Riksrevisionens årsredovisning för 2021 (Redogörelse 2021/22:RR1)

Redogörelse till riksdagen 2021/22:RR1

Riksrevisionens årsredovisning för 2021

Till riksdagen

Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2021. Årsredovisningen beslutades den 18 februari 2022 av Helena Lindberg.

Stockholm den 18 februari 2022

Helena Lindberg

riksrevisor

2021/22:RR1

Innehållsförteckning
Förord .............................................................................................................	3
Om Riksrevisionen .........................................................................................	5
Uppgift och mål............................................................................................	5
Organisation och ledning..............................................................................	5
Utveckling av interna processer ...................................................................	6
Hållbarhet.....................................................................................................	6
Resultatredovisning ........................................................................................	7
Om resultatredovisningen.............................................................................	7
Resultatindikatorer och verksamhetens genomslag ......................................	7
Ekonomisk översikt......................................................................................	7
Årlig revision..............................................................................................	11
Effektivitetsrevision ...................................................................................	16
Internationell verksamhet ...........................................................................	21
Myndighetsövergripande verksamhet.........................................................	28
Kompetensförsörjning ................................................................................	29
Finansiell redovisning...................................................................................	33
Sammanställning över väsentliga uppgifter................................................	33
Resultaträkning...........................................................................................	35
Balansräkning.............................................................................................	36
Anslagsredovisning ....................................................................................	38
Tilläggsupplysningar och noter ..................................................................	39
Intern styrning och kontroll ..........................................................................	53
Årsredovisningens undertecknande ..............................................................	54
Bilagor
Publicerade granskningsrapporter 2021 per utskott, inriktning ....................	55
Nettokostnader och lämnade bidrag per land inom internationellt
utvecklingssamarbete....................................................................................	58

2021/22:RR1

Förord

Det gångna året har även det präglats av coronapandemin. Vi har fortsatt anpassa vår verksamhet och våra arbetssätt utifrån gällande restriktioner. Till största delen har vi utfört vårt arbete hemifrån och har inte kunnat ha fysiska möten med våra granskningsobjekt, internationella samarbetspartner eller andra intressenter i omvärlden.

Vi har trots det lyckats genomföra våra uppgifter inom granskningsverksamheten och den internationella verksamheten med hög kvalitet även under 2021.

För att dra nytta av den årliga revisionens samlade kompetens och stärka möjligheterna till en enhetlig granskning av myndigheternas årsredovisningar har vi omorganiserat och utvecklat ledningsprocesserna i den årliga revisionen.

Trots att verksamheten under året haft en hög personalomsättning har vi fullföljt vår uppgift. I mars lämnade vi alla revisionsberättelser i tid för samtliga 226 myndigheter och andra organisationer som vi har i uppgift att granska. De flesta årsredovisningarna är fria från väsentliga fel, men för 12 av dem har

vilämnat en modifierad revisionsberättelse. Sammantaget ser vi att vi bidrar till en tillförlitlig redovisning i statsförvaltningen.

Effektivitetsrevisionen har under året bedrivit 67 granskningar och publicerat 31 granskningsrapporter. Jag ser detta som ett bra resultat. Arbetet har till stor del även detta år präglats av arbete från hemmet. Vi har även fortsatt tagit hänsyn till att flera av de granskade verksamheterna haft samhällsviktiga uppgifter inom krishanteringen.

Den internationella verksamheten har fortlöpt under året, till stor del i digital form. Vi ser att årets genomförda aktiviteter har bidragit till ökad kunskap inom revision hos våra samarbetspartner. Det internationella informations- och erfarenhetsutbytet har kunnat upprätthållas om än i huvudsak på distans.

Genom uppföljningsrapporten 2021, min årliga rapport 2021 och granskningsplanen 2021/22 har vi informerat riksdagen om genomslaget av vår granskning, våra viktigaste iakttagelser samt planerad och pågående granskning. Vid de regelbundna mötena med riksdagens råd för Riksrevisionen redovisar jag också aktuella frågor och får värdefulla synpunkter på vår verksamhet.

Mot bakgrund av en analys av för- och nackdelar på lång sikt med kontorslokalerna i Jönköping och Uppsala stängdes de den sista december 2021.

I augusti 2020 flyttade Stockholmskontoret till nya moderna lokaler med möjlighet att arbeta mer flexibelt. På grund av pandemin kunde vi inte flytta in i full skala – vi har följt rekommendationerna och anpassat vårt arbete för att inte bidra till smittspridningen i samhället. Under hösten 2021 började vi successivt öppna upp kontoret, men har ännu inte kunnat nyttja det som det var tänkt. Min förhoppning är att vi kan göra det under 2022.

2021/22:RR1 FÖRORD

Vi ser, som många andra, att behoven av och förutsättningarna för att arbeta mer flexibelt har förändrats, bland annat när det gäller var man utför sitt arbete. Därför har vi tagit fram en distansarbetspolicy, som ger alla medarbetare som vill möjlighet att arbeta i hemmet i större utsträckning än tidigare även efter coronapandemin.

De mer flexibla formerna för var vi arbetar, utvecklingsprojekt som vi startade under 2021 och en ny kompetensförsörjningsstrategi är några exempel på hur vi fortsätter utveckla våra arbetssätt, vår kompetens och våra förutsättningar för att framtidssäkra verksamheten.

Helena Lindberg

riksrevisor

2021/22:RR1

Om Riksrevisionen

Uppgift och mål

Riksrevisionens uppgift är att granska vad statens pengar går till, hur de redovisas och hur effektivt de används. Genom att utföra oberoende revision bidrar

vitill att stärka den demokratiska insynen, en god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten.

Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt mandat att granska statliga myndigheter och verksamheter. Vi undersöker om de följer direktiv, regler och föreskrifter, om de når sina mål samt om statliga insatser är effektiva. Om vi finner brister rapporterar vi om dem och ger rekommendationer för att förbättra verksamheten. Riksrevisionen är därför en viktig del av riksdagens kontrollmakt.

Riksrevisionen har även i uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan i internationella sammanhang och bedriva internationellt utvecklingssamarbete inom ramen för svensk biståndspolitik. Det internationella utvecklingssamarbetet ska bidra till att stärka andra nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder.

Organisation och ledning

Riksrevisorns ansvar och uppgifter framgår bland annat av 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen.

Riksrevisionen har en riksrevisor som är chef för myndigheten och en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Det är riksrevisorn som bestämmer riksrevisionsdirektörens arbetsuppgifter. Riksrevisionsdirektören ska kunna utföra sådana uppgifter som annars ankommer på riksrevisorn. I första hand gäller det administrativa uppgifter, men även granskningsrelaterade uppgifter kan förekomma, till exempel i granskningar där riksrevisorn är jävig. Riksrevisorn ska även samråda med riksrevisionsdirektören innan beslut fattas om att inleda en granskning.

Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.1

Riksrevisionens organisation består av sju avdelningar: avdelningarna för effektivitetsrevision, årlig revision och internationell verksamhet samt avdelningar för ledningsstöd, kommunikation, HR samt rättsliga frågor.

Under våren 2021 beslutade riksrevisorn om att inte förlänga hyreskontrakten för våra kontor i Jönköping och Uppsala. Riksrevisionen har från och med den första januari 2022 kontor enbart i Stockholm.

1Se vidare under avsnitt Myndighetsövergripande verksamhet.

2021/22:RR1

OM RIKSREVISIONEN

Utveckling av interna processer

Nya möjligheter för förändrade arbetssätt

Ett förändringsarbete i Riksrevisionen syftar till att utveckla och anpassa verksamheten till de genomgripande förändringar, drivna av den teknologiska utvecklingen, som sker i vår omvärld. Digitaliseringen ger oss dels möjligheter att effektivisera och förbättra våra interna processer, dels verktyg och metoder för att utveckla granskningen. Coronapandemin har skyndat på utvecklingen, och under denna period har digitaliseringen varit en förutsättning för att fortsätta bedriva verksamheten med gott resultat.

Givet de omvälvande förändringar som pågår i vår omvärld måste vi fortsätta att utveckla vår verksamhet inom flera områden för att även i framtiden ha god förmåga att utföra vår uppgift. Myndigheternas verksamhetsmodeller utvecklas, och för att kunna granska deras verksamhet i framtiden behöver vi ha hög kompetens inom de områden som sorterar under begreppet digitalisering – till exempel dataanalys, automatisering och kommunikationsnätverk.

Den tekniska utvecklingen och Riksrevisionens arbete med digitalisering ställer kontinuerligt nya krav på informationssäkerhet och vår förmåga att skydda våra informationstillgångar. Vi har därför under det gångna året reviderat och utvecklat informationssäkerhetsarbetet, bland annat avseende systematik och klassning av informationstillgångar, system och applikationer.

Hållbarhet

Under året har Riksrevisionen påbörjat arbetet med att ta fram en hållbarhetsstrategi med mål och prioriterade områden. Strategin ska omfatta integreringen av hållbarhetsfrågor såväl i myndighetsgemensamma funktioner som i den internationella verksamheten och granskningsverksamheten.

Agenda 2030 innefattar mål för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Ge- nomförandet innebär en successiv omställning av samhällets alla aktörer, även de offentliga.

Riksrevisionens verksamhet bidrar framför allt till att uppfylla mål 16 i Agenda 2030, Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Utöver detta bidrar även det internationella utvecklingssamarbetet till att uppfylla mål 17, delmål 16, Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Det är viktigt för svensk förvaltning att kunna hantera långsiktiga utmaningar och målkonflikter mellan olika samhällsområden effektivt. Genom vår granskning bidrar vi till uppföljning och förbättringar av insatser som har betydelse för flera av Agenda 2030-målen.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Resultatredovisning

Om resultatredovisningen

Redovisningen av Riksrevisionens verksamhet och resultat tar våra huvudsakliga uppgifter som utgångspunkt. Verksamheten är indelad i tre grenar: årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet.

Resultatredovisningen innehåller även en ekonomisk översikt, samt redovisning av såväl myndighetsövergripande uppgifter som kompetensförsörjning.

Resultatindikatorer och verksamhetens genomslag

För att bedöma vilket genomslag vår verksamhet haft i förhållande till våra uppgifter redovisar vi resultatindikatorer för den årliga revisionen, effektivitetsrevisionen och det internationella utvecklingssamarbetet.

Resultatindikatorerna för vår granskning utgår i huvudsak från Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Att mäta resultaten av Riksrevisionens granskning är en komplex uppgift. En del av våra slutsatser och rekommendationer leder tydligt och ganska omgående till åtgärder från regeringen eller de berörda myndigheterna. I andra fall är det svårt att bedöma genomslaget, och det är inte alltid möjligt att dra slutsatsen att just Riksrevisionens granskning är anledningen till att regering och myndigheter vidtagit åtgärder.

En övervägande del av verksamheten inom det internationella utvecklingssamarbetet sker inom ramen för våra regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Resultatindikatorer för det internationella utvecklingssamarbetet utgår från ett självskattningsverktyg riktat till deltagare i regionala och bilaterala samarbetsprojekt.

Ekonomisk översikt

Verksamhetens nettokostnader

Verksamhetens nettokostnader2 har ökat med 781 000 kronor jämfört med föregående år. Under året har kostnaderna för personal och konsulter ökat samtidigt som kostnaderna för lokaler, resor och lämnade bidrag har minskat jämfört med 2020.

2Definitionen av nettokostnader framgår av avsnittet Redovisningsprinciper under Finansiell redovisning.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Tabell 1 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än av anslag och inkomsttitel (tkr)

	2021	2020	2019
Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel)	333	1 315	1 000
Årlig revision	269	733	495
Effektivitetsrevision	24	438	238
Internationell verksamhet	40	143	267
Kostnader	370 390	370 591	383 223
Årlig revision	167 343	164 583	163 853
Effektivitetsrevision	153 461	155 822	156 744
Internationell verksamhet	49 586	50 186	62 626
Verksamhetens nettokostnader	370 057	369 276	382 223

I fördelningen mellan verksamheterna jämfört med föregående år har kostnaderna för årlig revision ökat. För effektivitetsrevision och internationell verksamhet har kostnaderna minskat 2021 jämfört med 2020.

Diagram 1 – Verksamhetens nettokostnader 2021

Utfallet för 2020 inom parentes.

Anslag

För förvaltningsanslaget blev utfallet betydligt lägre än fullt anslagsutnyttjande som vi hade räknat med inför 2021. Även ett visst nyttjande av anslagssparandet hade beräknats. Kostnaderna för personal har varit betydligt lägre, vilket kan förklaras av färre anställda än beräknat och en ökad personalomsättning. I övrigt har bland annat kostnaderna för resor och konferenser samt övriga kostnader varit lägre än beräknat, vilket framför allt beror på effekterna av coronapandemin.

För biståndsanslaget blev anslagsutfallet betydligt lägre än beräknat. Det lägre utfallet beror även i år på coronapandemin och förklaras framför allt av lägre resekostnader och konferenskostnader i samband med insatser som antingen ställts in eller genomförts digitalt, men även lägre lämnade bidrag under året.

Det totala utfallet för båda anslagen uppgick till 370,0 miljoner kronor. Årets tilldelade medel för anslaget 2:5 Riksrevisionen uppgick till 352,4

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2021 uppgick till 369,7 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 332,1 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 37,6 miljoner kronor. Riksrevisionen kommer under första kvartalet 2022 att fatta beslut om hur anslagssparandet för anslaget 2:5 Riksrevisionen ska disponeras. Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50,0 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick, efter beslut om indrag av hela det ingående anslagssparandet, till 50,0 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 37,9 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 12,1 miljoner kronor. Riksrevisionen kommer under första kvartalet 2022 att fatta beslut om hur anslagssparandet för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete ska disponeras.

Tabell 2 Anslagsredovisning 2021 (mnkr)

Anslag	Tilldelat	Totalt	Kostnader	Utgående
	anslag 2021	disponibelt	mot anslag3	anslags-
		belopp		sparande
Utgiftsområde 1, 2:5	352,4	369,7	332,1	37,6
Riksrevisionen	352,4	369,7	332,1	37,6
Utgiftsområde 7, 1:5
Riksrevisionen:
Internationellt	50,0	50,0	37,9	12,1
utvecklingssamarbete	50,0	50,0	37,9	12,1
Summa	402,4	419,7	370,0	49,7

Extern kompetens och konsulter

Kostnaden för extern kompetens har ökat jämfört med föregående år.

Inom den årliga revisionen har nyttjandet av konsulttjänster ökat under 2021, vilket beror på färre anställda revisorer under året. Utöver det finns dock fortfarande behov av specialistkompetens för vissa granskningar, till exempel aktuarietjänster.

Inom effektivitetsrevisionen varierar behovet av extern kompetens beroende på vilken typ av granskningar som genomförs och inom vilka områden. Effektivitetsrevisionen har emellertid under senare år rekryterat personal med expertkompetens bland annat inom olika metoder, vilket i vissa avseenden minskat behovet av extern kompetens.

Även inom den internationella verksamheten varierar behovet av extern kompetens främst beroende på insatsernas utformning. Ökningen jämfört med föregående år beror på att flera utvärderingar genomförts av våra samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.

3Anslagsutfallet (370,0 miljoner kronor) överensstämmer med verksamhetens nettokostnader då årets kapitalförändring endast uppgår till –20 tusen kronor, se not 10 under avsnittet Finansiell redovisning.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Tabell 3 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens (tkr)

	2021	2020	2019
Verksamhetsgrenar	15 027	10 803	10 631
Årlig revision	7 944	4 760	4 964
Effektivitetsrevision	1 948	2 249	2 459
Internationell verksamhet	5 135	3 794	3 208
Verksamhetsutveckling	2 752	3 111	2 836
De myndighetsgemensamma funktionerna	11 381	9 909	9 551
Kompetensutveckling	171	292	505
Kompetens- och resursförstärkning	11 210	9 618	9 046
Summa	29 160	23 823	23 018

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Årlig revision

Genom årlig revision granskar Riksrevisionen årsredovisningar och bedömer om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande. Vi granskar också, med vissa undantag, om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed. Vad som är god revisionssed vid statlig revision bestäms av riksrevisorn och innebär i huvudsak att Riksrevisionen tillämpar de internationella standarder4 som gäller för finansiell revision. Den årliga revisionens granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen följer Riksrevisionens interna styrdokument.

Vi avslutar revisionen med att vi lämnar en revisionsberättelse som består av flera olika uttalanden. Om årsredovisningen är fri från väsentliga fel lämnar

vien revisionsberättelse i standardutformning. Om det finns väsentliga fel i årsredovisningen modifierar vi ett eller flera uttalanden.

Vi lämnar också revisionsrapporter, till exempel när det finns betydande brister i den interna styrningen och kontrollen. Därutöver för vi löpande dialog med myndighetsledningarna under revisionen om de brister som vi identifierar

igranskningen.

Resultat och bedömning av den årliga revisionen

Under 2021 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2020. Totalt lämnade vi 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som vi ska granska, inklusive årsredovisningen för staten. Vi genomförde hela granskningen på distans, utöver myndigheter som vi av säkerhetsskäl måste granska på plats. Tack vare upparbetade kontakter med myndigheterna och väl fungerande interna processer kunde vi genomföra revisionen med god kvalitet, trots hemarbetet.

Under året har vi planerat och genomfört den tidigarelagda granskningen av årsredovisningarna för 2021. Även detta arbete har till största delen skett på distans till följd av coronapandemin. En förutsättning för att kunna göra granskningen har varit säkra och särskilda digitala lösningar för bland annat överföring av information mellan oss och myndigheterna vi granskar. Under hösten har vi använt konsulter i revisionen i större utsträckning än vanligt, till följd av det ansträngda personalläget. Personalomsättningen var 20 procent 2021 jämfört med 10 procent 2020. Vi slutför granskningen av årsredovisningarna i början på 2022.

Resultatindikatorer

Riksrevisionens verksamhet ska bland annat främja att staten redovisar sin verksamhet på ett tillförlitligt sätt. Vi granskar alla årsredovisningar varje år och granskningen sker på ett enhetligt sätt. Därför kan antalet modifierade

4Issai, International Standards for Supreme Audit Institutions.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning. Två andra indikatorer som vi använder för att bedöma resultat av den årliga revisionen är vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter.

Tabell 4 Antal modifierade revisionsberättelser

	2020	2019	2018
Antal modifierade revisionsberättelser5	12	10	21

Som framgår av tabell 4 uppgick antalet modifierade revisionsberättelser för 2020 till 12, vilket är i linje med 2019. Det finns ingen enskild förklaring till det höga antalet modifieringar 2018.

Ett vanligt skäl till en modifierad revisionsberättelse är en överskriden anslagskredit eller bemyndiganderam. När det händer påverkar det uttalandet om ledningen har följt tillämpliga regelverk för anslag och inkomster (uttalande 4 i tabellen nedan). 2020 lämnade vi 7 modifieringar till följd av sådana fel (2019: 4, 2018: 8).

Av tabell 5 framgår hur modifieringarna är fördelade mellan de olika uttalandena i revisionsberättelsen. Totalt uppgår modifierade uttalanden till 15, vilket beror på att några myndigheter har fått modifiering i fler än ett uttalande, eller flera modifieringar i samma uttalande.

Tabell 5 Modifierade revisionsberättelser per uttalande

Räkenskapsåret	2020	2019	2018
Enligt Riksrevisionens	Antal uttalanden med reservation
uppfattning	eller avvikande mening

är årsredovisningen i alla väsentliga avseenden upp-
rättad enligt ramverket för redovisning och tillämpliga	2	5	9
regeringsbeslut (1)	2	5	9
ger årsredovisningen i alla väsentliga avseenden en
rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat,	–	3	3
finansiering och finansiella ställning (2)	–	3	3
har myndigheten i alla väsentliga avseenden lämnat en
resultatredovisning och information i övrigt som är för-
enlig med och stöder en rättvisande bild i årsredovis-	2	1	3
ningen som helhet (3)	2	1	3
har, baserat på vår revision av årsredovisningen, i alla
väsentliga avseenden, anslag och inkomster använts i
enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i	11	6	12
överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter (4)	11	6	12

5Granskningen av räkenskapsåret 2021 avslutas under 2022. Utfallet redovisas i årsredovisningen 2022.

		RESULTATREDOVISNING		2021/22:RR1

Räkenskapsåret	2020	2019	2018
Enligt Riksrevisionens	Antal uttalanden med reservation
uppfattning	eller avvikande mening

har det vid vår revision av årsredovisningen inte fram-
kommit något som skulle tyda på att ledningen i sin
bedömning av intern styrning och kontroll inte har följt	–	–	–
förordningen om intern styrning och kontroll. (5)	–	–	–
Summa	15	15	27

En förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är att granskningsverksamheten får genomslag. Riksrevisionen följer därför upp vad som skett med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och rekommendationerna vi lämnar i revisionsrapporter.

Tabell 6 Andel vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter (%)6

Uppföljningsår	2021	2020	2019
Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten	100	86	85
eller regeringen helt eller delvis har vidtagit åtgärder inom ett år
Andelen rekommendationer som myndigheterna helt eller	96	84	73
delvis har åtgärdat inom ett år

I uppföljningsrapporten 2021 följde vi upp åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter för räkenskapsåret 2019. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen har vidtagit åtgärder helt eller delvis för samtliga modifieringar inom ett år från det att vi lämnade revisionsberättelserna. Som framgår av tabell 6 är resultatet något bättre än tidigare år. Vår bedömning är att vi genom vår årliga revision bidrar till en god statlig förvaltning.

Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att myndigheterna helt eller delvis har vidtagit åtgärder för 96 procent av rekommendationerna. Det är en ökning jämfört med året innan då andelen var 84 procent. Det är dock viktigt att notera att de rekommendationer som den årliga revisionen lämnar kan vara av olika karaktär. Vissa rekommendationer är enkla för myndigheterna att åtgärda medan andra kan ta längre tid att åtgärda eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll. Sett till antalet vidtagna åtgärder är vår bedömning att de rekommendationer som vi lämnar får god effekt.

6Uppgifterna är hämtade och bearbetade från Riksrevisionens uppföljningsrapporter 2021 (avser räkenskapsåret 2019), 2020 (avser räkenskapsåret 2018) och 2019 (avser räkenskapsåret 2017).

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Kvalitetsarbete

Kvalitetssystemet för årlig revision

Den årliga revisionens kvalitetsarbete följer internationella standarder och innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand.

Vid den årliga revisionen finns ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer7. Rådet bistår övriga revisorer med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelsen och med råd i frågor av principiell karaktär. Rådet ansvarar även för kvalitetssäkring av det löpande revisionsarbetet för ett antal större myndigheter. Årligen genomför rådet också en kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Ur- valet baseras på fastställda kvalitetskriterier, vilket bland annat innebär att varje ansvarig revisor kontrolleras minst vart tredje år samt att alla nya ansvariga revisorer alltid är föremål för kvalitetskontroll.

Under 2021 kontrollerade rådet revisionsakter för sju ansvariga revisorer. Sammantaget visade kontrollen att revisionen generellt höll en god kvalitet. Dokumentationen uppfyllde kraven i såväl internationella standarder som i Riksrevisionens interna styrdokument för granskning av resultatredovisning och övrig information. I en av de kontrollerade akterna såg rådet brister i revisionsdokumentationen. Genom att kontrollera ytterligare en revisionsakt för den ansvariga revisorn konstaterade rådet att det inte rörde sig om genomgående eller systematiska brister.

Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, flerårig grundutbildning och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer samt periodisk rotation av ansvariga revisorer.

Gott betyg i myndighetsenkäten

Liksom tidigare år har den årliga revisionen genomfört en enkätundersökning för att mäta myndigheternas upplevelse av revisionens genomförande. Undersökningen är tänkt att fungera som ett verktyg för utvärdering av den årliga revisionens arbetssätt generellt och som återkoppling till de ansvariga revisorerna. Resultatet från undersökningen var liksom tidigare år övervägande positivt, trots att merparten av granskningen skett på distans. Bland de myndigheter där vi genomfört granskningen på distans uppger 84 procent att kommunikationen och samarbetet har fungerat bra, trots detta.

98 procent av revisionsobjekten uppgav att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2019: 98 procent, 2018: 98 procent). Svarsfrekvensen uppgick till 85 procent (2019: 89 procent, 2018: 76 procent). Den årliga revisionen tar hand om de synpunkter som framkommer i undersökningen för att förbättra våra arbetssätt ytterligare.

7Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar från riksrevisor att genomföra årlig revision och besluta om revisionsberättelser och revisionsrapporter.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Utveckling av metodstöd för revisionen

Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen. Det handlar om såväl rutiner som granskningsprogram och andra vägledningar. Syftet är att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2021 har vi reviderat våra rutiner för inledande uppdragsarbete, riskbedömning och hantering av risker.

Kostnader och tid

Tabell 7 Nettokostnader för årlig revision (tkr)8

	2021	2020	2019
Revision av myndigheter med flera	153 867	151 479	150 550
Revision av övriga organisationer	563	569	545
Områdesbevakning	4 188	3 316	3 634
Metodutveckling och utbildning	8 456	8 486	8 629
Summa	167 074	163 850	163 358

Tabell 8 Antal redovisade timmar inom årlig revision9

	2021	2020	2019
Revision av myndigheter med flera	115 149	116 338	120 090
Revision av övriga organisationer	522	596	858
Områdesbevakning	2 370	2 096	2 596
Metodutveckling och utbildning	5 657	5 740	6 452
Summa	123 698	124 770	129 996

Nettokostnaderna har ökat med ca 3,2 miljoner kronor under 2021 till följd av engångskostnader för stängning av lokalkontoren i Jönköping och Uppsala. Denna förändring kommer dock effektivisera den årliga revisionen framöver. Utöver detta har lönekostnaderna minskat något på grund av att vi varit färre anställda. Även resekostnaderna har minskat på grund av de restriktioner som rått under året. Konsultkostnaderna har däremot ökat på grund av färre anställda på plats.

Avgiftsområde årlig revision

Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Avgiftsintäkterna för revision av myndigheter har ökat något under 2021 på grund av marginellt högre debiterade avgifter. Kostnaderna för avgiftsområdet har ökat något 2021

8Inom årlig revision är avgiftsområdet (tabell 9) lika med Revision av myndigheter med flera.

9Antalet timmar inkluderar från och med 2021 även resurskonsulter inom årlig revision.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

på grund av engångskostnader kopplade till stängning av lokalkontoren i Jönköping och Uppsala.

Tabell 9 Avgiftsområde årlig revision10 (tkr)

	Budget	2021		2020		2019
Avgiftsintäkter	153 000	152	105	146	929	153 456
Kostnader	153 000	153	867	151	479	150 550
Årets över-/underskott (–)	0	–1 762		–4 550		2 906
Ackumulerat över-/underskott (–)		–9 389		–7 627		–3 077

Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet

Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (CBSS). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som vi kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Utfallet är i linje med tidigare år.

Tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet (tkr)

	Budget	2021	2020	2019
Avgiftsintäkter	220	239	232	226
Kostnader	220	259	241	192
Årets över-/underskott (–)	0	–20	–9	34
Ackumulerat över-/underskott (–)		678	698	707

Effektivitetsrevision

Genom effektivitetsrevision granskar vi och bedömer hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.

Riksdagen har efterlyst breda granskningar i väsentliga samhällsfrågor samt att de mest väsentliga delarna av varje utskottsområde bör föranleda granskningsinsatser under en mandatperiod.11 Granskningen ska huvudsakligen inriktas mot hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.12

Granskningen följer internationella standarder för effektivitetsrevision.

Resultat och bedömning av effektivitetsrevisionen

Effektivitetsrevisionen har under året uppvisat ett gott resultat. Den övergripande slutsatsen bygger på en samlad bedömning av verksamhetsvolym, inriktning, genomslag, kvalitet och resursåtgång. De olika delarna utvecklas i de följande avsnitten.

10 Inom årlig revision är avgiftsområdet lika med Revision av myndigheter med flera (tabell 7). 11 Bet. 2009/10:KU17, rskr. 2009/10:301 och 2009/10:302.

12. Se 4 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter

Under 2021 publicerade vi 31 granskningsrapporter. Av dessa inleddes 10 granskningar under 2019, 20 under 2020 och 1 under 2021. Vi bedömer resultatet som bra, givet den pågående coronapandemin. Även under 2021 har effektivitetsrevisionen i huvudsak bedrivits på distans. Vi har tagit hänsyn till att flera verksamheter har samhällsviktiga uppgifter inom krishanteringen. Samtidigt har också medelantalet anställda inom effektivitetsrevisionen minskat trendmässigt från 119 år 2019 till 105 år 2021 och personalomsättningen har ökat, men från låga nivåer.

Sammantaget har detta påverkat delar av produktionen negativt. Pågående granskningar drabbas negativt vid rörlighet och det tar lång tid för nyrekryterade medarbetare att lära sig effektivitetsrevision.

Vid årets början pågick 36 granskningar, vilket är färre än före coronapandemin. Hur många granskningar som kan bedrivas under ett år bestäms av tillgängliga resurser, granskningarnas omfattning och inriktning. Det beror också på hur snabbt medarbetare kan påbörja en ny granskning i samband med att de avslutar en pågående granskning. Under 2021 inledde vi 31 granskningar, vilket är lika många som under 2020. Coronapandemin har påverkat produktion och resursåtgång inom granskningsverksamheten i och med minskad tillgänglighet till de myndigheter vi granskar och fortsatt hög grad av hemarbete. Att inte ses fysiskt har exempelvis inverkat negativt på möjligheterna till lärande i arbetet för nya medarbetare, liksom på de diskussioner som är viktiga för att utveckla idéer så att nya granskningar kan starta.

Riksrevisionen har under året totalt bedrivit (inlett, fortsatt arbetet med eller publicerat) 67 granskningar, vilket är färre än innan coronapandemin. Vid årets slut pågick 36 granskningar, vilket är i paritet med förra året, men färre än innan coronapandemin. Se tabell 11 nedan för utvecklingen av antal granskningar de senaste tre åren.

Tabell 11 Antal granskningar

År	2021	2020	2019
Pågående granskningar vid årets början	36	37	42
Inledda granskningar under året	31	31	34
Summa pågående och inledda granskningar	67	68	76
Nedlagda granskningar under året	0	2	0
Publicerade granskningar under året	31	30	39
Pågående granskningar vid årets slut	36	36	37

Granskningens inriktning

De 31 publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Vi har genomfört granskningar inom samtliga utskottsområden utom konstitutionsutskottet och kulturutskottet. Under 2021 genomförde vi

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

förhållandevis många granskningar, fyra per utskott, inom finansutskottets, justitieutskottets och utbildningsutskottets områden.13

I tabell 12 nedan redovisas fördelningen av publicerade granskningsrapporter per år utifrån de tre inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå från. En granskning kan beröra flera inriktningar.

Tabell 12 Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning

Granskning av:	2021	2020	2019
Hushållning	5	11	8
Resursutnyttjande	18	15	23
Måluppfyllelse	28	22	27

Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar mellan åren. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsgranskningarna under 2021 levde upp till lagens krav på bredd.

Resultatindikatorer

En aspekt av god förvaltning är att verksamheten bedrivs effektivt och med god hushållning. Varje år följer Riksrevisionen upp ett antal granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. Avsikten är att bedöma resultatet på längre sikt av granskningen genom att undersöka vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av granskningsrapporterna.

Tabell 13 Granskningar som medfört åtgärder14

Uppföljningsår	2021	2020	2019
Antal granskningsrapporter publicerade 2016
och 2017 som har medfört åtgärder	17	17	11
Totalt antal uppföljda granskningsrapporter	22	20	18

Tabellen visar att granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen i de flesta fall har medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade organisationer. Exempel på regeringens åtgärder är att tillsätta en utredning eller ge myndigheter uppdrag i regleringsbrev. Myndigheternas åtgärder kan vara att utveckla eller ändra sina styrande dokument för verksamheten, eller att utveckla eller förtydliga sin redovisning eller sin information. Riksrevisionens bedömning är att åtgärderna har lett till förbättringar i den granskade verksamheten, men att det i många fall också finns kvarstående brister.15

13Se bilaga 1, Publicerade granskningar per utskott och inriktning.

14Uppföljningen görs på ett urval granskningsrapporter fyra till fem år efter att de publicerades. År 2021 är det alltså granskningar från 2016 och 2017 som har följts upp.

15Resultaten av uppföljningen publiceras i Riksrevisionens uppföljningsrapport (URA). För uppgifterna i detta avsnitt, se särskilt URA 2021, bilaga 1.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Det är dock viktigt att vara medveten om den osäkerhet som kan råda kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer.

Kvalitetsarbete

Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av granskningsprocessen. Sedan 2020 arbetar effektivitetsrevisionen enligt en ny process som syftar till att ge riksrevisor beslutsunderlag av god och jämn kvalitet genom att förenkla och förtydliga arbetet. Processen är i linje med internationella standarder för effektivitetsrevision. Sedan 2020 arbetar vi även utifrån klarspråksriktlinjer specifikt för effektivitetsrevisionen, för att främja tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter.

Projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar. Dessutom bidrar metodämnessakkunniga, jurister, utsedda interna opponenter samt kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Utkast till granskningsrapporter behandlar vi vid seminarier. Därefter får Regeringskansliet och den eller de andra myndigheter som vi har granskat möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När vi även har beaktat dessa synpunkter fattar riksrevisorn beslut om granskningsrapporten.

Gott betyg i myndighetsenkäten

Ett sätt att bedöma kvaliteten i granskningsrapporterna är svaren på de enkäter som Riksrevisionen skickar till de som har granskats efter avslutad granskning (enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet). En ny mindre omfattande enkät med tre frågor togs i bruk inför 2021. Enkäten omfattar genomförande, kommunikation och själva granskningsrapporten. Resultaten inom dessa områden uppgick till 4,3 respektive 4,5 och 4,0 av maximalt 5 poäng. Resultaten är inte jämförbara med tidigare år.

Kostnader och tid

Kostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2021 är något lägre än föregående år. Som framgår av tabell 14 och tabell 15 har tiden och kostnaden för omvärldsbevakning ökat. Det hänger samman med att coronapandemin även har påverkat beläggningsgraden. Medarbetares tid mellan granskningar har ökat till följd av sämre kvalitet på diskussioner och samarbete. Kostnaden för metodutveckling och utbildning har minskat till följd av färre genomförda utbildningar under coronapandemin samt att processen och klarspråksriktlinjerna för effektivitetsrevision har övergått i förvaltning.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Tabell 14 Nettokostnader för effektivitetsrevision (tkr)

	2021	2020	2019
Granskning	119 385	124 043	123 597
Omvärldsbevakning	33 331	28 906	27 245
Metodutveckling och utbildning	721	2 434	5 664
Summa	153 437	155 384	156 506

Tabell 15 Redovisade timmar för effektivitetsrevision

	2021	2020	2019
Granskning	93 349	95 385	103 853
Omvärldsbevakning	26 652	22 868	24 194
Metodutveckling och utbildning	518	1 808	4 673
Summa	120 519	120 061	132 720

Såväl kostnaden per publicerad granskning (tabell 16) som antalet redovisade timmar (tabell 17) har ökat jämfört med tidigare år. Kostnader och timmar påverkas i hög grad av inriktning och omfattning på de granskningar som genomförs – omfattande och komplicerade granskningar drar upp den genomsnittliga kostnaden och vice versa. Den pågående coronapandemin påverkar även årets utfall genom minskad tillgänglighet till de myndigheter vi granskar och ökat hemarbete.

Tabell 16 Kostnader för granskningar (tkr)

	2021	2020	2019
Upparbetad kostnad vid årets början	73 814	58 496	61 224
Årets kostnad för granskningar	119 385	124 043	123 597
Upparbetad kostnad vid årets slut	67 888	73 814	58 496
Kostnad för årets avslutade granskningar	125 311	108 725	126 325
varav publicerade granskningar	125 311	107 873	126 325
varav granskningar som inte resulterat i rapporter	0	852	0
Antal publicerade granskningar	31	30	39
Styckkostnad för årets publicerade granskningar	4 042	3 596	3 239

Tabell 17 Antal redovisade timmar för anställd personal för granskningar

	2021	2020	2019
Upparbetade timmar vid årets början	58 710	52 039	50 887
Årets timmar för granskningar	93 349	95 385	103 853
Upparbetade timmar vid årets slut	51 808	58 710	52 039
Timmar för årets avslutade granskningar	100 251	88 714	102 701
varav publicerade granskningar	100 251	88 034	102 701
varav granskningar som inte resulterat i rapporter	0	680	0
Antal publicerade granskningar	31	30	39
Snitt timmar för årets publicerade granskningar	3 234	2 934	2 633

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Under 2021 avslutade vi ingen granskning utan att avlämna en granskningsrapport. År 2020 avslutade vi två granskningar utan en granskningsrapport.16

Internationell verksamhet

Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas separat i påföljande avsnitt.

Tabell 18 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet (tkr)

	2021	2020	2019
Internationellt utvecklingssamarbete	37 930	38 770	51 814
Internationell samverkan	11 616	11 273	10 545
Summa	49 546	50 043	62 359

Tabell 19 Redovisade timmar för internationell verksamhet

	2021	2020	2019
Internationellt utvecklingssamarbete	25 017	22 898	30 051
Internationell samverkan	7 627	7 288	7 012
Summa	32 644	30 185	37 063

Resultat och bedömning av det internationella utvecklingssamarbetet

Riksrevisionen arbetar med att främja demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Vi ska bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. Därigenom bidrar vi till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande, vilket främjar den enskilda medborgarens möjligheter att göra sin röst hörd. Vi bidrar samtidigt till att motverka korruption och oegentligheter.

Riksrevisionen bedrev under året verksamhet i fem regionala och nio bilaterala samarbetsprojekt. Ett nytt bilateralt samarbetsprojekt startades under året med revisionsmyndigheten i Armenien. Vi påbörjade två regionala samarbetsprojekt i Stillahavsregionen17 och i Östafrika18. Det bilaterala samarbetet med revisionsmyndigheten i Tanzania avslutades under året och kommer att

16En granskning kan avslutas utan rapport exempelvis om förhållanden ändras så att mervärdet av en granskning inte bedöms vara tillräckligt för att gå vidare.

17Fiji, Kiribati, Marshallöarna, Mikronesiska federationen (nationellt samt delstaterna Chuuk, Kosrae, Pohnpei och Yap), Nauru, Palau, Papua Nya Guinea, Salomonöarna, Samoa, Tonga, Tuvalu och Vanuatu.

18Med revisionsmyndigheter i Kenya, Rwanda, Tanzania och Uganda.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

övergå till det regionala samarbetet i Östafrika. Under 2021 har Riksrevisionen beslutat att förlänga samarbetet med revisionsmyndigheten i Palestina.

Coronapandemin har påverkat även detta år. Nedstängningar av samhället i flera samarbetsländer tillsammans med begränsad it-infrastruktur har inneburit fortsatta utmaningar. Vi har emellertid kunnat genomföra aktiviteter i samtliga samarbetsprojekt. På global nivå fokuserades insatserna under 2021 på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai19.

Resultatindikatorer

En övervägande del av verksamheten inom det internationella utvecklingssamarbetet sker inom ramen för våra regionala och bilaterala samarbetsprojekt. Stödet består främst av utbildningsinsatser eller rådgivning inom effektivitetsrevision, finansiell revision, kvalitetsarbete samt HR, ledarskap och kommunikation.

För att bedöma om insatserna bidrar till att stärka kapaciteten inom relevanta områden använder vi ett självskattningsverktyg. Självskattningen syftar till att mäta hur väl insatsen lett till att öka kunskapen inom berörda områden, om kunskapen omsatts i praktiken och huruvida deltagarna haft möjlighet att sprida kunskaperna inom organisationen. Resultaten från tabellen nedan indikerar att årets genomförda aktiviteter har bidragit till ökad kunskap för deltagarna och att kunskapen kan användas i det dagliga arbetet i den egna organisationen20.

19International Organization of Supreme Audit Institutions.

20Självskattningen har genomförts elektroniskt och skickats till våra samarbetspartner efter genomförd aktivitet. Resultaten bygger på 21 genomförda undersökningar med totalt 260 respondenter. Antalet svarande har varierat mellan 4 och 21. Resultaten ska tolkas med försiktighet eftersom självskattningsverktyget användes från och med maj och därför inte täcker alla våra insatser under året. De är heller inte jämförbara över tid eftersom detta är första gången verktyget används. Svaren är anonyma och behandlas konfidentiellt.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Tabell 20 Självskattning efter insats

I vilken utsträckning	Riktvärde	Totalt	Effektivitets-	Årlig	Kvalitets-	HR, kom-
har/tror jag…		(n=260)	revision	revision	säkring och	munikation
(1= i mycket liten			(n=160)	(n=8)	kontroll	och
utsträckning –					(n=27)	ledarskap
5 = i mycket hög						(n=65)
utsträckning)

…utbildningen/coach-
ningen bidragit till att
öka min kunskap på	4	4,5	4,5	4,3	4,0	4,6
det aktuella området	4	4,5	4,5	4,3	4,0	4,6
...jag kommer kunna
använda kunskapen
och färdigheterna i	4	4,6	4,6	4,3	4,2	4,8
mitt arbete	4	4,6	4,6	4,3	4,2	4,8
…jag kommer sprida
kunskapen till andra
inom min organisation	4	4,5	4,6	4,3	4,1	4,6

En stor del av arbetet bedrivs i regional form

Våra regionala samarbetsprojekt har under året omfattat insatser riktade till 55 nationella revisionsmyndigheter, varav en stor del sker inom vårt samförståndsavtal med Afrosai-E21. Bland annat har vi tillsammans med Afrosai-E genomfört insatser för att utveckla kompetensen inom effektivitetsrevision i regionen. Vi har också stöttat Afrosai-E med att ta fram en uppdaterad manual för finansiell revision, gett rådgivning med fokus på ledarskap till Afrosai-E- sekretariatet samt stöttat implementeringen av ett nytt HR-verktyg.

I Sydostasien samarbetar Riksrevisionen med Aseansai22. Under året har vi bland annat stöttat framtagandet av en ny strategisk plan och anpassningen av digitala utbildningsmaterial för de olika revisionsgrenarna.

I Västra Balkan23 genomfördes det sista seminariet i en serie av tre inom kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Alla deltagande revisionsmyndigheter har nu påbörjat planeringen med att utveckla sitt kvalitetsarbete.

Vi har dessutom genomfört insatser i våra nya regionala och subregionala samarbeten i Östafrika och i Stillahavsregionen. I Östafrika har fokus främst varit att definiera ramverket för samarbetet. I Stillahavsregionen har Riksrevisionen stöttat små revisionsmyndigheter i arbetet med HR-frågor.

Goda resultat i de bilaterala samarbetena trots lägre aktivitetsnivå än före coronapandemin

Effektivitetsrevision har fortsatt att utgöra en kärna i det bilaterala samarbetet genom såväl utbildningar som stöd i framtagandet av manualer och

21African Organization of English-speaking Supreme Audit Institutions är en organisation bestående av 26 revisionsmyndigheter i Afrika.

22Association of South-East Asian Nations Supreme Audit Institutions.

23Med revisionsmyndigheter i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Serbien och Turkiet.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

handböcker. Vi har exempelvis bistått effektivitetsrevisorer i Kenya med rådgivning från planering till färdig förstudierapport.

Inom finansiell revision kombinerar vi utbildning och praktiska övningar. Till exempel har vi i samarbetet med revisionsmyndigheten i Moldavien fokuserat på certifiering av finansiella revisorer.

Vi har stöttat våra partner inom kvalitetssäkring och kvalitetskontroll genom både rådgivning och utbildningar. Bland annat har vi i vårt samarbetsprojekt i Liberia genomfört seminarium med revisionsmyndighetens nyetablerade kvalitetssäkringsfunktion.

I vårt samarbetsprojekt i Tanzania har vi genomfört en ledarskapsinsats med 60 mellanchefer kring aktivt lyssnande, facilitering och rådgivning. Syftet är att skapa interna förutsättningar och förståelse för hur revisionskvalitet kan förbättras.

I flera samarbetsprojekt, till exempel i Zimbabwe, fokuserade samarbetet på extern och intern kommunikation och utveckling av rapporternas läsbarhet. Det är viktigt för att få genomslag för granskningens iakttagelser och rekommendationer.

Globala insatser utgör en central del av verksamheten

En del av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete sker på den globala nivån. Som vice ordförande i Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (CBC) bidrar Riksrevisionen löpande till verksamheten i kommittén. Inom ramen för CBC leder Riksrevisionen fortsatt projektgruppen för revisionsmyndigheter i bräckliga stater (ACCC).

Riksrevisionen ansvarar även för ett nytt initiativ om revisionsmyndigheters granskning av biståndsmedel i det egna landet. Syftet är att belysa utmaningar och möjligheter i att hitta hållbara lösningar för den här typen av granskning.

Riksrevisor Helena Lindberg är ledamot i styrelsen för IDI24. Under året har hon deltagit i tre styrelsemöten som bland annat behandlat utmaningarna med att upprätthålla god kvalitet och hög aktivitetsnivå under coronapandemin.

Kvalitetsarbete

Under året har Riksrevisionen inlett ett initiativ för att stärka resultatstyrningen och utvärderingen av våra samarbetsprojekt. Sex utvärderingar har genomförts eller påbörjats under året. Vi kommer att lämna en resultatrapport till riksdagen hösten 2022.

Riksrevisionens årliga samråd med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) ägde rum den 16 december 2021.

24Intosai Development Initiative (IDI) är en norsk stiftelse som verkar för revisionsmyndigheters utveckling.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Kostnader och tid

Riksrevisionen hade vid ingången av 2021 ett ingående anslagssparande om cirka 10,5 miljoner kronor av biståndsanslaget. Inriktningen under 2021 var att fortsätta bedriva verksamheten med hög aktivitetsnivå. Med de begränsningar som coronapandemin inneburit för verksamheten bedömdes att Riksrevisionen inte skulle kunna använda det ingående anslagssparandet. Riksrevisionen fattade därför beslut om att lämna tillbaka hela det ingående anslagssparandet 2021.

Till följd av coronapandemin har Riksrevisionen inte heller 2021 nått ambitionen vad gäller verksamhetens volym och går ur 2021 med ett anslagssparande på 12,1 miljoner kronor. Anslagsbelastningen är något lägre än föregående år. Till stor del beror detta på minskade bidrag och lägre aktivitetsnivå inom årlig revision. Lämnade bidrag avser främst bidraget till Afrosai-E. An- talet operativa timmar inom det regionala och bilaterala samarbetet är i princip i nivå med 2020, medan antalet operativa timmar inom det globala samarbetet är högre än föregående år. Detta beror främst på årets ökade fokus på revision av internationella organisationer som nu ingår under globala insatser.

I kostnaderna för myndighetens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) för vad som får rapporteras som bistånd. För ytterligare upplysningar om fördelningen av gemensamma kostnader, se avsnittet Redovisningsprinciper.

Se bilaga 2 för en redovisning av nettokostnader och lämnade bidrag per samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.

Tabell 21 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete (tkr)

	2021	2020	2019
Regionala insatser	13 486	15 195	16 493
Bilaterala insatser	11 918	13 701	25 996
Globala insatser	12 526	9 874	9 325
Summa	37 930	38 770	51 814
Lämnade bidrag	5 172	7 307	6 084

Tabell 22 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete

	2021	2020	2019
Regionala insatser	6 096	6 035	6 542
Bilaterala insatser	7 642	7 528	15 044
Globala insatser	11 279	9 335	8 465
Summa	25 017	22 898	30 051

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Tabell 23 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete fördelat per aktivitet

Aktivitet	2021	2020	2019
Organisatorisk kapacitet25	4 575	4 041	8 171
Finansiell revision	1 435	2 185	5 363
Effektivitetsrevision	8 143	10 091	15 635
Projektledning och administration26	18 142	18 072	19 725
Utvärdering	2 094	1 157	0
Övrigt27	3 541	3 224	2 921
Summa	37 930	38 770	51 814

Resultat och bedömning av internationell samverkan

Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer och därigenom utveckla Riksrevisionens metoder och processer i syfte att förbättra verksamheten. Dessutom ska Riksrevisionen bidra till att främja utvecklingen av revisionsprofessionen och att stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom informationsutbyte. Utgångspunkten är vår instruktionsgivna uppgift att företräda Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang. Inom internationell samverkan arbetar Riksrevisionen i tre delar: Intosai, EU och övrig internationell samverkan.

Riksrevisionen är en aktiv medlem i Intosai och Eurosai

Riksrevisionen representerar Sverige i Intosai och dess regionala organisation för Europa, Eurosai. Syftet är att säkerställa en effektiv hantering av offentliga resurser inom Europa och internationellt. Vi har bland annat deltagit i arbetsgrupper som rör frågor om it och teknologi, miljö samt finansiell reform. Riksrevisionen har även varit aktiv i kommittéerna för effektivitetsrevision och finansiell revision.

Riksrevisionen ansvarar tillsammans med den polska revisionsmyndigheten för arbetsgruppen för kapacitetsutveckling och har därigenom möjlighet att påverka Eurosais operativa och strategiska riktning.

På EU-nivå bidrar Riksrevisionen i kontaktkommittén och genom sekunderingar

Riksrevisionen leder arbetet i två arbetsgrupper under kontaktkommittén för revisionsmyndigheterna i EU, vilket bidrar till professionens utveckling.

25Avser insatser på områden som ledarskap, HR, kommunikation, strategisk planering med mera.

26Inkluderar även metod- och kompetensutveckling.

27Avser framför allt aktiviteter inom global kapacitetsutveckling samt regionala och internationella insatser.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Under året har en medarbetare från Riksrevisionen sekunderats till European Court of Auditors (ECA), för att under en tvåårsperiod tjänstgöra som nationell expert. Sekunderingen väntas tillföra ny kompetens till Riksrevisionen, stärka vårt arbetsgivarvarumärke och stärka relationerna mellan Riksrevisionen och ECA.

Inom övrig samverkan har fokus varit på kollegial granskning

Riksrevisionen har under året deltagit i en kollegial granskning av den danska revisionsmyndigheten. Vår bedömning är att det ger värdefulla erfarenheter och lärdomar till vår egen verksamhet.

Inom ramen för samarbetet mellan de nordiska revisionsmyndigheterna har bland annat riksrevisorerna träffats och diskuterat coronapandemins påverkan på granskningsverksamheten.

Kvalitetsarbete

Riksrevisionen har under året arbetat vidare med att revidera och förtydliga strategin för samverkan.

Kostnader och tid

Kostnaderna liksom antalet operativa timmar inom internationell samverkan är något högre än föregående år.

Tabell 24 Nettokostnader för internationell samverkan (tkr)

	2021	2020	2019
EU	2 185	1 539	1 494
Intosai	4 745	4 381	3 781
Övrig internationell samverkan	4 686	5 353	5 270
Internationell samverkan	11 616	11 273	10 545

Tabell 25 Redovisade timmar internationell samverkan

	2021	2020	2019
EU	1 599	1 098	1 122
Intosai	2 928	2 612	2 481
Övrig internationell samverkan	3 100	3 578	3 409
Internationell samverkan	7 627	7 288	7 012

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Myndighetsövergripande verksamhet

Här redovisar vi myndighetsövergripande uppgifter med främsta utgångspunkt i lagen med instruktion för Riksrevisionen, utöver våra huvudsakliga uppgifter inom de tre verksamhetsgrenarna.

Planering och uppföljning av granskningen

Riksrevisorn beslutar vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha och redovisar det i en granskningsplan. Riksrevisionen arbetar utifrån en riskmodell och har identifierat tre huvudsakliga risker i staten som reflekterar granskningens inriktning inom båda verksamhetsgrenarna. Genom den gemensamma modellen kan riksrevisorn förmedla en samlad bild av pågående och planerad granskning vid myndigheten. Riksrevisionen lämnade granskningsplanen 2021/2228 till riksdagen den 22 oktober.

I riksrevisorns årliga rapport samlas de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. För att tydliggöra sambandet med Riksrevisionens granskningsplan redovisas iakttagelserna utifrån de huvudsakliga risker som angett granskningens inriktning. Riksrevisorns årliga rapport 202129 lämnades till riksdagen den 4 juni.

Genom uppföljningsrapporten ger Riksrevisionen riksdagen underlag för att bedöma resultatet av vår granskning, det vill säga om den har bidragit till en effektiv statlig verksamhet och tillförlitlig redovisning. Uppföljningsarbetet ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens granskning. Riksrevisorn lämnade uppföljningsrapporten 202130 till riksdagen den 7 april.

Finansutskottet bjuder sedan 2018 in till ett öppet seminarium med riksrevisorn med anledning av den årliga rapporten och uppföljningsrapporten. Det är ett värdefullt tillfälle för Riksrevisionen att upprätthålla en löpande och nära kontakt med riksdagen och att få ge en sammanfattande bild av granskningsverksamheten. Till grund för den öppna utfrågningen den 16 september låg riksrevisorns årliga rapport 2021 och Riksrevisionens uppföljningsrapport 2021. Riksrevisorn talade på temat ansvarsfördelning och lyfte fram iakttagelser som visar hur otydlig ansvarsfördelning och otydliga ansvarsförhållanden påverkat effektiviteten i den statliga verksamheten.31

Riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet

Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens organ för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Under året har rådet sammanträtt sex gånger. Riksrevisorn har informerat rådet om vår verksamhet och organisation, bland annat om Riksrevisionens planerade publiceringar, årsredovisning 2020, granskningsplan och förslag till anslag på statens budget 2022.

28Dnr 1.1.2-2021-0755.

29Dnr 1.2.2-2020-0786.

30Dnr 1.2.2-2020-0787.

31Bet. 2021/22:FiU9.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Riksrevisorn har också redovisat arbetet i de viktigaste granskningarna och hur granskningsplanen följts för rådet.

Vid Riksrevisionen finns också ett vetenskapligt råd. Vetenskapliga rådets uppgift är att bidra till ökade kunskaper om metoder och förhållanden för att långsiktigt förbättra Riksrevisionens underlag för beslutsfattande och kvalitet i granskningen. Under 2021 anordnade Riksrevisionen fyra sammanträden med rådet. Vår bedömning är att rådet genom värdefulla synpunkter har bidragit till kvalitetsarbetet inom såväl granskningsverksamheten som Riksrevisionens myndighetsövergripande planering av verksamheten.

Kompetensförsörjning

I detta avsnitt redovisar Riksrevisionen en sammanställning av personalstatistik och de åtgärder som vi har vidtagit för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål.

Personalstatistik

Personalstatistiken visar att antalet medarbetare ligger på samma nivå som föregående år. Totalt hade Riksrevisionen 306 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2021. Det har varit ett år med omfattande rekryteringsarbete med löpande ersättnings- och nyrekryteringar.

Tabell 26 Antal anställda per den 31 december

	2021	2020	2019
Anställda	306	306	316
varav tillsvidareanställda	303	302	309
varav visstidsanställda	3	4	7

Tabell 27 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december

	2021	2020	2019
Antal anställda	306	306	316
varav kvinnor	192	185	186
varav män	114	121	130

Tabell 28 Antal chefer fördelat på kvinnor och män

	2021-12-31	2020-12-31	2019-12-31
Totalt	20	23	23
varav kvinnor	13	16	17
varav män	7	7	6

Bland medarbetarna är 64 procent kvinnor och 36 procent män. Bland cheferna är 65 procent kvinnor och 35 procent män.

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

Personalomsättning

Personalomsättningen har stigit sedan 2020 och är nu tillbaka på samma nivå som 2019. Att personalomsättningen har ökat från 9 procent 2020 till 16 procent 2021 förklaras till stor del av effekterna av coronapandemin. Vi kan se att osäkerheten som existerade på arbetsmarknaden under 2020 har minskat. Som en konsekvens noterar vi att fler ser sig om efter andra arbetsuppgifter eller ny arbetsgivare. Personalomsättningen i hela staten 2021 ligger på 10 procent32. Vi kan konstatera att rekryteringsarbetet är åter på samma höga nivå som 2018. Under 2021 har Riksrevisionen fått cirka 2 500 ansökningar, vilket är rekordantal. Trots att vi ser en tendens att fler arbetar kvar efter 65 år har antalet pensionsavgångar på Riksrevisionen mer än fördubblats 2021 jämfört med förra året.

Tabell 29 Personalförändring (antal)

	2021	2020	2019
Nyanställda	47	23	37
Entledigade	39	27	41
Pension	8	3	5

Tabell 30 Personalomsättning

	Medelantal	Personalomsättning
	Medelantal	2021	2020	2019
anställda 202133		2021	2020	2019
anställda 202133
Årlig revision	113	20 %	10 %	17 %
Effektivitetsrevision	105	10 %	8 %	5 %
Internationella verksamheten	22	7 %	9 %	13 %
De myndighetsgemensamma funktionerna	63	21 %	8 %	24 %
Hela myndigheten	303	16 %	9 %	14 %

Sjukfrånvaro

Sjukfrånvaron på Riksrevisionen minskar för tredje året i rad även om minskningen från föregående år är relativt liten. Sjukfrånvaron 2021 ligger på 2 procent jämfört med den övriga arbetsmarknaden som ligger på 4 procent34. Den totala sjukfrånvaron på Riksrevisionen visar att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Gruppen 50 år och äldre är den kategori som ligger högst i sjukfrånvaron, samtidigt som vi ser att det även här sker en minskning av sjukfrånvaron. Kvinnorna utgör en större andel långtidssjukskrivna än männen, vilket är en förändring i förhållande till 2020. En delförklaring är att det bland årets pensionärer finns flera män som också haft sjukfrånvaro under föregående period.

32Arbetsgivarverket.se/Personalomsättning.

33Medelantal anställda redovisas exklusive riksrevisorer, inklusive tjänstlediga och skiljer sig därför mot medelantal anställda som redovisas i tabellen Sammanställning över väsentliga uppgifter, under avsnittet Finansiell redovisning.

34Arbtesgivarverket.se/Sjukfrånvaro.

RESULTATREDOVISNING2021/22:RR1

Tabell 31 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid

	2021	2020	2019
Sjukfrånvaro totalt	2,0	2,1	2,7
varav:
Kvinnor	2,4	2,4	3,9
Män	1,4	1,7	1,0

Anställda 29 år och yngre	0,3	0,9	0,9
varav:
Kvinnor	0,5	1,1	1,2
Män	0,1	0,4	0,6

Anställda 30–49 år	2,1	1,5	2,3
varav:
Kvinnor	2,3	2,0	3,1
Män	1,8	0,8	1,1

Anställda 50 år och äldre	2,5	3,5	4,0
varav:
Kvinnor	3,4	3,6	6,1
Män	1,2	3,3	0,9
Av total sjukfrånvaro avser:
Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer)	48,5	50,2	51,6
varav:
Kvinnor	50,7	47,0	55,2
Män	42,1	56,8	31,1
Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid	1,0	1,1	1,4

Årets arbete med kompetensförsörjning

Den sammanfattande bedömningen är att coronapandemin haft fortsatt inverkan på samtliga delar av vår kompetensförsörjning. Vi kan säkerställa att vi har den kompetens som verksamheten behöver, med undantag för den årliga revisionen. Det är en stor utmaning att attrahera finansiella revisorer. Vi fortsätter därför arbetet med att internutveckla medarbetare utöver extern rekrytering. Vi har även påbörjat ett nytt myndighetsövergripande utvecklingsarbete med vår kompetensförsörjning, med ett inledande fokus mot årlig revision. Vi har under en längre period haft svårt att klara kompetensförsörjningen till kontoren utanför Stockholm. Vid flera tillfällen har vi avbrutit rekryteringar på grund av för få eller inga kvalificerade ansökningar. Från och med 2022 erbjuder vi möjlighet till distansarbete med större flexibilitet att arbeta också från andra orter än Stockholm.

Kompetensutveckling är en stor del av Riksrevisionens arbete med kompetensförsörjning parallellt med rekrytering. Kompetensutvecklingen består främst av lärande i arbetet kompletterat med utbildningsinsatser. Vi har en

2021/22:RR1 RESULTATREDOVISNING

generös inställning till utbildningar både på individ- och organisationsnivå. Under året har de flesta utbildningar genomförts på distans via digitala lösningar på grund av coronapandemin. Vissa utbildningar har ställts in eller skjutits fram.

Ledarskap

Målsättningen med Riksrevisionens ledarskapsutveckling är att utveckla och stärka ett gott ledarskap. Under 2021 har Riksrevisionen prioriterat och påbörjat en utveckling av myndighetens ledningsgrupp. Motsvarande utvecklingsinsatser genomförs och planeras även på avdelningsnivå. I dessa insatser anlitar vi en extern leverantör.

Under 2021 har vi arbetat med chefsrollen nu och i framtiden, samt vilka krav som ställs på chefsrollen när vi arbetar på kontoret och hemifrån. I samband med det har chefer deltagit i utbildning om förändringsledning och om att skapa funktionella och effektiva team i en välmående organisation. Arbetsmiljöfrågor i denna nya kontext är ytterligare exempel på en satsning som vi har genomfört.

Övriga ledarutvecklingsinsatser som vi genomfört under året är UGL, individuell chefscoachning och gemensamma chefsforum. Utvecklingsinsatserna har genomförts både i form av fysiska och digitala möten.

Arbetsmiljö

Med anledning av det fortsatta hemarbetet på grund av coronapandemin har även verksamhetsåret 2021 inneburit en utmaning i fråga om arbetsmiljö. Un- der april genomförde vi en arbetsmiljöenkät med fokus på hur arbetet hemifrån fungerat. Resultatet visar på en nöjdhet på 3,8 på en femgradig skala, vilket är i linje med tidigare fem mätningar som genomförts när vi arbetat på kontoret (3,7–3,8). Områden med störst utmaningar gäller arbetsmiljö samt arbete och hälsa. Det är områden vi arbetat med under året. Vi har också lånat ut utrustning till hemarbetsplatser, och erbjudit föreläsning om förebyggande stresshantering.

Inför den successiva återgången till arbete på kontoret har vi genomfört en fysisk skyddsrond och en smittskyddsrond med hjälp av företagshälsovården. Vi vidtog vissa åtgärder, exempelvis vad gäller möbleringen i mötesrum, före återgången. Eftersom den framtida arbetsplatsen innefattar både arbete hemifrån och arbete på kontoret har vi tagit fram en distansarbetspolicy i samverkan med arbetstagarorganisationerna. Policyn börjar tillämpas från och med 2022.

2021/22:RR1

Finansiell redovisning

Sammanställning över väsentliga uppgifter

(tkr)	2021	2020	2019	2018	2017
Låneram Riksgäldskontoret
Beviljad i anslagsdirektiv	30 000	35 000	15 000	15 000	15 000
Utnyttjad	11 824	14 549	6 640	6 483	7 956
Kontokredit Riksgäldskontoret
Beviljad i anslagsdirektiv	40 236	39 790	38 272	37 900	37 400
Maximalt utnyttjad	0	0	0	0	0
Räntekonto Riksgäldskontoret
Ränteintäkter	0	0	0	0	4
Räntekostnader	0	2	74	158	212
Avgiftsintäkter
Avgiftsintäkter som disponeras
Beräknat belopp enligt	220	150	200	100	200
anslagsdirektiv*	220	150	200	100	200
Avgiftsintäkter**	239	939	966	379	412
Avgiftsintäkter som inte disponeras
Beräknat belopp enligt	153 000	153 000	153 000	150 000	150 000
anslagsdirektiv***	153 000	153 000	153 000	150 000	150 000
Avgiftsintäkter	152 105	146 929	153 456	154 691	152 946
Anslagskredit
Beviljad
Utgiftsområde 1 anslag 2:5	10 570	10 437	9 981	9 892	9 726
Riksrevisionen, ramanslag	10 570	10 437	9 981	9 892	9 726
Utgiftsområde 7 anslag 1:5
Riksrevisionen: Internationellt	1 500	1 500	1 500	1 500	1 500
utvecklingssamarbete, ramanslag	1 500	1 500	1 500	1 500	1 500
Utnyttjad
Utgiftsområde 1 anslag 2:5	–	–	40	2 205	–
Riksrevisionen, ramanslag	–	–	40	2 205	–
Utgiftsområde 7 anslag 1:5
Riksrevisionen: Internationellt	–	–	681	–	1 424
utvecklingssamarbete, ramanslag	–	–	681	–	1 424
Anslagssparande
Utgiftsområde 1 anslag 2:5	37 622	17 372	–	–	3 553
Riksrevisionen, ramanslag	37 622	17 372	–	–	3 553
Utgiftsområde 7 anslag 1:5
Riksrevisionen: Internationellt	12 070	10 549	–	1 133	–
utvecklingssamarbete, ramanslag	12 070	10 549	–	1 133	–

2021/22:RR1	FINANSIELL REDOVISNING

		(tkr)	2021	2020	2019	2018	2017
		Personal
		Antalet årsarbetskrafter	276	258	278	280	274
		Medelantalet anställda	289	292	314	318	311
		Driftkostnad per årsarbetskraft	1 310	1 395	1 343	1 331	1 345
		Kapitalförändring
		Årets kapitalförändring	–20	–9	146	1 022	935
		Balanserad kapitalförändring	699	708	562	–460	–1 393

*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.

**Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2021 uppgick till 239 tkr (232 tkr).

***Avser beräknade avgiftsintäkter för offentligrättslig verksamhet (årlig revision).

		FINANSIELL REDOVISNING		2021/22:RR1
Resultaträkning
(tkr)	Not	2021	2020
Verksamhetens intäkter
Intäkter av anslag		364 866	361 960
Intäkter av avgifter och andra ersättningar	1	239	939
Intäkter av bidrag	2	87	353
Finansiella intäkter	3	7	23
Summa		365 199	363 275
Verksamhetens kostnader
Kostnader för personal	4	–293 762	–287 109
Kostnader för lokaler	5	–25 205	–29 978
Övriga driftkostnader	6	–42 628	–42 878
Finansiella kostnader	7	–25	–35
Avskrivningar och nedskrivningar		–3 599	–3 284
Summa		–365 219	–363 284
Verksamhetsutfall		–20	–9
Uppbördsverksamhet
Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras	8	152 105	146 929
Medel som tillförts statens budget från		–152 105	–146 929
uppbördsverksamhet		–152 105	–146 929
Saldo		0	0
Transfereringar
Medel som erhållits från statens budget för		5 172	7 307
finansiering av bidrag		5 172	7 307
Lämnade bidrag	9	–5 172	–7 307
Saldo		0	0
Årets kapitalförändring	10	–20	–9

2021/22:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning

(tkr)	Not	2021-12-31	2020-12-31
Tillgångar
Immateriella anläggningstillgångar
Balanserade utgifter för utveckling	11	1 051	1 600
Rättigheter och andra immateriella	12	0	27
anläggningstillgångar	12	0	27
Summa		1 051	1 627
Materiella anläggningstillgångar
Förbättringsutgifter på annans fastighet	13	2 916	3 552
Maskiner, inventarier, installationer m.m.	14	7 894	9 562
Summa		10 810	13 114
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar		133	45
Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter		57 954	30 450
Övriga kortfristiga fordringar	15	890	558
Summa		58 977	31 053
Periodavgränsningsposter	16
Förutbetalda kostnader		8 519	8 289
Övriga upplupna intäkter		18 057	13 926
Summa		26 576	22 215
Avräkning med statsverket
Avräkning med statsverket	17	–121 232	–68 109
Summa		–121 232	–68 109
Kassa och bank
Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret		91 017	63 183
Summa		91 017	63 183
Summa tillgångar		67 199	63 083

		FINANSIELL REDOVISNING		2021/22:RR1

(tkr)	Not	2021-12-31	2020-12-31
Kapital och skulder
Myndighetskapital	18
Statskapital		35	35
Balanserad kapitalförändring		699	708
Kapitalförändring enligt resultaträkningen		–20	–9
Summa		714	734
Avsättningar
Avsättningar för pensioner och liknande	19	19	134
förpliktelser
Övriga avsättningar	20	4 507	674
Summa		4 526	808
Skulder m.m.
Lån i Riksgäldskontoret	21	11 824	14 549
Kortfristiga skulder till andra myndigheter		10 080	9 221
Leverantörsskulder		11 806	11 424
Övriga kortfristiga skulder	22	4 781	4 515
Summa		38 491	39 709
Periodavgränsningsposter	23
Upplupna kostnader		23 468	21 832
Summa		23 468	21 832
Summa kapital och skulder		67 199	63 083

2021/22:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

Anslagsredovisning

Redovisning mot anslag (tkr)

Anslag	Not	Ingående	Årets	Årets	Totalt	Utgifter	Utgående
		över-	tilldelning	indrag-	disponibelt		över-
		förings-	enligt	ning	belopp		förings-
		belopp	anslags-				belopp
			direktiv
Utgiftsområde 1 anslag
2:5 Riksrevisionen,	24	17 372	352 358	0	369 730	–332 108	37 622
ramanslag	24	17 372	352 358	0	369 730	–332 108	37 622
Utgiftsområde 7 anslag
1:5 Riksrevisionen:
Internationellt
utvecklingssamarbete,
ramanslag	24	10 549	50 000	–10 549	50 000	–37 930	12 070
Summa		27 921	402 358	–10 549	419 730	–370 038	49 692

Beviljad anslagskredit för anslag 2:5 uppgår till 10 570 tkr och för anslag 1:5 till 1 500 tkr.

Redovisning mot inkomsttitel (tkr)

Inkomsttitel	Beräknat belopp	Inkomster
2558 Avgifter för årlig revision	153 000	152 105
Summa	153 000	152 105

FINANSIELL REDOVISNING

2021/22:RR1

Tilläggsupplysningar och noter

Redovisningsprinciper

Tillämpade redovisningsprinciper

Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, förkortad BEA-lagen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.

Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning

Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.

Avgiftsbelagd verksamhet

Enligt lagen om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en timtaxa som följer av lönenivån för dem som granskar. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande vidarefaktureras separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, det vill säga revisionsobjekten ska belastas med likvärdiga resekostnader oavsett var i landet de är lokaliserade.

Nettokostnader i resultatredovisningen

Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.

Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringarna särredovisas som lämnade bidrag i tabell 21 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet (se även not 9 till resultaträkningen).

Gemensamma kostnader

Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen mellan de tre verksamhetsgrenarna. Riksrevisionen har två typer av gemensamma

2021/22:RR1	FINANSIELL REDOVISNING
	kostnader: myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma (verk-
	samhetens egna indirekta kostnader).
	Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kost-
	nader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader
	för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer
	inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader, vilka fördelas mel-
	lan de tre verksamhetsgrenarna.
	Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att
	stödja en specifik verksamhetsgren och belastar endast den verksamhetsgre-
	nen.
	Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader mellan verksamhets-
	grenarna beräknas utifrån redovisad tid inom respektive verksamhetsgren.
	För att få en enkel och tydlig fördelning klassificeras alla gemensamma
	kostnader med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna viktar ge-
	mensamma kostnader mellan en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verk-
	samhetsinnehållet med hänsyn till kostnadens relevans för den enskilda verk-
	samhetsgrenen. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifika-
	tionsnivå och modellen är transparent när det gäller vilka kostnader som belas-
	tar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
	De gemensamma kostnader som belastar biståndsanslaget avser kostnader
	som får rapporteras som bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommittés
	(Dac) direktiv för internationellt utvecklingssamarbete (Official Development
	Assistance, ODA).

Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader:

•Kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget).

•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive avgiftsfinansierade slutprestationer (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget).

•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget).

•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget).

Fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader sker månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen. Slutlig fördelning sker i samband med årsbokslutet.

FINANSIELL REDOVISNING

2021/22:RR1

Fördelning av myndighetens gemensamma kostnader (tkr)

Verksamhetsgren	ÅR	EFF	INT	Varav	Totalt
				INT IU35
Verksamhetens egna direkta	76 798	81 361	33 097	27 382	191 256
kostnader
Verksamhetens egna indirekta	26 797	18 262	5 413	2 939	50 472
kostnader
Summa verksamhetens egna	103 595	99 623	38 510	30 321	241 728
kostnader
Verksamhetens del av myndig-	63 479	53 814	11 036	7 609	128 329
hetsgemensamma kostnader
Summa verksamhetens	167 074	153 437	49 546	37 930	370 057
nettokostnader
Andel av myndighetsgemen-	49,5 %	41,9 %	8,6 %	5,9 %	–
samma kostnader
Andel av myndighetens totala	45,1 %	41,5 %	13,4 %	10,2 %	–
nettokostnader

Av verksamhetens egna indirekta kostnader och av de myndighetsgemensamma kostnaderna 2021 belastade 10,5 miljoner kronor anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är en ökning med 0,7 miljoner kronor jämfört med 2020. Detta motsvarar 27,8 procent av totala nettokostnader för internationellt utvecklingssamarbete. För 2021 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets del av de myndighetsgemensamma kostnaderna till 5,9 procent och 10,2 procent av myndighetens totala nettokostnader.

Värderingsprinciper

Anläggningstillgångar

Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kronor redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 000 kronor. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 000 kronor. I anläggningstillgångarna ingår ett konstverk som Riksrevisionen fick från Statens konstråd 2008.

Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.

Tillämpade avskrivningstider:

•	balanserade utgifter för utveckling	3–5 år
•	rättigheter och andra immateriella tillgångar	3–5 år

35Internationellt utvecklingssamarbete.

2021/22:RR1	FINANSIELL REDOVISNING
	•	förbättringsutgifter på annans fastighet	3–6 år
	•	maskiner, inventarier, installationer m.m.	3–7 år

Fordringar och skulder

Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.

Brytdag

Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen för räkenskapsåret 2021 inföll den 5 januari 2022. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.

Avsättningar

Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension. Avsättningar har även gjorts för lokala omställningsmedel enligt lokalt avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna.

Sedan 2018 bokförs effekten av den försäkringstekniska omvärderingen av chefspensioner direkt mot myndighetskapital i enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.

Uppgifter om ledande befattningshavare

Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag dessa personer haft under 2021 som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalades ut till dessa personer under räkenskapsåret, samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.

Ledande befattningshavare

		Andra uppdrag	Ersättningar
			(kronor)
Helena Lindberg	Riksrevisor	-	2 129 991
Claudia Gardberg	Riksrevisions-
Morner	direktör	-	1 595 288

FINANSIELL REDOVISNING

2021/22:RR1

Ledamöter och suppleanter i riksdagens råd för Riksrevisionen

		Andra uppdrag	Ersättningar
			(kronor)
Ingemar Nilsson	Ordförande	Ledamot av styrelsen för Riksbankens	62 460
	t.o.m.	Jubileumsfond t.o.m. 2021-08-31
	2021-08-31	Ordförande för Tidnings AB Nya
		Norrland - Dagbladet t.o.m. 2021-05-15
		Ledamot av styrelsen för Norrlands-
		fonden
Ida Karkiainen	Ordförande	Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen	27 216
	2021-09-30 –	Norrbotten.
	2021-11-29
	Ledamot
	t.o.m.
	2021-09-29
Jan Ericson	Vice	Huvudman för Sparbanksstiftelsen	62 573
	ordförande	Sjuhärad
		Vice ordförande för Moderaterna i
		Marks kommun
Sven-Olof	Ledamot		16 686
Sällström
Per Schöldberg	Ledamot	Ledamot i Domstolsverkets insynsråd.	2 796
	fr.o.m.	Ledamot i Växjö Småland Airport AB.
	2021-11-01
Sofia Nilsson	Ledamot	Ledamot i insynsrådet för Inspektionen	13 890
	t.o.m.	för vård och omsorg (Ivo).
	2021-11-01	Ledamot i Statens medicinsk-etiska råd
		(Smer).
Mia Sydow	Ledamot		16 686
Mölleby
Jakob Forssmed	Ledamot		16 686
Tina Acketoft	Ledamot		16 686
Anna Sibinska	Ledamot		16 686
Adnan Dibrani	Suppleant	Ledamot i ESV:s insynsråd	2 097
	fr.o.m.	Ledamot i Upphandlingsmyndigheten
	2021-10-12
Marta Obminska	Suppleant	Ledamot i Datainspektionens insynsråd	8 343
		Ledamot i Integritetsskyddsmyndighets
		insynsråd
Fredrik Lindahl	Suppleant		8 343
Linda Modig	Suppleant		6 945
	t.o.m.
	2021-11-01

2021/22:RR1	FINANSIELL REDOVISNING

			Andra uppdrag	Ersättningar
					(kronor)
	Lars Thomsson	Suppleant	Inga uppgifter
		fr.o.m.
		2021-11-26
	Ida Gabrielsson	Suppleant		3 450
		t.o.m.
		2021-05-31
	Ilona Szatmari	Suppleant	Ledamot i Gentekniknämnden	4 893
	Waldau	fr.o.m.
		2021-06-01
	Tuve Skånberg	Suppleant		8 343
	Johan Pehrson	Suppleant	Ledamot i polisens nationella insynsråd	8 343
			Ledamot i Mandel AB
			Ledamot i Tryckfrihet i Stockholm
			Tryckeri Aktiebolag
	Karolina Skog	Suppleant	Särskild utredare, Statens offentliga	8 343
			utredningar, Regeringskansliet
			Ledamot i styrelsen för MISTRA SAMS

	FINANSIELL REDOVISNING		2021/22:RR1
Noter (tkr)
Resultaträkning
Not 1 Intäkter av avgifter och andra ersättningar	2021	2020
Intäkter av uppdragsverksamhet 1)	239	232
Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar	0	30
Reavinster från försäljning av anläggningstillgångar	0	677
Summa	239	939

1)Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 – Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.

Not 2	Intäkter av bidrag	2021	2020
	Försäkringskassan	0	353
	Supreme Audit Office, Polen 1)	29	0
	Transportstyrelsen 2)	58	0
	Summa	87	353

1)Avser EU-Twinning Jordanien.

2)Avser klimatbonus.

Not 3	Finansiella intäkter	2021	2020
	Kursvinster	6	23
	Övriga finansiella intäkter	1	0
	Summa	7	23

Not 4	Kostnader för personal	2021	2020
	Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pensions-
	premier och andra avgifter enligt lag och avtal	–174 408	–172 578
	Arvode till råd och ej anställd personal exklusive
	arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter	–2 450	–1 796
	enligt lag och avtal	–2 450	–1 796
	Summa lönekostnader	–176 858	–174 374
	Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter	–116 904	–112 735
	enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader	–116 904	–112 735
	Summa	–293 762	–287 109

Kostnaderna för personal har ökat med 6 653 tkr jämfört med 2020. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på ökade lönekostnader och arvoden inklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal med ca 8 500 tkr. I beloppet ingår en ökning av premiekostnader för avtalsförsäkringar med ca 3 300 tkr. I övrigt kan skillnaden förklaras med minskade kostnader för förändring av semesterskulden med ca 2 900 tkr samt ökade övriga personalkostnader med ca 1 000 tkr. Ökningen av övriga personalkostnader kan i huvudsak förklaras av ökade kostnader för utbildning.

2021/22:RR1	FINANSIELL REDOVISNING

	Not 5 Kostnader för lokaler	2021	2020
	Summa	–25 205	–29 978

Kostnader för lokaler har minskat med 4 773 tkr jämfört med 2020. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på lägre kostnad för lokalhyra i samband med myndighetens flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler 2020. I kostnaderna för 2021 ingår även kostnader för förändring av avsättning avseende omställningskostnader, vilka är relaterade till stängningen av kontoren i Jönköping och Uppsala, med ett belopp om ca 3 000 tkr.

Not 6 Övriga driftkostnader	2021	2020
Summa	–42 628	–42 878

Övriga driftkostnader har minskat med 250 tkr jämfört med 2020. Kostnaderna för resor och konferenser har minskat med ca 2 800 tkr till följd av den rådande situationen med coronapandemin. Kostnader för inköp av varor och tjänster har samtidigt ökat med ca 3 100 tkr, vilket i huvudsak beror på ökade kostnader för resurskonsulter inom Årlig revision. Här ingår även kostnader för förändring av avsättning avseende omställningskostnader, vilka är relaterade till stängningen av kontoren i Jönköping och Uppsala, med ett belopp om ca 500 tkr. I övrigt har inga kostnader för reaförluster vid utrangering av anläggningstillgångar uppstått under 2021, vilket innebär att dessa kostnader har minskat med ca 600 tkr.

Not 7 Finansiella kostnader	2021	2020
Räntekostnader Riksgäldskontoret	0	–2
Övriga räntekostnader	–5	0
Kursförluster	–16	–22
Övriga finansiella kostnader	–4	–11
Summa	–25	–35

Not 8 Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras	2021	2020
Offentligrättslig verksamhet
Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revision
enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verk-	152 105	146 929
samhet m.m.	152 105	146 929
Summa	152 105	146 929

Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 9 – Avgiftsområde Årlig revision.

		FINANSIELL REDOVISNING		2021/22:RR1

Not 9	Lämnade bidrag	2021	2020
	Projekt inom det internationella utvecklingssamarbetet:
	Afrosai-E	–4 308	–4 965
	Armenien	–94	0
	Kenya	–13	–26
	Kosovo	–284	–322
	Palestina	–139	0
	Regionalt västra Balkan	–335	–274
	Regionalt Östafrika	–13	0
	Zimbabwe	14	–1 720
	Summa	–5 172	–7 307

Not 10	Årets kapitalförändring	2021	2020
	Avgiftsfinansierad verksamhet
	– Internationella uppdrag	–20	–9
	Summa	–20	–9

Årets kapitalförändring avser avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet. Den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 – Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.

2021/22:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

Balansräkning

Not 11 Balanserade utgifter för utveckling	2021-12-31 2020-12-31
Ingående anskaffningsvärde	20 191	20 191
Utgående anskaffningsvärde	20 191	20 191
Ingående ackumulerade avskrivningar	–18 591	–18 042
Årets avskrivningar	–549	–549
Utgående ackumulerade avskrivningar	–19 140	–18 591
Bokfört värde	1 051	1 600

Not 12 Rättigheter och andra immateriella anläggningstill-	2021-12-31	2020-12-31
gångar
Ingående anskaffningsvärde	3 217	4 345
Årets utrangeringar	0	–1 128
Utgående anskaffningsvärde	3 217	3 217
Ingående ackumulerade avskrivningar	–3 190	–3 763
Årets avskrivningar	–27	–433
Årets utrangeringar	0	1 006
Utgående ackumulerade avskrivningar	–3 217	–3 190
Bokfört värde	0	27

Not 13 Förbättringsutgifter på annans fastighet	2021-12-31	2020-12-31
Ingående anskaffningsvärde	4 114	16 335
Årets anskaffning	0	3 817
Årets utrangeringar	0	–16 038
Utgående anskaffningsvärde	4 114	4 114
Ingående ackumulerade avskrivningar	–562	–16 320
Årets avskrivningar	–636	–280
Årets utrangeringar	0	16 038
Utgående ackumulerade avskrivningar	–1 198	–562
Bokfört värde	2 916	3 552

Not 14 Maskiner, inventarier, installationer m.m.	2021-12-31 2020-12-31
Ingående anskaffningsvärde	15 585	30 562
Årets anskaffning	719	8 783
Årets utrangeringar	0	–23 760
Utgående anskaffningsvärde	16 304	15 585
Ingående ackumulerade avskrivningar	–6 023	–26 904
Årets avskrivningar	–2 387	–2 021
Årets utrangeringar	0	22 902
Utgående ackumulerade avskrivningar	–8 410	–6 023
Bokfört värde	7 894	9 562

		FINANSIELL REDOVISNING		2021/22:RR1

Not 15	Övriga kortfristiga fordringar	2021-12-31 2020-12-31
	Uppbördsfordringar	791	509
	Övriga kortfristiga fordringar	99	49
	Summa	890	558

Not 16	Periodavgränsningsposter	2021-12-31	2020-12-31
	Förutbetalda kostnader
	Förutbetalda hyreskostnader	5 431	5 274
	Övriga förutbetalda kostnader	3 088	3 015
	Summa förutbetalda kostnader	8 519	8 289
	Övriga upplupna intäkter
	Upplupna intäkter årlig revision	18 057	13 926
	Summa övriga upplupna intäkter	18 057	13 926
	Summa	26 576	22 215

Not 17 Avräkning med statsverket		2021-12-31	2020-12-31
	Uppbörd
	Ingående balans	–40 188	–44 493
	Redovisat mot inkomsttitel	–152 105	–146 929
	Uppbördsmedel som betalats till icke	120 753	151 234
	räntebärande flöde	120 753	151 234
	Skulder avseende uppbörd	–71 540	–40 188
	Anslag i räntebärande flöde
	Ingående balans	–27 921	721
	Redovisat mot anslag	370 038	369 267
	Anslagsmedel som tillförts räntekonto	–402 358	–397 909
	Återbetalning av anslagsmedel	10 549	0
	Fordringar/skulder avseende anslag i	–49 692	–27 921
	räntebärande flöde	–49 692	–27 921
	Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto
	Ingående balans	0	0
	Inbetalningar i icke räntebärande flöde	121 777	152 319
	Utbetalningar i icke räntebärande flöde	–1 024	–1 085
	Betalningar hänförbara till anslag och inkomsttitlar	–120 753	–151 234
	Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto	0	0
	Summa	–121 232	–68 109

2021/22:RR1

FINANSIELL REDOVISNING

Not 18 Myndighetskapital

	Statskapital1)	Balanserad	Kapital-	Summa
		kapital-	förändring
		förändring	enligt
		avgifts-	resultat-
		finansierad	räkningen
		verksamhet
Utgående	35	708	–9	734
balans 2020
Ingående	35	708	–9	734
balans 2021
Föregående års	0	–9	9	0
kapitalförändring
Årets kapital-	0	0	–20	–20
förändring
Summa årets	0	–9	–11	–20
förändring
Utgående	35	699	–20	714
balans 2021

1)Avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd.

Not 19 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser	2021-12-31 2020-12-31
Ingående avsättning	134	462
Årets pensionskostnad	0	–16
Årets pensionsutbetalningar	–115	–312
Summa utgående avsättning	19	134

I 2021 års utgående avsättning för pensioner ingår pensionskostnader för tidigare riksrevisorers chefspension med 0 tkr (0 tkr). Avsättningen redovisas utgiftsmässigt, det vill säga avräknas mot anslag vid utbetalning. Avsättning har gjorts enligt god redovisningssed utifrån kända framtida utbetalningar per den 31 december 2021 för hela perioden tills riksrevisorerna uppnår ålderspensionsåldern 65 år. Riksrevisionens avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension kan högst uppgå till 573 tkr (1 554 tkr) om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Avsättningen omprövas vid ändrade förhållanden och i samband med årsbokslut. 19 tkr av utgående avsättning bedöms regleras nästa år, varav 0 tkr som avser tidigare riksrevisorers chefspension kommer att belasta anslaget.

Not 20 Övriga avsättningar	2021-12-31	2020-12-31
Lokala omställningsmedel
Ingående avsättning	674	330
Årets förändring	353	344
Utgående avsättning 1)	1 027	674
Uppsagd personal
Ingående avsättning	0	753
Årets förändring	0	–753
Utgående avsättning	0	0
Omställningskostnader 2)

	FINANSIELL REDOVISNING		2021/22:RR1

Not 20 Övriga avsättningar	2021-12-31	2020-12-31
Ingående avsättning	0	0
Årets förändring	3 480	0
Utgående avsättning 3)	3 480	0
Summa utgående avsättningar	4 507	674

1)Varav 300 tkr beräknas regleras under 2022.

2)Avser stängningen av kontoren i Jönköping och Uppsala.

3)Varav 2 385 tkr beräknas regleras under 2022.

Not 21 Lån i Riksgäldskontoret	2021-12-31 2020-12-31
Ingående skuld	14 549	6 640
Årets nya lån	868	12 451
Årets amorteringar	–3 593	–4 542
Utgående skuld	11 824	14 549
Beviljad låneram	30 000	35 000

Not 22 Övriga kortfristiga skulder	2021-12-31 2020-12-31
Personalens källskatt	4 775	4 511
Övriga kortfristiga skulder	6	4
Summa	4 781	4 515

Not 23 Periodavgränsningsposter	2021-12-31	2020-12-31
Upplupna kostnader
Semester- och löneskuld inklusive avgifter	21 660	21 271
Övriga upplupna kostnader	1 808	561
Summa	23 468	21 832

2021/22:RR1 FINANSIELL REDOVISNING

Anslagsredovisning

Not 24 Redovisning mot anslag	Kommentar
Utgiftsområde 1 anslag 2:5	Anslagsutfallet blev betydligt lägre än fullt anslagsut-
Riksrevisionen, ramanslag	nyttjande som beräknats 2021. Även ett visst nyttjande
	av anslagssparandet hade beräknats. Kostnaderna för
	personal har varit betydligt lägre, vilket kan förklaras
	av färre antal anställda än beräknat och en ökad perso-
	nalomsättning. I övrigt har bland annat kostnaderna
	för resor och konferenser och övriga kostnader varit
	lägre än beräknat, vilket framför allt beror på effek-
	terna av coronapandemin.

Utgiftsområde 7 anslag 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, ramanslag

Anslagsutfallet blev betydligt lägre än beräknat. Det lägre utfallet beror även i år på coronapandemin och förklaras framför allt av lägre resekostnader och konferenskostnader i samband med insatser som antingen ställts in eller genomförts digitalt, men även lägre lämnade bidrag under året.

FINANSIELL REDOVISNING

2021/22:RR1

Intern styrning och kontroll

Enligt BEA-lagen36 ska Riksrevisionens ledning säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt och i anslutning till underskriften i årsredovisningen intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande.

Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.

Exempel på identifierade risker där Riksrevisionen har genomfört riskminimerande åtgärder under året är ekonomistyrning, coronapandemins påverkan på verksamheten och arbetsmiljön, digitaliseringsbehov i verksamheten, kompetensförsörjning samt informationssäkerhet och informationshantering i en alltmer digital värld.

36Lag (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter.

2021/22:RR1	FINANSIELL REDOVISNING
	Årsredovisningens undertecknande
	Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens re-
	sultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
	Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit
	betryggande under den period som årsredovisningen avser.
	Stockholm den 18 februari 2022
	Helena Lindberg
	riksrevisor

2021/22:RR1

BILAGA 1

Publicerade granskningsrapporter 2021 per utskott, inriktning37

Utskott	Granskningsrapport

Berör ett utskott
Arbetsmarknadsutskottet	Arbetssökande över 55 år – regeringen och Arbetsför-
	medlingens styrning och prioriteringar (RiR 2021:6) (3E: M)
Civilutskottet	Systemet med energideklarationer – tydligt syfte men oklart
	mål (RiR 2021:21) (3E: M)
Finansutskottet	Administrationen i statliga myndigheter – en verksamhet i
	förändring (RiR 2021:3) (3E: M)
	Var god dröj, myndigheterna digitaliserar – service till en-
	skilda som inte kan eller vill vara digitala (RiR 2021:8)
	(3E: M, R)
	AP-fondernas hållbarhetsarbete – investeringar och ägarstyr-
	ning (RiR 2021:18) (3E: M)
	Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2021
	(RiR 2021:31) (3E: M)
Försvarsutskottet	Projektbidrag från anslag 2:4 Krisberedskap – ett styrmedel
	med utmaningar (RiR 2021:7) (3E: H, R)
	Att bygga nationell försvarsförmåga – statens arbete med att
	stärka arméstridskrafterna (RiR 2021:23) (3E: M, R)
Justitieutskottet	Effektiviteten i Polismyndighetens arbete med information
	till brottsutsatta (RiR 2021:20) (3E: M)
	Internetrelaterade sexuella övergrepp mot barn – stora utma-
	ningar för polis och åklagare (RiR 2021:25) (3E: M)
	Ersättning till rättsliga biträden i brottmål – allvarliga brister
	i uppföljning och kontroll (RiR 2021:27) (3E: H)
	Ekobrottsmyndighetens arbete mot organiserad och grov
	ekonomisk brottslighet (RiR 2021:30) (3E M, R)

37Granskningens inriktning (3E) som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska inriktas på enligt 4 § lagen (2002:1022) om statlig revision: hushållning (H), resursutnyttjande (R) och måluppfyllelse (M). En granskning kan innehålla flera inriktningar.

2021/22:RR1 BILAGA 1 PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER 2021 PER UTSKOTT OCH INRIKTNING

Utskott	Granskningsrapport

Konstitutionsutskottet	Inga granskningar
Kulturutskottet	Inga granskningar
Miljö- och jordbruksut-	Statens ansvar för veterinär service – Jordbruksverkets styr-
skottet	ning och genomförande (RiR 2021:4) (3E: M)
Näringsutskottet	Transportbidraget – bristande underlag och oklar målupp-
	fyllelse (RiR 2021:2) (3E: M, R)
	Hållbart företagande – regeringens styrning av de statligt
	ägda bolagen (RiR 2021:10) (3E: M, R)
Skatteutskottet	Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin (RiR
	2021:16) (3E: M)
Socialförsäkringsutskottet	Försäkringskassans arbete med att förebygga sjukskrivning –
	ett otydligt uppdrag (RiR 2021:19) (3E: M, R)
	Att ställa om i en föränderlig omvärld – neddragningarna hos
	Migrationsverket 2017–2020 (RiR 2021:24) (3E: H, M, R)
Socialutskottet	Mesta möjliga hälsa för skattepengarna – statens subvention-
	ering av läkemedel (RiR 2021:14) (3E:M, R)
	Öppna jämförelser i socialtjänsten – begränsat bidrag till god
	kvalitet (RiR 2021:17) (3E:M, R)
	Statens suicidpreventiva arbete – samverkan med verkan?
	(RiR 2021:26) (3E:M,R)
Trafikutskottet	Omregleringen av besiktningsmarknaden för fordon (RiR
	2021:11) (3E: M)
	Statlig medfinansiering av regional kollektivtrafik – Sverige-
	förhandlingens storstadsavtal (RiR 2021:15) (3E: M, R)
	Kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar (RiR 2021:22)
	(3E: H, R)

PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER 2021 PER UTSKOTT OCH INRIKTNING BILAGA 1		2021/22:RR1

Utskott	Granskningsrapport

Utbildningsutskottet	Riktade utbyggnadsuppdrag till universitet och högskolor –
	regeringens styrning genom utformning och uppföljning (RiR
	2021:1) (M, R)
	Statliga myndigheters FoU-verksamhet – styrning och pro-
	cesser för kvalitet, relevans och hushållning (RiR 2021:5)
	(3E: H, M)
	Säkerställer regeringen och Skolverket ett tillförlitligt urval
	av elever till Pisa-undersökningen? (RiR 2021:12) (3E: M)
	Yrkeshögskolan – ambitioner, styrning och uppföljning (RiR
	2021:13) (3E: M, R)
Utrikesutskottet	Svenskt bistånd till multilaterala organisationer – regeringens
	och Sidas arbete (RiR 2021:28) (3E:M, R)
Berör flera utskott
Arbetsmarknadsutskottet,	Granskningen om bosättningslagen levt upp till intentionerna
socialförsäkringsutskottet	(RiR 2021:29) (3E: M)
Socialförsäkringsutskottet,	Att komma till Sverige som anhörig – rättssäkerheten i an-
utrikesutskottet	knytningsärenden (RiR 2021:9) (3E: M, R)

2021/22:RR1

BILAGA 2

Nettokostnader och lämnade bidrag per land inom internationellt utvecklingssamarbete

(tkr)	2021	2020	2019
Afrosai-E	8 613	12 239	14 059
Regionalt Östafrika	1 797	127	0
Regionalt västra Balkan	1 790	1 267	1 155
Pasai	957	0	0
Aseansai	286	242	1 083
Regionala och internationella insatser	43	1 321	0
Eurosai	0	0	196
Regionala insatser	13 486	15 195	16 493
Palestina	2 501	1 026	3 177
Kenya	1 723	758	2 153
Zimbabwe	1 709	3 880	4 016
Tanzania	1 602	1 848	3 196
Kosovo	1 427	1 672	3 714
Kambodja	866	545	2 018
Moldavien	775	733	2 053
Armenien	657	0	0
Afghanistan	314	1 728	3 003
Liberia	206	269	430
EU-Twinning Jordanien	138	0	0
Uganda	0	1 241	2 236
Bilaterala insatser	11 918	13 700	25 996
Globala insatser	12 526	9 874	9 325
Summa	37 930	38 770	51 814