1984/85:218

Regeringens skrivelse 1984/85:218

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1984/85:218

med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet;

beslulad den 30 maj 1985,

Regeringen bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad som upptagils i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

THAGE G PETERSON

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen ges en redovisning av dels informationsteknologins industriella betydelse, dels planerade ålgärder för en effekiivisering av slalens insalser för utbildning, forskning och leknisk utveckling inom informationsteknologiområdet samt dels av nuvarande insatser, problem och behov rörande utbildning, forskning och leknisk utveckling inom informa-lionsteknologiområdel inom försvarsmaklen, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet, gymnasieskolan, arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen samt inom den civila statsförvaltningen.

1    Riksdagen 1984185. I saml. Nr 218

Skr 1984/85:218

Skr. 1984/85:218                                                       2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

1985-05-30

Närvarande: statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R, Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: slalsrådel Peterson

Skrivelse med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser inom informationsteknologiområdet

1    Inledning

På förslag av regeringen beslöl riksdagen i december 1983 att genomföra ett nationellt mikroelektronikprogram (prop, 1983/84:8, NU 11, rskr 130), I samband med della beslut uttalade riksdagen atl etl nationeUt informa-lionsteknologiprogram borde presenleras för riksdagen under budgetåret 1984/85,

Regeringen gav ijuni 1984 vissa myndigheter som är direkl berörda av informationsteknologin i uppdrag att utarbeta ell underlag tiU etl svenskt informationsleknologiprogram. Dessa var televerket, universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), forskningsrådsnämnden (FRN), humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR), naturvetenskapliga forskningsrådel (NFR), delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI), skolöverslyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen (ASS), arbetarskyddsfonden (ASF), arbelsmarknadsstyrelsen (AMS), slyrelsen för leknisk utveckling (STU) och statens industriverk (SIND), Vidare utarbetade överbefälhavaren (ÖB) med slöd från försvarels malerielverk (FMV) och försvarets forskningsanstalt (FOA) i särskild ordning ett samlat underlag för del militära försvarei,

STU, UHÄ och ASF fick i uppdrag att gemensaml samordna arbetet.

Uppdraget slutfördes den 15 oktober 1984, Programunderlaget har remissbehandlats.

Programunderlaget är uppdelat i tre block: /, Mikroelektronik, 2. Systemteknik och 3. Informationsteknologins användning och innehåller en redovisning av pågående och planerade insatser. Underlaget innehåller vidare en genomgång av förulsällningarna för en framlida användning och

Skr. 1984/85:218                                                      3

utveckling av informationsteknologi i Sverige, Vidare berörs i elt särskilt avsnill frågor om profilering vid landels högskolor, inlernalionellt samarbele och förslag från vissa uiredningar, I ett avslulande avsnill görs en samlad bedömning av områden med behov av yllerligare insalser.

Till prolokollet i delta ärende bör fogas en sammanfattning av programunderlaget som bilaga 1.

Jag avser all i del följande inledningsvis redovisa informationsteknologins induslriella belydelse (avsnill 2), Därefter går jag över lill all beskriva statens roll för en positiv utveckling inom informationsteknologin (avsnitt 3), Vidare redovisas planerade åtgärder för att effektivisera slatens insatser för utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationslek-nologiområdel (avsnill 4), Slutligen redovisas nuvarande insalser, problem och behov rörande utbildning, forskning och teknisk utveckling inom försvarsmaklen, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet, arbetsmarknadsulbildningen, arbelsmiljöområdel, de industripoliliska organen saml inom den civila statsförvaltningen (avsnillen 5-7),

2   Informationsteknologins industriella betydelse

2.1 Inledning

Informationsteknologin har utvecklats ulomordenlligl snabbi under de senasle 10-20 åren. Denna nya leknik har varit myckel framgångsrik både lekniskl och kommersielll. De lekniska framstegen har inneburil kraftigt ökade möjligheter för informationshantering. Den kommersiella framgången kan avläsas i höga lUlväxtlal och en allt vidare lillämpning av den nya tekniken inom flertalel samhällssektorer.

Med informationsteknologi avses i det följande aulomalisk hantering och överföring av i huvudsak digital information med hjälp av mikroelektronik. Delta är en allmänt hållen definition som markerar all informationsteknologins framväxt är inliml förknippad med mikroelektroniken. Ibland innefattas i informationsteknologi även t, ex, telekommunikationer och konsumentelektronik baserade på mer konventionell teknik.

Den snabba nedskalningen av elektroniska komponenter lill mikroelektronik och iniegrerade kretsar, ulvecklingen av opiiska fibrer och av effeklivare programvaror har påskyndat informationsteknologins genombrott. Dessa lekniska genombrott har inneburit en oerhört mycket snabbare informationshantering, ökad lillföriitiighel och alt informationshanteringen blivtf väsentiigt billigare. Den nya lekniken har också medfört möjligheter all överföra mänskligl tankearbete lill maskiner och atl bearbeta slora informationsmängder på etl sätt som tidigare över huvud taget inle var möjligt.

Knappast någon sektor kommer atl få så vittomfattande effekler på hela

Skr. 1984/85:218                                                       4

samhället som informationsteknologin. En alll slörre andel av de förvärvsarbetande sysslar i sitt arbete på olika säll med den nya lekniken, SCB har uppskattat atl år 1984 hade i Sverige 980000 personer inslag av dalaarbels-uppgifler i sill arbete. Ca 35% av befolkningen hade enligt SCB-undersök-ningen någon erfarenhet - genom arbele, utbildning eller annal - av daiorer, I vissa framtidsstudier har informationsteknologins belydelse jämställts med den som ångkraften, elektriciteten och bilen på sin lid hade då del gällde att omdana samhället. Man har också talat om det post-industriella samhället; då informationshantering ersätter det direkla produktionsarbetet som primär aktivitet i samhället.

Den industriella ekonomiska betydelsen av informationsteknologin ligger dels i tUlverkningen av produkler baserade på informationsteknologi, dels i användningen av sådana produkler.

De mest betydelsefulla aspeklerna av informationsteknologin ur lillverk-ningsperspektiv är för del försia all:

Informationsteknologin är en tillväxtseklor. Den är etl av de få områden där produktionen förväntas ha en hög långsiktig lillväxl, I alla utvecklade industriländer görs bedömningen alt informationsteknologin är oundgänglig för all de skaU kunna bevara sin ställning som industrinationer. För del andra är informalionsleknolognndustrin en strategisk bransch. Det faktum all informationsteknologi är en nyckelteknologi med vida tUlämpningsom-råden innebär att det är elt nationellt intresse att ha en stark informations-leknologiindustri. En för liten inhemsk informalionsieknologiindustri kan ur försörjnings- och säkerhetspolitisk synvinkel leda till ett stort utlandsberoende.

Användningen av informationsteknologi inom induslri och tjänstesektor kan ge stora förändringar. Den nya lekniken kan krafligl höja produktiviteten både inom induslri och tjänstesektor. Den kan också användas som bas för nya affärsidéeer. En snabb och vid lillämpning av informationsteknologi är därför en viklig fömtsättning för näringslivels konkurrenskrafi.

Vidare används informalionsteknologiska produkter i ökad ulslräckning som insatsvara i andra slag av produkter, t, ex, bUar, kameror, hushåUsap-parater, medicinsk apparatur och TV-apparater, Informationshantering är inte dessa produkters primära funktion, men med hjälp av den nya lekniken förbällras styrfunktionen eller prestandan,

2.2 Internationell översikt

Under 1960- och 1970-talen har en rad nya elektroniska produkter introducerats på marknaden: den iniegrerade krelsen, persondatorn, digitala telefonväxlar, industrirobotar, videobandspelare, miniräknare, optisk kabel, ordbehandlare, dalaspel, kvartsur m,m. Tidigare fanns dessa produkter inte på marknaden eller var mycket marginella.

Några exempel kan få illustrera den mycket snabba tekniska utveckling-

Skr. 1984/85:218                                                      5

en på området. Kapaciteten på minneskretsar har fördubblals vart 3-4 år. Prisei räknat per minnesenhet har på tio år minskat lill en hundradel. En enkel miniräknare som i början av 1970-talet kostade ca 1000 kr kan idag köpas för 30-40 kr. Del mekaniska uret har näslan hell ersalls av den elektroniska kvartsklockan. Är 1960 innehöll SIC (Standard Indusirial Classificalion) 30 elektroniska produktkategorier. På 20 år ökade denna stffra nära åtta gånger till 233 olika produktkategorier.

Marknadstillväxten för informationsteknologiska produkter är avsevärt högre än induslrigenomsniltel. År 1984 växte elektronikindustrin med ca

20%,

De två snabbast växande branscherna i USA:s induslri perioden 1972-82 var halvledare (årlig produktionstillväxt 34% i löpande priser) och datorer och datorutrustning (19%). Även tillväxten inom dalaserviceföretagen var krafiig. Mellan 1981 och 1984 ökade dessa anlalet anställda med 42%,

Amerikansk och Japansk dominans

Världsmarknaden för elektronikprodukter domineras kraftigt av amerikanska och japanska producenter, USA:s och Japans sammanlagda andel av världsproduktionen är ca 65%, Västeuropas andel kan uppskattas tUl knappl 20%, Västeuropa har också ett irendmässigt växande underskott i handeln med informationsteknologiska produkter. USA har sedan 1983 etl underskoll i handeln med elektronikprodukter. Detta betingas bl. a. av en hög inlern handel i stora förelag.

Den amerikanska och japanska dominansen gäller främst datorer och mikroelektronik. Västeuropa importerar ca 70% av silt behov av datorer och kringutmslning. USA svarade 1982 för ca 50% av världens datorproduktion; Japan för 13 %.

Amerikanska och japanska företag svarar för drygl 90% av världsproduklionen av iniegrerade kretsar. Av världens tio slörsia tillverkare av iniegrerade kretsar för avsalu är endasl etl förelag europeiskt; PhUips. Europas andel av världsproduktionen var endast 6% år 1982, atl jämföra med Västeuropas andel av konsumtionen som var 20%. Europas andel av USA:s import av halvledare har minskal från 52% år 1972 lill 16% år 1984.

De flesta prognoser ger mindre goda framtidsutsikter för den europeiska informalionsteknologiinduslrin; fortsatta andelsförluster och även en minskad andel av konsumtionen av elektronikprodukter. Importberoendet betyder också atl europeiska förelag inle har nära konlakl med den aUra senasle lekniska utvecklingen hos leverantörerna.

För standardiserade integrerade kretsar fömlspås ökade slorddriftsför-delar, orsakade av alt utvecklingskostnaderna - trots användandet av sofistikerade CAD-lekniker i konstmktionsfasen - kommer alt sliga krafligl. Antalet producenter kommer i så fall all minska; någol som ytterligare kommer att öka de redan stora amerikanska och japanska företagens dominans. Delta torde dock inle gälla kundanpassade kretsar.

Skr. 1984/85:218                                                       6

InduslripoUtik

Japan har varil föregångsland när del gäller medvetna induslripoliliska salsningar på informationsteknologi. Flera större program har genomförts, bl.a. VLSI (Very Large Scale Integraled Circuils) 1976-79, som anses ha verksami bidragil till Japans framgångar på halvledarmarknaden. I USA finns myckel slora FoU-program inom försvars- och rymdseklorerna. Dessa kommer också den civila produktionen lill godo.

De mindre goda framtidsutsikterna för den europeiska elektronikindustrin och de stora amerikanska och japanska statiiga programmen har lett till en krafiig intenstfiering av de statliga informalionsteknologiska satsningarna i Västeuropa. Under de senaste åren har ett flertal nya program startats.

Etl gemensaml drag hos dessa program är en inriktning på forskning och induslriell utveckling. Etl vikligl inslag är vidare alt samordna och kraft-samla de nationella resursema. Denna tankegång var ett vikligl moliv för del s.k. ESPRIT-programmet inom EG, som inleddes år 1984. Huvudproblemet i Europa ansågs vara all resurserna alltför mycket splittrades, istäUet för alt kraftsamlas lill projekl som kunde mäta sig med de amerikanska och japanska.

2.3 Informationsteknologins användning och spridning

En snabb spridning av informationsteknologin är väsentlig för atl produktivitetsvinster och andra fördelar skaU kunna utnyttjas och för atl svensk elektronikindustri skall få en högt utvecklad hemmamarknad. Informationsteknologin har tillämpningar inom alla samhällssektorer - induslri, jordbmk, offentlig sektor, handel, sjukvård och kommunikationer.

Svensk induslri genomgår f.n. en snabb datorisering. Under 1970-lalet och hillills under 1980-talel har tiltförseln av daiorer och datorstyrd utrustning (robotar, numeriskt styrda maskiner m.m.) ökal med 10-15% åriigen. År 1982 ulyorde investeringar i datorstyrd produktion och administrativa datorsystem enligt Dala- och eleklronikkommitléns (DEK) skattningar (SOU 1984:51) drygt 20% av indusirins maskininvesleringar. Beaktar man även leasing av sådan ulmstning blir andelen nära 30%.

Utnyttjandet av informationsteknologi kan leda tUl myckel stora produktivitetsvinster. Enligt vissa skattningar kan sysselsällningsminskningen bli så slor som 40-60% i flera fall, ibland ännu slörre. Sådana rationaliseringsvinster berör dock bara vissa avdelningar i företag; därtUl ett myckel begränsat anlal förelag. Såsom DEK framhåller betyder della inte att svensk industri slår inför en omfallande automatiseringsvåg. Fömtsägelser om att detta skaU inträffa har ställts flera gånger under årens lopp, men alltid slagit fel. Etl fullt utnyttjande av den nya lekniken kräver all många lekniska, organisatoriska och ekonomiska reslriklioner övervinns. Fortfarande svarar etl fåtal förelag för en stor del av installationerna av dator-

Skr. 1984/85:218                                                      7

1...

stödd produktionsteknik. Exempelvis var enligt DEK:s uppskattning år 198435% av industrirobotarna koncentrerade lill endasl sju förelag.

Utnyttjandet av ny teknik i industriproduktionen ger företagsekonomiska vinsler i form av lägre personalkostnader, högre precision och kvalilet, minskad energiåtgång, snabbare omställningar och verktygsbylen och högre maskinhasligheler. Ännu större effekler lorde de starkt ökade möjligheterna atl bygga upp integrerade produktionssystem att ha. Sådana system, bl.a. i form av s.k. FMS-system (Flexible Manufacluring Systems) ger framför alll ell snabbare produklflöde och mindre varulager. I verkstadsföretag med blandad tillverkning är kapitalbindningen i olika slag av lager (råvarulager, produkler i arbele, färdigvarulager) ofta avsevärt slörre än den i maskiner och fastigheter. Även en måttlig lagerminskning ger betydande besparingar. En slor fördel hos EMS är också alt de ökar möjligheterna till kundanpassning av produklerna. Datortekniken kan väsenlligl förbättra planeringen och styrningen av produktionen.

Strukturen på svensk induslri är väl anpassad för att ulnyllja den nya lekniken. Svensk industri har en slor andel blandad tillverkning; dvs. många produktsiag och relativt korta serier. För denna lyp av tillverkning är flexibilitet och hög genomslrömningshastighel särskilt vikliga. Del är främsl på dessa punkter den nya tekniken kan ge slora fördelar.

Inom mer processinriktad induslri är användningen av kontrollsystem baserade på modem informationsteknologi numera norm vid inslallalion av ny ulmstning. De största avnämarna för utmstning för processkonlroll är kemisk industri, järn- och stålindustri men också massa- och pappersindustri, Uvsmedelsindustri och el- och vattenverk.

IntemationeU Jämförelse

Sverige anses allmänt ha kommit långl i datoriseringen. Etl mått på denna är anlalel dataanslutningar (Figur 2.1). Sverige hade i börian av 1984 belydligl fler dataanslutningar per 1 000 sysselsatta än de övriga nordiska ländema och de slora europeiska länderna.

Sverige ligger också långt framme när del gäller användandet av datorhjälpmedel i industriproduktionen.

Sverige är del robottätaste landet i världen. (Figur 2.1). År 1983 hade Sverige 30 robotar per 10000 induslrianställda, att jämföra med Japan 13, Västtyskland 10 och USA 4. Även mätt i absoluta lal har Sverige fler eller ungefär Uka många robotinstallalioner som slora industriländer som Frankrike, Storbritannien och Italien.

Sverige lUlhör de västeuropeiska länder som i hög grad har börjal tillämpa CAD (Computer AidedDesign). CAD används bl.a. i konstruktionsarbete i industrin, men även inom arkitektur.

Kontoren - inom induslri, privat tjänstesektor och förvaltning - liUhör de slörsia användarna av informationsteknologi. Genom persondatorernas snabba introduktion sedan 1980 har datortekniken på aUvar kunnat utnyttjas även av småföretag.

Skr. 1984/85:218

Figur 2.1 Användning av informationsteknologi i Sverige och vissa andra länder

Industrirobolar, antal per 10000 induslrianställda 1983

Antal dalaanslutnlngar per 1 000 sysselsatta 19B4

24

■1						30
	18					■I Q} 5
	s	14	14				•O C re
			fD	12
				c "c c «	-			13	cn >
								c CD a o -3		10	&
										■		3-£4	< tn = 4
w

Källa: Eurodata Foundation. Televerkel Anmårkntnp: Dala for USA. Canada och Japan saknas

Katta Bhti&h Robot Association

Digitalisering av telenätet. Procentandel abonnenter anslutna till digitala stationer (ungefärliga uppgifter)

Telefontäthet, huvudledningar per 1 000 invånare 1983

16

599

461

I I

ti

10

I

409

401

368

.£     I

±L

< 1

<

Källo Tclcverkfl

Kalla   Vearbook of Common Camer Tclecomuntcalion SlaliMicMlTUl

Inom sjukvården får den nya tekniken effekter dels genom rationalisering av administrativa funktioner, dels genom en snabb utveckling inom medicinsk eleklronik. (T.ex. diagnostisk utmslning som röntgen, ultraljud och tomografi; EKG, pace-makers och dialysulruslning). Sverige liUhör de tekniskt mest avancerade länderna på sjukvårdsområdet.

Bankerna var bland de första som i större utsträckning log datatekniken i anspråk. Under de senare åren har kassalerminaler och utlagsautomaler (Bankomat och Minuten) introducerats i stor skala.

Även inom handeln åger en snabb datorisering mm. Kassafunklionen kan rationaliseras genom alll mer sofistikerade kassaapparater och det s. k. EAN-systemel (streckmärkning). Delta innebär bl.a. all prismärkningen, som är ett mycket arbetskrävande moment, drastiskt kan skäras ned och alt lagerstyrningen effektiviseras.

Telekommunikationssektorn spelar en dubbel roll. Den är för det första

Skr. 1984/85:218                                                      9

en viktig användare av informationsteknologi, t, ex, genom att den lUlhör storkunderna av mikroelektronik och annan avancerad eleklronik. För del andra är dess ijänsler och produkler en förutsätlning för att skapa en informalionsleknologisk infrastruktur. Högt utvecklade telekommunikationer behövs för kommunikation med och mellan datorer och för att kunna ulnyllja nya slag av informalionsteknologiska tjänsler.

Telekommunikationer lorde vara det område inom informationsteknologin där Sverige internaiionelll sell har den bäsla positionen, Telefonlätheten, mätt som anlal huvudledningar per I 000 invånare, är den högsia i väriden (Figur 2,1), Stffran för Sverige ligger 30% högre än för någol annal land, Digilaliseringen av telenätet (genom AXE-systemet) har nåll längre än i någol annal land (Figur 2,1), I Sverige är i dagslägel ca 16% av ledningarna digitaliserade, jämfört med 10% i Frankrike, Vissa statistiska skillnader gör alt siffrorna inte är hell jämförbara, USA och Japan ligger som synes långl efler, trols atl dessa länder i övriga avseenden är de världsledande inom informationsteknologin. Här kan också nämnas atl spridningen av mobiltelefoner i Sverige har nåll längre än i något annal land.

Sammanfattningsvis kan sålunda konstateras all datatekniken har hafl en lillfredsställande spridningstakt i svensk induslri, Detla lorde också gälla övrigl näringsliv och förvaltning. På vissa områden ligger USA och Japan före, men jämfört med de västeuropeiska länderna synes spridningen av informationsteknologi i Sverige ligga på en högre nivå,

2,4 Svensk informationsteknologiindustri

Informalionsteknologiinduslrin består av två delar:

-    Elektronikindustrin (daiorer, elektroniska komponenter, telekommunikationer, medicinsk elektronik, konsumentelektronik m. m.).

-    Den informalionsteknologiska Ijänsieseklorn (programvamföreiag, da-laserviceförelag, ADB-avdelningar m. m.).

Svensk informalionsieknologiindustri hade år 1983 totalt ca 100000 anställda enligt en analys av industrislalistiken redovisad i det underlag liU informationsleknologiprogram som STU, ASF och UHÄ har lagil fram. Därav finns ca 60(X)0 i elektronikindustrin och ca 40000 i tjänstesektorn.

Elektronikindustrins (inkl, försvarseleklroniken) sysselsättning motsvarar 7% av hela induslrin. Produktionsvärdet var år 1983 23 miljarder kr. Förädlingsvärdet var 15,4 miljarder kronor (8,6% av hela industrin). Branschen är myckel exportintensiv - 63 % av produklionen exporterades år 1983, Mellan 1982 och 1983 ökade produklionen med 25% (löpande priser). Sedan slulel av 1970-talet har elektronikindustrins tillväxt varil markant högre än den för annan verkstadsindustri och industrin i övrigt (Figur 2,2), Elektronikindustrin har ökat sin andel av verkstadsindustrins

Skr. 1984/85:218

10

Figur 2.2 Produktionsvärdets utveckling 1976—83 inom elektronikindustrin och övrig verkstadsindustri (Index 1976 = 100, löpande priser)

Verkstadsindustri

76   77 78 79  80 81   82 83

Källa: SCB, STU (bearbetning av industristatistiken).

Anmärkning: Flera elektronikprodukter har minskat kraftigt i pris under perioden.

Tillförlitliga deflatorer finns inte. Därför görs jämförelsen i löpande priser,

förädlingsvärde från 14% år 1976 lill 19% år 1983, Informalionsteknologiinduslrin har alltså blivil en alll större del av svensk induslri.

Elektronikindustrin har en postfiv handelsbalans (Figur 2,3), Överskottet tenderar att minska, men förändringarna är så pass små all trenden är osäker, Sverige är etl av några få europeiska länder med handelsöverskott på elektronikprodukter.

Figur 2.3 Svenska handelsbalans för elektronikprodukter

1200

1000

800

600

400

200

2 utförsel I"    I Införsel

-850

-H900

rTUi400 y

j;

i

1978         1981        1982

Källa: SCB, STU (bearbetning av industristatistiken).

Anmärkning: Siffrorna läcker ca 88% av elektronikindustrin. Delar av medicinsk elektronik och utmstning för industriell automation ligger utanför. Resultatet påverkas inte nämvärt av detta.

Skr. 1984/85:218

11

I den informationsteknologiska tjänstesektorn inkluderas ingenjörsfirmor, underhållstjänsler, dalaserviceförelag samt företagens och den offenlliga seklorns ADB-avdelningar, Gränsen mellan den informalionsteknologiska induslrin och Ijänsieseklorn är oskarp. Inom tjänstesektorn ulförs nämligen också vissa industriella förädlingsmomenl, Elt företag kan starta som ell renodlat tjänsteföretag, men med tiden komma att ulföra alll fler tillverkningsmoment. Omvänt har industriföretagen som regel en betydande tjänsteproduktion.

Elektronikindustrin kan delas upp i nio delbranscher (Figur 2,4 och Tabell 2,1), Den slörsia av dessa är telekommunikationer med 33% av seklorns produktionsvärde. Där har Sverige sedan länge en stark ställning på den inlernalionella marknaden. Del näst slörsia segmentet är utmstning för induslriell automation (18%), i vilkel bl,a, ingår industrirobotar och mäl- och reglerteknik. Tillverkningen av daiorer och kringulmstningar svarar för 15% av seklorns produktionsvärde. Tillverkningen av mikrokretsar i Sverige är myckel marginell. Denna delbransch är dock expansiv.

Figur 2.4 Svensk elektronikindustri år 1983 uppdelad på sektorer

Mikrokretsar 150 Mkr 1 %

Arä//a,SCB,STU,

Skr. 1984/85:218

12

Produktionen ökade mellan 1982 och 1983 med 47%, Även tillverkningen av datorer och kringulmstningar och övrig ulrusining för kontorsautomation växte kraftigl.

Svensk informalionsieknologiindustri är liksom den ulländska slorföre-tagsdominerad. Större delen av produktionen utförs inom ett fåtal stora elektronikkoncerner, inom grenar av andra storföretag eller inom utlandsägda förelag. Inom elektronikindustrin finns ca 200 mindre självsländiga förelag verksamma. De svarar för ca 8% av produktionen. Det finns ett belydande nyföretagande i branschen.

Inom den informalionsteknologiska tjänstesektorn å andra sidan sysselsätts ca 60% av de totall 40000 anställda i ca 100 förelag med fler än 20 anslällda, Reslen arbelar i 1500-2000 småförelag, mestadels enmans konsultförelag.

Tabell 2.1 Svensk elektronikindustri, produktionsvärde, handel m. m.

	Produk-	Tillväxt	Införsel	Utförsel	Handels-
	tions-	1982-83	1982	1982	balans
	värde 1983		(milj, kr)	(milj, kr)	(milj, kr)
	(milj, kr)
Datorer och kring-
iitrustning	3 370	-h46%	4 070	2840	-1230
Övriga utrustning
för kontorsautomation	840	-t-33%	710	540	-   170
Telekommunikation	7670	-1-19%	390	4890	-1-4 500
Övriga kommunika-
tionsutrustning	2840	-h22%	690	1 110	-1-  420
Utrustning för indu-
striell automation	4080	4-27%	2500	1860	-  640
Medicinska produkter
m, stort elektronikinnehåll	2200	-H9%	900	1800	-1-  900
Mikrokretsar	150	-t-47%	680	110	-  570
Andra komponenter	900	-t-11%	1 190	600	-   590
Konsumentelektronik	870	-t- 9%	2190	640	-1550
Totalt	22900	+25%	13230	14390	-1-1070

Källa: SCB, STV.

Elektronikindustrin hör lUI de mesl FoU-intensiva branscherna. År 1983 kan FoU-koslnaderna beräknas till 2,5 miljarder kronor, vilkel moisvarar 16% av förädlingsvärdet. Som jämförelse kan nämnas atl molsvarande relationstal för den mest FoU-intensiva branschen - läkemedelsindustrin - var 27% och för transportmedelsinduslrin 12%, Induslrigenomsniltel ligger på 5%,

2.5 Sammanfattande bedöming

Svensk informalionsieknologiindustri har under 1980-talel överiag hafl en posiliv utveckling. Den ulgör en livskraftig och expansiv del av svensk industri. Dess relativa betydelse för ekonomin, mätt som andel av BNP,

Skr. 1984/85:218                                                     13

ligger i nivå med länder som Västtyskland, Storbritannien och Nederländerna och klart över bl, a, de andra nordiska länderna.

Svensk elektronikindustri har vissa starka områden. Marknaden för telekommunikationer läcks lill slörsia delen av inhemsk produklion och handelsöverskoltel 1983 var 4,5 miljarder kr, Sverige är det Iredje största exportlandet i världen i denna sektor. Endast USA och Japan är slörre. Även inom segmentet övrig kommunikationsutrustning (trådlös kommunikalion) har svensk induslri en gynnsam position med etl handelsöverskolt på 420 milj kr.

Inom områdel utrustning för industrieU automation finns flera svenska tillverkare med goda framlidsutsikter. Della gäller bl.a. tillverkning av industrirobotar, datorstyrd malerialhanteringsulmslning, verktygsmaskiner och processlyrningssyslem. Del finns ingel svenskl förelag som är väletablerat som leverantör av hela FMS-system. Däremot finns det flera förelag som kan leverera avancerade syslemkomponenler för EMS. Etl annal område där svensk industri har en hävdad ställning är medicinska produkter med stort eleklronikinnehåll.

Det finns också en del svaga delar av elektronikindustrin. Inom vissa produktområden är svensk industri inle aUs eller endasl i ringa utsträckning representerad. Slora datorer tillverkas inte alls i Sverige och liUverk-ningen av minidatorer är liten. Del finns heller ingen tillverkning av minnesenheter (bandstationer och skivminnen). Däremot finns svenska tillverkare av mikrodatorer, vilka dock hitlills mesl varil inriklade på hemmamarknaden.

TUlverkningen av integrerade kretsar (chips) svarar för en mycket liten del av del inhemska behovet. Här är det utländska beroendet mycket stort. Den svenska tillverkningen beslår av kundanpassade kretsar och s. k. hybridkretsar, vilka dock har en mycket snabb marknadslUlväxl. Slan-dardkretsar och minneskretsar, som volymmässigt är den hell dominerande delen av halvledarmarknaden, tillverkas inte i Sverige.

Den svenska konsumentelektronikindustrin är liten och andelen av den
svenska marknaden var 1% år 1982. Produktionen sker nästan hell inom
enheter i utlandsägda företag, och exporteras tUl 70%.   /

På programvarusidan sker en myckel snabb marknadstillväxt. Sverige har på della område flera kompetenta företag. Samiidigi måsle konstateras atl dessa är slarki hemmamarknadsorienlerade. På den internationella marknaden har flera amerikanska företag nått slora framgångar med standardiserade program för bl.a. ordbehandUng, kalkylering, administrativa mliner och CAD (Computer Aided Design). Med få undantag har svenska programvamföreiag hitlills inle nåll framgångar på marknader utanför Norden. Ullandsförsäljningen är i dagslägel mindre än 100 milj. kr.

Alt svensk industri är svagt represenierad inom vissa vamgmpper är i och för sig inle etl problem. Delta är en följd av all Sverige i så hög grad lar del i den inlernationella handeln. Inom informationsteknologin kan dock

Skr. 1984/85:218                                                     14

detla leda lill vissa speciella svårigheler i utvecklingsarbelel. För ulvecklingen av mer komplexa produkter är nämligen en nära koppling mellan kund och leverantör ofta en viktig förutsättning. Inom försvarei finns flera exempel. Produktutvecklingen sker då som en interaktiv process. Ulländska exempel på detta är den innovaiionsförmåga som förelagskoncenlra-lionerna ulanför San Francisco (Silicon Valley) och Boslon ("Roule 128") har hafl. Mol denna bakgrund är den svaga positionen på komponenlsidan elt problem. I övrigl motiverar betydelsen av kund-leverantörrelationer en noggrann bevakning av andelsförluster och analyser av den betydelse som dylika relalioner - eller andra slag av organisalionsnormer för teknisk kompelens - har för ulvecklingen av olika informalionsteknologiska produkter.

En siyrkefaklor är all svensk industri - och övrigl näringsliv och förvaltning - i så pass hög grad förmått att tillämpa informationsteknologin inom produklion och på konlor. Detta ligger i linje med en lång tradition inom svensk induslri alt ligga i främsla ledel då del gäller all ulnyllja nya lekniska och organisaloriska meloder i produklionen. Här bör nämnas betydelsen av atl svensk fackföreningsrörelse intagit en positiv inslällning till ny teknik. Dessulom har den solidariska lönepolitiken verkat som ett incitament.

Informationsteknologin innebär en slor utvecklingspotential för svensk induslri. Den nya tekniken ger möjligheter lill siarkt förbättrad kapilalra-lionalisering, ökad flexibUitei, bättre kvalilel och slörre kundanpassning av produklerna. Ell slörre innehåll av tjänster - eller programvara - i produkterna innebär en tillväxt genom större förädlingsvärde.

En bedömning som görs i så gott som samtiiga industriländer är att FoU-insatserna är av strategisk betydelse inom informationsteknologin. Olika bedömare betonar också betydelsen av en effektiv konkurrens, skalfördelar, stor hemmamarknad, marknadsföringen och kullureUa faktorer. Men FoU-insalserna ulpekas som den vikligasle konkurrensfaktorn så länge som den tekniska utvecklingen fortgår i så snabb takt. Delta faklum återspeglas av de slora industripolitiska program som USA, Japan, EG och flera OECD-länder driver. För etl litet land som Sverige är del omöjligl alt göra insatser av samma bredd som de stora industriländerna. Därför är det av särskilt slor vikl all samordna och effekiivt utnyttja FoU-resurserna.

Sammanfattningsvis leder del jag här har anfört lill slulsalsen alt informationsteknologin är etl av de viktigaste industripoliliska områdena det närmasle decenniet.

Skr. 1984/85:218 15

3   Statens roll för en positiv utveckling

Som framgått av min tidigare redogörelse är informationsteknologins framväxt förenad med genomgripande konsekvenser för en modern industrination som Sverige. Del finns således slarka skäl all söka ulforma en politik som gör atl landet lika framgångsrikt som i tidigare skeden av teknisk utveckling kan dra nytta av den fas som nu inletts. Dagens situation skiljer sig delvis från lidigare genom den medvetenhet med vilken många länder satsar på att industrieUt exploatera den nya teknologin.

Informationsteknologin är av sådan betydelse all dess framgångsrika tiUämpning är avgörande för svensk industris utveckling. I Västeuropa finns i vida kretsar en oro för atl Amerikas Förenta Stater och Japan skall utöka sitl försprång tekniskt och kommersiellt. Under de senasle åren har därför många länder intensifierat de slalliga insatserna på området. Situationen har karaktären av industripolitisk kapprustning.

Sverige har hillills väl följl med i utveckhngen. Denna vår ger regeringen en samlad redovisning av sina ålgärder och insatser. För all klargöra sambandet mellan redovisningens olika delar, väljer jag all belysa statens roll i tre skilda perspekliv.

Det första och bredaste perspektivet berör flertalet svenskar, som i många former och stfualioner kommer all möla den nya teknologin. 1 statens ansvar för den gmndläggande utbildningen måsle även ingå uppgiften all ge slora grupper elementära kunskaper om informationsteknologins basfunklioner och systemstrukturer saml orienlering om teknologins möjligheter och begränsningar. Delta perspekliv är utgångspunkten för de salsningar inom områdel som görs inom gmndskolan, gymnasieskolan och arbelsmarknadsulbildningen.

Det andra perspektivet berör näringspolitiken. Här har informationsteknologin redan en avgörande betydelse för effektivtfelen i etl flertal branscher. Betydelsen synes dessutom öka. Det torde därför vara nödvändigt att många erhåller utbildning om de nya informalionsteknologiska hjälpmedel, som erbjuder nya möjligheter att rationaUsera verksamheterna i skUda näringsgrenar. Inte endasl de nytilllrädande årskullama bör få utbildning utan även de grupper som sedan flera år är yrkesverksamma. Den yrkesinriklade arbetsmarknadsulbildningen är motiverad av denna uppfattning. I detla näringspolitiska perspektiv ingår även de brett verkande ålgärder för atl stimulera forskning om och utveckling av informationsteknologins användning, för vilka STU har ansvar. Ålgärder för att regionatf sprida den nya lekniken har jag redan lagil upp i regeringens proposiiion Regional utveckling och uljämning (prop. 1984/85:115).

Till denna bild hör också att den statliga förvaltningen uppvisar stora likheter med den privala tjänstesektorn när del gäller förutsättningar atl effektivisera  verksamheten  med  hjälp av t.ex.  konlorsinformalions-

Skr. 1984/85:218                                                     16

system. Slalens förmåga all upplräda som stor, kompetent och krävande kund kan ha avgörande betydelse för situationen på den svenska marknaden och därmed för dess övriga kunder och inhemska leveranlörer.

Det tredje och snävaste perspeklivel jag vill anlägga handlar om den egenlliga informalionsteknologiinduslrin i Sverige. Denna är redan i produktionsvärde och anlal sysselsatta i samma slorleksordning som vissa av de s.k. basnäringarna och tillväxer lill skillnad från dessa snabbi. Den framslår som typfallet för modern högteknologisk induslri och har infriat förhoppningarna som knyts lill sådan. Den ägnas speciell uppmärksamhel i regeringens poUtik för induslriell förnyelse och tillväxt. Den dynamiska utvecklingen av teknologin och den snabbt expanderande och föränderliga inlernalionella marknaden gör del angeläget all fortlöpande söka effeklivisera insatserna. I del följande kommer jag därför alt särskilt behandla specialistutbildning, grundläggande och lillämpad forskning, utveckling saml teknikupphandling. Effekliviseringen bör utformas så atl möjligheter till samarbete med länder inom Norden och inom EG las till vara.

Uiöver de induslripoliliska moiiven finns beredskapsskäl för ett handlingsprogram. En rad samhällsfunktioner kommer i framliden alt vara beroende av informalionsteknologiska hjälpmedel. Del åvilar statsmakterna all sörja för all de viktigaste funktionerna kan upprätthåUas i krislägen, som begränsar vår möjlighet alt importera komponenter och syslem. Della medför atl svensk induslri måsle ha resurser och kompelens alt efter någon tid för omstäUning ersälta import av kritisk belydelse med egen tillverkning.

Svensk induslri och näringsliv i övrigl har på många avsntft hitintills väl följl med i ulvecklingen, även om det finns områden där svensk induslri inle alls eller i ringa grad är representerad. Till slörre delen är detta ell resutfal av enskilda förelags dynamik och utvecklingsförmåga. Staten har emellertid hafl en väsentlig roll. Jag bedömer all slalliga insalser även framgenl kommer all vara av belydelse för informationsteknologins utveckUng och spridning. Skälen därtill är flera.

Forskning och utbildning är avgörande konkurrensfaktorer i en så snabbt lekniskl föränderlig bransch som informalionsteknologiinduslrin. Staten har ansvarei för huvuddelen av forskning och utbildning och har därigenom redan i utgångsläget en ulomordenlligl viklig funkiion.

Sverige är ell litet land med relativt sell små utvecklingsresurser. Kraven på atl disponera dessa resurser på effektivast möjliga sätl är därför slörre än i många andra länder. Staten kan enligt min mening ulföra väsenlliga samordnande funklioner.

Vissa kaiegorier av förelag, t.ex. småföretag, förelag i stödområden eller företag ulan särskild leknisk expertis kan av olika icke-ekonomiska skäl komma att underulnyllja den nya lekniken. Induslri- och regionalpolitiken bör i sådana fall genom t. ex. rådgivnings- och konsultinsatser minska hindren atl effekiivt använda informationsteknologin.

Skr. 1984/85:218                                                                    17

På det internationella planel är det informalionsteknologiska omrädet redan i dag i det poliliska blickfånget. Förekomsten av tekniska standards, konkurrensregleringar, slalliga monopol och handelsrestriktioner är exempel pä detta.

Sverige bör därför verka för att ingrepp som snedvrider handeln på informalionsleknologiområdet reduceras och verka för en harmonisering av standards. Andra länders avskaffande av monopol bör ägnas uppmärksamhet. Hänsyn lill inlernalionella samarbelsslrävanden och flexibilitet bör utmärka de svenska slatliga insatserna.

Innan jag gär in på min redovisning av planeringen av informationslek-nologiprogrammet villjag någol beröra den strategi somjag förordar i fråga om alt främja den svenska informalionsleknologiinduslrin.

Ur andra länders informationsleknologiprogram kan man särskilja ell antal olika utvecklingsstrategier.

Den f.n. vanligasle strategin är att skapa slora program för stöd lill främsl induslriell FoU. Exempel på denna är de Europeiska Gemenskapernas (EG) s. k. ESPRIT-program och del brittiska s. k. Alvey-programmel. Motsvarigheter finns i ett flertal OECD-länder. Som nämnts fokuseras dessa program oftast på några utvalda nyckeltekniker. De bygger vidare lill stor del på en samfinansiering av projekt mellan siat och induslri. Dylika stora FoU-program kan ha en avsevärd positiv effekl, även om del ännu är för tidigt att ulvärdera resultat för olika länder. För svenskl vidkommande anserjag all Sverige som etl mindre land måsle koncentrera insatserna lill ett smalare program eflersom del inle är möjligt atl avsälla resurser som krävs för en bred satsning.

Ell andra slag av insalser är ekonomiska stimulanser för vissa teknikområden och företagskategorier. Flera länder har särskilda slimulansprogram för l.ex. dalorbaserad konstruktion och produktion eller småföretags datoranvändning. I utlandet finns också branschstöd inom informationsteknologin. Jag har ocksä föreslagit, i nyss nämnda proposition om Regional utveckling och uljämning (prop. 1984/85: 115), att vissa regionalpoUtiska medel skall disponeras för all främja användningen av ny leknik i regionalpoliliskt prioriterade områden.

Etl iredje slag av slalliga ålgärder i andra länder är alt med olika former av protektionistiska medel skydda inhemsk induslri. Denna politik har bl.a. tagil sig uttryck i subventioner lill vissa storföretag - "nationella flaggskepp" - saml lekniska handelshinder och styrd offentiig upphandling. Sådana ålgärder slrider mol frihandelns principer. Erfarenheterna visar dessutom alt de ibland motverkar silt syfte. Den på della sätt skyddade induslrin blir inte intemationelll konkurrenskraftig. Del finns med andra ord dubbla skäl alt vaka över atl de svenska medlen för att stimulera informationsteknologin inle får karaklären av protektionistiska skyddsåtgärder. 1 detta sammanhang villjag också erinra om den svenska principen atl låla kostnadseffektivitet vara styrande för den offentliga upphandling-2   Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 218

Skr. 1984/85:218                                                     18

en. Denna princip ingår som en del av svenska åtaganden för främjandet av fri handel. Den har också en positiv industripolitisk effekl. Genom att svenska företag inte favoriseras ulan får konkurrera med utländska förelag vid svensk offenllig upphandling stärks på lång sikt deras internationella konkurrenskraft.

Den fjärde strategi jag här viU la upp är all använda den statUga seklorns resurser som en drivkraft för induslriell utveckling. Inom den statliga sektorn bedrivs en betydande FoU, Likaså är siaten en stor upphandlare av industriella varor och Ijänsler, En förbättrad samordning av de statliga ulbildnings- och FoU-resurserna kan enligt min mening ge en väsentlig industripolitisk effekl. Jag vill därför förorda denna strategi som huvudlinje för fortsättningen av del informalionsteknologiska programmei. Del är särskilt inom televerkel, försvarei och delar av den civila statsförvaltningen som informationsleknologiskt intressant verksamhet bedrivs.

Jag skall i del följande närmare redogöra för min principiella syn på den induslripoliliska betydelsen av en effektivare samverkan i den statiiga sektorn.

Den statiiga sektorn är en belydande användare av informationsteknologi. Bl, a, kan nämnas att statliga verk och myndigheler år 1983 köpte datomtmstning för 1,1 miljard kronor. Staten är också producent av elek-Ironikvaror; särskilt då televerkel och affärsverket FFV, Forskning och utveckling på områdel ulförs vid universitet och högskolor och inom olika seklorsorgan.

Den effekiivisering av insalser på informalionsleknologiområdet, vilken jag avser all iniliera, presenlerar jag här under mbrikerna teknikupphandling, utveckling, forskning och utbildning. Jag väljer denna presentationsordning, för alt åskådliggöra hur insatserna är kopplade lill varandra och kräver successivt allt längre tidsperioder innan åtgärderna resulterar i postfiva effekler ledande mol del uppslällda målel, en livskraftig svensk informationsteknologiindustri,

Teknikupphandling. Teknikupphandling innebär en anskaffning av maskin- eller programvara där elt betydande moment av teknikutveckling ingår. Produkten är vid beslutstillfällel inte färdigutvecklad, I dagslägel har STU och slatskonlorel regeringens uppdrag alt verka för teknikupphandling på dataområdet. Inom ramen för mikroeleklronikprogrammel finns ell programråd för samordnad teknikupphandling på komponenlområdel. Enligt min mening finns skäl all överväga en breddning av samverkansfunktionen tUl ell vidare fält inom informalionsleknologiområdet.

Utveckling. För atl i så hög grad som möjligt få ett ralionellt ulnyttjande av knappa nationella resurser fordras en ökad samverkan mellan stal och näringsliv. Jag skall nämna områden där en sådan samverkan ter sig särskilt önskvärd. MiUtära upphandlingar innehåller numera en alll större del av informalionsleknologisk utveckling. Del är angelägel all de erfarenheler som induslrin vinner vid genomförandel av sådana projekl också

Skr. 1984/85:218                                                     19

utnyttjas på den civUa marknaden. Här kan nämnas de arbetsformer som tillämpas vid upphandlingen av stridsflygplanet JAS och den ökning av den civila produktion som skell vid Volvo Flygmotor och Saab-Scanias Flygdivision.

Vidare har samverkan meUan högskolor och näringsUv under de senaste åren ökal väsenlligl. Delta gäller inte minst samarbelel mellan tekniska högskolor och elektronikindustri. Erfarenheter från andra länder har visat på all närhet lill framsiående högskoleforskning har hafl slor belydelse för elektronikindustrins utveckling. Det är angeläget att utnyttja möjligheter till samordnade utvecklingsinsatser. Dessa kan gälla produktulveckling, standardisering av systembyggnadsprinciper, genomförandel av slörre projekt samt ulförande av referensprojekt och demonslralionsanläggningar.

En effektiviserad samverkan i utvecklingsarbetet kan ge:

-    samordning av gemensamma avnämarkrav,

-    ökad användarkompetens,

-    ökad helhetssyn, dvs. atl olika funktionella systemkrav hos seklororgan och näringsliv kan integreras,

-    bälire ulnyttjande av erfarenheler och resurser,

-    synergieffekler,

-    kortare ledtider mellan idé och kommersieU produkt,

-    en gemensam kunskapsbas.

Forskning. En belydande del av den informalionsteknologiska forskningen bedrivs som seklorforskning. Denna har bl.a. fördelen all ha en nära koppling till specifika avnämare. När det gäller etl område med myckel bred lillämpning finns också nackdelar med seklorforskningen. Den kan leda till alt resurserna i alltför hög grad splittras, all vikliga områden inte behandlas eUer tiU onödigl dubbelarbete. I STU:s, UHÄ:s och ASF:s programunderlag har en gmndlig invenlering av pågående forsknings- och utredningsprojekt inom den statiiga seklorn gjorls. Denna visar på ell behov av förstärkt samordning. Samordningsbehovet har också lagits upp av flera remissinstanser, bl.a. riksrevisionsverkei. En stärkt samordning av de sektoriella ft)rskningsresurserna är särskilt viklig för elt litel land som Sverige. Till denna fråga återkommer jag i del följande.

Ser man på FoU-verksamhelen inom induslrin kan konstateras all få svenska företag kan basera sin konkurrenskraft på unik kompetens inom någon grundteknik. Svensk industri måsle därför i försia hand basera sin konkurrenskrafi på kompetens att tillämpa ny leknik och att integrera denna i syslem. Den hittillsvarande spridningen av informationsteknologi ger vid handen atl svensk induslri i detla avseende har varil framgångsrik. För detla lalar också del faklum atl ulländska leverantörer av elektronikprodukter bedömer Sverige som en intressant lestmarknad.

En hög nivå på forskning<*n om informationsteknologi har flera funktioner. Den kan ge särskild kompetens om vissa gmndlekniker och om

Skr. 1984/85:218                                                     20

informationsteknologins användning. Den ger ocksä Sverige möjlighet att delta i det internationella velenskapliga utbytet och den höjer kvaliteten på utbildningen.

UtbUdning. En förutsättning för teknisk utveckling är god tillgång på teknisk kompelens. Informationsteknologins utveckling kräver slora invesleringar i kompetens och kunnande. Dessa fordras både för atl höja nivån pä FoU-arbetel och för atl klara omställningar från gammal lill ny leknik. Informationsteknologin är en utpräglat kunskapsintensiv seklor, dvs. atl kunskap relativt setl är ett vikligare konkurrensmedel än lillgång på och låga kosinader för arbetskraft, råvaror och kapital. En hög kunskapsnivå är därför en förutsättning för informationsteknologins utveckling.

Jag skall här ge min syn på den roll som staten har när det gäller att tillgodose behovet av leknisk kompelens inom informalionsleknologiområdet.

Utbildningssystemets uppgifl är i delta sammanhang dels atl ge den enskilde en sådan kunskap om informationsteknologin atl denne kan använda den i sin yrkesutövning och bedöma dess konsekvenser, dels alt ge industri och övrigl näringsliv lillräcklig lillgång på personal med lämplig leknisk kompelens.

Den informalionsteknologiska ulvecklingen släller särskilda krav pä de lekniska högskolorna. Dessa måsle kunna anpassa kursinnehållet till teknikutvecklingen och dimensionera ulbildningen så atl ell lillräckligl antal kvaliflcerade lekniker inom efterfrågade specialområden utexamineras. Flera akluella undersökningar har konslalerat atl det f. n. råder en besvärande brist på sådana tekniker, särskilt inom informalionsleknologiområdet. Utbildningen vid de tekniska högskolorna förmår i nulägel inle tillgodose behovel, vilket är ell allvarligt problem. Flera remissinslanser har lagit upp frågan. Regeringen har nyligen getl Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) i uppdrag atl analysera leknikerbristen. IVA skall också belysa den näraliggande frågan om hur den tekniska kompeiensen skall upprätthåUas vid högskolorna. På flera håll har så många lärare slutat - bl.a. pä grund av löneklyflan mellan högskola och induslri - all kvalilelen pä undervisningen blivil svår all upprätthålla.

Den specialiserade ulbildningen inom informalionsteknologiska delområden vid högskolor och universitet är nödvändig för all bygga upp specialistkompetens. Det är emellertid också väsenlligl alt informationsteknologin integreras i utbildningar som inte primärl gäller delta område. Informationsteknologin har karaktären av universell teknik som de allra flesta på etl eller annat säll kommer alt beröras av. En bred allmänbildning i dessa frågor är därför en viktig beståndsdel i den informalionsteknologiska infrastmkturen. Jag ser det sålunda som angeläget alt strävandena att behandla exempelvis datoriseringen intensifieras i olika utbildningar. Della gäller alla delar av utbildningssystemet; grundskola, gymnasium, högskolor och universitet men också arbetsmarknadsutbildning och andra slag av yrkesutbildning.

Skr. 1984/85:218                                                     21

De företag som är avnämare till informalionsteknologiinduslrin behöver ha en god kunskap om den nya tekniken för a» rält kunna utnyttja den. Brist på sådan kunskap kan utgöra en flaskhals för elektronikföretag med en tekniskl färdigutvecklad produkl. Marknadsintroduktionen kan då komma atl kräva mycket slora resurser. Sverige är en liten marknad i inlernationell jämförelse. Denna nackdel kan i viss mån kompenseras genom att spridningen av ny teknik går fort. En hemmamarknad med hög bildningsnivå och god förtrogenhet med den nya lekniken kan ge svensk induslri en konkurtensfördel. Särskilt betydelsefull kan en sådan bli för mindre och medelstora företag, som har begränsade möjligheter atl anslälla egna specialister.

Slutligen bör åler framhållas alt de statliga insatserna för informationsteknologin måsle spänna över elt brett fält. I internationella organ kommer frågor om informationsteknologi allt oftare upp. De gäller bl.a. lekniska standards och tekniska handelshinder. Inom ramen för OECD pågår arbete med atl identifiera handelshinder inom högleknologiska områden. Från amerikanskt håll framförs krav på reduklion, bilateralt och multilateralt, av handelshindren på det informalionsteknologiska områdel. Oro har vid flera tillfällen uttalats för all kapprustningen på dataområdet skall leda till protektionism.

Telekommunikationsområdet har en fundamental belydelse för informationsteknologin i egenskap av leverantör och användare. Väl ulbyggda telekommunikationer baserade på ny leknik är också en väsenllig del av informationsteknologins infraslruklur. F.n. pågår en snabb utveckling bl. a. genom digitaliseringen av telenätet och den ökade användningen av satellitkommunikation.

Jag övergår nu lill en redovisning av planeringen av elt svenskt informationsleknologiprogram .

4    Redovisning av planeringen av ett svenskt informationsteknologiprogram

Del underlag som myndigheiema har ularbelal visar all under budgelåren 1984/85 och 1986/87 har beslutals eller planerats insatser om ca 1,17 resp. 1,34 miljarder kronor för insalser som befrämjar informalionstekno-logiulvecklingen.

Innan jag går in på mina överväganden villjag mycket kort redogöra för de övergripande synpunkter som har lämnals av myndigheler, näringsliv och organisaiioner i samband med remissbehandlingen av underlaget.

Remissinstanserna

Det finns en samstämmig syn atl ulvecklingen inom informationstekno-logiomrädet är av cenlral belydelse för hela samhällsutvecklingen. Denna

Skr. 1984/85:218                                                     22

uppfattning framförs av företrädare för näringslivet, fackliga intressen, kutfur, telekommunikationer och totalförsvaret.

Alla inslämmer i behovet av etl särskilt informationsleknologiprogram. Dock bör profilen för ell svenskl program vara någol annorlunda än för de utländska programmen. Vi bör inte "kopiera" de utländska programmen. Sverige kan, som litet land, ej självl svara för en avancerad forskning inom alla vikliga områden. Ell svenskt program bör därför ha som utgångspunki all värna om etl frill informalionsulbyle över gränserna. Samarbele med utiändska informationsteknologiprogram bör därför eftersträvas.

Enligt de flesta remissinstanserna utgör programunderlaget en god beskrivning av läget i Sverige och en bra redogörelse för de insalser som görs i dag från statsmakternas sida. Del betonas dock av flera all underlaget inte utgör ett färdigt program. Ett sådanl bör utarbetas för alt kunna påbörjas under budgetårel 1986/87.

De insatser som i dag görs från statsmakternas sida bedöms såsom otillräckliga av flertalel. Av många förs vidare fram all eventuella nytUl-skott lill detta område bör kunna las genom omfördelningar från andra områden. Del saknas dock konkreta förslag lill sådana omfördelningar.

Så goll som alla önskar medverka i den fortsatta planeringen. Ericsson, Ingenjörsvetenskapsakademien och ASEA har föreslagit atl en högnivå-kommitté skall tillsättas för atl ularbela elt handlingsprogram.

Behoven av en uiökad utbildningskapacitet betonas av alla. Åtgärder efterlyses på alla nivåer, från specialistutbildning inom civUingenjörsut-bUdningen lill den yrkesinriktade arbelsmarknadsulbildningen. Vissa har ansell atl endasl specialistutbildningen bör ingå i elt informationsleknologiprogram.

Del konstaleras att behoven av FoU inom informalionsleknologiområdet är likartade inom flera sektorer. Med anledning av detla efterlyses en samverkan över sektorgränserna.

En högre grad av profilering av forskningen vid högskolorna förordas. RRV exempelvis anser atl statsmakterna mer aklivi bör siödja vissa centra såsom elektronikcenlmm i Kista.

Beroendet av ulländsk teknologi berörs av många. Sverige bör ha en bälire handlingsberedskap för olika lyper av krissituationer. För vissa strategiska komponenter och syslem bör vi minska beroendet.

RRV anser alt statsförvaltningen aktivt bör användas som elt informationsleknologiskt "försöksfält" och medel bör frigöras genom att äldre dalasystem avvecklas och de frigjorda medlen används för att utveckla nya system.

För min egen del villjag anföra följande.

Del framgår av remissbehandlingen atl informalionsleknologiområdet kommer alt ha stor betydelse under del kommande decenniet för såväl de oUka sektorerna inom siaten som för svenskl näringsliv. Programunderlaget visar också att del redan i dag görs omfallande insatser från staten för att befrämja utvecklingen.

Skr. 1984/85:218                                                     23

Ell av de övergripande målen för regeringens arbele har de senasle åren varit all begränsa statsutgifterna. Därför har krävts atl nya åtaganden molsvaras av molsvarande minskningar inom andra områden.

En samstämmig uppfattning bland remissinslanserna är alt de medel som satsas från statens sida f. n. är otillräckliga för atl kunna motsvara de behov som finns. Som jag lidigare nämnl saknas dock förslag till hur evenluella nysatsningar skall finansieras. Detla är beklagligt. Del är dock en tvingande nödvändighet mol bakgmnd av del stalsfinansiella läge vi befinner oss i. Det hade alltså varil önskvärt att remissorganen, som kan väntas besitta kunskap om området, ger sin mening tillkänna även om prioriteringsfrågorna är svåra. Jag nolerar dock alt visst underlag för sådana bedömningar finns.

Avsiklen med remissbehandlingen av programunderlaget var all ge regeringen underlag för dels en bedömning om myndighelernas interna priorilering av informationsteknologin är rimlig och anpassad liU behoven, dels om programunderlaget var helläckande vad gäller redovisningen av slalens insalser inom informalionsleknologiområdet dels om balansen mellan blocken i programunderlaget är välavvägd. Jag tvingas tyvärr konslalera atl av dessa frågor ger remissbehandlingen endasl underiag för all bedöma den andra frågan. Programunderlaget ulgör elt bra underlag för bedömning av de insalser som görs från statsmakternas sida för atl främja en positiv utveckling inom informalionsleknologiområdet. I fråga om balansen mellan insatserna inom de olika blocken finns endasl ell ringa underlag för alt bedöma om denna är väl avvägd. Det finns dock etl entydigt stöd för att utbildningsområdet under de kommande åren bör priorileras högl. Speciellt gäller detla högskoleutbildningen. I fråga om myndigheternas interna prioritering av områdel saknas underiag för alt göra en bedömning.

Med utgångspunkt i programunderlaget och remissbehandlingen gör jag den bedömningen atl del f. n. ej finns lillräckligl underlag för all nu lägga fast ell informationsleknologiprogram. Jag anser del dock angelägel all ett sådant utarbetas. Med hänsyn till alt såväl programunderlag som remissbehandlingen lämnat etl antal cenirala frågor obesvarade får arbelel med dessa drivas vidare inom regeringskansliet.

På elektronikkomponenlområdel har Sveriges beroende av ullandel alll sedan halvledarteknologins genombrott varil myckel stort. Detta utgjorde under många år inte någol slörre problem. Svenska systemleverantörer hade på världsmarknaden tUlgång liU standardkomponenter varmed konkurtenskraftiga systemprodukter kunde konstmeras och tillverkas. 1 början på 1980-lalel framslod allt tydligare all ulvecklingen mot alllmer högin-tegrerade mikrokretsar tUlsammans med de snabba framstegen på områdel datorstödd konsimktion, skulle leda till all för speciella ändamål "skräddarsydda" (kundanpassade) komponenter skulle möjliggöra effeklivare systemlösningar. Stora syslem skulle kunna realiseras i ett fåtal mikrokretsar på så säll att systemlösningen konstmerades direkl in i dessa kretsar.

Skr. 1984/85:218                                                     24

Med andra ord skulle systemkonstruktionen till slor del bestå av konstruktion av kundanpassade mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle till stor del beslå av tillverkning av mikrokretsar. Mol bakgrund av dessa utvecklingstendenser och mol bakgrunden av vår relativt sett mycket blygsamma inhemska mikrokretstillverkning saml de embargotendenser som började framträda beiräffande högteknologi, framstod det som mycket angeläget, atl snarasl vidta kraftfulla ålgärder pä mikroeleklronikområ-det för atl söka förhindra all vär framlida systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet (prop. 1983/84:8, NU; ll, rskr 130) framstod således som en nödvändig strategisk satsning.

När det gäller slalens insatser för forskning och teknisk utveckling inom övriga delar av informalionsteknologiprogrammel är lägel någol annorlunda. Svensk industris främsta möjligheter inom informalionsleknologiområdet ligger enligt min mening inom systemteknik och användningen av informationsteknologi i andra näringsgrenar. Som har framgått av min tidigare redogörelse har vi inom dessa områden i dag en internationellt setl bättre ställning. Detta leder till atl vi har längre lid för alt planera åtgärderna.

Informationsteknologin är ell område som kommer alt få stor belydelse för såväl svensk induslri som samhällel i övrigl. Detta framgår av min lidigare redogörelse och motiverar elt särskUt handlingsprogram.

Ett handlingsprogram bör därför ulformas för budgelåren 1986/87-1989/90. Del försia av de fyra åren bör därvid betraktas som upptakten lill ett ireårigl program. Planeringen för delta treåriga program sammanfaller därvid med planeringen inom del forskningspoliliska området i stort.

Jag har för avsikt atl under del kommande budgeiårei ta inilialiv lill all etl handlingsprogram ularbelas. Därvid bör förelrädare för näringslivel och de fackliga organisalionerna inbjudas lill elt samråd.

Programmei bör vara indelat i samma områden som gällde för mikroeleklronikprogrammel nämligen I. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Till-lämpad forskning och 4. Industriell utveckling.

Jag har lidigare vid etl flertal tillfällen berört all en sektorövergripande bedömning av slalens insatser krävs för all den största gemensamma nyttan skall uppnås lill minsta koslnad. Jag avser nu all beröra detta någol ytteriigare.

Innan jag går närmare in på detla vill jag emellertid redovisa vad ÖB, televerket, statskontoret och RRV har ansell om den ordning som gäller i dag.

ÖB anser bl.a. alt informalionsleknologiprogrammel bör koordinera olika parters iniressen och insalser till gemensam nylla och identifiera och strukturera kompetens- och tillämpningsområden på ell sätl som underlättar formulerandet av projekt/satsningar, vars resultat är värdefulla för många intressenter. Den strategi som elt nationellt IT-program måste gmndas på fömtsätter all man bl.a. bör penetrera samverksansformer mellan olika parter/sektorer med gemensamma intressen på IT-områdel i

Skr. 1984/85:218                                                                   25

syfte att underiätta och utvidga kontakter som kan påverka gemensam upphandling, gemensam teknikupphandling eller sådana gemensamma FoU-salsningar som kan vara av belydelse för de båda föregående upp-handlingsaklivileterna. ÖB anser atl del föreligger behov av närmare konlakler mellan å ena sidan slalliga verk och myndigheler (FMV, SJ, televerkel, m. fl.) och å andra sidan SIND och STU. Konlaklerna bör syfta lill att kartlägga möjligheter av gemensamma aktiviteter (FoU och anskaffningsplaner) och gemensamma leknikupphandlingsprojekl inom nationellt belydelsefulla områden.

Televerket har i sill remissvar redovisal FoU-behov för de närmaste fem åren om ca 680 milj. kr. Verket är berell alt inom sina ramar finansiera en del av della, men önskar medfinansiering från flera källor.

Statskontoret har berört den splittrade beredningen av datafrågor mellan olika departemenl och myndigheler.

RRV anser atl nya organisatoriska former bör prövas i samband med IT-programmet för att uppnå en sektorövergripande bedömning. Det nyinrättade programrådet för induslriell utveckling inom mikroelektroniken anses vara en i sammanhanget intressant form för programmet. I programrådel ingår verkscheferna för STU, televerket, ÖEF och FMV. Dessa myndigheler bidrar med medel för alt genomföra etl induslriellt utvecklingsprogram inom mikroelektroniken (ca 150 milj.kr.). Däruiöver tillskjuter induslrin lika myckel. Arbetsformen är teknikuphandling och kollekliv forskning. Verkschefernas uppgifl är att ideniifiera de utvecklings-element som förenar de skilda sektorinlressena. Erfarenhelerna av del hillillsvarande arbetet är goda.

För min egen del villjag framhålla all behoven inom olika seklorer inom staten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivels behov. Jag finner del angelägel alt olika aktörer i induslri och offenllig sektor aktivt söker identifiera insalser av gemensaml inlresse och samverkar vid dessas genomförande. Detta för atl hushålla med våra begränsade resurser för utveckling.

Slalens behov av att upphandla informationsteknologiska hjälpmedel till förvaltningen bör utnyttjas även i industripolitiskt syfte. Ett samordnat, kompelenl uppträdande från staten som dominerande och krävande kund på hemmamarknaden kan ge ulvecklingsinctfament av stor betydelse.

Jag finner det angelägel att de organisaloriska formerna för genomförande av handlingsprogrammel noga övervägs. Programrådel för induslriell utveckling inom mikroelektroniken är enligt min mening en intressant form som kan övervägas. Del bör dock betonas all programrådel utgör en form som har samlal den slatliga parten i en organisalion. Den slalliga sidan ulgörs dock ibland av såväl kravslällare som leverantör.

Jag avser all i del följande lämna en redovisning av nuvarande insalser, problem och behov inom informalionsleknologiområdet inom försvarsmakten, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet.

Skr. 1984/85:218                                                     26

gymnasieskolan, arbetsmarknadsulbildningen, arbelsmiljöområdet, de industripoliliska organen samt inom den civUa statsförvaltningen. Jag har samrått med chefen för utbildningsdepartementet beträffande avsnitten 5.1,5.2 och 6, med chefen för försvarsdepartementet beiräffande avsnittet

7.1,    med chefen för kommunikalionsdepartementel beiräffande avsnill

7.2,    med chefen för civildepartementet beträffande avsnitt 7.3 och med chefen för arbelsmarknadsdeparlemenlel beiräffande avsnillen 5.3 och 7.5

5   Utbildning

5.1 Högskoleutbildningen

Med utgångspunkt i de förslag som har lagts fram av universiteis- och högskoleämbetet (UHÄ) rörande högskoleutbildning inom informalionsleknologiområdet vill jag nu redovisa de rikllinjer efler vilka utbildning inom detla område byggs ul. Jag har beiräffande della avsnitt samråll med chefen för ulbildningsdepartemenlel.

När det gäUer högskoleutbildningen budgelåret 1985/86 innebär UHÄ:s förslag i korthet atl anlalel nybörjarplatser ökas på civilingenjörslinjerna (-1- 200), på datavetenskapliga linjen (-1- 30) och på de lokala linjerna (-H 375). Vidare föreslås en ökning med 25 platser på syslemveienskapliga linjen. UHÄ pekar också på vikten av atl alla tekniska utbildningar får större inslag av informationsteknologi.

För budgelåret 1986/87 föreslår UHÄ en mindre ökning av anlalel nybörjarplatser, 50 på civilingenjörslinjerna och 150 på lokala linjer. Kostnaderna beräknas lill ca 50 milj. kr. exkl. lokaler och ulrustning.

Flertalet remissinstanser betonar utbildningens cenirala roll när det gäller all utveckla informalionsleknologiområdet. Del råder slor enighel om behovet av fler utbildningsplatser. Riksrevisionsverkei, de tekniska högskoloma (molsvarande). Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ASEA m.fl. framhåller också betydelsen av hög kvalitet i utbildningen. Andra frågor som las upp av remissinslanserna är behovel av fortbildning av redan yrkesverksamma och svårigheten att rekrytera lärare lill leknisk utbildning.

I 1985 års budgelproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 269) ges en kortfattad översiki över omfattningen av nuvarande informalionsleknolo-giulbildning. Av denna framgår all antalet nybörjarplatser i civUingenjörs-ulbildningen inom delta område är närmare 1 800, dvs. närmare hälften av det lolala antalet nyböijarplalser. Ökningen har varil ca 50% under de senaste fyra åren. Informationsleknologiutbildning förekommer även inom det matematisk-naturvetenskapliga området (ca 250 nybörjarplatser) och på lokala linjer (ca 400 nybörjarplatser).

För näsla budgetår har regeringen i prop. 1984/85:100 bil. 10 - i huvudsaklig överensstämmelse med UHÄ:s förslag - föreslagil en fortsalt kraf-

Skr. 1984/85:218                                                     27

lig ulbyggnad av utbildningen inom området, nämligen ca 230 nya platser på civilingenjörslinjerna och 30 platser på dalavelenskapliga linjen. Även när del gäller lokala linjer planeras en ökning av anlalel nybörjarplatser.

Den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom informalionsleknologiområdet är - som elt slort anlal remissinstanser har strukit under - viktig. Del är därför naluriigt atl utbildning och forskning spelar en central roll i elt informationsleknologiprogram. Del finns emellerlid vissa problem förenade med en fortsalt expansion av utbildningen inom områdel. Delta gäller i synnerhet civUingenjörsulbildningen.

Den brisl på teknisk personal som f. n. föreligger inom informalionsleknologiområdet, har vuxit fram myckel snabbi. Del finns bara begränsade möjligheter atl inom de reguljära prognos- och planeringsarbetets ram fömtse en så markant och snabb ökning av behovet av ulbildade, eflersom leknikerbehovet nära hänger samman med förändringarna i indusirins konjunkturläge.

När del gäller del långsikliga behovet saknas i stort sell mera helläckande prognoser. Regeringen uppdrog därför i december 1984 åt IVA alt kartlägga behovel av ålgärder för alt säkerstäUa tillgången på kvalificerade lekniker och all utreda i vilken utsträckning företagens ökade personalefterfrågan är ell ullryck för en permanent förändring. IVA kommer vidare all undersöka vilka krav och vilka kompetenser som företagen kan fömtse liksom behovel av ingenjörer och lekniker på olika nivåer. Som framgår av prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 265 behövs del ell långsiktigt planeringsunderlag också när del gäller olika typer av civUingenjörsulbUdning. Jag har utgått från alt UHÄ kommer att presenlera ell sådanl i sin nästa anslagsframställning.

Elt särskilt problem är avvägningen mellan behovel av utbildning inom informalionsleknologiområdet och behovet av annan högskoleulbildning. Jag avser härmed både olika typer av teknisk utbildning och utbildning riklad mot t. ex. den offentliga sekiom.

Del är också en avvägningsfråga hur stora resurser som skall satsas på kvalilelsförslärkningar i högskoleulbildning jämfört med fler utbildningsplatser. Men hänsyn lill den stora efterfrågan på ingenjörer och tekniker som f.n. föreligger har regeringen i detla läge ansell del vara vikligasl alt öka anlalet nybörjarplatser. I sammanhanget bör beaklas alt civilingenjörsutbildningen vid internationeUa jämförelser har visat sig vara av god kvalitet.

Riksdagen har nyligen behandlat frågan om resursliUskoll till de lekniska högskolorna. Utbildningsulskotlel (UbU 1984/85:25) har därvid uttalat alt ökade resurser behövs för såväl anslaget Utbildning för tekniska yrken som anslagen Tekniska fakullelerna och Inredning och ulrustning av lokalerna vid högskolor m. m. De exiraordinära insatserna bör göras redan för läsåret 1985/86. Det bör enligt utskotlel ankomma på regeringen all lägga fram förslag på tilläggsbudget för nästa läsår.

Skr. 1984/85:218                                                     28

Elt annat problem är genomströmningen. Jag ser med allvar på del förhållandet atl aUtför många avbryter sin tekniska utbildning i förtid, både i gymnasieskolan och i högskolan. Framför allt är den relativt låga genomströmningen i civilingenjörsutbildningen oroande. Det pågår f. n. ett arbete inom UHÄ med ålgärder för att komma till rätta med hithörande problem. Jag har erfarii alt chefen för utbildningsdepartemenlel avser all i nästa budgelproposition återkomma lill frågan om examinationen i civilingenjörsutbildningen.

1 detla sammanhang vill jag också beröra rekryleringen till leknisk utbildning. Fram lill år 1995 kommer anlalet 16-åringar atl sjunka med 11 %. Om antalet intagna på gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska linjer skall behållas oförändrai måsle andelen ungdomar som söker sig till sådan utbildning öka. Ett liknande resonemang gäller naturligtvis även högskoleulbildningen. Redan om sex år kommer anlalet 19-21-åring-ar atl ha minskal med ca 10%.

Del är givetvis min förhoppning all en ökad andel ungdomar, och i synnerhet flickor, kommer all välja naturvetenskaplig och leknisk utbildning. 1 regeringens proposition om kvinnornas villkor på arbeismarknaden (prop. 1984/85: 130) redovisades redan vidtagna åtgärder samt elt åtgärdsprogram för att bredda kvinnornas ulbildnings- och yrkesval. Avsikten är all det skall leda till att rekryteringsunderlaget för de lekniska utbildningarna ökar.

Samiidigi görs målmedvetna salsningar i andra länder, t. ex. i Japan och Amerikas Förenta Slaler, för all öka andelen leknikulbildade i avsikl all stärka den induslriella konkurrensförmågan.

De lekniska högskolorna har svårt all rekrylera och behålla forskarstuderande och lärare, bl.a. som en föjd av atl löneulvecklingen på den privala sidan har varit belydligl gynnsammare än på den offentliga. Enligt min mening är del nödvändigt att diskulera en bäitre marknadsanpassning av lärarlönerna. Del är också nödvändigl alt överväga hur personell kompetens kan utnyttjas gemensamt för utbildningsväsendet och induslrin. Chefen för utbildningsdepartemenlel har därför nyligen tillkallal en arbelsgrupp för all överväga vad som bör göras omedelbart för all underlätta den lekniska ulbildningens och forskningens försöijning med kvalificerade lärare och forskare.

Den krafiiga ökningen av anlalel studerande inom informalionsleknologiområdet har fört med sig en besvärlig lokalsituation vid flera högskoleenheler. I första hand är det behovet av terminalarbetsplatser som varit etl problem. Jag vill här peka pä atl det f. n. pågår omfallande byggnadsarbelen på flera orter lill förmån för ulbildningen inom informalionsleknologiområdet. Även satsningarna på ulmstning har varit belydande.

Mol bakgmnd av det slora behovel av utmstning inom dataområdet har forskningsrådsnämnden lålil ulföra en utredning med särskild tonvikt på möjligheterna all bygga upp datasyslem med lillräcklig kapacitet för den

Skr. 1984/85:218                                                     29

avancerade forskningens behov. I ulredningen - Dalakraft för forskningen; rapport 83: 13 - framhålls nödvändighelen av en snabb ulbyggnad av datainfrastmkturen vid universitet och högskolor.

Jag har mest uppehållit mig vid frågor rörande civilingenjörsutbildning. Jag vill också redovisa alt det pågår ett arbete med kortare teknisk utbildning och fortbildning och vidareulbildning inom informalionsleknologiområdet.

Regeringen gav i mars 1984 UHÄ i uppdrag atl utarbeta och redovisa förslag till kortare leknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans tre-och fyraåriga linjer. UHÄ skall särskilt beakla del ulbildningsbehov som föreligger inom dala- och eleklronikområdel. Uppdragel kommer all redovisas under höslen 1985. Chefen för utbildningsdepartementet avser all därefter återkomma till regeringen med förslag i denna fråga.

Ökad fortbildning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma är en nödvändig och snabb väg för alt öka kompetensen inom informalionsleknologiområdet. Som chefen för utbildningsdepartementet har berört i prop. 1984/85:95 om uppdragsutbildning bör det genom utnyttjande av förnyelsefonderna bli möjligt alt väsenlligl öka omfaltningen på denna lyp av UtbUdning för anställda.

Av vad jag nu har sagt framgår att stora salsningar pä informalionsleknologiområdet har gjorts under senare år. Det pågår också elt arbele med all lösa olika problem som är förknippade med en fortsall ulbyggnad av informationsteknologiutbildningen. Syftet är att i ökad utsträckning kunna tiUgodose samhällels behov av kompetent personal.

Den övergripande synen på ulbildningens och forskningens roll och belydelse för den induslriella ulvecklingen är gemensam för flertalel remissinstanser. Jag delar della synsält.

Vi befinner oss f.n. i en period som kännetecknas av ekonomisk återhållsamhet, etl ökat anlal ungdomsstuderande (ungdomspuckeln) i högskolan och krafiiga omstruktureringar mellan olika ulbildningsvägar. I en sådan situation är det viktigt all inle bara låta ulbildningspoliliska avväganden få avgöra vilka resurser som skall disponeras för den framlida informa-tionsteknologiulbildningen i högskolan. Enligt min mening bör man därför i större omfattning än tidigare sträva efter alt sälla in ulbildningen i ell industripolitiskt perspekliv.

Jag finner det angeläget atl den fortsatla planeringen av informalionslek-nologiprogrammel beaklar behovel av en helhetssyn på utbildning-indu-striulveckling bl. a. i vad avser resursplanering.

5.2 Gymnasieutbildningen

Jag avser alt i det följande någol beröra gymnasieutbildningen och de teknikcentra som inrättas i anslutning till vissa gymnasieskolor. Jag har även beträffande della avsnitt samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Skr. 1984/85:218                                                     30

Del är väsentiigt atl utbildning i informationsteknologi kommer in även i utbildningen på olika nivåer i gymnasieskolan. Det är också väsentligl att redan yrkesverksamma får möjligheter lill fortbildning och vidareutbildning inom området både genom del allmänna utbildningsväsendet och utbildning anordnad av förelag och organisaiioner.

Den induslriella utvecklingen har medfört ell ökal behov av ingenjörer och tekniker. För informalionsleknologiområdet är della behov särskilt accentuerat och har vuxit snabbi. Vad gäller gymnasieingenjörer har ulbildningen också expanderat kraftigt under den senasle fem.årsperioden.

Gymnasieskolan

Undervisningen i datalära sker i årskurs 1 och är inlegrerad i samhällskunskap och matematik. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i arbetslivsorienlering och i linjens karaktärsämne. På den naturvetenskapliga linjen finns sedan flera år allernalivämnel dalakunskap, som omfattar totalt 8 veckolimmar i årskurserna 2 och 3 för ca 30% av eleverna på naturvetenskapliga linjen.

Datainslagen har också blivit större i gymnasieskolans olika specialkurser. Här finns flera utbildningar, oftast av påbyggnadskaraklär, som vänder sig mot yrken med informalionsleknologisk inrikining. Även på den gmndläggande nivån blir detta allt tydligare. En ny tvåårig sludieväg för handel och kontor föreslås i årets budgetproposition på försök få anordnas fr. o. m. läsåret 1985/86. Målel är alt skapa en yrkesutbildning för denna sektor som bäitre svarar mol de förändrade kraven i yrkeslivet. Ell nytt ämne - ADB och lerminalarbele - lillkommer därvid för alt garantera all ADB-tillämpningar snabbi förs in i ulbildningen.

Två Iredjedelar av landels gymnasieskolor har någon form av dalor-utmslning. I medeltal finns elt tjugotal arbetsplatser per skola. För gymnasieskolan har sedan budgetåret 1981/82 utgått ett specieUt slalsbidrag för anskaffning av daiorer och viss annan elektronisk utmstning. Detta bidrag har ulgåll från teknikupphandUngsprojeklel "Dalorn i skolan". Fr.o.m. budgeiårei 1985/86 utgår under en fyraårsperiod etl särskilt statsbidrag på 15 milj. kr. per år för anskaffning av dalomlrustning och programvara. En fömtsättning för att statsbidraget skall utgå är att kommunerna under samma period satsar lika myckel. Totalt innebär detla för primärkommunernas del ell utmstningsbehov för ca 700 datasalar.

Fortbildningen av lärarna är ell viktigt led i ulbyggnaden av datorundervisningen i gymnasieskolan. Den sammanlagda kostnaden för stat och kommun för fortbildning av lärare är i dag ca 25 milj. kr. om året. Häri ingår också utbUdningen av lärare som undervisar inom dalaområdet i den kommunala vuxenutbildningen.

Skr. 1984/85:218                                                     31

Teknikcentra

Införandet av ny teknik är en industripolitisk fråga av stor betydelse för vårt lands näringsliv. Del är av stor betydelse att gymnasieskolan anordnar utbildning enligt läroplaner som moisvarar arbelsmarknadens behov. En fömlsätlning för alt en sådan fortlöpande anpassning skall kunna komma till stånd är bl. a. atl eleverna på de yrkesinriklade studievägarna i gymnasieskolan har tillgång lill tidsenlig utmstning. När eleverna kommer ut i arbetslivet, möter de en modern maskinpark som de bör ha fått sttfla bekantskap med redan under utbildningen. Chefen för utbildningsdepartementet har i årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 214) i fråga om behovet av effektivisering och modernisering av den gymnasiala utbildningen anfört atl nya samverkansformer bör utvecklas mellan skolväsendet och näringslivet.

Ett system med teknikcentra bör kunna förbällra möjligheterna för skolan dels alt hålla en nära konlakl med den lekniska utvecklingen, dels atl på sikt begränsa kostnaderna för utrustning i gymnasieskolan. Teknikcentra av olika slorlek och skiftande utrustningsgrad växer nu snabbi upp mnt om i landel.

Jag har lidigare i propositionen om regional utveckling och utjämning (prop. 1984/85:115) redovisat förslag lill ålgärder för all främja teknikspridning i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Bl.a. föreslås atl regionalpoUtiskt slöd skall kunna ulgå i samband med etableringen av teknikcentra i sådana regioner.

Inom SÖ pågår elt utvecklingsarbete beträffande formerna för anordnande av teknikcentra. Även Arbetsgmppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen behandlar frågan om införande av ny teknik i undervisningen och teknikcentra. Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare föreslagil all ell särskilt verksamhetsstöd, i avvaktan på dessa redovisningar, bör kunna utgå för viss försöksverksamhet med stöd till finansiering av teknikcentra.

Jag vill även i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1984/85:115 om Regional utveckling och utjämning anmäll atl jag avser föreslå regeringen att uppdra ål samtliga länsslyrelser att genomföra ell regionall programarbete inom dala- och eleklronikområdel. Vidare avser jag atl föreslå regeringen all uppdra åt SIND, STU, UHÄ och SÖ all följa de regionala verksamheterna med teknik- och kunskapsspridning till små och medelstora företag saml att ta initiativ till samverkan och informalionsulbyle mellan projekl i olika regioner. I proposuionen föreslås också alt särskilda medel anvisas för stöd till leknik- och kunskapsspridning i regionalpoliliskl prioriterade regioner.

Värdet av bl.a. olika teknikcentra bör uppmärksammas i den fortsatta planeringen av ett svenskt informationsleknologiskt program.

Skr. 1984/85:218                                                     32

5.3 Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen

Jag har beträffande det som sägs i del följande samråll med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

Den omställnings- och anpassningsprocess som kommer alt äga rum inom industri- och kontorsarbetet vad avser arbetsinnehåll och yrkesroller måste mötas med omfattande utbildningsinsatser. Samlidigt är det uppenbart atl den kortutbildade arbetskraften kommer att möla de förhållandevis slörsia omställningsproblemen och därmed bör ges del största utbildnings-stödet. Utbildning av de anställda är i försia hand ett ansvar för arbelsgivaren. Jag vill i della sammanhang erinra om förnyelsefonderna. Medel från dessa kan las i anspråk för utbildning, forskning och utveckling som startar efter den 1 januari 1986. En belydande del av dessa medel bör kunna användas för dalautbildning. Jag vill även peka på regeringens salsning på särskild utbildning inom dataområdet för just kortutbildade. Ulbildningen kommer under budgetåret 1984/85 att beröra ca 8000 personer och är upplagd i två sleg. Samtliga erbjuds en kortare introduktionsutbildning i grundläggande datalära. I nästa steg ges en mindre grupp om ca 1000 personer en mer yrkesinrikiad utbildning med sikle på arbelsuppgifter där ny teknik används. 1 komplelleringspropositionen (prop. 1984/85: 150) har chefen för arbetsmarknadsdepartementet föreslagit riksdagen en utvidgning av delta andra steg under budgetårel 1985/86.

Inom arbetsmarknadsutbildningen (AMU) revideras läroplanerna kontinuerligt för atl utbildningsinnehållet skall svara mot akluella krav. Nya utbildningar tillförs när behov uppslår. Härvid sker ett nära samarbete mellan skolöverslyrelsen (SÖ), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och berörda parter på arbeismarknaden. Såväl inom det administrativa området som inom utbildningar mol lillverkningsinduslrin har kurserna under senare år i belydande omfallning utvecklats med hänsyn till ADB och ny leknik. AMU-cenlren har successivi fåll utrustning för all kunna genomföra utbildningar inom informalionsleknologiområdet. Även AMU i företag har innehållit inslag av informationsteknologi.

AMS och SÖ har i samarbete med arbelsmarknadens parler på regeringens uppdrag lagil fram mallar och riktlinjer för gmndläggande utbildning om datateknik i arbetslivet. Ulbildningen rekommenderas omfalla ca 160 limmar, varav hälflen ulgör företags- och branschspecifik komplettering av den grundläggande ulbildningen. Malerialel skall kunna användas vid olika lyper av personalulbildning, oavsett om slalsbidrag för utbildningen ulgår eller ej.

Inom informalionsleknologiområdet kan AMU fördelas på i huvudsak tre utbildningsnivåer. Ulbildningen kan på samtliga nivåer rikla sig lill såväl arbelslösa som redan anställda.

Den första utbildningsnivån föreslås bli orienlering om den nya lekniken och kommer atl molsvara ungefär sleg etl i den tidigare nämnda särskilda ulbildningen inom dataområdet för kortutbildade. AMS planerar all en

Skr. 1984/85:218 33

orienlering om två lill fyra veckor ges lill samtliga deltagare i yrkeskurser inom AMU som inte tidigare fått molsvarande orientering. Förslaget förutsätter att orienlering om informationsteknologin och hur den påverkar arbetsinnehåll och arbelsorganisalion får samma status som nuvarande allmänna ämnen inom AMU. Genom omprioriteringar kan dalaorienlering successivi införas inom AMU från budgelåret 1985/86 och i full skala ge upp lill 40000 kursdellagare orienlering om den nya tekniken. Dalaorienlering för anslällda kan inom gällande ramar genom AMU i förelag genomföras för 10000 personer årligen.

Den andra utbildningsnivån föreslås bli tillämpning av informationsteknologi inom olika yrkesområden, vilken till innehåll och omfallning i många fall moisvarar sleg två i den särskilda ulbildningen inom dataområdet för kortutbildade. AMS planerar atl ulbildningen inlegreras i yrkesutbildningen inom AMU och ges lill såväl anställda som arbelslösa. Inom AMU i förelag bör tillämpad informationsteknologi dessutom kunna ges som en särskild kurs. Redan nu ingår lillämpad dalateknik i många yrkesutbildningar och sådan införs successivi i läroplanerna. För budgeiårei 1984/85 kan inom gällande ramar lillämpad datateknik inlegreral i yrkeskurser ges till ca 20000 personer. Del finns möjlighet all successivi utöka anlalel yrkeskurser med tillämpad datateknik, vilkel innebär att alU fler kommer atl få en yrkesutbildning med innehåll av informationsteknologi.

Jag vill här också nämna det uppdrag atl medverka i utbildningsplaneringen som regeringen i mars 1983 gav till samtliga länsslyrelser. Uppdragel innebär bl.a. all länsslyrelserna dels skall lämna regionalpoliliska rikllinjer för sådan utbUdning som bedöms ha en strategisk betydelse för länels utveckling på längre sikl, dels skall bilräda de ulbildningsansvariga myndigheterna med underlag för deras långsikliga planering. Samverkan är främst inrikiad på den yrkesinriklade utbildningen. En avrapportering av arbelel i länen har skell i anslutning till 1984 års länsrapport. Jag avser att i samråd med cheferna för utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen återkomma till regeringen med förslag om atl uppdra ål SÖ, UHÄ och AMS atl bearbeta del redovisade materialet saml överväga om erfarenhelerna från det hillills genomförda arbelet bör föranleda några förändringar i fråga om formerna för och inriktningen av den yrkesinriklade ulbildningen m.m.

Den Iredje uibildningsivån är specialistutbildning inom speciella informationsteknologiska yrken. Inom AMU förekommer i dag en del yrkesutbildning inom dataområdet. Arbetet med all la fram läroplaner inom AMU för utbildningar lill nya yrken inom dataområdet bör emellertid påskyndas ytterligare. Vid genomförandel av dessa ofta avancerade ulbUdningar kan både AMU-cenler, förelag, högskolor och andra kursanordnare anlilas. Utbildningarna bör kunna vara tillgängliga både som AMU i företag och som kurser för arbelslösa. Inom AMS ramar bör sådana specialistutbildningar med en genomsnittlig längd av 20 veckor kunna ges för drygt I 000 personer årligen. 3    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr. 1984/85:218 34

6    Grundforskning

Jag avser atl i del följande lämna en redovisning av nuvarande insatser samt problem och behov inom gmndforskningen inom informationsteknologin. Jag har beiräffande della avsnitt samråll med statsrådet I. Carlsson och chefen för utbildningsdepartementet.

Enligt uppdragel från regeringen har underlaget tUl ett nationellt informationsleknologiprogram indelats i tre block. Delta gäller även de förslag som förs fram rörande forskningen inom informationsteknologiområdel.

Vad gäller forskning inom mikroelektronik och systemteknik resp. om de gmndläggande fömtsättningama för informationsteknologins utveckling och tillämpning samt forskning kring informationsteknologins utveckling, användning och konsekvenser bygger programunderlaget på ett slort bakgrundsmaterial. En rad arbetsgrupper och uiredningar har under senare år lagl fram förslag syftande lill all bygga upp kompetens vid våra högskolor och universitet inom informalionsleknologiområdet. Förslagen avser uppbyggnad inom såväl de matematisk-naturvetenskapliga som de tekniska vetenskaperna, men även inom samhäUsvetenskap och humaniora. En slor del av dessa förslag har även inarbetats i de senasle årens anslagsframställningar från enskilda högskoleenheter liksom från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Enskilda företrädare för forskningen har vidare vid skilda tiltfällen lagl fram förslag i denna riklning.

Som framgår av programunderlaget liksom av den heltäckande bilaga till programunderlaget om forskningssituationen i landet som sammanstäUts av UHÄ pågår en uppbyggnad av forskningen inom hela informalionsleknologiområdet sedan ell antal år. Huvuddelen av områdets utveckling domineras av de stora industriländerna. För Sveriges del är det väsentligl alt dels göra del möjligt för våra forskare atl tillgodogöra sig den internationeUa forskningens resultat, dels skapa en djupare kunskapsbas inom områden som är specielll vikliga för det svenska samhället och näringslivet.

Jag behandlar här först förslagen rörande mikroelektronik och systemteknik, då dessa är starkt kopplade tUl varandra i programunderlaget, och därefter förslagen rörande forskning om informationsteknologins fömlsätlningar och konsekvenser.

6.1 Mikroelektronik och systemteknik

I programunderlaget framhålls atl forskningen inom komponeniteknologi och systemteknik behöver förstärkas för att den kompetens som byggts upp inom landel skall kunna vidmakthållas och vidareutvecklas samt kunna hållas i nivä med den internationella kunskapsutvecklingen inom dessa forskningsområden.

Inom högskolan har forskning och utbildning inom ämnesområden som i

Skr. 1984/85:218                                                     35

programunderlaget inräknas i informalionsleknologiområdet prioriterats under senare år. En krafiig utbyggnad av gmndulbildningen inom bl.a. datateknik-, elektronik- och maskinlekniklinjerna har ägl eller planeras äga mm. Även basresursema för forskning har ökal (via fakulleisanslagen). Huvuddelen av forskningen fmansieras dock med externa medel från i försia hand forskningsråden inom utbildningsdepartementets område och från STU. Dessa medel avser tidsbegränsade projekt.

För all la liU vara och vidareutveckla forskning inom de discipliner som hänförs till mikroelektronik eller till syslemteknikblocket krävs enligt programunderlaget en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.

Inom ramen för del av riksdagen beslutade nationella mikroelektronik-programmet (prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) har hittills 21 milj. kr. anvisals lill forskargmpper vid landels högskolor. Syftet med programmei är all stärka Sveriges förmåga atl konstmera och tillverka elektronikkomponenter. Detta innebär forskning om halvledarmaterial och utveckling av komponenter, inom elektrooptik saml utveckling av datorstödd konsimktion av integrerade kretsar.

Underlag för regeringens beslut om fördelning av medlen för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet utgjordes av ett förslag som utarbetats av det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR: Uppmslning av svensk halvledarforskning. Rapport från arbetsgmppen för nationell halvledarforskning 1983-01-19) i samråd med STU och UHÄ.

Huvuddelen av medlen för budgelåren 1983/84 (5 milj. kr.) och 1984/85 (16 milj. kr.) har anslagils för inköp av dyrbar vetenskaplig utmstning till forskare vid universiteten i Lund och Linköping saml vid Chalmers lekniska högskola. Enligt den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för budgelåren 1985/86 (12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar utmstning för dessa forskargrupper. Detta är en för svenska förhållanden slor satsning.

NFR fömtser behov av ytterligare medel för inköp av ulmstning då den beslutade perioden är till ända.

I programunderlaget framhålls atl NFR inte har några möjligheter alt inom ramen för sitl egel anslag bidra med yllerligare medel av den storleksordningen för det nationella mikroeleklronikprogrammel.

För forskning inom mikroelektronikområdet har medel tilldelats berörda institutioner över fakultetsanslagen i en slorleksordning hittiUs om 15-20 milj. kr.

Syftet med forskning inom systemteknikblocket är atl stärka Sveriges förmåga atl konstmera och bygga system baserade på informationsteknologi.

Den uppbyggnad som hittills sketl av sysiemleknikområdel gmndar sig bl.a. på de förslag som lagts fram av den av UHÄ liUsalta dalareferens-gmppen (UHÄ-rapporterna 1982:16 och 1982:18). Datareferensgmppen

Skr. 1984/85:218                                                     36

föreslog bl.a. att 28 nya professurer skulle inrättas vid malemalisk-naturvelenskaplig, leknisk, juridisk och samhällsvetenskaplig fakullel. Den föreslagna ulbyggnaden har delvis kommii lill slånd genom alt elt tiolal nya professurer kunnat inrätlas.

Underlag för uppbyggnad av forskningen inom dessa båda block har även den av UHÄ lillsalla ulredningen Halvledarteknologi och elektrooptik - utbildning och forskning (UHÄ-rapport 1983:25) utgjort. Denna lämnade förslag lill förslärkningar med anknylning lill lidigare salsningar och föreslog främst förstärkningar tiU de högskoleenheter, som redan har byggt upp viss kompetens inom forsningsområden som halvledarmaterial inkl. komponenlutveckling, elektrooptik resp. datorstödd konsimktion av integrerade kretsar (CAD).

Från flera högskolor, bl.a. från universiteten i Lund och Linköping, påpekas atl den indelning i tre block som görs av informationsteknologi-programmet i regeringsuppdraget inle molsvaras av den indelning av områdel som hillills gjorts av svensk industri- och forskningsstruktur. Della framgår även av nyss gjorda redovisning.

I anslagsframslällningarna för 1985/86 från enskilda högskolor och från UHÄ har framhållils all svensk forskning inom informalionsleknologiområdet kan var internationellt ledande endasl inom begränsade delområden. Delsamma understryks i programunderlaget.

Här framhålls all om den önskvärda utbyggnaden skall komma tiU stånd krävs beslut om ell anlal ålgärder som t. ex. utbyggnad av mellantjänster, program för all la hit gästforskare och samverkan mellan induslrin och högskolan beträffande forskar- och lärarresurser.

TiUgången på kompetent personal år i dag ell stort problem. Svårigheter uppstår såväl vad gäller all behålla lärare och forskare som atl besälla utlysta Ijänsler på olika nivåer. Indusirins ökande behov av bl. a. forskarulbildad personal men även av civilingenjörer kan inle lillgodoses. Elt akut rekryteringsbehov har uppstått både inom högskolan och inom industrin. För högskolans del förvärras siluationen av att de löner som kan erbjudas från industrihåU drar till sig ell växande anlal polenliella forskarstuderande och lärare.

Vidare bör enligt UHÄ en tydlig profilering göras av de forskningsområden som skall vidareutvecklas och vid vilka högskolor en sådan utbyggnad skall ske.

Tidsbegränsade medel satsas i dag på forskning vid olika högskoleinstitutioner inom såväl komponeniteknologi som systemteknik av andra slatliga organ av sådan storiek att, enligt programunderiagel, effeklerna av dem omöjligl kan tas lill vara genom omprioriteringar inom högskolans egna ramar. En reell ökning av högskolans basresurser föreslås för att den kompelensuppbyggnad som sketl skall kunna las liU vara.

Skr. 1984/85:218                                                     37

Remissinstanserna

I remisskrivelsen underslröks all det stalsfinansiella lägel endasl medger genomförande av sådana förslag som inte leder lill nya ekonomiska ålaganden eller sådana som finansieras genom omprioriieringar inom ramen för redan lilldelade resurser. Denna ulgångspunkl för utarbetandet av infor-malionsleknologiprogrammel tas upp av bl, a, universitetet i Lund, som anser den vara naturlig med tanke på det slalsfinansiella lägel men finner metoden som anvisas oacceptabel. Universitetet hävdar all en omfördelning av resurserna måste grundas på politiska överväganden och ske på nivån över myndigheter och ämbelsverk. Från fakullelsnämnden för lekniska fakulteten vid universitetet i Lund hävdas atl insatser inom teknisk utbildning och forskning är en mångdubbelt vikligare statlig verksamhel än den fördelning av direkla bidrag, som t, ex, via seklorsorgan nu kommer sådana industriföretag till godo, som på gmnd av otillräcklig framförhållning eller dålig flexibilitet plötsligt måsle omstmklureras eller läggas ned. Universitetet i Uppsala finner del inle realisliskl att vänta sig all universiteten skall göra omfördelningar inom befintliga anslag, i synnerhet inte inom matematisk-naturvetenskapliga eller lekniska fakulteter där del finns elt anlal högl priorilerade och väletablerade ämnesområden som med rätla kan göra anspråk på förslärkningar. Nya ämnen har svårare all göra sig gällande i nuvarande organisation, Detla försiärks av atl informalionsleknologiområdet spänner över flera seklorer och fakulteter. Högskolan i Luleå fastslår atl investeringar i informationsteknologi fakliskl medför ekonomiska ålaganden. Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) anser del orealistiskt att föreskriva all salsningar på informalionsleknologiområdet skall ske genom omfördelningar av redan lilldelade resurser. Institutet för mikrovågsteknik finner direktivet olyckligt och icke representativt för informationsteknologins nationella belydelse, Inslilulet menar all den närmasle femårsperioden är avgörande för om svensk forskning och industri skall kunna inhämla utlandets försprång, Etl koncenirerat lyft på de svenska insatserna med elt minimum av fördröjning och byråkrati blir nödvändigl, framhåller mikrovågsinstitulet. Universitetet i Linköping varnar för atl resultatet av ökade krav på inlern effeklivtfet, dvs, genom omfördelningar, blir en icke-planerad profilering mellan högskolorna. Den kompletta högskolan Ivingas ge vika för den profilerade, Fakullelsnämnden för malemalisk-nalurvelenskapliga fakulteten vid universUetet i Uppsala menar all programunderlaget i slor ulslräckning lycks ulgå från all indusirins utveckling och konkurrenskrafi skall vara styrande för utvecklingen inom informalionsleknologiområdet. Fakultetsnämnden anser att forskningen inom informalionsleknologiområdet skall ha karaklären av gmndforskning så all en nödvändig kunskapsuppbyggnad åstadkoms. Universitetet framhåller härvid alt två vikliga insatsområden hittiUs förbisetts. Det ena rör samspelet biologi-kemi-mikroeleklronik och del andra utgörs av grundforskning inom exempelvis juridik, humaniora, samhällsvetenskap och

Skr. 1984/85:218                                                     38

medicin, UniversUetet anser vidare all universiteten har ell ansvar för kunskapsöverföring till industrin. Industrin måste ta sin del av ansvaret för alt högskolan skall kunna bibehålla sin gmndforskning och kunskapsutvecklande verksamhel bl, a, genom atl medverka liU all rekryleringen liU induslrin av sluderande och forskare håUs på en balanserad nivå. Olika former för samverkan, som t. ex. forskarbyar eUer innovalionscenlra som bildals under senare år, bör kunna bidra tiU en sådan utveckUng, menar universitetet.

Rekryteringssiluationen berörs av flertalet remissinslanser. Svårighelen alt behålla forskande och/eller undervisande personal har lUltagil under senare år. Lönelägel inom högskolan resp, förhållandel mellan lönelägel i högskolan och del som näringslivet i vissa faU kan erbjuda anges som samverkande fakiorer som bidragil lill den lärar- och forskarflykt som bl, a, universitetet i Linköping och sektionen för elektroteknik vid universitetet i Lund tar upp som etl allvarligt problem,

Löne- och skatteläget för ulländska gästforskare förs fram som en annan svårighet i rekryteringshänseende. Från många håll anförs atl vi är beroende av att kunna bjuda in ulländska forskare för en kunskapsulveck-Ung inom områdel,

InslUulel för mikrovågsteknik lar upp en annan aspekl, nämligen forskarflykten från landel, Endasl om vi inom landet förmår erbjuda miljöer, som motsvarar vad som erbjuds i utlandet ifråga om resurser, kontakter med kvalificerade forskare på angränsande områden m, m, kan vi undvika alt våra bästa forskare försvinner i samma takt, som de utbildas.

Flera högskolor lar upp programunderlagets krav på profilering mellan högskoloma. Universitetet i Uppsala anser atl universitetets stora bredd och samverkan mellan olika ämnesområden samt del faktum alt ett stort anlal förelag inom informalionsleknologiområdet finns elablerade i närheten måste prägla "uppsalaprofilen", UniversUetet i Lund har i ett särskilt program presenieral silt vägval vad gäller utbildning och forskning inom systemteknik och mikroelektronik. Universitetet vUl koncentrera sin ulbyggnad på sådana områden, där man redan har erkänd kompelens som exempel anges ämnen som del fasta lillslåndets fysik, reglerteknik och kretskonstruktion.

Universitetet i Linköping framför en likartad uppfattning. Institutet för mikrovågsteknik framhåller alt kunskapsutvecklingen bedrivs lämpligasl vid universitet och högskolor, medan institutsformen är lämplig organisationsform för målinriktad forskning. Institutet anför exempel på hur kompetens skingrats när organisationsformen inte varit lämplig för att tillvarata en forskningsulveckUng. För egen del vUl jag anföra följande.

Forskning inom mikroelektronik och systemteknik bygger liU slor del på grundforskning inom elt antal fundamentala naturvetenskapliga ämnesområden.

Skr. 1984/85:218                                                     39

Svårigheter kan självfallel uppstå när del gäller prioriteringar mellan redan elablerade ämnesområden och nyare vetenskaper som är under utveckling.

I propostfionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401) fastslås atl de priorileringar vad gäller forskning som beslulades av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) fortfarande skall gälla. Forskning som är en förulsältning för och en konsekvens av den starka nationella satsningen på leknisk utveckling är ett av dessa åtta priorilerade områden. Inom ramen för detta område har forskning inom informationsteknologi en slark ställning.

Även angelägna forskningsområden måsle i dagens läge tillgodoses genom omfördelningar. Som chefen för ulbildningsdeparlemenlel lidigare framhållit, bl. a. i 1984 års proposition om forskning, är del inle möjligt för etl litet land som Sverige att ha omfattande och högtstående verksamhet inom alla discipliner vid alla berörda högskoleenheter. Redan idag är det så all vissa specialiteter bara finns på en eller ell par högskoleorter. Om vi skall ulnyllja våra resurser på bästa sätl och bevara livskraftiga forskningsmiljöer inom så många discipliner som möjligt är det nödvändigl alt mer syslemaliskl än hitlills försöka åsladkomma någon form av ansvarsfördelning meUan högskoleenheler med avseende på forskning och forskamlbildning.

Redan tidigare, bl. a. i anslulning till 1979 års forskningspoltfiska proposition, har UHÄ fått i uppdrag all analysera möjligheterna till profileringar mellan ämnesområden och högskoleenheler. Arbetsfördelning mellan berörda högskoleenheler är givetvis av särskild vikt när del gäller så resurskrävande ämnesområden som dem som räknas in i informalionsleknologiområdet. UHÄ har vidare i uppdrag atl utarbeta planeringsunderlag för ett antal disciplinorienterade fakulteter, s. k. fakullctsprogram.

1 anslulning lill 1984 års proposiiion om forskning har regeringen i s. k. särskilda anvisningar för anslagsframslällningarna för forskning och forskamlbildning för budgelåren 1985/86 och 1986/87 framhållil att angelägna behov inom högskolans forskning och forskamlbildning skall lillgodoses främst genom omfördelningar inom ramen för befintliga resurser. Sådana omfördelningar skall framför allt göras för all siödja de områden och ålgärder som prioriteras enligt nämnda riksdagsbeslut.

Gmnden för dessa omprioriteringar är inle enbart besparingsskäl ulan även omsorg om kvalilelen i forskningen. Elt land av Sveriges storiek kan, som jag nyss framhållit och vilkel även ett antal remissinstanser påpekar, inle gå fram på bredden när del gäller salsningar inom nya områden. Vägval är ständigl nödvändiga. Profilering mellan forskningsområden och högskoleenheler synes mig vara en naturiig väg all gå vad gäller informalionsleknologiområdet .

Vid fördelningen av medel inom delprogram 2. Gmndforskning inom det

Skr. 1984/85:218                                                     40

nationella mikroeleklronikprogrammel har regeringen redan beslulal om en sådan profilering på underlag från berörda myndigheler.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har tUlsammans med STU låtit göra en utvärdering av den forskning som pågår inom della program, dvs. halvledarforskning. Ell anlal framsiående utiändska forskare från olika universitet och forskningscentra har engagerats för alt göra en ulvärdering av den forskning inom halvledarområdel som pågår inom landet.

Gruppens uppgift har varit att bedöma den vetenskapliga kvaliteten hos den forskning inom halvledarfysik som bedriviis de senasle åren och atl ge synpunkier på de faciliteier och resurser som slår till buds. Gmppen har även avgivtf uttalanden om de svenska forskarnas framtida planer saml förslag lill förändringar.

Huvudrekommendalionen från gruppen är all den satsning, som påbörjats genom del nationella mikroeleklronikprogrammel, blir ell långsiktigt ålagande och inle enbart etl tillfälligt inflöde av medel.

Gruppen undersiryker all del är väsentligt när del gäller ell högleknolo-giområde som halvledarforskning, vilket kräver slora resurser i fråga om lokaler och ulrusining, alt satsningarna koncenlreras till ell fåtal högskoleorter.

Fortsatta salsningar inom halvledarforskning bör göras vid de tre universitet som redan tilldelals medel inom mikroeleklronikprogrammel, nämligen universiteten i Lund och Linköping samt Chalmers Tekniska Högskola. Vad gäller den forskning inom halvledarfysik som pågår i Uppsala och vid KTH bör denna fortsätta på en nivå som motsvarar dagens i fråga om resurser, anser gmppen.

Gruppen finner vidare alt del samarbele som pågår mellan NFR och STU bör förstärkas. Jag delar uppfattningen atl det är väsenlligl alt de satsningar som görs via fakultelsanslag förstärks av följdsatsningar från forskningsråd och sektorsorgan. Endast genom en koncentration av resurserna kan Sverige nå en ledande ställning inom såväl grundforskning som tUlämpad forskning inom informalionsleknologiområdet.

En vetenskaplig kommitté med uppgifl alt samordna de salsningar som görs, har föreslagits av såväl utvärderingsgruppen som ett flertal remissinstanser. Del ankommer på berörda myndigheler all besluta i denna fråga. I årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 367) har vissa medel beräknats för insatser inom informationsteknologiområdel (3,45 milj. kr.). Statsrådet I. Carlsson kommer all i annat sammanhang föreslå all dessa medel fördelas av NFR.

Svårighelen atl rekrylera och behålla lärare och forskare inom högskolan har lagits upp av etl slort anlal remissinslanser.

Efterfrågan på välutbUdad arbelskrafl är f. n. särskilt slor inom dala- och eleklronikområdel. Jag vill här erinra om de förändringar som kommer alt bU följden av den nya arbets- och tjänsteorganisationen för lärare i högskolan (prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr 115), vilken nyligen beslutats av riksda-

Skr. 1984/85:218                                                                   41

gen, och om del avtal om löne- och anställningsvillkor som träffals i anslutning härtill. Jag får också anmäla atl chefen för utbildningsdepartementet nyligen tillkallal en särskild arbelsgrupp med uppgifl atl skyndsami överväga och lägga fram förslag till åtgärder avseende lärar- och forskarrekryteringen vid de lekniska högskolorna (molsvarande).

Jag övergår nu lill alt behandla del tredje blocket i informalionsleknolo-giprogrammel.

Syflel med delprogrammet om informationsteknologins användning är, enligt de direktiv som låg lill grund för programunderiagel, all främja utveckling och användning av informalionsteknologiska system som tillgodoser högt ställda användarkrav.

6.2 Informationsteknologins användning

Till gmnd för programförslaget ligger bl. a. en rapport från FRN, Forskning om datateknikens användning (rapport 1982:16). Denna låg även lill grund för regeringens förslag om forskning för all öka kunskapen om sambandet mellan individen, samhället och datatekniken (prop. 1983/ 84:107 bU. 5 s. 13-17, UbU 28, rskr 401).

Vidare har dataeffektutredningen belyst datoriseringens effekler på sysselsättning, arbelsmiljö, medbestämmande, utbildning och forskning (SOU 1984:20 Daiorer och arbetslivets förändring).

Enligt den genomgång av nuvarande forskningsverksamhel som UHÄ redovisar i programunderiagel sker forskning inom detta programblock huvudsakligen inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet.

Forskning inom delta block finansieras även av forskningsråden och ell antal sektorsorgan som arbelarskyddsfonden, STU, försvarets forskningsanslaU och arbelslivscentrum.

Exempel på projekt som slöds resp. iniiierats på detla sätt är: forskning rörande ergonomiska problemställningar, kogniliva aspekter på människa-dalorinteraklion, effekler av den nya lekniken på arbelsorganisalion och ledningsfrågor, effekter på sociala relalioner, arbetstillfredsställelse, stress och hälsa samt forskning kring människokroppens funktioner i förhållande lill datateknik.

Remissinstanserna

Humanistisk-samhällsvetenskapUga forskningsrådet (HSFR) menar all programunderiagel genomsyras av en alllför teknik-centrerad gmndsyn. Humanistisk och samhällsvetenskaplig grundforskning bör i högre ulslräckning än vad som tänkts inlegreras i den lekniska planeringen redan vid starten. HSFR understryker vidare behovel av resursförslärkningar för de ämnen inom humaniora som bidrar till den informalionsteknologiska utvecklingen. InslUulel för mikrovågsteknik anser all behovel av tvärvetenskapliga forskningsinsatser för alt ulforma nya mänskligl anpassade

Skr. 1984/85:218                                                     42

meloder för användning av informationsteknologin inte är tillräckligt framhävt eller konkretiserat i programunderlaget. Universitetet i Stockholm påpekar all programunderiagel påtalar vikten av tvärvetenskaplig forskning men att det inte ger några konkreta förslag på hur en "sådan human-velenskaplig insals" skall kunna förverkligas. Universitetet framhåller all tvärvetenskapliga organisationer måsle planeras. Från universitetet ställs vidare frågan om vad informationsteknologin skall användas till. Universitetet framhåUer all tekniker och ekonomer inle ensamma kan ge svaret på denna fråga, Humanvelarnas medverkan är avgörande för alt informationsteknologin skall ulvecklas i en för människan posiliv riktning.

För egen del villjag anföra följande.

Jag finner programunderlagets sammanslällning av den forskningsverksamhel som pågår värdefull. Den visar bl, a, all forskningsprojeki av tvärvetenskaplig karaktär inletts vid etl anlal universitet och högskolor. Samarbete förekommer inte enbart mellan ämnesområden utan även över fakullelsgränser, inom leknisk, matematisk-nalurvelenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet.

Regeringen har tilldelal universitetet i Linköping 0,5 milj, kr, för ett sådant projekl. Inom universitetets temainstitution skall en kunskaps- och problemöversikl rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser utarbetas.

I årets budgelproposition föreslås all HSFR anvisas medel (1 545000 kr.) för forskning om datateknikens användning (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 380). Forskningsområdet har den överblick som erfordras för atl kunna samordna projekt inom områdel och därmed bidra lill alt forskning av tvärvetenskaplig karaklär stimuleras/initieras.

När det gäller informationsteknologiområdet är det av största vikt atl kunskap härom sprids lill en bredare allmänhet. FRN har här elt ansvar. FRN arbetar som framgår av programunderlaget lillsammans med forskare i högskolan för att informera om informationsteknologin i ett samhälleligt-Ivärvelenskapligl sammanhang och söker också anlägga ett internationellt perspektiv på verksamheten. FRN har vidare ålagt sig uppgtften alt få till slånd debatt om informationsteknologins fömtsättningar och följder för del svenska samhällel. Nämnden har under åren 1979-1983 lillsammans med STU genomfört ett jämförelsevis slort informationsprojekt "Datorkraft i samhället" om datoriseringen och dess konsekvenser. Denna salsning kompletterades med fem utgåvor i den s. k. Källa-serien på temat "Människan i informationssamhället".

FRN har även ansvaret för s. k. nyttjarinformalion, dvs. information om forskning till sådana gmpper som skall använda sig av forskningens resultat. Detla ser jag som en väsenllig uppgtft när det gäller ett område i så snabb utveckling som informalionsleknologiområdet.

Skr. 1984/85:218 43

7   Den sektorinriktade tillämpade forskningen och tekniska utvecklingen

7.1 Försvarsmaktens behov av forskning och teknisk utveckling

1 det följande avser jag all beröra vissa frågor om forskning och leknisk utveckling saml problem och behov inom försvarsmaklen. Jag har beträffande della avsnitt samråll med chefen för försvarsdepartementet.

Den svenska alliansfria utrikespolitiken måsle stödjas av ett allsidigl lolalförsvar. Den förutsätter all Sverige har egna möjligheter och resurser all successivi utveckla och anpassa försvarei till ändrade tekniska och poliliska villkor i omvärlden.

De planerings- och beslutsproblem som aklualiserals i detta sammanhang berör en långsiktig och i många fall kostsam och leknikinlensiv upphandling. För all någol erinra om omfattningen av denna upphandling villjag peka på att försvarets materielverk (FMV) varje år upphandlar för ca 8 miljarder kronor, varav en mycket stor andel ny leknik. Det förhållandel all upphandlingen är långsiklig gör del sålunda möjligt atl överblicka en materielanskaffning som omfallar flera tiotal miljarder kronor och som dessutom starki påverkar ulvecklingen av svensk högteknologisk induslri.

Under en tioårsperiod uppgår försvarets överblickbara och samtidigt teknikintensiva malerielanskaffningen till mellan 50 och 70 miljarder kronor. Av denna summa är uppskallningsvis mellan 10 och 15 miljarder kronor att hänföra lill informalionsleknologiområdet. Hitlills har del varit naluriigt alt belrakta informationsteknologi som en inlegrerad del i ell syslem eller en komponent. Del finns dock flera skäl som lalar för atl analysen i framtiden bör inriklas mera på tekniken som sådan och på hur den lillämpas inom försvarets område. En sådan mera leknikorienlerad analys skulle öka förståelsen för försvarels behov av leknisk kompetens i aUmänhet och skuUe fördjupa insikten om del beroende av omvärlden som upphandlingen medför.

Överbefälhavaren kommer all uiarbeta långsiktiga planer för den informalionsteknologiska forskningen och ulvecklingen inom försvarei. Av slor belydelse för försvaret är även hur försvarets forsknings-, utvecklings- och anskaffningsprojekl påverkar den svenska indusirins aUmänna kompelens och konkurrenskrafi. Överbefälhavaren har redovisal följande:

"De bidrag försvarei i övrigl kan ge lill den lekniska utvecklingen är att ge statsmakterna en realistisk beskrivning av främsl den mUitära lekniska "hotbilden", framföra önskemål angående den allmänna ulvecklingen av landels lekniska bas saml ge konstruktiva förslag till insatser inom områden där försvaret har möjlighel all medverka i någon form. Försvarei kommer också all pröva förutsättningarna för att i samverkan med andra seklorer öka slödel till forskning och utveckling, som höjer baslekniknivån inom kriiiska områden. Delta innebär alt ökad vikl läggs

Skr. 1984/85:218                                                     44

vid utvecklingen av mer generelll användbar basteknik, som kan ulnylljas i kommande materielanskaffning."

Överbefälhavaren har preciserat de teknikområden som från försvarets synpunki särskilt bör uppmärksammas i det fortsalla arbetet inom informationsteknologiområdet. Dessa är:

-     Informalionssyslem, specielll kunskapsbaserad, inkluderande männi-ska-/datorkommunikalion

-     Datorsyslemteknik

-     Kommunikationsteknik

-     Sensorteknik inkl. signalbehandling

-     Programvaruteknik

-     Datasäkerhet/sårbarhet

-     Fiberoptiskt säkerhetsnät

-     Datorstödd konstruktion och produklion

Till denna lista villjag foga Skydds- och säkerhetsföreskrifter för arbele med informalionsleknologisk ulrustning (l.ex. bildskärmar).

Jag vill understryka atl de ovan angivna områdena har belydelse för försvaret, men all insatserna på dessa områden i huvudsak görs inom induslrin. Jag delar överbefälhavarens uppfattning atl del bör finnas fömtsättningar för all lillsammans med andra slalliga beställare, särskilt inom kommunikationsdepartementets och industridepartementets verksamhels-områden, undersöka möjligheterna till gemensamma åtgärder inom informationsteknologiområdel i syfte atl åstadkomma gemensam teknikupphandling eller gemensamma forsknings- och utbildningssatsningar, som är av belydelse vid upphandling.

Inom det mililära försvarei kommer flera stora informationsteknologi-system atl upphandlas inom en femårsperiod, t.ex. slridsledningssyslem för armén, marinen och flygvapnet. Med lanke på den stora omfallning som programvaran kommer all få i sådana syslem, är del angelägel all försvarei där kan utnyttja effektiva programmeringsspråk och programul-vecklingshjälpmedel på hög nivå. Försvarels målsättning är atl del nya programmeringsspråket ADA så långt möjligt skall utnylljas i dessa syslem och för andra realtidstillämpningar i oUka vapensystem. I samband härmed uppkommer behov av utbildningsinsatser såväl inom högskolan som industrin när del gäller modema programulvecklingsmetoder med del nya språkel ADA. 1 försvarets regi pågår ocksä en utveckling i en industrigmpp av ell gemensaml kvalificerat programulvecklingssyslem för AD A-tillämpningar. Inom detta område bedöms också goda möjligheter lill samverkan med den civila seklorn finnas.

Jag finner del angeläget atl myndigheter och industri samarbetar för all konkretisera olika delprogram inom informationsteknologiområdel. Dessa bör gmndas på bedömningar av den internationella, tekniskt-induslriella utvecklingens inverkan  på framför allt  konkurrensförhållanden  inför

Skr. 1984/85:218                                                     45

1990-lalet men även på de önskemål som statsmakterna har om nationellt oberoende. Del är också väsentligt atl del — fömtom tydligt formulerade målsätlningar för elt nationellt informationsleknologiprogram - även finns klart identifierade beställare (l.ex. induslrin, televerkel, försvaret) för huvuddelen av informationsleknologisalsningarna. De olika användama av informalionsleknologiprodukterna måste få etl siarkt inflylande pä programformuleringarna för all kunna medverka på ell rikligt sätt vid genomförandel.

Jag vill framhålla att försvaret endast bör engagera sig i sådanl samarbele som är relevant för försvarets verksamhet. Detla samarbete lorde ändå komma all bli omfallande då många olika parter torde ha likartade intressen när det gäller delsystem, komponenter etc.

Jag har erfarii all chefen för försvarsdepartementet har för avsikl alt föreslå regeringen alt uppdra ål och berörda myndigheler inom lolalförsvarel all redovisa konkreta och detaljerade projektförslag inom de ovan angivna informationsleknologiområdena. Detla arbele bör i huvudsak bygga på den redovisning som överbefälhavaren har lämnal lill regeringen i oklober 1984.

Försvarei bör inle annal än undantagsvis direkt stödja utbildning och grundforskning vid universitet och högskolor. Samverkan med universitet och högskolor bör främsl ske med induslrin som samarbetspartner, men inom ramen för samverkansprojekl med beställare från den offentliga sekiom. En sådan samverkan i konkreia projekt/program kan effekliviseras genom särskilda induslripoliliska och ulbildningspoliliska salsningar. Del är väsentligt att de lägger grunden för avancerad, riklad grundforskning eller lillämpad forskning vid universitet och högskolor, där induslrin bl.a. via forsknings- och utbildningsanslag från de slalliga beställarna samfinansierar kollektiva forskningsinsatser med universiteis- och högskolesektorn. Jag anser att den avancerade industriforskningen bör närmas högskoleforskningen inom de program som formas av gemensamma sats ningar från olika beställare inom den offenlliga seklorn. Den industriella forskningen och utvecklingsverksamheten i dag inom informalionsleknologiområdet är i många fall ledande och ligger samtidigt gmndforskningen mycket nära. Därmed ges också förutsättningar för en stimulerande samverkan mellan induslrin och högskolan.

Under vissa omständigheter kan försvaret vara med och skapa lillämpade forsknings- och utvecklingsprogram eller uppdrag med l.ex. inriktning på kompelensuppbyggnad inom industrin, universitet och högskola.

7.2 Behoven inom telekommunikationssektorn av forskning och teknisk utveckling

Beiräffande det som anförs i del följande beiräffande televerkets medverkan i den fortsatla planeringen av informalionsleknologiprogrammet harjag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

Skr. 1984/85:218                                                     46

1 propositionen om vissa telefrågor (prop. 1984/85:158) anförde chefen för kommunikationsdepartementet:

"Del övergripande ansvarei för telekommunikationerna innefattar också all televerket skall initiera, finansiera och självl driva forsknings- och utvecklingsarbete inom telekommunikationsområdet. Denna uppgifl bör verket, enligt min mening, ha även framgent i en miljö som alltmer präglas av att verkets tjänster lillhandahålls i konkurrens. Jag anser att televerket med sina i Sverige överlägsna prakliska erfarenheter inom telekommunikationsområdet naluriigen bör ha ell sådanl sektoransvar för forskningen som riksdagen beslutat om (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397). Enligt riksdagsbeslutet skall sektororganen ha en mycket central roll inom silt forskningsområde. Verket bör ba ett ansvar för och medverka tiU att del inom landet bedrivs en sådan forskning och utveckling all Sverige kan behålla sin framlrädande ställning inom telekommunikationsområdet. Del gäller både i fråga om vårt egel telekommunikationssystem och i fråga om svensk teleinduslri som hitlills varil så framgångsrik på internationella marknader mycket lack vare del goda samarbetet med televerket. Delta innebär enligt min mening all även forskning och utveckling som ligger utanför televerkels affärsverksamhet skall omfattas av verkels ansvar inom telekommunikationssektorn. Forskningen och utvecklingen bör kunna äga mm både inom televerket och - på uppdrag av verkel - inom universitet och högskolor. I första hand bör tillämpad forskning bedrivas inom verkels ram och gmndforskning vid universitet och högskolor. I anslutning till detta forsknings- och utvecklingsarbete bör exempelvis de handikappades iniressen beaklas saml beredskapshänsyn las i den mån totalförsvarets intressen berörs. Såsom seklorsansvarig myndighel bör televerkel ge vid spridning åt resultaten av forsknings- och ulvecklingsan-slrängningama."

Televerket framhåller i sill remissvar nödvändighelen av att rejäla salsningar görs på etl anlal områden, eflersom de är nyckelområden med myckel stora och viktiga konsekvenser inom hela IT-området. Televerket har också sökt ange vilka storleksordningar på satsningarna som man anser behövs, tolall ca 680 milj. kr.

-     Ergonomi (inkl. mjukvamergonomi) för människa-maskin-kommunikation

-     Specificering av beskrivningsspråk, t.ex. s.k. SDL, och dess knytning med ADA-språkel och utveckling av hjälpmedel för SDL-ADA-kombi-nation

-     Bestämning av optioner och implemenlering av de sju s.k. OSI-ni-våerna för datakommunikation och utveckUng av en lämplig version för interna lokala nät

-     Konsimktion av s.k. Al-verktyg nödvändiga för utveckling av kunskapsbaser och expertsystem

Skr. 1984/85:218                                                     47

-    Komplemenl till mikroeleklronikprogrammets VLSI-konstmktionspro-jekt

-    Bevakning och studier av s. k. systemarkitektur

-    Etablering av ett s. k. protokollvalideringscentmm (Efta-certifieringsin-stitul)

-    Stöd lill industrier som ulför tillämpningsprojekt

Televerkel anser sig kunna ta en del av ansvaret och bidra med personresurser saml ekonomiska medel för all ovanslående områden skall bli ordentligt bearbelade.

Televerkel har i sill remissvar vidare framhållil all det ser i del framlida perspektivet en ny nätgeneralion uppbyggd med s.k. sekvensiella interfacemaskiner, dalaflÖdesstyrda daiorer som väljer kodningsmeloder med avseende på bUd, tal, lexl eller data. Distribuerad inteUigens och kun-skapsbaserade expertsystem vänlas få stora konsekvenser för nätets drifl och underhåU. Mol denna bakgrund ser televerket ell flertal delområden som varande myckel angelägna för en forlsall FoU. Dessa delområden är:

-    digital bildkodning och bildöverföring

-    allmän signalbehandUng

-    kommunikationsprotokoll

-    människa-maskingränssnitl

-    mjukvamergonomi

-    lal-ljud-hörsel

-    optisk kommunikation och optisk bistabilitet

-    konstruktionshjälpmedel

-    dalalogi

-    artificiell intelligens

-    datasäkerhet.

För min egen del villjag framhålla följande.

Med hänsyn till den dynamiska ulvecklingen på teleområdet, finner jag att kunskapsuppbyggnaden också om möjliga användningar av den nya tekniken bör intensifieras. I prop. 1984/85:158 om vissa telefrågor aviseras studier och försök med detla syfte.

Televerkel kan, på samma säll som jag lidigare beskrivit beiräffande försvarsmakten, genom sina slora behov av ny avancerad leknik inom informationsteknologiområdel, uigöra en värdefull kravslällare vid genomförandet av del handlingsprogram jag lidigare berört.

7.3 Den civila statsförvaltningens behov av forskning och teknisk utveckling

Jag har beiräffande det som sägs i det följande om den civila statsförvaltningen samråll med chefen för civildepartementet.

Den nya lekniken kommer i hög grad alt påverka de anslällda i statsförvaltningen. Invesleringar i datautmstning ökar snabbt. Detta gäller för såväl persondatorer som stordatorer och lerminaler.

Skr. 1984/85:218                                                     48

Den snabba ulvecklingen inom mikrodalorområdel har lell lill ökade möjligheter all använda småskalig och decenlraliserad datateknik inom statsförvaltningen. Del finns elt betydande intresse från myndighelernas sida alt utnyttja den nya tekniken i sin verksamhel. Kosinaderna för i försia hand anskaffning av maskinutrustning är förhållandevis låga och del finns stora förvänlningar på alt lekniken ger möjligheter till en effekliv utveckling av syslem som uppfyller användarnas krav och önskemål.

Ell försia sleg i all prova den nya tekniken har för många myndigheler varit alt anskaffa persondatorer eller skrivautomater för användning i lokala avgränsade tillämpningar. Tillgänglig leknik medger emellerlid nu även uppbyggnad av mer komplexa syslem avsedda för flera tillämpningar samtidigt och som baseras på mikrodatorteknik. Elt omfattande arbele för alt uireda förutsättningar för samt förbällra och prova möjligheterna lill della pågår inom statsförvaltningen.

Del är särskilt två projekl som kan komma all få en slor belydelse. För den civila förvallningen bedriver statskontoret etl arbele med s. k. basdatorer som är avsedda för generella småskaliga tillämpningar. Inom försvarels område genomförs f. n, projektet Struktur 90 som innebär en övergång från en centraliserad system- och dalakraflstruklur lill en decentraliserad. Dessa båda arbelen har stora likheter med varandra och baseras på delvis gemensamma utgångspunkter. Eftersom arbelel med basdatorerna kan sägas uigöra någol av en milstolpe på vägen mot en spridning av dagens centrala syslem villjag här lite mer i delalj redogöra för della.

Statskontoret har i början av är 1985, efter näslan ell års arbele med kravspecifikation och ulvärdering, ingått avropsavtal med fyra leverantörer om s,k, basdatorer. Dessa datorer är avsedda all uigöra en generell resurs lämplig för småskalig distribuerad dalabehandling inom statsförvaltningen, Syslemen förutsätts kunna användas för generellt konlorsslöd, drift av genereUa administrativa tillämpningar inom främst ekonomi- och personaladminislration, utveckling av egna tillämpningar samt terminal-anslutning till andra datorsystem.

En viklig bakgrund för arbelel med basdatorer är det faklum alt den lekniska ulvecklingen medfört atl del finns en mångfald maskin- och programvaror med vars hjälp man kan införa datorstöd för olika avgränsade funklioner inom ell konlor såsom texthantering, kalkylering, ekonomiadminislralion m,m. Införandet av datorstöd för enskilda funktioner kan dock medföra atl dessa datoriseras utan alt bli sinsemellan samordnade, Della kan medföra slora problem och kosinader genom all man i efierhand tvingas lägga ned ell stort arbete med alt få de enskilda rulinerna all samverka på ell effektivt sätt. Del är även sannolikl all en framlida samordning försvåras på grund av de bindningar som uppstår efler det atl olika ruiiner datoriseras även om varje enskild rutin är av begränsad omfallning. En målsättning med arbetet med basdatorerna är därför all försöka underiätta för myndigheterna alt få tillgång till etl sammanhållel och effeklivl datorstöd i kontorsarbetet.

Skr. 1984/85:218                                                     49

Basdatorerna ulgör ell enligt min mening intressant exempel där den civila stalsförvallningens behov kan skapa induslriella utvecklingsprojekt. Basdatorns möjlighet är inte begränsad till statsförvaltningen, ulan den bör även ha möjligheter i privat förvaltning och som exportprodukt.

Teknikupphandling inom dataområdet har i olika sammanhang bedömts som etl verksami medel för all tillgodose användarnas behov av produkter såväl hårdvara som programvara saml kombinationer av dessa. Teknikupphandling är även ell medel för att åsladkomma induslriella utvecklingsprojekt med inriktning på speciella krav. Relativt få teknikupphandlingar har emellertid htflills genomförts på dataområdet med den offentliga seklorn som bestäUare.

I samband med remissbehandlingen av programunderiagel lill ell svenskl informationsleknologiprogram har flera remissinslanser ansett atl slalens insatser beträffande forskning och utveckling inom konlorsinfor-malionssystem är otillräckliga. För min egen del finner jag del angeläget alt denna fråga ges utrymme i den fortsalla planeringen. Statskontoret och STU bör intensifiera silt samarbele på detla område. Den civila statsförvaltningens behov bör i de fall så bedöms lämpligl utnyttjas även i industripolitiskt syfte.

7.4 Behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringslivet

Del programunderlag som har inhämtats av regeringen redovisar en rad åtgärder planerade för budgetårel 1985/86 för all tillfredslälla behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringslivel. Omfattningen av åtgärderna framgår av följande tabell.

Område	Planerade insatser budgelåret 1985/86 (milj, kr,)
Tillämpad forskning Tillämpad forskning inom mikroelektroniken Systemteknisk forskning Forskning inom tillämpningsområden Industriell utveckling Industriell utveckling inom mikroelektroniken Utveckling av industriell teknik Produktförnyelse Avnämarstyrd systemutveckling Teknikspridning Totalt	54 83 22,2 44 10 20 77,1 6,5 316,8

Genomgången visar atl närmare 320 milj, kr. kommer all satsas för forskning och utveckUng med industrieU inriktning under nästa år. Huvuddelen av de planerade insatserna, ca 300 milj, kr, motiveras av industripoliliska priorileringar. Den induslri som i framliden skall nyttiggöra sig insal-4   Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 218

Skr. 1984/85:218                                                     50

sernas resultat bör också enligt min mening vara villig atl i ökande grad medverka i planering, genomförande och finansiering av insatserna.

De industripoliliska organen, jag avser då närmast STU, SIND och Industrifonden, har sedan lång tid ägnal informationsteknologin slor uppmärksamhel, STU har under en följd av år satsat en allt slörre andel av sina medel på forsknings- och utvecklingsprojekt inom områdel informationsteknologi saml på utvecklingsprojekt inriklade på lillämpning av informationsteknologi. Så har STU på elt aktivi säll genom t, ex. olika kunskapsuppbyggande ramprogram på etl direkl säll främjat ulvecklingen inom mikroelektronik och systemteknik.

Den redovisning som myndigheterna givit beträffande den tillämpade forskningen pä delblocken avseende mikroelektronik och systemteknik ger bilden av en situation, som domineras av seklororganens insalser. För alt uppnå ett totalt setl bättre fungerande svenskl syslem för forskning på informationsteknologiområdel bör balansen mellan basresurser och övriga tillskott övervägas i den fortsalla planeringen.

Enligt vad jag erfarii genomförs satsningen på industriell utveckling inom mikroelektroniken i stort som planerat. Ansvarei åvilar ett särskilt inrättat programråd för industrieU utveckling inom mikroelektroniken, vilket jag lidigare redogjort för. Programrådel har för sin samverkan med industrin fåll pröva delvis nya former av teknikupphandling och kollekliv forskning.

Jag anser att STU:s satsningar inom delblocken utveckling av induslriell teknik och produklförnyelse till vissa delar bör kunna ingå i utvecklingsinsatserna i etl informationsleknologiskt handlingsprogram.

Jag nolerar med tillfredsställelse all inom delblockel avnämarstyrd syslemutveckling, redovisar STU belydande insalser i projekt som är inriklade på informationsteknologins införande i produkler och processer inom för landel viktiga industrigrenar. Dessa strävanden bör även fortsättningsvis priorileras.

Möjligheterna all göra insatser för spridning av den moderna informationsteknologin anser jag förbältras avsevärt i de förslag beträffande teknikspridning som presenteras i regeringens proposition Regional utveckUng och uljämning (prop. 1984/85:115).

Daiorer och andra elektronikbaserade syslem har givits en strategisk roll inom försvarsmakten, televerkel och den civila statsförvaltningen. Långsikliga strategier har eller kommer alt ularbelas för dessa seklorer. De bör även ges en strategisk uppgift inom industripolitiken. Genom atl siaten uppträder som en kompelenl kravslällare kan, inom vissa områden, svensk induslri erbjuda lösningar som är intressanta även på en inlernalionell marknad.

Min bedömning är att del finns en outnyttjad utvecklingspotential i en starkare koppling mellan å ena sidan statens upphandling på informationsteknologiområdel och å andra sidan de ovan redovisade slalliga insatserna för att förnya och utveckla svensk industri.

Skr. 1984/85:218 51

7.5 Behoven av forskning och teknisk utveckling inom arbetsmiljöområdet

Jag har när del gäller del som sägs i det följande om arbetsmiljöforskningen samråll särskilt med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

En lämligen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet om arbetsinnehåll, arbetsorganisation o.d. har kommii lill stånd. Behovet av försöksverksamhet och utvecklingsarbete kring dessa frågor är emellertid ännu långl ifrån tillgodosett.

Forskning om syslemulveckling och medbeslämmande, arbetsorganisation, arbelsmiljö, jämställdhet, yrkeskunnande etc. bedrivs vid Arbelslivs-centmm saml inom några projekl vid högskoleinstitutioner.

Projekt rörande systemutveckling som f.n. slöds av arbetarskyddsfonden bedrivs vid ADB-inslilutioner vid universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg saml vid de psykologiska institutionerna vid universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg. Projekten berör inflytande/medbestämmandefrågor, anpassning av system till användare, inkl. försök med användare som systemutvecklare, decentralisering i samband med införande av datorsystem samt frågor om kunskapsulveckling och -begränsningar. Tillämpningarna avser konlorssystem, grafiska syslem och konslmklörs-sysiem m.fl.

Den erfarenhei som samlats visar bl.a all de inledande faserna i en syslemulveckling inle bör låsas i en formaliserad kravspecifikation som blir helt styrande. Frågor om arbetsorganisation och yrkeskunnande måsle komma in lidigl i ulvecklingen.

En ytterligare aspekl på syslemulveckling är de mera långsiktiga effeklerna, främsl vad belräffar kunskap och yrkeskompetens. Om kunskap byggs in i syslemen finns en slor risk alt viklig yrkeskompetens avvecklas och sedan inle finns lill hands i situationer där sysiemel inle är kapabelt atl handskas med en ny problematik.

Flera av de forskare som under 1970-talel bedrev och fortfarande bedriver forskning om datorisering i arbetslivet ulifrån samhällsvetenskapliga utgångspunkter är i dag verksamma inom arbetslivscenlrum. Till lidigare bearbelade forskningsproblem och forskningsområden hör: människa-da-torinteraktion i beslutsprocesser; konstruktion, validering och användning av simuleringsmodeller; datorsystem och organisationsstruktur; datorisering, arbetsroller och arbetstillfredsställelse; arbetsdelning, planering och datoranvändning; systemutveckling; inflylande och inflytandemodeller; systemerares värderingar och rolluppfallningar; konsimktion av informationssystem, förändringsslrategier och fackliga strategier för inflylande över datorisering; samhällelliga betingelser för demokratisk planering och teknikutveckling.

När del gäller forskningens inrikining är del teoretiska inlressel i hög grad knutet till strategier, drivkrafter och lendenser för arbetsprocessens förändring och förändrade relationer mellan arbelsmarknadens parter i samband med datorisering.

Skr. 1984/85:218                                                     52

Genom etl riksdagsbeslul våren 1982 gavs arbelarskyddsfonden möjlighel all disponera sammantaget 54,5 milj.kr. bl.a för all finansiera ell särskilt utvecklingsprogram för bäitre arbetsmiljö och arbelsorganisalion vid utnyttjande av daiorer och mikroleknik i arbetslivet. Initiativtagare lill projektet var ursprungligen fonden, TCO och SAF. Programmet omfattar bl. a. praktiskt utvecklingsarbete och försöksinvesleringar direkl i produktionen i samband med atl ny leknik introduceras i näringsliv och förvallning.

En särskild programstyrelse med represenlanler för arbelsmarknadens parter, staten och arbetarskyddsfonden är huvudansvarig för programmei, som beräknas pågå under fem år.

Projekl i anslulning lill programmei fömtsätts ha lillämpningskaraklär och vara lokalt förankrade. Projekien skall också bli mönsterbildande för andra arbetsplatser samt bidra til! ökad konkurrenskrafi och effektivitet i företag och förvaltning.

Utvecklingsprogrammets uppgift är all ta fram och sprida goda exempel, där leknik och arbetsorganisation/arbetsmiljö formas för att bidra tUl effektivitet, goda arbetsförhållanden och personalulveckling i förelag och förvallningar. Genom all medverka i ulveckUngsledande exempel skall programmet bidra lill en hög ambitionsnivå och informalion om goda idéer, erfarenheter och lösningar. Programmet är ell komplemenl lill den forskning och utveckling som arbelarskyddsfonden redan slöder.

Under år 1985 inriklas arbelet på alt tillföra programmei samarbelsprojekt inom främst småföretagsområdel, byggnadsindustri, service saml slallig förvallning.

Arbetarskyddsfonden har hitlills avgivit två delrapporter om utvecklingsprogrammel.

Arbelslivscenlmm bedriver ell projekt Utbildning-Arbete-Teknik. Projektet rör yrkeskunskaperna i arbetslivet vid datorisering och leknologival vid dalasystemulveckling. Facklig utveckling av och utbildning i datateknik och arbetsorganisation med lillämpning inom l.ex. den grafiska branschen har också studerats. Den grundläggande principen för utvecklingsarbetet är atl förena kvalitet i arbetet, såsom yrkeskunskaper, demokraiiska arbelsformer och god arbelsmiljö med hög produktivitet.

Vid arbelarskyddssiyrelsens forskningsavdelning är forskning kring förändrade krav på människan i samband med införande av ny teknik ett av de forskningsområden som f. n. prioriteras. Forskning inom della område bedrivs efler flera linjer. En sådan är sludier över hur människan påverkas av bildskärmsarbete i olika avseenden. Bl. a. pågår ett brett upplagt epidemiologiskt arbetsmiljöprojekt av 450 bildskärmsoperatörer och 150 kon-troltfall bland kontorsanställda i Stockholm. I projektet studeras flera olika yrkeshygieniska expositionsfaklorer dels från själva skärmen, dels från arbelsplalsen och dels i arbetsrutinerna. Dessulom undersöks ögon-, be-

Skr. 1984/85:218                                                     53

lastnings- och hudbesvär saml risker för fosterskador i samband med bildskärmsarbete.

I etl annat projekl studeras olika s.k. vigilansproblem, dvs. trötthet, vakenhelsgrad och uppmärksamhel med monotont bildskärmsarbete.

1 detla sammanhang kan också nämnas all bilalerala avtal har träffals om samarbele inom arbelsmiljöområdet mellan Sverige å ena sidan och de Europeiska Gemenskaperna och Amerikas Förenta Slaler å den andra. Avtalen avser såväl forskning som tillsynsverksamhet. I detla samarbele är forskning om arbetsmiljörisker i samband med ny leknik ell priorileral område.

Den nya tekniken har också direkt lagits i anspråk i arbelarskyddssiyrelsens verksamhel. Informationssystemet om arbetsskador (ISA) är etl datoriserat informalionssyslem som bygger på de arbelsskadeanmälningar som skall göras till allmän försäkringskassa. Genom ISA, som av SCB publiceras i Sveriges officiella statistik, erhåller arbelarskyddsstyrelsen och arbetsmarknadens parter m.fl. elt underlag för sina prioriteringar av arbels-miljöinsatserna.

Arbetsmiljöarbelel, vare sig del avser forsknings- eller tillsynsverksamhet, är beroende av snabb informalion genom fungerande biblioleks- och dokumentationsservice. Behovet avser självfallel inle bara svensk litteratur och dokumentation på arbelsmiljöområdet ulan alla publicerade verk som kan vara av betydelse för det svenska arbetsmiljöarbelel. Sedan några år tillbaka är arbetarskyddssiyrelsens bibliotek ell s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning i arbelsmiljöfrågor. 1 samband härmed har arhetarskyddsstyrelsen, naturvårdsverket och arbelslivscenlmm gemensaml upprätlal en litteraturdata-bastjänst för arbelsliv, arbelsmiljö, miljövård och nalurskydd kallad ARA-MIS. I denna bas ingår inle bara litteratur som har registrerats av de tre berörda organen ulan i basen ingår också internationella arbelsorganisalionens (ILO) dalabas för arbetsmiljöliiteralur saml det amerikanska nationella forskningsinsttfutel för arbelsmiljöfrågor (NIOSH) slora databas. Diskussioner pågår om anslutning av flera såväl offentliga som privata dalabaser som är relevanla för miljöseklorn. ARAMIS är etl bra exempel på hur man genom användande av ny leknik på nationell basis kan skapa en slor informations- och kunskapskälla som inle annars hade varit möjlig.

Sverige har hittills haft en slark ställning när det gäller en användarvän-1ig ulformning av datoriserade arbetsstationer. Denna ställning har givit svensk induslri en stark position inlernationeUt sell. I framtiden kommer alll slörre avseende alt fästas vid ulformningen av arbetsplatserna. Del är därför angelägel atl arbetsmiljöforskningen inom bl.a arbetarskyddsfonden görs i anknylning till den tillämpade forskning som sker i induslrin inom detta område. Ökal inlresse kommer alt fästas vid utformningen av programvaran. En förulsältning för alt bra programvara skall kunna utvecklas är atl den har en tvärvetenskaplig gmnd. Det krävs medverkan

Skr. 1984/85:218                                                     54

från bl. a. användare, programmerare, psykologer m.fl. Enligt min mening kan arbelarskyddsfonden spela en viklig roll härvidlag. Med hänvisning lill del nyss anförda anser jag alt arbetsmiljöområdet bör ges ett särskUt uirymme i den kommande planeringen.

8    Hemställan

Jag hemsläller alt regeringen bereder riksdagen tiltfälle la del av vad jag har anfört i det föregående.

9   Beslut

Regeringen beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

Skr. 1984/85:218 55

BUaga 1

SVENSK

INFORMATIONS TEKNOLOGI

en presentation

Skr. 1984/85:218

56

En kortfattad presentation

Denna presentation är en sammanfattning av ett fylligare utredningsmaterial SVENSK INFORMATIONSTEKNOLOGI -utgångsläge och underiag för ett nationellt program.

Presentationen riktar sig i första hand till en bredare läsekrets. Specialintresserade kan finna ytterligare information i underlagsrapporten, som kan erhållas från arbetarskyddsfonden, styrelsen för teknisk utveckling eller universitets- och högskoleämbetet.

F6r 100 år aadan ayaaalaatts lordbnikat huvuddalan av don ytkaavwfcaamina batolknlngan.

1900

Skr. 1984/85:218

57

Denna sammanslällning har gjorts av samordningsgruppen för informationsteknologi

Arbetarskyddsfonden (ASF) Styrelsen för teknisk utveckling (STU) Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)

utgående från underlag lämnat av

Arbetarskyddsstyrelsen (ASS)

Arbetsmarknadsstyrelsen(AMS)

Delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning (DFI)

Fbrskningsrådsnämnden (FRN)

Försvarets Materielverk (FMV)

Försvarets Forskningsanstalt (FOA)

Humanistiska - Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (HSFR)

Naturvetenskapliga Forskningsrådet (NFR)

Statens Industriverk (SIND)

Statskontoret

Skolöverstyrelsen (SO)

Televerket

InduaMsamhillat Innabar onv lattanda förlndringar — Invandring Ull atådar, nya aamhflllan, nya kunaåcapakrav, annorlunda lavnadsformar.

InfonnatlonBaamhillat kommer att medföra omfattande fttr-*ndrlngar - vi vet innu Inte vilka. VI måste p* b«eta s*tt utnyttja dan nya tekniken.

2000

Skr. 1984/85:218

58

Informationsteknologin —

Ny teknologi i snabb utveckling

Datateknikens utveckling grundar sig pä den utomordentligt snabba utvecklingen av mikroelektroniken mot ständigt billigare, kraftfullare och mer kompakta halvledarkomponenter.

Utvecklingen ger oss helt nya förutsättningar att maskinellt hantera information. Denna utveckling sköljer redan över oss och päverkar varje individ och verksamhet. Den visar inga tendenser att avstanna, och för närvarande är det bara vår fantasi som sätter gränser för den nya teknologins tillämpningar.

Datorernas värde ligger i att de snabbt bearbetar stora datamängder enligt regler som användaren preciserar Detta gäller inte bara siffror, utan i ökande grad annan typ av information som text, bilder, ljud och mätsignaler av allehanda slag. Datorer förekommer inte heller enbart som separata apparater. Små processorer byggs in i snart sagt varje typ av maskin, instrument eller fordon. Mer sofistikerade automatiska funktioner blir då möjliga. Funktioner som dessutom enkelt kan förändras.

Samtidigt blir det allt vanligare att datorer utnyttjas för att kommunicera med andra datorer. Detta underlättas av att telenäten utvecklas mot att i ett och samma system överföra bäde tal, data och bild. Kostnaderna för överföring har visserligen inte sjunkit lika drastiskt som för bearbetningen, men runt om i världen görs nu kraftfulla insatser för att få fram radikalt billigare överföringsteknik. Fiberoptik och satellitkommunikation är två viktiga delar i dessa satsningar.

Mikroelektroniken, kommunikationstekniken och databehandlingsmetodiken integreras allt mer Samtidigt knyts de allt närmare till en mängd angränsande tekniker, som radikalt förändras. Detta gör det befogat att tala om en radikalt ny teknologi, informationsteknologi.

system används för styrning och reglering av fordon, maskiner, produktionsprocesser och t.o.m. hela produktionssystem. Den nya tekniken finns givetvis också i en mängd konsumentprodukter. Direkt säljs den i form av TV, radio, video, hemdatorer, leksaker etc. Den förekommer också inbyggd i andra produkter som bilar, diskmaskiner, symaskiner etc.

Ett gott utgångsläge

Sverige står i grunden väl rustat att möta och dra fördel av informationsteknologins utveckling. Svenskt näringsliv och förvaltning har i internationell jämförelse tidigt, och på ett kvalificerat sätt, utnyttjat framstegen inom informationsteknologin för att utveckla sina verksamheter. Behovet av utländsk (i huvudsak amerikansk) teknik är och har varit stort, men i Sverige har man ändå lyckats väl med att till-lämpa tekniken på ett ändamålsenligt sätt. En förklaring till detta är att svensk industri arbetar i öppen internationell konkurrens. En annan förklaring som ofta förs fram är den svenska fackföreningsrörelsens traditionellt positiva inställning till ny teknik. Ny teknik och nya system har i huvudsak

Fr«n datateknik Ull

Saxtlotalat Innabar att datakapacWaten Akada ti ula att voly.

ladea av att fåtal

AnvftndningsomrAden

Informationsteknologiska produkter och system kommer till användning i en mängd sammanhang. Information kan lagras, hämtas fram och transporteras över långa avstånd. På sekunder kan den föras över kontinenter och oceaner. Information från hela världen finns lillgänglig vid samma lerminal. I dag är teknologin viktig för informationsbehandling på kontor, banker, sjukhus etc. Den är en viktig del I vårt telekommunikationsnät. Den kan rationalisera rutinmässigt ingenjörsarbete vid konstruktion av elektronik, maskiner, byggnader etc. Sofistikerade

OaUrteknlkMM utvvelding Unn». tadoias av att alH mkidra kompoiMn-tar, mad aWI hrattMlara agwitkapar kominar tu anvtadnbia Inofn am Ilar omrMan av sambMat

Datataknikan har dlimad ftvaiB*!! tM att Ml an dal I dan atora bitormatiofi». takneloglBka utvaddlngan.

Skr. !9S4/S?:21>i

k.i;'!n;ji Dyggas upp och 'j&nornföi'?is i samverkan roaii.-in iekniKer och användare. Svarige hai ocksé skaf-fa; sig ?r, världsledande posi'.iD;i vad cjallar arbc-lsc-ifllsernas ergonomiska stanaard. i landet rinns avanceracie iiidustnlöretag. fti.a. en leie-Korrii-n.unikalionsindustri av leKnis*: värläsklass.

Ytterligare kompetens behövs

Den nya leki-.oioain fär ytterligare kraft av st.ora ut-vc-cklingsinsatser i flertalet stora industriländer.Om Sveriae också i framtiden skall dra bastå nytta av informationstsknologiri, måste vi upprätttiälia vår komoeiens och inte tvingas öii passiva mottagare av utiändsk teknologi. På vissa punkler bör förhållandena förDättras, så att Sverige kan behålla möjligheten att behärska den nya teknologin.

Utbildningssystemet har idag inte tillräcklig kapacitet fbr att fylla behcve! av specialister. Förändringar i utbildningen är också nödvändiga for att höja den allmänna kunskapsnivån i landet.

På ett iåtal områden ligger svensk forskning i kla.ss med den internationell forskningsfronten. Detla är nödvändigt för att delta i det internationella forsk-

ningsutDytet. En brecdninn av katnpet-?r!Een behövs for an stärka vår inlernationella konkurrenskraft

D€! försteg Sverig? skaffat sig när dtt gälier ergo-ncTiisk ulrustning niorsvaras ännu inte av rriot-svarande framgångar nsr öe', gäller användar-ancassad prapramvara. "miukvaruergonomi"

För atl san-ihäile och näringsliv skail kunna utnyttja den nya tekniken pä bäsla sätt krävs utvecklingsinsatser av sådan omfattning och bredd att det knappas! är meningsfullt för enstaka aktörer att Sjalvs drivs utvecklingen I mänga länder har man dragit konsekvenserna av detla och startat stora program, där samverkan mellan olika aktörer är centrala moment.

Även 1 Sverige är sådan samverkan en förutsättning för ati få bästa utbyle ur tillgängliga resurser. Ett nationellt intormationsteknologiprogram skulle vara eti sätt att dels samordna olika statliga insatser med varandra och med industrin, dels stimulera ytterligare industriellt samarbete.

informationsteknologi

f>       OptMiUta-

Sluttiotalets liArtan k&nnetecknas av att ftven mindre företas skaffade sin een dataanUkmfnS Wr »tt huitera Itoe- och Isgerrutiner.

Attiotatat kännetecknas av att datatekniken Återfinns i snart sagt varje sektor av samhkUslivet.

Skr. 1984/85:218

60

Uppdraget

Behovet att samordna samiiällels insatser inom in-formalicnsteknologin har gradvis vuxit fram mot bakgrund av den internationella teknisks utvecklingen och de behov som gjort sig påminda i Svsrige.

Utredningar på dataområdet

Datateknikens roll för samhällets utveckling och säkerhet, dess genomgripande åter\'erkningar på näringslivet och på människors arbete blev ett viktigt inslag i den allmänna debatten under slutet av 1970-talet. Ett flertal utredningar initierades, bl.a. sårbarhetskommittén, data- och elektronikkommittén, dataeflektutredningen, informationsteknologi-utredningeri och elektronikindustriutredningen. Samtidigt tillsattes datadelegationen, och data- och elektronikfrågorna gavs allt större vikl inom flera myndigheter.

ökande forskning och utveckling

Den internationella utvecklingen av tekniken under samma tid föranledde STU att kraftigt öka insatserna inom bl.a. mikroelektronik, informationsbehandling och användning av informationsteknologi i verkstadsindustrin. Dessa satsningar görs för att bevara den internationella konkurrenskraften och samtidigt tillgodose samhällets långsiktiga behov av forskningskompetens.

borde presenteras under höslen 133.

Riksdagen framhöll därvid "        önskvärdheten

av balans i de tremtida statliga insatserna på informationsteknologms område. Statens insatser avseende systemteknik, programmeringsmetodik och relationsfrågor bör således anpassas tiU de planerade insatserna pä komponentområdet i syfie att möjliggöra en motsvarande utveckling, (tetta bör enligt utskottets mening beaktas vid provning av anslagen till bl.a. STU under de kommande budgetåren."

Regeringens uppdrag

Mot bakgrund av riksdagens uttalande upprättade regeringskansliet en PM, som gav strukturen åt ett nationellt informationsteknologiprogram med ansvarei fördelat mellan 15 statliga myndigheter. Regeringen uppdrog i juni 1984 åt ASF; STU och UHÄ att efter kontakt med övriga berörda myndigheter sammanställa underlag till ett förslag om ett samlat program. Ett program som i princip skall

Mikroelektronikprogrammet

Från industrin kom under 1982 informationer som tydde på att Sverige löpte risk att tappa kontakten med den intemationella utvecklingen på rrlikro-elektronikområdet, trots de ambitiösa satsningar som gjorts. Därför utarbetades ett förslag till ett nationellt mikroelektronikprogram. Programmet planerades av STU tillsammans med UHÄ, NFR, FMV, televerket och berörda industriföretag. Det avsåg endast komponentteknologi.men i programskriften skissades också ett vidare prograrn, som skulle behandla systemuppbyggnad och använd-r ning av infoimationsteknologi.

Riksdagens beslut

STUs förslag blev underlag för en proposition, som antogs av höstriksdagen 1983. i samband med riksdagsbehandlingen uttalade riksdagen att ett förslag till samlat program i enlighet med det skissade

.Skr. 1984/85:218

öl

rymmas mom de anslag och ramar som står tili ter fogande lör ae berörda myndigheterna. Det förut sätts uppdelas i blocken mikroelektronik, syslem-teknik och informationsteknologins användning.

Planeringsarbetet

Planeringsarbetet har letts av en samordningsgrupp med representanter från ASF. STU och UHÄ. Ett stort antal personer från de övriga 12 myndigheterna har engagerats, och preliminärt material har skickats på remiss till ett hundratal berörda företag, organisationer och forskare.

Det genomförda planeringsarbetet har resulterat i en kartläggning av statlig verksamhet på området. I många fall har kartläggningsproblem uppstått genom att insatser riktade mot informationsteknologin i stor utsträckning ligger invävda i annan verksamhet, vilket gör en ekonomisk särredovisning mindre lämplig. Många presenterade kostnader och

volymuppnifter ar därför uppskattningar mea varierande precision. Genomgången visar att slaien redan finansierar en bred verksa.mhet. som på varierande san kan anknytas till informations-leknologin.

Det presenierade undei laget ger en överblick över denna pågående verksamhet och därigenom ges större möjligheter att samordna olika insatser inom utbildning, forsKning och teknisk utveckling. Därigenom kan både tillverkare och användare inom intorm.ationsteknologin göras bättre rustade atl utnyttja den nya teknologin.

Skr. f«<S4/85:2lH

översikt av kartläggningen

Måi

Ett .svensk! ihiOrrTis.tior!sifjkriologiDrogram ska!! kunna skapa grundan för elt ähdumåiseniigt utnyl-jande av inicrmaiionsttskn.aiMin i Svefigc. Detta kan skk gsnom att man bygge: upp kunnande orti tekniker, metode! och grundläggande förutsättningar för användningen av leknoiogin. Ciesss allmänna rr;ill ksn ko.nwottscrss i etl antal deimåi:

•     sKspa en bred kunskapsbas i samhället för att förstå den ny-s teknologins konsekvenser

•     ge mäjtniskor i yrkeslivet bättre kunskap om intonriationstknologins (orutsättninga; och konsekvenser, så att de kan bedöma och påverka det egna arbetet,

•     skapa bättre kunskap hos specisiister på olika områden, så att de på bästa sätl kan integrera informationsteknoiogin i sin egen verksamhe:

•     uppnå en god lillgång på väJutbHdsde forskare Incm olika discipliner och Ingenjörer, som snabbt kan la tillvara nya tekniska landvinningar i samverkan rned användarna

•     åstadkomma industriell samverkan för utveckling av nyckelteknologier och tillämpningar av konkurrensneutral karaktär

•     underlätta nybitdning av företag baserade på den nya teknologin

•     underlätta spridningen av den nya tekniken till olika delar av näringslivet

•     ge användare pä olika ntvåcr möjlighet att bl.a. genom tekntkupphsndling och aktivt deltagande i experiment påverka tekniken, så att den båttre svarar mot användarkrav.

Verksamhetens indelning

Samhällets aktiviteter inom informationsteknologin kan delas in pä olika sätt. En typ av indelning är de tre programblocken;

•     Mikroeiektronik syftar till an stärka Sveriges förmåga att konstruera och tillverka elektronikkomponenter,

•     Systemteknik syftar till att stärka förmågan att konstruera och tillverka informationsteknologiska system.

•     Informationsteknologins användning syftar till att främja en äridamålsenlig användning och att utveckla system som fyller altl högre användarkrav.

uh an.n.jn iiideiningsgru-d utgör de medel som samhäiiel kar, ulrivttja i eti sa:Ti!&.t prograrn. Dessa mece! består i huvudsak av ut&iidning, tcskhinn och slod \<V teknisk utveckling.

Utblidnirigsinsatiserna sträcker sig från korlare utnlaninc. scm användning av datorer i grundskolan och översiktskurser incm arbstsmarknads-ulbiianingen, til! svancerad utbildning, som forskarutbildning elle; kompletteringsutbildning för civilingenjörer med äldre examen.

Ävö", forskningsinsatserna spänner över ett brett cmråds. Dé avsor allt från cirundiäggands forskning kring hafvledarmaterial tili forskning kring system som medger inflytande cch utveckling för arbetstagarna.

Stödet till den tekniska utveckilngen har, även det, stor variation. Ä ena sidan satsar man på upp-

tfmwtsiiBim' tokwootrtsi

Ski-. 1<?H4/85:21S

byggnaa av tiilverkningsresurse" for IntegrerBdo krfct.Stir 1 sa.T.arbele ,med industrin. A sndra sidan sai jar man på iniö.andfi av nya kvaiifteraas system i oliks tiiiämoningar.

Nrir rnan aelai in insatserna längs båda dessa linjer, iäs en siruklur scm moisvarar matrisen nedan. I matrisen markeras siaiens insalser inom dei-omrädena

Samverkan är väsentlig

.Även om del är möjligt, och kanske nödvändigt av praktiska skäl, att redovisa informationsteknoiogin på dena sätt. är teknologin sådan till sin natur att de olika delarna måste uft'ecklas i nära kontakt med varandra. Föi atl åstadkomma samordningseffekter bör det finnas någon forrin av organiserad samverkan mellan de ansvariga myndigheterna.

Et' .S3n et' åstaokomma samordning är att dc-e.igagftrsrje statiiga organen fortsäiter sitt sam-  ■ arbete för 3tl gencm kontakter ined näringslivet och andra berordci planera ytterliga.e framtida insatser (ör inlormalionsteknoiogins utveckling och an'/änd-runq

ökad ambitionsnivå

Kartläggningen har visat au omprioriteringar redan gjorts under ett antaf år. Ytierirgare omprioriteringaf skulle antagligen kräva genomgripande förändringar hos myndigheterna. Vissa ökade insatser som bedömis väsentliga har därför inte kunnat beredas utrymme. Exempel på sådana insalser redovisas i slutet av presentationen.

Utbildning

Djfba; utniatfifnff V

Grundskola

Kösskoia _ Vuxonutbiislntfta 4(tssism£iR{vadS' wbilrJnlftB Forshninös- Inffflrmation

efsmdfSgijaiwä»

hsiivJetfsfföwkftfoö

K9m{)ö«i«s«UtS1«M0Ö(

syat«j»t*nJ)t

Onmdlägtmds forsk- fjtng, tSnrfsSttniRgar/

fisonsakifäiftissf,

Fors>c«ini3MrHf«t-njttlands f <!lii>a ti»-ISmpniftcar.

ExodfinieHt oeh

damonstiatitsn

Skr. 1984/85:218

(.14

Svensk informationstekno

Utbildning

Forskning

iJtbiloning är en väsentlig (aktör när man vili uiveckla och använda ny leknik. Efter.sorri intorma-tionstoknologin i hög grad kommer att beröra alla människor, ar det vikfigt att utbildningen kommer in på alla nivåer från grundskola till högskola. Redan yrkesverksamma måste ges möjlighet till fortbildning och vidareutbildning.

Viss grundläggande dataundervisning — datalära — ingår i grundskolans högstadium. Hittills har inte undervisningen krävt någon utrustning. Trots del har mer än hälften av högstadieskolorna tillgång till datorutrustning.

På gymnasiets linjer har man dataundervisning endasl i årskurs 1. Den är integrerad i samhällskunskap och matematik. På naturvetenskapliga linjen finns alternativämnet datakunskap med 8 veckotimmar. 2/3 av landets gymnasieskolor har någon typ av datorutrustning.

Inom civiUngenjörsutbiidningen utgörs närmare hälften av nybörjarplatserna - ca 1 800 - av utbildningar anknutna tili informationsteknologi. Härutöver finns nästan 900 nybörjarplatser vid universitetens intormationsteknologiska utbildningslinjer Dessutom finns ca 900 platser vid kortare ADB-linjer. Inom högskolan utnyttjas ca 1 500 årsplatser till fortbildning inom datateknik. Härutöver förekommer lokala linjer i viss omfattning.

Unden/isning i datalära ingår i kommunala vuxenutbildningens grundskolekurser och gymnasiekurser. Vidare ingår datortillämpningar och datorteknik i vissa ämnen. Studieförbunden gör omfattande insatser för att i första hand ge en bred orienterande utbildning. Ungefär hälften av landets 120 folkhögskolor har någon form av datorutrustning, och bedriver i varierande omfattning undervisning i allmänna datorfrågor. Art>etsniuirknadsutblldning (AMU) är yrkesutbildning som syftar till att motverka obalanser på arbetsmarknaden. AMU kan ges till både anställda och arbetslösa och förekommer på många olika nivåer — trån korta orienteringskurser i ADB till årslånga specialutbildningar. Många yrkesutbildningar har inslag av informationsteknologi men omfattningen varierar. Under 1984 beräknas 20 000 elever genomgå utbildning med större eller mindre inslag av informationsteknologi.

Den svenska FoU-verksamheten inom informa-tionsteknnlogiområdet omfattar cirka 16 OOC årsverken, varav drygt tusen årsverken inom forskning. Trots forskningens blygsamma omfattning har den hittills uppbyggda kunskaps- och kompelensbasen avgöranoe betydelse för landet. Forskningen är nödvändig för

•    den grundläggande högskoleutbildningens kvalité!

•    forskarutbildningens kvalitet, och därigenom tiii-gångar till högt kvalificerade specialister på området

•    uh'ecklingsarbete på annat håll

•    tillgång till forskning utomlands

I Sverige får högskolor och forskningsinstitut särskilt stor betydelse genom att de svarar för nästan all långsiktig forskning i landet. I de större industriländerna bedriver ävpn elektronikföretag en omfattande grundläggande forskning.

Forskningen inom informationsteknologi kan delas upp i följande huvudkategorier:

•    forskning inriktad på att utveckla grundteknikerna

•    forskning inriktad på att utnyttja informationsteknologin i olika tillämpningar

•    forskning kring grundläggande förutsättningar för och konsekvenser av användningen av informationsteknologi.

Forskning kring grundteknikerna bedrivs i huvudsak vid de tekniska högskolorna, universitetens ADB-institutioner. Institutet för optisk forskning. Mikrovågsinstitutet samt FOA och televerket. FOA svarar ensamt för en tredjedel.

Forskning kring olika tillämpningar av informationsteknologin har ungefär samma omfattning som forskningen kring gmndteknikerna, exklusive försvarsforskningen. De största insatserna, ca 150 årsverken, avser tillämpningar inom verkstadsteknik samt massa- och pappersindustrin.

Med "forskning kring grundläggande förutsättningar för och konsekvenser av användning av informationsteknologi" menas forskning som rör samspelet mellan teknologin och det mänskliga sammanfiang där den används. På grund av ett starkt engagemang från arbetsmarknaderis parter har forskningen på detta område kommit att ägnas stor uppmärksamhet.

Skr. 1984/85:218

6-

logi idag

industri

I Sverige arbetar ce 100 000 personer inom de! som kan betecknas informationsieKnologi-indusiri. Häri innefattas eieklronikinduslri, elektronikinriktace ingen]örsfirmor, dalaserviceförelag, AuB-avdelningar i företag och organisationer saml underhåll av inlormationsteknologiska system. Ungefär hälften av arbetsplatserna är lokaliserade lill storstadsområdena.

Elektronikindustri

Efter en relativt svag utveckling under andra hälften av 1970-talet, har den svenska elektronikindustrin fått ett kraftigt uppsving under den senaste femårsperioden. Produktionsvärdet ökade 1978-82 med ca 15 % per år. Under 1983 ökade produktionen med 25 %. Elektronikindustrins förädlingsvärde år 1983 var 18,5 % av hela den svenska verkstadsindustrins och 2,1 % av BNP

Svensk elektronikindustri har i grova drag följande struktur:

•    Ett dominerande informationsteknologiföretag (Encsson) med tyngdpunkt inom telekommunikationsområdet men med ambitioner att etablera sig internationellt också inom kontorssystem-området.

•    En handfull utländska multinationella företag (IBM, Philips, Siemens, ITT) med sedan länge etablerad verksamnet i Sverige. Innktningen är väsentligen slorskalig tillverkning av ett fåtal produkter, främst för den europeiska marknaden.

•    En handfull medelslora till stora företag, som i nära kontakt med svensk högskoleforskning har utvecklat nischbelonade biomedicinska utrustningar med eleklronikinnehåll.

•    Ett ganska slort antal företag, eller enheter mom större koncerner, som utvecklar och tillverkar informalionsteknologibaserade syslem för användning i industriell verksamhet (ASEA, Alfa-Laval etc).

•    Ca 200 fristående mindre och medelslora förelag. Verksamhetsområdena ar framför alll tillverkning av industriell elektronik, diverse kontorsutrustningar, medicinsk elektronik samt underleveranser av komponenter.

Elektronikindustrin har ungefär samma relativa tyngd i den svenska ekonomin som i de ledande industriländerna i Västeuropa. Men strukluren är en annan. Kommunikationsteknisk industri och industnn för industnell och medicinsk elektronik har väsentligt slörre relativ betydelse i Sverige, medan

komponent- och konsument-elektronikinduslnerna relativi sett har en minarc betydelse.

Dataserviceföretag

Gruppen om.fatlar servicebyråer, datakonsulter och programivaruhus. Ca 100 foretag ,med mer än 20 anställde svarar för ca 60 % av sysselsättningen. Reslen fördelar sig på ca 1 500 mindre förelag, merparten enmans konsultföretag. Branschen har under perioden 1979-1983 vuxit med 20 a 25 % per är.

Introduktionen av mikrodatorer har innebunt tor-ändnngar för dataserviceföreiagen. Medan den programvara som används i stor- och minidator-baserade system vanligen utvecklats särskili för varje enskild användare, ulgörs huvuddelen av programvaran för mikrodatorer av produkter, som med identisk uttormning säljs till tusentals användare. En omfattande, internationellt inriktad programvaruindustri har under de senaste åren vuxit fram, framför allt i USA. Även i Sverige finns idag en liten, men snabbt växande sådan programvaruindustri. Den är dock med undantag av enslaka produkter än så länge helt inriktad på den svenska marknaden, vilket sannolikt inte är en tillräcklig bas på lång sikl.

Utvecklingsmöiligheter och konkurrensvillkor

Informalionsteknologiinduslrin befinner sig i en dynamisk utveckling. Nya produkter och marknader utvecklas hela tiden. Här skapas kontinueriigt öppningar för nyutveckling och expansion av svensk industri.

Det som på kort sikt bestämmer expansionstakten är tillgången på kvalificerade lekniker. Här föreligger en akut brist i Svenge och i många andra länder. Det viktigaste konkurrensmedlet på kort sikt är därför ökad utbildning av specialister.

Användning

Sverige är ett av de ledande länderna när del gäller att utnyttja informalionsteknologibaserade system. Som exempel kan nämnas att Sverige har fler dataterminaler och robotar per anställd än något annal europeiskt land. 620 000 anställda använder dagligen datautrustning i sitt arbete, vilket moisvarar 15 % av alla förvärvsarbetande. Denna användarkompetens ställer stora krav på nya produkter och system. En krävande och lidig hemmamarknad är en viktig förutsättning för en inhemsk informalionsieknologiindustri.

5    Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr. )<>84S5:21S

Svensk informationstekno

Sysselsättning 1983 "Hårdvarusidan'

tj-

"Mjukvarusidan"

- ::'e..~'jen-; a:";3 a:--:

Data över svensk eiektronikindustri Proöuktsegment

~~:, "»'

_ 16 000

'.........       5 000

TolaU     IC? 000

Belopp, 1000 Mkr

Datorer och kringut rustningar

Övriga utrustningar fbr kontorsautomation

Telekommunikation

övriga kommunikationsutrustningar

Utrustningar för industriell automation

Medicinska produkter med stort elektronik-innehåll

Mikrokretsar

fred   138,? P'aa   '983

trfotäel 1982 'l_„„ i;t1or5el 1982 tt«?&<äJia

Andra komponenter

Konsumentelektronik

Totaler

• Produktionsvärde 1982 I

19831

• utförsel 1982            Kiagaa&g;aaai!afeia:i;

Källor. SCB ■ndi;f;risialir.l •» 193?  .'if,.';1.iäI--. :iI: SCB mcusnsial :,!!'■ :9e3

Skr. l*)84/85::i8

ogi — i diagramform

Uppskattad omfaftning av forskning och utveckling inorri intormationsteknologiområdet

utveckling av informationsieknologi	Årsverken 1983
-   EleKtroniKinduslrii',	& /■GO
B in-geniorsfirmor	1 000
C DataKonsuitsi. pragramvaruhus	1 9C'0
f.) DataservicEforelag och avdoinmga-'	: 300
E  ADB-avdelningar mom nhentlig sckior	:joa
F  Tolsverkal. FWV FOA FFA FFV. Teii	1 300
Verksamtieter primärt inriklade på användning av
informationsteknologi
G Verkstadsindusrnn. coJuklionssysteni	\ 300
H Verkstadsindusfhn. mikroelekiromk och sysierriekniK i prodjkisr	! CiOO
i   Ovrig industnell orodukiion m m	'ISO
J  Banker. törsak'ingsbniig	1&G
K Konsulter. Ijänsiei i övng!	400   .
L  Ivlyndigheler och affärsverk	250
M Kommuner och landstmg	!00
Forskning vid högskolor och vissa institut
N Komponentteknolog:	2ao
Q Systemleknik	300
P  Tillämpningar	500
Q Grundiäggsnae for jtsätlningar och konsekvenser	100

10 400

1 500    ■- 12 OOÖ

3300

350

3500

Summa

1000 16 500

______________    18.400 Mkr

■■■■■■■nB 22.900 Mkt - Tillvaxttakl 25 »i

13.320 Mkr 14,390

-Handelsbalans    -H.070Mkr

Skr. U>84:>1?:218

Internati

översikt

Program i andra länder

jnaer sens

!.JC"

;ionyek;ioio;ii:!r':åo';l  De! irisansKS 'sliofeuft p.oiei:'f;;   tfoin'if lor ivinle ;;enf;ra;:jrir'S ciaiorci . r;'~ startaoi 1902 a- kar.;.Kt dit nif/S" hsr":c:rj o; t; sp-k"aK!;Ura "ned siHm viirrnfr -rr- on »oi re, lyp :iv

;i'e:i;q';':a ' catorer tn crCKi lo's':rl:j-'e; lii-uivil;- p'0!Oi;r intiierartes av lO'sva";; i USA   okwticr :98? 'r:e:' er  pre'rr';:.~dr truour ps ' 000 n:;:iO'Gr 0'.'-iar t'?.rr, [k. 1990

: Sroib?i;r3nr.:eri :i!arloae« 1983 e'i Anvancecf Irfor-rri,a',,0': Tgcrnologv Program  också kan! sorri A.vf-y-n'';aran':rT-el  ic FoU i";jni slraiegik: vkiigfi delrv r!v tiäklroni';- orn daiOMe.nikorrircioenp: i3.'-e':n:j6n av prograrrret -OfegcKS i-v '-'gåenöft ■.iMdi-r ,-!,■ Dl.a aei ispansKa   fer-ite gent-ralio-ens naror   proieKiKi De bsda ;:irO;ekt.;n r-sr ocnGå n"i-':nga b€-.';-nngsDU!ikter rr,ea varandra Bnrti.ska ila'er; salrrsr U 200 rriiijoncr pi fem ,ir u"de' torul-Sairr.rnr, av f>n rnsal:; f'ån indusUir' oä i.' :.SC; m!:jonc-' unaer samma tid

; Frankrike i.:jnseiades rtaan 1902 eit sarsKili mobi-iiserncsproqr.T.m fO' for5k""'ig och •..iveckiinT ;nom eleKirf.)nikoiTirådet - ■ vid bemiarkelse. Detta har Dudyetmässigt givris hogsla pnorite! ocn ingår som

':r ■:!.-;■ '.:-.-, '.-jre-rsre akrr.Lrsplär' sc- har .-'Jer' ;;:U::ade arr-bilioner' av F:arikrike sr 1990 ska' va';; varice'";; i'ea;0 e!eK;rn"iKna!:or'

i )'s's 19S4 oreniiiygiccei ■ Vasnyskiano GU nyh lytM v:-:iVA~\ soTf Ofr''aha: niikrociokrrcnik teio-KruTi-Tcirnikaiior: dalorteknik och indusiiie!! autCTia iisef.nq P'ograrnrriet iprtbar er FoU salsning ps närmare 3 000 mil!oi.'ir D niar'' undr;'' ponoofrr. 19S.1 1988

Aver rrrarioi; n;;n.r!re länder na' slanat .iGire infor-.m,-:!,.-i;isieKnologipr;;grarn. Holtand or;h Danmark lailrjdf.-ri urifjer 1984 besiu! om rniljardpron-am. Os; noHandBka prograni.mc-! innebar ol.a en krafiig for-.v.ai-kni-o av utbild'iing5.'iysiemet, genomtorande: av sf'ateqiska ('jrsknin.jjprogram och öka! siori ti :nOuS!rieil,': piO)ekr Del iranska programmet har ,scm sm huvuGsaklrga inrikining att utvecHia an-vanGn.nger, av !t!!orriiati(.insieknrjlogr inom. oiik.s rnaustne'

Inurr EG ijors ueiMjrn det S k ESiFilT-programmet en sior »aisnmg for atr .starka den europeiska ■:na'jstr:ns konkurrenskratl inom informations-leKrvjiogicrnråde! genom stod tili samaroete mellan foffttag ocn loskningsinstituiioner i rjhka mediems-lancter.

to)

Säatl     {rognBmfcaraktäf dtött

(«ndi%}

'.teSHtn

USA USA

USA USA

Frsntefla»

-HoSaBti'

(kffiium AiaenidB (ö». A>|

Softwer» T9«twi*S9y ias

AiSsUtblg. fl8)é«9)« SysMms,

STARS

Advancsd SrtomtÄion Techn<*)gy

ProgrcntiTKi McibSteur our ta FWr« ei«c(nmiOtu

IntonTiailotMdawlosf" EtfftiOeEm Str8t$< 1>Ki«rmt« on ResearOi Irt fr (CaWT)

TOM	at-91	oisa
ts»	a-n»	«4S       j
«r«)	S3-90	K»           1
STO	81-88	100
«70	84-89	100
?■	7	100          J
3800	S3-BS	aec
3200	1984	100
8500	84-88	foo
eaoo.	84-88	'  'caSO  '
1600	S4-«7	caTS
4000	84-88	100

NtelioroSa pttew or9an)fier»Je bv MTl

FöfSv.vsdepwlemenlat

Program aom samordrar marpanen av de civäa FoU-salBrtngama

Skr. 19S4/85:2IS

69

Särdrag hos programmen

Programmen i de olika länderna är inle direkl jämförbara.

De västivska. holländska ocn franska programmen läcker in huvuddelen av den ställiga finansieringen av induslripoliiiskt moliverade FoU-insalser. Däremot omfattar inte något av dessa eller övriga program basfinanaiefingen av forskning vid universitet och högskolor

Detls betyder atl endasl en del av de nämnda ländernas program är "nysatsningar". Ökningarna i det statliga FoU-stödel är dock belydande i alla tre länderna. I Västtyskland planeras en ökning om 10 procenl per år under perioden 1983-1987.1 Frankrike har mobilisehngsprogrammets budget vuxit med ca 30 procenl per år (rån 1982 till 1984. Ungefär hälften av det holländska programmet utgörs av nya satsningar. Del danska programmet är i sin helhet en mycket stor satsning, utöver de "ordinarie" program som drivs av teknologistyrelsen. Parallellt planeras ett nytt forskningsprogram med en omfattning av ca 300 miljoner DKK över en femårsperiod, varav ca hälflen avser informationsteknologi. Det engelska Alvey-programmel är också helt en nysatsning. Det representerar ett av många program lör stöd till FoU inom informationsteknologiområdet.

För Japans, och framför allt USAs, del utgör de projekt och program som tagits upp i tabellen endasl en mindre del av de slatliga FoU-satsning-arna.

I Storbritannien och Frankrike kanaliseras en stor del av del statliga FoU-stödet genom försvarssektorn. I USA är törsvarssektorn ännu mer dominerande och står för ca 80 % av de federala utgifterna för informationsteknologisk FoU. Den federala regeringen finansierade 1982 ca 45 % av all FoU inom omrädet i USA, varav två tredjedelar avsåg FoU utförd i industrin. Motsvarande siffra var för Frankrike ca 40 %, vilket dock ej inkluderade de nationaliserade företagens finansiering av sin egen FoU. I Storbritannien finansierades ca 50 % av den FoU som utförs i industrin inom området med Slatliga medel.

I Japan finansierar staten ca 40 % av all FoU inom informationsteknologiområdet. Huvuddelen härav, ca 75 procent, avser FoU-verksamhet vid det japanska televerkets laboratorier samt vid det statliga forskningsinstitutet Electrotechnical Latrara-tory. Större delen av återstoden, dvs knappt 10 procent av total FoU. utgörs av statligt stöd till FoU i drygt halvdussinet ledande japanska data- och elektronikföretag inom ramen för olika nationella projekt eller liknande satsningar

Den Slalliga andelen av företagens FoU-finansie-hng är således väsenlligi lägre i Japan än i USA och de större västeuropeiska länderna. Detta beror främsl på att (örsvarssekiorns FoU är mindre än en procenl av all FoU mol nästan 40 procent i USA. Anledningen lill att de japanska nationella projekten ända väckt så stor uppmärksa.mhel i USA och Västeuropa måsle sökas i att japanerna på område efter område visal att de med samlade nationella satsningar kunnat uppnå slora resuliat.

Programmens inriktning

statliga FoU-salsningar har spelat en viklig roll för utvecklingen av elektronik-, dator- och telekommunikationsindustrierna. Ändå represenlerar de satsningar som gjorts under senare år någol nytt. Förutom alt det statliga FoU-stödet ökat kan vissa tyngdpunktsförskjutningar iakttas nämligen:

•     De industripolitiska aspekterna har fått ökad betydelse, även inom ramen för försvars- och forskningspolitiskl moliverade insatser.

•     Insatserna har blivit mer målorienterade och långsiktiga.

•     Större tonvikt har lagts på samordning av nationella resurser med följd att flertalet program förutsätter samverkan mellan företag, universitet och statliga laboratorier.

•     ökad tonvikt på internationellt samartiete inom ramen (ör nationella planer.

•     Insatserna har, åtminstone i Europa, blivit mindre ensidigt fokuserade till spetsteknologiutveckling i ett fåtal företag - även om detta fortfarande är ett viktigt inslag. Ökad uppmärksamhet ägnas (rägor om kompetensmässig intrastruktur och sphdning av kunskaper och teknik till mindre företag.

Jämförelse med Sverige

De program som beslutats i andra länder innebär framför allt kraftigt stöd till industriellt utveck-lingsartiete. Motsvarigheter i Sverige finns i stort sett bara avseende mikroelektronik och tillämpningar i verkstadsindustrin.

Även stödet till (orskningen är mindre gynnsamt i Sverige än i de andra länderna, möjligen med undantag (ör mikroelektroniken.

Utbildning ägnas stor uppmärksamhet i alla programmen. De holländska insatserna är särskilt omfattande och är väsentligt mer långtgående än de som planeras i Sverige.

Skr. 1984/85:218

70

roqramblock

Mikroelektronik

Syftet med statens insatser på mikroelektronik-området är at; stärka svensk jndustris förmåga att konstruera och tillverka elektronikkomponenter. Härigenom vill man minska det utlandsberoende som i dag föreligger. I första hand avses integrerade kretsar, s.k ciiips, vilka tillverkas genom en myckel avancerad teknologi. I viss mån behandlas också andra halvledarkomponenter t.ex. sensorer (matkroppar) av olika slag, vilka får allt större betydelse efier hand som informationsteknologin får nya tillämpningar.

Genom ett nyss avslutat flerårigt forskningsprogram har kompetens och instrumieniell utrustning byggts

upp vid våra högskolor. Ungefär parallellt med detta program gjorde svensk industri på området ansenliga investeringar i produktionsanläggningar. Dessa båaa förhållanden gör att det nu finns såväl grupper av kompetenta forskare vid våra högskolor som en mottagningsberedskap inom den berörda industrin.

Iot denna Bakgrund påbörjades sonrtmaren 1964 etl samlal nationellt mikroelektronikprogram (NMP) för att yllerligare höja den svenska kompetensen på vissa nyckelområden. Delta program utgör stommen för statens insatser inom mikroelektroniken. Programmet har fyra huvuddelar: utbildning, grund-

Systemteknik

I sig är systemteknik inget nytt område. Människan har i alla tider byggt system utifrån den leknik som varit tillgänglig. I Sverige, liksom i många andra mindre länder, har konsten att bygga system utvecklats till en av industrins starka sidor. Mindre länder som Sverige, vilka saknar förmåga och kapacitet att utveckla grundteknologierna hänvisas i stället till att utveckla förmågan att konstruera konkurrenskraftiga system.

Starkt förenklat kan systemteknik i detta sammanhang definieras som den del av informationsteknologin som får de tekniska delkomponenterna att samverka för att på bästa sätt utföra olika funktioner. Dessa kan vara dels rent tekniska som exempelvis i mät- och styrsystem, datorer, telefon-

växlar. De får dels en ökad betydelse som stöd (ör utförande av mänsKligt arbete t.ex. inom konstruktion, produktion och administration.

Sverigs har tidigt utnyttjat de möjligheter som funnits att bygga system baserade på den nya tekniken. Mänga företag och myndigheter har byggt upp daiorbaserade informationssystem som används i den egna verksamheten. Vissa företag har byggt in den nya tekniken i de system de tillverkar. Ett dramatiskt exempel på detta är Ericsson, som fortfarande tillverkar telefonsystem, men som under loppet av något decennium gått över från system baserade på elektromekanik till system baserade på mikroelektronik.

Utvecklingen kännetecknas av en ökad integration av olika tidigare åtskilda system och verksamheter.

informationsteknologins användning

Informationsteknologins framväxt på allt fler områden får genomgripande konsekvenser för enskilda människors arbete och levnadsförhållanden. Organisationer och företag påverkas i grunden och tekniken kommer ofrånkomligen att ge effekter på samhällsutvacklingen i stort. I ett samhällsfinan-sierat informationsleknologiskt program är det viktigt att den tekniska forskningen balanseras av ansträngningar att tolka och värdera utvecklingen i samhället.

Frågor som twr belysas är t.ex. hur kvaliteten i kommunikationen mellan människor påverkas, hur det går mod den personliga integriteten, vilket värde yrkeskunskapen får? Vilka möjligheter finns att ta tillvara och utveckla den erfarenhei och yrkeskunskap som finns i sarnhällel?

Det är väsentligt att människor som skall använda den nya tekniken ges tillräckliga kunskaper. Där-

igenom kan de själva bättre påverka sin situation och tvingas inte att passivt acceptera teknikens villkor. En allmänt spridd kunskap om tekniken är en förutsättning för att den skall f<unna utnyttjas på bästa sätt i samhället.

Ytterligare en aspekt på användningen är att svensk industris konkurrenskraft kommer att vara beroende av hur väl företagen fönnår utnyttja de möjligheter som informationsteknologin erbjuder.

Det block som kallas "informationsteknologins användning" i det skissade programmet delas upp i utbildning, forskning, avnämarstyrd systemutveckling, experiment och demonstrationer, teknikspridning samt forskningsinformation.

Det är ofta svårt att klart särskilja utbildningen mellan dessa tre block. Den enda utbildningsgrupp som är entydigt användarinriktad är arbetsmarknadsutbildningen. Artjetsmarknadsverket försöker (ortlöpande anpassa kursutbudet till arbetsmarknadens efterfrågan. Därigenom har man tidigt

.Skr. ]984,'S5:218

forskning, måiinriklad forskning och industriell uiveckling.

För särskilda utbildningsinsatser inom områaei har hittills 10 Mkr beviljats. Dessa har fördelats till några universitet och tekniska högskolor för inköp av dyrb-=!r specialutrustning för konstruktion av iniegrerade krelsai och för att bekosla tillverkning av kretsar som konstruerats av studerande. Även pä grundiorsknlngsområdet har ansenliga oelopp använts (ör inköp av dyrbar specialutrustning. Utöver t-JMP-insatserna diskuleras här även möjligheisrnD till en samnordisk finansiering av dyrbara anläggningar.

Inom, den målinriktade forskningen pågår planeringen av lem omlatlai!de ramprogram. De berör i huvudsak olika konslruktlons- och tillverknings-teknii;Ei samt mer grundläggande studier av vissa haivitjdarmatsrial.

Utveciilingsdelen av programmet samfinansieras med industnn. Den inriktas på att i samverkan bygga upp gemensamma lillverkningsmöjligheter för i förstn nand iniegrerade kretsar. Betydande resurser ägnas ocksä åt uK'OCkiing av konstruk-tionsmeioder.

Samveri<an mellan telekommunikationer och datorer liksom mellan administration, konstruktion, produktion och distribution i etl företag illustrerar detta.

Denna ökade komplexitetsgrad kräver framsteg inom den systemtekniska ingenjörskonsten innefattande bl.a. metoder och programvara. För att infria (örväntningarna krävs förutom rent tekniskt fungerande system att de är utformade så att de når största möjliga acceptans hos användarna.

Inom en stor del av utbildningsområdet är det svårt att i praktiken skilja systemutbildningen från annan utbildning inom informationsteknologi-

området. Det är först på högskolenivå som man kan skilja ut klart sysieminriktade utbildningsvägar.

Inom forskningen finns betydligt mer avgränsbara systemaktiviteter. Det gäller områden som mät- och reglerteknik, signalbehandling och informationsbehandling.

Till området utveckling av industriell teltnik hänförs i första hand samverkan med industrin i ett samfinansieral institut för systemutveckling och planerad samfinansierad verksamhet avseende till-lämpad datorvetenskap.

Området produkttornyelse avser i första hand stöd till företag som utvecklar produkter baserade pä avancerad teknik och systemkunnande.

kunnat omprioritera så att man nu har en omfattande verksamhet som i större eller mindre grad avser informationsteknologi. Under ett år beräknas ungefär 20 000 personer genomgå utbildningar med varierande inslag av informationsteknologi. Forskning kring de grundläggande förutsättningarna för och konsekvenserna av informationsteknologin avser i första hand kroppsliga och psykiska effekter av samspelet mellan människa och maskin. Även sociala och organisatoriska aspekter t>ehandlas. Vidare bedrivs forskning om hur kvalificerad informationsteknologi kan utnyttjas i olika speciella tillämpningar som medicin och utbildning.

Med avnämarstyrd systemutveckling avses dels offentliga myndigheters upphandling av ny teknik, dels utveckling av system speciellt konstruerade för viktiga svenska industribranscher, t.ex. verkstadsindustri och skogsindustri.

Experiment och demonstration krävs ofta för att

konsekvenserna av ett visst system skall kunna påvisas. En antal sådana projekt bedrivs av olika finansiärer. Vid vissa mer avancerade tillämpningar går arbetarskyddsfonden in med medel för att bekosta dokumentation och vissa utvidgningar som annars inte skulle komma till stånd.

Teknikspridning till mindre företag är ett sätt att fä igång användning av ny teknik. Statens industriverk har genom de regionala utvecklingsfonderna en kanal (ör detta ändamål. Kunskap om mikroelektronik har redan spridits den vägen och SIND avser att genomföra ett långsiktigt program riktat mot applikationer i speciella branscher.

Forskningsinformation är ytteriigare en väg att sprida kunskap om den nya teknologin. Även teknikens avigsidor måste tas upptill diskussion för att människor skall få en möjlighet att påverka samhällsutvecklingen. Forskningsrådsnämnden har en viktig roll i detta sammanhang genom att stimulera till en allsidig och saklig samhällsdebatt.

Skr. 1984/85:218

Pågående och planerade

utbildning

Utbildning är en avgörande laktor för all möla och vidareutveckla ny teknik. Det är därför av största vik! atl uibildning i intormationsteknologi kommer in pä alls nivåer. Det gälier såväl i grundskola och gymnasieskola som inom högskolan. Den snabba Ulvecklingen på det här områdel gör det dessutom extra väsentlig! art utbildning inte endast ges i ungdomsskolan ulan att även yrkesverksamma och aroetslösa ges tillfälle lill fort- och vidareutbildning.

Redan kan man se all utvecklingen lell till en drastisk ökning av efterfrågan på tekniker med specialkompetens för informationsieknologi. Sannolikt kommer molsvarande specialkompetens att bli eftersökt på samma sätt inom flera yrkesgrupper.

För att möla framtidens utbildningskrav pägår bl.a. följande insalser. Inom grundskolans högstadium genomförs successivi en ökning av dalaundervisningen från 0,5 till 2 studieveckotimmar. En omfattande fortbildning av lärare genomförs. På något längre sikt avser man att också föra ner undervisningen till låg- och mellanstadiet.

Inom gymnasieskolan investeras för närvarande i ytterligare datonjtrustning och programvara. Dessutom krävs även här en omfattande fortbildning av lärare.

Inom högskoleväsendet föreslås under de närmaste åren en ökning med 250 platser på de civilingenjörslinjer som har närmast knytning till informationsteknologin. På dala- och systemvetenskapliga

■ linjerna i Stockholm föreslås inom det närmasle året en ökning med 55 platser. Även lokala utbildnings-linjer på områdel ökas. För ettårig datateknisk påbyggnad av yrkesverksamma ingenjörer föreslås 60 nya platser.

När det gäller arbetsmarknadsutbildning föreslår AMS att korta orienteringskurser i data införs för alla dellagare i yrkeskurser, dvs ca 40 000 personer/år. Detta ryms inom tillgängliga ramar men förutsätter beslut av statsmakterna. AMS räknar vidare med att kunna ge dataorientering till ca 10 000 anställda per år genom AMU i företag. Man avser dessutom att successivt inlöra nya avsnitt i sådana yrkeskurser som redan ges, vilket innebär att allt fler kommer att få en yrkesutbildning med innehåll av informationsteknologi. Vidare avser

' man att öka specialistutbildningen inom speciella intormationsteknologiska yrken. Detta skulle kunna ge en specialutbildning åt ca 1 500 personer åriigen.

Forsloiing

Forskningen inom del inlormationsteknologiska o.mrådet har en slor bredd. Forskning nära komponenlsidan är i huvudsak inriktad på de! tekniska naiurveienskapliga området. När del gäller syslem-teknik och informationsteknologins användning är förhällandei annorlunda. Där bedrivs forskningen inom etl flertal discipliner och fär otta en tvärvetenskaplig karaktär.

Karaklerisliskt för hela området är också den snabba utvecklingen, som leder till mycket nära kontakter mellan forskningen och den tillverkande eller användande industrin. Dessa nära kontakter äi stimulerande för båda parter och (ör med sig att en stor del av forskarna rekryteras över till industrin. I huvudsak är sådana kontakter positiva eftersom en personöverföring ofta är det mest effektiva sättet att föra över kunskap. I vissa fall har emellertid omsättningen varit så slor att forskningen lidit allvariiga avbräck.

Fbr forskning avseende komponentteknologi krävs stora investeringar i utrustning. Genom det påbörjade nationella mikroelektronikprogrammet har utrymmet för sådana investeringar ökat. Samtidigt pågår planering av ramprogram för processteknologi avseende VLSI-kretsar (VLSI ■= Very Large Scale Integraled), utveckling av krattkomponenter, studier av olika halvledarmaterial för integrerade kretsar, datorstödd konstruktionsteknik för integrerade kretsar samt grundläggande forskning rörande sensorer.

Forskningen inom systemteknik är annorlunda till sin karaktär genom att den förekommer inom ett större antal skilda discipliner. Som exempel på forskningsområden kan nämnas numerisk analys, datalogi, optimeringslära, datorteknik, lingvistik, matematisk statistik och reglerteknik. Exemplen gör inte anspråk på att vara heltäckande men illustrerar karaktären på forskningen. Även om inte varje projekt eller institution är tvärvetenskaplig har forskningen som helhet inom området en tvärvetenskaplig karaktär.

Den tvärvetenskapliga karaktären blir än mer framträdande i forskningen om de grundläggande förutsättningarna för, respektive konsekvenserna av, informationsteknologins användning. Forskningen bedrivs till största delen vid samhällsvetenskaplig fakultet samt vid arbetslivscentrum, FA-rådet m.fl. Några exempel kan ges som visar karaktären på denna forskning. Psykologer studerar hur datatekniska tillämpningar i artietslivel, t.ex. inom

Skr. 1984/85:218

isatser

processindustrin, påverkar människans sociala livsmiljö. Man studerar fjckså raiionalise.-ingens effekler pé tianstemäns arbetsmiljöer. Exempel från andra håll är studier av synergonomi och bildkvalitet samt av system som medger inflytande och utveckling för arbetstagarna.

Forskning med lika uttalad, men till sin karaklär annorlunda, tvärvetenskaplighet arbelar med alt finna nya sofistikerade användningsområden. Denna forskning arbetar med atl finna kvalificerad användning av den nya teknologin inom bl.a. utbildning, medicin, handikappteknik och rättsväsen.

Utveciding

Ny teknik och ny kunskap sprider sig till industrin utan särskilda åtgärder. Radikalt ny teknik sprider sig emellertid långsamt. I sådana fall kan det vara motiverat med olika stimulansåtgärder från samhället för att påskynda spridningen.

Insatserna på området är genomgående samfinansierade av industrin. Delfinansieringskravet kan givetvis moiiveras med den avkastning industrin får vid en framgångsrik utveckling. Ett lika viktigt motiv för delfinansieringen är emellertid att den garanterar en seriös insats från båda parter i samarbetet. På mikroelektroniksidan drivs ett antal projekt för att bygga upp konkreta tillverkningsanläggningar för olika typer av integrerade kretsar och för att utveckla metoder för konstruktion och kvalitetskontroll. Dessa projekt genomförs i huvudsak inom enskilda företag. Företagets motprestation för den statliga delfinansieringen är att hålla anläggningen respektive metoden tillgänglig även för andra.

Inom informationsteknologin bedrivs kollektiv forskning (dvs forskning samfinansierad av staten och en grupp förelag) avseende tillämpad matematik respektive optik och elektrooptik. Man har nyligen startat ett nytt kollektivt institut för systemutveckling. Diskussioner pågår om att bygga upp ett institut för lillämpad datorvelenskap.

En lyp av smä, nybildade företag baserade på avancerad teknologi är vanligare inom informationsteknologin än inom andra leknikområden. De ger ett viktigt bidrag till områdets dynamik. Som alla små nybildade företag har de ofta en bräcklig ekonomi.

Med lanke pä deras slora belydelse för utvecklingen är det befogai att stödja sådana företag med villkoriiga lån och dängenom lyfta av en del av risken. Just denna kalegori av förelag har lått lättare att klara sm finansiering på senare år genom den nya riskkapitalmarknad som uppstått och som i stor utsträckning vänder sig lili denna företagskategori.

Ytteriigare en väg att stimulera teknikutveckling är genom offentlig teknikupphandling. Förutom att ge beställaren ett behovsanpassat system fyller teknikupphandlingen syfle! att skapa kritiska, aktiva användare. Detta har särskild betydelse på in-formationsleknologiområdet där fiertalet syslom är utvecklade av stora multinationella förelag utifrån deras mål och strategier. Samverkan kring ett antal illustrativa teknikupphandlingar i de viktigare samhällssektorerna är ett viktigt instrument för att utveckla en god användning av informationsteknologin.

På liknande väg kan man stimulera utveckling av ny teknik för användning i industrin. Tillsammans med verkstadsindustrin har staten redan gått in med omfattande insatser för att utveckla informationsteknologin lill en värdefull del av produktkansprocesserna. Liknande insatser har påbörjats i mer blygsam omfattning i ett flertal branscher.

För att den nya teknikens alla effekter skall gå att registrera fordras ofta försök i full skala. Etl antal sådana försök pägår, i första hand avseende hur artjetssituationen förändras vid införande av ny teknik. ASF disponerar ekonomiska medel att dokumentera och åstadkomma viss utvidgning av verksamheten.

För att ny teknologi skall spridas även till små företag med mer traditionell tillverkning krävs särskilda åtgärder. De regionala utvecklingsfonderna utgör en etablerad kanal till dessa (öretag och har redan utnyttjats för sädan kunskapsspridning.

Skr. 3'i84/K5:25S

Eitbiidnlrjg''

Forskning

IJ a'"      1L,'M       8€'8"

fMaa      Ki/8€      36/c?

CN.

t

MW

4

g:

7

 '■':."

v!ryniJBi<oteo(*9¥m.'i»8io?i-'t           "              '   »-

♦                            C-n fjjiau  "sf-v        !iM      ''10(7 ■=

* C -v-i..5is>.t             - -t'    "%l"* ii-4»'-s

10

•  KOTIHI"                                    (               i

«~cii'Nji>r„i           r./ l£   i*>   i     '. ' !

TctoitS<

«Ut .S Tjr p arjraiT        *i /     g'     "      'C-

*U.KK»tlfM • Utru6>riing'

|>l27i,J  fi faJ!f *4f_it 'é li»*

60        75

'im'"* ö?»2 *32äC

»ekrr* »iJåraiTUS"

»ttopyas • S5»¥kÄi dsta-uttokäflKi; ,(iS»si't!)

«Tia-»ni{mfliti3r<pe„ions- å-sSi  f""*!'   f-».** i
Jekn*                   t"8=lf   fei'2f'e' y*!?

%:a 'Af >"'--

.2

T<i«i«itAMS

>?.»%      »iSS-v,    >■_..„

t-4*i g.»irf Vf'»

H-*-! r-i rp-t b-i |;7-i l-Vr

'A Ctt ?''"Ä

niil|ra«»«iofnk

,1J

1/

• FrrTo.r-* i''A te?

• Fa* uBo S«1SJi-„ UHÄ
Tcrtstt

%V-.

jatuii«t 'ar»k:iing t fov '■'a nwoe'

?rrv' fffH, nar

Gr jn(St.»39«in5l« »v«.wn-   »   v' 3  * "i    Wt i

?.1; !>i IT

1fol»}8

Lej,". sjjS "JÉTi 11 IlT C

iZ, ia *'>f1 *'.»ti'-¥ &.i3l IsgsS

r\i S5-P ?-2 \*>7 --t P?i-

»STU

• Dn

♦  WäFH

TotS»

11*1 *■¥% å-ti vu. te# fs 0'ä/'. w' !l«%

bifo!T)»«tf!mom1oniXi»!n5s 3iJ\ Mm \4M r6«McWf*mseor>».      |:»¥| ffå«  gål

IwrahSaat               i// VfW- SSll

I UttNMningsmtseTta ar normah mta moa an skrraäovtädi m&lian rmkrrw HtoooM bvvp lOkniK och Bnvänotww].

?   tg8« 85 aovÄrxte» ca 6Ö MSEK fÖ» UTrjrtfing ifWM   rtuuskuian (or "rrforniBlicrsleknotoq  t-iBr&v utOFrocs A MSEK tor sarsKnoa trasOBt mcrr. NMP Lfiristning arivands tiAde mm UEMtdning

Ski. 1'1S4/S5:2I8

Beloppen angivns i WSEK.

V6iks.3;nfie;eri tncti myj;riighe!ern<i ar noriTiali ime

crcanisoiaCi si. att infonni-rdionstaUnniogi särrsdo-

visas, .Atskiliigs ev sifieriippaiflsrna i töblån är

aärför uppsk.qnningar med störrK eller mindre

preiision.

Utveckling

	w.-as	e.5,'8<-	8«'87
--	' 'j	fry»- f.	-       -
v	?-		r
ronriBwigkrtn<i«!*ti „	y-
tTont&AS ocn 0(!tt«k> (lomfMKWiHei		v	,'.» ="' -
•ST	..,   äS?	/SJ-	><»

tfirreiga sit <K!ir9lnW« odt pnxfcKOrs bl A. X* kwMitiKnsMtiii    ><     '

Indb»!)» tBiimjMÄis» j   BveWrtfA.opiSi.nsSJ-ocii meftaknSt. STU

lv'

é-1ft)5      6S/M.      86/67

'•rt-V

.»-#4

' f /»

i-sa

t» i :«

FoofcAgloöiatrtfciW»- fi- Hon»*»te>G!oe!nttS>vt | j".* eSttn(oa« octi konsaevem*»",,!' • FskunatsaiBaag VHk

r<        y

TifttS

' %   .-f    H

.,'«,,                fc-*      .. S V« )h. _«i......i     «i.fcjt       £,.,b«.£ -

utveci.krtQ av

ai»*iicei!8kin'txm.i-j,. fä-L-, .,.< I    *   J4  r'    t

•STU

Ut

1 ii ?1Ä

ji s!yi3«tem iSU) -<,   !r*-'t''TÄ     u, 4i'''-Tim*    iX-lJli.-T    ""■*"""       "*

Wc(W*ooii>.STU

• Tol>mkoci*arE(lira ni«is lé-       .,sr' rf'"'<" ■'Xi

■"'X' 4-f"-

'.v

tevoranröt mwuOTin?   «...» '   > /<    s...,      ,

f.A

yx

Ä'

"'"■r

■ ■ '''...-il

* l5

f«m!te««.SB<0-"

3  .•"   -jt j i*p.

Skr. 19S4,'S5:2I8

Ib

are insatser behövs

Del underlag iili iniormatioiistyknoiogisk! program som här lämnats är sammanslälll av bidrag från 15 myndigheter. Deras beslui on-, ainvändriingen av disponibla medel har kommii till uiuyck i senaste anslagsframslällningen. Där har genomförts sädana omprioriteringar som bedömis möjliga.

Inom vari och en av de områden som undersökts under sammanstäiiningsarbetel linns etl flertal angelägna insatser som inte kunnat beredas utrymme. I detta sista avsnitt av presenialionen ges nägra exempel, som valts ut för att illustrera karaktären på sådana insatser.

Berörda myndigheter kommer atl arbeta vidare med planeringsarbetet och ytterligare pröva möjligheterna till omfördelning eller i ett senare skede begära förstärkta resurser.

ökade insatser för utbildning

Inom grundskolan krävs ökade resurser om man skall lyckas föra ner dataundervisning även på låg-och mellanstadienivå. En ökning av ambitionsnivån även på gymnasienivå kräver också resurser i form av studieplanearbete, utbildning av ADB-lärare, lärarfortbildning, datorutrustning och programvara.

Efterfrågan på personal med vissa grundkunskaper gör det befogat att öka antalet utbildningsplatser på bl.a. flera civilingenjörslinjer. Inom dessa linjer är dock kapacitetsutnyttjandet redan så högt att en utbyggnad blir nödvändig för att öka antalet platser. De kostnader detta skulle kräva finns i dag ingen möjlighet att klara genom omprioriteringar. Datatekniken har inte blivit den stödteknik den borde vara inom många utbildningar. Därfär bör fler kurser i informationsteknologi integreras i alla högskoleutbildningar, något som kräver ytteriigare resurser.

En stegrad efterfrågan föreligger på fortbildning och vidareutbildning inom området. För närvarande kan denna efterfrågan inle mötas.

För kvalificerad utbildning inom informationsteknologin krävs också tillgång till kvalificerad, modem ulrustning.

Bättre balans inom forskningen

Genomgången av pågående och planerad forskning inom informationsteknologin visar en viss obalans mellan mikroelektroniken, systemtekniken och informationsteknologins användning. Framväxten av komponentinriktad forskning har främjats av ett väletablerat samarbete med svensk industri

och Gn långvarig iorbkningstradiuon. Dettu har resullerai i en relaiivi välulbygqd konipelensbas, som genom NfVIP kan uiriyttjas och ulvecklas vidare. För att även i Iramiiden kunna ligga nära forskningsironten på viktiga avsniu krävs att det slatliga slödel upprätthålls.

Inom slora delar av den systemtekniska forskningen lider man idag orisl pä ekonomiska resurser och har dålig tillgång oä kvalificerade forskare och forskningsledare. Kontakten mellan forskare och avnämare är inle särskilt välutvecklad. Detta är oroande med tanke på den ökade belydelse systemtekniken har fått under de senaste 10 åren. Bl.a. har den växande utbildningsvolymen inic motsvarats av adekvat utbyggnad av forskningen. En successiv ökning av basresurser och stöd till målinriktad forskning skulle kunna rätta till denna obalans. På kort sikt skulle kompetensuppbyggnad kunna åstadkommas genom inrättande av flera mellantjänster, stimulans för art attrahera utländska gästtorskare samt industrisamverkan beträffande forskar- och lärarresurser

Avseende kommunikationssystem finns i Sverige en mycket god industriell bas. Samtidigt är den internafionella utvecklingen snabb och systemens utveckling är avgörande bl.a. för utnyttjande av s.k. telemaliktjänster. En förstärkning av basen för svensk forskning och utbildning på området skulle därför kunna få mycket positiva effekter både för indusirins utveckling och för informationsteknologins användning.

Arbetsorganisatoriska frågor kring konsekvenser av ny teknik i arbetslivet bedöms av både torskare och arbetsmarknadens parter kräva ökade forskningsinsatser. Dessa bör särskilt avse olika organisationsfrågor i själva införandeprocessen, möjligheter att utnyttja ny leknik för omgestaltning av arbetsmiljön i positiv riktning samt försöksverksamhet rörande alternativa sätt att organisera artjetet. Delar av de specialistkunskaper som burits av människor i arbetslivet kommer i ökad utsträckning att byggas in i de tekniska systemen. Detta får konsekvenser inte bara för den anställde ulan berör hela verksamhetens effektivitet, sociala relalioner i arbetet elc. Även denna problematik bör las upp i forskningen kring informationsteknologins användning.

Även den grundläggande forskningen kring informationsteknologins användning bör ökas för att uppnå den eftersträvade balansen. Viktiga frågor är här att skapa kunskap om vilka mänskliga förmågor

Skr. 1984/85:218

77

som lämpligen kan byggas in i och utföras av daiorbaserade system. Detta förulsäller ökade insatser ino.m medicinsk, bsleendevelenskapiig och språkvetenskaplig forskning. Häivld är relalionen människa-datateknik väsentlig. DeUa kan benämnas fysiologisk respektive kognitiv ergonomi. Vidare bör motsvarande samspel på organisationsnivå, s.k. sy.stemergonomi. ägnas ökade insatser.

ökade utvecklingsinsatser

Konstruktionssystem

Informalionsteknologiska produkter blir alltmer komplexa. Samiidigi byggs systemen ännu upp med traditionella hantverksmässiga metoder. Det kan nu skönjas möjligheter atl utveckla datorstöd för systemkonstruktion, vilket kan nedbringa tiden att konstruera sådana syslem. Sådana konstruk-lionssystem skulle stärka vår konkurrenskraft genom att tiden mellan idé och tärdig produkt skulle kunna kortas väsentligl. Samtidigt skulle kvaliteten i de slutliga systemen kunna bli avsevärt bättre. Att bygga upp sådana hjälpmedel skulle emellenid kräva ansenliga resurser. Det har från industrihåll framförts att uppbyggnad av sådana konstruktionssystem vore lämpligt för nordiskt samarbele p.g.a. deras generella användbarhet.

Standardisering

Utvecklingen visar allt tydligare vilka vinster som vore möjliga med en bättre standardisering av datorsystem. En ulredning av slandardiserings-möjliglieterna inom informationsteknologin borde därför genomföras.

Telelnformatjk

Utvecklingen av optoelektroniken gör att det nu finns en potential för betydligt ökade insatser på nyutveckling inom teleinformaliken. Med tanke pä landets styrka inom denna sektor skulle sådana satsningar kunna ge snabb effekt.

Kontorsinformationssystem

Även salsningar på avancerade kontorsinformationssystem ligger väl lill för svensk industristruktur. Samlidigt kan man dra nytta av den omfattande erfarenhet som samlats i landel genom att vi, i intemalionell jämförelse, varit tidigt ute i fråga om datorisering. Detta gäller som tidigare nämnts, både inom näringsliv och förvaltning.

Avnämarstyrd utveckling

Slöd till uppbyggnad av prol-cilypsystem är ett sätl att komma övei sådana tekniska och kommersiella trösklar som otta föreligger vid förstagangsanvänd-ning av komplexa system. Sådana system bör ulvecklas i samverkan mellan leverantörer och beställare på områden där det inom landet finns tekniskt kompetenta användare, l.ex. inom skogsindustrin eller slålinduslrin. Brist på adekvata sensorer (mätkroppar) är ofta ett hinder för att införa informalionsleknologiska system i industrin. En samlad insats under tre år bedöms kunna förbättra situationen märkbart, t.ex. vad avser givarsystem i komplexa biotekniska användningar.

Tillämpningar inom handikappteknik och medicinsk leknik bedöms ha stora möjligheter bl.a. beroende på avancerad forskning och kvalificerade beställare inom landet.

ökad information

En öppen och saklig samhällsdebatt om den nya teknologin är en grundförutsättning för ett klokt utnyttjande av tekniken. Det är därför angeläget med olika insalser för att slimulera en sådan debatt I dag finns knappast ekonomiskt utrymme för art gå ut med forskningsinformation i sådana former att den når fram till en bredare allmänhet.

Skr. 19S4/85:218                                                                    78

iiinchal!

!. Inledning   ..................................................................... ...... 2

2. Jiironnatiunsioknologins iiidiisiiielUi bci\'dcl,sc    .................. ..... Ti

2.1    Inledning    ................................................................ ...... 3

2.2    IntemationeU, översikt   .......................................... ..... 4

2.3 Inrormaiionsleknokigins användning och spridning  ..... 6

2.4    .Svensk int'oi'ni:itionsiekno!ogiindiKSiri    ................       9

2.5    Scimt-naiilaiumdc bedömning    ................................ ... 12

3.    Statens roll för en posiliv inveckiing   ............................. ... 15

4.    Redovisning av planeringen av ed svenskt inrormaiionsteknologi-program                    21

5.    Utbildning   .....................................................................     26

.5.! Högskoleutbildningen   ...........................................     26

5.2    Gymna.sieu1 bildningen   ........................................     29

5.3    Den yrkesinriklade arbeismarknadsutbiidningen   ...     32

6. Grundforskning   ........................................................... ... 34

6.1    Mikroelektronik och systemteknik   ..........................     34

6.2    Informaiionsieknoloain.s användning   .................... ... 41

7..................................................................................... Den sekiorinriktade lillämpade forskningen och tekniska utveck
lingen   ..........................................................................    43

7.1    Försvarsmaktens behov av forskning och leknisk utveckling     43

7.2    Behoven inom telekommunikationssektorn av forskning och teknisk utveckling                  45

7.3    Den civila statsförvaltningens behov av forskning och leknisk utveckling                            47

7.4    Behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringslivet                   49

7.5............................................................................. Behoven av forskning och teknisk utveckling inom arbetsmil
jöområdet  ...............................................................    51

8.    Hemställan   ...................................................................    54

9.    Beslut  ...........................................................................    54

BUaga I. Sammanfattning av "Svensk informationsteknologi - Ut
gångsläge och underlag för ett nationellt program"            55

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985