Riksrevisionens årsredovisning för 2025
Redogörelse 2025/26:RR1
Redogörelse till riksdagen 2025/26:RR1
Riksrevisionens årsredovisning för 2025
Till riksdagen
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2025. Årsredovisningen beslutades den 19 februari 2026 av Christina Gellerbrant Hagberg.
Stockholm den 20 februari 2026
Christina Gellerbrant Hagberg riksrevisor
1
2025/26:RR1
2
2025/26:RR1
Förord
När omvärlden skakar blir behovet av stabila institutioner tydligare. År 2025 präglades av osäkerhet med ökade säkerhetsutmaningar, snabb förändring och ett alltmer komplext informationslandskap. I sådana tider blir oberoende granskning inte bara en del av demokratins vardag, utan avgörande för att samhället ska stå stadigt även när världen runt oss inte gör det.
Mot denna bakgrund kan jag konstatera att 2025 var ett starkt år för Riksrevisionen. Vår verksamhet har gjort skillnad. Den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen har genomfört granskningar av hög kvalitet och med goda resultat. Våra rekommendationer har omhändertagits, och för effektivitetsrevisionen har vi vänt en negativ utveckling av antalet publiceringar och kostnader. Antalet publicerade granskningar var under 2025 det tredje högsta sedan Riksrevisionen bildades, samtidigt som vår nedlagda tid och kostnaden per rapport minskade. Det vittnar om en verksamhet som förenar kvalitet, effektivitet och ansvarstagande.
Men resultatet av vår verksamhet mäts inte enbart i antal granskningar. Yt- terst handlar det om vilken skillnad våra iakttagelser och rekommendationer gör i praktiken. Därför är det glädjande att uppföljningen visar att våra rekommendationer i hög grad tas om hand och att vår granskning får avsedd effekt. Resultatet från årets myndighetsenkäter vittnar dessutom om att revisionen är uppskattad. När upplevelsen av vår granskning är positiv ökar viljan att ta till sig våra iakttagelser, och därmed sannolikheten att vårt arbete bidrar till verkliga förbättringar i staten.
För att revisionen ska kunna göra skillnad behöver vi också nå ut med våra slutsatser. Under 2025 arbetade vi därför mer aktivt med extern kommunikation, med målet att långsiktigt stärka kännedomen om och förtroendet för oss. Också det arbetet har gett resultat. Till exempel har antalet artiklar och omnämnanden i medierna ökat markant.
Vårt arbete har även gjort skillnad utanför Sveriges gränser. Genom vår internationella verksamhet har vi under året bidragit till att stärka oberoende revision, transparens och kunskap i andra länder. Insatser som har skapat bättre förutsättningar för mer stabila och väl fungerande offentliga institutioner.
För när mycket är i rörelse behövs fasta punkter. Och Riksrevisionen ska vara en sådan: en oberoende aktör som bidrar med klarhet, transparens och kunskap. Det är vårt bidrag för att stärka tilliten, värna demokratin och bidra till ett samhälle som står stadigt även när inte omvärlden gör det.
Christina Gellerbrant Hagberg riksrevisor
3
2025/26:RR1
Om Riksrevisionen – Sveriges statliga revisionsmyndighet
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med mandat att granska statlig verksamhet. Det innebär att vi granskar de statliga myndigheternas ekonomi, hur effektivt myndigheterna arbetar och hur myndigheterna genomför den politik som riksdagen bestämt. När vi ser brister lämnar vi rekommendationer till regeringen och myndigheterna för att förbättra verksamheten. På så sätt bidrar vi till demokratisk insyn, god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.
Vi utför två typer av granskningar: årlig revision och effektivitetsrevision. Vår årliga revision granskar statliga myndigheters årsredovisningar för att bedöma om de är tillförlitliga, om räkenskaperna är rättvisande och om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Effektivitetsrevisionen främjar en effektiv användning av statens resurser genom att granska hur effektiv statens verksamhet är, med särskilt fokus på hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.
En annan viktig uppgift för Riksrevisionen är att representera Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella revisionssammanhang. Genom vårt internationella utvecklingssamarbete bidrar vi också till att stärka förmågan hos revisionsmyndigheter i andra länder.1
Organisation
Riksrevisorn är chef för myndigheten och beslutar om vad som ska granskas, hur det ska granskas och vilka slutsatser som kan dras av granskningarna. Riksrevisorns ansvar och oberoende ställning regleras i svensk lagstiftning.2
Riksrevisionsdirektören är ställföreträdande riksrevisor och leder det administrativa arbetet på myndigheten. Två råd är knutna till verksamheten: riksdagens råd för Riksrevisionen och Riksrevisionens vetenskapliga råd.
Riksrevisionen var under 2025 organiserad i sex avdelningar:
•avdelningen för årlig revision
•avdelningen för effektivitetsrevision
•internationella avdelningen
•kommunikationsavdelningen
•rättsavdelningen
•avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd.
1Se 21–22 §§ lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
2Bland annat av 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
4
2025/26:RR1
Resultatredovisning
Resultatredovisningens indelning
Vi redovisar verksamheten och våra resultat utifrån våra tre huvuduppgifter:
•årlig revision
•effektivitetsrevision
•internationell verksamhet.
Resultatredovisningen inleds med en sammanfattning av våra verksamhetsresultat, följt av en ekonomisk översikt. Därefter presenterar vi resultaten inom våra huvuduppgifter i separata kapitel, där vi kommenterar verksamheten och dess resultat i förhållande till respektive uppgift. Varje kapitel inleds med en samlad resultatbedömning för året samt en beskrivning av verksamhetens uppgift och mål. Därefter lämnar vi en redogörelse för årets resultat, information om vårt kvalitetssystem och en redovisning av verksamhetens kostnader.
Efter redovisningen av våra huvuduppgifter redogör vi för vår kompetensförsörjning samt viss myndighetsgemensam verksamhet.
I redovisningen gör vi en bedömning av om våra resultat har varit tillfredsställande eller inte tillfredsställande under året. Vi bedömer resultatet som tillfredsställande när vi genomfört vår verksamhet i enlighet med vårt uppdrag och om våra resultatindikatorer till stor del anses vara uppfyllda.
Utöver årsredovisningen redovisar vi våra resultat i vår uppföljningsrapport som vi årligen lämnar till riksdagen. I uppföljningsrapporten utvärderar vi resultatet av våra granskningar på några års sikt för att ge oss och våra intressenter en möjlighet att bedöma om granskningen bidragit till en bättre statlig verksamhet. Vart fjärde år lämnar vi även en resultatrapport över det internationella utvecklingssamarbetet till riksdagen. Rapporten bygger i stor utsträckning på externa utvärderingar av samarbetsprojekten och lämnades senast i oktober 2022.
Sammanfattning av verksamhetens resultat
I detta avsnitt redogör vi samlat för resultaten inom våra tre huvuduppgifter. En fullständig resultatredovisning för respektive huvuduppgift återfinns i separata kapitel.
Årlig revision
Under 2025 lämnade vi revisionsberättelser för räkenskapsåret 2024 för samtliga 226 myndigheter och andra organisationer, inklusive årsredovisningen för staten. Vår granskning visar att de flesta myndigheter redovisar sin verksamhet på ett rättvisande sätt och att den interna styrningen och kontrollen generellt håller en god nivå. Över 88 procent av revisionsberättelserna var i
5
2025/26:RR1RESULTATREDOVISNING
standardutformning, vilket innebär att vi inte funnit några väsentliga fel. Även om antalet modifierade revisionsberättelser ökade jämfört med tidigare år är nivån fortsatt relativt låg. De vanligaste orsakerna till modifieringar 2024 var ackumulerade över- eller underskott i avgiftsbelagd verksamhet samt överskridna bemyndiganderamar.
Vår uppföljning visar att myndigheter fortsätter att vidta åtgärder i hög utsträckning. Samtliga modifieringar för räkenskapsåret 2023 hade helt eller delvis åtgärdats inom ett år, och samma mönster gäller rekommendationerna i revisionsrapporterna. Detta bekräftar att våra iakttagelser får god effekt och att granskningen bidrar till en stark och ändamålsenlig statlig förvaltning.
Kostnader och arbetade timmar låg i nivå med föregående år, med en mindre minskning av både nettokostnader och total tidsåtgång. Den främsta förklaringen är att mindre tid ägnats åt områdesbevakning, vilket kan variera mellan åren beroende på hur stora förändringar som sker inom området.
Sammantaget visar årets resultat att vi har genomfört vårt uppdrag i enlighet med god revisionssed och bidragit till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt, med god intern styrning och kontroll. Baserat på indikatorer, kvalitetssystemets bedömningar och myndigheternas återkoppling gör vi en samlad bedömning att målet för den årliga revisionen har uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.
Effektivitetsrevision
Under 2025 publicerade vi 36 granskningsrapporter, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år och det tredje högsta antalet sedan Riksrevisionen bildades. Vi har publicerat granskningar inom samtliga utskottsområden utom ett, vilket ligger i linje med riksdagens förväntningar på bredd i granskningen under en mandatperiod.
Den ökade produktionen är resultatet av ett långsiktigt arbete för att stärka effektiviteten i granskningsverksamheten, bland annat genom att utveckla och behålla erfarna projektledare samt utveckla mer ändamålsenliga processer. Vi har haft en god balans mellan pågående, inledda och avslutade granskningar. Antalet inledda granskningar har hållits på en nivå som skapar förutsättningar för en fortsatt stabil produktion framåt.
Vår uppföljning av tidigare granskningar visar att de i de flesta fall har medfört åtgärder från regeringen, myndigheter eller andra berörda aktörer. Åt- gärderna ligger i linje med våra rekommendationer, även om det i många fall är svårt att direkt härleda genomförda förändringar till en enskild rapport. Re- sultatet visar ändå att granskningarna uppfattas som relevanta och bidrar till att förbättra effektiviteten i den statliga verksamheten över tid.
Kostnader och arbetade timmar inom effektivitetsrevisionen ökade något jämfört med föregående år, främst till följd av högre produktion. Styckkostnaden per publicerad granskning och antalet timmar per rapport har samtidigt minskat, vilket bekräftar att vårt effektiviseringsarbete har haft avsedd effekt.
6
RESULTATREDOVISNING2025/26:RR1
Sammantaget gör vi bedömningen att vi under 2025 levererade oberoende underlag av hög kvalitet till riksdagen, och att vi därigenom bidrog till att staten får ett mer effektivt utbyte av sina insatser. Målet för effektivitetsrevisionen har därmed uppnåtts på ett tillfredsställande sätt.
Internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet består av två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Under 2025 bedrevs båda områdena i linje med våra beslutade inriktningar och bidrog till att stärka revisionens roll, både globalt och i Sverige.
Internationellt utvecklingssamarbete
Under 2025 genomförde vi internationellt utvecklingssamarbete på global, regional och bilateral nivå i enlighet med vår långsiktiga inriktning. I den bilaterala och regionala verksamheten gav vi stöd till 63 revisionsmyndigheter, och externa utvärderingar av våra samarbeten bekräftar att vi bidragit till betydande kapacitetsutveckling hos våra partnerorganisationer. Projekten har lett till konkreta resultat, bland annat förbättrade metoder för riskanalys i Liberia, stärkt internkommunikation i Zimbabwe och förbättrad dialog mellan revisionsmyndigheten och parlamentet i Kosovo.
Inom ramen för Intosais3 kapacitetsutvecklingskommitté (Capacity Building Committee, CBC), har vi utvecklat ett nätverk för revisionsmyndigheter i utmanande kontexter och tagit fram förslag till god sed kring revision av biståndsmedel.
Kostnaderna för utvecklingssamarbetet låg i nivå med de två föregående åren.
Internationell samverkan
Under 2025 bedrev vi internationell samverkan i enlighet med vår inriktning och med syftet att stärka revisionsprofessionen globalt och samtidigt utveckla vår egen verksamhet. Årets två största åtaganden var ledarskapet för Eurosais4 kapacitetsutvecklingsarbete och vårt gemensamma arbete med Storbritannien kring utvecklingen av globala standarder för finansiell revision inom Intosai. Vi har även spridit kunskap om kvantitativa benchmarkingmetoder inom Eurosai, och vi stod värd för organisationens årliga styrelsemöte. Därtill deltog riksrevisorn i OECD:s fördjupade samverkan med revisionsmyndigheter, och riksrevisionsdirektören medverkade vid det högnivåmöte som Nato arrangerade.
Kostnaderna för internationell samverkan under 2025 var marginellt lägre än 2024.
3The International Organization of Supreme Audit Institutions.
4The European Organisation of Supreme Audit Institutions.
7
2025/26:RR1
Ekonomisk översikt
Samlad bedömning
Under året fortsatte vi att ha en balanserad kostnads- och intäktsstruktur, vilket ger oss en budget i balans och därmed goda förutsättningar inför det kommande året.
Riksrevisionens verksamhet finansieras i huvudsak genom ett förvaltningsanslag (2:5 Riksrevisionen) och ett biståndsanslag (1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete). Vi har under året också tagit ut avgifter för uppdrag där vi granskar internationella organisationer.
Anslag
De medel vi haft tillgängliga för anslaget 2:5 Riksrevisionen under 2025 är 400,8 miljoner kronor. De består av 390,9 miljoner kronor i tilldelade medel och ett ingående anslagssparande på 9,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 391,9 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 8,8 miljoner kronor.
Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete är 50,0 miljoner kronor. Det tillgängliga beloppet var 50,5 miljoner kronor, inklusive ett ingående anslagssparande på 0,5 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 49,7 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 0,8 miljoner kronor.
Tabell 1 Anslagsredovisning 2025 (mnkr)
| Anslag | Tilldelat | Totalt | Utgifter | Utgående |
| anslag 2025 | disponibelt | anslags- | ||
| belopp | sparande | |||
| Utgiftsområde 1, 2:5 | ||||
| Riksrevisionen | 390,9 | 400,8 | 391,9 | 8,8 |
| Utgiftsområde 7, 1:5 | ||||
| Riksrevisionen: | ||||
| Internationellt | ||||
| utvecklingssamarbete | 50,0 | 50,5 | 49,7 | 0,8 |
| Summa | 440,9 | 451,3 | 441,7 | 9,6 |
Verksamhetens nettokostnader
Riksrevisionens totala nettokostnader för 2025 var 441,7 miljoner kronor. Det är en ökning med 6,4 miljoner kronor jämfört med 2024, vilket ligger i linje med föregående års nivå.
8
| EKONOMISK ÖVERSIKT | 2025/26:RR1 |
Kostnaderna ökade med 5,8 miljoner kronor, vilket motsvarar 1,3 procent jämfört med 2024, och beror på ett generellt högre pris- och löneläge.
Intäkterna minskade något med anledning av lägre ränteintäkter.
Tabell 2 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än från anslag och inkomsttitel (tkr)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel) | 2 316 | 2 850 | 3 343 |
| Årlig revision | 1 179 | 1 426 | 1 510 |
| Effektivitetsrevision | 831 | 992 | 1 154 |
| Internationell verksamhet | 306 | 432 | 678 |
| Kostnader (inklusive lämnade bidrag) | 444 005 | 438 160 | 427 861 |
| Årlig revision | 186 017 | 186 739 | 182 468 |
| Effektivitetsrevision | 192 101 | 184 237 | 181 807 |
| Internationell verksamhet | 65 887 | 67 184 | 63 586 |
| Verksamhetens nettokostnader | 441 689 | 435 310 | 424 518 |
Diagram 1 Fördelning av verksamhetens nettokostnader 2025, procent
Fördelningen 2024 står inom parentes. En analys av årets utfall redovisas under avsnittet Kostnader och tid per verksamhetsgren.
9
2025/26:RR1
Årlig revision
Samlad bedömning
Under 2025 lämnade vi revisionsberättelser för samtliga 226 myndigheter och andra organisationer som omfattades av vårt uppdrag 2024.
Vår uppföljning av revisionsrapporterna för tidigare år visar att samtliga rekommendationer som fortfarande är aktuella är helt eller delvis omhändertagna. Sett till antalet genomförda åtgärder är vår bedömning att de rekommendationer som vi lämnar får god effekt. Baserat på information från vårt kvalitetssystem är vår samlade bedömning att kvaliteten i vårt arbete varit tillfredsställande.
Sammantaget är vår bedömning därför att vi har genomfört vårt uppdrag i enlighet med god revisionssed och bidragit till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt. Vi bedömer också att vi bidragit till att verksamheten som redovisas bedrivs med god intern styrning och kontroll. Detta innebär att målet för den årliga revisionen har uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.
Riksrevisionen har till uppgift att varje år granska årsredovisningen, och i vissa fall delårsrapporter, för alla statliga myndigheter, staten och ett antal ytterligare statliga organ.5 Syftet med granskningen är att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Vi bedömer också, med vissa undantag6, om ledningens förvaltning av myndigheten följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.
Vi granskar i enlighet med god revisionssed. Vad som är god revisionssed i statlig revision bestäms av riksrevisorn och innebär att vi tillämpar internationella standarder7 för finansiell revision.
För att följa upp resultatet av vår verksamhet utgår vi från målet för den årliga revisionen: Vi bedriver årlig revision som bidrar till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt och att verksamheten som redovisas bedrivs med god intern styrning och kontroll. Till målet har vi kopplat ett antal indikatorer som vi följer upp för att bedöma resultatet. Vi gör även en bedömning baserad på information från vårt kvalitetssystem.
Verksamhetens resultat
Under 2025 avslutade vi granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2024. Totalt lämnade vi 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer, inklusive årsredovisningen för staten. Det betyder att vi har
5Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
6Granskningen av redovisningen för staten, Regeringskansliet, Kungliga Slottsstaten och Kungliga Djurgårdens Förvaltning är undantagna från denna granskning enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
7ISSAI, International Standards for Supreme Audit Institutions.
10
| ÅRLIG REVISION | 2025/26:RR1 |
lämnat alla revisionsberättelser enligt vårt uppdrag. Vi planerade och genomförde även tidigarelagd granskning av årsredovisningarna för 2025, som vi avslutar i början av 2026.
Resultat i relation till indikatorer
De indikatorer vi följer för att uttala oss om resultatet är
•antal modifierade revisionsberättelser och modifieringar fördelat på revisionsberättelsens olika uttalanden
•andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter (procent)
•myndigheternas bedömning av granskningen.
Modifierade revisionsberättelser för räkenskapsåret 2024
Vi granskar alla årsredovisningar varje år på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på om myndigheterna redovisar sin verksamhet på ett rättvisande sätt. Antalet modifierade revisionsberättelser varierar mellan åren och det kan finnas flera anledningar till det. De väsentliga fel som påverkar en revisionsberättelse är ofta av engångskaraktär och upprepas sällan kommande år.
Tabell 3 Antal lämnade och modifierade revisionsberättelser per räkenskapsår
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Antal lämnade revisionsberättelser | 226 | 226 | 226 |
| Antal modifierade revisionsberättelser8 | 26 | 17 | 13 |
| Andel modifierade i procent | 11,5 | 7,5 | 5,8 |
Antalet modifierade revisionsberättelser har ökat jämfört med tidigare år men är fortfarande på en relativt låg nivå, se tabell 3. Över 88 procent av de revisionsberättelser vi lämnat är i standardutformning, vilket innebär att vi inte funnit några väsentliga fel i vår granskning. Det visar att de flesta myndigheterna fortfarande redovisar sin verksamhet på ett rättvisande sätt.
Anledningen till att en myndighet får en modifiering varierar. De vanligaste väsentliga felen 2024 var
•flera års ackumulerade över- eller underskott i avgiftsbelagd verksamhet med full kostnadstäckning som ekonomiskt mål
•överskridna bemyndiganderamar.
Under året hade nio myndigheter ett ackumulerat över- eller underskott, vilket kan jämföras med fyra modifieringar under 2023 och inga 2022. Fyra
8Granskningen av räkenskapsåret 2024 avslutas under 2025. Utfallet redovisas i årsredovisningen 2025.
11
| 2025/26:RR1 | ÅRLIG REVISION |
myndigheter hade överskridit en eller flera bemyndiganderamar, jämfört med fyra 2023 och sju 2022.
Två av de 26 myndigheter som fick en modifierad revisionsberättelse 2024 fick det även 2023, men då för andra väsentliga fel. Av de 17 myndigheter som fick en modifierad revisionsberättelse 2023 upprepade ingen föregående års väsentliga fel, och 15 av dessa myndigheter fick en revisionsberättelse i standardutformning.
Tabell 4 visar en fördelning av modifieringarna baserat på orsak. För 2024 var antalet modifierade uttalanden 29. Skillnaden mellan antalet modifieringar i tabell 4 och antalet revisionsberättelser i tabell 3 beror på att en myndighet kan få modifiering i fler än ett uttalande, eller flera modifieringar i samma uttalande. För 2024 var antalet modifierade uttalanden 29. Tre av myndigheterna hade två olika väsentliga fel och fick därför modifiering för båda felen.
Tabell 4 Modifieringarnas fördelning på uttalanden i revisionsberättelserna per räkenskapsår
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Modifieringar som rör redovisningsfrågor | 9 | 7 | 5 |
| Modifieringar som rör befogenhetsöverträdelser | 19 | 12 | 8 |
| Modifieringar som rör förordningen om intern | |||
| styrning och kontroll | 1 | 0 | 0 |
| Summa | 29 | 19 | 13 |
Åtgärder vid modifierad revisionsberättelse och revisionsrapport
För att vi ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är det viktigt att granskningen får effekt. Därför följer vi upp vilka åtgärder som myndigheten eller regeringen vidtagit med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och de rekommendationer som vi lämnat i revisionsrapporterna, se tabell 5.
Tabell 5 Andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och -rapporter (procent)9 per uppföljningsår, räkenskapsår inom parentes
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| (2023) | (2022) | (2021) | |
| Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller | |||
| regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år | 100 | 100 | 100 |
| Andelen rekommendationer i revisionsrapporter som myndig- | |||
| heterna helt eller delvis har åtgärdat inom ett år | 10010 | 100 | 100 |
9Uppgifterna är hämtade och bearbetade från Riksrevisionens uppföljningsrapporter 2025 (avser räkenskapsåret 2023), 2024 (avser räkenskapsåret 2022) och 2023 (avser räkenskapsåret 2021).
10För en rekommendation har regeringen vidtagit en åtgärd som gör att rekommendationen inte längre är aktuell och myndigheten inte har behövt vidta någon åtgärd.
12
| ÅRLIG REVISION | 2025/26:RR1 |
I uppföljningsrapporten 2025 följde vi upp de åtgärder som vidtagits med anledning av vår granskning av räkenskapsåret 2023. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen helt eller delvis har genomfört åtgärder för alla modifieringar inom ett år från det att vi lämnade revisionsberättelserna.
Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att samtliga rekommendationer som fortfarande är aktuella helt eller delvis är omhändertagna. Den årliga revisionens rekommendationer kan dock vara av olika karaktär, där vissa är enkla att hantera medan andra tar längre tid eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll.
Sett till antalet genomförda åtgärder är vår bedömning att de rekommendationer som vi lämnar får god effekt, vilket bidrar till en god statlig förvaltning. Vår bedömning är därför att vi på ett tillfredsställande sätt har bidragit till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt och till att verksamheten som redovisas bedrivs med god intern styrning och kontroll.
Kvalitetssystemet för årlig revision
Kvalitetssystemet för årlig revision ska säkerställa att våra granskningar håller en god revisionskvalitet. Det innebär bland annat att våra granskningar
•är inriktade mot de risker vi identifierat
•följer internationella revisionsstandarder och interna föreskrifter
•är effektiva.
Kvalitetssystemet utgår från kraven i internationella standarder för kvalitetsstyrning11 och har en riskbaserad ansats. Det innebär att vi inom ramen för vår kvalitetsstyrning ska utforma kvalitetsmål, identifiera risker för att vi inte når målen och vidta åtgärder för att hantera riskerna.
För att säkerställa att våra granskningar håller hög kvalitet och är tillförlitliga omfattar vårt kvalitetssystem flera åtgärder. Vi har till exempel särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer. Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar från riksrevisorn att genomföra årlig revision och besluta om revisionsberättelser och revisionsrapporter. Samtliga revisorer ska även genomgå en flerårig grundutbildning.
Vi har även ett särskilt råd som ger stöd till ansvariga revisorer vid bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelsen. Rådet ger också vägledning i principiella frågor. Löpande under året gör vi en uppdragsanknuten kvalitetskontroll för utvalda uppdrag. Denna kontroll ska vara avslutad innan vi lämnar revisionsberättelsen. Dessutom gör vi en kvalitetskontroll av ett urval av våra avslutande revisionsakter, vilket är en av våra viktigaste åtgärder. Modellen för urvalet innebär att varje ansvarig revisor kontrolleras minst vart sjätte år. Ytterligare åtgärder är
11Kvalitetsstyrning för revisionsföretag som utför revision och översiktlig granskning av finansiella rapporter samt andra bestyrkandeuppdrag och näraliggande tjänster (International standard on quality management 1, ISQM 1). Uppdragsanknuten kvalitetskontroll (International standard on quality management 2, ISQM 2).
13
| 2025/26:RR1 | ÅRLIG REVISION |
| kvalitetssäkring av revisionsrapporter och metodstöd i form av rutiner, lathun- | |
| dar och mallar. För att ta del av myndigheternas upplevelse av revisionsarbetet | |
| genomför vi också en enkätundersökning efter granskningen. | |
| Nedan redogör vi mer ingående för hur vi arbetade med några av åtgärderna | |
| under 2025. |
Utveckling av styrdokument och metodstöd för revisionen
Vi arbetar kontinuerligt med att revidera och utveckla styrdokument och metodstöd i revisionsprocessen. Det handlar om såväl rutiner som granskningsprogram och andra lathundar.
Under 2025 tog vi fram en ny rutin för granskning av årsredovisningen för staten. Vi har också reviderat två andra rutiner: en för utvärdering av fel och rapportering av revisionen och en för granskning av delårsrapporter. Under året har vi även gjort en översyn av ett antal granskningsprogram till stöd för revisorerna i granskningen. Syftet är att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen.
Myndigheternas bedömning av granskningen
Vi gör årligen en enkätundersökning för att ta del av myndigheternas upplevelse av revisionsarbetet. Resultatet från enkätundersökningen var även i år övervägande positivt. Nästan alla myndigheter, 98 procent, svarade att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (98 procent 2023 och 97 procent 2022). Den totala svarsfrekvensen var under året 79 procent, jämfört med 88 procent 2023 och 86 procent 2022. Även om svarsfrekvensen var lägre 2025 än tidigare år bedömer vi fortfarande siffran som hög och att resultaten ger en god generell bild av myndigheternas inställning till den årliga revisionen. De synpunkter vi får från myndigheterna använder vi för att fortsätta utveckla och förbättra våra arbetssätt.
Kvalitetskontroll i efterhand
Under 2025 genomförde vi kvalitetskontroller av akter för revisionsåret 2024. I kontrollen ingick revisionsakter för sex ansvariga revisorer. Kontrollen visade att revisionen generellt höll en god kvalitet. Granskningen uppfyllde kraven i såväl internationella standarder som i våra interna styrdokument.
Baserat på information från kvalitetssystemet är vår samlade bedömning att kvaliteten i vårt arbete är tillfredsställande och att det därmed bidrar till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt. Vi bedömer också att vi har bidragit till att verksamheten som redovisas bedrivs med god intern styrning och kontroll.
14
| ÅRLIG REVISION | 2025/26:RR1 |
Kostnader och tid
Tabell 6 Nettokostnader för årlig revision (tkr)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Revision av myndigheter med flera | 170 811 | 168 658 | 163 826 |
| Revision av övriga organisationer | 1 547 | 1 265 | 1 044 |
| Områdesbevakning | 4 929 | 7 012 | 7 381 |
| Metodutveckling och utbildning | 7 552 | 8 378 | 8 708 |
| Summa | 184 839 | 185 313 | 180 958 |
Tabell 7 Antal redovisade timmar inom årlig revision
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Revision av myndigheter med flera | 117 757 | 117 914 | 122 706 |
| Revision av övriga organisationer | 1 255 | 1 110 | 958 |
| Områdesbevakning | 2 784 | 4 476 | 5 159 |
| Metodutveckling och utbildning | 4 746 | 5 423 | 6 148 |
| Summa | 126 542 | 128 923 | 134 971 |
Nettokostnaderna för den årliga revisionen har minskat med 0,5 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,3 procent jämfört med föregående år, se tabell 6. An- talet arbetade timmar har minskat med drygt 2 000 timmar, motsvarande 2 procent, se tabell 7. Minskningen beror främst på att vi har lagt mindre tid på områdesbevakning, vilket även medfört minskade kostnader. Behovet av områdesbevakning kan variera från år till år beroende på hur stora förändringar som sker inom området.
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Tabell 8 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet (tkr)12
| Budget | 2025 | 2024 | 2023 | |
| Avgiftsintäkter | 220 | 219 | 281 | 233 |
| Kostnader | 220 | 239 | 251 | 215 |
| Årets över-/underskott (–) | 0 | -20 | 30 | 18 |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 716 | 736 | 706 |
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som vi bedriver enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. In- täkterna disponeras av Riksrevisionen.
12I denna tabell redovisas endast sekretariatet för Östersjöstaternas råd som är en delmängd av revision av övriga organisationer i tabell 6.
15
2025/26:RR1
Effektivitetsrevision
Samlad bedömning
Under 2025 publicerade vi 36 granskningsrapporter, vilket är en markant ökning jämfört med föregående år. Det ökade antalet granskningar är resultatet av ett riktat arbete för att öka effektiviteten i vår granskningsverksamhet. Vi kan också konstatera att kostnaden per publicerad granskningsrapport har sjunkit. Uppföljningen av våra tidigare granskningar visar att myndigheterna, regeringen och andra granskade organisationer i de flesta fallen har genomfört åtgärder i linje med våra rekommendationer. Även resultatet av vår myndighetsenkät var övervägande positivt. Vi bedömer därför att våra granskningsrapporter fyller en viktig funktion för myndigheterna som vi granskar och att våra granskningar håller en tillfredsställande kvalitet över tid.
Sammantaget är vår bedömning att vi har levererat oberoende underlag av hög kvalitet till riksdagen och att vi därigenom främjat en utveckling som gör att staten får ett effektivt utbyte av sina insatser. Målet för vår effektivitetsrevision har därmed uppfyllts på ett tillfredsställande sätt.
Riksrevisionen har till uppgift att granska förhållanden som rör statens budget, genomförandet och resultatet av den statliga verksamheten samt åtaganden i övrigt. Vi kan också granska de statliga insatserna i allmänhet.13
Effektivitetsrevisionen granskar och bedömer hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja en utveckling som gör att staten, med hänsyn till allmänna samhällsintressen, får ett effektivt utbyte av sina insatser. Granskningen följer internationella standarder för effektivitetsrevision14 och ska huvudsakligen inriktas mot hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.
För att följa upp resultatet av vår verksamhet utgår vi från målet för effektivitetsrevisionen: Vi bedriver effektivitetsrevision som ger riksdagen oberoende underlag av hög kvalitet för välgrundade beslut. Till målet har vi kopplat ett antal nyckeltal som vi följer upp för att bedöma resultatet. Vi gör även en bedömning baserad på information från vårt kvalitetssystem.
Verksamhetens resultat
Under 2025 publicerade vi 36 granskningar. Antalet publicerade granskningar under året är det tredje högsta sedan Riksrevisionen bildades 2003. Produk - tionen bestäms i huvudsak av antalet medarbetare och deras samlade kompetens. Andra betydande faktorer är granskningarnas inriktning och avgränsning
13Lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
14ISSAI 3000 Performance Audit Standard.
16
EFFEKTIVITETSREVISION2025/26:RR1
samt hur effektiva granskningsaktiviteterna är. Effektivitetsrevisionen arbetar med långa ledtider, vilket innebär att det ofta tar tid mellan vidtagna åtgärder och uppnådda effekter. Under 2023 inleddes ett arbete inom effektivitetsrevisionen för att vända en negativ utveckling av antalet publiceringar och kostnader. Ett särskilt fokus har legat på att utveckla och behålla kunniga projektledare, eftersom dessa är gränssättande både för kvalitet och antal granskningar. Detta arbete har nu gett effekt.
Resultat i relation till indikatorer
De indikatorer vi följer för att uttala oss om resultatet är
•antal granskningar
•fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
•uppföljning av våra granskningar
•myndigheternas bedömning av granskningen.
Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter
Vår ambition är att åstadkomma en jämn och hög produktion av granskningsrapporter över tid. Tabell 9 visar antal granskningar i granskningsverksamheten. Tabellen åskådliggör variationen mellan olika år, exempelvis kan ett år med många publiceringar innebära att färre nya granskningar inleds under det året, och omvänt. Flödena påverkas också av hur lång kalendertid det tar att genomföra en granskning.
Tabell 9 Antal granskningar per år
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Pågående granskningar vid årets början | 39 | 32 | 33 |
| Inledda granskningar under året | 35 | 32 | 26 |
| Summa pågående och inledda granskningar | 74 | 64 | 59 |
| Nedlagda granskningar under året | 0 | 0 | 0 |
| Publicerade granskningar under året | 36 | 25 | 27 |
| Pågående granskningar vid årets slut | 38 | 39 | 32 |
Under 2025 publicerade vi 36 granskningsrapporter, vilket är betydligt fler än de två föregående åren. Av dessa inleddes 1 under 2025, 27 under 2024 och 8 under 2023. En genomsnittlig granskning tar cirka ett år att genomföra. En hög ingående balans innebär att fler granskningar kan publiceras under året än vid en låg ingående balans, och omvänt. Förklaringen till årets resultat är en hög ingående balans, samtidigt som vi genomfört granskningarna med en lägre resursåtgång och inom en något kortare kalendertid.
Riksdagen har betonat att de mest väsentliga delarna av varje utskottsområde bör granskas under en mandatperiod. Vi har under året publicerat granskningar inom samtliga utskottsområden utom kulturutskottets områden (se bilaga 1).
17
2025/26:RR1EFFEKTIVITETSREVISION
Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
Med granskningens inriktning avser vi hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse, det vill säga de inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska inriktas mot enligt lagen om statlig revision. Indikatorn visar fördelningen av granskningens inriktning.
Tabell 10 Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Hushållning | 10 | 7 | 9 |
| Resursutnyttjande | 27 | 21 | 20 |
| Måluppfyllelse | 35 | 24 | 24 |
Tabell 10 visar att samtliga granskningsinriktningar finns representerade bland de publicerade rapporterna. Majoriteten av rapporterna omfattar fler än en inriktning, med en viss övervikt mot måluppfyllelse. Fördelningen är i stort sett densamma som under de två föregående åren. Vi bedömer att vi därmed täcker in de inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska inriktas mot enligt lagen om statlig revision.
Uppföljning av våra granskningar
Varje år följer vi upp de granskningsrapporter som publicerades fyra till fem år tidigare. Avsikten är att bedöma resultatet av granskningen på längre sikt. Tabell 11 visar indikatorn för hur många av granskningsrapporterna som har medfört åtgärder från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer. Denna indikator är ett mått på relevansen och genomslaget för våra granskningar.
Tabell 11 Uppföljda granskningar som medfört åtgärder inom 4–5 år15
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Uppföljda granskningsrapporter som har medfört åtgärder | 23 | 36 | 19 |
| Antal uppföljda granskningsrapporter | 27 | 39 | 22 |
Tabell 11 visar att granskningarna i de flesta fall har medfört någon form av åtgärd. Åtgärderna ligger i linje med våra iakttagelser och rekommendationer, även om det är svårt att med säkerhet härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer.
Resultatet 2025 utgår från en samlad kvalitativ bedömning och är inte direkt jämförbart med 2024, som utgår från rekommendationer (om någon av dem har följts). Under 2023 följdes ett urval om 22 av 34 rapporter upp. Sedan 2024 följs samtliga rapporter som publicerades under perioden upp.
15Från och med 2024 följer vi upp alla granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades, och inte bara ett urval. År 2025 har vi följt upp rapporter från 2020 och 2021.
18
EFFEKTIVITETSREVISION2025/26:RR1
Myndigheternas bedömning av granskningen
Efter varje granskning genomför vi en enkätundersökning för att se hur myndigheterna uppfattar vårt arbete.16 Undersökningen bidrar till transparens och insyn i vårt arbete och fungerar som indikator för om myndigheterna bedömer att granskningsrapporterna är tydliga, välgrundade och balanserade. Den visar också i vilken utsträckning vi lever upp till våra värdeord öppenhet, professionalism och oberoende.
Enkäten omfattar tre frågor om genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten, och skalan för bedömningarna är 1–5. Under 2025 var myndigheternas svarsfrekvens 100 procent, vilket motsvarar svarsfrekvensen för 2023 och 2024. Tabell 12 visar myndigheternas bedömning av granskningen.
Tabell 12 Myndigheternas bedömning av granskningen
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Genomförande | 4,4 | 4,4 | 4,3 |
| Kommunikation | 4,6 | 4,5 | 4,4 |
| Granskningsrapport | 4,1 | 4,0 | 4,1 |
| Sammanvägt resultat | 4,3 | 4,3 | 4,2 |
Resultatet av undersökningen var, liksom tidigare år, övervägande positivt och motsvarar resultatet 2024 och 2023. Kvaliteten bedöms som tillfredsställande och konsistent över tid.
Kvalitetssystemet för effektivitetsrevisionen
Vi arbetar enligt en fastställd process för effektivitetsrevision och utifrån vägledningar i effektivitetsrevision och specifikt framtagna klarspråksriktlinjer. På så sätt främjar vi tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter. Vår kvalitetssäkring är därmed en integrerad del av granskningsprocessen.
Projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har kvalitetsansvar för granskningarna. Dessutom bidrar rådgivare inom metod, jurister, externa referenspersoner, utsedda interna opponenter och andra kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Under våra interna seminarier går vi igenom utkast till granskningsrapporterna. Därefter får Regeringskansliet, och den eller de andra myndigheter som vi har granskat, möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När vi har beaktat dessa synpunkter fattar riksrevisorn beslut om granskningsrapporten.
Samtliga publicerade rapporter har gått igenom de rutiner för kvalitetssäkring och de kvalitetskrav som finns angivna i processen för effektivitetsrevision. Våra målgrupper anser att våra granskningsrapporter håller en tillfredsställande kvalitet. Denna bedömning bygger på hur våra rapporter tas emot av
16Enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet.
19
2025/26:RR1EFFEKTIVITETSREVISION
riksdagen och tas om hand i regeringens skrivelser samt hur de uppfattas av de granskade myndigheterna.
Utveckling av styrdokument och metodstöd för revisionen
Vår interna föreskrift för effektivitetsrevisionsprocessen reglerar antalet beslutstillfällen och beslutens innehåll, seminariernas antal, roll och form, referenspersoners roll, frågor om hantering av information och obligatoriska avstämningar med gemensamma funktioner. Därutöver finns en rutin, EFF-pro- cessen, som mer i detalj beskriver de olika processtegen.
Under 2025 såg vi över processen i syfte att förenkla och effektivisera den. Sedan den 1 januari 2024 dokumenteras granskningarna i Riksrevisionens ärende- och dokumenthanteringssystem. Samtliga vägledningar är uppdaterade, liksom stödmaterial och mallar.
Kostnader och tid
Tabell 13 Nettokostnader för effektivitetsrevision (tkr)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Granskning | 145 170 | 135 686 | 142 437 |
| Omvärldsbevakning | 44 749 | 44 916 | 36 620 |
| Metodutveckling och utbildning | 1 350 | 2 644 | 1 596 |
| Summa | 191 270 | 183 246 | 180 653 |
Tabell 14 Redovisade timmar för effektivitetsrevision
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Granskning | 98 768 | 92 497 | 106 825 |
| Omvärldsbevakning | 31 431 | 32 201 | 28 657 |
| Metodutveckling och utbildning | 918 | 1 773 | 1 121 |
| Summa | 131 117 | 126 470 | 136 603 |
Nettokostnaderna för effektivitetsrevisionen var under 2025 något högre än under föregående år, se tabell 13. Andelen nettokostnader som avser granskning ökade, medan andelen som avser omvärldsbevakning minskade. Fördelningen mellan granskning, omvärldsbevakning samt metodutveckling och utbildning varierar något över åren.
Antalet arbetade timmar följer samma mönster som nettokostnader och ökade med cirka 4 600 timmar, se tabell 14.
20
| EFFEKTIVITETSREVISION | 2025/26:RR1 | ||||
| Tabell 15 Kostnader för granskningar (tkr) | |||||
| 2025 | 2024 | 2023 | |||
| Upparbetad kostnad vid årets början | 82 487 | 73 000 | 64 381 | ||
| Årets kostnad för granskningar | 145 170 | 135 686 | 142 437 | ||
| Upparbetad kostnad vid årets slut | 61 883 | 82 487 | 73 000 | ||
| Kostnad för årets avslutade granskningar | 165 774 | 126 199 | 133 818 | ||
| varav publicerade granskningar | 165 774 | 126 199 | 133 795 | ||
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 0 | 0 | 23 | ||
| Antal publicerade granskningar | 36 | 25 | 27 | ||
| Styckkostnad för årets publicerade granskningar | 4 605 | 5 048 | 4 955 | ||
Styckkostnaden per publicerad granskning och antalet redovisade timmar per publicerad granskning har minskat i förhållande till föregående år, se tabell 15 och 16. Vårt arbete med att minska resursåtgång och kalendertid för att genomföra granskningar har gett effekt.
Tabell 16 Antal redovisade timmar för personal anställd för granskningar
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Upparbetade timmar vid årets början | 55 774 | 55 710 | 50 102 |
| Årets timmar för granskningar | 98 768 | 92 497 | 106 825 |
| Upparbetade timmar vid årets slut | 42 376 | 55 774 | 55 710 |
| Timmar för årets avslutade granskningar | 112 166 | 92 432 | 101 218 |
| varav publicerade granskningar | 112 166 | 92 432 | 101 199 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 0 | 0 | 19 |
| Antal publicerade granskningar | 36 | 25 | 27 |
| Snitt timmar för årets publicerade granskningar | 3 116 | 3 697 | 3 748 |
21
2025/26:RR1
Internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Mål, resultat och ekonomiskt utfall för dessa båda delar redovisas separat i följande avsnitt.
Internationellt utvecklingssamarbete
Samlad bedömning
Under 2025 genomförde vi internationellt utvecklingssamarbete på global, regional och bilateral nivå, i enlighet med vår beslutade inriktning. Genom bilateralt och regionalt samarbete har vi gett stöd till 63 revisionsmyndigheter. De externa utvärderingarna av våra samarbeten med engelsktalande södra Afrika, Oceanien och Östafrika visar att vi har bidragit till att stärka samarbetspartnernas förmåga. Sammanlagt har 57 medarbetare från Riksrevisionen medverkat med sin expertis i våra projekt, vilket är en ökning jämfört med 2024.
Sammantaget bedömer vi att vi bidrog till att bygga revisionsmyndigheters kapacitet på ett tillfredsställande sätt under 2025.
Riksrevisionen ska främja demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Genom vårt internationella utvecklingssamarbete bidrar vi till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder, i syfte att skapa ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.
Vårt internationella utvecklingssamarbete ska bedrivas i enlighet med OECD-Dacs definition av bistånd och med målen för Sveriges internationella utvecklingssamarbete17. Inriktningen är att våra samarbetsavtal ska löpa över fem år eftersom vi bedömer att det krävs långsiktighet för att skapa hållbara effekter.
För att myndigheten ska kunna utvecklas på ett bra sätt arbetar vi som regel med flera verksamhetsområden. Utöver revision stöttar vi till exempel våra samarbetspartner inom ledarskap och kommunikation.
För att följa upp resultatet av vår verksamhet utgår vi från målet för det internationella utvecklingssamarbetet: Vi bedriver internationellt utvecklingssamarbete som bidrar till att bygga revisionsmyndigheters kapacitet. Till målet har vi kopplat ett antal resultatindikatorer som vi använder för att bedöma resultatet. Vår bedömning bygger också på en analys av hur vi bidrar till den beslutade inriktningen för utvecklingssamarbetet och på information från vårt kvalitetssystem.
1722 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
22
| INTERNATIONELL VERKSAMHET | 2025/26:RR1 |
Verksamhetens resultat
Under 2025 genomförde vi internationellt utvecklingssamarbete på global, regional och bilateral nivå, i enlighet med vår beslutade inriktning. I den regionala och bilaterala verksamheten gav vi under 2025 stöd till totalt 63 statliga revisionsmyndigheter.
Resultat i relation till indikatorer
De indikatorer vi följer för att uttala oss om resultatet är
•resultat av externa utvärderingar av projekt
•användning av egen intern kompetens i utvecklingssamarbetet.
Resultat av externa utvärderingar
Under 2025 utvärderade en extern part våra regionala samarbeten i engelsktalande södra Afrika, Oceanien och Östafrika. Resultatet av utvärderingarna visar att vi har bidragit till en betydande utveckling av samarbetspartnernas förmåga. Utvärderingarna visar också att det finns potential att stärka planeringen av projekten. Detta utvecklingsarbete är påbörjat och kommer att fortgå under kommande år.
Användning av egen kompetens i utvecklingssamarbetet
Vårt utvecklingssamarbete bygger i huvudsak på vår interna kompetens, och bara i undantagsfall använder vi extern kompetens i våra samarbetsprojekt. Under 2025 medverkade 57 medarbetare med att genomföra våra samarbetsprojekt. Motsvarande antal 2024 var 5018.
Resultat i relation till vår inriktning
Under 2025 deltog vi i åtta bilaterala projekt, och förberedelser inleddes för nya samarbeten med revisionsmyndigheterna i Etiopien och Ukraina. Projekten har bidragit till konkreta resultat. Bland annat uppger Liberias revisionsmyndighet att samarbetet har lett till ökade kunskaper om olika metodfrågor, såsom riskanalys i planeringen och genomförandet av finansiell revision. Zimbabwes revisionsmyndighet konstaterar att internkommunikationen i myndigheten har stärkts påtagligt tack vare vårt samarbete, och Kosovos revisionsmyndighet anger att samarbetet har bidragit till att stärka relationen mellan revisionsmyndigheten och parlamentet samt parlamentets roll i kedjan av ansvarsutkrävande.
18Uppgiften är ny från och med årets resultatredovisning. Jämförelsetal för 2023 saknas och treårig resultatserie kan därför inte redovisas.
23
| 2025/26:RR1 | INTERNATIONELL VERKSAMHET |
| Under året har vi medverkat i fem regionala samarbeten, varav två i Afrika, | |
| ett i Asien, ett i Oceanien och ett med revisionsmyndigheter i länder som är | |
| kandidater för medlemskap i EU. | |
| Vårt globala utvecklingssamarbete sker inom ramen för Intosais19 kapaci- | |
| tetsutvecklingskommitté (Capacity Building Committee, CBC). Under 2025 | |
| förlängdes vårt uppdrag som vice ordförande i CBC. | |
| Inom CBC leder vi ett projekt som syftar till att skapa ett nätverk för öm- | |
| sesidigt lärande för revisionsmyndigheter i de mest utmanande kontexterna. | |
| Vi har också utvecklat ett förslag till god sed i relationerna mellan biståndsor- | |
| ganisationer och revisionsmyndigheter i samband med granskning av bistånds- | |
| medel. | |
| Riksrevisionen ska enligt sin instruktion20 besluta om inriktningen av det | |
| internationella utvecklingssamarbetet, efter samråd med Styrelsen för interna- | |
| tionellt utvecklingssamarbete (Sida). Riksrevisionens årliga samråd med Sida | |
| genomfördes enligt plan i december 2025. Under hösten 2026 kommer vi att | |
| lämna vår resultatrapport om utvecklingssamarbetet under den senaste fyra- | |
| årsperioden. I rapporten kommer redovisningen av resultaten av vårt utveck- | |
| lingssamarbete att fördjupas. |
Kvalitetssystem för internationella utvecklingssamarbeten
Vårt kvalitetssystem säkerställer att vi har en strukturerad process för att välja våra insatser samt för att följa upp och utvärdera verksamheten. Kvalitetssystemet utgår från internationellt etablerade kriterier för styrning och uppföljning av internationellt bistånd. Syftet är att ge ökad enhetlighet, transparens och kvalitet i verksamheten.
Under 2025 fortsatte vi implementeringen av den nya process som infördes 2024. Processen stöds av gemensamma regler och mallar, kollegial granskning, gemensamma utbildningar och löpande stöd. En väsentlig andel av projekten har etablerats eller förnyats sedan införandet. Den nya processen har därför fått snabbt genomslag i verksamheten och tillämpas nu på samtliga projekt. Flera utvärderingar av projekt har också genomförts med den nya systematiken.
För att förenkla och förtydliga flera av processtegen har vi under året också tagit fram ett systemstöd för planering av projekten. Dessutom har vi tagit fram en kompletterande rutin för verksamhet som inte helt kan anpassas till den ordinarie rutinen.
19The International Organization of Supreme Audit Institutions.
20Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
24
| INTERNATIONELL VERKSAMHET | 2025/26:RR1 |
Kostnader för internationellt utvecklingssamarbete
Tabell 17 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete (tkr)21
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Regionala insatser | 19 058 | 24 523 | 24 805 |
| Bilaterala insatser | 17 749 | 14 876 | 11 889 |
| Globala insatser | 5 328 | 5 433 | 5 322 |
| Metodutveckling och utbildning | 7 597 | 5 222 | 7 986 |
| Summa | 49 732 | 50 054 | 50 002 |
| varav lämnade bidrag | 6 989 | 7 050 | 7 576 |
Tabellen visar att kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet var marginellt lägre 2025 än tidigare år. Verksamheten har liksom de två föregående åren bedrivits i nivå med anslaget.
I bilaga 2 redovisar vi nettokostnader och lämnade bidrag per samarbetsprojekt.
Internationell samverkan
Samlad bedömning
Under 2025 bedrev vi internationell samverkan i enlighet med vår inriktning. Målet har varit att förbättra vår revision och samtidigt bidra till att utveckla revisionsprofessionen och stärka revisionsmyndigheters roll globalt.
Årets två största åtaganden har varit att leda Eurosais22 arbete med kapacitetsutveckling och att, tillsammans med revisionsmyndigheten i Storbritannien, leda arbetet med utveckling av globalt erkända standarder för finansiell revision inom ramen för Intosai. Vi har också stått värd för Eurosais årliga styrelsemöte, och i maj deltog riksrevisionsdirektören i högnivåmötet mellan de nationella revisionsorganen och Natos revisionsstyrelse.
Sammantaget är vår bedömning att vi genom vårt aktiva engagemang har bedrivit internationell samverkan på ett tillfredsställande sätt.
Riksrevisionens uppdrag är att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan i internationella sammanhang23.
Syftet med våra internationella åtaganden är att bidra till att utveckla revisionsprofessionen globalt och kontinuerligt förbättra vår egen revision och organisation.
För att följa upp resultatet av vår internationella samverkan utgår vi från målet för vår internationella samverkan: Vi bedriver internationell samverkan som utvecklar revisionsprofessionen och stärker revisionsmyndigheters roll.
21Verksamheten finansieras av ett anslag under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.
22The European Organisation of Supreme Audit Institutions.
23Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
25
| 2025/26:RR1 | INTERNATIONELL VERKSAMHET |
| Vi bedömer våra resultat i relation till vår inriktning och utifrån hur aktiva vi | |
| är i internationella sammanhang. |
Verksamhetens resultat
Under året har vi deltagit i internationella kommittéer och arbetsgrupper för att inhämta kunskap inom områden som vi har bedömt som ändamålsenliga för vår verksamhet.
Vårt främsta bidrag till utvecklingen av revisionsprofessionen internationellt har varit vårt deltagande i Intosais utveckling av standarder för både effektivitetsrevision och finansiell revision. Riksrevisionen har under året lett Intosais underkommitté för finansiell revision och redovisning. Arbetet syftar till att uppdatera tillämpningsvägledningarna för offentlig sektor i enlighet med standarderna för den privaträttsliga revisionen.
Genom att sprida kunskaper om kvantitativa benchmarkingmetoder via Eurosai har vi under året också bidragit till utvecklingen av revisionen i Europa. Styrelserna för Eurosai och Intosai har behandlat rapporterna för respektive åtaganden utan invändningar.
Som ledamot i Eurosais styrelse stod vi under 2025 även värd för Eurosais årliga styrelsemöte.
OECD har under året intensifierat samarbetet med revisionsmyndigheter och inlett vad som ser ut att bli ett årligt möte med riksrevisorer från medlemsländerna. Riksrevisorn deltog i årets möte, som alltså innebär ett nytt samarbetsforum mellan riksrevisorer.
I det årliga mötet mellan de nationella revisionsorganen och revisionsstyrelsen i Nato deltog riksrevisionsdirektören, eftersom mötet genomfördes på högre nivå än tidigare.
Kvalitetssystem för internationell samverkan
För att strukturera och kvalitetssäkra vår internationella samverkan har vi antagit ett antal styrdokument, däribland föreskriften för den internationella verksamheten som beskriver verksamhetens övergripande inriktning. Vi har också etablerade rutiner för arbetet i internationella kommittéer, för Europeiska revisionsrättens besök i Sverige och för att besvara enkäter och frågor från andra revisionsmyndigheter. Rutinerna har använts för att avgöra vilka internationella engagemang och åtaganden som vi ska prioritera och genomföra under året.
26
| INTERNATIONELL VERKSAMHET | 2025/26:RR1 |
Kostnader
Tabell 1824 Nettokostnader för internationell samverkan (tkr)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| EU | 1 497 | 1 722 | 1 454 |
| Intosai | 7 266 | 6 477 | 5 028 |
| Övrig internationell samverkan | 6 433 | 7 463 | 6 423 |
| Metodutveckling och utbildning | 653 | 1 035 | 0 |
| Internationell samverkan | 15 849 | 16 697 | 12 906 |
Kostnaderna under 2025 var marginellt lägre än under 2024.
Kostnader och tid för internationell verksamhet
Tabell 19 och 20 visar en sammanställning av den internationella verksamhetens nettokostnader och lämnade bidrag samt antalet redovisade timmar.
Tabell 19 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet (tkr)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 42 135 | 45 976 | 43 667 |
| Internationell samverkan | 15 196 | 16 173 | 12 906 |
| Metodutveckling och utbildning | 8 250 | 4 602 | 6 335 |
| Summa | 65 581 | 66 751 | 62 908 |
Tabell 20 Antal redovisade timmar för internationell verksamhet
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 20 666 | 21 587 | 20 629 |
| Internationell samverkan | 7 987 | 9 083 | 7 863 |
| Metodutveckling och utbildning | 5 756 | 4 900 | 7 601 |
| Summa | 34 410 | 35 569 | 36 092 |
24Omgjord tabell: Från 2025 ingår kostnader för kollegial granskning i övrig internationell samverkan.
27
2025/26:RR1
Myndighetsgemensam verksamhet
Utöver den verksamhet som består av granskning och internationell verksamhet har vi en myndighetsgemensam verksamhet med vissa bestämda uppgifter. I följande avsnitt beskriver vi resultatet av detta arbete under 2025.
Planering och uppföljning av granskningen
Samlad bedömning
Vi har under året planerat, följt upp och redovisat vår granskningsverksamhet i enlighet med vårt uppdrag.
Riksdagens råd för Riksrevisionen och Riksrevisionens vetenskapliga råd har sammanträtt enligt plan och lämnat värdefull återkoppling till verksamheten inom ramen för sina respektive uppdrag. Vi bedömer sammantaget att vår planering och uppföljning av granskningen var tillfredsställande under 2025.
Riksrevisionen ska planera och följa upp granskningen i enlighet med de uppdrag som vi har enligt lag25. Uppföljningen gör vi bland annat genom vår granskningsplan, uppföljningsrapport och riksrevisorns årliga rapport. Enligt vår instruktion ska riksrevisorn besluta om granskningens huvudsakliga inriktning och redovisa detta i en granskningsplan. Planen bidrar till öppenhet kring hur vi väljer vad som ska granskas och på vilket sätt. I november fattade riksrevisorn beslut om granskningsplanen för 2025/26. I vårt uppdrag ingår också att samla de viktigaste iakttagelserna vid effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen i en årlig rapport till riksdagen. I juni lämnade riksrevisorn den årliga rapporten för 2025. Riksrevisorn lämnar dessutom årligen en uppföljningsrapport, som visar om våra iakttagelser och rekommendationer har fått effekt. Uppföljningsrapporten lämnades till riksdagen i april. Tillsammans ger den årliga rapporten och uppföljningsrapporten riksdagen underlag för att bedöma relevansen, kvaliteten och produktiviteten i vår verksamhet.
Som ett komplement till riksrevisorns löpande dialog med riksdagens råd för Riksrevisionen, bjöd finansutskottet in riksrevisorn till det årliga öppna sammanträdet i september. Sammanträdet är ett tillfälle för riksrevisorn att ge en samlad bild av vår granskning och diskutera den med ledamöterna.
Riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet
Riksdagens råd för Riksrevisionen är ett organ som bidrar till att riksdagen får insyn i vår verksamhet och organisation. Rådet, som består av en ledamot och
25 Lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen (instruktionen) och lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. (revisionslagen).
28
| MYNDIGHETSGEMENSAM VERKSAMHET | 2025/26:RR1 |
en ersättare från varje parti i riksdagen, följer granskningsverksamheten och får information från riksrevisorn om Riksrevisionens verksamhet och organisation. Riksrevisorn informerar också rådet om arbetet i granskningarna och hur granskningsplanen följs. Under 2025 sammanträdde rådet sex gånger. Frågor på agendan var bland annat Riksrevisionens verksamhet och organisation, förslag till anslag på statens budget och hur granskningsplanen följs.
Riksrevisionens vetenskapliga råd ska bidra med råd i sakfrågor och om metoder och metodutveckling. Riksrevisorn beslutar om rådets sammansättning och bestämmer om rådets verksamhet.
Det vetenskapliga rådet sammanträdde fyra gånger under 2025 och bidrog med värdefulla synpunkter till vårt interna kvalitetsarbete på både myndighetsövergripande nivå och avdelningsnivå. Rådet har bland annat arbetat med frågor kring metoder, långsiktig planering och uppföljning.
Riksrevisionen i medierna
Under 2025 omnämndes Riksrevisionen i knappt 4 200 artiklar, jämfört med knappt 3 200 året innan. Antalet artiklar och omnämnanden i medierna ökade alltså med ungefär 1 000 artiklar, eller cirka 30 procent, jämfört med 2024. Störst intresse hade medierna av granskningar från effektivitetsrevisionen, där
viunder året också publicerade fler granskningar än tidigare år, medan den övriga verksamheten omnämndes mer sällan. Ledartexter, debattartiklar och insändare var vanliga; knappt 30 procent av artiklarna om Riksrevisionen 2025 var olika typer av opinionsartiklar.
Tabell 21 Riksrevisionen i medierna
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal artiklar | 4 200 | 3 200 | 6 100 |
| varav effektivitetsrevisionen | 3 900 | 2 700 | 5 800 |
Bevakningen av Riksrevisionen under året speglade bredden i vårt uppdrag. Ungefär 500 olika redaktioner nämnde vårt arbete minst en gång under 2025. Den effektivitetsgranskning som omnämndes av flest redaktioner var Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda (RiR 2025:26), tätt följd av Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer (RiR 2025:6).
29
| 2025/26:RR1 | MYNDIGHETSGEMENSAM VERKSAMHET |
Utveckling av vår verksamhet
Samlad bedömning
Vi har under året gjort goda framsteg, både vad gäller digitalisering och introduktion av nya arbetssätt. Med tanke på tillgängliga resurser och nödvändiga prioriteringar är resultatet av våra insatser för verksamhetsutveckling mer än rimliga. Vi kan samtidigt konstatera att vi fortsätter att ha stora behov av utveckling för att kunna möta framtida krav. Sett ur det perspektivet betraktar vi årets resultat som otillfredsställande.
Riksrevisionens övergripande mål är att göra revision som gör skillnad i dag och i morgon. För att lyckas med det måste vi säkerställa effektiva arbetssätt, anpassa oss till förändringar i vår omvärld och dra nytta av den tekniska utvecklingen. Under 2025 genomförde vi flera viktiga utvecklingsinsatser och hanterade samtidigt ett omfattande förändringsbehov.
För att följa upp vårt utvecklingsarbete bedömer vi nyttan av de utvecklingsprojekt som vi genomfört under året och hur väl vi förmår genomföra och avsluta utvecklingsprojekt. Vårt utvecklingsområde är brett och omfattar fler insatser än de som formellt ingår i projektportföljen.
Inom ramen för vår projektportfölj har vi genomfört och avslutat tre av sex planerade utvecklingsprojekt enligt plan. De resterande tre projekten har förlängts, samtidigt som ytterligare tre nya projekt har tillkommit under året.
För att vi ska kunna arbeta effektivt, anpassa oss till yttre förändringar och dra nytta av teknikutvecklingen är vår sammantagna bedömning att det finns potential att ytterligare stärka genomförandet av vårt utvecklingsarbete. Under 2025 genomförde vi en omorganisation och förändrade vår projektmodell för att stärka vår förmåga att prioritera och säkerställa resurser. Förändringarna har också syftat till att stärka utvecklingsprojektens genomförbarhet, nytta och effekt.
Under 2025 genomförde vi utvecklingsinsatser som omfattar både genomförda projekt och utveckling i linjeverksamheten. Några av de viktigaste insatserna har under året handlat om
•utveckling av gemensam AI-kompetens
•digitalisering och kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen
•digitaliserad kvittohantering
•implementering av och process för e-arkivering
•AI-policy och försörjningsstrategi för it.
För att stärka verksamheten och lägga en bra grund för ytterligare effektivisering och kvalitetssäkring med stöd av AI, utvecklade vi under 2025 vår gemensamma AI-kompetens. Det har bland annat handlat om att ta fram nya systemstöd och AI-assistenter i organisationen och på våra webbsidor. Inom granskningsverksamheten har vi också vidareutvecklat vår användning av AI för databehandling och analys. Vi har även tagit fram en AI-policy och en försörjningsstrategi för it.
30
| MYNDIGHETSGEMENSAM VERKSAMHET | 2025/26:RR1 |
Via digitala referenstagningar, arbetspsykologiska tester och kandidatundersökningar har vi under året digitaliserat och kvalitetssäkrat vår rekryteringsprocess. Vi ser att insatserna har höjt kvaliteten i urvalsarbetet, gett bättre underlag för utveckling och gjort processen mer effektiv. Vi har också digitaliserat vår hantering av friskvårds- och sjukvårdskvitton och delar av lönerevisionsprocessen. Dessa förändringar har bidragit till en mer enhetlig, snabb och resurseffektiv administration.
Under året har vi också implementerat vårt e-arkiv och tagit fram en process för e-arkivering. Det innebär att vi nu har processer, arbetssätt och it-stöd för att kunna arkivera allmänna handlingar digitalt och för att tillhandahålla de arkiverade handlingarna digitalt.
Utöver dessa utvecklingsinsatser har vi också stärkt våra processer för informationssäkerhet. Dessutom har vi påbörjat implementeringen av ett nytt system för kvalitetsstyrning, i enlighet med internationella riktlinjer för statliga revisionsorgan.
Vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling
Riksrevisionen vill bidra till en hållbar samhällsutveckling i Sverige och i andra länder. Vår hållbarhetspolicy formulerar mål för verksamheten. Målen handlar bland annat om att minska vår negativa påverkan på miljön och att främja ett hållbart arbetsliv.
Vi följer årligen upp och analyserar våra koldioxidutsläpp från tjänsteresor. Under året har vi dessutom utvecklat dokumentationen av de hållbarhetskrav
viställer vid inköp och upphandling. Det gör det möjligt att redovisa och analysera miljökrav och krav på social hänsyn inom såväl avrop som direktupphandling.
31
2025/26:RR1
Kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Samlad bedömning
Under året har vi genomfört insatser som har stärkt vår förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens. Genom att utveckla vårt arbetsgivarerbjudande och vår rekryteringsprocess fick vi under 2025 ett mer träffsäkert urval samtidigt som processen blev mer effektiv, och vi hade till exempel färre intervjuer per tillsättning. Antalet ansökningar per tjänst har dessutom ökat med cirka 20 procent. Vi har även genomfört insatser som har bidragit till att främja ett hållbart arbetsliv.
Sammantaget bedömer vi att vår kompetensförsörjning och arbetsmiljö var tillfredsställande under 2025. Samtidigt behöver vi fortsätta följa upp och aktivt arbeta med frågor som rör stress och återhämtning.
Riksrevisionen ska ha en strategisk och långsiktigt hållbar kompetensförsörjning och arbetsmiljö. För att följa upp vårt arbete med detta utgår vi från områdena attrahera, rekrytera, utveckla och behålla vår kompetens samt arbetsmiljö. I uppföljningen av resultatet använder vi nyckeltal kopplade till dessa områden och kvalitativa bedömningar.
Attrahera och rekrytera
Vårt interna mål inom kompetensförsörjningsområdet är att Riksrevisionen ska vara en attraktiv och hållbar arbetsgivare. Under 2024 lanserade vi vårt gemensamma arbetsgivarerbjudande, som vi under året har byggt vidare på genom att utveckla vår rekryteringsprocess. Detta utvecklingsarbete har resulterat i en fortsatt stabil tillsättningsgrad, ett mer träffsäkert urval samt en positiv kandidatupplevelse. Rekryteringsprocessen har också blivit mer effektiv, och vi har till exempel haft färre intervjuer per tillsättning. Antalet ansökningar per tjänst har ökat med cirka 20 procent, vilket tyder på att riktade insatser i sociala medier har stärkt vår attraktionskraft.
Tabell 22 Nyckeltal rekrytering per den 31 december
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal tillsatta tjänster inkl. praktikanter | 31 | 49 | 47 |
| Antal avbrutna rekryteringar | 6 | 3 | 19 |
| Antal intervjuade kandidater | 81 | 235 | 193 |
| Antal sökande | 1 250 | 1 302 | 1 551 |
Under året har totalt 23 medarbetare anställts och 26 medarbetare har avslutat sin anställning. Vår bedömning är att vi har lyckats rekrytera de kompetenser som vi har behov av även i fortsättningen, i takt med att personer lämnar organisationen.
32
| KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ | 2025/26:RR1 |
Under 2025 bytte vi tidpunkt för vår lönerevision, vilket innebär att ny lön gäller från den 1 oktober i stället för den 1 april. Syftet med förändringen är att synkronisera löneprocessen med de centrala kollektivavtalen, och därmed skapa tydligare och mer förutsägbara förutsättningar för vår kompetensförsörjning. Förändringen syftar också till att bidra till en mer långsiktigt hållbar lönebildning.
Vi bedömer att vårt arbete med att attrahera och rekrytera är tillfredsställande och att arbetet svarar väl mot våra mål. Denna bedömning grundar vi på kandidaternas återkoppling och på våra nyckeltal.
Utveckla och behålla
Tabell 23 Antal anställda per den 31 december
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Anställda | 311 | 314 | 319 |
| varav tillsvidareanställda | 308 | 313 | 317 |
| varav visstidsanställda | 3 | 1 | 2 |
Antal anställda vid Riksrevisionen har minskat med tre personer jämfört med föregående år. Detta ligger i linje med tidigare beslut om att successivt anpassa bemanningen till en långsiktigt hållbar nivå.
Tabell 24 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal anställda | 311 | 314 | 319 |
| varav kvinnor | 190 | 189 | 196 |
| varav män | 121 | 125 | 123 |
Könsfördelningen bland medarbetarna är 61 procent kvinnor och 39 procent män, se tabell 23. Detta är i linje med tidigare års nivåer.
Tabell 25 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Totalt | 25 | 23 | 23 |
| varav kvinnor | 12 | 12 | 14 |
| varav män | 13 | 11 | 9 |
Bland cheferna är 48 procent kvinnor och 52 procent män, se tabell 25. De senaste årens utveckling visar att chefsgruppen har blivit alltmer jämnt fördelad.
Vi bedömer chefsförsörjningen som stabil. För att säkerställa en fortsatt hög kvalitet inom chefs- och ledarskapsutveckling har vi genomfört en ny upphandling av konsultstöd som stärker vår kompetens inom området.
I början av året anställde vi också en ledarskapsutvecklare som ansvarar för att driva och samordna interna utbildnings- och utvecklingsinsatser för chefer
33
| 2025/26:RR1 | KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ |
| och inom ledarskap och grupputveckling. Som komplement till detta har vi | |
| även genomfört ledarskapsutbildningar för medarbetare utan formellt chefsan- | |
| svar. |
Personalomsättning
Den totala personalomsättningen ligger kvar på i stort sett samma nivå som föregående år. Vi analyserar och följer upp vad som utgör en ändamålsenlig personalomsättning inom varje avdelning, med målet att skapa en balans som både säkrar kontinuitet och rätt kompetens.
Tabell 26 Personalomsättning (procent)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Årlig revision | 10 | 5 | 8 |
| Effektivitetsrevision | 3 | 8 | 10 |
| Internationella verksamheten | 0 | 0 | 6 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 5 | 10 | 17 |
| Hela Riksrevisionen | 7 | 8 | 12 |
Tabell 27 Personalförändring (antal)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Nyanställda | 23 | 24 | 38 |
| Entledigade | 26 | 30 | 39 |
| varav pension26 | 3 | 5 | 2 |
Extern kompetens
Kostnaderna för extern kompetens minskade något 2025 jämfört med föregående år, vilket främst beror på minskat nyttjande av konsulter inom de myndighetsgemensamma funktionerna. Verksamhetsgrenarna visar relativt stabila nivåer över tid.
Tabell 28 Kostnader för användning av extern kompetens (tkr)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Verksamhetsgrenar | 7 718 | 7 699 | 7 842 |
| Årlig revision | 2 979 | 2 492 | 3 564 |
| Effektivitetsrevision | 1 001 | 1 147 | 784 |
| Internationell verksamhet | 3 739 | 4 059 | 3 494 |
| Verksamhetsutveckling | 1 724 | 129 | 1 649 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 10 037 | 12 997 | 16 019 |
| Kompetensutveckling | 277 | 97 | 703 |
26Pensionsavgångar är inkluderade i det totala antalet entlediganden.
34
KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ2025/26:RR1
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Kompetens- och resursförstärkning | 9 760 | 12 900 | 15 316 |
| Summa | 19 479 | 20 824 | 25 511 |
Organisationsförändringar
Under 2025 genomförde vi en rad organisatoriska förändringar i syfte att stärka styrning, utveckling och stöd till verksamheten. Förändringarna har skett inom och mellan avdelningarna utan att påverka organisationens övergripande struktur.
Den 1 september inrättades en enhet för utveckling och förvaltning under lednings- och verksamhetsstöd. Samtidigt skapades en ny enhet för styrning, planering och uppföljning. I samband med detta flyttades ansvarsområdena för internt stöd och it från kommunikationsavdelningen till olika enheter inom avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd. Ansvaret för registratur flyttades från kommunikationsavdelningen till rättsavdelningen. Syftet med förändringen var att stärka utvecklings- och förvaltningsarbetet samt att förbättra hanteringen av digitala resurser och informationsstyrning.
I oktober fattade riksrevisorn beslut om att inrätta en ledningsstab under myndighetens ledning från och med den 1 januari 2026. Denna organisationsförändring syftade till att samla funktioner direkt under ledningen och till att skapa en effektiv struktur för planering, uppföljning och strategiskt stöd. Ledningsstaben består av medarbetare från den tidigare enheten för styrning, planering och uppföljning samt från säkerhetsenheten.
Under hösten 2025 beslutade riksrevisorn även att funktionen för teknik, innovation och data, inom avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd, skulle ingå i avdelningen för effektivitetsrevision från den 1 januari 2026. Syftet med förändringen var att stärka kopplingen mellan utvecklingsarbetet och granskningsverksamheten.
Riksrevisionen var den 31 december 2025 organiserad i sex avdelningar:
•avdelningen för årlig revision
•avdelningen för effektivitetsrevision
•internationella avdelningen
•kommunikationsavdelningen
•rättsavdelningen
•avdelningen för lednings- och verksamhetsstöd.
Arbetsmiljö
Vårt systematiska arbetsmiljöarbete omfattade under 2025 bland annat en årlig medarbetarundersökning, fysisk skyddsrond, riskbedömningar vid verksamhetsförändringar samt den årliga uppföljningen 2025.
Resultatet av årets medarbetarundersökning överensstämmer i stort med föregående år. Årets resultat visar att index för nöjdhet och stolthet ligger kvar
35
| 2025/26:RR1 | KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ | |||
| på samma höga nivå. Området arbete och hälsa har försämrats marginellt, vil- | ||||
| ket pekar på ett fortsatt behov av insatser relaterade till upplevd stress och | ||||
| återhämtning. | ||||
| För att stärka det hälsofrämjande arbetet har vi under året bland annat ge- | ||||
| nomfört en hälsoutmaning som uppmuntrar till ökad fysisk och social aktivitet. | ||||
| Vi har också bjudit in en extern föreläsare. | ||||
| Sjukfrånvaro | ||||
| Sjukfrånvaron har minskat något sedan föregående år. Minskningen är störst | ||||
| bland kvinnor, men sjukfrånvaron är fortfarande högre bland kvinnor än bland | ||||
| män. Sjukfrånvaron är lägre än föregående år i de flesta åldersgrupper, med | ||||
| undantag för medarbetare 29 år och yngre där nivåerna har ökat. | ||||
| Långtidssjukfrånvaron är lägre än föregående år, framför allt bland kvin- | ||||
| nor, och utgör nu en mindre andel av den totala sjukfrånvaron än tidigare. | ||||
| Detta har i sin tur bidragit till att den totala sjukfrånvaron minskar igen efter | ||||
| föregående års ökning. | ||||
| Tabell 29 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid | ||||
| 2025 | 2024 | 2023 | ||
| Sjukfrånvaro totalt | 2,5 | 2,9 | 2,2 | |
| varav kvinnor | 3,0 | 3,8 | 2,8 | |
| varav män | 1,7 | 1,4 | 1,0 | |
| Anställda 29 år och yngre | 4,2 | 2,1 | 1,0 | |
| varav kvinnor | 3,7 | 1,6 | 1,1 | |
| varav män | 4,7 | 2,5 | 0,8 | |
| Anställda 30–49 år | 2,1 | 2,9 | 1,8 | |
| varav kvinnor | 2,5 | 3,6 | 1,9 | |
| varav män | 1,3 | 1,9 | 1,6 | |
| Anställda 50 år och äldre | 2,6 | 3,0 | 3,1 | |
| varav kvinnor | 3,4 | 4,8 | 4,8 | |
| varav män | 1,5 | 0,3 | 0,1 | |
| Långtidssjukas frånvaro av total ordinarie arbetstid | 1,45 | 2,0 | 1,16 | |
| Av den totala sjukfrånvaron avser: | ||||
| andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 58,0 | 69,1 | 53,1 | |
| varav kvinnor | 54,4 | 70,6 | 58,4 | |
| varav män | 67,5 | 62,7 | 28,3 | |
36
2025/26:RR1
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
Tusental kronor
| 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Låneram Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 30 000 | 25 000 | 25 000 | 20 000 | 30 000 |
| Utnyttjad | 12 788 | 18 786 | 19 826 | 10 220 | 11 824 |
| Kontokredit Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 44 090 | 41 882 | 40 911 | 40 582 | 40 236 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
| Ränteintäkter | 953 | 1 905 | 2 346 | 641 | 0 |
| Räntekostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 220 | 220 | 220 | 220 | 220 |
| Avgiftsintäkter | 219 | 281 | 233 | 224 | 239 |
| Avgiftsintäkter som inte disponeras | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 0 | 88 000 | 153 000 | 153 000 | 153 000 |
| Avgiftsintäkter | 0 | 71 608 | 178 602 | 164 115 | 152 105 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 11 726 | 11 064 | 10 773 | 10 674 | 10 570 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, ramanslag | 1500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| Utnyttjad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | – | – | – | – | – |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, ramanslag | – | – | – | – | – |
37
2025/26:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Anslagssparande | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 8 828 | 9 869 | 25 567 | 40 983 | 37 622 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, ramanslag | 801 | 533 | 587 | 589 | 12 070 |
| Personal | |||||
| Antalet årsarbetskrafter | 280 | 288 | 297 | 280 | 276 |
| Medelantalet anställda | 299 | 307 | 313 | 298 | 289 |
| Driftskostnad per årsarbetskraft | 539 | 1 476 | 1 402 | 1 397 | 1 310 |
| Kapitalförändring | |||||
| Årets kapitalförändring | –20 | –241 | 18 | 10 | –20 |
| Balanserad kapitalförändring | 677 | 706 | 688 | 679 | 699 |
38
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 | ||||
| Resultaträkning | |||||
| Tusental kronor | |||||
| Not | 2025 | 2024 | |||
| Verksamhetens intäkter | |||||
| Intäkter av anslag | 434 681 | 428 019 | |||
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 847 | 596 | ||
| Intäkter av bidrag | 2 | 439 | 308 | ||
| Finansiella intäkter | 3 | 1030 | 1 946 | ||
| Summa | 436 997 | 430 869 | |||
| Verksamhetens kostnader | |||||
| Kostnader för personal | 4 | –354 221 | –351 449 | ||
| Kostnader för lokaler | 5 | –23 915 | –23 723 | ||
| Övriga driftskostnader | 6 | –52 779 | –49 893 | ||
| Finansiella kostnader | 7 | –389 | –999 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | –5 712 | –5 046 | |||
| Summa | -437 016 | –431 110 | |||
| Verksamhetsutfall | –20 | –241 | |||
| Uppbördsverksamhet | |||||
| Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 8 | 0 | 71 608 | ||
| Medel som tillförts statens budget från upp- | |||||
| bördsverksamhet | 0 | –71 608 | |||
| Saldo | 0 | 0 | |||
| Transfereringar | |||||
| Medel som erhållits från statens budget för | |||||
| finansiering av bidrag | 9 | 6 989 | 7 050 | ||
| Lämnade bidrag | 9 | –6 989 | –7 050 | ||
| Saldo | 0 | 0 | |||
| Årets kapitalförändring | 10 | –20 | –241 | ||
39
2025/26:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Balansräkning
Tusental kronor
| Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utveckling | 11 | 8 221 | 10 743 |
| Summa | 8 221 | 10 743 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 12 | 788 | 1 597 |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 13 | 4 011 | 6 264 |
| Summa | 4 799 | 7 861 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 522 | 120 | |
| Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 14 | 2 841 | 4 650 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 15 | 46 | 45 |
| Summa | 3 409 | 4 814 | |
| Periodavgränsningsposter | 16 | ||
| Förutbetalda kostnader | 11 976 | 11 112 | |
| Övriga upplupna intäkter | 4 | 202 | |
| Summa | 11 980 | 11 314 | |
| Avräkning med statsverket | |||
| Avräkning med statsverket | 17 | –9 629 | –10 402 |
| Summa | –9 629 | –10 402 | |
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 52 531 | 41 142 | |
| Summa | 52 531 | 41 142 | |
| Summa tillgångar | 71 311 | 65 472 |
40
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 | ||||
| Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Kapital och skulder | |||||
| Myndighetskapital | 18 | ||||
| Statskapital | 232 | 232 | |||
| Balanserad kapitalförändring | 465 | 706 | |||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | –20 | –241 | |||
| Summa | 677 | 697 | |||
| Avsättningar | |||||
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||||
| förpliktelser | 19 | 99 | 271 | ||
| Övriga avsättningar | 20 | 2 060 | 934 | ||
| Summa | 2 158 | 1 205 | |||
| Skulder m.m. | |||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 21 | 12 788 | 18 786 | ||
| Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 14 139 | 11 901 | |||
| Leverantörsskulder | 12 689 | 5 809 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 6 966 | 5 181 | ||
| Summa | 46 581 | 41 677 | |||
| Periodavgränsningsposter | 23 | ||||
| Upplupna kostnader | 21 894 | 21 893 | |||
| Summa | 21 894 | 21 893 | |||
| Summa kapital och skulder | 71 311 | 65 472 | |||
41
| 2025/26:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
| Anslag | Ingående | Årets | Totalt | Utgifter1 | Utgående |
| överförings- | tilldelning | disponibelt | över- | ||
| belopp | enligt | belopp | förings- | ||
| anslags- | belopp | ||||
| direktiv | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 9 869 | 390 897 | 400 766 | –391 937 | 8 828 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: | |||||
| Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, | |||||
| ramanslag | 533 | 50 000 | 50 533 | –49 732 | 801 |
| Summa | 10 402 | 440 897 | 451 299 | –441 669 | 9 629 |
1Utgifterna redovisas i resultaträkning som intäkter av anslag och medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag.
Beviljad anslagskredit för anslaget 2:5 uppgår till 11 726 tkr och för anslaget 1:5 till 1 500 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
| Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
| 2558 Avgifter för årlig revision | 0 | 0 |
| Summa | 0 | 0 |
42
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 |
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.
Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser jämfört med manuella summeringar.
Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning
Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Avgiftsbelagd verksamhet
Under 2023 ändrades lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet
m.m.Ändringen innebär att Riksrevisionen från och med revisionsår 2024 inte tar ut avgifter för att granska årsredovisningar för myndigheter under regeringen eller för andra lagstadgade revisioner. Avgifter tas bara ut för granskning av vissa bolag och stiftelser.
Nettokostnader i resultatredovisningen
Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringarna särredovisas som lämnade bidrag i tabell 17 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet (se även not 9 till resultaträkningen).
Gemensamma kostnader
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen mellan tre verksamhetsgrenar. Riksrevisionen har två typer av gemensamma kostnader: myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma (verksamhetens egna indirekta kostnader).
Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kostnader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader, vilka fördelas mellan de tre verksamhetsgrenarna.
43
| 2025/26:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att stödja en specifik verksamhetsgren och belastar endast den verksamhetsgrenen.
Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader mellan verksamhetsgrenarna beräknas utifrån redovisad tid inom respektive verksamhetsgren.
För att få en enkel och tydlig fördelning klassificeras alla gemensamma kostnader med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna viktar gemensamma kostnader för en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verksamhetsinnehållet med hänsyn till kostnadens relevans för den enskilda verksamhetsgrenen. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifikationsnivå och modellen är transparent när det gäller vilka kostnader som belastar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
De gemensamma kostnader som belastar biståndsanslaget avser kostnader som får rapporteras som bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommittés (Dac) direktiv för internationellt utvecklingssamarbete (Official Development Assistance, ODA).
Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader är:
•kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive avgiftsfinansierade slutprestationer (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget).
Myndighetens gemensamma kostnader fördelas månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen. Den slutliga fördelningen sker i samband med årsbokslutet.
44
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 |
Fördelning av myndighetens gemensamma kostnader (tkr)
| Verksamhetsgren | ÅR | EFF | INT | Varav | Totalt |
| INT IU27 | |||||
| Verksamhetens egna direkta | |||||
| kostnader | 88 025 | 98 155 | 46 399 | 38 507 | 232 579 |
| Verksamhetens egna indirekta | |||||
| kostnader | 25 235 | 24 541 | 6 719 | 3 022 | 56 495 |
| Summa verksamhetens egna | |||||
| kostnader | 113 261 | 122 695 | 53 118 | 41 529 | 289 074 |
| Verksamhetens del av myndighets- | |||||
| gemensamma kostnader | 71 578 | 68 574 | 12 463 | 8 203 | 152 615 |
| Summa verksamhetens | |||||
| nettokostnader | 184 839 | 191 270 | 65 581 | 49 732 | 441 689 |
| Andel av myndighetsgemensamma | |||||
| kostnader | 46,9 % | 44,9 % | 8,2 % | 5,4 % | – |
| Andel av myndighetens totala | |||||
| nettokostnader | 41,8 % | 43,3 % | 14,8 % | 11,3 % | – |
Av verksamhetens egna indirekta kostnader och av de myndighetsgemensamma kostnaderna 2025 belastade 11,2 miljoner kronor anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är en ökning med 0,2 miljoner kronor jämfört med 2024. Detta motsvarar 22,6 procent av de totala nettokostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete. För 2025 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets del av de myndighetsgemensamma kostnaderna till 5,4 procent och 11,3 procent av myndighetens totala nettokostnader.
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 000 kronor redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 000 kronor. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 000 kronor. I anläggningstillgångarna ingår konstverk som Riksrevisionen övertagit från Statens konstråd 2008 och 2024.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider:
| • balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år |
| • rättigheter och andra immateriella tillgångar | 3–5 år |
| • förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år |
| • maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år |
| • konst | Ingen avskrivning |
| 27 Internationellt utvecklingssamarbete. |
45
| 2025/26:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen för räkenskapsåret 2025 inföll den 5 januari 2026. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Avsättningar
Avsättningar har gjorts för lokala omställningsmedel enligt ett lokalt avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna samt överenskommelser med personal.
Uppgifter om ledande befattningshavare
Riksrevisionens ledning
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Christina Gellerbrant | riksrevisor | - | |
| Hagberg | 2 343 870 | ||
| Claudia Gardberg | riksrevisionsdirektör | - | |
| Morner | 1 803 157 | ||
Ledamöter och suppleanter i riksdagens råd för Riksrevisionen
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Jan Ericson | ordförande | - | 94 200 |
| Hans Ekström | vice ordförande | • stiftelsen Lagersberg | |
| • stiftelsen Sundbyholm | |||
| • vice ordförande för Almi | |||
| Stockholm Sörmland | |||
| • ledamot i Riksbankens | |||
| Jubileumsfond | |||
| • ledamot i Carlson Ekström | |||
| AB | 70 656 | ||
| Fredrik Lindahl | ledamot | • ledamot i Valprövnings- | |
| nämnden | 18 840 | ||
46
FINANSIELL REDOVISNING2025/26:RR1
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Jessica Wetterling | ledamot | • suppleant Expose Interiör | |
| AB | |||
| • suppleant i Valprövnings- | |||
| nämnden | 18 840 | ||
| Malin Björk | ledamot | - | 18 840 |
| Hans Eklind | ledamot | • distriktsordförande för | |
| Kristdemokraterna | |||
| Örebro län | |||
| • ledamot i Kristdemo- | |||
| kraternas partistyrelse | |||
| • ledamot i Clapham- | |||
| institutets styrelse | |||
| • ledamot i Lepramissionen | 18 840 | ||
| Janine Alm Ericson | ledamot | • styrelseledamot i Green | |
| Forum | |||
| • ersättare i styrelsen för | |||
| Speedheater System AB | 18 840 | ||
| Cecilia Rönn | ledamot | - | |
| (t.o.m. 2025-06-16) | 9 420 | ||
| Anders Ekegren | ledamot (fr.o.m. | • ledamot i Tullverkets | |
| 2025-06-16) | insynsråd | ||
| • ledamot Solna Vatten AB | 7 850 | ||
| Ulrika Liljeberg | suppleant | • ledamot i Säkerhets- | |
| polisens insynsråd | |||
| • ledamot i Rikspolis- | |||
| styrelsens insynsråd | |||
| • ledamot i Länsstyrelsen | |||
| Dalarnas insynsråd | |||
| • styrelseordförande för | |||
| Randello Invest AB | 9 420 | ||
| Joakim Sandell | suppleant | - | 9 420 |
| David Perez | suppleant | - | 9 420 |
| Lars Engsund | suppleant | • äger samtliga 250 aktier | |
| (100 %) i sitt bolag | |||
| Graneholmen Project | |||
| Management AB (org.nr | |||
| 559262-4125) | 9 420 | ||
| Ilona Szatmári | suppleant | • suppleant i styrelsen för | |
| Waldau | Framtidsforum I&M AB | 9 420 | |
| Gudrun Brunegård | suppleant | • ersättare i Exportkontroll- | |
| rådet | |||
| • vice ordförande i parti- | |||
| avdelningen för Krist- | |||
| demokraterna i Vimmerby | |||
| kommun | 9 420 | ||
47
2025/26:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Jan Riise | suppleant | • ensamägare till bolaget | |
| Agadem Jan Riise & Co | |||
| AB (org.nr 556397-6702, | |||
| ingen verksamhet sedan | |||
| 2016) | |||
| • ingår i en parlamentarisk | |||
| referensgrupp för en utred- | |||
| ning om återtagande av | |||
| medborgarskap, initierad | |||
| av justitiedepartementet | 9 420 | ||
| Malin Danielsson | suppleant | - | |
| (t.o.m. 2025-02-26) | 1 570 | ||
| Mauricio Rojas | suppleant | - | |
| (fr.o.m. 2025-02-26) | 7 850 | ||
48
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 | |||
| Noter (tkr) | ||||
| Resultaträkning | ||||
| Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2025 | 2024 | ||
| Intäkter av uppdragsverksamhet1 | 219 | 281 | ||
| Reavinst försäljning av anläggningstillgång | 198 | 0 | ||
| Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 430 | 315 | ||
| Summa | 847 | 596 | ||
1Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 8 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
| Not 2 Intäkter av bidrag | 2025 | 2024 |
| Intäkter av bidrag från andra EU-länder | 127 | 0 |
| Intäkter av bidrag från statliga myndigheter | 312 | 308 |
| Summa | 439 | 308 |
| Not 3 Finansiella intäkter | 2025 | 2024 |
| Ränteintäkter Riksgäldskontoret | 953 | 1 905 |
| Kursvinster | 77 | 41 |
| Summa | 1 030 | 1 946 |
| Not 4 Kostnader för personal | 2025 | 2024 |
| Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensions- | ||
| premier och andra avgifter enligt lag och avtal | –206 828 | –204 151 |
| Arvode till råd och ej anställd personal exklusive arbets- | ||
| givaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt | ||
| lag och avtal | –2 250 | –3 380 |
| Summa lönekostnader | –209 078 | –207 531 |
| Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | ||
| enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | –145 143 | –143 918 |
| Summa | –354 221 | –351 449 |
Kostnaderna för personal ökade med 2 772 tkr motsvarande 1 procent jämfört med 2024.
| Not 5 Kostnader för lokaler | 2025 | 2024 |
| Summa | –23 915 | –23 723 |
Kostnaderna för lokaler ökade med 192 tkr jämfört med 2024. Skillnaden mellan åren avser huvudsakligen indexuppräkning av lokalhyra.
| Not 6 Övriga driftskostnader | 2025 | 2024 |
| Summa | –52 779 | –49 893 |
Övriga driftskostnader ökade med 2 885 tkr jämfört med 2024. Under 2025 har investeringar gjorts i arbetsplatsutrustning, såsom datorer och mobiltelefoner, vilket förklarar en kostnadsökning om 3 649 tkr. Samtidigt har kostnaderna för konsulter och konferensavgifter minskat med 3 822 tkr jämfört med föregående år.
49
2025/26:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Not 7 | Finansiella kostnader | 2025 | 2024 |
| Räntekostnader Riksgäldskontoret | –365 | –725 | |
| Övriga räntekostnader | 1 | –15 | |
| Kursförluster | –23 | –252 | |
| Övriga finansiella kostnader | –1 | –7 | |
| Summa | –389 | –999 | |
| Not 8 | Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2025 | 2024 |
| Offentligrättslig verksamhet | |||
| Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revision | |||
| enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig | |||
| verksamhet m.m. | 0 | 71 608 | |
| Summa | 0 | 71 608 |
Den årliga revisionen av myndigheternas årsredovisningar har tidigare varit avgiftsbelagd, men från och med revisionsåret 2024 tas inga avgifter ut, därav är utfallet 0 för 2025.
| Not 9 | Lämnade bidrag | 2025 | 2024 | |
| Projekt inom det internationella utvecklingssamarbetet: | ||||
| Afrosai-E | –5 509 | –5 718 | ||
| EU:s utvidgningsländer | –630 | –426 | ||
| Kosovo | –377 | –508 | ||
| Armenien | –156 | –92 | ||
| Eurosai development | –128 | 0 | ||
| Kapacitetsutveckling Globalt Intosai | –121 | –145 | ||
| Palestina | –50 | 0 | ||
| Regionalt Östafrika | –9 | –162 | ||
| IU, Övrigt samarbete | –9 | 0 | ||
| Summa | –6 989 | –7 050 | ||
| Not 10 | Årets kapitalförändring | 2025 | 2024 | |
| Avgiftsfinansierad verksamhet | ||||
| – Internationella uppdrag | –20 | 30 | ||
| Anslagsfinansierad verksamhet | ||||
| – periodiseringseffekt | 0 | –271 | ||
| Summa | –20 | –241 | ||
Årets kapitalförändring avser avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet. Den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 8 Av- giftsfinansierad uppdragsverksamhet.
50
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 | ||||
| Balansräkning | |||||
| Not 11 Balanserade utgifter för utveckling | 2025-12-31 2024-12-31 | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 32 802 | 30 267 | |||
| Årets anskaffning | 0 | 11 594 | |||
| Årets utrangeringar | –17 445 | ||||
| Pågående utgifter för utveckling | 0 | –9 060 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 15 357 | 32 802 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –22 059 | –20 282 | |||
| Årets avskrivningar | –2 522 | –1 776 | |||
| Årets utrangeringar | 17 445 | 0 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –7 136 | –22 059 | |||
| Bokfört värde | 8 221 | 10 743 | |||
| Not 12 Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 4 680 | 4 680 | |||
| Årets anskaffningar | 0 | 0 | |||
| Årets utrangeringar | 0 | 0 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 4 680 | 4 680 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3 083 | –2 274 | |||
| Årets avskrivningar | –809 | –809 | |||
| Årets utrangeringar | 0 | ||||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3 892 | –3 083 | |||
| Bokfört värde | 788 | 1 597 | |||
| Not 13 Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2025-12-31 2024-12-31 | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 14 962 | 17 688 | |||
| Övertagen konst | 0 | 197 | |||
| Årets anskaffning | 203 | 2 250 | |||
| Årets utrangeringar | –562 | –5 173 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 14 603 | 14 962 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –8 698 | –10 629 | |||
| Årets avskrivningar | –2 374 | –2 445 | |||
| Årets utrangeringar | 480 | 4 376 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –10 592 | –8 698 | |||
| Bokfört värde | 4 011 | 6 264 | |||
51
2025/26:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Not 14 Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Ingående moms | 2 841 | 4 650 |
| Summa | 2 841 | 4 650 |
Momskompensationen som bokfördes i december föregående år avsåg perioden november– december 2024. Det motsvarande belopp som bokfördes under 2025 avsåg momskompensationen för december 2025. Det förklarar minskningen mellan åren.
| Not 15 Övriga kortfristiga fordringar | 2025-12-31 2024-12-31 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 46 | 45 | |
| Summa | 46 | 45 | |
| Not 16 Periodavgränsningsposter | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Förutbetalda kostnader | |||
| Förutbetalda hyreskostnader | 5 740 | 5 728 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 6 236 | 5 384 | |
| Summa förutbetalda kostnader | 11 976 | 11 112 | |
| Övriga upplupna intäkter | |||
| Upplupna intäkter | 4 | 202 | |
| Summa övriga upplupna intäkter | 4 | 202 | |
| Summa | 11 980 | 11 314 | |
| Not 17 Avräkning med statsverket | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Uppbörd | |||
| Ingående balans | 0 | –86 708 | |
| Redovisat mot inkomsttitel | 0 | –71 608 | |
| Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande | |||
| flöde | 0 | 158 316 | |
| Skulder avseende uppbörd | 0 | 0 | |
| Anslag i räntebärande flöde | |||
| Ingående balans | –10 402 | –26 154 | |
| Redovisat mot anslag | 441 669 | 435 069 | |
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –440 897 | –419 317 | |
| Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande | |||
| flöde | –9 629 | –10 402 | |
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | |||
| Ingående balans | 0 | 0 | |
| Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 0 | 159 672 | |
| Utbetalningar i icke räntebärande flöde | 0 | –1 357 | |
| Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar | 0 | –158 316 | |
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | |
| Summa | –9 629 | –10 402 | |
52
| FINANSIELL REDOVISNING | 2025/26:RR1 |
Not 18 Myndighetskapital
| Statskapital1 | Balanserad | Kapital- | Summa | ||
| kapital- | förändring | ||||
| förändring | enligt | ||||
| avgifts- | resultat- | ||||
| finansierad | räkningen | ||||
| verksamhet | |||||
| Utgående | |||||
| balans 2024 | 232 | 706 | 241 | 696 | |
| Ingående | |||||
| balans 2025 | 232 | 706 | 241 | 696 | |
| Föregående års | |||||
| kapitalförändring | 0 | 241 | –241 | 0 | |
| Övrig förändring | 0 | 0 | 0 | 0 | |
| Årets | |||||
| kapitalförändring | 0 | 0 | –20 | –20 | |
| Summa årets | |||||
| förändring | 0 | 241 | –259 | –44 | |
| Utgående | |||||
| balans 2025 | 232 | 465 | –20 | 677 |
1Avser konst som under 2008 och 2024 överfördes från Statens konstråd.
| Not 19 Avsättning för pensioner och liknande | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| förpliktelser | ||
| Ingående avsättning | 271 | 0 |
| Årets pensionskostnad | 148 | 722 |
| Årets pensionsutbetalning | –320 | –451 |
| Utgående avsättning | 99 | 271 |
Avsättning för chefspensioner redovisas utgiftsmässigt, det vill säga avräknas anslag vid utbetalning. Årets utbetalning uppgår till 320 tkr.
| Not 20 Övriga avsättningar | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Lokala omställningsmedel | ||
| Ingående avsättning | 934 | 1 358 |
| Årets förändring | 382 | –424 |
| Utgående avsättning | 1 316 | 934 |
| Överenskommelse med personal | ||
| Ingående avsättning 1 | 0 | 2 032 |
| Årets förändring | 744 | –2 032 |
| Utgående avsättning | 744 | 0 |
| Summa utgående avsättningar | 2 060 | 934 |
1Varav 744 tkr beräknas regleras under 2026.
53
2025/26:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Not 21 Lån i Riksgäldskontoret | 2025-12-31 2024-12-31 | |
| Ingående skuld | 18 786 | 19 826 |
| Årets nya lån | –153 | 4 730 |
| Årets amorteringar | –5 845 | –5 770 |
| Utgående skuld | 12 788 | 18 786 |
| Beviljad låneram | 30 000 | 25 000 |
| Not 22 Övriga kortfristiga skulder | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Personalens källskatt | 6 966 | 5 131 |
| Övriga kortfristiga skulder | 0 | 50 |
| Summa | 6 966 | 5 181 |
| Not 23 Periodavgränsningsposter | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Upplupna kostnader | ||
| Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 20 504 | 20 528 |
| Övriga upplupna kostnader | 1 390 | 1 365 |
| Summa | 21 894 | 21 893 |
54
2025/26:RR1
Intern styrning och kontroll
Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska Riksrevisionens ledning se till att det finns en fungerande intern styrning och kontroll. Som ett led i sammanställningen av årsredovisningen ska ledningen intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Lagen kräver också att det ska finnas en internrevision vid Riksrevisionen.
Riksrevisorn bedömer i samband med undertecknandet av årsredovisningen om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Denna bedömning grundar sig bland annat på det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen samt en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.
Under året har ledningsgruppen genomfört riskanalyser, och riskminimerande åtgärder har införts, bland annat kopplat till områdena ekonomistyrning, anpassning till teknisk utveckling och informationshantering. Riskerna har omvärderats vid varje tertialuppföljning utifrån de åtgärder som genomförts.
Internrevisionen är en del av granskningen av Riksrevisionens verksamhet. Den bidrar med värdefulla insikter som vi kan använda när vi utvecklar verksamheten. Enligt internrevisionsplanen för 2025 har två granskningar genomförts: granskning av ärendehanteringsprocessen och granskning av inköps- och upphandlingsprocessen. Granskningarna har resulterat i ett flertal rekommendationer, och vi har arbetat med åtgärder för att hantera rekommendationerna. Vi följer upp åtgärderna efter varje tertial. Internrevisionen har dessutom genomfört ett rådgivningsuppdrag som gäller kopplingen mellan den långsiktiga planeringen och granskningsplanen.
55
2025/26:RR1
Årsredovisningens undertecknande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 19 februari 2026
Christina Gellerbrant Hagberg riksrevisor
56
2025/26:RR1
BILAGA 1
Publicerade granskningsrapporter per utskott, inriktning28
| Utskott | Granskningsrapport |
| Arbetsmarknadsutskottet | Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer |
| (RiR 2025:6) (3E: M) | |
| Arbetsförmedlingens stöd till personer med funktions- | |
| nedsättning (RiR 2025:20) (3E: R, M) | |
| Civilutskottet | Tillgången till kommunalt vatten och avlopp – statens |
| insatser för allmänna vattentjänster (RiR 2025:2) (3E: M) | |
| Statens insatser vid hantering av dödsbon – utredning, | |
| förvaltning och skifte (RiR 2025:23) (3E: H, R, M) | |
| En tryggare bostadsmarknad – statens tillsyn på fastighets- | |
| mäklarområdet (RiR 2025:35) (3E: R, M) | |
| Finansutskottet | Avgiftsbelagda tjänster – risk för ineffektivitet när myndig- |
| heter bestämmer och disponerar avgifterna (RiR 2025:9) | |
| (3E: H, R, M) | |
| Kostsam kvadratjakt – statens användning och anskaffning | |
| av kontorslokaler (RiR 2025:17) (3E: H, R, M) | |
| Generella statsbidrag som stabiliseringspolitiskt instrument | |
| (RiR 2025:19) (3E: R, M) | |
| Arbetsrättsliga villkor i offentlig upphandling (RiR 2025:21) | |
| (3E: R, M) | |
| Statens arbete med Agenda 2030 (RiR 2025:22) (3E: R, M) | |
| Förvaltning av fastigheter – Statens fastighetsverk och | |
| regeringens styrning (RiR 2025:30) (3E: R, M) | |
| Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket | |
| 2025 (RiR 2025:36) (3E: M) | |
| Försvarsutskottet | Den statliga styrningen av det civila försvarets uppbyggnad |
| (RiR 2025:4) (3E: R, M) | |
| Miljöräddning vid stora olyckor till sjöss – sällanhändelser | |
| som kan få omfattande konsekvenser (RiR 2025:27) (3E: R, M) | |
| Justitieutskottet | Antagningen till polisutbildningen (RiR 2025:13) (3E: H, M) |
| Polisreformen 2015 – intentionerna ännu inte nådda (RiR | |
| 2025:26) (3E: H, R, M) | |
| Konstitutionsutskottet | Nationella minoritetsspråk – kortsiktiga och otillräckliga |
| statliga insatser (RiR 2025:16) (3E: R, M) | |
| Kulturutskottet | – |
28Granskningens inriktning (3E) som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå ifrån enligt lagen om statlig revision: hushållning (H), resursutnyttjande (R) och måluppfyllelse
(M). En granskning kan innehålla flera inriktningar.
57
2025/26:RR1BILAGA 1 PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER PER UTSKOTT, INRIKTNING
| Utskott | Granskningsrapport |
| Miljö- och | Statens insatser för jordbrukets klimatomställning |
| jordbruksutskottet | (RiR 2025:24) (3E: R, M) |
| Klimatpolitiska ramverket – statens arbete med underlag | |
| och utvärdering (RiR 2025:25) (3E: M) | |
| Internationella klimatinsatser – otydliga mål och osäkra | |
| utfall (RiR 2025:28) (3E: R, M) | |
| Näringsutskottet | LKAB:s omställning – planering för en ny värdekedja |
| (RiR 2025:7) (3E: H, R) | |
| Skatteutskottet | Tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt (RiR 2025:1) |
| (3E: M) | |
| Skatteverkets åtgärder mot svartarbete (RiR 2025:18) | |
| (3E: R, M) | |
| Socialförsäkringsutskottet | Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden |
| (RiR 2025:5) (3E: R, M) | |
| Socialförsäkringsskyddet vid internationell rörlighet – | |
| Försäkringskassans och Pensionsmyndighetens kontroller | |
| (RiR 2025:14) (3E: H, R, M) | |
| Förvar i migrationsprocessen – ett kostsamt verktyg utan | |
| tydlig styrning (RiR 2025:32) (3E: H, R, M) | |
| Socialutskottet | IVO:s hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjuk- |
| vården (RiR 2025:29) (3E: R, M) | |
| Tandvårdsstödet – en konstruktion med hål (RiR 2025:34) | |
| (3E: H, R, M) | |
| Trafikutskottet | Statliga strategiska digitaliseringsprojekt – stora gemen- |
| samma utmaningar (RiR 2025:8) (3E: H, R, M) | |
| Statens arbete med att förbättra förutsättningarna för cykel- | |
| trafiken (RiR 2025:11) (3E: R, M) | |
| Utbildningsutskottet | Lärosätenas arbete mot avhopp från bristyrkesutbildningar |
| (RiR 2025:3) (3E: R, M) | |
| Urval till högskolan – urvalsgrunder, platsfördelning och | |
| tillämpning (RiR 2025:10) (3E: M) | |
| Systemet för lärarlegitimation – utformning, styrning och | |
| uppföljning (RiR 2025:12) (3E: M) | |
| Likvärdighet i förskolan – statens stöd, uppföljning och | |
| tillsyn (RiR 2025:15) (3E: M) | |
| Utbildning på vetenskaplig grund – otillräckliga insatser för | |
| att stödja skolan med kunskap (RiR 2025:31) (3E: R, M) | |
| Utrikesutskottet | Att rädda liv och lindra nöd – Sidas arbete med det |
| humanitära biståndet (RiR 2025:33) (3E: R, M) | |
58
2025/26:RR1
BILAGA 2
Nettokostnader och lämnade bidrag per projekt inom internationellt utvecklingssamarbete
| (tkr) | 2025 | 2024 | 2023 |
| Afrosai-E | 9 763 | 11 789 | 11 493 |
| Regionalt Östafrika | 3 901 | 8 892 | 9 109 |
| EU:s utvidgningsländer | 2 676 | 2 100 | 2 001 |
| Aseansai | 1 154 | 545 | 329 |
| Eurosai Development | 814 | 0 | 0 |
| Pasai | 750 | 1 198 | 1 871 |
| Regionala och internationella insatser | 0 | 0 | 2 |
| Regionala insatser | 19 058 | 24 523 | 24 805 |
| Zimbabwe | 4 128 | 3 507 | 3 019 |
| Kosovo | 3 458 | 4 182 | 4 021 |
| Liberia | 3 216 | 2 619 | 1 685 |
| Armenien | 2 032 | 1 492 | 1 533 |
| Palestina | 2 018 | 177 | 272 |
| Moldavien | 1 678 | 1 412 | 963 |
| Somalia | 1 191 | 1 358 | 38 |
| Kongo | 28 | 128 | 340 |
| EU-Twinning Jordanien | 0 | 0 | 18 |
| Bilaterala insatser | 17 749 | 14 876 | 11 889 |
| Globala insatser | 5 328 | 5 433 | 5 322 |
| Metod och kvalitet | 7 597 | 5 222 | 7 986 |
| Summa | 49 732 | 50 054 | 50 002 |
59