Skr 1979/80:161 Regeringens skrivelse
1979/80:161
med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning;
beslulud den 20 murs 1980.
Regeringen tiverliimnnr lill riksdugen enligt bifognde uldrug nv regeringsprolokoll nllmiinnn pensionsfondens fjiirde fondstyrelses årsredovisning ftir år 1979.
Pä regeringens viignnr
THORBJÖRN FÄLLDIN
GÖSTA BOHMAN
\ lsiksila<;iil l"~-'l SII I siiiiil \r /',/
Skr 1979/80:161
EKONOMIDEPARTEMENTET
Uldrug
PROTOKOLL
vid regcringssnmmunlräde
1980-03-20
Närvarande: slulsministern Fälldin. oidförnnde. oeh stnlsråden Ullslen, Bohman, Mundebo, Wikström. Friggebo, Mogärd. Duhlgren, Äsling. Söder. Burenstam Linder, Jtihnnsson, Wirtcn, Holm. Andersson, Btio, Winberg, Adelsohn. Danell. Petri
Föredragande: stutsrådet Bohninn
Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning
I enlighet med riksdagens beslut sknll en årlig redovisning av allmånna pensionsfondens fjärde fondstyrelses plnceringnr och övrigu verksamhel lämnas till riksdagen (NU 1974:37. rskr 253). För verksumhetsären 197(3-1978 hur regeringe.n lämnat redovisningarna i skrivelser till riksdagen sedan fondstyrelsen - i enlighet med 24 S reglementet (1959:293) angående nllmännu pensionsfondens förvnltning - har överlnmnut förvnltnings- och revisioiisberåttelsernu till regeringen.
Fjärde fondstyrelsen har den 3 mars 1980 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1979 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning tich bulunsräkningsnmt revisionsberättelse. 1 årsredovisningen har ocksä tagits in tabeller som visur ullmännu pensionsfondens innehay per den 31 december 1979 nv nktier oeh nv konvertibin obligalioner och skuldebrev Av redovisningen framgår utt nettoresultatet för år 1979 efter skutt uppgick lill 3.5 milj. kr. mot 35,9 milj. kr. för år 197S. Tillgängarnu vid utgången uv år 1979 uppgick till cu 1 404 milj. kr. Därav utgjordes cu 1 100 milj. kr, av nktier och cu 25,4 milj. kr. uv konvertiblu obligntioner och skuldebrev. Vid utgången nv år 1978 uppgick tillgängurnu till cu I 353 milj. kr., varuv nktier cu 1 016 milj. kr. oeh konvertiblu obligntioner och skuldebrev cu 29 milj. kr. Fondens grundknpilnl iir oföråndrnt 1 250 milj. kr.
Den översikt nv verksliillniide direklören som är fogud vid ursredovisning-eii inneliäller uttnlniidcn t)m ftindens plnceringskirmugu, den etfektivn uvknsiningen pn dess plnceringnr. m. m.
Som verkstiillnnde direktören frumhåller hur den sieiiomsnillliiin effektivn
Skr 1979/80:161 3
avkastningen på fjärde AP-fondens aktieplaceringar varit otillfredsställande under flera år, vilket bidrar till att fondens realvärde sjunkit och dess nettoplaceringskapacitet minskat. Utvecklingen är enligt min mening ett slående uttryck för att börsföretagens lönsamhet har varit otillräcklig. Regeringen har i årets finansplan framhållit att det är önskvärt att förelagens vinstläge normaliseras och alt deras möjligheter att attrahera nytt riskvilligt kapital mäste underlättas. Härvid spelar gällande skatleregler med den diskriminering i skallemässigl hänseende, som näringslivels riskkapital f. n. utsätts för, en cenlral roll. Under senare år har olika ålgärder vidtagils bl. a. för att underlätta nyemissioner, t. ex. genom ändringar i den s. k. Anellag-stiflningen. Regeringen har nyligen genom tilläggsdirektiv gett kapitalvinstkommittén (B 1979:05) i uppdrag att undersöka möjligheterna att gå över till ett system för bolagsbeskattning som ökar aktiebolagens möjligheter att attrahera riskvilligt kapital genom atl lindra dubbelbeskattningen av utdelade vinster efter mönster som lillämpas i en rad andra länder. Kommittén har också i uppdrag att med förtur utarbeta förslag till provisoriska lättnader för aktiesparandet, som kan träda i krafl redan ft. o. m. år 198L
I fråga om fjärde fondstyrelsens skyldighet all bidra lill pensionsutbetalningarna vill jag erinra om alt departementschefen i prop. 1978/79:165 (s. 129) om den svenska kapitalmarknaden ansåg alt det var principiellt otillfredsställande alt en särskilt anordnad kapitalförvaltning uppbär inkomster men, bortsett från skatt, inte har någon direkl skyldighet att svara för några andra utgifter än dem som sammanhänger med förvallningens egen administration. I proposilionen föreslogs därför att fjärde fondstyrelsen i princip skulle föra över uppburen avkaslning av sina placeringar till den allmänna fondförmögenheten så att avkastningen kan disponeras av de andra styrelserna, som direkl ansvarar för pensionsuibetalningarna. Riksdagen godkände förslaget alt fjärde fondstyrelsen åläggs atl varje år överföra 80 % av sin avkastning lill de övriga fondstyrelserna.
Under år 1979 har riksdagen också antagit de övriga förslag till ändring av fjärde AP-fondens verksamhet som lagls fram i kapitalmarknadsproposilionen (NU 1979/80:10, rskr 62, SFS 1979:1056). Genom nya placeringsregler har det införts en 10-procentsgräns för innehavet av aktier i ett och samma bolag. Vidare har fjärde fondstyrelsen befriats från skattskyldighet för inkomsler av de medel som fonden förvaltar på samma sätl som gäller för de övriga slyrelserna (SkU 1979/80:10, rskr 61, SFS 1979:1057 och 1058).
Vid den senaste ökningen av grundkapitalet, vilken skedde år 1978, underströks att fråga var om en tillfällig lösning och alt fillskottet, 250 milj. kr., borde utnyttjas endasl för förvärv av aktier i samband med nyemissioner och för förvärv av konverfibla obligationer. I samband med att riksdagen antog förslagen i kapitalmarknadspropositionen uttalades alt den angivna begränsningen inle skall gälla för fjärde fondstyrelsens placeringar i fortsättningen (NU 1979/80:10 s. 35).
I*Riksdagen 1979f80. 1 saml. Nr 161
Skr 1979/80:161 4
Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen för fonden.
Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksdagen.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr 1979/80:161 5
Bilaga
Allmänna Pensionsfonden Fjärde fondstyrelsen
Årsredovisning
för verksamhetsåret 1979
Styrelse
Ledamöter
Bengt Lyberg, f d landshövding, ordförande
Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande
Erik Svensson, kommunalråd
Karl Boo, riksdagsledamot'
Hans Werthén, tekn. doktor
Björn Lundvall, direktör
Lars Westerberg, LO:s andre ordförande
Enar Ågren, förbundsordförande
Lars Ljung, ekonom
Kurt Lanneberg, ekonomichef
Hans Hellers, förbundsordförande
Suppleanter
Bengt Westerberg, statssekreterare Thorsten Larsson, riksdagsledamot Gunnar Olsson, kommunalråd Sven Järdler, förbundsdirektör Stig Lundahl, ekonomidirektör Ingemar Essen, direktör Lage Andréasson, förbundsordförande
' Lämnade styrelsen i oktober 1979 på grund av utnämning till statsråd. Ersattes januari 1980 av kommunalrådet Roland Agius.
Skr 1979/80:161
Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare Osborne Bartley, professor
Verkställande direktör
Slen Wikander
Revisorer
Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Hans Henrik Abelin, bankinspektör Arne Henrikson, direktör Per Anders Larsson, ekonomichef
2 Tillträdde som verkställande direktör den 1 juli 1979, sedan direktör Lennart Dahlström avgått med pension.
Skr 1979/80:161 7
Verkställande direktörens översikt
Fjärde AP-fondens grundkapital, dvs. det kapital som av riksdagen ställts lill fondstyrelsens förfogande, har under 1979 utgjort oförändrat 1 250 mkr. Under tidigare år uppsamlade överskottsmedel uppgår till inemot 100 mkr, och det lotala fondkapitalet var alltså vid årets ingång ca 1 350 mkr. Vid beräkningen av fondkapitalet upptas enligt fondens reglemente tillgångarna till anskaffningsvärden.
Fondens tillgångar, lill anskaffningsvärden i mkr, fördelade sig vid utgången av 1979 på följande sätt:
Akfier 1 101 (1 016)
Konvertibla obligationer och
skuldebrev 25 ( 29)
Bankfillgodobavanden 256 ( 309)
Summa 1 382 (1 354)
Årels verksamhet har givit ett rörelseöverskoll - aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader - på 67 mkr (1978:52 mkr). Ökningen av rörelseöverskotlel beror lill belydande del på alt fondkapitalel - sedan grundkapitalet under 1978 ökats med 250 mkr - varit i genomsnitt ca 15 % större under 1979 än under 1978. Vidare har en större andel av fondkapitalet utgjorts av banktillgodohavanden med förhållandevis hög avkastning, särskilt i det stigande ränteläget under andra halvåret 1979.
Försäljningar av värdepapper 1979 har medförl nello realisationsförluster på ca 10 mkr (1978 netto realisationsvinster ca 5 mkr).
Genom beslut av riksdagen i december 1979 är fonden fr. o. m. 1979 skattefri. I gengäld skall fjärde AP-fonden lill första-tredje delfonderna beiala in 80 % av sitt rörelseöverskott som bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1979 uppgår delta bidrag till 53 mkr. Nettoresultatet (efter bidrag till pensionsutbetalningar) blev 3 mkr (nettoresultat efler skatt 1978:36 mkr), och fondkapitalet vid utgången av 1979 var därför i stort setl delsamma som vid årels ingång.
Fondens värdepappersinnehav mätt i anskaffningsvärden har under året ökat med 82 mkr (96 mkr). Jämförl med tidigare år låg nettoplaceringarna både 1978 och 1979 på en förhållandevis låg nivå. Den lägre nyplacerings-volymen beror främst pä att de 250 mkr som ställdes till fondstyrelsens förfogande 1978 fick utnyttjas enbart för förvärv av akiier i samband med nyemissioner och för förvärv av konvertibla obligationer. "Fria" likvida medel har därför under slörre delen av 1979 uppgålt till endast 50-75 mkr. Nyemissionsvillkoret har i december 1979 upphävts av riksdagen.
Totalt inbetalade belopp i samband med nyemissioner av aktier i sådana företag på den svenska aktiemarknaden, i vilka fonden har rätt atl äga akiier.
Skr 1979/80:161 »
uppgick 1979 till 616 mkr (22 mkr). Fonden deltog i nyemissioner med ett sammanlagt belopp av 37 mkr(-).
Aktiemarknaden visade i början av 1979 en siarkt uppåtriktad tendens. Redan i februari iniräffade ett omslag, och kurserna försvagades under våren alllmer, trots atl del framstod som sannolikt att förelagens resultat skulle komma alt förbättras väsentligt jämförl med 1978. Några viktigare orsaker lill den vikande kurslrenden under större delen av året torde ha varit de väniade effekterna av successivi stigande oljepriser, en ökande oro på den internationella valutamarknaden och kraffigt siigande räntor som elt uttryck för en åtstramning av penningpolitiken. Kursema påverkades sannolikt också av alt marknaden - inte minsl privatpersoner - visade en minskad tilltro till akiier som placeringsobjekt.
|
850 800 750 700 |
J\ |
|
r |
r\ |
Generalindex 1937=100 |
|
|
A |
y | |||
|
r |
\ |
/w, yv | ||||||||||
|
|
|
|
> |
|
N |
M |
/ \ |
N |
/NMi |
A |
r | |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| |
|
|
jan |
feb |
mar |
apr |
maj |
jun |
jul |
aug |
sep |
okt |
nov |
dec |
850
800 750 700
Skr 1979/80:161 9
Mätt med tidskriften Affärsvärldens generalindex innebar utvecklingen en kursnedgång från årsskifte till årsskifte med 0,5 % (1978 en kursuppgång med 16,2 %). För verkstadsaktier sjönk index med 6,4 %, medan nedgången för skogsaktier begränsades lill 0,2 %. Efter en mycket positiv kursutveckling 1976-78 sjönk bankaktierna under 1979 med drygt 21 %. Bland övriga företag visade fastighetsbolagen mycket kraftiga kursstegringar.
Vid utgången av 1979 ingick 36 företag i fondstyrelsens portfölj (enbart akiier i 31 företag, akiier och konverteringslån i 2 företag och enbari konverteringslån i 3 förelag). Det innebär atl anlalel företag netto ökat med 2 under året. Nytillkomna företag i portföljen är SKF, Uddeholm, FABEGE och Fagerhull. Fondens innehav i Billerud och Gränges har försålts. Större nettoköp (inkl. deltagande i nyemissioner) har gjorts i Astra, Atlas Copco, Electrolux, LM Ericsson, Sandvik, SCA (inkl. byte mot Billerud) och Volvo. Innehavet i Ratos har under hösten reducerats med en fjärdedel. Nettoförsäljningar, dock av begränsad omfattning, har gjorts ur aktieinnehaven i ABV och PLM och ur innehavet av Promotions konverteringslån.
Marknadsvärdet på fondens portfölj av aktier och konverteringslån uppgick vid det senaste årsskiflet till 1 044 mkr. Fondens aktieinnehav moisvarar drygt 5 % av del totala börsvärdel på de företag, som ingår i fondens portfölj. Selt i relation till marknadsvärdet på samtliga de noterade förelag som fonden kan engagera sig i (dvs. samtliga noterade företag exkl. banker och försäkringsbolag) är fondens andel knappt hälften så stor. I tre förelag - Astra, Incentive och Volvo - är fonden den slörsia enskilda aktieägaren, och fonden är den näst största aktieägaren i ett dussintal företag.
Mätt efter marknadsvärden fördelar sig fondens portfölj på olika branscher som framgår av följande tabell (branschindelningen är den som tidskriften Affärsvärlden tillämpar fr. o. m. årsskiftet 1979/80).
|
Bransch |
|
Fondens |
portfölj |
|
Vikter i general- |
|
|
|
| |||
|
|
|
Antal |
Marknads. |
■% |
index, %' |
|
|
|
företag |
värde mkr |
|
|
|
Verkstadsindustri |
|
11 |
376 |
36 |
27 |
|
Skogsindustri |
|
4 |
59 |
6 |
11 |
|
Metall- och Stålmanufaktur |
4 |
130 |
13 |
10 | |
|
Handelsföretag |
|
1 |
14 |
1 |
2 |
|
Fastighets- och Byggbolag |
2 |
37 |
4 |
9 | |
|
Investmentbolag, |
blandade |
2 |
73 |
7 |
8 |
|
Inveslmentbolag, |
rena |
1 |
6 |
1 |
9 |
|
Övriga |
|
11 |
349 |
33 |
24 |
|
Summa |
36 |
1044 |
100 |
100 | |
' Jusierat för bankaktier.
Skr 1979/80:161 10
Som framgår av tabellen innebär portföljsammansättningen bl. a. att verkstadsföretagen väger betydligt tyngre i fondens portfölj än i generalindex. Andra branscher, särskilt fastighetsbolagen och de rena investmentbolagen, har motsvarande mindre betydelse för fonden. Denna fördelning är ett Uttryck för den placeringsinriklning som fondstyrelsen valt att tillämpa för att tillgodose sin grundläggande uppgift: att inom ramen för en god avkastning på de placerade medlen stödja näringslivets utveckling genom att öka tillgången på riskvilligt kapital.
Fondens fem största placeringar, mätt efler marknadsvärden, var desamma vid slutet av 1979 som 1978, men rangordningen mellan förelagen har förändrats på grund av köp av aktier och olikheter i kursutvecklingen.
De fem största innehaven svarade 1979 för sammanlagt 45 % (1978: 45 %) av fondens totala marknadsvärde.
Astra
Sandvik
L M Ericsson
AGA
Volvo
|
Marknadsvärden. |
, mkr. |
|
vid slutet av |
|
|
1978 |
1979 |
|
108(1) |
115(1) |
|
89(4) |
101 (2) |
|
94(2) |
87(3) |
|
90(3) |
84(4) |
|
68(5) |
83(5) |
Som framgår av förvaltningsberättelsen var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj vid årets slut 82 mkr lägre än anskaffningsvärdet. Motsvarande undervärde var vid årets början 50 mkr. Förändringen från årsskifte lill årsskifte, med hänsyn tagen till realiserade kursförluster, innebar att ett index för kursutvecklingen på fondens portfölj visar en nedgång under året med ca 3 %. Kursnedgången var alltså något större än för generalindex. Under 1978 var förhållandet det motsatta; värdet på fondens portfölj steg då mer än generalindex.
Jämförelser mellan ett index för fondens portfölj och generalindex ger -även om generalindex korrigeras för bank- och försäkringsaklier - knappast etl meningsfullt uttryck för fondens placeringsförmåga, speciellt inte om det gäller jämförelser på kort sikt. I en portfölj av den storleksordning det här är fråga om beror skillnaderna gentemot generalindex i allt väsentligt på de "strukturella" avvikelser i porlföljsammansällningen från uppbyggnaden av generalindex, som berörls i det föregående.
Även om fonden i sin redovisning enligt reglementet lar upp tillgångarna lill anskaffningsvärden och resultatet av verksamheten följaktligen inte påverkas av orealiserade kursvinster och kursförluster strävar fonden -hksom andra aktieplacerare - givetvis efter all uppnå en tillfredsställande effektiv avkaslning på sina placeringar. Den effektiva avkastningen på en aktie kan enklast definieras som summan av direktavkastning (utdelning i
Skr 1979/80:161 11
procent av marknadsvärdet) och årlig kursförändring. Som ett allmänt mål för effektivavkastning pä en aktieplacering skulle man kunna ange 12-15 %, dvs. räntan för långfristiga lån med tillägg av en riskpremie.
Det är svårt rent teoretiskt atl på ett rättvisande sätt mäta den effektiva avkastningen på en värdepappersportfölj som växer mycket snabbt. Vidare påverkas den årliga kursförändringen, som är en viklig komponent i effektivavkastningen för en aktieplacering, i hög grad av valet av tidsperiod. Portföljens marknadsvärde kan förändras starkt på kort tid. Så t. ex. medförde den kursuppgång på aktiemarknaden, som ägde rum under senare delen av januari 1980 och som var specielll markerad i fråga om verkstadsaktier, att undervärdet i fondens aktieportfölj under en vecka minskade med inte mindre än 87 mkr.
I följande tabell redovisas (i mkr) ulfallet av placeringsyerksamheten sedan fondens tillkomst.
1974 1975 1976 1977 1978 1979 1974-79
Medelportfölj ca 100 326 579 735 925 992
|
Utdelningar |
1 |
11 |
|
Realisations- |
|
|
|
vinster/förluster |
- |
+ 6 |
|
Värdeändring |
-46 |
+64 |
17 29 34 41 132
+ 5-10 +1
-42 -154 +128 -32 -82
2 Förändring av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet.
Det är uppenbart att den genomsnittliga effektivavkastningen på fondens placeringar flera enskilda år och totalt under liden sedan fondens tillkomst varit otillfredsställande. Detta är också ett uttryck för att börsföretagens lönsamhet under senare delen av 1970-talet varit otillräcklig. Aktiekursutvecklingen under perioden som helhet har också påverkats av andra fakiorer, bl. a. skattereglerna för aktieplaceringar i förhållande till andra placeringar.
I det föregående har påpekats atl de författningar som reglerar AP-fondens verksamhet ändrats på vissa punkter genom riksdagsbeslut i december 1979. Ändringarna är en följd av Kapitalmarknadsulredningens betänkande, som publicerades 1978 och som ledde till en proposition angående den svenska kapitalmarknaden våren 1979. Fjärde AP-fonden har genom en ändring i kommunalskattelagen befriats från inkomstskatt. En ändring av 2 § i fondreglementet föreskriver att 80 % av fondens direktavkastning efter avdrag av förvaltningskostnader skall överföras till de övriga fondernas förvallning som fjärde delfondens bidrag till pensionsuibetalningarna. En ny 12 a § i reglementet sladgar att fonden inte får inneha mer än 10 % av röstetalet i ett och samma aktiebolag.
80 %-regeln (som alltså berör direktavkastningen men inte realisationsvinster/realisationsförluster) kan komma att påverka fondens placeringsin-
Skr 1979/80:161 12
riktning. Än viktigare är emellertid att den kraftigt minskar fondens nettoplaceringskapacitet eller "självfinansieringsförmåga". För alt fonden skall kunna fylla sin uppgift att bidra till riskkapitalförsörjningen lill näringslivet måste därför den framtida tilldelningen av medel ökas med belopp som enligt den nya regeln frånhändes fonden.
Administration:
Medeltalet anställda under årel har varit 6. Löner och ersättningar har uppgått till:
styrelse och verkst. direktör 766 867 kronor
övriga anslällda 463 880 kronor
revisorer 59 624 kronor
Stockholm i januari 1980
Sten Wikander verkställande direktör
Skr 1979/80:161 13
Förvaltningsberättelse
De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på säll som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens innehav av aktier, konvertibla obligationer och skuldebrev vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.
Resultatet av årels förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per den 31 december 1979 framgår av nedanstående resultaträkning saml balansräkning.
Resultaträkning
1979 1978
tkr tkr
Aktieutdelningar 40 951 33 722
Ränteintäkter 28 022 19 894
Förvaltningskostnader ./. 2 410 2 015
Rörelseresultat 66 563 51601
Realisationsvinster 3 920 13 029
Realisationsförluster ./. 13 751 8 422
Resultat före skatt 56 732 56 208
Skatt ./. - 20 306
Resultat före överföring till 1-3
AP-fonderna 56 732 35 902
Resultatöverföring till 1-3
AP-fonderna ./. 53 250
Nettoresultat 3 482 35 902
|
Skr 1979/80:161 |
|
14 |
|
Balansräkning |
|
|
|
Tillgångar |
|
1979-12-31 1978-12-31 tkr tkr |
|
Kassa och bank |
|
256 377 308 996 |
|
Skattefordran |
|
21 771 |
|
Övriga fordringar Aktier |
|
2 13 1 100 917 1015 560 |
|
Konvertibla obligalioner o |
ch skuldebrev |
25 435 29 014 |
|
Summa tillgångar |
1 404 502 1 353 583 | |
|
Skulder och fondkapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder |
277 | |
|
Skuld till 1-3 AP-fondern£ |
1 |
53 250 |
|
Skatteskuld |
|
6 182 |
|
Upplupna kostnader Övriga kortfristiga skulder |
|
97 75 166 96 |
|
|
53 790 6 353 | |
|
Fondkapital Grundkapital Ackumulerat överskott frå Årets nettoresultat |
in föregående år |
1 250 000 1 250 000 97 230 61 328 3 482 35 902 |
|
|
1350 712 1347 230 | |
|
Summa skulder och fondkapital |
1 404 502 1 353 583 | |
|
Stockholm den 30 januari 1980 |
| |
|
Bengt Lyberg |
Gunnar Söder |
Erik Svensson |
|
Sven Järdler |
Hans Werthén |
Björn Lundvall |
|
Lars Westerberg |
Enar Ågren |
Lars Ljung |
|
Kurt Lanneberg |
Hans Hellers |
Sten Wikander (verkst. dir.) |
Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resul taträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.
Siockholm den 7 februari 1980
Gösta Renlund ordf. Arne Henrikson
H H Abelin Anders Larsson
Skr 1979/80:161 15
Revisionsberättelse
Undertecknade, som av regeringen förordnals att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvallning, fär härmed avge revisionsberättelse för är 1979.
Vi har granskat förvaltningsberältelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysningar om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.
Räkenskaperna har delaljgranskats av Nils Olsson & Engqvist Revisionsbyrå AB.
Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under år 1979, eller mot det sätl på vilket desamma genomförts.
Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvallning,
Stockholm den 7 februari 1980
Gösta Renlund H H Abelin
Arne Henrikson Anders Larsson
Skr 1979/80:161 16
Aktieinnehav per den 31 december 1979
Företag Antal Förändring Deklarations- % av röstei
värde aktiejTapi-
tkr lal
ABV 122 175 +26 725' 23 824 10,1 7,8
A 42 350
B 79 825
AGA 552 641 +109 8012 83 507 9,0 8,8
A 494 220
B 58 421
Alcro 36 000 4 680 10,0 10,0
A 24 000
B 12 000
|
613 500 |
+ 10 500 |
41 105 |
3,1 |
3,1 |
|
550 000 |
+220 1503 |
115 500 |
10,2 |
10,2 |
|
778 234 |
+209 934" |
53 698 |
4,7 |
4,7 |
|
82 558 |
|
11 145 |
11,1 |
11,1 |
|
123 700 |
|
16700 |
3,0 |
3,0 |
|
284 700 |
+120 100 |
31886 |
1,5 |
0,0 |
|
94 356 |
|
6 794 |
7,7 |
7,7 |
|
75 000 |
+ 75 0005 |
13 125 |
5,0 |
2,6 |
|
23 205 |
+ 23 2056 |
4 757 |
9,6 |
2,1 |
|
95 689 |
|
9 759 |
6,4 |
1,5 |
|
308 868 |
|
25 327 |
10,0 |
10,0 |
|
220 855 |
+ 44 1727 |
46 600 |
8,8 |
3,6 |
|
83 600 |
+ 23 900 |
13710 |
5,4 |
2,4 |
|
91950 |
|
17 379 |
9,4 |
10,1 |
|
198 000 |
|
27 720 |
6,2 |
10,8 |
|
80 650 |
|
7 017 |
10,3 |
10,3 |
|
849 699 |
+ 62 000 |
86 980 |
3,9 |
4,2 |
ASEA Astra
Atlas Copco Bahco Bofors Electrolux B ESAB FABEGE B Fagerhult B Fagersta
A 800
B 94 889
Fläkt Fortia
A 3 988
B 216 867
Hennes & Mauritz B Höganäs Incentive Iro L M Ericsson
A 103 479
B 746 220
Mc och Domsjö ' 252 498 18 685 6,4 6,4
A 111500
Al 140 998
|
83 334 |
|
5 833 |
8,3 |
0,1 |
|
165 128 |
+ 27 522 |
29 723 |
8,7 |
3,2 |
|
62 656 |
- 15 000 |
3 822 |
2,4 |
2,8 |
|
109 050 |
|
29 444 |
11,6 |
7,2 |
|
187 811 |
+ 23 9378 |
36 060 |
7,6 |
5,7 |
|
60 000 |
|
5 700 |
15,0 |
15,0 |
|
411 017 |
+ 61 476 |
100 699 |
5,2 |
3,9 |
Nife B Perstorp B PLM
|
58 070 |
|
4 586 |
|
81648 |
|
106 163 |
|
256 780 |
|
154 237 |
|
94 739 |
|
246 725 |
A
B Promolion B Ratos
A
B Rötor Sandvik
A
B
SCA 341 464 +233 527« 36
195 2,8 2,2
A
B
Skr 1979/80:161 17
SKF 223 200 +223 200 13 390 1,2 0,0
A 1200
B 222 000
Trelleborg 138 187 6 633 11,0 8,7
A 25 500
B 112 687
Uddeholm 99 815 + 99 815 6 488 1,7 1,7
Volvo 1167 495 +247 633 82 892 5,5 6,0
A 569 833
B 597 662
Totalt deklarationsvärde 1 016 777
Totalt anskaffningsvärde 1100 917
Förändring genom: fondemission split
1 47 725
2 92 107
3 109 950
4 95 050
5 62 500
o 5 735
44 172
8 81 937
9 140 337
Innehav av konvertibla obligationer och skuldebrev per den 31 december 1979
|
Företag |
|
Nom kr |
Förändring |
Deklarations-värde tkr |
|
Custos K |
|
6 059 140 |
|
6 362 |
|
Holmen K |
|
3 852 090 |
|
4006 |
|
Promotion K |
|
4 637 700 |
-2 506 500 |
7 049 |
|
Ratos S |
|
666 380 |
- 717 640 |
660 |
|
Sonessons K |
|
7 504 000 |
|
9 005 |
|
Totalt deklara |
tionsvärde |
|
|
27 082 |
|
Totalt anskaffningsvärde |
|
|
25 435 | |
K = konvertibla obligationer S = skuldebrev