Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2016
Redogörelse 2016/17:RJ1
Redogörelse till riksdagen 2016/17:RJ1 | |
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under 2016 | |
Sammanfattning
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond överlämnar i enlighet med sina stadgar härmed årsredovisning och förvaltningsberättelse för 2016. Därutöver ges en översikt över den forskningsstödjande verksamheten under samma tid.
Stockholm den 23 februari 2017
Göran Blomqvist
vd
Innehållsförteckning
Vd:s förord 2016
Denna årsberättelse från Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har två delar. Först översikten över årets forskningsanslag, sedan förvaltningsberättelsen som avslutas med den ekonomiska redovisningen. De nya anslagen till forskning under 2016 uppgår till drygt 438 miljoner kronor, totalavkastningen på tillgångarna till cirka 8,1 procent och marknadsvärdet på kapitalet vid årets slut till 13,4 miljarder kronor. RJ:s finansiella styrka ger goda förutsättningar både för egna initiativ och för samverkan med andra aktörer.
Ordet ”samverkan” har de senaste åren nyttjats flitigt i samband med universitet och högskolor. Regeringen lär använda det 200 gånger i den forskningspolitiska propositionen för att dessutom, som kronan på verket, placera det i titeln, Kunskap i samverkan (prop. 2016/17:50). Samverkan ska också bli en indikator i resursfördelningen. Hur är oklart, en av lite för många frågor som lämnas öppna. Den akademiska karriären är en annan sådan indikator, med uppenbara behov av ett tydligt nationellt regelverk för meriteringsanställningarna. Väl genomarbetade förslag finns i den utredning som Ann Fust ledde, och förväntningarna på att regeringen ska komma till skott är stora. Ytterligare ett område som skjuts på framtiden är det internationella samarbetet, dess betydelse och förutsättningar. Att det har hänt förut gör verkligen inte saken bättre.
För RJ är det både naturligt och nödvändigt att samverka med lärosäten och andra finansiärer. Samverkan kan öka insatsernas och trovärdighet. Samtidigt som RJ och andra stiftelser ur forskarnas perspektiv är komplement till staten erbjuder de också alternativ som ökar den vetenskapliga mångfalden. En aktuell rapport från Universitetskanslersämbetet (rapport 2017:1) visar bland annat att svenska lärosäten i internationell jämförelse har en hög andel finansiering från privata stiftelser och icke vinstdrivande organisationer. Slutsatsen är att stiftelsernas betydelse i det svenska forskningssystemet inte har minskat under det senaste decenniet trots stora tillskott av statliga forskningsmedel under samma tid.
Möjligheterna för RJ att hålla hög kvalitet och nå framgång är beroende av mångas medverkan och samverkan: styrelse, finanskommitté, beredningsgrupper, sakkunniga och anställda. Ert omdöme, engagemang och er insiktsfullhet är grundvalen för RJ:s arbete. Till er alla riktar jag ett uppriktigt tack för ännu ett år av gott samarbete!
Göran Blomqvist, vd
Översikt över den forskningsstödjande verksamheten 2016
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stödjer kvalificerad forskning genom anslag till enskilda forskare och forskargrupper. Enligt 2 § andra stycket RJ:s stadgar ska företräde ges åt ”forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt”. Sedan 1990-talet innebär denna formulering att RJ ger bidrag till forskning som har tyngdpunkten inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och religionsvetenskap. Många forskningsprojekt är gränsöverskridande i meningen att forskare från olika discipliner, fakulteter, lärosäten eller länder samarbetar. Att främja kontakter med internationell forskning har en framträdande plats i RJ:s verksamhet.
Stadgarna uppmanar vidare RJ att utnyttja sin handlingsfrihet till att arbeta probleminriktat och flexibelt. Tack vare åtgärder som inledningsvis har varit unika för RJ har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. RJ utformar anslagen så att de attraherar de främsta forskarna och de bästa idéerna. RJ tar även ansvar för hela forskningsprocessen genom att även bevilja stöd till tryckning, översättning, internationellt samarbete och publicering med open access, så att forskningsresultaten sprids och blir öppet tillgängliga. Med tanke på den forskningspolitiska debattens ensidiga inriktning på tekniska, naturvetenskapliga och medicinska ämnen är det viktigt att hålla i minnet att de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnena och forskningsresultaten också kan ha strategisk betydelse. Denna insikt vägleder RJ:s arbete med forskningskommunikation och samverkan. Inom dessa och andra områden gör flexibla samarbeten med lärosäten och finansiärer det möjligt att medverka i insatser som i sin tur innebär att RJ:s bidrag får långt större effekt än om stiftelsen skulle arbeta på egen hand.
I årsberättelsen ges en översikt över de nya forskningsstöd som har beviljats under 2016. Även pågående fleråriga aktiviteter redovisas. För ytterligare information, se RJ:s webbplats (rj.se).
Arbetssätt, stödformer och kvalitetsbedömning
Målet för RJ:s insatser är att ge svensk forskning inom stiftelsens verksamhetsområde möjlighet att nå en framträdande ställning internationellt.
RJ arbetar efter två linjer. För det första finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva, det vill säga fritt idéstöd enligt den så kallade bottom-up-principen. I den gällande stödordningen, som introducerades 2005, finns stödformer avpassade för såväl individuella forskare som för mindre och större grupper: program, projekt, infrastruktur för forskning samt forskningsinitiering. RJ utlyser anslag till program, projekt och infrastruktur för forskning en gång per år, medan forskarna kan söka medel till forskningsinitiering – vanligtvis konferenser och vetenskapliga nätverk – under hela året. RJ gör för det andra riktade insatser som kan utveckla och stärka svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Dessa vetenskapligt överlagda initiativ är komplement till de forskarinitierade projekten, men också ett sätt att föregripa hugskott från beslutsfattare, medier och liknande. Inspiration till sådana riktade insatser kan komma från flera håll, exempelvis från utvärderingar av pågående verksamheter, konferenser, beredningsgrupper eller från styrelsen. Till de områden som har identifierats för fortsatt uppmärksamhet hör:
den akademiska karriären
jämställdhet
mobilitet, internationellt och mellan samhällssektorer
infrastrukturer för forskning
resultatspridning och kunskapsöverföring till det omgivande samhället
samspelet mellan forskning och utbildning
samarbeten med lärosäten och andra finansiärer
uppföljning och utvärdering av RJ:s insatser.
Grundläggande för RJ:s arbete är den ingående kvalitetsbedömning som beredningsgrupper och externa sakkunniga gör. Alla ansökningar bedöms i förhållande till vetenskapliga kvalitetskriterier och internationell standard. I alla sammanhang prioriteras ansökningar med internationell anknytning. Om ansökningarna aktualiserar forskningsetiska frågor prövas de på samma sätt som ansökningar till Vetenskapsrådet (VR). Frågor om jäv hanteras i enlighet med de riktlinjer som RJ:s styrelse har fastställt. RJ följer upp och utvärderar anslagen (se s. 28) och omprövar fortlöpande sina stöd- och arbetsformer. Styrelsen fattar beslut om forskningsmedel såvida inte attest- och delegationsordningen anger något annat.
Tillgång till kvalificerad sakkunskap är en förutsättning för beslutens kvalitet och trovärdighet. I allt större omfattning anlitar RJ utländska forskare. Därigenom minskas riskerna för jäv, och förutsättningarna stärks för att internationellt gångbara kvalitetsnormer används. Ansökningarna till program, projekt och infrastruktur för forskning bereds i två steg. Programansökningar bedöms i första omgången av en särskild beredningsgrupp med ledamöter enbart från utlandet. De ansökningar som väljs ut granskas därpå av sakkunniga inom det specifika området som rekryteras världen över, varefter beredningsgruppen genomför en utfrågning med de berörda forskargrupperna. Ansökningar om projekt och infrastruktur behandlas i den första omgången av en eller flera av RJ:s beredningsgrupper, som avgör vilka ansökningar som bör gå vidare. De sökande som går vidare lämnar in en längre, mer utvecklad ansökan, som sedan bedöms av minst två externa sakkunniga, oftast från andra länder. Deras utlåtanden ingår i underlaget för beredningsgruppernas slutliga ställningstagande. Inför beslutet om de infrastrukturella projekten genomförs vid behov även en utfrågning av de sökande.
I beredningsgrupperna för projektansökningar ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter (forskare och riksdagsledamöter) samt ett antal svenska och icke-svenska forskare. Forskarna utses för fyra år. Grupperna förnyas successivt genom att hälften av ledamöterna byts ut vartannat år. För de riktade utlysningarna utses särskilda bedömargrupper med ledamöter som har kompetens inom det aktuella området.
De regelbundna uppföljningarna och utvärderingarna av beviljade anslag säkerställer att projekten kan genomföras som planerat. Alla beviljade projekt ska redovisas i enlighet med sina kontraktsvillkor, vilket normalt betyder att projektledaren ska lämna in både en vetenskaplig och en ekonomisk slutredovisning senast tre månader efter projekttidens slut.
Beviljade forskningsanslag
Tabell 1 Beviljade forskningsmedel 2016 per donation (belopp tkr)
Jubileumsdonationen | 142 712 |
Kulturvetenskapliga donationen | 294 633 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 600 |
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | 200 |
Summa | 438 145 |
Som framgår av tabell 1 beviljade RJ drygt 438 miljoner kronor i anslag till forskningsändamål under 2016. Anslagen fördelas på Jubileumsdonationen respektive Kulturvetenskapliga donationen enligt tabell 2 och 3. Alla nya anslag till projekt och program beviljas i form av engångsanslag. Beslutet innebär att medel sätts av ur årets budget och att den sökande får rekvirera medel i takt med att arbetet framskrider. Produktionsstöd till böcker, bidrag till open access-publicering och översättningsbidrag kan beviljas för forskning som finansieras av RJ. Dessa kostnader finansieras inom de årliga budgetramarna. Genom att erbjuda forskarna bidrag till översättning vill styrelsen förbättra den svenska forskningens möjligheter att bidra till den internationella vetenskapliga diskussionen.
Tabell 2 Beviljade forskningsmedel 2016 ur Jubileumsdonationen (belopp tkr)
Projektanslag (ytterligare specifikation ges i tabellerna 4–5) | 142 657 |
Samarbete med riksdagen | 55 |
Områdesgruppen Vardagslivets och kulturens medialisering* | 0 |
Områdesgruppen Teknik, institution, förändring* | 0 |
Summa | 142 712 |
* Upphört med utgången av 2015.
Tabell 3 Beviljade forskningsmedel 2016 ur Kulturvetenskapliga
donationen (belopp tkr)
Infrastruktur för forskning (ytterligare specifikation ges i tabell 6) | 37 882 |
Program (ytterligare specifikation ges i tabell 4) | 122 245 |
Riktade insatser (ytterligare specifikation ges i tabell 8) | 94 899 |
Forskningsinitiering | 19 115 |
Internationellt samarbete | 14 398 |
Övriga bidrag till forskning och kulturliv | 6 094 |
Summa | 294 633 |
Projekt
Hos RJ är ett projekt en avgränsad forskningsuppgift som vanligen utförs under högst tre år av en enskild forskare eller en mindre forskargrupp. Till den senare kategorin räknas 2016 de anslag som är större än 4 miljoner kronor, vilket är nästan 40 procent av de nya projektanslagen. Projekten ger viktiga möjligheter för forskare i olika stadier av karriären att pröva nya idéer. Denna stödform gynnar den fria grundforskningen, den öppnar för nyorientering av forskningen och gör det möjligt för forskare att anta riskfyllda forskningsutmaningar. Med varje anslag följer dels ett bidrag till kostnader för publicering med open access, dels ett bidrag till internationalisering. Avsikten är att den som får ett projektanslag ska kunna koncentrera sig på sin forskning och slippa söka kompletterande finansiering. Söktrycket fortsätter att vara mycket högt. Till följd av att Vetenskapsrådet beviljar något högre bidrag till så kallade indirekta kostnader (se s. 28) har fyra forskare tackat nej till anslag från RJ.
Följande 38 projekt (2015: 43) har under 2016 fått finansiering av RJ:
Projektanslag 2016 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat belopp |
Ph.D. Marie | Hens ansikte – ett könsneutralt pronomens påverkan på könskategorisering och ansiktsperception | Psykologiska institu-tionen, Stockholms | 4 376 000 |
Docent Ragnar Francén Olinder | Metaetisk pluralism | Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet | 2 251 000 |
Docent Mattias | Estetikens århundrade i nytt ljus: estetisk heteronomi från Shaftesbury till Schelling | Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola | 4 325 000 |
Fil.dr Karin Strinnholm Lagergren | Birgittinordens musikaliska värld – en jämförande studie av liturgiska källor från fyra Birgittakloster | Institutionen för musik och bild, Linnéuniversitetet Växjö | 2 098 000 |
Docent Peter | Hur fördelas värdet av medicinsk innova-tion? Fallet hepatit C | Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi, Lund | 2 537 000 |
Professor Stefan Arvidsson | Under en blodröd himmel. Socialismens stil och mytologi 1914–1945 | Linnéuniversitetet Växjö | 2 852 000 |
Professor Kristine Höglund | Valrelaterat våld och det institutionella arvet | Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet | 3 866 000 |
Docent Karin | Lån, makt och moral. En etnologisk studie av lånandets sociala och kulturella betydelser i delningsekonomin och kreditsamhället | Institutionen för kulturvetenskaper, avd. etnologi, Lunds universitet | 2 950 000 |
Docent Fredrik Fahlander | Materiella bilder: visuell grammatik i bronsålderns bildbruk | Institutionen för arkeologi och antikens kultur, Stockholms universitet | 2 313 000 |
Professor Carl- | Filosofin i det nordiska välfärdssamhället. Komparativa studier | Sociologiska inst. (med Socialantropologi och Pedagogik), Lunds universitet | 3 886 000 |
Dr Jonathan Kuyper | Låsningar och lösningar i globala styrformer: demokrati, politisering och legitimitet | Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet, Universitetet i Oslo | 2 136 000 |
Fil.dr Johanna | Fredens minnespolitik | Utrikespolitiska Institutet | 6 765 000 |
Professor | Finansiell stabilitet och organisation av kapitalförvaltning | Institutionen för finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm | 2 215 000 |
Docent Bodil | I omlopp: auktoritet och aktörskap när museiföremål digitaliseras | Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur (Isak), | 4 258 000 |
Ph.D. Sebastian Linke | Vetenskap för miljöförvaltning: rådgivningens dilemman | Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet | 3 149 000 |
Universitetslektor Krister Schönström | Från tal till tecken – att lära sig svenskt teckenspråk som andraspråk | Institutionen för lingvistik, Stockholms | 2 973 000 |
Fil.dr Ingemar | Smakens teknovetenskaper: Livsmedelsutveckling i Sverige under den högindustriella epoken | Ekonomisk-historiska institutionen, Uppsala | 4 117 000 |
Professor Mats | Dynamiska bönder? Om aktörskap och ojämlikhet i Sveriges modernisering | Ekonomisk-historiska institutionen, Lunds | 4 325 000 |
Fil.dr Lisa Hagelin | Dygder för frigivna – en fråga om maskulinitet? | Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet | 2 119 000 |
Fil.dr Andrea | Fördomars sociala grund. Betydelsen av föräldrar, vänner och kontakt för utveck-lingen av fördomar hos ungdomar | Sociologiska institu-tionen, Umeå universitet | 4 086 000 |
Docent Helena Wockelberg | Finns det en svensk förvaltningsmodell? Förvaltningsmyndigheternas självständighet studerad ur ett multi-dimensionellt perspektiv | Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala | 5 859 000 |
Professor Anna-Sofia Maurin | Metafysiska förklaringar | Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet | 7 715 000 |
Ph.D. Maja Krzewinska | Biologiskt och socialt släktskap speglat i genom från medeltida svenska flerpersonsgravar | Arkeologiska forskningslaboratoriet, | 4 702 000 |
Dr.Phil. Carlo Proietti | Rationalitet och gruppbeteende | Filosofiska institutionen, Lunds universitet | 2 074 000 |
Dr Astrid Ogilvie | Förändringens reflektioner: Naturen i litterära och historiska källor från Island cirka 800 till 1800 | Avdelningen för humaniora, Mittuniversitetet, Campus Sundsvall | 6 720 000 |
Tekn.dr Anders Lundquist | Metoder för longitudinella hjärnavbildningsstudier med icke-slumpmässigt bortfall | Handelshögskolan avd. för statistik, Umeå | 2 550 000 |
Docent Anna Storm | Arvet efter kärnkraften: Samhällen, framtidsbilder och radioaktivt avfall | Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet | 5 174 000 |
Fil.dr John Eriksson | Expressivism och mening: tankar, tal och dispositioner | Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet | 2 195 000 |
Fil.dr Oscar | Den digitala nyhetsproduktionens epistemologier | Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet | 4 366 000 |
Docent Anders | En grundläggande motsättning? Invandrade arbetare och främlingsfientlighet i svenska arbetarfackföreningar | Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet, Campus Norrköping | 2 968 000 |
Dr Olle Folke | Lokal politik och förvaltning: Vem vill styra svenska kommuner, och spelar det någon roll? | Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala | 5 584 000 |
Fil.dr Ellen | Dialogiskt resonerande hos personer med schizofreni | Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, Göteborgs universitet | 3 786 000 |
Professor Michael Tåhlin | Kunskapssamhällets mörka sida? Nedgången i ungdomars och utlandsföddas sysselsättning | Institutet för social forskning (Sofi), | 3 432 000 |
Dr Christine Fawcett | Pupillspegling i en utvecklingskontext | Institutionen för psykologi, Uppsala universitet | 6 163 000 |
Docent Erik | Uppmärksamhet och ekonomiskt beslutsfattande | Nationalekonomiska institutionen, Lunds | 3 539 000 |
Professor Gerhard Andersson | Smartphone- och chatbaserad psykologisk behandling för tonåringar med depression. En kontrollerad studie | Institutionen för beteendevetenskap och lärande (IBL), Linköpings | 2 115 000 |
Ph.D. Benjamin Martin | Kulturen i den internationella världsordningen: Hur europeiska staters kulturella fördrag skapade ett globalt kulturbegrepp 1919–1968 | Institutionen för idé- och lärdomshistoria, Uppsala universitet | 2 736 000 |
Professor Mikael Vinka | Verbfrasanaforer i sydsamiska | Institutionen för språkstudier, Umeå universitet | 2 853 000 |
Med tanke på att projektanslagen i Sverige anses ha stor betydelse för de individuella karriärerna är det viktigt att analysera hur anslagen fördelas på sökande av olika kön och karriärålder. De årliga talen över beviljade anslag är relativt små och måste tolkas med försiktighet, men RJ:s databas gör det möjligt att även följa utvecklingen under längre tid, vilket också sker i den årliga uppföljningen av jämställdhetspolicyn. År 2016 kom 596 ansökningar in (2015: 529). Av dessa har 287 (48 procent) kvinnliga projektledare och 309 (52 procent) manliga. Under senare år har fördelningen i stort sett varit stabil, men 2016 var den jämnare än tidigare (2015: 41 procent kvinnor och 59 procent män). De ansökningar om anslag som beviljas avviker dock från det totala antalets könsfördelning: 42 procent av de beviljade anslagen (16 anslag) tillföll kvinnor och 58 procent män (22 anslag), vilket är samma procentuella fördelning som 2015. Samma mönster syns för samtliga projektdeltagare och fördelningen av den finansierade arbetstiden. Detta innebär att kvinnornas andel under 2016 minskar från ansökan till beviljat anslag. Den genomsnittliga storleken på de beviljade anslagen fortsätter dock att vara högre för kvinnliga projektledare. För 2016 har skillnaden ökat till drygt 1,4 miljoner kronor. Den viktigaste förklaringen är att kvinnligt ledda projekt i genomsnitt har fler deltagare än de manliga (3,38 projektdeltagare respektive 2,14). Av de 15 anslag som är större än 4 miljoner kronor har tio kvinnliga projektledare och fem manliga.
RJ har även studerat anslagsbesluten utifrån så kallad karriärålder, vilken anger antalet år som har gått sedan forskaren avlade doktorsexamen. För kvinnliga projektledare som fick anslag 2016 var den i genomsnitt 10 år (2015: 11 år), för män 12 år (2015: 11 år). Medianvärdena är lägre för båda könen, men lägst för kvinnorna (8 år för kvinnor respektive 10 år för män). På det hela taget har sökande med lägre karriärålder även 2016 klarat konkurrensen bra. RJ:s policy är att i första hand bedöma ansökningarnas kvalitet och originalitet och inte forskarnas tidigare prestationer (så kallad track record). Denna princip har genom åren visat sig vara gynnsam för de yngre forskarnas möjligheter att konkurrera om anslag. Under 2016 tillhör 34 procent (13 individer) av dem som erhöll anslag kategorin yngre forskare, vilket enligt VR:s defini-tion är de som avlagt doktorsexamen den 1 januari 2009 eller senare. Andelen yngre forskare av samtliga sökande är i stort sett densamma (36 procent).
RJ:s styrelse har beslutat att under 2017 anlita externa experter för att analysera beredningsprocesserna ur ett jämställdhetsperspektiv som även inkluderar intersektionella inslag, det vill säga maktordningar såsom ålder, etnicitet och vetenskaplig status. Analysen av beredningsarbetet och andra processer, instruktioner, utlysnings- och informationstexter med mera förväntas tillföra insikter som de kvantitativa analyserna inte kan ge och säkerställa att inga ovidkommande hänsyn påverkar besluten.
De begränsningar i rätten att söka projektanslag som RJ:s styrelse införde under 2014 nådde full effekt 2015 och 2016. Efter tre års försöksverksamhet har begränsningarna nu blivit en permanent regel. En forskare får därmed enbart vara med i en enda ansökan som projektledare eller som projektdeltagare. Vidare får forskare som medverkat i ansökningar som projektledare eller projektdeltagare och har fått avslag två år i följd inte söka följande år. Avsikten med båda åtgärderna är att uppmana de sökande att noga överväga vilken forskningsidé som är deras bästa och att satsa på den. På så sätt kan förhoppningsvis ansökningarnas genomsnittliga kvalitet öka och arbetsbördan för beredningsgrupperna minska. Som resultat av åtgärderna har antalet ansökningar sedan 2013 minskat med drygt 300: från 925 till 596. Antalet beviljade ansökningar dessa år var 42 (2013) respektive 38 (2016), vilket innebär att beviljandekvoten har ökat från 4,5 procent till 6,4 procent. Talen är fortfarande låga: Jämförbara internationella forskningsfinansiärer har på basis av lång erfarenhet angivit lägst 10- till 12-procentiga beviljandekvoter som önskvärda. RJ har inte noterat några oförutsedda, negativa effekter av begränsningsreglerna.
Som framgår av tabell 5 och 6 är anslagens spridning på lärosäten (eller motsvarande) och på olika ämnen stor.
Tabell 4 Beviljade projektansökningar och det totala antalet ansökningar 2016 (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
Beviljade ansökningar | Totala antalet ansökningar | ||||||
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Belopp | Antal | Kvinnor | Män |
annan medicinsk | 1 | 1 | |||||
antikvetenskap | 1 | 1 | 2 119 | 2 | 2 | ||
arbetslivsstudier | 1 | 1 | |||||
arkeologi | 1 | 1 | 2 313 | 13 | 8 | 5 | |
arkitektur | 3 | 2 | 1 | ||||
biblioteks- och informationsvetenskap | 3 | 2 | 1 | ||||
bildkonst | 2 | 2 | |||||
design | 1 | 1 | |||||
didaktik | 7 | 4 | 3 | ||||
ekonomisk geografi | 2 | 1 | 1 | ||||
ekonomisk historia | 1 | 1 | 4 325 | 17 | 6 | 11 | |
etik | 5 | 2 | 3 | ||||
etnologi | 1 | 1 | 2 950 | 9 | 7 | 2 | |
filmvetenskap | 5 | 2 | 3 | ||||
filosofi | 4 | 1 | 3 | 14 235 | 23 | 6 | 17 |
folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och | 6 | 4 | 2 | ||||
företagsekonomi | 42 | 17 | 25 | ||||
genusstudier | 8 | 7 | 1 | ||||
globaliseringsstudier | 1 | 1 | 2 136 | 7 | 4 | 3 | |
historia | 1 | 1 | 6 720 | 47 | 22 | 25 | |
husdjursvetenskap | 1 | 1 | |||||
hälso- och sjukvårdsorganisa-tion, hälsopolitik och | 1 | 1 | |||||
idé- och lärdomshistoria | 1 | 1 | 2 736 | 11 | 4 | 7 | |
internationell migration och etniska relationer (Imer) | 1 | 1 | 2 968 | 1 | 1 | ||
juridik (exklusive juridik och samhälle) | 7 | 4 | 3 | ||||
juridik och samhälle | 7 | 3 | 4 | ||||
jämförande språkvetenskap och lingvistik | 3 | 1 | 2 | 9 612 | 17 | 8 | 9 |
kommunikationsvetenskap | 2 | 1 | 1 | ||||
konstvetenskap | 6 | 4 | 2 | ||||
kulturgeografi | 5 | 3 | 2 | ||||
kulturstudier | 1 | 1 | 4 258 | 13 | 12 | 1 | |
landskapsarkitektur | 1 | 1 | |||||
litteraturstudier | 5 | 3 | 2 | ||||
litteraturvetenskap | 1 | 1 | 4 325 | 18 | 10 | 8 | |
lärande | 7 | 2 | 5 | ||||
medicinsk etik | 1 | 1 | |||||
medievetenskap | 1 | 1 | 4 366 | 8 | 3 | 5 | |
musikvetenskap | 1 | 1 | 2 098 | 4 | 2 | 2 | |
nationalekonomi | 3 | 1 | 2 | 8 291 | 25 | 8 | 17 |
omvårdnad | 1 | 1 | |||||
pedagogik | 14 | 8 | 6 | ||||
pedagogiskt arbete | 3 | 3 | |||||
psykologi (exklusive tillämpad psykologi) | 2 | 2 | 10 539 | 27 | 11 | 16 | |
religionshistoria | 1 | 1 | 2 852 | 6 | 2 | 4 | |
religionsvetenskap | 14 | 5 | 9 | ||||
sannolikhetsteori och statistik | 1 | 1 | 2 550 | 2 | 2 | ||
socialantropologi | 10 | 3 | 7 | ||||
socialpsykologi | 1 | 1 | 4 086 | 1 | 1 | ||
socialt arbete | 8 | 4 | 4 | ||||
sociologi (exklusive socialt | 2 | 2 | 7 318 | 37 | 17 | 20 | |
språkstudier | 6 | 2 | 4 | ||||
statsvetenskap (exklusive | 2 | 1 | 1 | 9 450 | 43 | 18 | 25 |
studier av offentlig förvaltning | 1 | 1 | 5 859 | 8 | 5 | 3 | |
systemvetenskap | 2 | 2 | |||||
systemvetenskap, informa-tionssystem och informatik med samhällsvetenskaplig | 3 | 2 | 1 | ||||
teatervetenskap | 2 | 2 | |||||
teknikhistoria | 2 | 1 | 1 | 9 291 | 4 | 2 | 2 |
tillämpad psykologi | 1 | 1 | 2 115 | 9 | 5 | 4 | |
tvärvetenskapliga studier | 1 | 1 | 4 702 | 32 | 21 | 11 | |
övrig annan humaniora | 7 | 5 | 2 | ||||
övrig annan samhällsvetenskap | 2 | 1 | 1 | 9 914 | 13 | 4 | 9 |
Summa | 38 | 16 | 22 | 142 128 | 595 | 287 | 309 |
Tabell 5 Beviljade projektansökningar fördelade efter anslagsförvaltare 2016 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Göteborgs universitet | 23 462 | 6 |
Handelshögskolan i Stockholm | 2 215 | 1 |
Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi | 2 537 | 1 |
Linköpings universitet | 9 341 | 3 |
Linnéuniversitetet Växjö | 4 950 | 2 |
Lunds universitet | 16 774 | 5 |
Mittuniversitetet, Campus Sundsvall | 6 720 | 1 |
Stockholms universitet | 25 106 | 7 |
Södertörns högskola | 4 325 | 1 |
Umeå universitet | 9 489 | 3 |
Uppsala universitet | 30 444 | 7 |
Utrikespolitiska institutet | 6 765 | 1 |
Summa | 142 128 | 38 |
Produktionsstöd | 244 | 6 |
Översättning | ||
Övrigt | 285 | 3 |
Summa | 529 | 9 |
Summa total | 142 657 | 47 |
Program
Program är RJ:s stödform för forskningsuppgifter som kräver en större forskargrupp under sex till åtta år. Sedan starten 2005 har totalt 31 forskargrupper beviljats programstöd. År 2016 skickades 38 programansökningar in, vilket är fler än det genomsnittliga antalet ansökningar per år. Beredningsgruppen beslutade att föra åtta av dessa vidare till beredning i en andra omgång. Med ledning av utlåtanden från internationella experter och intervjuer med forskargrupperna beviljades följande:
professor Anna Jarstad, 43,2 miljoner kronor till programmet Varianter av fred, med Umeå universitet som anslagsförvaltare
professor Per Krusell, 40,7 miljoner kronor till programmet Klimat och hållbarhet i utvecklingsländer, med Stockholms universitet som anslagsförvaltare
professor Kristian Kristiansen, 38,2 miljoner kronor till programmet En ny europeisk förhistoria. Att integrera aDNA, isotoper, språkhistoria och arkeologi för en nytolkning av grundläggande förändringar i Europas förhistoria, med Göteborgs universitet som anslagsförvaltare.
RJ öronmärker inte medel till olika forskningsområden i stödformen program. Därför kan det vara intressant att studera fördelningen mellan samhällsvetenskap och humaniora. En genomgång av alla program sedan starten 2005 visar på en mycket jämn fördelning mellan humanistiskt och samhällsvetenskapligt baserade program. Av totalt 307 inskickade ansökningar kan 158 betraktas som samhällsvetenskapliga och 136 som humanistiska, medan 13 är en blandning av de båda. Av de 31 beviljade ansökningarna är 16 i huvudsak samhällsvetenskapliga och 15 humanistiska.
Tabell 6 Antalet programansökningar 2016 och beviljade ansökningar (belopp tkr) fördelade efter ämnesområde och kön
Ämne | Antal | Kvinnor | Män | Sökt | Antal beviljade | Beviljat belopp |
arkeologi | 2 | 2 | 70 347 | 1 | 38 200 | |
ekonomisk geografi | 1 | 1 | 30 669 | |||
filosofi | 1 | 1 | 36 120 | |||
företagsekonomi | 1 | 1 | 36 941 | |||
historia | 3 | 1 | 2 | 95 115 | ||
hälso- och sjukvårdsorganisation, | 1 | 1 | 26 548 | |||
internationell migration och etniska | 1 | 1 | 40 863 | |||
juridik och samhälle | 1 | 1 | 24 409 | |||
konstvetenskap | 1 | 1 | 41 459 | |||
kulturstudier | 1 | 1 | 25 800 | |||
litteraturvetenskap | 1 | 1 | 34 299 | |||
musikvetenskap | 1 | 1 | 26 713 | |||
nationalekonomi | 5 | 1 | 4 | 173 710 | 1 | 40 700 |
psykologi (exklusive tillämpad psykologi) | 1 | 1 | 26 502 | |||
statsvetenskap (exklusive studier av offentlig förvaltning och globaliseringsstudier) | 3 | 2 | 1 | 96 862 | 1 | 43 200 |
studier av offentlig förvaltning | 1 | 1 | 35 881 | |||
teknikhistoria | 1 | 1 | 41 373 | |||
tvärvetenskapliga studier | 8 | 4 | 4 | 240 155 | ||
övrig annan humaniora | 2 | 1 | 1 | 65 653 | ||
övrig annan samhällsvetenskap | 2 | 2 | 47 183 | |||
Summa | 38 | 13 | 25 | 1 216 602 | 3 | 122 100 |
Konferens | 120 | |||||
Övrigt | - | 25 | ||||
Summa | - | 145 | ||||
Summa total | 38 | 13 | 25 | 1 216 602 | 3 | 122 245 |
Infrastruktur för forskning
Infrastruktur för forskning består av insatser som ska främja och göra framtida forskning möjlig. Medel beviljas exempelvis till att etablera nya forskningsmiljöer eller skapa plattformar för att utveckla samarbete mellan forskarsamhället och andra institutioner. RJ ger även stöd för att betydelsefulla samlingar vid arkiv och bibliotek ska bli tillgängliga samt för att upprätta databaser. Under 2016 beviljade RJ sju ansökningar. Under 2016 genomförde beredningsgruppen för infrastruktur för forskning en studieresa till England där följande organisationer besöktes: National Archives i Kew, UK Data Service/UK Data Archive vid University of Essex, Rutherford Appleton Laboratory vid Didcot Oxford och Oxford e-Research Centre. Som ett resultat av studieresan har RJ inlett ett samarbete med Digital Humanities vid Oxford Summer School under 2017.
Anslag till infrastruktur för forskning 2016 (belopp kr)
Projektledare | Projekttitel | Lärosäte | Beviljat belopp |
Docent Jonathan Adams | Fornnordisk omvärldsuppfattning: En | Institutionen för nordiska språk, Seminariet för nordisk namnforskning, Uppsala | 7 672 000 |
Docent Stefan Dahlberg | Quality of Government (QoG)-institutets | Statsvetenskapliga institu-tionen, Göteborgs universitet | 6 040 000 |
Professor Urban Lindgren | Umeå Simsam Lab – Infrastruktur för forskning om barndomen för hållbar hälsa och välfärd | Institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet | 4 183 000 |
Ph.D. Elena | SweLL – forskningsinfrastruktur för svenska som andraspråk | Institutionen för svenska | 7 044 000 |
Intendent Josefine Pernes | Komplettering och tillgängliggörande av | Statsvetenskapliga institu-tionen, Göteborgs universitet | 7 076 000 |
Professor Erik Melander | Vem strider i väpnade konflikter? En unik kartläggning av konfliktaktörer | Institutionen för freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet | 2 929 000 |
Ph.D. Erik | Databasen Sveriges åkerareal 1810 och 1870 | Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet | 2 688 000 |
Tabell 7 Beviljade ansökningar inom infrastruktur för forskning
fördelade efter anslagsförvaltare 2016 (belopp tkr)
Anslagsförvaltare | Beviljat belopp | Antal |
Göteborgs universitet | 22 848 | 4 |
Umeå universitet | 4 183 | 1 |
Uppsala universitet | 10 601 | 2 |
Summa | 37 632 | 7 |
Konferens | 250 | 1 |
Summa | 250 | 1 |
Summa total | 37 882 | 8 |
Forskningsinitiering
För att kunna möta efterfrågan från forskarsamhället om stöd till vetenskapliga möten och nya nätverk beviljar RJ årligen medel till forskningsinitiering. Ansökningarna spänner över ett stort fält: bidrag till internationella konferenser, arbetskonferenser om nya forskningsområden, seminarieverksamhet, nätverksstöd och förberedelser av nya forskningsprogram.
Under året beviljades 102 av 154 ansökningar, det vill säga två tredjedelar. Vi ser det som mycket positivt att det internationella utbytet hela tiden tycks växa. Internationaliseringen av svensk samhällsvetenskap och humaniora är en tydlig trend över tid och RJ får sällan in ansökningar utan internationellt deltagande. Förhoppningen är att initieringsstöden också ska leda till nya och förbättrade forskningsansökningar.
För att kunna få mer systematiska svar på frågan om vad stödformen betyder för forskare har Lars Geschwind, verksam vid KTH, under året fått i uppdrag att kartlägga och analysera stödet till forskningsinitiering. Han och hans medarbetare ska studera vilken typ av stöd som forskarna söker, vilka det är som söker och vad stödet betyder för forskarna. Studien ska vara färdig under 2017 och kommer att bli ett underlag för en utvärdering av stödformen och för dess utformning i framtiden.
Som en del av dessa initierande insatser anordnar RJ dessutom regelmässigt egna konferenser och seminarier, ibland tillsammans med andra forskningsstödjande organ inom eller utom landet.
Riktade satsningar
Riktade insatser, som inom RJ också kallas tematiska eller proaktiva, används för att utveckla och förstärka svensk forskning. De har varierande karaktär, från karriäranställningar för yngre forskare till utlysningar inom angelägna forskningsområden. Insatserna ger också utrymme för att pröva nya lösningar och alternativa arbetsformer. För de riktade utlysningarna gäller att de sökande inom givna ramar fritt får formulera sina frågor, det vill säga bottom-up-principen tillämpas i betydande utsträckning.
Tabell 8 Riktade insatser 2016 ur Kulturvetenskapliga donationen
(belopp tkr)
Samlingarna och forskningen* | 24 000 |
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning | 600 |
Flexit VIII | 8 213 |
RJ Sabbatical III | 13 887 |
Institutsvistelse/Forskningsvistelser vid de svenska instituten i Aten, | 300 |
Kommunikationsprojekt | 4 670 |
Pro Futura XI | 27 300 |
Övrigt | 15 929 |
Summa | 94 899 |
* Samfinansiering med Kungliga Vitterhetsakademien (KVHAA).
Totalt beviljat 37 734 tkr (RJ 24 000 tkr och KVHAA 13 734 tkr).
Pro Futura
Sedan ett antal år tillbaka driver RJ Pro Futura, ett karriärprogram inom humaniora och samhällsvetenskap, i samarbete med SCAS (Swedish Collegium for Advanced Study). Det är ett spetsforskningsprogram inriktat på juniora forskare, vilka ges möjlighet att forska under mycket goda villkor under fem till sju år. Pro Futura-forskaren ska under programtiden vistas dels vid det nominerande lärosätet, dels vid SCAS och vid ett utländskt institut för avancerade studier eller vid ett annat spetsforskningsinstitut. När Pro Futura-perioden är avslutad och efter ytterligare en granskning får forskaren en tillsvidareanställning vid det universitetet som nominerade henne eller honom. Inbjudan att nominera har skickats till ett antal svenska och nordiska universitet samt till Tartu universitet och University of Cambridge. Universiteten kan nominera högst fyra personer, varav en andel av dessa ska ha doktorsexamen från eller vara verksam vid ett annat lärosäte än det nominerande. Avsikten är att på detta sätt bidra till såväl nationell som internationell rörlighet.
Hittills har totalt 44 forskare, 20 kvinnor och 24 män, antagits. I årets omgång av Pro Futura nominerades 27 forskare, 10 kvinnor och 17 män från 11 olika universitet. 5 forskare, 2 kvinnor och 3 män, har antagits till programmet:
Helen Anne Curry, history of modern science and technology, föreslagen av University of Cambridge
Terje Falck-Ytter, psykologi, föreslagen av Uppsala universitet
Hazem Kandil, sociologi, föreslagen av University of Cambridge
Aryo Makko, historia, föreslagen av Stockholms universitet
Julia Uddén, neurovetenskap, psykologi och lingvistik, föreslagen av Stockholms universitet.
Eftersom Pro Futura-programmet har pågått i ett antal år, och frågor om karriärsystem inom akademin är högaktuella har RJ utvärderat programmet. Utvärderingen har genomförts av de externa experterna professor Frans Gregersen, Köpenhamns universitet, Kristin Zeiler, biträdande professor vid Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, Sophie Hydén Picasso, forskningshandläggare vid Forskningsservice, Lunds universitet och professor Maria Ågren, Uppsala universitet. Gruppen granskade hur Pro Futura-programmet fungerar som en del av forskarnas karriärer och hur det är utformat i jämförelse med liknande program. Andra frågor för utvärderingen var hur RJ:s karriärstöd kan vidareutvecklas och hur RJ kan och bör samverka med lärosätena i deras egenskap av arbetsgivare. Utvärderingens resultat kommer att ligga till grund för eventuella förändringar av hur Pro Futura utformas samt för andra insatser från RJ:s sida när det gäller karriärstöd.
Europe and Global Challenges
Tanken med Europe and Global Challenges är att europeiska forskare ska stimuleras att samarbeta med kolleger i andra delar av världen kring vår tids stora utmaningar. Förhoppningen är att denna typ av satsning kommer att få betydelse för internationaliseringen av svensk och europeisk samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning. Det är fjärde gången som programmet utlyses. Via de tre tidigare utlysningarna har redan 16 forskargrupper beviljats medel inom ramen för detta initiativ.
Årets utlysning har skett gemensamt och i samarbete med två av Europas främsta forskningsfinansiärer, tyska Volkswagen Stiftung och brittiska Wellcome Trust. Gensvaret i forskarsamhället blev som tidigare stort, närmare 300 forskargrupper skickade in ansökningar.
Flexit
Flexit-programmet är en satsning som söker nya flexibla lösningar för att sprida forskning och forskare utanför universitet och högskolor. Tjänsterna är sedan 2014 utformade så att två år av projektet bedrivs på företaget eller organisationen utanför akademien, och det tredje året bedrivs på ett lärosäte.
En utlysning av fyra Flexit-tjänster skedde under 2016. Följande tjänster tillsattes:
Kristina Lindström, vid Turistrådet Västsverige: Hållbar turism genom inter-sektoriell samverkan
Stina Hansson, vid Stadsdelsförvaltningen Angered: Att skapa tillit och kollektivt agerande för att verka för lokala intressen och minskad ojämlikhet i hälsa i stadsdelen Angered
Pia Nykänen, vid Leanlink, Råd & Stöd, Linköpings kommun: Evidensbaserad praktik, delat beslutsfattande och utförande inom socialtjänsten
Katarina Wetter-Edman, vid Forskning och Utveckling i Sörmland: Förstärkt personcentrering genom erfarenhetsbaserad kommunikation.
Alla forskarna påbörjade arbetet under hösten 2016. Söktrycket till tjänsterna var relativt lågt och tjänsten vid Forskning och Utveckling i Sörmland utlystes en extra gång under våren 2016. Under året arrangerade RJ två nätverksmöten då Flexit-forskarna samlades för att utbyta information och erfarenheter.
I december annonserade RJ ut en ny Flexit-utlysning, där sex organisa- tioner och företag medverkar: Bräcke diakoni, Kulturförvaltningen i Göteborgs stad, Välfärdsavdelningen, Stadskontoret i Malmö stad, Forskning och utveckling/innovation, Norrbottens kommuner, Utbildningsförvaltningen i Piteå kommun samt Spotify.
RJ Sabbatical
RJ Sabbatical är en försöksverksamhet som innebär att tillsvidareanställda lektorer och professorer vid svenska lärosäten kan slutföra vetenskapliga arbeten och skriva större verk och synteser. Genom att uppmuntra forskarna att tillbringa delar av tiden utomlands vill RJ stärka svensk forsknings och utbildnings internationella kontakter. Stödet gäller forskning på hela forskarens anställning, enda undantaget kan vara doktorandhandledning i begränsad omfattning. Tre utlysningar har genomförts med mycket goda erfarenheter.
I den tredje utlysningen beviljades följande forskare medel:
Niclas Abrahamsson, Stockholms universitet: Ålder, mognadsbegränsningar och den kritiska perioden för språkinlärning. Vad har vi lärt oss av mycket avancerade andraspråksanvändare – och vad återstår att lära?
Hercules Dalianis, Stockholms universitet: Artificiell intelligens analyserar patientjournaler. Är detta möjligt och kan detta förbättra hälsovården?
Stefano Guzzini, Uppsala universitet: Makt i internationella relationer
Stefan Arvidsson, Linnéuniversitetet: Forskning om moderna religioner, myter och politik: förslag till en rigorös och koherent terminologi. En artikel i två delar
Lena Berggren, Umeå universitet: Fascismen i Sverige 1920–1950
Mona Livholts, Linköpings universitet: Den olägliga novellen. Situerat skrivande som teori och metod
Ingela Nilsson, Uppsala universitet: Författaren och hans berättelse i 1100-talets Bysans
Katarina Giritli Nygren, Mittuniversitetet: Intersektionell riskteori i en tid av ambivalens
Charlotta Löfgren-Mårtenson, Malmö högskola: Sexualitet, genus och unga med intellektuell funktionsnedsättning – utmaningar i ett mångkulturellt samhälle
Hans Sjögren, Linköpings universitet: Familjedynastier i nordiskt näringsliv
Johan Rönnby, Södertörns högskola: Skeppsvrak i norra Europa. Ett marinarkeologiskt perspektiv på samhälle och förändring 1000–1900 e.Kr.
Cecilia Lundholm, Stockholms universitet: Syntes av forskning om begreppsbildning i samhällsvetenskapliga ämnen
Mårten Snickare, Stockholms universitet: Koloniala objekt. Materialitet, visualitet och svensk kolonialism
Helene Frichot, Kungl. Tekniska högskolan: Miljö-världar: Fikto-kritiska förhållningssätt till skrivande arkitektur
Jakob Svensson, Stockholms universitet: Vad gör och kan grundskolelärare i Afrika?
Mot bakgrund av att det dröjer innan det finns mer kunskap om de faktiska effekterna av stödformen och att det har varit ett högt söktryck och mycket hög kvalitet på ansökningarna har RJ:s styrelse fattat två beslut. Det ena var att göra en uppföljning av erfarenheter från de forskare som hittills har beviljats anslag inom RJ Sabbatical i syfte att dels utveckla stödformen, dels ge underlag till beslut om stödformen ska permanentas. Det andra var att avsätta medel för att genomföra ytterligare två utlysningar, 2017 och 2018. Marianne Thormählen, professor emerita i engelska, samt tidigare prodekan för forskning vid Humanistiska och teologiska fakulteterna, Lunds universitet, har genomfört uppföljningen. Hennes allmänna slutsats är att RJ Sabbatical bör permanentas. Hon menar att stödformen har alla förutsättningar att bli en nyckelfaktor i det svenska forskarsamhället inom humaniora och samhällsvetenskap (HS). Uppföljningen kommer att vara underlag dels inför revideringar av kommande utlysningar, dels inför kommande beslut att eventuellt göra stödformen permanent.
Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap
Alla åtta projekt i jubileumssatsningen Nya utsikter för humaniora och samhällsvetenskap har under året påbörjat sitt arbete. Under slutet av 2017 eller början av 2018, då de flesta projekten har kommit ungefär halvvägs, planeras en uppföljning.
Forskning om förmodernitet
I RJ:s satsning på forskning om förmodernitet ingår att projekten ska ordna gemensamma träffar och hålla varandra informerade om utvecklingen i projekten för att säkerställa att satsningen får synergieffekter. Den andra av tre träffar ägde rum i Sigtuna under sommaren då de åtta projekten delgav varandra resultat och erfarenheter.
Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning
År 2012 tog RJ initiativ till en satsning riktad mot forskning om forskning. Bakom satsningen Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning står även Formas, Forte och Vetenskapsrådet. Initiativet togs till följd av de stora kunskapsbrister som fanns. Det saknades inte bara kunskap om forsknings- och innovationspolitik, högre utbildning och akademisk forskning. Den forskning som fanns var dessutom fragmenterad. Internationella utblickar och jämförelser saknades också ofta. I oktober 2015 fattade RJ:s styrelse beslut om att finansiera 8 av 54 sökande projekt. Under september 2016 anställdes fil.dr Fredrik Persson-Lahusen på halvtid som koordinator för Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Han har under hösten träffat samtliga åtta forskningsledare för utforskande och strategiska samtal, samt arrangerat en uppstartskonferens där alla projekt samt representanter för styrgruppen och den internationella referensgruppen deltog. Därmed har grunden för fortsatta programgemensamma aktiviteter lagts.
Samlingarna och forskningen
Vitterhetsakademien och RJ utlyste under 2015 anslag till projekt som syftar till att utveckla forskningen och forskningsmöjligheterna på samlingarna inom det svenska samhällets minnesinstitutioner. Programmet Samlingarna och forskningen fokuserar på samarbeten mellan minnesinstitutioner och forskning vid universitet och högskolor. Avsikten är att stödja olika typer av insatser som syftar till att göra samlingarna kända, tillgängliga och användbara för forskningen. Finansiärerna har genomfört två utlysningar inom satsningen, en i februari 2015 och ytterligare en i februari 2016. Den 9 juni 2016 fattade styrelsen beslut att finansiera 5 av 43 sökande projekt:
Rebecka Lennartsson, Stadsmuseet i Stockholm: Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia 8 472 000 kr
Kajsa Hartig, Nordiska museet: Samla social digital fotografi 5 481 000 kr
Ulf Johansson Dahre, Nordiska museet: Beundran och förundran i förändring – att förstå Museum Stobaeanum 5 162 000 kr
Rickard Domeij, Institutet för språk och folkminnen: TillTal – Tillgängligt kulturarv för forskning i tal 9 771 000 kr
Magnus Källström, Riksantikvarieämbetet Visby: Evighetsrunor – en forskningsplattform för Sveriges runinskrifter 8 848 000 kr.
Styrning och granskning av det offentliga
Områdesgruppen för mål och resultat i offentlig verksamhet tog 2014 initiativ till utlysningen Styrning och granskning av det offentliga. I april 2015 genomförde RJ en konferens för projekten som fick medel och i slutet av augusti 2016 genomfördes en workshop med projekten inom utlysningen.
Riksdagsforskning
Samtliga projekt inom RJ:s satsning på riksdagsforskning har slutredovisats. I december 2016 presenterades forskningsresultat från två av projekten under ett lunchseminarium som anordnades i samarbete med sällskapet Riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Både Lena Wängnerud och Helen Stensöta talade om jämställdhetsaspekter i det parlamentariska arbetet.
Swedish Foundations’ Starting Grant
Swedish Foundations’ Starting Grant är ett samarbete mellan RJ och några andra stiftelser för att stärka de svenska ansökningarna till det europeiska forskningsrådet ERC (European Research Council). Med satsningen vill man erbjuda finansiering för de svenska ansökningar som uppfyller alla kriterier för hög vetenskaplig kvalitet men som ERC inte har medel för att finansiera. I årets stiftelseutlysning fanns det inte några ansökningar inom humaniora och samhällsvetenskap, inte heller några svenska reserver till Consolidator Grant inom RJ:s ämnesområden.
Kommunikationsprojekt
RJ:s styrelse beslutade att avsätta 4 miljoner kronor till en satsning på ett kommunikationsprojekt. Syftet var att uppmuntra forskare att sprida sina resultat och samverka mer och att öka förtroendet för forskning samt att minska utbredningen av faktaresistens.
Idén skulle utgå från forskare, men huvudsökande behövde inte vara disputerad utan även andra kunde söka (exempelvis journalister och museifolk) men då komplettera ansökan med ett vetenskapligt råd.
Totalt 102 utlysningar skickades in från lärosäten, museer, tidskrifter, frilansare med flera. Beredningsgruppen har bedömt ansökningarna efter deras originalitet, genomförbarhet, angelägenhet och det avtryck de förväntas göra.
Följande elva ansökningar beviljades medel:
Jenny Bergenmar, Göteborgs universitet: Minnen av Selma Lagerlöf
Thomas Brobjer, Uppsala universitet: Atlas över värden, moral och värdeförändringar
Önver Cetrez, Uppsala universitet: Gilgamesh: Flyktingminoriteters traumatiska erfarenheter som hamnat i skuggan
Henrik Ekengren Oscarsson, Göteborgs universitet: Visualiseringar av stabilitet och förändring i politiskt beteende 1956–2014
Jonas Ingvarsson, Högskolan i Skövde: Drottningens juvelsmycke, en digital plattform
Mats Jönsson, Göteborgs universitet: Göteborgskulturer på stan 1621–2021 (GPS 400). Ett kommunikationsprojekt mellan Göteborgs universitet, ABM-sektor och kommun
Sara Kjellberg, Malmö universitetsbibliotek: Forskarnas galleri – att uppleva forskning som deltagande forskningskommunikation i biblioteksrummet
Annika Larsson, Uppsala universitet: Viking Couture: Publik arena för forskning, dialog och kommunikation
Rebecka Lennartsson, Stadsmuseet i Stockholm: Nya Slussen. Dialog och reflekterande kring samhällsplaneringens demokratiska utmaningar
Maria Törnqvist, Institutet för framtidsstudier: Sociologi för scen: Närhet och intimitet i världens ensammaste land
Helena Victor, Kalmar läns museum: Sandby borg – en virtuell koppling. Samhällsrelevant dialog genom kulturarvet med virtual reality.
Områdesgrupper
RJ har sedan 1970-talet inrättat så kallade områdesgrupper för att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning. De har bestått av forskare från ämnen av betydelse för området samt företrädare för samhällsintressen som är viktiga i sammanhanget. Områdesgrupperna har genom åren lämnat en rad betydelsefulla uppslag till nya initiativ. En utvärdering 2013 ledde dels till att arbetsformerna förtydligades, dels till en omfattande kartläggning av hur andra liknande finansiärer arbetar. Därefter har RJ:s styrelse fastställt en handlingsplan för hur nya proaktiva insatser ska förberedas. Avsikten var att förbättra förutsättningarna för att urskilja områden som är viktiga och otillräckligt utforskade, liksom att identifiera strukturella åtgärder som kan förnya och förstärka vetenskapen. Detta arbete kan utformas efter de förutsättningar som råder i det enskilda fallet och är inte hänvisat till en enda arbetsform.
Som ett resultat av de mer flexibla arbetsformerna fick professorerna Eva Haettner Aurelius och Erland Hjelmquist under 2015 i uppdrag att analysera svenska lärosätens kvalitetsutvärderingar av sin forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. Arbetet mynnade ut i en rapport som presenterades på ett seminarium i september 2016. Seminariet samlade ett fyrtiotal åhörare, främst representanter för lärosäten och forskningsfinansiärer.
Under 2016 avslutades arbetet inom de två återstående områdesgrupperna. Som utflöde av både Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering och Områdesgruppen för teknik, institution, förändring fortsätter ett antal så kallade lokala nätverk under ännu en tid med sitt arbete.
Områdesgruppen för teknik, institution, förändring
Områdesgruppen, som startades 2011, avslutade under året sin verksamhet. Under dessa år har områdesgruppen initierat en mängd olika aktiviteter. Totalt har 23 olika anslag beviljats. Bidragen har spänt över en rad skiftande områden och typer av verksamheter, alltifrån nätverksskapande och gästforskarplatser till publikationer och sommarskolor.
Parallellt med dessa aktiviteter har gruppen också tagit fram en programskrift. Boken finns nu publicerad i Palgrave’s Pivot-serie med titeln Beyond Innovation. Technology, Institution and Change as Categories for Social Analysis.
Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering
Även Områdesgruppen för vardagslivets och kulturens medialisering avslutades 2016 efter fyra års arbete. Gruppen genomförde ett flertal konferenser, studiebesök och utlysningar av nätverk. Totalt fick tolv nätverk medel från områdesgruppen. Under åren har gruppen dessutom publicerat en kunskapsöversikt samt andra publikationer.
Nordiskt samarbete
I samarbete med Bikubenfonden, Gjensidigestiftelsen och Koneen Säätiö arrangerade RJ en nordisk stiftelsekonferens, den tredje i sitt slag, i Stockholm i oktober. Konferensen, Nordic Foundation network meeting, lockade ett åttiotal deltagare och tog upp förändringar i det nordiska stiftelselandskapet, katalytisk filantropi samt hållbar kapitalförvaltning. Under den andra konferensdagen hölls gruppdiskussioner med tydlig koppling till dessa ämnen. I utvärderingen gav deltagarna mycket positiv respons på konferensen och framhöll också behovet av denna typ av nordiska möten. Danska stiftelser har visat intresse av att ta på sig arrangörskapet för nästa konferens.
Övriga bidrag till forskning och kulturliv
Erfarenhetsmässigt har det varit svårt att på ett naturligt sätt placera vissa satsningar under övriga budgetposter. Hit hör bland annat stöd åt forskning, popularisering och publicering inom kulturarvsområdet. Ur denna budgetpost tas numera även kostnaderna för RJ:s nya forskningsförberedande insatser, liksom för utvärderingar av stödformer och riktade satsningar. Under 2016 gäller detta bland annat en workshop om internationalisering, en kartläggning av forskning om islam vid svenska universitet och högskolor, en uppföljning av publiceringsstrategier och RJ:s krav på open access-publicering samt utvärderingar av Pro Futura-programmet och av stödformen forskningsinitiering. Ur samma budgetpost bekostar RJ medlemskapen i Vetenskapsfestivalen, Vetenskap & Allmänhet (VA), forskning.se och Swecris samt medverkan i Samspråk under politikerveckan i Almedalen och Forskartorget vid Bok och Bibliotek (Bokmässan) i Göteborg. Ett bidrag avser arbetet med SNS Demokratirapport 2017 – Den svenska demokratins hälsotillstånd, ett annat forskningsantologin Civilsamhället i det transnationella rummet och ytterligare ett boken Känslornas revolution. Skriften Kunskapens nya rörelser belyser utförligt behoven av nya insatser för samverkan och forskningskommunikation inom humaniora och samhällsvetenskap. Skriften utarbetades på uppdrag av och i samverkan mellan RJ, VR och Vitterhetsakademien.
Internationellt samarbete
Svensk forsknings internationella samarbeten och kontakter får allt mer uppmärksamhet. Det var därför förvånande att 2016 års forskningsproposition i stor utsträckning saknade sådana perspektiv, men regeringen har meddelat att den inom kort avser återkomma. VR:s studier av internationella förbindelser och mobilitet, Ingenjörsvetenskapsakademiens (IVA) rapport Bättre möjligheter för internationalisering av forskning och högre utbildning liksom analyser från Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning (Stint) innehåller både viktiga fakta och nyttiga rekommendationer. Äldre undersökningar tyder på att svenska forskare inom humaniora och samhällsvetenskap i större utsträckning än kollegerna inom andra forskningsfält väljer att samarbeta inom landet. RJ har dock under senare år kunnat se en ökad medverkan av internationella forskare i ansökningarna trots frånvaron av formella krav på internationellt samarbete.
Det finns behov av ytterligare insatser för att förbättra svenska forskares möjligheter att verka i ett alltmer internationellt sammanhang. RJ:s insatser är inriktade på både individuell forskarrörlighet och strategiska partnerskap. Det statliga URA-avtalet (avtal om utlandskontrakt och riktlinjer för anställningsvillkor vid tjänstgöring utomlands) gör det enklare att bevilja bidrag även för medföljande familjemedlemmar under längre utlandsvistelser. RJ stödjer etablering av långsiktiga samarbeten mellan svenska institutioner och deras motsvarigheter i andra länder; ett exempel är stödet åt Sveriges unga akademis internationella aktiviteter.
RJ samverkar med en rad forskningsfinansierande stiftelser. Inom European Foundation Centre (EFC) deltar RJ aktivt i EFC Research Forum som arbetar med att lyfta fram stiftelsernas roll som finansiärer. Forumet utgör dessutom en plattform för samarbete, diskussion av aktuella frågor och erfarenhetsutbyte. En konferens i oktober i Wellcome Trusts lokaler i London behandlade det högaktuella ämnet ”impact”, Change Makers: enabling high-impact research. Stiftelsesamverkan på europeisk nivå kan förväntas öka i betydelse, särskilt om Brexit blir verklighet. Också inom Norden stödjer RJ insatser för att stärka stiftelsers och civilsamhällets samarbete och informationsutbyte.
RJ:s insatser är tidsbegränsade och av olika karaktär:
Medlemsavgifter eller arbetsinsatser in natura inom intresse- och samarbetsorganisationer för stiftelser och dylikt, till exempel EFC.
Medverkan i uppbyggnaden av institut för avancerade studier har funnits på RJ:s agenda i cirka 25 år. Avsikten har varit att förbättra förutsättningarna för ökat forskningssamarbete mellan å ena sidan Sverige och andra forskningsstarka nationer, å andra sidan de delar av världen där vetenskapen inte är lika väl utvecklad. Åtagandena vid Collegium Budapest är numera helt avslutade. För närvarande har RJ engagemang vid Stellenbosch Institute for Advanced Studies (Stias), där styrelsen 2012 beslöt om anslag till att utveckla Stias panafrikanska arbete under fem år. Därefter kommer RJ att ha gett bidrag till Stias under mer än tio år, under senare år parallellt med finansiering från Wallenbergstiftelserna. Bidrag till denna typ av institutioner måste pågå under fem till tio år för att vara meningsfulla. RJ ska därför noga överväga varje engagemang och vara restriktiv med att binda sig för basfinansiering. Däremot bör instituten och deras forskare kunna söka anslag för exempelvis konferenser och projekt på RJ:s gängse villkor. New Europe College i Bukarest erhöll 2013 ett treårigt anslag till fellowship-programmet Europe next to Europe. Ett annat exempel är Summer Program in Social Sciences som Institute for Advanced Study i Princeton, Scas i Uppsala och École des Hautes Études en Sciences Sociales i Paris arrangerar med RJ som en av finansiärerna. Syftet med satsningen är att öka kontakterna med yngre forskare i Mellanöstern, Afrika och Latinamerika.
Samfinansiering av forskningsprojekt har hittills ägt rum inom regio-nala studier, kultur, värdering, säkerhet och utveckling. En fjärde omgång av programmet Europe and Global Challenges pågår med RJ, Volkswagen Stiftung och Wellcome Trust som finansiärer. Ett par sydeuropeiska stiftelser har uttryckt önskemål om att medverka i liknande initiativ i framtiden. Eventuellt kan infrastrukturella frågor bli ett nytt samarbetsområde. En första, begränsad Iran Social Survey samfinansieras med bland andra Lunds universitet.
Gästprofessurer, postdok-tjänster och andra liknande anställningar samt kostnader för forskarutbyte. RJ har sedan 1989 ett avtal med Humboldtstiftung i Bonn om utbyte av gästforskare. Till 2017 års stipendiater utsågs professor Gabriele Dolff-Bonekämper, Göteborgs universitet, professor Maren Hartmann, Lunds universitet och professor Steffen Hindelang, Uppsala universitet. RJ finansierar tyska gästforskare i Sverige och Humboldtstiftung svenska forskare i Tyskland. Under delar av 2016 vistades professor Malte Hagener vid Karlstads universitet och professor Peter Walgenbach vid Handelshögskolan i Stockholm. RJ:s styrelse har förlängt gästprofessuren vid Humboldtuniversitetet i Berlin med ytterligare tre år från hösten 2017 och beviljat ett anslag till ett gästforskarprogram inom civilsamhälle, filantropi och stiftelser vid Ersta Sköndal högskola. Det behövs flexibla stödformer som gör det möjligt för svenska forskare att göra både kortare och längre utlandsvistelser, liksom att utveckla samarbeten med utländska forskare som inte har för avsikt att flytta till Sverige. Under 2016 har RJ i ett par fall lovat stöd åt svenska lärosäten som diskuterade att ta emot forskare på flykt. De utsatta forskarna har dock valt att söka sig till andra stater eller att stanna kvar i hemlandet.
Bidrag till olika slags insatser som syftar till att få fram fler framgångsrika svenska ansökningar till det europeiska forskningsrådet ERC. Den svenska forskningens nivå kan till viss del mätas genom framgångarna i den hårda konkurrensen om ERC-anslag. Inom humaniora och samhällsvetenskap koncentreras de lyckosamma svenska ansökningarna till vissa ämnen – nationalekonomi, statsvetenskap och sociologi är mest framgångsrika. Från de humanistiska ämnena kommer relativt få ansökningar, och med några undantag har de inte fått anslag. Det finns en risk för att detta ses som ett uttryck för bristande kvalitet.
Breda, komparativa analyser av forskningen kan inspirera utvecklingsarbetet inom svensk humaniora och samhällsvetenskap. RJ samarbetar av den anledningen med bland andra Institutet för framtidsstudier för att finansiera International Panel on Social Progress. Gruppen lägger fram sina resultat under 2018.
Rönnbergska donationerna
De båda donationer som RJ under 1990-talet tog emot från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fagerdal, Hammerdal, ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans med övriga tillgångar. RJ delar ut avkastningen vart tredje år i form av treåriga forskarstipendier till yngre forskare vid Karolinska Institutet (KI) i Stockholm. Under perioden 2015–2017 får fil.dr Sara Johanna Hägg och fil.dr Erik Hjort stöd för forskning om åldersrelaterade sjukdomar samt med.dr Anna Magdalena Lindstrand för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
Bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader
Lärosätena erhåller sedan flera år ett bidrag vars storlek är kopplad till den arbetstidsvolym som RJ finansierar. För en heltidsanställning i ett år betalades under 2016 ett bidrag på 150 000 kronor ut till lokalkostnader och indirekta kostnader. Genom att anslagen betalas ut i takt med att forskarna använder dem kan de ligga kvar i RJ:s förvaltning, där de bidrar till avkastningen och effektiviserar resursutnyttjandet.
Uppföljning och utvärdering
RJ genomför både återkommande uppföljningar och enskilda utvärderingar för att säkerställa att forskningsstödets resultat motsvarar stiftelsens ändamål. Ytterligare skäl för att följa upp och utvärdera är att kontrollera att anslagen har använts som planerat, att informera internt och externt om RJ:s forskningsstödjande verksamhet samt att bidra till att kvalitetssäkra RJ:s arbete. För uppföljning och slutredovisning av de ordinarie stödformerna projekt, infrastruktur för forskning och program finns fastställda rutiner.
Samtliga projekt och infrastrukturprojekt som har hunnit ungefär halvvägs lämnar en skriftlig redovisning och träffar den ansvariga beredningsgruppen. Dessa uppföljningar har visat sig vara betydelsefulla för såväl projektledarna som för beredningsgrupperna och RJ. Beredningsgrupperna läser också årets slutredovisningar för projekt. Under 2016 har sammanlagt 44 projekt och 9 infrastrukturprojekt följts upp. Fem av projekten har därefter följts upp genom frågor som har besvarats skriftligt. Samtliga projekt har fått fortsatt stöd.
Stödformen program följs upp första gången efter två år och sedan med en halvtidsutvärdering efter fyra år, då resterande medel betalas ut. Vid tvåårsuppföljningarna deltar RJ:s ordförandekommitté. Halvtidsutvärderingarna genomförs av två externa internationella sakkunniga samt ordförandekommittén. Vid båda typerna av uppföljning presenterar programmen dessutom sin forskning vid en utfrågning. Program med längre varaktighet än sju år följs även upp efter sex år. Under året har tre program följts upp efter två år. Alla tre visar goda resultat.
Vårt unika doftsinne (Maria Larsson).
Vetenskap och beprövad erfarenhet (Nils-Eric Sahlin).
Statsbyggnad och den globala ordningens ursprung under och efter det långa 1800-talet (Jan Teorell).
Halvtidsutvärderingens funktion är att undersöka om det finns anledning att justera budgetutrymmena för programmens avslutande del. Under 2016 har tre program halvtidsutvärderats och i samtliga fall har RJ:s styrelse beslutat att resterande medel ska betalas ut.
Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (Catrin Norrby).
Segregation: Mikromekanismer och makrodynamik (Peter Hedström).
Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen (Christina Thomsen Thörnqvist).
Fem Flexit-projekt har följts upp. Ett av dem fick svara på kompletterande frågor, därefter fick samtliga klartecken för fortsättning.
Under året har tre större uppföljningar och utvärderingar genomförts och en har påbörjats, samtliga med extern expertis som utförare. Uppföljning av hur RJ:s riktlinjer för open access-publicering fungerar visar ett bra resultat. Forskarna är positiva till riktlinjerna som också har påverkat deras attityder till open access. En annan uppföljning rör RJ Sabbatical och undersöker forskarnas erfarenheter av stödet. Stödformen får högt betyg, och en av slutsatserna är att den har alla förutsättningar att bli en nyckelfaktor i det svenska HS-forskarsamhället. Ytterligare en utvärdering gäller Pro Futura, där slutsatserna kommer att ligga till grund för dels eventuella förändringar i utformningen av Pro Futura, dels andra insatser från RJ:s sida när det gäller karriärstöd. RJ har även påbörjat en kartläggning och analys av RJ:s stödform forskningsinitiering.
Open access
Enligt RJ:s riktlinjer för open access-publicering ska forskare som får anslag av RJ publicera sina vetenskapligt bedömda texter i tidskrifter och konferenspublikationer så att de blir öppet tillgängliga på internet. RJ uppmuntrar forskarna att även publicera monografier och bokkapitel så att även de blir öppet tillgängliga på internet. För att stödja forskarna ger RJ ett separat publiceringsbidrag för open access. Projektledarna kan ansöka om ytterligare medel under projekttiden. Det går också att ansöka om stöd till publicering med open access efter att slutredovisningen är gjord.
RJ följer årligen upp hur forskare som har beviljats projektmedel uppfyller RJ:s krav på publicering med open access. Även i slutredovisningen ska forskarna redovisa hur de har säkerställt open access-publicering. Uppföljningarna visar att forskarna har god kunskap om open access-publicering. Riktlinjerna har nu funnits i cirka fem år och det fanns därför anledning att göra en fördjupad uppföljning av hur de fungerar. RJ anlitade Christer Lagvik vid Uppsala universitetsbibliotek för detta uppdrag. Utifrån ansökningar, uppföljningar, slutredovisningar och en enkät till ett stort antal forskare konstaterar han att en stor andel av forskarna har publicerat med open access. En faktor som sannolikt bidrar till denna höga nivå är, enligt Christer Lagvik, att RJ tydligt lyfter fram sina riktlinjer om publicering med öppen tillgång i kontakten med projektledaren, från ansökan till slutredovisning. RJ kommer att i viss mån revidera riktlinjerna redan 2017 mot bakgrund av rekommendationerna i uppföljningen. Andra frågor, till exempel den om kostnader, återkommer RJ till efter att Kungliga biblioteket respektive Vetenskapsrådet (VR) redovisat de regeringsuppdrag som de båda myndigheterna beräknas få med anledning av VR:s förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information.
RJ ingår i ett särskilt nätverk för forskningsfinansiärer, vilket fokuserar på open access-frågor. RJ gör också andra insatser för att driva på utvecklingen mot open access-publicering, såsom stöd till portalen Kriterium (kriterium.se) och till Open Library of Humanities. RJ deltar också med en ledamot i Kungliga bibliotekets Forumgrupp för open access och publiceringsfrågor.
Forskningskommunikation
I linje med stiftelsens ändamål att främja samhällsvetenskap och humaniora arbetar RJ strategiskt för att höja den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskningens status. Under 2016 deltog RJ i detta syfte i en rad styrgrupper för forskningskommunikation och information, exempelvis forskning.se, Forskartorget, Swecris och Vetenskap & Allmänhet.
Lärdomar från förra årets studieresa till brittiska Conversation, History & Policy, Parliamentary Office of Science and Technology (Post) och Wellcome Trust resulterade i diskussioner under året om att skapa någon form av ett svenskt Conversation (theconversation.com). För tillfället har Lunds universitet ansökt om att få använda det brittiska konceptet. Gruppen Kunskap i rörelse (finansierad av RJ, Vitterhetsakademien och VR), har skrivit rapporten Kunskapens nya rörelser, med en diskussion kring framtidens humanistiska och samhällsvetenskapliga samverkan. Dessutom har gruppen anlitat Anders Mildner för att skriva en rapport om hur en svensk plattform för forskningskommunikation likt Conversation skulle kunna se ut. Kunskapens nya rörelser har lett till en rad debattartiklar och möten med allt ifrån Humtank till ledningar för lärosäten för att diskutera hur arbetet kan fortskrida. Till våren planeras dessutom konferensen New Infrastructure of Knowledge.
RJ har även utlyst Kommunikationsprojektet som beviljade medel till elva projekt.
För att ytterligare stärka ekosystemet kring svensk forskning inom humaniora och samhällsvetenskap har RJ stött recensionsskriften Respons samt medverkat i en rad redaktionsråd.
Forskningens resultat gagnar förtroendet för forskningen. Därför arbetar RJ med att föra ut resultaten via konferenser, skriftserier, artiklar samt pressaktiviteter. Under året presenterades resultat från de längre forskningsprogrammen i sex skrifter och lika många konferenser:
Att leva med demens av Lars-Christer Hydén
Ungdomars politiska utveckling av Erik Amnå, Mats Ekström och Håkan Stattin
Tid, minne, representation av Markus Huss, Ulla Manns och Hans Ruin
Ars Edendi. Att utge texter från Europas medeltid av Gunilla Iversen
Den östasiatiska freden av Stein Tønnesson
Det tidiga klosterväsendet och den antika bildningen av Samuel Rubensson.
RJ:s webbplats är navet som kommunikationen baseras på. Här samlas infor-mation om utlysningar och diskussioner samt forskningspresentationer. Webbplatsen uppdateras dagligen med omvärldsbevakning, artiklar om vår forskning, bokpresentationer samt debatter. Dessutom har även ett tjugotal pressmeddelanden publicerats. Informationen på webbplatsen sprids med hjälp av RJ:s Facebooksida (cirka 450 följare), nyhetsbrev sex gånger per år (drygt 700 adressater) samt vår Youtubekanal.
Under året har RJ samarbetat med Rifo (Sällskapet riksdagsledamöter och forskare) för att förmedla forskningsresultat till politiker på nationell nivå. I december presenterades forskningsresultat under ett lunchseminarium, då Lena Wängnerud och Helen Stensöta talade om jämställdhetsaspekter i det parlamentariska arbetet.
För tionde och sista gången ordnades Samspråk i Almedalen i samarbete med Forte, Formas och VR. Samspråk har under sina tio år fört samman politiker och forskare. Många har uppskattat det konstruktiva samtalet där fakta har fått företräde framför tyckande. Årets teman var:
Dags att skrota marginalskatten? med Katarina Nordblom, docent i na-tionalekonomi, Institutionen för nationalekonomi med statistik, Göteborgs universitet, Håkan Selin, docent i nationalekonomi, Institute for Evalua-tion of Labour Market and Education Policy (IFAU) samt Uppsala Center for Fiscal Studies (UCFS), Per Åsling (C), ordförande i skatteutskottet samt Sara Karlsson (S), vice gruppledare för Socialdemokraterna och ledamot i skatteutskottet
Hälsa på lika villkor – hur når vi dit? med Olle Lundberg, professor, ordförande i Kommissionen för jämlik hälsa, Stockholms universitet, Margareta Kristenson, professor i folkhälsovetenskap, Linköpings universitet, Emma Henriksson (KD) samt Anna-Lena Sörenson (S), vice ordförande i socialutskottet
Nato – hjälpare eller stjälpare? med Per Ahlin, forskare i folkrätt, Stockholms universitet, f.d. utrikesredaktör på Dagens Nyheter, Malena Britz, forskare på Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap, Försvarshögskolan, Allan Widman (L), ordförande i försvarsutskottet samt Jan Salestrand (S), statssekreterare i Försvarsdepartementet
Religionens återkomst – en utmaning för demokratin? med Mia Lövheim, professor i religionssociologi, Uppsala universitet, Anna-Sara Lind, docent i offentlig rätt, Uppsala universitet, Erik Ullenhag (L), f.d. integra-tionsminister, Björn von Sydow (S), vice ordförande i konstitutionsutskottet samt Alice Teodorescu, ledarskribent på Göteborgs-Posten
Ett samhälle utan BNP-tillväxt – utopi eller möjlighet? med Mikael Malmaeus, forskare, IVL Svenska miljöinstitutet, Klas Eklund, hållbarhetsekonom, SEB, Janine Alm Ericson (MP), ekonomisk-politisk talesperson och ledamot i finansutskottet samt Maria Malmer Stenergard (M), skattepolitisk talesperson och ledamot i finansutskottet
Så kan Sverige bidra till hållbar fred med Joakim Kreutz, lektor i statskunskap, Stockholms universitet, Inger Österdahl, professor i folkrätt, Uppsala universitet, Sofia Arkelsten (M), ledamot i utrikesutskottet samt Katarina Engberg, departementsråd i Försvarsdepartementet.
Under veckan deltog RJ:s vd Göran Blomqvist bland annat i SUHF:s (Sveriges universitets- och högskoleförbund) seminarium Från beslut till förändring – jämställdhetsintegrering av universitet och högskolor.
RJ var återigen en av huvudarrangörerna på Bokmässans Forskartorg. Totalt ordnades åtta presentationer:
Från krig till hållbar fred med Stein Tønnesson, Isak Svensson och Elin Bjarnegård
Medeltida gårdar och byar med Christian Lovén
Yttrandefriheten under press i en osäker tid med Jesper Strömbäck och Anders Rydell (tillsammans med UR)
Egen utgivning och bokbranschens digitala vändning med Alexandra Borg
Förebilden Jungfru Maria med Ann-Catrine Eriksson
Erlanders dagböcker med Urban Lundberg
De tidiga klostren och den antika bildningen med Samuel Rubensson
Medeltiden sjunger igen med Gunilla Iversen och kören Pisces Dei.
Dessutom arrangerade RJ seminarier på Bokmässan:
Yttrandefrihet under press i en osäker tid med Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, Göteborgs universitet, Ulla Carlsson, professor, Unesco Chair on Freedom of Expression, Eva-Maria Svensson, professor i rättsvetenskap, Göteborgs universitet samt Anders Rydell, journalist och författare
Tage Erlanders dagböcker – liv och politik under 23 år med Urban Lundberg, fil.dr i historia, Stockholms universitet, Ulf Bjereld, professor i statsvetenskap, Göteborgs universitet, Sven Erlander, Lillemor Erlander samt Jenny Björkman, kommunikationsansvarig på RJ
Hållbar fred – finns det? med Pierre Schori, politiker och f.d. FN-ambassadör, Katarina Engberg, departementsråd i Försvarsdepartementet, Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning, Uppsala universitet, Karin Aggestam, professor i statsvetenskap, Lunds universitet samt Sharon Jåma, journalist.
Samtliga arrangemang var välbesökta och uppskattade.
Årsboken Krig/fred presenterades på Samspråk i Almedalen, på Bokmässan samt på ett välbesökt seminarium i samarbete med Institutet för framtidsstudier.
Förvaltningsberättelse
Ändamål
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) grundades genom ett beslut i riksdagen 1964 och genom en donation från Sveriges riksbank. Avsikten var att uppmärksamma Riksbankens 300-årsjubileum 1968 genom att främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. I samband med utskiftningen av löntagarfonderna beslutade riksdagen 1993 att tillföra en ny donation, Kulturvetenskapliga donationen. Härutöver har RJ fått ytterligare donationer. Riksdagen fastställde RJ:s ursprungliga stadgar den 2 december 1964. Stadgarna reviderades den 1 januari 1988. Avsikten var att förtydliga RJ:s ställning som fristående stiftelse i samband med att ansvaret för förvaltningen av tillgångarna övergick från Riksbanken till RJ:s styrelse. RJ:s styrelse antog de nuvarande stadgarna, som riksdagen fastställde den 30 maj 2006, med anledning av de stora förändringarna på finansmarknaden.
RJ är en fristående stiftelse. Styrelsen beslutar självständigt om verksamheten inom ramen för stadgarna, vilka preciserar (§ 2) följande ändamål för RJ:
Stiftelsen har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige. Därvid skall gälla
att verksamheten skall ges en betydande flexibilitet och att i princip inte något forskningsområde skall vara uteslutet från möjligheten att erhålla bidrag från stiftelsen, men
att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt,
att stiftelsens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt,
att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, därvid särskilt uppmärksammas,
att stiftelsen skall verka för att främja kontakter med internationell forskning, samt
att stiftelsens medel inte skall tas i anspråk för inrättande av permanenta tjänster. Om så befinns lämpligt, skall dock till stiftelsens verksamhet kunna knytas forskare för så lång tid att stödet från stiftelsen får karaktären av livstidsstipendium.
Väsentliga händelser under räkenskapsåret
Riksdagen utsåg en ny styrelse från den 1 november 2016, varigenom ungefär hälften av styrelsens ledamöter och suppleanter nyvaldes.
Riksrevisionen genomförde en så kallad effektivitetsrevision av RJ:s forskningsfinansiering och kapitalförvaltning.
Styrelsen beslöt att inleda arbetet med en ny strategi för RJ:s uppdrag som forskningsfinansiär.
Styrelsen fastställde en instruktion för internrevisionen för att säkerställa att RJ uppfyller stadgarnas fordringar och kraven på en oberoende internrevision.
Styrelsen påbörjade en översyn dels av stadgarna som syftar till att förtydliga RJ:s ställning som fristående stiftelse, dels av principerna för relationerna mellan styrelsen och beredningsgrupperna.
RJ tog tillsammans med andra finansiärer initiativ till en analys av hur pågående förändringar i medier återverkar på forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap och leder till behov av nya former för samverkan.
Styrelsen reviderade policyn för fördelning av bostadslägenheter i syfte att stärka kontrollen över hur lediga lägenheter används.
Förberedelser gjordes inför bytet av redovisningsregelverk. Årsredovisning kommer att upprättas enligt regelverket K3 från 2017.
Anslagsprocessen förändrades genom att för det första ett obligatoriskt krav ställs på de sökande att lämna en detaljerad budgetkommentar till varje projektansökan, för det andra att forskarna från 2017 får rekvirera beviljade anslag mot att de visar vilka kostnader de har haft.
Styrelsen kompletterade placeringspolicyn med tillägget ”RJ ska integrera hållbarhet i investeringsanalyser i den löpande förvaltningen av stiftelsens tillgångar”.
Styrelsen fastställde ett nytt realavkastningsmål från 2017, 3 procent genomsnittlig real avkastning för den kommande tioårsperioden.
Som komplement till performancerapporteringen för kapitalförvaltningen infördes en så kallad compliancerapport som visar på risker och regelefterlevnad.
RJ gav i uppdrag åt konsulter att kartlägga möjliga energibesparingar i en av RJ:s fastigheter. Avsikten är att öka kunskaperna om hur energiförbrukningen i det helägda fastighetsbeståndet kan minskas.
Ledning
Styrelsens ledamöter utses av riksdagen för en fyraårsperiod. Genom att hälften av ledamöterna utnämns vartannat år förnyas styrelsen undan för undan. Styrelsen sammanträdde fyra gånger under 2016 och beslutar om budget, delegationsregler, anslag till forskning och formerna för RJ:s medverkan i det omgivande samhället samt om riktlinjer för den finansiella verksamheten. Styrelsen konkretiserar i den fleråriga utformningen av forskningsstödet och i det årliga budgetbeslutet hur de ändamål som anges i stadgarna ska fullgöras.
Styrelsens arbetsutskott, som består av styrelsens ordförande och vice ordförande, har sammanträtt åtta gånger under året. Till arbetsutskottet har styrelsen bland annat delegerat besluten om anslag till forskningsinitiering, produk-tionsstöd för böcker, samarbete med riksdagen och ett antal frågor som har att göra med uthyrningen av lägenheter i RJ:s fastigheter.
RJ:s finanskommitté, som på styrelsens delegation fattar beslut i finansiella frågor, består av två ordinarie ledamöter. Finanskommittén har sammanträtt vid fyra tillfällen, då den har behandlat dels specifika ärenden enligt en fastställd årskalender, dels olika typer av löpande förvaltningsfrågor. För finansförvaltningen hänvisas till särskilda avsnitt nedan.
Vd:n svarar enligt den årligen fastställda attest- och delegationsordningen för den löpande verksamheten och för ledningen av RJ:s kansli.
Årets budget och anslag
Inför styrelsens beslut om budget görs ett finansiellt hållbarhetstest, ett så kallat stresstest. Budgeten för 2016 omfattade totalt 535 miljoner kronor, varav drygt 480 miljoner kronor avsåg nya forskningsanslag. Hela detta utrymme har inte utnyttjats, utan anslagen till forskning uppgår till drygt 438 miljoner. Det ligger i sakens natur att de belopp som budgeteras för olika insatser är ungefärliga och måste kunna anpassas till de behov som verkligen föreligger. Vissa budgetposter har under 2016 inte kunnat tas i anspråk fullt ut beroende på att lämpliga användningsområden inte har hunnit förberedas. Samtidigt har några budgetposter överskridits främst beroende på att programanslagen var något större än tidigare år och att antalet starka ansökningar inom forskningsinitiering har fortsatt att öka. RJ har under senare år varit restriktiv med att bevilja schablonmässiga och ospecificerade bidrag till lokalkostnader och indirekta kostnader. Storleken på sådana bidrag beräknas med ledning av volymen på den forskningstid som finansieras.
RJ stöder sedan början av 1990-talet forskning inom humaniora, samhällsvetenskap, juridik och religionsvetenskap. Verksamheten följer två linjer. Dels finansieras högkvalitativa ansökningar från forskarna själva inom ramen för de ordinarie stödformerna projekt, program, infrastruktur för forskning och forskningsinitiering, dels görs riktade insatser som i enlighet med stadgarna syftar till att utveckla svensk forskning och stärka dess internationella ställning (se vidare följande två avsnitt). RJ låter forskarinitiativen ta större delen av utrymmet för ny forskning, vilket under senare år har inneburit cirka 75 procent av den årliga budgeten. De riktade insatserna har under 2016 varit fokuserade på att stärka olika faser av den akademiska karriären, säkerställa att RJ:s policy för en jämställd fördelning av anslagen uppnås, utveckla forskningens infrastrukturer, förbättra spridningen av resultaten, följa upp och utvärdera insatserna, samarbeta med andra finansiärer för att nå ökad effekt samt på att främja mobiliteten mellan samhällssektorer och länder.
Stadgarna ger RJ stort utrymme att arbeta probleminriktat och flexibelt. Goda resultat i finansförvaltningen i kombination med positiv utveckling på finansmarknaden har genom åren gjort det möjligt att utveckla en rad nya stödformer och riktade insatser. Ett mått på detta är att RJ för femårsperioden 2012–2016 når en så kallad fullföljdsgrad på 137 procent. Särskilt intressanta och värdefulla har de åtgärder visat sig vara som är unika för RJ, till exempel Pro Futura, RJ:s spetsforskningsprogram. Tack vare RJ:s arbete har kvaliteten och mångfalden i svensk forskning kunnat stärkas. Anslagen utformas på ett sådant sätt att de bästa forskarna ska välja att söka dem. RJ inriktar sig på hela forskningsprocessen och ger bidrag till produktionsstöd till böcker, översättning och kostnader för publicering med så kallad open access, som innebär att resultaten blir fritt tillgängliga. Genom att aktivt söka samfinansiering av angelägen forskning med andra aktörer (exempelvis Vetenskapsrådet, Vitterhetsakademien och Volkswagen Stiftung) kan RJ:s bidrag få större effekt än om de hade varit isolerade, samtidigt som insatserna får en bredare förankring i forskningssystemet.
Större delen av RJ:s anslag får genom styrelsens beslut direkt en mottagare/destinatär. Återstoden är så kallade ramanslag. I det fallet beslutar styrelsen att en eller flera utlysningar ska göras och öronmärker samtidigt ett visst belopp för senare fördelning på mottagare/destinatär. I takt med att besluten om anslag har fattats och kontrakt skrivits med mottagare och anslagsförvaltare redovisas beloppen mot eget kapital och skuld. Beslutade men ännu inte utnyttjade ramanslag redovisas från och med 2015 i not 33 under rubriken Ramanslag.
Under senare år har forskarna fått rekvirera anslagen i takt med de beräknade behoven för kommande månader. Denna ordning har gett RJ betydande ekonomiska fördelar genom att i genomsnitt cirka 1 miljard kronor av de beviljade anslagen har kunnat ligga kvar i RJ:s förvaltning och bidra till stiftelsens totala avkastning (under Eget kapital, Beviljade ej utbetalade forskningsmedel). Samtidigt motverkar åtgärden att lärosätena samlar på sig stora beviljade men oförbrukade belopp som där genererar ingen eller mycket låg avkastning. RJ:s styrelse har beslutat att lärosätena från 2017 i stället ska få rekvirera medel i takt med att de kan styrka att de har haft kostnaderna. Detta arrangemang ger samma fördelar som tidigare men ökar RJ:s kontroll över att anslagen används på det sätt som avsetts.
Ordinarie stödformer
Till program, projekt och infrastruktur för forskning kom 2016 sammanlagt 670 nya ansökningar (2015: 598). Inom dessa stödformer beviljades totalt cirka 303 miljoner kronor, att jämföra med de uppskattningsvis 3,5 miljarder kronor som forskarna sökte. De stora programanslagen fick 38 ansökningar (2015: 29), varav 3 (2015: 3) slutligen finansierades. I programmen tillvaratar svenska forskare i allt större omfattning möjligheterna att finansiera också internationella kollegers medverkan. Av 36 (2015: 40) ansökningar om infrastruktur för forskning beviljades 7 (2015: 9) medel. Stödformen projekt ger forskare i olika stadier av karriären möjlighet att pröva nya idéer. Antalet ansökningar var 596 (2015: 529), varav 38 (2015: 43) fick anslag, de flesta för tre år. Beviljandekvoten för projekt sjönk till 6,4 procent (2015: 8,1), vilket ändå är en uppgång sedan bottennoteringen 2013, då den var 4,5 procent. De begränsningar i möjligheterna att söka projektanslag som RJ:s styrelse införde 2014 har efter en treårig försöksverksamhet nu permanentats. Några negativa effekter av begränsningsreglerna har inte kunnat ses.
Riktade insatser
En av RJ:s uppgifter enligt stadgarna är att förnya och stärka forskningen och forskningssystemet. De riktade insatserna fyller en viktig funktion och bidrar till RJ:s roll som igångsättare, katalysator. De så kallade områdesgrupperna har genom åren lämnat betydelsefulla uppslag till nya initiativ. Efter en utvärdering av dessa grupper har RJ:s styrelse fastställt en handlingsplan för hur nya proaktiva insatser ska förberedas och genomföras. Några exempel på riktade insatser ges här.
Syftet med den treåriga försöksverksamheten RJ Sabbatical har varit både att inspirera till ett mer flexibelt system för forskningsfinansiering och att stärka den akademiska karriären genom anslag till lektorer och professorer för att slutföra forskning och skriva större verk och synteser. Den utvärdering som genomfördes under 2016 är mycket positiv till initiativet. Styrelsen har beviljat medel till ytterligare två utlysningar och kommer därefter att ta ställning till en eventuell fortsättning under sitt strategiska arbete. Flexit-programmet är inriktat på samverkan genom att öka förbindelserna mellan å ena sidan humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, å andra sidan organisationer och näringsliv. Målen är främst att fler organisationer utanför akademin ska upptäcka och utnyttja kompetensen hos de disputerade samt att visa alternativa karriärvägar för forskarna. Med programmet Samlingarna och forskningen fortsatte samarbetet med Vitterhetsakademien, nu för att utveckla forskningen och forskningsmöjligheterna vid samhällets minnesinstitutioner, till exempel arkiv, bibliotek och museer. Särskilt projekt med inriktning på digitaliseringens möjligheter och effekter efterlystes. Med den treåriga försöksverksamheten Kommunikationsprojekt önskade RJ förstärka och förnya forskningskommunikation och samverkan genom att stödja forskarnas egna initiativ och intresse för dessa aktiviteter.
Anslagsprocess och kvalitetsbedömning
RJ:s beslut om anslag vilar enbart på bedömningar av ansökningarnas vetenskapliga kvalitet och internationella standard. Denna princip gynnar av erfarenhet resultatens långsiktiga värde och nytta. Höga krav ställs i alla led av utlysnings- och granskningsprocesserna. Föreskrifterna på webbplatsen om hur anslag från RJ får kombineras med anslag från andra finansiärer har förtydligats ytterligare. Kvalificerade ledamöter i beredningsgrupperna är en förutsättning för beslutens kvalitet och legitimitet. Ledamöterna får skriftliga och muntliga instruktioner för hur bedömningen ska göras. Kraven på precisa kommentarer till belopp och sökt budget i ansökningarna har skärpts. De ansökningar som går vidare från det första granskningssteget prövas av sakkunniga inom området, i de flesta fall av utländska forskare. Frågor om jäv behandlas omsorgsfullt. För att reducera risken för skevheter i bedömningarna och säkerställa att internationellt gångbara kvalitetsnormer vägleder rangordningen av de sökande anlitas allt fler icke-svenska ledamöter i arbetet. Om det behövs för att få ett fullgott beslutsunderlag arrangeras utfrågningar med de sökande.
Internationellt
I enlighet med stadgarna och svensk forsknings behov väger olika aspekter av internationalisering allt tyngre såväl när ansökningarnas vetenskapliga kvalitet ska bedömas som när akademiska förbindelser ska utvecklas. Det finns behov av ytterligare insatser för att förbättra svenska forskares möjligheter att verka i ett alltmer internationellt sammanhang. Stiftelsens bidrag utformas på ett sådant sätt att de kan bli kvalitetsdrivande och förnya och förstärka den svenska forskningens kontakter och genomslag i andra länder. RJ stödjer olika typer av internationalisering, från spontana samarbeten mellan forskare till breda organiserade initiativ för forskning om de stora samhällsutmaningarna. Den studieresa som beredningsgruppen för infrastruktur för forskning gjorde i Storbritannien har bland annat lett till fler kontakter inom den digitala teknikens användningar. RJ har en erkänd position i det internationella vetenskapssamfundet och agerar bland annat inom ramen för de europeiska forskningsstiftelsernas Forum for Philanthropy and Research Funding. Forumet är en plattform för samarbete, diskussion och erfarenhetsutbyte. RJ samarbetar med andra stiftelser i den fjärde utlysningen av Europe and Global Challenges och i stiftelsekonsortiet som finansierar Swedish Foundations՚ Starting Grant, vilket har som mål att öka antalet framgångsrika svenska ansökningar till Europeiska forskningsrådet (ERC). RJ:s styrelse har förlängt gästprofessuren vid Humboldtuniversitetet i Berlin med ytterligare tre år och har beviljat ett anslag till ett gästforskarprogram inom civilsamhälle, filantropi och stiftelser vid Ersta Sköndal högskola. RJ Sabbatical och Pro Futura har krav på och stöd till utlandsvistelser.
Information och samverkan
RJ:s insatser inom information och samverkan vägleds av övertygelsen om att förtroendet för forskningen främjas av de resultat som når den intresserade allmänheten, medier, beslutsfattare och andra forskare. Skriften Kunskapens nya rörelser har utarbetats i samverkan mellan RJ, Vetenskapsrådet (VR) och Vitterhetsakademien. Den belyser ingående skälen för varför nya insatser behövs inom humaniora och samhällsvetenskap. För att stärka ”ekosystemet” i form av granskning och diskussion av forskningsresultaten har RJ fortsatt att ge bidrag till recensionstidskriften Respons samt medverkat i dess redaktionsråd. Den treåriga försöksverksamheten med kommunikationsprojekt belyser styrelsens önskan att stödja nya sätt att föra ut forskningens resultat så att de blir tillgängliga. Samma ambition ligger bakom att RJ under flera år har drivit på publicering med open access, det vill säga öppen tillgång till vetenskapliga publikationer på nätet. RJ:s webbplats används fortsatt för debatt om aktuella frågor, nyhetsbevakning, information om bokutgivning, konferenser och mycket annat. Där finns också information om utlysningar och om vilka projekt som erhållit anslag. Webbplatsen är ett viktigt instrument för den utåtriktade informationen, liksom Facebooksidan, årsberättelsen, årsboken, det elektroniska nyhetsbrevet, Youtubekanalen samt de många publika arrangemang som RJ medverkar i. Årsboken Krig/fred diskuterades på Samspråk i Almedalen, på Bokmässan i Göteborg samt på ett välbesökt seminarium i samarbete med Institutet för framtidsstudier. Resultaten av de stora programmen presenteras fortlöpande i en populärvetenskaplig skriftserie som utkom med sex nya volymer under 2016 och på konferenser. RJ medverkar även till forskningskommunikation genom bidragen till Vetenskap & Allmänhet (VA), forskning.se och Swecris, liksom i politikerveckan i Almedalen (för tionde gången), Forskartorget på Bokmässan samt vid åtskilliga konferenser.
Kvalitetssäkring och måluppfyllelse
Förutom den bedömning som görs av ansökningarna genomför RJ både återkommande uppföljningar och enskilda utvärderingar för att säkerställa att resultaten av forskningsstödet motsvarar stiftelsens ändamål. Åtgärderna är även till för att kontrollera att anslagen använts som planerat, för att informera om RJ:s verksamhet samt för att bidra till att kvalitetssäkra RJ:s arbete. Likafullt ligger det i sakens natur att det bestående vetenskapliga värdet, relevansen, nyttan och effekterna av RJ:s forskningsstöd i många fall först visar sig på sikt. För uppföljning och slutredovisning av de ordinarie stödformerna projekt, infrastruktur för forskning och program finns fastställda rutiner. Under 2016 har sammanlagt 44 projekt och 9 infrastrukturprojekt följts upp. 5 projekt fick besvara ytterligare frågor skriftligt innan samtliga projekt fick klartecken för fortsatt stöd. Stödformen program följs upp första gången efter två år och sedan med en halvtidsutvärdering efter fyra år. Under 2016 har 3 program följts upp efter två år och lika många har halvtidsutvärderats. Samtliga visar goda resultat. Några problem och svagheter återkommer dock även 2016: svårigheter att kombinera forskningen som RJ finansierar med undervisning och annat institutionsarbete samt bristen på tydliga publiceringsstrategier. De riktade satsningarna följs upp på liknande sätt som övriga anslag. Efter avslutad projekttid ska forskarna lämna en ekonomisk redovisning och en kort redogörelse för de vetenskapliga resultaten och projektets publikationer.
Under året har tre större uppföljningar och utvärderingar genomförts och två har påbörjats, samtliga utförda av externa experter. Uppföljningen av RJ:s riktlinjer för open access-publicering visar ett positivt resultat. Studien av RJ Sabbatical visar att stödformen har alla förutsättningar att bli en nyckelfaktor i det svenska forskarsamhället. Utvärderingen av Pro Futura mynnar ut i slutsatser som kommer att tas till vara dels i eventuella förändringar av Pro Futura, dels i andra insatser när det gäller karriärstöd. Kartläggningen och analysen av stödformen forskningsinitiering, det vill säga konferenser, nätverk och liknande vetenskapliga möten, kommer att presenteras under våren 2017. Den årliga kvantitativa uppföljningen av jämställdhetspolicyn ska under 2017 kompletteras med en kvalitativ analys av beredningsprocesserna ur ett jämställdhetsperspektiv. Analysen ska även inkludera intersektionella inslag, det vill säga maktordningar som ålder, etnicitet och vetenskaplig status. Avsikten är att säkerställa att inga ovidkommande hänsyn påverkar besluten om forskningsanslag.
Administration
Styrelsen har fastställt en instruktion för internrevisionen. Den årliga revi-sionen och Riksrevisionens så kallade effektivitetsrevision (RiR 2016:12) har bland annat resulterat i tydligare regler för uthyrning av lägenheter, motpartsavtal och rapportering till styrelsen om regelefterlevnad och överträdelser av reglerna för RJ:s finansiella investeringar. Ytterligare analyser inför övergången till årsredovisning enligt regelverket K3 har genomförts. De olika it-stödens funktionalitet och säkerhet kontrolleras och förbättras fortlöpande. Ansökningssystemet Tekla har fått nya funktioner för att förbättra informa-tionen till dem som söker, för att höja kvaliteten på de sökandes budgetar samt för att effektivisera handläggarnas arbete. Inom kapitalförvaltningen vidareutvecklas den elektroniska hanteringen av alla transaktioner. Avtal har tecknats med en ny leverantör av kapitalförvaltningssystemet CapMan, vilket ska säkerställa tillförlitliga systemleveranser till rimliga kostnader under överskådlig tid. Önskemålet om effektiv och säker hantering av de så kallade ramanslagen har gjort förändringar i systemen för ansökningar och ekonomiadministration nödvändiga. Övergången till digital hantering av samtliga handlingar i forskningsadministrationen går vidare. Anslagsprocessen har förändrats genom att forskarna från 2017 får rekvirera beviljade anslag mot att de visar vilka kostnader de har haft. Vid alla it-förändringar prioriteras en säker uppdaterad it-struktur. En tidigare offentlig upphandling av ett så kallat ROT-projekt följs upp fortlöpande. Till följd av att behoven av översättningar till engelska har ökat starkt under senare år upphandlades sådana tjänster. Beskrivningarna av arbetsrutiner inom kansliet ses över vid behov. Personalhandboken för kansliets personal uppdateras och kompletteras när det behövs med riktlinjer och policydokument.
Personal
I slutet av 2016 hade RJ:s kansli 18 anställda (2015: 18). Under året slutade en anställd och en nyanställning gjordes. En anställd var föräldraledig under en del av året och ersattes av en konsult.
Finansiell verksamhet
Resultat och avkastning
Årets resultat uppgick till 617 mkr (967 mkr). Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster uppgick för helåret 2016 till 970 mkr (758 mkr), se not 12. Under året beviljade RJ 438 mkr (543 mkr) till forskningsmedel.
Direktavkastningen i form av utdelningar, ränteintäkter och driftsöverskott på fastigheter uppgick under året till 295 mkr (365 mkr). Administrationskostnaderna för RJ:s verksamhet var under året 44 mkr (44 mkr), vilket motsvarar 0,4 procent av genomsnittligt eget kapital till marknadsvärde.
Det finansiella resultatet uppgick för helåret 2016 till 1 018 mkr (806 mkr), se tabell 1. Totalavkastningen på stiftelsens tillgångar var under året 8,1 procent (6,4), vilket understeg RJ:s jämförelseindex med 1,8 procentenheter. Den negativa avvikelsen mot index hänförs till aktieförvaltningen, medan ränteportföljen utvecklades bättre än jämförelseindex. Den taktiska allokeringen mellan tillgångsslag jämfört med index bidrog under året marginellt positivt till totalavkastningen med 0,02 (0,22) procentenheter.
RJ:s aktieportföljer avkastade under året 10,4 procent (9,3). Räntebärande placeringar gav en avkastning på 1,4 procent (0,3) och hedgefonder 3,4 procent (5,2). Den direktägda fastighetsportföljen gav en avkastning på 15,0 procent (10,3), och fastighetsfonder (inklusive vinstandelslån) avkastade 18,8 procent (17,7). Valutasäkringar av utländska tillgångar redovisas separat och påverkade under året totalavkastningen negativt med –0,5 (–0,8) procentenheter.
Den svenska aktieportföljen gav under 2016 en avkastning på 7,2 procent (10,6), vilket understeg jämförelseindex SIX Portfolio Return med 2,5 procentenheter. Den negativa avvikelsen mot jämförelseindex kan i huvudsak hänföras till aktieurvalet i branscherna hälsovård, råvaror och it.
Den internationella aktieportföljen gav under året en totalavkastning på 13,5 procent (7,9), vilken understeg jämförelseindex med 4,7 procentenheter. Den negativa avvikelsen från index förklaras av mindre framgångsrikt aktieurval i flertalet sektorer samt av en ofördelaktig branschsammansättning. Vid utgången av året var den internationella aktieportföljen fördelad på Nordamerika 57 procent (59), Västeuropa exklusive Storbritannien 18 procent (16), Storbritannien 7 procent (8), Japan 7 procent (9), Asien exklusive Japan 10 procent (7) och Latinamerika 1 procent (1).
Liksom tidigare år har hela den internationella aktieportföljen, den svenska aktieportföljen och ränteportföljen förvaltats internt av RJ:s finansavdelning. Investeringsfilosofin att lägga tonvikt vid ”bäst i sin klass”-bolag med rimlig värdering är en viktig del i den övergripande strategin.
Under 2016 uppgick avkastningen i ränteportföljen till 1,4 procent (0,3), vilket överstiger jämförelseindex med 0,5 procentenheter. Obligationsportföljen, som har säkerställda svenska bostadsobligationer som jämförelseindex, uppvisade en avkastning på 1,8 procent (0,6), vilket översteg jämförelseindex med 0,05 procentenheter. Avkastningen på korta räntebärande tillgångar uppgick under året till 0,7 procent (–0,3), vilket översteg jämförelseindex med 1,33 procentenheter. RJ har haft en långsiktig strategi som syftar till att företrädelsevis hålla företagskrediter till förfall. Föregående år gick kreditspreadar isär och beslutet då att behålla innehaven har bidragit till överavkastning mot index i år och över tvåårsperioden. Under 2016 har Riksbanken i februari sänkt reporäntan från –0,35 procent till –0,50 procent. Samtidigt har den femåriga statsobligationsräntan sjunkit från 0,3 procent till –0,1 procent och den femåriga bostadsobligationsräntan sjunkit från 1,2 till 0,5 procent.
Den direktägda fastighetsportföljen, som är investerad i bostäder och kontor i Stockholms innerstad, gav under året en avkastning på 15,0 procent (10,3). Fastigheternas marknadsvärde har bedömts genom externa värderingar utförda av Cushman & Wakefield (före detta DTZ), vilka bygger på kassaflödesanalyser. Portföljen består av 76 procent bostadsfastigheter och 24 procent kontorsfastigheter. Marknadsvärdet på bostadsfastigheterna uppgår enligt värderingen till cirka 47 100 kronor per kvadratmeter. Fastigheterna är till en mindre del finansierade med inteckningslån med en rörlig ränta som under året uppgick till 0,8 procent (1,1). Inga köp eller försäljningar av direktägda fastigheter genomfördes under året.
Avkastningen på RJ:s investeringar i fastighetsfonder och delägda onoterade fastighetsbolag uppgick under året till 18,8 procent (17,7), vilket är den tillgångsklass som 2016 och 2015 gav högst avkastning. Under året har RJ ökat investeringsåtagandet i hotellfastighetsbolaget Midstar Hotels AB som från starten i maj 2015 har förvärvat 15 hotellfastigheter i Sverige och Norge. I övrigt har RJ inte gått in i några nya investeringsåtaganden inom fastighetsområdet under 2016. Den starka utvecklingen på fastighetsmarknaden har bidragit till att vi har avvaktat med att gå in i nya investeringsåtaganden.
Under 2016 blev avkastningen på RJ:s investeringar i hedgefonder 3,4 procent (5,2) mätt i svenska kronor. Portföljen består av 13 innehav fördelade på 7 investeringsstrategier. I början av året avvecklades innehavet i aktiehedgefonden Zenit i samband med att fondbolaget beslutat att lägga ned fonden. I februari investerade RJ i den nystartade multi-strategifonden Ambrosia med ett erfaret investeringsteam och förhållandevis låga avgifter. Vidare har två nyinvesteringar gjorts i fond-i-fonder som förvaltas av Blackstone och Blackrock, vilket innebär att RJ:s portfölj får en bredare inriktning än tidigare med en ökad andel multistrategifonder. Därmed ökar också inslaget av amerikanska hedgefonder i portföljen. RJ:s totala investeringar i hedgefonder uppvisar en positiv avkastning alla helår sedan RJ började investera i hedgefonder, det vill säga under perioden 2002–2016. RJ:s investeringar i hedgefonder har under denna 15-årsperiod avkastat i genomsnitt 7,1 procent per år, vilket betydligt överstiger världsindex för hedgefonder mätt som HFRX Global Hedge Fund Index som endast avkastat 1,6 procent per år.
För diversifiering investerar RJ i internationella aktier och alternativa investeringar som denomineras i andra valutor än svenska kronor. Finansavdelningen valutasäkrar normalt 25 till 75 procent i dollar, euro, pund och yen, där 50 procent utgör neutral position. Per den 31 december 2016 hade RJ 29,5 procent (28,5) av totalportföljen denominerad i utländsk valuta, och den öppna valutapositionen uppgick till 17,1 procent (20,7). Under året har i genomsnitt 35 procent av dollarexponeringen säkrats till svenska kronor, medan valutasäkringen för investeringar i euro, pund och yen uppgått till 59, 47 respektive 57 procent. Under året uppgick det redovisade nettoresultatet på valutaterminer till –104 mkr (–104). Den generella kronförsvagningen har lett till förluster på valutaterminerna samtidigt som de minskats något genom aktiv valutahantering.
Finansiell ställning
För att ge ytterligare information om stiftelsens finansiella ställning kompletteras årsredovisningen med balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde, se separat bilaga sidan 81–82. Vid utgången av året översteg marknadsvärdet på RJ:s tillgångar det bokförda värdet med 3 211 mkr (2 858).
RJ:s redovisade egna kapital ökade under året från 8 799 mkr till 8 991 mkr. Stiftelsens förmögenhet (eget kapital värderat till marknadsvärde) ökade från 11 657 mkr till 12 202 mkr. I slutet av året utgjorde balanserat resultat till marknadsvärde 15,7 gånger årets beviljade forskningsmedel om hänsyn också tas till stiftelsens administrationskostnader, att jämföra med styrelsebeslutet om ett belopp som lägst motsvarar tre års utdelning i normal omfattning.
Av RJ:s placeringstillgångar vid utgången av 2016 utgjorde aktier 55 procent (54), räntebärande placeringar 22 procent (26), direktägda fastigheter 9 procent (7), fastighetsfonder 6 procent (5) och hedgefonder 8 procent (8).
Av tillgångarna var 29 procent denominerade i utländska valutor. Utestående terminskontrakt, vars nominella belopp per den 31 december 2016 uppgick till 1 672 mkr (1 030), medförde dock att nettoexponeringen i utländsk valuta var 17 procent av de totala tillgångarna.
Långsiktig måluppfyllelse
RJ:s finansförvaltning har med betydande marginal uppfyllt det avkastningsmål som styrelsen ställt upp för stiftelsens finansiella verksamhet. Enligt styrelsebeslut från 2003 ska placeringsverksamheten på lång sikt sträva efter en genomsnittlig årlig real avkastning om minst 4 procent, det vill säga konsumentprisindex plus 4 procent.
RJ:s finansiella resultat uppgick för perioden 2003–2016 till 11 161 mkr. Den genomsnittliga realavkastningen för perioden 2003−2016 uppgick till 8,3 procent per år jämfört med avkastningsmålet 4,0 procent per år. Detta innebär att den reala avkastningen för perioden 2003−2016 uppgick till sammanlagt 207,3 procent, vilket överstiger det långsiktiga målet med 134,1 procentenheter.
RJ:s kapitalförvaltning utvärderas också utifrån en referensportfölj. Referensportföljen ska ses som en lämplig portföljsammansättning med vilken realavkastningsmålet kan uppnås. Referensportföljen föreslås av finansavdelningen i ett beslutsunderlag utarbetat av RJ:s finansdirektör och fastställs av finanskommittén. Under perioden från startåret 2003 till 2016 har referensportföljen gett en realavkastning som överträffar det långsiktiga realavkastningsmålet med 111,4 procentenheter.
Därutöver överträffade den aktiva kapitalförvaltning som bedrivs inom RJ:s finansavdelning under perioden 2003−2016 referensportföljens jämförelseindex med sammanlagt 22,6 procentenheter. Under denna period har internationella aktier, ränteportföljen och taktisk tillgångsallokering överträffat jämförelseindex, medan den svenska aktieportföljen som gett högst absolutavkastning utvecklats marginellt lägre än jämförelseindex.
Fastigheter och hedgefonder, som inte jämförs med index, uppnådde för perioden 2003−2016 en genomsnittlig årlig real avkastning på 6,7 respektive 5,7 procent.
Nytt realavkastningsmål från 2017
För den kommande tioårsperioden 2017–2026 har styrelsen fastställt ett nytt mål om en genomsnittlig real avkastning om 3 procent per år. Avkastningen ska även fortsättningsvis utvärderas dels ackumulerat från 2003, dels löpande under rullande femårsperioder, dels kalenderårsvis. Bakgrunden till beslutet är att realräntan sjunkit till en mycket låg nivå. Detta har bidragit till att den förväntade avkastningen på räntebärande placeringar är mycket låg samtidigt som en uppvärdering har skett av andra tillgångsklasser, såsom aktier och fastigheter.
Risker och riskhantering
RJ genomför årligen ett stresstest för att bedöma den påverkan som ett scenario med ett kraftigt värdefall på tillgångarna skulle ha på stiftelsens framtida utdelningskapacitet. Placeringsriskerna kan delas upp i följande riskfaktorer:
marknadsrisker inklusive aktie-, fastighets-, valuta- och ränterisk samt hedgefondsrisker
kreditrisker, inklusive motpartsrisker
likviditetsrisker.
Placeringspolicyn, som fastställs av styrelsen, anger placeringsinriktning, limiter för placeringsrisker, godkända finansiella instrument, avkastningsmål och etiska riktlinjer. Inom ramen för placeringspolicyn och beslut i finanskommittén, såsom referensportföljen, är investeringsbesluten delegerade till finansavdelningen där stiftelsens finansdirektör har ett övergripande placeringsansvar för RJ:s hela kapitalförvaltning. På finansavdelningen arbetar ytterligare tre personer som portföljförvaltare med ansvar för olika investeringsmandat. Alla värdepapper förvaras i en svensk bankdepå. Ekonomiadministra-tionen är separerad från förvaltningen och består av funktionerna administrativ direktör, back-office och controller.
Tillämpning av etisk policy
RJ har sedan 2003 arbetat med etiska krav på investeringarna som utgår från placeringspolicyn, vilken anger att RJ ska beakta de konventioner som Sverige undertecknat inom områdena mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och arbetsrätt. Detta bygger på de tio principerna i FN:s Global Compact som nu är väl etablerat med cirka 9 300 företag som medlemmar i 166 länder.
Generellt har RJ sedan samarbetet med den etiska konsulten GES Investment Services AB påbörjades 2006 valt en restriktiv hållning och inte tillåtit investeringar i företag som inte följt våra etiska riktlinjer. Tillämpningen av RJ:s etiska principer innebär att vi avstår från att investera i företag som medverkar till kränkning av mänskliga rättigheter, allvarlig miljöskada och kränkning av arbetsrättsliga rättigheter. På listan över företag som RJ inte investerar i ingår exempelvis leverantörer till kärnvapenindustrin, tillverkare av klusterbomber, olje- och gruvbolag som orsakat omfattande miljöförstöring samt bolag som anlitar barnarbetare eller förbjuder anställda att bedriva facklig verksamhet.
Den 1 oktober 2013 bytte RJ jämförelseindex för den internationella aktieportföljen till DJSI World Diversified Index som är ett globalt aktieindex inriktat på hållbara företag. Syftet med bytet var att förstärka den etiska profilen i RJ:s kapitalförvaltning. DJSI bygger på omfattande hållbarhetsanalyser av alla bolag som är kandidater att ingå i indexet. Det är RobecoSAM som genomför analyserna i samarbete med indexleverantören. Information om indexet finns på sustainability-indices.com. Dessutom avstår RJ sedan slutet av 2013 från att investera i tobaksaktier.
Under februari 2016 slutförde RJ en hållbarhetsrapport för de investeringar som ingår i RJ:s kapitalförvaltning. Inom ramen för detta projekt gjordes en mätning av koldioxidavtrycket i RJ:s aktieportföljer av miljöanalysbolaget Trucost plc. Koldoxidavtrycket i den totala aktieportföljen var enligt Trucosts mätning 40 procent lägre än relevanta jämförelseindex. Den svenska aktieportföljen hade ett koldioxidutsläpp som är 28 procent lägre än för SIX Portfolio Return Index. Den internationella aktieportföljen hade ett koldioxidavtryck som understeg MSCI All Country World Index med 45 procent. Det finns en del mätproblem och viss osäkerhet i beräkningarna av koldioxidutsläpp eftersom kvaliteten på data varierar för olika företag och en del uppgifter bygger på uppskattade värden av Trucost. Vidare genomförde finansavdelningen fallstudier av tre internationella och tre svenska aktieinnehav med en bred hållbarhetsansats. I rapporten anges också att RJ har för avsikt att minska energiförbrukningen i det helägda fastighetsbeståndet. Under 2016 genomfördes en kartläggning av möjliga energibesparingar i en av fastigheterna. Finansavdelningen beslutade också att integrera hållbarhetsanalysen i de löpande investeringsbesluten eftersom det är faktorer som kan ha stor betydelse för bolagens långsiktiga värdeutveckling och framför allt för deras varumärken. För att understryka vikten av hållbarhetshänsyn i kapitalförvaltningen beslutade RJ:s styrelse att göra följande tillägg i placeringspolicyn: ”RJ ska integrera hållbarhet i investeringsanalyser i den löpande förvaltningen av stiftelsens tillgångar”.
Den finansiella verksamheten − tio år i sammandrag
Den 1 januari 1988 fick Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond nya stadgar som innebar att stiftelsen blev en självständig finansiell aktör.
Nedan redovisas − i form av stapeldiagram − utvecklingen under de tio senaste åren av fyra grundläggande finansiella mått − den totala avkastningen, den reala avkastningen (inflationsjusterad), eget kapital till marknadsvärde samt årliga beviljade forskningsmedel.
Tabell 1 Finansiellt resultat (KSEK) 2016
Tillgång | Intäkt/kostnad | 2016 | 2015 |
Fastigheter | Intäkter | 38 003 | 37 648 |
Avskrivningar | –5 539 | –5 480 | |
Räntekostnader | –359 | –475 | |
Övriga kostnader | –19 164 | –24 847 | |
Återföring nedskrivning | 10 700 | – | |
Avsättning till periodiseringsfonder | –3 650 | –1 878 | |
Återföring från periodiseringsfonder | 2 250 | 2 362 | |
Löpande fastighetskostnad Rekryten | –292 | –1 435 | |
Skatt på årets resultat | –2 409 | –1 240 | |
| Förändring av orealiserade vinster | 188 838 | 94 981 |
Summa fastigheter | 208 378 | 99 636 | |
| |||
Aktier | Utdelningar | 214 453 | 221 967 |
Realisationsvinster/förluster | 414 771 | 764 633 | |
Återföring nedskrivningar | 123 887 | 83 895 | |
Nedskrivningar, aktier | –110 618 | –123 887 | |
| Förändring av orealiserade vinster, aktier | 62 452 | –261 158 |
Summa aktier | 704 945 | 685 450 | |
| |||
Aktier, aktieägar- | Utdelning, fastighetsfonder | 2 084 | 4 052 |
Nedskrivning Midstar, aktier och aktieägartillskott | – | –289 | |
Återförd nedskrivning Midstart, aktier och | 289 | – | |
Återförd nedskrivning Areim, aktier och | – | 1 286 | |
| Förändring av orealiserade vinster, fastighetsfonder, aktier och aktieägartillskott | 91 639 | 27 769 |
Summa aktier, aktieägartillskott och | 94 012 | 32 818 | |
| |||
Hedgefonder | Realisationsvinster/förluster | 35 805 | 81 401 |
| Förändring av orealiserade vinster | –3 366 | –31 261 |
Summa hedgefonder | 32 439 | 50 140 | |
| |||
Onoterade | Utdelningar | – | 1 979 |
Återföring nedskrivningar | 2 433 | 9 908 | |
Realisationsvinster/förluster | –863 | –1 128 | |
Nedskrivningar | – | –2 433 | |
| Förändring av orealiserade vinster | 23 249 | – |
Summa onoterade fastighetsfonder | 24 819 | 8 326 | |
| |||
Vinstandelslån | Ränteintäkter | –9 593 | 47 743 |
Realisationsvinster/förluster | 23 925 | 693 | |
| Förändring av orealiserade vinster | –5 900 | –26 433 |
Summa vinstandelslån | 8 432 | 22 003 | |
| |||
Räntebärande lån, Areim och Profi | Ränteintäkter | 9 240 | 9 373 |
Summa räntebärande lån, Areim och Profi | 9 240 | 9 373 | |
| |||
Räntebärande Bankmedel | Ränteintäkter | 45 | 41 |
Räntekostnader | –310 | –31 | |
Valutakursvinster/förluster | 701 | –88 | |
Certifikat | Ränteintäkter | 334 | 2 510 |
Återföring nedskrivningar | 261 | – | |
Nedskrivningar | – | –261 | |
Förändring av orealiserade vinster | 10 | –424 | |
Floating–rate notes | Ränteintäkter | 4 618 | 6 318 |
Realisationsvinster/förluster | –26 | 896 | |
Nedskrivningar | –3 539 | –7 636 | |
Återförd nedskrivning | 7 636 | – | |
Förändring av orealiserade vinster | – | –6 681 | |
Obligationer | Ränteintäkter | 53 121 | 58 368 |
Realisationsvinster/förluster | –15 418 | –6 659 | |
Återföring nedskrivningar | 11 255 | – | |
Nedskrivningar | –15 593 | –11 255 | |
| Förändring av orealiserade vinster | – | –28 152 |
Summa räntebärande tillgångar | 43 095 | 6 946 | |
| |||
Valutaterminer | Ränteintäkter | 2 004 | –51 |
Räntekostnader | –15 455 | –7 095 | |
Valutakursvinster/förluster | –86 529 | –160 691 | |
| Förändring av orealiserade vinster | –4 026 | 22 205 |
Summa valutaterminer | –104 006 | –104 206 | |
Finansiella | Finansiella kostnader | –3 816 | –4 060 |
Summa finansiella kostnader | –3 816 | –4 060 | |
| |||
| Finansiellt resultat | 1 017 538 | 806 426 |
Resultaträkning (KSEK) 2016
| Not | 2016 | 2015 |
Stiftelsens intäkter | |||
Utdelningar | 1 | 216 537 | 227 998 |
Ränteintäkter | 2 | 59 769 | 124 302 |
Resultat fastigheter | 3 | 19 509 | 1 601 |
Resultat från avyttring och nedskrivning av finansiella instrument | 4 | 473 944 | 789 425 |
Återförd nedskrivning certifikat | 261 | – | |
Övriga intäkter | 60 | 3 | |
| |||
Stiftelsens kostnader | |||
Nedskrivning Certifikat | – | –261 | |
Finansiella kostnader | 5 | –3 816 | –4 060 |
Räntekostnader | 6 | –16 124 | –7 601 |
Valutakursresultat m.m. | 7 | –85 828 | –119 353 |
Personalkostnader | 8, 9 | –28 526 | –26 619 |
Externa kostnader | 10 | –15 281 | –17 299 |
Avskrivningar inventarier | 11 | –71 | –137 |
| |||
Resultat före bokslutsdispositioner | 620 434 | 967 999 | |
| |||
Bokslutsdispositioner | |||
Förändring av periodiseringsfonder | 3 | –1 400 | 484 |
| |||
Resultat före skatt | 619 034 | 968 483 | |
| |||
Skatt på årets resultat | 3 | –2 409 | –1 240 |
| |||
Årets resultat | 616 625 | 967 243 |
För årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster, se not 12.
Balansräkning (KSEK) 2016-12-31
| Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 |
Tillgångar | |||
Anläggningstillgångar | |||
Materiella anläggningstillgångar | |||
Fastigheter | 14, 15 | 262 568 | 257 406 |
Pågående nyanläggningar och förskott | 16 | 77 278 | 13 402 |
Inventarier | 11 | 163 | 92 |
Summa materiella anläggningstillgångar |
| 340 009 | 270 900 |
| |||
Finansiella anläggningstillgångar | |||
Obligationer | 17 | 1 726 150 | 1 873 253 |
Floating-rate notes | 18 | 759 667 | 741 261 |
Aktier | 19 | 5 457 360 | 5 131 642 |
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | 20 | 323 246 | 311 774 |
Hedgefonder | 20 | 888 656 | 791 230 |
Vinstandelslån | 20 | 4 600 | 80 762 |
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 20 | 92 628 | 104 422 |
Onoterade fastighetsfonder | 20 | 250 994 | 46 790 |
Summa finansiella anläggningstillgångar |
| 9 503 301 | 9 081 134 |
Summa anläggningstillgångar |
| 9 843 310 | 9 352 034 |
| |||
Omsättningstillgångar | |||
Kortfristiga fordringar | 21 | 3 232 | 15 293 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 25 493 | 32 746 |
Certifikat | 23 | 370 893 | 574 586 |
Valutaterminer | 24 | – | – |
Kassa och bank | 73 078 | 87 483 | |
Summa omsättningstillgångar |
| 472 696 | 710 108 |
Summa tillgångar | 10 316 006 | 10 062 142 | |
| |||
Eget kapital och skulder | |||
Bundet eget kapital | 25 | ||
Stiftelsekapital | 2 699 444 | 2 673 168 | |
Fritt eget kapital | 25 | ||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 952 077 | 1 933 076 | |
Balanserat resultat |
| 4 339 010 | 4 192 902 |
Summa eget kapital | 8 990 531 | 8 799 146 | |
| |||
Obeskattade reserver | |||
Periodiseringsfonder | 26 | 10 752 | 9 353 |
Summa obeskattade reserver | 10 752 | 9 353 | |
| |||
Avsättningar | |||
Avsättningar för pensioner | 351 | 381 | |
Summa avsättningar |
| 351 | 381 |
| |||
Långfristiga skulder | |||
Inteckningslån | 27 | 45 050 | 45 050 |
Summa långfristiga skulder |
| 45 050 | 45 050 |
|
|
| |
Kortfristiga skulder | |||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 214 768 | 1 180 884 | |
Leverantörsskulder | 17 866 | 6 580 | |
Valutaterminer | 24 | – | – |
Övriga kortfristiga skulder | 28 | 25 237 | 12 343 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 11 451 | 8 405 |
Summa kortfristiga skulder |
| 1 269 322 | 1 208 212 |
Summa skulder och avsättningar |
| 1 325 475 | 1 262 996 |
Summa eget kapital och skulder |
| 10 316 006 | 10 062 142 |
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i separat bilaga.
Specificering förändring eget kapital (KSEK)
Bundet eget kapital1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | |||
Kulturvetenskapliga donationen | Balanserat resultat | ||||
Eget kapital 2015-12-31 | 2 673 168 | 1 933 077 | 4 192 902 | 8 799 147 | |
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde2) | 26 275 | 19 001 | –45 276 | – | |
Årets resultat | 616 625 | 616 625 | |||
Återbetalade forskningsmedel | 12 904 | 12 904 | |||
Beviljade forskningsmedel3) | –438 145 | –438 145 | |||
Eget kapital 2016-12-31 | 2 699 443 | 1 952 078 | 4 339 010 | 8 990 531 | |
1) Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2) Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3) Se not 32.
Kassaflödesanalys (KSEK) 2016
2016 | 2015 | |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | ||
Årets resultat | 616 625 | 967 243 |
Återföring av nedskrivning materiella anläggningstillgångar | –10 700 | – |
Justeringar för poster som inte ingår i kassaflödet: | ||
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar | 5 610 | 5 618 |
Återföring av nedskrivning finansiella anläggningstillgångar | –145 500 | –95 089 |
Nedskrivningar av finansiella anläggningstillgångar | 129 750 | 145 500 |
Realisationsresultat finansiella anläggningstillgångar | –458 194 | –839 836 |
Förändring av avsättningar till periodiseringsfonder | 1 400 | –484 |
Förändring av avsättningar till pensioner | –30 | –936 |
Förändringar räntefordran | 7 038 | 5 574 |
Förändringar ränteskuld | –10 | –33 |
Justering1) | – | 11 948 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten före | 145 989 | 199 505 |
| ||
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital | ||
Förändring av kortfristiga fordringar | 215 969 | 124 848 |
Förändring av kortfristiga skulder | 27 236 | –35 216 |
Kassaflöde från den löpande verksamheten | 389 194 | 289 137 |
| ||
Kassaflöde från investeringsverksamheten | ||
Förvärv av materiella anläggningstillgångar | –142 | –3 500 |
Pågående nyanläggningar och förskott | –63 877 | –7 552 |
Förvärv av finansiella anläggningstillgångar | –4 415 866 | –4 833 863 |
Försäljning av finansiella anläggningstillgångar | 4 467 643 | 4 878 989 |
Kassaflöde från investeringsverksamheten | –12 242 | 34 074 |
| ||
Kassaflöde från anslagsverksamheten | ||
Årets utbetalda anslag | –391 357 | –354 583 |
Kassaflöde från anslagsverksamheten | –391 357 | –354 583 |
| ||
Årets kassaflöde | –14 405 | –31 372 |
Kassa, bank vid årets ingång | 87 483 | 118 855 |
Kassa, bank vid årets utgång | 73 078 | 87 483 |
1) P.g.a. tidigare års ombokningar av ramanslag från skuld.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Årsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Redovisnings- och värderingsprinciperna är oförändrade förutom när det gäller vissa kostnader.
Resultatet för fastigheter bruttoredovisas inte i resultaträkningen eftersom fastighetsverksamheten och resultatet av den inte är en väsentlig del av verksamheten. För bruttoredovisning av fastighetsresultatet, se not.
Från och med 2016 elimineras internhyran på intäktssidan i resultaträkningen från resultat fastigheter och på kostnadssidan från externa kostnader. Jämförelsetalen för 2015 är justerade.
Från och med 2016 visas skatt på årets resultat och förändring av periodiseringsfonder separat under rubrikerna bokslutsdispositioner och skatt på årets resultat och inte som tidigare under resultat fastigheter. Jämförelsetalen för 2015 är justerade.
Uppställningen av resultaträkningen är anpassad efter stiftelsens verksamhet och avviker därför från årsredovisningslagens uppställningsformer. Upplysningar om tillgångars marknadsvärde samt årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster lämnas i noter till balans- och resultaträkningen.
Information om balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärden återfinns i en separat bilaga.
Från och med 2016 har termen ansvarsförbindelse bytts ut till eventualförpliktelse. Eventualförpliktelser och ställda säkerheter visas från och med 2016 i noter.
Från och med 2016 redovisas eget kapital i en egen rapport före kassaflödesanalysen i stället för som tidigare i en not.
Värdering materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar och erforderliga nedskrivningar. Materiella anläggningstillgångar skrivs av systematiskt över tillgångens bedömda nyttjandeperiod. Linjär avskrivningsmetod används för samtliga typer av materiella tillgångar. Följande avskrivningstider tillämpas:
byggnader 50 år
inventarier 5 år
datorer 3 år.
När det finns en indikation på att en tillgång eller en grupp av tillgångar har minskat i värde görs en bedömning av dess redovisade värde. Om en värdenedgång bedöms vara bestående skrivs tillgången ned.
Mark redovisas till anskaffningsvärde med avdrag för erforderliga nedskrivningar.
Investeringar i såväl egenutvecklad som förvärvad programvara kostnadsförs löpande.
Pågående nyanläggningar och förskott tas upp till anskaffningsvärde. När arbetet färdigställts förs utgifter som är värdehöjande till balansposten fastigheter och övriga utgifter till resultaträkningen.
Värdering finansiella anläggningstillgångar
Aktierelaterade värdepapper (inklusive aktiekonvertibler och aktieägartillskott) värderas individuellt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Upplupen ränta på aktiekonvertibler redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Hedgefonder, vinstandelslån och onoterade fastighetsfonder värderas kollektivt var grupp för sig till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar.
Räntebärande värdepapper (inklusive floating-rate notes och aktieägarlån) värderas kollektivt till anskaffningsvärde minskat med erforderliga nedskrivningar. Upplupen ränta på kupongobligationer och aktieägarlån redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen. Instrument utan kupongränta värderas till upplupet anskaffningsvärde.
Utländska värdepapper värderas utifrån anskaffningsdagens valutakurs.
Värdering omsättningstillgångar
Fordringar tas upp till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.
Fordringar i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Utestående valutaterminskontrakt värderas kollektivt enligt lägsta värdets princip (LVP). Det innebär att om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld, och motsvarande nedskrivning görs. Skillnaden mellan terminskurs och avistakurs periodiseras över terminskontraktets löptid och redovisas som upplupen ränteintäkt.
Certifikat värderas kollektivt enligt LVP. Det innebär att om kollektivet certifikat har ett bokfört värde som är högre än det verkliga värdet görs erforderlig nedskrivning på mellanskillnaden. Upplupen ränta på certifikat redovisas som upplupen intäkt i balansräkningen.
Banktillgodohavanden i utländsk valuta värderas till balansdagens valutakurs.
Värdering skulder
Skulder i utländsk valuta värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Beviljade forskningsmedel
Beviljade forskningsmedel redovisas direkt mot fritt eget kapital. Beviljade medel skuldförs vid beslutstillfället. Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning tas upp som eventualförpliktelse. Det innebär att det finns anslag som beviljats innevarande år, men som RJ åtagit sig att betala ut i framtiden, ur kommande års avkastning. Upplysningar om beslutade ramanslag utan slutlig förmånstagare lämnas i en not.
Eget kapital
Bokfört eget kapital utgörs av bundet och fritt eget kapital. Bundet eget kapital (stiftelsekapital) består av Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs dona-tioner. Enligt donationsvillkoren ska realvärdet för dessa donationer upprätthållas över tiden. Detta sker genom en årlig avsättning till bundet eget kapital, med ett belopp beräknat utifrån konsumentprisindex utveckling mellan åren. Det bundna egna kapitalet är inte tillgängligt för utdelning.
Fritt eget kapital består av Kulturvetenskapliga donationen och balanserat resultat. För denna donation gäller, som framgår av donationsvillkoren, att dess hela kapital får användas för anslag till forskning. Inom ramen för fritt eget kapital görs emellertid ändå en avsättning för bevarande av donationens realvärde.
Balanserat resultat består av vinstmedel med avdrag för avsättning för bevarande av donationernas realvärden samt för beviljade forskningsmedel. Enligt ett styrelsebeslut 1992 ska det balanserade resultatet som lägst uppgå till ett belopp motsvarande tre års utdelning av forskningsmedel i normal omfattning.
Från och med 2016 har specificering förändring eget kapital flyttats och ligger nu före kassaflödesanalysen.
Noter (KSEK) 2016-12-31
Not 1 | Utdelningar | 2016 | 2015 |
Aktier | 214 453 | 221 968 | |
Alternativa placeringar | 2 084 | 6 030 | |
| Summa | 216 537 | 227 998 |
Not 2 | Ränteintäkter | 2016 | 2015 |
Bankmedel | 45 | 41 | |
Certifikat | 334 | 2 510 | |
Floating-rate notes | 4 618 | 6 318 | |
Obligationer | 53 121 | 58 368 | |
Räntebärande lån, Areim och Profi | 9 240 | 9 373 | |
Valutaterminer | 2 004 | –51 | |
Vinstandelslån | –9 593 | 47 743 | |
| Summa | 59 769 | 124 302 |
Not 3 | Resultat fastigheter | 2016 | 2015 |
Hyresintäkter | 33 803 | 33 363 | |
Avskrivningar | –5 538 | –5 480 | |
Återförd nedskrivning | 10 700 | – | |
Övriga kostnader | –19 164 | –24 847 | |
Löpande fastighetskostnader, Rekryten | –292 | –1 435 | |
Resultat fastigheter före bokslutsdispositioner och skatt | 19 509 | 1 601 | |
Avsättning till periodiseringsfond | –3 650 | –1 878 | |
Återföring från periodiseringsfond | 2 250 | 2 362 | |
Skatt på årets resultat | –2 409 | –1 240 | |
| Summa | 15 700 | 845 |
Resultatet för fastigheter bruttoredovisas här. I resultaträkningen används nettoredovisning och skatt på årets resultat och förändring av periodiseringsfonder visas separat.
Se även not 6 och 14–16.
Not 4 | Resultat från avyttring och nedskrivning av | 2016 | 2015 |
Realisationsresultat obligationer | –15 418 | –6 659 | |
Återförd nedskrivning obligationer | 11 255 | – | |
Nedskrivning obligationer | –15 593 | –11 255 | |
Realisationsresultat aktier | 414 771 | 764 633 | |
Återförd nedskrivning aktier | 123 887 | 83 895 | |
Återförd nedskrivning Areim, aktier och aktieägartillskott | – | 1 286 | |
Nedskrivning aktier | –110 618 | –123 887 | |
Nedskrivning Midstar, aktier och aktieägartillskott | – | –289 | |
Återförd nedskrivning Midstar, aktier och aktieägartillskott | 289 | – | |
Realisationsresultat floating-rate notes | –26 | 896 | |
Återförd nedskrivning floating-rate notes | 7 636 | – | |
Realisationsresultat hedgefonder | 35 805 | 81 401 | |
Realisationsresultat onoterade fastighetsfonder | –863 | –1 128 | |
Realisationsresultat Sveafastigheter Fund III | 23 925 | 693 | |
Återförd nedskrivning onoterade fastighetsfonder | 2 433 | 9 908 | |
Nedskrivning onoterade fastighetsfonder | – | –2 433 | |
Nedskrivning floating-rate notes | –3 539 | –7 636 | |
| Summa | 473 944 | 789 425 |
Not 5 | Finansiella kostnader | 2016 | 2015 |
Depåavgift | 1 054 | 1 109 | |
Övriga finansiella kostnader | 2 762 | 2 951 | |
| Summa | 3 816 | 4 060 |
Not 6 | Räntekostnader | 2016 | 2015 |
Bankmedel | 310 | 31 | |
Fastigheter | 359 | 475 | |
Valutaterminer | 15 455 | 7 095 | |
| Summa | 16 124 | 7 601 |
Not 7 | Valutakursresultat m.m. | 2016 | 2015 |
Valutakursresultat orealiserat | 701 | –88 | |
Valutakursresultat valutaterminer | –86 529 | –160 691 | |
Återföring nedskrivning valutaterminer | – | 41 426 | |
| Summa | –85 828 | –119 353 |
Not 8 | Löner, andra ersättningar och sociala kostnader | 2016 | 2015 |
Löner och andra ersättningar | |||
Styrelse och verkställande direktör | 3 673 | 3 527 | |
Övriga anställda | 13 911 | 13 655 | |
| Summa | 17 584 | 17 182 |
| |||
Sociala kostnader | 10 148 | 8 895 | |
– varav pensionskostnader | 3 814 | 2 764 |
Av pensionskostnader avser 757 (818) verkställande direktör.
Pensionskostnader eller pensionsförmåner för styrelseledamöter förekommer inte.
Not 9 | Medelantal anställda | 2016 | 2015 |
Kvinnor | 11 | 11 | |
Män | 7 | 7 | |
| Summa | 18 | 18 |
Not 10 | Ersättning till revisorer (inkl. moms) | 2016 | 2015 |
PwC | |||
Internrevisionsuppdrag | 313 | 288 | |
Rådgivning | 85 | 106 | |
Riksrevisionen | |||
Externrevisionsuppdrag | 650 | 777 | |
| Summa | 1 048 | 1 171 |
Not 11 | Inventarier | 2016 | 2015 |
Ingående anskaffningsvärden | 4 322 | 4 322 | |
Inköp | 142 | – | |
Försäljningar och utrangeringar | –34 | – | |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 4 430 | 4 322 | |
| |||
Ingående avskrivningar | –4 230 | –4 093 | |
Försäljningar och utrangeringar | 34 | – | |
Årets avskrivningar | –71 | –137 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –4 267 | –4 230 | |
| |||
| Utgående restvärden enligt plan | 163 | 92 |
Not 12 | Årets resultat inklusive förändring av orealiserade vinster | 2016 | 2015 | |
Årets resultat | 616 625 | 967 243 | ||
Förändring av orealiserade vinster, se nedan | 352 896 | –209 154 | ||
Summa | 969 521 | 758 089 | ||
| ||||
Förändring av orealiserade vinster | 2016 | 2015 | Förändring | |
Fastigheter | 881 432 | 692 594 | 188 838 | |
Aktier | 1 940 464 | 1 878 012 | 62 452 | |
Fastighetsfonder, aktier och aktieägartillskott | 128 492 | 36 853 | 91 639 | |
Hedgefonder | 214 580 | 217 946 | –3 366 | |
Onoterade fastighetsfonder | 23 249 | – | 23 249 | |
Vinstandelslån, Sveafastigheter | 4 568 | 10 468 | –5 900 | |
Certifikat | 10 | – | 10 | |
Valutaterminer | 18 179 | 22 205 | –4 026 | |
| Summa | 3 210 974 | 2 858 078 | 352 896 |
Se även not 25.
Not 13 | Avsättning för bevarande av realvärden |
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 2016 uppgick till 316,43. Motsvarande indexvärde för 2015 var 313,35. Mellan 2015 och 2016 ökade |
Se vidare not 25 och rapporten Specificering förändring eget kapital.
Not 14 | Fastigheter | Bokfört värde | Marknadsvärde1) |
Styrpinnen 23, Stockholm | 115 080 | 200 000 | |
Brännaren 7, Stockholm | 12 988 | 119 000 | |
Sländan 2, Stockholm | 5 975 | 90 000 | |
Rekryten 6, Stockholm | 20 504 | 249 000 | |
Snöklockan 1, Stockholm | 16 539 | 136 000 | |
Jasminen 4, Stockholm | 11 136 | 82 000 | |
Apelträdet 5, Stockholm | 11 611 | 61 000 | |
Hjorten 17, Stockholm | 13 346 | 134 000 | |
Sånglärkan 12, Stockholm | 55 389 | 73 000 | |
| Summa | 262 568 | 1 144 000 |
Fastigheterna ägs till 100 procent.
1) Marknadsvärdet för fastigheterna baseras på externa värderingar utförda av Cushman & Wakefield (f.d. DTZ). Värderingarna utförs vid varje årsskifte för samtliga fastigheter.
Not 15 | Fastigheter | 2016 | 2015 |
Byggnader | |||
Ingående anskaffningsvärden | 276 928 | 273 428 | |
Årets anskaffning | – | 3 500 | |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 276 928 | 276 928 | |
| |||
Ingående avskrivningar | –105 441 | –99 960 | |
Årets avskrivningar | –5 538 | –5 481 | |
Utgående ackumulerade avskrivningar | –110 979 | –105 441 | |
| |||
Ingående nedskrivningar | –10 700 | –10 700 | |
Återförd nedskrivning | 10 700 | – | |
Utgående ackumulerade nedskrivningar | – | –10 700 | |
| |||
Mark | |||
Ingående anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | |
Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 96 619 | 96 619 | |
| |||
Utgående restvärden enligt plan byggnader och mark | 262 568 | 257 406 | |
| |||
Taxeringsvärden, byggnader | 272 527 | 281 936 | |
Taxeringsvärden, mark | 375 776 | 321 151 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 14. Se även not 3, 6 och 16.
Not 16 | Pågående nyanläggningar och förskott | 2016 | 2015 |
Pågående nyanläggningar och förskott, Rekryten 6 | 77 278 | 13 402 | |
| Utgående ackumulerade anskaffningsvärden | 77 278 | 13 402 |
Not 17 | Obligationer | Nominellt | Bokfört värde | Marknadsvärde1) |
Svenska nominella obligationer, bostad | ||||
Förfalloår | ||||
2018 | 615 000 | 657 911 | 649 842 | |
2019 | 365 000 | 392 488 | 390 122 | |
2020 | 287 000 | 332 624 | 327 025 | |
2021 | 110 000 | 115 219 | 114 824 | |
2022 | 35 000 | 42 282 | 42 012 | |
| Summa | 1 412 000 | 1 540 524 | 1 523 825 |
| ||||
Svenska nominella obligationer, företag | ||||
Förfalloår | ||||
2017 | 6 000 | 6 151 | 6 133 | |
2018 | 47 400 | 50 757 | 49 186 | |
2019 | 85 000 | 84 873 | 86 304 | |
2020 | 28 000 | 27 850 | 29 662 | |
2023 | 30 000 | 31 588 | 31 040 | |
| Summa | 196 400 | 201 219 | 202 325 |
| Summa total | 1 608 400 | 1 741 743 | 1 726 150 |
| ||||
Nedskrivning | –15 593 | |||
| Summa |
| 1 726 150 | |
| ||||
Obligationer | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 1 884 508 | 1 672 387 | ||
Investeringar | 860 588 | 1 170 943 | ||
Försäljningar | –1 003 353 | –958 822 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 1 741 743 | 1 884 508 | ||
| ||||
Ingående nedskrivningar | –11 255 | – | ||
Återförd nedskrivning | 11 255 | – | ||
Årets nedskrivning | –15 593 | –11 255 | ||
Utgående nedskrivningar | –15 593 | –11 255 | ||
| Redovisat värde | 1 726 150 | 1 873 253 | |
1) Obligationer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av företagsobligationer.
Not 18 | Floating-rate notes | Nominellt belopp | Bokfört värde | Marknadsvärde1) |
Svenska floating-rate notes | ||||
Förfalloår | ||||
2017 | 38 000 | 38 105 | 38 196 | |
2018 | 300 000 | 302 074 | 300 974 | |
2019 | 224 000 | 226 437 | 224 475 | |
2020 | 163 000 | 164 590 | 163 801 | |
2021 | 32 000 | 32 000 | 32 221 | |
| Summa | 757 000 | 763 206 | 759 667 |
Nedskrivning | –3 539 | |||
| Summa |
| 759 667 |
|
| ||||
Floating-rate notes | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 748 897 | 522 164 | ||
Investeringar | 100 135 | 439 069 | ||
Försäljningar | –85 826 | –212 336 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 763 206 | 748 897 | ||
| ||||
Ingående nedskrivningar | –7 636 | – | ||
Återförd nedskrivning | 7 636 | – | ||
Årets nedskrivning | –3 539 | –7 636 | ||
Utgående nedskrivningar | –3 539 | –7 636 | ||
| Redovisat värde | 759 667 | 741 261 |
|
1) Floating-rate notes marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs eller indikativt pris beräknat på ett genomsnitt av tre marknadsaktörer. För tillfället används det tredje alternativet på majoriteten av floating-rate notes.
Not 19 | Aktier | Antal | Bokfört | Marknadsvärde1) |
Svenska aktier | ||||
Alfa Laval | 350 000 | 50 759 | 52 780 | |
Assa Abloy B | 700 000 | 69 846 | 118 370 | |
AstraZeneca SDB | 110 000 | 54 681 | 54 681 | |
Atlas Copco B | 920 000 | 144 366 | 228 712 | |
Atrium Ljungberg AB B | 300 000 | 42 690 | 42 690 | |
Autoliv SDB | 80 000 | 58 245 | 82 240 | |
Beijer Alma AB B | 130 135 | 20 632 | 30 321 | |
Betsson AB B | 600 000 | 52 740 | 52 740 | |
BillerudKorsnäs | 450 797 | 55 219 | 68 972 | |
Bonava B | 200 000 | 24 076 | 28 240 | |
Coor Service | 722 672 | 26 679 | 36 676 | |
Dometic | 500 000 | 31 839 | 33 475 | |
Electrolux B | 175 000 | 30 732 | 39 603 | |
Elekta B | 700 000 | 50 677 | 56 420 | |
Ericsson B | 1 900 000 | 101 650 | 101 650 | |
Fabege | 350 000 | 38 937 | 52 115 | |
Fenix Outdoor International B | 88 008 | 6 269 | 59 405 | |
Gränges | 223 336 | 18 803 | 19 207 | |
Hennes & Mauritz B | 860 000 | 202 439 | 217 924 | |
Hexagon AB B | 250 000 | 60 679 | 81 375 | |
Hexpol | 250 000 | 20 415 | 21 088 | |
Holmen B | 70 000 | 21 435 | 22 876 | |
ICA Gruppen | 210 000 | 55 085 | 58 359 | |
Industrivärden A | 60 000 | 9 209 | 10 812 | |
Industrivärden C | 330 000 | 50 991 | 56 034 | |
Indutrade | 121 000 | 12 291 | 22 143 | |
Intrum Justitia | 100 000 | 21 608 | 30 740 | |
Investor B | 560 000 | 101 622 | 190 680 | |
Inwido AB | 400 000 | 30 648 | 37 800 | |
JM B | 120 000 | 26 511 | 31 584 | |
Kinnevik B | 340 000 | 74 222 | 74 222 | |
Kungsleden | 800 000 | 36 864 | 46 200 | |
Net Entertainment B | 345 834 | 21 925 | 24 312 | |
Nolato B | 100 000 | 18 155 | 26 300 | |
Nordea | 2 500 000 | 159 865 | 253 249 | |
Pandox AB | 260 000 | 32 068 | 36 764 | |
Sandvik | 1 200 000 | 103 462 | 135 240 | |
SCA B | 700 000 | 136 089 | 180 110 | |
SEB A | 1 450 000 | 94 004 | 138 548 | |
Skanska B | 300 000 | 47 172 | 64 530 | |
SKF B | 240 000 | 36 585 | 40 224 | |
SOBI | 400 000 | 41 696 | 42 680 | |
Svenska Handelsbanken A | 900 000 | 73 806 | 113 940 | |
Swedbank A | 760 000 | 105 380 | 167 428 | |
Telia Co. | 1 600 000 | 58 736 | 58 736 | |
Trelleborg B | 300 000 | 47 126 | 53 790 | |
Troax | 270 000 | 21 849 | 52 380 | |
Volvo B | 1 700 000 | 139 580 | 180 880 | |
ÅF B | 280 000 | 34 513 | 46 760 | |
| Summa svenska aktier |
| 2 774 870 | 3 676 005 |
| ||||
Utländska aktier | Antal | Bokfört | Marknadsvärde1) | |
Australien | ||||
Iluka Resources | 400 000 | 18 132 | 19 078 | |
Westpac Banking Corp. | 120 000 | 24 046 | 25 665 | |
Brasilien | ||||
ITAU Unibanco (American Deposit Receipts) | 407 000 | 28 707 | 38 100 | |
Danmark | ||||
Danske Bank | 90 000 | 21 298 | 24 838 | |
Novo Nordisk B | 38 000 | 12 470 | 12 470 | |
Frankrike | ||||
BNP Paribas | 82 000 | 31 487 | 47 541 | |
LVMH | 15 000 | 15 444 | 26 054 | |
Schneider Electric | 70 000 | 41 215 | 44 311 | |
Total | 135 000 | 49 489 | 62 977 | |
Vivendi Universal | 30 000 | 5 186 | 5 186 | |
Holland | ||||
ING Groep | 400 000 | 44 077 | 51 208 | |
Unilever NL | 60 000 | 22 472 | 22 472 | |
Hong Kong | ||||
AIA Group | 600 000 | 19 135 | 30 812 | |
Cheung Kong Property Holdings | 230 000 | 12 837 | 12 837 | |
China Mobile | 449 500 | 43 371 | 43 371 | |
Japan | ||||
Itochu | 420 000 | 36 661 | 50 719 | |
Keyence Corp | 4 000 | 24 961 | 24 961 | |
Mizuho Financial Group | 1 800 000 | 29 384 | 29 384 | |
Nidec Corp. | 36 000 | 23 293 | 28 249 | |
Panasonic | 430 000 | 36 752 | 39 798 | |
Seven & I Holdings Co. | 108 000 | 30 543 | 37 420 | |
Toyota Motor | 130 700 | 57 815 | 69 947 | |
Kanada | ||||
Canadian Natural Resources Ltd | 32 000 | 9 280 | 9 280 | |
Enbridge Inc. | 112 000 | 36 704 | 42 887 | |
Rogers Communications Inc. | 23 000 | 6 582 | 8 073 | |
Toronto-Dominion Bank | 135 000 | 40 488 | 60 587 | |
Kina | ||||
Alibaba Group | 33 000 | 22 901 | 26 387 | |
China Construction Bank | 4 000 000 | 23 852 | 28 030 | |
Norge | ||||
Yara International | 50 000 | 17 233 | 17 918 | |
Schweiz | ||||
Nestlé | 127 000 | 46 047 | 82 828 | |
Novartis | 17 218 | 7 331 | 11 391 | |
Roche | 27 400 | 49 518 | 56 900 | |
Singapore | ||||
DBS Group | 300 000 | 25 109 | 32 720 | |
Spanien | ||||
Banco Santander | 570 000 | 25 612 | 27 065 | |
Red Eléctrica | 228 000 | 37 304 | 39 132 | |
Storbritannien | ||||
AstraZeneca | 57 000 | 28 520 | 28 520 | |
BT Group | 535 000 | 22 133 | 22 133 | |
GlaxoSmithKline | 80 000 | 13 953 | 14 090 | |
Prudential | 210 000 | 25 278 | 38 536 | |
Reckitt Benckiser | 49 000 | 23 706 | 38 045 | |
Royal Dutch Shell B | 237 000 | 47 567 | 62 905 | |
Vodafone Group | 1 400 000 | 31 547 | 31 547 | |
Whitbread Plc | 50 000 | 21 288 | 21 288 | |
Sydkorea | ||||
Hyundai Motor | 35 000 | 35 158 | 38 325 | |
Samsung | 500 | 2 534 | 6 758 | |
Samsung Electronics (Global Deposit Receipts) | 13 975 | 56 802 | 95 063 | |
Tyskland | ||||
Bayer AG NPV | 23 000 | 21 831 | 21 831 | |
Daimler | 36 000 | 20 458 | 24 377 | |
Kion Group AG | 70 000 | 26 280 | 35 430 | |
Linde AG | 25 366 | 36 174 | 37 914 | |
Siemens | 24 000 | 22 292 | 26 841 | |
USA | ||||
3M | 24 000 | 16 957 | 39 026 | |
Abbvie | 20 000 | 11 150 | 11 404 | |
Accenture Plc | 18 000 | 7 411 | 19 199 | |
Alexion Pharmaceuticals | 7 000 | 7 661 | 7 799 | |
Allergan Plc | 18 000 | 15 135 | 34 423 | |
Alphabet Inc. Class A | 2 500 | 5 367 | 18 040 | |
Alphabet Inc. Class C | 2 607 | 7 120 | 18 323 | |
Ambev SA (ADR) | 500 000 | 22 287 | 22 355 | |
Anadarko Petroleum | 28 000 | 14 504 | 17 779 | |
Apple Inc. | 126 000 | 117 714 | 132 889 | |
AT&T Inc. | 78 000 | 24 691 | 30 208 | |
Bank of America | 250 000 | 34 886 | 50 311 | |
Blackstone | 170 000 | 20 673 | 41 843 | |
Bristol Myers Squibb | 74 000 | 38 882 | 39 380 | |
CBRE Group | 55 000 | 15 771 | 15 771 | |
Centene Corp. | 37 000 | 19 040 | 19 040 | |
Cisco Systems | 217 000 | 34 266 | 59 715 | |
Citigroup | 150 000 | 41 365 | 81 176 | |
Comcast Corp. | 57 000 | 12 626 | 35 840 | |
Delta Air Line | 40 000 | 17 917 | 17 917 | |
DOW Chemical | 124 000 | 55 535 | 64 610 | |
Edison International | 43 000 | 16 276 | 28 189 | |
Electronic Arts | 32 000 | 18 105 | 22 950 | |
Exxon Mobil | 27 000 | 17 045 | 22 192 | |
Fedex Corp. | 22 000 | 29 957 | 37 302 | |
General Electric | 250 000 | 47 020 | 71 938 | |
Hewlett Packard Enterpris | 80 000 | 16 857 | 16 857 | |
Home Depot | 17 000 | 18 405 | 20 756 | |
Ingersoll Rand | 44 000 | 23 880 | 30 066 | |
Intel | 65 000 | 9 308 | 21 468 | |
International Flavors & Fragrances | 19 000 | 19 129 | 20 386 | |
Johnson & Johnson | 20 000 | 10 178 | 20 982 | |
JPMorgan Chase | 145 000 | 46 603 | 113 937 | |
Macy's Inc. | 20 000 | 5 018 | 6 522 | |
Medtronic Inc. | 72 020 | 38 401 | 46 714 | |
Merck US | 118 670 | 45 250 | 63 616 | |
Microsoft Corp. | 222 000 | 45 024 | 125 620 | |
Mondelez International | 122 000 | 22 455 | 49 248 | |
NCR Corp. | 10 000 | 3 576 | 3 693 | |
Nike | 67 000 | 10 548 | 31 012 | |
Oracle | 65 000 | 22 688 | 22 758 | |
Pepsi Co. | 77 000 | 41 994 | 73 363 | |
Praxair Inc. | 19 000 | 17 866 | 20 276 | |
Procter & Gamble Co. | 40 000 | 22 681 | 30 626 | |
Rockwell Automation Inc. | 24 000 | 13 877 | 29 373 | |
Schlumberger | 43 000 | 28 943 | 32 872 | |
Starbucks | 101 000 | 29 145 | 51 063 | |
United Health Group | 15 000 | 21 380 | 21 860 | |
Valero | 12 000 | 7 466 | 7 466 | |
Verizon Communications Inc. | 14 401 | 4 818 | 7 000 | |
Visa Inc. | 38 000 | 13 140 | 26 997 | |
Walt Disney | 79 000 | 27 834 | 74 974 | |
Wells Fargo | 86 000 | 25 827 | 43 158 | |
WestRock | 10 000 | 4 623 | 4 623 | |
Zoetis | 21 982 | 3 958 | 10 715 | |
| Summa utländska aktier |
| 2 682 490 | 3 721 819 |
| Summa aktier totalt |
| 5 457 360 | 7 397 824 |
Not 19 | Aktier | 2016 | 2015 |
Ingående anskaffningsvärden | 5 255 529 | 5 104 560 | |
Investeringar | 2 803 890 | 2 655 313 | |
Försäljningar | –2 491 441 | –2 504 344 | |
Utgående anskaffningsvärden | 5 567 978 | 5 255 529 | |
| |||
Ingående nedskrivningar | –123 887 | –83 895 | |
Återförd nedskrivning | 123 887 | 83 895 | |
Årets nedskrivning | –110 618 | –123 887 | |
Utgående nedskrivningar | –110 618 | –123 887 | |
| Redovisat värde | 5 457 360 | 5 131 642 |
1) Aktierelaterade värdepapper (inkl. aktiekonvertibler) marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 20 | Alternativa placeringar | Antal | Bokfört värde | Marknadsvärde1) |
Hedgefonder | ||||
Ambrosia | 986 814 | 100 000 | 102 902 | |
BlackRock | 74 461 | 75 000 | 75 000 | |
Blackstone Partners OS | 5 638 | 64 754 | 75 880 | |
Brummer Multi-Strategy | 23 104 | 50 825 | 52 825 | |
Carve | 68 702 | 70 000 | 87 151 | |
IPM | 403 565 | 50 000 | 53 126 | |
Lynx | 236 135 | 41 388 | 56 117 | |
Madrague | 65 161 | 90 000 | 103 514 | |
Manticore | 17 279 | 30 972 | 32 153 | |
Nektar | 66 345 | 115 092 | 171 756 | |
Observatory | 46 460 | 85 625 | 144 849 | |
Ram One | 97 582 | 110 000 | 134 921 | |
Rhenman | 50 000 | 5 000 | 13 044 | |
| Summa hedgefonder |
| 888 656 | 1 103 238 |
| ||||
Vinstandelslån | ||||
Sveafastigheter Fund II | 2 007 | 2 249 | ||
Sveafastigheter Fund III | 2 593 | 6 919 | ||
| Summa vinstandelslån |
| 4 600 | 9 168 |
| ||||
Onoterade fastighetsfonder | ||||
Aberdeen | 5 355 | 994 | 1 121 | |
Skandia/Thule | 226 665 | 250 000 | 273 121 | |
| Summa onoterade fastighetsfonder |
| 250 994 | 274 242 |
| ||||
Aktier och aktieägartillskott, | ||||
Aktier och aktieägartillskott | 323 246 | 451 738 | ||
Räntebärande lån | 92 628 | 92 628 | ||
| Summa fastighetsfonder |
| 415 874 | 544 366 |
| Summa alternativa placeringar |
| 1 560 124 | 1 931 014 |
| ||||
Hedgefonder | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 791 230 | 743 103 | ||
Investeringar | 269 755 | 229 999 | ||
Försäljningar | –172 329 | –181 872 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 888 656 | 791 230 | ||
| Redovisat värde | 888 656 | 791 230 | |
| ||||
Vinstandelslån | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 80 762 | 139 599 | ||
Investeringar | 1 246 | 5 341 | ||
Försäljningar | –77 408 | –64 178 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 4 600 | 80 762 | ||
| Redovisat värde | 4 600 | 80 762 | |
| ||||
Onoterad fastighetsfond | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 49 223 | 58 245 | ||
Investeringar | 250 000 | – | ||
Försäljningar | –48 229 | –9 022 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 250 994 | 49 223 | ||
| ||||
Ingående nedskrivningar | –2 433 | –9 908 | ||
Återförd nedskrivning | 2 433 | 9 908 | ||
Årets nedskrivning | – | –2 433 | ||
Utgående nedskrivningar | – | –2 433 | ||
| Redovisat värde | 250 994 | 46 790 | |
| ||||
Aktier och aktieägartillskott, | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 312 062 | 89 281 | ||
Investeringar | 94 250 | 276 113 | ||
Försäljningar | –83 066 | –53 332 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 323 246 | 312 062 | ||
| ||||
Ingående nedskrivningar | –289 | –1 286 | ||
Återförd nedskrivning | 289 | 1 286 | ||
Årets nedskrivning | – | –289 | ||
Utgående nedskrivningar | – | –289 | ||
| Redovisat värde | 323 246 | 311 773 | |
| ||||
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 2016 | 2015 | ||
Ingående anskaffningsvärden | 104 422 | 102 584 | ||
Investeringar | 36 002 | 57 084 | ||
Försäljningar | –47 796 | –55 246 | ||
Utgående anskaffningsvärden | 92 628 | 104 422 | ||
| Redovisat värde | 92 628 | 104 422 | |
| ||||
Kvarstående investeringsåtaganden i fastighetsfonder och delägda | 2016 | 2015 | ||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund II (vinstandelslån). | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 30 juni 2019. | 2 560 | 2 560 | ||
Kvarstående åtagande i Sveafastigheter Fund III (vinstandelslån). | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 31 | 13 140 | 26 044 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim. | 60 663 | 84 614 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim Brädstapeln. | 17 192 | 17 192 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Areim III. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 14 | 216 703 | 153 374 | ||
Kvarstående åtagande i fastighetsfonden Profi. | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 26 | 57 284 | 75 871 | ||
Kvarstående åtagande i Midstar | ||||
Åtagandet gäller t.o.m. den 31 | 113 352 | 126 069 | ||
Åtagande i Thule Fund S. | ||||
A. Betalning sker den 31 mars 2016. | – | 250 000 | ||
| Summa | 480 894 | 735 724 |
1) Hedgefonder, vinstandelslån, onoterade fastighetsfonder och fastighetsfonder marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses det värde som rapporterats från respektive fondförvaltare. Utländska värdepapper värderas utifrån balansdagens valutakurs.
Not 21 | Kortfristiga fordringar | 2016 | 2015 |
Hyresfordringar m.m. | 57 | 272 | |
Löneförskott | 1 | – | |
Skattefordran 2014 | – | 796 | |
Skattefordran 2015 | 1 229 | 1 562 | |
Skattefordran 2016 | 598 | – | |
Sålda ej betalda värdepapper | 1 347 | 12 663 | |
| Summa | 3 232 | 15 293 |
Not 22 | Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 2016 | 2015 |
Upplupna räntor | 25 178 | 32 217 | |
Förutbetalda kostnader | 315 | 529 | |
| Summa | 25 493 | 32 746 |
Not 23 | Certifikat | Nominellt belopp | Bokfört värde | Marknadsvärde1) |
Förfall 2017 | ||||
Företagscertifikat | ||||
Kvartal 1 | 211 000 | 210 941 | 210 942 | |
Kvartal 2 | 160 000 | 159 952 | 159 961 | |
Kvartal 3 | – | – | – | |
Kvartal 4 | – | – | – | |
| Summa | 371 000 | 370 893 | 370 903 |
1) Certifikat marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs.
Not 24 | Valutaterminer | Nominellt belopp | Marknadsvärde1) |
Köpt/såld valuta | |||
Förfallomånad 2017-01 | |||
SEK/EUR | 148 153 | 1 702 | |
SEK/GBP | 51 056 | –1 887 | |
SEK/JPY | 92 323 | 6 750 | |
SEK/USD | 265 932 | –6 951 | |
| |||
Förfallomånad 2017-02 | |||
SEK/GBP | 34 406 | 638 | |
SEK/USD | 359 826 | 5 571 | |
|
Not 24 | Valutaterminer | Nominellt belopp | Marknadsvärde1) |
Förfallomånad 2017-03 | |||
SEK/EUR | 117 880 | 1 143 | |
SEK/GBP | 29 674 | 440 | |
SEK/JPY | 55 206 | 765 | |
SEK/USD | 517 471 | 10 008 | |
| Summa | 1 671 927 | 18 179 |
1) Valutaterminer marknadsvärderas till verkligt värde. Med verkligt värde avses senaste betalkurs på balansdagen eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om tillgångskollektivet valutaterminer har negativt marknadsvärde redovisas detta som skuld och motsvarande nedskrivning görs.
Not 25 | Eget kapital, marknadsvärde5) | ||||
Bundet eget kapital1) | Fritt eget kapital | Eget kapital | |||
Kulturvetenskapliga- | Balanserat resultat | ||||
| Eget kapital 2015-12-31 | 2 673 168 | 1 933 077 | 7 050 981 | 11 657 226 |
Avsättning för bevarande av donationernas realvärde2) | 26 275 | 19 001 | –45 276 | – | |
Årets resultat inklusive förändring av oreali-serade vinster3) | 969 521 | 969 521 | |||
Återbetalade forskningsmedel | 12 904 | 12 904 | |||
Beviljade forskningsmedel4) | –438 145 | –438 145 | |||
| Eget kapital 2016-12-31 | 2 699 443 | 1 952 078 | 7 549 985 | 12 201 506 |
1) Jubileumsdonationen och Erik Rönnbergs donationer.
2) Av förarbetena till Jubileumsdonationen framgår att donationens realvärde ska upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som RJ erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Se not 13.
3) Se not 12.
4) För beviljade forskningsmedel, se not 32.
5) Stiftelsens förmögenhet definieras som eget kapital till marknadsvärde och motsvarar nettoförmögenhet vid värdering av tillgångar och skulder till marknadsvärden.
Not 26 | Periodiseringsfonder | 2016 | 2015 |
Periodiseringsfond 2010 | – | 2 250 | |
Periodiseringsfond 2011 | 2 591 | 2 591 | |
Periodiseringsfond 2012 | 1 055 | 1 055 | |
Periodiseringsfond 2014 | 1 578 | 1 578 | |
Periodiseringsfond 2015 | 1 879 | 1 879 | |
Periodiseringsfond 2016 | 3 649 | – | |
| Summa | 10 752 | 9 353 |
Not 27 | Inteckningslån | ||
Räntesats | Förfallodag | Belopp | |
3 mån. rörligt | 2017-05-25 | 19 950 | |
3 mån. rörligt | 2018-02-01 | 18 000 | |
3 mån. rörligt | Räntebindningsperiod | 7 100 | |
| Summa |
| 45 050 |
Not 28 | Övriga kortfristiga skulder | 2016 | 2015 |
Personalens källskatt | 1 228 | 1 268 | |
Förvaltade medel för samprojekt | 20 101 | 10 257 | |
Moms hyror redovisningskonto | 609 | 205 | |
Övrigt, ej likviderade affärer ingår | 3 299 | 613 | |
| Summa | 25 237 | 12 343 |
Not 29 | Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 2016 | 2015 |
Sociala avgifter | 1 115 | 1 080 | |
Intjänade ej uttagna semesterdagar | 1 913 | 1 747 | |
Särskild löneskatt på pensionsförsäkringspremier | 852 | 821 | |
Upplupna räntor | 31 | 41 | |
Förutbetald hyresintäkt | 3 871 | 2 842 | |
Övriga upplupna kostnader, fastigheter | 572 | 503 | |
Övriga upplupna kostnader | 3 097 | 1 371 | |
| Summa | 11 451 | 8 405 |
Not 30 | Ställda säkerheter | 2016 | 2015 |
För egna avsättningar och skulder avseende skuld för inteckningslån och derivathandel | |||
Fastighetsinteckningar | 49 371 | 49 371 | |
| Summa | 49 371 | 49 371 |
Not 31 | Eventualförpliktelser | 2016 | 2015 |
Beviljade anslag att utgå ur kommande års avkastning | 4 550 | 6 550 | |
| Summa | 4 550 | 6 550 |
Not 32 | Beviljade medel till forskning | 2016 | 2015 |
Medel från Jubileumsdonationen | 142 712 | 151 308 | |
Medel från Kulturvetenskapliga donationen | 294 633 | 390 674 | |
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om | |||
åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | 600 | 600 | |
Medel från Erik Rönnbergs donation för forskning om | |||
sjukdomar under de tidiga barnaåren | 200 | 200 | |
| Summa | 438 145 | 542 782 |
För mer detaljerad information, se avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2016” (s. 4–33).
Not 33 | Ramanslag | 2016 | 2015 |
Ej utnyttjade ramanslag | 59 262 | 39 652 | |
| Summa | 59 262 | 39 652 |
Not 34 | Väsentliga händelser efter räkenskapsårets slut |
Inga väsentliga händelser har inträffat efter räkenskapsårets slut. |
Bilaga 1
Donationernas marknadsvärde (belopp i KSEK)
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fyra donationer:
Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning (Jubileumsdonationen)
Kulturvetenskapliga donationen
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren.
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna hänvisas till avsnittet ”Översikt över den forskningsstödjande verksamheten under 2016”).
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas. Avkastningen från de olika donationerna ska emellertid gå till olika ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 2016 var marknadsvärdet för de olika donationerna följande:
1. | Jubileumsdonationen | 8 129 575 | –69,74 % |
2. | Kulturvetenskapliga donationen | 3 492 528 | –29,96 % |
3. | Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande | 26 858 | –0,23 % |
4. | Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar | 8 265 | –0,07 % |
| Totalt eget kapital vid ingången av 2016 | 11 657 226 |
|
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 2016 (bokföringsmässigt resultat + förändring av orealiserade vinster = 616 625 + 352 896 = 969 521) ska proportioneras ut på de olika donationerna.
1. | Jubileumsdonationen | |
Ingående värde | 8 129 575 | |
Andel av årets totala avkastning | 676 129 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –296 557 | |
| Marknadsvärde 2016-12-31 | 8 509 147 |
| ||
2. | Kulturvetenskapliga donationen | |
Ingående värde | 3 492 528 | |
Andel av årets totala avkastning | 290 470 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –127 403 | |
| Marknadsvärde 2016-12-31 | 3 655 595 |
| ||
3. | Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar | |
Ingående värde | 26 858 | |
Andel av årets totala avkastning | 2 235 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –980 | |
| Marknadsvärde 2016-12-31 | 28 113 |
| ||
4. | Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren | |
Ingående värde | 8 265 | |
Andel av årets totala avkastning | 687 | |
Årets anslag och återbetalade anslag | –301 | |
| Marknadsvärde 2016-12-31 | 8 651 |
| ||
Totalt eget kapital till marknadsvärde 2016-12-31 | 12 201 506 | |
Bilaga 2
Balansposters bokförda värde och jämförande marknadsvärde (KSEK) 2016
| Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
Tillgångar | Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | |
Anläggningstillgångar | |||||
Materiella anläggningstillgångar | |||||
Fastigheter | 14,15 | 262 568 | 1 144 000 | 257 406 | 950 000 |
Pågående nyanläggningar och förskott | 16 | 77 278 | 77 278 | 13 402 | 13 402 |
Inventarier | 11 | 163 | 163 | 92 | 92 |
Summa materiella |
| 340 009 | 1 221 441 | 270 900 | 963 494 |
| |||||
Finansiella anläggningstillgångar | |||||
Obligationer | 17 | 1 726 150 | 1 726 150 | 1 873 253 | 1 873 253 |
Floating-rate notes | 18 | 759 667 | 759 667 | 741 261 | 741 261 |
Aktier | 19 | 5 457 360 | 7 397 824 | 5 131 642 | 7 009 654 |
Aktier och aktieägartillskott, fastighetsfonder | 20 | 323 246 | 451 738 | 311 774 | 348 627 |
Hedgefonder | 20 | 888 656 | 1 103 238 | 791 230 | 1 009 177 |
Vinstandelslån | 20 | 4 600 | 9 168 | 80 762 | 91 230 |
Räntebärande lån, fastighetsfonder | 20 | 92 628 | 92 628 | 104 422 | 104 422 |
Onoterade fastighetsfonder | 20 | 250 994 | 274 242 | 46 790 | 46 790 |
Summa finansiella anläggningstillgångar |
| 9 503 301 | 11 814 655 | 9 081 134 | 11 224 414 |
Summa anläggningstillgångar |
| 9 843 310 | 13 036 096 | 9 352 034 | 12 187 908 |
| |||||
Omsättningstillgångar | |||||
Kortfristiga fordringar | 21 | 3 232 | 3 232 | 15 293 | 15 293 |
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter | 22 | 25 493 | 25 493 | 32 746 | 32 746 |
Certifikat | 23 | 370 893 | 370 903 | 574 586 | 574 586 |
Valutaterminer | 24 | – | 18 179 | – | 22 205 |
Kassa och bank | 73 078 | 73 078 | 87 483 | 87 483 | |
Summa omsättningstillgångar |
| 472 696 | 490 885 | 710 108 | 732 313 |
Summa tillgångar |
| 10 316 006 | 13 526 981 | 10 062 142 | 12 920 221 |
| |||||
| Not | 2016-12-31 | 2015-12-31 | ||
| Bokförda | Marknads- | Bokförda | Marknads- | |
Eget kapital och skulder | |||||
| |||||
Bundet eget kapital | 25 | ||||
Stiftelsekapital | 2 699 444 | 2 699 444 | 2 673 168 | 2 673 168 | |
Fritt eget kapital | 25 | ||||
Kulturvetenskapliga donationen | 1 952 077 | 1 952 077 | 1 933 076 | 1 933 076 | |
Balanserat resultat | 4 339 010 | 7 549 985 | 4 192 902 | 7 050 981 | |
Summa eget kapital |
| 8 990 531 | 12 201 506 | 8 799 146 | 11 657 225 |
| |||||
Obeskattade reserver | |||||
Periodiseringsfonder | 26 | 10 752 | 10 752 | 9 353 | 9 353 |
Summa obeskattade reserver |
| 10 752 | 10 752 | 9 353 | 9 353 |
| |||||
Avsättningar | |||||
Avsättningar för pensioner |
| 351 | 351 | 381 | 381 |
Summa avsättningar | 351 | 351 | 381 | 381 | |
| |||||
Långfristiga skulder | |||||
Inteckningslån | 27 | 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 |
Summa långfristiga skulder |
| 45 050 | 45 050 | 45 050 | 45 050 |
| |||||
Kortfristiga skulder | |||||
Beviljade ej utbetalda forskningsmedel | 1 214 768 | 1 214 768 | 1 180 884 | 1 180 884 | |
Leverantörsskulder | 17 866 | 17 866 | 6 580 | 6 580 | |
Valutaterminer | 24 | – | – | – | – |
Övriga kortfristiga skulder | 28 | 25 237 | 25 237 | 12 343 | 12 343 |
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | 29 | 11 451 | 11 451 | 8 405 | 8 405 |
Summa kortfristiga skulder |
| 1 269 322 | 1 269 322 | 1 208 212 | 1 208 212 |
Summa skulder och avsättningar |
| 1 325 475 | 1 325 475 | 1 262 996 | 1 262 996 |
Summa eget kapital och skulder | 10 316 006 | 13 526 981 | 10 062 142 | 12 920 221 | |
Tryck: Elanders, Vällingby 2017
Tryck: Elanders, Vällingby 2017