Riksrevisionens årsredovisning för 2023
Redogörelse 2023/24:RR1
Redogörelse till riksdagen 2023/24:RR1
Riksrevisionens årsredovisning för 2023
Till riksdagen
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2023. Riksrevisor Helena Lindberg fattade beslut om årsredovisningen den 21 februari 2024.
Stockholm den 21 februari 2024
Helena Lindberg riksrevisor
1
2023/24:RR1
2
2023/24:RR1
Förord
Riksrevisionen ska göra revision som gör skillnad i dag och i morgon. Det är vårt övergripande mål, och grunden för vår nya långsiktiga plan som vägleder oss i arbetet. Vi ska också vara en revisionsmyndighet i framkant. Under 2023 var därför innovation och utveckling nyckelkomponenter i verksamheten.
För att kunna bidra till förändring behöver vi anpassa oss och utveckla nya sätt att arbeta. Under året ökade vi därför takten i vårt digitaliseringsarbete genom att automatisera flera manuella arbetssätt. Och baserat på ny teknik tog vår funktion för teknik, innovation och data (Tida) fram ett antal lösningar som har gjort vår granskningsverksamhet mer effektiv.
Vi har också utvecklat verksamheten genom att satsa på kompetenshöjande insatser för både chefer och medarbetare. Genom utbildningar inom artificiell intelligens (AI) har vi stärkt vår förmåga att använda och analysera data. Vi har också vässat vår förmåga inom dataanalysområdet genom ett aktivt utbyte med våra internationella motsvarigheter. Med andra utbildningsinsatser som grund har vi dessutom skapat ett mer innovativt förhållningssätt, och fått verktyg för att även i fortsättningen bygga en kultur som främjar förändring. I den andan har vi också sett över vår visuella identitet för att bättre matcha hur vi vill uppfattas av omvärlden.
Vi fortsätter att möjliggöra ett flexibelt arbete och införde under året ett nytt arbetstidsavtal med förtroendearbetstid för samtliga medarbetare.
Den årliga revisionen genomförde granskningarna med god kvalitet, och uppföljningsrapporten 2023 visar att våra rekommendationer får effekt. Också effektivitetsrevisionen genomförde arbetet med gott resultat, och flertalet granskningar var både mer omfattande och komplexa till sin karaktär än tidigare år.
Vårt arbete har även lett till att utveckla revisionen globalt. Under 2023 omfattade våra regionala samarbetsprojekt insatser riktade till 56 nationella revisionsmyndigheter, och av våra aktiviteter i det bilaterala samarbetet ser vi goda resultat i form av ökad kunskap och formaliserade processer.
År 2023 var det 20 år sedan Riksrevisionen bildades. I två decennier har
vigett Sveriges riksdag viktig kunskap som lett till förändring och bidragit till ett bättre Sverige. När mitt sjuåriga förordnande som riksrevisor går ut under 2024 är det med stolthet jag kommer att se tillbaka på vad vi har åstadkommit under den här tiden. Vi har tagit steg mot att bli en myndighet som inte bara reagerar på förändring utan också aktivt driver den.
Helena Lindberg riksrevisor
3
2023/24:RR1
Om Riksrevisionen
Uppgift
Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar
vitill att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.
Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi undersöker om de följer direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål samt om statliga insatser är effektiva. Med andra ord kontrollerar vi att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Om vi finner brister rapporterar vi om dem och lämnar rekommendationer för att förbättra verksamheten. Riksrevisionen är därför en viktig del av riksdagens kontrollmakt.
Riksrevisionen har även i uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan i internationella sammanhang och bedriva internationellt utvecklingssamarbete inom ramen för svensk biståndspolitik. Det internationella utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka andra nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder.
Organisation och ledning
Riksrevisorns ansvar och uppgifter framgår bland annat av 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Riksrevisionen har en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.
Riksrevisionen var under 2023 organiserad i sex avdelningar:
•avdelningen för årlig revision
•avdelningen för effektivitetsrevision
•internationella avdelningen
•kommunikationsavdelningen
•rättsavdelningen
•avdelningen för ledningsstöd.
Riksrevisionen har sitt kontor i Stockholm.
Utveckling av interna processer
Riksrevisionen utvecklade under året verksamheten för att vi ska kunna fortsätta att utföra vår uppgift med hög kvalitet, relevans och effektivitet samt för
4
| OM RIKSREVISIONEN | 2023/24:RR1 |
att vi ska vara en revisionsmyndighet i framkant. Under 2023 arbetade vi med att öka vår digitalisering. Vi strävar efter att digitalisera och automatisera flera manuella arbetssätt. Till exempel har vi driftsatt ett nytt it-system för ärende- och dokumenthantering, vilket ska bidra till en mer effektiv och rättssäker ärendehanteringsprocess. Vi har även ett nytt användarvänligt system för tillfällig lagring och bearbetning av skyddsvärda uppgifter. Det ska leda till en effektivare informationshantering.
För att skapa en ännu tydligare styrning av vår verksamhet har vi uppdaterat vår långsiktiga plan för 2024–2027. Planen beskriver vad vi behöver utveckla och prioritera utifrån ett fyraårsperspektiv och tar avstamp i en analys av händelser i omvärlden som vi behöver förhålla oss till. Den uppdaterade planen bidrar till att skapa bättre förutsättningar för styrning och prioritering.
Vi har arbetat med kontinuitetsplanering för att säkerställa ökad handlingskraft och förmåga vid oönskade störningar eller avbrott. I samband med detta har
vianalyserat verksamhetskritiska processer kopplade till it-system och stödresurser.
För att öka tydligheten och ge bättre stöd till verksamheten har vi påbörjat arbetet med att införa en ny inköpsprocess. Arbetet har genomförts i flera etapper och ska bidra till en mer enhetlig, rättssäker och effektiv process.
Under året fortsatte vi att utveckla såväl arbetssätt som rutiner. Vi har bland annat infört nya rutiner för medarbetarnas resesäkerhet. Hur vi utvecklar våra processer inom ramen för våra tre verksamhetsgrenar, och vad det har lett till, redovisas i avsnittet Kvalitetsarbete under respektive verksamhetsgren i resultatredovisningen.
Hållbarhet
Riksrevisorn fattade under året beslut om en hållbarhetspolicy för Riksrevisionen. Genom att utveckla vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv vill vi bidra till en hållbar samhällsutveckling i Sverige och i andra länder. Hållbarhetspolicyn utgår från mål som anger i vilken riktning vår verksamhet behöver utvecklas för att vi ska bidra till en hållbar samhällsutveckling.
Redan genom att fullgöra våra uppgifter bidrar vi till en hållbar samhällsutveckling.1 Via granskningsverksamheten bidrar vi bland annat till målet i Agenda 2030 om fredliga och inkluderande samhällen, och särskilt till delmålet om att bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Vi bedömer också att vår granskning är relevant för utformningen och uppföljningen av åtgärder som bidrar till att nå Sveriges hållbarhetsmål.
12020/21:FiU28.
5
| 2023/24:RR1 | OM RIKSREVISIONEN |
Genom den internationella verksamheten bidrar vi till målet om att stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Också i våra enskilda granskningar gör vi iakttagelser som är relevanta att beakta vid utformningen och uppföljningen av åtgärder som bidrar till Sveriges genomförande av Agenda 2030.2
2Se 2022/23:FiU7.
6
2023/24:RR1
Resultatredovisning
Om resultatredovisningen
Redovisningen av Riksrevisionens verksamhet och resultat utgår från våra tre verksamhetsgrenar:
•årlig revision
•effektivitetsrevision
•internationell verksamhet.
Resultatredovisningen innehåller även en ekonomisk översikt, ett avsnitt om myndighetsövergripande uppgifter och ett avsnitt om kompetensförsörjning.
Bedömning av verksamhetens genomslag
För att bedöma vilket genomslag vår verksamhet haft i förhållande till våra uppgifter redovisar vi resultatindikatorer för den årliga revisionen, effektivitetsrevisionen och den internationella verksamheten. Resultatindikatorerna för vår granskning utgår i huvudsak från Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023. Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. En del av våra slutsatser och rekommendationer leder tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller de berörda myndigheterna. I andra fall är det svårt att bedöma genomslaget, och det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att just Riksrevisionens granskning är anledningen till att regering och myndigheter vidtagit åtgärder.
Riksrevisionen följer upp, utvärderar och redovisar resultatet av den internationella verksamheten systematiskt. Utöver årsredovisningen lämnar Riksrevisionen vart fjärde år en resultatrapport över det internationella utvecklingssamarbetet till riksdagen. Den senaste lämnades i oktober 2022. Resultatrapporten bygger i allt väsentligt på externa utvärderingar av samarbetsprojekten. Några aspekter av utvecklingssamarbetet mäts genom ett självskattningsverktyg riktat till deltagare i regionala och bilaterala samarbetsprojekt och redovisas i årsredovisningen.
Ekonomisk översikt
Verksamhetens nettokostnader
Riksrevisionens totala nettokostnader för 2023 var 424,5 miljoner kronor, vilket är en ökning med 21,2 miljoner kronor jämfört med 2022. En del av ökningen beror på fortsatta satsningar inom digitalisering, med fokus på exempelvis utveckling av arbetssätt, innovation och kompetens. Kostnaderna för den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen ökade under året med 8,4
7
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
respektive 19,3 miljoner kronor jämfört med 2022. Kostnaderna för den internationella verksamheten minskade med 4,1 miljoner kronor.
Kostnaderna för löner har ökat med anledning av att medelantalet anställda ökade under 2023. I enlighet med avtalsrörelsen har även den generella löneökningen varit högre än 2022. Även kostnaderna för lokaler och övriga driftkostnader ökade under året.
Samtidigt minskade kostnaderna för resurskonsulter med anledning av en minskad personalomsättning. Intäkterna har ökat jämfört med föregående år, vilket huvudsakligen beror på ökade ränteintäkter.
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än av anslag och inkomsttitel (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel) | 3 343 | 961 | 333 |
| Årlig revision | 1 510 | 538 | 269 |
| Effektivitetsrevision | 1 154 | 272 | 24 |
| Internationell verksamhet | 678 | 151 | 40 |
| Kostnader | 427 861 | 404 324 | 370 390 |
| Årlig revision | 182 468 | 174 092 | 167 343 |
| Effektivitetsrevision | 181 807 | 162 517 | 153 461 |
| Internationell verksamhet | 63 586 | 67 715 | 49 586 |
| Verksamhetens nettokostnader | 424 518 | 403 363 | 370 057 |
Diagram 1 Verksamhetens nettokostnader 2023
Utfallet för 2022 inom parentes.
Anslag
Årets tilldelade medel för anslaget 2:5 Riksrevisionen 2023 uppgick till 359,1 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 400,1 miljoner kronor, inklusive ett ingående anslagssparande på 41,0 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 374,5 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2023 med 25,6 miljoner kronor.
8
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2023 uppgick till 50,6 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 50,0 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2023 med 0,6 miljoner kronor.
Tabell 2 Anslagsredovisning 2023 (mnkr)
| Anslag | Tilldelat | Totalt | Kostnader | Utgående |
| anslag 2023 | disponibelt | mot anslag | anslags- | |
| belopp | sparande | |||
| Utgiftsområde 1 anslag | ||||
| 2:5 Riksrevisionen | 359,1 | 400,1 | 374, 5 | 25,6 |
| Utgiftsområde 7 anslag | ||||
| 1:5 Riksrevisionen: | ||||
| Internationellt | ||||
| utvecklingssamarbete | 50,0 | 50,6 | 50,0 | 0,6 |
| Summa | 409,1 | 450,7 | 424,5 | 26,2 |
Extern kompetens och konsulter
Kostnaden för extern kompetens har minskat jämfört med föregående år. Det är inom verksamhet för den årliga revisionen som kostnaden för resurskonsulter har minskat mest. Minskningen beror i huvudsak på att personalomsättningen minskat och att behovet av resursförstärkning därför har minskat.
Tabell 3 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Verksamhetsgrenar | 7 842 | 13 976 | 15 027 |
| Årlig revision | 3 564 | 9 339 | 7 944 |
| Effektivitetsrevision | 784 | 1 049 | 1 948 |
| Internationell verksamhet | 3 494 | 3 588 | 5 135 |
| Verksamhetsutveckling | 1 649 | 3 770 | 2 752 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 16 019 | 15 317 | 11 381 |
| Kompetensutveckling | 703 | 555 | 171 |
| Kompetens- och resursförstärkning | 15 316 | 14 762 | 11 210 |
| Summa | 25 511 | 33 063 | 29 160 |
9
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
Årlig revision
Genom årlig revision granskar Riksrevisionen statliga myndigheters årsredovisningar och bedömer om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Vi bedömer också, med vissa undantag, om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed. Vad som är god revisionssed i statlig revision bestäms av riksrevisorn och innebär att Riksrevisionen tillämpar de internationella standarder3 som gäller för finansiell revision. Den årliga revisionens granskning av ledningens förvaltning och resultatredovisning och annan information i årsredovisningen följer Riksrevisionens interna styrdokument.
Vi avslutar revisionen med att vi lämnar en revisionsberättelse som består av flera uttalanden. Om årsredovisningen är fri från väsentliga fel lämnar vi en revisionsberättelse i standardutformning. Om det finns väsentliga fel i årsredovisningen modifierar vi ett eller flera uttalanden. Vi lämnar också revisionsrapporter, till exempel när det finns betydande brister i den interna styrningen och kontrollen. Därutöver för vi löpande dialog med myndighetsledningarna under revisionen om brister som vi identifierar i granskningen. Vår ambition är att identifiera och rapportera eventuella brister och fel så tidigt som möjligt för att underlätta korrigering innan myndigheternas slutliga årsredovisningar tas fram.
Resultat och bedömning av den årliga revisionen
Under 2023 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2022. Totalt lämnade vi 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som vi ska granska, inklusive årsredovisningen för staten. Under året planerade och genomförde vi den tidigarelagda granskningen av årsredovisningarna för 2023. Vi slutför granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2023 i början på 2024.
Resultatindikatorer
Den årliga revisionen uppvisade under året ett tillfredställande resultat vad gäller omfattning, kostnad och kvalitet. Vi bedömer att vi genom vår årliga revision bidrar till en god statlig förvaltning. Riksrevisionens verksamhet ska bland annat främja att staten redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Vi granskar alla årsredovisningar varje år, och granskningen genomförs på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning. Två andra indikatorer som vi använder för att bedöma resultat av den årliga revisionen är vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter.
3ISSAI, International Standards for Supreme Audit Institutions.
10
| RESULTATREDOVISNING | 2023/24:RR1 | ||||
| Tabell 4 Antal modifierade revisionsberättelser | |||||
| Räkenskapsåret | 2022 | 2021 | 2020 | ||
| Antal modifierade revisionsberättelser4 | 13 | 10 | 12 | ||
Antalet modifierade revisionsberättelser för 2022 är i linje med siffrorna för 2021 och 2020, se tabell 4. Skälen till att myndigheterna fått en modifierad revisionsberättelse varierar. Det vanligaste skälet 2022, aktuellt för sju myndigheter, var att myndigheten hade överskridit en eller flera bemyndiganderamar. Det har varit ett vanligt skäl till modifierad revisionsberättelse även tidigare år. År 2020 lämnade vi sex modifieringar till följd av sådana fel. Däremot lämnade vi ingen modifiering för att myndigheten överskred sin bemyndiganderam 2021.
I tabell 5 är modifieringarna fördelade på vad grunden till dem är, antingen redovisningsfel eller befogenhetsöverträdelser. Totalt uppgår modifierade uttalanden till 13 för räkenskapsåret 2022. Anledningen till att modifieringarna i tabell 5 kan vara fler än de revisionsberättelserna i tabell 4 är att myndigheter kan få modifiering för både redovisningsfrågor och befogenhetsöverträdelser.
Tabell 5 Modifieringar fördelat på redovisningsfel eller befogenhetsöverträdelser
| Räkenskapsåret | 2022 | 2021 | 2020 |
| Modifieringar som rör redovisningsfrågor | 5 | 5 | 2 |
| Modifieringar som rör befogenhetsöverträdelser | 8 | 5 | 11 |
| Summa | 13 | 10 | 13 |
En förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är att granskningsverksamheten får genomslag. Riksrevisionen följer därför upp vad som skett med anledning av de modifierade revisionsberättelser och rekommendationer som vi lämnar i revisionsrapporter, se tabell 6.
Tabell 6 Andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter (%)5
| Uppföljningsår | 2023 | 2022 | 2021 |
| Avser revision av räkenskapsåret | 2021 | 2020 | 2019 |
| Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller | |||
| regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år | 100 | 92 | 100 |
| Andelen rekommendationer som myndigheterna helt eller delvis | |||
| har åtgärdat inom ett år | 100 | 95 | 96 |
I uppföljningsrapporten 2023 följde vi upp åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter för räkenskapsåret 2021. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen
4Granskningen av räkenskapsåret 2022 avslutades under 2023. Utfallet redovisas i årsredovisningen 2023.
5Uppgifterna är hämtade och bearbetade från Riksrevisionens uppföljningsrapporter 2023 (avser räkenskapsåret 2021), 2022 (avser räkenskapsåret 2020) och 2021 (avser räkenskapsåret 2019).
11
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
helt eller delvis har vidtagit åtgärder för samtliga modifieringar inom ett år från det att vi lämnade revisionsberättelserna.
Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att myndigheterna helt eller delvis har vidtagit åtgärder för 100 procent av rekommendationerna. Det är i paritet med året innan, då andelen var 95 procent. Det är dock viktigt att notera att de rekommendationer som den årliga revisionen lämnar kan vara av olika karaktär. Vissa rekommendationer är enkla för myndigheterna att åtgärda, medan andra kan ta längre tid att hantera eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll.
Sett till antalet vidtagna åtgärder är vår bedömning att de rekommendationer som vi lämnar får god effekt, vilket bidrar till en god statlig förvaltning.
Kvalitetsarbete inom årlig revision
Kvalitetssystemet för årlig revision
Den årliga revisionens kvalitetsarbete följer internationella standarder och innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand.
Vid den årliga revisionen finns ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer.6 Rådet bistår övriga ansvariga revisorer med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelsen. De ger också råd i frågor av principiell karaktär och ansvarar för kvalitetssäkring av det löpande revisionsarbetet för ett antal större myndigheter. Årligen genomför rådet också en kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Modellen för urval i kvalitetskontrollen innebär bland annat att varje ansvarig revisor ska kontrolleras minst vart sjätte år och att alla nya ansvariga revisorer alltid är föremål för kvalitetskontroll inom tre år.
Under 2023 kontrollerade rådet revisionsakter för åtta ansvariga revisorer. Sammantaget visade kontrollen att revisionen generellt höll god kvalitet, och samtliga ansvariga revisorer blev godkända. Dokumentationen uppfyllde kraven i såväl internationella standarder som i Riksrevisionens interna styrdokument för granskning av resultatredovisning och övrig information.
Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, flerårig grundutbildning och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer samt periodisk rotation av ansvariga revisorer.
Fortsatt gott betyg i myndighetsenkäten
Liksom tidigare år genomförde den årliga revisionen en enkätundersökning för att mäta myndigheternas upplevelse av revisionens genomförande. Undersökningen är tänkt att fungera som ett verktyg för utvärdering av den årliga revisionens arbetssätt generellt och som återkoppling till de ansvariga revisorerna. Resultatet från undersökningen var liksom tidigare år övervägande positivt. Av revisionsobjekten uppgav 97 procent att deras samlade bedömning
6Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar från riksrevisorn att genomföra årlig revision och besluta om revisionsberättelser och revisionsrapporter.
12
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
av revisionen var positiv (99 procent 2021 och 98 procent 2020). Svarsfrekvensen uppgick till 86 procent (85 procent 2021 och 85 procent 2020). Den årliga revisionen tar hand om de synpunkter som framkommer i undersökningen för att förbättra våra arbetssätt ytterligare.
Utveckling av styrdokument och metodstöd för revisionen
Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla styrdokument och metodstöd i revisionsprocessen. Det handlar om såväl rutiner som granskningsprogram och andra vägledningar. Syftet är att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2023 tog vi fram en ny intern förskrift som beskriver hur vi granskar ledningens förvaltning som del av årsredovisningsgranskningen. Vi tog även fram en ny rutin för vår provverksamhet för det revisorsprov som våra årliga revisorer kan skriva som en del i sin kompetensutveckling. Under året reviderade vi också rutinen för att fastställa väsentlighet vid planering av revision och rutinen för att hantera risker.
Kostnader och tid
Tabell 7 Nettokostnader för årlig revision (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Revision av myndigheter med flera | 163 826 | 160 535 | 153 867 |
| Revision av övriga organisationer | 1 044 | 740 | 563 |
| Områdesbevakning | 7 381 | 3 624 | 4 188 |
| Metodutveckling och utbildning | 8 708 | 8 655 | 8 456 |
| Summa | 180 958 | 173 554 | 167 074 |
Tabell 8 Antal redovisade timmar inom årlig revision7
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Revision av myndigheter med flera | 122 706 | 114 409 | 115 149 |
| Revision av övriga organisationer | 958 | 760 | 522 |
| Områdesbevakning | 5 159 | 1 945 | 2 370 |
| Metodutveckling och utbildning | 6 148 | 5 678 | 5 657 |
| Summa | 134 971 | 122 792 | 123 698 |
Nettokostnaderna ökade under 2023 med 4 procent, cirka 7,1 miljoner kronor. Ökningen beror främst på kostnader för personal i och med att vi lade cirka 11 000 fler timmar på den årliga revisionen än föregående år. Ökningen av timmar beror på att personalomsättningen var lägre än de senaste åren och på att vi hade en bra bemanning under hela året. Det har även påverkat konsultbehovet, som var lägre 2023 än de senaste åren.
7Antalet timmar inkluderar från och med 2021 även resurskonsulter inom den årliga revisionen.
13
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
Avgiftsområde årlig revision
Den årliga revisionen är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Utfallet på avgiftsområdet är högre än föregående år och även högre än budgeten för både avgiftsintäkterna och kostnaderna. Kostnaderna har ökat främst beroende på att fler timmar har lagts på revisionen 2023. Antalet timmar påverkar även avgifterna, vilket är den främsta förklaringen till de ökade avgiftsintäkterna.
Tabell 9 Avgiftsområde årlig revision (tkr)8
| Budget | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Avgiftsintäkter | 153 000 | 178 602 | 164 115 | 152 105 |
| Nettokostnader | 153 000 | 163 826 | 160 535 | 153 867 |
| Årets över-/underskott (–) | 14 777 | 3 580 | –1 762 | |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 8 967 | –5 809 | –9 389 |
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som vi kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.
Tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet (tkr)9
| Budget | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Avgiftsintäkter | 220 | 233 | 224 | 239 |
| Kostnader | 220 | 215 | 214 | 259 |
| Årets över-/underskott (–) | 18 | 10 | –20 | |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 706 | 688 | 678 |
8Avgiftsområdet årlig revision är lika med revision av myndigheter med flera i tabell 7.
9I denna tabell redovisas endast Östersjöstaternas råd som är en delmängd av revision av övriga organisationer i tabell 7.
14
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Effektivitetsrevision
Genom effektivitetsrevision granskar vi och bedömer hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Granskningen ska huvudsakligen inriktas mot hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Granskningen följer även internationella standarder för effektivitetsrevision. Riksdagen har efterlyst breda granskningar i väsentliga samhällsfrågor och att de mest väsentliga delarna av varje utskottsområde bör föranleda granskningsinsatser under en mandatperiod.
Resultat och bedömning av effektivitetsrevisionen
Effektivitetsrevisionen uppvisade under året ett tillfredsställande resultat när det gäller omfattning, kostnad och kvalitet. Hur många granskningar som genomförs under ett år beror bland annat på resurstilldelning, tillgången till erfarna projektledare, personalrörlighet och vilken typ av granskningar som bedrivs. Under 2023 genomförde vi flera omfattande och kostnadskrävande granskningar, till exempel av bidragsgivning till civilsamhället, smittskyddet, vårdköer, Samhall och återkallelser av uppehållstillstånd. Sådana granskningar ökar den genomsnittliga kostnaden och påverkar hur många nya granskningar som kan startas.
Effektivitetsrevisionen har haft svårt att komma tillbaka till den produktionsnivå som vi haft tidigare. Även den tid som krävs för att kvalitetssäkra underlag och utkast har ökat och påverkat resursåtgången. Vi arbetar med flera åtgärder för att säkerställa en hög produktion och kvalitet.
Våra målgrupper anser att våra granskningsrapporter håller en god kvalitet. Den bedömningen bygger vi på hur våra rapporter tas emot av riksdagen och tas omhand i regeringens skrivelser samt uppfattas av de granskade myndigheterna.
Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter
Under 2023 publicerade vi 27 granskningsrapporter (se bilaga 1), vilket är något färre än de två föregående åren. Av de publicerade granskningarna inleddes 1 under 2023, 20 under 2022 och 6 under 2021.
Vid årets början pågick 33 granskningar (se tabell 11), vilket är något färre än de två föregående åren. Under 2023 inledde vi 26 granskningar, vilket är färre än under 2022 och 2021.
Vi bedrev (inledde, fortsatte arbetet med eller publicerade) under året totalt 59 granskningar, vilket är färre än under 2022 och 2021. Vid årets slut pågick 32 granskningar, också det färre än tidigare år.
15
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
Tabell 11 Antal granskningar
| År | 2023 | 2022 | 2021 |
| Pågående granskningar vid årets början | 33 | 36 | 36 |
| Inledda granskningar under året | 26 | 28 | 31 |
| Summa pågående och inledda granskningar | 59 | 64 | 67 |
| Nedlagda granskningar under året | 0 | 2 | 0 |
| Publicerade granskningar under året | 27 | 29 | 31 |
| Pågående granskningar vid årets slut | 32 | 33 | 36 |
Granskningens inriktning
De 27 publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Vi har genomfört granskningar inom samtliga utskottsområden utom konstitutionsutskottets och utrikesutskottets områden.
Tabell 12 visar fördelningen av publicerade granskningsrapporter per år utifrån de tre inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå från. En granskning kan beröra flera inriktningar.
Tabell 12 Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
| Granskning av | 2023 | 2022 | 2021 |
| Hushållning | 9 | 12 | 5 |
| Resursutnyttjande | 20 | 19 | 18 |
| Måluppfyllelse | 24 | 26 | 28 |
Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar mellan åren. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att de tre inriktningarna är väl representerade i årets publicerade granskningsrapporter.
Resultatindikatorer
Varje år följer Riksrevisionen upp ett antal granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. Avsikten är att bedöma resultatet av granskningen på längre sikt genom att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporterna.
Tabell 13 Uppföljda granskningar som medfört åtgärder inom 4–5 år10
| Uppföljningsår | 2023 | 2022 | 2021 |
| Uppföljda granskningsrapporter som har medfört åtgärder | 19 | 17 | 17 |
| Antal uppföljda granskningsrapporter | 22 | 22 | 22 |
10Uppföljningen görs på ett urval granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. År 2023 var det alltså granskningar från 2018 och 2019 som följdes upp.
16
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Tabell 13 visar att bland de uppföljda granskningsrapporterna från effektivitetsrevisionen har de flesta medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade aktörer. Under de tre senaste åren var de vanligaste åtgärderna från regeringen att tillsätta en utredning, ge pågående utredningar tilläggsuppdrag eller ge myndigheter uppdrag i regleringsbrev. Myndigheternas vanligaste åtgärd var att utveckla eller ändra sina styrande dokument för verksamheten. Det är också vanligt att myndigheterna väljer att omorganisera, utveckla eller förtydliga sin redovisning eller information.
Uppföljningen visar att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna i linje med våra rekommendationer, även om fel och brister kvarstår i flera fall. Det är dock viktigt att vara medveten om den osäkerhet som kan råda kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer.
Kvalitetsarbete inom effektivitetsrevisionen
Sedan 2020 arbetar effektivitetsrevisionen enligt en process som ska förenkla och förtydliga arbetet i syfte att ge riksrevisorn beslutsunderlag av god och jämn kvalitet. Vi arbetar också utifrån vägledningar i effektivitetsrevision och specifikt framtagna klarspråksriktlinjer. På så sätt främjar vi tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter. Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är därmed en integrerad del av granskningsprocessen.
Projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar för granskningarna. Dessutom bidrar rådgivare inom metod, jurister, utsedda interna opponenter och andra kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Under våra interna seminarier går vi igenom utkast till granskningsrapporterna. Därefter får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som vi har granskat möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När vi även har beaktat dessa synpunkter fattar riksrevisorn beslut om granskningsrapporten.
Under året arbetade vi med de utvecklingsområden som identifierades i den kollegiala granskning som revisionsmyndigheterna i Norge och Storbritannien genomförde 2022. Det handlar om att i högre utsträckning beakta hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse, tydligare utgå ifrån och beskriva den finansiella kontexten och tydligare dokumentera vår kvalitetssäkring. Detta arbete är integrerat i avdelningens utvecklingsarbete.
Fortsatt gott betyg i myndighetsenkäten
I likhet med tidigare år har effektivitetsrevisionen genomfört en enkätundersökning för att följa upp hur myndigheterna11 upplever revisionens genomförande. Enkäten omfattar genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten. Resultatet av undersökningen var liksom tidigare år
11Enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet.
17
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
övervägande positivt och uppgick till 4,3, 4,4 och 4,1 av maximalt 5 poäng, vilket var ungefär samma nivå som under 2022 och 2021.
Tabell 14 Myndigheternas bedömning av granskningen
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Genomförande | 4,3 | 4,5 | 4,3 |
| Kommunikation | 4,4 | 4,5 | 4,5 |
| Granskningsrapport | 4,1 | 4,1 | 4,0 |
Kostnader och tid
Tabell 15 Nettokostnader för effektivitetsrevision (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Granskning | 142 437 | 123 995 | 119 385 |
| Omvärldsbevakning | 36 620 | 36 212 | 33 331 |
| Metodutveckling och | |||
| utbildning | 1 596 | 2 038 | 721 |
| Summa | 180 653 | 162 245 | 153 437 |
Tabell 16 Redovisade timmar för effektivitetsrevision
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Granskning | 106 825 | 95 050 | 93 349 |
| Omvärldsbevakning | 28 657 | 28 222 | 26 652 |
| Metodutveckling och | |||
| utbildning | 1 121 | 1 481 | 518 |
| Summa | 136 603 | 124 753 | 120 519 |
Nettokostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2023 var högre än under föregående år. Andelen nettokostnader som avser granskning har ökat, medan andelen som avser omvärldsbevakning har minskat i förhållande till 2022 och 2021.
Tabell 17 Kostnader för granskningar (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Upparbetad kostnad vid årets början | 64 381 | 67 888 | 73 814 |
| Årets kostnad för granskningar | 142 437 | 123 995 | 119 385 |
| Upparbetad kostnad vid årets slut | 73 000 | 64 381 | 67 888 |
| Kostnad för årets avslutade granskningar | 133 818 | 127 502 | 125 311 |
| varav publicerade granskningar | 133 795 | 126 445 | 125 311 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 23 | 1 057 | 0 |
| Antal publicerade granskningar | 27 | 29 | 31 |
| Styckkostnad för årets publicerade granskningar | 4 955 | 4 360 | 4 042 |
18
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Tabell 18 Antal redovisade timmar för anställd personal för granskningar
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Upparbetade timmar vid årets början | 50 102 | 51 808 | 58 710 |
| Årets timmar för granskningar | 106 825 | 95 050 | 93 349 |
| Upparbetade timmar vid årets slut | 55 710 | 50 102 | 51 808 |
| Timmar för årets avslutade granskningar | 101 218 | 96 756 | 100 251 |
| varav publicerade granskningar | 101 199 | 95 880 | 100 251 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 19 | 876 | 0 |
| Antal publicerade granskningar | 27 | 29 | 31 |
| Snitt timmar för årets publicerade granskningar | 3 748 | 3 306 | 3 234 |
Såväl kostnaden som antalet redovisade timmar per publicerad granskning har ökat jämfört med tidigare år. Styckkostnaden för publicerade granskningar har ökat de senaste åren, vilket framgår av tabell 17.
Internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas i påföljande avsnitt.
Tabell 19 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 50 002 | 50 911 | 37 930 |
| Internationell samverkan | 12 906 | 16 653 | 11 616 |
| Summa | 62 908 | 67 564 | 49 546 |
Tabell 20 Redovisade timmar för internationell verksamhet (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 28 229 | 29 547 | 25 017 |
| Internationell samverkan | 7 863 | 11 106 | 7 627 |
| Summa | 36 092 | 40 653 | 32 644 |
Resultat och bedömning av det internationella utvecklingssamarbetet
Riksrevisionen främjar demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Vi ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. På så sätt bidrar vi till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.
19
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
Det internationella utvecklingssamarbetet genomfördes under året med en god kvalitet och med en hög aktivitetsnivå som motsvarar det anvisade anslaget. Riksrevisionen har, efter en nedgång under coronapandemin, åter etablerat en hög aktivitetsnivå. Kostnaderna svarar, liksom 2022, i stort mot årets anvisade anslag.
Riksrevisionen bedrev under året verksamhet i 5 regionala och 8 bilaterala samarbetsprojekt. Under 2023 fattade Riksrevisionen beslut om en ny projektperiod i samarbetet med Moldaviens revisionsmyndighet och om att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheterna i Kosovo, Liberia och Palestina. Ett samarbete med revisionsmyndigheten i Somalia har inletts men ännu inte formaliserats. Riksrevisionens samarbete med Jordaniens revisionsmyndighet inom ramen för EU-twinning avslutades under 2023, och inga aktiviteter genomfördes under året.
Resultatindikatorer
Merparten av det internationella utvecklingssamarbetet sker inom ramen för våra regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Stödet består främst av utbildningsinsatser eller rådgivning inom effektivitetsrevision, finansiell revision, kvalitetsstyrning, strategisk ledning och planering samt organisatorisk förmåga såsom HR, ledarskap och kommunikation. För att bedöma om insatserna bidrar till att stärka kapaciteten använder vi ett självskattningsverktyg som mäter hur väl insatsen lett till att öka kunskapen inom berörda områden, om kunskapen omsatts i praktiken och huruvida deltagarna haft möjlighet att sprida kunskaperna inom organisationen.
Uppföljningen visar att de aktiviteter som genomfördes under året har bidragit till ökad kunskap för deltagarna och att kunskapen kan användas i det dagliga arbetet i den egna organisationen.
En stor del av arbetet bedrivs i regional form
Våra regionala samarbetsprojekt omfattade under året insatser riktade till 56 nationella revisionsmyndigheter. En stor del av dessa har genomförts inom ramen för vårt samförståndsavtal med Afrosai-E, en subregional organisation inom International Organization of Supreme Audit Institutions (Intosai) med i huvudsak engelskspråkiga revisionsmyndigheter i Afrika. Vi bedömer att våra insatser har bidragit till att utveckla kompetensen inom effektivitetsrevision i regionen och till sekretariatets arbete inom ledarskapsområdet.
Vi har också stöttat Afrosai-E med att ta fram en uppdaterad manual för effektivitetsrevision. Vidare har vi bidragit med att utveckla kursmaterial med fokus på ledarskap och stöttat införandet av ett nytt HR-verktyg.
I Sydostasien har Riksrevisionen haft ett samarbetsavtal med Aseansai. Samarbetsavtalet löpte ut den 31 december 2022. Under året hade vi samtal med sekretariatet för Aseansai för att undersöka förutsättningarna för en fortsättning av projektet.
20
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Vårt samarbete i västra Balkan har lett till att öka kompetensen inom effektivitetsrevision. Vi har genomfört en regional grundutbildning för juniora effektivitetsrevisorer. Under 2023 genomfördes fem av sju delar av programmet. Parallellt med programmet genomför deltagarna en granskning. På så sätt följer de teoretiska delarna de praktiska moment som effektivitetsrevisorerna genomför i sina respektive granskningar. Utöver de professionella färdigheterna har deltagarna fått tillgång till professionella nätverk i regionen. Utvärderingen av de delar av programmet som genomförts visar att deltagarna upplevde programmet som användbart och att deras kunskap hade ökat.
Vårt regionala samarbete i Östafrika riktas till revisionsmyndigheter i Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda. Samarbetet har präglats av hög aktivitetsnivå inom effektivitetsrevision, extern kommunikation, kvalitetsstyrning samt it-revision och dataanalys. I Stillahavsregionen har Riksrevisionen utbildat personal från nio revisionsmyndigheter i grundläggande HR-arbete.
Goda resultat i det bilaterala samarbetet
Effektivitetsrevision har fortsatt att utgöra grunden för det bilaterala samarbetet, både genom utbildningar och i arbetet med att ta fram manualer och handböcker. Vi ser goda resultat av insatserna i form av ökad kunskap och formalisering av processer.
Under året fördjupade Riksrevisionen samarbetet med Armeniens nationella revisionsmyndighet. Insatserna syftar till att utveckla myndighetens kapacitet inom effektivitetsrevision och kommunikation och har hittills bidragit till ökad förståelse för och kunskap om effektivitetsrevision. I samarbetet med revisionsmyndigheten i Zimbabwe (OAG) har vi gett löpande stöd i arbetet med granskning, bland annat genom en ny form av hybrid-workshop som visade sig vara framgångsrik. Våra möjligheter att genomföra planerade insatser i Zimbabwe begränsades under året eftersom OAG tvingades prioritera sin finansiella revision.
Under 2023 genomfördes en extern utvärdering av samarbetet med Moldaviens revisionsmyndighet (CoARM). Utvärderingen visade att Riksrevisionens stöd bidragit till att CoARM utvecklas mot att arbeta i enlighet med internationella standarder. Den visade också att resultat uppnåtts inom insatsområdena certifiering av finansiella revisorer, kvalitetskontroll och kvalitetssäkring samt utveckling av ett kompetensramverk inom HR.
En hållbar utveckling av våra samarbetspartners förmåga att bedriva revision förutsätter att samarbetspartnerns förmåga att planera, styra och leda stärks. Även den institutionella kapaciteten behöver stärkas. Detta gör vi bland annat genom att ge stöd i frågor om kommunikation, HR och ledarskap. Riksrevisionen har tillsammans med revisionsmyndigheten i Zimbabwe tagit fram en ledarskapsguide som ska användas för rekrytering, utbildning och uppföljning av chefers förmågor. Den kosovanska revisionsmyndigheten har gjort flera framsteg inom ledarskapsområdet. Till exempel har vi genomfört ledarskapsutbildningar för stödfunktioner.
21
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
I delprojektet för planering, ledning och uppföljning i samarbetet med Kosovos revisionsmyndighet har insatserna bidragit till strukturerade processer för den årliga planeringen, för uppföljning av genomförandet av den strategiska planen och för granskningsplaneringen.
Inom ramen för det bilaterala samarbetet deltar vi även i ett projekt med revisionsmyndigheten i Demokratiska republiken Kongo. Projektet samordnas av Intosai Development Initiative (IDI).
Vi medverkar till utvecklingen av revisionen globalt
Riksrevisionen arrangerade i sin roll som vice ordförande i Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC) kommitténs årliga möte i Jamaica. Mötet hade temat Samarbete för att stärka revisionsmyndigheter och offentlig finansiell styrning. Över 100 delegater från Intosais regionala organisationer och globala organ, revisionsmyndigheter, biståndsorganisationer, organisationer som företräder revisionsprofessionen och aktörer från civilsamhället deltog på plats och digitalt.
CBC beslutade om en strategisk plan och en operativ plan för kapacitetsutveckling under 2022, och under 2023 rapporterade CBC för första gången om genomförandet av planerna till Intosais styrelse.
Inom ramen för CBC fortsätter Riksrevisionen att leda ett projekt för revisionsmyndigheter i bräckliga stater (ACCC) och ett projekt om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel i det egna landet.
Riksrevisorn deltog i två styrelsemöten som ledamot i styrelsen för IDI och avslutade under året sitt uppdrag efter fullgjort mandat.
Kvalitetsarbete inom internationellt utvecklingssamarbete
Riksrevisionen stärker successivt resultatstyrningen och utvärderingen av våra samarbetsprojekt. Bland annat har vi beslutat om en modell för verksamhetslogik och genomfört en utbildning. Rutinbeskrivningar och mallar har också utvecklats till stöd för verksamheten.
Vi har också genomfört en gemensam utbildning för experter i utvecklingssamarbetet.
Riksrevisionens årliga samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) genomfördes i december 2023.
22
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Kostnader och tid
Tabell 21 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Regionala insatser | 24 805 | 22 115 | 13 486 |
| Bilaterala insatser | 11 889 | 17 480 | 11 918 |
| Globala insatser12 | 5 322 | 4 791 | 5 736 |
| Metod och kvalitet | 7 986 | 6 525 | 6 790 |
| Summa | 50 002 | 50 911 | 37 930 |
| varav lämnade bidrag | 7 576 | 9 955 | 5 172 |
Tabell 22 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Regionala insatser | 10 192 | 8 964 | 6 096 |
| Bilaterala insatser | 6 104 | 9 203 | 7 642 |
| Globala insatser13 | 4 333 | 4 615 | 5 031 |
| Metod och kvalitet | 7 601 | 6 765 | 6 248 |
| Summa | 28 229 | 29 547 | 25 017 |
Kostnaderna och antalet operativa timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet var 2023 i nivå med föregående år. En skillnad är att vi under året hade en högre verksamhetsvolym, vilket har resulterat i högre kostnader för resor och projektaktiviteter. Utgifterna för bidrag är lägre eftersom vi under året enbart lämnade ett bidrag till Afrosai-E.
I kostnaderna för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) för vad som får rapporteras som bistånd.
12Global kapacitetsutveckling och revison av internationella organisationer.
13Global kapacitetsutveckling och revison av internationella organisationer.
23
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
Tabell 23 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete fördelat per aktivitet
| Aktivitet | 2023 | 2022 | 2021 |
| Organisatorisk kapacitet14 | 9 111 | 11 285 | 4 575 |
| Finansiell revision | 1 574 | 2 014 | 1 435 |
| Effektivitetsrevision | 11 795 | 12 964 | 8 143 |
| Projektledning, metodutveckling och | |||
| kvalitet | 23 313 | 20 769 | 18 142 |
| Utvärdering | 503 | 727 | 2 094 |
| Global kapacitetsutveckling | 3 706 | 3 152 | 3 541 |
| Summa | 50 002 | 50 911 | 37 930 |
I bilaga 2 redovisas nettokostnader och lämnade bidrag per samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Resultat och bedömning av internationell samverkan
I den internationella samverkan har vi på ett aktivt sätt genomfört våra obligatoriska åtaganden.
Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att främja utvecklingen av revisionsprofessionen och stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom kunskapsdelning. Genom att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer kan vi också utveckla våra egna metoder och processer och på så sätt förbättra verksamheten.
Riksrevisionen är en aktiv medlem i Intosai och Eurosai
Riksrevisionens uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan är lagstadgad. Det innebär att Riksrevisionen företräder Sverige i Intosai och i dess regionala organisation The European Organisation of Supreme Audit In- stitutions (Eurosai) samt i samverkan med andra nationella revisionsorgan.
Riksrevisionen representerar Sverige i Intosai och Eurosai. Syftet är att säkerställa en effektiv hantering av offentliga resurser inom Europa och internationellt. Riksrevisionen valdes under året att, tillsammans med revisionsmyndigheten i Storbritannien, leda Intosais underkommitté för finansiell revision.
På EU-nivå bidrar Riksrevisionen i kontaktkommittén
Vi ska också samarbeta med Europeiska revisionsrätten (ECA) och medlemsstaternas nationella revisionsorgan.
Riksrevisionen deltog under året i kontaktkommittén för EU:s revisionsmyndigheter och i några av dess arbetsgrupper, bland annat som vice ordförande i Fiscal Policy Audit Network.
14Avser insatser på områden som ledarskap, HR, kommunikation, strategisk planering med mera.
24
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Vid kontaktkommitténs möte 2023 hade riksrevisorn en betydande roll som moderator under diskussionen om EU:s energipolitik. I samband med det svenska EU-ordförandeskapet ledde Riksrevisionen kontaktkommitténs arbete på tjänstemannanivå.
Riksrevisionens ledningsgrupp har gjort ett studiebesök vid Europeiska revisionsrätten. Vi deltog under året vid ett granskningsbesök i Sverige från Europeiska revisionsrätten.
Fokus på kollegial granskning inom övrig samverkan
Utöver samverkan inom Intosai, Eurosai och EU samverkar vi inom flera forum och sammanhang, exempelvis inom det nordiska samarbetet, genom kollegiala granskningar samt genom besök och förfrågningar från andra revisionsmyndigheter.
Riksrevisionen tog under året emot besök och besvarade frågor från andra revisionsmyndigheter. Vi har också genomfört en kollegial granskning av USA:s högre revisionsorgan. På nordisk nivå har riksrevisorerna träffats, och ett antal webbinarier har arrangerats. Riksrevisorn är ledamot av Danmarks högre revisionsorgans rådgivande utskott.
Kvalitetsarbete inom internationell samverkan
Riksrevisionen har arbetat vidare med att uppdatera Riksrevisionens rutin för arbete i internationella kommittéer för att vår medverkan ska bli ännu mer effektiv.
Kostnader och tid
Tabell 24 Nettokostnader för internationell samverkan (tkr)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| EU | 1 454 | 2 718 | 2 185 |
| Intosai | 4 953 | 9 832 | 4 745 |
| Övrig internationell samverkan | 6 499 | 4 103 | 4 686 |
| Internationell samverkan | 12 906 | 16 653 | 11 616 |
Tabell 25 Redovisade timmar internationell samverkan
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| EU | 1 145 | 2 463 | 1 599 |
| Intosai | 2 557 | 6 391 | 2 928 |
| Övrig internationell samverkan | 4 161 | 2 252 | 3 100 |
| Internationell samverkan | 7 863 | 11 106 | 7 627 |
Kostnader och antalet operativa timmar är lägre än föregående år. Den högre kostnaden 2022 förklaras av att vi då genomförde YES-konferensen.
25
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
Myndighetsövergripande verksamhet
I detta avsnitt redovisar vi myndighetsövergripande uppgifter. Den främsta utgångspunkten för avsnittet är bestämmelser i lagen med instruktion för Riksrevisionen.
Planering och uppföljning av granskningen
Riksrevisorn fattade under året beslut om granskningens huvudsakliga inriktning och redovisade resultatet i en granskningsplan för 2023/24. Den är en del av vår årliga planeringsprocess och omfattar en riskmodell med tre huvudsakliga risker för staten. Dessa risker utgör inriktningen för både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen. Utifrån de tre huvudsakliga riskerna kan riksrevisorn presentera en samlad bild av pågående och planerad granskning.15 Granskningsplanen bidrar till att vi är transparenta om vår granskning.
Under året redovisade riksrevisorn de viktigaste iakttagelserna från vår granskning i sin årliga rapport. Riksrevisorn lämnade den årliga rapporten till riksdagen i juni. Iakttagelserna redovisas utifrån de huvudsakliga riskerna, som också har legat till grund för granskningens inriktning. För respektive riskområde redovisas de viktigaste iakttagelserna så att de ger en översiktlig och sammanhållen bild av granskningen. Rapporten ger riksdagen goda förutsättningar att diskutera iakttagelser i vår granskning. 16
I april publicerade vi Riksrevisionens uppföljningsrapport. Riksrevisorn lämnade uppföljningsrapporten till riksdagen i april. Rapportens fokus ligger på om de granskade verksamheterna har förbättrats och om staten har fått ett mer effektivt utbyte av sina resurser som en följd av vår granskning. Den ger riksdagen underlag för att bedöma vår verksamhets relevans, kvalitet och produktivitet. Vår uppföljning används också internt för att utveckla verksamheten.17
Under året bjöd finansutskottet in till ett offentligt sammanträde med riksrevisorn om Riksrevisorns årliga rapport 2023. Sammanträdena har ägt rum årligen sedan 2018 och är värdefulla tillfällen för riksrevisorn att upprätthålla en löpande och nära kontakt med riksdagen. I sin inledande presentation utgick riksrevisorn från att det gått tjugo år sedan Riksrevisionens bildades. På temat 20 år av iakttagelser satte riksrevisorn årets iakttagelser i perspektiv av iakttagelser som hon och hennes föregångare redovisat i tidigare års årliga rapporter.18
Riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet
Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens organ för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Rådet sammanträdde sex gånger
15Riksrevisionens granskningsplan 2023/24.
16Riksrevisorns årliga rapport 2023.
17Riksrevisionens uppföljningsrapport 2023.
18Bet. 2023/24:FiU9, bilaga 2.
26
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
under året. Riksrevisorn har bland annat informerat rådet om vår verksamhet och organisation, redovisat vårt förslag till anslag på statens budget och hur granskningsplanen följs.
Riksrevisionens vetenskapliga råd sammanträdde fyra gånger under 2023. Rådet har bidragit i frågor om metod och metodutveckling inom revisionen och i frågor om vår långsiktiga planering och uppföljning. Vi bedömer att rådets verksamhet ger värdefulla synpunkter som bidrar till vårt interna kvalitetsarbete på såväl myndighetsövergripande nivå som på avdelningsnivå.
Kompetensförsörjning
En god kompetensförsörjning är en förutsättning för att vi ska kunna utföra vår uppgift med hög kvalitet, relevans och effektivitet. Vi bedömer vårt arbete med kompetensförsörjning utifrån hur väl vi lyckas attrahera, rekrytera, utveckla och behålla personal. I detta avsnitt redovisas insatser och åtgärder som
vihar genomfört för att säkerställa att vi har den kompetens som behövs för att nå verksamhetens mål.
Attrahera och rekrytera
Under 2023 inleddes ett projekt för att utveckla Riksrevisionens förmåga att attrahera och rekrytera den kompetens vi har behov av på kort och lång sikt. Projektet handlar om att tydliggöra kompetensområden, formulera vårt arbetsgivarerbjudande, ta fram koncept för arbetsgivarprofilering och utveckla våra interna processer i att attrahera och rekrytera rätt kompetens.
Som ett steg att skapa effektivare arbetssätt har vi även gjort en genomlysning av vår rekryteringsprocess. Den resulterade i flera rekommendationer som vi har arbetat vidare med för att bland annat skapa en mer positiv kandidatupplevelse.
För att nya medarbetare enklare ska kunna sätta sig in i verksamheten har
vitagit fram ett nytt introduktionsprogram. Programmet inleds före tillträdesdagen (så kallad pre-boarding) och pågår under medarbetarens första halvår som anställd. Introduktionsdagen har gjorts om till en interaktiv och informativ heldag. Programmet har kompletterats med introduktionstillfällen i olika delar av verksamheten. Utvärderingen av introduktionsdagen visar att medarbetarna är mycket nöjda och att det gav dem användbara insikter och kunskaper.
Utveckla
I en omvärld som förändras snabbt är vår förmåga att anpassa oss och ta till oss nya arbetssätt och att stärka vår förmåga att arbeta datadrivet avgörande. Att organisera och leda större utvecklingsinitiativ är centralt, liksom förståelse för hur vi kan arbeta med förändringsarbete. Detta har resulterat i att vi under året fortsatte att utveckla både chefer och medarbetare. Genom en utbildning i
27
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
förändringsledning har vi till exempel stärkt chefernas förmåga att driva förändring, och flera medarbetare deltagit i en utbildning i design thinking, en metod för innovation och problemlösning, för att främja innovation och samarbete inom verksamheten.
Vi har fortsatt att genomföra kompetensutveckling inom artificiell intelligens (AI) för att stärka vår förmåga att använda och analysera data. Förutom att höja kompetensnivån generellt har satsningen resulterat i applikationer som, med stöd av artificiell intelligens, bidrar till att minska fel och dubbelarbete i datainsamling och datahantering i granskningsverksamheten.
Majoriteten av våra medarbetare från de myndighetsgemensamma funktionerna och den internationella verksamheten gick under 2023 en klarspråksutbildning för att öka kunskapen om hur vi skriver texter på ett begripligt och effektivt sätt. Utbildningen har resulterat i en ökad medvetenhet om vikten av att kommunicera på ett enkelt och tydligt sätt. Utöver de myndighetsgemensamma utbildningarna genomförde respektive avdelning flertalet utbildningar under året.
Behålla
I linje med vår målsättning om att vara en attraktiv arbetsgivare har vi genomfört flera aktiviteter för att behålla kompetens. Vi värdesätter möjligheten till ett flexibelt arbete. Sedan tidigare erbjuder vi distansarbetsavtal och under hösten införde vi ett nytt arbetstidsavtal med förtroendearbetstid för samtliga medarbetare. Som en del i det har fler lediga heldagar införts liksom möjligheten att tillfälligt och i begränsad omfattning arbeta på distans inom EU och EES.
Totalt hade Riksrevisionen 319 tillsvidare- eller visstidsanställda per den
31 december 2023. Det är en minskning med tre medarbetare jämfört med 2022.
Tabell 26 Antal anställda per den 31 december
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Anställda | 319 | 322 | 306 |
| varav tillsvidareanställda | 317 | 320 | 303 |
| varav visstidsanställda | 2 | 2 | 3 |
Bland medarbetarna är 61 procent kvinnor och 39 procent män, vilket redovisas i tabell 27. Bland cheferna är 61 procent kvinnor och 39 procent män, se tabell 28. Könsfördelningen bland chefer är representativ för sammansättningen av medarbetare i stort.
28
RESULTATREDOVISNING2023/24:RR1
Tabell 27 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Antal anställda | 319 | 322 | 306 |
| varav kvinnor | 196 | 202 | 192 |
| varav män | 123 | 120 | 114 |
Tabell 28 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Totalt | 23 | 21 | 20 |
| varav kvinnor | 14 | 14 | 13 |
| varav män | 9 | 7 | 7 |
År 2023 var Riksrevisionens personalomsättning 12 procent, vilket är en minskning jämfört med 2022. En bidragande faktor till den minskade personalomsättningen är sannolikt lågkonjunkturen och behovet av anställningstrygghet.
Tabell 29 Personalförändring (antal)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Nyanställda | 38 | 74 | 47 |
| Entledigade | 39 | 52 | 39 |
| Pension | 2 | 4 | 8 |
Tabell 30 Personalomsättning (procent)
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Årlig revision | 8 | 18 | 20 |
| Effektivitetsrevision | 10 | 12 | 10 |
| Internationella verksamheten | 6 | 10 | 7 |
| De myndighetsgemensamma | |||
| funktionerna | 17 | 25 | 21 |
| Hela myndigheten | 12 | 17 | 16 |
Arbetsmiljö
Utöver rätt kompetens är en hållbar arbetsmiljö avgörande för att vi ska kunna fortsätta utföra vår uppgift med gott resultat. Vi genomförde den årliga medarbetarundersökningen under mars och april 2023. Svarsfrekvensen var 87 procent, vilket tyder på att det finns ett engagemang bland medarbetarna att vilja påverka sin arbetssituation. Resultatet från undersökningen visar att medarbetarna över lag upplever rimliga krav, tydliga förväntningar och att det finns stöd att få vid behov. Det är viktiga förutsättningar för en god och hållbar arbetsmiljö. Undersökningen indikerar ett behov av bättre möjligheter för återhämtning En av åtgärderna för att skapa bättre förutsättningar är att utöka friskvårdsbidraget till det maximala beloppet. Andra insatser har varit
29
2023/24:RR1RESULTATREDOVISNING
inspirationsföreläsningar på temat stresshantering, hjärnans stress och betydelsen av balans mellan arbete och fritid.
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på Riksrevisionen minskade under 2023 och ligger på 2,2 procent. Den totala sjukfrånvaron visar att kvinnors sjukfrånvaro står för den största minskningen medan andelen långtidsfrånvaro för män har ökat i jämförelse med 2022. Vi behöver vara uppmärksamma på att en minskad sjukfrånvaro inte leder till en ökad sjuknärvaro.
Tabell 31 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
| 2023 | 2022 | 2021 | |
| Sjukfrånvaro totalt | 2,2 | 3,0 | 2,0 |
| varav kvinnor | 2,8 | 4,1 | 2,4 |
| varav män | 1,0 | 1,0 | 1,4 |
| Anställda 29 år och yngre | 1,0 | 1,6 | 0,3 |
| varav kvinnor | 1,1 | 1,7 | 0,5 |
| varav män | 0,8 | 1,3 | 0,1 |
| Anställda 30–49 år | 1,8 | 2,9 | 2,1 |
| varav kvinnor | 1,9 | 4,0 | 2,3 |
| varav män | 1,6 | 1,0 | 1,8 |
| Anställda 50 år och äldre | 3,1 | 3,6 | 2,5 |
| varav kvinnor | 4,8 | 5,1 | 3,4 |
| varav män | 0,1 | 0,9 | 1,2 |
| Av total sjukfrånvaro avser | |||
| andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 53,1 | 51,3 | 48,5 |
| varav kvinnor | 58,4 | 56,6 | 50,7 |
| varav män | 28,3 | 12,1 | 42,1 |
| Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid | 1,16 | 1,5 | 1,0 |
Resultat och bedömning av vår kompetensförsörjning
Under 2023 hade Riksrevisionen en god kompetensförsörjning, och vi lyckades attrahera och rekrytera den kompetens vi haft behov av. Vi hade en lägre personalomsättning i jämförelse med tidigare år, vilket innebär att vi kunde behålla medarbetare i högre utsträckning.
Vi genomförde flera kompetenshöjande insatser vad gäller såväl granskning som att främja en mer datadriven verksamhet.
Sjukfrånvaron är fortsatt låg, vilket vi bedömer är på grund av de insatser som har genomförts för att fånga tidiga signaler på ohälsa.
Medarbetarundersökningen visar ett överlag tillfredsställande resultat. Den ger även uttryck för förbättringsområden som vi arbetade vidare med under året.
30
2023/24:RR1
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
| (tkr) | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 |
| Låneram Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 25 000 | 20 000 | 30 000 | 35 000 | 15 000 |
| Utnyttjad | 19 826 | 10 220 | 11 824 | 14 549 | 6 640 |
| Kontokredit Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 40 911 | 40 582 | 40 236 | 39 790 | 38 272 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
| Ränteintäkter | 2 346 | 641 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekostnader | 0 | 0 | 0 | 2 | 74 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras* | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 220 | 220 | 220 | 150 | 200 |
| Avgiftsintäkter | 424 | 224 | 239 | 939 | 966 |
| Avgiftsintäkter som inte dispone- | |||||
| ras** | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 153 000 | 153 000 | 153 000 | 153 000 | 153 000 |
| Avgiftsintäkter | 178 602 | 164 115 | 152 105 | 146 929 | 153 456 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 10 773 | 10 674 | 10 570 | 10 437 | 9 981 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | |||||
| vecklingssamarbete, ramanslag | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| Utnyttjad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | – | – | – | – | 40 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | |||||
| vecklingssamarbete, ramanslag | – | – | – | – | 681 |
31
2023/24:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| Anslagssparande | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 25 567 | 40 983 | 37 622 | 17 372 | – |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | |||||
| vecklingssamarbete, ramanslag | 587 | 589 | 12 070 | 10 549 | – |
| Personal | |||||
| Antalet årsarbetskrafter | 297 | 280 | 276 | 258 | 278 |
| Medelantalet anställda | 313 | 298 | 289 | 292 | 314 |
| Driftkostnad per årsarbetskraft | 1 402 | 1 397 | 1 310 | 1 395 | 1 343 |
| Kapitalförändring | |||||
| Årets kapitalförändring | 18 | 10 | –20 | –9 | 146 |
| Balanserad kapitalförändring | 688 | 679 | 699 | 708 | 562 |
*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
**Avser beräknade avgiftsintäkter för offentligrättslig verksamhet (årlig revision).
32
FINANSIELL REDOVISNING2023/24:RR1
Resultaträkning
| (tkr) | Not | 2023 | 2022 |
| Verksamhetens intäkter | |||
| Intäkter av anslag | 416 960 | 393 418 | |
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 792 | 234 |
| Intäkter av bidrag | 2 | 75 | 67 |
| Finansiella intäkter | 3 | 2 476 | 660 |
| Summa | 420 303 | 394 379 | |
| Verksamhetens kostnader | |||
| Kostnader för personal | 4 | –338 531 | –315 589 |
| Kostnader för lokaler | 5 | –22 913 | –20 188 |
| Övriga driftkostnader | 6 | –55 086 | –55 287 |
| Finansiella kostnader | 7 | –406 | –255 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –3 349 | –3 050 | |
| Summa | –420 285 | –394 369 | |
| Verksamhetsutfall | 18 | 10 | |
| Uppbördsverksamhet | |||
| Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 8 | 178 602 | 164 115 |
| Medel som tillförts statens budget från uppbördsverksamhet | –178 602 | –164 115 | |
| Saldo | 0 | 0 | |
| Transfereringar | |||
| Medel som erhållits från statens budget för finansiering av | |||
| bidrag | 7 576 | 9 955 | |
| Lämnade bidrag | 9 | –7 576 | –9 955 |
| Saldo | 0 | 0 | |
| Årets kapitalförändring | 10 | 18 | 10 |
33
2023/24:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Balansräkning
| (tkr) | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utveckling | 11 | 9 985 | 1 518 |
| Summa | 9 985 | 1 518 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 12 | 2 406 | 2 280 |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 13 | 7 059 | 6 446 |
| Summa | 9 465 | 8 726 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 68 | 55 | |
| Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 71 375 | 69 531 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 14 | 988 | 922 |
| Summa | 72 431 | 70 508 | |
| Periodavgränsningsposter | 15 | ||
| Förutbetalda kostnader | 10 272 | 9 409 | |
| Övriga upplupna intäkter | 19 284 | 17 039 | |
| Summa | 29 556 | 26 448 | |
| Avräkning med statsverket | |||
| Avräkning med statsverket | 16 | –112 861 | –124 467 |
| Summa | –112 861 | –124 467 | |
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 63 025 | 80 441 | |
| Summa | 63 025 | 80 441 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 71 601 | 63 174 |
34
| FINANSIELL REDOVISNING | 2023/24:RR1 | |||
| (tkr) | Not | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |
| KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Myndighetskapital | 17 | |||
| Statskapital | 35 | 35 | ||
| Balanserad kapitalförändring | 688 | 679 | ||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 18 | 10 | ||
| Summa | 741 | 724 | ||
| Avsättningar | ||||
| Övriga avsättningar | 18 | 3 390 | 3 507 | |
| Summa | 3 390 | 3 507 | ||
| Skulder m.m. | ||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 19 | 19 826 | 10 220 | |
| Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 12 414 | 10 957 | ||
| Leverantörsskulder | 11 253 | 11 290 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 20 | 5 222 | 5 285 | |
| Summa | 48 715 | 37 752 | ||
| Periodavgränsningsposter | 21 | |||
| Upplupna kostnader | 18 754 | 21 191 | ||
| Summa | 18 754 | 21 191 | ||
| SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 71 601 | 63 174 | ||
35
| 2023/24:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
| Anslag | Not Ingående | Årets | Årets | Totalt | Utgifter1Utgående | |
| över- | tilldelning | indrag- | disponi- | över- | ||
| förings- | enligt | ning | belt | förings- | ||
| belopp | anslags- | belopp | belopp | |||
| direktiv | ||||||
| Utgiftsområde 1 anslag | ||||||
| 2:5 Riksrevisionen, | ||||||
| ramanslag | 40 983 | 359 118 | 0 | 400 101 | –374 534 | 25 567 |
| Utgiftsområde 7 anslag | ||||||
| 1:5 Riksrevisionen: | ||||||
| Internationellt | ||||||
| utvecklingssamarbete, | ||||||
| ramanslag | 589 | 50 000 | 0 | 50 589 | –50 002 | 587 |
| Summa | 41 572 | 409 118 | 0 | 450 690 | –424 536 | 26 154 |
1Utgifterna redovisas i resultaträkning som intäkter av anslag och medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag.
Den beviljade anslagskrediten för anslaget 2:5 uppgår till 10 773 tkr och för anslaget 1:5 till 1 500 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
| Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
| 2558 Avgifter för årlig revision | 153 000 | 178 602 |
| Summa | 153 000 | 178 602 |
36
| FINANSIELL REDOVISNING | 2023/24:RR1 |
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Den 1 september 2023 införde Riksrevisionen förtroendearbetstid för samtliga anställda, vilket medfört att upplupna kostnader för löner inte längre redovisas i balansräkningen.
Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning
Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Avgiftsbelagd verksamhet
Enligt lagen om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en timtaxa som följer av lönenivån för dem som granskar. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande vidarefaktureras separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att revisionsobjekten ska belastas med likvärdiga resekostnader oavsett var i landet de är lokaliserade.
Nettokostnader i resultatredovisningen
Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringarna särredovisas som lämnade bidrag i tabell 21 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet (se även not 9 till resultaträkningen).
Gemensamma kostnader
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen mellan de tre verksamhetsgrenarna. Riksrevisionen har två typer av gemensamma kostnader:
37
| 2023/24:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma (verksamhetens egna indirekta kostnader).
Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kostnader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader, vilka fördelas mellan de tre verksamhetsgrenarna.
Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att stödja en specifik verksamhetsgren och belastar endast den verksamhetsgrenen.
Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader mellan verksamhetsgrenarna beräknas utifrån redovisad tid inom respektive verksamhetsgren.
För att få en enkel och tydlig fördelning klassificeras alla gemensamma kostnader med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna viktar gemensamma kostnader mellan en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verksamhetsinnehållet med hänsyn till kostnadens relevans för den enskilda verksamhetsgrenen. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifikationsnivå, och modellen är transparent när det gäller vilka kostnader som belastar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
De gemensamma kostnader som belastar biståndsanslaget avser kostnader som får rapporteras som bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommittés (Dac) direktiv för internationellt utvecklingssamarbete (Official Development Assistance, ODA).
Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader är
•kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive avgiftsfinansierade slutprestationer (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget)
•kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget).
Myndighetens gemensamma kostnader fördelas månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen. Den slutliga fördelningen sker i samband med årsbokslutet.
38
| FINANSIELL REDOVISNING | 2023/24:RR1 |
Fördelning av myndighetens gemensamma kostnader (tkr)
| Verksamhetsgren | ÅR | EFF | INT | Varav | Totalt |
| INT IU19 | |||||
| Verksamhetens egna direkta kostnader | 89 279 | 96 210 | 46 981 | 39 662 | 232 469 |
| Verksamhetens egna indirekta | |||||
| kostnader | 24 865 | 18 133 | 4 011 | 2 228 | 47 010 |
| Summa verksamhetens egna | |||||
| kostnader | 114 144 | 114 342 | 50 992 | 41 890 | 279 479 |
| Verksamhetens del av myndighets- | |||||
| gemensamma kostnader | 66 814 | 66 310 | 11 915 | 8 112 | 145 040 |
| Summa verksamhetens | |||||
| nettokostnader | 180 958 | 180 653 | 62 908 | 50 002 | 424 518 |
| Andel av myndighetsgemensamma | |||||
| kostnader | 46,1 % | 45,7 % | 8,2 % | 5,6 % | – |
| Andel av myndighetens totala netto- | |||||
| kostnader | 42,6 % | 42,6 % | 14,8 % | 11,8 % | – |
Av verksamhetens egna indirekta kostnader och av de myndighetsgemensamma kostnaderna 2023 belastade 10,3 miljoner kronor anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är en ökning med 0,1 miljon kronor jämfört med 2022. Detta motsvarar 20,7 procent av de totala nettokostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete. För 2023 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets del av de myndighetsgemensamma kostnaderna till 5,6 procent och 11,8 procent av myndighetens totala nettokostnader.
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 000 kronor redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 000 kronor. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 000 kronor. I anläggningstillgångarna ingår ett konstverk som Riksrevisionen fick från Statens konstråd 2008.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider
| • balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år |
| • rättigheter och immateriella tillgångar | 3–5 år |
| • förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år |
| • maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år |
| • konst | Ingen avskrivning |
| 19 Internationellt utvecklingssamarbete. |
39
| 2023/24:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen för räkenskapsåret 2023 inföll den 5 januari 2024. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Avsättningar
Avsättningar har gjorts för lokala omställningsmedel enligt ett lokalt avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna samt överenskommelser med personal.
Uppgifter om ledande befattningshavare
| Andra uppdrag | Ersättningar | |
| (kronor) | ||
| Helena Lindberg | Riksrevisor | 2 231 432 |
| Claudia Gardberg Morner | Riksrevisionsdirektör | 1 695 895 |
Uppgifter om ledamöter och suppleanter i riksdagens råd för Riksrevisionen
| Andra uppdrag | Ersätt- | ||
| ningar | |||
| (kronor) | |||
| Jan Ericson | Ordförande | • Huvudman för Sparbanksstiftelsen Sjuhärad | |
| • Vice ordförande för Moderaterna i Marks | |||
| kommun | 88 805 | ||
| Hans Ekström | Vice ordfö- | • Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen Sö- | |
| rande | dermanland | ||
| • Vice ordförande i Almi Stockholm Sörm- | |||
| land | |||
| • Ledamot i Riksbankens jubileumsfond | |||
| • Ledamot i Carlson Ekström AB | 66 392 | ||
| Fredrik Lindahl | Ledamot | • Ledamot i Valprövningsnämnden | 17 705 |
| Jessica Wetterling | Ledamot | • Suppleant i Valprövningsnämnden sedan | |
| 2023-03-23 (ledamot fram till 2023-03-22) | 17 705 | ||
| Malin Björk | Ledamot | • Ledamot i insynsrådet för Myndigheten för | |
| psykologiskt försvar | 17 705 | ||
| Hans Eklind | Ledamot | 17 705 |
40
FINANSIELL REDOVISNING2023/24:RR1
| Andra uppdrag | Ersätt- | ||
| ningar | |||
| (kronor) | |||
| Janine Alm Ericson | Ledamot | • Styrelseledamot i Green Forum | |
| • Ersättare i styrelsen för Speedheater System | |||
| AB | 17 705 | ||
| Cecilia Rönn | Ledamot | • Ordförande i Varberg Energi Aktiebolag (till | |
| april 2023) | |||
| • Ordförande i Varberg Energimarknad AB | |||
| (till april 2023) | 17 705 | ||
| Ulrika Liljeberg | Suppleant | • Ordförande i Leksandsbostäder AB (till feb- | |
| ruari 2023) | |||
| • Ledamot i Dalarna Holding AB (till decem- | |||
| ber 2023) | |||
| • Ordförande i Randello Invest AB | |||
| • 2:e vice ordförande i Centerpartiet | |||
| • Ledamot i Fores stiftelse | |||
| • Ledamot i följande insynsråd: Säkerhetspo- | |||
| lisen, Rikspolisstyrelsen och Regionpolis- | |||
| styrelsen Bergslagen | |||
| • Ledamot i följande statliga utredningar: | |||
| Trygghetsberedningen och Översyn av ord- | |||
| ningslagen | |||
| • Särskild utredare i Incitamentsutredningen | |||
| om vindkraft | 8 852 | ||
| Adnan Dibrani | Suppleant | 8 760 | |
| David Perez | Suppleant | 8 852 | |
| Lars Engsund | Suppleant | • Äger samtliga 250 aktier (100 %) i sitt bolag | |
| Graneholmen Project Management | AB | ||
| (org.nr 559262-4125) | 8 852 | ||
| Gudrun Brunegård | Suppleant | • Ersättare i Exportkontrollrådet | 8 852 |
| Jan Riise | Suppleant | • Ensamägare till bolaget Agadem Jan Riise & | |
| Co AB (org.nr 556397-6702, ingen verksam- | |||
| het sedan 2016) | 8 045 | ||
| Malin Danielsson | Suppleant | 8 852 | |
41
| 2023/24:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Noter (tkr)
Resultaträkning
| Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2023 | 2022 |
| Intäkter av uppdragsverksamhet1 | 233 | 224 | |
| Reavinst försäljning av anläggningstillgång | 163 | 0 | |
| Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 396 | 10 | |
| Summa | 792 | 234 |
1Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
| Not 2 | Intäkter av bidrag | 2023 | 2022 |
| Supreme Audit Office, Polen1 | 0 | 67 | |
| Omställnings- och kompetensstöd | 75 | 0 | |
| Summa | 75 | 67 |
1Avser EU-Twinning Jordanien.
| Not 3 | Finansiella intäkter | 2023 | 2022 |
| Ränteintäkter Riksgäldskontoret | 2 346 | 641 | |
| Kursvinster | 130 | 19 | |
| Summa | 2 476 | 660 | |
| Not 4 | Kostnader för personal | 2023 | 2022 |
| Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pen- | |||
| sionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | –200 051 | –185 113 | |
| Arvode till råd och ej anställd personal exklusive ar- | |||
| betsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter | |||
| enligt lag och avtal | – 2 814 | – 3 441 | |
| Summa lönekostnader | –202 865 | –188 554 | |
| Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | |||
| enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | –135 666 | –127 035 | |
| Summa | –338 531 | –315 589 |
Kostnaderna för personal ökade med 22 942 tkr jämfört med 2022. Skillnaden mellan åren beror främst på att medelantalet anställda ökade under 2023 samt en hög lönerörelse.
| Not 5 | Kostnader för lokaler | 2023 | 2022 |
| Summa | –22 913 | –20 188 |
Kostnaderna för lokaler ökade med 2 725 tkr jämfört med 2022. Skillnaden mellan åren avser huvudsakligen indexuppräkning av lokalhyra.
42
| FINANSIELL REDOVISNING | 2023/24:RR1 | |||
| Not 6 | Övriga driftkostnader | 2023 | 2022 | |
| Summa | –55 086 | –55 287 | ||
| Övriga driftkostnader minskade med 201 tkr jämfört med 2022. En stor förändring mellan | ||||
| åren avser minskade kostnader för resurskonsulter inom den årliga revisionen till följd av | ||||
| minskad personalomsättning. | ||||
| Not 7 | Finansiella kostnader | 2023 | 2022 | |
| Räntekostnader Riksgäldskontoret | –375 | –79 | ||
| Övriga räntekostnader | –8 | 0 | ||
| Kursförluster | –15 | –168 | ||
| Övriga finansiella kostnader | –8 | –8 | ||
| Summa | –406 | –255 | ||
| Not 8 | Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2023 | 2022 | |
| Offentligrättslig verksamhet | ||||
| Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig | ||||
| revision enligt lagen (2002:1022) om revision av | ||||
| statlig verksamhet m.m. | 178 602 | 164 115 | ||
| Summa | 178 602 | 164 115 | ||
| Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens | ||||
| tabell 9 Avgiftsområde Årlig revision. | ||||
| Not 9 | Lämnade bidrag | 2023 | 2022 | |
| Projekt inom det internationella utvecklingssamar- | ||||
| betet: | ||||
| Afrosai-E | –6 124 | –7 000 | ||
| Armenien | –165 | –55 | ||
| Övrigt internationellt utvecklingssamarbete | –11 | 0 | ||
| Kosovo | –564 | –370 | ||
| Palestina | 0 | –82 | ||
| Regionalt västra Balkan | –474 | –292 | ||
| Regionalt Östafrika | –178 | –86 | ||
| Zimbabwe | –17 | –2 070 | ||
| Kapacitetsutveckling Globalt Intosai | –43 | 0 | ||
| Summa | –7 576 | –9 955 | ||
| Not 10 | Årets kapitalförändring | 2023 | 2022 | |
| Avgiftsfinansierad verksamhet | ||||
| – Internationella uppdrag | 18 | 10 | ||
| Summa | 18 | 10 | ||
Årets kapitalförändring avser avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet. Den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 Av- giftsfinansierad uppdragsverksamhet.
43
| 2023/24:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Balansräkning
| Not 11 | Balanserade utgifter för utveckling | 2023-12-31 2022-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 21 207 | 20 191 | |||
| Årets anskaffning | 0 | 1 016 | |||
| Pågående utgifter för utveckling1 | 9 060 | 0 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 30 267 | 21 207 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –19 689 | –19 140 | |||
| Årets avskrivningar | –593 | –549 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –20 282 | –19 689 | |||
| Bokfört värde | 9 985 | 1 518 | |||
| 1 Avser pågående utveckling av it-system. | |||||
| Not 12 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2023-12-31 | 2022-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 3 817 | 4 114 | |||
| Årets anskaffningar | 863 | 0 | |||
| Årets utrangeringar | 0 | –297 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 4 680 | 3 817 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –1 537 | –1 198 | |||
| Årets avskrivningar | –737 | –636 | |||
| Årets utrangeringar | 0 | 297 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –2 274 | –1 537 | |||
| Bokfört värde | 2 406 | 2 280 | |||
| Not 13 | Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2023-12-31 2022-12-31 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 15 524 | 16 304 | |||
| Årets anskaffning | 2 844 | 568 | |||
| Årets utrangeringar | –680 | –1 348 | |||
| Utgående anskaffningsvärde | 17 688 | 15 524 | |||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –9 078 | –8 410 | |||
| Årets avskrivningar | –2 019 | –1 865 | |||
| Årets utrangeringar | 468 | 1 197 | |||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –10 629 | –9 078 | |||
| Bokfört värde | 7 059 | 6 446 | |||
| Not 14 | Övriga kortfristiga fordringar | 2023-12-31 2022-12-31 | |||
| Uppbördsfordringar | 886 | 859 | |||
| Övriga kortfristiga fordringar | 102 | 63 | |||
| Summa | 988 | 922 | |||
44
| FINANSIELL REDOVISNING | 2023/24:RR1 | |||||
| Not 15 | Periodavgränsningsposter | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |||
| Förutbetalda kostnader | ||||||
| Förutbetalda hyreskostnader | 5 474 | 5 223 | ||||
| Övriga förutbetalda kostnader | 4 798 | 4 186 | ||||
| Summa förutbetalda kostnader | 10 272 | 9 409 | ||||
| Övriga upplupna intäkter | ||||||
| Upplupna intäkter årlig revision | 19 284 | 17 039 | ||||
| Summa övriga upplupna intäkter | 19 284 | 17 039 | ||||
| Summa | 29 556 | 26 448 | ||||
| Not 16 | Avräkning med statsverket | 2023-12-31 | 2022-12-31 | |||
| Uppbörd | ||||||
| Ingående balans | –82 895 | –71 540 | ||||
| Redovisat mot inkomsttitel | –178 602 | –164 115 | ||||
| Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande | ||||||
| flöde | 174 790 | 152 760 | ||||
| Skulder avseende uppbörd | –86 708 | –82 895 | ||||
| Anslag i räntebärande flöde | ||||||
| Ingående balans | –41 572 | –49 692 | ||||
| Redovisat mot anslag | 424 536 | 403 372 | ||||
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –409 118 | –405 822 | ||||
| Återbetalning av anslagsmedel | 0 | 10 570 | ||||
| Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande | ||||||
| flöde | –26 154 | –41 572 | ||||
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | ||||||
| Ingående balans | 0 | 0 | ||||
| Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 176 043 | 153 869 | ||||
| Utbetalningar i icke räntebärande flöde | –1 253 | –1 109 | ||||
| Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar | –174 790 | –152 760 | ||||
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | ||||
| Summa | –112 861 | –124 467 | ||||
45
| 2023/24:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
| Not 17 | Myndighetskapital | ||||
| Stats- | Balanserad | Kapital- | Summa | ||
| kapital1 | kapital- | förändring | |||
| förändring | enligt | ||||
| avgifts- | resultat- | ||||
| finansierad | räkningen | ||||
| verksamhet | |||||
| Utgående | |||||
| balans 2022 | 35 | 679 | 10 | 724 | |
| Ingående | |||||
| balans 2023 | 35 | 679 | 10 | 724 | |
| Föregående | |||||
| års kapitalför- | |||||
| ändring | 0 | 10 | –10 | 0 | |
| Årets kapitalför- | |||||
| ändring | 0 | 0 | 18 | 18 | |
| Summa årets | |||||
| förändring | 0 | 10 | 8 | 18 | |
| Utgående | |||||
| balans 2023 | 35 | 688 | 18 | 741 |
1Avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd.
| Not 18 | Övriga avsättningar | 2023-12-31 | 2022-12-31 |
| Lokala omställningsmedel | |||
| Ingående avsättning | 905 | 1 027 | |
| Årets förändring | 453 | –122 | |
| Utgående avsättning1 | 1 358 | 905 | |
| Överenskommelse med personal | |||
| Ingående avsättning | 2 602 | 0 | |
| Årets förändring | –570 | 2 602 | |
| Utgående avsättning2 | 2 032 | 2 602 | |
| Omställningskostnader | |||
| Ingående avsättning | 0 | 3 480 | |
| Årets förändring | 0 | –3 480 | |
| Utgående avsättning | 0 | 0 | |
| Summa utgående avsättningar | 3 390 | 3 507 |
1Varav 900 tkr beräknas regleras under 2024.
2Varav 2 032 tkr beräknas regleras under 2024.
46
| FINANSIELL REDOVISNING | 2023/24:RR1 | ||||
| Not 19 | Lån i Riksgäldskontoret | 2023-12-31 2022-12-31 | |||
| Ingående skuld | 10 220 | 11 824 | |||
| Årets nya lån | 13 163 | 1 597 | |||
| Årets amorteringar | –3 557 | –3 201 | |||
| Utgående skuld | 19 826 | 10 220 | |||
| Beviljad låneram | 25 000 | 20 000 | |||
| Not 20 | Övriga kortfristiga skulder | 2023-12-31 | 2022-12-31 | ||
| Personalens källskatt | 5 167 | 5 281 | |||
| Övriga kortfristiga skulder | 55 | 4 | |||
| Summa | 5 222 | 5 285 | |||
| Not 21 | Periodavgränsningsposter | 2023-12-31 | 2022-12-31 | ||
| Upplupna kostnader | |||||
| Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 18 170 | 20 651 | |||
| Övriga upplupna kostnader | 584 | 540 | |||
| Summa | 18 754 | 21 191 | |||
47
2023/24:RR1
Intern styrning och kontroll
Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter ska Riksrevisionens ledning säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt och i anslutning till underskriften i årsredovisningen intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande. Lagen tar även upp att det ska finnas en internrevision vid Riksrevisionen.
Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Denna bedömning grundar sig bland annat på det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen samt en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.
Under året genomfördes riskanalyser med Riksrevisionens ledningsgrupp. Riskminimerande åtgärder, bland annat kopplade till områdena ekonomistyrning, kompetensförsörjning och informationshantering, har genomförts. I samband med varje tertialuppföljning värderas riskerna utifrån genomförda åtgärder.
Internrevisionen är en del av granskningen av Riksrevisionens verksamhet. Den ger värdefull kunskap om hur verksamheten kan utvecklas. I enlighet med internrevisionsplanen för 2023 har internrevisionen genomfört flera granskningar. Granskningarna, som rör arbetet med fysisk säkerhet och vårt systematiska arbetsmiljöarbete, har resulterat i ett antal rekommendationer. Riksrevisorn har beslutat om förslag på åtgärder. Arbetet med åtgärder följs upp tertialvis.
48
2023/24:RR1
Årsredovisningens undertecknande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 21 februari 2024
Helena Lindberg riksrevisor
49
2023/24:RR1
BILAGA 1
Publicerade granskningsrapporter 2023 per utskott, inriktning20
UtskottGranskningsrapport
Arbetsmarknadsutskottet
Civilutskottet
Samhalls samhällsuppdrag – styrning och organisation i behov av förändring (RiR 2023:14) (3E: M)
Subventionerade anställningar – att motverka fel i ett system med allvarliga risker (RiR 2023:17) (3E: H, R)
Statens hantering av markintrång – värdering och beslut om ersättning (RiR 2023:18) (3E: H, R, M)
| Finansutskottet | Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning | |
| 2022 (RiR 2023:3) (3E: M) | ||
| Riksbankens tillgångsköp – dyrköpta erfarenheter (RiR | ||
| 2023:21) (3E: H, M) | ||
| Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning | ||
| 2023 (RiR 2023:24) (3E: M) | ||
| Försvarsutskottet | Regeringens styrning av samhällets informations- och | |
| cybersäkerhet – både brådskande och viktig (RiR 2023:8) | ||
| (3E: R, M) | ||
| Nödnumret 112 – statens och SOS Alarms hantering av | ||
| larm (RiR 2023:22) (3E: H, R, M) | ||
| Justitieutskottet | Polisens hantering av mängdbrott – en verksamhet vars för- | |
| måga behöver förstärkas (RiR 2023:2) (3E: M) | ||
| Att släcka bränder – Polismyndighetens arbete med sär- | ||
| skilda händelser riktade mot grov brottslighet (RiR 2023:5) | ||
| (3E: R, M) | ||
| Konstitutionsutskottet | – | |
| Kulturutskottet | Tillit och kontroll – statlig bidragsgivning till civilsamhället | |
| (RiR 2023:7) (3E: R, M) | ||
Miljö- och jordbruksutskottet
Näringsutskottet
Skatteutskottet
Uttjänta solcellspaneler och vindturbinblad – statens insatser för en effektiv hantering (RiR 2023:11) (3E: R, M)
Reduktionsplikten – risker för genomförande och effektivitet (RiR 2023:13) (3E: R, M)
Etablering av myndigheter utanför Stockholm – små regionala bidrag utan äventyrad effektivitet på lång sikt (RiR 2023:1) (3E: R, M)
Statens åtgärder för utveckling av elsystemet – reaktiva och bristfälligt underbyggda (RiR 2023:15) (3E: R, M)
Business Sweden – styrningen av Sveriges export- och investeringsråd (RiR 2023:27) (3E: R, M)
Förändrade inkomstskatteregler 2011–2023 – bristfällig redovisning till riksdagen (RiR 2023:10) (3E: M)
20Granskningens inriktning (3E) som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå ifrån enligt lagen om statlig revision: hushållning (H), resursutnyttjande (R) och måluppfyllelse
(M). En granskning kan ha flera inriktningar.
50
PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER 2023 PER UTSKOTT, INRIKTNING BILAGA 12023/24:RR1
| Utskott | Granskningsrapport | |
| Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter (RiR | ||
| 2023:26) (3E: R, M) | ||
| Socialförsäkringsutskottet | Lätt att göra fel – systemet för ersättning för höga sjuklöne- | |
| kostnader (RiR 2023:16) (3E: H, R) | ||
| Systemet för återkallelser av uppehållstillstånd (RiR | ||
| 2023:19) (3E: R, M) | ||
| Socialutskottet | Lex Maria och lex Sarah – statens arbete mot vårdskador | |
| och missförhållanden inom vård och omsorg av äldre (RiR | ||
| 2023:4) (3E: R, M) | ||
| Det nationella smittskyddet – inte anpassat för en storskalig | ||
| smittspridning (RiR 2023:9) (3E: R, M) | ||
| I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer | ||
| (RiR 2023:12) (3E: R, M) | ||
| Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn | ||
| (RiR 2023:23) (3E: H, R, M) | ||
| Trafikutskottet | Digitala tjänster till privatpersoner – stora utvecklingsmöj- | |
| ligheter för statliga myndigheter (RiR 2023:6) (3E: R, M) | ||
| Nationell plan för transportinfrastrukturen – lovar mer än | ||
| den kan hålla (RiR 2023:25) (3E: H, R, M) | ||
| Utbildningsutskottet | Informationssäkerhet vid universitet och högskolor – hante- | |
| ringen av skyddsvärda forskningsdata (RiR 2023:20) (H, R) | ||
| Utrikesutskottet | – | |
51
2023/24:RR1
BILAGA 2
Nettokostnader och lämnade bidrag per land inom internationellt utvecklingssamarbete
| (tkr) | 2023 | 2022 | 2021 |
| Afrosai-E | 11 493 | 14 289 | 8 613 |
| Regionalt Östafrika | 9 109 | 4 236 | 1 797 |
| Regionalt västra Balkan | 2 001 | 2 197 | 1 790 |
| Pasai | 1 871 | 1 321 | 957 |
| Aseansai | 329 | 71 | 286 |
| Regionala och internationella insatser | 2 | 1 | 43 |
| Regionala insatser | 24 805 | 22 115 | 13 486 |
| Kosovo | 4 021 | 3 457 | 1 427 |
| Zimbabwe | 3 019 | 5 922 | 1 709 |
| Liberia | 1 685 | 643 | 206 |
| Armenien | 1 533 | 906 | 657 |
| Moldavien | 963 | 1 007 | 775 |
| Kongo | 340 | 897 | 0 |
| Palestina | 272 | 2 008 | 2 501 |
| Somalia | 38 | 0 | 0 |
| EU-Twinning Jordanien | 18 | 230 | 138 |
| Tanzania | 0 | 1 111 | 1 602 |
| Kambodja | 0 | 1 041 | 866 |
| Kenya | 0 | 172 | 1 723 |
| Afghanistan | 0 | 87 | 314 |
| Bilaterala insatser | 11 889 | 17 480 | 11 918 |
| Globala insatser | 5 322 | 4 790 | 5 736 |
| Metod och kvalitet | 7 986 | 6 525 | 6 790 |
| Summa | 50 002 | 50 911 | 37 930 |
| 52 | Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2024 |