Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

1988/89:40

Regeringens skrivelse 1988/89:40

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1988/89:40

med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1987


Skr. 1988/89:40


Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regerings­protokollet den 27 oktober 1988 redogörelse för verksamheten inom Euro­parådets ministerkommitté under år 1987.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Sten Andersson

1    Riksdagen 1988/89. 1 saml. Nr 40


Utrikesdepartementet                             Skr. 1988/89:40

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1988

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Engström, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet S. Andersson

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1987

I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörel­ser för åren 1967 — 86, senast med skr. 1987/88:15. En redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1987 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justi­tie-, social-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri-, civil- och miljö- och energidepartementen samt det statsråd som har tiU uppgift att föredra ärenden om kultur och vissa skolfrågor och det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om flyktingar och invandrare. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga. Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.


 


Redogörelse för verksamheten inom Europarådets      Skr. 1988/89:40
ministerkommitté under år 1987              '•

L Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén höll, i likhet med tidigare år, tvä ordinarie möten under år 1987, medan ställföreträdarna samlades 11 gånger. Till de sist­nämnda har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde när minist­rarna inte är samlade.

Sex ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet under året. Sålunda avhölls en utbildningsministerkonferens den 5—7 maj i Madrid, en invandrarministerkonferens den 13—15 maj i Oporto, en familjeministerkonferens den 19—21 maj i Bryssel, en miljöministerkon­ferens den 11—13 juni i Lissabon, en kulturministerkonferens den 16—18 september i Sintra samt en hälso- och sjukvårdsministerkonferens den 16—17 november i Paris.

Härtill kom ett informellt justitieministermöte den 9 juni i Helsingfors.

Europarådets budget uppgick år 1987 till ca 392 miljoner franska francs. Sveriges bidrag var totalt 15,5 miljoner kronor.

2. 80:e ministerkommittémötet

Europarådets ministerkommitté höll sitt 80:e möte i Strasbourg den 7 maj under ordförandeskap av Turkiets utrikesminister Vahit Halefoglu. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sten Andersson.

Dagordningen för mötet omfattade bl. a. förbindelserna öst-väst, ESK-förhandlingarna, samarbetet Europarådet — EG, Europarådets nord/syd­kampanj samt uppföljning av vissa fackministerkonferenser.

Vid mötet fick ställföreträdarkommittén i uppdrag att undersöka perso­nalbehovet hos de olika organ som inrättats inom ramen för den europeis­ka mänskliga rättighetskonventionen. Man beslöt vidare att ställföreträ­darkommittén skulle förbereda mellanstatliga aktiviteter inom familjeom­rådet och på ungdomsutbildningsområdet. Generalsekreteraren liksom ställföreträdarkommittén skulle fortsätta arbetet på att vidga samarbetet mellan Europarådet och EG.

Ministrarna uttryckte förhoppningen att gmppen för bekämpande av terrorism, sammansatt av ministrarnas nära rådgivare på terrorismens område, snart skulle nå konkreta resultat. De välkomnade vidare arbetet på ett bindande avtal på massmediaområdet i förhoppning om att detta arbete skulle kunna slutföras före 1988 års Stockholms-konferens om massmediapolitik.

Vid mötet lämnade den schweiziske utrikesministern Aubert en redogö­relse för arbetet inom EFTA och den belgiske utrikesministern Tindemans lämnade en motsvarande redogörelse för arbetet inom EG.

Dagen före ministerkommitténs möte höUs i den parlamentariska för-


 


samlingen en debatt över ämnet "Framsteg i det europeiska samarbetet".     Skr. 1988/89:40
till vilken rådets generalsekreterare hade sammanstäUt en rapport.        Bilaga

Vid diskussionen om möteskommunikén framfördes från svensk sida önskemål om att däri borde hänvisas tiU den diskussion om den politiska utvecklingen i Turkiet, som under det informella mötet initierats av den svenske utrikesministern med stöd av Norge och Danmark. Den schweizi­ske utrikesministern liksom den turkiska delegationen motsatte sig emel­lertid detta.

3. 81 :a ministerkommittémötet

Europarådets 81 :a ministermöte hölls den 26 november i Strasbourg under ordförandeskap av Liechtensteins regeringschef Hans Bmnhart. Den svenska delegationen leddes av statsrådet Anita Gradin.

De viktigaste dagordningspunktema gällde öst-väst-förbindelserna, ut­vecklingen i Centralamerika, samarbetet Europarådet — EG samt kampen mot terrorismen.

Diskussionen om utvecklingen i Centralamerika inleddes av statsrådet Gradin. Hon underströk i sitt inlägg vikten av att denna fråga diskuterades i Europarådet. Hon hänvisade tiU utrikesministerns nyligen genomförda mndresa i Centralamerika och förmedlade dennes budskap till minister­kretsen att ländema i Centralamerika behövde starkt politiskt stöd också från Europarådskretsen, men att det nu också var mycket viktigt att ge ekonomiskt stöd till länderna i området.

De sedvanliga rapporterna om verksamheten inom EG och EFTA pre­senterades denna gång av den danske utrikesministem Uffe Ellemann-Jen-sen, som EG-ordförande, respektive statsrådet Gradin, den senare i egen­skap av EFTA-ordförande. Av intresse under diskussionen var några in­lägg om Europarådets uppgifter. Schweiz utrikesminister Aubert framhöll därvid att Europarådet borde koncentrera sin verksamhet till ämnesområ­den, för vilkas behandling rådet äger inte bara fördelar utan också har ett slags monopol i förhållande till andra internationella organisationer. Vida­re var det angeläget att mot bakgrund av det onödigt stora antalet styr- och expertkommittéer göra en organisationsöversyn i syfte att nedbringa deras omfattning och undanröja det dubbelarbete som förekommer samt likaså att reducera mötestiderna för en dd av dessa kommittéer.

Ministerkommittén antog en rekommendation om aids samt beslöt att ett tilläggsprotokoU till Europarådets sociala stadga skulle öppnas för undertecknande. Slutligen undertecknades Europarådets tortyrkonvention av 19 medlemsstater, däribland Sverige.

II. Verksamheten inom organisationens nio huvudsektorer

1. Mänskliga rättigheter

Ministerkommittén har i enlighet med vad som åvilar den enligt Europa­konventionen övervakat verkställande av Europadomstolens domar och


 


granskat och överprövat de rapporter som Europakommissionen avgett     Skr. 1988/89:40 över enskilda klagomål. Ministerkommittén har under året antagit 13     Bilaga resolutioner i sådana ärenden.

Ministerkommittén har under år 1987 antagit regler som ger minister­kommittén möjlighet att föreslå skälig gottgörelse för den förfördelade parten då kommittén konstaterat att brott mot Europakonventionen före- „ ligger. Den europeiska konventionen till förebyggande av tortyr antogs av ministerkommittén den 26 juni 1987 och lades fram för undertecknande den 26 november samma år. Konventionen undertecknades då av 19 av Europarådets medlemsstater. Den träder i kraft då sju stater ratificerat den. Detta har ännu inte skett.

Det löpande arbetet har i övrigt liksom under tidigare år bedrivits i styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och i dess tre expert­kommittéer.

Styrkommittén har under året uppmärksammat frågan om en översyn av skyddet för rätten till en offentlig och rättvis rättegång enligt Europa­konventionens artikel 6 i administrativa processer. Kommittén har vidare antagit en rekommendation angående "skälig gottgörelse" enligt Europa­konventionens artikel 50, då brott mot konventionen konstaterats. Under året har kommittén vidare diskuterat ett förslag om etablering av kommis­sionen på en halvpermanent basis. Kommittén har vidare beslutat om arbetsprogrammet för år 1988 för de ovannämnda tre underställda expert­kommittéerna. Expertkommittén för utveckling av de i den europeiska konventionen upptagna rättigheterna (DH-DEV), tidigare benämnd DH-EX, har under året bl. a. fått i uppgift att studera den ovan omnämnda frågan angående processuella garantier med avseende på administrativa förfaranden.

En annan expertkommitté, kommittén för förbättrande av proceduren enligt konventionen om de mänskliga rättigheterna (DH-PR), har under året fortsatt uppföljningsarbetet med de förslag som framlagts om föränd­ringar i proceduren inför domstolen och kommissionen. Här bör särskilt nämnas de diskussioner som förts om rätt för enskild klagande att själv föra sin sak till domstolen och om en sammanslagning av domstolen och kommissionen till ett organ. En rapport avgavs vidare till styrkommittén med förslag till de regler för ministerkommitténs rekommendationer om skälig gottgörelse som sedermera antagits.

Vad gäller frågan om individuell talerätt inför domstolen har procedur­
kommittén avlämnat en slutrapport till styrkommittén samt påbörjat arbe­
tet på ett remissvar till styrkommittén angående ett yttrande från domsto­
len beträffande denna rapport. Också beträffande frågan om en eventuell
sammanslagning av kommissionen och domstolen har en rapport avgetts
till styrkommittén under år 1987. Då det gäller den fortsatta hanteringen
av frågorna om rätt för enskild klagande att själv föra sin sak till domstolen
och om sammanslagning av kommissionen och domstolen, avvaktar såle­
des procedurkommittén nu styrkommitténs ställningstagande. Kommittén
har också avlämnat en rapport till styrkommittén angående frågan om en
"halvpermanentning" av kommissionen. Förslaget innebär att kommis­
sionen i större utsträckning än vad som nu är fallet skulle hållas samlad i     ;

ti    Riksdagen 1988/89. 1 samt. Nr40


Strasbourg. Också i denna fråga avvaktas nu ytterligare direktiv från     Skr. 1988/89:40 styrkommittén. Kommittén har vidare beslutat att påbörja en undersök-     Bilaga ning om verkställigheten på nationell nivå av ministerkommitténs och domstolens avgöranden.

Den tredje expertkommittén, kommittén för information och undervis­ning om mänskliga rättigheter (DH-ED), har arbetat med att ta fram undervisningsmaterial för olika yrkeskategorier. En standardkursplan för universitetsundervisning rörande mänskliga rättigheter är under utarbe­tande. Även annat utbildningsmaterial i ämnet övervägs. Ett seminarium om mänskliga rättigheter och invandrarfrågor planeras.

Slutligen kan nämnas att det sjätte tilläggsprotokollet till Europakonven­tionen, som förbjuder användning av dödsstraff" i fredstid, tillträtts av sammanlagt åtta stater, Sverige inräknat. Protokollet trädde i kraft den I mars 1985. De sjunde och åttonde tilläggsprotokoUen har ännu inte trätt i kraft.

2. Massmediafrågor

Styrkommittén för massmediafrågor (CDMM) har under året främst inrik­tat sitt arbete på att söka ta fram ett utkast till en konvention om gräns­överskridande programsändningar i Europa. Uppdraget att utarbeta juri­diskt bindande instmment på området hade givits av Europarådets första fackministerkonferens om massmediapolitik, som ägde mm i december 19861 Wien.

I december 1987 överlämnade CDMM ett utkast tiU konvention till ministerkommittén. Utkastet innehöll ett antal alternativa skrivningar för vissa viktiga frågor. CDMM, som inte ansåg sig kunna fortsätta redige­ringsarbetet på expertnivå, begärde att få politiska riktlinjer för att kunna avsluta konventionsarbetet. I syfte att erbjuda en sådan möjlighet inbjöd Österrikes regering till en informell fackministerkonferens under förvåren 1988. CDMM:s förslag och den österrikiska inbjudan godtogs sedermera av ministerkommittén. Konventionsarbetet beräknas bli slutfört under år 1988.

CDMM har vidare förberett Europarådets andra fackministerkonferens, som planeras äga mm i november 1988 i Stockholm. Dess huvudtema blir: europeisk massmediapolitik i ett internationellt sammanhang. Storbritan­nien och Portugal ansvarar för huvuddokumenten till konferensen om betydelsen i Europa av utvecklingen av nationella och multinationella mediasystem respektive intemationeU spridning av europeiska audiovisu-ella verk.

En kontaktgmpp har tillsatts för samarbete med Europarådets kultursty­relse (CDCC) för att utbyta information och erfarenheter kring frågor av gemensamt intresse. Man har bl.a. diskuterat uppföljningen av 1986 års beslut i Wien om åtgärder för att främja europeiskt programsamarbete samt projekt i anslutning till det europeiska film- och TV-året år 1988.

CDMM har slutligen utsett en mindre arbetsgmpp för att granska frågor om ekonomiska och andra åtgärder för att främja privata investeringar i den audiovisueUa sektom och i europeiska samproduktioner.


 


Underkommittén för massmediapolitik (MM-PO) har utarbetat ett för-     Skr. 1988/89:40 slag till rekommendation om videovåld, vilket f n. remissbehandlas i     Bilaga berörda organ inom Europarådet. Sverige ingick i den expertkommitté som lagt fram förslaget. MM-PO har vidare tillsatt två arbetsgmpper för att studera frågor om sponsring respektive s. k. exclusivity rights på radio-och TV-området.

Underkommittén för rättsliga frågor (MM-JU) har till CDMM överläm­nat två rekommendationer, den ena om kopiering för enskilt bmk av Ijud-och bildinspelningar, den andra om olovlig kommersiell kopiering av upphovsrättsligt skyddat material, s.k. "piracy". Expertkommittén fort­sätter sitt arbete med upphovsrätt och reprografi, främst fotokopiering. Den har också beslutat inleda arbete med upphovsrättsliga frågor i sam­band med satellitutsändningar av TV-program.

3. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor

a) Social trygghet

Ministerkommittén antog år 1987 en rekommendation R (87) 5 om att utsträcka rätten till invalid- och ålderspension till ländemas hela befolk­ning. Styrkommittén för social trygghet (CDSS) sammanträdde två gånger under året. Kommittén har beslutat att som en återkommande punkt på sin dagordning ta upp en aktiv rapportering från medlemsländerna om de viktigaste nyheterna på nationellt plan inom socialförsäkringsområdet.

Arbetet i expertkommittén för socialförsäkringen i ljuset av den socio-ekonomiska och demografiska utvecklingen inleddes under året liksom arbetet i expertkommittén för en flexibel pensionsålder.

Kommittén beslöt att rekommendera försökskurser i Europarådets regi för personer verksamma inom de nationella socialförsäkringsadministra­tionerna om bl. a. intemationeU samordning av socialförsäkringsfrågor för migrerande arbetstagare m. fl. I detta sammanhang kan det bli aktuellt att presentera den nordiska konventionen om social trygghet för en större europeisk krets av socialförsäkringsexperter.

Den återkommande granskningen av ländernas tillämpning av den euro­peiska balken och protokollet om social trygghet genomfördes under året. Sverige befanns uppfyUa dessa instmments krav i alla ratificerade delar. I detta sammanhang beslöt kommittén även att anta ett yttrande att den för sin del anser att reservationer i samband med ratifikation av instmmenten inte kan göras mot specifika bestämmelser i dessa.

Under sitt höstmöte godkände kommittén vidare texten till ett tillämp­ningsavtal till den bl. a. av Sverige ratificerade europeiska överenskom­melsen om sjukvård åt personer under tiUfäUig vistelse, vilken år 1980 antogs i internationella arbetsorganisationens (ILO) regi.

b)' Arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst

Styrkommittén för sociala frågor (CDSO) delades vid det ordinarie vårmö­tet 1987 i två styrkommittéer, en för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) och


 


en för socialpolitiska frågor (CDPS).                                   Skr. 1988/89:40

Den nya styrkommittén för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) har under år     Bilaga

1987 hållit två ordinarie möten. Vid dessa möten har en hel del tid ägnats åt att diskutera direktiven för ,

styrkommittén, som nu renodlat kan syssla med arbetsmarknadsfrågor.

Kommitténs medlemmar är dock eniga om att man via sekretariatet måste

ha ett samarbete med den nya socialpolitiska kommittén.

Under året har kommittén diskuterat och förberett Europarådets arbets­ministerkonferens, som skall äga rum i Köpenhamn i oktober 1989. De tre

teman som skall behandlas är:

—Arbetsmarknadsläget i de olika länderna

—Den offentliga arbetsförmedlingens roll och funktion

—Kvinnors sysselsättning i de europeiska länderna.

Sverige deltar i en expertkommitté, som har i uppgift att analysera dels hur arbetstidsförkortningar och ändrade arbetstidsmönster påverkar ar­bets- och levnadsvillkoren, dels arbetstidernas utveckling i förhållande till andra faktorer i arbetslivet. Kommittén startade sitt arbete under år 1987 och kommer att avge slutrapport under år 1989.

Den nya styrkommittén för socialpolitiska frågor (CDPS) har under år 1987 hållit ett ordinarie möte. Familjepolitiken, ensamföräldrarnas situa­tion och fattigdomen i Europa har särskilt behandlats. Under hösten 1987 hölls ett expertmöte i Strasbourg om våld i familjen.

Sverige är numera fullvärdig medlem av Europarådets handikappkom­mitté. Arbetet bedrivs fömtom i kommittén också i två expertgmpper — en för frågor rörande utbildning av rehabiliteringspersonal och en för frågor rörande världshälsoorganisationens (WHO) internationella klassifi-kation för handikapp — samt i tillfälliga arbetsgrupper. Sverige var repre­senterat vid kommitténs möte i Stresa ijuli 1987. Där behandlades bl.a. förebyggande åtgärder för att minska olyckor som leder till handikapp, forskning som rör rehabilitering och arbetsmarknad, effekterna av decent­ralisering, svårigheterna för människor med funktionshinder att få arbete, den internationella klassificeringen av begreppen skada, funktionshinder, handikapp och klassificeringens användning och screening för att tidigt upptäcka skador på det väntade barnet. Sverige var också representerat vid ett möte i Strasbourg i mars 1987 med den expertgrupp som arbetar med utbildningsfrågor för rehabiliteringspersonal. Man enades bl. a. om att man inför nästa möte speciellt skulle studera utbildningen av den personal som arbetar med sysselsättningsfrågor för handikappade.

1987 års europeiska familjeministerkonferens arrangerades i Bryssel den 19—21 maj. Sverige representerades av statsrådet Lindqvist.

Konferensen hade två teman "Recent devdopments in family structu-res" och "Modern methods of reproduction".

Det första temat som behandlade familjestrukturens utveckling gav upphov till livlig diskussion. Som vanligt var själva begreppet familj kontroversiellt. I Sverige och Danmark var det mycket vanligt med andra former av familjebildningar än den traditionella kärnfamiljen, men en ökad familjesplittring kunde observeras i nästan hela Europa.

Artificiella befruktningsmetoder praktiseras i många länder. Den svens-


 


ka lagstiftningen på området tilldrog sig uppmärksamhet då få andra     Skr. 1988/89:40 länder ännu har en så fullständig reglering av området. Då det är lätt för    Bilaga föräldrarna att uppsöka befmktningsverksamhet utomlands behövs inter­nationellt samarbete på området ansåg många.

Sociala stadgan

Regeringskommittén för den sociala stadgan sammanträdde fyra gånger under år 1987. Mötena ägnades huvudsakligen åt genomgång av rapporter rörande de 14 medlemsstaternas tillämpning av stadgan. Bl.a. granskades en rapport som Sverige lämnade år 1986.

Mot slutet av året färdigställdes det tilläggsprotokoll till stadgan som förberetts och arbetats fram under de senaste tio åren. Där upptas fyra nya artiklar med bestämmelser om jämställdhet mellan män och kvinnor, arbetstagares rätt till medinflytande i företaget i produktions- och arbets-iniljöfrågor samt äldre personers rätt till socialt skydd. Tilläggsprotokollet har öppnats för undertecknande.

c) Migration

Den tredje europeiska konferensen för migrationsministrar genomfördes i maj 1987 i Portugal under temat "Migrants in Western Europé: present situation and future prospects". Huvudrapporten var skriven av förre statssekreteraren i arbetsmarknadsdepartementet, Jonas Widgren. Sverige bidrog med bl. a. en nationell rapport på temat "Community relations and participation by migrants in the society of the höst countries".

Sverige agerade under konferensen i frågor som rör bl.a. invandrarnas deltagande i beslutprocessen på olika nivåer i samhället och flyktingars sociala villkor. Den Qärde europeiska migrationskonferensen skall äga rum i Luxemburg.

Styrkommittén för migrationsfrågor (CDMG) har ändrat namn den I januari 1987 till European Committee on Migration (CDMG). Mandatet för CDMG ändrades samtidigt. Den tidigare begränsningen till frågor som rör inom-europeisk migration har upphävts. CDMG kommer således i fortsättningen sannolikt att ägna större uppmärksamhet åt frågor som gäller migration till den europeiska kontinenten från andra delar av värl­den. Sverige har varit pådrivande i arbetet på att bygga upp ett europeiskt samarbete kring flyktingars sociala villkor.

Inom ramen för det arbete som bedrivs mellan Kulturstyrelsen (CDCC) och CDMG i programmet "Experiments in intercultural education" har två projekt, med ekonomiskt stöd från Europarådet, pågått i Malmö och Stockholm.

Sverige har även under år 1987 haft ordförandeskapet i den expertkom­
mitté som arbetar med det integrerade projekt som gäller insatser för att
åstadkomma goda relationer mellan invandrare och majoritetsbefolkning
(community relations). Inom ramen för detta projekt har under året bl. a.
genomförts tre möten, ett om ungdomsarbetslöshet bland invandrare, ett
om information och andra aktiviteter av rdationsskapande karaktär och       '


 


ett med representanter för myndigheter och liknande som har till uppgift     Skr. 1988/89:40 att motverka diskriminering på grund av medborgarskap, etnisk tillhörig-     Bilaga het eller ras. Sverige har deltagit i samtliga möten — i det sistnämnda genom diskrimineringsombudsmannen Peter Nobel.

d) Jämställdhetsfrågor

Kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEEG) har haft två möten i februari respektive november 1987.

Kommittén gjorde då en uppföljning av hur jämställdhetsfrågorna beak­tas i andra kommittéer inom Europarådets ram enligt riktlinjerna i den tredje meddfristiga planen.

Vidare redovisades den könsmässiga fördelningen av antalet ledamöter i kommittéerna och i Europarådets sekretariat. Kommittén kunde konstate-. ra att det fortfarande är långt kvar till en jämn könsfördelning i dessa organ.

Ett relativt stort utrymme gavs för information om arbetet med jäm­ställdhetsfrågor i andra internationella organ.

Förberedelsearbetet inför Europarådets andra jämställdhetsminister­konferens i juli 1989 i Wien påbörjades under året. Föreslaget tema för konferensen är politiska strategier för att uppnå jämställdhet mellan kvin­nor och män.

Kommittén deltog också i förberedelserna för ett symposium, som ägde mm i juni 1988 i Förbundsrepubliken Tyskland, med temat kvinnor på landsbygden.

På initiativ av ordföranden ställde kommittén sig bakom ett förslag om en deklaration avseende jämställdhet mellan kvinnor och män liknande deklarationen om mänskliga rättigheter. Arbetet på en sådan deklaration påbörjades.

e)        Befolkningsstudier

Europeiska befolkningskommittén (CDPO) hade sitt årliga möte i Stras­bourg i juni 1987. En av huvuduppgifterna för kommittén är att utbyta synpunkter på den demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Län-derrapporterna (alltid de mest aktuella befolkningsuppgifterna av sitt slag) och en sammanfattande kommentar finns publicerade under namnet "Re­cent demographic devdopments in the member states of the Council of Europé" (Den senaste demografiska utvecklingen i Europarådets med­lemsstater, dok. CDPO(87)I).

Varje år genomförs även en studie av något speciellt demografiskt områ­de. År 1987 omfattade detta specialområde "Trender och konsekvenser av mäns och kvinnors förväntade livslängd". Det insamlade datamaterialet till denna studie visade sig vara så omfattande att mandatet för studien förlängdes till att även omfatta år 1988.

Arbete har påbörjats, med svenskt dehagande, inom expertkommittén
för föräldraansvar och andra möjliga livsstilar med att göra en översikt av
nyligen tillkommen och möjlig framtida politik inom området.                      10


 


Medlemmar av expertkommittén för hushållsstmkturer har genomfört     Skr. 1988/89:40 var sin studieresa, vid vilken man samlat in uppgifter och fört diskussioner     Bilaga om hushållsstatistik, hushållsprognoser, förändringar i hushållens sam­mansättning etc. Med hjälp av dessa studieresor har man täckt in alla medlemsländerna. Rapport planeras utkomma under år 1988.

Expertkommittén för konsekvenser för Europa av befoIkningstiUväxten i världen har inlett sitt arbete i och med att man med hjälp av en konsult framställt en första faktarapport.

Expertkommittén för kohortfruktsamhet har som sin uppgift att särskil­ja diskussioner om de årliga variationerna i antalet födda, från de långsik­tiga trenderna i födelsetalen. I det senare fallet studerar man fertiliteten för kvinnor som är födda samma år (dessa utgör en kohort) och ser hur den utvecklas under ett livsförlopp. ! kommittén ingår en svensk expert vars huvuduppgift är att utarbeta en modell för kortsiktiga prognoser över antalet födda.

Material från ett av europeiska befolkningskommittén år 1986 arrange­rat stort demografiskt seminarium har under året publicerats.

Förberedelsearbetet inför kommitténs nästa stora demografiska semina­rium har inletts. Det kommer att hållas år 1990 under temat "Nutida demografiska trender och livsstilar i Europa".

4. Utbildning, kultur och idrott

a) Utbildning och kultur

Kulturstyrelsen (CDCC) är det samordnande organet för frågor inom kultur- och utbildningsområdena. Genom att ansluta sig till 1954 års kulturkonvention kan länder som inte är medlemmar av Europarådet deltaga i kultursamarbetet. Detta gäller f. n. Finland, Vatikanstaten, San Marino och Jugoslavien.

Arbetet i kulturstyrelsen bedrivs i formen av projekt, konferenser, semi­narier och s. k. workshops. Arbetet är upplagt i enlighet med Europarådets tredje meddfristiga plan 1987—1991.

Till kommittén hör också att förbereda utbildnings- och kulturminister­konferenser. Detta sker dock i särskilda kommittéer.

Under år 1987 har CDCC — utöver löpande program- och budgetfrågor — behandlat frågor rörande koordinering av det kulturella samarbetet i Europa, främst i ljuset av EG:s ökande insatser på framförallt utbildnings­området. Man har vidare arbetat med att hitta former för nationell upp­följning av Kulturstyrelsens arbete och bättre informationsspridning över­huvud taget. Detta har resulterat i en arbetsgrupp som ska utreda frågan och förelägga CDCC en rapport år 1990.

Under året har projektet om vissa frågor rörande gmndskolans låg- och mellanstadium avslutats. Inom ramen för detta arrangerades ett seminari­um i Stockholm.

Ett projekt om moderna språk där man främst har inriktat sig på kommunikativ språkinlärning pågår.

Högskolesamarbetet bedrivs i en särskild kommitté underställd kultur-      II


 


styrelsen. Under året har man främst ägnat sig åt att stärka samarbetet     Skr. 1988/89:40 mdlan de europeiska universiteten, särskilt mellan geografiskt närliggande     Bilaga universitet. Ett uppföljningsmöte om 1984 års forskningsministerkonfe­rens arrangerades i november.

På kulturområdet pågår ett projekt om regional kulturpolitik samt arbe­tet med översyn av nationeU kulturpolitik, varvid Frankrike kommer att behandlas som första land.

Under året har arrangerats dels en utbildningsministerkonferens över temat "New Challenges for Teachers and their Education" och dels en kulturministerkonferens över temat "Economies and Funding of Culture". Som en uppföljning av nämnda utbildningsministerkonferens och på svenskt initiativ har beslutats att inom CDCC göra en studie om lämplig­heten av att genomföra ett projekt om skolans undervisning i naturveten-skapUga ämnen.

Kurser i olika ämnen för lärare på gymnasieskolan har arrangerats i skilda stater. Sverige stod värd för en kurs rörande skolans undervisning i mänskliga rättigheter.

b) Idrott

Uppföljningen av den femte idrottsministerkonferensen år 1986 och för­beredelserna för nästa ministerkonferens i Reykjavik år 1989 har domine­rat styrkommitténs (CDDS) arbete. I maj 1987 antog ministerkommittén en rekommendation om konditionstestning av skolbarn (Eurofit). Särskil­da projektgmpper har tillsatts för att studera idrottens samhällsekonomis­ka betydelse, förebyggande ay idrottsskador samt forskning om konstgjor­da underlag. Under året har även initierats projekt rörande traditionell idrott och folkliga idrottsspel samt om kvinnor i idrotten. Under året anslöt sig Sverige till dopinggruppen, vars arbete rönt intresse även från Canadas och USA:s sida. Antalet länder som nu tillträtt konventionen om läktarvåld uppgår till 11, däribland Sverige, som aktivt deltar i den stående kommitté som upprättats för att följa upp konventionen. Den nordiska idrottsrörelsens engagemang mot rasåtskillnad inom idrotten förs aktivt vidare även inom Europarådet, i syfte att få full uppslutning även bland andra medlemsländer.

5. Ungdomsfrågor a) Ungdomskommittén

Den särskilda arbetsgmpp som utrett ungdomsfrågornas framtida behand­
ling inom Europarådet, har föreslagit att ungdomskommittén (CAHJE)
ersätts av en ny styrkommitté för ungdomsfrågor (CDEJ) öppen för de
stater som tillträtt kulturkonventionen. Vidare har arbetsgruppen föresla­
git att Europarådets ungdomscenter och ungdomsfonden skall ha en ge­
mensam styrelse, sammansatt av regerings- och ungdomsrepresentanter.
Ministerkommittén har tillsatt en särskild rapportörsgrupp för att ut värde-  12


 


ra arbetsgruppens förslag. Från svensk sida har värnats om ungdomsfon-     Skr. 1988/89:40 dens oberoende ställning i förhållande till det europeiska ungdomscentret i     Bilaga Europarådet.

b) Ungdomsfonden

Den europeiska ungdomsfonden delade under år 1987 ut ca 11 miljoner FF till ca 140 projekt inom områden som europeisk integration, sociala ungdomsproblem, miljö, jämställdhet etc. Antalet deltagande ungdomar var nära 5 000. Sverige bidrog med drygt 400000 kr till fondens budget.

c) Ungdomsministermötet 1988

Förberedelserna för det andra ungdomsministermötet i Oslo i april 1988 har åvilat en särskild tjänstemannagmpp. Ämnet för konferensen, "Strate­gier för 2000-talets ungdomspolitik", underströk behovet av en nationell ungdomspolitik som spänner över aUa sakområden och som bygger på ungdomars medverkan och delaktighet i den demokratiska processen. Vidare diskuterades det internationella ungdomssamarbetet, ungdomsut­byte, forskningssamarbete etc. En prioriterad fråga för svensk dd har varit ungdomsorganisationernas viktiga roll i samarbetet med regeringarna när ungdomsfrågor diskuteras.

6. Hälso- och sjukvård

Det tredje mötet med Europas hälso- och sjukvårdsministrar ägde mm i Paris den 16 och 17 november 1987. Ministrarna enades om riktlinjer för det fortsatta samarbetet i fråga om transplantationer. Dessa riktlinjer behandlar individens fri- och rättigheter, icke-kommersialisering av mänskliga organ, kriterier för användning av organ, institutioner där utta­gande och transplantation av organ får ske, informationspolicy och organi­satoriska åtgärder för att främja ett europeiskt samarbete på transplanta-tionsområdet. Resolutionen (78) 29 om "Harmonisering av lagstiftningen i medlemsstaterna om uttagande och transplantation av substanser från människor" skall ses över och ersättas med ett nytt juridiskt instmment för att genomföra de nämnda riktlinjerna.

Cypern inbjöd till ett fjärde ministermöte år 1990 rörande utbildning av hälso-och sjukvårdspersonal för 2000-talet.

Styrkommittén för hälso- och sjukvårdsfrågor (CDSP) har under år 1987 hållit två möten. Kommittén har bl.a. diskuterat Europarådets roll i hälsofrågor i förhållande till bl. a. WHO (centralt och regionalt för Europa) och EG samt arbetsmetoderna.

Styrkommittén tillstyrkte en rekommendation och en rapport om "be­vaknings- och screeningtekniker för äldre". Rapporten visar att trots ett ökande antal äldre och att fler och fler äldre bor ensamma så har inte mycket systematiskt arbete på detta område gjorts. Mass-screening rekom­menderas inte men väl screening i vissa individuella fall.

En rekommendation tiUstyrktes också om en hälsopolitik mot HIV-in-       13


 


fektion och aids. Rekommendationen innehåller bl.a. uttalanden om vad     Skr. 1988/89:40 som är viktigt när en hälsopolitik på detta område formuleras i fråga om     Bilaga förebyggande och hälsofrämjande insatser, lagstiftningsåtgärder, vård, ut­bildning av personal, utvärdering och forskning samt samordning av dessa insatser.

Rekommendationer och rapporter antogs också om bl. a. "Informations­system på sjukhus" och "De nationella hälsomyndigheternas ansvar i fråga om blodtransfusioner".

Inom kort förväntas arbete slutföras beträffande

1.  utbildning speciellt med tanke på lärarnas roll inom och utbildning för hälsoupplysning,

2.  insamling av epidemiologiska data i primärvården,

3.  organisation och funktion av ambulansväsendet.

Under året har slutligen kurser hållits på blodområdet i Leiden och i förebyggande av sjukhusinfektioner i Madrid.

Expertkommittén för biomedicinsk utveckling (CAHBI) slutförde arbe­tet med en rekommendation om konstgjord befmktning. CAHBI har un­der året påbörjat arbete med förslag till regler för prenatal diagnostik. Vidare har den särskilda expertgruppen för medicinsk forskning (CAHBI-RE) fortsatt sitt arbete med förslag till regler för forskning som involverar försök på människa.

7. Frågor rörande miljö, regional planering och kultur­miljövård

a) Miljöfrågor

Den vid miljöministerkonferensen i Bern den 19—21 september 1979 öppnade konventionen rörande skyddet av vilda växter och djur i Europa och deras naturliga biotoper (naturmiljöer), vanligen kallad Bernkonven­tionen, har trätt i kraft. Sammanlagt 16 medlemsstater har, jämte EG och Finland samt Senegal som första utomeuropeiska stat, hittiUs ratificerat konventionen. Sverige gjorde detta under år 1984. Ännu saknas bland medlemsstaterna bl. a. Frankrike och Belgien, som inte ratificerat konven­tionen.

Ändamålet med konventionen är att förbättra skyddet för och vården av den vilda faunan och floran, med särskild tonvikt lagd på utrotningshota­de, sårbara och säUsynta arter och deras biotoper. Flyttande och endemi­ska arter nämns som särskilt angelägna. Som appendix till konventionen har fogats förteckningar på växt- och djurarter, som skall åtnjuta skydd. Dessa är nu föremål för viss revidering. Kommittén för Bern-konven­tionen beslöt vid möte i december 1987 att medtaga bl. a. vissa fiskar och ryggradslösa djur. Ytterligare arbete med formerna för urval och skydd av naturmiljöer — biotoper pågår.

I resolutionema (79) 9 och (79) 10 fastlades regler för "det europeiska
nätverket av biogenetiska reservat", vilket syftar till att bevara representa­
tiva naturtyper och landskap. Arbetet med att välja ut och bilda biogeneti­
ska reservat pågår i medlemsländerna. Våtmarker, hedar, flodstrand-         14


 


skogar (aUuvialskogar) och havsstrandängar hör till de naturtyper, som i     Skr. 1988/89:40

första omgången skall inrymmas i nätverket. Biotoper för hotade fåglar    Bilaga

och herptiler samt vissa grupper av evertebrater (ryggradslösa djur) avses

också inkluderas bland de biogenetiska reservaten. Sverige har anmält ett

antal områden till nätverket. 1 resolution (86) 10 har ministerkommittén

understrukit betydelsen av utvidgning av detta.

Arbetet inom Europeiska naturvårds- och naturresurskommittén (CDSN) har under år 1987 förändrats så till vida att kommittén har fått en ny benämning nämligen styrkommittén för miljövård och naturmiljöer (biotoper) — CDPE. Under år 1987 togs inget beslut om nya kommittédi­rektiv för CDPE.

Arbetet inom CDPE har hittills koncentrerats till frågor om natur- och landskapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade växt- och djurar­ter. Speciella studier rörande olika naturtyper som urskogar, hedar, kalk­områden, marina områden m. fl. samt rörande olika djur- och växtgrupper pågår och publiceras varefter de färdigstäUs. Detta gäller för gmpper som däggdjur, fåglar, grod- och kräldjur, fiskar och vissa evertebratgrupper som fjärilar samt för kärlväxter. Frågor rörande tätorternas närmiljö samt bevarandet av jord- och skogsbrukslandskapets mångfald prioriteras.

Under år 1987—88 genomförs Europarådets omfattande landsbygds­kampanj, vilken fått sin tyngdpunkt lagd till frågor om det kulturhistoriska arvet, skydd av byggnadsminnen och kulturlandskapet. Bland aktuella frågor kan i övrigt nämnas naturvårdsundervisning i samband med jord-och skogsbruk. Här kan särskilt hänvisas till arbetet inom Europarådets informationscentrum för naturens bevarande.

Europarådets diplom till skyddade naturområden har under året för­nyats (efter 5 år) för Muddus nationalpark (Res 87:7) respektive för Sarek och Padjdanta nationalparker (Res 87:8).

En fackministerkonferens avhölls i Portugal ijuni 1987. Den behandla­de frågor om en ny europeisk strategi för naturvård samt frågor om jordbrukslandskapet och naturvården.

b) Regional planering och kulturmiljövård

Den åttonde konferensen för ministrar med ansvar för regional planering äger rum i oktober 1988 i Lausanne. Konferensens huvudtema är "Ratio­nell markanvändning — förutsättning och begränsande faktor för utveck­lingen". Konferensen förbereds av en särskild ämbetsmannakommitté, där de olika medlemsländerna är företrädda. Europarådets sekretariat biträder i arbetet. Vidare erhålls ett visst ekonomiskt bidrag för konsultin­satser över Europarådets budget. Som ett led i förberedelsearbetet anord­nades på inbjudan av den turkiska regeringen ett seminarium i september 1987 i Antalya, Turkiet.

Omstruktureringen av Europarådets program för den nu löpande medd­
fristiga plan-perioden innebär att en särskild huvudkommitté för kultur­
miljöfrågor etablerats. Den koppling till fysisk planering som de tidigare
kommittéstrukturerna CDUP och CDAT inneburit har därigenom för­
svunnit.                                                                                          15


 


Programområdet är numera centrerat kring ett brett kulturmiljöbegrepp     Skr. 1988/89:40 och integrering av bevarandefrågorna i samhällsplaneringen på alla nivåer.     Bilaga

Eftersom arbetsprogrammet är en fortsättning på det arbete som be­drevs i CDUP har årets aktiviteter förberetts i den tidigare kommittén.

Som en uppföljning till ministerkonferensen i Granada år 1985 har inom CDUP utarbetats en rekommendation rörande luftföroreningar och deras inverkan på kulturminnen och kulturföremål. Rekommendationen behandlades i ministerkommittén år 1988.

Arkeologi och fysisk planering, landsbygdens byggnadskuUur, finansi­ering av byggnadsvård, hantverksfrågor, dokumentationsfrågor, samt in­dustriminnesvård samt information och erfarenhetsåterföring är andra områden som vidarebearbetats även i den nya kommittén.

Det kontinuerliga ansvaret för Venedigcentret för hantverksutveckling, liksom för tekniskt bistånd ligger också kvar inom kommitténs ram.

Nya områden som börjat behandlas under år 1987 har varit: kultur­miljöer som resurs i utvecklingsplanering, 1900-talets byggande samt infö­randet av en samlad manifestationsdag för den europeiska byggnadsvår­den, "European Heritage Day". I Sverige benämnt "Öppet Hus".

Ett särskilt, av generalsekreteraren prioriterat, projekt har varit "färdvä­gar i Europa" där en turistsatsning på pilgrimsvägarna till Santiago de Compostda utgjort ett första led.

Den i Granada år 1985 presenterade konventionen rörande kultur­minnen och kulturmiljöer har under år 1987 trätt i kraft. Det formella arbetet inför en svensk ratificering pågår.

Under året har två konferenser genomförts:

—    "Architectural heritage and rural development", Luxemburg den 23—
25 september 1987.

—       "Archeology and public works", Nice den 4—6 november 1987.

Ett mindre kollokvium hölls i Messina den 26—28 november 1987 kring nya sätt att finansiera byggnadsvård.

Former för kontinueriigt samarbete inom dels hantverksutbildning dels dokumentationsarbete prövas genom uppbyggnad av europeiska "nätverk" med årliga kontaktträffar i Strasbourg för berörda institutioner.

Styrkommittén jör Europarådets landsbygdskampanj

Landsbygdskampanjen lanserades officiellt i Lissabon ijuni 1987 i anslut­ning till miljöministrarnas fackministerkonferens.

Huvudsyftet för kampanjen är att stödja och styra utvecklingen av landsbygden på ett sådant sätt att dess kvaliteter garanteras kontinuitet och bevarande för kommande generationer. Bevara och utveckla är således nyckelord i kampanjarbetet.

Kampanjen har kommit väl i gång i de flesta medlemsländerna. På det europeiska planet arbetar man med seminarier och symposier, utställning­ar, demonstrationsprojekt samt informationsinsatser av skilda slag, bl.a. en regelbundet utkommande bulletin.

Styrkommittén har sammanträtt två gånger under år 1987 varav en gång
i samband med invigningen av kampanjen i Lissabon.                               16


 


8. Regionala och kommunala frågor                 Skr. 1988/89:40

Bilaga

Inorh Europarådets fält för regionala och kommunala frågor har behand­lats bl. a. följande frågeområden: kommunal självstyrelse, demokrati på regional och lokal nivå, kommunal administration samt kommunernas roll i ekonomiska och sociala frågor.

För behandlingen av sådana ärenden har under år 1987 en huvudkom­mitté för regionala och lokala frågor svarat. Till denna kommitté har några expertkommittéer varit knutna. En särskild kommitté för gränsöverskri­dande samarbete mellan lokala och regionala myndigheter (CAHCT) har behandlat frågor som rör olika former av samarbete över nationsgränser­na.

Huvudkommittén för regionala och kommunala frågor (CDRM) har hållit två plenarmöten i Strasbourg under år 1987. Det I9:e mötet ägde rum den 4—6 mars och det 20:e mötet den 2—3 december. Vid de bägge mötena behandlades bl.a. frågor inför den 8:e kommunministerkonferen­sen, som hölls på Irland den 14—16 september 1988. Konferensen ägde rum på Ashford Castle, County Mayo. Vid konferensen gällde överlägg­ningarna bl. a.:

—Kommunernas roll och erfarenheter när det gäller att bekämpa arbets­löshet.

—Olika sätt och medel att minska regional och lokal obalans genom ökad resursutjämning.

—Olika Europarådsaktiviteter som har ägt mm inom området kommunal självstyrelse sedan den 7:e kommunministerkonferensen.

Under hänvisning bl.a. till Europarådets ekonomi och anslagsfördel­ningar rörande olika aktiviteter inom verksamhetsfälten föreslog under året generalsekreteraren att huvudkommittén för regionala och kommuna­la frågor (CDRM) skulle avvecklas och ersättas av ett par ad hoc-kommit-téer. Sedan flera medlemsländer, däribland Sverige, kraftigt understrukit områdets grundläggande betydelse för samarbetet inom Europarådets ram presenterades ett förslag om att i stället bilda en ny styrkommitté för lokala och regionala myndigheter (CDLR). Beslut om denna kommitté togs av ministerkommittén i januari 1988. I samband med upplösningen av huvudkommittén CDRM avvecklades även kvarvarande expertkommitté­er för stmkturfrågor (RM-SP) och finansfrågor (RM-FP).

På initiativ av Europarådets kommunalkonferens har diskussioner förts angående den konferens som ägde rum i Östersund den 28—30 juni 1988. Temat vid konferensen gällde frikommuner; avreglering, effektivisering och demokrati.

9. Rättsfrågor

a) Rekommendationer och konventioner

Rekommendationen R (87) 2 innehåller ett modellavtal som kan användas
för att göra det möjligt för medlemmar i diplomatfamiljer att erhålla
förvärvsarbete. Modellavtalet kan också antas av Europarådets medlems-  17


 


stater i samband med att bilaterala avtal sluts i frågan.         Skr. 1988/89:40

I rekommendationen R (87) 6 om fosterfamiljer ges vissa riktlinjer för Bilaga lagstiftningen när ett barn måste placeras i fosterfamilj. Syftet är att barnens intresse i synnerhet skall tillvaratas. Enligt riktlinjerna bör med­lemsstaterna sörja för ett system som innebär tillsyn över och stöd för barnet. Barnet bör också kunna behålla sin personliga kontakt med den egna familjen. Riktlinjerna behandlar också frågan om förhållandet mellan barnets föräldrar och fosterföräldrar och om återlämnandet av barnet särskilt när det har integrerats i fosterfamiljen.

Rekommendationen R (87) 15 behandlar användningen av persondata inom polissektorn. Den ger vissa riktlinjer för kontroll av dataregister inom området, anmälan till tillsynsmyndighet, insamling, bevarande och användning av persondata, underrättelser till privatpersoner och till ut­ländska myndigheter, offentlighetsfrågor, tillgång till polisregister, möjlig­heter till rättelse och överklagande samt vissa säkerhetsfrågor.

Rekommendationen R (87) 16 innehåller riktlinjer angående allmänhe­tens deltagande i administrativa förfaranden som rör ett stort antal enskil­da personer. Riktlinjerna anger på vilket sätt olika personkategorier skall beredas tillfälle att delta i den administrativa beslutsprocessen och hur besluten skall komma till allmänhetens kännedom. När ett beslut kan tänkas beröra personer i grannländer ges också vissa riktlinjer för hur dessa personer skall kunna delta i förfarandet.

I rekommendationen R (87) 18 om förenklat straffrättsligt förfarande behandlas åtgärder i syfte att motverka dröjsmål i förfarandet. De frågor som tas upp rör bl. a. möjligheterna att utnyttja åtalsunderlåtdse, summa­riskt förfarande vid sidan av rättegång och förenklat ordinärt förfarande.

Rekommendationen R (87) 19 innehåller riktlinjer för organisationen av brottsförebyggande verksamhet. Bl.a. ges rekommendationer om stöd åt organ som sysslar med sådan verksamhet och åt forskning och interna­tionellt samarbete på området. Vidare behandlas frågan om kontrollen över den verksamhet som bedrivs av bevakningsföretag och liknande privata företag.

I rekommendationen R (87) 20 behandlas frågor om samhällsreaktioner mot ungdomsbrottslighet. Rekommendationen rör bl. a. behandlingen av unga lagöverträdare vid åtalsunderlåtdse och vid själva domstolsförfaran­det. Även frågor om tvångsomhändertagande tas upp.

Rekommendationen R (87) 21 behandlar frågor om hjälp åt brottsoffer och möjlighetema att motverka att någon blir brottsoffer. De riktlinjer som ges vilar på tanken att det inte är tillräckligt med åtgärder inom ramen för det straffrättsliga förfarandet utan att det krävs en rad andra insatser, också vid sidan av myndigheterna.

I konventionen om ömsesidigt administrativt bistånd i skattefrågor ges vissa regler om informationsutbyte för taxeringsändamål, delgivning av handlingar, indrivning av skatt och säkringsåtgärder för framtida indriv­ning. Konventionen har utarbetats i samråd mellan Europarådet och OECD och antogs år 1987 av båda dessa organisationer. Konventionen öppnades för undertecknande den 25 januari 1988.


 


b) Kommittéarbetet                                                        Skr. 1988/89:40

Bilaga

1. Styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) har under året hållit sina 47:e och 48:e möten. Kommittén har föreslagit ministerkommittén att anta de tidigare nämnda rekommendationerna R (87) 2, 6, 15 och 16. Dessutom barden till ministerkommittén överlämnat en rekommendation om giltigheten av kontrakt och testamenten mellan sammanboende ogifta par.

CDCJ har också tagit ställning till sin egen och expertkommittéemas verksamhet under år ,1988, innebärande bl.a. fortsatt verksamhet vad gäller miljöskadefrågor och viss ny verksamhet beträffande frågor om dubbla medborgarskap.

Under CDCJ pågår utredningsarbete på en rad områden i syfte att harmonisera lagstiftningen i Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har behandlats under år 1987 kan nämnas frågan om en konvention på konkursrättens område och en annan om värdepappershan­del av personer med insynsställning, s. k. "insider trading", vissa data­skyddsfrågor, frågor om ansvar och ersättning för miljöskada och vissa frågor på det familjerättsliga området, främst giltigheten av kontrakt och testamenten mellan sammanboende ogifta par.

2.   Styrkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll sitt 36:e möte i juni
1987. Bo Svensson, Sverige, avgick som ordförande. CDPC beslutade bl. a.
att föreslå ministerkommittén att anta de tidigare nämnda rekommenda­
tionerna R (87) 18—21 samt en rekommendation om samhällsreaktioner
mot ungdomsbrottslighet bland invandrarungdomar. Vidare lämnade
CDPC förslag över framtida aktiviteter för kommittén.

Bland de frågor som under året har behandlats i arbetsgmpper under CDPC kan nämnas tillämpningen av Europarådskonventioner på det straffrättsliga området och datorrdaterad brottslighet.

En av CDPC oberoende gmpp arbetar med frågor som rör terroristbe­kämpning.

3.    Expertkommittén för frågor rörande asylrätt och flyktingar
(CAHAR), i vilken Sverige innehar ordförandeskapet, intensifierade un­
der år 1987 arbetet med att försöka nå en överenskommelse beträffande
den s. k. första asyllandsfrågan samt fortsatte arbetet med överenskommel­
ser om dels territoriell asyl, dels skydd för de facto-flyktingar.

I CAHAR fördes också ingående diskussioner om situationen för asylsö­kande i olika länder och om olika slag av problem för mottagarländerna. Kommittén sammanträdde tre gånger, varav en gång vid ett extramöte som inkallats på initiativ av generalsekreteraren.

4.   Expertkommittén för frågor om passbestämmelser och åtgärder mot
förfalskning av resehandlingar (CAHID) ersattes under år 1987 av expert­
kommittén CAHCP (Ad hoc Committee of Experts on Movement of
Persons). Den nya kommitténs huvuduppgift blir att, i likhet med CA­
HID, diskutera och föreslå åtgärder av juridisk eller administrativ natur
som kan underlätta för medborgare i Europarådsstatema att förflytta sig
mellan medlemsländerna. Arbetet kommer tekniskt sett att anknyta till de
diskussioner som förs inom EG om förenklad gränskontroll. CAHCP skall

19


 


också fortsätta arbetet med att få fram mer förfalskningssäkra och enhetli-     Skr. 1988/89:40
ga resehandlingar.                                                          Bilaga

5. Underkommittén för rättsliga frågor (MM-JU) behandlar under styr­kommittén för massmediafrågor (CDMM) bl.a. vissa upphovsrättsliga frågor, som redan har redovisats under avsnitt 2 "Massmediafrågor".

III. Europarådets fond för bosättning och regional utveckling

Fonden för bosättning och regional utveckling (Resettlement Fund) bilda­des år 1956. Samtliga Europarådets medlemsländer utom Irland, Storbri­tannien och Österrike är anslutna till fonden. Härutöver är den Heliga Stolen medlem. I början av 1986 associerades dessutom Jugoslavien till fonden under en femårsperiod.

Fonden bildades urspmngligen som ett instmrnent i flyktingpolitiken, men är numera inriktad huvudsakligen på att finansiera infrastmktur-, sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolk­ningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med inhemska flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar fonden en framträdande roll, eftersom den är rådets enda konkreta instmment för att påverka utvecklingen inom detta område.

Medlemsländernas insatser i fonden uppgår för närvarande till samman­lagt 74,5 milj US dollar i form av inbetalda medel, garantiåtaganden och vinstmedel som tillförts enskilda medlemsländer. Härtill kommer att fon­den vid utgången av år 1987 hade reserver och vinstmedel på 278,1 milj doUar.

Med dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor låna upp pengar på den internationella kapitalmarknaden. Dessa pengar lånas sedan ut till projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En liten del av utlåningen sker på särskilt fördelaktiga villkor, för närvarande en procents ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av fondens vinstrriedd.

Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1987 har fonden finansierat projekt i medlemsländerna om totalt 4993,8 milj dollar räknat i löpande valutakurs. Vid årsskiftet utestående lån omräknade till aktuell valutakurs uppgick till 6 256,4 milj dollar varav 73,8 milj dollar som subventionerade lån. De största låntagarna har varit Italien (35% av lånemedlen), Turkiet (27%), Portugal (12%), Cypern (10%), Spanien (7%) och Grekland (6%).

Fondens verksamhet har under de senaste åren expanderat mycket
starkt. Nyutlåningen under år 1987 uppgick således tiU 767,4 milj dollar.
Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1987/88 godkända projekt
för 1.495,6 milj dollar på finansiering. Fondens redovisade vinst uppgick
under år 1987 till 73,9 milj dollar, vilket innebär en ökning sedan föregå­
ende år (58,0 milj dollar). De senaste årens vinst har varit exceptionellt     20


 


hög beroende bl. a. på dollarkursens utveckling.                  Skr. 1988/89:40

Sverige inträdde i fonden år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till Bilaga 910000 dollar, vilket motsvarar 1,22%. Av detta belopp har 280000 dollar betalats in och 630000 dollar är ett garantiåtagande. Sverige har möjlighet att inom ramen för ett beslut som fonden fattade år 1981 öka sin insats med ytterligare 1 400000 dollar. Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåning­en skall få en bättre geografisk fördelning och koncentreras till de socialt angelägnaste projekten, att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till fonden.

Fondens styrelse beslöt i juni 1987 erbjuda medlemsländerna att öka fondens kapital till sammanlagt 240,9 milj dollar genom främst ökade garantiåtaganden och överföring av vinstmedel.

IV. Övrigt

a) Europafarmakopén

Sedan år 1975 har Sverige varit anslutet till kommissionen om utarbetan­det av en europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser och vissa färdiga läkemedel och har bindande giltig­het i de länder som är anslutna till kommissionen. Sedan Spanien har ratificerat konventionen är 18 länder i Västeuropa medlemmar. Portugal har deltagit i arbetet som observatör och beräknas under år 1988 eller år 1989 inträda som fullvärdig medlem.

Den första editionen av europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den 1 januari 1978. Under år 1980 påbörjades utgivningen av den andra editio­nen av farmakopén. Denna innehåller dels reviderade bestämmelser från den första editionen, dels nya föreskrifter. Revisionsarbetet kunde avslu­tas år 1985, vilket betyder att den andra editionen i alla dess delar sattes i kraft i medlemsländerna den 1 juli 1987. Samtidigt sattes den gamla edition 1 urkraft.

Sverige var representerat vid samtliga tre farmakopékommissionsmöten under år 1987.1 de totalt 25 expertgmpper, som förbereder och bearbetar material som skaU ingå i farmakopén, medverkar 14 svenska representan­ter, hämtade från statliga laboratorier, farmacevtisk industri och Apoteks­bolaget. De olika experterna ansvarar för ett omfattande experimentellt förarbete på sina respektive laboratorier. De statliga laboratorierna repre­senteras av socialstyrelsens läkemedelsavdelning, statens bakteriologiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt. Arbetet samordnas i Sverige av den svenska farmakopékommittén vid socialstyrelsens läke­medelsavdelning.

Europafarmakopén har stor betydelse som normgivande för läkemedels
kvalitet och tillämpas av socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkeme­
delsindustrin vid registrering och kontroll av läkemedel samt vid Apoteks­
bolagets läkemeddsberedning och -hantering. År 1985 genomfördes senast
en prioritering av arbetet, varvid fastlades vilka nya läkemedelsubstanser   21


 


och läkemedelsberedningar som skall ingå i kommande delar av europafar-     Skr. 1988/89:40
makopén.
                                                                                    Bilaga

Diskussionerna under år 1987 inom farmakopékommissionen har kän­netecknats av en önskan att rationalisera och effektivisera arbetet inom kommissionen och dess expertgrupper. Riktlinjerna för arbetets bedrivan­de har reviderats och en arbetsgrupp har tillsatts för att utreda europafar-makopéns framtida inriktning. För att förbättra information om farmako­pén och pågående arbete inom kommissionen har beslut tagits att utge en tidskrift Pharmeuropa, som fortlöpande kommer att publicera monografi­förslag m. m. Ökat samarbete med den gemensamma marknaden i stan­dardiseringsfrågor har också diskuterats, och förslag har framförts om anslutning av EG till gällande farmakopékonvention.


b) Pompidougruppen (Narkotikafrågor)

Samarbetet, som under år 1987 omfattade Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Förbundsrepubliken Tyskland, Grekland, Irland, Italien, Lux­emburg, Nederländerna, Norge, Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritanni­en, Sverige och Turkiet, inleddes år 1971 på initiativ av den franske presidenten George Pompidou. Sedan år 1980 är det inkorporerat i Euro­parådet. Samarbetet är multidisciplinärt. De ministrar som är ansvariga för samordningen av narkotikafrågor möts ungefär en gång vart tredje år och gör de gemensamma uttalanden, som påkallas av utvecklingen och gjorda utredningar samt bestämmer inriktningen på samarbetet under åren fram till nästa ministermöte. Mellan ministermötena sammanträder två gånger om året representanter för de olika medlemsländerna (s.k. permanenta korrespondenter) för att genomföra ministrarnas beslut samt för att rapportera om pågående och planerade insatser i medlemsländerna.

Det tredje ministermötet efter inkorporering i Europarådet — det åtton­de totalt — hölls i januari 1987 under brittiskt ordförandeskap i London.

Under år 1987 har arbetet i gmppen varit inriktat på att fullfölja de beslut som fattades vid ministermötet.

En arbetsgrupp har tillsatts för att undersöka vilken roll rättsväsendets olika delar — t. ex. polis, åklagare, domstolar och kriminalvård — spelar för att missbrukare skall få vård i de olika medlemsländerna. Ett seminari­um genomfördes under hösten 1987 om samverkan mellan narkomanvård och kriminalvård. Under år 1987 har ett särskilt möte ägt rum om efter­forskning, beslag och förverkande av tillgångar åtkomna genom narkoti­kabrott. Genom gmppens arbete på detta område har det skett en samord­ning mellan medlemsländerna inför diskussioner i FN:s narkotikakom­mission om en ny konvention om illegal handel med narkotika. Vidare har under våren 1987 ägt rum ett seminarium om narkotikakontroll vid flyg­platser samt ett om metoder att nå ungdomar som är i riskzonen för narkotikamissbruk. En särskild arbetsgrupp har arbetat med samordning av epidemiologisk forskning. Arbetet är inriktat på att genomföra en s. k. multi-city-studie samt förbättra skolundersökningarna. Vidare har en ar-


22


 


betsgmpp diskuterat frågan om behandling av kvinnliga missbmkare.     Skr. 1988/89:40 Gmppen har också diskuterat frågan om aids och narkotikamissbruk.     Bilaga Under året hölls också ett möte om möjligheter att ingripa på internatio­nellt vatten mot fartyg som misstänks smuggla narkotika.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1988                                                                                                                      23


 


 


 

Tillbaka till dokumentetTill toppen