SW. 1975/76:141
Regeringens skrivelse
1975/76:141
med redogörelse för verksamheten iirahi £in'«parådets ministerkommitté under är 1975;
beslutad den 5 februari 1976.
Regeringen överlämnar till rUcsdagen enligt bifogade utdrag av regcr ringsprotokoll redogörelse för verksamheten inom Europarådets minis-' terkommitté under år 1975.
På regeringens vägnar OLOF PALME
SVEN ANDERSSON
1 Riksdagen 1975176.1 saml Nr 141
$ 175/76! i41i!,':
Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET ;:. ..; PROTOKOLL • .: :
vid regeringssammanträde 1976-02-05
Närvarande: statsministem Palme, ordförande, och statsråden Sträng, Andersson, Johansson, Holmqvist, Aspling, Lundkvist, Geijer, Bengtsson, Norling, Lidbom, Carlsson, Feldt, Sigurdsen Gustafsson, Zachrisson, Leijon, Hjelm-Wallén; Peterson
Föredragande: statsrådet Andersson
Skrivelse till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets mlnisterkonmiitté under år 1975
I resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967—1974 (skr. 1968: 23, skr. 1969: 27, skr. 1970: 39, skr. 1971: 119, skr. 1972: 107, skr. 1973:161, skr. 1974: 131, skr. 1975/76: 8). En redogörelse för verksamheten inom Euoropa-rådets ministerkommitté under år 1975 har utarbetats inom utrikesdepartementet i samråd med övriga berörda departement. Redogörelsen bör fogas till regeringsprotokoUet i detta ärende som bilaga.
Jag hemställer att regeringen till riksdagen överlämnar den inom utrikesdepartementet upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1975.
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
■>i
Skr. 1975/76:141
Bilaga
Redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under är 1975
/. Ministerkommittémöten 1. 56:e ministerkommittcmötet
Ministerkommitténs 56:e möte ägde rum den 17 april i Strasbourg. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sven Andersson och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, utrikesrådet Leif Leifland, biträdande ombudet hos Europarådet departementssekreterare Thomas Ganslandt, departementssekreterare Hans Dahlgren samt departementssekreteterare Carl-Magnus Hyltenius.
Ordförande vid mötet var danske utrikesministern K. B. Andersen.
På dagordningen stod främst Portugal, den europeiska säkerhetskonferensen (ESK), utvecklingen av det europeiska samarbetet och Cypern.
a) Portugal
Ministerkommittén uttryckte en förhoppning om att verklig demokrati skulle etableras i Portugal och om en fortsatt utveckling av förbindelserna mellan Portugal och Europarådet. Samtidigt välkomnade kommittén den avkoloniseringsprocess som företagits av den portugisiska regeringen.
I anslutning tUl kommitténs uppdrag åt generalsekreteraren vid det föregående (55:e) ministerkommittémötet att med Portugals regering diskutera de samarbetsmöjligheter som stod de portugisiska myndigheterna till buds inom Europarådet instruerade ministrarna ställföre-trädarkonunittén att snarast utarbeta ett program för tekniskt samarbete mellan Europarådet och Portugal på grundval av från portugisisk sida redovisade praktiska behov. Ställföreträdarkommittén fastställde senare ett sådant program tUl en kostnad av cirka FF 1 mUjon för år 1975.
Utrikesminister Andersson underströk i sitt inlägg under konunit-téns diskussion betydelsen av att Europarådets medlemsstater visade solidaritet och gav uttryck för stöd för de starka krafter som eftersträvade verklig demokrati i Portugal. Han erinrade om de svårigheter som var förknippade med att efter generationer av diktatur och politisk isolering skapa en fungerande demokrati i Portugal. En passiv och avvaktande attityd från europarådsstatemas sida skulle medföra ett stort ansvar om ansträngningarna att nå demokrati skulle misslyckas, framhöll utrikesministern. Samtidigt tillstyrkte han att ett program skulle fastställas för tekniskt samarbete mellan Europarådet och Portugal.
b) Europeiska säkerhetskonferensen (ESK)
Diskussionen rörande den europeiska säkerhetskonferensen inleddes av statssekreteraren i holländska utrikesministeriet L. J. Brinkhorst. Mi-
•|-2 Riksdagen 1975176.1 saml. Nr 141
Skr. 1975/76:141 4
nisterkoirunittén konstaterade att viktiga frågor ännu återstod att lösa i Genéve-förhandlingama trots de framsteg som hade gjorts. Ministrarna enades vidare bl. a. om att periodiska åsiktsutbyten rörande uppföljningen av ESK's beslut skuUe äga rum i ministerkommittén under förutsättning av ett framgångsrikt slutförande av konferensen.
c) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén tog del av oUka redogörelser rörande verksamheten inom Eviroparådet, EG och EFTA. Vidare gjorde ministrarna ett principuttalande till förmån för en utvidgning av Europeiska ungdomscentret i Strasbourg. I uttalandet konstaterades att ett slutgUtigt beslut om en utvidgning skulle bli beroende av vissa utredningar. Kommittén välkonmade ett erbjudande från norsk sida att bekosta en preliminär arkitektstudie och en utredning rörande kostnadema för en utvidgning av ungdomscentret.
d) Cypern
Ministerkommittén gav uttryck för fortsatt oro rörande läget i Cypern och uttalade en förhoppning om snar framgång i de förestående förhandlingarna i Wien meUan de berörda parterna.
2. 57:e ministerkommittémötet
Ministerkommitténs 57:e möte ägde rum i Paris den 27 november. Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Sven Andersson och bestod i övrigt av Sveriges ständiga ombud hos Europarådet ambassadör Arne Fältheim, kabinettssekreterare Sverker Äström, kanslirådet Jan af Sillen, biträdande ombudet hos Europarådet departementssekreterare Thomas Ganslandt samt departementssekreterare Karl-Erik Norrman.
Ordförande vid mötet var den franske utrikesministern J. Sauvag-nargues.
På dagordningen stod den europeiska säkerhetskonferensen (ESK), Portugal, situationen i Spanien, utvecklingen av det europeiska samarbetet och frågan om utvidgning av det europeiska ungdomscentret.
a) Europeiska säkerhetskonferensen (ESK)
Efter en introduktion av den schweiziske presidenten och utrikesministern Graber hade ministerkoirmiittén ett åsiktsutbyte rörande uppföljningen av säkerhetskonferensens slutdokument. Kommittén konstaterade att uppföljnmgen borde ske i en anda av god vUja och fullföljas med både tålamod och fasthet.
I ett inlägg i diskussionen konstaterade utrikesminister Andersson bl. a. att de flesta av slutdokumentets beslut och rekommendationer måste verkställas genom unUaterala åtgärder inom varje enskUd stat och att detta kunde ta tid. Det var omöjligt att ändra lagstiftning och etablerade regler över en natt. Vissa av rekommendationerna krävde även att ökade resurser anslogs för deras genomförande. Detta gällde exempelvis informationsutbyte och samarbete på kulturens och undervisningens område. Utrikesministem konstaterade vidare att slutdoku-
Skr. 1975/76:141 5
mentets rekommendationer i vissa fall, främst på det ekonomiska området, bara kunde förverkligas genom bUaterala överenskommelser. Han underströk att det var viktigt att man i sådana bUaterala sammanhang inte gjorde tolkningar eller omformuleringar av slutdokumentets innehåll. Man borde därför eftersträva att i bUaterala överenskommelser antingen ta in relevanta delar av dokumentet in extenso och utan om-formuleringar eller, om detta inte visade sig möjligt, nöja sig med generella hänvisningar till slutdokumentets bestämmelser.
Slutligen framhöll utrikesministem att man från svensk sida gäma såg att ESK's uppföljning blev föremål för åsiktsutbyten i ställföreträdarkommittén med deltagande av experter från huvudstäderna. Utbyten av synpunkter och upplysningar av detta slag vore enligt svensk uppfattning att välkomna som en återkommande del i Europarådets verksamhet, konstaterade utrikesministern.
b) Portugal
Ministrarna gav uttryck för sitt fortsatta stöd åt den portugisiska regeringens och den portugisiska folkmajoritetens ansträngningar att genomföra parlamentarisk demokrati på grundval av respekt för mänskliga rättigheter, social rättvisa och lag och rätt. Samtidigt välkomnade kommittén rådgivande församlingens initiativ att inbjuda ledamöter av Portugals konstituerande församling att deltaga på ad hoc-basis i dess debatter.
Efter att ha tagit del av en rapport rörande det tekniska samarbetet mellan Europarådet och Portugal uppdrog ministerkommittén vidare åt generalsekreteraren att fortsätta samarbetet med de portugisiska myndigheterna på gmndval av program som godkänts av stäUföreträ-darkommittén. Slutligen åhörde ministrarna redogörelser av italienske statssekreteraren Cattanei rörande EG's förbindelser med Portugal och av norske utrikesministem Frydenlund rörande EFTA's förbindelser med Portugal.
c) Situationen i Spanien
Situationen i Spanien hade uppförts på ministerkommitténs dagordning på svensk begäran. Diskussionen inleddes därför av utrikesminister Andersson.
Utrikesministem framhöU bl. a. att Europarådet hade ett specieUt ansvar när det gällde att följa utvecklingen i Spanien, framför allt med tanke på organisationens engagemang för mänskliga rättigheter och demokrati. Detta innebar att Europarådets medlemsstater i den ömtåliga situation som rådde i Spanien borde uppmuntra och stödja de tendenser som kunde skönjas tUl en utveckling i demokratisk riktning. Man borde visa Spaniens folk att de var välkomna bland de demokratiska nationerna om de själva valde demokratms väg. Samtidigt faims det emeUertid anledning att fortsätta att vaksamt följa situationen i landet. Man borde inte tveka att reagera inför fortsatta utslag av rättslöshet och fascism. Bestämmelsen i ESK's slutdokiunent om icke-inblandning uteslöt enUgt svensk uppfattning på intet sätt en öppen kritUc av missförhåUanden i ett deltagande land. Opinionsvågen mot de spanska avrättningama och europarådsstatemas stäUningstaganden mot dem hade utan tvivel haft effekt. De spanska militärdomstolarna hade upphört att avkunna dödsdomar efter korta summariska processer.
Skr. 1975/76:141 6
Utrikesministem ansåg att det i den aktuella situationen skulle vara av positivt värde för den allmänna opinionen i Spanien — och att det följaktligen skulle hjälpa den demokratiska utvecklingen i landet — om ministerkommittén uttryckte en gemensam förhoppning om att det spanska folket skulle slå in på en väg mot frihet och demokrati i överensstämmelse med de ideal som förenade europarådsstatema.
Den diskussion som följde efter utrikesministerns anförande resulterade i att ministerkommittén förklarade sig välkomna möjligheten av ett närmande mellan Spanien och det demokratiska Europa.
d) Utvecklingen av det europeiska samarbetet
Ministerkommittén åhörde anföranden av dels Europarådets generalsekreterare, dels italienske statssekreteraren Cattanei och norske utrikesministem Frydeidund rörande verksamheten i EG respektive EFTA.
Generalsekreterare Kahn-Ackermann koromenterade bl. a. och underströk betydelsen av de europeiska fackministerkonferensernas roll ur Europarådets synpunkt. Statssekreterare Cattanei informerade kortfattat om det politiska samarbetet inom EG och utrikesminister Frydenlund konstaterade i sitt anförande bl. a. att EFTA's ministerråd beslutat överväga möjliga nya samarbetsområden.
e) Utvidgning av Europeiska ungdomscentret
Ministerkommittén uppsköt på schweiziskt initiativ ett slutligt beslut om en utvidgning av Europeiska ungdomscentret. Vidare uppdrog ministrarna åt stäUföreträdarkonmiittén att utreda vUka besparingar som kunde göras i Europarådets budget tUl förmån för en utvidgning av ungdomscentret. Ministerkommittén beslöt samtidigt även att anslå medel till en viss utökning av ungdomscentrets verksamhet inom ramen för existerande kapacitet.
//. Expertkommittéer 1. Rättsfrågor
a) Konventioner
Under år 1975 öppnades för undertecknande dels den europeiska konventionen om utomäktenskapliga barns rättsliga stäUning, dels ett tiU-läggsprotokoll till den europeiska utlämningskonventionen. Sverige har undertecknat bådadera.
I den förstnämnda konventionen fastslås vissa grundläggande principer rörande den rättsliga behandlingen av barn födda utom äktenskap. Konventionen bygger på principen att bam födda utom äktenskap i rättsligt avseende skall ha samma ställning som bam födda i äktenskap.
ProtokoUet till den europeiska utlämningskonventionen innehåller i artikel 2 en utvidgning av begreppet ne bis in idem, sådant detta definierats i artikel 9 i utlämningskonventionen, och resulterar därmed i ett nytt hinder mot utlämning. I vissa faU skall sålunda lagakraftägande dom, vUken meddelats i annan stat som tillträtt konventionen än den som gjort framställningen, utgöra hinder mot bifall tiU utlämningsframställ-ningen. Full överensstämmelse råder därmed mellan den nya lydelsen av
Skr. 1975/76:141 7
artikel 9 i konventionen och stadgandet i 10 par. lagen (1957: 668) om utlämning för brott i dess genom lagen (1975: 292) om ändring i nyssnämnda lag reviderade lydelse (se prop. 1975: 38, sid. 52 och 62).
b) Resolutioner som antagits av ministerkonimittén
(i) Utländsk arbetskraft
Resolution (75) 3 innehåller rekommendationer till medlemsstatemas regeringar rörande behandlingen i bl. a. straffprocessueUt hänseende av utiändsk arbetskraft ("migrant workers").
(ii) Skadestånd vid kroppsskada och dödsfall
I resolution (75) 7 framhåller ministerkommittén önskvärdheten av en minskning av de skUlnader som finns mellan medlemsstatemas lagar och rättspraxis i fråga om ersättning vid kroppsskada och dödsfall. Medlemsstaternas regeringar rekommenderas därför bl. a. att vid lagstiftning i ämnet beakta vissa närmare angivna principer rörande beräkning av skadestånd.
(ui) Avgörande av brottmål i den tilltalades frånvaro
I resolution (75) 11 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att tiUämpa vissa i resolutionen uppställda regler i fråga om avgörande av brottmål i den tUltalades frånvaro. 1 reglerna anges bl. a. att huvudförhandling inte får hållas utan att den tilltalade har kallats i tillräcklig tid dessförinnan för att kunna inställa sig och förbereda sitt försvar, om han inte uppsåtligen har försökt att undandra sig lagföring. Huvudförhandling får inte hållas om den tUltalades närvaro är nödvändig eller om det finns anledning anta att han är förhindrad att inställa sig. Den som efter vederbörlig kaUelse har dömts i sin frånvaro skall ha rätt tiU omprövning av målet, om han visar att han var förhindrad både att inställa sig och att upplysa domstolen därom på grund av omständigheter utanför hans rådighet.
(iv) Europeiska utlämningskonventionen
I resolution (75) 12 uttalar ministerkommittén vissa rekommendationer till regeringarna i de stater som har tUlträtt 1957 års europeiska utlämningskonvention rörande tiUämpningen av konventionen.
(v) Lagföring med anledning av trafikolyckor
I en resolution (75) 24 rekommenderas medlemsstaternas regeringar att vid lagstiftning och rättstillämpning beakta vissa i resolutionen angivna principer för lagförmg i samband med trafikolycka.
(vi) Arbetsdrift inom kriminalvården
Resolution (75) 25 innehåUer rekommendationer tUl medlemsstaternas regermgar med avseende på arbetsdriften inom kriminalvården. I resolutionen uttalas bl. a. att arbetsförhållanden, produktionsmål och arbetslön inom anstalt bör anpassas tiU vad som är gängse utanför anstalt, så långt det är praktiskt möjligt och med beaktande av arbetsdriftens särskUda natur.
Skr. 1975/76:141 8
c) Europeiskt justitieministermöte
På initiativ av Europarådets generalsekreterare hölls den 22 maj 1975 ett informellt europeiskt justitieministermöte i Obemai i närheten av Strasbom-g. I mötet deltog företrädare för samtliga Europarådets medlemsstater utom Grekland, Island, Italien och Malta. Vid mötet diskuterades Europarådets möjligheter när det gäller samarbete på det rättsliga onu-ådet samt kriminalpolitik och intemationell terrorism. Inga resolutioner antogs vid mötet.
d) Europeiska kommittén för juridiskt samarbete (CCJ)
Den europeiska konmiittén för juridiskt samarbete höU under år 1975 två möten. Kommitténs 23:e möte ägde rum den 9—13 jimi och det 24:e mötet den 1—5 december.
I syfte att uppnå ökad rättslikhet mellan Europarådets medlemsländer pågår utredningsarbete på en rad områden inom olika kommittéer under CCJ. Bland de ämnen som är imder utredning bör främst nämnas produktansvar, vårdnad om bam, konsumentskydd, den enskildes skydd i administrativa förfaranden, privatlivets skydd vid automatisk databehandling av personinformation, avtalsviten, den gifta kvinnans rättsliga ställning, hinder av ekonomiskt och annat slag för part att föra talan vid domstol i civilmål samt samarbete mdlan förvaltningsmyndigheter.
e) Europeiska kommittén för brottslighetsfrågor (ECCP)
ECCP höU under år 1975 sitt 24 :e möte. Vid mötet, som höUs den 26—30 maj, behandlades bl. a. förslag tUl resolution om straff för våUande av annans död och personskador i vägtrafiken, förslag tUl resolution om behandling av intagna med långa frihetsstraff och förslag till resolution om arbetsdrift inom kriminalvården. ECCP antog de föreslagna texterna, såvitt gäUer de två förstnämnda förslagen med vissa ändringar, och beslöt hänskjuta dem tUl ministerkomnuttén. ECCP beslöt också tillsätta två nya underkommittéer, den ena rörande ersättning åt brottsoffer och den andra rörande ekonomiska brott.
På ECCP:s förslag har ministerkommittén under 1975 tUlsatt en kommitté för undersökning av problem uppkomna i anledning av vissa nya former av våldsdåd (terrorism).
Bland de frågor som under 1975 behandlades av ECCP:s underkommittéer märks påföljder för trafikbrott, avkriminalisering, straffproces-sueUa frihetsberövanden, andra altemativ till fängelse än villkorlig dom och lUcnande påföljder, straffrättens möjligheter att bidra tUl mUjö-skyddet, försäljning och innehav av skjutvapen, undersökningar om återfaUsbrottsligheten samt ungdomsbrottslighet och sociala förändringar.
Vid en konferens om krimmalpolitik den 24—26 mars 1975 behandlades bl. a. frågor om anpassning av straffrätten tUl ändrade förhållanden och värderingar i samhäUet.
f) Expertkommittén för de mänskliga rättigheterna
Arbetet inom expertkommittén för de mänskliga rättigheterna bedrevs under 1975, förutom i plenum, inom en arbetsgrupp, åt vilken uppdragits att studera möjUghetema att förbättra och effektivisera reglerna för fri rättshjälp inför Europarådets kommission och domstol för de mänskliga rättighetema.
Skr. 1975/76:141 9
En av nämnda arbetsgrupp utarbetad rapport med förslag tUl generösare biståndsregler i fråga om rättshjälp slutbehandlades av expertkommittén.
Kommittén har vidare slutfört behandlingen av frågoma om kontroU av verkställigheten av domar meddelade av den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter samt om utvidgning av rätten tUl information genom ett tUläggsprotokoll tiU den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter avseende harmonisering i visst hänseende med Förenta Nationernas konvention angående medborgerliga och politiska rättigheter.
Följande ämnen har vidare varit föremål för behandling i kommittén under 1975:
(i) KontroU av verkställigheten av förlUcningsuppgördser träffade i ärenden som anhängiggjorts inför kommissionen för de mänskliga rättighetema.
(ii) Röstproceduren i Europarådets ministerkommitté i samband med granskningen av rapporter som överlämnats av kommissionen tUl kommittén sedan konmiissionen slutbehandlat ärendena.
(Ui) Förberedande av ett koUokvium beträffande "allmänhetens tiUgång tUl information hos offentiig myndighet".
(iv) Medverkan i fråga om ett koUokvium rörande undervisning om mänskliga rättigheter och en kampanj mot rasfördomar i skolorna.
(v) Öppnande för undertecknande av den genom kommitténs försorg utarbetade konventionen om utländska korrespondenter.
Det av kommittén tidigare diskuterade fjärde kollokviet rörande den europeiska konventionen för mänskliga rättigheter hölls i Rom den 5—8 november 1975 med deltagande av cirka 300 personer.
2. Utbildnings-, kultur- och ungdomsfrågor
a) Nionde europeiska utbildningsministerkonferensen
Den nionde europeiska utbildningsministerkonferensen ägde rum i Stockholm den 10—12 juni 1975. I konferensen deltog samtiiga Europarådets medlemsstater jämte Finland, Spanien och Vatikanstaten, dvs. de stater som anslutit sig tUl den europeiska kulturkonventionen. Därutöver deltog som observatörer Portugal och Jugoslavien och som särskilt inbjudna Australien, Canada, Japan, Nya Zeeland och USA.
Utbildningsministerkonferenserna är knutna till Europarådet bl. a. genom att Europarådets sekretariat utgör dessa konferensers sekretariat.
Ordförande vid konferensen i Stockholm var utbUdningsminister BertU Zachrisson.
Vid konferensen diskuterades återkommande utbUdning (huvudtema), utbildning av invandrare och intemationellt utbUdningssamarbete. Ministrarna antog resolutioner om följande frågor:
(i) Återkommande utbildning
Ministrama enades om att återkommande utbildning bör vara riktpunkt för förändring av aU utbUdnmg efter den obUgatoriska skolan. Dess främsta mål borde vara att bidra tUl ökad social och ekonomisk jämlikhet bl. a. genom att fördela utbUdningstillfällena över individens hela livstid.
Skr. 1915116:141 10
För att uppnå detta mål enades ministrarna om:
att utbUdningsmässigt och socialt missgyimade grupper bör få ökat samhäUeligt stöd
att UtbUdning för 16—19-åringar bör förbereda dessa såväl för vidare studier som för arbete
att arbetserfarenhet bör få större betydelse för tillträde till högre utbUdning
att utbildnings-, social- och arbetsmarknadspolitik bör samordnas
att den enskilde bör få möjUghet tUl betald ledighet för studier
att den enskildes rätt att få åtemppta studier senare i livet bör säkras, och
att ett samordnat system behövs i fråga om finansiering av ungdoms-och vuxenutbildning.
(ii) Utbildning av invandrare
Med denna resolution godkände ministrarna för sin del rekommendationer från föregående års ad-hoc-konferens på ämbetsmannanivå om utbildning av invandrare.
I ministerkonferensens resolution heter det att invandrama och deras barn bör få samma möjligheter till utbildning som vistelselandets medborgare. De bör därvid få möjlighet att skaffa sig adekvat kunskap i såväl urspmngslandets som värdlandets kultur och språk, så att de kan anpassa sig i den nya omgivningen utan att förlora möjligheten att åter integreras i sitt urspmngsland.
För att detta ska bli verkUghet rekommenderade ministrama bl. a. speciella "mottagningsklasser", särskild utbUdning av bl. a. lärare, ömsesidigt godkännande av betyg och försök att få föräldrama att delta i skolaktiviteter.
(iii) Internationellt utbildningssamarbete
I denna resolution efterlyses en klarare gränsdragning i fråga om uppgifterna för de olika internationeUa organ som nu sysslar med utbildningsfrågor. Vidare heter det att det intemationeUa samarbetet på ministemivå bör ses över.
Som viktiga områden för samarbete framhålles bl. a. förskolan och undervisningen i de lägre grundskoleåldrarna samt skolans relation till samhället. Den förändrade inställningen till studier i naturvetenskap och teknologi kommer att tas upp vid en särskild konferens under våren 1977.
Nästa utbildnmgsministerkonferens anordnas 1977 i Turkiet, varvid huvudtemat kommer att vara "Skolan och dess relationer tUl samhället".
b) Kulturstyrelsen
Kulturstyrelsen (CouncU for Cultural Co-operation) sammanträdde två gånger i Strasbourg för programplanering och antagande av budget. Stort utrymme ägnades åt diskussion av en femårsplan och metoder för dess planering.
Av de permanenta imderkommittéerna sammanträdde kommittéerna för aUmänna skolfrågor samt för vuxenutbUdning och kulturell utveckling vardera en gång medan kommittén för högre utbUdnmg och forskning sammanträdde två gånger. Bl. a. följande frågor behandlades.
Skr. 1975/76:141 11
(i) Allmänna skolfrågor
Förskoleprojektet, ett av kulturstyrelsens nio mtensivprojekt, påbörjades med bl. a. planering av undersökning i några medlemsländer, däribland Sverige, av invandrarbams integrering i förskolan. Ett symposium hölls i Frankrike över ämnet förskolans anknytning tiU grundskolans lågstadium.
Inom intensivprojektet yrkes- och teknisk utbildning anordnades ett symposium i Schweiz om den tekniska och yrkesutbildningens roU för främjande av yrkesrörlighet samt ett aimat i Storbritannien rörande j ordbmksutbUdning.
Två expertmöten anordnades i Strasbourg rörande kompletterande läroplaner för invandrarbam.
(U) Högre utbildning och forskning
Arbetet med att jämföra och utvärdera reformer och planering av den högre utbUdningen i vissa medlemsländer fortsatte med studium av högskolereformerna i Nederländerna och Sverige.
Vidare fortsatte arbetet med specialprojektet "MobUity", dvs. om hur man kan avlägsna hinder för rörlighet bland lärare och studenter. Arbetet med att upprätta register över läroplansreformer i skilda ämnen fortsatte även.
Ett symposium om distansundervisning hölls i Västtyskland.
Ett expertmöte om handläggning av stipendieprogrammet inom högre utbildning hölls i Strasbourg. Sverige bidrar med 10 stipendier.
(iii) Vuxenutbildning
I samarbete meUan intensivprojekten vuxenutbildning (innehåll och metoder; utbUdning av vuxenpedagoger) och fortlöpande utbUdning ("permanent education") besöktes och utvärderades en del s. k. pilotprojekt inom vuxenutbUdiungen i vissa medlemsländer. Ett symposium hölls i Italien om utbildning för nya lärarroller i vuxenutbildningen.
(iv) Pedagogisk forskning, pedagogisk information och dokumentation Ett symposium om pedagogisk FoU inom högre utbUdning hölls i Sverige.
Arbetet med EUDISED-projektet fortsatte med bl. a. provkörningar i dator av några medlemsländers forskningsrapporter, vilket resulterade i en "EUDISED R & D Bulletm, experimental issue 1975". Projektet kommer att samköras med EG, varvid EG ansvarar för de tekniska funktionema och Europarådet för koordinering och planering.
(v) Kultur
Arbetet med en handbok om principer för kulturstatistik fortsatte.
Två intensivprojekt påbörjades, nämligen främjande av fri skapande verksamhet och stöd tiU konstnärligt skapande. Ett symposium över det senare anordnades i Frankrike. Båda projekten är led i förberedelsearbetet för en kulturministerkonferens som skall äga mm i Oslo år 1976.
• European Documentation and Information System for Education.
Skr. 1975/76:141 12
(vi) Ungdom
Under året framlades ett förslag tiU mellanstatligt samarbetsprogram som komplement till det arbete som utförs i europeiska ungdomscentret och europeiska ungdomsfonden. Ett möte anordnades på ungdomscentret över temat ungdom och arbetsmarknad.
(vii) Sport
En europeisk sportministerkonferens hölls i mars i Bryssel varvid ministrama antog en rekommendation till ministerkommittén rörande en europeisk "Sport for All Charter". Denna definierar de grundläggande principerna för "Sport for Air'-tanken och utgör ett instmment för närmare samarbete mdlan Europas stater inom sportsektorn.
c) Europeiska ungdomsfonden och europeiska ungdomscentret
Fonden fördelade under året nära 6 mUj. FF tUl ett 60-tal nationella ungdomsorganisationers aktiviteter och till internationella organisationers administrationskostnader som förstärkning på det europeiska planet.
Ministerkommittén fattade under året beslut om att ungdomsfonden skall bli permanent.
Europeiska ungdomscentret anordnade under året 20 kurser på vardera 8—10 dagar för intemationeUa ungdomsorganisationer samt vidare tre språkkurser.
Ett förslag om utvidgning av ungdomscentret behandlas i ministerkommittén (jfr I 2 e).
3. Sociala frågor
a) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén antog en resolution ((75) 15) om lättaader för svårt handikappade i rådets medlemsstater. I resolutionen uppmanas medlemsstaterna att bereda svårt handikappade vissa lättnader vad gäller transport med kollektiva trafikmedel samt tUlträde tUl vissa offentliga byggnader såsom statUga institutioner, museer och utstäU-ningar ävensom till sportsliga och kulturella evenemang. Lättnadema bör avse såväl inom medlemsstaten bosatta handikappade som handikappade från andra medlemsstater.
b) Sociala kommittén
Under år 1975 höll sociala kommittén tre sammanträden, varav två ordinarie och ett extra.
Kommittén beslöt tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att föreslå åtgärder mot barnmisshandel m. rn. Sverige har en representant i arbetsgruppen. Vidare tiUsattes en arbetsgmpp för att utreda frågan om återförande till normalt samhäUsliv av svårt missanpassade.
Kommittén tog del av en utredning om familjerådgivning. Det konstaterades att denna utredning var den första i detta ämne som utförts på intemationellt plan, varför det var angeläget att den erhöU vidsträckt publicitet.
En arbetsgrupp som håller på att utreda frågan om förberedelse för pensionering erhöll vissa anvisrdngar rörande det fortsatta arbetet.
Skr. 1975/76:141 13
Bl. a. borde gruppen inrikta sitt arbete på en inventering av vilka åtgärder som vidtagits på området inom Europarådets medlemsstater.
Kommittén behandlade vidare en plan för verksamheten på fem års sikt. Vad gäller socialpolitiska frågor föreslog kommittén att planen skulle innefatta följande huvudämnen: utredning rörande olika initiativ ägnade att höja livskvaliteten, bistånd tUl famUjer som drabbas av förändringar i samhäUet, sociala välfärdsprogram för speciella grupper (barn, handikappade, marginella gmpper), åtgärder av socialhjälpsnatur samt social välfärd i långtidsperspektiv.
Den holländska delegationen föreslog att sociala konmiittén som en stående purdtt på sin dagordning skulle ta upp en diskussion om dels texter, i första hand direktiv, antagna av EG:s ministerråd i frågor av intresse för sociala konmiittén, dels texter under utarbetande inom EG. Dessa dokument kunde eventuellt tjäna som modell för åtgärder i de av Europarådets medlemsstater som nu står utanför EG, varvid de senares synpunkter på texterna och redovisning av sina egna åtgärder kunde vara av stort Intresse för EG-länderna. Den svenska delegationen var positiv till förslaget, dock med betonande av att sådana diskussioner inte fick leda till att Europarådet vid utarbetandet av resolutionstexter ständigt skulle använda sig av tUlgängliga EG-texter. Förslaget mötte emellertid stark kritik från såväl EG-medlem-mars som övriga delegationers sida och drogs därför tUlbaka.
c) Expertkommittén för social trygghet
Kommittén färdigställde ett förslag till rekommendation om socialförsäkringsförmåner för hemarbetande, vilket antogs av ministerkommittén i december. Rekommendationen innebär att hemarbetande bör åtnjuta skydd vid sjukdom, invaliditet och ålderdom etc. utan anknytning tUl något försörjarbegrepp. Rekommendationen ger således uttryck för den bl. a. av de nordiska länderna hävdade principen att socialförsäkringen bör omfatta hela befolkningen och inte vara inskränkt till de förvärvsverksamma.
I likhet med tidigare år deltog kommittén vidare i den årliga granskningen av rapporter rörande tillämpningen av den europeiska social-försäkringsbalken.
d) Europeisk familjeministerkonferens
En europeisk famUjeministerkonferens hölls i Oslo den 17—19 september 1975. I konferensen deltog företrädare för 15 länder. Den svenska delegationen leddes av socialminister Sven Aspling. Tema för konferensen var "The Equality of man and woman: its impUcations for family life and govemmental action".
Diskussionen vid konferensen kan sammanfattas på följande sätt.
Ett stort hinder för jämstäUdhet mellan könen utgör svårigheten för båda föräldrama att förena förvärvsarbete med vården av barn. Arbetslivet — liksom samhäUslivet i övrigt — måste anpassas tUl bam-familjernas behov. En lösning som diskuterades var att föräldrar med små bam skuUe kunna kräva särskilda rättigheter i arbetslivet.
Reformer som syftar tUl att öka jämställdheten stöter på praktiska och ekonomiska hinder, t. ex. i tider av arbetslöshet och lågkonjunktur. Eftersom kvinnor med barn i förskoleåldern i dag av praktiska skäl hindras att förvärvsarbeta bör regeringarna uppmärksamma förvärvs-
Skr. 1975/76:141 14
hindren. I detta sammanhang utgör barnomsorg i olika former en viktig fråga. Det framhöUs att de förvärvsarbetande föräldrarnas problem inte enbart löses genom utbyggnad av daghem.
Ministrama underströk vikten av att både män och kvinnor tar del i hemarbete, vården av barnen, förvärvsarbete samt politiska och sociala aktiviteter. Först när så blir fallet finns förutsättningar för jämstäUdhet.
Vidare dryftades frågan om kompensation för inkomstbortfall vid vård av små barn för både män och kvinnor. Det framhölls att finansieringen av sådana reformer inte fick vidga den ekonomiska ojämlikheten meUan famUjer i olika inkomstlägen.
Slutiigen diskuterades behovet av information i skolorna för att ändra på traditionella könsroUer. Därjämte underströks behovet av systematiskt utbyte mellan ländema av erfareiUieter av reformer som syftar tUl att öka jämlikheten mellan män och kvinnor.
4. Hälsovårdsfrågor
a) Konventioner
Regeringen beslöt den 13 december 1974 att Sverige skulle ansluta sig tUl en av vissa av Europarådets medlemsstater antagen konvention om utarbetande av en europeisk farmakopé, varefter konventionen för Sveriges del trädde i kraft den 6 maj 1975.
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
Ministerkommittén antog en resolution ((75) 29) om lagstiftning rörande fmktsamhet och famUjeplanering.
I resolutionen erinras om resolution nr 2 vid andra Europeiska befolkningskonferensen, FN's generalförsamlings resolution nr 2436 (XXIII) och den arbetsplan som antogs av 1974 års befolkningskonferens i Bukarest. Mot bakgmnden av skillnader mellan medlemsstaternas lagstiftning i frågor rörande preventivmedel, abort samt ekonomisk och social hjälp till familjer även.som den nedgång i fruktsamheten som kan konstateras i praktiskt taget alla utvecklade länder görs en rad rekommendationer tUl medlemsstatema. Dessa uppmanas att vid utformningen av sin befolkningspolitik ta hänsyn till famUjens rättigheter och behov samt att bereda alla som så önskar möjligheter att fritt och under eget ansvar besluta om det antal bam de vUl ha samt tätheten mdlan dem. I detta syfte rekommenderas medlemsstatema att vidta lagstiftnings- och administrativa åtgärder för att införa möjligheter till rådgivning och upplysning rörande famUjeplanering, sterUisering, abort och ekonomiskt och socialt bistånd till famUjema.
c) Europeiska hälsovärdskommittén
Under år 1975 avhöll hälsovårdskommittén endast ett sanunanträde. Kommittén beslöt att som lämpliga ämnen för framtida studier föreslå bl.a.
a) Familjeplanering. Anledningen tUl att familjeplaneringsprogrammet misslyckats i vissa medlemsstater borde undersökas, varjämte åt-
Skr. 1975/76:141 15
gärder för framtida organisation, utbUdning av personal etc. borde föreslås.
b) Organisation och administration av laboratorieväsendet inom den allmänna hälsovården.
c) Åtgärder mot narkotikamissbruk. Utbyte av information om nar-kotikamissbmkares och resandes trafik med narkotika i Europa och i andra regioner. Utarbetande av gemensamma regler för eventuella åtgärder.
d) Patientens roU inom sjukvården.
5. Arbetsmarknadsfrågor
a) Förslag till konvention om utländsk arbetskraft
Ställföreträdarkommittén fortsatte sin behandling av ett utkast till konvention för att reglera utiändsk arbetskrafts ("migrant workers") förhållanden. Trots att arbetet fördes ytterligare något framåt har det sedan år 1971 pågående arbetet ännu inte kunnat avslutas. Under året fortsatte även behandlingen av ett utkast till resolution om likabehandling av inhemska och migrerande arbetare med avseende på yrkesvägledning, UtbUdning och omskolning.
b) Resolutioner som antagits av ministerkommittén
I en resolution ((75) 13) om nomadernas sociala förhåUanden i Europa rekommenderas medlemsstaternas regeringar bl. a. att vidta åtgärder för att stoppa varje form av diskriminering av nomader och att förbättra deras förhållanden vad avser bostäder, utbUdning, hälsovård och social välfärd och trygghet.
Vidare antog ministerkommittén en resolution ((75) 14) om arbetslöshet bland ungdom. I deima rekommenderas medlemsstatemas regeringar att vidta åtgärder för att minska och förhindra arbetslöshet bland ungdom, särskUt åtgärder som avser arbetsmUjö, yrkesvägledning, utbildning och yrkesutbUdning samt särskUda sysselsättningsskapande program för ungdom.
I ministerkommittén antogs slutligen fyra resolutioner rörande arbetsmiljöfrågor av vissa tiU det s. k. partieUa avtalet anslutna stater, nämligen Belgien, Frankrike, Västtyskland, Italien, Luxemburg, Neder-ländema och Storbritannien samt Österrike. De fyra resolutionema rörde 1) tillverkares skyldighet att lämna data om giftiga kemiska produkter, 2) utfomming och användning av metallskämingsmaskiner (metal cutting guUlotines), 3) uppförande och användning av maskiner för framställning av gjutplastprodukter (injection moulding of plastics) och 4) uppförande och användning av maskiner för viss typ av offsettryck (sheet-fed offset printing).
c) Sociala kommittén
Ett utkast tUl resolution angående skyddsverksamheten i företag godkändes av sociala kommittén vid dess sammanträde i september för vidarebefordran tUl ministerkommittén.
Kommittén uppdrog vidare åt sekretariatet att genomföra en studie om ungdomen och arbetslivet som underlag för en diskussion under 1976 om den fortsatta handläggnuigen av frågan om en resolution i ämnet.
Skr. 1975/76:141 16
Konunittén behandlade dessutom ett utkast till resolution om kvinnor i arbetslivet.
6. Miljö- och naturvårdsfrågor samt djurskydd
a) Naturvårdskommitién
Efter en omorganisation år 1974 har arbetsprogrammet i naturvårdskommittén koncentrerats. Arbetet i kommittén har under år 1975 i huvudsak kretsat kruig naturskyddsområden och därmed sammanhängande problem samt hotade växt- och djurarters fortbestånd.
b) Informationscentralen för naturvårdsfrågor
Under år 1975 genomfördes en omorganisation och centralen erhöU vidare permanent status. Ledningskommittén har ersatts av en kommitté för information och utbUdning som är understäUd naturvårdskommittén. Under år 1976 kommer arbetet att koncentreras på våtmarkema. På svensk sida ansvarar statens naturvårdsverk för förberedelsema inför det europeiska våtmarksåret.
c) Förberedande kommittén för dem andra miljöministerkonfercnsen
Den andra mUjöministerkonferensen planeras äga rum i Bryssel den 23—24 mars 1976. Konferensen kommer främst att kretsa kring skyddet av flora och fauna samt hm' naturen utan men skall kunna utnyttjas som rekreationsområde av ett större antal människor. Den förberedande kommittén hade under år 1975 två sammanträden.
d) Expertkommittén för djurskydd
Kommittén sammanträdde en gång under år 1975.
7. Kommun-, region- och planfrågor
a) Kommittén för samarbete i kommunala och regionala frågor
Kommittén handlägger frågor som rör lokala och regionala organ och andra frågor med anknytning tiU regionalpolitik, särskUt beträffande relationerna mellan statliga och kommunala organ.
Kommittén bistår mmisterkommittén och Europarådets övriga organ i frågor av lokalt och regionalt intresse. Den fimgerar dessutom som ett samarbetsorgan meUan medlemsländemas regeringar för utbyte av m-formation och erfarenheter krmg den lokala självstyrelsen.
Kommittén har tre arbetsgrapper, en för frågor rörande den lokala och regionala strakturen, en for kommimemas ekonomi samt en för frågor om glesbygdskommunemas ekonomiska och sociala utveckling. Sverige var under 1975 representerat i både kommittén och de tre ar-betsgrappema.
Kommittén höU sitt nionde plenarmöte i Strasbourg den 27—31 oktober 1975- Vid mötet diskuterades gränskommunalt samarbete ocb kommunal demokrati. Dessutom behandlades bl. a. vissa glesbygdsfrågor, resultat av analyser av räkenskaper i ett antal europeiska städer, den konmtunala verksamhetens finansiering, användningen av datorer i kommunerna samt frågor rörande fortbUdnmg av kommunal perso-
Skr. 1975/76:141 17
nal. Under svensk ledning utformas en rapport i anslutning till Europarådets enkät rörande den kommunala demokratin.
b) Kommunministerkonferenser
Efter inbjudan från fransk sida höUs en kommunministerkonferens i Paris den 20—21 november 1975. Nästa konferens, som förbereds av Europarådets kommitté för kommunala och regionala frågor, kommer att håUas i Grekland hösten 1976. Enligt beslut av ministerkommittén kommer kommunministerkonferensema i framtiden att vara knutna tUl Europarådet bl. a. genom att Europarådets sekterariat utgör sekretariat för konferenserna.
c) Kommittén
för förberedande av ministerkonferenser angående regional
planering
Förberedelsearbetet för den tredje planministerkonferensen, som avses äga rum i Italien i slutet av oktober år 1976, fortsatte under året.
d) Kommittén för byggnadsvård
Europarådets byggnadsvårdsår 1975 avslutades med en internationell kongress i Amsterdam i oktober. Vid kongressen antog deltagande delegationer, däribland en svensk under ledning av statsrådet BertU Zachrisson, en deklaration om integrerad byggnadsvårdspolitik.
Verksamheten i Sverige under byggnadsvårdsåret fick en bred uppslutning och omfattade bl. a. en rikskonferens, seminarier, kurser, utställningar, program i radio och TV, publicering av böcker och broschyrer.
Sverige ratificerade under året den europeiska konventionen om skydd av det arkeologiska arvet.
8. Europarådets budget
Europarådets ordmarie budget för år 1976 fastställdes tiU cirka 114 400 000 FF. Sveriges andel härav, 4,22 procent, är 4 827 600 FF. Sveriges totala bidrag till Europarådet för 1976, dvs. inklusive bidrag till budgeten för den europeiska farmakopén samt för amortering på byggnadslånet för Europarådets nya sekretariatsbyggnad, uppgår tUl 5 724 000 FF. Hämtöver tUlkommer bidrag tUl Europeiska ungdomsfonden uppgående tUl 97 500 FF.
NORSTEDTS TRYCKERI STOCKHOLM I97« 7(0114