Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1996 (Redogörelse 1996/97:RJ1)

Redogörelse till riksdagen 1996/97:RJ1

Styrelsen för Stiftelsen Riksbankens

Jubileumsfonds berättelse över fondens

verksamhet och förvaltning under år 1996 1996/97 RJ1

Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning

Riksbankens Jubileumsfond (RJ) är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

Stiftelsen grundades 1962 genom en donation från Sveriges riksbank, som därmed ville uppmärksamma bankens 300-årsjubileum 1968 och samtidigt främja ”ett angeläget nationellt ändamål”. Den årliga avkastningen av jubileumsdonationen skulle användas till att främja vetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Stadgar för stiftelsen fastställdes i december 1964. I de nu gällande (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges bl.a.

att företräde skall ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl tillgodosedda på annat sätt

att fondens medel speciellt skall användas för att stödja stora och långsiktiga forskningsprojekt

att nya forskningsuppgifter, som kräver snabba och kraftiga insatser, särskilt skall uppmärksammas

att fonden skall söka främja kontakter med internationell forskning

Riksdagen beslöt under 1993 att ytterligare en donation skulle tillföras Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Till beslutet var fogad en promemoria som upprättats inom Regeringskansliet. I promemorian framhölls några riktlinjer som skulle utmärka den verksamhet som initierades genom användningen av donationen. Bl.a. angavs följande användningsområden:

stöd till projekt och program som innebär gränsöverskridanden mellan discipliner

etablering av nätverk eller fastare samverkansformer nationellt och internationell, bl.a. genom etablering av ett internationellt forskarutbytesprogram

befordran av forskarutbildning och forskarrekrytering

främjande av forskarrörlighet internationellt och mellan universitet/högskolor och andra verksamheter

De första anslagen från RJ delades ut under hösten 1965. Sedan tillkomsten har omkring 2,9 miljarder ( i 1996 års penningvärde) delats ut till vetenskaplig forskning. Stiftelsens totala förmögenhet uppgår till knappt 4,9 miljarder

vid årsskiftet 1996/97.

VD-kommentar		1996/97:RJ1
Glädjande nog har den ekonomiska basen för den forskningsstödjande verk-
samheten påtagligt förbättrats under åren efter 1988 då stiftelsen själv fick
ansvaret för den ekonomiska förvaltningen. De senaste årens reala ökning av
det egna kapitalet kommer givetvis att underlätta möjligheterna att bibehålla
och t.o.m. öka det årliga stödet till forskningen.
Riksbankens Jubileumsfond har alltsedan tillkomsten i mitten av 1960-
talet bedömt ansökningar både utifrån samhällsrelevans och internationellt
vedertagna inomvetenskapliga kriterier. Stiftelsens resurser har varit ett
viktigt komplement till de resurser som de statliga forskningsråden förfogat
över för i huvudsak inomvetenskapligt motiverad och disciplinorienterad
forskning.
Under året har det förts en livlig forskningspolitisk debatt med anledning
av slutbetänkandet av Forskningsfinansieringsutredningen (SOU 1996:29)
och regeringens proposition om forskningspolitiken, Forskning och samhälle
(prop. 1996/97:5). I riksdagsbeslutet om forskningens inriktning betonas att
den skall svara mot behoven i samhället och bidra till dess utveckling inom
alla områden. För att nyttiggöra forskningen krävs en ökad samverkan mellan
forskarna och det omgivande samhället. Till följd av riksdagsbeslutet kom-
mer instruktioner och föreskrifter för de statliga forskningsråden att ändras.
Statsmakterna har nu bl.a. angett en inriktning för Humanistiskt-
samhällsvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) som i betydligt större ut-
sträckning än tidigare faller samman med den utmejslade profilen för Riks-
bankens Jubileumsfond. Man kan också i detta sammanhang notera att
HSFR, genom riksdagsbeslutet om forsknings- och kulturpolitiken, har givits
ett nytt uppdrag nämligen att föreslå åtgärder för uppbyggnad och utveckling
av sektorsforskningen inom kulturområdet. Det finns därför, enligt min me-
ning, all anledning för RJ att i dialog med HSFR, men även med Forsknings-
rådsnämnden (FRN), söka sig fram till en rimlig och ändamålsenlig rollför-
delning när det gäller att främja och stödja betydelsefull forskning inom
kulturvetenskaperna.
På en rad områden börjar det nu märkas att statens finansiella läge inte
längre medger samma möjligheter att vidmakthålla och ännu mindre att
utveckla infrastrukturen för forskning. Detta innebär att det nu allt oftare
kommer resursanspråk, som tidigare kunde betalas via medel till regeringens
förfogande eller via myndighetsanslag, till Riksbankens Jubileumsfond.
Detta medför att RJ får fler ansökningar från arkiv, bibliotek och museer. I
en del fall har det varit möjligt för RJ att medverka vid finansieringen av
sådana projekt. Men behoven är växande.
Den kulturvetenskapliga donationen har medfört att ett antal större forsk-
ningsprojekt och forskningsprogram kunnat etableras med stöd av medel från
RJ. Både detta faktum och att stödet utformats som tvååriga ramanslag har
lett till att större resurser hädanefter måste anvisas för uppföljning och utvär-
dering. Stiftelsens styrelse har beslutat att varje beredningsgrupp skall avdela
tid för detta arbete, vilket kommer att inledas under 1997.
Med anledning av 1994 och 1995 års berättelser över fondens verksamhet
och förvaltning har en motion väckts om att kvinnliga	forskare är starkt	2

underrepresenterade vid fördelning av anslag. RJ:s styrelse har till riksdagens	1996/97:RJ1
utbildningsutskott framfört att man med ”uppmärksamhet, intresse och enga-
gemang” skall följa denna fråga.
Vår statistik har nu lagts om så att det skall bli lättare att följa utveckling-
en. Vi har därtill i anvisningarna till anslagssökande och till beredningsgrup-
perna angett att RJ vid granskningsarbetet särskilt skall uppmärksamma
ansökningar från kvinnliga forskare. Jag nödgas dock konstatera att andelen
beviljade projekt med kvinnliga projektledare ännu ligger på en alltför låg
nivå. Det kommer att behövas ytterligare flera års stimulansåtgärder innan
man kan avläsa påtagliga förändringar.
Riksbankens Jubileumsfond har även under året genomfört ett seminarium
över frågan ”Vad har jämställdhetsforskningen uppnått?”. Professor Ann-
Sofie Ohlander, humanistiska institutionen, Högskolan i Örebro, presente-
rade vid seminariet rapporten ”Forskningens svar; 25 år av jämställdhets-
forskning”. Det anförandet publiceras i sin helhet i denna årsredovisning.
När förutvarande statsrådet Gertrud Sigurdsen avslutade seminariet och
sammanfattade dagens diskussion yttrade hon bl.a. att det hade hänt mycket
under de 25 år sedan RJ gjorde sina första ansträngningar att på bred front
främja jämställdhetsforskningen. Det har ändå hänt fantastiskt mycket är
också titeln för den konferensrapport som under Egon Hemlins redaktörskap
publiceras ungefär samtidigt med denna årsredovisning.
Det är med stort engagemang som arbetet bedrivs inom Riksbankens Jubi-
leumsfond. Den ekonomiska utvecklingen har medfört att fondens hand-
lingsutrymme väsentligt ökat. Beslutade förändringar av forskningspolitiken,
forskningsfinansiärernas nya roller och samverkansmönster utgör utmaningar
inför framtiden, något som naturligtvis bör följas och belysas forsknings-
mässigt. Det är min uppfattning att RJ ska vara en aktiv part för att initiera en
sådan process.

Dan Brändström

Den forskningsstödjande verksamheten

1996/97:RJ1

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) stöder kvalificerad forskning i form av projektanslag till enskilda forskare eller forskargrupper som ansökt om anslag.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond verkar aktivt inom vida fält av vetenskaplig forskning. Kompetensspridningen bland forskarna i styrelse och prioriteringsgrupper återspeglar detta förhållande. Styrelsen består därutöver av personer med ekonomisk och politisk sakkunskap. Denna personsammansättning gör att stiftelsen representerar ett ovanligt stort erfarenhetsfält och därmed har en unik ställning som allsidigt kontaktorgan mellan olika forskningsområden liksom mellan forskningen och andra centrala samhällsintressen.

Alltsedan Jubileumsfondens tillkomst har ett visst företräde getts åt samhällsvetenskapligt och humanistiskt orienterad forskning. En mycket kraftfull insats har under de senaste åren gjorts till förmån för den humanistiska forskningen. Under 1996 har 49 % av RJ:s forskningsbudget tillfallit humaniora och teologi och 42 % har tilldelats samhällsvetenskapliga och juridiska ämnesområden. Den medicinska, naturvetenskapliga och tekniska forskningen erhöll ca 7 %. Övriga 2 % utgör stöd till projekt utanför universiteten och högskolorna.

I första hand prioriteras projekt som inte naturligt tillgodoses på annat sätt, t.ex. genom anslag från statliga forskningsråd eller andra myndigheter, vilka var för sig arbetar inom relativt avgränsade sektorer.

RJ är intresserad av att kunna stödja fler- eller tvärvetenskapliga forskningsprojekt i vilka forskare från olika discipliner, fakulteter, orter eller länder samarbetar. Går man igenom stiftelsens katalog över hittills beviljade anslag finner man många exempel på just sådana forskningsprojekt speciellt inom den kulturvetenskapliga donationens verksamhetsområde.

Arbetssätt

Det är styrelsen som fattar beslut om anslag från stiftelsen. Inkomna ansökningar har dessförinnan bedömts och prioriterats i en eller – oftast – flera beredningsgrupper. I var och en av dessa ingår några av styrelsens ledamöter och suppleanter samt utomstående, såväl nationella som internationella, vetenskapliga experter. Ansökningarna har dessutom som regel bedömts av en eller flera externa sakkunniga inom eller utom landet.

Varje ansökan bedöms i första hand i jämförelse med internationell standard och mot såväl vetenskapliga kvalitetskriterier som samhällsrelevanskriterier.

Beslut om anslag till nya projekt fattas i två steg:

1)Bedömningarna i det första steget grundas på korta, översiktliga ansökningar, projektskisser. Beredningsgrupperna väljer ut de ansökningar,

som bedöms ha högsta vetenskapliga kvalitet och vara av störst intresse
för RJ och som utformats av forskare som bedöms vara kompetenta och
lämpliga att bedriva projektet i fråga. Dessa forskare bereds därefter till-	4
	4

fälle att komma in med fullständiga ansökningar. Övriga ansökningar	1996/97:RJ1
(projektskisser) avslås.

2)I ett andra steg bedöms och prioriteras fullständiga ansökningar (i regel efter externa sakkunniggranskningar) inför de slutliga besluten i styrelsen.

I de fall ansökningarna gäller forskning som etiskt kan ifrågasättas prövas dessa efter samma normer och på samma sätt som inom de statliga forskningsråden.

Ansökningar till Kulturvetenskapliga donationen har bedömts i enlighet med kriterierna i de av RJ utfärdade anvisningarna, vilket har inneburit att projekten har granskats från följande utgångspunkter:

anknytning till i anvisningarna formulerade teman om ”Kulturvetenskapliga grundvalar” och ”Samhällsförändringar i tid och rum”

projektets gränsöverskridande karaktär, dvs. hur man avser att samarbeta över institutions-, fakultets- eller universitetsgränserna

doktorandmedverkan

idéer om forskningsinformativa insatser.

Inom vissa områden, som bedöms angelägna men inte tillräckligt uppmärksammade, tillsätter stiftelsen ibland särskilda s.k. områdesgrupper. Deras uppgift är att kartlägga forskningsbehov och stimulera till vetenskaplig forskning och till informationsutbyte. Dessa grupper består av forskare från discipliner av betydelse för området samt företrädare för i sammanhanget viktiga samhällsintressen. Verksamheten kan beskrivas som kvalificerat forskningsförberedande arbete. Den avslutas när man vunnit tillräcklig uppmärksamhet från forskarhåll och/eller från de myndigheter som har ansvar för att permanenta resurser tillförs området i fråga.

Under 1996 har två nya områdesgrupper inlett sin verksamhet. Det är gruppen för forskning om konst och gestaltning och den om kapitalmarknadsforskning.

Anslagen till forskning

Under 1994 beviljades de första anslagen ur Kulturvetenskapliga donationen. Genom detta nytillskott av resurser har det blivit möjligt att stödja fler större, tvärvetenskapliga och långsiktiga forskningsprojekt. Många mycket angelägna projekt, som svårligen skulle ha erhållit ekonomiska resurser av det slag som nu möjliggjorts, har kommit i gång och fört med sig att fler unga doktorander kunnat erhålla en meningsfull utbildning.

Jubileumsdonationens och Kulturvetenskapliga donationens projekt presenteras i separat katalog. Ett par projekt inom Jubileumsdonationen presenteras mera ingående i denna redovisning, nämligen

Roger Andersson, kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet,	1996/97:RJ1
som redovisar resultat från studien ”Invandrarnas rörlighet – Hela Sve-
rige-strategins sekundäreffekter i ett socialgeografiskt perspektiv” (dnr
93-216)

Viveka Adelsvärd & Per Anders Forstorp, Tema Kommunikation, Linköpings universitet, presenterar projektet ”Samtal om moral och samtal som moral” (dnr 92-47) genom uppsatsen ”Från moral till moralisering”.

Liksom tidigare år är söktrycket till RJ mycket högt. Vid årets ansökningstill-
fällen inkom totalt 652 nya ansökningar med ett sammanlagt sökbelopp på
502 miljoner kronor. Om man därtill lägger fortsättningsansökningarna blir
det ytterligare 144 ansökningar dvs. sammanlagt 796 st och ett sökbelopp på
ca 634 miljoner kronor.
Inom ramen för kulturvetenskapliga donationen inkom 187 nya ansök-
ningar. Av antalet beviljade ansökningar (11) kan 6 hänföras till temat Kul-
turvetenskapliga grundvalar och 5 till temat om Samhällsförändringar i tid
och rum. Av de sökta beloppen för nya projekt beviljades knappt 7 %, vilket
kan jämföras med 8 % 1994 och 9 % 1995.
Stiftelsen har under året beviljat totalt 194 projektanslag och därutöver
symposie- och reseanslag. De flesta av dessa anslag har administrerats av
statliga universitet och högskolor. För anslagsmedel som utbetalats efter den
1 juli 1991 har utöver ett omkostnadspålägg på 13,6 % tillkommit ett påslag
för mervärdesskatt på ca 8,7 % räknat på projektanslaget. För anslag efter
den 1 juli 1994 som administreras via statliga högskoleenheter inom Utbild-
ningsdepartementets verksamhetsområde, räknar RJ numera även med ett
påslag på 10 % för lokalkostnader på de belopp som beräknas för själva
forskningsprojekten. Detta innebär sålunda ett totalt påslag på i storleksord-
ningen 33 %.
Sedan 1966 har Riksbankens Jubileumsfond deltagit i finansiering av No-
belstiftelsens symposier. Till att börja med skedde detta i form av årliga
anslag. Symposieverksamheten kan numera helt finansieras med avkastning-
en från en särskild symposiefond inom Nobelstiftelsen. Denna fond började
byggas upp 1979 genom en grunddonation i form av ett treårigt anslag från
Riksbankens Jubileumsfond, genom bidrag och royalties från Nobelstiftel-
sens egen informationsverksamhet samt genom fyra årliga bidrag från Knut
och Alice Wallenbergs Stiftelse. Symposieverksamheten leds av en kommitté
med representanter för de fem Nobelkommittéerna, Ekonomipriskommittén,
Riksbankens Jubileumsfond och Wallenbergstiftelsen med Nobelstiftelsens
verkställande direktör som ordförande. Hittills har 101 Nobelsymposier
genomförts. De har ägnats vetenskapliga genombrottsområden av central
kulturell eller samhällelig betydelse och har fått en mycket stark internation-
ell ställning.
Riksbankens Jubileumsfond har under året fortsatt med sitt stöd till upp-
byggnaden av Collegium Budapest. Inom ramen för anslagen till forskning
har den till kollegiet permanent knutne forskaren professor János Kornai
erhållit 200 000 tyska mark för ett projekt vid kollegiet. Professor Kornais
projekt ”The Interaction between Politics and the Economy in the Period of
Post-Socialist Transition” (dnr 96-0049:01) avses bli ett huvudtema för	6

1997/98 års verksamhet vid kollegiet.	1996/97:RJ1
Beviljade anslag disponeras enligt särskilda villkor som anges i kontrakt
med varje anslagsmottagare. Som tidigare nämnts, förvaltas de flesta ansla-
gen av en statlig läroanstalt, som då också är arbetsgivare för den personal
som avlönas från anslagen. I avsnittet ”Statistiska uppgifter om anslagen till
forskning” (finns på Jubilumsfonden) redovisas i tabellform vissa data rö-
rande behandlade ansökningar och beviljade anslag.
Liksom tidigare år har flera av stiftelsens anslagsmottagare tilldelats medel
för att kunna presentera och diskutera sina projekt och forskningsresultat vid
utländska institutioner eller vid internationella vetenskapliga symposier.
Till stiftelsens kansli inbjuds ofta forskare eller forskargrupper för presen-
tation och diskussion av pågående projekt. Vid styrelsens sammanträden
presenteras regelbundet aktuella forskningsområden av de vetenskapliga
ledamöterna eller av inbjudna forskare.
Dessa aktiviteter, som ovanstående endast är exempel på, ingår som re-
gelmässiga och självklara led i stiftelsens strävan att främja kontakter med
internationell forskning och att stimulera informationsutbytet mellan forskare
från olika områden samt mellan forskare och samhället utanför deras krets.
Som tidigare framhållits är syftet givetvis att öka förståelsen för och kun-
skapen om forskningens förutsättningar, arbetssätt och resultat och därmed
ge underlag för bedömningar av de insatser som gjorts och görs med till-
gängliga forskningsmedel. Av speciellt värde bedöms de sammankomster
vara där beslutsfattare och företrädare för olika samhällsintressen samt fors-
kare kunnat mötas.
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa insatser,
informationsutbyte m.m.
Stiftelsens styrelse har i budgeten avdelat särskilda medel för att stödja sym-
posier, seminarier och forskningsinformativa insatser. Under 1996 behandla-
des 76 sådana ansökningar varav 17 hade inkommit från kvinnliga huvudsö-
kanden. 41 ansökningar, av vilka 7 var ingivna av kvinnliga forskare, bevil-
jades ett sammanlagt belopp på knappt 5 miljoner kronor.
Många av de forskningsprojekt som Riksbankens Jubileumsfond stöder
belyser problem som är av allmänt samhälleligt intresse. Det är angeläget att
forskningsresultaten blir kända i samhället och blir föremål för diskussion,
kritisk granskning och användning. RJ har därför på olika sätt försökt med-
verka till att sådant informationsutbyte underlättas. Under året har flera både
nationella och internationella aktiviteter bedrivits i syfte att följa och sprida
kännedom om den forskning som stöds och att stimulera informationsutbyte
om forskningsresultat mellan olika grupper i samhället.
Som stimulans för svenska forskare att publicera sig populärvetenskapligt
inrättade Riksbankens Jubileumsfond 1988 två pris på sammanlagt 50 000 kr
för bästa artiklar i tidskriften Forskning & Framsteg. I 1996 års budget avsat-
tes samma belopp för en ny form av samarbete med Forskning & Framsteg
om bästa manuskript inom ett bestämt tema. Detta tema angavs i förväg av
RJ:s styrelse. Det blev ”Gränser?”. Inte mindre än 58 bidrag inkom för be-
dömning av en jury på fem personer under ordförandeskap av Anna-Greta	7
	7

Dyring. Från RJ deltog styrelsens ordförande Inge Jonsson och vice ordfö-	1996/97:RJ1
rande Jan Björkman. Sex personer belönades i samband med Forskning &
Framstegs 30-årsjubileum den 4 oktober 1996. Ett första pris på 25 000 kr
tilldelades astronomen Anita Sundman vid Stockholms universitet.
Riksbankens Jubileumsfond anordnar även egna symposier och seminarier
(ibland tillsammans med något annat forskningsstödjande organ inom eller
utom landet) i syfte att identifiera forskningsbehov, kartlägga eller presentera
kunskapsläget inom ett visst område. RJ medverkar även i olika forsknings-
informativa aktiviteter.
Här skall kortfattat anges exempel på några aktiviteter som RJ tagit ini-
tiativ till eller aktivt medverkat i under 1996.
De båda förutvarande områdesgrupperna har haft var sin avslutande aktivi-
tet. Områdesgruppen för forskning om riksdagens funktion och arbetsformer
anordnade den 20 februari en sammankomst i Riksdagshuset på temat Riks-
dag och regering – utskottens ställning? Sammankomsten var föranledd av
den under året utkomna boken ”Riksdagsutskotten inifrån” under redaktör-
skap av förutvarande riksdagsledamoten och utskottsordföranden Lars Gus-
tafsson. Under ledning av talman Birgitta Dahl inledde Lars Gustafsson och
förutvarande riksdagsledamoten och tredje vice talmannen Bertil Fiskesjö
kvällens diskussion. Deras inledningsanföranden kommenterades av riks-
dagsledamoten och numera statsrådet docent Björn von Sydow, fil.lic. Mag-
nus Hagevi, statsvetenskapliga institutionen, Göteborgs universitet, och av
docent Anders Sannerstedt, statsvetenskapliga institutionen, Lunds universi-
tet. Efter föredragen och kommentarerna följde en livlig diskussion varvid
flera av de förutvarande riksdagsledamöterna som medverkat i boken deltog.
Områdesgruppen för komparativ forskning om samhällsförändringar ge-
nomförde sitt avslutningsseminarium i Riksdagshuset den 25 april över temat
Vad har jämställdhetsforskningen uppnått? – resultat, framsteg och brister i
svensk jämställdhetsforskning. Under professor Kjell Härnqvists ordförande-
skap hölls inledningsanförandet av EU-kommissionär Anita Gradin, varefter
professor Teresa Rees, School for Policy Studies, University of Bristol,
angav några Key Issues in Research on Gender in EU. Docent Barbara Hob-
son, sociologiska institutionen, Stockholms universitet, kom därefter att
presentera några delresultat ur det av henne ledda och av RJ stödda forsk-
ningsprogrammet om Comparative Gender Research. Hennes anförande var
betitlat Cross-National Dialogues, European Networks and the Emergence of
a New Wave of Comparative Gender Research in Sweden.
Professor Ann-Sofie Ohlander, humanistiska institutionen, Högskolan i
Örebro, gjorde en genomgång av 25 års jämställdhetsforskning. Hennes
anförande kan som redan nämnts läsas i denna årsredovisning.
Under eftermiddagen diskuterades under ordförandeskap av professor
Rune Åberg, Kvinnors och mäns utbildningsval – utvecklingstendenser och
förklaringar. Det var docenten Janne Jonsson, institutet för social forskning,
Stockholms universitet, som höll inledningsanförandet och professorn Ulla
Riis, Tema T, Linköpings universitet, numera pedagogiska institutionen,
Uppsala universitet, som svarade för en kommentar under detta tema. Ett
annat tema som diskuterades var Svensk arbetsmarknad ur genusperspektiv –
forskningsresultat och utvecklingstendenser. Under det temat höll professor	8

Inga Persson, nationalekonomiska institutionen, Lunds universitet, inled-	1996/97:RJ1
ningsanförandet med professor Bengt Furåker, sociologiska institutionen,
Göteborgs universitet, som kommentator.
Förutvarande statsrådet Gertrud Sigurdsen var debattledare vid den avslu-
tande och livliga diskussionen. I panelen deltog riksdagsledamoten Andreas
Carlgren, landshövding Kristina Persson, professor Rita Liljeström och
statssekreterare Ingegerd Sahlström.
För att diskutera de tekniska förutsättningarna för att få tillgång till både
nationella och internationella kunskapskällor inbjöd RJ företrädare för uni-
versitets- och högskolebiblioteken till en överläggning den 19 juni 1996.
Därvid orienterades även om arbetsläget inom IT-utredningen – Kulturnät
Sverige. Utredningens slutbetänkande, som presenteras i slutet av januari
1997, kommer att behandla frågor om infrastrukturen för forskning, utbild-
ning och kulturanvändning.
Som en konsekvens av överläggningen den 19 juni medverkade RJ till-
sammans med Stiftelsen Framtidens kultur till att finansiera en ”workshop” i
Rosenbad den 11 november 1996 med Kulturnät Sverige-IT-utredningen
som arrangör. Vid seminariet diskuterades möjliga organisations- och finan-
sieringsformer för ett svenskt kulturnät vilket kommer att underlätta för olika
intressenter, däribland forskarsamhället, att få tillgång till nationella kun-
skapsbaser. Seminariet har dokumenterats som Workshop 5. Organisation
och finansiering av ett svensk kulturnät.
Luleälvdalsprojektet har slutligt avrapporterats genom boken Att leva vid
älven. Åtta forskare om människor och resurser i Lule älvdal. Boken utkom
och presenterades i anslutning till de s.k. Norrbottenveckorna under hösten
1996 i samarbete med nationella kulturinstitutioner i Stockholm.
Projektets resultat redovisades vid ett välbesökt seminarium på Historiska
museet i Stockholm den 3 oktober med inledning av projektledaren professor
Evert Baudou och medarbetarna professorerna Erik Bylund, Lars-Erik Ed-
lund, Phebe Fjellström och Sune Åkerman.
Historiska museet presenterade under tiden den 1 oktober 1996–den 12
januari 1997 – med ekonomiskt stöd av RJ – en utställning om Norrbottens
tidiga historia ”Vindlingar”, som på ett pedagogiskt sätt demonstrerade in-
tressanta fynd gjorda bl.a. i anslutning till Luleälvdalsprojektets bedrivande
under 1980-talet.
RJ har under året beslutat att tillsammans med andra forskningsfinansiärer
medverka i en initiativgrupp för forskning kring etiska, legala och sociala
aspekter av genomforskning – ELSA. RJ stöder även forskning inom detta
område. Susanne Lundin och Lynn Åkesson vid etnologiska institutionen,
Lunds universitet, har erhållit medel för projektet Genteknik och vardagsetik
(96-5015). Projektets medarbetare deltar aktivt i ett planerat EU-seminarium
i Lund 6–7 februari 1997, Public Perceptions of Gene Technology–An Inter-
disciplinary Workshop.
Tillsammans med Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) har RJ den
24 september 1996 haft ett mindre seminarium för diskussion om lämpliga
områden och former för samverkan på gränsytan mellan naturvetenskap och
kulturvetenskap.
Härutöver kan nämnas att RJ i samarbete med Brottsoffermyndigheten	9

medverkat vid genomförandet av ett seminarium den 16 oktober om brottsof-	1996/97:RJ1
ferforskning.
Slutligen skall här anges det seminarium om forskningens roll i offensiv
kulturarvsvård som genomfördes tillsammans med Forskningsrådsnämnden
den 14 november 1996 i Svenska Filminstitutets lokaler. Efter välkomstanfö-
randen av direktör Dan Brändström och professor Göran B Nilsson, Tema T,
Linköpings universitet, diskuterades behovet av forskning inom fyra teman.
Det första temat om Folk och elitminnen behandlades av avdelningschef
Stefan Bohman, Nordiska museet, arkivarie Anders Perlinge, historiska
institutionen, Stockholms universitet, docent Ingemar Carlsson, Riksarkivet,
och docent Karl Molin, historiska institutionen, Stockholms universitet.
Under det andra temat – litteratur – inleddes presentationerna av RJ:s ord-
förande professor Inge Jonsson och byrådirektör Leif Sundkvist, Statens
kulturråd.
Det tredje temat film inleddes med en presentation av dagens värd, Filmin-
stitutets vice VD Hans Ottosson, som presenterade institutet och därefter gav
filmtekniker/restaurerare Barbro Lidell och avdelningschef Jan Erik Bil-
linger ett exempel på hur viktig restaurering av gammal film är för underlät-
tandet av forskning om kulturarvet inom detta område. Forskningen om
filmarvet behandlades sedan av professor Jan Olsson, filmvetenskapliga
institutionen, Stockholms universitet, och avdelningsdirektör Eva Block,
Arkivet för ljud och bild.
Det sista temat för dagen var musik. Rektor, professor Jan Ling, Göteborgs
universitet, och biträdande professor Anna Ivarsdotter, institutionen för
musikvetenskap, Uppsala universitet, svarade för inledningarna under detta
tema.
Presentationerna avslutades med en diskussion om betydelsen av infra-
strukturella satsningar såsom exempelvis utgivningar av Nationalencyklo-
pedin, Svenskt Biografiskt Lexikon och Samlade Verk (Strindberg). I denna
del deltog sektorschef Torbjörn Kjölstad, Mitthögskolan, rektor, biträdande
professor Per Thullberg, Södertörns högskola, och prorektor, professor Gun-
nel Engwall, Stockholms universitet. I den avslutande men framåtsyftande
debatten deltog förutom debattledaren, redaktör Anders Björnsson, Svenska
Dagbladet, professor Inge Jonsson, f.d. riksantikvarien Margareta
Biörnstad, professor Gunnel Engwall, HSFR, docent Mats Rolén, FRN, samt
avdelningsdirektör Staffan Ros, Statens kulturråd. Seminariet kommer att
dokumenteras av professor Göran B Nilsson och fil. dr Annika Alzén, Tema
T, Linköpings universitet.
Den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen har under 1996 förlagt två
sammanträden utomlands, ett i Oslo och ett i Paris, för att bl.a. främja in-
formationsutbytet mellan forskningsfinansiärer och forskningsutförande
organ. Besöket i Norge den 11 och 12 januari 1996 inleddes med ett besök
vid och presentation av Oslo universitet under värdskap av rektor, professor
Lucy Smith, tillika ledamot av den kulturvetenskapliga prioriteringsgruppen.
Professor Arne Hannevik presenterade KULT-programmet och professor
Johan P Olsen forskningsprogrammet ARENA. Prorektor, professor Arild
Underdal gav en orientering om norsk forskningspolitik varpå följde en
presentation av Norges forskningsråd. Den gjordes av direktör Christian	10

Hambro och hans medarbetare. Gruppen togs sedan emot av Sveriges am-	1996/97:RJ1
bassadör Kjell Anneling som orienterade om svensk-norska relationer i vid
mening.
Påföljande dag var helt förlagd till svenskhemmet Voksenåsen varvid
”Projekt 2005” presenterades av direktör Nils Petter Tanderø, professor
Francis Sejersted och dr Høystein Sørenssen, Oslo universitet, samt docent
Stig Ekman, Stockholms universitet, och professor Göran B Nilsson, Linkö-
pings universitet. ”Projekt 2005” syftar till att gemensamt studera norsk-
svenska relationer 1814–2005. Resultaten av dessa studier skall föreligga till
hundraårsminnet av unionsupplösningen. RJ har under 1996 tillsammans
med Norges forskningsråd beslutat finansiera förberedande forskningsinsat-
ser inom detta projekt.
Sammanträdet i Paris den 10–12 oktober var förlagt till Centre Culturel
Suédois. Föreståndaren Sonja Martinsson Uppman svarade för att ge besöket
en informativ och trevlig inramning. Generaldirektör Erland Ringborg, ut-
bildningsråd vid Sveriges ambassad, inledde med en introducerande föreläs-
ning om Trender och problem i det franska utbildningsväsendet.
Rådgivaren på avdelningen för de humanistiska och sociala vetenskaperna
vid Utbildnings- och forskningsministeriet, professor Franck Lessay, Sor-
bonne III, presenterade den franska forskningspolitiken varefter direktör
Maurice Gross, Centre National de la Recherche Scientifique (C.N.R.S.)
angav centrets roll i forskningssystemet och förhållandet till universitet och
högskolor.
Under ledning av ledamoten i prioriteringsgruppen, professor Jean-
François Battail, erhölls i anslutning till en lunchsammankomst på Univer-
sité Paris-Sorbonne Paris IV en ingående presentation av universitetets
forskningsproblem. Universitetets rektor, professor Jean-Pierre Poussou, var
värd för denna del av programmet.
Gruppen fick även en värdefull genomgång av forskningsverksamhetens
inriktning och omfattning vid Maison des Sciences de l’Homme. Det var
direktör Maurice Aymard som svarade för denna orientering. I anslutning till
programmet gavs det även möjlighet till fortsatt svenskt-franskt meningsut-
byte genom en mottagning hos ambassadör Örjan Berner.
Prioriteringsgruppens besök i Frankrike avslutades med ett besök vid det i
stiftelseform bedrivna svenska konstnärshemmet i Grez-sur-Loing, benämnt
Hôtel Chevillon. Stiftelsens styrelse genom bankdirektör Bo Myhrman och
direktör Jan Landmark, båda Göteborg, samt hemmets intendent Mme Ber-
nadette Plissard orienterade om arbetet med restaureringen och om den
nuvarande och framtida verksamhetsinriktningen.
Donationer
Genom beslut av statsmakterna har RJ under 1994 tillförts en donation upp-
gående till 1 500 miljoner kronor till stöd för kulturvetenskaplig forskning,
som tidigare omnämnts under detta avsnitt i föregående årsredovisningar.
I nu gällande stadgar för RJ (fr.o.m. den 1 januari 1988) anges att ”hinder
föreligger inte mot att tillskott till stiftelsens medel kan ske i form av donat-
ion från enskild”.	11

	En sådan donation erhölls 1992 från hemmansägaren Erik Rönnberg, Fa-		1996/97:RJ1
gerdal, Hammerdal. Donationen ingår nu i RJ:s förmögenhetsmassa och
förvaltas tillsammans med RJ:s övriga tillgångar. Värdet av donationen upp-
går vid årsskiftet till 10, 2 miljoner kronor. Avkastningen skall av RJ delas ut
i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post doc-stipendier) till yngre fors-
kare vid Karolinska institutet i Stockholm för vetenskapliga studier av åld-
rande och åldersrelaterade sjukdomar. Vid en prisceremoni i Östersund,
under värdskap av direktör Lars-Inge Ström vid Statens institut för regional-
forskning (SIR), utdelades den 30 oktober 1996 efter förslag från KI:s medi-
cinska fakultet ena hälften av stipendiet för tiden den 1 juli 1999–den 30 juni
1999 till MD Johan Fastbom och den andra hälften till MD Lars Nilsson,
båda vid institutionen för geriatrik, Huddinge sjukhus. Erik Rönnberg över-
lämnade personligen stipendierna.
	Ytterligare en donation erhölls i slutet av 1994 från Erik Rönnberg. Den
nya donationen uppgick till 2,25 miljoner kronor och skall liksom den tidi-
gare donationen ingå i RJ:s förmögenhetsmassa och förvaltas tillsammans
med RJ:s övriga tillgångar. Avkastningen av den nya donationen skall av RJ
delas ut i form av treåriga forskarstipendier (s.k. post doc-stipendier) till
yngre forskare vid Karolinska institutet i Stockholm för vetenskapliga stu-
dier av sjukdomar under de tidiga barnaåren. Landshövding Kristina Pers-
son vid Länsstyrelsen i Jämtlands län var värd för en prisceremoni och efter-
följande lunch den 21 februari 1996 varvid Erik Rönnberg överlämnade
stipendierna, hälften till doktorn i medicinsk vetenskap Jessica Fryckstedt
och hälften till doktorn i medicinsk vetenskap Tina Granholm. Jessica Fryck-
stedt har därefter avsagt sig stipendiet som i sin helhet tilldelats Tina Gran-
holm. Erik Rönnberg har den 10 december 1996 gjort en tilläggsdonation på
212 489 kr till denna donation. Det samlade marknadsvärdet uppgår vid
årsskiftet till 3,1 miljoner kronor.
	Nils-Eric Svenssons fond instiftades 1993 och skall, enligt styrelsens be-
slut, sträcka sig till utgången av 2015. Enligt detta skall RJ årligen göra en
avsättning så att 150 000 kr i 1994 års penningvärde kan delas ut varje år.
Under 1996 uppgick stipendiesumman till 183 000 kr.
	Ändamålet för Nils-Eric Svenssons fond är att genom stipendiering främja
ett ömsesidigt forskarutbyte inom Europa. Nils-Eric Svenssons fond skall ge
möjlighet dels för yngre disputerade svenska forskare att resa och under
kortare tid vistas i en framstående europeisk forskningsmiljö, dels för yngre
europeiska forskare att vara verksamma vid en svensk forskningsinstitution.
	Vid en prisceremoni i riksdagshuset den 18 april 1996 uppmärksammades
mottagarna av de tre stipendierna ur Nils-Eric Svenssons fond. Stipendierna
utdelades till
	Bence Boganyi	Sibeliusakademin, Helsingfors, Finland, för
		vistelse vid Musikhögskolan i Malmö, Lunds
		universitet.
	Carin Franzén	Litteraturvetenskapliga institutionen vid Stock-
		holms universitet, för vistelse vid U.F.R. de Sci-
		ence des textes et documents, Université Paris
		VII.	12

	Gerd Haverling	Klassiska institutionen vid Lunds universitet, för	1996/97:RJ1
		vistelse vid Thesaurus Linguae Latinae, die Bay-
		erische Akademie der Wissenschaften och Insti-
		tut für allgemeine und indogermanische Sprach--
		forschung, Universität München.
Det stipendium som 1994 skulle ha tillfallit en spansk stipendiat utdelades
under 1996 till
	Angela Garcia	Dept. of Biology, University of Salamanca,
	Jimenez	Spanien, för vistelse vid institutionen för klinisk
		neurovetenskap och allmänmedicin, sektionen
		för geriatrik, Karolinska institutet.

Stipendierna (60 000 kr vardera) överlämnades av Ulla Kalén-Svensson. Till Angela Garcia Jimenez överlämnades diplomet i samband med styrelsens sammanträde den 12 december efter en föreläsning av professor Bengt Winblad, institutionen för klinisk neurovetenskap och allmänmedicin, sektionen för geriatrik, Karolinska institutet, om inriktningen på forskningen om Alzheimers sjukdom. Juryn för urval av de svenska stipendiaterna bestod av professorerna Inge Jonsson (ordf.), Boel Berner, Lars Engwall och Gunnel Gustafsson med verkställande direktören Dan Brändström som föredragande. Den utländske stipendiaten utses efter förslag från fristående europeiska forskningsstiftelser med anknytning till Haag-klubben, vars styrelse årligen nominerar en kandidat varefter RJ:s ordförande fattar det definitiva beslutet.

Genom de donationer som under de senaste åren överlämnats till RJ för att där samförvaltas med grunddonationen närmar sig RJ liknande större fonder i bl.a. Finland, Frankrike och Tyskland. Denna form för samförvaltning, som dessa fonder ger prov på, bidrar till effektiv förmögenhetsförvaltning samtidigt som professionell fördelning av anslag till vetenskaplig forskning kan garanteras. RJ mottar gärna ytterligare donationer.

Den ekonomiska förvaltningen

Stiftelsens placeringsverksamhet

År 1996 blev ytterligare ett bra år för de flesta kapitalförvaltare. Året inled-
des visserligen trevande då obligationsräntorna överlag steg. Det ledde bl.a.
till att kursökningarna på de flesta aktiemarknader blev förhållandevis mått-
liga under årets första hälft. Understött av fallande obligationsräntor blev det
andra halvåret desto bättre för aktiemarknaderna. Stockholmsbörsen var
1996 en av de allra starkaste aktiebörserna med en kursuppgång om 38 %.
New Yorkbörsen steg för sjätte året i rad – uppgången under 1996 blev drygt
20 %.
Det markanta undantaget från denna ljusa bild var den japanska aktie-
marknaden som under året sjönk – tillsammans med en fallande yenkurs blev
nedgången ca 10 % räknat i svenska kronor.
Ett världsindex för aktiebörser visar en kursuppgång i svenska kronor om
drygt 15 %.	13

Den svenska riksbanken fortsatte under hela 1996 den politik med succes-	1996/97:RJ1
siva sänkningar av korträntorna som inletts under sommaren/hösten 1995.
Efter en tillfällig – men kraftig – ökning av obligationsräntorna under de
första månaderna av 1996 föll även den långa räntan under resten av året.
Stiftelsen höll sig i början av året avvaktande till aktieplaceringar. Efter
hand blev det alltmer uppenbart att framför allt de sjunkande långräntorna
skulle innebära en positiv injektion till aktiebörsen. Från sommaren 1996
ökade stiftelsen sin aktieportfölj. Mätt till anskaffningsvärde köpte stiftelsen
– netto – aktier under 1996 för ca 380 miljoner kronor.
Även obligationsportföljen utökades under 1996 – med totalt ca 312 mil-
joner kronor räknat på anskaffningsvärdet. Huvuddelen av obligationsförvär-
ven avsåg svenska statens realränteobligationer. Även amerikanska statsobli-
gationer förvärvades under 1996. Stiftelsens innehav av svenska nominalrän-
teobligationer minskades.
Den tämligen höga likviditeten som stiftelsen hade vid ingången av året –
644 miljoner kronor – minskades successivt till 245 miljoner kronor.
Av stiftelsens totala tillgångar (värderade till marknadsvärde) vid utgången
av 1996 utgjorde andelen aktier 45 % (36 % vid utgången av 1995) och
andelen fastigheter 10 % (11 %). Resterande del – 45 % (53 %) – utgjordes
av räntebärande tillgångar.
Tillgångar i utländsk valuta utgjorde 21 % av de totala tillgångarna.
Bokföringsmässigt resultat
Utfallet av stiftelsens placeringsverksamhet återspeglas i resultaträkningen.
Summan av alla inkomster inklusive realiserade kursvinster/kursförluster vid
försäljning av olika värdepapper, med avdrag för löpande kostnader, be-
nämns i resultaträkningen ”bokföringsmässigt årsresultat”. Detta bokfö-
ringsmässiga årsresultat uppgår för 1996 till 380 miljoner kronor. För 1995
uppgick det till 329 miljoner kronor.
Framför allt som följd av ett successivt sjunkande ränteläge blev stiftelsens
ränteinkomster lägre 1996 än 1995 – 168 miljoner kronor mot 179 miljoner
kronor.
Aktieutdelningen blev 1996 endast något större än 1995. Större delen av
aktieutdelningarna sker under våren. Stiftelsens nettoökning av sin aktieport-
följ ägde rum senare.
De försäljningar som skett i såväl aktiesom obligationsportföljen har un-
der 1996 resulterat i realisationsvinster om 207 miljoner kronor (163 miljo-
ner kronor året innan).
Fastighetsomkostnaderna år 1996 uppgår till osedvanligt stora belopp – 29
miljoner kronor mot 16 miljoner kronor året innan. Bakom denna kostnads-
ökning ligger att en av stiftelsens fastigheter befanns innehålla så stora fel
och brister att en omfattande renovering ansågs nödvändig. Hösten 1996
lämnade stiftelsen in en stämningsansökan mot säljarna /tidigare ägarna av
fastigheten.
Av årets bokföringsmässiga resultat om 380 miljoner kronor har 150 mil-
joner kronor använts till forskningsanslag, medan återstoden förts till vinst-
regleringsfonden (se not 18).	14

Realt resultat

1996/97:RJ1

Stiftelsen har i princip tre olika slag av tillgångar – obligationer, aktier och fastigheter – som alla är utsatta för värdeförändringar. Till detta kommer att vissa delar av stiftelsens tillgångar är denominerade i utländsk valuta. Förändringar i valutakursen påverkar därför också värdet på stiftelsens tillgångar uttryckt i svenska kronor.

Den ekonomiska redovisningen för en institution som Riksbankens Jubileumsfond skulle vara ofullständig om den inte kompletterades med värdeförändringarna av tillgångarna – ”Ökning av ej realiserade värdeförändringar”.

Nettot av förändringarna i de orealiserade kursvinsterna/kursförlusterna har för 1996 fallit ut som en förbättring om 498 miljoner kronor (229 miljoner kronor året innan).

Den under året fallande räntenivån har lett till att övervärdet (marknadsvärde – anskaffningsvärde) i obligationsportföljen för 1996 har ökat med ytterligare 124 miljoner kronor.

Övervärdet i aktieportföljen har stigit med 330 miljoner kronor.

Även för stiftelsens fastigheter kan ett ökat övervärde noteras med 45 miljoner kronor.

Liksom tidigare år har stiftelsen även 1996 i det reala bokslutet gjort en avsättning till stiftelsekapitalet som motsvarar penningvärdets försämring. För 1996 uppgår denna avsättning till blygsamma 19 miljoner kronor – motsvarande en inflationstakt om 0,5 % (se not 18).

”Performance”

Från resultaträkningen (och de olika noterna) kan en sammanställning göras som enbart består av finansiella poster. Dessa poster har grupperats i en tablå efter typ av tillgångar (se s. 17).

Stiftelsens räntebärande tillgångar gav för 1996 ett positivt resultat om 324 miljoner kronor. Detta ger en avkastning om ca 14 % under år 1996.

På motsvarande sätt ger stiftelsens aktiehantering också ett positivt resultat om 542 miljoner kronor, motsvarande en avkastning om nästan 32 %. Den svenska delen av aktieportföljen gav en avkastning om drygt 35 % och den utländska delen en avkastning om drygt 22 %.

För stiftelsens fastigheter redovisas ett totalt resultat om 46 miljoner kronor. Detta ger en förräntning om drygt 9 %.

Det finansiella resultatet skall belastas med finansiella kostnader i form av räntekostnader och finansiella omkostnader.

Det samlade finansiella resultatet för 1996 anges i tablå till 890 miljoner kronor, vilket motsvarar en förräntning om ca 21,5 %.

Det finansiella resultatet skall täcka anslag till forskning om 150 miljoner kronor samt administrationskostnader. Även för 1996 krävs en viss avsättning till stiftelsekapitalet – 19 miljoner kronor – för att det skall hålla jämna steg med inflationen. Överskottet uppgår till 710 miljoner kronor.

Finansiellt resultat (tkr)			1996/97:RJ1
Tillgång	Intäkt/kostnad	1996	1995
Bankmedel	Ränteintäkter	24 109	22 432
	Orealiserade valutakursvins-
	ter/-förluster	3 797	-8 981
Certifikat	Ränteintäkter	9 657	11 026
Obligationer	Ränteintäkter	134 551	145 498
	Realiserade vinster	34 581	24 809
	Realiserade förluster	-6 271	-
	Förändring av ej realiserade
	vinster	123 997	94 949
Summa räntebärande tillgångar		324 421	289 733
Aktier och
konvertibler	Utdelningar och räntor	33 364	33 113
	Realiserade vinster	197 258	165 457
	Realiserade förluster	-18 453	-27 211
	Nedskrivning – aktier	-	-4 353
	Förändring av ej realiserade
	vinster	329 974	122 889
Summa aktier och konvertibler		542 143	289 895
Fastigheter och
andelar i fastig-
hetsbolag	Inkomster	38 010	37 013
	Av/nedskrivning	-7 075	-18 892
	Övriga kostnader	-29 425	-16 529
	Förändring av ej realiserade
	vinster	44 900	11 270
Summa fastigheter		46 410	12 428
	Räntekostnader	-21 358	-22 428
	Finansiella omkostnader	-1 815	-1 260
FINANSIELLT RESULTAT		889 801	568 802

Resultaträkning (tkr)				1996/97:RJ1
Bokföringsmässigt resultat	Not	1996	1995
Ränteintäkter	1	168 323	179 394
Aktieutdelningar		33 358	32 675
Nedskrivning – aktier		-	-4 353
Resultat fastigheter	2	1 510	1 592
Räntekostnader	2	-21 358	-22 428
Realiserade kursvinster	3	231 839	190 266
Realiserade kursförluster	3	-24 724	-27 211
Orealiserade valutakursvinster/-förluster	3	3 797	-8 981
Övriga intäkter	4	537	494
Finansiella omkostnader	5	-1 815	-1 260
Administrationskostnader	6	-11 183	-10 754
Redovisat bokföringsmässigt årsresul-
tat före anslag till forskning	18	380 284	329 434
Ökning av ej realiserade värdeföränd-
ringar	7	498 871	229 108
Avsättning för bevarande av stiftelsekapi-
talets realvärde	8,18	-18 720	-91 318
Real ökning av eget kapital före bevil-
jade anslag till forskning	18	860 435	467 224

Balansräkning (tkr)							1996/97:RJ1
			Not	1996-12-31		1995-12-31
				Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
				värden	värden	värden	värden
Tillgångar
Omsättningstillgångar
Likvida medel				245 473	245 473	644 423	644 423
Certifikat				50 052	50 052	87 468	87 468
Upplupna ränteintäkter				58 493	58 493	75 990	75 990
Fondlikvider				6 632	6 632	-	-
Förutbetalda		kostnader
och upplupna intäkter			9	1 089	1 089	576	576
Övriga fordringar			10	4 788	4 788	4 739	4 739
Summa	omsättnings-
tillgångar				366 527	366 527	813 196	813 196
Anläggningstillgångar
Obligationer			11	1 758 153	1 967 853	1 446 158	1 531 861
Aktier och konvertibler			12	1 901 376	2 318 630	1 522 026	1 609 306
Andelar i fastighetsbolag			13	49 370	47 403	49 370	45 747
Fastigheter			13,14	415 085	487 000	420 459	449 130
Inventarier			15	1 081	1 081	1 338	1 338
Summa	anläggnings-
tillgångar				4 125 065	4 821 967	3 439 351	3 637 382
Summa tillgångar				4 491 592	5 188 494	4 252 547	4 450 578
Skulder och eget kapital
Skulder
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder				2 574	2 574	2 927	2 927
Fondlikvider				6 671	6 671	-	-
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter			16	12 762	12 762	13 605	13 605
Övriga kortfristiga skul-
der			17	3 148	3 148	2 896	2 896
Beviljade	ej	utbetalda
anslag				112 677	112 677	89 340	89 340
Summa kortfristiga
skulder				137 832	137 832	108 768	108 768
Långfristiga skulder
Inteckningslån				177 882	177 882	198 826	198 826
Summa långfristiga
skulder				177 882	177 882	198 826	198 826
Summa skulder				315 714	315 714	307 594	307 594

Eget kapital	18				1996/97:RJ1
Stiftelsekapital		3 009 419	-	3 009 207	-
Uppindexerat stiftelse-
kapital			3 762 964	-	3 744 032
Vinstregleringsfond		1 166 459	1 109 816	935 746	398 952
Summa eget kapital		4 175 878	4 872 780	3 944 953	4 142 984
Summa skulder och
eget kapital		4 491 592	5 188 494	4 252 547	4 450 578
	1996-12-31		1995-12-31
	Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
Ställda panter	värden	värden	värden	värden
Fastighetsinteckningar	199 019		211 916
Ansvarsförbindelser
Pensionsåtagande	2 538		2 590
Beviljade anslag att
utgå ur kommande
årsavkastning	61 464		87 153

Finansieringsanalys	(tkr)			1996/97:RJ1
Tillförda medel		1996	1995
Från årets verksamhet	internt
tillförda medel (se specifikation		387 359	352 679
nedan)
Minskning av omsättningstill-
gångar (exkl. likvida medel)		47 719	58 558
Ökning av kortfristiga skulder		29 064	36 653
Ökning av långfristiga skulder		-	15 342
Donationer		212	-
Summa tillförda medel		464 354	463 232
Använda medel
Investeringar i obligationer		311 995	194 528
Investeringar i aktier		379 350	-278 192
Investeringar i mark, byggnader		1 444	51 729
och inventarier
Minskning av långfristiga skul-		20 944	-
der
Beviljade anslag till forskning		149 571	125 816
Summa använda medel		863 304	93 881
Tillförda medel med	avdrag
för använda medel
= förändring av likvida medel		-398 950	369 351
Specifikation av från årets verk-
samhet internt tillförda medel
Bokföringsmässigt resultat före
anslag till forskning		380 284	329 434
Av- och nedskrivningar som
belastar detta resultat		7 075	23 245
Från årets verksamhet internt
tillförda medel		387 359	352 679

Noter				1996/97:RJ1
Not 1	Ränteintäkter
		1996	1995
	Bank	24 109	22 432
	Certifikat	9 657	11 026
	Obligationer	134 551	145 498
	Konvertibler	6	438
		168 323	179 394
Not 2	Resultat – fastigheter
		1996	1995
	Inkomster	38 010	37 013
	Avskrivningar	-7 075	-6 892
	Nedskrivning	-	-12 000
	Övriga kostnader	-29 425	-16 529
	Resultat	1 510	1 592

Av fastighetsinkomsterna utgör 1 375 tkr en beräknad internhyra för stiftelsens egna lokaler.

Se även not 7.

Avskrivningar enligt plan grundas på anskaffningsvärden och fördelas över den beräknade ekonomiska livslängden. Avskrivningar på byggnader sker med 2 % årligen.

De räntekostnader som redovisas i resultaträkningen avser lån mot säkerhet i stiftelsens fastigheter.

Not 3 Kursvinster/-förluster
	1996		1995
	Vinster	Förluster	Vinster	Förluster
Realiserade
Obligationer	34 581	6 271	24 809	-
Aktier och konvertibler	197 258	16 671	165 457	27 211
Optioner	-	1 782	-	-
	231 839	24 724	190 266	27 211
Orealiserade
Likvida medel (utländsk
valuta)	3 797	-	-	8 981
	3 797	-	-	8 981
				21

Not 4 Övriga intäkter
	1996	1995
Intäkter från publikationer	20	46
Ej utnyttjade anslag	517	448
	537	494

Not 5 Finansiella omkostnader
	1996	1995
Depåavgift	1 412	917
Förvaltningsarvode	69	-
Börs- och Reuterskärmar	334	343
	1 815	1 260

Not 6 Administrationskostnader
	1996	1995
Löner och ersättningar till
– styrelsen och verkställande	1 797	1 669
direktören
- övrig personal	2 904	2 738
Tjänstepensioner (inkl. särskild
löneskatt)	1 046	920
Sociala avgifter	1 703	1 532
Resor och traktamenten, kansli
och styrelse	822	642
Revision och redovisningskon-	255	272
sultation
Övriga konsulttjänster	125	99
Lokalkostnader	1 388	1 320
Förbrukningsinventarier	159	490
Avskrivningar inventarier	391	365
Övrigt	593	707
	11 183	10 754
Medeltal anställda under året har
varit	6 5	6,0
Kvinnor
Män	3 0	3,0
Totalt	9 5	9,0

1996/97:RJ1

Not 7 Förändring av ej realiserade värdeförändringar					1996/97:RJ1
	1996		1995
	Vinster	Förluster	Vinster	Förluster	Förändring
Obligationer	209 700	-	85 703	-	123 997
Aktier och konver-
tibler	417 254	-	87 280	-	329 974
Fastigheter och
andelar i fastighets-
bolag	69 948	-	25 048	-	44 900
	696 902	-	198 031	-	498 871

Not 8 Avsättning för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde

Genomsnittsvärdet för konsumentprisindex 1996 uppgår till 256,0 Motsvarande indexvärde för 1995 är 254,8. Mellan 1996 och 1995 ökade således konsumentprisindex med 0,5 %.

Avsättningen för bevarande av stiftelsekapitalets realvärde blir då 0,005 x 3 744 032=18 720 tkr.

Se vidare not 18.

Not 9 Förutbetalda kostnader och övriga upplupna intäkter

	1996		1995
Övriga förutbetalda kostnader	58		49
Övriga upplupna intäkter	51		527
Beviljat extra statligt stöd Hjorten 17		980		-
		1 089		576
Not 10 Övriga fordringar
	1996		1995
Hyresfordringar m.m.	4 463		4 437
Moms fastigheter	325		302
	4 788		4 739

Not 11 Obligationer				1996/97:RJ1
	Förfallodatum	Nominellt värde	Bokfört värde	Marknadsvärde
	Svenska nominalränteobligationer
1997		140 000	144 787	146 430
1998		100 000	106 594	107 895
1999		562 000	513 904	596 598
2000		80 000	76 869	91 496
2001		40 000	40 954	44 117
2005		20 000	17 459	19 369
2009		220 000	202 784	258 157
	Summa	1 162 000	1 103 351	1 264 062
	Svenska realränteobligationer
2004		80 000	59 439	62 716
2008		200 000	192 488	207 250
2014		370 000	175 194	193 134
2020		100 000	93 828	102 829
	Summa	750 000	520 949	565 929
	US Treasuries-nominalränteobligationer
2001		10 MUSD	67 000	68 794
2006		10 MUSD	66 853	69 068
	Summa	20 MUSD	133 853	137 862
	Summa obligat-
	ioner		1 758 153	1 967 853

				1996/97:RJ1
Not 12 Aktier och konvertibler
Aktie	Antal	Bokfört	Markads-	Valuta-
		värde	värde	enhet
ABB A	61 269	39 937	47 177	SEK
ABB B	180 050	124 448	138 639	SEK
AGA A	302 000	31 355	30 955	SEK
AGA B	499 400	52 884	50 689	SEK
Astra A	796 000	149 502	267 854	SEK
Astra B	81 000	26 262	26 487	SEK
B&N B	324 200	22 106	23 018	SEK
Cardo	400 000	60 728	75 600	SEK
Elekta B	135 500	33 514	32 859	SEK
Ericsson B	972 281	93 831	204 179	SEK
JP Bank A	376 500	12 994	14 683	SEK
JP Bank B	373 500	13 229	14 380	SEK
Mandator	65 000	4 318	4 290	SEK
Netcom B	253 000	19 285	27 830	SEK
Perstorp B	600 000	54 782	82 200	SEK
PLM	132 000	13 624	15 510	SEK
SCA B	609 277	81 884	83 776	SEK
Scania A	6 900	1 242	1 173	SEK
SEB A	1 050 000	58 385	72 975	SEK
Skanska B	376 809	68 327	113 043	SEK
Spectra A	350 000	41 650	43 575	SEK
Spira	110 450	15 538	17 727	SEK
Tryckindustri	6 200	932	1 252	SEK
Trygg-Hansa B	520 000	58 038	65 520	SEK
Volvo B	135 000	19 508	20 250	SEK
Summa svenska aktier		1 098 302	1 475 641	SEK

Utländska aktier	Antal	Bokfört	Marknads-	Valuta-	1996/97:RJ1
		värde	värde	enhet
Abbot Labs	54 000	2 081	2 741	USD
Amgen	40 000	2 442	2 175	USD
AT&T	45 000	2 902	1 952	USD
Bay Networks	30 000	966	630	USD
Eastman Chemical	41 000	2 491	2 265	USD
Great American	850	0	0	USD
Hillenbrand	95 000	2 862	3 444	USD
Mattel	75 000	2 022	2 081	USD
Mcdonalds	72 000	2 421	3 267	USD
Pepsico	60 000	1 910	1 755	USD
Scand Broadcasting	80 000	1 939	1 390	USD
Sprint	65 000	2 021	2 592	USD
Staples	54 000	1 139	975	USD
Telecom Inc.	70 000	1 444	914	USD
Time Warner	50 000	2 048	1 875	USD
Wal-Mart	74 000	1 700	1 684	USD
Waste Management	60 000	1 928	1 950	USD
Westinghouse Airbrakes	180 000	1 942	2 273	USD
Tele Danmark	12 000	3 720	3 900	DKK
Nycomed	77 000	9 746	7 546	NOK
Amer	16 500	2 109	1 568	FIM
Enzo	170 000	6 975	6 290	FIM
Huhtamäki	43 600	7 753	9 330	FIM
Nokia	180 000	30 946	48 024	FIM
UPM/Kymmene	181 000	19 061	17 467	FIM
BOC	200 000	1 784	1 747	GBP
Glaxo	289 699	2 170	2 746	GBP
Rolls Royce	600 000	1 458	1 545	GBP
Air Liquide	7 260	5 297	5 881	FRF
Lafarge	14 500	4 949	4 514	FRF
LVMH	8 384	10 929	12 148	FRF
Paris Development	50 000	1 800	1 800	FRF
Schneider	27 000	6 013	6 477	FRF
Leifheit	30 000	1 993	1 770	DEM
Merck	45 000	2 473	2 493	DEM

Utländska aktier	Antal	Bokfört	Marknads-	Valuta-	1996/97:RJ1
		värde	värde	enhet
PWA	15 000	3 228	3 075	DEM
Roche	950	9 599	9 894	CHF
SMH	2 500	1 902	2 063	CHF
ABB Investment	-	9 187	9 446	USD
Quest	162 376	2 703	3 101	USD
Singer & Friedlander	1 779 903	5 012	5 118	GBP
Alfred Berg Far East	38 064	5 062	6 975	USD
Fleming Eastern Opp	115 636	2 052	2 627	USD
Asian Growth	56 776	5 004	5 121	USD
India Fund	135 000	1 924	1 029	USD
Alfred Berg Japan	256 921	25 067	17 679	SEK

Summa utländska	803 074	842 989	SEK
aktier
Summa aktier	1 901 376	2 318 630	SEK

Not 13 Fastigheter och andelar i fastighetsbolag				1996/97:RJ1
		Stiftelsens	Bokfört	Marknads-
		ägarandel	värde	värde
	Andelar i fastighetsbolag
	917 Peachtree, LLC, USA	40 %	15 801	15 114
	Reindeer Realty, LP, USA	90 %	33 569	32 289
	Summa		49 370	47 403
	Fastigheter
	Styrpinnen 23, Stockholm	100 %	43 920	71 000
	Claus Mortensen 24,	100 %	83 730	77 000
	Malmö
	Adam och Eva 17, Stock-	50 %	133 904	135 000
	holm
	Brännaren 7, Stockholm	100 %	17 203	23 000
	Kampsången 4, Stockholm	100 %	11 757	14 000
	Sländan 2, Stockholm	100 %	8 903	15 000
	Trädlärkan 2, Stockholm	100 %	11 339	22 000
	Rekryten 6, Stockholm	100 %	27 608	34 000
	Snöklockan 1, Stockholm	100 %	24 483	26 000
	Jasminen 4, Stockholm	100 %	16 784	19 500
	Apelträdet 5, Stockholm	100 %	15 507	17 500
	Hjorten 17, Stockholm	100 %	19 947	33 000
	Summa		415 085	487 000
	Totalt		464 455	534 403

Marknadsvärdena baseras på externa värderingar utförda av välrenommerade värderingsfirmor.

Not 14 Fastigheter				1996/97:RJ1
		1996	1995
Anskaffningsvärde byggnader		353 725	352 025
Ackumulerade avskrivningar		-28 260	-21 186
Ackumulerad	nedskrivning,
byggnader		-58 258	-58 258
Byggnader, bokfört värde		267 207	272 581
Anskaffningsvärde, mark		192 620	192 620
Ackumulerad	nedskrivning,
mark		-44 742	-44 742
Mark, bokfört värde		147 085	147 878
Summa bokfört värde		415 085	420 459
Taxeringsvärden
Byggnader		163 026	185 545
Mark		62 947	69 601
Summa		225 973	255 146

Fastigheternas marknadsvärden framgår av not 13. Se även not 2.

Not 15 Inventarier
	1996	1995
Anskaffningsvärde	1 996	1 862
Ackumulerad avskrivning	- 915	- 524
Bokfört värde	1 081	1 338

För inventarier tillämpas en avskrivningsplan om 20 % per år.

Not 16 Upplupna kostnader och förutbe-
talda intäkter
	1996	1995
Sociala avgifter	244	208
Intjänade ej uttagna semesterdagar	112	126
Särskild löneskatt på pensionsförs.
premier	180	128
Upplupna räntor inteckningslån	1 839	1 892
Förutbetald hyresintäkt	9 085	9 128
Övrigt, fastigheter	796	1 407
Övriga upplupna kostnader	506	716
	12 762	13 605

Not 17 Övriga kortfristiga skulder			1996/97:RJ1
	1996	1995
Personalens källskatt	290	235
Fastighetsskatt	1 373	552
Förvaltning av medel från Arbetslivsfonden	1 265	2 109
Förvaltning av medel – konsortialavtal	220		-
	3 148		2 896

Not 18 Eget kapital
					Stiftelsekapital	Vinstreglerings-	Totalt eget kapital
						fond
	Nominellt kapital
	Eget kapital 1995-12-31				3 009 207	935 746	3 944 953
	Tillskott till		Erik	Rönnbergs
	donation	för	forskning		om
	sjukdomar	under		de tidiga
	barnaåren				212	-	212
	Redovisat årsresultat				-	380 284	380 284
	Beviljade anslag till forsk-
	ning				-	-149 571	-149 571
	Eget kapital 1996-12-31				3 009 419	1 166 459	4 175 878
	Realt kapital
	Eget kapital 1995-12-31				3 744 032	398 952	4 142 984
	Tillskott till		Erik	Rönnbergs
	donation	för	forskning		om
	sjukdomar	under		de tidiga
	barnaåren				212	-	212
	Avsättning för bevarande av
	stiftelsekapitalets			realvärde
	(se not 8)				18 720	-	18 720
	Real ökning av eget kapital
					-	860 435	860 435
	Beviljade anslag till forsk-
	ning				-	-149 571	-149 571
	Eget kapital 1996-12-31				3 762 964	1 109 816	4 872 780

1996/97:RJ1

Bundet och fritt eget kapital

Av förarbetena till Riksbankens donation framgår att donationens realvärde skall upprätthållas över tiden. Samma grundläggande bestämmelse gäller för de båda privata donationer som Riksbankens Jubileumsfond erhållit (Erik Rönnbergs donationer).

Kapitalet hänförligt till dessa donationer bör närmast ses som bundet.

För den kulturvetenskapliga donationen har förhållandet formulerats något annorlunda. Av donationsvillkoren framgår att det egna kapitalet får användas för anslag till forskning. Det framhålls dock att med en framgångsrik kapitalförvaltning kan en ändamålsenlig nivå på forskningsanslagen upprätthållas utan att det egna kapitalet behöver tas i anspråk. Kapitalet hänförligt till denna donation bör närmast ses som fritt.

Anslag till forskning

Under år 1996 har Riksbankens Jubileumsfond beviljat anslag till forskning enligt nedanstående (1995 års uppgifter redovisas parallellt).

	1996	1995
Anslag från Riksbankens donation	69 640	71 345
Anslag från Nils-Eric Svenssons fond	183	154
Anslag från Kulturvetenskapliga donationen
	79 343	53 976
Anslag från Erik Rönnbergs donation om
åldersrelaterade sjukdomar	315	265
Anslag från Erik Rönnbergs donation om
sjukdomar under de tidiga barnaåren
	90	76
	149 571	125 816

Donationer

De medel som Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond förvaltar härrör från fem olika donationer.

Donation från Sveriges riksbank för att främja och understödja vetenskaplig forskning

Nils-Eric Svenssons fond

Kulturvetenskaplig donation

Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och åldersrelaterade sjukdomar

Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

(För en mer utförlig beskrivning av ändamålen för de olika donationerna

hänvisas till avsnittet Den forskningsstödjande verksamheten).	1996/97:RJ1
Samtliga medel som donerats till Riksbankens Jubileumsfond samförval-
tas. Avkastningen från de olika donationerna skall emellertid gå till olika
ändamål. Stiftelsens totala avkastning på förvaltade medel måste därför
fördelas på de olika donationerna.
Vid ingången av 1996 var marknadsvärdet för de olika donationerna föl-
jande:

1.Riksbankens donation inkl

	Nils-Eric Svenssons fond	2 438 636 tkr (58 8618 %)
2.	Kulturvetenskaplig donation	1 693 138 tkr (40 8676 %)

3.Erik Rönnbergs donation för forskning

om åldersrelaterade sjukdomar

8 698 tkr (0 2100 %)

4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaå-

ren	2 512 tkr (0 0606 %)

Riksbankens Jubileumsfonds totala avkastning 1996 (bokföringsmässigt resultat + ökning av ej realiserade värdeförändringar = 380 284 + 498 871 = 879 155 tkr) skall proportioneras ut på de olika donationerna.

1.Riksbankens donation inkl Nils-Eric Svenssons fond

	Ingående värde	2 438 636
	Andel av årets totala avkastning	517 486
	Årets anslag	-69 823
	Marknadsvärde 1996-12-31	2 886 299
	Anslagen från Nils-Eric Svenssons fond har inte någon direkt kopp-
	ling till avkastningen på förvaltade medel. Styrelsen för Riksbankens
	Jubileumsfond har förbundit sig att se till att anslagen per år kan
	uppgå till ett visst belopp som för 1996 är 183 000 kr. Donationen
	skall anses vara förbrukad vid utgången av 2015. I denna samman-
	ställning har därför Nils-Eric Svenssons fond slagits ihop med Riks-
	bankens donation.
2.	Kulturvetenskaplig donation
	Ingående värde	1 693 138
	Andel av årets totala avkastning	359 290
	Årets anslag	-79 343
	Marknadsvärde 1996-12-31	1 973 085

3.	Erik Rönnbergs donation för forskning om åldrande och		1996/97:RJ1
	åldersrelaterade sjukdomar
	Ingående värde	8 698
	Andel av årets totala avkastning	1 846
	Årets anslag	-315
	Marknadsvärde 1996-12-31	10 229

4.Erik Rönnbergs donation för forskning om sjukdomar under de tidiga barnaåren

Ingående värde	2 512
Andel av årets totala avkastning	533
Donationstillskott	212
Årets anslag	-90
Marknadsvärde 1996-12-31	3 167

Stockholm den 6 februari 1997

Inge Jonsson	Jan Björkman	Elving Andersson
Ordförande	Vice ordförande
Jan Belfrage	Mona Berglund Nilsson	Boel Berner
Lars Engwall	Gunnel Gustafsson	Björn Kaaling
Bertil Persson	Åke Smids	Per Unckel
Dan Brändström
Verkställande direktör

Revisionsutlåtande

Vi har granskat årsredovisningen, räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för år 1996. Granskningen har utförts enligt god revisionssed.

Granskningen har inte givit anledning till anmärkning mot vare sig årsredovisning, räkenskaper eller styrelsens och verkställande direktörens förvaltning av stiftelsens angelägenheter. Enligt vår bedömning är redovisningen rättvisande och upprättad i enlighet med god redovisningssed.

Stockholm den 7 februari 1997

Ernst & Young AB

Per Björngård

Auktoriserad revisor

1996/97:RJ1

Innehållsförteckning	1996/97:RJ1
Stiftelsens uppdrag, tillkomst och inriktning ..................................................	1
VD-kommentar ...............................................................................................	2
Den forskningsstödjande verksamheten .........................................................	4
Arbetssätt ...................................................................................................	4
Anslagen till forskning...............................................................................	5
Anslag till symposier, seminarier, forskningsinformativa in-
satser, informationsutbyte m.m. ............................................................	7
Donationer...........................................................................................	11
Den ekonomiska förvaltningen .....................................................................	13
Stiftelsens placeringsverksamhet .............................................................	13
Bokföringsmässigt resultat ..................................................................	14
Realt resultat .......................................................................................	15
”Performance”.....................................................................................	15
Finansiellt resultat (tkr) .......................................................................	17
Resultaträkning (tkr) ................................................................................	18
Balansräkning (tkr) ..................................................................................	19
Finansieringsanalys (tkr) .........................................................................	21
Noter ........................................................................................................	22
Donationer ...............................................................................................	32
Revisionsutlåtande........................................................................................	35

Gotab, Stockholm 1997