Regeringens skrivelse nr 8 år 1975/76 Skr. 1975/76: 8
Nr 8
Regeringens skrivelse till riksdagen med redogörelse fiir verksamheten inom Europarådets ministerkommitté mider år 1974;
beslutad den 7 augusti 1975.
Regeringen överlämnar till riksdagen enhgt befogade utdrag ur regeringsprotokoll redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under 1974.
På regeringens vägnar
RUNE B. JOHANSSON
G. SIGURDSEN
1 Riksdagen 1975/76.1 saml. Nr 8
Skr 1975/76: 8
Utdrag
UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1975-08-07
Närvarande: statsrådet Johansson, ordförande, och statsråden Geijer, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén
Föredragande: statsrådet Sigurdsen
Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1974
I resoluflon 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådels rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådels ministerkommitté inför sina parlament. Kungl. Maj:t har lämnat riksdagen sådana redogördser för åren 1967—1973 (skr. 1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970:39, skr. 1971:119, skr. 1972:107, skr. 1973:161, skr. 1974:131). En redogörelse för verksamheten inom Europarådels ministerkommitté under år 1974 har utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga.
Jag hemställer att regeringen tUl riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1974.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Skr 1975/76: 8
Bilaga
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitt under år 1974
/. Ministerkommittémöten
1. 54:e ministerkommittémötet
Ministerkommitténs 54:e möte ägde rum i Strasbourg den 6 maj. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sven Andersson och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, kabinettssekreterare Sverker Aström, ambassadör Kaj Björk, kanslirådet Knut Thyberg och biträdande ombudet hos Europarådet, departementssekreterare Sven-Otto Allard.
Ordförande vid mötet var belgiske utrikesministern van Elslande.
På dagordningen stod den europeiska säkerhetskonferensen, förbindelserna meUan Europa och Förenta Staterna, tUlämpningen av ministerkommitténs resolution (74) 4 om Europarådets framtida roll och utvecklingen av det europeiska samarbetet. I samband med den sistnämnda dagordningspunkten kommenterade ministerkommittén den Jcort före mötet inträffade regimförändringen i Portugal.
si) Europeiska säkerhetskonferensen (ESK)
Den europeiska säkerhetskonferensen blev föremål för inlägg av de flesta av ministrarna. Från svensk sida framhöU utrikesminister Andersson att konferensarbetet hade nått den viktiga punkl där delegaterna försökte finna kompromissformuleringar beträffande de principer för relationerna mellan deltagarstatema, som skulle bli elt av resultaten av ionferensen. UtrLkesministem sade sig hysa goda förhoppningar om att arbetet skulle ge positiva resultat. Han underströk angelägenheten av framsteg i fråga om information och mänskliga kontakter, men tUlfo-ade att man inåste se realistiskt på vad som kunde uppnås. Man borde inte sätta upp för ambitiösa mål för konferensen, som speglade den aktuella politiska situationen i Europa. Derma skuUe inte komma att radikalt förändras av någon tids internationella diskussioner. Samtidigt var man på svensk sida angelägen om att konferensen skulle ses i sitt historiska perspektiv. Den borde ses långsiktigt som ett led i en fortgående process som så småningom skulle skapa en fastare grund för bevarandet av freden i Europa och för framtida samarbete mellan Europas stater. Utrikesministern framhöll att man därför på svensk sida i positiv anda önskade överväga möjligheten av framtida möten med regelbundna intervaller.
b) Förbindelserna Europa—Förenta staterna
Överläggningama rörande förbmdelsema mellan Europa och Förenta staterna, vilka utgjorde en fortsättning på diskussionen vid 53:e minis-
tl Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 8
Skr 1975/76: 8 4
termötet, kom tUI stor del att beröra förhållandet mellan EG-stalerna och de utanför EG stående europarådsstalerna.
Den västtyske parlamentariske statssekreteraren Mörsch, som inledde meningsutbytet, framhöU bl. a. att de Nio inte ensamma förde en dialog med Förenta staterna. I själva verket deltog alla Europarådets stater i en sådan, i synnerhet inom ramen för ESK.
Den österrikiske utrikesministern Kirchschläger konstaterade att även de europarådsstaler som inte tillhörde EG skulle bli lidande av ett bakslag i EGis förhandlmgar med Förenta staterna. Detta var en otillfredsställande situation. De Nio utgjorde inte ensamma hela Europa. Kirchschläger menade att det därför var nödvändigt att dessa andra europeiska länder på något sätt också deltog i förhandUngarna med Förenta staterna. Han ansåg att detta deltagande borde ske inom ramen för Europarådet, vilket enligt hans mening var den institution som var mest lämpad härför.
Den franske statssekreteraren de Lipkowski stödde Kirchschlägers åsikter och underströk den nära solidaritet som existerade mellan de Nio och övriga medlemmar av Europarådet. Brittiske utrikesministern Callaghan sade sig bl. a. välkomna att diskussionen utgjorde en påminnelse för de Nio om att del även fanns andra intressen än deras alt la hänsyn till. Europa omfattade mer än EG.
Diskussionen utmynnade i alt ministerkommittén nådde enighet om att möjligheterna borde övervägas hur åtminstone ett kontinuerligt och ömsesidigt informationsutbyte mellan "de Nio" och "de Åtta" kunde säkras vad gällde relationerna med Förenta staterna.
c) Europarådets framtida roll
I samband med atl ministrarna granskade förverkligandet av den re solution som antogs i januari rörande Europarådets framtida roll, beslöt de alt upprätta elt Europarådets förbindelsekonlor i Bryssel, vilket avses bidra lill att underlätta kontakter och informationsutbyte med EG i syfte alt stärka Europarådets relafloner med Gemenskaperna.
d) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
På förslag av norske utrikesministern Frydenlund kommenterade ministerkommittén bl. a. den kort före mötet inträffade regimförändringen i Portugal. Ministrarna uttryckte en förhoppning om att den politiska utvecklingen skulle leda till upprättande av demokrati i Portugal och till en fredlig lösning för territorierna i Afrika i överensstämmelse med principen om självbestämmanderätt. Ministerkommittén påminde om att medlemskap i Europarådet jämlikt artikel 3 i organisationens stadga är öppet för alla europeiska parlamentariska demokratier.
Ministrarna tog vidare del av redogörelser för verksamheten inom Europarådet, EG och EFTA.
2. 55:e ministerkommittémötet
MmisterkommUténs 55:e möte ägde rum i Paris den 28 november. Den svenska delegationen leddes av utrLkesminister Sven Andersson ocb bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, ambassadör Kaj Björk, kanslirådet Knut Thyberg, biträ-
Skr 1975/76: 8 5
dande ombudet hos Europarådet, departementssekreterare Thomas Ganslandt, samt departementssekreterare Carl-Magnus Hyltenius.
Ordförande vid mötet var dels cypriotiske utrikesministern Christop-hides, dels danske utrikesministern Guldberg. På dagordningen stod Greklands återinträde i Europarådet, Cypern-frågan, den europeiska säkerhetskonferensen, förbindelserna meUan Europa och Förenta staterna, utvecklingen av det europeiska samarbetet samt Portugal.
a) Greklands återinträde i Europarådet
Grekland återintog sin plals i Europarådet genom att grekiske utrikesministern deponerade ett tillträdesinstrument sedan ministerkommittén antagit resolution (74) 34 om Greklands medlemskap i organisaflonen. Dagen innan hade rådgivande församlingen genom sitt permanenta utskott i ett särskUt yttrande positivt besvarat en förfrågan av ministerkommittén huruvida Grekland borde bevUjas medlemskap. Genom Greklands återinträde ökade antalet medlemsstater i Europarådet till aderton.
b) Cypemfrågan
Meningsutbytet rörande Cypern-frågan utmynnade i alt ministerkommittén i presskommunikén förklarade sig vara allvarligt bekymrad över situationen på Cypern och övertygad om att lösningen på problemet måste nås genom förhandlingar mellan de intresserade parterna och i syimerhet mellan de två berörda folkgrupperna. Ministerkommittén uttalade att FN:s generalförsamlings resoluflon 3212 den 1 november 1974 utgjorde ett konstruktivt bidrag tUl sådana förhandlingar. Slutligen förklarade sig ministerkommittén särskilt bekymrad över de humanitära aspekterna av problemet och riktade en appell om fortsatta hjälpsändningar för att lindra de båda folkgruppernas lidanden.
c) Europeiska säkerbetskonferensen (ESK)
ESK-diskussionen behandlade det aktuella läget i Genéve-förhandling-ama. Ministerkommittén uttalade sig för ett avslutande av konferensen så tidigt som lät sig förenas med krav på reella framsteg i förhandlingama. Vidare konstaterades att konferensen borde erbjuda en grundval för att utveckla praktiskt samarbete mellan Öst och Väst rörande alla Helsingfors-rekommendationerna.
d) Förbindelserna Europa—Förenta staterna
Ministerkommittén framhöU betydelsen av ömsesidigt förtroendefulla relationer med Förenta staterna parallellt med det europeiska samarbetets utveckling. Ministrarna hänvisade härvid särskilt till de allvarliga problemen i världsekonomin.
e) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén tog del av redogörelser för verksamheten inom Europarådet, EG och EFTA.
Skr 1975/76: 8 6
f) Portugal
Ministerkommittén diskuterade relationerna mellan Portugal och Europarådet och uttryckte förhoppningen att demokraliseringsprocessen i Portugal skulle fortsätta på sådant sätt att landet i en nära framtid skulle kunna bli medlem av Europarådet. Mmistrarna förklarade sig välkomna framställningar från de portugisiska myndighetema om deltagande i Europarådets tekniska aktiviteter i avvaktan på att Portugal uppnår fullt medlemskap. I samband därmed instruerades generalsekreteraren att försäkra sig om att de portugisiska myndighetema var fuUt informerade om de möjligheter som står dem till buds inom Europarådet.
1 sitt inlägg i diskussionen framhöll utrikesminister Andersson bl. a. att Sverige hyste en stark önskan att se Portugal bli medlem i Europarådet så snart landet blivit en parlamentarisk demokrati och i övrigt uppfyllde stadgans krav för medlemskap. Han framhöll att det var angeläget alt utan dröjsmål lämna de demokratiska krafterna i Portugal allt stöd och atl utreda möjlighetema att bistå landet i dess ansträngningar att undvika ekonomiska och sociala störningar som kunde hota dess ny-vuima frihet. En passiv attityd i Västeuropa på det aktuella stadiet skulle enligt utrikesminislems menmg medföra ett tungt ansvar om det demokratiska experimentet i Portugal misslyckades.
//. Expertkommittéer
1. Rättsfrågor
a) Konventioner
Under 1974 öppnades endast en konvention för undertecknande, den europeiska konventionen om undantag från tillämpning av bestämmelser om preskription i fråga om brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
Konventionen uinehåller bestämmelser om förpliktelse för anslutna stater att vidta de lagstiftningsåtgärder som behövs för atl deras nationella regler om preskription, både såvitt gäller möjligheten atl väcka åtal och att verkställa utdömt straff, inte blir tUlämpliga på vissa i konvenlionen närmare angivna brott, bl. a. sådana brott mot mänskligheten som avses i 1948 års FN-konvention om förebyggande och bestraffning av folkmord (genocide) och en del brott som särskilt anges i 1949 års Genéve-konventioner tUl skydd för krigets offer.
Sverige har inte imdertecknat konventionen.
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
I en resolution ( (74) 3) om mtemationeU terrorism konstaterar ministerkommittén, att den är övertygad om att utlämning är ett särskUt ef-fekflvl sätt att uppnå att den som har begått ett internationellt terroristdåd inte skall imdgå straff. Medlemsstatemas regeringar rekommenderas därför alt vid utlämningsframställningar i fråga om brott som avses i 1970 års Haag-konvention för bekämpande av olaga besittningstagande av luftfartyg och 1971 års Montreal-konvention för bekämpande av brott mot den civUa luftfartens säkerhet samt i fråga om brott mot
Skr 1975/76: 8 7
diplomater eller andra internationellt skyddade personer, tagande av gisslan eller andra terroristhandlingar ta hänsyn tUl dessa gärningars särskUt aUvarliga art, när de tUlämpar intemationella överenskommelser om utlämning, särskilt den etnropeiska utlämningskonventionen, eller inhemsk rätt. Vidare rekommenderas regeringama att, om begäran om utlämning avslås, alltid överlämna ärendet till den nationella myndighet som prövar frågan om åtal. Slutligen rekommenderas medlemsstater, som inte har jurisdiktion i sådana fall, att överväga möjlighetema att införa jurisdiktion.
c) Nionde europeiska justitieministermötet
Det nionde europeiska justitieministermötet ägde rum i Wien den 30 och 31 maj 1974. I mötet deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom Island och Malta samt Fuiland. Justitieministermötena är knutna tiU Europarådet bl. a. genom att Europarådets sekretariat utgör dessa mötens sekretariat.
Bland de ämnen som diskuterades vid mötet kan nämnas frihelsberövande i brottmålsprocessen, hinder av ekonomiskt och annat slag för part att föra talan vid domstol i civUmål, samordnuig av åtgärder för att förebygga brott, juridiska problem som uppkommer vid transplantation av mänskliga organ samt ersättning tiU brottsoffer. Diskussionerna resulterade i att mötet antog resolutioner i de tre förstnämnda ämnena. I resolutionerna rekommenderas Europarådets ministerkommitté att vidta vissa närmare angivna åtgärder.
Till gmnd för diskussionen rörande frihelsberövande i brottmålsprocessen låg en rapport som framlagts av den brittiska regeringen. Justitie-mmistermötet rekommenderade Europarådets ministerkommitté att uppdra åt Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP) att fortsätta en redan påbörjad utredning av möjlighetema att minska användningen av frihelsberövande åtgärder i brottmålsprocessen och att förkorta den tid imder vUken en misstänkt berövas sin frihet.
Frågan om hinder av ekonomiskt och aimat slag för part att föra talan vid domstol i civUmål diskuterades mot bakgnmd av rapporter som hade utarbetats av Italiens och Österrikes justitieministrar. Under dis-kussionema berördes särskilt de svårigheter som de ekonomiskt svagare grupperna i samhället möter när det gäller att hävda sin rätt inför domstol. Justitieministermötet beslöt rekommendera Europarådets ministerkommitté att uppdra åt Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CCJ) att studera de hinder av ekonomiskt eller annat slag som föreligger för part att föra talan i civUmål vid domstol i hemlandet eller vid utländsk domstol.
Den kriminalpolitiska diskussionen ägde rum mot bakgrand av rapporter som hade utarbetats av den franske justitieministern och Europarådets generalsekreterare. Den franske justitieministern underströk behovet av en samordning av samhällets insatser för att förhindra brott. Från svensk sida redogjorde justitieminister Geijer för det svenska brottsförebyggande rådets organisation och uppgifter. Justitieministermötet beslöt rekommendera Europarådets muiisterkommitté att ställa sig positiv till ett förslag från ECCP att anordna en konferens med deltagande av personer som i de olika medlemsstaterna är ansvariga för brottsförebyggande åtgärder och behandlmg av brottslingar. Vid denna
Skr 1975/76: 8 8
konferens skuUe diskuteras vUka åtgärder som kan vidtas för att uppnå en ökad differentiering av behandlmgsmetoderna med hänsyn tUl brottets art och brottslmgens person. Vidare skulle frågan om lämpliga åtgärder för att förebygga brott tas upp lUl behandling.
De rättsliga problem som uppkommer vid transplantation av mänskliga organ hade behandlats i en rapport av Belgiens justitieminister. Justitieministermötet beslöt att rekommendera Europarådets ministerkommitté att, som ett första steg mot en harmonisering av lagstiftningen på detta område, tillsätta en ad hoc kommitté för diskussion av och utbyte av information rörande gällande och planerad lagstiftning i medlemsstaterna.
Frågan om ersättning tUl brottsoffer diskuterades mot bakgrund av rapporter som hade framlagts av den nederländske justitieministern och av den brittiska regeringen. Justitieministermötet beslöt rekommendera Europarådets mmisterkommiité att uppdra åt ECCP att anordna diskussioner och utbyte av uiformation rörande bl. a. syftet med och skälen för inrättande av ett system för ersättning till brottsoffer, vilka slags skador som bör berättiga till ersättrung och vem som bör ha rätt tiU ersättning.
d) Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CCJ)
Den europeiska kommittén för juridiskt samarbete höll under år 1974 två möten. Kommitténs 21 :a möte ägde rum den 24—28 juni och det 22: a mötet den 2—6 december.
I syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de ämnen som är under utrednmg bör främst nämnas produktansvar, vårdnad om bam, konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa förfaranden, privatiivets skydd vid automatisk databehandling av personinformation, avtalsviten samt frågor som har samband med förvärv av medborgarskap i fråga om makar med olika nationalitet och deras bam. En kommitté, som behandlat utomäktenskapliga bams rättsliga ställning, framlade under 1974 förslag till en konvention i detta ämne. Förslaget, som godkändes av CCJ, har under 1975 godkänts av ministerkommittén. CCJ har vidare slutfört arbetet på en handledning rörande erkännande och verkställighet av utländska avgöranden på det civilrättsliga området.
Under år 1975 påbörjas studier angående den gifta kvinnans rättsliga ställning, hinder av ekonomiskt och annat slag för part att föra talan vid domstol i civUmål och samarbete mellan förvaltningsmyndigheter.
e) Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)
ECCP höll under år 1974 sitt 23 :e möte. Vid mötet, som hölls den 14—16 maj, behandlades bl. a. förslag tUl resolution om mmimiregler för rättegång i den åtalades frånvaro och förslag tUI resolution angående den praktiska tillämpningen av den europeiska utlämningskonventionen. ECCP antog de föreslagna lextema, såvitt gäller det förstnämnda förslaget med vissa ändringar, och beslöt hänskjuta dem tUl mmisterkommit-tén.
Skr 1975/76: 8 9
Bland de frågor som under år 1974 behandlades av ECCP:s under-kommittéer märks påföljder för trafikbrott, straffprocessuella fribetsberövanden, försäljning och innehav av skjulvapen, undersökningar om återfallsbrottsligheten, avkriminalisering, behandling av intagna med långa frihetsstraff, andra alternativ till fängelse än vUlkorlig dom och liknande påföljder, straffrättens möjligheter att bidra till mUjöskyddet samt ersättnuig tUl brottsoffer.
På ECCP:s arbetsprogram för 1975 står bl. a. ungdomsbrottslighet och sociala förändringar samt ekonomiska brott.
Vid en kriminologisk konferens den 25—28 november 1974 behandlades frågan om narkotikans betydelse för brottsligheten.
f) Expertkommittén för de mänskliga rättigheterna
Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga rättighetema bedrevs imder år 1974, förutom i plenum, inom en underkommitté. Sverige var representerat i denna, vilken av plenum fått sig anförtrodd bl. a. massmediafrågor med anknytning till mänskliga rättigheter.
Under året slutförde expertkommittén arbetet med den av underkommittén förberedda frågan om en konvention angående utländska korrespondenter.
Vidare fortsatte expertkommittén, inom underkommiltén, elt studium av förutsättningarna för en harmonisering av nationell massmedialagstiftning. I samband härmed anordnade underkommittén en rundabordskonferens om pressråd i Stockholm den 26—27 september 1974.
Expertkommittén behandlade vidare under 1974 förslag tUl elt nytt program för Europarådet på de mänskliga rättighelemas område.
Behandlingen av följande frågor, som tidigare uppförts på kommitténs dagordning, fortsattes under 1974;
(i) Fråga om skydd för privatlivets helgd med hänsyn till press och andra massmedia samt den tekniska utvecklingen.
(ii) Fråga om utvidgning av rätten till information genom ett tUläggsprolokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna eller på annat sätt.
(iii) Förberedande av elt fjärde kollokvium beträffande den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter i Rom.
2. Utbildnings- och kulturfrågor
a) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén antog under året en resolution ((74) 10) om upprättande av nationella centra för information om ekvivalensfrågor. I Sverige kommer universitelskanslersämbelet alt fullgöra de uppgifter som åligger ett sådant informationscentram.
b) Ad hoc-konferens om utbildning av invandrare
Under tiden 5—8 november anordnades av Europarådet och den europeiska utbildningsministerkonferensen en konferens i Strasbourg om utbildning av invandrare. Tre huvudteman behandlades:
Skr 1975/76: 8 10
1. Invandrarens och hans famUjs ställning vid ankomst till mottagarlandet
2. UtbUdningsanordningar före och under mottagarlandets skolpliktsperiod
3. Möjlighet tUl yrkes- och teknisk utbildning samt till aUmän ut-bUdning för vuxna och ungdom.
Arbetet utmyimade i antagandet av rekommendationer till medlemsländerna av i korthet följande innehåll:
— Språkinlärning: invandrarbarn bör ha en god kännedom om sitt hemspråk och sin hemkultur som grand för sin utveckling och för inlärning av andra språk. Samtidigt bör intensiv undervisning ges i mottagarlandets språk och kultur för att underlätta anpassning tiU skolsystem eller arbete och samhälle.
— Social och utbUdningsmässig jämlikhet meUan invandrare och nationell befolkning eftersträvas.
— Invandrare bör informeras om levnadsvUIkoren i mottagarlandet före sin avresa, vid ankomsten till och under vistelsen i mottagarlandet.
— Bättre samordning nationeUt och närmare samarbete mellan motta-gar- och sändarländer.
— ömsesidigt godkännande av skolcertifikat (betyg).
— Förbättrad
utbildning av lärare i invandrarundervisning.
UtbUdningsdepartementet, arbetsmarknadsdepartementet och skol
överstyrelsen var företrädda i den svenska delegationen.
Konferensens rekommendationer behandlades vid den nionde europeiska utbildningsministerkonferensen, som ägde rum i Stockholm den 10—12 juni 1975, med återkommande utbildning som huvudtema.
c) Europeiska ungdomsfonden
Genom försening av fondens start uppkom för 1973 ett överskott på 2 mUj. FF som lagts tUl 1974 års resurser. Under 1974 bidrog fonden med nära 4 milj. FF tUl 102 aktiviteter i ungdomsorganisationers regi.
d) Kulturstyrelsen
Kulturstyrelsen (Council for Cultural Co-operation) har under året sammanträtt två gånger i Strasbourg för programplanering och antagande av budget.
Av de permanenta underkommittéerna har kommittéerna för allmänna skolfrågor samt för vuxenulbUdning och kulturell utveckling sammanträtt vardera en gång, medan den tredje, för högre utbildning och forskning, sammanträtt två gånger. Ad hoc-kommitléema för pedagogisk forskning och pedagogisk information och dokumentation har mötts vardera en gång.
Följande frågor har behandlats.
(i) Koncentration av verksamheten
De strävanden efter en ökad koncentration av programverksamheten som mleddes imder 1972 fortsatte under 1974. Av de sju s. k. mtensiv-projekten (fortlöpande utbUdning; systern för pedagogisk dokumentation
Skr 1975/76: 8 11
(EUDISED)*; förskola; yrkes- och teknisk utbUdning; ekvivalensfrågor; läroplansutveckluig och vuxenutbildning) har förskoleprojektet försenats och skaU påbörjas imder 1975. Två nya intensivprojekt inom kulturområdet avsågs inledas under 1975, nämligen främjande av fri skapande verksamhet och stöd till konstnärligt skapande.
(ii) Allmänna skolfrågor
Kommittén för aUmänna skolfrågor anordnade under året två symposier om läroplansreformering, ett i Storbritannien ("Tvärvetenskaplig undervisning i vetenskapUga ämnen på mellanskolenivå") och ett i Luxemburg ("Introduktion av nya ktmskapselement i läroplanen för 16—19-årmgar").
Arbetet inom intensivprojektet teknisk utbildning och yrkesutbUdnmg har koncentrerats tUl denna utbUdnings roU i utbUdningssystemet i stort. Syftet är att införa teknisk utbildning som en integrerad del i meUansko-leulbUdningen.
Arbetet med lärarfrågor inom invandrarundervisning fortsatte under 1974. Frågorna om språkundervisning avsågs återapptagas under 1975.
(iii) Högre utbildning och forskning
Sverige är ett av de 13 medlemsländer som deltar i specialprojektet "Mobility of Post-Graduate Students and of Staff in Higher Education and Research". Projektet har det dubbla syftet att förbättra informationen om rörlighet och föreslå åtgärder för att avlägsna hinder för rörligheten. Det kommer att pågå tiU början av 1976.
Arbetsgrappen för intensivprojektet "ekvivalens av kvalifikationer" möttes två gånger för att behandla frågan om upprättande av nationella informationscentra i ekvivalensfrågor (se 2 a).
En arbetsgrapp föreslog riktluijer för tolkning av den gällande konventionen om ekvivalens av diplom för tillträde tUl universitet. Riktlinjerna godtogs av kommittén för högre utbildning och forskning.
Under kommittén anordnades i Storbritannien ett symposium om reformering och planering av högre utbildning. Bland frågor som diskuterades återfanns nuvarande och framtida trender i studentantal, fördelning av antalet studenter på olika typer av studier, nya undervisningsteknologier och andra medel att förbättra effektiviteten i högre utbildning med begränsade resurser.
Sverige deltar tillsammans med sex andra medlemsländer i ett stipendieprogram. Av åttio erbjudna stipendier stod Sverige för tio.
(iv) Kultur
Arbetet med en handbok om principer för insamlande och presentation av kulturstatistik pågick under 1974. Handboken beräknas utkomma 1975 liksom även en handbok med förslag till metoder att presentera finansiella data på kulturområdet.
De fjorton europeiska städer (bland dem Örebro) som sedan 1970 deltagit i en experimentell studie avseende den kulturella utvecklingen i dessa städer avgav under 1974 var sin preliminär rapport om utvecklingen av respektive bidrag tUl projektet. Projektledama från dessa stä-
* European Documentation and Information System for Education
Skr 1975/76: 8 12
der möttes för utarbetande av ett utkast tiU slutrapport att publiceras 1976.
Ett symposium rörande status och ulbUdning av kulturförmedlare höUs i Bryssel, varvid vissa rekommendationer antogs.
För att jämföra och utvärdera olika försök flll decentralisering i beslutsfattandet inom kulturområdet beställdes och utgavs en rapport avseende tre länders erfarenheter, bland dem Sverige.
Förberedelsearbetet för kulturministerkonferensen i Oslo 1976 påbörjades.
(v) Vuxenutbildning
Arbetet under 1974 ägnades huvudsakligen förberedandet av ett kollokvium 1975 om integrering av vuxenutbildning i ett system för fortlöpande UtbUdning ("permanent education") samt utbildning och fortsätt-nmgskurser för lärare i vuxenutbildningen.
En preliminär rapport har utarbetats rörande lagstiftningen vad gäller vuxenulbUdning i tio medlemsländer.
(vi) Sport
Arbetet koncentrerades tUl förberedandet av sportministerkonferensen i Bryssel i mars 1975, vid vUken ett av huvudämnena rörde ett "European Charter for Sport for AU".
(vii) Ungdom
Ungdomsaktiviteten har under senare år huvudsakligen knutils lill europeiska ungdomscentret och europeiska ungdomsfonden, vilka båda är frislående i förhållande lill kulturslyrdsen.
På förslag av kommittén för kulturell utveckling, som behandlar ungdomsfrågorna, beslutade kulturstyrelsen att 1975 överväga att ta upp ett nytt program på ungdomsområdet, avsett att komplettera arbetet i ungdomscentret och fonden.
(viii) Pedagogisk forskning och injormation
Under 1974 lade kommittén för pedagogisk forskning grunden för ett nytt arbetsprogram, baserat på två huvudelement — en fortsättning av systemet att framställa "European Trend Reports" och avhållande av en serie "Contact Workshops" i valda ämnen. Två sådana "workshops" har hållits på försök, elt avseende evaluering av förskoleexperiment och ett rörande kompensatorisk utbildning för sociokulturellt handikappade.
Under 1974 publicerades en flerspråkig EUDISED-Thesaurus som indexerar nyckeltermer inom utbUdningsområdel med angivande av ekvivalenta termer på engelska, tyska och franska, vilket förbättrar möjligheterna att erhålla information ur databanker. EUDISED-projektet har nu genomgått det förberedande stadiet och beräknas bli operationellt under 1975—76.
(ix) Kommittén för byggnadsminnesvård
Arbetet på det av byggnadsminnesvårdskommittén uiilierade Byggnadsvårdsåret 1975 fortsatte planenligt. Förslag till en europeisk "charter" och en rekommendation lill regeringama rörande byggnadsvårds-frågor utarbetades. Det planerade programmet kring de nationella för-
Skr 1975/76: 8 13
söksprojekten innefattande bl. a. dokumentation, studieresor och symposier fullföljdes.
Den svenska nationalkommittén för Byggnadsvårdsåret godkände i december elt program för verksamheten i Sverige under 1975.
3. Sociala frågor
a) Konventioner
Under 1974 öppnades den europeiska konventionen för socialt skydd av jordbrakare för undertecknande.
b) Sociala kommittén
Under år 1974 höll sociala kommittén två sammanträden, elt i maj och ett i oktober.
(i) Kommittén antog ett förslag till resolution rörande nomademas sociala situation i Europa, vUket överlämnades till ministerkommittén för godkännande.
(ii) Med anledning av att en inom sociala kommittén tUlsatt expert-grapp rörande planering och organisation av social välfärd hade utarbetat dels en allmän rapport i ämnet, dels tre särskUda rapporter, som behandlade respektive bostadsfrågan, handikappades problem och åld-rkigsfrågor, hade kommittén att ta ställning till vilka åtgärder som borde vidtagas med anledning av rapportema.
Det beslut som fattades innebar att kommittén
1) betonade atl det för en effektiv socialpolitik krävdes ingående kännedom om metoderna för analys av social välfärd;
2) erkände sociala indikatorers värde för socialpolitik och social planering;
3) bemyndigade europarådssekretariatet att på framställning tillställa vederbörande nationella myndigheter ovaimämnda rapporter, vUka därjämte skulle tUlställas europeiska slatislikerkonferensen;
4) uppdrog åt sekretariatet att utarbeta ett dokument om OECD:s arbete rörande sociala indikatorer, vilket även skulle iimehålla förslag rörande de prakflska åtgärder Europarådet skulle kunna vidtaga.
(ui) Vad gäller Europarådels granskning av ILO-konventioner behandlade kommittén dels frågan om en revision av arbetsformerna härför, dels val av konvention för den följande genomgången.
Kommittén kunde inle komma fram till något slutligt beslut om de framtida arbetsformerna ulan beslöt att fortsätta diskussionen härom vid ett senare tillfälle.
Beträffande val av konvention för granskning vid kommitténs 40:e möte beslöt kommittén att studera ILO-konventionen (nr 103) 1952 om skydd vid havandeskap och barasbörd.
(iv) Kommittén antog vidare dels en resolution rörande lättnader för svårt handikappade i rådets medlemsstater, dels en resolution om införande av ett särskUt kort för svårt handikappade. Beträffande den förra framhölls från svensk sida att resolutionen inte stod i överensstämmelse med de principer som tillämpas i Sverige, där man strävar efter en lösning av de handikappades problem efter andra Imjer än de i resolutionen skisserade. Den senare resolutionen antogs av vissa till det s. k. partiella avtalet anslutna statema, nämligen Belgien, Frankrike, Italien och
Skr 1975/76: 8 14
Västtyskland. Andra mtresserade stater inbjöds att ansluta sig tUI resolutionen.
(v) Vid sin behandling av Europarådets sociala stipendier beslöt kommittén dels föreslå att 1976 års stipendieprogram för samordnande forskning skulle innefatta en studie rörande organisation av ferievistelse för bam och familjer samt semesterhem för mödrar, dels uppdra åt sekretariatet att undersöka i vad mån 1977 års forskningsprogram skulle kunna ägnas åt studier av social återanpassnmg av före detta fångar.
c) Expertkommittén för social trygghet
En av kommitténs huvuduppgifter är att verka för harmonisering av socialförsäkringssystemen i medlemsländema. På detta område slutfördes under året en studie över utformningen av socialförsäkring för hem-arbetande med sikte på en rekommendation tUl medlemsländerna. Vidare behandlades ett förslag tiU rekommendation i fråga om flexibUitet beträffande ålderspensionering. Ett annat pågående arbetsprojekt avser att belysa återverkningarna på socialförsäkringens ekonomi av de förekommande pensionsålderssänknmgama i olika länder i kombmation med den stigande medellivslängden hos befolkningen.
I likhet med tidigare år deltog kommittén i den årliga gransknmgen av rapporter rörande tUlämpningen av den etnropeiska socialförsäkrings-balken.
4. Hälsovårdsfrågor
a) Överenskommelser
Under 1974 öppnades överenskommelsen om utbyte av reagens för immunologisk vävnadstypning för undertecknande.
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Fyra resolutioner antogs av ministerkommittén, nämligen (74) 5 om kampanj mot sexueUt överförda sjukdomar, (74) 6 om åtgärder för att förbättra mun- och tandhygien, (74) 29 om hälsoundersökningar som preventiv medicinsk åtgärd samt (74) 30 om hälso- och socialvård för äldre som bor i eget hem.
c) Europeiska hälsovårdskommittén
Under år 1974 höll hälsovårdskommittén två sammanträden, elt i junr och ett i november.
(i) Underkommittén för blodtransfusionsfrågor och dess undergrap-per fortsatte sitt arbete under arbetsåret. Hälsovårdskommittén beslöt bland annat att rekommendera fortsatt ekonomiskt stöd till den europeiska banken för fraset blod från sällsynta blodgrapper samt tUl det hoUändska institutet för allmän hälsovård för utarbetande av vissa standards för helblod.
Kommittén imderströk vikten av fortsatt forskning rörande risker i samband med användandet av aggregat av plasma vid blodtransfusioner.
Vidare förordades att kurser i blodtransfusion på hög nivå skulle fortsätta, medan man däremot borde undersöka om det farms något fortsatt behov av kurser på medelnivå.
(ii) Hälsovårdskommittén diskuterade utveckUngen av det medicinska
Skr 1975/76: 8 15
stipendieprogrammet och underströk dess betydelse för utnyttjandet av ■erfarenheter inom Europa.
Som ämne för 1975 års "Coordinated Research Programme" beslöt kommittén upptaga "Perinatal sjuklighet och dödlighet i Europarådets medlemsländer och FirUand".
(iii) Kommittén slutbehandlade en rapport av en arbetsgrapp som studerat förebyggande vård och beslöt alt med smärre justeringar överlämna ett resolutionsförslag i ämnet till ministerkommittén. I detta sammanhang framhölls vikten av fortsatt kritisk värdermg av allmänna hälsoundersökningar, urnan slutlig stäUning kunde tagas tUl deras värde inom den förebyggande vården.
(iv) Kommittén behandlade en rapport med förslag till vissa rekommendationer från en arbetsgrapp om hälso- och sjukvård för gamla, som bor i eget hem. Rekommendationerna skulle överlämnas till ministerkommittén för ställningstagande.
(v) Instraktioner utarbetades för en arbetsgrapp som har tUl uppgift atl undersöka rollfördelningen inom de olika paramedicinska personal-grapperna.
(vi) Ett detaljerat arbetsprogram utformades för ytterligare en arbetsgrapp, som tillsatts för att studera allmänläkarens utbildning och allmänna roll.
(vii) Kommittén beslöt tiUstyrka två av rådgivande församluigen föreslagna rekommendationer, nämligen dels nr 705 (1973) om konsumentskydd och dels nr 716 (1973) rörande åtgärder för att minska konsumtionen av alkohol och tobak.
(viii) En rapport med förslag tUl rekommendation om överförbrak-ning av läkemedel diskuterades ingående. Då enighet inte kunde nås om de föreslagna rekommendationema beslöts att rapporten skulle pubUce-ras med påpekande av detta förhållande.
(be) Kommittén behandlade vidare en undersökning om medicinska orsaker till trafikolycksfall.
(x) Såsom ämnen för fortsatt behandling inom kommittén föreslogs:
a) Värdering av nya behandlingsmetoder i fråga om alkoholism.
b) Psykologens roll i den allmänna hälso- och sjukvården som medlem av det medicinska teamet, särskilt i frågor rörande familjens hälsa.
Slutligen rekommenderade kommittén alt följande arbetsområden skulle bli föremål för ytterligare studier:
1) Orsakema lill att existerande familjeplaneringsprogram inom Europarådets stater icke alltid slagit väl ut.
2) Läkarens inställning vid behandling av paflenter i livets slutskede.
3) Anledningen till att kampanjer rörande hälsovårdsupplysning misslyckats saml hur sådana kampanjer skall kunna genomföras med en hegränsad budget.
4) Sambandet mellan omgivningsfaktorer och senUitetens patologi.
5) Värdering av det medicinska stipendieprogrammet.
6) Modem drift av hälso- och sjukvårdsinstitutioner.
5. Arbetsmarknadsfrågor
a) Förslag till konvention om migrerande arbetare
Mmisterkommittén fortsatte på stäUföreträdamivå att behandla ett utkast till konvention för att reglera migrerande arbetares förhåUanden.
Skr 1975/76: 8 16
Trots vissa framsteg har det sedan år 1971 pågående arbetet härmed ännu inte kunnat avslutas.
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Två resolutioner rörande migration och arbetsmarknad antogs av ministerkommittén, nämligen (74) 14 om migrerande arbetares och deras familjers situation i Europa och (74) 15 om likabehandling av nationell och utländsk arbetskraft vad avser arbets- och lönevillkor, avskedande samt geografisk och yrkesmässig rörlighet. I den förra rekommenderas medlemsstatemas regeringar bl. a. att vidta åtgärder för att förhindra illegal invandring och illegalt utnyttjande av utiändsk arbetskraft, särskilt genom att vidta kärmbara straffsanktioner mot dem som gör sig skyldiga till sådant missbrak. I den senare rekommenderas bl.a. att åtgärder vidtas för att upplysa och skydda migrerande arbetare som kan tänkas rekryteras av företag som hyr ut arbetskraft.
c) Sociala kommittén
Sociala kommittén godkände ett utkast tiU resolution angående arbetslöshet bland ungdom för vidarebefordran till ministerkommittén. Frågan om den fortsatta behandlingen av en resolution om ungdomen och arbetslivet, anlagen av den europeiska arbelsminislerkonferensen år 1972, uppsköts flll 1975.
Rådgivande församlingens resolution 564 (1974) om arbetslagarnas dellagande i beslutsprocessen inom företaget samt resolution 565 (1974) och rekommendation 730 (1974) om humanisering av arbetsförhållandena i det industriella samhället hade av ministerkommittén överlämnats till sociala kommittén för yttrande. Den förra resolutionen ansågs inte påkalla någon åtgärd från kommitténs sida, eftersom flera internaflonella organisationer redan var engagerade i utredningar på området. Beträffande den senare resolutionen beslöt sociala kommittén att föreslå ministerkommittén att den skulle bringa resolutionen lill regeringarnas kännedom men också fästa församlingens uppmärksamhet på de åtgärder som redan vidtagits enligt resolutionens riktlinjer.
d) Ad hoc-konferens om utbildning av invandrare
Under tiden den 5—8 november anordnades i Strasbourg en konferens om utbildning av invandrare. Också andra aspekter på migration än de utbUdningsmässiga diskuterades och elt antal rekommendationer i invandrarpolitiska frågor antogs (jmf 2 b).
6. Miljö- och naturvårdsfrågor samt djurskydd a) Naturvårdskommittén
Nalurvårdskommittén omorgaiuserades under 1974 och följande underkommittéer upprättades; a) underkommittén för naturskydd, b) underkommittén för planering och skötsel av naturområden samt c) underkommittén för informationsfrågor.
Luftvårdskommiltén upphörde genom att kommitténs arbetsuppgifter överfördes tUl naturvårdskommittén.
På naturvårdskommitléns årliga session i november, kommitténs 13 :e session, behandlades bl. a. frågor rörande
Skr 1975/76: 8 17
— hotade områden i Alperna
— European Diploma
— kurser i tUlämpad ekologi
b) Informationscentralen för naturvärdsfrågor
Informationsverksamheten bedrevs i sedvanliga former medan diskussionen om en omorganisering av centralens verksamhet fortsatte.
c) Förberedande kommittén för den andra miljöministerkonferensen
Förberedelsearbetet för den andra mUjöministerkonferensen, som skall äga ram i Bryssel 1976, påbörjades under året.
d) Expertkommittén för djurskydd
Kommittén hade två sammanträden, elt i januari och ell i oktober, varvid arbetet med ett utkast till konvention för skydd av djur inom animalieproduklion för kommitténs del slutfördes. Kommittén framlade även förslag om att en konvention rörande slaktmetoder för husdjur och en konvention beträffande användning av levande djur i experimentellt syfte utarbetas.
7. Kommun-, region- och planfrågor
a) Kommittén för samarbete i kommunala och regionala frågor
Kommittén handlägger frågor som rör lokala och regionala organ och andra frågor med anknytnmg tUl regionalpolitik, särskilt med avseende på relationema mellan statliga och kommunala organ.
Kommittén bislår ministerkommittén och Europarådets övriga organ i frågor av lokalt och regionalt intresse. Dessutom fungerar kommittén som ett samarbetsorgan mellan medlemsländemas regeringar för utbyte av information och erfarenheter kring den lokala självstyrelsen.
Kommittén har tre arbetsgrupper, en för frågor rörande den lokala och regionala strukturen, en för kommunemas ekonomi samt en för frågor om glesbygdskommunernas ekonomiska och sociala utveckling. Sverige var under 1974 representerat i både kommittén och de tre arbetsgrupperna.
Arbetsgruppen för frågor rörande den regionala och kommunala strukturen sammanträdde i Strasbourg den 27—29 maj 1974.
Arbetsgruppen för kommunemas ekonomi sammanträdde i Strasbourg den 9—11 september 1974.
Arbetsgrappen för frågor om glesbygdskommunemas ekonomiska och sociala utvecklmg sammanträdde i Strasbourg den 11—12 september 1974.
Kommittén höU sitt åttonde plenarmöte i Strasbourg den 21—25 oktober 1974. Vid mötet diskuterades jämförande studier rörande förändringar i kommunindelning och samarbete mellan kommuner samt kommunal demokrati. Dessutom behandlades bl. a. informationsfrågor, regionala obalansproblem, kommunalekonomiska frågor, gränskommunala frågor och användning av datorer i kommunema. Sverige svarar för utformandet av en rapport i anslutning till en enkät som Europarådet gör rörande den kommunala demokratin.
Skr 1975/76: 8 18
b) Kommittén för förberedande av ministerkonferenser angående regional planering
Förberedelsearbetet för den tredje planministerkonferensen, som skall äga rum i Italien år 1976, inleddes under året.
8. Europarådets budget
Europarådets budget för år 1974 uppgick tUl cirka 96 760 000 FF, varav det svenska bidraget utgjorde cirka 4 500 000 FF.
I november 1974 fastställdes budgeten för 1975 tUl 111 040 000 FF och Sveriges bidrag tUl 4 585 585 FF.
KUNGL. BOKTR. STOCKHOLM If 75 750317