1983/84:87 (Regeringens skrivelse 1983/84:87)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse

1983/84:87

med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia;

beslutad den 15 december 1983.

Regeringen överiämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

MATS HELLSTRÖM

1 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 87

Skr. 1983/84:87

Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-15

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, statsråden 1. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson. Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse till riksdagen med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Lagen (1979:487) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (Sydafrikalagen) trädde i kraft den I juli 1979 (prop. 1978/79:196, UU 33, rskr 360). Genom lagen begränsas den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia i syfle bl. a. atl såsom elt exempel för andra länder med fredliga medel öka det internafionella trycket gentemot apartheidregimen i Sydafrika. Den sydafrikanska apartheidpolitiken har fördömts av världssamfundet eftersom regimen är ett hot mot FN-sladgans grundläggande principer. Den utgör även ett hot mot internationell fred och säkerhet. Delta hot har under det gångna året ökat genom Sydafrikas fortsatta illegala ockupation av Namibia och den allt aggressivare destabiliserings-politik som bedrivs mot övriga länder i södra Afrika.

Enligt 3 § Sydafrikalagen är svensk Juridisk person som själv eller genom utländskt dotterbolag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att årligen till regeringen eller till myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anslällda, förelagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av efterlevnaden av lagen.

Regeringen har i förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia föreskrivit att sådan redovisning skall ges in till kommerskollegium och vara kollegiet tillhanda senast sex månader efter räkenskapsårels slut. Kommerskollegium skall varje år före den 15 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts. En sådan redogörelse avseende år 1982 har nu lämnats.

I enlighet med vad som uttalades i förarbetena till lagen (prop. 1978/ 79:196, s. 42) i fråga om publicering av uppgifter angående utvecklingen av

Skr. 1983/84:87 3

de svenska förelagen i Sydafrika och Namibia har inom utrikesdepartementet utarbetats en redogörelse för de berörda företagens verksamhet i dessa länder. Redogörelsen, som i allt väsentligt bygger på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Skyldigheten att lämna redovisning till kommerskollegium gäller moderföretaget i en svenskstyrd koncern med egen rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia. Det koncernbegrepp som lagen därvid utgår från bygger på motsvarande begrepp i aktiebolagslagen (1975:1385). Det utmärkande för en koncern enligt denna är bl. a. att ett bestämmande inflytande kan utövas av ell företag, moderföretaget, över ett annat, dotterföretaget.

Följande företag har lämnat redovisningar.

FÖRETAG VERKSAMHETSÅRET

1. Alfa Laval AB 1982

2. AlveniusAB 1982

3. Allas Copco AB 1982

4. AB Bahco 1982

5. EssdteAB 1981-04-01-1982-03-31

6. FagerstaAB 1982

7. A. Johnson & Co HAB 1982

8. Sandvik AB 1982

9. SAS . 1981-10-01-1982-09-30

10. Akfiebolaget SKF 1982

11. SkegaAB 1982

12. Rederiaktiebolaget Transatlantic 1982

Av kommerskollegiels redogörelse framgår bl. a. att vissa förändringar i förhållande till föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av den svenska näringsverksamheten i Sydafrika och Namibia. Härutöver har uppgift lämnats om att Alvenius AB under hösten 1983 har sålt sitt sydafrikanska dotterföretag.

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterbolagen ökade under verksamhetsperioden nominellt med 4%. Med hänsyn till att inflationen i Sydafrika under perioden låg på 14% innebär den angivna siffran att omsättningen i realiteten har minskat med ca 10% sedan föregående period. Redovisai på koncernnivå har de svenskägda dotterbolagen ett aktiekapital på ca 9,1 milj. rand (ca 64 milj. kr.), vilket innebär en uppgång med ca 250000 rand (ca 1,8 milj. kr.) jämfört med föregående redovisningsperiod. Orsaken till denna uppgång är att redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagen för första gången föreligger för bolagen Letraset Graphic Art Products (Pty) Ltd samt Stanley Gibbons (Fly) Ltd. Bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden från ca 55 till ca 65 milj. rand (ca

ti Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 87

Skr. 1983/84:87 4

385 resp. ca 455 milj. kr.). Del lolala värdet av bolagens tillgångar minskade under verksamhetsperioden frän ca 188 lill ca 184 milj. rand (ca 1310 milj. kr. resp. ca 1290 milj. kr). Anläggningstillgångarnas värde ökade under samma lid från ca 25 lill ca 29 milj. rand (ca 175 resp. ca 203 milj. kr.). Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 9 milj. rand (ca 91 milj. kr.). Perioden innan uppgick det till ca 13 milj. rand (ca 63 milj. kr.). Antalet anställda minskade under perioden från 3 569 till 3 143 personer.

Under år 1982 avstannade tillväxten i den sydafrikanska ekonomin. Den ekonomiska utvecklingen drabbade de flesta industribolag, vilket lett lill alt åtskilliga förelag skurit ner produktionen och friställt arbetskraft. Det förefaller emellertid som om den utländska företagsamheten i Sydafrika -dock inle den svenska - ökat sin verksamhel någol under året.

Lagen innebär ett generellt förbud för svenska företag atl investera i Sydafrika och Namibia. Det finns dock möjlighet enligt 4 § atl medge undantag från investeringsförbudet. Medgivande fär avse investeringar i vissl företag under elt år. Undanlaget gäller dock endast för förelag som var etablerade i Sydafrika eller Namibia före lagens tillkomst. Av förarbetena till lagen framgår bl.a. (prop. 1978/79: 196, s. 38 fO att man i princip bör godta att företagen får fortsätta atl investera i sådan utsträckning som är absolut nödvändig för att de efter hand skall kunna ersätta försliten utrustning. Undantaget får inte göra det möjligt för företagen all utvidga sin verksamhet i Sydafrika eller Namibia.

Av de tolv förelag som lämnat redovisning anger sju att anskaffning av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret.

1 tre av fallen, avseende Atlas Copco AB, Fagersia AB och AB SKF, har anskaffningarna rört investeringar under åren 1981 och 1982 för vilka undantag från investeringsförbudet har medgivits. Fråga har därvid varil om ersättningsinvesteringar och investeringar för att förbättra arbetsmiljön. Vissa av investeringarna har dock blivit siörre än vad som angivits i ansökningarna om undantag. För de ärenden avseende undantag enligl 4 § Sydafrikalagen som regeringen behandlat sedan föregående redovisning lill riksdagen lämnas en förteckning i bilaga 2.

1 två andra fall, avseende Alfa Laval AB och SAS, har det uppgivits atl gjorda investeringar enligt svensk god redovisningssed har kunnai omkost-nadsföras under året såsom korttidsrnvenlarier eller inventarier av mindre värde.

Alvenius AB:s numera avyttrade dotterbolag Alvenius Piping (Pty) Lid har under året införskaffat bl.a. en Qänstebil och en lastbil. Enligt den bedömning som kommerskollegium har gjort torde bilinköpen vara att anse som sådana investeringar som får anses strida mot investeringsförbudet i Sydafrikalagen. Bolaget har inte sökt och erhållit dispens för dessa investeringar. Kollegiet har erinrat om att Alvenius AB under de två tidigare år, för vilka redovisning lämnats till kollegiet, utan tillstånd gjort investeringar

Skr. 1983/84:87 5

som omfatlas av investeringsförbudel. Jag delar kommerskollegiels uppfattning att de nu ifrågavarande investeringarna avseende bilinköpen torde stå i strid mot investeringsförbudel i lagen. Mot bakgrund av bolagets tidigare agerande har jag sett myckel allvarligt pä del som nu har inträffat. Emellertid har jag vid en samlad bedömning av alla omständigheterna stannat för att förorda att inte gå vidare i delta ärende. Jag har därvid särskilt beaktat atl Alvenius AB under hösten 1983 har avyttrat det sydafrikanska dotterbolaget och således numera inte har några ägarinlressen i Sydafrika. Försäljningen har, enligl vad som uppgivits till utrikesdepartementet, orsakals bl.a. av det rådande investeringsförbudet.

Som framgår av regeringens redogörelse till riksdagen för föregående verksamhetsperiod (Skr. 1982/83:80). förvärvade AB Bahco under år 1981 det brittiska förelaget Record Ridgvvay Lid., som i sin lur är ägare lill dotterbolagel Record Tools (Pty) Ltd i Sydafrika. Sistnämnda bolag har under redovisningsåret dels gjort byggnadsinvesteringar vilka enligt uppgift beslutats och påbörjats före Bahcos förvärv av företaget, dels investerat i viss maskinutrustning. Enligl kommerskollegiets uppfattning synes del som om en mindre del av dessa senare investeringar strider mol förbudet. Företagel har därefter inkommit med kompletterande uppgifter av vilka det framgår alt investeringar inte gjorts vilka skulle strida mol inveslering.sförbudel. Jag vill här poängtera att någon möjlighel all medge undantag från investeringsförbudet för AB Bahco inte föreligger eftersom bolagel förvärvade det sydafrikanska dotterbolaget efter lagens tillkomst.

Utöver vad som här redovisats kan noteras all Esselte AB, som redan tidigare hade ett dotterbolag i Sydafrika, under hösten 1981 förvärvat ett brittiskt bolag, vilket i sin lur ägde två dotterbolag i Sydafrika. Det ena av dessa dotterbolag har sedermer-a avyttrats. Investeringar i de sydafrikanska bolagen har förekommit under verksamhetsårel men, enligt vad företaget har uppgivit, före det svenska överlagandet.

Den typ av förvärv som AB Bahco och Esselte AB gjort beaklades inte vid utarbetandet av lagen. Fördel svenska förelaget kan ett sådani förvärv innebära en form av nyelablering på den sydafrikanska eller namibiska marknaden. Delta strider mol lagens syfle att åstadkomma en begränsning av den svenska näringsverksamheten i dessa länder. Denna fråga kommer alt las upp av Sydafrikakommillén (H 1980: 04) som bl.a. har lill uppgifi alt se över lagen om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia. Kommittén skall enligt sina direktiv göra en genomgång av lagens tillämpning saml med utgångspunkt från denna genomgäng kartlägga möjligheterna för Sverige att vidta åtgärder riktade mot Sydafrika även på andra områden. Enligt vad Jag har erfarit kommer kommittén också att bl.a. belysa frågan om svenska dotterbolags ersättning åt sina anställda under deras militärQänstgöring samt la upp frågan om koslnadsöverskridanden vid medgivna undantag från investeringsförbudel. Inom kommitténs uppdrag ligger också att se över möjligheterna till att ytterligare förkorta hand-

Skr. 1983/84:87 6

läggningstiden när det gäller företagens redovisning till kommerskollegium. Utredningen avses vara avslutad under första halvåret 1984.

Möjligheten till undanlag från investeringsförbudet medför svåra avvägningar i handläggningen. 1 avvaktan på Sydafrikakommitténs betänkande kommer regeringen även fortsättningsvis atl inta en restriktiv tillämpning som förhindrar de i Sydafrika och Namibia etablerade dotterföretagen att expandera men som innebär att deras verksamhel där tillåls att fortsätta. Principiella ärenden om undantag från investeringsförbudet kommer även framledes atl anmälas i ulrikesnämnden.

Avslutningsvis får Jag med utgångspunkt från lagens politiska syften konstatera följande. Kommerskollegium har bedömt efterlevnaden av Sydafrikalagen som god. Jag delar i princip denna uppfattning. Den sydafrikanska regeringen har funnit anledning att varna för ett ökat internationellt hot för sanklionsåtgärder och bl.a. hänvisat lill utvecklingen i Europa. Den svenska lagen har således i enlighet med dess syfte medverkat till alt fungera som en politisk signal till apartheidregimen.

Vidare har den svenska lagen åberopats i vissa andra länder som elt ■ exempel på önskvärda åtgärder. I Europaparlamentet, i Nederländerna och i representanthuset i USA har sålunda hänvisningar gjorts fill den svenska lagen. Jag måste emellertid konstatera att inget annat land hittills vidtagit en lagstiftningsåtgärd molsvarande den svenska.

I FN har Sverige bl.a. under åberopande av den svenska lagen fortsalt att vara medförslagsställare till en resolution som uppmanar säkerhetsrådet att vidta bindande sanktioner mot nyinvesteringar och finansiella lån. Resolutionen har fått ett allt bredare stöd.

Ett syfte med lagen har varit att visa ett konkret uttryck för vår solidaritet med apartheidmotslåndel i Sydafrika, Namibia och i närmast berörda länder. Jag noterar med tillfredsställelse att under den gångna perioden flera berörda länder och befrielserörelser har uttryckt sin uppskattning över lagen som ett betydelsefullt inslag i internationella åtgärder mot apartheidregimen i Sydafrika.

Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för de svenska företagens verksamhet i Sydafrika och Namibia.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1983/84:87 7

Bilaga I

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

Allmän bakgrund

Kommerskollegium har i enlighet med 7 § förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia i skrivelse den 11 oktober 1983 till utrikesdepartementet lämnat en redogörelse för de redovisningar som svenska företag med verksamhet i Sydafrika och Namibia avgett till kollegiet. Redogörelsen avser huvudsakligen perioden den 1 Januari-den 31 december 1982.

Enligt 3 § lagen (1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia skall redovisningarna inlämnas av svenska Juridiska personer som själva eller genom utländskt dotterförelag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Redovisningen skall enligt 6 § upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper som skall tillämpas av den svenska Juridiska personen.

Informafionsskyldigheten

Kollegiet har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB, Alvenius AB. Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta AB, A. Johnson & Co. HAB, Sandvik AB, Scandinavian Airlines System, Aktiebolaget SKF, Skega AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic.

Samtliga redovisningar utom de för Esselte AB och SAS avser verksamhetsåret 1982. Esselte AB har avgelt redovisning som avser verksamhetsåret den 1 april 1981-den 31 mars 1982 och SAS har avgett redovisning avseende verksamhetsåret den 1 oktober 1981—den 30 september 1982.

Svenska företag i Sydafrika och Namibia

Av de 36 bolag som ägs av svenska företag eller som svenska företag under år 1982 hade ett avgörande inflylande över, torde 20 få betecknas som rörelsedrivande.

Av de redovisningar som förelagen lämnat lill kommerskollegium framgår att de rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte omkring 287 milj. rand (ca 2000 milj. kr.) under den senaste verksamhetsperioden. Detta innebär en ökning med ca 4% sedan föregående period. Med hänsyn tagen till inflationen i Sydafrika på 14% har dock omsättningen minskat med ca 10%. Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 9 milj. rand (ca 63 milj, kr.). Jämfört med året innan innebär detta en relativt slor minskning. Ett par av företagen redovisade förlust. Redovisat på koncernnivå

Skr. 1983/84:87 8

har de svenskägda dotterbolagen ett aktiekapital på i runda tal 9.1 milj. rand (ca 64 milj. kr.). Bolagens sammanlagda egna kapilal ökade under perioden från ca 55 till 65 milj. rand (ca 385 milj. kr. resp. 455 milj. kr.). Det totala värdet av bolagens tillgångar minskade under verksamhetsperioden från ca 188 till ca 184 milj. rand (ca 1310 milj. resp. ca 1290 milj. kr.). Anläggningstillgångarnas värde ökade från ca 25 till ca 29 milj. rand (ca 175 resp. ca 203 milj. kr.). Antalet anställda minskade från 3 569 lill 3 143 personer.

AB Bahco förvärvade i början av år 1981 det brittiska bolaget Record Ridgway Ltd. Della bolag äger i sin tur det sydafrikanska bolaget Record Tools (Pty) Ltd.

Esselte AB köpte hösten 1981 det brittiska förelaget Letraset Ltd, vilket i sin ägo hade två dotterbolag i Sydafrika. Dessa två bolag har tillkommit i redovisningen. Det ena bolaget såldes år 1982 medan det andra allQämt ingår i Essdtekoncernen.

Av de redovisningar som förelagen lämnat lill kommerskollegium framgår att två svenska förelag är etablerade med dotterbolag i Namibia, nämligen Atlas Copco AB och Skega AB, som båda bedriver försäljnings-verksamhet i Namibia. SKF har inte något dotterbolag i Namibia men har del i etl dår verksamt bolag som är exklusiv distributör inom Namibia av SKF:s produkter.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling i Sydafrika och Namibia åren 1980, 1981 och 1982 framgår av bifogade tabell.

Enligt kommerskollegiets redogörelse framgår att av de tolv företag som lämnat redovisning sju företag anger att anskaffningar av anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. I tre av fallen. Atlas Copco AB. Fagersia AB och AB SKF var det fråga om investeringar som genom undantag från investeringsförbudet medgivits av regeringen under åren 1981 och 1982. Det rörde sig här om ersältningsinvesleringar för förslitna maskiner samt nyinvesteringar i byggnader och annan utrustning som bedömdes kunna förbättra arbetsmiljön för de anställda. I vissa fall har utgifterna för de genomförda investeringarna blivit mer kostsamma än vad som angivits i berörda ansökningarom undantag.

I två andra fall, Alfa Laval AB och SAS. rörde del sig om investeringar som uppges ha, enligl svensk god redovisningssed, kunnat omkostnads-föras under året säsom korttidsinventarier eller inventarier av mindre värde.

Alvenius AB har inte ansökt om undantag från investeringsförbudet. Under året har emellertid investerats i inventarier. Enligl kollegiet torde huvuddelen av de företagna investeringarna få anses strida mot Sydafrikalagen. Det kan tilläggas atl Alvenius även under de tvä tidigare åren för vilka redovisning inlämnats till kollegiet gjort sådana investeringar som omfattas av investeringsförbudel.

Del sydafrikanska dotterbolagel lill AB Bahco har under året gjort

Skr. 1983/84:87 9

byggnadsinvesteringar, vilka enligt uppgift beslutats och påbörjats före Bahcos förvärv. Vidare har mindre investeringar gjorts i viss maskinutrustning. Enligt kollegiet förefaller det som om en del av dessa senare strider mot investeringsförbudet. Förelaget har därefter till departementet inkommit med kompletterande uppgifter av vilka del framgår alt några investeringar inle gjorts vilka skulle strida mol investeringsförbudet. Del kan konstateras att eftersom Bahco förvärvat det sydafrikanska dotterbolaget efter lagens tillkomst kan bolaget ej medges undantag från investeringsförbudel.

Esselte AB, som redan tidigare hade etl dotterbolag i Sydafrika, förvärvade under hösten 1981 elt brittiskt bolag, vilket i sin tur äger två dotterbolag i Sydafrika. Det ena av dotterbolagen har sedermera avyttrats. Investeringar i de sydafrikanska bolagen har förekommit under verksamhetsårel, men enligt vad förelaget uppgivit, före del svenska övertagandet.

Sammanfattningsvis konstaterar kollegiet att efterievnaden av Sydafrikalagen, som den framgår av ingivna redovisningar, är god. De överträdelser som trots detta synes ha förekommit under verksamhetsperioden, har varit av liten omfattning och huvudsakligen gällt anskaffningar av tillgångar som inte i någon nämnvärd mening inverkat på förelagens produktionskapacitet.

Skr. 1983/84:87

s«

• rn 00 o' r« v-i

	w-i
O	oc	o »O	.
g	m	1/-1 —	oo' r4
t»	oo	r4' r-' o' Tt —	r-i n
	ON	(-N\| O r--	r4
o 00	s	o r- ON (N	Tt
	s		■o

«g«

cd X) .- c

Cl cd

cd r

u o

■ — O

n-, Tj-

rj O O sO OO — Tt

r-i

o CJj

chj.5 c

C/1

'c .£?

T3 C

01 t/5

[.. DXi — C J'C

'> ■>

00.5 c _ 'c

> c/1

-°'b

i- OJD

i"5

Tt sO — C

ON On

t/J 111 _ , _ CJ

-■ = " tJ- >; se

ti! c/) CQ <

:z? o»

ö CS

II	6£
II	C


	•
cti	O'

.:< =

c/3 : <

ii.Sd

C 'u

\0 — OO

- 00 r--

On On

Jdj

t/} o

t: a OJ o

§ "I

£ - n

'-'■a cd3

■T3

h- „ T3

> Cl,

cd -J Cd

„ TJ ("J -o K "J O "j >> "j

1" u_

• u '

O (/,

i5 - - = M

i/i (u 1- 5" iS

_' cd i. Sf •- :? i; .£ ■itzi 'iu, 'i-oo -J H

u (>i a> i-

CD J t-H CJ . . C/l

oa offl

<J <u <u

j:			c		iri	ra		J-i	ra
			Cl		D. J=			a,-C
			ra		ra			CT3
CQ <					c	00 ra		t/1 c	CJU ra
			aj		(L)			(U
OJ			-			w			4J
			:ra		:ra			■■d
OJ			u			o		u	:0
c/1			ra		ra	U-		ra	Uu
UJ
UJ								c/1	OJ
Oi)			k-,	DO	£				OJ
ra				5P
c ra					00	(U o		od	a> o
c ra			r*~i	"'	r 1	—			■0 «
"a			O	iSdo		'l—> _		o	U-r _
c				c'	rsi	c oo		ri	C «J
3		OO	OO	5:'»	oo	(U		00	u
00		1	1	U 1 OIJ I ra ""	1	E		1	fs
a\		o	ö	•? =	o	cd o	■—'	o	ra c
	dbo			s "	r*-,	■J'	ora	l/"l	•
	c			r O	O	— .1-		o
It		o				i "*-	2		ra c
od	c	00	CX)	''	OO	Cd c	2	00	ra c
u.		c	c	•S c	C	T3 0/	OJ	c 13 OJ
(L)	>	It	u	>, «/	<u	>, c	E	tu	>> H
■o	o	•o	T3	'fl 00 1-	Tjcn )r.		3	T3 tA )n
C JU	-o	o	O	'fl 00 1-	o •c	— CJ 01} c	c	O 'C	oo c
ra	c	OJ	IJ	.=" u	<L)	'— o	OJ	OJ	'— o
	u	a	Cl	"c Cl.	O.	c	QJL	o.	c i2
OJ		OJ	OJ	U t-	OJ	It '	ra Ii	(U	u 1 - il
c/3	c	ly.	c/1	4j t/1	c/1	It —	u.	c/)	OJ """
>	o	>			>	■ v,	■O		OJ
<:<<				_Gp< <		OU (	u.<		oo i/i
_	rj	fl	■	'Sv.	.C	'■BU	r-	X	■-OUJ

Skr. 1983/84:87

soi

o 5 -

c :cd

< ts

o'	av — r'oO
».	— NO
o
f*-l	00 r
o	ON
o	0\ O
	rJ
00	00 r- — Tt
	f
—	On

m —

Tt o'

Tt ri

Ttr-; Tt'o

00 o ri" v£)"

■•!S

1/ -o > c CO cd

o	ra
ra	Q

< o

CO o

o o

< C£

o o

1/5 00

3 C/5	ra	£
00	tu	cd
c		CJ

ra 1*		<I"
m	00
o	u	c
o	-o	cd
	c	a
3		F
Q.		o
		U

-J""-

a. ■

■. ~ i'' S

, t/1 o. .ti

o. u

.C.2 gis: "5

i"Wö -e

'"COr; u :s

u-LL. Si o

> c/) E

i "2 oJ

cd :0

O 00

a. CO "> — . o

t -o -o

00 .-. .t

; S « " "

t CQ a.

Li_, t/3

CO a

s<-S

ra 3 c/3 r: 1

Ucd -a<y •a"£

-J c-)<

-C >. c/1 ->~ X ra — _• rti

'eb «>-«-«-Jiti> r,

c i 00" cd —' Cd ~

SlJD Si-f-w CJ

	c
a>	ra

	ra
O	i/i c

'-H

<*i

C	ffl
Sas	<
c <•	ra
\|I-
<CJ'	Vi
O	_
On —	—

5 <i: cd

",C

> °- "S ° Z 3

-r- oo~

? 2 O CL -

CQ < cd

tu c/)

" D.

|<c3

CO —

t/1 cd ,

° --fe

U ~ /

QJ L, cd

00 qj t/1
tn 00

5J O

J3 C C

i- C tu

tu o > c

5 " -o!

■g 3;

2 ■:'

ocd J. >,-------- -

i" u g' o o t;

■o = o o c:

c c c

tu U Q O O C

\n	00
00 ON
C

<u	E
	ra
(/)	u
OJ	00
>	p

<
G	03
CJ Q.	<
O	cd
U	t/1

	03
	<
U-	.1
i	">
CO	•O
CQ	c cd
<	CO

tu I

001;

OJ •■

So S t" 1-

' S8 ' S"5£_i..S PO 3 «:= - c

I 2

CQ 3 - •

SS 2 = 28oE

o t— o 00

3 aC Cd 2 " _. ii

Ö t

O __

r- —

„.5 öö

c j 00 'J2 C/1 >,

cd E -E.B-S

= "■! t

1/3 -* '

. tu

,S c

j 00 t/1 00 cd >,

iS.5 i: !d S Cd t/1 .: 00 :ii

t/1 cd O)

rt E 4i "C

Ec/i _ Ii

cd t_ OJ

•c'C tu cd

o , , CJ c <u

5i UJ o — -o

■O

!c3

E "

Cd o-

T3 cd

i5 00

to c

tcd 5>

E IS

>-E Z o

"52

Skr. 1983/84:87


bi)
"il
>
O
■/)
c
'U
00
c


OJ
00	'V5
OJ	OJ
CiS	XI
	<u
	-a
'/I	c
	ra
:<i
lai	>.
y)
C
ra

:0	(U
yi	-a
C <	:ra >
Ul
C
ra
.1	ora
:0	x:
	u
C	c
<	c
VI
.H	E
	13 ra
(S	13
00
ra

ti
u
O
1

12 Bilaga 2

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983