1983/84:11

Regeringens skrivelse 1983/84:11

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1983/84:11

om forsknings-  och  försöksverksamhet  på  barnomsorgsområdet m.m.;

beslutad den 22 september 1983.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

STEN ANDERSSON

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redovisas på riksdagens begäran forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet som bedrivs av socialstyrelsen och inom högskolan bl.a. med stöd av socialdepartementels delegation för social forskning. Även informationen fill kommunerna om sådan forskning behandlas. Vidare redovisas en av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten på barnomsorgsområdet.

1 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr 11

Skr. 1983/84:11

Skr. 1983/84:11

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-09-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Andersson

Skrivelse om forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsom rådet m.m.

1 Inledning

När riksdagen hösten 1981 tog ställning till den dåvarande regeringens förslag om ändrade statliga regler inom barnomsorgen (prop. 1980/81:205) behandlades också motioner som gällde forskningen på barnomsorgsområdet. Riksdagen begärde därvid all regeringen skulle ge en översiktlig redovisning av den forsknings- och försöksverksamhet som i första hand socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet och av de resultat som därvid kommit fram och som är av betydelse för alt uppnå de i lagstiftningen angivna målen (SoU 1981/82:1). Redovisningen borde om möjligt också avse forskningen inom högskolans ram. Särskild vikt borde läggas vid att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten kommer huvudmännen till godo och -om så erfordras - vilka ålgärder som planeras för alt förbättra informationen om resultaten. Slutligen ville riksdagen ha en översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten.

Med anledning av riksdagens beslut gav regeringen den 17 december 1981 socialstyrelsen i uppdrag att bl.a.

översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet. Redovisningen skall även innehålla en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet (SoU 1981/82:1 sid. 16).

Socialstyrelsen har redovisat sitt uppdrag i skrivelser fill regeringen den 13 april resp. den 6 juni 1983.

Inom socialdepartementet har genomförts en karlläggning av del forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom högskolans ram. Kartläggningen har utförts bl.a. genom en enkätundersökning till de olika högskolorna och redovisas i form av en projektkatalog. En rad möten med de kommu-

Skr. 1983/84:11                                                                       3

nala huvudmännen för barnomsorgen har vidare anordnats för alt få kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov samt om hur information om barnomsorgsforskning kommer huvudmännen lill godo.

Socialstyrelsens redovisningar av uppdraget, resultatet av mötena med huvudmännen och projektkalalogen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga A. Uppdraget är därigenom slutfört.

I del följande sammanfallas redovisningarna och departementets kartläggning m.m. Kommentarer ges lill frågor med anknytning till dagens forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet saml till den fortsatta verksamheten.

2 Föredragandens överväganden

Behovet av forsknings- och utvecklingsarbete om barnomsorgen har framhållits under en följd av år. Barnstugeutredningen var på sin tid banbrytande när del gällde all få igång ett utvecklingsarbete kring barnomsorgen.

Delegationen för social forskning (DSF) har i yttrande såväl till regeringen som fill riksdagens socialutskott understrukit att forskning på det barn- och familjepolitiska området, inkl. innehållet i barnomsorgen, måste ges högsta angelägenhetsgrad.

Ett flertal i tiden näraliggande utredningar som behandlat övergripande frågor eller delproblem med anknytning till barnomsorgen har pekat på behovet av forskning. Bl.a. har familjestödsutredningen i sitt betänkande Bra daghem för små barn (SOU 1981:25) föreslagit att det inrättas ett särskilt forskningsråd för barnomsorgsforskning liksom en särskild universilelsins-tilulion eller ett inslitui för tvärvetenskaplig barnomsorgsforskning. Utredningen om språkminoriteter i förskoleåldern - Språk och kulturstöd (SOU 1982:43) - har föreslagit all hög prioritet ges forskning om barns språkutveckling och flerspråkighet. Familjeekonomiska kommitlén anser i sitt betänkande Barn kostar ... (SOU 1983:14) att bl.a. de fördelningsmässiga effekterna av olika sätt att förbättra omsorgen om de små barnen behöver belysas utförligare.

Även andra utredningar har forskningsfrågorna på sin dagordning. Sålunda skall den tidigare i år tillsatta barn- och ungdomsdelegafionen (Ju 1983:01) enligt sina direktiv uppmärksamma, analysera och redovisa det forskningsbehov kring barns och ungdomars levnadsvillkor och välfärd som delegationen finner föreligga. Delegationen för social forskning har i samarbete med barn- och ungdomsdelegafionen tillsatt en initiativgrupp för barnforskning. Förskola-skolakommittén (U 1981:01) skall enligl sina direktiv kartlägga den samverkan och det utvecklingsarbete som bedrivs för att åtstadkomma en smidig övergång från förskola lill skola. Frilidshemskom-mittén (S 1982:08) har bl.a. i uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs fortsatt forskning om fritidshemsverksamheten.

Genom  1982 års forskningspoliliska beslul fastställdes att barn- och

Skr. 1983/84:11                                                                       4

familjepolitisk forskning bör ingå i de högst prioriterade forskningsområdena på del social- och hälsovårdspolitiska fältet (prop. 1981/82:106, UbU 1981/82:37, rskr 1981/82:397).

Jag vill också understryka alt den kraftiga utbyggnaden av barnomsorgen som nu pågått i drygt tio år, och som fick en väsentlig stimulans genom den överenskommelse som år 1975 träffades mellan regeringen och Svenska kommunförbundet, har lett till att det idag i kommunerna finns en praktisk erfarenhet av barnomsorgen som kan ge viktig vägledning om kunskapsbehov på området och informationsbehov om forskning och därigenom stimulera fortsatl forsknings- och utvecklingsarbete.

Någon samlad bild av läget när del gäller forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen finns emellertid inte, varken när det gäller omfattningen eller inriktningen. Det är en svår uppgift att i en redovisning fånga hela den mångskiftande verksamhet som går under beteckningen forsknings- och utvecklingsarbete på barnomsorgsområdet. Exempel finns emellertid på sammanställningar av sådant arbete. En rapport om nordisk forskning om barns miljö gjordes år 1975 av Inger William-Olsson. Universiteten gjorde i samband med barnåret 1979 en sammanställning över forskning om barn.

Socialstyrelsens roll när det gäller forsknings- och utvecklingsarbete lades fast i prop. 1979/80:6 om socialstyrelsens uppgifter och organisation m.m. (SoU 1979/80:45, rskr 386). Den innebär alt styrelsen skall bedöma utvecklingen på det sociala området samt analysera och föra fram problem som kräver uppmärksamhet och åtgärder. Något egel forsknings- och utveck-lingsarbele bör slyrelsen i princip inte bedriva. Framför allt skall slyrelsen ha ett ansvar för att arbetet med en samlad eller samordnad informations- och dokumentationsverksamhet förs vidare. Ett särskilt ansvar har styrelsen för att forsknings- och utvecklingsresultat av direkt intresse för socialtjänsten förs ut lill berörda organ och till olika personalgrupper. Socialstyrelsen har som ett led i della arbele påbörjat uppbyggnaden av ett bibliografiskt register över olika slag av rapporter över forsknings- och utvecklingsarbeten.

Socialdepartementets delegafion för social forskning har bl.a. till uppgift att svara för bedömning och samordning av pågående och planerade projekt inom den sociala sektorn, att initiera projekt av betydelse för socialpolitiken saml alt biträda socialdepartementet i principiella frågor rörande forskning, utvecklingsarbete och försöksverksamhet. 1982 års tidigare nämnda forskningspolitiska beslut innebär all delegationen har ett huvudansvar för forskning som avser viktiga problem inom social- och hälsovårdsområdet bland vilka barn- och familjepolitiska frågor ges högsta prioritet.

Den redovisning som riksdagen begärt och som jag nu skall redogöra för ser jag som ett väsentligt bidrag i arbetet på att ge en bild av läget beträffande forsknings- och utvecklingsarbetet inom barnomsorgen. Det framgår med all tydlighet alt behovel av utvecklingsarbete är stort. Detla konstateras också i regeringens prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp. Regeringen föreslår där all 30 milj.kr. avsätts för lokalt utveck-

Skr. 1983/84:11                                        ■                            5

lings- och förnyelsearbete. Detla medelstillskotl kan också användas för att belysa åtskilliga av de frågor som tas upp i redovisningen. Jag kommer i det följande att ge min syn på olika delfrågor inom uppdraget.

2.1 Forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet

Socialstyrelsens redovisning

Socialstyrelsens redovisning avser forsknings- och försöksverksamhet omkring barnomsorgen vad gäller den renodlade förskole- och fritidshemsverksamheten som styrelsen haft ett direkt ansvar för. Slyrelsen poängterar att eget forskningsarbete bedrivits i mycket begränsad utsträckning. Även försöksverksamhet inom området har slyrelsen bedrivit i begränsad omfattning. Som nämnts i det föregående bör styrelsen i princip inie bedriva eget forsknings- och utvecklingsarbete.

Av den verksamhet styrelsen redovisar har en väsenllig del haft som utgångspunkt 1968 års barnstugeulredning och baserar sig på ett regeringsuppdrag som styrelsen fick vid årsskiftet 1971/72. Verksamheten pågick ca 3 år och omfattade följande huvudområden

pedagogiskt organisatoriska försök i fem kommunala projekt för att

pröva arbetssätt, organisation och lokaler, syskon- och småbarnsgrupper,

arbetslag, föräldrasamverkan, lekhall, hemvist m.m.;

projekt avseende försök med förskola i glesbygd;

projekt avseende försök med förskola för invandrarbarn med syfte att

finna organisatoriska och pedagogiska lösningar som kunde tillgodose

invandrarbarnens behov inom förskolans ram.

Ett annat inslag i verksamheten syftade till alt pröva barnstugeutredningens förslag om det utvidgade fritidshemmet. Följande frågeställningar belystes

huvudmannaskapet;

samarbetet fritidshem - skola;

gemensamt resursutnyttjande;

verksamheten;

föreningslivets anknytning.

Socialstyrelsens största projekt på barnomsorgsområdet har benämningen Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - i dagligt tal kallat MAFF-projektet. Det har pågått sedan år 1975 och befinner sig nu i slutskedet. MAFF-projektet rör främst barnomsorgens fysiska miljö kopplat lill pedagogiska och sociologiska aspekter.

Styrelsen har också inom ramen för sitt anslag för olika fortbildningsinsatser för barnomsorgens personal bedrivit två projekl med inriktning på forskning och utveckling. Det ena har resulterat i en bok "Utveckla barnomsorg - information och idéer om lokalt FoU-arbefe" som vänder sig till personal som är verksam inom barnomsorgen, kommunal ledningspersonal samt lärare och lärarkandidater inom grundutbildningarna för barnom-

Skr. 1983/84:11                                                                        6

sorgen. Del andra är en utvärdering av en universitetskurs på 10 poäng om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen. Kursen startade år 1982 vid barnpedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala och vänder sig främst till förskollärare och fritidspedagoger. Utvärderingen har nyligen avslutats. Socialstyrelsen har haft ett direktansvar för de nämnda verksamhelerna. Under åren 1977-1980 log slyrelsen också emot ansökningar om bidrag lill forsknings- och försöksverksamhet och sökte i sin tur medel härför hos delegafionen för social forskning. Denna verksamhet var huvudsakligen förlagd lill högskolan. Merparten redovisas i projektkalalogen. Projekten -sammanlagt 12 stycken - rör främsl barnomsorgens innehåll och pedagogiska verksamhet. Enstaka projekt rör hemspråkslärarens roll, barn med behov av särskilt stöd, förskolebarnens trafikmiljö saml fritidshemmen. Socialstyrelsen redovisar också fem andra projekt med forskningskaraktär som emellerfid infe bedrivits inom eller i nära samarbete med någon forskningsinstitution. Projekten har följande titlar.

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid.

Utvärdering av socialstyrelsens projekt "Särskild information till förskolans personal" och "Arbetsplan för förskolan".

Delprojekt 1 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Vad lär sig späda och små barn på daghem och i familjedaghem?

Delprojekt 2 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet; Försöksverksamhet på småbarnsavdelningar - åldersintegration.

Delprojekt 3 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Försöksverksamhet för att förbättra samarbetet mellan föräldrar och personal på daghemmens småbarnsavdelningar.

Socialdepartementets kartläggning av högskoleforskningen

Socialdepartementets redovisning av högskoleforskningen har begränsats till att gälla forskning med anknytning till den kommunala barnomsorgen som avslutats eller påbörjats perioden 1977 - 1982, dvs. från det år barnomsorgslagen trädde i kraft.

Genom departementets enkät lill universiteten redovisas närmare hundratalet projekt. Redovisningen ger en översiktlig bild av den forskning som ulförts eller påbörjats vid landets högskolor under perioden. Erfarenhetsmässigt är denna typ av enkäter förenade med stora bortfallsproblem. Därför kan det inte uteslutas, trols de ansträngningar som gjorts av universiteten och departementet, att det utöver den redovisade forskningen förekommer projekt som ej fångats upp i enkäten.

De redovisade projekten fördelar sig över nio ämnesområden inom barnomsorgen, nämligen

Skr. 1983/84:11                                                                       7

pedagogik och arbetsmetoder                 22 projekt

barn med behov av särskilt stöd
inom barnomsorgen                                 14 "

barn på sjukhus                                         1

språkutveckling                                        12 "

planeringsfrågor                                       15 "

förskoleverksamhet - allmänt                  17 "

förskolebarn - levnadsförhållanden           9 "

föräldraverksamhel                                    1"

fritidshem                                                  7 "

Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket framgår av den bifogade projektkatalogen och de register som finns där.

En sammanräkning av uppgifterna om anslag lill projekten ger en summa av omkring 30 milj. kr. under huvudsakligen perioden 1977-1982. Flera av projekten har emellertid påbörjats före år 1977 och uppgifterna om medelsfilldelning omfattar därför också viss tid före detta år. Drygt en tredjedel har finansierats via delegationen för social forskning. Det bör emellertid påpekas att det är fråga om en ganska grov uppskattning av del totala belopp som gott fill barnomsorgsforskning. Dels finns det, som jag redan påpekat, sannolikt forskning som inte fångats upp av socialdepartementets enkät, dels är kostnaderna för de enskilda projekten många gånger svåra att uppskatta då de bedrivs inom ramen för högskolans egna resurser. En fördjupad analys av kostnadssidan har emellertid - med hänsyn fill den tid och de resurser en sådan skulle ta i anspråk - inte bedömts vara meningsfull inom ramen för uppdraget.

2.2 Möten med huvudmännen

Mötena med de kommunala huvudmännen omfattade 20 kommuner med tillsammans ca 100 deltagare. Urvalet av kommuner gjordes efter samråd med Svenska kommunförbundet. Hälften av deltagarna representerade kommunernas centrala förvaltning och hälften den personal som arbetar i daghem och andra former av barnomsorg. Genom mötena formades en innehållsrik och upplysande bild av det kunskapsbehov som finns i kommunerna på barnomsorgsområdet. Mötena visade också att informationen om den forskning och de utvecklingsarbeten som pågår eller utförts har svårt att nå ul till intressenterna och att det många gånger kan vara svårt att tillvarata forskningsresultaten i det praktiska arbetet.

Av mötena har också framgått att huvudmännen anser att myckel av det forsknings- och utvecklingsarbete som hittills redovisats inte svarar mol de behov av konkret kunskap som finns och som uppstår inom barnomsorgen bl.a. som en följd av utvecklingen i samhället. Del största kunskapsbehovet i kommunerna finns - enligt vad som kom fram vid mötena - inom den övergripande frågeställningen integration - segregation och särskill då vad

Skr. 1983/84:11                                                                        8

som händer i barngruppen med de underprivilegierade barnen såsom invandrarbarn, handikappade barn, barn med allergier och barn som av andra skäl har behov av särskilt stöd. Vid mötena gavs åtskilliga exempel på konkreta problem som behöver belysas och undersökas inom detta område. Slora kunskapsbehov finns också beträffande verksamhetens pedagogiska innehåll, ålderssammansättningar och storleken av barngruppen, samverkan förskola-skola samt föräldramedverkan liksom om fritidshemmen och deras roll. Förskolepersonalens yrkesroll, deras arbetsmetoder, effektema av olika utbildningar saml fortbildningen är andra områden där kunskaperna uppges vara otillräckliga.

2.3 Några slutsatser

Vid en jämförelse mellan kommunernas kunskapsbehov och det utvecklings- och forskningsarbete som utförts och utförs hos socialstyrelsen och vid universiteten finner man att flera av för kommunerna viktiga områden behandlats. Likväl har kunskaperna inte trängt ut eller gått att tillämpa på befintliga problem. Delta torde sammanhänga dels med alt formerna för forskningssamverkan på området ännu är outvecklade, dels med de brister som finns i fråga om dokumentation och information.

Mötena har visat att det i kommunerna finns en posifiv inslällning till forskning- en övertygelse om att verksamheten behöver forskarnas medverkan när del gäller att strukturera och systematisera utvecklingsarbetet. Lika angeläget är att forskarna får ta del av kommunernas erfarenheter.

Kommunerna har uttryckt ett klart intresse för en ökad forskningssamverkan och även lämnat förslag till modeller för sådan samverkan. Kommunerna har också lyft fram en rad frågor där vi idag saknar tillfredsställande kunskapsunderlag och som bör kunna belysas bl. a. med hjälp av lokala projekl. Detta gäller t. ex. verksamheterna för barn med behov av särskilt slöd - bland dem invandrarbarn - och frågor om samverkan mellan förskola-skola. Som jag framhållit i den tidigare nämnda propositionen 1983/84:9 om statsbidrag fill barnomsorg och social hemhjälp anser jag det mycket viktigt att olika utvecklingsprojekt startas och dokumenteras, så att erfarenheterna kan las lill vara och föras vidare. Regeringens förslag alt avsätta 30 milj.kr. för i huvudsak kommunala projekt gällande utveckling och förnyelse gör det möjligt för kommunerna att få stöd för ett sådant arbete.

Jag anser alt de samlade redovisningarna bör kunna bilda ett värdefullt underlag för forskningsplanering både vid universiteten och inom anslagsbe-viljande organ. När det gäller de problem som finns i fråga om dokumentation och information förutsätter jag att dessa kommer att uppmärksammas av den initiativgrupp som fillsalts av delegafionen för social forskning för att se över informafions- och dokumentationsfrågorna över hela det socialpolitiska fältet.

Skr. 1983/84:11                                                                       9

Den forskning och det utvecklingsarbete som tagits fram kan allmänt sett sägas ha betydelse för socialtjänstlagens mål.

Redovisningarna och de sammanfattningar jag gjort gäller i stor utsträckning dagens situation. De bör emellertid också kunna tjäna som underlag för djupare analyser vad gäller l.ex. tyngdpunkten i forskningen, dess innehåll och dess förläggning. Därigenom bör redovisningarna kunna medverka till utvecklingen av del programarbete på det barn- och familjepolitiska området som delegationen för social forskning påbörjat genom den iniliativgrupp för barnforskning som tillsatts av delegationen i samarbete med barn- och ungdomsdelegationen. Delsamma gäller för fritidshemskommittén som bl.a. har i uppdrag att redovisa väsentliga problemområden där det krävs fortsatt forskning om frilidshemsverksamhet samt förskola-skolakommiltén.

2.4 Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet

1 enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen lagt fram förslag till plan för den långsiktiga ulvecklingen av forsknings- och försöksverksamheten inom barnomsorgsområdet. Planen omfattar program för forsknings- och utvecklingsarbete. Vidare ger styrelsen förslag till dokumentation av programmen samt förslag angående grundutbildningarnas forskningsanknytning. Styrelsen lägger också fram sina överväganden beträffande behovet av fasta forskningsresurser med barnomsorgsinriktning inom högskolan.

Enligt socialstyrelsens mening är barnomsorgen inte väl tillgodosedd när det gäller forsknings- och försöksverksamhet. Anslagsmässigt har del skett en minskning under de senare åren. En väsentligt ökad satsning på områdei anser styrelsen mycket angelägen. Den volymmässiga ökningen måste -framhåller styrelsen - kompletteras med förbättrade organisatoriska former som möjliggör överblick och en mera långsiktig planering. Någon samlad översikt av samhällets behov av forsknings- och utvecklingsarbete inom området som skulle kunna underlätta planering och prioritering finns inte f. n. Socialstyrelsen anser också att de anslag som finns inte är särskill väl anpassade till befintliga behov.

Del är mot denna bakgrund som styrelsen lägger fram förslag lill forsknings- och utvecklingsprogram. Syftet är, framhåller styrelsen, att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning, försöks- och utvecklingsarbete inom området samt alt ange en inriktning av den forsknings- och utveckHngsverksamhel som är mest angelägen. Avsikien är däremot inte att all sådan verksamhet med inriktning på eller av betydelse för barnomsorgen skall ske inom ramen för programmet. Enligl slyrelsen bör programmet ges en mera definitiv utformning efter samråd med bl. a. kommuner och forskningsinstitutioner. Programmet har en direkt inriktning på barnomsorg. Konkret består det av två delprogram - ett program för forskning om barnomsorgen och ett program för lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen.

Skr. 1983/84:11                                                                      10

Programmei för forskning syftar till alt via finansiellt stöd till enskilda forskningsprojekt fä lill stånd en kvalificerad forskning och en långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga aspekter av barnomsorgen. Det har i huvudsak en beskrivande och analytisk forskningsinriktning. Följande fyra områden (ej rangordnade) bedömer socialstyrelsen som mesl angelägna:

Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Områdei avser en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken i dag gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten.

Läroplansteorelisk forskning om barnomsorgen. Området avser forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl det formella som informella.

Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för barn, föräldrar och samhälle.

Ämnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden.

Delegationen för social forskning bör - anser styrelsen - avsätta en särskild medelsram för programmei. Som riktmärke för denna medelsram föreslås ca 5 milj. kr. per år.

Programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" föreslås utformas som ett anslag där kommunerna men även anordnarna av grundutbildning har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Vägledande för det slag av verksamhet som skall kunna stödjas bör enligl slyrelsen vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. "Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj 1982"' och del pedagogiska program för förskolan som kommer alt presenteras under hösten 1983.

Socialstyrelsen föreslår all den medelsram som bör slå lill förfogande för programmet "Lokalt utvecklingsarbete... "skall uppgå till lOmilj. kr. per år under en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden. Slyrelsen förklarar sig beredd all inom ramen för sin nuvarande organisation åta sig administrationen av anslaget.

Socialstyrelsen ser som en förutsättning för satsningen på forsknings- och utvecklingsverksamheten att det inom högskolan finns utrymme och intresse för att på sikt bygga upp, utveckla och bevara en kompetens och en kunskapstradition med inriktning på området barnomsorg. Med "högskolan" avser styrelsen både grundutbildningarna för förskollärare och fritidspedagoger och de disciplinorienterade forskningsinstitutionerna med relevans för området.

Högskolereformen år 1977 innebar för förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna att ett anlal frislående yrkesinriktade utbildningar organisatoriskt sammanfördes med den traditionella universitets- och högskoleutbildningen. Förskollärar- och fritidspedagogufbildningarna tillfördes dock inte automatiskt några fasta forskningsresurser i och med all de infördes i

' Socialstyrelsen anför där bl.a.:

I första hand bör anslaget användas för att kommunerna skall kunna friställa egen personal för projektarbete med uppföljning och dokumentering. Kommunerna skall även kunna köpa utvärderingstjänster av högskolan.

Skr. 1983/84:11                                                                      11

högskolan. Andra medel (rörliga) anvisades istället för att högskolelagen skulle uppfyllas. Begreppet "forskningsanknytning" kom att användas som en samlande beteckning för della.

Enligt socialstyrelsens mening måsle de nuvarande resurserna för forskningsanknytning inom förskollärar- och frilidspedagogutbildningarna betecknas som ett provisorium och socialstyrelsen menar all det är oavvisligen nödvändigt alt förskollärar- och fritidspedagogulbildningarna jämställs med övrig högskoleutbildning och tillförs lärartjänster som inrymmer skyldighet all även bedriva och följa forsknings- och utvecklingsverksamhet. Viss andel av dessa tjänster bör som behörighetskrav ha genomgången forskarutbildning.

Socialstyrelsen föreslår - liksom tidigare i anslagsframställning - alt det inrättas fasta resurser inom högskolan för forskning med inriktning på barnomsorg. Närmast bör två professurer inom ämnet pedagogik inrättas med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhei som den samhälleliga barnomsorgen utgör. Då en samlad kunskapsbas och kompelens omkring barnomsorgen ännu i stor utsträckning saknas inom högskolan är del svårt alt snabbt bygga upp en forskningsresurs. Det är därför av stor vikt att planeringen av en sådan uppbyggnad inleds snarast möjligt. Ansvariga för denna planering är närmast universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) men även enskilda universitet och högskolor.

Socialstyrelsen har enligt min mening lagt fram ett intressant förslag till plan för fortsalt forsknings- och försöksverksamhet. Som styrelsen själv framhåller behöver de i planen ingående programmen ytterligare bearbetas. Jag ser det därför som naturligt att materialet ingår i underlaget för planeringsarbetet i bl.a. delegationen för social forskning. I delegationen ingår företrädare för såväl socialstyrelsen och kommunerna som för högskolan m.fl. De ämnesområden socialstyrelsen vill prioritera när del gäller forskningen stämmer väl överens med de kunskaps- och forskningsbehov som kommit fram vid mötena med huvudmännen. Delegationen har här fått en vikiig vägledning för sina förslag till prioriteringar av bidrag lill forskningsprojekt. Jag anser själv inte att det är lämphgt att precisera hur mycket av delegationens medel som bör anslås till barnomsorgsforskning. Det finns många angelägna konkurrerande anspråk härpå och departementets anslag för forskning avser ett vidsträckt ansvarsområde. Det material som nu föreligger torde emellertid både på kort och lång sikt bidra till en starkare prioritering av forskningen på området. I arbetet på att få fram projekt av hög kvalitet kan sålunda de samlade redovisningarna tjäna som stimulans både vid de forskarkonferenser som arrangeras av delegationen och vid diskussioner med institutioner och enskilda forskare. På samma sätt bör materialet kunna utgöra ett hållfast underlag för uppslag lill barn- och ungdomsdelegationen och särskill till den i det föregående nämnda initiativgrupp som delegationen för social forskning fillkallat för att analysera och redovisa det forskningsbehov kring barns och ungdomars levnadsvillkor och

Skr. 1983/84:11                                                                       12

välfärd som föreligger.

Socialstyrelsen har framhållit alt det behövs fasta forskningsresurser inom högskolan för all bygga upp en forskningskompetens på barnomsorgsområdet. Barnomsorgen omfattar ca 400-500 000 barn i åldrarna 0-12 år med omkring 100 000 personer som arbetar inom verksamheten. Utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utgör landets största lärarutbildning. Detta samhällets resursengagemang i barnomsorgen klargjordes i den senaste forskningspropositionen och torde ha medverkat till att den barn-och familjepolitiska forskningen gavs högsta prioritet. Jag vill också erinra om att riksdagen tidigare i år bifallit regeringens förslag all anslå 1,2 milj .kr. för förstärkningsåtgärder till den sociala sektorsforskningen under innevarande budgetår. Förstärkningsåtgärderna bör företrädesvis ägnas forskarrekrytering och kompetensuppbyggnad. Avsikten är att en del av medlen skall avsättas för kompetensuppbyggnad med inriktning på den pedagogiska verksamheten i barnomsorgen. Fasta forskningsresurser är emellertid en fråga för den proposition om forskning som regeringen avser att lägga fram under våren 1984.

När det gäller socialstyrelsens förslag om ett program för lokall utvecklingsarbete vill jag hänvisa till den i det föregående nämnda propositionen 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp vari regeringen föreslår att 30 milj. kr. avsätts för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa medel skall i huvudsak gå till kommunala utvecklingsprojekt och bör fördelas av regeringen.

2.5 Information till huvudmännen

Vid mötena med huvudmännen framfördes att informationen till huvudmännen om barnomsorgsforskning liksom hanteringen av informationen ofta är bristfällig.

En ändamålsenlig spridning av information om forskning till externa användare på ett ändamålsenligt sätt är en svår uppgift där praktiskt fungerande lösningar är svåra att finna. Flera offentliga utredningar har ingående behandlat problemen. Senast har forskningsrådsnämnden (FRN) och universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) genomfört en utredning Från forskning till tillämpning (rapport 83:9). I utredningen undersöks vilka behov av nyltjarinformation - dvs. information riktad lill externa användare av kunskap - om forskning som inte är tillfredsställande tillgodosedda samt föreslås lösningar på hur de problem som eventuellt kan vara förknippade med nyltjarinformation skall lösas. Behandlingen av rapporten pågår.

Delegationen för social forskning har som tidigare nämnls tillsatt en särskild initiativgrupp för informations- och dokumentationsfrågor i nom den sociala sektorsforskningen. Gruppen kommer all avsluta sitt arbete under första halvåret 1984.

Vid mötena med huvudmännen belystes bl.a. vilka olika slag av informa-

Skr. 1983/84:11                                                                      13

tion som behövs beroende på situationen och syftet. Flera förslag om förbättringar lades fram. Vissa av förslagen gällde kommunens egen struktur för mottagande och spridning av information, andra gällde utformningen av önskad information. Sålunda föreslogs en bank med uppgifter om forskning -l.ex. ett datoriserat informafionssystem. Delegationen för social forskning föreslogs öka sina insalser för forskningsinformation bl.a. i form av regionala seminarier och konferenser.

Först vill jag erinra om att de samhällsorgan som arbetar med forskning har ett generellt åliggande att inom ramen för nuvarande resurser sprida kännedom om forsknings- och utvecklingsarbete. Del gäller såväl högskolan. forskningsråden och övriga sektorsorgan som forskningsrådsnämnden. Delegationen för social forskning har en informationsinriklad och dokumenterande verksamhei som bl.a. omfattar årliga verksamhetsberättelser. En rapportserie redovisar särskilda projekt och en skriftserie redovisar symposier, rapporter från initiativgrupper m.m. Som jag nämnt i det föregående har socialstyrelsen redan nu ett särskilt ansvar för att resultat från forsknings-och utvecklingsarbete av direkt intresse för socialtjänsten förs ut till berörda organ och till olika personalgrupper. Det bibliografiska register över sådana resultat som är under uppbyggnad vid socialstyrelsen bör kunna vara till god nytta för de kommunala huvudmännen. Andra insatser förutser jag bör kunna komma till stånd förhållandevis snart inom de resursramar som redan finns t.ex. genom ökade insatser från delegationen för social forskning. Försök med ulveckling av strukturer för mottagande och spridning av information till och inom kommunerna borde kunna utvecklas inom ramen för det i det föregående nämnda utvecklings och förnyelsearbete som föreslås i prop. 1983/84:9 om statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp. Idéer alt pröva bör kunna hämtas från olika håll. Jag syftar bl.a. på försöksverksamheten vid högskolorna i Linköping och Lund med ett datoriserat syslem för löpande information om forskning m.m. till externa kunskapsanvändare. Verksamheten är ett delprojekt inom forskningsrådsnämndens och universitets- och högskoleämbetets tidigare nämnda utredning. Syftet med försöksverksamheten är att utröna om det är meningsfullt att erbjuda företag, myndigheter m.fl. abonnemang på information från högskolorna avseende pågående forskningsprojekt, färdiga forskningsresultat, kurser och tjänster av olika slag. Det finns exempel på ett väl fungerande datoriserat informationssystem inom den socialpolitiska sektorn nämligen dokumentationscentralen vid Centralförbundet för alkohol- och narkolikaupplysning (CAN). Erfarenheterna därifrån bör kunna vara till nytta för barnomsorgsområdet. Den initiativgrupp om informations- och dokumenlationsfrågor som tillsalts av delegationen för social forskning bör ta del av och bearbeta de förslag som framförts från huvudmännen och från socialstyrelsen.

Skr. 1983/84:11 14

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen lillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregående.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Skr. 1983/84:11 15

BILAGA A

Forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet m.m.

INNEHÅLL Sid.

1          UPPDRAGET............................................................... ...... 16

2          GENOMFÖRANDET AV UPPDRAGET.............................       16

2.1    Inledning  ........................................................ ..... 16

2.1.1     Avgränsningar  ................................... ..... 17

2.2          Socialstyrelsens redovisning av sin forsknings- och försöksverksamhet                     17

2.3          Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram

-projektkatalog   ............................................. ..... 23

2.3.1     Översikt av redovisningen i projektkatalogen  ...   23

2.4          Möten med de kommunala huvudmännen ....... ..... 24

2.5          Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet  ......................................................................... ..... 29

2.5.1          Forsknings- och utvecklingsvillkor för barnomsorgen                         29

2.5.2          Forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-pro-gram) för barnomsorgen                    31

2.5.3          Delprogrammet Forskning om barnomsorgen ...       34

2.5.4          Delprogrammet Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen                      36

2.5.5          Dokumentation av programmen ........... ..... 39

2.5.6          Forskningsanknytning och fasta forskningsresurser inom högskolan                        41

2.5.7          Sammanfattning ................................... ..... 45

3    PROJEKTKATALOG......................................................       48

Skr. 1983/84:11 16

Forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet m.m.

1 Uppdraget

1 föreliggande promemoria redovisas i enlighet med riksdagens uppdrag socialstyrelsens och högskolans forsknings- och försöksverksamhet på barnomsorgsområdet. Informationen till huvudmännen om sådan forskning behandlas och synpunkter på behövliga förbättringar läggs fram. Promemorian omfattar också en av socialstyrelsen utarbetad översiktlig plan för den fortsatta forsknings- och försöksverksamheten.

2 Genomförandet av uppdraget
2.1 Inledning

Barnomsorgsforskning bedrivs i huvudsak inom högskolans ram och är knuten fill institutioner inom de olika högskoleregionerna. Socialstyrelsen bedriver ingen forskning i egen regi och det gör inte heller kommunerna även om del finns kommuner som inlett forskningssamverkan med högskolan och andra som har planer pä sådan samverkan. Socialstyrelsen och kommunerna har i stället koncentrerat sig på utvecklingsarbete och försöksverksamhet som kan stå i ell mera konkret samband med akuta behov i verksamheten och fordrar en snabbare belysning än vad forskningen vanligen förmår ge.

Barnomsorgsforskningen utförs praktiskt taget uteslutande som tillämpad forskning. Tillämpad forskning kan beskrivas som ett systematiskt och metodiskt sökande efter ny kunskap och nya ideér med en bestämd tillämpning i sikte i motsats till grundforskning som arbetar utan någon bestämd fillämpning i sikte.

Barnomsorgsforskningen utgörs också i slor utsträckning av s.k. sektors
forskning. Med sektorsforskning avses vanligen forskning vars kostnader
bestrids från särskilda anslag eller anslagsposter, fonder, m.m. knutna fill en
viss samhällssektor och med ändamål alt bekosta forskning och utvecklings
aspekter som främjar utvecklingen inom sektorn. Ett sådanl anslag är social
departementets anslag Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverk
samhet som till största delen går till forskningsprojekt på förslag av delegatio
nen för social forskning. Sektorsforskning eller sektoriell forsknings- och
utvecklingsverksamhet kan omfalta allt från kunskapsuppbyggande till ett
konkret utvecklingsarbete.                                       _

Socialstyrelsen har fäll i uppdrag alt till regeringen översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet. Uppdraget innefattade också utarbetandet av en plan för fortsall forsknings- och försöksverksamhet (regeringsbeslut 1981-12-17). Uppdraget vad avser forsknings- och försöksverksamhet inom högskolan och frågor om information till huvudmännen har utförts av en arbetsgrupp i socialdepartementet.

Skr. 1983/84:11                                                                      17

Socialstyrelsen har till departementet överlämnat en rapport med en översiktlig redovisning av den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit samt ett förslag till plan för den fortsalla forsknings-och försöksverksamheten inom området. Översikten och planen återges i del följande.

Socialdepartementets arbetsgmpp har utarbetat och genomfört en enkät för uppgifter om forskningen inom högskolans ram vars resultat läggs fram i en projektkatalog sist i denna bilaga. Arbetsgruppen har också arrangerat möten med de kommunala huvudmännen för barnomsorgen för att få kännedom om kunskapsbehov och forskningsbehov saml synpunkter på informafion och informationsbehov. En sammanfattning av resultaten ingår också i bilagan.

2.1.1 Avgränsningar

Socialstyrelsen har för sin del begränsat redovisningen till forsknings- och försöksverksamhet om barnomsorg i betydelsen "förskole- och fritidshemsverksamheten" som socialstyrelsen har haft ett direkl ansvar för. Delta innebär enligt vad som anförs i redovisningen all de mycket omfattande försöksverksamheterna med nya former för fritidsaktivileler och sommar-verksamheter för barn lämnas utanför liksom en rad projekt omkring föräldrautbildning och uppsökande verksamhei.

Redovisningen när det gäller högskoleforskningen har begränsats till att gälla forsknings- och försöksverksamhet med anknytning till den kommunala barnomsorgen - dvs. i huvudsak förskole- och fritidshemsverksamhet. I fiden avgränsas redovisningen bakåt till verksamheter som avslutats år 1977 (det år barnomsorgslagen trädde i kraft) eller senare och framåt till planerade verksamheter som beviljats anslag före årsskiftet 1982/83.

2.2 Socialstyrelsens redovisning av sin forsknings- och försöksverksamhet

Socialstyrelsen understryker att styrelsen i mycket begränsad utsträckning bedrivit eget forskningsarbete inom barnomsorgsområdet. Även försöksverksamhet inom området har styrelsen bedrivit i begränsad omfattning.'

Följande verksamheter ingår i styrelsens redovisning:

Försöksverksamheterna i anslutning till barnstugeutredningens förslag.

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - MAFF-projektet.

Projekt som socialstyrelsen beviljat medel åren 1977 - 1980 (finansierade via delegationen för social forskning /allmänna arvsfonden).

Fortbildningsprojekt med FoU-inriktning,

Projekl som redovisas på enkälblanketl (återfinns i projektkatalogen).

'Forsknings- och försöksverksamhet ingår i princip inte i styrelsens uppgifter. 2 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr. 1983/84:11                                                                      18

Försöksverksamheterna i anslutning lill barnsiugeiitredningens förslag

Försöken har utförligt redovisats i en rad rapporter och sammanfattas i skriften "Försök i förskolan" (Liber 1979).

Försöksverksamheten baserade sig på ett regeringsuppdrag som socialstyrelsen fick vid årsskiftet 1971/72. Avsikten var att pröva en verksamhet enligt de riktlinjer och ideér som 1968 års barnstugeutredning hade tagil fram. Verksamheten kom att omfalta en rad olika delar och projekt under en period av ca tre är (t.o.m. 1975), Följande områden kan betecknas som huvudområden:

De pedagogiskl-organisaloriska försöken i fem kommunala projekl där syftet var att pröva arbetssätt, organisation och lokaler, syskon- och småbarnsgrupper, arbetslag, föräldrasamverkan. lekhall - hemvist m.m.

Försök med förskola i glesbygd. (Startade några år tidigare i syfte att pröva olika organisatoriska lösningar för att få till stånd förskola i glesbygd.) Försöken kom senare alt utvidgas.

Försök med förskola för invandrarbarn med syfte all finna organisatoriska och pedagogiska lösningar som kunde tillgodose invandrarbarnens behov inom förskolans ram.

Utvärderingar av försöken finns bl.a. i rapporterna;

"Försöka duger" av Säderlund,A., William-Olsson, I. Rapport 1/1977, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

"Dialogpedagogik på smäbarnsavdelningar. Utvärdering av socialstyrelsens pedagogiskl-organisaloriska försöksverksamhet." av Michésen. E. Rapport nr 5 1977, Familjestödsutredningen.

"Central intention och lokal verklighet" av Schyl-Bjurman, G. Liber Förtag, Lund. 1982.

Försöksverksamheten inom barnstugeområdet kan även sägas omfatta försöken med utvidgade fritidshem.

År i974 lade barnstugeutredningen fram sitt betänkande "Barns fritid" (SOU 1974:42). Där presenterades en modell kallad "utvidgat fritidshem" som utredningens huvudförslag för den framtida fritidshemsutbyggnaden. Något ställningstagande till modellen som sådan gjordes aldrig. 1 stället fick socialstyrelsen i uppdrag att leda en femårig försöksverksamhet för alt utförligt pröva förslagen oin det utvidgade fritidshemmet.

Följande frågeställningar avsågs att belysas i försöken:

"Huvudmannaskapet" - Enligt förslagen i barnstugeutredningen skulle den kommunala ledningen för det utvidgade fritidshemmet överflyttas lill en "programgrupp för barn och ungdom" där berörda nämnder skulle representeras. En sådan organisation prövades i ett försök.

Samarbete fritidshem - skola.

Gemensamt resursutnyttjande.

Verksamheten - förhållanden mellan den inskrivna barngruppen och den öppna verksamheten.

Föreningslivets anknytning - en av grundtankarna för den öppna verksamheten var att man där ville se föreningslivets medverkan. 1 de flesta försök

Skr. 1983/84:11                                                                      19

ville man främst ha kontakt med föreningar som inte redan hade breda kontaktytor.

Försöken finns dokumenterade och utvärderade i ett flertal rapporter, bl.a.:

"Utvidgat fritidshem i Bäckagård, Halmstad" av Flising, B., & Johansson, 1. Instiiutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg,

"Utvidgat fritidshem i Upplands Bro" av Svensson, R., Sociologiska institutionen, universitetet i Göteborg.

"Fritid-skolaprojektel i Lindängehus och Kryddgård, V;a Skrävlinge, Malmö" av Persson, R., & Wedberg, C, Sociologiska institutionen, universitetet i Lund.

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem - MAFF-projektei.

Projektet är myckel omfattande - det största som socialstyrelsen varit engagerad i. Det har pågått sedan är 1975 och befinner sig nu i slutskedet. MAFF-projektet har haft - och har - stor betydelse för det utvecklingsarbete som socialstyrelsen bedrivit inom barnomsorgsområdet. En utförligare beskrivning återfinns på sid. 21.

Projekt som socialstyrelsen beviljat medel åren 1977 -1980 (finansierade via delegationen för social forskninglallmänna arvsfonden)

Vid sidan av den försöksverksamhet som socialstyrelsen hade direktansvar för Ullkom även en rad forsknings- och utvecklingsprojekt där socialstyrelsen stod som anslagsgivare. Fram t. o. m. december 1980 log socialstyrelsen emol ansökningar om anslag för forsknings- och försöksverksamhet. Ansökningar som slyrelsen sedan i sin lur ansökte om medel för hos delegationen för social forskning.

Eftersom dessa projekt bedrivits huvudsakligen av kommuner och forskningsinstitutioner inom högskolan redovisas merparten av resp. institution i enkäten avseende högskolans forskning. Någon utförligare redogörelse för dessa projekt lämnas därför ej här.

Förteckning över projekt som socialstyrelsen beviljat medel - påbörjade eller avslutade under perioden januari 1977-juni 1980:

"Försök med ulveckling av barns samarbetsförmåga i förskolan." Projektledare: Vere Dudgeon. Pedagogiska institutionen, universitetet i Stockholm. Avslutat 1977. Slutrapport finns.

"Daghemmet och hemmet: en longitudinell studie." Projektledare: Lars Gunnarsson. Institutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

"Daghemsvård för treåringar." Projektledare: Lennart Levi. Laboratoriet för klinisk stressforskning, Stockholm. Avslutat 1978. Slutrapporter finns.

"Tillsammans - en longitudinell studie av integration i en liten daghemsgrupp." Projektledare; Lisbeth Palme. Institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Avslutat 1980. Rappori finns.

"Fritidshemmens organisation och verksamhei (FOV)." Projektledare: Björn Flising & Inge Johansson. Instiiutionen för praktisk pedagogik, universilelel i Göteborg. Avslutat 1980. Rapporter finns.

"Hemspråksläraren     som     kulturförmedlare."     Projektledare;     Eva

Skr. 1983/84:11                                                                      20

Olkiewicz. Pedagogiska inslitutionen, universitetet i Stockholm. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

"Trafikmiljö för barn i förskola." Projektledare: Peter Arnberg. VTI -Linköping. Avslutat 1978. Slutrapport finns.

"Samarbetsträning bland förskolebarn." Projektledare: Bo Johansson. Psykologiska institufionen, universitetet i Uppsala. Avslutat 1979. Slutrapport finns.

"Familjestöd och utveckling (FAST)." Projektledare; BengtErik Andersson. Institutionen för pedagogik, Högskolan för lärarutbildning i Stockholm. Avslutas 1984. Rapporter finns.

"Samordning mellan förskolan och övriga familjestödjande verksamheter (TYNNERED)." Projektledare: Gunni Kärrby. Institutionen för praktisk pedagogik, universitetet i Göteborg. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

"Barn med behov av särskill stöd i sin utveckling - analys av identifiering och åtgärder." Projektledare: Agneta Lindh-Munther. Pedagogiska institutionen, universitetet i Uppsala. Avslutat 1982. Slutrapport finns.

"Samverkande barnomsorg i Gånsviksdalen." Projektledare: socialförvaltningen i Härnösands kommun. Avslutat 1981. Slutrapport finns.

Fortbildningsprojekt med FoU-inriktning

Socialstyrelsen förfogar sedan år 1977 över ett anslag avsett för olika fortbildningsinsatser för barnomsorgens personal. Anslaget är avsett att användas för produktion av fortbildningsmaterial och utvärdering av fortbildning. Två projekt som bedrivits/bedrivs med medel ur detta anslag förtjänar att redovisas i detta sammanhang. Det ena - Foboprojektet - är av intresse - trots att det kan belraktas som ett internt utvecklingsarbete -genom sin direkta inriktning på information om forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgen. Det andra projektet avser utvärdering och dokumentation av en s.k. enstaka kurs med inriktning på "lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen".

I samband med socialstyrelsens arbete med FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet hade erfarenheter framkommit alt det fanns ett mycket slort behov av information om vad FoU egentligen var - hur sådan verksamhei kunde organiseras - vilka förutsättningar och möjligheter som fanns att tillgå - hur projekt kunde läggas upp och var man kunde söka pengar och hur initiering - planering och utvärdering av lokall FoU-arbete kunde gå till. Behov av sådan information fanns såväl inom de kommunala förvaltningarna som bland personalen ute i verksamheten - inom grundutbildningarna och till och med inom högskolans forskningsinstitutioner.

Foboprojektet startade i syfte att närmare analysera detta informationsbehov och all dessutom försöka tillgodose del. En projektgrupp med representanter för kommunal förvaltning, grundutbildning och forskning tillkallades hösten 1980. Projektgruppen fick till uppgift att ta fram ett manus till någon form av informationsskrift om vad FoU kunde vara inom barnomsorgsområdet.

Resultatet av projektet föreligger nu i bokform: "Utveckla barnomsorg-information och ideér om lokall FoU-arbete" av Björn Flising & Inge

Skr. 1983/84:11                                                                      21

Johansson, Liber Förlag. Boken vänder sig till personal som är verksam inom barnomsorgen, kommunal ledningspersonal samt lärare och lärarkandidater inom grundutbildningarna för barnomsorgen.

Del andra projektet är en utvärdering av den första enstaka kursen om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen. Kursen som är på 10 poäng startade hösten 1982 vid barnpedagogiska institutionen vid universitetet i Uppsala. Den vänder sig främst lill förskollärare och fritidspedagoger på olika nivåer inom barnomsorgen dvs. både förvaltnings- och fältpersonal. Avsikten har varil att erbjuda barnomsorgspersonal möjlighet all höja sin kompetens vad gäller utvecklingsarbete. Kursen syftar till att ge deltagarna praktisk och teoretisk kunskap om och insikt i forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen. I samband med planeringen av kursen ansökte institutionen om medel för en utvärdering. Socialstyreksen bedömde ansökan vara av stort intresse och att en utvärdering av kursen borde kunna tillföra diskussionen om FoU-verksamhet inom barnomsorgen viktiga erfarenheter. Medel för utvärderingen beviljades i juni 1982. Utvärderingen är nu genomförd och har titeln Studier av en kurs om lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen - förutsättningar, genomförande och effekter. Roos, Gunilla, barnpedagogiska insfitutionen, Uppsala universitet.

Projekt som redovisas på enkätblankett

Socialstyrelsen vill redovisa fem projekt med forskningskaraktär. Dessa projekt som alla varit viktiga barnomsorgsprojekt har inte bedrivits inom eller i nära samarbete med någon forskningsinstitution. Projektbeskrivningarna återfinns i projektkatalogen. Projekten har följande titlar.

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetsfid.

Utvärdering av socialstyrelsens projekt "Särskild information till förskolans personal" och "Arbetsplan för förskolan".

Delprojekt 1 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet; Vad lär sig späda och små barn på daghem och i familjedaghem?

Delprojekt 2 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet; Försöksverksamhet på smäbarnsavdelningar - åldersintegrafion.

Delprojekt 3 inom familjestödsutredningens FoU-verksamhet: Försöksverksamhet för att förbättra samarbetet mellan föräldrar och personal på daghemmens småbarnsavdelningar.

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem — MAFF-projektet

Socialstyrelsen framhåller att detta projekt förtjänar en något utförligare redovisning även om den huvudsakliga redovisningen från de olika forskargrupper som arbetar med projektet inom högskolans ram sker genom den fidigare nämnda enkäten.

MAFF-projektet är myckel omfattande och har pågått sedan år 1975 och befinner sig nu i slutskedet. Projektet har haft - och har - stor betydelse för det utvecklingsarbete socialstyrelsen bedrivit inom barnomsorgen.

Skr. 1983/84:11                                                                      22

Upprinnelsen till MAFF-projektet går tillbaka till åren 1974 - 1975 dä det inom socialstyrelsen förelåg ett antal förslag till studier av barnstugor utifrån arkitektoniska - pedagogiska och sociologiska aspekter. Studierna avsäg bl.a. ljudklimat, barnverksamhetens organisation och lokalanvändning -såväl inom barnomsorgen som mer mångsidigt för boende i området. Socialstyrelsen föreslog en samordning av dessa studier och lade förslag lill ell gemensamt utvecklingsarbete - mångsidigt användbara förskolor och fritidshem - där de olika studierna skulle kunna förenas.

Det utvecklingsarbete - omkring "Mångsidigt användbara Förskolor och Fritidshem, MAFF" som så småningom kom till stånd karaktäriserades av: nystartade medelstora institutioner, flexibel inre organisation och byggnadsutformning och en verksamhetsinriktning för barn upp till tonåren från det närmaste bostadsområdet - dock med tonvikt på heldagsomsorg - liksom för boende i allmänhet i barnstugans grannskap. Sammanlagt åtta kommuner kom all driva sådan försöksverksamhet inom MAFF.

Inom projektet har funnits en nära kopplig mellan utvecklingsarbete och forskning. Erfarenheter som vunnits inom forskargrupperna har återförts lill försöksverksamheterna och kunnat påverka den fortsatta utvecklingen. Forskarna har på så sätt fungerat både som observatörer och försöksledare.

Socialstyrelsens roll under genomförandeskedel har varil alt hålla löpande konlakter med de medverkande kommunerna i syfle att upprätthålla jämförbara yttre administrativa villkor för de åtta lokala försöken. Vid sidan av della har sekretariatet på socialstyrelsen administrerat finansieringen av forskningen och den särskilda bidragsgivningen för försöksverksamheterna. Även samordning av forskargrupperna har skett via socialstyrelsen - främsl i administrafivl hänseende men även i viss mån forskningens innehåll.

Resultatet av utvecklingsarbetet och studierna av detta är naturligtvis mångfaselterat. En del resultat kan iakttas som en akliv del i de allmänna förändringarna inom barnomsorgen under andra hälften av 70-talet - del stora utbyggnadsskedet. Här ingår MAFF:s utvecklingslinjer som en bland många andra pådrivande krafter - åldersblandade barngrupper, gemensaml arbetslag för hela institutionen och föräldrarnas medverkan i daghemmet.

Till detta kan läggas de tämligen MAFF-specifika utvecklingsidéerna om brukarnas aktiva del i miljöutformningen med hjälp av förändringsbara lokaler och en vidgad roll för barnstugan i del omgivande bostadsområdet. Båda dessa utvecklingslinjer har i huvudsak stannat inom projektet där de i och för sig visal sig fruktbara, men ännu inte lett lill efterföljd eller funnit följeslagare varken i de medverkande kommunerna eller i landet i övrigi.

Studierna av lokalernas användning och den pedagogiska verksamheten har avsatt en mängd delrapporter. De vetenskapliga slutanalyserna pågår f. n. I delta maierial kommer en del mer grundläggande kunskaper om barnstugor att kunna redovisas. Det rör sig bl.a. om samspel mellan barn i olika åldrar i åldersblandad verksamhei, om pedagogisk planering och ledning, om flexibla byggnaders användbarhet och lönsamhet, om vilka

Skr. 1983/84:11                                                                      23

rumsliga kvaliteter, däribland ljudklimat, som fordras för en bra daghems-verksamhet, om barnstugans möjlighet att bli ett mer mångsidigt instrument i den bosladssociala frågan.

Socialstyrelsen avser att publicera en sammanfattande slutredovisning för MAFF-projektet.

2.3 Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram - projektkatalog

Enkäten om barnomsorgsforskning inom högskolans ram har utgjorts av en blankett med ett 20-tal frågor om barnomsorgsforskning som avslutals eller satts igång under perioden 1977-1982, dvs från det år barnomsorgslagen trädde i kraft. 1 blanketten har den evskilde forskaren bl.a. fått ange projektets tillämpningsområde utifrån givna alternativ. Alternativen har varit: daghem, familjedaghem, deltidsförskola, fritidshem, öppen förskola, föräldraverksamhel, invandrarbarn, barn med behov av särskilt stöd, barn på sjukhus, social planering, arbetsliv och jämställdhet, övrigt.

Arbetet med enkäten pågick hösten 1982. Socialstyrelsen för sin del redovisar fem projekt av forskningskaraktär inom ramen för enkäten. De är alla viktiga barnomsorgsprojekt men har inte bedrivits inom eller i nära samarbete med forskningsinstitution.

Enkäten redovisas, som tidigare nämnls, i en projeklkatalogsom återfinns sist i bilagan.

Strävan har varit all presentera redovisningen av enkäten kortfattat men samtidigt så att den ger de konkreta upplysningar om det enskilda projektet som behövs för att politiker och huvudmän skall kunna bedöma projektels betydelse i förhållande lill aktuella problem inom barnomsorgen. En annan strävan har varil alt göra presentationen översiktlig på så sätl alt den visar forskningens huvudinriktningar. Utgångspunkt för redovisningen har varil alt den skall vara så fullständig som möjligt. Erfarenhetsmässigt är denna typ av enkäter förenade med slora borlfallsproblem. Därför kan det inte uteslutas, trots de ansträngningar som gjorts av universiteten och departementet, att det förekommer projekt som inte fångats upp i enkäten.

2.3.1 Översikt av redovisningen i projektkatalogen

1 projektkatalogen redovisas närmare hundra projekt som fördelar sig över nio ämnesområden nämligen:

pedagogik och arbetsmetoder               22 Projekt
barn med behov av särskilt stöd

inom barnomsorgen                                    14 "

barn på sjukhus                                           1 "

språkutveckling                                           12 "

Skr. 1983/84:11                                                                      24

planeringsfrågor                                       15 Projekt

förskoleverksamhet - allmänt                   17 "

förskolebarn - levnadsförhållanden           9 "

föräldraverksamhel                                    1 "

fritidshem                                                   7 "

Vissa av projekten kan hänföras till flera områden, vilket framgår av den bifogade katalogen och de register som finns där. Huvuddelen av projekten rör förskolebarn och förskoleverksamhet.

En sammanräkning av uppgifterna om anslag till projekten ger en summa av omkring 30 milj. kr. varav drygt en tredjedel finansierats via delegationen för social forskning. Del nämnda beloppet är en grov uppskattning av del totala belopp som satsats på barnomsorgsforskning.

Socialdepartementets enkät upptar frågor om informationsinsatser beträffande resp. projekt och dess resultat. Av svaren framgår att del övervägande antalet forskare har vidtagit eller avser att vidta informationsinsatser. Bland insatserna kan nämnas:

Deltagande i konferenser där information lämnas om projektet.

Publicering i tidningar, tidskrifter och radio/TV.

Populariserad version av forskningsresultaten.

Dellagande i fortbildning av personalkategorier som är berörda av projektets frågeställning.

Det är att märka att det övervägande antalet forskare försöker att löpande under projektet nå ut med information genom någon av de angivna metoderna eller en kombination av flera.

En mindre del av forskarna ämnar nöja sig med enbart en slutrapport.

2.4 Möten med de kommunala huvudmännen

I uppdraget från riksdagen ingår att ange hur resultatet av forsknings- och försöksverksamheten kommil huvudmännen till godo och - om så erfordras -vilka åtgärder som planeras för all förbättra informationen om resultaten.

Arbetsgruppen har därför anordnat en serie möten med huvudmännen vid vilka möten också andra för uppdraget väsentliga frågor lagils upp. Mötena har ägt rum i Malmö, Stockholm, Umeå och Linköping. Sammanlagt har 20 kommuner deltagit med tillsammans ca 100 deltagare. Urvalet av kommuner har gjorts efter samråd med Svenska kommunförbundei. Hälften av deltagarna har kommil från kommunernas centrala förvaltningar och hälften från personal som arbetar i daghem och andra former av barnomsorg. Till mötena inbjöds även socialstyrelsen samt informationschefen vid resp. regions universitet. Två huvudfrågor har stått på dagordningen nämligen: "Kunskapsbehov - forskningsbehov - forskningsplaner" och "Information och informationsbehov".

Uppläggningen i slort av mötena innebar all de båda ämnena introducerades av någon av deltagarna. Därefter behandlades ämnena i två grupper, en

Skr. 1983/84:11                                                                      25

beslående av tjänstemän från de centrala förvaltningarna och en bestående av personal i barnomsorgen.

Kunskaps- och forskningsbehov

Introduktionerna och diskussionerna spände över ett brett fält. Vissa frågor har ständigt återkommit och det är uppenbart att det finns för samtliga dellagande kommuner gemensamma kunskapsbehov. Sammanfattningsvis framkom följande.

Det finns ett gemensaml kunskapsbehov inom den övergripande frågeställningen integration - segregation varav vissa delområden fordrar särskild uppmärksamhet. Dit hör barnomsorgen och de underprivilegierade barnen, såsom invandrarbarn, handikappade barn, barn med allergier och barn som av andra skäl har behov av särskilt stöd.

När det gäller invandrarbarn behöver följande frågor särskilt undersökas ur såväl invandrarbarnens, de svenska barnens, föräldrarnas som personalens perspektiv:

-    Hur bidrar förskolevistelsen generellt till barnens ulveckling;

-    Utvärdering av enspråkiga och tvåspråkiga daghemsavdelningar;

-    Metodutveckling för arbetet med barnens kultur, språk och språkutveckling.

Bland frågor som behöver undersökas när det gäller handikappade barn framhölls:

-    Vad händer i gruppen när handikappade barn integreras;

-    Utbildas och förbereds personalen tillräckligt för att leda en sådan verksamhet;

-    Jämförelser mellan ett integrerat arbetssätt och segregerade verksamheter i form av hörselskolor och förskolor för rörelsehindrade barn.

Ett annat gemensamt kunskapsbehov finns beträffande fritidshemmen. Frifidshemmens roll ökar i takt med att den samlade skoldagen införs. Till frågor som bör belysas hör:

-    Hur påverkas barnet av l.ex. de ständiga förflyttningarna skolan -fritidshemmet - skolbespisningen;

-    Det pedagogiska innehållet i fritidshemsverksamheten.

Ett gemensamt kunskaps- och forskningsbehov finns också beträffande barnomsorgsverksamheten i stort såsom:

-    Älderssammansättningar i och storleken av barngrupper;

-    Verksamhetens pedagogiska innehåll, mål och metoder;

-    Personalfrågor såsom förskolepersonalens yrkesroll, arbetslagens funktion, stabiliteten i personalgruppen, effekterna av personalens olika utbildningar, fortbildning;

-    Utvecklingsarbete beträffande olika former av föräldrasamverkan;

-    Socialtjänstlagens barnomsorgsbegrepp;

Skr. 1983/84:11                                                                      26

-  Samhällsförändringar och barnomsorg;

-     Kartläggning och analys av hur lokala och socioekonomiska förhållan
den betingar verksamheten - särskilt utvecklingsarbete för att få fram en
kvalitetsmässigt godtagbar verksamhet i tider av nedskärningar och
besparingar.

Andra viktiga kunskapsbehov redovisades också även om de inte så tydligt framträdde som för alla gemensamma. Bland dessa kan nämnas:

-    Innehållet i förskolans verksamhei för fem-sexåringar i förhållande till skolan;

-    Organisation av verksamhet där barn deltar oregelbundet;

-    Familjedaghemsverksamheten;

-    Metoder för att stimulera barnens språkutveckling.

Det påpekades att det finns områden där barnomsorgen har kunskaper alt erbjuda. Hit hörde fysiska investeringarna. Det unika inom barnomsorgen i detta avseende är att lokalerna från början byggts för att passa barnens behov. Ansvariga har också fått lära sig planeringsteknik för att tillgodose behovet av tomtmark för förskolor. Barnomsorgen har således erfarenheter och kunskaper att erbjuda när det gäller kopplingen mellan fysisk miljö och verksamhetens innehåll, komplettering av befintlig bebyggelse med nya funktioner och tillgodoseende av fysiskt utrymme för nya funktioner i planerade områden.

Forskningssam verkan

Mötena tog också upp frågor om forskningssamverkan och om socialtjänstlagens långsiktiga inverkan på kommunernas barnomsorg samt allmänt om förutsättningarna för kommunernas medverkan i den långsiktiga kunskapsutvecklingen inom socialsektorn.

En programskiss för samarbete kommun - högskola lades fram med följande inslag:

Forskningsmetodiska kurser -

Högskolan genomför uppdragsutbildning åt kommunerna med kurser som hämtar sitt stoff frän praktiken för att ge medarbetare kunskaper alt bedriva lokalt ulvecklingsarbele.

Fastställande av "ämnesområden" -

Kommun och högskola inventerar problemområden vilka kan utgöra bas för olika projektarbeten som skall ingå i grundutbildningen och i barnpeda-gogisk vidareutbildning. Syftet är att få de mindre projekten att bygga på erhållen kunskap för att därmed söka nå breddad och fördjupad kunskap att tjäna som underlag för kommunens insatser och arbetssätt.

Seminarier för utveckling av forsknings- och utvecklingsarbetet -

Högskolan anordnar ett antal seminarier (4-6 per år) för personal inom kommun och högskola som har att arbeta med utvecklingsprojekt.

Stöd från högskolan lill utvecklingsarbete genom bl.a. följande insalser:

- handledning och/eller förmedling av kontakter med forskande instilulioner för tvärvetenskapligt arbete;

Skr. 1983/84:11                                                                      27

-   möjlighet för studerande i grundutbildning och fortbildning all koppla sina specialarbeten lill aktuella utvecklingsprojekt för ömsesidigt utbyte;

-   högskolans egna forskningsanknytnings- och utvecklingsarbeten kopplas till kommunens;

-   medverkan till att kommunens och högskolans handledarkärer utbildas till resurs- och kontaktpersoner för utveckling.

Förhållandet mellan verksamheten och forskningen

Som en utlöpare av diskussionerna om forskningssamverkan kan man se synpunkterna på förhållandel generellt mellan verksamheten och forskningen. Det finns i kommunerna en positiv inslällning till forskning, en övertygelse alt verksamheten behöver forskarens strukturering/systematisering och all forskare behöver verksamhetens erfarenhetsregister. Exempel finns på erfarenheter av ett fruktbart samarbete med forskare som med utgångspunkt från fältets formulering av kunskapsbehov utvecklat nya forskningsfrågor. Man spårar emellertid också en skillnad mellan å ena sidan kommunernas forskningsbehov och å andra sidan forskningsorganisationens beredskap att medverka i den kunskapsutveckling som kommunerna efterfrågar. Hinder och problem finns både hos kommunerna själva och i FoU-organisationen. Problemen formulerades vid några tillfällen i ungefär följande ordalag: Det är mycket stor risk vid forskningsprojekt all förskolan endast blir ett objekt för studier/kartläggningar. Forskaren tar all kunskap med sig när projektet är slut och vi får en teoretisk forskningsbank. Som en följd härav uppslår risk att verksamhetens erfarenheter/kunskaper ej tas tillvara eller att den inte får någol ut av projektet.

Vid ett annat tillfälle löd formuleringen sålunda: En av svårigheterna att i dag på fältet tillgodogöra sig forskningsresultat och kunskapsproduktion ligger i att de frågor som väckts kommer från människor som inte arbetar i den praktiska verksamheten. Detla kan betyda att de frågor som aktualiseras från forskarhåll inte upplevs som meningsfulla och viktiga för vare sig planerare inom verksamheten eller de direkt verksamhelsansvariga. Därför är del viktigt i en framtida inriktning av forskning på området att problem och frågeställningar härleds direkl från verksamheten och den utveckling denna genomgått.

Om kommunerna skall kunna medverka i kunskapsutvecklingen i social-ijänsfiagens anda kräver detta en långsiktighet och medveten planering som i dag saknas på många håll. Kommunerna måste själva aktivt arbeta med att finna former för all formulera problem och kunskapsbehov utifrån den egna verksamheten.

Information - informationsbehov

1 stora kommuner lorde socialförvaltningen få kunskap om forskning dels genom kommunens egna insatser och enskilda personers initiativ och intresse

Skr. 1983/84:11                                                                      28

dels genom alt olika forskare utför sin forskning i kommunens institutioner varigenom kommunen vet att den pågår och så småningom också får del av rapporter över forskningen. Detta innebär emellertid inte all den totala barnomsorgsverksamheten blir delaktig av informationen. För kommunerna i gemen är bilden splittrad. Informationen kan komma på del sätt som beskrivits eller genom kommunförbundels idébank, verksamhetsberättelserna från delegationen för social forskning eller via andra informationskällor såsom konferenser, tidningar, tidskrifter och annan litteratur. Ett vanligt mönster är all man i kommunen söker uppgifter om tillämplig forskning i samband med att en ny verksamhei skall starta eller man söker specialkunskap om hur arbetet skall bedrivas med barn med särskilda behov, fritidshemmens pedagogiska verksamhet elc. Sökandel är emellertid tidskrävande och det är svårt att få en samlad bild av avsedd forskning eller bedöma om man fått det. Delegationens verksamhetsberättelse är föga känd och kommunförbundels idébank blir snabbt inaktuell. Formen för idébanken är dessutom f.n. under omprövning.

Någon strukturerad insats för att samla informationen om forskning och sprida den finns sålunda knappast i kommunerna. Därför inträffar det att informationsflödet - även om det är otillräckligt - kan vara för stort i förhållande lill kommunernas möjligheter att ta hand om, sovra och distribuera materialet. Detta gäller med små variationer för samtliga kommuner som deltagit i mötena.

Del behövs olika information för olika situationer. För långsiktig planering behövs samlad kunskap om befintliga forskningsresultat. När det gäller den pågående verksamheten behövs ett snabbi inflöde av kunskaper inför beslut etc.

Ätskilliga förslag till förbättringar av forskningsinformationen lades fram. Flera av dessa tar särskill sikte på att informationen skall nå även dem som arbetar på fältet. Bland förslagen kan nämnas:

-    En kommunal struktur för mottagande och spridning av information;

-    Periodiskt återkommande översikt;

-    Bank med uppgifter om forskning -l.ex. datoriserat informationssystem;

-    Lätfillgängligare forskningsresultat med hjälp av diabilder eller film;

-    Populära sammandrag av forskningsrapporterna;

-    Vardagsnära svenska i forskningsrapporterna;

-    Konlakter med forskare så att personalens överdrivna respekt för dem försvinner;

-    Aktivare information från delegationen för social forskning, bl.a. i form av regionala seminarier och konferenser.

Viktigt är alt informationen är konkret. Socialstyrelsens Aktuellt inom Barnomsorgen och tidskriften Spri informerar kan tjäna som förebilder för en bra och förståelig information.

Skr. 1983/84:11 29

2.5 Socialstyrelsens förslag till plan för forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet

I enlighet med sitt uppdrag har socialstyrelsen lagt fram förslag till en plan för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet. Förslaget återges i det följande.

Slyrelsen anför:

Med en "Plan för Forsknings- och Försöksverksamhet inom Barnomsorgen" vill socialstyrelsen få till stånd ett generellt ökat intresse för FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet och en bred och långsiktig satsning på forskning, försök och utvecklingsverksamhet. Med förslag om ett program för "forskning om barnomsorg" och ett program för "lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" vill socialstyrelsen förbättra möjligheterna för kommuner, prakfiskt verksam personal samt forskare och lärare vid högskolans forsknings- och utbildningsinstitutioner att initiera och bedriva FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet.

Planen bygger på socialstyrelsens samlade erfarenhet av arbele med forsknings- och försöksverksamhet inom området barnomsorg.

2.5.1 Forsknings- och utvecklingsvillkor för barnomsorgen

En hastig överblick över den senaste tioårsperiodens FoU-verksamhet inom den sociala sektorn kan ge intrycket att barnomsorgen borde vara förhållandevis väl tillgodosedd. En rad olika försöksverksamheter och projekt har förekommit - både av karaktären lokalt utvecklingsarbete och mera forskningsinriktade högskoleprojekt. Rätt omfatlande resurser kan tyckas ha satsals på FoU för barnomsorgen.

Så är emellertid inte fallet. Enligt socialstyrelsens mening är barnomsorgen inte att betrakta som väl tillgodosedd när del gäller FoU. Detta gäller såväl FoU-verksamhelens rent volymmässiga omfattning och hur den är organiserad som vilken huvudsaklig inriktning den har.

När det gäller FoU-verksamhetens omfattning har det anslagsmässigt skett en minskning de senaste åren. De resurser som 1981/1982 avsattes för barnomsorgs-FoU uppgick lill endast ca tvä tredjedelar av de belopp som anslogs inom området i mitten av 1970-talet. Mot bakgrund av den kraftiga ulbyggnad barnomsorgen genomgått är detta naturligtvis klart otillfredsställande. Under 1980-lalet står barnomsorgen inför frågor och problem av annan karaktär och framför allt av helt andra dimensioner än som var aktuella för tio år sedan. Del räcker inte längre att starta några spridda försök och några mer eller mindre kortsiktiga forskningsprojekt med snäv tillämpningsinriktning. Vad som behövs är en bred satsning på forsknings- och utvecklingsarbete som står någorlunda i paritet med den omfattning och betydelse som barnomsorgen har och kommer att ha under 1980-lalel.

Men enbart en volymmässigl ökad satsning på FoU räcker inte. Det behövs också organisatoriska former som möjliggör överblick och en mera

Skr. 1983/84:11                                                                      30

långsiktig planering. Idag tillkommer FoU-akliviteter inom barnomsorgsområdet mera av tillfälligheters spel. Någon samlad framställning över samhällets behov av FoU inom området som skulle kunna underlätta såväl myndigheternas bedömningar och prioriteringar som kommunernas och forskningsinstitutionernas planering finns inte f. n.

De anslag som kan komma ifråga för barnomsorgs-FoU är idag inte särskilt väl anpassade till vare sig kommunernas behov eller högskolans forskningsinstitutioner och lärarutbildningar. Ett lokalt utvecklingsarbete utifrån ett kommunalt behov kan sällan ges stöd eftersom anslagsgivarna vanligen kräver att mera generella intressen utöver den enskilda kommunens behov måsle tillgodoses. För forskningsinstitutionernas del är problemet oftast att de är alltför beroende av externa seklorsanslag. Anslagsgivarnas krav på "samhällsintresse" och "lillämpningsinriktning" genom tre- eller oftare tvååriga anslag (årsvis utporlionerade) underlättar knappast en kompetensuppbyggnad och en forskningsplanering på längre sikt inom institutionerna.

Det som ovan mycket översiktligt antytts har förmodligen bidragit till att vi f. n. har en FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet vars inriktning kanske inte riktigt tillgodoser någons intresse så som en sådan verksamhet borde kunna göra. Kommunerna finner sällan något för sina behov. De frågor eller problem som behandlas är antingen för övergripande och teoretiska eller alltför specifika för en viss kommun. Forskarna inom högskolan får sällan sina intressen av en långsiktig kunskapsuppbyggnad tillgodosedda eftersom "uppdragsforskningen" ofta är för kortvarig för att vara attraktiv i meriteringshänseende. De anslagsgivande och planerande myndigheterna blir sällan heller riktigt tillfredsställda, då de projekt man beviljat medel nästan aldrig kan besvara frågorna på det sätt man tänkt sig. Antingen visar det sig vara fel frågor som formulerats eller så är svaren alltför teoretiska eller alltför ytliga.

Sammantaget resulterar delta i en FoU-verksamhet som varken blir "sam-hällsinlressanl" eller av s.k. "inomvelenskapligt intresse".

Del finns alltså fog för en viss kritik mol FoU-verksamheten inom barnomsorgsområdet eller snarare mot de bristande förutsättningarna för denna FoU.

Att åstadkomma lösningar som enkelt och snabbt avhjälper dessa brister är naturligtvis inte möjligt. Det har delvis att göra med all barnomsorgen är ett relativt nytt område och det därför ännu inte kunnat utbildas någon egentlig kunskapstradition. Även om förhållandevis stora resurser satsas lar det en viss tid alt bygga upp en sådan kunskapstradition och forskningskompetens. Men det är också givetvis så att den situation som ovan skisserats delvis är en avspegling av den FoU-organisalion som finns. Därmed borde det även vara möjligt att via organisatoriska förändringar åstadkomma vissa förbättrade FoU-villkor. Situationen är heller inte unik för barnomsorgen utan torde följa ett mönster som gäller all sektoriell FoU-verksamhet. För att få till stånd bättre möjligheter och villkor för FoU-verksamhet inom barnom-

Skr. 1983/84:11                                                                       31

sorgsområdel vill socialstyrelsen inrätta ett forsknings- och utvecklingsprogram för barnomsorgen.

2.5.2 Forsknings- och utvecklingsprogram (FoU-program) för barnomsorgen Programmets syfte

Avsikten med att inrätta ett FoU-program för barnomsorgen är som tidigare sagts att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning, försöks- och utvecklingsverksamhet inom områdei. Det är socialstyrelsens förhoppning all programmet skall ge ökat inlresse för FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet både på central nivå, inom olika forskningsfinan-sierande organ, inom högskolans forsknings- och utbildningsinstitutioner och ute i kommunernas socialnämnder, förvaltningar och de enskilda förskolorna och fritidshemmen. Avsikten är däremot inte att all FoU-verksamhet med inriktning på eller av relevans för barnomsorgen skall ske inom ramen för detta program. Detta är viktigt att markera. Inrättandet av ett FoU-program för barnomsorgen får inte innebära att exempelvis forskningsrådens ansvar för att även uppmärksamma och stödja forskning med barnomsorgsinriklning upphör eller att sektorsmyndigheier som Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) och skolöverstyrelsen (SÖ) m.fl. inte längre anser sig ha någol ansvar för en FoU-verksamhet med barnomsorgsanknytning utifrån sitt perspektiv.

Med ett FoU-program för barnomsorgen vill socialstyrelsen också ange en inriktning av den forskning samt försöks- och utvecklingsverksamhet som är mest angelägen för området. Det ligger i sakens natur att en sådan riktnings-angivelse måste ges en övergripande karaktär. En detaljstyrning vore knappast befrämjande vare sig för barnomsorgen eller FoU-verksamheten.

FoU-programmet för barnomsorgen är i nuvarande utformning inte en helt färdig produkt. Till sin karaktär kan ett FoU-program inte vara någol statiskt givet. Det måste kunna revideras alltefter den kunskap och erfarenhet del bidrar lill att engagera. Naturligtvis ligger en fara i delta. Om flexibiliteten överbetonas och programmei alltför villigt låter sig anpassas efter rådande samhällsdebatt eller tillfälliga pedagogiska strömningar elc. finns risk all den kontinuitel och långsiktiga kunskapsuppbyggnad, som programmet avser främja, går förlorad. Det är därför av vikt alt den övergripande inriktning som FoU-programmet anger får en tillräcklig stabilitet över lid.

FoU-programmet för barnomsorgen ska uppfattas som ett förslag. Det bör efter samråd med kommuner, forskningsinslitulioner, grundutbildningar, och olika centrala instanser kunna ges en mera definitiv utformning.

Skr. 1983/84:11                                                                      32

Avgränsning

FoU-programmet för barnomsorgen är att betrakta som ett seklorielll FoU-program. Del är alltså i första hand ett samhälleligt behov av kunskap och erfarenhet inom områdei barnomsorg det avser att möta. Nu kan lätt invändas att detta inte är någon enkel och självklar avgränsning. Det är heller ingalunda något helt okontroversiellt. Vad står fill exempel "samhälleligt behov" för? Något tillspetsat - är det den centrala administrationens behov av kunskap för att genomdriva beslutade reformer? Eller handlar det om kommunernas behov av planeringsunderlag? Eller kan det rymma mera lokala behov av kunskap och erfarenheter för utveckling av verksamheten efter egna intressen? Förhoppningsvis rymmer "samhälleligt behov av FoU inom barnomsorgen" mer än så. Frågan ska dock inte avgöras här. Att FoU-planen är ett sektoriellt program bör närmast ses som en organisatorisk avgränsning, dvs. att det är inriktat mot en relativi traditionell projektorgani-serad verksamhei - till skillnad från en disciplinorganiserad.

Ytterligare en avgränsning är relevant att behandla. Programmet avser primärt FoU-verksamhet som är direkt inriktad på barnomsorgen, dvs. del är barnomsorgen som företeelse, de människor och de organisationer den berör som bör stå i fokus. Detta betyder till exempel att en renodlat utvecklingspsy-kologisk forskning faller utanför programmets ram. Studier eller forskning omkring barns levnadsvillkor, uppväxtmiljö i "allmänhet" faller också utanför.

Detta får inte tolkas så att sådan forskning inte är av intresse för barnomsorgen. Givetvis finns mängder av forskningsområden inom l.ex. utvecklingspsykologi, kultursociologi, statskunskap, socialt arbete, nationalekonomi, socialantropologi, pediatrik, historia, arkitektur, barnpsykiatri elc. som har mycket stor relevans för barnomsorgen även om de inte har en direkt barnomsorgsinriktning. Det kan eventuellt uppfattas som en alltför snäv avgränsning att lämna sådana forsknings- och kunskapsområden utanför. Det är emellertid viktigt all vara klar över att FoU-programmet för barnomsorgen i sig utgör ett mycket litet sektoriellt FoU-program. Att inom ett sådant programlägga och därmed styra all FoU-verksamhet som behandlar eller är av relevans för barnomsorgen stöter inte bara på svårigheler resursmässigt - det vore också i hög grad olämpligt i forskningskvalilalivt hänseende.

Ovan nämnda avgränsning innebär inte alt exempelvis ett nationalekonomiskt, ell historiskt eller ett kultursociologiskl perspektiv inte skulle kunna läggas på barnomsorgen inom programmets ram. FoU-programmet ska självfallet inte bestämma det forsknings- eller kunskapsperspektiv som får ifrågakomma inom programmet. Snarare är det så alt programmet måste stimulera lill alt många olika perspektiv kan anläggas.

Skr. 1983/84:11                                                                      33

MoUv för två delprogram

FoU-programmet för barnomsorgen beslår som tidigare framgått av två delprogram: program för "Forskning om barnomsorgen" och program för "Lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgen". Anledningen till denna programuppdelning har visserligen antytts tidigare men det kan vara viktigt att något närmare utveckla motiven.

1 en första reflektion kan uppdelningen synas egendomlig. Detta mot bakgrund av det stora behov av en närmare anknytning mellan forskning och utvecklingsarbete inom den sociala sektorn som mycket starkt framhålls på många håll.

Avsikien med alt göra en "boskillnad" mellan ett program för "Forskning om barnomsorg" och ett program för "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" är naturligtvis inte den att hävda att forskning resp. utvecklingsarbete inte har med varandra alt göra. Tvärtom, forskning och utvecklingsarbete har i högsta grad med varandra att göra. Ett utvecklingsarbete tar ofta sin utgångspunkt i resultat som genererats i forskningsverksamhet. Forskning i sin tur startas ofta därför att frågor och problem uppkommit i ett utvecklingsarbete. Men även om forskning och utvecklingsarbete är verksamheter som så att säga ofta förutsätter och ömsesidigt beror av varandra, så är det verksamheter av olika karaktär. De bedrivs med skilda syften och meioder - ofta under myckel olika villkor. Resultaten eller produkterna av resp. verksamhei är vanligen av arlskild beskaffenhet. Härigenom uppkommer lätt en konkurrenssituation. 1 prioriteringsdiskussioner kan frågan ställas om satsningar skall göras på utvecklingsarbete i stället för på forskning eller tvärtom. Här ställs vikten av tillämpningsinriktning och ett ulvecklingsarbele som kan ge lösningar på de praktiska problemen mot betydelsen av teoretisk fördjupning och kunskapsutveckling på längre sikt.

Vanligen försöker man lösa denna typ av prioriteringsfrågor på en övergripande nivå genom att konstruera organisatoriska former på lämpligt sätt och genom att inrätta anslag för FoU-verksamhet destinerade till någorlunda avgränsat antingen forskningsverksamhet eller utvecklingsarbete. Inom det naturvetenskapligt-teknologiska området där FoU-verksamhet har en mycket stark ställning är delta vanligt.

För FoU-verksamhet inom den sociala sektorn gäller andra villkor. Inom denna sektor har FoU-verksamhet knappast någon starkare ställning. Här saknas mycket av institutionella former och organisationer - självklara inom andra samhällssektorer - med klart definierade uppgifter och ansvar för FoU-verksamhet. Det begränsade sektorsanslag (delegationen för social forskning) som står till förfogande måste förutom att täcka en avsevärd innehållslig bredd även tillgodose såväl försöks- och utvecklingsarbete, tilllämpningsinriktad forskning som långsiktig kompetensuppbyggnad inom högskolan. Konkurrensen om dessa FoU-medel blir av förklarliga skäl mycket hård. 3 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr 11

Skr. 1983/84:11                                                                      34

Socialdepartementets forskningsanslag är tillsammans med allmänna arvsfonden det enda anslag som är tillgängligt för sektoriell FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet. Det är socialstyrelsens erfarenhet alt del inom detta anslag är svårt att samtidigt tillgodose det behov av bäde kvalificerad forskning och praktiskt-metodiskt lokalt utvecklingsarbete som barnomsorgen idag kräver.

Della är ett av skälen till all socialstyrelsen vill skilja mellan "Forskning om barnomsorg" och "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen". Ett annat skäl bottnar i den artskillnad som socialstyrelsen menar finns mellan forskning och utvecklingsarbete - en artskillnad som det finns anledning att upprätthålla.

Att oproblematiskt framhålla betydelsen av en ökad anknytning mellan forskning och utvecklingsarbete och att ensidigt hävda att forskningen mäste ta sin utgångspunkt i praktiska problem - vilket idag sker pä mänga häll inom den sociala sektorn - bidrar enligt socialstyrelsens mening knappast till att främja utvecklingen av den sociala FoU-verksamheten.

Välgörande kan naturligtvis en sådan uppfattning vara om den utgör en opposition mot föreställningen att utvecklingsarbetet alltid måste grundas på forskning. Sett som en sammanblandning av eller en brist på förståelse för de skilda syften som forskning resp. utvecklingsarbete har är uppfattningen emellertid föga konstruktiv.

Artskillnaden i form av skilda syften, metoder och resultat utgör det andra skälet till att socialstyrelsen vill skilja mellan "Forskning om barnomsorg" och "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen".

2.5.3 Delprogrammet "Forskning om barnomsorgen"

Programmei "Forskning om barnomsorgen" är ell sektoriellt forskningsprogram. Som sådant är dess syfte att via finansiellt stöd till enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring - ur ell samhällsinlresse - viktiga aspekter av barnomsorgen. Den forskning som programmet primärt avser att stödja skall bedrivas inom högskolans ram - här avses såväl forskningsinstitutioner som förskollärar- och fritidspedagogutbildningar. Programmet kan enbart stödja projeklbaserad forskning - ej inrättande av tjänster.

Programmets viktigaste funktion är att ange en inriktning av de mest angelägna forskningsbehoven inom barnomsorgen.

Inriktning

Av namnet - "forskning OM barnomsorgen" - lorde framgå att programmet huvudsakligen har en beskrivande och analytisk inriktning. 1 det följande anges fyra forskningsområden som socialstyrelsen bedömt vara mest angelägna. Områdena är ej rangordnade.

Skr. 1983/84:11                                                                      35

Forskning om svensk förskole- och fritidshemspedagogik. Området måste beskrivas och analyseras på ett betydligt bredare och djupare sätt än vad som hitlills utförts. En beskrivande forskning och därmed en konkretisering av hur förskole- och frilidshemspedagogiken idag gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten utgör ett synnerligen vikligl forskningsområde. Ett historiskt och även jämförande pedagogiskt perspektiv bör inbegripas. Området lorde förutsätta en forskningsme-todisk utveckling.

Läroplansleoretiskt inriktad forskning om barnomsorgen. Med detta område avses forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl del formella som informella. Området är väsentligt bl.a. för utvärdering av det pedagogiska programmei genom kartläggning, beskrivning och förklaring av dess tillkomst, innehåll och utformning samt studier av dess tillämpning och effekier.

Forskning om barnomsorgens socialpoliliska betydelse för barn, föräldrar och samhälle. Inom området bör verksamhetens sociala funktion i såväl reell som ideologisk mening beskrivas och analyseras.

Ämnesmelodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden. Detta område har mer av direkl lillämpningsinriktning. Metodisk-didaktisk forskning utifrån ämnesperspektiv i vidare mening än tradilionella läroämnen.

Områdena kan synas väl övergripande och elementära och även i viss mån överlappande varandra. Detta är emellertid avsiktligt.

Områdena har getts en så övergripande formulering som möjligt utan att för den skull vara hell opreciserade. Syftet är att inte inledningsvis låsa programmet i banor som senare visar sig mindre fruktbara. Det ligger också i sakens natur alt vad som är användbart och fruktbart och därmed "samhälls-intressant" kunskap att utveckla om barnomsorgen inte är möjligt att precisera på förhand.

Att områdena är "elementära" kan närmast ses som en avspegling av att det är dessa "elementära" behov av kunskap som hittills inte har tillgodo-setts. Områdena är även formulerade på en övergipande nivå för att ha en stabilitet över tid. Detta är väsentligt. En planering av forskningsinsatser utifrån programmet är inte betjänt av att dess inriktning ändras med korta intervaller.

Den föreslagna inriktningen av programmet "Forskning om barnomsorgen" är därför avsedd alt ha en gillighet under ca 6-8 år.

Programmets organisation och finansiering

En finansiering av programmet med ett särskill seklorsanslag är knappast rimligt. Detta skulle innebära en alltför långtgående uppsplittring av de redan nu begränsade forskningsresurserna inom den sociala sektorn. Socialstyrelsens förslag är istället att programmei "Forskning om barnomsorgen" utformas som en programläggning inom ramen för delegationen för social forskning. Den närmare utformningen av denna programläggning bör därför ske i nära samarbete med delegationen för social forskning. Viktiga utgångspunkter för utformningen bör vara att programmet verksamt bidrar till att

Skr. 1983/84:11                                                                      36

lösa en del av de problem som ovan nämnls vidlåder den sektoriella barnomsorgsforskningen. Detla lorde bl.a. innebära all programmet bör la stor hänsyn till de villkor och förutsättningar som finns för högskoleforskningen. Socialstyrelsen anser att programmet "Forskning om barnomsorgen" inom delegationen för social forskning bör tilldelas en särskild medelsram. Nuvarande volym för forskningsinsatser inom barnomsorgsområdet bör avsevärt ökas. Ett riktmärke för denna medelsram bör därför vara att ca 5 milj. kr. per år fr. o. m. budgetåret 1984/85 avsätts för programmet "Forskning om barnomsorgen" inom delegationen för social forskning.

2.5.4 Delprogrammet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen"

Att i en enkel definition innefatta all den verksamhet som begreppet lokalt utvecklingsarbete avser är knappast möjligt. Tradilionella definitioner som; "utvecklingsarbete innebär systematiskt utnyttjande av forskningsresultat och vetenskaplig kunskap i kombination med praktisk erfarenhet i syfte att förnya eller förbättra produkter, processer eller idéer" är sällan särskilt klargörande. Ofta utgår de från den speciella, mycket teknologiska FoU-modell som framför allt kommit till användning inom industrin, jordbruket och försvaret.

En stor del av det pedagogiska utvecklingsarbete som bedrivits inom skolans område och även många av de försöks- och utvecklingsprojekt som förekommit inom barnomsorgsområdet under främst 1970-talet har förmodligen haft en grund i en sådan teknologisk FoU-modell, dvs. en modell med innebörden alt man på central nivå initierar och bedriver omfattande utvecklings- och försöksprojekt vars resultat sedan via fortbildning och information sprids till den praktiskt verksamma nivån. Men utvecklingsarbete är inte bara fråga om försöksverksamheter med extra resurser och projektledare. Om man betonar det vardagliga förändringsarbete som ständigt pågår i en verksamhet som barnomsorgen är det uppenbart att begreppet "lokalt utvecklingsarbete" inte är någon nyhet - en omständighet som har sin förklaring i det sätt på vilket verksamheten historiskt vuxit fram. Innehållet i och den pedagogiska tradition som byggts upp och utvecklats inom förskole- och fritidshemsverksamheten har till slora delar skett genom krävande och engagerat "utvecklingsarbete" av enskilda förskollärare, fritidspedagoger, barnskötare och även metodiklärare.

Ett utvecklingsarbete i denna mening - som verkligen är att betrakta som lokalt - kan kallas "internt" utvecklingsarbete. Med detta menas alltså den utvecklingsverksamhet som sker inom det vardagliga pedagogiska arbetet av enskilda förskollärare och fritidspedagoger eller i samarbete inom en personalgrupp. Exempel på internt utvecklingsarbete kan vara utformningen av och förbättringar av den "pedagogiska planering" som varje förskola och fritidshem utarbetar. Men inom begreppet lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen måste också rymmas andra verksamheter än de som sker

Skr. 1983/84:11                                                                      37

internt ute på de enskilda institutionerna. En mera organiserad verksamhet som också kan betecknas som utvecklingsarbete sker ofta genom den kommunala ledningens försorg. Del kan exempelvis handla om ulveckling av kommunala rikllinjer för barnomsorgen - om försöksverksamheter av olika slag, kanske med visst stöd eller medverkan från någon högskoleinstitution. Detla slag av utvecklingsarbete kan kallas "externt". Det bedrivs i en mera organiserad form - ofta med särskilda ekonomiska resurser och vanligen med syfte att vinna erfarenheter i en mera generell mening.

Det "interna" och det "externa" utvecklingsarbetet skiljer sig något åt på så sätl alt det "interna" inte syns särskilt väl. Det är mera tillfälligheter om det dyker upp och gör sig påmint. Det tar sällan gestalt i skriftlig form. Det "externa" utvecklingsarbetet däremot är ofta mera synligt. Om denna verksamhet fattas formella beslul - det tillskapas kanske personella resurser, promemorior produceras och resultaten dokumenteras vanligen i någon form av rapport. Ytterligare en skillnad är att det "interna" utvecklingsarbetet framför allt är personalens eget. Det är deras erfarenheter, behov och kompetens som varil ledstjärna och drivit fram verksamheten utifrån ett egel inifialiv. Man kan ha fått ideér och t.o.m. påtryckningar utifrån men initiativet måsle vara förankrat hos en själv. Med det "externa" utvecklingsarbetet är förhållandet vanligen det motsatta. Här är ofta initiativet förvaltningens eller socialnämndens. Den praktiskt verksamma personalen får kanske ett uppdrag att genomföra eller blir kanske "utsatta" för någon form av försöksverksamhet.

Skillnaderna ovan pekar på några problem. Det interna utvecklingsarbetet uppmärksammas och dokumenteras sällan, vilket försvårar möjligheten att sprida erfarenhelerna. Det är också svårt att riktigt veta vilka effekier del "interna" utvecklingsarbetet har för exempelvis barnen eller förskoleverksamheten som helhet. Erfarenheter och resultat från det "externa" utvecklingsarbetet är ofta lättare att ge spridning men de har å andra sidan kanske svårare att få genomslagskraft eller vinna tilltro bland den praktiskt verksamma personalen. Nu skall i och för sig inte de olikheterna överdrivet polariseras. Det är inte alllid möjligt att klart urskilja exakt vad som är "internt" resp. "externt". Oftast är det fråga om en sammanflätad verksamhei som i vissa faser kännetecknas av än "interna" och än "externa" aspekter.

Denna beskrivning av lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen är givetvis högst förenklad. En rad andra aspekter kunde tillföras för att fullständiga bilden och utförligare belysa en del komplikationer. En närmare utläggning av dessa frågor går emellertid utanför FoU-planens ram. Ovan förenklade beskrivning är närmast avsedd att ge en utgångspunkt för hur lokalt utvecklingsarbete kan ges stöd.

Förutsättningar för lokall utvecklingsarbete

Ett lokalt bedrivet ulvecklingsarbele är utan tvekan av stor betydelse när det gäller att vidmakthålla och förbättra kvaliteten inom barnomsorgen. Del

Skr. 1983/84:11                                                                      38

är då viktigt alt framhålla alt detta utvecklingsarbete bör vara av både "intern" och "extern" karaktär i ovan nämnda mening. Ansvaret för det lokala utvecklingsarbetet inom barnomsorgen ligger naturligt i första hand på den kommunala ledningen av verksamheten - därav beteckningen "lokalt". Detta innebär alt det är den enskilda kommunen som måste slå för initiativ, planering, genomförande och dokumentation av utvecklingsarbetet. Det måste också ligga på kommunens ansvar att aktivt stödja den praktiskt verksamma personalens "interna utvecklingsarbete" l.ex. genom alt bidra till alt sådant utvecklingsarbete kan ges en mera "extern" karaktär genom att personalen får möjlighet till uppföljning och dokumentering.

Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen behöver stöd pä främst två sätt:

Genom att lid ställs lill förfogande - tid för t.ex. planering, genomförande, dokumentation och handledning elc. Tid är vanligen avhängigt ekonomi. Detla betyder att ekonomiska resurser utgör en viktig förutsättning för vidare satsningar på lokalt ulvecklingsarbele.

Genom att kompetens i betydelsen kunskap om och erfarenhet av ulvecklingsarbele finns tillgänglig. Bästa sättet all bygga upp kompetens av detla slag är förmodligen alt aktivt bedriva eller medverka i utvecklingsarbete och därigenom få möjlighet att dra egna slutsatser av vunna erfarenheter.

Det är ännu så länge få kommuner som har haft möjlighet att bygga upp ledningsorganisationer med kompetens och resurser för utvecklingsverksamhet. Någon mera systematisk satsning från central nivå för att stödja lokalt utvecklingsarbete i likhet med vad som förekommit inom skolsektorn har ännu inte förekommit inom barnomsorgsområdet. Arbete med utvecklingsverksamhet i "extern" mening saknar därför av lättförklarliga skäl längre tradition inom kommunerna.

Enligt socialstyrelsens mening är del mycket angeläget all i ett uppbyggnadsskede med stöd av centrala resurser ge kommunerna möjligheter att själva bygga upp kompelens och traditioner omkring lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgsområdet. Socialstyrelsen föreslår därför att ell program inrättas för "lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen".

Utformning av program för lokalt utvecklingsarbete

Ett program för "lokall utvecklingsarbete" bör utformas som ell anslag där kommuner men även grundutbildningarna har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Medel bör kunna sökas vid två ansökningstillfällen per år. Vägledande för det slag av verksamheter som i första hand skall kunna stödjas bör vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. "Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj 1982" och del pedagogiska program för förskolan som kommer alt presenteras under hösten 1983. I första hand bör anslaget användas för all kommunerna skall kunna få hjälp med att starta s.k. "externt" utvecklingsarbete l.ex. genom att

Skr. 1983/84:11                                                                      39

"friställa" egen personal - barnomsorgsassistenler, föreståndare m.fl. - för projektarbete med uppföljning och dokumentering. Kommunerna bör även ha möjlighet att köpa exempelvis utvärderingstjänster av högskolorna.

Socialstyrelsen är beredd att åta sig ansvaret att administrera detla anslag inom nuvarande organisation. Anslaget har stora likheter med de särskilda anslag som avsattes för dels alllmän fritidsverksamhet för barn och ungdom och dels försöksverksamhet med olika former av sommaraktiviteter under mitten av 197G-talet. Administrativa rutiner och erfarenheter av ansökningshantering har inom styrelsen även utvecklats i samband med det s.k. fortbildningsanslaget för barnomsorgen. Mot bakgrund av detta anser socialstyrelsen det möjligt att pä ett smidigt sätl kunna hantera del relativt omfattande ansökningsförfarande det kan bli fråga om.

En närmare detaljerad uppläggning av administrativa rutiner kring programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" bör ske i samråd mellan socialstyrelsen, socialdepartementet, kommunförbundet och berörda fackliga organisationer.

Erfarenheten talar för att programmet bör inledas av ett planeringsskede där omfattande satsningar bör göras på information om programmet och dess syfle - men även direkta fortbildningsinsatser omkring FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet. Kommunernas ledningspersonal bör få möjlighet till kompetensutveckling, planering och annat förberedelsearbete. Även den praktiskt verksamma personalen inom barnomsorgen och personal inom grundutbildningarna måste nås av information och ges möjlighet till fortbildning.

Socialstyrelsen räknar därför med att ett första ansökningsfillfälle för projektverksamhet inom ramen för programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" kan planeras först någon gång under andra kvartalet år 1984.

En bedömning utifrån del behov av utvecklingsarbete som socialstyrelsen bl.a. föreslagit i utvecklingsplanen från maj 1982 är att den medelsram som bör stå till förfogande för programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" bör uppgå till 10 milj. kr. per år under ca en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden.

2.5.5 Dokumentation av programmen

De båda program som presenterats i föregående avsnitt bör följas av en omfattande satsning på dokumentation av vad programmen resulterar i.

Dokumentation av FoU-verksamhet kan i princip handla om två saker. Enskilda projekt eller verksamheter dokumenteras vanligen i syfte att ge en utförlig redovisning av inte bara de erfarenheter som nåtts utan också av omständigheterna kring genomförandet av projektet, en beskrivning av fömtsällningarna och meioder som utnyttjats. Dokumentation av detta slag sker oftast i skriftlig form. Handlar det om forskningsverksamhet finns

Skr. 1983/84:11                                                                      40

myckel slränga krav på vad en dokumentation i denna mening skall innehålla.

Men FoU-verksamhet kan och bör också dokumenteras mera översiktligt. Genom olika former av kataloger, projektförteckningar eller liknande är det möjligt att snabbt få en överblick av vad som pågår inom ett område -förutsatt att detla är någorlunda avgränsat. En sådan översiktlig dokumentering har naturligtvis som syfle att informera om var ylteriigare information kan sökas l.ex. genom referenser till publicerade rapporter, kontaktpersoner etc. Ett annal syfte är-sett ur ett administrativt perspektiv- alt tillgodose ett behov av överblick hur FoU-resurserna fördelals på olika projekt eller lemala. En översiktlig dokumentering av detta slag är kanske särskilt berättigad vid FoU-verksamhet av programkaraktär. Ett FoU-program behöver en viss sammanhållning vilket en sådan dokumentation i lämplig form kan erbjuda.

En omfattande satsning på båda dessa slag av dokumentation är givietvis av stor vikt för de två delprogrammen. Dels är dokumentationen av enskilda projekl och verksamheter vikiig både som konsolidering av de erfarenheter som vunnits och för att de skall vara möjliga att kommunicera. Dels är en översiktlig dokumentering av stor betydelse som informationskälla men också genom att i viss mån representera en sammanhållande gestaltning av programmet.

Ansvaret för dokumenlalion av enskilda projekt och verksamheter inom programmens ramar ligger naturligtvis i första hand på resp. projektledare/ projeklansvarige. Vad gäller programmet "forskning om barnomsorgen" -som ju är föreslaget som en del av delegationen för social forskning- innebär della inga nyheter. Det finns här alltså ingen anledning all precisera andra dokumenlationskrav än de som delegationen idag redan gör och som dessutom är mer eller mindre självklara för alla slag av forskningsverksamhet. Kravet på dokumentation av projektet inom programmet "lokalt utvecklingsarbete..." kan däremot behöva ställas annorlunda. Eftersom det inte är fråga om forskningsverksamhet i strikt mening är det knappast rimligl att ställa långtgående vetenskapliga krav på utformningen av denna dokumenlalion. En viss enhetlighet och systemafik bör finnas men samtidigt måste stor variation vara tillåten så att den dokumentation som sker är relevant i förhållande till verksamhetens eller projektets innehåll. Del är l.ex. inte givet att dokumentationen alllid måste ha karaktären av utvärdering eller alt den alllid måste ske i skriftlig form. Mera utförliga överväganden omkring och preciseringar av vilka dokumenlationskrav som bör ställas på enskilda projekt inom programmet "lokalt utvecklingsarbete..." kommer socialstyrelsen att redovisa i ett senare skede.

Central dokumenlalion

Ansvaret för den översiktliga dokumentationen av programmen ligger i första hand på central nivå. Socialstyrelsen är därför beredd att åla sig

Skr. 1983/84:11                                                                      41

ansvaret för den översiktliga dokumentationen av programmen "Forskning om barnomsorgen" och "Lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgen". Syftet med denna dokumenlalion är dels all informera om programmens existens och innebörd - dels att ge en översiktlig information om vilka projekt och verksamheter som för tillfället ingår i programmen.

Socialstyrelsen avser att utforma denna dokumentation som en periodiskt utkommande katalog (ca två gånger per år) med korta sammanfattningar av de projekt som ingår i programmen kompletterat med referenser lill utgivna rapporter och kontaktpersoner etc. Utformningen liknar den "idébank" som kommunförbundei tidigare gav ul. Katalogen skall dock enbart ta upp projekt och verksamheter som tillkommit inom ramen för de två programmen. Kalalogen bör hållas så aktuell som möjligt. Om en utgivning två gånger per år ska vara genomförbar måste sannolikt en hög grad av systemalik i hanteringen och uppställningen av katalogen tillämpas.

Den överblick som en projektkatalog kan ge har naturligtvis sina begränsningar. Del är en yllig information som ges och dessutom saknas värderande inslag som sätter in informationen i ett sammanhang. Bedömningar av vilket värde uppgifterna i katalogerna har ges heller inte. Det är därför viktigt att den översiktliga dokumentationen i form av en projektkatalog - även om denna är mycket betydlesefull -kompletteras med andra former av dokumentation.

Socialstyrelsen avser därför att även initiera olika övergripande projekt med inriktning på sammanfallande bedömningar och analyser av den verksamhei som förekommer inom programmen -1, ex. en mera djupgående dokumentering/utvärdering av vissa särskilt intressanta enskilda projekt inom programmen eller översikter av hur ett visst problem behandlats av en rad olika projekl. Myckel talar för att detla slag av övergripande dokumenteringar - som ju innebär en form av utvärdering av programmen - inte bör göras inom socialstyrelsen uttn läggs ut som forskningsuppdrag.

En betydelsefull del i den övergripande dokumentering som socialstyrelsen ansvarar för utgör det bibliografiska registrei över olika slag av FoU-rapporler inom barnomsorgsområdet. Delta register - som är under uppbyggnad - avser att förteckna publicerade FoU-rapporter med inriktning på barnomsorgen, oavsett om de så att säga härrör ur programmen eller ej. Registret innehåller f. n. ca 150 referenser och beräknas kunna börja prövas fr.o.m. hösten 1983.

2.5.6 Forskningsanknytning och fasta forskningsresurser inom högskolan

Om en vidare satsning på FoU-verksamhet för barnomsorgen - som föreslås i denna plan - skall vara meningsfull förutsätts att inom högskolan finns utrymme och intresse för att på sikt bygga upp, utveckla och bevara en kompetens och en kunskapstradition med inriktning på området barnomsorg. Med "högskolan" avses här både grundutbildningarna för förskollärare

Skr. 1983/84:11                                                                      42

och fritidspedagoger och de disciplinorienterade forskningsinstitutionerna med relevans för området. Eftersom ovan nämnda utrymme inom högskolan - enligt socialstyrelsens mening - idag inte är av den storlek det borde, finns anledning att närmare kommentera och göra en del överväganden omkring frågan.

Grundutbildningarnas forskningsanknytning

Högskolereformen år 1977 innebar för förskollärar- och frilidspedagogutbildningarna att ett anlal fristående yrkesinriktade utbildningar organisatoriskt sammanfördes med den traditionella universitets- och högskoleutbildningen.

Enligt högskolelagen gäller nu samma övergripande mål för all högskoleutbildning. Detta betyder alt förskollärar- och frilidspedagogutbildningarna bl.a. skall: "bygga på vetenskaplig grund" (2 §) och alt verksamheten: "anordnas så all samband mellan utbildning, forskning och utvecklingsarbete främjas (5 §) - en princip som sedan länge varit grundläggande inom de tradilionella universiteten och högskolorna.

Förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillfördes dock inte automatiskt några fasta forskningsresurser i och med att de infördes i högskolan. Andra medel (rörliga) tillkom istället för att högskolelagen skulle uppfyllas. Begreppet "forskningsanknytning" kom all användas som en samlande beteckning för detla.

"Forskningsanknytning" är knappast någon nyhet för förskollärar- och fritidspedagogulbildningarna. Inom dessa har sedan lång lid funnits en strävan att förankra den egna undervisningen i såväl nationell som internationell forskning om barn - i synnerhet utvecklingspsykologisk forskning - en strävan som till största delen varil ideell och inte getts någon motsvarighet i materiellt och organisatoriskt hänseende.

Försl i och med högskolereformen fick förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna tillgång till visst materiellt och även ideellt stöd för s.k. "forskningsanknytning". Vid några utbildningar har man på relativt kort lid kunnat bygga upp en efter givna omständigheter någorlunda väl fungerande "anknytningsverksamhel" med samarbete över institutionsgränser, seminarieverksamhet, projekthandledning etc. Många utbildningar har emellertid slora svårigheter alt få till stånd en forskningsanknytning-främst beroende på geografisk belägenhet och stark konkurrens från andra utbildningssektorer.

Enligl socialstyrelsens mening måste de nuvarande resurserna för forskningsanknytning inom förskollärar- och fritidspedagogulbildningarna betecknas som ett provisorium. I längden är del inte möjligt alt lita till idealitet och en minimal rörlig resurs när del gäller alt upprätthålla högskolans viktigaste principer (vetenskaplig grund och samband grundutbildning -forskning) inom dess två största utbildningslinjer. Om en forskningsanknyl-

Skr. 1983/84:11                                                                      43

ning värd namnet skall kunna byggas upp vid förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna måsle dessa principer materialiseras och ges konkreta uttryck i organisalion, tjänstekonstruktion och befattningsbeskrivningar.

Utbildningarnas förankring i forskning och möjlighet till kunskapsutveckling genom egen forskningsverksamhet är emellertid inte bara en intern angelägenhet för utbildningarna själva. Kommunerna är för sill lokala utvecklingsarbete inom barnomsorgen i hög grad beroende av att i en samverkan med utbildningarna ha tillgång till denna kunskapsutveckling l.ex. i form av utvärderingskompetens, projekthandledning, fortbildning etc. Barnomsorgens personal, föräldrar och barn som deltar i verksamheten har rätt all fordra att det inom grundutbildningarna finns materiella förutsättningar att på vetenskaplig grund utveckla och förmedla en kunskap som gör det möjligt all organisera och bedriva en barnomsorgsverksamhet av hög kvalitet.

Mot bakgrund av ovanstående menar socialstyrelsen att det är oavvisligen nödvändigt alt förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna jämställs med övrig högskoleutbildning och tillförs lärartjänster som inrymmer skyldighet att även bedriva och följa FoU-verksamhet. Viss andel av dessa tjänster bör som behörighetskrav ha genomgången forskarutbildning.

Detla bör ske snarast möjligi. I den mån en aviserad lärartjänstreform dröjer måste temporära åtgärder vidtas av berörda universitet och högskolor. Översyn av organisationen på olika linjer och provisoriska omfördelningar kan vara ett sätt för den enskilda högskolan all ta sitt ansvar för att forskningen inom de nytillkomna högskoleområdena får den stimulans och de utvecklingsbetingelser de har rätt lill.

Fasta forskningsresurser inom högskolan

Behovel av att inom högskolan inrätta fasta resurser för forskning med inriktning på barnomsorg har tidigare tagits upp av socialstyrelsen - bl.a. i anslagsframställningar. Slyrelsen har föreslagit alt den fjärde professuren i socialt arbete skulle ges en klar barnomsorgsinriktning och att professurer med förskolepedagogisk inriktning inrättas inom ämnet pedagogik. Liknande förslag lades av familjestödsutredningen (SOU 1981:25). Utredningen föreslog även ett förskoleforskningsråd med samordnande och finansierande funktion och en tvärvetenskaplig universitetsinstitution (eller fristående institut) med forskningsutförande funklion.

Socialstyrelsen skall i del följande något utveckla sin syn på hur forskning om barnomsorgen inom högskolans basorganisation bör organiseras.

Inledningsvis bör klargöras vilka motiv som finns för att inrätta sådana resurser inom högskolan.

Ell första motiv är den omfattning och betydelse som barnomsorgen idag har. Barnomsorgen utgör en samhällelig institutionell verksamhet omfattan-

Skr. 1983/84:11                                                                      44

de ca 400 - 500 000 barn i åldrarna 0-12 år. Ca 100 000 personer arbetar inom verksamheten. Utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger utgör landets största lärarutbildning. Stat och kominun investerar årligen belopp i storleksordningen 12 miljarder kr. Barnomsorgen är en verksamhet med långtgående pedagogisk och socialpolitisk betydelse för barn, föräldrar och samhälle. En verksamhet av denna omfattning och betydelse bör enligt socialstyrelsens mening ha en motsvarighet i högskolans basorganisalion för forskning.

Ett andra motiv utgör behovet av att kunna rekrytera forskare med erfarenhet och kompelens av barnomsorgsforskning för den sektoriella och tillämpningsinriktade FoU-verksamheten inom området men även för undervisning, konsultation, handledning och utredningsverksamhet, dvs. en erfarenhet och kompetens av det slag som byggs upp genom forskarutbildning och handledning inom en disciplinliknande organisation inom högskolan.

Ett tredje motiv är behovet av att fristående från omedelbara sektorsintressen metodiskt kunna utveckla, bevara och förmedla en kunskapstradition genom beskrivning och analys av barnomsorgens problem, villkor och förutsättningar. En forskning av della slag kan knappasl komma lill stånd med mindre än att den ges en fast institutionell förankring inom högskolans basorganisation.

Utformningen av ett konkret förslag hur dessa behov bör tillgodoses genom fasta forskningsresurser är knappast någon enkel uppgift. En rad överväganden är nödvändiga alt göra utöver de som här redovisas. Det förslag som socialstyrelsen ger i det följande är därför närmast att se som ett diskussionsförslag och inte i detalj helt färdigutformai.

En vikfig avvägningsfråga lorde vara i vilken utsträckning en sådan forskningsresurs bör ges en specifik inriktning på barnomsorg eller om den mera generellt bör ha en barninriktning. Vidare måste behovet av regional tillgänglighet balanseras så att en uppsplittring av forskningsresursen undviks. Dessutom torde frågan om den ämnesmässiga basen vara väsentlig -bl.a. i en avvägning mellan disciplin eller en tvärvetenskaplig tillhörighet.

Socialstyrelsen har den uppfattningen all inriktningen specifikt skall vara barnomsorg. En allmän barninriktning tillgodoser inte det forskningsbehov som finns för barnomsorgen. Det kan också poängleras all inriktningen "barnomsorg" knappast är mer "avgränsad" än en "allmän barninriklning". Det är även så alt inriktningen "barnforskning" i viss mån redan är tillgodosedd inom en rad olika discipliner.

Forskningsresursen måste sannolikt koncentreras till ett fåtal högskolor. Behovet av forskningsanknytning för förskollärar- och fritidspedagogutbildningar måste tillgodoses genom instilutionssamarbete och tidigare nämnda lärartjänstreform.

Socialstyrelsen anser att den ämnesmässiga basen skall vara pedagogik. Ämnet socialt arbete saknar tidigare tradition av barnomsorgsforskning och

Skr. 1983/84:11                                                                      45

torde av det skälet vara mindre lämpligt som basämne.

En bredare ämnesbas av tvärvetenskaplig karaktär kan naturliglvis också vara intressant. Här kan nämnas den temainriktade forskningen vid Linköpings universitet där utöver de fyra nuvarande lemala ett femte s.k. "barntema" är under uppbyggnad. Detta nya "barnlema" kommer alt utgöra en mycket viktig forskningsresurs inom specielll sådana aspekter av området "barn" som inte uppmärksammas inom de traditionella kunskapsdisciplinerna. Paralleller finns även lill den s.k. "centrumbildning" kring ämnet barnkunskap som i ett samarbete mellan en rad olika institutioner planerats vid Uppsala universitet och likaså till det "Centrum för barnkulturforskning" som redan startats vid Stockholms universitet.

Liknande s.k. "centrumbildningar" kring områden med anknytning till barn, barnkunskap etc. bör initieras vid flera universitet och högskolor. Det finns all anledning att från centralt håll materiellt stödja denna form av kompetensuppbyggnad.

Även om den temainriktade forskningen om barn vid Linköpings universitet och de olika former tvärvetenskapliga centrumbildningar som är under framväxt kommer att utgöra mycket värdefulla forskningsresurser för barnomsorgsområdet, tillgodoser de inte helt del behov som finns.

Socialstyrelsen anser därför att två professurer bör inrättas inom ämnet pedagogik med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhet som den samhälleliga barnomsorgen ulgör.

Då en samlad kunskapsbas och kompelens omkring barnomsorgen ännu i slor uisiräckning saknas inom högskolan är det svårt alt snabbt bygga upp en forskningsresurs i enlighet med de motiv och förslag som redovisats ovan. En sådan resursuppbyggnad måste ske över en längre tid. Det är därför av stor vikt att planeringen av en sådan uppbyggnad inleds snarast möjligt. Ansvariga för denna planering är närmast UHÄ men även enskilda universitet och högskolor.

2.5.7 Sammanfattning

I skriften "PLAN FÖR FORSKNINGS- OCH FÖRSÖKSVERKSAMHET INOM BARNOMSORGSOMRÄDET" redovisas ett uppdrag som socialstyrelsen fick av regeringen i december 1981. Uppdraget avsåg alt:

"Översiktligt redovisa den forsknings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit på barnomsorgsområdet. Redovisningen skall även innehålla en plan för fortsall forsknings- och försöksverksamhet."

Enligt socialstyrelsen är en väsentligt ökad satsning pä FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet mycket angelägen. Idag måste barnomsorgen betecknas som eftersatt när del gäller FoU. Anslagsmässigt har det skett en minskning de senare åren. Ca 2,5 milj. kr. går åriigen till FoU-verksamhet inom området. Detta ulgör ca tiondelen av de medel som ärligen anslås för

Skr. 1983/84:11                                                                      46

forskning och utveckling inom grundskolans område.

Men bara en volymmässigt ökad satsning är inte tillräckligt. Förbättrade organisatoriska former som möjliggör överblick och en mer långsiktig planering är även nödvändiga. Idag tillkommer FoU-aktiviteter inom barnomsorgsområdet mera av tillfälligheters spel. Någon samlad framställning över samhällets behov av FoU inom området som skulle kunna underlätta planering och prioriteringar finns inte f. n.

De anslag som finns för FoU-verksamhet inom barnomsorgsområdet är inte särskilt väl anpassade till de behov som finns. Detta bidrar lill att vi f. n. har en FoU-verksamhet inom områdei vars inriktning inte riktigt tillgodoser någons intresse så som en sådan verksamhet borde kunna göra. Kritik kan alltså riktas mot de bristande förutsättningarna och villkoren för forsknings-och utvecklingsverksamhet inom barnomsorgen.

Med avsikt att åstadkomma förbättrade möjligheter för FoU inom barnomsorgen föreslår socialstyrelsen att ett FoU-program för barnomsorgen inrättas. Syftet med detta program är att få till stånd en bred och långsiktig satsning på forskning, försök och utvecklingsverksamhet inom området. Programmet anger även en inriktning av den FoU-verksamhet som är mest angelägen. Avsikien är däremot inte att all FoU-verksamhet med inriktning på eller av relevans för barnomsorgen skall ske inom ramen för programmei.

Programmet kan betraktas som ett sektoriellt FoU-program. Det har en direkt inriktning på barnomsorgen. Dvs. det är barnomsorgen som företeelse, de människor och de organisationer den berör som bör slå i fokus. Konkret består FoU-programmet av två delprogram. Ett program för "Forskning om barnomsorgen" och ett program för "Lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgen".

Programmet "Forskning om barnomsorgen" avser att via finansiellt slöd till enskilda forskningsprojekt få till stånd en kvalificerad forskning och en långsiktig kunskapsuppbyggnad omkring viktiga aspekter av barnomsorgen. Programmet har i huvudsak en beskrivande och analytisk forskningsinriktning. Följande fyra områden (ej rangordnade) har bedömts mest angelägna:

Forskning om svensk förskole- och frilidshemspedagogik. Området avser en konkretisering av hur förskole- och fritidshemspedagogiken idag gestaltar sig, dess förutsättningar, problem och villkor i den praktiska verksamheten.

Läroplansteorelisk forskning om barnomsorgen. Området avser forskning om barnomsorgens styrsystem - såväl del formella som informella.

Forskning om barnomsorgens socialpolitiska betydelse för barn, föräldrar och samhälle.

Ämnesmetodisk forskning inom för barnomsorgen relevanta ämnesområden.

Programmet "Forskning om barnomsorgen" föreslås som en del av socialdepartementets socialforskningsanslag. Delegationen bör avsätta en särskild medelsram för programmet. Ett riktmärke för denna medelsram bör

Skr. 1983/84:11                                                                      47

vara ca 5 milj. kr. per är.

Programmet "Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen" föreslås utformas som ett anslag där kommunerna men även grundutbildningarna har möjlighet att ansöka om medel för lokalt utvecklingsarbete i projektform. Vägledande för det slag av verksamhet som skall kunna stödjas bör vara de synpunkter som socialstyrelsen framlagt i bl.a. "Utvecklingsplan för barnomsorgen - maj 1982" och del pedagogiska program för förskolan som kommer att presenteras under hösten 1983. Socialstyrelsen föreslär att den medelsram som bör stå till förfogande för programmei "Lokalt utvecklingsarbete ,.," bör uppgå till lOmilj. kr. per år under ca en femårsperiod. Medlen bör kunna utgå ur allmänna arvsfonden,

FoU-programmet för barnomsorgen avses att översiktligt dokumenteras i en periodiskt utgiven projeklkatalog. Syftet med denna dokumentation är att informera om de två delprogrammens existens och innebörd och att ge en översiktlig information om vilka projekt och verksamheter som för tillfället ingår i programmen. Projektkatalogen skall kompletteras av olika övergripande dokumentationsprojekt som inriktas pä sammanfattande bedömningar och analyser av den verksamhet som förekommer inom programmen.

Socialstyrelsen menar alt förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna mäste jämställas med övrig högskoleutbildning och tillföras lärartjänster som inrymmer skyldighet att bedriva och följa FoU-verksamhet.

Socialstyrelsen anser att högskolan måste tillföras fasta forskningsresurser med inriktning på barnomsorg. Två professurer bör inrättas inom ämnet pedagogik med inriktning på den i vid mening pedagogiska verksamhet som den samhälleliga barnomsorgen utgör.

Skr. 1983/84:11 48

Forskning om barnomsorg

3 Projektkatalog

Skr. 1983/84:11                                                                      49

INNEHÄLLSFÖRTECKNING                                                      Sid.

PEDAGOGIK OCH ARBETSMETODER

Barn och livsfrågor ..........................................................       57

Barn och teater ..............................................................       57

Barns utveckling i åldrarna kring skolstarten.................. ..... 58

Familjestödsutredningens forsknings- och utvecklingsverksamhet -

tre projekt   ....................................................................   58-60

Från förskolebarn till skolbarn   ...................................... ..... 60

Förskollärares föreställning formas ................................ ..... 61

Inskolning av barn på daghem: En psyko-neuroendokrinologisk

studie   ........................................................................... ..... 61

Pedagogiskt arbetssätt och formandet av konfliktlösningsbeteende

bland barn   ...................................................................       62

Pedagogiskt program i daghem  ....................................       62

Rörelsehindrade barns integrering i förskola..................       63

Samlingen i förskolan ..................................................... ..... 64

Samverkan förskola-skola-fritidshem..............................       65

Skola-fritidshem-närmiljö ...............................................       66

Skolförberedelser i förskolan  .........................................       66

Specialpedagogik i förskolan (SIF-projektet)  ................ ..... 67

Standardisering av Griffith's utvecklingsskala för åldrarna 2-8 år ....  68

Ulvecklingspsykologiska aspekter på rörelse- och danslek i förskolan            68
Utvärdering av en icke-traditionell forlbildningsansats

inom barnomsorgssektorn .............................................       69

Utvärdering av socialstyrelsens projekl "Särskild information lill

förskolans personal" och "Arbetsplan för förskolan".......       69

Vad är metodik? en undersökning på fritidspedagogutbildningen i

Kristianstad .................................................................... ..... 70

Se även

Barn med behov av särskilt stöd i institution och organisation          71

Barn och föräldrars arbete ............................................. ..... 92

Daghemsvård för treåringar............................................ ... 110

Frifidshemmels organisalion och verksamhet (FOV)........ ... 124

Logopedi på barnavårdscentraler och förskola............... ..... 86

Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsstörda och synskadade barn

och ungdomar (Pedagus)................................................ ..... 77

Rörelsehindrade barns möjligheter att utveckla självständighet och

oberoende i förskolan.....................................................       77

Tillsammans.....................................................................       79

Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn i försko
lan .................................................................................. ..... 80

4 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr 11

Skr. 1983/84:11                                                                       50

Sid.

Utvärdering av  försök  med  nya  arbetsformer vid  fritidshemmet

Fantasia  ......................................................................... .... 127

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem i Kungsbacka              128

BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD

Allergiska barns situation i skolan................................... ...... 70

Barn med behov av särskilt stöd i institution och organisation          71

Barn   med  behov  av  särskill  slöd  i  sin   utveckling  -  analys  av

identifiering och åtgärder................................................        72

Barn med perceptuella funktionsstörningar..................... ...... 73

Barn med tidig infantil autism och andra psykotiska sjukdomstillstånd           73
Grupporienterat arbetssätt och personlighetsutveckling hos barn i

förskolan  ........................................................................ ...... 74

Integration av hörselskadade barn i förskolan ...............        75

MBD-problemalik bland Göleborgsbarn-en långtidsstudie                   76

Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsslörda och synskadade barn

och ungdomar (Pedagus).................................................        77

Rörelsehindrade barns möjligheter att utveckla självständighet och

oberoende i förskolan......................................................        77

Synskadade barn - behovet av vård och omsorg............        78

Tillsammans.....................................................................        79

Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn i försko
lan ..................................................................................        80

Utvärdering av integration i förskolan   .......................... ...... 81

Se även

Specialpedagogik i förskolan. (SIF-projektet)..................       67

BARN PÄ SJUKHUS

82
Barns reaktion på sjukhusvistelse ..................................

SPRÅKUTVECKLING

Alternativ för språkträning av tvåspråkiga barn i förskoleåldern                    83

Blinda barns språkutveckling och kommunikation ...........       84

En funktionsanalys av färdigheter hos förskolebarn som kan påverka

deras kommande läs-och skrivinlärning...........................       84

Hemspråket i förskolan   ................................................. ..... 85

Icke-verbaloch verbal kommunikation hos hörande och döva barn  ..           85

Logopedi på barnavårdscentraler och förskola................       86

Skr. 1983/84:11                                                                     51

Sid.

Om barns språk: Longitudinell undersökning av vissa språkfärdighe
ter hos barn   .................................................................       87

Samspel och kommunikation mellan döva barn............... ..... 88

Språklig medvetenhet hos förskole-och lägsladiebarn.... ..... 89

Språkulvecklingsprogram för förskolebarn   .................... ..... 89

Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos svenska barn ..           90

Tidig språklig kognitiv utveckling hos döva och gravt hörselskadade   ,          90

PLANERINGSFRÅGOR

Att arbeta på daghem - Psykosociala aspekter pä daghemspersonalens

arbetsmiljö (utbildningsprogrammet att arbeta pä daghem)              91

Barn och föräldrars arbete .............................................       92

"Dagissjukan"  -  En  jämförelse  mellan  daghem   med  och   utan

klimatproblem.................................................................       92

Forsknings-och utvecklingsarbete inom barnomsorgen (FOBO) ,.,.     93

Kollektivhuset Stolplyckan - En utvärderingsstudie ........       94

Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen (LUBO)....       95

Mångsidigt användbara förskolor och fritidshem (MAFF) - fem

projekt ........................................................................... 96-100

Näromsorg och boendegemenskap - utvärdering av en modell för

integrerad social omsorg i bostadens närmiljö ..............     101

Samhällets barnomsorg och social planering..................     102

Samordning mellan förskola och andra familjestödjande sociala organ          103

Självförvallningoch förändringsarbele inom barnomsorgen                104

Se även

Barn med behov av särskilt stöd i institution och organisation          71

Barn  med  behov av  särskill stöd  i sin  utveckling - analys av

identifiering och åtgärder................................................       72

Barns ulveckling i åldrarna kring skolstarten...................       58

Barnomsorgsprojektet.................................................... ... 105

Pedagogik och miljöplanering (POM)   ............................ ... 113

Utvidgat fritidshem vid Vättnedalsskolan i Göteborg (UTVÄG) ....        126

FÖRSKOLEVERKSAMHET - ALLMÄNT

Barnomsorgsprojektet.................................................... ... 105

Barn på daghem, i familjedaghem och hemma ...............     106

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av försöksverksamhet

med barnomsorg på obekväm arbetstid......................... ... 107

Barnomsorg pä dellid...................................................... ... 107

Skr. 1983/84:11                                                                       52

Sid.

Barns uppväxtvillkor i Sverige och Kina - En jämförande studie om

ideal och verklighet.......................................................... .... 108

Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för barnets

sociala och emotionella ulveckling  ................................. .... 108

Daghemmet och hemmet - En longitudinell studie av barn med olika

uppväxlerfarenheter   ..................................................... .... 109

Daghemsvård för treåringar............................................ .... 110

Familjestrategier och arbetsliv ....................................... .... 110

Förskolan-1850 till nutid  ................................................ .... 111

Kommunen som serviceproducent: Studier av serviceutbudels varia
tion i de svenska primärkommunerna   ...........................     111

Medborgarna och kommunen. Studier av medborgerlig aktivitet och

representativt folkstyre   ................................................      112

Mål och innehåll i barnehagen i Norden (MIB)  ............... .... 112

Pedagogik och miljöplanering (POM)   ............................ .... 113

Offentlig socialisation och professionell organisering...... .... 114

Spädbarns emotionella och sociala anpassning till daghem               115

Studier av daghemsklimal och dess effekier på barns sociala och

emotionella utveckling..................................................... .... 116

Se även

Lokall ulvecklingsarbele inom barnomsorgen (LUBO)...... ..... 95

Skolförberedelser i förskolan   ........................................       66

FÖRSKOLEBARN - LEVNADSFÖRHÅLLANDEN

Arbetslivet och barnen..................................................... ... 116

Att skilja barn och föräldrar.............................................     117

Barn i kris.........................................................................     117

Barns omvärldsuppfatlning.............................................. ... 118

Barns sociala utveckling i familjer där fadern är föräldraledig resp.

förvärvsarbetar  ..............................................................     119

Ensamförälder 1980  ......................................................     120

Familjestöd och utveckling (FAST-projektet)....................     121

Psykobiologiska stressreaktioner hos förskolebarn.........     122

Utvecklingen av social förståelse hos barn  ....................     122

Se även

Barn och livsfrågor ..........................................................       57

Barns uppväxlvillkor i Sverige och Kina - en jämförande studie om

ideal och verklighet.......................................................... ... 108

Barn på daghem, i familjedaghem och hemma ...............    106

Skr. 1983/84:11                                                                      53

Sid.

Daghemmet och hemmet - En longitudinell studie av barn med olika

uppväxlerfarenheter   ..................................................... ... 109

Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos svenska barn ..          90

FÖRÄLDRAVERKSAMHET

Hemmet-förskolan och föräldrakontakten ...................... ... 123

FRITIDSHEM

Det utvidgade fritidshemmet........................................... ■   123

Fritidshemmetsorganisationoch verksamhet (FOV)......... ... 124

Fritidshemmets roll i barnets livssituation (FRIB)   .......... ... 125

Utvidgat fritidshem vid Vättnedalsskolan i Göteborg (UTVÄG)             126

Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid fritidshemmet

Fantasia  ........................................................................ ... 127

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem i Kungsbacka             128

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan i

Halmstad ........................................................................ ... 129

Skr. 1983/84:11                                                                       54

ALFABETISKT REGISTER

sid.

Allergiska barns situation i skolan...................................        70

Aliernativförspråkträningav tvåspråkiga barn i förskoleåldern             83

Arbetslivet och barnen.....................................................      116

Att arbeta på daghem - psykosociala aspekter på daghemspersonalens

arbetsmiljö (utbildningsprogrammet all arbeta pä daghem)                91

All skilja barn och föräldrar.............................................. .... 117

Barn i kris......................................................................... .... 117

Barn med behov av särskilt stöd i institution och organisation            71

Barn  med  behov  av  särskilt stöd  i  sin  utveckling - analys av

identifiering och åtgärder................................................ ...... 72

Barn med perceptuella funktionsstörningar..................... ...... 73

Barn med tidig infantil autism och andra psykotiska sjukdomstillstånd           73

Barn och föräldrars arbete ............................................. ...... 92

Barn och livsfrågor .......................................................... ...... 57

Barn och teater  ............................................................. ...... 57

Barnomsorgsprojektet.....................................................      105

Barnomsorgsprojektet i Luleå - utvärdering av försöksverksamhet

med barnomsorg på obekväm arbetstid..........................      107

Barnomsorg på dellid.......................................................      107

Barn på daghem, i familjedaghem och hemma ............... .... 106

Barns omvärldsuppfatlning.............................................. .... 118

Barns reaktion på sjukhusvistelse .................................. ...... 82

Barns sociala ulveckling i familjer där fadern är föräldraledig resp.

förvärsarbetar ................................................................ .... 119

Barns uppväxtvillkor i Sverige och Kina - en jämförande studie om

ideal och verklighet.......................................................... .... 108

Barns utveckling i åldrarna kring skolstarten...................        58

Betydelsen av daghem, familjedaghem och hemfamilj för barnets

sociala och emotionella utveckling   ................................ .... 108

Blinda barns språkutveckling och kommunikation ........... ...... 84

Daghemmet och hemmet - en longitudinell studie av barn med olika

uppväxterfarenheter   ....................................................     109

Daghemsvård för treåringar............................................ .... 110

"Dagissjukan" -  En  jämförelse  mellan  daghem  med  och  utan

klimatproblem.................................................................. ...... 92

Del utvidgade fritidshemmel............................................ ... 123

En funklionsanalys av färdigheler hos förskolebarn som kan påverka

deras kommande läs- och skrivinlärning..........................       84

Ensamförälder 1980  ......................................................     120

Familjestralegier och arbetsliv ........................................ ... 110

Familjestöd och ulveckling (FAST-projektel).....................     121

Familjeslödsulredningens forsknings-och ulvecklingsverksamhel ...   58-60

Skr. 1983/84:11                                                                      55

Forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgen (FOBO) , . , , 93

Fritidshemmetsorganisationoch verksamhet (FOV).........     124

Fritidshemmets roll i barnets livssituation (FRIB)   .......... ... 125

Från förskolebarn lill skolbarn   .......................................       60

Förskolan-1850 till nutid   ............................................... ... 111

Förskollärares föreställning formas ................................ ..... 61

Grupporienterat arbetssätt och personlighelsulveckling hos barn i

förskolan   ...................................................................... ..... 74

Hemmet-förskolan och föräldrakontakten ...................... ... 123

Hemspråket i förskolan   ................................................. ..... 85

Icke-verbaloch verbal kommunikation hos hörande och döva barn  .. 85
Inskolning  av  barn  på daghem:   En  psyko-neuroendokrinologisk

studie   ........................................................................... ..... 61

Integration av hörselskadade barn i förskolan ............... ..... 75

Kollektivhuset Stolplyckan-en utvärderingsstudie   ........       94

Kommunen som serviceproducent: Studier av serviceutbudets varia
tion i de svenska primärkommunerna   .......................... ... 111

Logopedi på barnavårdscentraler och förskola................       86

Lokall utvecklingsarbete inom barnomsorgen (LUBO)..... ..... 95

Mångsidigt Användbara Förskolor och Fritidshem (MAFF) 96-l(X)

Näromsorg och boendegemenskap - utvärdering av en modell för

integrerad social omsorg i bostadens närmiljö................ ... 101

Självförvallningoch förändringsarbete inom barnomsorgen                 104

MBD-problematik bland Göteborgsbarn-en långtidsstudie                  76

Medborgarna och kommunen. Studier av medborgerlig aktivitet och

representativt folkstyre   ................................................ ... 112

Mål och innehåll i barnehagen i Norden (MIB) ................ ... 112

Pedagogik och miljöplanering (POM)  .............................     113

Pedagogisk aktivering av gravt utvecklingsstörda och synskadade barn

och ungdomar (pedagus) ...............................................       77

Pedagogiskt arbetssätt och formandet av konfliktlösningsbeteende

bland barn   .................................................................... ..... 62

Pedagogiskt program i daghem  .................................... ..... 62

Psykobiologiska stressreaktioner hos förskolebarn........ ... 122

Offentlig socialisation och professionell organisering...... ... 114

Om barns språk: Longitudinell undersökning av vissa språkfärdighe
ter hos barn   .................................................................. ..... 87

Rörselsehindrade barns integrering i förskolan.............. ..... 63

Rörelsehindrade barns möjligheter alt utveckla självständighet och

oberoende i förskolan..................................................... ..... 77

Samhällets barnomsorg och social planering................... ... 102

Samlingen i förskolan ..................................................... ..... 64

Samordning mellan förskola och andra familjestödjande sociala organ          103

Samspel och kommunikation mellan döva barn...............       88

Skr. 1983/84:11                                                                       56

Samverkan förskola-skola-fritidshem............................... ...... 65

Skola-fritidshem-närmiljö ................................................ ...... 66

Skolförberedelser i förskolan   ......................................... ...... 66

Specialpedagogik i förskolan (SIF-projektet)   ................ ...... 67

Språklig medvetenhet hos förskole-och lägsladiebarn ....        89

Språkutvecklingsprogram för förskolebarn   ....................       89

Spädbarns emotionella och sociala anpassning lill daghem                115

Standardisering av Griffith's utveckiingsskala för åldrarna 2-8 år  ....  68
Studier av daghemsklimat och dess effekter på barns sociala och

emotionella utveckling..................................................... .... 116

Studier av normal och störd fonologisk utveckling hos svenska barn . ,         90

Synskadade barn-behovet av vård och omsorg..............       78

Tidig språklig kognitiv utveckling hos döva och gravt hörselskadade   .          90

Tillsammans...................................................................... ..... 79

Utveckling av utvecklingsprogram för rörelsehindrade barn i försko
lan .................................................................................. ..... 80

Ulvecklingen av social förståelse hos barn  .................... ... 122

Utvecklingspsykologiska aspekter på rörelse- och danslek i förskolan           68
Utvidgat fritidshem vid Vättnedalsskolan i Göteborg (UTVÄG) ....        126
Utvärdering av en icke-traditionell forlbildningsansats inom barnom
sorgssektorn ...................................................................       69

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan i

Halmstad ........................................................................     129

Utvärdering av försök med nya arbetsformer vid fritidshemmet

Fantasia  ......................................................................... ... 127

Utvärdering av försök med utvidgat fritidshem i Kungsbacka             128

Utvärdering av integration i förskolan   .......................... ..... 81

Utvärdering av socialstyrelsens projekt "Särskild information till

förskolans personal" och "Arbetsplan för förskolan"........       69

Vad är metodik? En undersökning på fritidspedagogutbildningen i

Kristianstad ....................................................................       70

Skr. 1983/84:11

57

BARN OCH LIVSFRÅGOR

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektels syfle är alt studera förskole- och lågstadiebarns förutsättningar att förslå och handskas med livsåskådningsmässiga frågor och att dessutom belysa de undervisningsmelodiska problem som kan uppstå, när sådana frågor kommer upp i barngrupperna.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Fil.lic. Sven G. Hartman

Fil.lic. Sven G. Hartman, institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning, Box 34103, 100 26 Stockholm 1973-01-01 1978-12-31 Skolöverstyrelsen.

Hartman, S.G., Pettersson, S. Livsfrågor och livsåskådning hos barn. Några utgångspunkter för en analys av barns livsfrågor och livsåskådning samt en presentation av några delstudier. Rapport 7/ 1980, pedagogiska insfitutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm, m.fl. rapporter

BARN OCH TEATER

PROJEKTBESKRIVNING;

Rikllinjer inom kulturområdet framhåller att barn skall ha tillgång till all kultur, men också att kulturutbudet skall anpassas efter deras utvecklingsnivå.

Hur upplever då olika åldersgrupper en speciell teaterpjäs?

Finns där olikheter i fråga om vad barnen fastnat för och berättar om, exempelvis vad gäller handling, rollfigurer och scenografi, som kan hänföras till utvecklingsnivån?

Behövs då anpassning av teatern efter barnens speciella utvecklingsnivå - i så fall i vilken utsträckning och på vilka områden?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Beteendevetenskapliga institutionen,

Högskolan, Växjö

Gunborg Carlsson

Gunborg Carlsson, Borgmästargatan 1,

352 36 Växjö

1980-08-01

1984-06-30

Högskolan i Växjö

Skr. 1983/84:11

58

BARNS UTVECKLING I ÅLDRARNA KRING SKOLSTARTEN

PROJEKTBESKRIVNING:

Hur kan och bör förskolans och skolans arbetssätt närmas lill varandra? Vilka former av samverkan mellan förskola och skola kan och bör förekomma? Projektet syftade till att ge en samlad bild av rådande förhållanden samt förslag till fortsatt FoU-arbete.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Docent Stig Lindholm

Fil.kand. Sven Bring, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm 1974-07-01 1977-06-30 Skolöverstyrelsen

Bring, S.: Från lek till allvar? Om övergången från förskola fill lågstadium (1978), pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

SMÅBARNSAVDELNINGAR - ÅLDERSINTEGRATION (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)

PROJEKTBESKRIVNING:

Utveckla och förbättra det pedagogiska arbetet i vid mening och därmed höja kvaliteten i småbarnsomsorgen.

Inledningsvis skedde en utvärdering av socialstyrelsens försöksverksamhet på småbarnsavdelningar.

Därefter startade försök med utvidgade syskongrupper.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Familjestödsutredningen

Fil.kand. Karin Edenhammar

Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm

1975

1981

Allmänna arvsfonden

Edenhammar, Karin. Försöksverksamhet med ål-

dersintegrerade grupper. Rappori om Gamleby-

plan 9, familjestödsutredningen, rapport nr 7,

Stockholm 1979, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11 59

SAMARBETET FÖRÄLDRAR - PERSONAL PÅ DAGHEMMENS SMÅBARNSAVDELNINGAR (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)

PROJEKTBESKRIVNING:

del 1: Utprovning av nya former för introduktion av föräldrar och barn i daghem. Sammanställning av forskning och litteratur omkring samarbete föräldrar och personal i daghem.

del 2: Vilka är de ramar som styr föräldra-personalsamarbetel i daghemmen.

del 3: På basis av försöksverksamhet med bl.a. föräldrakooperativ daghemsverksamhet studera vilka strukturella och organisatoriska svårigheler som uppkommer vid föräldra - personalsamarbete inom daghemsverksamheten.

INSTITUTION:             Familjestödsutredningen

PROJEKTLEDARE:       Fil.kand, Tove Rinnan m.fl.

KONTAKTPERSON:      Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm

STARTDATUM:             1975

SLUTDATUM:               1980

ANSLAGSGIVARE:      Allmänna arvsfonden

RAPPORTER MM: Sjögren Olsson, Elisabeth. Daghemmet Siken. En utvärdering av en försöksverksamhet med föräldramedverkan i daghem. Familjestödsutredningen, rapport nr 9, Stockholm 1980, m.fl. rapporter.

Skr, 1983/84:11

60

VAD LÄR SIG SPÄDA OCH SMÅ BARN PÅ DAGHEM OCH I FAMILJEDAGHEM (FAMILJESTÖDSUTREDNINGEN)

PROJEKTBESKRIVNING:

del 1: Analys av värderingar och ideologier inom barnpsykologisk forskning, del 2: Kartläggning och utvärdering av lägenhelsdaghem del 3: Utvärdering av försöksverksamhet på småbarnsavdelningar samt studier av små barns sociala ulveckling under olika betingelser - gmpp-sammansättningar, omsorgsformer. Utveckling av teoretisk referensram.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM;

Socialstyrelsen Fil.kand. Lars Jalmert m.fl. Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm 1975 1981

Allmänna arvsfonden

Jalmert, Lars. Små barns sociala utveckling. Kritisk granskning av forskning. Akademisk avhandling, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, 1979.

FRÅN FÖRSKOLEBARN TILL SKOLBARN

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektet "Från förskolebarn till skolbarn" avser alt systematiskt belysa och analysera den skolförberedande verksamheten i förskolan med tyngdpunkten lagd vid den pedagogiska processen som förekommer i förskolans deltidsgrupper och daghemsavdelningar.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM :

Pedagogiska institutionen, Lunds universitet Docent Eva-Mari Köhler

Docent Eva-Mari Köhler, pedagogiska institutionen, Lunds universitet. Box 7009, 220 07 Lund 1983

Planeringsanslag, delegationen för social forskning

Skr, 1983/84:11 61

FÖRSKOLLÄRARES FÖRESTÄLLNING FORMAS

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar fill att kartlägga och granska förskollärares föreställningar om arbete-lek-inlärning.

Projektet skall belysa om och hur föreställningar förändras under utbildningstiden samt hur och under vilka betingelser föreställningarna kommer till uttryck i praktisk handling i barngrupp.

INSTITUTION:            Pedagogiska instiiutionen, Umeå universitet.

PROJEKTLEDARE:       Professor Sigbrit Franke-Wikberg

KONTAKTPERSON:         Fil.mag. Boel Henckel, pedagogiska institutio
nen, Umeå universitet, 901 87 Umeå

STARTDATUM:            1982-07-01

SLUTDATUM:              1986-06-30

ANSLAGSGIVARE:      Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM:        —

INSKOLNING AV BARN PÅ DAGHEM:

EN PSYKO-NEUROENDOKRINOLOGISK STUDIE.

STUDIER AV BETEENDEMÖNSTER (TÄVLINGSINRIKTNING,

AGGRESSIVITET, OTÅLIGHET) OCH PSYKOFYSIOLOGISKA

REAKTIONER HOS BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Att studera psykologiska reaktioner samt mäta adrenalin-, noradrenalin-och kortisonutsöndring hos flickor och pojkar (3-6 år) som genomgår inskolning på daghem, dels då de vistas på daghemmet och dels då de vistas i det egna hemmet.

Att studera och jämföra motsvarande psykoneuroendokrina reaktioner hos flickor och pojkar (3-6 år) som redan har anpassat sig fill daghemsmiljön, dels då de vistas på daghemmet och dels då de vistas i del egna hemmet.

INSTITUTION:             Enheten för psykologi, institutionen för psykiatri

och psykologi vid Karolinska institutet

PROJEKTLEDARE:      Docent Ulf Lundberg

KONTAKTPERSON: Docent Ulf Lundberg, psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM;             1980-07-01

SLUTDATUM;               1982-06-30

ANSLAGSGIVARE: Humanistisk-samhätlsvetenskapliga forskningsrådet

RAPPORTER MM:         Lundberg, U.: Note on Type A behavior and

cardiovascular responses to challenge in 3-6 year oldchildren. Journal of Psychosomatic Research.

Skr. 1983/84:11

62

PEDAGOGISKT ARBETSSÄTT OCH FORMANDET AV KONFLIKTLÖSNINGSBETEENDE BLAND BARN

Grupporienterat arbetssätt och personlighetsutveckling hos barn på förskolan

PROJEKTBESKRIVNING:

Ulveckling av en metod att beskriva och analysera pedagogiska arbetssätt på förskolan genom alt identifiera de regler som styr det pedagogiska arbetet.

Analys av relationen mellan det pedagogiska arbetssätt som används på förskoleavdelningen och barnets personlighetsutveckling. Följande aspekter av personligheten är föremål förstudier: konflikllösningsbeteende, identifikationsprocess, språk, könsroller och målinriktat beteende.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Institutionen för psykologi, Uppsala universitet Madelein Salvi m.fl.

Bo  S.  Johansson,  institutionen  för  psykologi, Uppsala universitet. Box 227, 751 40 Uppsala 1981-07-01 198.3-12-31

Delegationen för social forskning, Humanislisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet Larsson,S,Salvi,M., och Johansson,B.S. Utkast lill metod alt via regelbegreppet bestämma ett visst pedagogiskt arbetssätt, psykologiska inslitutionen, Uppsala universitet, 1981, m.fl. rapporter.

PEDAGOGISKT PROGRAM I DAGHEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Medverka till att

- bearbeta målen för verksamheten

- uttrycka praktiska tillämpningar och konsekvenser

-       utforma pedagogiska program för enskilda barn och barngrupper på ett
daghem.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Förskolestadiets metodik. Högskolan, Kalmar

Fil.kand. Christina Neiglick-Karlsson

Fil.kand. Maj Pettersson, Högskolan, Box.

391 29 Kalmar

1982-10-01

1983-06-30

Högskolan i Kalmar

Skr. 1983/84:11 63

RÖRELSEHINDRADE BARNS INTEGRERING I FÖRSKOLA. UTVÄRDERING AV UTVECKLINGS- OCH UTBILDNINGSÅTGÄRDER BASERADE PÅ FORSKNINGSINSATSER

PROJEKTBESKRIVNING:

Målsättning för den samordnade och övergripande forsknings- och utvecklingsverksamheten är alt med sikte på förskolans uppgift fä fram underlag för utarbetande av rikllinjer beträffande förskolans planering, utformning och utrustning samt behov av lek- och hjälpmedel och särskilda resurser för att rörelsehindrade barn skall kunna få sina behov tillgodosedda. Särskilda resurser kan vara kunskaper, organisatoriska insatser, speciella pedagogiska och andra hjälpmedel m.m. Inom området "organisatoriska insatser" räknas former för samverkan med habiliteringsorganisationen, sociala, psykologiska och andra stödinsatser samt disponering av förskolans egna resurser.

INSTITUTION:             Institutionen för handikappforskning, Göteborgs

universitet PROJEKTLEDARE:      Professor Sven Olof Brattgård KONTAKTPERSON:      Professor Sven Olof Brattgård, institutionen för

handikappforskning, Göteborgs universitet.

Brunnsgalan 2, 413 12 Göteborg
STARTDATUM;             1982-03-01

SLUTDATUM:               1987-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Olika privata fonder RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11

64

SAMLINGEN I FORSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektet är att utarbeta metoder för att observera pedagogiska aktiviteter i förskolan som skall kunna användas av förskollärarkandidater när de övar observationsmetoder under auskultationer och praktikperioder.

Metoderna skall göra det möjligt all analysera såväl det pedagogiska arbetet som olika aspekter av förskolebarnels personlighet, l.ex. konfliktlösningsbeteende, språk, könsroller, identifikationsprocess och målinriktat beteende.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Barnpedagogiska institutionen, Uppsala universitet Fil. dr. Bo Johansson, m.fl. Melodiklärare Lena Hubinette-Håkansson, barnpedagogiska insfitutionen, Uppsala universitet. Box 1423, 751 44 Uppsala 1982-07-01 1984-06-30 Uppsala universitet

Skr. 1983/84:11

65

SAMVERKAN FÖRSKOLA - SKOLA - FRITIDSHEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Samverkan förskola - skola är ett område som f. n. har slor aktualitet. På Syskonstugan i Tungelsta i Haninge kommun söder om Stockholm startade efter ett flerårigt planeringsarbete en försöksverksamhet med integrering av förskola, skola och fritidshem. Barnen, som var i åldern sex lill nio år, var uppdelade i syskongrupper. Försöksverksamheten med integrering av för-skole-och lågstadiebarn i samma grupp upphörde efter enbart ell läsår bl.a. på grund av svårigheler orsakade av de olika anställningsförhållanden som gäller inom barnomsorg och skola. Studien omfattar följande faser:

-  förberedelser för startandet av försöksverksamheten

-  försöksverksamheten läsåret 1979/80

-  den nuvarande samarbelsformen

Studien har som utgångspunkt följande frågeställningar

1)  under försöksverksamheten - hur samarbetade förskola - skola och fritidshem?

2)  efter försöksverksamheten - på vilka sätl samarbetar förskola - skola och fritidshem, - hur förbereds förskolebarnen under vårterminen inför skolstarten?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Professor Bengt-Erik Andersson Gunilla Fredriksson, Plåtslagarvägen 28, 146 00 TULLINGE 1982-01-01 1985-12-31 Skolöverstyrelsen.

5 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr Jl

Skr. 1983/84:11

66

SKOLA - FRITIDSHEM - NÄRMILJO

PROJEKTBESKRIVNING:

Att dokumentera fritids- och skolpersonals samarbete och arbetsformer

INSTITUTION:             Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärarut-

bildning, Stockholm

PROJEKTLEDARE:       Fil. dr. Pia Björklid,

KONTAKTPERSON;      Fil. dr. Pia Björklid, pedagogiska instiiutionen. Högskolan för lärarutbildning. Box 34103, 100 26 Stockholm

STARTDATUM:             1982-01-01

SLUTDATUM:               1982-12-31

ANSLAGSGIVARE:       Högskolan för lärarutbildning i Stockholm.

RAPPORTER MM:         —

SKOLFÖRBEREDELSER I FORSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

I       Att undersöka och dokumentera vad förskollärare i Umeå avser med skolförberedelse och hur man arbetar med skolförberedelser och skolförberedande material.

II     Undersöka förutsättningarna för olika skolförberedande åtgärder samt planera försöksverksamhet utifrån de faktorer som rapport I initierar.

III   Probleminventering och lägesbeskrivning gällande nuläget inom ämnesområdet språk och kommunikation inom förskola resp. lågstadium.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Institutionen  för förskollärarutbildning,  Umeå

universitet

Fil.dr. Sven Jansson m.fl.

Thorborg Gebart-Andersson. Kungsgatan 71,

902 45 Umeå

1981-09-15

1983-07-01

Skolstyrelsen, Umeå, länsskolnämnden

Skr. 1983/84:11 67

SPECIALPEDAGOGIK I FÖRSKOLAN (SIF-PROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING:

SIF-projektet har belysl förskolans specialpedagogiska problemalik genom att

-    undersöka möjliga stödinsatser ur ell övergripande barnomsorgsper-spekfiv

-    medverka i och analysera försök med samordnad uppsökande verksamhet

-    undersöka betingelserna för integrerade stödåtgärder inom ramen för normal förskoleverksamhet

-    medverka i och följa upp föräldrautbildning inom öppen förskola som ett led i förebyggande och stödjande insatser

-    medverka i pedagogisk miljöplanering

-    granska förutsättningarna för att koordinera förskolans "särskilda slöd" och skolans "specialpedagogik".

INSTITUTION:             Institutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet.

PROJEKTLEDARE:      Professor K-G. Stukat

KONTAKTPERSON;      Professor K-G. Slukat, institutionen för praktisk pedagogik,Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM:             1974-01-01

SLUTDATUM:               1979-12-31

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:        Brusling, C:  Förhållandel mellan förskola och

grundskola med särskild hänsyn till barn med behov av särskilt stöd. En granskning och jämförelse av officiella dokument. Uppsats nr. 63,1980, från institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet,m.fl. uppsatser.

Skr. 1983/84:11

68

STANDARDISERING AV GRIFF1TH'S UTVECKLINGSSKALA FÖR ÅLDRARNA 2-« ÅR

PROJEKTBESKRPVNING:

Standardisering av Griffith's utvecklingsskala för åldrarna 2-8 år. Hittills har i Sverige endast funnits föråldrade och föga informativa instrument med stora statisfiska brister för bedömning av förskolebarns utveckling. Genom den svenska standardiseringen av Griffith's utvecklingsskala kommer man nu att kunna få konfinuitet och enhetlighet i bedömningen av den mentala mognaden hos barn och ungdom.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM;

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE;

RAPPORTER MM:

Pedagogiska institufionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Britta Alin-Åkerman Britta Alin-Åkerman, Telegrafgränd 1, 111 30 Stockholm 1972-01-01 1982-12-31

Allmänna arvsfonden,Allmänna barnhuset m.fl. anslagsgivare

Nordberg,L,Tingvall,V & Alin-Åkerman, B.; Standardisering av Griffilh's utvecklingsskala för åldrarna två till åtta år. Delrapport 1: Sammanställning av bakgrundsdata. Högskolan för lärarutbildning, institutionen för pedagogik 11/1980, m.fl. rapporter

UTVECKLINGSPSYKOLOGISKA ASPEKTER PÅ RÖRELSE-OCH DANSLEK I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Att försöka klarlägga vilka utvecklingspsykologiska effekter dans- och rörelselek kan ha på förskolebarns motoriska skicklighet, motoriska beleende (rörelsestil), motoriskt-perceptuella beteende och kroppsliga uttrycksbeteende.

Institufionen   för   pedagogik,   Lärarhögskolan, Malmö.

Gunvor Digerfeldl, Kulgränden 14, 222 49 Lund

Ebbe Lindell, institutionen för pedagogik. Lärarhögskolan, Box 23501, 200 45 MALMÖ 1979 1986

Skr. 1983/84:11

69

UTVÄRDERING   AV   EN  ICKE-TRADITIONELL  FORTBILDNINGSANSATS INOM BARNOMSORGSSEKTORN

PROJEKTBESKRIVNING;

All följa framtagning av ett icke-tradilionellt fortbildningspaket saml därefter följa genomförandet. Därefter sker utvärdering av hur fortbildningen uppfattats på insfitutionerna samt vilka ev. effekier den kan tänkas få på verksamheten.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Psykolog Ulla Wickslröm

Psykolog Ulla Wickslröm, institutionen för praktisk pedagogik,Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal 1981-07-01 1983 Socialstyrelsen

UTVÄRDERING AV SOCIALSTYRELSENS PROJEKT "SÄRSKILD INFORMATION TILL FÖRSKOLANS PERSONAL" OCH "ARBETSPLAN FÖR FÖRSKOLAN"

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektet har omfattat utvärderingsinsatser av de aktiviteter som socialstyrelsen bedrev i samband med förskolereformen 1975 och åren fram fill 1978. Syftet har varit att analysera fortbildningsinnehåll och arbetsplaner som styrinstrument för förskolans verksamhei. Utifrån ett läroplansteorefiskt perspektiv har försök gjorts att beskriva och karaktärisera innehållet i "den särskilda informationen" och "arbetsplan för förskolan".

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Socialstyrelsen Fil.kand. Olle Asplund m.fl. Fil.kand. Olle Asplund, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm 1975-09-01 1978-06-15

Delegationen för social forskning Asplund, O., Wester, K. & Åberg, A. Rapport från projektet Utvärdering av "Särskild information" och "Arbetsplan för förskolan". Socialstyrelsen, Sthlm 1978, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

70

VAD ÄR METODIK? EN UNDERSÖKNING PÅ FRITIDSPEDAGOGUTBILDNINGEN I KRISTIANSTAD

PROJEKTBESKRIVNING:

De studerande har flera gånger kritiserat ämnet metodik. Man menar att ämnet är diffust och alt del inte är tillräckligt integrerat med övriga delar i utbildningen.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Beleendevelenskapliga institutionen, Högskolan

i Kristianstad

Metodiklärare Olof Berg

Metodiklärare Olof Berg, Högskolan,

Box 59, 291 21 Kristianstad

1981

1983

ALLERGISKA BARNS SITUATION I SKOLAN (resultaten är även giltiga för förskolan)

PROJEKTBESKRIVNING;

Syftet med undersökningen var att studera vilka problem som finns för allergiska elever i skolan saml att undersöka hur olika skolor försökt lösa dessa problem. Dessutom var syftet att utifrån tillgänglig kunskap och erfarenhet inom området ge rekommendationer om åtgärder för att underlätta för denna grupp elever.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Avd. för byggnadsfunktionslära, arkilektursek-tionen, Tekniska högskolan, Stockholm Fil. kand. Hans Smedshammar Fil. kand. Hans Smedshammar, avd. för byggnadsfunktionslära, arkileklursektionen Tekniska högskolan. Östermalmsgatan 25, 100 44 Stockholm

1980-02-15 1982-06-30

Statens råd för byggnadsforskning Smedshammar, H: Allergiska barns silualion i skolan. Rapporter från avd. för byggnadsfunk-lionslära, arkilektseklionen, Tekniska högskolan i Stockholm. R2;1982

Skr. 1983/84:11 71

BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I INSTITUTION OCH ORGANISATION

PROJEKTBESKRIVNING:

Syften för projektels två delstudier:

I.     Undersöka hur personalen vid förskoleinstitutionen arbetar med "barn med behov av särskilt stöd".

II.   Undersöka hur man i socialförvaltningen arbetar med problemområdet "barn med behov av särskill slöd".

INSTITUTION:             Inslitutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet PROJEKTLEDARE:       Fil.kand. Bertil Gustafsson och fil.kand. Ingrid

Toshach KONTAKTPERSON:      Fil.kand.   Bertil   Gustafsson,   institutionen   för

praktisk pedagogik, Box 1010, 431 26 Mölndal
STARTDATUM:             1983-01-01

SLUTDATUM:               1984-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Göteborgs universitet, delegationen för social

forskning RAPPORTER MM;        —

Skr. 1983/84:11 72

BARN MED BEHOV AV SÄRSKILT STÖD I SIN UTVECKLING -ANALYS AV IDENTIFIERING OCH ÅTGÄRDER

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar lill - som projekltiteln antyder - all belysa hur idenli-fiering av barn med särskilda behov sker och vilka åtgärder som vidtas efter del att identifiering skett. Mer specifikt är syftet att bl.a. undersöka

-   vilka skäl som åberopas och hur det fastställdes att dessa skäl föreligger vid tillämpning av barnomsorgslagens 6 §

-   vilka barn som därmed kommer att identifieras som barn med behov av särskilt stöd

-   vilken typ av förskola som erbjuds dessa barn

-   vilket stöd som förskolan förväntas ge och vilka förutsättningar som finns på den enskilda förskolan att erbjuda detta stöd

-   hur länge barnet anses ha behov av särskilt stöd.

INSTITUTION;             Institutionen för pedagogik, Uppsala universitet.

PROJEKTLEDARE:      Fil. lic. Agneta Lindh-Munler

KONTAKTPERSON: Fil. lic. Agneta Lindh-Munter, institutionen för pedagogik, avd. S, Box 2109, 750 02 Uppsala

STARTDATUM:             1979-07-01

SLUTDATUM;               1983-12-31

ANSLAGSGIVARE;      Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Lindh-Munther, A. 1982 Förtur till barnomsorgen 1. En undersökning av barn som fått förtur till förskoleverksamheten i Uppsala kommun åren 1978 och 1980. Arbetsrapporter från pedagogiska institutionen, Uppsala universitet 55, m.fl. rapporter

Skr. 1983/84:11

73

BARN MED PERCEPTUELLA FUNKTIONSSTÖRNINGAR

PROJEKTBESKRIVNING:

År 1970 startade en försöksverksamhet i Eskilstuna. Avsikten var att i en utvidgad 4-årskontroll diagnostisera barn med perceptuella funktionsstörningar samt i en uppföljande förskoleverksamhet från 4 års ålder ge dessa barn större möjligheler till stimulans och därmed kunna förebygga inlärningssvårigheter.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Insfitufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet Professor K-G. Stukat Fil.kand. Ulla Axner, Solrosgatan 14, 644 00 Torshälla 1978-01-01 1983-12-31 Skolöverstyrelsen

Axner, U.: Barn med tidiga perceptuella funktionsstörningar, m.fl. rapporter

BARN MED TIDIG INFANTIL AUTISM OCH ANDRA PSYKOTISKA SJUKDOMSTILLSTÅND - EN UPPFÖLJANDE STUDIE I GÖTEBORGSREGIONEN

PROJEKTBESKRIVNING;

Syftet är att kartlägga familjefaktorer, social struktur, biologiska bakgrundsfaktorer och prognos vid barndomspsykoser. Dessutom syftar projektet till att framta screeningmetoder för uppspårande i mycket tidig ålder.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra sjukhuset, Göteborg Docent Christopher Gillberg Docent Christopher Gillberg, Barn-och ungdomspsykiatriska kliniken. Box 7284,402 35 Göteborg 1979-10-01 1985-12-31

Christopher Gillberg och Helen Schaumann: In-fantile autism and puberty. Journal of Autism and Developmental Disorders, 1981,11, m.fl. artiklar

Skr. 1983/84:11 74

GRUPPORIENTERAT ARBETSSÄTT OCH PERSONLIGHETSUTVECKLING HOS BARN I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

Analys av relationen mellan det pedagogiska arbetssätt som används på förskoleavdelningen och barnets personlighetsutveckling. Följande aspekter av personligheten är föremål för studier: konflikllösningsbeteende, identifikationsprocess, språk, könsroller och målinriktat beteende.

INSTITUTION:             Institutionen för psykologi, Uppsala universitet.

PROJEKTLEDARE:       Fil.kand. Madelein Salvi m.fl.

KONTAKTPERSON; Bo S. Johansson, inslitutionen för psykologi. Box 227, 751 04 Uppsala

STARTDATUM:             1982-07-01

SLUTDATUM:               1983-12-31

ANSLAGSGIVARE: Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet

RAPPORTER MM:         —

Skr. 1983/84:11

75

INTEGRATION AV HÖRSELSKADADE BARN I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

De flesta hörselskadade barns förskolevistelse utgörs i dag av någon form av integrering, dvs. placering tillsammans med hörande barn. Denna s.k. lokalintegration ulgör en nödvändig men knappasl tillräcklig förutsättning för en väl fungerande social integration karakteriserad av socialt samspel och godtagande mellan hörselskadade och hörande barn. Det övergripande syftet för detta projekt är a) att kartlägga och analysera vilka faktorer som påverkar socialt samspel och godtagande mellan hörselskadade och hörande barn i integrerade förskolegrupper; b) att, i samverkan med personal och föräldrar, söka påverka och forma dessa processer i önskvärd riktning.

INSTITUTION; PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER;

Pedagogiska insfitufionen, Linköpings universitet Fil. kand. Eva Ellström, psykolog Per-Erik Eli-ström

Fil.kand. Eva Ellström, psykolog Per-Erik Ellström, pedagogiska institutionen, Linköpings universitet, 581 83 Linköping 1982-07-01 1985-06-30

Delegationen för social forskning Ellström, E. och Ellström, P-E: Social interaktion mellan hörselskadade och hörande barn i integrerade förskolegrupper. En kunskapsöversikt rörande integration av döva och hörselskadade barn i vanlig förskola. Stencil. Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet, 1982.

Skr. 1983/84:11

76

MBD - PROBLEMATIK BLAND GÖTEBORGSBARN - EN LÅNGTIDSSTUDIE

MBD = MINIMAL BRAIN DYSFUNCTION

PROJEKTBESKRIVNING:

Epidemiologi

vid operationellt definierat MBD syndrom

Klinik

Komplikationer

Undersökningsmetodik

Screeningmetoder

Psykiatrisk och neurologisk

långtidsprognos

Hela barnbefolkningen i Göteborg född 1971 undersöktes med ell scre-eninginslrumenl (frågeformulär) i förskolan. Barn med misstänkt MBD jämfördes med en slumpmässigt vald kontrollgrupp. Samtliga barn som ingick i en utvidgad undersökning (141 st.) genomgick psykiatrisk, psykologisk och neurologisk/neurofysiologisk utredning. Långtidsuppföljning pågår. Treårsuppföljningen har nyss avslutats.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Professor Max Frisk m.fl. Leg.läk. Carina Gillberg, Barn och ungdomspsykiatriska kliniken. Östra sjukhuset, 416 85 Göteborg 1977 1992

Delegationen för social forskning, skolöverstyrelsen

Gillberg, C., Rasmussén, P.: Hur finner man barn med s.k. MBD bland sex- och sjuåringar, Läkartidningen (1982), m.fl. arfiklar.

Skr. 1983/84:11

77

PEDAGOGISK AKTIVERING AV GRAVT UTVECKLINGSSTÖRDA OCH SYNSKADADE BARN OCH UNGDOMAR (PEDAGUS)

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets syfte har varil att utveckla specialpedagogisk metodik och innehåll för gravt synskadade och utvecklingsstörda barn och ungdomar samt att utarbeta pedagogiska riktlinjer till stöd och ledning för speciallärare, förskolekonsulenler, reselärare, vårdpersonal och föräldrar.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM:

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Institutionen   för  psykiatri,   forskningskliniken,

Ulleråkers sjukhus

Psykolog Margareta Schang, psykolog Sven-Inge

Windahl

Psykolog Sven-Inge Windahl, Ulleråkers sjukhus,

750 17 Uppsala

1978-07-01

1982-06-30

Sävstaholmsföreningen, skolöverstyrelsen, Sun-

nerdahls Handikappfond.

Windahl, S-J; Från social isolering till meningsfull

habilitering (1980), m.fl. rapporter

RÖRELSEHINDRADE BARNS MÖJLIGHETER ATT UTVECKLA SJÄLVSTÄNDIGHET OCH OBEROENDE I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING;

Att kartlägga och analysera rörelsehindrade barns situation i förskolan med tonvikt på barnens möjlighet lill självständighet vid olika lekaktiviteter och förflyttningar och att definiera orsakerna till eventuella svårigheter och problem av organisatorisk, hjälpmedelsteknisk eller miljömässig natur.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för fysikalisk medicin. Karolinska

sjukhuset

Sjukgymnast Sabine Gulbrandsen

Sjukgymnast Sabine Gulbrandsen, sjukgymnast

Margareta  Skoog,  Karolinska  sjukhuset.   Box

60 500, 104 01 Stockholm

1981

1983

Eugeniafonden

Skr. 1983/84:11

78

SYNSKADADE BARN - BEHOVET AV VÅRD OCH OMSORG

PROJEKTBESKRIVNING;

Bred inventering av synskadade barn (4-18 år) i Malmöhus län med analys av deras behov från både medicinsk och social utgångspunkt.

F.n. finns inte i Norden något material som ger en totalbild av de synskadade barnens situation, ej heller incidensen av de olika ögonsjukdomarna, deras svårighetsgrad eller genes. Hjälpmedelsbehovet är också okänt.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Ögonkliniken, Lasarettet i Lund, Nordiska hälsovårdshögskolan, Göteborg Docent Göran Stigmar m.fl. Docent Göran Stigmar, Ögonkliniken, Lasarettet, 221 85 Lund, Professor Lennart Köhler, Nordiska    hälsovårdshögskolan,     Medicinargatan, 413 36 Göteborg 1980-01-01 1984-12-31 Malmöhus läns landsting

Skr. 1983/84:11 79

TILLSAMMANS: EN LONGITUDINELL STUDIE AV INTEGRATIONSPROBLEMATIKEN I EN LITEN DAGHEMSGRUPP

PROJEKTBESKRIVNING:

Förhållandena i förskolan för barn med psykiska och/eller sociala problem är otillräckligt utforskade. Syftet med undersökningen är

dels att få en uppfatlning om av vilka olika skäl barn inte orkar med den vanliga förskolan och därför placerats i den lilla daghemsgruppen

dels att få en uppfattning om vilka förutsättningar som måste uppfyllas för att verksamheten skall gynna dessa barns möjligheter till psykisk utveckling och social mognad.

Studien omfattar tre små daghemsgrupper där ca hälften av barnen placerats på grund av sina personliga svårigheter -psykiskt och/eller socialt. Barngrupperna beslår av åtta lill tio barn och personalen av två barnskötare och två förskollärare.

INSTITUTION:         Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarut-

bildning, Stockholm

PROJEKTLEDARE;      Psykolog Lisbeth Palme

KONTAKTPERSON: Avdelningsdirektör Siv Thorsell, socialstyrelsen, 106 30 Stockholm

STARTDATUM:        1977-07-01

SLUTDATUM:          Ej bestämt

ANSLAGSGIVARE;      Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: "Tillsammans för att utvecklas; en studie av tre små daghemsgrupper med integralionsproblema-lik." Tilda-projektet 1, Rapport 1 från institutionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm

Skr. 1983/84:11

80

UTVECKLING AV UTVECKLINGSPROGRAM FÖR RÖRELSEHINDRADE BARN I FÖRSKOLAN. PROJEKT RÖRELSEHINDRADE ELEVERS SITUATION I SAMHÄLLET (PRESS 2).

PROJEKTBESKRIVNING:

Rörelsehindrade elevers svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen i grundskotan - framför allt i ämnena svenska och matematik - kan ha samband med perceptionsstörningar, begränsade erfarenheter och försenad begreppsbildning på grund av det motoriska handikappet. Undersökningen har som syfte att pröva huruvida speciell träning i förskolan kan reducera dessa inlärningssvårigheter.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet Professor K-G. Stukat

Socionom  Birgit   Dvoretsky,   institutionen   för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal 1976 1983

Stiftelsen Norrbackainstitutel Dvoretsky, B.: Beskrivning och analys av rörelsehindrade barns situation i förskola och årskurs 1 i grundskola. Pressprojektei 2, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Rapport nr. 96, maj 1980, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

81

UTVÄRDERING AV INTEGRATION I FÖRSKOLAN. (INTEGRATIONSPROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets syfte är alt utvärdera integrering i förskolan genom

-   all kartlägga typer och omfattning av integrering av utvecklingsstörda förskolebarn

-   att på ett allsidigt sätl belysa konsekvenserna av integrering för det enskilda barnet ur ett psykologiskt, pedagogiskt och socialt perspektiv

-   alt identifiera hinder som finns och problem som uppstår vid integrering samt att beskriva lösningsmodeller för dessa hinder och problem.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Professor K-G. Stukat

Fil.kand. Tullie Rabe, institutionen för praktisk pedagogik,  Göteborgs  universitet,  Box   1010, 431 26 Mölndal 1981 1984

Skolöverstyrelsen

Hill, A. & Rale, T.: Integration i förskolan. En utvärdering av utvecklingsstörda förskolebarns situation i den kommunala förskolan. Del I. Kartläggning med kommentarer. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr. 118, februari 1982.

6 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr. 1983/84:11 82

BARNS REAKTION PÅ SJUKHUSVISTELSE

PROJEKTBESKRIVNING:

Avsikten är att få ökad kunskap om väsenlliga faktorer som troligen bestämmer om barn reagerar gynnsamt under och efter sjukhusvistelse. Tre huvudmoment studeras:

1  Betydelsen av familjebakgrund och föräldrars attityder för barnels anpassning lill sjukdom och sjukhusvistelse och en eventuellt helt ny livssituation.

2  Betydelsen av barnels fysiska och psykiska utveckling, intellektuella nivå och sociala anpassning.

3  Betydelsen av sjukhusavdelningens karaktär, framför allt barnavdelning eller vuxenavdelning.

INSTITUTION:            Pediatriska inslitutionen, regionsjukhuset, Umeå

PROJEKTLEDARE:      T.f. Professor Hans Kollberg m.fl.

KONTAKTPERSON:         Psykolog Ann-Marie Frisendahl, barnmedicinska
kliniken. Regionsjukhuset i Umeå, 901 85 Umeå

STARTDATUM:            1982-04-01

SLUTDATUM;             1984-04-01

ANSLAGSGIVARE:      Allmänna arvsfonden

RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11 83

ALTERNATIV FÖR SPRÅKTRÄNING AV TVÅSPRÅKIGA BARN I FÖRSKOLEÅLDERN: EN LITTERATURSTUDIE OCH EN FÖRSÖKSVERKSAMHET

PROJEKTBESKRIVNING:

Resultat från tidigare intervjuer och longitudinella studier av språkutveckling hos barn i tvåspråkiga familjer har visal alt om en aktiv tväspråkighel skall kunna uppnås måsle en kraftig stimulans ges även utanför hemmet. Projektets syfte är att utvärdera olika sätt att ge hemspråksträiiing för små barn, l.ex. mellan två och fem är, i verksamhetsformer som särskilt betonar deltagande av barnens föräldrar. Genom all evaluera sådana program saml teoretiska faktorer rörande inlärning av två språk under tidig barndom kan man komma fram till rekommendationer om på vilket sätt barn bäst kan lära såväl sitt hemspråk som svenska.

INSTITUTION:             Pedagogiska institutionen, Linköping

PROJEKTLEDARE:      Fil.dr. Lenore Arnberg

KONTAKTPERSON; Fil.dr. Lenore Arnberg, pedagogiska institutionen, Linköpings universitet. Fack, 581 83 Linköping

STARTDATUM:             1980

SLUTDATUM:               1982

ANSLAGSGIVARE:      Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Bilingual education for preschool children (två-språkig undervisning för förskolebarn). Delegationen för social forskning, rapportserie 1983.

Skr. 1983/84:11

84

BLINDA  BARNS  SPRÅKUTVECKLING  OCH   KOMMUNIKATION

PROJEKTBESKRIVNING:

Syfte: Beskriva blinda barns språkutveckling och kommunikation med andra. Frågeställningar:

1)   Hur sker förspråklig kommunikation när barnet eller föräldern eller båda parter är blind(a)?

2)   Hur sker utvecklandet av kommunikativ kompetens (både verbal och kroppsspråklig) då barnet är blint?

3)   Vilka lyper av extra stimulans främjar den kommunikativa kompetensen hos blinda barn?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Institutionen för nordiska språk, avdelningen för barnspråksforskning, Stockholms universitet Professor Ragnhild Söderbergh Lennart Hellspong, Duvedsvägen 15, 162 23 Vällingby 1981-01-01 1984-06-30 Stockholms universitet

EN FUNKTIONSANALYS AV FÄRDIGHETER HOS FÖRSKOLEBARN SOM KAN PÅVERKA DERAS KOMMANDE LÄS- OCH SKRIVINLÄRNING

PROJEKTBESKRIVNING:

Steg 1: Inventering och prioritering av funktioner Steg 2: Utprovning av undersökningsmetoder Steg 3: Undersökning och uppföljning

Sleg 4: Uppläggning av ett träningsprogram för förskolebarn saml utveckling av grundutbildningen av förskollärare

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Inslitutionen    för    pedagogik   och   psykologi,

Kalmar

Fil.kand. Charles Andersson

Fil.lic. Karl Göran Hector, Högskolan, Box 905,

391 29 Kalmar

1983-01-01

Ej fastlagt

Högskolan i Kalmar

Skr. 1983/84:11

85

HEMSPRÅKET I FÖRSKOLAN

PROJEKTBESKRIVNING:

Undersökningen sker i nära samarbete med den av skolöverstyrelsen finansierade utvärderingen av försöksverksamhet med jämkade timplaner för hemspråksundervisning m.m. på grundskolans låg- och mellanstadier. Syftet är att få en samlad bild av hemspråkets ställning inom förskolan i 32 av landets kommuner genom all i ett första steg undersöka följande punkler.

1.   Organisatoriska iniliativ för hemspråksträning i förskolan.

2.   Samverkan mellan förskola och skola ifråga om hemspråksträning/hemspråksundervisning.

3.   Föräldrainformation.

4.   Att mol bakgrund av ovanslående punkter (1-3) utveckla metoder för en kvalitativ bedömning av olika former för hemspråkslräning i förskolan.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

Institutionen för lingvistik,Göteborgs universitet

Gunnar Tingbjörn

Kerstin Nauclér, institutionen för lingvistik, Karl

Gustavsgatan 12 B, 411 25 Göteborg

1981-11-01

1983-06-30

Allmänna arvsfonden.  Delegationen för social

forskning

RAPPORTER MM:        —

ICKE-VERBAL OCH VERBAL KOMMUNIKATION HOS HÖRANDE OCH DÖVA BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Arbetet syftar till att få veta dels hur döva och hörande barn i förskoleåldern samordnar verbal och icke-verbal information vid kommunikation, dels vilka likheter och olikheter som eventuellt kan finnas i dessa olika barns sätt all använda sig av olika kodtyper.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för psykologi, Stockholms universitet

Gunilla Preisler m.fl.

Göte Hanson, inslitutionen för psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm 1977-07-01 1980-06-30

Delegationen för social forskning Preisler G., Blohm U., Hanson G.: Icke-verbal och verbal kommunikation hos hörande och döva förskolebarn. Projektrapport 77/22 hos delegationen för social forsknirig

Skr. 1983/84:11 86

LOGOPEDI PÅ BARNAVÅRDSCENTRALER OCH FÖRSKOLA

PROJEKTBESKRIVNING:

Utvecklingsarbetet gäller försöksverksamhet med logopedisk undersökning och behandling av barn med försenad språk- och talulveckling på barnavårdscentraler och i förskolor. I dag hänvisas barnen från barnavårdscentralerna till undersökning på sjukhus om de avviker med avseende på språk och tal. Detta medför långa resor när barnen tas i behandling. Del framstår såsom synnerligen angeläget att den logopediska verksamheten när del gäller dessa barn sker nära barnels hem vid barnavårdscentralen och på daghemmet, i barnets vanliga miljö (Hälso-Sjukvårdsplan för Stockholms läns landsting, nov. 1981, sid. 76).

INSTITUTION:             Institutionen för logopedi och foniatri, Huddinge

sjukhus PROJEKTLEDARE;       Docent Björn Fritzell KONTAKTPERSON;      Logoped   Lena   Bring,   Sabbatsbergs   sjukhus,

113 82 STOCKHOLM
STARTDATUM:             1983-07-01

SLUTDATUM:               1985-07-31

ANSLAGSGIVARE;      — RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11 87

OM BARNS SPRÅK: LONGITUDINELL UNDERSÖKNING AV VISSA SPRÅKFÄRDIGHETER HOS BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

1.  Att beskriva ell flertal språkfärdigheter rörande uttal, ordkunskap, meningsbyggnad, läsning och stavning hos svenska barn i olika åldrar och därmed den språkliga utvecklingen.

2.  Att studera samband mellan språkfärdigheter, speciellt samband mellan tidiga lalspråksfärdigheter och senare läs- och skrivfärdigheter.

3.  Att studera samband mellan språkfärdigheter och vissa bakgrundsfaktorer som kön, intelligens, socio-ekonomiska, fysiska och psykiska faktorer, språklig stimulering m.m.

INSTITUTION;        Inslitutionen för pedagogik,

Lärarhögskolan i Malmö

PROJEKTLEDARE:      Docent Barbro Eneskär

KONTAKTPERSON: Docent Barbro Eneskär, Lärarhögskolan i Malmö, Box 23501, 200 45 MALMÖ

STARTDATUM;        1978

SLUTDATUM:          1982

ANSLAGSGIVARE: Humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet

RAPPORTER MM: Eneskär, B.; Om barns språk vid fyra och sex år. Longitudinell undersökning av vissa språkfärdigheter hos barn, m. fl. rapporter samt andra publikationer

Skr. 1983/84:11 88

SAMSPEL OCH KOMMUNIKATION MELLAN DÖVA BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med föreliggande arbete är all beskriva mönster av interaktion och kommunikation mellan döva barn i olika naturliga situationer genom detaljerade observationer av icke-verbala utlryck(dvs. ansiktsuttryck, ögonkontakt, kroppsrörelser, gester m.m.) och verbala uttryck (dvs. teckenspråk, vokaliseringar, artikulation och tal). Utifrån dessa detaljobservationer görs analys av samspelet med avsikten att söka finna kritiska variabler, karaktäristiska för fungerande kommunikation saml för störningar i kommunikationen mellan barnen.

Motsvarande inspelningar av hörande barn har skett för att göra det möjligt att jämföra samspelsmönster mellan döva resp. mellan hörande barn.

INSTITUTION:             Institutionen för psykologi, Stockholms univer-

sitet

PROJEKTLEDARE:      Psykolog Ulla Blohm, fil.kand. Gunilla Preisler

KONTAKTPERSON: Gunilla Preisler, institutionen för psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM:             1977-07-01

SLUTDATUM:               1982-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Delegationen för social forskning, Rädda barnen

RAPPORTER MM:         Preisler, G.: Social interakfion hos döva barn.

Lärarhögskolan i Malmö, nr. 357,1979, m.fl. rapporter

Skr. 1983/84:11 89

SPRÅKLIG MEDVETENHET HOS FÖRSKOLE- OCH LÅGSTADIEBARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Läs- och skrivinlärningen anses förutsätta ett visst mätt av språklig medvetenhet. Syftet med undersökningen är att finna vilka komponenter i den språkliga medvetenheten som främst är av betydelse för läs- och skrivinlärningen. Sådana komponenter kan antas vara t.ex. segmenteringsförmåga, auditivt minne, sekvenseringsförmäga. Rimförmåga förutsätter alla dessa komponenter.

INSTITUTION:         Institufionen för stadie- och specialmetodik. Lä-

rarhögskolan, Malmö

PROJEKTLEDARE:       Fil.dr. Ewa Söderpalm m.fl.

KONTAKTPERSON:      Fil.dr. Kerstin Nauclér, Olshögsvägen 6, 223 60 Lund

STARTDATUM:        1982-10-01

SLUTDATUM:          1984-01-31

ANSLAGSGIVARE:      —

RAPPORTER MM:        —

SPRÅKUTVECKLINGSPROGRAM FÖR FÖRSKOLEBARN: FÖRSÖK ATT FINNA VÄGAR ATT STIMULERA BARNS UTVECKLING MED SÄRSKILD INRIKTNING PÅ SPRÅKET

PROJEKTBESKRIVNING:

1  Hur finna vägar i förskola och skola som på ett naturligt sätt kan stimulera barns utveckling och befrämja framför allt den språkliga utvecklingen?

2  Hur finna vägar för en samstämmighet i förskolans och skolans pedagogik?

3  Hur finna vägar att medvetandegöra föräldrar om språkets betydelse och få dem att aktivt deltaga i ett utvecklingsprogram?

INSTITUTION:         Institutionen för pedagogik.  Lärarhögskolan  i

Malmö

PROJEKTLEDARE: Docent Barbro Eneskär, psykolog Marianne Gotlfries-Mårtensson

KONTAKTPERSON: Docent Barbro Eneskär, Lärarhögskolan i Malmö, Box 23501, 200 45 MALMÖ

STARTDATUM:        1983-01-01

SLUTDATUM:          1985-12-31

ANSLAGSGIVARE;      Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM:       —

Skr, 1983/84:11

90

STUDIER AV NORMAL OCH STÖRD FONOLOGISK UTVECKLING HOS SVENSKA BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Finna undergrupper av barn med försenad språkutveckling, där frågeställningen varit om vissa är avvikande i sin språkliga utveckling och inte bara är försenade .En speciell analysmetod utvecklades för beskrivning av fonologisk utveckling.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för lingvistik, Lunds universitet Logoped Ulrika Nettelbladt Logoped   Ulrika   Nettelbladt,   Dag   Hammarskjölds väg 8 A, 223 64 Lund 1979

1983-06-30 Lunds universitet

Nettelbladt, U. (1980) Det språkstörda barnet och del moderna "kommunikationssamhället" Riksbankens jubileumsfonds skriftserie nr5, m.fl. rapporter

TIDIG SPRÅKLIG KOGNITIV UTVECKLING HOS DÖVA OCH GRAVT HÖRSELSKADADE

PROJEKTBESKRIVNING:

I projektet undersöks vilken form för språklig kommunikation som gynnar döva barns tidiga utveckling - talspråklig, teckenspråklig eller en kombination av dessa.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för lingvistik, Stockholms universitet

Fil.kand. Inger Ahlgren

Fil.kand. Inger Ahlgren, insfitutionen för lingvistik, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm 1975 1979

Skolöverstyrelsen

Ahlgren, I., Projektet Tidig språklig utveckling hos döva och gravt hörselskadade. Arbetssätt och erfarenheter. Döva barn och vuxna döva (1980), m.fl. rapporter i serien Forskning om teckenspråk

Skr. 1983/84:11 91

ATT ARBETA PÅ DAGHEM - PSYKOSOCIALA ASPEKTER PÅ DAGHEMSPERSONALENS ARBETSMILJÖ. ATT ARBETA PÅ DAGHEM - ETT UTBILDNINGSPROGRAM

PROJEKTBESKRIVNING:

Projekt 1. Projektet har två syften:

Att pröva en modell för analys av samspelet mellan individer i små arbetsgrupper.

Att med utgångspunkt från en sådan analysmodell beskriva och analysera förhållanden av organisatorisk art som påverkar samspelet mellan anställda på daghem.

Frågeställningarna för del första syftet är 1) vilka typer av beteenden kan observeras i små grupper och 2) hur kan dessa beteenden relateras till psykologiska processer inom och emellan individer i små grupper. Frågeställningarna för det andra syftet är 1) vilka lagar, förordningar etc. styr barnomsorgen 2) hur inverkar olika styrfaktorer på administrationen av barnomsorgen 3) hur samverkar förvaltning och fäll inom barnomsorgen 4) hur påverkas en arbetsgrupp inom ett daghem av sin uppgift.

Projekt 2. Att utarbeta och genomföra ett utbildningsprogram för barnom-sorgspersonal(såväl förvaltning som fält).

INSTITUTION:             Institutionen för psykologi,Stockholms univer-

sitet

PROJEKTLEDARE:      E. universitetslektor Siv Boalt Boethius

KONTAKTPERSON: Siv Boalt Boethius, insfitutionen för psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM:             1979-09-01

SLUTDATUM:               1983-06-30

ANSLAGSGIVARE:      Arbetarskyddsfonden

RAPPORTER MM; Boalt Boethius, S. Konstruktivt och destruktivt fungerande i små arbetsgrupper. En modell för analys av psykologiska processer inom och emellan individer i små grupper. Inledningsanförande vid Nordic Board of Managements konferens. Forskning i verkligheten, augusti 1981, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

92

BARN OCH FÖRÄLDRARS ARBETE

PROJEKTBESKRIVNING:

Att visa hur omvärldens tidsregler och lokaliseringsprinciper strukturerar hushållens dagliga liv. Som exempel på detta skall belysas hur barns vislelsetider på daghem påverkas av föräldrarnas arbete och hur detta i sin tur påverkar barns kontakltillfällen med andra barn, vuxna och olika miljöer.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Inslitutionen för samhällsvetenskap. Högskolan,

Kalmar

Fil.dr. Solveig Mårtensson, fil.mag. Agneta Brun-

zell-Jeansson

Fil.mag.  Agneta  Bmnzell-Jeansson,  Box 905,

391 29 Kalmar

1980-09-01

1981-10-31

Barn och föräldrars arbete, institufionen för samhällsvetenskap, Kalmar

"DAGISSJUKAN"  -  EN  JÄMFÖRELSE  MELLAN  DAGHEM MED OCH UTAN KLIMATPROBLEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Ge bakgrund till inomhusklimat i vissa nybyggda barnstugor som ger barn och personal hälsoproblem. Redovisa litteraturgenomgång.

Relatera barnens hälsoläge till resultat av analysen av inomhusluft samt en teknisk inventering.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Socialmedicinska institutionen, Sundbyberg, Sachska barnsjukhuset, barnhälsovården i Stockholm

Docent Patrick Olin

Docent Patrick Olin, Barnhälsovården, Sachska barnsjukhuset, Stockholm 1982-01-01 1983-06-30

"Dagissjukan" - en jämförelse mellan daghem med och utan klimatproblem, Stockholms läns landsting, Hälso- och sjukvårdsnämnden 1982, Gröna serien 2.

Skr. 1983/84:11 93

FORSKNINGS- OCH UTVECKLINGSARBETE INOM BARNOMSORGEN (FOBO)

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektet var att sammanställa och diskutera erfarenheter, möjligheter och modeller för lokall anknutet forsknings- och utvecklingsarbete inom barnomsorgssektorn.

Den övergripande frågeställningen är:

Hur kan ell fruktbärande forsknings- och utvecklingsarbete lokalt utformas inom barnomsorgen?

INSTITUTION;         Institutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet. PROJEKTLEDARE:      Psykolog Inge Johansson KONTAKTPERSON:      Psykolog Björn Flising, institutionen för praktisk

pedagogik,   Göteborgs  universitet.   Box   1010,

431 26 Mölndal
STARTDATUM;        1979-09-01

SLUTDATUM:          1982-01-31

ANSLAGSGIVARE:      Socialstyrelsen
RAPPORTER MM:      Utveckla barnomsorgen, Liber 83

Skr. 1983/84:11 94

KOLLEKTIVHUSET STOLPLYCKAN - EN UTVÄRDERINGSSTUDIE

PROJEKTBESKRIVNING:

1 kollektivhuset Stolplyckan försöker man förena olika målsättningar - en socialpsykologisk som gäller gemenskap och kollektivt handlande, en socialpolitisk med innebörden att äldreomsorg och barnomsorg starkt integreras i vanligt boende saml en hushållsrationell i betydelsen all ge tillgång till service som underlättar hushållens vardag.

Projektets huvudsyfte är att genom uppföljning och utvärdering av kollektivhuset Stolplyckan bidra lill ett bättre underlag för planeringen av kollektivhus i framtiden. Ett vidare syfle är också att resultaten skall bidra till förändringar av nuvarande boendeformer så att samhälleliga mål om gemenskap och jämlikhet kan förverkligas,

INSTITUTION:             Institutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds

universitet

PROJEKTLEDARE:      Tekn.lic. Britt Pedersen

KONTAKTPERSON: Tekn.lic. Britt Pedersen, institutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds universitet. Box 725, 220 07 Lund

STARTDATUM:             1980-01-01

SLUTDATUM:               1983-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM:         Kollektivhuset Stolplyckan i Linköping, Stadsför-

nyelsekampanjen 80-81 Stockholm

Skr. 1983/84:11 95

LOKALT   UTVECKLINGSARBETE   INOM   BARNOMSORGEN (LUBO)

PROJEKTBESKRIVNING:

Lokalt utvecklingsarbete inom barnomsorgen syftar till att:

-    finna samarbetsformer mellan verksamhetsfältet och utbildningarna av barnornsorgspersonal

-    utveckla försöksverksamheter inom verksamhetsfältet

-    della i utvärderingen av dessa

-    delta i dokumentation

INSTITUTION:             Barnpedagogiska  instiiutionen,Uppsala   univer-

sitet

PROJEKTLEDARE:       Kerstin Larsson

KONTAKTPERSON: Kersfin Larsson, barnpedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Box 1423, 751 44 Uppsala

STARTDATUM:             1982-01-01

SLUTDATUM:               1985-12-31

ANSLAGSGIVARE:       Uppsala universitet

RAPPORTER MM;        —

Skr. 1983/84:11 96

MÅNGSIDIGT  ANVÄNDBARA  FÖRSKOLOR  OCH  FRITIDSHEM (MAFF) - DELPROJEKT 1

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ell tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna lill fyra institutioner - Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.

Syftet med projektet är att studera

-   samspelet mellan pedagogik, organisation och fysisk miljö i förskola och fritidshem

-   förskolans och  fritidshemmets möjligheter lill  breddad kontakt med samhället i övrigt

för att skapa allsidigt beslutsunderlag för statlig normering och rekommendationer beträffande verksamhei, byggande och arbetsmiljö som stöd för kommunal planering och projektering av mångsidigt användbara förskolor och fritidshem.

INSTITUTION:             Arkitektursektionen, Tekniska högskolan, Stock-

holm

PROJEKTLEDARE:      Professor Harriet Ryd

KONTAKTPERSON: Arkitekt Ronald Golven, Arkilektseklionen, Byggnadsakustik, Tekniska högskolan, Öster-malmsg 26, 100 44 Stockholm

STARTDATUM:             1976-05-01

SLUTDATUM:               1983-06-30

ANSLAGSGIVARE:       Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM:         Rapporter från byggforskningsrådel och socialsty-

relsen m.fl.

Skr. 1983/84:11

97

MÅNGSIDIGT ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH FRITIDSHEM (MAFF) - DELPROJEKT 2

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institufioner-Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö. Projektet skall ge underlag för framtida planering av verksamhet och lokaler.

Projektet är tvärvetenskapligt och omfattar såväl forskning som försöks-och utvecklingsverksamhet. Försöksverksamheten omfattar förskolans organisation och verksamhet och strävar mot ökat samspel med boende i förskolans närområde. Den bedrivs i särskilda försöksanläggningar. Gemensamt för dessa är mångsidig användbarhet, flyttbara innerväggar och inredning och att de skall kunna användas som en resurs i bostadsområdet.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Insfitutionen för byggnadsfunklionslära, Lunds universitet

Carin Boalt, Marjanna Berg, Jonas af Klercker Marjanna Berg, Jonas af Klercker, Lunds universitet, institufionen för byggnadsfunktionslära, arkitektursektionen. Box 725, 220 07 Lund 1975-04-15 1982-12-31

Statens råd för byggnadsforskning Berg, M., och af Klercker, J.: Användning av en flexibel förskola. Rl:1982. Inslitutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds universitet 1982, m.fl. rapporter

7 Riksdagen 1983/84 1 saml. Nr II

Skr. 1983/84:11 98

MÅNGSIDIGT  ANVÄNDBARA  FÖRSKOLOR  OCH   FRITIDSHEM (MAFF) - DELPROJEKT 3

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner - Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.

Att motverka barns sektorisering på daghem och fritidshem genom att studera sambandet mellan pedagogik, organisalion och verksamhei dels frislående ur pedagogisk aspekt, dels i anslutning till funktion och klimat. De pedagogiska intentioner som angett rikllinjer för arbetet vid Malmö lärarhögskola har varit

a)   Utvidgad syskongrupp (0-12 år)

b)  En barnstuga ulan traditionella avdelningar

c)   Så många beslut som möjligt beträffande planering av huset, arbetsorganisation och inköp skulle de som arbetar i huset bestämma

d)        Ökad föräldramedverkan

e)     Samverkan med andra människor i grannskapet samt utnyttjande av
närmiljön

INSTITUTION:             Pedagogiska     institutionen.     Lärarhögskolan,

Malmö

PROJEKTLEDARE:       Docent Ola Magne, adjunkt Barbro Hedlund

KONTAKTPERSON: Adjunkt Barbro Hedlund, Lärarhögskolan, Box 23501, 200 45 Malmö

STARTDATUM:             1975-06-01

SLUTDATUM:               1983-03-31

ANSLAGSGIVARE:       Socialstyrelsen (Arvsfonden)

RAPPORTER MM:         Hedlund,B.: Barnsoch personalsnärvarovidålta

dag- och fritidshem vilka medverkat i MAFF-projektet, särtryck och småtryck (Malmö, lärarhögskolan), nr 426, 1982, m.fl. rapporter

Skr. 1983/84:11 99

MÅNGSIDIGT  ANVÄNDBARA FÖRSKOLOR OCH  FRITIDSHEM (MAFF) - DELPROJEKT 4

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna till fyra institutioner - Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.

Projektets syfle är att studera planering av verksamhet och fysisk miljö inom en försöksverksamhet med syfte att skapa kontinuilel i barnens erfarenheter.

Vilka hinder och möjligheter finns för kontinuitet i planeringen och i barnens erfarenheter?

INSTITUTION:         Pedagogiska inslitutionen, Högskolan för lärarut-

bildning, Stockholm

PROJEKTLEDARE:      Anita Söderiund m.fl.

KONTAKTPERSON: Inger William-Olsson, Högskolan för lärarutbildning, Box 34103, 100 26 Stockholm

STARTDATUM:        1976-06-01

SLUTDATUM:          1982-12-31

ANSLAGSGIVARE;      Socialstyrelsen (Arvsfonden)

RAPPORTER MM: Personalen planerar en barnstuga, William-Olsson I., Högskolan för lärarutbildning i Stockholm, barnpsykologiska forskningsgruppen. Rappori nr 4:1981, m.fl. rapporter

Skr. 1983/84:11                                                                     100

MÅNGSIDIGT  ANVÄNDBARA  FÖRSKOLOR OCH  FRITIDSHEM (MAFF) - DELPROJEKT 5

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet är ett tvärvetenskapligt forsknings- och utvecklingsprojekt. Forskarna är knutna fill fyra institutioner-Tekniska högskolan i Stockholm, Tekniska högskolan i Lund, Lärarhögskolan i Stockholm och Lärarhögskolan i Malmö.

Studiens övergripande syfte är att undersöka förskolans och fritidshemmets möjligheter fill breddad kontakt med samhället.

Med utgångspunkt från syftet formulerades följande huvudfrågeställningar;

-    Kan man organisera verksamheten i förskolan så att en öppnare och mera utåtriktad verksamhet erhålls

-    Vilka krav ställer detta på förskolans fysiska och sociala organisation

-    Vad innebär detta för förskolans  relafion  till andra verksamheter i bostadsområdet.

INSTITUTION:             Institutionen för byggnadsfunktionslära. Lunds

universitet

PROJEKTLEDARE:      Carin Boalt

KONTAKTPERSON;     Mats Lieberg, Nyckelkroken 60, 222 47 Lund

STARTDATUM:             1979-07-01

SLUTDATUM:               1982-06-30

ANSLAGSGIVARE:      Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM: Henning, C, Lieberg, M.; Barnens stuga, kvarterets träffpunkt, stadsförnyelsekampanjen 1980-81. Slutrapport: En öppnare förskola - utopi eller möjlighet.

Skr. 1983/84:11                                                      101

NÄROMSORG OCH BOENDEGEMENSKAP - UTVÄRDERING AV EN MODELL FÖR INTEGRERAD SOCIAL OMSORG I BOSTADENS NÄRMILJÖ

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets huvudsyfte är att dokumentera och utvärdera pågående försök med integrerad bostadsanknuten social omsorg i Linköping. Utvärderingen innebär att studera i vilken utsträckning Linköpingsmodellen verkar i riktning mot de socialpolitiska och bostadspolifiska mål som kommer fill uttryck i l.ex. socialtjänstlagen. Den innebär också ett försök att identifiera och beskriva olika problem och hinder i genomförandet av modellen, och hur dessa kan bemötas eller förebyggas.

Den huvudfrågeslällning som projektet avser att belysa är i vilken utsträckning och på vilket sätt en social omsorgsverksamhet enligt Linköpingsmodellen kan fungera som bas för kollektiva aktiviteter i boendemiljö.

INSTITUTION:         Institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds

universitet

PROJEKTLEDARE:      Mats Lieberg

KONTAKTPERSON: Mats Lieberg, institutionen för byggnadsfunktionslära, Lunds universitet, Box 725,220 07 Lund

STARTDATUM:        1982-05-01

SLUTDATUM:          1984-03-31

ANSLAGSGIVARE:      Statens råd för byggnadsforskning

RAPPORTER MM :       —

Skr. 1983/84:11                                                                     102

SAMHÄLLETS BARNOMSORG OCH SOCIAL PLANERING

PROJEKTBESKRIVNING:

Sedan 1965 har samhällets barnomsorg expanderat kraftigt. Expansionen har inneburit att barnomsorgen på något årtionde kommit att framstå som en socialpolitisk fråga av högsta rang. Utvecklingen har varit så snabb att samhället haft uppenbara svårigheter att tillmötesgå de krav den ställt på i första hand ekonomiska och personella resurser, men också på planeringsinsatser och lagstiftningsåtgärder.

Mol denna bakgrund har projektets allmänna syfle formulerats som ett försök att få en systematiserad kunskap om samhällets sätl att svara på de krav utvecklingen på barnomsorgsområdet ställer, och om vilka svårigheter, hinder och möjligheter som den sociala planeringen här möter.

Statistisk deskription av lidsserie- och tvärsniltsdata, sambandsanalys, komparativ analys, begreppsanalys och casestudies av enskilda kommuner, kommer alt genomföras inom ramen för en allmän sociologisk analys. Undersökningsenheter är rikets samtliga kommuner.

INSTITUTION:             Institutet för social forskning, Stockholms univer-

sitet

PROJEKTLEDARE;      Professor Walter Korpi

KONTAKTPERSON; Fil.kand. Göran Sidebäck, fil.kand. Lars Sundbom, Institutet för social forskning. Universitetsvägen 10, 106 91 Stockholm

STARTDATUM;             1979

SLUTDATUM:               1984

ANSLAGSGIVARE:      Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM: Sidebäck, G. & Sundbom, L.; Planering på glid, analys och dokumenlalion av kommunernas barnomsorgsplaner 1981-1985, stencil, okl. 1981, Institutet för social forskning, m. fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

103

SAMORDNING MELLAN FORSKOLA OCH ANDRA FAMILJESTÖDJANDE SOCIALA ORGAN (TYNNEREDSPROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING:

Att studera och analysera administration och organisatoriska betingelser som påverkar förskolepersonalens möjligheter till ökal ansvar och beslutsfattande i det pedagogiska arbetet. Projektet planerades som försöksverksamhet i syfle alt pröva former för samverkan mellan förskola och andra organ för barnomsorg i närmiljön såsom BVC, skola, fritidsverksamhet etc.

Projektet kom efter hand alt inrikta uppmärksamheten mot styrmekanismer i den administrativa ledningen av förskoleverksamheten. Begreppen decentralisering och samverkan blev därvid särskilt föremål för analys. En separat undersökning av dagbarnvårdares situation har utförts inom projektet.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet Gunni Kärrby

Gunni Kärrby, insfitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal 1978-01-01 1981-06-30

Socialstyrelsen, Socialförvaltningen i Göteborg Kärrby G., Nilsson C. och Wickslröm U.: Samordning mellan förskola och övriga familjestödjande organ. En beskrivning av introduktionsfasen. Institutionen för praktisk pedagogik, 1978, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11 104

SJÄLVFÖRVALTNING   OCH   FÖRÄNDRINGSARBETE  INOM BARNOMSORGEN

PROJEKTBESKRIVNING:

Att studera organisatoriska förhållanden och pedagogisk verksamhet samt framför allt sambanden mellan organisationen och verksamhetens utformning. Syftet är att studera hur ett politiskt beslut effektueras och vilka effekter det kan få på den pedagogiska verksamheten.

Ett horisontellt studium kan göras vid ett antal institufioner för att se om olikheter i hantering av ekonomiska frågor medför olikheter i beredskapen och möjligheterna att genomföra ett genomgripande förändringsarbele.

Frågeställningar: Hur förmedlas ett politiskt fattat beslut genom en traditionell organisation till pedagogiskt verksam personal? Medför ökad delaktighet i beslutfattandet ett ökat engagemang i den pedagogiska verksamheten med barnen? Är ekonomisk självförvaltning hindrande eller befrämjande för det pedagogiska och sociala arbetet med barnen och föräldrarna?

INSTITUTION:             Insfitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE:      Psykolog Ulla Wickslröm

KONTAKTPERSON: Psykolog Ulla Wickslröm, Enskärsgatan 9,421 60 Västra Frölunda

STARTDATUM:             1983-01-01

SLUTDATUM:               1984-12-31

ANSLAGSGIVARE; Planeringsanslag, delegationen för social forskning

RAPPORTER MM;        —

Skr. 1983/84:11                                                                     105

BARNOMSORGSPROJEKTET

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med undersökningen kan sammanfattas under två punkter:

1  Genomföra en kartläggning av hur föräldrar i Luleå med barn i förskoleåldern och som arbetar under obekväma arbetstider löser sin barntillsyn och hur de upplever denna lösning. Med hjälp av enkäter och intervjuer försöka belysa barnens uppväxtvillkor. Väsentligt är också att ta reda på föräldrarnas behov av samhälleligt slöd för alt lösa barnomsorgen och om de upplever ett större behov av dessa åtgärder än andra föräldragrupper.

2  Utifrån de erfarenheter och slutsatser som kan dras från de dala som samlas in skissera förslag lill samhälleliga åtgärder som komplement till hemmamiljöerna.

INSTITUTION;             Sociologiska insfitutionen, Umeå universitet

PROJEKTLEDARE:      Fil.lic. Sven Styrborn

KONTAKTPERSON:      Lars Dahlgren, Fréjavägen 4, 913 00 Holmsund.

STARTDATUM;             1974-01-01

SLUTDATUM:               1977-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Socialstyrelsen

RAPPORTER MM;        Dahlgren L., Styrborn S.; Tid för arbete och

barnomsorg; 143 barnfamiljer i Luleå, rapport 3

1977, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11                                                                     106

BARN PÅ DAGHEM, I FAMILJEDAGHEM OCH HEMMA

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med undersökningen var att studera hur en grupp barn utvecklats, som vistas pä daghem, familjedaghem eller hemma under sina förskoleår. Barnen deltog i en tidigare undersökning 1972, då de varit på daghem, familjedaghem eller hemma under ett år. I den undersökningen fann man inga skillnader i fråga om barnens ulveckling.

Vi ville med vår undersökning 5 är senare följa upp barnen och göra en ny utvecklingsbedömning. Undersökningen fick två huvuddelar:

1)  En kartläggning som kunde ge en uppfatlning om hur barnens uppväxtmiljö förändrats under åren med fokusering på tillsynsformer.

2)  En närmare beskrivning och utvecklingsbedömning - en inlensivstudie -av de barn som hela tiden varil på daghem, i familjedaghem eller hemma samt av en grupp barn vars tillsyn varierat. Fyra grupper studerades varav tre med stabil lillsyn och en med mycket varierad (45 barn).

INSTITUTION;             Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärar-

utbildning,Stockholm

PROJEKTLEDARE:       Professor Bengt-Erik Andersson m.fl;

KONTAKTPERSON;     Soumaya Rudebrant, Bergsgalan 49, Stockholm

STARTDATUM:             1977-01-01

SLUTDATUM:               1979-12-31

ANSLAGSGIVARE;      —

RAPPORTER MM; Rudebrant, S. och Thörn, S.: Barn på daghem, i familjedaghem och hemma. Institufionen för pedagogik. Högskolan för lärarutbildning. Rapport nr 6:1979.

Skr. 1983/84:11                                                                     107

BARNOMSORGSPROJEKTET I LULEÅ - UTVÄRDERING AV FÖRSÖKSVERKSAMHET MED BARNOMSORG PÅ OBEKVÄM ARBETSTID

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet har varit att utvärdera en försöksverksamhet med barnomsorg på obekväm arbetstid. Ambitionen har varit att granska försöksverksamheten i sin helhet, dvs att dokumentera skeenden omkring och inom försöksverksamheten. Huvudintresset har dock fokuserats på de i de olika omsorgsformerna deltagande föräldrarna, barnen och personalen.

INSTITUTION;             Luleå kommun

PROJEKTLEDARE:      Fil.kand. Sven Åslröm, m.fl.

KONTAKTPERSON: Socialchef Eugen Markström, socialförvaltningen. Box 212, 951 23 Luleå

STARTDATUM:             årsskiftet 77/78

SLUTDATUM:               hösten 1980

ANSLAGSGIVARE:      Allmänna arvsfonden

RAPPORTER MM: Åslröm, S., Söderiund, K. & Vogelmann, L. Utvärdering av en försöksverksamhet med barnomsorg under onormal arbetstid. Delrapport 1; 1. Luleå 1980.

BARNOMSORG PÅ DELTID

PROJEKTBESKRIVNING:

1.   Kartlägga och analysera vilka effekier dellidsbarnen i daghem och familjedaghem har på förutsättningarna för den pedagogiska verksamheten.

2.   Belysa nuvarande nyttjandegrad vid daghemmen och familjedaghemmen i relation till befintliga personalresurser, öppettider m.m.

3.   Belysa några av de komplexa förhållanden på familjenivå, som gör att föräldrar efterfrågar deltidsomsorg.

Beskrivning och analys av verksamheten syftar till att identifiera olika konfliktområden och innefattar berörda personers attityder till företeelsen "dellid i arbetslivet" och "deltid i barnomsorgen", upplevelser av problem och syn på möjliga och/eller önskvärda förändringar.

INSTITUTION:             Sociologiska instiiutionen, Göteborg

PROJEKTLEDARE:      Socionom Eleonor Törnqvist

KONTAKTPERSON: Socionom Eleonor Törnqvist, sociologiska institutionen, Kari Johansgatan 27 A-B, 414 59 Göteborg

STARTDATUM:             1982

SLUTDATUM:               1984

ANSLAGSGIVARE:       Delegationen för social forskning

RAPPORTER MM:         Slutrapport beräknas föreligga hösten 1984

Skr. 1983/84:11                                                      108

BARNS UPPVÄXTVILLKOR I SVERIGE OCH KINA - EN JÄMFÖRANDE STUDIE OM IDEAL OCH VERKLIGHET

PROJEKTBESKRIVNING:

Huvudsyftet är att få fram kunskap om socialisationsmönstret bland barn som växer upp i en kollektivistisk miljö.

Den övergripande problemställningen är; Hur formas personligheten hos barn, som växer upp i en kollekfivistisk miljö (Folkrepubhken Kina) jämfört med barn som växer upp i en individinriklad miljö (Sverige)? En följdfråga blir: Vilken effekt har detta för barnet?

INSTITUTION;        Insfitufionen för psykiatri, Huddinge sjukhus

PROJEKTLEDARE;    Professor Bengt Jansson, m.fl.

KONTAKTPERSON:     Psykolog Solvig Ekblad, institutionen för psykiat
ri, Huddinge sjukhus, 141 86 Huddinge

STARTDATUM:       1979-08-01

SLUTDATUM;         1984-12-31

ANSLAGSGIVARE:    Solsfickan, Karolinska insfitutet

RAPPORTER MM:     —

BETYDELSEN AV DAGHEM, FAMILJEDAGHEM OCH HEMFAMILJ FÖR BARNETS SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECKLING

PROJEKTBESKRIVNING:

Undersökningen är en 3-årig longitudinell studie som avser att belysa betydelsen av olika former av barnfillsyn (daghem, familjedaghem och hemfamilj) för barnets sociala och emotionella ulveckling. Syftet med undersökningen är inte att besvara frågan om en viss typ av barntillsyn är generellt bra eller dålig, utan att undersöka hur olika fillsynsformer samverkar med del individuella barnets behov och särdrag. I studien undersöks hur skilda former av barntillsyn sam varierar med barnets relation lill modern, till fadern, till en främmande vuxen, till läraren och fill jämnåriga barn. Vi är också intresserade av att studera sambandet mellan olika arrangemang och föräldrars och lärares uppfattning av barnets temperament och sociala förmåga. Barnen studeras såväl före som efter att de har börjat i daghem eller familjedaghem.

INSTITUTION:         Instiiutionen för psykologi, Göteborgs universitet

PROJEKTLEDARE;      Fil. dr. Philip Hwang

KONTAKTPERSON: Fil. dr. Philip Hwang, institufionen för psykologi, Göteborgs universitet, Box 14158, 400 20 Göteborg

STARTDATUM;        1982-09-01

SLUTDATUM:          1985-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Riksbankens jubileumsfond

RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11

109

DAGHEMMET OCH HEMMET - EN LONGITUDINELL STUDIE
AV BARN MED OLIKA UPPVÄXTERFARENHETER-------

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med studien har varit all under en tioårsperiod följa en grupp barn med olika uppväxlerfarenheter under förskoleåren (daghemsvistelse och hemmavistelse), att beskriva och jämföra barnens aktiviteter och sociala samspel, att beskriva förändringar i familjemas situation, att mäta olika typer av utveckling samt att se hur barnen i de två grupperna klarat övergången till skolan.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE;

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM;

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Instiiutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet

Dr. Lars Gunnarsson, Göteborgs universitet. Dr. Moncrieff Cochran, Cornell University, USA Dr. Lars Gunnarsson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal 1970-01-01 1982-12-31

Ford foundation, American-Scandinavian foun-dalion, socialstyrelsen, skolöverstyrelsen, Lilly foundation.

Gunnarsson L., Cochran M.M.: Daghemmet och hemmet: En jämförande studie av barn i olika uppväxtmiljöer - första uppföljningen. Lärarhögskolan i Mölndal, 1977 (stencil) m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

110

DAGHEMSVÅRD FÖR TREÅRINGAR

PROJEKTBESKRIVNING:

En kraftig ulbyggnad av barndaghemsorganisationen har skett i Sverige under 1970-talel samtidigt som osäkerhet rått om vilka effekter olika specifika komponenter i daghemsmiljön kan ha i olika avseenden. Syftet med undersökningen har i första hand varil all experimentellt studera effekterna av olika personaltäthet. 1 andra hand har undersökningen avsett att genom sambandsanalyser studera betydelsen av gruppstorlek och visteIselidens längd.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Laboratoriet för klinisk stressforskning. Solna Marianne Cederblad m.fl.

Börje Höök, laboratoriet för klinisk stressforskning. Box 60205, 104 01 STOCKHOLM 1973-12-01 1979-12-31

Delegationen för social forskning. Medicinska forskningsrådet,arbetsmarknadsstyrelsen Cederblad, M., Höök, B.; Daghemsvård för treåringar - en tvärvetenskaplig, experimentell studie, X. Sammanfattning. Nr 121, 1980, m.fl. rapporter i stressforskningslaboratoriets rapportserie.

FAMILJESTRATEGIER OCH ARBETSLIV

Fransk-svenskt forskningssamarbete inom familjepolitikens område.

PROJEKTBESKRIVNING:

a)   att belysa familjestralegier och rollkonflikter med avseende på familje-och arbetsliv bland familjer med små barn

b)  att belysa hinder och strukturella villkor för familjelivet bland arbetstagare i en expanderande arbetsmarknadsseklor

c)   att belysa nätverk och familjepolitiska åtgärders betydelse för barnens livsmiljö under de första levnadsåren.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER:

Institutionen för psykologi, Stockholms universitet

Monica Magnusson

Monica Magnusson, institutionen för psykologi, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm 1979-10-01 1982-07-31 Socialdepartementet

Magnusson M. m.fl.: Familjestrategier, arbetsliv och småbarn. Memo, Socialdepartementet 1982

Skr. 1983/84:11

111

FÖRSKOLAN - 1850 TILL NUTID

PROJEKTBESKRIVNING:

Syfte; Genom beskrivning av förskolans ekonomiska och ideologiska förutsättningar från dess början till idag belysa socialstyrelsens nya pedagogiska program för förskolan och dess effekter. Frågeställning: Är dagens heltidsförskola anpassad och/eller avsedd för arbetarklassen?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON;

STARTDATUM:

SLUTDATUM:

ANSLAGSGIVARE;

RAPPORTER MM:

Socialhögskolan, Lund

Carin Mathiasson, Peter Westlund

Carin Mathiasson, Iliongränd S 354, 223 71 Lund

1982-10-01

1983-01-15

KOMMUNEN SOM SERVICEPRODUCENT: STUDIER AV SERVICEUTBUDETS VARIATION I DE SVENSKA PRIMÄRKOMMUNERNA

PROJEKTBESKRIVNING:

I vilken utsträckning varierar det kommunala serviceutbudet bland kommunerna i Sverige? Frågan avser en serie olika sakområden däribland den kommunala barnomsorgen.

I vilken utsträckning kan servicevariationerna förklaras utifrån kommunernas egenskaper i socio-ekonomiskt och politiskt avseende?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM;

Statsvetenskapliga instiiutionen. Lunds universitet

Leif Johansson

Leif Johansson, statsvetenskapliga institutionen. Lunds universitet. Box 5131, 220 05 LUND 1979-04-01 1981-06-30

Kommunaldemokratiska kommitlén Leif   Johansson;    Kommunal   servicevariation. Rapport 11 från kommunaldemokratiska forskningsgruppen. DS Kn 1982:2, Liber förlag, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

112

MEDBORGARNA OCH KOMMUNEN. STUDIER AV MEDBORGERLIG AKTIVITET OCH REPRESENTATIVT FOLKSTYRE

PROJEKTBESKRIVNING;

Studium av medborgerlig akfivitet och politisk representativitet på kommunal nivå med avseende på bl.a. barnomsorgen.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE; KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet

Professor Jörgen Westerståhl Fil. dr. Folke Johansson, statsvetenskapliga institutionen, Box 5048, 402 21 Göteborg 1979-01-01 1981-04-30

Kommunaldemokratiska kommittén Medborgarna och kommunen. Studium av medborgerlig aktivitet och representativ folkstyrelse. Westerståhl, J., Johansson F., (Ds Kn 1981:12)

MÅL OCH INNEHÅLL I BARNEHAGEN I NORDEN (MIB)

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektarbetet är att nå ökad kunskap om programarbetet rörande barnehagens mål och innehåll, vilket är aktuellt i de nordiska länderna.

Projektets övergripande frågeställning är:

Vilka relafioner finns mellan statligt-kommunalt-institutionsanknutet programarbete om mål och innehåll i barnehagen saml forsknings- och utvecklingsarbete inom barnehagssektorn?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM; SLUTDATUM; ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet

Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson Psykolog Inge Johansson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal 1982-01-01 1982-12-31 Nordiska ministerrådet

Skr. 1983/84:11

113

PEDAGOGIK OCH MILJÖPLANERING (POM)

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektels syfle är alt förbättra barns uppväxtförhållanden genom att pröva samverkan mellan den offentliga barnomsorgen och de människor och den miljö som omger barnen i deras kvarter. En liten förskole- och fritidshemsenhel för kvarlerels barn, som samtidigt används som kvartersgård, ger möjlighet till kontakter mellan institulionsbarn och "hemmabarn" och också mellan grannar i olika åldrar. Kontakterna är en förutsättning för ett inbördes stöd mellan de boende men också mellan de boende och förskolan/fritidshemmet. Barnomsorgens resurser för lokaler och gårdsplanering kompletterar kvarteret och ger därmed utrymme för varierade aktiviteter för både barn och vuxna.

Frågeställningar: Kan den offentliga barnomsorgens isolering brytas? Vilka förändringar krävs? Kan boende påverka planering av förskolelokaler och verksamheten? Hur påverkas barnomsorgens kvalité av en större öppenhet mot kvarteret? Vilka krav ställer en förändrad verksamhet på lokaler och utemiljö? Vilka förändringar i planeringsmetoder och förvall-ningsruliner krävs för en integrering av barnomsorgen i kvarteret?

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Institutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet; avdelningen för formlära,

Chalmers tekniska högskola

Arkitekt SAR Inga Alander

Psykolog Bengt Ågren, Aveskärsgatan 42,

421 60 Västra Frölunda

1977-07-01

1983-06-30

Delegationen för social forskning

Ågren, B. Pedagogik och miljöplaneringsprojekt.

Inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet, 1979

8 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr, 1983/84:11                                                      114

OFFENTLIG SOCIALISATION OCH PROFESSIONELL ORGANISERING

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet har till syfte att studera hur yrkesgmpper inom den offentliga barnomsorgen/barnhälsovården vuxit fram och formats av olika intressen och professionella strävanden. Särskilt uppmärksammas psykologgrupperna inom den psykiska barn- och ungdomsvården och förskollärarna. Undersökningen utgår från ett kunskapssociologiskt perspektiv som lägger tonvikten på yrkesutövandets kunskapsbas, dvs. inflytandet från forskningen, ideologiska doktriner och klass- och könspräglade idéer i den offentliga socialisa-tionen.

INSTITUTION:         Sociologiska instiiutionen, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE;       Fil. dr. Roland Svensson

KONTAKTPERSON:     Fil. dr. Roland Svensson, sociologiska insfitufionen, Karl Johansgatan 27 A-B, 414 54 Göteborg

STARTDATUM:        1982-07-01

SLUTDATUM;          1984-06-30

ANSLAGSGIVARE;      Humanisfisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, delegationen för social forskning

RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11                                                                    115

SPÄDBARNS EMOTIONELLA OCH SOCIALA ANPASSNING TILL DAGHEM

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar till att belysa de problem som rör spädbarns reaktioner på och anpassning till daghem. Frågeställningar

1  Hur förändras och utvecklas spädbarn under de första månaderna på daghem

2  Hur förändras och utvecklas relationen mor-barn

3  Hur förändras och utvecklas relationen personal-barn

4  Hur kan skillnader i anpassningsprocessen förklaras utifrån vissa miljö- och personlighetsfaktorer hos barn

INSTITUTION:             Pedagogiska insfitutionen, Högskolan för lärarut-

bildning, Stockholm

PROJEKTLEDARE:      Fil.kand. Ingrid Hårsman

KONTAKTPERSON: Fil.kand. Ingrid Hårsman, pedagogiska insfitufionen, Högskolan för lärarutbildning. Box 34103, 100 26 Stockholm

STARTDATUM:             1972

SLUTDATUM:               1983

ANSLAGSGIVARE:      Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

RAPPORTER MM: Hårsman, I.: Om små barns separationsreaktioner. Teoretiska utgångspunkter för en studie av spädbarns anpassning till daghem. Rapport från pedagogiska insfitutionen. Högskolan för läramt-bildning i Stockholm (1982).

Skr. 1983/84:11

116

STUDIER AV DAGHEMSKLIMAT OCH DESS EFFEKTER PÅ BARNS SOCIALA OCH EMOTIONELLA UTVECKLING

PROJEKTBESKRIVNING;

Syfte: att beskriva vilka variationer i uppfostringsklimat som förekommer inom en kommun och hur de påverkar barnens sociala och emotionella beteende.

Följande frågeställningar studeras; Förekommer samstämmiga uppfost-ringsattityder på daghem? Åtföljs de av överensstämmande handlingsmönster? Vilka faktorer har det största inflytandet på ett daghems klimat? Hur stabilt är det? Hur påverkas barngruppens beleende inom olika klimallyper?

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER:

Pedagogiska institutionen, Linköpings universitet Fil. lic. Anna Hedin, fil. mag. Bodil Ekholm Fil. lic. Anna Hedin, pedagogiska inslitutionen, Linköpings universitet, 581 83 Linköping 1982-07-01 1984-06-30

Delegationen för social forskning. Rädda barnen Hitlills tre arbetsrapporter; 1. Projektbeskrivning (jan. 1981), 2. Klimatsludier, en litteraturgenomgång (nov. 1981), 3. Mätinstrument och förundersökningar (jan. 1982).

ARBETSLIVET OCH BARNEN: DELSTUDIEN BARN SOM ARBETE

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet avser alt studera hur arbetslivets förhållanden påverkar barns och ungdomars uppväxtvillkor. Tyngdpunkten är lagd pä föräldrarnas arbetsvillkor och hur dessa sammanhänger med barnens villkor. En utgångspunkt är alt del finns problem för barnen som delvis hänger samman med arbetslivels förhållanden. Projektet avser att koppla samman kunskap om faktorer i arbetslivet och se på dessa faktorer och förhällanden ur ett barnperspektiv.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

Arbetslivscenirum, Box 5606, 114 86 Stockholm

Rut Hammarström

Rut Hammarström,     Arbetslivscenirum,     Box

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

5606, 114 86 Stockholm

1983-02-15

1985-12-31

Arbeiarskyddsfonden

Skr. 1983/84:11

117

ATT SKILJA BARN OCH FÖRÄLDRAR

PROJEKTBESKRIVNING:

Ett av de svåraste slag av ärendelyper som socialarbetare har att arbeta med och fatta beslut i är omhändertagande av barn och ungdomar och placering av dessa utanför deras hem. Kunskaperna är f.n.otillfredsställande om hur dessa ärenden skall förberedas, genomföras och följas upp sä att barnens, de biologiska föräldrarnas, familjehemmets och socialarbetarnas behov tillgodoses.

Projektets syfte är därför att ta fram dessa kunskaper och med utgångspunkt från dessa utarbeta förbättringar i handläggningen av omhändertagandeärenden. Del är socialarbetarens roll som fokuseras i projektet.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE; RAPPORTER MM:

Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Socionom Ingrid Claezon

Socionom Ingrid Claezon, Institutionen för socialt arbele, Umeå universitet, 901 87 Umeå 1981 1984

Delegationen för social forskning Rapport 1. Fakta, forskning och föreställningar om foslerbarnsvård

Rapport 2. Kodschema för karlläggning av handläggningen av barnavårdsärenden

BARN I KRIS

PROJEKTBESKRIVNING:

Huvudsyfte 1 är alt ge ökad kunskap om konsekvenserna av omhändertagandet av barn enligt barnavårdslag/lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Undersökningen innebär uppföljning av 85 barn i Malmö som placerats utom hemmet under tiden 1/3 1981-15/5 1982.

Huvudsyfte 2 är att ge vägande bidrag till utveckling av det sociala arbetet inom den "tunga" barnomsorgen.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet Professor Bengt Börjesson

Professor Bengt Börjesson, Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå 1980 1985

Delegationen för social forskning Ett antal rapporter i Skås rapportserie. Barn i kris. En bok om barn och separation. AWE/Gebers 1981.

9 Riksdagen 1983/84 I saml. Nr 11

Skr. 1983/84:11

118

BARNS OMVARLDSUPPFATTNING

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektet har varit att försöka nå ökad kunskap om hur värderingar och meningssirukturer återskapas från generation till geneiation. För att belysa detta syfte har följande problemställningar preciserats: Den första frågan är hur barns föreställningsvärld ser ut med avseende pä förhållanden som sammanhänger med arbelel och dess funktion i samhället. Den andra frågan rör relationen barns föreställningsvärld och familjens sociala position i samhället. Till sist aktualiseras frågan om vilka pedagogiska konsekvenser eventuella olikheter i föreställningsvärld får för barnets möte med den omvärld som förskolan och skolan representerar.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER MM:

Pedagogiska institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Stockholm Psykolog Gunilla Dahlberg Psykolog Gunilla Dahlberg, pedagogiska institutionen. Högskolan för lärarutbildning, Box 34102, 100 26 Stockholm 1976 1983

Vissa bidrag från skolöverstyrelsen och humanis-tisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet Dahlberg, G., Mattsson, K. (1980). Att lära sig uppfatta omvärlden - om barns och ungdomars föreställningar om arbele och arbetsdelning - presenterat vid symposiet; Forskning kring innehållei i skolans ämnen och läroplanen, Särö 1980.

Skr. 1983/84:11                                                                    119

BARNS SOCIALA UTVECKLING I FAMILJER DÄR FADERN ÄR FÖRÄLDRALEDIG RESP. FÖRVÄRVSARBETAR

PROJEKTBESKRIVNING:

När man jämför den tidiga mamma-barn och pappa-barnrelationen är det svårt att veta vad evenluella skillnader orsakas av. Vi vet sålunda inte om pappans uppförande beror på att han är man eller på det faktum alt han under de första månaderna p.g.a. förvärvsarbete får begränsad kontakt med sitt barn.

Vi avsåg att studera detta genom all jämföra föräldra-barnrelationen i familjer där pappan förvärvsarbetar och mamman är hemma under de första 9 månaderna och tar hand om barnet med familjer där mannen är pappaledig och tar huvudansvaret för barnet medan mamman förvärvsarbetar.

Vi ställde följande frågor; 1 uppför sig föräldrarna lika gentemot sina barn i de båda grupperna; 2 skulle barnens bindning till föräldrarna vara olika i grupperna; 3 skulle barnen föredra att vara tillsammans med den av föräldrarna som var hemma och log hand om barnet.

INSTITUTION:             Institutionen för psykologi, Göteborgs universitet

PROJEKTLEDARE:       Fil.dr. Philip Hwang m.fl.

KONTAKTPERSON: Fil.dr. Philip Hwang, institufionen för psykologi, Göteborgs universitet. Box 14158, 400 20 Göteborg

STARTDATUM:             1979-01-01

SLUTDATUM:               1984-05-31

ANSLAGSGIVARE:      —

RAPPORTER MM: Frödi, A.M., Lamb, M.E., Hwang, C.P. & Frödi, M.: Father - mother - infant inleraction in Iraditional and nontraditional Swedish families: a longiiudinal sludy. Allernalive Lifestyles, 1982.

Skr. 1983/84:11                                                                     120

ENSAMFÖRÄLDER 1980

PROJEKTBESKRIVNING:

Jämföra levnadsförhållanden för ensamboende resp. sammanboende vårdnadshavare och deras barn. Studera hur separerade/frånskilda föräldrar har löst frågor om umgänge, underhåll och vårdnad och hur detta kan antas påverka de gemensamma barnen.

INSTITUTION:            Institutionen för socialt arbele, Umeå universitet

PROJEKTLEDARE;       Prefekt Leif Holmström

KONTAKTPERSON;     Prefekt Leif Holmström, institutionen för socialt

arbete, Umeå universitet, 901 87 Umeå

STARTDATUM:            1980-01-01

SLUTDATUM:              1981-10-31

ANSLAGSGIVARE:      Socialdepartementet

RAPPORTER MM:       Ensamförälder 1980. Ds S 1981:18, Liber förtag.

Skr. 1983/84:11

121

FAMILJESTÖD OCH UTVECKLING - EN LONGITUDINELL, EKOLOGISK STUDIE AV FAMILJER MED BARN I FÖRSKOLE-OCH LÅGSTADIEÅREN (FAST-PROJEKTET)

PROJEKTBESKRIVNING:

Forskningsprojektets huvudsyfte är att i ett internationellt perspektiv undersöka olika familjestödssystems möjligheter att öka föräldrars förutsättningar att utvecklas i sina olika roller sedda mol bakgrund av hindrande faktorer i samhället, och möjligheter att skapa förutsättningar för ulveckling av barns förmåga alt fungera i olika sociala situationer.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM:

SLUTDATUM;

ANSLAGSGIVARE:

RAPPORTER;

Pedagogiska instiiutionen, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet

Professor  Bengt-Erik   Andersson,   fil.dr.   Lars Gunnarsson

Professor Bengt-Erik Andersson, Högskolan för lärarutbildning. Box 34103, 100 26 Stockholm, fil.dr. Lars Gunnarsson, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal 1977 1985

Skolöverstyrelsen, Riksbankens jubileumsfond, delegationen för social forskning Andersson, B-E. (1977): Familjeslöd och utveckling. Forskningspromemoria. Rapport nr 5 från pedagogiska institufionen. Lärarhögskolan i Stockholm. Gunnarsson, L. (1978): Det informella sociala nätverket som familjestödjande funktion. Teoretiska utgångspunkter och metodbeskrivning, rapport nr 80 från instiiutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet.

Skr. 1983/84:11                                                                     122

PSYKOBIOLOGISKA STRESSREAKTIONER HOS FÖRSKOLEBARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Mot bakgrund av våra preliminära resultat är avsikten att i ett longitudinellt projekl studera samspelet mellan beteendemönster och psykofysiolo-gisk aktivering hos pojkar och flickor i åldersgruppen 3-6 år. Undersökningarna syftar lill att klarlägga i vilken utsträckning som olika situationskrav och beteenden bidrar till könsrelaterade skillnader i psykobiologiska stressreaktioner. Skillnader mellan könen i sociala och fysiska belastningsfaktorer under barndomen kan vara en vikiig bidragande faktor till de könsdifferenser i stress- och anpassningsmönster som vi finner hos vuxna och kan anlas vara av betydelse för skillnader i psyki.sk och fysisk hälsa mellan könen.

INSTITUTION:             Enheten för psykologi, instiiutionen för psykiatri

och psykologi, Karolinska institulel

PROJEKTLEDARE:      Docenl Ulf Lundberg

KONTAKTPERSON: Docent Ulf Lundberg, psykologiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm

STARTDATUM:             1982-07-01

SLUTDATUM:               1985-07-01

ANSLAGSGIVARE; Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet

RAPPORTER MM:        —

UTVECKLINGEN AV SOCIAL FÖRSTÅELSE HOS BARN

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte är att utföra en serie undersökningar rörande utvecklingen av social förståelse hos barn i åldern 4 till 11 år. Frågeställningen gäller hur barn strukturerar, från kunskapsmässig synvinkel, den sociala situationen dvs. på vilket sätt de uppfattar sociala handlingar, emotioner och avsikter hos andra personer och hur de relaterar dessa lill psykologiska och/eller siiualionella krafter med hänsyn lill vad orsakar vad.

INSTITUTION;             Psykologiska inslitutionen. Lunds universitet

PROJEKTLEDARE:      Fil.kand. Gärdar Viborg

KONTAKTPERSON: Fil.kand. Gärdar Viborg, psykologiska institufionen, Lunds universitet, Paradisg. 5, 223 50 Lund

STARTDATUM:             1980-08-01

SLUTDATUM                1985-06-30

ANSLAGSGIVARE; Bidrag för ograderade forskare, Icelandic Science Foundation

RAPPORTER MM: Viborg, G.G.: The child as an Observer of Social Situation, Psychological Research Bulletin, Lunds universitet, 1982, 22, 9.

Skr. 1983/84:11

123

HEMMET - FÖRSKOLAN OCH FÖRÄLDRAKONTAKTEN

PROJEKTBESKRIVNING:

-   att beskriva tamburkontakten mellan föräldrar och personal i förskolan

-   att undersöka karakteristika hos barnens uppväxtvillkor samt hos olika förskolor och avdelningar

-att relatera olika karakteristika till själva tamburkonlakten, dvs. den vardagliga inleraktionen hem - förskola

- ell erhålla ett dataunderlag för vidare analyser om förskolan

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE:

KONTAKTPERSON:

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet

Docent Sverker Lindblad m.fl.

Mona   Andersson,   pedagogiska   institutionen,

Uppsala universitet. Box 2109, 750 02 Uppsala

1979

1983

Andersson, M., m.fl. författare (1981/82): Hemmet - förskolan och tamburkontakten. Rapport nr 1 från Styrelsen för Uppsala högskoleregion, m.fl. rapporter.

DET UTVIDGADE FRITIDSHEMMET

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte var all analysera problem i samband med nya former för frifidshem. En uppföljning gjordes av försök med skolintegrerad fritidsverksamhet för barn i åldern 7-12 år. Särskilt studerades verksamhetens effekter på den kommunala organisationen, föreningslivets och de långsiktiga konsekvenserna ur barnens synpunkt.

INSTITUTION:

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON;

STARTDATUM: SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM:

Insfitufionen för sociologi, Göteborgs universitet.

Fil.kand. Roland Svensson Fil.kand. Roland Svensson, institutionen för sociologi, Karl Johansgatan 27 A-B, 414 59 Göteborg 1976 1981

Socialstyrelsen (allmänna arvsfonden) Roland Svensson: Offentlig socialisation, Del nya fritidshemmel i teori och praktik (akad. avh.) Liber Läromedel 1981, m.fl. rapporter.

Skr. 1983/84:11

124

FRITIDSHEMMETS   ORGANISATION   OCH    VERKSAMHET (FOV)

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte var att beskriva och analysera organisatoriska modeller, verksamhetens uppläggning och innehåll, personella insalser m.m. samt att relatera detla till målsättningar på olika nivåer och till reella eller förväntade effekter för barn, personal, föräldrar.

Under andra halvan av 70-talel fördes på olika nivåer i samhället en diskussion om olika typer av fritidshem samt gjordes försök med nya modeller för fritidshem. Detta föranledde att projektarbetet efterhand koncentrerades på att studera olika typer av fritidshem. Huvudfrågeslällningarna gällde: Barngruppens sammansättning, personalgruppens sammansättning, personalens arbetstrivsel, inställning lill sin ulbildning, uppfattning om samarbete och om skolans samlade skoldag, fritidshemmets pedagogiska och sociala funktioner m.m.

INSTITUTION;

PROJEKTLEDARE: KONTAKTPERSON:

STARTDATUM; SLUTDATUM: ANSLAGSGIVARE: RAPPORTER MM;

Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet Psykolog Björn Flising

Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson, inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal 1977-07-01 1980-12-31

Socialstyrelsen (allmänna arvsfonden) FOV nr 1-8, bl.a. Flising, B.: Barnomsorg för 7-12-åringar. Institutionen och barngruppen. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rappori nr 100, 1981. Johansson, I.; Barnomsorg för 7-12-åringar. Personalen på institutionerna. Institufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr 101, 1981.

Skr. 1983/84:11                                                                    125

FRITIDSHEMMETS ROLL I BARNETS LIVSSITUATION (FRIB)

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektet syftar till att ge ökad kunskap om 7-12-åringars livssituation och speciellt vad fritidshemmet betyder för de barn som har plats där.

Projektels cenlrala frågeställningar är:

Vilka barn går på fritidshem, hur ser deras livssituation ut?

Vad betyder fritidshemmet ur tillsyns-, omsorgs- och pedagogiskt perspektiv för de barn som är där?

Hur ser livssituationen ut för olika grupper av barn, som inte går på fritidshem?

Vad händer i 10-12-årsåldern, då det "vanliga" fritidshemmet oftast inte längre erbjuder lillsyn, omsorg, stöd och stimulans?

INSTITUTION:             Insfitutionen för praktisk pedagogik,

Göteborgs universitet

PROJEKTLEDARE:       Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson

KONTAKTPERSON; Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson, inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM;             1982-01-01

SLUTDATUM;               1984-06-30

ANSLAGSGIVARE:      Delegafionen för social forskning

RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11                                                                     126

UTVIDGAT FRITIDSHEM VID VÄTTNEDALSSKOLAN I GÖTEBORG (UTVÄG)

PROJEKTBESKRIVNING:

Syftet med projektet är alt studera en öppen fritidshemsverksamhet, som är belägen i nära anslutning lill skola. Frågeställningar för arbetet är:

-    Vilka möjligheter finns i organisationsformen "öppet fritidshem" vad gäller samverkan med skolan och övrig närmiljö?

-    Hur används del öppna fritidshemmets resurser?

-    Hur påverkas verksamheten i den inskrivna barngruppen av den öppna verksamheten och vice versa?

INSTITUTION:             Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE:       Psykolog Inge Johansson, psykolog Björn Flising

KONTAKTPERSON: Psykolog Inge Johansson, psykolog Björn Flising, institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM:             1981-01-01

SLUTDATUM;               1983-12-31

ANSLAGSGIVARE:      Göteborgs kommun

RAPPORTER MM:        —

Skr. 1983/84:11                                                                     127

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED NYA ARBETSFORMER VID FRITIDSHEMMET FANTASIA

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfte var att studera genomförande och effekier av försök med nya arbetsformer vid ett fritidshem (Fantasia) på Hisingen i Göteborg.

Försöksverksamheten syftade lill att utveckla former för och innehåll i verksamheten vid ett stort fritidshem med tre samverkande avdelningar. I stället för vanliga avdelningar delades inslitutionen in i aktivitetsstationer, "verkstäder" för textil, trä och keramik, drama. Dessutom betonades föräldrasamverkan och fritidshemmets roll som resurs i närmiljön. Ytterligare ett syfle var alt fördela föreståndaransvaret på hela personalgruppen samt att personalen skulle turas om på olika arbetsuppgifter.

INSTITUTION:             Inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE: Metodiklärare Margit Anevret, psykolog Björn Flising

KONTAKTPERSON: Melodiklärare Margit Anevret, Lärarhögskolan, Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM:             1979-05-01

SLUTDATUM:               1982-06-30

ANSLAGSGIVARE;      Göteborgs kommun

RAPPORTER MM:         Anevret, M.: Frifidshemmet Fantasia, utvärde-

ring av ett försök med nya arbetsformer. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, uppsats nr 73, 1982.

Skr. 1983/84:11                                                                    128

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED UTVIDGAT FRITIDSHEM I KUNGSBACKA

PROJEKTBESKRIVNING:

Projektets syfle var alt studera genomförande och effekter av försök med utvidgat fritidshem i Hammerö-området i Kungsbacka.

I modellen för utvidgat fritidshem ingår hemvist för inskrivna barn saml aktiviteter för både inskrivna och icke inskrivna barn. Detta kräver samverkan med skola, fritidsförvaltning, kulturnämnd och föreningsliv.

Frågeställningarna koncentrerades på hur hemvistet skiljde sig från "vanligt" fritidshem, hur samverkan utformades samt barnens deltagande i aktiviteter och vad de tyckte om dem.

INSTITUTION;             Institufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE;       Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson

KONTAKTPERSON: Psykolog Björn Fhsing, psykolog Inge Johansson, institutionen för prakfisk pedagogik, Göteborgs universitet. Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM:             1977-08-01

SLUTDATUM;               1978-06-30

ANSLAGSGIVARE;      Kungsbacka kommun

RAPPORTER MM: Flising, B., Johansson, I: Hammeröförsöket. Utvärdering av ett försök med utvidgat fritidshem i Kungsbacka. Institutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, rapport nr 83, 1978.

Skr. 1983/84:11                                                      129

UTVÄRDERING AV FÖRSÖK MED UTVIDGAT FRITIDSHEM VID BÄCKAGÅRDSSKOLAN I HALMSTAD

PROJEKTBESKRIVNING;

Projektets syfte var att beskriva genomförandel och effekterna av försöksverksamhet med utvidgat fritidshem vid Bäckagårdsskolan i Halmstad samt att diskutera de eventuella problem som uppstod inom och i samband med försöket.

Utvidgat fritidshem innbär all fritidshemmet utöver omsorgen om de inskrivna barnen också skall erbjuda aktiviteter för ett slörre anlal barn (t .ex. barnen i en låg- och mellanstadieskola). För att kunna göra detta krävs tillgång till lokaler, extra personalresurser, samarbete med skola, fritidsförvaltning, kulturnämnd.

INSTITUTION:         Institufionen för praktisk pedagogik, Göteborgs

universitet

PROJEKTLEDARE:       Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson

KONTAKTPERSON; Psykolog Björn Flising, psykolog Inge Johansson, inslitutionen för praktisk pedagogik, Göteborgs universitet, Box 1010, 431 26 Mölndal

STARTDATUM;        1976-01-01

SLUTDATUM:          1977-06-30

ANSLAGSGIVARE;      Halmstads kommun

RAPPORTER MM: Flising,B., Johansson, I.: Utvärdering av försöksverksamheten med utvidgat fritidshem i Halm-siad, socialstyrelsen, 1978.

Skr. 1983/84:11                                                                    130

Innehåll

Regeringens skrivelse   ................................................... ........ 1

Skrivelsens huvudsakliga innehåll    ............................... ........ 1

Utdragurprotokoll vid regeringssammanträde 1983-09-22                 2

1          Inledning................................................................... ........ 2

2          Föredragandens överväganden   ............................. ........ 3

2.1          Forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet                     5

2.2          Möten med huvudmännen ...............................         7

2.3          Några slutsatser   ............................................         8

2.4          Socialstyrelsens förslag lill plan för forsknings- och försöksverksamhet inom barnomsorgsområdet                                                                            9

2.5          Information till huvudmännen   ........................ ..... 12

3          Hemställan   .............................................................. ..... 14

4          Beslut   ..................................................................... ..... 14

Bilaga A ...........................................................................       15