Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2022 (Redogörelse 2022/23:RS3)

Redogörelse till riksdagen 2022/23:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2022

Till riksdagen

I enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen överlämnar riksdagsstyrelsen härmed Interparlamentariska unionens svenska delegations redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2022 till riksdagen.

Stockholm den 15 februari 2023

På riksdagsstyrelsens vägnar

Andreas Norlén

Ingvar Mattson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Andreas Norlén, ordförande, Lena Hallengren (S), Mattias Karlsson (M), Johan Löfstrand (S), Michael Rubbestad (SD), Samuel Gonzalez Westling (V), Noria Manouchi (M), Daniel Bäckström (C), Carina Ståhl Herrstedt (SD), Annika Hirvonen (MP).

2022/23:RS3

Bakgrund

Ordförandena för den svenska delegationen till Interparlamentariska unionen (IPU) respektive till den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet skulle lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen. Syftet var att ytterligare synliggöra verksamheten.

I utredningen Riksdagens internationella verksamhet (2010/11:URF1) framfördes att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information till varandra och till allmänheten.

Riksdagsstyrelsen beslutade 2012 att överlämna redogörelserna till riksdagen. Ärendena bereddes av utrikesutskottet, och det hölls debatt i kammaren. I översynen av riksdagsordningen (2012/13:URF3), som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslogs att denna försöksverksamhet skulle fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. I framställningen Översyn av riksdagsordningen (framst. 2013/14:RS3) ställde sig riksdagsstyrelsen bakom kommitténs uppfattning.

2022/23:RS3

Sammanfattning

Interparlamentariska unionen har numera 178 nationella parlament som medlemmar. Frågor i fokus under 2022 har bland annat varit att övervinna pandemin och bygga en bättre framtid, hantera klimatrelaterade utmaningar genom att mobilisera IPU:s medlemsparlament, utveckla nya parlamentariska strategier för att stärka fred och säkerhet och hur digitalisering kan fungera som en resurs för lärande i pandemitider samt att främja och stärka demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och rättsstatens principer.

Konflikten i Ukraina stod också högt på dagordningen för medlemsparlamenten inom IPU, som under vårförsamlingen lyfte upp frågan och antog en resolution om en fredlig lösning av kriget i Ukraina, med respekt för internationell rätt, FN-stadgan och territoriell integritet. Under höstförsamlingen valde IPU-församlingen att åter lyfta upp kriget mellan Ryssland och Ukraina på grund av annekteringen av områden i Ukraina. En resolution antogs därför av generalförsamlingen, som ett särskilt brådskande ärende. Den krävde ett omedelbart slut på den ryska militära ockupationen av suveränt ukrainskt territorium och återställande av dess territoriella integritet tillbaka till dess internationellt erkända gränser.

Vidare har en särskild IPU-arbetsgrupp inrättats för att få ett slut på krigshandlingarna, våldet mot de civila och den omfattande förstörelse som äger rum i Ukraina samt för att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i Ryska federationen och Ukraina.

Denna arbetsgrupp kom sedan att genomföra sin första resa till regionen i juli, då möten ägde rum med representanter såväl för det ukrainska parlamentet i Kiev som för den ryska duman i Moskva under ledning av dr Ali Al Nuaimi, som är ledamot av parlamentet i Förenade Arabemiraten och medlem av IPU:s verkställande utskott. Vidare genomfördes även ett separat besök i Kiev i september av IPU:s president Duarte Pacheco och organisationens vice president Cecilia Widegren. Överläggningar ägde rum med bland annat det ukrainska parlamentets talman, Ukrainas vice utrikesminister och den ukrainska IPU-delegationen om den aktuella situationen.

Några andra viktiga punkter för organisationens arbete under året blev även att undersöka hur nationella parlament interagerar med allmänheten och säkerställa att beslutsfattandet är så inkluderande och representativt som möjligt. En rapport om dessa ansträngningar togs fram i samarbete mellan IPU och FN:s utvecklingsprogram (UNDP).

Vidare fanns fokus på att utveckla verktyg för parlamentariker och parlament för att stärka krisberedskap och tillgång till sjukvård. IPU tog i samarbete med Världshälsoorganisationen fram en handbok för parlamentariker för att uppnå dessa mål.

Vidare övervägde medlemsparlamenten inom IPU vilka parlamentariska åtgärder som kan vidtas inom ramen för internationell migration för att stoppa

2022/23:RS3SAMMANFATTNING

människohandel och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive de åtgärder som är statligt sponsrade.

Andra frågor som diskuterades inkluderade miljöförstöring och dess effekter på utbredningen av terrorism, effekterna av krig och våldsdåd på civilbefolkningen samt krig och klimatförändringar som utlösare av global matosäkerhet.

IPU:s utskott för parlamentarikers mänskliga rättigheter har också träffats under såväl höstförsamlingen i Rwanda som vårförsamlingen i Nusa Dua, In- donesien för att sätta sig in i hundratals fall av förföljda parlamentsledamöter från flera olika länder, däribland Belarus, Ecuador, Egypten, Myanmar och Venezuela.

Den svenska delegationens tidigare ordförande Cecilia Widegren (M) har vidare genom sitt uppdrag i IPU:s verkställande utskott (exekutivkommitté) och som ordförande i IPU:s finanskommitté drivit på för att stärka organisationens långsiktiga finansiering. Medlemsbidragen har varit frysta inom IPU sedan 2007 och ett förslag till en indexreglering togs upp för första gången redan under höstförsamlingen i Madrid, Spanien 2021. Dessa ansträngningar ledde sedan till ett beslut i styrande rådet under IPU:s höstförsamling i Kigali, Rwanda 2022 om att höja medlemsavgifterna med 3 procent under 2023 i enlighet med rekommendationen från IPU:s verkställande utskott. Vidare var Widegren aktiv i resolutionsarbetet i IPU:s första utskott för internationell fred och säkerhet. Detta arbete inleddes redan under den digitala vårförsamlingen, som ägde rum under sammanlagt åtta veckor under april och maj 2021.Widegren fick under denna vårförsamling ett uppdrag som rapportör (föredragande) för en resolution om parlaments och parlamentarikers roll i fredsprocesser, där hon bland annat samarbetade med en ledamot från Ghanas parlament, Dzifa Gomashie (som medföredragande). Widegren valdes även till vice ordförande för IPU under ett möte i IPU:s verkställande utskott den 26 februari. Delegationens vice ordförande Dag Larsson (S) fortsatte under våren 2022 sitt arbete i presidiet för IPU:s tredje permanenta utskott för demokrati och mänskliga rättigheter. Vidare var Eva Lindh (S) aktiv i presidiet i IPU:s fjärde ständiga utskott för FN-frågor. Fyra av fem ledamöter i den svenska delegationen deltog också aktivt under vårförsamlingen i Nusa Dua under mars 2022 och i förberedelserna för denna församling. Under höstförsamlingen deltog tre av fyra av ledamöterna som hade återvalts efter riksdagsvalet den 11 september. En ny delegation utsågs sedan av talmannen i samråd med gruppledarna den 26 oktober och ett första konstituerande möte hölls den 10 november.

Den nya delegationen avser att under 2023 fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling och inte minst med samarbetet med FN, som står högt på dagordningen.

I årsredogörelsen redovisas delegationens verksamhet 2022 och de aktiviteter som har genomförts under året.

SAMMANFATTNING2022/23:RS3

Stockholm 15 februari 2023

Arin Karapet (M) ordförande

Björn Sondén delegationssekreterare

2022/23:RS3

Innehållsförteckning

Till riksdagen ..................................................................................................	1
Bakgrund ........................................................................................................	2
Sammanfattning ..............................................................................................	3
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen
och den svenska delegationens arbete under 2022..........................................	7
Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet
2022..............................................................................................................	7
Rapport från den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den
17–18 februari 2022 .....................................................................................	9
Rapport från Interparlamentariska unionens 144:e församling den
20–24 mars 2022 ........................................................................................	10
Rapport från Interparlamentariska unionens verkställande utskott
och dess underkommitté för finansfrågor ...................................................	15
Rapport från IPU:s 145:e församling den 11–15 oktober i Kigali,
Rwanda.......................................................................................................	19
Övriga IPU-möten ......................................................................................	25
Nordiska möten och 12-plus-möten .........................................................	25
Bilaterala möten .......................................................................................	28
Möte med Sida .........................................................................................	31
Framåtblickande .........................................................................................	32
Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten ............................	32
Bilagor:
Resolution antagen i IPUs första utskott under 144a församlingen ..............	33
Resolution antagen i IPUs andra utskott under 144a församlingen ..............	38
Resolution antagen i IPUs tredje utskott under 145e församlingen ..............	42
Särskilt brådskande ämne antaget under IPUs 144e församling ...................	47
Särskilt brådskande ämne antaget under IPUs 145e församling ...................	50
Rapport från den särskilda arbetsgruppen för Ukraina .................................	53

2022/23:RS3

Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen och den svenska delegationens arbete under 2022

Interparlamentariska unionen är världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades 1889 med syfte att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 178 nationella parlament som medlemmar. I unionens uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av unionens verksamhet.

Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet 2022

Den svenska delegationen utses av talmannen efter samråd med gruppledarna. Delegationen har under mandatperioden 2018–2022 haft följande sammansättning: ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Teres Lindberg (S), Olle Thorell (S), Ulrika Heindorff (M) och Mattias Karlsson i Norrhult (SD).

Den 7 november 2019 meddelade emellertid Olle Thorell (S) att han avsade sig sitt uppdrag inom delegationen. Socialdemokraterna nominerade Dag Larsson (S) som hans ersättare. Talmannen godkände denna nominering den 28 januari 2020. Vidare avsade sig den 10 september 2020 Teres Lindberg (S) sitt uppdrag som delegationens vice ordförande och ersattes i denna roll av Dag Larsson (S). Socialdemokraterna nominerade därtill Eva Lindh (S) för att ingå i delegationen. Talmannen godkände sedan formellt delegationens nya sammansättning den 29 september 2020. Ytterligare en förändring i delegationens sammansättning skedde när Mats Sander (M) nominerades av Moderaterna för att ersätta Ulrika Heindorff (M) under hennes föräldraledighet. Ulrika Heindorff (M) återtog sedan sin riksdagsplats efter föräldraledigheten den 2 maj 2021. Talmannen fattade sedan ett formellt beslut om delegationens nya sammansättning den 11 maj 2021. Heindorff valde sedan att avsäga sig sitt uppdrag i delegationen i februari 2022 och Moderaterna nominerade då Johan Hultberg (M) som hennes efterträdare. Efter denna sista förändring fattade talmannen ett nytt beslut den 22 februari. Efter det att Dag Larsson (S) lämnat sitt uppdrag som riksdagsledamot nominerade S-gruppen Eva Lindh som vice ordförande på plats 2 (efter Dag Larsson) och Per-Arne Håkansson på plats 3 (efter Eva Lindh). Talmannen fattade sedan den 14 juni ett nytt beslut som gav den svenska delegationen till IPU följande sammansättning:

1.Cecilia Widegren (M), ordförande

2.Eva Lindh (S), vice ordförande

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	3.	Per-Arne Håkansson (S)
	4.	Johan Hultberg (M)
	5.	Mattias Karlsson i Norrhult (SD).
	Eftersom Cecilia Widegren (M) inte kandiderade i riksdagsvalet den 11 sep-
	tember tog Eva Lindh (S) över ordförandeskapet den 26 september, och hon
	ledde i denna egenskap en delegation bestående av Johan Hultberg (M) och
	Mattias Karlsson (SD) till IPU:s höstförsamling i Kigali, Rwanda. En ny de-
	legation utsågs sedan av talmannen i samråd med gruppledarna den 26 oktober
	och ett första konstituerande möte hölls den 10 november. Den nya delegatio-
	nen fick följande sammansättning:
	1.	Arin Karapet (M), ordförande
	2.	Serkan Köse (S), vice ordförande
	3.	Mattias Karlsson (SD)
	4.	Linda Lindberg (SD)

5. Janine Alm Ericson (MP).

Under 2022 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till stor del ägnats åt substansfrågor som exempelvis aktuella resolutionsförslag eller ändringsförslag i deklarationer inom organisationen och förberedelser inför IPU:s utfrågning vid FN:s högkvarter, den 144:e församlingen i Nusa Dua, Indonesien och den 145:e församlingen i Kigali, Rwanda. Delegationen har också fortsatt att arbeta på och utveckla sin strategi. Den fokuserar bland annat på att organisera kunskapsseminarier om Ostasien och även på att anordna gymnasiedagar där elever från gymnasieskolor bjuds in till riksdagen för att sammanställa en presentation om IPU:s historia, beskriva organisationens främsta framgångar samt även skildra talmannens engagemang inom IPU och den nuvarande svenska delegationen och dess arbete. Ett demokratiseminarium med International IDEA:s generalsekreterare dr Kevin Casas-Zamora hölls under våren 2022. Seminariet ägde rum den 31 mars och väckte stort intresse hos ledamöter och tjänstemän inom riksdagen. Den svenska delegationen utgör också styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp som förvaltar Stiftelsen Braathens fond. Den interparlamentariska gruppen höll även den 19 maj 2022 sitt sedvanliga årsmöte.

En stor del av arbetet inom IPU och för den svenska delegationen har följaktligen under 2022 kretsat runt deltagandet i den parlamentariska FN- utfrågningen i New York den 17–18 februari, den 144:e församlingen i Nusa Dua, Indonesien och den 145:e församlingen i Kigali, Rwanda den 11–15 oktober, men även kring Cecilia Widegrens (M) deltagande i arbetet i IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor. Nedan följer rapporter från dessa aktiviteter.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

Rapport från den parlamentariska FN-utfrågningen i

New York den 17–18 februari 2022

Den 17–18 februari deltog den svenska delegationen i den parlamentariska FN-utfrågningen i New York, som årligen arrangeras av IPU och FN i samarbete. 2022 års utfrågning hade temat ”Att säkerställa politiskt stöd för och ett inkluderande svar på hållbar återhämtning” och kom till stånd som ett gemensamt initiativ från IPU och FN:s generalförsamlings ordförandes kontor, för att stärka den globala dialogen inom FN och i huvudstäder runt om i världen om hållbar utveckling under den pågående pandemin. Utfrågningen fungerade som ett utmärkt tillfälle för parlamentarikerna inom IPU att diskutera nyckelåtgärder för att bygga ekonomier som fungerar för alla, samhällen som för människor samman och miljöer som är hållbara för kommande generationer samt betydelsen av att främja jämställdhet. Utfrågningen samlade cirka 160 parlamentsledamöter från 63 länder och öppnades av IPU:s president Duarte Pacheco och generalförsamlingens ordförande Abdulla Shahid. Frågeställningar som lyftes fram var exempelvis växande ekonomiska ojämlikheter som ett hot mot hållbar utveckling: drivkrafter och möjliga lösningar. Vidare diskuterades behovet av att bygga framtiden med historien: ungdomsintegration och behovet av rättvisa mellan generationerna. Andra frågeställningar som lyftes fram var betydelsen av att bygga inkluderande samhällen: det handlar till exempel om rättigheter för urfolk, migranter, människor med funktionsnedsättningar och andra utsatta grupper. Bland paneldeltagarna fanns förutom en rad högt uppsatta tjänstemän inom FN-systemet även parlamentariker från IPU:s medlemsländer och diplomater samt företrädare för det civila samhället och det privata näringslivet.

Vidare träffade delegationen FN-ambassadören Anna-Karin Eneström vid Sveriges ständiga representation vid Förenta nationerna den 17 februari och fick då en genomgång av representationens arbete med olika multilaterala utmaningar. Ett möte med vice konsul Anette Nilsson Exner ägde sedan rum den 18 februari. Slutligen ägde en rad bilaterala möten rum för delegationens ledamöter parallellt med utfrågningen på FN:s högkvarter, bland annat med IPU-delegationen från Ukrainas parlament samt med en företrädare för parlamentet för världens religioner, Jonathan Granoff. Mötet med ledamöterna från Ukrainas parlament blev ett tillfälle att få en uppdatering om den dramatiska upptrappningen mellan Ryssland och Ukraina. Detta möte ägde rum den 18 februari, mindre än en vecka före den ryska invasionen av Ukraina. Detta möte blev också en möjlighet för den svenska delegationen till IPU att uttrycka sitt stöd för sina kolleger i det ukrainska parlamentet.

På danskt initiativ organiserades även ett gemensamt program i Washington DC med parlamentariker och tjänstemän från de fem nordiska länderna. Den finska ambassaden i Washington stod den 14–16 februari värd för dragningar av olika nordiska länders diplomater, bland annat om det aktuella läget i amerikansk inrikespolitik, situationen i Ukraina, handelsrelationerna mellan EU och USA och handelskriget mellan USA och Kina. Ledamöterna träffade

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	vidare Christopher Robinson, biträdande minister för europeiska och eurasiska
	frågor vid USA:s utrikesdepartement. Ledamöterna fick dessutom dragningar
	av företrädare för Brookings Institution, Center for a New American Security
	och Atlantic Council.
	Den 16 februari träffade delegationen även Sveriges USA-ambassadör Ka-
	rin Olofsdotter på den svenska ambassaden i Washington DC och fick en in-
	gående dragning om det aktuella läget i amerikansk politik och om hur ambas-
	saden företräder svenska intressen i USA.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog vid den parlamentariska FN- utfrågningen den 17–18 februari på FN och under det nordiska besöket i Washington bestod av delegationens ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Dag Larsson (S), Eva Lindh (S) och Mattias Karlsson (SD).

Rapport från Interparlamentariska unionens 144:e församling den 20–24 mars 2022

Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga vårförsamling i Nusa Dua, Indonesien den 20–24 mars 2022. Den svenska IPU-delegationen besökte Nusa Dua den 17–24 mars, dels för att delta i IPU:s församling, dels för att genom delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) delta i förberedande möten med IPU:s verkställande utskott den 18–19 mars. Widegren ledde sedan även den svenska delegationen till IPU som dess ordförande under huvudförsamlingen den 20–24 mars.

För IPU-församlingen i Nusa Dua var två centrala teman nationella parlaments roll i att lösa klimatkrisen och för att ta fram en omvärderad och omformad strategi för fredsprocesserna, i syfte att främja varaktig fred. Vidare diskuterades kärnvapennedrustning samt betydelsen av digitalisering genom utnyttjande av informations- och kommunikationsteknik som en resurs för utbildningssektorn. Som väntat stod emellertid det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina allra högst på dagordningen och kom därför att prägla många av diskussionerna bland IPU-delegaterna under denna vårförsamling.

Under församlingen och dess förmöten fick den svenska delegationen stöd för flera av sina initiativ och ändringsförslag. Bland annat antogs merparten av de svenska ändringsförslagen för de båda huvudsakliga resolutionsutkasten som behandlades under församlingen. I resolutionsutkastet för det första utskottet var Sverige dessutom medföredragande genom ordförande Cecilia Wi- degren (M). I det andra utskottet fungerade de svenska delegaterna Johan Hultberg (M) och Dag Larsson (S) framför allt som stöd till den finländska medföredraganden Heli Järvinen som hade strävat efter en nordisk samsyn och förankrat huvudpunkterna i resolutionsutkastet i den nordiska kretsen i god tid inför IPU:s vårförsamling.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

Deltagande vid församlingen

Fyra av fem ledamöter i den svenska ständiga IPU-delegationen deltog i vårförsamlingen i Nusa Dua: Cecilia Widegren (M), ordförande, Dag Larsson (S), vice ordförande, Johan Hultberg (M) och Mattias Karlsson (SD).

Vid denna andra fysiska IPU-församling sedan pandemins början i februari 2020 deltog hundratals parlamentariker, men också talmän från ett 30-tal länder. Nästan 39 procent av de närvarande parlamentsledamöterna var kvinnor, vilket för övrigt var nära det absoluta rekordet vid en IPU-församling. Nästan 27 procent av de deltagande parlamentsledamöterna var dessutom under 45 år, ett absolut rekord för en IPU-församling.

Svenskt huvudanförande om vikten av att mobilisera nationella parlament i kampen mot klimatförändringarna

Cecilia Widegren (M) höll som delegationsledare Sveriges huvudanförande under generalförsamlingen. Widegren talade bland annat om hur nationella parlament kan mobiliseras i kampen mot klimatförändringarna. Talet knöt ihop de akuta utmaningarna med klimatförändringarna med kriget i Ukraina. Widegren lyfte också upp FN:s nya hållbarhetsmål och behovet av att få strategier och handlingsplaner på plats inom nationella parlament för att underlätta implementeringen av dessa.

Svenskt rapportörskap i IPU:s första utskott

Förberedelserna inför den 144:e församlingen inleddes redan under våren 2021 vid IPU:s 142:a vårförsamling då Cecilia Widegren (M) tillsammans med talmannen från Ghana utsågs till medföredragande för ett resolutionsförslag om framtida konfliktlösning och fredsprocesser. Förslaget hade rubriken ”En omvärderad och omformad strategi för fredsprocesserna i syfte att främja varaktig fred” (Rethinking and reframing the approach to peace processes with a view to fostering lasting peace).

Under året inhämtades sedan synpunkter från en rad olika aktörer. Institutionella samarbeten kom till stånd med forskningsinstitutet Sipri genom dess ordförande Jan Eliasson, med Interpeace i Genève och även med UNDP i Oslo och i Bangkok. Möten ägde även rum med chefen för EU:s byrå för grundläggande rättigheter, Michael O’Flaherty, och med ambassadör Tuula Yrjölä som leder arbetet med OSSE:s center för förebyggande av konflikter och därtill fungerar som ställföreträdande chef på OSSE-sekretariatet i Wien.

Genom ett program i Oslo, som koordinerades under värdskap av det norska Stortinget, fick Widegren även möjlighet till möten med FN:s utvecklingsprogram på Oslo Governance Center, det norska centret för konfliktlösning och med Nobelkommitténs sekreterare Olav Njølstad. Sipri, UNDP och Interpeace deltog dessutom i ett nordiskt seminarium under IPU:s presidents och generalsekreterares besök i Stockholm under hösten 2021. Vidare ägde en expertutfrågning rum under IPU:s 143:e församling i Madrid med Cecilia Widegren

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	(M), ledamoten Dzifa Abla Gomashie från Ghana, Interpeace, Sipri och före-
	trädare för IPU-sekretariatet samt ett sextiotal företrädare för IPU:s medlems-
	parlament.
	Slutligen mottog även Widegren inspel från Sveriges tidigare utrikesmi-
	nister Margot Wallström i dessa frågor. På plats i Nusa Dua deltog Widegren
	aktivt i diskussionerna i utskottet tillsammans med den medföredragande le-
	damoten från Ghana, Dzifa Gomashie.
	Utskottet höll först en mycket livlig debatt om resolutionsförslaget den 21
	mars 2022. Efter inspel från Sabre Chowdhury, IPU:s hedersordförande, och
	inledande presentationer från de två medföredragandena om resolutionsförsla-
	get, tog ett 30-tal talare ordet för att uttrycka sina tankar om ämnet.
	Den fastslagna målsättningen för utskottet i resolutionsarbetet under den
	144:e församlingen, nämligen att ta fram en omvärderad och omformad stra-
	tegi för fredsprocesserna i syfte att främja varaktig fred, väckte ett stort in-
	tresse bland medlemsparlamenten, särskilt med tanke på dess relevans för den
	pågående ryska aggressionen mot Ukraina. Den inledande debatten blev också
	en bra start för överläggningarna som därefter följde i utskottet och bidrog till
	att förenkla processen.
	De egentliga förhandlingarna om resolutionens innehåll ägde rum på efter-
	middagen den 21 mars och på förmiddagen den 22 mars. Totalt lades 83 änd-
	ringsförslag fram av 16 medlemsparlament och av IPU:s kvinnoforum. Ut-
	skottets medlemmar arbetade på ett konstruktivt och effektivt sätt för att kom-
	plettera och förbättra resolutionen. Under överläggningarna om den slutgiltiga
	resolutionstexten antogs lite över 50 procent av de föreslagna ändringarna.
	Under eftermiddagssessionen den 23 mars granskade slutligen utskottet det
	konsoliderade resolutionsförslaget och antog texten med konsensus. Den in-
	diska delegationen reserverade sig dock mot tre stycken i texten, som alla hade
	att göra med kopplingen mellan klimatförändringar och konflikt.
	Resolutionen, som slutligen antogs av IPU-församlingen den 24 mars, ef-
	terfrågar ett utökat parlamentariskt engagemang i fredsprocesser. Den integre-
	rar begreppet mänsklig säkerhet, ett människocentrerat, multisektoriellt, hel-
	täckande, kontextspecifikt och förebyggande tillvägagångssätt, som erkänner
	kopplingarna och det ömsesidiga beroendet mellan utveckling, mänskliga rät-
	tigheter och nationell säkerhet. Inom dessa ramar uppmanar resolutionen par-
	lament och parlamentariker att redogöra för och att även ta itu med tidigare
	klagomål och pågående turbulens (historisk kontext), att vidare inkludera alla
	aspekter av samhället i beslutsprocessen (sociopolitiska sammanhang) samt att
	betona vikten av lokala perspektiv i fredsprocesser (geografisk kontext). Re-
	solutionen syftar också till att stärka medborgarnas förtroende för demokra-
	tiska institutioner, dels genom att stärka medborgarnas engagemang, dels ge-
	nom att förstärka kontroll- och balansmekanismer såsom starkare översyn över
	regeringens agerande, korruptionsbekämpning, transparens och ansvarsutkrä-
	vande vid fördelning av resurser.
	Det sista operativa stycket i resolutionen lyder: ”Uppdrar IPU att utveckla
	en inventering av verktyg för parlament och parlamentariker för att delta i

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

dialog, lagstiftning, översyn och förebyggande i strävan efter fred och att presentera resultatet vid den 147:e IPU-församlingen”, dvs. hösten 2023. Detta var också en central del av målsättningen för arbetet för Widegren, som gång på gång under arbetet med resolutionen betonade betydelsen av att åstadkomma en universell verktygslåda för världens parlament i deras arbete med konfliktlösning och fredsarbete. Ett konkret resultat av den antagna resolutionen är att IPU:s sekretariat har inlett en dialog med såväl Folke Bernadotteakademien som med Sipri för att utveckla en sådan verktygslåda (eller toolbox), där man nu närmare kommer att undersöka de befintliga verktyg som parlament har att tillgå för att lösa konflikter såväl nationellt som internationellt. Resolutionen antogs därför också som en viktig del i det globala fredsarbetet.

Nordisk prägel på den antagna resolutionen i IPU:s andra utskott

I vanlig ordning efterfrågade delegationen inspel såväl internt inom riksdagen som externt från departement och myndigheter i fråga om resolutionen som antogs i IPU:s ständiga utskott för hållbar utveckling under den 144:e församlingen om betydelsen av att utnyttja informations- och kommunikationsteknik som en resurs för utbildningssektorn, även i pandemitider (Leveraging Information and Communication Technology as an enabler for the education sector, including in times of pandemic). Med utgångspunkt från dessa inspel inleddes sedan en dialog i den nordiska kretsen om olika aspekter av denna resolution i IPU:s andra utskott för hållbarhetsfrågor. Den finländska medrapportören och parlamentarikern Heli Järvinen vinnlade sig om en bred samsyn såväl i den nordiska gruppen som i IPU:s samlade medlemskap i arbetet med resolutionen. Från finländsk sida betonade man sedan genom ledamoten Merja Sinikka Kyllönen att inte ens med den bästa tekniken skulle utbildningssystemet kunna leverera optimalt om det inte fanns engagerade och välutbildade lärare och personal. It är visserligen ett bra verktyg, men kan inte ersätta skickliga lärare. Med detta sagt är det ändå nödvändigt att ta itu med digital fattigdom. Jämlikt lärande börjar med tillgång till skola och utbildning. Tillgång till läromedel och undervisningsmaterial är också viktigt.

Från svensk sida önskade man att nyansera vissa nyckelbudskap i resolutionstexten och vände sig, genom inspel från Johan Hultberg (M) som tillsammans med Dag Larsson (S) bevakade detta utskott, emot resonemanget att små klasser nästan per automatik också leder till bättre skolresultat. Det finns forskning som pekar på att det inte (alltid) förhåller sig så. Åsikten om små klassers goda inverkan på resultaten förfäktades emellertid starkt av den finländska delegationen, varför Johan Hultberg (M) valde att tona ned sin kritik. Däremot betonade Hultberg att det var synd att resolutionen inte i större utsträckning lyfte fram fördelarna och möjligheterna med digitalisering och it (Information and Communication Technology, ICT). I stället kom den att fokusera ganska ensidigt på de problem och risker som digital undervisning kan innebära. Hultberg poängterade att det finns elever som verkligen gynnas av att jobba mer

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	digitalt och på distans, exempelvis gruppen som brukar kallas för hemmasit-
	tare.

Tredje utskottet debatterar människohandel och kränkningar av mänskliga rättigheter

Som medlem av tredje utskottets presidium deltog Dag Larsson (S) i en förberedande debatt om den nästkommande resolutionen från utskottet: parlamentarisk drivkraft för lokal och regional utveckling i länder med höga nivåer av internationell migration och för att stoppa alla former av människohandel och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive de statsunderstödda (Parliamentary impetus to local and regional development of countries with high levels of international migration and to stopping all forms, including statesponsored, of human-trafficking and human rights abuses) samt i en debatt om parlamentens roll när det gäller att förena insatser för hälsa under en pandemi med bevarandet av medborgerliga friheter. Under denna debatt diskuterades hur pandemin har påverkat demokratin och vilka avvägningar som har gjorts mellan individens frihet och kraven på att skydda sig från en allvarlig och smittsam sjukdom.

Dag Larsson (S) redogjorde för den svenska, jämförelsevis öppnare, attityden till att möta pandemin. Han beskrev hur antalet ledamöter i riksdagens kammare kraftigt decimerades och hur digitala möten blev legio. Slutsatsen blev att trots komplicerade yttre förutsättningar förblev riksdagen beslutsfähig; den svenska demokratin bestod provet.

Det svenska sättet att möta pandemihotet var mindre repressivt och innebar färre inskränkningar i människors frihet än i de flesta jämförbara länder. Larsson konstaterade också att Sverige, i stora drag, hade klarat krisen bättre än åtskilliga andra länder, inte minst samhällsekonomiskt sett.

Fjärde utskottet diskuterar FN:s nya hållbarhetsmål och organisationens roll på fältet i Indonesien

Mattias Karlsson (SD) bevakade IPU:s fjärde utskott med särskilt fokus på FN-frågor. Två ämnen med anknytning till världsorganisationen lyftes upp under församlingen i Nusa Dua: FN:s närvaro på fältet till stöd för nationell utveckling och fallet Indonesien samt FN:s politiska högnivåforum för hållbar utveckling – förberedelse inför 2022 års session, en session som utgör en global plattform för uppföljningen och utvärderingen av målen i Agenda 2030 för hållbar utveckling.

Ny svensk ordförande för arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet

Genom beslut fattade under höstförsamlingen i Madrid 2021 har IPU som organisation gått in i ett nytt skede med en ny strategi för 2022–2026, som kräver

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

ett större ansvarsutkrävande från både medlemsstaternas parlament och IPU- sekretariatet. En arbetsgrupp för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet grundades också för att genomföra detta arbete inom IPU. Under IPU:s första sammanträde den 15 februari valdes Widegren enhälligt till dess ordförande. Sedan fattades ett beslut om att ge arbetet en ny inriktning och att presentera en ny dataskyddspolicy för IPU.

En särskild debatt om transparens och ansvarsutkrävande som en del av generaldebatten den 23 mars

Som en del i arbetet med transparens och ansvarsutkrävande hölls sedan en särskild debatt om dessa frågor den 23 mars under IPU:s vårförsamling i Nusa Dua. Under sitt anförande talade Widegren om mandatet för den nygrundade arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet inom IPU, som hon hade fått i uppgift att leda. Som en första prioritet har gruppen bland annat under Widegrens ledning utarbetat en policy och ett förfarande för dataskydd som berör såväl IPU-sekretariatet som ledamöter på förtroendevalda poster inom organisationen, som exempelvis organisationens ordförande. Vi- dare har ett arbete inletts i organisationen för att utarbeta en policy för visselblåsare inom IPU-sekretariatet.

Bilaterala möten under församlingen

En rad bilaterala möten ägde även rum under församlingen med delegationer från bland annat Afghanistan och Indonesien, men även med dr Silberschmidt från Världshälsoorganisationen (WHO), som berättade om Covax och den övergripande covid-19-responsen och återhämtningen.

Den svenska delegationen var sammanfattningsvis mycket grundlig och aktiv i dialogen såväl internt inom riksdagen som externt med experter, men även med sina nordiska och europeiska kolleger i förberedelserna inför den 144:e IPU-församlingen.

Rapport från Interparlamentariska unionens verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor

Introduktion

Interparlamentariska unionens verkställande utskott (exekutivkommittén) höll tre möten (den 26 februari i Dubai, Förenade Arabemiraten, den 18–19 mars i Nusa Dua och den 28 juni i Montevideo, Uruguay) som en del av sin 287:e session och ytterligare tre såväl digitala (26 september) som fysiska möten (den 9–10 oktober) som en del av sin 288:e session. Mötena behandlade en rad olika ämnen, som exempelvis den ryska invasionen av Ukraina, möjligheten att höja IPU:s medlemsavgifter, IPU:s långtgående och omfattande samarbete

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	med FN samt organisationens kommunikationsstrategi. Under året valdes Ce-
	cilia Widegren (M) till vice president inom IPU och påbörjade därtill arbetet
	som ordförande för IPU:s arbetsgrupp om transparensfrågor. De fyra medlem-
	mar i 12-plus-gruppen (som företräder 47 länder) som även sitter i verkstäl-
	lande utskottet var fram till den 26 september
	• José Ignacio Echevarría Echániz (Spanien)
	•	Mladen Grujic (Serbien)
	•	Olga Kefalogianni (Grekland)
	• IPU:s vice ordförande (med titeln vice president) Cecilia Widegren
		(Sverige).
	Tillsammans representerar de den västeuropeiska regionen. Då Widegren inte
	kandiderade till riksdagen för mandatperioden 2022–2026 ersattes hon i sitt
	uppdrag i verkställande utskottet den 27 september av Eva Lindh (S).
		Denna rapport sammanfattar diskussioner och viktiga beslut som fattades
	under verkställande utskottets 287:e och 288:e sessioner och i dess underkom-
	mitté för finansfrågor.

Den ryska invasionen av Ukraina, möjligheten att höja IPU:s medlemsavgifter, IPU:s långtgående och omfattande samarbete med FN och organisationens kommunikationsstrategi på verkställande utskottets dagordning under dess 287:e session

Årets första möte 2022 i IPU:s verkställande utskott, inför IPU:s 144:e församling i Nusa Dua, ägde rum i Dubai den 26 februari i skuggan av Rysslands invasion av Ukraina, som inletts blott två dagar tidigare. Överläggningarna kom därför i stor utsträckning att handla om vad IPU som organisation kunde göra för att bidra till en fredlig lösning av konflikten. I utkastet till resolutionen som cirkulerades till kommitténs medlemmar redan före mötet i Dubai föreslog IPU:s president följande huvudpunkter: Vikten av de internationella gränser som erkänns av FN betonades, vidare kritiserades invasionen och all användning av våld, ledamöterna av det ryska parlamentet, duman, uppmanades att hjälpa till att sätta stopp för våldet, fred, dialog och ett omedelbart eldupphör förespråkades, solidaritet från IPU med kollegerna i Ukrainas parlament uttrycktes och slutligen att IPU skulle bidra till att bygga broar mellan de två parterna samt att hitta lösningar på alla sätt som organisationen kunde. I diskussionerna som sedan följde på plats under mötet i Dubai framhöll Cecilia Widegren (M) att i Ukraina led människor i en omfattning som Europa inte hade förväntat sig att se igen. Hon framhärdade även att kriget måste stoppas på något sätt och att IPU bara var en av många diplomatiska kanaler för det syftet. Vidare betonade hon Ukrainas rätt till sin suveränitet och att kunna fokusera på sina egna säkerhetsåtgärder under rådande omständigheter. Hon välkomnade också att såväl IPU:s president som IPU:s generalsekreterare var överens om att IPU skulle vara en del av lösningen på konflikten.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

När det gäller dagordningspunkten om samarbetet mellan IPU och FN noterade Widegren att diskussionen om IPU:s samverkan med FN nu hade pågått i flera år och att en strategi med tydliga och mätbara mål redan borde vara tydligt definierad. Effekten av IPU:s FN-relaterade verksamhet var viktigare än kvantiteten. Hon noterade även att FN allt oftare hade börjat anlita IPU för att förstå effekterna av FN:s nya hållbarhetsmål på en nationell nivå, vilket naturligtvis var mycket positivt.

Slutligen underströk Widegren under mötet i Dubai, i diskussionerna om IPU:s kommunikationsstrategi, att de 46 000 parlamentsledamöterna runt om i världen borde stå i centrum för denna strategi, eftersom de skulle kunna fungera som ambassadörer för IPU:s budskap. Slutligen underströk hon att IPU:s väl utvecklade kompetens inom jämställdhet, ungdomsfrämjande och mänskliga rättigheter borde stå i centrum för all kommunikation från IPU. Under mötet i Dubai den 26 februari valdes även Widegren till vice ordförande (med titeln vice president) för IPU.

Diskussionerna om den ryska invasionen av Ukraina, samarbetet mellan IPU och FN samt IPU:s nya kommunikationsstrategi fortsatte även under IPU- församlingen i Nusa Dua den 20–24 mars, där själva församlingen föregicks av möten i verkställande utskottet den 18–19 mars. I sin roll som ordförande för IPU:s underkommitté för finansfrågor lanserade Widegren där även ett förslag för medlemsländerna inom organisationen att höja medlemsavgifterna för IPU för första gången sedan 2007. Detta som ett led i sitt arbete att stärka IPU:s långsiktiga finansiering. Som ordförande för IPU:s underutskott för finansfrågor har Widegren, förutom en traditionell palett av förslag som exempelvis effektiviseringar, transparensåtgärder och ansvarsutkrävande, vid upprepade tillfällen även betonat att det är ohållbart för organisationen att inte höja organisationens medlemsavgifter, som har varit frusna sedan 2007. Som representant för ett land som genom Sida har bidragit under åren 2019–2021 med nästan 10 procent av unionens totala budget, har hon därtill haft hög trovärdighet i dessa frågor.

Förslaget om höjda medlemsavgifter lyftes upp för första gången i en bredare medlemskrets i IPU:s styrande råd under IPU:s vårförsamling 2022 av Widegren. Ett viktigt argument som Widegren vidhöll i de intensiva diskussionerna, som ägde rum under rådsmötet i Nusa Dua till följd av detta förslag, var betydelsen av organisationens oberoende. Hon underströk att det var viktigt att värna detta oberoende genom att fortsätta hålla proportionerna på samma nivå som de var nu: att 75 procent från organisationens finansiering kom från medlemsbidrag och att bara 25 procent av finansieringen kom från frivilliga bidrag. Detaljerna för hur en höjning av medlemsavgifterna skulle gå till utarbetades sedan av IPU-sekretariatet under våren och försommaren. Wi- degren fick därefter bifall för förslaget av underutskottet för finansfrågor den 8 juni 2022. Efter Widegrens föredragning godkändes slutligen förslaget principiellt av organisationens verkställande utskott under ett möte i Montevideo, Uruguay den 28 juni. Förslaget går kortfattat ut på att öka medlemsbidragen inom IPU med 3 procent 2023–2026 och sedan med 2 procent årligen från

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	2027. Dessutom föreslås att man höjer de lägsta bidragen från associerade
	medlemmar från 0,01 procent till 0,02 procent. Widegren har också förankrat
	stödet för dessa höjningar under en rad informella möten med IPU:s medlems-
	stater under sommaren 2022, som till exempel under digitala möten med den
	belgiska IPU-delegationen den 22 juni och med den brittiska IPU-delegationen
	den 5 juli. Förslaget om att öka IPU:s medlemsavgifter godkändes sedan av
	styrande rådet under IPU-församlingen i Kigali den 11–15 oktober som ett
	resultat av omfattande svenska ansträngningar under två års tid. Detta histo-
	riska beslut säkerställer nu IPU:s långsiktiga finansiering och ligger helt i linje
	med svenska prioriteringar för IPU genom Sidas omfattande stöd till organi-
	sationen. Under sin dragning för IPU:s styrande råd den 21 mars i Nusa Dua,
	i sin roll som ordförande för IPU:s underutskott för finansfrågor, kunde Wide-
	gren även rapportera till IPU:s medlemsparlament att den externa revisorn
	hade informerat henne om att bokslutet var korrekt och att revisorerna hade
	funnit att IPU:s interna kontroller var starka.

Sidoprogram under verkställande utskottets sammanträden i

Dubai, Förenade Arabemiraten den 26 februari och i

Montevideo, Uruguay den 28 juni

Under sidoprogrammet i Dubai i anslutning till verkställande utskottets sammanträde den 26 februari organiserades den 27 februari även ett möte på Expo 2020 med företrädare för den svenska paviljongen. Den svenske generalkommissarien Jan Thesleff och den biträdande generalkommissarien Ludvig Daver uppdaterade delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) om de många olika aktiviteter som äger rum i den svenska paviljongens regi under Expo 2020.

Ett mer omfattande sidoprogram ägde sedan även rum i anslutning till verkställande utskottets möte den 28 juni i Montevideo, Uruguay. Förberedelserna inför resan till Uruguay började redan den 9 juni, då ett möte ägde rum på riksdagen med delegationens ordförande Cecilia Widegren (M), Uruguays Sverigeambassadör Federico Perazza och Anders Carlsson, Sveriges ambassadör till Uruguay (som deltog digitalt från Buenos Aires). Den 27 juni ägde samtal rum på plats på Sveriges konsulat i Montevideo, Uruguay med den svenske generalkonsuln Leonardo Couto. Mötet handlade om svenska intressen i Uruguay och om konsulatets verksamhet. Andreas Perez Fransius, andreman på Sveriges ambassad i Buenos Aires, kopplade också upp sig på videolänk för ett samtal om Sveriges bilaterala relationer med Uruguay och ambassadens syn på det politiska och ekonomiska läget i Uruguay. Andremannen på ambassaden i Buenos Aires delade även sin syn på den bredare latinamerikanska kontexten, som Uruguay är del av. Den 27 juni ägde ett möte rum med Carmen Asiain, senator för regeringspartiet Partido Nacional (mitten-höger), från president Lacalle Pous falang, som är särskilt inriktad på arbetsmarknadsfrågor, hälsofrågor och mänskliga rättigheter, Santiago Wins, presidentens och utrikesministerns protokollchef, tillika före detta ambassadör

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

i Stockholm, samt ambassadör Alejandro Garofali, chef för institutionella relationer på utrikesministeriet, tidigare stationerad i Stockholm, där möjlighet också gavs att få en djupare förståelse av såväl Uruguays inrikessom utrikespolitik.

Arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet

Arbetsgruppen, som består av medlemmar från IPU:s verkställande utskott, sammanträdde den 15 februari och den 8 juni under ledning av ordförande Cecilia Widegren (M).

Gruppen har under Widegrens ledning haft följande huvudprioriteringar för sitt arbete: En dataskyddspolicy har tagits fram, cirkulerats till medlemmarna i arbetsgruppen och beslutats om. En policy för att skydda visselblåsare har vidare utarbetats. Den regelbundna översynen av IPU-sekretariatets personals regler och föreskrifter har därtill varit en del av ett kontinuerligt och pågående arbete inom IPU. Digitaliseringen av IPU-processer bedömdes även att ha högsta prioritet.

Slutligen har Widegren varit mycket aktiv för att ta fram en uppförandekod för förtroendevalda inom IPU och flera möten har skett inom ramen för detta arbete. Bland annat ägde digitala möten rum med företrädare för Transparency International och med IPU-gruppen i det brittiska underhuset den 5 juli för att söka inspel för detta arbete. Flera kontakter togs även i början av juli med den kanadensiska IPU-delegationen, som tog fram en jämförande studie för etik- och tranparensfrågor inom såväl interparlamentariska församlingar som internationella organisationer.

Rapport från IPU:s 145:e församling den 11–15 oktober i Kigali, Rwanda

Den 11–15 oktober deltog den svenska delegationen till IPU i Interparlamentariska unionens 145:e församling som hölls i Kigali, Rwanda. Församlingen ägde rum under värdskap av Rwandas parlament.

Mer än 1 000 delegater, inklusive ett 60-tal talmän och vice talmän i parlamenten, deltog i konferensen.

Det övergripande temat för församlingen var jämställdhetssträvanden inom nationella parlament som drivkraft för förändring mot en mer hållbar och fredlig värld. IPU uppmuntrade till erfarenhetsutbyte av god praxis för att göra parlamenten mer genuskänsliga och uppmuntrade parlamenten till att göra konkreta utfästelser för reformsträvanden mot utökad jämställdhet.

Rwanda leder vägen när det gäller jämställdhet inom nationella parlament. År 2008 var Rwandas underhus det första valda nationella parlamentet med fler kvinnor än män. I dag ligger andelen parlamentsledamöter som är kvinnor på 61,25 procent, vilket är långt över det nuvarande globala genomsnittet på 26,4 procent. Det innebär att Rwanda har legat i toppen av IPU:s månatliga rankning av kvinnor i nationella parlament under flera år.

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	Rwanda har också ett relativt ungt parlament. Hälften av dess ledamöter är
	under 45 år, vilket är långt över det globala genomsnittet på 29,85 procent,
	som också bevakas av IPU.
	Vid sina församlingar och möten fortsätter IPU att driva på för jämställdhet
	mellan könen och ungdomars deltagande, genom att använda incitament men
	också sanktioner för att uppmuntra inkluderande parlamentariska delegatio-
	ner. Resultaten är synliga. I dag är över 35 procent av de parlamentsledamöter
	som deltar i IPU:s församlingar kvinnor, jämfört med ett genomsnitt på 7 pro-
	cent 1978. Omkring 25 procent av de deltagande parlamentsledamöterna är
	dessutom under 45 år.
	Cirka 120 parlament, inklusive högnivådelegationer från både Ryska fede-
	rationen och Ukraina, deltog under församlingen i Kigali. IPU:s arbetsgrupp
	för en fredlig lösning av kriget i Ukraina möttes för att följa upp sitt första
	uppdrag till Kiev och Moskva. Arbetsgruppen rapporterade till generalförsam-
	lingen om resultatet av sin resa till Ryssland och Ukraina och de vidare steg
	som planeras.
	Syftet med arbetsgruppen, som leddes av parlamentsledamoten dr Ali Al
	Nuaimi från Förenade Arabemiraten och som består av åtta framstående parla-
	mentariker, är att utforska möjliga parlamentariska lösningar för att bidra till
	ett slut på kriget i Ukraina. Arbetsgruppens ansträngningar syftar till att kom-
	plettera pågående fredsinsatser på såväl regeringsnivå som FN-nivå.
	Församlingen övervägde också vilka parlamentariska åtgärder som kan vid-
	tas i samband med internationell migration och för att stoppa människohandel
	och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive statligt sponsrade åt-
	gärder.
	Andra frågor som diskuterades var miljöförstöring och dess effekter på ut-
	bredningen av terrorism, effekter av krig och våldsdåd på civilbefolkningen,
	krig och klimatförändringar som utlösare av global matosäkerhet samt parla-
	mentarikers mänskliga rättigheter.

Svenskt deltagande i IPU:s 145:e församling i Kigali

Den 9–15 oktober deltog en delegation bestående av tre ledamöter från riksdagen vid IPU:s 145:e session i Rwanda. Den svenska delegationen leddes av Eva Lindh (S), som vid denna församling fungerade som delegationsledare och även tog över Cecilia Widegrens (M) plats i IPU:s verkställande utskott, vars möten inleddes redan den 9 oktober. De övriga två ledamöterna i den svenska delegationen till IPU under församlingen var Johan Hultberg (M) och Mattias Karlsson (SD).

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

Betydelsen av jämställda parlament lyftes fram i det svenska huvudanförandet och i den antagna deklarationen efter församlingen

Mattias Karlsson (SD) höll Sveriges huvudanförande i generalförsamlingen den 13 oktober. Temat var jämställdhet och jämställdhetsmedvetna parlament som drivkrafter för förändring för en mer hållbar och fredlig värld. I talet redogjorde Karlsson såväl för den långa historien av jämställdhetssträvanden i sin hemregion, Småland, som för jämställdhetsarbetet inom riksdagen. Vidare betonade Karlsson behovet för svenska parlamentariker att utifrån sin långa tradition av respekt för jämställdhetssträvanden stå upp för dessa värden såväl nationellt som internationellt och tydligt fördöma förtryck mot kvinnor, när de exempelvis blir offer för krigshandlingar i Ukraina eller utsatta för dödligt våld i Iran.

I sitt anförande till församlingen den 14 oktober på temat unga parlamentariker framhöll Johan Hultberg (M) betydelsen av föräldraledighet i Sverige, vilket gör det möjligt för unga parlamentariker att kombinera sitt uppdrag i riksdagen med att vara förälder.

I slutet av församlingen den 15 oktober antog IPU-delegaterna Kigali-de- klarationen om jämställdhet mellan könen och genuskänsliga parlament som drivkrafter för förändring för en mer motståndskraftig och fredligare värld.

Deklarationen representerar en milstolpe på väg mot jämställdhet och genuskänsliga parlament. Den uppmuntrar IPU:s medlemmar att öka sina ansträngningar för att främja jämställdhet i institutioner, men även i samhället i stort.

Deklarationen rekommenderar vidare att parlamenten genomför könskvotering under val för att uppnå jämlikhet mellan könen i politiskt beslutsfattande, säkerställa att lagstiftning och budgetarbetet inom medlemsparlamenten är genuskänsligt, sätta utsatta befolkningar i centrum för parlaments åtgärder och stoppa könsbaserad diskriminering och våld.

En resolution om migration och mänskliga rättigheter antogs i IPU:s tredje ständiga utskott för demokrati och mänskliga rättigheter

Under församlingen antogs även en resolution om parlamentarisk drivkraft för lokal och regional utveckling i länder med höga nivåer av internationell migration och för att stoppa alla former av människohandel och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, inklusive de statsunderstödda (Parliamentary impetus to local and regional development of countries with high levels of international migration and to stopping all forms, including state-sponsored, of human-trafficking and human rights abuses). I vanlig ordning efterfrågade delegationen inspel såväl internt inom riksdagen (från socialförsäkringsutskottet) som externt (från Utrikesdepartementet och Justitiedepartementet) i fråga om resolutionen. Ett bidrag från den svenska delegationens sida blev att efterfråga ett perspektiv i resolutionstexten som även tog hänsyn till situatio-

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	nen för kvinnor och barn i dessa sammanhang. Mattias Karlsson (SD) före-
	trädde sedan den svenska delegationen i överläggningarna på plats i Kigali i
	IPU:s tredje ständiga utskott för demokrati och mänskliga rättigheter och
	medverkade därmed aktivt till ett starkt genomslag för såväl svenska som
	nordiska ändringsförslag, som också delats med IPU-sekretariatet redan före
	församlingen.

Ett särskilt brådskande ärende om illegal annektering av

Ryssland av områden i Ukraina

En resolution antogs, som ett särskilt brådskande ärende, som krävde ett omedelbart slut på den ryska militära ockupationen av suveränt ukrainskt territorium och återställande av dess territoriella integritet tillbaka till dess internationellt erkända gränser som också sträcker sig till dess territorialvatten, i enlighet med internationell rätt. Den framförhandlade texten stödde vidare resolutionerna från olika internationella organ om att utreda och åtala förövarna av möjliga krigsförbrytelser som begåtts i Ukraina liksom skapandet av domstolar med särskild jurisdiktion för att utreda dem. Denna IPU-resolution kom därtill i direkt anslutning till en resolution som antogs vid FN:s generalförsamling samma vecka och som krävde att Ryssland skulle styra bort från sitt ”försök till olaglig annektering” av fyra regioner i Ukraina.

Svenska prioriteringar i fokus inom IPU:s verkställande utskott

Eva Lindh (S), den svenska delegationens ordförande, följde bland annat arbetet inom IPU:s verkställande utskott, där flera svenska prioriteringar fick stöd av kommitténs ledamöter. Ett svenskt initiativ för att säkerställa en långsiktig stabil finansiering för IPU godkändes. Denna fråga drevs, som redan tidigare nämnts, igenom under ett svenskt ordförandeskap av underkommittén för finansfrågor. Förslaget om höjda medlemsavgifter godkändes rent principiellt under IPU:s verkställande utskott i Uruguay den 28 juni. Vad som nu emellertid godkändes var ett detaljerat utkast till budget för 2023 med en överenskommen höjning av medlemsavgifterna, som hade utarbetats och godkänts under underkommittén för finansfrågors digitala sammanträden den 27 juli, den 13 september och den 3 oktober. Denna rekommendation godkändes även av det styrande rådet den 12 oktober och banar nu väg för en långsiktig och stabil finansiering av organisationen. Vidare beslutades av verkställande utskottet under församlingen i Kigali att den årliga parlamentariska utfrågningen på FN:s högkvarter i New York fick fortsätta samt att uppförandekoden, visselblåsarskyddet och dataskyddet även ska gälla för personer som innehar förtroendevalda poster inom organisationen, som exempelvis IPU:s president. Såväl dataskyddet som uppförandekoden hade dessutom tagits fram under det svenska ordförandeskapet för underutskottet för finansfrågor och den nygrundade arbetsgruppen för transparens, ansvarsutkrävande och öppenhet inom IPU.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

Utskottet för parlamentarikers mänskliga rättigheter

Under sessionen lämnade utskottet för parlamentarikers mänskliga rättigheter rekommendationer till IPU:s styrande råd. Utskottet undersöker klagomål som gäller kränkningar av parlamentarikers mänskliga rättigheter. Ärendena innefattade bland annat oppositionsledamöter, vars grundläggande rättigheter till yttrande-, församlings- och rörelsefrihet enligt uppgift har begränsats kraftigt i samband med val. IPU:s utskott för parlamentarikers mänskliga rättigheter granskade fall med 428 parlamentsledamöter, varav 26 var kvinnor, i 17 länder och höll tolv utfrågningar. Efter utskottets rekommendationer antog IPU:s styrande råd beslut i ärenden från följande länder: Brasilien, Kambodja, Elfenbenskusten, Demokratiska republiken Kongo, Eritrea, Eswatini, Gabon, My- anmar, Tunisien, Turkiet, Uganda, Venezuela och Zimbabwe.

IPU:s kommitté för parlamentarikers mänskliga rättigheter är för övrigt det enda internationella organ som har som enda uppdrag att stödja parlamentsledamöter i fara.

Bilaterala möten med Ukraina och Ungern

På isländskt alternativ ägde ett nordiskt möte rum den 12 oktober med ukrainska parlamentariker och ledamöter från Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige. Den ukrainska delegationen leddes av förste vice talman Oleksandr Kornienko och bestod av sammanlagt sju parlamentariker. Mötet blev en möjlighet för de ukrainska parlamentarikerna att dela information om det svåra läget i Ukraina och att från ukrainsk sida dessutom tacka för stöd under IPU-församlingen i Kigali. Stödet som avsågs var ett brett stöd från nordiska och västeuropeiska parlamentariker i såväl resolutionsarbetet i IPU:s tredje utskott för demokrati och mänskliga rättigheter som med regional enighet när det gäller val av särskilt brådskande ärende, där hela 12-plus-gruppen ställde sig bakom ett resolutionsutkast från den latinamerikanska gruppen. Ut- kastet lades fram genom chilenska delegationen till IPU. Det konkreta resultatet av dessa gemensamma ansträngningar blev sedan att IPU-församlingen, för andra gången under 2022, antog ett gemensamt uttalande om situationen i Ukraina.

På norskt initiativ ägde även ett nordiskt möte rum den 13 oktober med ungerska parlamentariker. Från ungersk sida deltog parlamentarikerna Mónika Bartos (Fidesz) och Ágnes Vadai (Democratic Coalition).

En stor del av mötet, som hölls i en nordisk krets med ledamöter från dansk, finländsk, isländsk, norsk och svensk sida, kom att handla om Sveriges och Finlands Natoansökan som Ungern ännu inte hade ratificerat. Den ungerska delegationen försäkrade att detta enbart berodde på teknikaliteter i det ungerska parlamentet och att ett positivt svar från parlamentets sida var att vänta inom kort. Den 24 oktober förväntades det ungerska parlamentet åter att vara i session och kort därefter skulle ett ratificerande tas upp. Utöver det diskuterades förhållandet till Ryssland. En finländsk parlamentariker redogjorde för konsekvenserna av att gränsen mellan Finland och Ryssland i princip har

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	stängts och de svåra ekonomiska konsekvenser som har blivit en följd av detta.
	De ungerska parlamentarikerna betonade hur beroende Ungern alltjämt är av
	ryska gasleveranser. Även frågan om Ungerns inställning i hbtqi+-frågor togs
	upp. Veckan efter IPU-församlingen i Kigali och det bilaterala mötet mellan
	den ungerska delegationen till IPU och de nordiska ländernas IPU-
	delegationer blev den finländska IPU-delegationen kontaktad av ledamoten
	Ágnes Vadai. Hon meddelade då (den 20 oktober) att det styrande partiet i
	Ungern (Fidesz) hade vägrat att gå med på hennes förslag att lyfta upp frågan
	om att ratificera Finland och Sveriges Natoanslutning på den kommande veck-
	ans dagordning i det ungerska parlamentet.

Sidoprogram för den svenska delegationen på plats i Kigali

Under församlingen i Rwanda genomförde den svenska delegationen ett erfarenhetsutbyte med kollegor i det rwandiska parlamentet och hade möten med såväl den rwandiska miljöministern som företrädare för det civila samhället i landet. Under besöket i Kigali genomförde även riksdagsledamöterna ett besök på Folkmordsminnesmärket (Kigali Genocide Memorial) och deltog där tillsammans med företrädare för Sveriges ambassad i Rwanda i en kransläggningsceremoni för de många hundratusentals offren för folkmordet i Rwanda 1994.

Nedan följer mer information om mötet med rwandiska parlamentariker den 11 oktober 2022, som ägde rum i Rwandas parlament.

Närvarande från Sverige: Eva Lindh (S), Johan Hultberg (M), Mattias Karlsson (SD), Björn Sondén (RIK), Ralph Hermansson (RIK), Johanna Teague (ambassadör) och Jonas Andersson (svenska ambassaden).

Närvarande parlamentariker från rwandisk sida: Omar Munyaneza, Izabiliza Médiatrice och Alice Muzana.

Mötet kom att fokusera på relationen mellan Sverige och Rwanda och hur den har utvecklats sedan folkmordet 1994. I dag är Sverige en av de största biståndsgivarna i landet. Mycket handlar om stöd till olika organisationer inom civilsamhället, men utöver det bidrog Sverige genom Sida till att förse Rwanda med en miljon doser covidvaccin under pandemin. Det konstaterades även att svenska företag är alltmer synliga i landet.

Den svenska delegationen fick också möjlighet att kort redogöra för den politiska situationen i Sverige efter valet och hur arbetet med att bilda en ny regering fortskrider.

Nedan följer även mer detaljer om mötet med Rwandas miljöminister och Rwandas miljödepartement den 11 oktober 2022.

Från rwandisk sida: Jean d’Arc Mujawamaryia (minister), Teddy Mugabo (CEO, Green Fund) och Juliet Kabera (Rwanda Environment Authority).

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

Ministern redogjorde för de miljömässiga utmaningar som Rwanda står inför. I likhet med många andra länder handlar det bland annat om klimatfrågan och om att reducera mängden av växthusgaser. Mycket av arbetet går ut på att försöka reducera skogsavverkningen och finna alternativa och renare energikällor, exempelvis solenergi. Ett konkret exempel på miljöfrämjande åtgärder är att Rwanda helt har förbjudit plastpåsar.

Ministern framhöll att Rwanda är det enda landet i Afrika som har avsatt fonder för att bekämpa klimatförändringarna. Hon efterlyste också fortsatt svenskt stöd för att ytterligare bygga ut kapaciteten i Rwanda för att bekämpa klimatförändringarna, även riktat till den privata sektorn.

Övriga IPU-möten

Under året har ledamöterna i delegationen deltagit i olika koordinationsmöten och aktiviteter som föregick deltagandet i organisationens 144:e och 145:e församlingar, men även Cecilia Widegrens (M) deltagande i IPU:s verkställande utskott och dess underkommitté för finansfrågor. Nedan följer rapporter från dessa aktiviteter.

Nordiska möten och 12-plus-möten

Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna, och ledamöterna har vanligtvis två nordiska möten årligen för förberedande diskussioner. Syftet med dessa möten är att lyfta upp gemensamma nordiska frågor som exempelvis Barents hav, säkerhetsfrågor och andra aktuella spörsmål som rör människors liv och hälsa i de nordiska länderna. Värdskapet för gruppens möten roterar årsvis mellan de nordiska delegationerna, och under 2022 har den isländska IPU-delegationen stått värd för två möten på Island. Det var också inom ramen för detta nordiska samarbete som ett omfattande program organiserades i samarbete mellan de nordiska ambassaderna i Washington DC den 14–16 februari, som sedan koordinerades under värdskap av den finländska IPU-delegationen (se detaljer ovan under Rapport från den parlamentariska FN-utfrågningen i New York den 17–18 februari 2022 på sidan 8).

Ett nordiskt förmöte under värdskap av det isländska parlamentet ägde rum den 8 mars i Keflavik inför IPU:s 144:e församling i Nusa Dua. Detta möte erbjöd en chans till koordinering av nordiska positioner runt de två resolutionerna som senare antogs under IPU-församlingen i Nusa Dua den 20–24 mars. Eftersom såväl den svenska som den finska delegationens ordföranden var medföredragande i första respektive andra utskottet, blev mötet ett användbart tillfälle för att dela uppdateringar i den nordiska kretsen om arbetet i de båda utskotten och om möjliga konfliktytor inför överläggningarna och slutförhandlingarna i Nusa Dua. Under detta möte avhandlades också gemensamma nordiska strävanden inom såväl coronaområdet som den nordiska målsättningen att åter kunna lyfta hbtqi+-frågorna på IPU:s dagordning.

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	Styrande rådets beslut diskuterades och förankrades också under flera för-
	möten i den västeuropeiska värderingsgruppen, 12-plus-gruppen, som består
	av 47 länder (i Europa, Nordamerika, Australien och Nya Zeeland).
	Resolutionsarbetet lyftes därför upp även under styrgruppsmötet inom 12-
	plus-gruppen den 7 mars, som denna gång ägde rum digitalt. Under detta möte
	föredrog även IPU:s nyvalda vice president Cecilia Widegren (M) för styr-
	gruppen de många ärenden som fanns på verkställande utskottets dagordning
	inför IPU-församlingen i Nusa Dua, inklusive organisationens budget, det för-
	djupade samarbetet mellan FN och IPU och IPU:s nya kommunikationsstra-
	tegi.
	Dessa frågor lyftes även upp under 12-plus-mötena på plats i Nusa Dua som
	ägde rum den 19 mars, den 21 mars, den 22 mars, den 23 mars och den 24
	mars. Under dessa möten koordinerades på ett effektivt sätt såväl 12-plus-po-
	sitioner inom ramen för resolutionerna som sedan antogs i första och andra
	utskottet under IPU:s 144:e församling, som en gemensam hållning från grup-
	pen i frågan om Rysslands invasion av Ukraina, en fråga som följaktligen do-
	minerade diskussionerna under denna vårförsamling. Arbetet under våren i så-
	väl den nordiska gruppen som i 12-plus-möten inför och under själva försam-
	lingen i Nusa Dua bevakades av såväl den svenska IPU-delegationens ordfö-
	rande Cecilia Widegren (M) som dess vice ordförande Dag Larsson (S). Inför
	IPU:s 145:e höstförsamling i Kigali ägde sedan ett nordiskt förmöte rum i det
	isländska parlamentet i Reykjavik den 22 september. På dagordningen stod då
	bland annat nordisk koordination inför resolutionen som skulle antas i det
	tredje utskottet för demokrati och mänskliga rättigheter: ”Parliamentary impe-
	tus to local and regional development of countries with high levels of interna-
	tional migration and to stopping all forms, including state-sponsored, of hu-
	man-trafficking and human rights abuses”.
	Vidare föredrog Cecilia Widegren (M) förslaget för sina nordiska kolleger
	om att höja IPU:s medlemsavgifter som varit frusna sedan 2007, och som
	fanns på dagordningen inför höstförsamlingen i Kigali. Dessutom återrappor-
	terade Widegren från sin och IPU-presidentens gemensamma resa till Ukraina
	den 1 september och de möten som genomfördes i det ukrainska parlamentet
	och den ryska duman inom ramen för den nyinrättade IPU-arbetsgruppen. En
	arbetsgrupp som har inrättats för att hjälpa till att få ett slut på krigshandling-
	arna, våldet mot de civila och den omfattande förstörelse som äger rum i
	Ukraina och för att underlätta den politiska dialogen mellan parlamenten i
	Ryska federationen och Ukraina. Även Rysslands medlemskap i IPU diskute-
	rades. Den gemensamma hållningen i den nordiska kretsen var att Ryssland
	trots anfallskriget mot Ukraina bör få kvarstå som IPU-medlem.
	När det gäller Venezuela uppgav däremot Cecilia Widegren att verkställan-
	de utskottet vid flera tillfällen grundligt diskuterat och utrett dess medlemskap
	och deltagande inom organisationen, eftersom det är oklart vilket av landets
	båda parlament som borde företräda landet inom IPU. Venezuela har därför
	tills vidare bara en observatörsstatus inom IPU.

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

De nordiska ledamöterna enades också under mötet om att skicka ett gemensamt uttalande till IPU:s president och det verkställande utskottet om vikten av att IPU fortsätter med sina årliga parlamentariska utfrågningar vid FN i New York. Dessa utfrågningar utgör en vital del av IPU:s arbete och ger ledamöter såväl ett unikt och viktigt forum att diskutera FN-relaterade ärenden som att skapa nätverk med FN-tjänstemän. Av dessa skäl bör deltagandet i dessa utfrågningar från IPU:s medlemsparlament vid FN i New York kunna fortsätta.

I samband med det nordiska förmötet på Island den 21–23 september ägde även ett möte rum med Sveriges ambassadör till Island, Per Ahlberger. Am- bassadör Ahlberger delade under detta möte sina insikter med den svenska IPU-delegationens ordförande om såväl isländsk inrikessom utrikespolitik.

Det nordiska mötet följdes sedan av en rad digitala möten inom den så kallade 12-plus-gruppen. Den 26 september ägde ett 12-plus-styrgruppsmöte rum, där delegationens ordförande deltog och föredrog den nya långsiktiga finansiella strategin för organisationen och IPU:s budget för 2023 samt andra aktuella ärenden på det verkställande utskottets dagordning. För- och nackdelar när det gäller planer på att öppna ytterligare regionala kontor på olika kontinenter för IPU och vilka objektiva kriterier och villkor ett sådant initiativ skulle kräva, genomlystes också. Frågan om att åter försöka knyta USA som IPU-medlem lyftes även upp på nytt. Bland annat har Kanada och Belgien gjort ansträngningar för att diskutera frågan med amerikanska politiker, hittills emellertid utan något konkret resultat.

Inför sessionen i Kigali skulle ett seminarium med fokus på hbtqi+-frågor arrangeras. Cecilia Widegren (M) betonade i detta sammanhang vikten av att medlemmar från andra geopolitiska grupper deltar, inte bara från 12-plus- gruppen.

Vidare framkom att 12-plus-gruppen stöder kandidaturen av den belgiske parlamentarikern Andrei Gryffroy som 12-plus-gruppens näste ordförande.

Gruppen enades också om att Ukraina som enda parlament bör befrias från att betala medlemsavgift till IPU.

Cecilia Widegren (M) informerade vidare om att den finansiella situationen är stabil och förväntas bli än bättre om medlemsavgiften höjs med 3 procent under de närmaste fyra åren och därefter med 2 procent årligen. Hon betonade därtill vikten av att de årliga parlamentariska utfrågningarna vid FN:s högkvarter i New York fortsätter.

Sessionen under hösten 2023 kommer antingen att äga rum i Genève eller i Luanda, Angola. Beslut är ännu inte fattat. Vidare ägde möten inom 12-plus- gruppen rum på plats i Kigali den 10 oktober, den 12 oktober, den 13 oktober, den 14 oktober och den 15 oktober. Diskussionerna på plats i Kigali i 12-plus- kretsen kom till stor del att handla om hur man skulle kunna förhålla sig till att såväl Ryssland som Ukraina fanns representerade på plats i Kigali genom vice talmän från deras respektive parlament. 12-plus-gruppen enades om att ställa sig bakom ett utkast till särskilt brådskande ärende när det gäller den ryska annekteringen av områden i södra Ukraina, som hade lagts fram av den chi-

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	lenska IPU-delegationen. Vidare kom man överens om att be IPU:s ordförande
	om att hålla en tyst minut för de många offren för krigshandlingar i Ukraina.
	Slutligen koordinerades som vanligt gemensamma ställningstaganden för 12-
	plus-gruppen när det gäller olika skrivelser som skulle antas under försam-
	lingen, inklusive den föreslagna resolutionstexten i IPU:s tredje ständiga ut-
	skott för demokrati och mänskliga rättigheter.

Bilaterala möten

Den 3 mars hölls ett bilateralt möte med den svenska delegationen till IPU och Indonesiens ambassadör, Kamapradipta Isnomo, inför IPU-sessionen i Nusa Dua den 20–24 mars. Delegationen fick en genomgång av det ekonomiska och politiska läget i Indonesien och om olika gemensamma bilaterala prioriteringar för Indonesien och Sverige.

Den 27 april ägde även ett besök på riksdagen rum under värdskap av den svenska delegationen till IPU av en indonesisk delegation ledd av Fadli Zon, ordförande för utskottet för interparlamentariskt samarbete. Ytterligare fyra ledamöter samt ambassadören i Sverige och tjänstemän deltog i besöket som innefattade möten med IPU-delegationen, andre vice talman Lotta Johnsson Fornarve samt med företrädare från näringsutskottet och miljö- och jordbruksutskottet.

Överläggningarna kom att handla om interparlamentariskt samarbete, handel, skogsbruk och förnybar energi. Inte minst diskuterades blå ekonomi (Blue Economy) under besöket. Det handlar om hållbar exploatering, bevarande och förnyelse av den marina miljön och kustområden.

Den 2 juni ägde ett möte rum med den svenska delegationen till IPU och Joakim Vaverka och Jannie Lilja från Sipri. Bakgrunden till mötet var Sipris bidrag till resolutionsarbetet med ”en omvärderad och omformad strategi för fredsprocesserna i syfte att främja varaktig fred” och möjligheterna till ett fortsatt samarbete runt utvecklingspotentialen för nationella parlament att spela en aktiv roll i fredsprocesser såväl nationellt som internationellt. Sipri informerade under detta möte om att de önskade att fortsätta lyfta frågan om hur parlament kan engagera sig såväl nationellt som internationellt i fredsprocesser i sitt arbete och föreslog att organisera ett större evenemang under våren 2023 på detta tema. Detta initiativ välkomnades av den svenska delegationen till IPU.

Den 8 juni hölls ett bilateralt möte med den svenska delegationen till IPU och med Rwandas ambassadör, dr Diane Gashumba, inför IPU-sessionen i Ki- gali den 11–15 oktober. Delegationen fick en genomgång av det ekonomiska och politiska läget i Rwanda och om olika gemensamma bilaterala prioriteringar för Rwanda och Sverige. Som tidigare hälsominister för Rwanda redogjorde ambassadör Gashumba också för hanteringen av coronapandemin samt för jämställdhetssträvanden inom den rwandiska politiken.

Den 9 juni organiserades även ett möte med Uruguays nye ambassadör Federico Perazza och Sveriges ambassadör till Uruguay, Anders Carlsson,

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

som blev ett tillfälle att belysa den såväl ekonomiska som politiska situationen i Uruguay och i regionen inför Widegrens deltagande i verkställande utskottets sammanträde den 26 juni i Montevideo, Uruguay.

Qatars parlaments vice talman Hamda bint Hassan Al-Sulaiti genomförde Sverigebesök och möte med den svenska delegationen till IPU

Den 26 juli tog IPU-delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) emot en delegation från Qatars parlament under ledning av landets vice talman Hamda bint Hassan Al-Sulaiti. Den svenska delegationen till IPU stod värd för ett möte och en arbetsmiddag då huvudsakligen jämställdhetsfrågor diskuterades. Delegationen, som bestod av talmannen och två ledamöter samt tjänstemän, hade även möte och arbetslunch med förste vice talman Åsa Lindestam (S). Utöver det hade även Qatars talman en tête-à-tête med riksdagsdirektör Ingvar Mattson. Roger Haddad (L) från riksdagens vänskapsgrupp deltog i delar av programmet.

Gemensamt nordiskt besök på IPU:s högkvarter i Genève den 27–28 januari 2022

I januari 2022 genomfördes ett gemensamt nordiskt besök på IPU:s högkvarter bland annat mot bakgrund av att såväl den svenska som de andra nordiska delegationerna hade fått åtskilliga nya medlemmar som behövde sätta sig in i organisationens arbete inför deltagandet i IPU:s vårförsamling den 20–24 mars.

Under detta besök fick de nordiska delegationerna bland annat en genomgång av ledande tjänstemän om IPU:s arbete och aktiviteter under den pågående pandemin. IPU:s generalsekreterare Martin Chungong underströk att IPU under 2021, trots rådande pandemi, har lyckats genomföra en hel del möten i bland annat Wien, Rom och Madrid. Samtidigt har pandemin inneburit att demokratin på många håll har fått stå tillbaka, inte minst i Afrika (Sudan, Burkina Faso etcetera). Ett problem är örepubliken Tuvalu som inte kan betala sin medlemsavgift till IPU men ändå förväntas leda Stillahavsgruppen. Det kan kompliceras om nationen blir suspenderad på grund av obetald medlemsavgift.

En annan aktuell fråga gäller icke-fungerande parlament som i Venezuela (där man nu har två parlament), Myanmar (efter militärkuppen) eller Afghanistan (där många parlamentariker, inte minst kvinnliga, har flytt landet och sökt asyl i andra länder).

IPU:s roll i fredsprocesser är alltjämt en fråga av hög prioritet och Martin Chungong efterlyste mer förslag från de nordiska länderna, inte minst eftersom vissa tillhör Nato och andra inte.

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	USA:s frånvaro från IPU är fortsatt ett bekymmer. Under det kalla kriget
	kunde IPU fungera som en mötesarena för supermakterna, och kanske skulle
	den rollen kunna återupptas nu, i nuvarande globalt politiskt klimat.
	Andrée Lober vid IPU:s avdelning för administrativa stödfunktioner redo-
	gjorde för organisationens ekonomi, vars budget har minskat under pandemin.
	Årligen uppgår medlemsinbetalningarna till ungefär 11 miljoner schweiziska
	franc (CHF), och IPU har tre kontor som ligger i Genève, Wien och New York.
	62 procent av organisationens anställda är kvinnor och 38 procent är män.
	IPU:s arbete för terrorismbekämpning inleddes 2017 och syftar i första
	hand till att hindra rekryteringen till terrororganisationer bland unga. Det
	handlar om att kunna erbjuda ett alternativ som unga kan lockas av. Förebyg-
	gande åtgärder är i fokus.
	Sveriges och Finlands FN-ambassadörer, Anna Jardfelt och Kirsti Kauppi,
	betonade vikten av ett nära nordiskt samarbete, både inom FN och inom IPU.
	Tillsammans kan Nordens röst bli stark, inte minst inom humanitära frågor.
	De betonade också IPU:s unika roll i detta sammanhang eftersom IPU på ett
	lätt sätt kan nå nyckelspelare som parlamentariker.
	Tjänstemän från Världshälsoorganisationen (WHO) informerade också om
	det globala pandemiläget. Även om vaccinationsgraden är imponerande hög
	och trots att forskning och vaccinframställning har skett i en hög takt finns det
	stora vita fläckar globalt sett. Dit hör framför allt länder i Franska Ekvatori-
	alafrika. Där har fortfarande (januari 2022) 84 procent av befolkningen ännu
	inte fått en enda vaccindos mot covid-19.
	Logistiska utmaningar (exempelvis att vaccinet måste hållas kallt) och brist
	på pengar är några av orsakerna till den låga täckningen. WHO anser att länder
	som har uppnått en vaccinationstäckningsgrad på över 40 procent borde dela
	med sig av sina doser till bättre behövande länder.
	Västeuropa och Nordamerika hör till de delar av världen där flest invånare
	är vaccinerade. Sammantaget har hittills tio miljarder vaccindoser fördelats.
	IPU försöker också etablera sig på sociala medier för att öka engagemanget
	kring parlament och demokrati. Organisationen finns representerad både på
	Twitter, Facebook, Instagram och Linkedin. I ett försök att locka fler följare,
	inte minst yngre, har man också lanserat videor i stället för att bara använda
	det skrivna ordet. Fokus har varit på jämställdhet, kvinnors rättigheter och att
	bygga upp mer robusta parlamentariska institutioner som kan fungera tillfreds-
	ställande även under en global pandemi.

Den svenska delegationen

Den svenska IPU-delegationen som deltog under det nordiska besöket i Genève bestod av delegationens ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Dag Larsson (S), Eva Lindh (S) och Mattias Karlsson (SD).

REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN	2022/23:RS3
SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022

Möte med Sida

Den 3 mars hölls ett möte med den svenska delegationen till IPU och biståndsmyndigheten Sida eftersom Sida är en av de största bidragsgivarna till IPU. Sida har under de två senaste avtalsperioderna gett en form av programstöd tillsammans med andra givare (institutionella, multilaterala och civilsamhällesaktörer) till ett antal av IPU:s strategiska mål. Sidas bidrag för perioden 2019–2021 innebar att myndigheten stod för nästan 10 procent av unionens totala budget, med satsningar på följande målområden:

•stärka parlament

•förespråka och främja jämställdhet

•förespråka och skydda mänskliga rättigheter

•bidra till fredsbyggande, konfliktförebyggande och mänsklig säkerhet

•bidra till unga människors representation och inflytande i parlament

•bygga parlamentariskt stöd för de globala utvecklingsmålen med särskilt fokus på hälsa och klimat.

Sida beslutade under våren 2022 om ytterligare långtidsstöd till IPU, eftersom den tidigare avtalsperioden löpte ut i slutet på 2021. Sida tecknade ett nytt samarbetsavtal med IPU från och med april 2022 till och med 2024 med total volym om 40 miljoner kronor. I korthet en knapp minskning på det totala stödet för IPU, men i praktiken så gott som oförändrad volym. Under mötet med den svenska delegationen till IPU förklarade Sida bakgrunden till det omfattande stödet från Sida till IPU, som bland annat grundar sig på att ytterst få organisationer är engagerade i arbetet med att stärka parlamentarismen internationellt.

Från delegationens sida lyfte man fram IPU:s potential i kampen mot klimatförändringarna. Några av aspekterna som togs upp i detta samtal var exempelvis att IPU successivt har vunnit allt större erkännande för sitt arbete med det nationella genomförandet av de globala målen. Till följd av detta erkännande söker olika FN-organ ofta samarbete med IPU när det gäller det nationella genomförandet av de globala målen. Vidare noterades att det bara är ett litet team som leder specifika stödprogram på grund av den begränsade finansieringen (en handläggare på deltid och en konsult arbetar med klimatrelaterade frågor). Man har från IPU:s sida trots de begränsade medlen redan fått ett betydande genomslag på dessa områden. Med ökade resurser skulle dock ett förbättrat stöd och bättre resultat kunna uppnås.

Seminarieverksamhet

Enligt beslut på ett delegationsmöte den 17 september 2019 kommer den svenska IPU-delegationen under den aktuella mandatperioden att arbeta strategiskt och fokusera på ett antal utvalda frågor. Delegationen har särskilt valt att fördjupa sig om Ostasien och relationerna med denna region, med särskilt fokus på jämställdhetsfrågor, mänskliga rättigheter och demokrati samt handel. Delegationen har därför organiserat seminarieverksamhet under 2022:

2022/23:RS3	REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN
	SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2022
	– Den 31 mars organiserades ett lunchsamtal med generalsekreteraren för
	International Institute for Democracy and Electoral Assistance (IDEA),
	Kevin Casas-Zamora, om demokratins nuvarande utmaningar och möjlig-
	heter. Syftet med seminariet var att diskutera demokratins tillstånd i dag
	mot bakgrund av den allvarligaste konflikten på den europeiska kontinen-
	ten sedan andra världskriget och en turbulent tid för demokratin i Europa
	och runt om i världen. Ett ytterligare syfte var att presentera resultaten av
	internationella IDEA:s studie om tillståndet för den globala demokratin
	och IDEA:s pågående arbete med Global Monitor och koppla dessa studier
	till den aktuella utvecklingen i Europa och även bortom den europiska kon-
	tinenten.
	Lunchseminariet den 31 mars modererades av delegationens ordförande och
	var välbesökt av både ledamöter och tjänstemän från riksdagen.

Framåtblickande

Interparlamentariska unionen fortsätter sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhetsfrågor och hållbarhetsfrågor. Inom ramen för demokratifrågor fortsätter IPU att aktivt prioritera att få in fler kvinnor och yngre ledamöter i politiska församlingar. Klimatfrågor kommer även fortsättningsvis att stå i fokus för organisationen.

Det svenska engagemanget i unionen är stort – Sverige fortsätter att ge ett starkt stöd i form av engagemang och arbete, men även genom Sidas fortsatta ekonomiska satsning och stöd till IPU.

Delegationen ser fram emot att få fortsätta återrapportera och debattera sitt arbete i riksdagens kammare.

Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten

Den 141:a församlingen i Belgrad, Serbien, den 13–17 oktober 2019

Den 142:a digitala församlingen, den 26–30 maj 2021

Den 143:e församlingen i Madrid, Spanien, den 26–30 november 2021

Den 144:e församlingen i Nusa Dua, Indonesien, den 20–24 mars 2022

Den 145:e församlingen i Kigali, Rwanda, den 11–15 oktober 2022

Den 146:e församlingen i Manama, Bahrain, den 11–15 mars 2023

2022/23:RS3

BILAGA 1

Resolution antagen i IPUs första utskott under 144a församlingen

2022/23:RS3

BILAGA 1 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 144A FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 1

2022/23:RS3

BILAGA 1 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 144A FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS FÖRSTA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN BILAGA 1

2022/23:RS3

BILAGA 2

Resolution antagen i IPUs andra utskott under 144a församlingen

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 144A FÖRSAMLINGEN BILAGA 2

2022/23:RS3

BILAGA 2 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 142A FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS ANDRA UTSKOTT UNDER 144A FÖRSAMLINGEN BILAGA 2

2022/23:RS3

BILAGA 3

Resolution antagen i IPUs tredje utskott under 145e församlingen

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 145E FÖRSAMLINGEN BILAGA 3

2022/23:RS3

BILAGA 3 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 145E FÖRSAMLINGEN

RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 145E FÖRSAMLINGEN BILAGA 3

2022/23:RS3

BILAGA 3 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 145E FÖRSAMLINGEN

2022/23:RS3

BILAGA 4

Särskilt brådskande ämne antaget under IPUs 144e församling

2022/23:RS3

BILAGA 4 RESOLUTION ANTAGEN I IPUS TREDJE UTSKOTT UNDER 143E FÖRSAMLINGEN

SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPUS 144E FÖRSAMLING BILAGA 4

2022/23:RS3

BILAGA 5

Särskilt brådskande ämne antaget under IPUs 145e församling

SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPUS 145E FÖRSAMLING BILAGA 5

2022/23:RS3

BILAGA 5 SÄRSKILT BRÅDSKANDE ÄMNE ANTAGET UNDER IPUS 145E FÖRSAMLING

2022/23:RS3

BILAGA 6

Rapport från den särskilda arbetsgruppen för Ukraina

2022/23:RS3

BILAGA 6 RAPPORT FRÅN DEN SÄRSKILDA ARBETSGRUPPEN FÖR UKRAINA