Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2019
Redogörelse 2019/20:RS3
Redogörelse till riksdagen 2019/20:RS3
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2019
Redogörelsens huvudsakliga innehåll
I redogörelsen redovisas verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2019.
Stockholm den 19 februari 2020
På riksdagsstyrelsens vägnar
Andreas Norlén
Ingvar Mattson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet Andreas Norlén, ordförande, Annelie Karlsson (S), Tobias Billström (M), Erik Ezelius (S), Hans Wallmark (M), Björn Söder (SD), Janine Alm Ericson (MP), Ulrika Heie (C), Maj Karlsson (V), Lars Hjälmered (M), Per Ramhorn (SD).
1
2019/20:RS3
Bakgrund
Ordförandena för IPU-delegationen respektive PA-UfM-delegationen framförde i en skrivelse till riksdagsstyrelsen den 8 april 2011 (dnr 049-2548- 2010/11) önskemål om att den årliga redogörelsen för delegationernas verksamhet ska lämnas till kammaren i stället för som tidigare till riksdagsstyrelsen i syfte att ytterligare synliggöra verksamheten.
I utredningen om riksdagens internationella verksamhet (RivUt, 2010/11: URF1) framförs att det är angeläget att det internationella engagemanget i högre grad integreras med riksdagens övriga verksamhet. En debatt i kammaren ger ledamöterna möjlighet att sprida kunskap och information till varandra och till allmänheten.
Riksdagsstyrelsen beslutade 2012 att överlämna redogörelserna till riksdagen. Ärendena bereddes av utrikesutskottet, och det hölls debatt i kammaren. I översynen av riksdagsordningen (2012/12:URF3) som gjordes av en kommitté under ledning av talmannen, föreslås att denna försöksverksamhet ska fortsätta eftersom den kan ge underlag för fortsatta överväganden. Riksdagsstyrelsen har i framställningen Översyn av riksdagsordningen (2013/14:RS3) förklarat sig dela kommitténs uppfattning.
Riksdagsstyrelsen har mot denna bakgrund och i enlighet med 10 § lagen (2011:745) med instruktion för Riksdagsförvaltningen, beslutat att överlämna redogörelsen för verksamheten för 2019 från den svenska delegationen till In- terparlamentariska unionen (IPU) till riksdagen.
2
2019/20:RS3
Sammanfattning
IPU har numera 179 nationella parlament som medlemmar. Frågor i fokus under 2019 har bland annat handlat om FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.
Demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter har alla liksom tidigare varit framträdande ämnen på organisationens dagordning under det gångna året.
Vidare har rätten till hälsa och sjukvård varit ett viktigt tema; ett annat har berört kampen mot internationell terrorism och extremism. För att stärka dessa insatser bidrog FN med 2,1 miljoner dollar till IPU för ett femårigt initiativ som avser att stödja nationella parlaments insatser för att stoppa och lindra konsekvenserna av terrorism.
Ytterligare ett viktigt tema som IPU har behandlat under året har varit hur parlament kan arbeta med utbildning som ett verktyg för att uppnå fred, säkerhet och rättssäkerhet. Dessutom har IPU diskuterat parlamentens roll och mekanismer samt regionalt samarbete för att stärka internationell rätt.
Under IPU:s höstförsamling i Belgrad valdes den svenska delegationens ordförande riksdagsledamoten Cecilia Widegren (M) in i organisationens verkställande utskott, exekutivkommittén. Widegren blir den sjätte svenska ledamoten av IPU:s exekutivkommitté sedan organisationen grundades 1889, för 130 år sedan.
IPU genomför varje år ett omfattande arbete med att ta fram statistik och kartlägga trender inom världens parlament. Under 2019 kunde IPU i sin årliga analys fastställa att andelen kvinnor inom världens parlament fortsätter att öka, från 23,4 procent 2017 till 24,3 procent 2018. Detta kan jämföras med att 18,3 procent av parlamentsledamöterna var kvinnor 2008 och 11,3 procent 1995.
I sitt arbete för att främja mänskliga rättigheter, jämställdhet och likaberättigande tog den svenska IPU-delegationen också initiativet till ett sidoevenemang under höstförsamlingen i Belgrad. Det arrangerades av en regional grupp inom IPU som består av 47 länder från framför allt Västeuropa. Huvudfrågeställningen under seminariet var hur man inom IPU ska kunna lyfta fram mänskliga rättigheter på ett inkluderande sätt som också tar hänsyn till hbtq- plus-personers rättigheter.
Den svenska IPU-delegationen har fortsatt att hålla en hög ambitionsnivå som inkluderat ett aktivt deltagande i framtagandet av resolutioner i utskott och arbetsgrupper i samband med IPU:s årliga vår- och höstförsamlingar, som under 2019 ägt rum i Doha, Qatar, och i Belgrad, Serbien.
Delegationen avser att under 2020 fortsätta att arbeta aktivt för demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, internationell fred och säkerhet, hållbar utveckling samt inte minst samarbetet med FN, som står högt på dagordningen.
3
2019/20:RS3SAMMANFATTNING
I årsredogörelsen redovisas delegationens verksamhet 2019 och de aktiviteter som genomförts under året.
Stockholm i februari 2020
Cecilia Widegren (M) ordförande
Björn Sondén
t.f. delegationssekreterare
4
2019/20:RS3
Innehållsförteckning
5
2019/20:RS3
Redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska delegationens arbete under 2019
IPU är världens äldsta multilaterala organisation. Den grundades 1889 med syftet att arbeta för fred och mellanfolkligt samarbete. Organisationen har för närvarande 179 nationella parlament som medlemmar. I IPU:s uppgifter ingår att främja personliga kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. Att hjälpa till med att bygga upp demokratiska funktioner och fungerande parlament är en ständigt växande del av IPU:s verksamhet.
Den svenska IPU-delegationens sammansättning och verksamhet 2019
Efter en ändring i riksdagsordningen utses den svenska IPU-delegationen numera av talmannen efter samråd med gruppledarna till skillnad från tidigare år när den utsågs av riksdagsstyrelsen.
Den svenska IPU-delegationen har under mandatperioden 2018–2022 följande sammansättning: ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Teres Lindberg (S), Olle Thorell (S), Ulrika Heindorff (M) och Mattias Karlsson i Norrhult (SD).
Den 7 november 2019 meddelade emellertid Olle Thorell (S) att han avsade sig sitt uppdrag inom delegationen. Socialdemokraterna nominerade en ersättare den 22 januari 2020. Talmannen godkände denna nominering den 28 januari 2020. Ersättaren blir Dag Larsson (S).
Under 2019 har delegationsmöten hållits vid flera tillfällen. Mötena har till stor del ägnats åt substansfrågor och förberedelser inför IPU:s två årliga församlingar. Delegationen har också diskuterat och beslutat om sin strategi för hela mandatperioden. Strategin innefattar bland annat att organisera kunskapsseminarier om Ostasien. Man ska även organisera gymnasiedagar där mediegymnasier bjuds in till riksdagen för att redovisa presentationer om IPU:s historia, skildra organisationens största framgångar samt även skildra talmannens arbete och den nuvarande svenska delegationen och dess arbete.
Den svenska IPU-delegationen utgör också styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp som förvaltar Stiftelsen Braathens fond. Den interparlamentariska gruppen höll också sedvanligt sitt årsmöte under året.
Det huvudsakliga arbetet inom IPU och för den svenska IPU-delegationen utförs inför och under de två årliga församlingarna. Nedan följer rapporter från dessa.
6
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
Rapport från IPU:s 140:e församling i Doha, Qatar, den 6–11 april 2019
Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga vårförsamling i Doha, Qa- tar, i april 2019. Den svenska IPU-delegationen, ledd av förste vice talman Åsa Lindestam (S), besökte Doha den 6–11 april dels för att delta i IPU:s församling, dels för att delta i ett bilateralt sidoprogram anordnat av den svenska ambassaden i Doha. Sidoprogrammet hade fokus på mänskliga rättigheter inklusive migrantarbetarfrågor, jämställdhets- och yttrandefrihetsfrågor, handel, arbetsmarknad, kvinnligt entreprenörskap, hälsa och utbildning.
För IPU-församlingen var utbildning, jämställdhet och terrorismbekämpning några av frågorna som stod på dagordningen under veckan.
Deltagande vid församlingen
Samtliga ledamöter i den svenska ständiga IPU-delegationen deltog i Doha: Cecilia Widegren (M), ordförande, Teres Lindberg (S), vice ordförande, Olle Thorell (S), Ulrika Heindorff (M) och Mattias Karlsson (SD). Vid vårförsamlingen deltog förutom förste vice talman och delegationsledare Åsa Lindestam
(S)dessutom ytterligare två ledamöter särskilt inbjudna för att följa IPU- arbetet kring de två resolutioner som antogs i de ständiga utskotten – en resolution om användningen av legosoldater i väpnade konflikter (första utskottet) och en annan om rättvis och fri handel kopplat till hållbarhetsmålen med särskilt fokus på ekonomisk jämställdhet, hållbar infrastruktur och innovation (andra utskottet). Från försvarsutskottet deltog Marie Axelsson (S) och från näringsutskottet Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), som följde det första respektive andra ständiga utskottets arbete. Förutom riksdagsledamöterna ovan deltog även riksdagsdirektör Ingvar Mattson i generalsekreterarmötet ASGP (The Association of Secretaries General of Parliaments).
Vid IPU-församlingen i Qatar deltog under veckan över 1 500 deltagare från 147 av världens parlament, däribland närmare 800 parlamentariker, inklusive 74 talmän och 38 vice talmän.
Huvudanföranden
Förste vice talman Åsa Lindestam (S) höll det svenska huvudanförandet i generaldebatten som hade temat ”Parlament som plattform för främjandet av utbildning för fred, säkerhet och rättssäkerhet”. Generaldebatten utmynnade i en deklaration där parlamenten underströk vikten av utbildning för att främja fred, säkerhet, demokrati och mänskliga rättigheter. Även ledamoten Ulrika Heindorff (M) höll ett tal i generaldebatten på samma tema under avdelningen unga parlamentariker.
7
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
Frågor i fokus
En resolution om ett särskilt brådskande ämne, ett så kallat emergency item, antogs också. Resolutionen uppmanade till kraftfulla åtgärder för att stödja Moçambique, Malawi och Zimbabwe i efterdyningarna av cyklonen Idai.
I IPU:s olika utskott och arbetsgrupper debatterades också under veckan många ytterligare frågor, däribland hur parlament kan arbeta för att motverka terrorism, främja jämställdhet, mänskliga rättigheter, yttrandefrihet och hållbar utveckling samt stötta investeringar i förnybar energi. Under IPU- församlingen rekommenderade även IPU:s utskott för parlamentarikers mänskliga rättigheter åtgärder i fall som gäller 187 enskilda parlamentariker i olika länder runt om i världen vars mänskliga rättigheter kränkts.
Den svenska riksdagsdelegationen arbetade aktivt under IPU-veckan. Bland annat talade IPU-delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) inför IPU:s generalförsamling om den svenska delegationens arbete med, och ståndpunkter kring, resolutionen om legosoldater.
Aktiv svensk delegation
Vice ordförande Teres Lindberg (S) medverkade under IPU-veckan som paneldeltagare i en workshop om kvinnors, barns och tonåringars hälsa där man diskuterade god praxis inom hälsofinansiering. Lindberg höll ett tal om hur detta område prioriteras i Sverige i den nationella budgeten. Vidare ledde Lindberg ett informellt möte inom den så kallade 12-plus-gruppen för att söka vägar att på nytt föra upp hbtq-plus-rättigheter på IPU:s dagordning. Då det fanns ett utbrett motstånd bland vissa av organisationens delegationer mot att exempelvis organisera ett sidoevenemang på detta tema beslutade man att organisera ett sådant evenemang i egen regi (12 plus) under IPU:s 141:a församling i Belgrad. Detta sidoevenemang kom sedan att modereras av Lindberg.
I samband med IPU-församlingen i Doha ägde också flera bilaterala möten rum. Förste vice talman Åsa Lindestam (S) och delar av delegationen träffade under det bilaterala programmet
– Qatars emir Tamim bin Hamad bin Khalifa Al Thani för ett kort samtal
– Qatars talman Ahmed bin Abdullah Al Mahmoud.
Under IPU-veckan hade förste vice talmannen också bilaterala möten med delegationerna från Rumänien och Belarus.
Förberedelser inför församlingen
Före resan anordnades flera förberedande dragningar med UD om Qatar och regionen och som förberedelse för de resolutioner som förväntades antas i de ständiga utskotten.
En dragning hölls även i riksdagen före resan med Qatars ambassadör i Stockholm Moza Bint Nasser Al-Thani. Ett uppföljningsmöte hölls även efter resan med delegationen och ambassadör Moza Bint Nasser Al-Thani. Vidare
8
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
ägde ett möte rum mellan förste vice talman Åsa Lindestam (S) och generalsekreteraren vid Qatars utrikesdepartement (ministernivå) dr Ahmed bin Hassan Al Hammadi i Stockholm, som en uppföljning efter förste vice talmannens deltagande i IPU-församlingen i Qatar.
Generaldebatten
Temat för generaldebatten var ”Parlament som plattform för främjandet av utbildning för fred, säkerhet och rättssäkerhet”. Förste vice talman Åsa Lindestam (S) höll det svenska huvudanförandet i generaldebatten. Hon underströk bland annat jämställdhetsperspektivet samt kopplingen mellan utbildning, fred och demokrati – att utbildning breddar horisonter. Investerar samhällen i utbildning leder det till fredliga, lyckliga och välmående samhällen. I Lindestams tal gavs exempel från det svenska utbildningssystemet – hur det är uppbyggt och finansierat samt vikten av att alla ska ha rätt till likvärdig utbildning, kvinnor som män, oavsett bakgrund. Det framhölls att utbildning är en mänsklig rättighet för alla och en viktig del i alla demokratiska samhällen.
Talare från olika länder höll var sitt huvudanförande om detta tema i generaldebatten som sedan utmynnade i en gemensam deklaration, Dohadeklarationen. I deklarationen pekades på ett antal åtgärder som parlament och parlamentariker kan vidta för att skapa lika tillgång till god utbildning för alla och skydda utbildningssystem i situationer av konflikt och instabilitet, samt uppmanades medlemsparlamenten att följa upp rekommendationerna i deklarationen genom olika nationella initiativ. I sitt anförande som ung parlamentariker i samma ämne talade Ulrika Heindorff (M) om Sveriges långa tradition av likaberättigande när det gäller utbildning, hur utbildning finns tillgänglig för alla i Sverige från förskola till doktorandutbildningar. Möjligheten till utbildning, kunskap och fakta är avgörande i Sverige för såväl unga människor som folkvalda. Hur kan politiker annars fatta rätt beslut?
De ständiga utskotten
Första utskottet: fred och säkerhet
Cecilia Widegren (M), Mattias Karlsson (SD) och Marie Axelsson (S) följde arbetet i första utskottet. En resolution om legosoldater som rapportörer från Jordanien och Ukraina arbetat med antogs: ”Det otillåtna i att använda legosoldater och utländska krigare för att underminera fred, internationell säkerhet och staters territoriella integritet och kränka mänskliga rättigheter”. Många ändringsförslag till resolutionsutkastet hade lämnats in i förväg – närmare bestämt 131 ändringsförslag från 20 medlemsparlament samt från Forumet för kvinnliga parlamentariker (som är IPU:s globala plattform för att ge parlamentarisk input till internationellt beslutsfattande och som arbetar för att främja jämställdhetsfrågor i världen). Av de inlämnade ändringsförslagen antogs slutligen 25 procent. Den svenska IPU-delegationen reserverade sig emellertid
9
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | |
| mot texten i sin helhet tillsammans med flera andra länder (Armenien, Finland, | |
| Frankrike, Tyskland, Island, Norge, Rumänien och Tjeckien). | |
| IPU-delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) talade inför IPU:s ge- | |
| neralförsamling om den svenska delegationens arbete med, och ståndpunkter | |
| kring, denna resolution om legosoldater och de motiveringar som låg bakom | |
| reservationerna. Cecilia Widegren (M) betonade bland annat att de länder som | |
| reserverat sig mot resolutionstexten i sin helhet hade efterfrågat att resolu- | |
| tionen skulle ha ett tydligare fokus på legosoldater. De länder som ställde sig | |
| bakom reservationen ansåg nämligen att det var problematiskt att utvidga re- | |
| solutionens mandat till att omfatta andra aktörer än legosoldater, exempelvis | |
| privata militära företag och säkerhetsföretag, eftersom det saknas en vederta- | |
| gen definition av dessa aktörer inom internationell folkrätt. Detta var också i | |
| linje med EU:s ståndpunkt i detta ämne som antogs av ”Arbetsgruppen angå- | |
| ende bruket av legosoldater som ett medel för att hindra utövandet av självbe- | |
| stämmande” i FN:s generalförsamlings tredje utskott. | |
| Slutligen noterade Cecilia Widegren (M) i sitt anförande att endast 36 av | |
| FN:s medlemsstater har ratificerat den internationella konventionen mot re- | |
| krytering, bruk, finansiering och utbildning av legosoldater från 1989. Man | |
| hade därför bett rapportörerna att ta hänsyn till det begränsade stödet för denna | |
| konvention i sitt arbete med resolutionen. När detta dock inte skedde blev det | |
| omöjligt för de delegationer som reserverade sig att stödja resolutionen i sin | |
| helhet. | |
| Det valdes också ett nytt ämne för utskottets nästkommande resolution som | |
| förväntas antas året därpå och som lämnades in av Tyskland med titeln ”Parla- | |
| mentariska strategier för att stärka fred och säkerhet inför utmaningar och kon- | |
| flikter till följd av klimatrelaterade katastrofer och deras konsekvenser”. |
Andra utskottet: hållbar utveckling, finans och handel
Ulrika Heindorff (M) och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) följde arbetet i andra utskottet. En resolution som rapportörer från Australien, Serbien och Ghana arbetat med antogs i utskottet: ”Fri och rättvis handel samt investeringars roll i fråga om att uppnå de globala hållbarhetsmålen, särskilt när det gäller ekonomisk jämlikhet, hållbar infrastruktur, industrialisering och innovation”. Totalt 96 ändringsförslag hade inkommit från 21 medlemsparlament och från Forumet för kvinnliga parlamentariker. Från den svenska delegationens sida bidrog man med förslag till förtydliganden i texten, som också stöddes av de andra nordiska delegationerna. Ett par av dessa svenska ändringsförslag godkändes sedan i IPU:s generalförsamling efter debatt i utskotten.
Det valdes också ett nytt ämne för utskottets nästkommande resolution som förväntas antas året därpå och som lämnades in av Rumänien, Belgien och Kenya med titeln ”Integrering av digitalisering och cirkulär ekonomi för att uppnå de globala hållbarhetsmålen och ansvarsfull konsumtion och produktion”.
10
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
Tredje utskottet: demokrati och mänskliga rättigheter
Olle Thorell (S) följde arbetet i tredje utskottet. Där hölls en förberedande debatt i det ämne som förväntas antas i form av en resolution under höstförsamlingen: ”Att nå målet om allmän sjukförsäkring till 2030: parlamentens roll i fråga om att säkra rätten till hälsa”.
Vid utskottets möten i Doha diskuterade man också hur IPU:s medlemsparlament följt upp tidigare antagna resolutioner, som 2015 års resolution om demokrati i den digitala tidsåldern och hotet mot privatlivet och de individuella friheterna, 2013 års resolution om användning av medier, inklusive sociala medier, för att öka engagemanget hos medborgarna och demokratin samt 2009 års resolution om yttrandefrihet och rätten till information.
En annan del av utskottets möten fokuserade på det globala fenomenet fejknyheter (”fake news”) som kan få stora konsekvenser för länder, med inbjudna experter som deltog i diskussionerna.
Fjärde utskottet: Förenta nationernas frågor
Teres Lindberg (S) följde arbetet i fjärde utskottet, som under veckan fokuserade på FN:s globala hållbarhetsmål. En debatt handlade om parlamentariska åtgärder för att främja hållbarhetsmålen, och en annan fokuserade på styrning (mål 16) och ojämlikhet (mål 10). Närmare 60 av IPU:s medlemsparlament deltog under veckan i utskottets möten och de debatter som pågick. IPU presenterade också en studie som nyligen hade genomförts om parlamentens engagemang inom hållbarhetsfrågor och informerade om det arbete som IPU genomför för att stötta parlamenten i detta engagemang.
Särskilt brådskande resolution
En resolution om ett särskilt brådskande ämne, ett så kallat emergency item, antogs också. Resolutionen uppmanade till kraftfulla åtgärder för att stödja Moçambique, Malawi och Zimbabwe i efterdyningarna av cyklonen Idai. I resolutionen framhölls bland annat att cyklonen orsakat enorma skador då den träffade tätt befolkade områden, vilket lett till ett stort antal dödsfall och förstörelse av infrastruktur, och bland annat hade brist på rent vatten skapat ett kolerautbrott i Moçambique. I resolutionen som antogs enades medlemsparlamenten om att vidta kraftfulla åtgärder för att bistå med mat och mediciner och för att förebygga smittsamma sjukdomar samt underströk behovet av att bygga upp hälsosystemen i de aktuella länderna för att hjälpa befolkningen som drabbats av cyklonen.
Styrande rådet
Styrande rådet tog emot ett antal rapporter från IPU:s olika möten och utskott, bland annat om val till olika uppdrag. IPU:s ekonomi redovisades och framhölls som god trots att 34 medlemsparlament inte betalat sina medlemsavgifter
11
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | |
| för senaste året, vilket innebar att det saknades 866 000 schweiziska franc. | |
| Hittills hade IPU tagit emot 8 miljoner schweiziska franc från de medlemslän- | |
| der som redan betalat sina medlemsavgifter för 2019. IPU:s generalsekreterare | |
| gav också en rapport om de frivilliga bidrag som kommit in för att användas | |
| till genomförandet av IPU:s strategi för perioden 2017–2021. | |
| Under avdelningen medlemskap välkomnade IPU ett nytt medlemsland – | |
| Saint Vincent och Grenadinerna – vilket innebar att IPU:s medlemssiffra | |
| ökade till 179 medlemsparlament. IPU:s ordförande Gabriela Cuevas Barron | |
| rapporterade även om arbetet med IPU:s strategi för 2017–2021, och IPU:s | |
| generalsekreterare Martin Chungong gav en särskild rapport om IPU:s aktivi- | |
| teter under 2018 och om arbetet med IPU:s nya kommunikationsstrategi och | |
| den jubileumsbok som IPU arbetade med för att fira IPU:s 130-årsjubileum. |
Bilaterala möten och studiebesöksprogram
I samband med IPU-församlingen hade den svenska riksdagsdelegationen också bilaterala möten med politiker från andra länder om aktuella frågor. Den svenska riksdagsdelegationen deltog även, som nämndes inledningsvis, i ett intressant och innehållsrikt sidoprogram anordnat av den svenska ambassaden i Doha under veckan. Sidoprogrammet fokuserade på mänskliga rättigheter inklusive migrantarbetarfrågor, jämställdhets- och yttrandefrihetsfrågor, handel, arbetsmarknad, kvinnligt entreprenörskap, hälsa och utbildning.
Delegationen hade under veckan möten med
– tre av Qatars ministrar: utrikesminister Sheikh Mohammed bin Abdulrahman Al-Thani, arbetsmarknadsminister Yousuf Mohamed Al Othman Fakhroo och hälsominister Hanan Al-Kuwari
– två av Qatars fyra kvinnliga parlamentariker
– Reem Al-Mansouri, Assistant Undersecretary of Digital Society Development Sector at the Ministry of Transportation and Communications
– Hessa Al Jaber, f.d. minister för informations- och kommunikationsteknik (Information and Communications Technology, ICT)
– chefen för FN:s internationella arbetsorganisations, International Labour Organisation (ILO), kontor i Qatar Houtan Homayounpour
– chefen för avdelningen för mänskliga rättigheter vid Qatars utrikesdepartement, ambassadör Faisal bin Abdullah Al-Henzab
– vice ordföranden i det nationella utskottet för mänskliga rättigheter, Na- tional Human Rights Committee (NHRC), Dr Mohammed Bin Saif Al Ku- wari
– Supreme Committe for Delivery and Legacy (SC), genomförandeorganisationen för Fifa 2022
– entreprenören Aysha Al-Mudahka, Qatar Foundation, som i sin roll som vd för en av Qatars mest kända inkubatorer, Qatar Business Incubation Center, har fokuserat extra på kvinnligt entreprenörskap
– Fahad Al-Sulaiti, vd för stiftelsen Education Above All
12
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
–Georgetown University och professor Mehran Kamrava som talade om Qatars nuvarande politiska roll i en komplex region
–styrelsen för Svenska Handelskammaren i Qatar, med vilka temat handel och förutsättningar för svenskt företagande i Qatar diskuterades vid ett kvällsmöte
–talespersonen för Qatars utrikesdepartement Lolwah Al-Khater
–Qatars ledarskapscentrum, Qatar Leadership Center
–tv-kanalen Al Jazeeras huvudkontor och generaldirektören för Al Jazeera Arabic och Al Jazeera English.
I sidoprogrammet ingick även ett besök på den svenska ambassaden, där ”miniambassadkonceptet” fick en kort genomlysning, samt en visning på det nyöppnade Nationalmuseet.
Den svenska delegationen
Den svenska IPU-delegationen vid IPU:s vårförsamling i Doha bestod av riksdagens förste vice talman och delegationsledare Åsa Lindestam (S), IPU- delegationens ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Teres Lindberg (S), Olle Thorell (S), Ulrika Heindorff (M), Mattias Karlsson (SD), Marie Axelsson (S), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), riksdagsdirektör Ingvar Mattson, IPU-delegationens delegationssekreterare Helena Lundstedt samt biträdande delegationssekreterare Björn Sondén.
Rapport från IPU:s 141:a församling i Belgrad,
Serbien, den 13–17 oktober
Interparlamentariska unionen (IPU) höll sin årliga höstförsamling i Belgrad, Serbien, i oktober 2019. Den svenska IPU-delegationen, ledd av Cecilia Wi- degren (M), besökte Belgrad den 13–17 oktober dels för att delta i IPU:s församling, dels för att delta i ett bilateralt sidoprogram anordnat av den svenska ambassaden i Belgrad – med fokus på mänskliga rättigheter inklusive hbtqrättigheter, på kvinnligt företagande och på den politiska situationen i landet och regionen samt även i det serbiska parlamentet, där en del av oppositionen för närvarande bojkottar arbetet.
För IPU-församlingen var internationell rätt, rättsstatens principer, kärnvapennedrustning, kriminalisering av penningtvätt, klimatförändringar, internationell fred och säkerhet, digitalisering, hållbar utveckling och rätten till hälsa och sjukvård några av frågorna som stod på dagordningen under veckan.
Deltagande vid församlingen
Fyra ledamöter i den svenska ständiga IPU-delegationen deltog i Belgrad: Ce- cilia Widegren (M), ordförande, Teres Lindberg (S), vice ordförande, Ulrika Heindorff (M) och Mattias Karlsson (SD).
13
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | |
| Vid IPU-mötet i Belgrad deltog under veckan över 1700 deltagare från 149 | |
| av världens parlament, däribland närmare 750 parlamentariker, inklusive 63 | |
| talmän och 57 vice talmän. |
Huvudanföranden
Den svenska IPU-delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) höll det svenska huvudanförandet i generaldebatten som hade temat ”Parlamentens roll och mekanismer samt regionalt samarbete för att stärka internationell rätt”. Generaldebatten utmynnade i en deklaration där parlamenten underströk att internationell rätt är det grundläggande fundamentet för en världsordning som bygger på samarbete och solidaritet. De uttryckte vidare sitt stöd för starka och effektiva multilaterala institutioner, med FN i centrum, som är utformade för att finna lösningar på gemensamma utmaningar och för att lösa tvister mellan stater.
De betonade därtill sitt stöd för regionalt samarbete som ett sätt att stärka den internationella rättsordningen och göra det möjligt att genomföra gemensamma internationella åtaganden. Även ledamoten Mattias Karlsson (SD) höll ett tal i generaldebatten på samma tema under avdelningen unga parlamentariker.
Frågor i fokus
En resolution om ett särskilt brådskande ämne, ett så kallat emergency item, antogs också, som uppmanade IPU:s medlemsparlament till kraftfulla åtgärder för att genomföra de existerande konventionerna och fördragen inom ramen för åtgärder mot klimatförändringar.
I IPU:s olika utskott och arbetsgrupper debatterades också under veckan många ytterligare frågor, däribland hur parlament kan arbeta för att främja kärnvapennedrustning, motverka penningtvätt, bidra till hållbar utveckling genom att bredda digitaliseringsåtgärder och arbeta för en mer hållbar produktion och konsumtion inom ramen för en cirkulär ekonomi. Under IPU- församlingen diskuterade även IPU:s utskott för parlamentarikers mänskliga rättigheter 15 fall som avser situationen för 305 enskilda parlamentariker från tio länder runt om i världen och där det fanns farhågor om att deras mänskliga rättigheter kränkts.
Aktiv svensk delegation
Den svenska riksdagsdelegationen arbetade aktivt under IPU-veckan. Delegationens vice ordförande Teres Lindberg (S) modererade ett sidoevenemang som arrangerades av en regional grupp inom IPU som består av 47 länder från framför allt Västeuropa. Huvudfrågeställningen under seminariet var hur man inom IPU ska kunna lyfta mänskliga rättigheter på ett inkluderande sätt som också tar hänsyn till hbtq-plus-personers rättigheter. I evenemanget deltog
14
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
bland andra IPU:s ordförande Gabriela Cuevas Barron, en företrädare för FN och ledamöter från IPU:s olika regionala grupper. I samband med IPU- församlingen i Belgrad ägde också flera bilaterala möten rum. Den svenska IPU-delegationen träffade ledamoten Nataša Vučković (Demokratska stranka, DS) på det serbiska parlamentet. Under IPU-veckan hade delegationen också bilaterala möten med delegationerna från Kenya, Kina, Rwanda och Belarus.
Sverige invalt i exekutivkommittén
Under veckan valdes också IPU-delegationens ordförande Cecilia Widegren
(M)av IPU:s styrande råd till exekutivkommittén, organisationens verkställande utskott. Exekutivkommittén har det högsta ansvaret inom organisationen och består av 15 valda parlamentariker som representerar 179 länder. Valet avser en fyraårig mandatperiod. Cecilia Widegren (M) blir den sjätte svenska ledamoten av IPU:s exekutivkommitté sedan organisationen grundades 1889.
Förberedelser inför församlingen
Före resan anordnades en förberedande dragning med UD och en övergripande dragning om säkerhetsläget på västra Balkan med Sipri. Vidare gav Sida en dragning om Sveriges ökade satsning på IPU:s programverksamhet, där det svenska bidraget ökat med 20 procent från och med 2019.
En dragning gavs även före resan på serbiska ambassaden med Serbiens ambassadör i Stockholm Dragan Momčilović och hans rådgivare Miljana Stojanović. Ett uppföljningsmöte med Serbiens ambassadör ägde även rum på riksdagen efter resan.
Generaldebatten
Temat för generaldebatten var ”Parlamentens roll och mekanismer samt regionalt samarbete för att stärka internationell rätt”. Den svenska IPU- delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) höll det svenska huvudanförandet i generaldebatten. Talet betonade vikten av fred och säkerhet samt att utveckla stabila demokratier med lika rättigheter och möjligheter. Hon lyfte fram riksdagens firande av 100 år av demokrati, vad dessa 100 år har betytt för Sverige historiskt och hur de påverkar landets framtida utveckling. I anförandet lyfte Widegren särskilt fram betydelsen av att stå upp för rättsstatens principer och gemensamma västerländska värderingar på tre olika nivåer: i den nordiska kretsen, inom EU och inom FN. I sitt anförande som ung parlamentariker i samma ämne betonade Mattias Karlsson (SD) vikten av ett öppet debattklimat inom organisationen, där alla frågor borde kunna diskuteras fritt och öppet trots meningsskiljaktigheter bland organisationens 179 medlemmar.
Talare från olika länder höll var sitt huvudanförande om detta tema i generaldebatten, som sedan utmynnade i en gemensam deklaration, Belgraddeklarationen. I deklarationen efterfrågades ett antal åtgärder som parlament och
15
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | |
| parlamentariker kan vidta för att stärka internationell rätt. Mot bakgrund av | |
| respektive lands lagstiftnings-, budget- och kontrollfunktioner borde de na- | |
| tionella parlamenten vara mer förutseende när det gäller att implementera och | |
| anpassa internationella fördrag och andra rättsligt bindande instrument till na- | |
| tionell lagstiftning, men också till länders olika politiska system och förutsätt- | |
| ningar. | |
| Deklarationen identifierade även prioriterade områden där behovet av åt- | |
| gärder från nationella parlament är särskilt brådskade. Dessa områden inklu- | |
| derade att hantera klimatförändringarnas utmaningar genom att ratificera och | |
| implementera Parisavtalet och att arbeta mot att uppfylla FN:s globala hållbar- | |
| hetsmål. Vidare underströks vikten av respekt för mänskliga rättigheter inklu- | |
| sive att fullt ut omsätta FN:s barnkonvention i nationell lagstiftning och att | |
| arbeta för jämställdhet mellan könen och mot all slags diskriminering av kvin- | |
| nor. |
De ständiga utskotten
Första utskottet: fred och säkerhet
Cecilia Widegren (M) följde arbetet i första utskottet. Detta utskott sammanträdde två gånger under församlingen i Belgrad.
Under det första sammanträdet avhandlade utskottet två punkter på sin dagordning: uppföljningen av implementeringen av resolutionen från 2014 ”Mot en kärnvapenfri värld: Parlamentens bidrag” och ämnet ”Kriminalisering av penningtvätt”. Sammanlagt 33 talare gjorde inlägg om dessa två ämnen under de efterföljande debatterna.
Under det andra sammanträdet höll utskottet en expertutfrågning om temat parlamentariska strategier för att förstärka fred och säkerhet gentemot hot och konflikter till följd av klimatrelaterade katastrofer och deras konsekvenser. Detta är också ämnet för en resolution som väntas bli antagen av vårförsamlingen med titeln ”Parlamentariska strategier för att stärka fred och säkerhet inför utmaningar och konflikter till följd av klimatrelaterade katastrofer och deras konsekvenser”.
Tre experter inledde utfrågningen och delgav sina olika perspektiv. Syftet var att erbjuda medlemmarna i utskottet en omfattande bakgrund till ämnet. Efter experternas presentationer kom totalt 22 talare med inlägg, inklusive en observatörsorganisation. I anslutning till den 141:a IPU-församlingen i Belgrad delgav sedan den svenska delegationen, på initiativ av ordförande Cecilia Widegren (M), även första utskottet synpunkter från Sipri på ämnet för detta framtida resolutionsutkast.
Andra utskottet: hållbar utveckling, finans och handel
Mattias Karlsson (SD) följde arbetet i andra utskottet. Det andra utskottet sammanträdde två gånger under den 141:a IPU-församlingen i Belgrad.
16
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
I andra utskottet hölls en förberedande debatt i det ämne som förväntas antas i form av en resolution under vårförsamlingen med titeln ”Integrering av digitalisering och cirkulär ekonomi för att uppnå de globala hållbarhetsmålen och ansvarsfull konsumtion och produktion”.
Det aktuella ämnet och efterföljande diskussioner initierades av experter på cirkulär ekonomi och digitalisering. I slutet av debatten påminde de tre medrapportörerna från Belgien, Kenya och Rumänien som utsetts för ämnesförslaget om de centrala kopplingarna mellan dessa frågor samt betonade därtill behovet av att dela exempel på god praxis och erfarenheter inom dessa områden. Medrapportörerna kommer att ta fram ett resolutionsutkast mot bakgrund av de synpunkter som delgavs under debatten.
Utskottet granskade också utkastet till ett utfallsdokument för det kommande parlamentariska mötet vid den 25:e sessionen för partskonferensen till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (COP 25), som planerades att äga rum i Chile i december 2019. Man avsåg att arrangera IPU:s parlamentariska möte i samarbete med den chilenska senaten. Medrapportören för det parlamentariska mötet från Chile presenterade dokumentet för utskottet. Utskottet fick senare möjlighet att kommentera och föreslå ändringar till utkastet och delge hur deras olika parlament hanterade klimatförändringar. Medrapportören fick i uppgift att införliva utskottets feedback i dokumentet och sedan presentera dokumentet och dess slutsatser för parlamentarikermötet vid COP 25.
Slutligen informerades utskottet om exekutivkommitténs beslut att byta namn på ”det ständiga utskottet för hållbar utveckling, finans och handel” till ”det ständiga utskottet för hållbar utveckling”. Detta beslut följde en samrådsprocess som utskottets presidium hade bidragit till.
Tredje utskottet: demokrati och mänskliga rättigheter
Ulrika Heindorff (M) följde arbetet i tredje utskottet. Utskottet behandlade resolutionsutkastet ”Att nå målet om allmän sjukförsäkring till 2030: parlamentens roll i fråga om att säkra rätten till hälsa”. Resolutionen introducerades av medrapportörerna från Bangladesh, Schweiz och Brasilien.
Världshälsoorganisationens (World Health Organisation, WHO) generaldirektör dr Tedros Adhanom Ghebreyesus tackade utskottet för hur man lett arbetet med denna resolution och för att ha stärkt det första resolutionsutkastet ytterligare. Vidare hade Forumet för kvinnliga parlamentariker också kommit med värdefulla bidrag till resolutionstexten. Efter att den politiska deklarationen om allmän sjukförsäkring antagits i FN:s generalförsamling i september, var enligt WHO:s generaldirektör IPU:s resolution avgörande för att omsätta det politiska engagemanget till konkreta resultat i alla världens länder. Resolutionen fokuserade också med rätta på att främja hälsa och förebygga sjukdomar genom samordnade åtgärder som inkluderade alla olika sektorer. WHO var fast beslutet att ge det stöd som efterfrågades i resolutionen och bidra till att påskynda framstegen mot målen för hälsa som ingår i de nya hållbarhetsmålen.
17
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | ||
| Vid granskningen av resolutionsutkastet i utskottet övervägdes 116 änd- | ||
| ringar som lagts fram av 21 parlament: | ||
| Finland | Mongoliet | |
| Filippinerna | Norge | |
| Frankrike | Schweiz | |
| Förenade Arabemiraten | Serbien | |
| Indien | Storbritannien | |
| Iran (Islamiska republiken) | Sverige | |
| Italien | Sydafrika | |
| Kanada | Thailand | |
| Kina | Turkiet | |
| Kongo | Tyskland | |
Kuba
Sju ändringsförslag föreslogs också av Forumet för kvinnliga parlamentariker. Det reviderade resolutionsutkastet antogs genom ett konsensusbeslut av utskottet under dess sista sammanträde. Indiens delegation uttryckte ett förbehåll
för orden ”ursprungsbefolkningar” i punkt 8 i ingressen.
Ulrika Heindorff (M) lyfte under resolutionsarbetet fram svenska prioriteringar bland annat när det gäller FN:s biståndsmål och kampen mot antibiotikaresistens. De svenska ändringsförslagen godkändes sedan i IPU:s generalförsamling efter debatt i utskottet.
Tre förslag till ämnen för utskottets nästa resolution hade lämnats in av delegationerna från Kenya, Nederländerna och Ryska federationen innan den fastställda tidsfristen gick ut. De olika förslagen föredrogs av respektive delegation.
I enlighet med en rekommendation från presidiet godkände utskottet förslaget från Nederländerna med titeln ”Världsomspännande lagstiftning för att bekämpa sexuellt utnyttjande av barn på internet” som ämnet för nästa resolution. En förberedande debatt kommer att äga rum vid den 142:a församlingen, och arbetet med resolutionen kommer att avslutas under den 143:e församlingen i oktober 2020.
Utskottet godkände presidiets rekommendation om att hålla en paneldiskussion vid den 142:a församlingen om ämnet Internets påverkan på demokratin. Inom ramen för denna paneldiskussion, som är en uppföljning av 2015 års resolution om integritet i den digitala tidsåldern, skulle fokus ligga på utmaningar som rör val, desinformation och hets mot folkgrupp.
Utskottet godkände också en deklaration för att markera 30-årsjubileet för FN:s konvention om barnets rättigheter, i enlighet med utskottets presidiums rekommendation.
18
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
Fjärde utskottet: Förenta nationernas frågor
Teres Lindberg (S) följde arbetet i fjärde utskottet. Fjärde utskottet sammanträdde vid ett tillfälle under höstförsamlingen för två paneldiskussioner. Den första handlade om respekt för internationell rätt i enlighet med FN-stadgan och andra relevanta resolutioner, och den andra handlade om IPU-enkäten från 2019 om relationen mellan parlament och FN.
Trettioåtta delegationer deltog. Det gjordes 15 inlägg, och många tog upp specifika landsituationer när det gällde respekt för internationell rätt. Den andra panelen uttryckte oro över den låga svarsfrekvensen (endast 50 av 179 IPU-medlemmar) till enkäten 2019, som skulle upprepas vartannat till vart tredje år för att mäta framsteg över tid.
Särskilt brådskande resolution
En resolution om ett särskilt brådskande ämne, ett så kallat emergency item, antogs också. Resolutionen som antogs under församlingen i Belgrad handlade om att ta itu med de utmaningar som klimatförändringar medför. Under själva debatten deltog elva talare. Deltagarna var eniga om att klimatförändringar verkligen var en källa till oro för människor från hela världen. De små öarna var ett ”laboratorium för klimatförändringar” och drabbades nu av starkare cykloner än någonsin. Vissa länder, som Kiribati, riskerade att översvämmas och försvinna. Medlemmarna i IPU uppmanades att agera tillsammans för att göra skillnad. Om världen inte agerade nu skulle människor inte överleva. Parlamenten hade ansvaret och mandatet att fastställa budgetar för att mildra effekterna av klimatförändringar, till exempel genom att avsätta mer av budgeten till förnybar energi.
Det värsta som kunde hända var att man förnekade att klimatförändringarna var ett globalt problem och att både utvecklade länder och utvecklingsländerna behövde vidta åtgärder eftersom det inte fanns någon ”planet B”.
Vissa länder förnyade löften om att skydda miljön och naturresurser och hänvisade till föredömlig praxis för detta. Till exempel hade Uganda inrättat ett ständigt utskott för klimatfrågor, och Bangladesh hade inrättat en särskild fond för att hantera klimatförändringar. Andra representanter betonade att såväl utvecklade länder som utvecklingsländer behövde agera tillsammans för att tackla klimatförändringar. Lika viktigt var engagemang och kontakter med det civila samhället och ungdomar.
IPU:s generalförsamling hänvisade det särskilt brådskande ämnet till ett beredningsutskott bestående av företrädare för Belgien, Indien, Iran (Islamiska republiken), Nederländerna, Ryska federationen Seychellerna och Storbritannien.
Styrande rådet
Styrande rådet tog emot ett antal rapporter från IPU:s olika möten och utskott, bland annat om val till olika poster.
19
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | |
| Rådet fick en uppdatering om IPU:s ekonomi av ordföranden i underutskot- | |
| tet för finansfrågor. Det konstaterades att ekonomin alltjämt var bra och stabil. | |
| Återbäringen på investeringar var för närvarande 7,6 procent, som ytterligare | |
| kommer att stärka 2019 års finansiella resultat. Det innebär också att IPU:s | |
| ekonomi kommer att hålla sig inom de budgeterade medlen för året som hel- | |
| het. När det gäller budgetprognosen för nästa år, 2020, följer IPU:s medlem- | |
| mars finansiella bidrag till organisationen FN:s nya bidragsskala. Det innebär | |
| att Kinas parlament nu blir den största bidragsgivaren till IPU:s kärnstöd inom | |
| ramen för det tak på 11,75 procent som en enskild medlem kan bidra med till | |
| organisationen. | |
| Rådet fortsatte att stödja IPU:s generalsekreterares ansträngningar att knyta | |
| IPU närmare FN. Det styrande rådet godkände samförståndsavtal med sekre- | |
| tariatet för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar, Kyoto- | |
| protokollet och Parisavtalet. Avsikten med detta samarbete är att söka tekniskt | |
| stöd och expertis för IPU:s egna klimatrelaterade aktiviteter. Vidare har ett | |
| samförståndsavtal slutits med den parlamentariska församlingen som avser att | |
| samla alla frankofona länder (L’Assemblée Parlementaire de la Francophonie | |
| (APF). Det styrande rådet godkände också att APF uppgraderades från att haft | |
| status som permanent observatör till att bli en associerad medlem av IPU. | |
| Under styrande rådets 205:e session valdes också sju nya medlemmar till ett | |
| fyraårigt mandat i IPU:s exekutivkommitté. En av dessa var den svenska dele- | |
| gationens ordförande riksdagsledamoten Cecilia Widegren (M). Exekutiv- | |
| kommittén har det högsta ansvaret inom organisationen och består av 15 valda | |
| parlamentariker representerande 179 länder. Cecilia Widegren (M) ansvarar | |
| inför den regionala gruppen 12 plus, som består av 47 länder i Norden, Europa, | |
| Nordamerika, Australien och Nya Zeeland. Cecilia Widegren (M) blir den | |
| sjätte svenska ledamoten av IPU:s exekutivkommitté sedan organisationen | |
| grundades 1889, för 130 år sedan. |
Bilaterala möten och studiebesöksprogram
I samband med IPU-församlingen hade den svenska IPU-delegationen också bilaterala möten med politiker från andra länder om aktuella frågor. Den svenska delegationen deltog även, som nämndes inledningsvis, i ett intressant och innehållsrikt sidoprogram anordnat av den svenska ambassaden i Belgrad under veckan. Sidoprogrammet fokuserade på mänskliga rättigheter inklusive hbtq-plus-rättigheter, kvinnligt företagande, den politiska situationen i landet och regionen samt även i det serbiska parlamentet, där en del av oppositionen för närvarande bojkottar arbetet.
Delegationen hade under veckan möten med
– representanter från medlemsorganisationer i ERA (en NGO som arbetar för sexuellt likaberättigande på västra Balkan och i Turkiet): Miloš Perić och Vladimir Veljković (Asocijacije Duga), Vuk Raičević (ERA), Predrag Azdejković (GLIC), Marko Mihailović (Beograd Pride) samt Vladimir Sjekloća (CRPC)
20
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
–representanter för lokala tankesmedjor: Milan Antonijević (direktör för Open Society Foundation), Natan Albahari (programansvarig på tankesmedjan ISAC Fund) samt Srđan Majstorović (styrelseordförande i tankesmedjan European Policy Centre (EPC)
–företrädare för AFA (Serbiens främsta kvinnliga affärsnätverk): Žaklina
Kušić och Jelisaveta Lazarevic
–ledamoten Nataša Vučković (Demokratska stranka, DS) i Serbiens parlament
–Sveriges ambassadör i Serbien Jan Lundin som informerade delegationen om situationen i landet och i regionen.
Den svenska delegationen
Den svenska IPU-delegationen vid IPU:s höstförsamling i Belgrad bestod av IPU-delegationens ordförande Cecilia Widegren (M), vice ordförande Teres Lindberg (S), Ulrika Heindorff (M), Mattias Karlsson (SD) och IPU- delegationens tillförordnade delegationssekreterare Björn Sondén samt biträdande delegationssekreterare Emelie Nilsson.
Övriga IPU-möten och verksamhet finansierad av Braathens fond
Under året har ledamöterna deltagit i olika möten som arrangerats av IPU, vid sidan av de ordinarie vår- och höstförsamlingarna.
Nordiska möten
Inom den nordiska IPU-kretsen finns ett väl fungerande samarbete inför, under och efter de två årliga församlingarna. Ledamöterna har två förberedande nordiska möten årligen för diskussioner inför församlingarna. Syftet med dessa möten är att lyfta fram gemensamma nordiska frågor, som exempelvis situationen i Barentsregionen, säkerhetsfrågor och andra aktuella frågor som rör människors liv och hälsa i de nordiska länderna. Värdskapet för gruppens möten roterar årsvis mellan de nordiska delegationerna, och under 2019 stod den norska IPU-delegationen värd för två möten, i Oslo den 15 mars och i Tromsö den 12–13 september.
Den parlamentariska FN-utfrågningen i New York, USA
Den 21–22 februari deltog den svenska IPU-delegationen i den parlamentariska FN-utfrågningen i New York, som årligen arrangeras av IPU och FN i samarbete. 2019 års utfrågning hade temat ”Nya utmaningar för multilateralismen: ett parlamentariskt svar” och utmynnade i en deklaration. IPU- delegationens ordförande Cecilia Widegren (M) var inbjuden att delta som paneldeltagare vid mötet och talade under temat Investera i multilateralism: FN:s
21
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 | |
| finansieringsgap. I sitt inlägg underströk Widegren värdet för FN av att arbeta | |
| förebyggande. Detta förutsätter dock att enskilda medlemsländer bidrar till | |
| världsorganisationen genom kärnstöd snarare än genom öronmärkta bidrag. | |
| Sverige har ökat sin andel av biståndet som går till kärnstöd till 60 procent av | |
| allt multilateralt stöd. Widegren påminde därtill om att Sverige är den sjätte | |
| största bidragsgivaren till FN-systemet totalt och om vikten av att alla länder | |
| lever upp till sina internationella åtaganden, exempelvis när det gäller det bi- | |
| ståndsmål som generalförsamlingen slagit fast. | |
| Dagen innan utfrågningen, den 20 februari, deltog delegationen också i ett | |
| sidoprogram som det svenska generalkonsulatet anordnade. Programmet inne- | |
| höll besök hos svenska generalkonsulatet inklusive möte med generalkonsul | |
| Annika Rembe med överläggningar vid svenska residenset med bland annat | |
| företaget Oatley och dess vd Mike Messersmith, som berättade om verksam- | |
| heten i USA. Ett besök i företaget Fabriques nyöppnade lokaler ingick också i | |
| programmet, där delegationen togs emot av företagets grundare Charlotta Zet- | |
| terström. På kvällen ingick även ett besök på invigningen av utställningen | |
| ”Nordic Impressions” i Scandinavia House i programmet. Den svenska IPU- | |
| delegationen besökte också Sveriges ständiga representation vid Förenta na- | |
| tionerna i New York i samband med resan och fick ta del av en dragning om | |
| representationens arbete med multilaterala frågor samt erfarenheterna av Sve- | |
| riges plats i FN:s säkerhetsråd. Dragningarna hölls av ambassadören och myn- | |
| dighetschefen Olof Skoog samt ambassadören och biträdande myndighetsche- | |
| fen Irina Schoulgin Nyoni. Före resan anordnades även en förberedande | |
| dragning med UD i riksdagen för delegationen om multilaterala frågor. |
Seminarium om FN:s globala hållbarhetsmål i Lissabon, Portugal
Ett seminarium om hållbarhetsmålen anordnades också i Lissabon, Portugal, den 5–6 juni av ”12 plus”, som är en av IPU:s regionala grupper. Ordförande Cecilia Widegren (M) och vice ordförande Teres Lindberg (S) deltog i seminariet, som anordnades i det portugisiska parlamentet i samarbete med IPU. Cecilia Widegren (M) var även inbjuden att tala i panelen om hållbarhetsmål tre – hälsa och välbefinnande, där man adresserade utmaningar och diskuterade hur innovation kan stärka hälsofrämjande satsningar i olika länder, och Widegren berättade om hur Sverige arbetar inom området. Hon pekade på att god hälsa är en grundläggande förutsättning för människors möjlighet att nå sin fulla potential och bidra till samhällets utveckling. Vidare berörde hon värdet av såväl nationell, regional som lokal samordning inom dessa områden. Betydelsen av utvärdering av genomförda åtgärder underströks liksom behovet av att arbeta förebyggande. Widegren belyste därtill särskilt vikten av att inkludera arbetet mot antibiotikaresistens i arbetet med FN:s globala hållbarhetsmål.
22
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
Överläggningar vid FN och IPU i Genève, Schweiz
Delegationen genomförde även två besök i Genève under året. Under ett besök den 17 januari fick den då nytillsatta delegationen ta del av dragningar på IPU- sekretariatet av en rad olika företrädare för organisationen, inklusive organisationens generalsekreterare Martin Chungong. Vidare ägde dragningar rum på den ständiga representationen vid FN i Genève under ledning av ambassadör Veronika Bard om aktuella frågor i FN-systemet. Dagen avslutades sedan med ett möte på Förenta nationernas ekonomiska kommission för Europa, United Nations Economic Commission for Europe (UNECE), där delegationen bland annat fick träffa
–Olga Algaerova, Executive Secretary
–Anders Jönsson Chief, Innovative Policies Development Section, Economic Cooperation and Trade Division
–Maria Ceccarelli, Chief, Trade Facilitation Section
–Mika Vepsäläinen, Chief, Trade Standards Section
–Monika Linn, Head of SDG unit.
Ett uppföljningsbesök i Genève ägde rum den 21 och 22 november. Syftet var bland annat att träffa intressanta organisationer och personer som rekommenderats under besöket på den ständiga representationen vid FN i Genève den 17 januari. Delegationen hade därför flera möten med olika FN-organ. På kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Office of the United Nations High Commissioner for Human Rights (OHCHR) träffade man
–Gianni Magazzeni, Chief, UPR Branch, Human Rights Council and Treaty Mechanisms Division
–Mona Rishmawi, Chief of the Rule of Law, Equality and Non-Discrimina- tion Branch in the Office of the High Commissioner for Human Rights.
Vidare ägde ett möte rum på WTO med John Adank, Director, Legal affairs, som gav en dragning om organisationens arbete. Detta möte föregicks av en förberedande dragning av Sveriges WTO-ambassadör Mikael Anzén.
Dessutom ägde ett möte rum på Unaids med Gunilla Carlsson, Deputy Executive Director, Management and Governance.
Delegationen besökte även Cern, där man bland annat träffade
–Eckhard Elsen, Director for Research and Computing
–Charlotte Lindberg Warakaulle, Director for International Relations
–Pippa Wells, Head of Member State Relations
–Richard Jacobsson, Senior Physicist.
Överläggningar ägde även rum på IPU-sekretariatet angående nya uppdrag, initiativ och projekt från den svenska IPU-delegationens sida.
23
| 2019/20:RS3 | REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
Möten med Sida
Under året har IPU-delegationen och Sida haft regelbundna möten, eftersom Sida är en av de största bidragsgivarna till IPU. Sida har under de två senaste avtalsperioderna gett en form av programstöd tillsammans med andra givare (institutionella aktörer, multilaterala aktörer och civilsamhällesaktörer) till ett antal av IPU:s strategiska mål.
Sidas bidrag för perioden 2019–2021 innebär att Sida står för nästan 10 procent av IPU:s totala budget, med satsningar på följande målområden: stärka parlament, förespråka och främja jämställdhet, förespråka och skydda mänskliga rättigheter, bidra till fredsbyggande, konfliktförebyggande och mänsklig säkerhet, bidra till unga människors representation och inflytande i parlament samt bygga parlamentariskt stöd för de globala utvecklingsmålen med särskilt fokus på hälsa och klimat.
Två gymnasiedagar finansierade genom stipendier från
Braathens fond
Slutligen ägde två gymnasiedagar rum under året, där tre skolor bereddes möjlighet att besöka riksdagen genom stipendier från Braathens fond. Den svenska IPU-delegationen utgör styrelsen för riksdagens interparlamentariska grupp som förvaltar Stiftelsen Braathens fond. De tre mediegymnasierna som kvalificerade sig för stipendierna var följande: Estetrådet vid Skara Katedralskola, Ållebergs Gymnasium i Falköping och Procivitas Privata Skola i Helsingborg. Avsikten med stipendierna är att sprida information om det globala interparlamentariska samarbete som riksdagen är engagerad i, och elevernas konkreta uppgift har varit att sammanställa en presentation av IPU:s historia, skildra organisationens största framgångar samt även skildra talmannens arbete och den nuvarande svenska delegationen och dess arbete. En halv dags program organiserades vid båda tillfällena, där eleverna förutom att delge den svenska IPU-delegationen sina presentationer även fick möjlighet till en gemensam måltid med delegationen och därtill fick delta vid ett möte med riksdagens talman.
Framåtblickande
IPU fortsätter sitt arbete för demokrati, mänskliga rättigheter, jämställdhet och hållbarhet. Det svenska engagemanget i IPU är starkt – Sverige fortsätter att ge ett starkt stöd i form av engagemang och arbete men även genom Sidas utökade ekonomiska satsning.
IPU-delegationen har som ambition att under mandatperioden på olika sätt fortsätta att arbeta aktivt med informationsspridning och att väcka debatt. Inom ramen för delegationens fastslagna strategi planeras bland annat tre Ostasienseminarier och nya gymnasiedagar för att på så sätt fortsätta att nå ut till unga människor om värdet av internationellt arbete. Delegationen kommer också särskilt att verka för att frågor som hbtq-plus, jämställdhet, kvinnor, fred
24
| REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETEN INOM INTERPARLAMENTARISKA UNIONEN (IPU) OCH DEN | 2019/20:RS3 |
| SVENSKA DELEGATIONENS ARBETE UNDER 2019 |
och säkerhet (säkerhetsrådsresolution 1325) samt SRHR (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter) och minoriteters rättigheter finns med i alla sammanhang och forum. IPU-delegationen ser fram emot att få fortsätta återrapportera och debattera om sitt arbete i riksdagens kammare.
Nyligen genomförda och kommande församlingsmöten
IPU:s 140:e församling i Doha, Qatar, den 6–10 april 2019.
IPU:s 141:a församling i Belgrad, Serbien, den 13–17 oktober 2019.
IPU:s 142:a församling i Genève, Schweiz, den 15–20 april 2020.
IPU:s 143:e församling i Kigali, Rwanda, den 11–15 oktober 2020.
| Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2020 | 25 |