Riksrevisionens årsredovisning för 2024
Redogörelse 2024/25:RR1
Redogörelse till riksdagen 2024/25:RR1
Riksrevisionens årsredovisning för 2024
Till riksdagen
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2024. Årsredovisningen beslutades den 19 februari 2025 av Christina Gellerbrant Hagberg.
Stockholm den 19 februari 2025
Christina Gellerbrant Hagberg riksrevisor
1
2024/25:RR1
2
2024/25:RR1
Förord
Att få tillträda som Sveriges riksrevisor och chef för Riksrevisionen har varit både spännande och meningsfullt. Vårt arbete gör skillnad – för den statliga verksamheten, för medborgarna i Sverige och inte minst på den internationella arenan. Det är med stolthet jag presenterar denna redovisning över året som gått.
Den årliga revisionen av myndigheters årsredovisningar har vi genomfört med hög kvalitet. Genom vår granskning av myndigheters årsredovisningar säkerställer vi tillförlitlighet och bidrar till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt. Effektivitetsrevisionen har under året genomfört omfattande och komplexa granskningar, och vi har förberett oss för att nästa år kunna publicera fler rapporter än vad vi gjort de senaste åren.
Oberoende revision är en självklarhet i en fungerande demokrati, men vi ser tecken på inskränkningar som kan försvaga denna princip. Det är därför extra glädjande att vår internationella verksamhet fortsätter att göra avtryck. Vi har samarbetat med 62 nationella revisionsmyndigheter och bidragit med kompetens och erfarenhet som uppskattas och efterfrågas.
Internt har vi också haft ett framgångsrikt år. Vi har stärkt vår förmåga inom dataanalys, ökat användningen av AI och förbättrat våra it-system för att ge våra medarbetare bättre förutsättningar i sitt arbete. Vi har fortsatt vårt arbete för att vara en attraktiv arbetsgivare, med fokus på arbetsmiljö, kompetensutveckling och kommunikation. Det gläder mig att vi har en låg personalomsättning och att vår arbetsmiljö står sig starkt i jämförelse med andra myndigheter.
Ekonomiskt har vi haft ett år med en balanserad och träffsäker kostnads- och intäktsstruktur. Det ger oss goda förutsättningar inför kommande år.
Jag ser fram emot att tillsammans med engagerade medarbetare, och i samarbete med våra många partner, fortsätta att göra skillnad på det sätt som bara Riksrevisionen kan.
Christina Gellerbrant Hagberg riksrevisor
3
2024/25:RR1
Riksrevisionen – den statliga revisionsmyndigheten i Sverige
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med mandat att granska statlig verksamhet. När vi ser brister lämnar vi rekommendationer till regeringen och myndigheterna för att förbättra verksamheten. På så sätt bidrar vi till demokratisk insyn, god resursanvändning och effektiv förvaltning i staten.
Vi utför två typer av granskningar:
•Vår årliga revision av statliga myndigheters årsredovisningar handlar om att bedöma om de är tillförlitliga, om räkenskaperna är rättvisande och om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.
•Vår effektivitetsrevision handlar om att främja en effektiv användning av statens resurser. Den granskar hur effektiv statens verksamhet är, med särskilt fokus på hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.
En annan viktig uppgift är att Riksrevisionen representerar Sverige i internationella revisionssammanhang, där vi arbetar för att utveckla revisionen. Genom vårt internationella utvecklingssamarbete bidrar vi också till att stärka förmågan hos revisionsmyndigheter i andra länder.
Organisation och styrning av verksamheten
Riksrevisionen leds av en riksrevisor som är chef för myndigheten och beslutar om vad som ska granskas, hur det ska granskas och vilka slutsatser som kan dras ur granskningarna. Riksrevisorns ansvar och oberoende ställning regleras i lagar.1 Granskningen ska genomföras enligt god revisionssed, vilket innebär att vi följer internationella standarder (International Standards of Supreme Au- dit Institutions, ISSAI). Riksrevisionsdirektören är ställföreträdande riksrevisor och leder det administrativa arbetet på myndigheten.
Två råd är knutna till verksamheten – riksdagens råd för Riksrevisionen och det vetenskapliga rådet.
Riksrevisionen har under 2024 varit organiserad i sex avdelningar:
•avdelningen för årlig revision
•avdelningen för effektivitetsrevision
•internationella avdelningen
•kommunikationsavdelningen
•rättsavdelningen
•avdelningen för ledningsstöd.
1Bland annat av 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
4
2024/25:RR1
Om resultatredovisningen
Vi redovisar verksamheten och våra resultat utifrån våra tre huvuduppgifter:
•årlig revision
•effektivitetsrevision
•internationell verksamhet.
Årsredovisningen inleds med en ekonomisk översikt, följt av avsnitt om myndighetsgemensam verksamhet, kompetensförsörjning, årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet.
Varje avsnitt inleds med en beskrivning av målen och en samlad bedömning. Det följs av en kort information om verksamheten, årets resultat och kommentarer, samt information om kvalitetssystem och kostnader.
Bedömning av verksamhetens effekter
För att bedöma effekterna av vår verksamhet i förhållande till våra uppgifter använder vi resultatindikatorer för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Den internationella verksamheten bedömer vi i relation till den inriktning som beslutats.
Att mäta effekterna av vår granskning i den statliga verksamheten är komplext. Ibland leder våra slutsatser och rekommendationer tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller de berörda myndigheterna. I andra fall är det svårt att bedöma effekterna och slå fast att det är vår granskning som har lett till de förändringar som genomförts. Vi gör därför ett omfattande arbete för att följa upp och redovisa resultat och effekter av vår granskning. I vår årliga uppföljningsrapport ger vi underlag för att bedöma om granskningen bidragit till en bättre statlig verksamhet. I årsredovisningen beskriver vi det samlade resultatet, där effekterna är en del.
Resultatet av vårt internationella utvecklingssamarbete är också komplext att bedöma, och effekterna tar relativt lång tid att uppnå. Därför lämnar vi en resultatrapport över det internationella utvecklingssamarbetet till riksdagen vart fjärde år. Den bygger i stor utsträckning på externa utvärderingar av samarbetsprojekten och lämnades senast i oktober 2022. I årsredovisningen gör vi en mer övergripande bedömning av resultat och effekter av vårt internationella utvecklingssamarbete.
5
2024/25:RR1
Ekonomisk översikt
Samlad bedömning
Vi har under året fortsatt ha en balanserad kostnads- och intäktsstruktur. Vi har även haft ett anslagssparande som vi under året valt att använda för att fortsätta utveckla vår digitala förmåga och effektivisera våra arbetssätt och processer. Sammantaget ger detta oss mycket goda förutsättningar inför det kommande året med en ekonomi i balans.
Riksrevisionens verksamhet finansieras i huvudsak genom ett förvaltningsanslag 2:5 Riksrevisionen och ett biståndsanslag 1:5 Riksrevisionen internationellt utvecklingssamarbete. Vi har under året även tagit ut avgifter för granskning av myndigheters årsredovisningar som avser revisionsåret 2023, och för uppdrag där vi granskar internationella organisationer.
Anslag
De medel vi haft tillgängliga för anslaget 2:5 Riksrevisionen under 2024 är 394,9 miljoner kronor. De består av tilldelade medel med 369,3 miljoner kronor och ett ingående anslagssparande på 25,6 miljoner kronor. I de tilldelade medlen ingår även 0,5 miljoner kronor som tilldelats enligt höständringsbudgeten för att Riksrevisionen tillhandahåller en medlem i Natos revisionsstyrelse. Anslagsförbrukningen 2024 var 385,0 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 9,9 miljoner kronor.
Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete var 50,0 miljoner kronor. Det tillgängliga beloppet var 50,6 miljoner kronor, inklusive ett ingående anslagssparande på 0,6 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 50,1 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande på 0,5 miljoner kronor.
Tabell 1 Anslagsredovisning 2024 (mnkr)
| Anslag | Tilldelat | Totalt | Kostnader | Utgående |
| anslag 2024 | disponibelt | mot anslag | anslags- | |
| belopp | sparande | |||
| Utgiftsområde 1, 2:5 | ||||
| Riksrevisionen | 369,3 | 394,9 | 385,0 | 9,9 |
| Utgiftsområde 7, 1:5 | ||||
| Riksrevisionen: | ||||
| Internationellt | ||||
| utvecklingssamarbete | 50,0 | 50,6 | 50,0 | 0.5 |
| Summa | 419,3 | 445,5 | 435,1 | 10,4 |
6
| EKONOMISK ÖVERSIKT | 2024/25:RR1 |
Verksamhetens nettokostnader
Riksrevisionens totala nettokostnader för 2024 var 435,3 miljoner kronor. Det är en ökning med 10,8 miljoner kronor jämfört med 2023, vilket ligger i linje med föregående års nivå.
Kostnaderna ökade med 10,3 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent jämfört med 2023. Vi har fortsatt satsa på digitalisering, med fokus på exempelvis utveckling av vår digitala förmåga samt effektivisering av våra arbetssätt och processer. Under året har även våra avskrivningskostnader ökat, bland annat till följd av att vi har driftsatt utvecklingsprojekt.
Intäkterna minskade något med anledning av lägre ränteintäkter.
Tabell 2 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än från anslag och inkomsttitel (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel) | 2 850 | 3 343 | 961 |
| Årlig revision | 1 426 | 1 510 | 538 |
| Effektivitetsrevision | 992 | 1 154 | 272 |
| Internationell verksamhet | 432 | 678 | 151 |
| Kostnader | 438 160 | 427 861 | 404 324 |
| Årlig revision | 186 739 | 182 468 | 174 092 |
| Effektivitetsrevision | 184 237 | 181 807 | 162 517 |
| Internationell verksamhet | 67 184 | 63 586 | 67 715 |
| Verksamhetens nettokostnader | 435 310 | 424 518 | 403 363 |
Diagram 1 Fördelning av verksamhetens nettokostnader 2024, procent
Fördelningen 2023 står inom parentes. En analys av årets utfall redovisas under avsnittet Kostnader och tid per verksamhetsgren.
7
2024/25:RR1
Myndighetsgemensam verksamhet
Utöver den verksamhet som består av granskning och internationell verksamhet har vi en myndighetsgemensam verksamhet. En del av den följer av lag, medan annan handlar om att stärka organisationens förmåga.
Gemensam verksamhet enligt lag
Samlad bedömning
Våra underlag och aktiviteter har under året gett riksdagsledamöter övergripande information om resultat och effekter av vår verksamhet. Möten med riksdagens råd för Riksrevisionen har gett insyn i vår verksamhet, och med stöd av synpunkter från det vetenskapliga rådet har vi utvecklat vårt interna kvalitetsarbete.
Planering och uppföljning av granskningen
Vi planerar och följer upp granskningen med stöd av bland annat Riksrevisionens granskningsplan, Riksrevisionens uppföljningsrapport och Riksrevisorns årliga rapport.
I april lämnade riksrevisorn uppföljningsrapporten till riksdagen. Den redovisar resultat och effekter av vår granskning i den statliga verksamheten, alltså om våra rekommendationer har fått effekt. I juni lämnade riksrevisorn sin årliga rapport med de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets granskning. Tillsammans med uppföljningsrapporten ger den årliga rapporten riksdagen underlag för att bedöma relevans, kvalitet och produktivitet i vår verksamhet.
I september anordnade finansutskottet det årliga öppna sammanträdet med riksrevisorn. Det är ett komplement till riksrevisorns löpande dialog med riksdagens råd för Riksrevisionen och ett tillfälle för riksrevisorn att ge en samlad bild av vår granskning och diskutera den med ledamöterna.
Under året har riksrevisorn även beslutat om granskningens huvudsakliga inriktning och redovisat den i en granskningsplan för 2024/25. Granskningsplanen är en del av vår årliga planeringsprocess och omfattar en riskmodell med tre huvudsakliga risker för statens verksamhet. Planen bidrar till öppenhet kring hur vi väljer vad som ska granskas och på vilket sätt.
Riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet
Riksdagens råd för Riksrevisionen är ett organ för samråd och insyn. Rådet sammanträdde sex gånger under året och de frågor som varit på agendan är Riksrevisionens verksamhet och organisation, förslag till anslag på statens
8
| MYNDIGHETSGEMENSAM VERKSAMHET | 2024/25:RR1 |
budget och hur granskningsplanen följs. Arbetet i rådet bidrar till att riksdagen får insyn i vår verksamhet och organisation.
Riksrevisionens vetenskapliga råd sammanträdde fyra gånger under året. Rådet har bidragit med värdefulla synpunkter till vårt interna kvalitetsarbete på såväl myndighetsövergripande nivå som avdelningsnivå. Det har arbetat med frågor som handlar om våra metoder, vår långsiktiga planering och vår uppföljning.
Vårt bidrag till en hållbar samhällsutveckling
Genom att utveckla vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling i Sverige och i andra länder. Under året har vi reviderat våra styrdokument om upphandling, och ställer nu bland annat hållbarhetskrav utifrån upphandlingens art och omfattning. På så sätt minskar vi vår indirekta klimat- och miljöpåverkan. Vi tar även social hänsyn genom att exempelvis värna arbetsvillkoren hos de leverantörer vi anlitar.
Vidare bedömer vi att vår granskning är relevant för utformningen och uppföljningen av åtgärder som bidrar till att nå Sveriges hållbarhetsmål. Via vår internationella verksamhet bidrar vi dessutom till fredliga och inkluderande samhällen, framför allt genom att bygga upp effektiva institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.
Utveckling av vår verksamhet
Samlad bedömning
Under året har vi utvecklat vår kompetensförsörjning, stärkt vår förmåga att använda artificiell intelligens och infört nya systemstöd som har förbättrat och effektiviserat vårt arbete. Det har gett positiva effekter och lagt en god grund för att ytterligare stärka vår förmåga inom prioriterade områden.
Vårt övergripande mål är att utföra revision som gör skillnad i dag och i morgon. För att lyckas med det måste vi anpassa oss till förändringar i vår omvärld och dra nytta av den tekniska utvecklingen.
Vi har under året på olika sätt arbetat med att stärka vår förståelse för och förmåga att använda artificiell intelligens (AI). Exempel på det är nätverkande med andra organisationer, utbildningsinsatser för att stärka vår allmänna och specifika AI-kompetens samt en pilot kopplad till användning av en AI-assi- stent. I granskningsverksamheten har vi börjat tillämpa AI för att hantera stora datamängder och förenkla komplexa analyser.
Vi har vidare genomfört ett flertal utvecklingsarbeten för att förbättra verksamheten. Vi har bland annat
•infört ett nytt revisionssystem som stärker vår årliga revision
9
| 2024/25:RR1 | MYNDIGHETSGEMENSAM VERKSAMHET |
•sett över vår kvalitetsstyrning utifrån krav i en ny internationell revisionsstandard
•implementerat en ny visuell identitet och lanserat en ny publik webbplats för bättre extern kommunikation om vår verksamhet
•utvecklat förutsättningarna för vår arbetsgivarkommunikation och för att vara en mer attraktiv arbetsgivare.
För att stärka våra förutsättningar att arbeta mer datadrivet har vi under året också gjort en analys av behovet av utvecklingsinsatser.
10
2024/25:RR1
Kompetensförsörjning och arbetsmiljö
Samlad bedömning
Vi har under året stärkt vår förmåga att attrahera och rekrytera rätt kompetens och vi kan redan se bättre resultat. Vi har även stärkt vår förmåga att behålla och utveckla våra medarbetare genom utveckling av processer, arbetssätt, kompetensutveckling och satsningar på arbetsmiljö. Läget under året har varit bra med låg personalomsättning, låga sjuktal och upplevelsen är att vi i stort har en god arbetsmiljö. Det bekräftas i en extern jämförelse med andra myndigheter.
Vårt arbete med kompetensförsörjning bedöms utifrån hur väl vi lyckas attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. I detta avsnitt redovisas insatser och åtgärder som vi har genomfört för att säkerställa att vi har rätt kompetens.
Attrahera och rekrytera
Under 2024 har vi arbetat för att stärka vår position som en attraktiv och hållbar arbetsgivare, för att möta både dagens och morgondagens behov. Vi har ökat den externa synligheten, förbättrat interna processer för att attrahera, rekrytera och behålla rätt kompetens samt utvecklat ett arbetsgivarerbjudande och koncept som återspeglar våra värderingar och ambitioner. Vår bedömning är att vi börjat få fler kvalificerade sökande, men mer långtgående effekter av insatserna ser vi först kommande år.
Vi deltog i Nyckeltalsinstitutets mätning Attraktiv arbetsgivarindex som väger samman olika parametrar inom exempelvis rörlighet, kompetensutveckling och lön. Riksrevisionen hamnar bland de 10 procent mest attraktiva arbetsgivarna av alla de 400 organisationer som deltagit i mätningen.
Utveckla och behålla
I en omvärld som snabbt förändras är vår förmåga att anpassa oss avgörande. Det präglar utvecklingen av vår verksamhet.2 Förändringen kräver en kontinuerlig utveckling av våra medarbetares kompetens och en klok användning av våra resurser.
När det gäller kompetensutveckling har vi identifierat behov av flera myndighetsgemensamma utbildningar och vi inför en central budget för dem från 2025. Andra möjligheter till utveckling finns i vår internationella verksamhet, genom att verka i internationella revisionssammanhang, och i myndighetens interna utvecklingsarbete.
2Se avsnittet Utveckling av vår verksamhet.
11
| 2024/25:RR1 | KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ |
| Vi har exempelvis under året även påbörjat ett åtagande om att bidra med | |
| en ledamot i Natos internationella revisionsstyrelse. Det är ett betydelsefullt | |
| och utvecklande uppdrag som pågår under fyra år. | |
| Under året har vi påbörjat ett arbete för att tydliggöra vår gemensamma syn | |
| på medarbetarskap och ledarskap. Det lägger grunden för en tydlig organisa- | |
| tionskultur och en strategi för vår kompetens- och ledarförsörjning. Arbetet | |
| fortsätter 2025. |
Nyckeltal
Antal anställda och sammansättning
Totalt hade Riksrevisionen 314 anställda den 31 december 2024. Det är en minskning om 5 medarbetare jämfört med 2023. Minskningen sedan 2022 avser återgång efter en tillfällig satsning med ökat antal anställda.
Tabell 3 Antal anställda per den 31 december
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Anställda | 314 | 319 | 322 |
| varav tillsvidareanställda | 313 | 317 | 320 |
| varav visstidsanställda | 1 | 2 | 2 |
Bland medarbetarna är 60 procent kvinnor och 40 procent män, se tabell 4. Bland cheferna är 52 procent kvinnor och 48 procent män, se tabell 5. I chefsgruppen har vi en jämn könsfördelning, medan andelen kvinnor är något högre när vi ser till samtliga anställda.
Tabell 4 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Antal anställda | 314 | 319 | 322 |
| varav kvinnor | 189 | 196 | 202 |
| varav män | 125 | 123 | 120 |
Tabell 5 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Totalt | 23 | 23 | 21 |
| varav kvinnor | 12 | 14 | 14 |
| varav män | 11 | 9 | 7 |
12
| KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ | 2024/25:RR1 |
Tabell 6 Kostnader för användning av extern kompetens (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Verksamhetsgrenar | 7 699 | 7 842 | 13 976 |
| Årlig revision | 2 492 | 3 564 | 9 339 |
| Effektivitetsrevision | 1 147 | 784 | 1 049 |
| Internationell verksamhet | 4 059 | 3 494 | 3 588 |
| Verksamhetsutveckling | 129 | 1 649 | 3 770 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 12 997 | 16 019 | 15 317 |
| Kompetensutveckling | 97 | 703 | 555 |
| Kompetens- och resursförstärkning | 12 900 | 15 316 | 14 762 |
| Summa | 20 824 | 25 511 | 33 063 |
Kostnaden för extern kompetens fortsätter minska jämfört med tidigare år. Det är främst inom verksamheten för den årliga revisionen som den största minskningen av nyttjandet av resurskonsulter har skett. Minskningen beror i huvudsak på att personalomsättningen är fortsatt låg och att behovet av resursförstärkning därför minskar.
Personalomsättning
Vår personalomsättning var under året 8 procent, vilket är en betydande minskning jämfört med 2023. Alla avdelningar har minskat sin personalomsättning. Den påverkas av en kombination av både interna och externa faktorer. En sannolik bidragande faktor till denna minskning är lågkonjunkturen. Även interna utvecklingsinitiativ som vidtagits det senaste året kan ha spelat en viktig roll.
Tabell 7 Personalförändring (antal)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Nyanställda | 24 | 38 | 74 |
| Entledigade | 30 | 39 | 52 |
| varav pension3 | 5 | 2 | 4 |
Tabell 8 Personalomsättning (procent)
| Personalomsättning | |||
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Årlig revision | 5 | 8 | 18 |
| Effektivitetsrevision | 8 | 10 | 12 |
| Internationella verksamheten | 0 | 6 | 10 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 10 | 17 | 25 |
| Hela Riksrevisionen | 8 | 12 | 17 |
3Pensionsavgångar är inkluderade i det totala antalet entlediganden.
13
| 2024/25:RR1 | KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ |
Arbetsmiljö
Medarbetarundersökningen 2024 visade att medarbetarna generellt upplever ett gott arbetsklimat, har god kännedom om och arbetar utifrån vår värdegrund samt får det stöd de behöver. Dessa faktorer är viktiga förutsättningar för en god och hållbar arbetsmiljö. Samtidigt visade undersökningen att det finns ett behov av bättre möjligheter till återhämtning och stöd i att hantera arbetsrelaterad stress. Därför utsåg vi 2024 till ett hälsoår, ett tema med aktiviteter för att främja en hälsosam livsstil och ett hållbart arbetsliv.
Vi införde förtroendearbetstid under 2023 för att göra arbetsmiljön mer flexibel och hållbar, och under 2024 har vi följt upp förändringen. Resultatet visade att förändringen över lag fungerar bra men att det finns behov av ökad samsyn kring tillämpningen inom delar av organisationen.
Vi var deltagit i Nyckeltalsinstitutets mätning Hälsoindex, som bland annat väger samman parametrarna frisktal, rehabiliteringsresultat, sjukfrånvaro, friskvård och arbetsmiljöarbete. I denna kategori hamnar Riksrevisionen på en andra plats av samtliga 400 organisationer som deltog i mätningen.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på Riksrevisionen låg under 2024 på 2,9 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Det beror framför allt på ett ökat antal långtidssjukskrivna medarbetare, vilket påverkar den totala sjukfrånvaron. Sjukfrånvaron har ökat i två av tre åldersgrupper, och mest har den ökat bland kvinnor. Trots ökningen kan vi konstatera att sjuktalen fortfarande är relativt låga.
Tabell 9 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Sjukfrånvaro totalt | 2,9 | 2,2 | 3,0 |
| varav kvinnor | 3,8 | 2,8 | 4,1 |
| varav män | 1,4 | 1,0 | 1,0 |
| Anställda 29 år och yngre | 2,1 | 1,0 | 1,6 |
| varav kvinnor | 1,6 | 1,1 | 1,7 |
| varav män | 2,5 | 0,8 | 1,3 |
| Anställda 30–49 år | 2,9 | 1,8 | 2,9 |
| varav kvinnor | 3,6 | 1,9 | 4,0 |
| varav män | 1,9 | 1,6 | 1,0 |
| Anställda 50 år och äldre | 3,0 | 3,1 | 3,6 |
| varav kvinnor | 4,8 | 4,8 | 5,1 |
| varav män | 0,3 | 0,1 | 0,9 |
| Långtidssjukas frånvaro av | |||
| total ordinarie arbetstid | 2,0 | 1,16 | 1,5 |
14
KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH ARBETSMILJÖ2024/25:RR1
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Av den totala sjukfrånvaron avser: | |||
| andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 69,1 | 53,1 | 51,3 |
| varav kvinnor | 70,6 | 58,4 | 56,6 |
| varav män | 62,7 | 28,3 | 12,1 |
15
2024/25:RR1
Årlig revision
Effektmål: Vi bedriver årlig revision som bidrar till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt och att verksamheten som redovisas bedrivs med god intern kontroll.
Samlad bedömning
Den årliga revisionen har under året genomförts med ett gott resultat när det gäller omfattning, kostnad och kvalitet. Genom vår årliga revision bidrar vi till att statens verksamhet redovisas på ett rättvisande sätt och att det finns en god intern styrning och kontroll i verksamheten.
Varje år granskar vi statliga myndigheters årsredovisningar för att bedöma om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Vi bedömer också, med vissa undantag, om ledningens förvaltning av myndigheten följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut.
Vi granskar i enlighet med god revisionssed. Vad som är god revisionssed i statlig revision bestäms av riksrevisorn och innebär att vi tillämpar internationella standarder4 för finansiell revision. När vi granskar ledningens förvaltning, resultatredovisning och annan information i årsredovisningen följer vi interna styrdokument.
Vi avslutar revisionen av en myndighets årsredovisning med att lämna en revisionsberättelse med flera uttalanden. Om årsredovisningen är fri från väsentliga fel lämnar vi en standardutformad revisionsberättelse. Om det finns väsentliga fel modifierar vi ett eller flera uttalanden. Vi lämnar också revisionsrapporter, till exempel när det finns stora brister i den interna styrningen och kontrollen.
Vår ambition är att identifiera och rapportera eventuella brister och fel så tidigt som möjligt, så att myndigheten när det är möjligt kan korrigera årsredovisningen innan den slutliga versionen lämnas in. Därför har vi under hela processen en löpande dialog med myndighetsledningarna om de brister vi identifierar i granskningen.
Verksamheten under året
Under 2024 avslutade vi granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2023. Totalt lämnade vi 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer, inklusive årsredovisningen för staten. Vi planerade och genomförde även tidigarelagd granskning av årsredovisningarna för 2024, som vi avslutar i början av 2025.
4ISSAI, International Standards for Supreme Audit Institutions.
16
| ÅRLIG REVISION | 2024/25:RR1 |
Resultat i relation till indikatorerna
De indikatorer vi följer för att uttala oss om resultatet är
•antal modifierade revisionsberättelser och modifieringar fördelat på redovisningsfel eller befogenhetsöverträdelser
•andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter (procent)
•myndigheternas bedömning av granskningen.
Modifierade revisionsberättelser för räkenskapsåret 2023
Antalet modifierade revisionsberättelser varierar mellan åren. Det kan finnas flera anledningar till det, till exempel att de väsentliga fel som påverkar en revisionsberättelse ofta är av engångskaraktär och sällan upprepas kommande år. Vi granskar alla årsredovisningar varje år på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på om myndigheterna redovisar sin verksamhet på ett rättvisande sätt.
Tabell 10 Antal lämnade och modifierade revisionsberättelser per räkenskapsår
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Antal lämnade revisionsberättelser | 226 | 226 | 226 |
| Antal modifierade revisionsberättelser5 | 17 | 13 | 10 |
| Andel modifierade i procent | 7,5 | 5,8 | 4,4 |
Antalet modifierade revisionsberättelser för 2023 var något fler än för 2022 och 2021, se tabell 10. Skälen till modifieringarna varierar, men det vanligaste skälet var, liksom åren innan, att myndigheterna överskridit en eller flera bemyndiganderamar. Fyra myndigheter överskred en eller flera bemyndiganderamar under 2023, vilket kan jämföras med sju sådana modifieringar 2022, medan ingen sådan modifiering gjordes 2021.
Tabell 11 visar en fördelning av modifieringarna baserat på orsak, antingen redovisningsfel eller befogenhetsöverträdelser. För 2023 var antalet modifierade uttalanden 19. Skillnaden mellan antalet modifieringar i tabell 11 och antalet revisionsberättelser i tabell 10 beror på att en myndighet kan få modifiering för både redovisningsfrågor och befogenhetsöverträdelser. Under 2023 hade två myndigheter väsentliga fel som vi bedömde vara både redovisningsfel och befogenhetsöverskridande, och som därför fick modifiering i båda delarna.
5Granskningen av räkenskapsåret 2023 avslutas under 2024. Utfallet redovisas i årsredovisningen 2024.
17
| 2024/25:RR1 | ÅRLIG REVISION |
Tabell 11 Modifieringarnas fördelning på uttalanden i revisionsberättelserna per räkenskapsår
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Modifieringar som rör redovisningsfrågor | 7 | 5 | 5 |
| Modifieringar som rör befogenhetsöverträdelser | 12 | 8 | 5 |
| Summa | 19 | 13 | 10 |
Antalet modifierade revisionsberättelser har ökat jämfört med tidigare år men är fortfarande på en relativt låg nivå. Över 90 procent av de revisionsberättelser vi lämnat är i standardutformning, vilket innebär att vi inte funnit några väsentliga fel i vår granskning. Det visar att de flesta myndigheterna fortfarande redovisar sin verksamhet på ett rättvisande sätt.
Åtgärder vid modifierad revisionsberättelse och revisionsrapport
För att vi ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är det viktigt att granskningen får effekt. Därför följer vi upp vilka åtgärder som myndigheten eller regeringen vidtagit med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och de rekommendationer som vi lämnat i revisionsrapporterna, se tabell 12.
Tabell 12 Andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och -rapporter (procent)6 per uppföljningsår, räkenskapsår inom parentes
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| (2022) | (2021) | (2020) | |
| Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller | |||
| regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år | 100 | 100 | 92 |
| Andelen rekommendationer i revisionsrapporter som myndig- | |||
| heterna helt eller delvis har åtgärdat inom ett år | 100 | 100 | 95 |
I uppföljningsrapporten 2024 följde vi upp de åtgärder som vidtagits med anledning av vår granskning av räkenskapsåret 2022. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen helt eller delvis har genomfört åtgärder för alla modifieringar inom ett år från det att vi lämnade revisionsberättelserna.
Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att myndigheterna helt eller delvis har genomfört åtgärder för alla våra rekommendationer, vilket är samma nivå som året innan. Den årliga revisionens rekommendationer kan dock vara av olika karaktär, där vissa är enkla att hantera medan andra tar längre tid eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll.
Sett till antalet genomförda åtgärder är vår bedömning att de rekommendationer som vi lämnar får god effekt, vilket bidrar till en god statlig förvaltning.
6Uppgifterna är hämtade och bearbetade från Riksrevisionens uppföljningsrapporter 2024 (avser räkenskapsåret 2022), 2023 (avser räkenskapsåret 2021) och 2022 (avser räkenskapsåret 2020).
18
| ÅRLIG REVISION | 2024/25:RR1 |
Myndigheternas bedömning av granskningen
För att ta del av myndigheternas upplevelse av revisionsarbetet genomför vi varje år en enkätundersökning. Resultaten används för att utvärdera den årliga revisionens arbetssätt och som återkoppling till de ansvariga revisorerna på genomförandet av revisionerna.
Resultatet från enkätundersökningen var även i år övervägande positivt. Nästan alla myndigheter, 98 procent, svarade att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (97 procent 2022 och 99 procent 2021). Den totala svarsfrekvensen var 88 procent (86 procent 2022 och 85 procent 2021). De synpunkter vi får använder vi för att fortsätta förbättra våra arbetssätt.
Kvalitetssystemet för årlig revision
Den årliga revisionens kvalitetsarbete följer internationella standarder och omfattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand.
Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar från riksrevisorn att genomföra årlig revision och besluta om revisionsberättelser och revisionsrapporter. Ett särskilt råd med erfarna ansvariga revisorer ger stöd till övriga ansvariga revisorer vid bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelsen. Rådet ger också vägledning i principiella frågor och ansvarar för kvalitetssäkring av det löpande revisionsarbetet för ett antal större myndigheter. Dessutom genomför rådet varje år kvalitetskontroller av ett urval avslutade revisionsakter. Urvalet görs enligt en modell som innebär att varje ansvarig revisor kontrolleras minst vart sjätte år och att alla nya ansvariga revisorer genomgår en kvalitetskontroll inom tre år.
Kvalitetssystemet omfattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, en flerårig grundutbildning för revisorer och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer som med viss periodicitet byter uppdrag.
Under 2024 kontrollerade rådet revisionsakter för fem ansvariga revisorer. Kontrollen visade att revisionen generellt höll en god kvalitet. Dokumentationen uppfyllde kraven i såväl internationella standarder som i våra interna styrdokument för granskning av resultatredovisning och övrig information. I en av de kontrollerade akterna såg rådet brister i dokumentationen. Genom att kontrollera ytterligare en revisionsakt för samma ansvariga revisor, kunde rådet konstatera att bristerna inte var systematiska eller återkommande.
Utveckling av styrdokument och metodstöd för revisionen
Vi arbetar kontinuerligt med att revidera och utveckla våra styrdokument och vårt metodstöd i revisionsprocessen. Det handlar om såväl rutiner som granskningsprogram och andra vägledningar. Syftet är att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen.
Under 2024 har vi tagit fram en ny rutin för utvärdering av fel och rapportering av revisionen samt reviderat tre andra rutiner. Det gäller rutinen för att fastställa förutsättningar för revisionsuppdraget, rutinen för att hantera risker
19
| 2024/25:RR1 | ÅRLIG REVISION |
| och riskbedömning och rutinen för planering. Under året har vi även gjort en | |
| större översyn av ett stort antal granskningsprogram som revisorerna har stöd | |
| av i granskningen. |
Kostnader och tid
Tabell 13 Nettokostnader för årlig revision (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Revision av myndigheter med flera | 168 658 | 163 826 | 160 535 |
| Revision av övriga organisationer | 1 265 | 1 044 | 740 |
| Områdesbevakning | 7 012 | 7 381 | 3 624 |
| Metodutveckling och utbildning | 8 378 | 8 708 | 8 655 |
| Summa | 185 313 | 180 958 | 173 554 |
Tabell 14 Antal redovisade timmar inom årlig revision
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Revision av myndigheter med flera | 117 914 | 122 706 | 114 409 |
| Revision av övriga organisationer | 1 110 | 958 | 760 |
| Områdesbevakning | 4 476 | 5 159 | 1 945 |
| Metodutveckling och utbildning | 5 423 | 6 148 | 5 678 |
| Summa | 128 923 | 134 971 | 122 792 |
Nettokostnaderna för den årliga revisionen har ökat med 4,4 miljoner kronor, vilket motsvarar 2,4 procent jämfört med föregående år.
Antalet arbetade timmar minskade med 6 tusen timmar, motsvarande 4,5 procent jämfört med föregående år. Minskningen beror på färre antal årsarbetskrafter inom den årliga revisionen.
Avgiftsområde årlig revision
Tabell 15 Avgiftsområde årlig revision (tkr)
| Budget | 20247 | 2023 | 2022 | |
| Avgiftsintäkter | 88 000 | 71 608 | 178 602 | 164 115 |
| Nettokostnader | 88 000 | 62 254 | 163 826 | 160 535 |
| Årets över-/underskott (–) | 9 354 | 14 777 | 3 580 | |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 18 322 | 8 967 | –5 809 |
Den årliga revisionen av myndigheternas årsredovisningar har tidigare varit avgiftsbelagd, men från och med revisionsåret 2024 tas inga avgifter ut. Utfallet på avgiftsområdet för kalenderår 2024 avser den revision av myndigheternas årsredovisningar 2023 som vi gjort i början av året. Utfallet på avgifts-
7Utfallet för kalenderåret 2024 avser revisionsåret 2023.
20
| ÅRLIG REVISION | 2024/25:RR1 |
intäkterna är 16,4 miljoner kronor lägre och kostnaderna är 25,7 miljoner lägre jämfört med budget. Detta beror på att vi har lagt ned något färre timmar än budgeterat. Intäkterna har redovisats mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget.
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Tabell 16 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet (tkr)8
| Budget | 2024 | 2023 | 2022 | |
| Avgiftsintäkter | 220 | 281 | 233 | 224 |
| Kostnader | 220 | 251 | 215 | 214 |
| Årets över-/underskott (–) | 30 | 18 | 10 | |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 736 | 706 | 688 |
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som vi kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.
8I denna tabell redovisas endast sekretariatet för Östersjöstaternas råd som är en delmängd av revision av övriga organisationer i tabell 14.
21
2024/25:RR1
Effektivitetsrevision
Effektmål: Vi bedriver effektivitetsrevision som ger riksdagen oberoende underlag av hög kvalitet för välgrundade beslut.
Samlad bedömning
Effektivitetsrevisionen uppvisade under året ett skiftande resultat vad gäller produktion, kostnad och kvalitet. Antalet publicerade rapporter var förhållandevis lågt, och kostnaderna per rapport var fortfarande relativt höga, medan kvaliteten på rapporterna alltjämt bedöms vara god.
Genom vår effektivitetsrevision granskar och bedömer vi hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja en utveckling som gör att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser, och den ska huvudsakligen inriktas mot hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Granskningen följer även internationella standarder för effektivitetsrevision.
Verksamheten under året
Under 2024 publicerade vi flera omfattande och kostnadskrävande granskningar, till exempel av statens insatser för att stärka efterlevnaden av FN:s barnkonvention, Säkerhetspolisens verksamhet, uppföljning, utvärdering och rapportering av biståndet samt socialförsäkringen vid utländska inkomster. Omfattande granskningar ökar den genomsnittliga kostnaden och påverkar hur många nya granskningar som kan startas. Kostnaderna har dock även ökat för den typ av granskningar som under tidigare år kunnat genomföras till en lägre kostnad.
Under 2023 inledde vi ett arbete inom effektivitetsrevisionen för att vända denna utveckling. Det arbetet har börjat ge viss effekt under 2024, men det är först framöver som detta arbete förväntas ge några större effekter, se tabell 17.
Resultat i relation till indikatorer
De indikatorer vi följer för att uttala oss om resultatet är
•antal granskningar – både pågående och publicerade
•fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
•uppföljning av våra granskningar – i form av effekter och genomförda åtgärder inom 4–5 år
•myndigheternas bedömning av granskningen.
22
EFFEKTIVITETSREVISION2024/25:RR1
Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter
Vår ambition är att åstadkomma en jämn och hög produktion. Tabell 17 visar flödena i granskningsverksamheten. Indikatorn antal granskningar åskådliggör variationen mellan olika år, exempelvis att ett år med högre produktion kan innebära att färre nya granskningar inleds under det året och omvänt. Flödena påverkas också av hur lång kalendertid det tar att genomföra en granskning.
Tabell 17 Antal granskningar per år
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Pågående granskningar vid årets början | 32 | 33 | 36 |
| Inledda granskningar under året | 32 | 26 | 28 |
| Summa pågående och inledda granskningar | 64 | 59 | 64 |
| Nedlagda granskningar under året | 0 | 0 | 2 |
| Publicerade granskningar under året | 25 | 27 | 29 |
| Pågående granskningar vid årets slut | 39 | 32 | 33 |
Under 2024 publicerade vi 25 granskningsrapporter, vilket är färre än de två föregående åren. Av dessa inleddes 1 under 2024, 16 under 2023 och 8 under 2022. Vid årets början pågick 32 granskningar, vilket är något färre än de två föregående åren. Under 2024 inledde vi 32 granskningar och totalt bedrev vi 64 granskningar, vilket är fler än under 2023. Vid årets slut pågick 39 granskningar, vilket också är fler än de två föregående åren.
Riksdagen har understrukit att de mest väsentliga delarna av varje utskottsområde bör föranleda granskningsinsatser under en mandatperiod. De 25 publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Vi har under året publicerat granskningar inom samtliga utskottsområden utom konstitutions-, försvars-, skatte-, civil- och näringsutskottets områden (se bilaga 1).
Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
Med granskningens inriktning avser vi hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse, det vill säga de inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska inriktas mot enligt lagen om statlig revision. Indikatorn granskningens inriktning åskådliggör hur de publicerade rapporterna fördelar sig på hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.
Tabell 18 Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
| Granskning av | 2024 | 2023 | 2022 |
| Hushållning | 7 | 9 | 12 |
| Resursutnyttjande | 21 | 20 | 19 |
| Måluppfyllelse | 24 | 24 | 26 |
Tabell 18 visar att samtliga granskningsinriktningar finns representerade bland de publicerade rapporterna. Det som snarast kännetecknar rapporterna är att
23
2024/25:RR1EFFEKTIVITETSREVISION
många omfattar fler än en inriktning. Det är en viss övervikt mot måluppfyllelse. Fördelningen är i stort sett densamma som under de två föregående åren.
Uppföljning av våra granskningar
Varje år följer vi upp de granskningsrapporter som publicerades fyra till fem år tidigare. Avsikten är att bedöma resultatet av granskningen på längre sikt. I tabell 19 redovisar vi indikatorn för hur många åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporterna. Indikatorn är ett mått på relevans och genomslag.
Tabell 19 Uppföljda granskningar som medfört åtgärder inom 4–5 år9
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Uppföljda granskningsrapporter som har medfört åtgärder | 36 | 19 | 17 |
| Antal uppföljda granskningsrapporter | 39 | 22 | 22 |
Tabell 19 visar att granskningarna i de flesta fall har medfört någon form av åtgärd från regeringen, myndigheter eller andra granskade organisationer. Åt- gärderna ligger i linje med våra iakttagelser och rekommendationer, även om det är svårt att med säkerhet härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer. Resultatet är i stort sett detsamma som under de två föregående åren.
Myndigheternas bedömning av granskningen
Denna indikator visar hur myndigheterna uppfattar vårt arbete. Den visar i vilken utsträckning vi lever upp till våra värdeord öppenhet, professionalism och oberoende och erbjuder transparens och insyn i vårt arbete samt om myndigheten bedömer att granskningsrapporten är tydlig, välgrundad och balanserad.
Vi inhämtar myndigheternas10 uppfattning genom en enkätundersökning. Enkäten omfattar tre frågor om genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten. Tabell 20 visar myndigheternas bedömning av granskningen.
Tabell 20 Myndigheternas bedömning av granskningen
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Genomförande | 4,4 | 4,3 | 4,5 |
| Kommunikation | 4,5 | 4,4 | 4,5 |
| Granskningsrapport | 4,0 | 4,1 | 4,1 |
Resultatet av undersökningen var liksom tidigare år övervägande positivt och uppgick till 4,4; 4,5; 4,0 av maximalt 5 poäng, vilket ungefär motsvarar resultatet 2023 och 2022.
9Från och med 2024 följer vi upp alla granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades, och inte bara ett urval. År 2024 har vi följt upp rapporter från 2019 och 2020.
10Enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet.
24
EFFEKTIVITETSREVISION2024/25:RR1
Kvalitetssystemet för effektivitetsrevisionen
Sedan 2020 arbetar effektivitetsrevisionen enligt en process som ska förenkla och förtydliga arbetet i syfte att ge riksrevisorn beslutsunderlag av god och jämn kvalitet. Vi arbetar också utifrån vägledningar i effektivitetsrevision och specifikt framtagna klarspråksriktlinjer. På så sätt främjar vi tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter. Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är därmed en integrerad del av granskningsprocessen.
Projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har kvalitetsansvar för granskningarna. Dessutom bidrar rådgivare inom metod, jurister, externa referenspersoner, utsedda interna opponenter och andra kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Under våra interna seminarier går vi igenom utkast till granskningsrapporterna. Därefter får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som vi har granskat möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När vi har beaktat dessa synpunkter fattar riksrevisorn beslut om granskningsrapporten.
Samtliga publicerade rapporter har gått igenom de rutiner för kvalitetssäkring och de kvalitetskrav som finns angivna i processen för effektivitetsrevision. Våra målgrupper anser att våra granskningsrapporter håller en god kvalitet. Den bedömningen bygger på hur våra rapporter tas emot av riksdagen och tas omhand i regeringens skrivelser samt hur de uppfattas av de granskade myndigheterna.
Utveckling av styrdokument och metodstöd för revisionen
Vår interna föreskrift för effektivitetsrevisionsprocessen reglerar antalet beslutstillfällen och beslutens innehåll, seminariernas antal, roll och form, referenspersoners roll, frågor om hantering av information och obligatoriska avstämningar med gemensamma funktioner. Därutöver finns en rutin (EFF- processen) som mer i detalj beskriver de olika processtegen. Till EFF-proces- sen hör ett antal vägledningar, stödmaterial och mallar.
Under året har vi reviderat rutinen (EFF-processen), främst eftersom granskningsarbetet sedan den 1 januari 2024 dokumenteras i vårt ärende- och dokumenthanteringssystem. Samtliga vägledningar är uppdaterade, liksom stödmaterial och mallar.
25
2024/25:RR1EFFEKTIVITETSREVISION
Kostnader och tid
Tabell 21 Nettokostnader för effektivitetsrevision (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Granskning | 135 686 | 142 437 | 123 995 |
| Omvärldsbevakning | 44 916 | 36 620 | 36 212 |
| Metodutveckling och utbildning | 2 644 | 1 596 | 2 038 |
| Summa | 183 246 | 180 653 | 162 245 |
Tabell 22 Redovisade timmar för effektivitetsrevision
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Granskning | 92 497 | 106 825 | 95 050 |
| Omvärldsbevakning | 32 201 | 28 657 | 28 222 |
| Metodutveckling och utbildning | 1 773 | 1 121 | 1 481 |
| Summa | 126 470 | 136 603 | 124 753 |
Nettokostnaderna för effektivitetsrevisionen var under 2024 något högre än under föregående år, se tabell 21. Andelen nettokostnader som avser granskning minskade, medan andelen som avser omvärldsbevakning ökade i förhållande till 2023 och 2022.
Antalet arbetade timmar minskade med 10 tusen timmar, motsvarande 7,4 procent jämfört med föregående år, se tabell 22. Minskningen beror på färre antal årsarbetskrafter inom effektivitetsrevisionen.
Tabell 23 Kostnader för granskningar (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Upparbetad kostnad vid årets början | 73 000 | 64 381 | 67 888 |
| Årets kostnad för granskningar | 135 686 | 142 437 | 123 995 |
| Upparbetad kostnad vid årets slut | 82 487 | 73 000 | 64 381 |
| Kostnad för årets avslutade granskningar | 126 199 | 133 818 | 127 502 |
| varav publicerade granskningar | 126 199 | 133 795 | 126 445 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 0 | 23 | 1 057 |
| Antal publicerade granskningar | 25 | 27 | 29 |
| Styckkostnad för årets publicerade granskningar | 5 048 | 4 955 | 4 360 |
26
EFFEKTIVITETSREVISION2024/25:RR1
Tabell 24 Antal redovisade timmar för personal anställd för granskningar
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Upparbetade timmar vid årets början | 55 710 | 50 102 | 51 808 |
| Årets timmar för granskningar | 92 497 | 106 825 | 95 050 |
| Upparbetade timmar vid årets slut | 55 774 | 55 710 | 50 102 |
| Timmar för årets avslutade granskningar | 92 432 | 101 218 | 96 756 |
| varav publicerade granskningar | 92 432 | 101 199 | 95 880 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 0 | 19 | 876 |
| Antal publicerade granskningar | 25 | 27 | 29 |
| Snitt timmar för årets publicerade granskningar | 3 697 | 3 748 | 3 306 |
Styckkostnaden per publicerad granskning har ökat, medan antalet redovisade timmar per publicerad granskning har minskat, vilket framgår av tabell 23 och
24.Det rör sig i båda fallen om marginella förändringar. Styckkostnaden för publicerade granskningar har ökat de senaste åren.
27
2024/25:RR1
Internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Mål, resultat och ekonomiskt utfall för vårt internationella utvecklingssamarbete och vår internationella samverkan redovisas separat i följande avsnitt.
Tabell 25 och 26 visar en sammanställning av den internationella verksamhetens nettokostnader och antalet redovisade timmar.
Tabell 2511 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 45 976 | 43 667 | 45 691 |
| Internationell samverkan | 16 173 | 12 906 | 16 653 |
| Metodutveckling och utbildning | 4 602 | 6 335 | 5 219 |
| Summa | 66 751 | 62 908 | 67 564 |
Tabell 2612 Antal redovisade timmar för internationell verksamhet
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 21 587 | 20 629 | 22 782 |
| Internationell samverkan | 9 083 | 7 863 | 11 106 |
| Metodutveckling och utbildning | 4 900 | 7 601 | 6 765 |
| Summa | 35 569 | 36 092 | 40 653 |
Internationellt utvecklingssamarbete
Effektmål: Vi bedriver internationellt utvecklingssamarbete som bidrar till att bygga revisionsmyndigheters kapacitet.
Samlad bedömning
Verksamheten 2024 har genomförts som planerat, med en hög aktivitetsnivå och en kostnad i nivå med anslaget. Flera nya samarbeten har inletts och vi har tillämpat vår inriktning att arbeta långsiktigt med en bred ansats. Det tillsammans med att vi utvecklat vår styrning, vår uppföljning och våra metoder bedömer vi kommer att ge positiva effekter på sikt. Den samlade bedömningen är att årets arbete bidragit till effektmålet och att vi skapat förutsättningar att ytterligare stärka vår förmåga.
11Omgjord tabell: Vi har i år valt att särredovisa metodutveckling och utbildning, som tidigare ingått i internationellt utvecklingssamarbete.
12Omgjord tabell: Vi har i år valt att särredovisa metodutveckling och utbildning, som tidigare ingått i internationellt utvecklingssamarbete.
28
| INTERNATIONELL VERKSAMHET | 2024/25:RR1 |
Genom vårt internationella utvecklingssamarbete främjar vi demokratisk utveckling och effektiv förvaltning i utvecklingsländer. Det gör vi genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter. Vårt arbete ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. På så sätt bidrar vi till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.
För att nå effektmålet behöver vi
1.stärka kapaciteten och förmågan hos partner i utvecklingsländer att utföra revision i enlighet med internationella standarder
2.utveckla metoder för kapacitetsutveckling och stärka utbytet mellan nationella revisionsorgan, inom International Organisation of Supreme Audit Institutions (Intosai) och Intosais regionala organisationer.
Verksamheten under året
Vi har genomfört internationellt utvecklingssamarbete på såväl global som regional och bilateral nivå. Genom att vi kombinerar insatser på olika nivåer och väljer de insatser som vi bedömer ger bäst effekt i varje enskilt fall kan vi uppnå ett större mervärde. I det regionala och bilaterala arbetet ger vi stöd till totalt 62 statliga revisionsmyndigheter.
Vårt globala utvecklingssamarbete sker inom ramen för Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (Capacity Building Committee, CBC) där vi är vice ordförande. Vi leder ett projekt för revisionsmyndigheter i bräckliga stater och ett projekt för revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel i det egna landet.
Vi har medverkat i fem regionala samarbeten två i Afrika, ett i Asien, ett i Oceanien och ett där vi samarbetar med revisionsmyndigheter i länder som är kandidater för medlemskap i EU.
Vi har under året arbetat i åtta bilaterala projekt13. Vi har dessutom utökat vår projektportfölj genom att teckna överenskommelser om samarbete med revisionsmyndigheterna i Somalia och Liberia.
I några projekt har aktivitetsnivån varit låg. Det gäller främst i samarbetet med den palestinska revisionsmyndigheten, på grund av den väpnade konflikten där.
Resultat i relation till vår inriktning
För att möjliggöra hållbara effekter arbetar vi med långsiktiga samarbetsprojekt. Sedan 2024 är därför vår inriktning att samarbetsavtalen ska löpa över fem år. Vi arbetar dessutom med insatser inom flera områden utöver revision, för att revisionen ska kunna utvecklas på ett bra sätt. Det handlar exempelvis om ledarskap, HR och kommunikation. Därför är vår inriktning att ha ett helhetsgrepp i analysen av samarbetspartnern och att projekten ska omfatta flera
13Se bilaga 2.
29
| 2024/25:RR1 | INTERNATIONELL VERKSAMHET |
| insatsområden och organisatoriska nivåer. Nästan alla samarbetsprojekt har | |
| den inriktningen i dag. | |
| Varje projekt utvärderas av en extern part under projektperioden. Utvärder- | |
| ingen ger oss underlag för utveckling av vår verksamhet och för redovisning | |
| av våra resultat. Under 2024 har vi utvärderat vårt samarbete med revisions- | |
| myndigheten i Kosovo. Utvärderingen visar att samarbetet varit framgångsrikt | |
| och lett till flera positiva resultat, bland annat att Kosovos revisionsmyndighet | |
| i högre grad arbetar enligt internationella principer och standarder. Utvärder- | |
| ingen lämnar även rekommendationer, som till exempel handlar om att stärka | |
| hållbarheten i resultaten, förbättra projektstyrningen och bygga vidare på | |
| framgångsrika samarbetsmodeller. |
Kvalitetssystem för internationella utvecklingssamarbeten
Under 2024 har vi utvecklat kvalitetsstyrningen och metodstödet för det internationella utvecklingssamarbetet. Genom en ny intern föreskrift styr vi inriktningen av den internationella verksamheten, både sammansättningen av vår projektportfölj och genomförandet av samarbetsprojekten. Vi har också beslutat om en rutin för det internationella utvecklingssamarbetet. Rutinen reglerar berednings- och beslutsprocessen för projekten och åtföljs av ett omfattande stödmaterial samt utbildnings- och stödinsatser. Syftet med rutinen är att tilllämpa en förändringsteori som stärker inriktningen, uppföljningen och utvärderingen av samarbetsprojekten och säkerställer en enhetlighet i verksamheten. För att stärka vår planeringssäkerhet och göra våra prognoser säkrare har vi utvecklat ett system för aktivitetsplanering.
Vi har under året börjat arbeta enligt de nya formerna, men givet den långsiktighet som krävs kommer vi att se effekterna av detta arbete först om ett antal år.
Riksrevisionens årliga samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) genomfördes i december 2024.
Kostnader
Tabell 27 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| Regionala insatser | 24 523 | 24 805 | 22 115 |
| Bilaterala insatser | 14 876 | 11 889 | 17 480 |
| Globala insatser | 5 433 | 5 322 | 4 791 |
| Metodutveckling och utbildning | 5 222 | 7 986 | 6 525 |
| Summa | 50 054 | 50 002 | 50 911 |
| varav lämnade bidrag | 7 050 | 7 576 | 9 955 |
30
| INTERNATIONELL VERKSAMHET | 2024/25:RR1 |
Tabellen visar att kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet 2024 var i nivå med föregående år. Det betyder att verksamhetens kostnader motsvarar det tilldelade anslaget för året. I kostnaderna för det internationella utvecklingssamarbetet ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter. Dessa kostnader redovisas i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Development Assistance Committee, Dac) för vad som får rapporteras som bistånd.
I bilaga 2 redovisar vi nettokostnader och lämnade bidrag per samarbetsprojekt.
Internationell samverkan
Effektmål: Vi bedriver internationell samverkan som utvecklar revisionsprofessionen och stärker revisionsmyndigheters roll.
Samlad bedömning
Verksamheten har genomförts som planerat under 2024. Året har präglats av en hög aktivitetsnivå och av nya åtaganden med anledning av medlemskapet i Nato och att vi valts in i styrelsen för European Organisation of Supreme Audit Institutions (Eurosai). Den samlade bedömningen är att årets arbete har bidragit till effektmålet och att vi genom en utvecklad styrning skapat förutsättningar att ytterligare stärka vår förmåga framåt.
Vår internationella samverkan syftar till att utveckla våra metoder och processer för att förbättra verksamheten. Det gör vi genom att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer. Vår samverkan ska även främja utvecklingen av revisionsprofessionen och stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom kunskapsdelning.
För att nå effektmålet behöver vi
•hämta in nya perspektiv och kunskap som bidrar till en kontinuerlig förbättring av vår revision och organisation
•sprida våra metoder och sakkunskap för att bidra till att utveckla revisionsprofessionen globalt.
Verksamheten under året
Inom ramen för Intosai, Eurosai, EU och det nordiska samarbetet har vi samverkat enligt plan. Vi har även haft utbyte med andra organisationer i form av besök och förfrågningar i ungefär samma omfattning som tidigare år.
Vårt fokus i arbetet inom Intosai har varit det nya åtagandet som vice ordförande i Intosais underkommitté för standarder för finansiell revision och redovisning. Tillsammans med revisionsmyndigheten i Storbritannien har vi i denna roll tagit fram en ny arbetsplan och varit aktiva i arbetet med att utveckla standarder.
31
| 2024/25:RR1 | INTERNATIONELL VERKSAMHET |
| I samband med Eurosais kongress i maj blev Riksrevisionen medlem i or- | |
| ganisationens styrelse och har sedan dess deltagit i styrelsearbetet. I övrigt har | |
| vi fortsatt ansvar för kapacitetsutvecklingsfrågorna i organisationen. | |
| Under året har vi deltagit i en kollegial granskning av Europeiska revisions- | |
| rätten. |
Kvalitetssystem för internationell samverkan
I mars antog vi en ny intern föreskrift för den internationella verksamheten som, tillsammans med den tidigare beslutade rutinen om medlemskap i internationella arbetsgrupper, hjälper oss att styra verksamheten. Vi har även uppdaterat rutinen för handläggning av Europeiska revisionsrättens granskningar. För att effektivisera vårt arbete med internationella förfrågningar har vi tagit fram en rutin för hantering av internationella förfrågningar och enkäter. Därutöver har vi utvecklat ett system för aktivitetsplanering som ska stärka vår planering och göra våra prognoser säkrare.
Kostnader
Tabell 2814 Nettokostnader för internationell samverkan (tkr)
| 2024 | 2023 | 2022 | |
| EU | 1 722 | 1 454 | 2 718 |
| Intosai | 6 477 | 5 028 | 9 832 |
| Kollegial granskning | 1 953 | 1 839 | 186 |
| Övrig internationell samverkan | 5 510 | 4 584 | 3 917 |
| Metodutveckling och utbildning | 1 035 | 0 | 0 |
| Internationell samverkan | 16 697 | 12 906 | 16 653 |
Kostnaderna under 2024 är högre än under 2023, men i nivå med 2022. Skillnaden mot 2023 förklaras bland annat av det nya åtagandet som vice ordförande i Intosais underkommitté för standarder för finansiell revision och redovisning, men även av medlemskapet i Nato och att vi har utvecklat ett system för aktivitetsplanering som ska stärka vår planering och våra prognoser.
14Omgjord tabell: Från 2024 särredovisar vi kostnader för kollegial granskning som tidigare ingått i övrig internationell samverkan.
32
2024/25:RR1
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
| (tkr) | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
| Låneram Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 25 000 | 25 000 | 20 000 | 30 000 | 35 000 |
| Utnyttjad | 18 786 | 19 826 | 10 220 | 11 824 | 14 549 |
| Kontokredit Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 41 882 | 40 911 | 40 582 | 40 236 | 39 790 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
| Ränteintäkter | 1 905 | 2 346 | 641 | 0 | 0 |
| Räntekostnader | 0 | 0 | 0 | 0 | 2 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras15 | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 220 | 220 | 220 | 220 | 150 |
| Avgiftsintäkter16 | 281 | 233 | 224 | 239 | 939 |
| Avgiftsintäkter som inte disponeras17 | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 88 000 | 153 000 | 153 000 | 153 000 | 153 000 |
| Avgiftsintäkter | 71 608 | 178 602 | 164 115 | 152 105 | 146 929 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 11 064 | 10 773 | 10 674 | 10 570 | 10 437 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, ramanslag | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| Utnyttjad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | – | – | – | – | – |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, ramanslag | – | – | – | – | – |
15Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
16Jämförelsevärdet för 2023 har korrigerats.
17Avser beräknade avgiftsintäkter för offentligrättslig verksamhet (2024 avser endast revisionsår 2023).
33
2024/25:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| (tkr) | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
| Anslagssparande | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 9 869 | 25 567 | 40 983 | 37 622 | 17 372 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, ramanslag | 533 | 587 | 589 | 12 070 | 10 549 |
| Personal | |||||
| Antalet årsarbetskrafter | 288 | 297 | 280 | 276 | 258 |
| Medelantalet anställda | 307 | 313 | 298 | 289 | 292 |
| Driftkostnad per årsarbetskraft | 1 476 | 1 402 | 1 397 | 1 310 | 1 395 |
| Kapitalförändring | |||||
| Årets kapitalförändring | –241 | 18 | 10 | –20 | –9 |
| Balanserad kapitalförändring | 706 | 688 | 679 | 699 | 708 |
34
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 | ||||
| Resultaträkning | |||||
| (tkr) | Not | 2024 | 2023 | ||
| Verksamhetens intäkter | |||||
| Intäkter av anslag | 428 019 | 416 960 | |||
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 596 | 792 | ||
| Intäkter av bidrag | 2 | 308 | 75 | ||
| Finansiella intäkter | 3 | 1 946 | 2 476 | ||
| Summa | 430 869 | 420 303 | |||
| Verksamhetens kostnader | |||||
| Kostnader för personal | 4 | –351 449 | –338 531 | ||
| Kostnader för lokaler | 5 | –23 723 | –22 913 | ||
| Övriga driftkostnader | 6 | –49 893 | –55 086 | ||
| Finansiella kostnader | 7 | –999 | –406 | ||
| Avskrivningar och nedskrivningar | –5 046 | –3 349 | |||
| Summa | –431 110 | –420 285 | |||
| Verksamhetsutfall | –241 | 18 | |||
| Uppbördsverksamhet | |||||
| Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 8 | 71 608 | 178 602 | ||
| Medel som tillförts statens budget från upp- | |||||
| bördsverksamhet | –71 608 | –178 602 | |||
| Saldo | 0 | 0 | |||
| Transfereringar | |||||
| Medel som erhållits från statens budget för | |||||
| finansiering av bidrag | 9 | 7 050 | 7 576 | ||
| Lämnade bidrag | 9 | –7 050 | –7 576 | ||
| Saldo | 0 | 0 | |||
| Årets kapitalförändring | 10 | –241 | 18 | ||
35
2024/25:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Balansräkning
| (tkr) | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| Tillgångar | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utveckling | 11 | 10 743 | 9 985 |
| Summa | 10 743 | 9 985 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 12 | 1 597 | 2 406 |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 13 | 6 264 | 7 059 |
| Summa | 7 861 | 9 465 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 120 | 68 | |
| Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 14 | 4 650 | 71 375 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 15 | 45 | 988 |
| Summa | 4 814 | 72 431 | |
| Periodavgränsningsposter | 16 | ||
| Förutbetalda kostnader | 11 112 | 10 272 | |
| Övriga upplupna intäkter | 202 | 19 284 | |
| Summa | 11 314 | 29 556 | |
| Avräkning med statsverket | |||
| Avräkning med statsverket | 17 | –10 402 | –112 861 |
| Summa | –10 402 | –112 861 | |
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 41 142 | 63 025 | |
| Summa | 41 142 | 63 025 | |
| Summa tillgångar | 65 472 | 71 601 |
36
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 | ||||
| (tkr) | Not | 2024-12-31 | 2023-12-31 | ||
| Kapital och skulder | |||||
| Myndighetskapital | 18 | ||||
| Statskapital | 232 | 35 | |||
| Balanserad kapitalförändring | 706 | 688 | |||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | –241 | 18 | |||
| Summa | 697 | 741 | |||
| Avsättningar | |||||
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||||
| förpliktelser | 19 | 271 | 0 | ||
| Övriga avsättningar | 20 | 934 | 3 390 | ||
| Summa | 1 205 | 3 390 | |||
| Skulder m.m. | |||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 21 | 18 786 | 19 826 | ||
| Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 11 901 | 12 414 | |||
| Leverantörsskulder | 5 809 | 11 253 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 5 181 | 5 222 | ||
| Summa | 41 677 | 48 715 | |||
| Periodavgränsningsposter | 23 | ||||
| Upplupna kostnader | 21 893 | 18 754 | |||
| Summa | 21 893 | 18 754 | |||
| Summa kapital och skulder | 65 472 | 71 601 | |||
37
| 2024/25:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
| Anslag | Ingående | Årets | Totalt | Utgifter1) | Utgående |
| överförings- | tilldelning | disponibelt | över- | ||
| belopp | enligt | belopp | förings- | ||
| anslags- | belopp | ||||
| direktiv | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 25 567 | 369 317 | 394 884 | –385 015 | 9 869 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: | |||||
| Internationellt | |||||
| utvecklingssamarbete, | |||||
| ramanslag | 587 | 50 000 | 50 587 | –50 054 | 533 |
| Summa | 26 154 | 419 317 | 445 471 | –435 069 | 10 402 |
1)Utgifterna redovisas i resultaträkning som intäkter av anslag och medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag.
Beviljad anslagskredit för anslag 2:5 uppgår till 11 064 tkr och för anslag 1:5 till 1 500 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
| Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
| 2558 Avgifter för årlig revision | 88 000 | 71 608 |
| Summa | 88 000 | 71 608 |
38
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 |
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter
Maskinella avrundningar kan ge smärre differenser jämfört med manuella summeringar.
Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning
Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Avgiftsbelagd verksamhet
Under 2023 ändrades lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet
m.m.Ändringen innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för att granska årsredovisningar för myndigheter under regeringen eller för andra lagstadgade revisioner. Lagändringen gäller från den 31 december 2023 och tillämpas på revisioner som avser 2024. Avgifter tas bara ut för granskning av vissa bolag och stiftelser.
Ersättningen för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande vidarefaktureras separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att revisionsobjekten ska belastas med likvärdiga resekostnader oavsett var i landet de är lokaliserade.
Nettokostnader i resultatredovisningen
Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringarna särredovisas som lämnade bidrag i tabell 27 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet (se även not 9 till resultaträkningen).
Gemensamma kostnader
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen mellan de tre verksamhetsgrenarna. Riksrevisionen har två typer av gemensamma
39
| 2024/25:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
kostnader: myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma (verksamhetens egna indirekta kostnader).
Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kostnader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader, vilka fördelas mellan de tre verksamhetsgrenarna.
Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att stödja en specifik verksamhetsgren och belastar endast den verksamhetsgrenen.
Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader mellan verksamhetsgrenarna beräknas utifrån redovisad tid inom respektive verksamhetsgren.
För att få en enkel och tydlig fördelning klassificeras alla gemensamma kostnader med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna viktar gemensamma kostnader för en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verksamhetsinnehållet med hänsyn till kostnadens relevans för den enskilda verksamhetsgrenen. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifikationsnivå och modellen är transparent när det gäller vilka kostnader som belastar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
De gemensamma kostnader som belastar biståndsanslaget avser kostnader som får rapporteras som bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommittés (Dac) direktiv för internationellt utvecklingssamarbete (Official Development Assistance, ODA).
Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader är
•kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive avgiftsfinansierade slutprestationer (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget).
Myndighetens gemensamma kostnader fördelas månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen. Den slutliga fördelningen sker i samband med årsbokslutet.
40
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 |
Fördelning av myndighetens gemensamma kostnader (tkr)
| Verksamhetsgren | ÅR | EFF | INT | Varav | Totalt |
| INT IU18 | |||||
| Verksamhetens egna direkta | |||||
| kostnader | 88 178 | 93 371 | 47 541 | 39 093 | 229 090 |
| Verksamhetens egna indirekta | |||||
| kostnader | 25 625 | 22 944 | 6 243 | 2 867 | 54 811 |
| Summa verksamhetens egna | |||||
| kostnader | 113 803 | 116 315 | 53 784 | 41 960 | 283 901 |
| Verksamhetens del av myndighets- | |||||
| gemensamma kostnader | 71 511 | 66 931 | 12 968 | 8 094 | 151 409 |
| Summa verksamhetens | |||||
| nettokostnader | 185 313 | 183 246 | 66 751 | 50 054 | 435 310 |
| Andel av myndighetsgemensamma | |||||
| kostnader | 47,2 % | 44,2 % | 8,6 % | 5,3 % | – |
| Andel av myndighetens totala | |||||
| nettokostnader | 42,6 % | 42,1 % | 15,3 % | 11,5 % | – |
Av verksamhetens egna indirekta kostnader och av de myndighetsgemensamma kostnaderna 2024 belastade 11,0 miljoner kronor anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är en ökning med 0,7 miljoner kronor jämfört med 2023. Detta motsvarar 21,9 procent av de totala nettokostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete. För 2024 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets del av de myndighetsgemensamma kostnaderna till 5,3 procent och 11,5 procent av myndighetens totala nettokostnader.
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 000 kronor redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 000 kronor. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 000 kronor. I anläggningstillgångarna ingår konstverk som Riksrevisionen övertagit från Statens konstråd 2008 och 2024.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider:
| • balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år | |
| • rättigheter och andra immateriella tillgångar | 3–5 år | |
| • | förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år |
| • maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år | |
| • | konst | Ingen avskrivning |
18Internationellt utvecklingssamarbete.
41
| 2024/25:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen för räkenskapsåret 2024 inföll den 3 januari 2025. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Avsättningar
Avsättningar har gjorts för lokala omställningsmedel enligt ett lokalt avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna samt överenskommelser med personal.
Avsättning har gjorts för pensionskostnader för tidigare riksrevisorns inkomstgaranti under perioden fram tills pensionsåldern 65 år uppnås. Avsättningen redovisas utgiftsmässigt enligt undantag från kostnadsmässig anslagsavräkning.
Uppgifter om ledande befattningshavare
Riksrevisionens ledning
| Andra uppdrag | Ersättningar | |
| (kronor) | ||
| Christina Gellerbrant | riksrevisor | |
| Hagberg | (fr.o.m. 2024-09-16) | 668 568 |
| Helena Lindberg | riksrevisor | |
| (t.o.m. 2024-09-15) | 1 701 500 | |
| Claudia Gardberg | riksrevisionsdirektör | |
| Morner | 1 747 678 | |
42
FINANSIELL REDOVISNING2024/25:RR1
Ledamöter och suppleanter i riksdagens råd för Riksrevisionen
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Jan Ericson | ordförande | • vice ordförande för Moderaterna i Marks | |
| kommun | 90 600 | ||
| Hans Ekström | vice | • vice ordförande för Almi Stockholm | |
| ordförande | Sörmland | ||
| • ledamot i Riksbankens jubileumsfond | |||
| • ledamot i Carlson Ekström AB | 67 956 | ||
| Fredrik Lindahl | ledamot | • ledamot i Valprövningsnämnden | 18 120 |
| Jessica Wetterling | ledamot | • suppleant i Valprövningsnämnden | 18 120 |
| Malin Björk | ledamot | 18 120 | |
| Hans Eklind | ledamot | • distriktsordförande för | |
| Kristdemokraterna Örebro län | |||
| • ledamot i Claphaminstitutets styrelse | |||
| • vice gruppledare i riksdagen | 18 120 | ||
| Janine Alm Ericson | ledamot | • styrelseledamot i Green Forum | |
| • ersättare i styrelsen för Speedheater | |||
| System AB | |||
| • ledamot i Miljöpartiets partistyrelse | 18 120 | ||
| Cecilia Rönn | ledamot | • ordförande i Liab Liberal Information AB | |
| • ledamot i Liab Liberal Information AB | |||
| • ledamot i Sköld Forsberg Byggkonsult AB | |||
| • ledamot i Sköld Forsberg projekt AB | |||
| • suppleant i Cusorbus AB | 18 120 | ||
| Ulrika Liljeberg | Suppleant | • ledamot av Sveriges riksdag, företräder | |
| Centerpartiet, valkrets Dalarna | |||
| • ledamot i justitieutskottet | |||
| • ersättare i finansutskottet | |||
| • ersättare i Nordiska rådet | |||
| • ersättare i riksdagens råd för | |||
| Riksrevisionen | |||
| • ledamot i Säkerhetspolisens insynsråd | |||
| • ledamot i Rikspolisstyrelsens insynsråd | |||
| • ledamot i Länsstyrelsen Dalarnas | |||
| insynsråd, från mars 2024 | |||
| • ledamot i Regionspolisområde | |||
| Bergslagens insynsråd, till februari 2024 | |||
| • ledamot i statlig utredning: Trygghets- | |||
| beredningen, till augusti 2024 | |||
| • ingick i referensgrupp till statlig | |||
| utredning: Ordningslagen, till juni 2024 | |||
| • andre vice ordförande för Centerpartiet | |||
| • styrelseordförande för Randello Invest AB | |||
| • styrelseledamot i Fores, till augusti 2024 | 9 060 | ||
| Adnan Dibrani | suppleant | ||
| (t.o.m. 2024- | |||
| 06-09) | 5 285 | ||
43
2024/25:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Joakim Sandell | suppleant | • ordförande för Malmö Arbetarekommun | |
| (fr.o.m. | • kassör i Socialdemokraterna Skåne | ||
| 2024-09-13) | • ledamot i Centrum för Arbetarhistoria | ||
| • vice ordförande för Arvodesberedningen | |||
| Region Skåne | |||
| • insynsrådet för SCB | 2 265 | ||
| David Perez | suppleant | 9 060 | |
| Lars Engsund | suppleant | • äger samtliga 250 aktier (100 %) i sitt | |
| bolag Graneholmen Project Management | |||
| AB (org.nr 559262-4125) | 9 060 | ||
| Ilona Szatmári | suppleant | • suppleant i styrelsen för Framtidsforum | |
| Waldau | I&M AB | 9 060 | |
| Gudrun Brunegård | suppleant | • ersättare i Exportkontrollrådet | 9 060 |
| Jan Riise | suppleant | • ensamägare till bolaget Agadem Jan | |
| Riise & Co AB (org.nr 556397-6702, | |||
| ingen verksamhet sedan 2016) | 9 060 | ||
| Malin Danielsson | suppleant | • ledamot i insynsrådet för Statens | |
| beredning för medicinsk och social | |||
| utvärdering. | 9 060 | ||
44
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 | |||
| Noter (tkr) | ||||
| Resultaträkning | ||||
| Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2024 | 2023 | |
| Intäkter av uppdragsverksamhet1 | 281 | 233 | ||
| Reavinst försäljning av anläggningstillgång | 0 | 163 | ||
| Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 315 | 396 | ||
| Summa | 596 | 792 | ||
1Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 16 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
| Not 2 | Intäkter av bidrag | 2024 | 2023 |
| Omställnings- och kompetensstöd | 308 | 75 | |
| Summa | 308 | 75 | |
| Not 3 | Finansiella intäkter | 2024 | 2023 |
| Ränteintäkter Riksgäldskontoret | 1 905 | 2 346 | |
| Kursvinster | 41 | 130 | |
| Summa | 1 946 | 2 476 | |
| Not 4 | Kostnader för personal | 2024 | 2023 |
| Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, | |||
| pensionspremier och andra avgifter enligt lag och | |||
| avtal | –204 151 | –200 051 | |
| Arvode till råd och ej anställd personal exklusive | |||
| arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra | |||
| avgifter enligt lag och avtal | –3 380 | –2 814 | |
| Summa lönekostnader | –207 531 | –202 865 | |
| Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | |||
| enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | –143 918 | –135 666 | |
| Summa | –351 449 | –338 531 |
Kostnaderna för personal ökade med 12 917 tkr motsvarande 3,8 % jämfört med 2023.
| Not 5 | Kostnader för lokaler | 2024 | 2023 |
| Summa | –23 723 | –22 913 |
Kostnaderna för lokaler ökade med 810 tkr jämfört med 2023. Skillnaden mellan åren avser huvudsakligen indexuppräkning av lokalhyra.
| Not 6 | Övriga driftkostnader | 2024 | 2023 |
| Summa | –49 893 | –55 086 |
Övriga driftkostnader minskade med 5 192 tkr jämfört med 2023. Under 2023 implementerades systemen Team Mate och en lönerevisionsmodul, vilket förklarar minskade kostnader för datakonsulter 2024 jämfört med 2023. Reaförluster vid utrangering av anläggningstillgångar uppgår till 262 tkr.
45
2024/25:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Not 7 | Finansiella kostnader | 2024 | 2023 |
| Räntekostnader Riksgäldskontoret | –725 | –375 | |
| Övriga räntekostnader | –15 | –8 | |
| Kursförluster | –252 | –15 | |
| Övriga finansiella kostnader | –7 | –8 | |
| Summa | –999 | –406 | |
| Not 8 | Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2024 | 2023 |
| Offentligrättslig verksamhet | |||
| Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig | |||
| revision enligt lagen (2002:1022) om revision av | |||
| statlig verksamhet m.m. | 71 608 | 178 602 | |
| Summa | 71 608 | 178 602 |
Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 15 Avgiftsområde Årlig revision. Avgiftsintäkterna minskade med 106 994 tkr under 2024 till följd av en ändring i lagen om revision av statlig verksamhet m.m. under 2023. Ändringen innebär att Riksrevisionen inte längre ska ta ut avgifter för att granska årsredovisningar för myndigheter under regeringen eller för andra lagstadgade revisioner.
| Not 9 | Lämnade bidrag | 2024 | 2023 |
| Projekt inom det internationella utvecklings- | |||
| samarbetet: | |||
| Afrosai-E | –5 718 | –6 124 | |
| Armenien | –92 | –165 | |
| Övrigt internationellt samarbete | –426 | –11 | |
| Kosovo | 0 | –564 | |
| Palestina | –145 | 0 | |
| Regionalt västra Balkan | –508 | –474 | |
| Regionalt Östafrika | –162 | –178 | |
| Zimbabwe | 0 | –17 | |
| Kapacitetsutveckling globalt Intosai | 0 | –43 | |
| Summa | –7 050 | –7 576 | |
| Not 10 | Årets kapitalförändring | 2024 | 2023 |
| Avgiftsfinansierad verksamhet | |||
| – Internationella uppdrag | 30 | 18 | |
| Anslagsfinansierad verksamhet | |||
| – periodiseringseffekt | –271 | 0 | |
| Summa | –241 | 18 |
Årets kapitalförändring avser delvis avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet. Den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 16 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet. Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring med 271 tkr.
46
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 | |||
| Balansräkning | ||||
| Not 11 | Balanserade utgifter för utveckling | 2024-12-31 2023-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 30 267 | 21 207 | ||
| Årets anskaffning | 11 594 | 0 | ||
| Pågående utgifter för utveckling1 | –9 060 | 9 060 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 32 802 | 30 267 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –20 282 | –19 689 | ||
| Årets avskrivningar | –1 776 | –593 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –22 059 | –20 282 | ||
| Bokfört värde | 10 743 | 9 985 | ||
1Avser utveckling av it-system som driftsatts under 2024.
| Not 12 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 4 680 | 3 817 | ||
| Årets anskaffningar | 0 | 863 | ||
| Årets utrangeringar | 0 | 0 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 4 680 | 4 680 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –2 274 | –1 537 | ||
| Årets avskrivningar | –809 | –737 | ||
| Årets utrangeringar | 0 | 0 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3 083 | –2 274 | ||
| Bokfört värde | 1 597 | 2 406 | ||
| Not 13 | Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2024-12-31 2023-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 17 688 | 15 524 | ||
| Övertagen konst 1 | 197 | 0 | ||
| Årets anskaffning | 2 250 | 2 844 | ||
| Årets utrangeringar | –5 173 | –680 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 14 962 | 17 688 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –10 629 | –9 078 | ||
| Årets avskrivningar | –2 445 | –2 019 | ||
| Årets utrangeringar | 4 376 | 468 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –8 698 | –10 629 | ||
| Bokfört värde | 6 264 | 7 059 | ||
1Avser konst som övertagits från Statens konstråd under året.
47
2024/25:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Not 14 | Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| Kundfordringar myndigheter | 0 | 67 083 | |
| Ingående moms | 4 650 | 4 292 | |
| Summa | 4 650 | 71 375 |
Kundfordringar hos myndigheter har minskat med 67 083 tkr som en följd av att den årliga revisionens granskning av statliga myndigheter inte faktureras från och med revisionsåret 2024.
| Not 15 | Övriga kortfristiga fordringar | 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
| Uppbördsfordringar | 0 | 886 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 45 | 102 | ||
| Summa | 45 | 988 | ||
| Not 16 | Periodavgränsningsposter | 2024-12-31 | 2023-12-31 | |
| Förutbetalda kostnader | ||||
| Förutbetalda hyreskostnader | 5 728 | 5 474 | ||
| Övriga förutbetalda kostnader | 5 384 | 4 798 | ||
| Summa förutbetalda kostnader | 11 112 | 10 272 | ||
| Övriga upplupna intäkter | ||||
| Upplupna intäkter1 | 202 | 19 284 | ||
| Summa övriga upplupna intäkter | 202 | 19 284 | ||
| Summa | 11 314 | 29 556 |
1Upplupna intäkter har minskat med 19 082 tkr till följd av en ändring i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen tar inte ut avgifter och lagändringen gäller från den 31 december 2023 och tillämpas på revisioner som avser 2024.
48
| FINANSIELL REDOVISNING | 2024/25:RR1 | ||||||
| Not 17 | Avräkning med statsverket | 2024-12-31 | 2023-12-31 | ||||
| Uppbörd | |||||||
| Ingående balans | –86 708 | –82 895 | |||||
| Redovisat mot inkomsttitel | –71 608 | –178 602 | |||||
| Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande | |||||||
| flöde | 158 316 | 174 790 | |||||
| Skulder avseende uppbörd | 0 | –86 708 | |||||
| Anslag i räntebärande flöde | |||||||
| Ingående balans | –26 154 | –41 572 | |||||
| Redovisat mot anslag | 435 069 | 424 536 | |||||
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –419 317 | –409 118 | |||||
| Återbetalning av anslagsmedel | 0 | 0 | |||||
| Fordringar/skulder avseende anslag i ränte- | |||||||
| bärande flöde | –10 402 | –26 154 | |||||
| Övriga fordringar/skulder på statens central- | |||||||
| konto | |||||||
| Ingående balans | 0 | 0 | |||||
| Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 159 672 | 176 043 | |||||
| Utbetalningar i icke räntebärande flöde | –1 357 | –1 253 | |||||
| Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar | –158 316 | –174 790 | |||||
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | |||||
| Summa | –10 402 | –112 861 | |||||
| Not 18 | Myndighetskapital | ||||||
| Statskapital1 | Balanserad | Kapital- | Summa | ||||
| kapital- | förändring | ||||||
| förändring | enligt | ||||||
| avgifts- | resultat- | ||||||
| finansierad | räkningen | ||||||
| verksamhet | |||||||
| Utgående | |||||||
| balans 2023 | 35 | 688 | 18 | 741 | |||
| Ingående | |||||||
| balans 2024 | 35 | 688 | 18 | 741 | |||
| Föregående års | |||||||
| kapitalförändring | 0 | 18 | –18 | 0 | |||
| Övrig | |||||||
| förändring | 197 | 0 | 0 | 197 | |||
| Årets | |||||||
| kapitalförändring | 0 | 0 | –241 | –241 | |||
| Summa årets | |||||||
| förändring | 197 | 18 | –259 | –44 | |||
| Utgående | |||||||
| balans 2024 | 232 | 706 | –241 | 697 | |||
1Avser konst som under 2008 och 2024 överfördes från Statens konstråd.
49
2024/25:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Not 19 | Avsättning för pensioner och liknande | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| förpliktelser | |||
| Ingående avsättning | 0 | 0 | |
| Årets pensionskostnad | 722 | 0 | |
| Årets pensionsutbetalning | –451 | 0 | |
| Utgående avsättning | 271 | 0 |
Avsättning för chefspensioner redovisas utgiftsmässigt, det vill säga avräknas anslag vid utbetalning. Årets utbetalning uppgår till 451 tkr.
| Not 20 | Övriga avsättningar | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| Lokala omställningsmedel | |||
| Ingående avsättning | 1 358 | 905 | |
| Årets förändring | –424 | 453 | |
| Utgående avsättning1 | 934 | 1 358 | |
| Överenskommelse med personal | |||
| Ingående avsättning | 2 032 | 2 602 | |
| Årets förändring | –2 032 | –570 | |
| Utgående avsättning | 0 | 2 032 | |
| Summa utgående avsättningar | 934 | 3 390 |
1Varav 300 tkr beräknas regleras under 2025.
| Not 21 | Lån i Riksgäldskontoret | 2024-12-31 2023-12-31 | |
| Ingående skuld | 19 826 | 10 220 | |
| Årets nya lån | 4 730 | 13 163 | |
| Årets amorteringar | –5 770 | –3 557 | |
| Utgående skuld | 18 786 | 19 826 | |
| Beviljad låneram | 25 000 | 25 000 | |
| Not 22 | Övriga kortfristiga skulder | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| Personalens källskatt | 5 131 | 5 167 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 50 | 55 | |
| Summa | 5 181 | 5 222 | |
| Not 23 | Periodavgränsningsposter | 2024-12-31 | 2023-12-31 |
| Upplupna kostnader | |||
| Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 20 528 | 18 170 | |
| Övriga upplupna kostnader | 1 365 | 584 | |
| Summa | 21 893 | 18 754 | |
50
2024/25:RR1
Intern styrning och kontroll
Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska Riksrevisionens ledning se till att det finns en fungerande intern styrning och kontroll. Som ett led i sammanställningen av årsredovisningen ska ledningen intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Lagen kräver också att det ska finnas en internrevision vid Riksrevisionen.
Riksrevisorn bedömer i samband med undertecknandet av årsredovisningen om den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Denna bedömning grundar sig bland annat på det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, samt en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.
Under året har ledningsgruppen genomfört riskanalyser, och riskminimerande åtgärder har införts, bland annat kopplat till områdena ekonomistyrning, anpassning till teknisk utveckling, kompetensförsörjning och informationshantering. Riskerna har omvärderats vid varje tertialuppföljning utifrån de åtgärder som genomförts.
Internrevisionen är en del av granskningen av Riksrevisionens verksamhet. Den bidrar med värdefulla insikter som vi kan använda när vi utvecklar verksamheten. Enligt internrevisionsplanen för 2024 har tre granskningar genomförts. Dessa har handlat om utläggshantering, krishantering och utkontraktering av it-tjänster. Granskningarna har resulterat i ett flertal rekommendationer, och vi har arbetat med åtgärder för att hantera rekommendationerna. Vi följer upp åtgärderna efter varje tertial.
51
2024/25:RR1
Årsredovisningens undertecknande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 19 februari 2025
Christina Gellerbrant Hagberg riksrevisor
52
2024/25:RR1
BILAGA 1
Publicerade granskningsrapporter per utskott, inriktning19
| Utskott | Granskningsrapport |
| Arbetsmarknadsutskottet | Kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär ut- |
| bildning – uppdrag, verksamhet och styrning (RiR 2024:3) | |
| (3E: R, M) | |
| Civilutskottet | – |
| Finansutskottet | Statens tillsyn för att motverka penningtvätt – bristande |
| omfattning och effektivitet (RiR 2024:8) (3E: R, M) | |
| Distansarbete vid statliga myndigheter (RiR 2024:20) | |
| (3E: R, M) | |
| Regeringens tillämpning av det finanspolitiska ramverket | |
| 2024 (RiR 2024:25) (3E: M) | |
| Försvarsutskottet | – |
| Justitieutskottet | Statens skydd av hotade personer – brister i omfattning och |
| effektivitet (RiR 2024:1) (3E: R, M) | |
| Otillräckliga insatser när barn misstänks för grova brott | |
| (RiR 2024:9) (3E: R, M) | |
| Verktyg för förändring – Kriminalvårdens behandlingsverk- | |
| samhet (RiR 2024:13) (3E: R, M) | |
| Säkerhetspolisens verksamhet (RiR 2024:24) (3E: H, R, M) | |
| Konstitutionsutskottet | – |
| Kulturutskottet | Spelinspektionens tillsyn över spelmarknaden (RiR |
| 2024:19) (3E: R, M) | |
| Miljö- och | Förvaltningen av skyddad natur (RiR 2024:11) (3E: H, R, M) |
| jordbruksutskottet | Industriklivet – planering, genomförande och uppföljning |
| (RiR 2024:17) (3E: R, M) | |
| Näringsutskottet | – |
| Skatteutskottet | – |
| Socialförsäkringsutskottet | Vem där – fastställande av identitet vid statliga myndig- |
| heter (RiR 2024:12) (3E: H, M) | |
| Undantaget som blev regel – Försäkringskassans använd- | |
| ning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning | |
| (RiR 2024:14) (3E: M) | |
| Bostadsbidragets måluppfyllelse – trångboddhet och abso- | |
| lut fattigdom (RiR 2024:15) (3E: R, M) | |
| Socialförsäkringen vid utländska inkomster – stor risk för | |
| felaktiga utbetalningar (RiR 2024:16) (3E: H, R, M) |
19Granskningens inriktning (3E) som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå ifrån enligt lagen om statlig revision: hushållning (H), resursutnyttjande (R) och måluppfyllelse
(M). En granskning kan innehålla flera inriktningar.
53
2024/25:RR1BILAGA 1 PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER PER UTSKOTT, INRIKTNING
| Utskott | Granskningsrapport |
| Socialutskottet | Allmänna arvsfonden – pengar som söker mening (RiR |
| 2024:2) (3E: H, R, M) | |
| Statens insatser för att stärka efterlevnaden av barnkonven- | |
| tionen – höga ambitioner men otillräckligt genomförande | |
| (RiR 2024:5) (3E: M) | |
| Informationssäkerhet i vård och omsorg – statens stöd och | |
| tillsyn (RiR 2024:6) (3E: R, M) | |
| SiS särskilda ungdomshem – brister i statens tvångsvård av | |
| barn och unga (RiR 2024:7) (3E: R, M) | |
| Från vision till verklighet – sektorsansvaret i funktions- | |
| hinderspolitiken (RiR 2024:22) (3E: R, M) | |
| Tillsynen över medicintekniska produkter – prioriteringar, | |
| genomförande och uppföljning (RiR 2024:23) (3E: R, M) | |
| Trafikutskottet | Bildandet av Svevia och Infranord – bristfälligt infriade |
| intentioner (RiR 2024:10) (3E: H, R, M) | |
| Statens insatser för att minska sjöfartens utsläpp av skadliga | |
| ämnen i havet (RiR 2024:18) (3E: R, M) | |
| Utbildningsutskottet | Tredjelandsstudenter – antagning, uppehållstillstånd och |
| organisering av utbildning (RiR 2024:21) (3E: R, M) | |
| Utrikesutskottet | Sveriges internationella bistånd – uppföljning, utvärdering |
| och rapportering (RiR 2024:4) (3E: H, R) | |
54
2024/25:RR1
BILAGA 2
Nettokostnader och lämnade bidrag per land inom internationellt utvecklingssamarbete
| (tkr) | 2024 | 2023 | 2022 |
| Afrosai-E | 11 789 | 11 493 | 14 289 |
| Regionalt Östafrika | 8 892 | 9 109 | 4 236 |
| EU:s utvidgningsländer | 2 100 | 2 001 | 2 197 |
| Pasai | 1 198 | 1 871 | 1 321 |
| Aseansai | 545 | 329 | 71 |
| Regionala och internationella insatser | 0 | 2 | 1 |
| Regionala insatser | 24 523 | 24 805 | 22 115 |
| Kosovo | 4 182 | 4 021 | 3 457 |
| Zimbabwe | 3 507 | 3 019 | 5 922 |
| Liberia | 2 619 | 1 685 | 643 |
| Armenien | 1 492 | 1 533 | 906 |
| Moldavien | 1 412 | 963 | 1 007 |
| Somalia | 1 358 | 38 | 0 |
| Palestina | 177 | 272 | 2 008 |
| Kongo | 128 | 340 | 897 |
| EU-Twinning Jordanien | 0 | 18 | 230 |
| Tanzania | 0 | 0 | 1 111 |
| Kambodja | 0 | 0 | 1 041 |
| Kenya | 0 | 0 | 172 |
| Afghanistan | 0 | 0 | 87 |
| Bilaterala insatser | 14 876 | 11 889 | 17 480 |
| Globala insatser | 5 433 | 5 322 | 4 790 |
| Metod och kvalitet | 5 222 | 7 986 | 6 525 |
| Summa | 50 054 | 50 002 | 50 911 |
55