1981/82:207
Regeringens skrivelse 1981/82:207
Regeringens skrivelse
1981/82:207
med överlämnande av aUmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;
beslutad den 1 april 1982.
Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1981.
På regeringens vägnar OLA ULLSTEN
ROLF WIRTÉN
I Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 207
Skr. 1981/82:207
Skr. 1981/82:207
Utdrag
EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-04-01
Närvarande: statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tilländer
Föredragande: statsrådet Wirtén
Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning
I enlighet med riksdagens beslut skaU en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondsstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas tUl riksdagen (NU 1974:37, rskr 253). För verksamhetsåren 1976-
1980 har
regeringen lämnat redovisningarna i skrivelser till riksdagen se
dan fondstyrelsen - i enlighet med 24 § reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning - har överlämnat förvaltnings- och
revisionsberättelserna till regeringen.
Fjärde fondstyrelsen har den 12 mars 1982 till regeringen överiämnat årsredovisning för år 1981 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den 31 december 1981 av aktier och av konvertibla skuldebrev. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år
1981 uppgick
tiU 91,1 milj. kr. mot 21,6 milj. kr. för år 1980. TUlgångama
vid utgången av år 1981 uppgick fill 1700 milj. kr. Därav utgjordes 1338
milj. kr. av aktier och 94 milj. kr. av konvertibla skuldebrev. Vid utgången
av 1980 uppgick tillgångarna till 1446 milj. kr., varav akfier 1187 milj. kr.
och konvertibla obligafioner och skuldebrev 66 milj. kr.
Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt numera gällande regler (prop. 1978/79: 165, NU 10, rskr 62, SFS 1979:1056) överfört 80% till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1981 utgjorde bidraget 83 milj. kr. mot 69 milj. kr. år 1980.
Den översikt av verkställande direktören som är fogad vid årsredovisningen innehåUer uttalanden om aktiemarknaden år 1981, fondens portfölj, den effektiva avkastningen på dess placeringar m. m. Av översikten framgår bl.a. följande. Fondens nyplaceringar under 1981 uppgick fill 477 milj.
Skr. 1981/82:207 3
kr. Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 298 milj. kr. sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 179 milj. kr., från 1252 milj. kr. till 1432 milj. kr. Jämfört med de riärmast föregående åren har nettoplaceringarna 1981 varit störte och volymen köp och försäljningar väsentligt större. Nettoplaceringarna har påverkats av den livliga nyemissionsverksamheten och den ökade värdepappersoiiisättningen är en avspegling av kurs- och omsätt-ningsutveckhtigen på aktiemarknaden.
Av översikten framgår också att vid slutet av 1981 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 749 milj. kr. högre än anskaffningsvärdet (jfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde 119 milj. kr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande tUl anskaffningsvärdet var sålunda 630 milj. kr. Om man tUl detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på konverteringslån, 74 milj. kr., och netto realisationsvinster, 71 milj. kr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1981 års portföljförvaitning 775 milj. kr. Ställer man detta belopp i relafion tiU marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 1 371 mjlj. kr. betyder detta en effektiv avkastning under 1981 på 57%.
Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen och förordnat ledamöter i fondstyrelsen för en period av tre år.
Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.
Regeringen besjutar i enlighet med föredragandens hemställan.
ti Riksdagen 1981182. 1 saml Nr207
Skr. 1981/82:207 5
BUaga
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen
ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 1981
Skr. 1981/82:207 6
Allmänna Pensionsfonden
Första, andra och tredje AP-fonderna
Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) tillkom i samband med att ATP-systemet infördes fr. o. m. 1960. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som eriäggs för att finansiera ATP-pensionerna. FörvaUningen delades upp på tre fondstyrelser (med ett gemensamt kansli), beroende på varifrån avgifterna kom (avgifter för anställda i offenfiig tjänst, för anställda i störte privatägda företag resp. övriga avgifter).
Första, andra och tredje fondstyrelsernas kapitalförvaltning avser enbart obligationer och vissa andra typer av fordringsbevis. Det sammanlagda belopp som förvaltas av de tre första fondstyrelserna uppgick vid årsskiftet 1981/82 till 176 miljarder kronor. Två tredjedelar av detta belopp har gått till staten, kommunerna och bostadssektorn, en Qärdedel till det industriella näringslivet och återstoden fill kraftverksbyggande och fill lantbmket.
På inifiativ av en statlig utredning, Kapitalmarknadsutredningen, beslöt riksdagen 1973 att AP-fondens verksamhet skulle utsträckas till aU omfatta även fillförsel av riskkapital fill näringslivet. För att handha denna del av verksamheten inrättades en fjärde fondstyrelse med eget kansli, som trädde i funktion fr. o. m. 1974.
Fjärde AP-fonden
Syftet med Qärde AP-fonden är "att filiföra företagen mera eget kapital fill gagn för industriell expansion och ökad sysselsättning". De medel som enligt riksdagsbeslut tillförs fjärde AP-fonden - och som överförs från första-tredje delfonderna - skall placeras i aktier, i konvertibla skuldebrev (dvs. skuldebrev som på vissa villkor kan bytas ut mot aktier) eller skuldebrev med optionsrätt att teckna aktier. Placeringarna skall tillgodose kraven på god avkastning, riskbegränsning och tillfredsställande betalningsberedskap.
Fonden får enbart köpa svenska aktier (och skuldebrev utfärdade av svenska akfiebolag). Vidare gäller den begränsningen, att fonden inte får äga bank- och försäkringsaktier. I reglementet för AP-fondens verksamhet har fastställts en övre gräns för hur stort fondens engagemang får vara i ett enskilt företag - fonden får inte äga aktier motsvarande mer än 10% av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Samma typ av regel - med begränsning till 5 % - gäller fö för försäkringsbolag.
Fjärde AP-fonden tillför näringslivet riskvUligt kapital direkt, dvs. i samband med nyemissioner. Lika viktigt är emellertid det stöd för aktiemarknaden som fondens nettoplaceringar i övrigt utgör.
Skr. 1981/82:207 7
Fondstyrelsen fattade 1980 ett principbeslut att fonden skall kunna engagera sig också i icke börsnoterade företag, i första hand företag som inom ett antal år kan bli aktuella för börsintroduktion. Sådana företag är ofta mer expansiva än företag som nått längre i tillväxtprocessen. Samtidigt är möjligheterna begränsade för onoterade företag att med bibehållen självständighet få tillskott av riskkapital utifrån.
Sedan fjärde AP-fonden tillkom har riksdagen beslutat att sammanlagt 1850 mkr. skall överföras till fonden från de övriga delfonderna. Av detta belopp har hittiUs lyfts 1400 mkr. enligt följande:
1974 300 mkr.
1975 200 mkr.
1976 300 mkr.
1977 200 mkr.
1978 250 mkr. 1981 150 mkr.
Återstående 450 mkr. kommer att lyftas under de närmaste 3-4 åren.
Fjärde fondstyrelsen har tolv ledamöter (med lika många suppleanter) som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två som företrädare för kommunerna, tre för arbetsgivare och fem för arbetstagare. Mandatperioden är tre år. Fondens kansli, som sköter den löpande fondförvaltningen, består f. n. av sex personer.
Det ekonomiska resultatet av Qärde AP-fondens verksamhet är sammansatt av aktieutdelningar, räntor på konverteringslån och likvida medel samt kursvinster och kursförluster på sålda värdepapper, allt minskat med förvaltningskostnader. Värdeförändringarna i portföljen på gmnd av utvecklingen på aktiemarknaden kommer inte fram i resultaträkningen. Av rörelseresultatet (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) återgår 80% till första—tredje delfonderna.
Den aktuella bilden av Qärde AP-fonden och dess verksamhet förmedlas av verkstäUande direktörens översikt och årsredovisningen på följande sidor.
Fjärde AP-fonden
Styrelse
Ledamöter
Bengt Lyberg, f. d. landshövding, ordförande
Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande
Erik Svensson, kommunalråd
Roland Agius, direktör
Hans Werthén, tekn. doktor
Nils Landqvist, docent
Skr. 1981/82:207
Ingemar Essen, direktör
Stig Malm, LO:s andre ordförande
Enar Ågren, förbundsordförande
Lars Ljung, ekonom
Kurt Lanneberg, ekonomichef
Hans Hellers, förbundsordförande
Suppleanter
Bengt Westerberg, statssekreterare Thorsten Larsson, riksdagsledamot Gunnar Olsson, försäljningschef Sven Järdler, förbundsdirektör Karl Erik Önnesjö, disponent Stig Lundahl, ekonomidirektör Robert Alderin, direktör Lage Andréasson, förbundsordförande Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare Tobias Lund, direktör
Verkställande direktör
Sten Wikander
Revisorer
Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Arne Henrikson, direktör Anders Larsson, ekonomichef Gösta Telestam, direktör
VDs översikt
Aktiemarknaden 1981
Trots en successivt försvagad konjunktui" visade den svenska aktiemarknaden under 1981 en starkt posifiv utveckling. Med undantag för en försvagning under augusti—september steg kurserna praktiskt taget oavbrutet. Från årsskifte tiU årsskifte höjdes kursnivån (mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex) med 56,9%. Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter ett par års stagnafion, har ökningen varit drygt 85%.
Skr. 1981/82:207 9
Stockholmsbörsen utvecklades 1981 väsenfiigt gynnsammare än börserna i andra länder. I Tokyo var uppgången 15%, i London 10% och i Amsterdam och Bryssel några få procent. I Frankfurt, Paris och New York sjönk kurserna. Eftersom de fundamentala faktorerna bakom akfiekursut-vecklingen (konjunkturer och penning- och kreditpolitik) varit i stort sett desamma i hela västvärlden måste utvecklingen av den svenska aktiemarknaden förklaras av tekniska/marknadsmässiga faktorer, som varit specifika för Sverige.
Den faktor av defta slag som sannolikt haft den största betydelsen är skattefondsparandet, som fick starkt ökad omfattning under 1981 och som byggdes ut genom systemet med företagsanknutna aktiefonder. MeUan en och en halv miljard kronor torde ha tillförts aktiemarknaden via skattefondsparandet under 1981. En annan faktor som stimulerat den svenska börsen har varit ett starkt intresse - för första gången på flera år - för svenska aktier från utländska placerare. I första hand har detta gäUt några få företag inom områdena läkemedel och bioteknik men i viss mån också andra företag, som med internationell måttstock tett sig undervärderade. Att premieobligationsmarknaden på grund av ändrade skatteregler fick en starkt minskad betydelse har troligen medfört aft en del pengar strömmat över till aktiemarknaden. Slutligen torde devalveringen i september (som också möjliggjorde mer påtagliga lättnader i penningpolitiken) med förbättrade utsikter för exportföretagen framför allt under 1982 ha haft en posifiv aktiemarknadseffekt under senhösten.
De starkt stigande börskurserna 1981 är inte uttryck för någon lönsamhetsförbättring i företagen genomsnittligt sett. 1 nedanstående tabeU illustreras utvecklingen av avkastningen på eget kapital i börsföretagen' sedan mitten av 1970-talet. Även om fillgängliga uppgifter beträffande 1981 är osäkra torde räntabiliteten ha sjunkit jämfört med 1980, framför allt beroende på effekterna av ändrade valutakurser.
|
Lönsamheten i börsföretagen Procent |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1975 |
1976 |
1977 1978 |
1979 |
1980 |
1981 |
|
Avkastning pä eget kapital Nyemissionsränta för industriobligationslån |
8,5 |
10,3 -9,5 |
6,6 9,25-10 |
2,3 4,2 9,75-10 9,75-10,5 |
10,2 10-11 |
10,8 11,75-13,5 |
ca 9 14,75-15 |
Som en jämförelse återges i tabellen nyemissionsräntan resp. år för 15-åriga industriobligaUonslån. Endast ett år, 1975, har avkastningen på riskkapitalet överstigit den aktuella räntan på långfristigt främmande kapital för företagen.
' Exkl. banker, försäkringsbolag och investmentbolag. Avkastningen efter 50% schablonskatt på justerat eget kapital vid resp. års ingång.
Skr. 1981/82:207 10
Samtidigt som aktiemarknaden tiUfördes nya pengar ökade också företagens efterfrågan på tiUskott av riskkapital. Akfiemarknadsutvecklingen gav utrymme för en kraftigt ökad nyemissions- och nyintrodukfionsverk-samhet. Summa kontantemissioner av akfier och konverteringslån samt nyintrodukfioner riktade fill den svenska marknaden steg från ca 125 mkr. 1980 tiU ca 1800 mkr. 1981. HärtiU kommer närmare 800 mkr. i emissioner av svenska företag, riktade till utlandet.
Diagrammet belyser också sambandet meUan aktiekurser och nyemissionsvolymer och därmed andrahandsmarknadens betydelse för näringslivets riskkapitalförsörjning.
Marknaden tillfördes nio nya företag under året, medan sex bolag upphörde att vara börsbolag. Av de nytiUkomna företagen var inte mindre än sex fastighetsbolag och ett investmentbolag. Av de avförda bolagen var fyra rörelsedrivande.
Med stigande kurser och en starkt ökad nyemissionsverksamhet har följt en starkt ökad aktieomsättning. På fondbörsens Al-lista omsattes under året 17,9 mdr kronor jämfört med 7,5 mdr kronor 1980. På All-listan, för vilken jämförelsetal för 1980 saknas, omsattes 1981 0,7 mdr kronor.
Som framgår av diagram I var skUInaderna i kursutveckhng ganska små mellan de viktigaste delbranscherna, ca ± 5 procentenheter över året som helhet i förhållande till generalindex. Kurvorna har följt varandra mycket nära med ett undantag, skogsaktierna, som under sommarmånaderna visade en betydligt starkare uppgång och därefter en starkare nedgång än övriga akfier. Förklaringen till denna avvikelse är sannolikt marknadens föreställningar om effekterna på kort sikt av valutakursutvecklingen, särskilt då en allt starkare US-dollar. Mot bakgrund av iakttagelsen i föregående årsberättelse att verkstadsaktierna under femårsperioden 1976-80 utvecklats väsentligt sämre än generalindex bör det påpekas att index för verkstadsaktier 1981 stigit snabbare (62,3%) än generalindex. Utvecklingen av ett branschindex är emellertid i hög grad beroende av avgränsningen av branschen. I ett annat indexsystem (fidskriften Veckans Affärers) har verkstadsakfierna utvecklats sämre än totalindex. Verkstadsbranschen omfattar där ytterligare några företag, för vilka kursutvecklingen i flertalet fall varit svag. Osäkerheten i fråga om delindexserierna gäller naturligtvis i än högre grad branscher med ganska få företag.
Av de branscher som inte illustreras i diagrammet har två utvecklats väsenfiigt sämre än generalindex (metall- och stålmanufaktur -I- 35,4% och handelsföretag-I-42,8%) och två väsenfiigt bättre (rena investmentbolag 4-69,4% och banker-I-81,9%). I fråga om investmentbolagen innebär detta att den s. k. investmentbolagsrabatten minskat under 1981. Föreställningen att fastighets- och byggbolagen som gmpp utvecklats speciellt gynnsamt håUer inte streck - branschindex steg med 48,1 %.
Frågan om de mindre och medelstora företagens riskkapitalförsörjning har under året ägnats särskild uppmärksamhet. I november publicerade en
Skr. 1981/82:207 11
stafiig utredning ett delbetänkande, "Tillväxtkapital" (SOU 1981:95) med förslag om ätgärder syftande till en breddning av aktiemarknaden. Styrelsen för Teknisk Utveckling lade i december fram ett förslag om bl.a. bildande av en ny typ av minoritetsinvestmentbolag efter amerikanskt mönster.
Fondens portfölj
Fondens nyplaceringar under 1981 uppgick till 477 mkr. (170 mkr). Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 298 mkr. (44 mkr.) sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 179 mkr. (126 mkr.), från 1252 mkr. tiU 1432 mkr.
Jämfört med de närmast föregående åren har nettoplaceringarna 1981 varit större och volymen köp och försäljningar väsenfiigt störte. Nettoplaceringarna har påverkats av den livliga nyemissionsverksamheten, och den ökade värdepappersomsättningen är en avspegling av kurs- och omsättningsutvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden har givit utrymme för "arbitrageaffärer" mellan olika akfieserier, fria resp. bundna akfier, aktier med resp. utan kupong etc. Vidare ingår i köp- och försäljningssiffrorna värdepappersbyten i samband med uppköpserbjudanden.
Vid slutet av 1981 ingick 45 (41) företag i fondens portfölj (enbart aktier i 34 företag, aktier och konverteringslån i 8 företag och enbart konverteringslån i 3 företag). Dessutom har fonden icke konvertibla förlagsbevis i ett företag (Volvo). Dessa har erhålUts som deUikvid vid utbyte av aktier i Beijerinvest mot Volvoaktier och redovisas i balansräkningen som en tillfällig placering utanför värdepappersportföljen.
Nya börsnoterade företag i portföljen är AEG, GuUspång, Korsnäs-Marma, NPL, Saab-Scania, Scansped och Swedish Match. Fonden har avyttrat sina innehav i Beijerinvest (i utbyte mot akfier i Volvo), Fläktfab-riken, Nife Jungner, Rötor Maskiner (de två sistnämnda i samband med uppköpserbjudande) och Uddeholm.
Nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux, Esselte, MoDo, Prospector, SCA och SKF. Akfieinnehaven har minskats i AGA, ESAB, FABEGE, Fagersta, Fortia, Incentive, Perstorp, Pharos, Ratos och Volvo.
Portföljen av konverteringslån har fortsatt att öka. Fonden har köpt konvertibla skuldebrev i Electrolux, FABEGE (i samband med försäljningar av aktier) och Promotion. Fonden har vidare förvärvat en del av det konvertibla förlagslån, som Bahco emitterade under året i samband med sitt köp av Hiab-Foco. Två svenska företag, AGA och LM Ericsson, har under 1981 emitterat konvertibla förlagslån på den internationella kapitalmarknaden. Fonden har köpt nom. USD 500000 i vardera lånet med utnyttjande av switchvaluta.
Skr. 1981/82:207 12
Av icke börsnoterade aktier har fonden i en riktad nyemission förvärvat drygt 11% av aktiekapitalet i Paul Anderson Industrier AB (PAI) och lämnat företaget ett konvertibelt föriagslån på 5 mkr. Fondens totala engagemang i PAI uppgår därmed till ca 7,5 mkr. PAI är moderbolag i en koncern med inriktning främst på byggnadsentreprenader, byggmaterial och maskinuthyrning. Koncernen har ca 1600 anställda och en omsättning 1981 på drygt 800 mkr. Vidare har fonden i en nyemission, riktad huvudsakligen till ett antal institutionella aktieplacerare, förvärvat aktier med ett anskaffningsvärde av 1,7 mkr. i Yngve Kullenberg Byggnads AB. Detta företags rörelse omfattar väsentligen byggnadsverksamhet med fastighetsförsäljning, fastighetsförvaltning samt tomt- och fritidsverksamhet.
Diskussioner pågår i januari 1982 om ett eventuellt engagemang i KF Industrier AB.
Övriga förändringar i portföljen är marginella. Fondens deltagande i nyemissioner under året uppgick till ett sammanlagt belopp av 65 mkr. Det innebär att en förhållandevis stor del av fondens nettoplaceringar under året gått tUl nyemissioner. Fondens engagemang i dessa har varit relativt sett störte än fondens andel av den totala aktiemarknaden (jfr nedan).
Under våren genomförde fonden en informationskampanj om sitt intresse för engagemang i icke börsnoterade företag. Huvudmomentet i kampanjen utgjordes av en folder, "Porträtt av en företagsbyggare som vill ha sin frihet kvar". Foldern skickades fill ca 1750 företag med mer än 100 anstäUda och liU alla auktoriserade resp. godkända revisorer. Fondens personal har också medverkat med föredrag i ämnet vid ett antal regionala möten med kontorsföreståndare i de tre största affärsbankerna.
Marknadsvärdet på fondens portfölj av börsnoterade aktier vid utgången av 1981 utgjorde 2,5 % av det samlade börsväldet av samtliga börsnoterade företag (exkl. banker och försäkringsbolag, vilkas aktier fonden inte får förvärva) vid samma tidpunkt.
Fondens fem största placeringar 1980 och 1981
Marknadsvärden mkr.
|
Vid slutet |
Förändring netto under |
Vid slutet |
|
av 1980 |
året genom köp/nyemis- |
av 1981 |
|
|
sion försäljning |
|
|
Astra |
131 ( 1) |
|
|
L M Ericsson |
90(5) |
-1- 3 |
|
AGA |
116(2) |
-1-13 |
|
Volvo |
93(4) |
|
|
SCA |
53(-) |
+32 |
|
Sandvik |
114(3) |
- |
- 4 243 ( 1)
195 ( 2) 136 ( 3)
-28 130 ( 4)
129 ( 5) 124 (-)
Fondens fem största engagemang (aktier och konverteringslån sammantagna), mätt efter marknadsvärden, redovisas i nedanstående tabell. Astra är sedan 1978 fondens största enskilda placering. Under 1981 har den
Skr. 1981/82:207 13
förändringen inträffat att Sandvik utgått ur gmppen och ersatts av SCA. L M Ericsson har tack vare en mycket gynnsam kursutveckling blivit fondens näst största engagemang.
Utöver de i tabellen redovisade företagen hade fonden ett engagemang av storleksordningen 100 mkr. eller mer i ytterligare två företag, nämligen ASEA och Fortia.
De fem största innehaven svarade vid slutet av 1981 för 38% av det totala marknadsvärdet på fondens portfölj. Andelen har de senaste åren varit sjunkande (1979:45%, 1980:40%).
Fördelningen på branscher av fondens portfölj framgår av tabellen nedan. Branschindelningen är den som tidskriften Affärsvärlden fillämpar och som ligger till gmnd för tidskriftens indexberäkningar.
Portfä(jens fördelning på branscher
Procent, mätt efter marknadsvärden
|
|
Fondens portfölj |
|
Andel av totalt | |
|
Bransch |
1979 |
1980 |
1981 |
börskapital |
|
Verkstadsindustri |
36 |
33 |
33 |
27 |
|
Skogsindustri |
6 |
6 |
10 |
12 |
|
Metall- och stålmanufaktur |
13 |
10 |
9 |
7 |
|
Handelsföretag |
1 |
1 |
1 |
2 |
|
Fastighets- och byggbolag |
4 |
4 |
4 |
10 |
|
Investmentbolag, blandade |
7 |
9 |
7 |
9 |
|
Investmentbolag, rena |
1 |
1 |
1 |
9 |
|
Övriga |
33 |
36 |
36 |
24 |
|
|
100 |
100 |
100 |
100 |
Förändringarna under 1981 i portföljens branschmässiga fördelning är med ett undantag små. Andelen skogsaktier har genom köp för sammanlagt ca 65 mkr. ökat från 6 till 10% av portföljvärdet.
Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig på vissa punkter från akfiemarknadens fördelning på branscher. Å ena sidan har fonden väsentligt lägre andelar fastighets- och byggbolagsaktier och aktier i rena investmentbolag. Å andra sidan är andelarna för verkstadsakfier och den mycket heterogena gmppen "Övriga" aktier väsenfiigt högre. I det sistnämnda fallet påverkas siffran av fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin (Astra och Fortia). Enbart dessa utgör närmare 16% av portföljvärdet.
Likvida medel
Vid utgången av 1981 uppgick fondens likvida medel till 260 mkr., vilket innebär en ökning under året med 71 mkr. Ökningen beror på att det till fonden överförda gmndkapitalet under året höjts med 150 mkr.
Exkl. banker.
■* Netto efter avdrag av kortfristig skuld för köpta värdepapper.
Skr. 1981/82:207 14
Förändringen av de likvida medlen uppstod på följande sätt:
|
66 |
|
|
40 |
|
|
150 |
256 |
|
-113 |
|
|
- 69 |
|
|
- 3 |
-185 |
Aktieutdelningar
Ränteintäkter
Ökning av grundkapital
Nettoplaceringar
i värdepapper
Bidrag tiU pensionsutbetalningar
Förvaltningskostnader ___ ___
Likviditetsförändring 71
De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och på specialkonto i bank. Den genomsnitfiiga förtäntningen under året var 14,2% (13,3%).
Den högre avkastningen återspeglar det genomsnitthgt högre ränteläget för korta placeringar under 1981.
Fondkapital och bokföringsmässigt resultat
Fondens grundkapital - dvs. det kapital som överförts från 1-3 AP-fonderna tUl AP-fondens Qärde fondstyrelses förvaltning - utgjorde vid slutet av föregående år 1250 mkr. Uppsamlade överskottsmedel var 122 mkr., och det totala fondkapitalet vid ingången av 1981 var alltså 1372 mkr.
Genom riksdagsbeslut i mars 1981 har det högsta belopp som får överföras till Qärde fondstyrelsens förvaltning från de övriga delfonderna höjts fill 1 850 mkr. Av ökningen med 600 mkr. har fonden under 1981 filiförts 150 mkr.
Vid beräkningen av fondkapitalet och i fondens redovisning i övrigt skall enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning tillgångarna tas upp till anskaffningsvärden. Det innebär att det i resultaträkningen redovisade resultatet av verksamheten inte har påverkats av oreaUserade kursvinster och kursförluster.
Aktieutdelningama ökade 1981 med inte fullt 10 mkr. fiU 66 mkr. Ökningen beror till störte delen på utdelningshöjningar i de företag i vilka fonden är engagerad. Utdelningsintäkterna har påverkats negativt med drygt 3 mkr. genom att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts.
Ränteintäkterna uppgick tiU 40 mkr (34 mkr.). Av ökningen jämfört med 1980 hänför sig ca 5 mkr. till den ökade portföljen av konvertibla skuldebrev.
Förvaltningskostnaderna har sjunkit från föregående år vilket sammanhänger med kostnader av engångsnatur 1980 på drygt 1 mkr.
■• Försålda värdepapper har här upptagits till försäljningsvärden, och nettoplacering-ama har alltså påverkats av realisationsvinster. ,
Skr. 1981/82:207 15
Årets verksamhet gav ett rörelseöverskott (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 103 mkr. (86 mkr.).
Försäljningar av värdepapper 1981 medförde netto realisationsvinster på 71 mkr. (4 mkr.).
Sedan 1979 betalar 4:e AP-fonden tUl 1-3 delfonderna 80% av sitt röreiseöverskott som bidrag fill pensionsutbetalningarna. För 1981 utgör detta bidrag 83 mkr. (69 mkr.).
Nettoresultatet för året, som tillföres fondkapitalet, blev 91 mkr. (22 mkr.). TiUsammans med det fömt nämnda tiUskottet på 150 mkr. fill gmndkapitalet ökade fondkapitalet alltså med 241 mkr. fill 1613 mkr. vid årets slut.
Fondens tillgångar — upptagna tiU anskaffningsvärden i mkr. - fördelade sig vid utgången av 1981 på följande sätt:
|
1338 |
(1 187) |
|
94 |
( 66) |
|
5 |
( -) |
|
176 |
( 120) |
Aktier
Konvertibla skuldebrev
Förlagsbevis
Likvida medel'
1613 (1372)
Effektiv avkastning
Vid slutet av 1981 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 749 mkr. högre än anskaffningsvärdet* (jfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde 119 mkr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhåUande till anskaffningsvärdet var sålunda 630 mkr. Om man till detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på konverteringslån, 74 mkr., och netto realisationsvinster, 71 mkr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1981 års portföljförvaitning 775 mkr. Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 1 371 mkr, betyder detta en effekfiv avkastning under 1981 på 57%.
Förvaltningen av en aktieportfölj är en verksamhet med långsiktiga mål, och resultatet ett visst år måste ses i perspektivet av utfallet under en längre tidsperiod.
Också mätningar på längre sikt (t. ex. av effektivavkastning eller jämförelser med utvecklingen av aktieindex) är vanskliga när det gäUer en fond som tillförts medel successivt. 1 det följande redovisas två alternativa sätt att bedöma det långsiktiga utfallet av fondens placeringar.
' För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens
kortfristiga skulder (leverantörsskulder resp. skuld till 1-3 AP-fondema för bidrag
till pensionsutbetalningar) salderats mot lilcvida medel. Pä grund av avrundningar
stämmer summa fondkapital inte med summan av delposterna i tabellen.
* Icke börsnoterade värdepapper har i avsaknad av marknadsvärden tagits upp till
anskaffningsvärden.
Skr. 1981/82:207 16
Till att börja med jämförs utvecklingen av fondkapitalet (med värdepappersportföljen upptagen tiU marknadsvärden) sedan fondens tillkomst med en tänkt fond, som placerat pengar enbart i industriobligationer. Denna "industriobligationsfond" har filiförts medel i samma takt och i samma omfattning som i verkligheten skett fill 4:e AP-fonden. Placeringarna har gjorts tiU den vid varje tid gäUande nyemissionsräntan för industriobliga-fionslån. Samma skatte- och bidragsregler som gällt för 4:e AP-fonden har fillämpats. En jämförelse av detta slag kan sägas vara relevant i den meningen att placeringar i industriobligationer hade varit ett naturligt alternativ om 4:e AP-fonden inte tillskapats. Skillnader i det ekonomiska utfallet ger dessutom ett uttryck för riskkapitalets avkastning i förhållande tiU långfristiga lån tiU i stort sett samma företag.
Som framgår av diagrammet har den fakfiska utvecklingen i 4:e AP-fonden givit ett fondkapital som är drygt 600 mkr. högre än den tänkta obligationsfondens. Ännu störte blir skiUnaden om man justerar obligationsfondens portfölj fill marknadsvärden, som p.g.a. sfigande räntor har sjunkit. Mot detta beräkningssätt kan dock invändas att obligationerna så småningom löses in till noniinella värdet.
Ett annat sätt att illustrera fondens ekonomiska utveckling är att jämföra det aktuella fondkapitalet med värdet i dag av fillskotten på sammanlagt 1400 mkr., uppräknade med konsumentprisindex. En sådan beräkning får givetvis justeras med de belopp fonden "återbetalat" i form av skatter och bidrag tUl pensioneringssystemet, likaledes indexjusterade. De tillförda 1400 mkr. motsvarade vid det senaste årsskiftet 2 330 mkr., och de återbetalade beloppen hade vid samma tidpunkt ett "nuvärde" av 310 mkr. För att realvärdet på de medel som netto tUlförts fonden skall ha bibehåUits borde fondkapitalet den 31 december 1981 alltså ha varit minst 2020 mkr. Det faktiska fondkapitalet, baserat på marknadsvärden, var 2362 mkr.
Administration
Medelantalet anställda under året har varit oförändrat 6.
Löner
och ersättningar har uppgått fill:
styrelse och verkställande direktör 760254 kronor
övriga anställda 592 259 kronor
revisorer 74624 kronor
Stockholm i januari 1982
Sten Wikander Verkställande direktör.
Skr. 1981/82:207
17
Förvaltningsberättelse
De av fondstyrelen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikafioner över styrelsens innehav av aktier och konvertibla obligationer vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.
Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens fillgångar och skulder per den 31 december 1981 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.
Resultaträkning tkr.
1981
1980
Aktieutdelningar
Ränteintäkter
Förvaltningskostnader
Rörelseresultat
Realisationsvinster Realisationsförluster
Resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna Överföring fill 1-3 AP-fonderna
Nettoresultat
|
66321 |
56678 |
|
40431 |
33 504 |
|
- 3441 |
4095 |
|
103311 |
86087 |
|
80862 |
12545 |
|
- 10432 |
8169 |
|
173741 |
90463 |
|
-82649 |
68869 |
|
91092 |
21594
Balansräkning tkr.
Tillgångar
Kassa och bank
Förlagsbevis
Övriga fordringar
Aktier
Konvertibla skuldebrev
Summa tUlgångar Skulder och fondkapital
Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Skuld till 1-3 AP-fondema Upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder
Fondkapital
Grundkapital
Ackumulerat överskott från föregående år
Årets nettoresultat
Summa skulder och fondkapital
|
1981-12-31 |
1980-12-31 |
|
262938 |
193905 |
|
5051 |
- |
|
15 |
3 |
|
1337672 |
1 186717 |
|
93945 |
65 654 |
|
1699621 |
1446279 |
|
1981-12-31 |
1980-12-31 |
|
3 264 |
4 875 |
|
82649 |
68869 |
|
72 |
71 |
|
238 |
158 |
|
86223 |
73973 |
|
1400000 |
1250000 |
|
122306 |
100712 |
|
91092 |
21594 |
|
1613 398 |
1372306 |
|
1699621 |
1446279 |
Skr. 1981/82:207
18
Stockholm den 27 januari 1982
Bengt Lyberg Gunnar Söder
Roland Agius Hans
Werthén
Ingemar Essen Stig Malm
Lars Ljung Kurt Lanneberg
Sten Wikander
(Verkst. dir.)
Erik Svensson
Nils Landqvist
Enar Ågren
Hans Hellers
Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.
Stockholm den 29 januari 1982
Gösta Renlund Anders Larsson
Arne Henrikson Gösta Telestam
Revisionsberättelse
Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens Qärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1981.
Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.
Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.
Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under år 1981, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.
Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.
Stockholm den 29 januari 1982
Gösta
Renlund
Arne Henrikson Anders Larsson
Gösta Telestam
|
Skr. 1981/82:207 |
|
|
|
19 |
|
|
|
Portfölj förteckning |
|
|
|
|
|
|
|
Akfieinnehav per den 31 december 1981 |
|
|
|
|
| |
|
Företag |
|
Antal |
Förändring* |
Marknads- |
%av |
|
|
|
|
|
under 1981 |
värde tkr |
Aktiekapital |
Röster |
|
ABV |
|
190052 |
-H 27151 |
61767 |
10,1 |
7,7 |
|
A |
56467 |
|
|
|
|
|
|
B |
133 585 |
|
|
|
|
|
|
AEG B |
|
27 200 |
+ 27200 |
4624 |
4,5 |
1,1 |
|
AGA |
|
603 170 |
+ 50529 |
132417 |
7,3 |
8,2 |
|
A |
563064 |
|
|
|
|
|
|
B |
40106 |
|
|
|
|
|
|
Alcro |
|
48000 |
|
5 760 |
10,0 |
10,0 |
|
A |
24000 |
|
|
|
|
|
|
B |
24000 |
|
|
|
|
|
|
Anderson Paul B |
|
9000 |
-■ 9000 |
2475 |
11,1 |
6,2 |
|
ASEA |
|
613 500 |
|
106749 |
3,1 |
3,1 |
|
Astra |
|
675000 |
-H25000 |
243000 |
10,0 |
10,0 |
|
Atlas Copco |
|
778234 |
|
95723 |
4,7 |
4,7 |
|
Bahco |
|
81958 |
- 600 |
12294 |
9,1 |
9,1 |
|
Boliden A |
|
73 334 |
|
16207 |
1,6 |
1,7 |
|
Cardo |
|
129032 |
|
50968 |
2,1 |
2,1 |
|
Electrolux B |
|
436500 |
-1- 34000 |
35793 |
1,8 |
0,0 |
|
ESAB |
|
82808 |
- 11548 |
15402 |
5,1 |
5,1 |
|
Esselte |
|
311415 |
-H 49500 |
46466 |
4,9 |
4,0 |
|
A |
177020 |
|
|
|
|
|
|
B |
134395 |
|
|
|
|
|
|
FABEGE B |
|
265460 |
-1-190460 |
8760 |
1,4 |
0,8 |
|
Fagerhult B |
|
46410 |
+ 23 205 |
9978 |
9,6 |
2,1 |
|
Fagersta |
|
77689 |
- 18000 |
9892 |
5,2 |
1,2 |
|
A |
800 |
|
|
|
|
|
|
B |
76889 |
|
|
|
|
|
|
Fortia |
|
1 185983 |
-1-965 128 |
99622 |
7,3 |
3,1 |
|
A |
2I8I6 |
|
|
|
|
|
|
B |
1 164 167 |
|
|
|
|
|
|
Gullspång B |
|
51705 |
-1- 51705 |
39813 |
3,5 |
2,0 |
|
Hennes & Mauritz B |
|
157400 |
-(- 2000 |
22823 |
6,8 |
3,1 |
|
Höganäs |
|
183900 |
|
22804 |
9,4 |
10,1 |
|
Incentive |
|
217500 |
- 30000 |
39150 |
6,0 |
9,6 |
|
Iro |
|
79550 |
- 1 100 |
13 523 |
10,2 |
10,2 |
|
Korsnäs |
|
89500 |
-1- 89500 |
27924 |
2,4 |
1,9 |
|
A |
55 791 |
|
|
|
|
|
|
B |
33 709 |
|
|
|
|
|
|
Kullenberg B |
|
500 |
-1- 500 |
1700 |
1,7 |
0,3 |
|
Lindab B |
|
7500 |
|
1687 |
9,4 |
1,7 |
|
LM Ericsson |
|
874 699 |
|
191955 |
4,0 |
3,9 |
|
A |
97479 |
|
|
|
|
|
|
B |
777220 |
|
|
|
|
|
|
Mo och Domsjö |
|
355 098 |
-1-102600 |
46881 |
9,1 |
7,3 |
|
A |
111500 |
|
|
|
|
|
|
Al |
140998 |
|
|
|
|
|
|
B |
102600 |
|
|
|
|
|
|
NPL-Gruppen B |
|
12500 |
-h 12500 |
5000 |
2,2 |
0,8 |
|
Perstorp B |
|
149594 |
- 15 534 |
29620 |
6,6 |
2,4 |
|
Pharos |
|
60000 |
- 25265 |
7 380 |
3,5 |
3,5 |
|
Promotion B |
|
106050 |
- 3000 |
40299 |
11,2 |
7,1 |
|
Prospector B |
|
12005 |
+ 3 655 |
5102 |
3,8 |
1,5 |
|
Ratos |
|
260717 |
- 21000 |
48493 |
7,2 |
6,3 |
|
A |
136672 |
|
|
|
|
|
|
B |
124045 |
|
|
|
|
|
Skr. 1981/82:207
20
|
Företag |
|
Antal |
Förändring* |
Marknads- |
%av |
|
|
|
|
|
under 1981 |
värde tkr |
Aktiekapital |
Röster |
|
SCA |
|
526664 |
-H32800 |
128698 |
4,4 |
2,7 |
|
A |
102 327 |
|
|
|
|
|
|
B |
424 337 |
|
|
|
|
|
|
SKF |
|
473 795 |
-f 323 795 |
67822 |
2,2 |
1,3 |
|
A |
126500 |
|
|
|
|
|
|
B |
255060 |
|
|
|
|
|
|
C |
92235 |
|
|
|
|
|
|
SAAB |
|
284036 |
- 284 036 |
35789 |
1,4 |
1,4 |
|
Sandvik |
|
575021 |
|
124974 |
6,1 |
5,6 |
|
A |
448077 |
|
|
|
|
|
|
B |
126944 |
|
|
|
|
|
|
Scansped B |
|
38150 |
H- 38150 |
9537 |
6,0 |
2,5 |
|
Swedish Match B |
|
507798 |
-1-507 798 |
59412 |
6,3 |
0,0 |
|
Trelleborg |
|
138 187 |
|
9535 |
11,0 |
8,7 |
|
A |
25500 |
|
|
|
|
|
|
B |
112687 |
|
|
|
|
|
|
Volvo |
|
911745 |
-186 150 |
130331 |
3,3 |
5,3 |
|
A |
569833 |
|
|
|
|
|
|
B |
218612 |
|
|
|
|
|
|
TB B |
123 300 |
|
|
|
|
|
|
Totalt marknadsvärde |
|
|
|
2068149 |
|
|
|
Totalt anskaffningsvärde |
|
|
|
1337672 |
|
|
* Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av Oera olika förändringar under året, t. ex. emission eller aktieuppdelning i kombinafion med försäljning.
Innehav av konvertibla skuldebrev per den 31 december 1981
|
Företag |
Nom. kr. |
Förändring |
Marknads- |
|
|
|
under 1981 |
värde tkr |
|
Anderson Paul |
5000000 |
+5 000000 |
5000 |
|
AGA$ |
2752500 |
+ 2752500 |
3 220 |
|
Bahco |
8400000 |
+8400000 |
8400 |
|
Custos |
6059140 |
|
11512 |
|
Electrolux I |
5 757000 |
|
5412 |
|
Electrolux III |
507 000 |
|
472 |
|
Electrolux IV |
41967400 |
+4 342 400 |
36092 |
|
FABEGE |
691000 |
+ 691000 |
5 355 |
|
Holmen |
3 852090 |
|
4 623 |
|
Lindab |
3 500000 |
|
3 500 |
|
LM Ericsson $ |
2790000 |
+ 2790000 |
3 264 |
|
Promotion |
4673 700 |
+ 540000 |
8413 |
|
Sonesson |
7 504000 |
|
17 259 |
|
Totalt marknadsvärde |
|
|
112522 |
|
Totalt anskaffningsvärde |
|
|
93945 |
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982