1987/88:174 (Regeringens skrivelse 1987/88:174)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1987/88:174

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987

Skr. 1987/88: 174

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 21 april 1988 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987.

Kjell-Olof Feldt

Bengt K. Å. Johansson

1 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Finansdepartementet Skr. 1987/88:174

Utdrag ur protkoll vid regeringssammanträde den 21 april 1988

Närvarande: Statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Holmberg, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén.

Föredragande: statsrådet Johansson

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1987

För första gängen överlämnas i år en samlad redovisning för hela allmänna pensionsfondens verksamhet till riksdagen. Redovisningen avser verksamhetsåret 1987. Bakgrunden är följande.

Redovisningen har tidigare år endast omfattat fjärde fondstyrelsens verksamhet.

I propositionen om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m. (prop. 1987/88: 11, NU 10, rskr. 111) föreslogs att riksdagens granskning skulle utsträckas till att avse samtliga fondstyrelser. Till grund för förslaget låg betänkandet (DsFi 1986:24) Allmänna pensionsfonden och demokratin, som bl.a. behandlade frägan om direkta val till fondstyrelserna. Som ett väsentligt skäl till den utvidgade granskningen anförde föredragande statsrådet — utöver att de parlamentariska inslagen beträffande förvaltningen av AP-fonden härigenom förstärktes - att det var naturligt att riksdagen fick tillfälle ta ställning till fondstyrelsernas verksamhet i samband med att kompletteringspropositionen och den reviderade finansplanen föreläggs riksdagen, eftersom fondmedlen representerar en inte oväsentlig del av kapitalflödet i samhällsekonomin.

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde fondstyrelsen och första-femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina ärsredogörelser till regeringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet år 1987 överlämnats till regeringen. Slutligen hårde av riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överiämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1-10.

Jag har i detta ärende samrått med chefen för socialdepartementet.

AP-fondens utveckling år 1987

AP-fondens utveckling under år 1987 visar en något splittrad bild. Inflationstakten var förhållandevis låg (4,2 %). Marknadsräntan steg under året med närmare 1 %. Direktavkastningen på långfristiga räntebärande place-

ringar var drygt 11 %. Den reala avkastningen för första-tredje fondstyrel- Skr. 1987/88: 174 sernas placeringar blev närmare 7%.

Aktiemarknaden uppvisade en synnerligen växlande kursutveckling. Den nedåtgående trend som märktes i slutet av år 1986 fortsatte under januari 1987 med ett kursfall på närmare 15 %. Därefter steg aktiekurserna oavbrutet till en högsta notering på index i oktober med en uppgång på ca 60% sedan januari. Därefter sjönk kurserna drastiskt fram till årsskiftet, vilket resulterade i att totalindex för helåret 1987 sjönk med drygt 8%.

Vid slutet av år 1987 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom AP-fonden till 318 miljarder kr. Under år 1987 växte AP-fondens samlade kapital (marknadsvärderat) med 25,6 miljarder kr, eller med 8,8%, vilket väsentligt översteg prisstegringstakten under året.

Avgiftsunderlaget - lönesumman - växte under år 1987 med ca 9%. Avgiftsuttaget ökade med 0,2 procentenheter till sammanlagt 10,2%. Första-tredje fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter ökade med hela 12,4% till 43,9 miljarder kr. Ränteintäkterna uppgick till 31,4 miljarder kr.

Pensionsutbetalningarna ökade med 11,1 % till 53,8 miljarder kr. Underskottet mellan avgifter och pensioner ökade till 9,9 miljarder kr., motsvarande nära en femtedel av ATP-pensionerna under året. Underskottet finansieras med delar av fondens avkastning.

Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden

Riksrevisionsverket (RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har i sina utlåtanden tagit upp några frågor som rör löntagarfondernas verksamhet.

RRV har således — utifrån kravet på att placeringarna skall präglas av långsiktighet — jämfört omsättningshastigheten för fjärde fondstyrelsen och resp. löntagarfondstyrelse med den genomsnittliga omsättningshastigheten på börsregistrerade aktier. Därvid konstateras att första löntagarfondstyrelsen haft en omsättningshastighet på sin portfölj som enligt RRV inte synes ligga i linje med statsmakternas intentioner och kravet i 34 § lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden på långsiktighet i placeringarna. Även RFV har konstaterat att första löntagarfondstyrelsen har haft en i det närmaste dubbelt så hög omsättningshastighet på sin portfölj som fondbörsen i dess helhet. Jag har erfarit att den redovisade omsättningshastigheten till största delen har sin grund i att styrelsen velat koncentrera aktieportföljen och som en följd av detta genomfördes relativt omfattande aktieförsäljningar. RRV:s påtalanden är enligt min mening helt korrekta. Med den förklaring som lämnats ser jag dock inte anledning till några ytterligare kommentarer från min sida.

RRV har också noterat att första löntagarfondstyrelsen är den enda som inte, i syfte att motverka att s. k. insider- information utnyttjas otillbörligt, infört några regler för anmälan och registrering av värdepappershandel som görs av ledamöter och anställda inom resp. fondstyrelse. Jag har emellertid erfarit att också första fondstyrelsen har för avsikt att införa särskilda insiderbestämmelser. Jag anser det angeläget att sådana regler finns.

RRV har slutligen ifrägasatt om femte löntagarfondstyrelsens förvärv av

en bostadsrätt för bostadsändamäl åt fondstyrelsens verkställande direktör kr. 1987/88: 174 ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och bestämmelserna i fondens reglemente. RFV har också behandlat denna fråga.

I reglementet finns bestämmelser om de olika fondstyrelsernas rätt att placera medel. Reglerna syftar till att trygga pensionsmedlen bl. a. genom att gagna svensk produktion och sysselsättning. Fondstyrelserna har därutöver getts rätt att förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamheten (15a§). Hur styrelserna i övrigt skall bedriva sin verksamhet har överlämnats till resp. styrelse att bedöma. Det ankommer således på styrelserna att avgöra hur stor personal fondstyrelsernas kanslier skall ha, kansliernas ev. ADB-stöd och övriga utrustning och vilka rekryterings- eller övriga personalpolitiska åtgärder som är erforderliga för att verksamheten skall kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Inom ramen för detta ansvar anser jag att styrelsen bör ha rätt att besluta i ärenden av det slag som här är aktuellt. För.banker är sålunda rätten att förvärva fast egendom, tomträtt och bostadsrätt för bostadsändamål till anställda uttryckligen reglerad i 2 kap. 4§ 4 punkten bankrörelselagen (1987:617). När det gäller möjligheter att vidta olika personalpolitiska åtgärder finner jag inte skäl att fondstyrelserna skall vara mer begränsade än fill exempel banker. Jag utgår från att det bara kan röra sig om undantagsfall, men fondstyrelsernas reglemente bör i förtydligande syfte kompletteras med en bestämmelse motsvarande den som finns i bankrörelselagen. Jag avser att vid ett senare tillfälle föreslå regeringen att i en proposition förelägga riksdagen ett sådant förslag.

Både RRV och RFV har pekat på att de granskade fondstyrelserna i vissa hänseenden tillämpar olika redovisningsprinciper och att detta försvårar jämförbarheten av fondstyrelsernas resultat. Regeringen har tidigare behandlat denna fråga (regeringsbeslut 1986-01-30 angående utlåtanden över allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel). Regeringen uttalade då att det i första hand var en angelägenhet för fondernas revisorer att verka för enhetliga redovisningsmetoder. En viss likformighet har därefter också uppnåtts. Genom den sammanställning som första — tredje fondstyrelserna årligen gör över delfondernas verksamhet har också möjligheten till jämförelser mellan fondstyrelserna ökat. Fr.o.m. nästa år är för övrigt samtliga fondstyrelser inklusive löntagarfondstyrelserna skyldiga att ställa upp sina balansräkningar och resultaträkningar enligt reala principer. Jag förutsätter att revisorerna fortsätter sitt arbete så att de kvarvarande olikheterna snarast kan överbrveeas.

Förändringar i AP-fondens verksamhet.

Enligt ovannämnda proposifion (prop. 1987/88: 11) utvidgades placeringsreglerna för första - tredje fondstyrelserna i tvä hänseenden. Fondstyrelserna får fr.o. m den 1 februari 1988 möjlighet att i viss utsträckning ge direkta lån till bolag och föreningar utan borgensförbindelse från staten eller kommun. Vidare fick fondstyrelserna möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. Den fjärde fondstyrelsen fick möjlighet att placera

medel i standardiserade köp- och säljopfioner avseende aktier. Slutligen Skr. 1987/88: 174 förbättrades fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas möjligheter att på ett effektivt sätt förvalta likvida medel genom att de fick rätt att placera sådana medel i värdepapper med lång löptid och en väl fungerande andrahandsmarknad.

I propositionen om en femte AP-fondstyrelse (prop. 1987/88: 167), som regeringen nyligen lämnade till riksdagen, föreslås att en femte AP-fondstyrelse inrättas fr. o. m. den 1 juli 1988 med samma inriktning och uppgifter som den fjärde fondstyrelsen. Vidare föreslås att fjärde och femte fondstyrelserna skall tilldelas medel i förhållande till det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Fastställande av balansräkningar

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första-fjärde fondstyrelserna och första-femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas ärsredogörelser, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och tredje fondstyrelserna ärsredogörelser 1987

o_,__ , ..,....,n,rAi-. Skr. 1987/88: 174

ARET I SAMMANDRAG BHagai

De tre första fondstyrelsernas förvaltade fondkapital uppgick vid utgången av 1987 till 301,9 mdkr, en ökning med 21,2 mdkr eller 7,6%. Fondtillväxten översteg därmed årets genomsnittliga inflationstakt med 3,4%.

Av styrelsernas totala placeringar vid slulet av året -291,1 mdkr - svarade bostadssektorn för den dominerande delen, 49%. Statens andel var 27%, kommunerna svarade för 4% och näringslivet för 17%. De kortfristiga placeringarna svarade för 3% vid årsskiftet.

Direktavkastningen på de långfristiga placeringarna sjönk från i genomsnitt 11,5% år 1986 till 11,2% år 1987. Prisutvecklingen uppgick lill 5,2% under loppet av 1987 och till 4,2% mätt mellan årsgenomsnitten. Detta resulterade i en fortsatt hög realavkastning år 1987 på i medeltal 7%. Ränteintäkterna uppgick till 31,4 mdkr

Avgiftsunderlaget - lönesumman - växte under 1987 med ca 9%. Avgiftsuttaget ökade med 0,2 procentenheter till sammanlagt 10,2%. Fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter ökade således med hela 12,4% till 43,9 mdkr

Pensionsutbetalningarna ökade med 11,1% till 53,8 mdkr. Underskottet mellan avgifter och pensioner som successivt stigit från år 1982 ökade till 9,9 mdkr motsvarande knappt en femtedel av ATP-pensionerna under årel. Underskottet finansieras med delar av fondens avkastning.

Beräknad som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet till 3,3% vid slutet av 1987. Denna andel illustrerar det realräntekrav som måste tillgodoses för alt säkra tillgångarnas värde. Som ovan framgått redovisar fondstyrelserna en avsevärt högre real avkastning och därmed en betydande real kapitaltillväxt för 1987.

Riksdagen har beslutat om nytt placeringsreglemente vilket innebär att fondstyrelserna år 1988 har möjligheten atl förvärva fast egendom och lämna direkta lån till privata bolag och ekonomiska föreningar

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖRENS ÖVERSIKT

	Bruttoplaceringar		Nettoplaceringar
(Miljarderkr)	1987	1986	1987	1986
Staten	49,1	35,7	9,8	-3,6
Bostadsinstitut	24,5	4J,i	14,9	31,0
-Obligationer	19.9	36,6	13,1	25,4
- Kapitalmarknadsreverser	4,6	6,5	1,8	5,6
Kommuner (inkl kommun-
Hnansierande institut)	0,9	2,2	-1,0	-0,1
-Obligationer	0,1	0,3	-0,2	-0,7
- Reverser	0.8	1,9	-0,8	0,6
Näringsliv (inkl företagsflnan-
sierande institut) .	2,2	3,6	-7,5	-7,2
-Obligationer	0.7	0,7	-1,8	-2,5
- Reverser	1,5	2,7	-3,7	-0,5
- Refinansieringslån	0,0	0,2	-2,0	-4,2
Penningmarknadspiaceringar	20,6	5,4	4,4	0,7
-Slalsskuldväxlar	7,9	1,8	0,8	-0,9
- Övrigt	12,7	3,6	3,6	1,6

AP-londens placeringar under respektive år

97,3

Inledning

ATP-systemets uveckling året 1987 innebar fortsatt höga anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med fondens avkastning steg till 9,9 mdkr (1986: 9,3 mdkr). Den totala ATP-avgif-tens storlek uppgick till 10,2% (10.0). För innevarande år har riksdagen beslutat om en höjning av avgiften till 10,6%. Trots avgiftshöjningen beräknas andelen pensioner som betalas via avkastningen att öka.

Fondens avkastning steg 1987 till 31,3 mdkr (30,0) motsvarande en genomsnittlig direktavkastning på långfristiga placeringar på 11,2%. Det innebär en real avkastning på ca 7%. Fondens placeringsverksamhet har sedan avregleringen av den svenska kreditmarknaden karaktären av en förmögenhetsförvaltning baserad på övervägande om risk och förväntad avkastning. De inlåsningseffekter i portföljförvaltningen som tidigare förekom har minskat genom framväxten av fungerande finansiella marknader. Anspråken på fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom att antalet pensionsberättigade ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer också en högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel förvärvsarbetande kvinnor Sammantaget gör detta att ATP-utgifterna beräknas öka kraftigt.

Efter de framställningar fondstyrelserna har gjort om placeringsutvidgningar i syfte att öka avkastningen, har riksdagen beslutat att fr o m 1988-02-01 ge fondstyrelserna möjlighet att placera i fast egendom och ge direktlån till bolag och föreningar. För att förbättra finansh-eringen av ATP-systemet har också fondstyrelserna aktualiserat en avgiftsväxling mellan folkpensionsavgiften och ATP-avgiften. Behovet av medel till folkpensioneringssystemet vid oförändrade regler kommer att minska, vilket skapar utrymme för en ökning av ATP-andelen. Dessa förslag löser emellertid inte de långfristiga finansieringsbehoven inom ATP-pensioneringen.

AP-fondens placeringspolitik 1987

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade under år 1987 med 11,1% till 53,8 mdkr. Inkomsterna i form av pensionsavgfiter ökade med 12,4% till 43,9 mdkr Underskottet mellan avgiftsinkomster och pensionsutgifter blev 9,9 mdkr vilket är ca 600 mkr större än år 1986. Detta är ett klart bättre utfall än vad som förutsågs inför år 1987. Förklaringen är främst att lönesunimeökningen blev betydligt högre än vad som antogs i början av året. För år 1988 beräknas avgiftsunderskottet bli i storleksordningen 12 mdkr.

Totalt

Fondens tillväxt är beroende av ränteintäkternas utveckling och inflationstakten. Direktavkastningen på långfristiga placeringar var 1987 11,2% (11,5%) och den genomsnittliga prisstegringstakten uppgick lill 4,2% vilket var samma prissteg-ringstakt som år 1986. Realavkast-ningen har därmed de senaste två åren varit rekordhög, ca 7% båda åren. Trots att närmare en femtedel av pensionerna finansierades av fondavkastningen har räntorna räckt till att öka fondkapitalet realt med 3.4% (4,7%).

Fondkapitalet har under 1987 ökat med 21,2 mdkr eller med 7,6% (8,2%). Marknadsräntorna har stigil med nära 1 procentenhet under 1987 vilket har bidragit till ökningen! Fondkapitalet har 1987 ökat också genom kursvinster vid försäljningar av marknadspapper uppgående till 404 Mkr

Tillväxten i de tre fondstyrelsernas placeringar uppgick 1987 till 20,6 mdkr (20,8). Bruttoplaceringarna var väsentligt större än placeringstillväxten eller 97,3 mdkr (90,0 mdkr). Omsättningshastigheten i portföljen är ett mått på hur aktiv portföljhanteringen har varit, men avspeglar även amorteringar och förfall av utestående reverslån och obligationer.

90,0

20,6

20,8

Placeringstillväxten på 20,6 mdkr, som i princip utgör summan av influtna avgifter och ränteinkomster minus utbetalda pensionsmedel, var av samma storleksordning som under 1986. Hela placeringstillväxten gick till förvärv av obligationer medan övriga placeringsformer låg i stort sett oförändrade eller minskade. Under 1987 nettoförvärvades sålunda obligationer för 21,0 mdkr. Reversutlåningen

sjönk med 2,5 mdkr medan refinan-sieringslånen till näringslivet minskade med 2,0 mdkr. De kortfristiga placeringarna i form av penningmarknadspapper ökade under det gångna året med 4,4 mdkr.

Inom ramen för tillväxten i obligationsportföljen dominerar köpen av statsobligationer och bostadsobligationer Innehavet av statspapper växte med 9,8 mdkr medan bostads-obligationsportföljen ökade med 13,1 mdkr. Obligationslån emitterade av andra sektorer nettominskade som en följd av att amorteringarna översteg bruttoförvärven. Emissionerna av andra obligationer än från stats- och bostadssektorn var för övrigt fortsatt små under 1987.

Utvecklingen under 1987 innebär att de tre fondstyrelsernas innehav av bostadsobligationer relativt sett fortsatte att växa. Detta speglar en fortsättning av den placeringspolitik som ägt rum under de senaste åren att i en begränsad omfattning minska likviditeten (omsättningsbarhe-ten) i portföljen i syfte att öka avkastningen. Statsobligationer är basen i den svenska obligationsmarknaden och är de värdepapper som har den högsta likviditeten. För AP-fondens del har dock statspappersinnehavet, relativt sett, varit väl stort i förhållande till det faktiska behovet av likviditet. Det har därför under senare år skett en förskjutning mot mindre likvida placeringar som t ex bostadsobligationer och kapitalmarknadsreverser.

AP-fondens utlåning till näringslivet minskade, som nämndes ovan, under fjolåret. En viktig orsak till detta är den fortsatta neddragningen av refinansieringslånen. Dessa sjönk under fjolåret med 2,0 mdkr till 2,3 mdkr. Det innebär att om amorteringstakten är i stort sett oförändrad under 1988, kommer merparten av refinansieringslånen under året att vara avvecklade i AP-fondens portfölj. Bakgrunden till den omfattande minskningen i refinansieringslånen är dels att dessa sedan 1984 har en marknadsmässig räntesättning och således inte innehåller någon form av räntesubventioner, och dels att företagens likvi-

ditetsläge under senare år varit sådant att kreditefterfrågan påverkats negativt. Till detta kommer också att det gynnsamma aktiekursläget under senare år har underlättat företagens kapitalförsörjning via nyemissioner vilket ytterligare påverkar efterfrågan på lånat kapital.

Den svagare kreditefterfrågan från näringslivet har också satt sina spår i emissionsaktiviteten på företagsobligationsmarknaden.

Sammantaget har detta resulterat i att även AP-fondens innehav av företagsobligationer fortsatt att minska väsentligt under 1987 eller med 1,6 mdkr

AP-fondens kreditgivning till den kommunala sektorn sker dels i form av obligationslån dels genom reversutlåning. Den totala kreditgivningen minskade med 1,0 mdkr vilket huvudsakligen berodde på en nedgång i reverslånen till landsting och kommuner. Direktlånegivningen till denna sektor har således minskat med 1,75 mdkr under 1987 till 14,2 mdkr

Det finns flera faktorer bakom denna utveckling. En viktig orsak är borttagandet av regleringar inom denna verksamhet vilket kraftigt skärpt konkurrensen när det gäller utlåning till den kommunala sektorn. Vidare har ränterelationerna mellan penningmarknaden och den långfristiga marknaden under det gångna året negativt påverkat intresset för långfristiga lån. Det har såledesskett en omfattande kommunal upplåning på den kortfristiga marknaden. Den kommunala sektorns beviljade certifikatram uppgick till drygt 15 mdkr varav ca 50% var utnyttjat vid årsskiftet 1987/88.

AP-fondens syfte med direktlå-neverksamheten är numera att via denna form av kreditgivning uppnå en högre avkastning än vad som kan fås i obligationsportföljen. Den ökade konkurrensen på marknaden har resulterat i att marginalerna gentemot obligationsförvärv har sjunkit. Under en stor del av det gångna året har den meravkastning som kan uppnäs på ett reverslån i förhållande till ett obligationslån ej varit tillräcklig enligt fondens be-

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

dömning för att balansera den försämring i likviditet och ökade förvaltningskostnader som reverslånet innebär jämfört med obligationerna.

Fondens penningmarknadsplaceringar steg under fjolåret med drygt 4 mdkr till sammanlagt 7,7 mdkr Ökningen i penningmarknadsportföljen skall inte ses som ett utslag av en viss ränteuppfattning utan är mer en konsekvens av att fonden använder penningmarknaden för tillfälliga placeringar av flöden.

AP-fondens avkastning redovisad på det sätt som försäkringsbolagen gör, blev för 1987 12.6%. Avkastningsberäkningen innehåller såväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade värdeförändringar

Av tabellen framgår avkastningen för åren 1985-87, Den periodiserade räntan har varit i stort sett oförändrad under åren. Visserligen minskade den periodiserade räntan under 1987 till 12,0%. Detta är ett utslag av att fondens innehav av obligationer från början av 1980-talets

Avkastningsberäkningar för vissa tillgångsslag 1985-87

(Procent) 1985 1986 1987

Obligationer, förlagslån, penningmarknadsplaceringar:

- Periodiserad

ränta 12,6 12,7 12,0

- Värdeförändring - 2,9 4.1 0.6

Totalt 9,7 16,8 12,6

Avkastningsberäkningen avser fondens ohtigalionsporlfölj saml korl-frisliga placeringar Såväl periodiserad ränla som redovisad värdeförändring är genomgående beräknad med ulgångspunkl i idlgångarnas marknadsvärden. Redovisningen är jämförbar med de avkastningsberäkningar försäkringsbolagen regelmässigt presenterar för motsvarande lill-gångsslag.

period av höga räntor, successivt har minskat. Omsättningen i portföljen genom amorteringar, förfall och räntejusteringar i ett lägre ränteläge drar successivt ner den periodiserade räntan.

Av större betydelse för utvecklingen av totalavkastningen är dock skillnaden i värdeförändring under de olika åren. Under såväl 1985 som 1987 steg räntorna varför värdeförändringen beroende av det allmänna ränteläget påverkade avkastningen negativt. Under 1986 sjönk räntorna vilket resulterade i portföljvinster.

Ovan konstateras att räntorna steg både under 1985 och under 1987. Värdeförändringen för de två åren skiljer sig dock åt. Under 1985 minskade portföljvärdet med 2,9% medan det under 1987 ökade med 0,6%. Att portföljvärdet steg under fjolåret, trots att det allmänna ränteläget höjdes med drygt 0,5%, är en direkt följd av borttagandet av placeringsplikten och de åtföljande effekterna i samband med räntejusteringar.

En stor del av fondens portfölj av räntejusteringslån ökade således i värde under 1987 som en följd av att dessa lån nu justeras till marknadsränta mot att tidigare ha fått sin ränta administrativt satt. Den värdeökning som på detta sätt uppstod i värdepappersportföljen var av sådan omfattning att den uppvägde den påverkan på portföljvärdet som höjningen av det allmänna ränteläget skapade.

Förändringar i placerings-reglementel

Under 1987 gjorde AP-fondens tre första fondstyrelser en framställning till regeringen om att få utvidga placeringsmöjligheterna. Framställan

gällde möjligheten att lämna direkta lån till privata bolag och ekonomiska föreningar saml att förvärva fast egendom.

Framställningen gjordes mot bakgrund av att avkastningen har fått en central roll i placeringsverksamheten. En stigande del av pensionsutbetalningarna finansieras med fondavkastningen. Från en sektorinrik-tad nettokreditgivning har fondens placeringsverksamhet utvecklats till en förmögenhetsförvaltning baserad på överväganden om risk och förväntad avkastning för skilda tillgångsslag.

Regeringen lade under hösten fram en proposition om ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden (prop. ) 987/88:11) som bl a innehöll utvidgade placeringsregler i de två hänseenden som fondstyrelserna hade gjort framställan om. Riksdagen beslutade i enlighet med propositionen vad avsåg de föreslagna förändringarna för första-tredje fondstyrelserna.

Det innebär att fondstyrelserna fr o m den 1 februari 1988 har möjlighet att lämna direktlån till bolag eller föreningar utan borgensförbindelse från staten, en kommun eller därmed jämförlig samfällighet. Möjligheten begränsas till att avse ett sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar som en styrelse förvaltar Lånen är i princip avsedda för företag som har obligationsmarknaden som alternativ för sin upplåning. Vidare skall första-tredje fondstyrelserna få möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. Detta kan ske antingen genom direkta förvärv eller genom förvärv av samtliga aktier i elt fastighetsbolag. Även denna möjlighet är begränsad till ett sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar som en styrelse förvaltar.

Skr. 1987/88: 174

Bilaga 1

Real redovisning av fondstyrelsernas placeringar

Enligt riksdagsbeslut i december 1987 skall till förvaltningsberättelserna för samtliga fondstyrelser fogas resultat- och balansräkningar, som är uppställda efter reala principer fr o m verksamhetsåret 1988.

Dessutom skall riksdagens granskning utvidgas till att avse samtliga fondstyrelsers förvaltningsberättelser. Formellt överlämnas årsredovisningen genom en skrivelse från regeringen till riksdagen i samband med kompletteringspropositionen. Riksdagsledamöterna får därmed möjligheten att avlämna motioner med anledning av skrivelsen.

Skälet lill atl en real redovisning
nu införes för 1-3 fondstyrelserna är
främst det reala avkastningskrav
som har ålagts övriga fondstyrelser.
Även om det inte finns något mot
svarande krav för 1-3 fondstyrelser
na har det ansetts önskvärt att få en
enhetlig redovisning av fonderna
inom ATP-systemet. Det som skil
jer första-tredje fondstyrelserna
från övriga styrelser förutom avkast
ningskravet är bl a de löpande utgif
terna för pensionsutbetalningar och
administrationskostnader för all
männa tilläggspensioneringen.
Första-tredje fondstyrelsernas till
delade medel kan därför definieras
som saldot av avgiftsinkomster
minskade med pensionsutbetalning
ar och administrationskostnader
Ett av den reala redovisningens syf
ten blir att belysa den marknadsvär
derade förmögenhetsutvecklingen
satt i relation till realvärdet av de
tilldelade medlen.

Stockholm i januari 1988

l{Zr Of/n/(<yvvji

Krister Wickman Verkställande direktör

Skr. 1987/88: 174

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE b,,,, ,

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

GÖSTA GUNNARSSON, ordförande. Landshövding i Jönköpings län

KARL GUSTAF SCHERMAN. Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

ULF GÖRANSSON, Statssekreterare, Finansdepartementet

MARGOT WIKSTRÖM, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRING, Förbundsordförande, Landstingsförbundet

SIGVARD MARJASIN, Förbundsordförande, Svenska Kommunalarbetareförbundet

CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

BERTIL AXELSSON, Förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE KORPI, Statssekreterare, Socialdepartementet RUTH KÄRNEK. F.d. landstingsledamot

OLOF BERGVALL. Generaldirektör. Statens löne- och pensionsverk NILS YNGVESSON, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd WALTER SLUNGE, Förbundsdirektör. Landstingsförbundet MARGARETA SVENSSON. Sekreterare. Landsorganisationen i Sverige NILS LINDSTRÖM, Andre förbundsordförande, Statsanställdas Förbund JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON. Bankinspektör. Bankinspektionen

OLOF JONSSON, Sekreterare, Centerpartiets riksorganisation

GUNNAR EKLUND, Ekonomichef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten och kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

Det inbetalade avgiftsbeloppet uppgick år 1987 till 17 037 450 tkr (f å 15 619 191 tkr) och ränteintäkterna till 10 311936 tkr (få 9 989 895 tkr). För pensioner har till Riksförsäkringsverket överförts 21 520 .324 tkr (f å 18 737 897 tkr).

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån.

De långfristiga placeringarnas genomsnittsavkastning per den 31 december 1987 beräknad på an-

skaffningsvärdena var 11,22% (få 11,57%).

Fondkapitalet ökade under året med 5 726 319 tkr (f å 7 050 946 tkr).

Enligt lag skall fondstyrelsen bidra till kostnaden för administrationen av ATP-systemet, dvs ersättning skall utgå till statsverket och de allmänna försäkringskassorna. Under året har ,343 219tkr (f å326 041 tkr) totalt utbetalats, varav första fondstyrelse j) bidragit med 137 288 tkr (få 126 178 tkr).

Administrationskostnaderna för de tre första fondstyrelserna och det gemensamma kansliet uppgick för året till 20 101 tkr (f å 18 216 tkr). Första fondstyrelsens andel härav

var 8 413 tkr (få 7 120 tkr).

1 löner och ersättningar har sammantaget för fondstyrelserna och kansliet utbetalats följande belopp:

Styrelser och verkstäl
lande direktör 1447 194 kr

Revisorer och valvs-
delegerade 168 000 kr

Övriga befattnings
havare 3 345 783 kr

Pensioner och arbets
givaravgifter 2 294 451 kr

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31 december 1987 framgår av omstående resultaträkning och balansräkning.

Stockholm den 27 januari 1988

Karl Gustaf Scherman

Ingegerd Ekberg

Curt Persson

Gösta Gunnarsson (ordf.)

Uir Göransson

Gunnar Hofring

Bertil Axelsson

Margot Wikström

Sigvard Marjasin

Krister Wickman (verkst.dir.)

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Resultaträkning (tkr)

Intäkter

Pensionsavgifter

Avkastning från fjärde fondstyrelsen Avkastning från löntagarfonderna Vinstskattemedel och löntagarfondsavgifter Intäktsräntor

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Kortfristiga placeringar

Övriga intäktsräntor Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa intäkter

Kostnader

Pensionsmedel

Kostnadsräntor

Inköpskostnader

Kursskillnader vid avyttring av

värdepapper

Löntagarfondsmedel

Administrationskostnader Fondstyrelsens förvaltning Kostnadsersättning till Riksförsäkringsverket m fl

Summa kostnader Årets överskott

7 684 030

385

65 822

2 383 804

21 436

108 972

47 487

8413 137 288

1987

17 037 450 39178 43 991

1 502 039

10 311936

28 934 594

21 520 324

11376

28 811 1 502 039

145 701 23 208 275

5 726 319

1986

15619191 34 807 22 172

947 131

9 989 895

297 579 26 910 775

18 737 897

41 048

455

947 131

133 298 19 859 829

7 050 946

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Balansräkning per 31.12 (tkr)

Tillgångar

Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar Räntefordringar m m Värdepapper

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Skulder

Ränteskulder

Övriga skulder

Reserverade löntagarfondsmedel

Fondkapital

Enligt balansräkning den 31.12 1986

Årets överskott

1987

1986

	1094	1 153
	2 443 936	974 564
	3 799 923	3 298 372
73 106 993
4610
459 761
18 987 096
154 368	92 712 828	88 487 222
	98 957 781	92 761311
375
8 298	8 673	25 987
	488 004	539
92 734 785
5726319	98 461 104	92 734 785
	98 957 781	92 761311

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp: tkr 1.867.536, avseende försäljning: tkr 510.360.

REVISIONSBERÄTTELSE

FÖRSTA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga-Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1988

Stig Danielsson

Gunnar Danielson (ordf.) Olof Jonsson

Gunnar Eklund

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ItT'''"'

ANDRA FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

HANS ALSÉN. ordförande. Landshövding i Uppsala län

CURT NICOLIN, Tekn dr. Styrelseordförande, ASEA AB

OLOF LJUNGGREN, Verkställande direktör. Svenska arbetsgivareföreningen

BO RYDIN, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

LEIF LEWIN, Verkställande direktör. Kooperativa Förbundet

RUNE MOLIN, Andre ordförande. Landsorganisationen i Sverige

PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

BERTIL WHINBERG, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

INGE GRANQVIST, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Sakkunnig, Industridepartementet

NILS HOLGERSON, F.d. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen

CARL ERIK HEDLUND, F.d, styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen

IVAN JUTO, F.d. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen

ROLFTRODIN, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

BO BYLUND, Förbundssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund

ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

LARS HELLMAN, Förbundsordförande, Handelstjänslemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, Fd. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Bankinspektör, Bankinspektionen

JOHN DAHLFORS, F.d. styrelsesuppleant. Svenska Arbetsgivareföreningen

BERNDT HOLGERSSON, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, för 1987 ca 5,5 Mkr.

Det inbetalade avgiftsbeloppet uppgick år 1987 till 16 396 347 tkr (f å 13 642 488 tkr) och ränteintäkterna till 15 288 825 tkr (f å 14 515 563 tkr). För pensioner har till Riksförsäkringsverket överförts 18 776 482 tkr (f å 18 060 041 tkr).

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial-och förlagslån.

De långfristiga placeringarnas genomsnittsavkastning per den 31

december 1987 beräknad på anskaffningsvärdena var 11,11% (få 11,44%).

Fondkapitalet ökade under året med 12 760 439 tkr (f å 10 438 645 tkr).

Enligt lag skall fondstyrelsen bidra till kostnaden för administrationen av ATP-systemet, dvsersättning skall utgå till statsverket och de allmänna försäkringskassorna. Under året har 343 219 tkr (f å 326 041 tkr) totalt utbetalats, varav andra fondstyrelsen bidragit med 119 783 tkr (få 121 613 tkr).

Administrationskostnaderna för de tre första fondstyrelserna och det gemensamma kansliet uppgick för året till 20 101 tkr (få 18 216 tkr). Andra fondstyrelsens andel härav

var 6 756 tkr (få 6 655 tkr).

1 löner och ersättningar har sammantaget för fondstyrelserna och kansliet utbetalats följande belopp:

Styrelser och verkstäl
lande direktör 1 447 194 kr

Revisorer och valvs-
delegerade 168 000 kr

Övriga befattnings
havare 3 345 783 kr

Pensioner och arbets
givaravgifter 2 294 451kr

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31 december 1987 framgår av omstående resultaträkning och balansräkning.

Curt Nicolin

Leif Lewin

Bertil Whinberg

Stockholm den 28 januari 1988

Hans Alsén (ordf.) Olof Ljunggren

Rune Molin Inge Granqvist

Bo Rydin

Per-Olof Edin

Krister Wickman (verkst.dir.)

2 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Resultaträkning (tkr)

Intäkter

Pensionsavgifter

Avkastning från fjärde fondstyrelsen Avkastning från löntagarfonderna Vinstskattemedel och löntagarfondsavgifter Intäktsräntor

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Kortfristiga placeringar

Övriga intäktsräntor Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa intäkter

Kostnader

Pensionsmedel

Kostnadsräntor

Inköpskostnader

Kursskillnader vid avyttring av

värdepapper

Löntagarfondsmedel

Administrationskostnader Fondstyrelsens förvaltning Kostnadsersättning till Riksförsäkringsverket m fl

Summa kostnader Årets överskott

11 977 924

964

173 212

2 572 540

307 463

183 461

73 261

6 756 119 783

1987

16 396 347 63 085 43 991

1 489 602

15 288 825

33 281 850

18 776 482

19 046

109 643 1 489 602

126 539 20 521411

12 760 439

1986

13 642 488 56 926 22 172

930 437

14 515 563

419613 29 587 199

18 060 041

29 073

735

930 437

128 268 19 148 554

10 438 645

FORVALTNINGSBERAHELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Balansräkning per31.12Jtkr)

Tillgångar

Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar Räntefordringar Värdepapper

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Skulder

Ränteskulder

Övriga skulder

Banklån

Reserverade löntagarfondsmedel

Fondkapital

Enligt balansräkning den 31.12 1986

Årets överskott

115 458 426 11 206

1 342 834 21 238 695

2 091 756

2 290 62

136 733 108 12 760 439

1987

202 3 737 715 6 098 779

140142 917 149 979 613

2 352 483 714

149 493 547 149 979 613

1986

1 133 2 817 350 5 002 295

130 132 276 137 953 054

19 401

1 200 000

545

136 733 108

137 953 054

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp: tkr 3.441.581, avseende försäljning: tkr 836.188.

REVISIONSBERÄTTELSE

ANDRA FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed a\eiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvalt.ling, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning slående tillgångarna samt vidtagit de övriga g"anskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisior ibyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning bet äffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, b 'kföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 11 februari 1S88

Stig Danielsson

Gunnar Danielson (ordf.) John Dahlfors

Berndt Holgersson

Skr. 1987/88:174

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE gnaa i

TREDJE FONDSTYRELSEN

Ledamöter:

ROLF WIRTÉN, Landshövding i Östergötlands län

KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande. Svenska Arbetsgivareföreningen

GUSTAF PIEHL, Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot. Lantbrukarnas Riksförbund

ERIK-V RAMBERG. Förbundsordförande. Sveriges Köpmannaförbund

HARRY FJÄLLSTRÖM, Avtalssekreterare, Landsorganisationen i Sverige

BENGT LLOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

HANS BILLSTRÖM, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

BJÖRN ROSENGREN, Ordförande, Tjänstemännens Centralorganisation

Suppleanter:

GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

ÅKE LUNDQVIST, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande. Småföretagens Riksorganisation

THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör. Lantbrukarnas Riksförbund

E. O- HOLM, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund

INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetareförbundet

ÅKE ROSENOVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet

BO HJERN, Förste vice ordförande. Centralorganisationen SACO/SR

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, ordförande, F.d. generaldirektör

STIG DANIELSSON, Bankinspektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

NILS NYQVIST, Förbundskassör, Svenska Träindustriarbetareförbundet

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1987 ca 5,5 Mkr.

Sammanlagt för 1987 har 10 495 669 tkr (f å 9 828 608 tkr) inbetalats, varav 1 594 792 tkr (f å 1 458 807 tkr) utgör egenavgifter Ränteintäkterna uppgick till 5 797 139 tkr (f å 5 532 053 tkr). För pensioner har till Riksförsäkringsverket överförts 13 504 (X)3 tkr (fåll 620 402 tkr).

De förvallade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån.

De långfristiga placeringarnas genomsnittsavkastning per den 31 december 1987 beräknad på anskaffningsvärdena var 11,30% (få 11,54%).

Fondkapitalet ökade under året med 2 726 946 tkr (f å 3 828 239 tkr).

Enligt lag skall fondstyrelsen bidra till kostnaden för administrationen av ATP-systemet, dvsersättning skall utgå till statsverket och de allmänna försäkringskassorna. Under året har 343 219 tkr (f å 326 041 tkr) totalt utbetalats, varav tredje fondstyrelsen bidragit med 86 148 tkr (få 78 250 tkr).

Administrationskostnaderna för de tre första fondstyrelserna och det gemensamma kansliet uppgick för året till 20 101 tkr (f å 18 216 tkr).

Tredje fondstyrelsens andel härav var 4 931 tkr (få 4 441 tkr).

I löner och ersättningar har sammantaget för fondstyrelserna och kansliet utbetalats följande belopp:

Styrelser och verkstäl
lande direktör 1 447 194 kr

Revisorer och valvs-
delegerade 168 000 kr

Övriga befattnings
havare 3 .345 783 kr

Pensioner och arbets
givaravgifter 2 294 451kr

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31 december 1987 framgår av omstående resultaträkning och balansräkning.

Stockholm den 28 januari 1988

Karl-Erik Brandt

Erik-V. Ramberg

Hans Billström

Rolf Wirtén (ordf.)

Gustaf Piehl Harry Fjällström Björn Rosengren

Tliorsten Nilsson

Bengt Lloyd

Krister Wickman (verkst.dir.)

FORVALTNINGSBERAHELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Resultaträkning (tkr)

Intäkter

Pensionsavgifter

Avkastning från fjärde fondstyrelsen Avkastning från löntagarfonderna Vinstskattemedel och löntagarfondsavgifter Intäktsräntor

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Kortfristiga placeringar

Övriga intäktsräntor Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa intäkter

Kostnader

Pensionsmedel

Kostnadsränlor

Inköpskostnader

Kursskillnader vid avyttring av

värdepapper

Löntagarfondsmedel

Administrationskostnader Fondstyrelsens förvaltning Kostnadsersättning till Riksförsäkringsverket m fl

Summa kostnader Årets överskott

4 488 273

735

90 161

1 097 609 15 338 82 662 22 361

4 932 86 148

1987

10 495 670 22 906 43 991

1367 411

5 797 139

17 727 117

13 504 003

21886

15 749 1367 411

91080 15 000 171

2 726 946

1986

9 828 608 20 547 22 172

833 219

5 532 052

149 877 16 386 475

11 620 402

21 700

224

833 219

82 691

12 558 236 3 828 239

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Balansräkning per 31.12 (tkr)

Tillgångar

Banktillgodohavanden Kortfristiga placeringar Räntefordringar Värdepapper

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Skulder

Ränteskulder

Övriga skulder

Reserverade löntagarfondsmedel

Fondkapital

Enligt balansräkning den 31.12 1986

Årets överskott

1987

1986

	928	800
	1 535 683	740 978
	2 323 914	1 991 699
41 063 803
9 458
810 579
8 565 883
98 724	50 548 447	48 534 687
	54 408 972	51 268164
1689
42	1731	3 747
	415 895	17
51 264 400
2 726 946	53 991 346	51 264 400
	54 408 972	51 268 164

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer avseende köp; tkr 2.040.740, avseende försäljning: tkr 468.120.

REVISIONSBERÄTTELSE

TREDJE FONDSTYRELSEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse för år 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning slående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga-Räkenskaperna har siffergranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 11 februari 1988

Stig Danielsson

Gunnar Danielson (ordf.) Hugo Grup

Nils Nyqvist

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

ALLMANNA PENSIONSFONDEN 1960-1987

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Balansräkningar per 31.12 i Mkr

Obligationer

Partialbevis

Förlagsbevis

Reverser

Refinansieringslån

Penningmarknadsplaceringar

Räntefordringar m m

Övriga tillgångar

Summa tillgängar

Banklån Övriga skulder Fondkapital

Summa skulder

1960 396,0

15,2 59,4

0,1 9,1

479,8

1,5 478.3

479,8

1970

28 198,9 121,0

1 145,8 6 355,1

2 438,6

0,7 738,3

38 998,4

579,4

1,1

38 417,9

38 998,4

1980

114 526,8

110,2

1 989,8

30 561,2

11 267,4

2,4

5100,7

18,1

163 576,6

23,5 163 553,1

163 576,6

1985

190 118,2

53,1

2 780,1

45 591,1

8 458,0 2 657,0

9 766,0

259 423,5

9,0 259 414,5

259 423,5

1986

208 654,0

33,4

2 866,5

51 300,6

4 299,7

4 532,9

10 292,3

3,1

281 982,5

1 200,0 50,2

280 732,3

281 982,5

1987

229 629,2

25,3

2 613,2

48 791,7

2 344,8

7 717,3

12 222,6

2,2

303 346,3

1 400,3 301 946,0

303 346,3

Resultaträkningar i Mkr

1960

Pensionsavgifter	468,4
Avkastning från fiärde
fondstyrelsen	—
Avkastning från löntagar-
fonderna	—
Intäktsräntor:
Obligationer	10.8
Partialbevis	—
Förlagsbevis	0,6
Reverser	1,0
Refinansieringslån	—
Övriga intäktsrantor	0,8
Summa intäkter	481,6
Pensionsmedel	__
Kostnadsräntor, inköpskost-
nader och kursskillnader	1,3
Fondstyrelsernas administra-
tionskostnader	0,5
Kostnadsersättning till riks-
försäkringsverket m fl	1.5
Summa kostnader	3,3
Överskott	478,3

1970 6 099,8

1 617,3

7,9

73,0

372,6

178,8

9,7

8 359,1

1 165,6

44,7

1,3

73,0 1 284,6 7 074,5

1980 22 191,9

53,2

9 472,6

8,8

190,6

2 789,7

1 199,7

67,4

35 973,9

19 029,5

56,1

6,2

237,4 19 329,2 16 644,7

1985 34 494,6

103,4

12,8

20 276,3

4,4

338,7

5 371,6

1 133,7

766,0

62 501,5

42 116,1
612,8

12,8

303,5

43 045,2
19 456,3

1986 39 090,3

112,3

66.5

22 447,2

3,5

332,6

6 313,5

760,8

179,9

69 306,6

48 418,3

-773,8

18,2

326,0 47 988,7 21 317,9

1987 43 929,5

125,2

132,0

24150,2

2,1

329,2

6 054,0

344,2

518,2

75 584,6

53 800.8
206,8

20,1

343,2

54 370,9
21 213,7

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 1. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt under år 1987

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

Obligationslån')

Staten

Landsting och kommuner

Kommunfinansierande institut

Bosladsfinansierande institut

Företag

Företagsfinansierande institut

Utländska låntagare

Förlagslån

Kommunfinansierande institut Bosladsfinansierande institut Företag

Företagsfinansierande institut Banker

Reverslån

Landsting och kommuner') Bosladsfinansierande institut Företag

Företagsfinansierande institut Banker

Refinansieringslån

Penningmarknadsplaceringar')

Summa

						Totalt		Totalt
Första		Andra		Tredje		nominella		anskaffn	ngs-
fondstyrelsen		fondstyrelsen		fondstyrelsen		vä	rden	vä	rden
Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
5 854	97	13 155	103	2 744	95	21753	100	20 965	100
2 284	37	7 222	57	784	27	10 290	47	9 786	47
-21	—	-149	-2	9	—	-161	-1	-158	-1
-26	—	-28	—	-12	—	-66	-1	-64	-1
3 922	65	7 092	56	2 342	81	13 356	62	13 068	63
-341	-6	-899	-7	-369	-13	-1 609	-7	-1605	-8
38	1	-67	-1	-1	—	-30	—	-34	—
-2	—	-16	—	-9	—	-27	—	-28	—
-119	-2	-184	-1	50	1	-253	-1	-253	-1
-4 -28	—	-5 1	—	9 . -15	-1	-84	—	-84	—
-40	-1	-54	—	-10	—	-104	-1	-104	-1
*-Al*	-1	-84	-1	66	2	-65	—	-65	—
-1156	-20	-644	-5	-672	-23	-2 472	-n	-2 508	-11
-781	-13	-61	—	18	—	-824	-4	-819
1043	17	585	5	278	10	1906	9	1869	9
-634	-11	-179	-2	-42	-1	-855	-4	-855	-4
-769 -15	-13	-989	-8	-926	-32	-2 684 -15	-12	-2 688 -15	-12
-86	-1	-1797	-14	-72	-2	-1955	-9	-1955	-9
1545	26	2 227	17	850	29	4 622	21	4 383	21
6 038	100	12 757	100	2 900	100	21695	100	20 632	100

') Inklusive partiallån

') Inklusive kommunfinansierande institut

) Anskaffningsvärden

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 2. Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1987

(Nominella värden och totalt även anskaffningsvärden, Mkr)

							Totalt		Totalt
	Första		Andra		Tredie		nominella		anskaffn	ngs-
	fondslyre	sen	fondstyre	sen	fondstyre	sen	vä	rden	vä	rden
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Obligationslån')	73 397	77	115 870	80	41065	79	230 332	79	229 653	79
Staten	25 908	27	39 971	28	12 974	25	78 853	27	78718	79
Landsting och kommuner	791	1	1 239	1	554	1	2 584	1	2 550	1
Kommunfinansierande institut	472	—	590	—	389	1	1451	1	1 412	1
Bosladsfinansierande institut	40 164	43	63 926	44	22 097	42	126 187	43	125 833	43
Företag	5 044	5	7 676	5	3 069	6	15 789	5	15 723	5
Företagsfinansierande institut	993	1	2 395	2	1929	4	5317	2	5 267	2
Utländska låntagare	25	—	73	—	53	—	151	—	150	—
Förlagslån	460	_	1347	1	811	2	2 618	__	2 612	_
Kommunfinansierande institut	—	—	—	—	2	—	2	—	2	—
Bosladsfinansierande institut	21	—	39	—	29	—	89	—	88	—
Företag	112	—	212	—	55	—	379	—	378	—
Företagsfinansierande institut	181	—	478	—	77	—	736	—	736	—
Banker	146	—	618	2	648	2	1 412	—	1408	—
Reverslån	18 993	20	21223	15	8 539	16	48 755	17	48 794	17
Landsting och kommuner')	6 703	7	475	—	83	—	7 261	2	7 261	2
Bosladsfinansierande institut	5 848	6	7 936	6	3 095	6	16 879	6	16919	■6
Företag	4 376	5	2 652	2	357	—	7 385	3	7 383	3
Företagsfinansierande institut	2 036	2	10 160	7	5 004	10	17 200	6	17 201	6
Banker	30	—	—	—	—	—	30	—	30	—
Refinansieringslån	154	—	2 092	1	99	—	2 345	1	2 345	1
Penningmarknadspiaceringar')	2 521	3	3 865	3	1593	3	7 979	3	7 719	3
Summa	95 525	100	144 397	100	52107	100	292 029	100	291 123	100

1) Inklusive partiallån

2) Inklusive kommunfinansierande institut

3) Anskaffningsvärden

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 3. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under år 1987

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Staten Kommuner Bostäder Näringslivel därav industri m m kraftverk iordbruksnäring Utländska låntagare Penningmarknadsplaceringar

Summa

Första	Andra	Tredie
ondstyrelsen	fondstyrelsen	fondstyrelsen	Totalt
Mkr %	Mkr %	Mkr %	Mkr	%
2 154 38	6 883 57	749 27	9 786	47
-824 -14	-233 -2	16 —	-1041	-5
4 824 85	7 485 62	2 627 94	14 936	72
-1 928 -34	-4 108 -34	-1 369 -49	-7 405	-36
-1 538 -27	-3 410 -28	-922 -33	-5 870	-28
-379 -7	-531 -4	-186 -7	-1096	-6
-11 —	-167 -2	-261 -9	-439	-2
-3 —	-16 —	-9 —	-28	—
1 469 25	2 120 17	795 28	4 384	22
5 692 100	12 131 100	2 809 100	20 632	100

Tabell 4. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1987

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Staten

Kommuner

Bostäder

Näringslivet därav industri m m kraftverk jordbruksnäring

Utländska låntagare

Penningmarknadsplaceringar

Summa

Första		Andra	Tredje
fondstyrelsen		fondstyrelsen	fondstyrelsen	Totalt
Mkr	%	Mkr %	Mkr %	Mkr %
25 844	27	39 833 28	13 041 25	78 718 27
7915	8	2 289 2	1022 2	11226 4
45 882	48	71715 49	25 244 48	142 841 49
13 047	14	26 234 18	11188 22	50 469 17
8 334	9	16596 11	5 935 12	30 865 11
3 863	4	6 681 5	2116 4	12 660 4
850	1	2 957 2	3 137 6	6 944 2
25	—	73 —	53 —	150 —
2 445	3	3 738 3	1 536 3	7719 3
95 158	100	143 882 100	52 084 100	291 123 100

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 5. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år

(Anskaffningsvärden, Mkr)

	1960		1970		1980		1985		1986		1987
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr %
Staten	135	29	739	11	6 468	41	5 754	30	-3 556	-17	9 786 47
Kommuner	61	13	593	8	362	2	-156	-1	-59	—	-1041 -5
Bostäder	173	37	3 664	52	4 247	27	14 190	74	31007	149	14 936 72
Näringslivet	102	21	2 026	29	4 807	30	-893	-5	-7 218	-35	-7 405 -36
därav industri m m	62	13	1 515	22	3 576	23	-1394	-7	-6 079	-29	-5 870 -28
kraftverk	25	5	337	5	682	4	-137	-1	85	—	-1 096 -6
jordbruksnäring	15	3	174	2	549	3	638	3	-1224	-6	-439 -2
Utländska låntagare	—	—	- 3	—	-16	—	-22	—	-21	—	-28 —
Penningmarknadsplaceringar	—	—	-18	—	1	—	296	2	680	3	4 384 22
Summa	471	100	7 001	100	15 869	100	19 169	100	20 833	100	20 632 100

Tabell 6. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år

(Anskaffningsvärden, Mkr)

	1960		1970		1980		1985		1986		1987
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%	MVr %
Staten	135	29	3 320	9	34 940	22	72 487	29	68 931	25	78 718 27
Kommuner	61	13	3 978	10	11036	7	12 759	5	12 700	5	11226 4
Bostäder	173	37	18 420	48	58 280	37	96 898	39	127 904	47	142 841 49
Näringslivet	102	21	12 405	33	54 036	34	64 661	26	57 442	22	50 469 17
därav industri m m	62	13	9 352	25	41 344	26	42 856	18	36 776	14	30 865 11
kraftverk	25	5	1695	4	8212	5	13 631	5	13716	5	12 660 4
jordbruksnäring	15	3	1358	4	4 480	3	8 174	3	6 950	3	6 944 2
Utländska låntagare	—	—	136	—	163	—	198	—	178	—	150 —
Penningmarknadsplaceringar	—	—	1	—	3	—	2 656	1	3 337	1	7 719 3
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	249 659	100	270 492	100	291 123 100

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 1

Tabell 7. Tillväxt i fondkapital och placeringskapacitet under respektive år, Mkr

Influtna avgifter

Avkastning från övriga fondstyrelser

Intäktsräntor

Pensionsutbetalningar

Kostnadsräntor, kursskillnader m m

Administrationskostnader

Tillväxt i fondkapital

Reserverade löntagarfondsmedel

(förändring)

Ökade räntefordringar m m (ökning =

Placeringskapacitet

Procentuella avgiftsuttag')

Basbelopp vid ingången av resp år

(kronor)

Den genomsnittliga direkta räntan

på de långfristiga placeringarna

(procent)

1960 468

-1 -2

478

-7 471

4 000

5,63

1970

6 100

2 259 -1 166

-74

7 075

-74 7 001

6 000

6,56

1980

22 192

13 729

-19 030

-56

-243

16 645

-776 15 869

13 900

9,09

1985

34 494

116

27 891

-42 116

-613

-316

19 456

-17 -270

19 169

21 800

11,58

1986

39 090

179

30 037

-48 418

774

-344

21 318

-3 -482

20 833

23 300

11,50

1987

43 929

257

31398

-53 801

-206

-363

21214

1387 -1969

20 632

10,2

24100')

11.18

1) Frén 1982 beräknas avgiftsuttaget på hela lönesumman.

From 1984 inkluderas tortibjd ATP-avgift om 0,2 procentenheter tfor löntagarfondernas verksamhet).

2) Höjning till 24 500 den 1/7

Tabell 8. Värdepappersportföljer per 31.12 respektive år, Mkr

1985 1986 1987

Innehav av obligationer, partialbevis och förlagsbevis:

Nominellt 193 693,5

Anskaffningsvärde 192 951,4

Marknadsvärde 178 860,3

211 450,8 232 949,9

211553,9 232 267,7

203 866,4 226 007,2

Fjärde fondstyrelsen årsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

1987 i sammandrag

• Fondens grundkapital (dvs summan av de belopp som tilldelats fonden sedan

dess tillkomst 1974) har ökat med 200 mkr under året till 2.350 mkr. Därmed har fonden lyft hela det belopp riksdagen hittills beviljat.

• Fondens tillgångar, upptagna till marknadsvärden, uppgick vid årsskiftet till
11.7 mdr, vilket innebär att tillgångarna — trots kapitaltillskottet — pga

kursnedgången minskat något under 1987. Värdepappersportföljens marknadsvärde var vid årsskiftet 10.4 mdr.

• Fonden köpte under 1987 värdepapper för 1.9 mdr och sålde värdepapper för

1.7 mdr. Totalt nettoplacerades drygt 200 mkr.

• I nyemissioner placerades 395 mkr, varav 169 mkr i icke börsnoterade företag.

I andrahandsmarknaden nettosålde fonden aktier för drygt 250 mkr.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra,

Volvo, ASEA, SCA och Electrolux, som med ett sammanlagt marknadsvärde på

3.800 mkr mofsvarde 36% av portfölj värdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag ökade med 235 mkr under 1987.
Med ett ssunmanlagt anskaffningsvärde av 576 mkr svarade dessa företag för 5%

av fondens tillgångar vid årsskiftet.

• Pä grund av aktiekursutvecklingen upfylldes inte reglementets resultatkrav
att bibehålla grundkapitalets realvärde och betala 3% direktavkastning på detta.
Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden emellertid med bred marginal

— närmare 7.000 mkr — överträffat detta resultatkrav.

• Aktiekurserna sjönk under 1987 med 8%. Index för fondens aktieportfölj
sjönk i ungefär samma takt, trots att kurserna för de för fonden viktigaste

företagen — stora företag i allmänhet, verkstadsföretag och kemiföretag — utvecklades väsentligt sämre än totalindex.

• Till ny verkställande direktör med tillträde i början av 1988 utsågs bankdirektör Bertil Daitielsson.

VD-översikt

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Efter att ha varit VD för fjärde AP-fonden i närmare nio år skriver jag härmed min sista VD-övcrsikt. Det känns då naturligt att föra fram några synpunkter på ulvecklingen av den svenska riskkapitalmarknaden och att redovisa några erfarenheter jag gjort.

När jag tillträdde min befattning 1979 låg aktieindex pä nivån 120, den registrerade aktieomsättningen under året blev några få mdr och nyemissionsvolymen ca 600 mkr. I dag ser siffrorna ganska annorlunda ut. Totalindex för aktier låg vid del senaste årsskiftet — efter ett kraftigt kursfall i slutet av året — kring 830. 1987 var aktieomsättningen pä börsen 125 mdr och nyemissionsvolymen 5.6 mdr (plus 2.8 mdr i emissioner av icke officiellt noterade företag). Storföretagen kunde göra nyemissioner pä miljardbelopp, och antalet noterade företag hade genom nyintroduklioner fördubblats. 1987 hade fondens värdepappersportfölj elt marknadsvärde på 10.4 mdr med elt övervärde gentemot anskaffningsvärdet på 4.9 mdr. 1979 var marknadsvärdet 1.1 mdr med ett undervärde pä inemot 100 mkr.

Det är alltså en dramatisk utveckling som ägt rum, både i fondens omvärld och i fonden och som tog sin början 1980, dä aktiemarknaden vaknade till liv.

Jag har många gånger i fondens årsberättelser och delårsrapporter påpekat att aktieförvaltning i en institution av fjärde AP-fondens typ är en verksamhet med långsikliga mål och att resultatet måste mätas över en längre tidsperiod. Jag har också med exempel illustrerat osäkeriieten i kortsiktiga resultatmätningar. Att jag nu återigen gör delta påpekande är inte för att försöka ursäkta vad som kan te sig som ett "dåligt" resultat för fonden 1987.

Resultatmätningar för år eller tom delar av år för olika aktieförvaltare får en framträdande plats i nyhetsmedierna, ibland med ganska drastiska kommentarer. Inte minst m h t investmentbolag och aktiefonder, som har delägare som fattar placeringsbeslut bl a på grundval av sådana uppgifter, känns det angeläget att man finner mer rättvisande mätmetoder. Jag vet inte hur dessa metoder ser ut. Kanske skulle man kunna överbrygga konflikten kort/lång period med någon form av rullande eller glidande flerperiodsresultat som ger ett riktigare perspektiv på verksamhelen. Det känns naturligtvis tillfredsställande att kunna konstatera atl i del långa perspektivet — sedan fondens tillkomst 1974 — fonden har "slagit index" med en ganska bred marginal.

Den starka ökningen av omsättningsvolymen på börsen innebär att vi nu fått en väl fungerande andrahandsmarknad. Också under perioder av starkt sälj-tryck under senare år (som t ex i oktober 1987) har marknadslikviditeten (dvs marknadens förmåga att utan stora kursrörelser hanlera stora utbuds- oeh efler-frägevolymer) varit god.

Fonden har sedan nägra år sökt bidra till att förbättra marknadslikvidiieten genom tidvis ganska omfattande "arbitrageaffärer" (mellan olika aktieslag, fria resp bundna aktier, aktier i olika bolag med samma verksamhet etc). Genom dessa affärer — som utnyttjar tillfälliga kursförskjutningar mellan olika aktier och ofullkomligheter i marknaden — ökar fonden avkastningen på portföljen. Det förhållandel att fon-

den inte är skattepliktig gör att den har större förutsättningar än flertalet andra större institutioner att göra arbitrageaffärer.

Marknadslikviditeten spelar stor roll också i den fortgående internationaliseringen av aktiehandeln och för Stockholmsbörsens möjligheter att hävda sig som primär marknadsplats för svenska aktier. Internationaliseringen av aktiehandeln bör rimligtvis leda till en effektivisering av börsverksamheten och därmed till lägre kostnader för riskkapitalet (tillgången till utländska placerare har haft betydelse för flera viktiga svenska företag). Internationaliseringen har naturligtvis inte bara fördelar. Störningar på en marknad fortplantas snabbt och direkt till andra marknader och inte bara som tidigare stämningsmässigt.

I traditionella beskrivningar av aktiemarknaden brukar man betona vilken betydelse denna har för de noterade företagens riskkapitalanskaffning. Sambandet är inte utan vidare uppenbart, fiandeln i redan ulelöpande värdepapper brukar av sina belackare beskrivas som någon form av gycklarnas marknad, där papper enbart byter ägare till i realiteten ointressanta priser. Här är inte rätta platsen att presentera en uttömmande beskrivning av andrahandsmarknadens betydelse för nyemissionsmöjlighetema, men jag vill erinra om att vi under en följd av år i fondens årsredovisning illustrerat den nära samvariationen mellan kursnivåer och emissionsvolymer.

Börsäret 1987 erbjuder elt konkret och i detta sammanhang intressant exempel på vad tillgången till en fungerande aktiemarknad betytt för ett förelag. Inter Innovation, som börsnoterades så sent som i april 1987, förvärvade senare samma år etl stort amerikanskt företag, Le Febure. En del av köpeskillingen pä 435 mkr borde m h t den nya koncernens soliditet finansieras genom en nyemission på ca 180 mkr på marknaden. Denna genomfördes i oktober. Även om f j ärde AP-fonden 1982 satsat 25 mkr (ett för den tiden och i synnerhet i förhållande till bolagels storlek mycket betydande belopp) i Inter Innovation och bolaget dessutom haft Skandia som aktieägare är det knappast troligt att förvärvet av Le Febure — med allt vad detta betyder för Inter Innovations framtid — kunnat genomföras om bolaget alltjämt varit onoterat. Jag tycker att detta exempel pä ett "riktigt" utnyttjande av marknaden är så myckel mer glädjande som det gynnsamma börsklimatet under senare är i mänga fall utnyttjats för rent finansiella ändamål utan betydelse för näringslivets utveckling.

Exemplet Inter Innovation ger mig anledning att uttrycka glädje över utvecklingen av fondens engagemang i onoterade företag. Detta är en verksamhel som startade 1980, och där jag känner att fonden kanske gjort och kan göra större "nytta" än i fråga om de stora, noterade företagen. Jag har beskrivit fondens verksamhet på detta omräde relativt utförligt i den följande redovisningen för 1987.

Den som satts alt förvalta ett samhälleligt ägt kapital kan inte undgå alt påverkas av den stundtals mycket hätska debatten kring offentligt ägande kontra enskilt ägande. Jag har som chef för fjärde AP-fonden knappast känt mig som en av den klassiska svenska bland-

3 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

ekonomins dödgrävare. I det många gånger nära samarbetet med andra (i slutändan privatägda) institutioner —och för övrigt också med företrädare för enskilda aktieägare och representanter för de anställda — har jag känt att fonden har haft en viktig rol! att spela. Styrkan hos fjärde AP-fonden är i detta sammanhang dess oberoende av olika makt- och inflytandegrupperingar i samhället. Jag utgåiifrån att detta oberoende skall kunna bestå.

Jag tror att en stor del av konflikten offentligt contra enskilt ägande beror på att man inte skiljer på ägandet och ägarrollen. Frågan om enskilt eller kollektivt ägande är en politisk fråga, och där kan man beroende på sina politiska värderingar ha olika meningar — och förfäkta desa med all frenesi. När det gäller ägarrollen borde meningsskiljaktighetema kunna vara mindre. Här låter verkligheten sig knappast beskrivas i termer av svartyvitt utan snarast som en giåskala. Man kan inte hävda att fjärde AP-fonden (eller för den delen etl försäkringsbolag) generellt sett är en "dålig" ägare som sviker sitt förvaltaransvar därför att del inte i bakgrunden finns ett privat ägande eller en börsnotering som ger ett mer eller mindre ögonblickHgl utslag för marknadens förtroende resp brist på förtroende. Lika litet gär det att hävda att ell privatägt företag eller en noterad institution generellt sett är en "bra" ägare. Jag skulle kunna citera flera exempel; ett sådant är händelseförloppet kring den s k midnattsraiden i Sandvik, då fonden medverkade till att byta ul styrelse och företagsledning.

Ett framträdande drag i utvecklingen på aktiemarknaden under den tid som denna översikt omfattar är den tilltagande instilulionaliseringen av aktieägandet. Hushållen äger en mindre andel av de börsnoterade aktierna än t ex på 60- och 70-talen (fast av ett många gånger högre börsvärde). Man kan beklaga denna utveckling, men man kan också konstatera atl den är en oundviklig följd av kapitalbildningsmekanismen (pch skattesystemet) i samhället. Återigen talar vi om den politiska kontroversen enskilt/kollektivt ägande. När man utifrån sina politiska värderingar belräffande ägandet anser att instilulionaliseringen av aktiemarknaden leder lill en icke önskvärd maktkoncentration tror jag emellertid inte att slutsatsen är riktig. Särskilt om man menar att botemedlet mot maktkoncentration är en vidgning av det individuella ägandet—om detta kan åstadkommas — gör man sig skyldig lill ett felslut. I själva verket skulle ett spritt enskilt ägande leda lill en ökad maktkoncentration. 10.000 individuella aktieägare som — på bolagsstämmor eller på annat sätt — utövar ett rationellt ägarinflytande är en utopi. En förutsättning för mitt resonemang är naturligtvis alt vi har en mångfald av institutioner, som representerar olika intressen. För att undvika missförstånd vill jag gärna påpeka atl jag personligen gärna ser ett ökal enskilt ägande, sä att fler människor får del i näringslivets ulveckling och förståelse för dess villkor. Men detta är min politiska värdering av ägandet, som inte har med ägarrollen att göra.

Frägor kring ägarförhållandena i näringslivet är ingalunda nya och får från lid till annan förnyad aktualitet. Studieförbundet Näringsliv och Samhälle har sedan

1985 ägnat ett betydande intresse åt ägandet och ägarrollen. SNS insatser är så vill jag förslår långt ifrån avslutade, men den enda absolut säkra slutsats man hittills kunnat dra är att det Bnns en ägarroll och att det är viktigt för näringslivets utveckling hur den utövas.

Etl drag i aktiemarknadsbilden, särskilt åren 1983-85, har varit emissioner, introduktioner och aktieköp som lett till ett ökat korsägande de börsnoterade företagen emellan. Jag hyser sedan flera år den uppfattningen att dét är till nackdel för företagen om ägarrollen genom korsägande elimineras eller väsentligt försvagas och därmed övertas av slyvelsen/företagsled-ningen. Till skillnad mot en annan väg att cementera företagsstrukturer — aktier med högre rösträtt — är korsägandet någonting som kan införas när som helst, och det är ofta oklart för övriga aktieägare vem som i sista hand spelar ägarrollen och på vilka bevekdsegrunder. Jag har på olika vägar försökt påverka attityderna till korsägandet, dock utan märlcbar framgång. Det har därför känts tillfredsställande all fonden åtminstone i något fall kunnat aktivt medverka till att bryta upp ett korsägande.

Till sist skulle jag vilja beröra ett annat område som varit viktigt för mig, nämligen etikfrågorna. Lagstiftningen mot missbruk av särskild information på aktiemarknaden har successivt skärpts, och det är sannolikt att den inom kort också kommer att omfatta den kategori av aktörer på marknaden jag själv tillhör, pdrtfölj-förvaltama. Denna utveckhng är välkommen, men det är uppenbart atl lagstiftningen aldrig kan hålla jämna steg med människors uppfinningsrikedom när det gäller att tillgodose sina egna ekonomiska intressen. Vad som gång på gång förvånat mig är "etablissemangets" tolerans gentemot personer som uppenbart förbrutit sig mot god sed och anständighet på detta omräde — lät vara alt man hållit sig inom de formella gränser som en otillräcklig lagstiftning dragit upp. Jag talar inte för någon form av privatjustice. men jag finner det uppseendeväckande att näringslivet inte på de vägar som trots allt står till buds markerar atl ett sådant beteende är oacceptabelt. För den som bekänner sig till marknadsekonomin och gärna vill tro på dennas självläkande förmåga har delta varit en av de stora besvikelserna.

Stockholm i februari 1988

—-3q;(W

Sten Wikander

Skr. 1987/88:174 Bilaga 2

Riskkapitalmarknaden 1987

Det gångna året blev mycket händelserikt pä den svenska riskkapitalmarknaden. Främst koncentrerades intresset pä den dramatiska kursutvecklingen för aktier och optioner. Till märkeshändelserna hörde också att emissionsvolymen pä den svenska marknaden steg till en historiskt sett mycket hög nivå. Mer i skymundan pågick och pågår dessutom utredningar som långsiktigt kan få en utomordentligt stor betydelse för marknadens utveckling, organisation och regelverk.

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1985 och 1986 (högsta resp lägsta noteringar månadsvis) samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna veckovis 1987. För att underlätta jämförelser är såväl totalindex som branschindexserierna omräknade till basen 100 vid ingången av 1987.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKUNG 1985-87

1985 1986 1987 VECKA 10

Under året sjönk totalindex med drygt 8% (föregäende år -(-51%). Kurstendensen var emellertid synneriigen växlande under årets gång. Den nedåtgående trend som registrerades i slutet av 1986 förstärktes i etl kursfall pä 14% under de fyra första veckorna av 1987. Därefter steg kurserna nästan oavbrutet och periodvis under hausseartade förhållanden för alt nå en högstanotering hittills (totalindex; 1237) den 8 oktober, närmare 60% högre än lägstanoteringen i januari. Frän kulmen i oktober sjönk kursnivån fram till årsskiftet

med 33%i under inledningsvis baisseartade förhållanden.

Den senaste femårsperioden, som inkluderar tre goda och två dåliga år av kursutveckling, visar en genomsnittlig indexuppgång på 20% per år. Exkluderas det första året —1983—som också var del bästa, begränsas indexuppgången till mera måttliga 11%. I det perspektivet är alltså den svenska börsen på väg tillbaka till en mer normal kursutveckling. Det är först när åttiotalets inledande exceptionella kursuppgång in-

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

räknas som kurserna stigil mycket. Men då var också utgångsläget hell annorlunda med en mycket begränsad marknad och en överlag låg värdering av de börsnoterade företagen. Periodvis värderades börsbolagen under slutet av sjuttiotalet lill i genomsnitt hälften av det justerade egna kapitalet, till stor del beroende på låg lönsamhet hos företagen.

Branschutvecklingen under 1987 var oenhetlig och tendenserna från 1986 förstärktes ytterligare. Faslighels- och byggbolagen uppvisade ånyo den bästa kursutvecklingen, -I-16%. Bättre än totalindex utvecklades såväl gruppen Övriga förelag (-(■ 11%) som För-valtningsbolagen (-5%) för andra året i rad. Spegelbilden av ovanslående förhållande var atl både Kemisk industri (-12%) och Verkstäder (-22%) åter tappade jämfört med totalindex. Dessa båda senare branscher är överrepresenterade i fondens portfölj.

För enskilda aktier var utvecklingen givetvis än mer skiftande. Etl genomgående drag var atl de 16 mest omsatta aktierna och framför allt de större exportin-riktade företagen i regel visade en betydligt sämre kursutveckling än genomsnittet. Kraftbolagen, som inryms i gruppen Övriga företag, fick under årel en relativt god kursutveckling.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs (A:I och A:II-listoma) sjönk från 141,7 mrd 1986 till 124,6 mrd 1987. Eftersom omsättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomponent är om-sällningshastigtielen ett väl så intressant mått på affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas numera varje månad av fondbörsen och definieras som månatlig omsättning uppräknat till årsbasis i förhållande till periodens utgående börsvärde. Den månadsvis beräknade omsättningshastigheten verkar ha stabiliserats på en nivå i underkant av 30% från och med andra halvåret 1986. Under första halvåret 1986 — innan omsättningsskatten pä aktier fördubblades — registrerades en omsättningshastighet på närmare 50%, vilket var den högsta registrerade hittills vid Stockholms fondbörs.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier sjönk lill 22,5 mrd (35,2 mrd). Om man jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrerade omsättningen, så sjönk denna relation markant till 9% (12%). En än mer oroväckande tendens är all Stockholms fondbörs andel av aktie-omsättningen i svenska aktier på samtliga marknader sjunker. Londonbörsen, som uppskattas svara för närmare 2/3 av handeln i svenska aktier utomlands, publicerar numera omsättningen uppdelad på olika aktier, varför grova uppskattningar av den totala ullandsom-sätlningen kan utföras. Det visar sig all omsättningen i vissa fria aktier i svenska bolag utomlands åtminstone periodvis är mångdubbelt högre än för motsvarande aktie i Stockholm. För de fria aktierna i några företag är omsättningen till och med avsevärt högre i utlandet än om man summerar omsättningen för motsvarande företags samtliga aktieserier i Sverige. Den från svensk synpunkt oroande innebörden av detta är att primärmarknaden för dessa aktier tenderar att flyttas från Stockholm till i första hand London. I fjol registrerades också en omsvängning av

gränsflödel. Sålunda netloimporterades svenska aktier lill ett värde av 4,2 mrd jämfört med en nettoexport pä 2,3 mrd 1986.' Importlrycket nådde sin kulmen i samband med kursnedgången i oktober.

Oplionshandeln fortsatte att utvecklas. Under året introducerades standardiserade säljoptioner i aktier och antalet noterade köpoptioner utökades ytterligare. Det sammanlagda antalet omsatta aktieoptionskontrakt på de båda handelsplatserna — SOFE och OM—steg marginellt till 2,2 milj (2,0 milj), men mätt i kronor sjönk omsättningen avsevärt till 2,9 mrd (4,4 mrd). I stället sökte sig marknadens aktörer till index-optionerna, vilka introducerats i december 1986. In-dexoptionsmarknaderna omsatte drygt 12 mrd under sitt första hela verksamhetsår. Kursfluktuationerna för de finansiella derivaten blev våldsamma. Anmärkningsvärt är att stora förluster under året i hög grad drabbat de direkta aktörerna på marknaden, dvs banker och andra fondkommissionärer. Handelns organisation och regelverk har ifrågasatts och utreds för närvarande av myndigheterna.

Även förde inlernationella aktiemarknaderna utgjorde oktober en brytpunkt. Fram till dess kunde avsevärda kursuppgångar registreras vid samtliga större internationella börser med undantag för Frankfurt. På grund av börsoron under årets sista kvartal begränsades dock uppgången i världsindex — tidskriften Morgan Stanley Capilal International Perspectives index, som mäter kursrörelserna för närmare 1.400 aktier i 19 länder — till 14% (40%). Det bör dock betonas atl della världsindex är dollarbaserat. Eftersom dollarutvecklingen under 1987 var svag, överdriver detta index starkt kursutvecklingen i lokal valuta. I grova drag kan sägas att mätt i lokal valuta från årsskifte till årsskifte föll de flesta europeiska börser med undantag för Madrid och London, medan Japan uppvisade en begränsad uppgång och New Yorkbörsen stod stilla.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval viktigare utländska börser mätt i lokal valuta för 1986 och 1987. Dessutom är indexutvecklingen under fjärde kvartalet inlagd för att i någon mån illustrera fjolårels kursrörelser. Den dollarbaserade världsindexutveck-lingen under 1987 återges också i diagrammet.

Alt i efterhand söka förklara kursutvecklingen på den svenska aktiemarknaden under ell år méd så kraftiga kursrörelser som 1987 låter sig inle göras i etl steg. Året kan, som framgått tidigare, delas i Ire olika faser; kursnedgången i januari, den åtminstone periodvis hausseartade tendensen fram lill oktober och det mycket kraftiga kursfallet under årets sista månader.

Den första fasen inleddes redan vid månadsskiftet

oktober/november 1986 och kursfallet 19% på

knappt tre månader — får betecknas som kraftigt, särskilt som perioden kring årsskiftet traditionellt brukar resultera i en kursuppgång. Troligen kan nedgången, som inte hade någon motsvarighet utomlands, lill slor del förklaras av de successivt stigande marknadsräntorna. Flera aktörer räknade säkert också med atl en stor del av skattefondsparandet skulle lösas in när fondandelarna blev fria vid årsskiftet. Så blev dock inle fallet utan endast 15% av fondandelarna löstes in.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

KURSUTVECKUNGEN IOLIKALANDER

DIAGRAM 2

100%-

HaUr UtvecMing Halér \«i1dslrxjex-

1987 4 kvartalet 1988 utveckling

1967 1987

25%-

-25%'

31.12.	31.3.	30.6.	30.9.	30.12
86	87	87	87	87

Under den andra fasen kom helt andra faktorer i förgrunden. Först kan konstateras att den likvidilelspå-spädning som skett under en längre tid såväl i Sverige som internationellt nådde sin kulmen vid årsskiftet. Den lätta penningpolitiken i OECD-länderna i kombination med den lägre inflationslakt, som följde av bl a fallande oljepriser, ökade markant utbudet av pengar under perioden 1984-1986 och räntelägel drog sig successivt ned internationellt. Slora valutakursförändringar ökade osäkerheten och hämmade därmed investeringsviljan i den reala ekonomin. Penning-mängdsöverskottet sökte sig därför till de finansiella marknaderna och förstärkte därmed den starka kursutvecklingen på aktiemarknaderna.

Troligen accentuerades kursrörelserna ytterligare av den tilltagande internationaliseringen av kapitalmarknaderna. Kapitalflödena har blivit allt lältrörligare och informationsspridningen sker momentant och globall till ett allt större antal marknadsaktörer Relativ värdering används i ökad omfattning vid jämförelser mellan olika aktiemarknader. Men om högt värderade aktier i omvärlden används som argument för höga aktiekurser på hemmamarknaden förstärks kursrörelserna tvärtemot den utjämning som teorin anger skall inträffa.

En ytterligare förklaringsfaktor till kursuppgången är att industrikonjunkturen successivt förstärktes under året. Det gäller speciellt för Sverige, men även för t ex USA och Japan.

När aktiemarknaden kulminerade i oktober hade de svenska företagen nått en exceptionellt hög värde-ringsnivä i ett längre perspektiv. Företagen värderades lill i genomsnitt drygt 150% av justerat eget kapital. Del innebär alt aktiemarknaden diskonterade en lönsamhet klart över förränlningskravel under många år framöver.

Det är intressant att i efterhand notera all de internationella räntemarknadema redan under första halvåret började kantra och visa en stigande tendens. Men i stället för den successiva förändring som kännetecknade ränteförväntningama kom omsvängningen snabbi och häftigt på aktiemarknaderna.

Under den andra veckan i oktober kom ell par motsägelsefulla uttalanden från den amerikanska administrationens sida beträffande räntepolitiken och valutautvecklingen samtidigt som nya svaga siffror över handelsbalansens utveckling offentliggjordes, varvid den långa räntan kröp över 10%. New Yorkbörsen reagerade mycket negativt och den amerikanska dollarn försvagades.

När de finansiella marknaderna öppnade på måndagen den 19 oktober förstärktes dollarfallet och aktiemarknaderna föll mycket kraftigt. Förtroendet för utvecklingen av den amerikanska ekonomin erodera-de. På samma sätt som aktiekurserna följt varandra i uppgången spreds kursfallet lavinartat över aktiemarknaderna internationellt.

Under måndagen föll kurserna med 22% pä New Yorkbörsen. Därmed inträffade större delen av korrigeringen på den amerikanska marknaden under en enda dag. För Stockholmsbörsens del blev den omedelbara nedgången mindre djup. Efter etl mera utdraget händelseförlopp avstannade kursfallet i Stockholm först när kurserna fallit mer än på de flesta andra inlernationella börser. Fram till årsskiftet sjönk kursnivån med en tredjedel. En förklaring till denna reaktion är att del internationella börskapitalet efter kursfallet i första hand sökt sig tillbaka till sina respektive hemmamarknader. Likviditeten på Stockholms fondbörs under den dramatiska perioden var god, vilket får anses ha stärkt börsens goda renommé internationellt.

Möjligen har de interna svenska s k marknadstekniska faktorerna förstärkt kursrörelserna vid Stockholms fondbörs ytterligare. Del ovan nämnda netloinflödel av aktier från utlandet var inte särskill stort i jämförelse med t ex allemansfondernas inflöde av nytt kapital och löntagarfondernas nyplaceringsbehov. Sannolikl bidrog den successivt stigande kursnivån till alt öka företagens nyemissionsbenägenhet, viket under andra halvåret ledde till en hög efterfrågan på nyll eget kapilal.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt noterade företag steg under året till 5,6 mdr (4,4 mdr). Härav uppgick nyemissionerna till 3,8 mdr, vilkel var marginellt mer än 1986. En väsentlig skillnad är att praktiskt tagel alla nyemissioner 1987 skedde med företräde för de gamla aktieägarna, medan de till utlandet riktade nyemissionerna föregående år svarade för två tredjedelar av nyemissionsvolymen. 17 (16) bolag introducerades på A- och OTC-listorna till elt

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

sammanlagt belopp tiv 1,8 mdr (0,5 mdr). Del bör observeras att ytterligare 2,8 mdr emitterades av icke officiellt noterade bolag exklusive de till företagsledningar och anställda riktade emissionerna av främsl konverteringslån. Därmed närmade sig den totala emissionsvolymen rekordnivåerna från 1983 och 1984. Del innebär atl det på den svenska marknaden placerade beloppet i fjol troligen tangerade den högsta nivån hittills eftersom utlandets andel av emissionerna tidigare varit betydande.

Under 1987 tillfördes Stockholms fondbörs 8 (14) nya bolag. 11 (24) bolag avfördes på grund av uppköpserbjudanden och ell bolag avregistrerades efter beslut av börsstyrelsen. Antalet OTC-noterade företag ökade med ett sedan listan tillförts 9 (6) nya bolag och 8 (5) avförts från notering.

När man summerar 1987 kommer av naturliga skäl kursutvecklingen i förgrunden eftersom svängningar-

na varit så exceptionella. En helt annan typ av händelser som sannolikt får stor belydelse på lång sikt är all osedvanligt många utredningar och liommiltéer för närvarande utreder frågor som såväl direkt som indirekt berör den svenska riskkapilalmarknaden.

Ägarutredningen behandlar ägar- och inflytandefrågor i näringslivel. Flera betydelsefulla skalteutred-ningar går in i sitt slutskede. Värdepapperslös handel förbereds för både aklie- och penningmarknaden. Stockholms fondbörs har formulerat ett nytt inregi-streringskontrakt, som ställer högre krav på företagens informalionsgivning. Fondbörsen förbereder också elt nytt automatiserat handelssystem som kommer att ställa nya krav på handelns organisation och regelverk. Principiellt viktiga frågor, som rör marknadernas spelregler och etik, berörs också av olika utredningar. Här ligger allmänhetens långsiktiga förtroende för riskkapitalmarknaden i vågskålen.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Fonden 1987

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

Fjärde AP-fonden har inle någon automatisk medelstillförsel. För atl fonden skall få ytteriigare pengar måste regeringen (oftast efter framställning från fondstyrelsen) föreslå riksdagen att höja gränsen för del högsta sammanlagda belopp som får föras över till fjärde fondstyrelsen. Riksdagen har vid fem tillfällen under fondens historia gjort detta. Det senaste beslutet fattades 1984 och innebar atl rambeloppet fastställdes till 2.350 mkr. Sedan 200 mkr lyfts i december 1987 har fonden ulnytljat hela detta rambelopp.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskollen, uppräknade med konsumentprisindex fram t o m december 1987) uppgår till 4.588 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav på 3% direktavkastning lill första-tredje AP-fonderna.

De pengar som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har investerats dels i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper och — i begränsad omfattning, jfr sid 13 — utländska värdepapper), dels i likvida medel.

Det totala antalet värdepappersaffärer minskade från ca 1.200 till ca 950, samtidigt som antalet affärer i utländska aktier ökade från drygt 150 lill över 250. I courtage har fonden betalat sammanlagt drygt 9 mkr (11.5 mkr) och i omsättningsskatt ca 27 mkr''(ca 26 mkr). Fonden har gjort affärer med 21 svenska och 3 utländska mäklare. Ett åttiotal affärer, motsvarande drygt 20% av den svenska affärsvolymen, har varit direktaffärer utan anlitande av mäklare.

Vid slulet av 1987 ingick totalt 68 företag (62 företag) i fondens svenska portfölj. Anlalet noterade förelag har ökal med netto Ire och antalet onoterade företag likaledes med netto tre.

			Antal	företag
	Noterade		Icke noterade		Summa
	1987	1986	1987	1986	1987 1986
Enbart aktier	41	39	14	15	55 54
Aktier och
konverterings-
eller
optionslån	2	,1	11	6	13 7
*Övrigt'**	-	-	-	I	1
Summa	43	40	25	22	68 62

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1987 har sammanfattats i följande tabell med jämförelsetal för 1986 (belopp i mkr);

Ulöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid årsskiftet aktier i 16 utländska företag, varav 4 engelska, 5 japanska och 7 amerikanska (jfr sid 26).

		KÖP	FÖRSÄLJNINGAR		NETTO-
					PLACERINGAR
			(marknadsvärden)		(likviditetseffekt)
	1987	1986	1987	1986	1987	1986
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade''
1 nyemissioner	226	51	-	-	226	51
i andrahandsmarknaden	1.236	2.055	1.490	1.947	-255	107
onoterade
1 nyeimssioner	169	145	-	-	169	145
övrigt	117	6	37	67	80	-61
	1.747	2.257	1.527	2.014	220	243
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	162	76	175	84	-12	-8
TOTALT	1.909	2.333	1.702	2.098	208	235

([ovanstående tabell liksom i några tabeller t det följande förekommer det an ensumma pä grund av avrundningar inte överensstämmer med summan av delposterna.)

Fondens totala nettoköp av värdepapper 1987, 208 mkr, var av samma storleksordning som 1986 (235 mkr). Omsättningen i värdepappersportföljen var lägre än under 1986. Dessa förhållanden kommenteras närmare i det följande.

' Börsnoterade eller på annat sätt dagligen noterade.

' Courtage och omsättningsskatt har liksom tidigare lagts till an skaffningsvärdet för köpta värdepapper och dragits ifrån köpeskillingen för sålda värdepapper.

' Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl formellt uppdelade på wi juridiska personer. 1 tabellen liksom i det följande redovisas sådana fall som ett företag.

' Enban optionslån.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1987 på följande sätt:

Engagemang,	Antal	Totalt
mkr	företag	belopp	Procent
>250	12	6.594	63.2
*100250**	15	2.655	25.5
*50100**	9	615	5.9
*10 50**	18	504	4.8
*5 10**	4	30	0.3
< 5	10	32	0.3
	68	10.431	100

Den största storleksgruppen, engagemang över 250 mkr, har under 1987 minskal sin andel av portföljvärdet från tre fjärdedelar till knappt två tredjedelar. Denna minskning är inte elt uttryck för en slralegiför-ändring hos fonden utan en följd av kursutvecklingen. De största engagemangen återfinnes naturligt nog huvudsakligen inom gruppen 16 mest omsatta aktier på börsens A:I-lista, som under 1987 haft en svagare kursutveckling än övriga företag, vilket medfört all några av dem "halkat ned" i nästa storleksgrupp. De tvä största storleksgrupperna sammantagna (dvs där fondens engagemang överstiger 100 mkr per företag) motsvarar oförändrat inemot 90% av portföljvärdel. Dessa engagemang är för fonden strategiska i den meningen att kursutvecklingen för dessa aktier är avgörande för utvecklingen av fondens värdepappersportfölj. Några placeringar som är strategiska i betydelsen atl de utgör en del i en fast ägargruppering har fonden inte.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersponfölj framgår av följande tabell.

Fondens portfali			Marknaden'>
Bransch	1987	1986	1987	1986
Verkstäder	38	41-	29	34
Kemisk industri	20	22	10	11
Skogsindustri	9	9	12	13
Fastighets-och
byggföretag	9	6	15	12
Handelsföretag	2	2	3	4
Rederier	-	• -	0	0
Utvecklingsbolag	3	3	2	2
Förvaltningsbolag	3	2	13	13
Övriga företag	16	15	16	12
	100	100	100	100

Förändringarna 1987 i branschsammansältningen av portföljen är ganska små. I fråga om den dominerande

branschen, verkstadsföretagen, sammanhänger minskningen helt med en ogynnsammare kursutveckling för dessa förelag (jfr med verkstadsföretagens marknadsandel). Ökningen av andelen fastighels-och byggföretag beror dels på reellt ökade engagemang, dels på en gynnsam kursutveckling. Någon stralegiförändring hos fonden i vad avser branschmässig fördelning av portföljen kan man inte tala om.

Det är knappast överraskande alt de reella förändringama under ett enda år i den branschmässiga sammansättningen av en så stor värdepappersportfölj som fondens är små. Även om man m h t bedömningar av marknadsutvecklingen skulle vilja förändra portfölj-strukturen är ledtiderna på grund av portföljens storlek (och storleken av de enskilda engagemangen) mycket långa.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsenlligl högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag) med tillsammans drygt 60% av portföljvärdet jämfört med drygt 40% för marknaden, Ä andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaktier i fonden mycket låg jämfört med branschens marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt betydligt lägre än marknadens.

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för fondens grundfilosofi att — inom ramen för det långsiktiga avkaslningsintresset, som är del primära målet för fondens verksamhel — bidra till en vidareutveckling av svenskt näringsliv Också om man i ett längre perspektiv mäter fondens över- resp underrepresentation i olika branscher finner man atl denna grundläggande inriktning bestått.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden (branschmässigt, anlal förelag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en betydligt större spridning. Koncentrationen aren medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer "indexneutral" portfölj. Å andra sidan innebär koncentrationen ett högre risklagande. Under 1987 har koncentrationen på förelag givil ett gott utfall. Medan såväl de slörsla företagen (som fonden med nödvändighet måsle salsa på) som grupp betraktat som de branscher som dominerar fondens portfölj indexmässigt utvecklats betydligt sämre än totalindex slår sig etl index för fondens portfölj väl jämfört med totalindex.

I fondens officiella balansräkning är värdepappersinnehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till anskaffningsvärden uppgick dessa till totalt 912 mkr (1.071 mkr). Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden utgöres av netto realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet ökat med 819 mkr (1.251 mkr) till 5.554 mkr.

'' Veckans Affärers branschindelning, exkl banker och försäkringsbolag (som fonden inte fär äga aktier i).

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1987 på en nivä som var ca 25% lägre än under 1986. Affärerna i andrahandsmarknaden har minskat ocksä i relation till den officiella börsomsättningen och motsvarade drygl 1% av denna jämfört med 1.4% 1986. Del bör då observeras atl mätt med portföljvärdet i förhållande till börsvärdet av den för fonden tillgängliga marknaden är fondens andel inemot 3%. Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger alltså betydligt under genomsnittet för marknaden. Ändå finns del, som berördes relativt utförligt i föregående årsredovisning, goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen även för en långsiktig placerare.

Fonden har under 1987 medverkat till börsintroduktion av ASEA i Danmark genom all ställa fria B-aktier lill förfogande för spridning på marknaden. I samband härmed har motsvarande köp av A-aktier gjorts.

En betydande del av omsättningen består av arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. I dessa affärer utnyttjar fonden dels tillfälliga kursförskjutningar mellan olika aktier i ett och samma bolag (eller olika bolag med samma verksamhel), dels ofullkomligheter i marknaden och söker därigenom öka avkastningen pä portföljen. Samtidigt bidrar fonden till att effektivisera marknaden och alt förbättra dess likviditets-skapande funktion. Också arbitrageaffärema, vilkas omfattning i hög grad påverkas av marknadsmöjligheterna, har minskat i volym; ca 650 mkr köp resp försäljningar jämfört med ca 1.2 mdr 1986.

Som exempel på en enskild större affär kan nämnas fondens försäljning av hela sitt innehav av A-aktier i Ericsson och köp av B-aktier för ett belopp motsvarande försäljningslikviden.

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1987 satsat 226 mkr, vilket är avsevärt mer än under 1986 (51 mkr). Omfattningen av deltagandet i nyemissioner påverkas i hög grad av i vad mån de företag som ingår i fondens portfölj väljer alt vända sig till marknaden för alt få riskkapitaliillskolt.

Som framgär av tabellen på sid 9 har fonden under 1987 netlosålt aktier för ca 250 mkr i andrahandsmarknaden (1986: nettoköp på drygt 100 mkr). Utfallet för året som helhet fördelar sig på kvartal som framgär av diagram 3, som också visar kursutvecklingen och utvecklingen av fondens likvida medel.

Nettoförsäljningarna inleddes redan under fjärde kvartalet 1986. Fonden hade då gjort den bedömningen alt den stigande kurstrenden skulle komma atl vända under 1987 och ökade därför likviditeten. Nettoförsäljningarna fortsatte i ökad omfattning under större delen av 1987, fram lill kursfallet i oklober. Under november och december var fonden nettoköpare i andrahandsmarknaden.

Diagrammet antyder atl fonden på ell tidigt stadium förutsåg att aktiekurserna skulle komma atl vända nedåt men att tyngdpunkten i försäljningarna lades

DIAGRAM 3

NETTOPLACERINGARI iNQEx ANDRAHANDSMARKNADEN

5 10 15 20 25 30 36 40 45 50 1967. VECKA

(Korrigerat tor SSAB)

väl tidigt. Man får då komma ihåg alt periodindelningen i diagrammet, som är föranledd av atl siffermaterialet hämtatsfrån fondens kvartalsrapporter, "skär av" en pågående affärsverksamhet på elt ganska godtyckligt sätt. Detta förhållande har påverkat särskilt fördelningen mellan första och andra kvartalet. Dessutom avspeglar totalindex inle kursutveckhngen för individuella aktier. Så t ex låg Astrakursen i början av året. när fonden minskade sitt engagemang i detta bolag, högre än senare under årel.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1 (1) Astra	950 mkr
2 (4) Volvo	808 mkr
3 (3) ASEA	770 mkr
4 (5) SCA	677 mkr
5 (2) Electrolux	595 mkr
	3.800 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för 36% av portföljens marknadsvärde. Denna procentandel har under en följd av år legat över 40. Nedgången 1987 hänger samman med de tidigare konstaterandena att dels större företag, dels verkstads- och kemiföretag indexmässigl utvecklats sämre än totalindex. Astra har — med undantag för 1984 — sedan J978 varit fondens största enskilda placering. Förändringarna i rangordningen mellan de övriga största innehaven beror i allt väsenlligl på olikheter i kursutvecklingen.

I diagram 4 illustreras förhållandet mellan fondens kapitalandel och rösträllsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. Den streckade diagonala linjen i diagrammet anger värden där andelama överensstämmer. Det är för en institution som Fj ärde AP-fon-

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

den en naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering att antalet förelag där röslrältsandelen är lägre än kapitalandelen överväger (i vissa fall finns fö röslstarka aktier inte tillgängliga på marknaden). Man kan dock i fråga om de större företagen (här definierat som de företag där fonden har ett engagemang på 100 mkr eller mer) konstatera, att anlalet företag med ungefär samma rösträllsandel som kapitalandel eller med högre rösträttsandel är lika många som antalet företag med markant lägre rösträllsandel. Till den förra gruppen hör bl a AGA, Astra, Saab-Scania, SCA, SKF, Sydkraft och Volvo, till den senare bl a Alfa Laval, Electrolux, Ericsson, Esselte, Swedish Match och Trelleborg. Uppgifter om kapital- och röst-rällsandelar i de enskilda företagen återfinnes i värdepappersförteckningen på sidorna 22-23.

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolagsstämmoåret" för fondens första verksamhetsår. 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa företag (fördelat lika på LO- respTCO-anslutna).

DIAGRAM 4

FJARDE AP-FONDENS RÖSTRÄTTS-ZKAPnALANDELAR I NOTERADE SVENSKA FÖRETAG

31.12.87, VARJE PRICK REPRESENTERAR ETT F0RET«3 (TOTAL 93)

%K/	PfTALANDeL
		•=	ENGAGEMANG > 100 MKR
15-		•=	ENGAGEMANG 6OS100 MKR ÖVRIGA ENGAGEMANG
			•
			•
10-			/ • /
5-	) •	• •	• •y
	1 •	•v	•
			%nosTnATreAM3B-
■	f-T	1 1	' 1 ' ■ ■ ' i

Grunden för rösträttsöverlålelsen är en specialbestämmelse i aktiebolagslagen. Under 1987 har rösträtt överlåtits till de anställda i 19 noterade och 1 onolerat företag.

I fråga om fondens portfölj har följande viktigare förändringar (utöver de tidigare nämnda omdisposilio-nerna av innehaven i ASEA och Ericsson) skett under årel:

• Nya företag i portföljen är Bergman och Beving, BPA, Eken (efter utbyte mot aktier i del onoterade Kooperations Invest), Gambro, Inter Innovation (efter notering, tidigare onoterat innehav), JM Bygg, Malmros (sedermera under årel försålt), Procordia och Rotlneros (efter utbyte mot aktier i Rockhammar)

• Ett antal engagemang har avyttrats: Bilspedition, Boliden. LKB (uppköpserbjudande). Rockhammar och Thorsman

• Nettoköp av aktier har gjorts i AGA. Perstorp. Pharmacia och Volvo

• Nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Andersons. Astra, ESAB, Esselte, MoDo, Saab-Scania, SKF, Swedish Match och Trelleborg

I övrigt hänvisas till värdepappersförieckningarna pä sid 22-23.

Som framgått av redogörelsen för ulvecklingen på riskkapitalmarknaden har marknaden för aktieoptioner volymmässigt visat en lugnare utveckling än under 1986. trots tillkomsten av nya tnslrument (säljoptioner). På grund av de starka kursförändringarna i de underiiggande aktierna har emellertid kursfluktuationerna på opiionsmarknaden varit myckel starka. Fonden har — främst genom utställande av köpoptioner — i mycket begränsad omfattning deltagit i denna marknad. I förhållande till fondens aktieportfölj är det fräga om närmast försumbara belopp; lösenvärdet pade berörda aktierna har normalt uppgått till 20-25 mkr Den ökade osäkerheten efter börsnedgången i oktober avspeglades inte tillräckligt i options-premierna för att uppfylla fondens avkastningskrav, och fondens aktivitet på marknaden minskade drastiskt, Oplionshandeln under 1987 har givit ett positivt utfall på inte fullt 2 mkr.

Marknadens huvudintresse har varit inriktat mot in-dexoptioner. På grund av att dessa saknar underliggande aktier (lösen av optioner sker genom aktiefondsandelar) har det ansetts atl fondens reglemente inle tillåter handel i indexoptioner'

Vid årsskiftet uteslående köpoptioner redovisas i följande tabell:

Företag Optioner

motsvarande antal aktier

Marknads- Lösenvärde värde, 31.12.87,tkr tkr

Electrolux S.OOO Skånska 2.000

945 1.400 542, 680

SUMMA

1.487 2.080

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

De underliggande aktierna ingår (med resp marknadsvärden) i fondens aktieportfölj per den 31.12.1987, och den eventuella (beroende på kursutvecklingen) skyldigheten att sälja aktierna för ett sammanlagt belopp av drygl 2 mkr redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen,''

Sedan 1984 har fonden rätt att i begränsad omfattning placera i ulländska värdepapper Ramen för dessa placeringar är 1% av det bokförda fondkapitalet, vilket för 1987 innebar ca 56 mkr. Syftet med utlandspla-ceringama är inle att söka nya marknader för fonden utan atl skaffa ell hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondkapitalels utveckling, nämligen engagemangen i stora, intemalionellt inriktade svenska förelag. Genom alt vara en intressant kund hos några få internationella mäklarfirmor får fonden tillgång till dessas analysmaterial och synpunkter på svenska företag, analyser av branscher intemationelll och av de svenska storföretagens konkurrenter samt — vilket med hänsyn lill Stockholmsbörsens ökande internationalisering är lika viktigt - del av mäklarföretagens marknadskunnande. Fonden kan i sitt agerande på den svenska andrahandsmarknaden dra nytta av denna information.

En livlig omsättning i utlandsportföljen är en förutsättning för all fonden skall vara en intressant kund hos de internationella mäklarna. Jämfört med 1986 har omsättningen fördubblats. Ökningen beror dels på de starka kursfluktualioner som förekommit under året (inte minsl på Tokyobörsen) och som föranlett affärer, dels på den kraftiga kursuppgången fram till oktober. Ulvecklingen av den ulländska portföljen illustreras i följande tabell (belopp i mkr):

1987	1986	1985
Köp 162	76	99
Försäljningar
(marknacbvärden) 175	84	84

portfölj") ca 39	ea37	ca 30
Effektiv
avkastning ca -8%**	ca 22%	ca 8%

Det direkl mätbara ekonomiska utfallet 1987 av fondens utlandsplaceringar har varit otillfredsställande. Vad som inte låter sig mätas i ekonomiska termer är

** För Fjärde AP.fonden, som rimligtvis inte kan variera andelen likvida medel annat än inom relativt snäva gränser, skulle index-optioner innebära ökade frihetsgrader vid förväntade förändringar i det allmänna kurläget.

'' Det erhållna priset för utställda köpoptioner intäktsföres först sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under "förutbetalade intäkter" i balansräkningen.

"' M h t den höga omsättningen, som försvårar medeltalsberäkningar, är portföljen här = fondens "utlandsdel". dvs värdepapper + valutakonton.

'' Utdelningar + realisationsvinster - realisationsförluster + ränteintäkter pä valutakonton ± orealiserade kursförändringar (inkl valutakursförändringar). allt i procent av den genomsnittliga ponföljen enligt not 8.

effektema på förvaltningen av den svenska portföljen, som ju är det egentliga syftet med utlandsportföljen,

I det ovissa börsläget kring årsskiftet var andelen likvida medel av utlandsplaceringama hög. Marknadsvärdet på aktieportföljen var ca 16 mkr och fördelade sig med inemot 50% på japanska aktier, drygt 35% amerikanska aktier och 15% engelska aktier.

Onoterade värdepapper

Fondens första placering i etl onolerat förelag gjordes 1980. Engagemangen på detta område har sedan dess ökat snabbt. Vid slutet av 1987 uppgick det sammanlagda anskaffningsvärdet på aktier, konverteringslån och optionslån i icke noterade företag till 576 mkr, och nettoökningen under året blev därmed inte mindre än 235 mkr En slor del av ökningen beror på etl förvärv (för 116 mkr) av aktier i SSAB Svenskt Stål AB, som omnämndes redan i föregående årsberättelse. Som framgår av nedanstående tabell har emellertid deltagande i nyemissioner av aktier och konverterings-/ optionslån svarat för etl större belopp, 169 mkr.

Av nyemissionsbeloppet utgjorde 49 mkr satsningar på nya företag och 120 mkr nytillskott till företag i vilka fonden redan tidigare var engagerad med sammanlagt 161 mkr. Dessa siffror illustrerar mycket konkret ett förhällande som ofta förbises av dem som satsat pengar i onoterade företag, nämligen att elt första engagemang kräver beredvillighet — och resurser — att satsa ytterligare pengar.

Nytillkomna icke noterade företag under 1987 är — förutom SSAB — Bio Invent, Entronbc (ett företag som utvecklat och marknadsför en datorstyrd skridskoslip; innehavet är sedermera avyttrat), ÖptiSensor, Swedish Genetic Investments (SGI), Svenska Bota och Svenska Enerek, SGI, som ägs av fonden, Investeringsbanken och SPP/AMF-P med vardera en tredjedel, äger i sin lur aktiemajoriteten i KaroBio AB, där också det amerikanska bioteknikföretaget California Biotechnology Inc ingår som ägare. Fondens insats 1987 på ca 21 mkr är förenad med ett åtagande om ytterligare ca 40 mkr och syftar till att medverka till en koncentrerad satsning på svensk bioteknik i samarbete med bl a Karolinska Institutet. Kortfattade beskrivningar av dessa förelag och av övriga onoterade företag i portföljen vid det senasle årsskiftet återfinnes på sidorna 27-28.

Större belopp bland nyemissionerna i företag som redan ingick i fondens portfölj representeras av Cent-rumlnvest (23 mkr, delvis en kortfristig insats för annan aktieägare), Four Seasons Venture Capital AB och dess managementbolag (28 mkr; Four Seasons utgör fondens huvudengagemang på venture capital-området), Näringslivskredit NLK AB (24 mkr, ett vid bildandet avtalat konverteringslån för att ge bolaget en tillfredsställande kapitalbas) och Robustus (16 mkr).

I köpen av aktier ingår — med ett mindre belopp —

. återköp av aktier i Mercom, som såldes 1986 (fonden

har hela tiden legat kvar med optionslån till bolaget).

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Onotemde företag, förändringar 1987

Mkr, anskaf&ungsvärden

Engagemang 31.12.1986

341

Nyemissioner

-1-169

övriga köp";

-1-140

Fötsäli-ningar*")

-26

Avgångav andra skäl""

-49

Engagemang 31.12.1987

576

Ca 19 mkr av fondens innehav av konvertibler i Ven-ironic har under året konverterats till preferensaktier Detta belopp ingår inte i årets omsättningssiffror

Försäljningarna under året omfattar — fömtom det tidigare nämnda Entronixinnehavet — aktierna i Carl Lamm och huvuddelen av aktierna i Sweden's Options & Futures Exchange, SOFE.

Ur gmppen onoterade förelag har i övrigt utgått Energiekonomi efter konkurs'', Inter Innovation på gmnd av notering och Kooperationsinvest (utbyte av aktier sedan bolaget övertagits av del börsnoterade Eken).

Ulvecklingen av fondens engagemang i onoterade företag sedan starten av denna verksamhet 1980 framgår av följande tabell:

Det primära målet för fondens verksamhet är del långsiktiga avkastningsintresset, och del är därför av stort intresse att söka redovisa del ekonomiska utfallet av fondens engagemang i onoterade företag. Av flera skäl är det emellertid mycket svårt att beräkna detta på etl meningsfullt sätt. Varje enskilt engagemang är till sin nalur mycket långsiktigt, och fonden tillämpar inte den princip som t ex amerikanska venture capital-fonder i slor utsträckning utnyttjar, dvs att successivt skriva upp värdet av framgångsrika engagemang även om vinsten inte är realiserad. För fonden uppkommer avkastning på portföljen av onoterade företag dels — och till mindre del—genom utdelningar på aktier och räntor på lån, dels genom realiserade vinster vid avyttringar resp mätbara värdestegringar när onoterade företag blivit noterade. Utdelningar och räntor under

gångna Bestånd

Antal företag
Nytill- Av-

komna

Belopp, mkr, anskaffningsvärden
Nyemissioner
och köp Avgång Engagemang

1980	1	_	1	5	_	5
1981	2	-	3	18	_	23
1982	6	-	9	49	_	72
1983	6	4	11	50	19	102
1984	8	3	16	132	19	215
1985	6	2	20	60	15	260
1986	9	7	22	89	9	341
1987	7	4	25	286	51	576

1980-87

689

113

Det totala engagemanget i onoterade företag vid det senaste årsskiftet, 576 mkr, motsvarade ca 5% av fondkapitalet mätt med marknadsvärden. Även om de onoterade företagen tar en begränsad del av fondens resurser i anspråk, kan man med fog hävda atl fonden spelar en viktig roll som riskkapitalkälla för dessa. Det är av naturliga skäl svårt för att inte säga omöjligt att få någon överblick över eller att avgränsa "marknaden" för riskkapital för onoterade företag, men det är hell klart att fondens marknadsandel pä detta område är betydligt högre än fondens andel av den officiella aktiemarknaden.

Tabellen ovan visar atl fonden sedan 1980 satsat sammanlagt närmare 700 mkr i onoterade förelag. Med undantag för köpet 1987 av aktier i SS AB består beloppet praktiskt tagel helt av nytillskott av riskkapital till företagen.

1987 uppgick till sammanlagt 7.8 mkr. Direktavkastningen är låg jämfört med noterade företag — det gäller ju i flertalet fall företag i snabb tillväxt från en svag finansiell grund, där fondens insatser medvetet strukturerats så att värdetillväxten utgör den allt överskuggande delen av den förväntade avkastningen. Utdelningar på aktier är ovanliga. och i vissa fall löper konverterings- och optionslän utan ränta.

"" Dessa siffror överensstämmer inte med omsättningssiffroma i tabellen på sid 9. som redovisar likviditetseffekten. Har ingär bl a konverteringar och utbyten mot noterade aktier.

"' Fondens förlust uppgår till 4.5 mkr Svenska Enerek har övertagit rörelsen i bolaget.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Mätbara värdeförändringar (positiva eller negativa) har inträff at i engagemangen i de 20 företag som under åren 1983-87 utgått ur gmppen onolerade företag. I nedanstående tabell redovisas dessa värdeförändringar'' årsvis (belopp i mkr):

		Realisa-	Nedskriv-
	Värde-	tions-	ningar
Är	ökning'"	förluster	etc	Netto
1983	38.3	_	_	38.3
1984	52.6	-	_	52.6
1985	1.3	-	_	1.3
1986	7.0	0.8,	9.0	-2.8
1987	40.8	0.0*	4.5	36.3
1983-87	140.0	0.8	13.5	125.7

I ett snabbt växande bestånd av långsiktiga engagemang låter vare sig utfallet ett visst år eller det sammanlagda utfallet under en femårsperiod relateras lill några beslåndssiffror. Först om nägra är, då engagemangen börjat "mogna ut" i normal omfattning och portföljen av onolerade förelag stabiliserats kan det vara möjligt att beräkna en någorlunda rättvisande totalavkastning och göra jämförelser med utfallet av den noterade portföljen.

Placeringar i onoterade företag (inte minst då venture capitalbolag, som i slor utsträckning satsar pengar i projekt och nystartade företag) måsle anses vara mer riskfyllda än placeringar i större, onoterade företag. Inför årets bokslut har en bedömning och värdering av föriuslriskerna gjorts i varje enskilt engagemang. Denna bedömning har resulterat i ett belopp av ca 45 mkr, som kan komma att realiseras under de närmaste åren. Totalengagemanget i de berörda företagen var vid del senaste årsskiftet drygt 70 mkr.

Likvida medel

Fondens likviditelspolitik och förvaltning av likvida medel utgör ett viktigt komplement till portföljförvaltningen, och fonden agerar aktivt på penningmarknaden. Reglementet har tom 1987 medgivit placeringar i bankinläning, statsskuldväxlar, bankcertifikat och företagscertifikat. From 1988 vidgas placeringsmöj-lighelerna (jfr avsnittet "Reglementsändringar").

Fondens likvida medel uppgick vid utgången av året till 1.220 mkr, vilket innebär en ökning från föregående årsskifte med 214 mkr. Medelbeloppel likvida medel under året har varit 1.217 mkr, vilket är drygl 360 mkr högre än 1986. Likviditetsutvecklingen veckovis framgår av diagram 3 på sid 11. 1 förhållande till det

' När avgången beror på notering har genomsnittet av de första 10 dagarnas officiellt noterade kurser använts vid beräkning av värdeförändringen. Senare värdeföränd-nngar har hänförts till portföljen av noterade värdepapper

' Realisationsvinster och orealiserad värdestegring enligl not 12.

totala fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden var likviditeten vid det senaste årsskiftet högre än för elt år sedan, 10.5% (8.3%).

I följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden för 1987 med jämförelsetal för 1986 (belopp i mkr):

*1987*	*1986*
232	201
6	6
119	99
357	305
6	12
200	300
, 563	617
-208	-235
-125	-112
- 9	- 7
- 8	- 14
-350	-368

Aktieutdelningar

Räntor på lån

Räntor pä likvida medel

Minskning av korta fordringar resp ökning av korta skulder Olming av grundkapitalet

Nettoköp av vårdepapper överföring till 1-3 AP-fondema (förföreg.år) Förvaltningskostnader Ökning av korta fordringar resp minskning av korta skulder

SUMMA ANVÄNDA MEDEL___________

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 214 248

Ränteutvecklingen under 1987 var betydligt lugnare än under föregående år Den stigande trend som inleddes i november 1986 kulminerade i mars. Tendensen har därefter varil fallande. Den korta räntan har pendlat mellan som lägst 8.4% och som högst 10.9%, vilket innebär ett smalare spann än 1986. Osäkerheten om ränteutvecklingen har emellertid varil betydande, och fonden har därför förkortal löptiden på de likvida placeringarna. Medellöpliden har under 1987 varierat mellan ca 90 och ca 150 dagar (1986 ca 130-ca 230 dagar). En förväntad räntehöjning under hösten uteblev Efter börsfallel i oklober fortsatte räntorna alt sjunka, framför allt på grund av att centralbankerna valde att likvidisera de finansiella marknaderna för att undvika ett depressivt tryck på världsekonomin.

Spedalkonto i bank

Företagscertifikat

Statsskuldväxlar

1 syfte atl höja avkastningen på de likvida medlen när löptiden förkortades har fonden kraftigt ökat andelen företagscertifikat, som stundtals under året varit över 50%. Placeringarnas fördelning vid årsskiftena illustreras av följande tabell:

	Procent
1981	1986
6	13
42	10
52	77

100

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var under året 9.7% (11.5%). Sedan 1985 har genomsnittsavkastningen sjunkit med inemot 4 procentenheter.

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp lill anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att del bokföringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen på sid 19) inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med närmare 16% till 232 mkr (201 mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2.0% av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier våren 1987(1986: ca 2.1%).

Ränteintäkterna, 124 mkr (varav 119 mkr på likvida medel), ökade jämfört med föregående år (105 mkr) trots en lägre medelförräntning. Ökningen beror pä den betydligt högre likviditeten under 1987 (jfr sid 15).

Förvaltningskostnaderna ökade med drygt 2 mkr eller 30%. Den starka ökningen sammanhänger bl a med vissa kostnader av engångsnatur. En uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kostnadsslag återfinnes under avsnittet "Administration" på sid 18. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.5 promille (1.4 promille) av del genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och 0.8 promille om tillgångarna värderas lill marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresulial (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 348 mkr (299 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1987 liiedförde realisationsvinster på 648 mkr (1.037 mkr) och realisa-lionsförluster på 34 mkr (13 mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ell resultat av affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med olika anskaffningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in — först ut, vilket innebär att realisationsvinstema minimeras och realisationsförlusterna maximeras. Intäkterna 1987 vid försäljning av köpoptioner som förfaller 1988 har inte resultat-förts.

Som redan nämnts i avsnittet om de onoterade företagen har ett av dessa gått i konkurs under året. Fondens förlust på detta engagemang, 4.5 mkr. ingår bland realisationsförlusterna.''*'

Fonden skall enligl sitt reglemente som direktavkastning lill första-tredje AP-fonderna övedöiaettbe\opp motsvarande 3% av realvärdet av grundkapitalet vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1987 till 132 mkr (125 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för årel 829 mkr (1.188 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste den sägas vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster och kursförluster har i en sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och realisationsförluster I och med att likviden av en försäljning reinvesteras i värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart alt aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt — valet av stickdag kan i hög grad påverka resultalutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsikliga mål. och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv

På grund av kursfallet från årsskifte lill årsskifte har det icke realiserade övervärdet i portföljen under 1987 minskat med 1.629 mkr efter uttag av realisationsvinster pä netto 614 mkr. Motsvarande tal 1986 innebar en ökning av övervärdet med 2.453 mkr efter realisationsvinster på netto 1.024 mkr.

Del totala nominella resultatet för 1987 blev därmed -668 mkr jämfört med 4-3.767 mkr.

Resultatet av portföljförvaltningen över en längre tidsperiod—sedan fondens tillkomst 1974—ätergesi diagram 5, som också illustrerar det reala resultatet.

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med 216 mkr (130 mkr) för bevarande av gmndkapitalels köpkraft ' blev del reala resultatet -884 mkr (-1-3.637 mkr). En mindre del av försämringen, ca 85 mkr, beror på en högre inflation 1987 än 1986. Med hänsyn tagen till kravet pä överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden etl underskott på 1.016 mkr (1986 etl överskott på 3.512 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. Man kan i diagram 5 konstatera atl sett från fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och ackumulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde verksamhetsår), att det ackumulerade överskottet sedan 1981 visserligen minskat under 1987 men att vid det senaste årsskiftet det samlade resultatet översteg motsvarande krav med inemot 7.000 mkr

' Som påpekats i avsnittet "onoterade företag" har en värdering av riskerna for förluster under de närmaste åren pä vissa engagemang resulterat i ett belopp av ca 45 mkr.

'-' Kravet på bibehållet realvärde på fondens kapital galler grunä-kapitalet. dvs summan av tillskjutna medel. Om man skulle tillämpa kravet på hela fondkzpha\£l till marknadsvärde skulle avsättningen bli ca 625 mkr.

Skr. 1987/88: Bilaga 2

174

DIAGRAM 5

RESULTAT OCH

RESUUATKRAV 1974-87

Mkr, totalt ro&uttal inkl ej roalsQrade vinstontöriustar jämtOrt med resultatkrav enl nuvarande regiamento.

Staplar {vänstra äalan): totalt resultat firsvls','Ov«ntaittAjnderel<citt I (öitiSDande tiU rasiilatkrsk'.

Kurvor (hägra sKalan): totalt resultat iB rautBlktg, aclojmuleradeväitjQn sedan' londens tilikomet.

•10.000

-9,000

8.0100

-6.000

"Performance'

Självfallet är det av intresse att redovisa utfallet av fondens verksamhet inle bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i förhållande till fömtsättningarna för verksamheten, dvs i första hand kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Tidskriften Veckans Affärers totalindex sjönk under 1987 med 8.3%. Elt index för fondens portfölj visade en minskning med 8.9%). Med tanke på att, som konstaterats på annan plats i årsredovisningen, kursutvecklingen både för stora företag i allmänhet och för verkstads- och kemiföretag varit väsentligt sämre än utvecklingen av totalindex kan det te sig förvånansvärt att fondens performance ligger så nära totalindex. Förklaringen ligger dels pä företagsplanet (enskilda företag avviker från gmpp- och branschindex), dels i att kurserna för onoterade företag, anskaffningsvärdena, inte förändrats. Den senare faktorn kan beräknas ha påverkat siffran för fondens portfölj positivt med 0.3 procentenheter.

Fondens totala kapital minskade under 1987 — justerat för kapitaltillskottet — med 800 mkr eller 6.6% (-1-44.5%). Detta mätt har påverkats positivt av att likviditetsandelen varit högre under året.

-S.OOO

-4.000

-3.000

-1.000

Reglementsändringar

Fondstyrelsen föreslog i en skrivelse till regeringen i december 1986 elt antal ändringar i fondens reglemente, avsedda att effektivisera fondförvaltningen. Skrivelsen kopplades av finansdepartementet samman med vissa andra förslag till ändringar av reglementet för allmänna pensionsfonden, bl a förändringar av placeringsreglema för första-tredje AP-fonderaa. Skrivelsen resulterade i en proposition lill riksdagen i slulet av 1987, och riksdagen har beslutat om reglementsändringar som trätt i kraft fr o m 1 februari 1988.

En ändring, som påverkat tidpunkten för avlämnandet av denna årsredovisning, är att redovisningen av praktiska skäl hädanefter skall avges före den 15 febmari i stället för före den 1 februari. Resultaträkningen och balansräkningen skall vara uppställda efter reala principer och inte enbart avspegla anskaffningsvärden (Fjärde AP-fonden har tillämpat en real redovisning sedan 1983). 1 fråga om värdepappersportföljen har det klargjorts att fondstyrelsen får utfärda och förvärva standardiserade köp- och säljoptioner i aktier. Vidare har fonden fått rätt att förvärva andelar i svenska kommanditbolag och därmed inte enbart instrument knutna till aktiebolagsformen. Fonden får dock inte — vilket är naturligt m h t verksamhetens inriktning och natur—vara komplementär i ett kommanditbolag. När det gäller förvaltningen av likvida medel har det tillgängliga området utvidgats från att gälla vissa specificerade kortfristiga instmment till att också omfatta andra räntebärande värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna ändring ger fonden möjlighet till korta placeringar i långfristiga placeringsinstrument, tex obligationer.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

På en punkt, i fråga om en vidgning av ramen för placeringar i utländska värdepapper, tillmötesgick regeringen och riksdagen inle fondstyrelsens hemställan, trots att praktiskt taget alla remissinstanser tillstyrkt denna ändring av reglementet.

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1987 fastställts."' Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, tvä efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunema, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit oförändrat åtta. Verkställande direktören Sten Wikander lämnar med utgången av första kvartalet 1988 sin tjänst. Han kvarstår som konsult vid fondens kansli fram till halvårsskiftet 1989 med uppgift alt företräda fonden i styrelserna för ett antal onoterade företag. Till ny verkställande direktör har fondstyrelsen utsett bankdirektör Bertil Danielsson.

Fonden har under 1987 flyttal sitt kontor från de lokaler vid Hötorget där fondkansliet varit inrymt sedan starten 1974 till nya lokaler med adress Drottninggalan 82.

De totala förvaltningskostnaderna, 9.085 tkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1986):

1987

1986

1,161 1.093 1.571 ' 1.213 272 3.003 299 2.605

Löner och etstttningar Styrelse och verkställande direktör övriga anställda Revisorer

Pensioner, pensionsavgifter, lönebikost-
nader.övriga personalkostnader	1.934	' 1.579
Lokalkostnader	965	737
Infoimationskost-
nader, prenumerationer, konsulttjänster Depikostnader Resekostnader	1.582 498 405	880 559 223
inventarier"' Övriga förvaltningskostnader	518 179	412

6.994

9.085

Summa

Av kostnadsökningen sedan 1986 på drygl 2 mkr svarar kostnader av extraordinär natur - bl a sammanhängande med flyttningen till ett nytt kontor — för drygt 1.3 mkr. Å andra sidan har fonden haft en extraordinär intäkt (som salderats mol "övriga förvaltningskostnader") på 0.2 mkr avseende försäljning av nyttjanderätten till fondens dataprogram.

Stockholm i febmari 1988 Sten Wikander

'*' Mandattiden är normalt tre år. Nägra av de nuvarande ledamöterna och suppleanterna har tillföris styrelsen genom kompletteringsförordnanden efter personer som avgått sedan den nuvarande styrelsen förordnades i april 1985.

''' Maskiner och inventarier kostnadsföres i sin helhet vid anskaffningen.

Förvaltningsberättelse

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

De av fondstyielscn förvaltade medlen har placerats pä sätt som framgår av balansräkinngen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskafiningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgngaT och skulder per den 31 december 1987 fiamgär av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa återfinnes pä sid 16-18.

Resultaträkning, tkr

*Bokföringsmässigt resultat*	*1987*	*1986*
Aktieutdelningar Ränteintäkter	232.141 124.462	200.721 104.905
Förvaltningskostnader	./. 9.085	./. 6.994
*Rörelseraultat*	347.518	298.632
Realisationsvinster Realisationsförluster''	648.Q59 ./. 34.421	1.036.784 ./. 13.199
Nedskrivning *Nettoraultatjön överföring till 1-3 AP-fondema* Överföring till 1-3 AP-fondema'	-	./. 9.000 1.313.217 ./. 125.169
	%1.156 ./. 131.864	./. 9.000 1.313.217 ./. 125.169
*Bolringsmässigtntltoresuttat*	*829.292*	*1.188.048*
*Realt resultat*		-
Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderaa enl ovan	961.156	1.313.217
Ökning/minskning av ej realiserade vinster/
föriuster"'	./.1.628.870	2.453.322
*Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster* Avsättning för bevarande av gmndkapitalels köpkraft'*'	./. 667.714 ./. 215.942	3.766.539 ./. 129.643
*Reati resultat inlct ej realiserade vinster/förluster* Överföring till 1-3 AP-fonderaa	./. 883.656 ./. 131.864	*3.636.896* ./. 125.169
*Vnderskou/översliOttlJSrtiillandetitlresultatluav*	*./.1.015.520*	*3.511.727*

" I realisationsförlusterna iagår en förlust pä 4.500 tkr pä grund av konkurs i ett onoterai företag.

* 3% pä grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i december resp. är.

' Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/forluster ("dold reserv" i värdepappetsportföljcn) vid årets slut jämfört med vid årets

början. Jfr balansräkningen. * Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

4 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Wfi'

;St«-j]-

Bälamråktilng, tkr

t-mm:vkm,smmm :m:

A,;r:

1987-12-31

BtdtfSrda Mariaiads-

vdrden vSrdeu

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

1986-12-31

Botflrda Marknads-

v&den värden

■0.

jmgåägar

ttnlöi&gbdQlmvandea, statsskuldväxlar,

fflrttwgjioeiUfikat

ftmåSMäiå

IJprimnaiDtSktér

KfOnimttbUi ikuldebiev. Un med optknsrätter '

iSlätiderodkfoiuUuttal

1.220.271 1.220.271 1.005.903 1.005.903

5.820 5.820

1.417 1.417 1.755 1.755

5.400.922 10.274.207" 4.648.039 11.136.254"

86.261" 114.064"

132.768') 166.631"

6.775378 11.662J26 5.747.778 12.263.796

.v'li

S'*5

. ;:S

AiivmAffekiddse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande aktier i tvä företag i fondens portfölj till ettsammanlagt försäljningsvärde av ca 2 mkr.

Stockholm 1988-02-11

Sören Mannheimer Laila Freivalds Lars Eric Ericsson GunHellsvik

HansWerthin NilsLandqvist Ingemar Essen Gustav Persson

ThontenAndeisson StigMafan Dan Andersson Lage Andréasson

.KuitLannebeig HimsHellers Sten Wikander

Under hänvisning till tevisionsbeTättelsen intygas, att fSrestiende resultaträkning och balansräkning ftveiensstämmer med tfikenakapema.

tiOl-AP-fosdénia ■■'HfpupOA kostnader och fönitbetalade

.Övriga kortfristiga dndder

(vinnikjutet gnmdkajHtal ' i.UppindexeTat gnmdkapital '..Aacmnulerat Ovenkott frän föregäende är

'AäniBuUetat Överskott i f&rfaällattde till

miäBtaäatN

'AnÄtnottOtesnttBt

Arettundenkott/överdiott i förfaällande

tiUtesattatkrav

StmumaAaUerodtfomAapltal

131.864	131.864	10.636 125.169	10.636 125.169
4.165 242	4.165 242	1.820 338	1.820 338
136.271	136.271	137.963	137.963
2.350.000 3.459.815	4.588.258	2.150.000 2.271.767	4.172.316
829.292	7.953.517	1.188.048	4.441.790
	./.1.015.S20 *11.526.255 11.662.526*		3.511.727
*6.639.107 6.775378*	./.1.015.S20 *11.526.255 11.662.526*	*5.609.815 5.747.778*	*12.125.833 12363.796*

Torkel Stem

Stockholm 1988-02-15
Jonas Forasman Anders Larsson

GösUTelestam

AnikafloioglvSrden.

** Icke notendevSidepapper har vSrderatitiB afiakaffiuncnånlen.

TitftkjiiTnii hftnpp ariliin frMWlrm HMnnHf. itfjnnmn ir IrnnwinwmiprfcrinitftT rill penniigvftrrirt i deremhtir nsp år.

.50

Revisionsberättelse

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för är 1987.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgängama samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1987, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Torkel Slem

Stockholm den 15 febmari 1988
Jonas Forssman Anders Larsson

Gösta Tetestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter	Suppleanter
Sören Mannheimer, kommunalråd, ordförande	Erik Åsbrink, statssekreterare"
Laila Freivalds, generaldirektör, vice ordförande	Aina Westin, riksdagsledamot
Lars Eric Ericsson, förbundsordförande	Ingegerd Karlsson, kommunahäd
Gun Hellsvik, kommunalråd	Perolof Holst, kommunabåd
Hans Werthén, tekn dr	Marcus Storch, direktör
Nils Landqvist, docent	Lars Nabseth, professor
Ingemar Essen, direktör	Christopher Friis, direktör
Gustav Persson, direktör	Arne Rosengren, finansdirekför
Thorsten Andersson, direktör	Bertil Svenson, direktör
Stig Malm, LOs ordförande	Uno Ekberg, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom	Bertil Jonsson, förbimdsordförande
Lage Andréasson, förbundsordförande	Hans Olsson, utredningschef
Kurt Lanneberg, ekonomichef	Jaan Kolk, sekreterare
Hans Hellers, f förbundsordförande	Tobias Lund, direktör
Revisorer \
Torkel Stem, direktör, ordförande	Jonas Forssman, direktör
GösUlfelestam, direktör	Anders Larsson, ekonomichef
Vid revisionen mcdverkiir	REVEKO AB
KansU
Sten Wikander, verkställande direktör	Lillemor Evertsson
Thomas Halvorsen, direktör	Per Ström
Gunnel Johansson, kamrer	AmeLööw
Margareta Passad	Catrin Abtahamsson
Allmänna Pensionsfonden, fjärd	el ndstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 821 1
Postadress: Box3069,10361 Sto khohn
Ttlefon: 08-24 33 90, Tilefax: 24 42 40

*> Sutssekretcrare Åsbrink har i januari 1988 enatts av depBitementsriUlet Svante Oberg.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1987

*Svemka värdepapper*			*Aktier, noterade*
Företag		Antal	Förändring"		Marknadsvärde	aktie-	%av
			und	er 1987	Ikr	kapital	röster
ABV		804.964			236.317 '	11,5	9,7
A	287.774
B	517.190
AGA		3.105.953	-1-	244.700	435.690	6,6	8,0
A 2.133.882
B	972.071
Alfa Laval B		979.368	■¥	7.224	245.821	6,7	0,0
Anderson B		141.312	-	35.000	59.351	13,0	7,8
ArconaA		570.000			114.000	6,4	7,3
ASEA		2.750.290	-	2.900	770.314	4,6	4,0
A 1.947.840 .
B	802.450
Astra		5.365.436	-1-2.863.213		950.211	7,4	7,4
A 4.436.546
B	928.890
Atias Copco		246.693	-	16.000	38.237	1,1	1,1
BahcoB		963.135	-1-	642.090	161.807	9,1	6,2
BPA B		220.200	-(-	220.200	48.444	3,5	0,4
Bergman & Beving B		187.500	-1-	187.500	14.438	2,5	1,6
Eken B		80.000	-(-	80.000	19.600	7,3	4,3
Electrolux B		3.145.554	-1-	92.433	594.510	4,5	0,2
Ericsson B		1.319.184	-1-	515.705	201.835	3,5	0,0
ESAB		317.938	-	50.000	61.516	7,4	6,0
A	187.820
B	130.118
Esselte		1.950.780	-	130.000	271.439	6,1	2,0
A	47.888
B ]	1.902.892
Euroc		703.250			182.670	6,0	7,0
A	668.300
B	34.950
Fagerhult B		150.035	■¥	50.012	32.258	9,2	3,6
Fläkt		183.792	+	62.800	56.057	2,7	2,7
Frico		80.000			4.800	6,9	2,8
Gambro B		53.700	-H	53.700	5.209	0,2	0,1
Garphyttan	Hessehnan	110.000			36.850	7,7	7,7
GuUspäng B		811.443			215.032	8,5	5,0
Hennes & Mauritz B		384.375	-t-	5.000	113.391	5,3	2,4
Holmen B		1.283.552	-H.016.146		88.137	2,6	0,0
Incentive		1.674.001	-1-	558.001	251.712	8,7	8,2
A	989.978
B	684.023
Inter Innovation		389.999	-(-	161.736	55.581	10,0	8,6
A	31.373
B	358.626
JM Bygg B		48.000	-(-	48.000	29.040	1,1	0,5

.')2

Skr. 1987/88:174 Bilaga 2

						%av
Förelag		Antal	Förändring"	Marknadsvärde	aktie-
			under 1987	tkr	kapital	röster
Mo och Domsjö		304.901	- 27.600	79.016	2,6	4.6
A	253.318
B	51.583
Perstorp B		908.278	-H 80.500	142.003	5,0	2,2
Pharmacia		3.055.945	-1- 583.480	348.402	4,7	2,7
A	73.039
B	2.982,906
Procordia		733.313	-1- 733.313	177.462	2,0	1,7
A	586.650
B	146.663
Rottneros A		220.000		3.520	2,9	2,9
SCA		2.409.956	4- 4.800	589.102	4,5	4,5
A	840.400
B	1.569.556
SCA TB		119.648		28.117
A	42.020
B	77.628
Saab-Scania		1.336.172	-H 785.468	201.029	2,0	2,0
A	1.140.590
B	195.582
Sandvik		3.215.321	- 29.000	450.145	6,2	5,8
A	2.427.853
B	787.468
Sila A		900.000	+ 720.000	90.000	5,1	5,1
Skånska		1.926.500	-1- 1.000	522.918	3,1	2,2
A	35.000
B	1.891.500
SKF		870.819	- 104.000	196.975	3,2	4,6
A	567.950
B	302.869
Swedish Match		2.555.610	-1-1.925.788	213.196	6,3	0,8
A	60.620
B	2.494.990
Sydkraft A		1.036.700		507.983	5,2	7,7
Trelleborg	B	845.640	-1- 15.640	131.074	3,4	1,5
Trelleborg TR		845.640	-(- 845.640	6.554
Volvo		2.859.201	355.200	808.067	3,7	6,4
A	1.835.921
B	1.023.280

Totalt marknadsvärde 9.789.831

Totalt anskaffningsvärde 4.912.737

Förändringarna anges netto och ar i vissa fall resultat av flera olika förändringar under året. t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med försäljning

Aktier, onoterade

Skr. 1987/88:174 Bilaga 2

Företag

Forandnng under 1987

Anskaffnings-varde tkr

aktiekapital

Avesta Kraft	pref 1	261.491
Bioinvent		3.000
A	1.500
B	1.500
Bota B		10.000
Centmmlnvest		71.072
A	1.800
B	62.000
C	7.272
Convectus		77.500
A	42.810
B	34.690
Enerek		2.000
A	1.300
B	700
Four Seasons VC		225.000
A	16.950
B	208.050
Gmvkraft pref 1		41.500
Junkaravan pref 1		75.000
Mercom A		1.800
NKR Intressenter B		132
Nord-Invent B		135.000
NäringsUvskredit A		83.333
Opti Sensor		10.000
Refina		1.200
Robustus		375.000
Ryd-Gmppe	n	238.370
A	51.370
B	187.000
SSAB		2.083.333
A	925.000
B 1.158.333
SwedeChrome		500.000
Sweden Opti	onsand
Futures Exchange		11.000
A	4.749
B	6.251
Swedish Genetic		10.000
A	8.490
B	1.510
Uwelast		300
A	241
B	59
Ventronic		28.800
A	10.975
B	7.825
Pref	10.000

-I- 3,000

-I- 10.000 -I- 27.542

-I- 2.000

+ 75.000

-I- 1.800

-I- 10.000

-H 900

+ 125.000

-t- 173.370

-t-2.083.333

27.501

-I- 10.000

32.686 2.250

4.210 14.227

15.500

500

54.375

5.188 7.500 341 8.500 2.505

10.000 4.000 6.000

46.250 3.340

116.150

25.000 2.186

21.200

2.000

24.180

27,7 27,7

12,6 30,0

7,8 27,2

19,5 43,8

21,0

19,4

20,0

22,2

12,0

28,8

9,5	22,2
4,9	9,7
30,0	30,0
16,4	5,9
8,3	1,2
33,3	47,6
20,4	20,4
37,5	37,5
25,0	35,4
46,9	20,5

5,0

13,2 2,4

45,0

30,0

49,5

8,3

13,2 2,8

33,3

30,0

48,0

Skr. 1987/8 Bilaga 2

18: 174

Företag

Antal

Förändring under 1987

Anskaffningsvärde Ikr

aktiekapital

%av

roster

Visentkraft pref 1 Alvkraft pref 1

82.509 500.000

10.314 50.000

12,6 15,9

27,7 28,8

Totalt anskaffningsvärde

468.402

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag

Nominellt, tkr

Förändring under 1987 Marknadsvärde, Ikr

SCA

19.176

59.352

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

59.352 45.489

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev)

Företag

Nominellt, tkr

Förändring under 1987 Anskaffningsvärde, tkr

Bioinvent

Centrumlnvest 1

Centrumlnvest 2

Convectus

Enerek

Four Seasons VCM1

Four Seasons VCM 2

Four Seasons VCM 3

Four Seasons VCM 4

Gruvkraft

Inter Iimovation

Mercom 1

Mercom 2

Mercom 3

Näringslivskredit

Refina

Swede Chrome

Ventronic 2

Ventronic 3

6.750	-1- 6.750	6.750
7.840	-1- 7.840	7.840
9.840	-1- 9.840	9.840
828	-1- 828	828
500	-1- 500	500
2.500		2.500
2.500		2.500
2.500		2.500
3.500	-f 3.500	3.500
6.671		6.671
10.000		10.000
1.500		1.500
1.500		1.500
1.500		1.500
24.000	-1-24.000	24.000
4.000		4.000
9.350	-F 9.350	9.350
6.000		6.000
6.000	+ 6.000	6.000

Totalt anskaffningsvärde

107.279

Utländska värdepapper

Aktier

Företag

GBP

British Telecommimication

Hillsdown

National Westminster Bank

Wates City of London Ptops

JPV

Hitachi Cable

Japan Air Lines

Kawasaki Steel

Mabuchi Motor

Yamanouchi Pharmaceutical

VSD

California Biotechnology

Cambrex

IBM

Liposome

Stone Container

Tandem Computer

Upjohn

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

Antal	Marknadsvärde. Ikr
5.000	119
20.000	614
12.500	779
50.000	862
30.000	1.433
2.000	1.211
200.000	2.914
1.000	316
10.000	1.816
11.000	449
2.500	226
3.000	2.022
15.000	263
6.000	1.287
6.000	963
4.000	700
	15.974'
	19.783

Sammanfattning av värdepappersförteckningama
		Anskaffningsvärden, mkr	Marknadsvärden, mkr
Svenska aktier, noterade Svenska aktier, onoterade Utländska aktier		4.913 468 20	9.790 468" 16
*Samma aktier* Övriga svenska värdepapper, övriga svenska värdepapper.	noterade onoterade	*5.401* 45 107	*10.274* 59 107"

SummadvrigavSrdepapper 1S3 167

Summafårdepapper 5J54 10,441

* Marknadsvärdena på utländska värdepapper har räknats om till SEK efter valutakurserna den 31 december 1987,

utan tillägg for värdet av switchpremie. '* Onoterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden.

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

*Bolag*	*Engagemang, mkr*	*Ägarandel/ rösträttsandel, %*	*Övriga delägare*	*Karakteristik*	*VD/Fondens styrelserepr.*	*Anm.*
*A) Kraftbolag*
AnsU Kraft (+VtoeDtknft) Gmvkraft JonkaravBD Alvkraft	43.0 11.9 7.5 50.0 112.4	12.6/27.7 9.5/22.2 4.9/9.7 15.9/28.8	Avesta AB \ Boliden och konsortier av för-MoDo säkringsbolag, pensions-Värm- stiftel-lands- sermfl. energi i (Uddeholm) /	Dessa bolag har övertagit vattcnkrafttill- g&ngar frän de nämnda industriföretagen. Bolagskonstruktionen och kraftleveransavtal med resp industriföretag är sä konstruerade, att fonden pä sina preferensaktie- och konvertibelinnehav fär en real avkastning av 3.5-4.5% per är.	Bengt Lindström Thomas Halvorsen Lennart Walleni US Thomas Halvorsen Hilding Brändström Thomas Halvorsen Gunnar Båtclson Thomas Halvorsen	"Säkra" långtidsplaceringar där avkastningen väl täcker reglementets avkastningskrav.
*B) Övrigabolag*
Bioinvent	9.0	30.0/27.7	LRF.Länsföriäk- ringsbolagei], Sveriges Föreni ogsbankers Förbund	Bolaget bedriver forskning, utveckling, produktion och marknadsföring inombioteknikomrädet.	Lennart Adamsson Mårten Carlsson
Centran Invest	31.9	43.8/27.2	SPP/AMF-P, Folksam, anställda	Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra och projekt för förnyelse av stadskärnor samt bedriver via dotterbolag i Sverige, Norge och Finland konsultverksamhet pä dessa områden.	Håkan Karlsson StenWikander	Utfallet av de finansiella engagemangen är avgörande för bolagets utveckling
Convectos	16.3	19.4/21.0	Trelleborg- gruppen SPP/ AMF-P. Investeringsbanken, News Leasing AB	Bolagets viktigaste affärsområden är verkstadsindustri (huvudsakligen legotillverkning), handel med industrikomponenter samt några utvecklingsprojekt.	Sten Lindstedt Sten Wikander	Huvuddelen av verksamheten bedrivs i "mogna" företag. Låg risknivå.
Fonr Seasons Ventnre Capital AB (inkl FSVC Management AB)	65.4	28.8/12.0	Alfa-Laval, SPP/AMF-P. FSVC Management AB	Ett av landets största venture capitalföretag med en blandad företagsportfölj .	Gösta Oscarsson Sten Wikander	Portföljföretag i olika stadier av utveckling ger en god riskspridning.
Mercom	4.8	30.0/30.0	Sprian FörvaJtnings AB, företagsledningen	Datakommunik ations-företag (egen härdvara och mjukvara) med speciell inriktning pä blomsterförmedUng (Inteiflora)	Jirrunie Ahrgren Sten Wikander
NKR Intressenter	8.5	16.4/5.9	Ebbe Krook med familj, Four Seasons VC	Holdingbolag för möbelföretaget NKR International AB (med speciell inriktni.ig på inredningar för kontor och offentlig miljö).	Leif Garpheden Gösta Oscarsson	Gruppen har under 1987 kompletteras med ytterligare ett möbelföretag.
NärinnllvKkndh NLK	34.0	33.3/47.6	Fortos (dotterbolag tiU Volvo) och försäkringsbolaget Wasa	Kreditaktiebolag för medel-och långfristig kreditgivning till framför aJlt mindre och medelstora företag.	Christer Jömeskog Sten Wikander	Verksamheten startades i februari 1987
Noid-lnvent	2.5	8.3/1.2	Ett antal institutioner i Sverige och övriga nordiska länder	Venture capitalföretag. som samverkar med industriföretag, högskolor och forskningsinstitut och byggei sin verksamhet pä idéer och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnanävlingar.	Arne Jöneman Bert Lindström	Mycket "tidiga" och därmed riskfyllda engagemang men i begränsad skala.

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engagemang, mkr

Ägarandel/ rösträtts- Övriga andel, % delägare

VD/Fondens styrelserepr.

Opd

20.4/20.4

Nord-Invent, några ■tOrre företag

Bolaget bar utvecklat och marlmadsf ör en optisk tangent för olika applikationer.

Bolaget är en "avknoppoing" från Nord-Invent.

37.5/37.5 VD med familj

Botaget utvecklar, tiU-vertar och marknadsför röntgenfluoresoensinstiu-ment för frAmst processkontroll iaom industrin.

Johannes Baecklund Johan Akeiman

Veiicsamheten bedrivs än sä länge i blygsam skala.

46.3

Sparbankemas          Bolat äger andelar i Curt Underoth             God risksprid-
Förvaltnings AB,       främst ett stort antal regio- Thomas Halvorsen       ning genom
SPP/AMF-P,             nala utvecklingsbolag.         mänga engage-
Folksam                    Uppgiften är att genom        mang med stor
finansiell och industriell                                             geografisk
kompetens och eko-                                                    spridning,
nomiska resurser tmder
lätta dessas expansion.

KyvCsISppCB

3.3

46.9/20.5 VD

Ryd-Gnippen är en koncern bestående av fasad-och byggelementföretag.

UifRyd

Bolaget re- konstrueracks under 1986.

SSAB

Svenska staten. Skandia, SPP/ AMF-P, stiftelser inom SE-banken

Sveriges största handels-stålföretag.

Leif Gustafeson

Staten sålde i början av 1987 ut ca 33% av bolaget.

13.2A3.2

SKF.Mabnö Eoernutveck-ling.Duba/ Vectura, Johnson-företag

Bolaget har i4ört en nnlBggning i Malmö för [produktion av fer( krom med anlitande av plasmateknik.

Göran Wahlberg Göran Ekelund

Pg av leveransförseningar har anläggningen ännu ej övertagits frän huvudleverantören SKF Plasma Steel.

(SCMR)

2.8/2.4 BeijerCntal, PM, Bola tillhandahåller

SPP/AMF-P, marknadsplats och

Skandia samt fler- deaiingsfunktion för

talet EbndkonnnisicH options- och tcrminshandel

nSrer i värdepapper.

Jan Lindman Ulf Magnusson

Fondens andel i bolaget har minskats kraftigt under 1987.

(SGI)

33.3/45.0

Investeringsbanken, SPP/AMF-P

Holdingbolag för Karo Bio I Båtclson (jfr sid 13 i ånberättetsen). Sten Wikander

Fonden har ett åtagant om satsning av ytterligare ca 40 mkr.

19.S/7.8 Hagstrfimer Fond- Marknadsföring av gene-

komjnisalon, löie- riska läkemedel i endos-

tagsledningen, ett förpackningar,
stort antal läkare

Anders Cedronius

Bolat startar sin

marknadsföring

1988.

1.0

22.2/20.0

Spiran Förvaltnings AB, företags-

Bolaget tillverkar och marknadsför qrstem för cnergistymmg, inbrottslarm, brandlarm och vattöuletektering i fastigheter.

Anders Granqvist StigNordfelt

Bolaget har övertagit <kn rörelse som bedrevs av Energiekonomi, som 1987 försattes ikonkurs.

2.0 30.(V30.0 Four Seasons VC, Uwelast tillverkar form-

fOretageti. gjutna ptrfyuretanu- för

grundare mdnstnflDdamål (mem-

brRD till högtrydapressar,

bdlggnuig av valsar för

pvppcrsiiidustnn m m).

Martin Holm Lars-Olof Gustavsson

36.2

48.(V«J

. nmpAB, VD

' Boi«get«ger(heKeneri , innuiUBIiilMlTring) ocfa

OhrmdFjeDcitad . StenWikjDdn

ReUtivtMg rufcaivl.

. hulf lill i ett iBtal elektiD-

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges.)

1983

1984

1985

1986

1987

2.636 5.930

3.109 5.496

3.484 7.546

5.554 10.441

Tillskott av grundkapital under resp år D:o, ackumulerat

Grundkapital vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med konsumentprisindex) Fondkapital vid årets slut, anskafbingsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Köp av värdepapper under året Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden

Nettoplaceringar under året Placeringar i nyemissioner Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden

Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden

Antal företag i portföljen vid årets slut, st (varav icke börsnoterade) Aktieutdelningar och ränteintäkter Realisationsvinster, netto Vårdeändring i portföljen Realt resultat enligt reglementet Realt resultat, totalt

överföring till första-tredje AP-fondema Totalavkastning, % Index för fondens portfölj, förändring, %

Förändr av totalindex (Veckans Affärer), % Förändr av konsumentprisindex med 1980 som basår, %

Börsomsittning (aktier A:I + A:II) Totalt börsvärde

Nyemissioner och nyintroduktionerpå marknaden, placerade i Sverige Dito, placerade i utlandet Antal noterade bolag vid årets slut, st

150 1.700

150 1.850

1.850

300 2.150

200 2.350

3.132 3.076 6.369 1.922

3.545 3.728 6.115 1.376

3.743 4.122 8.184 1.510

4.172

5.610

12.126

2.333

4.588

6.639

11.526

1.909

1.967 -46 168

1.316

140

1.415 95 65

2.098 235 196

1.702 208 395

4.734 11.250

57	58	66	62	68
(11)	(16)	(20)	22)	(25)
151	201	233	305	357
980	413	279	1.02*	614
1.342	-906	1.675	2.453	-1.629
2.210	-563	1.984	3.637	-884
2.095	-666	1.871	3.512	-1.016
116	103	112	125	132
67	-5	34	45	-7
-H62	-8	+35	+47	-9
+65	-12	+25	+51	-8
9.2	8.2	5.6	3.2	~5.2
75.800	70.700	83.300	141.700	124.600
243.300	230.700	286.800	449.800	421.600
7.089	9.199	1.966	2.064	5.600
3.904	371	-	2.366	_
179	232	242	233	231

Definitioner, se nästa sida

Sydfonden

(första löntagarfondstyrelsen)

årsredovisning 1987

Skr. 1987/88: 174

Förvaltningsberättelse m.Z

Första löntagarfondstyrelsen. Sydfonden, avger för räkenskapsåret 1987 följande förvaltningsberättelse med tillhörande resultat- och balansräkningar. Resultaträkningen utvisar såväl bokföringsmässigt som realt resultat för räkenskapsåret samt balansräkningen det reala kapitalet vid årets utgång.

INLEDNING

Enligt lagen med reglemente för allmärma pensionsfonden (LRAP) disponerar varje löntagarfondstyrelse medel som inflyter dels från vinstdelningsskatten, inklusive den tillfälliga vinstskatten, dels från en särskild del av tilläggspensionsavgiften. För medelstilldelningen finns en ram fastställd, som gäller för varje löntagarfondstyrelse. Denna ram var för 1984 400 Mkr. För varje år därefter tom år 1990 skall ramen utgöra 20.000 basbelopp, som fastställs för den allmänna pensionsförsäkringen. I enlighet härmed var ramen för 1985 436 Mkr, 1986 466 Mkr och 1987 482 Mkr. Rambeloppen för åren 1984-1987 uppgår således till sammanlagt 1.784 Mkr. De under åren 1984-1986 influtna skattemedlen och pensionsavgifterna har emellertid inte räckt till för att utbetala fulla rambelopp för dessa år. De under år 1987 influtna skatterna och avgifterna har dock haft en sådan omfattning att de räckt till för utbetalning av inte enbart fullt rambelopp för detta år utan också resterande rambelopp för tidigare år. Sydfonden har således kunnat rekvirera och fått till sig utbetalt sammanlagt 691 Mkr under år 1987. Därmed har till fonden utbetalats totalt 1.784 Mkr för åren 1984-1987.

För år 1988 kommer rambeloppet att uppgå till 516 Mkr dvs 20.000 x basbeloppet 25.800 kr. Rambeloppet torde komma att till fiillo utbetalas.

En fondstyrelse skall varje år överföra en viss avkastning av det förvaltade kapitalet till de pensionsutbetalande första, andra och tredje AP-fondstyrelsema. Denna avkastning skall motsvara tre procent av nuvärdet av detta kapital. Med nuvärde avses här summan av de medel som styrelsen, alltsedan verksamhetens början rekvirerat hos riksförsäkringsverket, omräknat efter de förändringar av konsumentprisindex som skett från det att medlen tillställdes styrelsen och fram till slutet av det räkenskapsår, som årsredovisningen avser. För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av räkenskapsåret skall den beräknade avkastningen minskas i motsvarande mån. Vad som återstår av avkastningen (bruttoresultatet), sedan överföring skett, skall hänföras till de medel som styrelsen förvaltar och därmed öka kapitalbehållningen.

ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN UNDER RÄKENSKAPSÅRET

Efter den kraftiga kursuppgång på aktiemarknaden, som ägde rum under 1986 och som innebar en kursstegring på ca 50 procent, var utvecklingen svag i början av 1987. Januari som brukar vara en stark börsmånad visade en kursnedgång på 12 procent. Men den svaga utvecklingen vände snart och under våren och sommaren steg kurserna successivt till nya sk "alltime high" noteringar. Den 8 oktober hade Stockholmsbörsen sitt toppläge. Då hade kurserna stigit med 37,1 procent sedan årsskiftet.

Underskottet i USAs handelsbalans för augusti, som publicerades i oktober,
jämte vissa andra grundläggande data i detta lands ekonomi blev en stor besvikel
se för våra finansmarknader och ledde tiU en kraftig och snabb kursnedgång på alla
de stora aktiebörserna i världen. Kursläget stabiliserades så småningom och
under december noterades en svag uppgång. På helårsbasis blev kursfallet 8
procent på den svenska aktiemarknaden. Men det speglar inte den dramatiska
utvecklingen under året. Från toppläget i början av oktober sjönk aktiekurserna
med hela 33 procent. 62

Kursfallet under senare delen av året var i högsta grad internationellt. Skr. 1987/88: 174

Stockholmsbörsen visade en något sämre utveckling på helårsbasis än de tre Bilaga 3

största aktiebörserna i New York, Tokyo och London men hamnar vid en jämförelse mellan världens 20 största aktiebörser ungefär i mitten.

Den negativa utvecklingen på den svenska aktiemarknaden har naturligtvis också påverkat Sydfondens aktieportfölj. Vid utgången av 1986 hade portföljen en dold reserv, dvs orealiserade kursvinster, på totalt 272 Mkr. I tertialbokslutet per sista april hade den dolda reserven ökat till 445 Mkr för att per sista augusti uppgå till hela 586 Mkr.

Vid styrelsemötet i september - då bokslutet för andra tertialet behandlades - beslöt styrelsen att koncentrera aktieportföljen. Som en följd härav genomfördes relativt omfattande försäljningar och antalet marknadsnoterade företag i portföljen minskade från 49 tiU 37. Genom försäljningarna frigjorda medel - till en betydande del realisationsvinster - och under samma tidsperiod erhållna tilldelningar av årets rambelopp placerades i all huvudsak i börsnoterade aktier.

Dessa placeringar har genom det kraftiga kursfallet på fondbörsen medfört, att den vid räkenskapsårets ingång redovisade dolda reserven i portföljen på 272 Mkr vid årets utgång radikalt förändrats till ett negativt belopp genom att marknadsvärdet understeg anskaffningskostnaderna, inklusive courtage och värdepappersskatt, med 187 Mkr. Tas i detta sammanhang också hänsyn till de realisationsvinster/förluster som gjorts under räkenskapsåret och som innebär ett överskott på 204 Mkr begränsas värdenedgången i portföljen till 255 Mkr. Denna är förhållandevis stor sett i relation till portföljens ingångsvärde på 1.358 Mkr och nettoinköpet under året på 908 Mkr.

Den kraftiga nedgången i aktieportföljens värde beror inte på att fondens medel placerats i aktier med en särskilt ogynnsam kursutveckling. En jämförelse med det vid Stockholms fondbörs förda indexet utvisar att fondens aktieportfölj utvecklats i stort sett likvärdigt med indexet. En av utgångspunkterna vid denna jämförelse har varit att de medel, som erhållits från Riksförsäkringsverket, placerats i aktier i medeltal cirka 10 dagar efter mottagandet. I övrigt kan tilläggas att flera av fondens största placeringar, bl. a. i Skånska, Trelleborg och Sydkraft, haft en i förhållande till genomsnittet påtagligt positiv utveckling.

Som förklaring till nedgången bör i stället framhållas, att fonden under augusti och september - alltså under månaderna före det stora kursfallet -förvärvade aktier för ca 500 Mkr, som blivit disponibla dels genom försäljningar dels genom utbetalning av rambelopp från Riksförsäkringsverket.

På derma del av portföljen har nedgången i värde - i överensstämmelse med den allmänna utvecklingen på fondbörsen - varit kraftig, ca 30 procent, men dock inte större än börsindex.

Som förut nämnts stabiliserades kursläget under december föregående år. Under januari i år har en mindre kursuppgång ägt rum, ca 12 procent. Detta har medfört, att fondens orealiserade förluster vid utgången av januari återhämtats och att det i stället vid nämnda tidpunkt fanns en dold reserv på ca 45 Mkr.

Av det föregående framgår, att fondens aktieportfölj visar ett underskott på 187,4 Mkr. I sammanhanget bör dock påpekas att fondens förvaltning av tilldelat kapital - trots det kraftiga kursfallet 1987 - bokföringsmässigt inneburit inte enbart ett bevarande av det nominella kapitalet utan också en förmögenhetstillväxt på ca 53 Mkr, beroende på de rörelseöverskott som uppnåtts under detta och tidigare verksamhetsår.

MEDELSTILLDELNING Skr. 1987/88: 174

På rekvisition av fonden har Riksförsäkringsverket - i överensstämmelse Bilaga 3 med 26 § LRAP - till fonden överfört sammanlagt 691,1 Mkr under räkenskapsåret.

Som inledningsvis nämnts räknar fonden med att under år 1988 kunna rekvirera sammanlagt 516 Mkr, dvs fullt rambelopp för nämnda år.

Detta innebär, att varje löntagarfond vid utgången av år 1988 kan disponera sammanlagt 2.300 Mkr, vilket helt överensstämmer med de i löntagarfondspropositionen angivna grunderna. Den stora merparten av detta belopp utgörs av vinstdelningsskatt.

MEDELSPLACERING

Av de placeringar, som fonden gjort under verksamhetsåret, avser 48,3 Mkr förvärv av nyemitterade aktier och 7,8 Mkr nya konverteringslån.

Vid räkenskapsårets slut ingick 49 företag i aktieportföljen med följande branschfördelning i procent av marknadsvärdet.

	1987-12-31	1986-12-31
Verkstäder	21,3	30,5
Skogsföretag	19,0	6,0
Kemisk industri	8,9	14,1
Bygg- och fastighetsbolag	13,9	6,6
Läkemedel, sjukvård	3,4	8,1
Dataföretag	0	0,6
Handelsföretag	4,4	8,7
Förpackning, emballage	1,2	4,3
Utvecklingsföretag	7,3	7,9
Förvaltningsbolag	11,2	5,0
Kraftbolag	5,9	4,0
Banker	3,5	4,2

100,0 100,0

Aktieportföljens fördelning på olika grupper av börsnoterade och andra aktier framgår av nedanstående sammanställning.

Marknadsvärden

1. Börsregistrerade aktier

2. OTC-lista

3. Övriga marknadsnot. aktier

4. Ej marknadsnoterade aktier

1987-12-31	1986-12-31
. .Mkr %	Mkr %
1726,1 ; 95,6	1292,5 95,2
21,3 1,2	17,9 1,3
:16,5 . ..0,9	5,8 0,4
' ;42,l..w'.;:2,3	41,6 3,1

: 1806,0 ■.■; 100,0 1357,8 100,0

LIKVIDA MEDEL

Enligt 39 § LRAP får en löntagarfondstyrelse, i den mån det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap eller för att tillgodose kravet på én ändamålsenlig förvaltning, hålla fondmedel placerade i Riksbanken eller på annat sätt, som närmare anges i nämnda paragraf. Likviditeten uppgick vid årets slut till cirka 94 Mkr.

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNING Skr. 1987/88:174

1 enlighet med bestämmelsema i 16 § LRAP skall tillgångarna tas upp till Bilaga 3

anskaffningsvärdena vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Detta betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster. Med anledning härav och i överensstämmelse med lag (1987:1326) om ändring i lagen (1983:1902) med reglemente för allmänna pensionsfonden fogas till denna förvaltningsberättelse dels en resultaträkning som visar såväl bokföringsmässigt som realt resultat för räkenskapsåret samt en balansräkning som visar det reala kapitalet vid årets utgång.

Den under räkenskapsåret bedrivna verksamheten har, enligt resultaträkningen, givit ett rörelseöverskott på 241,4 Mkr före avsättningen till förut nämnt värderegleringskonto med 5 Mkr och överföringen till första, andra och tredje AP-fondstyrelsema. Derma överföring skall enligt LRAP motsvara tre procent av nuvärdet av förvaltade medel och har för verksamhetsåret beräknats till 48,8 Mkr. Beloppet skall såsom avkastning på förvaltat kapital efter årets utgång inbetalas till angivna fondstyrelser. Efter avsättningen och överföringen återstår ett bokföringsmässigt nettoresultat på 187 Mkr. Detta belopp skall enligt LRAP tillföras fondkapitalet.

Resultaträkningen redovisar ett realt resultat, i förhållande till gällande resultatkrav, på minus 351,5 Mkr, sedan resultatet belastats med dels ändringen i den dolda reserven på 459,7 Mkr och dels avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 79,4 Mkr.

Såsom framgår av balansräkningen och därtill fogade kommentarer uppgår anskaffningsvärdet för värdepappersportföljen (inklusive courtage och värdepappersskatt) till 1999,7 Mkr. Eftersom marknadsvärdet utgör 1812,3 Mkr föreligger en orealiserad förlust på 187,4 Mkr vid räkenskapsårets utgång.

ADMINISTRATION M.M.

Under verksamhetsåret har styrelsen hållit fem sammanträden. Merparten av dessa har varit förlagda till olika orter i Sydsverige och kombinerats med studiebesök på industriföretag.

Härjämte har en arbetsgrupp, bestående av fyra ledamöter från styrelsen och två befattningshavare i fonden sammanträtt för att mellan styrelsemötena dels bereda vissa frågor till styrelsemötena och dels fatta beslut enligt styrelsens bemyndigande.

Liksom tidigare år har fonden haft kontor i såväl Stockholm som Arlöv (Kungsgatan 44 respektive Hantverkaregatan 16).

Fonden har ansett det angeläget att sprida upplysning om dess resurser, placeringspolicy, arbetsformer och verksamhet i allmänhet. Den har därför låtit trycka en informationsbroschyr benämnd "Vad kan Sydfonden göra för Dig?", som distribuerats till ca 2.000 mottagare.

Vidare har verkställande direktören och medlemmar av styrelsen genom föredrag vid möten, som anordnats av föreningar och andra sammanslutningar, informerat om fondens verksamhet.

Verkställande direktören och medlemmar av styrelsen har företrätt fonden vid fjorton bolagsstämmor.

Fonden har befuUmäktigat representanter för tretton fackklubbar att i enlighet med bestämmelsema i LRAP utöva rösträtt och i övrigt företräda aktier, som ägs av fonden, vid bolagsstämmor i berörda bolag.

Av förvaltningskostnaderna på 5.720 K kr har löner och ersättningar uppgått tiU styrelsen och verkställande direktören med 623 Kkr.

Vad beträffar enskildheter i årsredovisningen, som ej särskilt kommenterats i det föregående, hänvisas till efterföljande resu tat- och balansräkningar och därtill fogade noter.

5 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

Resultaträkning (kkr)

Skr. 1987/88:174 Bilaga 3

1987 1986

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar Ränteintäkter			29.925 13.686		14.996 12.237
Finansiella intäkter			43.611		27.233
Övnga intäkter			8		-
Avgår:
Förvaltningskostnader Avskrivningar	Notl) Not 2)	.5.720 166	- 5.886	5.918 64	- 5.982
Rörelseresultat			37.733		21.251
Realisationsvinster Realisationsförluster		216.506 -12.820	203.686	62.995 - 8.817	54.178
Avsättning till värderegleringskonto för aktier	Not 3)		- 5.000		-10.000
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema			236.419		65.429
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema	Not 4)		8.826		-26.149

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT 187.593 39.280

REALT RESULTAT

236.419	65.429
-459.762	217.373
-223.343	282.802
- 79.402	- 27.240
,-302.745	255.562
- 48.826	- 26.149

Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema enl ovan

Förändring av ej realiserade
vinster/förluster Not 5)

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Avsättning för bevarande av

grundkapitalets köpkraft Not 6)

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster

Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema

UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖR
HÄLLANDE TILL RESULTATKRAV -351.571 229.413

, ..J .	*'iO'~7 1 '~.*	> 07 /I	U.\	Skr. 1987/88: 174
lansrakninglb	87-lz	-31 (h	ikrj	Bilaga 3
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	vSrden	värden	värden	värden
	1987	1987	1986	1986
TILLGÅNGAR
Likvida medel	94.152	94.152	79.587	■ 79.587
Fordringar fondmäklare	168	168	21.157	21.157
Förutbetalda kostnader och
upplupna mtäkter	93	93	1	1
Övriga fordringar	89	89	-	-
Aktier Not 7)	1.993.449	1.806.01Ö	1.085.517	1.357.840
Konvertibla skuldebrev Not 7)	6.300	6.300	450	450
Inventarier Not 2)	522	522	195	195
SUMMA TILLGÄNGAR	2.094.773	1.907.334	1.186.907	1.459.230
SKULDER
Skulder banker, fondmäklare	5.703	5.703	4.020	4.020
Upplupna kostnader	313	313	230	230
Skuld till 1-3 AP-
fondstyrelsema	48.826	48.826	26.149	26.149
Övriga skulder	257	257	482	482
SUMMA SKULDER	55.099	55.099	30.881	30.881
RESERVER
Värderegleringskonto
för aktier	15.000	15.000	10.000	10.000
FONDKAPITAL
Grundkapital	1.784.000		1.092.945
Uppindexerat grundkapital		1.921.470		1.151.013
Fonderat resultat (ackumulerat
överskott frän tidigare år)	53.081		13.801
,'\ckumulerat överskott i för-
hållande till resultatkrav		267.336		37.923
Årets resultat	187.593		39.280
Arets underskott/överskott i
förhållande till resultatkrav		-351.571 1.837.235		229.413
SUMMA FONDKAPITAL	2.024.674	-351.571 1.837.235	1.146.026	1.418.349
SUMMA SKULDER,RESERVER
OCH FONDKAPITAL	2.094.773	1.907.334	1.186.907	1.459.230

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 3

Noter till resultat- och balansräkning (kkr)

Not 1) Av för\'altningskostnader utgör ersättning

och lön till styrelsen och VD Övriga löner och an-oden Lonebikostnader Ö\ riga förvaltningskostnader

Not 2) Avskrivning å inventarier har skett med

20 % på anskaffningsvärdet Inventariemas anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Bokfört värde

Not 3) Värderegleringskonto för aktier i och konvertibla lån till icke börsnoterade bolag

Ingående reserv Årets avsättning Utgående reserv

Not 4) Löntagariondstyrelsen skall vaije år överföra en avkastning på 3 % av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräknas enligl konsumentprisindex' förändring.

Not 5) Härmed avses skillnaden mellan ej reali-

serade vinster/förluster ("dold reserv" i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början.

1986

1987

623	662
1.520	1.408
556	408
3.021	3.440
5.720	5.918
797 ;	319
- 275	- 124
522	195
10.000
5.000	10.000
15.000	10.000

Not 6)

Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

Värdepappersförteckning 1987-12-31

Skr. 1987/88:174 Bilaga 3

Not 7)

AKTIER

Företag

Aritmos

Astra bu

Atlantica

BPA A

BPA B

Cardo

Cardo fria

Camegie A

Camegie B

Dacke

Electrolux B fria

Ericsson, B fria

Euroc A

Euroc B

Fabege B

Finnveden B

Gunnebo

Holmens Bruk B

Holmens Bmk B fria

Independent Finans

Inter Innovation B

Investor A

Investor A fria

Investor B fria

Jeppsson

Modo A

Modo Al

Modo B fria

Modo C

Munksjö A

Munksjö A fria

Procordia A

Procordia B fria

Providentia A

Providentia A fna

Providentia B fna

Saab A

Saab B fria

Sardus

SCA B

SCA B fria

SE-Banken A

SiabA

SiabB

Sila

Skånska B

Skånska B fria

Skandia

Skrinet

Stora

Stora fria

Antal aktier

361.800

318.300

121.250

9.100

54.710

295.483

500

200.400

20.500

41.650

203.900

387.700

29.400

33.100

244.000

151.000

99.950

189.200

55.600

32.500

60.200

93.000

23.400

55.700

113.025

32.500

55.100

176.200

42.000

266.000

84.000

41.200

27.300

112.300

23.800

116.900

218.300

32.000

259.000

239.155

132.000

500.000

106.300

19.800

197.350

584.772

34.200

276.000

370.000

361.400

147.000

Anskaffn.-värde

23.288.986

70.510.892

12.548.256

2.238.132

13.458.660

76.268.327

129.055

30.454.461

3.418.449

8.063.406

64.370.726

95.138.770

7.884.047

8.618.792

23.246.273

8.215.353

15.455.967

17.885.659

5.256.039

7.746.700

18.807.767

26.548.639

6.841.168

16.556.880

6.954.761

9.955.692

20.925.174

65.023.837

15.001.358

7.945.434

2.793.000

7.722.143

5.204.075

25.172.464

5.909.300

28.497.551

49.151.906

6.532.480

21.300.748

73.320.875

43.699.938

72.156.355

25.676.018

3.878.927

22.172.661

134.977.873

7.230.311

49.260.556

38.932.836

152.179.559

57.623.485

Marknadsvärde

33.285.600 60.477.000 16.975.000

2.047.500

12.309.750

48.163.729

82.500

27.054.000

2.767.500

8.538.250 39.760.500 62.032.000

7,938.000

8.771.500 19.520.000

9.815.000 16.491.750 13.244.000

3.836.400

6.662.500

8.729.000 18.042.000

4.539.600 10.861.500

6.216.375

8.775.000 13.499.500 45.812.000 10.080.000 11.305.000

3.528.000 10.094.000

6.688.500 17.181.900

3.570.000 17.885.700 33.836.500

4.864.000 49.210.000 59.788.750 32.934.000 62.500.000 24.980.500

4.653.000 20.721.750 160.812.300

9.541.800 38.088.000 38.480.000 100.107.800 40.719.000

%av kapital

1.94 0.44 5.51 0.15 0.89 2.11 0.00 0.66 0.07 1.32 0.29 1.02 0.25 0.28 0.91 4.42 5.78 0.38 0.11 0.77 2.01 0.29 0.07 0.17 5.23 0.28 0.47 1.50 0.36 0.62 0.19 0.11 0.07 0.39 0.08 0.41 0.32 0.05 8.09 0.45 0.25 0.39 1.28 0.24 1.12 0.94 0.06 0.46 11.39 0.76 0.31

%av röster

1.94 0.52 5.51 0.19 0.11 2.11 0.00 0.95 0.01 0.77 0.01 0.01 0.31 0.04 0.55 2.17 5.78 0.00 0.00 0.77 0.88 0.32 0.08 0.02 3.60 0.57 0.19 0.62 0.07 0.63 0.20 0.12 0.01 0.44 0.09 0.05 0.37 0.01 8.09 0.11 0.06 0.39 1.65 0.03 1.12 0.59 0.03 0.46 8.10 0.76 0.31

Företag	Antal	Anskaffn.-	Marknads-	%av	%av	Skr. 1987/88: 174
	aktier	värde	värde	kapital	röster	Bilaga 3
Strålfors	54.200	9.630.923	15.067.600	2.11	1.24
Svdkraft A	50.000	17.221.750	24.750.000	0.25	0.37
Sydkraft C	170.000	36.215.247	82.450.000	0.86	0.13
Sydostinvest	100.000	1.423.192	2.100.000	2.73	1.23
Trelleborg B	962.300	90.810.108	153.005.700	3.77	1.74
Trelleborg TR	731.700	0	6.951.150	0.00	0.00
Volvo B	727.300	266.956.736	196.371.000	0.94	0.24
Volvo B fna	19.400	6.436.291 1.950.844.968	5.354.400 1.763.867.804	0.03	0.01

EJ MARKNADSNOTERADE FÖRETAG

Företag	Antal	Anskaffn.-	Marknads-	%av	%av
	aktier	värde	värde	kapital	röster
A & C Collection	3.250	2	0	72.22	28.89
Blekingeinvest	27.300	3.709.456	3.139.500	15.17	15.17
Ideon	200	240.000	240.000	1.00	1.00
Kranen B	25.000	5.000.000	5.000.000	3.70	1.59
Medical Invest B	25.000	1.016.500	1.125.000	2.30	0.89
Microel	3.300	693.000	693.000	10.00	10.00
Scania Invent A	5	878.500	878.500	0.76	4.47
Scania Invent B	158	4.825.000	4.824.999	23.98	14.13
Sicon A	5	500	500	0.76	4.47
Sicon B	158	15.800	15.800	23.98	14.13
Stiwa A	800	100.000	100.000	20.00	39.60
Stiwa B	1.400	175.000	175.000	35.00	6.93
Swedish Machine G roup	20.000	25.000.000	25.000.000	18.38	18.38
Sydalpin	1.990	199.995	199.995	6.53	8.42
Tollarps kaross	6.250	750.000 42.603.753	750.000 42.142.294	41.75	41.75
AKTIER TOTALT		1.993.448.721	1.806.010.098
KONVERTIBLA SKULDEBREV
Företag		Anskaffn.-värde	Marknadsvärde
A & C Collection		200.000	200.000
Stiwa		1.500.000	1.500.000
Stiwa		400.000	400.000
Sydalpin		1.200.000	1.200.000
Zeol Kemi		3.000.000 . 6.300.000	3.000.000 6.300.000
VÄRDEPAPPER TOTALT		1.999.748.721	1.812.310.098

Anm. Anskaffningsvärdena innefattar courtage och värdepappersskatt.

Vid framtagning av marknadsvärdet på noterade aktier har använts högsta betalkurs 87-12-30 eller köpkurs. För onoterade aktier har iförekommande fall använts senaste betalkurs. I övrigt anskaffningsvärdet.

Stockholm den 22 januari 1988

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 3

Nils Hörjel

Ordförande

iu, M..

Sven Amerius

Monica Bäckman

hger Nilsson

/ /Ynffie Söderb

Bengt Jerand

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse nar awävits den 16 februari 1988

Sven Santesson

Auklonserad revisor

E Rosberg• Direktor Bankinspektionen

Sydfondens styrelse

verkställande direktör och revisorer

Fondens ledamöter, suppleanter och revisorer har genom regeringens beslut den 29 april och den 21 december 1987 förordnats för tiden intill dess balansräkningen för fonden fastställts under 1988.

ORDFÖRANDE

Nils Hörjel,

fd landshövding, tekn dr

Vice ordförande

Göran Johnsson, metallarbetare

LEDAMÖTER

Sven Amenius, direktör Monica Bäckman, ombudsman Per-Olof Holmqvist, direktör Yngve Källstad, försäljningsingenjör Inger Nilsson, budgetchef Yngve Söderberg, fabriksarbetare Åke Zetterström, direktör

(Fr.o.m. den 21 december 1987; efter Håkan Hjort som avbdit)

SUPPLEANTER

Bo Andersson, områdeschef Erik Mellgren, direktör Bror Oscarsson, personalchef Ulla Söderdahl, textilarbetare

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR

Bengt Jerand

REVISORER

Sven Santesson, auktoriserad revisor, Hagström & Sillen AB. ordförande

Lennart Olsson, auktoriserad revisor, SPAREV SKÅNE AB

Lars-Erik Rosberg, direktör. Bankinspektionen

Revisionsberättelse

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1987. Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyreisens förvaltningar stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-och balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens föwaltning.

tcldkholfd dén 16 februari 1988,

Sven Santesson

Auktoriserad revisor

L-E Rosberg '

Direktör Bankinspektionen

Fond Väst

(andra löntagarfondstyrelsen)

åresredovisning 1987

POLICY FOND VÄST

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

ond Väst har tre huvudsakliga verksamhetsområden. Dessa områden ar förvarvavaktieroch konvertibla skuldebrev i noterade företag, förvärv av aktier och konvertibla skuldebrev i onoterade företag samt löntagarinflytande i dessa företag.

Nedan följer en kortfattad policy för verksamheten på respektive områden. Policyn skall ses som fondens huvudsakliga inriktning. Avvikelser kan ske i fall dä det ar särskilt motiverat.

Noterade företag

Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Fondmedlen skall placeras sä att krav på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

Urvalet av aktier skall därför bygga pä fundamentala analyser av företagens långsiktiga utvecklingsmöjlig heter. Onnplaceringar kan dock ske när det finns anledning att revidera prognoserom lönsamhet och tillväxt Omplace ringar kan även ske när aktiekurserna förandras pä ett omotiverat sätt i förhållande till de långsiktiga utvecklingsmöjligheterna.

P'onden har till uppgift att öka tillgången av riskkapital pä aktiemarknaden. Detta innebär att fonden inte bor vara säljare undernågra längre perioder.

Föratt tillgodose kravet på riskspridning bör börsens aktuella branschsammansättning beaktas.

Onoterade företag

Storleken avdet kapital som investeras i onoterade företag bör inte överstiga 15% av fondens rekvirerade medel.

Investeringar i mindre företag är mer riskfyllda än investeringar i börs-

noterade. Det finns därför skal att bygga upp en riskreserv i för)iållande tiil gjorda investeringar.

Företagen bör företrädesvis ha sin verksamhet i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland. Halland och Västergötland.

Företagen bÖrha minst 50 anställda.

Företagen bÖr vara tillverkande företag samt serviceföretag med anknytning till industrin.

Formen för fondens kapitaltillskott är aktier, konvertibla skuldebrev eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Fonden skall vara minoritetsägare. Inriktningen bör vara ett 25-procentigt delägande. Fondens ägarroW utgår från att det finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för drift och ledning av den dagliga verksamheten.

Goda fackliga kontaktereftersträvas.

Löntagarinflytande

1 syfte att ge löntagarna ett ökat inflytande i företagen har lokala fackliga organisationer ratt att utöva rösträtten för hälften av den rostratt som fonden förvärvar genom aktieköp. Denna rösträtt överlåts pä begäran av lokal facklig organisation.

Fonden skall aktivt söka att informera berörda fackliga organisationer om deras röstratt.

Fonden bör söka en löpande kontakt med berörda fackliga organisationer för att informera sig om de anställdas syn på företaget och for att informera om fondens verksamhet.

Vid köp av aktier i förelag vars aktier är föremål for allmän handel bor minst en facklig kontakt tas innan förvärvet genomfors.

Fonden skall på olika sätt söka bidra till att utveckla de anställdas inflytande i de företag där fonden är engagerad.

vd-kommentar

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

armed avger Andra löntagarfondstyrelsen, FondVäst, verksamhetsberättelse för år J987.

Det nu avslutade året har varit hän-(ietserikt i många avseenden. Det gäller inte minst den ekonomiskt viktigaste clelen av fondens verksamhet, nämligen förvaitningen av börsaktier.

1987 varsom vi minns de stora svängningarnas år. Vid årets början hade fonden ett övervärde eller, som man också kallar det, en dold reserv på 417 mkr. När börsen stod som högst var övervärdet 1.019 mkr. Efterden 19 oktober sjönk det till som lägst 78 mkr för att sedan åter vända uppåt. Vid årsskiftet och i den balansräkning som nu redovisas hade den dolda reserven ökat till 147 mkr igen.

Under 1988 har börskurserna fortsatt uppåt och när detta skrivs i mitten av februari är fondens dolda reserv 474 mkr.

I den allmänna debatten kallas ofta dessa övervärden vinster och orn börsen i stället sjunker talas det om förluster. De förändringar fondens portfölj genomgått visar tydligt, att detta är ett felaktigt sätt att se på aktieinnehav. Det arförst näraktierna säljs som vinsteller förlust uppstår Detta känns viktigt att fiäga, därför att jag tror att även åren framöver kommer att bjuda på stora svängningar pä Stockholms fondbörs.

Enligt de regler som galler for löntagarfondernas verksamhet skall de redovisa ett så kallat "realt resultat". Av årets redovisning for Fond Väst framgår, att det reala resultatet för 1987, med börskurserna vid årsskiftet som grund, är negativt - just beroende på det kraf tigt minskade värdet av fondens aktier. Däremot visar det samlade resultatet sedan starten i juni 1984 att vi klarat avkastningskravet med god marginal.

De händelserika dagarna i oktober och november förra året gav också an-

ledning till vissa funderingarom löntagarfondernas betydelse för näringsliv och sysselsättning inom de ramarsom gäller för svensk ekonomi.

Det var många aktieägare som upplevde verkligt bekymmersamma öagar under börskrisen. Den innebar förutom personliga tragedier också att många företag ställdes infor stora förändringar i ägarbilden. Flera företag visade sig ha en instabil och relativt kortsiktig ägar struktur. Därigenom riskerade de att få nya ägare som i första hand inte såg till den industriella och sysselsättnings-mässiga delen av företagens verksamhet. Finansiella transaktionermed goda förtjänster med hjälp avde låga börskurserna lockade mer.

Genom det sätt löntagarfonderna tilldelas medel har vi helt andra möjlig heter att fungera som stabila och långsiktiga ägare. Det är uppenbart att detta kommer att få stor betydelse framöver, bäde för fonderna och den del av svenska näringslivet som ser industriell utveckling och högre sysselsättning som viktiga mål för den iramtida ekonomin.

Den hätska stämning som tidigare funnits mot löntagarfonderna har successivt minskat. Fonden har under året haft ett gott samarbete med företags-och finanssektorn. Det är symboliskt att årets diskussion om fonderna inte alls har handlat om ägande, förvaltning, röstratt eller inflytande.

Det som i någon män debatterats är fondernas öppenhet och rollen som myndighet. Enligt min mening är Fond Väst osedvanligt Öppen jämfört med andra aktörer pä finansmarknaden. Men även vi har självklart behov av att i vissa situationer inte offentliggöra vilka affärer vi planerar.

Sett i relation till de hårda motsättningar som blottades vid fondernas tillkomst är den dämpade kritiken ytterligare ett tecken på att vi närmar oss den punkt när fonderna är accepterade fullt ut på den svenska finansmarknaden.

Det må vara mig tillåtet att i detta sammanhang också nämna något om de borgerliga partiernas förslag om att avveckla löntagarfonderna efter valet i september 1988.

Förslaget går ut på att tillgångar överförs till Allemansfonderna för att pä så sätt komma kanske en fjärdedel av befolkningen till godo. Fonderna ägs idag av hela svenska folket och skall bidra till framtida pensioner. För 1987 Överför Fond Väst 47 mkr till Allmänitö Pensionsfonden och har från starten levererat in 89 mkr. Sammanlagt har de fem löntagarfonderna betalat 435 mkr.

Det är små belopp i förhållande till det mycket stora pensionsåtagande som finns och kommer att finnas. Men situationen blir ju inte bättre om löntagarfonderna avvecklas och överskottet går till Allemansfonderna.

Forslaget innebär också att rösträtt och inflytande for fackliga organisationer på respektive företag förs över till ägare utanför företagets sfär. Det gångna året har fonden haft rösträtt på bolagsstämmor i 49 företag. Rösträtten utövades av sammanlagt 51 lokala per-sonalfÖreträdare, både arbetare och tjänstemän. Att nu flytta över denna rösträtt tiJJ anonyma aktieägare tror jag de anställda skulle uppleva som mycket märkligt.

Vi som har arbetat och verkat inom löntagarfonderna är övertygade om att de kommeratt spela en viktig roll även i framtiden. Vi troratt allt fler människor inser detta. Därför ser vi fram emot de kommande åren med stor tillförsikt. Vi är väl rustade och vi har en god organisation för att möta framtidens krav.

Avslutningsvis vill jag också rikta ett tack till alla de personer och organisationer som vi samarbetat med under det gångna året: de anställdas organisationer, företag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

förvaltningsberättelse

Skr. 1987/88:174 Bilaga 4

	700
	650
I	600
	550
/:	500
f,	450
.' i:}	400
*in-*	350
■;»;:;	300
i i-C: .	250
JF-t}:	200
k ri-v	ISO
A Ji.;''~i;*	100
A rf&rfH''-''''''''	50
ftsSHHH ■	0

Ar 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985-87

Aktiemarknadens utveckling 1950-1987. Kalla tidningen Affärsvärlden.

Generalindex

Ar 1987 JAN FEBR MARS APRIL MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

Aktiemarknadens utveckling jan-dec 1987. Kalla tidn 1 ngen Affärsvärlden.

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 691 000 kkr till totalt 1 783 825 kkr. De av fondstyrel-, sen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och sär. skilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav.

Fiendens reglemente föreskriver att tillgångarna skall redovisas till anskaffningsvärde. Kravfinns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Alla belopp i årsredovisningen anges i tusentals kronor (kkr). Balansomslutningen uppgår till 2 067 389 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisats till marknadsvärden uppgår till 2 214 637 kkr

Rörelseresultatet uppgår till 150 194 kkr. Efter avsättning för överföring till 1-3 Allmänna Pensionsfonden med 47 118 kkr blir det bokföringsmässiga nettoresultatet 103 076 kkr.

Ser man till det reala resultatet, efter överföring till 1-3 Allmänna Pensionsfonden, visar detta ett underskott på 238 561 kkr Det ackumulerade reala resultatet sedan verksamhetens början 1984 visar ändå ett överskott på 240 622 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1987 beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 2 156 563 kkr. Om samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats på börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 2 041 352 kkr Detta innebär alltså att fondens utveckling varit bättre än börsindex.

Uppgifterom resultat och förmögenhetsställning framgår av resul-

tat- och balansräkning samt av de noter som bifogats. Utöver detta lämnas följande kommentarer.

Noterade företag

Av aktiesamrnanställningen framgår att fondens tillgångar i stor ut-

sträckning är placerade i börsnoterade aktier och noterade konvertibla skuldebrev. Anskaffningsvärdet för dessa uppgick till 1 855 mkr. medan fondens totala tillgångar är bokförda till 2 067 mkr Det är alltsä utvecklingen på börsen som väsent-ligen avgör fondens ekonomiska ut-Generalindex

900

850

800

750

Skr. 1987/88:174 Bilaga 4

veckling. Det finns därför skäl att först något beröra börsens allmänna utveckling.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING Affärsvärldens generalindex sjönk med 8% under året. Denna siffra som i sig inte är särskilt uppseendeväckande döljer emellertid, som al la vet. en dramatisk utveckling. Året inleddes med en allmän kursnedgång på ca 15%. Utvecklingen vände dock i februari och fortsatte med en successiv uppgång som slutade med att kursnivån Ug drygt 35% över nivån vid årsskiftet 1986/87.

Kulmen nåddes under oktober månad varefter ett kursfall inträffade som i styrka och storlek har jämförts med börskraschen 1929. Kursutvecklingen under 1987 beskrivs i diagrammet. För att ge möjlighet att betrakta denna utveckling i ett längre tidsperspektiv redovisas också ett diagram for perioden 1950-1987

Studerar man sedan utvecklingen i enskilda branscher finner man också där stora olikheter. Sålunda försämrades index for Verkstäder med 22%, Skogsindustri med 13%. Kemisk industri och Handelsföretag med 12%, Banker med 9% och Förvaltningsbolag med 5%. Index för Fastighets- och byggföretag steg i stallet med 16% och gruppen Övri-

ga företag steg med 11%.

Det dramatiska kursfallet under hösten var ingen begränsad svensk företeelse. Motsvarande fall ägde också rum på de stora börserna i New York, London, Frankfurt och Tokyo. Nedgången måste därför analyseras utifrån ett internationellt synsätt. Utförliga kommentarer och analyser har gjorts i massmedia och det finns därför ingen anledning att här närmare gå in på orsakerna mer än att konstatera att kommentarerna följer två huvudlinjer

En linje utgår från att orsakerna står att finna i att handeln mellan U.SA å ena sidan och Japan och Västtyskland å den andra sedan en längre tid befunnits i obalans, och detta måste förrellersenare leda till en finansiell kris.

Den andra linjen söker förklaringen på aktiemarknaden som sådan. Man konstaterar att den genomsnittliga kursnivån var alltför högt uppdriven. Kurserna kunde inte motiveras utifrån de vinster företagen visat eller förväntades visa.

FONDENS BÖRSPORTFÖLJ Avkastningen på börsportföljen för 1987 hlev negativ och uppgick till -3%. Denna uppgift innefattar förändringen av orealiserade vinster (-270 mkr), vinster och förluster på sålda aktier (114 mkr) samt i ak-

tieutdelningar (33 mkr). Detta skall jämföras med ett korrigerat generalindex inklusive utdelningar på-6%. Fondens börsportfölj har således utvecklats bättre än börsen som helhet.

Anledningen till denna något bättre avkastning är att fonden valt att ha en något annorlunda branschfordelning an den som gäller för börsen som helhet. En jämförelse lämnas i tabell 1. Av denna framgåratt fonden är överrepresenterad inom branscherna Skogsindustri och Fastighets-och byggföretag och underrepresenterad inom Kemisk industri och Förvaltningsbolag.

TABELL I Fondens bör.gportfölj fördelat på branscher enligt Veckans Affärer.

Verkstöder 24% 25%

Kemisk Industri 5% 9%

Skogsindustri 21% 10%

Fonden Börsen Fonden Börsen 871231 (7I23I-) Sil231 861231

27% 30% 5"/. 10% 18% 10%

Fastighets-och

hygglörelog 16% 13% 17% 10%

Handelsföretag 3% 3% 4% 3%

Förvaltningsbolag 8% 14% 9% 1S%

Banker 7% 9% 6% 9%

Dvrigo företag 16% 17% 14% 13%

100% 100% 100% 100%

*) Veck.\ns Affärer nr 50/iq.S7

Av tabell 1 framgår också att börsens branschfördelning ändrats

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

från föregående årsskifte. Detta beror på att index för respektive bransch utvecklats olika (se föregående avsnitt). Detta har också påverkat fördelningen av fondens portfölj. Om man tar hänsyn till detta och därefter analyserar den förändrade sammansättningen finner man att fonden under året ökat placeringarna inom branscherna Skogsindustri och Verkstad, medan det skett en relativ minskning inom branschen Fastighets- och byggföretag.

Detta förhållande bekräftas också vid en genomgång av placeringarna i enskilda aktier. Större köp har gjorts i Volvo, Stora, Modo, Skandia, Korsnäs, Astra och SAAB. Här har vi ökat tidigare innehav. Bland helt nya förvärv kati nämnas SE-banken, Iggesund, Sandvik och HP-farg. Bland försäljningarna märks Regnbågen, Nordbanken. Malmros och Cominvest. Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde redovisas i tabell 2.

176.891 (0,394)
116.168 (0,911)

112.360 (1,163)

105.790 (1,997)

102.221 (0,377)

Mkr

TABELL 2 Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde. Röstandelen anges inom parentes.

1 VOLVO

2 STORA

3 MARIEBERG

4 KORSNÄS

5 SKÅNSKA

Fonden har under året sålt aktier för ca 450 mkr och köpt för ca 1.150 mkr Omsättningen beräknad genom att försäljningarna relateras till portföljens genomsnittliga värde uppgår till 26 % att jämföra med motsvarande tal för Stockholms fondbörs på 29 % av det genomsnittliga börsvärdet.

Fondens köp och försäljningar bar medfört en omsättningsskatt på 15.7 mkr och courtage på 6,0 mkr.

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster dar endast en del av årets innehav av den aktuella aktien sålts, har vi tillämpat en princip som innebäratt vi anses ha sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Denna princip har använts sedan maj månad. Dessförinnan använde vi genomsnittligt anskaffningsvärde som avräkningsprincip.

Onoterade företag

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 68 mkr

Under året har fonden haft kontakt och diskussioner med ett antal onoterade foretag som haft intresse av engagemang från fondens' sida. Detta har under 1987 resulterat i att fonden tillsjutit medel i två nya företag, dels Komponentutveckling AB med dotterbolaget Torsmaskiner AB i Torsås med 5.625 kkr i aktier och lika mycket i ett konverte-

ringslån, dels i Wikhede Mekaniska i Bäckefors med 600 kkr i aktier och 900 kkr i konverteringslån. Båda dessa foretag presenteras närmare på annat ställe i årsredovisningen. Fonden har också deltagit i rekonstruktionen av Datamönsteri Borås AB med 1 mkr i aktier Nysatsningen innebär att den fortsatta verksamheten begränsas till servicebyrådelen.

Fondens engagenang från tidigare år i CIAB, Nordsjöfrakt AB. Enneff Carriers AB och Palpax AB kvarstår oförändrade. Däremot har innehavet i Lundby sålts.

ICH-gruppen, huvudägare i Lundby. har önskat förvarva fondens aktier och konvertibla skuldebrev och fonden har efter samråd med de fackliga företrädarna tillmötesgått denna begäran. Överlåtelse har skett till fondens anskaffningspris. Likviden erläggs i form av ett reverslån med marknadsmässig ränta.

RISKRESERV Även i år har den under föregående verksamhetsår påbörjade avsättningen till riskreserv fortsatt. Denna avseronoterade företag och ärett uttryck för medvetandet att satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande. Under året har reserven tillförts 13 000 kkr, varav 5 500 kkr i anspråktagits för Datamönster.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

Under året har också kunnat konstateras en väsentligt ökad insikt om och förståelse för fondens roll som tillskjutare av riskkapital i onoterade företag. Detta beror framför allt på att saklig information gått fram om fondens placeringspolicy och att fonden ej eftersträvar ett majoritetsägande, vilket är vanligt hos andra riskkapitalplacerare.

Kaptialtillskott direkt i företagen

Av fondens placeringar har 25 mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not Ki.

Likviditet

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 14,6 mkr Den genomsnittliga likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till ca 150 mkr.

Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppgår till 4,6 mkr Kostnader för styrelse och personal inklusive lonebikostnader utgör knappt 2,4 mkr, lokalhyra 0,6 mkr och övriga kostnader 1,6 mkr I den sistnämnda posten ingår bland annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och kontorsmateriel. Under

året har anställts ytterligare två personer och antalet anställda uppgår nu till sex personer inklusive verkställande direktör

REAL redovisning Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat.

För att få en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en så kallad real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursernas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsportfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet måste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Sålunda blev det reala resultatet för 1987-191 mkr, före överföring till 1-3 Allmänna Pensionsfonderna, på grund av det kraftiga kursfallet under hösten. Däremot uppgår det sammanlagda reala resultatet sedan verksamheten började 1984 till 330 mkr

Överföring till 1-3

Allmänna

Pensionsfonden

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna Pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 3 % av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat. Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1987 uppgår till drygt 47 mkr Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 150 mkr

Inflytande och rösträtt

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 49 företag. De lokala fackliga organisationerna har deltagit på 38 av dessa bolagsstämmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 51 lokala personalföreträdare representerande både arbetare och tjänstemän.

Dessa uppgifter visar att det finns ett fortsatt stort intresse bland företagens anställda att vara representerade på bolagsstämmorna. Detta bekräftar den utveckling som man kunde iaktta under 1986.

Fonden har deltagit på 41 bolagsstämmor

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag, i de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter Därutöver har fonden samrått med övriga intressenter om styrelsens sammansättning.

RESULTATRAKNING

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT		1987	1986
Akfieutdelningoi		32902	17.647
Rönteintakfei	Notl	21.196	18.734
Räntekostnader		-	2
Förvoltningskostnnder	Not 2	- 4.627	- 3708
Avskrivningor	Not 3	- 450	83
Renlisotionsvinster		133.391	109 954
Reolisotionslörluster		- 19218	- 5779
dvsiittninq lill iiskiesetv	Not 4	- 13,000	- 15.000
RDRESLESRESULTAT Nettoiesulfot före överföring lill 1-3 Allmönno pensionsfonden		150.194 150194	121.763 121.763
Överföring till 1-3 Allmönno pensionsfonden BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT	Nots	- 47.118 103.076	~ 26.198 95.565
REALT RESULTAT
Netloresultot före överföring lill 1-3 Allmänna pensionsfonden enligt ovan		150194	121763
Ökning/minskning ov ej realiserade vinster/förluster	Not 6	- 269.667	316.881
Nominellt resultot inklosive ej realiserode vinster/förlusrer		-119.473	438.644
Avsiiltning för bevarande av qrunrikooitolets köokraft	Nots	- 71.970	- 29.313
REALT RESULTAT INKLUSIVE EJ REALISERADE VINSTER/FDRLUSTER		- 191.443	409.331
Öveiförina till 1-3 Allmänna pensionsfonden	Nots	- 47.118	- 26.198
DvERSKon/UNDERSKon 1 forhAliande TILL RESULTATKRAV		- 238.561	383.133

BALANSRAKNING

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

		1987-12-31 kkr		1986-12-31 kkr
		Bokförda	Morknods-	Bokfördo	Markonds-
		värden	värden	värden	värden
TILLGÄNGAR
likvido medel	Not 7	14 790	14 790	26.408	26.408
Kortfristiga ploceringor	Not 8	92.658	92.658	I37.S6I	137.561
fordringar hos fondkommissionorer	Not 9	8.944	8 944	1.323	1.323
Upplupno intäkter ocfi
förutbetolda kostnader	Not 10	4.900	4 900	6.909	6.909
Aktier	Not 11	1.861.986	2.009.S36	1.006.782	1.423.019
Konvertiblo skuldebiev	Not 12	61864	61.562	64.254	64.932
Reveisfordraa	Not 17	20.020	20.020	-	-
Inventarier	Not 3	2.227	2.227	620	620
SUMMA TILLGÄNGAR		2.067.389	2.214.637	1.243.857	1.660.772
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfiistign skulder.
Upplupno kostnader och
förutbetolda intdkter	Not 13	340	340	272'	272
Övrigo kortfristigo skulder	Not 14	286	286	148	148
Piemiereserv opiioaer	Notis	830	830	-	-
Riskreserv	Not 4	9 500	9 500	2.000	2.000
Skuld ull 1-3 Allmönno pensionsfonden	Not S	47118	47118	26.198	26198
		58.074	58.074	28618	28.618
Fondkopitnl.
Tillskjutet giundkapitol	Not 5	1 783 825	-	1 092.825	-
Uppindexerat giuiidkopital	Not 5	-	1.915941	-	1.152971
Ackumulerot överskott
fiån föregående år	Not 5	122414	-	26849	-
Ackumulerot överskott
1 foihållonde till resulturkrov	Not 6	-	479.183		96 050
Årets nettoresultat		103.076	-	95.565
Årets underskott i 'brhållnnde
till resultotkrnv		-	- 238 561	-	383133
		2.009 315	2156.563	1.215.239	1632154
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL		2.067.389	2.214.637	1.243.857	1.660.772

6 Riksdagen 1987188. 1 .':aml. Nr 174

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOTER TILL FÖRVALTNINGSBERÄTTELSEN

NOT 1 RÄNTEINTÄKTER

Ronteintrikterna hur erhölhrs po fol(onde särt-
Bonkei och moklofe 3 973

Koftffistigo placeiingor 10 662

Konvertibla skuldebrev 6 561

2K196

NOT 3 INVENTARIER

Inventarier inkluderar kostnader för om
byggnad av kontor å vilket belopp 10% av
skrivning gjorts. Under 1987 har datautrust
ning inköpts. 1 övrigt har avskrivning gjorts
med 20%.
Boktöir värde 1986 620

			Anskolfningsvdrde 1987		2.057
NOT 2 FORVALTNINGKnaNinrp			Avskrivningor 1987		■450
Forvalrningskostnoder uppd	elas enligt fölionde	1.403 232 208 547 594 1.643			2.7
Peisonnlkoslnodei Slyrelscorvoden Ovrigo koslnodersryielse lonebikostnoder lokolhym kansli Oviigo kostnndei	elas enligt fölionde	1.403 232 208 547 594 1.643	NOT 4 RISKRESERV 1986 Under 1986 ovsoll Under 1986 utnyltjot (Formorslokt) Utgdende balans 1986		fsooo ■13.000 JOO
		4.627	1987 1 * J L 1 1 /I n "j
			Ingående oolons 1987		2 000
			Under 1987 ovsotl		13.OÖ0
			Under 1987 urnyttjot (Dotomönsrer)		' ""-5.500
			UtgAende balans 1987	- —-	9.500
NOT 5 Överföring till i-3 allmänna pensionsfonden
Rekv. datum	Belapp	tndei	Beräknat Tillgängligt		Berä*knats/.**
1987			nuvörde ontal dagar		per 1987-12-31
84-86	1 152 9/1
•)	2 077				•)-"■ 48
	1 150 894	1707/1623	1210460	360	36314
22/ 1	15 000	170 7/164 4	15 575	338	438
18/ 2	190 370	170 7/164 4	197665	312	5 139
23/ 2	19 000	170 7/164 4	19 728	307	505
23/ 3	24 000	170 7/164 7	24 874	277	574
24/	14 000	170 7/165 1	14 475	246	297
21/ 5	15 000	170 7/165 2	15 499	219	283
24/ b	14 000	170 7/164 9	14 493	186	224
21/ 8	50 000	170 7/1678	50 864	129	547
23/ 9	341000	170 7/169 4	351 678	97	2.843
23/11	630	170 7/170 7	630		312
	1.841.844		1.915.941 - 1.841.894		47.118
Avsöttntng för bevaronde av kopitalets köpkraft			(74 047 2 077-)
			71.970
Overlöring till 1-3 Ailmiinna peniionifonden			47.118
Giundkopno! 1984	291825		jKoirigenng ev beroknor
1985	259 000		iiidei 162 6 lill 162 3
1986	542 000
1987	691000 1.783.825

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOT 6 REALT RESULTAT

	Jan-dec 1987	Atkumuierat 1984-1987			Jan-dec »86	Ackumulerat 1984-1986
Resoltor lore overloring till 1-3 Allmdnno pensionsfonden	-t 150.194	+	314.379	+	121.763	+	164.185
[\| lealiseiod vinst/förlost	+ 147.248	-1-	147.248	+	416.915	-(-	416.915
[\| reoliserod vmst/foilust löiegöende period	- 416.915		.	_	100.034		.
Nominetll resoltot	- 119.473	-1-	461.627	+	438.644	+	581.lOO
Avsaltning loie bevoronde av kapitolets köpkiolt	- 71.970	_	132.116	_	29.313	_	60.146
Reolt resulrot	- 191.443	+	329.511	+	409.331	-1-	520.954
Överfcjring till 1-3 Alimrrnno pensionsfonden	- 47.118	-	88.889	-	26.198	-	41.771
Överskatt/underskatt	- 238.561	+ 240.622		-f- 383.133		+ 479.183
Okning/minskning ov ei realiserode »inster/fdrlustei		_	147.248 416.915			_	416.915 100.034

316.881

269.667

NOT niKVIDA MEDEL

Kossa och postgiio
Bonktillgodohovonden

14.782

14.790

NOTS KORTFRISTIGA PLACERINGAR

Stotsskuldvöxlor

92.658

N0T9 FORDRINGAR HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av aktieförsäljningar for vilka likvid ännu ej erhållits.

8.944

NOT 10 UPPLUPNA INTÄKTER OCH FDR-UTBETALDA KOSTNADER

Dpplupna intakter(jch forutbetalda kostnader består huvudsakligen av upplupna räntor på kortfristiga placeringar och konvertibla skuldebrev

4.900

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4


NOT 11					Antal+-Förö*nd-nsk.«ärd<**				Kors") Bärsvärde Skillnad Fondens Fondens
AKTIER					ring Inkl.cour-				871231 871231 onsk.- andel andel
		Noterade			sedan tage och				KR varde kapital röster
		Aktieslag			861231 skalf)				börsvSrde •/. '/.
						Verkstäder
AllÄ UVJl	Bli		134 800	+ 81 300		40 887	251	33 835'		'- "	7 052	"0 918	0 0Ö2
ASIS	»bu		140 2S0	- 19 750		25 041	2/6	38 709		+	13 668	0 234	0 2/4
ElECIROtOX	Bli		80 000	+ 14 800		16 438	189	15 120		-	1318	0111	0 004
fSAB	bu		170 000	+ 25 000		34 631	205	38 950		+	4319
	il		6 200	- 2 000		1 '93	190	1 1/8		-	15	4 584	5 691
FRICO	B		133 575			7817	60	8015		+	198	11343	4 59/
HASSELBtAD	Abu		«900	+ 900		9 441	265	20 114		+	10 6/3
	All		2 500			1064	265	1988		+	924	4 2/7	4 27/
SAAB 1)	Abu		253 100	+ 183 100		43 909	150	3/965		-	5 944
	All		8 040	+ 8 040		1 795	151	1214		-	581
	Bli		109 900	+ 109 900		24 200	151	16 595		-	7 605	0 546	0 460
SANDVU	Abu		64 700	+ 64 700		12494	140	9 058		-	3 436
	BIr		120 000	+ 120 000		23 961	140	16 800		-	7 161	0 353	0 179
SKI	Abu		110 000	+ 4 000		30 871	230	25 300		-	55/1
	Bbu		49 400	+ 19 400		14 926	206	101/6		-	4/50
	Bfr		115 000	+ 70 000		37 049	223	25 645		-	11404	1016	0 894
votvo	Abu		60 9/1	+ 35 971		23417	290	1/682		-	5 735
	Bbu		222 700	+ 72 700		77 827	259	5/6/9		-	20 148
	Bir		370 552	+ 170 552		122 129 549 090	2/4	101531 4//554		-	20 598 71536	0 843	0 394
						Kemisk industri
AGA	Abu		9 200	- 37 900		1578	143	1316		-	262
	Air		6 700	+ 6 700		1 155	135	905		-	250
	Bfr		125 700	+ 112 700		23 848	140	1/598		-	6 250	0 300	0 102
ASIBA 1)	Abu		256 500	+ 176 500		47 290	1/5	44 888		-	2 402
	All		84 774	+ 70 774		21499	185	15 683		-	5816
	Bli		65 067	+ 65 067		13 582	181	11 ///		-	1805	0 585	0 567
PHARMACIA	Bbu		80 000	- 20 000		10 730	113	9 040		-	1 690
	B t.		J2 300	+ 72 300		10985 130 667	120	8 676 109 883		:	2 309 20/84	0 233	0112
						Skogsindustri
ICCISUND	Abu		15 300	+ 15300		5 420	3/0	5 661		+	241
	Bli		57 100	+ 57 100		32215	360	20 556		-	11659	1206	0 427
MRSNAS	»bu		77 983	+ 36 557		65 405	895	69/95		+	4 390
	All		10 000	+ 10 000		3 307	895	8 950		+	643
	Bbu		30 050	+ 13876		26 261	900	2/045		+	/84	2 202	1 99/
MODO	Al bu		r 169 000	+ 59 000		48/49	235	39/15		-	9 034
	Bfr		169 800	+ 103 300		48 688	255	■ 43 299		-	5 389
	Cbu		74 000	+ 26 500		18492	240	1//60		-	/32	3512	3/02
SCA	Abu		30 000			4214	24/	/410		+	3 196
	Bbu		154 300	+ 4 300		29 805	24/	38112		+	8 30/
	Bfr		50 000	+ 5 000		10616	243	12150		+	1534
IICKNINCS-	»bu		1500	+ 1500		337	235	353		+	16
E1V15	Bbu		10215	+ 10215		2 339	235	2 401		+	62	0 420	0218
5IORA2)	bu		349818	+ 341018		83 186	265	92/02		+	9 516
	II		85 332	+ 35 282		33 883 41/91/	2/5	23 466 409 375		-	1041/ 8 542	0911	0911

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

Noterade Aktieslag	Antal -t	— FörändAnsk.värde ring inkl. cour- sedon tage och 861231 skotf)		Kurs") 871231 KR	Börsvörde 871231	Skillnad Fondens Fondens ansk.- andel andel värde kopilol röster börsvärde '/, V,
		+ 322 200	dvriga i 4/939	öretog
BItSPEOlIlON B	422 200	+ 322 200	dvriga i 4/939	117	49 397	+ 1458	2 710	1052
.BORÅS WSFVERl B	130 000		4 873	87	11310	+ 6 437	7 091	4 063
EUROC A	124.200	+ 4 200	17 182	270	33 534	+ 16.352
.B	63 800	+ 3 800	8.975	255	16.269	+ 7 294	1613	1968
GUttSPÄNG B	198.500	+ 12400	25/74	275	54 588	+ 28814	2 085	1.220
HPHRCSKEMIBbn	300.100	+ 300 100	135/6	48	14 405	+ 829	15 795	6 278
MARIEBERG 1) Abu Air	180 000 620 000	+ 4 000 + 620 000	11.080 38 164	142 140	25 560 86 800	+ 14 480 + 48 636	3 256	1163
PROCORDIA A b»	36 400	+ 36 400	S917	242	8 809	+ 2 892
Bli	9 700	+ 9 700	1565	242	2 34/	+ 782	0125	0 105
PRONAIOR B	76 600	+ 76 600	10849	108	8 273	- 2 5/6	0 985	0 529
PULSEN B	35 000		2 832	90	3150	+ 318	5 259	2 058
	- -	188 726 Fcistighets-oct + 16 500 5 282		314 442 1 byggföretag 300 5 890		+ 125716 '+ 6M~	---
ABV A bu	"l9632	188 726 Fcistighets-oct + 16 500 5 282		314 442 1 byggföretag 300 5 890		+ 125716 '+ 6M~	---
Bbu	15.700	+ 15 700	4 451	290	4 553	+ 102
Bli	69 700	+ 19 600	10 903	290	20.213	+ 9.310
OPI84 78 600		+ 78 600	16 783	240	18 864	+ 2 081	1503	0 807
BCB	356 700	+ 108 700	26 555	105	37 454	+ 10 900	1858	1858
IM B	62 700		18 590	605	37 934	+ 19 344	1473	0716
lUNDBERGS B	210.000	+ 110 000	26 621	130	2/300	+ 6/8	0457	0111
SIAB A	146 400	+ 111400	23 437	235	34 404	+ 10967
B	110 000	+ 72 234	13 638	235	25 850	+ 12212	3 082	2441
SHNSKA B bu Bli	350 000 27 100	- 19 800 + 12100	50171 5 609 202 040	271 2/2	94 850 7 3/1 314 683	+ 44 679 + 1 /62 + 112 643	0 603	0 377
CAIEN» »	4/0 800	+ 21 ■'800	Handelsföretag 26 511 90		42 3/2	+ 15 861	'T242	2 242
ElLOSl) Bbu BIr	72 000 18 000	+ 27 000 + 18 000	4 188 1047 31746	125 120	9 000 2 160 53 532	+ 4812 + 1 113 + 21 /86	1600	0 824
EKEN B	65 000		Förvoltnrngsbolog 11197 245		15 926	+ 4/30	5 926	3 508
SIW to	325 000	+ 725 000	21595	100	32 500	+ 10 904	1844	1844
SHNDIA II	/09 /OO	+ 391700	102/49	135	95810	- 6 939	1183	1 183
SK»ND1AINI3)A	161 500	+ 89 600	32 652 168 193	135	21 803 166 039	- 10 849 - 2 154	0 505	0 505
			Banker
PK-BANKEN SI	129 500	+ 55 500	28 264	237	30 044	+ 1 780	0 432	0 432
SE-8ANKEN 3) Abu SHB 1) bu	47/800 663 000	+ 4/7 800 + 558 000	67 306 61 684	122 89 50	58 292 59 339	- 9014 - 2 345	0 372 0 642	0 372 0 642
Summa noterade aktier			157 254 1.845.633		147 6/5 - 9 579 1.993.183 -+147.550
■) vorflvcourloge voiQv omsGllningsskall "] lugslo belalkurs, om ei belalkurs tunns anvon 1) splrl ellei fondemission 2) uppköp Papyrus 3) Onoterode Aktieslag DAIAMONSIER 980 + 980			7 382 15 104 ds lopkurs se nor 15 1000	1020 41	1000	+ 0	49 000	49 000
[NNEEECARRIEUS	98 000		4 900	50	4 900	+ 0	49 000	49 000
INIERPRODUKI	3 000		300	100	300	+ 0	25 000	25 000
KOMPONENIUIVECKl	. 6 250		5 625	900	5 625	+ 0	20 000	15 528
PAlfAX A	20 000		523	26 13	523	+ 0
B	130 000		3 405	26 19	3 405	+ 0	2 800	1027
WlKHfOf MEKANISKA 500 Summa onoterode aktier		+ 500	600 )b.3S3	1200	600 16.353	+ 0 ■t- 0	20 000	20 000
Totalt noterade och onoterade aktier			1.861.986		2.009.536	-H 47.550

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 4

NOT 12 SAMMANSTÄLLNING AV KONVERTIBLA SKULDEBREV

NOT 13 UPPLUPNA KOSTNADER OCH

NoBintlh Rönto Aiiik.vfird« Kin") Bönvörde Skillnad FÖRUTBETALDA INTAKTER

kronor

900 000 600 000

5 625 000 5 625 000

563 6/7 499 262

1 650 000

2 343 000 _ 6 030,000

24.835.939

S7n30

Inkl. cew-

toge och

skatt*) KKR

vördt KKR

B71230 onsk.vörde

börnördfl

KKR KKR

Noterode
CARNlOlt	2 997	9 25	3 633	140	4 196	+	563
ESAB	1896	12 00	2 822	153	2 901	+	79
SIORA	1800	8 50	3 374	135	2 430	-	944
Sunmo noterade konvertibla skuldebrev			9.829		9.527	_	302
Onoterode
CIAB	500		510	102	510	+	0
ENNEEE CARRIERS	25100		25100	100	25.100	+	0
INIERPRODOKl	900		900	100	900	+	0
KOMPONENIUIVECKEING	5 625		5 625	100	5 625	+	0
NORDSIOERAKI	19 000		19 000	100	19 000	+	0
WIKHEDE	900		900	100	900	+	0
Svnna onoterade konvertibla skuldebrev			52.035		52.035	+	0
Totalt noterade och aiteterode konvertibla skeldebrev			61.864		61.562		302
•) vomvcouilage varav omsoltningsskutl •') logsta betalkurs, om e\| betalkurs lanns används kcpkuis			39 64

NOT 16 KAPITALTILLSKOTT DIREKT I FÖRETAGEN 1987

art

FBrttag

Dotomonster i Boiös AB AB Wikhede Mekansko

□kliei

konveiiibeli

skuldebiev

akliei

Koniponenturveckling i Goteborg AB

fostigheK fiB Bevaimgen

HP Färg & Kemi

Piocordia_______

konvertibelt

skuldebrev

ekfiei

l(Qrve('ihelt

vinsfondelsbevis

aktief

aktier

aktie I

_____ oklieL.

Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter består huvudsakligen av reservation för revisions-och gransknings- kostnader samt kostnader för årsredovisning.

340

NOT 14 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

_59 ' 28 'T06 __93 Wb

Övtrga kortliistiga skulder består av levetartötsskultlet

Upplupna settiestetianei Upplupna otbetsgivaiavgiltet Innehållen källskatt

NOT IS PREMIERESERV OPTIONER

Följande optionskontrakt ar utställda, vilket medfört nedanstående premieinkomster. Vid lösen, äterköp eller förfall intäktförs premiereserven.

Skantlia Intetnafionol A, lanuati 280,

200njikl____________________________ 565

SE-6anken A bu, lanuuir 150,

200 kanttakt_______________________ 25

83Ö

NOT 17

Fotdtan avset elt tevetslån till ICH-gtuppen r samband ttied (ivetlåtelset av aktiet och kanvettibelt skuldebiev i Lundby leksokslabiiks AB lånet lopei på 5 ät.

Bengt Rogerstam ordförande

Gunnar Christensson Karl-Er]K Lind

Göteborg 27januari 1988

Lars-Olof Larsson VICE ordförande

BengtEkeblad

Thomas Polesie

Gunnar Larsson verkställande direktor

Britt Bohlin Ronny Lindh Bertil Pålsson

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr. 1987/88:174 Bilaga 4

ndertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse for år 1987.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Göteborg 23 februari 1988

Ulf Gometz aukt. revisor

Lars-Olof Thörn

Lars Wi DELL

AUKT. REVISOR

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

årsredovisning 1987

Löntagarfondstyrelsema — en överblick

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

Riksdagens beslut

1983 fattade riksdagen ett beslut som innebar att fem löntagarfondstyrelser bildades inom ramen för Allmänna pensionsfonden (AP) och att varje löntagarfondstyrelse där utgör en själv ständig enhet. Löntagarfondstyrelserna består vardera av nio ledamöter och fyra suppleanter. De tillsätts av regeringen. Av ledamöterna skall minst fem företräda löntagarintressen. Styrelsernas sammansättning skall återspegla en regional förankring. Däremot innebär det varken att fondstyrelserna tilldelas ett regionalpolitiskt ansvar eller att kapitalplaceringarna skall begränsas eller riktas till vissa regioner. För varje löntagarfondstyrelse förordnar regeringen tro revisorer atl granska styrelsens förvaltning. Riksförsäkringsverket och Riksrevisionsverket avger ärligen utlåtande över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning.

Kapitaltillförsel

Det grundkapital löntagarfondstyrelserna fär att placera finansieras av dels en vinstdelningsskatt, dels en arbetsgivareavgift på 0.2 procent. Riksförsäkringsverket ombesörjer utbetalningarna till löntagarfondstyrelserna. Medel som inte rekvireras av löntagarfondstyrelserna förvaltas av första—tredje AP-fondstyrelserna.

Avkastningskrav

Löntagarfondstyrelserna skall till första, andra och tredje AP-fondstyrelserna överföra en avkastning pä rekvirerat grundkapital. Gnmdka-pitalet beräknas till nuvärde enligt konsumentprisindex utveckling och själva avkastningen utgörs av 3 procent på nuvärdet.

Kapitalplacering

Kapital skall placeras pä riskkapitalmarknaden — främst genom aktieköp. Aktier i utländska företag får ej köpas och placeringarna skall företrädesvis göras i svenska företag till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Lokalt inflytande

Löntagarfondstyrelserna skall pä begäran överföra 50 procent av rösträtten för sitt aktieinnehav till de lokala fackliga organisationerna i företaget.

Finns flera fackliga organisationer skall dessa sinsemellan komma overens om hur rösträtten skall fördelas. Finns ingen överenskommelse fördelar löntagarfonderna rösträtten efter medlemsantalet hus de fackliga organisationerna i företaget.

Gräns för ägandet

En löntagavtondstyrelse får inneha upp till 8 procent av vid fondbörsen noterade aktier i ett bolag. För övriga aktier finns ingen formell begränsning. Dock skall en fondstyrelse ej ta på sig företagaransvar.

Tidsgräns

Löntagarlonds.tyrelserna tillförs medel t o m 1990. Därefter förvaltar Inntagarfondstyrelser-na sitt fondkapital.

Nya regler från och med 1988-02-01

1 december 1987 fattade riksdagen beslut om vissa förändringar i lagen (1983:1092) med reglemente förallmänna pensionsfonden. För löntagarfondstyrelsernas del innebär beslutet främst att fondstyrelserna nu fått möjligheter att placera medel i ytterligare penningniarknadsinstru-ment med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Fondstyrelserna får enligt beslutet också placera medel i andelar i svenska kommanditbolag. Handel på optionsniarknaden får ej ske.

1987 i korthet

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

Rcsullatet före överförijig till 1—3 AP-fondstyrelserna uppgick till 127.3 Mkr

Överföringen lill 1—3 AP-fondstyrelserna blir 48,8 Mkr

Fondstyrelsen rekvirerade och erhöll ett grundkapital på 691 Mkr

Vårdepappersportföljens anskaffningsvärde var den 31 december 1.999 Mkr och dess marknadsvärde 1.973 Mkr

Likvidileten under året uppgick genomsnittligt till 67 Mkr

Underskott iförhållande till s k realt resultatkrav uppgick till-342.9 Mkr

Fonden köpte, under 1987 värdepapper för 1.191 Mkr och sålde värdepapper för 505 Mkr.

Fondens fem största engageynang var vid årsskiftet Svenska Handelsbanken, Volvo, Bilspedition, Aritmos och Klövern vilka svarade för ca 26 prvcent av portföljens marknadsvärde.

Aktieportföljen utvecklades värdemässigt en procentenhet bättre ån Veckans Affärers index.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

VD:s KOMMENTAR

Aktiebörsen

Börsåret 1987 var historiskt sett ett av de mest händelserika. Världen över utsattes börserna för starka svängningar. Från årsskiftet 86/87 sjönk under januari månad börsen med cirka 14%. Fram till mitten av maj steg sedan index med 29%. Därefter följde en period av försvagning till mitten av juli då en praktiskt taget oavbruten uppgång skedde till den 8 oktober. I efterhand kan konstateras att det redan då fanns varningssignaler. Börsen vek under ett antal dagar i oktober, men ganska måttligt fram till "den svarta måndagen" den 19 oktober, då det stora börsfallet kom. Under de följande månaderna fram till årsskiftet skedde starka svängningar där trenden var klart fallande. En viss återhämtning skedde dock varför slutindex kom att ligga ungefär 8% lägre än vid årets början.

Ett oändligt anlal förklaringar till den plötsliga börsnedgången har givits. Sammanfattningsvis kan man i efterhand konstatera att efterfrågan drevs upp på ett onaturligt sätt och att en anpassning till överpriserna började ske redan i början av oktober. Den hysteriska nedgången på Nevi' York-börsen den 19 oktober hade både psykolo-

giska och tekniska orsaker. Realiserade förluster drabbade huvudsakligen privata placerare. Institutionerna är i de djupa nedgångarna sällan säljare. En lärdom är, aft det s k reala resultatet vare sig är realt eller resultat. Fiktiva kapitalvinster under uppgången är lika litet realistiska som fiktiva förluster under en börsnedgång.

Redan i kommentaren till föregående års bokslut framhöll jag marknadens stora nervositet. Jag förordade stor försiktighet och selektivitet som placeringspolicy Denna rekommendation äran mer motiverad i dagens läge. En sak ar alla kommentatorer eniga om: framtiden är osäker. Många analytiker försöker se in i framtiden genom att titta i sin egen "kaffesump" som då kan vara USAs handelsbalans, dollarkursen, ränteutvecklingen eller någon annan faktor som man tror skall styra framtiden. I viss utsträckning styrks kursutvecklingen kortsiktigt av dessa modebetonade faktorer.

Sekretessfrågor

Under 1987 har ett antal mäl rörande fondstyrelsernas sekretessbeläggning avgjorts i Kammarrätt och Regeringsrätt. Fondstyrelsemas möjlig-

het att sekretessbelägga affärstransaktioner har därvid klart fastslagits. Genom en synnerligen öppen rapportering av boksluten tertialvis, tillgodoses allmänhetens intresse av insyn. Genom svar på direkta frågor har dessutom alla rimliga krav på information uppfyllts.

Bolagsstämmor

Under året har Trefond Invest anmält sig till 59 bolagsstämmor. Vid 33 stämmor har fondstyrelsen deltagit genom egen representant. Rösträtten har vid 17 stämmor helt överlåtits till vid bolagen representerade fackförbund. Endast vid 9 stämmor har representation ej skett.

Investeringar i fåmansföretag

Projekttillströmningen har varit ojämn. Det kan konstateras att varje gång debatten om fonderna ökat har ocksä antalet projekt .stigit. Av kända

skäl harCollatorUtvecklingsAB ej kunnat driva en aktiv verksamhet. Arbetet har därför inrik tats på rådgivning och förmedling. Planerna att aktivera verksamheten tillsammans med en stark partner kvarstår och kommer att genomföras vid lämplig tidpunkt.

Optionsaffärer

Genom en förändrad lagstiftning kan fondstyrelserna inte längre utfärda köpoptioner. De af färer som genomfördes 1987 med Pronator respektive Oktogonen kommer att fullföljas i enlighet med ingångna avtal.

Nya lokaler

Mot bakgrund av att personalen utökats flyttade kansliet i juli 1987 till nya lokaler pä Hamngatan 6. De gamla lokalerna har övertagits av Nordfonden.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

W'"

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1987/88: Bilaga 5

174

Tredje Löntagarfondstyrelsen får härmed avlämna följande förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1987.

Resultat

Aret5 verksamhet lämnade ett resultat före överföring till 1-3 AP-fondslyrelserna pä 127,.3 Mkr (106,41. Överföringen uppgär till 48.8 Mkr (26,2).

Omplaceringar under året har medfört realisationsvinster (netto) med 85,0 Mkr (83,0). Aktieutdelningar har erhållits med 35,8 Mkr (17,2). Ränteintäkterna (netto) uppgick till 11,1 Mkr (10,8).

Förvaltningskostnaderna har uppgått till 4,5 Mkr (3,4). Ökningen beror främst pä ökade personal- och lokalkostnader.

Resultat och förmögenhetsförändring

Det bokföringsmässiga nettoresultatet plus förändringarna i dold reserv minus inflationen på rekvirerade medel uppgick till —342,9 Mkr (-323,8). Fondens totala överskott i förhållande till s k realt resultatkrav sedan verksamhetens början (1984) uppgick vid årsslutet till 11,6 Mkr (354,5).

Medel

Den ackumulerade medelsramen var för är 1987 1.784 Mkr. Under året influtna skattemedel har varit tillräckliga för att medge att medel som under tidigare år ej varit disponibla nu kunnat utnyttjas. Fondstyrelsen har under året också fullt ut rekvirerat disponibla medel — 691 Mkr (542) — vilket betyderatt medelsramen tom 1987 är utnyttjad.

Likviditet

Vid årets utgång fanns likvida medel och pen-ningmarknadsinstrument för sammanlagt 20,4 Mkr (30.3). Fordringar på fondkommissionärer uppgick till 0.1 Mkr (0,1). Mot detta belopp står skulder i form av oreglerade aktielikvider med 12.4 Mkr (3.6).

Likviditeten har under året huvudsakligen placerats i företagscertifikat och liknande papper. Den genomsnittliga likviditeten var under året 67 Mkr (105).

Värdepappersportföljen

Marknadsvärdet uppgick 1987-12-31 lill 1.973 Mkr (1.503). Anskaffningsvärdet inklusive courtage och omsättningsskatt utgjorde 1.999 Mkr (1.188). Den dolda reserven minskade under året med 342 Mkr ( + 270). Portföljen har värdemässigt utvecklats en procentenhet bättre än Veckans Affärers index, som under året gick ned med 8% (not 13). De tio största posterna i portföljen utgör 43% av portföljens marknadsvärde.

Portföljen har under året ökat genom följande större nettoköp:

		Ansk varde
Bol.ig	Anlal	Mkr
Aritmos	533.200	67
Esab	205.100	50
Hexagon	435.900	54
Klövern	300.000	58
Lindab	200.000	39
Skandia	300.000	46
Stora	165.000	58
Swedish Match	300.000	32
Volvo	149.220	56

Av bolag i ingående portfölj har följande större försäljningar skett:

	Forsaljn.varde
Bolag	Anlal Mkr
Nordbanken	200.000 49
Pharmacia	166.665 27
Arcona	200.000 36
S-E-Banken	300.000 36
Trelleborg	140.000 33
Med undantag för S-E-Banken innebär försälj-
ningarna att innehaven avvecklats helt. Härut-
över har bl a innehaven i	Argentus, Beijer, Car-
do. Ericsson. Gusum och Sydkraft avvecklats.
Följande nyemissioner har tecknats:
	Ansk.vavde
Bolag	Alkr
Holmen	31,5
Parcon (Fordonia)	0,3
Pronator	14,8
SCA	1.8
S-E-Banken	1.8
Wihiborg & Son	6,3
Summa	56,5

Portföljstrategi

I enlighet med lagstiftningen och fondstyrelsens policy har strävan varit att koncentrera portföljen och Litöka tidigare aktieinnehav. Köpen inriktas pä aktier som avses vara långsiktiga, s k basinvesteringar. En utökning av dessa innehav kan ske upp till 8%-gränsen. Utökningen sker som rege) dä större poster kommer i marknaden.

Omplaceringar kommer successivt att minska allteftersom portföljinriktningen stabiliseras. Realisationsvinsterna torde i framtiden relativt sett komma att ligga på en lägre nivä än för åren 1984-1987.

Fondkapital

Vid årets början uppgick fondkapitalet till 1.190 Mkr (5(58). Vid årets slut hade detta stigit till 1.960 Mkr. Det förvaltade grundkapitalet — dvs rekvirerade medel i nominella termer — var vid årets slut 1.784 Mkr (1.093).

Anställda

Medelantalet anställda uppgick till 5,6 (4,6). Underåret harenbiträdandedirektöranställts. Löner och ersättningar till styrelseledamöter och

verkställande direktör har utbetalats med 1,08 Mkr (0,92) och till övriga anställda med 0.77

Mkr (0.49).

Collator Utvecklings AB

Collator bildades på fondstyrelsens initiativ 1986 med avsikt att bolaget skulle ta hand om engagemang i framförallt mindre företag. Uppbyggnaden av Collator fortgår i syfte att kunna erbjuda såväl kvalificerat kunnande som nödvändigt kapital. Bolaget har ett aktiekapital pä 12 Mkr varav 11 Mkr ägs av fondstyrelsen och 1 Mkr av Svenska Metallindustriarbetareförbundet. Bolagels engagemang i företag uppgår till 1,4 Mkr.

Fondstyrelse

Tony Hagström har pä grund av andra engagemang anmält att han avser att avgå som ordförande i Tredje Löntagarfondstyrelsen.

Regeringen utsäg 1987-12-22 Birgitta Svensson till ledamot efter Benn Ottoson. Birgitta Svensson är 2;e vice ordförande i SHSTF. Fondstyrelsen hade under 1987 sex styrelsemöten.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

Stockholm 1988-02-08

Tofl>' Hanstrdm Or(Jforande

Klas Back Vice ordförande

v ; Jan Karlsson

.änders Ullberg

_/ /-ttJZ

/ Sug Olsson

/ Anders Widlui

Birgitta Svensson

Py-bahUren Verkställande djreklor

Vår revisionsberättelse beträffande denna .årsredovisning har avgivits 1988-02-23.

Pfr Be/gman

Gösta TelesLani

RESULTATRÄKNING

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

		1987.	1986
		.'kltr ■	kkr
Rörelsen
Aktieutdelning (not 1)		■ 35.828) ■'	17.237
Ränteintäkter (not 2)		*,: . 11.340 ■>.*	11.013
Övriga intäkter		■■' 352 ■■	1
Räntekostnader		. -. 202	231
Förvaltningskostnader	(not 3)	T-' 4.566	- 3.443
Projektkostnader		. - . 196; •	812
Avskrivningar (not 4)		— 271	37.S
Rörelseresultat		• -.'■ ■-42.285-	23.390
Realisationsvinster		84.978-■	84.508
Realisationsförluster		- - -.. - 4 .	- 1.459
Resultat före överföring		• 127.259.;	106.439
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna (not 5)		■ ■ - 48.822	- 26.184
Bokföringsmässigt	nettoresultat	. 78.437 ..	80.255

BALANSRÄKNING
	1987-12-3f	1986-12-31
	Bokförda	Bokförda
	värden	värden
TILLGÅNGAR	kkr	kkr
Omsättningstillgångar
Likvida medel och penningmarknad.sinstrument (not 6)	20.360	30.347
Fordringar på fondkommissionärer (not 7)	110	67
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 8)	1.402	946
Övriga kortfristiga fordringar	68	329
	21.940	31.689
Anläggningstillgångar
Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9)	6.150	1.050
Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10)	1.999.454	1.188.015
Inventarier	804	736
	2.006.408	1.189.801
Summa tillgångar SKULDER OCH FONDKAPITAL	2.028.348	1.221.490
Summa tillgångar SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder	■
Skulder till dotterbolag	50	50
Skulder till fondkommissionärer (not 7)	12.428	3.595
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 11)	7.179	315
Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna	48.822	26.184
Övriga kortfristiga skulder (not 12)	116	1.135
	68.595	31.279
Fondkapital
Förvaltat grundkapital	1.784.000	1.092.895
Ackumulerat överskott frän föregäende är	97.316	17.061
Arets nettoresultat	78.437 1.959.753	80.255
Arets nettoresultat	78.437 1.959.753	1.190.211
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL Ställda panter och ansvarsförbindelser	2.028.348	1.221.490 Inga
	Inga	1.221.490 Inga

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

7 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSFÖRÄNDRING

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

Årets resultat omräknas till reala värden per den 31 december 1987 enligt den metod som Allmänna Pensionsfonden, Fjärde fondstyrelsen, utarbetat. Den innebär att hänsyn tages först till årets förändring av dold reserv i värdepappersportföljen, därefter till förändringen mellan grundkapitalets nominella och uppindexerade värden.

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Förändring av ej realiserade vinster/förluster Resultat inkl. ej realiserade vinster/ förluster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna Överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

■1987 kkr	1986 kkr
. 127,259 ■ -341.943 „	106.439 270.401
-214.684	376.840
- 79.399	- 26.890
-294,083 - 48:822	349.950 - 26.184
-342.905	323.766

PÖRMOGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 6) Fordringar på fondkommissionärer (not 7) Fönitbetalda kostnader ocli upplupna intäkter (not 8) Övriga kortfristiga fordringar

Anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10) Inventarier

SUMMA TILLGÄNGAR

1987-12-31 1	1986-12-31
*Marknads-'* •	Marknads-
värden i	värden
kkr	kkr
20.360	30.347
110 ;	67
1.402	946
68 .	329
21.940 :	31.689
6.150	1.050
1.972.906	1.503.410
804	736
1.979.860 ■	1.505.196
2.001.800	1.536.885

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skulder till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 11)

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga kortfristiga skulder (not 12)

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 5)

Ackumulerat överskott/underskott i förhällande till

resultatkrav

Arets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

Ställda panter och ansvarsförbindelser

50	50
12.428	3.595
7.179	315
48.822	26.184
116 ■	1.135
68.595 '	31.279
1.921.604	1.151.100
■ 354.t06	30.740
- 342.9tl5	323.766
1.933.20Ö	1.505.606
.2.001.800' .	1.536.885

Inga

IngaJ;

Specifikation till not 10

AKTIEINNEHAV 1987-12-31

Skr. 1987/88: Bilaga 5

			Ajiskaffnings-	Markn.vSrde	Pondens andel j
Bolag		Antal	värde	87-12-3i'	i%
			kkr	kkr	Kapital	Röster
Börsnoterade aktier
(AI- och All-listan)		:■;
AGA	Abu	110.000	20,864	15.730	0,6	0,5
AGA	Bbu	190.000	30,666	24.890	0,6	0,5
Alfa-Laval	Bfr	100.000	29.735	25,100	0.7	0.0
Aritmos	Bu	1.026.490	113.166	91,358	5.5	5,5
Aritmos	Fr	6.710	403	597		5,5
Asea	Abu	200.000	48.404	55,200	0,3	0,4
Bilspedition	A	643.269	49.529	96,490	4,1	8.0
Camegie	Abu	250.000	38.150	33,750	0,8	1,2
Catena	Abu	419.650	19.141	37,769	2.3	2,3
Catena	Afr	70.350	2.789	6,332	2.3	2,3
Custos	Abu	18.800	3.832	3.102	0,1	0,1
Custos	Bfr	31.200	6,302	4.742	0,1	0,1
Esab	Abu	289,700	62,703	57.940
Esab	Afr	14.856	4,016	2.823	8.3	9,2*
Esab	Bfr	50.544	11,380	9.603
Euroc	A	143.800	15,574	37.388	1,7	1,6
Euroc	B	56.200	6,055	14.331	1,7	1,6
Fagerhult	Abu	22.500	4,797	4.838	7,8	7.8
Fagerhult	Bbu	105.000	18,437	22.575	7,8
:, Gambro	Bfr	50.000	6,900	4.850	0,3	0.1
Geveko	B	210.150	34.352	30,472	14,0	5.3
Gullspäng	B	200,000	23.445	53,000	2.1	1,2
Hasselblad	Bu	137.200	14.824	35,672	7,0	7,0
Hasselblad	Fr	400	54	106		7,0
Hexagon	Bbu	309.500	39,479	34,045	4,4	2,3
Hexagon	Bfr	126.400	14.517	14,536
Holmen	Bbu	400,000	33.550	27,800	1,6	0,0
Hoiraen	Bfr	400,000	33.367	27400	1,6	0,0
Hötorget	Bbu	13,500	■ 3.635	3,308	0,4	0,2
■Infina	A	100,000	14.000	8,700	1,8	1,8
JM	Bfr	75,000	19.685	45,375	1,8	0,9
Kiavem	Bbu	500,000	76.206	90,000	5.8	1,2
■ Lundbergs	Bbu	450,000	50.534	58,500	1,0	0,2
Mariéberg	Abu	100,000	5.750	14,200	1,6	0,7
Marieberg	Afr	300,000	17,850	41,700
Munksjö	Abu	150,000	8.234	5,850	0,4	0,4
Orrefors	B	120,000	7.531	6,480	4.8	0,8
Piwxirtiia	Abu	36,500	5.812	8,833	0,1	0,1
Prxjcortiia	Bfr	8.000	1.200	1,936	0,1	0,1
Pronator	St	165.000	25.592	17,820	3,8	1.8
Pronator	Avk	98.867"	17136	13,050	3,8
Proventus	Bbu	. 250.000,	8.250	7,750	2.8	1.5
Srinhold '	B	25.000	4.250	3,425	0,5	0,3
SAAB	Abu	368.000 ■	' 74.736	55,200	0.6	0,6
. SAAB	Bfr	■52,000	4.506	7.852	0.6	0,6
• Sandvik	Abu	5.000	850	700	0.6	0.1
Sandvik	Bfr ,	295.000	46.635	41.300
SCA	Bbu ■	97,150	27.221	23.996	0,4	0,1.
■ seA'	Bfr	■ 95.000	30.482	23.085	0,4	0,1.
' .SrE-Banken	A	140.000	18.557	17.080	0,1	0,1
Sv HandelsbankeD	■ St .	235.000 -	-" 13.661	, 21.033	, 0,2	0,2
tSlAB	A	5.000	1.022	1.150	2,4	04
•,'SiAB	B	95.000	18.636	21.850	2,4	04

100

			AnKlcaffnings-	MarkiLvSrie	■ Rntenimld
Bolag		Antal	vänie	87-12-31	i%
			kkr	kkr	Kinital	Kum,:
Skandia	Pr	300.000	46.129	40.500	0	0,5
Skånska	Bbu	215.100	37821	58.292	0.3	0,2
Skrinet	B	650.000	66.970	66.300	20,0	14,2
Skäneripen	Bbu	50.000	2.737	1.825	0,1	0,0
Skånska Banken	Abu	16.030	8.646	6.733	2,4	1,7
Skånska Banken	Bbu	32.970	12.949	13.847	2,4
Stora	Bu	115.(»0	41,625	30.590	0,3	0
Stora	Fr	50.000	15,850	13.850	0,3	0
Swanboard		125.000	9.562	7.750	4,9	4,9
Swedish Match	Bfr	300.000	32.468	24.900	0,7	0,0
Volvo	Bbu	305.000	101.592	78.995	0,5	0,1
Volvo	Bfr	117.800	, 42.255	32=272	0,5	0,1
Summa börsnoterade aktiei			1.607.006	1.688.471 -
OTC-aktier
Lindab	B	200.000	39.539	34.000	6.7	3,3
Round Office	B	239.900	23.589	8.876	30,0	15,8
Spendrup	Bbu	123.520	22.463	20.381	12,0	5,2
Spendrup	Bfr	16.880	3.197	2.735
Summa OTC-aktier			88.788	65.992
Övriga aktier						-■
Fast. AB Beväringen	B	,■ 4.300	656	959	0,3	0,1
Bohusbanken	Bu	133	180	266	0,1	0,1
Concordia	B	50,000	1.325	750 ,	0,3	.0,2
Fordonia	B	171.200	1.851	633	1,6	0,4
Gotagruppen	Abu	400.000	47.005	'26.000	1,0	1,0
Gyllenh o P	Pr	40.000	6.700	7.600	2,7	0.3
Hällde	B	4.410	8.500	8.500"	49,0	49,0
Scandiafelt		82,000	10.797	11.890	6,1	6,1
Wermia	Bbu	5.000	700	, 390 ,	0,3 .	.0,1
Wihiborg & Son	B	47640	6,238	6.670	1,7	0,2
Summa övriga aktier			83.952	63.658
Konvertibla skuldebrev
Catena		1.980.000	4.059	3.564 ',
Pionator		5.889.310	25.846	18,846
Summa konvertibla skuldebrev.			29,905	22.410
Aktier med köpoptioner						■'.-.-
Prtmator	St	200.000	26.101	21.600"*	2,6	U'
Sv Handelsbanken	St	1.200.000	131.929	107.400"'	0,9	■ 0,9 ,■
aandia Inter.	Afr	25.000	6.985	3,375"*	0,1	.;0,1
, Siianna aktier med köpoptioner			165.025	132 .		'; ■. »'■ ■■„
" ■			1.974.676	1.972.906...
Gnmage			7.729
■.Oms			17.049'
Ifetalt			*\-m.*	>-?72-W
. i'nlutriaiitssd'fttj<'«ä'"<«M<oiJ'rstigerS<ll>.				-	■ . , - L-. ..	- ' '-■
						. ■ *

r \ ■ - r '■ '• •'■

Skr. 1987/88: Bilaga 5

174

101

NOTER TILL BOKSLUTET 1987-12-31

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

Redovisnings- och värderingsprinciper

Pen ningmarknadsinstrument bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt "högst in — först ut" meto-

den. Premier för aktier med utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt. Inventarier nettoredovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent av anskaffningsvärdet fr o m förvärvsdatum. Av årets resultat överföres tre procent av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1—3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING, de fem största posterna specificeras
Antal [Jtdelning	Totalt kkr
Nordbanken 200.000 8:00	1,600
SAAB 115.000 18:00	2,070
Skrinet 650.000 3:00	1,950
Svenska Handelsbanken 261.600 12:00	3,139
Volvo 303.580 9:25	2,808
Övriga	24,261
	35,828

2. RÄNTEINTÄKTER

Likvida medel

Penningmarknadsinstrument o dyl Konvertibla skuldebrev o dyl

kkr

2.767

7.698

875

11,340

3. FÖRVALTNINGSKOSTNADER	kkr
Personal- och styrelsekostnader	2.726
Lokalkostnader	775
Administrationskostnader	235
Informationskostnader	376
Diverse arvoden	389
Övriga kostnader	65
	4,566

4. AVSKRIVNINGAR

Kontorsinventarier Datautrustning

85 186

271

102

5. ÖVERFÖRING TILL 1-		-3 AP-FONDSTYRELSERNA (kkr)
Löntagarfondstyrelserna skall varje är överföra			ställdes konsumentpris		ndex till 170,7	Utöver
en avkastning pä 3% av rekvirerat kapitals nu-			avkastningskravet skall		en avsättning göras i
värde.	Nuvärdet beräknas enligt konsument-		den reala red	ovisningen	motsvarande årets upp-
prisindex' förändringar. Hänsyn		tages till den tid	indexering av grundkapitalet.
kapitalet disponerats. För december 1987 fast-
Rekv			Nuv.irde	Antal	Avkastnings-
datum	Bclopp	Index	87-12-31	dagar	krav	\vsattnin K
1/1 -87	1.092,895 i grundkapital
	(1,151,100 i nuvärde)	162.3	1.210,677	360	36,320	59,576
22/1	14,000	164,4	14,537	338	409	537
18/2	190,370	164,4	197.665	312	5.139	7.295
23/2	20.000	164,4	20,766	307	531	767
23/3	24,000	164.7	24,874	277	574	874
24/4	14,000	165,1	14.475	246	297	475
21/5	14,000	165,2	14,466	219	264	466
24/6	15,000	164.9	15,.528	186	241	528
23/7	16,000	166,9	16.364	157	214	364
31/7	343.735	166,9	351,561	150	4,395	7,826
21/8	40.000	167,8	40,691	129	438	691
	1.784,000		1,921.604		48,822	79,399

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT

Likvida rriedel:

Kassa och postgiro

Banktillgodohavanden

Räntebärande konton hos fondkommissionärer

10,200

235

10.436

Penningmarknadsinstrument;

Företagscertifikat

9,924 20,360

7. FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS FONDKOMMISSIONÄRER

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. FÖRUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTÄKTER

Denna post består huvudsakligen av upplupna räntor.

103

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG

Tredje löntagarfondstyrelsen har skyddat arbetsnanmet "Trefond Invest" genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet är utlånat till Trefond Invest, Bolaget Trefond Invest AB är vilande, Collator Utvecklings AB redovisas tillsvidare som dotterbolag.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Se separat förteckning över aktieinnehavet 1987-12-31)

Aktier i andra bolag

Övriga värdepapper; konvertibla skuldebrev

1.969.113

30.341

1,999.454

11. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FÖRUTBETALDA INTÄKTER

Denna post består huvudsakligen av reservation för revisionskostnader, skuld för semesterersättningar och arbetsgivaravgifter samt premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken. Pronator och Skandia International,

12. ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder Innehållen personalskatt Skuld för värdepappersskatt

88 27

116

13. VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN

Den i förvaltningsberättelsen upptagna procentuella jämförelsen med Veckans Affärers index har gjorts enligt den modell som Riksrevisionsverket tillämpat i sitt utlåtande över löntagarfondstyrel-semas medcisförvaltning 1986,

104

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

REVISIONSBERÄTTELSE

Undeileckiiade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Tredje löntagarfondstyrelsens. Trefond Invest, förvaltning, får liärmed avge revisionsberättelse för perioden 87-01-01—87-12-31, Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångania samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningama, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1988

.Ufk//

O-Sia TelestJiii I

105

Medels tillgången

Resultat och förmögen-hetsförändringar

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

'

	1965

	'j
	n
	■
uyj	■
					H
			-	Mkr	-H-
				Bl093	H
				■■■	H
			552	V	H
		Mkt			H
	---	-1			-fl-

19B4 1985

Medelsram. ackumulerad

IBokfonngsmssSigl resjllat tore överföring lill 1—3 AP-tonaslyrelserna

I E| realiserade vinsieritorlusK

19B6 1987

IÖvBrlöring lill 1 — 3 AP.toni stvrelserna Avsaltning lör bevarande e grundupitaiets kopkrati

H infiuirta medel, ackumulerade

« Medelsramen onar varje år med 30 000 basbelopp

• Rekvirerbara medei begränsas > 'orsia nand av volymen influtna medel, i andra hand av medels-

• överskjutande lrlluta meoel kan rekvireias nät som helst under följande ii sJ langa som medels-

Värdepappersportföljen uppdelad på bransch (marknadsvärden)

Procentuell andel

3755

106

Styrelsens beslut 1985-12-12 (rev. 1988-02-08)

POLICY RÖRANDE MEDELS-OCH AKTIEPÖRVALTNING

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

LIKVIDITET

Likviditeten bör hällas så hög att goda affärsmöjligheter kan tillvaratagas. Således skall den anpassas till aktiemarknadens krav och möjligheter. En överlikviditet skall icke eftersträvas för att på kort sikt öka resultatet.

Likvida medel skall vara placerade i statsskuldväxlar, skattkammarväxlar, bankcertifikat, företagscertifikat eller andra värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Endast undantagsvis får löptiden överstiga sex månader.

Som riktmärke för den genomsnittliga likviditeten skall gälla 10% av det under året lyftbara kapitalet.

PLACERINGSPOLITIK

AKTIER NOTERADE PA STOCKHOLMS FONDBÖRS (Al-OCH All-LISTORNA)

Allmän inriktning

Aktieportföljen bör i princip innehålla 20—25 poster av fast karaktär. För att öka riskspridningen och för att uppnå en normal flexibilitet bör därtitöver finnas ca 10 poster, vilka på sikt kan komma att ingå i den fasta långsiktiga portföljen.

Basportföljen bör väsentligen innehålla aktier i exportinriktade företag.

Stabilisering av ägandet

Placeringarna bör medverka till att ägandet stabiliseras till stöd lör ledning och anställda. Deltagande i maktkamp mellan ägargrupper skall undvikas. Om fondstyrelsen dock hamnar i en sådan situation, skall ställning tas.

Korsägande

Aktier i korsägda företag kan vara tveksamma ur placeringssynpunkt. Köp av sådana aktier skall därför ske med särskild försiktighet.

Omplaceringar

Om bedömningen av aktierna i ett företag ändras skall omplacering kunna ske.

Onormala kursuppgångar i en aktie kan leda till att en post säljes i avvaktan på mera normal kurssättning och bättre tillgång på aktier.

Fondstyrelsen skall vad det gäller långsiktiga placeringar utöva normal kursvård. Detta innebär att omotiverade kursrörelser skall motverkas genom köp resp försäljning.

107

Sydafrika-företag

Det primära ansvaret för bolag i Sydafrika, ägda av svenska företag, ligger hos det ägande företagets ledning. Fondstyrelsen bör principiellt agera mot apartheid-politiken genom att försöka påverka styrelsen på bolagsstämma. Fondstyrelsen skall således agera inom ramen för ägandet och Sveriges utrikespolitik.

Poster överstigande 8% av röstvärdet

Vid utbud av odelbara poster, där postens storlek överstiger den tillåtna gränsen för fonden, kan samverkan ske med annan köpare. 1 första hand bör vederbörande mäklare själv agera för en uppdelning. Initiativ till samköp av en post kan tas från fondstyrelsens sida. Härvid bör samverkan sökas inom en krets som har långsiktigt ägande som mål.

ÖVRIGA AKTIER

"Mogna" företag

Primärt skall köpen inriktas mot företag, där rörelsen nått en viss mognadsgrad och storlek. Förvärvet får icke vara så stort att fondstyrelsen tar pä sig företagaransvar.

Risk- och tillväxtföretag

Fondstyrelsen bör kunna engagera sig i risk- och tillväxtföretag genom köp av aktier i investmentföretag av typen tillväxtföretag, venture-capital-företag och dylikt, vilka har god utredningskapacitet, ledningskunnande och tillgång till kapital.

RIKTADE EMISSIONER

Då möjlighet finns skall medel placeras i riktade emissioner i sådana företag som är till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Fondstyrelsen skall på olika sätt medverka till att företagen uppmärksammar möjligheten att er-hälla kapital.

ÄGARROLLEN

Före större förvärv eller försäljningar bör sä långt praktiskt möjligt de lokala fackliga organisationerna informeras. Denna information kan ske direkt av kansliet alternativt via styrelsens ledamöter.

Före bolagsstämma skall om möjligt de lokala fackliga organisationerna informeras om ägandet samt möjligheten att utnyttja 50 procent av fondens rösträtt.

Fondstyrelsens ägaransvar skall i första hand utövas via representation på bolagsstämman eller vid större aktieinnehav också via bolagsstyrelsen. Därtill skall fondstyrelsen:

• påverka utan att överta företagsledningens roll

• visa respekt för företagsledningens självständighet

• aktivt följa företagets utveckling

• i krissituationer aktivt agera för att åstadkomma konstruktiva lösningar.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 5

108

Mellansvenska löntagarfonden

(fjärde löntagarfondstyrelsen)

åresredovisning 1987

109

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

ALLMÄN ÖVERSIKT

Mycket av det vi nu ser framför oss avviker från den blid vi tidigare sett under de tre hela är Mellansvenska löntagarfonden verkat. Den under hela 1980-talet uppåtgående tendensen på aktiemarknaden bröts med stor kraft den 19 oktober 1987. Behovet av tillskott på eget kapital vid nyteckningar kommer återatt öka Vidare kan utgången av valet i september 1988 medföra helt ändrade förutsättningar för oss.

Omsvängningen på aktiemarknaden blev häftig. Efter att ha stigit med 50% redan under 1986 fortsatte kurserna att stiga med ytterligare nästan 40% fram tiil i början av oktober. Därefter föll de med 33%, vilket innebar att året slutade med en genomsnittlig kursnedgång på 8%.

Det finns en del som tyder på att den tidigare euforin inte återvänder, åtminstone inte under resten av detta decennium. Att uppfylla avkastningskraven kommer därför under de närmaste åren att bli betydligt svårare än hittills.

Men omslaget pä aktiemarknaden är bara ett av flera tecken på de förändringar, som kan anas i företagens yttre betingelser. Lönsamheten i det svenska näringslivet har under perioden 1984-1987 varit hög. Skall balans i världsekonomin återställas, kommer det att innebära en förskjutning av industriproduktion till USA från Västeuropa och lapan. Svenska företag är starkt beroende av utvecklingen i Europa och deras lönsamhet kommer att pressas under denna fleråriga omställning. Likviditeten i företagen kommer troligen att falla och behovet av tillskott av eget kapital att tillta. Löntagarfondernas uppgift att ställa eget kapital till företagens förfogande genom nyteckningar kommer att aktualiseras. Eftersom klimatet för lansering på OTC-marknaden också försämras, kommer kraven pä oss att finansiera onotevade företag att öka.

Frän och till sätts diskussionen igång om alternativa förvaltningsformer och alternativa förmånstagare till löntagarfondernas kapital och avkastning. Fondernas kapital pä över 10 miliarder kronor ingår dock i Allmänna pensionsfonden. Tillsammans med 4:e AP-fonden svarar de för en knapp tiondel av pensionskapitalet. Förutom från ett politiskt perspektiv kan de även ses frän det ekonomiska perspektivet hur finansieringen av framtidens pensioner skall ske.

Det som krävt störst arbete under det gångna året är, liksom tidigare, våra engagemang i onoterade företag. Vi har gjort cirka 50 utredningar från 100-talet inkomna förslag. Både till storlek och antal minskade dock de nya inveringarna. Vår allmänna inställningar att rätt konstellation av beprövade entreprenörer eller företagsledare och utvecklingsidé skall finnas för att vi på ett meningsfullt sätt skall kunna satsa pä ett företag eller ett projekt. Våra investeringar i onoterade företag medförde en nettoförlust pä 8 Mkr under det gångna året.

Vi fortsätter i vår strävan att vara en bra partner för företag och entreprenörer, som behöver långsiktig finansiell ägare. Vi tror att denna roll är viktig i näringslivet och försöker vara en av flera som kan spela den. Bäde svenska och internationella erfarenheter visar att problemen kommer före framgångarna i denna typ av arbete. I några av våra investeringar börjar vi dock nu se möjligheter till framgång.

I Vargön Alloys AB kunde vi bistå en hel ledningsgrupp att förvärva sitt företag frän den tidigare utländske ägaren. Med uppläggningen fick foretaget både behålla en fungerande ledning och uppnå en förstärkt kapitalbas.

Med härdare omvärldsbetingelser och i många fall alltmer okänslig styrning av små koncernenheter, ser vi framför oss ett ökande antal fall, där ledningar för mindre enheter i stora koncerner vill köpa sig loss. Vi tror att vår attityd och våra förutsättningar kan ge oss ett försteg i konkurrensen med andra finansiärer vid sädana s.k. "management buy outs".

Genom beslutade men först under 1988 fullföljda investeringar i Lerdalshöjden i Rättvik, Pusslet Fastigheter i Avesta och Bäckmans Bygg i Sala medverkar vi till att i regionen fastigheter i lämpliga former kan ställas till företagens och kommunernas förfogande.

Fondens uppgift att ställa riskkapital till näringslivets förfogande uppfyllde vi ocksä genom att tillskjuta 68 Mkr i nyteckningar i främst Holmen, Fermenta, International Credit och SCA. Vi har försökt initiera ytterligare nägra nyemissioner men inte mött något gensvar, eftersom de stora vinsterna minskat trycket på många börsbolags balansräkningar.

Våra placeringar i börsaktier utföll fördelaktigt, lusterad för köp och försäljningar steg vär portfölj med 2%, medan aktiemarknaden i sin helhet föll med 8%, Genom att vi dessutom höll hög likviditet och inte lyfte de medel som ställts till vårt förfogande, har en del av fondens kapital skyddats från kursfallen.

Det övervärde över anskaffningskostnaden, som vårt aktieinnehav hade i början av 1987 gick till stor del förlorat genom kursfallen. Trots detta kunde det av Riksdagen stipulerade avkastningskravet uppfyllas för hela den period vi verkat.

Vid bolagsstämmor i dryga 50-talet bolag utövade 70-talet lokala fackliga företrädare det ägareinflytande, som fondens aktieinnehav ger dem, De goda tiderna har gjort att antalet besväriiga frågor har varit få i relationerna mellan övriga ägare, företagsledningarna, de fackliga organisationerna samt fonden. Med kärvare tider framöver kan fondens betydelse komma att prövas mer ingående. Medinflytandet ökar inte språngvis utan i takt med ökade kunskaper hos de anställda och deras företrädare och i kraft av stigande aktieinnehav i Allmänna pensionsfondens olika delstyrelser,

110

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Under större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt att Mellansvenska löntagarfonden inte bedömde större nyinvesteringar i värdepapper som attraktiva. Av det belopp på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfogande, lyftes därför endast 107 Mkr. Resterande 584 Mkr fär lyftas under kommande är.

Fonden placerade under året netto 241 Mkr i noterade aktier och konvertibler. Av beloppet utgjorde 68 Mkr tillskott av riskkapital till 8 noterade företag. De noterade värdepapperens anskaffningsvärde utgjorde därefter 1,449 Mkr (944 Mkr). Marknadsvärdet uppgick till 1,547 Mkr (1,276 Mkr), vilket innebär att portföljen innehöll en dold reserv på 98 Mkr (332 Mkr). I marknadsvärdet ingär erhållna optionspremier med 18 Mkr. Den dolda reserven föll sålunda med 234 Mkr till 98 Mkr. Detta avspeglar det starka kursfallet på Stockholmsbörsen under hösten 1987 samt att försäljningar före kursfallet givit stora realisationsvinster.

På marknaden förvärvade fonden totalt aktier och konvertibler för 887 Mkr, De största köpen gjordes av aktier i Stora, Volvo, MoDo. Pronator, Alfa-Laval, Holmen, Saab-Scania, Korsnäs, Marieberg och Aga.

Totalt avyttrade fonden aktier och konvertibler för 646 Mkr, De största försäljningarna under året skedde i Boliden, NK, Sydkraft, Pronator, Piren, Nisses, Si-ab, Fermenta. SCA och Reinhold

Fondens tio största placeringar, räknat efter marknadsvärdet den 31 december 1987 utgöres av Stora, Volvo, MoDo, Marieberg, NK. Saab-Scania, Holmen, Korsnäs, SCA och Skånska. Totalt svarar dessa för 47% av den noterade värdepappersportföljen.

Under året har fonden tillfört 9 onoterade företag riskkapital på totalt 30 Mkr. Den största investeringen skedde i Vargön Alloys AB med 15 Mkr, Beslut har även fattats att investera drygt IO Mkr i Lerdalshöjden i Rättvik, Pusslet Fastigheter i Avesta och Bäckmanbolagen i Sala. Därmed har fonden underdedryga tre är den verkat totalt tillfört onoterade företag över 140 Mkr i nytt riskkapital. För de kvarvarande onoterade investeringarna har reserverats 20 Mkr vid beräkning av marknadsvärdet.

Föivaltningskostnaderna uppgär till 6,0 Mkr (5.2 Mkr), Fortfarande utgör konsultkostnader för vårt arbete med onoterade företag den största enskilda posten.

Fondens resultat inklusive orealiserade värdeförändringar kan fördelas på tre resultatområden enligt följande:

Genomsnittl____________ Resultat inkl
investerat '_____________ förändring i
kapital i Mkr,___________ dold reserv 'Avkastning
_______________________ marknadsvärde i Mkr_______ i %

Placeringar

i likviditet ...... 270 26 9,6

Placeringar

i noterade

värdepapper ......... 1.562 59 3,8

Placeringar i onoterade

värdepapper ......... 98 - 18 - 17,8

./. förvaltnings-

kostnader...... _________ — 6____

Totalt............. 1.930 61 3,2

Att utvärdera en långsiktig aktieförvaltning efter utfallen enskilda år är näst intill meningslöst. Den redovisning efter s.k. reala principer vi inför i år avspeglar främst börskursernas svängningar.

Som underiag för diskussion om utvärderingen av Mellansvenska löntagarfondens och våra kollegors verksamhet föreslär vi följande kriterier.

1. Har de medel fonden tillförts förräntats bättre än
om de förvaltats genom räntebärande placeringar
i de tre första AP-fonderna?

Svaret visar om det från pensionssystemets synvinkel varit gynnsamt att avskilja en del av pensionskapitalet till investeringar i aktier. De tre första AP-fondernas avkastning har under åren 1985-1987 utgjort 9.7%, 16.8% respektive 12,6%, Mellansvenska löntagarfondens avkastning inklusive förändring av dold reserv i värdepappersportföljen har under samma tid utgjort 42,1%, 32,5% respektive 3,2%.

2. Har fondens portfölj av noterade värdepapper ut
vecklats bättre eller sämre än genomsnittet på
Stockholmsbörsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade värdepapper resulterat i bättre eller sämre placeringar än börsgenomsnittet.

Fondens portfölj härunder 1987 utvecklats 10 procentenheter bättre än börsgenomsnittet. För tidigare år har denna beräkning ej gjorts.

111

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

3, Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3%, 4. För att enligt riksdagsbeslutet inflationsskydda

motsvarande eriagd värdepappersskatt och cour- vårt kapital efter en real utdelning på 3 procent per

tage, omedelbart vid utbetalningstillfället place- år krävs att fondens förmögenhet vid senaste ärs-

rats i aktier, skulle fondens förmögenhet ha ut- skiftet uppgår till 1,321 Mkr.

vecklats i takt med börsgenomsnittet. Resultatet Fondens förmögenhet uppgår till 1.749 Mkr d.v.s.

jamfores med fondens formogenhet. väsentligt högre än som krävs enligt det längsikti-

Detta mått avspeglar om fondens totala verksam- ga avkastningskravet,

het inklusive placeringarna i onoterade företag och förvaltningen av likviditeten utvecklats bättre än om hela kapitalet passivt placerats i noterade aktier.

Fondens kapital skulle enligt detta kriterium vid årsskiftet ha utgjort 1.565 Mkr. Utfallet av vår verksamhet utgjorde vid samma tidpunkt 1.749 Mkr eller 184 Mkr mer.

112

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

RESULTATRÄKNING

Aktieutdelningar ................................................

Ränteintäkter....................................................... ...... I

Räntekostnader .................................................

Förvaltningskostnader ........................................ 2

Rörelseresultat ..................................................

Realisationsvinster ........................................ ........... 3

Realisationsföriuster ......................................... 4

Nettoresultat .....................................................

Överföring till 1-3 AP-fonderna .......................... ...... 5

Bokföringsmässigt nettoresultat ..................... 6

	Belopp i Mkr
1987	1986
23,4	13,2
37,8	25,3
0,4	- 0,7
6,0	- 5,2
54,8	32,6
278,5	185,5
29,0	- 5,9
304,3	212,2
38,6	- 26,2
265,7	186,0

8 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

113

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

BALANSRÄKNING

Belopp i Mkr

Not 1987-12-31 1985-12-31

TILLGÅNGAR

Likvida medel ......................................................

Övriga räntebärande placeringar .......................

Fordringar för sålda värdepapper ......................

Intjänade, ej inbetalade räntor samt förutbetalade kostnader m.m. .

Summa ...............................................................

Konvertibla skuldebrev i noterade företag, anskaffningsvärde

Aktier i noterade företag, anskaffningsvärde .....

Aktier för vilka köpoptioner utställts ..................

Optionsrätter .....................................................

Investeringar i icke-noterade företag ................ 7

Inventarier .........................................................

Summa ................................................................

Summa tillgängar ...............................................

197,0	135,7
-	140,0
7,3	30,9
8,0	12,4
212,3	319,0
192,4	156,5
1.143,9	737,5
98,1	49,4
14,2	1,1
96,2	102,6
0,6	0.3
1.545,4	1 047,4
1.757,7	1,366,4

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder för köpta värdepapper ............................ 28,3 41.1

Checkräkningskredit (beviljat belopp 50 Mkr) .... — —

17,9	-
0,7	0,6
1,0	0.1
38,6	26.2

Erhållna optionspremier ....................................... 8

Upplupna kostnader ..........................................

Övriga skulder ...................................................

Skuld till 1-3 AP-fonderna .................................... 5

Summa skulder .................................................... 86,5 68,0

FONDKAPITAL

1.200,0	1.093,0
205,5	19,4
265,7	186,0
1.671,2	1.298,4
1.757,7	1,366,4

Tillskjutet fondkapital .........................................

Balanserade vinstmedel ....................................

Arets bokföringsmässiga nettoresultat ..............

Summa fondkapital ............................................

Summa skulder och kapital ...............................

114

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Företag	Antal aktier		Forandnng 1/1-31/12	Marknadsvärde kkr	Fondens aktiekapital	andel i % av röstvärde
Al- OCH All-LISTAN
Volvo MoDo	385.200 356.467	-H 213.700 -F 185,425		103.295 88.302	0,5 2,9	0.1 1,2
Stora Marieberg	327,450 574.600	-F 257,450 -F 459,200 (F.S)		87.597 81,492	0,7 2,3	0,7 0,8
NK Saab-Scania	920.000 385.720	- 696.000 -f 305,720 (F.S)		65.340 58.029	47 0,6	5,4 0,5
Korsnäs SCA	52,900 177.930	-F -F	27,900 23,530	47.445 43,512	1,0 0,3	0.8 0,1
Skånska Ratos	156,000 110.000	-F -F	16,000 20,000	42.336 36,850	0,2 0,9	0.2 0,2
Garphyttan Skandia International	103,000 248.000	-F -F	640 15.000	36.565 33,480	7.2 0.8	7,2 0,8
Skandia AGA	238.000 225.000	-F -F	133 600 69.654	32,130 30,495	0,4 0,5	0,4 0,2
ABV Sydkraft	103.400 60.000	-	28,800 40,000	30,086 29.100	1.5 0,3	0,6 0,0
Arcona Reinhold	142.200 189,600	-F	88.600 (F)	28,065 25,975	1,6 1,2	1,0 0,8
Alfa-Laval PKbanken	93.723 100,000	-F -F	93.723 27.800	24.197 23,200	0.6 0,3	0,2 0,3
Investment AB Bahco NEA	134 700 100,000	-F -F	89.800 (F.S) 5,575	22.630 22.000	1,3 7,8	0,9 4,5
SIAB Ericsson	86,632 130,000	-F +	8,666 (F) 27,900	20,359 19,890	1,0 0,3	0,4 0,0
SILA Skåne-Gripen bonus	166,800 213.386	-F	151.700 (F)	16,680 16.664	0,9 0,7	0,9 1,4
Andersons SHB	37.000 140,000	-F -F	23.600 111,700 (F,S)	15.540 12,530	3,4 0,1	2,0 0,1
Regnbågen Geveko	25.000 70.000	-F -F	25.000 36.500 (F)	10,250 10.150	0,9 4,7	1,5 1,8
SKF Pharmacia	40.000 72.700	-F -F	15.000 72.700	8,750 8.215	0,1 0,1	0,0 0,1
Procordia Independent	31.200 32.500	-F -F	31.200 32.500	7.550 6,662	0,1 0,8	0,1 0,8
ESAB Incentive	32.890 36.500	-F	10.000 4.000 (F)	6,249 5.475	0,8 0,2	0,6 0,0
Thorsmans Avesta	35.000 200.000	-F 34.300 -F 200.000		5,180 4.600	1,8 0,3	1,8 0,3
Borås Wäfveri PLM	50.000 20.400	-F	60.000 20,400	4.350 4.227	2,8 0,3	1.6 0,1

115

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

		Förändring		Marknadsvärde	Fondens andel	i%av
Foretag	Anta! aktier	I/'	1 -31/12	kkr	aktiekapital	röstvärde
Proventus	128.000	-F	64,000 (F)	3,984	0,4	0,2
S-E-Banken	23.000	-F	14.600	2.806	0,0	0.0
Pronator	20.800	—	30.400 •-	2,746	0,3	0,2
Fortet	50.000	-F	50.000	2,700	0.5	0,2
Åkermans	25.000	-F	25.000	2.575	0.7	0.5
Asken	20.900	+	20.900	2.299	0,1	0.1
Atlas Copco	10,000			1.550	0,0	0,0
Trelleborg teckningsrätter	90,000	-F	90,000	697
OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR
GotaGruppen	292,000	-F 292.000 "		18,980	0,7	0,7
Cominvest	620.000	-F 490,000 (F.S)		13.950	7,2	7,2
International Credit	100.000	-F	100,000	8.500	2.5	2,5
Norden	223.200	-F	13,700	7.812	9,6	4,3
Convexa	88.948	-F	67.948	7,560	2.1	0.5
Strålfors	21.000	—	500	5.838	0,8	0.5
Datatronic pref	55,000			4.510	0,6	0,6
Bruks	33,600			1.512	3,1	1,6
Beväringen	5,000	-F	5.000 ,-	1.135	0,3	0,1
Prosparitas	21.300	-F	21,300	415	0,1	0,0
Summa marknadsvärde				1.265.011
Summa anskaffningsvärde				1.143.931

F - fondemission, S - split

" Byte från B&B Invest och Götabanken

Foretag	Antal aktiet	Fotandfing I/I -31/12		Lösenvärde/ marknadsvärde kkr'
AKTIER MED KÖPOPTION
Holmen Volvo	560.000 51.000	-F 560,000 + 17.000		51.542 14.175
Skandia International Reinhold	55.000 50.000	-F -F	55.000 50.000	8.883 8.810
Skandia Thorsmans	48.000 32.000	—	75.000	6.934 4,736
Electrolux Pharmacia	18.000 10.000	—	38.900 11.000	3.620 1.247
Summa lösenvärde/marknadsvärde Summa anskaffningsvärde				99.947 98.093

' Premier för utställda optioner ingår i lösenvärdet/marknadsvärdet. Där betalkursen är lägre än lösenkursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

116

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Företag	Nominellt belopp kkr	Förändring 1/1-31/12		Marknadsvärde
KONVERTIBLA SKULDEBREV	m,m.
Stora Catena	37.374 22.000	-F -F	23.811 5.096	50.454 39.599
Pronator Boliden	7,500 9.786	-F	7,500 41.829	24,000 21,040
SKF Beväringen KVB	12.508 12,700 st	4-	187 12,700	19,263 3.048
Reinhold Cominvest	387 1,000	-F -F	387 1.000	2,321 2,204
Diös Convexa	886 290	-F -F	886 290	1,771 423
Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde				164.122 192.423
OPTIONSRÄTTER
ABV Sydkraft	50.300 st 40,000 st	-F -F	50.300 40.000	12,072 5.600
Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde				17.672 14.244
Foretag	Antal aktier		Nominellt Delopp kkr	Anskaffningsvärde
INVESTERINGAR 1 ICKE-NOTERADE FÖRETAG		1	Nominellt Delopp kkr	kkr
Design-Funktion SMG	161,000 20.000		16,100 20,000	34.101 25.000
Vargön Alloys RFSU	59.500		20,950 7.000	15.000 7.000
Södertuna Konferensslott Connovas Vänner	10.000 4.400		3,000 2.440	3.000 2.440
Connova Invest lämtvarm	—		2.000 2.000	2.000 1.990
Rekonstructa Nordic Broker House	1.000 75.000		1,510 750	1 700 1,515
Ljungberg & Kögel SEA	100 100		1.298 10	1,298 1.010
SweDrug	167		72	139
Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde				76.193 96.193
SAMMANFATTNING
- Noterade värdepapper - Onoterade värdepapper Totalt marknadsvärde		1,546.753 76,193		1.622,946
- Noterade värdepapper - Onoterade värdepapper Totalt anskaffningsvärde		1,448.691 96.193		1,544.884
Dold reserv				78,062

117

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

REAL REDOVISNING

	Belopp i Mkr
1987	Totalt 1984-1986
266	205
- 244	322
- 63	- 58

Periodens resultat efter överföring till

1-3 AP-fonderna (se resultaträkningen)

Minskning/ökning av dold reserv

i värdepappersportföljen ...................

Avsättning för att bevara det

tillskjutna kapitalets köpkraft ............. 5

"Realt" resultat efter överföring till

1-3 AP-fonderna.............................................................. - 41 469

	1987-12-31		1986-12-31
	1.671		1,298
	78		322
	1.749		1.620
1.200		1.093
121	1.321	58	1,151

Not

Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad pä anskaffningsvärden

(se balansräkningen) ........................

Tillägg lör övervärden i värdepappersportföljen ..

Fondens kapital enligt redovisning

baserad pä marknadsvärden ...........

Tillskjutet kapital ..............................

Erforderlig avsättning för att kompensera

för inflationen .............................. 5

Överskott i förhållande till resultatkrav 428 469

118

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Samtliga tillgångar tages upp till anskaffningsvärde, i vilket inräknas erlagt courtage och värdepappersskatt, öm föriust har blivit definiriv i samband med ackord tas fordran upp till nedskrivet värde. Befarade, men ej definitivt konstaterade förluster har ej påverkat anskaffningsvärdena.

Vad gäller erhållna premier för köpoprioner ändrades redovisningsprincipen vid halvårsskiftet. Fram till den 1 juli 1987 minskades anskaffningsvärdet för de aktier, mot vilka optioner ställdes ut, med options-premien. Från den 1 juli redovisas optionspremien som intäkt om optionen förfallit före bokslutsdagen och annars som förutbetald intäkt. Vid s.k. "covered calls" kan detta vid kursfall innebära att realiserad vinst redovisas genom att dold reserv i värdepap»-persportföljen tas i anspråk.

För de noterade värdepapperen har marknadsvärden beräknats efter lägsta betalkurs, eller om sådan saknas, köpkursen sista börsdagen 1987

Den traditionella redovisningen, baserad pä anskaffningsvärden, har kompletterats med s.k, redovisning enligt reala principer. Från det traditionellt redovisade resultatet har därvid dragits köpkraftsförlusten under året (motsvarande förändringen av konsumentprisindex) på det kapital som vi lyft. Vidare har för 1987 avdragits respektive för tidigare år tillagts förändringen av den latenta vinst som finns i vår värdepappersportfölj (d.v.s. förändringen i den s.k. dolda reserven).

Resultatet, säsom det visas pä sid 10 visar att Mellansvenska löntagarfonden för 1987 ej uppnått det avkastningskrav, som lagen om löntagarfonder ställer pä löntagarfondernas förvaltning, medan däremot ett större överskott kunde redovisas för perioden 1984-1986. Orsaken till omsvängningen stär främst att finna i att börskurserna steg kraftigt under 1986 medan de föll under 1987

Värdepappersportföljen har i den s,k. reala redovisningen upptagits till marknadsvärde. Till det rillskjut-na fondkapitalet härden ackumulerade köpkraftsförlusten lagts.

ÖVRIGA NOTER

NOT 1

Av ränteintäkterna utgör 11,7 Mkr räntor pä konvertibler medan resterande belopp avser förvaltning av likvida medel.

____________ NÖT 2___________

Förvaltningskostnaderna utgörs av: i987 1986

0.8	0,7
0,9	0,4
0,8	0,5
1.9	1,8
0,2	0,3
0,5	0,2
0,2	0,1
0.7	1,2

Lön och ersättning till styrelse och verkställande direktör , . Övriga löner och arvoden ...

Lonebikostnader.......

Konsultkostnader .....

Revisionsarvoden .....

Hyra ........................

Avskrivningar ............

Övriga kostnader ....

Summa.......................... 6,0 5,2

NOT 3 Realisationsvinster har uppstått vid: 1987 i986

Försäljning av aktier ..... 200,0 171,2

Försäljning av optioner . 4,1 0,8

Försäljning av konvertibler 74,4 13,5

Summa ....................... 278,5 185,5

____________ NOT 4_______

Realisationsförl uster

har uppstått vid-. 1987

0,5 0,2 0,2

5,0

Försäljning av aktier ..... 5,1

Försäljning av optioner . 0.3

Försäljning av konvertibler 10,7

Förlust vid konkurser i

onoterade företag.......... .... 12,0

Nedskrivning av konvertibel 0,9

Summa.......................... 29,0

5,9

____________ NOT 5___________

Fonden har lyft följande belopp: Mkr

1984 .................................... 308

1985 .................................... ... 243

1986 .................................... 542

1987 .................................... ... 107

Summa ................................... 1.200

Disponibelt, ej lyft belopp 1987-12-31 584

119

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 6

ÖVRIGA NOTER

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med inflationen mätt enligt konsumentprisindex från och med den ridpunkt de lyfts. Av det uppräknade värdet utgör avkastningskravet 3%.

Datum for lyftning	Belopp Mkr	Konsument-.. prisindex for mänaden	Infl justerat kapital den 31 december 1987 Mkr	Avkastningskrav 1987 Mkr
87-01-01	1.151X1	162.3	1.211	36,3
87-04-24	107	165,1	111	2,3
87-12-31	1.258	170.7	1.321	38,6

"I Nuvärde 870101 av belopp lyfta 1984-1986

Arets avsättning för att hålla det erhållna kapitalet in-flationsskyddat uppgår därmed till 63 Mkr,

NOT 6

Det bokföringsmässiga resultatet ger inte en fullständig bild av hur fondens kapital förvaltats under året.

Värdepappersportföljen kan nämligen ha ökat eller minskat i värde antingen jämfört med värdet vid föregående årskifte eller med anskaffningsvärdet för de värdepapper som köpts under året. Under 1987 minskade vår portfölj av noterade vårdepapper pä detta sätt med 234 Mkr i värde (under 1986 ökade portföljens värde med 187 Mkr), Huruvida värdeförändring-

en vid årskiftena blir verklig vinst eller föriust beror på hur de förändras fram rill dess värdepapperen säljs. Värdeförändringen i.värdepappersportföljen är därför osäker medan det redovisade resultatet är entydigt.

_____________ NOT 7___________

Vid våra investeringar i icke-noterade företag är totalbeloppet det mest intressanta, medan valet mellan aktier eller konvertibler är en lämplighets- eller förhandlingsfråga. Vi redovisar därför investeringarna per företag.

Vi beräkning av marknadsvärden för fondens tillgångar har investeringarna i icke-noterade företag tagits upp till 76 Mkr innebärande att 20 Mkr har reserverats.

_____________ NOT 8___________

Redovisningen av optionspremier har ändrats under året (se avsnittet "Redovisnings- och värderingsprinciper"). Korrigering av jämförelsetalen har inte skett. Uppskattningsvis uppgick erhållna premier för ej förfallna optioner till 8 Mkr den 31 december 1986.

Borlänge den 25 januari 1988

Börje Andersson Ordförande

Sune Ekbäge

vice Ordförande

Kurt Belin Karl-Axel Eriksson

Folke Källberg Sune Lundgren

Ingemar Wallin

Sven Johansson Börje Sturk

/Lennart Läftman

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 28 januari 1988.

Rolf Hammar

Aukt revisor

Lars lernberg Aukt revisor

Ingvar Gullnäs F d. landshövding

120

REVISIONSBERÄTTELSE mUT"'

Undertecknade, som av regeringen förordnats att säsom revisorer granska Fjärde Löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden 87.01.01 -8712.31,

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsät-gärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Boriänge den 28 januari 1988

Rolf Hammar Lars lernberg Ingvar Gullnäs

Aukt revisor Aukt. revisor F.d. landshövding

121

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

FLERÅRSÖVERSIKT

Disponerat kapital .

Investeringar i onoterade
företag, marknadsvärde .
Dito, anskaffningsvärde ,
Investeringar i noterade
företag, marknadsvärde .
Dito, anskaffningsvärde*
Differens ('dold reserv"! .
Redovisat resultat**

Affärsväridens generalindex
Konsumentprisindex ..

			Belopp i Mkr
7-12-31	86-12-31	85-12-31	84-12-31
1.200	1.093	551	308
76	93	42	0
96	103	42	0
1.547	1,226	753	254
1.449	894	608	266
78	322	145	- 12
304	212	31	4
667,5	724,5	479.7	382,3
170,7	162,3	157,1	148,8

Inkl. courtage och omsättningsskatt Före överföring till 1-3 AP-fonderna

122

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

i	k
Mkr
2.200	Å
2.100 2.000	*/ \*
2.100 2.000	i \
1.900	/ \
1.800	/ \
1,700	/ Fondens eget kapital / (marknadsvärde)
1 600	J
1,500
1,500	f
1.400	ff Infl. justerat kapital
1,300	/
1,200	/
1.100 1.000	/ Erhållet kapital
1.100 1.000	/
900	/
800	/
700	/
600 500 400	/
600 500 400	/
300
	---------- \------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------ 1------------- 1----------

1984 12-31

1985 04-30

1985 08-31

1985 12-31

1986 04-30

1986 08-31

1986 12-31

1987 04-30

1987 08-31

1987 12-31

123

Skr. 1987/88:174 Bilaga 6

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987 1987 1987 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

124

				Skr. 1987/88:174
				Bilaga 6
KORTFATTADE UPPGIFltR OM DE ONOTERADE FÖRETAG 1 VILKA FONDEN AR DELÄGARE
Företag	Engagemang Mkr	övriga delägare	Verksamhet	Styrelse-representant
Design-Funktion	34,1	DeslgnFunktion Norge A/S K/S Isku Oy	Produktion av kontors-och laboratoriemöbler i Åtvidaberg, Osby, Alvesta, Sölvesborg och Ruda.
SMG Swedish Machine Group	25,0	Kalmar Industri AB Munksjö-gruppen Sydfonden	Produktion av avancerade verktygsmaskiner för verkstadsindustrin.	Lennart Låftman
Vargön Alloys	15,0	Ingemar Widell Gunnar Löfqvist Ronny Andersson Bo Flink	Framställning av ferrokrom och ferrokisel.
RFSU Försäljningsorganisation	7,0	RFSU, Riksförbundet för sexuell upplysning	Tillverkning av handikapputrustning. Distribution av preventivmedel
Connova Invest Connovas Vänner	4,4	Sam Sjöberg Per Olof Ekholtz	Äger och rekonstruerar företag. Bedriver konsultverksamhet inom management och finansiering.	Max Gray, adjungerad
Södertuna Konferensslott	3,0	S Carstensen Utvecklings AB Ame Farestveit, Norge Trygg-Hansa m.fl.	Bedriver hotell och konferensservice i 1600-tals slott söder om Gnesta.	Lennart Myren
lämtvarm	2,0	Leif Mattsson Kent Mattsson	Produktion av värmeutrustning.	Erik Frostberg
Rekonstructa	1,7	lan Lundberg Bert Sjölin	Konsultationer, management och bolagsrekonstruktioner.
Nordic Broker House	1,5	Beijer Capital Pronator m.fl.	Penning- och kapital-marknadsmäkleri.
Ljungberg & Kögel	1,3	Ame Kögel Rekonstructa	Produktion av medicintekniska artiklar.	Erik Frostberg
Swedish-Asian Security Export	1,0	Carl Persson	Konsultativ verksamhet inom bevakning och säkerhet.
SweDrug Consulting	0,1	Staffan Sjölin	Säljer medicinska konsulttjänster till U-länder.

125

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)

årsredovisning 1987

127

Skr. 1987/88:174 Bilaga 7

TRE ÅR I SIFFROR

Mkr		Porttöliomsättning
1 M) - 2:.s()-	2.379
: 000 -	■ Hh
1 7'M -	■ Il
1 soo -
1.251)-	■		•5;	*S!**
1 0011 — 730 — 500 — 250 -		*',r. ■■-'■■■!■.*	i-.C,,-=		■■C; t""'

1985 1986 1987 Q - k(jp ■ - försäljning

Mkr

Värdepappersportföij, marknadsvärde

	1985	J986	1987
	Mkr	Mkr	Mkr
Tillskott av grtindkapital tmder året	243	542	691
Tillskott av grundkapital, ackumulerat	551	1.093	1.784
Grundkapitalets nuvärde vid årets slut	581	1.151	1.919
(uppindexerat med konsumentprisindex)
Portföljomsättning	2.251	2.379	1.935
— därf.v köp	1.182	1,441	1,356
— därav försäljning	1.069	938	579
Värdepappersportfölj, anskatfnings-
värden	539	1,158	2.082
Värdepappersportfölj, marknadsvärden	635	1.335	2,052
Dold reserv	+ 96	+ 177	- 30
Aktieutdelning	8	15	32
Realisationsvinster, netto	83	92	147
Rörelseresultat	76	110	182
Överföring till 1 —3 AP-fonderna	13	26	48
Överföring till 1—3 AP-fonderna,
ackumulerat	16	42	90
Uoråfonåens meåelsram,	Startår
totalt rekvirerat belopp	1984	39S5 39cS6	39S7
t om 1987,1.784 Mkr.	Mkr	Mkr Mkr	Mkr

Årsmedelram 20.000 basbelopp Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan Ackumulerad summa att erhålla Årets likviditetsram (rekvirerat belopp) Ackumulerad likvid eftersläpning, 31 dec

400	436	466	482
0	92	285	209
400	528	751	691
308	243	542	691
92	285	209	0

1985 1986 1987
Mkr Rörelseresultat

200-175-1.50-125-100-75-

110

182

1985 1986 1987

128

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1987/88:174 Bilaga 7

Femte löntagariondstyrelsen arbetar under namnet Nordfonden. Fondstyrelsens kansli ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm. Förutom verkställande direktören fmns tre heltids- och en Halvtidsanstalld,

RESULIAT

Verksamheten gav för aret ett bokföringsmässigt överskott av 182 Mkr

Från bruttoresuitatet avgår överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna med 48 Mkr.

Det reala resultatet före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna visar underskott med 102 Mkr. Efter överföring uppgår det till 150 Mkr.

Omplaceringar under året har medfört realisationsvinster (netto) med 147 Mkr. Aktieutdelningarna uppgick till 32 Mkr och räntenettot till 9 Mkr

Fondstyrelsens ackumulerade överskott i förhållande till resultatkrav för hela verksamhetsperioden 1984—1987 uppgår till 114 Mkr

MEDEL

Under året har från riksförsäkringsverket rekvirerats och lyfts 691 Mkr. Vilket inkluderar 209 Mkr i ackumulerad eftersläpning från tidigare år.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och med 1987 lyft 1.784 Mkr, vilket för Nordfonden är lika med det disponibla beloppet hos nksförsäknngsverket. Vilket framgår av bild sidan 2.

IIKVIDITEI

Vid årets utgång tanns likvida medel till ett belopp av 34 Mkr. Fordringar hos fondkommissionärer för oregierade aktielikvider uppgick till 4 Mkr. Mot detta belopp stod oreglerade betalningar med 8 Mkr. Fondstyrelsen har icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 9 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten månadsvis beräknad har uppgått till 94 Mkr. Detta ger en årlig avkastning på 9,5 7o.

VÄROEPAPPERSPORIFÖU

Marknadsvärdet uppgick till 2.052 Mkr. Anskathiingsvärdet inklusive courtage och omsättningsskatt utgjorde 2 082 Mkr, vilket innebar att portl6l|ens anskaffningsvärde överstiger marknadsvärdet med 30 Mkr.

Portfoi|omsattning under året uppgick till totalt 1.935 Mkr, fördelat på köp 1.356 Mkroch försäljning579 Mkr.

Nordfonden har under året utfärdat köpoptioner i (»betydlig omfattning, endast för 622 Tkr.

Stora"köphar under året skett av aktien MoDo, Volvo, Skandia, ABV och Klövern

Stora försätjningarhar under året skett i Fermenta, Asea, Holding Finans, Electrolux och Nisses.

De tio största posterna", räknat efter marknadsvärdet per den 31 december 1987, svarar tor 53,4% av aktieportföljens värde och består av aktier i Volvo, Marieberg, MoDo, Siab, Korsnäs, Astra, Stora, ABV, Klövern och Euroc.

1 nyemissioner har Nord fonden under aret tillskjutit 32 Mkr

INFLYIANDE OCH RÖSTRÄIT

Ett Viktigt mål, som Nordfondens styrelse vill medverka till att uppnå, ar att de lokala lackliga organisationerna får det inflytande, som vårt aktieinnehav berättigar till och möjligheter att utöva det på samma sätt som andra större aktieägare.

Nord fonden härunder 1987 fortsatt att ta initiativ till informationsträffar med f.ickliga representanter. Detta fortsatta arbete kommer att prioriteras även under 1988.

Under 1987 har Nordfonden med egna representanter närvarit och utövat rösträtt vid 33 st bolagsstämmor. De fackliga organisationerna har beretts tillfälle, och genom fullmakt utnvttjat 50% av Nordfondens rösträtt vid 33 st bolagsstämmor.

STYRELSE

Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och f\Ta suppleanter. Under 1987 har åtta styrelsesammanträden avhållits och arbetsutskottet har sammanträtt tern gånger

9 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

129

RESULTATRÄKNINGAR (TKR)

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader (Notl) Avskrivningar (Not 2) Realisationsvinster Realisationsförluster (Not 3} Nedskrivning av aktier

Rörelseresultat

Nettoresultat tore överföring till 1—3 AP-fonderna Överföring till 1 — 3 AP-fonderna (Not 5)

Bokföringsmässigt iwttoreiultat

1987

31.861 8.752

- 5.096

165 186.609

- 39.870

182.091

182.091

- 47,911

134.180

1986

15,351 10.530

- 2.150

- 3.525

68 128.449

- 36.550

- 2.000

n0.()37

110,0.37

- 26.175

83,862

Reall resultat

Nettoresultat före överföring till 1 — 3 AP-fonderna

Okning/minskning av ej realiserade vinster/förluster

182.091 -206.432

110.037 80.615

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/förluster Överföring till 1—3 AP-fonderna

Uiuierskott/överskott i förhållande till resultatkrav

24.341 77.314

-101.655 - 47.911

-H 9,566

190.652 - 26.886

163,766 - 26.175

137593

130

BALANSRÄKNINGAR (TKR)

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Tillgångar

Likvida medel

Fordringar hos fondkommissionärer

Fönitbetalda kostnader och upplupna intäkter

Aktier (Not 4)

Övriga värdepapper (Not 4)

Inventarier

Bostadsrätt

Sunmia tillgångar

1987-12-33
Bokförda	Marknads-
värden	värden
33.583	33,583
4.342	4.342
72	72
2.080.784	2.051.065
1.021	1.000
588	588
2,300	2.300
2,322.690	2,092,950

3986-32-33

Bokförda Marknads
värden värden

120.421 120,421

4.431 4.431

68 68

1.153,915 1.330,628

4.521 4,.500

203 203

3.460,253

3,283,559

Skuhler och foinikapital

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Skulder till fondkommissionärer

Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter

Övriga skulder

Skuld till 1—3 AP-fonderna (Not 5)

Suriuna skulder

420	420	34	34
8,347	8,347	19,084	19.084
942	942	955	955
2.338	2,3.38	39	39
47.911	47.911	26.175	26.175

59.958

46.287

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ackumulerat överskott från föregående år

Ackumulerat överskott i förhållande

till resultatkrav

Årets nettoresultat

Årets underskott/överskott i förhällande

till resultatkrav

Summa fondkapital

Summa skulder och fondkapital

1.784.000

1.919.192

144,552

263.366

134,180

-149,.566

2.062.732 2.032.992

2.122.690 2.092.950

1,092.720 60.690

83,862

3.237.272 1.283.559

1.150.598

125,775

137 591 1.413.964

1.460.251

131

BOKSLUTSKOMMENTARER skr. 1987/88:174

Bilaga 7

Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster vid försäljning av aktier har Nordfonden använt sig av genomsnittsmetoden.

Nordfonden har i resultatrakningen en redovisning av det reala resultatet. Allt förlängt gående slutsatser bör ej dras utifrån den reala redovisningen, utan denna bör ses i ett längre tidsperspektiv.

Notl. FörvaUningskostnader (Thj 19S7 1986

I förvaltningskostnader ingår löner och arvoden

till styrelse, VD och övriga anställda med 1.110 1.055

hlotl. Avskrivningar (Tkr)

Restvärdet på maskiner och inventarier har

beräknats på sätt som motsvarar 20% avskrivning

per år. 165 68

Not 3. Reaiisatiou!iförhister (Tkr)

Av realisationsförlusten 39.870 hänföres 37.986

till Fermenta.

132

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Not 4, Värdepappersinnehav per den 31 december 1987

Antal

Anskaffningsvärde kr

Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital Röster

Noterade aktier

Verkstäder {19,7%) Alfa Laval B fr Atlas Copco A fr Saab A bu Saab A fr Saab B fr Sandvik A bu Sandvik B fr SKF Abu SKF B fr Volvo A bu Volvo B bu Volvo B fr

Skogtl8,6%]

Korsnäs A

Korsnäs B bu

MoDo A bu

MoDo ser Al bu

MoDo B fr

MoDo Cbu

SCA A bu

SCA A bu Teckn.bevis

SCA B fr

SCA B bu Teckn.bevis

Stora A bu

Handel 12.8%] Catena NK stam bu NK stam fr

200.000

211.400

100.200

142.500

50.000

330.000

100,000

32.100

75,000

272.000

289,400

50,000

75,000

3.000

95.700

90.000

385.700

48,300

2415

125.100

6.255

325.000

352,000 209 609 139,891

59,446,728 .35.1.55,973 44.425406 21.687.191 32.172.563 8.871.065 51.626.383 31.488.608 11.036,246 26.474,602 86.699,047 97.392.997

42.070,289

62.109.939

59.5.418

26.664,2.50

35.733.799

104,492.476

17.547.479

483.000

29,362,041

1,251,000

116,556,299

30.977.867 9.789.618 5,624.025

50.200,000	251	1,4
31,000.000	155	0,9
31,710.000	150
15.130.200	151
21,517.500	151	0,7
7.000.000	140
46.200,000	140	0,7
23.000.000	230
7.158.300	223	0,5
23,750.000	290
70.448.000	259
79.295.600	274	0,8
44,750.000	895
67.500.000	900	2,3
780.000	260
22.489500	235
22.950.000	255
92..568,000	240	4,9
11,9.30,100	247
555.450	230
30.399,300	243
1.469.925	235	0,3
86,450,000	266	0,7
31,680.000	90	1,7
14,882.239	71
10,072.152	72	1,8

0,0 0,9

0,6

0,8

0,4

1,3

1,4

0,3 0,7

1,7

2,1

133

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Forts. Not 4.

Röster

Antal

Anskaffningsvärde kr

Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital

Fastighets- oeh In/ggbolag 123,2 %]

ABV Abu 121,300

ABV Bbu 94.900

ABV B fr 39,800

BCB 430,200

Klövern A 15.000

Klövern B 385,500

Lundbergs 340.000

Nisses Bbu 65.000

Regnbågen B 113.000

SiabA 282,000

SiabB 240,000

Skånska Bbu 170,000

Övriga 124.0%!

Astra Abu 111.600

Astra A fr 247.200

Astra B fr 147.500

Euroc A 161.700

Euroc B 108.850

Fagerhult Bbu 155,550

Fjällräven B bu 60.000

CullspångB 79.300
Marieberg Abu 1,055.000

Marieberg A fr 10.000

Orrefors B 450.000

Procordia A bii 32,000

Procordia B fr 8-000

Skandia 520.000

Sydkraft C 30,000

Banker (6,5%l

Handelsbanken 650,000

PK Banken 127.000

SE Banken 370.000

37.172.232 27.040.224 11.137.654 42.021.017 2.737.118 70.343.920 30.053.734 14,716,024 44,301,621 57,133,751 33,034,044 31.522.310

21.906.363 61.774.602 35.084.202 31.811.053 23.532.471 28.147.341

7.206.937 20.809.420 91.362.759

1.267.000 29.083.904

4.824,028

1.206.007 80.493,395

9423.750

70.734.136 27,052.427 47.986.440

36.390.000	300
27.521.000	290
11.542,000	290	3,7
45,171.000	105	2,2
2,775,000	185
71,317.500	185	4,6
44.200.000	130	0,7
24.050.000	370	1,6
45.200.000	400	4,0
66.270.000	235
56.400.000	235	6,3
46.070.000	271	0,3
19.530.000	175
45.732,000	185
26,697.500	181	0,7
43,659.000	270
27,756,750	255	2,3
33,443.250	215	9,6
4,680.000	78	6,0
21.807.500	275	0,8
149.810.000	142
1.400,000	140	4,3
24.300.000	54	18,0
7.744.000	242
1.936.000	242	0,1
70.200.000	135	0,9
14.550.000	485	0,2
58.175.000	89,5	0,5
29464,000	232	0,4
45,140,000	122	0,3

3,9

2,2

1,3 0,2 0,5 0,7

4,7 0,2

0,6

1,8 3,7 1,9 0,5

1,5 2,8

0,1 0,9 0,0

0,6 0,4 0,3

134

					Skr.	1987/88: 174
					Bilag	a7
Forts. Not 4
	Antal	Anskaffnings-	Marknads-	Kurs	Fondens		andel
		värde kr	värde kr			i % av
					Kapita,	\	Röster
Investmentbolag (3,9 %)
Export Invest Bbu	100,000	7.711.950	10,000.000	100	1,0		0,2
Bahco B	330,000	49.245.596	55,440.000	168	3,1		2,1
Sila	150.000	14.332,650	15,000.000	100	0,9		0,9
Onoteradeahier ll,2%t
1) Balticgruppen A	181.500	9.801,000	9.801.000
1) Balticgruppen B	181.500	9.801,000	9,801.000		24,7		15,3
1) Diös Norra Bygg	77.000	5.037.55S	5.003.000		13,0		13,0
1) Malmfältens Finans B	2.000	200.000	200.000		1,5		0,5

2.080.783 947 2.051,064.766

Övriga värdepapper (0,1 %)

1,2) Ciab förlagslån 1,021.020 1.000.000

3| Optionsbevis Grafotronie 80 O O

3) Optionsbevis Microbike 44 O O

3) Optionsbevis nr 11 Somedic AB 104_____ _____ O_______ _______ O

1.021,020 1,000.000

Summa '2.081.804.967 2.052.064.766

Under 1987 har courtage erlagts med kr 5.717,809

Under 1987 har omsättningsskatt erlagts med kr 18.840,598 * Inklusive courtage och omsättningsskatt

1) Onoterade 1987-12-31.

2) Chalmers Inovation AB föriagsbevis med optionsratt.

3) Optionsbevis från Chalmers Inovation AB.

135

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Not 5. Överföring till 1 —3 Fondstyrelserna ITkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 37o av förvaltade medels nuvärde. Nuvärdet beräkna

enligt konsumcntprisindex's förändringar.

IKekv.	Belopp	Index	Beräknat	mgängl	Beräknal
datum			nuvärde 87-12-31	antal dagar	3% per 87-12-31
1/1-87	(1.092,720 grundvärde)
1/1 -87	1,150.598 nuvärde	170,7/162,3	1.210,149	360	.36.304
22/1	15,000	170,7/164,4	15.575	338	4.39
18/2	95.000	170,7/164,4	98.641	312	2,565
23/2	19.000	170,7/164,4	19,728	.307	505
2.3/3	119,370	170,7/164,7	12.3.719	277	2.856
24/4	14.000	170,7/165,1	14.475	246	297
21/5	15.000	170,7/165,2	15499	219	283
24/6	14,000	170,7/164,9	14492	186	225
23/7	17,000	170,7/166,9	17,.387	157	227
.3/8	100.000	170,7/167,8	101,728	147	1.246
19/8	50,000	170,7/167,8	50,864	131	555
28/8	232,910	170,7/167,8	236.935	122	2,409
	1.784.000		1.919.192		47.911

136

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

FEMIE LONTAGAIiFONDSlYRElSEN, NORDFONDEN

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Femte Löntagarfondstyrelsens, Nordfonden, för\'altning, får härmed avge revisionsl>erät-telseförårl987.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller el|est beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Härnösand den 25 februari 1988.

lan Johanson

Auktoriserad revisor

Åke Ahlman

Auktoriserad revisor

Gunnar Sundman

Auktonserjd revisor

137

STYRELSENS ORDFÖRANDE OM ÅRET 1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

I årets hnansplan framhålls att Sveriges ekonomi i många avseenden förbättrats. Det kan man hålla med om. De stora obalanserna har minskat. Budgetunderskottet har pressats ned. Arbetslösheten är låg, inflationen har halverats, investeringarna ökat och soliditeten i industrin förstärkts. Vi kan med fog hävda att näringslivet starkt förnyats och att vår industri åter har stor internationell slagkraft.

Nordfonden kan se tillbaka på ett händelserikt 'börsar'. Den helt dominerande händelsen mtraffade i oktober då kurserna rasade med över 40%. Den största finansiella krisen sedan 1929 var ett faktum. Börsen hämtade sig emellertid förvånansvärt snabbt, men det väldiga kursfallet bidrog ändå till en sänkning av generalindex med 8% under året.

Att Nordfonden mot denna bakgrund kunnat notera ett bokföringsmässigt överskott på 182 Mkroch en avkastning på sin aktieportfölj klart bättre an generalindex för börsens aktier, är mycket tillfredsställande. Detta goda resultat har sin främsta grund i den ekonomiska utveckling som vi inledningsvis pekat på. Men resultatet visar också att vår verkställande ledning agerat skickligt, att den under året lorstärkta organisationen fungerat bra och att vår placeringsstrategi vant framsynt och riktig.

Våra ökade ansträngningar för småföretagsamheten i Norrland har dock inte givit de resultat vi hoppats på. Detta beror framförallt på den rikliga tillgången på likvida medel som funnits att tillgå inom det ordinarie bankväsendet. Säkert har också den häftiga turbulensen kring Handelsbankens optionsavtal med en av löntagarfonderna spelat en viss roll. Många småföretagare blev helt enkelt skrämda av den hätska debatten, Under det senaste halvåret har vi emellertid pånyrtböriat skönja en förbättring i atmosfären. Och vi fortsätter oförtrutet arbetet att nå bättre kontakt med de små- och medelstora företagen. Vi ser det som en viktig uppgift. Den informationsbroschyr vi sant ut till 2.200 småföretagare är bland annat ett led i detta arbete.

Våra utsikter till fortsatta framgångar i fondens verksamhet under det kommande året har givetvis ett direkt samband med världsekonomins och i synnerhet med den svenska ekonomins utveckling. Mycket talar fÖr att den internationella högkonjunkturen håller i sig och att Sverige med sitt stora utlandsberoende kommer att ha nytta av detta. Problem finns emellertid, men de ligger mest på det inhemska planet. Alltför höga lönehöjningar, arbetsmarknadskonflikter och högre inflation än omvärlden, kan spoliera våra chanser och skapa ett sämre läge. Åt detta kan vi 1 Nordfonden inte göra mycket. Vi kan bara hoppas på en fortsatt utbyggnad av främst vår industri och en stabil ekonomisk utveckling.

Under sådana förutsättningar bör vi i Nord fonden kunna räkna med goda resultat även under 1988 Vi harvunnit ökad erfarenhet, vi har skickliga medarbetare och en organisation som ständigt förbättras. Vår verksamhet löper i smidiga och effektiva former. Detta ger oss ökad trygghet och tillförsikt inför det kommande året.

138

VERKSTÄLLANDE DIREKTÖREN OM ÅRET 1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Om 1986 var ett turbulent år för Nordfonden kan mansägaatt detta epitet passar än bättre för aktiemarknaden som helhet under 1987. Året inleddes med en oväntad kursnedgängmed cirka 10% på en månad bla förorsakad även höjning i räntenivån. Därefter följde en sällan skådad haussemarknad som fram till mitten av oktober förde upp kurserna till en nivå 37% högre än vid årsskiftet. Den 19 oktober drabbades världens börser av den största finansiella krisen sedan 1929. Kurserna rasade mer än 40% på kort tid så att året avslutades med en generalindexnotering 8% under den vid årets början.

Det känns tillfredsställande att kunna konstatera att Nordfonden — trots denna extremt oroliga omvärldsutveckling — haft ett år som präglats av arbetsro och en under rådande torhåilanden stabil utveckling.

1 fjolårets årsberättelse påpekades att portföljens innehåll, efter stora omstruktureringar, vid ingången till 1987 ganska väl speglade den nya placeringspolitik som utarbetats under året. Det är mycket glädjande att denna politik varit framgångsrik under det svåra börsåret 1987. Värdet på portföljen har förvisso varierat i takt med kurserna, men har under nästan hela året legat på en nivå väl över index.

Som framgår av diagrammet härintill ökade börsportföljen (exkl likviditet och onoterade företag) under året i värde med 2,9%, att jämföra med en minskning för generalindex, korrigerat för utdelningar, med 5,5%.

Denna för Nordfonden positiva avvikelse på drygt 8% gentemot index förklaras av placeringspolitiken som bla inneburit en Överrepresentation av aktier inom skogssektorn samt fastighets- och byggbolag. Urvalet av branscher och aktier är enligt vår mening viktigare än graden av likviditet för en långsiktigt god värdeutveckling av portföljen. Vi har därför i årets redovisning valt att lite närmare kom mentera portföljens branschsammansättning på sidorna 6 och 7.

En av löntagarfondernas huvuduppgifter är att bidra till en bättre försörjning av riskkapital till mindre och medelstora företag. Under början av 1987 förstärkte därför Nordfonden de personella resurserna föratt kunna föra en aktivare politik inom området onoterade företag. Som en följd härav kunde fonden under 1987 genomföra ett antal affärer av betydelse för företag inom regionen.

Balticgruppen AB i Umeå, en företagsgrupp med två huvudverksamhetsområden, utveckling och tillverkning av hanterings- och transportutrustning samt framställning av mekanisk massa, har genom en riktad emission till Nordfonden tillförts 20 Mkr, motsvarande 25%avaktiekapitalet. Härutöver har fonden option att teckna aktier för ytterligare 10 Mkr.

Nordfondfn har också deltagit vid omstruktureringen av Diöskoncernen genom att teckna aktier för 5 Mkr vid bildandet av Diös Norra Bygg AB. Fonden blir härmed näst största ägare i bolaget med 13% av aktiekapitalet.

r A pr Mi

" Avkastiiiiif; for (oiuien BtTakiiEiiiLeii iniielattarbors-pnrtl()l)ens(e\kl likviditet och onoterjde loretig) v.irdeokiinij;, vinster och torluster p.i sålda aktier samt aktieutdeininjjar

= Altarsvarideiis generalindex korn>;erad for indelning

139

Lika intressant som nysatsningarna är kanske att fonden avslutat sitt engagemang i Trätrappor AB i jslorsjd pä ett för häda parter framgångsrikt sätt. Efter att under ett par år ha stöttat företaget med riskkapital, under en rekonstruktionsperiod, kan fonden nu a\'\'eckla sitt innehav med en god realisationsvinst. Trätrappor blir på nytt ett lokalt ägt foretag med förbättrad ekonomisk stabilitet.

För att ytterligare förbättra kontakten med de mindre tich medelstora företagen haren informationsbroschyr om fondens verksamhet utsänts till 2.200 företagare i Norrland. 1 samma syfte har Nordfonden också åtagit sig att bli en av huvudsponsorerna av kampanjen för OS i Östersund.

40- 35 — 30-2.5-

■ Nordfondens bransch-fördelning 87-12-.M

CD - Börsens branschfordelning enligt Affärsvärlden 87-12-31

tuJW

Verkstad Skug Handel Fastighet, Ovnga inv. Banker

Bygg

Vid utgången av 1987 hade Nordfondens portfölj fortfarande en egen 'profil" jämfört med branschsammansättningen i generalindex. Vi bedömer att skogsbolagen står inför en period av fortsatt god lönsamhet. Vår uppfattningaratt aktiemarknaden under hösten överreagerat pä faran för en snabb konjunkturförsämring för skogsprodukter, föranledd av en lägre tillväxt i världsekonomin. Vi tror också att byggsektorn går mot en period av god sysselsättning vilket förklarar den höga andelen fastighets- och byggbolag

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 7

Kurt Norberg

Veikstallaiulediiekte

140

PORTFÖLJEN Skr. 1987/88: 174

Bilaga 7

Det säkraste sättet att uppnå det avkastningskrav som fastställts av riksdagen är enligt Nordfondens mening att komponera en aktieportfölj som långsiktigt överträffar värdeutvecklingen för börsen som helhet, dvs generalindex. Avgörande för framgång i detta avseende är urvalet av branscher och enskilda företags aktier I portföljen snarare än graden av likviditet.

VERKSIÄDER

Verkstäderna är jämte skog den viktigaste branschen inom svensk exportindustri. Branschen har som helhet utvecklats klart sämre än generalindex under de senaste två åren. Här har Nordfonden dock valt att upprätthålla ungelär samma andel som index fast fördelad på färre företag. Volvo och Saab stär för mer än hälften av verkstadsinnehaven i vår portfölj. Detta har sin grund i att de båda bilföretagen, enligt vår bedömning, skal! kunna upprätthålla mycket goda resultat under de närmaste åren. Bl a beror detta pä en genom valutakurserna stärkt konkurrenskraft gentemot huvudkonkurrenterna i Västtyskland och lapan. För Volvo, som är portföljens största enskilda innehav, tror vi att framgångar framförallt inom lastvagnar och livsmedelsgruppen skall kunna uppväga de resultatförsämringar, som kan förutses på personvagnssidan beroende av den lägre dollarktirsen.

SKOG

Nordfonden har under hela 1987 varit överrepresenterad inom skogsindustrin. Vid årets ingång utgjorde branschens vikt i vär portfölj 16,8% att jämföra med 9,7% 1 generalindex. Vid årets slut var motsvarande siffror 18,6% respektive 9,4%. Bakgrunden till denna tro på den svenska skogsindustrin ligger i den klart förbättrade balansen i efterfrågan och utbud på skogsprodukter, som vi bedömer ännu inte diskonterats i kurssättningen av skogsaktier. Efterfrågan på papper och massa fortsätter att växa, minst i takt med BNP. På massa är inga mer betydande kapacitctstillskott att vänta förrän in pä 1990-talet och även för tidningspapper är marknaden balanserad. Samtidigt är världslagren ovanligt låga.

Det förefaller alltså som om skogsbolagen kommer att fortsätta att utvecklas väl trots en föiAäntad avmattning i konjunkturen.

HANDEL

Handelsgruppen är en av de minsta branscherna på börsen och väger bara 2,9% i index. Nordfondens portfölj har ungefär samma andel med tyngdpunkt på de fastighetsagande bolagen Catena och NK, där den relativa andelen realtillgångar är betydande. För branschen som helhet gor annars en hög värdering av det egna kapitalet att kurserna ar känsliga även för temporära resultatnedgångar.

FASTIGHET OCH BYGG

Fastighets- och byggbranschen utvecklades bäst av alla under fjolåret och ar också överrepresenterad i portföljen. Tyngdpunkten av innehavet ligger för vår del på bolag med mer omfattande inslag av entreprenadverksamhet som ABV, SIAB, Lundbergs och Skånska.

141

Aktiviteten på byggmarknaden i Sverige är hög och bolag med utlandsverk- Skr. 1987/88: 174

samhet kommer sannolikt att gynnas av de stimulanser som kan förväntas i 11 "1 7

flera västekonomier. Bilaga /

BANKER

Banker som står för ca 8% i index har under året varit något underrepresenterade i portföljen. Efter de förluster som tagits på många håll inom banksektorn, ett resultat av turbultnsen på aktie- och optionsmarknaden, kan man nu göra bedömningen att utvecklingen blir stabilare. Nordfonden har koncentrerat sitt innehav på de tre storbankerna med någon övervikt for den kostnadseffektiva Handelsbanken. Under första delen av 1988 har också bankernas vikt i portföljen utökats något.

INVESTMENTBOLAG

Investmentbolagen utgör en mycket liten del av Nordfondens portfölj jämtört med börsen som helhet. Orsaken är främst att fonden lättare kan påverka urvalet av branscher och enskilda aktien portföljen genom ettdirektägande.

ÖVRIGA

Ovnga gruppen, som på börsen representerar ca 36% av börsvärdet, utgör'bara' 24%) av Nordfondens portfölj. Gmppen är som namnet antyder mycket heterogen och här är det snarast vår tro till enskilda företag som styr urvalet.

Störstainnehavetär Marieberg, som under ett flertal år häften mycket god utveckling. Kombinationen av en kassagenererande tidningsrörelse, vars överskottsmedel placeras i fastigheter och aktier, har visat sig ge en mycket god utvecklingtill måttlig risk.

Astra är trots en hög värdering av det egna kapitalet nummer två i storlek tack vare snabb tillväxt och uthållig hög lönsamhet. Här finns ocksä chans till genombrott för nya produkter under de närmaste åren. Euroc lär gynnas av den goda byggkonjunkturen och Skandia bedöms kunna få en positiv resultatutveckling efter ett par mindre goda år. Även här ger omfattande realvärden i fastigheter och aktier viss stabilitet och god riskspridning.

ONOTERADE FÖRETAG

Nordfonden har under verksamhetsåret 1987 intensifierat sina kontakter med små-och medelstora företag. Vår avsikt är att tillföra riskkapital och därmed ökad växtkraft.

Produktionsinriktade företag utgör den primära målgruppen. Investeringar i onoterade företag skall följa kravet på en real avkastning samt vara sysselsättnings-och produktionsbefrämjande.

Ett bra exempel på en sådan investering är Nordfondens engagemang i Balticgruppen AB i Umeå.

Onoterade företag utgör en mindre del av portföljen. Vår ambition är, att den delen skall växa under de kommande verksamhetsåren.

142

Allmänna pensionsfonden

Sammanställning av

delfondemas verksamhet 1987

143

AP-FONDENS FÖRVALTNING

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvaltning handhas av totalt nio styrelser, vilka representerar arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Styrelsernas ledamöter förordnas av regeringen. Varje fondstyrelse utgör en självständig delfond vars förvaltning regleras genom ett av riksdagen fastställt reglemente (lag med reglemente för allmänna pensionsfonden. 198.:1092. med senaste ändring 1987:1326).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att riksdagen våren 1959 fattat beslut om införandet av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem och inte ett premiereservsystem, ingick en betydande fondbildning som en viktig del i ATP-systemets tippbyggnad. Fondbildningen motiverades av det samhällsekonomiska intresset av att hälla uppe sparandet i ekonomin. Införandet av lagfäst tilläggspension medförde bl a en minskning av sparandet i de preniie-reservsystem som var under ulveckling. Samtidigt ökade kraven på sparande och investeringar för att skapa underlag för framtida pensionsutfästelser.

Fr o m 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter till förslå, andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden. Dessa styrelser har alt förvalta inflytande avgiftsmedel och att tillhandahålla medel som erfordras for utbetalning av ATP-pensionerna inkl administration av ATP-systemet. Utbetalningarna inleddes under 1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form av ålderspensioner, dvs tillägg till den allmänna folkpensionen enligt av riksdagen fastställda normer, samt i form av förtids- eller familjepensioner. Dessa förmåner utbetalas av första-tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans med folkpensionerna administreras av riksförsäkringsverket och utbetalningen till de enskilda pensions-tagarna gär via försäkringskassorna. ATP-förmånerna står i bestämt

förhållande till individernas pensionsgrundande inkomster under deras aktiva tid, men är oberoende av under denna tid inbetalda avgifter. Fördelningssystemet, dvs de direkta överföringarna till pensionärskollektivet via arbetsgivaravgiften, gör det tekniskt enkelt för riksdagen att fatta beslut t ex om frågor som rör förmånernas nivå och värdesäkring.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens placeringsmöjligheter till att, vidsitlan av de tre första fondstyrelsernas placeringar i räntebärande instrument, även omfatta aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden. Fr o in 1984 har denna inriktning ytterligare förstärkts genom att första-femte löntagarfondstyrelserna (löntagarfonderna) inordnats i ATP-systemet.

Utvecklingen under 1987

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger det de tre första fondstyrelserna att årligen sammanställa en gemensam verksamhetsöversikt för samtliga delfonder. Översikten har i det följande utformats till en sammanfattande redovisning av de nio delfondernas förvaltningsberättelser. För mer detaljerade uppgifter hänvisas till respektive fondstyrelses årsredovisning för 1987. Därutöver avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket utlåtanden över fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

AP-fondens utveckling under 1987 visar en något splittrad bild. Inflationstakten var förhållandevis låg (4.2%) varför reallöneutvecklingen var gynnsam. Marknadsräntan steg under året med närmare 1%. Direktavkastningen på långfristiga räntebärande placeringar var drygt 11%. Den reala avkastningen för första-tredje fondstyrelsernas placeringar blev närmare 7%.

Aktiemarknaden uppvisade en synnerligen växlande kursutveckling. Den nedåtgående trend som

märktes i slutet av år 1986 fortsatte under januari ined ett kursfall på närmare 15%. Därefter steg aktiekurserna oavbrutet till en högsta notering på index i oktober med en uppgång på ca 60% sedan januari. Därefter sjönk kurserna drastiskt fram till årsskiftet vilket resulterade i att totalindex för helåret 1987 sjönk med drygt 8%.

Vid slutet av 1987 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom AP-fonden till 318 mdkr. Detta kan jämföras med försäkringsbolagens tillgångar som uppgick till 333 mdkr eller den i Sverige placerade statsskulden vid årets slut, 496 mdkr.

Under 1987 växte AP-fondens samlade kapital (marknadsvärderat) med 25.6 mdkr eller med 8.8%. vilket väsentligt översteg prisstegringstakten under året.

Det är 1-3 fondstyrelserna som svarar för hela ökningen om hänsyn tas till kapitaltillskottet. Dels ökade avkastningen med drygt 10%. dels ökade de orealiserade värdena i de räntebärande papperen (dolda reserven) med ca 1.4 mdkr. Däremot innebar kursnedgången på aktiemarknaden år 1987 att den dolda reserven i värdepappersportföljen minskade med drygt 3.1 mdkr för fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna sammantagna. Detta påverkade den marknadsvärderade kapitalbehållningen negativt och innebar att fondkapitalet sjönk med ca 1,5 mdkr om en korrigering görs för kapitaltillskottet under året för dessa fonder.

Förändringar i placeringsreglementet

Under 1987 gjorde AP-fondens tre första fondstyrelser en framställan till regeringen om att få utvidga placeringsmöjligheterna. Framställan gällde möjligheten att lämna direkta lån till privata bolag och ekonomiska föreningar samt att förvärva fast egendom.

Fjärde fondstyrelsen gjorde också under året en framställan om olika förändringar i reglementet i syfte att effektivisera fondförvaltningen.

144

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Framställningarna kopplades av regeringen samman med vissa andra förslag till ändringar av reglementet för allmänna pensionsfonden och framlades i en proposition till riksdagen i slutet av 1987. Riksdagen har beslutat om reglementsändring-arna, som trätt i kraft den 1 februari 1988. De innebär sammanfattningsvis följande:

Första-tredje fondstyrelserna har fr o m den 1 februari 1988 möjlighet att lämna direktlän till bolag eller föreningar utan borgensförbindelser från staten, kommun eller därmed jämförlig samlällighet. Möjligheten begränsas till att avse ett sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar som en styrelse förvaltar. Lånen är i princip avsedda för företag som har obligationsmarknaden som alternativ för sin upplåning. Vidare skall första-tredje fondstyrelserna få möjlighet att i placeringssyfte förvärva fast egendom. Detta kan ske antingen genom direkta förvärv eller genom förvärv av samtliga aktier i ett renodlat fastighetsbolag. Även denna möjlighet är begränsad till ett sammanlagt belopp om fem procent av anskaffningsvärdet på de tillgångar som en styrelse förvaltar.

Fjärde fondstyrelsen får utfärda och förvärva standardiserade köp-

och säljoptioner i aktier. Vidare har fjärde fondstyrelsen fått rätt att förvärva andelar i svenska kommanditbolag och därmed inte enbart instrument knutna till aktiebolagsformen. Fondstyrelsen får dock inte -vilket är naturligt m h t verksamhetens inriktning och natur - vara komplementär i ett kommanditbolag. När det gäller förvaltning av likvida medel har det tillgängliga området utvidgats från att gälla vissa specifierade kortfristiga instrument till att också omfatta andra räntebärande värdepapper med hög likviditet, avsedda för den allmänna marknaden. Denna ändring ger fondstyrelsen möjlighet till korta placeringar i långfristiga instrument, t ex obligationer Nämnda förändringar betr likviditetsförvaltningen gäller även för löntagarfonderna.

Till samtliga fondstyrelsers ärsredogörelser skall fogas resultat- och balansräkningar, som är uppställda efter reala principer fr o m verksamhetsåret 1988. Dessutom skall riksdagens granskning utvidgas till alt avse samtliga fondstyrelsers förvaltningsberättelser. Formellt överlämnas årsredovisningen genom en skrivelse från regeringen till riksdagen i samband med att kompletteringspropositionen läggs. Riks-

dagsledamöterna får därmed möjlighet att avlämna motioner med anledning av skrivelsen.

Real redovisning

Skälet till att en s k real redovisning nu införs är främst att erhålla en bättre belysning på det reala avkastningskrav som har ålagts löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen. Även om det inte finns något motsvarande krav för första-tredje fondstyrelserna har det ansetts önskvärt att få en enhetlig redovisning av fonderna inom ATP-systemet. Det kapital som har ställts till fondstyrelsernas disposition skall i en real redovisning justeras med hänsyn till inflationens inverkan. Inflationens urholkning av kapitalet skall på sikt kompenseras med att avkastningen på kapitalet ökar i motsvarande grad. För fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna gäller, alt man dessutom skall inleverera en avkastning på 3% på nuvärdet av de tilldelade medlen till första-tredje fondstyrelserna. I en real redovisning redovisas således resultatet med hänsyn tagit till marknadsvärdet på tillgångarna och därefter dras elt belopp motsvarande inflationens inverkan bort. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

10 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

145

Real resultaträkning för Allmänna Pensionsfonden 1987 Mkr								Skr. 1987/88: 174
(marknadsvärden)								Bilaga 8
	Första-tredje	Fjärde		Löntagai	r-
	fondstyrelserna	fondstyrelsen		fondstyrelserna		Summa
	1987 1960-1987	1987	1974-1987	1987 1984-1987		1987	1960-1987
Nettoresultat	31534" 250 880	961	5 239	1000	1832	33 495	257 951
Ökning/minskning av
ej realiserade
kursvinster/förluster	-H427 -6 261	-1629	4 887	-1 .521	-18	-1723	-1 392
Nominellt resultat
(inkl orealiserade
vinster/förluster)	32 961 244 619	-668	10 126	-521	1814	31772	256 559
Uppindexering av
grundkapitalet med
konsumentprisindex	-11004 -221824	-216	-2 240	-371	-664	-11591	-224 728
Realt resultat	21957 22 795	-884	7 886	. -892	1 150	20 181	31 831
Överföringar till
fondstyrelse l-l II	— —	-132	-947	-231	-440	-363	-1 387
Underskott/överskott
i förhällande till
resultatkrav	21957 22 795	-1016	6 939	-1 123	710	19S18	30 444

1) Fondslyrclscrnas ncitoresultai korrigerat for lillskjulel grundkapital. Grundkapiialct har for forsta-lredjc fondslyrcKcn definierats som avgifter /.pensionsutbelalningar / administrationskostnader for ATP-systemcl.

Rea! balansräkning för Allmänna Pensionsfonden 1987-12-31 IVIkr (marknadsvärden)

				Forsta-femle
	For	sta-tredje	Fjärde	löntagarfond-
	fondstyrelserna		fondstyrelsen	styrelserna	Summa
Tillgångar
Banktillgodohavanden, kortfr. plac.		7719	1220	452	9.391
Övriga kortfr. fordr.		12 329	1	42	12 372
Värdepapper
Obligationer, reverser m m''		277 144	—	—	277 144
Aktier, konv. skuldebrev m m		—	10 441	9 557	19 998
Summa tillgängar		297 192	11662	10 051	318 905
Skulder
Kortfristiga skulder		13	136	.342	491
Fondkapital		297 179	11526	9 709	318414
Uppindexerat grundkapital		274 384''	4 588	8 999	287 971
Ack. överskott från föregående år		838	7 954	1833	10 625
Årets underskott/överskott		21957	-1016	-1 123	19818

Summa skulder 297 192 11662 10 051 318 905

1) Marknadsvärdering enbart for obligationer och förlagslån

2) Inkl balanserade lonlagarfondsmedcl på 1 387 mkr Grundkapiialel har for forsta-ttedjc fondsiyrclsen definierats si>m ;ivgiftcr / pcnsionsuEbcialningar / adminisiralionskoslnader for ATP-syslemci

146

Allmänna Pensionsfondens utveckling 1983-1987 Mkr

Första, andra och Fjärde fond- Lontagar- AP-fonden

tredje fondstyrelserna styrelsen fonderna totalt

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Fondkapital 31.12.1983 ansk. värde

Fondkapital 31.12.1984

Fondkapital 31.12.1985

Fondkapital 31.12.1986

Tillskjutet grundkapital 1987 Nettoresultat 1987

Fondkapital 31.12.1987 ansk. värde

Fondkapital 31.12.1986 markn. värde Fondkapital 31.12.1987 markn. värde

219312,6	3 075,5	—	222 388.1
240 094,9»	3 728.0	1 532,8	245 355,7
259 596,5"	4 121,8	2 892,6	266 610.9
280 989,4')	5 609,8	6 087,3	292 686.5
./. '8 828.0-' 31 534.3'»	200,0 829,3	2 871.4 769,0	./.5 756,6 33 132,6
303 695,7*1	6 639.1	9 727,7	320 062,5
273 124,2 297 179,0	12 125,8 11 526,0	7 590,1 9 708,3	292 840,1 318 413,3

1) Hai inkluderas reserverade lontagarfondsmedcl i de tre första fondstyrelsernas fondkapital.

2) Avgifter /. pcnsionsutbetalningar ./ administrationskostnader för ATP och ökning i reser\'erade lontagarfondsmcdel (43 929,5 .
53 H()0.8 ./ 343.2 -I- 1 386.5 = ./. 8 S28.0)

3} Fondstyrelsernas nettoresultat korngerat for tillskjutet grundkapital. 4) Inkl reserverade loniagarfondsmedel.

Allmänna Pensionsfondens totala placeringar 31.121987

(Mkr, anskaffningsvärlden)

Första, andra och Fjärde fond- Lontagar- AP-fonden

tredje fondstyrelserna styrelsen fonderna lotall ' %

Penningmarknadsplaceringar 7 719

Obligationer m m 232 265

Reverslån, refinansieringslån 51 139

Aktier, konvertibler och optionsrätter mm —

1220 464 9 403 3.0

~ — 232 265 75,4

- — 51 139 16,7

5 554 9 576 15 130 4,9

Summa placeringar

291 123

10 040 307 937 100,0

AP-fondens totala kapitalbehållning enl årsboksluten 1987 uppgick till 32U (1(S3 mkr. Differensen genlemot de redovisade placeringarna forkliiras främst av de tre företa fondstyrelsernas raniefordnngar (|mf upplupna inlakier i balansräkningen)

Värdepappersportföljerna 31.12 respektive år

(Mkr)

Första, andra och Fjärie fond- Lontagar- AP-fonden

tredje fondstyreherna" slyr-lsen"' fonderna' totalt

31.12.1985:

178 860	7 516	3 079	189 485
192 952	3 4; 4	2 638	199 074
203 866	11251	7 053	222 169
211554	4 73a	5.551	221 8.39
226 007	10441	9 557	246 011
232 265	5 554	9 576	247 395

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12.1986:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12.1987

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

1) Innehav av (tbligations-. partial- oeh förlagslån (E| reverser eller refinansieringslån)

2) Innchuv av akiicr. konvertibler och optionsrätter

147

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

DE TRE FÖRSTA FONDSTYRELSERNA

Nyplacerings-	Medelav-
ränta	kastning
(%)	(%)
6,4	5,7
7,4	6,6
8.8	7,2
12,1	9.1
13,8	9.8
13,1	10.3
12.6	10.8
12.1	11,2
12,3	11.6
11,3	11.5
11,4	11,2

Nyplaceringsränta, medelavkastning 1965-1987.

Första, andra och tredje fondstyrelserna. Redovisningen är baserad på tillgångarnas anskaffningsvärden.

ATP-systemets utveckling året 1987 innebar fortsatl höga anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionerna som betalas med fondernas avkastning steg till 9.9 mdkr (f å 9,3 mdkr). Den totala ATP-av-giftens storlek uppgick lill 10,2% (10,0). För innevarande år har riksdagen beslutat om en höjning av avgiften till 10,6%. Trots avgiftshöjningen beräknas andelen pensioner som betalas via avkastningen att öka.

Fondernas avkastning steg 1987 till 31,3 mdkr (30,0) motsvarande en genomsnittlig direktavkastning på långfristiga placeringar på 11,2%. Det innebär en real avkastning på ca 7%. Fondernas placeringsverksamhet har sedan avregleringen av den svenska kreditmarknaden karaktären av en förmögenhetsförvaltning baserad på överväganden om risk och förväntad avkastning. De inlåsningseffekler i portföljförvaltningen som tidigare förekom har minskat genom framväxten av fungerande finansiella marknader. Anspråken på fondens avkastning växer snabbt framöver bl a genom atl antalet pensionsberättigade ökar liksom deras genomsnittliga pensionspoäng. Till detta kommer också en högre genomsnittlig livslängd och en ökad andel förvärvsarbetande kvinnor. Sammantaget gör delta att ATP-utgifterna beräknas öka kraftigt.

De tre första fondstyrelsernas placeringsmöjligheter 1987 var genom fondlagstiftningen begränsade till vissa instrument - väsentligen räntebärande obligations- och förlagslån och direktlån (reverslån) till ett antal mellanhandsinstitut och till den statliga och kommunala sektorn. Härtill kommer refinansieringslån till banker (för refinansiering av företags återlån av ATP-avgifter) samt kortfristiga penningmarknadsplaceringar.

Efter de framställningar fondstyrelserna har gjort om placerings-utvidgningar i syfte alt öka avkastningen, har riksdagen beslutat att fr o m 1988-02-01 ge fondstyrelserna möjlighet att placera i fast egen-

dom och ge direktlån till bolag och föreningar. För att förbättra finansieringen av ATP-systemel har också fondstyrelserna aktualiserat en avgiftsväxling mellan folkpensionsavgiften och ATP-avgiften. Behovet av medel till folkpensioneringssystemet vid oförändrade regler kommer alt minska, vilket skapar utrymme för en ökning av ATP-andelen.

Fondkapitalet har under 1987 ökat med 7.6% (8.2). Marknadsräntorna har stigit med nära 1 procentenhet under 1987 vilket har bidragit till ökningen. Fondkapitalet har 1987 ökat ocksä genom kursvinster vid försäljningar av marknadspapper uppgående till 404 mkr.

Tillväxten i de tre fondstyrelsernas placeringar (anskaffningsvärden) uppgick 1987 till 20,6 mdkr (20,8). Bruttoplaceringarna var väsentligt större än placeringstillväxten eller 97,3 mdkr (90,0). Omsättningshastigheten i portföljen är ett mått på hur aktiv portföljhanteringen har varit, men avspeglar även amorteringar och förfall av uteslående reverslån och obligationer.

1965 1970 1975 198U 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987

Placeringstillväxten på 20.6 mdkr, som i princip utgör summan av influtna avgifter och ränteinkomster minus utbetalda pensionsmedel, var av samma storleksordning som under 1986. Hela placeringstillväxten gick till förvärv av

obligationer medan övriga placeringsformer låg i stort sett oförändrade eller minskade. Under 1987 nettoförvärvades sålunda obligationer för 21,0 mdkr. Reversutlåningen sjönk med 2,5 mdkr och refinansieringslånen till näringslivet minskade med 2,0 mdkr. De kortfristiga placeringarna i form av penningmarknadspapper ökade under det gångna året med 4,4 mdkr. Av de tre första fondstyrelsernas totala placeringar på marknaden 291 mdkr vid slutet av 1987 - svarade bostadssektorn för hela 49% (47). Statens andel var 27%. (26), kommunerna svarade för 4% (5) och näringslivet för 17% (22). Penningmarknadsplaceringarna uppgick till 3%(1).

Portföljens fördelning på olika låntagargrupper och placeringsobjekt framgår av redovisningen på sid 13. Där redovisas även portföljens marknadsvärden och förändringar i dessa under 1987.

Svängningar i fondens redovisade marknadsvärden är en direkt följd av räntefluktuationer på kreditmarknaden och påverkar fondstyrelsernas totalavkastning (direktavkastning plus beräknad värdeförändring).

AP-fondens avkastning redovisad på det sätt som försäkringsbolagen gör, blev för 1987 12,6%. Avkastningsberäkningen innehåller såväl periodiserad ränta som reali-

148

Avkastningsberäkningar för vissa tillgångslag 1985-1987

(Procent)______

1985 1986

1987

Obligationer, förlagslån, penningmarknadsplaceringar:

- Periodiserad ränta 12.6 12.7 12.0

-Värdeförändring -2.9 4.1 0,6

Totalt 9,7 16,8 12,6

Avkastningsberäkningen avser fondens obiigationsportloij samt kortfristiga placeringar Såväl periodiserad ranta som redovisad vardeforandnng är genomgående beräknad med utgångspunkt i tillgångarnas marknadsvärden Redovisningen ar jämförbar med de avkastningsberäkningar forsaknngsbolagen regelmässigt presenterar för motsvarande tillgångsslag

serade och orealiserade värdeförändringar.

Av tabellen framgår avkastningen för åren 1985-1987. Den periodiserade räntan har varit i stort sett oförändrad under åren. Visserligen minskade den periodiserade räntan under 1987 till 12,0%. Detta är ett utslag av att fondens innehav av obligationer från början av 1980-talets period av höga räntor, successivt har minskat. Omsättningen i portföljen genom amorteringar, förfall

och räntejusteringar i ett lägre ränteläge drar successivt ner den periodiserade räntan.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Ovan konstateras att räntorna steg både under 1985 och under 1987. Värdeförändringen för de två åren skiljer sig dock åt. Under 1985 minskade portföljvärdet med 2.9% medan det under 1987 ökade med 0.6%. Att portföljvärdet steg under fjolåret, trots att det allmänna ränteläget höjdes med drygt 0,5%, är en direkt följd av borttagandet av placeringsplikten och de åtföljande effekterna i samband med räntejusteringar.

En stor del av fondens portfölj av räntejusteringslån ökade således i värde under 1987 som en följd av att dessa lån nu justeras till marknadsränta mot att de tidigare har fått sin ränta administrativt satt. Den värdeökning som på detta sätt uppstod i värdepappersportföljen var av sådan omfattning att den uppvägde den påverkan på portföljvärdet som höjningen av det allmänna ränteläget skapade.

149

ÖVRIGA FONDSTYRELSER

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

AP-fondens sammanlagda marknadsvärderade aktieinnehav (inkl konvertibler och optionsrätter) uppgick vid slutet av 1987 till 20.0 mdkr (f å 18,3 mdkr). Motsvarande innehav värderat till anskaffningsvärde var 15.1 mdkr (få 10,3 mdkr). Den s k dolda reserven i form av orealiserade kursvinster uppgick således till 4,9 mdkr (f å 8,0 mdkr). Dessa återfanns huvudsakligen i fjärde fondstyrelsen, som varit verksam under betydligt längre tid än löntagarfondstyrelserna.

Aktieplaceringarnas andel av hela fondförmögenheten vid slutet av år 1987 uppgick till 6,3% eller 20,0 mdkr, vilket iir samma andel som år 1986. Som jämförelse kan nämnas att försäkringsbolagens marknadsvärderade aktieplaceringar var ca 70 mdkr vid slutet av år 1987 och svarade för ca 20% av de hos försäkringsbolagen förvaltade tillgångarna.

Totalindex för aktiemarknaden sjönk för helåret 1987 med drygt 8%. Den första nedgångsfasen i aktiekurserna inträffade i perioden november 1986 t o m januari 1987 då kursfallet blev så stort som 19%. Därefter påbörjades en i det närmaste hausseartad uppgång som drastiskt avbröts måndagen den 19 oktober. Från den lägsta noteringen i januari till den högsta noteringen i oktober hade index stigit med ca 60%. Därefter sjönk kurserna fram till årsskiftet med 33%. Sammanvägt för året uppvisade således totalindex en negativ utveckling.

Nedgången i kursutvecklingen avspeglar sig också i boksluten för AP-fondens aktieplacerande fondstyrelser. För samtliga löntagarfondstyrelser jämte fjärde fondstyrelsen blev resultatet (se tabell) negativt i förhållande till det reala avkastningskravet. Det avkastningskrav som dessa fondstyrelser är ålagda enligt fondreglementet (28 §) är nämligen satt till 3% av det tillskjutna inflationsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Inflationsuppräkningen sker med den prisstegring som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts fondsty-

relserna. Avkastningskravet för såväl de fem löntagarfonderna som fjärde AP-fonden är preciserat i ett årligt flödeskrav och ett långsiktigt avkastningskrav. Flödeskravet innebär atl varje fondstyrelse skall inleverera till första-tredje AP-fondstyrelserna ett belopp beräknat som 3% av nuvärdet av grundkapitalet.

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett krav på att bibehålla grundkapitalets realvärde. Vid beräkningarna beaktar man i dessa hänseenden förändringarna i den dolda reserven i värdepappersportföljen. Förändringen i den dolda reserven blev ./. 3 150 mkr sammantaget för de aktieplacerande fonderna under 1987. Det sammanlagda reala resultatet år 1987 blev ./. 2 139 mkr.

Den fjärde fondstyrelsen, får ta i anspråk ATP-avgifter inom en av riksdagen fastlagd ram. för närvarande högst 2 350 mkr. Fondstyrelsen har under 1987 rekvirerat 200 mkr och har därmed utnyttjat hela medelsramen. Placeringar får enligl reglementet ske i svenska aktier, med undantag för bank- och försäkringsaktier, konvertibla skuldebrev eller motsvarande skuldebrev förenade med optionsrätter Dessutom finns möjligheter att salsa riskkapital i kooperativa företag (svenska ekonomiska föreningar) saml i begränsad utsträckning i utländska aktiebolag (högst 1 procent av de förvaltade medlen). Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag får inte överstiga 10% av röstetalet.

Fjärde fondstyrelsen får efter
reglementsändringarna fr o m

1988-02-01 också möjligheteratt utvidga placeringarna i en del nya riskkapitalinstrument samt även i långfristiga räntebärande värdepapper (se föreg avsnitt).

Fjärde fondens värdepappersinnehav uppgick vid slutet av 1987 till 10 441 mkr (få 11 250 mkr) redovisat till marknadsvärden. Innehavet av aktier uppgick till 10 280 mkr, varav 468 mkr avsåg onolerade bolag (fåll 136 resp 281 mkr). Andelen onoterade företag i fondens portfölj framstår som jämförelsevis liten, men engagemangen

växer för närvarande i snabb takt. Ökningen under år 1987 beror till stor del på ett engagemang i SSAB Svenskt Stål AB på 116 mkr men även på nyemissioner i andra onoterade bolag. Fondens likvida medel uppgick vid årsskiftet till 1 220 mkr (få 1 006 mkr). Resultat- och balansräkningar baserade på anskaffningsvärden samt uppgifter om placeringarnas fördelning redovisas närmare på sid 14—15.

Riksdagen beslutade i december 1983 att inom AP-fonden inrätta fem löntagarfonder Dessa självständiga delfonder gavs en placeringsinriktning som i stort sammanfaller med vad som redovisats för fjärde AP-fonden, dvs placeringar på riskkapitalmarknaden. 1 regeringspropositionen om löntagarfonder angavs bl a följande allmänna riktlinjer för placeringspolitiken.

"På löntagarfondslyrelsernas medelsförvaltning bör alltså såsom placeringsutredningen föreslagit ställas krav på god avkastning, långsiktighet och riskspridning. Verksamheten bör inriktas på aktieköp i svenska företag till gagn för svensk produktion och sysselsättning" (prop 1983/84:50. sid 38).

1 AP-fondens reglemente görs för löntagarfondernas aktieförvärv inget undantag beträffande aktiebolag som bedriver bank- eller försäkringsrörelse. Däremot får de inte inneha aktier i utländska bolag. En löntagarfondstyrelse får enligt AP-fondens reglemente inte förvärva så många aktier i ett börsnoterat bolag att röstvärdet av dessa aktier uppgår till 8% eller mer (dvs 40% eller mer för löntagarfonderna sammantagna).

Förutom en mindre del av det löpande avgiftsuttaget för ATP (0,2 procentenheter av totalt 10,2%) disponerar löntagarfonderna även särskilda vinstskatter från förelagen (vinstskaltemedel och vinstdelningsskatt). Under 1987 tillfördes fonderna totalt 2 871 mkr (f å 2 710 mkr). Totalt uppgick influtna medel avsedda för löntagarfonderna under är 1987 till 4 359 mkr. Skillnaden mellan influtna medel och de medel

150

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

som tillförs fonderna förvaltas av första-tredje fondstyrelserna. Under 1987 kan noteras att en av löntagarfondstyrelserna avstod från att rekvirera högsta möjliga belopp, nämligen Mellansvenska löntagarfondstyrelsen. Mellansvenska löntagarfondstyrelsen hade som framgår av tablån nedan totalt rekvirerat

I 200 mkr från starten medan övri
ga löntagarfondstyrelser hade re
kvirerat maximala 1 784 mkr vid
årets utgång. Riksdagen har beslu
tat sätta en övre gräns för, de fem
löntagarfondernas ärliga medelstill
försel för perioden t o m 1990. Un
der 1988 kan löntagarfonderna
högst tillföras 3 164 mkr i nytt
grundkapital upp till en gräns på

II 500 mkr.

Styrelserna för löntagarfonderna redovisade ett sammanlagt värdepappersinnehav om 9 557 mkr, räknat till marknadsvärde, vid utgången av år 1987 (f ä 7 053 mkr). Innehavet av aktier i onoterade företag utanför de officiella och inofficiella börslistorna uppgick till 174 mkr (f å 202 mkr). Därutöver var 453 mkr (f å 670 mkr) placerade kortfristigt på penningmarknaden.

Det sammanlagda värdet av lön-

tagarfondstyrelsernas värdepappersportfölj till marknadsvärde understeg vid årsskiftet portföljen till anskaffningsvärde med 18 mkr. Under året minskade den s k dolda reserven i samtliga löntagarfondstyrelser med drygt 1,5 mdkr.

Bland de största innehaven sammantaget återfinns företag som Volvo, Stora, Skånska, MODO och Marieberg. Löntagarfonderrias placeringsinriktning samt resultat- och balansräkningar till anskaffningsvärden framgår av redovisningen på sid 16 ff.

Fjärde fondstyrelsen och de fem löntagarfonderna har i egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att mer eller mindre direkt utöva ägarinflytande. Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga avkastningsintresse att bevaka men måste därutöver, på grund av aktieinnehavens storlek, också utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda bolags intressen och till hela aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägarinflytande! används i olika situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att en aktieägare

inte kan fördela rösträtten för ett aktieinnehav på flera ombud. Ett undantag från denna regel har dock införts för de aktieplacerande delfonderna inom AP-fonden. Härigenom kan varje enskild fondstyrelse självständigt utöva sitt ägarinflytande i bolag där fler delfonder är representerade. Dessutom möjliggörs överlåtelse av rösträtt från AP-fonden till lokala fackliga ombud.

För löntagarfonderna anger AP-fondens reglemente (38 §) att hälften av rösträtten som följer med ett visst aktieinnehav, på begäran skall överlåtas till berörda fackliga organisationer på lokal nivå. Det är således de fackliga organisationerna som har att ta initiativ om man önskar utöva delar av löntagarfondernas ägarinflytande i det egna bolaget. Så har också regelmässigt skett vid en rad bolagsstämmor under 1987. Rösträtten för fjärde AP-fon--den regleras inte i särskild ordning i fondreglementet. Fondstyrelsen har således ingen skyldighet att fördela ut rösträtt men kan på eget initiativ överlåta representation och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet som i vissa fall också utnyttjats.

Grundfakta för övriga fondstyrelser 1987 Mkr

Fjärde
fondstyrelsen Löntagarfondstyrelserna

Totalt

		Syd-	Fond	Tre-	Mellan-	Nord-
		fonden	Väst	Fond	svenska	fonden	Summa
Tillskott av grundkapital"	2 350	1784	1784	1784	1200	1784	8 336	10 686
(ackumulerat från starten)
Fondkapital vid årets slut	11526	1837	2 157	1933	1749	2 033	9 709	21240
(marknadsvärde)
Värdepappersportföljen vid
årets slut (marknadsvärde)	10441	1812	2 091	1979	1623	2 052	9 557	19 998
Dold reserv i värdepappers-
portföljen-* vid årets slut	4 893	- 187	+ 147	- 26	■I- 78	- 30	- 18	4 875
Förändr. av dold reserv i värde-
pappersportföljen under året	- 1629	- 460	- 270	- 342	- 243	- 206	-1521	- 3 150
Realt resultat är 1987 efter över-
föring till 1-3 fondstyrelserna	- 1016	- 351	- 239	- 343	- 41	- 149	-1123	- 2 139

1) Nominella twlopp

2) Skillnaden mellan martfnadsvärden ocli anskatlningsvärden

151

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

FONDSTYRELSERNAS FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER

I SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balansräkningar för AP-fondens styrelser avseende 1986 och 1987 samt vissa uppgifterom placeringsinriktning och värdepappersinnehav per 31.12 1987. På sid 11-13 redovisas uppgifter för de tre första fondstyrelserna, på sid 14-15 för fjärde fondstyrelsen och på sid 16-17 återfinns löntagarfondstyrelsernas siffror i ett sammandrag. Därutöver redovisas motsvarande siffror för löntagarfonderna var för sig (sid 18 ff).

De av respektive delfond förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningarna och resp delfonds särskilda värdepappersredovisning, AP-fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden. Fr o m verksamhetsåret 1988 skall även en real redovisning av tillgångarna göras. En totalsammanställning över samtliga nio delfonders kapitalbehållning, nettoresultat och placerade medel återfinns i de inledande tabellerna på sid 4-5. För mer detaljerade uppgifter om fondförvaltningen hänvisas till respektive delfonds årsredogörelse för 1987.

152

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultaträkning, tkr

Influtna avgifter (ordinarie ATP-avgift 10,0%)

Intäktsräntor m m

Försäljningsvinster

Influtna löntagarfondsmedel:

- förhöjd ATP-avgift (0,2%)

- vinstskatter

Summa intäkter

Pensionsutbetalningar

Tillskjutet grundkapital till fjärde fondstyrelsen

Utbetalda löntagarfondsmedel

Årets reserverade löntagarfondsmedel

Förvaltningskostnader m m:

- kostnadsersättning till Riksförsäkringsverket m fl

- fondstyrelsernas administration'

- kostnadsräntor, inköpskostnader

- försäljningsförluster

Summa kostnader

Nettoresultat före överföringar från övriga fondstyrelser

Tillkommer:

- avkastning från fjärde fondstyrelsen

- avkastning från löntagarfondstyrelserna

Bokföringsmässigt nettoresultat'

1987

1986

	44129 467 31 397 899 403 933	39 390 288 30 038 588
901 703 3 457 350	4 359 053	2 710 787
	80 290 352	73 377 455
	53 800 810 200 000 2 972 542 1386 511	48 418 340 300 000 2 709 685 1 102
343 219 20101 52 473 558135	973 928	80 126

59 333 791

52 237 343

20 956 561

21 140112

363 129 21319 690

257 143 21 397 255

131864 231 265

1) Löner och ersättningar till styrelser och anställda 1987: 7 255 tkr (1986. 6 128 tkr) 21 Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/förluster.

153

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

	31.12 1987	31.12 1986
	7 719 558	4 535 977
12222 615 131 864 231 265	12 585 744	10 549 509
229 629 222 25 275 2613 175 48 791 674 2 344 847	283 404193	267 154185
	303 709 495	282 239 671
	12 757 1 387 613	49 134 1 200 000 1 102
280 989 435 21319 690	302 309 125	280 989 435
	303 709 495	282 239 671

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar Upplupna intäkter:

- räntefordringar m m

- avkastning från fjärde fondstyrelsen

- avkastning från löntagarfondstyrelserna Värdepapper:

- obligationer

- partialbevis

- förlagsbevis

- reverser

- refinansieringslån

Summa tillgångar

Ränteskulder m m

Banklån

Reserverade löntagarfondsmedel

Fondkapital:

- per31.12 1986

- årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

Anm. Resultat- och balansräkningarna för de tre första fondstyrelserna har i denna redovisning justerats jamfort med styrelsernas årsbokslut. Justeringen avser avkastning frän fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna för respektive verksamhetsår, som överföres först under maj månad efter verksamhetsårets slut. (Jmf tillkommande poster på foregående sida)

Fondstyrelsernas egna årsbokslut redovisar följande avseende verksamheten 1987 (1986):

- Bokföringsmässigt nettoresultat: 21 213,7 Mkr (21 317,9)

- fondkapital: 301 946,0 Mkr 1280 732,3)

154

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE FONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljerna per 31.12.1987, Mkr

	Anskaffnings-	Marknads-
	värden	värden
Obligationslån	229 629	223 397
Partiallän	25	20
Förlagslån	2 613	2 589
Reverser"	48 792	48 792
Refinansieringslån"	2 345	2 345
Penningmarknadsplaceringar"	7719	7719
Summa''	291 123	284 862

1) Redovisas en(Jast till anskaffningsvärcien.

2) Untder 1987 steg placeringarnas marknacjsvarde med 22 057 Mkr, anskaffningsvärdet ökade samtidigt med 20 632 Mkr

Placeringarnas fördelning efter låntagarkategorier

(Innehav per 31.12.1987, anskaffningsvärden, Mkr}

Staten	78718	27%
Bostadsinstitut	142 841	49%
Kommuner	11 226	4%
Näringsliv	50 619	17%
Penningmarknadsplaceringar .	7 719	3%
Summa	291 123	100%

Placeringar, netto, under 1987

Staten	9 786	47%
Bostadsinstitut	14 936	72%
Kommuner	- 1 041	- 5%
Näringsliv	- 7 433	- 36%
Penningmarknadsplaceringar	4 384	22%
Summa	20 632	100%

155

FJÄRDE FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m"

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Nettoresultat före överföringar m m

Öveiioring till fondstyrelse l-lll Bokföringsmässigt nettoresultat'

1) Löner och ersättningar till styrelse och anställda 1987; 2 987 tkr (1986; 2 605 tkr)

2) Resultatet redovisas exkl et realiserade kursvinster/förluster.

1987

1986

232 141 124 462	200 721 104 905
- 9 085	- 6 994
347 518	298 632
648 059 - 34 421	1 036 784 - 13 199 - 9 000
961 156	1313217
-131 864	-125 169
829 292	1 188 048

31.12.1987	31.12 1986
1 220 271 1417	1 005 903 5 820 1755
5 400 922	4 648 039
152 768	86 261
6 775 378	5 747 778
131 864 4165 242	10 636 125 169 1820 338
6 639 107	5 609 815
2 350 000 3459 815 829 292	2 750 000 2 271767 7 188 048
6 775 378	5 747 778

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder

Fondkapital:

- tillskjutet grundkapital"

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat Summa skulder och fondkapital

11 Fondens avkastningsVrav gentemot de pensionsutbetalande stvrelserna utgir enligt reglementet rried 3% på del mflationsupptaknade, tillskjutna kapitalet. Beräkningen utgår från tidpunkterna då medlen tillforts fondstyrelsen. Det inflationsuppräknade grundkapitalet uppgick vid årsskiftet till 4 588 258 tkr (f å 4 172 316 tkrl.

156

FJÄRDE FONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12.1987, tkr

	Anskaffnings-	Marknads-
	värden	värden
Svenska aktier
- noterade"	4 912 737	9 789 831
- onoterade	468 402	468 402
Övriga svenska värdepapper.
- noterade"	45 489	59 352
- onoterade	107 279	107 279
Utländska värdepapper	19 783	15 974
Summa	5 553 690	10 440 838

1) Officiellt börsnoterade eller på annat satt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, Mkr. Röstandelen anges inom parentes.}

1 Astra

2 Volvo

3 ASEA

4 SCA

5 Electrolux

950	(7,4%)
814	(6,4%)
770	(4,0%)
677	(4,5%)
595	(0,2%)

Placeringarnas branschfördelning

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

1986	1987
41	40
9	8
2	1
7	10
22	21
0	0
3 _____ 21	3 _____ 2)
16	17
100	100

1) Enligl Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

21 Fondstvrelsen får inte förvarva aktier i bolag som driver bank- eller försäkringsrörelse.

157

FÖRSTA-FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88: Bilaga 8

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Nettoresultat före överföringar m m

Avsättningar till riskreserver Överföringar till fondstyrelse l-lll

Bokföringsmässigt nettoresultat"

1) Resultatet redovisas exid ej realiserade Itursvinster/förluster.

1987

153 900

92 797

608

- 26917

219 172

900 006 -100 917

1018 261

- 18 000 -231 265

768 996

1986

78 444

77 790

3 053

23 196

129 985

571 384

- 58 531

- 2 000

640 838

- 25 000 -130 857

484 981

31.12.1987	31.12 1986
452 523 20 844 14 483 7 182	670 093 57 855 20 307 2 342
9153 942	5 219 201
421 970	332 457
10 070 944	6 302 255
54 850 231 265 24 355 5 325 24 500	67 834 130 857 2313 2019 12 000
9 727 669	6 087 232
8335 825 22 848 768996	5 464 385 137 866 484 981
10 070 944	6 302 255

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder

Riskreserver

Fondkapital:

- tillskjutet grundkapital'

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1) Fondernas avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande styrelserna utgår enligt reglementet med 3% på det inflationsuppräknade, tillskjutna kapitalet. Beräkningen utgår från tidpunkterna då medlen tillförts fondstyrelserna. Det inflationsuppräknade grundkapitalet uppgick vid årsskiftet till 8 999 504 tkr If å 5 567 774 tkr).

158

FÖRSTA-FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSERNA

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljerna per 31.12.1987, Mkr

	Anskaffningsvärden	Marknadsvärden
Svenska aktier - noterade" - onoterade	9 069 739 194 640	9 107 935 174 145
Övriga svenska värdepapper -noterade" -onoterade	232 157 79 376	196 060 79 355
Summa	9 575 912	9 557 495

1) Officiellt börsnoterade eller på annat satt noterade.

Fondernas fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, tkr. Röstandelen anges inom parentes.)

1. Volvo

2. STORA

3. Skånska

4. MoDo

5. Marieberg

778 852	(1,3%)
525 936	(4,0%)
419 273	(1,0%)
405 249	(7,8%.)
400 988	(4,2%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets-och byggföretag

Kemisk-och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

11 Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1986	1987
26	22
11	18
6	3
13	16
8	6
1	0
11	9
8	6
16	20
100	100

159

FÖRSTA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

SYDFONDEN

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m"

Rörelseresulfat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Nettoresultat före överföringar m m

Avsättningar till riskreserver Överföring till fondstyrelse l-lll

Bokföringsmässigt nettoresultat'

1) Löner octi ersättningar till styrelse octi anställda 1987; 1 850 tkr (1986: 762 tkr)

2) Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/förluster.

1987

1986

29 925	14 996
13 686	12 237
- 5 878	- 5 982
37 733	21251
216 506	62 995
- 12 820	- 8817
241 419	75 429
- 5 000	- 10 000
- 48 826	- 26 149
187 593	39 280

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapitai

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder

Riskreserver

Fondkapital:

- tillskjutet grundkapital"

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

31.12.1987	31.12 1986
94152 168 93 611	79 587 21 157 1 195
1 993 449	1085 517
6 300	450
2 094 773	1 186 907
5 703 48 826 313 257 15 000 2 024 674	4 020 26 149 230 482 10 000 1 146 026
1 784 000 53 081 187 593	1 092 945 13 801 39280
2 094 773	1 186 907

II Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande styrelserna utgår enligt reglementet med 3% på tillskjutna kapitalet. Beräkningen utgårfrån tidpunkterna då medlen tillförts fondstyrelsen Det mflaticnsuppräkni

nde styrelserna utgår enligt reglementet med 3% på det inflationsuppräknade, iiMSRjuirid Rapntiitji. DKfdnnTngen utgårfrån tidpunkterna dä medlen tillförts fondstyrelsen Det rnfiationsuppräknade grundkapitalet uppgick vid årsskiftet till 1 921 470 tkr (f ål 151 013 tkr).

160

FÖRSTA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

SYDFONDEN

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12.1987, tkr

	Anskaffningsvärden	Marknadsvärden
Svenska aktier - noterade -onoterade	1 950 845 42 604	1 763 868 42 142
Övriga svenska värdepapper -noterade" -onoterade	6 300	6 300
Summa	1 999 749	1812310

1) Officiellt börsnoterade eller på annat sätl noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, tkr. Röstandelen anges inom parentes.)

1. Volvo

2. Skånska

3. Trelleborg

4. STORA

5. Sydkraft

201 725	(0,3%)
170 354	10,6%)
159 957	(1,7%)
140 827	(1,1%)
107 200	(0,5%)

Placeringarnas branschfördelning

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

1} Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport

1986	1987
30	21
6	20
2	2
6	13
21	12
0	0
13	11
4	3
18	18
100	100

11 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

161

ANDRA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

FOND VÄST

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m" Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Nettoresultatföre överföringar m m

Avsättningar till riskreserver Överföring till fondstyrelse l-lll

Bokföringsmässigt nettoresultat'

1) Löner och ersättningar till styrelse och anställda 1987: 1 635 tkr (1986: 1 044) 21 Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/förluster

1986

17 647

18734

3 791

1987

32 902 21 196

- 5 077

49 021	32 588
133 391 -19218	109 954 - 5 779
163 194	136 763
-13 000 -47 118	- 15 000 - 26198
103 076	95 565

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder

Riskreserver

Fondkapital:

- tillskjutet grundkapital"

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

31.12.1987	31.12 1986
107 448 8 944 4 900 2 227	163 969 1 323 6 909 620
1 861 986	1 006 782
81 884	64 254
2 067 389	1 243 857
47 118 340 1 116 9 500	26 198 272 148 2 000
2 009 315	1 215 239
7 783 825 122 414 103 076	7 092 825 26849 95 565
2 067 389	1 243 857

1) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetaiande stvrelserna utgår enligt reglementet med 3% på det inflationsuppräknade, trilskjutna kapitalet. Beräkningen utgårfrån tidpunkterna då medlen tillförts fondstyrelsen. Det inflationsuppräknade grundkapitalet uppgick vid årsskiftet till 1 915 941 tkr (f å 1 152 971 tkr).

162

ANDRA LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

FOND VAST

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12.1987, tkr

	Anskaffningsvärden	Marknadsvärden
Svenska aktier -noterade" - onoterade	1 845 633 16 353	1933183 16 353
Övriga svenska värdepapper -noterade" - onoterade''	9 829 72 055	9 527 72 055
Summa	1 943 870	2 031 118

1) Officiellt börsnoterade eller pä annat sätt noterade.

2) Inkl reversfordran.

Fondens fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, tkr. Röstandelen anges inom parentes.)

1. Volvo

2. STORA

3. Marieberg

4. Korsnäs

5. Skånska

176 892	(0,4%)
116168	(0,9%)
112 360	(1,2%)
105 790	(2,0%)
102 221	(0,4%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport

1986	1987
26	24
16	21
<	3
18	16
5	5
1	0
5	8
10	7
15	16
100	100

163

TREDJE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

TREFOND INVEST

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m"

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Nettoresultat före överföringar m m

Överföring till fondstyrelse l-lll Bokföringsmässigt nettoresultat'

1} Löner och ersättningar till styrelse och anstalltJa 1987. 1 850 tkr (1986 1 413). 2) Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/förluster

1987

1986

35 828	17 237
11 340	11 013
202	231
4 681	- 4 629

42 285	23 390
84 978	84 508
4	- 1459
127 259	106 439
- 48 822	- 26184
78 437	80 255

ouiiiiTid biculut;! ucii luriUKdpiidi trz.o oho i z i hu

1} Varav aktier i dotterbolag och intressebolag, 1987: 6 150 tkr (1986: 1 050) samt övriga kortfristiga fordringar, 1987; 68 tkr (1986: 329 tkr). 2) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande styrelserna utgår enligt reglementet med 3% på det inflationsuppräknade, tillskjutna kapitalet. Beräkningen utgårfrån tidpunkterna då med len tillforts fondstyrelsen. Det inflationsuppräknade grundkapitalet uppgick

.,\J Jl____ l,:b_* •;■■ 1 ai CriA iL.-Irli iiri 1 r\r\ .i.-\

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadspiaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m"

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder

Fondkapital:

Summa skulder och fondkapital

- tillskjutet grundkapital"

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat

31.12.1987	31.12 1986
20 360 110 1402 872	30 347 67 946 1065
1 975 699	1 158 724
29 905	30 341
2 028 348	1 221 490
12 428 48 822 7 179 166	3 595 26 184 315 1 185
1 959 753	1 190211
7 784 000 97 316 78437	1092 895 17 061 80 255
2 028 348	1 221 490

164

TREDJE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

Skr. 1987/88:174 Bilaga 8

TREFOND INVEST

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12.1987, tkr

	Anskaffningsvärden	Marknadsvärden
Svenska aktier -noterade" - onolerade'	1 961 049 14 650	1 941 996 14 650
Övriga svenska värdepapper -noterade" - onoterade	29 905	22 410
Summa	2 005 604	1 979 056

1) Officiellt börsnoterade eller pä annat satt noterade. 2] Inkl aktier i dotterbolag.

Fondens fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, tkr. Röstandelen anges inom parentes.)

Handelsbanken

Volvo

Bilspedition

Aritmos

Klövern

128 433	(1,1%)
112 272	(0,1%)
96490	(8,0%)
91955	(5,5%)
90 000	(1,2%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

SkogsincJustri

HancJelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport

1 1986	1987
25	24
3	9
6	4
13	15
8	2
0	0
17	5
7	9
21	32
100	100

165

FJARDE LONTAGARFONDSTYRELSEN

MELUNSVENSKA LÖNTAGARFONDEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m"

Rörelseresultat

Realisationsvinster Realisationsförluster

Nettoresultat före överföringar m m

Överföring till fondstyrelse l-lll Bokföringsmässigt nettoresultat'

1) Löner och ersättningar till styrelse octi anställda 1987: 1 677 tkr (1986. 1 113 tkrl

2) Resultatet redovisas exkl ei realiserade kursvinster/förluster.

1987

23 384

37 823

406

6 020

54 781

278 522

- 29 005

304 298

- 38 588
265 710

1986

13213

25 276

670

5 201

32 618

185 478 - 5 926

212170 - 26 151

186 019

31.12.1987	31.12 1986
196 980	275 769
7 280	30 877
8016	12 383
584	259
1 242 024	814 263
302 860	232 891
1 757 744	1 366 442
28 372	41 135
38 588	26 151
18 561	541
1 028	131
1 671 195	1 298 484
1200 000	1093 000
205 485	19 465
265 710	186 019
1 757 744	1 366 442

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

.Skuld till fondstyrelse l-lll Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga kortfristiga skulder

Fondkapital:

- tillskjutet grundkapital"

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande styrelserna utgår enligt reglementet med 3% pä det inftalionsuppraknade, tillskjutna kapitalet. Beräkningen utgårfrån tidpunkterna dä medlen tillfons fondstyrelsen. Det inflationsuppräknade grundkapitalet uppgick vid årsskiftet till 1 321 297 tkr (f ä 1 161 092 tkr).

166

FJARDE LONTAGARFONDSTYRELSEN

MELLANSVENSKA LÖNTAGARFONDEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12.1987, tkr

	Anskaffningsvärden	Marknadsvärden
Svenska aktier -noterade" - onoterade	1 256 268 96193	1 382 630 76 193
Övriga svenska värdepapper -noterade" -onoterade	192 423	164123
Summa	1 544 884	1 622 946

1) Officiellt borsnoteracJe eller pä annat satt noterade. (Inkl optionsrätter.)

Fondens fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, tkr. Röstandelen anges inom parentes.}

1. STORA (inkl konvertibla skuldebrev) 138 051 (0,7%)

2. Volvo 117470 (0,1%)

3. MoDo 88 302 (1,2%)

4. Marieberg 81 518 (0,8%)

5. NK 65 340 (5,3%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

1} Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1986	1987
22	22
12	23
12	5
12	13
3	3
3	0
8	13
10	3
18	18
100	100

167

FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN

NORDFONDEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Resultaträkning, tkr

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m"

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Nettoresultat före överföringar m m

Överföring till fondstyrelse l-lll Bokföringsmässigt nettoresultat'

1) Löner och ersättningar till styrelse och anstallcja 1987: 1 110 tkr (1986: 1 055 tkr)

2) Resultatet redovisas exkl ej realiserade kursvinster/förluster.

1987

31861 8 752

5 261

1986

15 351 10 530

2 150

3 593

35 352	20 138
186 609 - 39 870	128 449 - 36 550 - 2 000
182 091	110 037
- 47 911	- 26 175
134180	83 862

itgår enligt reglementet med 3% på det inflationsuppräknade, fondstvrelsen. Det inflationsuppräknade grundkapitalet uppgick

Balansräkning, tkr (anskaffningsvärden)

Tillgångar

Banktillgodohavanden, penningmarknadsplaceringar

Fondlikvider

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader

Inventarier m m

Aktier

Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter,

optionsrätter m m

Summa tillgångar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Skuld till fondstyrelse l-lll

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Övriga kortfristiga skulder

Fondkapital:

- tillskjutet grundkapital"

- ackumulerat överskott från föregående år

- årets nettoresultat

Summa skulder och fondkapital

1) Fondens avkastningskrav gentemot de pensionsutbetalande styrelserna utgär enligt reglem tillskjutna kapitalet. Beräkningen utgär frän tidpunkterna dä medlen tillforts fondstyrelsen. Det vid ärsskiftet till 1 919 192 tkr If ä 1 150 598 tkr).

31.12.1987	31.12 1986
33 583 4 342 72 2 888	120 421 4 431 68 203
2 080 784	1 153915
1021	4 521
2 122 690	1 283 559
8 347 47 911 942 2 758	19 084 26175 955 73
2 062 732	1 237 272
7 784 000 144 552 134 180	7 092 720 60 690 83 862
2 122 690	1 283 559

168

FEMTE LONTAGARFONDSTYRELSEN

NQRDFONDEN

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 8

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12.1987, tkr

	Anskaffningsvärden	Marknadsvärden
Svenska aktier -noterade" - onoterade	2 055 944 24 840	2 026 258 24 807
Övriga svenska värdepapper -noterade" -onoterade	1 021	1000
Summa	2 081 805	2 052 065

1) Officiellt börsnoterade eller pä annat satt noterade

Fondens fem största engagemang per 31.12.1987

(Marknadsvärden, tkr. Röstandelen anges inom parentes.)

1. Volvo

2. Marieberg

3. MoDo

4. Siab

5. Korsnäs Marma

171493	(0,4%!
151210	(1,5%)
138 007	(1,4%)
122 670	(4,7%)
112 250	(1,3%)

Placeringarnas branschfordelning'

(Procent)

Verkstadsindustri

Skogsindustri

Handelsföretag

Fastighets- och byggföretag

Kemisk- och läkemedelsindustri

Dataföretag

Investmentbolag

Banker och försäkringsbolag

Övriga företag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1986	1987
26	22
17	19
5	3
18	24
5	4
1	0
12	7
7	6
9	15
100	100

169

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Riksrevisionsverket utlåtande över flärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelsemas medelsförvaltning räkenskapsåret 1987

171

Regeringen Skr. 1987/88: 174

Finansdepartementet Bilaga 9

Socialdepartementet

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen (1983: 1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden årligen avge utlåtande över ijärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel. Utlåtande skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

RRV överlämnar härmed sitt utlåtande över fondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1987.

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Mundebo i närvaro av avdelningschefen Segergren, revisiondirektören Häggkvist samt avdelningsdirektörerna Hägnemark, Nilsson, föredragande, och Svahlstedt.

Ingemar Mundebo

Pär Nilsson

172

Innehållsförteckning Skr. 1987/88:174

Sid «"

0 RRVs UTLÅTANDE I SAMMANDRAG ...................... 01

1 INLEDNING ...................................................... I

1.1................................................................. Uppdraget i

1.2................................................................. Genomförande av årets utvärdering 1

2 ALLMÄNNA FÖRUTSÄTTNINGAR M M FÖR FONDERNA.. 3

2.1 Fondernas medelstilldelning och medelsramar 3

2.1.1 Fjärde AP-fonden.................................... 3

2.1.2 Löntagarfonderna.................................... 4

2.2 Rekvirerade medel ........................................ ... 6

2.3 Fondförmögenhet ......................................... 7

2.4 Riskkapitalmarknaden år 1987 ......................... ... 8

3 ÄNDRINGAR I REGLEMENTET (APR)........................ .. 11

4 UPPFÖLJNING AV TIDIGARE UTLÅTANDEN MM.......... .. 13

4.1 Real redovisning............................................ .. 13

4.2 Redovisningsprinciper för köpoptioner................ .. 13

4.3 Riktade optioner........................................... .. 14

4.4 Redovisning av riskreserv................................ .. 14

4.5 Årsredovisningens innehåll.............................. .. 15

4.6 RRVs överläggningar med fondstyrelsernas revisorer 15

4.7 Fjärde AP-fondens och löntagarfondernas yttranden över RRVs och RFVs utlåtanden avseende 1986 års medelsförvaltning ... 16

5 AKTUALISERADE FRÅGOR ÅR 1987 ...................... .. 17

5.1 Placeringar i instrument som ej omnämns i APR... 17

5.2 Förvärv av bostadsrätt ............................... 18

5.3 Värderingsprinciper för aktier på balansdagen..... 18

5.4 Placeringar i icke noterade företag................... 19

5.5 Riskanalys................................................... .. 22

5.5.1 Personberoende...................................... .. 23

5.5.2 ADB-beroende ....................................... 23

5.6 Insiderregler 24

6.................................................................... SAMMANSTÄLLNINGAR AV FONDERNAS ÅRSREDOVIS
NINGAR .......................................................... 25

6.1 Fondernas resultat- och balansräkningar per 1987-12-31, bok
förda värden....................................................... 25

6.2 Omsättningshastigheten i portföljen 27

6.2.1 Omsättningshastigheten under år 1987...... 28

6.3 Reala resultat- och balansräkningar per 1987-12-31 30

6.4 Jämförelse med Veckans Affärers totalindex....... 33

6.5 Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet jämfört med

om placering gjorts i räntebärande papper inom 1 -3 AP-fonderna ... 35

BILAGA Tablåer.................................................

173

o RRVs utlåtande i sammandrag l'- 'f' '"

Bilaga 9

• Löntagarfonderna har nu varit verksamma i tre och ett halvt år. Tillsammans med fjärde AP-fonden uppgår fondernas förmögenhet (fondkapital) per 1987-12-31 till ca 21 miljarder kronor, vilket motsvarar ca 7% av AP-fondsystemets samlade tillgångar. Därav svarar löntagarfonderna för 9,7 miljarder kronor motsvarande 3,2% av de samlade tillgångarna.

• I förhållande till det långsiktiga resultatkravet uppvisar löntagarfonderna sammantaget ett överskott. Mellansvenska löntagarfonden redovisar sedan verksamhetens början det största överskottet. Sydfonden redovisar för motsvarande period ett underskott.

• Riksrevisionsverket (RRV) har för perioden juli 1984 t.o.m. år 1987 jämfört utvecklingen av löntagarfondernas fondförmögenhet med utvecklingen i räntebärande papper inom 1-3 AP- fonderna. Jämförelsen visar att löntagarfondernas fondförmögenhet utvecklats i stort sett i samma takt.

• RRV har granskat Nordfondens styrelsebeslut om att förvärva en bostadsrättslägenhet och upplåta denna med hyresrätt som tjänstebostad till verkställande direktören. RRV ifrågasätter om Nordfondens beslut ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och reglementet.

• RRV har för år 1987 beräknat omsättningshastigheten i resp fonds portfölj. RRV har därvid funnit att Sydfondens agerande inte synes ligga i linje med reglementets krav om iångsiktighet i placeringarna.

• Löntagarfondernas engagemang i onoterade företag varierar mellan 25 och 96 milj. kr. Mot bakgrund av risknivån för dessa investeringar betonar RRV behovet av analys- och uppföljningsinsatser.

• Andra frågor RRV ägnat uppmärksamhet åt i årets utvärdering är redovisningsprinciper och riskanalys.

174

1 Inledning Skr. 1987/88: 174

Bilaga 9

1.1 Uppdraget

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) åriigen avge utlåtande över fjärde fondstyrelsens (fjärde AP-fonden) och löntagarfondstyrelsernas (löntagarfonderna) förvaltning av medel. Utlåtandet skall överiämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

RRVs utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till grund för lagen, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäkringsverket (RFV) gör och den granskning av fondstyrelsernas förvaltning som utförs av de för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV bör enligt prop 1983/84:50 göra sin utvärdering med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en trygg avkastning på det av fonderna förvaltade kapitalet samt en god tillväxt i ekonomin. RRV har således primärt koncentrerat utvärderingsinsatserna till fondernas medelsförvaltning.

I föreliggande utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av fondstyrelsernas medelsförvaltning år 1987. Arbetet med utvärderingen har utförts av en projektgrupp i vilken ingått avdelningsdirektörerna G Hägnemark, P Nilsson, projektledare, och P Svahlstedt.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs utvärdering inbegriper

- en uppföljning av de frågor som RRV behandlade i 1987 års utlåtande över löntagarfondernas verksamhet år 1986

- vissa frågor som aktualiserats under räkenskapsåret 1987

- en jämförande granskning och analys av fondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1987.

RRV har utgått från statsmakternas intentioner att utvärderingen bör göras pä basis av fondernas verksamhetsberättelser. Underiaget för RRVs utvärdering har därför i huvudsak varit fondernas årsredovisningar med däri ingående översikter och kommentarer. RRV har därvid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar som ligger till grund för resp fonds årsredovisning.

RRVs utvärdering har i övrigt omfattat genomgångar med samtliga fonders verkställande direktörer samt med ledningen för resp fonds revisorskollegium. Vid genomgångarna har frågor tagits upp med utgångspunkt i fondernas årsredovisningar, regelsystemet (APR) samt vissa andra frågor som aktualiserats under arbetets gång.

Resultatet av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till regeringen:

- 1985-03-20 (Löntagarfondernas verksamhet 1984, RRVs dnr 1984:940)

- 1986-03-26 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medelsförvaltning räkenskapsåret 1985, RRVs dnr 1985:353)

- 1987-03-23 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsens medelsförvaltning räkenskapsåret 1986, RRVs dnr 1986:1042). '

2 Allmänna förutsättningar m. m. för fonderna

2.1 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Vid en bedömning av fjärde AP-fondens och löntagarfondernas verksamhet och vid en jämförelse dem emellan är det väsentligt att beakta den skillnad som föreligger i fråga om medelstilldelning och medelsramar.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

2.1.1 Fjärde AP-fonden

Riksdagen har sedan fonden började sin verksamhet år 1974 vid olika tillfällen beslutat om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fonden. Av Qärde AP-fonden rekvirerade medel åren 1977-1987 belyses av nedanstående diagram.

Diagram 1: Fjärde AP-fonden, rekvirerade medel åren 1977—1987 aooor

2000

1000

Ärlig reicvisition

X Ackumulerad rekvisition

Av diagrammet framgår bl.a. att fjärde AP-fonden rekvirerat medel successivt inom den ram som riksdagen beslutat. Fonden hade vid slutet av år 1987 rekvirerat 2 350 milj kr och därmed lyft hela det belopp som riksdagen hittills beviljat.

2.1.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondernas verksamhet finansieras med de medel som till 1—3 AP-fonderna flyter in i form av tillfällig vinstskatt och vinstdelningsskatt samt 0,2 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift (ATP-avgift).

I likhet med vad som gäller för fjärde AP-fonden finns ett tak för löntagarfondernas medelstilldelning. Enligt 27 § APR är ramen 400 milj kr per löntagarfond för år 1984 och ökar därefter årligen t. o. m. år 1990 med

176

ett belopp motsvarande 20 000 basbelopp för resp år. Löntagarfonderna är Skr. 1987/88: 174 därmed på ett annat sätt än fjärde AP-fonden "garanterade" medel. För Bilaga 9 löntagarfonderna är den totala medelsramen redan fastställd av riksdagen. För Qärde AP-fonden har ramen i stället prövats löpande av riksdagen efter framställning från fonden.

För löntagarfonderna finns även ett tak under medelsramen. Rätten att rekvirera medel begränsas i första hand av vad som flyter in i form av vinstdelningsskatt och ATP-avgift. Medelsramen får därmed praktisk betydelse endast om summan av influten skatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiger medelsramen.

I det följande redovisas en sammanställning över medelsramen och influtna medel.'

Medelsramen för löntagarfonderna

Medelsramen för åren 1984-1988 är fastlagd. Medelsramen för åren 1989-1990 är en prognos där RRV beräknat basbeloppet för år 1989 till 27 500 kr motsvarande en uppräkning av 1988 års basbelopp med 6,6%, vilket inkluderar den i prop 1987/88:121 föreslagna kompensationen till pensionärerna. För år 1990 har basbeloppet uppräknats med ca 3,3 %.

Tabell 1

Är	Medelsram,	milj. kr.
	Per fond	Per fond	Samtliga fonder
	medelsram	ackumulerat	ackumulerat
1984	400	400	2000
1985	436	836	4 180
1986	466	1302	6510
1987	482	1784	8920
1988	516	2300	11500
1989p	550	2 850	14250
1990p	568	3418	17090

p = prognos

Influtna medel för löntagarfonderna

Influtna medel för åren 1984-1987 avser faktiska belopp. Från influtna medel har avräknats 200 milj kr (40 milj kr per fond) vilka är överförda till den särskilt inrättade småföretagsfonden. Influtna medel för åren 1988-1990 avser en prognos över beräknad vinstdelningsskatt och ATP-avgift. I prognosen ingår ej de medel som ännu kan inflyta från den tillfälliga vinstskatten.

' 1 följande tabeller förekommer att summor på grund av avrundningar inte överens
stämmer med summan av delposterna 177

12 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

Tabell 2

Influtna medel, milj. kr.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Per fond

influtna

medel

Per fond ackumulerat influtna medel

Samtliga fonder ackumulerat influtna medel

1984

1985

1986

1987

1988p

1989p

1990p

308,8

243.0

541,2

851,6

1 074.0

1 008,2

1015,2

308,8 551,8 1 093,0 1 944,6 3018.6 4026,8 5042,0

1544

2 759

5466

9723

15 093

20134

25210

p = prognos

De medel som influtit under år 1987 har överstigit medelsramen. Sålunda har medelsramen för första gången utgjort en restriktion för fondernas medelsrekvisition. Influtna medel i form av vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiger medelsramen med ca 800 milj kr. Som framgår av det tidigare väntas influtna medel t. o. m. år 1990 överstiga medelsramen. Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från vinstdelningsskatten och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiga medelsramen med ca 8 miljarder kronor vid utgången av år 1990.

Under år 1988 kan löntagarfonderna maximalt tillföra riskkapitalmarknaden ca 3,2 miljarder kronor. Detta under förutsättning att under år 1988 tillgängliga medel samt tidigare icke utnyttjade medel rekvireras.

2.2 Rekvirerade medel

Nedanstående sammanställning belyser av löntagarfonderna rekvirerade medelåren 1984-1987.

Tabell 3

Fond Av löntagarfonderna rekvirerade medel, belopp i milj kr

Ack 1984-1986 1987

Totalt

Sydfonden	1093,0	691,1	1 784.0
Fond Väst	1 092,8	691.0	1 783,8
Trefond Invest	1 092.9	691,1	1 784,0
Meilanfonden	1093,0	107,0	1 200.0
Nordfonden	1 092,7	691,3	1 784,0

Summa

5464,4

2871,5

8 335.8

Av sammanställningen framgår att löntagarfondernas rekvisitioner av medel i stort sett motsvarar influtna medel för åren 1984-1986 (jämför tabell 2 på föregående sida). Under år 1987 har de för löntagarfonderna tillgängliga medlen inte lyfts fullt ut. Det outnyttjade rekvisitionsutrymmet uppgår till ca 584 milj kr vid utgången av år 1987. Detta förklaras av att Mellansvenska löntctgaifoitden endast rekvirerat en mindre del av under år

178

1987 tillgängliga medel. Övriga löntagarfonder har i stort sett lyft tillgängliga medel.

Med avseende på medelsrekvisitionen under år 1987 kan löntagarfonderna indelas i tre grupper. Sydfonden och Trefond Invest har rekvirerat i stort sett i den takt medel funnits tillgängliga. Fond Väst och Nordfonden har lyft tillgängliga medel men med en större spridning i tiden jämfört med nyssnämnda fonder. Som tidigare nämnts har Mellansvenska löntagarfonden under år 1987 endast tagit i anspråk en mindre del av tillgängliga medel. I årsredovisningen kommenterar fonden detta enligt följande:

"Under större delen av 1987 låg aktiekurserna så högt att Mellansvenska löntagarfonden inte bedömde större nyinvesteringar i värdepapper som attraktiva. Av det belopp på 691 Mkr, som ställdes till vårt förfogande, lyftes därför endast 107 Mkr. Resterande 584 Mkr får lyftas under kommande år."

I prop 1983/84:50 görs följande uttalande i anslutning till medelsramens konstruktion.

"Konstruktionen innebär också att en fondstyrelse kan, om den under ett eller ett par års tid bedömer konjunkturerna vara mindre goda för placering av fondmedel i värdepapper, begränsa sina rekvisitioner av medel och något eller några år senare ta i anspråk den på detta sätt dittills outnyttjade delen av medeisramen."

Sålunda kan konstateras att Mellansvenska löntagarfondens agerande är förenligt med APRs intentioner.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

2.3 Fondförmögenhet

I nedanstående sammanställning visas rekvirerade medel och fondförmögenheten för löntagarfonderna sammantagna, resp motsvarande värden för fjärde AP-fonden vid utgången av år 1987.

Diagram 2: Fondförmögenhet 1987-12-31 resp rekvirerade medel för samtliga löntagarfonder och fjärde AP-fonden åren 1984—1987

4: s AP-fonaan

Sumns LTF

Rekvirerade medel 0 Fondförmögenhet

179

Den totala fondförmögenheten var för fjärde AP-fonden 11,5 miljarder Skr. 1987/88: 174 kronor vid utgången av år 1987. De medel som tillförts fonden vid samma Bilaga 9 tidpunkt var ca 2,3 miljarder kronor.

Löntagarfonderna hade vid utgången av år 1987 en sammanlagd fondförmögenhet på 9,7 miljarder kronor. Löntagarfonderna har rekvirerat kapital successivt och hade vid denna tidpunkt lyft 8,3 miljarder kronor. Tillsammans har således vid utgången av år 1987 fjärde AP-fonden och löntagarfonderna en fondförmögenhet på 21,2 miljarder kronor.

2.4 Riskkapitalmarknaden 1987'

Sedan löntagarfonderna startade sin verksamhet under andra halvåret 1984 och till utgången av år 1987 har aktiekurserna mätta genom Veckans Affärers (VA) totalindex stigit med ca 50%. År 1987 blev ett händelserikt år på den svenska börsen med främst dramatisk kursutveckling för aktier och optioner. Totalindex sjönk under 1987 med ca 8 %. Året inleddes med att index för januari sjönk med ca 14% vilket är ovanligt för denna normalt mycket starka månad. Under de följande månaderna steg kurserna för att nå en högsta notering den 8 oktober, närmare 60% högre än lägsta noteringen ijanuari. Därefter sjönk kursnivån fram till årsskiftet med 33% under inledningsvis baisseartade förhållande.

Branschutvecklingen under år 1987 var oenhetlig och tendenserna från år 1986 förstärktes ytterligare. Fastighets-och byggbolagen uppvisade den bästa kursutvecklingen (4-16%). Bättre än totalindex utvecklades såväl gruppen Övriga företag (-1-11%) som Förvaltningsbolagen (-5 %) för andra året i rad. Spegelbilden av ovanstående förhållande var att både Kemisk industri (-12%) och Verkstäder (-22%) tappade jämfört med totalindex.

Orsakerna till de kraftiga kursrörelserna på den svenska aktiemarknaden år 1987 är många. Den första av börsårets tre faser var nedgången ijanuari med 14%. Nedgången, som inte hade någon motsvarighet utomlands, kan troligen förklaras med stigande marknadsräntor och farhågor kring att en stor del av skattefondsparandet skulle lösas in.

Den andra fasen präglades av en stor uppgång. En orsak till denna är den påspädning av likviditet som skett under lång tid såväl i Sverige som internationellt. En annan anledning till uppgången är den tilltagande internationaliseringen av kapitalmarknaderna med lättrörliga kapitalflöden och snabb informationsspridning. Ytterligare en förklaring är att industrikonjunkturen successivt förstärktes under året. Samlat ledde detta till att de svenska företagen nådde en mycket hög värderingsnivå i ett längre perspektiv.

Den tredje fasen av börsåret hade föregåtts av en viss stigande tendens på de internationella räntemarknaderna. Det stora internationella kursfallet utlöstes av ett par motsägelsefulla uttalanden från den amerikanska administrationens sida beträffande räntepolitiken och valutautvecklingen. Samtidigt offentliggjordes uppgifter om en svag utveckling för handelsbalansen varvid den långa räntan steg. Detta ledde till att kurserna på New

' Vissa uppgifter i detta avsnitt har hämtats från fjärde AP-fondens årsredovisning 180

York-börsen föll kraftigt vilket ocksä fortplantade sig till Stockholmsbörsen. Kursfallet i Stockholm blev större än på de flesta andra internationella börser. Troligen en följd av att det internationella börskapitalet sökt sig tillbaka till sina hemmamarknader.

Omsättningen sjönk på Stockholms fondbörs från 141,7 miljarder kronor år 1986 till 124,6 miljarder kronorår 1987. Emissions- och introduktionsvolymerna steg under året från 4,4 miljarder kronor till 5,6 miljarder kronor. Ytterligare 2,8 miljarder kronor emitterades av icke officiellt noterade företag exkl de till företagsledningar och anställda riktade emissionerna av främst konverteringslån. Därmed närmade sig den totala emissionsvolymen rekordnivåerna från åren 1983 och 1984.

Diagram 3: Utvecklingen för VAs totalindex under år 1987

-VPs totalindex

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

veL'<c

3 Ändringar i reglementet (apr)

Riksdagen har beslutat om förändringar i APR som trädde i kraft den I februari 1988, dvs. de får praktisk betydelse först under 1988 års medelsförvaltning. RRV har i tidigare utlåtanden behandlat flera av de frågor som förändringarna avser. Nedan återges i sammandrag de ändringar som rör fjärde AP-fondens och löntagarfondernas verksamhet.

Senaste datum för förvaltningsberättelse (16 §)

Varje fondstyrelse skall före den 15 febrtiart (tidigare den 1 februari) varje år redovisa för sin förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna förvaltningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avseende ställningen vid årets utgång.

181

Redovisning efter reala principer (16 §) Skr. 1987/88: 174

RRV föreslog i föregående års utlåtande att 16 § APR skulle kompletteras "1183 9 så att det av denna framgick att fjärde AP-fondens och löntagarfondernas förvaltningsberättelser även skall innehålla resultat- och balansräkning efter reala principer. I APR har nu införts en bestämmelse om att det till förvaltningsberättelsen också skall fogas resultaträkning och balansräkning som är uppställda efter reala principer.

I prop 1987/88:11 anförs som skäl för att införa redovisning efter reala principer att

"Den reala redovisningen skall således ses mot bakgrund av intresset av en trygg avkastning på de ATP-medel fondstyrelserna förvaltar och ett allmänt intresse av att löpande kunna följa resultat- och värdeutvecklingen i förhållande till avkastningskravet".

Vidare anför föredraganden att

"Vad gäller den närmare utformningen av den redovisningsteknik som bör användas kan den modell som Qärde fondstyrelsen tillämpar tjäna som god vägledning".

Granskning av fondstyrelserna (17 och 24 §§)

Regeringen skall överlämna samtliga fondstyrelsers verksamhetsberättelser till riksdagen före utgången av april månad samma år. För varje kalenderår skall revisorerna avge revisionsberättelse, som skall överlämnas till fondstyrelsen inom fjorton dagar (tidigare en månad) efter det att förvaltningsberättelsen har kommit revisorerna till hända. Således kan konstateras att RRV fr. o. m. nästa utvärdering kommer att ha tillgång till underlaget för granskningen 14 dagar senare än f. n.. Detta förhållande kan påverka granskningens omfattning.

Placering av medel i standardiserade köp- och säljoptioner (35 §)

Beträffande rätten att placera medel har APR ändrats så aUjjärde AP-fonden har rätt att placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag (med undantag av aktiebolag som driver bank- eller försäkringsrörelse).

RRVs tolkning av riksdagens beslut i ovannämnda fråga är att all verksamhet med standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier fortsättningsvis är otillåten för löntagarfonderna.

Placering av medel i andelar i svenska kommanditbolag (35 §)

Fjärde AP-fonden och löntagarfonderna får placera medel i andelar i svenska kommanditbolag. Allmänna pensionsfonden fär dock inte vara komplementär i ett kommanditbolag.

182

Placering av likvida medel (39 §) Skr. 1987/88: 174

När det gäller att förvalta likvida medel har fondstyrelsernas handlingsut-

rymme utökats så att de - utöver placeringar som tidigare framgick av 39 § APR - får placera sina likvida medel i andra värdepapper med hög likviditet avsedda för den allmänna marknaden.

4 Uppföljning av tidigare utlåtanden m. m.

4.1 Real redovisning

RRV har i tidigare utlåtanden framhållit betydelsen av att fondstyrelserna kompletterar sina årsredovisningar med en real resultat- och balansräkning. Av kapitel 3 framgåratt det i APR nu tagits in en bestämmelse om att det till förvaltningsberättelsen också skall fogas en redovisning efter reala principer fr.o. m. verksamhetsåret 1988. Vid en genomgång av fondernas årsredovisningar för år 1987 kan följande konstateras.

Fjärde AP-fonden har i årsredovisningarna fr. o. m. år 1983 redovisat en resultat- och balansräkning efter reala principer. Beträffande löntagarfonderna har samtliga en real resultat- och balansräkning efter samma principer som Qärde AP-fonden utom Mellansvenska löntagarfonden.

4.2 Redovisningsprinciper för köpoptioner

I föregående års utlåtande kunde konstateras att vissa skillnader fanns i fondernas sätt att redovisa utfärdade köpoptioner. RRV ansåg att utfärdade köpoptioner bör redovisas enligt Föreningen Auktoriserade Revisorers (FAR) rikflinjer.

FARs redovisningskommitté har givit ut ett utkast till rekommendation i frågan med i sak samma innebörd som nyssnämnda riktlinjer, vilka RRV redogjort för i föregående utlåtande. Vid en genomgång av fondernas årsredovisningar för år 1987 kan följande konstateras.

Fjärde AP-foitden redovisar utställda köpoptioner på det sätt som FAR anger.

För löntagarfonderna gäller följande. Sydfonden och Nordfonden har på balansdagen inga utfärdade köpoptioner. Under verksamhetsåret har utställda köpoptioner redovisats som en förutbetald intäkt. Fond Väst, Trefond Invest, och Mellansvenska löntagarfonden har under år 1987 ändrat sin redovisning av utfärdade köpoptioner i enlighet med vad FAR anger.

Således kan konstateras att samtliga fonder under år 1987 i stort sett redovisat utfärdade köpoptioner på det sätt som FARs utkast till rekommendation anger.

183

4.3 Riktade optioner Skr. 1987/88: 174

Bilaga 9

Trefond Invest ställde under år 1986 ut köpoptioner på sitt aktieinnehav i Svenska Handelsbanken och Pronator. Dessa optioner är ej standardiserade (det finns ingen marknadsmässig handel), utan de är förenade med särskilda villkor och riktade till speciella parter i företagen.

RRV konstaterade i föregående års utlåtande att riktade optioner inte är omnämnda i APR som en tillåten placering. RRV anförde vidare att verket är tveksamt till om löntagarfonderna skall sluta sådana avtal, eftersom de kan komma att ifrågasättas från etiska utgångspunkter.

Frågan har aktualiserats igen genom riksdagens beslut beträffande löntagarfondernas möjlighet att handla med optioner. RRV gör den bedömningen att eftersom Trefond Invest är juridiskt bunden vid ingångna avtal bör de ovan diskuterade köpoptionerna få löpa tills dess de löses, kvittas eller förfaller. Vid samtal med fondens ledning har framgått att Trefond Invest ej har för avsikt att teckna några nya avtal av ovan nämnt slag.

4.4 Redovisning av riskreserv

Fonderna engagerar sig i allt större utsträckning i icke noterade företag. Större risker är förenade med investeringar av detta slag. APR anger i 16 § att tillgångarna skall tas upp till anskaffningsvärde. Vidare anges att en osäker fordran skall tas upp till det belopp som beräknas inflyta. RRV anser att detta måste tolkas så att en tillgång vars verkliga värde är lägre än anskaffningsvärdet skall tas upp till detta lägre, verkliga värde. En aktie i ett onoterat bolag bör således tas upp till ett lägre värde än anskaffningskostnaden om det verkliga värdet bedöms var lägre. Den nedskrivning som därmed aktualiseras bör redovisas som kostnad i en särskild post i resultaträkningen.

Det är svårt att beräkna verkligt värde på ett akfieinnehav som saknar marknadsnotering (dvs där föga handel förekommer i aktien). Det är således förenat med svårigheter att i förväg fastställa nedskrivningsbehov i enskilda aktieposter. Å andra sidan är det ganska klart att förluster kommer att uppstå i vissa av de onoterade innehaven. Flera av fonderna har därvid valt att ospecificerat göra en avsättning till en s. k. riskreserv. Således har Sydfonden, Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden ackumulerat avsatt 15, 9,5 resp 20 milj kr. Riskreservavsättningarna har ökat från föregående år då de uppgick till 10, 2 resp 10 milj kr i nyssnämnda fonder.

Den redovisningsmässiga behandlingen av riskreserven varierar mellan fonderna. Fond Väst redovisar i årsredovisningen beloppen som kostnad i resultaträkningen och som skuld i balansräkningen. Sydfonden redovisar som kostnad i resultaträkningen men som "reserv" i balansräkningen. Mellansvenska löntagarfonden redovisar inte sin avsättning i den nominella redovisningen utan endast i sin sammanställning av marknadsvärden.

RRV anser att specifika nedskrivningar eller en riskreservavsättning kan
göras. I det senare fallet bör dock internt hos resp fond finnas en specifika
tion över vilka företag som avses. Nedskrivning/riskreservavsättning bör 184

redovisas i såväl nominell som real redovisning och där belasta resultaträk- Skr. 1987/88: 174 ningen som kostnad och balansräkningen som skuld. Fond Västs redovis- Bilaga 9 ningsmässiga behandling förordas således om riskreservbegreppet använts.

4.5 Årsredovisningens innehåll

RRV har i tidigare granskning uttalat att arie AP-fondens årsredovisning uppfyller högt ställda krav på redovisningens innehåll och dess grafiska och språkliga utformning.

RRV noterar även att löntagarfondernas årsredovisningar successivt utvecklas och generellt sett blivit mer informativa.

4.6 RRVs överläggningar med fondstyrelsernas revisorer

RRV har som ett led i uppföljning av tidigare utlåtanden medverkat i överläggningar med ordförandena för resp löntagarfonds revisorskollegium. Vid ett sammanträde i november 1987 diskuterades bl.a. frågan kring handeln med optioner, fondernas investeringar i onoterade bolag, riskanalys, årsredovisningens innehåll, insiderfrågor m. m.

4.7 Fjärde AP-fondens och löntagarfondernas yttranden
över RRVs och RFVs utlåtanden avseende 1986 års
medelsförvaltning

Fjärde AP-fonden fann inte anledning att framföra några synpunkter. Nordfonden tillstyrkte de förändringar som RRV föreslagit. Sydfonden, Trefond Invest och Mellansvenska löntagarfonden har i sina yttranden ifrågasatt RRVs och RFVs utlåtanden, bl.a. vad gäller införande av real redovisning, jämförelser mellan fonderna och förslaget om enhetliga redovisningsprinciper.

I synnerhet Mellansvenska löntagarfonden framför kritiska synpunkter. Fonden anför bl.a.:

"Såvitt vi kan se belyser de nu gjorda utvärderingarna alls inte de grundläggande målen för löntagarfonderna, utan mer hur ett antal ordningsföreskrifter i lagar får tolkas och om fonderna där ligger rätt i sin tolkning."

I sin årsredovisning lämnar Mellansvenska löntagarfonden förslag på hur en långsiktig aktieförvaltning kan utvärderas. Förslagen är främst ägnade att belysa frågan om fondens avkastning på förvaltade medel samt hur det långsikfiga avkastningskravet uppfylls. RRV finner att förslagen ligger väl i linje med den uppläggning verket har för att belysa nämnda fråga. Vid sammanträffande med fondens ledning kunde också konstateras att det inte föreligger några meningsskiljaktigheter mellan RRV och Mellansvenska löntagarfonden i riämnda avseenden.

Näringsutskottet konstaterar i sitt betänkande (NU 1987/88:10) om änd
ringar i reglementet för allmänna pensionsfonden (prop 1987/88:11) att
RRV och RFV var för sig genomför en värdefull granskning. RRV har tagit 185

fasta på de delar av fondernas remissvar som verket funnit relevanta.

5 Aktualiserade frågor år 1987 Skr. 1987/88:174

Bilaga 10

5.1 Placeringar i instrument som ej omnämns i APR

Av 34 § APR framgår de grundläggande principerna för fondernas placering av medel. Fondernas uppgift är att förvalta pensionsmedel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsöijningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Medlen skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

RRV konstaterar efter genomgång av årsredovisningarna samt mot bakgrund av övrig inhämtad information att fonderna under år 1987 gjort placeringar som inte omnämns i APR.

Så\äfjärde AP-fonden som löntagarfonderna har under år 1987 placerat medel i standardiserade köpoptioner avseende aktier. Det kan noteras att omfattningen av dessa placeringar i flertalet fall var relativt liten i förhållande till resp fonds totala fondkapital. I Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden har dock denna aktivitet varit relativt större jämfört med övriga fonders.

För fjärde AP-fonden har i 35 § APR fr.o.m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om att fonden får placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner avseende akfier i de bolag som anges i paragrafens första stycke. Denna bestämmelse omfattar dock inte löntagarfonderna (se kapitel 3). Mot bakgrund av detta utgår RRV från att de löntagarfonder som på balansdagen redovisade pågående handel med standardiserade köpoptioner avvecklar denna så snart som möjligt.

Fond Väst redovisar en fordran avseende ett reverslån i samband med överlåtelse av aktier och ett konvertibelt skuldebrev i ett bolag. RRV konstaterar att reverslån inte är omnämnt som tillåten placering i APR. Vid kontakt med fondens ledning har RRV erfarit att reverslånet är ett sätt att avveckla ägarengagemanget på ett för fonden och företaget rimligt sätt.

5.2 Förvärv av bostadsrätt

Nordfondens styrelse har i oktober 1987 fattat beslut om att förvärva en bostadsrättslägenhet i Stockholm och upplåta denna med hyresrätt som tjänstebostad till verkställande direktören. Fråga uppkommer därvid huruvida ett sådant agerande ligger inom ramen för statsmakternas intentioner och bestämmelsen i 15 a § APR. Paragrafen har följande lydelse:

"En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamheten".

RRV konstaterar att det av paragrafen ej framgår att en fondstyrelse har
rätt att förvärva en bostadsrätt för bostadsändamål. Med utgångspunkt i
APRs intentioner (prop 1983/84:172) konstaterar RRV att bestämmelsen
har sitt ursprung i ett kontorslokalproblem. Av intentionerna framgår
vidare att sådant förvärv av egendom "bör i huvudsak nyttjas för styrelser
nas kanslier". 186

Mot bakgrund av det ovan anförda ifrågasätter RRV om Nordfondens Skr. 1987/88: 174 förvärv av bostadsrätt för bostadsändamål ligger inom ramen för statsmak- Bilaga 9 temas intentioner och bestämmelserna i APR. Vidare anser RRV att frågan bör klarläggas till ledning för framtida handlande.

5.3 Värderingsprinciper för aktier på balansdagen

Fjärde AP-fonden och löntagarfonderna har tidigare använt riksskattever-kets deklarationskurser för att beräkna marknadsvärdet på aktieinnehavet per balansdagen. På grund av att det är opraktiskt att använda dessa i detta sammanhang har värderingen fått göras på annat sätt. RRV har därvid noterat att fonderna använt sig av olika värderingsprinciper, vilket påverkar den reala redovisningen.

RRV har gjort en genomgång av större aktieposter i resp fonds portfölj och jämfört redovisade värden med en beräkning utifrån principen årets sista betalkurs. Därvid har bl. a. iakttagits en differens i värderingen av ett enskilt aktiebolag på 8 milj. kr.

Med tanke på fondernas delårsrapportering bör en snar lösning komma till stånd i frågan så att värderingsprinciperna blir enhetliga.

5.4 Placeringar i icke noterade företag'

Enligt prop 1983/85:50 får fonderna placera medel i svenska aktiebolag med tonvikt på företag av produktionskaraktär. Några riktlinjer för fördelningen mellan t.ex. noterade och icke noterade företag finns inte. Beträffande de mindre och medelstora företagen - bland vilka fiertalet onoterade företag ingår - sägs att vid kapitalengagemang i dessa torde det många gånger vara bäst att gå in via investmentföretag av typ tillväxtföretag, venture-capitalföretag o. d.. För de icke noterade företagen fungerar löntagarfonderna och Ijärde AP-fonden som komplement till andra finansieringskällor.

Engagemanget i denna del av riskkapitalmarknaden ställer stora krav på att fonderna gör noggranna analyser av varje företag innan något kapitaltillskott kan komma i fråga. Detta på grund av den högre risknivån samt att det normalt saknas andra externa analyser. Delägarskapet i dessa företag och fondernas ansvar för förvaltning av medlen ställer krav på att fonderna kontinuerligt inhämtar information om företagens verksamhet och ekonomiska situation. För att förbättra denna tidskrävande bevakning har flertalet fonder anställt särskilda företagsanalytiker.

Flera fonder har framfört att ökningen av antalet onoterade företag i portföljen till en del begränsas av att många företag som vill att fonderna skall skjuta till riskkapital inte uppfyller de krav som ställs. I sammanhanget bör nämnas att utöver bedömning av varje affärsidé måste även företagens beroende av nyckelpersoner beaktas. Det senare framstår i denna typ av företag som en väsentlig riskfaktor. Personberoendet kan vara av så

Företag som saknar marknadsnotering 187

avgörande betydelse för ett mindre företag att hela dess fortlevnad är Skr. 1987/88: 174
avhängig en persons engagemang. Bilaga 9

Nedan ges en sammanfattande bild av fondernas engagemang i onoterade företag. Flertalet uppgifter är hämtade från fondernas årsredovisningar, i några fall har kompletterande upplysningar inhämtats vid RRVs intervjuer med fondernas verkställande direktörer.

Fjärde AP-fonden framhåller i årsredovisningen för år 1987 sin roll som viktig riskkapitalkälla för onoterade företag. Härvid anförs att fondens marknadsandel på detta område, med hänsyn tagen till svårigheten att exakt avgränsa riskkapitalmarknaden för onoterade företag, är betydligt högre än fondens andel av den officiella aktiemarknaden.

Fondens investeringar på denna marknad under 1980-talet utgör närmare 700 milj kr. Praktiskt taget hela beloppet förutom investeringar i SSAB utgör nytillskott av aktiekapital.

Det totala engagemanget i onoterade företag var 576 milj kr eller ca 5 % av fondkapitalet vid utgången av år 1987. För fonden uppkommer avkastning på portföljen av onoterade bolag till en mindre del genom utdelning på aktier, till en del genom realiserade vinster vid avyttringar av onoterade företag.

Fonden framhåller att placeringar i onoterade bolag måste anses vara mer riskfyllda än placeringar i större noterade företag. Inför årets bokslut har fonden gjort en bedömning och värdering av förlustriskerna i varje enskilt engagemang. Denna bedömning har resulterat i att ca 45 milj kr kan komma att realiseras under de närmaste åren. Under år 1987 har ett onoterat bolag utgått ur portföljen efter konkurs, förlusten uppgick därvid till 4,5 milj kr. I sammanhanget bör också framhållas att ett bolag utgått ur den onoterade portföljen på grund av att aktien numera noteras. Vidare har aktieinnehavet i två andra fall sålts med realisationsvinst.

Fjärde AP-fonden avser att framdeles öka sin uppsökande roll på riskkapitalmarknaden. Detta skall ske genom samarbete med det nystartade företaget Näringslivskredit i vilket fonden är delägare.

Sydfonden redovisar engagemang i onoterade bolag till ett marknadsvärde på ca 48 milj kr. Fonden har fått vidkännas förlust i två företag på sammanlagt ca 4 milj kr. Till följd av att flera av de onoterade företagen har ekonomiska problem har fondens riskreserv ökats från 10 till 15 milj kr. Enligt RRVs mening synes fondens resurser för analys och uppföljning av sina investeringar i onoterade bolag ej vara tillräckliga. RRV anser vidare att Sydfondens redovisning av engagemang i onoterade bolag bör förbättras.

Foitd Västs investeringar i onoterade företag uppgår till ca 68 milj kr. Under år 1987 har två nya engagemang inletts och därmed har aktiviteten jämfört med tidigare år varit något lägre inom detta område mätt i antal nya engagemang. Under år 1987 har till riskreserv avsatts 13 milj kr, varav 5,5 milj kr ianspråktagits.

Trefond Invest började år 1986 att agera på riskkapitalmarknaden till
sammans med övriga delägare via dotterföretaget och utvecklingsbolaget
Collator Utvecklings AB. Collator har under året inte haft den utveckling
som förväntats. 18S

Mellansvenska löntagarfondens investeringar i onoterade bolag uppgick Skr. 1987/88: 174 till 96 milj kr på balansdagen. För dessa investeringar har 20 milj kr Bilaga 9 reserverats vid beräkning av marknadsvärdet. Fondens investeringar i onoterade bolag medförde en nettoföriust på 8 milj kr under år 1987.

Nordfondens satsningar på onoterade bolag har ökat under år 1987. Fondens portföljvärde avseende dessa bolag var per balansdagen 26 milj kr. Fonden framhåller i årsredovisningen att ambitionen är att denna del av portföljen skall relativt sett öka under de närmaste åren. Av årsredovisningen framgår att ett onoterat bolag sålts med realisationsvinst under år 1987.

Tabellen nedan belyser översiktligt fondernas engagemang i onoterade företag.

Tabell 4: Fondernas engagemang i icke noterade företag

Fond	Innehav
	antal	anskaff-	% av
	företag	nmgs-värde'	portf
Sydfonden	13	48,9	2.7
Fond Väst	8	68,4	3,4
Trefond Invest	4	25,8	1,4
Meilanfonden	13	96,2	4,9
Nordfonden	5	25,8	1,3
4:e AP-fonden	26	575,7	5,0

' Aktier och konvertibla skuldebrev Marknadsvärde

Fondernas engagemang i små och medelstora - oftast icke noterade -företag utgör ett av de placeringsalternativ som APR anger för fondernas medelsförvaltning. Den monetära insatsen är oftast inte särskilt stor men torde ha en påtaglig betydelse för det enskilda företaget. Om fonderna enbart hade målsättningen att uppnå högsta möjliga avkastning på det förvaltade kapitalet torde fondkansliernas stora arbetsinsatser på detta område knappast innebära en optimal fördelning av de personella resurserna. Det är i stället troligt att fondernas engagemang i onoterade företag i vart fall på kort sikt har en negativ inverkan på resultatet jämfört med om verksamheten enbart inriktades mot att placera i börsnoterade företag.

5.5 Riskanalys

RRV har noterat att riskanalys har börjat användas i allt större utsträckning inom näringslivet för att identifiera hot mot ett företags fortbestånd och planmässiga utveckling. Riskanalys är en aktivitet som är nödvändig i all affärsverksamhet om än med olika ambitionsnivå och grad av formalisering. Löntagarfonderna och Qärde AP-fonden utövar sin verksamhet i en omvärld där förändringar är bäde hastiga och kan vara omvälvande. I en sådan miljö är en riskanalys angelägen.

Tillvägagångssättet för hur en riskanalys bör utföras kan variera. För att
analysen skall ge ett relevant resultat är det nödvändigt att den utförs 189

systematiskt och omfattar hela verksamheten. Det innebär att såväl internt Skr. 1987/88: 174
som externt påverkande faktorer bör ingå. Bilaga 9

RRV avser att återkomma i frågan om riskanalys. RRV har emellertid inom ramen för årets utvärdering tagit upp två frågor som bör ingå i en riskanalys.

5.5.1 Personberoende

Löntagarfondernas kanslier består vart och ett av ett fåtal personer. Detta innebär med nödvändighet atl fördelningen av arbetsuppgifter blir specialiserade. En följd därav blir att en person ensam har överblick över och kunskap om aktiviteter som är nödvändiga för verksamhetens resultat.

Ett sätt att minska risken är att upprätta en handlingsplan för krissituationer. En sådan bör bl a innehålla information om vad som skall utföras, hur, av vem och när den skall träda i kraft om en nyckelperson inte kan utföra ordinarie uppgifter. Trefond Invest utvecklar f.n. en sådan plan. RRV ser positivt på detta initiativ.

5.5.2 ADB-beroende

Flera fonder har ADB-utrustning som ett administrativt hjälpmedel till kanslifunktionen, främst för redovisning och registrering av värdepapper samt ordbehandling.

Införande av ADB medför förutom många fördelar även att en riskfaktor tillförs verksamheten. Storleken på denna är bl.a. beroende av i vilken omfattning och hur hjälpmedlen används. Erfarenheter från andra håll visar att de första grundläggande funktionerna efter en tid ofta kompletteras med ytterligare funktioner och att beroendet av hjälpmedlen ökar.

Störningar i ADB-systemet, såsom t.ex. avbrott, obehörig åtkomst, bristande datakvalitet eller förstörelse av data, kan medföra negativa konsekvenser för verksamheten. På motsvarande sätt kan svårigheter uppstå när det gäller att uppfylla de krav som ställs pä fonderna i bokföringslagen, tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen.

För att utröna i vad mån det föreligger risker förknippat med ADB-användning i en verksamhet bör sårbarhetsanalyser genomföras. RRV anser det lämpligt att resp fond prövar behovet av en sädan.

5.6 Insiderregler

I syfte att motverka att s. k. insiderinformation utnyttjas otillböriigt har Fond Väst, Trefond Invest, Mellansvenska löntagarfonden och Nordfonden infört regler för anmälan och registrering av värdepappershandel som görs av befattningshavare inom resp fond. Åven fjärde AP-fonden har insiderregler. RRV noterar att reglerna ej är enhetliga och är olika i sin omfattning. RRV ser positivt på att insiderregler har införts vid nämnda fonder.

190

6 Sammanställningar av fondernas Skr. 1987/88:174

årsredovisningar ''

RRV har i tidigare utlåtanden och vid diskussioner med resp fonds revisor och VD försökt verka för enhetliga redovisningsprinciper. Detta i syfte att den verksamhet som inom AP-systemet äger rum på riskkapitalmarknaden skall belysas på ett entydigt och ändamålsenligt sätt. Det är resp fondstyrelse som ytterst svarar för årsredovisningens utformning. Enhetliga principer är emellertid enligt RRV förenligt med uttalandet i prop 1983/84:50 att fonderna "som riskkapitalplacerare och som aktieförvaltare skall vara av varandra oberoende och sinsemellan självständiga". Regler och principer för redovisningen utesluter inte att resp fond kan redogöra för sin verksamhet på ett individuellt sätt.

Vaije löntagarfond har utvecklat egna redovisningssystem och admini-strafiva rutiner (Fond Väst och Trefond Invest har köpt Qärde AP-fondens portföljhanteringssystem). Enligt RRVs syn kan uppbyggnaden av redovisningen bli mer rationell, enhetlig och ändamålsenlig med en samordning fonderna emellan i dessa avseenden. En samordning i administrativa frågor strider enligt RRVs mening inte mot intentionerna bakom APR.

I syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har RRV sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. I några fall har kompletterande uppgifter erhållits från resp fondkansli. Sammanställningen följer i allt väsentligt Qärde AP-fondens modell för resultat- och balansräkning. I vissa fall har RRV i likhet med förra året justerat några fonders uppgifter för att erhålla jämförbarhet. Dessa justeringar redovisas i kommentarer till tablå 1-4 (se bilagan). Avrundningar har gjorts till 1 OOO-tal kronor om inte annat anges.

6.1 Fondernas resultat- och balansräkningar per 1987-12-31, bokförda värden

RRVs sammanställning i tablåerna 1 och 2 av fondernas resultat- och balansräkningar bygger på fondernas egna redovisningar men har strukturerats på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga fonder har ett resultat som överstiger flödeskravet till 1-3 AP-fonderna. Flödeskravet för löntagarfonderna uppgår för år 1987 sammanlagt till drygt 231 milj kr, vilket skall inlevereras före maj månads utgång 1988. Motsvarande flödeskrav för fjärde AP-fonden är ca 132 milj kr.

Det bokföringsmässiga resultatet varierar avsevärt mellan de olika löntagarfonderna (se tablå 1). Resultatpåverkande poster är realisationsvinstnetto, aktieutdelning, räntenetto och förvaltningskostnader.

Löntagarfonderna redovisar förvaltningskostnader på totalt 26,2 milj kr, vilket innebär en ökning med ca 16% jämfört med år 1986. Fjärde AP-fondens förvaltningskostnader uppgår till 9,1 milj kr, dvs. en ökning med ca 30%. Den relativt kraftiga ökningen sammanhänger bl.a. med fondens kostnader för byte av lokaler.

191

Sammantaget har löntagarfonderna erhållit 154 milj kr i aktieutdelningar Skr. 1987/88: 174
för år 1987. Motsvarande värde för Qärde AP-fonden är 232 milj kr. Bilaga 9

Räntenettot uppgår till ca 93 milj kr för löntagarfonderna sammantagna och till 124 milj kr för Qärde AP-fonden. Mellansvenska löntagarfondens räntenetto uppgår till drygt 37 milj kr, medan övriga löntagarfonder redovisar mellan ca 9 och 21 milj kr. Detta förklaras av att Mellansvenska löntagarfonden haft en genomsnittlig likviditet som varit betydligt störte än övriga löntagarfonders.

Realisationsvinster på försålda värdepapper är den post som bidrar mest till resultatet. De största realisationsvinsterna redovisas av Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden. Större realisationsvinster uppkom i Mellansvenska löntagarfonden vid försäljning av aktier i NK, Sydkraft och Piren. Sydfondens största realisationsvinster hänför sig fill försäljning av aktier i Asea, Trelleborg, Munksjö och Astra.

Nordfonden redovisar den största realisationsföriusten under år 1987, sammanlagt 39,9 milj kr. Förlusten är nästan helt hänförlig till försäljningen av fondens Fermenta-innehav, vilket medfört en förlust på ca 38 milj kr.

6.2 Omsättningshastigheten i portföljen

I 34 § APR anges de grundläggande principerna för fondstyrelsernas placering av medel. 1 specialmotiveringen (prop 1983/84:50) till paragrafen anförs att

"För att understryka att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt innehav".

Vidare framgår att

"De allmänna principer för Qärde fondstyrelsens och löntagarfondsstyrelsernas placering av fondmedel som här (prop 1983/84:50) har angivits överensstämmer med vad placeringsutredningen föreslagit".

Placeringsutredningen (SOU 1983:44) hade bl. a. till uppgift att ge underiag
till riktlinjer för placeringspolitiken för institutionella placerare med evig
placeringshorisont. Det framhålls att denna långsiktighet tolkas som att
placeraren primärt är intresserad av utdelningstillväxten på lång sikt och
att kortsiktiga värdeförändringar hos enskilda aktier inte skall motivera
omplaceringar. Vidare sägs att kravet på Iångsiktighet innebär atl omplace
ringar mellan olika aktier är motiverade först när placeraren efter funda
mentala analyser av företagens utvecklingsmöjligheter har anledning atl
revidera sina prognoser om den framtida utdelningstillväxten. Långsiktig
heten innebär att placeraren skall bortse från sådana lönsamhetsföränd
ringar i företagen som har kortsiktiga orsaker. Å andra sidan framhåller
utredningen alt kravel på långsiktighet inle får lolkas som att placeraren 192

passivt skall åse alla kortsiktiga fluktuafioner i kurserna på de akfier som Skr. 1987/88: 174
innehas. Bilaga 9

Nedan återges utredningens sammanfattande övervägande i frågan.

"Enligt utredningen bör kravet på långsikfighet tolkas som att tekniskt moUverade värdeförändringar på akfier och tillfälliga justeringar av lönsamhetsförväntningar inte skall motivera omplaceringar. Detta utesluter inte att en långsiktig placerare gör korta omplaceringar under förutsättning att de senare svarar mot de bedömningar man gör av företagens långsiktiga utdelningstillväxt."

6.2.1 Omsättningshastigheten under år 1987

RRV har beräknat omsättningshastigheten i resp fonds portfölj. Beräkningarna har gjorts enligt två olika beräkningssält, vilka beskrivs nedan.

Metod I: Fondens bruttoförsäljning av akfier sätts i relation till utgående realt fondkapital varvid följande resultat erhålls.

Tabell 5

Fond

Sydfonden

Väst-fonden

Trefond Mellan- Nord-Invest fonden fonden

4:e

AP-fonden

OmsäUnings-

hastighet,

procent

26 38 28'

Metod 2: Rekvirerade medel subtraheras från resp fonds bruttoköp av aktier. Därefter adderas bruttoförsäljning av aktier. Det då erhållna värdet divideras med två och sätts i relation till utgående realt fondkapital varvid följande resultat erhålls.

Tabell 6
	Fond	Sydfonden	Väst-fonden	Trefond Mellan- Nord-Invest fonden fonden	4:e AP-fonden
Omsättningshastighet, procent		57	21	26 42 31	15

Båda beräkningssätten ger vid handen att Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden har haft en omsättningshastighet som klart överstiger övriga löntagarfonders, nämligen 57-58 % resp ca 40%. För Qärde AP-fonden erhålls en omsättningshastighet om 15% för år 1987.

193

13 Riksdagen 1987188. I saml. Nr 174

Diagram 4: Omsättningshastighet för resp löntagarfond och fjärde AP-fonden

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Syd- Fond Trefond Mellan- Nord- 4:e AP-

fonden Väst Invest fonden fonden fonden

X Börsens omsättningshastighet

Enligt 34 § APR skall fondmedlen placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Fjärde AP-fonden kommenterade med anledning av kravet på långsiktighet omsättningen i portföljen i sin årsredovisning år 1986. Fjärde AP-fonden anförde följande.

"Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1986 på en nivå som var ca 50% högre än 1985. I relation till portföljens genomsnittliga marknadsvärde var den dock något lägre än föregående år. Det kan måhända te sig överraskande atl fonden under ett år köper och säljer aktier för över 2 mdr vardera. Fonden är ju en långsiktig placerare, och då borde rimligtvis omsättningssiffrorna vara låga. Det bör då påpekas att fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp och försäljningar) under de senast åren utgjort 1,5-1,6% av den officiella börsomsättningen, dvs. fondens andel av omsättningen har varit betydligt lägre än fondens andel av den för fonden fillgängliga marknaden, 2,9%. Och det finns goda skäl för en relativt hög omsättning i portföljen. Långsiktiga placeringar innebär inte att fonden enbart köper aktier och avyttrar dessa först efter 5-10 år, om en fundamentalanalys av ett företag ger vid handen att en omplacering är önskvärd. Även i fråga om fondens "strategiska" placeringar är det med hänsyn till fondens avkastningsmål riktigt att fonden reagerar på marknadens värdering av företagen och marginellt - säg med -f- - 10 D 20% - förändrar sitt engagemang. Ett sådant agerande är önskvärt också för att fonden skall vara en intressant aktör på marknaden. Om fondkommissionärerna visste att fonden i princip aldrig sålde aktier (och i fråga om större innehav inte heller köpte) skulle fondens levande kontakt med marknaden snabbt upphöra."

Omsättningen på Stockholms fondbörs uppgick år 1987 till 125,7 miljarder kronor och totala börsvärdel var vid årets slut ca 421 miljarder kronor. Detta innebär en omsättningshastighet på ca 30% för år 1987.

194

RRV delar synsättet att en viss omsättning av portföljen är motiverad av Skr. 1987/88: 174 bl. a. de skäl som Qärde AP-fonden anför. Det är emellertid RRVs mening Bilaga 9 att omsättningshastigheten med hänsyn till kravet på långsiktighet i placeringarna normalt åtminstone inte bör vara högre än vid Stockholms fondbörs, snarare lägre. Mot bakgrund av de uppgifter om omsättningshastigheten som redovisats ovan finner RRV att Sydfondens handlande inte synes ligga i linje med statsmakternas intentioner och kravet i 34 § APR om långsiktighet i placeringarna. Beträffande Mellansvenska löntagarfonden är det enligt RRVs mening tveksamt om fondens agerande ligger i linje med statsmakternas intentioner och kravet i 34 § APR om långsiktighet i placeringarna.

6.3 Reala resultat- och balansräkningar per 1987-12-31

Som tidigare nämnts i kapitel 3 har i APR fr. o. m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om atl fondernas verksamhet även skall redovisas efter reala principer.

Eftersom bestämmelsen inte trätt i kraft vid 1987 års bokslut har RRV sammanställt fondernas reala redovisningar. I några avseenden har kompletteringar gjorts där fullständig real redovisning inte lämnats. Sammanställningen, som redovisas i tablåerna 3 och 4, bygger på de uppgifter som resp fond lämnar i sin årsredovisning.

Utgångspunkten har varit att ej korrigera i de nominella och reala bokslut eller delar därav som fonderna upprättat. I vissa avseenden har korrigeringar gjorts så att principen för fondernas redovisning av köpopfioner, riskreserver m. m. blir densamma i det nominella och reala bokslutet. Dessa och vissa andra korrigeringar anges i kommentarer i anslutning till tablå 1-4.

I den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring i dold reserv samt för inflafionen under året och vidare görs ett avdrag för årets avkastningskrav, dvs. 3 % av nuvärdet av totalt rekvirerade medel. Därefter erhålls ett överskott/underskott i förhållande fill resultatkravet.

Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 371 milj kr blev det sammanlagda reala resultatet för löntagarfonderna ett underskott uppgående lill 881 milj kr. Efter beaktande av flödeskravel, dvs. inleverans fill 1—3 AP-fonderna på 231 milj kr blev det sammanlagda underskottet för löntagarfonderna 1112 milj kr år 1987.

Den orealiserade värdeminskningen på aktieportföljen (dolda reserven)
har ett är då kursutvecklingen varit så dramatisk som under år 1987 (se
avsnitt 2.4), stor belydelse för det reala resultatet. Det är uppenbart atl val
av sfickdag i hög grad påverkar utfallet av resultatet i synnerhet när ett av
historiens största kursfall inträffar under perioden. En årsredovisning som
inte beaktar värdeförändringar måste å andra sidan sägas vara ofullständig.
Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala
resultatet för ett enskilt år. Däremot ger den reala redovisningen / ett
längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i fonderna i förhållande
fill det långsikliga resultatkravet. I tablå 3 och 4 har resultaten fr.o.m. 195

fondernas första verksamhetsår ackumulerats. Sammantaget efter fyra Skr. 1987/88:174 verksamhetsår har löntagarfonderna ett överskott i förhållande till resul- Bilaga 9 tatkravet på 710 milj kr.

För år 1987 (se tablå 3) gäller att resultaten varierat relativt kraftigt mellan löntagarfonderna. Mellansvenska löntagarfonden har 41 milj kr i underskott i förhållande till resultatkravet. För övriga fonder gäller att de redovisar större underskott i förhållande till resultatkravet. Sydfonden och Trefond Invest uppvisade på balansdagen relativt övriga fonder etl sämre resultat och redovisar underskott på 352 resp 335 milj kr.

Fjärde AP-fonden, som varit verksam sedan år 1974, redovisade för år 1987 ett underskott på I 016 milj kr. De sammanlagda överskotten sedan fonden startade uppgår till 6 944 milj kr.

I sammanhanget kan nämnas att kurserna efter balansdagen t. o. m. mitten av mars 1988 ökat med i genomsnitt ca 20%, vilket torde väsentligt ha ökat fondernas dolda reserv.

Av nedanstående diagram framgår fondernas andel av totala värdet vid Stockholms fondbörs per 1987-12-31.

Diagram 5: Fondernas andel av totala värdet vid Stockholms fondbörs per 1987-12-31

4:e AP-fonden 2,7 %

- Löntagarfonderna 2,3 %

Löntagarfonderna och Qärde AP-fonden hade tillsammans ett fondkapital på 21 236 milj kr, vilket utgör ca 5% av totala börsvärdet. Fjärde AP-fonden hade ett totalt fondkapital på 11 532 milj kr och löntagarfonderna hade tillsammans ett fondkapital på 9709 milj kr.

196

Diagram 6: Resultat i förhållande till det långsiktiga resultatkravet, perioden 1984-1987

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

3UU	-
400 300			i	i
200		i
100					1	*//A / /A*

	*V/A*
.«nA

Sydfonden

Fond Väst

Trefond Mellan- Nord-
Invest fonden fonden

I förhållande till det långsiktiga resultatkravet uppvisar löntagarfonderna sammantaget ett överskott. Av diagram 6 framgår atl Mellansvenska löntagarfonden redovisar det största överskottet. Sydfonden uppvisade på balansdagen ett underskott i förhållande till det långsiktiga resultatkravet.

6.4 Jämförelse med Veckans Affärers totalindex

RRV har i jämförelsen nedan gjort antagandet atl resp löntagarfond har placerat totalt rekvirerat kapital i akfier som följt börsens genomsnittliga utveckling. Därefter har detta relaterats till det reala fondkapital som fonden redovisar per 1987-12-31. Därvid erhålls etl teoretiskt mått på hur fonderna har "lyckats" i förhållande till indexportföljen.

RRVs beräkningar baseras på följande antaganden. Av fonderna rekvirerade medel, avseende hela verksamhetsperioden (1984-1987), har räknats upp med Veckans Affärers (VA) totalindex fr. o. m. den dag medlen lyfts t. o.m. 1987-12-31.

Summan av de indexerade posterna, dvs. resultatet av en tänkt indexportfölj, har därefter jämförts med resp fonds reala fondkapital per 1987-12-31 inkl de medel som har inlevererats till 1-3 AP-fonderna. Det bör observeras ätt beräkningsmetoden inte tar hänsyn till att fonderna gör andra placeringar än börsaktier, som exempelvis i onoterade aktier. Hänsyn tas inte heller till att fonderna har likvida medel samt att resultaten i någon mån är beroende av atl fonderna påböijat verksamheten vid någol olika lidpunkter.

197

Diagram 7: Jämförelse mellan VAs totalindex och resp fonds reala fondkapital, per 1987-12-31

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

-lOi

Syd-	Fond	Trefond	Meilan-	Nord-	S:a
fonden	Väst	Invest	fonden	fonden	LTF

Av tablå 5 och diagram 7 framgår fondernas utveckling under perioden 1984-1987 jämfört med den tänkta indexportföljen. Om VAs index hade tagit hänsyn till aktieutdelningarna skulle fondernas resultat ha blivit några procentenhet sämre än vad som framgår av tablå 5. Diagram 7 visar vidare att Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index, vidare att Nordfonden utvecklats något bättre än index. Trefond Invest har i stort sett följt index medan Sydfonden haft en någol sämre utveckling än index. Löntagarfonderna har sammantaget utvecklats något bättre än index.

VAs totalindex uppvisar för perioden juli 1984 t. o. m. år 1987 en uppgång om drygt 50%.

I sammanhanget kan även nämnas att det av Qärde AP-fondens årsredovisning för år 1985 framgår att fonden "gått bättre" jämfört med VAs totalindex vaije år under perioden 1978-1985 med undantag för år 1981. Med beaktande av den marknad som är tillgänglig för fonden har portföljen i stort sett följt index utveckling under åren 1986 och 1987.

6.5 Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts i räntebärande papper inom 1-3 AP-fonderna

I föregående avsnitt har fondernas resultat jämförts med ulvecklingen av en tänkt indexportfölj. Ett annat sätl att utvärdera löntagarfondernas medelsförvaltning är att jämföra hur fondförmögenheten utvecklats jämfört med om rekvirerade medel i stället placerats i räntebärande värdepapper inom 1-3 AP-fonderna.

RRVs beräkningar baseras på följande anlaganden. Till löntagarfondernas fondförmögenhet, beräknad till marknadsvärde per balansdagen år 1987, har gjorts tillägg med de inleveranser som enligt APR gjorts till 1-3 AP-fondema. Summan av detta har sedan satts i relation till det resultat

198

som skulle ha uppnåtts om medlen i stället hade placerats inom 1-3 AP-fonderna. Resultatet av en sådan placering har beräknats med utgångspunkt i den av 1-3 AP-fonderna redovisade genomsnittliga avkastningen för resp år 1984-1987. Hänsyn har tagits till att löntagarfonderna rekvirerat medel successivt, dock har RRV räknat på hela månader vilket i jämförelsen verkat till fördel för löntagarfonderna.

I sammanhanget är det väsentligt atl framhålla att löntagarfonderna verkat under en relativt kort period och all verksamheten måste ses i elt längre perspektiv. Det bör även noteras att fonderna vid vaije tillfälle inte kan välja det mest lönsamma alternativet på grund av begränsningar genom regelsystemet. Å andra sidan finns begränsningar även för 1-3 AP-fonderna. Vidare har löntagarfonderna att tillgodose andra mål än avkasl-ningsmålet.

En faktor som har stor betydelse för resultatet är valet av jämförelsedag. Mot bakgrund av aktiemarknadens utveckling under hösten 1987 kan valet att göra jämförelsen per 1987-12-31 te sig nägot olyckligt. Hade stickdagen å andra sidan i stället flyttals tillbaka två månader (november 1987) hade detta varit till nackdel för löntagarfonderna. Om jämförelsen gjorts två månader senare (februari 1988) hade detta inneburit en fördel för löntagarfonderna. Enligt RRVs uppfattning bör emellertid mätproblem och svårigheten att utse lämpligt mättillfälle inte hindra att fondernas resultat utvärderas. Det är emellertid av vikt att beakta det ovan nämnda vid tolkningen av resultatet.

Resultatet av den beskrivna jämförelsen framgår av nedanstående diagram.

Diagram 8: Jämförelse mellan resp fonds fondförmögenhet och en placering i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

YZA

1/ 7 / A

-10

-20

Syd-	Fond	Trefond	Meilan-	Nord-	S:a
fonden	Väst	Invest	fonden	fonden	LU

Diagrammet visar att löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 3,5 år utvecklats i stort sett som om rekvirerade medel placerats i räntebärande papper inom 1—3 AP-fonderna. Vidare framgår att Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden haft högre avkastning på förvaltade medel än om den alternativa placeringen gjorts.

199

Bilaga

Tablå 1 Sammanställning av nominella resultaträkningar för räkenskapsåret 1987

Tablå 2 Sammanställningar av balansräkningar per 1987-12-31, bokförda värden

Tablå 3 Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till resultatkrav

Tablå 4 Balansräkningar i marknadsvärden

Tablå 5 Jämförelse med Veckans Affärers totalindex, perioden juh 1984 t. o. m. år 1987

Tablå 6 Jämförelse med placering i räntebärande värdepapper inom 1 -3 AP-fonderna

Tablå 7 Portföljbeskrivning per 1987-12-31, slag av placeringar/portfölj

Tablå 8 Löntagarfondernas och Qärde AP-fondens värdepappersinnehav per 1987-12-31, branschvis

Tablå 9 Portföljinnehav per 1987-12-31. Aktier, konvertibla skuldebrev m.m.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Sammanställning av nominella resultaträkningar för räkenskapsåret 1987, tkr'

Tablå 1

Sydfonden Fond Väst Trefond Invest

Mellan- Nordfonden S:a lön- 4:e AP-
fonden tågar- fonden
fonderna

153916 93 134

./. 602

./. 26205

./. 1052

219191

899984

./.100912 ./. 5500 ./. 12.500

Bokföringsmässigt resultat

31861

8752 O

5096 165

35828 11692

./. 202

./. 4762

J.__ 271

42 285

84978

./. 4

O O

32902

21196

4627 450

23400 37 800

./. 400

./.

6000 O

54 800

278500

./. 29000

____ O

304 300

35 352

186609

./. 39870 O O

49021

133 391

./. 19210 ./. 5 500 ./. 7 500

Aktieutdelningar 29925
Ränteintäkter m.m. ! 3 694
Räntekostnader       O
Förvaltnings
kostnader ./.     5 720
Avskrivningar ./.   166
Rörelseresultat 37 733

Realisationsvinster    216506
Realisationsförlus
ter                   ./. 12820
Nedskrivning aktier   O
Riskreserv               ./.    5 000

Nettoresultat före

överföring till

1-3 AP-fondema 236419

150194

127 259

182091 1000263

Överföring till 1-3 AP-fondema

Bokföringsmässigt nettoresultat

78437

./. 48 826 ./. 47118 ./. 48822 ./. 38600 ./. 47911 ./.231277

103076

187593

265700

134180

768986

232 141

124462

./. 9085

____ O

347518

648059

./. 34421 O O

961156

./.131864 829292

Kommentarer till vissa poster i tablå 1 -4 lämnas för resp fond i anslutning till tablå 4

200

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Tablå 2

Sammanställning av balansräkningar per 1987-12-31, bokförda värden, tkr

	Sydfonden	Fond Väst	Trefond	Meilan-	Nordfonden S:a lön-		4:e AP-
			Invest	fonden		tagar-fonderna	fonden
Tillgångar
Banktillgodohavan-
den och penning-
marknadsinstru-
ment	94152	107448	20360	197000	33 583	452 543	1220271
Fondlikvider	168	8994	110	7 300	4342	20864	0
Förutbetalda
kostnader och
upplupna intäkter	93	4900	1402	8000	72	14467	1417
Övriga fordringar	89	20020	68	0	0	20177	0
S:a	94502	141312	21940	212300	37997	508051	1 221 688
Aktier	1993 449	1 861986	1969113	1338200	2080784	9243 532	5400922
Konvertibla skulde	-
brev, skuldebrev
med
optionsrätter m. m.	6300	61864	36441	206600	1021	312226	152768
Inventarier m. m.	522 2000271	2227 1926077	854 2006408	600 1545400	2888	7091 9562 849	0
S:a	522 2000271	2227 1926077	854 2006408	600 1545400	2084 693	7091 9562 849	5553 690
Summa tillgångar	2094773	2067389	2028348	1757700	2122690	10070900	6775378
Skulder
och fondkapital
Kortfristiga skulder
Fondlikvider	5703	0	12428	28 300	8 347	54778	0
Upplupna kostna-
der
och förutbetalda
intäkter	313	1170	7179	18600	942	28204	4165
Övriga skulder	257	286	166	1000	2758	4467	242
Skuld till
1-3 AP-fonderna	48 826	47118	48822	38600	47911	231277	131864
Riskreserv	15000	9500	0	0	0	24 500	0
S:a	70099	58074	68595	86 500	59958	343 226	136271
Fondkapital
Tillskjutet
grundkapital	1784000	1 783825	1784000	1200000	1784000	8335 825	2350000
Balanserad
vinst/förlust	53 081	122414	97316	205 500	144552	622863	3459815
Årets nettoresultat	187 593	103 076	78437	265 700	134 180	768986	829292
S:a	2024674	2009315	1959753	1671200	2062732	9727674	6639107
Summa skulder
och fondkapital	2094773	2067389	2 028348	1757 700	2122690	10070900	6775378

201

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till resultatkrav, tkr Tablå 3

Sydfonden Fond Väst

_____________ 1985 1986 1987 Ack 1985 1986 1987 Ack

Nettoresultat före

överföring till

1-3 AP-fondema 22820 65429 236419 331193 34881 121763 150194 314379

Ökning/minskning

av ej realiserade

vinster/föriuster' 63 895 217373 ./.459762 ./.187439 108966 314220 ./.266496 147248

Nominellt resultat inkl ej realiserade

vinster/föriuster 86715 282802 -223 343 143754 143847 435983 -116302 461627

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft ./.22546 ./. 27240 ./. 79402 ./.137470 ./. 22312 ./. 29313 ./. 71970 ./.132116

Realt resultat inkl.
ej realiserade vins
ter/förluster 64169 255 562 -302745 6284 121535 406670 -188272 329511
Överföring till
1-3 AP-fondema ./.13100 ./. 26149 ./. 48826 ./. 90519 ./. 13 025 ./. 26198 ./. 47118 ./. 88889

Underskottyöver-

skott i förhållande

till resultatkrav 51069 229413 -351571 -84235 108510 380472 -235390 240622

Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till resultatkrav, milj. kr.

Nordfonden S:a löntagarfonderna

1985 1986 1987 Ack 1985 1986 1987 Ack

Nettoresultat före

överföring till 1-3

AP-fondema 76012 110037 182091 368509 194 616 1000 1832

Ökning/minskning

av ej realiserade

vinster/förluster' 125298 80 615 ./.206432 ./. 29739 506 1056 ./.1510 ./. 18

Nominellt resultat inkl. ej realiserade

vinster/förluster 201310 190652 -24341 338770 700 1672 - 510 1814

Avsättning för be
varande av gmnd
kapitalels köpkraft ./.22 554 ./.26886 ./. 77 314 ./.135192 ./.113 ./. 138 ./. 371 ./.664

Realt resultat inkl.
ej realiserade vins
ter/förluster 178756 163766 -101655 203578 587 1534 - 881 1150
Överföring till 1-3
AP-fondema ./.13 101 ./.26175 ./. 47911 ./. 89778 ./. 65 ./. 131 ./. 231 ./.440

Underskott/över
skott i förhållande
lill resultatkrav 165655 137591 -149566 113800 522 1403 -1112 710

' Skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster (dold reserv i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört

med vid årets böoan

Uppindexering av grundkapitalet, dvs. summan av tillskjutna medel, med konsumentprisindex

202

Trefond Invest Meilanfonden

1985 1986 1987 Ack 1985 1986 1987 Ack

29163 106439 127259 266551 31320 212170 304300 551553 54818 263268 ./.333683 ./. 26548 153323 180329 ./.243616 78252

83981 369707 -206424 240003 184643 392499 60684 629805 ./.22568 ./. 26899 ./. 79399 ./.137604 ./. 22544 ./. 27242 ./. 63000 ./.121092

61413 34280 -285823 102399 162099 365257 - 2316 508713 ./.13I10 ./. 26184 ./. 48822 ./. 90798 ./. 13100 ./. 26151 ./. 38600 ./. 80368

48303 316624 -334645 11601 148999 339106 -40916 428345

4:e AP-fonden

Ack 1974- 1985 1986 1987 Ack 1974-
1984 1987

2459 506 1313 961 5 239 2388 1675 2453 ./.1629 4887

4 847 2181 3766 - 668 10126 ./.1696 ./.198 ./.130 ./. 216 ./. 2240

3151 1983 3636 - 884 7886
./. 578 ./.in .1.125 .1. 132 ./. 947

2573 1871 3511 -1016 6939

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

203

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

o o

vo —

m —

(N 00

O vo

O vo — O

» 00	OO	i
00		o o
	—	«s

00 On

Tt —I —

r N

—' r<

r- r-	vo OV	Ov	vO
Tf VO	tN	00	m
r*	Ov r*	vo	r*

>0 Ov

o! r

00 ?

Tf —

1—1 00 00 r-	s	vo
	-t
	—	"
00 rn	00 <N	•2

»O »O	2		§
	vo	—	—

n o

o 00 — fN

— (»1

00 Tt

o o

Ov O

r-. 00

■*

O 00

rC 00 „

_ (N —

»o

1-N

<i-i

0\ r* 0\ r«-i	o\ o	o	00 00
	o
OO	a\ o	oo	00
	nn	§;

r) o m (N

Ov vo

f~J OV

r-t 00

(N —

m wm

(N 00

»O 'sO

On oo

o o

o <N

(N		r«-i	< r-
n-i		O	— I/-1
00	fl	r	m (N

[ r~ — o

00 V~)

r- tN

00 O

00 00

0\ yr\

«y-i ON	»O OO		o	åi	2
		1	Ti-		S

(N		3	o	oo TJ-m On (N (N	g
	1	2			m

	Ov	s
Ov	00	ov

M -c ca

cg E

« i

1/3 1/3

■ é.2£ a-a

"- . ii rv -.— -

c ■.a

4i "O

S = > t:

cd rt

Sä 60 c

°? J.! D. •

.2? c j3 i: S-i CQ o .5

~ av

O c

3 .fi o. ä •o 3 3.2P

c c: j; !-

li, tu O-O

u O X3 -.a

XI 5 E «

u CJ (U -

1) > T3 u C

2 O 3 S >

5 V - -"5 <=

U ■O

-o t;

•v

u ca2 I
■— ca -3 ________ ,

s -s

" ca

o D. t > S

fcuDSOo?

c cn

v-_ ,

■a 'S

a ca

.14

j«! ca

c/1 —

■ oca

■a

?;-> = '-° £ « o J3

- o 2 "" ä

—1 VJ w -. ;Q rrt

3 j«: •= .g *i 2 (U —

2 "3 .a

_ t'

ca q Q. qj

ca -B

Eä

11 Piil ca H

P- D iS < 3 •S°< 5) c/3 C« JÄ

204

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

V-1 (N

SD Tf

— r4

m o

O (N

On 00

>o o

ir\ (N

o 00

(N m

00 m

n S

u-i (N

D. <

OC oo *N O (N 00	(N	O	sD (N	m <vn
OO 00 >n —				r--
</-» oo			O	00 »o
(N O v~i rsi Tf	Tf	o (N	00 o w-1	m (N

SD — vJD 0\ — O

On r--

CM V)

SD r*

Tf <N

"O m

—

o o

o «

—r- o

— 1— 00

oo r-i fN

Tf r- r-

o NC r-

(N - (N

oo Tf —

— f*

■

(N >0 Os O oo	oo ON o rsi m m	Tf oo	s
O r- r- lin	O rs)		Ov vo
00 SD r- oo o	un — p-i rsi 00 00		m r-
r- — </-! OO	00 rj	O rs)	!S

On rn

— SD

r- o

— <N

Tf r", — m rs) ON

m — -00 m o r- r-J rsi

r- o

»o (N

— Tt

m o

ov "

m rs)

oo Tt

v-i m

m Tf

0\ NO

as. o m u

O 00

o oo o oo — rsi

rsi 00

Tt v

On r--

rsi m

Tt Tt

oo o

o TT

.2 •a

o Z

- 1/1 — On m Tf

m r- ON r- rsi r-

O rg

nO u

■*t

o u

O 00

o —

o Tf

NO NO

r —

O o o o

o r

m —

— Tt

rsi Tf

Tt o

ON O

r- SD

o o o o

so o 00 —

00 r- o r-

r-- oo

Tt O

rsi

r- m

00 On 00 On

ON O NO

m On rsi lo O rsi

r Tf 00 »n Tt r

00 —

rsi r

On »

»o —

On irj

OO Vi

—

On o

— o Tf m

m O NO On

Tf >0

On On On

205

Kommentarer till tablå 1-4 Skr. 1987/88:174

Sydfonden Bilaga 9

Tablå 4

Riskreserven har dragits av mot posten "Aktier"

Fond Väst

Riskreserven har dragits av mot posten "Aktier".

Tablå 3 och 4

Beräkning av dold reserv i värdepappersportföljen:

Ingående balans av dold reserv enl RRV 413 744

UB Marknadsvärde (aktier -I- konv sk) 2071 098

./. Riskreserv 9500

Marknadsvärde värdepapper enl BR 2 061 598

Anskaffningsvärde ./. 1923 850

Dold reserv 137748 137748

Förändring i dold reserv -275 996

Återiägg riskreserv 9500

Förändring av dold reserv enl RRV -266496

Fonden, förändring av dold reserv ./. 269667

Differens RRV-fonden 3 171

Differensen beror på föregående års utställda optioner.

Trefond Invest

I posten konvertibla skuldebrev med optionsrätt m. m. ingår "Aktier i dotterbolag och i intressebolag"

I posten "Inventarier" ingår aktier i dotterbolag med 50000 kr

Tablå 3 och 4

Beräkning av dold reserv i värdepappersportföljen:

Ingående balans av dold reserv enl RRV 307 135

UB Marknadsvärde (aktier + konv sk) 1 972 906

Marknadsvärde värdepapper enl BR 1 979006

Anskaffningsvärde ./. 1999454

Dold reserv -26458 -26548

Förändring i dold reserv enl RRV -333 683

Fonden, förändring i dold reserv ./. 341943

- 8260

Differensen beror dels på utställda köpoptioner, dels på att fonden förra året ej redovisade aktier med utfärdade köpoptioner till LVP.

206

					Skr.	1987/88: 174
					Bilaga 9
Jämförelse med Veckans Affärers (VA) toUlindex period			len juli 1984	tom år 1987.	,tkr	Tablå 5
	Sydfonden	Fond Väst	Trefond	Meilan-	Nordfonden S:a löntagar-
			Invest	fonden		fonderna
1 Reall fondkapital 1987-
12-31, inkl de medel som
inlevererats till 1-3 AP-
fonden	1927754	2245452	2024003	1829713	2122770	10149692
2 Indexportfölj	2047707	2017621	2043314	1575 251	2028533	9712426
3 Resultat i förhållande till
indexportfölj, (l)-(2)	-119953	-H 227 831	-19311	- 254 462	-h 94 237	H-437 266
4 Avvikelse från uppgång-
en i VAs totalindex under
perioden 1984-1987,
procentenheter	-6	-1-11	-1	+ 16	4-5	-1-5

207

rJ m nd r rn -T + I + I I

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

ON —' NO rsi 00 —

I/-) r- m r- v-i

rsi — rsi

I + I + I I

TO rv

Oi,.si

Tf r — oo o I/-) «n <o no r-- r- Tf wn m r-r- <o o ON rsj rsi Tf »o c rj On r o oo — — I— r r-J — rsi o

O O o O O o

1 X

NO '

nd Tf r~- r-

00 r- 00 u-i 00

rf r rsi rsi

TO 'B,

m Tf (N —. —

r-l "O rs) rJ m »n

O» r m '— oo On

O O ON r >n 00

ON r~ m nO »n -

Tt NO «/-l ND Tf 00

§o o O o o

OOOO o

o 'O <o 00 r- SD

Tt Ov Tt r- m

00 r- 00 ON 00

rJ r-i rsi rs) r-i Tt

■O C

— 2 ca 'o.

w-i O r-J Tf rsi

Tf r- r r 00 Tt

m r~- r no rsi r-

wn r t~~- t- rn NO

m ON rsj M r o

no no NO r- r- Tt

ca Q,

o o o o o o o o o o 00 Tf rn v r r- r~- oo r~- r--

Os Os Os Os Os yr~t v'f r\ \r\

O Tt m ON Tt m rj r- r- r- O rs) m On On

1/1 On r-~ On 00

O 00 O On r- cn rs» m rsi csi

O O O O O

o o o o O

-- O NO On o i/-i On lo Tt <0

— ON -* — -

m rs) m m m

a c

.P c

<2T3£i2 £

■?.o Ji " o ca c/O U. H 2 Z c/3

c c

Vi g ca t

ca c

00 I

s 0-

c =

4» 'a

t/] TO rt

E«

g-i

a. <

I E — o

B-o

g G 4> a> X -o <1> —

T3 Jl!

208

•o

m O o I m

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

r- o Tf NO rj '

o rn Tf

m oo 00

Csl —

O m

Tf NO

00 NO

	■a
	c ..
ca	<
ca
c? ca
SE	c
o u	5 ID
—"O	if T3
ca c	« b
c>i<2	*:sf*

m — OS	-	Ov	r»	m
O OO On			r 00	s
o r4 r *r-! f<i o** oo —		o	r	On rj
00		Ov
g°		g;	--	O
00 o t-- 00 1/-1 vo	1	00 r	i	1
5		NO r)	?i	"

I I

•o

o — mlTt

NO r o Tt u-i r- — o Tf m in

On >0

Ov Ov

— r~

vo —

I g

o o

rsi m rj 11

NO r r»

Tt On m 00 On m

O »n nO

rj NO m

2 I

I I

o	g
Ov	NO

t	TO
u
o	a>
*a >*
CQ	TO -C
U	m
C	c

:Ct

m o I NO >o

r- «n NO rs)

ivp -

CXo

•a

-1

2	tu u o
U	u
Ot	Q.
a
	J=
DD	O
C	O

<£S

■ IU u-o TO .J-

r- - r- r oo v~i '— r-i Tt

Oi — nO

r r ■

■a — 5 u [ ca

E <lca .H o o U -c"

.2 5"f- < -3 < OO

_ g I I I

00 -H

E;p-E

P 11

< -a fc; -s < D ca o.

t- J

4J t/)

B i> o

iS .2 "

t/l of

ca E I Q c :

14 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

209

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Tablå 8

Löntagarfondernas och Qärde AP-fondens värdepappersinnehav per 1987-12-31

Branscher och procentuell andel av totala värdepappersinnehavet i noterade företag, procent

Bransch	Sydfonden Fond Väst Trefond		Meilan-	Nord-	Samtliga	4:e AP-	Stock-
		Invest	fonden	fonden	löntagarfonder	fonden'	holms fondbörs
Verkstadsindustri	20 24	24	21	22	22	40	24
Skogsindustri	20 21	8	24	19	18	9	10
Handelsföretag	2 3	4	7	3	4	1	3
Fastighets- och
byggföretag	12 16	14	13	23	16	10	13
Kemisk- och läke-
medelsföretag	13 5	2	3	4	5	20	8
Dataföretag	- -	-	-	-	-	-	0
Förvaltningsbolag	11 8	5	11	7	8	2	13
Banker	3 7	8	2	7	6	_2	9
Utvecklingsföretag	5	11	1	-	3	3	2
Rederier	— —	—	—	—	—	—	0
Övriga företag	14 16	24	18	15	18	15	18
Summa	100 100	100	100	100	100	100	100

' Exkl innehav i utländska aktier

Fonden får inte förvärva aktier i aktiebolag som driver bank- och försäkringsrörelse

210

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

o\				t.
»2			(U	a>
			"O
3			c	(/i
	a T3 C cS O.		<	■Q
	<			J2 "O
	u		ca	•a t: ca ;ca
	■*		ca	c >
			„	Um
			(U	D
			X)
			c	"cn
	1-		<	S
	1-
	TO	TO
		C
	C	u.
	O	lU	.	1 (U
		-O		<«T3
	rt	c		ca :ca

o_ o oo rn oo' o" r-" t-

Tf r-T * '

r--. o — -o Tf — r-Nor- oo

— ONr-JWio —' — mooo rn

m Nooomo m rsi r4 sd oo Tt

lotoONTf o o oor Tt

m mTt>o- r- w-i mmNO

rj Tf CJ - r ON -

ON I m I 00<OOf~~;--r~~;;''0N'O<

00 »n" O o" d - r- o' o ' »n o' O rn irT

oooNrjTfrJo*nooNONTtinooorsi

o>nr-mmTtNOTtoONOor-«ooro

rOOONcninorONrsitONV-iNOONO

»nrOrnw-»oo»nmr-iTfvorTtooON

v~i — ONm-rrJON rnm r- —

r-		oo Tt

r-		r~- O
(N
O	o
»n	•n	O Tt

<N NO		r Tf
		Tf oo
		■

<~1 1 --

rJ .- 1 r-

m NO — r j r |

o Ov

lo o w-i

o rj rj vo

-cJ- 00 >o p- Ov - rj 00 O O vO 00 CJ f*-! CN «/-l 00 Tf

3 139

266

21040

15 660

r-- r NO — NO m m

<0 »— Tt r- On <0 NO

m »Al (N on — — Tf "" oo m Tt 00 m

Tf NO — Tt

	00
rt
S	rt c	t
„


	(fl
<	•ti

o o*

no i rs| r| o g>

o" o' o*" ri —"

vO_ O*	o'	-rn
OV v-, Ov	§	li
O	m	un On m —

o m Ov o' o" o"

I .

O 00

" 2 is .. ca :ca

o r »/ r- O >o

oo r-- oON Tt N£)

o o Tt — iri o O r-i O Tf lo 00 m — m rj H rM

OOO »n o rn

»OOO

— Tt rJ

— O

— m

o o

Tt >0

o rn

— Tf

<'S

o" o'

	1	•U


s	s	■>
„
■M
TD

ise

o o rj o

nO — O »O

Tf rj

1 o'o'

»O o

»o o

On rs) — »O ON »O

O On

— Tf

o o Tf m

Mark nads-värde
— L.
Ande roste %	°\ 1 ?5
	o o
ilark ads-ärde

r :3 rn

r »o r- r-

Tf On

O NO

sD —

Tt r-

in On Tf rn

r- ON m Tf

™,	o
r	—
n 00
s

NO rs) ON r-- — m Tt rs)

ca .se

C/3 .—

■ — — j :TO
!U TO >

OOX) C > (/) (U 3 -O

■CQ

73 U

o g a.

<si 9.m ?. <Q<Q

■ - U TO

00 o 2 o

ca ac ° o .-S 2 ?! 5

I - OJD 'rt

,J-l°ss<-i-s

<<<<<<<<<<<taDaa503QDamcQQmtacQma:DacQUUQUQ

211

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

13 C

■a —

c t/'

•t: j« TD

rt .b

TO :TO

r- o CN oo r-j vo ■<1- r-

o 00 o (N

cn oo

o o o — vo «n

o o o o

>J-i »o

o" no'

o_o rsTr-'

<0 NO

m — oo »o

ON O

m r-

Tt NO

o o r-<

t oo r —

ca ca

c E

:0 U

—a ca c

rX.P

_ • (U

1: j" TD

rt .t:

TO :TO

1 I

I I

OOOO o o »o o Tf - O t O - * — r ri

»o I r I —ooONO I o I »oo I 00 O t--' 'cf o" oC o" rn" m O' o

Tf —"

OrnOTt-«3-0000-»ONOOOO

NOrw-iOTfmoOÖrroorNO

»nTtONroo»oo»o-OiONoovo —

t mrrooHTtTt»n-»nTfm —

m — »o —

o I o_»o I

ON o" »O

Tt —'

o O rsi m — o o r Tf o

On - On I— ON Tf »o — NO rs)

r 00

00 r| NO »o rsj On »o" O o" ri —"

NO o O nO »o o Tf o rsi »o oo NO o »n 00 oo NO On o On o 0\ Tt

OO —< nO

■a o Z

~ .iS "O

ca :ca

00 (N

—"o""

»O O

00 vO

— o r —

ti-

TO	TD	1::
S	TO C	:rt >
„_	Lm
u	0)
•a
c	c«

<i;8

I I

r rs)

O rn o Tt O rs) m O »o Tf On r) r m rs)

0_v0_

o" o'

O Ov Ov Tf

00 rvi

•	c«	T3
cO	T3	c
s	ca c	:ca >
	Lm
1>	a>
■a
c	t/i

u,	un	TD
rt	TD	u.
s	TO C	>
	b.
v	a>
•o
c	(«

ise

vO O (N <N Ov —

o o 00 —

o o (NO

Ov — — Ov

-* »O o (N

o_ o"

■i I OJ

if M-a

Sea :n c >

o	r-	*u-,*	—
<N	VO	Ov	oo
VO			Ov

c 00 .2 IS

a o a ■o

-.c.Sg

■.2 3

OJQrt

— 'O

1 > OJQ rt

E c ? P.

UQU

c> '""' [/i ca ca > > o o c c c c o o UU

cn <"

oS=-

a >

vj ?; X S

U o <D P

> J - v>

UQUQ

Mli

t 3

o P

ca ca •-; « (/5

■S Pfc P 3m P ii «ipcp.2<pS

UQUQQQQQQUUQUUQUQUUQtLltLllJLlbU.bulx'

212

Skr. 1987/88:174 Bilaga 9

.a 5

:s«

c ."

oo__ —_ r-- rJor-

o o'

ca ca

c E

■O OJ

— -a ca c

c>ic2

i: i« TD	v-i
rt T3 u.
S c >
—" t-
•Ss	*■ (N**
	o'O
	r O
	*r-) o**
	vo t
•ä-S	(N
ca T3 u.
» ca :ca 2 c >

»o o o ON o

r- o o o <o m o 00 rsi oo

NO — rs) — r-; Tt o' t—' r-'

»o o »o rJ o o " »O NO rs) oo

o 00 »o NO On

OO Tt NO O Tt

m Tf Tf

00 — r

00 r- rn

— NO o »o o v-i

ONOO

rsr»o

»o -ON On m Tf

On no r)

— O 00 o

»o o

rn m ' I * ' " * ■*„ *

o" ri o' no" On o' ' o" o" -' —*" o"

OO or»ooooor»oTfooN

OOO ooooTfooOTtroJor)

NOoo »ors)»nTt»omrrmrr

rr-- oor-) — Ttoom NO»Ofnoooo

w~i Tf t »o 1—■ rs) t—

»OO I TfNONO

rs)" »o" o m" —

o o o m NO On

o o o Tt — o
»O m o\ Tf r rn
00 m NO m

•a c .o

p Z

T3 C ,P

1	Vi	TI

2	TO C	>
«	.

T
C

!8i

t: <5 -a T-* ca -ca

roo r-

r-" —" o"

»OOO

NO »n 00

»o — ON

nd O oo m — -

o 00

o o

»o <N »O NO

»O

T3 C .O

Ji I 1)

t: "5 73

"> .is

TF< ca -ca

; c >

m O »O—

o r o »o r- o 00 Tt o

Tf O NO

m r-j

m o

rn O rio"

O 00

O r

NO r-

00 o

»o (N

r- »o

00 »o Tf »n

O 00

o o

<o m 00 m

:ca

■o c o

•C « TD cd " L- H TO :TO

;2 G >

o o	Tf

m Ov	Ov

c ,o

t: j« TD

rt .b

-< TO -TO

S c >

O 00

rs)	Ov CN
vO	00

m vo m vo

> co S b.2 P c Coca.cj=c-°'"OC., _

- -o ■" 13 u c > c

, c S c Q. ca ii o (u IU a> c: P .2 ?? y "O i

2 P

u o

cä a> OJ P 2 CU :ca

li.U.-ti.U.Qu.OOOOOO QOOO IXKIQXXI

ca ca >

. g wC/2 P

S-a a ■-- P

Ti t; t: 3 o.2

:2 o o o " ~

c o

o. ~

S=p222

TO TO (U O

.:<: I/I c u

°3 3-=

c p

T «

lg!

- ° c w o 2

■Ö ÖÖCC CCqS

213

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

•Ss

cd TD u-1 cd : cd

° 1 O

On v-i"

47,6 20,4

rs) r-; riri

— o

Tf O

m >o

VO O

»o

o »o

III

m <N

o Tf Tf

— rsi

rsi 00

Tt -t

— m

ca ca

:0 10
---- O

ca c

C>ic2

TD -i:

	t/]	TD
cd	TD	u.
s	g	■■<a >
,—,	t-
ii	U
TD

ta ca ica c >

I »o»o I -Nom I <o»ors)0\ ci»n" Ttrn oOTfo

■3

Orsjw-i»o>ooooooors)»o
ONONrs)rs)ooooo\ooNors)
0\ON0N0Ttooror0N
— »o»n»o»OTfo o —
NO m m o
rs) — Tf

r) »o»o

o" o" —'

OOO

o o - r rsj r

■5 »o

n I

I ' " ' "' "

o" oo" Tf" o" NO"

OmO\mOOTt rs)»o o

ONr)ooo»oON 1—-H o

NOONOoorj oown o

NOOr)TfO r— On

o rJ *N rs) ON

o Tt

»O »o

o ON

Tt Tt

r c

Noo r| I —»o rn-— o — o O

o 00 t 00 r-- r-

00 r m o r m

r- o\ On r r- c On

om »n r Tt »o

°°,	Tf
<n'	o
8	s

o" o" o" o'

o rJ »o

Tt -H —.

m 00 »o

»o r-- -

»o r- o t~- o i— Tt o r »o rJ r) rs) r »o

oo m Tf r-

•<'£

ca -ca

T3 .-* 3 1/5

t: J5 73 ca . ca :ca

»o »o o r rj On NO NO r- »o »o »o

»O

rr,

o m

73 w

0<0 00

o' — o"

T3
C
1
>>	gg:«
cn	gg:«

o o o

f< vo f*

Ov vO r<

VO 00

00 Tf

t-~ —

=? c IU

ca > <u D.

p X

Ip fc4

a - p

U. in

iii||lll|illlål<s .lillHål

PSS = Mlä!5feo,oo°g<Svg-uuuuo£g Q i t<ä J J J S 2 S 2 Q S S S S Z Z Z Z Z Z Z Z Z Q o o

ca Q> J= o, o, 0.

ip c ■ .2

tn 3 'O

Q a, CL a. 214

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

Tt_ON

»/-rs)'

73 C

CL. <

3 '

<-Qt

cd TD u- M cd :TO

O o o o o o

NO Tt

»o o 00 oriio

o o o o\ lo ON rs)

»n r Tf r Tf — vi

rs) »o m o — r-) m

\£j m m — o r- On

Tf o »o '— »o

r4 Tf NO

»o

r o ri Tf"

oo >o — r-

On On

rs) sD rsi ON »o —

ca ca SE

o IU — 73

ca 3

•tf	IZ)	OJ T-1

s	g	>
_.
	n)

o I Tt o r- r-| -s)" o" o" ri o"

ONNDo»OTtr--oo ooTto-mfn»o»o

OOOONO-INO — 00

rJ ■ « 00 m NO Tt Tf rs) - m m

<n- IIII

O O o O O o »o o - r o o Tf T oo m r o »n ON 00 rj t »o r)

NO »o ON

rio 00o"

r OO O >o

— »o -H ON

ON O rj o

m H On 00

oo r T oo rs) r)

NO r

o'o"

HNor I NONor~-»o i rnNot~-

no"oO- oToOTtrn «ho"— -

omooONONO'—QOTfmoomON
QO — -H-Or-)moo»or-r
oor-oooON 0Nr0Nrs)rs)r4O
v-ivii—lin TtNONO»nrs)ONO
- oo »o ooh- »o — o
— rs) r Tf

ON ON

o" o"

roo

Tt"

o" o'

o I Tf

o" o"

u P

ji i IU

•2 J5 73

ca i- ca :ca

;« fe

n I

o" o"

*.oo IIII

— O

r- o

»o o m rJ 00 m o »n

o 00

r-- »n

O »- SD O

Tf m

o o o o

Tt r- o o

— SD O rs)

»n rs) »no

Tf r) — r

ONTt I 00 [ rs)0_

o" o" o" o" o"

73 C P

-c IJ 73

ca T3 u

H ca :ca

2 c >

t;S

	C/l
(T\|
:s	TO C	>
„


	'£

ca .jg

NO o »n Tt

Tf o 00

r-- o T ON

r) Tf m

« I

o nD o

r- Tt o

oo oo NO o 00

m r

o »o o o o o »n r-- — rs) o o rs) On oo m r o o »/I 00 r) - r- — r

NOOON ooTtomNOO

O-»' oommoooomm

ooorn NO"-ONTfoomr--

rs)o NOrNOfnoors)oo

r 1— m m Tf

o" o"

»n r r-~ C3N m fs

m 00

« Tf

vO_—_

o'o"

vo'

(N O

cn o o o

o oo o

rr, (N vo Tf

rs)

o" o"

c<l

00_<N

Tf OV

O O

Tf 00

r »n

r- oo

8 2

cn oo

o oo

<N CN (N —

»n >/-i

»o

(N cn m Ov

CN —'

O vO

73 Ä

■£ J«TD

rt 3 .b

H TO :TO S C >

Qo"o'

NOTf

oo'o"

r- nd »O " oo " o

o rs) rs) r r-

r- »o

m NO — oo m « r oo NO r- o

On rj

Tf On

»n rs)

On o 00 r rj m

		D.
		O
		n.
	WD	o	c/1		TO
			cd	tn
	>			3	C
p	n o	tyn	rt	C	<u T3
ca		3	a	(U
3			y}	>	">
o	o	O	O	O	O
CU	qq£££

a o

t o

0) a.

c -P

<u =

a o

:0 cfi

CJ U J»!

( Cl. «ii c

= sö =

SÖ2 « c

°S p i: p

3 .U.

iiioi|pp|il||til|<l|il<i.i: „ __

215

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

a. <

73 -

3 t"

•<'S

■ I IU U J«T3

Cd fc-*-i rt Jrt

O Vi

O O NO o

o »o 00 o

om «r

»n ON rs)

»ri o

—"o" m

»o

oo o rs) o

NO O

r-- r

"*, R, "*,

ocTo oo

ca ca c E

:0 IU — 73

ca 3

C>ic2

■ I O)

. n ica 2 c >

cn''*-'---

CN « —

• I

r-- »ooov I

.-" —' o' Tf

r*0<3v00vo »OQTfln tOOOV

VOOOOOOO tOOOOOO t-~0>/-lf*1

CNt-Tflo CNOV-OOOv o-r —
ov-vooo m ."r-icNO-tt

ho-"CN cn r«/-icN >no

"TI *s|, I 0C3 I OO C

gOOVQOOOOOvOOc<1 OOvOiOOOOOOriOiri OOvCNOOVOOttvO

OTf -ow-icNmwi-t o
"o CN >n vo

r--_

3 .O

■i I CU

•S Ji5 73

. ca :ca

2 B >

a> (u

j I 4>

u J5 73

TH ca :ca 2 B >

r- I "

o" o" o"

r- Tt 00 o

On »/I m m

»o Tf 00 VI

r o »n rs)

00 »n —

I *» I

R I

Q O o NO r

o . o 00 m ON

— \o o r NO

On »/I m VI Tf

rs) o r-

Tt" o"

rONON

o" o" Tt"

O »n O NO

O rJ oo

m oo »o »—

NO — O rn

>0 r rJ

m o o m o »o o Tf r « r- r- rj o

o o

73 3 P

73 ;=

c c/5

j I IU

■a "H

B •"

u i2 -a

cd TD u

■t-' rt :TO C >

". 1

00 o NO m

NO rs)

m m

»/-i I - rs)

no" —" —"

VI o NO r

r- o r4 NO

rJ On 00 O

— O »/I

Tf -

00*

Tt 1 ''

oo" o"

00 r

§;88

rj r

r- On

-5

•O IU B 00

5 p

SS-Hoo i-Si§EB

|3-Q«0 u-I P

o oa

a p a Ip

t/5

.2$S-g O.W ly jS

C/5 C/)

0} o. C B av

o2 S

t/5

E? <.2

||:§2

boJ

.§-»< a mS.2 3

B ,2 O. O

r" -t-j e —

3'-'73.T3g7373 2-'ä- P O

5 " se O !e£ se seo se-S o-a o-o

o 'C -.. ..-

cS&

■ca oca 3 u < .5 o o o

-idiaiaöäcn-a-a--i:>~--S??--S-?*->.?>,S>v0.c?!-öS==!au Q c/2 on c/2 c/3 &n c/2 on Q oo O C/2 c/) Q c/2 oo on Q oo c/2 co oo c/3 Q oo Q co oo H Q H H D > >

216

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 9

B U •O

CL.

-S3

■>- J£ ■a *. ca ica

r-Tf_ i-Cvo"

o Tf c~-

o — vo o m o CN o QO — O 00

73 z.

c t/5

I '1. *si, " I

—' o'o'o'

I "T.

ca ca

.SA '

•C 1573 ca T3 Ul .1 ca : »« c >

rv-oooooi/i
r-tovtootpr
voHfnvovoovo>n
vO m CN

t 1/ Ov r- 3: »v,

73 B ,P

1: J5 73

« is ■ ca :ca

o r»

3 IU

73 3

73 « c t/5

o 1 IU

t; J2 T3

M is 1 ca tca

2 3 >

<yv r-

CN — rr\ Tf

O —

« CN

o' o' o'

1/1 o 1/1

T» o Tt

Oc CS a\

fS o CS

3CN CS VO

73 >

ca E

73 3 ,P

o CQ

ji 1 IU

l: C" 73

"i .is N ca -ca

1 ■"

-Ss

t; 15 73

" .is

Sea tro 3 >

c t/5

■<2

t: <5 73

. ca :ca

o o ov r m vo

O O O O VO Ov

00 o

rt o rt

ro o o

CN •/-! t-.

r — Ov

« t-

B B

p a

CQ :<

E c

O) (fl <

O ca

po IU

t" .2 o " S ."> S 'IS « *-

.r-.l-i-.-.-.iivT'' c nr

oS-pS3iH.p"ö

g 00 2

Q>>QQN°<< C«<

E o

c«

E ca tca o >

' IU L- B

ca ■-; ica

00 B —

.E ■" '3 1- >

73 ,1 ca

1- « u ca

C c- OJ "S 3

•a 2 «

3 .2P

ta'3; —'(- 3 o«o2

217

Riksförsäkringsverket

utvärdering av medelsförvaltningen

vid löntagarfonderna och

fjärde AP-fonden 1987

219

Regeringen Skr. 1987/88: 174

Socialdepartementet Bilaga 10

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsemas och fjärde fonstyrelsens förvaltning av medel. I enlighet härmed överlämnas bifogade inom verket utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna och Qärde AP-fonden år 1987".

Enligt den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsemas medelsförvaltning. I sitt första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984 diskuterade riksförsäkringsverket innebörden av själva utvärderingsuppdraget.

Mot bakgrund av den bifogade promemorian har verket inte funnit anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas resultat eller placering av de förvaltade medlen under år 1987. Verket vill emellertid framhäva följande:

1 Likformiga redovisningsprinciper

Mot bakgrund av fondernas förvaltningsberättelser för verksamhetsåret 1987 kan verket konstatera att sammantaget har de avlämnade redovisningarna förbättrats. Vissa olikheter kvarstår dock vad gäller tillämpade redovisningsprinciper. RFV har i samtliga avgivna utlåtanden starkt betonat vikten av att fonderna i sin redovisning tillämpar likformiga värderingsprinciper. Här kan även hänvisas till regeringsbeslut 1986-01-30 (Finans-dep. II: 2, 1267/85, B 62/85, Dossier VI) där det bl. a. uttrycks att det är "i första hand en angelägenhet för fondernas revisorer att verka för att så sker".

2 Rekvisitionspolitik

Mot bakgrund av börsutvecklingen under löntagarfondernas verksamhetsperiod fmns anledning att diskutera fondernas rekvisitionspolitik. Det rekvisitionsmönster som framträder är att i stort har löntagarfondstyrelserna utom Qärde löntagarfondstyrelsen rekvirerat nytt grundkapital i den takt medel blivit tillgängliga för lyftning.

Riksförsäkringsverket anser att rekvisitionstidpunkten är ett av de vikti
gare besluten en fondstyrelse fattar. Avstyr styrelsen från en rekvisition
förräntas de orekvirerade medlen i stället till gällande avkastning i l-3:e 220

AP-fonderna. Sålunda bör, enligt verkets åsikt, fondstyrelserna före varje Skr. 1987/88: 174
rekvisitionstillfälle noga överväga den framtida börsutvecklingen. Bilaga 10

Frågan belyses även i prop. 1987/88:11 angående vissa ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m. m. Där skriver föredragande statsrådet (sid. 19) i samband med att den av verket, i 1986 års utlåtande, aktualiserade frågan om den till löntagarfondstyrelserna, ojämna medelstillströmningen under året berörs: "Rätten för en fondstyrelse att rekvirera medel är inte periodiserad på något sätt. En fondstyrelse kan alltid, om den under något eller några års tid gör bedömningen att konjunkturerna är mindre goda för placering av fondmedel i värdepapper, begränsa sina rekvisitioner hos riksförsäkringsverket. De medel som på detta sätt inte kan utnyttjas ett visst år kan i stället rekvireras vid en tidpunkt när fondstyrelsen anser att konjunkturerna för sådana placeringar är bättre. Det finns således i APR redan nu inbyggt ett system som medför att en fondstyrelse själv kan bestämma över i vilken omfattning och takt medelstilldelningen till fondstyrelsen skall ske. Med hänsyn till det avkastningskrav som är uppställt i APR utgår jag från att en fondstyrelse som rekvirerar nya medel dessförinnan alltid har gjort bedömningen att det är möjligt att också beträffande de nya medlen leva upp till detta avkastningskrav."

3 Angående tolkningen av 15 § APR

I promemorian förs en diskussion angående tolkningen av 15 a § APR beträffande köp av bostadsrätt. Riksförsäkringsverket har utifrån sin utgångspunkt inget att invända mot en tolkning av ifrågavarande bestämmelse som möjliggör ett sådant arrangemang som femte löntagarfondstyrelsen beslutat om.

I handläggningen av detta ärende har förutom undertecknad Scherman deltagit överdirektören Jönsson samt ledamöterna Albåge, Ringaby och Ström. Därjämte har närvarit personalföreträdarna byrådirektören Grenö och förste byråsekreteraren Tjärnberg, avdelningscheferna Almström, K Eriksen och Nordlund, styrelsens sekreterare byråchefen Molvidson samt föredragande byråchefen Palmer.

K G Scherman

Edward Palmer

221

Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna Skr. 1987/88:174

och Qärde AP-fonden år 1987 Bilaga 10

Innehållsförteckning

Sid

1. Utvärderingsuppdraget .................................. 1

2. Uppföljning av tidigare års utlåtanden ............... 2

3. Fondernas medelstilldelning och medelsramar ....... 5

4. Allmänt om riskkapitalmarknaden 1987 ................ .. 10

5. Fondernas verksamhet under 1987 .................... .. 13

6. Löntagarfondernas resultat 1984-1987 i förhållande till genomsnittligt börsindex 15

7. Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade medel i förhållande till börsens genomsnittliga utveckling samt avkastningskrav enligt APR 18

8. Fondernas placeringar...................................... .. 22

9. Andelar av aktiekapital och röstetal samt fackförbundens rösträttsutnyttjande 33

10. Sammanfattande kommentarer ........................ 35

11. Övrigt ......................................................... 36

Tabellbilaga........................................................ 38

222

Utvärdering av medelsförvaltningen vid Skr. 1987/88:174

löntagarfonderna och Qärde AP-fonden år 1987 ''a lo

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983: 1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas och fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Föreliggande PM har upprättats med anledning av detta åläggande.

1 Utvärderingsuppdraget

Enligt den proposition (prop 1983/84: 50) som låg till gmnd för lagen om reglemente för allmänna pensionsfonden bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. I sitt första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984 diskuterade riksförsäkringsverket innebörden av själva utvärderingsuppdraget.

Löntagarfondernas (LTF I—V) och fjärde AP-fondens verksamhet utvärderas av, förutom RFV, riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondernas revisorer. RFV har sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas verksamhet.

2 Uppföljning av tidigare års utlåtanden

Riksförsäkringsverket har i de tre tidigare avlämnade utlåtandena diskuterat några frågeställningar av betydelse för fondstyrelsernas framtida verksamhet, bl.a. fondernas upplåning och likviditet samt den till löntagarfondstyrelserna ojämna medelstillströmningen under året. Verket har också i de tidigare utlåtandena framhävt betydelsen av att fonderna

- tillämpar likformiga redovisningsprinciper

- tillämpar real redovisning

- rutinmässigt presenterar ett tillfredsställande informationsunderlag om verksamhetsåret

Mot bakgrund av fondernas förvaltningsberättelser för verksamhetsåret 1987 kan det konstateras att sammantaget har såväl de avlämnade redovisningarna som informationsunderlagen förbättrats.

Vissa olikheter mellan fonderna kvarstår dock vad gäller tillämpade
redovisningsprinciper. T.ex. när det gäller värderingen av börsnoterade
aktier till marknadsvärde per den 31/12 1987 har samtliga fonder utom LTF
I tillämpat principen lägsta betalkurs eller om sådan saknas lägsta köpkurs
sista börsdagen 1987. LTF I har använt principen högsta betalkurs
1987-12-30 eller om sådan saknas högsta köpkurs. Denna skillnad i re
dovisningsprinciper påverkar inte det bokföringsmässiga resultatet men 223

innebär att det reala resultatet för LTF I är något överskattat jämfört med Skr. 1987/88: 174 de övriga fonderna. Ett annat exempel är val av ingångsvärden vid beräk- Bilaga 10 ning av realisationsvinster/förluster vid försäljning av aktier, vilket påverkar endast det bokföringsmässiga resultatet. Tre fonder tillämpar genomsnittsprincipen och de tre övriga tillämpar principen högst in — först ut.

De ovan nämnda skillnaderna i redovisningsprinciper påverkar jämförbarheten av de redovisade resultaten. Därför bör även i år betonas att fondstyrelserna bör använda sig av likformiga redovisningsprinciper. Här kan hänvisas till regeringsbeslut 1986-01-30 (Finansdep 11:2, 1267/85, B 62/85, Dossier VI) där det bl.a. uttrycks att det är "i första hand en angelägenhet för fondernas revisorer att verka för att så sker".

Riksdagen beslutade i december 1987 om vissa ändringar i reglementet för allmänna pensionsfonden, m.m. (prop 1987/88:11). Lagändringarna trädde i kraft den 1 februari 1988. I detta sammanhang kan nämnas att fondstyrelserna

- föreskrivs att upprätta resultat- och balansräkningar efter reala princi
per

—får vara kommanditdelägare i svenska kommanditbolag

—får, med syftet att möjliggöra en effektiv likviditetsförvaltning, placera medel i värdepapper med lång löptid och en väl fungerande andrahandsmarknad t.ex. stats-, tele- och bostadsobligationer.

Fjärde AP-fondstyrelsen men inte löntagarfondstyrelserna

- får möjlighet att placera medel i standardiserade köp- och säljoptioner
Det konstateras i propositionen att möjligheter till en effektiv likviditets
förvaltning, allmänt sett, kan sägas ha ökat inom ekonomin under de
senaste åren. Fondstyrelserna bör därför, inom ramarna för APR, ha
samma möjligheter som andra placerare vad gäller likviditetsförvaltningen.
Föredragande statsrådet skriver därefter (sid 18): "Den ytterligare place
ringsmöjlighet som tillskapas på detta sätt skall dock inte uppfattas som ett
uttryck för en förändrad inriktning av fondstyrelsernas huvudsakliga verk
samhet - att placera sina medel på den svenska aktiemarknaden. I stället
är det fråga om att bereda styrelserna ytterligare handlingsutrymme när det
gäller förvaltningen av deras likvida medel."

I propositionen berörs i samband med behandling av likviditetsförvaltningen även den av verket, i 1986 års utlåtande, aktualiserade frågan om den, till löntagarfondstyrelserna, ojämna medelstillströmningen under året.

Föredragande statsrådet skriver (sid 19) "Rätten för en fondstyrelse att
rekvirera medel är inte periodiserad på något sätt. En fondstyrelse kan
alltid, om den under något eller några års tid gör bedömningen att konjunk
turerna är mindre goda för placering av fondmedel i värdepapper, begränsa
sina rekvisitioner hos riksförsäkringsverket. De medel som på detta sätt
inte kan utnyttjas ett visst år kan i stället rekvireras vid en tidpunkt när
fondstyrelsen anser att konjunkturerna för sådana placeringar är bättre.
Det finns således i APR redan nu inbyggt ett system som medför att en
fondstyrelse själv kan bestämma över i vilken omfattning och takt medels
tilldelningen till fondstyrelsen skall ske. Med hänsyn till det avkastnings
krav som är uppställt i APR utgår jag frän att en fondstyrelse som rekvi- 224
rerar nya medel dessförinnan alltid har gjort bedömningen att det är möjligt
att också beträffande de nya medlen leva upp till detta avkastningskrav."

3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Varje löntagarfondstyrelses (LTF) verksamhet finansieras med en femtedel av den tillfälliga vinstskatten' och av vinstdelningsskatten samt av tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,04 enheter per fond av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift. Influtna medel fördelas således lika mellan fondstyrelserna. Summan av de medel som överförs till en löntagarfondstyrelses förvaltning får emellertid, enligt APR, inte överstiga en angiven medelsram. Denna beräknas som summan av ett basvärde om 400 mkr för 1984 plus 20000 basbelopp för efterföljande år fram t.o.m. år 1990. Tillägget per fond till ramen var 436 mkr år 1985, 466 mkr år 1986 och 482 mkr år 1987. Ar 1987 var ramen sålunda 1 784 mkr per fond.

Utvecklingen av förhållandet mellan av löntagarfondstyrelserna rekvirerade medel, medelsram och influtna medel beskrivs i diagram 1.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Diagram 1 Förhåilande mellan medelsram, influtna medel och rekvirerade medel. Samtliga löntagarfondstyrelser.

□ DfLIBe.

[as

* Prognos på influtna medel år 1988 gjord utifrån SCB:s statistik över vinstutvecklingen för de större företagen under de första 8 månaderna 1987.

Som framgår av diagrammet räckte inte influtna medel under åren 1984-1986 för fonderna att rekvirera fullt rambelopp. Under år 1987 har emellertid influtit medel i en sådan omfattning att, sett över samtliga verksamhetsår, summa influtna medel vid utgången av år 1987 överskred rambeloppet. Differensen var vid årets utgång 803.4 mkr och denna kommer enligt en prognos för 1988 att kraftigt öka. Därmed är medelsramen den restriktion som numera begränsar löntagarfondstyrelsernas möjligheter att rekvirera grundkapital. Influtna medel år 1987 täckte medelsramen redan i juli det året. För 1988 är medelsramen täckt redan i februari 1988. Denna förändring av medelstillgången har sålunda ökat löntagarfondstyrelsernas valfrihet angående den tidpunkt under året då de kan lyfta nytt grundkapital.

' Lagen om tillfällig vinstskatt gällde under inkomstår 1983 men under 1987 inflöt i efterbetalningar totalt 55.5 mkr dvs. 11.1 mkr per fond.

225

15 Riksdagen 1987188. 1 saml. Nr 174

Fjärde AP-fondstyrelsens verksamhet finansieras med belopp som överförs från l-3:e AP-fonderna. Riksdagen beslutar om medelstilldelningen till fjärde fondstyrelsen. Det senaste beslutet fattades i december 1984 och innebar en höjning av rambeloppet till 2 350 mkr. Utvecklingen av förhållandet mellan Qärde AP-fondens medelsram och rekvirerat grundkapital framgår av diagram 2.

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Diagram 2 Förhållande mellan medelsram och rekvirerade medel. Fjärde AP-fondstyrelsen.

a ma >

/ / / / / / / / / / / / / / / /

1974 U75 197E 1977 197S 1973 1380 1381 1382 1989 1984 1385 1386 1987

Rekvirerade medel

Fördelningen av disponibla medel (dvs högsta möjliga belopp som kunnat lyftas med hänsyn till influtna medel och medelsramen) per löntagarfond och år för löntagarfondernas verksamhetsperiod visas av följande tablå (mkr):

1984

1985

1986

1987

Ärligt tillägg 308 243 542 691

Ackumulerat belopp 308 551 1093 1784

Summa outnyttjade disponibla medel vid början av 1987, samtliga löntagarfonder sammanräknade, uppgick till 1.1 mkr. Under 1987 rekvirerade samtliga löntagarfondstyrelser nytt grundkapital över året enligt det mönster som visas i tabell 1.

Tabell 1. Löntagarfondernas rekvirerade grundkapital under 1987. Mkr.

LTF	jan.	febr.	mars	april	maj	juni	juli	aug.	sept.	okt.	nov.	dec.	tot.
1	14.0	211.0	24.1	13.0	15.1	14.7	359.1	40.0	0.0	0.0	0.0	0.0	691.0
II	15.0	209.4	24.0	14.0	15.0	14.0	0.0	50.0	349.0	0.0	0.6	0.0	691.0
III	14.0	210.4	24.0	14.0	14.0	15.0	359.7	40.0	0.0	CO	0.0	0.0	691.1
IV	0.0	0.0	0.0	107.0	0.0	0.0	0.0	0.0	0.0	0.0	0.0	0.0	107.0
v	15.0	114.0	119.4	14.0	15.0	14.0	17.0	382.9	0.0	0.0	0.0	0.0	691.3
i-v	58.0	744.8	191.5	162.0	59.1	57.7	735.8	512.9	349.0	0.0	0.6	0.0	2871.4

226

Samtliga löntagarfondstyrelser utom LTF IV rekvirerade under 1987 ca Skr. 1987/88: 174 691 mkr vilket, i förhållande till den över hela verksamhetsperioden givna Bilaga 10 medelsramen innebär att de, i stort sett, rekvirerade maximalt möjliga belopp. Rekvisitionsmönstret visar för de fyra fondstyrelser som lyfte stora summor, med smärre tidsförskjutningar, att beloppen lyftes under 1987 i takt med att de blev tillgängliga. LTF IV däremot rekvirerade under året enbart 107 mkr i april och hade därmed 584 mkr i outnyttjade disponibla medel vid utgången av år 1987, vilket även framgår av följande tablå som visar respektive löntagarfonds disponibla ej rekvirerade medel vid utgången av år 1987 (mkr):

I	II	111	IV	V	1-V
0	0.2	0	584.0	0	584.2

Rekvisitionstidpunkten är ett av de viktigare besluten en fondstyrelse fattar. Avstår styrelsen från en rekvisition förräntas de orekvirerade medlen i stället till gällande avkastning i l-3:e AP-fondema.

Det kan här nämnas att Qärde AP-fondstyrelsen rekvirerade 200 mkr i december 1987. Fjärde AP-fondstyrelsen har därmed rekvirerat maximalt möjliga belopp enligt rådande riksdagsbeslut, dvs. 2 350 mkr.

Löntagarfondernas och fjärde AP-fondens rekvirerade grundkapital vid utgången av 1987 fördelat över löntagarfondernas verksamhetsperiod framgår av tabell Bl i tabellbilagan.

4 Allmänt om riskkapitalmarknaden 1987

Sedan löntagarfonderna tillkom i mitten av år 1984 har börskurserna sammanlagt ökat med ca 52% fram till slutet av år 1987.' För år 1984 som helhet sjönk börskurserna med ca 12% men steg därefter kraftigt under de två efterföljande åren. Ar 1985 steg kurserna i genomsnitr med ca 25 % och 1986 med ca 51%. År 1987 inleddes med en relativt kraftig nedgång av börskurserna på Stockholmsbörsen. I januari sjönk börskurserna med totalt ca 12%. Därefter steg kurserna kraftigt fram t.o.m. mitten av oktober med ca 52% jämfört med utgången av januari. Under senare hälften av oktober och under november sjönk totalindex ned totalt ca 34%. I december månad steg emellertid totalindex me drygt 3%. . Sammantaget minskade totalindex under år 1987 med ca 8%.

' De angivna procentuella förändringarna av börskurserna utgör procentuella för
ändringar av Veckans Affärers totalindex. 227

Utvecklingen under 1987 kan avläsas i diagram 3 nedan som visar totalindex' och branschindex inom verkstadsindustri, fastighets- och byggföretag samt förvaltningsbolag. Dessa tre branscher var de största mätt som andel av det totala börsvärdet den 1/1 1987.-

Diagram 3 Utveckling av totalindex och branschindex för verkstadsindustri, fastigheter och byggföretag samt förvaltningsbolag under 1987.

150

130 . -

- 130

110 . -

110

90 . -

- 90

Totalindex

Verkstäder

Fastighets- och byggföretag

Förvaltningsbolag

' Samtliga indexserier är hämtade från Veckans affärer och omräknats med den 31/12 1986 som bas (index = 100).

Exklusive bolag noterade på OTC och väntelistan samt inofficiellt noterade aktiebolag. Branschindelning enligt Veckans affärer. Den I/l 1987 utgjorde börsnoterade verkstadsföretag, fastighets- och byggföretag samt förvaltningsbolag ca 57% av det totala börsvärdet på AI och All-listan.

228

Skr. 1987/88:174 Bilaga 10

5 Fondernas verksamhet under 1987

Fondernas resultat 1987

Den ovan beskrivna börsutvecklingen återspeglas i löntagarfondernas och fjärde AP-fondens resultat år 1987. I tabell 2 nedan redovisas fondernas bokföringsmässiga och reala resultat för verksamhetsåret 1987'. Av tabellen framgår att det bokföringsmässiga resultatet för samtliga fonder tillsammans varit tillräckligt för att täcka årets "avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft" dvs. årets inflationsuppräkning av totalt rekvirerat gmndkapital t. o. m. år 1987 samt överföring till l-3:e AP-fonderna. Det finns emellertid relativt stora skillnader mellan löntagarfonderna vad avser det bokföringsmässiga resultatet. Trefond Invest (LTF III) ligger lägst och Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) ligger högst. Efter "avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft" och "ökning/minskning av orealiserade vinster" erhålles det reala resultatet'. Av tabell 2

Tabell 2. Fondernas resultaträkningar 1987. Mkr.

		Fond I	II	111	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
1.	Aktieutdelningar, räntenetto samt övriga intäkter	43.6	54.1	47.3	60.8	40.6	246.4	356.6
2.	Förvaltningskostnader och avskrivningar	- 5.9	- 5.1	- 5.0	- 6.0	- 5.3	- 27.3	- 9.1
3.	Reavinstnetto	203.7	114.2	85.0	249.5	146.7	799.1	613.6
4.	Riskreservl	- 5.0	- 13.0	-	- 10.0	-	28.0	-
5.	Bokföringsmässigt nettoresultat före överföring till l-3:e AP-fondema (= s:a 1. tom 4.)	236.4	150.2	127.3	294.3	182.0	990.2	961.1
6.	Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	- 79.4	- 72.0	- 79.4	- 63.2	- 77.3	- 371.3	- 215.9
7.	Ökning/minskning av orealiserade vinster	-459.8	-269.7	-341.9	-241.9	-206.4	-1519.7	-1 628.9
8.	Realt resultat (= s;a5. tom 7.)	-302.8	-191.5	-294.0	- 10.8	-101.7	- 900.8	- 883.7
9.	Överföring till l-3:e AP-fonderna	- 48.8	- 47.1	- 48.8	- 38.6	- 47.9	- 231.2	- 131.9
10.	Årets resultat i relation till resultatkrav (= 8. + 9.)	-351.6	-238.6	-342.8	- 49.4	-149.6	-1 132.0	-1015.6

' Avser reservering av medel som investerats i onoterade företag.

Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) har redovisat denna post genom nedskrivning av marknadsvärden

på onoterade värdepapper.

229

' Tabell B2 i tabellbilagan redovisar fondernas resultaträkningar i större detalj. Utgör definitionsmässigt bokföringsmässigt resultat med avdrag för "avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft" och tillägg av ökning/minskning av orealiserade vinster".

framgår att sistnämnda resultat är negativt för samtliga fonder vilket sam- Skr. 1987/88: 174 manhänger med att posten "ökning/minskning av orealiserade vinster" Bilaga 10 haft stor påverkan på det redovisade reala resultatet. Då börsutvecklingen som helhet varit negativ under år 1987 är det naturiigt att även löntagarfondernas och Qärde AP-fondens reala resultat har påverkats negativt. Här kan nämnas att fjärde AP-fondens tillgångar är något större än summa tillgångar för löntagarfonderna tillsammans.

Effekten av börsnedgången på posterna ökning/minskning av orealiserade vinster belyser på ett illustrativt sätt vikten av att fondernas resultat bedöms i ett längre tidsperspektiv. För löntagarfondernas totala verksamhetsperiod (1984-1987) uppgår löntagarfondernas ackumulerade överskott i förhållande till resultatkrav till ca 710 mkr.' Beträffande Qärde AP-fonden uppgår motsvarande överskott till ca 6 938 mkr under tidsperioden 1974-1987.

6 Löntagarfondernas resultat 1984-1987 i förhållande till genomsnittligt aktieindex

Då löntagarfondstyrelserna huvudsakligen har placerat rekvirerade medel i börsnoterade aktier ger en jämförelse av fondernas resultat med börsens genomsnittliga utveckling en god bild av hur fonderna har förvaltats. Ett sätt att jämföra löntagarfondernas resultat med börsens genomsnittliga utveckling är att skapa hypotetiska indexportföljer för vaije enskild fond, dvs. portföljer som över tiden utvecklas enligt börsindex. Sådana hypotetiska portföljer har beräknats här under antagande om att rekvirerade medel omedelbart har placerats i aktier som sedan följt börsens genomsnittliga utveckling. Börsutvecklingen mäts med hjälp av Veckans Affärers totalindex.' Värdet av de olika börsindexuppräknade portföljerna redovisas som rad 4 i tabell 3.

I tabell 3 framgår att löntagarfondernas samlade fondförmögenhet ligger något högre än den beräknade förmögenheten för en hypotetisk indexportfölj. Det finns emellertid skillnader mellan de olika delfonderna där Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) ligger avsevärt över och Sydfonden (LTF I) avsevärt under respektive indexportfölj.

Veckans affärers totalindex mäter bara kursändringar. Det lämpar sig därför väl vid jämförelse av löntagarfondernas utveckling efter överföring till l-3:e AP-fonderna.

' I tabell 83 (i tabellbilagan) kan detta utläsas genom att summera "Ackumulerat

överskott i relation till resultatkrav" och "Arets +/- i relation till resultatkrav".

' Löntagarfondstyrelserna skall enligt lag, varje är, överföra 3% av inflationsupp-

räknat grundkapital till l-3:e AP-fonderna. De överförda beloppen ligger i procent

av löntagarfondernas samlade tillgångar nära den genomsnittliga direktavkastningen

på börsen under åren 1984-1987. 230

Tabell 3. Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypote-     Skr. 1987/88:174
tiska indexportföljer beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod, 1984—1987.     Rjlaga 10
Mkr.                                                                                                     °

I II III IV V I-V

1. Grundkapital 1784.0 1783.8 1784.0 1200.0 1784.0 8335.8

2. Fondernas

TJI k 11 S K il

förmögenhet' 1852.2 2 166.1 1933.2 1769.3 2033.0 9753.8

3. Värdeökning
1984-1987

(2.-1.) 68.2 382.3 149.2 569.3 249.0 1418.0

4. Indexport-

följ 2048.4 2017.8 2043.6 1559.1 2030.7 9699.6

5. Värdeökning
för index
portfölj
1984-1987

(4.-1.) 264.4 234.0 259.6 359.1 246.7 1363.8

6. Skillnad
mellan lön
tagarfon
demas och
indexport
följernas
värdeökning

(3.-5.) -196.2 -H48.3 -110.4 -1-210.2 -1-2.3 H-54.2

' Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder.

' Indexportföljerna har beräknats på följande sätt: De medel som rekvirerats åren 1984-1987 har antagits omedelbart placeras i aktier. Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Veckans Affärers aktieindex). Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller förvaltningskostnader. En grov beräkning visar att kurtage och omsättningsskatt under hela verksamhetsperioden skulle ha uppgått till ca 88 mkr. Löntagarfondernas faktiska förvaltningskostnader uppgick för motsvarande tidsperiod till ca 64 mkr.

7 Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade medel i förhållande till genomsnittlig börsutveckling samt avkastningskrav enligt APR

1 föregående avsnitt redovisades löntagarfondernas värdeökning i förhållande till värdeökningen på indexportföljer. Det är även av intresse att belysa förräntningen av fondernas förvaltade kapital under åren 1984-1987 uttryckta i termer av en åriig procentuell avkastning.

I tabell 4 nedan redovisas dels löntagarfondernas faktiska effektiva årsavkastning, dels den avkastning som skulle ha uppnåtts om vatje fondstyrelse hade placerat de rekvirerade medlen till rådande genomsnittligt aktieindex.' Dessa procentsatser ges beteckningen (F) respektive (I). De beräknade värdena inkluderar såväl orealiserade som realiserade vinster. Då löntagarfondstyrelserna dels har rekvirerat medel löpande under åren

' Innebär hypotetiska placeringar till Veckans Affärers totalindex pä samma sätt
som beskrivits i föregående avsnitt "Löntagarfondernas resultat 1984-1987 iförhål
lande till genomsnittligt aktieindex". 231

1984-1987, dels överfört medel till l-3:e AP-fonderna har tidpunkterna Skr. 1987/88: 174 för dessa kapitalflöden också beaktats i beräkningarna. I tabell 4 redovisas Bilaga 10 även den genomsnittliga årsförräntning på förvahade medel som under tidsperioden 1984-1987 uppfyller det i APR angivna avkastningskravet inklusive inflationsuppräkning av rekvirerat gmndkapital (nedan kallat avkastningskrav). Denna årsförräntning ges beteckningen (K).

Av tabell 4 framgår att avkastningskravet har under tidsperioden 1984-1987 motsvarat en genomsnittlig årsavkastning på ca 7.9% på förvaltade medel. Avkastningskravet beräknas med hänsyn till den gällande inflationstakten, sålunda återspeglar den ovan angivna procentsatsen variationer i inflationstakten samt tidpunkt för och storlek av fondstyrelsernas rekvisitioner under åren 1984-1987. Olika rekvisitionstidpunkter m.m. innebär att avkastningskravet kan resultera i något olika förräntningskrav.

I tabell 4 kan också utläsas att löntagarfondernas sammanlagda faktiska avkastning (F) under den totala verksamhetsperioden överstigit såväl avkastningskravet som "indexavkastningen". Den faktiska årsavkastningen på förvaltade medel har uppgått till ca 12.7% för samtliga löntagarfonder tillsammans under hela verksamhetsperioden, dvs. 1984—1987. Detta kan jämföras med såväl "indexavkastningen" som i genomsnitt uppgått till ca 10.9% som avkastningskravet på 7.9%. Den faktiska årsavkastningen varierar emellertid betydligt mellan de olika löntagarfonderna. Den är högst för LTF IV (22.5 %) och lägst för LTF I (5.5 %).

Tabell 4. Löntagarfondernas genomsnittliga årsavkastning på förvaltade medel, 1984-1987.

Procent.

Period		LTF
		I	II	III	IV	V	I-V
1984-
1987	(F)	-1- 5.5	+ 15.6	+ 8.2	+ 22.5	+ 11.5	+ 12.7
	(I)	-1-10.4	+ 9.5	+ 10.2	+ 14.7	+ 9.9	+ 10.9
	(K)	-1- 7.9	+ 7.8	+ 7.9	+ 7.9	+ 7.8	+ 7.9
1984	(F)	- 2.9	- 2.2	- 0.7	-10.0	-34.2	-11.7
	(I)	-31.6	-35.4	-34.8	-30.2	-34.1	-33.5
1985	(F)	+ 21.4	+36.0	+21.3	+49.3	+ 53.8	+ 36.1
	(1)	-1-34.4	+ 34.4	+ 34.7	+ 35.3	+ 35.2	+34.8
1986	(F)	+ 32.9	+46.4	+42.6	+40.1	+ 19.2	+ 36.2
	(I)	+45.0	+45.4	+45.5	+45.7	+46.0	+45.6
1987	(F)	-11.8	- 5.6	-11.1	+ 3.6	- 1.4	- 5.5
	(I)	-11.2	-12.3	-11.0	- 7.6	-12.2	-10.9

(F) = Faktisk avkastning.

(I) = Avkastning då löntagarfondernas förvaltade medel följer utvecklingen av Veckans Affärers totalindex ("Indexavkastning").

(K) = Avkastningskrav enligt APR inklusive inflationsuppräkning av grundkapital.

Anm: Till skillnad från beräkningarna som redovisas i tabell 3 tas här hänsyn till transaktionstidpunkt för överföringar till l-3:e AP-fonderna. Ingen hänsyn har tagits till kurtage, omsättningsskatt eller förvaltningskostnader.

232

Val av tidpunkt för rekvisition av nya medel, inkl att avstå, har betydel- Skr. 1987/88: 174 se för en fonds avkastning. Ett sätt att analysera detta är att räkna upp de Bilaga 10 faktiskt gjorda rekvisitionerna med totalindex för börsnoterade aktier. En sådan bild visas av årsavkastningen på indexportföljen, dvs. (I), i tabell 4. Skillnaderna i värdet på (I) mellan olika löntagarfonder är därmed beroende av olika rekvisitionsmönster. Av tabell 4 framgår sålunda vilken effekt skillnader i rekvisionsmönster har haft på den procentuella avkastningen för indexportföljerna under verksamhetsperioden. Under det svaga börsåret 1984 var skillnaderna i rekvisitionsmönstren relativt stora, men de rekvirerade beloppen små. Under åren 1985 och 1986 var differenserna i "indexavkastning" mellan fonderna försumbara vilket beror på att samtliga löntagarfonder hade ett likartat rekvisitionsmönster. Sett i stort lyftes influtna disponibla medel nämligen i takt med att det blev tillgängligt. Detta mönster gäller som tidigare redovisats, med undantag av LTF IV, även för år 1987. Av tabell 4 framgår sålunda att Mellansvenska löntagarfondstyrelsens rekvisitionspolitik har bidragit betydligt till fondens förhållandevis höga årsavkastning under 1987 och därmed för verksamhetsperioden sett som en helhet.

Storleksordningen på den påverkan som rekvisitionstidpunkt har haft under 1987 har tagits upp av LTF I, som skriver i sin förvaltningsberättelse att fonden "under augusti och september - alltså under månaderna före det stora kursfallet - förvärvade aktier för ca 500 mkr, som blivit disponibla dels genom försäljningar dels genom utbetalning av rambelopp från rfv". På denna summa anger fonden att nedgången i värde överensstämmer med börsindex, dvs. ca 30%. Av ovannämnda belopp utgjorde ca 383 mkr medel vilka första löntagarfondstyrelsen beslutat att rekvirera. Under månaderna före det stora kursfallet rekvirerade även andra, tredje och femte löntagarfondstyrelserna ungefär motsvarande belopp som LTF I.

Av tabell 4 framgår även att under åren 1985 och 1986 var löntagarfondernas sammanlagda avkastning positiv och under åren 1984 och 1987 var den negativ. Detta faller sig naturligt med tanke på att börsutvecklingen i sin helhet var positiv under åren 1985-1986 och negativ under åren 1984 och 1987. Här kan även noteras att LTF IV uppnått en positiv avkastning (+3.6) under 1987 samtidigt som börskurserna totalt sett sjönk med ca 8%. Mönstret för löntagarfondernas sammanlagda avkastning, sett i stort, är emellertid jämnare än för indexportföljen. Detta sammanhänger bl. a. med att fonderna häller en viss andel av sina tillgängar likvida.

8 Fondernas placeringar

Sett över hela verksamhetsperioden har löntagarfondstyrelserna vid utgången av år 1987 rekvirerat drygt 8.3 miljarder kronor och Qärde AP--fondstyrelsen drygt 2.3 miljarder kronor, dvs. sammantaget i det närmaste 10.7 miljarder kronor för placering på riskkapitalmarknaden. Ett mått på fondernas ökande betydelse på aktiemarknaden visas i tabell 5.

233

Tabells. Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent av det totala börsvärdet Skr. 1987/88:174
(A:l + A:ll-listorna) den 31/12. Bilaga 10

År LTF 4:e AP-fonden LTF I-V +
__________ I-V__________________ 4:e AP-fonden_____

1985 1.0 2.0 3.0

1986 1.7 2.8 4.5

1987 2.5 2.8 5.3

Löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade tillgångar, uppgick till drygt 10 miljarder kronor och Qärde AP-fondens till nästan 11.7 miljarder kronor vid utgången av år 1987.' Av fondernas sammanlagda tillgångar på drygt 21.7 miljarder kronor var i det närmaste 20 miljarder placerade på aktiemarknaden.

Inriktning på fondernas aktieplaceringar

Fondernas aktieinnehav kan beskrivas som bestående av tre delar. Större delen utgörs av den strategiska portföljen, d. v. s. de största enskilda placeringarna. Denna portfölj består huvudsakligen av börsnoterade aktier med stort inslag av de på börsen mest omsatta aktierna.

Därutöver kan fonderna avsiktligt använda en mindre del av aktieinnehavet för "kortsiktiga" affärer. 1 sina verksamhetsberättelser för 1986 har t.ex. LTF IV och Qärde AP-fonden hävdat att en viss marginell del, 10-20%, av det totala aktieinnehavet bör användas för kortsiktiga affärer av främst två skäl. Det första av dessa är att en viss handel på aktiemarknaden är nödvändig för att fonden skall vara en intressant aktör för övriga på marknaden. Det andra skälet är att fonden genom "korta" affärer bibehåller känslan för att göra bra affärer.

En tredje, relativt sett, liten del av fondernas aktieinnehav utgörs av onoterade aktier. Dessa aktier kan, allmänt sett, sägas vara mer riskfyllda än placeringar i börsnoterade företag. Detta sammanhänger med att det oftast inte finns allmän tillgång till information för analys av dessa företag. Fonderna måste således lägga ned ett aktivt och resurskrävande arbete för att på egen hand ta fram ett tillfredsställande beslutsunderlag. En annan orsak till den högre risk som är förknippad med onoterade aktier är att det, med få undantag, saknas organiserad handel med aktier i onoterade företag, vilket medför att det kan vara svårt att dra sig ur ett engagemang. A andra sidan kan vinstpotentialen vara högre vid en lyckad investering i onoterade företag. Det kan dock gå lång tid innan ett rättvisande resultat kan påvisas t. ex. i samband med försäljning eller notering av dessa aktier. Av denna anledning är det inte meningsfullt att, med hänsyn till löntagarfondernas korta verksamhetsperiod (tre och ett halvt år), utvärdera avkastningen på fondernas engagemang i onoterade företag.

' Se tabell B 3 i statistikbilagan för en sammanställning av fondernas balansräkningar.

234

Strategiska portföljen

De strategiska portföljerna består, som tidigare nämnts, av fondernas största enskilda placeringar. Detta aktieinnehav utgör en hög andel av fondernas totala tillgångar och därför är utvecklingen av de strategiska portföljerna avgörande för fondernas avkastning. För att något belysa fondernas strategiska portföljer kan det vara av intresse att studera fondernas 20 största aktieplaceringar. (Se tabell B3 i tabellbilagan för specifika uppgifter om placeringarna.)

De olika fondernas största placeringar på aktiemarknaden vid utgången av år 1987 i förhållande till de totala tillgångarna (marknadsvärde) framgår av tabell 6.

Tabell 6. Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till de totala tillgångarna. Marknadsvärde. Procent.

Fond 1

III

4:e AP-fonden

Tjugo största Tio största Fem största Största

79.9 59.6 40.9 10.6

68.7

45.3

27.7

8.0

68.1

42.2

25.8

6.4

59.3

39.5

26.4

7.4

78.0

52.4

33.3

8.2

71.0

52.0

32.6

8.2

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Av ovanstående kan bl. a. konstateras att LTF I vid utgången av 1987 hade en, relativt sett, stark koncentration av de 5 största placeringarna (40.9%). Därmed torde avkastningen för LTF I, jämfört med övriga fonder, i högre grad bli beroende av värdeutvecklingen för dessa fem aktier.

Som ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan det vara av intresse att jämföra hur många av de 20, 10 respektive 5 största placeringarna som återfinns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna föregående år mellan åren 1987-1986 och 1986-1985. Detta framgår av nedanstående uppställning:

20 största

	Fond I	II	III	IV	V	4;e AP-fonden
1987-86 1986-85	13 10	16 12	16 14	15 8	10 7	19 16
10 största
	Fond I	II	III	IV	V	4:e AP-fonden
1987-86, 1986-85	7 4	7 5	6 6	7 3	5 2	10 8
5 största
	Fond I	II	III	IV	V	4:e AP-fonden
1987-86 1986-85	3 1	4 1	2 4	2 1	3 1	5 4

235

Det kan konstateras att stabiliteten i Qärde AP-fondens största place- Skr. 1987/88: 174 ringar varit mycket hög under 1987. Bland de 20 största placeringarna finns Bilaga 10 endast ett nytt företag vid utgången av år 1987 jämfört med vid ingången av året (på 20:e plats). Det bör dock nämnas även här att Qärde AP-fonden är ca fem gånger större än varje enskild löntagarfond. Storleken på de enskilda engagemangen i en fond av Qärde AP-fondens storlek medför att några större reella förändringar knappast kan ske under ett enstaka år. För samtliga enskilda löntagarfonders 20 största placeringar har stabiliteten, enligt uppgifterna ovan, ökat under 1987. Även bilden över de 10 största placeringarna visar en allmän trend mot ökad stabilitet. Att löntagarfonderna fortfarande uppvisar större fluktuationer - i synnerhet med hänsyn till de fem största placeringarna - är inte särskilt anmärkningsvärt mot bakgrund av alt de rekvirerade beloppen fortfarande är relativt stora i förhållande till de enskilda placeringarnas storlek.

Branschfördelning av löntagarfondernas aktieinnehav

Fördelningen av löntagarfondernas enskilda placeringar är naturligtvis avgörande för aktieportföljernas avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna uppnå en avkastning som motsvaras av den genomsnittliga avkastningen på börsen genom att fördela fondens aktieinnehav på alla enskilda börsföretag i proportion till företagets marknadsvärde i förhållande till börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar löntagarfondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat antal företag. Därigenom ökar sannolikheten för att fondernas avkastning kommer att avvika från den genomsnittliga avkastningen på börsen. Ett grovt mått på löntagarfondernas koncentration av aktieinnehavet kan erhållas genom att studera fördelningen på olika branscher.

Branschfördelningen av löntagarfondernas aktieinnehav (AI + All-lis-torna) framgår av tabell 7.

Tabell 7. Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden) den 31/12 1987 fördelade efter bransch och uttryckt i procent av det totala aktieinnehavet.

	LTF						Branschför-
	1	II	III	IV	V	I-V	delning på Stockholms fondbörs'
Verkstäder	21	24	23	23	22	22	25
Kemi	13	5	2	3	5	6	8
Skog	20	21	9	25	19	18	10
Fastighets- o
Bygg	13	16	15	14	23	17	14
Handel	2	3	7	5	3	4	3
Utveckling	5	1	11	2	0	4	2
Förvaltning	11	8	5	13	7	8	14
Banker	4	7	9	3	7	6	9
Övriga	11	15	19	12	14	15	15
Summa	100	100	100	100	100	100	100

' Veckans Affärers branschindex (AI + All).

236

Av tabellen framgår att branschfördelningen för löntagarfonderna Skr. 1987/88: 174 sammantaget överensstämmer relativt väl med börsens fördelning. De Bilaga 10 största avvikelserna i förhållande till börsen är en lägre representation av förvaltningsbolag och en högre representation av skogsbolag.

I tabell 8 visas förändringen av löntagarfondernas aktieinnehav, vid utgången av respektive år, i olika branscher mellan åren 1986 och 1987. Den högra kolumnen, förändring av branschfördelningen på Stockholms fondbörs, visar storleken på förändringar till följd av värdeförändringar i den totala aktiestocken för olika branscher under perioden.

Tabell 8. Förändring av löntagarfondernas branschandelar (marknadsvärden) mellan 31/12 1987 och 31/12 1986 uttryckt i procentenheter.

	LTF						Förändring
	I	II	III	IV	V	I-V	av branschfördelningen pä Stockholms fondbörs'
Verkstäder	- 9	-3	-1	+ 3	-4	-3	-3
Kemi	- 8	0	-6	0	0	-3	-1
Skog	+ 14	+ 3	+6	+ 12	+2	+ 7	0
Fastighets- o
Bygg	+ 6	-1	+5	0	+7	+4	-1
Handel	- 2	-1	-1	- 7	-2	-2	0
Utveckling	- 5	0	+2	0	-I	-1	0
Förvaltning	+ 9	0	0	- 1	-3	0	0
Banker	0	+ 1	+ 2	0	0	0	0
Övriga	- 5	+ 1	-7	- 7	+ 1	-2	+5

' Enligt Veckans Affärer (AI + All).

Fondernas omsättning

Det har tidigare nämnts att fondernas aktieportfölj består av en större, relativt stabil, strategisk del och en mindre del som kan användas för att öka fondens avkastning genom att försöka utnytQa tillfälliga kursförskjutningar och ofullkomligheter i marknaden. Det kan därför vara av intresse att studera omsättningen i respektive fonds portfölj. Ett sätt att få en uppfattning om omfattningen av fondernas omsättning av värdepapper är att skapa ett mått som kan relateras till börsomsättningen på AI + All-lis-torna på Stockholms fondbörs. Omsättningen på börsen mätt som total beloppsumma av samtliga avslut uppgick till 124.6 miljarder kronor under 1987. Börsens värde vid utgången av 1987 var 412.1 miljarder kronor. Omsättningskvoten på Stockholms fondbörs, dvs. kvoten mellan börsomsättningen och börsvärdet, uppgick sålunda år 1987 till 0.31.

Motsvarande kvot har beräknats för fonderna på följande sätt. Summan av fondernas köp och försäljningar under 1987 har minskats med under året rekvirerat belopp. Den erhållna summan har halverats 1 och därefter har den relaterats till fondernas marknadsvärde per 31/12 1987.

' Detta för att få jämförbarhet med börsens kvot där varje avslut består av ett köp

och motsvarande försäljning. 237

Fondernas omsättningskvoter för 1987 framgår av följande tablå: Skr. 1987/88:174

Bilaga 10

LTF

III

I-V

4:e AP-fonden

0.55

0.21

0.25

0.38

0.30

0.33

0.15

Av tablån framgår att omsättningskvoten för löntagarfonderna sammantaget ligger i paritet med omsättningskvoten på börsen. LTF I har dock en i det närmaste dubbelt så hög omsättningskvot som börsen. Detta förklaras bl. a. av att fondstyrelsen i september beslutade att koncentrera aktieportföljen vilket enligt fondens förvaltningsberättelse ledde till omfattande köp och försäljningar. Fjärde AP-fondens omsättningskvot uppgår bara till ungefär hälften av omsättningskvoten på börsen.

Onoterade företag

Storieken på fondernas engagemang i onoterade företag, inklusive årets kapitaltillskott, vid utgången av 1987, framgår av nedanstående tablå (anskaffningsvärden, mkr):

I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
46.2	68.4	15.2	96.2	24.8	250.8	576.0

Av tablån framgår att LTF IV svarade för i det närmaste hälften av löntagarfondernas sammantagna engagemang.

Ett ytterligare mått visas i följande tablå där de enskilda fondernas totala engagemang ställs i relation till fondernas totala marknadsvärderade tillgångar den 31/12 1987:

I_____ II_____ III____ IV____ V_____ I-V 4:e AP-fonden

2.4% 3.1% 0.8% 5.0% 1.2% 2.5% 4.9%

KapitaltUlskott direkt till företagen

Löntagarfonderna kan tillföra riskkapital direkt till företagen genom att bl.a. delta i nyemissioner och nyintroduklioner. Fördelningen på de olika fondernas kapitaltillskott till företagen under 1987 framgår av följande uppställning (mkr):

I_______ II_______ III______ IV______ V_______ I-v

Noterade företag (samtliga listor)

44.9 9.4	50.2	67.9	7.8	180.2
Onoterade företag 11.3 15.4	6.3	28.5	24.6	86.1
Samtliga företag 56.2 24.8	56.5	96.4	32.4	266.3
(137.4) (53.7)	(33.7)	(89.5)	(23.0)	(337.3)

Värden för 1986 anges inom parentes. 238

För Qärde AP-fonden uppgick kapitaltillskottet för samtliga företag i Skr. 1987/88: 174 mnda tal år 1987 till 395 mkr (290 år 1986), varav ca 226 mkr (200) satsades Bilaga 10 i noterade företag.

Sammantaget tillfördes riskkapital direkt till företagen från LTF I-V samt Qärde AP-fonden i något högre utsträckning under 1987 än under år 1986. Tillskottet från löntagarfonderna sammantaget var något lägre under 1987 och från Qärde AP-fonden högre. I detta sammanhang kan nämnas att den totala emissionsvolymen på börsen enligt preliminära uppgifter från Stockholms fondbörs ökat från ca 1.3 mdkr 1986 till ca 4.7 mdkr 1987.

Likviditet

Fonderna har naturligtvis alltid behov av en viss likviditet. Behovet beror på ett antal faktorer, t. ex. outnyttjat disponibelt kapital och den beredskap för köp som fonden anser sig behöva ha.

Fondernas genomsnittliga likviditet 1 under 1987 framgår av följande tablå (mkr):

I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
153	153	67	270	94	737	1217

Den genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade tillgångarna vid årets slut motsvarade för respektive fond följande procentsats:

I_____ II_____ III____ IV V_____ I-V 4:e AP-fonden

8.0 6.9 3.3 14.5 4.5 7.3 0.4

9 Andelar av aktiekapital och röstetal samt
fackförbundens rösträttsutnyttjande

I föregående års utlåtande konstaterades att begränsningsregeln för fondernas aktieinnehav i ett och samma börsnoterade2 företag, vilken återfinns i 37 § APR, innebär att aktieinnehavets röstandel ensamt utgör begränsning av fondernas placeringsmöjligheter. En löntagarfondstyrelse får sålunda inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att röstetalet uppgår till 8 % eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget. För Qärde AP-fonden är motsvarande begränsning högst

10 % av röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag.

Det framgär av en genomgång av fondernas röstandelar att LTF III i ett fall, ESAB, överstiger den i lagen angivna gränsen. Fonden anger i årsredovisningen för år 1987 att posten har reglerats.

' Månadsmåu ~ mätt vid 7-12 tillfällen under 1987.

Dvs inregistrerade vid Stockholms fondbörs (Al- och A2-listorna). 239

Innehav av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms Skr. 1987/88: 174 fondbörs dvs. förutom onoterade även bolag på OTC-listan, väntelistan Bilaga 10 samt "övriga officiella noteringar" begränsas inte av lagen. Om en fond har flera aktier i ett icke börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i lagen och bolaget därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja överskjutande aktier. Enligt specialmotivering till 37 § i prop 1983/48:50 tar reglerna "sikte på situationen vid förvärvet". Övriga, vid utgången av år 1987, förekommande fall där röstandelarna överstiger den i lagen angivna gränsen avser sådana företag som vid köptillfället inte var inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

Det kan slutligen nämnas att enligt 38 § APR ska en löntagarfondstyrelse "på begäran av en lokal facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller, om bolaget ingår som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag överlåta åt organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av aktiernas röstetal".

Fjärde AP-fondstyrelsen har, enligt APR, ingen skyldighet att överlåta rösträtt till de lokala fackliga organisationerna. Fonden har dock med stöd av en specialbestämmelse i aktiebolagslagen regelmässigt alltsedan starten erbjudit del av fondens rösträtt vid bolagsstämmor till de lokala fackliga representanterna i företag, där fonden haft en större röstandel. De uppgifter som fonderna har lämnat om rösträttsutnytQandet visar att fondstyrelserna sammantaget har överlåtit rösträtt till lokala fackliga organisationer i ungefär samma utsträckning som under föregående år dvs. ca 80%.

10 Sammanfattande kommentarer

Fondernas resultatredovisningar för år 1987 återspeglar den allmänna utvecklingen på marknaden. Ingen delfond klarade avkastningskravet 1987. Sett över fondernas hela verksamhetsperiod har emellertid Qärde AP-fonden med god marginal överträffat avkastningskravet och även löntagarfonderna sammantaget har överträffat avkastningskravet. Löntagarfondernas resultat varierar kraftigt mellan de olika delfonderna såväl för verksamhetsåret 1987 som för den totala verksamhetsperioden. Skillnaderna i redovisat resultat beror bl. a. på portföljernas sammansättning och val av tidpunkt för rekvisition av medel.

Löntagarfonderna rekvirerade sammantaget i det närmaste 2.9 miljarder under 1987. Detta motsvarar ca 29% av löntagarfondernas marknads värderade tillgångar vid årets slut. Löntagarfonderna befinner sig sålunda fortfarande under stark uppbyggnad.

11 Övrigt

Nordfonden (LTF V) har i sin balansräkning för 1987 redovisat innehav av
bostadsrätt. Fonden har kanslier i Härnösand och Stockholm. Enligt upp
gift från fonden är denna bostadsrätt belägen i Stockholm och har upplåtits
med hyresrätt som tjänstebostad till verkställande direktören för Nordfon- 240

den. Marknadsmässig hyra fastställs av Öhrlings revisionsbyrå och VD har Skr. 1987/88: 174 i hyreskontraktet avsagt sig besittningsrätten. Detta förvärv reser fråge- Bilaga 10 ställningen humvida Nordfondens förfarande är förenligt med 15 a § APR som lyder:

"En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamheten."

Av prop 1983/84:172 (sid. 7) framgår att det huvudsakliga syftet med införandet av 15 a § torde ha varit fondernas kontorslokalproblem. Som skäl för departementsförslaget skriver föredragande statsrådet bl a:

"Det kan nämnas att institut som banker och fondkommissionsbolag har rätt att förvärva fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt för att bereda sig lokaler för rörelsen. För att trygga fondstyrelsernas tillgång till lokaler för verksamheten på rimliga ekonomiska villkor bör dessa få en motsvarande rätt att förvärva sådan egendom. Denna bör i huvudsak nyttjas för styrelsernas kanslier. Rätten att för AP-fondens räkning förvärva fastighet m. m. för det ändamål som här angetts bör gälla för samtliga fondstyrelser inom AP-fonden."

Med beaktande av ovanstående kan sålunda innebörden av begreppet "lokaler för verksamheten" i 15 a § APR möjligen uppfattas som oklar.

241

16 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 174

TABELLBILAGA

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell Bl Löntagarfondernas och 4:e AP-fondens rekvirerade grundkapital 1984—1987. Mkr.

Löntagarfond 4:e

							AP-tonde	n AP-fonden
	1	II	III	IV	V	I-V
Rekvirerade medel
före 1984	-	-	-	-	-	-	1 700.0	1 700.0
1984	308.1	291.8	308.0	308.0	307.8	1523.7	150.0	1 673.7
1985	243.0	259.0	243.0	243.0	243.0	1231.0	-	1231.0
1986	541.8	542.0	541.9	542.0	541.9	2709.6	300.0	3 009.6
1987	.691.1	691.0	691.1	107.0	691.3	2871.5	200.0	3071.5
Grundkapital
totalt 1987	1 784.0	1 783.8	1 784.0	1 200.0	1 784.0	8335.8	2 3.50.0	10685.8

Tabell B2 Fondernas resultaträkningar 1987. Tkr.

	LTF I	LTF II	LTF III	LTF IV
Aktieutdelningar	29925	32902	35828	23 384
Ränteintäkter
Bank, fondmäklare	11160	3 973	2767	19298
Penningmarkn. instrument	2274	17 223	7698	6827
Konvertibla skuldebrev	252	—	875	11698
Övriga intäkter	8	-	352	-
Räntekostnader	-	-	- 202	- 406
Förvaltningskostnader	- 5 720	- 4627	- 4762	- 5844
Avskrivningar	166	- 450	- 271	- 176
Rörelseresultat	37733	49021	42 285	54781
Realisationsvinster	216506	133 391	84978	278522
Realisationsföriuster	- 12820	- 19218	4	- 29005
Avsättning til! riskreserv	- 5 000	- 13 000		-10000'
Nettoresultat före överföring
till l-3:e AP-fondema	236419	150194	127 259	294 298
Överföring till l-3:e
AP-fondema	- 48826	- 47 118	- 48822	- 38588
Bokföringsmässigt netto-
resultat efter överföring
till l-3:e AP-fonderna	187593	103076	78437	255710
Nettoresultat före överfö-
ring till l-3:e AP-fondema	236419	150194	127 259	294298
Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/för-
luster	-459762	-269667	-341943	-241889
Avsättning för bevarande
av gmndkapitalels köp-
kraft	- 79402	- 71970	- 79399	- 63 205
Realt resultat	-302745	-191443	-294083	-10796
Överföring till l-3:e
AP-fondema	- 48826	- 47 118	- 48822	- 38588
Överskott/underskott i för-
hållande till resultatkrav	-351571	-238561	-342905	-49384

' Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) har redovisat denna post genom nedskrivning av marknadsvärden på onoterade värdepapper. För underiättande av jämförelser mellan fondema har denna nedskrivning redovisats som avsättning till riskreserv.

242

Tabell B2 Fondernas resultaträkningar 1987. Tkr. (forts)				Skr. 1987/88: 174
	LTF V	4:e AP-fonden	LTF I-V	LTF I-v Bilaga 10 + 4:e AP-fonden
Aktieutdelningar	31861	232141	153900	386041
Ränteintäkter
Bank, fondmäklare	8752	10942	45950	56892
Penningmarkn. instmment	-	107704	34022	141726
Konvertibla skuldebrev	-	5816	12825	18641
Övriga intäkter	-	-	360	360
Räntekostnader	—	—	608	608
Förvaltningskostnader	- 5096	- 9085	- 26049	- 35134
Avskrivningar	- 165	-	1228	- 1228
Rörelseresultat	35352	347518	219172	556690
Realisationsvinster	186609	648059	900006	1548065
Realisationsförluster	- 39870	- 34421	- 100917	- 135 338
Avsättning till riskreserv	-	-	- 28000	- 28000
Nettoresultat före överfö-
ring till l-3:e AP-fondema	182091	961156	990261	1951417
Överföring till l-3:e
AP-fondema	- 47911	- 131864	- 231265	- 363 129
Bokföringsmässigt netto-
resultat efter överföring
till l-3:e AP-fondema	134 180	829292	758996	1588 288
Nettoresultat före överfö-
ring till l-3:e AP-fonderna	182091	961 156	990261	1951417
Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/för-
luster	-206432	-1628870	-1519693	-3 148563
Avsättning för bevarande
av gmndkapitalels köp-
kraft	- 77314	- 215942	- 371290	- 587 232
Realt resultat	-101655	- 883 656	- 900722	-1784378
Överföring till l-3:e
AP-fondema	- 47911	- 131864	- 231265	- 363 129
Överskott/underskott
i förhållande till
resultatkrav	-149566	-1015 520	-1131987	-2 147507

243

Skr. 1987/88:174 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr.

	LTF I		LTF II		LTF III
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	värden	värden	värden	värden	värden	värden
Tillgångar
Likvida medel	94 152	94152	14 790	14 790	10436	10436
Penningmarknads-
instmment
Statsskuldväxlar	-	-	92658	92658	-	-
Företagscertifikat	-	-	-	-	9924	9924
Fordringar, bank,
fondmäklare	168	168	8944	8944	110	110
Fömtbetalda kost-
nader och upplupna
intäkter	93	93	4900	4900	1402	1402
Övriga fordringar	89	89	20020	20020	68	68
Aktier	1993449	1806010	1861986	2009536	1 975 699	1956646
Optioner och options-
rätter	—	—	-	-	-	—
Konvertibla skulde-
brev m. m.	6300	6300	61864	61562	29905	22410
Inventarier	522	522	2227	2227	804	804
Bostadsrätt	-	-	-	-	-	-
Summa tillgångar	2094773	1907334	2067389	2214637	2028348	2001800

244

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr.

LTF I

LTF II

LTF III

Bokförda värden

Marknadsvärden

Bokförda värden

Marknads- Bokförda Marknads
värden värden värden

12428

48822

5703 48826

12428 48822

Skulder, riskreserv och fondkapital

Skulder

Fondlikvid 5703

Skuld till l-3:eAPF 48 826

Upplupna kostnader

och förutbetalda

intäkter 313

Övriga kortfristiga

skulder 257

Premiereserv

Optioner -

Summa skulder 55 099

Riskreserv 15000

Fondkapital
Tillskjutet gmnd
kapital 1784000
Uppindex grund
kapital

Ack. överskott från
tidigare år 53 081

Ack. överskott i rel. till resultatkrav

Årets nettoresultat 187593 Årets +/- i rel. till resultatkrav

Summa fondkapital 2024674

Summa skulder, risk
reserv och fond
kapital 2094773

47118

340

286

830

48574

9500

47118

7179 166

68595

7179 166

68595

1784000

313

257

55099

15000

340

286

830

48574

9500

1 783 825

1915941

1921604

1921470

	122414	97316
267 336	103 076	479183 78437		354506
-351571		-238561		-342905
1837235	2009315	2156563 1	959753	1933205
1907334	2 067 389	2 214637 2 028348		2001800

245

Skr. 1987/88:174 Bilaga 10

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr. (forts.)

	LTF IV		LTF V		4:e AP-fonden
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	värden	värden	värden	värden	värden	värden
Tillgångar
Likvida medel	196980	196980	33 583	33 583	—	—
Penningmarknads-
instrument
Statsskuldväxlar	-	—	—	-	629767	627767
Företagscertifikat	-	-	-	-	486872.	486872
Fordringar, bank.
fondmäklare	7280	7280	4342	4342	103632	103 632
Fömtbetalda kost-
nader och upplupna
intäkter	8002	8002	72	72	1417	1417
Övriga fordringar	14	14	-	-	-	-
Aktier	1338217	1461 151	2080784	2051065	5400922	10274207
Optioner och
optionsrätter	14244	17672	-	-	-	-
Konvertibla skulde-					'
brev m. m.	192423	164123	1021	1000	152768	166631
Inventarier	584	584	588	588	-	-
Bostadsrätt	-	-	2300	2300	-	-
Summa tillgångar	1757744	1855806	2122690	2092950	6775378	11662526

246

					Skr. 1987/88:174
					Bilaga 10
Tabell B3 Fondernas balansräkningar		den 31/12 1987,	. Tkr. (forts.)		4:e AP-fonden
	LTF IV		LTF V		4:e AP-fonden
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	värden	värden	värden	värden	värden	värden
Skulder, riskreserv
och fondkapital
Skulder
Fondlikvid	28372	28372	8347	8 347	_	—
Skuld till l-3:eAPF	38588	38588	47911	47911	131864	131864
Upplupna kostnader
och fömtbetalda
intäkter	662	662	942	942	4165	4165
Övriga kortfristiga
skulder	1028	1028	2758	2758	242	242
Premiereserv
Optioner	17900	17900	-	-	-	-
Summa skulder	86550	86550	59958	59958	136271	136271
Riskreserv	20000	20000	-	-	-	-
Fondkapital
Tillskjutet gmnd-
kapital	1200000		1784000		2350000
Uppindex gmnd-
kapital		1321297		1919192		4588258
Ack. överskott
från tidigare år	195484		144552		3 549815
Ack. överskott i
rel. till resultatkrav		477 343		263 366		7953517
Årets nettoresultat	255 710		134180		829292
Årets +/- i rel.
till resultatkrav		-49384		-149566		-1015 520
Summa fondkapital	1651194	1749256	2062732	2032992	6639107	11526255
Summa skulder, risk-
reserv och fondkapital	1757744	1855806	2122690	2092950	6775378	11662526

247

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr. (forts.)

Skr. 1987/88: 174

LTFI-V

LTF I-V + 4:e AP-fonden Bilaga 10

Bokförda värden

Marknads- Bokförda
värden värden

Marknadsvärden

349941

Tillgångar Likvida medel Penningmarknadsinstmment

Statsskuldväxlar	92658	92658	722425	722425
Företagscertifikat	9924	9924	496796	496796
Fordringar, bank.
fondmäklare	20844	20844	124476	124476
Fömtbetalda kostnader
och upplupna intäkter	14469	14469	15 886	15 886
Övriga fordringar	20191	20 191	20191	20191
Aktier	9250135	9284408	14 651057	19558615
Optioner och optionsrätter	14244	17672	14244	17672
Konvertibla skuldebrev m.	m.291513	255 395	444281	422026
Inventarier	4725	4725	4725	4725
Bostadsrätt	2300	2 300	2 300	2300
Summa tillgångar	10070944	10072527	16846322	21735053

Tabell B3 Fondernas balansräkningar den 31/12 1987. Tkr. (forts.)

	LTF I-V		LTF 1-V + 4:e AP-fonden
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
	värden	värden	värden	värden
Skulder, riskreserv
och fondkapital
Skulder
Fondlikvid	54850	54850	54850	54850
Skuld till l-3:eAPF	231265	231265	363 129	363 129
Upplupna kostnader och
fömtbetalda intäkter	9436	9436	13601	13 601
Övriga kortfristiga
skulder	4495	4 495	4734	4 734
Premiereserv
Optioner	18730	18730	18730	18730
Summa skulder	318776	318776	455047	455047
Riskreserv	44500	44500	44500	44 500
Fondkapital
Tillskjutet gmndkapital	8355825		10685825
Uppindex gmndkapital		8999504		13 587762
Ack överskott från
tidigare år	612847		4072662
Ack. överskott i rel.
till resultatkrav		1 841 734		9795 251
Årets nettoresultat	758996		1588288
Årets +/- i rel.
till resultatkrav		-1 131987		-2147 507
Summa fondkapital	9707668	9709251	16346775	21235506
Summa skulder, riskreserv
och fondkapital	10070944	10072 527	16846322	21735053

248

							Skr. 1987/88:174
							Bilaga	10
Tabell B4 De 20 största placeringarna				i Sydfonden (LTF 1) 31/121987, marknadsvärden. Tkr.
Företag	Ordi	lingsnr			Bransch	Marknads	Andel av	Andel av
	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans Affärer	värde	aktiekapital* %	rösträtt* %
Volvo	1	5	3	8	Verkstad	201725	1.0	0.3
Skånska	2	3	13	19	Bygg	170354	1.0	0.6
Trelleborg	3	1	6	7	Kemi	L59957	3.8	1.7
Stora	4	-	-	-	Skog	140827	1.1	l.I
Sydkraft	5	9	-	-	Övriga	107200	1.1	0.5
SCA	6	6	-	-	Skog	92723	0.7	0.2
Modo	7	-	-	-	Skog	78167	2.6	1.5
SE-banken	8	—	—	-	Bank	62500	0.4	0.4
Ericsson	9	8	15	-	Verkstad	62032	1.0	-
Astra	10	4	20	-	Kemi	60477	0.4	0.5
Sardus	11	7	2	1	Övriga	49210	8.1	8.1
Cardo	12	—	12	-	Förvaltning	48246	2.1	2.1
Electrolux	13	12	-	-	Verkstad	39761	0.3	-
Saab-Scania	14	10	16	-	Verkstad	38701	0.4	0.4
Providentia	15	-	-	-	Förvaltning	38638	0.9	0.6
Skrinet	16	13	1	-	Utveckling	38480	11.4	8.1
Skandia	17	-	-	-	Förvaltning	38088	0.5	0.5
Investor	18	-	-	-	Förvaltning	33 443	0.5	0.4
Aritmos	19	11	8	-	Utveckling	33 286	1.9	1.9
Camegie	20	16			Handel Summa	29822 1523637	0.7	1.0
* Endast om > 0.05 %
De tjugo	största	placeringamas		andel av	fondens totala ti	llgångar (värderade till marknadspris) =
1523 637 _-	'9.9 %

1 907 334

249

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell B5 De 20 störsU placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordningsnr				Bransch	Marknads	Andel av	Andel av
	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans Affärer	värde	aktiekapital* %	rösträtt* %
Volvo	1	1	1	2	Verkstad	176892	0.8	0.4
Stora'	2	5	7	7	Skog	116168	0.9	0.9
Marieberg	3	4	-	-	Övriga	112360	3.3	1.2
Korsnäs	4	9	—	-	Skog	105790	2.2	2.0
Skånska	5	2	13	19	Bygg	102221	0.6	0.4
Modo	6	'6	11	10	Skog	100774	3.5	3.7
Skandia	7	14	-	-	Förvaltning	95810	1.2	1.2
Astra	8	13	19	-	Kemi	72 348	0.6	0.6
SKF	9	8	3	9	Verkstad	61121	1.0	0.9
Siab	10	-	-	-	Bygg	60254	3.1	2.4
Handelsbanken 11		12	—	18	Bank	59339	0.6	0.6
SE-banken	12	-	-	-	Bank	58292	0.4	0.4
SCA	13	3	9	-	Skog	57672	0.4	0.2
Saab-Scania	14	16	6	8	Verkstad	55 774	0.5	0.5
Gullspång	15	11	-	-	Övriga	54 588	2.1	1.2
Euroc	16	19	—	—	Övriga	49803	1.6	2.0
ABV	17	-	-	-	Bygg	49520	1.5	0.8
Bilspedition	18	-	-	-	Övriga	49397	2.7	1.1
Catena	19	18	13	-	Handel	42 372	2.2	2.2
Esab	20	17	4	12	Verkstad Summa	40128 1520623	4.6	5.7

* Endast om > 0.05 %

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgängar (värderade till marknadspris) 1520623 _ fto 7 % 2214637 - - ° ' Uppköp Papyrus

250

							Skr.	1987/88: 174
							Bilaga 10
Tabell B6 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF 111) 31/12 1987, narknadsvärden.								Tkr.
Företag	Ordi	lingsnr			Bransch	Marknads	Andel av	Andel av
	-87	-86	-85	-84	enligt Veckans Affärer	värde	aktiekapital* %	rösträtt* %
Handelsbanken 1		19	10	12	Bank	128033	1.1	I.l
Volvo	2	1	2	2	Verkstad	11]272	0.5	0.1
Bilspedition	3	2	4	10	Övriga	96490	4.1	8.0
Aritmos	4	7	—	-	Utveckling	91955	5.5	5.5
Klövern	5	-	-	-	Bygg	90000	5.8	1.2
Pronator	6	3	-	-	Övriga	71316'	6.4	3.2
Esab	7	20	9	5	Verkstad	70366	8.3	9.2
Skrinet	8	4	1	-	Utveckling	66300	20.0	14.2
Saab-Scania	9	9	6	4	Verkstad	63052	0.6	0.6
Lundbergs	10	12	-	-	Bygg	58500	1.0	0.2
Skånska	11	15	13	1	Bygg	58292	0.3	0.2
Marieberg	12	13	-	-	Övriga	55900	1.6	0.7
Asea	13	5	3	13	Verkstad	55 200	0.3	0.4
Holmen	14	-	-	20	Skog	55 200	1.6	-
Gullspång	15	16	19	-	Övriga	53 000	2.1	1.2
Euroc	16	10	5	3	Övriga	51719	1.7	1.6
Hexagon	17	-	-	-	Utveckling	48 581	4.4	2.3
Catena	18	6	II	9	Handel	47665'	2.3	2.3
SCA	19	-	-	-	Skog	47081	0.4	0.1
JM	20	11	8	18	Bygg Summa	45 375 1363297	1.8	0.9
* Endast om	> 0.05 %
De tjugo	största	placeringarnas		andel av	fondens totala i	tillgångar (värderade till marknadspris) =
1 363 297 _ .	>8.1 %

2001800

' Varav konvertibla skuldebrev 18846

' Varav konvertibla skuldebrev 3 564

251

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell 37 De 20 största placeringarna i Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordningsnr				Bransch	Marknads	Andel av Andel av
	-87	-86	-85 -84		enligt	värde	aktie-	rösträtt*
					Veckans		kapital'
					Affärer		%	%
Stora	1	9	_	20	Skog	138033'	0.7	0.7
Volvo	2	3	-	-	Verkstad	117470	0.6	0.1
Modo	3	6	12	-	Skog	88 302	2.9	1.2
Marieberg	4	II	-	-	Övriga	81518	2.3	0.8
NK	5	1	2	-	Handel	65 340	4.7	5.4
Saab-Scania	6	7	6	9	Verkstad	58029	0.6	0.5
Holmen	7	-	-	8	Skog	51542	l.I	-
Korsnäs	8	-	-	-	Skog	47 445	1.0	0.8
SCA	9	10	—	14	Skog	43512	0.3	0.1
Skand Int	10	4	-	-	Förvaltning	42 363	0.9	0.9
Skånska	11	12	18	-	Bygg	42336	0.2	0.2
ABV	12	16	-	-	Bygg	42 158'	1.5	0.6
Catena	13	5	—	—	Handel	39599'	_	-
Skånska	14	15	-	-	Förvaltning	39064	0.5	0.5
Reinhold	15	17	15	-	Bygg	37 105''	1.5	1.5
Ratos	16	-	19	11	Förvaltning	36850	0.9	0.2
Garphyttan	17	-	9	3	Verkstad	36565	7.2	7.2
Sydkraft	18	13	11	-	Övriga	34700'	0.3	-
AGA	19	20	-	1	Kemi	30495	0.5	0.2
Arcona	20				Bygg Summa	28065 1100491	1.6	LO
* Endast om	> 0.05 %
De tjugo	största p	laceringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till						marknadspris) =
1 100491 _	59.3 %
1 855 806
' Varav kon'	vertibla skuldebre		v	50454
' Varav optionsrätter				12072
' Varav konvertibla sk		uldebre	v	39599
.■* Varav kon'	vertibla sk	uldebrev		2 320
' Varav optionsrätter				5 600

252

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell B8 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordn	ingsnr
	-87	-86	-85
Volvo	1	1	2
Marieberg	2	5	-
Modo	3	12	14
Siab	4	-	-
Korsnäs	5	2	6
Astra	6	3	-
Stora	7	10	-
ABV	8	-	-
Klövern	9	-	-
Euroc	10	18	—
Skandia	11	-	-
Saab-Scania	12	16	-
Handelsbanker	1 13	8	-
Bahco	14	-	-
Sandvik	15	-	-
Alfa-Laval	16	-	-
Skånska	17	4	-
Regnbågen	18	-	-
BGB	19	-	-
SE-banken	20	-	-

-84

4 17

Bransch enligt Veckans Affärer

Verkstad

Övriga

Skog

Bygg

Skog

Kemi

Skog

Bygg

övriga Förvaltning Verkstad Bank

Förvaltning Verkstad Verkstad Bygg Bygg 'Bygg Bank

Summa

Marknads värde

171494 151210

138 788 122670 112 250 91960 86450 75 453 74093 71416 70200 68358 ■ 58 175 55440 53 200 50200 46070 45 200 45 171 45 140

1632938

Andel av aktiekapital*

0.8

4.3 4.9 6.3 2.3 0.7 0.7 3.7 4.6 2.3 0.9 0.7 0.5 3.1 0.7 1.4 0.3 4.0 2.2 0.3

Andel av rösträtt*

0.4 1.5 1.4 4.7 1.3 0.6 0.7 3.9 1.3 1.8 0.9 0.6 0.6 2.1 0.2

0.2 0.7 2.2 0.3

' Endast om > 0.05 % De tjugo största placeringarnas andel

1632938

2092950

78,0%

av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris)

253

Skr. 1987/88: 174 Bilaga 10

Tabell B8 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden 31/12 1987, marknadsvärden. Tkr.

Företag	Ordni	ingsnr
	-87	-86	-85	-8
Astra	1	1	1	3
Volvo	2	4	2	1
Asea	3	3	4	3
SCA	4	5	6	6
Electrolux	5	2	3	8
Skånska	6	7	II	13
Sydkraft	7	10	-	-
Sandvik	8	6	7 •	10
AGA	9	8	5	7
Pharmacia	10	9	8	4
Esselte	11	14	12	12
Incentive	12	18	15	15
Alfa-Laval	13	15	13	18
ABV	14	10	-	-
Gullspång	15	19	-	-
Swed Match	16	13	16	14
Ericsson	17	17	14	5
Saab-Scania	18	II	10	II
SKF	19	12	9	9
Euroc	20	-	-	20

Bransch enligt Veckans Affärer

. Kemi Verkstad Verkstad Skog Verkstad Bygg Övriga Verkstad Kemi Kemi Övriga Utveckling Verkstad Bygg Övriga Övriga Verkstad Verkstad Verkstad Övriga

Summa

Marknads värde

950211

808067

770314

676571'

594 510

522918

507983

450145

435 690

348402

271439

251712

245 821

236317

215032

213 196

201 835

210029

196975

182670

8280837

Andel av aktiekapital*

7.4 3.7 4.6 4.5 4.5 3.1 5.2 6.2 6.6 4.7 6.1 8.7 6.7 11.5 8.5 6.3 3.5 2.0 3.2 6.0

Andel av rösträtt*

7.4 6.4 4.0 4.5 4.5 2.2 7.7 5.8 8.0 2.7 2.0 8.2 0.0 9.7 5.0 0.8 0.0 2.0 4.6 7.0

* Endast om > 0.05 % De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = 8280837 =710% 11 662 526 ' Varav konvertibla skuldebrev 59 532 kr och teckningsbevis 28 117 kr.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

254