Riksrevisionens årsredovisning för 2020
Redogörelse 2020/21:RR1
Redogörelse till riksdagen 2020/21:RR1
Riksrevisionens årsredovisning för 2020
Till riksdagen
Riksrevisionen överlämnar härmed Riksrevisionens årsredovisning för 2020. Årsredovisningen beslutades den 19 februari 2021 av Helena Lindberg.
Stockholm den 19 februari 2021
Helena Lindberg riksrevisor
1
2020/21:RR1
2
2020/21:RR1
Förord
Det gångna året har varit speciellt. Coronapandemin har präglat stora delar av verksamheten och vi har utvecklat våra arbetssätt utifrån det. Vi har till största delen arbetat på distans och har inte kunnat ha fysiska möten med våra granskningsobjekt, internationella samarbetspartner eller andra intressenter i omvärlden. Trots utmaningarna kan jag se tillbaka på ett år där Riksrevisionen lyckats med att både bedriva ett omfattande förändringsarbete och att genomföra våra uppgifter inom granskningsverksamheten och den internationella verksamheten med hög kvalitet.
Inom den årliga revisionen har vi lämnat samtliga 226 revisionsberättelser i tid för de myndigheter och andra organisationer som vi haft i uppgift att granska. Det är också glädjande att myndigheterna har åtgärdat närmare 85 procent av de rekommendationer som vi lämnat inom ett år. På så sätt bidrar
vitillsammans till en tillförlitlig redovisning i statsförvaltningen. Effektivitetsrevisionen har trots coronapandemin under året bedrivit 68
granskningar och publicerat 30 granskningsrapporter. Jag ser detta som ett mycket bra resultat, särskilt då effektivitetsrevisionen tagit stor hänsyn till att flera av de granskade verksamheterna haft samhällsviktiga och brådskande uppgifter inom krishanteringen.
Den internationella verksamheten har kunnat fortgå, om än i nya former och i mindre utsträckning än planerat. Digitala lösningar och övergången till distansstöd har varit förutsättningar för att verksamheten har kunnat genomföras, inte minst inom det internationella utvecklingssamarbetet.
När det gäller planering och uppföljning av Riksrevisionens granskning har
vipublicerat uppföljningsrapporten 2020, riksrevisorns årliga rapport 2020 samt granskningsplanen för 2020/21. Genom dem har vi informerat riksdagen om genomslaget av vår granskning, de viktigaste iakttagelserna i den genomförda granskningen samt planerad och pågående granskning.
Den 1 april 2020 trädde nya bestämmelser för Riksrevisionens ledningsstruktur i kraft och myndigheten leds sedan dess av en riksrevisor. Den 1 september tillträdde även Claudia Gardberg Morner, Riksrevisionens första riksrevisionsdirektör, med uppgift att såväl stödja som vid behov träda in för mig som riksrevisor. Vi har under hösten utvecklat bra samarbetsformer och en ändamålsenlig arbetsfördelning.
Under 2020 har vi arbetat för att göra digitaliseringsfrågor till en integrerad, naturlig del av verksamheten. Jag ser det som högsta prioritet att Riksrevisionen fortsätter utveckla arbetssätt och kompetens för att hänga med i den tekniska utvecklingen. Det är avgörande för att vi ska kunna fortsätta arbeta effektivt och för att utveckla granskningsmetoder som möter den tekniska utvecklingen hos de myndigheter och organisationer vi granskar. Bland annat har jag infört en myndighetsövergripande funktion för utveckling och
3
2020/21:RR1 FÖRORD
förvaltning av digitala resurser och ett särskilt beredningsorgan för att samordna Riksrevisionens digitaliseringsarbete.
Sist men inte minst har vi framgångsrikt genomfört en flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler som erbjuder en bättre arbetsmiljö och möjlighet att arbeta mer flexibelt. Flytten har genomförts med stor medvetenhet om miljöpåverkan, och vi har genom återvinning och återanvändning av möbler och material undvikit koldioxidutsläpp på över 256 ton, jämfört med om allt skulle ha slängts. Kontoret öppnade i augusti 2020, men på grund av den rådande pandemin har vi hittills inte kunnat arbeta på plats i lokalerna i den omfattning
viräknat med. Flytten är dock en långsiktig investering och vi hoppas på en ljusning under 2021, för oss och hela vår omvärld.
Helena Lindberg
riksrevisor
4
2020/21:RR1
Om Riksrevisionen
Uppgift och mål
Riksrevisionen är en riksdagsmyndighet som har i uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Granskningen bedrivs genom årlig revision och effektivitetsrevision. Målet för granskningen är att främja en god förvaltning där statens verksamhet redovisas tillförlitligt, bedrivs med hög effektivitet och enligt gällande regelverk samt så att god hushållning av statens resurser iakttas.1
Genom ett grundlagsskyddat oberoende har Riksrevisionen ett starkt granskningsmandat. Av regeringsformen framgår att riksrevisorn självständigt, med beaktande av de bestämmelser som finns i lag, beslutar vad som ska granskas, hur granskningen ska bedrivas och om slutsatserna av sin granskning.2 Riksrevisorn beslutar årligen vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha och redovisar sitt beslut i en granskningsplan. Bestämmelser om Riksrevisionens granskning finns i lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m.
Riksrevisionen har även i uppgift att företräda Sverige som nationellt revisionsorgan i internationella sammanhang och bedriva internationellt utvecklingssamarbete inom ramen för svensk biståndspolitik. Målet med det internationella utvecklingssamarbetet är att bidra till att stärka andra nationella revisionsorgans kapacitet och förmåga att bedriva revision enligt internationella standarder.3
Bidrag till att uppnå målen i Agenda 2030
Agenda 2030 innefattar mål för utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Ge- nomförandet innebär en successiv omställning av samhällets alla aktörer, även de offentliga.
Riksrevisionens verksamhet bidrar framför allt till att uppfylla mål 16 i Agenda 2030, Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer.4 Utöver detta bidrar även det internationella utvecklingssamarbetet till att uppfylla mål 17, delmål 16, Stärka det globala partnerskapet för hållbar utveckling.
Det är viktigt för svensk förvaltning att effektivt kunna hantera långsiktiga utmaningar och målkonflikter mellan olika samhällsområden. Med granskningar som har längre och bredare perspektiv kan effektivitetsrevisionen även bidra till uppföljning och förbättringar av insatser av betydelse för flera av
1Prop. 2019/20:1, bilaga 1, s. 37; bet. 2019/20:KU1; rskr. 2019/20:87.
213 kap. 8 § andra stycket regeringsformen.
3Prop. 2019/20:1, bilaga 7, s. 64; bet. 2019/20:UU2; rskr. 2019/20:105.
4Det gäller speciellt delmål 16.5 Bekämpa korruption och mutor samt delmål 16.6 Bygg effektiva, tillförlitliga och transparenta institutioner.
5
| 2020/21:RR1 | OM RIKSREVISIONEN |
| Agenda 2030-målen. I riksrevisorns årliga rapport redovisas iakttagelser från | |
| effektivitetsrevisionen som är relevanta för de ekonomiska, sociala och miljö- | |
| mässiga dimensionerna av hållbar utveckling. |
Organisation och ledning
Riksrevisorns ansvar och uppgifter framgår bland annat av 13 kap. 7–9 §§ regeringsformen, lagen om revision av statlig verksamhet m.m. och lagen (2002:1023) med instruktion för Riksrevisionen. Från september 2018 fram till den 31 mars 2020 fanns två riksrevisorer. En av dem var utsedd till riksrevisor med administrativt ansvar och svarade för den administrativa ledningen av myndigheten, vilket innebär att se till att verksamheten bedrivs effektivt och enligt gällande rätt, att den redovisas på ett tillförlitligt och rättvisande sätt och att myndigheten hushållar väl med statens medel.
Den 1 april 2020 infördes nya bestämmelser gällande Riksrevisionens ledning.5 De innebär bland annat att Riksrevisionen nu endast har en riksrevisor som är chef för myndigheten och att riksdagen har valt en ställföreträdande riksrevisor med titeln riksrevisionsdirektör. Riksrevisionsdirektören tillträdde sitt uppdrag den 1 september 2020. Det är riksrevisorn som bestämmer riksrevisionsdirektörens arbetsuppgifter. Riksrevisionsdirektören ska kunna utföra sådana uppgifter som annars ankommer på riksrevisorn. I första hand gäller det administrativa uppgifter, men även granskningsrelaterade uppgifter kan förekomma, till exempel i granskningar där riksrevisorn är jävig. Riksrevisorn ska även samråda med riksrevisionsdirektören innan beslut fattas om att inleda en granskning.
Kopplat till Riksrevisionen finns även riksdagens råd för Riksrevisionen och ett vetenskapligt råd.6
Riksrevisionen har kontor på tre orter i Sverige: Stockholm, Uppsala och Jönköping.
5Lagen med instruktion för Riksrevisionen, ändrad genom SFS 2020:108.
6Se vidare under avsnitt Övriga myndighetsövergripande uppgifter.
6
| OM RIKSREVISIONEN | 2020/21:RR1 |
Utveckling av interna processer
Digitalisering
Ett pågående förändringsarbete i Riksrevisionen handlar om att utveckla och anpassa vår verksamhet till de genomgripande förändringar, drivna av den tekniska utvecklingen, som sker i vår omvärld. Digitaliseringen ger oss dels möjligheter att effektivisera och förbättra våra interna processer, dels verktyg och metoder som bidrar till att höja både kvalitet och effektivitet i hela verksamheten. Coronapandemin har skyndat på denna utveckling, och under denna period har digitala verktyg och arbetssätt varit en förutsättning för att kunna fortsätta bedriva verksamheten med gott resultat.
Våra granskningsobjekts verksamhetsmodeller utvecklas, och för att kunna granska deras verksamhet i framtiden behöver vi ha hög kompetens inom de områden som sorterar under begreppet digitalisering – till exempel dataanalys, automatisering, kommunikationsnätverk och blockkedjor. För att kunna svara på dessa behov har vi inrättat en funktion med syfte att omvärldsbevaka och testa möjliga framtida lösningar på Riksrevisionens digitala utmaningar och att fungera som internt kunskapscentrum för ny teknik.
För att kunna utveckla verksamheten med digitala resurser har vi under året också infört en ny utvecklings- och förvaltningsmodell där vi centraliserat utvecklingen och förvaltningen av digitala resurser. Syftet är att skapa en gemensam process för utvecklings- och förvaltningsfrågor utifrån verksamhetens samlade behov.
7
2020/21:RR1
Resultatredovisning
Om resultatredovisningen
Redovisningen av Riksrevisionens verksamhet och resultat tar utgångspunkt i våra huvudsakliga uppgifter och är indelad i tre verksamhetsgrenar: årlig revision, effektivitetsrevision och internationell verksamhet. Den fjärde verksamhetsgrenen – nationellt revisionsorgan – som fanns i årsredovisningen 2019 har utgått från och med 1 januari 2020, efter beslut från riksrevisorn.7 Syftet med de tre verksamhetsgrenarna 2020 är att redovisningen bättre ska spegla Riksrevisionens huvudsakliga uppgifter. Jämförelsetal för 2019 och 2018 har räknats om.
Beskrivningen av det internationella utvecklingssamarbetet är i årsredovisningen jämförelsevis mer utförlig än övrig verksamhet eftersom denna verksamhet till skillnad från granskningsverksamheten inte redovisas årligen i andra sammanhang8.
Resultatredovisningen innehåller även en ekonomisk översikt, samt redovisning av såväl myndighetsövergripande uppgifter som kompetensförsörjning.
Resultatindikatorer och verksamhetens genomslag
För att bedöma vilket genomslag Riksrevisionens granskning haft i förhållande till riksdagens mål för verksamheten9, redovisas i årsredovisningen så kallade resultatindikatorer för den årliga revisionen respektive effektivitetsrevisionen. Resultatindikatorerna utgår i huvudsak från Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020. Eftersom det finns en mängd olika faktorer i omvärlden som har betydelse för resultatet är det dock inte möjligt att med säkerhet säga exakt vilket genomslag Riksrevisionens verksamhet haft.
Vi resonerar även om verksamhetens genomslag inom den internationella verksamheten, utifrån nyckeltal och samlade bedömningar. Vi arbetar med att utveckla resultatindikatorer för verksamheten.
7Den del av nationellt revisionsorgan som avsåg internationell samverkan redovisas 2020 under verksamhetsgrenen internationell verksamhet. Resterande del av nationellt revisionsorgan redovisas som myndighetsgemensamma kostnader och fördelas ut på de tre verksamhetsgrenarna (se Redovisningsprinciper under avsnitt Finansiell redovisning). Rapportering av övriga myndighetsövergripande uppgifter sker 2020 under rubrik med samma namn, i resultatredovisningen.
8Granskningsverksamheten redovisas exempelvis i riksrevisorns årliga rapport och Riksrevisionens uppföljningsrapport.
9Prop. 2019/20:1, bilaga 1, s. 37; bet. 2019/20:KU1; rskr. 2019/20:87.
8
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Ekonomisk översikt
Verksamhetens nettokostnader
Verksamhetens nettokostnader10 har minskat med 12 947 tkr jämfört med föregående år. Under året är det i huvudsak kostnader för personal och resekostnader som har minskat jämfört med 2019.
Tabell 1 Verksamhetens kostnader och lämnade bidrag samt andra intäkter än av anslag och inkomsttitel (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Intäkter (andra än av anslag och inkomsttitel) | 1 315 | 1 000 | 457 |
| Årlig revision | 733 | 495 | 287 |
| Effektivitetsrevision | 438 | 238 | 20 |
| Internationell verksamhet | 143 | 267 | 151 |
| Kostnader | 370 591 | 383 223 | 382 373 |
| Årlig revision | 164 583 | 163 853 | 170 307 |
| Effektivitetsrevision | 155 822 | 156 744 | 153 802 |
| Internationell verksamhet | 50 186 | 62 626 | 58 264 |
| Verksamhetens nettokostnader | 369 276 | 382 223 | 381 916 |
I fördelningen mellan verksamheterna jämfört med föregående år är det endast marginella förändringar för årlig revision och effektivitetsrevision. För internationell verksamhet är nettokostnaderna betydligt lägre 2020 jämfört med 2019, vilket till stor del beror på minskade resekostnader, och i viss utsträckning även på lägre aktivitetsnivå inom det internationella utvecklingssamarbetet till följd av coronapandemin.
Diagram 1 – Verksamhetens nettokostnader 2020
Inom parentes utfallet för 2019.
10Definitionen av nettokostnader framgår av avsnittet Redovisningsprinciper under Finansiell redovisning.
9
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Anslag
För förvaltningsanslaget blev utfallet betydligt lägre än fullt anslagsutnyttjande som vi hade räknat med inför 2020. Även ett visst utnyttjande av anslagskrediten hade beräknats, bland annat med anledning av flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler under 2020. Kostnaderna för personal har varit lägre, vilket kan förklaras av att medelantalet anställda varit färre under 2020 än beräknat. I övrigt har bland annat kostnaderna för resor och konferenser, konsultkostnader och övriga kostnader varit betydligt lägre än beräknat, vilket framför allt beror på den rådande situationen med coronapandemin med färre resor och lägre aktivitet som följd. Även kostnaderna för flytten av Stockholmskontoret till nya lokaler blev lägre än beräknat.
För biståndsanslaget blev anslagsutfallet betydligt lägre än målet om fullt anslagsutnyttjande. Det lägre utfallet beror i huvudsak på coronapandemin och förklaras framför allt av lägre resekostnader och övriga kostnader i samband med insatser som antigen ställts in eller genomförts digitalt.
Det totala utfallet för båda anslagen uppgick till 369,3 miljoner kronor. Årets tilldelade medel för anslaget 2:5 Riksrevisionen uppgick till 347,9 miljoner kronor. Det disponibla beloppet 2020 uppgick till 347,9 miljoner kronor. Anslagsförbrukningen var 330,5 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 17,4 miljoner kronor. Årets tilldelade medel för anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete uppgick till 50 miljoner kronor. Det disponibla beloppet uppgick till 49,3 eftersom vi under 2019 utnyttjade 0,7 miljoner kronor av anslagskrediten. Anslagsförbrukningen var 38,8 miljoner kronor, vilket innebär ett anslagssparande med 10,5 miljoner kronor.
Tabell 2 Anslagsredovisning 2020 (miljoner kronor)
| Anslag | Tilldelat | Totalt | Kostnader | Utgående |
| anslag 2020 | disponibelt | mot anslag11 | anslags- | |
| belopp | sparande | |||
| Utgiftsområde 1, 2:5 | 347,9 | 347,9 | 330,5 | 17,4 |
| Riksrevisionen | ||||
| Utgiftsområde 7, 1:5 | ||||
| Riksrevisionen: | ||||
| Internationellt | 50,0 | 49,3 | 38,8 | 10,5 |
| utvecklingssamarbete | ||||
| Summa | 397,9 | 397,2 | 369,3 | 27,9 |
11Anslagsutfallet (369,3 miljoner kronor) överensstämmer med verksamhetens nettokostnader då årets kapitalförändring endast uppgår till –9 tkr, se not 9 under avsnittet Finansiell redovisning.
10
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Extern kompetens och konsulter
Kostnaden för extern kompetens har ökat något jämfört med föregående år. Inom den årliga revisionen har vi ökat vår kapacitet att utföra it-revision,
vilket medför att behovet av extern kompetens har minskat över tid. Det finns dock fortfarande behov av specialistkompetens för vissa granskningar, till exempel aktuarietjänster.
Inom effektivitetsrevisionen varierar behovet av extern kompetens beroende på vilken typ av granskningar som genomförs och inom vilka områden. Effektivitetsrevisionen har emellertid under de senaste åren rekryterat personal med expertkompetens bland annat inom olika metoder, vilket i vissa avseenden minskat behovet av extern kompetens.
Även inom internationell verksamhet varierar behovet av extern kompetens främst beroende på insatsernas utformning.
Tabell 3 Kostnader och lämnade bidrag för extern kompetens (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Verksamhetsgrenar | 10 803 | 10 631 | 11 273 |
| Årlig revision | 4 760 | 4 964 | 5 683 |
| Effektivitetsrevision | 2 249 | 2 459 | 1 721 |
| Internationell verksamhet | 3 794 | 3 208 | 3 869 |
| Verksamhetsutveckling | 3 111 | 2 836 | 1 331 |
| De myndighetsgemensamma funktionerna | 9 909 | 9 551 | 15 337 |
| Kompetensutveckling | 292 | 505 | 405 |
| Kompetens- och resursförstärkning | 9 618 | 9 046 | 14 932 |
| Summa | 23 823 | 23 018 | 27 942 |
11
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Årlig revision
Genom årlig revision granskar Riksrevisionen årsredovisningar och bedömer om redovisningen är tillförlitlig och räkenskaperna rättvisande samt, med vissa undantag, om ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Granskningen ska utföras i enlighet med god revisionssed. Vad som är god revisionssed vid statlig revision bestäms av riksrevisorn och innebär i huvudsak att Riksrevisionen tillämpar de internationella standarder (Issai, International Standards for Supreme Audit Institutions) som gäller för finansiell revision. Den årliga revisionens granskning av resultatredovisning och annan information i årsredovisningen följer Riksrevisionens interna styrdokument.
Revisionen avslutas med att vi lämnar en revisionsberättelse som består av flera olika uttalanden. Om årsredovisningen är fri från väsentliga fel lämnar vi en revisionsberättelse i standardutformning. Om det finns väsentliga fel i årsredovisningen modifierar vi ett eller flera uttalanden.
Vi lämnar också revisionsrapporter, till exempel när det finns betydande brister i den interna styrningen och kontrollen. Därutöver för vi löpande dialog med myndighetsledningarna under revisionen om de brister som vi identifierar i granskningen.
Resultat och bedömning
Under 2020 slutförde Riksrevisionen granskningen av årsredovisningar för räkenskapsåret 2019. Totalt lämnade vi 226 revisionsberättelser för myndigheter och andra organisationer som vi ska granska. Granskningen slutfördes
ibörjan av coronapandemin när alla medarbetare arbetade hemifrån. Tack vare en snabb omställning till att granska på distans kunde vi lämna samtliga revisionsberättelser i tid.
Under året har vi planerat och genomfört den tidigarelagda granskningen av årsredovisningarna för 2020. Även detta arbete har skett på distans till följd av coronapandemin. En förutsättning för att kunna göra granskningen har varit nya digitala lösningar för bland annat överföring av information mellan oss och myndigheterna vi granskar. Vi slutför granskningen av årsredovisningarna
ibörjan på 2021.
Resultatindikatorer
Målet för Riksrevisionens verksamhet är bland annat att statens verksamhet redovisas på ett tillförlitligt sätt. Eftersom alla årsredovisningar granskas varje år och granskningen sker på ett enhetligt sätt kan antalet modifierade revisionsberättelser ses som en indikator på tillförlitligheten i myndigheternas redovisning. Två andra indikatorer som vi använder för att bedöma resultat av den årliga revisionen är vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser respektive rekommendationer i revisionsrapporter.
12
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Tabell 4 Antal modifierade revisionsberättelser
| 2019 | 2018 | 2017 | |
| Antal modifierade revisionsberättelser12 | 10 | 21 | 14 |
Som framgår av tabell 4 uppgick antalet modifierade revisionsberättelser för 2019 till tio. Det är en minskning jämfört med 2018 som bland annat beror på att färre myndigheter överskred sina bemyndiganderamar 2019. Det är dock svårt att dra några generella slutsatser baserat på minskningen av modifieringar. Snarare är det så att 2018 avviker med ett högre antal modifieringar jämfört med både 2019 och 2017.
Ett vanligt skäl till en modifierad revisionsberättelse är en överskriden anslagskredit eller bemyndiganderam. När det händer påverkar det uttalandet om ledningens förvaltning, det vill säga bedömningen av om ledningen har följt tillämpliga regelverk (uttalande 4 i tabellen nedan). 2019 lämnade vi fyra modifieringar till följd av sådana fel (2018: 8, 2017: 4).
Av tabell 5 framgår hur modifieringarna är fördelade mellan de olika uttalandena i revisionsberättelsen. Totalt uppgår modifierade uttalanden till 15, vilket beror på att några myndigheter har fått modifiering i fler än ett uttalande.
Tabell 5 Modifierade revisionsberättelser per uttalande
| Räkenskapsåret | 2019 | 2018 | 2017 |
| Enligt Riksrevisionens | Antal uttalanden med reservation | ||
| uppfattning | eller avvikande mening | ||
| är årsredovisningen i alla väsentliga avseenden upprät- | 5 | 9 | 5 |
| tad enligt ramverket för redovisning och tillämpliga re- | |||
| geringsbeslut (1) | |||
| ger årsredovisningen i alla väsentliga avseenden en | 3 | 3 | 1 |
| rättvisande bild av myndighetens ekonomiska resultat, | |||
| finansiering och finansiella ställning (2) | |||
| har myndigheten i alla väsentliga avseenden lämnat en | 1 | 3 | – |
| resultatredovisning och information i övrigt som är för- | |||
| enlig med och stöder en rättvisande bild i årsredovis- | |||
| ningen som helhet (3) | |||
| har, baserat på vår revision av årsredovisningen, i alla | 6 | 12 | 8 |
| väsentliga avseenden, anslag och inkomster använts i | |||
| enlighet med av riksdagen beslutade ändamål och i | |||
| överensstämmelse med tillämpliga föreskrifter (4) | |||
| har det vid vår revision av årsredovisningen inte fram- | – | – | – |
| kommit något som skulle tyda på att ledningen i sin be- | |||
| dömning av intern styrning och kontroll inte har följt | |||
| förordningen om intern styrning och kontroll. (5) | |||
12Granskningen av räkenskapsåret 2020 avslutas under 2021. Utfallet redovisas i årsredovisningen 2021.
13
| 2020/21:RR1 | RESULTATREDOVISNING | |||
| Räkenskapsåret | 2019 | 2018 | 2017 | |
| Enligt Riksrevisionens | Antal uttalanden med reservation | |||
| uppfattning | eller avvikande mening | |||
| Uttalande om förvaltning i | ||||
| revisionsberättelse för stiftelse | ||||
| Som en följd av de förhållanden som beskrivs är det | – | – | 1 | |
| Riksrevisionens uppfattning att styrelseledamoten eller | ||||
| verkställande direktören har handlat i strid med stiftel- | ||||
| seförordnandet, vilket skulle kunna föranleda ersätt- | ||||
| ningsskyldighet för styrelseledamot eller verkställande | ||||
| direktör. | ||||
| SUMMA | 15 | 27 | 15 | |
En förutsättning för att Riksrevisionen ska kunna bidra till en god statlig förvaltning är att granskningsverksamheten får genomslag. Riksrevisionen följer därför upp vad som skett med anledning av de modifierade revisionsberättelserna och rekommendationerna vi lämnar i revisionsrapporter.
Tabell 6 Vidtagna åtgärder till följd av modifierade revisionsberättelser och revisionsrapporter13
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Andelen modifierade revisionsberättelser där myndigheten eller | 86 % | 85 % | 87 % |
| regeringen har vidtagit åtgärder inom ett år | |||
| Andelen rekommendationer som myndigheterna har åtgärdat | 84 % | 73 % | |
| inom ett år14 |
I uppföljningsrapporten 2020 följde vi upp åtgärder med anledning av modifierade revisionsberättelser och rekommendationer i revisionsrapporter för räkenskapsåret 2018. Uppföljningen visar att myndigheterna eller regeringen har vidtagit åtgärder för 86 procent av modifieringarna inom ett år från det att vi lämnade revisionsberättelserna. Som framgår av tabell 6 är resultatet i nivå med tidigare år. Vår bedömning är därför att vi genom vår årliga revision bidrar till en god statlig förvaltning.
Uppföljningen av revisionsrapporterna visar att myndigheterna helt eller delvis har vidtagit åtgärder för 84 procent av rekommendationerna. Det är en ökning jämfört med året innan då andelen var 73 procent. Det är dock viktigt att notera att de rekommendationer som den årliga revisionen lämnar kan vara av olika karaktär. Vissa rekommendationer är enkla för myndigheterna att åtgärda medan andra kan ta längre tid att åtgärda eller kräver insatser av aktörer utanför myndighetens kontroll. Sett till antalet vidtagna åtgärder är vår bedömning att rekommendationer som vi lämnar får god effekt.
13Uppgifter är hämtade från Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020, 2019 och 2018.
14Eftersom den samlade uppföljningen av rekommendationer gjordes för första gången 2019 finns bara jämförelsetal för ett år.
14
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Kvalitetsarbete
Kvalitetssystemet för årlig revision
Den årliga revisionens kvalitetsarbete följer internationella standarder och innefattar både åtgärder under arbetets gång och kvalitetskontroller i efterhand.
Vid den årliga revisionen finns ett råd som består av erfarna ansvariga revisorer15. Rådet bistår revisorerna med bedömningar i komplicerade revisionsfrågor som kan påverka utformningen av revisionsberättelser samt med råd i frågor av principiell karaktär. Rådet ansvarar även för kvalitetssäkring av det löpande revisionsarbetet för ett antal större myndigheter. Årligen genomförs också en intern kvalitetskontroll av ett urval avslutade revisionsakter. Urvalet baseras på fastställda kvalitetskriterier, vilket bland annat innebär att varje ansvarig revisor kontrolleras minst vart tredje år samt att alla nya ansvariga revisorer alltid är föremål för kvalitetskontroll.
Under 2020 kontrollerades elva ansvariga revisorer. Kontrollen visade att revisionen generellt höll en god kvalitet och att dokumentationen uppfyllde kraven i såväl internationella standarder som i Riksrevisionens interna styrdokument för granskning av resultatredovisning och annan information.
Kvalitetssystemet för årlig revision innefattar även kvalitetssäkring av revisionsrapporter, flerårig grundutbildning och särskilda kompetenskrav för ansvariga revisorer samt periodisk rotation av ansvariga revisorer.
Gott betyg i myndighetsenkäten
Liksom tidigare år har den årliga revisionen genomfört en enkätundersökning för att mäta revisionsobjektens upplevelse av revisionens genomförande. Undersökningen är tänkt att fungera som ett verktyg för utvärdering av den årliga revisionens arbetssätt generellt och som återkoppling till de ansvariga revisorerna. Resultatet från undersökningen var liksom tidigare år övervägande positivt. För 2019 uppgav 99 procent av revisionsobjekten att deras samlade bedömning av revisionen var positiv (2018: 98 procent, 2017: 95 procent). Svarsfrekvensen uppgick till 89 procent (2018: 76 procent, 2017: 69 procent). De synpunkter som framkommer i undersökningen omhändertas inom den årliga revisionen.
Utveckling av metodstöd för revisionen
Inom den årliga revisionen pågår ett kontinuerligt arbete med att revidera och utveckla metodstödet i revisionsprocessen. Det handlar om såväl rutiner som granskningsprogram och andra vägledningar. Syftet är att stärka kvaliteten och enhetligheten i revisionen. Under 2020 har vi reviderat vår rutin för hantering av risker.
15Ansvariga revisorer har ett delegerat ansvar från riksrevisor att genomföra årlig revision och besluta om revisionsberättelser och revisionsrapporter.
15
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Kostnader och tid
Tabell 7 Nettokostnader för årlig revision (tkr)16
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Revision av myndigheter med flera | 151 479 | 150 550 | 156 988 |
| Revision av övriga organisationer | 569 | 545 | 545 |
| Områdesbevakning | 3 316 | 3 634 | 2 364 |
| Metodutveckling och utbildning | 8 486 | 8 629 | 10 123 |
| Summa | 163 850 | 163 358 | 170 020 |
Tabell 8 Antal redovisade timmar inom årlig revision
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Revision av myndigheter med flera | 116 338 | 120 090 | 122 747 |
| Revision av övriga organisationer | 596 | 858 | 941 |
| Områdesbevakning | 2 096 | 2 596 | 1 122 |
| Metodutveckling och utbildning | 5 740 | 6 452 | 6 334 |
| Summa | 124 770 | 129 996 | 131 144 |
Nettokostnaderna för den årliga revisionen uppgår till cirka 164 miljoner kronor, vilket är i linje med tidigare år. Antalet redovisade timmar har dock minskat något, framför allt för revision av myndigheter. Det finns flera orsaker till det. Granskningen har huvudsakligen kunnat genomföras på distans. Detta har inneburit vissa besparingar i tid, men vi har också tvingats minimera granskningen under 2020 eftersom situationen under året har inneburit stor osäkerhet kring möjligheter till granskning och myndighetsbesök. Vi har också varit färre anställda, vilket inneburit mindre tillgängliga resurser för granskning. Orsaken till att nettokostnaderna ändå är oförändrade beror på högre myndighetsgemensamma kostnader jämfört med 2019.
Avgiftsområde årlig revision
Årlig revision är avgiftsbelagd. Intäkterna redovisas mot inkomsttitel, och verksamhetens kostnader belastar förvaltningsanslaget. Timmarna för revision av myndigheter har minskat 2020. Eftersom faktureringen baseras på redovisade timmar medför det att intäkterna för avgiftsområdet är lägre, vilket har lett till att det har uppstått ett underskott i år.
16Inom årlig revision är avgiftsområdet (tabell 9) lika med Revision av myndigheter med flera.
16
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Tabell 9 Avgiftsområde årlig revision17 18 (tkr)
| Budget | 2020 | 2019 | 2018 | |||
| Avgiftsintäkter | 153 000 | 146 | 929 | 153 456 | 154 | 691 |
| Kostnader | 152 000 | 151 | 479 | 150 550 | 156 | 988 |
| Årets över-/underskott (–) | 1 000 | –4 550 | 2 906 | –2 297 | ||
| Ackumulerat över-/underskott (–) | –7 627 | –3 077 | –5 983 | |||
Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet
Riksrevisionen granskar Östersjöstaternas råd (CBSS). Verksamheten är avgiftsfinansierad och ingår i de internationella revisionsuppdrag som vi kan bedriva enligt lagen med instruktion för Riksrevisionen. Intäkterna disponeras av Riksrevisionen. Utfallet är i linje med tidigare år. Stora delar av det ackumulerade överskottet härrör från tidigare internationella uppdrag i bland annat Malawi och Åland.
Tabell 10 Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet (tkr)
| Budget | 2020 | 2019 | 2018 | |
| Avgiftsintäkter | 150 | 232 | 226 | 261 |
| Kostnader | 300 | 241 | 192 | 206 |
| Årets över-/underskott (–) | –150 | –9 | 34 | 55 |
| Ackumulerat över-/underskott (–) | 698 | 707 | 673 |
177).Inom årlig revision är avgiftsområdet lika med Revision av myndigheter med flera (tabell
18 Omräkning av kostnaderna för 2019 och 2018 med anledning av att en verksamhetsgren har utgått från och med 2020 har påverkat det ackumulerade över-/underskottet för avgiftsområdet med –4 886 tkr.
17
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Effektivitetsrevision
Inom effektivitetsrevisionen granskar vi och bedömer hur effektiv den statliga verksamheten är. Granskningen ska främja en sådan utveckling att staten med hänsyn till allmänna samhällsintressen får ett effektivt utbyte av sina insatser.19
Riksdagen har efterlyst breda granskningar i väsentliga samhällsfrågor samt att de mest väsentliga delarna av varje utskottsområde bör föranleda granskningsinsatser under en mandatperiod. Granskningen ska huvudsakligen inriktas mot hushållning, resursutnyttjande och måluppfyllelse.20 Granskningen följer internationella standarder för nationella revisionsorgan.
Resultat och bedömning
Effektivitetsrevisionen har under året uppvisat ett gott resultat. Den övergripande slutsatsen bygger på en samlad bedömning av verksamhetsvolym, inriktning, genomslag, kvalitet och resursåtgång. De olika delarna utvecklas i de följande avsnitten.
Pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter
Under 2020 publicerades 30 granskningsrapporter. Av dessa inleddes 2 granskningar under 2017, 6 under 2018, 17 under 2019 och 5 granskningar under 2020. Vi bedömer resultatet som mycket bra, givet omständigheterna. Under den pågående pandemikrisen har effektivitetsrevisionen tagit stor hänsyn till att flera verksamheter har samhällsviktiga och brådskande uppgifter inom krishanteringen. Verksamheten gynnades under året av fortsatt låg personalomsättning.
Vid årets början pågick 37 granskningar, vilket är färre än vid ingången av föregående år. Hur många granskningar som kan bedrivas under ett år bestäms av tillgängliga resurser, granskningarnas omfattning och inriktning samt hur snabbt medarbetare kan påbörja en ny granskning i samband med att de avslutar en pågående granskning. Under 2020 inleddes 31 granskningar, vilket är färre än under 2019. Pandemin har påverkat produktion och resursåtgång inom granskningsverksamheten i och med minskad tillgänglighet till de myndigheter vi granskar och ökat hemarbete.
Riksrevisionen har under året totalt bedrivit (inlett, fortsatt arbetet med eller publicerat) 68 granskningar, vilket också är färre än under tidigare år. Under året har två granskningar avslutats utan publicerad granskningsrapport, en av Swedavias samhällsuppdrag och en av gymnasieskolans lärlingsutbildning. Granskningen av Swedavias samhällsuppdrag lades ned mot bakgrund av utvecklingen av coronapandemin och den stora påverkan som denna har haft på flygmarknaden då Swedavias situation sannolikt påverkas under lång tid framöver. Granskningen av gymnasieskolans lärlingsutbildning lades ned mot
194 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m.
20Bet. 2009/10:KU17, rskr. 2009/10:301, 302.
18
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
bakgrund av att regeringen har gett Skolverket i uppdrag att följa upp och ge förslag på hur lärlingsutbildningen kan förbättras, varför mervärdet av en granskning inte bedömdes vara tillräckligt högt för att gå vidare.
Vid årets slut pågick 36 granskningar, vilket är något färre än tidigare år. Se tabell 11 nedan för utvecklingen av antal granskningar de senaste tre åren.
Tabell 11 Antal granskningar
| År | 2020 | 2019 | 2018 |
| Pågående granskningar vid årets början | 37 | 42 | 43 |
| Inledda granskningar under året | 31 | 34 | 36 |
| Summa pågående och inledda granskningar | 68 | 76 | 79 |
| Nedlagda granskningar under året | 2 | 0 | 2 |
| Publicerade granskningar under året | 30 | 39 | 35 |
| Pågående granskningar vid årets slut | 36 | 37 | 42 |
Granskningens inriktning
De 30 publicerade granskningsrapporterna är väl fördelade över riksdagens utskott. Granskningar har genomförts inom samtliga utskottsområden utom försvarsutskottet och kulturutskottet. Förhållandevis många granskningar genomfördes 2020 inom finansutskottets område.21
I tabell 12 nedan redovisas fördelningen av publicerade granskningsrapporter per år utifrån de tre inriktningar som effektivitetsrevisionen huvudsakligen ska utgå från22. En granskning kan beröra flera inriktningar.
Tabell 12 Fördelning av antal rapporter utifrån granskningens inriktning
| Granskning av: | 2020 | 2019 | 2018 |
| Hushållning | 11 | 8 | 9 |
| Resursutnyttjande | 15 | 23 | 14 |
| Måluppfyllelse | 22 | 27 | 30 |
Inriktningen av effektivitetsrevisionen varierar naturligt mellan åren. Sammantaget bedömer Riksrevisionen att effektivitetsgranskningarna under 2020 levde upp till lagens krav på bredd.
Resultatindikatorer
En aspekt av god förvaltning är att verksamheten bedrivs effektivt och med god hushållning. Varje år följer Riksrevisionen upp vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av effektivitetsrevisionens granskning och bedömer genomslaget av de tidigare lämnade granskningsrapporterna på fyra till fem års sikt.
21Se bilaga 1, Publicerade granskningar per utskott och inriktning.
224 § lagen om revision av statlig verksamhet m.m.
19
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Tabell 13 Andelen granskningar som medfört åtgärder
| År | 2020 | 2019 |
| Andelen granskningar som medfört åtgärder23 | 85 % | 61 % |
I många fall har granskningsrapporter från effektivitetsrevisionen medfört någon form av åtgärd från regeringen eller andra granskade organisationer som ligger i linje med Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer. Det är dock viktigt att vara medveten om den osäkerhet som råder kring möjligheten att härleda åtgärderna direkt till granskningsrapporternas slutsatser och rekommendationer. Denna osäkerhet, i kombination med att uppgiften endast finns tillgänglig för de två senaste åren innebär att det inte heller är möjligt att ange orsaker till förändringen mellan åren.
Kvalitetsarbete
Effektivitetsrevisionens kvalitetssäkring är en integrerad del av granskningsprocessen. Utöver att projektledaren, projektgruppen och enhetschefen har ett kvalitetsansvar bidrar också metodämnessakkunniga, jurister, utsedda interna opponenter samt kollegor på Riksrevisionen till kvalitetssäkringsarbetet. Efter att ett utkast till granskningsrapport har behandlats vid ett seminarium får Re- geringskansliet och den eller de andra myndigheter som har granskats möjlighet att faktagranska och lämna övriga synpunkter på rapportutkastet. När även dessa synpunkter har beaktats fattar riksrevisor beslut om granskningsrapporten.
Från januari 2020 infördes en omarbetad process för effektivitetsrevisionen i syfte att förenkla och förtydliga arbetet. Den nya processen är i linje med internationella standarder för effektivitetsrevision. Samtidigt infördes även nya klarspråksriktlinjer specifikt för effektivitetsrevisionen, för att främja tydligare, mer enhetliga och läsarvänliga granskningsrapporter.
Gott betyg i myndighetsenkäten
Ett sätt att bedöma kvaliteten i granskningsrapporterna är svaren på de enkäter som Riksrevisionen skickar till de som har granskats efter avslutad granskning (enligt överenskommelse undantas Regeringskansliet). 90 procent ansåg att de granskningsrapporter som publicerades 2020 helt eller i huvudsak gav ett professionellt och välbalanserat intryck, och 80 procent ansåg att de rekommendationer som lämnades helt eller i huvudsak var begripliga, relevanta och möjliga att använda.
23Avser tidigare granskningar som följts upp i Riksrevisionens uppföljningsrapport 2020 respektive 2019. Jämförelsetal saknas för 2018.
20
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Kostnader och tid
Kostnaderna för effektivitetsrevisionen under 2020 är något lägre än föregående år. Som framgår av tabell 14 och tabell 15 har kostnaden för omvärldsbevakning ökat något, medan kostnaden för metodutveckling och utbildning har minskat till följd av att vi slutfört översynen av EFF-processen. Under 2019 tog översynen många timmar i anspråk, vilket avspeglades i kostnaderna. Vidare har pandemin medfört färre genomförda utbildningar under 2020.
Tabell 14 Nettokostnader för effektivitetsrevision (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Granskning | 124 043 | 123 597 | 119 794 |
| Omvärldsbevakning | 28 906 | 27 245 | 31 034 |
| Metodutveckling och | 2 434 | 5 664 | 2 953 |
| utbildning | |||
| Summa | 155 384 | 156 506 | 153 782 |
Tabell 15 Redovisade timmar för effektivitetsrevision
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Granskning | 95 385 | 103 853 | 98 500 |
| Omvärldsbevakning | 22 868 | 24 194 | 27 127 |
| Metodutveckling och | 1 808 | 4 673 | 2 188 |
| utbildning | |||
| Summa | 120 061 | 132 720 | 127 815 |
Såväl kostnaden per publicerad granskning (tabell 16) som antalet redovisade timmar (tabell 17) har ökat jämfört med tidigare år. Kostnader och timmar påverkas i hög grad av inriktning och omfattning på de granskningar som genomförs, det vill säga omfattande och komplicerade granskningar drar upp den genomsnittliga kostnaden och vice versa. Den pågående pandemin påverkar årets utfall genom minskad tillgänglighet till de myndigheter vi granskar och ökat hemarbete.
Tabell 16 Kostnader för granskningar (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Upparbetad kostnad vid årets början | 58 496 | 61 224 | 50 718 |
| Årets kostnad för granskningar | 124 043 | 123 597 | 119 794 |
| Upparbetad kostnad vid årets slut | 73 814 | 58 496 | 61 224 |
| Kostnad för årets avslutade granskningar | 108 725 | 126 325 | 109 288 |
| varav publicerade granskningar | 107 873 | 126 325 | 108 668 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 852 | 0 | 620 |
| Antal publicerade granskningar | 30 | 39 | 35 |
| Styckkostnad för årets publicerade granskningar | 3 596 | 3 239 | 3 105 |
21
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Tabell 17 Antal redovisade timmar för anställd personal för granskningar
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Upparbetade timmar vid årets början | 52 039 | 50 887 | 42 130 |
| Årets timmar för granskningar | 95 385 | 103 853 | 98 500 |
| Upparbetade timmar vid årets slut | 58 710 | 52 039 | 50 887 |
| Timmar för årets avslutade granskningar | 88 714 | 102 701 | 89 743 |
| varav publicerade granskningar | 88 034 | 102 701 | 89 366 |
| varav granskningar som inte resulterat i rapporter | 680 | 0 | 377 |
| Antal publicerade granskningar | 30 | 39 | 35 |
| Snitt timmar för årets publicerade granskningar | 2 934 | 2 633 | 2 553 |
Under 2020 hade Riksrevisionen två granskningar som avslutats utan avlämnande av rapport, se även avsnittet ovan om pågående granskningar och publicerade granskningsrapporter. Den totala kostnaden för de två granskningarna var 852 tkr.
22
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Internationell verksamhet
Riksrevisionens internationella verksamhet omfattar två delar: internationellt utvecklingssamarbete och internationell samverkan. Nedan finns en ekonomisk sammanställning för hela verksamhetsgrenen. Resultat och bedömning samt ekonomiskt utfall redovisas separat i påföljande avsnitt.
Tabell 18 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationell verksamhet (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 38 770 | 51 814 | 47 443 |
| Internationell samverkan | 11 273 | 10 545 | 10 671 |
| Summa | 50 043 | 62 359 | 58 114 |
Tabell 19 Redovisade timmar för internationell verksamhet
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | 22 898 | 30 051 | 25 215 |
| Internationell samverkan | 7 288 | 7 012 | 7 335 |
| Summa | 30 185 | 37 063 | 32 550 |
Internationellt utvecklingssamarbete
Riksrevisionen arbetar med att främja demokratisk utveckling och effektiv förvaltning genom globala, regionala och bilaterala samarbetsprojekt med nationella revisionsmyndigheter i utvecklingsländer. Målet är att bidra till att stärka kapaciteten och förmågan att bedriva revision enligt internationella standarder. Därigenom bidrar vi till ökad transparens och fungerande system för ansvarsutkrävande, vilket främjar den enskilde medborgarens möjligheter att göra sin röst hörd och vi bidrar samtidigt till att motverka korruption och oegentligheter.
Verksamheten bedrivs i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD-Dac).
Resultat och bedömning av det internationella utvecklingssamarbetet
Förutsättningarna för arbetet har ändrats påtagligt av den rådande coronapandemin. Nedstängningar av samhället i flera samarbetsländer tillsammans med begränsad it-infrastruktur har inneburit speciella utmaningar för verksamheten. I hög utsträckning har likväl planerade aktiviteter kunnat genomföras digitalt.
Riksrevisionen bedrev under året verksamhet i tre regionala och tio bilaterala samarbetsprojekt. Inga nya bilaterala projekt påbörjades under 2020 och två bilaterala samarbeten, med revisionsmyndigheterna i Kambodja och Uganda, avslutades vid årets utgång. Under 2020 har Riksrevisionen beslutat att förlänga samarbetena med revisionsmyndigheterna i Kosovo, Zimbabwe,
23
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Liberia och Afghanistan. Det bilaterala samarbetet med revisionsmyndigheten i Tanzania kommer att bedrivas med år 2021 som avslutande år för att därefter övergå till regionalt samarbete. Därutöver har beslut fattats att förlänga våra regionala samarbeten i sydöstra Asien (Aseansai)24 samt på västra Balkan. På global nivå fokuserades insatserna under 2020 på kapacitetsutveckling inom ramen för Intosai.
Fortsatt fokus på det regionala samarbetet
Våra regionala samarbeten har under året omfattat insatser riktade till 43 nationella revisionsmyndigheter. En stor del av den regionala verksamheten sker inom vårt samförståndsavtal med Afrosai-E,25, en organisation bestående av 26 revisionsmyndigheter i Afrika.
Riksrevisionen har tillsammans med Afrosai-E genomfört insatser för att utveckla kvalitetsarbetet och kompetensen inom revision. Riksrevisionen har också varit ett stöd i framtagandet av manualer för finansiell revision och handböcker inom effektivitetsrevision. Vi har under året även arbetat med ledarskapsutbildning samt rådgivning och coachande insatser på HR-området.
I Sydostasien samarbetar Riksrevisionen med Aseansai, vars syfte är att främja god samhällsstyrning, stärkt revisionskapacitet och främja tekniskt samarbete inom offentlig revision. Under året har det främst handlat om hur stödet kan ställas om för att anpassas till nya förutsättningar under pandemin, genom att stödja Aseansai i framtagandet av en ny strategisk plan.
Det regionala samarbetet i västra Balkan26 har under 2020 fokuserat på kommunikation och kvalitetssäkring. Ett arbete med att öka kunskapen kring strategisk extern kommunikation och vikten av klarspråk liksom kring uppbyggnad av kvalitetssäkringssystem har påbörjats.
Utöver våra tre regionala projekt har Riksrevisionen genomfört regionala och subregionala insatser i Östafrika27 och i Stillahavsregionen28. I Östafrika har stödet under 2020 främst fokuserat på att utveckla kvalitetsarbetet. Arbetet bedöms ha lett till stärkt erfarenhets- och kunskapsutbyte samt ett professionellt nätverk mellan deltagarna. I Stillahavsregionen har Riksrevisionen stöttat små revisionsmyndigheter i arbetet med att ta fram HR-strategier.
Lägre aktivitetsnivå inom det bilaterala samarbetet till följd av coronapandemin
Utgångspunkten för verksamheten under 2020 var beslutade projektplaner och samförståndsavtal. Verksamheten har påverkats av coronapandemin, och
24Association of South-East Asian Nations Supreme Audit Institutions.
25African Organization of English-speaking Supreme Audit Institutions.
26Med revisionsmyndigheter i Serbien, Montenegro, Nordmakedonien, Kosovo, Albanien, Bosnien och Hercegovina och Turkiet.
27Med revisionsmyndigheter i Kenya, Tanzania och Uganda.
28Med revisionsmyndigheter i Fiji, Papa Nya Guinea, Mikronesien, Kiribathi, Pohnpei och Yap.
24
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
aktivitetsnivån har som följd varit lägre än planerat. Trots utmaningarna har verksamhet kunnat bedrivas i alla tio bilaterala projekt under året.
Stöd inom effektivitetsrevision har fortsatt att utgöra en kärna i det bilaterala samarbetet. Insatserna har innefattat såväl utbildningar som stöd i framtagandet av manualer och handböcker inom effektivitetsrevision och att stärka ämnesvalsprocesser. Till exempel har vi stöttat revisionsmyndigheterna i Pa- lestina och Tanzania i att ta fram manualer för effektivitetsrevision, i syfte att höja kvaliteten och förbättra myndigheternas processer.
Inom finansiell revision har vi arbetat med en kombination av utbildning och praktiska övningar. I vårt samarbete med revisionsmyndigheten i Afghanistan har två pilotprojekt genomförts under perioden 2019 och 2020 med fokus på granskning av statliga bolag.
Under 2020 har Riksrevisionen på olika sätt arbetat med våra samarbetspartner inom kvalitetssäkring och kvalitetskontroll. Arbetet har i hög utsträckning kunnat genomföras på distans och med digitalt stöd. Sådana insatser har genomförts i Liberia, Kosovo och Uganda.
Riksrevisionen har ett fortsatt fokus på stärkt organisatorisk kapacitet genom att stötta lednings- och HR-funktioner att skapa interna förutsättningar och förståelse för hur revisionskvalitet kan förbättras. I Zimbabwe har vi exempelvis sett en koppling mellan de chefer som genomgår individuell coachning och deras förmåga att använda kunskaper från ledarskapsprogram i ledning och utveckling av individer och team.
Intern och extern kommunikation är centralt för att få genomslag för en revisionsmyndighets arbete och rekommendationer. Under 2020 fokuserade arbetet på externa och interna kommunikationsstrukturer, utveckling av rapporternas läsbarhet och kommunikationens användbarhet. Revisionsmyndigheten i Kenya vittnar om hur detta arbete lett till ökat genomslag i medierna, då rapporterna nu har en större läsbarhet.
Det är tydligt att förutsättningarna för att stödja våra partner har förändrats med anledning av coronapandemin, vilket lett oss till att pröva nya stöd- och samarbetsformer. Under året har Riksrevisionen inlett ett samarbete med FN:s utvecklingsprograms (UNDP) landskontor i Zimbabwe. Stödet från Riksrevisionen har gjort det möjligt att inkludera revisionsmyndigheten i Zimbabwe som implementerande partner i UNDP:s pågående program Parliament Support Programme Zimbabwe, som bland annat syftar till att stärka parlamentets kontrollmakt och den offentliga revisionens kapacitet.
Globala insatser utgör en central del av verksamheten
En väsentlig del av Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete sker på den globala nivån. Trots pandemin har verksamheten kunnat fortgå i planerad omfattning, och i flera fall har vi nått ut till en större och bredare publik än tidigare då den genomförts digitalt. En viktig del av detta arbete sker inom ramen för Intosais kapacitetsutvecklingskommitté (Capacity Building Committee, CBC). Med revisionsmyndigheten i Sydafrika som ordförande och
25
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Riksrevisionen som vice ordförande främjar kommittén utvecklingen hos oberoende revisionsmyndigheter.
Under året genomfördes flera webbinarier, bland annat med fokus på revisionsmyndigheters roll under coronapandemin, samt samarbete med civilsamhället. Det senare resulterade i ett ramverk med principer för revisionsmyndigheters samarbete med civilsamhället. Ett annat ämne har varit revisionsmyndigheters roll i att granska biståndsmedel i sina respektive länder. Engagemanget var stort och slutsatserna från webbinariet kommer att ligga till grund för en ny projektgrupp inom CBC, med avsikt att skapa bättre förutsättningar för revisionsmyndigheter att granska biståndsmedel på ett hållbart sätt.
Riksrevisionen leder CBC:s projektgrupp för stöd till revisionsmyndigheter i bräckliga situationer (Auditing in Complex and Challenging Contexts – ACCC). Projektgruppen ökade sin aktivitetsnivå med fler webbinarier under 2020 och kunde, tack vare det digitala formatet, nå fler deltagare. Störst intresse tilldrog sig ett webbinarium om lärdomar från att granska medel under 2014 års ebolautbrott, lett av riksrevisorn i Sierra Leone. Sierra Leones erfarenheter av att granska insatser under ebolaepidemin har hög relevans för alla revisionsmyndigheters arbete under den nu pågående pandemin. ACCC utarbetade under året även informationspaket för att öka parlamentens förståelse för revisionsmyndigheters roll, oberoende och tillämpning av internationella revisionsstandarder.
I linje med strategin för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete har vi under året genomfört en översyn av förutsättningarna för Riksrevisionen att bedriva revision av internationella och multilaterala organisationer med utvecklingsmandat. Sverige är en stor givare till det multilaterala systemet och totalt kanaliseras cirka 60 procent av det svenska biståndet via internationella organisationer. Organisationernas funktioner för extern- och internrevision, oberoende översynskommittéer samt interna inspektions- och utvärderingsfunktioner utgör viktiga funktioner. En av översynens slutsatser är att en starkare svensk närvaro i dessa sammanhang skulle öka möjligheterna för insyn och ansvarsutkrävande och därmed bidra till att nå målen för svenskt bistånd.
Kvalitetsarbete
Under året har Riksrevisionen påbörjat ett utvecklingsarbete för att stärka resultatstyrningen samt uppföljnings- och utvärderingsarbetet i våra samarbetsprojekt. Två externa utvärderingar har genomförts under året, av våra bilaterala samarbeten med revisionsmyndigheterna i Tanzania och Uganda.
I linje med strategin för Riksrevisionens internationella utvecklingssamarbete har arbete inletts för att stärka hållbarhetsarbetet, med fokus på jämställdhet samt miljö och klimat.
Riksrevisionen samråder årligen med Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). Samråd ägde rum vid två tillfällen under året, den 24 juni samt den 10 december 2020.
26
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Kostnader och tid
Riksrevisionen hade vid ingången av 2020 en utnyttjad anslagskredit om cirka 0,7 miljoner kronor på biståndsanslaget. Inriktningen under 2020 var inledningsvis fullt anslagsutnyttjande. Till följd av coronapandemin har Riksrevisionen inte nått ambitionen vad gäller verksamhetens volym och går ur 2020 med ett anslagssparande om 10,5 miljoner kronor. Kostnaderna är lägre än föregående år. Till stor del beror det på minskade resekostnader, och i viss utsträckning även på lägre aktivitetsnivå. Antalet operativa timmar inom det globala och regionala samarbetet är högre respektive i princip i nivå med 2019 medan antalet operativa timmar inom det bilaterala samarbetet är väsentligt lägre än 2019. Detta beror på att det har varit enklare att ställa om till digitala insatser och distansstöd inom det globala och regionala samarbetet, jämfört med inom de bilaterala samarbetsprojekten.
I kostnaderna för myndighetens internationella utvecklingssamarbete ingår kostnader för myndighetsgemensamma uppgifter, som redovisas som bistånd i enlighet med direktiv som utfärdas av OECD:s biståndskommitté (Dac) för vad som får rapporteras som bistånd. För ytterligare upplysningar om fördelningen av gemensamma kostnader, se avsnittet Redovisningsprinciper.
Se bilaga 2 för en redovisning av nettokostnader och lämnade bidrag per samarbetsprojekt inom det internationella utvecklingssamarbetet.
Tabell 20 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Regionala insatser | 15 195 | 16 493 | 18 577 |
| Bilaterala insatser | 13 701 | 25 996 | 22 458 |
| Globala insatser | 9 874 | 9 325 | 6 407 |
| Summa | 38 770 | 51 814 | 47 443 |
| varav lämnade bidrag | 7 307 | 6 084 | 6 337 |
Lämnade bidrag avser framför allt bidrag till Afrosai-E. Ökningen år 2020 utgörs av bidrag till UNDP:s landkontor i Zimbabwe.
27
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Tabell 21 Antal redovisade timmar för internationellt utvecklingssamarbete
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Regionala insatser | 6 035 | 6 542 | 6 091 |
| Bilaterala insatser | 7 528 | 15 044 | 14 201 |
| Globala insatser | 9 335 | 8 465 | 4 923 |
| Summa | 22 898 | 30 051 | 25 215 |
Tabell 22 Nettokostnader och lämnade bidrag för internationellt utvecklingssamarbete fördelat per aktivitet29
| Aktivitet | 2020 | 2019 |
| Organisatorisk kapacitet30 | 4 041 | 8 171 |
| Finansiell revision | 2 185 | 5 363 |
| Effektivitetsrevision | 10 091 | 15 635 |
| Projektledning och administration31 | 18 072 | 19 725 |
| Utvärdering | 1 157 | 0 |
| Övrigt32 | 3 224 | 2 921 |
| Summa | 38 770 | 51 814 |
Internationell samverkan
Riksrevisionens internationella samverkan syftar till att utbyta information, kunskap och erfarenheter med andra revisionsmyndigheter och internationella aktörer och därigenom utveckla Riksrevisionens metoder och processer i syfte att förbättra verksamheten.33 Dessutom ska Riksrevisionen bidra till att främja utvecklingen av revisionsprofessionen och att stärka revisionsmyndigheters roll globalt genom kunskapsdelning. Utgångspunkten är vår instruktionsgivna uppgift att företräda Sverige som det nationella revisionsorganet i internationella sammanhang. Inom internationell samverkan arbetar Riksrevisionen i tre delar: Intosai, EU och övrig internationell samverkan.
Resultat och bedömning av internationell samverkan
Riksrevisionen är en aktiv medlem i Intosai och Eurosai
Riksrevisionen representerar Sverige i Intosai och dess regionala organisation för Europa, Eurosai. Vårt arbete i Intosai ska bidra till utveckling av professionella standarder och kunskapsutbyte i syfte att säkerställa en effektiv hantering av offentliga resurser, inom Europa och internationellt. Vi har bland annat deltagit i arbetsgrupper som rör frågor om it och teknologi, miljö samt finansiell reform. Riksrevisionen har även varit aktiva i kommittéerna för
29Tabellen innehåller endast ett jämförelseår då redovisningen på aktivitetsnivå startade 2020, utfallet för 2019 är omräknat till samma struktur.
30Avser insatser på områden som ledarskap, HR, kommunikation, strategisk planering m.m.
31Inkluderar även metod- och kompetensutveckling.
32Avser framför allt aktiviteter inom global kapacitetsutveckling samt regionala och internationella insatser.
33Strategi för Riksrevisionens arbete inom Intosai, dnr 1.1.2-2018-0195.
28
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
effektivitetsrevision och finansiell revision, som är underkommittéer till Intosais standardsättningskommitté. Under året har vi också engagerat oss i Intosais arbete med anledning av coronapandemin och i den tillfälliga arbetsgruppen för strategisk planering.
Inom Eurosai har Riksrevisionen ansvarat för arbetet med kapacitetsutveckling tillsammans med den polska revisionsmyndigheten. På grund av coronapandemin har aktivitetsnivån varit lägre än tidigare år. Eurosais årliga kongress har skjutits fram till våren 2021.
EU-samverkan har begränsats av coronapandemin
Engagemanget inom EU syftar till att verka för oberoende och transparenta revisionsmyndigheter som bidrar till professionens utveckling. Detta sker främst inom ramen för kontaktkommittén för revisionsmyndigheterna i EU. Vidare samverkar vi med Europeiska revisionsrätten och faciliterar revisionsrättens granskning av Sveriges hantering av EU-medel.
Riksrevisionen genomförde under 2020 åtaganden på EU-nivå, till exempel genom kontakter med revisionsrätten. Medverkan i genomförandet av revisionsrättens granskningsbesök har emellertid begränsats av coronapandemin. Vi har även under året deltagit i kontaktkommitténs arbete. Ett par möten i denna har ställts in eller skjutits upp på grund av pandemin. Riksrevisionen leder arbetet i två arbetsgrupper under kontaktkommittén.
Inom övrig samverkan har fokus varit på kollegial granskning
Riksrevisionen samverkar med andra länders nationella revisionsorgan i syfte att dela kunskap, utbyta erfarenheter, utveckla metoder och skapa plattformar för att lösa gemensamma utmaningar. Riksrevisionen har därför under året lett en kollegial granskning, så kallad peer review, av den nederländska revisionsmyndigheten. Arbetet avslutades under 2020 men rapporten publicerades i januari 2021. Riksrevisionen har också under 2020 inlett en kollegial granskning av den danska revisionsmyndigheten. Vår bedömning är att deltagandet i kollegiala granskningar ger värdefulla erfarenheter och lärdomar till vår egen verksamhet.
Besöksutbytet med andra länder har begränsats på grund av coronapandemin. Inom ramen för samarbetet mellan de nordiska revisionsmyndigheterna har arbetet fortgått. Riksrevisionen stod i februari värd för ett möte om strategisk framsyn i granskningsarbete. Därefter har samtliga möten genomförts digitalt och coronapandemin har dominerat agendorna.
Kvalitetsarbete
Riksrevisionen har under året tagit fram en rutin för deltagande i internationella arbetsgrupper och kommittéer. Riksrevisionen har även gjort en översyn av hur vi arbetar med sekunderingar och utbytestjänstgöring, som ett led i att stärka vårt arbete med kompetensförsörjning.
29
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Kostnader och tid
Kostnaderna under året är högre än föregående år. Till stor del beror det på ökade personalkostnader i den internationella verksamheten, samtidigt som resekostnaderna har minskat. Antalet operativa timmar inom internationell samverkan är i princip i nivå med 2019.
Tabell 23 Nettokostnader för internationell samverkan (tkr)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| EU | 1 539 | 1 494 | 1 953 |
| Intosai | 4 381 | 3 781 | 5 784 |
| Övrig internationell samverkan | 5 353 | 5 270 | 2 934 |
| Internationell samverkan | 11 273 | 10 545 | 10 671 |
Tabell 24 Redovisade timmar internationell samverkan
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| EU | 1 098 | 1 122 | 1 637 |
| Intosai | 2 612 | 2 481 | 4 260 |
| Övrig internationell samverkan | 3 578 | 3 409 | 1 438 |
| Internationell samverkan | 7 288 | 7 012 | 7 335 |
30
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Övriga myndighetsövergripande uppgifter
Här redovisar vi myndighetsövergripande uppgifter med främsta utgångspunkt i lagen med instruktion för Riksrevisionen, utöver våra huvudsakliga uppgifter inom de tre verksamhetsgrenarna.
Planering och uppföljning av granskningen
Riksrevisorn beslutar vilken huvudsaklig inriktning granskningen ska ha och redovisar sitt beslut i en granskningsplan. I granskningsplanen presenterar riksrevisorn inriktningen för både den årliga revisionen och effektivitetsrevisionen utifrån en gemensam riskmodell som beskriver huvudsakliga risker för staten. Genom den gemensamma modellen kan riksrevisorn förmedla en samlad bild av pågående och planerad granskning vid myndigheten. Riksrevisionen lämnade granskningsplanen 2020/2134 till riksdagen den 21 oktober.
I riksrevisorns årliga rapport samlas de viktigaste iakttagelserna från effektivitetsrevisionen och den årliga revisionen. För att tydliggöra sambandet med Riksrevisionens granskningsplan redovisas de viktigaste iakttagelserna inom effektivitetsrevision och årlig revision utifrån de huvudsakliga risker som angett granskningens inriktning. Riksrevisorns årliga rapport 202035 lämnades till riksdagen den 19 maj.
Genom uppföljningsrapporten ger Riksrevisionen riksdagen underlag för att bedöma genomslaget av vår granskning, det vill säga om den har bidragit till en effektiv statlig verksamhet och tillförlitlig redovisning. Uppföljningsarbetet ska också kunna användas internt för att utveckla Riksrevisionens granskning. Riksrevisorn lämnade uppföljningsrapporten 202036 till riksdagen den 7 april.
Finansutskottet bjuder sedan 2018 in till ett öppet seminarium med riksrevisorerna med anledning av den årliga rapporten och uppföljningsrapporten. Det är ett värdefullt tillfälle för Riksrevisionen att upprätthålla en löpande och nära kontakt med riksdagen och att få ge en sammanfattande bild av granskningsverksamheten. Seminariet under 2020 handlade om iakttagelser som vi har gjort på temat hållbarhet.
Riksdagens råd för Riksrevisionen och vetenskapliga rådet
Riksdagens råd för Riksrevisionen är riksdagens organ för samråd och insyn i Riksrevisionens verksamhet och organisation. Riksrevisorn har informerat rådet om vår verksamhet och organisation, bland annat om Riksrevisionens planerade publiceringar, årsredovisning 2019, granskningsplan och förslag till anslag på statens budget 2021. Riksrevisorn har också för rådet redovisat arbetet i de viktigaste granskningarna och hur granskningsplanen följts.
34Dnr 1.1.2-2020-0724.
35Dnr 1.2.2-2019-1168.
36Dnr 1.2.2-2019-1166.
31
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Vid Riksrevisionen finns också ett vetenskapligt råd. Vetenskapliga rådets uppgift är att bidra till ökade kunskaper om metoder och förhållanden för att långsiktigt förbättra Riksrevisionens underlag för beslutsfattande och kvalitet i granskningen. Under 2020 anordnade Riksrevisionen tre sammanträden med rådet. Vår bedömning är att rådet genom värdefulla synpunkter har bidragit till kvalitetsarbetet inom såväl granskningsverksamheten som Riksrevisionens myndighetsövergripande planering av verksamheten.
32
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Kompetensförsörjning
I detta avsnitt redovisar Riksrevisionen en sammanställning av personalstatistik samt de åtgärder som vi har vidtagit för att säkerställa att det finns god kompetens för att nå verksamhetens mål.
Personalstatistik
Personalstatistiken visar att antalet medarbetare har minskat under 2020, både vad gäller visstidsanställda och tillsvidareanställda. Totalt hade Riksrevisionen 306 tillsvidare- eller visstidsanställda per den 31 december 2020. Under sista halvåret 2019 infördes rekryteringsstopp av budgetmässiga skäl, vilket har påverkat antal anställda för 2020. Ersättningsrekrytering inleddes senare än planerat, vilket visar sig i siffrorna för 2020 där antal anställda är mindre än föregående år.
Tabell 25 Antal anställda per den 31 december
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Anställda | 306 | 316 | 329 |
| varav tillsvidareanställda | 302 | 309 | 320 |
| varav visstidsanställda | 4 | 7 | 9 |
Tabell 26 Könsfördelning av antal anställda per den 31 december
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Antal anställda | 306 | 316 | 329 |
| varav kvinnor | 185 | 186 | 194 |
| varav män | 121 | 130 | 135 |
Tabell 27 Antal chefer fördelat på kvinnor och män
| 2020-12-31 | 2019-12-31 | 2018-12-31 | |
| Totalt | 23 | 23 | 24 |
| varav kvinnor | 16 | 17 | 16 |
| varav män | 7 | 6 | 8 |
Bland medarbetarna är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Bland cheferna är 70 procent kvinnor och 30 procent män.
Personalomsättning
Personalomsättningen har sjunkit ytterligare från föregående år. Faktum är att från 2018 har personalomsättningen sjunkit från 16 procent till 9 procent. Det går därför inte att härleda minskningen enbart till osäkerhet på arbetsmarknaden med anledning av coronapandemin utan vi tror att andra faktorer också påverkar omsättningen. I avslutssamtal och enkäter nämner medarbetare till exempel gott ledarskap och tydligare processer inom effektivitetsrevisionen
33
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
som framgångsfaktorer. Inom årlig revision uppskattas mindre resande. Det senare som en konsekvens av coronapandemin.
Vad gäller pension ser vi en tendens att fler arbetar vidare efter 65 år och väljer en senare pensionsavgång.
Tabell 28 Personalförändring (antal)
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Nyanställda | 23 | 37 | 49 |
| Entledigade | 27 | 41 | 48 |
| Pension | 3 | 5 | 7 |
Tabell 29 Personalomsättning
| Personalomsättning | ||||
| Medelantal | 2020 | 2019 | 2018 | |
| anställda | ||||
| 202037 | ||||
| Årlig revision | 116 | 10 % | 17 % | 15 % |
| Effektivitetsrevision | 109 | 8 % | 5 % | 13 % |
| Internationella verksamheten | 21 | 9 % | 13 % | 4 % |
| De myndighetsgemensamma | 55 | 8 % | 24 % | 32 % |
| funktionerna | ||||
| Hela myndigheten | 302 | 9 % | 14 % | 16 % |
Sjukfrånvaro
I huvudsak följer sjukfrånvaron på Riksrevisionen samma mönster som för statsförvaltningen i stort, om än på något lägre nivå. Sjukfrånvaron i staten minskar för tredje året i rad38 och så också på Riksrevisionen. Den totala sjukfrånvaron visar att kvinnor är mer sjukskrivna än män. Män är däremot långtidssjuka i högre utsträckning än kvinnor.
Den största anledningen till längre sjukfrånvaro ser ut som på arbetsmarknaden i stort, där psykisk ohälsa står för en betydande andel av sjukfrånvaron. Vi har därför inlett samtal med Partsrådet om att nyttja en stresshanteringstjänst under kommande år för att förebygga stressproblematik.
37Medelantal anställda redovisas exklusive riksrevisorer, inklusive tjänstlediga och skiljer sig därför mot medelantal anställda som redovisas i tabellen Sammanställning över väsentliga uppgifter, under avsnittet Finansiell redovisning.
38Statistik – sjukfrånvaro, Arbetsgivarverket 2020.
34
RESULTATREDOVISNING2020/21:RR1
Tabell 30 Sjukfrånvaro i procent av total ordinarie arbetstid
| 2020 | 2019 | 2018 | |
| Sjukfrånvaro totalt | 2,1 | 2,7 | 3,0 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 2,4 | 3,9 | 4,1 |
| Män | 1,7 | 1,0 | 1,5 |
| Anställda 29 år och yngre | 0,9 | 0,9 | 1,3 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 1,1 | 1,2 | 1,7 |
| Män | 0,4 | 0,6 | 0,8 |
| Anställda 30–49 år | 1,5 | 2,3 | 2,3 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 2,0 | 3,1 | 3,1 |
| Män | 0,8 | 1,1 | 1,1 |
| Anställda 50 år och äldre | 3,5 | 4,0 | 5,1 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 3,6 | 6,1 | 6,9 |
| Män | 3,3 | 0,9 | 2,5 |
| Av total sjukfrånvaro avser: | |||
| Andelen långtidssjuka (60 dagar eller mer) | 50,2 | 51,6 | 50,9 |
| varav: | |||
| Kvinnor | 47,0 | 55,2 | 55,1 |
| Män | 56,8 | 31,1 | 35,0 |
| Långtidssjukas frånvaro i procent av total ordinarie arbetstid | 1,1 | 1,4 | 1,5 |
Årets arbete med kompetensförsörjning
Den sammanfattande bedömningen av arbetet med kompetensförsörjningen är att coronapandemin haft inverkan på kompetensförsörjningens samtliga delar. Vi anser dock inte att den har påverkat möjligheten att säkerställa att vi har den kompetens som behövs. I huvudsak kan vi rekrytera den kompetens som verksamheten behöver. Det är däremot en fortsatt utmaning med att attrahera erfarna revisorer till den årliga revisionen. Riksrevisionen har likt övriga arbetsmarknaden fortsatta utmaningar med att hitta tillräckligt många it-reviso- rer samt digitaliseringskompetens. För att säkerställa att kompetensen finns på lång sikt fortsätter arbetet med att internutveckla medarbetare som komplement till rekrytering.
Parallellt med rekrytering är kompetensutveckling en stor del i Riksrevisionens kompetensförsörjning. Den består främst av lärande i arbetet som kompletteras med utbildning. Inom Riksrevisionen finns en generös inställning till utbildningar. Dessa bedrivs både på individ- och organisationsnivå. Under året har den kompetensutveckling som skett i utbildningsform till viss del påverkats av coronapandemin, vissa utbildningar har ställts in men de flesta har genomförts på distans via digitala lösningar.
35
2020/21:RR1 RESULTATREDOVISNING
Ledarskap
Målsättningen med Riksrevisionens ledarskapsutveckling är att utveckla och stärka ett gott ledarskap. Den tidigare satsningen Utvecklande ledarskap ersattes under 2020 med motsvarande utbildning Tillitsbaserat ledarskap i regi av annan leverantör. Med anledning av coronapandemin har utbildningen dock senarelagts och kommer genomföras digitalt i början av 2021.
Under året genomfördes en modul om att vara arbetsgivarföreträdare samt en annan modul kring kommunikativt ledarskap. Den senare ska byggas på under kommande år med utbildning i kommunikativt ledarskap och vikten av återkoppling. Under våren 2020 genomförde Riksrevisionen även ett antal insatser kring förändringsledning med anledning av den förestående flytten med teman att leda i förändring samt att leda i en aktivitetsbaserad arbetsmiljö. Med anledning av coronapandemin har vi dessutom genomfört digitala utbildningar om att leda på distans och om de förändrade förutsättningar som chefer behöver förhålla sig till.
Övriga ledarutvecklingsinsatser som nyttjats under året är UGL, individuell chefscoachning samt gemensamma chefsforum.
Arbetsmiljö
Verksamhetsåret 2020 har varit en stor utmaning avseende arbetsmiljöfrågorna, särskilt fokus på de ergonomiska utmaningarna på grund av omställning av verksamheten till hemarbete och den nya arbetsmiljön som följer. Då vi har flyttat till nya aktivitetsanpassade kontorslokaler i Stockholm har en stor del av arbetsmiljöarbetet under året kretsat kring genomförandet av flytten och förändringen som den innebär. Eftersom vi under hösten har arbetat hemifrån i stor utsträckning dröjer det innan kontoret kan användas fullt ut och innan vi kan följa upp arbetsmiljön i de nya lokalerna.
Under året har huvudfokus för arbetsmiljöarbetet således varit att säkerställa att hemarbetet fungerar så bra som möjligt. Några aktiviteter vi har genomfört är digital utbildning om ergonomi i hemmiljö samt digital föreläsning från ergonom med tillhörande erbjudande om digitala ergonomironder på hemarbetsplatsen. I syfte att uppmuntra rörelse har den sedvanliga friskvårdstimmen per vecka ökats till en friskvårdstimme per dag under perioden april till och med december 2020.
36
2020/21:RR1
Finansiell redovisning
Sammanställning över väsentliga uppgifter
| (tkr) | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 |
| Låneram Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 35 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| Utnyttjad | 14 549 | 6 640 | 6 483 | 7 956 | 7 048 |
| Kontokredit Riksgäldskontoret | |||||
| Beviljad i anslagsdirektiv | 39 790 | 38 272 | 37 900 | 37 400 | 36 966 |
| Maximalt utnyttjad | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgäldskontoret | |||||
| Ränteintäkter | 0 | 0 | 0 | 4 | 3 |
| Räntekostnader | 2 | 74 | 158 | 212 | 244 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
| Beräknat belopp enligt | 150 | 200 | 100 | 200 | 100 |
| anslagsdirektiv* | |||||
| Avgiftsintäkter** | 939 | 966 | 379 | 412 | 423 |
| Avgiftsintäkter som inte disponeras | |||||
| Beräknat belopp enligt | 153 000 | 153 000 | 150 000 | 150 000 | 154 834 |
| anslagsdirektiv*** | |||||
| Avgiftsintäkter | 146 929 | 153 456 | 154 691 | 152 946 | 153 471 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | 10 437 | 9 981 | 9 892 | 9 726 | 9 590 |
| Riksrevisionen, ramanslag | |||||
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 | 1 500 |
| vecklingssamarbete, ramanslag | |||||
| Utnyttjad | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | – | 40 | 2 205 | – | – |
| Riksrevisionen, ramanslag | |||||
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | – | 681 | – | 1 424 | – |
| vecklingssamarbete, ramanslag | |||||
| Anslagssparande | |||||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | 17 372 | – | – | 3 553 | 9 398 |
| Riksrevisionen, ramanslag | |||||
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Internationellt ut- | 10 549 | – | 1 133 | – | 3 368 |
| vecklingssamarbete, ramanslag | |||||
| Bemyndiganden | |||||
| Tilldelade bemyndiganden | – | – | – | – | 20 000 |
| Utestående åtaganden | – | – | – | – | 0 |
37
| 2020/21:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||||
| (tkr) | 2020 | 2019 | 2018 | 2017 | 2016 | |
| Personal | ||||||
| Antalet årsarbetskrafter | 258 | 278 | 280 | 274 | 281 | |
| Medelantalet anställda | 292 | 314 | 318 | 311 | 309 | |
| Driftkostnad per årsarbetskraft | 1 395 | 1 343 | 1 331 | 1 345 | 1 268 | |
| Kapitalförändring | ||||||
| Årets kapitalförändring | –9 | 146 | 1 022 | 935 | 1 118 | |
| Balanserad kapitalförändring | 708 | 562 | –460 | –1 393 | –2 511 |
*Avser beräknade avgiftsintäkter för uppdragsverksamhet.
**Avgiftsintäkterna för uppdragsverksamheten 2020 uppgick till 232 tkr (226 tkr).
***Avser beräknade avgiftsintäkter för offentligrättslig verksamhet (årlig revision).
38
| FINANSIELL REDOVISNING | 2020/21:RR1 | |||
| Resultaträkning | ||||
| (tkr) | Not | 2020 | 2019 | |
| Verksamhetens intäkter | ||||
| Intäkter av anslag | 361 960 | 376 285 | ||
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 1 | 939 | 966 | |
| Intäkter av bidrag | 2 | 353 | 0 | |
| Finansiella intäkter | 3 | 23 | 34 | |
| Summa | 363 275 | 377 285 | ||
| Verksamhetens kostnader | ||||
| Kostnader för personal | 4 | –287 109 | –293 192 | |
| Kostnader för lokaler | –29 978 | –28 359 | ||
| Övriga driftkostnader | 5 | –42 878 | –51 814 | |
| Finansiella kostnader | 6 | –35 | –192 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –3 284 | –3 582 | ||
| Summa | –363 284 | –377 139 | ||
| Verksamhetsutfall | -9 | 146 | ||
| Uppbördsverksamhet | ||||
| Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 7 | 146 929 | 153 456 | |
| Medel som tillförts statens budget från upp- | –146 929 | –153 456 | ||
| bördsverksamhet | ||||
| Saldo | 0 | 0 | ||
| Transfereringar | ||||
| Medel som erhållits från statens budget för | 7 307 | 6 084 | ||
| finansiering av bidrag | ||||
| Lämnade bidrag | 8 | –7 307 | –6 084 | |
| Saldo | 0 | 0 | ||
| Årets kapitalförändring | 9 | –9 | 146 | |
39
2020/21:RR1 FINANSIELL REDOVISNING
Balansräkning
| (tkr) | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 |
| TILLGÅNGAR | |||
| Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utveckling | 10 | 1 600 | 2 149 |
| Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 11 | 27 | 582 |
| tillgångar | |||
| Summa | 1 627 | 2 731 | |
| Materiella anläggningstillgångar | |||
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 12 | 3 552 | 15 |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 13 | 9 562 | 3 658 |
| Summa | 13 114 | 3 673 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 45 | 121 | |
| Kortfristiga fordringar hos andra myndigheter | 30 450 | 34 542 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 14 | 558 | 530 |
| Summa | 31 053 | 35 193 | |
| Periodavgränsningsposter | 15 | ||
| Förutbetalda kostnader | 8 289 | 9 693 | |
| Övriga upplupna intäkter | 13 926 | 12 974 | |
| Summa | 22 215 | 22 667 | |
| Avräkning med statsverket | |||
| Avräkning med statsverket | 16 | –68 109 | –43 772 |
| Summa | –68 109 | –43 772 | |
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 63 183 | 36 051 | |
| Summa | 63 183 | 36 051 | |
| SUMMA TILLGÅNGAR | 63 083 | 56 543 |
40
| FINANSIELL REDOVISNING | 2020/21:RR1 | |||
| (tkr) | Not | 2020-12-31 | 2019-12-31 | |
| KAPITAL OCH SKULDER | ||||
| Myndighetskapital | 17 | |||
| Statskapital | 35 | 35 | ||
| Balanserad kapitalförändring | 708 | 562 | ||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | 9 | –9 | 146 | |
| Summa | 734 | 743 | ||
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner och liknande | 18 | 134 | 462 | |
| förpliktelser | ||||
| Övriga avsättningar | 19 | 674 | 1 083 | |
| Summa | 808 | 1 545 | ||
| Skulder m.m. | ||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 20 | 14 549 | 6 640 | |
| Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 9 221 | 9 230 | ||
| Leverantörsskulder | 11 424 | 14 260 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 21 | 4 515 | 5 245 | |
| Summa | 39 709 | 35 375 | ||
| Periodavgränsningsposter | 22 | |||
| Upplupna kostnader | 21 832 | 18 880 | ||
| Summa | 21 832 | 18 880 | ||
| SUMMA KAPITAL OCH SKULDER | 63 083 | 56 543 | ||
41
2020/21:RR1 FINANSIELL REDOVISNING
Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag (tkr)
| Anslag | Ingående Årets tilldel- | Totalt | Utgifter | Utgående | |
| överföringsbe- | ning enligt | disponi- | över- | ||
| lopp | anslagsdi- | belt | förings- | ||
| rektiv | belopp | belopp | |||
| Utgiftsområde 1 anslag 2:5 | –40 | 347 909 | 347 869 | –330 497 | 17 372 |
| Riksrevisionen, ramanslag | |||||
| Utgiftsområde 7 anslag 1:5 | |||||
| Riksrevisionen: Interna- | |||||
| tionellt utvecklingssamar- | |||||
| bete, ramanslag | –681 | 50 000 | 49 319 | –38 770 | 10 549 |
| Summa | –721 | 397 909 | 397 188 | –369 267 | 27 921 |
Beviljad anslagskredit för anslag 2:5 uppgår till 10 437 tkr och för anslag 1:5 till 1 500 tkr.
Redovisning mot inkomsttitel (tkr)
| Inkomsttitel | Beräknat belopp | Inkomster |
| 2558 Avgifter för årlig revision | 153 000 | 146 929 |
| Summa | 153 000 | 146 929 |
42
| FINANSIELL REDOVISNING | 2020/21:RR1 |
Tilläggsupplysningar och noter
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Riksrevisionens redovisning följer god redovisningssed och lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter, förkortad BEA-lagen. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen.
Undantag från kostnadsmässig anslagsredovisning
Sedan 2015 tillämpas utgiftsmässig anslagsavräkning vid avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension i enlighet med riksdagsskrivelse 2013/14:298. Vid avräkning mot anslaget på utgiftsmässig grund uppstår en periodiseringseffekt som påverkar årets kapitalförändring.
Avgiftsbelagd verksamhet
Enligt lagen om revision av statlig verksamhet m.m. ska Riksrevisionen ta ut en avgift för den årliga revisionen. Avgiften ska bestämmas efter den tid som behövs för att fullgöra uppdraget och utifrån en timtaxa som följer av lönenivån för dem som granskar. Ersättning för direkta kostnader för konsulter, resor och liknande vidarefaktureras separat. Kostnader för inrikes resor hanteras som en indirekt kostnad för revisionsobjektet trots att det är en direkt kostnad för Riksrevisionen. Anledningen är att ett enskilt revisionsobjekt inte ska påverkas av personalsammansättningen inom den årliga revisionens team, det vill säga revisionsobjekten ska belastas med likvärdiga resekostnader oavsett var i landet de är lokaliserade.
Nettokostnader i resultatredovisningen
Riksrevisionen har valt att redovisa nettokostnader i tabellerna om inget annat anges. Nettokostnad är verksamhetens kostnader minus intäkter. Intäkter från anslag och intäkter från den årliga revisionen som redovisas mot inkomsttitel ingår däremot inte i verksamhetens nettokostnader.
Utbetalningar av bidrag som finansieras med anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd redovisas som transferering i resultaträkningen. Transfereringarna särredovisas som lämnade bidrag i tabell 20 när det gäller kostnader för det internationella utvecklingssamarbetet (se även not 8 till resultaträkningen).
Gemensamma kostnader
Riksrevisionens gemensamma kostnader fördelas i redovisningen mellan de tre verksamhetsgrenarna. Riksrevisionen har två typer av gemensamma
43
| 2020/21:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
kostnader: myndighetsgemensamma och verksamhetsgemensamma (verksamhetens egna indirekta kostnader).
Myndighetsgemensamma kostnader avser myndighetsövergripande kostnader, såsom kostnader för myndighetens ledning och lokaler, eller kostnader för flera verksamhetsgrenar. De administrativa kostnader som uppkommer inom myndigheten är myndighetsgemensamma kostnader, vilka fördelas mellan de tre verksamhetsgrenarna.
Verksamhetsgemensamma kostnader är kostnader som uppkommer för att stödja en specifik verksamhetsgren och belastar endast den verksamhetsgrenen.
Fördelningen av myndighetsgemensamma kostnader mellan verksamhetsgrenarna beräknas utifrån redovisad tid inom respektive verksamhetsgren.
För att få en enkel och tydlig fördelning klassificeras alla gemensamma kostnader med hjälp av fördelningsnycklar. Fördelningsnycklarna viktar gemensamma kostnader mellan en eller flera verksamhetsgrenar utifrån verksamhetsinnehållet med hänsyn till kostnadens relevans för den enskilda verksamhetsgrenen. På det sättet möjliggör modellen en spårbarhet på verifikationsnivå, och modellen är transparent när det gäller vilka kostnader som belastar de olika verksamhetsgrenarna och anslagen.
De gemensamma kostnader som belastar biståndsanslaget avser kostnader som får rapporteras som bistånd i enlighet med OECD:s biståndskommittés (Dac) direktiv för internationellt utvecklingssamarbete (Official Development Assistance, ODA).
Fördelningsnycklar för myndighetsgemensamma kostnader:
•Kostnader som belastar samtliga verksamhetsgrenar (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget).
•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive avgiftsfinansierade slutprestationer (avser både förvaltningsanslaget och biståndsanslaget).
•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar, exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsfinansierade slutprestationer (avser förvaltningsanslaget).
•Kostnader som belastar alla verksamhetsgrenar exklusive internationellt utvecklingssamarbete och avgiftsbelagd verksamhet (avser förvaltningsanslaget).
Fördelningen av myndighetens gemensamma kostnader sker månadsvis för att löpande ge en korrekt fördelning mellan anslagen. Slutlig fördelning sker i samband med årsbokslutet.
44
FINANSIELL REDOVISNING2020/21:RR1
Fördelning av gemensamma kostnader (tkr)
| Verksamhetsgren | ÅR | EFF | INT | Varav | Totalt |
| INTIU39 | |||||
| Verksamhetens egna direkta kostnader | 78 813 | 81 023 | 34 658 | 29 012 | 194 494 |
| Verksamhetens egna indirekta kostnader | 28 306 | 21 582 | 5 255 | 2 830 | 55 143 |
| Summa verksamhetens egna kostna- | 107 119 | 102 605 | 39 913 | 31 842 | 249 637 |
| der | |||||
| Verksamhetens del av myndighetsge- | 56 731 | 52 778 | 10 130 | 6 928 | 119 639 |
| mensamma kostnader | |||||
| Summa verksamhetens nettokostna- | 163 850 | 155 383 | 50 043 | 38 770 | 369 276 |
| der | |||||
| Andel av myndighetsgemensamma kost- | 47,4 % | 44,1 % | 8,5 % | 5,8 % | – |
| nader | |||||
| Andel av myndighetens totala nettokost- | 44,3 % | 42,1 % | 13,6 % | 10,5 % | – |
| nader |
Av verksamhetens egna indirekta kostnader och av de myndighetsgemensamma kostnaderna 2020 belastade 9,8 miljoner kronor anslaget 1:5 Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete, vilket är en minskning med 0,5 miljoner kronor jämfört med 2019. Detta motsvarar 25,2 procent av totala nettokostnader för internationellt utvecklingssamarbete. För 2020 uppgår det internationella utvecklingssamarbetets del av de myndighetsgemensamma kostnaderna till 5,8 procent och 10,5 procent av myndighetens totala nettokostnader.
Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Tillgångar med en bedömd ekonomisk livslängd om minst tre år och ett anskaffningsvärde på minst 20 000 kronor redovisas som anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet aktiveras om anskaffningsvärdet för ny-, till- och ombyggnader uppgår till minst 100 000 kronor. Balanserade utgifter för utveckling aktiveras om anskaffningsvärdet uppgår till minst 300 000 kronor. I anläggningstillgångarna ingår ett konstverk som Riksrevisionen fick från Statens konstråd 2008.
Anläggningstillgångarna skrivs av linjärt över tillgångarnas bedömda ekonomiska livslängd.
| Tillämpade avskrivningstider: | ||
| • balanserade utgifter för utveckling | 3–5 år | |
| • rättigheter och andra immateriella tillgångar | 3–5 år | |
| • | förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–6 år |
| • | maskiner, inventarier, installationer m.m. | 3–7 år |
39Internationellt utvecklingssamarbete.
45
| 2020/21:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING |
Fordringar och skulder
Fordringarna har tagits upp till de belopp med vilka de beräknas inflyta. Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Fordringar och skulder i utländsk valuta har tagits upp till balansdagens kurs.
Brytdag
Av 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring framgår att alla myndigheter ska tillämpa en så kallad brytdag när den löpande bokföringen för perioden ska avslutas. Brytdagen för räkenskapsåret 2020 inföll den 5 januari 2021. Efter brytdagen tillförs räkenskaperna främst bokslutstransaktioner som bland annat innefattar periodavgränsningsposter. Som periodavgränsningspost bokförs förutbetalda kostnader, upplupna intäkter, upplupna kostnader och förutbetalda intäkter vars belopp överstiger 50 000 kronor.
Avsättningar
Riksrevisionen har gjort avsättningar för avtalade pensioner till personal som har beviljats delpension och chefspension. Avsättningar har även gjorts för lokala omställningsmedel enligt lokalt avtal mellan Riksrevisionen och personalorganisationerna.
Sedan 2018 bokförs effekten av den försäkringstekniska omvärderingen av chefspensioner direkt mot myndighetskapital i enlighet med Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till 4 kap. 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag.
Uppgifter om ledande befattningshavare och rådsledamöter
Riksrevisionen ska uppge vilka uppdrag dessa personer haft under 2020 som styrelse- eller rådsledamöter i andra statliga myndigheter samt uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag (utredningsuppdrag i myndighetsform ingår inte i sammanställningen). Myndigheten ska även redovisa de skattepliktiga ersättningar och andra förmåner som betalats ut till dessa personer under räkenskapsåret, samt de framtida åtaganden som har avtalats för var och en.
Ledande befattningshavare
| Andra | Ersättningar | |
| uppdrag | (kronor) | |
| Helena Lindberg | - | 1 951 630 |
| Stefan Lundgren | ||
| (till och med 2020-03-31) | - | 506 567 |
| Claudia Gardberg Morner | - | 520 000 |
| (från och med 2020-09-01) |
46
FINANSIELL REDOVISNING2020/21:RR1
Ledamöter och suppleanter i riksdagens råd för Riksrevisionen
| Andra uppdrag | Ersättningar (kronor) | |
| Ingemar Nilsson | –Ledamot av styrelsen för Riksbankens | 82 080 |
| Jubileumsfond. | ||
| –Ledamot av styrelsen för Norrlandsfon- | ||
| den Vidare. | ||
| –Ledamot av Stadsbacken AB. | ||
| –Ordförande i Tidnings AB Nya Norrland- | ||
| Dagbladet. | ||
| Jan Ericson | –Huvudman för Sparbanksstiftelsen Sjuhä- | 61 560 |
| rad. | ||
| –Vice ordförande för Moderaterna i Marks | ||
| kommun. | ||
| Anna Sibinska | –Ordförande för Regionteater Väst AB | 16 416 |
| –Ledamot i Göteborgs Tekniska College | ||
| (GTC). | ||
| Tina Acketoft | –Ersättare i Gentekniknämnden. | 16 416 |
| Jakob Forssmed | – | 16 416 |
| Mia Sydow Mölleby | – | 16 416 |
| Sofia Nilsson | –Ledamot i insynsrådet för Inspektionen | 16 416 |
| för vård och omsorg (IVO). | ||
| –Ledamot i Statens medicinsk-etiska råd | ||
| (Smer). | ||
| –Ledamot i den parlamentariska referens- | ||
| gruppen för ”framtidens socialtjänst”. | ||
| Sven-Olof Sällström | – | 16 416 |
| Tuve Skånberg | – | 8 208 |
| Johan Pehrson | –Ledamot i polisens nationella insynsråd. | 8 208 |
| –Ledamot i Mandel AB. | ||
| –Ledamot i Tryckfrihet i Stockholm | ||
| Tryckeri Aktiebolag. | ||
| Linda Modig | Ingen uppgift | 8 208 |
| Marta Obminska | –Ledamot i Datainspektionens insynsråd. | 8 208 |
| Ida Gabrielsson | – | 8 208 |
| Fredrik Lindahl | – | 8 208 |
| Ida Kartiainen | –Ledamot i insynsrådet för Länsstyrelsen | 8 208 |
| Norrbotten. | ||
| Karolina Skog | – | 7 524 |
47
2020/21:RR1 FINANSIELL REDOVISNING
Noter
Resultaträkning
| Not 1 | Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2020 | 2019 |
| Intäkter av uppdragsverksamhet 1) | 232 | 226 | |
| Intäkter enligt 6 kap. 2 § BEA-lagen | 0 | 178 | |
| Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar | 30 | 562 | |
| Reavinster från försäljning av anläggningstillgångar 2) | 677 | 0 | |
| Summa | 939 | 966 |
1)Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 – Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
2)Avser i huvudsak reavinst vid försäljning av anläggningstillgångar i samband med myndighetens flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler under 2020.
| Not 2 | Intäkter av bidrag | 2020 | 2019 |
| Försäkringskassan 1) | 353 | 0 | |
| Summa | 353 | 0 |
1)Avser ersättning för sjuklönekostnader.
| Not 3 | Finansiella intäkter | 2020 | 2019 |
| Ränteintäkter Riksgäldskontoret | 0 | 19 | |
| Kursvinster | 23 | 14 | |
| Övriga finansiella intäkter | 0 | 1 | |
| Summa | 23 | 34 | |
| Not 4 | Kostnader för personal | 2020 | 2019 |
| Lönekostnader exklusive arbetsgivaravgifter, pen- | –172 578 | –179 550 | |
| sionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal | |||
| Arvode till råd och ej anställd personal exklusive ar- | |||
| betsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter | –1 796 | –2 128 | |
| enligt lag och avtal | |||
| Summa lönekostnader | –174 374 | –181 678 | |
| Arbetsgivaravgifter, pensionspremier, andra avgifter | –112 735 | –111 514 | |
| enligt lag och avtal samt övriga personalkostnader | |||
| Summa | –287 109 | –293 192 |
Kostnaderna för personal har minskat med 6 083 tkr jämfört med 2019. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på minskade lönekostnader inklusive arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal med cirka 8 700 tkr. I beloppet ingår en ökning av premiekostnader för avtalsförsäkringar med cirka 3 900 tkr. Minskningen av lönekostnaderna beror på att medelantalet anställda har varit färre under 2020 jämfört med 2019. I övrigt kan skillnaden förklaras med ökade kostnader för förändring av semesterskulden med cirka 4 400 tkr samt minskade övriga personalkostnader med cirka 1 600 tkr.
48
| FINANSIELL REDOVISNING | 2020/21:RR1 | |||
| Not 5 | Övriga driftkostnader | 2020 | 2019 | |
| Summa | –42 878 | –51 814 | ||
Övriga driftkostnader har minskat med 8 936 tkr jämfört med 2019. Skillnaden mellan åren beror i huvudsak på minskade kostnader för resor och konferenser med cirka 11 800 tkr till följd av den rådande situationen med coronapandemin. I övrigt kan skillnaden mellan åren förklaras med ökade kostnader för inköp av varor och tjänster med cirka 2 600 tkr samt ökade kostnader för reaförluster vid utrangering av anläggningstillgångar med cirka 600 tkr. De ökade kostnaderna är i huvudsak relaterade till myndighetens flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler under 2020.
| Not 6 | Finansiella kostnader | 2020 | 2019 |
| Räntekostnader Riksgäldskontoret | –2 | –74 | |
| Övriga räntekostnader | –0 | –6 | |
| Kursförluster | –22 | –91 | |
| Övriga finansiella kostnader | –11 | –21 | |
| Summa | –35 | –192 | |
| Not 7 | Intäkter av avgifter m.m. som inte disponeras | 2020 | 2019 |
| Offentligrättslig verksamhet | |||
| Inkomsttitel 2558. Intäkter av avgifter för årlig revis- | |||
| ion enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig | 146 929 | 153 456 | |
| verksamhet m.m. | |||
| Summa | 146 929 | 153 456 |
Kostnaderna som är hänförliga till uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 9 – Avgiftsområde årlig revision.
| Not 8 | Lämnade bidrag | 2020 | 2019 |
| Projekt inom det internationella utvecklingssamar- | |||
| betet: | |||
| Afrosai-E | –4 965 | –5 461 | |
| Kenya | –26 | 0 | |
| Kosovo | –322 | –370 | |
| Regionalt västra Balkan | –274 | –225 | |
| Zimbabwe | –1 720 | –15 | |
| Övrigt | –0 | –13 | |
| Summa | –7 307 | –6 084 |
49
| 2020/21:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
| Not 9 | Årets kapitalförändring | 2020 | 2019 | |
| Avgiftsfinansierad verksamhet | ||||
| – Internationella uppdrag | –9 | 34 | ||
| – Avgiftsbelagd årlig revision | 0 | –134 | ||
| Anslagsfinansierad verksamhet | ||||
| – Periodiseringsdifferens | 0 | 246 | ||
| Summa | –9 | 146 | ||
Årets kapitalförändring avser avgiftsfinansierad internationell uppdragsverksamhet. Den avgiftsfinansierade uppdragsverksamheten redovisas i resultatredovisningens tabell 10 – Avgiftsfinansierad uppdragsverksamhet.
Balansräkning
| Not 10 | Balanserade utgifter för utveckling | 2020 | 2019 |
| Ingående anskaffningsvärde | 20 191 | 20 191 | |
| Utgående anskaffningsvärde | 20 191 | 20 191 | |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –18 042 | –17 537 | |
| Årets avskrivningar | –549 | –505 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –18 591 | –18 042 | |
| Bokfört värde | 1 600 | 2 149 | |
| Not 11 | Rättigheter och andra immateriella anläggnings- | 2020 | 2019 |
| tillgångar | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 4 345 | 7 395 | |
| Årets anskaffningar | 0 | –45 | |
| Årets utrangeringar | –1 128 | –3 005 | |
| Utgående anskaffningsvärde | 3 217 | 4 345 | |
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –3 763 | –5 903 | |
| Årets avskrivningar | –433 | –803 | |
| Årets utrangeringar | 1 006 | 2 943 | |
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –3 190 | –3 763 | |
| Bokfört värde | 27 | 582 |
50
| FINANSIELL REDOVISNING | 2020/21:RR1 | |||
| Not 12 | Förbättringsutgifter på annans fastighet | 2020 | 2019 | |
| Ingående anskaffningsvärde | 16 335 | 16 335 | ||
| Årets anskaffning 1) | 3 817 | 0 | ||
| Årets utrangeringar 1) | –16 038 | 0 | ||
| Utgående anskaffningsvärde | 4 114 | 16 335 | ||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –16 320 | –16 260 | ||
| Årets avskrivningar | –280 | –60 | ||
| Årets utrangeringar 1) | 16 038 | 0 | ||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –562 | –16 320 | ||
| Bokfört värde | 3 552 | 15 | ||
1)Avser anskaffningar och utrangeringar i samband med myndighetens flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler under 2020.
| Not 13 | Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 2020 | 2019 | |||
| Ingående anskaffningsvärde | 30 | 562 | 31 | 982 | ||
| Årets anskaffning 1) | 8 | 783 | 358 | |||
| Årets utrangeringar 1) | –23 760 | –1 778 | ||||
| Utgående anskaffningsvärde | 15 585 | 30 562 | ||||
| Ingående ackumulerade avskrivningar | –26 904 | –26 461 | ||||
| Årets avskrivningar | –2 021 | –2 215 | ||||
| Årets utrangeringar 1) | 22 902 | 1 772 | ||||
| Utgående ackumulerade avskrivningar | –6 023 | –26 904 | ||||
| Bokfört värde | 9 562 | 3 658 | ||||
1)Avser i huvudsak anskaffningar och utrangeringar i samband med myndighetens flytt av Stockholmskontoret till nya lokaler under 2020.
| Not 14 | Övriga kortfristiga fordringar | 2020 | 2019 |
| Uppbördsfordringar | 509 | 501 | |
| Övriga kortfristiga fordringar | 49 | 29 | |
| Summa | 558 | 530 | |
| Not 15 | Periodavgränsningsposter | 2020 | 2019 |
| Förutbetalda kostnader | |||
| Förutbetalda hyreskostnader | 5 274 | 6 682 | |
| Övriga förutbetalda kostnader | 3 015 | 3 011 | |
| Summa förutbetalda kostnader | 8 289 | 9 693 | |
| Övriga upplupna intäkter | |||
| Upplupna intäkter årlig revision | 13 926 | 12 974 | |
| Summa övriga upplupna intäkter | 13 926 | 12 974 | |
| Summa | 22 215 | 22 667 |
51
| 2020/21:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||||||
| Not 16 | Avräkning med statsverket | 2020 | 2019 | |||||
| Uppbörd | ||||||||
| Ingående balans | –44 493 | –48 052 | ||||||
| Redovisat mot inkomsttitel | –146 929 | –153 456 | ||||||
| Uppbördsmedel som betalats till | ||||||||
| icke räntebärande flöde | 151 234 | 157 015 | ||||||
| Skulder avseende uppbörd | –40 188 | –44 493 | ||||||
| Anslag i räntebärande flöde | ||||||||
| Ingående balans | 721 | 1 072 | ||||||
| Redovisat mot anslag | 369 267 | 382 369 | ||||||
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –397 909 | –382 720 | ||||||
| Fordringar/skulder avseende anslag i räntebärande | –27 921 | 721 | ||||||
| flöde | ||||||||
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | ||||||||
| Ingående balans | 0 | 0 | ||||||
| Inbetalningar i icke räntebärande flöde | 152 319 | 158 537 | ||||||
| Utbetalningar i icke räntebärande flöde | –1 085 | –1 522 | ||||||
| Betalningar hänförbara till anslag och inkomst- | ||||||||
| titlar | –151 234 | –157 015 | ||||||
| Övriga fordringar/skulder på statens centralkonto | 0 | 0 | ||||||
| Summa | –68 109 | –43 772 | ||||||
| Not 17 | Myndighetskapital | |||||||
| Statskapital1) | Balanserad | Balanserad | Kapitalför- | Summa | ||||
| kapitalför- | kapitalför- | ändring | ||||||
| ändring av- | ändring | enligt | ||||||
| giftsfinansi- | anslagsfinan- | resultaträk- | ||||||
| erad verk- | sierad verk- | ningen | ||||||
| samhet | samhet | |||||||
| Utgående | 35 | 808 | –246 | 146 | 743 | |||
| balans 2019 | ||||||||
| Ingående | 35 | 808 | –246 | 146 | 743 | |||
| balans 2020 | ||||||||
| Föregående | ||||||||
| års kapital- | 0 | –100 | 246 | –146 | 0 | |||
| förändring | ||||||||
| Årets kapital- | ||||||||
| förändring | 0 | 0 | 0 | –9 | –9 | |||
| Summa årets | ||||||||
| förändring | 0 | –100 | 246 | –155 | –9 | |||
| Utgående | 35 | 708 | 0 | –9 | 734 | |||
| balans 2020 | ||||||||
1)Avser konst som under 2008 överfördes från Statens konstråd.
52
| FINANSIELL REDOVISNING | 2020/21:RR1 | |||
| Not 18 | Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser | 2020 | 2019 | |
| Ingående avsättning | 462 | 1 067 | ||
| Årets pensionskostnad | –16 | –153 | ||
| Årets pensionsutbetalningar | –312 | –452 | ||
| Summa utgående avsättning | 134 | 462 | ||
I 2020 års utgående avsättning för pensioner ingår pensionskostnader för tidigare riksrevisorers chefspension med 0 tkr (0 tkr). Avsättningen redovisas utgiftsmässigt, det vill säga avräknas mot anslag vid utbetalning. Avsättning har gjorts enligt god redovisningssed utifrån kända framtida utbetalningar per den 31 december 2020 för hela perioden tills riksrevisorerna uppnår ålderspensionsåldern 65 år. Riksrevisionens avsättning för tidigare riksrevisorers chefspension kan högst uppgå till 1 554 tkr (2 595 tkr) om den nuvarande anställningen hos annan arbetsgivare upphör. Avsättningen omprövas vid ändrade förhållanden och i samband med årsbokslut. 113 tkr av utgående avsättning bedöms regleras nästa år, varav 0 tkr som avser tidigare riksrevisorers chefspension kommer att belasta anslaget.
| Not 19 | Övriga avsättningar | 2020 | 2019 |
| Lokala omställningsmedel | |||
| Ingående avsättning | 330 | 1 172 | |
| Årets förändring | 344 | –842 | |
| Utgående avsättning 1) | 674 | 330 | |
| Uppsagd personal | |||
| Ingående avsättning | 753 | 0 | |
| Årets förändring | –753 | 753 | |
| Utgående avsättning | 0 | 753 | |
| Summa utgående avsättningar | 674 | 1 083 |
1)Varav 300 tkr beräknas regleras under 2021.
| Not 20 | Lån i Riksgäldskontoret | 2020 | 2019 | |
| Ingående skuld | 6 640 | 6 483 | ||
| Årets nya lån | 12 451 | 3 966 | ||
| Årets amorteringar | –4 542 | –3 809 | ||
| Utgående skuld | 14 549 | 6 640 | ||
| Beviljad låneram | 35 000 | 15 000 | ||
| Not 21 | Övriga kortfristiga skulder | 2020 | 2019 | |
| Personalens källskatt | 4 511 | 5 244 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 4 | 1 | ||
| Summa | 4 515 | 5 245 |
53
| 2020/21:RR1 | FINANSIELL REDOVISNING | |||
| Not 22 | Periodavgränsningsposter | 2020 | 2019 | |
| Upplupna kostnader | ||||
| Semester- och löneskuld inklusive avgifter | 21 271 | 17 474 | ||
| Övriga upplupna kostnader | 561 | 1 406 | ||
| Summa | 21 832 | 18 880 | ||
54
2020/21:RR1
Intern styrning och kontroll
Enligt BEA-lagen ska Riksrevisionens ledning säkerställa att det finns en intern styrning och kontroll som fungerar på ett betryggande sätt och i anslutning till underskriften i årsredovisningen intyga att den interna styrningen och kontrollen är betryggande.
Det är riksrevisorn som i samband med undertecknandet av årsredovisningen gör en bedömning av om den interna styrningen och kontrollen är betryggande inom Riksrevisionen. Underlag till denna bedömning är såväl det löpande arbetet med riskhantering inom ramen för den ordinarie planerings- och uppföljningsprocessen, som en avstämning med ledningsgruppen i samband med att årsredovisningen tas fram.
Exempel på identifierade risker där Riksrevisionen har genomfört riskminimerande åtgärder under året är ekonomistyrning, coronapandemins påverkan på verksamheten och arbetsmiljön, digitaliseringsbehov i verksamheten, samt informationssäkerhet och informationshantering i en alltmer digital värld.
55
2020/21:RR1
Årsredovisningens undertecknande
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.
Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten varit betryggande under den period som årsredovisningen avser.
Stockholm den 19 februari 2021
Helena Lindberg riksrevisor
56
2020/21:RR1
BILAGA 1
Publicerade granskningsrapporter 2020 per utskott och inriktning
| Utskott | Granskningsrapport |
| Arbetsmarknadsutskottet | Effektiviteten i förmedlingsverksamheten – förmedlarnas |
| attityder och arbetssätt har betydelse (RiR 2020:5) | |
| (3E: M) | |
| Stöd och matchning – ett valfrihetssystem för arbetssö- | |
| kande (RiR 2020:13) | |
| (3E: M) | |
| Statliga insatser mot arbetskraftsexploatering (RiR | |
| 2020:27) | |
| (3E: M) | |
| Civilutskottet | Konsumentskydd vid köp av nyproducerade bostadsrät- |
| ter (RiR 2020:3) | |
| (3E: M) | |
| Finansutskottet | Tillväxthämmande incitament i den kommunala in- |
| komstutjämningen? | |
| (RiR 2020:11) | |
| (3E: M) | |
| Riktade statsbidrag för socioekonomiskt utsatta områden | |
| (RiR 2020:14) | |
| (3E: M, R) | |
| Finansinspektionens arbete för att motverka intressekon- | |
| flikter (RiR 2020:18) | |
| (3E: H) | |
| Automatiserat beslutsfattande i statsförvaltningen – ef- | |
| fektivt, men kontroll och uppföljning brister (RiR | |
| 2020:22) | |
| (3E: H, M, R) | |
| Statliga stöd med delat myndighetsansvar – möjliga för- | |
| enklingar och effektiviseringar (RiR 2020:23) | |
| (3E:R) | |
| Särskild löneskatt för äldre – redovisning och effekter | |
| (RiR 2020:24) | |
| (3E: H, M) | |
| Utgiftstaket – olika roll i olika tider (RiR 2020:28) | |
| (3E: M) | |
| Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning | |
| 2020 (RiR 2020:29) | |
| (3E: M) | |
| Försvarsutskottet | - |
57
| 2020/21:RR1 | BILAGA 1 PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER 2020 PER UTSKOTT OCH INRIKTNING |
UtskottGranskningsrapport
Justitieutskottet
Konstitutionsutskottet
)
Effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter (RiR (3E:R)2020:16
Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden (RiR 2020:20)
(3E: H, R)
För förtroendets skull – Granskningsnämndens granskning av public service (RiR 2020:26)
(3E: H)
| Kulturutskottet | – |
| Miljö- och jordbruksutskottet | Statliga åtgärder för fler miljöbilar (RiR 2020:1) |
| (3E: H, M, R) | |
| Näringsutskottet | Innovation genom samverkan – statens satsningar på |
| strategiska samverkans- och innovationsprogram (RiR | |
| 2020:6) | |
| (3E: M, R) | |
| Kommerskollegiums arbete mot handelshinder – inform- | |
| ationsinhämtningens avgörande betydelse (RiR 2020:8) | |
| (3E: M, R) | |
| Regionala strukturfondspartnerskap – ger de förutsätt- | |
| ningar för en effektiv användning av EU-medel? (RiR | |
| 2020:10) | |
| (3E: R) | |
| Statliga myndigheters effektutvärderingar av näringspo- | |
| litiska insatser | |
| (RiR 2020:30) | |
| (3E: H, M, R) | |
| Skatteutskottet | Rutavdraget – konsekvenser av reformen (RiR2020:2) |
| (3E: H, M) | |
| Framtidens skatteintäkter och förändrad energianvänd- | |
| ning (RiR 2020:25) | |
| (3E: M) | |
| Socialförsäkringsutskottet | Återvändandeverksamheten – resultat, kostnader och ef- |
| fektivitet (RiR 2020:7) | |
| (3E: H, M, R) | |
| Flerbarnstillägget i barnbidraget – ett generellt bidrag | |
| som kan effektiviseras (2020:9) | |
| (3E: M, R) | |
| Vägen till arbete efter nekad sjukpenning (RiR 2020:12) | |
| (3E: M) | |
| Socialutskottet | Äldresatsningen – effektiviteten i statens satsning på |
| kvalitetsregister i äldreomsorgen (RiR 2020:19) | |
| (3E: M, R) |
58
| PUBLICERADE GRANSKNINGSRAPPORTER 2020 PER UTSKOTT OCH INRIKTNING BILAGA 1 | 2020/21:RR1 | |
| Utskott | Granskningsrapport | |
| Trafikutskottet | Drift och underhåll av järnvägar – omfattande kostnads- | |
| avvikelser | ||
| (RiR 2020:17) | ||
| (3E: H, R) | ||
| Utbildningsutskottet | Holdingbolag vid universitet och högskolor – brister i | |
| styrning och förvaltning (RiR 2020:4) | ||
| (3E: H) | ||
| Att styra utbildning till ämneslärare – en granskning av | ||
| Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms | ||
| universitet (RiR 2020:15) | ||
| (3E: M) | ||
| Utrikesutskottet | Sidas garantiverksamhet – statens arbete med garantier | |
| inom svenskt bistånd (RiR 2020:21) | ||
| (3E: M, R) | ||
59
2020/21:RR1
BILAGA 2
Nettokostnader och lämnade bidrag per land inom internationellt utvecklingssamarbete
| (tkr) | 2020 | 2019 | 2018 |
| Afrosai-E | 12 239 | 14 059 | 14 554 |
| Regionala och internationella insatser | 1 321 | 0 | 0 |
| Regionalt västra Balkan | 1 267 | 1 155 | 1 936 |
| Aseansai | 242 | 1 083 | 1 275 |
| Regionalt Östafrika | 127 | 0 | 756 |
| Eurosai | 0 | 196 | 56 |
| Regionala insatser | 15 195 | 16 493 | 18 577 |
| Zimbabwe | 3 880 | 4 016 | 3 495 |
| Tanzania | 1 848 | 3 196 | 2 140 |
| Afghanistan | 1 728 | 3 003 | 624 |
| Kosovo | 1 672 | 3 714 | 3 664 |
| Uganda | 1 241 | 2 236 | 1 804 |
| Palestina | 1 026 | 3 177 | 3 485 |
| Kenya | 758 | 2 153 | 2 074 |
| Moldavien | 733 | 2 053 | 1 220 |
| Kambodja | 545 | 2 018 | 3 357 |
| Liberia | 269 | 430 | 297 |
| Georgien | 0 | 0 | 299 |
| Bilaterala insatser | 13 700 | 25 996 | 22 458 |
| Globala insatser | 9 874 | 9 325 | 6 407 |
| Summa | 38 770 | 51 814 | 47 443 |
60