Årsredovisning för staten 2000 (Regeringens skrivelse 2000/01:101)

Årsredovisning för staten 2000

Bilaga 1

Ordlista

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Bilaga 1

Ordlista

Innehållsförteckning

Ordlista..............................................................................................................................

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Ordlista

Anlägningstillgång

Tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Således är det avsikten med innehavet, och inte tillgångens natur, som är avgörande för klassificeringen av tillgången. Med stadigvarande avses, vad gäller maskiner, inven- tarier m.m., att tillgångens ekonomiska livslängd uppgår till lägst tre år.

Anskaffningsvärde

En tillgångs anskaffningsvärde är utgiften för dess förvärv eller tillverkning. Anskaffnings- värdet skall inkludera samtliga utgifter för att bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaff- ningen.

Anslagsbehållningar

Totalt tilldelade medel beräknas som summan av anvisade medel enligt statsbudgeten för ett aktuellt budgetår och kvarstående medel från tidigare budgetår på reservations- och ramanslag, sk. ingående anslagsbehållningar. De tilldelade medlen kan förändras under budgetåret, dels genom på tilläggsbudget anvisade eller minskade medel, dels genom medgivna överskridanden eller indragningar enligt regeringsbeslut. De totalt tilldelade medlen på reservations- och ramanslag som inte utnyttjas under aktuellt budgetår bildar således den utgående be- hållningen sedan hänsyn tagits till eventuell begränsning i möjligheten att anslagsspara.

Anslagskredit

Anslagskredit förekommer i samband med ram- anslag. Se vidare ramanslag.

Anslagssparande

Anslagssparande utgörs av outnyttjade medel på ramanslag, som inom vissa gränser får överföras till nästa budgetår. Se vidare ramanslag.

Anslagstyp

Det förekommer tre typer av anslag i stats- budgeten. Se vidare obetecknat anslag, raman- slag respektive reservationsanslag.

Ansvarsförbindelser

Förpliktelser som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att

de kommer regleras, eller på grund av att deras storlek inte kan beräknas med tillräcklig till- förlitlighet. Det kan också vara möjliga förplik- telser, dvs. det är osäkert om det förekommer en förpliktelse eller ej.

Ansvarsförbindelser redovisas inom linjen. Garantiåtaganden ger upphov till de största ansvarsförbindelserna i staten.

Avgift

Ersättning som betalas för en direkt mot- prestation.

Avräkning med statsverket

Omfattar de ekonomiska relationer som statliga myndigheter har med statsverket. Posten utgör ett saldo mellan hur mycket myndigheterna har redovisat mot statsbudgeten respektive stats- verkets checkräkning.

Avräkning mot statsbudgeten

Omfattar myndigheternas redovisning mot anslag och inkomsttitlar, dvs. hur mycket ut- gifter myndigheterna har redovisat mot anslag respektive hur mycket inkomster de har redo- visat mot inkomsttitel.

Avräkning mot statsverkets checkräkning

Omfattar myndigheternas betalningar från/till statsverkets checkräkning, dvs. hur mycket medel myndigheterna har tagit i anspråk respek- tive levererat till statsverkets checkräkning.

Avsättning

Som avsättning upptas förpliktelser som är ovissa till belopp eller till den tidpunkt då de skall infrias. Detta till skillnad från poster som redovisas som skulder, som i princip är säkra med avseende på såväl belopp som tidpunkt för infriande.

Balansomslutning

Är summan på vardera sidan av en balans- räkning. Tillgångs- och skuldsidans summor är lika stora.

Balansräkning

Visar den redovisande enhetens ekonomiska ställning på bokslutsdagen, uttryckt i tillgångar, skulder och kapital.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Beredskapstillgång

Avser tillgång som innehas för civilt eller militärt beredskapsändamål. Tillgångar för civilt bered- skapsändamål kan omfatta t.ex. livsmedel, läke- medel och räddningsutrustning.

Bidrag

Ersättning som lämnas utan direkt motpresta- tion. I statlig redovisning sammanfaller begrep- pet vanligen med transfereringar.

Bokföringsmässiga grunder

Inkomster och utgifter periodiseras till de räkenskapsår dit de hör. Avgörande är när prestationen utförs eller när resursförbrukning sker, inte när den regleras likvidmässigt.

Bruttobudgetering

Med bruttobudgetering avses att inkomster och utgifter budgeteras var för sig även om samma ändamål avses. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter budgeteras på stats- budgetens inkomstsida eller utgiftssida. Motivet till att inkomster och utgifter på statsbudgeten budgeteras och redovisas brutto är att det ska ge en tydligare bild av statens åtaganden och att underlätta förståelsen av statsbudgeten.

Bruttonationalinkomst (BNI)

Utgörs av BNP justerat för faktorinkomster, t.ex. löner, till och från utlandet.

Bruttonationalprodukten (BNP)

Utgörs av värdet av alla varor och tjänster som produceras i ett land under ett år.

Bruttoredovisning

Med bruttoredovisning avses att inkomster och utgifter, alternativt intäkter och kostnader, redovisas var för sig, dvs. de kvittas ej mot varandra. Motsatsen är nettoredovisning vilket innebär att endast skillnaden mellan inkomster och utgifter, alternativt intäkter och kostnader, redovisas, dvs. de kvittas mot varandra.

Bruttoskuld

Är de samlade skulderna i staten, kommunerna samt AP-fonden, minskade med de fordringar de olika delarna i den offentliga sektorn har på varandra.

Budgeteringsmarginal

Skillnaden mellan utgiftstaket och de tak- begränsade utgifterna utgörs av en budgeterings- marginal. Under den treårsperiod, som utgifts- taket omfattar, kan såväl den samhällsekono- miska utvecklingen som konsekvenserna av redan fattade beslut bli annorlunda än vad som förväntats. Eftersom utgiftstaket är nominellt och inte skall ändras till följd av förändrade tillväxtförutsättningar måste budgeteringsmargi- nalen utgöra en buffert mot olika typer av risker. Det kan t.ex. vara högre arbetslöshet, högre pris- och löneökningstakt och en lägre BNP-tillväxt.

Budgetunderskott

Innebär att statsbudgeten har ett negativt saldo, dvs. utgifterna är större än inkomsterna.

Dagslån

Lån från den ena dagen till den andra, som tas på dagslånemarknaden, ”övernattenpengar”, för att täcka en tillfällig brist på pengar.

Derivatinstrument

Är ett samlingsnamn för ett flertal olika instrument som bl.a. används i staten för att minska upplåningskostnaderna. Exempel på derivatinstrument är optioner, terminer och skuldbytesavtal (eng. swaps).

Ekonomisk händelse

Alla förändringar i storleken och samman- sättningen av ”statens”/myndighetens tillgångar, skulder eller kapital. Dessa förändringar beror på ”statens”/myndighetens ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar samt uppkomna fordringar och skulder. Ekono- misk händelse kan jämföras med begreppet ”affärshändelse” som används i näringslivet.

Eliminering

Innebär i staten att fordringar och skulder samt transaktioner mellan myndigheter, försäkrings- kassor och affärsverk, liksom därmed samman- hängande orealiserade vinster elimineras, dvs. tas bort, för att få en rättvisande bild av ”statens” resultat och ekonomiska ställning.

Finansiell anläggningstillgång

Finansiella anläggningstillgångar utgörs av t.ex. aktier, andra andelar och obligationer där syftet med innehavet är varaktigt.

Finansieringsanalys

Finansieringsanalysen visar hur ”statens” likvida ställning på total nivå; dvs. nettoutlåningen, har förändrats under året, fördelat på avsnitten statens verksamhet, investeringar, utlåning och finansiella aktiviteter.

Fordringar

Fordringar delas upp på kortfristiga och lång- fristiga. Kortfristiga fordringar är fordringar som förfaller inom ett år. Motsatsen, långfristiga fordringar, utgör således fordringar som förfaller efter mer än ett år.

Förutbetald intäkt

Fakturering eller inbetalning, t ex förskott, som bokförts under året men som avser varor eller tjänster som ännu inte levererats till kunden. Beloppet bokförs som skuld i bokslutet för att intäktsföras kommande år när leverans och fakturering sker.

Förutbetald kostnad

Utgifter som blivit fakturerade och bokförts under året men som avser kommande år. Exempel är hyror som ofta betalas kvartalsvis och i förskott. Sådana utgifter bokförs som fordran i bokslutet för att kostnadsföras först nästa år.

God redovisningssed

Bokföringsskyldigheten inom staten skall full- göras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed. Begreppet god redovisningssed inom staten kan beskrivas på följande sätt: Lagar, förordningar , övriga regeringsbeslut samt av ESV utfärdade föreskrifter och allmänna råd ger uttryck för god redovisningssed. En förut- sättning för att ovanstående beslut och regler kan anses uttrycka god redovisningssed är att dessa är generella och långsiktiga för myndig- heterna. Redovisningsreglerna är på vissa punk- ter allmänt hållna och myndigheterna måste göra en utfyllande tolkning. En sådan utfyllande tolkning bör lämpligen ha en förankring i faktisk förekommande redovisning och alltså ge uttryck för en redovisningssed hos myndigheterna. Den- na redovisningssed bör vara förenlig med syftet med redovisningsreglerna och grundläggande redovisningsprinciper.

Immateriell anläggningstillgång

Är en anläggningstillgång som saknar fysisk

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

substans. Det är huvudsakligen utgifter för forsknings- och utvecklingsarbete samt licenser för dataprogram och liknande rättigheter som tas upp (aktiveras) som en immateriell anlägg- ningstillgång i balansräkningen. En förutsättning för att få aktivera dessa utgifter är att de beräknas bli av betydande värde för verksam- heten under kommande år.

Inbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning erhålls.

Indragning

Enligt 8 § (1996:1059) lagen om statsbudgeten får regeringen besluta att medel på ett anvisat an- slag inte skall användas, om detta är motiverat av särskilda omständigheter i en verksamhet eller av statsfinansiella eller andra skäl. Enligt 5 § samma lag får regeringen använda outnyttjade medel längst tre år efter det att reservationsanslaget var uppfört på statsbudgeten. Därefter dras anslags- behållningen in. Ytterligare regler om indraging- ar framgår av anslagsförordningen (1996:1189).

Inkomst

Typ av ekonomisk händelse genom vilken ett värde av finansiell natur tillförs myndigheten. Till skillnad från intäkt kan inkomst avse flera redovisningsperioder.

Inleverans

Innebär att till Statens checkräkning betala medel som inte får behållas av myndigheten. I statlig redovisning innebär det vanligen inbe- talning av överskott från verksamheten, offent- ligrättsliga avgifter eller andra medel.

Interna mellanhavanden

Avser de transaktioner som sker inom t.ex. en koncern, i årsredovisning för staten inom staten.

Intäkt

En intäkt är en periodiserad inkomst, dvs. inkomst med hänsyn till den tidsperiod under vilken inkomsten har upparbetats eller blivit intjänad.

Invärdering

När tillgångar och skulder som tidigare inte tagits upp i balansräkningen värderas och redovisas i balansräkningen.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Termen används även i bemärkelsen att invär- dera äldre garantier in i den nya garantimodellen (se kapitel 6).

Kapitalandelsmetoden

Det finns olika metoder för att konsolidera dotter- och intresseföretag. Inom staten konso- lideras såväl dotter- som intresseföretag enligt kapitalandelsmetoden. Kapitalandelsmetoden in- nebär att andelarnas anskaffningsvärde ökas res- pektive minskas i samma grad som intresseföre- tagets eget kapital ändras. Ökningen/minsk- ningen redovisas som en intäkt/kostnad i resul- taträkningen hos innehavaren av andelarna.

Kassamässig avräkning

Avräkning mot statsbudgeten sker vid betal- ningstillfället.

Kassamässig korrigering

Skillnaden mellan å ena sidan statsbudgetens saldo mellan anslag och inkomsttitlar och å andra sidan saldot mellan ut- och inbetalningar på statsverkets checkräkning (SCR) definieras som kassamässig korrigering. Utgiftsmässig anslagsavräkning tillämpas utom vad det gäller transfereringsanslag, vilket leder till kassamässiga korrigeringar. Ett anslag belastas när en faktura registreras hos myndigheten (även om fakturan betalas senare). Periodiseringsskillnaden mellan anslagsbelastningen och betalningen kan leda till en kassamässig korrigering mellan månader och budgetår. Utfallet av den kassamässiga korr- igeringsposten räknas fram residualt, men vissa delposter kan urskiljas och även prognostiseras. För anslag kopplade till ett räntekonto, vilket de flesta förvaltningsanslagen är, uppstår korr- igeringen som skillnaden mellan anslags- belastningen och utbetalning av tolftedelen från SCR till myndigheternas räntekonton, som ligger under riksbankens checkräkning (RCR). Utbetalningar för verksamheten görs sedan från räntekontot, vilket redovisas helt kassamässigt mot statsbudgeten (Riksgäldskontorets netto- utlåning) och ger inte upphov till någon kassamässig korrigering.

Konsolidering

Att konsolidera innebär att upprätta en koncernredovisning. Koncernbalansräkning, koncernresultaträkning och noter skall upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av ställningen och resultatet av de företag ( i

årsredovisningen för staten; myndigheter m.m.), betraktade som en enhet, som omfattas av koncernredovisningen.

Konvergenskrav

Avser de krav som en medlemsstat i EU måste uppfylla för att bli medlem i tredje etappen av den ekonomiska och monetära union (EMU), d.v.s. EU:s valutaunion, som startade 1/1 1999.

Kostnader

Värdet av de resurser som förbrukats, till skillnad från en utgift som avser anskaffning av resurser. Kostnad brukar definieras som en periodiserad utgift.

Löptid

Är den period under vilken en skuldförbindelse gäller.

Medgivet överskridande

Medgivet överskridande förekommer i samband med ramanslag. Se vidare ramanslag.

Nettoförmögenhet

Är skillnaden mellan statens tillgångar och skulder. Om statens skulder är större än till- gångarna innebär det att nettoförmögenheten är negativ. I näringslivet motsvaras nettoförmögen- heten av ”eget kapital”.

Obetecknat anslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Inte heller får outnyttjade medel användas under följande budgetår. Anslagstypen används främst då det redan när anslaget beviljas står klart hur stort belopp som kommer att beta- las ut. Används främst för specificerade bidrag.

Omsättningstillgång

Med omsättningstillgång avses tillgång som inte är anläggningstillgång, dvs. inte är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav.

Periodavgränsningsposter

Periodavgränsningsposter utgör skuld- eller fordringsposter som är nödvändiga för att åstadkomma en periodisering av utgifter och inkomster vid avslutningen av en redovisnings- period. I Årsredovisning för staten består de av upplupna och förutbetalda kostnader och intäkter samt oförbrukade bidrag. Dessa poster

gör det möjligt att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader.

Periodisering

Fördelning av utgifter och inkomster till den period då resursen förbrukats (kostnad) eller då prestationen utförts (intäkt). Syfte med perio- diseringen är att beräkna ett ekonomiskt resultat för redovisningsperioden.

Premieobligation

Är en kombination av en obligation och en lott. Ränta betalas ut i form av vinster.

Ramanslag

Ett ramanslag kan belastas med ett högre belopp än vad som anvisats, eftersom det finns en be- gränsad anslagskredit kopplad till anslaget. Ut- över anslagskrediten kan regeringen tillåta ett medgivet överskridande. Outnyttjade medel får inom vissa gränser överföras till nästa budgetår, s.k. anslagssparande. Utnyttjande av anslagskre- diten minskar nästa års disponibla anslagsmedel med motsvarande belopp. Regeringen meddelar storleken av anslagskrediten i regleringsbrevet. Högsta tillåtna anslagskredit som regeringen kan medge är enligt lagen (1996:1059) om statsbud- geten 10 procent av anvisat anslag. Till skillnad från utnyttjande av anslagskredit påverkar ett medgivet överskridande inte nästa års disponibla anslagsutrymme för myndigheten.

Realränteobligation

Är en inflationsskyddad obligation som ges ut av Riksgäldskontoret sedan 1994 Värdeutveck- lingen är knuten till ett EU-anpassat konsu- mentprisindex.

Realekonomiska termer

Syftet med redovisningen av realekonomiska inkomst-/utgiftsslag är att beskriva och analysera den statliga resursförbrukningen. De realekono- miska inkomst- och utgiftsslagen ligger till grund för t ex upprättandet av nationalräken- skaperna.

Redovisningsmässiga principer för stats- budgeten

Innebär att statsbudgeten baseras på de principer som gäller för redovisningen. Statsbudgeten är idag baserad på en blandning av utgifts/ inkomstmässiga och kassamässiga redovisnings- principer. Till största delen baseras stats-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

budgeten på kassamässiga redovisningsprinciper. Transfereringar och skatter anslagsavräknas kassamässigt, dvs. det budgetår då utbetalningen görs. För övriga delar på statsbudgeten sker anslagsavräkningen utgifts-/inkomstmässigt.

Refinansieringsrisk

Avser risken för högre upplåningskostnader när lån förfaller och skall förnyas vid ett ofördel- aktigt ränteläge.

Reservationsanslag

Anslagstyp som innebär att beloppet inte får överskridas. Outnyttjade medel får föras över till nästa budgetår, s.k. reservation. Reservationen får användas högst två år efter det att anslaget senast var uppfört på statsbudgeten. Regeringen har dispositionsrätt ytterligare ett år. Om myn- digheten behöver använda reservationen under ett tredje år måste regeringens medgivande in- hämtas. För användande av reservation under yt- terligare tid krävs riksdagens medgivande.

Resultaträkning

Visar i sammandrag räkenskapsårets samtliga intäkter och kostnader. I resultaträkningen kan man utläsa vilken typ av intäkter och kostnader som förekommit under räkenskapsåret. Genom att intäkter och kostnader summeras visar resultaträkningen hur verksamheten har för- ändrat kapitalet, vilket kommer fram i posten ”årets över- eller underskott”.

Räkenskapsperiod

Är den period som en årsredovisning omfattar och utgörs normalt av 12 månader. Statens räkenskapsår sammanfaller med kalenderår.

Rättvisande bild

Årsredovisningens delar skall ge en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kost- nader, intäkter och den ekonomiska ställningen. I normalfallet förutsätts att information som lämnas med tillämpning av god redovisningssed också ger en rättvisande bild. I speciella fall kan det behövas tilläggsupplysningar för att ge en rättvisande bild.

Skuld

En skuld är en befintlig förpliktelse som förväntas föranleda ett utflöde av resurser. För- pliktelsen har sin grund i redan inträffade händelser. Skulder är i princip säkra till sitt

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

belopp och tidpunkten för infriande, till skillnad från poster som redovisas som avsättningar.

Statens lånebehov

Statens lånebehov är detsamma som stats- budgetens saldo, fast med motsatt tecken. Lånebehovet bestäms av det eventuella under- skott som uppkommer på Statsverkets check- räkning, det s.k. primära saldot, Riksgälds- kontorets in- och utbetalningar till myndigheter och statliga bolag samt räntor på statsskulden.

Statens nettoupplåning

Är saldoraden i finansieringsanalysen i Årsredovisning för staten. I statens nettoupp- låning ingår statsskulden exkl. orealiserade valu- takursförändringar och statens övriga upplåning.

Statliga affärsverk

Är myndigheter under regeringen med större ekonomisk rörelsefrihet än vanliga statliga myndigheter. År 2000 fanns fyra affärsverk: Luftfartsverket, Sjöfartsverket, Statens Järnvägar och Svenska kraftnät.

Statliga bolag

I Årsredovisning för staten avses med statliga bolag de bolag som ingår i Rapport för perioden januari – september 2000 från Regeringskansliet för företag med statligt ägande. De statliga aktiebolagen regleras liksom privata aktiebolag av aktiebolagslagen.

Statliga kreditgarantier

Är ett statligt borgensåtagande som oftast gäller som för egen skuld. En kreditgaranti är kopplad till en viss kredit.

Statlig sektor

Är i Årsredovisning för staten all den verk- samhet som staten har väsentligt inflytande över. Väsentligt inflytande har här definierats som att staten skall ha en ägarandel på minst 20 procent i de aktuella organisationerna. Med denna defini- tion bortfaller stiftelser, som är självägande. Med statlig sektor avses statliga myndigheter inkl affärsverk, allmänna försäkringskassor, statliga bolag, Riksbanken, PPM och AP-fonderna. När det gäller tillgångar och skulder som bara indirekt ägs av staten via annan juridisk person har statens andel beräknats med hänsyn tagen till ägarandelen. Detta innebär att ett helägt bolags tillgångar tas med i sin helhet.

Statsbudgeten

Är en plan för huvuddelen av statens inkoms- ter och utgifter avseende ett budgetår. Stats- budgeten består av en inkomst- och en utgifts- sida, samt några poster för beräkning av sta- tens lånebehov. Riksdagen fastställer budgeten och anvisar medel till regeringens förfogande för olika ändamål under anslag. Ofta används statsbudgeten och dess saldo för att beskriva statens verksamhet. Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget under löpande bud- getår i samband med riksdagens beslut avseen- de den ekonomiska vårpropositionen eller budgetpropositionen.

Statsbudgetens saldo

Statsbudgetens saldo är definierat som skillnaden mellan statsbudgetens inkomster och utgifter. Om saldot är negativt föreligger ett budget- underskott och därmed ett lånebehov. Ett posi- tivt saldo, vilket är detsamma som ett budget- överskott, innebär att en amortering av stats- skulden sker. Förutom statsbudgetens saldo påverkar valutakursförändringar och tillfälliga placeringar förändringen av statsskulden.

Statsobligation

Är ett av Riksgäldskontoret utfärdat obligations- lån på vanligen 2-15 års löptid. Räntan på statsobligationer är fast vilket innebär att räntan inte ändras oavsett vad som händer på ränte- marknaden. Den femåriga statsobligationsräntan styr i stor utsträckning bostadslånens fasta ränta. Ibland används begreppet nominella statsobli- gationer för att särskilja dessa från realränte- obligationer.

Statsredovisningen

Statsredovisningen (tidigare riksredovisningen) är den centrala redovisningen för staten. Informationen används för att kunna planera, följa upp och styra den statliga verksamheten. Statsredovisningen ligger till grund för årsredo- visningen för staten och statsbudgetens utfall, men även för statistik om statens finanser och budgetprognoser.

Statsskulden

Utgörs av de lån som upptagits av Riksgälds- kontoret för statens räkning, för att finansiera underskott i statens budget. Riksgäldskontoret förvaltar statsskulden. Upplåningen sker främst i

form av statsobligationer, statsskuldväxlar, premieobligationer och realränteobligationer. Upplåning sker även i utländsk valuta.

Statsskuldväxel

Är en av staten, genom Riksgäldskontoret, utgiven skuldförbindelse med en löptid på vanligen tre, sex eller tolv månader. Det finns dock kortare löptider på statsskuldväxlar. Till- sammans med den femåriga statsobligations- räntan utgör sexmånadersräntan för statsskuld- växlar en grund för marknadsräntan.

Takbegränsade utgifter

De takbegränsade utgifterna är summan av alla utgifter inom det fastställda utgiftstaket. De takbegränsade utgifterna omfattar dels de egent- liga utgifterna på statsbudgeten (utgiftsområde 1–25 samt 27) exklusive statsskuldräntor (ut- giftsområde 26), dels utgifterna för ålderspen- sionssystemet vid sidan av statsbudgeten. De takbegränsade utgifterna avser faktiskt förbru- kade anslagsmedel vilket innebär att myndig- heternas utnyttjande av reservationer, anslags- sparande och utnyttjande av anslagskredit ingår.

Tilldelade medel

Tilldelade medel utgör summan av ingående an- slagsbehållningar, statsbudget, tilläggsbudget, indragning och medgivet överskridande. Se vida- re anslagsbehållningar.

Tillgång

En tillgång är en resurs som kontrolleras av en part till följd av inträffade händelser och som förväntas innebära ekonomiska eller andra fö- delar i framtiden.

Tillgängliga medel

Tillgängliga medel utgör summan av tilldelade medel och anslagskredit. Se vidare tilldelade me- del respektive anslagskredit.

Tilläggsbudget

Anslagsmedel kan även anvisas på tilläggsbudget under löpande budgetår i samband med riksda- gens beslut avseende den ekonomiska vårpropo- sitionen eller budgetpropositionen. Se vidare statsbudget.

Transferering

Avser omfördelningstransaktioner och känne- tecknas oftast av att ingen motprestation erhålls.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

Transfereringar i staten utgörs främst av utbetal- ningar av bidrag m.m., oftast via statsbudgeten, varigenom en omfördelning från t.ex. hög- till låglönegrupper görs.

Underliggande saldo

Statsbudgetens saldo justerat för tillfälliga och extraordinära händelser. Det finns ingen entydig metod att definiera vilka transaktioner som skall klassificeras som extraordinära. Exempel på en engångsvis händelse är en försäljning av statligt aktieinnehav.

Upplupen intäkt

Intäkt som avser tjänster m.m. som utförts under året men ännu inte fakturerats. Sådan intäkt bokförs som upplupen intäkt i balans- räkningen.

Upplupen kostnad

Kostnad för t ex varor och tjänster som avser redovisningsperioden men där faktura ännu inte erhållits. Ett annat exempel är skuld till per- sonalen för inarbetad semester. Sådana kost- nader bokförs som upplupna kostnader i balans- räkningen.

Utbetalning

Avser själva betalningstransaktionen, dvs. när ersättning utgår.

Utgift

Det ekonomiska värdet av de resurser som anskaffas (till skillnad från begreppet kostnad som avser förbrukningen). Utgiften uppstår vid anskaffningstillfället, vilket i normalfallet likställs med den tidpunkt då faktura mottas för en levererad vara eller tjänst.

Utgiftsområde

Utgiftsområde är ett begrepp i budgetprocessen. I statsbudgeten för 2000 finns 27 utgiftsområden för vilka utgiftsramar fastställts av riksdagen.

Utgiftsramar

Sedan hösten 1996 tillämpas den s.k. ram- beslutsmodellen vilket är en uppifrån- och ner metod för budgetering. Det innebär att riks- dagen i ett första steg tar ställning till utgifts- ramar för de 27 utgiftsområdena.

Utgiftstak för staten

Utgiftstaket för staten sätter en gräns för nivån

Skr. 2000/01:101 Bilaga 1

på statens utgifter ett visst år. Skillnaden mellan utgiftstaket och takbegränsade utgifter utgörs av en budgeteringsmarginal.

Utgiftstaket för staten beslutas i nominella termer av riksdagen och tar hänsyn till den beräknade prisutvecklingen under perioden. När utgiftstaket för det tredje tillkommande året skall fastställas är utgångspunkten att utgifts- taken för de två första åren ligger fast.

Utgiftstak för offentlig sektor

Utöver det statliga utgiftstaket finns ett tak som omfattar offentliga sektorns utgifter. Det beräknas som summan av det statliga utgifts- taket och de beräknade kommunala utgifterna med avdrag för interna transaktioner mellan staten, kommunsektorn och ålderspensions- systemet. De interna transaktionerna är huvud- sakligen olika former av statsbidrag till kom- munsektorn och ålderspensionsavgifter som överförs från staten till ålderspensionssystemet. Eftersom kommunerna har rätt att själva besluta om skatteuttag och utgiftsnivåer är detta tak endast beräknat och inte fastställt av riksdagen som taket för de statliga utgifterna.

Valutareserv

De tillgångar i utländsk valuta som omedelbart kan disponeras för betalningar till utlandet.

Valutarisk

Risken för förändringar i kursen på den aktuella valutan.

Årets över- eller underskott

Den sista raden i resultaträkningen som visar skillnaden mellan redovisade intäkter och kost- nader. Motsvarande uppgift finns i balansräk- ningen i noten till rubriken ”Nettoförmögen- het”.

Återanskaffningsvärde

Med en tillgångs återanskaffningsvärde menas utgiften för dess förvärv eller tillverkning som skulle uppstå om anskaffning skulle ske vid räkenskapsårets utgång.

Bilaga 2

Redovisningsprinciper för konsoliderad balans- räkning, resultaträkning och finansieringsanalys

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

Bilaga 2

Redovisningsprinciper för konsoliderad balansräkning, resultaträkning och finansieringsanalys

Innehållsförteckning
Allmänt..............................................................................................................................	5
Konsolidering....................................................................................................................	5
Avgränsning av redovisningsenheten ....................................................................	5
Principer för konsolidering....................................................................................	5
Omklassificeringar av poster..................................................................................	5
Ändrade redovisningsprinciper..............................................................................	5
Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden ................................................	6
Värderingsprinciper ................................................................................................	6
Omsättningstillgångar............................................................................................	6
Anläggningstillgångar.............................................................................................	7
Aktier och andelar ..................................................................................................	7
Ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket.......................................................	7

Allmänt

Årsredovisning för staten grundas på de statliga myndigheternas årsredovisningar, vilka upprättas enligt förordning (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m.

De konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen är uppställda en- ligt regeringens beslut den 25 januari 2001 (Fi 2000/4140) om uppställningsformer. Dessa byg- ger på de uppställningsformer som föreskrivits för myndigheterna med vissa anpassningar för Årsredovisning för staten.

Räkenskapsåret utgörs av kalenderår. Redovisning av kostnader och intäkter sker

enligt bokföringsmässiga grunder. Skatter och transfereringar redovisas dock i huvudsak enligt kassamässiga principer men behandlas i resultat- räkningen som intäkter och kostnader.

Konsolidering

Avgränsning av redovisningsenheten

Balans- och resultaträkningarna samt finansie- ringsanalysen omfattar staten, avgränsad i enlig- het med regeringsbeslut den 25 januari 2001 (Fi 2000/4140). Detta innebär att dessa dokument omfattar myndigheter under riksdag och reger- ing, med undantag för Riksbanken som betrak- tas som ett självständigt rättssubjekt och därför inte ingår. AP-fonderna och Premiepensions- myndigheten ingår inte heller på grund av att tillgångarna har en annan karaktär än statens till- gångar i övrigt och att ålderspensionssystemet bör hanteras och redovisas för riksdagen på ett enhetligt sätt. Riksbankens grundfond ingår dock, då detta kapital ursprungligen tillskjutits av staten. Även allmänna arvsfonden ingår. De allmänna försäkringskassorna omfattas eftersom deras verksamhet finansieras med anslag. En för- teckning över vilka organisationer som ingår i de konsoliderade resultat- och balansräkningarna och finansieringsanalysen, återfinns som bilaga 4.

Principer för konsolidering

Konsolidering sker genom en sammanläggning av myndigheternas balansräkningar och resultat-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

räkningar efter det att interna mellanhavanden, i form av t.ex. fodringar, skulder, intäkter och kostnader, mellan myndigheterna eliminerats. Informationen från myndigheterna har hämtats både från statsredovisningen och ur myndighe- ternas årsredovisningar.

Utöver elimineringar av transaktioner mellan myndigheter har även transaktioner som varken är intäkter eller kostnader respektive fordringar eller skulder för staten som helhet eliminerats. Exempel är statens arbetsgivaravgifter för egen personal som före eliminering redovisas som personalkostnad hos myndigheterna och som intäkt av uppbörd hos Riksskatteverket.

Omklassificeringar av poster

Vissa typer av transaktioner omklassificeras i Årsredovisning för staten i förhållande till myn- digheternas redovisning. Anledningen till detta är att de ur statens perspektiv utgör t.ex. kostna- der för verksamheten och inte transfereringar. Ett exempel är omklassificering av statens tjäns- tepensioner som redovisas som personalkostnad i statens årsredovisning men skilt från verksam- hetens kostnader i berörd myndighets årsredo- visning. I några fall följer inte myndigheterna de resultat- och balansräkningsscheman som är fö- reskrivna. Detta medför att vissa resultat- och/eller balansposter måste omklassificeras in- nan konsolidering görs.

Ändrade redovisningsprinciper

Till skillnad från 1999, ingår inte Premiepen- sionsmyndigheten i den konsoliderade balans- räkningen, resultaträkningen och finansierings- analysen för staten för 2000. Den viktigaste effekten av detta i denna årsredovisning jämfört med 1999, är att det belopp som är placerat i Riksgäldskontoret i avvaktan på fastställande av pensionsrätter nu redovisas bland Övriga skulder i stället för att som tidigare redovisas som en av- sättning. Den ränta från Riksgäldskontoret som tillfördes avsättningen redovisades föregående år som en kostnad för denna avsättning under ru- briken transfereringar. Nu redovisas den i stället bland externa räntekostnader.

Allmänna arvsfonden redovisades föregående år som del av nettoförmögenheten men har nu,

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

med hänsyn till dess särskilda ändamål, tagits upp bland Fonder.

Jämförelsetalen för 1999 har ändrats med an- ledning av ovanstående förändringar, för att ge jämförbarhet med de värden som redovisas för 2000.

Riksskatteverket har från och med 2000 gått över till att redovisa underskott på skattekonto (debiterade, obetalda belopp) som fordringar och överskott på skattekonto (odebiterade, be- talda belopp) som skulder. Tidigare redovisades dessa skatter kassamässigt. Beloppen är omkring 14 miljarder kronor i ökade fordringar och 30 miljarder kronor i ökade skulder vid utgången av 2000, således en nettominskning av skatteintäk- terna med 16 miljarder kronor jämfört med den tidigare redovisningsmetoden. Det har inte be- dömts möjligt att ta fram jämförelsetal för före- gående år avseende dessa fordringar och skulder.

Härutöver förekommer att ändrade principer hos vissa myndigheter påverkar årsredovisningen för staten. I de fall berörd myndighet ändrat jämförelsetal, ändras jämförelsetalen även i års- redovisningen för staten, såvida inte beloppet är oväsentligt. Har myndigheten inte ansett detta möjligt har inte heller jämförelsetalen i Årsredo- visning för staten ändrats.

Från och med räkenskapsåret 2000 har en ge- mensam s.k. brytdag för samtliga myndigheters räkenskaper införts. Denna dag har för räken- skapsåret 2000 bestämts till den 10 januari. Tidi- gare bestämde respektive myndighet själv sin brytdag till senast den 20 januari. Med begreppet brytdag avses den dag då den löpande bokfö- ringen av händelser som berör den avslutade rä- kenskapsperioden avslutas. Fram till och med brytdagen bokförs leverantörsskulder och kund- fordringar, efter brytdagen redovisas händelser som härrör från den avslutade perioden som upplupna kostnader respektive intäkter (dvs. som periodavgränsningsposter). Införandet av den gemensamma brytdagen har för vissa myn- digheter inneburit en tidigareläggning vilket kan ha medfört att leverantörsskulderna minskat och de upplupna kostnaderna ökat marginellt. Resul- taträkningen bedöms inte ha påverkats av för- ändringarna avseende brytdagen.

Infasningspengar från Allmänna pensionsfonden

Som ett led i den finansiella infasningen av det nya ålderspensionssystemet har, liksom för 1999, enligt riksdagsbeslut 45 miljarder kronor över- förts från AP-fonderna till Riksgäldskontoret 2000. Riksdagen har också beslutat att ytterligare 155 miljarder kronor skall överföras för 2001. Syftet med överföringarna är att reducera den ökning av statens lånebehov som det nya ålders- pensionssystemet annars leder till.

I enlighet med regeringsbeslut har Riksgälds- kontoret redovisat de överförda medlen som en kassamässig korrigering i statsbudgeten, vilken har debiterats statsverkets checkräkning och krediterats Avräkning med statsverket. I Årsre- dovisning för staten återfinns dessa 45 miljarder kronor som ett kapitaltillskott, som ej redovisas över resultaträkningen. I balansräkningen ingår de i nettoförmögenheten.

Värderingsprinciper

Myndigheter följer normalt generella värde- ringsprinciper för statlig redovisning i enlighet med bokföringsförordningen (1979:1212). Det finns dock myndigheter som p.g.a. verksamhe- tens särart, genom dispens, särskilt regeringsbe- slut eller av annat särskilt skäl avviker ifrån dessa.

Omsättningstillgångar

Omsättningstillgångar värderas enligt lägsta vär- dets princip. Detta innebär att de tas upp till an- skaffningsvärdet eller till det verkliga värdet om detta är lägre. Med verkligt värde avses försälj- ningsvärde med avdrag för beräknad försälj- ningskostnad. Om tillgångens särskilda beskaf- fenhet eller andra omständigheter ger anledning till detta får det verkliga värdet bestämmas till återanskaffningsvärdet eller annat värde som är förenligt med god redovisningssed. Vidare får omsättningstillgångar tas upp över anskaffnings- värdet om det föreligger särskilda omständighe- ter och det samtidigt är förenligt med god redo- visningssed. Osäkra fordringar redovisas med det belopp varmed de beräknas inflyta. Ford- ringar och skulder i främmande valuta värderas till balansdagens kurs.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar värderas till anskaffnings- värde med avdrag för ackumulerade avskrivning- ar. Avskrivningstider anpassas till respektive till- gångs förväntade ekonomiska livslängd.

Aktier och andelar

Aktier och andelar i dotter- och intresseföretag har värderats enligt kapitalandelsmetoden. Me- toden innebär att statens andel av företagens egna kapital tas upp som en tillgång i balansräk- ningen. Årets andel av företagens resultat redo- visas i resultaträkningen. Affärsverkens dotter- och intresseföretag redovisas dock till anskaff- ningskostnad. I bilaga 5 redovisas kapitalandels- värdet för varje bolag. I de fall staten innehar ak- tier i börsnoterade företag presenteras även marknadsvärdet för aktierna där.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 2

ordningstexten förtydligats i vissa delar. Änd- ringarna trädde ikraft 1 januari 2001.

Ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket

Bokföringsförordningen (1979:1212) och för- ordningen (1996:882) om myndigheters årsre- dovisning m.m. reviderades under 2000.

Översynen grundades på den nya bokförings- lag som trädde ikraft 1 januari 2000. Vissa an- passningar gjordes för att spegla specifikt statliga förhållanden. Samtidigt flyttades en del regler- ingar från bokföringsförordningen till årsredo- visningsförordningen för att få en klarare struk- tur. Några regler flyttades upp från före- skriftsnivå till förordningen för att nå större en- hetlighet i den statliga redovisningen. De nya förordningarna om myndigheters bokföring (2000:606) respektive om årsredovisning och budgetunderlag (2000:605) trädde ikraft 1 janua- ri 2001. Tidigareläggningen av tidpunkt för in- lämnande av årsredovisning, vilken regleras i förordningen om årsredovisning och budgetun- derlag, gäller redan för inlämnande av myndighe- ternas årsredovisningar för 2000.

Med anledning av en rapport från Riksdagens revisorer har även förordningen (1995:686) om intern revision vid statliga myndigheter m.fl. setts över, språkbruket moderniserats och för-

Bilaga 3

Noter

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Bilaga 3

Noter

Innehållsförteckning
Noter till resultaträkningen (1-12)..................................................................................	5
Not 1 Skatter m.m..................................................................................................	5
Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar ................................................	6
Not 3 Intäkter av bidrag.........................................................................................	8
Not 4 Transfereringar: Lämnade bidrag m.m. ......................................................	8
Not 5 Avsättning till / upplösning av fonder .....................................................	10
Not 6 Kostnader för personal..............................................................................	10
Not 7 Kostnader för lokaler.................................................................................	12
Not 8 Övriga driftskostnader ..............................................................................	12
Not 9 Avskrivningar och nedskrivningar............................................................	13
Not 10 Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag.........................	14
Not 11 Finansiella intäkter...................................................................................	15
Not 12 Finansiella kostnader...............................................................................	15
Noter till balansräkningen (13-52) ................................................................................	16
Not 13 Balanserade utgifter för forskning och utveckling ................................	16
Not 14 Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar ....................	16
Not 15 Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar..........................	17
Not 16 Statliga väganläggningar ..........................................................................	17
Not 17 Statliga järnvägsanläggningar ..................................................................	17
Not 18 Byggnader, mark och annan fast egendom.............................................	17
Not 19 Förbättringsutgifter på annans fastighet................................................	18
Not 20 Maskiner, inventarier, installationer m.m. .............................................	18
Not 21 Pågående nyanläggningar ........................................................................	18
Not 22 Beredskapstillgångar................................................................................	19
Not 23 Förskott avseende materiella anläggningstillgångar ..............................	19
Not 24 Andelar i dotter- och intresseföretag .....................................................	19
Not 25 Andra långfristiga värdepappersinnehav ................................................	20
Not 26 Andra långfristiga fordringar ..................................................................	21
Not 27 Utlåning....................................................................................................	21
Not 28 Varulager och förråd................................................................................	22
Not 29 Pågående arbeten .....................................................................................	22
Not 30 Fastigheter................................................................................................	23
Not 31 Förskott till leverantörer.........................................................................	23
Not 32 Kundfordringar........................................................................................	23
Not 33 Övriga fordringar.....................................................................................	23
Not 34 Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader.............................	24

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3
Not 35 Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter ........................	24
Not 36 Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter.........................	25
Not 37 Värdepapper och andelar.........................................................................	25
Not 38 Kassa, bank m.m......................................................................................	25
Not 39 Nettoförmögenheten..............................................................................	26
Not 40 Fonder......................................................................................................	26
Not 41 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.........................	27
Not 42 Övriga avsättningar .................................................................................	28
Not 43 Statsskulden.............................................................................................	28
Not 44 Övriga skulder.........................................................................................	29
Not 45 Leverantörsskulder..................................................................................	30
Not 46 Depositioner............................................................................................	30
Not 47 Förskott från uppdragsgivare och kund ................................................	30
Not 48 Periodavgränsningsposter - upplupna kostnader ..................................	30
Not 49 Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag ...................................	31
Not 50 Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter .....................	31
Not 51 Garantiförbindelser.................................................................................	31
Not 52 Övriga ansvarsförbindelser.....................................................................	31
Noter till finansieringsanalysen (53–62).......................................................................	32
Not 53 Skatter m.m..............................................................................................	32
Not 54 Avgifter och andra ersättningar..............................................................	32
Not 55 Transfereringar ........................................................................................	32
Not 56 Statens egen verksamhet.........................................................................	32
Not 57 Justeringar till betalningar ......................................................................	32
Not 58 Investeringar............................................................................................	33
Not 59 Utlåning ...................................................................................................	33
Not 60 Finansiellt netto, statens upplåning .......................................................	33
Not 61 Övrigt finansiellt netto ...........................................................................	34
Not 62 Justeringar till betalningar ......................................................................	34

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Noter till resultaträkningen (1-12)

Not 1

Skatter m.m.

Miljoner kronor	2000	1999
Arbetsgivaravgifter och särskild	266 405	248 424
löneskatt
Mervärdesskatt	177 384	165 241
Skatter m.m. fysiska personer	143 881	150 617
Skatter m.m. juridiska personer	96 408	91 570
Övriga skatter på varor och tjänster	75 150	74 665
och tullavgifter
Utjämningsavgift kommuner och	19 196	20 525
landsting
Riksbankens inlevererade överskott	9 760	7 600
Fordonsskatt	6 839	6 403
Stämpelskatt	4 669	4 294
Ofördelbara skatter m.m	4 625	4 713
Räntor, avgifter, skattetilllägg m.m.	4 122	3 817
Betalningsdifferenser, skattekonto		-8 497
Periodiserad uppbörd	-16 528	-
Övrigt	3 771	3 416

Summa	795 682	772 788

Skatter m.m. ökade med 39 miljarder kronor om om ingen hänsyn tas till periodisering av upp- bördsintäkter med 16,5 miljarder kronor. Från och med 2000 redovisar Riksskatteverket skatte- intäkter enligt en modifierat bokföringsmässig princip i stället för som tidigare rent kassamäs- sigt. Det innebär att underskott på skattekonto (debiterade, ej betalda skatter) tas upp som ford- ringar och att överskott (inbetalda, ej debiterade skatter) tas upp som skulder. Nettoeffekten av periodiseringen redovisas ovan som periodiserad uppbörd. Justerade jämförelsetal med anledning av den förändrade skattekontoredovisningen har inte kunnat efterkonstrueras. Redovisningen av skatter mot statsbudgetens inkomsttitlar är sammantaget som tidigare kassamässig.

De skatteinkomster som redovisas här är de som tillfaller staten. Därutöver erläggs betydan- de belopp i skatter till kommuner och landsting. Under 2000 uppgick de kommunalskatter som utbetalades till kommuner till 342 miljarder kro- nor, varav 11 miljarder kronor avsåg begrav- nings- och församlingsavgift. Dessa redovisas inte i resultaträkningen.

Redovisningen av skatteinbetalningar som görs i resultaträkningen avviker på flera punkter från den redovisning av skatteinbetalningar m.m.

som görs på statsbudgetens inkomstsida. I den senare sker omföringar och nedbrytning av vissa belopp för att tydligare redovisa hur inbetalning- arna fördelar sig på skatt på inkomst, socialavgif- ter etc.

Den största skillnaden, mellan den redovis- ning som görs i resultaträkningen respektive den som görs avseende statsbudgeten, avser inbetal- ningar av skatter och avgifter från fysiska perso- ner. Utöver statlig skatt på förvärvs- och kapital- inkomster ingår i redovisningen ovan även all- männa pensionsavgifter, egna företagares egen- avgifter, fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. Med egna företagare avses enskilda firmor, vilka inte är juridiska personer, samt delägare i han- delsbolag. En annan väsentlig skillnad mot stats- budgeten är att i de inbetalningar av arbetsgivar- avgifter som Riksskatteverket redovisar ingår de avgifter som överförs till pensionssystemet. I statsbudgeten redovisas dessa netto efter avdrag för de utbetalningar som sker till AP-fonderna.

Arbetsgivaravgifter och särskild löneskatt ökade med 18 miljarder kronor. Det förklaras främst av att lönesumman ökat. Arbetsgivarav- gifter och särskild löneskatt redovisas av Riks- skatteverket och Riksförsäkringsverket. Myn- digheternas arbetsgivaravgifter är inomstatliga och har eliminerats.

Mervärdesskatten ökade med 12 miljarder kronor som en följd av ökad privat konsumtion. Mervärdesskatt redovisas av Riksskatteverket och Tullverket.

Trots en kraftig ökning av hushållens inkoms- ter 2000 minskade nettot på Fysiska personers inkomstskatter med 7 miljarder kronor. Minsk- ningen beror till största delen på första steget i den skattereform som regeringen aviserade i budgetpropositionen 2000. Reformen innebär bl.a. ökade skatter för kommunsektorn med cir- ka 5 miljarder kronor och införandet av en skat- tereduktion på cirka 15 miljarder kronor. Utöver skattereformen har även den kommunala slut- regleringen gått från en negativ reglering 1999 till en positiv reglering 2000, vilket förklarar 6 miljarder kronor. Skatt på juridiska personer ökade med 5 miljarder kronor. Ökningen förkla- ras av att den goda konjunkturen skapat högre vinster i företagen. Skatt på fysiska och juridiska personer redovisas av Riksskatteverket.

Riksbankens inlevererade överkott redovisas av Kammarkollegiet. Fullmäktige i Riksbanken fastställde under 1998 riktlinjer för Riksbankens

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

bokslutsdispositioner och inleverans till stats- verket. Enligt riktlinjerna skall det årsresultat som läggs till grund för inleveransen till staten inte påverkas av en eventuell upp- och nedskriv- ning av kronans värde eller av växelkurseffekter som en följd av växelkursregim med flytande krona. För att uppnå stabilitet i inleveransen till staten skall 80 procent av det genomsnittliga re- sultatet före bokslutsdispositioner under den se- naste femårsperioden ligga till grund för beräk- ningen av inleveransen till statsverket. Till dispo- sitionsfonden skall årligen avsättas 10 procent av samma underlag. Återstoden av årets överskott avsätts till ett resultatutjämningskonto.

Betalningsdifferenser, skattekonto är skillna- den mellan debiterade skatter och betalda be- lopp. År 2000 var inbetalningarna 4 miljarder kronor mindre än debiteringarna. Betalningsdif- ferenser redovisas av Riksskatteverket.

Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor	2000	1999
Offentligrättslig verksamhet
Insättningsgarantinämnden	1 998	1 994
Riksskatteverket	787	772
Lantmäteriverket	623	581
Vägverket	556	561
Patent- och registreringsverket	476	451
Banverket	454	274
Centrala studiestödsnämnden	301	290
Affärsverk
Luftfartsverket	3 264	3 094
Svenska kraftnät	2 318	2 109
Sjöfartsverket	1 116	1 094
Övriga	2 473	2 369
Summa offentligrättslig verksamhet	14 366	13 589
Uppdragsverksamhet
Vägverket	1 157	810
Exportkreditnämnden	1 016	832
Riksförsäkringsverket med de all-	967	400
männa försäkringskassorna
Banverket	871	871
Statens institutionsstyrelse	838	833
Affärsverk
Statens järnvägar	11 376	11 143

Luftfartsverket	1 380	1 512
Sjöfartsverket	72	105
Övriga	7 382	7 342
Summa uppdragsverksamhet	25 059	23 848
Andra ersättningar
Arbetsmarknadsverket	3 599	4 069
Vägverket	2 322	1 164
Exportkreditnämnden	1 277	1 432
Övriga	968	2 129
Summa andra ersättningar	8 166	8 794

Total summa	47 591	46 231

Intäkter av avgifter utgör ersättning för kostna- der som staten via myndigheterna har haft för att tillhandahålla varor och tjänster. Andra former av ersättningar kan t.ex. utgöras av realisations- vinster vid försäljning av anläggningstillgångar.

I noten indelas intäkterna beroende på om de genererats i offentligrättslig verksamhet, upp- dragsverksamhet eller är att betrakta som annan ersättning. Sammantaget ökade dessa avgifter och andra ersättningar marginellt mellan 1999 och 2000.

Om det rör sig om offentligrättsliga, s.k. tvingande avgifter, skall riksdagen ha beslutat att verksamheten skall bedrivas och att den skall vara avgiftsbelagd. En avgift betraktas som of- fentligrättslig om den innebär ett ingrepp i en- skildas ekonomiska förhållanden. Verksamheten styrs av bestämmelser i lag och förordning. En offentligrättslig avgift tas i regel ut för en verk- samhet som en myndighet bedriver med ensam- rätt inom landet. Till uppdragsverksamhet har hänförts samtliga avgifter som inte klassificerats som offentligrättsliga. Med uppdragsverksamhet avses i regel försäljning av sådana tjänster som är frivilligt efterfrågade. Andra ersättningar än av- gifter är oftast intäkter där ingen direkt motpre- station erhålls.

De intäktsmässigt största myndigheterna 2000 inom respektive verksamhet har särredovi- sats. Myndigheterna kan givetvis vara verksam- ma inom samtliga tre verksamheter och då rang- ordnas annorlunda.

Offentligrättsliga avgifter

De avgiftsintäkter som hänförts till offentlig- rättslig verksamhet ökade med 6 procent mellan 1999 och 2000.

Insättningsgarantinämnden redovisar garanti- avgifter inom insättningsgarantisystemet som skall skydda insättningar om ett kreditinstitut går i konkurs.

Riksskatteverkets offentligrättsliga avgifter omfattar huvudsakligen de utsökningsavgifter, avgifter i mål om betalningsföreläggande m.m. som kronofogdemyndigheterna tar ut.

Lantmäteriverket redovisar offentligrättsliga avgiftsintäkter inom fastighetsbildningsområdet och expeditionsavgifter som skall finansiera in- skrivningsverksamheten, t.ex. ansökan om lag- fart vid köp av fastighet.

Vägverkets offentligrättsliga avgifter omfattar bl.a. avgifter för auktorisation av fordonstillver- kare, yrkesförare och andra förare. Detta avser exempelvis avgifter för tillstånd till typbesikt- ning av fordon och för linjetrafik, prov för taxiförarlegitimation och för yrkeskompetens för förare av buss eller lastbil samt avgifter för förarprov, körkort och vid trafikskolor. Avgift tas även ut för finansiering av bilregistret, vilken debiteras i samband med uppbörd av fordons- skatt.

Patent- och registreringsverket redovisar av- giftsintäkter vid patent-, bolags- och varumär- kesregistreringar. Banverkets offentligrättsliga avgifter omfattar banavgifter för trafik på statens spåranläggningar. Centrala studiestödsnämnden tar t.ex. ut avgift vid beviljning av studiestöd och återbetalning av studielån.

Affärsverkens verksamhet har klassificerats som offentligrättslig enligt följande. Luftfarts- verkets infrastrukturintäkter har hänförts till of- fentligrättsliga avgifter och omfattar bl.a. land- ningsavgifter och passageraravgifter. Sjöfarts- verkets intäkter omfattar främst farleds- och lotsavgifter. Svenska kraftnät säljer överförings- kapacitet för transport av elektricitet via stamnä- tet och utlandsförbindelserna.

Totalt redovisar omkring 100 myndigheter of- fentligrättsliga.

Uppdragsverksamhet

De avgiftsintäkter som hänförts till uppdrags- verksamhet ökade med 5 procent mellan 1999 och 2000. Drygt 200 myndigheter bedriver av- giftsbelagd uppdragsverksamhet.

Vägverkets uppdragsverksamhet omfattar pro- jekteringsverksamhet, anläggnings-, underhålls- och driftproduktion samt färjeverksamhet. Dessutom ingår trafikrelaterad informationsför- sörjning, utbildningsverksamhet och annan upp-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

dragsverksamhet. Vägverket tillhandahåller ock- så informationsuttag från bilregistret mot avgift. Exportkreditnämnden stödjer svensk export- industri genom att erbjuda företagen garantier som bland annat skyddar mot risken att göra kundförluster utomlands. Premieintäkterna (av- gifterna) skall täcka garantitagarnas eventuella framtida kundförluster. Garantin är frivillig för företagen och premiens storlek fastställs på marknadsmässiga grunder.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna erhåller ersättning för admi- nistration av ålderspension/ATP m.m.

Banverkets uppdragsverksamhet omfattar drift- och underhållstjänster samt nybyggnad av järnvägsanläggningar. Vidare bedrivs konsult- verksamhet avseende projektering, byggstyrning av järnvägsanläggningar, tekniska tjänster för underhåll och investeringar, rådgivning m.m. Banverket hyr även ut data- och teleförbindelser till externa kunder samt förmedlar elförsäljning.

Statens institutionsstyrelse svarar bl.a. för att de som behöver vård vid särskilt ungdomshem enligt lagen om vård av missbrukare bereds vård. Den del av verksamhetens kostnader som inte täcks av myndighetens ramanslag skall finansie- ras med avgifter från kommuner.

Intäkterna i Luftfartsverkets uppdragsverk- samhet består bl.a. av avgifter vid bilparkeringar på affärsverkets flygplatser, uthyrning av lokaler och avgifter från s.k. ground handling, vilket in- kluderar ramp- och expeditionstjänster, biljett- kontor, flygplansstädning och flygplanstank- ning.

Sjöfartsverkets intäkter från uppdragsverk- samhet härrör bl.a. från försäljning av sjökort, sjömätning och från konsultuppdrag inom af- färsverkets kompetensområde.

Statens järnvägars intäkter består i huvudsak av avgifter för transporter av människor och gods.

Övriga myndigheter som har stora intäkter från uppdragsverksamhet är t.ex. Lantmäteriver- ket. Avgifter tas ut vid försäljning av landskaps- och fastighetsinformation samt genom att till- handahålla lantmäteriservice på uppdragsbasis. Bland gruppen övriga finns också många univer- sitet och högskolor som erhåller intäkter genom att bedriva uppdragsutbildning och uppdrags- forskning.

Andra ersättningar

De andra ersättningar som redovisas av Ar- betsmarknadsverket omfattar huvudsakligen fi-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

nansieringsavgift från arbetslöshetskassor. Av- giften syftar till att finansiera utbetalda arbets- löshetsersättningar och för finansiering av ett för kassorna gemensamt utjämningsbidrag.

Vägverkets redovisade andra ersättningar be- står bl.a. av vägavgifter. Dessa infördes den 1 februari 1998 och gäller för trafik med lastbilar och lastbilsekipage som har totalvikt på minst 12 ton. För svenskregistrerade lastbilar gäller vägav- gift på hela vägnätet och avgiften tas ut för ett år i taget. Samtidigt reduceras fordonsskatten för berörda lastbilar. För utländska fordon betalas vägavgift för färd på motorvägar samt på vissa europavägar som inte är motorvägar.

Exportkreditnämndens (EKN) intäkter om- fattar främst s.k. återvinningar. Dessa utgör er- sättningar som EKN drivit in från gäldenärer el- ler gäldenärsländer som fallerat med betalningar till exportföretagen.

I posten Övriga ingår bl.a. avgifter från kärn- kraftsindustrin som betalas till Kärnavfallfon- dens styrelse. Avgifterna betalas för att finansie- ra omhändertagandet av använt kärnbränsle och annat radioaktivt avfall.

Not 3

Intäkter av bidrag

Miljoner kronor	2000	1999
EU-bidrag
Statens jordbruksverk –arealersättning,	3 681	6 773
exportbidrag och djurbidrag
Struktur- och regionalstöd från	419	365
jordbruksfondens garantisektion
Arbetsmarknadsverket, bidrag från	658	1 112
socialfonden
Närings- och teknikutvecklingsverket,	478	852
bidrag från regionalfonden
Länsstyrelserna, bidrag från	319	71
regionalfonden
Vägverket, bidrag till transeuropeiska	99	80
nätverk
Fiskeriverket, bidrag från fiskefonden	91	2
Banverket, bidrag till transeuropeiska	86	-
nätverk
Luftfartsverket, bidrag till	10	11
transeuropeiska nätverk
Övriga EU-bidrag bl.a. till länsstyrelser	69	30
Summa EU-bidrag	5 910	9 296
Riksförsäkringsverket med de allmänna
försäkringskassorna
- underhållsstöd	1 890	1 695
- assistansersättning från kommuner	1 686	1 541

Bidrag till universitet och högskolor	4 324	3 866
Medel från AP-fonderna	-	30 074
Bidrag till övriga myndigheter	3 102	2 955

Total summa	16 912	49 427

Intäkter av bidrag är intäkter som inte är relate- rade till utförda prestationer.

Intäkter av bidrag har minskat med drygt 32 miljarder kronor jämfört med föregående år. Förändringen beror i huvudsak på att AP- fonderna inte lämnat något nettobidrag till fi- nansieringen av utbetalda ålderspensioner. Fram till 1999 understeg löpande inbetalda socialavgif- ter m.m. till ATP-systemet de utbetalda pensio- nerna. Återstoden finansierades från AP- fonderna, vilket redovisades som en bidragsin- täkt. Under 2000 har avgifterna överstigit utbe- talda pensioner och ett netto överförts till AP- fonderna, vilket redovisas som transferering (se not 4).

EU-bidragen till Statens jordbruksverk har minskat med 3 miljarder kronor på grund av att regeringen beslutat att arealersättning för 2000 skall utbetalas 2001. Statens jordbruksverk redo- visar bidragen från EU som intäkter i samband med att bidrag betalas ut till den slutliga bi- dragsmottagaren. Den redovisning av bidrag från EU som redovisas i statsbudgeten, 9 032 miljo- ner kronor 2000, är kassamässiga inkomster på inkomsttitel grupp 6 Bidrag från EU.

Not 4

Transfereringar: Lämnade bidrag m.m.

Miljoner kronor	2000	1999
Socialförsäkring
Ersättning vid ålderdom, pensioner	172 445	169 489
inkl. ATP
Ersättning vid sjukdom och handikapp	88 496	80 738
m.m.
Stöd till barnfamiljer	45 865	43 827
Läkemedelsförmånen	16 921	14 200
Summa socialförsäkringar	323 727	308 254
Arbetsmarknad:
Arbetslöshetsersättning	29 531	32 469
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder	21 859	29 344
Bidrag till Samhall AB	4 262	4 262
Lönegarantier m.m.	908	815
Summa arbetsmarknad	56 560	66 890

Bistånd och invandring
Bidrag via Styrelsen för internationellt	9 779	8 524
utvecklingssamarbete
Internationella organisationer	4 807	3 570
Invandringsbidrag till kommuner	2 744	2 750
Summa bistånd och invandring	17 330	14 844
Övrigt:
Generella bidrag och utjämnings-	97 218	99 182
bidrag till kommuner och landsting
Varav utjämningsbidrag	19 190	20 526
Nedskrivning av fordran i	3830	-
kommunkontosystemet
Överföring till premiepensionssystemet	21 555	23 528
Överföring till AP-fonderna	5 558	-
Studiestöd, inklusive av- och	21 968	22 380
nedskrivningar av lånefordringar
Sveriges avgift till EU m.m.	22 255	21 067
Stöd till jordbruket	6 543	8 364
Räntebidrag m.m.	3 931	7 367
Bidrag inom skolväsendet	4 032	4 241
Bidrag till folkbildningen	2 489	2 494
Bidrag till näringslivet m.m. via	2 478	2 465
NUTEK
Bidrag till investeringar i infrastruktur	2 375	1 599
Bidrag till enskilda och kommunala	1 692	1 474
högskoleutbildningar
Kreditgarantier vid bostadsbyggande	470	1 259
Bidrag till kulturverksamhet	1 183	1 175
Övrigt	19 611	18 088
Summa övrigt	217 188	214 683
Total summa	614 805	604 671

Transfereringar utgörs av medel som staten via myndigheterna, främst i form av bidragsutbetal- ningar, förmedlar till olika mottagare. I huvud- sak görs transfereringarna från statsbudgeten. Transfereringarna kännetecknas av att staten inte erhåller någon direkt motprestation. Många transfereringar är dock förknippade med någon form av villkor. Ett exempel är utbildningsbi- drag, där kravet är att mottagaren genomgår nå- gon form av utbildning. Transfereringarna är därmed mer än enbart egentliga bidrag. Även pensioner och vissa andra omfördelningstransak- tioner redovisas som transfereringar.

De totala kostnaderna för transfereringar i form av lämnade bidrag m.m. har ökat med 10 miljarder kronor mellan 1999 och 2000. Kostnaderna för socialförsäkring ökade med 15 miljarder kronor, medan kostnaderna för ar- betsmarknad minskade med 10 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Dessutom finns förskjutningar mellan de olika typerna av transfereringar.

Med socialförsäkring avses Riksförsäkrings- verkets avgränsning av begreppet vilket innebär att utöver ålderspensionssystemet ingår bl.a. stöd till barnfamiljer, sjukpenning, förtidspen- sioner, visst handikappstöd samt bidrag till landstingen för främst läkemedelsförmånen.

De största ökningarna inom området social- försäkring gäller sjukförsäkringen och läkeme- delsförmånen. Kostnaderna för sjukpenning ökade med drygt 6 miljarder kronor eller 27 pro- cent. Detta kan inte förklaras av enstaka orsaker, utan beror av en mängd samverkande faktorer. De långa sjukfallen har blivit fler, vilket lett till att antalet ersatta dagar ökat. Antalet pågående sjukfall som varat minst 29 dagar ökade kraftigt mellan 1999 och 2000. Dessutom har medel- sjukpenningen hos mottagarna av sjukpenning ökat mer än den allmänna löneutvecklingen. Kostnaderna för läkemedelsförmånen har stigit med 2,7 miljarder kronor p.g.a. ökad efterfrågan på läkemedel i kombination med ökat utbud av nya dyrare läkemedel. Cirka 1,2 miljarder kronor är dock hänförligt till slutreglering av 1999 års statsbidrag till landstingen.

Kostnaden för ålderspensionerna har ökat med 3 miljarder kronor, vilket beror på att anta- let ATP-pensionärer och den genomsnittliga pensionspoängen ökar. Stödet till barnfamiljer ökade på grund av att kostnaderna för barnbi- drag har ökat med drygt 2 miljarder kronor. Detta som följd av att barnbidragen höjts från 750 till 850 kronor per månad.

För området arbetsmarknad har arbetslös- hetsersättning och arbetsmarknadspolitiska åt- gärder minskat kraftigt som följd av minskad ar- betslöshet. Inom arbetsmarknadsprogram är det främst kostnaden för arbetsmarknadsutbildning som minskat med 2,7 miljarder kronor.

Inom området bistånd och invandring har bi- ståndet via Styrelsen för internationellt utveck- lingssamarbete ökat med drygt 1 miljard kronor. Ökad verksamhet inom infrastrukturområdet orsakad av satsningar på återuppbyggnad efter katastrofer och krig har varit den största posten. Bidragen till FN:s ekonomiska och sociala verk- samhet samt multilaterala utvecklingsbanker har också ökat med drygt 1 miljard kronor.

Under rubriken övrigt redovisar Riksskatte- verket en kostnad på 3,8 miljarder kronor för nedskrivning av statens fordran till följd av un- derskott i det s.k. kommunkontosystemet för mervärdesskatt enligt regeringsbeslut. Överfö-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

ringar till premiepensionssystemet minskade med 2 miljarder kronor som effekt av dels för- ändrade regler om vilka andelar av inbetalda soci- alavgifter som förs till premiepensionssystemet, dels på grund av en engångseffekt 1999 när pen- sionsrätter i det nya ålderspensionssystemet fast- ställdes för flera år samtidigt.

Överföring till AP-fonderna avser mellan- skillnaden mellan de socialavgifter och allmänna pensionsavgifter som under året inbetalats till staten och överförts till AP-fonderna, och de medel som rekvirerats från fonderna för utbetal- ning av pensioner. Fram t.o.m. 1999 understeg de inbetalda avgifterna utbetalningarna av pen- sioner, och mellanskillnaden redovisades då som ett bidrag från AP-fonderna (se not 3). Som följd av att ålderspensionsavgiften som förs till AP-fonderna höjdes 2000, överstiger avgifterna under 2000 de löpande utbetalningarna av pen- sioner, och mellanskillnaden redovisas som en transferering till AP-fonderna.

Jordbruksstödet minskade främst beroende på att arealbidrag som tidigare utbetalades i slutet av respektive år, efter regeringens beslut avseende 2000 utbetalades först i januari 2001.

Räntebidragen från Boverket har minskat med drygt 3 miljarder kronor.

Vägverkets bidrag till investeringar i infra- struktur ökade med 0,8 miljarder kronor vilket främst fördelas mellan bidrag till drift och byg- gande av enskilda vägar, och bidrag inom ramen för de s.k. storstadsöverenskommelserna om ut- byggnad av vägar och trafikanläggningar i Stock- holm, Göteborg och Malmö.

Posten Övrigt som uppgår till nära 20 miljar- der kronor är summan av ett stort antal övriga bidrag som betalas ut av bl.a. Regeringskansliet, länsstyrelserna, Presstödsnämnden, Statens energimyndighet, Rymdstyrelsen och Rikstrafi- ken.

Not 5

Avsättning till / upplösning av fonder

Miljoner kronor	2000	1999
Insättningsgarantinämndens fond	2 419	2 301
Medel för kompetenssparande	1 350	-
Kärnavfallsfonden	1 174	1 369
Bilskrotningsfonden	177	182
Batterifonden	79	126
Fonder hos Riksförsäkringsverket med	52	26
de allmänna försäkringskassorna

Övriga fonder	98	208

Summa	5 349	4 212

Huvuddelen av förändringen av posten Avsätt- ning till/upplösning av fonder avser medel för kompetenssparande som reserverats av Riksskat- teverket enligt regeringens beslut. Vilka myn- digheter som redovisar olika fonder framgår i övrigt av not 40.

Not 6

Kostnader för personal

Miljoner kronor	2000	1999
Lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter
Försvarsmakten	9 288	9 257
Rikspolisstyrelsen	8 109	7 276
Riksförsäkringsverket med de allmänna	4 053	3 856
försäkringskassorna
Riksskatteverket	4 029	3 963
Arbetsmarknadsverket	3 138	3 302
Banverket	2 494	2 204
Vägverket	2 268	2 268
Lunds universitet	2 186	2 124
Kriminalvårdsverket	2 168	2 214
Regeringskansliet	2 109	2 022
Domstolsverket	2 002	1 946
Uppsala universitet	1 730	1 737
Göteborgs universitet	1 590	1 532
Stockholms universitet	1 264	1 233
Karolinska institutet	1 243	1 238
Kungliga tekniska högskolan	1 232	1 242
Umeå universitet	1 131	1 092
Sveriges lantbruksuniversitet	1 055	1 022
Linköpings universitet	1 048	1 004
Affärsverk
Statens järnvägar	2 452	2 665
Luftfartsverket	1 585	1 422
Sjöfartsverket	576	563
Svenska kraftnät	95	90
Övriga myndigheter	21 030	20 241
Summa lönekostnader inklusive	77 875	75 513
arbetsgivaravgifter
Eliminering av arbetsgivaravgifter	-18 257	-18 075
Summa lönekostnader efter eliminering av	59 618	57 438
arbetsgivaravgifter

Pensionskostnader
Försvarsmakten	3 556	1 894
Riksförsäkringsverket med de allmänna	1 275	499
försäkringskassorna
Rikspolisstyrelsen	774	804
Riksskatteverket	480	340
Regeringskansliet	347	216
Arbetsmarknadsverket	346	286
Domstolsverket	333	168
Vägverket	305	193
Lunds universitet	261	180
Uppsala universitet	250	128
Göteborgs universitet	228	116
Banverket	215	413
Affärsverk
Statens järnvägar	274	77
Luftfartsverket	74	423
Sjöfartsverket	39	13
Svenska kraftnät	5	24
Övriga myndigheter	3 462	1 714
Statens tjänstepensioner	8 838	7 430
Eliminering av premieintäkt för statliga	-8663	-4833
ålderspensioner m.m.
Summa pensionskostnader	12 399	10 085
Övriga personalkostnader
Försvarsmakten	758	532
Regeringskansliet	314	231
Vägverket	267	235
Rikspolisstyrelsen	231	225
Riksförsäkringsverket med de allmänna	203	185
försäkringskassorna
Arbetsmarknadsverket	185	203
Riksskatteverket	107	119
Affärsverk
Statens järnvägar	885	1 339
Luftfartsverket	266	97
Sjöfartsverket	140	224
Svenska kraftnät	30	40
Övriga myndigheter	1 383	1 566
Summa övriga personalkostnader	4 769	4 996
Total summa	76 786	72 519

Statens kostnader för personal ökade med knappt 6 procent.

Lönekostnader inklusive lagstadgade arbetsgi- varavgifter ökade med cirka 3 procent. Lagstad- gade arbetsgivaravgifter uppgår till cirka 33 pro-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

cent av lönesumman, men påverkas även av ål- dersfördelningen hos personalen vid respektive myndighet. Myndigheternas inbetalda arbetsgi- varavgifter, löneskatter m.m. är statsinterna transaktioner och således inga kostnader för sta- ten och har därför eliminerats.

Rikspolisstyrelsens ökade lönekostnader för- klaras av att kostnader för Trygghetsstiftelsen tidigare har redovisats som övriga personalkost- nader.

Statens pensionskostnader utgörs av premier för avtalsförsäkringar, pensionskostnader inklu- sive Kåpan (kompletterande ålderspension inom staten) m.m. Premier för avtalsförsäkringar beta- las till Statens pensionsverk och elimineras. Des- sa premier är till skillnad från tidigare år beräk- nade att täcka årets faktiska kostnader för upp- arbetad pensionsrätt och är därför betydligt stör- re. Ökningen förklaras av att de försäkrings- tekniska riktlinjerna har ändrats, bl.a. har ränte- antagandet sänkts.

Försvarsmakten har ökat sina avsättningar dels med hänsyn till kommande förtidspensione- ringar, dels med anledning av förändringarna i de försäkringstekniska riktlinjerna. Erbjudan om förtida pension är en åtgärd då Försvarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Avsättningen görs upp till ett par år innan den verkliga pensio- neringen.

Den stora förändringen hos Riksförsäkrings- verket med de allmänna försäkringskassorna be- ror på en ny framtidsbedömning vad gäller den räntesats som skall användas vid beräkning av försäkringskassornas personalpensionsskuld.

Övriga personalkostnader utgörs av kostnader för personalutbildning, traktamenten m.m. Des- sa kostnader har minskat något.

Antal statsanställda

Antalet anställda inom staten i november 2000, enligt avgränsning i kapitel 4 och bilaga 4, var 235 500 personer, vilket kan jämföras med

240 400 vid samma tidpunkt året innan, vilket innebär en minskning med 4 900 personer eller 2,0 procent.

Antal anställda	2000	1999
Kvinnor	107 100	107 600
Män	128 400	132 800

Summa	235 500	240 400

Därav
heltidstjänstgörande	188 500	191 000
deltidstjänstgörande	47 000	49 400

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3
Antal heltidspersoner	2000	1999
Kvinnor	93 700	93 000
Män	116 800	120 100
Summa	210 500	213 100

Källa: SCB Statistiska meddelanden AM 17 SM 0102. SCB:s månadsstatistik, tjänstlediga ingår inte.

Omräknat till årsarbetskrafter var antalet an- ställda 210 500, vilket är en minskning med 2 600 eller 1,2 procent sedan 1999.

Försvarsmakten har minskat med 1 100 hel- tids yrkesofficerare och med 500 heltids tillsvida- reanställda civila, samtidigt som antalet tidsbe- gränsat anställda ökat. Inom arbetsmark- nadsområdet har en minskning skett med ca 1 000 heltidspersoner och inom Statens järnvägar har minskningen varit 1 200 heltidspersoner. Ökningen av anställda inom staten har till stor del skett inom Socialdepartementets område. Ökningen där är 800 heltidspersoner. Även inom utbildningsområdet har det skett en ök- ning, med 600 heltidspersoner.

Not 7

Kostnader för lokaler

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarsmakten	2 328	2 370
Rikspolisstyrelsen	1 164	1 158
Regeringskansliet	1 002	1 017
Kriminalvårdsverket	647	635
Riksskatteverket	598	626
Riksförsäkringsverket med de	518	511
allmänna försäkringskassorna
Lunds universitet	502	475
Uppsala universitet	491	461
Domstolsverket	477	459
Arbetsmarknadsverket	475	497
Göteborgs universitet	473	457
Kungliga tekniska högskolan	418	379
Stockholms universitet	408	402
Linköpings universitet	301	283
Karolinska institutet	289	279
Sveriges lantbruksuniversitet	256	259
Umeå universitet	238	220
Försvarets materielverk	226	235
Migrationsverket	215	193
Vägverket	213	240
Affärsverk
Statens järnvägar	103	94
Sjöfartsverket	56	54

Luftfartsverket	42	32
Svenska kraftnät	14	17
Övriga myndigheter	4 107	4 032
Eliminering av inomstatliga	-4 855	-4 581
lokalkostnader

Summa	10 706	10 804

Elimineringarna utgörs av myndigheternas lo- kalkostnader som betalas till Fortifikationsver- ket och Statens fastighetsverk.

Not 8

Övriga driftskostnader

Miljoner kronor	2000	1999
Övriga driftkostnader – tjänster
Vägverket	9 443	9 644
Försvarsmakten	8771	8 762
Exportkreditnämnden	5 186	1 968
Banverket	3 449	4 715
Försvarets materielverk	2 981	2 744
Domstolsverket	1 157	1 127
Riksförsäkringsverket med de	1 074	1 130
allmänna försäkringskassorna
Riksskatteverket	945	948
Rikspolisstyrelsen	939	952
Regeringskansliet	812	745
Statens fastighetsverk	795	901
Karolinska institutet	787	749
Fortifikationsverket	747	648
Kärnavfallsfondens styrelse	715	602
Arbetsmarknadsverket	696	671
Lunds universitet	620	609
Göteborgs universitet	613	585
Övriga myndigheter	10 820	11 405
Summa Tjänster	50 550	48 905
Övriga driftkostnader - varor
Försvarets materielverk	14 765	14 525
Försvarsmakten	3 981	3 774
Banverket	2 285	1 707
Vägverket	1 851	2 060
Fortifikationsverket	502	485
Rikspolisstyrelsen	317	280
Kriminalvårdsverket	259	254
Karolinska institutet	256	243
Lunds universitet	240	254
Uppsala universitet	225	225

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksskatteverket Statens fastighetsverk Regeringskansliet Göteborgs universitet

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna

Sveriges lantbruksuniversitet

192	199	allmänna försäkringskassorna
192	199
177	162	Kungliga tekniska högskolan	-44	-27
177	162
149	109	Migrationsverket	-17	-20
149	109
144	134	Försvarsmakten	-14	-26
144	134
144	193
		Övriga myndigheter	-31	-74
142	135	Summa Aktivering utveckling av	-8 830	-10 964
		anläggningstillgångar i egen regi

Övriga myndigheter	2 458	2 563
Summa Varor	28 087	27 302
Affärsverk, övrig drift – varor och tjänster
Statens järnvägar	4 505	4 700
Svenska kraftnät	1 183	1098
Luftfartsverket	1 113	1 715
Sjöfartsverket	384	624
Summa Affärsverk, övrig drift – varor	7 185	8 137
och tjänster
Övriga driftkostnader - reparationer, diverse m.m.
Försvarsmakten	2 965	3 022
Vägverket	360	332
Regeringskansliet	288	248
Banverket	279	299
Rikspolisstyrelsen	200	214
Kriminalvårdsverket	167	166
Försvarets materielverk	155	281
Riksförsäkringsverket med de	108	97
allmänna försäkringskassorna
Lunds universitet	107	105
Riksdagsförvaltningen	105	71
Karolinska institutet	97	90
Kungliga tekniska högskolan	94	97
Riksskatteverket	87	81
Sveriges lantbruksuniversitet	87	82
Uppsala universitet	79	79
Umeå universitet	78	70
Göteborgs universitet	77	80
Stockholms universitet	75	75
Affärsverk
Statens järnvägar	806	1 003
Luftfartsverket	419	190
Svenska kraftnät	162	140
Sjöfartsverket	55	58
Övriga myndigheter	1 520	1 481
Summa Övriga driftkostnader -	8 370	8 361
reparationer, diverse m.m.
Aktivering utveckling av anläggningstillgångar i egen regi
Banverket	-4 600	-5 591
Vägverket	-3 889	-4 958
Riksförsäkringsverket med de	-235	-268

Eliminering av inomstatliga	-27 494	-28 463
transaktioner
Total summa	57 868	53 278

Övriga driftkostnader består till största delen av förvaltningskostnader. Elimineringarna avser köp av varor och tjänster mellan myndigheterna.

Som övriga driftkostnader avseende tjänster redovisas Exportkreditnämndens förändring i avsättningar för försäkringstekniskt beräknad risk i engagemang. Dessa kostnader har uppgått till 4 822 miljoner kronor. Produktionen av nya garantier vid Exportkreditnämnden steg under 2000 med drygt 80 procent. Banverkets minska- de köp av tjänster förklaras av minskat byggande av bananläggningar och ökade köp av varor främst vad avser telemateriel. Frånsett dessa för- ändringar har inga större förändringar skett av- seende kostnader för tjänster, varor eller repara- tioner m.m. på totalnivå. Däremot har Banverket och Vägverket aktiverat betydligt mindre än fö- regående år för investering i anläggningstillgång- ar i egen regi. Aktiveringen innebär att kostna- den för investeringar i främst järnvägsanlägg- ningar och väganläggningar inte redovisas i resul- taträkningen, utan tas upp som investering i ba- lansräkningen. Minskningen hänförs till minskad investeringsvolym 2000.

Not 9

Avskrivningar och nedskrivningar

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarsmakten	3 480	3 474
Vägverket	2 629	2 506
Banverket	2 447	1 992
Fortifikationsverket	1 118	772
Rikspolisstyrelsen	657	551
Riksförsäkringsverket med de all-	422	384
männa försäkringskassorna
Riksskatteverket	286	275
Affärsverk
Statens järnvägar	690	839

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket	683	592
Svenska kraftnät	343	350
Sjöfartsverket	81	80
Övriga myndigheter	3 989	4 004

Summa	16 825	15 819

Förändringen av avskrivningar mellan åren upp- går till drygt 1 miljard kronor.

Banverket står för 455 miljoner kronor av denna ökning, vilken avser avskrivningar i järn- vägsanläggningar. Bl.a. har Västkustbanan tagits i bruk i vilken omfattande investeringar gjorts.

Fortifikationsverkets avskrivningar har ökat med 346 miljoner kronor mellan åren, vilket be- ror på att pågående nyanläggningar tagits i bruk och avskrivning därmed har påbörjats.

Försvarsmaktens avskrivningar avser främst beredskapsinventarier.

Statens järnvägar har i princip avyttrat samtli- ga transportmedel och en stor del av sina maski- ner och inventarier inför bolagiseringen. Av- skrivningar har dock gjorts på underlaget före försäljningen eftersom transportmedel m.m. in- nehafts under hela året.

Luftfartsverkets avskrivningar avser främst byggnader och fältanläggningar.

Not 10

Resultat av andelar i dotterföretag och intresseföretag

Miljoner kronor	2000	1999
Resultat från andelar i dotterföretag
Vattenfall AB	3 567	2 726
Telia AB	3 458	3 337
Vin & Sprit AB	810	770
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	685	8 543
Svenska Spel AB	605	58
Akademiska Hus AB	567	539
AB Svensk Exportkredit	358	347
SBAB	321	266
Systembolaget AB	307	310
Luossavaara-Kirunavaara AB	292	9
(LKAB)
Specialfastigheter AB	121	110
Svenska Rymdaktiebolaget	79	65
Sveaskog AB	62	77
TERACOM, Svensk Rundradio AB	53	78
Civitas Holding AB	41	772
Sveriges Provnings- och	26	12

Forskningsinstitut AB
Svenska Lagerhus AB	17	12
Swedfund International AB	-2	-16
Statens Premiefond AB	-3	-2
Svenska Skogsplantor AB	-5	-4
Kasernen Fastighets AB	-9	8
IMEGO AB (under 1999 nystartat	-17	-
bolag)
Almi Företagspartner AB	-42	-25
AB Svensk Bilprovning	-50	-25
Venantius AB	-107	-33
Apoteket AB	-120	470
Lernia AB (tidigare AMU-gruppen)	-176	31
Samhall AB	-316	-76
Posten AB	-2631	92
Övriga dotterföretag inom	7	12
Regeringskansliet
Summa Regeringskansliet	7 898	18 463
Affärsverk
Svenska kraftnät	4	5
Statens järnvägar	2	-
Övriga myndigheter	14	30
Summa resultat från andelar i	7 918	18 498
dotterföretag
Resultat från andelar i intresseföretag
Nordiska investeringsbanken NIB	271	-
Celsius AB	-	54
SAS Sverige AB	359	72
AssiDomän AB	264	146
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	7	7
Summa resultat från andelar i	901	279
intresseföretag
Resultat från andelar i dotter- och intresseföretag totalt
Resultat från andelar i	7 918	18 498
dotterföretag
Resultat från andelar i	901	279
intresseföretag

Total summa	8 819	18 777

Resultat från andelar i dotterföretaget Förvalt- ningsaktiebolaget Stattum har minskat med 8 miljarder kronor på grund av att Stattum 1999 redovisade realisationsvinsten från försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn.

Posten AB redovisade ett negativt resultat på ca 3 miljarder kronor.

Under 2000 har Nordiska investeringsbanken invärderats som ett intresseföretag. Under 1999 redovisades detta innehav som Andra långfristiga värdepapper.

Under året har innehavet i Celsius AB sålts.

Not 11

Finansiella intäkter

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret:
Finansiella intäkter för förvaltning av statsskulden
Ränteintäkter avseende upplåning i	29 007	28 847
utländsk valuta
Ränteintäkter avseende upplåning i	11 338	25 947
svenska kronor
Överkurs vid emissioner (netto)	-	327
Intäktsförda, preskriberade	21	48
obligationer m.m.
Orealiserade valutavinster (netto)	-	17 242
Realiserade valutavinster (netto)	6 202	6 251
Summa finansiella intäkter för	46 568	78 662
förvaltning av statsskulden
Övriga finansiella intäkter
Regeringskansliet	54 809	1 075
Centrala studiestödsnämnden	3 759	4 068
Karolinska institutet	314	38
Exportkreditnämnden	262	121
Kammarkollegiet	210	289
Affärsverk
Statens järnvägar	684	513
Svenska kraftnät	8	35
Luftfartsverket	8	28
Sjöfartsverket	3	3
Övriga myndigheter	706	499
Summa övriga finansiella intäkter	60 763	6 669

Total summa	107 331	85 331

Finansiella intäkter för förvaltning av statsskul- den innefattar även intäkter från skuldskötselåt- gärder.

Av Regeringskansliets finansiella intäkter ut- gör försäljningen av aktier i Telia AB 53 554 mil- joner kronor.

Större delen av Karolinska institutets finansiella intäkter förklaras av redovisning av reavinster på värdepapper med 306 miljoner kronor från omläggning av fondförvaltningens aktieinnehav.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 12

Finansiella kostnader

Miljoner kronor	2000	1999
Miljoner kronor

Riksgäldskontoret:
Finansiella kostnader för förvaltning av statsskulden
Räntekostnader avseende	72 625	91 270
upplåning i SEK
Räntekostnader avseende	49 337	50 177
upplåning i utländsk valuta
Underkurs vid emissioner (netto)	803	-
Realiserade kursförluster (netto)	15 012	9 562
Orealiserade valutaförluster (netto)	24 456	-
Provisioner till banker	189	326
Summa kostnader för förvaltning	162 422	151 335
av statsskulden
Övriga finansiella kostnader
Regeringskansliet	226	23
Karolinska institutet	64	7
Riksförsäkringsverket med de	41	84
allmänna försäkringskassorna
Styrelsen för inter-nationellt	22	3
utvecklingssamarbete
Affärsverk
Statens järnvägar	1 209	827
Sjöfartsverket	39	12
Luftfartsverket	16	8
Svenska kraftnät	4	4
Övriga myndigheter	529	375
Summa övriga finansiella	2 150	1 343
kostnader

Total summa	164 572	152 678

Finansiella kostnader för förvaltning av stats- skulden innefattar även kostnader för skuldsköt- selåtgärder. Orealiserade valutaförändringar på- verkar främst värdet av skuldskötselinstrumen- ten och den redovisade statsskulden i utländsk valuta. De orealiserade valutaförlusterna har uppkommit vid omvärderingen av Riksgäldskon- torets skulder och fordringar i utländsk valuta. Utöver statsskulden och skuldskötselinstrument har fordringar och skulder omvärderats.

Regeringskansliets finansiella kostnader består till stor del av valutakursförluster som ökat 2000. Karolinska institutet redovisar kursförluster på värdepapper med 27 miljoner kronor och ned- skrivning av aktier med 35 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket med de allmänna för- säkringskassorna redovisar kursdifferenser vid försäljning av värdepapper.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Statens järnvägar redovisar bl.a. kostnader för räntesäkringsinstrument på 375 miljoner kronor och leasingkostnader på 300 miljoner kronor. Föregående år uppgick dessa poster till 259 mil- joner respektive 261 miljoner kronor.

Noter till balansräkningen (13-52)

Not 13

Balanserade utgifter för forskning och utveckling

Miljoner kronor	2000	1999
Riksförsäkringsverket med de	748	600
allmänna försäkringskassorna
Rikspolisstyrelsen	179	136
Totalförsvarets pliktverk	93	128
Centrala studiestödsnämnden	63	50
Migrationsverket	39	25
Statens jordbruksverk	19	-
Verket för högskoleservice	18	15
Kungliga tekniska högskolan	16	28
Övriga myndigheter	127	100

Summa	1 302	1 082

Riksförsäkringsverkets balanserade utgifter avser utveckling av IT-stöd för det nya pensions- systemet. Rikspolisstyrelsens balanserade utgif- ter avser utveckling av datorsystem. Bl.a. har ut- veckling av en teknisk plattform gemensam för hela polisväsendet bedrivits.

Totalförsvarets pliktverks balanserade utgifter utgörs i huvudsak av utveckling av informations- system.

Centrala studiestödsnämndens post utgörs av aktiverade utgifter för utvecklandet av ett verk- samhetssystem.

Not 14

Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor	2000	1999
Riksskatteverket	50	60
Statens fastighetsverk	10	12
Kungliga tekniska högskolan	7	3
Statens pensionsverk	3	-
Skogsstyrelsen	2	4
Affärsverk
Svenska kraftnät	152	152
Övriga myndigheter	8	12

Summa	232	243

Riksskatteverkets rättigheter avser licenser och liknande för programvaror.

Svenska kraftnäts post avser markrättigheter i form av servitut och ledningsrätter.

Not 15

Förskott avseende immateriella anläggningstillgångar

Miljoner kronor	2000	1999
Läkemedelsverket	7	7
Statens räddningsverk	-	6

Summa	7	13

Not 16

Statliga väganläggningar

Miljoner kronor	2000	1999
Vägverket	67 356	63 185

Vägverket redovisar investeringar i statliga väg- anläggningar. Redovisade belopp är nettovärden efter avskrivning och avskrivningstiden är 40 år. Det svenska vägnätet omfattar ca 137 000 km allmänna vägar varav 98 000 km är statliga vägar. Förutom de allmänna vägarna finns 75 000 km enskilda vägar med statsbidrag samt ett stort an- tal vägar utan statsbidrag.

Under 2000 har Öresundsbron mellan Malmö och Köpenhamn, inklusive motorvägsanslut- ningen på svenska sidan, invigts. Andra exempel på större investeringsprojekt som avslutats och öppnats för trafik under det gångna året är E18/E20 Örebro-Arboga, E22 Söderåkra- Hossmo, E6 Håby-Rabbalshede och E6 Sun- ningeleden med Uddevallabron.

Not 17

Statliga järnvägsanläggningar

Miljoner kronor	2000	1999
Banverket	57 642	53 149

Banverket redovisar investeringar i järnvägsan- läggningar som tillgång i balansräkningen. An- skaffningskostnad för mark för järnvägsändamål ingår också i redovisat värde för järnvägsanlägg- ningen. Avskrivningstiden för järnvägsanlägg- ningar är 40 år.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Exempel på större investeringsprojekt under 2000 är Öresundsbron med järnväg mellan Malmö och Köpenhamn som har öppnats för tågtrafik, en ny sträckning på Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall samt Arlanda- banan från Stockholm till Arlanda flygplats som har öppnats för fjärrtågtrafik.

Not 18

Byggnader, mark och annan fast egendom

Miljoner kronor	2000	1999
Statens fastighetsverk	10 725	10 811
Fortifikationsverket	10 324	10 744
Naturvårdsverket	1 928	1 660
Riksdagsförvaltningen	1 036	959
Banverket	351	388
Riksförsäkringsverket med de all-	286	284
männa försäkringskassorna
Vägverket	263	247
Sveriges lantbruksuniversitet	233	153
Affärsverk
Statens järnvägar	5 456	3 939
Luftfartsverket	3 731	3 467
Sjöfartsverket	382	350
Svenska kraftnät	204	208
Övriga myndigheter	259	227

Summa	35 178	33 437

Statens fastighetsverk förvaltar för statens räk- ning det fastighetsbestånd som regeringen be- stämmer. Större delen av fastigheterna tillhör det nationella kulturarvet. Exempel på fastigheter är de kungliga slotten, ett trettiotal fästningar, na- tionalteatrarna, museerna, regeringens byggna- der, landshövdingarnas residens och ambassad- byggnader i utlandet. De markegendomar som redovisas av Statens fastighetsverk består till sto- ra delar av markområden väster om odlingsgrän- sen i Västerbottens och Norrbottens län samt renbetesfjällen i Jämtlands län. I mellersta och södra Sverige förvaltas främst ett antal kungs- gårdar som av kulturella skäl ägs av staten.

Fortifikationsverket förvaltar fastigheter av- sedda för försvarsändamål.

Naturvårdsverket redovisar främst national- parker och naturreservat. Dessa är dock ofta upptagna till ett lågt .

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Riksdagsförvaltningen förvaltar riksdags- byggnaderna.

Av ökningen på 1 741 miljoner kronor mellan 1999 och 2000 svarar Statens järnvägar för 1 517 miljoner kronor. Värdet på deras fastighe- ter har skrivits upp med drygt 2 miljarder kro- nor, samtidigt som värdet på andra delar i posten skrivits ner.

Not 19

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Miljoner kronor	2000	1999
Rikspolisstyrelsen	590	449
Kriminalvårdsverket	154	178
Kungliga tekniska högskolan	154	117
Uppsala universitet	115	57
Lunds universitet	103	84
Göteborgs universitet	76	71
Stockholms universitet	71	58
Regeringskansliet	70	52
Sveriges lantbruksuniversitet	58	60
Övriga myndigheter	635	514
Summa	2 026	1 640

Förbättringsutgifter på annans fastighet avser sådana utgifter som myndigheten har haft för att anpassa hyrda lokaler till den egna verksamheten, exempelvis om- och tillbyggnationer, kabeldrag- ningar för nätverk och larmanordningar.

Not 20

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarsmakten	1 288	969
Rikspolisstyrelsen	1 066	1 189
Vägverket	952	986
Försvarets materielverk	910	1 000
Banverket	694	890
Göteborgs universitet	574	543
Uppsala universitet	517	423
Lunds universitet	515	514
Regeringskansliet	476	400
Kustbevakningen	457	467
Riksskatteverket	436	413
Riksförsäkringsverket med de	356	397
allmänna försäkringskassorna

Försvarets radioanstalt	340	406
Kungliga tekniska högskolan	312	381
Karolinska institutet	303	302
Affärsverk
Svenska kraftnät	6 090	6 352
Luftfartsverket	1 387	1 373
Sjöfartsverket	652	643
Statens järnvägar	411	7 522
Övriga myndigheter	4 623	4 833
Summa	22 359	30 003

Datorer med kringutrustning, möbler, maskiner, bilar och andra transportmedel är exempel på tillgångar som redovisas under denna post. Även tillgångar som innehas genom finansiell leasing ingår.

Posten maskiner, inventarier, installationer m.m. har minskat med 7 644 miljoner kronor mellan 1999 och 2000. Denna minskning beror till största delen på att Statens järnvägar inför bolagiseringen har överlåtit transportmedel, in- klusive dem som innehas genom finansiell lea- sing, till bolag inom SJ-koncernen. Se även not 9 och not 25.

Not 21

Pågående nyanläggningar

Miljoner kronor	2000	1999
Banverket, järnvägsanläggningar	8 251	10 843
Vägverket, väganläggningar	9 772	11 241
Försvarets materielverk	2 235	3 904
Fortifikationsverket	574	1 010
Statens fastighetsverk	297	254
Affärsverk
Luftfartsverket	3 579	2 035
Svenska kraftnät	573	113
Sjöfartsverket	43	72
Statens järnvägar	5	398
Övriga myndigheter	500	653

Summa	25 829	30 523

Den stora förändringen hos Banverket beror på att omfattande investeringsarbeten färdigställts avseende Västkustbanan. Exempel på pågående nyanläggningar är Botniabanan, Kust till kustba- nan och Norra stambanan.

Vägverket slutförde ett stort projekt den för- sta juli 2000 när Öresundsförbindelsen invigdes. Vidare har andra stora projekt öppnats för trafik under året på E18/20, E22 och E6. För närvaran- de byggs Södra Länken i Stockholm och Göta- tunneln i Göteborg.

Försvarets materielverks pågående nyanlägg- ningar avser beställningar på krigsmateriel från Försvarsmakten.

Merparten av Luftfartsverkets nyanläggningar är byggnader som inte åsatts något taxeringsvär- de. Anläggningarna har till en liten del finansie- rats med investeringsbidrag från Flygvapnet, kommuner m.fl.

Svenska kraftnäts ökning förklaras av en ut- byggnad av ledningssträckan Alvesta-Hemsjö i södra Sverige. Resten avser i huvudsak utbygg- nad av optofibernätet.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

varor. Båda typerna redovisas dock som anlägg- ningstillgångar. Beredskapsinventarierna uppgår till 56 miljarder kronor. Exempel på sådana är flygplan, fartyg och stridsvagnar. Beredskapsva- ror som t.ex. ammunition och drivmedel uppgår till knappt 18 miljarder kronor.

Not 23

Förskott avseende materiella anläggningstillgångar

Miljoner kronor	2000	1999
Vägverket	278	226
Banverket	52	110
Övriga myndigheter	10	13
Summa	340	349

Not 22

Beredskapstillgångar

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarsmakten	74 309	65 040
Statens räddningsverk, räddnings-	1 044	1 099
tjänst och varningsmateriel m.m.
Överstyrelsen för civil beredskap,	312	444
metall, verkstads- och kemiska
produkter
Socialstyrelsen, läkemedel och	118	182
sjukvårdsförnödenheter
Statens jordbruksverk, fodervaror och	13	66
bekämpningsmedel
Banverket	10	9
Rikspolisstyrelsen	20	15

Summa	75 826	66 855

Beredskapstillgångar avser tillgångar både för ci- vil- och militär beredskap. Fr.o.m. 1998 har För- svarsmakten invärderat sina beredskapstillgångar och posten omfattar därför främst tillgångar för militär beredskap. Tillgångar för civil beredskap kan omfatta t.ex. livsmedel, läkemedel, fordon samt medicinsk utrustning.

Nästan hela förändringen av posten förklaras av Försvarsmaktens ökning. Nyanskaffningar av militära beredskapstillgångar uppgick till ca 13 miljarder kronor under 2000, medan avskriv- ningarna uppgick till 3,5 miljarder kronor (se not 9).

Försvarsmakten delar in sina beredskapstillgång- ar i dels beredskapsinventarier, dels beredskaps-

Not 24

Andelar i dotter- och intresseföretag

Andelar i dotterföretag

Miljoner kronor	2000	1999
Vattenfall AB	34 734	32 995
Telia AB	34 228	28 640
Civitas Holding AB	9 606	9 742
Luossavaara-Kirunavaara AB (LKAB)	8 550	8 522
Akademiska Hus AB	6 265	6 298
Almi Företagspartner AB	4 406	4 431
SBAB	3 853	3 620
Venantius	3 389	3 507
Förvaltningsaktiebolaget Stattum	2 775	12 796
(inklusive Sveaskog AB)
Vin & Sprit AB	2 429	1 849
Posten AB	2 305	4 940
AB Svensk Exportkredit	2 160	2 238
Apoteket AB	1 960	2 143
Systembolaget AB	1 547	1 241
Specialfastigheter AB	1 355	1 264
Samhall AB	1 209	1 525
TERACOM, Svensk Rundradio AB	1 093	1 040
Swedfund International AB	857	813
Svenska Spel AB	797	192
Svenska Rymdaktiebolaget	516	447
Sveriges Provnings och Forskningsin-	224	198
stitut AB
Lernia AB (tidigare AMU-gruppen)	215	390
AB Svensk Bilprovning	181	231

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Svenska Skogsplantor AB	128	136
Svenska Lagerhus AB	77	67
Kasernen Fastighets AB	70	79
AB Göta Kanalbolag	38	36
SGAB, Sveriges Geologiska AB	35	35
(i likvidation)
IMEGO AB	34	1
Swedesurvey AB	33	28
Kungliga Dramatiska Teatern AB	14	9
Väginvest AB	14	14
Affärsverk
Statens järnvägar - AB Swedcarrier	716	831
Luftfartsverket - LFV Holding AB	75	75
Svenska kraftnät	12	12
Övriga myndigheter	188	168

Summa	126 088	130 553

Andelar i dotterföretag har minskat med 4,5 mil- jarder kronor. Den största förändringen avser Förvaltningsaktiebolaget Stattum, som minskat med 10 miljarder kronor på grund av att den un- der 1999 redovisade försäljningen av aktier i Pharmacia & Upjohn gjorts likvid, dvs. utbeta- lats till staten. Telia AB ökade med 6 miljarder kronor på grund av nyemission i samband med utförsäljning av 29,4 procent av statens andel.

Med dotterföretag avses företag där statens ägarandel överstiger 50 procent.

Andelar i intresseföretag

Miljoner kronor	2000	1999
AssiDomän AB	5 118	5 206
Nordiska investeringsbanken (NIB)	4 096	-
SAS Sverige AB	3 501	2 993
Celsius AB	-	818
SOS Alarm Sverige AB (SOSAB)	72	67
Dom Shvetsii	13	13
AB Bostadsgaranti	12	14
Sveriges Rese- o Turistråd AB	7	4
Norrland Center AB	5	5
Affärsverk
Svenska kraftnät - Nord Pool ASA m.fl.	71	71
Luftfartsverket - A-banan Projekt AB	5	5
Övriga myndigheter	-	17
Summa	12 900	9 213

Andelar i intresseföretag har ökat med ca 4 mil- jarder kronor främst på grund av att Nordiska investeringsbanken invärderats som intresseföre- tag enligt kapitalandelsmetoden. Under 1999 re- dovisades detta innehav som Andra långfristiga värdepappersinnehav (se not 25).

Under året har innehavet i Celsius AB sålts. Med intresseföretag avses företag där statens ägarandel uppgår till högst 50 procent.

Andelar i dotter- och intresseföretag – totalt

Miljoner kronor	2000	1999
Summa andelar i dotterföretag	126 088	130 553
Summa andelar i intresseföretag	12 900	9 213
Riksbankens grundfond	1 000	1 000

Summa	139 988	140 766

Förutom de ovan nämnda förändringarna är pos- tens totala förändring en följd av förändringar i bolagens justerade egna kapital, utbetalda utdel- ningar samt förvärv och avyttringar.

Not 25

Andra långfristiga värdepappersinnehav

Miljoner kronor	2000	1999
Regeringskansliet, Europeiska	1 677	1 677
Investeringsbanken
Regeringskansliet, OM-gruppen	1 101	452
Regeringskansliet, Nordiska	-	1 329
Investeringsbanken
Regeringskansliet, Europeiska	748	695
Utvecklingsbanken
Regeringskansliet, IBRD	593	593
Världsbanken
Regeringskansliet, Europarådets	34	34
utvecklingsbank
Allmänna arvsfonden, andelar i	998	952
aktie- och räntekonsortium
Karolinska institutet, aktier,	607	241
andelar och obligationer
Göteborgs universitet	212	135
Affärsverk
Statens järnvägar	10 511	3 281
Övriga myndigheter	96	170
Summa	16 579	9 559

Andra långfristiga värdepappersinnehav har ökat med 7 miljarder kronor främst på grund av att Statens järnvägar har överlåtit anläggningstill-

gångar till bolag inom SJ-koncernen. Avtal om underuthyrning har upprättats och redovisas som andra långfristiga värdepappersinnehav.

Nordiska investeringsbanken har 2000 invär- derats som ett intresseföretag. Ägarandelen i OM-gruppen har under året ökat från 7,7 pro- cent till 9,42 procent.

Not 26

Andra långfristiga fordringar

Miljoner kronor	2000	1999
Exportkreditnämnden	5 325	5 241
Statens bostadskreditnämnd	351	393
Styrelsen för inter-nationellt	247	200
utvecklingssamarbete
Närings- och teknikutvecklingsverket	187	185
Göteborgs universitet	173	178
Riksförsäkringsverket med de	66	69
allmänna försäkringskassorna
Affärsverk
Statens järnvägar	1 833	-
Sjöfartsverket	163	160
Luftfartsverket	61	-
Övriga myndigheter	33	28

Summa	8 439	6 454

Årets förändring på knappt 2 miljarder kronor förklaras huvudsakligen av en för året ny fordran som Statens järnvägar (SJ) har på Stockholms Lokaltrafik (SL) avseende kapitalkostnadsersätt- ning. Kapitalkostnadsersättningen utgör en nu- värdesberäkning av förväntade ersättningar un- der perioden 2001 till 2010 för investeringar som SJ gjort för SL:s räkning.

Exportkreditnämndens (EKN) utestående fordringar utgår från de skadebelopp som beta- lats ut. Avdrag görs för återvunna eller avskrivna belopp. Kapitaliserade, förfallna, obetalda samt upplupna, ej förfallna räntor tillkommer. Värde- ringen av EKN:s fordringar görs utifrån olika kriterier. En utgångspunkt vid bedömning av fordringar på andra länder är det aktuella landets totala skuldsättning och inkomstnivå samt hur landet skött sina skuldbetalningar. Detta kom- pletteras med det allmänna riskläget på landet vad gäller krediter och på den återstående löpti- den av EKN:s utestående fordran. Värdet före reservering för förlustrisker m.m. på EKN:s fordringar uppgår till ca 15,4 miljarder kronor.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Reserveringen uppgår till drygt 10 miljarder kro- nor.

Styrelsen för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) garanterar och subventionerar u- landskrediter i projekt som Sida bedömer kan få betydande utvecklingseffekter i landet. Vid vär- dering av fordringarna tas hänsyn till förväntade förluster orsakade av bl. a. skuldavskrivningar samt en särskild reservering för riskkoncentra- tion då fordringarna innehas mot ett begränsat antal länder.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) som be- driver kreditgarantiverksamhet genom garanti- givning för finansiering av bostadsbyggande lämnar kreditgarantier för lån från de kreditinsti- tut som genom avtal med BKN är anslutna till BKN-systemet. Sammanlagt rör det sig om 24 svenska kreditinstitut som vid utgången av 2000 har dessa avtal med BKN. År 2000 var årets ned- skrivning av regressfordringarna större än förgå- ende år.

Närings- och teknikutvecklingsverket har en fordran på Stiftelsen Norrlandsfonden då en stor del av lokaliseringslånen och regionala utveck- lingslånen överlåtits till dem.

Göteborgs universitets fordran avser Statliga Akademiska Hus AB.

Sjöfartsverkets fordran avser förskottshyra för de tre isbrytande offshorefartyg som Sjöfarts- verket tecknat avtal om med B & N Viking A/S.

Riksförsäkringsverkets fordran avser kommunlån och förlagslån

Not 27

Utlåning

Miljoner kronor	2000	1999
Centrala studiestödnämnden (CSN),	101 497	90 818
nyare studielån samt
hemutrustningslån
CSN, äldre studielån beviljade t.o.m.	19 436	26 811
1988
CSN, återkrav på lån och bidrag	102	556
CSN, skuldsaneringslån och övrigt	7	-3
Riksgäldskontoret (RGK), investeringslån till
Svensk-Danska Broförbindelsen.	3 020	2 770
AB A-train AB	1 000	1 000
RGK, utlåning till	1 147	419
Premiepensionsmyndigheten
RGK, övrigt	53	311
Kammarkollegiet, näringslån	225	225
Kammarkollegiet, övriga lån	3	10
Statens energimyndighet,	131	128

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Baltikumlån
Statens energimyndighet, villkorslån	4	9
NUTEK, villkorslån	65	66
NUTEK, lokaliseringslån	61	62
Styrelsen för inter-nationellt	122	101
utvecklingssamarbete
Övriga myndigheter	173	249
Summa	127 046	123 532

Centrala studiestödsnämnden (CSN) admini- strerar ett flertal lånetyper som kan delas in i två huvudkategorier. Den ena typen är lån finansie- rade med lån i Riksgäldskontoret, främst studie- lån beviljade fr.o.m. 1989. Den andra kategorin är lån som ursprungligen finansierades via stats- budgeten, främst studielån beviljade t.o.m. 1988. CSN:s fordringar uppgår till totalt 121 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till reservatio- ner för osäkra fordringar.

Två huvudkategorier av osäkra fordringar finns. Den ena typen är fordringar på personer som missköter betalningarna (låg betalningsbe- nägenhet). Den andra kategorin av osäkra ford- ringar är sådana där låntagarna p.g.a. låneregler- nas utformning inte kommer att hinna betala tillbaka lånet före 65 års ålder, vilket är den gräns som fastställts (låg betalningsförmåga). Föregå- ende år gjorde CSN en reservation på 5,9 miljar- der kronor. Under 2000 har CSN efter vidareut- veckling av sin modell för beräkning av osäkra fordringar reserverat ytterligare 7,9 miljarder kronor avseende främst lån beviljade före 1989. Det är till stor del en fråga om personer med låg betalningsförmåga, där det viktigaste delkriteriet för att fordringarna bedömts som osäkra, är att nedsättningen av avgiften skett till noll under de senaste fem åren, och att fordran därför bedöms osäker i sin helhet. Totalt har reservationer gjorts med drygt 16 miljarder kronor på en låne- fordran motsvarande 137 miljarder kronor. I re- sultaträkningen under posten Transfereringar: Lämnade bidrag m.m., redovisas årets avskriv- ningar och nedskrivningar av lånefordringar med 0,2 miljarder kronor och årets reservation för osäkra lånefordringar med 7,9 miljarder kronor (se not 4).

Utöver CSN:s utlåning avser posten främst utlåning hos Riksgäldskontoret (RGK). Där- ibland redovisas utlåning till Premiepensions- myndigheten som inte konsolideras i årsredovis- ningen för staten, men annars på motsvarande sätt som övriga myndigheter lånar i RGK till

bl.a. anläggningstillgångar som används i verk- samheten.

Not 28

Varulager och förråd

Miljoner kronor	2000	1999
Banverket	244	341
Försvarsmakten	207	211
Försvarets materielverk	163	169
Vägverket	104	105
Statens räddningsverk	68	60
Kriminalvårdsverket	67	69
Rikspolisstyrelsen	62	66
Affärsverk
Luftfartsverket	33	35
Sjöfartsverket	21	21
Statens järnvägar	7	35
Övriga myndigheter	246	258

Summa	1 222	1 370

Minskningen mellan åren förklaras huvudsakli- gen av att Banverket har justerat varulagrets vär- de efter inkuransberäkning.

Not 29

Pågående arbeten

Miljoner kronor	2000	1999
Lantmäteriverket	197	183
Banverket	42	58
Fortifikationsverket	14	38
Försvarets forskningsanstalt	21	30
Försvarsmakten	22	17
Affärsverk
Sjöfartsverket	-	18
Statens järnvägar	5	6
Övriga myndigheter	64	92
Summa	365	442

Lantmäteriverkets pågående arbeten avser fas- tighetsbildning, vilket t.ex. innebär avstyckning och reglering av gränsdragning mellan fastighe- ter. Kunderna är såväl statliga myndigheter och kommuner som företag och privatpersoner.

Banverkets pågående arbeten består av ej av- slutade entreprenaduppdrag som i huvudsak ut- förs av Industridivisionen. Dessutom ingår ett projekteringsuppdrag åt Botniabanan AB.

Not 30

Fastigheter

Miljoner kronor	2000	1999
Länsstyrelsen i Dalarnas län	84	81
Länsstyrelsen i Västra Götalands	22	21
län
Länsstyrelsen i Gävleborgs län	16	13
Länsstyrelsen i Västerbottens län	9	8
Länsstyrelsen i Värmlands län	6	5
Länsstyrelsen i Västernorrlands län	5	6
Övriga länsstyrelser	4	6
Övriga myndigheter	-	21

Summa	146	161

Länsstyrelsernas fastigheter avser Jordfondens fastigheter.

Not 31

Förskott till leverantörer

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarets materielverk	10 333	11 856
Övriga myndigheter	104	102

Summa	10 437	11 958

Försvarets materielverk lämnar förskott till i hu- vudsak IG JAS, SAAB och Ericsson-koncernen. Förskotten gäller främst materiel och tjänster. Förskott till utländska leverantörer ingår med 916 miljoner kronor (813 miljoner kronor 1999).

Not 32

Kundfordringar

Miljoner kronor	2000	1999
Exportkreditnämnden	1 066	778
Vägverket	498	325
Banverket	321	378
Lantmäteriverket	140	128

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Statens institutionsstyrelse	98	89
Försvarsmakten	87	172
Affärsverk
Luftfartsverket	532	383
Svenska kraftnät	253	134
Sjöfartsverket	125	140
Statens järnvägar	-	113
Övriga myndigheter	1 544	1 468

Summa	4 664	4 108

Exportkreditnämndens fordringar avser fakture- rade premier för garantitagare.

Not 33

Övriga fordringar

Miljoner kronor	2000	1999
Riksskatteverket
Fordringar på skattekonto	13 672	-
Fordringar lämnade till Kronofogde-	5 235	5 020
myndigheten för indrivning m.m.
Betalningar under överföring	2 751	-
Fordringar avseende kommuners och	-	2 365
landstings mervärdesskatt
Fordringar avseende utlägg i	29	27
exekutiva förrättningar m.m.
Riksförsäkringsverket med de	2 586	2 667
allmänna försäkringskassorna
Tullverket	1 891	1 625
Statens jordbruksverk	1 340	4 514
Riksgäldskontoret	745	1 497
Lantmäteriverket	145	147
Affärsverk
Statens järnvägar	3 841	541
Luftfartsverket	206	388
Svenska kraftnät	54	-
Övriga myndigheter	727	1 316
Summa	33 222	20 107

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen på att Riksskatteverket (RSV) har ändrat redo- visningsprincip vad gäller skatteuppbörden (se Redovisningsprinciper, bilaga 2). Från och med 2000 redovisas underskott på skattekonto som fordran, i stället för som tidigare då intäkterna redovisades kassamässigt. Detta medför en en- gångseffekt på bl.a. posten övriga fordringar (se

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

även not 1 och not 44). Justerade jämförelsetal har inte kunnat beräknas. En ytterligare en- gångseffekt som påverkar övriga fordringar är bankbetalningar under överföring, som en följd av att rutiner för statliga betalningar ändrades vid årsskiftet. Rensat för dessa engångseffekter skul- le posten övriga skulder utgöra 5 263 miljoner kronor. I föregående års värde ingår underskott i kommunkontosystemet med 2 364 miljoner kronor. I år har dock Riksskatteverkets fordran avseende kommuners och landstings mervärdes- skatt skrivits ned med 3 830 miljoner kronor. Riksskatteverket har skattefordringar under in- drivning på nominellt 59 272 miljoner kronor. Av dessa beräknas 5 200 miljoner kronor betalas in. Värdet av återstående fordringar under in- drivning har beräknats med ledning av uppgifter från redovisningssystemet för exekutionsväsen- det (REX).

Riksförsäkringsverkets övriga fordringar ut- görs till största delen av fordringar på bidrags- skyldiga avseende underhållsstöd (2 004 miljoner kronor) samt återkravsfordringar avseende bo- stadsbidrag till barnfamiljer (220 miljoner kro- nor) Till övriga fordringar hänförs även ford- ringar avseende EU-vård (104 miljoner kronor), dvs. fordringar, på grund av betalningseftersläp- ningar, på andra EU-länder, för vård deras med- borgare fått i Sverige.

Tullverkets övriga fordringar består av obetal- da tullräkningar avseende mervärdesskatt, tull- och importavgifter på jordbruksprodukter, energiskatter m.fl. skatter och avgifter. Bedömning av fordringarnas verkliga värde har gjorts med statistisk metod.

Statens jordbruksverks bidragsfordringar på EU avser gjorda utbetalningar av bidrag inom EU:s jordbruksfonds garantisektion, rekvirerade medel inom utvecklingssektionen samt bundet kapital i offentliga lager för EU:s räkning. Minskningen mot föregående år beror i huvud- sak på att arealersättningen för 2000 utbetalades först i januari 2001.

Riksgäldskontorets övriga fordringar består av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt (s.k. futures), fordringar på banker avseende obligationer och vinster samt köpta köp- och säljoptioner. Förändringen mel- lan åren beror huvudsakligen på en minskad nivå av depositioner för handel med standardiserade terminskontrakt.

I samband med bolagiseringen av Statens järn- vägar har tillgångar förts över till SJ-koncernen

och därmed omvandlats till fordringar på kon- cernföretagen (3 630 miljoner kronor).

Not 34

Periodavgränsningsposter - Förutbetalda kostnader

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret, förutbetalda underkurser avseende
- upplåning i svenska kronor	12 926	18 359
- upplåning i utländsk valuta	612	832
- övrigt	113	2
Summa Riksgäldskontoret	13 651	19 193
Rikspolisstyrelsen	322	298
Kriminalvårdsverket	169	155
Riksskatteverket	165	171
Riksförsäkringsverket med de	146	142
allmänna försäkringskassorna
Lunds universitet	136	114
Göteborgs universitet	125	113
Vägverket	119	81
Uppsala universitet	115	111
Domstolsverket	107	105
Stockholms universitet	100	100
Kungliga tekniska högskolan	88	91
Affärsverk
Sjöfartsverket	32	40
Statens järnvägar	12	86
Luftfartsverket	-	28
Övriga myndigheter	1 434	1 227

Total summa	16 721	22 055

Not 35

Periodavgränsningsposter - Upplupna bidragsintäkter

Miljoner kronor	2000	1999
Lunds universitet	264	53
Göteborgs universitet	72	53
Kungliga tekniska högskolan	67	76
Karolinska institutet	48	33
Stockholms universitet	37	30
Luleå tekniska högskola	35	17
Sveriges lantbruksuniversitet	34	34
Blekinge tekniska högskola	29	11
Uppsala universitet	23	21

Övriga myndigheter	211	158

Summa	820	486

Som upplupna bidragsintäkter redovisas över- enskommen ersättning för under perioden genomförd verksamhet som ännu inte utbetalats till myndigheten.

Not 36

Periodavgränsningsposter - Övriga upplupna intäkter

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret
- ränteintäkter från	15 988	13 293
skuldskötselinstrument
- ränteintäkter från uppköpta	12	40
obligationer i svenska kronor
- upplupna ränteintäkter avseende	12	113
kredit- och garantigivning
Summa Riksgäldskontoret	16 012	13 446
Exportkreditnämnden	267	66
Kärnavfallsfondens styrelse	188	277
Riksförsäkringsverket med de	79	88
allmänna försäkringskassorna
Lunds universitet	38	34
Banverket	37	125
Kammarkollegiet	11	49
Affärsverk
Svenska kraftnät	198	213
Luftfartsverket	128	50
Statens järnvägar	86	196
Sjöfartsverket	23	4
Övriga myndigheter	217	226
Total summa	17 284	14 774

Som upplupna intäkter redovisas räntor och and- ra intäkter som upparbetats, men där fakturering eller betalning inte skett till och med brytdagen.

Not 37

Värdepapper och andelar

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret, dagslån	12 687	11 308
Regeringskansliet, aktier i Nordea	4 646	4 646

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Exportkreditnämnden, valuta-	1 296	1 113
depositioner i svenska banker
Riksförsäkringsverket med de	1 201	1 155
allmänna försäkringskassorna,
hypoteksobligationer m.m.
Styrelsen för inter-nationellt	156	508
utvecklingssamarbete
Affärsverk
Statens järnvägar	85	-
Luftfartsverket	-	138
Övriga myndigheter	23	40
Summa	20 094	18 908

Not 38

Kassa, bank m.m.

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret	1 821	2 127
Riksskatteverket	348	1 962
Riksförsäkringsverket med de	324	283
allmänna försäkringskassorna
Länsstyrelsen i Norrbottens län	157	162
Allmänna arvsfonden	105	107
Karolinska institutet	93	15
Försvarets materielverk	85	79
Regeringskansliet	83	79
Affärsverk
Statens järnvägar	209	252
Svenska kraftnät	104	829
Sjöfartsverket	17	15
Övriga myndigheter	578	833
Summa	3 924	6 743

Förändringen mellan åren beror huvudsakligen på en rutinförändring för statliga myndigheters betalningar, vilken medfört att Riksskatteverkets banksaldon per sista december, som tidigare re- dovisats här, bortfaller. I föregående års saldo ingick ett sådant belopp med 1 564 miljoner kro- nor.

Riksgäldskontorets post består huvudsakligen av valutakonton i Riksbanken.

Svenska kraftnäts minskning förklaras av att ett stort banklån har lösts.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 39

Nettoförmögenheten

Miljoner kronor	2000	1999
Uppskrivningskapital	3 414	516
Donationskapital	92	236
Resultatandelar i dotterföretag	59 589	59 199
Balanserad kapital-förändring	-1 092 174	-1 204 899
Årets över-/underskott enligt	29 424	58 573
resultaträkningen

Summa	-999 655	1 086 375

Nettoförmögenheten är skillnaden mellan till- gångar och skulder. Eftersom statens skulder är större än tillgångarna är statens nettoförmögen- het negativ. Förändringen av nettoförmögenhe- ten mellan två år samvarierar i huvudsak med statsskuldens förändring. Nettoförmögenheten påverkas i första hand av resultaträkningens överskott. Därutöver påverkas nettoförmögen- heten av andra transaktioner som förändrar till- gångarnas eller skuldernas värde utan att de re- dovisas i resultaträkningen. År 2000 förbättrades nettoförmögenheten med 86 miljarder kronor. Nedan presenteras de poster som ingår i begrep- pet nettoförmögenheten.

Uppskrivningskapital

Av ökningen på ca 2,9 miljarder kronor svarar Statens järnvägar för drygt 2 miljarder kronor. Det är värdet på fastigheter som skrivits upp. Återstoden av förändringen står i princip Väg- verket för, genom en uppskrivning av en bi- dragsfinansierad väganläggning.

Donationskapital

De medel som fanns i början på året avsåg Karo- linska institutets donationsprofessur och har omklassificerats från donationskapital till oför- brukade bidrag.

Resultatandelar i dotterbolag

Regeringskansliet svarar för merparten av pos- ten. Förändringen under året består huvudsakli- gen av föregående års resultatandelar (18 miljar- der kronor samt föregående års utdelningar i dotterbolagen -16 miljarder kronor). Nettoför- mögenheten påverkas av uppvärderingen av Nordiska investeringsbanken (NIB) och föränd- ringarna i Telia, som redovisas enbart i balans- räkningen. Tillgångsvärdet ökar, det byts inte bara mot en annan slags tillgångar. Invärderingen av NIB ökade värdet av Aktier och andelar med 3 miljarder kronor. Nyemissionen av Telia på

12 miljarder kronor, vara 70 procent ägs av sta- ten, ökade värdet med 9 miljarder kronor. Dess- utom påverkade valutaförändringar i egna kapita- let i de statliga bolagen nettoförmögenheten positivt med ca 2 miljarder kronor.

I en enskild myndighets bokslut utgörs pos- ten balanserad kapitalförändring normalt av fö- regående års balanserade kapitalförändring summerat med föregående års under- eller över- skott enligt resultaträkningen. I årsredovisning- en för staten uppnås ingen sådan överensstäm- melse. En orsak är t.ex. de infasningspengar från AP-fonderna på totalt 90 miljarder kronor som ingår i balanserad kapitalförändring i nettoför- mögenheten och som redovisas av Riksgälds- kontoret. Därav tillfördes staten 45 miljarder kronor 1999 och 45 miljarder kronor 2000. Des- sa medel har inte redovisats över resultaträk- ningen. Se även bilaga 2 Redovisningsprinciper och avsnitt 3.4 Nettoförmögenheten. Ytterligare orsaker är uppskrivningar och förändring av re- sultatandelar som även de endast berör balans- räkningen och inte resultaträkningen.

Not 40

Fonder

Miljoner kronor	2000	1999
Kärnavfallsfonden	24 587	23 413
Insättningsgarantinämndens fond	10 046	7 627
Medel för kompetenssparande	1 350	-
Bilskrotningsfonden	1 071	894
Allmänna arvsfonden	831	811
Bygdemedel m.m.(länsstyrelser)	286	276
Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna
- Trafiklivräntefonden	522	494
- Fonder för frivillig sjukförsäkring	298	286
- Frivilliga yrkesskadefonden	91	87
- Affärsverksfonden	89	91
- Övriga fonder	105	95
Summa Riksförsäkringsverket med	1 105	1 053
de allmänna försäkringskassorna
Batterifonden (Naturvårdsverket)	426	347
Medel från vattendomar m.m.	139	138
(Fiskeriverket)
Jaktvårdsfonden (Kammarkollegiet)	71	66
Brottsofferfonden	27	25
(Brottsoffermyndigheten)

Övriga	106	47

Total summa	40 045	34 697

Som fonder i staten redovisas vissa medel som reserverats för särskilda ändamål, men där det reserverade beloppet inte bestäms av en fastställd skuld eller försäkringstekniskt beräknad risk.

Kärnavfallsfondens styrelse redovisar Kärnav- fallsfonden som består av avgifter från kärnkraft- företagen, vilka baseras på produktionen av elektricitet. Avgifterna skall täcka alla kostnader nu och i framtiden för hantering och slutförva- ring av använt kärnbränsle och annat avfall.

Insättningsgarantinämndens fond förvaltas av Kammarkollegiet och fyra externa kapitalförval- tare enligt de riktlinjer som beslutas av Insätt- ningsgarantinämnden. Fonden utgörs av avgifter från institut som omfattas av garantin. Avgiftens storlek, som baseras på institutens kapitaltäck- ningsgrad, används till att bygga upp en fond varifrån ersättning betalas ut till de institut som försatts i konkurs och som omfattas av garantin. Insättningsgarantin gäller för såväl privatperso- ner som företag och andra juridiska personer.

Riksskatteverket har under 2000 enligt rege- ringsbeslut reserverat medel från inkomsterna av energiskatt för individuellt kompetenssparande.

Allmänna arvsfonden består av arvsmedel. Den förvaltas av Kammarkollegiet och bidrag betalas ut efter beslut av arvsfondsdelegationen.

Riksförsäkringsverket redovisar ett antal fon- der som förvaltas av Kammarkollegiet från vilka bl.a. vissa livräntor enligt äldre bestämmelser be- talas. De största är Trafiklivräntefonden, Frivilli- ga yrkesskadefonden och Affärsverksfonden. Försäkringskassornas fonder för den frivilliga sjukförsäkringen förvaltas av respektive försäk- ringskassa och används för utbetalningar från den frivilliga sjukpenningförsäkringen.

Bilskrotningsfonden redovisas av Vägverket och används till bilskrotningspremier.

Länsstyrelserna redovisar s.k. bygdemedel (vattenregleringsmedel) och älgvårdsfonder. Det största beloppet (161 miljoner kronor) redovisas av länsstyrelsen i Norrbottens län.

Batterifonden redovisas av Naturvårdsverket och används för bl.a. omhändertagande av miljö- farliga batterier

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 41

Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser

Miljoner kronor	2000	1999
Statens pensionsverk	112 493	104 500
Riksförsäkringsverket med de all-	7 010	6 290
männa försäkringskassorna
Försvarsmakten	2 288	1 337
Rikspolisstyrelsen	227	374
Arbetsmarknadsverket	81	105
Försvarets materielverk	80	98
Banverket	79	137
Riksskatteverket	75	96
Exportkreditnämnden	36	34
Affärsverk
Luftfartsverket	1 888	1 714
Sjöfartsverket	747	622
Svenska kraftnät	114	96
Statens järnvägar	-	56
Övriga myndigheter	251	177

Summa	125 369	115 636

Det stora flertalet myndigheter betalar pen- sionspremier till Nämnden för statens avtalsför- säkringar (NSA) inom Statens Pensionsverk (SPV), som även administrerar merparten av sta- tens pensionsåtagande. Undantag är de myndig- heter, inklusive affärsverken utom Statens järn- vägar, som gör egna avsättningar för pensioner.

Förändringen på ca 8 miljarder kronor av den pensionsskuld SPV redovisar förklaras av att NSA har ändrat i de försäkringstekniska riktlin- jerna, bl.a. har ränteantagandet nedjusterats. För- ändringen på drygt 0,7 miljarder kronor hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna beror på en ny framtidsbedöm- ning vad gäller den räntesats som skall användas vid beräkning av försäkringskassornas personal- pensionsskuld.

Med hänsyn till kommande förtidspensione- ringar och med anledning av förändringarna i de försäkringstekniska riktlinjerna har Försvars- makten ökat sina avsättningar med knappt 1 mil- jard kronor. Erbjudanden om förtida pension är föranlett av att Försvarsmakten skall reducera sin personalstyrka. Avsättningen görs i samband med att beslut fattas om förtida pension, vilket kan innebära att avsättningen görs upp till ett par år före den verkliga pensioneringen.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket och Sjöfartsverkets ökning av pensionsskulden är också en normal uppräkning enligt NSA:s försäkringstekniska riktlinjer. Sta- tens järnvägar utgör undantagen bland affärsver- ken och betalar pensionspremier liksom de flesta övriga myndigheter till NSA.

Not 42

Övriga avsättningar

Miljoner kronor	2000	1999
Exportkreditnämnden	9 556	4 722
Styrelsen för inter-nationellt	776	681
utvecklingssamarbete
Riksförsäkringsverket med de	735	758
allmänna försäkringskassorna
Riksgäldskontoret	431	378
Sveriges geologiska undersökningar	276	391
Banverket	109	170
Affärsverk
Statens järnvägar	1 466	1 638
Luftfartsverket	622	601
Övriga myndigheter	19	14

Summa	13 990	9 353

Den stora förändringen mellan åren, 4 637 mil- joner kronor, förklaras nästan helt av föränd- ringar hos Exportkreditnämnden (EKN).

Exportkreditnämnden (EKN) gör avsättning- ar för risker i garantiengagemang. Under året har EKN ingått några större affärer som ökat avsätt- ningen för risker i engagemangen. Den enskilt största affären var en garanti avseende återför- säkring till det brittiska garantiinstitutet ECGD. Den underliggande affären avsåg leveranser av militära flygplan, JAS-Gripen till Sydafrika.

Styrelsens för internationellt utvecklingssam- arbete (Sida) avsättningar för risker i engage- mang avser exportkrediter där Sida garanterar och subventionerar krediten (U-krediter). U- krediterna ges till ett 30-tal länder för export till projekt som av Sida bedöms få betydande ut- vecklingseffekter i landet. Riskavsättningen har ökat med anledning av förväntade förluster orsa- kade av bland annat skuldavskrivningar.

Riksförsäkringsverkets avsättning avser frivil- liga pensionsförsäkringar som tidigare kunde tecknas av allmänheten.

Riksgäldskontoret reserverar för framtida ga- rantiförluster.

De medel som avsätts av Sveriges geologiska undersökningar avser framtida miljösäkringsin- satser avseende avvecklade oljelagringsanlägg- ningar.

Statens järnvägar gör avsättningar för förlust- avtal med 649 miljoner kronor. Verket gör även reserveringar för omstrukturering med 625 mil- joner kronor samt för operationell leasing m.m. med 191 miljoner kronor.

Luftfartsverket har efter en tvist med SAS fått ett utslag i Tingsrätten, för vilket en avsättning gjorts.

Not 43

Statsskulden

Lån i Sverige

Miljoner kronor	2000	1999
Statsobligationslån	705 116	775 613
Statsskuldväxlar	275 007	243 582
Premieobligationslån	50 200	54 400
Dagslån	0	0
Riksgäldskonto	1 717	3 037
Riksgäldsparkonto	7 519	6 473
Eliminering, myndigheters innehav	-2 727	-4 025

Summa	1 036 832	1 079 080

Statsskuldväxlarna och de reala statsobligations- lånen redovisas till vid emissionstillfället inbetal- da belopp.

Ett fåtal myndigheter innehar statliga obliga- tioner och statsskuldväxlar. Dessa elimineras i årsredovisningen för staten. I år har dessa inne- hav minskat. Årets elimineringar avser främst Riksgäldskontorets innehav av premieobligatio- ner samt Riksförsäkringsverkets med de allmän- na försäkringskassorna, Exportkreditnämndens och Karolinska institutets innehav av värdepap- per som ges ut av Riksgäldskontoret.

Lån utomlands

Miljoner kronor	2000	1999
Utestående obligationslån	241 061	291 075

Lån i utländsk valuta upptas i balansräkningen till den valutakurs som gällde på bokslutsdagen. Lånens anskaffningsvärde uppgick den 31 de- cember 2000 till 220,8 miljarder kronor. Den re- dovisade valutaskulden minskade med 50 miljar- der kronor.

I det traditionella skuldbegreppet ingår inte den valutaexponering i utländsk valuta som tas med skuldbytesavtal. För att få en rättvisande bild över statsskuldens sammansättning och va- lutaexponering bör även de skuldbytesavtal i kronor och utländsk valuta, samt derivatpositio- ner som ingåtts i syfte att uppnå avsedd valuta- fördelning och ränterisk, beaktas. Riksgäldskon- torets upplåningsmandat i utländsk valuta avser valutaexponering inklusive derivatinstrument.

Valutaupplåningens andel inklusive värdet av derivatportföljen har under perioden 1996 – 2000 varit relativt stabil runt 30 procent av den totala statsskulden.

Statsskulden totalt

Miljoner kronor	2000	1999
Lån i Sverige	1 036 832	1 079 080
Lån utomlands	241 061	291 075

Summa	1 277 893	1 370 155

Not 44 Övriga skulder

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret
Skuld till Premiepensions-	40 466	72 106
myndigheten
Terminskontrakt, netto	4 295	-1 367
Skuldbytesavtal (swappar), netto	10 366	512
Obligationer som förfallit, vinster,	2 518	3 250
räntor
Avistamedel	2 240	55
Övrigt RGK	906	21
Summa Riksgäldskontoret	60 791	74 577
Riksskatteverket	29 957	438
Riksförsäkringsverket med de	5 198	4 810
allmänna försäkringskassorna
Vägverket	4 166	4 396
Statens pensionsverk	1 139	1 098
Försvarsmakten	370	344
Banverket	358	266
Allmänna arvsfonden	272	248
Rikspolisstyrelsen	224	229
Regeringskansliet	67	1 775
Affärsverk
Statens järnvägar	15 356	11 007

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Luftfartsverket	879	206
Sjöfartsverket	165	169
Svenska kraftnät	29	3
Övriga myndigheter	7 151	5 731

Total summa	126 122	105 297

Riksgäldskontorets (RGK) skuld till Premiepen- sionsmyndigheten (PPM) avser de premiepen- sionsmedel som interimistiskt placeras i RGK i avvaktan på att pensionsrätter fastställs och me- del utbetalas till PPM. Minskningen jämfört med 1999 beror på att 1995 - 1998 års premiepen- sionsmedel placerats under 2000 och därför ta- gits ut från RGK. Terminskontrakt, netto, består av fordringar på 144 miljarder kronor och skul- der på 148 miljarder kronor. Skuldbytesavtal, netto, består av fordringar på 259 miljarder kro- nor och skulder på 269 miljarder kronor.

Riksskatteverkets övriga skulder har ökat med 29 miljarder kronor på grund av att överskott på skattekonto (betalda men icke debiterade skat- ter) redovisas som skuld fr.o.m. 2000 (se Redo- visningsprinciper, bilaga 2).

Regeringskansliets beräknade överskott från för- säljningen av Svenska Spel AB redovisades fö- regående år som skuld, eftersom det definitiva beloppet ej var fastställt.

Övriga skulder hos Riksförsäkringsverket med de allmänna försäkringskassorna och Sta- tens pensionsverk avser till största delen innehål- len preliminärskatt på pensioner m.fl. skatteplik- tiga socialförsäkringsförmåner.

Vägverkets skulder innefattar skulder till Stockholmsleder AB och Göteborgs trafikleder AB på 3,2 miljarder kronor. Skulderna avser fi- nansiering av de särskilda trafiklösningarna i Stockholm och Göteborg.

Statens järnvägar ökar sin skuld med ca 4 mil- jarder kronor vilket avser en skuld till SJ AB m.fl. bolag inom SJ-koncernen. Dessa skulder balanseras av fordringar som egentligen är SJ AB:s m.fl. men som av ännu inte kunnat övertas av bolagen. Därutöver består posten hu- vudsakligen av leasingskulder. Trots att motsva- rande finansiellt leasade tillgångar har överlåtits till bolag inom SJ-koncernen och avtal om un- deruthyrning upprättats (se not 25 Andra lång- fristiga värdepappersinnehav) har affärsverket leasingkontrakten kvar. Det beror dels på för- månliga villkor som affärsverket har, dels på att det är långsiktiga förbindelser som inte kan bry- tas.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 45

Leverantörsskulder

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarets materielverk	2 310	2 151
Vägverket	2 288	2 012
Banverket	875	934
Försvarsmakten	872	818
Riksförsäkringsverket med de	538	564
allmänna försäkringskassorna
Rikspolisstyrelsen	343	595
Riksskatteverket	322	273
Fortifikationsverket	279	280
Statens fastighetsverk	198	200
Regeringskansliet	189	165
Kriminalvårdsverket	135	300
Affärsverk
Luftfartsverket	586	580
Svenska kraftnät	359	232
Sjöfartsverket	67	125
Statens järnvägar	43	500
Övriga myndigheter	2 971	3 017

Summa	12 375	12 746

rats av privatpersoner hos länsstyrelserna i sam- band med tvist med en fastighetsägare.

Not 47

Förskott från uppdragsgivare och kund

Miljoner kronor	2000	1999
Försvarets materielverk	93	105
Banverket	46	13
Mitthögskolan	38	15
Vägverket	36	11
Uppsala universitet	24	18
Kungliga tekniska högskolan	13	18
Lantmäteriverket	12	17
Riksantikvarieämbetet	7	17
Linköpings universitet	2	37
Fortifikationsverket	2	28
Karolinska institutet	-	87
Affärsverk
Sjöfartsverket	-	13
Övriga myndigheter	96	97
Summa	369	476

Not 46			Not 48
Depositioner			Not 48
			Periodavgränsningsposter - upplupna
Miljoner kronor	2000	1999	kostnader
Riksskatteverket			Miljoner kronor	2000	1999

- klientmedel	322	374
- klientmedel	322	374	Riksgäldskontoret	64 980	66 678
- medel enligt förlikningsavtal och	18	3	Riksgäldskontoret	64 980	66 678
- medel enligt förlikningsavtal och	18	3	Vägverket	1 111	903
skuldsanering			Vägverket	1 111	903
Summa Riksskatteverket	340	377	Försvarsmakten	747	811
			Riksförsäkringsverket med de	661	660
Länsstyrelsen i Stockholms län	260	268	allmänna försäkringskassorna
Länsstyrelsen i Stockholms län	260	268	Rikspolisstyrelsen	579	583
Tullverket	32	31	Rikspolisstyrelsen	579	583
Tullverket	32	31	Arbetsmarknadsverket	456	439
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	23	23	Arbetsmarknadsverket	456	439
Länsstyrelsen i Västra Götalands län	23	23	Banverket	445	468
Länsstyrelsen i Skåne län	18	15	Banverket	445	468
Länsstyrelsen i Skåne län	18	15
Länsstyrelsen i Västmanlands län	8	7	Affärsverk
			Affärsverk
Länsstyrelsen i Dalarnas län	7	7	Statens järnvägar	389	934
			Statens järnvägar	389	934
Länsstyrelsen i Jämtlands län	6	8	Luftfartsverket	319	779
			Luftfartsverket	319	779
			Svenska kraftnät	-	299
Övriga myndigheter	45	41	Sjöfartsverket	88	87
			Sjöfartsverket	88	87
Total summa	739	777
			Övriga myndigheter	3 321	3 318
			Övriga myndigheter	3 321	3 318
Deponerade medel kan t.ex. utgöras av indrivna
Deponerade medel kan t.ex. utgöras av indrivna			Summa	73 096	75 959
medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas
medel hos kronofogdemyndigheterna (redovisas

av Riksskatteverket) och av hyror som depone-

Riksgäldskontorets upplupna kostnader avser räntekostnader för upplåning i svenska kronor, utländsk valuta och för skuldskötselåtgärder.

Som upplupna kostnader redovisas i övrigt bl.a. myndigheternas skuld till personalen för sparad och outtagen semester.

Not 49

Periodavgränsningsposter - oförbrukade bidrag

Miljoner kronor	2000	1999
Karolinska institutet	1 059	785
Göteborgs universitet	862	863
Lunds universitet	558	498
Uppsala universitet	424	282
Umeå universitet	228	190
Kungliga tekniska högsko-	145	142
lan
Linköpings universitet	104	72
Övriga myndigheter	810	640

Summa	4 190	3 472

Som oförbrukade bidrag redovisas bidragsmedel som erhållits men ännu inte förbrukats för sitt ändamål.

Not 50

Periodavgränsningsposter - övriga förutbetalda intäkter

Miljoner kronor	2000	1999
Riksgäldskontoret
- förutbetalda överkurser vid	12 936	18 566
upplåning
- förutbetalda avgifter för	12	25
utfärdade garantier m.m.
Banverket	450	279
Karolinska institutet	183	1
Göteborgs universitet	103	91
Lunds universitet	102	82
Statens fastighetsverk	68	43
Lantmäteriverket	66	51
Affärsverk
Svenska kraftnät	179
Luftfartsverket	81	128
Sjöfartsverket	8	1
Statens järnvägar	3	71

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Övriga myndigheter	324	371

Summa	14 515	19 709

Som övriga förutbetalda intäkter redovisas av- giftsintäkter etc. som betalats före årsskiftet men som är hänförliga till kommande år.

Not 51

Garantiförbindelser

Miljoner kronor	2000	1999
Garantiförbindelser	711 000	681 253

Med garantiförbindelser avses de åtaganden som staten har i form av kreditgarantier, kapitaltäck- ningsgarantier och pensionsgarantier. Redovis- ningen omfattar även insättningsgaranti och in- vesterarskydd som hanteras av Insättnings- garantinämnden. Dessa statliga garantier redovi- sas utförligt i kapitel 6.

Not 52

Övriga ansvarsförbindelser

Miljoner kronor	2000	1999
Övriga ansvarsförbindelser	2 600	-

Övriga ansvarsförbindelser, exklusive sådana som avser beslutade, ej utbetalda bidrag, uppgår till omkring 2,6 miljarder kronor. Därav redovi- sar Statens pensionsverk antastbara förmåner på cirka 1,5 miljarder kronor och Statens jord- bruksverk säkerheter inom EU-verksamheten på cirka 0,6 miljarder kronor.

Redovisningen av ansvarsförbindelser är föremål för utvecklingsarbete, och jämförelsetal för 1999 har därför inte kunnat tas fram.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Noter till finansieringsanalysen (53–62)

Not 53

Skatter m.m.

Miljoner kronor	2000
Enligt resultaträkningen	795 682
Periodiserad uppbörd	15 847
I finansieringsanalysen	811 529

Periodiserad uppbörd är den skuldökning som redovisats av Riksskatteverket på grund av änd- rad redovisningsprincip. Det avser skatter som betalats in utan debitering (kompletteringsbetal- ningar/fyllnadsbetalningar) och som bokförts kassamässigt mot inkomsttitel, men inte tagits upp som intäkter i resultaträkningen. Intäkts- bokföring i resultaträkningen görs vid debite- ringen.

Not 54

Avgifter och andra ersättningar

Miljoner kronor	2000
Enligt resultaträkningen	47 591
Tillkommer utdelningar som redovisats enbart i	16 033
balansräkningen
Avgår reavinster anläggningstillgångar	-1 053

I finansieringsanalysen	62 571

Utdelningar som redovisats enbart i balansräk- ningen läggs till eftersom de föranlett betalning- ar utan att redovisas i resultaträkningen.

Not 55

Transfereringar

Miljoner kronor	2000
Enligt resultaträkningen inklusive avsättning till	620 154
fonder
Avgår avsättning till fonder	-5 349
Avgår nedskrivning av lån CSN m.fl.)	- 8 452
Tillkommer nettoutbetalning av premiepensions-	31 640
medel
I finansieringsanalysen	637 993

Avsättningar till fonder liksom nedskrivning av fordringar avgår eftersom de inte föranleder be- talningar.

Premiepensionsutbetalningen (till PPM och vald förvaltning), netto, läggs till då den föranlett en betalning, men inte redovisats i resultaträk- ningen. Den är i tidigare år redovisad som av- sättning eller transferering till PPM.

Not 56

Statens egen verksamhet

Miljoner kronor	2000
Enligt resultaträkningen	162 185
Avgår avskrivningar	-16 825
Avgår avsättningar till pensioner m.m.	-14 370

I finansieringsanalysen	130 990

Årets avskrivningar och avsättningar avgår efter- som dessa inte föranleder några betalningar.

Not 57

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor	2000	1999
Förändring av långfristiga fordringar	-1 984	167
Förändring av omsättningstillgångar	326	-6 787
Förändring av kassa, bank	2 819	-2 269
Förändring av skulder	7 224	317

Summa	8 385	-8 572

Långfristiga fordringar ökade med 2 miljarder kronor, vilket ökade statens lånebehov. Den främsta anledningen är att Statens järnvägar (SJ) har ökat sina fordringar på Storstockholms lo- kaltrafik med 1,8 miljarder kronor avseende ka- pitalkostnadsersättning.

Kassa, bank m.m. minskade med 2,8 miljarder kronor, vilket också minskade statens upplåning. Förändringen är till stor del hänförbar till att Riksskatteverket har minskat sina behållningar på betalningskonton med 1,6 miljarder kronor.

Skulder har ökat med 7,2 miljarder kronor, vilket också medför en minskning av statens lå- nebehov. Förändringen är till stor del hänförbar till att SJ har ökat sina skulder med 4,3 miljarder kronor till andra bolag i SJ-koncernen.

Not 58

Investeringar

Miljoner kronor	2000	1999
Finansiella investeringar
Aktier och andra värdepapper,	719	1
Regeringskansliet
Aktier och andra värdepapper,	325	512
Karolinska institutet
Övriga investeringar	217	297

Summa	1 261	810

Ökningen av Regeringskansliets innehav är hän- förbar till investeringar i aktier i OM Gruppen AB med 0,6 miljarder kronor.

Miljoner kronor	2000	1999
Materiella investeringar
Beredskapstillgångar	11 886	12 103
Maskiner och inventarier	5 446	6 272
Väganläggningar	4 624	5 187
Fastigheter och markanläggningar	4 605	3 446
Järnvägsanläggningar	3 779	5 068
Övriga investeringar	1 428	1 442

Summa	31 768	33 518

Minskning av investeringar i beredskapstillgång- ar med 0,2 miljarder kronor är hänförbar till det militära försvaret. Av investeringar i beredskaps- tillgångar är 11,8 miljarder kronor hänförbara till det militära försvaret och 0,1 miljarder kronor till det civila försvaret.

Investeringar av maskiner och inventarier uppgick till 5,4 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,8 miljarder kronor från föregå- ende år. De största investeringarna i maskiner och inventarier har gjorts av Rikspolisstyrelsen med 0,6 miljarder kronor.

Investeringar i väg- och järnvägsanläggningar har minskat med 0,6 respektive 1,3 miljarder kronor. Det är framförallt pågående nyanlägg- ningar som har minskat i förhållande till föregå- ende år.

Den del av ökningen i investeringar i fastighe- ter och markanläggningar som är hänförbar till Luftfartsverket är 0,9 miljarder kronor. Av deras totala investeringar på 2,6 miljarder kronor är en stor del hänförbar till utbyggnaden av Arlanda flygplats. Fortifikationsverkets investeringar i fastigheter och markanläggningar till Försvars- makten uppgick till 0,5 miljarder kronor, vilket är en minskning med 0,3 miljarder kronor i jäm-

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

förelse med föregående år. Affärsverket Svenska kraftnät har gjort investeringar på 0,5 miljarder kronor, vilket är en ökning från föregående år med 0,2 miljarder kronor.

Not 59

Utlåning

Nyutlåning

Miljoner kronor	2000	1999
Centrala studiestödsnämnden,	12 457	11 754
studielån och hemutrustningslån
Riksgäldskontoret	1 255	1 058
Närings- och teknikutvecklings-	135	183
verket
Övriga myndigheter	47	280
Summa	13 894	13 275
Amorteringar
Miljoner kronor	2000	1999
Centrala studiestödsnämnden	4 148	3 902
Riksgäldskontoret	534	620
Närings- och teknikutvecklings-	38	40
verket
Övriga myndigheter	79	93

Summa	4 799	4 655

I likhet med föregående år svarade Centrala stu- diestödsnämnden för den största nyutlåningen, som till största delen består av studielån. Riks- gäldskontorets nyutlåning och amorteringar av- ser Premiepensionsmyndigheten och Svensk- Danska broförbindelser AB.

Not 60

Finansiellt netto, statens upplåning

Miljoner kronor	2000
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen	46 568
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen	-162 427
Tillkommer orealiserade valutaförluster	24 456

I finansieringsanalysen	-91 403

Valutaförlusterna avser orealiserade förluster en- ligt not 12, som inte föranlett något kassaflöde.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 3

Not 61

Övrigt finansiellt netto

Miljoner kronor	2000
Finansiella intäkter enligt resultaträkningen	60 763
Finansiella kostnader enligt resultaträkningen	-2 146
Avgår reavinster, anläggningstillgångar	-54 333
Avgår upplupna räntor	-2 536
I finansieringsanalysen	1 748

Not 62

Justeringar till betalningar

Miljoner kronor	2000	1999
Förändring av omsättningstillgångar	2 976	3 914
hänförbara till statens upplåning
Förändring av skulder hänförbara till	-7 341	-7 794
statens upplåning

Summa	-4 365	-3 880

Bilaga 4

Statliga myndigheter m.m.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Bilaga 4

Statliga myndigheter m.m.

Innehållsförteckning

Statliga myndigheter m.m.................................................................................................

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4 ersattes av en gemensam avvecklingsorganisation med Nor- ra civilområdets myndighetskod) Civilbefälhavaren i Norra civilområdet (Se ovan) Civilbefälhavaren i Södra civilområdet (Se ovan) D Danshögskolan Datainspektionen Delegationen för IT i skolan Delegationen för utländska investeringar i Sveri- ge Distansutbildningsmyndigheten Domstolsverket Dramatiska institutet E Ekeskolan, Örebro Ekobrottsmyndigheten Ekonomistyrningsverket Elsäkerhetsverket Exportkreditnämnden F Fastighetsmäklarnämnden Finansinspektionen Fiskeriverket Flygtekniska försöksanstalten (Upphörde per 2000- 12-31 och verksamheten övertogs av Totalförsvarets forsk- ningsinstitut) Folkhälsoinstitutet Forskningsrådsnämnden (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet och Forsk- ningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) Fortifikationsverket Försvarets forskningsanstalt (Upphörde per 2000-12- 31 och verksamheten övertogs av Totalförsvarets forsk- ningsinstitut) Försvarets materielverk Försvarets radioanstalt Försvarshögskolan Försvarsmakten G Gentekniknämnden Glesbygdsverket Granskningsnämnden för radio och TV Göteborgs universitet H Handelsflottans kultur och fritidsråd Handikappombudsmannen 5

Statliga myndigheter m.m.

I de konsoliderade resultat- och balansräkning- arna och finansieringsanalysen ingår:

–samtliga myndigheter, inklusive affärsver- ken, under riksdag och regering med un- dantag för Riksbanken, AP-fonderna och Premiepensionsmyndigheten,

–fonder som redovisas av myndigheter enligt ovan (tas ej upp separat i denna bilaga utan redovisas i not 40, Fonder), Riksbankens grundfond och Allmänna arvsfonden, samt

–de allmänna försäkringskassorna.

Alkoholinspektionen

Allmänna advokatbyråerna (Avvecklingsorgani-

sation med utfall t.o.m. juni 2000)

Allmänna arvsfonden

Allmänna reklamationsnämnden

Arbetarskyddsstyrelsen (Namnändring 2001-01-01 till

Arbetsmiljöverket)

Arbetsdomstolen

Arbetsgivarverket

Arbetslivsinstitutet Arbetsmarknadsverket Arkitekturmuseet

Arkivet för ljud och bild (Namnändring 2001-01-01 till Statens ljud- och bildarkiv)

Banverket Barnombudsmannen

Birgittaskolan, Örebro (Upphörde per 2000-06-30 och

verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Blekinge tekniska högskola (Namnändring under

2000 från Högskolan i Karlskrona/Ronneby)

Bokföringsnämnden

Bostadsdelegationen Boverket Brottsförebyggande rådet Brottsoffermyndigheten

Byggforskningsrådet (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)

Centrala försöksdjursnämnden Centrala studiestödsnämnden

Civilbefälhavaren i Mellersta civilområdet (De tre

Civilbefälhavarmyndigheterna upphörde per 2000-12-31och

J Justitiekanslern Jämställdhetsombudsmannen K Kammarkollegiet Karlstads universitet Karolinska institutet Kemikalieinspektionen Kommerskollegium Kommunikationsforskningsberedningen (Upp- hörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Verket för innovationssystem) Konjunkturinstitutet Konkurrensverket Konstfack Konstnärsnämnden Konsumentverket Kriminalvårdsverket Kristinaskolan, Härnösand (Upphörde per 2000-06- 30 och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten) Kungliga Biblioteket Kungliga Konsthögskolan Kungliga Musikhögskolan i Stockholm Kungliga Slottsstaten Kungliga tekniska högskolan Kustbevakningen 6

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

Humanistisk- samhällsvetenskapliga forsknings-

rådet (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten över-

togs av Vetenskapsrådet)

Hällsboskolan, Sigtuna

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Högskolan Dalarna

Högskolan i Gävle/Sandviken Högskolan i Borås Högskolan i Halmstad Högskolan i Kalmar Högskolan i Kristianstad Högskolan i Skövde

Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Högskolan på Gotland Högskoleverket

Idrottshögskolan i Stockholm Inspektionen för strategiska produkter

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde- ring

Institutet för rymdfysik Insättningsgarantinämnden Integrationsverket

Internationella programkontoret för utbild- ningsområdet

Kärnavfallsfondens styrelse

Lantmäteriverket Linköpings universitet

Livrustkammaren/Skoklosters slott /Hallwylska museet

Livsmedelsekonomiska institutet Lotteriinspektionen Luftfartsverket, affärsverk

Luleå tekniska universitet Lunds universitet Läkemedelsverket Länsstyrelsen i Blekinge län Länsstyrelsen i Dalarnas län Länsstyrelsen i Gotlands län Länsstyrelsen i Gävleborgs län Länsstyrelsen i Hallands län Länsstyrelsen i Jämtlands län Länsstyrelsen i Jönköpings län Länsstyrelsen i Kalmar län Länsstyrelsen i Kronobergs län Länsstyrelsen i Norrbottens län Länsstyrelsen i Skåne län Länsstyrelsen i Stockholms län

Länsstyrelsen i Södermanlands län Länsstyrelsen i Uppsala län Länsstyrelsen i Värmlands län Länsstyrelsen i Västerbottens län Länsstyrelsen i Västernorrlands län Länsstyrelsen i Västmanlands län Länsstyrelsen i Västra Götalands län Länsstyrelsen i Örebro län Länsstyrelsen i Östergötlands län Lärarhögskolan i Stockholm

Malmö Högskola

Manillaskolan, Stockholm (Upphörde per 2000-06-

30 och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Marknadsdomstolen

Medicinska forskningsrådet (Upphörde per 2000-12-

31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet) Medlingsinstitutet (Anslöts 2000-06-01, övertog verk-

samhet från Statens förlikningsmannaexpedition) Migrationsverket (Namnändring under 2000 från Sta-

tens invandrarverk)

Mitthögskolan

Moderna Museet Mälardalens högskola

Nationalmuseum med prins Eugens Waldemar- sudde

Naturhistoriska riksmuseet

Naturvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per

2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskapsrådet)

Naturvårdsverket Nordiska Afrikainstitutet

Nämnden för offentlig upphandling

Närings- och teknikutvecklingsverket (Namnänd-

ring 2001-01-01 till Verket för Näringslivsutveckling, del av verksamheten övertogs av Verket för innovationssystem och Institutet för tillväxtpolitiska studier)

Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering Operahögskolan i Stockholm

Patent- och registreringsverket Patentbesvärsrätten Polarforskningssekretariatet Post- och Telestyrelsen Presstödsnämnden

Radio- och TV-verket Regeringskansliet Revisorsnämnden Riksantikvarieämbetet Riksarkivet Riksbankens grundfond

Riksdagens ombudsmän JO Riksdagens revisorer

Riksdagsförvaltningen (Namnändring under 2000 från

Riksdagens förvaltningskontor)

Riksförsäkringsverket med de allmänna försäk- ringskassorna

Riksgäldskontoret

Rikspolisstyrelsen (Hela Polisväsendet ingår)

Riksrevisionsverket Riksskatteverket Rikstrafiken Riksutställningar Riksåklagaren Rymdstyrelsen

Rådet för arbetslivsforskning (Upphörde per 2000-

12-31 och verksamheten övertogs av Verket för innova- tionssystem och Forskningsrådet för arbetsliv och socialve-

tenskap)

Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbete

inom EU (Namnändring under 2000 från Rådet för

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4

forsknings- och utvecklingssamarbete mellan Sverige och

EU)

Rättsmedicinalverket

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossam- fund

Sameskolstyrelsen Sametinget Sjöfartsverket, affärsverk

Skogs- och jordbrukets forskningsråd (Upphörde

per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forsknings-

rådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) Skogsstyrelsen (Hela Skogsvårdsorganisationen ingår)

Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen

Socialvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per

2000-12-31 och verksamheten övertogs av Forskningsrådet

för arbetsliv och socialvetenskap) Specialskolemyndigheten (Anslöts 2000-07-01, över-

tog verksamhet från specialskolorna)

Språk- och folkminnesinstitutet Sprängämnesinspektionen

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Statens biografbyrå

Statens bostadskreditnämnd Statens energimyndighet Statens fastighetsverk

Statens försvarshistoriska museer Statens geotekniska institut Statens haverikommission Statens historiska museer

Statens institut för ekologisk hållbarhet (Namn-

ändring under 2000 från Centrum för kunskap om ekolo-

gisk hållbarhet)

Statens institut för handikappfrågor i skolan Statens institut för kommunikationsanalys Statens institut för psykosocial miljömedicin Statens institut för regional forskning (Upphörde

per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Institutet för

tillväxtpolitiska studier)

Statens institut för särskilt utbildningsstöd Statens institutionsstyrelse

Statens jordbruksverk

Statens järnvägar, affärsverk (Bolagiserades per 2000-

12-31, del finns kvar som affärsverk)

Statens konstråd Statens kulturråd

Statens kvalitets- och kompetensråd Statens kärnkraftinspektion Statens livsmedelsverk

Statens museer för världskultur Statens musiksamlingar

Skr. 2000/01:101 Bilaga 4 Statens nämnd för internationella adoptionsfrå- gor Statens pensionsverk Statens räddningsverk Statens sjöhistoriska museer Statens skola för vuxna i Härnösand Statens skola för vuxna i Norrköping Statens skolverk Statens strålskyddsinstitut Statens utsädeskontroll Statens VA-nämnd Statens veterinärmedicinska anstalt Statens väg- och transportforskningsinstitut Statens växtsortnämnd Statistiska centralbyrån Statskontoret Steriliseringsersättningsnämnden Stockholms universitet Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbe- te Styrelsen för psykologiskt försvar Svenska institutet Svenska kraftnät, affärsverk Svenskt biografiskt lexikon Sveriges geologiska undersökning Sveriges lantbruksuniversitet Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- tut Säkerhetspolisen Södertörns högskola T Talboks- och punktskriftsbiblioteket Teaterhögskolan i Stockholm Teknikvetenskapliga forskningsrådet (Upphörde per 2000-12-31 och verksamheten övertogs av Vetenskaps- rådet) Tomtebodaskolans resurscenter Totalförsvarets chefsnämnd Totalförsvarets pliktverk Tullverket Turistdelegationen U Umeå universitet Ungdomsstyrelsen Uppsala universitet Utlänningsnämnden V Verket för högskoleservice Vägverket 8

Vänerskolan, Vänersborg (Upphörde per 2000-06-30

och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Växjö universitet

Åsbackaskolan, Gnesta (Del av verksamheten över- togs av Specialskolemyndigheten)

Örebro universitet

Östervångsskolan, Lund (Upphörde per 2000-06-30

och verksamheten övertogs av Specialskolemyndigheten)

Överklagandenämnden för totalförsvaret Överstyrelsen för civil beredskap

Bilaga 5

Statliga bolag, banker och finansinstitut

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Bilaga 5

Statliga bolag

Innehållsförteckning

Statliga bolag .....................................................................................................................

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Statliga bolag

Tabell 1 Statliga dotter- och intresseföretag

Miljoner kronor

	Statens ägar-	Summa	Summa	Summa		Utdelning	Börsvärde
	andel %	tillgångar	skulder	eget kapital	Bokfört värde	2000	31/12 2000
A-Banan Projekt AB	100	2 310	2 300	10	10

Akademiska Hus AB	100	22 680	16 415	6 265	6 265	600

Almi Företagspartner AB	100	5 064	658	4406	4 406
Apoteket AB	100	7 810	5 850	1 960	1 960	100

AssiDomän AB	35,5	9 903	4 785	5 118	5 118	230	7 984

Bostadsgaranti, AB	50	117	109	8	12

Civitas Holding AB	100	22 587	12 610	9 977	9 606	164

Dom Shvetsii	36	22	19	3	13

Göta Kanalbolag, AB	100	51	13	38	38

Imego AB	100	36	3	34	34

Ireco Holding AB	55	3	1	3	0

Kasernen Fastighets AB	100	241	171	70	70	2
Kungliga Dramatiska Teatern AB	100	46	34	12	14

Kungliga Operan AB	100	79	76	3	3

Lernia AB	100	500	309	191	215
LFV Holding AB	100	309	103	206	80

LKAB	100	11 918	3 368	8 550	8 550	231
Nordiska investeringsbanken NIB	38	46 527	42 431	4 096	4 096	116

Norrland Center AB	33,33	6	1	5	5

Posten AB	100	84 742	82 437	2 305	2 305

Samhall AB	100	4 041	2 832	1 209	1 209

SAS Sverige AB	50	4 240	739	3 502	3 502	141	3 173

SKD Företagen AB	100	3	1	2	2

SOS Alarm Sverige AB	50	276	205	72	72	3
Specialfastigheter AB	100	5 344	3 989	1 355	1 355	60

Statens Bostadsfinansieringsak-	100	150 488	146 635	3 853	3 853	89
tiebolag, SBAB

Statens Väg- och Baninvest AB	100	3 123	3 107	16	14

Stattum, förvaltningsaktiebola-	100	3 090	315	2 776	2 776	11 400
get

Swedesurvey AB	100	65	36	29	33

Swedfund International AB	100	1 037	181	857	857

SweRoad (Swedish National Road	100	53	14	39	39
Consultiong AB

Svensk Bilprovning, AB	52	386	187	199	181
Svensk Exportkredit, AB	64,7	117 539	115 379	2 160	2 160	225

Svenska Lagerhus AB	100	218	139	79	77	7

Svenska Miljöstyrningsrådet, AB	90	1	1	0	1

Svenska Rymdaktiebolaget	100	607	71	536	516	9

Svenska Skogsplantor AB	100	298	174	124	128	3

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Svenska Spel AB	100	6 163	893	5 270	797

Svensk-Danska Broförbindelsen	100	16 386	16 371	16	15
AB, SVEDAB AB

Svenska statens språkresor AB	100	0	0	0	0

Svenskhemmet Voksenåsen A/S	100	13	6	7	7

Sveriges Geologiska AB, SGAB (i	100	36	0	36	35
likvidation)
Sveriges Provnings- och forsk-	100	362	138	224	224
ningsinstitut,SP, AB
Sveriges Rese- och Turistråd AB	50	12	5	7	7

Systembolaget AB	100	3627	2529	1098	1547	50

Telia AB	70,6	82 970	48 742	34 228	34228	1470	102 764
Teracom AB	100	3064	1960	1104	1093

Tumba Bruk, AB	100	382	182	200	43

Vattenfall AB	100	112 037	77 303	34 734	34734	1500

Venantius AB	100	24974	21585	3389	3389

Vin & Sprit AB	100	5551	2614	2937	2429	230

Zenit Shipping AB	100	9	4	5	5

TOTAL		776 373	632 519	143 854	138 844	16 630	113 921

Tabellen baseras på underlag till Regeringskans- liets årsredovisning och på tredje kvartalsrappor- ten från Regeringskansliet för företag med stat- ligt ägande där statens ägarandel uppgår till minst 20 procent. I kvartalsrapporten ingår även Svenska Skeppshypotekskassan som är en egen associationsform med offentligrättslig prägel.

Skeppshypotekskassan inkluderas inte i sam- manställningen av den offentliga sektorn. Statens innehav i Nordea (f.d. Nordic Baltic Holding AB) uppgår till 18,1 procent och ingår därmed inte i sammanställningen. Däremot ingår Nor- diska Investeringsbanken som inte redovisades som intresseföretag föregående år utan som and- ra långfristiga värdepapper.

Skr. 2000/01:101 Bilaga 5

Tabell 2 Stora företag med statligt ägande 2000

	Statens ägandedel	Omsättning	Rörelseresultat	Balansomslutning	Antal anställda
	%	Milj kr	Milj kr	Milj kr
Apoteket AB	100,0	27 866	38	7 260	9 802

AssiDomän AB	35,5	24 643	3 090	40 209	14 506

LKAB	100,0	4 882	591	12 019	3 210
Nordiska Investeringsbanken	38,0	1 472	1 152	122 752	129

Posten AB	100,0	24 864	-1 360	81 559	41 522

Samhall AB	100,0	10 140	251	4 269	26 001

SAS Gruppen1	50,0	47 540	2 773	49 327	30 939
Statens Bostadsfinansiering AB	100,0	898	469	151 093	365

Svenska Spel AB	100,0	14 138	3 835	4 914	531

Systembolget AB	100,0	17 368	173	4 122	3 440

Telia AB	70,6	54 064	11 717	122 715	30 307

Vattenfall AB	100,0	31 695	5 189	115 005	13 123
Vin & Sprit AB	100,0	5 816	1 433	5 752	1 375

1) Omsättning, resultat, omslutning och antal anställda för SAS Gruppen. SAS Sverige AB äger 3/7 av SAS Gruppen

Statens innehav i Nordea (f.d. Nordic Baltic Holding AB) uppgår till 18,1 procent och ingår därmed inte i sammanställningen. Statens innehav i OM Gruppen AB uppgår till 9,42 procent och ingår därmed inte heller i sammanställningen.

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Bilaga 6

Specifikation av statsbudgetens inkomster

Innehållsförteckning

Specifikation statsbudgetens inkomster…………………………………………………..5

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

Tabell 6 Specifikation statsbudgetens inkomster budgetåret 2000

Tusental kronor

			Utfall	Utfall	Nettoinkomst/	Skillnad mot
Inkomsttitel		Statsbudget	Inkomster	Utgifter	nettoutgift	statsbudget
1000	Skatter m.m.	617 097 072	1 533 941 315	861 110 424	672 830 891	55 733 820
1100	Skatt på inkomst	94 941 452	539 522 309	412 008 320	127 513 988	32 572 536
1111	Fysiska personers inkomstskatt, netto	21 286 115	462 332 352	412 008 320	50 324 032	29 037 917
1121	Juridiska personers inkomstskatt, netto	68 632 557	71 661 414		71 661 414	3 028 857
1123	Beskattning av tjänstegruppliv	950 000	903 929		903 929	-46 071
1131	Ofördelbara inkomstskatter	1 000 000	1 341 932		1 341 932	341 932
1141	Kupongskatt	1 850 000	2 083 373		2 083 373	233 373
1144	Lotteriskatt	1 222 780	1 199 309		1 199 309	-23 472
1200	Socialavgifter och allmän pensionsavgift	219 484 612	675 001 955	449 102 104	225 899 851	6 415 239
1211	Folkpensionsavgift	1 519 434	1 403 150		1 403 150	-116 284
1212	Efterlevandepensionsavgift	14 599 640	14 789 672		14 789 672	190 032
1221	Sjukförsäkringsavgift	73 589 855	74 574 363		74 574 363	984 508
1222	Föräldraförsäkringsavgift	18 893 652	19 140 525		19 140 525	246 873
1251	Ålderspensionsavgift, netto	6 114 372	110 205 850	102 197 026	8 008 824	1 894 452
1252	Delpensionsavgift, netto	45 123	40 928		40 928	-4 195
1253	Arbetsskadeavgift, netto	12 163 018	12 289 515		12 289 515	126 497
1254	Arbetsmarknadsavgift	45 853 833	45 866 075		45 866 075	12 242
1255	Arbetarskyddsavgift		-2 907		-2 907	-2 907
1256	Lönegarantiavgift		-4 230		-4 230	-4 230
1257	Sjömanspensionsavgift, netto		29 633	29 633
1262	Allmän pensionsavgift, netto		63 733 837	63 733 837
1281	Allmän löneavgift	31 134 917	31 385 955		31 385 955	251 038
1291	Särskild löneskatt	15 570 768	17 034 414		17 034 414	1 463 646
1299	Avräkning socialavgifter, netto		284 515 175	283 141 608	1 373 567	1 373 567
1300	Skatt på egendom	36 786 227	38 266 441		38 266 441	1 480 214
1312	Fastighetsskatt	24 876 491	24 812 542		24 812 542	-63 949
1321	Fysiska personers förmögenhetsskatt	5 595 240	5 893 064		5 893 064	297 824
1322	Juridiska personers förmögenhetsskatt	124 496	133 881		133 881	9 385
1331	Arvsskatt	1 650 000	2 088 447		2 088 447	438 447
1332	Gåvoskatt	240 000	460 448		460 448	220 448
1341	Stämpelskatt	4 300 000	4 878 058		4 878 058	578 058
1400	Skatt på varor och tjänster	258 926 951	265 491 953		265 491 953	6 565 001
1411	Mervärdesskatt, netto	175 137 055	182 877 238		182 877 238	7 740 183
1423	Försäljningsskatt på motorfordon	206 805	258 416		258 416	51 611
1424	Tobaksskatt	7 000 000	7 791 755		7 791 755	791 755
1425	Alkoholskatt	10 434 000	10 895 069		10 895 069	461 069

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

		Statsbudget	Utfall	Utfall	Nettoinkomst	Avvikelse mot
	Titel		inkomster	utgifter	nettoutgift	statsbudget

1428	Energiskatt	51 860 527	49 388 485		49 388 485	-2 472 042
1431	Särskild skatt på elektrisk kraft från	1 803 667	1 725 806		1 725 806	-77 861
	kärnkraftverk
1435	Särskild skatt mot försurning	62 000	56 196		56 196	-5 804
1436	Skatt på avfall	980 000	816 284		816 284	-163 716
1442	Systembolaget AB:s inlevererade över-	100 000	50 000		50 000	-50 000
	skott
1452	Skatt på annonser och reklam	1 077 805	1 090 671		1 090 671	12 866
1454	Skatt på spel	103 302	96 217		96 217	-7 086
1461	Fordonsskatt	6 443 952	6 867 524		6 867 524	423 572
1471	Tullmedel	3 166 955	3 448 987		3 448 987	282 032
1472	Övriga skatter m.m. på import	9 600	8 902		8 902	-698
1473	Särskilda jordbrukstullar och sockeravgif-	413 139	348 556		348 556	-64 583
	ter
1481	Övriga skatter på varor och tjänster	128 143	-228 154		-228 154	-356 297

1500	Utjämningsavgift	18 421 000	19 196 070	19 196 070	775 070
1511	Utjämningsavgift för kommuner och	18 421 000	19 196 070	19 196 070	775 070
	landsting
1600	Betalningsdifferenser, skattekonto	-11 46171	-3 537 413	-3 537 413	7 925 758
1611	Betalningsdifferenser, anstånd, netto	-48 188	-254 284	-254 284	-206 096
1621	Uppbördsförluster, netto, fysiska perso-	-1 944 827	-2 211 393	-2 211 393	-266 566
	ners inkomstskatt
1622	Uppbördsförluster, netto, juridiska perso-	-1 167 896	-353 950	-353 950	813 946
	ners inkomstskatt
1623	Uppbördsförluster, netto, arbetsgivarav-	-815 754	-525 022	-525 022	290 732
	gifter
1624	Uppbördsförluster, netto, mervärdesskatt	-1 166 838	-928 539	-928 539	238 299
1625	Uppbördsförluster, netto, räntor m.m.	-86 050	-1 023 049	-1 023 049	-936 999
1631	Betalningsdifferenser, övriga	-6 233 618	2 965 554	2 965 554	9 199 172
1691	Betalningsdifferenser, skattemyndighe-		-1 206 730	-1 206 730	-1 206 730
	terna, netto
1692	Indrivna medel, kronofogdemyndigheten,		0	0	0
	netto
2000	Inkomster av statens verksamhet	48 868 900	45 542 267	45 542 267	-3 326 633
2100	Rörelseöverskott	15 110 200	13 713 332	13 713 332	-1 396 868
2114	Luftfartsverkets inlevererade överskott	179 000			-179 000
2116	Affärsverket svenska kraftnäts inlevere-	554 000	961 740	961 740	407 740
	rade utdelning och inle
2124	Inlevererat överskott av Riksgäldskonto-	2 200	8 005	8 005	5 805
	rets garantiverksamhet
2126	Inlevererat överskott av statsstödd ex-	75 000	121 100	121 100	46 100
	portkredit

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

		Statsbudget	Utfall	Utfall	Nettoinkomst	Avvikelse mot
	Titel		inkomster	utgifter	nettoutgift	statsbudget

2131	Riksbankens inlevererade överskott	11 600 000	9 760 000		9 760 000	-1 840 000
2153	Inlevererat överskott från AB Svenska Spel	2 700 000	2 862 487		2 862 487	162 487
2200	Överskott av statens fastighetsförvalt-	100 000	114 455		114 455	14 455
	ning
2215	Överskott av Statens fastighetsverks	100 000	114 455		114 455	14 455
	verksamhet
2300	Ränteinkomster	1 784 400	3 107 676		3 107 676	1 323 276
2314	Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen	3 500	889		889	-2 611
2316	Ränteinkomster på vattenkraftslån		16		16	16
2321	Ränteinkomster på skogsvägslån		0		0	0
2322	Räntor på övriga näringslån, Kammarkol-	10 500	-310		-310	-10 810
	legiet
2323	Räntor på övriga näringslån, Statens	100	171		171	71
	jordbruksverk
2324	Ränteinkomster på lokaliseringslån	5 000	5 647		5 647	647
2341	Ränteinkomster på statens lån för univer-		51		51	51
	sitetsstudier och gara
2342	Ränteinkomster på allmänna studielån	43 500	27 984		27 984	-15 516
2343	Ränteinkomster på studielån upptagna	1 353 000	2 008 582		2 008 582	655 582
	efter 1989
2361	Räntor på medel avsatta till	1 500				-1 500
	folkpensionering
2391	Ränteinkomster på markförvärv för jord-	2 000	33		33	-1 967
	brukets rationalisering
2392	Räntor på intressemedel	1 400	1 257		1 257	-143
2394	Övriga ränteinkomster	33 600	26 434		26 434	-7 166
2395	Räntor på särskilda räkningar i Riksban-	300				-300
	ken
2397	Räntor på skattekonto m.m., netto	330 000	1 036 921		1 036 921	706 921
2400	Aktieutdelning	18 775 000	16 827 207		16 827 207	-1 947 793
2411	Inkomster av statens aktier	18 775 000	16 827 207		16 827 207	-1 947 793
2500	Offentligrättsliga avgifter	7 951 600	7 432 281		7 432 281	-519 319
2511	Expeditions- och ansökningsavgifter	654 700	573 496		573 496	-81 204
2519	Koncessionsavgift på televisionens område	427 600	450 486		450 486	22 886
2521	Avgifter till Granskningsnämnden	4 800	5 046		5 046	246
2522	Avgifter för granskning av filmer och video-	7 200	7 934		7 934	734
	gram
2523	Avgift generationsväxling	9 700	5 709		5 709	-3 991
2524	Bidrag för arbetsplatsintroduktion	350 000	166 899		166 899	-183 101
2525	Finansieringsavgift från arbetslöshetskassor	2 614 000	2 586 263		2 586 263	-27 737

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

		Statsbudget	Utfall	Utfall	Nettoinkomst	Avvikelse mot
	Titel		inkomster	utgifter	nettoutgift	statsbudget

2526	Utjämningsavgift från arbetslöshetskassor	66 000	65 976		65 976	-24
2527	Avgifter för statskontroll av	17 000	17 384		17 384	384
	krigsmaterieltillverkning
2528	Avgifter vid bergsstaten	10 000	8 798		8 798	-1 202
2529	Avgifter vid patent- och registreringsvä-	36 000	79 472		79 472	43 472
	sendet
2531	Avgifter för registrering i förenings- m.fl.	1 200	1 075		1 075	-125
	register
2532	Avgifter vid kronofogdemyndigheterna	785 000	769 100		769 100	-15 900
2533	Vägavgifter	613 000	564 992		564 992	-48 008
2534	Avgifter för körkort och motorfordon	544 800	561 785		561 785	16 985
2535	Avgifter för statliga garantier	7 800	4 433		4 433	-3 367
2536	Lotteriavgifter	24 000	23 564		23 564	-436
2537	Miljöskyddsavgift	31 100	131 600		131 600	100 500
2538	Miljöavgift på bekämpningsmedel och	455 500	434 081		434 081	-21 419
	handelsgödsel
2539	Täktavgift	23 600	8 678		8 678	-14 922
2541	Avgifter vid Tullverket	69 000	39 214		39 214	-29 786
2542	Patientavgifter vid tandläkarutbildningen	6 200	5 090		5 090	-1 110
2543	Avgifter för Kemikalieinspektionen	56 700	55 899		55 899	-801
2544	Avgifter för Alkoholinspektionens verk-	25 000	4 648		4 648	-20 352
	samhet
2546	Lokalradioavgifter	123 700	106 694		106 694	-17 006
2547	Avgifter för Post- och telestyrelsens verk-	112 000				-112 000
	samhet
2548	Avgifter för Finansinspektionens verk-	120 800	131 265		131 265	10 465
	samhet
2549	Avgifter för provning vid riksprovplatser	400				-400
2551	Avgifter från kärnkraftverken	205 100	192 012		192 012	-13 088
2552	Övriga offentligrättsliga avgifter	396 700	306 408		306 408	-90 292
2553	Registreringsavgift till Fastighetsmäklar-	6 500	7 931		7 931	1 431
	nämnden
2554	Avgifter för telekommunikation	100 000	100 000		100 000
2555	Kartavgifter för jordbrukets blockdatabas	28 000	5 819		5 819	-22 181
2556	Djurregisteravgifter	18 500	10 530		10 530	-7 970

2600	Försäljningsinkomster	431 800	769 660	769 660	337 860
2624	Inkomster av uppbörd av felparkerings-	57 300	44 242	44 242	-13 058
	avgifter
2625	Utförsäljning av beredskapslager	74 500	230 521	230 521	156 021
2627	Offentlig lagring, försäljningsintäkter	300 000	494 897	494 897	194 897

2700	Böter m.m.	2 673 900	2 219 652	2 219 652	-454 248
2711	Restavgifter och dröjsmålsavgifter	512 000	370 576	370 576	-141 424
2712	Bötesmedel	332 100	354 191	354 191	22 091
2713	Vattenföroreningsavgifter m.m.	2 100	2 103	2 103	3

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

		Statsbudget	Utfall	Utfall	Nettoinkomst	Avvikelse mot
	Titel		inkomster	utgifter	nettoutgift	statsbudget

2714	Sanktionsavgifter m.m.	7 700	13 403		13 403	5 703
2715	Skattetillägg	1 600 000	1 182 689		1 182 689	-417 311
2716	Förseningsavgifter	220 000	296 691		296 691	76 691

2800	Övriga inkomster av statens verksamhet	2 042 000	1 358 004	1 358 004	-683 996
2811	Övriga inkomster av statens verksamhet	1 822 000	1 244 318	1 244 318	-577 682
2812	Återbetalning av lönegarantimedel	220 000	113 686	113 686	-106 314
3000	Inkomster av försåld egendom	95 031 000	61 516 767	61 516 767	-33 514 233
3100	Inkomster av försålda byggnader och	30 000			-30 000
	maskiner
3125	Fortifikationsverkets försäljning av fas-	30 000			-30 000
	tigheter
3200	Övriga inkomster av markförsäljning	1 000			-1 000
3211	Övriga inkomster av markförsäljning	1 000			-1 000
3300	Övriga inkomster av försåld egendom	95 000 000	61 516 767	61 516 767	-33 483 233
3312	Övriga inkomster av försåld egendom	95 000 000	61 516 767	61 516 767	-33 483 233
4000	Återbetalning av lån	2 653 500	2 460 599	2 460 599	-192 901
4100	Återbetalning av näringslån	104 900	92 118	92 118	-12 782
4123	Återbetalning av lån till fiskerinäringen	20 200	16 167	16 167	-4 033
4131	Återbetalning av vattenkraftslån		72	72	72
4132	Återbetalning av lån avseende såddfi-	25 000	26 567	26 567	1 567
	nansiering
4135	Återbetalning av skogsvägslån		2	2	2
4136	Återbetalning av övriga näringslån,	46 100	6 562	6 562	-39 538
	Kammarkollegiet
4138	Återbetalning av tidigare infriade statliga	2 000	3 248	3 248	1 248
	garantier
4139	Återbetalning av lokaliseringslån	8 000	37 903	37 903	29 903
4300	Återbetalning av studielån	2 482 000	2 243 346	2 243 346	-238 654
4311	Återbetalning av statens lån för universi-		21	21	21
	tetsstudier
4312	Återbetalning av allmänna studielån	1 000	737	737	-263
4313	Återbetalning av studiemedel	2 481 000	2 242 588	2 242 588	-238 412

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

		Statsbudget	Utfall	Utfall	Nettoinkomst	Avvikelse mot
	Titel		inkomster	utgifter	nettoutgift	statsbudget

4500	Återbetalning av övriga lån	66 600	125 135		125 135	58 535
4514	Återbetalning av lån för studentkårsloka-	100				-100
	ler
4516	Återbetalning av utgivna startlån och	500	135		135	-365
	bidrag
4517	Återbetalning från Portugalfonden		59 684		59 684	59 684
4525	Återbetalning av lån för svenska FN-	50 000	21 184		21 184	-28 816
	styrkor
4526	Återbetalning av övriga lån	16 000	44 132		44 132	28 132
5000	Kalkylmässiga inkomster	9 017 000	8 619 305		8 619 305	-397 695
5100	Avskrivningar och amorteringar	1 120 000	1 214 793		1 214 793	94 793
5121	Avskrivningar på fastigheter	420 000	577 735		577 735	157 735
5131	Uppdragsmyndigheters m.fl. komple-	700 000	637 058		637 058	-62 942
	mentkostnader
5200	Statliga pensionsavgifter	7 897 000	7 404 512		7 404 512	-492 488
5211	Statliga pensionsavgifter	7 897 000	7 404 512		7 404 512	-492 488
6000	Bidrag m.m. från EU	9 645 500	9 030 650		9 030 650	-614 850
6100	Bidrag från EG:s jordbruksfond	7 445 000	7 226 603		7 226 603	-218 397
6111	Arealbidrag	3 275 000	3 244 778		3 244 778	-30 222
6112	Kompletterande åtgärder	1 350 000	1 499 084		1 499 084	149 084
6113	Övriga interventioner	360 000	349 631		349 631	-10 369
6114	Exportbidrag	600 000	710 699		710 699	110 699
6115	Djurbidrag	660 000	657 531		657 531	-2 469
6116	Offentlig lagring	200 000	-58 232		-58 232	-258 232
6119	Övriga bidrag från EG:s jordbruksfonds	430 000	397 689		397 689	-32 311
	garantisektion
6121	EG-finansierade struktur- och regional-	570 000	425 421		425 421	-144 579
	stöd till jordbrukssekto
6200	Bidrag från EG:s fiskefond	41 500	90 690		90 690	49 190
6211	Bidrag från EG:s fiskefond	41 500	90 690		90 690	49 190
6300	Bidrag från EG:s regionalfond	351 000	796 564		796 564	445 564
6311	Bidrag från EG:s regionalfond	351 000	796 564		796 564	445 564

Skr. 2000/01:101 Bilaga 6

		Statsbudget	Utfall	Utfall	Nettoinkomst	Avvikelse mot
	Titel		inkomster	utgifter	nettoutgift	statsbudget

6400	Bidrag från EG:s socialfond	1 701 000	695 917		695 917	-1 005 083
6411	Bidrag från EG:s socialfond	1 701 000	695 917		695 917	-1 005 083
6500	Bidrag till transeuropeiska nätverk	100 000	196 150		196 150	96 150
6511	Bidrag till transeuropeiska nätverk	100 000	196 150		196 150	96 150
6900	Övriga bidrag från EG	7 000	24 725		24 725	17 725
6911	Övriga bidrag från EG	7 000	24 725		24 725	17 725

Totala inkomster		782 312 972	1 661 110 903	861 110 424	800 000 479	17 687 508

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Bilaga 7

Specifikation av statsbudgetens utgifter

Innehållsförteckning

Specifikation av statsbudgetens utgifter ...............................................................

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Tabell 7 Specifikation av statsbudgetens utgifter år 2000

Tusental kronor

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 01 Rikets styrelse	740 736	4 460 583	255 300	-38 049	-789 5 418 570		4 819 969	359 386	104 086	-598 602	-838 540		598 602
A	Statschefen	-264	79 696				79 432	79 574	-122	-122	143	-1 727		-143
1	Kungliga hov- och slottsstaten, a	-264	79 696				79 432	79 574	-122	-122	143	-1 727		-143
B Riksdagen och dess ombudsmän		135 563	989 323		-12 355		1 112 532	1 004 683	15 360	15 360	-107 849	-172 649		107 849
1	Riksdagens ledamöter och partier m.m., a	43 821	513 360				557 181	519 497	6 137	6 137	-37 684	-78 684		37 684
2	Riksdagens förvaltningskostnader, a	81 543	431 965		-3 000		510 508	440 615	8 650	8 650	-69 893	-91 493		69 893
3	Riksd. ombudsmän, Justitieombudsmännen, a	844	43 998				44 842	44 570	572	572	-272	-2 472		272
	95/96 15A2 Riksdagsutskotten resor utom	9 355			-9 355
	Sverige, r
C	Regeringen m m	68 981	2 648 366	255 000	-17 025		2 955 322	2 829 915	181 549	-73 451	-125 406	-269 466		125 406
1	Regeringskansliet m.m., a	31 027	2 497 155	255 000			2 783 182	2 671 556	174 401	-80 599	-111 626	-248 126		111 626
2	Svensk författningssamling, a	344	1 011		-321		1 034	706	-305	-305	-328	-378		328
3	Allmänna val, a	34 280	5 000		-16 704		22 576	17 700	12 700	12 700	-4 876	-5 126		4 876
4	Stöd till politiska partier, a	3 331	145 200				148 531	139 953	-5 247	-5 247	-8 577	-15 837		8 577
D	Centrala myndigheter	11 407	58 325	300	-3 308	-789	66 724	56 025	-2 300	-2 600	-10 698	-12 446		10 698
1	Justitiekanslern, a	1 078	12 651	300			14 029	12 493	-158	-458	-1 536	-1 916		1 536
2	Datainspektionen, a	8 237	30 365		-3 308	-789	35 293	27 412	-2 953	-2 953	-7 881	-8 790		7 881
3	Sametinget, a	2 092	15 309				17 401	16 120	811	811	-1 281	-1 740		1 281
E	Mediefrågor	11 127	684 873		-5 361		690 640	659 195	-25 678	-25 678	-31 445	-58 905		31 445

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
1	Presstödsnämnd och taltidningsnämnd, a	712	5 387		-400		5 699	5 811	424	424	112	-50		-112
2	Presstöd, a	-299	536 579				536 280	513 798	-22 781	-22 781	-22 483	-49 312		22 483
3	Stöd till radio- och kassettidningar, a	7 616	127 300		-3 998		130 918	123 386	-3 914	-3 914	-7 531	-7 531		7 531
4	Radio- och TV-verket, a	646	8 186				8 832	8 068	-118	-118	-764	-1 010		764
5	Granskningsnämnden för radio och TV, a	1 490	7 421				8 911	8 132	711	711	-779	-1 002		779
	95/96 11D3 Avveckling av Radionmd, Ka-	126			-126
	belnmd, Närradionmd och Styrelsen, a
	95/96 11C34 Utvecklingsstöd till dagspressen,	837			-837
	r
F	Samarbete och utveckling Östersjöregionen	513 922					513 922	190 576	190 576	190 576	-323 346	-323 346		323 346
	1999 01F1 Samarbete och utveckling inom	513 922					513 922	190 576	190 576	190 576	-323 346	-323 346		323 346
	Östersjöregionen, r
	Uo 02 Samhällsekonomi och finansförvalt-	852 565	1 578 345	-6 700	-227 647	-1 154	2 196 563	1 502 550	-75 795	-69 095	-694 013	-776 886		694 013
	ning
A Effektivisering och utveckling av statlig verk-		501 538	815 281	-6 700	-81 604	-1 154	1 228 515	843 620	28 339	35 039	-384 895	-416 228		384 895
	samhet
1	Konjunkturinstitutet, a	-190	40 002		-131		39 681	40 294	292	292	613	-587		-613
2	Riksrevisionsverket, a	10 842	156 106	-7 542			159 406	154 843	-1 263	6 279	-4 563	-9 263		4 563
3	Ekonomistyrningsverket, a	7 143	60 960	-1 289	-1 677		65 137	52 488	-8 472	-7 183	-12 649	-14 449		12 649
4	Statskontoret, a	7 627	73 065		-2 699		77 993	69 205	-3 860	-3 860	-8 788	-10 980		8 788
5	Täckning av merkostnader för lokaler, a	7 943	16 400				24 343	11 392	-5 008	-5 008	-12 951	-13 771		12 951
6	Statistiska centralbyrån, a	2 439	384 772	1 500	-14 196		374 515	369 304	-15 468	-16 968	-5 211	-23 705		5 211
7	Folk- och bostadsräkning, r	180 948	13 000				193 948	9 663	-3 337	-3 337	-184 285	-184 285		184 285
8	Kammarkollegiet, a	6 252	32 889		-5 354		33 787	27 815	-5 074	-5 074	-5 973	-6 960		5 973

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
9	Nämnden för offentlig upphandling, a	373	7 637				8 010	7 655	18	18	-355	-584		355
10	Statens kvalitets- och kompetensråd, a	2 081	10 184	631			12 896	10 212	28	-603	-2 684	-2 990		2 684
11	Vissa nämnder m.m., a	306	968		-78	-44	1 196	879	-89	-89	-317	-345		317
12	Ekonomiska rådet, a	366	1 727				2 093	1 778	51	51	-316	-366		316
13	Utvecklingsarbete, a	51 594	17 570				69 164	50 137	32 567	32 567	-19 027	-19 554		19 027
14	Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet, a	3	1				4		-1	-1	-4	-4		4
	95/96 07E6 Bidrag till förnyelsefonder på det	56 362			-56 362
	staligt reglerade området, r
	95/96 07I8 Ekonomiska rådet, r	-3			3
	1998 14D3 Bidrag till förnyelsefonder på det	42 074					42 074	2 140	2 140	2 140	-39 934	-39 934		39 934
	statligt reglerade omr, a
	1999 02A14 Kontrollfunktionen i staten, r	124 266					124 266	35 816	35 816	35 816	-88 450	-88 450		88 450
	1999 02A16 SLOK: Avvecklingskostnader, a	1 110			-1 110	-1 110
B	Det finansiella systemet	202 927	655 886		-140 043		718 770	503 093	-152 793	-152 793	-215 678	-265 103		215 678
1	Finansinspektionen, a	-303	130 411				130 108	129 897	-514	-514	-212	-4 112		212
2	Insättningsgarantinämnden, a	2 239	5 297				7 536	5 519	222	222	-2 017	-2 177		2 017
3	Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader, a	40 615	86 356		-10 043		116 928	74 967	-11 389	-11 389	-41 961	-44 561		41 961
4	RGK: Kostnader för upplåning och	158 064	425 000		-130 000		453 064	285 286	-139 714	-139 714	-167 778	-210 278		167 778
	låneförvaltning, a
5	Bokföringsnämnden, a	2 311	8 822				11 133	7 424	-1 398	-1 398	-3 710	-3 975		3 710
C	Särskilda finasierings- och garantiåtaganden	147 225	83 700		-6 000		224 925	132 062	48 362	48 362	-92 863	-93 798		92 863
1	Avgift för Stadshypotekskassans grundfond, a	45 095	5 000		-6 000		44 095	12 637	7 637	7 637	-31 458	-31 458		31 458
2	Kapitalhöjning i Nordiska investeringsbanken,	216	18 700				18 916	17 300	-1 400	-1 400	-1 616	-2 551		1 616
	a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
3	Bidrag till kapitalet i Europeiska utvecklings-		60 000				60 000	53 124	-6 876	-6 876	-6 876	-6 876		6 876
	banken, a
	1997 02B3 Statliga ägarinsatser m.m i Nord-	47 412					47 412				-47 412	-47 412		47 412
	banken, a
	1997 02B6 Värdering m.m av aktier i VPC AB,	4 794					4 794				-4 794	-4 794		4 794
	a
	1997 02B7 Investeringar i infrastrukturen på	49 708					49 708	49 000	49 000	49 000	-708	-708		708
	den svenska finansmarkanden, a
D	Riksdagens revisorer	874	23 478				24 352	23 775	297	297	-577	-1 757		577
1	Riksdagens revisorer, a	874	23 478				24 352	23 775	297	297	-577	-1 757		577
	Uo 03 Skatteförvaltning och uppbörd	473 334	5 921 618		-15 553		6 379 399	6 170 079	248 461	248 461	-209 320	-352 858		209 320
A	Skatteförvaltningen	398 735	4 794 591		-15 000		5 178 326	5 011 167	216 576	216 576	-167 158	-310 696		167 158
1	Riksskatteverket, a	95 382	405 097		-11 000		489 479	448 191	43 094	43 094	-41 288	-53 441		41 288
2	Skattemyndigheterna, a	303 353	4 389 494		-4 000		4 688 847	4 562 976	173 482	173 482	-125 870	-257 255		125 870
B	Tullverket	74 600	1 127 027		-553		1 201 074	1 158 912	31 885	31 885	-42 162	-42 162		42 162
1	Tullverket, a	74 600	1 127 027		-553		1 201 074	1 158 912	31 885	31 885	-42 162	-42 162		42 162
	Uo 04 Rättsväsendet	441 849	22 667 103	77 082	-34 564		23 151 470	23 316 795	649 692	572 610	165 325	-610 109		-165 325
A	Polisväsendet	248 968	12 047 628	90 420	-20 000		12 367 016	12 575 483	527 855	437 435	208 467	-139 752		-208 467
1	Polisorganisationen, a	93 806	11 506 881	120 420			11 721 107	12 016 763	509 882	389 462	295 656	-52 563		-295 656
2	Säkerhetspolisen, a	155 162	540 747	-30 000	-20 000		645 909	558 720	17 973	47 973	-87 189	-87 189		87 189

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
B	Åklagarväsendet	38 039	945 930	13 462	-1 501		995 930	993 273	47 343	33 881	-2 658	-31 350		2 658
1	Åklagarorganisationen, a	31 125	694 997				726 122	712 588	17 591	17 591	-13 534	-34 384		13 534
2	Ekobrottsmyndigheten, a	5 413	250 933	13 462			269 808	280 684	29 751	16 289	10 876	3 034		-10 876
	95/96 02A5 Information och upplysning om	1 501			-1 501
	ekonomisk brottslighet, r
C	Domstolsväsendet m m		39 218	3 358 956	500			3 398 674	3 339 122	-19 834	-20 334	-59 552	-152 215
1	Domstolsväsendet m.m., a	39 218	3 358 956	500			3 398 674	3 339 122	-19 834	-20 334	-59 552	-152 215		59 552
D	Kriminalvården	-75 685	3 820 254	10 000	-1 537		3 753 032	3 883 369	63 115	53 115	130 337	-69 663		-130 337
1	Kriminalvården, a	-75 685	3 820 254	10 000	-1 537		3 753 032	3 883 369	63 115	53 115	130 337	-69 663		-130 337
E	Kronofogdemyndigheterna	142 059	1 341 739		-10 000		1 473 798	1 396 746	55 007	55 007	-77 052	-117 304		77 052
1	Kronofogdemyndigheterna, a	142 059	1 341 739		-10 000		1 473 798	1 396 746	55 007	55 007	-77 052	-117 304		77 052
F Övrig verksamhet inom rättsväsendet		49 251	1 152 596	-37 300	-1 526		1 163 021	1 128 803	-23 793	13 507	-34 218	-99 826		34 218
1	Brottsförebyggande rådet, a	9 095	50 005	11 000			70 100	50 410	405	-10 595	-19 690	-21 190		19 690
2	Rättsmedicinalverket, a	6 757	183 549		-1 526		188 780	185 422	1 873	1 873	-3 358	-8 818		3 358
3	Gentekniknämnden, a	401	2 601				3 002	2 912	311	311	-90	-168		90
4	Brottsoffermyndigheten, a	908	14 940				15 848	15 542	602	602	-307	-755		307
5	Ersättning för skador på grund av brott, a	25 273	74 500				99 773	64 140	-10 360	-10 360	-35 633	-39 358		35 633
6	Rättshjälpskostnader m.m., a	-9 722	802 396	-47 600			745 074	784 374	-18 022	29 578	39 301	-13 535		-39 301
7	Kostnader för vissa skaderegleringar m.m., a	520	10 399	10 600			21 519	14 685	4 286	-6 314	-6 834	-7 354		6 834
8	Avgifter till vissa internationella sammanslut-	5 473	6 606	-5 300			6 779	2 002	-4 604	696	-4 776	-5 437		4 776
	ningar, a
9	Bidrag till brottsförebyggande arbete, a	10 547	7 600	-6 000			12 147	9 316	1 716	7 716	-2 831	-3 211		2 831

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 05 Utrikesförvaltn och internationell sam-	313 919	2 983 393	-175 630	-11 891	36	3 109 791	2 983 990	597	176 227	-125 801	-218 566		125 584
	verkan
A	Utrikesförvaltningen m m	184 929	1 899 889	-175 630	0		1 909 188	1 896 813	-3 076	172 554	-12 375	-64 270		12 375
1	Utrikesförvaltningen, a	176 800	1 891 058	-175 630			1 892 228	1 891 486	428	176 058	-742	-52 202		742
2	Nordiskt samarbete, a	466	1 494				1 960	961	-533	-533	-999	-1 074		999
3	Ek. bistånd t. svenska medborgare i utlandet,	7 662	7 337				14 999	4 365	-2 972	-2 972	-10 633	-10 993		10 633
	a
	95/96 03A5 Utredningar m.m., r	0			0
B	Internationella organisationer	106 216	907 597		-6 542	36	1 007 271	904 993	-2 604	-2 604	-102 277	-140 577		102 277
1	Bidrag till vissa internationella organisation, a		441 608				441 608	421 688	-19 920	-19 920	-19 920	-41 920		19 920
2	Nordiska ministerrådet, a		291 717				291 717	261 204	-30 513	-30 513	-30 513	-45 513		30 513
3	Org för ek. samarbete o utveckl (OECD), a		26 856				26 856	19 852	-7 004	-7 004	-7 004	-8 304		7 004
4	Fredsfrämjande verksamhet, a	99 674	147 416				247 090	202 249	54 833	54 833	-44 841	-44 841		44 841
	95/96 03B9 Fredsbevarande verksamhet, r	6 578			-6 578
	1998 05B1 Bidrag till vissa internationella	-36			36	36
	organisationer, a
	1998 05B2 Nordiska ministerrådet, a	0					0				0	0		0
	1998 05B3 Organisationen för ekonomiskt	0					0				0	0		0
	samarb. o utveckl. (OECD), a
C Information om Sverige i utlandet		3 294	70 816		-487	0	73 623	68 687	-2 129	-2 129	-4 936	-6 436		4 936
1	Svenska institutet, a	929	55 644		-487		56 086	54 579	-1 065	-1 065	-1 507	-3 007		1 507
2	Övrig information om Sverige i utlandet, a	2 364	15 172				17 536	14 108	-1 064	-1 064	-3 428	-3 428		3 428
	95/96 03D2 Övrig info. om Sverige i utlandet, r	0			0	0

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
D Nedrustnings- och säkerhetspolitiska frågor m		6 368	58 788		-1 388		63 768	61 166	2 378	2 378	-2 602	-3 152		2 385
	m
1	Utredningar och andra insatser på det utrikes-	2 680	1 659				4 339	2 557	898	898	-1 783	-1 783		1 783
	politiska området, a
2	Information och studier om säkerhetspolitik	1 436	9 000				10 436	10 297	1 297	1 297	-139	-139		139
	och fredsfrämjande utveckling, a
3	Bidrag till Stockholms internationella freds-		20 948				20 948	20 948
	forskningsinstitut (SIPRI), o
4	Forskning till stöd för nedrustning och interna-	89	11 177		-242		11 024	10 823	-354	-354	-200	-750		200
	tionell säkerhet, a
5	Utrikespolitiska Institutet, o		11 511				11 511	11 294	-217	-217	-217	-217
6	Forskningsverksamhet av särskild utrikes- och	1 394	4 493		-377		5 510	5 247	754	754	-263	-263		263
	säkerhetspolitisk betydelse, a
	95/96 03F1 Utredningar och andra insatser på	766			-766
	det utrikespolitiska områd, r
	95/96 03F2 Information och studier om säker-	3			-3
	hetspolitik, r
E	Övriga utrikespolitiska frågor	13 113	46 303		-3 474		55 942	52 330	6 027	6 027	-3 612	-4 132		3 612
1	Inspektionen för strategiska produkter, a	882	17 375				18 257	18 080	705	705	-177	-697		177
2	Europainformation m.m., a	8 757	21 800				30 557	27 122	5 322	5 322	-3 435	-3 435		3 435
3	Föreningen Norden, a		7 128				7 128	7 128
	95/96 03E4 Krigsmaterielinspektionen, a	3 405			-3 405
	95/96 03E6 Europainformation m.m., r	69			-69

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 06 Totalförsvar	748 969	46 648 614	11 890	-182 526		47 226 947	46 164 893	-483 721	-495 611	-1 062 054	-2 433 254		1 062 054
A	Militärt försvar	-183 125	42 784 819		-2 958		42 598 736	42 112 514	-672 305	-672 305	-486 222	-1 753 937		486 222
1	Förbandsverksamhet och beredskap m.m, a	606 268	19 543 954	-700 000	-2 958		19 447 264	20 123 369	579 415	1 279 415	676 104	90 464		-676 104
2	Fredsfrämjande truppinsatser, a	99 552	900 083				999 635	969 310	69 227	69 227	-30 325	-42 177		30 325
3	Materiel, anläggningar samt forskning och	-889 195	22 340 782	700 000			22 151 587	21 019 835	-1 320 947	-2 020 947	-1 131 753	-1 801 976		1 131 753
	teknikutveckling, a
	1998 06A1 Försvarsmakten, a	248					248				-248	-248		248
B	Vissa funktioner inom det civila försvaret	819 745	1 868 358	5 631	-161 216		2 532 518	1 999 886	131 528	125 897	-532 632	-578 063		532 632
1	Funktionen Civil ledning, a	196 825	437 983	700	-28 684		606 823	557 974	119 991	119 291	-48 849	-61 868		48 849
2	Funktionen Försörjning med industrivaror, a	93 380	57 151				150 531	76 258	19 107	19 107	-74 273	-75 987		74 273
3	Funkt. Befolkningsskydd och räddningstjänst,	138 122	691 677	4 931	-90 103		744 627	601 958	-89 719	-94 650	-142 669	-162 644		142 669
	a
4	Funktionen psykologiskt försvar, a	9 400	18 523		-183		27 740	21 176	2 653	2 653	-6 564	-7 107		6 564
5	Funktionen Ordning och säkerhet m.m., a	15 940	22 276		-10 000		28 216	24 496	2 220	2 220	-3 720	-3 720		3 720
6	Funktionen hälso- och sjukvård, a	127 618	80 725				208 343	162 703	81 978	81 978	-45 640	-49 640		45 640
7	Funktionen Telekommunikationer, a	14 239	195 000				209 239	108 665	-86 335	-86 335	-100 574	-106 424		100 574
8	Funktionen Postbefordran, a	1 547	11 000		-1 300		11 247	7 099	-3 901	-3 901	-4 148	-4 148		4 148
9	Funktionen Transporter, a	21 508	143 023		-10 178		154 353	154 521	11 498	11 498	169	169		-169
10	Funktionen Energiförsörjning, a	181 899	211 000		-1 500		391 399	285 036	74 036	74 036	-106 364	-106 694		106 364
	95/96 06C1 Beredskap för civil luftfart, r	15 568			-15 568
	95/96 12E1 Handlingsberedskap, r	3 389			-3 389
	95/96 06E4 ÖCB: Ågärder inom civila försva-	311			-311
	ret, r

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
C Kustbevakningen och nämnder m m		98 057	1 040 285		-14 136		1 124 206	1 079 238	38 953	38 953	-44 967	-76 842		44 967
1	Kustbevakningen, a	34 182	439 996		-12 000		462 178	457 562	17 566	17 566	-4 615	-17 815		4 615
2	Nämnder m.m., a	2 337	12 359		-1 601		13 095	10 077	-2 282	-2 282	-3 018	-3 148		3 018
3	Statens räddningsverk: Förebyggande åtgärder	10 854	25 000				35 854	30 326	5 326	5 326	-5 528	-6 778		5 528
	mot jordskred och andra naturolycko
4	Statens räddningsverk: Ersättning för verk-	18 238	20 000				38 238	11 729	-8 271	-8 271	-26 509	-27 509		26 509
	samhet vid räddningstjänst m.m., a
5	Statens räddningsverk: samhällets skydd mot	27 246	526 489		-535		553 200	553 574	27 085	27 085	374	-15 421		-374
	olyckor, a
6	Sprängämnesinspektionen, a	5 200	16 441				21 641	15 970	-471	-471	-5 671	-6 171		5 671
D	Stödverksamhet	14 292	955 152	6 259	-4 216		971 487	973 255	18 103	11 844	1 768	-24 412		-1 768
1	Totalförsvarets pliktverk, a	5 395	237 834				243 229	241 644	3 810	3 810	-1 585	-8 720		1 585
2	Försvarshögskolan, a	5 595	27 602		-4 216		28 981	27 601	-1	-1	-1 380	-2 195		1 380
3	Försvarets radioanstalt, a	3 664	428 494	11 190			443 348	451 126	22 632	11 442	7 778	-5 412		-7 778
4	Försvarets forskningsanstalt, a	-366	130 038				129 672	126 969	-3 069	-3 069	-2 703	-6 604		2 703
5	Flygtekniska försöksanstalten, a	5	37 988				37 993	37 651	-337	-337	-342	-1 481		342
6	Stöd frivilliga försvarsorg inom totalförsv, o		93 196	-4 931			88 265	88 265	-4 931	0	0	0
	94/95 04G6 Strategisk försvarsforskning, r	0			0
	Uo 07 Internationellt bistånd	6 725 013	13 236 909		-3 693		19 958 229	15 317 475	2 080 566	2 080 566	-4 640 754	-4 653 041		4 640 754
A	Internationellt utvecklingssamarbete	5 150 471	12 486 909				17 637 380	14 381 877	1 894 968	1 894 968	-3 255 502	-3 267 790		3 255 502
1	Biståndsverksamhet, r	5 104 908	12 060 304				17 165 212	13 930 032	1 869 728	1 869 728	-3 235 180	-3 235 180		3 235 180
2	Styrelsen för internationellt	43 000	415 844				458 844	438 848	23 004	23 004	-19 996	-31 996		19 996
	utvecklingssamarbete (Sida), a
3	Nordiska Afrikainstitutet, a	2 563	10 761				13 324	12 998	2 237	2 237	-326	-613		326

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
B Samarbete med Central- och Östeuropa		1 574 542	750 000		-3 693		2 320 849	935 598	185 598	185 598	-1 385 252	-1 385 252		1 385 252
1	Samarbete med Central- och Östeuropa, r	1 022 849	725 000				1 747 849	903 598	178 598	178 598	-844 252	-844 252		844 252
2	Avsättn. förlustrisk f. finans stöd o export, r	548 000	25 000				573 000	32 000	7 000	7 000	-541 000	-541 000		541 000
	95/96 03G1 Samarb m Central- o Östeuropa g	3 693			-3 693
	SIDA, r
	Uo 08 Invandrare och flyktingar	73 243	4 900 562		53 971		5 027 775	4 472 269	-428 293	-428 293	-555 507	-939 240		472 712
A	Migrationspolitik	23 157	2 164 563		61 061		2 248 781	2 223 379	58 816	58 816	-25 402	-174 371		25 402
1	Statens invandrarverk, a	1 498	449 877	4 000	-193		455 182	456 082	6 205	2 205	900	-21 050		-900
2	Mottagande av asylsökande, a	6 212	1 175 600		70 000		1 251 812	1 372 126	196 526	196 526	120 314	2 754	58 780	-120 314
3	Migrationspolitiska åtgärder, a	20 749	321 589	-4 000	-8 746		329 592	200 010	-121 579	-117 579	-129 582	-129 582	12 721	129 582
4	Utlänningsnämnden, a	378	69 628				70 006	69 505	-123	-123	-501	-2 589		501
5	Offentl. Biträde i utlänningsärenden, a	-1 071	73 338				72 267	67 687	-5 651	-5 651	-4 580	-8 226	3 646	4 580
6	Utresor för avvisade och utvisade, a	-4 608	74 531				69 923	57 970	-16 561	-16 561	-11 954	-15 679	3 725	11 954
B	Invandrares integration	50 086	2 727 999		-7 090		2 770 994	2 241 326	-486 673	-486 673	-529 668	-764 433		446 873
1	Integrationsmyndigheten, a	20 145	82 580		-5 000		97 725	78 792	-3 788	-3 788	-18 933	-21 410		18 933
2	Särskilda insatser i utsatta bostadsomr., a	162 275	260 000				422 275	148 694	-111 306	-111 306	-273 581	-273 581		273 581
3	Integrationsåtgärder, a	5 723	37 742		-329		43 136	34 493	-3 249	-3 249	-8 643	-8 643		8 643
4	Kommunersättningar vid flyktingmottagande,	-142 274	2 301 404				2 159 130	1 961 265	-340 139	-340 139	-197 865	-428 005	115 070	115 070
	a
5	Hemutrustningslån, a	4 072	37 965		-1 750		40 287	9 961	-28 004	-28 004	-30 326	-32 224		30 326
6	Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, a	150	8 308				8 458	8 121	-187	-187	-337	-586		337
	95/96 10D11 Åtg. mot främlingsfientligh. o.	-8			-8		-17				17	17		-17
	rasism, r
	95/96 10D12 Särsk. insats. i invandrartäta	3			-3

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	områden, r
C	Minoritetspolitik		8 000				8 000	7 564	-436	-436	-436	-436		436
1	Åtgärder för nationella minoriteter, a		8 000				8 000	7 564	-436	-436	-436	-436		436
	Uo 09 Hälsovård, sjukvård och social omsorg	-71 282	25 362 652	2 125 030	-215 715	-103 811	27 200 685	28 573 297	3 210 645	1 085 615	1 372 611	-787 971		-1 375 434
A	Hälso- och sjukvård	-684 083	18 107 642	2 096 030	-96 346		19 423 243	20 971 317	2 863 675	767 645	1 548 074	-294 596		-1 548 074
1	Sjukvårdsförmåner m.m., a	102 000	1 998 000		-96 000		2 004 000	2 012 364	14 364	14 364	8 364	-191 636		-8 364
2	Bidrag till läkemedelsförmånen, a	-828 352	14 137 000	2 000 000			15 308 648	16 920 596	2 783 596	783 596	1 611 948	- 1 052		- 1 611 948
3	Bidrag till hälso- och sjukvård, a	9 739	980 225	-500			989 464	969 734	-10 491	-9 991	-19 731	-19 731		19 731
4	Insatser mot aids, a	1 908	65 622				67 530	67 257	1 635	1 635	-273	-473		273
5	Bidrag till WHO, a	-1 759	34 371				32 612	32 000	-2 371	-2 371	-612	-2 312		612
6	Bidr WHO-enh för rapport läkemedelsbiverkn, o		1 591				1 591	1 591
7	Bidrag till Nordiska hälsovårdshögskolan, a	2 256	16 701				18 957	18 575	1 874	1 874	-382	-1 217		382
8	Folkhälsoinstitutet, a	3 907	110 999				114 906	111 358	359	359	-3 549	-6 849		3 549
9	Smittskyddsinstitutet, a	-3 089	131 224	10 000			138 135	123 083	-8 141	-18 141	-15 052	-19 252		15 052
10	Institutet för psykosocial medicin, a	-47	13 059				13 012	12 944	-115	-115	-68	-458		68
11	Statens beredning för utvärdering av medi-	869	35 662				36 531	34 216	-1 446	-1 446	-2 315	-3 385		2 315
	cinsk metodik, a
12	Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, a	4 964	19 086				24 050	21 248	2 162	2 162	-2 802	-3 377		2 802
13	Ersättning till vissa steriliserade, r	17 572	90 000	101 530			209 102	194 680	104 680	3 150	-14 422	-18 922		14 422
14	Personligt ombud för psykiskt funktionshind-		45 000	-15 000			30 000	29 161	-15 839	-839	-839	-839		839
	rade, a
15	Socialstyrelsen, a	-1 201	429 102				427 901	417 090	-12 012	-12 012	-10 811	-23 711		10 811
	95/96 05C2 Insatser mot aids, r	9			-9
	95/96 05C9 Allmänt bidrag till hälso- och	337			-337

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	sjukvården, r
	1997 09A8 Bidrag till psykiatriområdet, r	6 804					6 804	5 420	5 420	5 420	-1 383	-1 383		1 383
B	Social omsorg	597 730	7 127 620	40 500	-119 369	-103 811	7 646 481	7 474 406	346 786	306 286	-172 075	-487 387		169 252
1	Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepoli-	21 104	260 000	-1 000			280 104	266 251	6 251	7 251	-13 853	-26 853		13 853
	tiken, a
2	Vissa statsbidrag inom äldre- och handikapp-	5 333	330 000	-55 000			280 333	279 009	-50 991	4 009	-1 324	-1 324		1 324
	området, r
3	Statsbidrag till vårdartjänst, a	28 790	183 019	-24 450			187 359	187 141	4 122	28 572	-218	-8 118		218
4	Bidrag till viss verksamhet för personer med		78 394	1 000			79 394	79 122	728	-272	-272	-272
	funktionshinder, o
5	Bidrag till handikapp- och pensionärsorgani-		132 194	20 500			152 694	152 694	20 500
	sationer, o
6	Ersättning för texttelefoner, a	-459	16 285				15 826	12 650	-3 635	-3 635	-3 175	-3 975	800	800
7	Bilstöd till handikappade, a	-17 291	230 000		-14 444	-509	198 265	208 850	-21 150	-21 150	10 585	-215		-10 585
8	Kostnader för statlig assistansersättning, a	221 920	5 136 000		-103 302	-103 302	5 254 618	5 305 995	169 995	169 995	51 377	-208 623		-51 377
9	Bidr.till ungdomsvård och missbr.vård samt		63 000	2 000			65 000	62 771	-229	-2 229	-2 229	-4 119		2 229
	alko- o nark.förebygg, a
10	Bidrag till organisationer på det sociala områ-		64 341				64 341	64 166	-175	-175	-175	-175
	det, o
11	Alkohol- och narkotikapolitiska åtgärder, a	16 150	27 500				43 650	40 832	13 332	13 332	-2 817	-2 817		2 817
12	Statens institut för särskilt utildningsstöd, a	1 106	8 663	1 500	-852		10 417	10 185	1 522	22	-232	-537		232
13	Handikappombudsmannen, a	-22	8 159				8 137	8 330	171	171	193	-264		-193
14	Barnombudsmannen, a	604	8 450		-172		8 882	8 621	171	171	-262	-512		262
15	Statens nämnd för internationella adoptions-	454	6 908	-250			7 112	7 157	249	499	45	-155		-45
	frågor, a
16	Statens institutionsstyrelse, a	11 211	557 032	96 200			664 443	578 676	21 644	-74 556	-85 767	-105 267		85 767
17	Alkoholinspektionen, a	4 866	6 984				11 850	11 482	4 498	4 498	-368	-578		368

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
18	Alkoholsortimentsnämnden, a	619	691		-599		711	129	-562	-562	-582	-582		582
19	Utvecklingsmedel till åtgärder för hemlösa, r	6 325	10 000				16 325	12 500	2 500	2 500	-3 825	-3 825		3 825
	1999 09B19 Bidrag till äldrebostäder m.m., r	297 019					297 019	177 844	177 844	177 844	-119 175	-119 175		119 175
C	Forskning	15 071	127 390	-11 500			130 961	127 573	183	11 683	-3 388	-5 988		3 388
1	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-	13 562	117 655	-10 400			120 817	118 491	836	11 236	-2 326	-4 726		2 326
	ning, a
2	Socialvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-	1 509	9 735	-1 100			10 144	9 082	-653	447	-1 062	-1 262		1 062
	ning, a
	Uo 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom o.	-1 812 352	92 470 469	3 800 000	495 961		94 954 078	97 936 787	5 466 318	1 666 318	2 982 709	-2 672 429		-2 982 709
	Handikapp
A	Ekonomisk trygghet vid sjukdom o. handikapp	-2 073 649	86 988 376	3 800 000	495 961		89 210 688	92 506 672	5 518 296	1 718 296	3 295 984	-2 194 154		-3 295 984
1	Sjukpenning och rehabilitering m.m., a	-1 882 879	31 502 036	3 800 000	499 500		33 918 657	36 478 474	4 976 438	1 176 438	2 559 817	-695 486		-2 559 817
2	Förtidspensioner, a	-275 810	47 171 000				46 895 190	47 743 649	572 649	572 649	848 459	-1 071 541		-848 459
3	Handikappersättningar, a	6 978	1 036 000				1 042 978	1 035 953	-47	-47	-7 025	-38 125		7 025
4	Arbetsskadeersättningar, a	69 523	7 189 338				7 258 861	7 185 934	-3 404	-3 404	-72 927	-352 927		72 927
5	Kostnader för sysselsättning av vissa förtids-	2 000	25 000				27 000	2 057	-22 943	-22 943	-24 943	-25 693		24 943
	pensionärer, a
6	Ersättning för kroppsskador, a	6 539	65 002		-3 539		68 002	60 605	-4 397	-4 397	-7 397	-10 382		7 397
B	Socialförsäkringsadministration	261 297	5 482 093				5 743 390	5 430 115	-51 978	-51 978	-313 275	-478 275		313 275
1	Riksförsäkringsverket, a	-24 575	717 116				692 541	627 952	-89 164	-89 164	-64 589	-86 589		64 589
2	Allmänna försäkringskassor, a	285 872	4 764 977				5 050 849	4 802 163	37 186	37 186	-248 685	-391 685		248 685

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom	592 184	33 618 800				34 210 984	33 537 533	-81 267	-81 267	-673 452	-2 353 883		673 452
A Ekonomisk trygghet vid ålderdom		592 184	33 618 800				34 210 984	33 537 533	-81 267	-81 267	-673 452	-2 353 883		673 452
1	Ålderspensioner, a	101 937	10 826 000				10 927 937	10 841 773	15 773	15 773	-86 164	-627 464		86 164
2	Efterlevandepensioner till vuxna, a	104 451	12 988 000	-103 000			12 989 451	12 864 685	-123 315	-20 315	-124 765	-769 065		124 765
3	Bostadstillägg till pensionärer, a	409 806	9 682 000				10 091 806	9 619 630	-62 370	-62 370	-472 177	-956 277		472 177
4	Delpension, a	-24 010	122 800	103 000			201 790	211 444	88 644	-14 356	9 655	-1 076		-9 655
	Uo 12 Ekonomisk trygghet för familjer och	110 884	44 755 500	12 500			44 878 884	44 596 001	-159 499	-171 999	-282 883	-2 310 453		282 883
	barn
A Ekonomisk trygghet för familjer och barn		110 884	44 755 500	12 500			44 878 884	44 596 001	-159 499	-171 999	-282 883	-2 310 453		282 883
1	Allmänna barnbidrag, a	357 702	18 832 000				19 189 702	18 931 948	99 948	99 948	-257 754	-1 199 354
2	Föräldraförsäkring, a	-63 430	16 929 000				16 865 570	16 844 233	-84 767	-84 767	-21 337	-790 837		257 754
3	Underhållsstöd, a	-113 729	2 737 500				2 636 271	2 631 540	-105 960	-118 460	-4 732	-142 232		21 337
4	Bidr t kostn för internationella adoptioner, a	1 200	24 000	12 500			25 200	20 857	-3 143	-3 143	-4 343	-5 543		4 732
5	Barnpensioner, a	43 544	985 000				1 028 544	941 228	-43 772	-43 772	-87 316	-136 566		4 343
6	Vårdbidrag för funktionshindrade barn, a	-114 402	2 008 000				1 893 598	1 986 196	-21 804	-21 804	92 598	-35 922		87 316
7	Pensionsrätt för barnår, a		3 240 000				3 240 000	3 240 000						-92 598
	Uo 13 Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	-1 086 949	30 573 000	3 300 000				32 786 051	33 224 381	2 651 381	-648 619	438 330	-2 575 120	-438 330
A	Ersättning vid arbetslöshet	-1 086 949	30 573 000	3 300 000			32 786 051	33 224 381	2 651 381	-648 619	438 330	-2 575 120		-438 330
1	Bidrag till arbetslöshetsersättning, a	-1 275 637	29 696 000	3 300 000			31 720 363	32 251 353	2 555 353	-744 647	530 990	-2 438 610		-530 990
2	Bidrag till lönegarantiersättning, a	188 688	877 000				1 065 688	973 028	96 028	96 028	-92 660	-136 510		92 660

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 14 Arbetsmarknad och arbetsliv	349 202	46 129 988	-212 920	-455 224		45 811 047	41 066 584	-5 063 404	-4 850 484	-4 744 462	-7 527 680		4 744 462
A	Arbetsmarknad	-423 322	32 906 873	-103 000	-290 475		32 090 075	28 114 950	-4 791 923	-4 688 923	-3 975 125	-6 341 001		3 975 125
1	Arbetsmarknadsverkets förvaltningskostnader,	-2 530	4 527 565	-3 000			4 522 035	4 537 055	9 490	12 490	15 021	-99 716		-15 021
	a
2	Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, a	-1 334 321	19 590 591	-100 000	-9 579		18 146 691	15 647 851	-3 942 740	-3 842 740	-2 498 841	-4 313 368		2 498 841
3	Särskilda åtgärder för arbetshandikappade, a	-219 842	6 828 941				6 609 099	6 171 290	-657 651	-657 651	-437 809	-779 256		437 809
4	Europeiska socialfonden m.m. för perioder	845 371	1 242 563				2 087 934	1 683 439	440 876	440 876	-404 495	-466 623		404 495
5	Europeiska socialfonden m.m. för perioder		641 000				641 000	3 419	-637 581	-637 581	-637 581	-668 331		637 581
6	Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärde-	6 968	13 768				20 736	16 724	2 956	2 956	-4 011	-4 425		4 011
	ring, a
	Bidrag till administration av grundbelopp till	136	62 445				62 581	55 172	-7 273	-7 273	-7 409	-9 282		7 409
	icke anslutna, a
	95/96 10A2 Arbetsmarknadspolitiska åtgärder,	280 897			-280 897
	r
B	Arbetsliv	239 428	5 434 901	80	-12 333		5 662 077	5 499 727	64 826	64 746	-162 349	-191 400		162 349
1	Arbetarskyddsverket, a	11 573	392 685		-523		403 736	377 215	-15 470	-15 470	-26 520	-38 285		26 520
2	Arbetslivsinstitutet, a	6 703	155 396				162 099	159 253	3 857	3 857	-2 846	-7 107		2 846
3	Forskning, utveckling och utbildning, a	142 937	308 585				451 522	373 601	65 016	65 016	-77 921	-87 750		77 921
4	Rådet för arbetslivsforskning, a	7 230	28 322				35 552	25 377	-2 945	-2 945	-10 175	-10 975		10 175
5	Forskn och utveckling inom arbetslivsområdet,	54 944	218 854				273 798	244 861	26 007	26 007	-28 937	-28 937		28 937
	a
6	Bidrag till Samhall AB, a		4 262 419				4 262 419	4 262 419
7	AMU-gruppen AB, a	4 979	4 368		-2 869		6 478	4 149	-219	-219	-2 329	-2 547		2329
8	Arbetsdomstolen, a	733	17 920				18 653	17 320	-600	-600	-1 333	-1 871		1333
9	Statens förlikningsmannaexpedition, a	785	603				1 388	1 091	488	488	-298	-316		298

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
10	Statens nämnd för arbetstagares uppfinning-	-3	57				54	41	-16	-16	-13	-15		13
	ar, a
11	Bidrag t Stiftelsen Utbildning Nordkalotten, o		7 229				7 229	7 229
12	Internationella avgifter, a	9 667	24 195		-8 941		24 921	20 097	-4 098	-4 098	-4 824	-6 034		4 824
13	Ombudsm. mot diskr. i arb.livet på grund av	-121	3 018	80			2 977	2 777	-241	-321	-199	-299		199
	sexuell läggning, a
14	Medlingsinstitutet, a		11 250				11 250	4 296	-6 954	-6 954	-6 954	-7 264
C	Jämställdhet mellan kvinnor och män	34 482	30 414		-2 619		62 277	41 626	11 212	11 212	-20 651	-21 152		20 651
1	Jämställdhetsombudsmannen, a	980	16 708				17 688	16 565	-143	-143	-1 124	-1 625		1 124
2	Särskilda jämställdhetsåtgärder, a	30 883	13 706				44 589	25 061	11 355	11 355	-19 528	-19 528		19 528
	95/96 05G2 Särskilda jämställdhetsåtgärder, r	2 619			-2 619
D	Staten som arbetsgivare	498 615	7 757 800	-110 000	-149 797		7 996 618	7 410 281	-347 519	-237 519	-586 337	-974 127		586 337
1	Stabsuppgifter vid Arbetsgivarverket, a	3 701	2 000				5 701	1 312	-688	-688	-4 389	-4 389		4 389
2	Statliga tjänstepensioner m.m., a	494 914	7 755 800	-110 000	-149 797		7 990 917	7 408 969	-346 831	-236 831	-581 948	-969 738		581 948
	Uo 15 Studiestöd	1 462 437	20 981 447	-539 805	-52 866		21 851 213	19 680 797	-1 300 650	-760 845	-2 170 415	-3 119 256		2 170 415
A	Studiestöd	1 462 437	20 981 447	-539 805	-52 866		21 851 213	19 680 797	-1 300 650	-760 845	-2 170 415	-3 119 256		2 170 415
1	Studiehjälp m.m., a	-10 772	2 397 807				2 387 035	2 341 819	-55 988	-55 988	-45 217	-117 151		45 217
2	Studiemedel m.m., a	245 757	9 806 499	195			10 052 451	10 107 820	301 321	301 126	55 369	-434 956		-55 369
3	Vuxenstudiestöd m.m., a	1 149 616	8 195 998	-540 000			8 805 614	6 726 081	-1 469 917	-929 917	-2 079 533	-2 451 625		2 079 533
4	Bidr. till viss gymnasieutb. o föräldarutb., a	59 340	67 242		-52 866		73 716	40 660	-26 582	-26 582	-33 056	-33 465		33 056
5	Bidrag till vissa studiesociala ändamål, a	333	23 935				24 268	21 120	-2 815	-2 815	-3 147	-3 865		3 147
6	Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. lärarutb., a	1 987	69 642				71 629	59 162	-10 480	-10 480	-12 467	-14 366		12 467
7	Särsk. vuxenstudiestöd t. stud. vid n/t utb., a	16 176	420 324				436 500	384 135	-36 189	-36 189	-52 365	-63 827		52 365

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 16 Utbildning och universitetsforskning	2 100 375	32 572 588	-60 013 -1 401 336			33 211 614	31 363 067	-1 209 521	-1 149 508	-1 848 546	-2 094 042		1 848 546
A	Barnomsorg, skola och vuxenutbildning	745 948	7 003 202	1 500	-310 371		7 440 279	6 485 849	-517 353	-518 853	-954 430	-1 081 495		954 430
1	Statens skolverk, a	22 271	301 568		-6 975		316 864	320 358	18 790	18 790	3 494	3 494		-3 494
2	Utveckling av skolväsende och barnomsorg, a	169 411	313 799		-29 475		453 735	282 131	-31 668	-31 668	-171 604	-171 604		171 604
3	Forskning inom skolväsendet, a	148	8 115				8 263	8 189	74	74	-74	-74		74
4	Program för IT i skolan, a	24 709	501 254				525 963	490 582	-10 672	-10 672	-35 382	-35 382		35 382
5	Förstärkning av utbildning i storstadsregio-	74 500	265 000				339 500	30 000	-235 000	-235 000	-309 500	-309 500		309 500
	nerna, a
6	Statens institut för handikappfrågor i skolan,	7 871	123 098		-950		130 019	123 952	854	854	-6 067	-6 067		6 067
	a
7	Skolutveckl. o prod. av läromedel för elever	918	21 470				22 388	22 237	767	767	-151	-151		151
	med handikapp, a
8	Specialskolor och resurscenter, a	52 129	453 129				505 258	458 818	5 689	5 689	-46 440	-59 828		46 440
9	Särskilda insatser på skolområdet, a	10 071	276 353		-5 397		281 027	271 747	-4 606	-4 606	-9 280	-13 113		9 280
10	Sameskolstyrelsen, a	653	34 990				35 643	35 763	773	773	119	-931		-119
11	Bidrag till viss verksamhet motsvarande-	29 118	123 793		-19 170		133 741	103 346	-20 447	-20 447	-30 395	-31 348		30 395
	grundskola och gymn.skola, a
12	Bidrag till svensk undervisning i utlandet, a	7 963	73 091				81 054	67 062	-6 029	-6 029	-13 992	-13 992		13 992
13	Statens skolor för vuxna, a	4 922	41 834		-3 139		43 617	43 290	1 456	1 456	-327	-1 582		327
14	Bidrag till viss verksamhet inom vuxenutbild-	41 344	140 701				182 045	137 968	-2 733	-2 733	-44 077	-44 077		44 077
	ning, a
15	Särskilda utbildningsinsatser för vuxna, a	288 552	4 307 844		-235 255		4 361 141	4 072 817	-235 027	-235 027	-288 324	-394 395		288 324
16	Svenska EU-programkontoret förutbildning o	1 541	17 163	1 500	-184		20 020	17 589	426	-1 074	-2 431	-2 946		2 431
	kompetensutveckling, a
	95/96 08A4 Stöd för utveckling av skolväsen-	894			-894
	det, r
	95/96 08A6 Fortbildning m.m, r	5			-5

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	95/96 08A7 Genomförande av skolreformer, r	29			-29
	95/96 08A12 Statens skola för vuxna i Härnö-	-2			2
	sand, a
	95/96 08A17 Avvecklingskostnader avseende	8 900			-8 900
	ASSE, r
B	Universitet och högskolor m m	966 181	22 711 752	-103 013	-800 862		22 774 058	21 914 456	-797 296	-694 283	-859 602	-859 602		859 602
1	Uppsala universitet: Grundutbildning, a	28 567	802 766	-32 180			799 153	798 754	-4 012	28 168	-399	-399		399
2	Uppsala universitet: Forskning och		976 369				976 369	976 369
	forskarutbildning, a
3	Lunds universitet: Grundutbildning, a	48 135	1 029 776	-52 391			1 025 520	1 025 520	-4 256	48 135	0	0
4	Lunds universitet: Forskning och forskarut-		983 709				983 709	983 709
	bildning, a
5	Göteborgs universitet: Grundutbildning, a	22 498	984 972	-12 757	-19 323		975 390	975 389	-9 583	3 174	-1	-1		1
6	Göteborgs universitet: Forskning och forskar-		799 136				799 136	799 136
	utbildning, a
7	Stockholms universitet: Grundutbildning, a	11 347	685 183	-11 349	-12 434		672 747	671 012	-14 171	-2 822	-1 735	-1 735		1 735
8	Stockholms universitet: Forskning och forskar-		798 090				798 090	798 090
	utbildning, a
9	Umeå universitet: Grundutbildning, a	11 221	742 064	-11 221			742 064	738 083	-3 981	7 240	-3 981	-3 981		3 981
10	Umeå universitet: Forskning och forskarutbild-		553 758				553 758	553 759	1	1	1	1		-1
	ning, a
11	Linköpings universitet: Grundutbildning, a	16 804	729 320	-23 564			722 560	722 560	-6 760	16 804	0	0
12	Linköpings universitet: Forskning och forskar-		360 441				360 441	360 441
	utbildning, a
13	Karolinska institutet: Grundutbildning, a	24 156	259 942	-24 156			259 942	259 942		24 156	0	0
14	Karolinska institutet: Forskning och forskarut-		624 371				624 371	624 371
	bildning, a
15	Kungl Tekniska Högskolan: Grundutbildning, a	24 794	735 243	-22 701			737 336	680 940	-54 303	-31 602	-56 396	-56 396		56 396

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
16	Kungl Tekniska Högskolan: Forskning ochfors-		527 383				527 383	527 383
	karutbildning, a
17	Luleå tekniska universitet: Grundutbildning, a	4 001	398 973	-1 022	-2 979		398 973	398 973		1 022	0	0
18	Luleå tekniska univeristet: Forskningoch fors-		184 019				184 019	184 019
	karutbildning, a
19	Karlstad universitet: Grundutbildning, a	20 829	314 527	-14 050	-439		320 867	288 171	-26 356	-12 306	-32 696	-32 696		32 696
20	Karlstad universitet: Forskning och forskarut-		75 405				75 405	75 405
	bildning, a
21	Växjö unviersitet: Grundutbildning, a	17 266	270 279	-18 895			268 650	239 479	-30 800	-11 905	-29 172	-29 172		29 172
22	Växjö universitet: Forskning och forskarutbild-		75 518				75 518	75 518
	ning, a
23	Örebro universitet: Grundutbildning, a	11 233	323 509	-15 919			318 823	318 823	-4 686	11 233	0	0		0
24	Örebro universitet: Forskning och forskarut-			75 630				75 630	75 630
	bildning, a
25	Mitthögskolan: Grundutbildning, a	10 826	453 409	-10 449	-8 867		444 919	368 288	-85 121	-74 672	-76 631	-76 631		76 631
26	Mitthögskolan: Forskning, a		75 118				75 118	75 118
27	Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Grundutbild-	21 588	161 113	-5 913	-13 674		163 114	149 675	-11 438	-5 525	-13 439	-13 439		13 439
	ning, a
28	Högskolan i Karlskrona/Ronneby: Forskning och		23 580				23 580	23 580
	forskarutbildning, a
29	Malmö högskola: Grundutbildning, a	14 966	429 665	-2 361	-4 647		437 623	413 323	-16 342	-13 981	-24 300	-24 300		24 300
30	Malmö högskola: Forskning, a		51 388				51 388	51 388
31	Danshögskolan: Grundutbildning, a	21 393	246 915	-2 084	-9 577		256 647	222 103	-24 812	-22 728	-34 544	-34 544		34 544
32	Dramatiska institutet: Grundutbildning, a		23 509				23 509	23 509
33	Högskolan i Borås: Grundutbildning, a		22 942				22 942	22 942
34	Högskolan i Dalarna: Grundutbildning, a		56 200				56 200	56 200
35	Högskolan på Gotland: Grundutbildning, a	7 836	192 351	-7 568	-7 836		184 783	184 783	-7 568	0	0	0		0
36	Högskolan i Gävle: Grundutbildning, a	27 619	229 635	-928	-9 940		246 386	214 272	-15 363	-14 435	-32 114	-32 114		32 114

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
37	Högskolan i Halmstad: Grundutbildning, a	12 422	69 957	-2 934	-10 194		69 251	59 142	-10 815	-7 881	-10 109	-10 109		10 109
38	Högskolan i Kalmar: Grundutbildning, a	38 300	220 567	-3 409	-19 765		235 693	223 602	3 035	6 444	-12 090	-12 090		12 090
39	Högskolan i Kristianstad: Grundutbildning, a	7 302	156 075	-2 033	-7 302		154 042	153 956	-2 119	-86	-86	-86		86
40	Högskolan i Skövde: Grundutbildning, a	21 910	171 620	-3 661	-16 558		173 311	173 311	1 691	5 352	0	0		0
41	Högskolan i Trollhättan/Uddevalla:	22 781	158 076	-4 810	-13 814		162 233	133 793	-24 283	-19 473	-28 440	-28 440		28 440
	Grundutbildning, a
42	Idrottshögskolan i Stockholm: Grundutbild-	7 625	139 532	-2 471	-7 625		137 061	121 254	-18 278	-15 807	-15 807	-15 807		15 807
	ning, a
43	Konstfack: Grundutbildning, a		35 208				35 208	35 208
44	Kungl Konsthögskolan: Grundutbildning, a		99 516				99 516	99 516
45	Kungl Musikhögskolan i Stockholm: Grundut-		46 893				46 893	46 893
	bildning, a
46	Lärarhögskolan i Stockholm: Grundutbildning,	2	88 319				88 321	88 319			-2	-2		2
	a
47	Mälardalens högskola: Grundutbildning, a	1 331	305 055	-1 348	-1 331		303 707	272 502	-32 553	-31 205	-31 205	-31 205		31 205
48	Operahögskolan i Stockholm: Grundutbildning,	5 334	314 951	-5 334			314 951	313 524	-1 427	3 907	-1 427	-1 427		1 427
	a
49	Södertörns högskola: Grundtbildning, a	251	13 856				14 107	14 107	251	251
50	Teaterhögskolan i Stockholm: Grundutb., a	1 688	172 114				173 802	173 802	1 688	1 688
51	Enskilda och kommunala högskoleutbildningar		22 540				22 540	22 540
	m.m, a
52	Särskilda utgifter inom universitet ochhögsko-	30 690	1 543 659	198 831	-847		1 772 333	1 692 251	148 592	-50 239	-80 082	-80 082		80 082
	lor m m, a
53	Forskning och konstnärligt utvecklingsarbete	455 389	451 293	-6 336	-221 305		679 041	619 732	168 439	174 775	-59 309	-59 309		59 309
	vid vissa högskolor, a
54	Sunet, a	-15 344	192 178				176 834	192 176	-2	-2	15 342	15 342		-15 342
55	Ersättningar för klinisk utbildning och forsk-	73 618	75 692		-45 618		103 692	101 384	25 692	25 692	-2 308	-2 308		2 308
	ning, a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
57	Universitets och högskolors premier för de		1 557 530		-408 985		1 148 545	819 873	-737 657	-737 657	-328 672	-328 672		328 672
	statliga avtalsförsäkringarna, a		22 540				22 540	22 540
	95/96 08C43 Enskilda och kommunala högsko-	764			-764
	leutbildningar m m, r
	95/96 08C45 Vissa särskilda utgifter inom	-19 488			19 488
	univ. o högsk. m m, r
	95/96 08C46 Övriga utgifter inom grundut-	-27 762			27 762
	bildning, r
	95/96 08C47 Övriga utgifter inom forskning	4 217			-4 217
	och forskarutbildning, r
	95/96 08C49 Forskningsstödj. Åtg. vid mindre	70			-70
	och medelst. högsk, r
C	Högskolemyndigheter	69 913	487 196	20 000	-54 649		522 460	516 668	29 472	9 472	-5 793	-20 342		5 793
1	Högskoleverket, a	38 260	131 775		-32 386		137 649	136 478	4 703	4 703	-1 171	-5 057		1 171
2	Verket för högskoleservice, a	-305	12 171		-1 547		10 319	12 231	60	60	1 912	1 547		-1 912
3	Centrala studiestödsnämnden, a	31 959	343 250	20 000	-20 716		374 493	367 959	24 709	4 709	-6 534	-16 832		6 534
D	Nationella och internationella forskningsresur-	297 462	2 310 004	23 000	-214 663		2 415 802	2 385 070	75 066	52 066	-30 732	-132 896		30 732
	ser
1	Forskningsrådsnämnden: Forskning och forsk-	11 960	81 353				93 313	93 976	12 623	12 623	663	-3 405		-663
	ningsinformation, a
2	Forskningsrådsnämnden: Förvaltning, a	3 256	25 008		-2 590		25 674	24 478	-530	-530	-1 196	-1 946		1 196
3	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-	41 194	208 467		-35 268		214 393	214 393	5 926	5 926		-10 423
	ningsrådet: Forskning, a
4	Humanistisk-samhällsvetenskapliga forsk-	601	14 655				15 256	14 664	9	9	-593	-1 032		593
	ningsrådet: Förvaltning, a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
5	Medicinska forskningsrådet: Forskning, a	10 247	339 342				349 589	349 589	10 247	10 247	0	-16 967		0
6	Medicinska forskningsrådet: Förvaltning, a	1 648	11 822		-1 381		12 089	12 031	209	209	-57	-412		57
7	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-	20 040	747 544				767 584	774 077	26 533	26 533	6 493	-30 884		-6 493
	ning, a
8	Naturvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-	269	21 891				22 160	22 160	269	269	0	-657		0
	ning, a
9	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Forsk-	25 546	243 647		-18 454		250 739	243 795	148	148	-6 945	-19 127		6 945
	ning, a
10	Teknikvetenskapliga forskningsrådet: Förvalt-	6 201	8 784		-6 056		8 929	8 931	147	147	2	-261		-2
	ning, a
11	Rymdforskning, a	360	142 075				142 435	140 722	-1 353	-1 353	-1 713	-8 817		1 713
12	Kungl. biblioteket, a	-4 035	200 811	23 000			219 776	206 663	5 852	-17 148	-13 113	-19 137		13 113
13	Institutet för rymdfysik, a	4 719	41 145		-3 577		42 287	42 392	1 247	1 247	105	-1 129		-105
14	Polarforskningssekretariatet, a	9 175	22 836		-8 495		23 516	16 836	-6 000	-6 000	-6 680	-7 365		6 680
15	Rådet för forsknings- och utvecklingssamarbe-	2 450	11 994		-2 103		12 341	12 095	101	101	-246	-606		1 193
	te mellan Sverige och EU, a
16	Särskilda utgifter för forskningsändamål, a	101 430	123 904		-76 178		149 156	141 582	17 678	17 678	-7 574	-7 614		45
17	Medel för dyrbar vetenskaplig utrustning, a	62 706	64 726		-60 782		66 650	66 686	1 960	1 960	36	-3 200		-36
	95/96 08D20 Vissa särskilda utgifter för	-221			221
	forskningsändamål, r
	1997 16D12 Rådet för forskning om universitet	43					43				-43	-43		43
	och högskolor, a
	1999 16D13 Statens psykologisk-pedagogiska	-128					-128				128	128		-128
	bibliotek, a
E	Gemensamma ändamål	20 871	60 434	-1 500	-20 790		59 014	61 025	591	2 091	2 011	293		-2 011
1	Kostn. för Sv. medlemskap i UNESCO m.m., a	6 927	37 629	-1 500	-5 910		37 146	36 722	-907	593	-424	-2 142		424
2	Utvecklingsarb. inom Utbildningsdeps. områ-	15 508	22 805		-16 445		21 868	24 303	1 498	1 498	2 435	2 435		-2 435
	de, a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	95/96 08F2 Utvecklingsarbete inom	-1 565			1 565
	utbildningsdep. omr., r
	Uo 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid	168 916	7 570 486	26 500	-23 892	-2 472	7 742 010	7 588 617	18 131	-8 369	-153 392	-217 105		149 932
A	Allmän kulturverksamhet	13 309	299 762	12 500	-4 546		321 026	314 001	14 239	1 739	-7 025	-8 090		7 025
1	Statens kulturråd, a	152	35 510				35 662	35 781	271	271	119	-946		-119
2	Bidr. t. kulturverks., int. kulturutbyt., a	8 089	116 196	12 500			136 785	129 688	13 492	992	-7 096	-7 096		7 096
3	Nationella uppdrag, a		7 000				7 000	7 000
4	Försöksverksamhet m. ändr. regional fördeln.,		141 056				141 056	141 056
	o
	95/96 11A1 Utveckl., internationellt samarb.	233			-233
	m.m., a
	95/96 11C2 Bidr. utveckl.verks. inom kultu-	251			-251
	romr., r
	95/96 11B13 Sysselsättninsatser kulturområ-	2 621			-2 621
	det, r
	1998 17A3 Kulturåret 1998, r	1 964			-1 441		523	475	475	475	-48	-48		48
B Teater, dans och musik		12 724	1 416 545				1 429 269	1 416 423	-122	-122	-12 846	-12 846		12 846
1	Bidr. Sv. riksteater, Operan ,Dramaten m.fl., o		764 055				764 055	764 055
2	Bidr. t. reg. musikverksamh., teater m.m., o		537 250				537 250	537 250	0	0	0	0
3	Bidr. teater-, dans- o. Musikändamål, a	12 724	115 240				127 964	115 118	-122	-122	-12 846	-12 846		12 846
C Bibliotek, litteratur o kulturtidskrifter		27 189	234 108		-6		261 291	239 780	5 672	5 672	-21 512	-23 303		21 512
1	Bidr. t. regional biblioteksverks., o		36 140				36 140	36 140
2	Litteraturstöd, a	10 650	89 917				100 567	90 892	975	975	-9 675	-9 675		9 675

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
3	Stöd till kulturtidskrifter, a		20 650				20 650	20 650
4	Stöd till bokhandel, a	3 434	9 801				13 235	10 631	830	830	-2 604	-2 604		2 604
5	Talboks- och punktskriftsbiblioteket, a	13 105	59 690		-6		72 789	63 556	3 866	3 866	-9 233	-11 024		9 233
6	Bidr. t. Stiftelsen f. lättläst nyhetsinfo., o		13 517				13 517	13 517
7	Bidrag till Svenska språknämnden och Sveri-		4 393				4 393	4 393
	gefinska språknämnd., o
D Bild och form samt konsthantverk		4 858	92 677		-1 000		96 535	94 451	1 774	1 774	-2 084	-4 316		2 084
1	Statens konstråd, a	20	5 484				5 504	5 120	-364	-364	-384	-549		384
2	Konstn. gestaltn. av gemensamma miljön, a	4 366	40 438		-1 000		43 804	42 611	2 173	2 173	-1 193	-3 215		1 193
3	Nämnden för hemslöjdsfrågor, a	49	1 488				1 537	1 493	5	5	-45	-90		45
4	Främjande av hemslöjden, a	399	17 462				17 861	17 417	-45	-45	-444	-444		444
5	Bidrag till bild- och formområdet, a	23	27 805				27 828	27 809	4	4	-18	-18		18
E Ersättningar och bidrag till konstnärer		15 916	262 220	7 500	-5 604	-2 339	280 031	269 159	6 939	-561	-10 872	-12 019		10 872
1	Konstnärsnämnden, a	64	10 036				10 100	10 080	44	44	-21	-322		21
2	Ersättn. o. bidrag till konstnärer, a	15 851	252 184	7 500	-5 604	-2 339	269 931	259 079	6 895	-605	-10 852	-11 698		10 852
F	Arkiv	7 887	308 764		-1 738		314 913	307 696	-1 068	-1 068	-7 217	-16 341		7 216
1	Riksarkivet och landsarkiven, a	7 802	246 431		-1 738		252 495	245 871	-560	-560	-6 624	-14 017		6 624
2	Bidrag till regional arkivverksamhet, o		4 633				4 633	4 632	-1	-1	-1	-1
3	Språk- och folkminnesinstitutet, a	51	26 153				26 204	25 674	-479	-479	-530	-1 315		530
4	Svenskt biografiskt lexikon, a	-205	3 815				3 610	3 575	-240	-240	-35	-149		35
5	Arkivet för ljud och bild, a	239	27 732				27 971	27 944	212	212	-27	-859		27

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
G	Kulturmiljö	-207	416 435		-5 129		411 099	399 363	-17 072	-17 072	-11 736	-29 222		11 736
1	Riksantikvarieämbetet, a	-979	166 817		-5 129		160 709	157 043	-9 774	-9 774	-3 666	-8 671		3 666
2	Bidrag till kulturmiljövård, a	772	249 618				250 390	242 320	-7 298	-7 298	-8 070	-20 551		8 070
H	Museer och utställningar	54 514	1 007 609	8 500	-3 530		1 067 093	1 020 864	13 255	4 755	-46 229	-73 753		46 229
1	Centrala museer: Myndigheter, a	42 531	641 692	8 500	-2 809		689 914	656 177	14 485	5 985	-33 738	-59 629		33 738
2	Centrala museer: Stiftelser, o		173 999				173 999	173 999
3	Bidrag till regionala museer, o		103 416				103 416	103 416
4	Bidrag till vissa museer, o		40 689				40 689	40 689
5	Stöd t. icke-statliga kulturlokaler, a	10 360	10 000				20 360	8 525	-1 475	-1 475	-11 835	-12 335		11 835
6	Riksutställningar, a	1 612	37 733		-721		38 624	37 979	246	246	-645	-1 777		645
7	Statliga utställningsgarantier och inköpav	11	80				91	79	-1	-1	-12	-12		12
	kulturföremål, a
I	Film och medier	1 940	239 128		-242	-133	240 827	240 157	1 029	1 029	-670	-916		670
1	Filmstöd, a	1 468	205 161		-133	-133	206 496	205 806	645	645	-690	-690		690
2	Statens biografbyrå, a	393	8 214				8 607	8 718	504	504	111	-135		-111
3	Utbyte av TV-sändn. mellan Sve. o. Fin., o		24 932				24 932	24 932
4	Bidr. t. dok. mediepolitisk utv. m.m., a	80	821		-109		792	701	-120	-120	-90	-90		90
J	Forskning	886	36 813				37 699	37 251	438	438	-448	-2 225		448
1	FoU inom kulturområdet, a	886	35 549				36 435	35 987	438	438	-448	-2 225		448
2	Forskn. o. dokumentation om medieutv., o		1 264				1 264	1 264
K	Trossamfund	2	53 250				53 252	51 898	-1 352	-1 352	-1 354	-1 354		1 354
1	Stöd till trossamfund, a	2	53 250				53 252	51 898	-1 352	-1 352	-1 354	-1 354		1 354

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
L	Folkbildning		2 570 556				2 570 556	2 567 096	-3 460	-3 460	-3 460	-3 460
1	Bidrag till folkbildningen, o		2 489 073				2 489 073	2 489 073
2	Bidr. t. handikappåtg. inom folkbildn., o		72 377				72 377	73 764	1 387	1 387	1 387	1 387
3	Bidrag till kontakttolkutbildning, o		9 106				9 106	4 259	-4 847	-4 847	-4 847	-4 847
M	Ungdomsfrågor	1 147	110 488		-139		111 495	110 381	-107	-107	-1 115	-1 583		1 115
1	Ungdomsstyrelsen, a	-85	15 599				15 514	15 078	-521	-521	-436	-904		436
2	Bidr. nat. o. internat. ungdomsverks. m.m., a	1 349	94 889		-257		95 981	95 303	414	414	-679	-679		679
	95/96 13D2 Bidr. nat. o. internat. ungdoms-	-117			117
	verks., r
N	Folkrörelse- och idrottsfrågor	28 751	522 131	-2 000	-1 958		546 924	520 100	-2 031	-31	-26 824	-27 678		26 824
1	Stöd till idrotten, a	-807	462 240		-458		460 975	460 535	-1 705	-1 705	-440	-440		440
2	Lotteriinspektionen, a	3 763	28 459	-2 000	-1 500		28 722	23 982	-4 477	-2 477	-4 740	-5 594		4 740
3	Bidrag till allmänna samlingslokaler, a	23 237	15 000				38 237	18 676	3 676	3 676	-19 562	-19 562		19 562
4	Bidrag till kvinnoorganisationernas centrala		3 432				3 432	3 432
	verksamhet, o
5	Stöd till friluftsorganisationer, o		13 000				13 000	13 000
	1997 17N2 Stöd till demokratiutveckling, a	2 558					2 558	475	475	475	-2 083	-2 083		2 083
	Uo 18 Samhällsplanering, bostad och
	byggande
		3 114 349	15 592 068	-963 000	-3 130 180		14 613 236	11 866 851	-3 725 217	-2 762 217	-2 746 385	-3 241 971		2 746 385
A	Plan-, bygg- och bostadsväsendet
1	Boverket, a	2 407 399	11 560 983	-963 000	-3 125 684		9 879 698	9 001 911	-2 559 072	-1 596 072	-877 787	-1 305 236		877 787
2	Räntebidrag m.m., a	6 544	130 922		-2 052		135 414	129 117	-1 805	-1 805	-6 297	-10 225		6 297
3	Statens bostadskreditnämnd: Förvaltnings-	226 000	3 742 000				3 968 000	3 931 384	189 384	189 384	-36 616	-223 616		36 616

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	kostnader, a
4	Statens bostadskreditnämnd: Garantiverksam-	7 383	13 197		-3 383		17 197	10 846	-2 351	-2 351	-6 351	-6 747		6 351
	het, a
5	Byggforskningsrådet: Förvaltningskostnader, a	1 757 069	1 800 000		-3 120 249		436 820	336 820	-1 463 180	-1 463 180	-100 000	-100 000		100 000
6	Byggforskning, a	6	24 816				24 822	24 669	-147	-147	-152	-902		152
7	Bidrag till Fonden för fukt- och mögelskador, a	28 710	105 548				134 258	125 726	20 178	20 178	-8 532	-8 532		8 532
8	Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder, a	3 669	7 000				10 669	5 312	-1 688	-1 688	-5 356	-5 356		5 356
9	Bonusränta för ungdomsbosparande, a	2 916	7 500				10 416	4 391	-3 109	-3 109	-6 025	-6 400		6 025
10	Bostadsbidrag, a	293 000	5 670 000	-970 000			4 993 000	4 372 985	-1 297 015	-327 015	-620 015	-855 015		620 015
11	Internationellt samarbete, a	9 695	20 000				29 695	13 589	-6 411	-6 411	-16 106	-16 106		16 106
12	Investeringsbidrag för a nordnande av bostä-			1 000			1 000			-1 000	-1 000	-1 000		1 000
	der för studenter, a
13	Vissa investeringsbidrag, a			6 000			6 000	5	5	-5 995	-5 995	-5 995		5 995
	1999 18A3 Vissa äldre låne- och bidragsstöd	1 000					1 000	-33	-33	-33	-1 033	-1 033		1 033
	för bostadsändamål m.m, a
	1999 18A12 Investeringbidrag för anordnande	38 757					38 757	10 179	10 179	10 179	-28 578	-28 578		28 578
	av bostäder för studenter m.fl, a
B	Geoteknik	-470	24 078				23 608	24 733	655	655	1 125	-1 275		-1 125
1	Geoteknik, a	-470	24 078				23 608	24 733	655	655	1 125	-1 275		-1 125
C	Länsstyrelserna m m	37 846	1 819 442		-2 552		1 854 736	1 816 303	-3 139	-3 139	-38 434	-91 434		38 434
1	Länsstyrelserna m.m., a	37 846	1 798 370		-2 552		1 833 664	1 795 231	-3 139	-3 139	-38 434	-91 434		38 434
2	Regionala självstyrelseorgan, o		21 072				21 072	21 072
D	Lantmäteriverksamhet	14 944	424 476		-1 944		437 476	411 322	-13 154	-13 154	-26 154	-38 890		26 154
1	Lantmäteriverket, a	14 482	417 755		-1 645		430 592	405 585	-12 170	-12 170	-25 007	-37 542		25 007

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
2	Statens va-nämnd, a	462	6 721		-299		6 884	5 737	-984	-984	-1 147	-1 349		1 147
E	Stöd till ekologisk utveckling	654 629	1 763 089				2 417 718	612 583	-1 150 506	-1 150 506	-1 805 136	-1 805 136		1 805 136
1	Stöd t. lok. investeringsprogram f. ekolog., a	652 983	1 758 000				2 410 983	606 845	-1 151 155	-1 151 155	-1 804 138	-1 804 138		1 804 138
2	Kunskapscentrum för ekologisk hållbarhet, a	1 646	5 089				6 735	5 738	649	649	-997	-997		997
	Uo 19 Regional utjämning och utveckling	2 988 705	3 310 433	175 036	-1 153 726		5 320 448	3 006 056	-304 377	-479 413	-2 314 392	-2 504 112		2 314 392
A	Regional utveckling och utjämning	2 988 705	3 310 433	175 036	-1 153 726		5 320 448	3 006 056	-304 377	-479 413	-2 314 392	-2 504 112		2 314 392
1	Allmänna regionalpolitiska åtgärder, a	322 544	1 303 850	-75 000	-117 120		1 434 274	1 170 283	-133 567	-58 567	-263 992	-386 877		263 992
2	Landsbygdslån, a	534 367	30 000		-403 467		160 900	61 840	31 840	31 840	-99 060	-99 060		99 060
3	Täckande av förluster pga kreditgarantier in-	12 400	1 000		-4 070		9 330	968	-32	-32	-8 362	-8 362		8 362
	om regionalpolitiken, a
4	Ersättning för nedsättning av socialavgifter, a	-23 949	313 734	-150 000			139 785	68 902	-244 832	-94 832	-70 883	-78 883		70 883
5	Transportbidrag, a	17 250	345 000				362 250	320 900	-24 100	-24 100	-41 350	-58 600		41 350
6	Glesbygdsverket, a	2 181	24 781				26 962	26 314	1 533	1 533	-648	-1 391		648
7	Statens institut för regionalforskning, a	1 077	8 068	36			9 181	7 897	-171	-207	-1 285	-1 527		1 285
8	Europeiska regionala utvecklingsfonden, a	464 099	612 000				1 076 099	736 489	124 489	124 489	-339 609	-370 209		339 609
9	Europeiska regionala utvecklingsfonden perio-		360 000				360 000		-360 000	-360 000	-360 000	-370 000		360 000
	den 2000-2006, a
10	Flygplatsbolag i Ljungbyhed, r		6 000				6 000	6 000
11	Regionalpolitiska insatser, r		300 000				300 000	103 905	-196 095	-196 095	-196 095	-196 095		196 095
12	Medel för tillfälligt småföretagsstöd m.m., r		6 000				6 000	2 013	-3 987	-3 987	-3 987	-3 987		3 987
13	IT-infrastruktur: Regionala transportnät, a			400 000			400 000			-400 000	-400 000	-400 000		400 000
	94/95 10C6 Särskilda regionalpolitiska infra-	75 861			-75 861
	strukturåtgärder m.m, r
	95/96 10C1 Lokaliseringsbidrag m.m, r	381 445			-381 445

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	95/96 10C2 Regionala utvecklingsinsatser	171 764			-171 764
	m.m, r
	1998 19A1 Regionalpolitiska åtgärder, a	965 367					965 367	463 674	463 674	463 674	-501 694	-501 694		501 694
	1998 19A9 Utgifter för lokalisering av statliga	13 457					13 457	4 200	4 200	4 200	-9 257	-9 257		9 257
	arbetstillfällen till Söderhamn,
	1999 19A11 Regionalpolitiska infrastruktur-	50 842					50 842	32 673	32 673	32 673	-18 169	-18 169		18 169
	projekt m.m, r
	Uo 20 Allmän miljö- och naturvård	569 423	1 721 371		-344 999		1 945 795	1 700 764	-20 607	-20 607	-245 031	-263 831		245 031
A	Miljövård	537 322	1 460 953		-336 004		1 662 271	1 442 052	-18 901	-18 901	-220 219	-231 719		220 219
1	Statens naturvårdsverk, a	12 752	278 211		-1 142		289 821	287 654	9 443	9 443	-2 167	-10 167		2 167
2	Miljöövervakning m.m, a	24 795	132 297				157 092	153 758	21 461	21 461	-3 334	-3 334		3 334
3	Åtgärder för att bevara den biologiska mång-	90 211	671 551		-35 000		726 762	690 218	18 667	18 667	-36 544	-36 544		36 544
	falden, a
4	Sanering och återställning av förorenade om-	13 993	65 000				78 993	63 457	-1 543	-1 543	-15 536	-15 536		15 536
	råden, a
5	Åtgärder för att rena Dalälven, r		50 000				50 000	49 279	-721	-721	-721	-721		721
6	Kemikalieinspektionen, a	-2 316	83 712		-112		81 284	79 678	-4 034	-4 034	-1 605	-4 005		1 605
7	Visst internationellt miljösamarbete, a	2 762	37 182				39 944	36 487	-695	-695	-3 457	-4 557		3 457
8	Stockholms internationella miljöinstitut, o		12 000				12 000	12 000
9	Investeringsbidrag för främjande av omställ-		131 000				131 000	38 641	-92 359	-92 359	-92 359	-92 359		92 359
	ning i ekologiskt hållbar riktning, r
	95/96 14A2 Bidrag till miljöarbete, r	13 897			-13 897									13 897
	95/96 14A3 Bidrag till kalkningsverksamhet	790			-790									790
	för sjöar och vattendrag, r
	95/96 14A4 Investeringar inom miljöområdet, r	4 047			-4 047									4 047
	95/96 14A7 Forskning för en kretsloppsanpas-	573			-573									573

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:		Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag		reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag		och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag		föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	sad samhällsutveckling, r
	95/96 14A8 Investeringsbidrag för främjande		261 103			-261 103									261 103
	av omställning i ekologiskt hållbar
	95/96 14A13 Visst internationellt miljösamar-		-198			198
	bete, r
	1997	20A5 Miljö- och kretsloppsforskning, a	138			-138
	1997	20A6 Sanering och återställning av mil-	3 342					3 342	3 000	3 000	3 000	-342	-342		342
	jöskadade områden, r
	1997	20A11 Utbildning och information om	1 809					1 809	1 511	1 511	1 511	-298	-298		298
	miljöbalken, r
	1998	20A5 Koncessionsnämnden för miljö-	156					156				-156	-156		156
	skydd, a
	1999	20A5 Åtgärder för att rena Dalälven, r	25 655					25 655	1 966	1 966	1 966	-23 689	-23 689		23 689
	1999	20A10 Miljöinsatser i Östersjöregionen, r	83 815			-19 400		64 415	24 403	24 403	24 403	-40 011	-40 011		40 011
B Strålskydd, kärnsäkerhet m m			32 101	260 418		-8 995		283 524	258 713	-1 705	-1 705	-24 812	-32 112		24 812
1	Statens strålskyddsinstitut, a		7 166	85 449		-141		92 474	84 754	-695	-695	-7 721	-9 921		7 721
2	Statens kärnkraftinspektion: Förvaltnkostn, a		15 817	82 648		-7 160		91 305	84 345	1 697	1 697	-6 960	-8 760		6 960
3	Statens kärnkraftinspektion: Kärnsäkhforsk., a		6 547	65 969				72 516	64 547	-1 422	-1 422	-7 969	-9 469		7 969
4	Visst internationellt samarbete i fråga om		2 571	26 352		-1 694		27 229	25 067	-1 285	-1 285	-2 162	-3 962		2 162
	kärnsäkerhet m.m., a
	Uo 21 Energi		2 144 680	1 445 526	434 870	-14 139	-14	4 010 937	1 730 785	285 259	-149 611	-2 280 151	-2 323 151		2 280 151
A	Energisystemefrågor		137 628	113 768	4 870	-28 203		228 063	149 304	35 536	30 666	-78 759	-78 759		78 759
1	Energimyndighet: Förvaltningskostnader, a		8 896	113 768	4 870			127 534	122 553	8 785	3 915	-4 981	-4 981		4 981
	95/96 12E7 Insatser för ny energiteknik, r		27 848			-27 848		0				0	0		0
	95/96 12E11 Åtgärder för energieffektivise-		356			-356

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	ringar i bl a Baltikum och Östeuropa,
	1997 21A1 Vissa åtgärder för effektivare an-	88 227					88 227	14 449	14 449	14 449	-73 778	-73 778		73 778
	vändning av energi, r
	1998 21A2 Kostnader för bildandet av en ny	12 302					12 302	12 302	12 302	12 302
	energimyndighet, a
B	Omställning och utveckling av energisystemet	2 007 051	1 331 758	430 000	14 064	-14	3 782 874	1 581 481	249 723	-180 277	-2 201 392	-2 244 392		2 201 392
1	Bidrag för att minska elanvändningen, a	265 049	105 000				370 049	116 839	11 839	11 839	-253 209	-253 209		253 209
2	Bidr. inv. i elprod. fr. förnybara energik., a	228 197	95 000		-14	-14	323 183	175 875	80 875	80 875	-147 308	-147 308		147 308
3	Åtgärder f effektivare energianvändning, a	29 517	65 000				94 517	62 677	-2 323	-2 323	-31 840	-31 840		31 840
4	Energiforskning, a	412 455	401 758				814 213	370 761	-30 997	-30 997	-443 452	-443 452		443 452
5	Energiteknikstöd, a	377 466	130 000				507 466	115 272	-14 728	-14 728	-392 194	-392 194		392 194
6	Introduktion av ny energiteknik, a	266 307	230 000				496 307	46 758	-183 242	-183 242	-449 549	-449 549		449 549
7	Energipol. motiv. internat. klimatinsatser, a	72 949	50 000				122 949	18 841	-31 159	-31 159	-104 108	-104 108		104 108
8	Täckande av förluster i anledning av statliga	10 000	5 000				15 000		-5 000	-5 000	-15 000	-15 000		15 000
	garantier inom energiomr., a
9	Stöd för småskalig elproduktion, r		250 000				250 000	172 720	-77 280	-77 280	-77 280	-77 280		77 280
10	Ersättning för vissa kostnader vid avveckling			430 000			430 000	438 824	438 824	8 824	8 824	-34 176		-8 824
	av en reaktor i Barsebäcksverket,
	95/96 12E9 Energiforskning, r	-14 078			14 078
	1998 21B11 Ersättning för avveckling av reak-	1 000					1 000				-1 000	-1 000		1 000
	tor i Barsebäcksverket, a
	1999 21B9 Åtgärder för el- och värmeförsörj-	358 190					358 190	62 914	62 914	62 914	-295 276	-295 276		295 276
	ningen i Sydsverige, a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	Uo 22 Kommunikationer	402 912	25 532 440	136 907	-95 888	-58 140	25 976 370	25 345 346	-187 094	-324 001	-631 024	-2 761 070		626 992
A	Vägar och järnvägar	-383 891	23 171 160	150 000	-43 073		22 894 196	22 707 157	-464 003	-614 003	-187 039	-2 223 503		185 564
1	Vägverket: Administrationskostnader, a	19 905	1 272 236		-24 493		1 267 648	1 069 520	-202 716	-202 716	-198 128	-259 515		198 128
2	Vägverket: Väghållning och statsbidrag, a	-143 589	12 834 719	80 000			12 771 130	13 001 564	166 845	86 845	230 434	-1 052 966		-230 434
3	Banverket: Sektorsuppgifter, a	8 623	934 883		-18 590		924 916	800 325	-134 558	-134 558	-124 591	-171 335		124 591
4	Banverket: Banhållning, a	-504 547	6 279 322	70 000			5 844 775	5 991 074	-288 248	-358 248	146 299	-488 633		-146 299
5	Från EG-budgeten finansierade stöd tilltrans-	235 728	200 000				435 728	196 149	-3 851	-3 851	-239 578	-249 578		239 578
	europeiska nätverk, a
6	Nationellt investeringsprogram för infrastruk-		1 650 000				1 650 000	1 648 525	-1 475	-1 475	-1 475	-1 475
	turutveckling, o
	1997 22A2 Drift och underhåll av statliga vä-	-10			10
	gar, a
B	Sjö- och luftfart	84 141	633 660	10 000	-1		727 800	758 405	124 745	114 745	30 605	-9 395		-33 162
1	Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., o		61 000				61 000	61 000
2	Ersättning till viss kanaltrafik m.m., o		62 660				62 660	62 660
3	Bidrag till sjöfarten, a	77 577	405 000	10 000			492 577	527 866	122 866	112 866	35 290	-4 710		-35 290
4	Driftbidrag till kommunala flygplatser, o		105 000				105 000	102 443	-2 557	-2 557	-2 557	-2 557
	1997 22B5 Övervakning av M/S Estonia, r	630					630				-630	-630		630
	1997 22B8 Vissa kostnader för övertäckning	1			-1
	av M/S Estonia, a
	1999 22B2 Transportstöd till Gotland, a	5 934					5 934	4 435	4 435	4 435	-1 498	-1 498		1 498
C	Post- och telekommunikation	121 496	558 690		-350		679 836	539 098	-19 592	-19 592	-140 738	-141 075		140 738
1	Post- och telestyrelsen, a	34 749	11 206				45 955	10 024	-1 182	-1 182	-35 931	-36 267		35 931
2	Upphandling av särskilda samhåtaganden, a	54 677	157 484	-4 000			208 161	147 246	-10 238	-6 238	-60 915	-60 915		60 915

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
3	Ers till Posten för rikstäckande bet.service, a		200 000				200 000	200 000
4	Kostnader statens ägande i SOS Alarmering, a		140 000	4 000			144 000	144 000	4 000
5	Informationsteknik: Telekommunikation m.m.,	31 720	50 000				81 720	37 828	-12 172	-12 172	-43 893	-43 893		43 893
	a
	95/96 06D5 Informationsteknik: Telekommuni-	350			-350
	kation m.m., r
D	SJ, kollektivtrafik m.m.	548 418	738 550	-26 458	-52 301	-58 140	1 208 209	912 779	174 229	200 687	-295 430	-332 158		295 430
1	Ers till SJ vid utdelning från Swedcarrier, a	378 685	50 000	-27 000			401 685	169 956	119 956	146 956	-231 729	-234 229		231 729
2	Rikstrafiken: Administration, a	3 027	10 000	542			13 569	11 714	1 714	1 172	-1 855	-2 155		1 855
3	Rikstrafiken: Trafikupphandling, a	52 950	671 050				724 000	713 699	42 649	42 649	-10 301	-43 854		10 301
4	Viss internationell verksamhet, a	11 079	7 500				18 579	6 006	-1 494	-1 494	-12 573	-12 948		12 573
	95/96 06E2 Köp av interregional persontrafik	-48			48
	på järnväg .m.m. r
	95/96 06E3 Ersättning till trafikhuvudmännen	100			-100
	för köp av viss kollektivt, r
	1999 22D2 Köp av interregionalpersontrafik, a	72 014			-52 250	-58 140	19 764	11 403	11 403	11 403	-8 360	-8 360		8 360
	1999 22D3 Ersättning till trafikhuvudmännen	30 613					30 613				-30 613	-30 613		30 613
	för köp av viss kollektivtrafik, a
E	Kommunikationsforskning och meteorologi	32 747	430 380	3 365	-163		466 329	427 908	-2 472	-5 837	-38 421	-54 940		38 421
1	Statens väg- och transportforskningsinstitut,	2 569	30 099	2 000			34 668	32 791	2 692	692	-1 877	-3 392		1 877
	a
2	Kommunikationsforskningsberedningen, a	8 557	155 851	1 365			165 773	149 686	-6 165	-7 530	-16 087	-23 880		16 087
3	Statens institut för kommunikationsanalys	1 610	44 218				45 828	44 033	-185	-185	-1 795	-4 006		1 795
	(SIKA), a
4	Bidrag till Sveriges meteorologiska och hydro-	11 180	200 212				211 392	192 768	-7 444	-7 444	-18 623	-23 623		18 623
	logiska institut m.m., a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	95/96 06F6 Transportinformatik, r	163			-163
	1997 22E3 Bidrag till forskning om el- och	8 668					8 668	8 629	8 629	8 629	-39	-39		39
	hybridfordon, r
	Uo 23 Jord- och skogsbruk, fiske m.m.	4 950 591	9 726 327	6 610	-1 532 345	0	13 151 183	9 739 395	13 068	6 458	-3 411 788	-3 813 876		3 411 788
A	Internationellt samarbete	2 594	37 089				39 683	36 991	-98	-98	-2 692	-4 592		2 692
1	Bidrag till vissa internationella org m.m., a	2 594	37 089				39 683	36 991	-98	-98	-2 692	-4 592		2 692
B	Jordbruk och trädgårdsnäring	4 633 622	7 119 310	-8 390	-1 502 693		10 241 848	7 197 025	77 715	86 105	-3 044 823	-3 393 105		3 044 823
1	Statens jordbruksverk, a	-596	249 096	6 610			255 110	255 307	6 211	-399	196	-7 277		-196
2	Stöd till jordbrukets rationalisering m.m., a	17 551	22 000				39 551	12 469	-9 531	-9 531	-27 082	-28 182		27 082
3	Djurregister, a	265	15 993		-450		15 808	15 983	-10	-10	175	-625		-175
4	Statens utsädeskontroll, a	865	1 058		-835		1 088	561	-497	-497	-527	-559		527
5	Statens växtsortnämnd, a	625	1 410				2 035	1 820	410	410	-215	-257		215
6	Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket, r	36 169	26 934				63 103	25 668	-1 266	-1 266	-37 435	-37 435		37 435
7	Bekämpande av växtsjukdomar, a	711	2 629				3 340	2 671	42	42	-669	-931		669
8	Miljö, struktur - och regionala åtgärder, a	1 111 319	2 118 000	-15 000			3 214 319	2 366 379	248 379	263 379	-847 940	-953 840		847 940
9	Från EG-budgeten finansierade miljö-, struk-	1 199 667	1 717 500		-188 679		2 728 488	1 808 252	90 752	90 752	-920 236	-1 004 674		920 236
	tur- och regionala åtgärder, a
10	Arealersättning och djurbidrag m.m., a	847 142	1 321 000		-647 142		1 521 000	1 263 914	-57 086	-57 086	-257 087	-323 137		257 087
11	Intervention och exportbidrag för jordbrukspro-	1 166 109	1 546 000		-500 000		2 212 109	1 403 345	-142 655	-142 655	-808 763	-886 063		808 763
	dukter, a
12	Räntekostnader för förskotterade arealersätt-	86 495	79 700				166 195	23 515	-56 185	-56 185	-142 680	-146 665		142 680
	ningar m.m., a
13	Jordbrukets blockdatabas, a	7 712	17 990		-6 000		19 702	17 142	-848	-848	-2 560	-3 460		2 560
	95/96 09B17 Från EG-budg finansierad komp	159 587			-159 587

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	för revalvering av jordbruksomräknings
C	Fiske	148 305	196 404	2 560			347 269	148 426	-47 978	-50 538	-198 843	-209 888		198 843
1	Fiskeriverket, a	-2 949	65 514	2 560			65 125	66 519	1 005	-1 555	1 394	-3 106		-1 394
2	Strukturstöd till fisket m.m., a	35 136	30 890				66 026	-569	-31 459	-31 459	-66 595	-68 140		66 595
3	Fr EG-budg finansierade strukturstöd fisket, a	112 873	80 000				192 873	63 615	-16 385	-16 385	-129 258	-133 258		129 258
4	Fiskevård, a	3 245	20 000				23 245	18 861	-1 139	-1 139	-4 384	-5 384		4 384
D	Rennäring .m.m.	56 129	100 238		-83		156 284	108 098	7 860	7 860	-48 186	-50 048		48 186
1	Främjande av rennäringen m.m., a	49 810	35 700				85 510	41 322	5 622	5 622	-44 188	-45 973		44 188
2	Ersättningar för viltskador .m.m., a	5 452	63 000				68 452	64 586	1 586	1 586	-3 867	-3 867		3 867
3	Stöd till innehavare av fjällägenheter m.m., a	784	1 538				2 322	2 189	651	651	-132	-209		132
	95/96 09D2 Främjande av rennäringen, r	64			-64
	95/96 09D6 Stöd till innehavare av fjällägen-	19			-19
	heter .m.m., r
E	Djurskydd och djurhälsovård	20 201	282 390				302 591	285 681	3 291	3 291	-16 910	-25 380		16 910
1	Statens veterinärmedicinska anstalt, a	-1 266	85 188				83 922	85 148	-40	-40	1 226	-1 330		-1 226
2	Bidrag till distriktsveterinärorganisationen, o		75 669				75 669	75 669
3	Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgär-	6 279	22 381				28 660	22 697	316	316	-5 964	-7 084		5 964
	der, a
4	Centrala försöksdjursnämnden, a	164	8 202				8 366	8 227	25	25	-139	-385		139
5	Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdo-	13 100	90 950				104 050	93 941	2 991	2 991	-10 109	-14 657		10 109
	mar, a
	1997 23E6 Gränskontroll av livsmedel och	1 924					1 924				-1 924	-1 924		1 924
	levande djur, r

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
F	Livsmedel	24 437	201 642	-2 560	-14 922		208 597	164 921	-36 721	-34 161	-43 676	-49 676		43 676
1	Statens livsmedelsverk, a	2 990	121 089				124 079	109 362	-11 727	-11 727	-14 717	-18 350		14 717
2	Livsmedelsekonomiska institutet, a	663	8 045				8 708	7 724	-321	-321	-984	-1 225		984
3	Kostnader för livsmedelsberedskap, a	15 256	16 518	-2 560	-14 546		14 668	4 876	-11 642	-9 082	-9 792	-10 618		9 792
4	Livsmedelsstatistik, a	4 195	22 290				26 485	26 707	4 417	4 417	222	-893		-222
5	Jordbruks- och livsmedelsstatistik finansierad	10	3 700				3 710	3 700			-10	-195		10
	från EG-budgeten, a
6	Åtgärder inom livsmedelsområdet, a		30 000				30 000	12 351	-17 649	-17 649	-17 649	-17 649		17 649
	95/96 09G8 Konsument- och marknadsförings-	376			-376
	åtgärder inom livsmedelsområdet, r
	1999 23F2 Livsmedelsekonomiska samarbets-	948					948	201	201	201	-747	-747		747
	nämnden: Avvecklingskostnader, a
G	Utbildning och forskning	9 200	1 395 565	15 000	-10 197		1 409 568	1 401 107	5 542	-9 458	-8 461	-19 216		8 461
1	Sveriges lantbruksuniversitet, a		1 175 012		-8 633		1 166 379	1 163 379	-11 633	-11 633	-3 000	-3 000		3 000
2	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Förvalt-	1 707	11 304				13 011	12 153	849	849	-858	-1 197		858
	ningskostnader, a
3	Skogs- och jordbrukets forskningsråd: Forsk-	7 493	208 320	15 000	-1 564		229 249	224 646	16 326	1 326	-4 603	-15 019		4 603
	ning samt kollektiv forskning, a
4	Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien, o		929				929	929
H	Skogsnäring	56 103	393 689		-4 449	0	445 343	397 147	3 458	3 458	-48 196	-61 969		48 196
1	Skogsvårdsorganisationen, a	7 102	280 584				287 686	282 234	1 650	1 650	-5 452	-13 870		5 452
2	Insatser för skogsbruket, a	29 325	105 700				135 025	98 806	-6 894	-6 894	-36 219	-41 504		36 219
3	Internationellt skogssamarbete, a	1 882	1 405				3 287	706	-699	-699	-2 581	-2 651		2 581
4	Från EG-budgeten finansierade medel för	4 630	6 000		-4 449		6 181	3 237	-2 763	-2 763	-2 944	-2 944		2 944
	skogsskadeövervakning, a
5	1997 23H3 Täckande av förl t f a statl kredit-	1 000					1 000				-1 000	-1 000		1 000

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
	garantier för lån t byggande av sk
	1998 23H2 Bidrag till skogsvård m.m, r	0			0	0
	1999 23H5 Skogsvårdsavgiftsprojekt, r	12 165					12 165	12 165	12 165	12 165
	Uo 24 Näringsliv	1 463 104	2 983 313	17 522	-94 984	4 463	4 368 955	3 818 706	835 393	817 871	-550 249	-645 177		550 249
A	Näringspolitik	223 518	888 277	10 900	-81 745	4 463	1 040 950	834 437	-53 840	-64 740	-206 513	-225 910		206 513
1	Närings- och teknikutvecklingsverket: Förvalt-	2 747	223 209	300			226 256	229 365	6 156	5 856	3 109	-3 587		-3 109
	ningskostnader, a
2	Småföretagsutveckling, a	85 456	189 062		-2 620		271 898	192 396	3 334	3 334	-79 502	-83 652		79 502
3	Stöd till kooperativ utveckling, a	200	20 000	-300			19 900	18 525	-1 475	-1 175	-1 375	-1 375		1 375
4	Turistfrämjande, a	3 970	81 461		-320		85 111	83 234	1 773	1 773	-1 877	-2 237		1 877
5	Sveriges geologiska undersökning: Geologisk	12 000	139 714	25 000	3 152	4 463	179 866	163 524	23 810	-1 190	-16 342	-20 533		16 342
	undersökningsverksamhet m.m., a
6	Sveriges geologiska undersökning: Geoveten-	213	4 831				5 044	5 024	193	193	-20	-20		20
	skaplig forskning, a
7	Sveriges geologiska undersökning: Miljösäk-	36 974	40 000				76 974	71 881	31 881	31 881	-5 093	-9 093		5 093
	ring av oljelagringsanläggningar, m.m.
8	Fortsatt program för småföretagsutveckling		180 000	-14 100			165 900	60 488	-119 512	-105 412	-105 412	-105 412		105 412
	förnyelse och tillväxt, r
9	Miljöteknikdelegationen, o		10 000				10 000	10 000
	95/96 12A2 Småföretagsutveckling, r	55			-55
	95/96 12A4 Bidrag till tekniköverföring, r	2 550			-2 550
	95/96 12A16 Program för småföretagsutveck-	79 353			-79 353
	ling, förnyelse och tillväxt, r
B	Teknologisk infrastruktur	26 806	156 719	6 100	-2 267		187 358	168 519	11 800	5 700	-18 838	-21 150		18 838
1	Patentbesvärsrätten, a	1 959	13 040				14 999	12 855	-185	-185	-2 144	-2 535		2 144

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
2	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:	232	17 200				17 432	17 569	369	369	137	-379		-137
	Myndighetsverksamhet, a
3	Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll:	11 996	9 947				21 943	16 566	6 619	6 619	-5 377	-5 377		5 377
	Bidrag till riksmätplatser, a
4	Elsäkerhetsverket, a	8 567	37 666		-2 267		43 966	37 021	-645	-645	-6 945	-8 045		6 945
5	Bidrag till standardisering, provnings- och	27	78 866				78 893	78 871	5	5	-23	-23		23
	mätteknisk FoU m.m., a
6	Patent och registreringsverket: Finansiering av	4 024		6 100			10 124	1 637	1 637	-4 463	-8 488	-8 793		8 488
	viss verksamhet (likvidatorer),
	1999 24B7 Patent- och registreringsverket:							4 000	4 000	4 000	4 000	4 000		-4 000
	Finansiering av viss verksamhet (likv
C	Konkurrensfrågor	14 008	69 596				83 604	78 074	8 478	8 478	-5 529	-7 435		5 529
1	Konkurrensverket, a	9 286	63 529				72 815	70 275	6 746	6 746	-2 540	-4 446		2 540
2	Konkurrensforskning, a	4 722	6 067				10 789	7 799	1 732	1 732	-2 990	-2 990		2 990
D Teknisk forskning och utveckling		946 339	1 273 356				2 219 695	2 151 361	878 005	878 005	-68 333	-129 908		68 333
1	Teknisk forskning och utveckling, a	936 522	688 588				1 625 110	1 566 377	877 789	877 789	-58 733	-93 133		58 733
2	Rymdstyrelsen: Förvaltningskostnader, a	129	15 024				15 153	15 078	54	54	-75	-525		75
3	Rymdverksamhet, a	9 688	534 493				544 181	534 656	163	163	-9 525	-36 250		9 525
4	Bidrag till Stiftelsen Sveriges teknisk-		29 892				29 892	29 892
	vetenskapliga attachéverksamhet, o
5	Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien, o		5 359				5 359	5 359
E	Utrikeshandel, export- och investeringsfräm-	178 128	402 807		-1 552		579 383	429 266	26 459	26 459	-150 117	-154 142		150 117
	jande
1	Kommerskollegium, a	4 280	56 776		-1 304		59 752	57 878	1 102	1 102	-1 874	-3 577		1 874
2	Exportfrämjande verksamhet, a	6 711	178 656				185 367	171 632	-7 024	-7 024	-13 735	-13 735		13 735

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
3	AB Svensk Exportkredits statsstödda export-	4 613	1 172				5 785	2 175	1 003	1 003	-3 610	-3 610		3 610
	kreditgivning, a
4	Investeringsfrämjande, a	10 014	49 393				59 407	58 680	9 287	9 287	-727	-2 209		727
5	Näringslivsutveckling i Östersjöregionen, a	107 000	100 000				207 000	124 043	24 043	24 043	-82 957	-82 957		82 957
	Avgifter till internationella handelsorganisa-		16 810				16 810	12 858	-3 952	-3 952	-3 952	-4 792		3 952
	tioner, a
	95/96 03E2 Exportfrämjande verksamhet, r	10			-10
	95/96 12A5 Investeringsfrämjande, r	238			-238
	1998 24E3 Exportkreditnämnden, a	43 262					43 262				-43 262	-43 262		43 262
	1998 24E6 Världsutställningen i Hannover år	2 000					2 000	2 000	2 000	2 000
	2000, a
F	Konsumentfrågor	8 114	123 039	522	-1 264		130 411	120 359	-2 680	-3 202	-10 052	-13 239		10 052
1	Marknadsdomstolen, a	2 685	4 941	-500			7 126	6 315	1 374	1 874	-811	-961		811
2	Konsumentverket, a	3 161	84 340	250	-1 264		86 487	80 594	-3 746	-3 996	-5 893	-8 093		5 893
3	Allmänna reklamationsnämnden, a	66	16 132				16 198	16 402	270	270	204	-221		-204
4	Fastighetsmäklarnämnden, a	336	7 247	522			8 105	7 054	-193	-715	-1 051	-1 413		1 051
5	Stöd till konsumentorganisationer, a	617	6 100				6 717	5 431	-669	-669	-1 286	-1 336		1 286
6	Stöd till konsumentforskning, a	1 250	679				1 929	712	33	33	-1 216	-1 216		1 216
7	Bidrag till miljömärkning av produkter, o		3 600	250			3 850	3 850	250
G	Övriga åtaganden	66 192	69 519		-8 156		127 556	36 690	-32 829	-32 829	-90 866	-93 392		90 866
1	Täckande av förluster vid viss garantigivning	3 489	4 000		-1 990		5 499	3 120	-880	-880	-2 379	-2 379		2 379
	m.m., a
2	Medel till AB Göta kanalbolag för upprustning		15 000				15 000	15 000
	och drift av kanalen, o
3	Kostnader för omstrukturering av vissa statligt	54 178	45 000				99 178	12 882	-32 118	-32 118	-86 295	-88 545		86 295
	ägda företag m.m., a

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

	Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
	A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
	R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
	O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
4	Avgifter till vissa internationella organisatio-	8 526	5 519		-6 166		7 879	5 688	169	169	-2 192	-2 468		2 192
	ner, a
	Uo 25 Allmänna bidrag till kommuner	1 109 936	97 666 700	619 233	-1 900		99 393 969	97 534 544	-132 156	-751 389	-1 859 425	-1 879 425		1 858 962
A Bidrag och ersättning till kommuner och		1 109 936	97 666 700	619 233	-1 900		99 393 969	97 534 544	-132 156	-751 389	-1 859 425	-1 879 425		1 858 962
	landsting
1	Generellt statsbidrag till kommuner och lands-	38 079	78 003 500				78 041 579	78 028 410	24 910	24 910	-13 169	-33 169		13 169
	ting, a
2	Bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner	1 071 857	1 091 500		-1 900		2 161 457	315 664	-775 836	-775 836	-1 845 793	-1 845 793		1 845 793
	och landsting, r
3	Statligt utjämningsbidrag till kommuner och		18 571 000	619 233			19 190 233	19 189 970	618 970	-263	-263	-263
	landsting, o
4	Bidrag till Rådet för kommunal redovisning, o		700				700	500	-200	-200	-200	-200
	Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.	19 733	81 810 000		8 491 942		90 321 675	90 213 314	8 403 314	8 403 314	-108 362	-108 362		25 618
A	Räntor på statsskulden	0	81 700 000		8 491 942		90 191 942	90 191 942	8 491 942	8 491 942	0	0		0
1	Räntor på statsskulden, a	0	81 700 000		8 491 942		90 191 942	90 191 942	8 491 942	8 491 942	0	0	0	0
B	Oförutsedda utgifter	19 733	10 000				29 733	4 115	-5 885	-5 885	-25 618	-25 618		25 618
1	Oförutsedda utgifter, a	19 733	10 000				29 733	4 115	-5 885	-5 885	-25 618	-25 618		25 618
C	Riksgäldskontorets provisionskostnader	0	100 000				100 000	17 257	-82 743	-82 743	-82 743	-82 743		0
1	Riksgäldskontorets provisionskostnader i sam-	0	100 000				100 000	17 257	-82 743	-82 743	-82 743	-82 743	0	0
	band med upplåning och skuldförvaltning

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Anslagstyp:	Ingående					Totalt till-			Skillnad mot				Utgående
A = ramanslag	reservation.		Tilläggs	Indragning,		delade medel			anvisande	Skillnad	Skillnad mot	Maximalt	reservation och
R =reservationsanslag	och ramöver-	Statsbudget	budget	netto	Varav	(IB+SB+TB+		Skillnad mot	medel	mot tilldelade	tillgängliga	anslags	ramöverförings
O =obetecknat anslag	föringsbel.	(SB)	(TB)	(ID)	korrigering	ID)	Utfall	statsbudget	(SB+TB)	medel	medel	sparande	belopp
Uo 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen	1 318 229	23 083 000				24 401 229	22 295 012	-787 988	-787 988	-2 106 217	-4 414 517		2 106 217
A Avgiften till Europeiska gemenskapens budget	1 318 229	23 083 000				24 401 229	22 295 012	-787 988	-787 988	-2 106 217	-4 414 517		2 106 217
1 Avgiften till Europeiska gemenskapens budget,	1 318 229	23 083 000				24 401 229	22 295 012	-787 988	-787 988	-2 106 217	-4 414 517		2 106 217
a


Förändring av anslagsbehållningar		6 000				6 000		- 6 000	- 6 000	- 6 000	- 6 000

Summa utgiftsområden	30 264 704	699 303 235	9 040 412	10 756	- 161 881 738 619 107		709 565 859	10 262 624	1 222 212	- 29 053 049	- 56 435 923		28 876 714


Summa utgifter exkl. UO 26 Statsskulds-	30 244 971	623 493 235	9 040 412	- 8 481 186	- 161 881 654 297 432		619 352 545	- 4 140 69 - 13 181 102		- 34 944 887	- 62 327 561		28 851 096
räntor

Skr. 2000/01:101 BILAGA 7

Bilaga 8

Månadsfördelade

inkomster

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Bilaga 8

Månadsfördelade inkomster

Innehållsförteckning

Månadsfördelade inkomster…………………..................................................................5

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Tabell 8 Månadsfördelade inkomster

		Summa	Januari	Februari	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Augusti	September	Oktober	November	December
1000	Skatter m.m.
1100	Skatt på inkomst	127 513 988	9 187 019	3 344 944	11 542 223	10 346 373	11 160 813	-33 029 425	14 424 795	22 814 907	9 858 106	9 318 655	54 033 802	4 511 776
1200	Socialavgifter och allmän pen-
sionsavgift		225 899 851	20 002 048	20 589 785	16 765 892	16 371 958	16 566 203	29 456 440	18 874 067	17 920 291	17 833 086	17 160 415	16 812 569	17 547 095
1300	Skatt på egendom	38 266 441	535 024	686 982	581 648	476 618	732 018	31 400 368	603 483	515 374	656 155	744 178	731 658	602 937
1400	Skatt på varor och tjänster	265 491 953	23 560 663	22 349 607	20 515 594	20 756 067	23 015 037	21 293 461	20 559 749	20 412 351	21 450 763	21 190 660	21 779 563	28 608 437
1500	Utjämningsavgift	19 196 070	1 596 242	1 596 242	1 596 242	1 609 965	1 599 672	1 599 672	1 599 672	1 599 672	1 599 672	1 599 672	1 599 672	1 599 672
1600	Betalningsdifferenser, skatte-
konto		-3 537 413	4 482 440	33 768 198	-800 593	9 482 162	3 185 958	2 206 878	-1 818 044	-20 189 379	805 789	1 301 395	-43 565 037	7 602 821
Totalt 1000 Skatter m.m.		672 830 891	59 363 436	82 335 758	50 201 006	59 043 143	56 259 702	52 927 394	54 243 722	43 073 217	52 203 572	51 314 975	51 392 228	60 472 738
2000	Inkomster av statens verk-
samhet
2100	Rörelseöverskott	13 713 332	0	0	34 668	0	9 760 000	2 970 428	0	814 100	55 755	35 813	31 360	11 209
2200	Överskott av statens fastig-
hetsförvaltning		114 455	0	0	114 455	0	0	0	0	0	0	0	0	0
2300	Ränteinkomster	3 107 676	76 043	122 584	357 247	-10 801	176 974	247 946	37 260	212 488	393 583	-36 423	1 140 171	390 606
2400	Aktieutdelning	16 827 207	0	0	32 066	2 450 955	2 160 595	11 758 640	332 952	89 000	0	3 000	0	0
2500	Offentligrättsliga avgifter	7 432 281	776 547	612 118	588 049	1 127 065	621 757	501 902	416 191	581 640	531 043	523 144	513 218	639 606
2600	Försäljningsinkomster	769 660	19 895	116 231	116 245	40 668	20 273	675 625	94 603	9 650	11 514	44 331	2 881	-382 256
2700	Böter m.m.	2 219 652	82 149	-8 394	54 827	59 002	70 544	186 270	100 887	148 784	8 935	75 451	1 325 037	116 161
2800	Övriga inkomster av statens
verksamhet		1 358 004	981 551	30 721	41 664	30 540	33 855	28 637	44 918	18 660	20 734	26 226	56 242	44 257
Totalt 2000 Inkomster av statens
verksamhet		45 542 267	1 936 185	873 260	1 339 220	3 697 429	12 843 998	16 369 447	1 026 810	1 874 321	1 021 563	671 541	3 068 909	819 583
3000	Inkomster av försåld egendom	61 516 767	70	116	483 020	123	818 451	51 788 289	8 418 379	214	-8	285	223	7 606
4000	Återbetalning av lån
4100	Återbetalning av näringslån	92 118	2 717	15 740	9 454	5 344	2 819	5 720	2 474	4 089	3 894	3 067	646	36 153
4300	Återbetalning av studielån	2 243 346	43 009	131 238	392 272	55 372	220 957	262 946	62 909	129 858	314 006	65 108	178 292	387 378

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

		Summa	Januari	Februari	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Augusti	September	Oktober	November	December
4500	Återbetalning av övriga lån	125 135	67 365	496	4 308	3 461	182	1 345	7 636	19 637	3 904	8 627	96	8 079
Totalt 4000 Återbetalning av lån		2 460 599	113 091	147 475	406 035	64 177	223 959	270 011	73 019	153 584	321 804	76 801	179 034	431 610
5000	Kalkylmässiga inkomster
5100	Avskrivningar och amortering-
ar		1 214 793	0	111 016	0	282 292	0	285 214	0	0	288 871	0	0	247 400
5200	Statliga pensionsavgifter	7 404 512	365 361	624 371	613 001	591 796	622 142	627 851	679 851	672 139	636 400	629 214	682 313	660 073
Totalt 5000 Kalkylmässiga inkoms-
ter		8 619 305	365 361	735 386	613 001	874 088	622 142	913 065	679 851	672 139	925 272	629 214	682 313	907 473
6000	Bidrag m.m. från EU
6100	Bidrag från EG:s jordbruksfond	7 226 603	3 416 372	620 908	457 200	501 094	331 301	634 754	138 155	498 523	0	-1	256 867	371 429
6200	Bidrag från EG:s fiskefond	90 690	6 927	47 935	0	0	3 476	0	0	0	0	28 773	0	3 580
6300	Bidrag från EG:s regionalfond	796 564	0	-1 739	14 768	0	0	1 453	72 032	78 382	66 092	0	0	565 577
6400	Bidrag från EG:s socialfond	695 917	349 967	0	51 036	0	0	256 964	0	0	0	16 802	0	21 147
6500	Bidrag till transeuropeiska
nätverk		196 150	0	5 084	0	0	0	16 348	7 397	35 363	0	0	1 451	130 507
6900	Övriga bidrag från EG	24 725	0	0	0	1 113	0	9 143	3 124	0	1 836	5 731	0	3 778
Totalt 6000 Bidrag m.m. från EU		9 030 650	3 773 266	672 188	523 004	502 208	334 777	918 663	220 708	612 269	67 928	51 305	258 317	1 096 018

Summa inkomster		800 000 479	65 551 410	84 764 183	53 565 286	64 181 167	71 103 029	123 186 869	64 662 488	46 385 744	54 540 130	52 744 121	55 581 023	63 735 027

Skr.2000/01:101 BILAGA 8

Bilaga 9

Månadsfördelade

utgifter

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Bilaga 9

Månadsfördelade utgifter

Innehållsförteckning

Månadsfördelade utgifter………………………………………………………………….5

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Tabell 9 Månadsfördelade utgifter

		utfall 2000	Jan	Feb	Mars	April	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec

1	Rikets styrelse	4 819 969	527 736	376 911	454 945	370 108	294 102	421 291	428 813	312 401	487 653	330 280	345 113	470 615
2	Samhällsekonomi och finansförvaltning	1 502 550	92 352	105 780	126 081	118 065	184 078	129 951	113 649	100 302	125 788	149 172	108 441	148 891
3	Skatteförvaltning och uppbörd	6 170 079	440 255	433 815	583 557	490 470	428 204	679 937	463 440	399 803	590 053	527 594	446 260	686 692
4	Rättsväsendet	23 316 795	1 958 041	1 670 779	2 270 186	1 641 119	1 709 156	2 396 190	2 018 197	1 558 097	2 199 353	1 740 109	1 715 342	2 440 226
5	Utrikesförvaltning och int samverkan	2 983 990	458 917	296 011	163 454	219 432	188 116	197 786	354 939	193 226	187 764	246 531	204 137	273 676
6	Totalförsvar	46 164 893	1 483 644	3 145 750	3 418 441	3 511 679	3 338 427	6 062 055	1 769 357	1 928 296	4 073 639	3 591 025	3 140 773	10 701 807
7	Internationellt bistånd	15 317 475	1 622 957	1 357 705	877 602	1 556 053	1 199 295	771 223	1 263 717	870 380	1 174 900	1 012 592	1 113 513	2 497 539
8	Invandrare och flyktingar	4 472 269	382 810	261 509	404 997	326 096	277 631	697 866	319 133	239 809	366 557	361 354	288 622	545 886
9	Hälsovård, sjukvård och social omsorg	28 573 297	2 172 556	2 344 886	4 596 459	2 331 144	2 201 959	2 531 768	2 318 297	1 889 320	2 170 293	2 361 606	2 299 080	1 355 929
10	Ekonomisk trygghet vid sjukdom m m	97 936 787	7 758 313	7 874 636	8 033 168	7 930 057	8 242 469	8 380 743	8 104 715	8 054 851	8 138 798	8 161 202	8 436 327	8 821 510
11	Ekonomisk trygghet vid ålderdom	33 537 533	2 838 897	2 826 641	2 828 442	2 784 150	2 809 461	2 794 303	2 786 484	2 769 727	2 770 696	2 785 472	2 761 811	2 781 448
12	Ekonomisk trygghet för familjer o barn	44 596 001	3 666 781	3 713 773	3 776 420	3 697 532	3 773 805	3 724 995	3 701 070	3 766 556	3 677 460	3 646 240	3 725 893	3 725 476
13	Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet	33 224 381	3 127 848	2 996 833	3 116 448	2 759 426	2 860 966	2 512 948	2 892 076	3 322 206	2 826 849	2 369 773	2 352 035	2 086 973
14	Arbetsmarknad och arbetsliv	41 066 584	2 979 304	3 464 154	3 843 958	3 098 880	3 543 492	3 663 938	2 964 893	2 936 327	3 305 403	3 526 543	3 481 309	4 258 382
15	Studiestöd	19 680 797	2 668 899	1 681 431	1 593 899	2 514 496	1 119 744	592 869	1 163 107	473 435	1 514 820	2 619 018	1 531 962	2 207 118
16	Utbildning och universitetsforskning	31 363 067	2 192 659	2 211 100	3 156 564	2 098 640	2 161 846	3 003 926	3 890 145	2 132 229	3 040 264	2 006 917	2 257 105	3 211 673
17	Kultur, medier, trossamfund och fritid	7 588 617	1 496 712	246 170	362 582	1 197 114	336 130	284 287	1 106 192	263 195	269 573	1 369 749	259 772	397 141
18	Samhällsplanering, bostad o byggande	11 866 851	1 168 168	975 773	1 192 854	1 089 548	912 845	1 019 547	1 118 828	861 140	836 915	798 389	1 095 926	796 919
19	Regional utjämning och utveckling	3 006 056	141 700	329 066	223 100	217 658	246 212	250 835	353 883	140 606	167 884	239 112	189 631	506 368
20	Allmän miljö- och naturvård	1 700 764	187 302	143 337	101 321	108 024	131 475	140 988	93 491	108 018	152 986	112 410	149 571	271 842
21	Energi	1 730 785	82 361	127 158	99 622	72 372	63 745	79 807	51 293	404 904	159 840	184 104	175 875	229 705
22	Kommunikationer	25 345 346	3 489 313	1 852 866	1 430 339	1 642 087	2 039 900	2 561 723	1 678 530	1 604 503	2 177 079	1 899 597	1 919 233	3 050 176
23	Jord- och skogsbruk, fiske m m	9 739 395	1 065 466	1 046 575	459 079	942 704	478 958	819 311	308 395	444 831	483 907	864 981	881 262	1 943 926
24	Näringsliv	3 818 706	433 830	192 099	275 785	167 949	252 489	453 043	198 326	175 483	274 521	277 541	413 409	704 229
25	Allmänna bidrag till kommuner	97 534 544	8 129 861	8 183 271	8 244 355	8 118 133	8 147 546	7 403 658	8 108 884	8 101 773	8 146 808	8 571 898	8 114 332	8 264 023
26	Statsskuldsräntor m m	90 213 314	8 998 712	5 750 819	1 924 539	11 160 731	17 123 656	21 889 301	3 950 638	4 017 514	3 219 258	1 582 013	4 351 825	6 244 307
27	Avgiften till Europeiska gemenskapen	22 295 012	3 180 276	1 059 611	1 317 061	1 745 950	1 738 206	1 551 048	1 653 023	1 702 586	1 909 886	1 746 156	1 762 926	2 928 284

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

	utfall 2000	Jan	Feb	Mars	April	Maj	Jun	Jul	Aug	Sep	Okt	Nov	Dec

Summa utgiftsområden	709 565 859	62 745 668	54 668 460	54 875 259	61 909 616	65 803 914	75 015 339	53 173 514	48 771 519	54 448 947	53 081 377	53 521 485	71 550 761
Summa utgiftsområden - Uo26	619 352 545	53 746 956	48 917 641	52 950 720	50 748 885	48 680 258	53 126 038	49 222 876	44 754 005	51 229 689	51 499 364	49 169 660	65 306 454
Kassamäss korrigering	-35 411 535	2 934 742	4 780 723	-11 732 973	890 551	685 115	-9 554 471	-1 447 026	2 053 225	-12 974 815	-3 202 256 4 329 538 -12 173 891
RKG:s nettoutlåning	23 914 156	- 335 000	-3 474 000	-1 409 000	-4 764 000	-4 279 000	-3 757 000	-1 517 000	- 862 000	-2 015 000	9 516 000	28 704 000	8 106 156

Summa statsbudgetens utgifter	698 068 479	65 345 410	55 975 183	41 733 286	58 036 167	62 210 029	61 703 869	50 209 488	49 962 744	39 459 132	59 395 121	86 555 023	67 483 026

Skr.2000/01:101 BILAGA 9

Utdrag ur protokoll

vid regeringssammanträde den 29 mars 2001

Närvarande: statsministern Persson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Winberg, Ulvskog, Sahlin, von Sydow, Klingvall, Pagrotsky, Östros, Messing, Engqvist, Larsson, Wärnersson, Leijon, Lövdén, Ringholm, Bodström

Föredragande: statsrådet Ringholm

Regeringen beslutar skrivelse 2000/01:101 Årsredovisning för staten 2000