1978/79:7 (Regeringens skrivelse 1978/79:7)

Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens skrivelse 1978/79: 7

med överlämnande av årsredovisning för Svenska Varv AB;

beslutad den 29 juni 1978.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, årsredovisning för år 1977 för Svenska Varv AB.

På regeringens vägnar TORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G. ÅSLING

/ Riksdagen 1978179. I saml. Nr 7

Skr. 1978/79; 7

Skr, 1978/79: 7

Utdrag
INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1978-06-29

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Bohman, Romanus, Turesson, Gustavsson, Antonsson, Mogård, Olsson, Dahlgren, Åsling, Söder, Troedsson, Mundebo, Krönmark, Burenstam Linder, Wikström, Johansson, Friggebo, Wirtén.

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med överlämnande av årsredovisnuig för Svenska Varv AB

Med anledning av propositionen 1976/77:139 om vissa varvsfrågor gav riksdagen sin mening till känna beträffande redogörelse tiU riksdagen för den statliga varvskoncemen innebärande att samma regler bör gälla för sådan redogörelse som för Statsföretag AB (NU 1976/77:53, rskr 1976/77:343). I enlighet härmed bör årsredovisningen för Svenska Varv AB varje år överlämnas tiU riksdagen. Redovisningen för tiden t. o. m. den 31 december 1977 fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört hemställer jag att regeringen överlämnar redovisningen för år 1977 för Svenska Varv AB till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1978/79:7

3 Bilaga

För Svenska Varv AB

Styrelse

Ordinarie ledamöter

Per Ekström, ordförande

Sven G Andrén

Bertil Danielsson

Bengt Damfors

Per Fritzson, arbetstagarledamot

Stig Malm, arbetstagarledamot

Lars Malmros

Sven Olving

Nore Sundberg

Styrelsesuppleanter

Hans G Forsberg

Sture Johansson,arbetstagarledamot

Allan Larsson, arbetstagarledamot

Ingvar Trogen

Erland Wessberg,verkställandedirektöi

Revisorer Revisorssuppleanter

Lars Elvstad, auktoriserad revisor Harry Ahlman, auktoriserad revisor

Göran Tidström, auktoriserad revisor Nils Brehmer, auktoriserad revisor

Koncernledning

Erland Wessberg, VD, Lars Forsberg, vVD Torsten Söderström Bengt Tengroth

Koncernchef

Koncernens verksamhet i sammandrag (Mkr)"

	1977	1976	1975	1974	1973
Fakturerad försäljning	4660	4 592	2738	2361	1911
- varav export	3195	3073	1870	1614	1446
Rörelseresultat före finansiella poster	-1266	43	-111	153	57
Resultat före bokslutsdispositioner
och skatt	-1842	-17	-123	62	134
Balansomslutning	13477	13 124	9195	7 238	5 337
- varav kundfordringar	5 082	5 045	2864	2 354	2050
- varav produkter i arbete	2823	2579	1963	1 125	747
Investeringar i anläggningar och skepp	526	406	494	481	239
Orderstock på balansdagen	6374	4 130	7 250	9490	10140
Antal anställda på balansdagen	23803	26319	20 121	18439	16294

' Svenska Varv AB började sin verksamhet 1977-07-01 som moderbolag för de tre varvsföretagen AB Götaverken, Uddevallavarvet AB och Kariskronavarvet AB vars aktier tillfördes bolaget under hösten 1977. Hela 1977 års verksamhet i de tre bolagen ingår emellertid i koncernens siffror. Siffrorna för 1976 och tidigare år utgörs av material hämtat från respektive bolags redovisningar utan beaktande av koncernredovisningsaspekter. Se vidare not 19.

Skr. 1978/79: 7 4

Svenska Varv — kort historik

Koncemen har funnits som företagsgrapp sedan den I juli 1977 men de flesta av dotterbolagen har varit verksamma sedan lång tid.

Beslut om att sammanföra alla statliga varvsindustriella företag under ett moderbolag fattades av riksdagen den 3 juni 1977. Moderbolaget bildades därefter den I juli 1977. I den nya koncernen sammanfördes AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB, samtliga med dotterbolag.

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv är Karlskronavarvet AB som grandades 1679 och således har byggt fartyg under nästan 300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen.. Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enhetema inom örlogsvarvet sammanfördes till Marinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrakturering av verksamheten mot en mer civil produktion. 1961 ombildades företaget till Kariskronavarvet AB och blev ett rent civilt varvsbolag i syfte att ytterligare stärka den civila produktionsinriktningen. Under 1960-talet förvaltades aktiema i företaget av Försvarsdepartementet. 1970 överfördes så Karlskronavarvet till Industridepartementet och gick upp i det då nybildade Statsföretag AB. Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Uddevallavarvet AB grundades 1946 av skeppsredare Gustav B. Thor-dén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens tio största varv. 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att företaget i samband med investeringar råkat i likviditetskris. I januari 1963 träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftendelägare i Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB. Under senare år har ett omfattande investeringsprogram genomförts vid varvet, som bl. a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000 dwt och nya verkstäder.

AB Götaverken grandades 1841 av skotten Alexander Keiller som en mekanisk verkstad "för förfärdigande af allehanda machiner, redskap och gjutgods utaf jern eller andra metaller". Det första fartyget, ångslupen KÄRE, levererades 1847. Sedan dess har i Göteborg byggts omkring 900 fartyg. Det ursprangliga nybyggnadsvarvet vid Göta älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv. Götaverken City varvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Götaverken Arendal, som blev klart 1963.

Det 1915 grundade Öresundsvarvet i Landskrona kom 1941 i Götaverkens ägo och blev därmed den första enheten utanför Göteborg. Ett av de äldsta företagen i Svenska Varv är Götaverken Finnboda i Stockholm. Varvet kom till redan 1874 och knöts till Götaverken 1974. Sedan början av 1970-talet ingick i koncernen också Götaverken Sölvesborg, grandat på 1890-talet. På industrisidan kompletterades de tidigare enheterna inom Götaverken - Ångteknik, Motor och Byggaluminium - 1976 med installationsföretaget Calor-Celsius som är verksamt över hela Sverige såväl som utomlands. AB Götaverken utvecklades successivt till att bli moderbolag i en koncem som till slut omfattade elva större rörelsedrivande enheter vil-

Skr. 1978/79:7 5

ka tillverkade fartyg, utförde reparationer och ombyggnad av fartyg eller bedrev annan industriell verksamhet.

Under slutet av 1960-talet försämrades Götaverken-koncernens lönsamhet, något som 1971 ledde till ett ägarskifte varvid dåvarande Salénrederierna AB tog över företaget. I början av 1974 träffades en överenskommelse mellan regeringen och Salénrederiema AB om att Statsföretag AB den I januari 1975 ingick som aktieägare i AB Götaverken med 9,5% av aktiekapitalet. Den I juli 1976 ökades det statliga engagemanget till 51 % enligt ett ramavtal mellan staten och Saléninvest AB. Samtidigt övertog AB Götaverken det 1853 grundade Eriksbergs Mek. Verkstads AB, där nybyggnadsverksamheten kommer att upphöra i början av 1979. Den 1 juli 1977 blev Götaverken-koncernen helstatlig.

Koncernöversikt

Varvsmarknadens utveckling

Efter andra världskriget skedde en mycket snabb ekonomisk utveckling främst i Västeuropa, USA och Japan. Sjötransportema ökade kraftigt och väridens varvskapacitet expanderade snabbt särskilt i Japan. 1 mitten av 1960-talet kunde ett mindre överskott av varvskapacitet skönjas. Under denna period började långa redarkrediter bli ett av de avgörande konkurrensmedlen. Finansieringen av dessa blev en snabbt växande belastning för varven och soliditeten försämrades kraftigt.

Den svenska varvsindustrins utbyggnad fortsatte under 1960-talet för att kunna tillgodose redamas efterfrågan på allt större fartyg, där de svenska varven för att kunna konkurrera med de japanska satsade på serieproduktion av standardfartyg.

Under perioden 1973-74 ökade efterfrågan på fartyg i en utsträckning som översteg utbudet, vilket medförde höjda fartygspriser och långa orderstockar för varven. Denna extremt goda varvskonjunktur blev kortvarig och visade sig efterhand ha varit starkt överdriven. Från mitten av 1970-talet har efterfrågan på fartyg minskat och priserna sjunkit. Den långvarigt svaga fraktmarknaden har för många redare medfört svårigheter att fullfölja ingångna avtal, vilket i sin tur ökat pristrycket på såväl nybyggt som andrahandstonnage.

Den japanska varvsindustrin hade redan tidigare ökat sin produktivitet, bl. a. genom investeringar i nya stora varv, i en sådan utsträckning att relationen mellan de japanska och de svenska produktionskostnaderna kraftigt försämrats. Japan har därefter varit prisledare för den internationella varvsindustrin främst vad gäller tank- och bulkfartyg. Detta har ytterligare förstärkt den svenska varvsindustrins strukturproblem.

Etablering av Svenska Varv-koncemen

Den krissituation för de svenska varven som uppkom under 1976-77 krävde ett statligt ingripande. Riksdagen fastställde därför ett stödpaket för den svenska varvsindustrin samtidigt som det beslöts att Svenska Varv-koncernen skulle bildas den 1 juli 1977. Staten övertog Saléninvests aktier i AB Götaverken, som tillsammans med de helstatliga varven Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB sammanfördes till ett moderbolag. Detta fick i uppgift att styra och samordna koncernens totala verksam-

Skr. 1978/79: 7 6

het samt att svara för att de strukturella problemen inom koncemen löstes på ett rationellt sätt.

I samband med att Svenska Varv bildades startades en omstrakturering av AB Götaverken i syfte att ombilda resultatenheterna Götaverken Aren-dal, Götaverken City varvet och Götaverken Motor till aktiebolag. Denna omstrukturering slutfördes vid årsskiftet 1977/78 i och med att AB Götaverken bytte namn till Götaverken Arendal AB. Götaverkenkoncernen upplöstes därvid och AB Göiaverkens större dotterbolag överfördes till Svenska Varv AB. Samtidigt bildades ett utvecklingsbolag. Svenska Varv Utveckling AB. Svenska Varvkoncernen består därefter av moderbolaget samt 14 dotterbolag.

Dotterbolagen bedriver sin verksamhet självständigt inom de ramar och med beaktande av de anvisningar som ges av styrelse och koncernledning. Styrningen av koncernen sker främst genom att mål, långsiktsplaner och budgetar för dotterbolagen fastställs och kontrolleras.

Moderbolaget ansvarar för koncernens finansieringsverksamhet inklusive upptagande av lån i dotterbolagen samt för huvudparten av nybyggnadsvarvens försäljningsverksamhet. Uddevallavarvet svarar dock självt för sin fartygsförsäljning liksom de mindre nybyggnadsvarven Karlskronavarvet och Götaverken Sölvesborg.

1977/78 års varvsutredning

Den under 1977 ytterligare försvagade sjöfartskonjunkturen och de fortsatta förändringarna av valutakurserna föranledde, sedan Svenska Varv-koncernen etablerats, en omedelbar revidering av koncemens prognoser t. o. m. 1980 för resulat och kapitalbehov. Dessa nya beräkningar visade pä stora negativa resultat för hela perioden.

Efter Svenska Varv AB:s redogörelse för sitt ekonomiska läge den 3 november 1977 beslöt regeringen att tillsätta en utredning för att kartlägga den svenska varvsindustrins situation och framtid. Utredningen kommer att resultera i två propositioner till riksdagen varav den första propositionen framlades i april och behandlar erforderligt kortsiktigt kapitaltillskott. Den andra propositionen, som behandlar de långsiktiga konkurrensmöjligheterna och varvsindustrins framtida straktur, planeras bli framlagd under juni månad för beslut under höstriksdagen.

Resultat och kapitalbehov

Koncernens omsättning 1977 uppgick till 4660 Mkr' och resultatet före värdegarantier, bokslutsdispositioner och skatt till -2242 Mkr. Koncernen kan tillgodogöra sig 400 Mkr i statliga värdegarantier för produktion i egen regi, vilket förbättrar resultatet i motsvarande mån.

Rörelseresultatet efter avskrivningar men före reserveringar, dvs. resultatet av levererad orderproduktion och upparbetad lagerproduktion värderad till självkostnad, uppgår till 242 Mkr.

Den negativa marknadsutvecklingen nödvändiggör dock stora reserveringar för kundrisker och föriustrisker i pågående arbeten.

De under 1975 fattade besluten att producera fartyg för egen räkning, s.k. lagerfartyg, har genom utvecklingen på fartygsmarknaden visat sig vara olyckliga. Eftersom marknadspriser för lagerfartygen idag väsentligt

' Samtliga uppgifter omfattar helåret 1977.

Skr. 1978/79: 7 7

understiger självkostnaden, har resultatet belastats med 594 Mkr avseende förlustreservering för pågående produktion. Mot bakgrund av marknadsutvecklingen har tidigare planerad produktion av lagerfartyg, som mest 18 fartyg, genom beslut under året ytteriigre reducerats med 3 till 9 fartyg. Eftersom dessa beslut i några fall fattats i ett relativt sent skede ingår i förlustreserveringen 96 Mkr avseende annulleringskostnader av förbeställt material. Dessa kostnader understiger väsentligt de kostnader koncernen hade åsamkats vid lagerproduktion till rådande marknadspriser.

Vidare har resultatet belastats med 806 Mkr avseende reserveringar för kundfordringsrisker och 109 Mkr avseende borgensåtaganden. Dessa reserveringar har gjorts mot bakgmnd av att ett antal kunder på grund av rådande dåliga fraktkonjunkturer inte kunnat, och inte heller beräknas kunna fullfölja räntebetalningar och amorteringar av erhållna krediter. Rådande extremt låga priser på andrahandsmarknaden för fartyg har vidare drastiskt minskat värdet av erhållna säkerheter i form av fartygsinteckningar.

Valutaförluster belastar resultatet med 846 Mkr varav 96 Mkr är realiserade. Vid bedömning av denna post bör beaktas att de under året genomförda svenska devalveringarna givit förluster på ca 490 Mkr. Den stora exponeringen i Sfr samt Sfr-kursens kraftiga uppgång under året från 168 kr till 234 kr per 100 Sfr svarar för resterande belopp. Av totala valutaförlusten svarar Götaverken för 629 Mkr, Eriksberg för 158 Mkr samt Uddevallavarvet för 59 Mkr.

Rederi verksamheten har påverkat extraordinära kostnader med -51 Mkr genom nedskrivning av eget fartygsinnehav till marknadspris.

Som framgår av ovanstående påverkas resultatet mycket kraftigt av gjorda reserveringar för i stor utsträckning orealiserade förluster. Koncernens ovissa framtidsutsikter samt extremt riskfyllda situation har givit styrelsen och verkställande direktören anledning att i detta bokslut använda jämförelsevis försiktiga värderingar. I korthet har följande väsentliga värderingsprinciper tillämpats:

- produkter i arbete har förlustreserverats med den bedömda totala slutliga förlusten för respektive objekt värderat till marknadspris - dock har reserveringen begränsats till upparbetade kostnader. Detta innebär att en stor del av väntade förluster för under 1978 färdigställda lagerfartyg tagits i årets bokslut,

- eget fartygsinnehav respektive andelar i fartyg - redovisade som anläggningstillgångar - har värderats till bedömt marknadspris. Koncernen kan mot bakgrand av bedömd framtida marknadsutveckling och kapitalförbrukning tvingas reali.sera de förlustrisker som beaktats vid värderingen av fartygsinnehavet,

- för samtliga osäkra fordringar har reserveringar gjorts med skillnaden mellan utestående fordran och säkerhetens värde värderat till mar-kadspris. Vid värdering av sådana risker där koncemen genom egna andelar kontrollerar rederiet har använts ett beräknat avkastningsvärde som givit något högre värden än marknadspris,

- fordringar och skulder i främmande valutor har värderats till den lägsta respektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser utan någon form av periodisering. Kvittning av kursvinster och kursförluster har skett i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Skr. 1978/79: 7

Av koncernens resultat före finansiella intäkter och kostnader. -1 267 Mkr, svarar de stora nybyggnadsvarven för - 1 010 Mkr enligt följande:

(Mkr)	Gölaverken Eriksbergs Uddevalla-				Götaverken
	Arendal Mek.		varvet		Öresunds-
		Verkstad			varvet
Fakturering	1203	(1131)' 623	(734) 517	(833)	690	(650)
Rörelseresultat före
reserveringar	211	(120) -1	(-173) 60	(95)	168	(72)
Förlustreservering
pågående produktion	-390	(-36) 11	(-33)-106	(-23)	-79	(-46)
Rörelseresultat därefter	-179	(84) 10	(-206) -46	(72)	89	(26)
Reservering för kund-
fordringsrisker	-365	(0) -109	(0) -308	(-50)	-103	(-25)
Resultat för finansiella
poster	-544	(84) -98	(-206)-354	(22)	-14	(1)

Vid en bedömning av Arendals och Öresundsvarvets resultat bör beaktas atl dessa enheter haft en gemensam försäljningsorganisation. Fördelningen av order mellan varven har skett av koncernledningen i samarbete med respektive varv. Dessutom måste beaktas att i Eriksbergs och Uddevallavarvets resultat ingår respektive varvs rederirörelse med - 10 respektive -2 Mkr. Resultatet för Arendals och Öresunds varvets rederirörelser ingår i Zenit.

Resterande del av resultatet före finansiella intäkter och kostnader, -257 Mkr, fördelar sig på följande sätt:

(Mkr)	Fakturering		Resultat före finansiella
			intäkterochkostnader
Karlskronavarvet	236	(318)	-10	(13)
Götaverken Sölvesborg	37	(37)	-14	(-7)
Rederi AB Zenit	21	(3)	-67	(2)
Götaverken Cityvarvet	347	(360)	-110	(-70)
Götaverken Finnboda	201	(111)	-25	(-117)
Götaverken Aluminium	39	(18)	0	(0)
Calor-Celsius	662	(640)	9	(25)
Götaverken Motor	270	(289)	15	(3)
Götaverken Ångteknik	378	(260)	6	(6)
Ej fördelade gemensamma
kostnader/elimineringar	-567	(-)	-6!	(-)

' Siffrorna inom parantes avser 1976.

2 Avser pensionsavsättningar o. dyl. 19 Mkr, koncernmässiga föriustreserveringar 14 Mkr, internvinster 10 Mkr, ej fördelade avskrivningar 7 Mkr, centrala kostnader 5 Mkr, övrigt 6 Mkr.

Kommentarer till respektive enhet återfinns i den följande redovisningen av enheterna.

Redan när koncernen bildades var soliditeten låg och årets föriust har mer än förbrukat det egna kapitalet. För att undvika tvångslikvidation erfordras ett kapitaltillskott.

I den proposition som nu offentliggjorts, proposition 1977/78:174, för beslut under vårriksdagen föreslås att koncernen tillförs totalt 2000 Mkr fördelat enligt föjande

Skr. 1978/79: 7 9

- I 050 Mkr som garantier mot kundfordringsrisker och föriuster på la
gerproduktionen att utbetalas i takt med att förlusten realiseras,

- 846 Mkr kontant kapitaltillskott som utbetalas i takt med att 1977 års reserveringar för valutaförluster realiseras,

- 104 Mkr som kontant kapitaltillskott.

Föreslaget stöd ger koncernen ett tillskott till det egna kapitalet med ca 160 Mkr utöver 1977 års förlust.

Resultatprognos 1978

Koncemens prognostiserade föriust för 1978 uppgår före värdegarantier, bokslutsdispositioner och skatt till ca 1 500 Mkr. Genom utnyttjande av tidigare beslutade värdegarantier på 400 Mkr, kommer dock resultatet att förbättras i motsvarande mån.

Resultatprognosen är baserad på följande väsentliga förutsättningar

- verksamhetsvolymen vid varven följer de nivåer som fastslogs i föregående varvsproposition (1976/77:139). Eftersom order jämte redan beslutad lagerproduktion inte fyller denna kapacitet ingår dessutom i prognosen förluster på produktion av ospecificerade objekt alternativt merkostnader för outnyttjad arbetskraft och andra kapacitetsförluster,

- oförändrad extremt dålig fraktmarknad med åtföljande låga fartygspriser och fortsatta betydande kundrisker,

- fortsatta valutaförändringar med risk för ytterligare kursförluster.
Detta skulle innebära att likvidationsskyldighet kommeratt föreligga vid

1978 års utgång. Å andra sidan framgår av nu lagd proposition att koncernen, i den kommande proposition som behandlar den framtida strakturen i svensk varvsindustri, föreslås erhålla en soliditet som är lämplig med hänsyn till verksamhetens omfattning.

Koncemens likviditet är för närvarande tillfredsställande. För 1978 förutses dock ett betydande lånebehov som till största delen måste ske i främmande valuta med därav följande valutarisker.

Personal

Under 1977 har personalfrågoma kommit att spela en viktig roll inom koncernen. De av riksdagen under året beslutade produktionsnivåerna vid nybyggnadsvarven innebär väsentliga minskningar av antalet anställda. Mot bakgrand bl. a. av det besväriiga läget på arbetsmarknaden i övrigt har strävan varit att åstadkomma den nödvändiga personalminskningen genom s. k. naturlig avgång, dock med undantag för bolagen i Göteborg, där varsel har måst tillgripas med anledning av nedläggning av Eriksberg. Den pågående omstraktureringen har medfört att omskolnings- och vidareutbild-ningsfrågoma kommit i förgmnden. Detta blir också fallet under de närmast följande åren.

Personalarbetet inom koncernen är starkt decentraliserat. De 14 dotterbolagen sköter genom sina personalfunktioner självständigt det egna personalarbetet.

Den 1976 inledda sammanläggningen av Eriksberg och Götaverken har under året satt sin prägel på personalarbetet vid bolagen i Göteborg. Denna samordning jämte nedläggningen av varvsverksamheten vid Lindholmen och Eriksberg medför att över 6000 arbetsplatser vid varven i Göteborg försvinner under perioden 1976-79. Den beslutade produktionsminskningen har under året medfört uppsägning av ca 270 tjänstemän vid

Skr. 1978/79: 7 10

bolagen i Göteborg, där också 380 tiänstemän och arbetsledare erbjudits förtidspension.

Sammanlagt har under året antalet anställda inom koncernen minskat med drygt 2 500 personer. Endast en mycket måttlig nyrekrytering har skett. På tiänstemannasidan har externrekrytering varit aktuell endast i undantagsfall och avsett vissa specialbefattningar.

Framtidsutsikter

Koncemens framtidsutsikter domineras av problemen på fartygsmarknaden. Under de närmaste åren bedöms kapacitetsöverskottel inom världens varvsindustri bestå med priser under svensk självkostnad främst vad gäller tank- och bulkfartyg. Möjlighetema att med rimlig kostnadstäckning konkurrera internationellt om order på sådana fartyg torde därför vara utomordentligt små. Svenska rederier väntas inte heller under de närmaste åren tillföra svensk varvsindustri order i en omfattning tillräcklig för att täcka nuvarande produktionsvolym även om staten genom olika åtgärder kraftigt skulle verka för dylika beställningar. Investeringsviljan är i nu rådande situation låg och de närmaste årens utveckling av fraktmarknaderna förväntas ej ändra detta förhållande.

Att belägga nybyggnadsvarven med lönsam produktion av standardfartyg är således inte möjligt även om konjunkturmässiga förhållanden under kortare perioder kan ge enstaka lönsamma order på tank-/bulkfartyg. Svenska Varvs produktsortiment måste därför kompletteras med produkter inriktade på nya marknadsområden där nya problemlösningar eller ny teknik kan skapa konkurrensfördelar som ger lönsamhet. Möjligheterna att med produktion av specialfartyg och med alternativ produktion täcka hela volymbortfallet på standardfartygssidan får dock anses uteslutna. Produktionsvolymen vid de svenska nybyggnadsvarven måste därför reduceras kraftigt under de närmaste åren. Denna volymminskning är ekonomiskt nödvändig, trots atl den leder till avsevärda neddragningskostnader och i vissa fall till en direkt kapitalförstöring. Beslut om dimensionering av nybyggnadskapaciteten förväntas fattas av riksdagen under innevarande år.

Även reparationsvarvens framtida utveckling är osäker. Vid en förbättring av sjöfartskonjunkturen efter 1980 torde dock reparationsmarknaden förbättras snabbare än marknaden för fartygsbyggen. Av stor betydelse för den framtida konkurrenskraften är också resultatet av det rationaliseringsprogram som Götaverken Cityvarvet har påbörjat.

Industribolagens produkter exklusive fartygsmotorer är föga beroende av sjöfartskonjunktureraa. Götaverken Motor försöker långsiktigt minska beroendet av produktion av fartygsmotorer genom breddning av produktprogrammet till andra produktområden exempelvis komponenter till den petrokemiska industrin.

Inom det nystartade Svenska Varv Utveckling AB drivs ett antal affärsutvecklingsprojekt vilka tillsammans med varvens eget omorienteringsar-bete på sikt bör kunna tillföra koncemen nya verksamhetsfält utanför varvssektom. Ett av de större projekten avser pråmbaserade petrokemiska fabriker. Den potentiella marknaden för dylika fabriker bedöms vara relativt god.

Skr. 1978/79: 7 11

Varvens valutasituation

Under 1950- och 1960-talen, då den japanska varvsindustrin snabbt byggdes upp, etablerades successivt nya konkurrensmedel vid försäljning av fartyg. Vid sidan av låga priser offererade de japanska varven fördelaktiga betalningsvillkor för att öka sina marknadsandelar. Rederierna erbjöds mot slutet av 1960-talet åttaåriga krediter med mellan 5 och 6% ränta. Eftersom denna form av finansiering var väsentligt billigare för rederierna än lån på den internatonella kapitalmarknaden, ökade leveranskrediterna från varven mycket snabbt.

Utvecklingen med kraftigt ökad kreditvolym och den instabila valutamarknaden orsakade två typer av problem för varven:

- stora ränteförluster på kundkrediter, eftersom konkurrensen från Japan ej tillät varven att ta ut marknadsmässiga räntor,

- svårigheter att para fordringar och skulder i samma utländska valuta och med samma förfallotider.

Varvens kunder hade som regel sina intäkter i dollar och ställde därför normalt krav på att teckna nybyggnadskontrakt i denna valuta. Endast i situationer med mycket stark efterfrågan hade varven möjlighet att teckna kontrakt i svenska kronor. Så länge det gällde kreditkontrakt kunde varven dock inte i någotdera fallet undgå valutarisker.

Då ett kontrakt tecknades i dollar t. ex. tre år före leverans, vilket var en normal tidsrymd, hade varvet med hänsyn till att merparten av kostnaderna togs i svenska kronor valutarisker fram till leverans. Vid leverans kunde den framtida kursrisken elimineras genom att varven tog upp ett motsvarande lån i dollar för refinansiering av kundfordran.

Togs å andra sidan ett kontrakt i svenska kronor hade varvet ingen valutarisk fram till leverans, men i händelse en refinansiering i kronor visade sig omöjlig, uppstod en kursrisk efter leverans mellan kronor och refinan-sieringsvalutan. Några kurssäkringssystem för att minska eller eliminera dessa risker fanns ej.

Valutarelationerna var dock under 1950- och 1960-talen relativt stabila och risker förknippade med kursförändringar utgjorde inget allvariigt problem för varven. Under 1970-talet har bilden drastiskt förändrats med kraftiga förskjutningar mellan olika valutor.

Dollarkontrakt ingångna i början på 1970-talet medförde i många fall stora föriuster genom att dollarkursen kraftigt föll efter det att kontrakt tecknats. För att undvika risker för ytteriigare kursförluster tecknade varven i den goda marknaden 1972-1973 ett stort antal kontrakt i svenska kronor. Detta resulterade i flera fall i att varven gick miste om valutavinster när dollarn senare förstärktes gentemot svenska kronan.

En del av varvens kundfordringar i svenska kronor kunde refinansieras hos svenska banker och framför allt hos Svensk Exportkredit. Den svenska kreditmarknaden visade sig dock snabbt helt otillräcklig för varvens stora och växlande refinansieringsbehov. Varven tvingades därför att i hög grad utnyttja de intemationella kreditmarknaderna och ta upp lån i främmande valutor.

Under 1971 och 1972 refinansierade varven sina kundfordringar till en stor del i Sfr. 1973 och första hälften av 1974 var varvens upplåningsbehov i utländska valutor litet i relation till de stora försäljningar som ägt rum under perioden. Varven var under denna period tidvis överlikvida på grund av stora förskottsinbetalningar.

Då varven under 1974 på nytt tvingades börja låna på den intemationella marknaden föll valet för vissa av varven återigen på Sfr.

1 samband med upplåningen under 1975 vidtog speciellt i Götaverken-

Skr. 1978/79: 7 12

koncernen en konsolidering av låneskulden på så sätt att stora kortfristiga krediter ersattes av lån med löptider på upp till fem år.

Sfr:s värde har sedan 1971 nära nog fördubblats jämfört med svenska kronan. Varvens Sfr-lån har därigenom resulterat i mycket störa förluster eller förlustrisker som givit en genomsnittlig årskostnad på Sfr-lånen uppgående till ca 18%, varav den nominella räntesatsen svarar för ca 6%.

Nyupplåning av Sfr upphörde under 1975 och den utestående skulden för de varv som nu ingår i Svenska Varvkoncernen var då I 800 milj. Sfr.

På grandval av de risker som Sfr-skulden innebar inleddes under 1976 en successiv avveckling av Sfr-lånen.

Under hösten 1977 fattade Svenska Varvs styrelse beslut om återbetalning av Sfr-lånen i snabbast möjliga takt med utnyttjande av de möjligheter till förtidsinlösen som låneavtalen ger. Hela Sfr-skulden beräknas vara återbetald 1981, snabbare avveckling än så torde inte vara möjlig.

Beslutet att avveckla Sfr-skulden innebär visserligen att exponeringen i denna valuta minskar men samtidigt ökar den i dollar successivt. Försäljningarna i dollar kan reducera denna exponering men en total balans innebärande att ingen valutarisk föreligger kan med hänsyn till koncernens verksamhet aldrig uppnås.

Prefabricerade fabriker

Denna nya affärsidé bygger på att fabriker, såväl petrokemiska som andra, kan tillverkas och testas i en effektiv industriell miljö för att därefter förflyttas på sitt fundament (pråm) till operationsplatsen på land alternativt till havs.

Den kraftiga ökningen av gas- och oljeprospektering i otillgängliga områden med i huvudsak outvecklad eller obefintlig infrastraktur har lett till helt nya krav vid exploatering av fyndighetema och för uppbyggnad av industri som utnyttjar gas och olja som råvara. Avsaknaden av infrastraktur har i många fall lett till kraftiga förseningar och/eller kvalitetsproblem vid anläggningsbyggande på konventionellt sätt. En prefabricering av en komplett anläggning i ett välutvecklat industriland gör det möjligt att avsevärt förkorta leveranstiderna då fabriksområdet kan ställas i ordning samtidigt med att anläggningen byggs upp i en modem och rationell produktionsanläggning, exempelvis ett varv.

På petrokemiområdet samarbetar Svenska Varv Utveckling AB med det danska ingenjörsföretaget HaldorTopsoe A/S.

Svenska Varv AB bildar tillsammans med HaldorTopsee A/S en kombination av kunskap, erfarenhet och resurser som är väl lämpad att utveckla och genomföra petrokemiska projekt. Haldor Topsoe är intemationellt erkänt som ingenjörsföretag inom petrokemi och som leverantör av katalysatorer för kemiska processer av olika slag.

Anpassningen av processen till råvara och det inledande ingenjörsarbetet görs av Haldor Topsoe A/S, medan detaljkonstraktionen, en stor del av komponenttillverkningen, montage samt inköp och administration hanteras av Svenska Varvs enheter.

Produktsortimentet omfattar för närvarande fabriker för framställning av ammoniak, urea och metanol med naturgas som råvara, fabriker för fraktionering av naturgas samt massafabriker.

Kalkyljämförelser mellan en konventionell landbaserad petrokemisk fabrik med normala installationsvillkor och en motsvarande prefabricerad petrokemisk fabrik visar att det prefabricerade alternativet är mycket kon-

Skr. 1978/79: 7 13

kurrenskraftigt. Merkostnaden för en offshore-baserad anläggning i avseende på pråm, bojsystem och övrig extrautrustning kompenseras av bl. a. lägre kostnader för montage, markarbeten och infrastruktur.

Den naturgas som erhålles i samband med oljeproduktionen till havs, s. k. associated gas, bränns upp eller återpumpas tillbaka i oljekällan eftersom gasvolymerna oftast är alltför marginella för att det skall vara lönsamt att transportera gasen till land via pipelines. Det finns även ett växande antal marginella naturgaskällor som idag pluggas då det inte finns lönsamma metoder att exploatera gasen.

Svenska Varv och Haldor Topsae A/S kan genom utvecklingen av pråmbaserade petrokemiska fabriker erbjuda ett intressant alternativ att utnyttja denna naturgas. Den pråmbaserade fabriken som förankras vid gasförekomsten är en självförsörjande enhet som får sin energi och råvara från naturgasen och som omvandlar denna till petrokemiska produkter.

Utvecklingsländernas möjligheter att etablera eller bygga ut sin basindustri inom exempelvis petrokemiområdet begränsas idag av att den totala investeringskostnaden blir 50- 100% högre än en motsvarande anläggning i ett industriland.

Ett sätt att reducera investeringskostnaden i dessa länder är att använda sig av prefabricerade petrokemiska fabriker på land. Genom att konstruera hela anläggningen i en eller flera pråmbaserade moduler, som efter tillverkning och testning transporteras till operationsplalsen, kan hela anläggningen med hjälp av invallningsteknik placeras på land i närheten av stranden.

Projekten har presenterats i ett flertal länder och har rönt ett mycket positivt mottagande. Affärsmöjligheterna bedöms vara goda.

Fartygsmarknaden

Redan tidigt under 1977 hade världens varvsindustri i stort sett levererat alla de fartyg som beställdes under de goda åren 1972-1974. Produktionen under 1977 sjönk och varvens orderstockar ger mycket låg beläggning under de närmaste åren. Orderstocken för väridens varv uppgick vid årsskiftet till 47 milj. dwt. Detta torde motsvara cirka ett års sysselsättning vilket bör jämföras med varvsindustrins normala orderstock på 2 å 3 år.

Mot bakgrund av ovanstående beläggningssituation är de mycket låga priser som för närvarande offereras av varv runt om i världen inte förvånande. Den omedelbart tillgängliga varvskapaciteten är fiera gånger större än efterfrågan. Prisbildningen reflekterar fiera extraordinära förhållanden. Koreanska varv har blivit prisledare. Japanska och västeuropeiska varvs prissättning reflekterar en kombination av marginalprissättning för fortsatt drift av varvsverksamheten och kraftigt subventionerade priser.

De svenska varvens konkurrenskraft på den interationella marknaden är svår att fastställa då marknadskrafterna satts ur spel. För 1976 beräknas att japansk självkostnad uppgick till mellan 65 och 75% av den svenska. Den japanska yenens stigande värde och den svenska kronans nedskrivning har positivt påverkat svensk varvsindustris relativa kostnadsläge såväl gentemot Japan som mot Korea. Den kvarvarande skillnaden i kostnadsläge gentemot Japan, Korea och andra lågkostnadsländer är dock fortfarande så stor att den även vid balans mellan utbud och efterfrågan på varvskapacitet skulle utgöra ett mycket svårbemästrat handikapp för svensk varvsindustri.

I det längre perspektivet är det svårt att identifiera sådana faktorer som

Skr. 1978/79: 7 14

skulle kunna bidra till en omsvängning i varvsindustrins marknadsförutsättningar. Tankersjöfarten utvecklades positivt under 1977. På sikt torde tanktonnagebehovet öka med endast 1-6%. Huvudsaklig orsak till denna ökning är den ökade amerikanska oljeimporten. Det kvarstående överskottet på tanktonnage är emellertid synnerligen stort och torde motsvara en årsproduktion för världens varvsindustri. Förhoppningsvis kommer ett betydande antal av de upplagda fartygen att gå direkt till skrotning, varför en reduktion i det totala överskottet är att vänta. Emellertid torde utvecklingen av tonnagebehovet inte bli särskilt gynnsam under de närmaste åren. Flera för lankersjöfarten negativa händelser kommer att inträffa. Produktionen vid Prudhoe Bay i Alaska beräknas nästa år uppgå till 55 milj. ton och medföra att någon ökning av den amerikanska oljeimporten inte kommer att inträffa. En fortsatt ökning av oljeproduktionen i Nordsjön förutses. SUMED-pipelinen frän Röda havet till Medelhavet kommer att färdigställas. Suezkanalens utbyggnad kommer att slutföras. Allt detta kan innebära att även en mycket stark utveckling av oljekonsumtionen i världen under kommande år inte kommer att nämnvärt öka efterfrågan på tanktonnage.

Bulkflottan har vuxit mycket hastigt under senare år och överskottet på bulkfartyg är relativt sett av samma storleksordning som överskottet på tankfartyg. Liksom för tanktonnaget kommer den tidigare snabba behovstillväxten att brytas. En av de viktigaste orsakerna är Japans avtagande ökning i råvaruimporten. Japan svarade tidigare under uppbyggnaden av de japanska basindustrierna för en mycket stor del av ökningen i behovet av bulktonnage. Någon ny faktor av samma betydelse står idag inte att finna.

Förhållandena för ro/ro-, container- och general cargo-tonnage har inte varit lika svår som för tank- och bulktonnage. Det finns dock tecken som tyder på att ett överskott håller på att byggas upp även för dessa fartysty-per. Konkurrensen om nybeställningama kommer att vara lika svår som för tank- och bulktonnage då produkterna är av standardtyp och produktionstekniken välkänd vid de flesta större varv.

För vissa tekniskt avancerade fartygstyper avsedda för mer speciella ändamål har marknaden varit bättre och fartygsprisema högre. Dessa typer av fartyg bör kunna erbjuda större möjligheter för svensk varvsindustri att utnyttja sin goda teknik och flexibilitet. De marknadsandelar som skulle kunna erövras kan dock inte bli så stora att nuvarande och planerad produktionskapacitet på långt när kan fyllas.

Sammantaget torde inte utvecklingen inom sjöfarten under de närmaste åren föranleda ett behov av omfattande nybeställningar av fartyg hos varven. En väsentlig reduktion av varvskapaciteten i världen är därför nödvändig för att åstadkomma acceptabla arbetsförutsättningar för den kvarvarande delen av industrin. De hittills vidtagna åtgärdema i denna riktning har varit otillräckliga och tyvärr förefaller inte planer ännu föreligga på en sådan reduktion av världens varvsindustri som skulle inom rimlig tid bringa varvskapaciteten i världen i balans med efterfrågan på tonnage.

Götaverken Arendal

Götaverken Arendal var till och med 1977 en resultatenhet inom AB Götaverken, men har per 1978-01-01 ombildats till ett aktiebolag och blivit dotterbolag till Svenska Varv AB.

Skr. 1978/79:7 15

Produktprogram och leveranser

Götaverken Arendal är koncemens största nybyggnadsvarv. Det är ut-rastat med två dockor som har en kapacitet att bygga fartyg på upp till 230000 dwt. Varvets aktuella produktprogram omfattar föratom tank-, bulk-, roll on/roll off- och PROBO-fartyg (Products/oil/bulk/ore-fartyg) också specialtonnage som kylfartyg. Föratom fartyg projekteras även pråmbaserade processanläggningar, plattformar och annan utrastning för offshore-industrin samt flytdockor. I mars 1978 tecknades kontrakt med Sovjet (Sudoimport) avseende en självförsörjande flytdocka på 80000 dwt med leverans 1979.

Leveranserna under 1977 omfattade följande sju tankfartyg på sammanlagt 1086900 dwt:

- M/T MESSINIAKI FILIA (155 500 dwt) till Gulf and Oceanic Transport Limited, c/o Karageorgis, Pireus.

- M/T AMURIAYH (155200 dwt) till Iraq National Oil Company, Bagh-dad.

- M/T MESSINIAKI FISIS (155250 dwt) till Foundation Sea Transports Limited, c/o Karageorgis, Pireus.

- M/T MESSINIAKI FRONTIS (155 250 dwt) tiU Dominant Navigation Limited, c/o Karageorgis, Pireus.

- M/T HITTIN (155200 dwt) tiU Iraq National Oil Company, Baghdad.

- M/T THALASSINI DOXA (155 300 dwt) till Victory Transocean Ship-ping S A, c/o Lemos & Pateras Limited, Monrovia.

- M/T ALMUSTANSIRIYA (155 200 dwt) till Iraq National Oil Company, Baghdad.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår till -544 Mkr. Förlustreservering för pågående produktion belastar resultatet med 390 Mkr. Denna reservering är hänförlig till den tidigare inom koncernen beslutade lagerproduktionen som till stor del lades på Arendalsvarvet. Vidare belastas resultatet med 365 Mkr avseende reservering för kundfordringsrisker.

Under 1977 har Götaverken Arendal fortsatt sitt rationaliserigsprogram, vilket har medfört en ökning av Arendals effektivitet.

Invcsteringama har håUits på en mycket låg nivå. Föratom uppförande av en rationell målningshall för 9 Mkr omfattar de i huvudsak ersättnings-och miljöinvesteringar för 6 Mkr.

Leveranstvist

Under 1976 vägrade en beställare att ta leverans av tre tankfartyg. Leveranstvisten har i enlighet med kontraktsbestämmelsema hänskjutits till intemationella handelskammaren i Paris för skiljedom. Denna offentliggjordes i april 1978 och innebar att köparen skall acceptera omgående leverans av fartygen. Ytterligare ett tankfartyg som byggts under 1977 har ej levererats.

Fartygsorder

Under 1977 har Salénrederiema och Rederiaktiebolaget Transatlantic tecknat order på fyra kylfartyg på vardera 14800 dwt respektive ett roll on/roll off-fartyg för produktion på Götaverken Arendal.

Skr. 1978/79:7

Sammanläggning med Eriksberg och personalreduktioner

Den av riksdagen beslutade nedläggningen av Eriksberg och koncentrationen av aU nybyggnadsverksamhet till Arendal har inneburit påfrestningar. Under 1977 överfördes 328 arbetare och 109 tjänstemän/arbetsledare från Eriksberg till Arendal.

Vid årets slut var antalet anställda totalt 3 927, en minskning med 251 sedan föregående årsskifte. De uppsägningar som genomfördes i febraari berörde 117 tjänstemän och arbetsledare vid Arendal. Förtidspensionering planeras fram till 1979 för 72 personer. Anställningsstopp för tjänstemän har gällt sedan 1975.

1973- 1977 i sammandrag (Mkr)	1973	1974	1975	1976	1977
Fakturerad försäljning	720	693	996	1131	1203
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader'	-106	-81	-134	83	-544
Investeringar	90	120	49	14	15
Balansomslutning'	-	-	-	2707	2714
Antal anställda på balansdagen	3330	4137	4305	4181	3927

' Balansomslutning kan endast redovisas fr. o. m. 1976 eftersom affärsredovisningen tidigare var gemensam för enhetema inom AB Götaverken. Angivna värden för rörelseresultatet före 1976 är uppskattade.

Götaverken Öresundsvarvet AB Produktprogram och leveranser

Götaverken Öresundsvarvet AB bygger på bädd fartyg upp till 130000 dwt. Det utför också till skillnad från övriga större nybyggnadsvarv i koncernen reparationer och ombyggnader av fartyg i en flytdocka samt en torrdocka på maximalt 12 000 dwt respektive 30000 dwt. Götaverken Öresundsvarvet utför även legoarbeten till kunder inom och utom Svenska Varv-koncernen.

Det aktuella produktprogrammet omfattar kylfartyg, ro/ro-fartyg, produkttankfartyg, etc. Också andra typer av specialfartyg kan bli aktuella liksom delar eller hela anläggningar för offshore-industrin.

Leveranserna under 1977 omfattade fyra fartyg på sammanlagt 491 825 dwt:

- M/S MONTCALM (123 125 dwt bulk) till Compagnie Générale Mari-time et Financiére, Paris.

- M/S AUSTRALIAN PURPOSE (122600 dwt bulk) till The Australian Shipping Commission. Melbourne.

- M/S TARCOOLA (123 000 dwt bulk) till Partrederiet Tarcoola, c/o Wilh Wilhelmsen, Oslo.

- M/S TONGALA (123 100 dwt bulk) till Partrederiet Tongala, c/o WUh Wilhelmsen, Oslo.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår till -14 Mkr. Det har belastats med 79 Mkr avseende reserveringar för förlustrisker i pågående produktion samt 103 Mkr avseende reservering för kundfordringsrisker.

Skr. 1978/79: 7 17

Under 1977 färdigställdes bl.a. investeringar i blästrings- och målningsanläggning samt en verkstad för fordonsreparationer. Reparationskapaciteten ökades genom anskaffande av en flytdocka för fartyg på upp till 12000 dwt. Dessutom färdigställdes en plåtslageriverkstad för reparations-verksamheten i närheten av varvets torrdocka. En utökad och moderniserad hälsovårdscentral togs i brak under året.

Fartygsorder

Under 1977 har Salénrederiema tecknat order på två kylfartyg på vardera 14800 dwt för produktion på Götaverken Öresundsvarvet. Dessutom har Öresundsvarvet erhållit beställning på tre roll on/roll off fartyg på vardera 6900 dwt från Oden Line i Skärhamn.

Personal

Antalet anställda vid varvet ökade från ca 2400 år 1970 till maximalt 3 500 i oktober 1975. Sedan dess har antalet minskat och var vid utgången av 1977 3 251.

Intagningen till varvet, med undantag för den 3-åriga verkstadsskolan, upphörde vid årsskiftet 1975/76. Därefter har endast personal till nyckelbefattningar rekryterats externt.

Personalomsättningen har samtidigt kraftigt sjunkit under hela 1970-talet till 10% 1977. Totalfrånvaron för kollektivanställda sjönk under 1977 till 20% (1976 = 22%). För tjänstemän och arbetsledare är omsättning och frånvaro mycket låg.

1973- 1977 i sammandrag (Mkr)	1973	1974	1975	1976	1977
Fakturerad försäljning	407	447	473	650	690
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader	72	70	-4	0	-14
Investeringar	13	74	41	32	23
Balansomslutning	808	1 143	1445	1419	1772
Antal anställda på balansdagen	2921	3 195	3521	3404	3251

Eriksbergs Mek. Verkstads AB

Den nuvarande verksamheten vid Eriksberg skall, enligt ett riksdagsbeslut 1976, läggas ned varvid personalen överförs till AB Götaverken. Nedläggningen skall vara slutförd under 1979.

Leveranser

1977 års leveranser från Eriksberg omfattade sex fartyg på sammanlagt 366 100 dwt:

- M/T INLAND (31 600 dwt produkttanker) till Partrederiet för M/T INLAND, Göteborg (Broströms Rederi AB och Rederi AB Ejdern).

- M/T SOLOGNE (135 500 dwt) till Société Frangaise des Transports Maritimies S A, Paris.

2 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 7

Skr. 1978/79:7

- M/S THULELAND (31900 dwt isförstärkt bulkfartyg) till Broströms Rederi AB, Göteborg.

- M/T BROLAND (31 600 dwt produkttanker) till Direct Transport London Ltd, London.

- M/T ERIKA (135 500 dwt) till Compagnie Maritime des Chargeurs Réunis, Paris.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår till -98 Mkr. Det har belastats med reserveringar för kundfordringsrisker med 109 Mkr. Dessutom har resuhatet påverkats positivt med 12 Mkr av en upplösning av tidigare reserveringar avseende pågående produktion.

Riksdagen har i enlighet med regeringens proposition 1976/77:139 beslutat att täcka Eriksbergs föriuster m. m. under åren 1976- 1979 med ett engångsbelopp på 859 Mkr. 1 detta belopp ingick ej eventueUa valutaföriuster, föriustrisker avseende bolagets lämnade fartygskrediter eller omförhandlingar av inneliggande orderstock. Kostnaden för avveckling av Eriksberg har blivit större än vad som beräknades främst beroende på.ökade valuta-och kundförluster.

Fartygsfbrsäljning

Ett tankfartyg på 136000 dwt, färdigställt 1975, men på grand av beställarens insolvens ej levererat, har sålts. Köpare är ett amerikanskt företag och fartyget kommer att levereras under våren 1978.

Sammanläggning

Det i december 1975 tecknade ramavtalet mellan staten och Saléninvest AB förutsatte en sammanläggning av Eriksbergs Mek. Verkstads AB med AB Götaverken och ett upphörande av nybyggnadsverksamheten vid Eriksberg. Avtalet godkändes av riksdagen i juni 1976. Under hela 1977 har ett intensivt arbete pågått med att lösa de problem som den omfattande personalomflyttningen medför. Överföringar till olika Götaverkenenheter har kunnat ske så att den enskildes berättigade krav i regel tillgodosetts. Vid årsskiftet 1975/76 hade bolaget ca 4750 anställda. Motsvarande siffra vid utgången av 1977 var 2 230. Under åren 1976 och 1977 har alltså antalet anställda reducerats med drygt 2 500, varav 1 248 överförts till olika enheter inom koncernen och 154 förtidspensionerats. Av 36 personer, som blivit uppsagda har 29 slutat under 1977. 1 övrigt har personalminskningen skett genom naturlig avgång.

1973-1977 i sammandrag (Mkr)

1973' 1974 1975 1976 1977

623

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat före finansieUa

intäkter och kostnader

Balansomslutning

Investeringar

Antalet anställda på balansdagen

1 132 955 996 734

792

124

O -73 -183 -206 -98 2055 2599 3301 3 174 3376 43 28

5 586 5 536 4748 3 870 2230

' avser perioden 1972-10-01-1973-12-31 varav investeringar i skepp 77 Mkr

Skr. 1978/79: 7 19

Trots de störningar, som sammanläggningen av naturliga skäl medfört, har det planerade produktionsprogrammet kunnat genomföras.

Efter utdockningen i början av mars 1978 av en turbintanker på ca 400000 dwt påbörjas det sista fartygsbygget vid Eriksberg. Det blir en produkttanker om ca 31 600 dwt som byggs för egen räkning. Fartyget planeras vara färdigt i början av 1979.

Uddevallavarvet AB Produktprogram och leveranser

Uddevallavarvet AB har nu i stort sett fullbordat sitt investeringsprogram i vilket bl. a. ingår en nybyggnadsdocka med en maximal kapacitet på 800000 dwt. Varvet har dessutom två fartygsbäddar med kapacitet för att bygga fartyg på upp till 250000 respektive 130000 dwt. Det aktuella produktprogrammet omfattar bl.a. tankfartyg, OBO-fartyg, bulkfartyg och styckegodsfartyg samt stora fartygsmotorer och hjälpmotorer. Storleken varierar från styckegodsfartyg på 18000 dwt upp till grundgående tankers på 490000 dwt.

Leveranserna under 1977 omfattade fyra fartyg på sammanlagt 498849 dwt:

- M/T HERVANG (126999 dwt) till Vaboens rederier. Kristiansand.

- M/S POLYCRUSADER (118500 dwt) till Einar Rasmussen. Kristiansand.

- M/T GEORGIA (125 000 dwt) till A/S Gerrards Rederi. Kristiansand.

- M/T CURRO (128 350 dwt) till Jörgen PJensen Rederi A/S, Arendal.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgår till -354 Mkr. Det har belastats med reserveringar avseende föriustrisker i pågående produktion, 106 Mkr, och kundfordringar, 308 Mkr.

Investeringar

Under 1977 genomfördes investeringar för 93 Mkr vilka huvudsakligen innebar ett fullföljande av tidigare fattade investeringsbeslut. Plåtverkstäderna, nybyggnadsdockan och bockkranen som till stor del var färdigställda vid utgången av 1976 togs i bruk i början av 1977. Senare under året var även lokaler färdigställda för hälsovård, skyddsavdelning och personalutrymmen. Arbetena på utrustningskajen som var under uppförande under året kommer att avslutas i början av 1978.

De totala kostnadema för Projekt 73 som pågått under åren 1974- 1978 uppgår till ca 630 Mkr. Därav har t. o. m. 1977 528 Mkr aktiverats och 5 Mkr utgörande omkostnader i samband med projektet resultatförts. Samtliga räntekostnader under byggnadstiden, ca 92 Mkr, har likaledes redovisats som kostnad under respektive år.

Fartygsorder

Uddevallavarvet erhöll under året beställning på två motortankfartyg om vardera ca 128 000 dwt. Dessutom pågick vid årets slut långt framskrid-

Skr. 1978/79: 7 20

na förhandingar med en beställare om leverans av tre motortankfartyg om vardera ca 80000 dwt. Dessa order bekräftades i januari 1978.

Under 1977 har på grund av beställarens ekonomiska svårigheter ett kontrakt på ett bulklastfartyg om 118000 dwt bedömts ej kunna fullföljas. Produktionen har därför omlagts att gälla en OBO-carrier om 55 000 dwt för leverans 1979 för vilken ett nytt kontrakt förutses kunna tecknas.

Personal

Antalet anställda minskade under året med ca 80. Uddevallavarvet har vid årsskiftet 1977/78 130 fler anställda än vad som angavs i den varvsproposition som riksdagen fastställde 1977.

Personalomsättningen och frånvaron var i stort sett oförändrad jämfört med 1976.

1973-1977 1 sammandrag (Mkr) 1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning 405 566 410 833 517
Rörelseresultat före finansiella

intäkterochkostnader 53 87 11 22 -354

Balansomslutning 1531 1852 2091 2668 2 347

Investeringar 16 105 192 225' 93'

Antalet anställda på balansdagen 3273 3391 3473 3401 3316

' varav investeringar i skepp 20 respektive 30 Mkr

Götaverken Cityvarvet

Götaverken Cityvarvet var t. o. m. 1977 en resultatenhet inom AB Götaverken men har per 1978-01-01 ombildats till ett aktiebolag och blivit dotterbolag till Svenska Varv AB.

Produktprogram och leveranser

Götaverken Cityvarvet är norra Europas största och modernaste reparationsvarv med fyra flytdockor, en torrdocka och välutrustade verkstäder. Den största flytdockan kan docka fartyg på upp till 200000 dwt. Produktprogrammet omfattar klassning, fartygsreparationer och ombyggnader samt servicearbeten ombord i fartyg och tillverkning av diverse komponenter och verkstadsprodukter.

Under 1977 har Götaverken Cityvarvet levererat bl.a. M/S DORRIT CLAUSEN som byggts om till s. k. live-stock carrier för transport av levande djur. Dessutom har under året två större arbeten påbörjats varav det ena avser ombyggnad av ett fartyg till en s. k. kemikalietanker och det andra avser nybyggnad av en flytande bostadsplattform för offshore-industrin.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick till - 110 Mkr. Det har belastats med reservationer för föriustrisker i pågående produktion med 13 Mkr och i kundfordringar med 10 Mkr.

En av de främsta orsakerna till årets föriust var den dåliga reparations-

Skr. 1978/79:7 21

marknaden med en prisnivå som låg avsevärt under Götaverken Cityvarvets självkostnad. Andra orsaker var att beläggningen var klart lägre än föregående år och att produktiviteten var låg. Orderstocken under 1977 motsvarade i genomsnitt endast några veckors beläggning.

Investeringar

De stora invcsteringama i samband med ombyggnaden av Götaverken City varvet till ett modern reparationsvarv avslutades 1976 då den nya anläggningen togs i bruk i sin helhet. Totalt investerades cirka 350 Mkr under perioden 1973-1976.

Under 1977 uppgick investeringarna till 6 Mkr och omfattade normala och löpande ersättningsinvesteringar i maskiner och utrastning.

Reparationsmarknaden

Reparationsmarknaden har varit dålig under 1977. Detta beror på att den fortsatt svaga sjöfartskonjunkturen - med frakter som pä sin höjd inte medgivit mer än driftskostnadstäckning - har medfört en kraftig minskning av redarnas förmåga och vilja att reparera och underhälla sitt tonnage i normal omfattning.

När sjöfartsmarknaden återhämtar sig kommer en normalisering av reparationsmarknaden att inträffa samtidigt som det under flera år uppdämda reparationsbehovet utlöses. Detta latenta behov avser såväl seglande fartyg som upplagda.

De främsta konkurrenterna för de svenska reparationsvarven finns i Nordeuropa beroende på att reparationsverksamheten till stor del är geografiskt avskärmad. Under 1977 har konkurrensförmågan förbättrats gentemot de ledande konkurrenterna i Nederländerna, Västtyskland och Belgien men prisnivån låg fortfarande avsevärt under Cityvarvets självkostnad.

Rationaliseringar och breddning av verksamheten

Under 1977 påbörjades ett omfattande rationaliseringsprogram för att höja produktiviteten inom Götaverken Cityvarvet. Programmet beräknas komma att ge väsentliga positiva resultateffekter på två till tre års sikt.

Götaverken City varvet intensifierade under 1977 sina ansträngningar för att bredda sin verksamhet med en ökad legoproduktion och reserepara-tionsverksamhet. Bemanningen på marknadssidan förstärktes under året vilket ökade möjligheterna att aktivera marknadsbearbetningen.

Framtidsutsikter

Mot bakgrund av att den dåliga sjöfartsmarknaden torde komma att bestå under 1978 finns det mycket små utsikter till mera väsentliga förbättringar av reparationsmarknaden under 1978. Resultatprognosen indikerar därför fortsatta stora förluster under 1978.

Skr. 1978/79:7

1973-1977 i sammandrag (Mkr)	1973	1974	1975	1976	1977
Fakturerad försäljning	183	286	355	361	347
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader'	7	23	_o	-69	-110
Investeringar	70	80	116	65	6
Balansomslutning'	-	-	-	572	530
Antal anställda på balansdagen	2 379	2 560	2613	2 495	2 505

' Balansomslutning kan endast redovisas fr. o. m. 1976 eftersom affärsredovisningen tidigare var gemensam för enheterna inom AB Götaverken. Angivna värden för rörelseresultatet före 1976 är uppskattade.

Karlskronavarvet AB

Produktprogram och verksamhet

Karlskronavarvet, som grundades 1679 för att bygga och reparera örlogsfartyg åt främst den svenska marinen, har på senare tid även börjat bearbeta den civila fartygsmarknaden. I det aktuella produktprogrammet ingår öriogsfartyg bl. a. patrullbåtar, ubåtar och minfartyg samt fartyg i aluminium och glasfiberarmerad plast. Vidare utför varvet ombyggnads-, reparations- och moderniseringsarbeten på i första hand marinens fartyg. Företaget tillverkar också stålkonstruktioner samt bedriver viss entreprenadverksamhet och maskinbearbetning åt annan industri.

Årets resultat

1977 års resultat före finansiella intäkter och kostnader uppgick till - 10 Mkr. Resultatförsämringen jämfört med 1976 är hänföriig till Hvilans Mekaniska Verkstads AB samt till avvecklingskostnader i samband med överlåtelsen av Hvilans till ASEA.

Ändrad verksamhetsinriktning

På grund av den allmänna varvssituationen minskade under året Karlskronavarvets produktion av fartygssektioner och i vissa fall roder till storvarven. Den besväriiga situationen kunde dock lösas genom utbildningsinsatser och genom överföring av plåtslagare och svetsare främst till utrustningssidan. Nedgången i sektionstillverkningen bedöms fortsätta också kommande år, varför stora ansträngningar gjorts för att finna annan lämplig produktion. Dessa insatser resulterade under hösten i att kontrakt kunde tecknas med ett svenskt partrederi om tillverkning av två roll on/roll off-fartyg på vardera 3 400 dwt.

Marinens planer på beställningar av en serie minjaktsfartyg har efter ett regeringsbesked skjutits på framtiden. Orsaken var marinens penningbrist. Detta har allvariigt påverkat varvets långsiktiga planering, eftersom omkring 250 man skulle ha engagerats i tillverkningen av dessa fartyg under sex år. Vidare har uppskovet drabbat den utveckling mot större fartyg i glasfiberarmerad plast som bedrivits vid varvet sedan 1970-ialets början. För att tillvarata kunnandet och det förspräng som varvet fortfarande har inom plastfartygsområdet har andra, näriiggande projekt påbörjats. Samarbete sker med bl. a. kustbevakningen och fiskeriorganisationer. Tillsam-

Skr. 1978/79: 7 23

mans med kustbevakningen har varvet utvecklat ett speciellt kustbevakningssystem som också presenterats på exportmarknaden.

Under året har kontrakt tecknats med Försvarets Materielverk om ett tredje minfartyg som skall ersätta HMS ÄLVSNABBEN som långresefartyg. Det nya fartyget skall levereras 1981 och ger en viss grundbeläggning på plåt- och svetsavdelningarna under de närmaste åren.

Framtidsutsikter

För framtiden kan konstateras att den nedgång som skett inom den marina produktionen med största säkerhet kommer att fortsätta. Det gäller såväl nybyggnation som underhåll.

Detta innebär att Kariskronavarvet måste fortsätta att ytteriigare intensifiera utvecklingsarbetet avseende både nya fartyg och nya alternativa produkter. Ansträngningarna på exportmarknaden måste ökas. Det kan i detta sammanhang noteras att projektarbete bedrivs tillsammans med andra företag såväl när det gäller flytande gaskraftverk som vindkraftanläggningar.

1973-1977 i sammandrag (Mkr) 1973 1974 1975' 1976' 1977'

Fakturerad försäljning 105 136 226 318 236
Rörelseresultat före finansiella

intäkterochkostnader 10 14 15 13 -10

Investeringar 4 12 23 28 22

Balansomslutning 274 280 441 505 594

Antal anställda på balansdagen 1572 1636 2237 2225 2051

' inkl Hvilans Mekaniska Verkstads AB

Götaverken Finnboda AB

Produktprogram och leveranser

Götaverken Finnboda är ett av de största reparationsvarven i Östersjön med fem flytdockor och tre torrdockor. Varvet kan docka fartyg på upp till 35 000 dwt. Produktprogrammet omfattar huvudsakligen reparationer och ombyggnader av fartyg. Det kompletteras dock med tillverkning av stål-pontoner, mindre flytetyg, fartygssektioner och tunga stålkonstruktioner samt legoarbeten.

Leveranserna under 1977 på sammanlagt 68000 dwt omfattade

- M/T NORDIC AURORA på 32000 dwt till Nordic Aurora Shipping Ltd, London, som är ett dotterbolag till Rederi AB Zenit.

- M/T NORDIC BREEZE på 32 000 dwt tiU Nordic Breeze Shipping Ltd. London, som är ett dotterbolag till Rederi AB Zenit.

- stålpontonen NILS ARNE på 4 000 dwt till Arne A velin Bogserbåts AB. Stockholm.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick till -25 Mkr. Det belastas med reservering för förluster i pågående produktion uppgående till 31 Mkr.

Skr, 1978/79:7

Under 1977 genomfördes investeringar för 1 Mkr vilka avsåg ersättningar av förbrukad materiel. Dessutom påbörjades ett rationaliseringsprogram för att höja effektiviteten i administrationen och produktionen. Detta program torde ge resultat redan 1978.

Marknaden

Under 1977 har den svaga reparationsmarknaden medfört att Götaverken Finnboda AB:s produktionsvolym inte kunnat beläggas i erforderlig utsträckning. Underbeläggningen har endast delvis kunnat kompenseras genom ökad pontontillverkning.

Industriproduktionen har varit låg under 1977 och inga större arbeten har utförts. Under sista kvartalet har dock antalet förfrågningar på stålkonstruktioner ökat.

Efterfrågan på pontoner har under 1977 ökat men flera intressenter torde avvakta tills frågan om statligt redarstöd vid beställning av pontoner på svenska varvsföretag är avgjord. Under året har två pontoner byggts varav en levererats. Den andra levereras under första kvartalet 1978.

Produktutveckling

Ett omfattande arbete har under 1977 bedrivits för att utveckla en marin miljövårdsanläggning. Anläggningen kan användas för sanering av olje-och kemikalieutsläpp, brandbekämpning samt mottagning och separering av förorenat ballastvatten. Bidrag har sökts för att bygga en sådan anläggning.

Framtidsutsikter

Under 1978 förväntas reparationsmarknaden förbli oförändrat dålig medan pontonmarknaden beräknas bli något bättre främst under senare delen av året. Arbetet med miljövårdsanläggningen fortsätter och det torde finnas vissa möjligheter att sälja en anläggning under 1978. Den svaga reparationsmarknaden medför att Götaverken Finnboda även 1978 med all sannolikhet kommer att uppvisa ett negativt resultat.

1973-1977 i sammandrag (Mkr)

1973

1974

1975

1976

1977

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat före finansiella

intäkter och kostnader

Investeringar

Balansomslutning

Antal anställda på balansdagen

117

-4

134

588

-5

146

668

-23

210

714

111

-117

200

662

201

-25

259

554

Götaverken Sölvesborg AB

Produktprogram och leveranser

Götaverken Sölvesborg AB är koncemens minsta nybyggnadsvarv och bygger specialfartyg såväl som konventionella handelsfartyg på upp till ca 8000 dwt. Varvet utför också fartygsreparationer, klassningsarbeten och

Skr. 1978/79:7

ombyggnader av fartyg upp till ca 10000 dwt. Produktprogrammet upptar vidare industri- och servicearbeten. Fartygsleveranserna under 1977 omfattade

- M/S HANÖSUND (passagerarfäria) till Sölvesborgs kommun.

- M/S WHITE SEA (5 540 dwt torriastfartyg) till svenskt partrederi.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick till -14 Mkr. Det har belastats med 11 Mkr avseende föriustreserveringar för pågående produktion och vidare med 9 Mkr avseende reservering för kundfordrings-risker på grund av uteblivet statligt avskrivningslån för det torrlastfartyg som levererades under 1977.

Kostnadsnivån bedömes idag vara jämförbar med flertalet övriga svenska medelstora varv. I jämförelse med västeuropeiska varv är dock kostnadsnivån ca 15%/ för hög. Under 1978 kommer åtgärder att genomföras med målet att uppnå en marknadsanpassad kostnadsnivå och därmed konkurrenskraft. Götaverken Sölvesborg AB genomförde under 1977 investeringar för 0,3 Mkr som i huvudsak var ersättningsinvesteringar.

Verksamhetsinriktning

Den under 1976 dominerande tillverkningen av fartygssektioner åt Götaverken Arendal avslutades under 1977 och Götaverken Sölvesborg inriktade sin verksamhet på fartygsnybyggnad. Denna omfattar för närvarande en serie av fem torrlastfartyg. Två av dessa var enligt ursprungligt beslut planerade att byggas för egen räkning men de kunde senare säljas förutsatt att statligt stöd erhölls till en grupp svenska partredare. Det första fartyget levererades under 1977 trots att sådant stöd inte erhölls. Även för det andra fartyget, levererat 1978, har stöd uteblivit.

Den svaga marknadssituationen på reparent- och industrisidan har gjort att dessa produktgrupper under året endast motsvarat ca tre procent av den totala verksamhetsvolymen.

1973-1977 i sammandrag (Mkr)

1973' 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat före finansiella

intäkter och kostnader

Investeringar

Balansomslutning

Antal anställda på balansdagen

30 42 49 37

0 2 5-7 -14

2 4 5 2 0

28 47 38 35 88

328 366 349 330 317

Bolaget arrenderades 1972-1973 av Götaverken Finnboda AB

Rederi AB Zenit Verksamhet

Rederi AB Zenits huvudsakliga uppgift har varit att deltaga som partredare i fartyg byggda vid koncernens nybyggnadsvarv samt att äga aktier och andelar i rederibolag som innehar sådana fartyg. Med anledning av den

Skr. 1978/79:7

rådande dåliga sjöfartskonjunkturen har bolaget därutöver övertagit och organiserat driften av fartyg som helt eller delvis kommit att tillhöra Svenska Varvkoncernen på grund av att beställare hävt kontrakt eller icke infriat kreditåtaganden. Bolaget har ej bedrivit någon befraktningsverk-samhet i egen regi. För sin verksamhet har bolaget under året tillförts en egen mindre organisation som utövar styr- och kontrollfunktioner.

Årets resuUat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick till -67 Mkr. Häri ingår reservering för förlustrisker i kundfordringar med 47 Mkr varav 36 Mkr utgörs av fordringar avseende lån för kapital- och driftskostnader. Av resterande 20 Mkr avser 13 Mkr nedskrivning av aktier och andelar.

Fraktmarknaden för produkttankfartyg har under 1977 allmänt sett varit bättre än för annat tanktonnage. Fraktmarknaden för OBO-fartyg har under 1977 varit otillfredsställande.

Zenit-koncernen består av följande helägda och delägda bolag per 1977-12-31.

Helägda rörelsedrivande dotterbolag

- Nordic Aurora Shipping Ltd., London äger M/S NORDIC AURORA, ett produkttankfartyg på 32000 dwt. Fartyget övertogs den 19 januari 1977.

- Nordic Breeze Shipping Ltd., London, äger M/S NORDIC BREEZE ett produkttankfartyg på 32000 dwt. Fartyget övertogs den 19 oktober 1977.

- Nordic Sky Shipping Ltd., London, äger M/S NORDIC SKY ett OBO-fartyg på 124 000 dwt. Fartyget övertogs den 3 juni 1977 efter att ha arresterats och inropats på efterföljande exekutiv auktion. Övertagandet gjordes för att skydda Götaverken Öresundsvarvet AB:s fordran på rederiet, ett Diamantis Lemos Ltd., London, närstående bolag. Bemanning av ovannämnda brittiska fartyg handhas av välkända brittiska managementföretag.

Delägda rörelsedrivande bolag

- Aktieandelen i Team-Ship holding Co Ltd., Guernsey har under året
genom förvärv - i samband med rekonstruktion av ägarstrukturen -
ökats från 26 %. till ca 48 %. Den under året rådande fraktmarknaden har
medfört att Rederi AB Zenit liksom övriga delägare i Team-Ship-grup-
pen fått täcka uppkommet likviditetsunderskott under 1977. Bolaget har
också åtagit sig att under 1978 lämna likviditetslån till Team-Ship-grup-
pen. Värdet av aktierna i och fordringama på Team-Ship Holding Co
Ltd. har i detta bokslut nedskrivits till O kr.

Bolaget äger sex OBO-fartyg på vardera 105 000 dwt. Nedanstående redovisning avser Rederi AB Zenit med dotterbolag.

1973-1977 i sammandrag (Mkr)

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning'	8	17	2	3	21
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader	7	15	1	2	-67
Investeringar i fartyg	-	-	-	-	262
Balansomslutning	23	17	41	62	293

' Innefattar försäljning av fartygsandelar, driftsöverskott från fartygsandelar samt fraktintäkter.

Skr. 1978/79:7 27

- Rederi AB Zenit äger 42,5 %' i A/S Sea Team. Oslo, som är befrakt-ningsagent för Team-Ship-gruppen och Rederi AB Zenit.

- Det 40-procentiga intresset i A/S Havprins. Oslo, är oförändrat. Bolaget äger M/S HAVPRINS ett OBO-fartyg på 124000 dwt. Driften av fartyget handhas av A/S Havtor. Rederi AB Zenit har åtagit sig att tills vidare lämna likviditetsstöd till Ä/S Havprins.

- Under året har Rederi AB Zenit via två norska kommanditbolag, K/S A/S Varvara-Viscaya & Co I samt K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II inträtt som 40%.-ig delägare i två OBO-fartyg på ca 104 000 dwt. M/S VARVARA och M/S VISCAYA. Dessa fartyg var tidigare helägda av Halfdan Ditiev-Simonsen-rederierna som oförändrat driver fartygen. På grund av ekonomiska problem för ägarna har det varit nödvändigt för Rederi AB Zenit att engagera sig i dessa fartyg för att skydda Götaverken Öresundsvarvet AB:s fordringar. Rederi AB Zenit har åtagit sig att tills vidare lämna likviditetsstöd till de nya ägarbolagen.

Rederi AB Zenit har under 1977 även övertagit kostnadsansvaret för T/S SYSLA, vilket fartyg formellt ägs av Waage-rederierna. Om fartyget ej kan säljas under innevarande år är det sannolikt att Rederi AB Zenit kan komma att få medverka till en ägar-rekonstruktion.

Order på kylfartyg

Enligt principavtal av den 30 mars 1977 mellan staten, Saléninvest AB och AB Götaverken har Salénrederierna AB tillsammans med Rederi AB Zenit tecknat order på sex kylfartyg. Fartygen skall levereras från Götaverken Arendal AB respektive Götaverken Öresundsvarvet AB under 1978-1980 och kommer att drivas av partrederier som skall ägas av Salénrederierna AB till 51 % och av Rederi AB Zenit till 49 %. Option föreligger för båda parter att fem år från respektive fartygs leveranstidpunkt överföra Rederi AB Zenits andelar i partrederierna till Salénrederierna AB.

Framtidsutsikter

Rederi AB Zenit har tillsammans med Team-Ship-grappen och Halfdan Ditlev-Simonsen & Co bildat en samseglingspool för OBO-fartyg. Samarbetet trädde i kraft den 1 januari 1978 och omfattar f n. 13 OBO-fartyg i storieksklassen 100000-124000 dwt. Marknadsutsiktema för 1978 för denna typ av tonnage är dock osäkra men effekterna av samseglingen förväntas inverka positivt.

Fraktmarknaden för produkttankfartyg förbättrades ej som väntat under första kvartalet 1978. Marknadsutsiktema för helåret 1978 är svårbedömda. Förväntningarna på en förbättring kvarstår dock.

Koncernens övriga rederi- och fartygsengagemang

De dotterbolag till Svenska Varv AB som - förutom Rederi AB Zenit -har rederi- och fartygsengagemang är Eriksbergs Mek. Verkstads AB, Götaverken Cityvarvet AB och Uddevallavarvet AB. Eriksbergs Mekaniska Verkstads AB har samlat sina rederiengagemang i sitt dotterbolag Rederi AB Ejdern som per 1978-01-01 övertagits av Rederi AB Zenit. Fartygsinnehavet ingår därför i tabellen på sidan 28.

Skr. 1978/79:7						28
Tonnage direktägt eller delägt via			bolag eller partrederierlintresscntskap
Fartygstyp	Storiek dwt ca	Antal		Byggnadsår	Andel ca	Rederi AB Zenits andel i dwt
						ca
OBO-fartyg OBO-fartyg OBO-fartyg OBO-fartyg'	105000 103 000 124000 124000	6 2 2 2		1972-1974 1973 1975 1976	A%7c 40% 40/100% 48%	301000 82000 174000 119000
Produkttankfartyg' Produkttankfartyg Produkttankfartyg	34000 32000 32000	4 2 1		1974-1975 1977 1977	35 % 100% 61%	48000 64000 19000

' Har tillförts efter årsskiftet. Till Team-Ship VII Ltd, som är dotterbolag till Team-Ship Holding Co Ltd. har levererats två OBO-fartyg på vardera ca 124000 dwt från Götaverken Öresundsvarvet AB. Leveransen av dessa fartyg, M/S BRITAN-NIA TEAM och M/S GOTHIA TEAM, skedde den 6 febrtiari 1978 respektive den 8 mars 1978.1 samband därmed har Rederi AB Zenit träffat avtal om att befrakta fartygen under tre år.

2 Har tillförts efter årsskiftet. Rederi AB Zenit har per 1978-01-01 förvärvat aktierna i Rederi AB Ejdern från Eriksbergs Mek. Verkstads AB. Rederi AB Ejdem äger, via norska intressentskap, 35% i fyra produkltankfartyg på ca 34000 dwt. Resterande 65 % ägs av Ole Schröder-bolagen som också driver fartygen. Rederi AB Ejdern äger vidare ca 61 % i ett produkttankfartyg på ca 32000 dwt vilket drivs i partrederi med Broströms Rederi AB, som är huvudredare.

Götaverken City varvet AB har efter årsskiftet, via ett för ändamålet särskilt bildat norskt dotterbolag, övertagit dykservicefartyget T/S SAMSON DI VER. Övertagandet har skett för att skydda en i samband med ombyggnad uppkommen fordran. Fartyget är på 13 000 registerton och drivs i samarbete med ett amerikanskt bolag av ett norskt rederi under norsk flagg.

Uddevallavarvet AB äger via norska partrederier 12,5 % respektive 25 % av ett turbintankfartyg på ca 232 300 dwt och ett bulklastfartyg på ca 118000 dwt som levererats 1976 respektive 1977. Varvet har även ett ägar-intresse på 40% i det norska rederiet Jörgen P. Jensen Rederi A/S, Arendal. Detta rederi äger fyra motortankfartyg på ca 128000 dwt vardera samt, via partrederi, 5% av ett motortankfartyg på ca 127000 dwt. Dessutom äger Uddevallavarvet via ett svenskt partrederi 25 % av ett motor-tankfartyg på 490000 dwt som skall levereras under 1978. Genom två norska partrederier äger vidare varvet 35% respektive 40% i två motortankfartyg på ca 128000 dwt som också skall levereras under 1978.

Uddevallavarvet AB:s fartygsengagemang

Fartygstyp

Turbintankfartyg Bulklastfartyg Motortankfartyg Motortankfartyg

Turbintankfartyg' Motortankfartyg'

Storiek

dwt

232000 I

118000 I

128000 4

127000 1

490000 1

128000 2

		Andel	Uddevalla-
Byggr	ladsår	ca	varvels andel i dwt ca
1976		12,5%	29000
1977		25%	30000
1975-	1977	40%	205000
1977		2%	2500
1978		25%	123000
1978		35/40%	96000

Levereras under 1978

Skr. 1978/79:7

Calor-Celsius AB Produktprogram och leveranser

Calor-Celsius är ett av de största installationsföretagen i Europa med dotterbolag i Finland, Norge och Västtyskland. Tyngdpunkten ligger på rör- och elinstallationer i bostäder, sjukhus och industrier. 1 Sverige har företaget 58 filialkontor samt tre verkstäder för förtillverkning av framför allt rörkomponenter. Calor-Celsius marknadsför också sprinklersystem för brandskydd. Genom dotterbolaget Celsius Vent AB säljs och installeras ett avgasutsugningssystem för bil- och svetsavgaser och dotterbolaget AB Centralsug säljer och installerar automatiska sopsugsystem i samtliga världsdelar.

Bland under året pågående installationsarbeten kan nämnas:

- Bostadsområde i Kista, Stockholm. 2 465 lägenheter för Platzer Bygg AB (rör).

- Saléns huvudkontor i Stockholm för byggnadsfirma Ohlsson & Skarne AB (rör-i-el).

- Kärnkraftverket Olkiluoto i Finland för Asea-Atom AB (rör).

- Hotellbyggnad i Leningrad för AB Skånska Cementgjuteriet (rör).

- Kartongfabrik i Skoghall för Uddeholms AB (rör).

- Lampfabrik i Kalmar för AB Luma (el).

- Bostadsområde i Caracas, Venezuela för lokal beställare (sopsugsystem).

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick till 9 Mkr. Årets resultat blev lägre än de två föregående åren vilket berodde på ökade kostnader och en minskning av produktionsvolymen med 5%.

Det avtagande bostadsbyggandet och de vikande industriinvesteringarna i Sverige medförde under 1977 en minskning av orderingången med ca 18%. En viss kompensation för den vikande hemmamarknaden kunde dock uppnås på exportmarknaderna där omsättningen under 1977 uppgick till 115 Mkr.

Under året har aktiekapitalet ökats från 8,5 Mkr till 25 Mkr genom en fondemission på 5 Mkr och en nyemission på 11,5 Mkr.

Framtidsutsikter

För 1978 förutses, beroende på utvecklingen av bostadsbyggande och industriinvesteringar i Sverige, en ytterligare minskning av verksamhetsvolymen på den svenska marknaden. Genom omfattande exportansträngningar är dock avsikten att under året ytterligare öka volymen på den utländska verksamheten.

Nedanstående redovisning avser Calor-Celsius AB med dotterbolag.

1973-1977 i sammandrag (Mkr)

1973 1974 1975 1976 1977

Fakturerad försäljning

Rörelseresultat före finansiella

intäkter och kostnader

Investeringar

Balansomslutning

Antal anställda på balansdagen

438 550 598 639 662

9 16 22 25 9

3 3 9 7 15

206 223 254 310 332

2950 3 100 3 125 3092 2984

Skr. 1978/79: 7 Götaverken Ångteknik AB

Produktprogram och leveranser

Götaverken Ångteknik är den dominerande leverantören av återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin i Sverige och Brasilien. Produktprogrammet omfattar tillverkning och montage av återvinningsanläggningar för cellulosaindustrin, kraftverkspannor, industriångpannor och marinpannor. Företaget utför även tungt industrimontage samt tillverkning och montage av komponenter inom energi- och petrokemiområdena.

Under 1977 levererades bl. a.:

- ett sodahuspaket till Stora Kopparbergs Bergslags AB, Skutskärsverken,

- en sodapanneanläggning till Kymi Kymmene OY, Finland.

- en sodapanna till Klabin do Paranä de Celulose S A, Brasilien,

- en sodapanna till Seshasayee Paper and Boards Ltd, Indien,

- en MgO-panneanläggning till Hunsfos Fabrikker, Norge.

Årets resultat

1977 års resultat, 6 Mkr. har kunnat uppnås genom betydande besparingsåtgärder. Orderingången blev under året mindre än väntad då endast ett fåtal cellulosaföretag gjort några större investeringar i den rådande lågkonjunkturen. Trots detta har Götaverken Ångteknik kunnat upprätthålla sysselsättningen på en tillfredsställande nivå genom en minskad användning av underleverantörer och en ökad användning av egna anställda i montage verksamheten.

Investeringar

Götaverken Ångteknik har under de senaste åren expanderat kraftigt och investerat i moderna verkstäder i Göteborg och Gävle. Under 1977 har det därför endast genomförts investeringar för 2,6 Mkr vilka har avsett ersättningar eller kompletteringar av den maskinella utrustningen.

1973 - 1977 i sammandrag (Mkr)	1973	1974	1975	1976	1977
Fakturerad försäljning	73	133	160	261	378
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader	-1	9	5	6	6
Investeringar	8	32	13	0	3
Balansomslutning	74	158	361	374	247
Antal anställda på balansdagen	530	827	989	904	913

Brasilien-verksamheten

Verksamheten i Brasilien har under 1977 koncentrerats på att slutföra tidigare tagna order. Pannmarknaden har under året varit påverkad av den svaga konjunkturen. Under 1978 flyttas successivt verksamheten över till det nybildade delägda tillverkningsbolaget Götaverken Industria e Comer-cia Ltda vars anläggningar kommer att vara helt klara under hösten 1978. Det helägda dotterbolaget Götaverken Ångteknik do Brasil kommer sedan att fungera som ett holdingbolag.

Skr. 1978/79: 7 31

Framtidsutsikter

Det är svårt att göra tillförlitliga marknadsprognoser och därigenom resultatprognoser på grund av den osäkerhet som råder vad gäller konjunkturutvecklingen för cellulosaindustrin och utbyggnader inom energiområdet.

För att på sikt minska beroendet av cellulosaindustrin har Götaverken Ångteknik under 1977 genomfört satsningar på att bredda verksamheten vilket har givit positivt resultat främst inom energi- och petrokemiområdena. Detta kommer även att ske under 1978 parallellt med satsningar på produktutveckling.

Götaverken Motor

Götaverken Motor var till och med 1977 en resultatenhet inom AB Götaverken, men har per 1978-01-01 ombildats till ett aktiebolag och blivit dotterbolag till Svenska Varv AB. Götaverken Motor och Eriksbergs Maskin verkstad har under året samordnats.

Produktprogram och leveranser

Götaverken Motor är en av världens största tillverkare av marina dieselmotorer. Verkstäderna har en kapacitet på 375 000 kW per år. Produktprogrammet omfattar främst dieselmotorer, reservdelar till dessa samt teknisk service till fartyg i drift. Fartygsmotorerna som byggs på licens från Bur-meister & Wain är främst avsedda för Götaverken Arendal och Götaverken Öresundsvarvet, men även extern försäljning eftersträvas. Jämsides med motortillverkningen svarar företaget för underleveranser till svensk industri i form av maskinbearbetning samt montage- och underhållsarbeten.

Under 1977 levererades 12 huvudmaskinerier av Burmeister & Wains K90- och K67-typ. De 12 dieselmotorerna hade en total effekt av 86000 kW (252700 EKH). Vidare har företaget sålt reservdelar och teknisk service för drygt 70 Mkr. Underleveranser till andra svenska industriföretag omfattade 50000 timmar.

Under 1977 har påbörjats ett samarbete mellan skandinaviska motortillverkare. Syftet är att genom koncentrerad tillverkning av vissa produkter bl.a. öka serielängderna och minska framtida investeringar. Detta bör på sikt leda till klart sänkta kostnader.

Årets resultat

Resultatet före finansiella intäkter och kostnader uppgick till 15 Mkr. Jämfört med föregående år har resultatet förbättrats främst beroende på att reservdelsförsäljningen och den tekniska servicen ökat under andra halvåret. Resultatnivån påverkas dock negativt av principförändring av vissa skuldvärderingar med 10 Mkr.

Investeringar

Under åren 1973—76 har mer än 85 Mkr investerats i Götaverken Motors anläggningar. Resursema omfattar bearbetningsmaskiner, montagehall, svetsverkstad samt värmebehandlingsverkstad.

Skr. 1978/79:7 Marknaden

Då huvuddelen av Götaverken Motors produktion avser huvudmotorer till nybyggnadsvarven blir företagets marknadssituation en spegling av varvens. För reservdelsmarknaden var utvecklingen under 1976 och första halvåret 1977 ogynnsam. Andra halvåret visade en klar förbättring som väntas bestå under 1978. Agentnätet har utökats under 1977 och representationen har förstärkts bl. a. i Japan, Grekland, Singapore och Norge. För fartyg med motorer av Götaverkens egen konstruktion vilka inte längre tillverkas marknadsförs nu även färdiga paketlösningar för att effektivisera driften av huvudmotorer. Från och med slutet av 1977 har Götaverken Motor också övertagit det sortiment reservdelar som Eriksberg tidigare marknadsförde.

Breddning av verksamheten

Götaverken Motor har under året gjort stora ansträngningar på produktutvecklingsområdet för att kunna balansera beroendet av varvs- och sjöfartskonjunktureraa. Arbetet har bedrivits såväl genom utveckling av egna produktidéer som genom anskaffande av patent- och licensrättigheter. Marknadsföring har påbörjats av värmeväxlare och hydraulbultar. Under 1978 följs detta upp med bl. a. verktygsmaskiner. Ett tiotal projekt av varierande storlek är under seriös utveckling.

1973-1977 i sammandrag (Mkr)	1973	1974	1975	1976	1977
Fakturerad försäljning	153	212	273	286	270
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader'	14	16	20	3	15
Investeringar	13	21	26	16	3
Balansomslutning'	-	-	-	243	238
Antal anställda på balansdagen	862	950	943	941	999

Götaverken Aluminium AB Produktprogram och verksamhetsformer

Götaverken .Aluminium med fabriker i Virseram och Robertsfors tillverkar fönster och dörrar i aluminium samt pressar, anodiserar och bearbetar aluminiumprofiler.

Under året har en omorganisation genomförts och en ny marknadsorien-terad organisation med decentraliserat resultatansvar trimmats in. Den innebär att ansvaret för tillverkning och marknadsföring av aluminiumprodukter åvilar en resultatenhet. Bygg Aluminium, medan motsvarande ansvar för aluminiumprofiler, anodisering och manufaktur åvilar resultatenhet Profil Aluminium. Sedan omorganisationen genomförts ändrade vid årsskiftet 1977/78 Götaverken Byggaluminium AB firmanamn till Götaverken Aluminium AB.

Skr. 1978/79: 7 33

Årets resultat

Resultatet 1977 uppgick till -0,2 Mkr. Ändrade principer för värdering av produkter i arbete och garantiskulder har påverkat resultatet negativt med 0,6 Mkr. Resultatet har även försämrats på grund av kostnader för in-trimning av pressverket i Robertsfors samt förluster till följd av devalveringarna av den svenska kronan. Vidare har resultatet påverkats av kundförluster i slutet av året till föjd av det dåliga konjunkturläget.

Under 1977 har genomförts investeringar för 6 Mkr avseende slutförande av investeringen i ett nytt pressverk i Robertsfors.

Marknaden

Efterfrågan var god i början av 1977 men blev svagare under andra halvåret. Utländska konkurrenter ökade sitt tryck på marknaden vilket pressade prisnivån och gjorde det svårt att kompensera uppgången av världsmarknadsnoteringen för aluminium och effekten av devalveringama av den svenska kronan.

Profil Aluminium lyckades under sitt första egentliga verksamhetsår uppnå en marknadsandel i Sverige på 5 % och 1 250 ton aluminiumprofiler levererades. Dessutom exporterades 300 ton profiler. Under året togs den nya anodiseringsanläggningen i produktion och en mindre bearbetningsavdelning för halvfabrikat upprättades.

Bygg Aluminium ökade sin andel av marknaden och ansträngningama för att öka exportandelen gav tillfredsställande resultat. Under året utvecklades isolerade byggsystem i aluminium för fönster och fasadelement för att motsvara de nya krav som Statens Planverk ställer på täthet och isoleringsvärden.

Framtidsutsikter

Marknadsutvecklingen för aluminiumprofiler under 1978 bedöms bli svag vilket medför att pressverkets kapacitet inte helt kommer att kunna utnyttjas. Ökade marknadsföringsansträngningar kommer dock att genomföras för att öka kapacitetsutnyttjandet.

Efterfrågan på Bygg Aluminiums produkter beräknas öka under de närmaste åren. Nya bestämmelser från Statens Planverk rörande isolering av byggnadselement torde nämligen öka efterfrågan på vissa av Bygg Aluminiums produkter, t.ex. välisolerade fönster.

1973- 1977 i sammandrag (Mkr)	1973	1974	1975	1976	1977
Fakturerad försäljning	14	18	18	18	39
Rörelseresultat före finansiella
intäkter och kostnader	0.6	-0,7	-0,2	-0,1	-0.2
Investeringar	1	19	9	9	6
Balansomslutning'	10	36	18	40	50
Antal anställda på balansdagen	98	119	100	142	175

' Balansomslutningen för 1974 omfattar inköp av hyresfastighet till ett anskaffningsvärde av 18 Mkr som såldes 1975. Ökningen i balansomslutning 1976 beror på investering i pressverk och anodiseringsanläggning i Robertsfors.

3 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 7

Skr. 1978/79: 7 34

Svenska Varv Utveckling AB

Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977. Utvecklingsbolagets uppgift är att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva kommersiellt och tekniskt utvecklingsarbete avseende stora affärsprojekt inom för koncemen nya verksamhetsområden. Bolagets verksamhet skall ses som ett led i ansträngningarna att omorientera koncernen mot nya produktområden. För att tillföra bolaget ökat kunnande har till styrelsen knutits utomstående experter från en rad olika branscher.

Svenska Varv-koncernen samordnar via Utvecklingsbolaget de resursinsatser från övriga dotterbolag som erfordras för att genomföra större af-fårsutvecklingsprojekt. Utvecklingsbolaget stödjer också övriga dotterbolags försök att diversifiera sin verksamhet. Dotterbolagens utvecklingsarbete inom deras traditionella produktområden ligger dock utanför Utvecklingsbolagets verksamhetsområde.

I projektarbetet skall samarbetet mellan Utvecklingsbolaget och övriga dotterbolag successivt intensifieras i den takt som projekten framskrider. Vanligtvis är Utvecklingsbolaget huvudansvarigt för marknadsanalyserna och det inledande marknadsföringsarbetet medan något av de övriga dotterbolagen är huvudansvarigt för konstruktions- och offertarbetet.

Utvecklingsbolagets mål är att på sikt utveckla nya ekonomiskt bärkraftiga produkter och marknader, som kan bidra till en omorientering av koncernens verksamhet. Bolaget skall aktivt stödja övriga dotterbolags försök att uppnå erforderlig beläggning för sina verkstäder, konstruktionskontor m. m. Detta kan Utvecklingsbolaget bl. a. göra genom att söka och förmedla förslag till nya produkter.

Antalet anställda i Utvecklingsbolaget var i slutet av 1977 ca 25 personer och beräknas öka till ca 50 personer under 1978. Personalen består av tekniker, ekonomer och marknadsförare, som hämtats från övriga dotterbolag och som har erfarenheter och kunnande om Svenska Varvs tillverkande bolag och deras resurser.

Bolagets verksamhet kommer i ett första skede främst att finansieras genom anslag från moderbolaget samt genom vissa externa anslag.

För närvarande (våren 1978) arbetar Utvecklingsbolaget med ett tiotal projekt föratom de pråmbaserade petrokemiska anläggningarna och projekt med anknytning till dem. Ett stort antal nya idéer och uppslag har redan behandlats och i några fall lett till fortsatt utveckling inom något av de övriga dotterbolagen till Svenska Varv AB.

Ex. på pågående utvecklingsprojekt är:

- Petrokemiska pråmbaserade fabriker för framställning av ammoniak, urea och metanol m. m.

- Oljelagringsstationer till havs.

- Off-shoreplattformar m.fl. off-shorekomponenter.

- Flytande hamnar och hamntransportsystem.

- Ett antal projekt inom energiområdet rörande förnyelsebara energikällor, förbränning, lagring m. m.

- Projekt inom materialtransport- och materialåtervinningsområdet.

Koncernens finansieringsanalys (Mkr)

1 varvsföretag är olika former av kapitalanskaffning och kapitalanvändning på ett helt annat sätt än i de flesta andra företag kopplade till varand-

Skr. 1978/79: 7

ra. Detta förhållande speglas i denna finansieringsanalys, som därför fått ett annat utseende än vad som är brukligt.

Angivna värden är nettoförändringar. Positiva värden uttrycker en positiv likviditetspåverkan och vice versa.

1977

' Rörelseresultat före planenliga avskrivningar

Ej likviditetspåverkande poster i rörelsens kostnader

Likviditetspåverkande extraordinära intäkter och kostnader

Skatt

Justerat resultat 330,9

- Exklusive spärtade medel uppgående till 895,7 Mkr vid periodens början respektive 784.1 Mkr vid periodens slut. Ingående balanser är exklusive tillskottet vid koncernens bildande.

Kapitaltillskott vid koncernens bildande

Kontanttillskott från svenska staten Tillskott för förlusttäckning Eriksberg

Efterleveransfinansiering — externforsäljning

Växelfordringar - fartyg Växelfordringar - övrigt Kundfordringar Refinansieringslån - fartyg Refinansieringslån - övrigt

Efterleveransfinansiering — egna fartyg och andelar

Fartyg till eget rederi Refinansiering egna fartyg

Finansiering av pågående produktion

Produkter i arbete, lager samt förskott

till leverantörer

Förskott från beställare - fartyg

Förskott från beställare - övrigt

Lån för finansiering av fartygsproduktion

Lån för finansiering av övrig produktion

Leverantörskulder

Investeringsfinansiering

Investeringar Investeringslån

Övrig externfinansiering

Övriga lån

Spärrar övrig upplåning

Övriga fordringar och skulder

Summa

Internfinansiering

Justerat resultat'

Räntenetto

Realiserade kursdifferenser

Förändring i likvida medel

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

+ 835,0 + 459,0	+1 294,0
-688,8 - 63,2 -102,3 + 596,5 +104,0	- 153,8
-368,4 + 233,3	- 135,1
-128,3 -830,8 -175,6 + 13,5 - 6,3 + 1,7	-1 125,8
-191,5 + 78,3	- 113,2
-106,4 + 12,4 + 220.8	+ 126.8
	- 107,1
+ 330,9 - 94,3 - 96,0	+ 140,6
	+ 33,5
	760,6 794.1
	462,1 -164.9 37.6 - 3,9

Skr. 1978/79: 7 36

Koncernens resultaträkning (Mkr)

1977

not 1 not 2 not 3	+ 4660,4 + 7,7 -4206.0
not 1	+ 462,1
not 4	- 220,0
	+ 242,1
nots not 6	- 593,8 - 915,1

Fakturerad försäljning Övriga rörelseintäkter Rörelsens kostnader

Rörelseresultat före planenliga avskrivningar

Planenliga avskrivningar Rörelseresultat före reserveringar

Förlustreservering pågående produktion Reservering för kundfordringsrisker

Rörelseresultat före finansiella intäkter och kostnader -1266,8

Finansiella intäkter och kostnader

not 7	+ 638,4
not 7	- 732,7
not 6	- 845,9

Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader -2 207,0

Extraordinära intäkter och kostnader not 8

Intäkter + 43,0

Kostnader - 78,4

ResuUat före värdegaranti, bokslutsdispositioner och skatt -2242,4

Statlig värdegaranti not 5 + 400,0

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt -1842,4

Bokslutsdispositioner not 9 - 7,0

Resultatföreskatt -1849,4

Skatt - 3,9

Periodens resultat -1853,3

Skr. 1978/79: 7

Koncernens balansräkning (Mkr)

Tillgångar

1977-12-31 Ingångsbalansräkning'

Omsättningstillgångar

Kassa och bank

Egna obligationer

Växelfordringar

Kundfordringar

Fordran på svenska staten

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

Övriga fordringar

Förskott till leverantörer

Material

Produkter i arbete

Förlustreservering för produkter

i arbete

Statlig värdegaranti

Summa omsättningstillgångar Sveriges Riksbank, spärrkonto

not 10	1571.1	2485.1
not 11	7,1	6.2
not 6, 12	580,5	892.7
not 6	485,0	450,1
not 3	409,0	-
not 6	169,6	_
	322,4	866,2
	112,1	164,8
not 5	295.5	338,7
not 5	3216,7	2976,9
not 5	-752,1	-398,2
not 5	+ 357,2	-
	6774,1	7782,5
	0,5	6,6

Anläggningstillgångar

Långfristiga fordringar samt aktier och andelar

Växelfordringar	not 6, 12	4017,1	3703,2
Övriga fordringar	not 6	51,6	137,0
Förskott till leverantörer		7,8	23,4
Aktier och andelar	not 22	3,4	13,2
Goodwill	not 13	5,3	12,7
Patent och aktiverade utvecklings-
kostnader	not 14	0,8	4.5

Summa långfristiga fordringar, aktier och andelar

Statlig värdegaranti

Anläggningar

Ofullbordade anläggningar

Maskiner och inventarier

Skepp och andelar i skepp

Byggnader

Tomter och markanläggningar

Summa anläggningar

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

not 5

not 4

928,2

3 894,0

4086,0 15,3

28,2 676,6 435,3 933,1 275,9	444,5 85,9 797,8 271,4
2600.7	2 276,2
6686,7	6170,2
13476,6	13959,3

se värderingsprinciper sid. 38.

Skr. 1978/79: 7 38

Skulder och eget kapital 1977-12-31 Ingångs-

balansräkning'

Kortfristiga skulder

not 6	94,2	55,1
not 6	477.5	491,7
not 6, 15	2046,3	1438.7
	8.3	10.1
	544,1	—
not 3	478,2	-
not 6	518.0	965,9
	-	386,7
not 16	1 150.3	2 121,5
	5 316,9	5 469,7
i not 17	245,5
not 5	- 27,5	-

Växelskulder

Leverantörsskulder

Reverslån

Skatteskulder

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

Förlustläckningsreserv

Övriga skulder

Reservering för valutarisker

Förskott från kunder

Summa kortfristiga skulder

Avsatt för förlustrisker och borgensåtaganden

Brutto

Avgår statlig värdegaranti

Netto 218,0

Långfristiga skulder

		11,5	30,9
not 6,	15	6934,9	5 518,8
not 6.	15	686,8	708.0
		170,6	112.9
		313,9	276,9
not 18		127,8	81,5
		-	134,4
		8245,5	6863,4
not 7		21,2	101,7
		0,3	0,2
		4,9	-

Växelskulder

Reverslån

Obligationslån

Övriga skulder

Avsatt till PRI-pensioner

Avsatt till pensioner, övriga

Förskott från kunder

Summa långfristiga skulder

Beskattat värderegleringskonto

Minoritetsintresse

Ackumulerade avskrivningar utöver plan

Eget kapital not 19

Bundet eget kapital

	600,0 300.0 188,1	600,0 300.0 189,3
	435,0 -1853,3	435,0
	- 330,2	1 524,3
	13476,6	13959,3
not 20	1314,2	803,5
not 21	10175,8	9069,2

Aktiekapital 6 000000 st aktier ä nom 100

Bundna fonder

Koncernreserv

Ansamlad förlust

För särskilda ändamål avsedda medel

Periodens resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

Ställda panter

Värderingsprinciper

Material

Generellt värderas materialet till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Olika metoder för värdering av material förekommer inom koncernen beroende på typ av verksamhet, olika redovisningssystem m. m.

Skr. 1978/79: 7 39

Produkter i arbete

Produkter i arbete värderas generellt till det lägsta av anskaffnings- och nettoförsäljningsvärdet. Tillverkningsorder som inte beräknas ge full kostnadstäckning värderas till marknadsvärde varvid reservering sker för total förlustrisk maximerad till på balansdagen nedlagda kostnader.

Fordringar

Fordringarna värderas individuellt varvid erforderliga reserveringar görs. Vid bedömningen av fordringar jämte borgensåtaganden avseende levererade fartyg har berörda rederiers tinansiella situation analyserats. Vidare har nuvarande marknadsvärde för levererade fartyg, deras befrakt-ningssituation samt fraktmarknaden i stort bedömts.

Anläggningar

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna indelas anläggningstillgångarna i grupper med olika procentsatser anpassade till den livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna.

Egna skepp och andelar i skepp

Eget fartygsinnehav respektive andelar i fartyg värderas till bedömt marknadspris eftersom dessa ej anskaffats för stadigvarande bruk och då bedömd framtida markadsutveckling och kapitalbehov med stor sannolikhet kan medföra att existerande förlustrisker måste realiseras under de närmaste åren.

Fordringar och skulder i utländska valutor

Fordringar och skulder i utländska valutor värderas till den lägsta respektive högsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser. Därvid kvittas kursvinster och kursförluster i den mån amorteringar av fordringar och skulder i samma valuta ligger inom samma kvartal.

Koncernredovisningsprinciper

Vid upprättande av koncernbalansräkningen har förvärvsmetoden till-lämpats. Utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar omräknas enligt monetary/nonmonetary metoden.

Ingångsbalansräkning

Ingångsbalansräkningen utgör en sammanställning av de i koncernen ingående bolagens balansräkningar per 1976-12-31 och moderbolagets balansräkning per 1977-07-01. se not 19. Detta innebär att värderings- och klassificeringsprinciperna på ett flertal områden varit annorlunda än de ovan redovisade. Därför finns på vissa poster stora olikheter mellan ingångsbalansräkning och balansräkning per 1977-12-31. Exempel på sådana poster är övriga fordringar, övriga skulder och reservering för valutarisker.

Se vidare följande noter vari värderingsprinciperna utförligare beskrivs.

Skr. 1978/79:7 40

Noter till koncernens resultat- och balansräkningar

(Mkr)

Not 1

Fakturerad försäljning och bruttoresultat per produktgrupp.

	Fakturerad	Brutto
	försäljning	resultat
Fartygsnybyggen	3099,6	+ 553.3
Fartygsreparationer	361,2	- 50,8
Fartygsmaskiner och reservdelar	178,2	+ 7.6
Värmetekniska produkter	377,9	+ 6.9
Produkter för byggnadsindustrin	67,8	- 4.0
Rör- och elentreprenader	661,6	+ 18,2
Rederiverksamhet	50,5	- 55.3
Övrigt	560,9	- 11.5
Koncemelimineringar	-697,3	- 2,3
	4660,4	+ 462,1

I bruttoresultatet ingår inte föriustreservering för pågående produktion eller reservering för kundfordringsrisker.

Not 2

Övriga rörelseintäkter består av diverse smärre intäkter såsom bidrag, försäljning till anställda etc.

Not 3

I rörelsens kostnader ingår bl. a. nedskrivning av aktier och andelar vilka tillhör Rederi AB Zenit med 12,9 Mkr.

Staten har enligt proposition 1976/77:139 beslutat tillföra Götaverken 859 Mkr för förlusttäckning i Eriksberg och merkostnader vid sammanläggningen av Eriksberg med Götaverken. Hittills har 450 Mkr utbetalats, vilka delvis använts för att täcka Eriksbergs förlust för 1977, resterande 409 Mkr har i samband med bokslutet upptagits som fordran.

De merkostnader som uppkommit på grund av sammanläggningen av Eriksberg med enheterna inom Götaverken har ökat rörelsens kostnader. Motsvarande belopp av statens förlusttäckning har tillgodoräknats enheterna och minskat rörelsens kostnader.

Eriksbergs fordran avseende förlusttäckning 1976 reglerades under 1977 vid utbetalningen av förlusttäckningen från staten. Eriksbergs rörelseförlust för 1977 har på samma sätt täckts med föriusttäckningsmedel i samband med bokslutet. Valutaförlusterna liksom kundriskreserveringen har däremot täckts med koncernbidrag från AB Götaverken.

1 följande tabell redovisas hur ovanstående transaktioner bokförts i en förlustläckningsreserv i AB Götaverken.

Förlusttäckningsmedel från svenska staten +450

Förlust i Eriksberg avseende 1976 -284

Merkostnader för enhetema i Götaverken - 57

Rörelseförlust i Eriksberg avseende 1977 - 40

Fordran på svenska staten +409

Föriusttäckningsreserv vid utgången av 1977 478

Skr. 1978/79:7

Utbetald ersättning som inte direkt tages i anspråk för föriusttäckning, ränteberäknas och tillgodoräknas föriusttäckningsreserven samt bokföres som minskad ränteintäkt kommande år.

Not 4

Vid beräkning av de planenliga avskrivningarna har anläggningstillgångarna indelats i grupper med olika procentsatser anpassade till den livslängd som anläggningarna beräknas ha. Avskrivningen beräknas på anskaffningsvärdena på samtliga anläggningstillgångar som inte är helt avskrivna.

På Eriksberg har. på grund av minskad nyttjandegrad av anläggningarna fram till nedläggningen 1979. de planenliga avskrivningarna ökats med 10,8 Mkr på maskiner och inventarier samt med 19,8 Mkr på byggnader och markanläggningar. Till grund härför ligger en särskild plan, baserad på ett framräknat restvärde vid 1979 års utgång.

Anläggningarnas värden jämte planenliga avskrivningar t. o. m. 1976-12-31.

Anläggningar

Anskaffningsvärde

Ackumulerade

planenliga

avskrivningar

Nettovärde

Ofullbordade anläggningar

Maskiner och inventarier

Skepp

Byggnader

Uppskrivning av byggnader

Tomter och markanläggn.

Uppskrivning av tomter

444.5	-	444,5
1.545,5	868.9	676.6
95.2	9,3	85,9
1 184.5	468.0	716.5
98,7	17.4	81,3
284.0	52,7	231,3
40,1	-	40,1

1416,3

2 276.2

3 692.5

Anläggningarnas värden jämte planenliga avskrivningar t. o. m. 1977-12-31.

Anläggningar

Anskaffningsvärde

Årets planenliga avskrivningar

Ackumulera- Netto-de planenliga värde avskrivningar

Ofullbordade anläggningar	28,2	-	_	28,2
Maskiner och inventarier	1 700.7	107.4	772,5	928,2
Skepp	463.6	19,0	28.3	435.3
Byggnader	1 309,2	54,5	451.7	857,5
Uppskrivning av byggnader	96,9	3,9	21.3	75,6
Tomter och markanläggningar	379.5	21.4	143,7	235.8
Uppskrivning av tomter	40,1	-	-	40.1
	4018.2	206,2	1417.5	2600,7
Avskrivning på immateriella
tillgångar	—	13.8 220.0	-	—

Koncernens taxeringsvärden uppgår för mark till 261 Mkr och för byggnader till I 203 Mkr.

Nots

1 produkter i arbete ingår objekt som inte beräknas ge full kostnadstäckning. Vidare ingår 5 Färdiga skepp till ett värde av 558 Mkr vars beställare vägrat att acceptera kontraktsenliga leveranser. Inom koncernen tillämpas

4 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 7

Skr. 1978/79:7 42

en princip som innebär att total föriustrisk, maximerad till på balansdagen nedlagda kostnader, belastar räkenskapsårets resultat. Förlustreserveringen motsvarar den beräknade skillnaden mellan värdet av produkter i arbete på balansdagen och uppskattat marknadsvärde.

1 den 1977 av riksdagen antagna s. k. varvspropositionen förbinder sig staten att täcka viss del av de föriuster som uppstår på varvens produktion i egen regi. Med sådan produktion jämställs i vissa fall objekt där den statliga varvskoncemen har det reella ekonomiska risktagandet. Föriusterna täcks genom att staten utfärdar s. k. värdegarantier, innebärande att staten vid en framtida extern försäljning förbinder sig att täcka vid försäljningen realiserad föriust motsvarande värdegarantin. Garantierna medför att varven i viss utsträckning erhåller kompensation för i balansräkningen gjorda reserveringar.

Värdegarantierna är maximerade till 400 Mkr för 1977 och 400 Mkr för
1978 och redovisEis i balansräkningen enligt följande
Omsättningstillgång 357,2

Anläggningstillgång 15,3

Korrigering till skuldposten avsatt för förlustrisker och
borgensåtaganden 27 5

Not 6

Värdering av fordringar avseende levererade fartyg

Vid bedömningen av fordringar avseende levererade fartyg har berörda rederiers finansiella situation analyserats. Vidare har nuvarande marknadsvärde och erhållna säkerheter för levererade fartyg, deras befrakt-ningssituation samt fraktmarknaden i stort bedömts. Därvid framkomna förlustrisker har belastat årets resultat samt dragits från varje berörd balanspost enligt nedan. Av de 910 Mkr avser 801 Mkr reserveringar för kundfordringar och 109 Mkr reserveringar för borgensåtaganden.

Värdering av fordringar och skulder i utländsk valuta

Vid värderingen av fordringar och skulder i utländska varlutor har fordringar upptagits till den lägsta av anskaffningsdagens och balansdagens kurser samt skulderna till den högsta av dessa kurser. Därvid har beräknade kursdifferenser kvittats i den mån in- och utbetalningar i samma valuta förfaller till betalning inom samma kvartal. Den efter denna kvittning kvarvarande kursrisken har belastat resultatet samt dragits från, respektive lagts till varje berörd balanspost enligt nedan.

Kvarvarande kursvinster påverkar resultatet först när de realiseras. Av i resultaträkningen redovisade kursdifferenser är 96,0 Mkr realiserade medan resterande 749,9 Mkr utgör reservering för orealiserade kursrisker.

	Växel- Kund-	Förutbetalda kostnader
	fordringar fordringai	■ och upplupna intäkter
Omsättningstillgångar
Bruttovärde	674,3 552,4	182,4
Föriustreservering för fordringar	63,1 67,4	12,8
Kursriskreservering	30,7	—
Värde enligt balansräkning	580,5 485,0	169,6

Skr. 1978/79:7			43
	Växelfordringar		Övriga fordringar
Anläggningstillgångar Bruttovärde Föriustreservering för fordringar Kursriskreservering Värde enligt balansräkning	4 723,6 700,3 6,2 4017,1		118,3 66.7 51.6
	Växelskulder	Leverantörskulder	Reverslån Övriga skulder
Kortfristiga skulder Bruttovärde Kursriskreservering Värde enligt balansräkning	90.5 3,7 94.2	477.4 0,1 477.5	1821.4 517.8 224.9 0,2 2046,3 518.0
	Reverslån		Obligationslån
Långfristiga skulder Bruttovärde Kursriskreservering Värde enligt balansräkning	6 110,7 824,2 6934,9		609,2 77.6 686,8

Om samtliga fordringar och skulder värderats till balansdagens kurs. dvs. även icke realiserade kursvinster beaktats, skulle resultatet ha förbättrats med 117 Mkr.

Utöver ovan redovisade kursdifferenser påverkas rörelsens intäkter och kostnader löpande under året av skillnader mellan de i redovisningssystemen använda standardkurserna och betalningskurserna.

Not 7

Räntenivån på krediter till rederier avseende fartyg levererade under peroden 1966-1977-12-31 uppgår till 5,5-9,75%. Den framtida långfristiga marknadsräntan får bedömas ligga på en nivå mellan dessa procentsatser. Nuvärdet av de ränteföriuster som kan uppstå på grund härav under 1978 till 1988 uppgår per 1977-12-31 till ca 47 Mkr vid en antagen långsiktig marknadsränta av 8,5 %, Om hänsyn tages till motsvarande positiva räntemellanskillnader uppgår nettot till 22 Mkr. En procents förändring av marknadsräntan motsvarar ca 46 Mkr. Det beskattade värderegleringskon-tot är bl.a. avsett att täcka dessa ränteföriuster. Den del av räntemellan-skillnadema som realiserats under perioden ingår i ränteintäkter och räntekostnader.

Nots

Specifikation av extraordinära intäkter och kostnader

Intäkter

Föriusttäckning från svenska staten avseende Eriksberg

Övrigt

40,4 2,6

43,0

Skr. 1978/79: 7 44

Kostnader

Utrangeringsförluster 4,8

Extra nedskrivning av anläggningar 24,4

Reservering för värdefluktuationer på skepp 43,3

Övrigt 5,9

78,4

Not 9

Specifikation av bokslutsdispositioner

Avsättning till fonder i utländska dotterbolag -0,5

Avskrivning av fastighetsuppskrivning -1,6

Skillnad mellan avskrivningar enligt plan

och bokföringsmässiga avskrivningar -4,9

-7,0

Not 10

Likvida medel består av

Kassa och bank 1 491,1

Kortfristiga placeringar med högst sju dagars uppsägning 80,0

Dessutom fanns på balansdagen beviljade, ej utnyttjade checkräknings-och fakturakrediter på 146,3 Mkr.

Av de likvida medlen var 784,1 Mkr spärrade på balansdagen.

Not 11

Före förfallodagen inlösta egna obligationer för kommande amortering av obligationslån.

Not 12

Huvudparten av dessa fordringar utgörs av krediter till rederier. Krediterna sträcker sig oftast över 7 år. Långfristig del redovisas som anläggningstillgång.

Not 13

Avser goodwill aktiverad i Calor-Celsius- och Karlskronakoncernerna.

Not 14

Avser kostnader aktiverade i Calor-Celsius-koncernen och Götaverken Aluminium AB.

Not 15

Koncernens upplåning hos banker och finansieringsinstitut på balansdagen fördelade sig påföljande sått (nominella belopp) Kortfristiga lån, resterande löptid under I år

- svenska kronor 835,2

- utländsk valuta ' 107,7

Skr. 1978/79:7 45

Medelfristiga lån, resterande löptid 1 -5 år

- svenska kronor 912,0

- utländsk valuta 2918,7

Långfristiga lån, resterande löptid över 5 år

- svenska kronor 1 198,5

- utländsk valuta 1514,0

Not 16

Utöver här redovisade kontanta förskott lämnar beställarna s.k. förskottsväxlar som redovisas inom linjen. Växlarna används till övervägande del som säkerhet för av svenska staten lämnade kreditgarantier. De på detta sätt ianspråktagna förskottsväxlama redovisas som ställda panter. Mottagna förskottsväxlar uppgår till 1 472 Mkr.

Efter inskrivning av fartygskontrakten i rätten har beställarna panträtt i produkter i arbete till högst summan av inbetalda förskott.

Not 17

Härav utgör reservering för skillnaden mellan planenligt restvärde och marknadsvärde på egna skepp 136,3 Mkr och reservering för borgensåtaganden 109,2 Mkr.

Notis

Pensionsskuld utöver avsatt till pensioner uppgår till 12,8 Mkr varav 12,0 Mkr täcks av kapital i pensionsstiftelser och 0,8 Mkr av livförsäkring-

Not 19

Koncernredovisningen omfattar bolag som Svenska Varv AB äger direkt eller indirekt till mer än 50%. Bolag ingående i koncemredovisningen framgår av not 22.

Vid upprättande av koncernbalansräkningen har förvärvsmetoden till-lämpats. Utländska dotterbolags resultat- och balansräkningar har omräknats enligt monetary/nonmonetary metoden.

Bildandet av Svenska Varvkoncernen genomfördes formellt i slutet av 1977. Dotterbolagens aktier tillfördes genom apportemission. Deras resultat under 1977 har ej påverkat apport värdet. Mot denna bakgmnd har det beslutats att koncernens första verksamhetsår skall anses omfatta hela 1977.

Såsom ingångsbalansräkning har använts Svenska Varv AB:s balansräkning per 1977-07-01 sammanställd med dotterbolagens balansräkningar per 1976-12-31.

Apportvärdet av dotterbolagens aktier i Svenska Varv AB är satt till 500 Mkr.

Då det förvärvade egna kapitalet i de tre dotterbolagskoncemerna inklusive obeskattade reserver och nyemission i Uddevallavarvet uppgår till 689 Mkr har i ingångsbaiansräkningen redovisats en koncemreserv på 189 Mkr.

Skr. 1978/79: 7

Någon latent skatteskuld har ej ansetts föreligga eftersom bland de i koncemen ingående bolagen finns avsevärda förlustavdrag att utnyttja vid såväl statlig som kommunal taxering.

Förändring av eget kapital

Eget kapital 1977-01-01

Förändring i underkoncerners koncernreserver

Ökning av koncernreserv i AB Götaverken

Avgår fondemission

Försäljning av Ingenjörsfirman El-Marin AB

Summa förändring av koncernreserv Periodens resultat

Eget kapital 1977-12-31

Not 20

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser (för vilka primärt lämnats fartygs- eller

fastighetsinteckningar med 873,3 Mkr)

Garantiförbindelser (FPG)

Övrigt

1 524.3

-1.2

7,1

-5.0

-2.1

-1,2 - 1.2 -1853.3

- 330,2

1022,7

290,8

0.7

1314,2

Not 21

Ställda panter

Fastighetsinteckningar

Företagsinteckningar

Växlar med fartygsinteckningar som säkerhet

Depositioner och spärrade bankmedel

Fordringar med bankgarantier som säkerhet

Förskottsväxlar

Övriga panter

Not 22

Aktier och andelar

Moderbolagets aktier och andelar i dotterbolag

AB Götaverken ä nom. 10 Uddevaliavarvet AB ä nom. 1 000 Karlskronavarvet AB ä nom. 1 000 Götaverken Cityvarvet AB ä nom. 100 Götaverken Motor AB ä nom. 100 Svenska Varv Utveckling AB ä nom. 100

1 074.2

360,7

5718.3

792,4

551,4

1 248,6

430.2

10 175,8

Antal

c v.

D.O] 9,0} 2.01

500,0

220000

32000

10000

500

Nom. Bokf. värde värde 0000000 200,0 220

1,0 1,0 0,1

502,1

Moderbolagets aktier och andelar i utomstående bolag

502,1

Koncernföretags aktier och andelar i dotterbolag Götaverken Öresundsvarvet AB ä nom. 1000 Götaverken Finnboda AB ä nom. 100 Götaverken Ångteknik AB ä nom. 100 Götaverken Sölvesborg AB ä nom. 100 Götaverken Aluminium AB ä nom. 100 AB Göteborgs Skeppsdockor ä nom. 1000 Renare Hav AB å nom. I 000 United Diesel AB ä nom. 100 Rederi AB Zenit ä nom. 1 000 Götaverken Konsult AB ä nom. 100 Götaverken Trading AB ä nom. 100 Calor-Celsius AB ä nom. 100 Götaverken Vilande AB ä nom. 100

12000	12,0	12,0
21000	2,1	3,5
10000	1,0	1,0
3000	0,3	0,3
30000	3,0	2,8
1700	1,7	1,1
500	0,5	0,4
2600	0,2	0,2
2000	2,0	1,2
500	0,1	0,1
500	0,1	0,1
250000	25,0	41,3
11000	IJ	17,4

Skr. 1978/79:7

Rörlednings AB Celsius ä nom. 100

Elektro-Ek AB ä nom. 100

Jönköpings Rör AB ä nom. 100

Wolraths Rör-El AB ä nom. 100

Eriksbergs Mek. Verkst. AB ä nom. 1 000

Bruces Mekaniska Verkst. AB å nom. 100

Götaverken Ångteknik Do Brasil Equipamentos

Termicos Ltda ä nom. Cr $ 1

Götaverken Byggaluminium i Virserum AB ä nom. 100

Götaverken Byggaluminium A/S ä nom. D Kr 500

Götaverken Byggaluminium i Robertsfors AB å nom. 100

AB H. Anderssons Värme å nom. 100

Friberg & Still AB ä nom. 100

Nordprefabricering industri i Lycksele AB ä nom. 100

AB Centralsug ä nom. 100

OY Kalmeri AB ä nom. Fmk 1 000

Thermo Rör AB ä nom. 1 000

Centralsug GmbH andelskapital

Celsius Anlagenbau andelskapital

Förvaltnings AB Pölsebo ä nom. 1 000

Hvilans Mekaniska Försäljnings AB ä nom. 100

Hvilans Mekaniska Verkstads AB ä nom. 500

Skandiaverken AB ä nom. 100

Diverse bolag och bostadsföreningar

Fastighets AB Lejonet nr 2 ä nom. 1 000

Götaverken Reparation Zäta AB

Rederi AB Ejdern ä nom. 50

Nordic Aurora Shipping Co Ltd f

Nordic Breeze Shipping Co Ltd £

Nordic Sky Shipping Co Ltd US$

Lans & Son Rörledningsfirma AB å nom. 100

5000

2 500
600

2000

100000

1000

100000

800

200

500

6000

3 500
750

1000

718

1000

1400

48000

6000

5000

100 500 150

200

0,5 0,3 0,1 0,2 100,0 0,1

0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 0,4 0.1 0,1 0,7 1,0 0,1 0,1 1,4 4,8 3,0 0,5 1,4 0,1 0,1

0,6 0,3 0,1 0,2

0.3

0,1 0,1 0,1 0,1 0,6 0,5 0,1 0,1 0,8 1,0 0,1 0,1 3,9 5,9 7,4 0,5 1,3

105,6

3,4

Övriga konccrnförclags aktier och andelar i utomstående bolag

600	0.1	0.1
4000	0,4	0,4
5000	0,5	0,5
738	0.2	-
500	0,1	1,8
2500	0,2	0,2
134198	0,1	0,1
29000	0,1	0,1
3620500	16,7	-
10000	1,0	1,0
49312	49,3	-
60	0,1	0,1
1000	0,1	0,1 0,5
530416	0,2	0,2
	0,3	0,1
1000	-	-
4	—	-
2130	-	-
4	-	-
425	-	-
400	_	—
		5,2 1,8

Lips Nordic AB ä nom. 100

Electrolux Götaverken Global Shipservices AB å nom. 100

Götaverken Daros Gjuteri AB ä nom. 100

AB Tekniska Röntgencentralen ä nom. 500

Ingenjörsfirma El-Marin AB ä nom. 100

Pemco AB å nom. 100

Kontek Do Brasil Isolamentos Industrias Ltda

Götaverken Industries e Comercio Ltda

Team-Ship Holding Co Ltd å nom. USS 3 620500

Lindholmen Motor AB ä nom. 100

Lisnave Estaleiros Navais de Lisboa SARL ä nom. Esc. 1 000

Shipknow AG å nom. Sfr 1 000

Varuägarnas Intresse AB ä nom. 100

Div. bostadsrätter

Div. aktiefonder

Div. bolag

Varvsindustrins Data AB ä nom. 40

Jörgen P. Jensen Rederi AB ä nom. Nkr 1 000

A/S Havtor

A/S Havprins ä nom. Nkr 1 000

A/S Sea Team ä nom. Nkr 100

A/S Varvara-Viscaya

K/S A/S Varvara-Viscaya & Co I

K/S A/S Varvara-Viscaya & Co II

Koncemmässig nedskrivning

Koncemens aktier och andelar i utomstående bolag

Skr. 1978/79:7 48

Moderbolagets förvaltningsberättelse

Enligt de riktlinjer 1977 års riksmöte, på basis av regeringens proposition 1976/77:139, fastställde beträffande den statsägda varvsindustrin, skall bolaget vara moderbolag för bolag som bedriver varvs- och mekaniska verkstadsrörelser.

Den 22 juni 1977 antogs bolagsordningen enligt vilken bolagets firma (f. d. AB Grundstenen 252) skall vara Svenska Varv AB samt beslöts om ökning av aktiekapitalet från 50000 kronor till 266 666700 kronor genom nyteckning av 2666 167 aktier å vardera nominellt 100 kronor. För de tecknade aktierna inbetalades 399925 050 kronor varvid överkursen tillfördes reservfonden.

Den 1 juli 1977 förvärvade svenska staten samtliga aktier i bolaget.

Genom beslut på bolagsstämma den 9 september 1977 ökades aktiekapitalet från 266666700 kronor till 600000000 kronor genom apportemission och teckning av 3 333 333 st nya aktier å vardera nominellt 100 kronor. Som likvid överlät svenska staten samtliga aktier i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB. Enligt beslut av 1977 års riksmöte värderades apportegendomen till 499999950 kronor varvid överkursen tillfördes reservfonden.

Under året har bolaget även förvärvat samtliga aktier i Rederi AB Tärnan och Motor-Marin i Göteborg AB, vars firmor ändrats till Götaverken Cityvarvet AB respektive Götaverken Motor AB samt aktiekapitalen ökats till vardera 1 000000 kronor genom nyemission.

Svenska Varv Utveckling AB har bildats med ett aktiekapital av 50000 kronor. Förutom nämnda bolag tillkommer från I januari 1978 som dotterbolag samtliga större rörelsedrivande bolag vilka t. o. m. 1977 ingick i Götaverken-koncernen varvid AB Götaverkens firma ändrats till Götaverken Arendal AB.

Personal

Bolaget har haft anställd verkställande direktör under tiden I juli-30 september. Från och med I oktober har verkställande direktören i AB Götaverken även tjänstgjort som verkställande direktör i bolaget. Personal, som upprätthållit övriga funktioner i bolaget, har varit anställd i AB Götaverken.

Löner och ersättningar till styrelsen och verkställande direktören har uppgått till 358000 kronor.

Moderbolagets resultaträkning för perioden 1976-12-27-1977-12-31 (tkr)

Fakturerad försäljning

Rörelsens kostnader ' °

Rörelseresultat före avskrivningar ~ t *2S

Avskrivningar enligt plan ~

Rörelseresultat efter avskrivningar ~ 1825

Skr. 1978/79:7

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter Räntekostnader Kursdifferenser, netto

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt

Bokslutsdispositioner

Aktieägartillskott till AB Götaverken Periodens resultat

not 3

+ 28969

- 2 783

- 10763

+ 13598

-775 000 -761402

Moderbolagets balansräkning (tkr)

TUlgångar

1977-12-31 1977-07-01

Omsättningstillgångar

Kassa, bank och kortfristiga

placeringar not 1

Förutbetalda kostnader och

upplupna intäkter

Övriga fordringar

Summa omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar not 2

Långfristiga fordringar hos dotterbolag Andra långfristiga fordringar

Summa anläggningstillgångar

Summa tillgångar

455 186

27015 20043

502244

502050

152338

654444

1156688

834975

834975

500000

500000 1334975

Skulder och eget kapital

1977-12-31 1977-07-01

Kortfristiga skulder

Skuld till dotterbolag

Leverantörsskulder

Upplupna kostnader och förutbetalda

intäkter

Summa kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Skuld till douerbolag Diverse lån

Summa långfristiga skulder

Eget kapital

Bundet eget kapital

Aktiekapital (6000000 st. aktier å nom. 100 kr) Reservfond Fritt eget kapital

För särskilda ändamål avsedda medel Periodens resultat

Summa eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Ansvarsförbindelser

not 3

not 4

nots

18528 38

1449 20015

400000 163 100

563100

600000	600000
299975	299975
435000	435 000
-761402	-
573573	1334975
1156688	1334975
297325

Skr. 1978/79:7

Moderbolagets finansieringsanalys (tkr)

1976-12-27-1977-12-31

1977-07-01-1977-12-31

Tillförda medel

Resultat före bokslutsdispositioner

och skatt

Ökning av långfristiga skulder

Nyemission

Kapitaltillskott från svenska staten

Summa tillförda medel

Använda medel

Investeringar i aktier Aktieägartillskott till AB Götaverken Ökning av långfristiga fordringar

Summa använda medel

Förändring av rörelsekapital

Specifikation av förändring av rörelsekapitalet

Ökning av kortfristiga fordringar Ökning av kortfristiga skulder Ökning (+j/minskning (-) av kassa och bank

13 598	13 598
563100	563100
899925	-
435 000	-

576698

1911623

502050	2050
775000	775000
152 394	152 394
1429444	929444
+482179	-352746
+ 47 058	+ 47058
- 20015	- 20015
+455 136	-379789
+ 482179	-352746

Noter till moderbolagets resultat- och balansräkningar (tkr) Not 1

Kassa, bank och kortfristiga placeringar

Banktillgodohavande

Kortfristiga placeringar (mindre än 7 dagars uppsägningstid)

375 186 80000

455 186

Not 2

Aktier och andelar

Aktierna i AB Götaverken, Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB har enligt beslut av 1977 års riksmöte värderats till sammanlagt 499999950 kronor utan uppdelning av beloppet på respektive bolag. Med beaktande av i propositionen 1977/78:174 föreslaget kapitaltillskott till Svenska Varvkoncernen har aktierna ansetts kunna redovisas till oförändrat värde. Specifikation av aktier och andelar, se not 22 sid. 46.

Not 3

Skuld i utländsk valuta

I balansräkningen ingår bland långfristiga skulder US$ 35 000000 vilka värderats till den högsta av anskaffningsdagens eller balansdagens kurs.

Detta innebär att skulden värderats till kurs 4,66 och att årets resultat har belastats med orealiserade kursförluster om 10763 tkr.

Skr. 1978/79: 7

Not 4

Bundet eget kapital

Ingående bundet eget kapital

Kontantemission

Apportemission

Utgående bundet eget kapital

Fritt eget kapital

För särskilda ändamål avsedda medel

Avsatt för altemativ verksamhet

Avsatt för oljemottagningsanläggning

Övrigt

Aktiekapital Reservfond
50

266617 133 308

333 333 166667

600000

299975

35000

25000

375000

435000

Nots

Ansvarsförbindelser Garantiförbindelser (FPG) Borgensförbindelser för dotterbolags räkning

273 325 24000

297 325

Förslag till disposition av moderbolagets resultat

Koncernresultat

Koncernen redovisar för perioden en förlust med 1 853 337 tkr. Enligt upprättad koncernbalansräkning uppgår koncernens föriust inklusive fria fonder och årets resultat per 1977-12-31 till I 418337 tkr. Härav åtgår 300 tkr till föreslagen överföring till bundet eget kapital.

Moderbolaget

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att av årets förlust 761 402 tkr, 375000 tkr täcks genom överföring från för särskilda ändamål avsedda medel och att återstoden 386 402 tkr överföres i ny räkning.

Göteborg i april 1978

Per Ekström, ordf. Sven G. Andrén Bertil Danielsson Bengt Damfors

Per Fritzon Stig Malm Lars Malmros

Sven Olving Nore Sundberg Erland Wessberg, VD

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning och koncernredovisning har avgivits 1978-04-14. Revisionsberättelsen innehåller särskilda uttalanden.

Lars Elvstad Göran Tidström Auktoriserade revisorer

Skr. 1978/79:7 52

Revisionsberättelse för Svenska Varv AB

Vi har granskat årsredovisningen, koncemredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för tiden 27 december 1976-31 december 1977. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Moderbolaget

Årsredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Bland tillgångarna redovisas aktier i dotterbolag till ett värde av 502 Mkr. Aktiernas matematiska värde är negativt. Om det i proposition 1977/78:174 föreslagna kapitaltillskottet till koncemen beviljas och om därav sammanlagt 899 Mkr tillföres Uddevallavarvet AB och AB Götaverken kommer dock aktiemas matematiska värde att återställas till 502 Mkr.

Under förutsättning att riksmötet godkänner regeringens proposition 1977/78; 174 vad avser kapitaltillskott till Svenska Varv AB och att ovan nämnt belopp om 899 Mkr därav tillföres Uddevallavarvet AB och AB Götaverken tillstyrker vi att

bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen

behandlar förlusten i enlighet med förslaget i förvaltningsberättelsen.

Vi tillstyrker vidare att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för deras förvaltning under räkenskapsåret.

Koncernen

Koncemredovisningen är uppgjord enligt aktiebolagslagen.

Bland tillgångarna redovisas fordringar på svenska staten på tillsammans 400 Mkr avseende värdegaranti enligt regeringens proposition 1976/77:139. Beloppet har beräknats i enlighet med inom Industridepartementet föreliggande förslag till föreskrifter. Då dessa ej fastställts i avvaktan på riksmötets behandling av proposition 1977/78:174, har formell garantiutfästelse ännu ej kunnat lämnas av Riksgäldskontoret.

Vid värderingen av pågående produktion och kundfordringar har betydande reserveringar för förlustrisker verkställts. Bedömningen av dessa riskers storlek är i hög grad beroende av antagen utveckling på fraktmarknaden samt för fartygens marknadsvärden. Mot bakgmnd av föreliggande marknadsprognoser finner vi koncernens värdering realistisk. Marknadsutvecklingen är dock förknippad med stor osäkerhet och förhållandevis små avvikelser i prognosutfallet kan få betydande inverkan på de slutliga förlusterna.

Värderingen av koncernens tillgångar och skulder baseras på antagande om fortsatt verksamhet för de i koncemen ingående bolagen. Detta antagande förutsätter att riksmötet godkänner regeringens proposition 1977/78:174 angående kapitaltillskott och att staten även kommer att, direkt eller indirekt genom generella stödåtgärder, kompensera koncemen för de mycket stora förluster som förutses för de närmaste åren.

Under samma förutsättningar som för moderbolaget tillstyrker vi att bolagsstämman fastställer koncemresultaträkningen och koncernbalansräkningen.

1978-04-14

Lars Elvstad Göran Tidström

Auktoriserade revisorer

Skr. 1978/79: 7

Svenska Varvkoncernen

organisation och verksamhet 1977 i sammandrag

SVENSKA VARV AB

DOTTERBOLAG

	1977
Fakture-	Resultat före Investe-	Antal anst
ring	fin. poster ringar	(31/12)
(Mkr)	(Mkr) (Mkr)

KONCERNLEDNING

Koncernchef (VD) Ordförande: Eriand Wessberg

Erland Wessberg VD: Rolf Bergstrand

1203

-544

3927

Ekonomi (vVD) GÖTA VERKEN ÖRESUNDSVARVET AB

Lars Forsberg Ordförande; Erland Wessberg 690

VD: Hans G. Forsberg Affärsutveckling Torsten Söderström ERIKSBERGS MEK VERKSTADS AB

623

Arbetsmarknad Bengt Tengroth

Ordförande: Bengt Tengroth VD: Rolf Bergstrand

517

KONCERNSTABER Ekonomi Anders Ullberg

Finans

Peo Lindholm

UDDEVALLAVARVET AB Ordförande: Erland Wessberg

VD: Ingvar Trogen

347

GÖTAVERKEN CITYVARVET AB Ordförande: Erland Wessberg VD: Erkki Persson

KARLSKRONAVARVET AB Ordförande: Bengt Tengroth

236

Juridik

Sverker Albrektson VD: Lars Inge Holster

-354

-110

- 10

3 252

2230

3316

2505

2051

Marknad/Fartyg Bengt Fink

Personal Lars Tagaeus

GÖTA VERKEN FINNBODA AB
Ordförande: Bengt Tengroth' 201

VD: Hans Pemälv

GÖTAVERKEN SÖLVESBORG AB
Ordförande: Lars Forsberg 37

VD: Reimi Olsson

REDERI AB ZENIT

Ordförande: Lars Forsberg 21

VD: Peter Winberg

CALOR CELSIUS AB

Ordförande: Torsten Söderström 662

VD: Christer Zetterberg

GÖTAVERKEN ÅNGTEKNIK AB
Ordförande: Torsten Söderström 378

VD: Bo Löfgren

GÖTAVERKEN MOTOR AB

Ordförande: Torsten Söderström 270

VD: Hans Leandersson

GÖTA VERKEN ALUMINIUM AB
Ordförande: Torsten Söderström 39

VD: Persy Hallgren

SVENSKA VARV UTVECKLING AB
Ordförande: Torsten Söderström -

VD: Rudolf Wassberg ' Fr. o. m. juni 1978

- 25

- 14

262

554

317

2 984

913

999

175

Skr. 1978/79:7 54

Innehåll

Sid

Koncernens verksamhet i sammandrag 3

Svenska Varv - kort historik 4

Koncernöversikt 5

Varvens valutasituation 10

Prefabricerade fabriker 12

Fartygsmarknaden 13

Dotterbolagens verksamhet:

Götaverken Arendal 14

Götaverken Öresundsvarvet AB 16

Eriksbergs Mek. Verkstads AB 17

Uddevallavarvet AB 19

Götaverken Cityvarvet 20

Karlskronavarvet AB 22

Götaverken Finnboda AB 23

Götaverken Sölvesborg AB 24

Rederi AB Zenit 25

Koncemens övriga rederi- och fartygsengagemang 27

Calor-Celsius AB 29

Götaverken Ängteknik AB 30

Götaverken Motor 31

Götaverken Aluminium AB 32

Svenska Varv Utveckling AB 34

Koncernens finansieringsanalys 34

Koncernens resultaträkning 36

Koncernens balansräkning 37

Värderingsprinciper 38

Noter till koncemens resultat- och balansräkningar 40

Moderbolagsredovisning 48

Revisionsberättelse 52

Organisation och verksamhet

1977 i sammandrag 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1978