1984/85:177
Regeringens skrivelse 1984/85:177
Regeringens skrivelse
1984/85:177
med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;
beslutad den II april 1985.
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning förär 1984.
På regeringens vägnar OLOF PALME
HANS GUSTAFSSON
1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 177
Skr. 1984/85:177
Skr. 1984/85:177 2
Uidrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1985-04-11
Närvarande: slatsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, Andersson, Boström, Bodsiröm, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Thunborg, Wickbom.
Föredragande: statsrådet Guslafsson
Skrivelse tiil riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning
1 enlighel med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas fill riksdagen (NU 1974; 37, rskr 253).
Fjärde fondstyrelsen har den 19 mars 1985 lill regeringen överiämnat årsredovisning för år 1984 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen har tagits in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31 december 1984. Av redovisningen framgår atl netloresuliaiel år 1984 uppgick till 502,4 milj. kr. mot I 009,2 milj. kr, för år 1983. 1 den aktuella redovisningen har också etl reall resulial beräknals genom att årets nettoresultat har minskats med ej realiserade föriusler. Del då erhållna nominella resultatet har sedan belastats med det belopp som ålgår för alt bibehålla köpkraften hos del lolala fondkapitalet vid årels början. Del reala resullalel av 1984 års verksamhel blir då -563 milj. kr. atl jämföra med 2 210.3 milj. kr. 1983.
Av fondens rörelseöverskotl har fondstyrelsen enligi de regler som gäller från år 1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr 122, SFS 1983:1092) att överföra ett belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel fill de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsbelalningarna. För år 1984 utgör bidraget 103,3 milj. kr. mot 115,5 milj. kr. år 1983 enligi då gällande regler.
I verkställande direktörens översikt över fondens verksamhel år 1984 konstateras att fonden inte uppfyllt reglementets reala avkastningskrav. En jämförelse med i första hand utvecklingen av aktieindex visar emellertid alt resultatet lack vare omplaceringar i aktieportföljen och en viss ökning av likviditeten ändå är tämligen gott. Samtidigt som totalindex
Skr. 1984/85:177 3
sjunkit med drygt 12 % inskränker sig minskningen i fondkapifiet lill knappi 5 %.
En nyhet för fonden år 1984 är placeringar i utländska aktier. Sådana placeringar får uppgå till högst en procent av de medel som styrelsen förvaltar. Syftet har varit all skaffa ell hjälpmedel vid placeringar i slora, internationeUt inriktade svenska företag. Kontakterna med några internationella mäklarfirmor ger fonden tillgäng lill dessa mäklarföretags bedömningar av svenska storförelag och deras konkurrenter saml analyser av vikliga branscher i ett inlernalionelli perspektiv. Ett annal skäl lill fondens behov av kontakter med internafionella mäklare är Stockholmsbörsens ökande internationalisering.
Fonden har under år 1984 lyft de sista 150 milj. kr. inom ramen för riksdagens beslut år 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Därmed har fjärde fondstyrelsen sedan sin tillkomst år 1974 tJIU"örts sammanlagt I 850 milj. kr. För att fonden skall kunna bibehålla sin andel av aktiemarknaden, fortsätta sina satsningar på icke börsnoterade företag och lämna riskkapitaltillskoti till kooperativa förelag gjorde fondstyrelsen under året en framställning till regeringen om ytterligare överföringar från första-tredje fondstyrelserna. Riksdagen beslöt i december 1984 (prop. 1984/85:65, NU 10, rskr 84, SFS 1984; 1034) aU rambeloppet för överföringar till fjärde fondstyrelsen skulle höjas med 500 milj. kr. lill 2350 milj. kr. fr.o.m. den Ijanuari 1985.
Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen.
Jag hemställer att regeringen överiämnar årsredovisningen till riksdagen.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr. 1984/85:177
ALLMÄNNA PENSIONSrONDCN rjrrde fondslyre 1 sen
5 Bilaga
ÅRSREDOVISNING
Skr. 1984/85:177
1984 I SAMMANDRAG
ronden lyfte de sista 150 mkr grundkapital av 1.850 mkr som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974. Riksdagen fattade i (ecember beslut om ytterligare 500 mkr som är tillgängliga fr o m 1985.
Fonden köpte värdepapper för 1.376 mkr och sålde värdepapper för 1.316 mkr. Engagemangen i icke börsnoterade företag ökade kraftige. I andrahandsmarknaden nettosåldes värdepapper för ca 100 mkr.
Fondens Fem största engagemang var vid årsskiftet Volvo, Astra, Electrolux, ASEA och Pharmacia, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 2.065 mkr svarade för ca 40S av portföljvärdet.
Fonden genomförde för första gången placeringar i utländska aktier. Den utlandska portföljen - för vilken ramen f n är 30 mkr - utgör ett hjälpmedel vid fondens placeringar i internationellt inriktade svenska storföretag.
Aktiekurserna sjönk med drygt 125. Fondens kapital (justerat för tillskottet på 150 mkr och avkastningen på detta) minskade med knappt 5S. Ett index för enbart fondens värdepappersportfölj visar en minskning med drygt 6%.
Det nya resultatkravet, 35 realt, uppfylldes inte 1984. över en längre tidsperiod har fonden med god marginal uppfyllt kravet.
Nuvärdet av grundkapitalet (= tillskotten uppräknade med kon-suitientprisindex) var vid årsskiftet 3.5Ö5 mkr. Fondkapitalet till marknadsvärden utgjorde samtidigt 6.115 mkr.
Skr. 1984/85:177
VD-ÖVeRSIKT
1984 var det första året på flera år som aktiekurserna mätta med totalindex sjönk från årsskifte till årsskifte. Det är en utveckling som kan te sig beklaglig för en institution som har till uppgift att förvalta en aktieportfölj och som naturligtvis helst ser en kontinuerlig kursuppgång. Men efter en lång period av exempellös kursstegring - från hösten 1980 fram till februari 1984 hade den genomsnittliga kursnivån mer än fyrdubblats - är det naturligt och kanske inte enbart till nackdel att trenden bryts. Vad som skett hittills under 1980-talet är en välmotiverad och nödvändig omvärdering av aktier som placermgsobjekt, på vilken lagrats effekterna av en konjunkturuppgång med betydande resultatförbättringar i företagen. Oet är uppenbart att en sådan utveckling inte kan fortsätta i oändlighet.
Börsuppgången har möjliggjort en rekordstor tillförsel av nytt riskkapital till företagen. Under femårsperioden 1980-84 uppgick nyemissioner (av aktier, konverteringslån och optionslån) och nyintroduktioner på marknaden till sammanlagt över 30 miljarder kronor. Detta har inneburit en förstärkning av soliditeten och en breddning av den finansiella basen för framtida expansion i många företag. Men marknadens resurser har tagits i anspråk också för finansieringsoperationer av mer diskutabelt värde. I några fall har emissioner genomförts huvudsakligen i syfte att möjliggöra förändringar av inflytandet i näringslivet eller för att uppnå skattefördelar. En tillnykt-ring av marknaden bör innebära att de fundamentala lönsamhetskraven på företagen får större spelrum i emissionssammanhang.
Ett drag i marknadsbilden 1984 har varit emissioner och nyintroduktioner som lett till ett ökat korsägande företagen emellan. Man kan ha olika uppfattningar om den optimala ägarstrukturen i börsföretagen - om en sädan över huvud taget finns - och om hur ägarrollen bör utövas. Men att det finns en ägarroll i företagen är klart, lika väl som det finns en styrelseroll och en roll för den verkställande ledningen. Det är oroväckande om ägarrollen elimineras eller väsentligt försvagas och därmed övertas av styrelsen/ företagsledningen. Ett "oberoende" företag ter sig inte som något eftersträvansvärt mål.
Skr. 1984/85:177 8
Även om fjärde AP-fondens resultat 1984 med traditionella, nominella redovisningsmetoder kan te sig tillfredsställande, har fonden inte uppfyllt reglementets reala avkastningskrav. Men om man jämför med förutsättningarna - dvs i första hand jämför med utvecklingen av aktieindex - kan man konstatera att resultatet tack vare omplaceringar i aktieportföljen och en viss ökning av likviditeten ändå är tämligen gott. Samtidigt som totalindex sjunkit med drygt 12?i inskränker sig minskningen i fondkapitalet (korrigerat för årets tillskott av grundkapital och avkastningen på detta) till knappt 55.
Huvuddelen av det belopp som fonden 1984 placerat i nyemissioner har gått till icke noterade företag. Sedan 1980, då fonden för första gången satsade pengar i ett icke börsnoterat företag, har fondens insatser av riskkapital till mindre och medelstora företag uppgått till drygt 250 mkr. Det är en mindre del av fondens resurser, men sett i relation till den sektorn av marknaden är det ett betydande belopp från en enda institution. Även efter tillkomsten av en snabbt expanderande OTC-lista och ett växande antal placerare med inriktning pä små och medelstora företag har fonden här en viktig roll att spela. Det ekonomiska utfallet hittills av denna verksamhet är gott. Risknivån är emellertid högre än i fråga om börsnoterade företag, och fonden får givetvis vara beredd pä att det kan komma att inträffa förluster.
En nyhet för fonden 1984 är placeringar i utländska aktier. Syftet med dessa har inte varit att söka nya marknader (ramen för placeringar i utländska värdepapper är f n ca 30 mkr) utan att skaffa ett hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondkapitalets utveckling, nämligen fondens engagemang i stora, internationellt inriktade svenska företag. Tack vare kontakterna med nägra internationella mäklarfirmor får fonden tillgång till dels dessa mäklarföretags bedömningar av svenska storföretag och deras konkurrenter, dels analyser av viktiga branscher i ett internationellt perspektiv. Ett annat skäl till fondens behov av kontakter med internationella mäklare är Stockholmsbörsens ökande internationalisering. En växande andel av aktierna i de svenska börsföretagen är utlandsägd. I vissa fall sätts kursen på dessa aktier - åtminstone tidvis - snarare på utländska börser än i Stockholm. Fonden får nu omedelbar tillgång till mäklarföretagens marknadsbedömningar och kan i sitt agerande i andrahandsmarknaden nyttiggöra denna information.
Skr. 1984/85:177 9
Fonden har under 1984 lyft de sista 150 mkr inom ramen för riksdagens beslut 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Därmed har fjärde AP-fonden sedan sin tillkomst 1974 tillförts sammanlagt 1.850 mkr. För att fonden skall kunna bibehålla sin andel av aktiemarknaden, fortsätta sina satsningar på icke börsnoterade företag och lämna riskkapitaltillskott till kooperativa företag gjorde fondstyrelsen under året en framställning till regeringen om ytterligare överföringar från första - tredje AP-fonderna av storleksordningen 175 mkr per år de närmaste åren. Riksdagen beslöt i december 1984 att rambeloppet för överföringar till fjärde AP-fonden skulle höjas med 500 mkr till 2.350 mkr fr o m den 1 januari 1985.
Stockholm i januari 1985
Sten Wikander
ti Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 177
Skr. 1984/85:177 10
AKTIEMARKNADEN 1984
De indexserier som illustrerar aktiemarknadens kursutveckling nådde i februari sm högsta nivå hittills. Kulmen inträffade efter flera års nästan oavbruten kursuppgång. Under denna tid har Stockholms fondbörs omsättningsmässigt utvecklats till en av de tio största börserna internationellt sett. Ett stort antal nya företag har inneburit en breddning av placenngsunderlaget. Antalet institutionella aktörer på marknaden -såväl svenska som utlandska - har ökat. En rad nya finansieringsinstrument har tillkommit, och det ter sig alltmer befogat att tala om en nskkapitalmarknad snarare an en aktiemarknad. Med den beskrivna utvecklingen har börsens primära uppgift - att oka tillgången på nytt riskvilligt kapital för näringslivet - fått en betydelse som man knappast trodde vara mojlig fbr bara några få år sedan.
DIAGRAM 1
Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex (högsta resp lägsta noteringar månadsvis) 1982 och 1983 samt av totalindex och index för några av de viktigaste delbranscherna 1984.
Totalindex sjonk i fjol från årsskifte till årsskifte med drygt 125
(föregående år +65?ö). Från toppläget i februari sjönk kurserna under
våren med drygt 155. Efter en viss återhämtning under sommarmånaderna
fortsatte den vikande kursutvecklingen under hösten.
Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter en lång stagnations-period under senare delen av 70-talet, har kurserna fram till årsskiftet 1984/85 1 det närmaste fyrdubblats.
De flesta branschindexserierna utvecklades under 198 i stort sett parallellt med totalindex. Sålunda sjönk index för de "tunga" branscherna verkstäder, kemisk industri, skogsindustri, förvaltningsbolaq, övriga företag och banker alla med 11-175. För metall- och bruksföretag noterades en uppgång med 1é?i. Även handelsföretagen (-35) och fastighets- och byggföretagen (-55) utvecklades bättre än totalindex. Arets förlorare blev grupperna utvecklingsbolag och rederier som tappade mer än en tredjedel resp nära hälften av sina marknadsvärden. Bakom indexsiffrorna döljer sig självfallet betydande skillnader mellan individuella företag.
Skr. 1984/85:177 II
I ett treårsperspektiv har branschen kemisk industri, som bl a omfattar läkemedelsföretagen Astra och Pharmacia samt det under året uppköpta KemaNobel, utvecklats 1405 bättre än totalindex. Som framgår av diagrammet ligger indexserien för kemiföretagen på en nivå klart över de andra indexserierna.
Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs (AI- och AII-listorna) sjönk från 75,8 mdr 1983 till 70,5 mdr 1984. Eftersom kursnivån i genomsnitt steg mellan åren minskade omsättningshastigheten ännu mer. Det förefaller troligt att införandet av omsättningsskatt pä värdepapper och höjningen av courtagesatserna från halvårsskiftet haft en dämpande effekt på omsättningen och därmed på marknadens likviditetsskapande funktion. I aktiehandeln med utlandet har de okade transaktionskostnaderna påverkat omsättningen negativt. En intressant iakttagelse är att den registrerade omsättningsvolymen visade en stigande tendens i jämförelse med föregående år under årets sista, kursmässigt svaga månader. För de icke officiellt noterade aktierna (främst OTC-listan och den s k väntelistan) föreligger ingen omsättningsstatistik. Sannolikt har volymutvecklingen dock varit gynnsam på grund av de många introduktionerna under året.
Under fjolåret utvecklades kurserna på Stockholmsbörsen väsentligt sämre än aktiekurserna på flertalet utlandsbörser. Förhållandet var det omvända under de tre närmast föregående åren. Enligt tidskriften Capital Interna-tionals index för 20 större börser steg kurserna under 1984 med i genomsnitt två procent (föregående år 185). Tabellen nedan visar tendensen för ett urval viktigare utländska börser.
|
|
|
PROCENT |
|
|
|
1984 |
|
1983 |
|
Madrid |
+41 |
|
+ 18 |
|
Hongkong |
+37 |
|
+12 |
|
Tokyo |
+24 |
|
+23 |
|
London |
+23 |
|
+30 |
|
Paris |
+16 |
|
+57 |
|
New York |
-4 |
|
+20 |
|
Stockholm |
-12 |
|
+65 |
Skr. 1984/85:177 12
Förväntningarna på börsföretagen sådana de avspeglades i den allmanna kursnivån i början av året låg på en mycket hog nivå. Tidvis översteg det totala marknadsvärdet på börsbolagen 1205 av bolagens justerade egna kapital, och direktavkastningen låg på ca två procent. I ett sådant kursläge är marknaden mycket känslig.
Den främsta orsaken till de höga kurserna var sannolikt den internationella högkonjunkturen som i kombination med devalveringen i oktober 1982 förbättrat lönsamheten för svenska företag. Det bör framhållas att denna högre lönsamhet tillsammans med tillförseln av nytt riskkapital medfört att soliditeten för börsföretagen steg för andra året i rad, vilket inte inträffat under de senaste årtiondena. Successivt dämpade inflationsförväntningar och därmed lägre avkastningskrav var en annan viktig faktor som i sig bort verka positivt på kurserna.
Under året balanserades efterfrågan på nytt riskkapital bättre än tidigare av en likvidisering av marknaden pä grund av ett antal företagsupp-kop och strukturaffärer. Allemansfonderna, som från april ersatte skatte-fondsparandet, och beslutet att införa löntagarfonder bör åtminstone i teknisk mening ha haft en kursstödjande effekt på kort sikt. Utlandet tycks under året som helhet ha tillfört marknaden ca 1,5 mdr kr, efter att under första halvåret ha nettosält svenska aktier.
Beslutet om förbud mot utdelningshöjningar 1985, som infördes i april i samband med det allmänna prisstoppet, och en tilltagande oro över den svenska kostnadsutvecklingen bidrog troligen till att successivt dämpa kurserna. En annan negativ faktor var sannolikt de första tecknen till avmattning i den internationella konjunkturen, som visade sig under höstmånaderna.
I de närmast föregående årsberättelserna för fonden har sambandet mellan aktiekurser och emissionsvolymer understrukits. Detta samband - som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för näringslivets riskkapitalförsörjning - har gällt även 1984 och illustreras i diagram 2.
DIAGRAM 2
Skr. 1984/85:177 13
Företagens efterfrågan på nytt riskkapital var fortsatt hög under året. Den totala emissionsvolymen översteg 14 mdr. Efter avdrag för den del av de kombinerade emissionerna som i realiteten finansieras av den länga kapitalmarknaden uppgick det egentliga riskkapitaltillskottet till drygt 9 mdr, vilket innebär en tillbakagång med halvannan miljard jämfört med 1983. Nyemissionerna av aktier i marknadsbolag minskade till 4,4 mdr (6,4 mdr). Den utländska andelen av detta belopp minskade till 0,4 mdr, vilket motsvarar ungefär en tiondel av föregående års volym. Däremot ökade den svenska andelen markant till drygt 4 mdr (2,9 mdr). Av det totala riskkapitaltillskottet svarade konverteringslån för knappt 0,4 mdr.
Under året genomfördes inte mindre än 27 emissioner av förlagslån förenade med optionsrätter att teckna aktier (optionsrätter innebär en rätt att i framtiden teckna nya aktier) och ett förlagslän (i Patricia) som kombinerades med optioner (optioner innebär rätt att i framtiden förvärva redan utelöpande aktier). Riskkapitaldelen av dessa emissioner kan uppskattas till drygt 1,5 mdr. Framgången för dessa instrument berodde till stor del på skatteregler, som ändrades i slutet av året.
Marknaden tillfördes under aret 63 nya företag, som noterades pä olika listor. Dessa nyintroduktioner översteg 3,2 nidr i värde. Fem bolag upphörde att vara börsbolag. Ett börsbolag - Saléninvest - gick i konkurs.
Under året har marknadens spelregler konmit i fokus pä grund av ett antal uppmärksammade affärer. Pä frivillig väg har s k uppflaggningsregler börjat tillämpas. Stockholms fondbörs har inlett arbete pä en etisk kod för sina medlemmar. En ny och omarbetad insiderlagstiftning har ocksä aviserats.
Skr. 1984/85:177 14
FONDEN 198A
Grundkapitalet
Grundkapitalet har under 1984 ökat med 150 mkr genom överföring i augusti från första-tredje AP-fonderna. Det uppgick därmed vid årets slut till nominellt 1.850 mkr. Oetta är det belopp som sammanlagt överförts till fjärde fondstyrelsens förvaltning sedan fondens tillkomst 1974. Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten av grundkapital, uppräknade med konsumentprisindex fram till december 1984) utgjorde 3.545 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet är basen för reglementets direktavkastningskrav (= återbetalning till första-tredje AP-fonderna).
Värdepapperaport följen
Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1984 har sammanfattats i nedanstående tabell med jämförelsetal för 1983 (belopp i mkr):
|
|
KÖP |
|
FÖRSAL JNINtlAR |
NETTOPLACERINGAR | |
|
|
|
|
(ma rknadsvärden) |
(likvidi |
tetseffekt) |
|
|
1984 |
983 |
1984 1983 |
1984 |
1983 |
|
SVENSKA VÄRDEPAPPER |
|
|
|
|
|
|
i nyemissioner/nyintro- |
|
|
|
|
|
|
duktioner, noterade |
|
|
|
|
|
|
företag |
37 |
118 |
- |
37 |
118 |
|
i nyemissioner, icke |
|
|
|
|
|
|
noterade företag |
103 |
50 |
- |
103 |
50 |
|
i andrahandsmarknaden |
1.166 1 |
.754 |
1.262 1.967 |
-96 |
-213 |
|
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER |
70 |
- |
54 |
16 |
- |
|
TOTALT |
1.376 1 |
.922 |
1.316 1.967 |
60 |
.46 |
(I ovanstående tabell liksom i följande tabeller förekommer det att totalsummor på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan av delposterna) .
Skr. 1984/85:177
15
Medan köp och försäljningar under 1983 resulterade i nettoförsäljningar på ca 50 mkr, medförde placeringsverksamheten 1984, främst på grund av kraftigt ökade placeringar i nyemissioner i icke noterade företag, totalt sett nettoköp med ungefär samma belopp. I andrahandsmarknaden har fonden liksom 1983 nettosält värdepapper. En nyhet för 1984 är placeringar i utländska värdepapper (se sid 0).
I fondens balansräkning är värdepappersinnehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till historiska anskaffningsvärden (i stället för som i tabellen till marknadsvärden) uppgick de totala försäljningarna till <?0 3 mkr (987 mkr). Den stora skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden består av netto realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under året ökat med 472 mkr (935 mkr) till 3.109 mkr.
Omsättningen i fondens värdepappersportfölj har under 1964 varit lägre än 1983, både i absoluta tal och relativt sett. I omsättningssiffrorna ingår, förutom omplaceringar i portföljen och några enskilda större affärer, omfattande arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier. Fria resp bundna aktier etc. Genom dessa affärer bidrar fonden till att effektivisera marknaden och förbättra dess likviditetsskapande funktion. Bl a på grund av den omsättningsskatt på värdepapper som infördes fr o m den 1 januari 1984 har fondens arbitrageaffärer minskat betydligt jämfört med 1983. Fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp och försäljningar) utgjorde 1984 ca 1,75 (ca 2,55) av den officiella börsomsättningen.
Vid slutet av 1984 ingick totalt 58 företag (57 företag) i fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag har minskat, medan antalet icke noterade företag fortsatt att öka.
|
|
|
ANTAL FÖRETAG |
|
|
|
|
Noterade 1) |
Icke noterade |
2) |
Summa |
|
Enbart aktier |
35 (37) |
10 (4) |
|
45 (41) |
|
Aktier och konverterings- |
|
|
|
|
|
eller optionslån |
5 (7) |
6 (6) |
|
11 (13) |
|
Övrigt 3) |
2 (2) |
- (1) |
|
2 (3) |
|
Summa |
42 (46) |
16 (11) |
58 (57) | |
1) Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade,
2) Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl formellt uppdelade pä två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande redovisas sådana fall som ett foretag.
3) Enbart konverteringslån resp optionsrätter (1984); enbart konverterings-eller optionslån (1983).
Skr. 1984/85:177
16
Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid det senaste årsskiftet aktier i 15 utländska företag, varav tre tyska, fem japanska, sex amerikanska och ett belgiskt.
Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1984 på följande sätt:
|
Engagemang, |
mkr |
Ant |
al föret |
!a |
Totalt belopp | |
|
>100 |
|
|
16 |
|
4 |
.274 |
|
50100 |
|
|
8 |
|
|
565 |
|
40< 50 |
|
|
4 |
|
|
179 |
|
30<40 |
|
|
3 |
|
|
106 |
|
2030 |
|
|
9 |
|
|
224 |
|
10<20 |
|
|
6 |
|
|
83 |
|
5<10 |
|
|
4 |
|
|
30 |
|
1 < 5 |
|
|
6 |
|
|
18 |
|
< 1 |
|
|
2 |
|
|
1 |
|
|
58 |
5 |
.480 | |||
Denna tabell liksom den föregående visar att fondens portfölj är förhållandevis koncentrerad och att de största engagemangen - den dryga fjärdedel av antalet företag där engagemanget överstiger 100 mkr per företag - tillsammans svarar för inemot 805 av det totala portföljvärdet. Av de 16 företagen i denna grupp återfinns aktierna i 12 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. Det kan vidare nämnas att halva portföljvärdet representerades av de sju största placeringarna. Fondens största engagemang är "strategiska" i den meningen att deras utveckling är avgörande för utvecklingen av fondens värdepappersportfölj. Några placeringar som är strategiska 1 betydelsen att de syftar till att skapa inflytande i näringslivet eller utgör en del i en fast ägargruppering har fonden inte. Engagemangen har byggts upp enbart från placeringssynpunkt. Detta betyder givetvis inte att fonden avstår från att utöva sin ägarfunktion.
I diagrammet nedan illustreras förhållandet kapitalandel/rösträttsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. I flertalet fall överensstämmer andelarna åtminstone approximativt. I några bolag är rösträttsandelen betydligt större än kapitalandelen. Detta gäller bl a Ericsson och Volvo. Det motsatta förhållandet är betydligt vanligare, vilket för en institution som fjärde AP-fonden är en naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering.
Skr. 1984/85:177
17
Uppgifter om kapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen återfinnes 1 värdepappersförteckningen på sid 00-00.
DIAGRAM 3
Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:
|
1 (2) Volvo |
518 mkr |
|
2 (1) Astra |
422 mkr |
|
3 (7) Electrolux |
405 mkr |
|
4 (5) ASEA |
400 mkr |
|
5 (4) Pharmacia |
320 mkr |
Volvo var vid utgången av 1984 fondens största enskilda placering, en position som innehafts av Astra under åren 1978-83. Denna förändring - liksom förändringarna i övrigt i gruppen - beror i allt väsentligt på olikheter 1 kursutvecklingen. Ericsson (312 mkr 1984) var 1983 fondens tredje största placering.
t2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 177
Skr. 1984/85:177
18
Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av tabellen nedan.
|
BRANSCH |
FONDENS |
PORTFÖLJ |
MARKNADEN 4) |
|
|
1983 |
1984 |
1984 |
|
Verkstäder |
43 |
48 |
35 |
|
Metall- och bruksföretag |
1 |
2 |
2 |
|
Kemisk induslri |
23 |
20 |
12 |
|
Skogsindustri |
11 |
9 |
12 |
|
Fastighets- och byggföretag |
5 |
i |
6 |
|
Handelsföretag |
1 |
1 |
4 |
|
Rederier |
- |
- |
0 |
|
Utvecklingsbolag |
5 |
5 |
2 |
|
Förvaltningsbolag |
1 |
- |
18 |
|
övriga företag |
10 |
10 |
8 |
|
|
100 |
100 |
100 |
De mer påfallande förändringarna i port följsammansättningen sedan föregående år (verkstäder + 5 procentenheter, kemisk industri - 3 procentenheter) hänger huvudsakligen samman med olikheter i kursutvecklingen; i fråga oro verkstadsaktierna har effekterna av den relativa kursuppgången förstärkts av nettoköp.
Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i ett par avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har f n inga förvaltningsbolagsaktier, som utgör inemot en femtedel av aktiemarknaden. A andra sidan har fonden väsentligt högre andelar aktier i flera branscher av till-verkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag, sammanlagt 735 mot 48?i för marknade.n).
I fråga om fondens portfölj av noterade värdepapper har följande viktigare förändringar skett under året:
- nya företag i portföljen är Garphyttan och Hilleshög,
- åtta aktieinnehav har avyttrats: Cardo, Gambro, Höganäs, Korsnäs, Lindab (OTC-listan), Marabou, Progranator och Scansped,
- aktieposter i Consafe och Hufvudstadsn har köpts och sålts under året.
4) Veckans Affärers index, exkl banker och försäkringsbolag.
Skr. 1984/85:177
19
- nettoköp av aktier har gjorts i Alfa-Laval, ASEA, Gullspång, Holmen, SKF, Sandvik och Skånska,
- nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Atlas Copco, Papyrus och Lundberg,
- fonden har deltagit i en nyemission av aktier i MoDo och nyemissioner av förlagslån med optionsrätter i Andersons, Bahco och Iro,
- innehaven av konvertibla förlagsbevis i Andersons och Rockharomar (OTC-listan) har konverterats till aktier,
- innehaven av konvertibla förlagsbevis i USD, emitterade av AGA, Ericsson, SCA och Sandvik har försålts (jfr nedan under utländska värdepapper).
I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid 00-00.
Fondens placeringar i onoterade företag har fortsatt att öka i snabb takt. Tabellen nedan visar placeringarna år för år sedan 1980, dä denna verksamhet startade. Att antalet företag i portföljen (och det totala engagemanget) per den 31 december 1984 är mindre än de ackumulerade talen för femårsperioden 1980-84 beror väsentligen på att ett antal företag sedermera mark-nadsintroducerats. Insatserna i venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag) innebär att fondens resurser via dessa bolag står till förfogande också för företag som är alltför små för ett direktengagemang från fondens sida.
VENTURE CAPITALFÖRETAG
antal
belopp, mkr ÖVRIGA FÖRETAG
antal
belopp, mkr
1980 1981 1982
2 3 T8~5T ~4
1983 1984
|
2 Is" |
2 "32"
4 ~2Ö
105 6)
1980-84 31.12.1984
|
7 |
7 ~68'
16
|
147 |
187 5)1
SUMMA
antal belopp, mkr
2 6 T8'"5T 4?
6 '5F
|
8 |
23
132 6) 255 5)|
16
215 5)
5) 1 dessa belopp - men inte i antalssiffrorna - ingår 8 mkr av ett icke noterat konverteringslån, emitterat av ett noterat företag (Bahco).
6) Inkl ytterligare tillskott i tidigare engagemang.
Skr. 1984/85:177 20
Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin natur långsiktiga. Det kan dröja 5-10 år innan fonden kan placera om eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska resultatet av placeringarna har i allt väsentligt formen av realisationsvinster/förluster. Till den del resultaten av denna verksamhet kan avläsas redan nu (framför allt på grund av att ett antal företag blivit noterade) är utfallet gott. På aktier med ett sammanlagt anskaffningsvärde av 40 mkr var summan av icke realiserad värdestegring och netto realisationsvinster 62 mkr.
Nytillkomna icke noterade foretag under 1984 är utvecklingsbolagen H-lnvest och Nord-lnvent samt Avesta Kraft (inkl Visentkraft), Energiekonomi, NKR, SwedeChrome och Thorsmans. Ett engagemang i Largus Exploration under första halvåret avvecklades under senare delen av året. Fonden har deltagit i en nyemission av aktier i Aphelandra (f d Ventura Intressenter) och förvärvat ytterligare aktier och konvertibler i bolaget. Vidare har fonden deltagit i nyemissioner i Blekinge Invest, Four Seasons Venture Capital AB (inkl nyemission av ett konvertibelt förlagslån i dess managementbolag) och Ryd-Gruppen. Tvä av de onoterade företagen i 1983 års portfölj, Lindab och Rockhammar, har marknadsintroducerats med noteringar på OTC-listan.
Kortfattade beskrivningar av de onoterade företag som ingick i portföljen vid det senaste årsskiftet återfinnes på sid 00-00,
Sedan den 1 januari 1984 har fonden efter en reglementsandring 1983 rätt att i begränsad omfattning placera i utländska värdepapper. Ramen för dessa placeringar är 15 av det bokförda fondkapitalet, dvs för 1984 drygt 30 mkr. Syftet med den utländska värdepappersportföljen har beskrivits i VD-över-sikten. Möjligheterna att mht valutaregleringen köpa utländska värdepapper skapades genom försäljning i början av året av fondens innehav av konvertibla förlagsbevis i USD, som emitterats av några svenska företag. Dessa försäljningar gav upphov till inköpsrätter (switchrätter) för utländska värdepapper.
Omsättningen i den utländska aktieportföljen har vant mycket livlig (köp 70 mkr, försäljningar 54 mkr), vilket är en förutsättning för att utlandsplaceringarna skall uppfylla sitt ändamål. Innehavet av utländska aktier har varierat under året som en följd av marknadsläget och som mest uppgått till ca 25 mkr. Mht målsättningen med den utländska värdepappersportföljen är det mätbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet (dvs utan hänsyn till effekterna på den svenska portföljen) måhända av sekundär betydelse.
Skr. 1984/85:177 21
Fondens "utlandsfond" (utländska aktier + valutakonton) på i genomsnitt ca 23 mkr under året har givit en effektiv avkastning pé ca 125.
Likvida medel
Fondens likvida medel, som vid slutet av 1983 uppgick till 582 mkr, ökade under året och var vid det senaste årsskiftet 720 mkr. I förhållande till det totala fondkapitalet med vardepappersportföljen upptagen till marknadsvärde innebär detta en likviditet på 125 (likviditeten vid årsskiftet har de senaste åren varierat mellan 8 och 115).
ökningen av de likvida medlen, 138 mkr, uppstod pä följande sätt (belopp i mkr):
Aktieutdelningar
Räntor pä lån
Räntor pä likvida medel
|
19B4 |
1983 |
|
121 |
94 |
|
14 |
13 |
|
66 |
44 |
|
201 |
151 |
Nettoförsäljning av värdepapper (marknads
värden)
- 46
ökning av korta skulder
- 47
ökning av grundkapitalet
150 150
SUMMA TILLFÖRDA MEDEL________________________ 351 394
Nettoköp av värdepapper (marknadsvärden) -60
överföring till 1-3 AP-fonderna (för före
gående år) -116 -98
Förvaltningskostnader -9 -6
Minskning av korta skulder resp nettoför
ändring av korta fordringar -30 -20
SUMMA ANVÄNDA MEDEL______________________ -214__________ -124
LIKVIDITETSFÖRÄNDRING 138 270
Skr. 1984/85:177 22
De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och på specialkonto i bank samt - fr o m 1984, efter en reglementsandring som gav fonden tillgång till nya placeringsinstrument - statsskuldväxlar och företagscertifikat. Den genomsnittliga förräntningen under året var 12,45 (11,65).
BokfBrinqsmäsaigt resultat
Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.
Aktieutdelningarna ökade 1984 med 27 mkr till 121 mkr. Om man korrigerar för sådana affärer som inneburit att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts (som 1984 haft relativt blygsam omfattning) blir ökningen 17 mkr eller 165.
Ränteintäkterna uppgick till totalt 80 mkr (57 mkr). Av ökningen med 23 mkr jämfört med 1983 beror närmare 20 mkr på att genomsnittslikviditeten 1984 varit högre än året innan.
Förvaltningskostnaderna ökade frän 6,3 mkr 1983 till 8,6 mkr. Ar 1984 har belastats med extraordinära kostnader pä ca 2,5 mkr (ca 1 mkr), dels program-och maskinkostnader för fondens nya datasystem (jfr av-snittet "Administration"), dels kostnader för ombyggnad och inredning av fondens utökade kontorslokaler. Förvaltningskostnaderna (inkl extraordinära kostnader) motsvarade ca 2,5 promille (ca 2,5 promille) av det genomsnittliga fondkapitalet under året (ungefär hälften om tillgångarna värderas till marknadsvärden).
Arets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 193 mkr (144 mkr).
Försäljningarna av värdepapper under 1984 medförde realisationsvinster på 437 mkr (1.005 mkr) och realisationsförluster pä 24 mkr (25 mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av omplaceringar i den löpande affärsverksamheten.
Skr. 1984/85:177 23
Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till första-tredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 35 av realvärdet av förvaltade medel vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1984 till 103 mkr. Fram tom 1983 gällde i stället en regel av innebörd att fonden som bidrag till första-tredje AP-fondernas pensionsutbetalningar skulle inleverera ett belopp motsvarande 805 av rörelseöverskottet (jfr ovan), vilket för 1983 blev 116 mkr.
Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 502 mkr (1.009 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet. Utöver denna ökning har det bokförda fondkapitalet ökat med de 150 mkr som lyfts under året inom ramen för riksdagens beslut 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning.
De tillgångar som motsvarar det bokförda fondkapitalet fördelade sig vid utgången av de två senaste åren pä följande sätt (belopp i mkr):
|
|
1984 |
1983 |
|
Aktier |
2.872 |
2.429 |
|
Andra värdepapper (konvertibla |
|
|
|
skuldebrev, optionslän, options- |
|
|
|
rätter) |
237 |
208 |
|
Likvida medel 7) |
619 |
439 |
|
|
3.728 |
3.076 |
Totalt nominellt resultat
En årsredovisning för en aktieförvaltande institution som inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste sägas vara ofullständig, även om aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Valet av "avstämningsdag" kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mäl, och utfallet mäste därför ses i ett långsiktigt perspektiv.
7) För a-t fä överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens kortfristiga nettoskuld (fondlikvider resp skuld till första-tredje AP-fonderna) salderats mot likvida medel enligt balansräkningen.
Skr. 1984/85:177 24
Medan fonden 1983 redovisade en ökning av icke realiserade kursvinster med netto 1.342 mkr blev utfallet 1984 - efter "uttag" av realisationsvinster på netto 413 mkr - en minskning med 906 mkr. Huvudorsaken till denna utveckling är naturligtvis kursutvecklingen på Stockholmsbörsen. Matt med Veckans Affärers totalindex sjönk aktiekurserna under 1984 med 12,35. Fondens totala kapital (korrigerat för tillskottet av grundkapital på 150 mkr och avkastningen pä detta) minskade med 4,85. Ett index för enbart fondens värdepappersportfölj visar en minskning med 8,35. Sett i förhållande till de förutsättningar som gäller för fondens verksamhet (d v s i huvudsak långsiktiga placeringar i värdepapper eller placeringar i korta penningmarknadsinstrument) får det totala nominella resultatet 1984 ändå betraktas som förhållandevis gott.
Realt resultat 8)
Resultaträkningen innehåller även ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav pä 35 real avkastning. Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 263 mkr blev det reala resultatet -563 mkr jämfört med +2.210 mkr 1983. Med hänsyn till kravet pä överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden 1984 ett underskott pä 666 mkr jämfört med ett överskott pä 2.095 mkr föregående år.
Lika väl som när det gäller det totala nominella resultatet är det inte särskilt meningsfullt att bedöma utfallet ett enskilt är. På sid 00-00 belyses därför fondens resultatutveckling i ett längre perspektiv, i detta fall från fondens tillkomst 1974. Oetta material har sammanfattats i nedanstående diagram.
DIAGRAM 4
8) Vid beräkningen av det reala resultatet i verksamhetsberättelsen för 1983 uppindexerades hela fondkapitalet. Kravet fr o m 1984 på bibehållet realvärde på fondens kapital gäller emellertid endast grundkapitalet, dvs summan av tillskjutna medel, inte under tidigare år uppkommen "överavkastning". Resultaträkningen och balansräkningen för 1983 pä sid 00-00 har därför justerats jämfört med årsredovisningen för 1983.
Skr. 1984/85:177 25
I det perspektiv som diagrammet erbjuder får 1984 års underskott i förhållande till resultatkravet (ett underskott som ar mycket betydande räknat i miljoner kronor) rimligare proportioner. Sett från fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981, och trots 1984 års underskott översteg det samlade resultatet vid det senaste årsskiftet motsvarande krav med över 2.500 mkr.
Administration
Riksdagen har beslutat ora en utökning av fondstyrelsen med två ordinarie ledamöter och två suppleanter. Dessa personer skall företräda konsument-resp producentkooperationen sedan fonden fått möjlighet att bidra med riskkapital till ekonomiska föreningar.
Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit oförändrat sju. Fondens vice verkställande direktör Tomas Söderström slutade med utgången av september sin anställning för att tillträda en annan befattning. Thomas Halvorsen har utnämnts till direktör vid fonden fr o m den 1 oktober. I november anställdes Lillemor Evertsson som medarbetare pä kansliet.
Det system för automatisk databehandling, som omnämndes i föregående årsredovisning, har tagits i bruk successivt under året. Det omfattar delsystem för värdepappersportfölj, bokföring och reskontra samt likvida medel.
Genom beslut av regeringsrätten i december 1984 har fastslagits att fonden är att anse som myndighet i tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens mening.
Av förvaltningskostnader pä totalt 8.576 tkr har löner och ersättningar uppgått till:
Styrelse och verkställande direktör 905 tkr
Övriga anställda 972 tkr
Revisorer 206 tkr
Stockholm i januari 1985 Sten Wikander
Skr. 1984/85:177
26
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.
Resultatet av årets förvaltning satijt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1984 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa återfinnes på sid 00-00.
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar
Ränteintäkter
Förvaltningskostnader
RÖRELSERESULTAT
Realisationsvinster Realisationsförluster
|
1) |
NETTORESULTAT FÖRE ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA
överföring till 1-3 AP-fonderna BOKFÖRINGSHSSSIGT NETTORESULTAT
|
RESULTATRÄKNING, TKR | |
|
|
1984 |
|
./. |
121.139 80.252 8.576 |
|
|
192.815 |
|
./. |
437.031 23.985 |
|
|
605.861 |
|
./. |
103.375 |
502.486
1983
|
./. |
94.146 56.624 6.339 |
|
./. |
144.431 1.004.997 24.611 |
|
./. |
1.124.817 115.545 |
|
|
1.UUV.272 |
REALT RESULTAT
Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl ovan ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster2)
NOMINELLT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/FÖRLUSTER
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft'
REALT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/FÖRLUSTER
605.861 ./. 906.373
./. 300.512
./. 262.531
563.043
1.124.817 1.342.245
2.467.062
./. 256.693
2.210.369
överföring till 1-3 AP-fonderna
UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖRH TILL RESULTATKRAV
./. 103.375
666.418
./. 115.545
2.094.824
1) 35 på grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i december (1984) resp 805 av rörelseresultatet (1983)
2) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i värdepappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen.
3) Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex. Betr 1983 jfr not 8, sid 00.
Skr. 1984/85:177
27
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
BALANSRÄKNING, TKR
1984-12-31 Bokförda Marknadsvärden värden
1983-12-31 Bokförda Marknadsvärden värden
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar, företagscertifikat Fondlikvider Upplupna intäkter
Aktier
720.183
14.715
459
2.871.832
4)
720.183
14.715
459
5.201.349
5)
|
582.327 |
582 |
.327 |
|
33.368 |
33 |
.368 |
|
330 |
|
330 |
2.428.647 5.650.528
Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, optionsrätter
SUMMA TILLGÅNGAR
236.880
3.844.069
4)
294.810
6.231.516
5)
207.807 279.746'
3.252.479 6.546.299
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Kortfristiga skulder
Fondlikvider
Skuld till 1-3 AP-fonderna Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter övriga kortfristiga skulder
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital . Uppindexerat grundkapital
Ackumulerat överskott från föregående år
Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav
Arets nettoresultat Arets underskott/överskott i förhållande till resultatkrav
SUhMA SKULDER OCH FONDKAPITAL
|
|
11.577 |
11.577 |
60.591 |
60.591 |
|
|
103.375 |
103.375 |
115.545 |
115.545 |
|
|
605 |
605 |
683 |
683 |
|
_ |
515 |
515 |
149 |
149 |
|
|
116.072 |
116.072 |
176.968 |
176.968 |
|
1 |
.850.000 |
3.544.938 |
1.700.000 |
3.132.407 |
|
1 |
.375.511 502.486 |
3.236.924 - 666.418 6.115.444 |
366.239 1.009.272 |
1.142.100 2.094.824 |
|
3 |
.727.997 |
3.075.511 |
6.369.331 | |
|
3 |
.844.069 |
6.231.516 |
3.252.479 |
6.546.299 |
4) Anskaffningsvärden
5) Icke noterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden
6) Tillskjutna belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till penningvärdet i december resp år.
Skr. 1984/85:177
28
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
Stockholm 1985-01-31
Ingemar Mundebo Roland Agius Ingemar Essen Dan Andersson Sten Wikander
Gunnar Söder Hans Werthén Stig Malm Kurt Lanneberg
Erik Svensson Nils Landqvist Sven Wehlin Hans Hellers
Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.
Stockholm 1985-02-05
Gösta Renlund Jonas Forssman Anders Larsson Gösta Telestam
Skr. 1984/85:177 29
REVISIO.NSBERATTELSE
Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmanna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, fir hänsed avge revisionsberättelse för ir 1984.
Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna sant vidtagit de dvriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.
Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB,
Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepappers transaktioner, som fonden företagit under 1984, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.
Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.
Stockholm den 5 februari 1985
Gösta Renlund
Jonas Forsman Anders Larsson Gösta Telestam
Skr. 1984/85:177 30
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
VÄRDEPAPPERSINNEHAV PER DEN 31 DECEfCER 1984
Svenska värdepapper Aktier, noterade
|
Företag |
Antal |
Förändring under 1984 |
Marknadsvärde tkr |
aktiekapital |
av röster |
|
ABV A 172.774 B 517.190 |
689.964 |
+ 431.228 |
56.334 |
9,9 |
6,4 |
|
AGA A 561.064 B 93.587 |
654.651 |
* 46.587 |
267.010 |
6,9 |
8,1 |
|
Alfa Laval B |
410.968 |
+ 334.500 |
79.317 |
2,8 |
0,0 |
|
Andersons B |
176.312 |
♦ 126.312 |
30.855 |
16,7 |
9,9 |
|
ASEA A |
1.542.444 |
+ 109.000 |
399.493 |
3,9 |
,3 |
|
Astra |
1.876.667 |
+ 375.334 |
422.250 |
8,3 |
8,3 |
|
Atlas Copco |
803.693 |
- 165.000 |
77.155 |
3,9 |
3,9 |
|
Bahco |
163.916 |
|
38.520 |
9,1 |
9,1 |
|
Bilspedition A 245.184 B 14.816 |
260.000 |
+ 195.000 |
16.016 |
3,7 |
4,9 |
|
Boliden A |
244.000 |
+ 122.000 |
44.892 |
2,6 |
2,8 |
|
Electrolux B |
1.062.207 |
+ 42.516 |
257.054 |
4,2 |
0,1 |
|
Ericsson A 325.495 B 856.984 |
1.182.479 |
+ 35.595 |
311.683 |
3,2 |
8,7 |
|
ESAB A 138.608 B 13.861 |
152.469 |
|
49.760 |
8,5 |
8,5 |
|
Esselte A 214.347 B 310.553 |
524.900 |
|
168.614 |
6,7 |
5,1 |
|
Euroc |
261.300 |
|
71.857 |
6,3 |
6,3 |
|
Fagerhult B |
78.615 |
|
30.267 |
10,9 |
3,2 |
Skr. 1984/85:177
31
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
|
Mo och Domsjö A 137.650 Al 329.598 B 55.100 |
|
522. |
348 |
+ |
182. |
250 |
|
Papyrus A |
|
99. |
200 |
- |
30. |
800 |
|
Perstorp B |
|
237. |
076 |
+ |
20. |
000 |
|
Pharmacia B |
2 |
.690. |
,460 |
+ |
865. |
,460 |
|
Promotion B |
|
396. |
045 |
|
|
|
|
Rockhammar A 80.000 B 140.000 |
|
220. |
.000 |
■*■ |
220, |
.000 |
|
SCA A 451.492 B 1817.572 |
2 |
.269, |
.064 |
+ |
62 |
.408 |
|
Saab-Scania A |
|
564 |
.504 |
+ |
10 |
.000 |
|
Sandvik A |
|
608 |
.310 |
+ |
108 |
.310 |
|
Skånska B |
1 |
.834 |
.500 |
+ |
1564 |
.920 |
|
SKF A 720.050 B 475.769 C 20.000 |
1 |
.215 |
.819 |
+ |
248 |
.100 |
|
21.030 65.670 320.165 93.070 12.320 273.607 184.034 194.659 165.105 204.420 |
|
Företag |
Antal |
Förändring under 1984 |
Marknadsvar tkr |
■de |
% aktiekapital |
av röster |
|
Fläkt |
83.661 |
|
24.262 |
|
1,9 |
1,9 |
|
Garphyttan |
110.000 |
+ 110.000 |
24.750 |
|
1,1 |
7,7 |
|
Gullspång B |
646.154 |
+ 205.629 |
66.554 |
|
8,6 |
5,0 |
|
Hennes 4 Mauritz B |
295.125 |
+ 98.375 |
41.317 |
|
6,7 |
3,1 |
|
Hilleshög B |
145.827 |
+ 145.827 |
8.604 |
|
0,7 |
0,3 |
|
Holmen A 29.918 B 163.488 |
193.406 |
+ 143.703 |
35.818 |
|
2,4 |
0,6 |
|
Incentive 1 A 762.000 B 254.000 |
.016.000 |
* 762.000 |
137.160 |
|
V,3 |
9,1 |
|
Iro |
79.550 |
|
19.092 |
|
10,2 |
10,2 |
|
LKB-Produkter B |
98.750 |
|
23.256 |
|
2,5 |
1,2 |
|
Lundbergföretagen B |
50.000 |
- 150.000 |
2.900 |
|
0,1 |
0,0 |
|
Mo och Domsjö |
522.348 |
♦ 182.250 |
133.246 |
|
9,1 |
6,6 |
|
1,1 |
1,1 |
|
3,9 |
1,7 |
|
5,4 |
2,2 |
|
13,3 |
8,5 |
|
1U,5 |
8,8 |
|
2,9 2,3 7,4 2,0 5,8 |
4,6
2,3 6,4 3,0 4,5
Skr. 1984/85:177 32
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
|
Företag |
Antal |
Förändring under 1984 |
1) |
Marknadsvärde tkr |
'0 aktiekapital |
av röster | |
|
Swedish Match B |
543.398 |
+ 25.000 |
|
141.827 |
|
6,7 |
0,0 |
|
Trelleborg A 127.500 B 472.500 |
600.000 |
+ 480.000 |
|
30.000 |
|
7,2 |
7,5 |
|
Volvo A 170B.321 B 742.041 |
2.450.362 |
+1336.562 |
|
518.264 |
|
3,2 |
5,8 |
Totalt marknadsvärde 5.062.207
Totalt anskaffningsvärde 2.731.748
1) Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med försäljning.
Skr. 1984/85:177
33
.ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
Aktier, onoterde
Företag
Antal Förändring Anskaffnings- % av
under 1984 värde
aktie- röster
tkr kapital
|
12,0 27,7 10,0 9,8 7,5 |
|
12.562 2.505 1.000 |
Aphelandra B 30.000 Avesta Kraft pref 1 87.164 Blekinge-Invest A 18.000
125
Energiekonomi A 12 B 113
|
100.000 |
Four Seasons VC A 5.650 B 94.350
H-Invest B 40.000 Inter Innovation A 31.373 Junkaravan pref 1 75.000
|
Kooperationsinvest A 1.400 B 3.600 |
5. |
000 |
|
NKR |
10. |
BIO |
|
Nord-lnvent B |
3. |
000 |
|
Ryd-Gruppen A 3.395 B 6.605 |
10. |
000 |
|
Sv Aluminiumkompaniet B |
12. |
,500 |
|
SwedeChrome |
500 |
.000 |
|
Thorsman |
150, |
.000 |
|
Venture Electronics B |
4 |
.800 |
|
Visentkraft pref 1 |
27 |
.503 |
+ 20.000
+ 87.164
+ 12.000
+ 125
+ 50.000
+ 40.000
10.810 3.000
500.000 150.000
27.503
6.944 42,9
10.895 12,6
2.170 10,0
1.000 10,n
|
22,2 |
20.000
|
4.000 |
25,3 |
10,3 |
|
5.000 |
3,8 |
6,7 |
|
7.500 |
4,9 |
9,7 |
|
6.000 |
20,0 |
10,0 |
|
23,0 |
23,0 |
|
8,3 |
1,2 |
|
16,7 |
7,5 |
|
1.500 |
30,9 |
15,8 |
|
25.000 |
13,2 |
13,2 |
|
13.432 |
7,5 |
7,5 |
|
480 |
16,0 |
2,9 |
|
3.438 |
12,6 |
27,7 |
Totalt anskaffningsvärde
123.426
Skr. 1984/85:177
34
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
övriga värdepapper, noterade
(konvertibla skuldebrev (A), do med optionsrätter (B), förlagsbevis med optionsrätter (C), optionsrätter (D)
Företag
Nominellt tkr
Förändring under 1984
Marknadsvärde tkr
Andersons (C) 8.816
Bahco (C) 8.196
Electrolux IV.(A) 74.099
FABEGE (A) 741
Grafoprint op 1 (D) (motsvarande 5.000 aktier)
Iro (C) 6.629
SCA (B) 19.176
Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde
|
8.816 |
8.816 |
|
8.196 |
8.196 |
|
|
148.199 |
|
|
4.594 |
|
|
175 |
|
6.629 |
6.629 |
|
|
26.238 |
|
|
202.847 |
|
|
144.916 |
Skr. 1984/85:177 35
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
Övriga värdepapper, onoterade
(konvertibla skuldebrev, do med optionsrätter)
Företag Nominellt Förändring Anskaffningsvärde
tkr under 1984 tkr
|
Aphelandra |
1.500 |
+ 500 |
2.177 |
|
Avesta Kraft |
21.791 |
+ 21.791 |
21.791 |
|
Bahco |
8.400 |
|
8.400 |
|
Four Seasons V C |
|
|
|
|
Management I |
2.500 |
|
2.500 |
|
Four Seasons V C |
|
|
|
|
Management II |
2.500 |
+ 2.500 |
2.500 |
|
Inter Innovation |
20.000 |
|
20.000 |
|
Ryd-Gruppen I |
4.000 |
|
4.000 |
|
Ryd-Gruppen II |
5.000 |
+ 5.000 |
5.000 |
|
Venture Electronics |
18.720 |
|
18.720 |
|
Visentkraft |
6.876 |
+ 6.876 |
6.876 |
Totalt anskaffningsvärde 91.964
2) Med optionsrätter
Skr. 1984/85:177
36
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
Utländska aktier
(samtliga aktier anskaffade under 1984)
Företag
Antal
Marknadsvärde tkr
|
BEC |
|
|
Ackermans |
280 |
|
DEM |
|
|
Bayerische Vereinsbank |
1.000 |
|
Gutehoffnungshutte |
2.000 |
|
Siemens |
1.000 |
|
JPY |
|
|
Eisai |
50.000 |
|
Fuji Radio |
10.000 |
|
Nikken Chemicals |
25.000 |
|
Shinko Shoji |
1.000 |
|
Toyo Telecom |
25.000 |
|
USD |
|
|
Massachusetts Comp |
10.000 |
|
Merck 4 Comp |
1.000 |
|
National Semiconductor |
10.000 |
|
Ryder System |
3.000 |
|
Squibb Corp |
1.000 |
|
Sumitomo Realty |
300 |
366
950
912
1.349
2.386
882
665
86
1.157
831
844
1.067
1.310
485
2.425
Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde
15.715 16.658
Skr. 1984/85:177
37
KORTFATTADE UPPGIFTER OM ONOTERADE FÖRETAG A) Venti.re Capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag)
Aphelandra AB (F d Ventura Intressenter) är kommanditdelägare i Ventura Kommanditbolag, Stockholm. Övriga delägare är Ahlsell, Eldon, Ferax och Lunden. Venturas bolagskapital är 31 mkr.
Aphelandra har bildats för att möjliggöra för några institutioner som inte kan äga kommanditlotter att engagera sig i Ventura.
VD; (Aphelandra och Ventura): Bertil
Dahlgren.
Fondens ägarandel; 27!o i Ventura via
43S i Aphelandra.
VD: Gösta Oscarsson Fondens ägarandel: 22«
H-Invest är ett regionalt uLvtcklings-bolag med hemort i Kalma,, ri.idat 1984. Bolagets egna kapital är (efter en nyemission) 26 mkr. Större alrtieägare är ett antal institutioner (förutom fonden Sparbankernas Förvaltnings AB, Investeringsbanken, Folksam m fl) och ett antal företag och företagare i regionen.
VD; Bernt Johansson
Fondens ägarandel: 25S (före nyemission)
Blekinge-Invest är ett regionalt utvecklingsbolag. Det bildades 1982 av näringslivet, banker och fackliga organisationer och har dessutom ett antal kapitalmarknadsinstitutioner som delägare. Aktier har också placerats hos allmänheten.
Efter en nyemission 1984 är bolagets egna kapital ca 20 mkr.
VD: Hans Krona Fondens ägarandel; 10!o
Four Seasons Venture Capital AB (inkl FSVC Management AB) är ett venture capitalbolag bildat 1983 med säte i Stockholm. Med ett eget kapital på 90 mkr är FSVC ett av de största venture capital-företagen i landet. Övriga aktieägare är Alfa-Laval, SPP och AMF-P.
Kooperationsinvest, Stockholm, bildades 1982 på initiativ av Svenska Sparbanksföreningen med uppgift att tillskjuta riskkapital till kooperationen och denna närstående företag. Bolagets egna kapital är 30 mkr. Bolagets insatser av förlagskapital i kooperativa företag finansieras till stor del genom upplåning. Övriga aktieägare är Sparbankernas Förvaltnings AB, KF, Kooperationens Pensionsstiftelse, Folksam, Riksbyggen och några fackförbund.
VD; Ingvar Rindborg Fondens ägarandel; 20S
Skr. 1984/85:177
38
Nord-lnvent är ett under 1984 bildat venture capitalföretag i Göteborg. Bolaget samverkar med industriföretag, högskolor och forskningsinstitutioner och bygger sin verksamhet på idéer och projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartavlingar. Företaget, som har ett eget kapital på drygt.20 mkr, ägs av ett antal institutioner i Sverige och övriga nordiska länder.
VD; Arne Jöneman Fondens ägarandel: B°i
VD: Sven-Erik Håkansson Fondens ägarandel: 13?i
Energiekonomi i Göteborg tillverkar och marknadsför system för energistyrning, inbrottslarm, brandlarm och vatten-detektering i fastigheter. Omsättning 1984; 2 mkr.
VD; Sven Hedly Fondens ägarandel: tO%
Venture Electronics (Ventronic), Stockholm, bildades 1983 med ett eget kapital på 40 mkr (huvuddelen konverteringslån). Bolaget äger (helt eller delvis) och koordinerar verksamheterna i ett antal innovationsföretag och projekt inom främst områdena elektronik, mikrodatorer, precisionsmekanik och laseroptik. Övriga aktieägare: Tornet och ledande befattningshavare i företagsgruppen.
Inter Innovation, Stockholm, producerar i Sverige och marknadsför internationellt sedelhanteringssystem med inriktning främst på bankområdet. Omsättning 1984: 230 mkr.
Koncernchef: Leif Lundblad
Fondens ägarandel: 4?i (före konvertering)
VD: Gerhard Westerberg Fondens ägarandel: 16?i (före konvertering) .
B) Övriga företag
Avesta Kraft (.+ Visentkraft) har övertagit Avesta AB:s vattenkrafttillgång-ar. Ägare är - förutom Avesta och fonden - ett konsortium av försäkringsbolag. Bolagskonstruktionen och ett kraftleveransavtal med Avesta är sådana, att preferensaktierna ger 3,5?i real avkastning.
Junkaravan, Örnsköldsvik, bildades 1983 av MoDo och ett konsortium av försäkringsbolag för att överta MoDo:s vattenkrafttillgångar. Liksom i Avesta Kraft ger preferensaktierna 3,5?o real avkastning.
VD: Hilding Brändstrom Fondens ägarandel: 5?i
Skr. 1984/85:177
39
NKR är möbeltillverkare i Tranås med speciell inriktning på inredningar för kontor och offentlig miljö. Sverige är huvudmarknad, men en växande andel av produktionen exporteras. Omsättning 1984: 210 mkr.
VD: Henrik Ros Fondens ägarandel; 23?»
SwedeChrome i Malmö är ett under 1984 nybildat bolag, som uppför en anläggning för produktion av ferrokrom med anlitande av plasmateknik. Anläggningen beräknas komma att tas i drift vid årsskiftet 1986/87. Bolaget har ett eget kapital på ca 200 mkr.
VD; Stig Tolestam Fondens ägarandel: 13?i
Ryd-Cruppen, Stockholm, är en koncern bestående av en fasad- och byggsystemgrupp, glasmasterier, glasgrossistföretag och ett aluminiumprofilpress-verk. Omsättning 1984 uppgick till ca mkr.
VD: Johan Sandström
Fondens ägarandel; 17fi (efter konvertering 1985: 46?i)
Svenska Aluminiumkompaniet, Stockholm, är moderbolag i en grupp mindre företag, som köptes ut ur Gränges Aluminium 1983. SAKO bedriver metallgros-sist- och importverksamhet. Ovnga företag i gruppen är Al lack i Köns-terås och Skultuna Messing. Omsättning 1984: ca 65 mkr.
Thorsmans i Nyköping ingår i Ericssonkoncernen. Som en förberedelse för en försäljning av aktier till allmänheten 1985 (med notering på A Il-listan) förvärvade några institutioner 2Q?o av aktierna i bolaget i slutet av 1984. Företaget tillverkar produkter med anknytning tili installation av kabel och ledningar och produkter för infästningar i byggnadömäterial. Omsättning 1984 ca 215 mkr.
VDj_Jan Cedwall Fondens ägarandel: 7,5%
Koncernchef: lan Wachtmeister Fondens ägarandel: 3\%
Utoi/er dessa företag ingår bland fondens placeringar i onoterade värdepapper nom 8,4 mkr av ett icke noterat konvertibelt förlagslån emitterat av AB Bahco.
Skr. 1984/85:177 40
FONDENS RESULTATUTVECKLING 1974-64
(Omräknad m h t de resultat- och avkastningskrav som gäller fr o m 1984).
Under fjärde AP-fondens fem första verksamhetsår (1974-78) innehöll fondreglementet inte någon form av avkastningskrav. Fonden var dock skattepliktig för utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster (statlig skatt som för stiftelser + kommunalskatt). Fonden befriades 1979 från inkomstskatt.
Under femårsperioden 1979-83 föreskrev reglementet att BOS av fondens rörelseöverskott(utdelningar + ränteintäkter - förvaltningskostnader) skulle inlevereras till första - tredje AP-fonderna. Detta var snarare ett "utdelningskrav" än ett resultat- eller avkastningskrav i egentlig mening, eftersom beloppet var beroende av det rörelseresultat fonden redovisade och inte på något sätt relaterat till förvaltade medel.
Enligt det reglemente som gäller fr o m 1984 skall fjärde AP-fonden till första - tredje AP-fonderna överföra en avkastning på 3?i på nuvärdet av förvaltade medel. Detta nuvärde är summan av de tillskott av grundkapital som fonden successivt lyft under årens lopp, uppräknade med konsumentprisindex från den tidpunkt då de faktiskt lyfts fram till slutet av resp. verksamhetsår. (Genom att avkastningskravet räknas på kapitalet vid årets slut betyder det något mer än 3?i på medelkapitalet under året).
Resultatkravet innebär inte bara ett krav på en direktavkastning till första- tredje AP-fonderna. Fondkapitalet måste genom kursstegringar i aktieportföljen (och det netto av utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster som blir kvar sedan första - tredje AP-fonderna fått sm avkastning) växa så att det motsvarar det indexuppräknade grundkapitalet. Det totala resultatkravet utgör då ett krav på drygt 3S real avkastning. Eftersom fondkapitalets utveckling i mycket hög grad beror på aktiekursutvecklingen är det egentligen inte meningsfullt att till denna del mäta utfallet varje enskilt år. Ett år då aktiekurserna sjunker samtidigt som den allmänna prisnivån stiger är det i praktiken omöjligt att bibehålla realvärdet på förvaltade medel. A andra sidan förekommer det år då aktiekurserna stiger snabbt och inflationen är låg och då realvärdet av förvaltade medel ökar kraftigt. Det totala resultatkravet måste därför göras gällande över en längre tidsperiod. Procentsatsen 3 grundar sig f ö på en utredning öngående den genomsnittliga framstegstakten i den svenska ekonomin under mycket lång tid.
Skr. 1984/85:177 41
Mot denna bakgrund kan det ha sitt intresse att belysa hur fjärde AP-fondens utveckling skulle ha varit om det nuvarande avkastningskravet hade gällt från fondens tillkomst 1974 och i vad mån fonden uppfyllt detta. På nästa siöa återfinns justerade resultaträkningar för vart och ett av åren 1974-84. Resultaträkningarna för 1974-83 har räknats om till 1984 års princip. En justering i efterskott kan naturligtvis aldrig bli exakt. De faktiska utbetalningarna (av skatt resp "utdelning") kan ha varit annorlunda än de teoretiska, vilket påverkat fondens likviditet och därmed också resultat. Det visar sig emellertid att summan av de faktiska utbetalningarna åren 1974-83, (478 mkr) mycket nära överensstämmer med de utbetalningar som skulle ha blivit följden av en tillämpning av 3S-regeln, (475 mkr). Även om teori och verklighet inte överensstämmer varje enskilt år är skillnaderna så små att de i detta sammanhang är försumbara.
I tabellen på nästa sida återges dels det nominella resultatet av verksamheten inkl ej realiserade vinster/förluster, dels det totala resultatkravet enligt nuvarande regler (avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft + överföring till första - tredje AP-fonderna), såväl årsvis som ackumulerat. Skillnaden utgör över- eller underskridande av resultatkravet. Dessa siffror illustreras också i diagrammet på sid O och kommenteras i anslutning till diagrammet.
Skr. 1984/85:177
42
|
|
<J |
|
VO fA |
so |
...... -r— - J t |
|
TA KS |
-- i--- SOI <r |
|
|
|
cn |
ov |
rA esi |
O |
Ol <T |
|
vO o |
vOi r-- |
r-* |
|
|
Ov |
|
cr 1 |
Ov |
rAl CO |
|
CN |
rAl CN |
lA |
|
•o |
|
|
|
|
1 <r i |
|
|
1 CN |
CN + |
|
CO |
|
|
|
|
t |
|
|
I |
|
|
"O c |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
3 |
r-~\ |
<T |
lA lA |
CSJ |
r--i r- |
|
r CN |
cni cn |
r |
|
c-l |
CO |
<r |
o CSJ |
•3- |
voi <r |
|
lA C> |
■91 o |
r |
|
|
OS |
|
o 1 |
PA |
<Ti '- |
|
CN |
PAI OS |
(N |
|
CD |
|
|
|
|
• t |
|
|
I |
|
|
|
|
|
|
|
CsJt lA |
|
|
|
fA |
|
- |
|
|
|
|
1 |
|
|
t |
+ |
|
J£ |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
X |
CS| |
rA |
CO o |
fA |
-3-1 O |
|
o |
t-1 a |
O |
|
|
CD |
C |
fA T— |
O |
lAl CD |
|
rA CO |
T-I vo |
CN |
|
|
OS |
|
1 |
fsi |
<TI sO |
|
CN |
rAl lA |
|
|
|
*" |
|
|
|
T-I CSJ |
|
|
1 r- |
|
|
CO Ov |
|
|
|
|
1 1 |
. |
|
; |
+ |
|
|
|
|
|
|
I |
|
------ 1----- |
| |
|
|
|
f |
1- O |
O |
<T1 vO |
|
OS Os |
CDI OS |
fA |
|
B |
CO |
a |
cn T- |
fA |
Ol CSJ |
|
CD SO |
lAl <T |
rvj |
|
|
os |
|
|
VO |
COl CSJ |
|
|
CNI CN |
|
|
O |
|
|
|
|
! |
|
|
1 t— |
|
|
t-1 |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
u- |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
u |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
u |
O |
vO |
PA ffl |
|
CSJI (SJ |
|
r- O |
r-*i T- |
CTV |
|
|
CO |
cn |
|
O |
ONI CNJ |
|
<3 vo |
Ol OS |
sO |
|
-H |
Ov |
|
|
CSJ |
CSJI <3- |
|
CN |
rAl ov |
lA |
|
:co |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
1 |
|
O |
|
|
|
|
[ |
|
|
1 I |
|
|
E |
|
|
|
|
1 |
|
|
T ■- |
|
|
O |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
cn |
|
|
|
|
|
|
|
t |
|
|
|
Ov |
r |
•3- <r |
CSi |
cri o |
|
r- rA |
Ol - |
fA |
|
> |
r- |
vO |
|
rA |
(SJI rA |
|
JS lA |
T-I cn |
lA |
|
CO |
os |
|
1 |
1 |
|
|
|
CNI vO |
lA |
|
u |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
.:£ |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
cn |
|
|
|
|
t |
|
|
—1---------- |
|
|
CJl |
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
c |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
c |
CD |
CNI |
fA 03 |
CD |
<n so |
|
os -a- |
-3-1 -a' |
CO |
|
|
r- |
lA |
T- 1 |
CM |
CD1 o |
|
ov >T |
1 r |
sO |
|
w |
Ov |
|
|
|
1 r- |
|
|
T-1 cr |
|
|
CD |
|
|
|
|
t |
|
|
1 |
|
|
- |
|
|
|
|
t |
|
|
|
|
|
> |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
CD |
|
|
|
|
1 1 |
|
|
1 |
|
|
|
r |
fA |
- T— |
<t |
T-I 00 |
|
Ov lA |
1 cri o |
03 |
|
O |
f |
-a- |
1 |
lA |
T-I r |
|
CN rA |
VOI rA |
O |
|
|
os |
|
|
*"■ |
r-l t |
|
'" |
T—1 rA |
<r |
|
■!-> |
'" |
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
CD |
|
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
| |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
3 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
tn |
vO |
- |
O o |
est |
CDI rA |
|
CN |
SOI r- |
-ST |
|
OJ |
r- |
rsi |
|
<t |
t—( rA |
|
vO CN |
COI sO |
fA |
|
|
ov |
|
|
' |
1 1 |
|
|
|
1 |
|
Qi ■O |
|
|
|
|
I |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
1 |
|
|
~ ;~" |
| |
|
|
lA |
|
vo r- |
■O' |
|
|
<r lA |
Cl T- |
O |
|
r |
ov |
CSJ |
1 |
SO |
0S| lA |
|
<r r- |
vOl CO |
rA |
|
E |
|
|
|
|
' |
|
|
1 |
|
|
OJ ■a CO |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 —r--- |
_ |
|
|
|
|
|
1 |
| ||||
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
| |
|
c |
<r |
vO |
O o |
SO |
Ot o |
|
vO lA |
|
|
|
-ii |
r |
|
|
•a- |
<3i <T |
|
|
CNI CN |
vO |
|
;cD |
ov |
|
|
|
1 t 1 |
|
|
1 |
|
|
u |
|
|
|
|
1 |
|
|
|
|
|
E |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
O |
|
|
|
|
1 |
|
|
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1 |
1 1 |
|
------------------------------------- T---------------- | |||
|
|
*—,. |
|
u |
1 |
|
QJ 1 | |||
|
|
1 u |
|
|
-J - t |
|
T3 1 1 t (_J | |||
|
|
' U Oi |
|
■'-i 1 |
tr I |
|
C a Q. t < | |||
|
|
Q) 0) -Q |
u |
U u. |
Z UJ 1 |
|
CD ;0 < 1 | |||
|
|
"D 4J CD |
0) |
:0 |
-H t— ) |
|
(- t k~~ | |||
|
|
J C |
U .1.J |
> U_ |
i/i 1 |
|
CD rA 1 .— | |||
|
|
3 :CD *J |
0} CO |
CO |
•— Z 1 |
|
> Ul 1 >) O | |||
|
|
«w 4_l CO |
•>-> 3 |
u |
< — 1 |
|
OJ J-> t- <1 | |||
|
< |
C O |
cn --* |
0> OJ |
1— > 1 |
|
J3 v QCI 1/) | |||
|
|
JJ .-. Ji |
C t- |
C |
_J 1 t— |
|
—4 iCI ►— CC | |||
|
_l |
(0 0) CO |
■' :0 |
■ tn |
o UJ \ »x |
|
U CD ' k-l < LéJ | |||
|
ZJ |
*j o» |
> u. |
C c |
LD o 1 cr |
|
:0 --» -1 <i cr Q | |||
|
LD |
~- c c |
tn cn |
JC » |
UJ < 1 UJ |
|
(*_■-» *J .- k-l UJ Z | |||
|
UJ |
3 :CD ■-. |
c c |
cn > |
QC CC 1 _| |
>■ |
a rA _ji _j o | |||
|
cr |
cn u C |
o o |
C |
UJ 1 o |
< |
CT» CD cr Ol O " | |||
|
|
0) *J |
|
- 0) "- |
•- tn 0=1 r |
cr |
C J C yi 3: •- | |||
|
|
t- + |
4 .4J |
E T3 — |
—J — uji o |
|
■ "D CN " CD Ull O ►— | |||
|
_j |
0) CD |
CO CD |
\ CD |
—1 —1 •—1 it |
|
C C U C OCI iC O | |||
|
«j |
Ul U > |
cn CD |
Ql U U |
UJ <C C/ll C_} |
< |
■*-> 0 :0 (m ( UJ | |||
|
UJ |
—t CD fc- |
|
C 0) 0) |
Z UJ Ol <t |
|
*JUjj1— 0] <tl< LD | |||
|
z |
OJ CP:0 |
—* - |
■-4 tn *j |
01 _i |
*z |
:CD CT'— (-"DS) tr | |||
|
|
u c t- |
CD CD |
c ■-* Ul |
3: cri o |
o |
Ul CD OJ C Zl O UJ | |||
|
|
:0 — |
OJ 0) |
J< -H 3 |
o :ci •• |
t/1 |
>>t->0 1" > | |||
|
|
a |
q: c i |
QC q: |
O CD -H |
Z UJ L-l O |
UJ |
< CD o W |
i/ii O |
O |
a Ii ■o
c .m:
o
' c CD QJ ra -J T3 0) ■-!■- C
c cu 1- OJ .-c I. o>_
|
Ji |
■O |
CB ■- |
|
in |
|
a |
|
|
> |
Ol et |
|
cn |
|
c . |
|
Cb |
■n |
— -0 |
|
m |
OJ |
1- c |
|
> |
F |
OJ D |
|
n |
|
X u |
|
|
|
OJ CT |
|
■a |
u |
■O |
|
a |
:0 |
C .to |
|
F |
|
|
|
u |
F |
a. |
|
•CB |
:C0 |
a i? |
|
X |
—) - | |
«— CN r
Skr, 1984/85:177
43
FEM AR I SIFFROR
(Mkr där ej annat anges. Avrundningar till heltal, utom betr räntesatser.)
1980
1981
1982
1983
1984
Tillskott av gruxkapital i/tfer året
D:o ackunjlerat
Gnxckapital vid årets slut, nuvärde (uppindexerat med kcnsLnentprisirtfex)
Fcnkapitalvid årets slut, anskaffningsvärden
FcncJ<apitall)vid årets slut, marknaifevärden
Köp av värdepapper uTder året
Försäljningar av värdepapper inder året, mBTtoiadsvärden
Nettcplaceringar LTder året, marknadBvärden2)
Placeringar i nyemissinner
VärdepappersportFölj vid årets slut, anskaffningsvärden
VärdepappersportFölj vid årets slut, marknactevarden
Antal Företag i portföljen vid årets slut, st
(varav icke börsnoterade)
Aktieutdelningar och ränteintäkter
Realisationsvinster/Förluster, netto
Värdeändring i portföljen')
Överföring till första-tredje AP-fonden)
Effektivavkastning3) %________________
Förändr. av generalindex (Veckans Affärer, % Förändr. a" konsuTEntprisindex (1949=100), % Börscmsättning (aktier A:I + A:II) Nyenussicner'på marknaden, plac. i Sverige Nyemissicner6)på marknacden, plac. i utlandet Antal noterade bolag vid årets slut), st Avkastning på eget kapital i börsföretagerpB), Nyanissicnsränta för ind.cbligaticTBlån, S
|
- |
150 |
150 |
150 |
150 |
|
1.250 |
1.400 |
1.550 |
1.700 |
1.850 |
|
2.005 |
2.345 |
2.726 |
3.132 |
3.545 |
|
1.372 |
1.613 |
1.916 |
3.076 |
3.728 |
|
1.491 |
2.362 |
3.868 |
6.369 |
6.116 |
|
170 |
477 |
565 |
1.922 |
1.376 |
|
48 |
368 |
423 |
1.967 |
1.316 |
|
122 |
109 |
142 |
-46 |
60 |
|
5 |
57 |
91 |
168 |
140 |
|
1.252 |
1.432 |
1.702 |
2.636 |
3.109 |
|
1.371 |
2.181 |
3.654 |
5.930 |
5.496 |
|
41 |
45 |
53 |
57 |
58 |
|
(1) |
(3) |
(9) |
(11) |
(16) |
|
90 |
107 |
127 |
151 |
201 |
|
4 |
70 |
128 |
980 |
413 |
|
201 |
630 |
1.2C3 |
1.342 |
-906 |
|
-69 |
-83 |
-98 |
-116 |
-103 |
|
25 |
57 |
65 |
67 |
-5 |
|
+23 |
+58 |
+36 |
+65 |
-12 |
|
14 |
9 |
10 |
9 |
8 |
|
7.500 |
18.500 |
29.100 |
75.800 |
70.500 |
|
139 |
1.658 |
3.376 |
7.089 |
9.199 |
|
|
798 |
150 |
3.904 |
371 |
|
96 |
130 |
141 |
179 |
232 |
|
11 |
8 |
8 |
13 |
ca 16 |
11.75-13,5 14,75-15 13,5-14,5 12,75-13,75 11,5-13
1) Gnrdop. + ackumlerade bckf .trössiga överskott
2) Anger hur mycket pengar san netto dispcnerats fbr kcp resp frigjorts genan försäljningar.
3) ökning el. minskn. av den "dolcda reserven" (skilln. mellan markn.v. och ansk.v.)
4) 8CPo av aktieutd. och ränteint. rainjs fbrvaltn.kostn. Reigeln inf. fr o m 1979, <& fonden blev skattefri. Aren 1974-78 bet. fonden skatt med 10-2D nkr/år.
5) Aktieutcjeln. och räntor pé lån + netto realisaticns-
vinster/förluster *_ värdeändring i portföljen, allt ställt i relation till markn.värdet på portföljen vid årets början.
6) Inkl rryintrodLkticner och schabla-mässigt beräknad riskkapitalandel av cptionslån. Källa: Aktiv Placering.
7) A:I och A:II-listoma + OTC-listan.
8) Efter teoretisk skatt med SK.
Skr. 1984/85:177 44
fJÄROe AP-FONDEN
Styrelse
Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter förordnades av regeringen i april 1982 för en tid av tre år, dvs till dess fondens balansräkning för år 1984 fastställts. Genom en ändring 1984 i reglementet för Allmänna Pensionsfonden utökas fjärde AP-fondens styrelse med två ledamöter och två suppleanter, som skall utses efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.
LEDAMÖTER SUPPLEANTER
Ingemar Mundebo, landshövding,
ordförande Bengt K A Johansson, statssekreterare
Gur.nar Söder, generaldirektör, vice ordförande
Thorsten Larsson, f riksdagsledamot
Erik Svensson, kommunalråd Lars Eric Ericsson, kommunalråd
Roland Agius, direktör Brivio Thörner, direktör
Hans Werthén, tekn dr Karl Erik önnesjö, disponent
Nils Landqvist, docent Stig Lundahl, ekonomidirektör
Ingemar Essen, direktör Vakant
Stig Malm, LOs ordförande Lage Andréasson, förbundsordförande
Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom Uno Ekberg, förbundsordförande
Kurt Lanneberg, ekonomichef Jaan Kolk, sekreterare
Hans Hellers, förbundsordförande Tobias Lund, direktör
Revisorer
Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Gösta Telestam, direktör Jonas Forsman, direktör Anders Larsson, ekonomichef
Vid revisionen medverkar REVEKO AB.
Kansli
Sten Wikander, verkställande direktör
Thomas Halvorsen, direktör
Gunnel Johansson, kamrer
Margareta Passad
Lillemor Evertsson
Gunnar Bergstrand
LiseLotte Hjorth
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen Besöksadress: Kungsgatan 44 IV Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm Telefon: 08 - 24 33 90
Skr. 1984/85:177
45
Diagram 1
AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1982-84
[Veckans Affärers index, 29,12.1972 = 100)
|
|
|
lUO |
---- |
|
|
|
1------ |
|
|
|
|
|
---- |
|
|
1600 1400 1200 |
|
KE |
SKINDL 1 |
STRI |
h |
/\ |
|
|
w |
\ |
[\i |
V- | ||
|
1000 900 |
1-------------- |
|
-------- 1 |
~u |
- |
------- 1 |
|
|
|
|
|
|
:--- |
|
|
|
|
/\X |
|
V |
\-[/\ |
s |
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
|
|
|
|
|
|
\. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
v |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
X. |
' \ |
'-.. |
,A |
|
|
|
|
|
. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
ill |
x'' |
' |
TALINDE |
\'x. |
-1 |
|
d |
|
|
|
|
|
|
|
|
, III" |
|
|
|
\. |
|
|
■w. |
*» |
|
|
| |
|
|
|
II' |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
.''- |
|
|
|
1' 1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
RKSTAD |
-w |
\ |
. |
|
AA |
■ |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
v |
|
|
|
• |
~~-- |
\ |
| |
|
300 |
1 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
H |
|
|
2b0 |
—I |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1962 |
1983 |
JAN |
FEB |
MARS |
APR |
MAJ |
JUNI |
JUU |
AUG |
SEPT |
OKI |
NOV |
DEC |
Skr. 1984/85:177
46
Diagram 2
AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ NYINTRODUKTIONER
MKR (STAPLAR) ■11000
500-1
INDEX (Kunra)
-10000
totalindex, ■ Årsgenomsnitt
- 9000
400-
NYEMISSIONER PLACERADE I UTLANDET
NYINTRODUKTIONER
I NYEMISSIONER PLACERADE ' I SVERIGE
- 8000
- 7000
300-
- 6000
5000
200-
- 4000
- 3000
100-
- 2000
1971 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84
- 1000
Skr. 1984/85:177
47
Diagram 3
FJ&HDE AP-FONDENS ROSTRATTS-ZKAPrrAL-ANDE LAR I BÖRSNOTERADE SVENSKA FÖRETAQ
31 12 1964 Kapitalandel » -,
15—
Vane pnck representerar en toretag (lotalt 40)
10—
y •
6—
* •
• .*
Rosiransandel %
1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1- i-- 1~
5 10
Skr. 1984/85:177
48
Diagram 4
RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1ST4-B4
Mkr lotati resultat inkl ei realiserad» vinsier /lonusler itmton med resutatkm enl nuvararxJe reglemenie
(Kurvor) -5.000
|
lOlOt-ÄO" J |
|
Totalt resultat |
|
|
2000- |
Stapler (vänstra skalan; lotaii resultat irsvis. overskon/underskon i torhéllande tu resultatkrav |
| |
|
- |
Kurvor (högra skalan) lolalt resultat resp resultatkrav, ackumulerade värden sedan lortdens tiiikomsl |
| |
|
tooo — |
|
1 |
|
|
-t- — |
|
1 |
/ |
|
- |
|
li V |
|
|
- |
|
■ |
|
|
- |
■ "1 |
/ | |
|
" |
|
// |
■ |
-4000
-3000
-2.000
-1000
1000-
ResuitaiKrav /
I- 1- \- 1- 1- 1- 1- 1- 1- 1- 1- 1
1974 75 76 77 78 79 80 61 82 83 84
Norstedts Trvckeri, Stockholm 1985