1986/87:33 (Regeringens skrivelse 1986/87:33)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1986/87: 33

med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1986 och 1987

Skr 1986/87: 33

Regeringen bereder riksdagen fillfälle all la del av vad som har tagits upp i bifogade uidrag av regeringsprotokollet den 15 oktober 1986 samt överiämnar en i utdraget angiven promemoria med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1986 och 1987.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

1 Riksdagen 1986187. I saml. Nr 33

Finansdepartementet - 1986/87:33

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanlräde den 15 oktober 1986

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, S. Andersson, Hellström, G. Andersson

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med bedömning av den ekonomiska utvecklingen 1986 och 1987.

Konjunkturinstitutet har till regeringen överlämnat sin årliga höstrapport med en beskrivning av samhällsekonomins utveckling 1986 och 1987. Mol denna bakgrund har en promemoria utarbetats inom finansdepartementet med en bedömning av den inlernalionella och svenska ekonomiska utvecklingen i år och näsla år. Denna bör fogas lill protokollet i detla ärende som bilaga.

Jag delar bedömningen av den ekonomiska ulvecklingen 1986 och 1987 som har kommii lill uttryck i finansdepartementels promemoria.

Jag hemställer att regeringen överlämnar promemorian lill riksdagen och bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag nu har anförl.

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighel med hans hemställan.

Bilaga Skr. 1986/87:33

Svensk ekonomi

Förord

Den promemoria, som härmed läggs fram har utarbetats inom finansdepartementet och beskriver den inlernalionella och den svenska ekonomins utveckling t. o. m. 1987. Det huvudsakliga underiaget är konjunkturinstitutets höstrapporl, vilken offentliggjordes den 9 oktober. Arbetet har letts av statssekreteraren Erik Åsbrink och departementsrådel Svante Öberg. Kalkylerna avslutades den 14 oktober 1986.

ti Riksdagen 1986/87. 1 saml. Nr33

1 Sammanfattning Skr. 1986/87:33

Bil.

En väsentlig förutsätlning för den bedömning av den svenska ekonomins utveckling 1986 och 1987, som görs i denna promemoria, är all konflikten på den offentliga arbeismarknaden inle blir så långvarig all den nämnvärt påverkar utvecklingen.

De inlernalionella förulsällningarna för den ekonomiska utvecklingen innevarande år har förändrats i så måtto all den ekonomiska aktiviteten i industriländerna under årets försia hälft blev belydligl svagare än förutsett. Oljeprisfallet har ännu inte fått den stimulerande inverkan på väridsekonomin som förutsattes i våras. BNP-tillväxten i OECD-området vänlas nu för året i sin helhet bli 2 1/2% islället för något över 3 % såsom anlagits i den reviderade nationalbudgeten för 1986 (RNB 86) i komplelteringspropositionen (prop. 1985/86:150, bil. l.l). Dollarkursen har fortsatt alt falla nägot, medan den bedömning som gjordes i våras av oljepriserna forlfarande stär sig väl.

En marginell förstärkning av tillväxten i OECD-området fömtses 1987 jämfört med helåret 1986. Den är bland annal hänförlig till en viss ökad efterfrågan i Västeuropa och Japan till följd av de realinkomstökningar som redan har inträffat i samband med oljeprisfallet och som förväntas även under näsla år. Arbetslösheten i OECD-området vänlas ligga kvar på nivän 8% och inflalionen vänlas uppgå till ca 3%.

Det kan emellerlid inte uteslutas att tillväxten i industriländerna blir svagare särskilt under senare delen av 1987 och under 1988. En minskning av det amerikanska budgetunderskottet i förening med en ökad tillväxt utanför Förenta Staterna skulle kunna bidra lill atl reducera de nuvarande stora betalningsobalanserna. I den mån en effekliv samordning av den ekonomiska politiken i de stora induslriländerna inle kommer till stånd är risken stor för minskad tillväxt. Det kan inte uteslutas alt ökad proteklionism därvid förvärrar situationen.

När det gäller den svenska ekonomins utveckling i år kan noleras atl bytesbalansen förvänlas bli avsevärl bättre än vad som förulsågs i våras, främsl till följd av lägre import. Även exporten väntas emellerlid bli något lägre. Överskottet i bytesbalansen beräknas bli ca 11 miljarder kr. 1986. Prognoserna från RNB 86 för den privata och offentliga konsumtionen är oförändrade. Däremot förulses nu nägol lägre ökningsial för bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och BNP. Sysselsältningen ser ut att öka i enlighet med tidigare beräkningar och arbetslösheten reduceras nägol. Priser och löner stiger något mer än lidigare förutsatt. Konsumentpriserna beräknas nu öka med 3,0% mellan december 1985 och december 1986.

Även för nästa år förulses en BNP-lillväxl på knappt 2%, se tabell 1.
Den privata konsumtionen beräknas liksom i år öka med ca 2 1/2% 1987,
medan tillväxten i den offentliga konsumtionen väntas avta lill ca 1 % 1987.
Efler den svaga invesieringskonjunkturen i är, främst till följd av en svacka
i industri- och bostadsinvesteringarna, beräknas de toiala bruttoinveste
ringarna öka med ca 2 1/2 % 1987. Exportens ökningstakt väntas avta något
till ca 3%, medan importen beräknas öka med ca 5%, dvs något mer än i
är. 4

Tabell 1 Försörjningsbalans					Skr. 1986/87: 33
	Miljarder kr.	Procentuell	volymförändring		Bil.
	löpande prisei
	löpande prisei
	1985	1985	1986	1987
BNP	860,3	2,3	1,9	1,7
Import av varor och tjänster	282,0	7,5	3,3	4,8
Tillgång	1142,3	3,5	2,2	2,5
Prival konsumtion	437,8	2,7	2,7	2,5
Offentlig konsumtion	238,3	1,5	1,3	1,0
Stat	64,7	-0,1	-0,4	-0,3
Kommuner	173,6	2.1	1,9	1,5
Bruttoinvesteringar	163,2	6,5	0,5	2,6
Näringsliv	106,1	10,1	2,4	2,3
därav; industri	28,1	15,8	0,0	8,0
statliga affärsverk	12,3	5.6	11,7	1,7
Statliga myndigheter	6,0	-8,6	-1,1	0,6
Kommunala myndigheter	15,8	-1,8	0,6	-1,3
Bostäder	35,3	3,5	-5,0	5,5
Lagennvesteringar'	-1,0	0,7	0,0	0,3
Export av varor och tjänster	303,9	2,8	3,4	2,7
Användning	1142,3	3,5	2,2	2,5

' Förändringstalet avser förändring i lagerinvestering i procent av föregående års

BNP.

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Denna utveckling innebär all BNP-tillväxten även 1987 lill största delen torde komma atl bäras upp av konsumlionsökning medan kapitalbildningen lämnar ell obetydligt bidrag, se nedanstående tablå.

Bidrag till BNP-tillväxten 1983-1987

Årlig procentuell volymförändring och bidrag därtill

1983 1984 1985 1986 1987

BNP	2,4	3,4	2,3	1,9	1,7
Bidrag från:
- konsumtion	-0,7	1,2	1,7	1,7	1,5
- kapitalbildning'	3,1	2,2	0,6	0,2	0,2

' Bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar och nettoexport.

Det är främst neltoexporten som väntas dra ned BNP-tillväxten 1987. Della är en följd av all de svenska förelagen i viss utsträckning förutses föriora marknadsandelar på både hemma- och exportmarknaderna. För all uppnå full sysselsällning och samhällsekonomisk balans pä längre sikl är det nödvändigt dels all BNP-tillväxten blir någol starkare än 1986 och 1987, dels att kapitalbildningen ger elt slörre bidrag till dennna tillväxt.

Arbetsmarknadslägel vänlas förbli gotl under näsla är. Sysselsätlningen förulses fortsätta all öka, dock i nägol långsammare lakl än i år. Antalel sysselsatta beräknas öka med närmare 30000 personer 1987. Arbetslösheten beräknas därigenom bli ungefär oförändrad (drygt 2 1/2%). Internationellt selt är della en mycket god utveckling. Arbetslösheten i OECD-området är i genomsnitl drygl 8 %.

Den lägre inflationstakt som har nåtts i år beräknas bestå under näsla år. Skr. 1986/87: 33

Konsumenlpriserna beräknas öka med ca 3 1/2% mellan december 1986 Bil.

och december 1987. Orsaken till dämpningen av inflalionen i år är främsl sänkta oljepriser och räntor. Under nästa år förulsälts inflalionen komma alt hållas nere av låga internafionella prisökningar, lägre limlöneökningar än i år och kvardröjande effekter av årets låga inflation bl. a. via jordbmks-förhandlingarna. I prognoserna för 1986 och 1987 har utgålts frän de löneavtal som har slutits på den privala arbetsmarknaden. Vidare har för beräkningarna använts medlingskommissionens bud från seplember månad med den precisering som gjordes den 29 seplember när det gäller den offentliga arbeismarknaden. Del innebär en genomsnittlig limlöneökning för hela ekonomin på ca 7 % 1986 och ca 4 1/2 % 1987.

Bylesbalansen väntas visa ett överskott pä ca 7 miljarder kr. 1987, vilkel är något mindre än i år. Försämringen beror främst pä den lidigare nämnda minskningen av den reala neltoexporlen. Prognosen för bytesbalansen baseras på anlaganden om oförändrad dollarkurs (6,90 kr.) och oförändrat oljepris (15 dollar per fal).

Tabell 2 Bytesbalans Miljarder kr., löpande pri	ser
	1983	1984	1985	1986	1987
Export av varor Import av varor	210,5 200,4	242,5 217,9	260,5 244,4	270,0 234,4	284,2 250,0
Handelsbalans	10,1	24,6	16,0	35,6	34,2
Korrigering av handelsstatistiken Tjänstebalans Transfereringsnetto	- 0,4 6,7 -23,6	- 1,2 6,6 -27,0	- 1,3 6,5 -31,7	- 1,4 5,1 -28,5	- 1,4 3,6 -29,2
Bytesbalans	- 7,2	3,0	-10,4	10,8	7,1

Källor: Statistiska centralbyrån, konjunkturinstitutet, riksbanken och finansdepartementet.

Den offenlliga sektorns finansiella sparande vänlas, främsl till följd av engångsskatten på försäkringsbolag m.fl., visa elt marginellt överskott 1987. Bortsett frän denna tillfälliga inkomst väntas en ökning av del offenlliga sparandeunderskottet jämfört med i år. Statens budgetunderskott beräknas med utgångspunki från av statsmakterna fattade beslul och av regeringen föreslagna åtgärder öka lill 45 miljarder kr. 1987.

Prognoserna för 1987 lyder därmed på en viss försvagning av den underliggande finansiella balansen. Försvagningen är lill väsenllig del en följd av alt pris- och löneökningarna ännu inte har anpassais ned till den nivå som gäller i omvärlden och av att den exporterande och importkonkurrerande delen av näringslivel ännu inte har byggts ut i fillräcklig omfattning.

2 Internationell utveckling Skr. 1986/87:33

Bil.

Den internationella ekonomiska utvecklingen under försia halvåret 1986

blev betydligt svagare än vad som förutsägs i den reviderade nationalbudgeten för 1986. De lägre oljepriserna och de fallande inlernationella räntorna återverkade inte på den ekonomiska tillväxten i den takt och i den omfattning som allmänl hade förväntats. I stället synes de negaliva effekterna lill en början ha dominerat. De oljeexporterande länderna anpassade sin import till de sjunkande intäkterna betydligt snabbare än väntal, samtidigt som övriga råvamexporlerande länder tvingades till en fortsall neddragning av sin imporl. Den realinkomstökning, som oljeprisfallel medfört i oljeimporterande länder, har ännu inte omsatts i någon påtaglig och allmän ökning av konsumtionen. I flera länder har sparandet ökal.

Även världshandeln utvecklades myckel svagt under första halvåret 1986. Till detta bidrog inle endast de oljeexporterande ländernas minskade import, utan även del sätt med vilket olika länder reagerade pä de slora växelkursförändringar som inträffat sedan höslen 1985. Exporten från länder med apprecierande valutor minskade snabbare än exporten ökade frän länder med deprecierande valutor.

En viss förbättring av det världsekonomiska lägel kan förväntas under återstoden av 1986 och under 1987. Effekten av de lägre oljepriserna och den lägre inlernationella räntenivån torde successivi slå igenom och gynnsamt påverka såväl produklion som handel. Med hänsyn till den svaga ulvecklingen under början av 1986 lorde emellertid tillväxten för OECD-länderna totalt inte komma att överstiga 2 1/2% för hela året. För 1987 väntas BNP-ökningen bli 2 3/4% för OECD-länderna totalt. Ett genomgående drag i den förutsedda ulvecklingen - särskih ulanför Förenta slalerna - är en förstärkning av den inhemska efterfrågan, framför alll prival konsumlion. Samlidigt väntas en omsvängning i negativ riklning av den reala externa balansen i särskilt Japan och Förbundsrepubliken Tyskland, vilkas valutor apprecierat kraftigt sedan hösten 1985.

Tabell 3 Internationella förutsättningar

	1985	1986	1987
Brultonalionalprodukl, % per år
Förenta staterna	2,7	23/4	3
Japan	4,5	2	2 1/2
Förbundsrepubliken Tyskland	2,5	3	3
OECD totalt	3	21/2	23/4
Nyckeltal
Konsumentpriser i OECD, % per år'	4,6	2,75	3
Arbetslöshet i OECD, nivå i %	8,3	8,25	8,25
Exportmarknadstillväxt, % per år	6,8	5,9	4,3
Världsmarknadspriser i nationella
valutor, % per är"	3.9	-1,2	0,8
Dollarkurs i kr.	8,61	7,13	6,90
Råoljepris, dollar per fat	27	15	15

' KPl årsgenomsnitt

Avser bearbetade varor. De vikter, som har tillämpats, avspeglar ländernas betydelse som avsättningsmarknad för svensk export av bearbetade varor.

Arbetslösheten som under det senasle året har minskat någol i vissa Skr. 1986/87: 33
länder uppgår lill drygl 8% för OECD-områdel i dess helhel. Någon Bil.

ytterligare minskning torde knappast vara all vänla, då den ekonomiska tillväxten inte förulses kunna stimulera sysselsättningen i tillräcklig omfattning.

I Förenta Staterna väntas den ekonomiska aktiviteten förstärkas under andra halvårel 1986. Till detta bidrar bland annal en förutsedd lageruppbyggnad och en förbättrad utveckling av utrikesbalansen. Med hänsyn till den svaga tillväxten i början av året torde emellertid BNP-ökningen i år stanna under 3 %. För 1987 vänlas en tillväxt pä ca 3 %.

Deprecieringen av dollarn genlemol yenen och de västeuropeiska valutorna kommer att medföra all den amerikanska konkurrenskraften förstärks. En minskning av handelsunderskollel kan således förväntas. Samlidigt torde den privala konsumtionen, som tidigare stimulerats av den låga inflationen, få en svagare utveckling när den lägre dollarkursen slår igenom pä importprisema.

Bedömningen av utsikterna för den amerikanska ekonomin försvåras av alt budgetunderskottets fortsatla utveckling är oklar, till följd av svårigheterna atl genomföra den s. k. Gramm-Rudman-Hollings-lagen. Dessutom är effeklerna av den nyligen antagna skaltereformen svåra att beräkna.

I Japan torde den inhemska efterfrågan inle kunna kompensera för den markerade neddragning av neltoexporlen som apprecieringen av yenen resulterat i. Del finns därför anledning atl revidera ned prognosen för BNP-tillväxten 1986 frän lidigare 3 1/2% fill 2%. Under 1987 väntas del ekonomiska stimulanspaket som regeringen nyligen har presenieral få viss effekt. Omställningen lill mindre exportberoende kan emellertid antas kräva lid och fillväxten för 1987 torde inle komma atl överstiga 2 1/2%.

I Förbundsrepubliken Tyskland förutses förbättringen av bylesförhållandet och en fortsatt sjunkande inflation ge stimulans till den inhemska efterfrågan under återstoden av 1986 och under näsla år. Exportens belydelse för tillväxten avtar gradvis. Den västtyska regeringens budgetförslag för 1987 förulses inle påverka ekonomin i åtstramande riklning. BNP väntas öka med cirka 3 % både 1986 och 1987.

Tillväxten i de nordiska länderna sammantagna förvänlas sakta av under 1986. Näsla är kan tillväxten komma atl dämpas ytterligare bl. a. lill följd av alt den ekonomiska politiken sannolikt måste ges en resirikliv inrikining om man vill komma lill rätla med de problem med bland annat externbalansen som man slår inför såväl i Danmark som i Finland och Norge.

Vissa faktorer försvårar bedömningen av den inlernalionella konjunkturutvecklingen under den närmaste tiden. Slor osäkerhel vidlåder oljeprisprognoserna. Oljepriset har i denna prognos antagits ligga på nivån 15 dollar per fal i genomsnitt för både 1986 och 1987. Den fakfiska utveckhngen blir beroende av bland annat i vilken utsträckning OPEC-länderna lyckas uppnä varaktiga överenskommelser om all begränsa sin produklion. Huruvida andra oljeproducenler kommer att agera i överensslämmelse med sådana eventuella överenskommelser är också svårt alt bedöma.

Även den framtida växelkursulvecklingen är osäker. De fem största 8

industriländerna har under det gängna året genom samordnade aktioner Skr. 1986/87:33
medverkat lill alt dollarn deprecierats kraftigl gentemot både yenen och de Bil.

västeuropeiska valutorna. En minskning av det amerikanska budgetunderskottet i förening med en ökad tillväxt utanför Förenta Staterna skulle kunna bidra till att de slora betalningsobalanser som för närvarande råder mellan de slörre industriländerna reduceras. Regeringarna i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland befinner sig under slark inlernationell press för atl genom en mer expansiv ekonomisk politik bidra lill en sådan utveckling. En fortsall god tillväxt i världsekonomin är i hög grad beroende av atl del samförslånd, som de stora industriländerna manifesterade under förra ärel, kan bevaras och ulvecklas ytterligare. På senare lid har motsättningarna snarasl ökal i synen på den ekonomiska politikens utformning, vilket också medför risker för tilllagande protektionistiskt tryck.

3 Utrikeshandel

Marknadstillväxlen för svensk export av bearbetade varor har trots den svagare världshandeln hållils uppe på en relativt hög nivä i är, mycket lill följd av en kraftig imporlökning i Danmark och Norge. Marknadstillväxten vänlas å andra sidan dämpas någol nästa år lill följd av den svagare utveckling som förulses i de nordiska grannländerna.

Prisulvecklingen i världshandeln är mycket dämpad. I år beräknas priserna falla på många varor. I synnerhet gäller della naturligtvis priserna pä råolja och petroleumprodukter, vilka i stort sett har halverats jämförl med i fjol. Även priserna pä bearbelade varor beräknas emellertid sjunka med ca 1 % i genomsnittliga nationella valutor. För många råvaror noteras ocksä prisfall. Tolall beräknas importprisema falla med knappl 8% mellan 1985 och 1986.

För näsla är har antagits all oljepriserna ligger kvar på samma nivå som i år, medan en ökning på ca 1 % förulses när del gäller säväl bearbetade varor som råvaror. Sammanlaget innebär detla en mycket svag ökning av importpriserna 1987.

Den svenska industrins konkurrenskrafi förbättrades krafligl till följd av devalveringarna 1981 och 1982. Under de senaste åren haremellertid en viss försvagning skelt. Relativpriserna pä Sveriges exporl av bearbetade varor har stigit varje är sedan 1983 och vänlas göra det även 1986 och 1987. Lönsamheten i industrin försvagades förra året och denna utveckling har fortsatt under försia halvåret i år.

Denna utveckling beräknas leda lill alt de svenska företagen i viss män förlorar marknadsandelar pä exportmarknaden 1986 och 1987. När det gäller exporten av bearbelade varor lill OECD-omrädel uppskattas föriusterna lill ca I % per år. Exporten av bearbelade varor lill OECD-länderna beräknas därmed öka med drygt 4% 1987. Exporten av bearbelade varor fill andra länder fömtsätts utvecklas svagare lill följd av minskad exporl fill OPEC-områdel och statshandelsländerna. Vidare vänlas exporten av andra lyper av varor öka långsammare, se labell 4, vilket gör all den lotala varuexporten beräknas öka med ca 3%.

Tabell 4 Export och import av varor

	Miljarder kr. 1985 1986		1987	Volymutveckling		Prisutveckling
	Miljarder kr. 1985 1986		1987	1986	1987	1986	1987
Varuexport
Bearbetade varor Fartyg Petroleumprodukter Övriga råvaror	205,5 4,3 11,8 38,4	220,7 5,6 7,4 35,9	235,0 4,2 7,3 37,3	4,7 28,3 3,7 -0,4	3,8 -27,1 4,0 1,5	2,6 2,0 -39,7 - 6,2	2,6 2,0 -5,0 2,5
Summa	260,0	269,6	283,8	4,3	2,8	- 0,5	2,4
Varuimport
Bearbelade varor Fartyg Petroleumprodukter Råolja Övriga råvaror	166,8 2,3 18.9 24,4 31,6	177,8 2,2 10,6 12,5 31,0	194,9 0,7 9,4 12,8 31,8	4,5 -5.2 -4,0 8,0 1,9	8,0 -69,7 - 6,3 2,1 1,7	2,0 2.0 -41.8 -52.5 - 3.9	1,5 2,1 -5,0 0 1,0
Summa	244,0	234,0	249,6	3,7	5,0	- 7,6	1,6

Skr. 1986/87: 33 Bil.

Källor: Konjunkturinstitutet och finansdepartementet.

Även när del gäller hemmamarknaden förutses vissa förluster av marknadsandelar. De svenska förelagens priser på bearbelade varor har de senaste åren ökat 2 ä 3 % snabbare per är än importprisema och förutses göra det även näsla år. Importen av bearbelade varor väntas öka 3% snabbare än den importvägda eflerfrågan 1987. Det leder sammantaget med den förutsedda efterfrågeutvecklingen till en ökning av imporlen av bearbelade varor med 8% 1987. En svagare importulveckling för övriga varor drar ned den totala varuimportens ökningstakt till 5%.

Den beskrivna ulvecklingen av utrikeshandeln med varor tillsammans med en förbättring av tjänste- och transfercringsbalansen med ca 2 miljarder kr. 1986 leder lill elt överskott i bytesbalansen på ca 11 miljarder kr. 1986, atl jämföra med ell underskott på ca 10 miljarder kr. 1985. Nettoimporten av råolja och petroleumprodukter beräknas minska med 16 miljarder kr. mellan 1985 och 1986 och svarar därmed för en belydande del av förbättringen. Del böremellertid noteras alt minskningen av oljenoian inte innebär en lika stor förbättring av bylesbalansen, eftersom de lägre oljepriserna medför en ökad inhemsk efterfrågan och därmed en ökad import.

Prognoserna för vamhandeln 1987 i förening med en väntad försvagning av tjänste- och iransfereringsbalansen med drygl 2 miljarder kr., leder till en viss försämring av bytesbalansen. Överskollel beräknas lill ca 7 miljarder kr. 1987. Försämringen av bytesbalansen 1987 är en konsekvens av alt de svenska förelagen till följd av stigande relativpriser beräknas förlora marknadsandelar på både exporl- och hemmamarknaderna.

4 Arbetsmarknad

Arbetsmarknadsläget har i år forlsall all ulvecklas i gynnsam riklning. Antalel sysselsatta beräknas öka med 33 000 personer 1986 trots en belydande minskning av antalet personer sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Arbetslösheten vänlas minska från 2,8% 1985 lill 2,6% 1986, se Skr. 1986/87: 33

labell 5. Ell förbehåll måsle göras när det gäller utvecklingen i år eflersom Bil.

förändringar av Arbetskraftsundersökningama (AKU), vilka är den huvudsakliga statistikkällan för atl kortsiktigt följa sysselsättningen, har medfört slora tolkningsproblem.

Tabell 5 Sysselsättning och arbetslöshet

Tusental personer i åldrarna 16-64 år

	Nivå 1985	Förändi	•ing från föregåend		eår
	Nivå 1985	1983	1984	1985	1986	1987
Sysselsättning:
Jord- och skogsbruk	189	- 4	-10	- 7	-11	-8
Industri	1019	- 4	13	19	9	4
Byggnadsverksamhet	257	-10	- 7	- 1	0	2
Privata tjänster	1447	15	15	13	25	16
Kommunal verksamhet	1 121	19	33	23	13	16
Stadig verksamhet	208	- 6	- 4	0	- 3	-2
Totalt	4243	11	41	47	33	28
Arbetskraftsutbud	4367	24	27	35	25	28
Arbetslöshet	124	14	-15	-12	- 8	0
Arbetslöshetsnivå, %	2,8	3,5	3,1	2,8	2,6	2,6
Sysselsatta i arbets-
marknadspolitiska åtgärder'	69	14	34	-24	-16

' Beredskapsarbete, ungdomslag och rekryteringsstöd.

Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och fmansdepartementet.

Tillgängliga indikatorer rörande ulvecklingen på arbeismarknaden framöver har hittills i år varit posiflva: Anlalel nyanmälda och lediga platser ligger på en hög nivå, antalet arbelslagare som är berörda av varsel om permitteringar och avskedanden är mindre än under motsvarande period föregående år, brislen på yrkesarbetare och tjänstemän inom industrin är fortfarande relativt slor. Della i kombination med föreliggande prognoser rörande samhällsekonomins utveckling lyder på en fortsatt sysselsättningsökning näsla år.

Indusirins sysselsättning har hillills i är ökal slarki enligl AKU och en mindre ökning förutses även nästa år. Byggkonjunkturen vänlas bli god nästa är, vilkel skulle kunna leda flll en liten ökning av anlalel sysselsalla i byggnadsverksamheten. Den privala tjänstesektorn har ökal anlalel sysselsalla under en längre tid och särskilt slarki i år. En fortsatt ökning om än i måtfligare lakl förulses nästa år. Den kommunala sysselsältningen vänlas öka med 1 1/2 % 1987, medan det för statens del fömtses en liten minskning. Även antalet sysselsatta i jord- och skogsbruket beräknas fortsätta all minska näsla år. Sammantaget skulle delta leda till en ökning av antalel sysselsatta med knappt 30000 personer 1987. Därvid har förutsatts en viss fortsalt minskning av antalet sysselsatta i arbetsmarknadspoliliska ålgärder.

Utbudet av arbetskraft beräknas fortsätta alt öka i samma takt 1987 som i år. Befolkningsförändringar lenderar atl medföra en särskilt slor ökning av ulbudel 1987, medan den nägol svagare sysselsättningsökningen drar

ned ulbudsökningen. Arbetslösheten skulle därmed bli ungefar oförändrad nästa år.

Dessa prognoser lyder pä ett oförändrat läge pä arbetsmarknaden. Trols det allmänt sett relativt gynnsamma läget på arbeismarknaden kvarslår emellertid betydande regionala och yrkesmässiga obalanser och en viss försvagning av arbetsmarknadslägel i skogslänen kan inle uteslutas.

Skr. 1986/87: 33 Bi).

5 Priser och löner

Nedgången i inflationslakten, mätt som konsumentprisindex (KPl) utveckling de senaste 12 månaderna, som inleddes sommaren 1985 har fortsatt undfr 1986. I augusti 1986 var inflationstakten 3,6%, jämförl med 7,0% i augusli 1985. De bedömningar som nu kan göras, med hjälp av underiag från konjunkturinstitutet och slalens pris- och kartellnämnd, tyder på alt KPl under loppet av 1986 (dvs från december 1985 till december 1986) stiger med 3,0%.

Tabell 6 Konsumentpriser

Procentuell förändring och bidrag därtill

1983	1984	1985	1986	1987
Konsumentpriser under loppet av
året, långtidsindex dec-dec 9,3	8,1	5,8	3,0	3,4
Därav hänförs till:
Indirekta skatter 2,0	1,2	0,2	0,2	-0,1
Automatisk effekt av indirekta
skatter 1,1	0,8	0,7	0,8	0,5
Internationella priser 2,1	1,6	0,0	-1,7	0,5
Jordbrukspriser 0,6	0,4	0,4	0,3	0,1
Bostadspriser 0,8	1,9	1,5	0,5	0,7
Diverse taxor 0,6	0,4	0,3	0,5	0,4
Trendavvikelse i priser på
färskvaror 0,1	-0,2	-	-	-
Restfaklor _ 2,2	2,1	2,8	2,5	1,4
Konsumentprisindex
årsgenomsnitt 8,9	8,0	7,4	4,1	3,2
Implicitprisindex för privat
konsumtion, årsgenomsnili 10,6	8,3	7,2	4,6	4,1

Källor: Konjunkturinstilutel, siaiisiiska cenlralbyrån och finansdepartemenlel.

Nedgången i inflationstakten under 1986 beror huvudsakligen på sänkta oljepriser och räntor. Konsumentprisindex rensad för priser pä fjärrvärme, eldningsolja, bensin och räntor beräknas sfiga med ca 5 1/2% 1986, dvs med lika myckel som under 1985.

Under 1987 beräknas de inlernationella priserna ha en mycket begränsad uppdrivande effekt pä konsumentpriserna, se tabell 6. Den dämpade kostnadsutvecklingen inom jordbrukssektorn i år vänlas medföra att jordbruksprisernas bidrag lill KPI-ökningen nästa år blir måttligt. Därtill kommer att den inflation som genereras inhemskt via löner- och vinstmarginalhöjningar väntas bli betydligt lägre än i år. Den dämpande inverkan oljepriser och ränlor har haft på inflationen i år förutsätts således under nästa år ersättas av en dämpande effekt av låga internationella prisökningar.

lägre löneökningar och eftersläpande effekter av den låga inflationen i år. Skr. 1986/87: 33
Konsumentpriserna beräknas med utgångspunki från gjorda förulsältning- Bil.

ar bland annal rörande limlöner och oljepriser stiga med ca 3 1/2% under loppet av 1987. Prognosen förutsätier bland annat oförändrai diskonio och oförändrade indirekta skaller, bortsett frän redan beslutade skattehöjningar.

Timlönerna beräknas öka med ca 7% 1986 och ca 41/2% 1987 som genomsnitl för samtliga löntagare. Därvid har förutsatts all löneglidningen i näringslivel håller sig inom de ramar, som angavs då avtalen slöts. Det finns för närvarande ingel som lyder på alt ramarna för överenskommelsen på den privata arbeismarknaden skulle överskridas. För den offenfliga sektorn har beräkningstekniskl utgålts från medlingskommissionens bud från september med den precisering som gjordes den 29 i månaden. Konjunkturinstitutet använder någol högre löneanlaganden 1986 och 1987.

6 Privat konsumtion

Mellan första halvåren 1985 och 1986 ökade den privata konsumtionen med 1,9% enligt nationalräkenskaperna. Bakom denna ökning ligger en stark utveckling av omsättningen i detaljhandeln, vilken svarar för ungefär halva den privata konsumtionen. Det är främst den s.k. sällanköpsvaruhandeln som expanderat, vilkel sammanhänger med behovel av ersäll-ningsköp och den ökade satsningen på friliden (radio/TV- och cykel /sporlhandeln).

Andra delar av den privata konsumtionen har emellertid utvecklats svagare. Del gäller l.ex. bilinköpen, som ligger på en lägre nivå försia halvårel i är än under motsvarande period i Qol. En säsongmässig ökning av bilinköpen märks emellertid under loppet av innevarande år. Även den privata konsumtionen av tjänster har ökat långsami under försia halvåret 1986.

Tendenserna till ökande bilinköp, inkomsi- och inflationsutvecklingen och det lätta kreditläget talar för en betydligt starkare ökning av den privala konsumtionen under andra halvåret i år.

För helåret 1986 beräknas den privala konsumtionen öka med 2,7%, vilket är samma prognos som gjordes i april i den reviderade nalionalbudgelen. Även hushållens reala diponibla inkomster beräknas öka i ungefär denna takt, vilket skulle innebära en i stort sett oförändrad sparkvot för hushållen i år.

Hushällens reala disponibla inkomsler beräknas öka med ca 21/2%
1987. Därvid förulsälts bland annal alt lönesumman ökar med ca 5 1/2%
och all implicitprisindex för prival konsumlion ökar med ca 4%. 13

Tabell 7 Hushållens disponibla inkomster, konsumtion och			sparande		Skr. 1986/87: 33
	Miljarder kr. 1985	Procer	ituell föränd	ring	Bil.
	Miljarder kr. 1985	1985	1986	1987
Löpande priser
Lönesumma Inkomsiöverföringar till hushåll Övriga inkomsler netlo Direkla skatter och avgifier	362,9 165,0 91,9 182,3	8,6 12,4 5.4 8,6	8,5 9,7 8,4 12,0	5,6 7,7 8,8 6,5
Disponibel inkomst	437,5	9,3	7,5	6,7
1980 års priser
Disponibel inkomst Prival konsumlion Sparkvot, nivå i %	277.3 277,5	2,0 2,7 -0,1	2,7 2,7 -0,1	2,5 2,5 -0,1

Källor: Konjunklurinslilulel, statistiska centralbyrån och finansdepariemenlel.

Omläggningen av inkomstskatten näsla år innebär att den genomsnittliga skallen sänks. Del kommunala grundavdraget höjs och den kommunala garantibeskattningen slopas, vilkel beräknas ge en skattelättnad med 3,5 miljarder kr. jämförl med en tillämpning av 1986 års skalleregler. Vidare genomförs förändringar i den slatliga beskallningen (bland annat höjs basenheten och brytpunkten, vissa skattesatser sänks och sambeskallningen av B-inkomster slopas), vilka sammantagna beräknas minska skatteinbetalningarna med drygt 900 milj. kr. I motsatt riktning verkar genomförandel av sista stegel i uppirappningen av den allmänna fastighetsskatten och den förutsatta ökningen av den kommunala utdebiteringen med 20 öre.

Transfereringarna till hushållen ökar av flera skäl den I januari 1987. Barnbidraget höjs från 400 kr. till 485 kr. per månad, studiebidraget höjs och utökas till 12 månader liksom det förlängda barnbidraget. Garanfibe-loppet i föräldraförsäkringen saml hyres- och inkomstgränserna för bosladsbidrag höjs också.

ökningen av hushållsinkomslerna 1987 vänlas medföra en ökning av den privata konsumtionen i ungefär motsvarande takt. Det skulle innebära en oförändrad sparkvot även nästa år. Det finns flera fakiorer som talar för en ökning av sparandet, bl.a. höga realräntor och höjt sparavdrag. Dessa motverkas emellertid av det fortsatt lätta kreditlägel, vilket möjligen skulle kunna leda till en fortsalt sänkning av sparkvoten.

7 Investeringar

Näringslivets invesleringar ser ut atl utvecklas något svagare i år än vad som förutsågs i den reviderade nationalbudgeten. För indusirins del beräknas nu investeringsnivån förbli oförändrad 1986 men utsikterna för nästa år är goda varför en ökning med 8% förutses. Industrins kapacitetsutnyttjande är högt och konjunkturinstitutets senasle baromelerundersökning lyder på relativt positiva framtidsförväntningar när det gäller produklion och orderingång. Investeringarna i övriga delar av näringslivet väntas

expandera långsammare näsla år och för näringslivel som helhet vänlas Skr. 1986/87:33
ungefär samma ökning av investeringarna som i år. Bil.

De offentliga myndigheterna har i flera är reduceral sin investeringsverksamhet. Genom all kommunernas invesleringar i år vänlas öka förutses en ungefär oförändrad nivä på de offentliga myndighelernas toiala invesleringar 1986. För nästa år förulses ånyo en dämpning av investeringsverksamheten i den offenlliga sektorn.

Bostadsinvesteringarna beräknas preliminärt ha minskal med 12% under första halvåret i år. Minskningen var till stor del en konsekvens av en förskjutning av byggstarter till följd av problem med överkosinader. Botten på igångsättningen av bostadsbyggen tycks dock nu ha passerats och anlalet påbörjade lägenheter ökar på nyll. En fortsatt uppgång förutses näsla år. Boslads-ROT, dvs. reparationer, om- och tillbyggnader av bosläder, har ökat mycket kraftigl i omfattning de senaste åren och en liten fortsatt ökning förulses i år och näsla är.

Sammanlaget leder delta till en svag ökning av bruttoinvesteringarna 1986 och en starkare ökning 1987, se tabell 8.

Tabell 8 Bruttoinvesteringar efter näringsgren

	Milj. kr.	Åriig procenluell förändr			ing.
	1985,	1980 års	priser
	löpande priser
	löpande priser	1983	1984	1985	1986	1987
Näringsliv	106110	3,3	5,1	10,1	2,4	2,3
Induslri	28095	1,8	16,6	15,8	0,0	8,0
Slalliga affärsverk	12 252	0,2	-10,5	5,6	11,7	1,7
Övrigl näringsliv	65763	4,5	4,5	8,7	1,7	0,1
offentliga myndigheler	21837	-0,8	- 1,8	-3,7	0,1	-0,8
Permanenta bosläder	35 294	-1,2	4.5	3,5	-5,0	5,5
Totalt inkl. diskrepans	163241	1,6	3,9	6,5	0,5	2,6
därav: näringsliv exkl.
handelsflolian	104758	5,1	2.9	11,7	3,3	3,9

Källor: Konjunklurinstilutet, statistiska centralbyrån och fmansdepartementet.

Expansionen av näringslivels byggnadsinvesieringar och reparations-och underhållsvolymerna beräknas medföra en ökning av byggsektorns produklion med närmare 2% i år och drygl 2% 1987. Detta trots en svagare utveckling av de offentliga myndighelernas byggnadsinvesteringar och i år även av bostadsbyggandet. I storstadsområdena är byggmarknaden nu närmast överhettad.

Under försia halvåret 1986 skedde en viss lagerneddragning, vilket liksom maskininvesleringarnas utveckling hade en återhållande inverkan på importen. Under återstoden av året vänlas en krafiig importökning, vilken lorde sammanhänga med en viss lageruppbyggnad. För 1987 förutses en svag uppbyggnad av lagren i takt med att produktionsnivåerna höjs.

8 Offentlig sektor

Den offentliga konsumtionen ökar i en allt långsammare takt. I år beräknas ökningen bli 1,3% och nästa år 1,0%. Bakom denna utveckling ligger en minskning inom den statliga sektorn och en avlagande expansion av den kommunala verksamheten.

Slalens finansiella sparandeunderskoll beräknas minska med ca 11 miljarder kr. mellan 1985 och 1986 lill följd av en betydligt snabbare ökning av inkomsterna (ca 8%) än av utgifterna (ca 3 1/2%). Budgetunderskottet beräknas minska än mer till följd av minskade valutakursförluster och återbetalning av statliga lån. En minskning med 15 miljarder kr. mellan 1985 och 1986 förulses.

Även 1987 vänlas det statliga finansiella sparandeunderskottet reduceras kraftigl. Beräkningarna bygger bland annal på all den engångsskatt på försäkringsbolag m.fl., som regeringen har föreslagil genomförs och minskningen av underskottet är en följd av denna. Ulan engångsskatten skulle det finansiella sparandeunderskottet öka 1987. Eflersom engångsskatten inle på annat säll än via minskade ränteutgifter påverkar budgetunderskottet stiger detta från ca 42 miljarder kr. 1986 fill ca 45 miljarder kr. 1987.

Osäkerheten är stor när det gäller kommunernas ekonomi. Kommunernas räkenskapssammandrag och landslingens bokslulsuppgifter lyder på etl större underskoll 1985 än enligl lillgängliga nationalräkenskaper. Med utgångspunkt från en preliminär justering av del finansiella sparandel i kommunsektorn 1985 beräknas underskottet stiga till närmare 5 miljarder kr 1986 och reduceras någol lill ca 3 miljarder kr 1987.

Del finansiella sparandeunderskottet i den offentliga seklorn beräknas därmed uppgå lill ca 13 miljarder kr 1986. En fortsatt förbättring sker nästa är när underskottet övergår i ett marginellt överskott. Skattekvoten stiger tillfälligt till ca 52% 1987. Den offenlliga seklorns utgifler som andel av BNP beräknas minska med nästan 2 procentenheter 1986 och ytterligare nästan 1 procentenhet 1987.

Tabell 9 Offentlig sektor

Skr. 1986/87: 33 Bil.

	1985	1986	1987
Miljarder kr., löpande priser
Slalens budgelunderskoll	-57,3	-42,0	-45,0
Finansielll sparande: Siat Kommuner Socialförsäkring	-42,4 - 3,6 24,2	-31,8 - 4,9 23,9	-19,7 (-34,7) - 3,2 23,3
Offentlig sektor	-21,8	-12,8	0,4 (-14,6)
Procentandel av BNP i löpande priser
Skattekvot Ulgiflsandel Finansielll sparande	51,6 65,4 - 2,5	51,4 63,7 - 1,4	52,2 (50,7) 62,9 0,0 (-1,5)

Källor: Konjunkturinstilutel. siaiisiiska cenlralbyrån, riksrevisionsverket och finansdepariemenlel.

Anm.: Inom parenies anges uppgifler exklusive inkomslerna frän engångsskatten på försäkringsbolag m. fl.

9 Kreditmarknad

Del internationella ränlelägel karakteriserades av sjunkande ränlor under vintern och våren 1986. Därefter har räntorna i Förenta Staterna ytteriigare pressats ned, medan så inte har skett i Japan och Förbundsrepubliken Tyskland.

I Sverige har de korta räntorna fortlöpande sänkts från en nivä på ca 12% vid årsskiftet fill under 9% i september. Även de långa räntorna har sjunkil. Riksbanken har sänkt diskonlol fyra gånger från 10,5 % till 7,5 %. I lakl med den allmänna räntenedgången har utlåningsräntorna till allmänheten ocksä sjunkil, vilkel kan illustreras av att villaräntorna gäll ned frän ca 14 till 11 %.

Den positiva räntemarginalen mot eurodollarn har under 1986 legat omkring 3 procent, se diagram 1. En återgång har således skelt till den ränledifferens som rådde vid årsskiftet 1984/85. Att döma av valutaflödet samt bytesbalansens utveckling under försia halvåret var kapiialbalansen kraftigl positiv under januari men lorde därefter inte ha givit något neltoin-flöde. Däremot har bylesbalansen genererat ell valulainflöde på ca 8 miljarder kr. under perioden februari-juli. Totalt registrerades ell valulainflöde på ca 14 miljarder kr. under årets försia 9 månader.

Statens lånebehov kommer under 1986 att bli lägre än under 1985. Till följd av amorteringar av utlandsskulden kommer del inhemska upplånings-behovet ändå all öka. I större utsträckning än lidigare har finansieringen skell hos hushållen, främsl under försia hälften av året, genom ökade insättningar i allemanssparandel och genom premieobligationslån.

Skr. Bil.

1986/87:33

Diagram 1 Ränteutveckling

Ränla på 3-månaders slatsskuldväxlar/bankcerlifikal saml 3-månaders eurodollar-

ränta

Veckogenomsnitt t. o. m. vecka 39

18-

16-14-12 10

s-\

6 4 2 O

-■A

__ 1

\ Statsskuldväxlar/ \ bankcertifikat

iiininMnMniiiiiiititiiiniiiMiiiiiiiiiTMiiiiiiMriiiiiiiiriiiiirnnrTTmimmiiiitmnntTiMimiTiTniriniiiTrinni

1984 1985 1986

-16

14 12 10

1-8 6 4

(-2 O

Närmare bedömningar av kreditutvecklingen är ännu svåra alt göra. Skr. 1986/87:33
Statistiken är efler slopandet av uilåningsregleringen i november 1985 Bil.

mycket svårtolkad. Den betydande del av kredilerna som förut läg vid sidan av de institut som ingår i statistiken överflyttas nu till banker och finansbolag. Denna överflyttning redovisas i statistiken som en ökning i kredilgivningen. Den verkliga kredilgivningen är därför under en övergångslid svår atl urskilja.

Det står dock klarl all den lolala kredilgivningen lill allmänheten har expanderat markanl under det senaste årel. I försia hand svarar bosladsin-sfituten för en betydande ökning. Jämfört med den mycket restriktiva utlåningen under 1985 lycks även affärsbankerna ha ökal sin ullåning kraftigt. Alt en betydande del av kredilerna gått lill hushållen är sannolikl. Preliminära kalkyler över hushållens finansiella sparande under första halvårel 1986 tyder på avsevärda men likarlade ökningar av både tillgångar och skulder. Upplåningen tycks sålunda ha använls lill placeringar i finansiella tillgångar snarare än till konsumlion.

Innehåll Skr. 1986/87:33

Bil.

1 Sammanfattning ............................................... .. 4

2 Internationell utveckling ................................... 7

3 Utrikeshandel ................................................. .. 9

4 Arbetsmarknad ............................................... .. 10

5 Priser och löner ............................................... 12

6 Prival konsumtion .............................................. 13

7 Investeringar ................................................. 14

8 Offenllig sektor ............................................... 16

9 Kreditmarknad ............................................... 17

Tabeller

1 Försörjningsbalans .......................................... 5

2 Bytesbalans ................................................... 6

3 Internationella förulsältningar ............................ 7

4 Exporl och imporl av varor .................................. 10

5 Sysselsättning och arbetslöshet ........................ 11

6 Konsumenlpriser ............................................... 12

7 Hushållens disponibla inkomster, konsumlion och sparande 14

8 Bruttoinvesteringar efter näringsgren .................. 15

9 Offentlig sektor .............................................. 16

Diagram

1 Ränteutveckling ............................................... 17

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1986 19