Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1997
Redogörelse 1997/98:RJ1
Redogörelse till riksdagen
1997/98:RJ1
Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens
Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet
och förvaltning under år 1997
RJ1
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning
Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ända-
mål att främja och understödja vetenskaplig forskning.
Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges Riksbank, som
därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt
främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av
jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning
med anknytning till Sverige.
Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964.1 de nu gällande (fr o m
den 1 januari 1988) anges bl a
• att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är
så väl tillgodosedda på annat sätt
• att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och
långsiktiga forskningsprojekt
• att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser,
särskilt skall uppmärksammas
• att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning
Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras Stif-
telsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria
som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några
riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom an-
vändningen av donationen. Bl a angavs följande användningsområden:
• stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan
discipliner
• etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och
internationellt, bl a genom etablering av ett internationellt forskarutbytes-
program
• befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering
• främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/
högskolor och andra verksamheter
De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten
har omkring 3,2 miljarder (i 1997 års penningvärde) delats ut till veten-
1 Riksdagen 1997/98 2 samt. RJ1
skaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till knappt 5,5 mil- 1997/98
jarder vid årsskiftet 1997/98. RJ 1
VD-kommentar
I takt med att RJ:s medelsförsörjning till kulturvetenskaperna ökar så ökar
även ansvaret för att också granska och bedöma forskningsverksamhetens
kvalitet och resultat. RJ:s projektverksamhet vid landets universitet och
högskolor ingår numera i ett synnerligen komplext och av grundutbildning
tyngt system för kunskapsproduktion, som medför att en sådan bedömning är
mycket svår att göra. Under det gångna året har RJ initierat en process för att
åstadkomma en hanterlig ordning för uppföljning och utvärdering av ännu
pågående och nyligen avslutade projekt. Det är helt uppenbart att denna
granskningsprocess, som nu inletts, kommer att främja kvalitetsutvecklingen
av RJ som forskningsfinansiär, men också av de forskningsgrupper och
institutioner som är mottagare av forskningsmedel. Projektgenomgångama
och diskussionen med prefekter, dekaner och rektorer om villkoren för kun-
skapsutvecklingen vid våra lärosäten har varit stimulerande och lärorika.
Frågor om forskningens kvalitet har alltid varit aktuella, men först under
de senaste årtiondena har det från forskningsfinansiärernas sida gjorts försök
att med hjälp av olika kvalitetsindikatorer följa upp och utvärdera
forskningsinsatser inom olika områden. Riksbankens Jubileumsfond har
alltsedan tillkomsten i mitten av 1960-talet tillämpat en utvärdering som tar
sin utgångspunkt i den akademiskt vedertagna modell som benämns peer
review. Denna modell innebär att framstående forskare inom ett område
bedömer projektens kvalitet utifrån gängse etablerade kriterier. Under senare
år har kraven ökat på att denna modell skall kompletteras med mera
framåtblickande och nyttoinriktade ansatser, merit review. Forskarsamhället
står här inför nya betydande utmaningar.
Förändringar inom utbildnings- och forskningspolitikens område sker
numera i allt snabbare takt. Under året har två större reformer beslutats i
riksdagen, en om ”Högskolans ledning, lärare och organisation” (prop.
1996/97:141. bet. 1997/98:UbU3) och en om forskarutbildningen (prop.
1997/98:1 utgiftsområde 16. Utbildning och universitetsforskning, bet.
1997/98 :UbU7). Härutöver har regeringen givit direktiv till en ny
parlamentarisk utredning om den svenska forskningspolitiken (dir. 1997:67).
Utredningen kommer att utgöra ett underlag för nästa forskningspolitiska
proposition, som enligt nu gällande planer skall föreläggas riksdagen hösten
1999. Enligt direktiven utlovas inga ytterligare medel till forskning.
Genom beslutade och planerade förändringar skapas nya villkor även för
forskningsfinansiärernas arbete. Lyckligtvis har Riksbankens Jubileumsfond,
genom de senaste årens kraftiga reala ökning av det egna kapitalet, på ett
aktivt och förhoppningsvis positivt sätt kunnat bidra till att vidmakthålla en i
internationell jämförelse hög forskningspotential vid framför allt de
humanistiska, teologiska juridiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna.
Den extra avsättning på 75 miljoner kronor, som styrelsen beslöt vid sitt
sammanträde i mars 1997, har i högsta grad gagnat forskarutbildningen.
Beslutet, att använda 60 miljoner av dessa medel för att på kort sikt främja
forskarutbildningen och därmed även den framtida forskarrekryteringen,
mottogs mycket positivt vid landets universitet och högskolor. Härigenom
har 136 personer, varav ca 60 % kvinnor, fått en tillfredsställande
studiefinansiering för att inom två år kunna slutföra sina studier. Härutöver
har resurser kunnat avsättas för att inrätta 17 tidsbegränsade post-doktorala
tjänster.
Denna extraordinära insats skall även ses som ett stöd för att bibehålla den
nuvarande ordningen med universitet och högskolor som samhällets mest
framstående forskningsinstitut. Denna ordning, som inte längre ter sig lika
självklar, har varit mycket ändamålsenlig för en liten nation som Sverige
med stort behov av koncentration av både personella och ekonomiska
resurser. Under senare år har universitetens och högskolornas roll som
utbildningsanordnare tydligare markerats. De skall numera framför allt
ansvara för samhällets kompetensförsörjning av högskoleutbildad
arbetskraft.
Statsmakternas resurstilldelning till forskning vid universitet och
högskolor via de s.k. fakultetsanslagen har numera kraftigt urholkats, sam-
tidigt som kraven på med- eller motfinansiering ökat och fortsättningsvis
kommer att öka alltmer. För att kunna bibehålla det goda samverkansklimat,
som varit rådande mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförare, krävs
att universiteten och högskolorna själva förfogar över egna resurser för
forskning. Akademisk frihet och autonomi förutsätter resurser och bidrar till
kvalitetsutveckling även av den externt finansierade forskningsverksam-
heten.
Avslutningsvis är det med glädje man kan konstatera, att tillgången på
resurser under 1997, framför allt för större projekt, ökat påtagligt, vilket
medfört att en betydligt större andel av sökt belopp har kunnat beviljas. Även
andelen kvinnor, som söker forskningsanslag, har ökat. Det mest glädjande
är emellertid, att andelen beviljade projekt med kvinnliga projektledare har
ökat så markant, från ca en fjärdedel till ca en tredjedel.
Totala antalet ansökningar om forskningsmedel förefaller dock inte öka
längre, något som, om tendensen skulle befästas, kan te sig oroande.
Huruvida detta sammanhänger med den kraftiga expansionen av
utbildningen vid universiteten och högskolorna är en öppen fråga, som
framtida forskning om systemet kan ge oss kunskap om. Skulle emellertid
denna tendens till minskat antal ansökningar fortsätta, måste givetvis RJ
fundera över arbetsformerna för den forskningsstödjande verksamheten, dvs i
stället för att i huvudsak passivt invänta ansökningar till forskningsprojekt,
måste större arbetsinsatser läggas ned för att främja tillkomsten av angelägen
forskning genom aktivt arbete med forskningsprogram inom olika områden.
Riksbankens Jubileumsfond har, genom beslutet att inrätta en
områdesgrupp för forskning om kunskapssamhället, erhållit ett verkningsfullt
instrument för att forskningsmässigt initiera en belysning av pågående
förändringar.
Dan Brändström
1997/98
RJ1
Den forskningsstödjande verksamheten
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i
form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt
om anslag.
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom vida fält av
vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och
prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver
av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsam-
mansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält
och har därmed en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika
forskningsområden liksom mellan forskningen och andra centrala
samhällsintressen.
Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt
samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket
kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den
humanistiska forskningen. Under 1997 har ca 50 % av RJ:s forskningsbudget
tillfallit humaniora och teologi och ca 45 % har tilldelats samhälls-
vetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturveten-
skapliga och tekniska forskningen erhöll ca 3 %. Övriga 2 % utgör stöd till
stipendier m.m.
I första hand prioriteras projekt, som inte naturligt tillgodoses på annat sätt,
t ex genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka
var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.
RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forsk-
ningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller
länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade
anslag, finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt, speciellt
inom den kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.
Arbetssätt
Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansök-
ningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller - oftast - flera
beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter
och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella,
vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av
en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.
Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell standard
och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.
Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:
1) Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansök-
ningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar
som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för RJ och som utformats av forskare, som bedöms vara kompetenta och
1997/98
RJ1
lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter till- 1997/98
fälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar RJj
(projektskisser) avslås.
2) 1 ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel
efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrel-
sen.
I de fall ansökningarna gäller forskning, som etiskt kan ifrågasättas, prövas
dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forsk-
ningsråden.
Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet
med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att
projekten har granskats från följande utgångspunkter:
• anknytning till i anvisningarna formulerade teman om ”Kulturveten-
skapliga grundvalar” och ”Samhällsförändringar i tid och rum”
• projektets gränsöverskridande karaktär, dvs hur man avser att samarbeta
över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna
• doktorandmedverkan
• idéer om forskningsinformativa insatser.
Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärk-
sammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s k områdesgrupper. Deras
uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig
forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från
discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget
viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat
forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig upp-
märksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar
för att permanenta resurser tillförs området i fråga.
Under 1996 inledde två nya områdesgrupper sin verksamhet. Det var
gruppen för forskning om konst och gestaltning och den om kapital-
marknadsforskning. Under 1997 beslöt styrelsen att även inrätta en områdes-
grupp för forskning om kunskapssamhället.
Under våren 1997, i anslutning till styrelsens sammanträde den 20 mars
1997, hölls en särskild gemensam konferens för både styrelsens ledamöter
och ledamöterna i styrelsens beredningsgrupper.
Styrelsekonferensens huvudtema var att diskutera utvecklingstendenser
inom det humanistisk-samhällsvetenskapliga området och därvidlag finna
ändamålsenliga mönster för arbetsfördelning och/eller samverkan mellan RJ
och HSFR. Huvudsekreteraren, professor Anders Jeffner, HSFR, tillsam-
mans med RJ:s direktör Dan Brändström svarade för var sitt inlednings-
anförande. Vid den efterföljande diskussionen, under ordförande Inge
Jonssons ledning, utkristalliserades ganska omgående betydande enighet om
att det naturligtvis inte bör råda några ”vattentäta skott” mellan de båda
forskningsfinansiärerna, utan en arbetsfördelning bör åstadkommas under
rådande goda samverkansklimat.
Dagen avslutades med en överläggning kring uppläggningen av program-
met för den av styrelsen beslutade uppföljningen och utvärderingen av
nyligen avslutade och ännu pågående projekt. Syftet med uppföljningen har
varit att granska de vetenskapliga resultaten och göra bedömningar av
projektens uppläggning, struktur och resurstilldelning. Men därutöver har det
varit ett syfte att genom samtal med prefekter, dekaner och rektorer utröna
dagens och framtidens villkor för kunskapsutvecklingen inom berörda
faku hetsområden.
Under april utsändes brev med ett antal frågor till projektledare för då
pågående projekt och till dem som 1995 erhöll slutanslag från RJ vid
universiteten i Uppsala, Lund, Linköping och Stockholm. Sammanlagt var
det 32 projektledare som kontaktades. Styrelsen och beredningsgrupperna
hade enats om att följande frågor skulle besvaras skriftligen:
1. Vilka vetenskapliga publikationer har projektet genererat? Publikations-
lista bör bifogas.
2. Har projektet genererat uppslag till nya forskningsinsatser (gäller sär-
skilt för avslutade projekt)?
3. Har projektets medarbetare medverkat med ”papers” vid nationella eller
internationella symposier? Om ja, ange vilka.
4. Har projektet medfört att Du eller någon av dina medarbetare blivit
inbjuden som gästforskare vid något annat lärosäte? Likaledes är det av
intresse att få reda på om arbetet i projektet stimulerat till att gästforska-
re inbjudits till Din institution.
5. Vilka utbildningseffekter har erhållits genom projektet? Har t ex dokto-
rander deltagit? Om ja, ange namn och ålder. Därtill bör det belysas om
särskilda läromedel har tillkommit med anknytning till projektet.
6. Vilka forskningsinformativa inslag har förekommit under projektets
gång och/eller efter projektets avslutning?
Slutligen efterfrågades en ekonomisk redovisning av projektmedlens an-
vändning till:
• löner
• utrustning
• resor
• lokala omkostnadsavgifter (lokaler, institutions- och universitets-
kostnader)
• ev. övriga omkostnader
Följande projekt har besökts vid de nedan nämnda lärosätena.
1997/98
RJ1
Beredningsgruppen för ekonomi, geografi m.m. besökte Uppsala universitet
den 20 november 1997 varvid följande projekt studerades.
1992- 254 Sören Blomquist ”Skattereformens effekt på arbetsutbudet”.
Pågående projekt. Totalt beviljat 544.541 kr.
1993- 412 Ingemund Hägg ”Styrning med ekonomiska mått i svenska
företag”.
Anslag t o m 96-06-30. Totalt beviljat 2.373.292 kr.
1994- 197 Gunnel Forsberg ”Mälardalens landsbygd i förändring”.
Anslag t o m 97-06-30. Totalt beviljat 2.002.182 kr.
Beredningsgruppen för beteendevetenskap, samhällsmedicin m m besökte
Linköpings universitet den 10 november 1997 varvid följande projekt ägna-
des ingående uppmärksamhet:
1994-188 Boel Berner ”Att möta det moderna, kultur, teknik och social
förändring”.
Pågående projekt. Totalt beviljat 2.133.478 kr.
1994- 252 Kjell Rubensson ”Närhet i distansutbildning: Analys av
interaktionen i undervisningsprocessen”.
Anslag t.o.m. 97-06-30. Totalt beviljat 2.028.926 kr.
1995- 5123 Per Linell ”Samtal i samhället: på vems villkor?”.
Anslag t.o.m. 98-12-31. Totalt beviljat 5.300.000 kr.
Beredningsgruppen för statsvetenskap, juridik m.m. besökte Lunds universi-
tet den 15 oktober 1997 och därvidlag företogs en genomgång av följande
projekt:
1992- 204 Gunnar Bergholtz, ”Private Litigation in Domestic Swedish
Courts for the Protection of civil Rights and the Environ-
ment”.
Anslag t.o.m. 95-06-30. Totalt beviljat 1.172.000 kr.
1993- 167 Christer Jönsson, ”Internationella samarbetsprocesser”.
Anslag t.o.m. 97-06-30. Totalt beviljat 2.608.000 kr.
1997/98
RJ1
1994-5076 Magnus Jerneck, ”Sverige och den stabila freden”.
1997/98
RJ1
Anslag t.o.m. 99-12-31. Hittills beviljat 8.700.000 kr.
1995-5178 Ann Numhauser-Henning, ”Den normativa utvecklingen i
den sociala dimensionen. Studier av normativa mönster och
deras förändring i den rättsliga regleringen avseende arbete,
boende, familj och sociala trygghetssystem i ett europeiskt
integrationsperspektiv”.
Anslag t.o.m. 99-12-31. Hittills beviljat 5.300.000 kr.
Beredningsgruppen för humaniora besökte Stockholms universitet den 17
november 1997 för genomgång av nedanstående projekt:
1994-356 Maria Sjöberg, ”Kvinnor, arv och jord i Dalarna 1544—
1750”.
Anslag t.o.m. 98-06-30. Total beviljat 1.049.000 kr.
1994-435 Francisco Lacerda, ”Spädbarnets språkvärld: Förvärv av
lingvistisk struktur ur naturligt tal”.
Anslag t.o.m. 97-06-30. Totalt beviljat 2.859.000 kr.
1994- 446 Jan Anward, ”DYNAMO - Dynamic Modelling of the Rela-
tionship Between Language Acquisition and Language
Change”.
Anslag t.o.m. 97-06-30. Totalt beviljat 2.496.000 kr.
1995- 121 Anders Berge, ”Stat och individ i välfärdssamhället 1880—
1980”.
Anslag t.o.m. 98-06-30. Totalt beviljat 3.100.000 kr.
1995-366 Östen Dahl. "DEFTYP - En typologisk studie av definita
determinerare”
Anslag t.o.m. 98-06-30. Hittills beviljat 900.000 kr.
Sammanlagt 15 projekt har ingående granskats. Besöken har varit mycket
uppskattade och projektens samtliga medarbetare, både seniora forskare och
doktorander, har under stor entusiasm förmedlat både problem och glädje-
ämnen förknippade med projektverksamhetens bedrivande. Ledamöterna i
beredningsgrupperna har bidragit med sammanfattande synpunkter över de
vid projektbesöken genomgångna projekten.
Anslag till forskning 1997/98
RJ1
Under 1994 beviljades de första anslagen ur den Kulturvetenskapliga dona-
tionen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja
fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många
mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska re-
surser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig
att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.
Riksbankens Jubileumsfond har under det gångna året beviljat nära nog 253
mkr i anslag till forskningsändamål, vilket framgår av finansieringsanalysen
och av tabell ”Anslag till forskning” (s. 43). Anslagsnivån är 103 mkr högre
än föregående år. Huvudsakligen förklaras denna stora ökning av styrelsens
beslut den 20 mars 1997 om en engångsavsättning på 75 mkr inom ramen för
den kulturvetenskapliga donationen.
Styrelsen beslöt att denna extra avsättning skulle disponeras på följande sätt:
1. Befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering, 60 mkr. Tillfäl-
ligt resurstillskott till universiteten för strategiska insatser för att främja
forskarrekryteringen inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga
ämnesområdena.
Styrelsen beslöt den 29 maj 1997 att fördela medlen enligt följande:
|
UNIVERSITET |
HUM. och TEOL. |
SAMH. |
TOTALT |
|
Uppsala |
7,8 |
4,2 |
12,0 |
|
Lund |
7,2 |
4,8 |
12,0 |
|
Göteborg |
7,2 |
4,8 |
12,0 |
|
Stockholm |
7,2 |
4,8 |
12,0 |
|
Umeå |
5,0 |
4,6 |
9,6 |
|
Linköping, Filosofisk |
1,0 |
1,0 |
2,0 |
|
Luleå Tekniska Uni- |
0,4 |
0,4 | |
|
MKR |
35,4 |
24,6 |
60,0 |
Genom denna insats kunde 135 tidsbegränsade doktorandtjänster och 17
post-doktorala tjänster/stipendier inrättas.
l*Riksdagen 1997/98 2 saml. RJ1
2. Stöd till uppbyggnad av Elektroniskt Nobelmuseum, 7,5 mkr.
3. Infrastrukturella satsningar till stöd för framtida forskning, 5 mkr. För-
slag till styrelsen har beretts av kulturvetenskapliga prioriteringsgrup-
pen varvid styrelsen beslöt att utdela 4.998.500 till 10 projekt vid sam-
manträdet den 30 oktober 1997.
4. Tillfällig resursförstärkning av anslaget för symposier, seminarier och
forskningsinformation, 2,5 mkr. Inom denna ram kunde ytterligare 15
symposieanslag beviljas.
Med denna extra insats utdelades totalt sett 183 mkr, varav ca 114 mkr till
projekt inom Kulturvetenskapliga donationen och drygt 70 mkr inom Riks-
bankens donation, varav 67 mkr till projekt. Resterande medel inom Kultur-
vetenskapliga donationen har fördelats till symposier, seminarier och forsk-
ningsinformativ verksamhet (4.994.500).
Jubileumsdonationens och Kulturvetenskapliga donationens projekt presente-
ras i separat katalog. Ett par projekt inom Jubileumsdonationen presenteras
mera ingående i denna redovisning, nämligen
• Anders Berge, Historiska institutionen, Stockholms universitet, som
redovisar resultat från studien ”Stat och individ i välfärdssamhället
(SIV)”. (Dnr 95-121.)
• Aila Collins, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska
Institutet, presenterar resultat från projektet ”Kvinnors hälsa och arbete
under övergångsåren”. (Dnr 94-454.)
Söktrycket till RJ är alltjämt högt men inte lika högt som under tidigare år.
Vid årets ansökningstillfällen inkom totalt 433 nya ansökningar (219 färre än
föregående år) med ett sammanlagt sökbelopp på 358 mkr. Om man därtill
lägger fortsättningsansökningama blir det ytterligare 149 ansökningar dvs
sammanlagt 582 st och ett sökbelopp på ca 521 mkr. Av de sökta beloppen
för nya projekt beviljades en rekordhög andel på 14 % vilket kan jämföras
med 8 % 1994, 9 % 1995 och 7% 1996. Inte mindre än 21,4 % av sökt be-
lopp kunde beviljas inom ramen för Kulturvetenskapliga donationen.
Inom ramen för Kulturvetenskapliga donationen inkom 127 nya
ansökningar. Av antalet beviljade ansökningar (25) kan 12 hänföras till temat
Kulturvetenskapliga grundvalar och 13 till temat Samhällsförändringar i tid
och rum.
Stiftelsen har under året beviljat totalt 184 projektanslag och därutöver 51
symposieanslag, reseanslag samt omkostnadspålägg och mervärdesskatt m m
på tillsammans 176,7 mkr. Härutöver har 75 mkr utdelats i form av en
extraordinär insats till stöd för forskarrekrytering och infrastrukturella
åtgärder. De flesta av dessa anslag har administrerats av statliga universitet
och högskolor. För anslagsmedel, som utbetalats efter den 1 juli 1991, har
utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag för
mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag efter den 1
juli 1994, som administreras via statliga högskoleenheter inom Utbildnings-
departementets verksamhetsområde, räknar RJ numera även med ett påslag
på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva forsk-
1997/98
RJ1
10
ningsprojekten. Detta innebär sålunda ett totalt påslag på i storleksordningen
33 %.
Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av
Nobelstiftelsens symposier. Till att bölja med skedde detta i form av årliga
anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med
avkastningen från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna
fond började byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt
anslag från Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från
Nobelstiftelsens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag
från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av
en kommitté med representanter för de fem Nobelkommittéerna,
Ekonomipri skommittén, Riksbankens Jubileumsfond och Wallenberg-
stiftelsen med Nobelstiftelsens verkställande direktör som ordförande.
Hittills har 105 Nobelsymposier genomförts. De har ägnats vetenskapliga
genombrottsområden av central kulturell eller samhällelig betydelse och har
fått en mycket stark internationell ställning. Under året anslogs från RJ därtill
7,5 mkr ur den extraordinära budgetavsättningen till stöd för uppbyggnad av
ett elektroniskt Nobelmuseum.
Riksbankens Jubileumsfond har under året fortsatt med sitt stöd till
uppbyggnaden av Collegium Budapest. Inom ramen för anslagen till
forskning har den till kollegiet permanent knutne forskaren professor Janos
Kornai erhållit DEM 200.000 för ett projekt vid kollegiet. Professor Kornais
projekt ”The Interaction between Politics and the Economy in the Period of
Post-Socialist Transition” (dnr 96-0049:01) är huvudtemat för 1997/98 års
verksamhet vid kollegiet.
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt
med varje anslagsmottagare. Som tidigare nämnts, förvaltas de flesta
anslagen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för den
personal som avlönas från anslagen. I avsnittet ”Statistiska uppgifter om
anslagen till forskning” (finns på Jubileumsfonden) redovisas i tabellform
vissa data rörande behandlade ansökningar och beviljade anslag.
Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats medel
för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat vid
utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.
Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för
presentation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens samman-
träden presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de veten-
skapliga ledamöterna eller av inbjudna forskare.
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa
insatser, informationsutbyte m.m.
Stiftelsens styrelse har under 1997 i budgeten avdelat särskilda medel för att
stödja symposier, seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 1997
behandlades 67 sådana ansökningar varav 15 hade inkommit från kvinnliga
huvudsökanden. 39 ansökningar, av vilka 12 var ingivna av kvinnliga forska-
re, beviljades ett sammanlagt belopp på knappt 5 miljoner kronor. Härutöver
1997/98
RJ1
11
har ytterligare 2,5 mkr anvisats till symposieinsatser ur den extraordinära
avsättningen på 75 mkr.
Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder
belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är angeläget att
forskningsresultaten blir kända i samhället och blir föremål för diskussion,
kritisk granskning och användning. RJ har därför på olika sätt försökt
medverka till att sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera
både nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och
sprida kännedom om den forskning som stöds och att stimulera informations-
utbyte om forskningsresultat mellan olika grupper i samhället.
Riksbankens Jubileumsfond har stött en rad insatser som har en relation till
Stockholm som 1998 års kulturhuvudstad. Bland sådana insatser kan nämnas
• seminarieverksamhet under ett antal år vid Arkitekturmuseet
• förberedelsearbetet för Nationalmuseums utställning om kulturutbyte
med Tyskland
• forskningsinformativa insatser med anknytning till Stockholms
universitet.
Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier
(ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller
utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov, kartlägga eller presentera
kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forsk-
ningsinformativa aktiviteter. En mera regelmässig sådan aktivitet är det
årliga stödet till utgivningen av Forskning & Framsteg.
Här skall kortfattat ges exempel på några aktiviteter som RJ tagit initiativ
till eller aktivt medverkat i under 1997.
I början av mars 1997 utkom Föreningen för svensk undervisningshistoria
med ett komplement till tidigare utgivna ”minnesböcker”. Riksbankens
Jubileumsfond möjliggjorde utgivningen av boken ”Spjutspets mot
framtiden?”, under redaktörskap av förutvarande riksdagsledamoten,
professor Gunnar Richardson. som förmedlade minnesbilder från skola och
skolpolitik av skolministrar, riksdagsledamöter och SÖ-chefer.
I anslutning till denna publicering anordnade RJ i samarbete med riks-
dagens utbildningsutskott en sammankomst i Riksdagshuset den 11 mars.
Tre av bokens författare svarade för var sitt inledningsanförande. De var
förutvarande riksdagsledamoten och ordföranden i utbildningsutskottet Lars
Gustafsson, förutvarande skolministern Britt Mogård och förutvarande
riksdagsledamoten Larz Johansson.
Deras inlägg kommenterades av förutvarande riksdagsledamoten, numera
ansvarig utgivare för Upsala Nya Tidning, Jörgen Ullenhag, förutvarande
skoldirektören i Stockholm Sven Äke Johansson och professor Berit
Askling, Linköpings universitet. Efter inledarnas och kommentatorernas
inlägg följde en rad frågor och en livlig diskussion.
Riksbankens Jubileumsfond har vid ytterligare ett tillfälle samverkat med
riksdagens utbildningsutskott. Den 4 november genomfördes en halvdags-
konferens i första kammarens plenisal rörande ''Grundläggande högskole-
utbildning. Former för politik och planering”. Utbildningsutskottets
ordförande, tillika RJ:s vice ordförande, Jan Björkman svarade tillsammans
1997/98
RJ1
12
med ordföranden i Riksbankens Jubileumsfond Inge Jonsson för 1997/98
inramningen av konferensen. Bland övriga medverkande kan nämnas RJT
universitetsdirektör Johnny Andersson, Uppsala universitet, rektor Thomas
Rosswall, Sveriges lantbruksuniversitet, och rektor Christina Ullenius,
Högskolan i Karlstad.
Riksbankens Jubileumsfond har under en följd av år intresserat sig för att
belysa parlamentarismens utveckling i olika avseenden. Under det gångna
året har inte mindre än tre publikationer utgivits om riksdagsarbetets villkor
förr och nu. Dessa tre böcker, som samtliga erhållit ekonomiskt stöd av RJ
är: "Parlamentarismen i Sverige”, Gidlunds Förlag, författad av
försvarsminister och docent Björn von Sydow, ”Riksdagen på nära håll”,
SNS Förlag, Ingvar Mattson och Lena Wängnerud (redaktörer), och
"Trying to make democracy work. The Nordic Parliaments and the European
Union” (Editor: Matti Wiberg), Gidlunds Förlag. Den sistnämnda boken
planerades vid en konferens på Hässelby slott den 11-12 april 1997.
Hässelby-konferensens innehåll och uppläggning var resultat av ett
samarbete med Arbetsgruppen för Nordisk Parlamentsforskning (NOPSA).
Såväl vid konferensen som i boken diskuteras hur EU-frågoma hanteras i
olika nordiska parlament och hur relationen mellan regering och parlament
ter sig i olika länder.
Den 21-23 september arrangerade Riksbankens Jubileumsfond ett
internationellt symposium på hotell Hasselbacken i samarbete med
Forskningsrådsnämnden (FRN). Temat för symposiet var "The New
Federalism. Structures and Infrastructures: American and European
Perspectives”. Huvudansvarig för symposiet var professor Kjell-Äke
Modéer, juridiska fakulteten, Lunds universitet. Redan på symposiets första
kväll blev det en livlig paneldebatt på temat: Federalism; Threat and
Challenge. Debattdeltagare, under ordförandeskap av professor Kjell-Åke
Modéer, var domaren i USA:s högsta domstol, professor Antonin Scalia,
professor Eivind Smith och professor Olof Ruin. Vid symposiet, som
kommer att dokumenteras, analyserades likheter och skillnader mellan USA
och Europa vad gäller utvecklingen mot federala statsbildningar.
Den 27-29 oktober arrangerades bl.a. med stöd från RJ, ”European Organ
Symposium” i Bryssel. Symposiet var en utlöpare av ett forskningsprogram
om den nordeuropeiska orgelkonstens utveckling 1600-1970 under ledning
av docenten Hans Davidsson, Göteborg Organ Art Center (GOART) vid
Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola. I anslutning till detta
symposium gjorde RJ:s kansli ett studiebesök i Bryssel för att även orientera
sig om EU:s forskningspolitik.
Efter ett trevligt kåseri om att leva och verka i Bryssel och vid EU-
kommissionen hållet av Per Eklund, Task Manager, DG IA - Extemal
Relations, erhöll kansliet en presentation av arbetet inom DG XIII - Science,
Research and Development av dess chef professor Jorma Routti. Director
Miroslav Bures angav inriktningen för verksamheten inom ramen för The
Targeted Socio-Economic Research (TSER). Vid besök i EU-parlamentet
gavs möjlighet att av Charlotte Cederschiöld och Sören Wibe få
information och orientering om arbetet som parlamentariker.
13
Den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen har under 1997 förlagt tvä
sammanträden utomlands, ett i Helsingfors och Åbo och ett i Berlin. Besöket
i Finland den 15-17 juni var förlagt till Hanaholmen, Kulturcentrum för
Sverige och Finland, vars ordförande professor Mirja Saari och direktör
Anna-Maija Marttinen svarade för en informativ presentation av kultur-
verksamheten.
Därefter presenterade direktör Paavo Hohti bakgrunden till bildandet av
och verksamheten vid Finska Kulturfonden. Vid informationen deltog även
kulturchef Henry Rask, Hanaholmen, minister Fredrik Wahlquist och
ambassadråd Ove Svensson vid Sveriges ambassad, professor Reijo Vihko,
Finlands akademi samt professor Erik Allardt.
Måndagen den 16 juni inleddes med en presentation av Helsingfors
universitet. För information om forskningen vid universiteten ansvarade
rektor, professor Kari Raivio, tillika ordförande i Finska Kulturfonden. Han
biträddes av dekanema för humanistiska, teologiska, samhällsvetenskapliga
och juridiska fakulteterna.
Under värdskap av överdirektör Markku Linna vid Undervisnings-
ministeriet gavs en informativ orientering om finsk forskningspolitik.
Eftermiddagen och samvaron under kvällen tillbringades tillsammans med
företrädare för Finlands Akademi under professor Reijo Vihkos ledning. Han
biträddes av generalsekreteraren Eija-Maija Kotilainen och professor
Gustav Björkstrand, ordförande i Forskningsrådet för Kultur och Samhälle.
Tisdagen den 17 juni gick färden till Åbo och Nådendal. Vid Åbo
Akademi informerade rektor, professor Bengt Stenlund och förvaltnings-
direktör Roger Broo om forskningsverksamheten vid akademien. Efter lunch
var det ett kort besök vid Sibeliusmuseet, som förevisades av intendent Ilpo
Tolvas, och därefter besöktes museet Ett hem.
Finlandsbesöket avslutades med ett mycket uppskattat besök hemma i
presidentfamiljen Ahtisaaris sommarbostad Gullranda i Nådendal. Besöket
hade arrangerats av vår värd, tillika ledamot av kulturvetenskapliga
prioriteringsgruppen, professor Marjut Aikio. Efter förevisningen av
Gullranda av museichef Bengt von Bonsdorff diskuterades kulturforsk-
ningens villkor i Finland och Sverige under ledning av fru Eva Ahtisaari
och RJ:s ordförande, professor Inge Jonsson. Vid denna överläggning deltog
bl.a. rektor Kari Raivio och direktör Paavo Hohti samt presidentparets
personliga rådgivare docent Laura Kolbe.
Sammanträdet i Berlin den 22-25 oktober var förlagt till Humboldt-
Universität och dess Nordeuropa-Institut under värdskap av rektor, professor,
Dr Hans Meyer och professor. Dr Bernd Henningsen, tillika ledamot av
Kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen. Besöket inleddes med att
professor, Dr Erich Thies, statssekreteraren vid ministeriet för vetenskap,
forskning och kultur, gav gruppen en introduktion till Land Berlins högskole-
och forskningspolitik. Denna presentation kompletterades med att
utbildningsrådet Erland Ringborg och professor Bernd Henningsen gav en
allmän översikt över särdragen i Tysklands utbildnings- och forsknings-
politik. Därefter besöktes Berlin-Brandenburgs vetenskapsakademi, vars vice
ordförande, professor Dr Manfred Bierwisch, ingående beskrev
svårigheterna att åstadkomma en vetenskaplig sammansmältning mellan Öst-
1997/98
RJ1
14
och Västtyskland. Rektor Meyer informerade om innebörden i det nya 1997/98
långsiktiga och ekonomiskt inriktade samhällskontraktet mellan Land Berlin RJ 1
och universiteten i Berlin.
Under torsdag förmiddag den 23 oktober besöktes den nya
forskningsparken Adlershof-Johannistal. Eftermiddagen ägnades åt
diskussion vid Wissenschaftszentrum Berlin (WZB). Centrets direktör,
professor Dr Wolfgang Neidhart orienterade om centrets forsknings-
inriktning, organisation och ekonomi.
Professor Bernward Joerges, verksam vid WZB, orienterade gruppen om
arbetsläget i det av RJ stödda projektet Organiserandet av storstaden:
Diskurs och praktik i vilket han samverkar med forskare inom
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (Dnr 95:5001). Efter besöket
vid WZB togs en promenad genom Europas största byggarbetsplats -
Potzdamer Platz - till Nordeuropa-Institut för genomgång av projektet Den
kulturella konstruktionen av gemenskap i moderniseringsprocesser i Sverige
och Tyskland i jämförelse. Ett kulturvetenskapligt forskningsprogram i
samarbete mellan Stockholms universitet och Humboldt Universität zu
Berlin (Dnr 95-5016). Dagen avslutades med öppningen av den svenska
veckan i Berlin och ambassadör Mats Hellströms invigning av utställningen
PULS - ung svensk design på Bauhaus-Archiv. Ambassadör Mats Hellström
och kulturrådet Björn Springfelt deltog även vid avslutningen av besöket i
Berlin.
Fredagen den 24 oktober inleddes med en presentation av professor Dr
Manfred Erhardt, Stiftverband fiir die deutsche Wissenschaft. Han talade
över temat Die nicht-staatliche Wissenschaftsförderung in Deutschland.
Rektorn för Wissenschaftskolleg zu Berlin, professor, Dr Wolf Lepenies,
inbjöd därefter gruppen till en diskussionsinledning om Kulturwissenschaft
am Wissenschaftskolleg.
Berlinbesöket avslutades med deltagandet vid HM drottning Silvias
invigning av utställningen Wahlverwandschaft: Skandinavien und
Deutschland 1800-1914. Denna utställning är resultat av ett samarbete
mellan Nationalmuseum och Deutsches Historisches Museum och behandlar
kulturutbytet mellan Norden och Tyskland från det tidiga 1800-talets
romantik till första världskrigets utbrott 1914. Utställningen kommer under
våren 1998 att visas i Stockholm som en del av kulturhuvudstadsårets
begivenheter. Riksbankens Jubileumsfond har under 1996 stött
Nationalmuseets forskningsresor som led i förberedelserna av utställningen.
Områdesgruppen för kapitalmarknadsforskning anordnade ett första mera
övergripande seminarium för ett åttiotal deltagare i riksdagen den 13-14
mars för att kartlägga angelägna forskningsbehov, men även ge möjlighet till
en inventering av pågående och avslutade arbeten inom forskningsområdet.
Den första dagen inleddes med ett välkomstanförande av områdesgruppens
ordförande professor Lars Engwall, som bl.a. uppmärksammade de fyra
stora problemfält som hade angivits vid gruppens bildande:
1 Hushållssparandet och kapitalmarknaden
2 Pensionssystemets roll i kapitalbildningen
15
3 Instabiliteten i svensk bostadsfinansiering och dess effekter på kapital- 1997/98
marknaden RJ1
4 Det fria kapitalflödet till följd av internationaliseringen och dess
konsekvenser för den svenska kapitalbildningen.
Därefter presenterade direktör Gunnar Eliasson, Spar & Placeringsfrämjan-
det, och direktör Carl Johan Åberg, Aktiefrämjandet, Behov av ny kunskap
om framtida finans- och kapitalmarknader. Professorn i ekonomisk historia
vid Handelshögskolan i Stockholm, Håkan Lindgren talade om Kapital-
marknadens uppkomst, Relationer mellan organiserade och oorganiserade
marknader i historisk belysning, varefter professorn vid nationalekonomiska
institutionen vid Uppsala universitet, Peter Englund, belyste Integrationen
med internationella kapitalmarknader och eventuellt behov av regleringar.
Docent Anne Marie Pålsson, nationalekonomiska institutionen, Lunds
universitet, presenterade ett nystartat forskningsprogram om Finansiella
marknader och finansiell planering för hushåll och små företagare. Docent
Per Samuelsson, Handelshögskolan i Stockholm, angav forskningsläget
inom Kapitalmarknadsrättens område, varefter professor B Espen Eckbo
vid samma högskola talade om behovet av A Research Agenda för området
Corporate Governance.
Den avslutande debatten vid denna första dag skedde under ledning av
riksdagsledamot Lars F Tobisson.
Den andra dagen presenterades inte mindre än 15 uppsatser grupperade un-
der följande rubriker:
• Företagens styrning, finansiering och internationalisering (4 uppsatser).
• Finansiella instrument och riskanalys (4 uppsatser).
• Aspekter på hushållssparande (4 uppsatser).
• Finansiellt system och ekonomisk tillväxt (3 uppsatser).
Områdesgruppen har även under året inlett en samverkan med Konungariket
Sveriges Stadshypotekskassa för att belysa denna riksomfattande institutions
betydelse som bostadsfinansiär i svensk samhällsomvandling under 1800-
och 1900-talet.
Den andra områdesgruppen, den för Forskning om konst och gestaltning, har
under året i huvudsak arbetat med tre områden:
1. forskning om kulturpolitik i vid mening
2. forskningsprogram inom arkitektur, form och formgivning
3. relationen mellan forskning, kulturinstitutioner, kulturutövare samt
utbildningar med inriktning mot kultursektorn.
Under den första punkten har framför allt diskuterats hur erfarenheterna av
en konferens om Kultur, Kulturforskning och Kulturpolitik, som huvudsakli-
gen genomfördes på Friiberghs Herrgård den 25-27 augusti under ledning av
Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien (KVHAA) och med
finansiellt stöd av både Riksbankens Jubileumsfond och Humanistisk-
16
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) skall kunna föras vidare till 1997/98
The Intergovernmental Conference on Cultural Policies i Stockholm den 30 RJ 1
mars-2 april 1998. Konferensrapporten, som publiceras under början av
våren 1998, har en tydlig anknytning till 1995 års slutrapport ”Vår skapande
mångfald” från FN:s världskommission för kultur och utveckling.
Konferensrapporten som på uppdrag av Vitterhetsakademien, utarbetats av
professor Karl Erik Knutsson kan i huvudsak indelas i tre huvudgrupper:
1. Bidrag som behandlar kultur med hänvisning till en bredare kulturdefi-
nition, innefattande de stora frågorna om globala sammanhang, nya situ-
ationer, utveckling, konflikter, etiken, m.m.
2. Bidrag som rör kultur som sektor, t.ex. konst, mötet med kulturen, uni-
versitet och kultur, kulturpolitik, humanioras roll i framtiden, m.m.
3. Bidrag som tar upp viktiga prioriteter med anknytning till kultur som del
av mänskliga rättigheter: kvinnor och kultur, barn, skydd av kulturarvet
samt folkrörelser och andra frivilligansträngningar i en demokratisk
hantering av kulturmål och kulturarbete.
Under den andra punkten har ett uppdrag givits till docenten Jan Ahlin vid
institutionen för byggnadskonst, Chalmers tekniska högskola, att göra en
inventering av arkitekturforskning med betydelse för konst och gestaltning.
Under den tredje punkten har planering skett för ett seminarium den 27
april 1998 om de bristande förutsättningarna för ett utvecklat samarbete
mellan kulturinstitutionen skolan och andra kulturinstitutioner i samhället.
Detta seminarium planeras tillsammans med den parlamentariska
utredningen om lärarutbildningen (dir 1997:54).
Inom ramen för det tredje området har Riksbankens Jubileumsfond även
fortsatt arbetet för att främja kulturarvsforskningen genom ett närmare
samarbete mellan universitetsbaserad och kulturinstitutionsbaserad fors-
kning. I samråd med Forskningsrådsnämnden genomfördes den 13-14
november en konferens i Nordiska museet om Museerna och kulturarvet.
Efter välkomstanföranden av biträdande styresmannen Bengt Nyström,
Nordiska museet, och direktör Dan Brändström, frågade sig professor Svante
Beckman, Tema T, Linköpings universitet; Vad menar och vill staten med
kulturarvet?. Överantikvarien Keith Wijkander kommenterade konferen-
sens första inlägg. Intendent Eva Silvén-Garnert, Nordiska museet, beskrev
och forskarassistenten vid Tema T, Annika Alzén, kommenterade
Museernas samtidsforskning som ideologiskt projekt.
Efter förevisning av museets utställningsprojekt ”Bilen” var det dags att
diskutera Kraven på museernas samhällsroll. Det var den konstituerte
nasjonalbibliotekarien i Oslo, Magne Velure, som gjorde detta tillsammans
med den nye avdelningschefen för museifrågor vid Statens kulturråd Erik
Äström.
Förste antikvarien vid Södermanlands museum, Karin Lindvall,
behandlade frågan om Museialiseringen idag. Denna intressanta företeelse
kommenterades med exempel från Norge av doktoranden vid institutionen
för museologi, Umeå universitet, John Aage Gjestrum.
17
l**Riksdagen 1997/98 2 saml. RJ1
Utifrån en för dagen nyutkommen bok Historia, museer och nationalism 1997/98
belyste författaren och avdelningschefen vid Nordiska museet, Stefan RJ1
Bohman, Museernas användande av historia och kulturarv för skapandet av
nationell identitet. Hans presentation kommenterades av professor Jean
Fran^ois Battail, Sorbonne, Paris.
Den första dagen avslutades med en diskussion på temat
Museivetenskapens roll för förståelsen av kulturarvsproblematiken på
museer. Det var tf. professorn Erik Hofrén, verksam både vid institutionen
för museologi, Umeå universitet, och Arbetets museum i Norrköping, som
diskuterade och professor Kristian Kristiansen, arkeologiska institutionen,
Göteborgs universitet, som kommenterade denna rubrik.
Dagen avslutades med en, av direktör Anna-Greta Leijon, arrangerad
afton på Solliden, Skansen, med bl a en förevisning av och orientering om
Skansens dräktförråd, genomförd som en dräktparad representerande olika
tidsepoker och olika delar av Sverige.
Medan den första dagen i huvudsak behandlade de mera teoretiska
resonemangen kring vad som är kulturarv och hur det kan definieras,
ägnades den andra dagen åt konkreta exempel på aktuella och blivande
museiprojekt.
Det föll sig naturligt att kulturproblematiken ur ett mera handlingsinriktat
perspektiv inleddes med en betraktelse av chefen för Jämtlands läns museum,
Sten Rentzhog, över ämnet Målet med ett regionalt museum, exemplet
Östersund. Intendenten vid Skaraborgs länsmuseum, Agneta Boqvist,
kommenterade hans inledningsanförande.
Ett utmärkt exempel på ett lokalt museum och med därtill hörande växande
kulturturism fick sig alla till livs genom Tore Bloms levande berättelse om
sin fader Rubens maskinhistoriska samling i Götene, Skaraborgs län.
Den ständigt pågående översynen av den statliga museistrukturen kom
därefter att diskuteras genom ett anförande av departementsrådet Kristian
Berg, Kulturdepartementet.
Under eftermiddagen presenterades två nya museiidéer. Direktör
Christina Rogestam, ordförande i Kommittén för ett nationellt världs-
kulturmuseum, angav inledningsvis planeringsläget för denna nya struktur,
varefter professor Svante Lindqvist, nybliven chef för Nobelmuseet, talade
om tankarna bakom och förutsättningarna för etablerandet av Nobelmuseer i
Stockholm och i Oslo.
Konferensen avslutades med en diskussion och summering under direktör
Dan Brändströms ordförandeskap.
I denna slutdiskussion deltog de båda nyutnämnda museicheferna Barbro
Bursell, Livrustkammaren, och Jane Cederqvist, Statens historiska
museum, samt direktör Göran Lannegren, Statens kulturråd, Mats Rolén,
Forskningsrådsnämnden och professor Ulf Sporrong, HSFR.
Denna konferens kommer att avrapporteras på ett liknande sätt som
konferensen i november 1996. Samtliga konferensdeltagare erhöll i
inledningsskedet boken Forskningens roll i offensiv kulturarvsvård. Rapport
från ett seminarium 14 november 1996, Gidlunds Förlag, 1997.
För att inleda inventeringen av kunskapsluckor och kunskapsbehov inför
starten av den nya områdesgruppen, den för forskning om kunskaps-
18
samhället, inbjöd RJ till en seminariedag på Kristina konferens i Sigtuna den 1997/98
16 december. Seminariet var ett resultat av en samverkan med Stiftelsen för RJ |
internationalisering av högre utbildning och forskning (STINT),
Högskoleverket och Rådet för forskning om universitet och högskolor
(Rådet).
Det faktum att Rådet upphör med sin verksamhet vid utgången av 1997
presenterar utmaningar av flera slag:
• att bevara de angelägnaste delarna av de nätverk som under lång tid
byggts upp av rådet och dess föregångare; det gäller inte minst de
omfattande internationella kontakter som etablerats,
• att ge förutsättningar för en utveckling av studier av utbildning och
forskning inom strategiskt viktiga problemområden,
• att ge en ram inom vilken nya generationer av forskare/experter kan
utbildas,
• att med bibehållen integritet skapa samverkan mellan vetenskapliga
studier av utbildning och forskning och policyorienterat arbete.
Om dessa målsättningar skall kunna uppfyllas i rimligt hög grad bör en steg-
vis planering och uppbyggnad av ett program genomföras. Internationell
expertis - såväl de som redan finns i det existerande nätverket som andra -
bör utnyttjas.
När det gäller det fortsatta internationella utbytet inom området planeras
en nära samverkan med Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning
och forskning (STINT).
Seminariet inleddes med ett hälsningsanförande av RJ:s ordförande
professor Inge Jonsson. Han uttryckte stor tacksamhet över vad som hittills
åstadkommits och för den betydande förankring som uppnåtts inom det
internationella forskarsamhället tack vare de förtjänstfulla insatser som
utförts genom åren av Rådets företrädare Eskil Björklund och Thorsten
Nybom.
Förmiddagen leddes därefter av rektor Sigbrit Franke, tillika ordförande i
Rådet. Under detta avsnitt angav generaldirektören Agneta Bladh,
Högskoleverket, kunskapsbehoven utifrån sitt nationella myndighets-
perspektiv. Hon betonade dock framför allt betydelsen av fortsatt inriktning
mot en fri och obunden forskning.
Roger Svensson, direktör vid STINT, betonade vikten av studiet av
processer och utvecklingslinjer genom komparativa forskningsinsatser.
Professorerna Thorsten Nybom och Marianne Bauer belyste
kunskapsläget i dag och angav några utmaningar inför framtiden.
Under Dan Brändströms ordförandeskap inleddes eftermiddagen med en
presentation av RJ:s nyligen beslutade stöd till tf. professor Ulf Sandströms,
Tema T, Linköpings universitet, forskningsprogram Universiteten och det
nya forskningslandskapet (dnr 97-5085). Hans projekt erhöll värdefulla
synpunkter genom kommentarer från professor Tore Frängsmyr, Uppsala
universitet.
Seminariedagen avslutades med en rad korta inlägg under rubriken Vilka
"kunskapsluckor ” kan identifieras utifrån olika utsiktspunkter.
19
• Universitet och högskolor: Rektorerna Gustaf Lindencrona och Bengt
Abrahamsson
• Skolan: Generaldirektör Ulf P Lundgren
• Kungl. Vetenskapsakademien: Professor Jan S Nilsson
• Universitetslärarna: Direktör Bert Fredriksson
• Forskarsamhället: Professorerna Gunnar Törnqvist, Ulla Riis och Bo
Rothstein.
Från samtliga uttrycktes behovet av fortsatta forskningsinsatser och upp-
skattning över initiativet från Riksbankens Jubileumsfond att inrätta en sär-
skild områdesgrupp för att främja forskningsområdets utveckling.
Dessa aktiviteter, som ovanstående endast är exempel på, ingår som
regelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter med
internationell forskning och att stimulera informationsutbytet mellan forskare
från olika områden samt mellan forskare och samhället utanför deras krets.
Som tidigare framhållits är syftet givetvis att öka förståelsen för och
kunskapen om forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och
därmed ge underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med
tillgängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sammankomster
vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen samt
forskare kunnat mötas.
Stipendier
Genom beslut av statsmakterna har RJ under 1994 tillförts en donation upp-
gående till 1.500 mkr till stöd för kulturvetenskaplig forskning, som tidigare
omnämnts under detta avsnitt i föregående årsredovisningar.
I nu gällande stadgar för RJ (fr o m den 1 januari 1988) anges att ”hinder
föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av
donation från enskild”.
En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg,
Fagerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och
förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen
uppgår vid årsskiftet till 11,6 mkr. Avkastningen skall av RJ delas ut ”z form
av treåriga forskarstipendier (s k post doc stipendier) till yngre forskare vid
Karolinska Institutet (Kl) i Stockholm för vetenskapliga studier av åldrande
och åldersrelaterade sjukdomar". Nuvarande stipendiater intill den 30 juni
1999 är MD Johan Fastbom och MD Lars Nilsson, båda vid institutionen
för geriatrik, Huddinge sjukhus.
Ytterligare en donation erhölls vid slutet av 1994 och med ett tillägg i
slutet av 1996 från Erik Rönnberg. De nya donationerna uppgick till 2,5 mkr
och skall liksom den tidigare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och
förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Avkastningen av den nya
donationen skall av RJ delas ut ”z form av treåriga forskarstipendier (s k
post doc-stipendier) till yngre forskare vid Karolinska Institutet i Stockholm
för vetenskapliga studier av sjukdomar under de tidiga barnaåren".
Nuvarande stipendiat intill utgången av 1998 är doktorn i medicinsk
1997/98
RJ1
20
vetenskap Tina Granholm. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid
årsskiftet till 3,6 mkr.
Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens
beslut, sträcka sig till utgången av år 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra
en avsättning så att 150 tkr i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.
Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja
ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge
möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under
kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre
europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.
Vid en prisceremoni i riksdagshuset den 20 mars 1997 uppmärksammades
mottagarna av de tre stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna
utdelades till
• Lotta Holme, Linköpings universitet, för vistelse vid Institu tionen
för administrations- och organisationsvetenskap vid
universitetet i Bergen, Norge.
• Nils Edling, Stockholms universitet, för vistelse vid Birkbeck
College, University of London, England.
• Paul Westhead, Warwick Business School, för vistelse vid Jönköping
Business School.
Stipendierna (70.000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson.
Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Inge
Jonsson (ordf.), Boel Bemer, Lars Engwall och Gunnel Gustafsson med
verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den utländske
stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser
med anknytning till den s k Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en
kandidat varefter RJ:s presidium fattar det definitiva beslutet.
Genom de donationer, som under de senaste åren överlämnats till RJ för att
där samförvaltas med grunddonationen, närmar sig RJ liknande större fonder
i bl a Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som
dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning,
samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning
kan garanteras. RJ mottar gärna ytterligare donationer.
Den ekonomiska förvaltningen
Stiftelsens placeringsverksamhet
År 1997 blev ytterligare ett bra år för de finansiella marknaderna i Europa
och USA, medan utvecklingen i Sydostasien blev krisartad. Ett världsindex
för världens aktiemarknader steg under 1997 med inte mindre än ca 29 %
mätt i svenska kronor.
Det har dock inte varit fråga om någon lugn och stadig utveckling. En
stark inledning av året förbyttes i mars i en rekyl på flertalet aktiemarknader.
Obligationsräntor steg överlag. Bakom detta omslag låg framför allt farhågor
om en åtstramning av den amerikanska penningpolitiken. Senare, under
andra och tredje kvartalen, var optimismen tillbaka - obligationsräntor föll
1997/98
RJ1
21
tillbaka och aktiekurser steg. Under senhösten - när allvaret i den 1997/98
sydostasiatiska krisen blev uppenbar - kom pessimismen tillbaka. En ”flykt RJ 1
till kvalitet” ledde samtidigt till fortsatt fallande obligationsräntor.
Stiftelsen har under året fortsatt att öka sin aktieportfölj - med ca 320 mkr
mätt till anskaffningsvärde. Ökningen gäller såväl den svenska som
utländska portföljen. Under hösten avyttrade stiftelsen alla sina engagemang
i Sydostasien.
Mot slutet av 1997 sålde stiftelsen den ena av sina två fastigheter i Atlanta,
USA.
I takt med fallande obligationsräntor har stiftelsen under året successivt
minskat sin obligationsportfölj och därmed realiserat kursvinster.
Den påtagliga finansiella oro som trots allt karakteriserat 1997 - och än
mer karakteriserar början av 1998 - har föranlett stiftelsen att av
försiktighetsskäl hålla en relativt hög likviditet. Vid utgången av året uppgick
den rena kassahållningen till ca 670 mkr eller ca 11 % av stiftelsens totala
tillgångar.
Av stiftelsens totala tillgångar (värderade till marknadsvärde) vid utgången
av 1997 utgjorde andelen aktier 48 % (45 % vid utgången av 1996), andelen
fastigheter 10 % (10 %) och andelen räntebärande tillgångar 42 % (45 %).
Tillgångar i utländsk valuta utgjorde 23 % (21 %) av totala tillgångar.
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen.
Summan av alla inkomster inklusive realiserade kursvinster/-förluster med
avdrag för löpande kostnader benämns i resultaträkningen ”Redovisat bokfö-
ringsmässigt årsresultat före anslag till forskning”. Detta bokföringsmässiga
årsresultat uppgår för 1997 till 739 mkr. För 1996 uppgick det till 380 mkr.
Framför allt till följd av ett sjunkande ränteläge blev stiftelsens
ränteinkomster lägre 1997 än 1996 - 135 mkr mot 168 mkr.
Aktieutdelningen ökade från 33 mkr 1996 till 46 mkr 1997.
De försäljningar, som skett i såväl aktie- som obligationsportföljen, har
under 1997 resulterat i realisationsvinster - netto räknat - om 563 mkr (207
mkr året innan). Försäljningen av stiftelsens ena fastighet i Atlanta, USA,
gav för 1997 en bokföringsmässig realisationsvinst om 2 mkr.
Hösten 1996 hade stiftelsen lämnat in en stämningsansökan mot
säljarna/tidigare ägarna av en av stiftelsen förvärvad fastighet. Tvisten löstes
under 1997 genom en förlikning varvid köpeskillingen sattes ned med 1 mkr.
Av årets bokföringsmässiga resultat om 739 mkr har 253 mkr använts till
forskningsanslag medan återstoden förts till vinstregleringsfonden.
Realt resultat
Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar - obligationer, aktier och
fastigheter - som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att
vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. För-
22
ändringar i valutakurser påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar
uttryckt i svenska kronor.
Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens
Jubileumsfond skulle vara ofullständig om den inte kompletterades med
värdeförändringarna av tillgångarna - ”Ökning av ej realiserade värdeför-
ändringar” i resultaträkningen.
Nettot av förändringarna i de orealiserade kursvinsterna/-förlusterna har
för 1997 fallit ut som en förbättring om 106 mkr (499 mkr året innan).
Övervärdet i aktieportföljen ökade under 1997 med ytterligare 139 mkr
medan övervärdet i obligationsportföljen minskade med 83 mkr.
För stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde om 50 mkr noteras.
Liksom tidigare år har stiftelsen för 1997 i det reala bokslutet gjort en
avsättning till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring.
För 1997 uppgår denna avsättning till 18 mkr - motsvarande en inflationstakt
om 0,5 % (se not 8 och 18).
”Performance”
Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras
som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå
efter typ av tillgångar (se s. 25).
Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1997 ett positivt resultat om 155
mkr. Detta ger en avkastning om drygt 7 % under 1997.
På motsvarande sätt ger stiftelsens aktiehantering också ett positivt
resultat om 659 mkr, motsvarande en avkastning om drygt 28 %. Den
svenska delen av aktieportföljen gav en avkastning om ca 27 % och den
utländska delen en avkastning om ca 32 %.
För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 62 mkr. Detta ger
en förräntning om nästan 12 %.
Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av
räntekostnader och finansiella omkostnader.
Det samlade finansiella resultatet för 1997 anges i tablån till 857 mkr,
vilket motsvarar en förräntning om 17,6 %.
Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 253 mkr samt
administrationskostnader. Även för 1997 krävs en avsättning till
stiftelsekapitalet - 18 mkr - för att det skall hålla jämna steg med inflationen.
Överskottet uppgår till 573 mkr.
1997/98
RJ1
23
Finansiellt resultat (tkr)
1997/98
RJ1
|
Tillgång |
Intäkt/kostnad |
1997 |
1996 |
|
Bankmedel |
Ränteintäkter |
15.387 |
24.109 |
|
Orealiserade valutakursvinster/-förluster |
14.003 |
3.797 | |
|
Certifikat |
Ränteintäkter |
3.834 |
9.657 |
|
Realiserade kursförluster |
-802 | ||
|
Obligationer |
Ränteintäkter |
115.447 |
134.551 |
|
Realiserade kursvinster |
96.715 |
34.581 | |
|
Realiserade kursförluster |
-6.711 |
-6.271 | |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
-83.148 |
123.997 | |
|
Summa räntebärande tillgångar |
154.725 |
324.421 | |
|
Aktier och konver- | |||
|
tibler |
Utdelningar och räntor |
45.806 |
33.364 |
|
Realiserade kursvinster |
520.624 |
197.258 | |
|
Realiserade kursförluster |
-46.631 |
-18.453 | |
|
Förändring av ej realiserade vinster | |||
|
139.098 |
329.974 | ||
|
Summa aktier och konvertibler |
658.897 |
542.143 | |
|
Fastigheter och | |||
|
andelar i fastig- | |||
|
hetsbolag |
Inkomster |
41.006 |
38.010 |
|
Avskrivning |
-7.075 |
-7.075 | |
|
Övriga kostnader |
-23.885 |
-29.425 | |
|
Realisationsvinst |
2.023 |
- | |
|
Förändring av ej realiserade vinster |
50.103 |
44.900 | |
|
Summa fastigheter |
62.172 |
46.410 | |
|
Räntekostnader |
-16.949 |
-21.358 | |
|
Finansiella omkostnader |
-2.069 |
-1.815 | |
|
FINANSIELLT RESULTAT |
856.776 |
889.801 | |
24
Resultaträkning (tkr)
1997/98
RJ1
|
Bokföringsmässigt resultat |
Not |
1997 |
1996 |
|
Ränteintäkter |
1 |
134.668 |
168.323 |
|
Aktieutdelningar |
45.806 |
33.358 | |
|
Resultat fastigheter |
2 |
10.046 |
1.510 |
|
Räntekostnader |
2 |
-16.949 |
-21.358 |
|
Realiserade kursvinster |
3 |
619.362 |
231.839 |
|
Realiserade kursförluster |
3 |
-54.144 |
-24.724 |
|
Orealiserade valutakursvinster |
3 |
14.003 |
3.797 |
|
Övriga intäkter |
4 |
974 |
537 |
|
Finansiella omkostnader |
5 |
-2.069 |
-1.815 |
|
Admini stration sko stnader |
6 |
-13.026 |
-11.183 |
|
Redovisat bokföringsmässigt årsresultat före |
18 |
738.671 |
380.284 |
|
Ökning av ej realiserade värdeförändringar |
7 |
106.053 |
498.871 |
|
Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets |
8,18 |
-18.815 |
-18.720 |
|
Real ökning av eget kapital före beviljade |
18 |
825.909 |
860.435 |
25
Balansräkning (tkr)
1997/98
RJ1
|
Not |
1997-12-31 Bokförda värden |
1996-12-31 | |||
|
Marknads- |
Bokförda |
Marknads- | |||
|
Tillgångar Omsättningstillgångar Likvida medel |
671.951 |
671.951 |
245.473 |
245.473 | |
|
Certifikat |
296.925 |
296.925 |
50.052 |
50.052 | |
|
Upplupna ränteintäkter |
48.464 |
48.464 |
58.493 |
58.493 | |
|
Fondlikvider |
- |
6.632 |
6.632 | ||
|
Förutbetalda kostnader |
9 |
286 |
286 |
1.089 |
1.089 |
|
Övriga fordringar |
10 |
200 |
200 |
4.788 |
4.788 |
|
Summa omsättningstill- |
1.017.826 |
1.017.826 |
366.527 |
366.527 | |
|
Anläggningstillgångar Obligationer |
11 |
1.323.634 |
1.450.186 |
1.758.153 |
1.967.853 |
|
Aktier |
12 |
2.222.320 |
2.778.672 |
1.901.376 |
2.318.630 |
|
Andelar i fastighetsbolag |
13 |
33.569 |
37.130 |
49.370 |
47.403 |
|
Fastigheter |
13,14 |
407.010 |
523.500 |
415.085 |
487.000 |
|
Inventarier |
15 |
1.005 |
1.005 |
1.081 |
1.081 |
|
Summa anläggningstill- |
3.987.538 |
4.790.493 |
4.125.065 |
4.821.967 | |
|
Summa tillgångar |
5.005.364 |
5.808.319 |
4.491.592 |
5.188.494 | |
|
Skulder och eget kapital Skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskulder |
840 |
840 |
2.574 |
2.574 | |
|
Fondlikvider |
- |
- |
6.671 |
6.671 | |
|
Upplupna kostnader och |
16 |
9.038 |
9.038 |
12.762 |
12.762 |
|
Övriga kortfristiga skul- |
17 |
2.962 |
2.962 |
3.148 |
3.148 |
|
Beviljade ej utbetalda |
160.387 |
160.387 |
112.677 |
112.677 | |
|
Summa kortfristiga |
173.227 |
173.227 |
137.832 |
137.832 | |
|
Långfristiga skulder Inteckningslån |
170.582 |
170.582 |
177.882 |
177.882 | |
|
Summa långfristiga |
170.582 |
170.582 |
177.882 |
177.882 | |
|
Summa skulder |
343.809 |
343.809 |
315.714 |
315.714 | |
26
1997/98
RJ1
|
Not |
1997-12-31 Bokförda värden |
Marknads- |
1996-12-31 Bokförda |
Marknads- | |
|
Eget kapital |
18 | ||||
|
Stiftelsekapital |
3.009.419 |
- |
3.009.419 | ||
|
Uppindexerat stiftelseka- | |||||
|
pital |
3.781.779 |
- |
3.762.964 | ||
|
Vinstregleringsfond |
1.652.136 |
1.682.732 |
1.166.459 |
1.109.816 | |
|
Summa eget kapital |
4.661.555 |
5.464.511 |
4.175.878 |
4.872.780 | |
|
Summa skulder och | |||||
|
eget kapital |
5.005.364 |
5.808.319 |
4.491.592 |
5.188.494 |
|
Ställda panter |
1997-12-31 |
1996-12-31 Bokförda Marknads- | |
|
Bokförda |
Marknads- | ||
|
Fastighetsinteckningar |
176.655 |
199.019 | |
|
Ansvarsförbindelser | |||
|
Pensionsåtagande |
2.415 |
2.538 | |
|
Beviljade anslag att utgå ur | |||
|
kommande års avkastning |
81.939 |
61.464 | |
27
Finansieringsanalys (tkr)
1997/98
RJ1
|
Tillförda medel |
1997 |
1996 |
|
Från årets verksamhet internt tillförda |
746.216 |
387.359 |
|
Minskning av omsättningstillgångar (exkl |
22.052 |
10.303 |
|
Ökning av kortfristiga skulder |
35.395 |
29.064 |
|
Donationer |
- |
212 |
Summa tillförda medel
803.663
426.938
Använda medel
|
Investeringar i certifikat |
246.873 |
-37.416 |
|
Investeringar i obligationer |
-434.519 |
311.995 |
|
Investeringar i aktier |
320.944 |
379.350 |
|
Investeringar i mark, byggnader och |
-16.406 |
1.444 |
|
inventarier | ||
|
Minskning av långfristiga skulder |
7.300 |
20.944 |
|
Beviljade anslag till forskning |
252.993 |
149.571 |
|
Summa använda medel |
377.185 |
825.888 |
Tillförda medel med avdrag
för använda medel
= förändring av likvida medel
426.478
-398.950
Specifikation av från årets verksamhet
internt tillförda medel
Bokföringsmässigt resultat före anslag till
forskning
Av- och nedskrivningar som
belastar detta resultat
Från årets verksamhet internt tillförda
medel
738.671
7.545
746.216
380.284
7.075
387.359
28
Noter (belopp i tkr)
1997/98
RJ1
Not 1 Ränteintäkter
Bank
Certifikat
Obligationer
Konvertibler
|
1997 |
1996 |
|
15.387 |
24.109 |
|
3.834 |
9.657 |
|
115.447 |
134.551 |
|
6 | |
|
134.668 |
168.323 |
Not 2 Resultat - fastigheter
|
1997 |
1996 | |
|
Inkomster |
41.006 |
38.010 |
|
Avskrivningar |
-7.075 |
-7.075 |
|
Övriga kostnader |
-23.885 |
-29.425 |
|
Resultat |
10.046 |
1.510 |
Av fastighetsinkomstema utgör 1.508 tkr en beräknad intern-
hyra för stiftelsens egna lokaler. Se även not 6.
Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och
fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Av-
skrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.
De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån
mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.
Se även not 13 och 14.
29
1997/98
RJ1
Not 3 Kursvinster/-forluster
|
1997 |
1996 | |||
|
Vinster |
Förluster |
Vinster |
Förluster | |
|
Realiserade | ||||
|
Certifikat |
802 |
- |
- | |
|
Obligationer |
96.715 |
6.711 |
34.581 |
6.271 |
|
Aktier och konvertibler |
520.624 |
46.631 |
197.258 |
16.671 |
|
Optioner |
- |
- |
- |
1.782 |
|
Andelar i fastighetsbolag |
2.023 |
- |
- |
- |
|
619.362 |
54.144 |
231.839 |
24.724 | |
|
Orealiserade | ||||
|
Likvida medel (utländsk | ||||
|
valuta) |
14.003 |
- |
3.797 |
- |
|
14.003 |
3.797 | |||
|
Not 4 |
Övriga intäkter |
1997 |
1996 |
|
Intäkter från publikationer |
5 |
20 | |
|
Ej utnyttjade anslag |
969 |
517 | |
|
974 |
537 |
Not 5 Finansiella omkostnader
|
1997 |
1996 | |
|
Depåavgift |
1.517 |
1.412 |
|
Förvaltningsarvode |
211 |
69 |
|
Börs- och Reuterskärmar |
341 |
334 |
|
2.069 |
1.815 |
30
1997/98
RJ1
Not 6 Administrationskostnader
|
1997 |
1996 | |
|
Löner och ersättningar till | ||
|
- styrelsen och verkställande direktören |
1.833 |
1.797 |
|
- övrig personal |
3.416 |
2.904 |
|
Tjänstepensioner (inkl särskild löneskatt) |
1.234 |
1.046 |
|
Sociala avgifter |
1.780 |
1.703 |
|
Resor och traktamenten, kansli och styrelse |
982 |
822 |
|
Revision och redovisningskonsultation |
350 |
255 |
|
Övriga konsulttjänster |
429 |
125 |
|
Lokalkostnader |
1.521 |
1.388 |
|
Förbrukningsinventarier |
322 |
159 |
|
Avskrivningar inventarier |
470 |
391 |
|
Övrigt |
689 |
593 |
|
13.026 |
11.183 | |
|
Medeltal anställda under året har varit | ||
|
Kvinnor |
7,0 |
6,5 |
|
Män |
3,0 |
3,0 |
|
Total |
10,0 |
9,5 |
31
Not 7 Förändring av ej realiserade värdeförändringar
1997
1996
1997/98
RJ1
Vinster Förluster Vinster Förluster Förändring
Obligationer 126.552 - 209.700 - -83.148
Aktier och konvertibler 556.352 - 417.254 - 139.098
Fastigheter och andelar i
fastighetsbolag
120,051 __________-
802.955
69.948 _________z 50.103
696.902 - 106.053
Not 8 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde
Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1997 uppgår till 257,3- Motsvarande indexvärde
för 1996 är 256,0. Mellan 1997 och 1996 ökade således konsumentprisindex med 0,5 % Av-
sättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde blir då
0,005 x 3.762.964 =18.815 tkr.
Se vidare not 18.
Not 9 Förutbetalda kostnader och övriga upplupna intäkter
1997
1996
Förutbetalda kostnader
286
58
Beviljat extra statligt stöd Hjorten 17
980
Övriga upplupna intäkter
51
286
1.089
32
1997/98
RJ1
Not 10 Övriga fordringar
|
1997 |
1996 | |
|
H yresfordringar m m |
9 |
4.463 |
|
Moms fastigheter |
191 |
325 |
|
200 |
4.788 |
Not 11 Obligationer
|
Förfallodatum |
Nominellt värde |
Bokfört värde |
Marknadsvärde |
|
Svenska nominalränteobligationer | |||
|
1998 |
100.000 |
106.594 |
102.863 |
|
1999 |
440.000 |
422.039 |
453.753 |
|
2000 |
142.000 |
145.713 |
155.888 |
|
2001 |
40.000 |
40.954 |
43.350 |
|
2005 |
20.000 |
17.459 |
20.156 |
|
2009 |
60.000 |
55.305 |
74.254 |
|
Summa |
802.000 |
788.064 |
850.264 |
|
Svenska realränteobligationer | |||
|
2004 |
80.000 |
63.195 |
67.474 |
|
2008 |
200.000 |
192.488 |
214.991 |
|
2014 |
370.000 |
186.059 |
210.439 |
|
2020 |
100.000 |
93.828 |
107.019 |
|
Summa |
750.000 |
535.570 |
599.923 |
|
Summa obligationer |
1.552.000 |
1.323.634 |
1.450.187 |
33
Not 12 Aktier
Belopp i tkr
1997/98
RJ1
|
Aktie |
Antal |
Bokfört värde |
Marknads- värde |
Valuta- |
|
ABB A |
253.380 |
24.023 |
23.691 |
SEK |
|
ABB B |
1.639.000 |
159.806 |
153.247 |
SEK |
|
AGA B |
956.400 |
108.812 |
99.944 |
SEK |
|
ASTRA A |
755.433 |
53.206 |
103 872 |
SEK |
|
ASTRA B |
1.399.900 |
175.661 |
184.787 |
SEK |
|
ATLAS COPCO A |
50.000 |
11.022 |
11.800 |
SEK |
|
BERGMAN & BEVING |
120.000 |
17.383 |
17.340 |
SEK |
|
ELEKTA B |
110.275 |
24.493 |
10.200 |
SEK |
|
ENATOR |
117.000 |
17.702 |
18.311 |
SEK |
|
ERICSSON B |
1.000.000 |
110.175 |
298.500 |
SEK |
|
ESSELTE B |
200.000 |
31.494 |
32.200 |
SEK |
|
FB INDUSTRI |
90.000 |
3.189 |
3.420 |
SEK |
|
GRÄNGES |
200.000 |
24.856 |
24.800 |
SEK |
|
HÖGANÄS B |
143.700 |
37.515 |
34.919 |
SEK |
|
IFSB |
27.900 |
1.412 |
1.521 |
SEK |
|
IFSC |
100.000 |
5.160 |
5.350 |
SEK |
|
KINNEVIK A |
3.600 |
574 |
461 |
SEK |
|
KINNEVIK B |
61.300 |
8.992 |
8.061 |
SEK |
|
LINDEX |
60.700 |
9.866 |
14.689 |
SEK |
|
LUNDBERG B |
221.000 |
28.794 |
25.636 |
SEK |
|
MAXIM INC |
10.000 |
1.162 |
1.200 |
SEK |
|
NETCOM B |
447.200 |
49.981 |
76.024 |
SEK |
|
NEW WAVE GROUP |
9.300 |
1.030 |
1.051 |
SEK |
|
NK CITYFASTIGHETER |
120.000 |
7.680 |
6.900 |
SEK |
|
NOKIA A |
100.000 |
56.614 |
55.700 |
SEK |
|
NÄCKEBRO |
50.000 |
5.692 |
5.775 |
SEK |
|
PERSTORP B |
419.900 |
38.338 |
59.626 |
SEK |
|
QUALISYS |
118.700 |
3.772 |
3.205 |
SEK |
|
SARDUS |
175.100 |
12.427 |
10.681 |
SEK |
|
SCA B |
718.277 |
101.610 |
128.212 |
SEK |
|
SCANIA A |
73.800 |
15.883 |
13.100 |
SEK |
|
SCANIA B |
158.000 |
34.633 |
28.282 |
SEK |
|
SECURITAS B |
365.150 |
76.731 |
85.993 |
SEK |
|
SKANSKAB |
386.429 |
77.087 |
125.589 |
SEK |
|
SSAB A |
200.000 |
24.705 |
25.900 |
SEK |
|
SSAB B |
175.000 |
21.794 |
22.663 |
SEK |
|
ÖRESUND |
142.100 |
27.901 |
29.699 |
SEK |
|
Summa svenska aktier |
1.411.174 |
1.752.347 |
SEK |
34
|
Utländska aktier |
Antal |
Bokfört |
Marknads- värde |
Valuta- |
|
AMGEN |
63.000 |
3.770 |
3.355 |
USD |
|
ASCEND |
41.400 |
1.506 |
994 |
USD |
|
AT&T |
45.000 |
2.915 |
2.818 |
USD |
|
CISCO |
30.000 |
1.532 |
1.691 |
USD |
|
CONSECO |
30.000 |
1.188 |
1.346 |
USD |
|
EASTMAN CHEMICAL |
21.000 |
1.276 |
1.247 |
USD |
|
HILLENBRAND |
95.000 |
2.862 |
4.833 |
USD |
|
IBM |
62.000 |
6.047 |
6.394 |
USD |
|
INTEL |
29.600 |
2.485 |
2.122 |
USD |
|
JOHNSON & JOHNSON |
16.000 |
999 |
1.060 |
USD |
|
MATTEL |
50.000 |
1.355 |
1.897 |
USD |
|
MC DONALDS |
132.000 |
5.532 |
6.237 |
USD |
|
MEDTRONIC |
65.000 |
3.150 |
3.311 |
USD |
|
MICROSOFT |
22.700 |
2.506 |
2.957 |
USD |
|
NIKE INC-CLB |
65.000 |
3.961 |
2.584 |
USD |
|
ORACLE |
84.000 |
2.175 |
1.880 |
USD |
|
PEPSICO INC |
60.000 |
2.240 |
2.201 |
USD |
|
SPRINT |
100.000 |
3.907 |
5.788 |
USD |
|
US FILTER CO |
30.000 |
984 |
893 |
USD |
|
FALCK |
30.000 |
9.828 |
9.525 |
DKK |
|
INWEAR GROUP |
17.500 |
4.128 |
3.710 |
DKK |
|
MERKANTILDATA |
65.000 |
11.171 |
16.510 |
NOK |
|
METSÄ TISSUE |
20.000 |
1.100 |
1.050 |
FIM |
|
NOKIA |
180.000 |
31.030 |
69.660 |
FIM |
|
NORDIC ALUMINIUM |
50.000 |
2.775 |
2.150 |
FIM |
|
RAUMA |
49.040 |
5.715 |
4.168 |
FIM |
|
RAUTARUUKKI |
83.000 |
4.665 |
3.652 |
FIM |
|
BOC |
200.000 |
1.788 |
2.002 |
GBP |
|
GLAXO |
289.699 |
2.170 |
4.172 |
GBP |
|
ROLLS ROYCE |
600.000 |
1.471 |
1.410 |
GBP |
|
AIR LIQUIDE |
7.260 |
5.310 |
6.839 |
FRF |
|
CAP GEMINI |
72.500 |
18.582 |
35.779 |
FRF |
|
CARREFOUR |
3.400 |
12.086 |
10.676 |
FRF |
|
BAYER AG |
45.000 |
3.085 |
2.997 |
DEM |
|
MERCK |
45.000 |
2.473 |
2.687 |
DEM |
|
PORSCHE PREF |
1.000 |
2.543 |
2.980 |
DEM |
|
SAP AG |
12.250 |
4.142 |
6.554 |
DEM |
|
SMH |
2.500 |
1.901 |
1.978 |
CHF |
|
WOLTERS KLUWER |
14.500 |
3.884 |
3.798 |
NLG |
|
ABB INVESTMENT |
- |
10.145 |
10.826 |
USD |
|
QUEST |
162.376 |
2.703 |
3.322 |
USD |
|
INDIA FUND |
135.000 |
1.924 |
996 |
USD |
|
SINGER & |
1.797.296 |
5.064 |
5.382 |
GBP |
|
Summa utländska aktier |
811.146 |
1.026.325 |
SEK | |
|
Summa aktier |
2.222.320 |
2.778.672 |
SEK |
1997/98
RJ1
35
1997/98
RJ1
Not 13 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag
|
Stiftelsens |
Bokfört värde |
Marknads- värde | |
|
Andelar i fastighetsbolag | |||
|
Reindeer Realty, LP, USA |
90% |
33.569 |
37.130 |
|
Fastigheter | |||
|
Styrpinnen 23, Stockholm |
100% |
42.239 |
78.000 |
|
Claus Mortensen 24, Malmö |
100% |
82.564 |
82.000 |
|
Adam och Eva 17, Stockholm |
50% |
131.866 |
140.000 |
|
Brännaren 7, Stockholm |
100% |
16.993 |
26.500 |
|
Kampsången 4, Stockholm |
100% |
11.613 |
16.000 |
|
Sländan 2, Stockholm |
100% |
8.756 |
17.000 |
|
Trädlärkan 2, Stockholm |
100% |
11.157 |
23.000 |
|
Rekryten 6, Stockholm |
100% |
27.253 |
38.000 |
|
Snöklockan 1, Stockholm |
100% |
24.100 |
29.000 |
|
Jasminen 4, Stockholm |
100% |
16.502 |
21.000 |
|
Apelträdet 5, Stockholm |
100% |
15.313 |
18.000 |
|
Hjorten 17, Stockholm |
100% |
18.654 |
35.000 |
|
Summa |
407.010 |
523.500 |
Totalt
440.579
560.630
Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommera-
de värderingsfirmor.
36
1997/98
RJ1
Not 14 Fastigheter
|
1997 |
1996 | |
|
Anskaffningsvärde, byggnader |
353.040 |
353.725 |
|
Ackumulerad avskrivning |
-35.335 |
-28.260 |
|
Ackumulerad nedskrivning, byggnader |
-58.258 |
-58.258 |
|
Byggnader, bokfört värde |
259.447 |
267.207 |
|
Anskaffningsvärde, mark |
192.305 |
192.620 |
|
Ackumulerad nedskrivning, mark |
-44.742 |
-44.742 |
|
Mark, bokfört värde |
147.563 |
147.878 |
|
Summa bokfört värde |
407.010 |
415.085 |
|
Taxeringsvärden | ||
|
Byggnader |
204.548 |
163.026 |
|
Mark |
79.885 |
62.947 |
|
Summa |
284.433 |
225.973 |
Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 2.
37
1997/98
RJ1
Not 15 Inventarier
|
1997 |
1996 | |
|
Anskaffningsvärde |
2.390 |
1.996 |
|
Ackumulerad avskrivning |
-1.385 |
-915 |
|
Bokfört värde |
1.005 |
1.081 |
För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år.
Not 16 Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter
|
1997 |
1996 | |
|
Sociala avgifter |
268 |
244 |
|
Intjänade ej uttagna semesterdagar |
145 |
112 |
|
Särskild löneskatt på pensionsförs.premier |
221 |
180 |
|
Upplupna räntor inteckningslån |
1.369 |
1.839 |
|
Förutbetald hyresintäkt |
5.793 |
9.085 |
|
Övrigt, fastigheter |
845 |
796 |
|
Övriga upplupna kostnader |
397 |
506 |
9.038 12.762
38
1997/98
RJ1
|
Not 17 Övriga kortfristiga skulder | ||
|
1997 |
1996 | |
|
Personalens källskatt |
315 |
290 |
|
Fastighetsskatt |
2.085 |
1.373 |
|
Förvaltning av medel fr Arbetslivsfonden |
422 |
1.265 |
|
Förvaltning av medel - konsortialavtal |
120 |
220 |
|
Deposition av hyra |
20 | |
|
2.962 |
3.148 | |
Not 18 Eget kapital
Stiftelsekapital Vinstreglerings- Totalt eget kapital
fond
Nominellt kapital
|
Eget kapital 1996-12-31 |
3.009.419 |
1.166.459 |
4.175.878 |
|
Redovisat årsresultat |
- |
738.671 |
738.671 |
|
Beviljade anslag till forskning | |||
|
-252.993 |
-252.993 | ||
|
Eget kapital 1997-12-31 |
3.009.419 |
1.652.137 |
4.661.556 |
|
Realt kapital | |||
|
Eget kapital 1996-12-31 |
3.762.964 |
1.109.816 |
4.872.780 |
|
Avsättning för bevarande av |
18.815 |
- |
18.815 |
|
Real ökning av eget kapital |
825.909 |
825.909 | |
|
Beviljade anslag till forskning |
-252.993 |
-252.993 | |
|
Eget kapital 1997-12-31 |
3.781.779 |
1.682.732 |
5.464.511 |
39
1997/98
RJ1
Bundet och fritt eget kapital.
Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätt-
hållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer,
som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer). Kapitalet hänförligt
till dessa donationer bör närmast ses som bundet.
För Kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av
donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det
framhålls dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på
forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet
hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt.
Anslag till forskning
Under år 1997 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat anslag till forskning
enligt nedan (1996 års uppgifter redovisas parallellt).
|
1997 |
1996 | |
|
Anslag från Riksbankens donation |
69.501 |
69.640 |
|
Anslag från Nils-Eric Svenssons donation |
210 |
183 |
|
Anslag från Kulturvetenskapliga donationen |
182.794 |
79.343 |
|
Anslag från Erik Rönnbergs donation för |
380 |
315 |
|
Anslag från Erik Rönnbergs donation för |
108 |
90 |
|
252.993 |
149.571 |
I ovanstående angivna belopp ingår även medel till konferenser, områdes-
grupper och sakkunniga.
40
Donationer
1997/98
RJ1
De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från
fem olika donationer.
Donation från Sveriges Riksbank för att främja och understödja vetenskaplig
forskning
Nils-Eric Svenssons fond
Kulturvetenskaplig donation
Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade
sjukdomar
Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barna-
åren
(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna
hänvisas till avsnittet ”Den forskningsstödjande verksamheten”.)
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförvaltas.
Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika ända-
mål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför fördelas
på de olika donationerna.
Vid ingången av 1997 var marknadsvärdet för de olika donationerna följan-
de:
1. Riksbankens donation inkl
Nils-Eric Svenssons fond 2.886.299 tkr (59,2331 %)
2. Kulturvetenskaplig donation 1.973.085 tkr (40,4920 %)
3. Erik Rönnbergs donation för forskning om
åldrande och åldersrelaterade sjukdomar jq 229 tkr (0 2009 %)
4. Erik Rönnbergs donation för forskning om
sjukdomar under de tidiga barnaåren 3 167 (Q 0559 %j
Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1997 (bokföringsmässigt
resultat + ökning av ej realiserade värdeförändringar = 738.671 + 106.053 =
844.724 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.
1. Riksbankens donation inkl Nils-Eric Svenssons fond
Ingående värde
Andel av årets totala avkastning
Årets anslag
Marknadsvärde 1997-12-31
2.886.299
500.356
-69.711
3.316.944
41
Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt kopp-
ling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens
Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan
uppgå till ett visst belopp - som för 1997 är 210.000 kronor. Dona-
tionen skall anses vara förbrukad vid utgången av år 2015. I denna
sammanställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop
med Riksbankens donation.
1997/98
RJ1
2. Kulturvetenskaplig donation
Ingående värde
Andel av årets totala avkastning
Årets anslag
Marknadsvärde 1997-12-31
1.973.085
342.046
-182,794
2.132.337
3. Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och ålders-
relaterade sjukdomar
Ingående värde 10.229
Andel av årets totala avkastning 1.773
Årets anslag -380
Marknadsvärde 1997-12-31 11.622
4. Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de
tidiga barnaåren
Ingående värde 3.167
Andel av årets totala avkastning 549
Årets anslag -108
Marknadsvärde 1997-12-31 3.608
42
Stockholm den 6 februari 1998
1997/98
RJ1
|
Inge Jonsson Ordförande |
Jan Björkman Vice ordförande |
Elving Andersson |
|
Jan Belfrage |
Mona Berglund Nilsson |
Boel Berner |
|
Lars Engwall |
Gunnel Gustafsson |
Björn Kaaling |
|
Bertil Persson |
Åke Smids |
Per Unckel |
Dan Brändström
Verkställande direktör
43
Revisionsutlåtande
Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verk-
ställande direktörens förvaltning för år 1997. Granskningen har utförts enligt
god revisionssed.
Årsredovisningen har upprättats enligt stiftelselagen.
Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig
årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning av stiftelsens angelägenheter.
Stockholm den 9 februari 1998
Ernst & Young AB
Per Bj ömgård
Auktoriserad revisor
1997/98
RJ1
44
Innehållsförteckning
1997/98
RJ1
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning.................................................1
VD-kommentar..............................................................................................2
Den forskningsstödjande verksamheten........................................................4
Arbetssätt..............................................................................................4
Anslag till forskning..............................................................................9
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser,
informationsutbyte m.m......................................................................11
Stipendier............................................................................................20
Den ekonomiska förvaltningen....................................................................21
Stiftelsens placeringsverksamhet........................................................21
Bokföringsmässigt resultat..................................................................22
Realt resultat.......................................................................................22
”Performance”.....................................................................................23
Finansiellt resultat (tkr).......................................................................24
Resultaträkning (tkr)...........................................................................25
Balansräkning (tkr)..............................................................................26
Finansieringsanalys (tkr)....................................................................28
Noter (belopp i tkr)..............................................................................29
Anslag till forskning............................................................................40
Donationer...........................................................................................41
Revisionsutlåtande......................................................................................44
Eländers Gotab, Stockholm 1998
45