Riksrevisionens årsredovisning för 2022
Redogörelse 2022/23:RR1
Redogörelse till riksdagen 2022/23:RR1
Riksrevisionens årsredovisning för 2022
Till riksdagen
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2022. Årsredovisningen beslutades den 21 februari 2023 av Helena Lindberg.
Stockholm den 21 februari 2023
Helena Lindberg riksrevisor
1
2022/23:RR1
2
2022/23:RR1
Förord
Riksrevisionens inriktning är att vara en revisionsmyndighet i framkant. Det vill vi vara för att kunna fortsätta granska statliga aktörer på ett effektivt sätt och för att attrahera och behålla den kompetens vi behöver nu och i framtiden. Under 2022 har vi därför fortsatt att framtidssäkra vår verksamhet.
Genom att bevaka vår omvärld och utvärdera vårt eget arbete får vi idéer och förslag på hur vi kan vara relevanta i framtiden och utföra vårt uppdrag ännu bättre. Ett sätt är att låta andra granska oss. Därför bjöd vi in kollegor från Riksrevisjonen i Norge och National Audit Office i Storbritannien att granska oss under 2022. Det gav värdefulla insikter som vi har med oss när vi utvecklar vår verksamhet.
En viktig pusselbit för att ligga i framkant är att nyttja digitaliseringens möjligheter och bli en ännu vassare datadriven verksamhet. Det kräver i sin tur att vi har rätt kompetens. Under 2022 har vi gjort en kompetenssatsning i flera delar. Vi har erbjudit kompetensutveckling i form av en skräddarsydd utbildning inom artificiell intelligens (AI) för ett antal medarbetare. Vi har byggt upp en central funktion med fokus på teknik, innovation och data. Vi har rekryterat – både för att få in ny kompetens i verksamheten och för att skapa utrymme för intern kompetensutveckling.
Ny teknik kan bidra till att vi behöver nya arbetssätt och förhållningssätt – något som unga revisorer i Europa fördjupade sig i vid en konferens som Riksrevisionen anordnade efter sommaren. Temat var experimentell kultur. Under konferensen fick deltagarna möjlighet att knyta kontakter och dela idéer och lösningar på utmaningar som revisionsmyndigheter möter i dag och i framtiden.
Ytterligare ett sätt att rusta oss för framtiden är att se till att vi är hållbara. Under 2022 har vi arbetat med att ta fram en hållbarhetsstrategi. Den ska omfatta integreringen av hållbarhetsfrågor såväl i myndighetsgemensamma funktioner som i den internationella verksamheten och granskningsverksamheten.
I början av året upphörde de flesta restriktionerna med anledning av coronapandemin. Då kunde vi äntligen börja nyttja vårt nya, aktivitetsbaserade kontor fullt ut. Vi gick då över till hybridarbete och har till exempel fortsatt granska på distans där vi bedömer det som mer effektivt.
Den årliga revisionen har genomfört granskningen med god kvalitet, och effektivitetsrevisionen har gett ett tillfredsställande resultat. Under hösten lämnade vi vår resultatrapport över det internationella utvecklingssamarbetet perioden 2019–2022. Den visar på goda resultat av våra insatser och tjänar som underlag för fortsatt utveckling av verksamheten.
3
2022/23:RR1FÖRORD
Det har varit ett händelserikt år och tack vare våra medarbetare har vi kunnat bedriva vår verksamhet med goda resultat.
Helena Lindberg riksrevisor
4
2022/23:RR1
Om Riksrevisionen
Uppgift
Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar
vitill att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.
Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi undersöker om de följer direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål samt om statliga insatser är effektiva. Med andra ord kontrollerar vi att regeringen och myndigheterna sköter sitt arbete. Om vi finner brister rapporterar vi om dem och lämnar rekommendationer för att förbättra verksamheten. Riksrevisionen är därför en viktig del av riksdagens kontrollmakt.
Riksrevisionen har även i uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan i internationella sammanhang och bedriva internationellt utvecklingssamarbete inom ramen för svensk biståndspolitik. Det internationella utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka andra nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder.
Organisation och ledning
Riksrevisorns ansvar och uppgifter framgår bland annat av 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
Riksrevisionen har en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.1
Riksrevisionen har under 2022 varit organiserad i sju avdelningar:
•avdelningen för ledningsstöd
•avdelningen för effektivitetsrevision
•avdelningen för årlig revision
•internationella avdelningen
•HR-avdelningen
•kommunikationsavdelningen
•rättsavdelningen.
Riksrevisionen är lokaliserad till Stockholm.
1Läs mer om detta i avsnittet Myndighetsövergripande verksamhet.
5
| 2022/23:RR1 | OM RIKSREVISIONEN |
Utveckling av interna processer
Riksrevisionens förändringsarbete syftar till att utveckla och anpassa verksamheten till de genomgripande förändringar, bland annat drivna av den teknologiska utvecklingen, som sker i vår omvärld. Digitaliseringen skapar möjligheter att förbättra våra interna processer samt verktyg och metoder för att utveckla vår granskning. En del i vår utveckling mot att bli en datakompetent och datadriven verksamhet är den nybildade funktionen för teknik, innovation, och data. Funktionen samlar kompetens från olika delar av verksamheten för att kunna underlätta nya idéer och verktyg som i sin tur ska bidra till långsiktig verksamhetsnytta.
Den ökande graden av digitalisering leder även till ett ökat behov av exempelvis teknisk infrastruktur. Under 2022 har Riksrevisionen därför utökat samarbetet med Riksdagsförvaltningen. Riksdagsförvaltningen ska tillhandahålla viss teknisk infrastruktur, vilket ska leda till att vi kan skala upp vår infrastruktur på ett hållbart och kostnadseffektivt sätt.
Under året har Riksrevisionens rutin för utveckling och förvaltning reviderats utifrån erfarenheter från verksamheten. Den uppdaterade modellen ska säkerställa att utveckling och förvaltning stöder verksamhetens behov. Den ska bidra till att vi stärker vår utvecklings- och innovationsförmåga samt att vi effektiviserar vår förvaltning av digitala resurser och utveckling.
Riksrevisionen har beslutat om en ekonomimodell som ska tillgodose de externa och interna behoven av information om Riksrevisionens finansiella ställning. Den ska också ge ledningen förutsättningar för en effektiv och ändamålsenlig ekonomistyrning av verksamheten.
Vi har även arbetat med att öka förmågan inom områdena incident- och krishantering samt resesäkerhet. Arbetet har resulterat i nya styrdokument, processer, vägledningar och utbildningar. Vidare har det systematiska arbetet inom områdena informationssäkerhet, brandskydd och säkerhetsskydd prioriterats.
Som statlig revisionsmyndighet är det viktigt att låta sig granskas för att fortsätta utvecklas. Under våren har Riksrevisionen blivit granskad av Riksrevisjonen i Norge och National Audit Office i Storbritannien. Syftet med den kollegiala granskningen är bland annat att få en bedömning av hur väl vi lever upp till lagens krav, internationella standarder och våra styrdokument i arbetet med att genomföra relevant granskning av hög kvalitet. Den kollegiala granskningen har resulterat i en rapport med rekommendationer som ska bidra till Riksrevisionens fortsatta utveckling.
Vi utvecklar våra processer också inom ramen för våra tre verksamhetsgrenar. Detta redovisas i avsnittet Kvalitetsarbete under respektive verksamhetsgren.
6
| OM RIKSREVISIONEN | 2022/23:RR1 |
Hållbarhet
Riksrevisionen fortsatte under året arbetet med att ta fram en hållbarhetsstrategi som klargör vad hållbarhet ska innebära för vår verksamhet och identifierar prioriterade områden där vi behöver stärka vårt hållbarhetsfokus. På sikt ska strategin bidra till att Riksrevisionen har ett utvecklat hållbarhetsarbete som är integrerat i verksamheten.
I september genomfördes Riksrevisionens myndighetsdag med fokus på hållbarhetsfrågor. Dagen innebar ett tillfälle för Riksrevisionens medarbetare att bland annat ta del av erfarenheterna från hållbarhetsarbetet vid National Audit Office i Storbritannien och diskutera hållbarhetsfrågor. Diskussionerna utgör grund för arbetet med att utse prioriterade områden för vårt hållbarhetsarbete.
Vi har gjort en nulägesbeskrivning av vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv och konstaterar att vi genom vår granskning bland annat bidrar till mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen i Agenda 2030. Det gäller särskilt delmål 16.6 som handlar om att bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Genom den internationella verksamheten bidrar vi till mål 17.16 om att stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling. Det är viktigt att svensk förvaltning kan hantera långsiktiga utmaningar och målkonflikter mellan olika samhällsområden effektivt. Ge- nom vår granskning bidrar vi till uppföljning och förbättringar av insatser som har betydelse för flera av Agenda 2030-målen.
Riksrevisionen har inom International Organization of Supreme Audit In- stitutions (Intosai) kommitté för global kapacitetsutveckling (Capacity Building Committee, CBC) arbetat för att ta fram en motion till Intosais kongress som understryker vikten av hållbara arbetssätt för offentliga revisionsmyndigheter. Riksrevisionens ambition att flytta fram positionerna på hållbarhetsområdet innebär att vi nu även kan lyfta frågan genom vår roll i CBC och vidare inom Intosai. Ytterligare insatser inom ramen för CBC redovisas i avsnittet om vår internationella verksamhet.
7
2022/23:RR1
Resultatredovisning
Om resultatredovisningen
Redovisningen av Riksrevisionens verksamhet och resultat tar våra huvudsakliga uppgifter som utgångspunkt. Verksamheten är indelad i tre grenar:
•årlig revision
•effektivitetsrevision
•internationell verksamhet.
Resultatredovisningen innehåller även en ekonomisk översikt, ett avsnitt där myndighetsövergripande uppgifter redovisas och ett avsnitt om kompetensförsörjning.
Resultatindikatorer och verksamhetens genomslag
För att bedöma vilket genomslag vår verksamhet haft i förhållande till våra uppgifter redovisar vi resultatindikatorer för den årliga revisionen, effektivitetsrevisionen och det internationella utvecklingssamarbetet (som är en del av den internationella verksamheten).
Resultatindikatorerna för vår granskning utgår i huvudsak från Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022. Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. En del av våra slutsatser och rekommendationer leder tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller de berörda myndigheterna. I andra fall är det svårt att bedöma genomslaget, och det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att just Riksrevisionens granskning är anledningen till att regering och myndigheter vidtagit åtgärder.
En övervägande del av verksamheten inom det internationella utvecklingssamarbetet sker inom ramen för våra regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Resultatindikatorer för det internationella utvecklingssamarbetet utgår från ett självskattningsverktyg riktat till deltagare i regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Rapporten Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2019–2022, där vi följt upp det internationella utvecklingssamarbetet, har också använts som underlag.2
2Riksrevisionen (2022). Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2019–2022. Diarienummer: 1.2.2-2022-0916.
8
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Ekonomisk översikt
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader3 har ökat med 33 306 tusen kronor jämfört med föregående år. Under året har kostnaderna för personal, resor och konferenser, inköp av varor och tjänster samt lämnade bidrag ökat, samtidigt har kostnaderna för lokaler minskat jämfört med 2021.
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än av anslag och inkomsttitel (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel) | 961 | 333 | 1 315 |
| Årlig revision | 538 | 269 | 733 |
| Effektivitetsrevision | 272 | 24 | 438 |
| Internationell verksamhet | 151 | 40 | 143 |
| Kostnader | 404 324 | 370 390 | 370 591 |
| Årlig revision | 174 092 | 167 343 | 164 583 |
| Effektivitetsrevision | 162 517 | 153 461 | 155 822 |
| Internationell verksamhet | 67 715 | 49 586 | 50 186 |
| Verksamhetens nettokostnader | 403 363 | 370 057 | 369 276 |
I fördelningen mellan verksamhetsgrenarna har kostnaderna för samtliga verksamhetsgrenar ökat 2022 jämfört med 2021. Analys och kommentarer redovisas under respektive verksamhetsgren.
Diagram 1 Verksamhetens nettokostnader 2022
Utfallet för 2021 inom parentes.
Anslag
För förvaltningsanslaget blev utfallet lägre än fullt anslagsutnyttjande som vi hade räknat med inför 2022. Även ett visst nyttjande av anslagssparandet hade beräknats. Kostnaderna för personal har varit betydligt lägre, vilket kan
3Definitionen av nettokostnader framgår av avsnittet Redovisnings- och värderingsprinciper under Finansiell redovisning.
9
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
förklaras av färre anställda och en högre personalomsättning än förväntat. Även övriga kostnader har varit lägre än beräknat.
För biståndsanslaget blev anslagsutfallet 2022 något högre än beräknat, vilket kan förklaras med en högre aktivitetsnivå inom det internationella utvecklingssamarbetet än planerat.
Det totala utfallet för båda anslagen uppgick till 403,3 miljoner kronor. Årets tilldelade medel för anslaget 2:5 Riksrevisionen uppgick till 355,8 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 393,4 miljoner kronor. An- slagsförbrukningen var 352,4 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2022 med 41,0 miljoner kronor. Riksrevisionen kommer under första tertialet 2023 att fatta beslut om hur anslagssparandet för anslaget 2:5 Riksrevisionen ska disponeras. Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 51,5 miljoner kronor, efter beslut om indrag med ett belopp om 10,6 miljoner kronor av det ingående anslagssparandet 2022. Anslagsförbrukningen var 50,9 miljoner kronor, vilket innebär ett utgående anslagssparande 2022 med 0,6 miljoner kronor.
Tabell 2 Anslagsredovisning 2022 (mnkr)
| Anslag | Tilldelat | Totalt | Kostnader | Utgående |
| anslag 2022 | disponibelt | mot anslag4 | anslags- | |
| belopp | sparande | |||
| Utgiftsområde 1 anslag | ||||
| 2:5 Riksrevisionen | 355,8 | 393,4 | 352,4 | 41,0 |
| Utgiftsområde 7 anslag | ||||
| 1:5 Riksrevisionen: | ||||
| Internationellt | ||||
| utvecklingssamarbete | 50,0 | 51,5 | 50,9 | 0,6 |
| Summa | 405,8 | 444,9 | 403,3 | 41,6 |
Extern kompetens och konsulter
Kostnaden för extern kompetens har ökat jämfört med föregående år.
Inom den årliga revisionen har nyttjandet av resurskonsulter ökat under 2022, i huvudsak för granskning av årsredovisningar för räkenskapsåret 2021. Utöver det har det även funnits ett fortsatt behov av specialistkompetens för vissa granskningar, till exempel aktuarietjänster.
Inom effektivitetsrevisionen varierar behovet av extern kompetens beroende på vilken typ av granskningar som genomförs och inom vilka områden. Minskningen jämfört med 2021 beror främst på att konsulter har nyttjats i mindre utsträckning inom genomförda granskningar under året.
Även inom den internationella verksamheten varierar behovet av extern kompetens, främst beroende på insatsernas utformning. Minskningen jämfört
4Anslagsutfallet (403,3 miljoner kronor) överensstämmer med verksamhetens nettokostnader då årets kapitalförändring endast uppgår till 10 tusen kronor, se not 10 under Finansiell redovisning.
10
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
med föregående år beror framför allt på att det 2021 genomfördes flera utvärderingar av samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Externa resurser för verksamhetsutveckling har ökat något på grund av att Riksrevisionen ökat takten i de interna utvecklingsprojekten jämfört med föregående år.
Inom de myndighetsgemensamma funktionerna har ökningen i huvudsak att göra med större behov av rekryteringskonsulter och av konsulter för att täcka upp för vakanser.
Tabell 3 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Verksamhetsgrenar | 13 976 | 15 027 | 10 803 |
| Årlig revision | 9 339 | 7 944 | 4 760 |
| Effektivitetsrevision | 1 049 | 1 948 | 2 249 |
| Internationell verksamhet | 3 588 | 5 135 | 3 794 |
| Verksamhetsutveckling | 3 770 | 2 752 | 3 111 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 15 317 | 11 381 | 9 909 |
| Kompetensutveckling | 555 | 171 | 292 |
| Kompetens- och resursförstärkning | 14 762 | 11 210 | 9 618 |
| Summa | 33 063 | 29 160 | 23 823 |
11
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Årlig revision
Genom årlig revision granskar Riksrevisionen årsredovisningar och bedömer om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Vi granskar också, med vissa undantag, om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed. Vad som är god revisionssed vid statlig revision bestäms av riksrevisorn och innebär att Riksrevisionen tillämpar de internationella standarder5 som gäller för finansiell revision. Den årliga revisionens granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen följer Riksrevisionens interna styrdokument.
Vi avslutar revisionen med att vi lämnar en revisionsberättelse som består av flera olika uttalanden. Om årsredovisningen är fri från väsentliga fel lämnar
vien revisionsberättelse i standardutformning. Om det finns väsentliga fel i årsredovisningen modifierar vi ett eller flera uttalanden. Vi lämnar också revisionsrapporter, till exempel när det finns betydande brister i den interna styrningen och kontrollen. Därutöver för vi löpande dialog med myndighetsledningarna under revisionen om de brister som vi identifierar i granskningen. Vår ambition är att identifiera och rapportera eventuella brister och fel så tidigt som möjligt för att underlätta korrigering innan myndigheternas slutliga årsredovisningar tas fram.
Resultat och bedömning av den årliga revisionen
Under 2022 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2021. Totalt lämnade vi 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som vi ska granska, inklusive årsredovisningen för staten. Även detta år genomförde vi hela bokslutsgranskningen på distans med anledning av coronapandemin, förutom för de myndigheter som vi av säkerhetsskäl måste granska på plats. Tack vare upparbetade kontakter med myndigheterna och väl fungerande interna processer kunde vi trots hemarbete genomföra revisionen med god kvalitet.
Under året har vi planerat och genomfört den tidigarelagda granskningen av årsredovisningarna för 2022. Vi har nu återigen kunnat göra fysiska besök hos de myndigheter som vi granskar. Vi har även fortsatt att granska på distans där vi bedömt det som mer effektivt.
Personalläget har successivt förbättrats under 2022 jämfört med föregående år. Personalomsättningen minskade till 18 procent 2022 jämfört med 20 procent 2021. Vi slutför granskningen av årsredovisningarna för räkenskapsåret 2022 i början på 2023.
5ISSAI, International Standards for Supreme Audit Institutions.
12
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Resultatindikatorer
Riksrevisionens verksamhet ska bland annat främja att staten redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Vi granskar alla årsredovisningar varje år och granskningen genomförs på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning. Två andra indikatorer som vi använder för att bedöma resultat av den årliga revisionen är vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter.
Tabell 4 Antal modifierade revisionsberättelser
| Räkenskapsåret | 2021 | 2020 | 2019 |
| Antal modifierade revisionsberättelser6 | 10 | 12 | 10 |
Antalet modifierade revisionsberättelser för 2021 är i linje med siffrorna för 2020 och 2019, se tabell 4. Skälen till att myndigheterna fått en modifierad revisionsberättelse 2021 varierar. Tidigare år har ett vanligt skäl varit en överskriden anslagskredit eller bemyndiganderam (uttalande 4 i tabell 5). År 2020 lämnade vi 7 modifieringar till följd av sådana fel men 2021 var det endast en myndighet som överskred sin anslagskredit. Det vanligaste skälet 2021 var att myndigheten hade lämnat in årsredovisningen för sent (det gällde 3 myndigheter).
Av tabell 5 framgår hur modifieringarna är fördelade mellan de olika uttalandena i revisionsberättelsen. Totalt för räkenskapsåret 2021 uppgår modifierade uttalanden till 14. Anledningen till att de modifierade uttalandena är fler än de modifierade revisionsberättelserna är att några myndigheter har fått modifiering i fler än ett uttalande, eller flera modifieringar i samma uttalande.
Tabell 5 Antal modifierade uttalanden i revisionsberättelserna
| Räkenskapsåret | 2021 | 2020 | 2019 |
| Uttalande 1: Årsredovisningen är upprättad enligt ram- | |||
| verket för redovisning och tillämpliga regeringsbeslut. | 5 | 2 | 5 |
| Uttalande 2: Årsredovisningen ger en rättvisande bild av | |||
| myndighetens ekonomiska resultat, finansiering och fi- | |||
| nansiella ställning. | 3 | – | 3 |
| Uttalande 3: Myndigheten har lämnat en resultatredovis- | |||
| ning och information i övrigt som är förenlig med och | |||
| stöder en rättvisande bild i årsredovisningen som helhet. | 1 | 2 | 1 |
| Uttalande 4: Anslag och inkomster har använts i enlighet | |||
| med av riksdagen beslutade ändamål och i överensstäm- | |||
| melse med tillämpliga föreskrifter. | 5 | 11 | 6 |
| Uttalande 5: Inget tyder på att ledningen i sin bedömning | |||
| av intern styrning och kontroll inte har följt förordningen | |||
| om intern styrning och kontroll. | – | – | – |
| Summa | 14 | 15 | 15 |
6Granskningen av räkenskapsåret 2022 avslutas under 2023. Utfallet redovisas i årsredovisningen 2023.
13
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
En förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är att granskningsverksamheten får genomslag. Riksrevisionen följer därför upp vad som skett med anledning av de modifierade revisionsberättelser och rekommendationer vi lämnar i revisionsrapporter, se tabell 6.
Tabell 6 Andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter (%)7
| Uppföljningsår | 2022 | 2021 | 2020 |
| Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller | |||
| regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år | 92 | 100 | 86 |
| Andelen rekommendationer som myndigheterna helt eller delvis | |||
| har åtgärdat inom ett år | 95 | 96 | 84 |
I uppföljningsrapporten 2022 följde vi upp åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter för räkenskapsåret 2020. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen har vidtagit åtgärder helt eller delvis för alla modifieringar förutom en inom ett år från det att vi lämnade revisionsberättelserna. Som framgår av tabell 6 är resultatet något sämre än föregående år men bättre än 2020. Vår bedömning är att vi genom vår årliga revision bidrar till en god statlig förvaltning.
Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att myndigheterna helt eller delvis har vidtagit åtgärder för 95 procent av rekommendationerna. Det är i paritet med året innan då andelen var 96 procent. Det är dock viktigt att notera att de rekommendationer som den årliga revisionen lämnar kan vara av olika karaktär. Vissa rekommendationer är enkla för myndigheterna att åtgärda medan andra kan ta längre tid att hantera eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll. Sett till antalet vidtagna åtgärder är vår bedömning att de rekommendationer som vi lämnar får god effekt.
Kvalitetsarbete
Kvalitetssystemet för årlig revision
Den årliga revisionens kvalitetsarbete följer internationella standarder och innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand.
Vid den årliga revisionen finns ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer.8 Rådet bistår övriga ansvariga revisorer med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelsen och med råd i frågor av principiell karaktär. Rådet ansvarar även för kvalitetssäkring av det löpande revisionsarbetet för ett antal större myndigheter. Årligen genomför rådet också en kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Modellen för urval i kvalitetskontrollen har enligt plan utvärderats i år
7Uppgifterna är hämtade och bearbetade från Riksrevisionens uppföljningsrapporter 2022 (avser räkenskapsåret 2020), 2021 (avser räkenskapsåret 2019) och 2020 (avser räkenskapsåret 2018).
8Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar från riksrevisorn att genomföra årlig revision och besluta om revisionsberättelser och revisionsrapporter.
14
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
och efter detta har kriterierna för urvalet uppdaterats. De nya kriterierna innebär bland annat att varje ansvarig revisor ska kontrolleras minst vart sjätte år och att alla nya ansvariga revisorer alltid är föremål för kvalitetskontroll inom tre år. Det årliga urvalet för kvalitetskontroll sker mer slumpmässigt än tidigare.
Under 2022 kontrollerade rådet revisionsakter för fem ansvariga revisorer. Sammantaget visade kontrollen att revisionen generellt höll god kvalitet. Dokumentationen uppfyllde kraven i såväl internationella standarder som i Riksrevisionens interna styrdokument för granskning av resultatredovisning och övrig information. I en av de kontrollerade akterna såg rådet att en väsentlig post inte var granskad, vilket bedöms som en brist. Rådet bedömer dock att en korrekt revisionsberättelse har lämnats.
Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, flerårig grundutbildning och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer samt periodisk rotation av ansvariga revisorer.
Gott betyg i myndighetsenkäten
Liksom tidigare år har den årliga revisionen genomfört en enkätundersökning för att mäta myndigheternas upplevelse av revisionens genomförande. Undersökningen är tänkt att fungera som ett verktyg för utvärdering av den årliga revisionens arbetssätt generellt och som återkoppling till de ansvariga revisorerna. Resultatet från undersökningen var liksom tidigare år övervägande positivt. 99 procent av revisionsobjekten uppgav att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (98 procent 2020 och 98 procent 2019). Svarsfrekvensen uppgick till 85 procent (85 procent 2020 och 89 procent 2019). Den årliga revisionen tar hand om de synpunkter som framkommer i undersökningen för att förbättra våra arbetssätt ytterligare.
Utveckling av metodstöd för revisionen
Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen. Det handlar om såväl rutiner som granskningsprogram och andra vägledningar. Syftet är att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2022 har vi reviderat våra rutiner för riskbedömning, planering och att hantera risker.
15
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Kostnader och tid
Tabell 7 Nettokostnader för årlig revision (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Revision av myndigheter med flera | 160 535 | 153 867 | 151 479 |
| Revision av övriga organisationer | 740 | 563 | 569 |
| Områdesbevakning | 3 624 | 4 188 | 3 316 |
| Metodutveckling och utbildning | 8 655 | 8 456 | 8 486 |
| Summa | 173 554 | 167 074 | 163 850 |
Tabell 8 Antal redovisade timmar inom årlig revision9
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Revision av myndigheter med flera | 114 409 | 115 149 | 116 338 |
| Revision av övriga organisationer | 760 | 522 | 596 |
| Områdesbevakning | 1 945 | 2 370 | 2 096 |
| Metodutveckling och utbildning | 5 678 | 5 657 | 5 740 |
| Summa | 122 792 | 123 698 | 124 770 |
Nettokostnaderna har ökat med 4 procent under 2022, cirka 6,5 miljoner kronor. Ökningen beror främst på ökade lönekostnader till följd av en genomgång av lönenivåerna för årliga revisorer, med syftet att bättre kunna behålla och attrahera den kompetens vi behöver för att genomföra vårt uppdrag även i framtiden. Även resekostnaderna har ökat jämfört med föregående år på grund av att vi nu har kunnat återgå till att fysiskt besöka myndigheterna.
Avgiftsområde årlig revision
Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Utfallet på avgiftsområdet är högre än föregående år och även högre än budgeten för både avgiftsintäkterna och kostnaderna. Kostnaderna har ökat främst beroende på ökade lönekostnader. Lönenivåerna påverkar även tidtaxan för avgifterna, vilket är den främsta förklaringen till de ökade avgiftsintäkterna.
Tabell 9 Avgiftsområde årlig revision10 (tkr)
| Budget | 2022 | 2021 | 2020 | |
| Avgiftsintäkter | 153 000 | 164 115 | 152 105 | 146 929 |
| Kostnader | 153 000 | 160 535 | 153 867 | 151 479 |
| Årets över-/underskott (–) | 3 580 | –1 762 | –4 550 | |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | –5 809 | –9 389 | –7 627 |
9Antalet timmar inkluderar från och med 2021 även resurskonsulter inom årlig revision.
10Avgiftsområdet årlig revision är lika med revision av myndigheter med flera i tabell 7.
16
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (Council of the Baltic Sea States, CBSS). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som vi kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen.
Tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet (tkr)11
| Budget | 2022 | 2021 | 2020 | |
| Avgiftsintäkter | 220 | 224 | 239 | 232 |
| Kostnader | 220 | 214 | 259 | 241 |
| Årets över-/underskott (–) | 10 | –20 | –9 | |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 688 | 678 | 698 |
11I denna tabell redovisas endast Östersjöstaternas råd som är en delmängd av revision av övriga organisationer i tabell 7.
17
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Effektivitetsrevision
Genom effektivitetsrevision granskar vi och bedömer hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.
Granskningen ska huvudsakligen inriktas mot hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse. Granskningen följer även internationella standarder för effektivitetsrevision. Riksdagen har efterlyst breda granskningar i väsentliga samhällsfrågor och att de mest väsentliga delarna av varje utskottsområde bör föranleda granskningsinsatser under en mandatperiod.
Resultat och bedömning av effektivitetsrevisionen
Effektivitetsrevisionen har under året uppvisat ett tillfredsställande resultat, givet förutsättningarna för att bedriva granskningen. Effektivitetsrevisionen har påverkats negativt av coronapandemin och haft svårt att komma tillbaka till ett normalläge. Effektivitetsrevision är en komplex verksamhet och en granskning pågår under lång tid. Det innebär utmaningar. Det handlar bland annat om fungerande interaktion och samarbete både internt och externt. Tillgång till erfarna projektledare och en inte alltför hög personalrörlighet är helt väsentligt. Vi arbetar med flera åtgärder för hög produktion och kvalitet.
Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter
Under 2022 publicerade vi 29 granskningsrapporter (se bilaga 1), vilket är något färre än de två föregående åren. Av de publicerade granskningarna inleddes 6 under 2020 och 23 under 2021.
Personalläget är i stort sett tillfredsställande. Medeltalet anställda uppgick 2022 till 111. Personalomsättningen fortsatte att öka något till 12 procent (i jämförelse med 10 procent 2021 och 8 procent 2020). Tillgången till erfarna projektledare är avgörande för hur många granskningar som kan inledas och bedrivas. Personalrörlighet försenar pågående granskningar och påverkar även aktivitetsnivån i stort och därmed antalet publiceringar kommande år.
Vid årets början pågick 36 granskningar (se tabell 11), vilket är i nivå med föregående år. Under 2022 inledde vi 28 granskningar, vilket är färre än under 2021 och 2020. En granskning tar normalt cirka ett år och årets publiceringar är summan av de granskningar som startats och bedrivits tidigare. Under 2022 hade vi en lägre aktivitetsnivå än före coronapandemin.
Vi har under året totalt bedrivit (inlett, fortsatt arbetet med eller publicerat)
64 granskningar, vilket är färre än under 2021 och 2020. Vid årets slut pågick 33 granskningar, vilket är färre än tidigare.
18
| RESULTATREDOVISNING | 2022/23:RR1 | |||
| Tabell 11 Antal granskningar | ||||
| År | 2022 | 2021 | 2020 | |
| Pågående granskningar vid årets början | 36 | 36 | 37 | |
| Inledda granskningar under året | 28 | 31 | 31 | |
| Summa pågående och inledda granskningar | 64 | 67 | 68 | |
| Nedlagda granskningar under året | 2 | 0 | 2 | |
| Publicerade granskningar under året | 29 | 31 | 30 | |
| Pågående granskningar vid årets slut | 33 | 36 | 36 | |
Granskningens inriktning
De 29 publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Vi har genomfört granskningar inom samtliga utskottsområden utom justitieutskottets, konstitutionsutskottets och skatteutskottets. Under 2022 genomförde vi förhållandevis många granskningar, 6 stycken, inom finansutskottets områden.
Tabell 12 visar fördelningen av publicerade granskningsrapporter per år utifrån de tre inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå från. En granskning kan beröra flera inriktningar.
Tabell 12 Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
| Granskning av | 2022 | 2021 | 2020 |
| Hushållning | 12 | 5 | 11 |
| Resursutnyttjande | 19 | 18 | 15 |
| Måluppfyllelse | 26 | 28 | 22 |
Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar mellan åren. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsgranskningarna under 2022 levde upp till lagens krav på bredd.
Resultatindikatorer
Varje år följer Riksrevisionen upp ett antal granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. Avsikten är att bedöma resultatet av granskningen på längre sikt genom att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporterna.
Tabell 13 Uppföljda granskningar som medfört åtgärder inom 4–5 år12
| Uppföljningsår | 2022 | 2021 | 2020 |
| Uppföljda granskningsrapporter som har medfört åtgärder | 19 | 17 | 17 |
| Antal uppföljda granskningsrapporter | 22 | 22 | 20 |
12Uppföljningen görs på ett urval granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. År 2022 är det alltså granskningar från 2017 och 2018 som har följts upp.
19
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Tabell 13 visar att bland de uppföljda granskningsrapporterna från effektivitetsrevisionen har de flesta medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade aktörer. Vår uppföljning visar att under de tre senaste åren har de vanligaste åtgärderna från regeringen varit att tillsätta en utredning, ge pågående utredningar tilläggsuppdrag eller ge myndigheter uppdrag i regleringsbrev. Myndigheternas vanligaste åtgärd har varit att utveckla eller ändra sina styrande dokument för verksamheten. Det är också vanligt att myndigheterna väljer att omorganisera eller att utveckla eller förtydliga sin redovisning eller sin information.
Riksrevisionens uppföljning visar att det skett förbättringar inom de granskade verksamheterna. Vi bedömer att fel och brister kvarstår i många fall. Det är dock viktigt att vara medveten om den osäkerhet som kan råda kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer.
Kvalitetsarbete
Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av granskningsprocessen. Sedan 2020 arbetar effektivitetsrevisionen enligt en process som syftar till att ge riksrevisorn beslutsunderlag av god och jämn kvalitet genom att förenkla och förtydliga arbetet. Processen är i linje med internationella standarder för effektivitetsrevision.
Sedan 2020 arbetar vi även utifrån klarspråksriktlinjer specifikt för effektivitetsrevisionen, för att främja tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter.
Projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar. Dessutom bidrar metodämnessakkunniga, jurister, utsedda interna opponenter och kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Utkast till granskningsrapporter behandlar vi vid seminarier. Därefter får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som vi har granskat möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När vi även har beaktat dessa synpunkter fattar riksrevisorn beslut om granskningsrapporten.
Gott betyg i myndighetsenkäten
Ett sätt att bedöma kvaliteten i granskningsrapporterna är svaren på de enkäter som Riksrevisionen skickar till de som har granskats efter avslutad granskning (enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet). En ny, mindre omfattande enkät med tre frågor togs i bruk inför 2021. Enkäten omfattar genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten. Resultaten inom dessa områden uppgick till 4,5 respektive 4,5 och 4,1 av maximalt 5 poäng, vilket är en liten förbättring jämfört med tidigare.
20
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Kostnader och tid
Tabell 14 Nettokostnader för effektivitetsrevision (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Granskning | 123 995 | 119 385 | 124 043 |
| Omvärldsbevakning | 36 212 | 33 331 | 28 906 |
| Metodutveckling och | |||
| utbildning | 2 038 | 721 | 2 434 |
| Summa | 162 245 | 153 437 | 155 384 |
Tabell 15 Redovisade timmar för effektivitetsrevision
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Granskning | 95 050 | 93 349 | 95 385 |
| Omvärldsbevakning | 28 222 | 26 652 | 22 868 |
| Metodutveckling och | |||
| utbildning | 1 481 | 518 | 1 808 |
| Summa | 124 753 | 120 519 | 120 061 |
Kostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2022 är högre än föregående år. För omvärldsbevakning har kostnaden och antalet redovisade timmar fortsatt att öka. Det har tagit längre tid att ta fram granskningar än tidigare. Såväl kostnaden som antalet redovisade timmar per publicerad granskning har ökat jämfört med tidigare år.
Styckkostnaden för publicerade granskningar har ökat de senaste åren, vilket framgår av tabell 16.
Tabell 16 Kostnader för granskningar (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Upparbetad kostnad vid årets början | 67 888 | 73 814 | 58 496 |
| Årets kostnad för granskningar | 123 995 | 119 385 | 124 043 |
| Upparbetad kostnad vid årets slut | 64 381 | 67 888 | 73 814 |
| Kostnad för årets avslutade granskningar | 127 502 | 125 311 | 108 725 |
| varav publicerade granskningar | 126 445 | 125 311 | 107 873 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 1 057 | 0 | 852 |
| Antal publicerade granskningar | 29 | 31 | 30 |
| Styckkostnad för årets publicerade granskningar | 4 360 | 4 042 | 3 596 |
21
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Tabell 17 Antal redovisade timmar för anställd personal för granskningar
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Upparbetade timmar vid årets början | 51 808 | 58 710 | 52 039 |
| Årets timmar för granskningar | 95 050 | 93 349 | 95 385 |
| Upparbetade timmar vid årets slut | 50 102 | 51 808 | 58 710 |
| Timmar för årets avslutade granskningar | 96 756 | 100 251 | 88 714 |
| varav publicerade granskningar | 95 880 | 100 251 | 88 034 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 876 | 0 | 680 |
| Antal publicerade granskningar | 29 | 31 | 30 |
| Genomsnittligt antal timmar för årets publicerade | 3 306 | 3 234 | 2 934 |
| granskningar |
Under 2022 avslutade vi 2 granskningar som inte resulterade i en granskningsrapport (se tabell 11, 16 och 17). Orsaken var i båda fallen förändrade omvärldsfaktorer som påverkade mervärdet av en granskning.
22
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas separat i påföljande avsnitt.
Tabell 18 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 50 911 | 37 930 | 38 770 |
| Internationell samverkan | 16 653 | 11 616 | 11 273 |
| Summa | 67 564 | 49 546 | 50 043 |
Tabell 19 Redovisade timmar för internationell verksamhet
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 29 547 | 25 017 | 22 898 |
| Internationell samverkan | 11 106 | 7 627 | 7 288 |
| Summa | 40 653 | 32 644 | 30 185 |
Resultat och bedömning av det internationella utvecklingssamarbetet
Riksrevisionen arbetar med att främja demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Vi ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. Därigenom bidrar vi till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande.
Riksrevisionen följer upp, utvärderar och redovisar resultatet av verksamheten systematiskt. I oktober lämnade Riksrevisionen en resultatrapport för de senaste fyra årens verksamhet till riksdagen.13 Resultatrapporten bygger i allt väsentligt på externa utvärderingar av flera av samarbetsprojekten.
Riksrevisionen bedrev under året verksamhet i 5 regionala och 13 bilaterala samarbetsprojekt. I ett par av projekten har ingen aktivitet förekommit, exempelvis den subregionala organisationen Aseansai och Afghanistan. Samarbetet med Afghanistans revisionsmyndighet upphörde formellt under 2022. Det bilaterala samarbetet i Kenya övergick till att omfattas av det subregionala samarbetet i Östafrika.
Under 2022 har Riksrevisionen beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Zimbabwe och med den regionala organisationen Pasai.
Coronapandemin har påverkat även detta år även om vi efter halvårsskiftet successivt kunnat återuppta aktiviteter på plats i våra samarbetsländer, vilket
13Riksrevisionen (2022). Resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2019–2022. Diarienummer: 1.2.2-2022-0916.
23
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
medfört en ökad aktivitetsnivå och ökad kvalitet i samarbetet. På global nivå fokuserades insatserna även under 2022 på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai.
Resultatindikatorer
En övervägande del av det internationella utvecklingssamarbetet sker inom ramen för våra regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Stödet består främst av utbildningsinsatser eller rådgivning inom effektivitetsrevision, finansiell revision, kvalitetsarbete samt strategisk planering, HR, ledarskap och kommunikation. För att bedöma om insatserna bidrar till att stärka kapaciteten inom relevanta områden använder vi ett självskattningsverktyg. Självskattningen syftar till att mäta hur väl insatsen lett till att öka kunskapen inom berörda områden, om kunskapen omsatts i praktiken och huruvida deltagarna haft möjlighet att sprida kunskaperna inom organisationen.
Tabell 20 Självskattning efter insats14
| I vilken utsträckning | Effektivitets- | Finansiell | Kvalitets- | HR, | Totalt 2022 | Totalt 2021 | |
| revision | revision | säkring och | kommuni- | (n = 231) | (n = 260) | ||
| har/tror jag … | |||||||
| (n = 137) | (n = data | kontroll | kation och | ||||
| (1 = i mycket liten | |||||||
| saknas) | (n = 39) | ledarskap | |||||
| utsträckning, 5 = i | (n = 55) | ||||||
| mycket hög | |||||||
| utsträckning) | |||||||
| … utbildningen/coach- | |||||||
| ningen bidragit till att | |||||||
| öka min kunskap på det | Data | ||||||
| aktuella området | 4,4 | saknas | 3,8 | 4,4 | 4,2 | 4,5 |
…jag kommer kunna använda kunskapen och
| färdigheterna i mitt ar- | Data | |||||
| bete | 4,8 | saknas | 3,9 | 4,6 | 4,4 | 4,6 |
| … jag kommer sprida | ||||||
| kunskapen till andra | Data | |||||
| inom min organisation | 4,7 | saknas | 3,9 | 4,4 | 4,3 | 4,5 |
Resultaten, som redovisas i tabell 20, indikerar att de aktiviteter som genomförts under året har bidragit till ökad kunskap för deltagarna och att kunskapen kan användas i det dagliga arbetet i den egna organisationen. Resultaten visar på liknande nivåer som förra året med en marginellt lägre skattning. Vi ser att utbildningsinsatserna inom effektivitetsrevision har något bättre resultat än förgående år medan utbildningsinsatserna inom kvalitetsarbete samt HR, ledarskap och kommunikation har något sämre resultat än 2021. Inom dessa två områden är antalet svarande relativt få, varför det bör tolkas med försiktighet.
14Vad gäller finansiell revision har deltagarna i olika insatser varit för få för att generera data under 2022. Riktvärdet för svaren är 4.0, vilket motsvarar den nivå som Riksrevisionen bedömer vara tillfredsställande.
24
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
En stor del av arbetet bedrivs i regional form
Våra regionala samarbetsprojekt har under året omfattat insatser riktade till 55 nationella revisionsmyndigheter, varav en stor del inom vårt samförståndsavtal med Afrosai-E, en subregional organisation inom Intosai med i huvudsak engelskspråkiga revisionsmyndigheter i Afrika. Vi bedömer att våra insatser har bidragit till att utveckla kompetensen inom effektivitetsrevision i regionen. Vi har också stöttat Afrosai-E med att ta fram en uppdaterad manual för effektivitetsrevision och material för e-lärande inom kvalitativa och kvantitativa metoder. Vidare har vi bidragit med rådgivning med fokus på ledarskap till sekretariatet i Afrosai-E och stöttat införandet av ett nytt HR-verktyg.
I Sydostasien samarbetar Riksrevisionen med Aseansai. Under året har vi inte genomfört någon verksamhet inom ramen för projektet men vi bereder en eventuell fortsättning av projektet.
Vårt samarbete i västra Balkan har lett till att öka kompetensen inom effektivitetsrevision. Vi har hållit en regional grundutbildning för juniora effektivitetsrevisorer. Programmets sju delar har genomförts digitalt under 2021 och 2022. Utöver de professionella färdigheterna har deltagarna fått tillgång till professionella nätverk i regionen som fungerar långt efter att utbildningen är slut. Alla workshoppar utvärderades och resultatet visar att deltagarna upplevde att programmet var användbart och att deras kunskap ökat.
Vårt subregionala samarbete i Östafrika omfattar Kenyas, Rwandas, Tanzanias och Ugandas revisionsmyndigheter. Vi har bland annat genomfört utbildning inom kvantitativa och kvalitativa metoder för effektivitetsrevisorer. I Stillahavsregionen har Riksrevisionen stöttat små revisionsmyndigheter i arbetet med HR-frågor. En ny avslutande fas i detta projekt beslutades hösten 2022.
Goda resultat i det bilaterala samarbetet
Effektivitetsrevision har fortsatt att utgöra en kärna i det bilaterala samarbetet genom såväl utbildningar som stöd i framtagandet av manualer och handböcker. Vi ser goda resultat av insatserna i form av ökad kunskap och formalisering av processer. I Kosovo har vi bland annat coachat några team i deras granskningar. Ett konkret resultat vi kan se är att effektivitetsrevisorerna börjat operationalisera bedömningskriterierna i stället för att enbart hänvisa till lagar och regelverk. Vi har även bidragit till att öka kunskapen om kvantitativa metoder och hur man kan använda kvantitativa data i effektivitetsrevision. I Ar- menien, där effektivitetsrevision är nytt, har vi etablerat en förståelse för revisionsgrenen bland både chefer och medarbetare och bidragit till att ta fram manualer för arbetet.
Inom finansiell revision har vi bidragit till att stärka revisorers förmåga att granska enligt internationella standarder. Exempelvis har vi i vårt samarbete med Moldaviens revisionsmyndighet tagit fram ett ramverk för certifiering av finansiella revisorer. Ramverket adresserar frågor kring målgrupp för den
25
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
löpande certifieringen, vilka moment som utbildningsprogrammet ska bestå av, vilka prov som ska göras med mera.
Riksrevisionen stöttar Jordaniens revisionsmyndighet inom finansiell revision och kvalitetskontroll av den finansiella revisionen inom ramen för EU- twinning. Vi har stöttat våra partner med att öka kompetensen inom kvalitetssäkring och kvalitetskontroll genom både rådgivning och utbildningar. Vi har bland annat bidragit till att Moldaviens revisionsmyndighet har uppdaterat sin Quality Guide. Detta har även varit en viktig del i våra samarbeten i bland annat Kosovo och Jordanien.
En hållbar utveckling av våra samarbetspartners förmåga att bedriva revision förutsätter också att deras institutionella kapacitet stärks. Detta gör vi genom att ge stöd till att planera och leda verksamheten, att kommunicera internt och externt och att stödja HR och ledarskap i myndigheterna. Riksrevisionen har exempelvis stöttat Moldaviens revisionsmyndighet med att planera, genomföra, processa och redovisa resultatet av en medarbetarundersökning.
Vi medverkar till utvecklingen av revisionen globalt
Riksrevisionen har i sin roll som vice ordförande i Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC) bidragit till utvecklingen av en ny strategisk plan för Intosai för 2023–2028. Intosai har också, för första gången, tagit fram en operativ plan för kapacitetsutvecklingen. Utöver kommitténs arbete omfattar Intosais kapacitetsutveckling även bland annat initiativ av sju regionala organisationer och flera globala Intosaiaktörer. För att ytterligare stödja genomförandet av Intosais strategiska plan har CBC också formulerat en motion för ett mer hållbart arbetssätt inom Intosai. Motionen har fått brett stöd i organisationen och antogs i november av både Intosais styrelse och kongress. Hållbarhetsperspektiven integreras därmed bland annat i Intosais handbok för kommittéer (se även redovisningen i avsnittet Hållbarhet).
Vid Intosais kongress presenterade CBC också en standard, två riktlinjer och en handbok till stöd för revisionsmyndigheters utveckling inom HR- området, där Riksrevisionen bidragit till utvecklingen.
Inom ramen för CBC fortsätter Riksrevisionen att leda en projektgrupp för revisionsmyndigheter i bräckliga stater (ACCC) och en om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel i det egna landet.
Riksrevisorn är ledamot i styrelsen för Intosai Development Initiative (IDI) och har under året deltagit i tre styrelsemöten och en workshop inför utvecklingen av en ny strategisk plan för IDI.
Kvalitetsarbete
Riksrevisionen stärker successivt resultatstyrningen och utvärderingen av våra samarbetsprojekt. En resultatrapport över de senaste fyra årens insatser inom ramen för det internationella utvecklingssamarbetet lämnades till riksdagen hösten 2022. Utrikesutskottet kommenterade resultatrapporten i sitt betänkande 2022/23:UU2.
26
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Riksrevisionens årliga samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) genomfördes i december 2022.
Kostnader och tid
Tabell 21 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Regionala insatser | 22 115 | 13 486 | 15 195 |
| Bilaterala insatser | 17 480 | 11 918 | 13 701 |
| Globala insatser15 | 4 791 | 5 736 | 3 810 |
| Metod och kvalitet | 6 525 | 6 790 | 6 064 |
| Summa | 50 911 | 37 930 | 38 770 |
| varav lämnade bidrag | 9 955 | 5 172 | 7 307 |
Tabell 22 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Regionala insatser | 8 964 | 6 096 | 6 035 |
| Bilaterala insatser | 9 203 | 7 642 | 7 528 |
| Globala insatser16 | 4 615 | 5 031 | 3 245 |
| Metod och kvalitet | 6 765 | 6 248 | 6 090 |
| Summa | 29 547 | 25 017 | 22 898 |
Kostnaderna liksom antalet operativa timmar inom det internationella utvecklingssamarbetet var högre under 2022 än föregående år, vilket är en följd av en ökad aktivitetsnivå. Kostnadsökningen består av lönekostnader och resekostnader, samt av att vi har lämnat ett högre bidrag till Afrosai-E och ett nytt bidrag till Zimbabwes revisionsmyndighet. Antalet operativa timmar inom det regionala samarbetet har ökat med nästan 50 procent och inom det bilaterala samarbetet med 20 procent, medan antalet operativa timmar inom det globala samarbetet är något lägre än föregående år.
I kostnaderna för myndighetens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter17, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) för vad som får rapporteras som bistånd.
15Global kapacitetsutveckling och revison av internationella organisationer.
16Global kapacitetsutveckling och revison av internationella organisationer.
17För ytterligare upplysningar om fördelningen av gemensamma kostnader, se avsnittet Re- dovisnings- och värderingsprinciper under Finansiell redovisning.
27
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Tabell 23 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete fördelat per aktivitet
| Aktivitet | 2022 | 2021 | 2020 |
| Organisatorisk kapacitet18 | 11 285 | 4 575 | 4 041 |
| Finansiell revision | 2 014 | 1 435 | 2 185 |
| Effektivitetsrevision | 12 964 | 8 143 | 10 091 |
| Projektledning, metodutveckling och | |||
| kvalitet | 20 769 | 18 142 | 18 072 |
| Utvärdering | 727 | 2 094 | 1 157 |
| Global kapacitetsutveckling | 3 152 | 3 541 | 3 224 |
| Summa | 50 911 | 37 930 | 38 770 |
I bilaga 2 redovisas nettokostnader och lämnade bidrag per samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Resultat och bedömning av internationell samverkan
Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att utveckla våra metoder och processer och därmed förbättra verksamheten genom att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer. Vi ska även främja utvecklingen av revisionsprofessionen och stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom kunskapsdelning.
Riksrevisionens uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan är lagstadgad.19 Det innebär att Riksrevisionen företräder Sverige i Intosai och i dess regionala organisation The European Organisation of Supreme Audit Institutions (Eurosai) samt i samverkan med andra nationella revisionsorgan. Därtill framgår det av EU-fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att Europeiska revisionsrätten (ECA) och medlemsstaternas nationella revisionsorgan ska samarbeta i en anda av förtroende och med bibehållet oberoende.20
Utöver samverkan inom Intosai, Eurosai och EU samverkar vi inom flera forum och sammanhang, exempelvis det nordiska samarbetet, kollegiala granskningar samt besök och förfrågningar från andra revisionsmyndigheter.
Riksrevisionen är en aktiv medlem i Intosai och Eurosai
Riksrevisionen representerar Sverige i Intosai och dess regionala organisation för Europa, Eurosai. Syftet är att säkerställa en effektiv hantering av offentliga resurser inom Europa och internationellt. Inom ramen för Intosais standardarbete diskuteras bland annat huruvida det ska finnas separata standarder för de olika revisionsgrenarna. Riksrevisionen har i den diskussionen med framgång värnat bevarandet av revisionsgrenarna så som de uttrycks i lagen (2022:2022) om revision av statlig verksamhet.
18Avser insatser på områden som ledarskap, HR, kommunikation, strategisk planering med mera.
19Se 21 § lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.
20Se artikel 287 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (2016/C 202/01).
28
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Inom ramen för Eurosai har Riksrevisionen arrangerat konferensen Young Eurosai, YES. Den samlade 90 unga revisorer från Europa under fyra dagar. Temat var experimentell kultur. Utvärderingen av konferensen visar att deltagarna var mycket nöjda.
På EU-nivå bidrar Riksrevisionen i kontaktkommittén
Riksrevisionen har deltagit i kontaktkommittén för revisionsmyndigheterna i EU:s arbete och i några av dess arbetsgrupper. Riksrevisionen är bland annat vice ordförande i Fiscal Policy Audit Network och har inom ramen för detta arbete deltagit i en parallellgranskning om hantering av utgiftstak och finanspolitiska ramverk.
Vid kontaktkommitténs möte 2022 tog riksrevisorn en betydande roll som moderator under diskussionen om EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Vår ambition är att bidra till att kontaktkommitténs arbete fungerar väl så att revisionen av EU-relaterad verksamhet stärks.
Under 2022 tog vi över som ordförande i liaison officer-kretsen (LO). Det innebär att vi har en aktiv roll i att förbereda kontaktkommitténs möte och hantera löpande kontakt i LO-kretsen.
ECA:s granskningsbesök på plats i Sverige har börjat komma i gång efter coronapandemin. Vi har deltagit vid ett granskningsbesök under hösten.
Inom övrig samverkan har fokus varit på kollegial granskning
Riksrevisionen har under året tagit emot besök och besvarat frågor från främst andra revisionsmyndigheter. Exempelvis har Norges nytillträdde riksrevisor besökt Riksrevisionen. Riksrevisionen har under året förberett en kollegial granskning av USA:s högre revisionsorgan. På nordisk nivå har riksrevisorerna träffats och ett antal webbinarier har arrangerats. Riksrevisorn är ledamot av Danmarks högre revisionsorgans rådgivande utskott.
Kvalitetsarbete
Riksrevisionen har under året arbetat vidare med att revidera och förtydliga strategin för samverkan så att vi säkerställer att verksamheten fortsätter att vara relevant och bedrivas effektivt.
Kostnader och tid
Tabell 24 Nettokostnader för internationell samverkan (tkr)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| EU | 2 718 | 2 185 | 1 539 |
| Intosai | 9 832 | 4 745 | 4 381 |
| Övrig internationell samverkan | 4 103 | 4 686 | 5 353 |
| Internationell samverkan | 16 653 | 11 616 | 11 273 |
29
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
Tabell 25 Redovisade timmar internationell samverkan
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| EU | 2 463 | 1 599 | 1 098 |
| Intosai | 6 391 | 2 928 | 2 612 |
| Övrig internationell samverkan | 2 252 | 3 100 | 3 578 |
| Internationell samverkan | 11 106 | 7 627 | 7 288 |
Kostnaderna liksom antalet operativa timmar inom den internationella samverkan var högre under 2022 än föregående år. Ökningen finns främst inom Intosai med anledning av YES-konferensen. Utfallet för övrig internationell samverkan var något lägre då vi under större delen av året inte varit engagerade i någon kollegial granskning. Under hösten har en kollegial granskning av revisionsmyndigheten i USA inletts.
30
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Myndighetsövergripande verksamhet
I detta avsnitt redovisar vi myndighetsövergripande uppgifter, utöver våra huvudsakliga uppgifter inom de tre verksamhetsgrenarna. Den främsta utgångspunkten är lagen med instruktion för Riksrevisionen.
Planering och uppföljning av granskningen
Riksrevisorn beslutar om granskningens huvudsakliga inriktning. Beslutet redovisas i en granskningsplan, som har ett perspektiv på 1–2 år. Granskningsplanen är en del av den årliga planeringsprocessen, som utgår från den långsiktiga planen. Riksrevisionen arbetar utifrån en riskmodell med tre huvudsakliga risker för staten, som omfattar granskningens inriktning inom såväl den årliga revisionen som effektivitetsrevisionen. Det gör att riksrevisorn kan presentera en samlad bild av pågående och planerad granskning. Granskningsplanen för 2022/23 lämnades till riksdagen i oktober.21
De viktigaste iakttagelserna från granskningen redovisas i riksrevisorns årliga rapport. Riksrevisorn lämnade sin årliga rapport som en redogörelse till riksdagen i juni. Iakttagelserna redovisas utifrån de huvudsakliga riskerna, som också har legat till grund för granskningens inriktning.22
Uppföljningsrapporten ger riksdagen underlag för att bedöma relevans, kvalitet och produktivitet i Riksrevisionens verksamhet. Riksrevisorn lämnade Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022 till riksdagen i april. Fokus ligger på om granskningen har bidragit till en tillförlitlig redovisning och en effektiv statlig verksamhet. Uppföljningsarbetet ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens verksamhet.23
Under 2022 bjöd finansutskottet för femte året i rad in till ett öppet seminarium med riksrevisorn. Den årliga rapporten och uppföljningsrapporten låg till grund för seminariet, som hölls i oktober. Dessa seminarier är ett värdefullt tillfälle för Riksrevisionen att upprätthålla en löpande och nära kontakt med riksdagen och att få ge en sammanfattning av granskningsverksamheten under det gångna året. Riksrevisorn talade bland annat om styrning, samordning och redovisning i spåren av coronapandemin och det försämrade säkerhetsläget samt den potential till effektivisering som finns i myndigheternas digitaliseringsarbete.24
Riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet
Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens organ för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Rådet har sammanträtt fem
21Riksrevisionen (2022). Riksrevisionens granskningsplan 2022/23. Diarienummer: 1.1.2- 2022-0725.
22Riksrevisionen (2022). Riksrevisorns årliga rapport 2022. Diarienummer: 1.2.2-2021- 1056.
23Riksrevisionen (2022). Riksrevisionens uppföljningsrapport 2022. Diarienummer: 1.2.2- 2021-0960.
24Bet. 2022/23:FiU9.
31
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
gånger under året. Riksrevisorn har informerat rådet om vår verksamhet och organisation samt bland annat om den kollegiala granskningen och resultat av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete 2019–2022.
Riksrevisionen har också ett vetenskapligt råd som har sammanträtt fyra gånger under 2022. Rådet har åtta ledamöter som utses för en period på två år och representerar olika akademiska discipliner. Rådet ska bidra till att Riksrevisionen får ökade kunskaper om metoder och förhållanden som på lång sikt leder till bättre kvalitet i granskningen och i myndighetens beslutsunderlag. Under 2022 har rådet bidragit i frågor om metoder inom revisionen och i frågor om Riksrevisionens långsiktiga planering och kompetensförsörjning. Vi bedömer att rådets arbete ger värdefulla synpunkter som bidrar till kvalitetsarbetet, både på myndighetsövergripande nivå och inom granskningsverksamheten.
32
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Kompetensförsörjning
I detta avsnitt redovisar Riksrevisionen en sammanställning av personalstatistik. Vi redovisar även åtgärder som vi har vidtagit för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål. Avsnittet avslutas med en redovisning av vårt arbete med arbetsmiljö.
Personalstatistik
Totalt hade Riksrevisionen 322 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2022. Det är en ökning om 16 medarbetare jämfört med 2021. Det har varit ett år med omfattande rekryteringsarbete bestående av löpande ersättnings- och nyrekryteringar. Under våren gjordes en större rekryteringssatsning för att förstärka vår kompetensförsörjning. Denna satsning är ett exempel på en proaktiv rekryteringsstrategi, vilket är viktigt i en tid då det är svårt att attrahera och rekrytera kvalificerade medarbetare.25
Tabell 26 Antal anställda per den 31 december
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Anställda | 322 | 306 | 306 |
| varav tillsvidareanställda | 320 | 303 | 302 |
| varav visstidsanställda | 2 | 3 | 4 |
Bland medarbetarna är 63 procent kvinnor och 37 procent män, vilket redovisas i tabell 27. Bland cheferna är 67 procent kvinnor och 33 procent män, se tabell 28.
Tabell 27 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Antal anställda | 322 | 306 | 306 |
| varav kvinnor | 202 | 192 | 185 |
| varav män | 120 | 114 | 121 |
Tabell 28 Antal chefer fördelat på kvinnor och män per den 31 december
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Totalt | 21 | 20 | 23 |
| varav kvinnor | 14 | 13 | 16 |
| varav män | 7 | 7 | 7 |
Personalomsättning
Sedan återgången efter coronapandemin har efterfrågan på arbetskraft ökat kraftigt inom staten. Det råder stor rörlighet eftersom personer har lätt att byta anställning. Efterfrågan på kvalificerade kandidater hos myndigheter är större
25Arbetsgivarverket (2022). Kompetensbarometern hösten 2022.
33
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
än utbudet, vilket försvårar tillsättningar av nya tjänster. Sammanfattningsvis ökar personalomsättningen generellt.26
Tabell 29 Personalförändring (antal)
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Nyanställda | 74 | 47 | 23 |
| Entledigade | 52 | 39 | 27 |
| Pension27 | 4 | 8 | 3 |
Personalrörligheten ligger på 17 procent på hela myndigheten och är som högst inom de myndighetsgemensamma funktionerna, se tabell 30. Särskilda utmaningar har funnits inom it samt andra myndighetsgemensamma nyckelkompetenser som upphandling och HR.
Tabell 30 Personalomsättning
| Personalomsättning | ||||
| Medelantal | 2022 | 2021 | 2020 | |
| anställda 202228 | ||||
| Årlig revision | 109 | 18 % | 20 % | 10 % |
| Effektivitetsrevision | 111 | 12 % | 10 % | 8 % |
| Internationella verksamheten | 21 | 10 % | 7 % | 9 % |
| De myndighetsgemensamma | ||||
| funktionerna | 68 | 25 % | 21 % | 8 % |
| Hela myndigheten | 309 | 17 % | 16 % | 9 % |
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaron på Riksrevisionen har ökat under 2022 och ligger på 3 procent. Den totala sjukfrånvaron visar att kvinnor är sjukskrivna i högre utsträckning än män. Gruppen 50 år och äldre är den kategori som ligger högst i sjukfrånvaron. Kvinnor utgör också en större andel långtidssjukskrivna än män.
26Arbetsgivarverket (2022). Kompetensbarometern hösten 2022.
27Pension är en delmängd av entledigade.
28Medelantal anställda redovisas exklusive riksrevisor och riksrevisionsdirektör, och inklusive tjänstlediga. Uppgifterna skiljer sig därför mot medelantal anställda som redovisas i tabellen Sammanställning över väsentliga uppgifter under avsnittet Finansiell redovisning.
34
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Tabell 31 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
| 2022 | 2021 | 2020 | |
| Sjukfrånvaro totalt | 3,0 | 2,0 | 2,1 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 4,1 | 2,4 | 2,4 |
| Män | 1,0 | 1,4 | 1,7 |
| Anställda 29 år och yngre | 1,6 | 0,3 | 0,9 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 1,7 | 0,5 | 1,1 |
| Män | 1,3 | 0,1 | 0,4 |
| Anställda 30–49 år | 2,9 | 2,1 | 1,5 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 4,0 | 2,3 | 2,0 |
| Män | 1,0 | 1,8 | 0,8 |
| Anställda 50 år och äldre | 3,6 | 2,5 | 3,5 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 5,1 | 3,4 | 3,6 |
| Män | 0,9 | 1,2 | 3,3 |
| Av total sjukfrånvaro avser: | |||
| Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 51,3 | 48,5 | 50,2 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 56,6 | 50,7 | 47,0 |
| Män | 12,1 | 42,1 | 56,8 |
| Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid | 1,5 | 1,0 | 1,1 |
Under 2022 har Riksrevisionen genomfört flera åtgärder kopplat till sjukfrånvaro. Som ett led i att följa upp orsaker till sjukfrånvaro genomför chefer omtankessamtal med medarbetare som varit sjuka fler än tre gånger på sex månader eller sex gånger på tolv månader. Under hösten deltog cheferna i workshoppar, genomförda av företagshälsovården, med fokus på rehabilitering och att fånga tidiga signaler på ohälsa.
En annan åtgärd i förebyggande syfte är att samtliga medarbetare har erbjudits vaccin mot säsongsinfluensa. Därtill höjdes friskvårdsbidraget från 3 000 till 4 000 kronor som en åtgärd för att främja hälsa och bidra till högre frisktal.
Årets arbete med kompetensförsörjning
Riksrevisionen har fortsatt arbeta myndighetsövergripande med utveckling av kompetensförsörjningen. I detta avsnitt följer ett urval aktiviteter som genomförts under 2022.
Riksrevisionen arbetar löpande med kompetensutveckling, i form av både lärande i arbetet och utbildningar, för att säkra kompetensförsörjningen. Vi har genomfört flera aktiviteter för att utveckla vår kompetens i linje med vår målsättning. Vi bedriver utbildningar med koppling till granskningsverksamheten
35
2022/23:RR1RESULTATREDOVISNING
löpande, så även under 2022. Under hösten har medarbetare haft möjlighet att gå en AI-utbildning som är skräddarsydd för Riksrevisionen. Utbildningen är en del av en myndighetsgemensam satsning på att öka Riksrevisionens digitala kompetens och att bli en än mer datadriven verksamhet.
För att främja ett mer utvecklingsorienterat arbetssätt har Riksrevisionen erbjudit ett antal medarbetare utbildning inom exempelvis projektledning och förändringsledning. Detta ska bidra till kompetensutveckling och säkerställa kvalitet i att styra, leda och arbeta i projekt.
Medarbetare kan prova nya arbetsuppgifter i andra delar av verksamheten, exempelvis i den internationella verksamheten. De har även möjlighet till sekunderingar och utbytestjänstgöring hos våra systermyndigheter eller riksdagen. Två personer har varit sekunderade under 2022. En möjlighet som introducerades för medarbetarna under 2022 är att under en period bidra till arbetet inom funktionen för teknik, innovation och data med att stärka inslaget av datadrivet arbete inom Riksrevisionen. Att prova nya arbetsuppgifter inom Riksrevisionen eller i andra organisationer bidrar till utveckling, både hos medarbetare och hos andra organisationer.
Under 2022 har Riksrevisionen genomfört en översyn av lönerna för revisorer inom årlig revision, vilket resulterade i en strukturell förändring av lönenivåerna. Syftet var att bättre kunna behålla befintlig kompetens och attrahera nya medarbetare så att vi kan fortsätta att genomföra vårt uppdrag.
Ledarskap
Riksrevisionen driver ett arbete med att utveckla och stärka ett gott ledarskap. Under 2022 har utvecklingen av ledningsgruppen fortsatt, liksom individuella insatser för chefer både i ledningsgruppen och på enhetsnivå.
Att leda på distans och i aktivitetsbaserade lokaler innebär utmaningar, inte minst för en god dialog mellan medarbetare och chef. Under året har vi fortsatt arbeta med chefsrollen utifrån de krav som ett modernt arbetsliv och ett aktivitetsbaserat arbetssätt med inslag av hemarbete kräver. Övriga ledarutvecklingsinsatser som vi genomför under året är UGL (utveckling av grupp och ledare), något vi kontinuerligt erbjuder ett antal medarbetare varje år.
Arbetsmiljö
Under året har vi reviderat vår likabehandlingsplan, som är utgångspunkten i Riksrevisionens arbete för alla medarbetares rätt till likvärdig behandling. Ar- betet med den fysiska arbetsmiljön är en viktig del av årets plan. Efter hemarbete med anledning av coronapandemin övergick Riksrevisionen i februari 2022 till hybridarbete. Efter återgången till arbete på kontoret har vi kunnat ta lokalerna i anspråk sedan flytten i augusti 2020. Detta har gett oss en uppfattning om hur det aktivitetsbaserade kontoret fungerar och vad som behöver utvecklas. Under året har vi börjat planera för förändring av lokalerna, exempelvis genom att skapa fler mötesrum och genomföra åtgärder som ska leda till bättre akustik.
36
RESULTATREDOVISNING2022/23:RR1
Riksrevisionen erbjuder sedan februari 2022 medarbetare möjlighet att teckna distansöverenskommelser för arbete hemifrån upp till 40 procent. I vår strävan att erbjuda våra medarbetare en funktionell arbetsmiljö är det nödvändigt att förstå hur olika insatser faller ut. Därför har vi under hösten utvärderat distansavtalet för att fånga upp hur medarbetare tycker att det fungerar att arbeta hemifrån. Utvärderingen visar att erfarenheterna hittills är positiva, även om chefer signalerar vissa utmaningar med att ta sitt arbetsmiljöansvar.
Resultatet från arbetsmiljöenkäten som genomfördes under våren visar en nöjdhet på 3,9 på en femgradig skala. Det är en knapp ökning av nöjdheten jämfört med de tidigare sex mätningar som genomförts.
37
2022/23:RR1
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
| (tkr) | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
| Låneram Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 20 000 | 30 000 | 35 000 | 15 000 | 15 000 |
| Utnyttjad | 10 220 | 11 824 | 14 549 | 6 640 | 6 483 |
| Kontokredit Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 40 582 | 40 236 | 39 790 | 38 272 | 37 900 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
| Ränteintäkter | 641 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekostnader | 0 | 0 | 2 | 74 | 158 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras* | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 220 | 220 | 150 | 200 | 100 |
| Avgiftsintäkter | 224 | 239 | 939 | 966 | 379 |
| Avgiftsintäkter som inte dispone- | |||||
| ras** | |||||
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 153 000 | 153 000 | 153 000 | 153 000 | 150 000 |
| Avgiftsintäkter | 164 115 | 152 105 | 146 929 | 153 456 | 154 691 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 10 674 | 10 570 | 10 437 | 9 981 | 9 892 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | |||||
| vecklingssamarbete, ramanslag | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| Utnyttjad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | – | – | – | 40 | 2 205 |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | |||||
| vecklingssamarbete, ramanslag | – | – | – | 681 | – |
38
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 |
| (tkr) | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 | 2018 |
| Anslagssparande | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | |||||
| Riksrevisionen, ramanslag | 40 983 | 37 622 | 17 372 | – | – |
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | |||||
| vecklingssamarbete, ramanslag | 589 | 12 070 | 10 549 | – | 1 133 |
| Personal | |||||
| Antalet årsarbetskrafter | 280 | 276 | 258 | 278 | 280 |
| Medelantalet anställda | 298 | 289 | 292 | 314 | 318 |
| Driftkostnad per årsarbetskraft | 1 397 | 1 310 | 1 395 | 1 343 | 1 331 |
| Kapitalförändring | |||||
| Årets kapitalförändring | 10 | –20 | –9 | 146 | 1 022 |
| Balanserad kapitalförändring | 679 | 699 | 708 | 562 | –460 |
*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
**Avser beräknade avgiftsintäkter för offentligrättslig verksamhet (årlig revision).
39
2022/23:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Resultaträkning
| (tkr) | Not | 2022 | 2021 |
| Verksamhetens intäkter | |||
| Intäkter av anslag | 393 418 | 364 866 | |
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 234 | 239 |
| Intäkter av bidrag | 2 | 67 | 87 |
| Finansiella intäkter | 3 | 660 | 7 |
| Summa | 394 379 | 365 199 | |
| Verksamhetens kostnader | |||
| Kostnader för personal | 4 | –315 589 | –293 762 |
| Kostnader för lokaler | 5 | –20 188 | –25 205 |
| Övriga driftkostnader | 6 | –55 287 | –42 628 |
| Finansiella kostnader | 7 | –255 | –25 |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –3 050 | –3 599 | |
| Summa | -394 369 | –365 219 | |
| Verksamhetsutfall | 10 | –20 | |
| Uppbördsverksamhet | |||
| Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 8 | 164 115 | 152 105 |
| Medel som tillförts statens budget från upp- | |||
| bördsverksamhet | –164 115 | –152 105 | |
| Saldo | 0 | 0 | |
| Transfereringar | |||
| Medel som erhållits från statens budget för | |||
| finansiering av bidrag | 9 955 | 5 172 | |
| Lämnade bidrag | 9 | –9 955 | –5 172 |
| Saldo | 0 | 0 | |
| Årets kapitalförändring | 10 | 10 | –20 |
40
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 | |||
| Balansräkning | ||||
| (tkr) | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Tillgångar | ||||
| Immateriella anläggningstillgångar | ||||
| Balanserade utgifter för utveckling | 11 | 1 518 | 1 051 | |
| Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | ||||
| tillgångar | 12 | 0 | 0 | |
| Summa | 1 518 | 1 051 | ||
| Materiella anläggningstillgångar | ||||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 13 | 2 280 | 2 916 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 14 | 6 446 | 7 894 | |
| Summa | 8 726 | 10 810 | ||
| Kortfristiga fordringar | ||||
| Kundfordringar | 55 | 133 | ||
| Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 69 531 | 57 954 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 15 | 922 | 890 | |
| Summa | 70 508 | 58 977 | ||
| Periodavgränsningsposter | 16 | |||
| Förutbetalda kostnader | 9 409 | 8 519 | ||
| Övriga upplupna intäkter | 17 039 | 18 057 | ||
| Summa | 26 448 | 26 576 | ||
| Avräkning med statsverket | ||||
| Avräkning med statsverket | 17 | –124 467 | –121 232 | |
| Summa | –124 467 | –121 232 | ||
| Kassa och bank | ||||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 80 441 | 91 017 | ||
| Summa | 80 441 | 91 017 | ||
| Summa tillgångar | 63 174 | 67 199 | ||
41
2022/23:RR1FINANSIELL REDOVISNING
| (tkr) | Not | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
| Kapital och skulder | |||
| Myndighetskapital | 18 | ||
| Statskapital | 35 | 35 | |
| Balanserad kapitalförändring | 679 | 699 | |
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 10 | –20 | |
| Summa | 724 | 714 | |
| Avsättningar | |||
| Avsättningar för pensioner och liknande | |||
| förpliktelser | 19 | 0 | 19 |
| Övriga avsättningar | 20 | 3 507 | 4 507 |
| Summa | 3 507 | 4 526 | |
| Skulder m.m. | |||
| Lån i Riksgäldskontoret | 21 | 10 220 | 11 824 |
| Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 10 957 | 10 080 | |
| Leverantörsskulder | 11 290 | 11 806 | |
| Övriga kortfristiga skulder | 22 | 5 285 | 4 781 |
| Summa | 37 752 | 38 491 | |
| Periodavgränsningsposter | 23 | ||
| Upplupna kostnader | 21 191 | 23 468 | |
| Summa | 21 191 | 23 468 | |
| Summa kapital och skulder | 63 174 | 67 199 |
42
FINANSIELL REDOVISNING2022/23:RR1
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
| Anslag | Not Ingående | Årets | Årets | Totalt | Utgifter1 | Utgående |
| övertilldelning | indrag- | disponi- | över- | |||
| förings- | enligt | ning | belt | förings- | ||
| belopp | anslags- | belopp | belopp | |||
| direktiv | ||||||
| Utgiftsområde 1 anslag | ||||||
| 2:5 Riksrevisionen, | ||||||
| ramanslag | 37 622 | 355 822 | 0 | 393 444 | –352 461 | 40 983 |
| Utgiftsområde 7 anslag | ||||||
| 1:5 Riksrevisionen: | ||||||
| Internationellt | ||||||
| utvecklingssamarbete, | ||||||
| ramanslag | 12 070 | 50 000 | –10 570 | 51 500 | –50 911 | 589 |
| Summa | 49 692 | 405 822 | –10 570 | 444 944 | –403 372 | 41 572 |
1Utgifterna redovisas i resultaträkning som intäkter av anslag och medel som erhållits från statens budget för finansiering av bidrag.
Den beviljade anslagskrediten för anslaget 2:5 uppgår till 10 674 tkr och för anslaget 1:5 till 1 500 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
| Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
| 2558 Avgifter för årlig revision | 153 000 | 164 115 |
| Summa | 153 000 | 164 115 |
43
| 2022/23:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisnings- och värderingsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Ändrade redovisningsprinciper
Under 2022 har beloppsgränsen för anläggningstillgångar höjts till 25 000 kronor mot tidigare 20 000 kronor.
Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning
Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Avgiftsbelagd verksamhet
Enligt lagen om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en tidtaxa som följer av lönenivån för dem som granskar. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande vidarefaktureras separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att revisionsobjekten ska belastas med likvärdiga resekostnader oavsett var i landet de är lokaliserade.
Nettokostnader i resultatredovisningen
Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringarna särredovisas som lämnade bidrag i tabell 21 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet (se även not 9 till resultaträkningen).
44
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 |
Gemensamma kostnader
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen mellan de tre verksamhetsgrenarna. Riksrevisionen har två typer av gemensamma kostnader: myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma (verksamhetens egna indirekta kostnader).
Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kostnader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader, vilka fördelas mellan de tre verksamhetsgrenarna.
Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att stödja en specifik verksamhetsgren och belastar endast den verksamhetsgrenen.
Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader mellan verksamhetsgrenarna beräknas utifrån redovisad tid inom respektive verksamhetsgren.
För att få en enkel och tydlig fördelning klassificeras alla gemensamma kostnader med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna viktar gemensamma kostnader mellan en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verksamhetsinnehållet med hänsyn till kostnadens relevans för den enskilda verksamhetsgrenen. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifikationsnivå och modellen är transparent när det gäller vilka kostnader som belastar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
De gemensamma kostnader som belastar biståndsanslaget avser kostnader som får rapporteras som bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommittés (Dac) direktiv för internationellt utvecklingssamarbete (Official Development Assistance, ODA).
Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader:
•Kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget).
•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive avgiftsfinansierade slutprestationer (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget).
•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget).
•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget).
Fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader sker månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen. Slutlig fördelning sker i samband med årsbokslutet.
45
2022/23:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Fördelning av myndighetens gemensamma kostnader (tkr)
| Verksamhetsgren | ÅR | EFF | INT | Varav | Totalt |
| INT IU29 | |||||
| Verksamhetens egna direkta kostnader | 84 362 | 84 778 | 49 563 | 40 723 | 218 703 |
| Verksamhetens egna indirekta kostnader | 27 969 | 17 677 | 4 067 | 1 556 | 49 713 |
| Summa verksamhetens egna kostna- | |||||
| der | 112 331 | 102 455 | 53 630 | 42 279 | 268 416 |
| Verksamhetens del av myndighetsge- | |||||
| mensamma kostnader | 61 223 | 59 790 | 13 934 | 8 632 | 134 947 |
| Summa verksamhetens nettokostna- | |||||
| der | 173 554 | 162 245 | 67 564 | 50 911 | 403 363 |
| Andel av myndighetsgemensamma kost- | |||||
| nader | 45,4 % | 44,3 % | 10,3 % | 6,4 % | – |
| Andel av myndighetens totala nettokost- | |||||
| nader | 43,0 % | 40,2 % | 16,8 % | 12,6 % | – |
Av verksamhetens egna indirekta kostnader och av de myndighetsgemensamma kostnaderna 2022 belastade 10,2 miljoner kronor anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är en minskning med 0,3 miljoner kronor jämfört med 2021. Detta motsvarar 20,0 procent av de totala nettokostnaderna för internationellt utvecklingssamarbete. För 2022 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets del av de myndighetsgemensamma kostnaderna till 6,4 procent och 12,6 procent av myndighetens totala nettokostnader.
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 25 000 kronor (beloppsgränsen har under 2022 höjts från tidigare 20 000 kronor, se även under ändrade redovisningsprinciper) redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 000 kronor. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 000 kronor. I anläggningstillgångarna ingår ett konstverk som Riksrevisionen fick från Statens konstråd 2008.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
Tillämpade avskrivningstider:
| • balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år | |
| • rättigheter och andra immateriella tillgångar | 3–5 år | |
| • förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år | |
| • | maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år |
| • | konst | Ingen avskrivning |
29Internationellt utvecklingssamarbete.
46
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen för räkenskapsåret 2022 inföll den 5 januari 2023. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Avsättningar
Riksrevisionen gör avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension. Under 2022 finns inga kvarstående avsättningar. Avsättningar har även gjorts för lokala omställningsmedel enligt lokalt avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna.
Sedan 2018 bokförs effekten av den försäkringstekniska omvärderingen av chefspensioner direkt mot myndighetskapital i enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.
Uppgifter om ledande befattningshavare
Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag de ledande befattningshavarna haft under 2022 som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalades ut till dessa personer under räkenskapsåret, samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.
Ledande befattningshavare
| Andra uppdrag | Ersättningar | |
| (kronor) | ||
| Helena Lindberg | Riksrevisor | 2 158 180 |
| Claudia Gardberg Morner | Riksrevisionsdirektör | 1 646 810 |
47
2022/23:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Ledamöter och suppleanter i riksdagens råd för Riksrevisionen
| Andra uppdrag | Ersättningar | ||
| (kronor) | |||
| Jan Ericson | Ordförande | • Huvudman för Sparbanksstiftelsen Sju- | 66 725 |
| fr.o.m. 2022- | härad | ||
| 10-27 | • Vice ordförande för Moderaterna i | ||
| Vice ordfö- | Marks kommun | ||
| rande t.o.m. | |||
| 2022-09-11 | |||
| Ledamot 2022- | |||
| 09-12–2022- | |||
| 10-26 | |||
| Marie Granlund | Ordförande | • Ledamot Högskolan Dalarna | 62 910 |
| t.o.m. 2022-09- • Ledamot i Exportkontrollrådet | |||
| 11 | |||
| Hans Ekström | Vice ordfö- | • Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen | 10 726 |
| rande fr.o.m. | Södermanland | ||
| 2022-10-27 | • Vice ordförande i Almi Stockholm | ||
| Sörmland | |||
| • Ledamot i Stiftelsen Riksbankens jubi- | |||
| leumsfond | |||
| • Ledamot i Carlson Ekström AB | |||
| Fredrik Lindahl | Ledamot | 10 010 | |
| fr.o.m. 2022- | |||
| 10-27 | |||
| Suppleant | |||
| t.o.m. 2022-10- | |||
| 26 | |||
| Jessica Wetter- | Ledamot | • Ledamot i Valprövningsnämnden | 2 860 |
| ling | fr.o.m. 2022- | ||
| 10-27 | |||
| Malin Björk | Ledamot | • Ledamot i insynsrådet för Myndigheten | 2 860 |
| fr.o.m. 2022- | för psykologiskt försvar | ||
| 10-27 | |||
| Hans Eklind | Ledamot | • Ledamot i Migrationsverkets insynsråd | 2 860 |
| fr.o.m. 2022- | |||
| 10-27 | |||
| Janine Alm Eric- Ledamot | • Ledamot i Green Forum | 2 860 | |
| son | fr.o.m. 2022- | • Suppleant i Speedheater System AB | |
| 10-27 | |||
| Cecilia Rönn | Ledamot | • Ordförande i Varberg Energi Aktiebo- | 2 860 |
| fr.o.m. 2022- | lag | ||
| 10-27 | • Ordförande i Varberg Energimarknad | ||
| AB | |||
| • Ledamot i Sköld Forsberg Byggkonsult | |||
| AB | |||
| • Ledamot i Halland Invest AB | |||
| • Suppleant i Cusorbus AB | |||
| • Ledamot i Sköld Forsberg Projekt AB | |||
| • Suppleant i GBRCUB AB | |||
| Sven-Olof Säll- | Ledamot t.o.m. | 13 980 | |
| ström | 2022-10-26 | ||
48
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 | |||
| Andra uppdrag | Ersättningar | |||
| (kronor) | ||||
| Jakob Forssmed | Ledamot t.o.m. | 13 980 | ||
| 2022-10-26 | ||||
| Per Schöldberg | Ledamot t.o.m. • Ledamot i Domstolsverkets insynsråd | 13 980 | ||
| 2022-09-11 | • Ledamot i Växjö Småland Airport AB | |||
| Mia Sydow Möl- Ledamot t.o.m. | 13 980 | |||
| leby | 2022-09-11 | |||
| Tina Acketoft | Ledamot t.o.m. | 13 980 | ||
| 2022-09-11 | ||||
| Anna Sibinska | Ledamot t.o.m. | 13 980 | ||
| 2022-09-11 | ||||
| Adnan Dibrani | Suppleant | • Ledamot i Ekonomistyrningsverkets in- | 8 580 | |
| synsråd | ||||
| • Ledamot i Upphandlingsmyndighetens | ||||
| insynsråd | ||||
| David Perez | Suppleant | 1 430 | ||
| fr.o.m. 2022- | ||||
| 10-27 | ||||
| Lars Engsund | Suppleant | • Ledamot i Graneholmen Project Mana- | 1 430 | |
| fr.o.m. 2022- | gement AB | |||
| 10-27 | ||||
| Ilona Szatmári | Suppleant | • Ledamot i Gentekniknämnden | 8 580 | |
| Waldau | ||||
| Ulrika Liljeberg | Suppleant | • Ledamot Försäkringskassan (t.o.m. | 1 430 | |
| fr.o.m. 2022- | 2022-10-14) | |||
| 10-27 | • Ordförande i Leksandsbostäder AB | |||
| • Ledamot i Dala Energi AB (t.o.m. | ||||
| 2022-05-20) | ||||
| • Ledamot i Dalarna Holding AB | ||||
| Gudrun Brune- | Suppleant | • Ersättare i Exportkontrollrådet | 1 430 | |
| gård | fr.o.m. 2022- | |||
| 10-27 | ||||
| Malin Daniels- | Suppleant | 1 430 | ||
| son | fr.o.m. 2022- | |||
| 10-27 | ||||
| Johan Pehrson | Suppleant | • Ledamot i polisens nationella insynsråd | 6 990 | |
| t.o.m. 2022-10- • Ledamot i Mandel AB | ||||
| 26 | • Ledamot i Tryckfrihet i Stockholm | |||
| Tryckeri Aktiebolag | ||||
| Marta Obminska | Suppleant | • Ledamot i Integritetsskyddsmyndighet- | 6 990 | |
| t.o.m. 2022-09- | ens insynsråd | |||
| 11 | ||||
| Lars Thomsson | Suppleant | 7 689 | ||
| t.o.m. 2022-09- | ||||
| 11 | ||||
| Tuve Skånberg | Suppleant | 6 990 | ||
| t.o.m. 2022-09- | ||||
| 11 | ||||
49
2022/23:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Noter (tkr)
Resultaträkning
| Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2022 | 2021 |
| Intäkter av uppdragsverksamhet 1) | 224 | 239 | |
| Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 10 | 0 | |
| Summa | 234 | 239 |
1)Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
| Not 2 | Intäkter av bidrag | 2022 | 2021 |
| Supreme Audit Office, Polen 1) | 67 | 29 | |
| Transportstyrelsen | 0 | 58 | |
| Summa | 67 | 87 |
1)Avser EU-Twinning Jordanien.
| Not 3 | Finansiella intäkter | 2022 | 2021 |
| Ränteintäkter Riksgäldskontoret | 641 | 0 | |
| Kursvinster | 19 | 6 | |
| Övriga finansiella intäkter | 0 | 1 | |
| Summa | 660 | 7 | |
| Not 4 | Kostnader för personal | 2022 | 2021 |
| Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pen- | |||
| sionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | –185 113 | –174 408 | |
| Arvode till råd och ej anställd personal exklusive ar- | |||
| betsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter | |||
| enligt lag och avtal | – 3 441 | –2 450 | |
| Summa lönekostnader | –188 554 | –176 858 | |
| Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | |||
| enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | –127 035 | –116 904 | |
| Summa | –315 589 | –293 762 |
Kostnaderna för personal har ökat med 21 827 tkr jämfört med 2021. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på ökade lönekostnader och arvoden inklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal med ca 18 900 tkr. I beloppet ingår en ökning av premiekostnader för avtalsförsäkringar med ca 500 tkr och kostnader för förändring av avsättning avseende lönekostnader med ca 2 600 tkr. I övrigt kan skillnaden förklaras med minskade kostnader för förändring av semesterskulden med ca 1 700 tkr samt ökade övriga personalkostnader med ca 4 600 tkr. Ökningen av övriga personalkostnader kan i huvudsak förklaras av ökade kostnader för utbildning och rekrytering.
| Not 5 | Kostnader för lokaler | 2022 | 2021 |
| Summa | –20 188 | –25 205 |
Kostnaderna för lokaler har minskat med 5 017 tkr jämfört med 2021. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på minskade kostnader för lokalhyra relaterat till stängningen av kontoren i Jönköping och Uppsala 2021.
50
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 | |||
| Not 6 | Övriga driftkostnader | 2022 | 2021 | |
| Summa | –55 287 | –42 628 | ||
| Övriga driftkostnader har ökat med 12 659 tkr jämfört med 2021. Skillnaden mellan åren beror | ||||
| i huvudsak på ökade kostnader för resor och konferenser med ca 9 500 tkr och ökade kostnader | ||||
| för inköp av varor och tjänster med ca 2 500 tkr. | ||||
| Not 7 | Finansiella kostnader | 2022 | 2021 | |
| Räntekostnader Riksgäldskontoret | –79 | 0 | ||
| Övriga räntekostnader | 0 | –5 | ||
| Kursförluster | –168 | –16 | ||
| Övriga finansiella kostnader | –8 | –4 | ||
| Summa | –255 | –25 | ||
| Not 8 | Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2022 | 2021 | |
| Offentligrättslig verksamhet | ||||
| Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revis- | ||||
| ion enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig | ||||
| verksamhet m.m. | 164 115 | 152 105 | ||
| Summa | 164 115 | 152 105 | ||
| Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens ta- | ||||
| bell 9 Avgiftsområde Årlig revision. | ||||
| Not 9 | Lämnade bidrag | 2022 | 2021 | |
| Projekt inom det internationella utvecklingssamar- | ||||
| betet: | ||||
| Afrosai-E | –7 000 | –4 308 | ||
| Armenien | –55 | –94 | ||
| Kenya | 0 | –13 | ||
| Kosovo | –370 | –284 | ||
| Palestina | –82 | –139 | ||
| Regionalt västra Balkan | –292 | –335 | ||
| Regionalt Östafrika | –86 | –13 | ||
| Zimbabwe | –2 070 | 14 | ||
| Summa | –9 955 | –5 172 | ||
| Not 10 | Årets kapitalförändring | 2022 | 2021 | |
| Avgiftsfinansierad verksamhet | ||||
| – Internationella uppdrag | 10 | –20 | ||
| Summa | 10 | –20 | ||
Årets kapitalförändring avser avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet. Den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
51
2022/23:RR1FINANSIELL REDOVISNING
Balansräkning
| Not 11 | Balanserade utgifter för utveckling | 2022-12-31 2021-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 20 191 | 20 191 | |
| Årets anskaffning1) | 1 016 | 0 | |
| Utgående anskaffningsvärde | 21 207 | 20 191 | |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –19 140 | –18 591 | |
| Årets avskrivningar | –549 | –549 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –19 689 | –19 140 | |
| Bokfört värde | 1 518 | 1 051 | |
1)Avser pågående utveckling av it-system.
| Not 12 | Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| tillgångar | ||||
| Ingående anskaffningsvärde | 3 217 | 3 217 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 3 217 | 3 217 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3 217 | –3 190 | ||
| Årets avskrivningar | 0 | –27 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3 217 | –3 217 | ||
| Bokfört värde | 0 | 0 | ||
| Not 13 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 4 114 | 4 114 | ||
| Årets utrangeringar | –297 | 0 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 3 817 | 4 114 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –1 198 | –562 | ||
| Årets avskrivningar | –636 | –636 | ||
| Årets utrangeringar | 297 | 0 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –1 537 | –1 198 | ||
| Bokfört värde | 2 280 | 2 916 | ||
| Not 14 | Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2022-12-31 2021-12-31 | ||
| Ingående anskaffningsvärde | 16 304 | 15 585 | ||
| Årets anskaffning | 568 | 719 | ||
| Årets utrangeringar | –1 348 | 0 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 15 524 | 16 304 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –8 410 | –6 023 | ||
| Årets avskrivningar | –1 865 | –2 387 | ||
| Årets utrangeringar | 1 197 | 0 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –9 078 | –8 410 | ||
| Bokfört värde | 6 446 | 7 894 | ||
52
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 | |||
| Not 15 | Övriga kortfristiga fordringar | 2022-12-31 2021-12-31 | ||
| Uppbördsfordringar | 859 | 791 | ||
| Övriga kortfristiga fordringar | 63 | 99 | ||
| Summa | 922 | 890 | ||
| Not 16 | Periodavgränsningsposter | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Förutbetalda kostnader | ||||
| Förutbetalda hyreskostnader | 5 223 | 5 431 | ||
| Övriga förutbetalda kostnader | 4 186 | 3 088 | ||
| Summa förutbetalda kostnader | 9 409 | 8 519 | ||
| Övriga upplupna intäkter | ||||
| Upplupna intäkter årlig revision | 17 039 | 18 057 | ||
| Summa övriga upplupna intäkter | 17 039 | 18 057 | ||
| Summa | 26 448 | 26 576 | ||
| Not 17 | Avräkning med statsverket | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Uppbörd | ||||
| Ingående balans | –71 540 | –40 188 | ||
| Redovisat mot inkomsttitel | –164 115 | –152 105 | ||
| Uppbördsmedel som betalats till icke räntebärande | ||||
| flöde | 152 760 | 120 753 | ||
| Skulder avseende uppbörd | –82 895 | –71 540 | ||
| Anslag i räntebärande flöde | ||||
| Ingående balans | –49 692 | –27 921 | ||
| Redovisat mot anslag | 403 372 | 370 038 | ||
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –405 822 | –402 358 | ||
| Återbetalning av anslagsmedel | 10 570 | 10 549 | ||
| Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande | ||||
| flöde | –41 572 | –49 692 | ||
| Övriga fordringar/skulder på statens central- | ||||
| konto | ||||
| Ingående balans | 0 | 0 | ||
| Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 153 869 | 121 777 | ||
| Utbetalningar i icke räntebärande flöde | –1 109 | –1 024 | ||
| Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar | –152 760 | –120 753 | ||
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | ||
| Summa | –124 467 | –121 232 | ||
53
| 2022/23:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
| Not 18 | Myndighetskapital | ||||
| Statskapital1) | Balanserad | Kapital- | Summa | ||
| kapital- | förändring | ||||
| förändring | enligt | ||||
| avgifts- | resultat- | ||||
| finansierad | räkningen | ||||
| verksamhet | |||||
| Utgående | |||||
| balans 2021 | 35 | 699 | –20 | 714 | |
| Ingående | |||||
| balans 2022 | 35 | 699 | –20 | 714 | |
| Föregående års | |||||
| kapitalförändring | 0 | –20 | 20 | 0 | |
| Årets kapitalför- | |||||
| ändring | 0 | 0 | 10 | 10 | |
| Summa årets | |||||
| förändring | 0 | –20 | 30 | 10 | |
| Utgående | |||||
| balans 2022 | 35 | 679 | 10 | 724 | |
1)Avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd.
| Not 19 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktel- | 2022-12-31 | 2021-12-31 |
| ser | |||
| Ingående avsättning | 19 | 134 | |
| Årets pensionskostnad | 0 | 0 | |
| Årets pensionsutbetalningar | –19 | –115 | |
| Summa utgående avsättning | 0 | 19 |
I 2022 års utgående avsättning för pensioner ingår pensionskostnader för tidigare riksrevisorers chefspension med 0 tkr (0 tkr). Avsättningen redovisas utgiftsmässigt, det vill säga avräknas mot anslag vid utbetalning. Avsättning har gjorts enligt god redovisningssed utifrån kända framtida utbetalningar per den 31 december 2022 för hela perioden tills riksrevisorerna uppnår ålderspensionsåldern 65 år. Riksrevisionens avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension kan högst uppgå till 0 tkr (573 tkr) om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Avsättningen omprövas vid ändrade förhållanden och i samband med årsbokslut.
54
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 | |||
| Not 20 | Övriga avsättningar | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Lokala omställningsmedel | ||||
| Ingående avsättning | 1 027 | 674 | ||
| Årets förändring | –122 | 353 | ||
| Utgående avsättning1) | 905 | 1 027 | ||
| Uppsagd personal | ||||
| Ingående avsättning | 0 | 0 | ||
| Årets förändring | 2 602 | 0 | ||
| Utgående avsättning2) | 2 602 | 0 | ||
| Omställningskostnader | ||||
| Ingående avsättning | 3 480 | 0 | ||
| Årets förändring | –3 480 | 3 480 | ||
| Utgående avsättning | 0 | 3 480 | ||
| Summa utgående avsättningar | 3 507 | 4 507 | ||
1)Varav 300 tkr beräknas regleras under 2023.
2)Varav 1 419 tkr beräknas regleras under 2023.
| Not 21 | Lån i Riksgäldskontoret | 2022-12-31 2021-12-31 | ||
| Ingående skuld | 11 824 | 14 549 | ||
| Årets nya lån | 1 597 | 868 | ||
| Årets amorteringar | –3 201 | –3 593 | ||
| Utgående skuld | 10 220 | 11 824 | ||
| Beviljad låneram | 20 000 | 30 000 | ||
| Not 22 | Övriga kortfristiga skulder | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Personalens källskatt | 5 281 | 4 775 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 6 | ||
| Summa | 5 285 | 4 781 | ||
| Not 23 | Periodavgränsningsposter | 2022-12-31 | 2021-12-31 | |
| Upplupna kostnader | ||||
| Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 20 651 | 21 660 | ||
| Övriga upplupna kostnader | 540 | 1 808 | ||
| Summa | 21 191 | 23 468 | ||
55
| 2022/23:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
| Intern styrning och kontroll | |
| Enligt lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksda- | |
| gens myndigheter ska Riksrevisionens ledning säkerställa att det finns en in- | |
| tern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt och i anslutning | |
| till underskriften i årsredovisningen intyga att den interna styrningen och kon- | |
| trollen är betryggande. | |
| Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovis- | |
| ningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är be- | |
| tryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det | |
| löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- | |
| och uppföljningsprocessen, som en avstämning med ledningsgruppen i sam- | |
| band med att årsredovisningen tas fram. | |
| Riksrevisionen har genomfört riskminimerande åtgärder kopplat till vår | |
| ekonomistyrning, digitalisering, kompetensförsörjning på kort och lång sikt | |
| samt informationssäkerhet och informationshantering. Vi har även genomfört | |
| åtgärder kopplat till vår digitala arbetsplats så att den ska uppfylla verksam- | |
| hetens och medarbetarnas behov. |
56
| FINANSIELL REDOVISNING | 2022/23:RR1 |
Årsredovisningens undertecknande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 21 februari 2023
Helena Lindberg riksrevisor
57
2022/23:RR1
BILAGA 1
Publicerade granskningsrapporter 2022 per utskott, inriktning30
| Utskott | Granskning |
| Berör ett utskott | |
| Arbetsmarknadsutskottet | Den statliga lönegarantin – förekomst av missbruk |
| och myndigheternas kontrollarbete (RiR 2022:4) | |
| (3E: H) | |
| Civilutskottet | Fastighetsbildningen i Sverige – handläggningstider, |
| avgifter och reformbehov (RiR 2022:3) (3E: R) | |
| Konsumentverkets tillsyn av marknadsföring och av- | |
| talsvillkor (RiR 2022:13) (3E: R, M) | |
| Statens insatser för klimatanpassning av den byggda | |
| miljön (RiR 2022:29) (3E: H, M) | |
| Finansutskottet | Statens finansiering av kommunerna – fördelningen |
| av den kommunala fastighetsavgiften och riktade | |
| statsbidrag (RiR 2022:1) (3E: H, M) | |
| Räkna med mindre – den årliga omräkningen av | |
| myndigheternas anslag (RiR 2022:2) (3E: H, R, M) | |
| På skakig grund – beslutsunderlag inför stora refor- | |
| mer (RiR 2022:15) (3E: R, M) | |
| Regeringens underlag till riksdagen under pandemin | |
| – extra ändringsbudgetar 2020 och 2021 (RiR | |
| 2022:16) (3E: H, M) | |
| Miljömässig hållbarhet vid statlig upphandling – på | |
| rätt väg men långt kvar (RiR 2022:25) (3E: M) | |
| Trakasserier, hot och våld – förebyggande insatser | |
| och hantering vid statliga myndigheter (RiR 2022:26) | |
| (3E: M) | |
| Försvarsutskottet | Expansion utan prioritet – personalförsörjningen av |
| kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och | |
| sjömän (RiR 2022:19) (3E: M) | |
| Justitieutskottet | – |
| Konstitutionsutskottet | Skynda långsamt – de statliga servicekontoren i ny |
| regi (RiR 2022:28) (3E: M) | |
| Kulturutskottet | Operation Rädda branschen – statens krisstöd till id- |
| rott och kultur under coronapandemin (RiR 2022:7) | |
| (3E: R, M) |
30Granskningens inriktning (3E) som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå ifrån enligt lagen om statlig revision: hushållning (H), resursutnyttjande (R) och måluppfyllelse
(M) (en granskning kan innehålla flera inriktningar).
58
| BILAGA 1 PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER 2022 PER UTSKOTT, INRIKTNING | 2022/23:RR1 |
| Utskott | Granskning |
| Statsbidraget till studieförbunden – kontroll och upp- | |
| följning (RiR 2022:20) (3E: H, R, M) | |
| Miljö- och jordbruksutskottet | Statens insatser mot invasiva främmande arter (RiR |
| 2022:12) (3E: R, M) | |
| Näringsutskottet | Den regionala utvecklingspolitiken – svaga förutsätt- |
| ningar för ett effektivt samlat statligt agerande (RiR | |
| 2022:8) (3E: M) | |
| Statliga insatser för att stimulera investeringar i data- | |
| center (RiR 2022:18) (3E: H, R, M) | |
| Skatteutskottet | – |
| Socialförsäkringsutskottet | I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handlägg- |
| ningstider i asylmål (RiR 2022:5) (3E: H, R, M) | |
| Digitala läkarbesök och hyrläkare i sjukskrivnings- | |
| processen (RiR 2022:6) (3E: R, M) | |
| Lämpligt biträde med rätt ersättning – hanteringen av | |
| offentliga biträden i migrationsärenden (RiR | |
| 2022:14) (3E: H, R, M) | |
| Socialutskottet | Statens insatser för att säkra skyddsutrustning – kris- |
| hantering till ett högt pris (RiR 2022:10) (3E: R, M) | |
| Statens tillsyn över apotek och partihandel med läke- | |
| medel (RiR 2022:11) (3E: H, R, M) | |
| Trafikutskottet | Transportstyrelsens tillsyn – styrning och prioritering |
| (RiR 2022:24) (3E: H, R, M) | |
| Kvalitetsavgifter och regressrätt – statens insatser för | |
| att motverka tågförseningar (RiR 2022:27) (3E: H, R) | |
| Utbildningsutskottet | Skolpengen – effektivitet och konsekvenser (RiR |
| 2022:17) (3E: R, M) | |
| Statens insatser för likvärdig betygssättning – skill- | |
| naden mellan betyg och resultat på nationella prov | |
| (RiR 2022:22) (3E: M) | |
| Skolverkets statistikuppdrag – information, uppfölj- | |
| ning och utvärdering (RiR 2022:23) (3E: R, M) | |
| Utrikesutskottet | Vem, hur och varför – Sidas val av samarbetspartner |
| och biståndsformer (RiR 2022:9) (3E: R, M) | |
| Berör flera utskott | |
| Socialförsäkringsutskottet, arbets- | Spårbyte i migrationsprocessen – kontroller och upp- |
| marknadsutskottet | följning (RiR 2022:21) (3E: R, M) |
59
2022/23:RR1
BILAGA 2
Nettokostnader och lämnade bidrag per land inom internationellt utvecklingssamarbete
| (tkr) | 2022 | 2021 | 2020 |
| Afrosai-E | 14 289 | 8 613 | 12 239 |
| Regionalt Östafrika | 4 236 | 1 797 | 127 |
| Regionalt västra Balkan | 2 197 | 1 790 | 1 267 |
| Pasai | 1 321 | 957 | 0 |
| Aseansai | 71 | 286 | 242 |
| Regionala och internationella insatser | 1 | 43 | 1 321 |
| Regionala insatser | 22 115 | 13 486 | 15 195 |
| Zimbabwe | 5 922 | 1 709 | 3 880 |
| Kosovo | 3 457 | 1 427 | 1 672 |
| Palestina | 2 008 | 2 501 | 1 026 |
| Tanzania | 1 111 | 1 602 | 1 848 |
| Kambodja | 1 041 | 866 | 545 |
| Moldavien | 1 007 | 775 | 733 |
| Armenien | 906 | 657 | 0 |
| Kongo | 897 | 0 | 0 |
| Liberia | 643 | 206 | 269 |
| EU-Twinning Jordanien | 230 | 138 | 0 |
| Kenya | 172 | 1 723 | 758 |
| Afghanistan | 86 | 314 | 1 728 |
| Uganda | 0 | 0 | 1 241 |
| Bilaterala insatser | 17 480 | 11 918 | 13 700 |
| Globala insatser | 4 791 | 5 736 | 3 810 |
| Metod och kvalitet | 6 525 | 6 790 | 6 064 |
| Summa | 50 911 | 37 930 | 38 770 |
60