Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025
Redogörelse 2025/26:RS1
Redogörelse till riksdagen 2025/26:RS1
Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025
Riksdagsstyrelsen har vid sitt sammanträde den 18 februari 2026 beslutat om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2025
| Andreas Norlén | Lena Hallengren (S) | Johan Löfstrand (S) |
| talman (ordförande) | ||
| Michael Rubbestad (SD) | Charlotte Quensel (SD) | Mattias Bäckström |
| Johansson (SD) | ||
| Jörgen Berglund (M) | Vasiliki Tsouplaki (V) | Daniel Bäckström (C) |
| Annika Hirvonen (MP) |
Föredragande i riksdagsstyrelsen
Ingvar Mattson riksdagsdirektör
1
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
All offentlig makt i Sverige utgår från folket
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt och förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick.
Riksdagen är folkets främsta företrädare
Till riksdagens uppgifter hör att stifta lagar, besluta om skatt till staten och bestämma hur statens medel ska användas. Riksdagen ska också granska rikets styrelse och förvaltning.
Riksdagen utses genom fria, hemliga och direkta val. Ordinarie val till riksdagen hålls vart fjärde år. Rösträtt vid val till riksdagen har varje svensk medborgare som har fyllt 18 år och som är eller någon gång har varit bosatt i riket.
Riksdagen består av en kammare med 349 ledamöter. Riksdagen väljer inom sig för varje valperiod en talman och tre vice talmän som leder riksdagens arbete. Riksdagen väljer även minst 15 utskott som bereder ärenden inför beslut i kammaren samt en EU-nämnd för samråd med regeringen i vissa EU-frågor.
Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet
Huvuduppgiften för Riksdagsförvaltningen är att biträda vid behandlingen av riksdagens ärenden och tillhandahålla de resurser, det stöd och den service som behövs för kammarens, utskottens och övriga riksdagsorgans verksamhet.
Riksdagsförvaltningen ska skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete genom att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med mera svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och partikanslier främja kunskapen om riksdagen och dess arbete vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare.
2
3
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| Året som gått | |
| Under 2025 har Riksdagsförvaltningen fortsatt att höja ambitionsnivån när det | |
| gäller ledamotsperspektivet i verksamheten. Ytterligare insatser har genom- | |
| förts för att stärka stödet till riksdagens ledamöter i deras uppdrag. I det arbetet | |
| har resultatet från 2023 års riksdagsutredning varit ett värdefullt bidrag. | |
| Osäkerheten i omvärlden och den säkerhetspolitiska utvecklingen har under | |
| det gångna året i mångt och mycket påverkat Riksdagsförvaltningens verk- | |
| samhet. Genom en rad olika aktiviteter har förmågan att skydda en öppen riksdag | |
| och att öka tryggheten för riksdagens ledamöter stärkts. Inom säkerhets- och | |
| beredskapsarbetets ram genomfördes under hösten utbildnings- och övnings- | |
| insatser i samband med den nationella beredskapsveckan. Förvaltningen tog | |
| även fram en broschyr med information om riksdagens och Riksdagsförvalt- | |
| ningens beredskap vid kris, krig och krigsfara. | |
| Aktiviteten i den parlamentariska processen har varit hög, vilket i sin tur | |
| påverkat behovet av stöd från förvaltningen. Flera av de propositioner som | |
| regeringen lagt på riksdagens bord har varit omfattande och komplexa. En | |
| ökning av antalet propositioner och antalet motioner under den allmänna | |
| motionstiden kunde noteras. | |
| Intensiteten i den internationella verksamheten har också varit hög. Utöver | |
| sedvanligt internationellt arbete har arrangemang och aktiviteter genomförts | |
| med anledning av det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet och värd- | |
| skapet för Krimplattformens parlamentariska toppmöte. | |
| Att upprätthålla en öppen riksdag i en osäker omvärld är en utmaning. En | |
| viktig del av en öppen riksdag är att medborgare, medier och andra aktörer kan | |
| förstå och följa riksdagens arbete. Genom tydlig, korrekt och begriplig informa- | |
| tion skapas insyn i riksdagens arbete och beslutsprocesser. Med detta som | |
| utgångspunkt har bland annat sökfunktionen och presentationen av besluts- | |
| kedjan på riksdagens webbplats utvecklats. | |
| Riksdagsförvaltningen ska vårda och bevara riksdagens byggnader och | |
| samlingar så att de kan användas i dag såväl som i framtiden. De stora fastig- | |
| hetsprojekten inom ramen för Framtidens riksdagshus har fortsatt. Så har till | |
| exempel ytterligare steg tagits inför byggstarten av en ny extern godsmottag- | |
| ning. Det egna ägandet av fastigheter har också stärkts för att kunna uppnå en | |
| effektivare förvaltning av fastigheterna och en höjd ambitionsnivå för över- | |
| nattningsbostäder. | |
| Att dra nytta av digitaliseringen är en av de övergripande prioriteringar som | |
| är vägledande för förvaltningen. En del av detta handlar om att använda ar- | |
| betssätt som tar vara på de möjligheter som AI-teknik kan ge. Riktlinjer för | |
| Riksdagsförvaltningens användning av generativa AI-verktyg har tagits fram | |
| till stöd för ett säkert och ansvarfullt nyttjande av generativa AI-tjänster. | |
| Riksdagsförvaltningen är sina medarbetare. Satsningen på individuell le- | |
| darskaps- och ledningsgruppsutveckling som slutfördes under året, liksom den |
4
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
nya medarbetar- och ledarskapspolicyn, och aktiviteter som genomförts för att stärka en strategisk kompetensförsörjning säkerställer att vi även framgent kan skapa bästa möjliga förutsättningar för riksdagens och ledamöternas arbete när vi går in i valåret 2026.
5
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| 1 Resultatredovisning | |
| 1.1 Utgångspunkter | |
| 1.1.1 Riksdagsförvaltningens uppdrag | |
| Riksdagen är folkets främsta företrädare. Den stiftar lagar, beslutar om skatt | |
| till staten och bestämmer hur statens medel ska användas. | |
| Riksdagsförvaltningen är riksdagens förvaltningsmyndighet och har till | |
| uppgift att stödja riksdagens arbete. Förvaltningen ska se till att kammaren, | |
| utskotten, EU-nämnden, övriga riksdagsorgan och ledamöterna får det stöd | |
| och den service de behöver. Riksdagsförvaltningen ska också informera all- | |
| mänheten om riksdagens arbete och om EU-frågor samt handlägga ärenden | |
| som rör riksdagens internationella kontakter. Dessutom ansvarar förvaltningen | |
| för att vårda riksdagens byggnader och samlingar samt för myndighets- och | |
| förvaltningsuppgifter. | |
| Riksdagsförvaltningens uppdrag är att skapa bästa möjliga förutsättningar | |
| för riksdagens och ledamöternas arbete genom att | |
| • svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammare och utskott med | |
| mera | |
| • svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöter och parti- | |
| kanslier | |
| • främja kunskapen om riksdagen och dess arbete | |
| • vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar | |
| • vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. | |
| Dessa övergripande uppdrag motsvaras av fem uppdragsområden, A–E, som | |
| verksamheten bedrivs utifrån. | |
| Riksdagsförvaltningens verksamhet regleras i lagar och föreskrifter. De | |
| grundläggande bestämmelserna finns i regeringsformen, riksdagsordningen | |
| och Riksdagsförvaltningens instruktion1. Mer detaljerade bestämmelser finns | |
| i föreskriften om förvaltningens arbetsordning.2 I den så kallade BEA-lagen | |
| finns ekonomiadministrativa bestämmelser.3 | |
| 1.1.2 Ledning | |
| Riksdagsförvaltningen leds av riksdagsstyrelsen. Styrelsen består av riksda- | |
| gens talman, som är ordförande, och tio riksdagsledamöter. Riksdagsstyrelsen | |
| leder Riksdagsförvaltningen och överlägger om planeringen av riksdagsar- | |
| betet. Vid styrelsens sammanträden deltar även de vice talmännen och grupp- | |
| 1 Lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen. | |
| 2 Riksdagsstyrelsens föreskrift (RFD 2011:10) om arbetsordning för Riksdagsförvaltningen. | |
| 3 Lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter. |
6
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
ledarna för de partier som inte är representerade i styrelsen. De har yttranderätt men deltar inte i riksdagsstyrelsens beslut.
Riksdagsdirektören är chef för myndigheten Riksdagsförvaltningen och är föredragande i styrelsen. Riksdagsdirektören är även ordförande i det särskilda råd, ledamotsrådet, som styrelsen utser för beredning av ledamotsnära frågor av praktisk natur där riksdagsdirektören beslutar, som till exempel administrativt stöd, service samt teknisk utrustning och lokaler.
Förvaltningens ledningsgrupp samråder om övergripande frågor som rör ledning och styrning av förvaltningen. Gruppen består av riksdagsdirektören, myndighetens avdelningschefer och chefen för staben för talmannen och riksdagsdirektören.
1.1.3 Styrning och uppföljning
Riksdagsförvaltningens verksamhet ska bedrivas effektivt och enligt gällande rätt. Den ska också vara kostnadseffektiv. Förvaltningen arbetar systematiskt med planering och uppföljning för att säkerställa verksamhetens kvalitet och effektivitet.
Planering
Riksdagsstyrelsen fattar beslut om en strategisk plan som anger de övergripande prioriteringarna för de närmaste åren och om en årlig verksamhetsplan för förvaltningen.4 Prioriteringarna är vägledande för utvecklingen av verksamheten. Prioriteringarna för 2023–2027 är att
•bedriva ett uthålligt systematiskt säkerhetsarbete
•ta till vara nyttan av digitaliseringen
•fortsätta arbetet med Framtidens riksdagshus
•stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning
•utveckla förmågan att prioritera och samverka.
I styrelsens uppgifter ingår också att lägga fram förslag till anslag och besluta om anslagsdirektiv.5 Planeringsprocessen utgår från de lagar och föreskrifter som gäller för riksdagen och Riksdagsförvaltningen samt de uppgifter och uppdrag som riksdagsstyrelsen beslutar om. Riksdagsdirektören beslutar om en internbudget för verksamheten.
Resultatet av förvaltningens arbete redovisas i korthet i kapitel 1.2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2025.
4Riksdagsstyrelsen beslutade om en strategisk plan för 2023–2027 den 14 december 2022 och verksamhetsplanen för 2025 den 11 december 2024.
5Riksdagsstyrelsen beslutade om anslagsdirektiv för Riksdagsförvaltningen för 2025 den 11 december 2024.
7
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Uppföljning och kontroll
Verksamhet och budget följs upp kontinuerligt under året. Uppföljningen resulterar bland annat i tertialrapporter och en årsredovisning.
Riksdagsförvaltningen arbetar med intern styrning och kontroll utifrån bestämmelserna i BEA-lagen. Intern styrning och kontroll är den process som syftar till att med rimlig säkerhet säkerställa att en myndighet fullgör sitt verksamhetsansvar.
Inför 2025 identifierade förvaltningen tre risker som bedömdes vara prioriterade med utgångspunkt från att de kan påverka myndighetens möjligheter att genomföra sina uppdrag. De prioriterade riskerna och åtgärderna för att minska dem har regelbundet redovisats för riksdagsstyrelsen.
Som en del i processen för intern styrning och kontroll gör samtliga chefer en självutvärdering av den interna styrningen och kontrollen i den egna verksamheten. Resultatet av självutvärderingarna redovisas för riksdagsstyrelsen inför att årsredovisningen ska undertecknas.
I samband med att årsredovisningen skrivs under intygar myndighetens ledning att den interna styrningen och kontrollen är betryggande och redovisar i förekommande fall eventuella brister.6
Revision
Internrevisionen ska stödja Riksdagsförvaltningens ledning genom att självständigt granska, verifiera och bedöma kvaliteten i den interna styrningen och kontrollen. Internrevisionen är fristående från förvaltningens operativa verksamhet och bedrivs av ett företag med expertis inom internrevision.
Varje år beslutar riksdagsstyrelsen om en internrevisionsplan som pekar ut verksamheter i förvaltningen som internrevisionen ska granska. Internrevisionen rapporterar löpande till riksdagsstyrelsen. Styrelsen har inom sig inrättat en grupp med uppdrag att bereda revisionsfrågor.
Den externa revisionen bedrivs av Riksrevisionen enligt lagen (2002:1022) om revision av statlig verksamhet m.m. Riksrevisionen granskar att Riksdagsförvaltningens årsredovisning är upprättad enligt gällande regelverk, att den ger en rättvisande bild i de finansiella delarna och i resultatredovisningen samt att anslagsmedel och inkomster har använts enligt anslagsdirektiv och övriga beslut för myndigheten.
Konstitutionsutskottet behandlar Riksdagsförvaltningens årsredovisning i samband med sin behandling av utgiftsområde 1 Rikets styrelse i budgetpropositionen. I utgiftsområdet ingår bland annat riksdagens förvaltningsanslag. Riksdagsdirektören informerar och svarar på konstitutionsutskottets frågor vid ett utskottssammanträde inom ramen för utskottets beredning.
6Se promemoria Riksdagsförvaltningens interna styrning och kontroll 2025, diarienummer 714–2025/26.
8
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
1.1.4 Personal och organisation
Riksdagsförvaltningen är en kunskapsintensiv organisation med många olika yrkesgrupper som förenas i det gemensamma uppdraget att stödja den parlamentariska processen. Förvaltningens värdegrund består av den statliga värdegrunden och förvaltningens egna värdeord som slår fast att förvaltningen ska ge ett professionellt stöd i demokratins tjänst och att stödet ska präglas av kvalitet, kompetens och engagemang. Aktuella personaluppgifter och statistik redovisas i avsnitt 1.3.5.
Riksdagsförvaltningens organisation samt antalet medarbetare per den 31 december 2025 redovisas i nedanstående bild.
1. Figur 1 Riksdagsförvaltningens organisation
9
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
1.2 Sammanfattning – resultat och utveckling 2025
I detta kapitel redovisas en sammanfattning av resultatet för samtliga uppdragsområden, både utifrån det löpande arbetet och viktigare utvecklingsinsatser. I kapitel 1.3 redovisas Riksdagsförvaltningens uppdrag, resultat, kostnader och intäkter för respektive uppdragsområde närmare.
Kammare och utskott – uppdragsområde A
Bedömning och analys av resultat
Riksdagsförvaltningen har säkerställt ett fullgott stöd till riksdagen i dess uppgifter enligt bestämmelserna i regeringsformen och riksdagsordningen. Arbetet har i huvudsak gått enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultatet av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till tre av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete, ta till vara nyttan av digitaliseringen och utveckla förmågan att prioritera och samverka.
Förvaltningen har svarat för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och skapat förutsättningar för att riksdagens ledamöter har kunnat utöva sitt uppdrag och fatta beslut som planerat. Flera effektiva digitala tjänster för att underlätta den parlamentariska processen och ledamöternas arbete har utvecklats. Dock har viss utveckling inte kunnat genomföras som planerat. Arbetet med att kontinuerligt och systematiskt utveckla effektiva arbetsformer till stöd för att prioritera och samverka för att ge det bästa stödet för riksdagens och ledamöternas arbete har fortsatt.
De it-tjänster som stöder arbetet i kammare och utskott fungerat stabilt under året med undantag för ett fåtal incidenter. För fortsatt stabil drift pågår löpande arbete med livscykelhantering, planerade tekniska uppgraderingar och kontinuitetshantering.
Bedömningen är att utskotten och EU-nämnden har fått ett fullgott stöd för att kunna genomföra sammanträden och samråd samt bereda och behandla hänvisade riksdagsärenden inom givna tidsramar och samtidigt kunna planera och genomföra övriga aktiviteter. Ett intensivt förberedelse- och planeringsarbete inför våren 2026 har inletts, för att skapa bättre förutsättningar för arbetet i kammaren och i utskotten.
Riksdagsförvaltningen har i enlighet med uppdraget bistått riksdagens talman, de vice talmännen och ledamöter vid en rad olika internationella, besök och resor inklusive deltagande i internationella parlamentariska församlingar och i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder. Två stora arbetsinsatser under året har varit genomförandet av aktiviteter i samband med det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet samt Krimplattformens parlamentariska toppmöte.
Trots omfattningen av och komplexiteten i det internationella arbetet och EU-samarbetet har förvaltningen skapat goda förutsättningar för riksdagens,
10
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
talmannens, de vice talmännens och ledamöternas arbete genom att svara för ett väl fungerande stöd. Förvaltningen har dock inte till fullo kunnat leverera på den del av uppdraget som syftar till att upprätthålla och utveckla kompetensen i EU-frågor i riksdagen.
Förvaltningens beredskapsarbete inom ramen för det strategiska samordningsforumet för krisberedskap och totalförsvar har genomförts som planerats och bedömningen är att förvaltningen tagit viktiga förmågehöjande steg. Un- der året har förmågan att skydda en öppen riksdag och att öka tryggheten för riksdagens ledamöter stärkts genom en rad olika aktiviteter. Vidare har ett väl avvägt stöd för att upprätthålla den parlamentariska processen vid incidenter, i kris samt i krig och krigsfara säkerställts. Aktiviteterna som genomförts med krigsdelegationen visar att förvaltningen har levererat ett viktigt stöd inom området.
Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Bedömning och analys av resultat
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att ledamöter och partikanslier har fått ett väl fungerande stöd och en god service. Arbetet har i huvudsak gått enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultatet av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till tre av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete, ta till vara nyttan av digitaliseringen och utveckla förmågan att prioritera och samverka.
Förvaltningen har fortsatt att höja ambitionsnivån när det gäller ledamotsperspektivet i verksamheten. Ett arbete har inletts för att ta fram verktyg för utvecklande arbetssätt som ska underlätta för anställda vid Riksdagsförvaltningen att anlägga ett ledamotsperspektiv när förvaltningen fullgör sitt uppdrag.
Som en del i kunskapsförsörjningen har förvaltningen utifrån sitt uppdrag tillhandahållit bibliotekstjänster och gett stöd i användningen av tjänsterna. Arbetet med att införa ett nytt och säkrare bibliotekssystem är försenat.
Under året har ett nytt intranät lanserats för att förbättra tillgången till förvaltningens digitala tjänster och redaktionella innehåll.
Förvaltningen har svarat för och vidareutvecklat ett väl fungerande stöd till ledamöter och partikanslier genom faktaunderlag och utredningstjänster, vilka har levererats i tid och med god kvalitet.
Arbetet med service kring arbetsplatser, sammanträdeslokaler och övernattningsbostäder har genomförts i enlighet med uppdrag och planering.
Införandet av en plattform för digitala möten och samarbeten har flyttats fram till början av 2026 på grund av behov av ytterligare analyser.
Vidare har uppdraget att digitalisera ledamotsnära blanketter fortgått under året.
De säkerhetshöjande åtgärder som har genomförts under året bedöms ha stärkt förvaltningens möjligheter att skydda en öppen riksdag och ökat trygg-
11
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| heten för riksdagens ledamöter. Åtgärderna skapar fortsatt goda förutsätt- | |
| ningar för förvaltningen att säkerställa ett väl avvägt säkerhetsskydd i hela | |
| hotskalan. |
Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Bedömning och analys av resultat
Riksdagsförvaltningen har säkerställt att externa målgrupper fått möjlighet till insyn i riksdagens arbete och beslut samt främjat kunskap om riksdagens funktion, arbetssätt och historia. Arbetet har gått enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultatet av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till främst två av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett systematiskt säkerhetsarbete och ta till vara nyttan av digitaliseringen.
Förvaltningen har möjliggjort insyn i riksdagens arbete och beslut genom att tillhandahålla information och tjänster på webbplatsen riksdagen.se och i sociala medier, svara på faktafrågor om riksdagen och EU samt handlägga pressackrediteringar. Via riksdagens öppna data har dokument från den parlamentariska processen och sändningar från riksdagens öppna sammanträden gjorts tillgängliga och sökbara. Utveckling har genomförts för att säkra tillgången till information via riksdagen.se. En förstudie har genomförts gällande riksdagens öppna data och en teknisk översyn av mediehanteringssystemet har påbörjats. Arbetet med att säkerställa efterlevnaden av lagen om tillgänglighet till digital offentlig service har fortsatt under året.
Förvaltningen har främjat kunskapen om riksdagens funktion, arbetssätt och historia genom olika kunskapshöjande aktiviteter som exempelvis visnings- och skolverksamhet och genomförande av evenemang och utställningar. Nytt material om demokrati och riksdagens historia har lanserats.
Tekniken för att boka in besöksgrupper har moderniserats.
Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Bedömning och analys av resultat
Riksdagsförvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens byggnader och samlingar på ett systematiskt sätt. Arbetet har i huvudsak gått enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultatet av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till två övergripande prioriteringar i förvaltningens strategiska plan: att bedriva ett uthålligt systematiskt säkerhetsarbete och fortsätta arbetet med Framtidens riksdagshus.
De stora fastighetsprojekten inom ramen för Framtidens riksdagshus har fortsatt. Bland annat har arbete med en ny extern godsmottagning inletts. Även planering för renovering av bostadsfastigheterna med övernattningsbostäder samt för Villa Bonnier och Kungliga Trädgården har påbörjats. Renoveringen av kvarteret Cephalus har fortsatt under året, med viss avvikelse från den
12
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
ursprungliga planen. Planering för nästa stora fastighetsprojekt, Riksdagshuset östra och Riksplan har inletts.
Det löpande underhållet av riksdagens fastigheter har i huvudsak gått som planerat. Under året har problem uppstått med avlopp, fuktskador, vissa äldre hissar och rulltrappor.
Förvaltningen har stärkt det egna ägandet av fastigheter, för att kunna uppnå en effektivare förvaltning och samtidigt öka ambitionsnivån för övernattningsbostäder.
Förvaltningen har vårdat och bevarat riksdagens bibliotekssamlingar utifrån fastställda planer samt transkriberat äldre riksdagsdokument.
Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Bedömning och analys av resultat
Riksdagsförvaltningen har varit en väl fungerande myndighet och arbetsgivare. Uppgifterna i förvaltningen har utförts väl och utvecklingen har i huvudsak gått enligt plan. Bedömningen baseras på det löpande arbetet och på resultatet av det utvecklingsarbete som bedrivits under året. Utvecklingsarbetet anknyter till två av de fem övergripande prioriteringarna i förvaltningens strategiska plan: att stärka arbetet med strategisk kompetensförsörjning och utveckla förmågan att prioritera och samverka.
För att uppnå effektivare arbetsformer har förvaltningen bland annat slutfört arbetet med en ny organisationsföreskrift – en sammanslagning av tre föreskrifter, där ansvar och roller i organisationen tydligare framgår.
Arbete har påbörjats med att ersätta de befintliga systemen för diarieföring, ekonomi och löner.
Anskaffningen och installationen av ett systemstöd för planering, budgetering och uppföljning har slutförts. Dock har förvaltningen inte påbörjat användningen av systemstödet som planerat under hösten. Systemstödet kommer successivt att införas i förvaltningen under våren 2026.
Satsningen på individuell ledarskaps- och ledningsgruppsutveckling är slutförd och en ny medarbetar- och ledarskapspolicy har införts.
Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön är god. Aktiviteter för att stärka den strategiska kompetensförsörjningen har genomförts. Riksdagsförvaltningen bedömer att kompetensförsörjningen är tillfredsställande, men det finns fortfarande utmaningar i att rekrytera vissa specialistroller inom itområdet.
Det interna kommunikationsstödet till prioriterade uppdrag och projekt har bidragit till en effektiv och väl fungerade verksamhet samt att riksdagen och Riksdagsförvaltningen varit en tydlig avsändare.
Det pågår ett löpande och omfattande arbete för att upprätthålla en säker och stabil drift av förvaltningens it-miljöer och it-tjänster. Riksdagsförvaltningen strävar efter balans i att kunna leverera moderna it-tjänster utifrån ledamöternas och verksamhetens behov, samtidigt som en hög informationssäkerhet och
13
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| digital suveränitet upprätthålls. I stort har en hög nivå av tillgänglighet och | |
| support bibehållits. | |
| Riktlinjer för Riksdagsförvaltningens användning av generativ AI har tagits | |
| fram. Riktlinjerna syftar till att vara ett stöd för en säker och ansvarsfull an- | |
| vändning. |
Ekonomisk översikt
Tabell 1 Intäkter, kostnader och transfereringar, samtliga uppdragsområden Belopp anges i tusental kronor
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Intäkter av anslag | 2 074 227 | 1 995 089 | 1 911 147 |
| Intäkter av avgifter och andra | |||
| ersättningar* | 57 082 | 54 713 | 46 277 |
| Summa intäkter | 2 131 309 | 2 049 802 | 1 957 423 |
| Kostnader | –2 285 492 | –2 251 647 | –2 305 144 |
| Verksamhetsutfall | –154 183 | –201 845 | –347 721 |
| Medel från statens budget | |||
| för finansiering av bidrag | 577 531 | 563 539 | 535 037 |
| Transfereringar | –577 531 | –563 539 | –535 037 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | –154 183 | –201 845 | –347 721 |
*I andra ersättningar ingår finansiella intäkter och bidragsintäkter.
De ökade kostnaderna jämfört med 2024 beror bland annat på ökade lönekostnader, utbetalda arvoden och pensioner till ledamöter, avskrivningar och säkerhetsrelaterade kostnader.
Avsättningarna för ledamöters pensioner är lägre jämfört med 2024, vilket minskar årets verksamhetsutfall och kapitalförändring.
Transfereringarna har ökat främst beroende på att stödet till partigrupperna har ökat.
14
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
1.3 Uppdrag och resultat per uppdragsområde 2025
I detta kapitel redovisas verksamheten inom respektive uppdragsområde. Un- der varje uppdragsområde beskrivs de resultat som har uppnåtts i det löpande arbetet och resultatet av den utveckling som har pågått under året.
1.3.1 Kammare och utskott – uppdragsområde A
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område A är att svara för ett väl fungerande stöd till arbetet i kammaren och utskotten med mera. I uppdraget ingår att stödja kammarens, utskottens, EU-nämndens, talmannens och de vice talmännens arbete samt riksdagens internationella arbete. Förvaltningens produktion och försäljning av riksdagstryck ingår också i uppdraget.
Tabell 2 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde A
Belopp anges i tusental kronor
| Uppdragsområde A | 2025 | 2024 | 2023 |
| Intäkter av anslag | 317 637 | 295 996 | 285 462 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 3 522 | 3 523 | 2 321 |
| Summa intäkter | 321 160 | 299 519 | 287 783 |
| Kostnader | –321 160 | –299 519 | –287 783 |
| Verksamhetsutfall | – | – | – |
| Medel från statens budget | |||
| för finansiering av bidrag | 22 134 | 21 923 | 21 264 |
| Transfereringar | –22 134 | –21 923 | –21 264 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | – | – | – |
De högre kostnaderna för uppdragsområde A jämfört med föregående år beror främst på att lönekostnaderna har ökat, bland annat på grund av att fler anställda är fördelade till uppdragsområdet och en högre kostnad för inkommande besök och konferenser. Samtidigt har kostnaderna för utskottens utrikes resor och produktionen av riksdagstryck minskat.
Stödet till arbetet i kammaren
Kammarens sammanträden har under året planerats enligt de krav som ställs i riksdagsordningen och regeringsformen.
Riksdagsförvaltningen svarar för att det förs fullständiga protokoll vid kammarens sammanträden. Riksdagens protokoll har under 2025 tillgängliggjorts i rätt tid, i enlighet med reglerna i riksdagsordningen.
Tabell 3 visar att den totala kammartiden har minskat jämfört med 2024 men ökat något jämfört med 2023. En minskning kan noteras för tiden som har ägnats åt debatter i frågor som inte är kopplade till ett visst ärende så som partiledardebatter, särskilda debatter och utrikespolitisk debatt.
15
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Tabell 3 Plenitimmar i kammaren fördelade på typ av sammanträde
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Ärendebehandling | 366,0 | 366,5 | 343,5 |
| Voteringar | 11,5 | 11,0 | 11,0 |
| Interpellationsdebatter | 214,0 | 259,0 | 216,0 |
| Information från regeringen | 6,5 | 6,0 | 5,0 |
| Frågestunder | 35,0 | 34,0 | 37,0 |
| Partiledardebatter, särskilda debatter m.m. | 24,5 | 36 | 37,5 |
| Övrigt | 7,0 | 7,5 | 6,5 |
| Totalt | 664,5 | 720,0 | 656,5 |
Den förteckning över ledamöternas frånvaro vid votering, som förvaltningen upprättar till talmannen varje kvartal, har levererats utan avvikelser.
Förutsättningar för arbetet i kammaren
Arbetet med att modernisera kammarsystemet tekniskt har påbörjats under året, med en utredning, beslut om tekniska val och lösningsförslag samt etablering av arbetssätt och metoder.
Inlämnade dokument
Tabell 4 visar antalet dokument som lämnats in till kammarkansliet under åren 2023–2025. Det totala antalet inlämnade dokument har ökat under året jämfört med de båda tidigare åren. Ökningen kan främst noteras för propositioner, betänkanden, följdmotioner, motioner från allmänna motionstiden och granskningsrapporter från Riksrevisionen.
Ökningen av antalet motioner som lämnats in under allmänna motionstiden kan bero på att det är den sista allmänna motionstiden innan riksdagsvalet 2026. En viss minskning kan ses för antalet inlämnade skriftliga frågor jämfört med 2023 och 2024.
16
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
Tabell 4 Antal dokument som lämnats in till kammarkansliet
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Propositioner | 166 | 130 | 117 |
| Skrivelser | 55 | 54 | 42 |
| Framställningar | 4 | 4 | 4 |
| Redogörelser | 23 | 22 | 22 |
| Följdmotioner | 245 | 228 | 168 |
| Motioner från allmänna motionstiden | 3 779 | 3 169 | 2 701 |
| Händelsemotioner | 1 | 0 | 1 |
| Interpellationer | 716 | 829 | 627 |
| Skriftliga frågor | 1 139 | 1 316 | 1 215 |
| Betänkanden* | 333 | 315 | 310 |
| Utlåtanden*7 | 8 | 11 | 10 |
| Riksrevisionens granskningsrapporter | 36 | 25 | 26 |
| Totalt | 6 505 | 6 103 | 5 243 |
* Posterna avser ärenden som har kommit in till kammarkansliet och behandlats av kammaren.
Digitalisering av dokumenthantering
En lösning för förbättrad digital delning av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser infördes i december.
Arbete med att ta fram ett projektdirektiv för digital inlämning av motioner har pågått under året. Projektets start har fördröjts på grund av att förutsättningarna för projektets bemanning, främst vad gäller it-resurser, förändrades. Planen är att projektet startar i början av 2026.
En förstudie om digital signering av beslut från talmannen och vissa dokument från ledamöter har genomförts.
Stödet till arbetet i utskotten och EU-nämnden
Riksdagsförvaltningen har bistått utskotten i beredningen och behandlingen av de riksdagsärenden som kammaren har hänvisat till utskotten samt bistått utskotten och EU-nämnden med sakkompetens inom respektive utskotts och EU-nämndens ansvarsområde samt i formaliafrågor. Förvaltningen har också varit behjälplig med såväl planering som genomförande av utskottens och EU- nämndens övriga aktiviteter.
Utskottens ärendehantering
Aktivitetsgraden i den parlamentariska processen har under året varit hög, vilket medfört behov av ökat stöd från förvaltningen. Det gäller utskottens beredning av förslag såväl från regeringen som från riksdagens ledamöter i form av motioner. Flera av förslagen har varit omfattande och komplexa. Ett antal propositioner har beretts och behandlats under stark tidspress. Det säkerhets-
7Granskningsutlåtanden och prövningsutlåtanden redovisas här gemensamt. För separat redovisning se tabell 10.
17
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
politiska läget har också påverkat arbetet i utskotten och EU-nämnden, vilket bland annat inneburit fler inkommande och utgående besök till vissa utskott.
I tabell 5 nedan redovisas antalet riksdagsärenden som utskotten har hanterat under 2025 uppdelat per utskott och totalt sett jämfört med tidigare år. An- talet ärenden skiljer sig åt mellan utskotten, vilket beror på respektive utskotts beredningsområde, men också på vilka frågor som är politiskt aktuella.
Det sammanlagda antalet behandlade propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser uppgick under 2025 uppgått till 242, vilket är en ökning jämfört med föregående år. Antalet behandlade motionsyrkanden uppgick till 12 131, vilket också är en ökning. Även antalet EU-ärenden ökade, se tabell 6.
Antalet förslag till utskottsinitiativ ligger på samma nivå som under föregående år.
Det totala antalet betänkanden, utlåtanden och yttranden uppgick till 416, vilket också är en ökning jämfört med föregående år.
Tabell 5 Utskottens ärendehantering 2025
| Utskott | Prop., skr., | Motion8 | Motions- | EU- | Förslag till | Bet., utl., |
| framst., | yrk.9 | dok.10 | utskotts- | yttr. | ||
| redog. | initiativ | |||||
| Konstitutions- | ||||||
| utskottet | 32 | 302 | 559 | 2 | 0 | 41 |
| Finansutskottet | 37 | 182 | 346 | 10 | 4 | 41 |
| Skatteutskottet | 17 | 283 | 497 | 4 | 1 | 30 |
| Justitieutskottet | 25 | 352 | 943 | 6 | 5 | 36 |
| Civilutskottet | 12 | 299 | 1 062 | 0 | 2 | 26 |
| Utrikesutskottet | 14 | 156 | 604 | 6 | 2 | 23 |
| Försvarsutskottet | 7 | 100 | 253 | 5 | 0 | 16 |
| Socialförsäkrings- | ||||||
| utskottet | 13 | 241 | 682 | 4 | 4 | 22 |
| Socialutskottet | 20 | 477 | 1 488 | 1 | 5 | 37 |
| Kulturutskottet | 5 | 194 | 602 | 1 | 1 | 15 |
| Utbildnings- | ||||||
| utskottet | 11 | 373 | 1 220 | 4 | 6 | 26 |
| Trafikutskottet | 11 | 295 | 709 | 5 | 8 | 24 |
| Miljö- och | ||||||
| jordbruksutskottet | 15 | 427 | 1 862 | 19 | 5 | 30 |
| Näringsutskottet | 14 | 271 | 857 | 15 | 1 | 30 |
| Arbetsmarknads- | ||||||
| utskottet | 6 | 161 | 439 | 4 | 0 | 16 |
8Avser både motioner som har lämnats vid allmänna motionstiden och följdmotioner.
9Avser yrkanden både i motioner från allmänna motionstiden och i följdmotioner.
10Med EU-dokument avses antalet strategiska dokument som granskats och utkast till rättsakter som subsidiaritetsprövats.
18
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
| Utskott | Prop., skr., | Motion8 | Motions- | EU- | Förslag till | Bet., utl., |
| framst., | yrk.9 | dok.10 | utskotts- | yttr. | ||
| redog. | initiativ | |||||
| Sammansatta | ||||||
| utrikes- och | ||||||
| försvarsutskottet | 3 | 5 | 8 | 0 | 0 | 3 |
| Totalt 2025 | 242 | 4 118 | 12 131 | 86 | 44 | 416 |
| Totalt 2024 | 222 | 3 969 | 11 375 | 50 | 46 | 404 |
| Totalt 2023 | 201 | 3 210 | 9 507 | 135 | 58 | 363 |
EU-ärenden
Antalet överläggningar och informationstillfällen med företrädare för regeringen har ökat jämfört med föregående år. Även antalet subsidiaritetsprövningar har ökat. Under året har den nytillträdda EU- kommissionen lagt fram ett stort antal förslag.
Antalet prövnings- och granskningsutlåtanden ligger på samma nivå som tidigare år.
Tabell 6 Utskottens EU-ärenden 2025
| Överläggningar | Informations- | Subsidiaritets- | Gransknings- | ||
| med regerings- | tillfällen med | prövningar* | utlåtanden | ||
| företrädare | regerings- | ||||
| företrädare | |||||
| Konstitutions- | |||||
| utskottet | 1 | 3 | 1 | (0) | 1 |
| Finansutskottet | 14 | 10 | 10 | (1) | 0 |
| Skatteutskottet | 9 | 8 | 4 | (0) | 0 |
| Justitieutskottet | 8 | 6 | 6 | (0) | 0 |
| Civilutskottet | 2 | 3 | 0 | (0) | 0 |
| Utrikesutskottet | 1 | 11 | 4 | (0) | 2 |
| Försvarsutskottet | 0 | 6 | 4 | (0) | 1 |
| Socialförsäkrings- | |||||
| utskottet | 6 | 8 | 4 | (0) | 0 |
| Socialutskottet | 4 | 9 | 1 | (1) | 0 |
| Kulturutskottet | 6 | 3 | 1 | (0) | 0 |
| Utbildnings- | |||||
| utskottet | 23 | 8 | 4 | (1) | 0 |
| Trafikutskottet | 3 | 4 | 5 | (0) | 0 |
| Miljö- och | |||||
| jordbruksutskottet | 13 | 19 | 19 | (0) | 0 |
| Näringsutskottet | 19 | 16 | 14 | (0) | 1 |
| Arbetsmarknads- | |||||
| utskottet | 8 | 8 | 4 | (0) | 0 |
| Sammansatta | |||||
| utrikes- och | |||||
| försvarsutskottet | 0 | 0 | 0 | (0) | 0 |
19
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
| Överläggningar | Informations- | Subsidiaritets- | Gransknings- | ||
| med regerings- | tillfällen med | prövningar* | utlåtanden | ||
| företrädare | regerings- | ||||
| företrädare | |||||
| Totalt 2025 | 117 | 122 | 81 | (3) | 5 |
| Totalt 2024 | 103 | 122 | 45 | (6) | 5 |
| Totalt 2023 | 139 | 151 | 132 | (7) | 3 |
* Siffran inom parentes är antalet prövningar som har lett till ett prövningsutlåtande.
Antalet sammanträden i utskotten och EU-nämnden har ökat något jämfört med 2024. Att antalet sammanträden ligger på en relativt hög nivå förklaras av det stora antalet ärenden som har beretts och behandlats i utskotten. Antalet offentliga sammanträden har fortsatt att öka, vilket beror på att valperiodens slut närmar sig.
Utskottens och EU-nämndens resor, besök och konferenser
Förvaltningen har gett stöd vid planering och genomförande av utskottens och EU-nämndens resor, besök och konferenser. Stöd har också lämnats till ledamöter som har deltagit i EU-konferenser. Antalet resor ligger på samma nivå som föregående år, medan antalet konferenser har ökat jämfört med tidigare år. Antalet internationella besök till utskotten ligger fortfarande på en hög nivå vilket kan förklaras av det förändrade omvärldsläget.
Utskottens arbete med uppföljning och utvärdering
Förvaltningen har bistått i utskottens uppgift att följa upp och utvärdera tidigare riksdagsbeslut. Stöd har även lämnats i utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. Utskottens uppföljningar, utvärderingar, forskningsöversikter och offentliga sammanträden publiceras i serien Rapporter från riksdagen (RFR). Under 2025 publicerades sammanlagt 20 rapporter i serien, vilket är en marginell minskning jämfört med 2024 då 21 rapporter publicerades.
Utvärderings- och forskningssekretariatet har bistått talmannen inför riksdagens forskningsdag. Utskottskanslierna har i det sammanhanget även stöttat utskotten med att anordna interna seminarier med forskare inom ämnesområden som utskotten själva har valt.
Riksdagsförvaltningen har tillhandahållit kanslistöd till riksdagens referensgrupp för riksdagsforskning och även gett kanslistöd till Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo). Med stöd av utvärderings- och forskningssekretariatet arrangerade Rifo 17 aktiviteter, vilket är något fler än föregående år.
Kompetenshöjning och effektivisering
Under året har ett förberedelse- och planeringsarbete inletts inför utskottens arbete vårterminen 2026. Det har bland annat gällt frågor om när motionsbetänkanden bör beredas i utskotten och när denna typ av betänkanden bör debatteras och voteras i kammaren. För att frigöra utrymme i kammaren under
20
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
senare delen av våren 2026 har en inriktning för planeringen varit att motionsbetänkanden ska behandlas i kammaren tidigare än föregående år. Den ändrade förutsättningarna för planeringen medförde ett intensivt arbete kring resursplanering. Det innebar bland annat att extra resurser behövde tillföras för att stötta utskotten och att delar av förvaltningen planerade om sin verksamhet för att kunna bistå utskottsverksamheten.
För att säkerställa effektivitet och kvalitet samt enhetlighet i de ärenden och processer som utskottens kanslier hanterar finns stöd i form av handböcker, rutinbeskrivningar och mallar. En översyn av en av handböckerna, Betänkandehandboken, har pågått under året och beräknas vara klar till nästa valperiod. Arbete med att uppdatera handböckerna med information om utskottens sammanträden har inletts.
För att säkerställa ett gott stöd till utskotten och EU-nämnden har förvaltningen även genomfört ett antal kompetenshöjande insatser såsom utbildningar i betänkandeskrivning, utskottens beredning av budgetbeslut samt utskottens och EU-nämndens arbete med EU-frågor.
Riksdagsförvaltningen har bistått ordförandekonferensen11 med att gå igenom rekommenderade arbetsrutiner för EU-information, överläggningar i utskotten och samråd i EU-nämnden. Stöd har också lämnats till ordförandekonferensen kopplat till formaliafrågor om exempelvis betänkanden och yttranden till andra utskott. Arbetet med att bistå talmannen i hans ledning av en arbetsgrupp för ett utökat samarbete i den nordisk-baltiska kretsen (NB8) har fortsatt under året.
Förvaltningen har under året även tillhandahållit sekretariatsstöd för genomförandet av handlingsprogrammet för jämställdhet i riksdagen och genomförandet av riksdagens årliga uppsatstävling som riksdagsstyrelsen har beslutat om.
Rixsystemen
Arbetet med att kontinuerligt underhålla och utveckla Rixsystemen har fortsatt under året. Som ett resultat har systemen har blivit stabilare tack vare det kontinuerliga arbete som har genomförts. Det har även tagits fram en planering för hur systemen tekniskt ska framtidssäkras och moderniseras. Bland annat ska en modernisering av Safir (system för planering och förberedelse av kammarens sammanträden) och Frips (system för behandling av skriftliga frågor och interpellationer) påbörjas under 2026.
Ett arbete har pågått i syfte att effektivisera administrationen av utskottens arbete. Förvaltningen har utrett hur ett systemstöd skulle kunna utformas för att i anslutning till allmänna motionstiden ge underlag i frågor om fördelning av motionsyrkanden mellan olika utskott och om dessa överensstämmer med likartade förslag som hanterats tidigare.
11Ordförandekonferensen överlägger i frågor av gemensamt intresse för kammaren, utskotten och EU-nämnden. Ordförandekonferensen är ett forum för samråd.
21
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| Arbetet med att utveckla ett it-stöd som ersätter makrolistan Laglistan och | |
| som är förvaltningsbart och klargör kollisionsläget i lagstiftningsärenden är | |
| klart. Systemet togs i bruk under 2025. | |
| Riksdagstrycket | |
| Förvaltningen har sett till att riksdagstrycket produceras och distribueras så att | |
| kammarens tidsplan har kunnat hållas. Förutom riksdagstrycket har rapporter, | |
| utredningar, informationsmaterial och böcker om riksdagen producerats. |
Tabell 7 Antal originalsidor i riksdagstrycket
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Propositioner | 28 900 | 36 100 | 22 300 |
| Motioner | 13 000 | 12 100 | 10 200 |
| Betänkanden | 19 700 | 20 000 | 18 500 |
| Protokoll | 11 800 | 11 100 | 10 500 |
| Framställningar och redogörelser | 1 200 | 2 100 | 900 |
| Totalt | 74 600 | 81 400 | 62 400 |
Antalet originaltrycksidor är ett mått på hur stor textmängd som producerats i beslutsprocessens olika dokument. Den politiska aktiviteten påverkar variationen i antalet originalsidor mellan åren.
Stödet till riksdagens internationella arbete och EU-arbetet
Riksdagsförvaltningen har bistått riksdagens talman, vice talmän och ledamöter vid planering, genomförande och uppföljning av möten, besök och resor, och vid deltagande i internationella parlamentariska församlingar och möten, i samband med ledamöternas uppdrag som valobservatörer i andra länder, i demokratifrämjande samarbeten samt i EU-relaterat arbete kopplat till EU:s beslutsprocess.
Internationellt arbete
Den enskilt största arbetsinsatsen under året har bestått i att stötta det svenska ordförandeskapet i Nordiska rådet och att arrangera Nordiska rådets session i riksdagen med tillhörande toppmöte, talmansmöte, ungdomsmöte, prisceremoni och andra kringarrangemang. En annan stor arbetsinsats har varit att arrangera Krimplattformens parlamentariska toppmöte under hösten, för vilken riksdagens talman stod värd tillsammans med Ukrainas talman.
Riksdagens ledamöter har under 2025 fortsatt att inneha en rad ledande uppdrag i de internationella församlingarnas arbete, vilket har inneburit ett ökat behov av stöd från förvaltningen. Därtill har förvaltningen stöttat delegationerna i deras övriga aktiviteter, så som genomförandet av seminarier, konferenser och studieresor. Förvaltningen har bistått ledamöterna i en rad
22
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
valobservationer liksom vid de tillfällen då ledamöter deltagit för att följa verksamheten vid Förenta nationerna (FN) i New York.
Under 2025 har rutiner och arbetsformer fortsatt att utvecklas och följas upp med syftet att ge ett enhetligt stöd till riksdagens internationella arbete. En ny modell för delegationssekreterarnas interna budget- och uppföljningshantering har introducerats, med målet att öka tydligheten och enhetligheten. Ar- betet utvärderas kontinuerligt.
Tabell 8 Internationella besök i riksdagen som hanteras av riksdagens internationella kansli
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal besök | 44 | 58 | 58 |
| Antal länder | 43 | 34 | 37 |
| Antal besökare (cirka) | 538 | 733 | 554 |
Det säkerhetspolitiska läget har återspeglats i såväl inkommande som utgående besök och i de interparlamentariska församlingarnas verksamhet. Intensiteten i den internationella verksamheten har varit hög och inneburit utmaningar sett både till mängden aktiviteter och till komplexiteten i frågorna. Ställt mot förvaltningens resurser har därför en löpande dialog behövts om hur behovet av stöd kan uppfyllas på bästa sätt och hur omprioriteringar kan göras.
Tabell 9 De interparlamentariska församlingarnas sessioner och möten samt medel utbetalda av Riksdagsförvaltningen
Belopp anges i tusental kronor
| Interparlamentarisk | Delegation | Antal sessioner | Kostnader | Utbetalt |
| församling | och möten | bidrag12 | ||
| (varav digitala) | ||||
| Nordiska rådet | 20 ord. | 1 session | ||
| 20 suppl. | 1 temasession | |||
| 37 möten (5) varav 14 | ||||
| möten med anledning | ||||
| av ordförandeposten | 1 527 | 17 757 | ||
| Europarådets parla- | 6 ord. | 4 sessioner | ||
| mentariska församling | 6 suppl. | 19 möten | 1 545 | – |
| 2 valobservationer | ||||
| OSSE:s parlamentariska | 8 ord. | 1 vintermöte | ||
| församling | 8 suppl. | 1 session | ||
| 1 höstmöte | ||||
| 16 möten | ||||
| 4 valobservationer | 1 731 | 1 572 | ||
| Interparlamentariska | 5 ord. | Vår- och höstförsamling | ||
| unionen | 12 möten (1) | 1 166 | 1 515 | |
12Fördelningsnyckeln för bidragsutbetalningarna till Nordiska rådet, OSSE:s parlamentariska församling, Interparlamentariska unionen och Natos parlamentariska församling beräknas med stöd av ländernas bruttonationalinkomst, BNI. För Europarådets parlamentariska församling utbetalas inget bidrag från riksdagen.
23
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
| Interparlamentarisk | Delegation | Antal sessioner | Kostnader | Utbetalt |
| församling | och möten | bidrag12 | ||
| (varav digitala) | ||||
| Natos parlamentariska | 5 ord. | Vår- och höstsession | ||
| församling | 5 suppl. | Transatlantic Forum | ||
| 9 möten | 1 322 | 1 010 | ||
| Den arktiska parlamenta- | 5 ord. | 7 möten | ||
| rikerkonferensen (CPAR) | 249 | – | ||
| Den parlamentariska | 5 ord. | 1 Östersjökonferens | ||
| Östersjökonferensen | 8 möten | |||
| (BSPC) | 151 | 282 | ||
| Cosacsekretariatet13 | – | 18 | ||
| Övrigt | ||||
| Barentskonferensen | 0 möten | 0 | – | |
| Det parlamentariska | 0 möten | |||
| partnerskapet Asien– | ||||
| Europa (ASEP) | 0 | – | ||
| Nordiska rådets 77:e | Mötet är inräknat un- | |||
| session | der rubriken Nordiska | |||
| rådet ovan | 2 504 | – | ||
| Summa 2025 | 10 195 | 22 154 | ||
| Summa 2024 | 9 716 | 21 925 | ||
| Summa 2023 | 9 448 | 21 264 |
Demokratifrämjande samarbete
Under perioden 2024–2026 genomför riksdagen ett demokratifrämjande samarbete med Armeniens parlament, vilket har inneburit att förvaltningen även 2025 har tillhandahållit stöd i samband med besöksutbyte parlamenten emellan.
EU-samordning
När det gäller det samordnade stödet till riksdagens EU-arbete har detta huvudsakligen genomförts enligt plan. Antalet inkomna EU-dokument som har överlämnats till utskotten har ökat med ca 43 procent jämfört med 2024. Le- damöterna har även i högre grad än de närmast föregående åren deltagit i det interparlamentariska EU-samarbetet. Ett bibehållet förvaltningsstöd på dessa och andra områden, såsom kvalitetssäkring och kompetensutveckling i EU- frågor, har till stor del möjliggjorts genom att mer långsiktig verksamhetsutveckling skjutits på framtiden.
13Finansiering av Cosacsekretariat enligt riksdagsdirektörens beslut, dnr 1523-2022/23. Från den 1 januari 2024 innehas tjänsten som permanent medlem av Cosacsekretariatet av en tjänsteman från Riksdagsförvaltningen.
24
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
Tabell 10 Antal behandlade utlåtanden och inlämnade EU-dokument14
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Granskningsutlåtanden* | 5 | 5 | 3 |
| Prövningsutlåtanden* | 3 | 6 | 7 |
| EU-dokument | 2 074 | 1 452 | 2 173 |
| – varav faktapromemorior | 108 | 41 | 126 |
| EU-dokument hänvisade för granskning | 4 | 4 | 4 |
| EU-dokument hänvisade för subsidiaritetsprövning | 81 | 41 | 129 |
* Ärenden som efter beredning har inkommit till och behandlats av kammaren.
Riksdagens representant vid EU:s institutioner bevakar verksamheten vid institutionerna, upprätthåller kontakter med de nationella parlamenten inom EU och tillhandahåller stöd till riksdagsledamöter i deras deltagande i interparlamentariska EU-konferenser. Representanten har utöver detta också upprätthållit rapportering till ledamöter och tjänstemän i ungefär samma omfattning som tidigare år. Förvaltningen bidrar även med stöd till det interparlamentariska EU-samarbetet genom medfinansieringen av Cosacsekretariatets ständiga medlem.15 För närvarande innehas tjänsten som permanent medlem av Cosacsekretariatet av en tjänsteman från Riksdagsförvaltningen.
Tabell 11 Riksdagsledamöters deltagande i interparlamentariska
EU-konferenser
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Inbjudningar | 35 | 18 | 33 |
| Antal möten med deltagare från riksdagen | 30 | 12 | 25 |
| Antal ledamöter totalt | 93 | 40 | 64 |
| Kostnad (tusental kronor)16 | 1 048 | 546 | 997 |
Förvaltningen tillhandahåller sekretariatsstöd till riksdagens delegation till JSPG, den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol, vilket har genomförts enligt uppdrag. Delegationen har under året deltagit vid JPSG- möten, hållit interna sammanträden i riksdagen och anordnat ett seminarium i riksdagen. Förvaltningen har utarbetat ett format för studieresor till EU:s institutioner för riksdagens ledamöter, vilka ska genomföras en gång per valperiod från och med 2026.
Förvaltningen har fortsatt att vara aktiv i arbetet med att kvalitetssäkra och utveckla Ipex-webbplatsen, bland annat genom deltagande i Ipex styrelse och arbetsgrupper.
14De EU-dokument som kommer in till riksdagen består i huvudsak av dokument från kommissionen inklusive utkast till lagstiftningsakter, faktapromemorior, dokument från ministerrådet, återrapporter från rådsmöten och dokument från Europaparlamentet.
15Den ständiga medlemmen ska samordna verksamheten vid Cosacs sekretariat under ledning av ordförandeparlamentet. Det parlament där den ständiga sekretariatsmedlemmen är anställd står för lönen, medan övriga kostnader för utstationeringen delas lika av de nationella parlament som önskar bidra.
16Avrundat till närmaste tusental. Inkluderar kostnader för ledamöter och medföljande tjänstemän.
25
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| Förvaltningen har endast i begränsad utsträckning kunnat leverera på den | |
| del av uppdraget som syftar till att upprätthålla och utveckla kompetensen i | |
| EU-frågor i riksdagen. Det handlar framför allt om nedprioritering av | |
| kvalitetssäkring av publik information om riksdagens EU-arbete, samt utbild- | |
| ningar och fördjupningar för ledamöter och förvaltningen på grund av begrän- | |
| sade resurser. Sammantaget har detta haft negativa konsekvenser för systema- | |
| tik och kontinuitet när det gäller förvaltningens arbete med strategisk kompe- | |
| tensförsörjning. | |
| Beredskap | |
| Under året har den säkerhetspolitiska utvecklingen fortsatt prägla Riksdags- | |
| förvaltningens säkerhets- och beredskapsarbete. | |
| Utvecklingen har följts noggrant genom myndighetssamverkan och lö- | |
| pande bedömningar av påverkan på närområdet kring riksdagen, den parla- | |
| mentariska processen och det stöd som Riksdagsförvaltningen ger till riksda- | |
| gen och dess ledamöter. Omvärldsläget har lett till ett ökat antal offentliga | |
| sammankomster i riksdagens närområde varav vissa påverkat tryggheten för | |
| riksdagens ledamöter. Riksdagsförvaltningen har återkommande samverkat | |
| såväl internt som med Polismyndigheten och Säkerhetspolisen, vilket har lett | |
| till att säkerheten i riksdagen och dess närområde ytterligare förstärkts. Vidare | |
| har arbetet fortsatt med utveckling av skyddsvaktsorganisationens operativa | |
| förmåga utifrån beslut i riksdagsstyrelsen. Arbetet har också resulterat i en | |
| ökad förmåga att förebygga, upptäcka och hantera händelser genom anskaff- | |
| ning av ny teknisk utrustning. | |
| Under året har förmågehöjande aktiviteter med utgångspunkt i Riksdags- | |
| förvaltningens färdplan och beredskapsplan för incidenter, kriser, krig och | |
| krigsfara genomförts. Samtliga avdelningar har vidareutvecklat arbetsformer, | |
| rutiner och planer för att upprätthålla riksdagens och Riksdagsförvaltningens | |
| prioriterade verksamhet inom hela hotskalan. | |
| Riksdagsförvaltningen har även genomfört övningar och seminariediskus- | |
| sioner kopplat till beredskap. Som en del i arbetet har förvaltningen informerat | |
| om beredskapsarbetet och lämnat stöd till riksdagspartiernas egna beredskaps- | |
| förberedelser. Frågor som diskuterats är bland annat förankrings- och besluts- | |
| processer, hur verksamheten kan bedrivas utan ordinarie stöd, överväganden | |
| som bör göras inför nominering av ledamöter till olika riksdagsorgan samt be- | |
| hovet av personliga förberedelser. Ett informationsunderlag har tagits fram om | |
| riksdagens och Riksdagsförvaltningens beredskap vid kriser, krig och krigs- | |
| fara. Informationen är samlad i två broschyrer, en som riktar sig till riksdagens | |
| ledamöter och en som har anställda i Riksdagsförvaltningen som målgrupp. | |
| En viktig aktivitet under hösten var att genomföra utbildningar och öv- | |
| ningar under den nationella beredskapsveckan. Temat 2025 var Du är en del | |
| av Sveriges totalförsvar. Syftet var att stärka medvetenheten om ansvar och | |
| roller för var och en i riksdagen i händelse av kris, krig eller krigsfara. Under | |
| veckan anordnades även ett seminarium om att identifiera och motverka |
26
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
desinformation. Där presenterade också Riksdagsförvaltningen en handbok om desinformation som tagits fram för ledamöter.
Ytterligare ett prioriterat område har varit att säkerställa säkerheten och beredskapen vid flera riksdagsevenemang. Särskilda evenemang som präglat arbetet har varit riksmötets öppnande, Nordiska rådets session i riksdagen och genomförandet av Krimplattformens parlamentariska toppmöte.
För att stärka skyddet- och upprätthållandet av den parlamentariska processen i hela hotskalan genomfördes även en strategisk och operativ samverkansövning med Regeringskansliet, Kungliga Hovstaterna, Säkerhetspolisen och Polismyndigheten. Syftet var att öva den gemensamma förmågan till ledning, samverkan och hantering av allvarliga fredstida säkerhetsincidenter i riksdagen. Resultatet utgör en grund för fortsatt planering av framtida gemensamma aktiviteter för att stärka skyddet av den centrala statsledningen.
Krigsdelegationen har genomfört två aktiviteter under 2025. Dels ett studiebesök som syftade till att ge en fördjupad förståelse för de praktiska och mentala förutsättningar som kan gälla för ledamöterna om krigsdelegationen träder in i riksdagens ställe, dels en aktivitet med syftet att stärka förmågan att upprätthålla den parlamentariska processen vid krig eller krigsfara.
1.3.2 Ledamöter och partikanslier – uppdragsområde B
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område B är att svara för ett väl fungerande stöd och service till ledamöterna och partikanslierna. I uppdraget ingår att ge ledamöterna tillgång till bland annat utredningstjänster, bibliotekstjänster, intranät och arbetsrum. Förvaltningen hanterar och betalar ut arvoden, resekostnadsersättningar, traktamenten, pensioner, omställningsstöd samt stöd till partigrupperna. Även säkerhetsfrågor ingår i uppdragsområdet.
Tabell 12 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde B
Belopp anges i tusental kronor
| Uppdragsområde B | 2025 | 2024 | 2023 |
| Intäkter av anslag | 962 347 | 923 812 | 898 460 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 2 000 | 1 708 | 1 099 |
| Summa intäkter | 964 347 | 925 520 | 899 558 |
| Kostnader | –1 109 577 | –1 118 761 | –1 238 806 |
| Verksamhetsutfall | –145 230 | –193 241 | –339 248 |
| Medel från statens budget | |||
| för finansiering av bidrag | 550 074 | 538 769 | 510 490 |
| Transfereringar | –550 074 | –538 769 | –510 490 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | –145 230 | –193 241 | –339 248 |
27
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | |||
| Inom uppdragsområde B har intäkterna av anslag ökat jämfört med 2024 som | ||||
| en följd av att de anslagsfinansierade kostnaderna ökat. Ökningen består | ||||
| främst av utbetalda arvoden och pensioner, säkerhetsrelaterade kostnader samt | ||||
| löner, bland annat eftersom fler anställda är fördelade till uppdragsområdet. | ||||
| De totala kostnaderna inom uppdragsområdet har emellertid minskat, vilket | ||||
| förklaras av minskade avsättningar för ledamöters pensioner. Det påverkar | ||||
| verksamhetsutfallet men inte intäkterna av anslag. | ||||
| Transfereringarna har ökat eftersom stödet till partigrupperna har ökat. | ||||
| Information och kunskapsstöd | ||||
| Bibliotekstjänster | ||||
| Riksdagsförvaltningen har tillhandahållit bibliotekstjänster och erbjudit stöd i | ||||
| användningen av dem. Det har bland annat gällt litteratur, informationsdata- | ||||
| baser, tillgång till nyhetsmaterial, omvärldsbevakning och informationssök- | ||||
| ning. | ||||
| Tabell 13 Användning av bibliotekstjänster | ||||
| 2025 | 2024 | 2023 | ||
| Antal informationssökningsuppdrag | 163 | 206 | 246 | |
| Antal interna förfrågningar via telefon | ||||
| och e-post | 1 060 | 1 182 | 1 171 | |
| Antal deltagare i interna utbildningar | 152 | 216 | 194 | |
| Antal nyhetsbevakningsuppdrag | 114 | 121 | 148 | |
| Antal bevakningsprofiler i Nyhetsportalen | 589 | 600 | 580 | |
| – varav antal ledamöter | 310 | 310 | 308 | |
Ett arbete med syftet att utreda behov, framtida vägval och kostnader för utveckling av åtkomsten till de digitala bibliotekstjänsterna har genomförts under 2025. Resultatet visar på behov av enklare och tydligare åtkomst till bibliotekets digitala resurser. Två fokusområden identifierades: förbättrad användarkommunikation och val av ändamålsenliga åtkomstlösningar.
Riksdagsförvaltningens nuvarande bibliotekssystem påverkas av lagar och säkerhetskrav. Under året har arbetet med att hitta en långsiktig lösning för statlig samdrift av bibliotekssystem påbörjats. Arbetet har dock blivit försenat på grund av att den tjänst för statlig samdrift som behövs i arbetet beräknas vara klar först i mars 2026.
Som en del i att göra biblioteksmaterial digitalt sökbart har förvaltningen under 2025 undersökt tillvägagångssätt för att retrokatalogisera och tillgängliggöra Riksdagsbibliotekets äldre boksamling. Det långsiktiga målet är att göra 36 000 titlar digitalt sökbara i Riksdagsbibliotekets katalog RBsök och i den nationella katalogen Libris.
28
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Intranätet
Genom Intranätet har användarna haft tillgång till målgruppsanpassad intern information och digitala tjänster via dator, mobil och pekplatta. Som ett komplement finns även skärmar i riksdagens lokaler som har visat viss information från kalendern, bland annat kammarens och utskottens sammanträden. Intranätet har fungerat stabilt under året, både på dator och på mobila enheter. Un- der december blev det dock ett avbrott på cirka två timmar på grund av ett certifikat som behövde förnyas.
I mars 2025 lanserades ett uppdaterat och mer användarvänligt intranät som ger användarna enklare åtkomst till digitala tjänster. Fokus har varit att utveckla tjänster och innehåll som målgrupperna använder ofta. Ledamöternas behov har beaktats särskilt. Efter lanseringen har en tillgänglighetsgranskning genomförts och de justeringar som behöver göras omhändertas inom ramen för systemförvaltningen.
Intranätet har under året berörts av två större digitaliseringsinitiativ. Det gäller ny teknik för digital signering och tillgängliggörande av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser. Innehåll och tjänster på Intranätet med koppling till detta lanserades i slutet av året.
På grund av de tekniska förändringarna av Intranätet har besöksstatistik för 2025 inte kunnat genereras och ett arbete pågår för att säkra kopplingen till statistikverktyget.
Tabell 14 Användning av Intranätet
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal besök Intranätet | * | 631 603 | 563 843 |
| – varav ledamöter | * | 103 173 | 95 946 |
| – varav partikanslianställda | * | 89 076 | 80 719 |
| – varav Riksdagsförvaltningen | * | 378 671 | 328 958 |
* Med anledning av de tekniska förändringarna av intranätet saknas besöksstatistik för 2025.
Utredningstjänster
Riksdagens utredningstjänst tog under 2025 emot 1 644 utredningsuppdrag. Det är ett något lägre inflöde av uppdrag jämfört med 2024. Av de 1 365 uppdrag som kom in från riksdagsledamöter och partikanslier 2025 hade 53 offentliggjorts den 31 december.
Under året har en rad insatser genomförts för att förbättra servicen till ledamöter och partikanslier. För att samla in synpunkter på service, kvalitet, leveranssätt med mera har möten med samtliga partikanslier och med ett urval av ledamöter som har täta kontakter med utredningstjänsten genomförts. Arbetet har bland annat resulterat i en förbättring av hur utredningstjänsten fastställer leveranstider och format för statistikrapportering. För att förbättra utredningstjänstens rapporter har flera interna arbeten genomförts. Det har bland annat handlat om att stärka riksdagsperspektivet i utredningarna, hitta format för internationella utblickar och jämförelser, påbörja en uppbyggnad av intern
29
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
kompetens för klimatberäkningar samt utveckla samarbetet med nordiska kollegor för bättre underlag till utredningar gällande nordiska förhållanden. Vi- dare har förvaltningen arbetat aktivt med att stärka medarbetares kompetens inom såväl metodsom sakområden.
Faktaunderlag och utredningstjänster har fortsatt att levereras i tid och med god kvalitet. En övervägande del av utredningstjänstens utredningar (92 procent) har levererats inom den tid som uppdragsgivaren önskat under 2025 (jämfört med 91 procent under 2023 och 2024).
I de fall förvaltningen inte har kunnat hålla tidsramarna för leveranser har det till exempel berott på att förvaltningen inte fått underlag i tid från externa leverantörer eller att uppdragsgivaren angett en för snäv tidsram. Förvaltningen följer upp alla tidsplaner med respektive uppdragsgivare.
Tabell 15 Fördelningen av inkomna utredningsuppdrag, antal och procent
| Uppdragsgivare | 2025 | 2024 | 2023 | |||
| Antal | % | Antal | % | Antal | % | |
| Ledamöter | 474 | 28,8 | 479 | 28,7 | 446 | 28,0 |
| Partikanslier | 891 | 54,2 | 877 | 52,5 | 754 | 47,3 |
| Utskott17 | 6 | 0,4 | 6 | 0,4 | 2 | 0,1 |
| Övriga förvaltningen | 8 | 0,5 | 16 | 1,0 | 19 | 1,2 |
| Utländska parlament18 | 230 | 14,0 | 270 | 16,2 | 334 | 21,0 |
| Övriga19 | 35 | 2,1 | 21 | 1,3 | 39 | 2,4 |
| Totalt | 1 644 | 100,0 | 1 669 | 100,0 | 1 594 | 100,0 |
Service kring arbetsplatser, sammanträdeslokaler och övernattningsbostäder
Arbetet med service kring arbetsplatser, sammanträdeslokaler och övernattningsbostäder har genomförts i enlighet med uppdrag och planering. Beställningar, felanmälningar och förfrågningar från ledamöter, partikanslier och anställda inom Riksdagsförvaltningen har lämnats till förvaltningens servicecenter. Antalet inkomna fastighetsärenden har minskat något jämfört med föregående år. Under 2025 kom det in 4 122 fastighetsrelaterade ärenden, vilket kan jämföras med 4 237 ärenden under föregående år. Noterbart är att antalet inkomna ärenden via Intranätet och det digitala servicecentret fortsätter att öka.
Arbetet med service kopplat till övernattningsbostäderna har genomförts enligt den plan och det uppdrag som fastställts. Förvaltningen har säkerställt att samtliga ledamöter som är berättigade till övernattningsbostad fått information, stöd och service. Förvaltningen har även sett till att bostäderna haft fungerande möbler och övrig nödvändig utrustning.
17Inklusive EU-nämnden.
18Nationella parlament, delstatsparlament, kansliet vid Europeiskt centrum för parlamentarisk forskning och dokumentation (ECPRD) och Europarådets parlamentariska församling (PACE).
19Med övriga menas ECPRD Summary Reports, Riksdagens arvodesnämnd med flera.
30
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Vidare har förvaltningen inrett och utrustat arbets- och möteslokaler så att de motsvarar gällande arbetsmiljökrav samt den nivå av representation som krävs.
Under året har förvaltningen tagit initiativ för att tillmötesgå ledamöters och partikansliers behov av modernare tjänster för digitala möten och samarbeten och utökade möjligheter att använda förvaltningens it-tjänster i mobila enheter. Arbetet avser bland annat ett projekt för att förbereda införandet av en plattform för digitalt samarbete. Införandet av plattformen sköts upp från hösten 2025 till början av 2026 på grund av behov av ytterligare analyser. Förlängningen gav utrymme att vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå kraven på kvalitet och säkerhet innan plattformen tas i bruk av ledamöter, partikanslier och Riksdagsförvaltningen. I samband med justeringen av tidsplanen prioriterades partierna, som blir först ut med att få tillgång till de nya tjänsterna med utbildning och byte av dator under januari 2026. Partiernas superanvändare har fått utbildning i och tillgång till tjänsten i slutet av hösten. Arbetet genomförs stegvis och kontrollerat med möjlighet till anpassning till förändringar i omvärldsläget.
Under 2025 har en förstudie genomförts som en del i arbetet med att iordningställa en studio för sociala medier och ljudpoddar som riksdagens ledamöter kan använda.
Verksamhetsskydd och säkerhetsskydd
Riksdagsförvaltningen följer löpande utvecklingen av säkerhetsläget och analyserar hur det kan påverka riksdagen och förvaltningen och om ytterligare säkerhetshöjande åtgärder behöver vidtas. I arbetet samverkar förvaltningen både med partikanslierna och med myndigheter, som till exempel Säkerhetspolisen, Polismyndigheten, Regeringskansliet, Kungliga Hovstaterna, Försvarsmakten, Myndigheten för civilt försvar och länsstyrelserna.
Under 2025 har förvaltningen fortsatt att genomföra säkerhetsskyddshöjande åtgärder utifrån förvaltningens säkerhetsskyddsplan. Det har bland annat handlat om fortsatt utbyggnad av säkra lokaler för muntlig delgivning av säkerhetskänslig information, vilket skapar bättre förutsättningar för ledamöter och utskott att genomföra möten och sammanträden där säkerhetskänsliga uppgifter delas och diskuteras. Under året har de tekniska förutsättningarna och arbetssätten utvecklats för säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter inom fastighetsverksamheten, vilket gör både fastighetsprojekt och den löpande fastighetsförvaltningen säkrare.
Vidare har arbetet med att revidera förvaltningens säkerhetsskyddsanalys påbörjats och kommer avslutas till halvårsskiftet 2026.
Förvaltningen har också bidragit till den utredning om offentlighet och säkerhet i kammaren som genomförts under året.
Åtgärder har också vidtagits för att öka säkerheten i ledamöternas övernattningsbostäder.
31
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar och stöd till partigrupper
Riksdagsförvaltningen har under året planenligt hanterat riksdagsledamöternas ekonomiska ersättningar, exempelvis arvoden, traktamenten, resekostnadsersättningar och avgångsförmåner (inkomstgaranti och ekonomiskt omställningsstöd) samt betalat ut stöd till partigrupperna. Förvaltningen har också hanterat avgående riksdagsledamöters rätt till stödåtgärder för övergång till förvärvsarbete.
Tabell 16 Utbetalt stöd till partigrupperna20
Belopp anges i tusental kronor
| Parti | Grund- | Tilläggs- | Stöd till | EES- | Rese- | Språk- | Totalt |
| belopp | belopp | politiska | resor | bidrag | utbildning | ||
| sekreterare | |||||||
| S | 4 800 | 8 453 | 93 365 | 265 | 318 | 0 | 107 201 |
| SD | 4 800 | 5 767 | 63 418 | 180 | 232 | 0 | 74 397 |
| M | 2 400 | 5 372 | 59 894 | 170 | 220 | 0 | 68 056 |
| V | 4 800 | 1 896 | 20 919 | 59 | 110 | 0 | 27 784 |
| C | 4 800 | 1 896 | 21 139 | 60 | 110 | 0 | 28 005 |
| KD | 2 400 | 1 501 | 16 735 | 48 | 95 | 0 | 20 779 |
| MP | 4 800 | 1 422 | 15 854 | 45 | 90 | 0 | 22 211 |
| L | 2 400 | 1 264 | 14 093 | 40 | 80 | 0 | 17 877 |
| Totalt | |||||||
| 2025 | 31 200 | 27 571 | 305 417 | 867 | 1 255 | 0 | 366 310 |
| 2024 | 31 200 | 27 571 | 296 274 | 868 | 1 255 | 521 | 357 689 |
| 2023 | 21 251 | 20 128 | 286 724 | 871 | 1 255 | 697 | 330 926 |
I samband med att en ledamot påbörjar eller avslutar sitt uppdrag har förvaltningen lämnat information om de ersättningar och det stöd för övergång till förvärvsarbete som ledamöter har rätt till. Riksdagens ledamöter har också fått information om de regelverk som reglerar rätten till ersättning och stödåtgärder. Förvaltningen har regelbundet varit på plats i Bankhallen i Riksdagshuset västra för att svara på ledamöternas frågor, och har under året anordnat utbildningstillfällen om resekostnadsersättning och avgångsförmåner. En leverantör av stödåtgärder för övergång till förvärvsarbete för avgående ledamöter har upphandlats och det nya avtalet gäller från och med mars 2026.
Under året har en upphandling av leverantör av resebyråtjänster genomförts. Det nya avtalet innebär bland annat att resekonsulter ska finnas på plats i riksdagen vissa tider från och med januari 2026.
Riksgälden tecknade i februari 2025 ett nytt ramavtal för betalkort inom staten. Regelverket för betalkort för ledamöter har setts över mot bakgrund av detta. En digital blankett för ansökan om den nya typen av betalkort har tagits
20Enligt lagen (2016:1109) om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen. Partigrupperna lämnar efter varje valperiod en redovisning för hur mycket av stödet för resor och språkstöd de har förbrukat. Ej förbrukat stöd ska återlämnas. Under 2025 har ingen återbetalning skett från partigrupperna för valperioden 2018–2022.
32
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
fram för att underlätta administrationen för ledamöter. Vidare har ett arbete med att digitalisera fler blanketter påbörjats. Det gäller bland annat medgivande och återtagande av så kallade partikanslibidrag inför valet 2026.
2023 års riksdagsutredning och samverkan med partikanslier
I mars lämnade utredningen Ledamoten i fokus – 2023 års riksdagsutredning21 sitt slutbetänkande. Arbetet med att ta om hand resultatet inleddes under året och framtagandet av underlag för en framställning till riksdagen om utredningens förslag pågår.
Arbetet med att höja ambitionsnivån när det gäller ledamotsperspektivet i verksamheten har bedrivits på olika sätt inom förvaltningen. Vid Riksdagsförvaltningens årliga chefskonferens var temat ett fördjupat fokus på ledamotens perspektiv. Förvaltningen har även påbörjat ett arbete med att ta fram verktyg för utvecklade arbetssätt som ska underlätta för medarbetare att utifrån förvaltningens uppdrag i ökad utsträckning utgå från ledamotens perspektiv.
Många av iakttagelserna från 2023 års ledamotsundersökning är desamma som i 2023 års riksdagsutredning, vilket innebär att åtgärder som genomförts i många fall har ombesörjt behov som framkommit i båda undersökningarna. Under året har förvaltningen också tagit fram och berett ett förslag på struktur för kommande ledamotsundersökningar med ledamotsrådet.
Arbetet med att utveckla samverkansformer mellan Riksdagsförvaltningen och partikanslierna har fortsatt med utgångspunkt från resultatet av ledamotsundersökningen och riksdagsutredningen. Under året har informationen för partikanslierna på Intranätet setts över och uppdaterats. Vidare har separata introduktionsmöten genomförts för de partikanslichefer som tillträtt under året.
1.3.3 Kunskap om riksdagen – uppdragsområde C
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område C är att främja insynen i och kunskapen om riksdagens funktion, arbete och beslut samt att göra information och tjänster användbara och lättillgängliga. I området ingår också att informera om EU. All kommunikation ska vara målgruppsanpassad.
212024/25: URF1.
33
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Tabell 17 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde C Belopp anges i tusental kronor
| Uppdragsområde C | 2025 | 2024 | 2023 |
| Intäkter av anslag | 78 013 | 76 119 | 68 629 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 239 | 213 | 169 |
| Summa intäkter | 78 252 | 76 332 | 68 798 |
| Kostnader | –78 252 | –76 332 | –68 798 |
| Verksamhetsutfall | – | – | – |
| Medel från statens budget | |||
| för finansiering av bidrag | 5 323 | 2 847 | 3 213 |
| Transfereringar | –5 323 | –2 847 | –3 213 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | – | – | – |
De något ökade kostnaderna inom uppdragsområde C jämfört med föregående år beror främst på ökade lönekostnader. Transfereringarna har ökat på grund av ökad budget för resebidrag till gymnasieskolor.
Främja insyn i riksdagens arbete och beslut
Tillgång till information om riksdagen
Genom webbplatsen riksdagen.se har allmänheten haft tillgång till information och olika tjänster som gör det möjligt att ta del av riksdagens arbete och beslut. Bland annat har riksdagens kalender, beslut och dokument varit tillgängliga på webbplatsen. Under året har kammarens samtliga beslut sammanfattats och publicerats på riksdagen.se och sammanlagt 336 beslut i korthet har sammanställts och skickats ut till totalt 7 873 prenumeranter.
Korta avbrott i tillgängligheten till webbplatsen har förekommit under året. Aktiviteter har genomförts för att förbättra tekniken och utveckla förvaltningens förmåga att förebygga och förhindra störningar. Flera prestandahöjande åtgärder har genomförts.
En insats har gjorts för att vid behov kunna sända direkt på riksdagens reservwebbplats.
Ny teknik för att generera statistik för riksdagen.se har införts. Antalet besök på riksdagen.se är lägre 2025 jämfört med tidigare år, vilket bland annat beror på teknikförändringen.
Genom tjänsten riksdagsinformation besvaras faktafrågor om riksdagen och EU via telefon och e-post. Majoriteten av de e-postfrågor som kommer in under kontorstid besvaras samma dag och majoriteten av alla telefonförfrågningar besvaras direkt.
Under 2025 har cirka 10 procent färre frågor inkommit jämfört med 2024. Minskningen kan bero på att fler själva hittar information på riksdagens webbplats men kan också bero på att tjänsten inte är så välkänd. Ett arbete har inletts för att tydliggöra möjligheten att kontakta riksdagsinformation.
34
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Ett arbete för att utveckla sökfunktionen och presentationen av beslutskedjan på riksdagens webbplats har pågått under året. En ny startsida för söktjänsten som underlättar för besökaren att hitta innehåll har utvecklats och publicerats.
Genom riksdagens öppna data har innehåll i riksdagens databaser kunnat laddas ned och användas vidare. Under året har förvaltningen prioriterat att kvalitetssäkra innehållet och att långsiktigt säkerställa den teknik som används.
Enligt statistiken har användningen av riksdagens öppna data ökat kraftigt de senaste åren. Det skulle delvis kunna bero på förändringar genomförda 2024 men även att stora språkmodeller och generativ AI systematiskt söker igenom webbplatser efter information vilket genererar fler besök.
Tabell 18 Användning av tjänster som främjar insyn
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal besök riksdagen.se | 13 368 663 | * | * |
| Antal besök riksdagens öppna data** | 15 664 902 | 9 159 342 | 6 036 824 |
| Antal frågor till riksdagsinformation | 5 700 | 6 491 | 6 376 |
| – varav per telefon | 1 836 | 2 396 | 2 245 |
| – varav per e-post | 3 864 | 4 095 | 4 131 |
| Antal publicerade beslut i korthet | 336 | 323 | 321 |
| Antal prenumeranter på innehåll från | |||
| riksdagen.se: | |||
| – Aktuellt | 5 222 | 5 564 | 5 916 |
| – Riksdagen i veckan | 2 978 | 3 072 | 3 155 |
| – Pressmeddelanden | 4 381 | 4 642 | 4 949 |
| – Beslut i korthet | 7 873 | 8 100 | 8 412 |
| – Riksdagen för lärare | 2 331 | 2 356 | 2 400 |
| Antal följare och prenumeranter i sociala me- | |||
| dier: | |||
| – X (före detta Twitter) | 85 430 | 82 259 | 76 100 |
| 28 939 | 24 751 | 21 093 | |
| – Youtube | 5 190 | 4 760 | 4 080 |
| 35 757 | 33 423 | 31 872 | |
| – Bluesky | 2 356 | 1 171 | 49 |
*Ny teknik och en ny metod (skriptbaserad) för att generera statistik har införts för riksdagen.se efter att den nuvarande sammanslagna webbplatsen lanserades 2023. Det har därför inte varit möjligt att återskapa statistik för 2023 och 2024.
**I årsredovisningen för 2024 redovisades ingen statistik för riksdagens öppna data år 2024. Ett tekniskt arbete har genomförts och eftersom ingen ändring av metoden för generering av statistik (loggbaserad) har gjorts har det varit möjligt att återskapa statistiken för 2024.
Möjlighet att följa riksdagens arbete
Det har under året funnits möjlighet att följa riksdagen i sociala medier eller genom att prenumerera på innehåll från riksdagen.se. Arbetet i kammaren har kunnat följas direkt eller i efterhand via webb-tv.
Förvaltningen arbetar kontinuerligt för att öka intresset för riksdagens innehåll i kanaler för sociala medier, och antalet följare har ökat kontinuerligt
35
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
de senaste åren. Sedan april 2025 används även Bluesky som en av riksdagens kommunikationskanaler.
Antalet prenumeranter på utskick från riksdagen.se har minskat något de senaste åren. Troliga orsaker bedöms vara en hårdare rensning utifrån GDPR- regler, men även att det blivit enklare att avsluta sin prenumeration.
Under året har förvaltningen annonserat i digitala kanaler, bland annat för att visa på möjligheten att ta del av sändningar från kammaren på riksdagen.se.
Tabell 19 Antal sändningstimmar från riksdagen (tv, webb, bandning)
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Plenisalen | 683 | 720 | 682 |
| Förstakammarsalen | 49 | 68 | 45 |
| Andrakammarsalen | 74 | 41 | 69 |
| Skandiasalen | 16 | 22 | 17 |
| Presscenter | 3 | 2 | 1 |
| Totalt | 825 | 853 | 814 |
Riksdagsförvaltningen producerar tv- och webbsändningar från kammaren och från olika arrangemang i riksdagen. Antalet sändningstimmar varierar från år till år beroende på den politiska aktiviteten.
En översyn av det it-stöd som hanterar direktsändningar och inspelningar av riksdagens sammanträden har påbörjats.
För att uppfylla rättsliga krav på digital tillgänglighet för video har en förstudie om undertextning av video genomförts och ett första delprojekt slutförts.
Riksdagens pressackreditering
Reportrar, fotografer och tekniker ges möjlighet att arbeta i riksdagen genom pressackreditering. Antalet ansökningar om pressackreditering 2025 är något fler än tidigare år. Majoriteten av dessa beviljades. Vid årsskiftet hade cirka 600 personer en giltig pressackreditering till riksdagen.
Tabell 20 Handläggning av pressackreditering
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Ansökningar | 688 | 678 | 610 |
| Avslag | 10 | 19 | 23 |
| Återkallelser | 17 | 7 | 17 |
| Överklaganden | 0 | 1 | 0 |
| Personer (cirka) som hade giltig | |||
| pressackreditering den 31 december | 600 | 560 | 620 |
Tillgänglighetsanpassning av digitala dokument
Arbetet med att säkerställa att digitalt publicerade dokument uppfyller kraven i lagen om tillgänglighet till digital offentlig service har fortsatt under året. En dialog har inletts med Regeringskansliet för samverkan kring tillgänglighets-
36
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
anpassade mallar. Riksdagsförvaltningen har även infört en tillgänglighetsanpassad diagrammall.
Främja kunskap om riksdagens funktion, arbetssätt och historia
Skolverksamhet och besök i riksdagen
Under 2025 togs 88 699 besökare emot för en guidad visning i riksdagens lokaler. Antalet besökare på guidade visningar har ökat och intresset för förbokade grupper för att besöka riksdagen är fortsatt högt. Antalet personer som deltagit i ett studiebesök för gymnasiet har ökat något jämfört med föregående år.
Demokrativerkstaden är sedan november 2024 åter i full verksamhet, efter att från 2023 ha haft begränsad kapacitet på grund av tekniska problem och ombyggnad. Under 2025 har 16 tillfällen per vecka erbjudits och de tillgängliga tiderna har bokats i hög grad. I utvärderingar av de besök som har genomförts inom ramen för visnings- och skolverksamheten anser drygt 88 procent av respondenterna att deltagarnas kunskaper om riksdagen efter besöket har ökat i mycket hög grad eller i hög grad.
Riksdagsförvaltningen har arrangerat tre utbildningar för lärare och lärarstudenter som undervisar i samhällskunskap. Utvärderingarna visade att 99 procent av alla lärare ansåg att utbildningarna var mycket bra eller bra. 98 procent av lärarna angav också att det var mycket troligt eller troligt att innehållet kunde användas i den egna undervisningen.
Under året har systemet för att boka och administrera gruppbokningar för visningar av riksdagen utvecklats och tekniken moderniserats. Under 2026 fortsätter utvecklingsarbetet.
Tabell 21 Besök i riksdagen, antal personer
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Ledamotsgrupper och grupper som | |||
| partikanslierna tar emot | 18 437 | 17 416 | 15 469 |
| Gruppvisningar22 | 36 284 | 37 740 | 31 612 |
| Extravisningar23 | 1 955 | 1 871 | 2 344 |
| Skolvisningar24 | 32 023 | 19 121 | 22 301 |
| Digitala studiebesök25 | 0 | 11 | 20 |
| Totalt | 88 699 | 76 159 | 71 746 |
22Avser bokade grupper, allmänhetens visningar samt sommar- och konstvisningar.
23Besök till talman, ledamöter, utskott och förvaltning som guiderna har genomfört.
24Avser besök av gymnasie- och högstadieklasser (studiebesök för studerande på gymnasienivå, besökare i Demokrativerkstaden och visningar av kammaren). I tidigare årsredovisningar har statistik för visningar av kammaren inte ingått.
25Avser bokade digitala studiebesök för gymnasie- och högstadieklasser.
37
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Resebidrag till gymnasieskolor
För att underlätta besök till riksdagen för skolor med lång resväg till Stockholm kan gymnasieskolor söka resebidrag för att finansiera sina resekostnader. Under 2025 inkom 227 ansökningar och av dessa beviljades 217. Med anledning av en ökad budget för 2025 har betydligt fler ansökningar kunnat beviljas jämfört med 2024 då endast 92 av totalt 241 ansökningar beviljades.
Tabell 22 Handläggning av resebidrag
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal ansökningar | 227 | 241 | 201 |
| Antal beviljade ansökningar | 217 | 92 | 126 |
Ny permanent utställning
En ny permanent utställning har producerats och invigts under året. Utställningen Lagar som bygger landet handlar om Sveriges grundlagar som grund för det demokratiska styrelseskicket, hur de utvecklats genom historien och vilken betydelse de har i dag.
Utöver utställningens fasta teman kommer olika historiska dokument som lånats in från Riksarkivet att ställas ut.
Riksdagsbibliotekets service till allmänheten
Riksdagsbiblioteket har varit öppet för allmänheten 37 timmar per vecka under året. Antalet besökare har ökat i jämförelse med 2023 och 2024. Visningar av Riksdagsbiblioteket har genomförts för totalt 254 deltagare, vilket är en ökning jämfört med året innan.
För att öka kunskapen om riksdagens arbete och riksdagens dokument har kurser för bibliotekarier och externa grupper som gymnasieelever och universitet genomförts med 201 deltagare, en ökning jämfört med 2024. Ökningen beror på en ökad efterfrågan från lärosäten.
Tabell 23 Riksdagsbibliotekets service till allmänheten
| 2025 | 2024 | 2023 | |
| Antal fysiska besök | 32 378 | 26 816 | 23 227 |
| Externa förfrågningar per e-post och | |||
| telefon | 1 790 | 1 025 | 1 044 |
| Antal deltagare kurser för externa an- | |||
| vändare inklusive bibliotekarier | 201 | 131 | 25 |
| Antal deltagare studiebesök Riksdags- | |||
| biblioteket | 254 | 235 | 442 |
Evenemang
I november deltog Riksdagsförvaltningen för andra gången i Dreamhack, en mässa för spelkultur och e-sport. Syftet med deltagandet var att tala med unga om riksdagens arbete och roll i demokratin. Närmare 2 100 personer besökte
38
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
under de tre dagarna riksdagens monter, där besökarna bland annat kunde göra interaktiva aktiviteter och fördjupa sig i riksdagens arbete.
I april medverkade Riksdagsförvaltningen vid Kulturnatt Stockholm då cirka 4 700 personer besökte riksdagens lokaler. Andra evenemang under året där förvaltningen deltagit är Bokmässan i Göteborg, Järvaveckan och Europadagen i Kulturhuset. Under året har också talmannen och de vice talmännen genomfört olika länsbesök med demokratitema.
Filmer om riksdagen
Under året har Riksdagsförvaltningen tagit fram och publicerat flera filmer i riksdagens sociala medie-kanaler och på webbplatsen riksdagen.se. Riksdagens filmer på Youtube visades 971 445 gånger under 2025.
Riksdagsförvaltningen annonserade under året på Youtube och Snapchat för att öka kunskapen om riksdagen hos allmänheten. I annonserna har bland annat riksmötets öppnande och ordutmaningar för elever lyfts fram.
Uppdrag om demokratin och riksdagens historia
Inom ramen för uppdraget Demokratin och riksdagens historia, som pågår under 2024–2026, har utställningen Demokratin behöver dig! varit på turné i landet. Utställningens primära målgrupper är elever i gymnasiet och unga vuxna och den visades på bibliotek, museer och kulturhus. I vissa fall invigdes utställningen i samband med talmännens länsresor. Eftersom efterfrågan på utställningen varit stor från främst bibliotek har ytterligare tre exemplar av utställningen producerats.
1.3.4 Riksdagens byggnader och samlingar – uppdragsområde D
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område D är att vårda och bevara riksdagens byggnader och samlingar så att de kan användas i dag och i framtiden. Arbetet omfattar bland annat underhåll, fastighetsförvaltning, renovering av byggnader, lokalvård och digitalisering av dokument och bilder.
39
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Tabell 24 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde D Belopp anges i tusental kronor
| Uppdragsområde D | 2025 | 2024 | 2023 |
| Intäkter av anslag | 241 924 | 238 007 | 232 950 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 968 | 96 | 388 |
| Summa intäkter | 242 892 | 238 103 | 233 338 |
| Kostnader | –251 845 | –246 707 | –241 811 |
| Verksamhetsutfall | –8 953 | –8 604 | –8 473 |
| Medel från statens budget | |||
| för finansiering av bidrag | – | – | – |
| Transfereringar | – | – | – |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | –8 953 | –8 604 | –8 473 |
De något högre kostnaderna jämfört med föregående år består främst av högre avskrivningar samt löne- och driftkostnader. Samtidigt har räntekostnaderna för lån till anläggningstillgångar minskat.
Verksamhetsutfallet och kapitalförändringen avser avskrivningar på anslagsfinansierade anläggningstillgångar (byggnader).
Vårda och bevara byggnader med mera
Fastighetsprojekt
Framtidens riksdagshus är riksdagens övergripande program för renovering och utveckling av riksdagens verksamhets- och kontorsfastigheter. Som komplement till programmet pågår även planering för renovering av bostadsfastigheterna med övernattningsbostäder samt för Villa Bonnier och Kungliga Trädgården. Sammantaget utgör dessa riksdagens fastighetsprojektportfölj.
För närvarande pågår en större renovering av kvarteret Cephalus. Hela kvarteret ska renoveras och moderniseras. En systemhandling26 för ombyggnationen avseende projektet Cephalus har levererats. En översyn av processer, arbetssätt och hanteringen av risker för ökad framdrift har också genomförts. Beslut om start av produktionen fattades av riksdagsstyrelsen i juni. Under hösten har kontrakt tecknats för fas 2 och detaljprojekteringen startat. Projektet har fortgått med viss avvikelse från den ursprungliga planen och beräknas vara klart 2029.
Planering för nästa stora fastighetsprojekt, Riksdagshuset östra och Riksplan har inletts.
Programarbete och projektering för att bygga riksdagens nya externa godsmottagning, tillika logistikcenter, samt ett tillhörande lokalt varuintag vid Riksplan har startat under året.
26Systemhandling är ett samlat dokument i ett byggprojekt och beskriver övergripande tekniska lösningar, principer och målsättningar, vilket ger en helhetsbild innan detaljerade bygghandlingar tas fram.
40
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
En förstudie inför renoveringen av Kungliga Trädgården (där Riksdagens ombudsmän (JO) har sin verksamhet) har färdigställts. Projekteringen planeras pågå till hösten 2026 då renoveringen är planerad att starta.
En förstudie inför renoveringen av Villa Bonnier har färdigställts och projektering planeras pågå under 2026.
Större insatser har genomförts och pågår i flera fastigheter, till exempel yttre renovering av Mercurius, inre och yttre renovering av Ormsaltaren samt åtgärder och sanering av fönster, fogar och fasad på Riksdagshuset östra mot Riksgatan.
I samband med arbeten på Riksdagshuset östra har skador och läckage identifierats på balustrader och ornament. Utredning och analys planeras pågå till början av 2026 för att bedöma vilka åtgärder som kommer att behöva genomföras.
Förberedelser för renovering av restaurangköket i Riksdagshuset västra har startat under hösten och renoveringen planeras ske sommaren 2026.
Fastighetsförvärv
Riksdagsförvaltningen strävar efter att förvärva fler fastigheter såväl för verksamhet som för övernattningsbostäder. Syftet är att långsiktigt kunna öka det egna ägandet och minska förhyrningarna.
Under 2025 förvärvades en ny fastighet för övernattningsbostäder. På kort sikt kommer denna fastighet att hjälpa till att möta behovet av evakueringsbostäder när andra fastigheter renoveras och på längre sikt kommer antalet fristående lägenheter att kunna minskas i syfte att uppnå en effektivare förvaltning. Ett köpekontrakt för förvärvet av mark för en ny gods- och logistikmottagning har tecknats och tillträde planeras till sommaren 2026. Ytterligare behov av förvärv utreds löpande för kontorslokaler och övernattningsbostäder för att minska andelen inhyrda objekt.
41
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Tabell 25 Redovisning av investeringsplan för Riksdagsförvaltningens fastigheter
Belopp anges i tusental kronor
| Utfall | Investeringsplan | Avvikelse utfall | |
| 2025 | 2025 | investeringsplan | |
| Anskaffning och utveckling av nya | |||
| investeringar | |||
| Förvärv av fastigheten Havssvalget 5 | 300 000 | 300 000 | 0 |
| Projekt ny godsmottagning | – | 7 000 | 7 000 |
| Summa utgifter för anskaffning och | |||
| utveckling av nya investeringar | 300 000 | 307 000 | 7 000 |
| Finansiering av anskaffning och | |||
| utveckling | |||
| Anslag 2:3 Riksdagens | |||
| fastighetsanslag | 300 000 | 300 000 | 0 |
| Låneram för fastighetsinvesteringar | |||
| (lån i Riksgäldskontoret) | – | 7 000 | 7 000 |
| Vidmakthållande av befintliga | |||
| investeringar | |||
| Underhåll och renoveringsplan | 34 852 | 84 000 | 49 148 |
| Projekt renovering Ormsaltaren | 21 319 | 54 000 | 32 681 |
| Projekt Cephalus | 244 395 | 434 000 | 189 605 |
| Fysisk säkerhet RV | 609 | 15 000 | 14 391 |
| Fogar och fasader riksbyggnaderna | 4 244 | 10 000 | 5 756 |
| Summa utgifter för | |||
| vidmakthållande | 305 419 | 597 000 | 291 581 |
| Finansiering av vidmakthållande | |||
| Anslag 2:3 Riksdagens | |||
| fastighetsanslag | 4 244 | 10 000 | 5 756 |
| Låneram för fastighetsinvesteringar | |||
| (lån i Riksgäldskontoret) | 301 175 | 587 000 | 285 825 |
Utfallet avviker mot investeringsplanen för flera projekt, vilket beror på olika faktorer som har påverkat både tidsplan och ekonomi.
Köpekontraktet för förvärv av mark för en ny godsmottagning tecknades 2025, men förvärvet planeras att genomföras under 2026. Planeringen för projektet ny godsmottagning kom igång sent under 2025 eftersom verksamheten behövde invänta projektledare och klarhet i frågan om förvärvet av mark.
Avvikelsen mellan utfallet och investeringsplanen när det gäller underhållet och renoveringsplanen beror främst på förseningar och omprioriteringar.
Avvikelsen för projektet renovering av Ormsaltaren förklaras av att starten av byggproduktionen har senarelagts och att tidplanen har behövt justeras.
42
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Det beror på att projektets omfattning har ökat i och med att renoveringsbehovet visade sig vara större än vad som var känt när projektet initierades.
Avvikelsen för projektet Cephalus avser framförallt försenad start av produktionen på grund av att kontraktsförhandlingar med entreprenören tog längre tid än tidigare beräknat. Under 2025 gjorde projektetet Cephalus en del stora förändringar och genomförde ett större omtag på färdigställandet av systemhandlingen, vilka sammantaget medfört budget- och tidspåverkan för projektet.
Avvikelsen för fysisk säkerhet RV är följden av beslut om att bordlägga den planerade ombyggnaden och istället utreda andra åtgärder.
Utfallet för renovering av fogar och fasader på riksbyggnaderna blev lägre utifrån att projektet kom igång sent och endast en tredjedel av arbetet med fasaden mot Riksgatan hann genomföras. Upptäckten av nya skador som behövde undersökas bidrog till förseningen.
Fastighetsförvaltning och underhåll
Löpande underhåll har genomförts och har i huvudsak gått enligt plan. Åtgärderna har utförts främst under plenifria perioder för att minimera störningarna för verksamheten.
Av de felanmälningar som gjorts under 2025 avser de flesta ärenden vatten, avlopp och ventilation. Det har bland annat handlat om avloppsstopp som lett till läckage, relining och åtgärder på grund av fuktskador i Riksdagshuset. Av- loppsrör åtgärdas löpande, antingen akut eller genom pågående reliningarbete eller avloppsbyte. I och med att underhållsbehovet i fastigheterna är stort har flera åtgärder behövt slutföras under pågående verksamhet.
Några hissar och rulltrappor har haft problem vilka delvis har åtgärdats under året. För de äldre hissarna och rulltrapporna har det varit svårt att tillgå reservdelar och därför har en långsiktig plan för utbyte och renovering tagits fram.
Utrymningslarm har driftsatts i Riksdagshuset östra och arbeten påbörjats för ett nytt utrymningslarm i Riksdagshuset västra.
Befintliga belysningsarmaturer har i delar bytts till LED-belysning.
En ny datahall har driftsatts under hösten. Arbetet har varit ett led i att säkerställa att Riksdagsförvaltningens it-system och övrig teknik är robusta och lever upp till nuvarande och förändrade krav på säkerhet och användbarhet.
Målningsarbeten i arbetsrum i Neptunus och Riksdagshuset östra, åtgärder för brandsäkerhet och ökad tillgänglighet i Mercurius och Riksdagshuset samt förberedande arbete med installation av fönsterborstlister i ledamotshuset har genomförts.
Laddskåp för förvaring och laddning av batterier till elcyklar har installerats i ledamotshuset. Vidare har cykelställ kompletterats och monterats intill Bankkajen samt längs Kanslikajen och Stallbron i samarbete med Stockholms stad.
43
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Lokaler och interiörer
Under året har arbetet med att utveckla en strategisk lokalförsörjning i historiskt och kulturellt betydelsefulla fastigheter fortgått.
Brukarmöten med samtliga avdelningar inom Riksdagsförvaltningen och fysiska skyddsronder med partikanslier har genomförts. Dessa möten ger möjlighet för dialog och information för en god lokalförsörjning.
Arbetet med att renovera möbler har fortsatt. Fokus har varit att uppdatera möblemanget i biblioteket och restaurang Strömmen. Mercurius har fått nya gardiner.
Ett uppdaterat inredningskoncept för övernattningsbostäderna i kvarteret Ormsaltaren har tagits fram. Uppdatering och nyinköp samt renovering av möbler i övernattningslägenheter har fortgått.
Ett nytt koncept för kontorsarbetsplatser och lokalanpassning för vissa verksamheter på Jakobsgatan har färdigställts.
Som ett led i att förenkla arbetet för ledamöter kommer den personliga servicen utökas i Bankhallen. För att göra detta möjligt har åtgärder för att skapa enhetliga och ändamålsenliga rum i Bankhallen för de olika funktionerna genomförts i slutet av året.
En översyn har gjorts för att skapa en sammanhållen bild av dagens och framtidens lokalbehov.
Det som tidigare var bostadsutskottets sessionssal har bytt namn till Aron Johanssons rum, för att uppmärksamma arkitekten bakom riksdagshusen. I rummet finns nu ritningar och verk ur konstsamlingen med koppling till Aron Johansson.
Uppdraget att förse Cephalus med konst när renoveringen är klar har börjat förberedas, och likaså planeringen av gestaltning och evakueringen av konst inför renoveringen av Villa Bonnier. Ett större konserveringsprojekt av skulpturen Droppen i ledamotshuset har genomförts där skulpturen har lagats och rengjorts.
Under året har ett antal nyinköp av konst gjorts och ny- och omramningar av främst grafik har beställts. En översyn av konstskyltar har inletts.
Utveckling av fastighetsverksamheten
En översyn av fastighetsverksamheten genomfördes 2024 vilket bland annat resulterade i en ny organisation från och med den 1 januari 2025. Syftet med organisationsförändringen var att ge bättre förutsättningar för en god kompetensförsörjning så att verksamheten att kan nå målen och uppfylla sina uppdrag.
Under 2025 har verksamheten förstärkts med nya resurser och genom kompetenshöjande insatser, till exempel utbildning för beställare, utbildning för deltagare i styrgrupper för fastighetsprojekt samt utbildning inom arbetsmiljö, miljö och regelverk i byggprojekt för projektledare, fastighetsförvaltare med flera. Detta är också i linje med tidigare utredningar samt erfarenheter från projekt ledamotshuset.
44
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Fastighetsverksamheten har utvecklat både den interna och den externa kommunikationen om löpande fastighetsarbete och fastighetprojekt. Kompetenshöjande insatser har genomförts, stödjande underlag och mallar har tagits fram och ett särskilt uppdrag för att förbättra projektkommunikationen har genomförts. I uppdraget har behov identifierats för olika typer av fastighetsprojekt, intressenter och samarbetspartners kartlagts och förslag på arbetssätt och kommunikationsformer tagits fram.
Ett utvecklingsarbete för en stärkt ekonomistyrning inom fastighetsverksamheten har initierats och drivits genom deluppdrag med syfte att förbättra och förstärka rutiner, processer, systemstöd och modeller för styrning, planering och uppföljning av fastighetsprojekt, fastighetsförvaltning och fastighetsförvärv. Vissa deluppdrag kommer att avslutas under 2026 medan några fortsätter under hela 2026. En första uppdatering av projektmodellen för fastighetsprojekt har avslutats under året.
Vårda, bevara och tillgängliggöra riksdagens bibliotekssamlingar
För att vårda och bevara riksdagens bibliotekssamlingar har förvaltningen arbetat löpande utifrån fastställda planer med inköp, katalogisering och digitalisering samt med transkribering av äldre riksdagsdokument. Förvaltningens uppdrag att transkribera och ge ut riksdagsprotokoll från ståndsriksdagens tid har pågått enligt plan. Under 2025 transkriberades och färdigställdes borgarståndets protokoll för åren 1765–1766.
Riksdagsförvaltningen saknar långtidslagring av det digitaliserade riksdagstrycket. En lösning för långtidslagring ska fungera både som arkiv och som backup för publicerat material. Under 2025 har en förstudie genomförts om långtidslagring av digitaliserat riksdagstryck. Förstudien visar hur lagringen ska hanteras inom Riksdagsförvaltningen framöver.
1.3.5 Myndighet och arbetsgivare – uppdragsområde E
Riksdagsförvaltningens uppdrag inom område E är att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare för att på bästa sätt kunna stödja den parlamentariska processen. Till detta område hör bland annat verksamhetsplanering och uppföljning, budgetarbete, kompetensförsörjning, it-stöd, uppgifter inom ekonomi och förvaltningsjuridik samt stöd till riksdagens myndigheter och nämnder.
45
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Tabell 26 Intäkter, kostnader och transfereringar inom uppdragsområde E
Belopp anges i tusental kronor
| Uppdragsområde E | 2025 | 2024 | 2023 |
| Intäkter av anslag | 474 306 | 461 155 | 425 646 |
| Intäkter av avgifter | |||
| och andra ersättningar | 50 352 | 49 173 | 42 300 |
| Summa intäkter | 524 658 | 510 328 | 467 946 |
| Kostnader | –524 658 | –510 328 | –467 946 |
| Verksamhetsutfall | – | – | – |
| Medel från statens budget | |||
| för finansiering av bidrag | – | – | 70 |
| Transfereringar | – | – | –70 |
| Totalt | |||
| (årets kapitalförändring) | – | – | – |
De högre kostnaderna inom uppdragsområdet beror bland annat på ökade kostnader för löner, lokalhyror och mediaförsörjning.
Myndighetsförvaltning
Inom ramen för uppdraget att vara en väl fungerande myndighet och arbetsgivare har flera insatser genomförts under året.
För att förenkla och förtydliga regleringen av hur Riksdagsförvaltningen styrs, har tre föreskrifter slagits samman till en föreskrift för styrning och organisation av ansvar. Därtill har även arbetet med att se över förvaltningens styrdokument fortsatt.
Arbete med att införskaffa för myndigheten centrala system för ekonomi, löner och ärende- och diariesystem har påbörjats, då avtalen för de befintliga systemen går ut under de närmast kommande åren.
Under året har Riksdagsförvaltningen köpt in och installerat ett systemstöd för planering, budgetering och uppföljning. Syftet är att förbättra effektiviteten och kvalitetssäkringen samt stödja en transparent planering och budgetering som medför förbättrade möjligheter till samarbete och prioriteringar. Systemet börjar användas successivt i förvaltningen under våren 2026.
Gängse myndighetsuppgifter som till exempel upphandling och hantering av ekonomiskt ansvar har genomförts planenligt.
Stöd till riksdagens myndigheter och nämnder
Det finns en överenskommelse för Riksdagsförvaltningens stöd till Riksdagens ombudsmän (JO), bland annat i form av ekonomi-, och löneadministration samt it-tjänster. I bilagor till överenskommelsen regleras den ersättning som JO betalar för stödet, vilken ses över löpande. Det finns också en överenskommelse om att Riksdagsförvaltningen kan tillhandahålla vissa it-tjänster till Riksrevisionen.
Riksdagens nämndmyndigheter är självständiga myndigheter under riksdagen med eget verksamhetsansvar, men de finansieras genom Riksdagsförvaltningens
46
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
förvaltningsanslag. Nämndmyndigheterna ska senast den 22 februari varje år lämna en verksamhetsredogörelse till riksdagen. Riksdagsförvaltningen ska enligt sin instruktion erbjuda nämndmyndigheterna kanslistöd. Överenskommelser om sådant stöd finns med samtliga nämndmyndigheter. Under året har personuppgiftbiträdesavtal i förhållande till nämndmyndigheterna tagits fram.
En sammanställning över uppgifter om riksdagens nämndmyndigheters kostnader 2025 redovisas i tabellen nedan. För ytterligare uppgifter om nämndmyndigheternas verksamhet under året hänvisas till respektive nämnds redogörelse för verksamheten.
Tabell 27 Riksdagens nämndmyndigheter – ledamöter och kostnader
Belopp anges i tusental kronor
| Antal | Summa | Summa | Summa | |
| ledamöter | kostnader | kostnader | kostnader | |
| 2025 | 2025 | 2024 | 2023 | |
| Riksdagens | ||||
| överklagandenämnd | 5 | 183 | 178 | 175 |
| Partibidragsnämnden | 3 | 192 | 180 | 172 |
| Riksdagens arvodesnämnd | 3 | 444 | 411 | 385 |
| Statsrådsarvodesnämnden | 3 | 202 | 194 | 186 |
| Nämnden för lön till | ||||
| riksdagens ombudsmän | ||||
| och riksrevisorn | 3 | 201 | 192 | 194 |
| Valprövningsnämnden | 7 | 651 | 1 379 | 1 069 |
| Riksdagens ansvarsnämnd | 5 | 8 | 8 | 8 |
| Nämnden för prövning av | ||||
| statsråds och vissa andra | ||||
| befattningshavares | ||||
| övergångsrestriktioner | 5 | 421 | 400 | 387 |
| Totalt | 34 | 2 302 | 2 942 | 2 576 |
Riksdagsförvaltningen som arbetsgivare
Anställda i Riksdagsförvaltningen
Antalet anställda inom Riksdagsförvaltningen med en tillsvidareanställning eller tidsbegränsad anställning var 753 vid utgången av 2025, vilket är 2 fler än 2024 (751) och 25 fler än 2023 (728). Antalet årsarbetskrafter uppgick till 697, vilket är högre än 2024 (687) och 2023 (658).
47
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Tabell 28 Antal anställda fördelat på ålder och kön 2025-12-31
| Ålders- | Kvinnor | Män | Totalt | Ålder, andel | Totalt | Totalt |
| intervall | antal | av samtliga | antal | antal | ||
| 2025 | (%) | 2024 | 2023 | |||
| <25 år | 1 | 4 | 5 | 1 | 5 | 4 |
| 25–34 år | 35 | 35 | 70 | 9 | 67 | 60 |
| 35–44 år | 62 | 60 | 122 | 16 | 126 | 120 |
| 45–54 år | 152 | 100 | 252 | 34 | 243 | 245 |
| 55–59 år | 87 | 58 | 145 | 19 | 156 | 155 |
| >59 år | 91 | 68 | 159 | 21 | 154 | 144 |
| Totalt | 428 | 325 | 753 | 100 | 751 | 728 |
Medelåldern för anställda vid Riksdagsförvaltningen var 50 år, vilket är oförändrat jämfört med 2024 och en minskning med ett år jämfört med 2023. Kvinnornas medelålder var 51 år och männens medelålder var 50 år.
Andelen kvinnor av samtliga anställda var 57 procent vid utgången av 2025, vilket är något lägre jämfört med föregående år (58 procent för 2024 och 60 procent 2023).
Könsfördelningen i chefsgruppen är jämn. Kvinnornas andel är 52 procent, något högre än tidigare år (50 procent både 2023 och 2024).
Medelåldern för cheferna i Riksdagsförvaltningen är 53 år, vilket är ett år lägre jämfört med föregående år.
Tabell 29 Antal chefer fördelat efter ålder och kön 2025-12-31
| Åldersintervall | Kvinnor | Män | Totalt | Andel av | Totalt | Totalt |
| 2025 | samtliga (%) | 2024 | 2023 | |||
| 25–34 år | 0 | 0 | 0 | – | 2 | 2 |
| 35–44 år | 1 | 6 | 7 | 10 | 5 | 8 |
| 45–54 år | 20 | 10 | 30 | 42 | 30 | 31 |
| 55–59 år | 10 | 11 | 21 | 30 | 18 | 13 |
| >59 år | 6 | 7 | 13 | 18 | 16 | 19 |
| Totalt | 37 | 34 | 71 | 100 | 71 | 73 |
Sjukfrånvaro
Den totala sjukfrånvaron har minskat från 3,6 procent 2024 till 3,1 procent 2025. Andelen långtidssjukfrånvaro utgör 43,7 procent av den totala sjukfrånvaron, vilket är en liten minskning jämfört med föregående år. Detta kan indikera att Riksdagsförvaltningen har arbetat aktivt med rehabilitering.
Det kan noteras att kvinnors sjukfrånvaro är högre än männens (3,4 procent jämfört med 2,7 procent).
Sammanfattningsvis visar statistiken en övergripande positiv trend med minskad sjukfrånvaro.
48
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
Tabell 30 Sjukfrånvaro 2021–2025
| 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Total sjukfrånvaro i % av tillgänglig | |||||
| arbetstid | 3,1 | 3,6 | 3,9 | 4,3 | 3,8 |
| Långtidssjukfrånvaro (60 kalenderdagar) | |||||
| i förhållande till total sjukfrånvaro i % | 43,7 | 50,4 | 49,7 | 51,6 | 62,0 |
| Kvinnors sjukfrånvaro i % av tillgänglig | |||||
| arbetstid | 3,4 | 4,0 | 4,2 | 4,6 | 3,8 |
| Mäns sjukfrånvaro i % av tillgänglig | |||||
| arbetstid | 2,7 | 2,9 | 3,6 | 3,8 | 3,9 |
| Sjukfrånvaro för åldersgruppen 29 år | |||||
| eller yngre i % av tillgänglig arbetstid | 1,5 | 1,3 | 1,4 | 2,1 | 1,0 |
| Sjukfrånvaro för åldersgruppen 30–49 år | |||||
| i % av tillgänglig arbetstid | 2,9 | 3,6 | 4,3 | 4,4 | 4,4 |
| Sjukfrånvaro för åldersgruppen 50 år | |||||
| eller äldre i % av tillgänglig arbetstid | 3,3 | 3,6 | 3,8 | 4,2 | 3,6 |
Kompetensförsörjning
Under 2024 fattades beslut om en modell och en process för strategisk kompetensförsörjning. Förvaltningen har fortsatt med utvecklingsarbetet under 2025 och integrerat arbetet med kompetensförsörjning i förvaltningens verksamhetsplanering, vilket är viktigt för att på ett systematiskt sätt arbeta med att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla kompetens.
Attrahera
Riksdagsförvaltningen har generellt en god förmåga att attrahera, rekrytera, utveckla och behålla kompetens. Vissa grupper är svårrekryterade, främst inom it-området. För att säkerställa kompetensförsörjning inom it-området har arbetssättet med juniora profiler utvecklats vidare, vilket har visat sig framgångsrikt. I slutet av 2025 var tolv personer anställda som juniora profiler.
Arbetet med arbetsgivarprofilering har fortsatt med målet att nå ut till fler målgrupper, framförallt genom textinlägg och filmer på Linkedin. Även riktade insatser har genomförts som deltagande i Stockholmspaketet för blivande assessorer (jurister som genomgått domarutbildning) för att attrahera jurister. Vid kulturnatten profilerades förvaltningen som arbetsgivare, vilket mottogs väl av besökarna.
Rekrytera
Förvaltningen har en personalomsättning som speglar personalomsättningen inom statsförvaltningen. År 2025 var den 9,5 procent jämfört med 11,3 procent 2024 och 10,0 procent 2023. Antalet tillsatta tjänster har ökat, vilket är positivt eftersom förvaltningen har lyckats anställa den kompetens som behövs. Det finns dock fortfarande utmaningar i att rekrytera vissa specialistroller inom itområdet.
49
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Utveckla
En övergripande kompetensförsörjningsplan för Riksdagsförvaltningen har tagits fram som tydliggör inriktning och aktiviteter kopplat till kompetensförsörjning.
Inom bevakningsverksamheten finns ökade kompetenskrav som förvaltningen har arbetat med att möta. Kompetensbehovet har definierats, tester och utbildningar har genomförts och fortsatt utvecklingsarbete planerats. Insatser för att höja kompetensen och kunskapen inom beredskapsområdet för förvaltningens medarbetare genomfördes under beredskapsveckan genom ett antal seminarier.
Behålla
Förvaltningen har fortsatt att utveckla arbetsplatskulturen utifrån värdegrunden, medarbetarskap och ledarskap. Det skapar goda förutsättningar för att riksdagen ska kunna uppfylla sina konstitutionella och demokratiska uppgifter. Det är ett ständigt pågående arbete som ger resultat i bemötande och service till kollegor och ledamöter.
Styrdokument och mallar har utvecklats för att införliva det nya medarbetarskapet och ledarskapet. Cheferna har genomfört dialoger om det nya medarbetarskapet med samtliga medarbetare. Den nya ledarskapspolicyn och dess betydelse har diskuterats i chefsgruppen. Därtill har seminarier om utvecklande ledarskap och medarbetarskap samt samspelet dem emellan genomförts. Syftet har varit att främja en god arbetsmiljö och stärka förvaltningens förmåga att utföra sitt uppdrag.
Som en del i att säkerställa en god arbetsmiljö i Riksdagsförvaltningen har två så kallade pulsundersökningar genomförts under året, vilka visar på ett gott resultat.
Att fördjupa och bredda kompetensen är kritiskt för att klara uppdraget. I den nya mallen för medarbetarsamtal betonas vikten av individuella utvecklingsplaner. För att stärka kompetensen har till exempel introduktionsutbildning erbjudits och webbutbildning i ”Rollen som statsanställd”. För ledamöter har språkutbildning och språkresor anordnats för att stärka dem i sin profession.
Friskvård har erbjudits för ledamöter och anställda vid förvaltningen genom olika aktiviteter i syfte att främja ett hållbart arbetsliv.
It-tjänster
Förvaltningen tillhandahåller it-stöd för ledamöternas och riksdagens verksamhet. It-stödet har under året fungerat i princip utan störningar. Det pågår ett löpande och omfattande arbete för att upprätthålla en säker och stabil drift av förvaltningens it-miljöer och it-tjänster. Övergripande upprätthålls en hög nivå av tillgänglighet, service och stöd, i linje med Riksdagsförvaltningens mål om robusta it-miljöer.
Under året har servicecenter-it bytt namn till helpdesk för att skapa större tydlighet kring vilken service som erbjuds.
50
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Ledamöternas behov beaktas vid framtagandet av it-tjänster, som exempelvis en ny tjänst för digital signering, i projektet tillgängliggörande av propositioner, skrivelser, framställningar och redogörelser digitalt, samt vid kravställning av operatörstjänster för tal- och datatrafik.
Processen för förändringshantering har utvecklats under 2025 och en ny version av processen har införts. Processens syfte är att möjliggöra att förändringar som berör it-tjänster, infrastruktur, mjukvara och hårdvara genomförs snabbt och effektivt men ändå på ett kontrollerat sätt.
Ett omfattande arbete med att fasa ut äldre filformat i Office har genomförts för att minska sårbarheter.
Ett stort tekniskt arbete för att ersätta central utrustning för videosändning har genomförts. Syftet var att säkerställa och modernisera arbetet med tv-sänd- ningar från plenisalen, Förstakammarsalen, Andrakammarsalen, Skandiasalen och Presscenter. Samtliga 16 sessionssalar har uppgraderats med ny mötesteknik.
Drift och övervakning av it-miljöer har genomförts löpande och levererats med undantag av ett fåtal störningar. Antalet och andelen störningar var färre 2025 än under 2023 och 2024. Totalt underhålls och förvaltas närmare 200 system av Riksdagsförvaltningen. Underhåll har genomförts kontinuerligt liksom uppgraderingar av tekniska plattformar samt anpassning och incidenthantering i fråga om förvaltningens it-system. It-stödet för att hantera säkerhetsskyddsklassificerad information har vidareutvecklats. Dessa arbetssätt och åtgärder har införts för att upprätthålla en hög nivå i förhållande till målsättningen om robusta it-miljöer. Förvaltningen har fortsatt att leverera och upprätthålla en it-miljö för hantering av säkerhetsskyddsklassificerad information i fastighetsprojekten. Den etablerade it-miljön bedöms fungera mycket väl samt möta projektens behov och ställda säkerhetskrav.
Utveckling av arbetssättet för ytterligare effektiviseringar i det planerings- och livscykelhanteringsverktyg som används inom systemförvaltning har fortgått under året.
De säkerhetsgranskningar som har genomförts under året av egenutvecklade system har genomgående visat på hög kvalitet ur ett säkerhetsperspektiv. It-säkerhetsincidenter har följts upp löpande och åtgärder har vidtagits för att upprätthålla förvaltningens it-säkerhetsförmåga.
Molntjänster och AI
Inom it-branschen generellt har utvecklingen de senaste åren gått mot en ökad andel molntjänster. Ur ett tekniskt perspektiv bedöms den utvecklingen fortsätta, men tillämpningstakten kan komma att påverkas av den geopolitiska situationen, vilken följs noga av förvaltningen. En balans eftersträvas för att kunna tillhandahålla moderna it-tjänster med bibehållen informationssäkerhet och digital suveränitet. Som ett led i detta arbete har det under året anskaffats tjänster, som klassas som molntjänster och påbörjats förberedande arbete för flera sådana lösningar.
51
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| AI är ett område där utvecklingen fortsätter i snabb takt, och där it-tjäns- | |
| terna i första hand levereras i molnet. | |
| Riksdagsförvaltningen ska använda arbetssätt som tar vara på de möjlig- | |
| heter som AI kan ge. Som exempel har AI har under året använts inom | |
| förvaltningen som stöd vid arbete med utredningar och utvärderingar på riks- | |
| dagens utredningstjänst samt utvärderings- och forskningssekretariatet. Riks- | |
| dagsbiblioteket tillhandahåller också nyhetsdatabaser och ämnesdatabaser | |
| varav vissa har generativ AI-sökfunktionalitet. Under 2025 har riktlinjer för | |
| Riksdagsförvaltningens användning av generativ AI tagits fram. Riktlinjerna | |
| beslutades i slutet av året och syftar till att vara ett stöd för en säker och an- | |
| svarsfull användning. AI var också ett tema för Riksdagsförvaltningens årliga | |
| chefskonferens. Ett av inslagen var en workshop för att diskutera olika an- | |
| vändningsområden för AI i verksamheten. | |
| Internt kommunikationsstöd | |
| För att bidra till en effektiv och väl fungerade verksamhet har stöd getts i form | |
| av kommunikationsplanering, ledningskommunikation, kriskommunikation, | |
| kurser och rådgivning i klarspråk samt olika formgivnings- och fotouppdrag. | |
| Arbetet med den visuella identiteteten och grafiska profilen har bidragit till att | |
| riksdagen och Riksdagsförvaltningen varit en tydlig avsändare. | |
| Mer omfattande stöd har getts inom områdena stärkt säkerhetskultur inklusive | |
| beredskapsveckan, aktiviteter inom ramen för Nordiska rådet och Krimplatt- | |
| formen, riksdagens avfallshantering och större fastighetsprojekt samt införan- | |
| det av plattformen för digitalt samarbete. Fastighets- och serviceavdelningens | |
| kommunikation har utvecklats med ledamotsperspektivet som en viktig ut- | |
| gångspunkt. | |
| Stöd har även getts i samband med årets verksamhetsplanering, arbetet med | |
| en ny meddelandetjänst för intern information, arbetet med ledamoten i fokus | |
| och införandet av en ny resebyrå. | |
| Antalet formgivningsuppdrag är fortfarande stort liksom antalet användare | |
| som utnyttjar tjänsten Trycksaksmallar som automatiskt formger enklare pro- | |
| duktioner. Andra stora formgivningsuppdrag under året har varit den beklädda | |
| muren (perimeterskyddet) runt kvarteret Cephalus samt insatserna i samband | |
| med ordförandeskapet Nordiska rådet och Krimkonferensen. | |
| Under året har 139 fotouppdrag genomförts och 2 808 bilder har publicerats | |
| i förvaltningens gemensamma bildbank. |
52
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Riksdagsförvaltningens miljöarbete
Riksdagsförvaltningen bedriver ett systematiskt miljöarbete och är miljöcertifierad enligt ISO 14001. Riksdagsstyrelsen har fattat beslut om följande övergripande miljömål för Riksdagsförvaltningen:
•minska utsläppen av växthusgaser
•minska energianvändningen
•minska mängden avfall
•minimera förekomsten av farliga ämnen i riksdagens hus
•begränsa miljöpåverkan genom hållbara inköp.
Utgångspunkten för miljömålen är de nationella miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt och de områden där Riksdagsförvaltningen har bedömt att verksamheten påverkar miljön i högre grad.
Miljöarbetet fortlöper i enlighet med mål och handlingsplaner för perioden 2023–2027. Koldioxidutsläppen per mil från förvaltningens fordon har minskat med 47 procent 2025 jämfört med snittutsläppet under perioden 2019–2022. Målet är att koldioxidutsläppen ska ha minskat med 40 procent till och med 2027. Samtliga av förvaltningens fordon körs nu helt eller delvis på förnybara bränslen.
Energianvändningen för uppvärmning och el i Riksdagsförvaltningens byggnader var 7 procent lägre 2025 än den var 2022. Målet är att det ska vara 5 procent lägre 2027. Förvaltningen arbetar systematiskt med att minska energianvändningen genom fastighetsprojekten. I nuläget pågår fyra renoveringsprojekt som arbetar med att uppnå energikraven för Miljöbyggnad silver och ett nybyggnadsprojekt som arbetar efter energikraven för Miljöbyggnad guld. Att uppnå högre energikrav än silver vid renoveringar kan vara svårt på grund av byggnadens tekniska förutsättningar och kulturhistoriska krav.
Riksdagsförvaltningens arbete under 2025 för att nå det övergripande målet att minska mängden avfall har fortsatt på flera områden. Exempelvis pågår ett arbete med att ta fram en vägledning för enklare hantering av uttjänt utrustning och ökat återbruk. Certifieringssystemet Miljöbyggnad garanterar att förvaltningen i större renoveringsprojekt arbetar systematiskt med återanvändning av byggmaterial och produkter som exempelvis trägolv och belysningsarmaturer i kvarteret Cephalus. Under året har it-utrustning genom avtal med entreprenör avvecklats på ett säkert sätt och merparten har kunnat säljas vidare för återanvändning. I våras genomfördes en aktivitet med möjlighet till inlämning av kontorsmaterial som inte används på arbetsplatsen. Det kontorsmaterial som gick att återanvända sorterades ut för återbruk via centralförrådet.
Förvaltningen har fortsatt arbetet med målet att förbättra avfallshanteringen i riksdagens fastigheter för effektivare materialåtervinning. Tydligare skyltar har tagits fram till återvinningsstationer och förbättrade sorteringsmöjligheter förbereds i riksdagens kontorsfastigheter. Återvinningsstationerna i fastigheterna kommer att skyltas om etappvis under 2026.
En rutin har fastställts för att bidra till att miljömålet att minimera förekomsten av farliga ämnen uppnås. Rutinen ska säkerställa att byggvaror och
53
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| produkter bedöms och registreras i systemet Byggvarubedömningen. Systemet | |
| underlättar valet av godkända och hållbara byggmaterial och produkter samt | |
| säkerställer att informationen finns bevarad om uppföljningar behöver göras i | |
| framtiden. | |
| En extern miljörevision genomfördes under våren av Riksdagsförvaltning- | |
| ens miljöledningssystem. Ledningssystemet bedömdes vara effektivt och ak- | |
| tivt bidra till att uppfylla både miljöpolicy och miljömål. Två mindre avvikel- | |
| ser noterades och har åtgärdats. |
54
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 | |||
| 2 Finansiell redovisning | ||||
| 2.1 Resultaträkning | ||||
| Belopp anges i tusental kronor | ||||
| Not | 2025-01-01- | 2024-01-01– | ||
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | |||
| Verksamhetens intäkter | ||||
| Intäkter av anslag | 1 | 2 074 227 | 1 995 088 | |
| Intäkter av avgifter och andra ersättningar | 2 | 45 878 | 43 023 | |
| Intäkter av bidrag | 3 | 2 295 | 1 979 | |
| Finansiella intäkter | 4 | 8 909 | 9 713 | |
| Summa | 2 131 309 | 2 049 802 | ||
| Verksamhetens kostnader | ||||
| Kostnader för personal och ledamöter | 5 | –1 572 431 | –1 556 737 | |
| Kostnader för lokaler | –124 199 | –120 325 | ||
| Övriga driftkostnader | 6 | –419 536 | –387 317 | |
| Finansiella kostnader | 7 | –42 674 | –68 983 | |
| Avskrivningar och nedskrivningar | –126 654 | –118 285 | ||
| Summa | –2 285 493 | –2 251 647 | ||
| Verksamhetsutfall | –154 183 | –201 845 | ||
| Transfereringar | ||||
| Medel som erhållits från statens budget | ||||
| för finansiering av bidrag | 577 531 | 563 538 | ||
| Lämnade bidrag | 8 | –577 531 | –563 538 | |
| Saldo | 0 | 0 | ||
| Årets kapitalförändring | 9 | –154 183 | –201 845 | |
55
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
2.2 Balansräkning
Belopp anges i tusental kronor
| Tillgångar | Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Immateriella anläggningstillgångar | 10 | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | 26 237 | 35 049 | |
| Rättigheter och andra immateriella | |||
| anläggningstillgångar | 2 425 | 3 453 | |
| Summa | 28 662 | 38 502 | |
| Materiella anläggningstillgångar | 11 | ||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | 2 702 310 | 2 459 800 | |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 22 185 | 27 310 | |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m. | 224 380 | 228 193 | |
| Pågående nyanläggningar | 494 004 | 206 589 | |
| Förskott avseende materiella anläggningstill- | |||
| gångar | 17 500 | – | |
| Summa | 3 460 380 | 2 921 892 | |
| Finansiella anläggningstillgångar | 12 | ||
| Andelar i bostadsrättsföreningar | 2 159 | 2 159 | |
| Summa | 2 159 | 2 159 | |
| Kortfristiga fordringar | |||
| Kundfordringar | 13 | 2 795 | 7 915 |
| Fordringar hos andra myndigheter | 14 | 55 217 | 39 649 |
| Övriga kortfristiga fordringar | 1 264 | 3 208 | |
| Summa | 59 275 | 50 771 | |
| Periodavgränsningsposter | 15 | ||
| Förutbetalda kostnader | 99 680 | 84 318 | |
| Upplupna bidragsintäkter | 794 | 895 | |
| Övriga upplupna intäkter | 2 255 | 252 | |
| Summa | 102 728 | 85 465 | |
| Avräkning med statsverket | 16 | –237 962 | –456 631 |
| Kassa och bank | |||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 17 | 339 761 | 544 097 |
| Summa | 339 761 | 544 097 | |
| Summa tillgångar | 3 755 004 | 3 186 255 |
56
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 | |||
| Belopp anges i tusental kronor | ||||
| Kapital och skulder | Not | 2025-12-31 | 2024-12-31 | |
| Myndighetskapital | 18 | |||
| Statskapital | 1 267 487 | 971 766 | ||
| Donationskapital | 2 019 | 2 039 | ||
| Balanserad kapitalförändring | –5 170 402 | –5 242 765 | ||
| Kapitalförändring enligt resultaträkningen | –154 183 | –201 845 | ||
| Summa | –4 055 079 | –4 470 805 | ||
| Avsättningar | ||||
| Avsättningar för pensioner och | ||||
| liknande förpliktelser | 19 | 5 315 631 | 5 436 123 | |
| Övriga avsättningar | 20 | 10 002 | 9 553 | |
| Summa | 5 325 634 | 5 445 676 | ||
| Skulder m.m. | ||||
| Lån i Riksgäldskontoret | 21 | 2 188 172 | 1 975 127 | |
| Kortfristiga skulder till andra myndigheter | 49 908 | 44 597 | ||
| Leverantörsskulder | 140 113 | 97 653 | ||
| Övriga kortfristiga skulder | 20 702 | 19 931 | ||
| Summa | 2 398 894 | 2 137 308 | ||
| Periodavgränsningsposter | 22 | |||
| Upplupna kostnader | 75 067 | 63 878 | ||
| Övriga förutbetalda intäkter | 10 488 | 10 200 | ||
| Summa | 85 555 | 74 077 | ||
| Summa kapital och skulder | 3 755 004 | 3 186 255 | ||
57
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
2.3 Anslagsredovisning
Redovisning mot anslag 2025-12-31
Belopp anges i tusental kronor
| Anslag | Not | Ingående | Årets Indragning | Totalt | Utgifter | Utgående | |
| överförings- | tilldelning* | disp. belopp | överförings- | ||||
| belopp | belopp | ||||||
| Utgiftsområde 1 2:1 | |||||||
| Riksdagens ledamöter | |||||||
| och partier m.m. | |||||||
| ap.1 Riksdagens | |||||||
| ledamöter och partier m.m. | 23 | 25 876 | 1 114 343 | 1 140 219 | –1 111 136 | 29 082 | |
| Utgiftsområde 1 2:2 Riks- | |||||||
| dagens förvaltningsanslag | |||||||
| ap.1 Förvaltningskostnader | 24 | 50 992 | 1 100 317 | 1 151 309 | –1 114 685 | 36 623 | |
| Utgiftsområde 1 2:3 Riks- | |||||||
| dagens fastighetsanslag | |||||||
| ap.1 Riksdagens fastighets- | |||||||
| anslag | 25 | 382 751 | 340 000 | 722 751 | –547 843 | 174 908 | |
| Utgiftsområde 1 6:5 Stöd till | |||||||
| politiska partier | |||||||
| ap.1 Stöd till | |||||||
| politiska partier | 1 223 | 169 200 | –1 223 | 169 200 | –167 734 | 1 466 | |
| Utgiftsområde 17 13:4 Bidrag | |||||||
| till riksdagspartiers kvinno- | |||||||
| organisationer | |||||||
| ap.1 Stöd till riksdagspartiernas | |||||||
| kvinnoorganisationer | 0 | 15 000 | 0 | 15 000 | –15 000 | 0 | |
| Summa anslag | 460 842 | 2 738 860 | –1 223 | 3 198 479 | –2 956 398 | 242 080 | |
*enligt anslagsdirektiv och regleringsbrev
58
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
Redovisning av beställningsbemyndigande 2025-12-31
Belopp anges i tusental kronor
| Anslag | Beslutat | Ekonomiska | Nya | Utgifter | Ekonomiska | Förväntad Slutår | |
| bemyndigande | åtaganden ekonomiska | mot | åtaganden redovisning | ||||
| vid årets | åtaganden | anslag | vid årets | mot anslag | |||
| början | slut | 2026 | |||||
| Utgiftsområde 1 6:5 | |||||||
| Stöd till politiska partier | |||||||
| ap 1 Stöd till politiska partier | 169 200 | 125 800 | 125 800 | 125 800 | 125 800 | 125 800 | 2026 |
| Utgiftsområde 17 13:4 | |||||||
| Bidrag till riksdagspartiers | |||||||
| kvinnoorganisationer | |||||||
| ap 1 Stöd till | |||||||
| riksdagspartiernas | |||||||
| kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 2026 |
| Summa | 184 200 | 141 044 | 140 800 | 141 044 | 140 800 | 140 800 | |
59
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
2.4 Sammanställning över väsentliga uppgifter
Belopp anges i tusental kronor
| 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Lån i Riksgälden | |||||
| Verksamheten | |||||
| Beviljad låneram | 140 000 | 140 000 | 140 000 | 130 000 | 130 000 |
| Utnyttjad låneram | 100 558 | 106 638 | 115 743 | 104 885 | 100 776 |
| Fastigheter | |||||
| Beviljad låneram | 2 500 000 | 2 200 000 | 2 200 000 | 2 200 000 | 2 000 000 |
| Utnyttjad låneram | 2 087 614 | 1 868 488 | 1 737 704 | 1 722 786 | 1 586 023 |
| Kredit hos Riksgälden | |||||
| Beviljad kredit | 255 466 | 245 542 | 221 047 | 208 588 | 199 145 |
| Maximalt utnyttjad kredit | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Räntekonto Riksgälden | |||||
| Ränteintäkter | 8 561 | 9 308 | 5 320 | 1 887 | 0 |
| Räntekostnader | 42 600 | 68 944 | 64 845 | 13 744 | 0 |
| Avgiftsintäkter | |||||
| Avgiftsintäkter som disponeras | |||||
| Avgiftsintäkter | 45 878 | 43 023 | 39 994 | 39 034 | 32 038 |
| Beräknat belopp enligt | |||||
| anslagsdirektiv | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Anslagskredit | |||||
| Beviljad kredit | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 33 430 | 32 051 | 30 122 | 29 436 | 29 306 |
| Riksdagens | |||||
| förvaltningsanslag | 33 009 | 31 110 | 29 891 | 29 540 | 27 437 |
| Stöd till politiska partier | 5 076 | 5 076 | 5 076 | 5 076 | 5 076 |
| Riksdagens | |||||
| fastighetsanslag | 10 200 | 10 500 | 6 300 | 3 600 | 3 000 |
| Utnyttjad kredit | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Riksdagens | |||||
| förvaltningsanslag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Stöd till politiska partier | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Riksdagens | |||||
| fastighetsanslag | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
60
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
| 2025 | 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | |
| Anslagssparande | |||||
| Ramanslag | |||||
| Riksdagens ledamöter | |||||
| och partier m.m. | 29 082 | 25 876 | 39 932 | 93 640 | 106 283 |
| Riksdagens | |||||
| förvaltningsanslag | 36 623 | 50 992 | 87 371 | 109 585 | 62 969 |
| Stöd till politiska partier | 1 466 | 1 223 | 1 629 | 1 381 | 1 245 |
| Riksdagens | |||||
| fastighetsanslag | 174 908 | 382 751 | 16 803 | 1 690 | 72 258 |
| Bemyndiganden | |||||
| Stöd till politiska partier | 169 200 | 169 200 | 169 200 | 169 200 | 169 200 |
| Utestående åtaganden | 125 800 | 125 800 | 126 044 | 125 557 | 125 966 |
| Stöd till riksdagspartiernas | |||||
| kvinnoorganisationer | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| Utestående åtaganden | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 | 15 000 |
| Personal | |||||
| Medelantalet anställda (st) | 752 | 748 | 727 | 715 | 713 |
| Antalet årsarbetskrafter (st) | 697 | 687 | 658 | 646 | 658 |
| Driftkostnad per | |||||
| årsarbetskraft* | 1 792 | 1 698 | 1 642 | 1 556 | 1 449 |
| Kapitalförändring | |||||
| Årets | –154 183 | –201 845 | –347 721 | –428 391 | –133 739 |
| –5 170 –5 242 765 | |||||
| Balanserad | 402 | –7 366 978 | –6 917 411 | –6 797 633 | |
*Med driftkostnad avses personalkostnader, övriga driftkostnader enligt resultaträkningen exklusive avskrivningar och alla direkt hänförbara kostnader avseende riksdagsledamöter.
61
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
2.5 Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusental kronor om inget annat anges. Till följd av detta kan avrundningsdifferenser förekomma.
Redovisnings- och värderingsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagen (2016:1091) om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter (BEA-lagen) och tillhörande föreskrift RFS (2016:4).
Lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. bedöms inte tillämplig för Riksdagsförvaltningen.
I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring (FBF) tillämpar Riksdagsförvaltningen den 5 januari som brytdag. Efter brytdagen har fakturor som överstiger 100 000 kronor bokförts som periodavgränsningsposter.
Under året har samma redovisningsprinciper tillämpats som i årsredovisningen för 2024.
Finansiering av anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar som används i Riksdagsförvaltningens verksamhets finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Konstföremål, bostadsrätter, mark och sådana investeringar som syftar till att bevara riksbyggnaderna på Helgeandsholmen finansieras med anslag oavsett om de används i verksamheten eller inte. Riksdagen kan därutöver fatta beslut om finansiering med anslag i särskilda fall.
Materiella anläggningstillgångar
Anläggningstillgångar med ett anskaffningsvärde på minst 30 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre bokförs som materiella anläggningstillgångar. Förbättringsutgifter på annans fastighet bokförs som anläggningstillgångar om utgiften överstiger 100 000 kronor.
Immateriella anläggningstillgångar
För immateriella anläggningstillgångar är motsvarande beloppsgräns 500 000 kronor och en beräknad ekonomisk livslängd på tre år eller längre.
Pågående arbeten
Pågående arbeten värderas efter om de ska bokföras som anläggningstillgångar eller inte vid tidpunkten när lån kan tas upp för lånefinansierade anläggningstillgångar.
62
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Tillämpade avskrivningstider
Anläggningstillgångarna skrivs av över den bedömda ekonomiska livslängden från den månad som tillgången kan tas i bruk. Budgetåret 2016 införde Riksdagsförvaltningen komponentredovisning vilket innebär att fastigheter skrivs av enligt komponentens beräknade nyttjandeperiod. Komponentredovisning kommer att införas successivt.
Tabell Tillämpade avskrivningstider
| Typ av anläggningstillgång | Avskrivningstid | |
| Immateriella anläggningstillgångar | ||
| Balanserade utgifter för utveckling | 3 | år |
| Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | 3–5 år | |
| Materiella anläggningstillgångar | ||
| Byggnader och annan fast egendom | 10–150 år | |
| Byggnadsinventarier | 3–30 | år |
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | 3–10 | år |
| Maskiner, inventarier, installationer m.m.* | 3–10 | år |
*) Bärbara datorer för ledamöter och tjänstemän redovisas inte som en anläggningstillgång eftersom den förväntade ekonomiska livslängden bedöms vara kortare än tre år.
Avsättningar för beslutade och latenta pensioner och avgångsförmåner
Pensioner och avgångsförmåner till talmannen och riksdagsledamöter regleras i lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter jämte vissa äldre, upphävda författningar som är tillämpliga i vissa fall enligt övergångsbestämmelser.
Avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier samt omställningsstöd undantas från bestämmelserna om kostnadsmässig redovisning mot anslag, i enlighet med 2 kap. 11 § BEA-lagen. Den försäkringstekniska omvärderingen av avsättningarna redovisas direkt mot myndighetskapital, och den övriga omräkningen redovisas i resultaträkningen.
Sedan den 1 maj 2014 finns två parallella system för avgångsförmåner; dels det tidigare systemet med inkomstgaranti, dels ett nytt system med ekonomiskt omställningsstöd. Inkomstgarantin gäller ledamöter som valts in i riksdagen före valet 2014, medan det ekonomiska omställningsstödet omfattar övriga ledamöter. Successivt kommer inkomstgarantin att ersättas av ekonomiskt omställningsstöd som avgångsförmån.
Avsättningar för ledamöternas ålderspensioner, egenlivränta och inkomstgarantier redovisades för första gången 2007 som avsättningar i balansräkningen. Sedan 2009 redovisas EU-parlamentarikernas pensioner med mera i posten Pensionsavsättning till ledamöter.
Riksdagsförvaltningen har sedan 2008 förfinat beräkningarna både för ledamöternas pensioner och för deras avgångsförmåner.
Sedan 2011 ingår även inkomstgaranti för de tjänstgörande riksdagsledamöter som har intjänat rätt till inkomstgaranti (latent) samt en avsättning för den inkomstgaranti som sökts men inte utnyttjats (vilande).
63
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
| Sedan 2015 ingår avsättningen för omställningsstödet som en latent utfäs- | |
| telse och sedan 2017 ingår även beslutade omställningsstöd i avsättningen. | |
| Den samlade kostnaden för ledamöternas intjänande av framtida pensioner | |
| och avgångsförmåner redovisas som en avsättning. Eftersom avsättningen är | |
| undantagen från kostnadsmässig redovisning mot anslag medför det att årets | |
| förändring av avsättningen inte har någon anslagspåverkan. | |
| Sedan budgetåret 2018 har nya beräkningsgrunder använts vid beräkningen | |
| av pensionsskulden det vill säga pension och avgångsförmåner. Det är de be- | |
| räkningsgrunder som Statens tjänstepensionsverk (SPV) använder för pen- | |
| sionsrörelsens pensionsskuld förutom under tid en förmån är knuten till | |
| inkomstindex, balansindex eller arvodesindex. Bruttoräntan är då minskad | |
| med 1 procentenhet. | |
| Pensionsskulden per den 31 december 2025 sjunker något jämfört med före- | |
| gående år på grund av förändrade beräkningsgrunder 2025. Jämfört med | |
| 2024 har bruttoräntorna stigit med 0,3 procentenheter. En bruttoränta om 0,8 | |
| procent har använts under tid en förmån indexeras med prisbasbelopp eller | |
| följsamhetsindex, och en bruttoränta om –0,2 procent under tid en förmån in- | |
| dexeras med inkomstindex, balansindex eller arvodesindex. | |
| Skulderna är beräknade med beaktande av de ändringar av åldersgränser i | |
| lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter som trädde i kraft | |
| den 1 januari 2026. Ändringarna innebär i korthet att riksdagsledamöter som | |
| per den 31 december 2025 inte uppnått 66 år får pensionsåldern 67 år från och | |
| med den 1 januari 2026. Samtidigt genomförs en förändring som innebär att | |
| sjuk- och avgångsförmåner som tidigare betalats till dess att förmånstagaren | |
| fyller 66 år kan komma att betalas ut till 67 år. Effekten av den höjda pensions- | |
| åldern innebär en ökning av skulden för inkomstgarantier och ekonomiskt | |
| omställningsstöd eftersom vissa personer kan ha rätt till ytterligare ett års ut- | |
| betalning. För pensionsförmåner innebär höjd pensionsålder att skulden minskar | |
| eftersom framtida utbetalningar skjuts fram med ett år. | |
| I posten balanserad kapitalförändring redovisas den upparbetade skulden | |
| från och med 2007 som huvudsakligen avser pensioner och inkomstgarantier | |
| samt omställningsstöd för ledamöterna inklusive sociala avgifter, och därmed | |
| uppvisar saldot ett stort negativt belopp. Fram till och med 2024 var den ba- | |
| lanserade kapitalförändringen –5 242 765 tusen kronor. Under 2025 har skulden | |
| minskat med 72 363 tusen kronor till –5 170 492 tusen kronor. | |
| Fordringar | |
| Fordringar tas upp till de belopp som de efter individuell prövning förväntas | |
| bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs. | |
| Skulder m.m. | |
| Skulder har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har vär- | |
| derats till balansdagens kurs. |
64
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
Noter
Resultaträkning
Belopp anges i tusental kronor
| 2025 | 2024 | |
| Not 1 Intäkter av anslag | ||
| Utgifter enligt anslagsredovisningen | 2 956 398 | 2 566 513 |
| Minskning av intjänad semesterlöneskuld före 2009 | –336 | –135 |
| Inköp av tillgångar redovisat mot statskapital | –304 304 | –7 752 |
| Medel från statens budget för finansiering av bidrag | –577 531 | –563 538 |
| Summa | 2 074 227 | 1 995 088 |
Inköp av tillgångar redovisat mot statskapital avser förvärv av fastigheten Havssvalget 5, renovering av fogar och fasader på riksbyggnaderna samt inköp av konst.
| Not 2 Intäkter av avgifter och andra ersättningar | ||
| Intäkter av hyror | 25 303 | 25 873 |
| Serviceöverenskommelse JO och Riksrevisionen | 13 127 | 10 978 |
| Försäljning riksdagstryck | 3 029 | 3 126 |
| Försäljning interntryckeriet | 1 129 | 929 |
| Övriga intäkter | 3 289 | 2 116 |
| Summa | 45 878 | 43 023 |
I posten övriga intäkter ingår bland annat försäljning av it-utrustning och presentartiklar.
| Not 3 Intäkter av bidrag | ||
| Bidrag från SPV för omställnings- och kompetens- | ||
| stöd | 1 156 | 1 084 |
| Bidrag från Riksbankens Jubileumsfond för jubileums- | ||
| boken om Sveriges riksdag | 345 | 0 |
| Bidrag från Malmö universitet för Swerik | 403 | 300 |
| Bidrag från EU-länder för Cosac | 474 | – |
| Periodisering bidrag för Swerik och Cosac | –83 | 595 |
| Summa | 2 295 | 1 979 |
| Not 4 Finansiella intäkter | ||
| Ränteintäkter från Riksgäldskontoret | 8 561 | 9 308 |
| Övrigt | 348 | 404 |
| Summa | 8 909 | 9 713 |
65
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
| Belopp anges i tusental kronor | 2025 | 2024 |
| Not 5 Kostnader för personal och ledamöter | ||
| Kostnader för ledamöter (inkl. sociala avgifter) | –797 410 | –830 178 |
| Kostnader för personal (inkl. sociala avgifter) | –775 021 | –726 559 |
| Summa | –1 572 431 | –1 556 737 |
| – varav löne- och arvodeskostnader | –946 006 | –956 190 |
| – varav sociala avgifter på löne- och arvodeskostnader | –602 620 | –574 613 |
| – varav övriga personalkostnader | –23 805 | –25 933 |
De totala kostnaderna för personal och ledamöter har ökat med 16 miljoner kronor. Kostnaderna för ledamöter har minskat vilket främst beror på att förändringen av pensionsavsättning minskat till följd av ökad bruttoränta. Kostnaderna för personal har ökat vilket delvis förklaras av fler årsarbetskrafter och årlig lönerevision, men även av att kostnaden för förmånsbestämd pension har ökat.
| Not 6 Övriga driftkostnader | ||
| Övriga driftkostnader | –419 536 | –387 317 |
| Summa | –419 536 | –387 317 |
Övriga driftkostnader har ökat med 32 miljoner kronor vilket beror på ökade kostnader inom flera områden, bland annat för supportavtal, licenser och konsulter inom it- och fastighetsområdet. Kostnaderna för underhållsarbeten och material till fastigheterna har också ökat. Kostnaderna för byggnadsarbeten och ersättning till hyresgäster har minskat jämfört med föregående år.
| Not 7 Finansiella kostnader | ||
| Ränta till Riksgäldskontoret | –42 600 | –68 944 |
| Övrigt | –74 | –39 |
| Summa | –42 674 | –68 983 |
Finansiella kostnader har minskat med 26 miljoner kronor vilket beror på att räntan på lån till anläggningstillgångar varit lägre jämfört med föregående år.
| Not 8 Lämnade bidrag | ||
| Stöd till politiska partier | –167 734 | –167 977 |
| Stöd till partigrupperna i riksdagen | –366 310 | –354 687 |
| Stöd till riksdagspartiers kvinnoorganisationer | –15 000 | –15 000 |
| Nordiska rådet | –17 757 | –17 665 |
| Resebidrag till gymnasieskolor | –5 323 | –2 847 |
| OSSE | –1 572 | –1 596 |
| Interparlamentariska unionen | –1 515 | –1 519 |
| Övrigt | –2 320 | –2 248 |
| Summa | –577 531 | –563 538 |
| Not 9 Årets kapitalförändring | ||
| Avskrivning anslagsfinansierade anläggningstillgångar | –8 954 | –8 604 |
| Årets förändring av avsättning för pensioner, inkomst- | ||
| garantier och omställningsstöd till ledamöter | –145 230 | –193 241 |
| Summa | –154 183 | –201 845 |
66
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
Balansräkning
Belopp anges i tusental kronor
| 2025-12-31 | 2024-12-31 | ||
| Not 10 Immateriella anläggningstillgångar | |||
| Balanserade utgifter för utveckling | |||
| IB anskaffningar | 122 093 | 118 950 | |
| Årets anskaffningar | 3 848 | 3 143 | |
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | –2 150 | – | |
| Tidigare års avskrivningar | –87 044 | –70 920 | |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 2 150 | – | |
| Årets avskrivningar | –12 659 | –16 124 | |
| Bokfört värde | 26 237 | 35 049 | |
| Rättigheter och andra immateriella anläggningstillgångar | |||
| IB anskaffningar | 14 051 | 14 051 | |
| Årets anskaffningar | – | – | |
| Tidigare års avskrivningar | –10 598 | –9 097 | |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | – | – | |
| Årets avskrivningar | –1 028 | –1 501 | |
| Bokfört värde | 2 425 | 3 453 | |
| Summa bokfört värde immateriella anläggnings- | |||
| tillgångar | 28 662 | 38 502 | |
| Not 11 Materiella anläggningstillgångar | |||
| Byggnader, mark och annan fast egendom | |||
| IB anskaffningar | 3 469 665 | 3 425 766 | |
| Årets anskaffningar | 302 983 | 35 697 | |
| Fört från pågående nyanläggningar | – | 8 203 | |
| Tidigare års avskrivningar | –1 009 865 | –955 362 | |
| Årets avskrivningar | –60 473 | –54 503 | |
| Bokfört värde | 2 702 310 | 2 459 800 | |
Förändringen av årets anskaffningar förklaras av förvärvet av fastigheten Havssvalget 5.
| Taxeringsvärden | 807 108 | 741 884 |
Flera av fastigheterna som myndigheten förvaltar är taxerade som specialenhet allmän byggnad, vilket innebär att de inte åsatts något taxeringsvärde. Fastigheter med taxeringsvärde är Aurora 2, Cephalus 11, Iason 1, Havssvalget 5, Kvasten 8, Milon 9 och Ormsaltaren 6. Under 2025 har Skatteverket fastställt nya taxeringsvärden för åren 2025–2027.
| Förbättringsutgifter på annans fastighet | ||
| IB anskaffningar | 72 814 | 68 828 |
| Årets anskaffningar | 2 358 | 3 986 |
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | – | – |
| Tidigare års avskrivningar | –45 504 | –38 818 |
| Årets avskrivningar | –7 483 | –6 685 |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | – | – |
| Bokfört värde | 22 185 | 27 310 |
67
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
| Belopp anges i tusental kronor | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Maskiner, inventarier, installationer, byggnadsinventarier m.m. | ||
| IB anskaffningar | 578 735 | 542 019 |
| Årets anskaffningar | 36 286 | 51 504 |
| Fört från pågående nyanläggningar | 4 435 | – |
| Årets utrangeringar, anskaffningsvärde | –6 908 | –14 787 |
| Tidigare års avskrivningar | –350 543 | –325 859 |
| Årets avskrivningar | –44 534 | –39 471 |
| Årets utrangeringar, avskrivningar | 6 908 | 14 787 |
| Bokfört värde | 224 380 | 228 193 |
| Pågående nyanläggningar | ||
| IB anskaffningar | 206 589 | 64 278 |
| Årets anskaffningar | 292 327 | 150 514 |
| Årets nedskrivning | –477 | – |
| Avslutade, fört till Maskiner inventarier, installationer m.m. | –4 435 | –8 203 |
| Bokfört värde | 494 004 | 206 589 |
Det bokförda värdet för pågående nyanläggningar består i huvudsak av upparbetade kostnader för renovering av Cephalus om 440 miljoner kronor, Ormsaltaren om 22 miljoner kronor och åtgärder på riksbyggnaderna på Helgeandsholmen om 31 miljoner kronor. Under året har projektet brand- och utrymningslarm i Östra riksdagshuset tagits i drift och förts till posten för färdigställda maskiner, inventarier, installationer m.m.
| Förskott avseende materiella anläggningstillgångar | ||
| Förskott mark | 17 500 | – |
| 17 500 | – |
Förskottet avser handpenning till Huddinge kommun för förvärv av mark för ny godsmottagning.
| Summa bokfört värde materiella anläggningstillgångar | 3 460 380 | 2 921 892 |
| Not 12 Finansiella anläggningstillgångar | ||
| Andelar i bostadsrättsföreningar, bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
| Bokfört värde | 2 159 | 2 159 |
| Not 13 Kundfordringar | ||
| Övriga kundfordringar | 2 795 | 7 915 |
| Bokfört värde | 2 795 | 7 915 |
Skillnaden mellan åren avser främst att det 2024 fanns en fordran på Trafikkontoret för fordonshinder på Mynttorget. Motsvarande finns inte för 2025.
| Not 14 Fordringar hos andra myndigheter | ||
| Mervärdesskattefordran | 48 957 | 33 257 |
| Fordran JO, lokalhyra samt it-tjänster för kvartal 1 | 5 151 | 4 815 |
| Övrigt | 1 109 | 1 577 |
| Summa | 55 217 | 39 649 |
68
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
| Belopp anges i tusental kronor | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Not 15 Periodavgränsningsposter | ||
| Förutbetalda hyror | 30 147 | 26 571 |
| Förutbetalda kostnader, årskort flyg | 3 565 | 2 972 |
| Förutbetalda kostnader, årskort tåg | 12 779 | 12 920 |
| Förutbetalda kostnader, Crayon | 22 837 | 18 597 |
| Förutbetalda kostnader, Dustin | 9 652 | 10 765 |
| Förutbetalda kostnader, NCC | 8 380 | – |
| Förutbetalda kostnader, Kammarkollegiet försäkring | 3 840 | 3 543 |
| Övriga förutbetalda kostnader | 8 481 | 8 950 |
| Upplupna bidragsintäkter, Swerik och Cosac | 794 | 895 |
| Upplupna intäkter | 2 254 | 252 |
| Summa | 102 728 | 85 465 |
| Förutbetalda kostnader till NCC avser projektet Cephalus. | ||
| Not 16 Avräkning med statsverket | ||
| Anslag i icke räntebärande flöde | ||
| Ingående balans | 0 | 0 |
| Redovisat mot anslag | 182 734 | 182 977 |
| Medel hänförbara till transfereringar m.m. som betalats till icke | ||
| räntebärande flöde | –182 734 | –182 977 |
| Fordringar/Skulder som avser anslag i icke räntebärande | ||
| flöde | 0 | 0 |
| Anslag i räntebärande flöde | ||
| Ingående balans | –459 619 | –144 106 |
| Redovisat mot anslag | 2 773 665 | 2 383 536 |
| Anslagsmedel som tillförts räntekonto | –2 554 660 | –2 719 420 |
| Återbetalning av anslagsmedel | – | 20 371 |
| Skulder som avser anslag i räntebärande flöde | –240 614 | –459 619 |
| Fordran semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag | ||
| Ingående balans | 2 987 | 3 122 |
| Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln | –335 | –135 |
| Fordran som avser semesterlöneskuld som inte har | ||
| redovisats mot anslag | 2 652 | 2 987 |
| Summa avräkning med statsverket | –237 962 | –456 631 |
| Not 17 Kassa och bank | ||
| Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret | 339 761 | 544 097 |
| 339 761 | 544 097 |
Minskningen av behållningen på räntekontot beror främst på förvärvet av fastigheten
Havssvalget 5.
69
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Belopp anges i tusental kronor
| Not 18 Förändring av myndighetskapitalet | |||||
| Stats- | Donations- | Balanserad | Kapital- | Summa | |
| kapital | kapital | kapitalförändring, | förändring | ||
| anslagsfinansierad | enligt resultat- | ||||
| verksamhet | räkningen | ||||
| Utgående balans 2024 | 971 766 | 2 039 | –5 242 765 | –201 845 | –4 470 805 |
| Ingående balans 2025 | 971 766 | 2 039 | –5 242 765 | –201 845 | –4 470 805 |
| Föregående års | |||||
| kapitalförändring | –8 584 | –20 | –193 241 | 201 845 | |
| Årets investeringar | 304 304 | 0 | 0 | 0 | 304 304 |
| Årets kapitalförändring | 0 | 0 | 0 | –154 183 | –154 183 |
| Årets förändring av | |||||
| avsättningar till pensioner | |||||
| och övriga förmåner | 0 | 0 | 265 604 | 0 | 265 604 |
| Summa årets förändring | –295 720 | –20 | 72 363 | 47 662 | 415 725 |
| Utgående balans 2025 | 1 267 487 | 2 019 | –5 170 402 | –154 183 | –4 055 079 |
Saldot på posten balanserad kapitalförändring består huvudsakligen av kostnader för avsättningar för ledamöternas pensioner och inkomstgarantier inklusive sociala avgifter som ännu inte har utbetalats. Det innebär att kostnaderna redovisas löpande men redovisningen mot anslag görs först när pensionerna och inkomstgarantierna betalas ut.
70
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 | |||
| Belopp anges i tusental kronor | 2025-12-31 | 2024-12-31 | ||
| Not 19 Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | ||||
| Pensioner för tjänstemän | ||||
| Ingående avsättning | 93 | 396 | ||
| Årets pensionskostnad | –8 | –101 | ||
| Årets pensionsutbetalningar | –85 | –202 | ||
| Utgående avsättning | 0 | 93 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med | 0 | 23 | ||
| Pensionsavsättning till ledamöter | ||||
| Ingående avsättning | 3 770 779 | 5 496 736 | ||
| Avsatt till pensioner | –139 579 | –2 144 673 | ||
| Årets pensionskostnad | 151 298 | 531 809 | ||
| Årets pensionsutbetalningar | –124 046 | –113 093 | ||
| Utgående avsättning | 3 658 451 | 3 770 779 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt varav 278 tkr avser latenta | ||||
| tilläggsbelopp | 887 540 | 914 791 | ||
| Inkomstgaranti för ledamöter som lämnat riksdagen | ||||
| Ingående avsättning | 288 306 | 327 797 | ||
| Årets kostnad för inkomstgarantier | 48 201 | 6 645 | ||
| Årets utgifter för inkomstgarantier | –40 653 | –46 136 | ||
| Utgående avsättning | 295 854 | 288 306 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med | 55 138 | 48 367 | ||
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 21 546 | 27 944 | ||
| Inkomstgaranti för ledamöter i riksdagen | ||||
| Ingående avsättning | 149 782 | 218 779 | ||
| Årets kostnad för inkomstgarantier | –946 | –20 472 | ||
| Årets förändring av inkomstgarantier | –1 823 | –48 525 | ||
| Utgående avsättning | 147 013 | 149 782 | ||
| Tillkommer särskild löneskatt med | 14 028 | 13 943 | ||
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 28 023 | 29 003 | ||
| Omställningsstöd till ledamöter | ||||
| Ingående avsättning | 146 928 | 136 830 | ||
| Årets kostnad för omställningsstöd | 855 | –1 182 | ||
| Årets förändring av omställningsstöd | 10 518 | 11 280 | ||
| Utgående avsättning | 158 301 | 146 928 | ||
| Tillkommer arbetsgivaravgifter med | 49 737 | 46 165 | ||
| Summa avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser | 5 315 631 | 5 436 123 | ||
71
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
| Belopp anges i tusental kronor | 2025-12-31 | 2024-12-31 |
| Not 20 Övriga avsättningar | ||
| Kompetensåtgärder | ||
| Ingående balans | 9 553 | 10 534 |
| Utnyttjat under året | –466 | –1 846 |
| Årets avsättningar | 915 | 865 |
| Utgående balans | 10 002 | 9 553 |
| Summa övriga avsättningar | 10 002 | 9 553 |
| Not 21 Lån i Riksgäldskontoret | ||
| Ingående balans | 1 975 127 | 1 853 447 |
| Årets upptagna lån | 330 622 | 231 253 |
| Årets amorteringar | –117 577 | –109 573 |
| Utgående balans | 2 188 172 | 1 975 127 |
| Låneram som beviljats av riksdagen | 2 640 000 | 2 340 000 |
| Not 22 Periodavgränsningsposter | ||
| Upplupen semesterlöneskuld inkl. sociala avgifter | 45 146 | 44 255 |
| Upplupna löner och arvoden inkl. sociala avgifter | 8 113 | 7 021 |
| Övriga upplupna kostnader | 21 809 | 12 601 |
| Förutbetalda intäkter | 3 911 | 3 729 |
| Förutbetalda hyresintäkter | 6 576 | 6 471 |
| Summa periodavgränsningsposter | 85 555 | 74 077 |
Ökningen av övriga upplupna kostnader jämfört med föregående år beror i huvudsak på upparbetade kostnader i projektet Cephalus.
72
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Anslagsredovisning
Not 23 Utgiftsområde 1 2:1 ap. 1 Riksdagens ledamöter och partier m.m.
Årets tilldelade medel på ledamotsanslaget uppgår till 1 114,3 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2025 är 1 111,1 miljoner kronor vilket innebär att anslagssparandet har ökat från 25,9 miljoner kronor till 29,1 miljoner kronor. Kostnaderna ökar normalt sett under och efter ett valår och Riksdagsförvaltningen räknar med att delar av anslagssparandet kommer att förbrukas med anledning av det.
Not 24 Utgiftsområde 1 2:2 ap. 1 Riksdagens förvaltningsanslag
Årets tilldelade medel på förvaltningsanslaget uppgår till 1 100,3, miljoner kronor och det ingående anslagssparandet från 2024 uppgick till 51,0 miljoner kronor. Anslagsutfallet för 2025 är 1 114,7 miljoner kronor, vilket är 14,4 miljoner kronor högre än anslaget. Anslagssparandet har minskat till 36,6 miljoner kronor. Orsaken till det högre anslagsutfallet är bland annat kopplat till lönekostnader och säkerhetsrelaterade insatser. En del av det kvarvarande anslagssparandet beräknas att användas under 2026.
Not 25 Utgiftsområde 1 2:3 ap. 1 Riksdagens fastighetsanslag
Anslagskonstruktionen på fastighetsanslaget är sådan att den bestäms år för år för att kunna hantera variationer i utfallet för fastighetsverksamheten. För 2025 sattes anslagsnivån till 340,0 miljoner kronor. Utfallet på fastighetsanslaget under 2025 uppgår till 547,8 miljoner kronor och anslagssparandet har minskat från 382,8 miljoner kronor till 174,9 miljoner kronor. Minskningen av anslagssparandet beror främst på förvärvet av fastigheten Havssvalget 5. Kvarvarande anslagssparande planeras till stor del att användas under 2026 för förvärv av två fastigheter.
73
| 2025/26:RS1 | RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 |
Riksdagsstyrelsens uppdrag och ersättningar
Nedan redovisas riksdagsstyrelsens ledamöters uppdrag som styrelse- och rådsledamöter i andra statliga myndigheter och uppdrag som styrelseledamöter i aktiebolag samt de ersättningar27 som betalats ut av Riksdagsförvaltningen under 2025.
Ersättningar till riksdagsstyrelsens ledamöter den 31 december 2025
Belopp anges i kronor
| Ersättning | |
| Andreas Norlén, ordförande | 2 404 468 |
| Övriga uppdrag | |
| Kurirengruppen i Sverige AB, ersättare | |
| Länstidningen Östergötland AB, ersättare | |
| Förvaltningsaktiebolaget Länstidningen Östergötland, ersättare | |
| Lena Hallengren (S), ledamot | 1 076 174 |
| Johan Löfstrand (S), ledamot | 1 091 462 |
| Övriga uppdrag | |
| Tekniska verken AB, ledamot | |
| Sveriges allmännytta AB, ordförande | |
| Mattias Bäckström Johansson (SD), ledamot | 1 117 676 |
| Övriga uppdrag | |
| Rebäckis AB, ledamot | |
| Linda Lindberg (SD), ledamot | 1 105 796 |
| Övriga uppdrag | |
| Riksbanksfullmäktige, ersättare | |
| Henrik Vinge (SD), ledamot | 1 247 526 |
| Jörgen Berglund (M), ledamot | 1 096 305 |
| Övriga uppdrag | |
| Försvarsmaktens insynsråd, ledamot | |
| Mattias Karlsson (M), ledamot | 1 091 269 |
| Övriga uppdrag | |
| Discendo AB, ledamot | |
| BL Hajpa AB, ledamot | |
| Edusphere AB, ledamot | |
| Extreme Security Solutions AB, ordförande | |
| Arvid Lindman AB, ledamot | |
| Samuel Gonzalez Westling (V), ledamot | 1 092 244 |
| Annika Hirvonen (MP), ledamot | 1 070 931 |
| Övriga uppdrag | |
| Migrationsverkets insynsråd, ledamot | |
27Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som finns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2025.
74
RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 20252025/26:RS1
| Ersättning | |
| Gunilla Carlsson (S), ersättare | 971 922 |
| Övriga uppdrag | |
| Liseberg AB, ledamot | |
| Liseberg Gäst AB, ledamot | |
| AB Liseberg Skår 40:17, ledamot | |
| Bio Roy i Göteborg AB, ordförande | |
| Folkets Hus och Parker Service AB, ordförande | |
| Framtidens mötesplats Helsingborg AB, ordförande | |
| Framtidens mötesplats Stortorget AB, ordförande | |
| Folkparkernas programbolag AB, ordförande | |
| Vägmästargården AB, ersättare | |
| Upphandlingsmyndighetens insynsråd, ledamot | |
| ABF Vux AB, ordförande till och med juni 2025 | |
| Michael Rubbestad (SD), ersättare | 973 310 |
| Övriga uppdrag | |
| Mad Penguin AB, ledamot | |
| Charlotte Quensel (SD), ersättare | 987 072 |
| Fredrik Lundh Sammeli (S), ersättare | 1 092 097 |
| Övriga uppdrag | |
| Länsstyrelsen Norrbottens insynsråd, ledamot | |
| Allmänna Barnhuset i Stockholm AB, ledamot | |
| Valrossen AB, ledamot | |
| Jan Ericson (M), ersättare | 950 711 |
| Övriga uppdrag | |
| Riksdagens råd för Riksrevisionen, ordförande | |
| Matheus Enholm (SD), ersättare | 1 099 419 |
| Övriga uppdrag | |
| Engens fastighetsservice AB | |
| Domarnämnden, ledamot | |
| Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden, ledamot | |
| Noria Manouchi (M), ersättare | 944 029 |
| Övriga uppdrag | |
| Statens institutionsstyrelses insynsråd, ledamot | |
| Skolverkets insynsråd, ledamot till och med april 2025 | |
| Vasiliki Tsouplaki (V), ersättare | 946 815 |
| Camilla Hansén (MP), ersättare | 942 926 |
| Stina Larsson (C), ersättare | 946 589 |
| Övriga uppdrag | |
| Lacka Lihu AB, suppleant | |
| Ingvar Mattson, riksdagsdirektör | 2 362 611 |
75
2025/26:RS1RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025
Ledamöter och ersättare som har avgått ur riksdagsstyrelsen28
Belopp anges i kronor
| Ersättning | |
| Daniel Bäckström (C), ledamot till och med den 31 augusti 2025 | 803 722 |
| Övriga uppdrag | |
| Länsstyrelsen Värmland insynsråd, ledamot | |
| Elisabeth Thand Ringqvist (C), ledamot till och med den 31 au- | 1 122 246 |
| gusti 2025 | |
| Övriga uppdrag | |
| Marsnen AB, ordförande | |
| E14 Invest AB, ledamot | |
| E14 Invest II AB, ledamot | |
| E14 Invest III AB, ledamot | |
| Tapster AB, ledamot | |
| Åre Corporate Finance AB, ledamot | |
| Åre Corporate Finance II AB, ledamot | |
| Åre Corporate Finance III AB, ledamot | |
| Jonny Cato (C), ersättare till och med den 29 november 2025 | 941 580 |
| Övriga uppdrag | |
| CH livs Björketorp AB, ordförande | |
| Tobias Andersson (SD), ersättare till och med den 14 februari | 1 141 954 |
| 2025 | |
| Tomas Eneroth (S), ersättare till och med den 14 april 2025 | 384 802 |
| Övriga uppdrag | |
| Riksbanksfullmäktige, vice ordförande | |
28Här redovisas ledamöter och ersättare som har avgått ur riksdagsstyrelsen och de ersättningar som Riksdagsförvaltningen betalade ut till dem 2025. Med ersättning avses summan av ersättningar och andra förmåner som finns på kontrolluppgiften från Riksdagsförvaltningen 2025.
76
| RIKSDAGSFÖRVALTNINGENS ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2025 | 2025/26:RS1 |
Årsredovisningens undertecknande
Myndighetens chef undertecknar härmed årsredovisningen för år 2025
Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Jag bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Stockholm 2026-02-18
Ingvar Mattson, riksdagsdirektör............................................
Riksdagsstyrelsens ledamöter undertecknar härmed årsredovisningen för år 2025
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Vi bedömer att den interna styrningen och kontrollen vid myndigheten är betryggande.
Stockholm 2026-02-18
Andreas Norlén, ordförande............................................
Linda Lindberg, ledamot............................................
Lena Hallengren, ledamot............................................
Mattias Karlsson, ledamot............................................
Johan Löfstrand, ledamot............................................
Henrik Vinge, ledamot............................................
Samuel Gonzalez Westling, ledamot............................................
Jörgen Berglund, ledamot............................................
Mattias Bäckström Johansson, ledamot ............................................
Annika Hirvonen, ledamot............................................
Daniel Bäckström, ledamot............................................
77