Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2024
Redogörelse 2024/25:Europol1
Redogörelse till riksdagen 2024/25:Europol1
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2024
Till riksdagen
Riksdagens delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (JPSG) överlämnar härmed redogörelsen för kontrollgruppens och sin verksamhet under 2024 till riksdagen.
Under året har två JPSG-möten hållits. Vårmötet hölls i Gent och höstmötet ägde rum i Europaparlamentet i Bryssel. Vid mötena har JPSG diskuterat Europols verksamhet inklusive byråns behandling av personuppgifter. En återkommande fråga vid mötena har varit Europols ansträngda resurssituation. Andra frågor som har diskuterats är bl.a. olaglig vapenhandel, migrantsmuggling och människohandel, narkotikasmuggling, kopplingen mellan irreguljär migration och EU:s inre säkerhet samt cyberbrottslighet och artificiell intelligens (AI). Inga ledamöter ur riksdagens delegation hade möjlighet att delta vid vårmötet. Vid höstmötet deltog tre ledamöter ur delegationen.
JPSG har under året fortsatt arbetet med att inrätta sitt nya rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Ett steg i det arbetet var de ändringar av JPSG:s arbetsordning som antogs vid vårmötet. Därefter har arbetet påbörjats med att samla in intresseanmälningar från organisationer och individer som önskar ingå i forumet. JPSG väntas fatta beslut om forumets medlemmar under 2025.
Efter att riksdagens medordförandeskap för JPSG avslutades vid halvårsskiftet 2023 och medlemskapet i ordförandetrojkan löpte ut vid årsskiftet 2023/24 har delegationen under året återgått till en mer normal verksamhet. Det avspeglas bl.a. i ett färre antal sammanträden. Det har även frigjort mer
1
| 2024/25:Europol1 | TILL RIKSDAGEN |
| tid till andra aktiviteter, såsom det seminarium delegationen anordnade i mars | |
| 2024 om samarbetet för att stärka säkerheten vid EU:s hamnar. | |
| Stockholm den 13 februari 2025 |
Adam Marttinen delegationsordförande
Livia Spada delegationssekreterare
2
2024/25:Europol1
Innehållsförteckning
3
2024/25:Europol1
1Europol
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) inledde sin verksamhet i slutet av 1990-talet med grund i Europolkonventionen. Sverige tillträdde denna konvention 1997.
Europolkonventionen ersattes 2009 av ett rådsbeslut, och Europol ombildades då till en EU-myndighet. Med grund i Lissabonfördraget antogs sedermera 2016 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794, den s.k. Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet från 2009. Förordningen tilllämpas sedan den 1 maj 2017. Den 28 juni 2022 trädde en reviderad Europolförordning i kraft.
Europols målsättning är att stödja och stärka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser och ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater, terrorism och former av brottslighet som påverkar ett gemensamt intresse som omfattas av EU:s politik. Verksamheten består bl.a. i att
•samla in, lagra, behandla, analysera och utbyta information
•samordna, organisera och genomföra utredningar och operativa insatser
•förse medlemsstaterna med information och analytiskt stöd
•utarbeta hotbildsbedömningar
•tillhandahålla specialiserad utbildning.
4
2024/25:Europol1
2 Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
2.1 Den politiska övervakningen av Europol
I december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelser (artikel 12 c och f) i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) om att de nationella parlamenten aktivt bidrar till en väl fungerande union, bl.a. genom att inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa delta i den politiska övervakningen av Europol samt genom att delta i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet.
De nationella parlamenten deltar i den politiska övervakningen av Europol i enlighet med artikel 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Där anges att närmare bestämmelser för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten ska fastställas i de förordningar som reglerar Europols struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter.
På grundval av artikel 88 i EUF-fördraget antogs 2016 Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. I artikel 51 i Europolförordningen anges att en specialinriktad gemensam parlamentarisk kontrollgrupp ska inrättas av de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för människors grundläggande fri- och rättigheter.
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol, JPSG) etablerades genom ett beslut vid EU-talmanskonferensens möte i april 2017. EU-talmanskonferensen uttalade bl.a. att kontrollgruppen är avsedd att utgöra ett kontroll- och tillsynsorgan, i motsats till en interparlamentarisk konferens, och att den måste kunna utöva sina tillsynsrättigheter effektivt i enlighet med kontrollgruppens uppgifter och ansvar som anges i Europolförordningen. JPSG förväntades enas om sina arbetsformer mer i detalj och anta en arbetsordning vid sitt konstituerande möte. EU-talmanskonferensen rekommenderade även en översyn av arbetsordningen två år efter gruppens första möte. JPSG höll sitt konstituerande möte i oktober 2017 men lyckades enas om en arbetsordning först mötet därefter, i mars 2018. En större översyn av arbetsordningen genomfördes i september 2019. I oktober 2021 antog kontrollgruppen ytterligare ändringar i arbetsordningen, och i februari 2024 reviderades arbetsordningen för att man ska kunna inrätta ett rådgivande forum för grundläggande rättigheter.
5
| 2024/25:Europol1 | 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL |
2.2 Kontrollgruppens uppgifter
Europolförordningen ger en allmän beskrivning av kontrollgruppens (JPSG) uppgifter. Bestämmelserna utvidgades något genom den reviderade förordning som trädde i kraft den 28 juni 2022. Revideringen innebär bl.a. en utökad rapporteringsskyldighet för Europol gentemot kontrollgruppen och att gruppen ska inrätta ett rådgivande forum för grundläggande rättigheter.
Kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter. Genom förordningen ges kontrollgruppen befogenhet att begära att ledande befattningshavare för Europol ska inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör Europols verksamhet, inklusive budgetaspekter på denna verksamhet, Europols organisationsstruktur och ett eventuellt inrättande av nya enheter och specialiserade centrum, med beaktande av skyldigheterna när det gäller diskretion och konfidentialitet. Europeiska datatillsynsmannen ska på begäran och minst en gång per år inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter och i synnerhet skyddet av personuppgifter. Kontrollgruppen får även bjuda in andra berörda personer till sina möten om det är lämpligt.
Vidare ska kontrollgruppen rådfrågas om Europols fleråriga programplanering. Om Europols styrelse beslutar att inte beakta någon av de frågor som tas upp av kontrollgruppen under samrådet ska Europol lämna en utförlig motivering. Europol har en reglerad informationsskyldighet gentemot JPSG och ska med beaktande av skyldigheterna när det gäller diskretion och konfidentialitet överlämna ett antal angivna handlingar och handlingstyper till kontrollgruppen. Det handlar t.ex. om hotbildsbedömningar, de dokument som innehåller Europols fleråriga programplanering och dess årliga arbetsprogram, den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten om Europols verksamhet liksom årlig information om hur personuppgifter utbytts med privata parter och överförts till tredjeländer och internationella organisationer samt på andra sätt behandlats av Europol som stöd i en pågående specifik brottsutredning. Kontrollgruppen har också rätt att begära andra relevanta handlingar som krävs för fullgörande av dess uppgifter när det gäller den politiska övervakningen av Europols verksamhet.
Förordningen anger även att två företrädare för kontrollgruppen ska bjudas in att delta i två ordinarie Europolstyrelsemöten per år som observatörer utan rösträtt för att diskutera frågor av politiskt intresse, såsom den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten, Europols samlade programdokument och den årliga budgeten, skriftliga frågor och svar från kontrollgruppen samt frågor som rör yttre förbindelser. Även andra frågor av politiskt intresse kan diskuteras om styrelsen beslutar det tillsammans med företrädarna för JPSG.
Kontrollgruppen får sammanställa sammanfattande slutsatser om den politiska övervakningen av Europols verksamhet, inbegripet icke-bindande specifika rekommendationer till Europol, och överlämna dessa slutsatser till
6
| 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL | 2024/25:Europol1 |
Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Europaparlamentet ska skicka slutsatserna för kännedom till rådet, kommissionen och Europol.
Slutligen anger förordningen, i sin reviderade lydelse, att kontrollgruppen ska inrätta ett rådgivande forum som på begäran ska bistå gruppen med oberoende rådgivning i frågor som rör grundläggande rättigheter. Kontrollgruppen och Europols verkställande direktör får samråda med det rådgivande forumet i alla frågor som rör grundläggande rättigheter. JPSG ska besluta om det rådgivande forumets sammansättning, dess arbetsmetoder och hur information ska översändas till forumet. Vid sitt möte i februari 2024 antog JPSG ändringar av arbetsordningen för att inrätta forumet.
2.2.1 Kontrollgruppens arbetsordning
I den arbetsordning som kontrollgruppen antagit regleras gruppens interna organisation och arbete mer i detalj. Flera av bestämmelserna härrör från EU-tal- manskonferensens beslut 2017 om att etablera JPSG. Arbetsordningen har ändrats ett antal gånger sedan den antogs, senast i februari 2024.
I arbetsordningen finns bestämmelser om JPSG:s sammansättning och möten:
•Varje nationellt parlament ska representeras av upp till fyra ledamöter, där varje kammare i tvåkammarparlament har rätt att skicka upp till två ledamöter till JPSG. Europaparlamentet ska vara representerat av upp till 16 ledamöter.
•JPSG har även möjlighet att bjuda in observatörer till sina möten.
•JPSG ska ledas gemensamt av parlamentet i den medlemsstat som innehar rådsordförandeskapet och Europaparlamentet, vilket företräds av ordföranden för det ansvariga utskottet. Konstellationen benämns medordförande.
•JPSG:s sekretariat ska tillhandahållas av ordförandetrojkan (delegationsordförandena från det innevarande, föregående och kommande ordförandeparlamentet samt Europaparlamentet) och ha till uppgift att bistå medordförandena och trojkan. Sekretariatet ska även förbereda och skicka ut dokument inför JPSG:s möten.
•JPSG ska träffas två gånger per år: på våren i parlamentet i rådsordförandelandet och på hösten i Europaparlamentet i Bryssel. Beslut kan även fattas om att hålla extra möten.
•JPSG har också möjlighet att inrätta undergrupper som är nödvändiga för att JPSG ska kunna fullgöra sina uppgifter. Undergruppernas mandat, roll, mål och arbetsmetoder ska fastställas från fall till fall. Alla ledamöter i JPSG ska ha rätt att delta i sådana undergrupper.
•JPSG:s möten ska i regel vara offentliga. Gruppen ska i princip anta sina beslut med konsensus.
Arbetsordningen innehåller också en möjlighet för kontrollgruppens ledamöter att ställa muntliga och skriftliga frågor till Europol. Skriftliga frågor får
7
| 2024/25:Europol1 | 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL |
| även ställas vid sidan av möten och oberoende av frågorna på dagordningen, | |
| och ska besvaras inom lämplig tid.1 Frågorna ska spegla kontrollgruppens | |
| mandat enligt Europolförordningen och förmedlas till Europol först efter att | |
| medordförandena har kontrollerat deras tillåtlighet. | |
| Vidare innehåller arbetsordningen mer detaljerade bestämmelser för hur | |
| kontrollgruppens delegationer kan begära relevanta handlingar från Europol | |
| och för hur gruppen bereder de sammanfattande slutsatser som Europolförord- | |
| ningen nämner. | |
| Arbetsordningen anger även att två ledamöter från JPSG ska fungera som | |
| representanter med rätt att delta vid Europolstyrelsens möten, i enlighet med | |
| Europolförordningen och för den tidsperiod kontrollgruppen bestämmer. Re- | |
| presentanterna ska delta vid styrelsemötena som observatörer utan rösträtt. En | |
| av ledamöterna ska komma från Europaparlamentet och en ledamot från | |
| JPSG-delegationen i rådsordförandelandet. Representanterna ska återrappor- | |
| tera skriftligt till kontrollgruppen efter styrelsemötena.2 | |
| Arbetsordningen innehåller också en möjlighet för JPSG-delegationerna att | |
| föreslå att arbetsordningen ses över. Sådana förslag inklusive motivering ska | |
| skickas skriftligen till kontrollgruppens medordförande och trojka samt spri- | |
| das till samtliga delegationer, minst fyra månader före ett JPSG-möte. Trojkan | |
| avgör om ett förslag att se över arbetsordningen ska föras upp på dagordningen | |
| för det första eller andra JPSG-mötet efter att förslaget har översänts. Varje | |
| ändring av arbetsordningen ska underställas beslut av JPSG med konsensus. | |
| Sedan februari 2024 innehåller arbetsordningen även bestämmelser om | |
| JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Bestämmelserna | |
| finns i en bilaga som bl.a. anger övergripande principer för forumet, dess sam- | |
| mansättning och utnämning, arbetsmetoder, aktiviteter och resurser. En mer | |
| utförlig redogörelse för bestämmelserna för forumet finns i avsnitt 4.3. |
1Den praxis som har utarbetats anger en tidsfrist på sex veckor för Europol att besvara skriftliga frågor.
2I praktiken utgörs representanterna av JPSG:s medordförande.
8
2024/25:Europol1
3 Huvuddragen i JPSG:s verksamhet 2024
Under 2024 hölls som brukligt två möten i kontrollgruppen. Båda mötena ägde rum i Belgien. Vårmötet ägde rum i Gent i februari, och i november hölls mötet i Europaparlamentet i Bryssel. Mötena har ägnats åt sedvanliga rapporter från Europols verkställande direktör och Europols styrelseordförande om byråns respektive styrelsens verksamhet. I vanlig ordning har också Europeiska datatillsynsmannen rapporterat om sin tillsyn av Europols behandling av personuppgifter. Vid höstmötet deltog även Europols dataskyddsombud och byråns ombud för grundläggande rättigheter för att rapportera om sina respektive verksamheter. Balansen mellan skyddet av grundläggande fri- och rättigheter, särskilt av personuppgifter, och brottsbekämpande myndigheters möjlighet att upprätthålla säkerheten fortsätter att vara en fråga som engagerar många JPSG-ledamöter.
En fråga som bl.a. har tagits upp av Europols ledning vid mötena är den kritiska resurssituation byrån befinner sig i. Andra frågor som har diskuterats vid JPSG:s möten under året är bl.a. olaglig vapenhandel och skjutvapenvåld i EU, migrantsmuggling och människohandel, narkotikasmuggling, kopplingen mellan irreguljär migration och EU:s inre säkerhet samt cyberbrottslighet inklusive den som använder sig av AI. JPSG har även fått en uppdatering om hur Europol bidrar i arbetet kopplat till kriget i Ukraina, bl.a. det som rör vapensmuggling och utredningen av krigsbrott.
Under året har JPSG också fortsatt arbetet med det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som JPSG ska inrätta enligt den reviderade Europolförordningen. Vid sitt möte i februari kunde JPSG anta de ändringar av arbetsordningen som krävs för att inrätta forumet. I slutet av juni gick JPSG ut med en inbjudan med möjlighet för relevanta organisationer och individer att anmäla intresse av att ingå i forumet. Ambitionen var att JPSG skulle fatta beslut om att utnämna medlemmar till forumet vid sitt möte i november. Ordförandetrojkan valde dock att skjuta upp det beslutet med hänvisning till att antalet intresseanmälningar var för litet. En förnyad utlysning gjordes därför under senhösten, med sikte på att JPSG ska kunna fatta beslut om forumets medlemmar vid sitt möte i februari 2025.
9
2024/25:Europol1
4 Delegationens verksamhet 2024
Under 2022 och 2023 fokuserade delegationens verksamhet till stor del på förberedelserna och genomförandet av riksdagens medordförandeskap för JPSG vårterminen 2023. Till det har även kommit arbetet med att inrätta JPSG:s nya rådgivande forum för grundläggande rättigheter, där delegationen deltagit aktivt såväl under som efter medordförandeskapet. Med tanke på att medordförandeskapet inklusive trojkamedlemskapet nu är avslutat och arbetet för att få forumet på plats närmar sig sitt slut har delegationens verksamhet under 2024 haft en mer normal prägel. Det avspeglas bl.a. i att delegationen under året sammanträtt vid sju tillfällen, att jämföra med tolv sammanträden under 2023. Vid sammanträdena har delegationen bl.a. diskuterat förberedelserna inför JPSG:s kommande möten och uppföljning av genomförda möten, delegationens redogörelse och delegationens aktiviteter under riksmötet. Delegationen har också uppmärksammats på Europolrelaterade nyheter. Vid sammanträdet i december beslutade delegationen att skicka skriftliga frågor till Europol inför JPSG:s möte i februari 2025. Frågorna rör Europols bidrag i arbetet med att förebygga och bekämpa rekrytering av minderåriga till kriminell verksamhet och framgår av bilaga 3. Information om Europols svar på frågorna kommer att finnas i delegationens nästa redogörelse.
Det avslutade medordförandeskapet har även frigjort mer tid till andra aktiviteter, såsom det seminarium delegationen anordnade i riksdagen den 21 mars 2024 med rubriken Samarbetet för att stärka säkerheten vid EU:s hamnar. Vid seminariet medverkade talare från Polismyndigheten, Tullverket och Gö- teborgs hamn. Totalt deltog ca 20 riksdagsledamöter liksom ett antal tjänstemän från Riksdagsförvaltningen vid seminariet. Bakgrunden till delegationens val av ämne för seminariet var den färdplan EU-kommissionen presenterade i oktober 2023 för att bekämpa narkotikahandel och organiserad brottslighet inklusive den europeiska hamnallians som lanserades i januari 2024. Frågan berördes även av både talare och ledamöter vid JPSG:s möte hösten 2023.
Inga ledamöter ur delegationen hade möjlighet att delta vid vårens JPSG- möte i Gent eftersom det sammanföll med justitieutskottets utlandsresa. En redogörelse för det mötet finns i avsnitt 4.1. Tre ledamöter ur delegationen deltog vid höstens JPSG-möte i Bryssel. En redogörelse för det mötet inklusive delegationens ställningstaganden med anledning av det finns i avsnitt 4.2.
Delegationens ledamöter i justitieutskottet återrapporterade muntligen till utskottet efter höstens JPSG-möte.
Delegationens presidium har deltagit vid de delegationspresidiemöten talmannen bjudit in till under året. På inbjudan av talmannen deltog delegationens ordförande i september också i ett erfarenhetsutbyte med presidierna i de riksdagsorgan som berördes av de interparlamentariska EU-konferenser Ungerns parlament var ordförande eller medordförande för hösten 2024.
10
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
4.1Kontrollgruppens fjortonde möte den 18–19 februari 2024
Den 18–19 februari 2024 hölls det fjortonde mötet i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol i Gent, Belgien. Mötet leddes av medordförandena Celia Groothedde och Koen Metsu, ordförande för JPSG-dele- gationerna i det belgiska parlamentets två kammare, samt Cyrus Engerer som ersatte ordföranden för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Vid mötet deltog ca 60 ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet. Inga ledamöter från riksdagens JPSG-delegation deltog, utan mötet bevakades i stället av delegationssekretariatet.
Mötet inleddes med att JPSG antog de ändringar av arbetsordningen som föreslagits för att kunna inrätta JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Medordförandena tackade i sammanhanget alla som deltagit i den arbetsgrupp som utarbetat förslaget till ändringar, inklusive tjänstemän från Europaparlamentet, riksdagen samt de spanska, belgiska och ungerska parlamenten. Nästa steg i forumets inrättande är publicering av en inbjudan till relevanta organisationer och individer att anmäla intresse för att ingå i forumet. Vid mötet hölls därefter i vanlig ordning en session om Europols verksamhet. Under den sessionen berördes bl.a. Europols resurser, och läget bedöms vara kritiskt enligt byråns ledning. På mötesdagordningen stod även en rapport från Europeiska datatillsynsmannen (European Data Protection Supervisor, EDPS) och ett anförande av kommissionären för inrikes frågor Ylva Johansson. Vid mötet hölls också två tematiskt inriktade granskningssessioner om olaglig vapenhandel respektive om kampen mot människohandel. Under granskningssessionen om olaglig vapenhandel togs bl.a. Sverige upp som exempel på ett land där man ser ett ökat skjutvapenvåld. Återkommande frågor under mötets olika sessioner var narkotikasmuggling men även kommissionens lagstiftningspaket mot migrantsmuggling och människohandel. Nedan redogörs mer i detalj för de sessioner som rör Europols verksamhet inklusive byråns behandling av personuppgifter.
Sessionen om Europols verksamhet inleddes med att Europols verkställande direktör gav JPSG en uppdatering när det gäller byråns strategiska och operativa arbete sedan oktober 2023. Hon informerade bl.a. om att Europol tagit fram prioriterade åtgärder fram till 2027 baserat på byråns nya långsiktiga strategi. De flesta initiativ som planeras i närtid föranleds av den politiska och lagstiftningsmässiga utvecklingen, såsom genomförandet av förordningen om digitala tjänster (DSA), direktivet om informationsutbyte och olika interoperabilitetskomponenter3 som kommer att ha en betydande påverkan på Europols arbete. Direktören nämnde även arbetet med att inrätta ett nav för vapenunderrättelser som syftar till att utvidga underrättelsebilden om vapensmuggling. För att bl.a. kunna hantera de nya uppgifterna har Europol bett om ytterligare
3Till exempel EU:s system för reseuppgifter och resetillstånd (Etias) och informationssystemet för viseringar (VIS).
11
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| resurser som går utöver EU:s nuvarande fleråriga budgetram. När det gäller | |
| Europols externa relationer är samarbetet med närområdet prioriterat, särskilt | |
| länderna på västra Balkan och inom det östliga partnerskapet. MENA-regi- | |
| onen förblir prioriterad, men där finns fortsatta utmaningar eftersom det sak- | |
| nas ett rättsligt ramverk för strukturerat informationsutbyte. Latinamerika är | |
| en annan prioriterad region och där finns flera avtal för strategiskt samarbete, | |
| och Europol samarbetar även med Ameripol. | |
| Direktören berörde också den operativa verksamheten, bl.a. det som rör | |
| narkotikasmuggling, stödet till Ukraina, cyberbrottslighet, vapensmuggling, | |
| migrantsmuggling, terrorism samt ekonomisk och finansiell brottslighet. När | |
| det gäller narkotikasmuggling förblir narkotikamarknaden den största krimi- | |
| nella marknaden i EU. De senaste åren har man sett en stor ökning av kokain- | |
| smuggling till EU, och det mesta kommer sjövägen i containrar. Europol no- | |
| terar i det sammanhanget en ökad komplexitet hos de kriminella nätverken | |
| som vilar på flexibla samarbetsstrukturer och en ökad våldsanvändning i vissa | |
| städer i EU, framför allt nära logistiknav. För att få en bättre bild av hotet | |
| behövs ett ökat informationsflöde om storskalig smuggling, innovativa part- | |
| nerskap med privata parter för stärkt motståndskraft vid logistiknaven, finan- | |
| siella utredningar och att man tar itu med onlineförsäljning av droger. Europol | |
| välkomnar därför den europeiska hamnalliansens offentlig-privata partnerskap | |
| som nyligen lanserats. När det gäller migrantsmuggling ser Europol en fortsatt | |
| kriminell aktivitet längs alla större rutter in i EU liksom vid sekundärförflytt- | |
| ningar inom EU. Byrån stöder fem regionala operativa arbetsgrupper med | |
| medlemsstater och partner för att bekämpa migrantsmuggling. Direktören väl- | |
| komnade i sammanhanget kommissionens förslag om att stärka Europols ka- | |
| pacitet på området eftersom det ger en ram för ett strukturerat samarbete mel- | |
| lan Europol, medlemsstaterna, partner och andra EU-byråer liksom resurser | |
| som är en förutsättning för ett effektivt genomförande. Vidare förblir bekäm- | |
| pande av sexuella övergrepp mot barn online en huvudprioritering för Europol, | |
| och man har infört ett nytt automatiserat system som har lett till att byrån | |
| skickar information till medlemsstaterna med tätare intervaller. När det gäller | |
| Europols stöd till Ukraina uppehöll sig direktören vid den senaste utvecklingen | |
| i fråga om vapensmuggling och s.k. centrala internationella brott. Ett ramverk | |
| för utbyte av information och underrättelser om försvunna och stulna vapen | |
| har inrättats med Ukraina. Europol deltar sedan oktober 2023 i en gemensam | |
| utredningsgrupp om misstänkta centrala internationella brott där byrån bistår | |
| med analytiskt och forensiskt stöd. | |
| Europolstyrelsens ordförande redogjorde därefter för styrelsens verksamhet | |
| sedan oktober 2023. Han uppehöll sig främst vid Europols resurssituation. Sty- | |
| relsen har inlett diskussionen om byråns budgetbehov 2025–2027 och har an- | |
| tagit ett utkast till budgetestimat för 2025 samt ställt sig bakom ett utkast till | |
| flerårig programplanering för 2025–2027. Ordföranden varnade dock för en | |
| svår process framöver, som innebär att Europols budgetbehov måste säkras för | |
| att byrån ska kunna fortsätta att utföra sina kärnuppgifter och ge stöd till med- | |
| lemsstaterna. Samtidigt har Europol blivit ombedd att spela en aktiv roll i |
12
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
genomförandet av ett antal nya instrument för att stärka EU:s inre säkerhet och öka det brottsbekämpande samarbetet. Den sistnämnda utvecklingen är inte budgetneutral och kräver att Europol stärker sin tekniska kapacitet och hantering av ett växande inflöde av operativ information. Ordföranden menade att en kritisk punkt har nåtts där Europol inte kan utföra sina kärnuppgifter på ett bra sätt eftersom byrån har fått nya uppgifter som inte alltid åtföljs av adekvata resurser.
Efter presentationerna följde en debatt med JPSG-ledamöterna där inläggen besvarades löpande av den verkställande direktören och styrelseordföranden. Le- damöternas inlägg rörde bl.a. narkotikasmuggling, kriminella nätverks våldsanvändning, migrantsmuggling inklusive kommissionens nya förslag, sexuella övergrepp mot barn, cyberbrottslighet, krypterad kommunikation och Europols resurssituation. Direktören svarade att man ser en ökad våldsanvändning kopplat till narkotikasmuggling, även bland unga. Unga personer används ofta för att utföra beställningsmord, vilket gör morden mer oförutsebara. En tredjedel av alla kriminella grupper i EU är involverade i narkotikasmuggling, 40 procent smugglar flera olika typer av narkotika och produktionen inom EU av bl.a. syntetiska droger ökar. EU är därför inte bara destinations- och transitområde för narkotika utan även producent. Europol behöver ha en bra bild av hur de kriminella grupperna är organiserade och hur de arbetar. Man behöver också ha kontakt med tredjeländer och öka antalet gripanden och beslag genom operativa arbetsgrupper. Byrån fokuserar på high-value targets (HVT)4, inte bara ledare utan även personer med specifik expertis. Europol genomför för närvarande en kartläggning av de kriminella nätverk i EU som anses utgöra störst hot. För att kunna bekämpa migrantsmuggling behöver man rikta in sig på nätverken som ligger bakom smugglingen och säkerställa systematiska finansiella utredningar. Europol har personal på plats vid vissa hotspot-områden för att på medlemsstaternas begäran utföra sekundära säkerhetskontroller för att öka säkerheten vid de yttre gränserna och identifiera terrorism och kriminella hot. Europol har en relativt god bild av sekundärförflyttningar men sämre överblick av aktiviteten utanför gränserna. Europol välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag för att stärka kampen mot migrantsmuggling. Mer betoning behövs på att dela underrättelser, mer proaktivt stöd för ökat samarbete med tredjeländer, lämpliga medel för operativ effektivitet samt att man tittar på alla aspekter av den kriminella aktiviteten (finansiella utredningar, logistik, den digitala miljön). Kommissionens förslag har dock varit föremål för stor och i vissa fall kritisk diskussion i Europols styrelse. Medlemsstaternas ledamöter har bl.a. ifrågasatt behovet av att ändra Europolförordningen, tryckt på vikten av att bevara operativa arbetsgrupper (OTF) som ett flexibelt operativt koncept samt understrukit behovet av att analysera vilka konsekvenser detta får för Europol och byråns resurser. Många medlemsstater efterfrågar en mer fördjupad konsekvensbedömning och oroas över avsaknaden av en sådan
4Mål med högt värde, i form av personer vars kriminella verksamhet utgör en särskilt hög risk för två eller fler medlemsstater.
13
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| eftersom förslaget anses få stor påverkan på dem. När det gäller krypterade | |
| kommunikationer hänvisade direktören till att kriminella i ökad utsträckning | |
| använder sig av det. Europol välkomnar det svenska EU-ordförandeskapets | |
| initiativ till att inrätta en högnivågrupp som tittar på utmaningar och lösningar | |
| för brottsbekämpningen när det gäller tillgång till data. När det gäller Europols | |
| resurser svarade direktören att byrån alltid gör en analys av hur ny lagstiftning | |
| kommer att påverka den. I fallet med DSA bedömdes den nya förordningen | |
| inte påverka Europols arbete i så stor utsträckning eftersom byrån förutsågs | |
| svara för andra linjen-stöd och därför inte fått några ytterligare resurser för det | |
| arbetet. Det Europol i stället ser är att onlinetjänsteleverantörerna kontaktar | |
| byrån direkt för att informera om hot mot liv, i stället för att kontakta med- | |
| lemsstaterna. Europol har därför behövt inrätta en dygnetruntfunktion för att | |
| kunna hantera den informationen skyndsamt, och byrån behöver även identi- | |
| fiera vilken medlemsstat man ska dela informationen med. Europols budskap | |
| är att om byrån förutses utföra uppgifter behöver den också tilldelas resurser | |
| för det. I annat fall behöver Europol dra ned på sina operativa tjänster. | |
| EDPS gav under sin session en uppdatering om sin tillsyn av Europols be- | |
| handling av personuppgifter med fokus på tre områden: behandlingen av bio- | |
| metriska uppgifter, nya arbetsmetoder mellan medlemsstaternas brottsbekäm- | |
| pande myndigheter och Europol samt EDPS inspektion hos Europol med | |
| fokus på bl.a. passageraruppgifter (PNR). EDPS ser en trend den senaste tiden i | |
| form av betydande utvidgning av behandling av biometriska uppgifter, vilket | |
| även banar väg för användning av ansiktsigenkänning. EDPS har gett råd till | |
| Europol om att strömlinjeforma behandlingen av biometriska uppgifter och | |
| användningen av verktyg för ansiktsigenkänning. EDPS uppmärksammade i | |
| sammanhanget JPSG på sitt yttrande om kommissionens förslag om ökat po- | |
| lissamarbete när det gäller migrantsmuggling och människohandel. Denna | |
| trend kan också anas i andra lagförslag och påverkar inte bara Europol utan | |
| även medlemsstaternas myndigheter. I ljuset av en förutsedd ökning av data | |
| betonar EDPS de krav som måste beaktas vid behandling av biometriska upp- | |
| gifter: de får endast behandlas om det ses som strikt nödvändigt och propor- | |
| tionellt och för forsknings- och innovationsprojekt, och för operativa ändamål | |
| samt endast för att förebygga eller bekämpa brott som faller inom Europols | |
| mandat. Det finns även ny rättspraxis från EU-domstolen som bl.a. betonar | |
| kravet på strikt nödvändighet och principen om dataminimering. Vid behand- | |
| ling av data måste man även se vilka kontrollåtgärder som finns när det gäller | |
| kvaliteten på uppgifterna. Vissa data kan inte alltid vara av hög kvalitet men | |
| det måste finnas en miniminivå, framför allt när AI-verktyg används eller pla- | |
| neras. EDPS har bett Europol att bl.a. specificera vilka kategorier av individer | |
| som ansiktsigenkänning används för och bett om mer information om vilken | |
| algoritm som planeras för minderåriga innan den används för ansiktsigenkän- | |
| ning. När det gäller frågan om nya arbetsmetoder ser EDPS en trend att Euro- | |
| pol och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter ger tillgång till | |
| varandras system och verktyg. Det gör att medlemsstaterna kan ge andra med- | |
| lemsstater direkt åtkomst till den information de delat med Europol, bl.a. för |
14
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
att genomföra gemensamma operativa analyser. Dessa nya arbetsmetoder kan påverka hur tillsynsansvaret fördelas mellan Europol och nationella myndigheter. Det medför nya utmaningar i tillsynen eftersom fler tillsynsmyndigheter involveras, vilket kräver ökad samordning mellan EDPS och nationella myndigheter. EDPS analyserar för närvarande vilka möjliga effekter de nya metoderna kan få. Slutligen informerade EDPS om sina slutsatser från en nyligen genomförd inspektion av Europol som bl.a. fokuserade på Europols behandling av PNR-uppgifter, kategorisering av registrerade (data subject categorisation) samt genomförandet av den handlingsplan Europol antog som svar på EDPS uppmaning 2020 om byråns hantering av stora datamängder.
En av Europols biträdande direktörer gavs därefter tillfälle att redogöra för Europols dataskyddsarbete och syn på de frågor EDPS berörde. Han betonade att Europol tar dataskydd på stort allvar i den dagliga verksamheten. Som exempel nämndes att byrån sedan 2017 har tagit emot 2 700 förfrågningar från enskilda om huruvida Europol behandlar deras personuppgifter (Data Subject Access Requests, DSAR). Endast 11 av dem innehåller klagomål. DSAR är ett viktigt verktyg och det finns för närvarande fyra pågående klagomål, vilket kan förklaras av ett ökat antal och mer komplexa DSAR som gör att samrådet med medlemsstaterna tar längre tid. När det gäller EDPS inspektioner har Europol hittills genomfört 87 procent av de rekommendationer byrån fått från EDPS sedan 2017. Vidare välkomnar Europol att EDPS nu först lämnar preliminära råd till byrån, vilket ger den möjlighet att reagera på förhand innan EDPS lämnar sitt slutliga råd. När det gäller biometriska uppgifter kommer Europol att titta på lösningar tillsammans med EDPS. Den biträdande direktören avslutade med att beröra Europols samarbete med Frontex. Mot bakgrund av EDPS utredning och rekommendationer om Frontex informationsdelning om migrantsmuggling slutade Frontex att dela information med Europol. Europol och Frontex har tillsatt en gemensam arbetsgrupp som har tagit fram en konceptnot. På basis av den har man t.ex. utvecklat en checklista som gör att Frontexpersonal kan vara mer specifik med vilken information som delas med Europol.
JPSG-ledamöternas inlägg i den efterföljande debatten med EDPS rörde bl.a. användningen av ny teknik, kvaliteten på data, samarbetet mellan Europol och Frontex samt EDPS syn på kommissionens förordningsförslag om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn respektive förslaget om ökat polissamarbete på området migrantsmuggling och människohandel. När det gäller samarbetet med Frontex ansåg EDPS att konceptnoten var ett steg i rätt riktning, men EDPS hade hellre sett att diskussionen mellan byråerna mynnat ut i ett administrativt avtal. När det gäller kommissionens förslag om sexuella övergrepp mot barn ifrågasätter EDPS vissa av de metoder kommissionen föreslagit, framför allt när det gäller totalsträckskryptering och övervakning av kommunikationer som EDPS anser vara för långtgående. Europaparlamentets kompromissförslag uppfyller inte heller alla krav men EDPS anser att det går i rätt riktning. När det gäller kommissionens migrantsmugglingspaket instämde EDPS i kritiken mot att kommissionen inte presenterat en
15
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| konsekvensbedömning. Det försvårar diskussionen om förslaget eftersom det | |
| innebär att EDPS måste försöka hitta på skälen till och målen för förslaget. | |
| Samtidigt menade EDPS att det var ett intressant förslag som går i rätt riktning | |
| men att det behövs mer information om de praktiska effekterna. |
4.2 Kontrollgruppens femtonde möte den 12 november 2024
Den 12 november 2024 hölls det femtonde mötet i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Mötet hölls i Europaparlamentet i Bryssel och leddes av medordförandena Javier Zarzalejos, ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, samt Lajos Kósa och Imre Vejkey, ordförande för berörda utskott i det ungerska parlamentet. Vid mötet deltog ca 65 ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet. Från riksdagens delegation deltog ordförande Adam Marttinen (SD) samt ledamöterna Mikael Damsgaard (M) och Anna Wallentheim (S).
Avsikten var att JPSG som första punkt på dagordningen skulle fatta beslut om utnämning av medlemmar till JPSG:s nya rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Ordförandetrojkan beslutade dock att skjuta upp frågan till nästkommande JPSG-möte med hänvisning till att antalet inkomna intresseanmälningar var för litet. Vid mötet hölls därefter i vanlig ordning en session om Europols verksamhet. Under den sessionen återkom Europols ledning till byråns kritiska resurssituation och informerade bl.a. om den nya kartläggningen av högrisknätverk i EU. På dagordningen stod även en session om dataskydd med bl.a. Europeiska datatillsynsmannen (European Data Protection Supervisor, EDPS) och Europols dataskyddsombud. Europols ombud för grundläggande rättigheter redogjorde för sitt arbete under en egen session. Övriga punkter på dagordningen var ett förinspelat videomeddelande från kommissionären för inrikes frågor Ylva Johansson, ett anförande av Ungerns biträdande inrikesminister och en uppdatering om Europols arbete kopplat till kriget i Ukraina. Vid mötet hölls även två tematiskt inriktade granskningssessioner om att förebygga säkerhetshot genom att motverka irreguljär migration respektive om kampen mot cyberbrottslighet och särskilt sådan brottslighet som använder sig av AI. I debatten under den första granskningssessionen kom merparten av JPSG-ledamöternas inlägg att handla om migration och återvändande, vilket är frågor som ligger utanför Europols mandat. Inläggen besvarades av Europols biträdande direktör som fick förtydliga vad som ingår i byråns mandat och i största möjliga mån styra in sina svar på de aspekter av frågorna som Europol hanterar (migrantsmuggling och terrorism). Även JPSG:s medordförande fick under debatten påminna om att den inte var avsedd att beröra migration generellt utan hur Europol kan bidra till EU:s inre säkerhet. Nedan redogörs mer i detalj för de sessioner som rör Europols verksamhet samt byråns behandling av personuppgifter och säkerställande av respekten för grundläggande rättigheter.
16
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
Under sessionen om Europols verksamhet inledde Europols verkställande direktör med att redogöra för byråns strategiska och operativa arbete sedan mars samt presenterade utkastet till Europols fleråriga programplanering 2025–2027. Europol har tagit flera steg i genomförandet av byråns nya långsiktiga strategi, bl.a. i form av en ny strategi för Europols externa relationer. Framöver kommer man bl.a. att diskutera samarbetet med privata parter och förbereda ett förslag för närmare samarbete med Schengenassocierade länder. EU:s politiska och lagstiftningsmässiga utveckling påverkar vilka initiativ Europol vidtar. Där har genomförandet av förordningen om digitala tjänster (DSA), direktivet om informationsutbyte och flera interoperabilitetskomponenter redan haft en betydande påverkan på Europols arbete. Det handlar t.ex. om förberedelser inför sjösättningen av Etias 2025 respektive av VIS 2026 samt inrättandet av ett externt datacenter (second data center) utanför högkvarteret under 2026. När det gäller dataskydd har byrån haft en bra dialog med EDPS under året, bl.a. om behandlingen av personuppgifter vid ärenden för gemensam operativ analys. Förhandssamråd pågår nu med EDPS om den tekniska miljön för dessa ärenden. Europol förbereder även för att lansera en operativ sandlåda (sandbox)5 under 2025 för säker behandling av personuppgifter för forsknings- och innovationsändamål. Sett till Europols externa relationer ligger fokus fortsatt på närområdet, framför allt länder på västra Balkan och i det östliga partnerskapet. Stöd till Ukraina förblir en huvudprioritering. Storbritannien är även en primär partner och Europol tittar också på hur samarbetet kan stärkas med de Schengenassocierade länderna. MENA-regionen står högt på dagordningen och det finns vissa uppmuntrande tecken i samarbetet med regionen. Latinamerika förblir en prioriterad region för samarbete, och Europol välkomnar de nyligen slutförda förhandlingarna om ett avtal mellan EU och Brasilien för utbyte av personuppgifter.
Direktören övergick sedan till den operativa verksamheten där hon inledde med att redogöra för Europols nya kartläggning av de kriminella nätverk som utgör störst hot mot EU:s säkerhet.6 Kartläggningen bygger på information från samtliga medlemsstater och 17 av Europols partnerländer utanför EU. Den omfattar 821 kriminella nätverk och beskriver i detalj hur nätverken är organiserade, vilken typ av brottslighet de ägnar sig åt samt var och hur de arbetar. Den olagliga narkotikahandeln förblir den största marknaden och sysselsätter hälften av nätverken, och 36 procent av nätverken ägnar sig endast åt narkotikahandel. Nätverken är flexibla och motståndskraftiga, och anpassar sig snabbt. De bryr sig inte om landsgränser och verkar i flera länder. De består av flera nationaliteter och fokuserar på en huvudsaklig brottstyp. De orsakar mycket skada, genom fysiskt våld eller ekonomisk skada, infiltrerar den lagliga ekonomin samt använder sig av korruption. Kartläggningen visar på ett antal trender som pekar i en annan riktning än tidigare gjorda observationer. Den visar att polykriminalitet är ett undantag snarare än en regel och att
5En separat, isolerad och skyddad uppgiftsbehandlingsmiljö inom Europol.
6Decoding the EU’s most threatening criminal networks, tillgänglig på Europols webbplats.
17
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| nätverken blir mer specialiserade. Vidare är brott som en tjänst, vilket innebär | |
| att uppdrag läggs ut på andra kriminella grupper, inte så utbrett som man tidi- | |
| gare trott utan det begränsas till vissa specifika uppgifter. Kartläggningen visar | |
| även att 80 procent av nätverkens ledare bor i det land där brotten huvudsak- | |
| ligen begås och endast 6 procent bor utanför EU. Den första kartläggningen | |
| har redan lett till att medlemsstaterna ökat sitt informationsutbyte, och den | |
| kommer att uppdateras vartannat år. Direktören redogjorde därefter för den | |
| operativa utvecklingen bl.a. när det gäller migrantsmuggling. Europol fortsät- | |
| ter att ge stöd i form av personal i medlemsstater och tredjeländer samt genom | |
| arbetet i regionala arbetsgrupper. Snabb information och ökat samarbete med | |
| ursprungsländer är viktigt, och finansiella utredningar är avgörande. På områ- | |
| det ekonomisk och finansiell brottslighet ser Europol ett snabbt växande hot | |
| från illegal bankverksamhet, s.k. underground banking, som används i stor ut- | |
| sträckning för penningtvätt och terrorismfinansiering. Onlinebedrägerier | |
| kopplat till penningtvätt förblir också ett stort hot och bedrägerier är det om- | |
| råde där Europol mottar mest information från medlemsstater och tredje parter. | |
| Europol har även stöttat medlemsstater och tredje parter för att hantera de | |
| mångfacetterade hot som kommer av våldseskaleringen i Mellanöstern. Byrån | |
| har samordnat flera aktiviteter som rör anmälan av olagligt innehåll på nätet | |
| om konflikten samt samordnar en arbetsgrupp som tittar på EU-baserade indi- | |
| viders och organisationers finansiering av Hamas. Direktören avslutade med | |
| några ord om byråns framtid. Europol välkomnar det som anges i de politiska | |
| riktlinjerna för den nya kommissionen om att Europol ska göras till en verkligt | |
| operativ polisbyrå med mer än fördubblad personalstyrka över tid. Direktören | |
| pekade ut tre utmaningar för byrån framöver. Den första rör brottsbekämpande | |
| myndigheters tillgång till data och teknisk utveckling. Det behövs en digital | |
| agenda för brottsbekämpande myndigheter, för att maximera potentialen i | |
| den tekniska utvecklingen. Laglig tillgång till data tillsammans med möjlig- | |
| heten att hantera stora och komplexa datamängder är avgörande för brottsbe- | |
| kämpning. Det behövs även ett närmare samarbete med techföretag och den | |
| privata sektorn, baserat på ett ramverk som balanserar säkerhet med laglig | |
| tillgång till data utan att försvaga kryptering och cybersäkerhet. Den andra ut- | |
| maningen handlar om att förstärka Europols externa relationer för att öka in- | |
| formationsutbytet och det internationella polissamarbetet. Slutligen behövs fi- | |
| nansiella resurser och personal för att genomföra allt. Europol kommer att få | |
| mycket svårt att fullgöra sin roll om byrån inte får adekvata, hållbara och sta- | |
| bila resurser. Finansieringen av Europol behöver öka i EU:s budget för 2025 | |
| och i EU:s nästa fleråriga budgetram. | |
| Europolstyrelsens ordförande redogjorde därefter för styrelsens arbete se- | |
| dan mars. Styrelsen har bl.a. antagit Europols konsoliderade verksamhetsrap- | |
| port för 2023, och den berömmer Europol bl.a. för arbetet med att förbereda | |
| för och genomföra ett antal nya rättsakter såsom interoperabilitet och DSA. | |
| Styrelsen har även gett sitt stöd till Europols halvårsrapport för 2024, och den | |
| uppskattar att Europol fokuserat på den operativa kärnverksamheten och no- | |
| terar också att vissa kommande uppgifter är avhängiga resurser, framför allt |
18
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
på området informations- och kommunikationsteknologi. Vidare ger styrelsen sitt fulla stöd till att Europol utvecklar innovativa verktyg för en mer effektiv behandling av data för operativa ändamål. Styrelsen har hållit omfattande diskussioner om dataskyddsfrågor och kommer att fortsätta med det, i samråd med EDPS. Även Europols externa relationer har diskuterats flitigt och i oktober antog styrelsen en ny strategi för dem. Styrelsen välkomnar framför allt Europols nya ansats som fokuserar på ett intensifierat samarbete med existerande partner, på att identifiera möjliga nya partner och på att utveckla praktiska lösningar för ett mer riktat operativt och strategiskt samarbete. Det arbetet utförs i strikt överensstämmelse med mänskliga rättigheter inklusive dataskydd. Styrelsen stöder även att Europol söker närmare samarbete med andra EU-byråer. Ordföranden nämnde bl.a. de förnyade kontakterna med Frontex om delning av operativ information och samarbetet med Eurojust. Slutligen berörde ordföranden Europols resurssituation. Styrelsen har ställt sig bakom Europols budgetförslag eftersom den anser att det är nödvändigt för att kunna säkerställa att Europol kan uppfylla sitt mandat i en situation där byrån har fått flera nya viktiga uppgifter samt för att genomföra annan lagstiftning där inga extra resurser förutses för Europol. Ordföranden tackade i sammanhanget Europaparlamentet för att det i förhandlingarna om budgeten för 2025 har föreslagit mer finansiering och personal än vad som förutses i kommissionens förslag. Det som kommissionens ordförande uttalat om byråns framtida resurser är lovande, men under tiden måste man säkerställa att Europol ges adekvata resurser för att utföra sina uppgifter. Ordföranden informerade om att styrelsen tar ställning till Europols slutliga budget för 2025 vid sitt möte i december 2024, och att JPSG:s medordförande är inbjudna till det mötet.
Efter presentationerna följde en debatt med JPSG-ledamöterna där inläggen besvarades löpande av den verkställande direktören och styrelseordföranden. Le- damöternas inlägg rörde bl.a. kriminella nätverks rekrytering av unga, migrantsmuggling, narkotikasmuggling, AI-verktyg, ekonomisk och finansiell brottslighet, Europols resurser och möjliga intressekonflikter hos Europolpersonal. Direktören svarade att de kriminella nätverkens rekrytering av unga är ett reellt problem, att det har vuxit de senaste åren och att det även gäller terrorism. Nätverken rekryterar unga för att undvika upptäckt, gripande och åtal. Det man ser är att när man i vissa länder sänker straffmyndighetsåldern riktar de kriminella in sig på ännu yngre personer. Rekryteringsmetoderna utvecklas och de minderåriga får i allt större utsträckning i uppdrag att utföra våldsamma handlingar såsom mord och utpressning. Minderåriga är involverade i över 70 procent av de kriminella marknaderna, inklusive cyber- och onlinebedrägerier, narkotikahandel, migrantsmuggling och egendomsbrott. Onlineplattformar och sociala medier har blivit viktiga hjälpmedel i rekryteringen av unga. När det gäller migrantsmuggling betonades vikten av att Europol får användbar information från medlemsstaterna som kan användas i insatser. Just nu får byrån inte tillräckligt mycket sådan information. Kommissionens nya förslag på området kommer att bli avgörande för att förbättra samarbetet mellan medlemsstaterna och Europol. När det gäller
19
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| narkotikasmuggling försöker Europol öka antalet beslag och gripanden genom | |
| arbetsgrupper med medlemsstaterna, en förbättrad underrättelsebild samt när- | |
| mare samarbete med ursprungsländer och med andra EU-byråer. Hamnallian- | |
| sen är mycket viktig för samarbetet med den privata sektorn. Att narkotikabe- | |
| slagen vid hamnarna i Antwerpen och Rotterdam har minskat beror bl.a. på att | |
| de kriminella anpassar sig genom att använda nya tillvägagångssätt och änd- | |
| rade rutter där mindre hamnar används. De senaste åren har Europol en helt | |
| annan kunskap på området, t.ex. tack vare insatser mot krypterade kommuni- | |
| kationsappar och kartläggningen av högrisknätverk. När det gäller AI ökar kri- | |
| minellas användning av AI-verktyg och AI-tjänster, bl.a. språkmodeller. AI- | |
| genererade sexuella övergreppsmaterial mot barn har rapporterats och kommer | |
| att öka. Brottsbekämpande myndigheter behöver AI eftersom det gör att man | |
| slipper repetitiva uppgifter och effektiviserar arbetet, men i slutändan är det | |
| alltid en människa som fattar beslut. Europol har för närvarande sju AI-verk- | |
| tyg, som EDPS har fått lämna synpunkter på. Europols dataskyddsombud sä- | |
| kerställer att byrån inte använder verktyg som strider mot dataskyddsreglerna, | |
| och byråns ombud för grundläggande rättigheter är också involverad i arbetet. | |
| På frågan om intressekonflikter hos Europolpersonal hänvisade direktören till | |
| den uppförandekod som byrån har för sina anställda. När medarbetare slutar | |
| måste de fylla i en förklaring om intressekonflikter, där medarbetare under en | |
| tvåårsperiod måste informera om och få godkänt för nya anställningar. Euro- | |
| pol stöder EU-ombudsmannens pågående utredning om byråns hantering av | |
| två tidigare medarbetares nya anställningar. | |
| Sessionen om dataskydd inleddes med en presentation från EDPS som re- | |
| dogjorde för tre områden som varit i fokus för EDPS tillsyn av Europol de | |
| senaste åren, och som kommer att fortsätta vara i fokus. Det första rör Europols | |
| hantering av stora datamängder. Grundtanken i den reviderade Europolförord- | |
| ningen är att Europol får behandla personuppgifter som rör individer som tyd- | |
| ligt identifierats och kategoriserats. Syftet är att göra det möjligt med en riktad | |
| databehandling och undvika onödigt intrång i den personliga integriteten. I en | |
| bilaga till förordningen specificeras vem som ska omfattas men även vilken | |
| typ av uppgifter som är tillåten för varje kategori. Reglerna för datainsamling | |
| när det gäller misstänkta är t.ex. mer tillåtande än de regler som gäller vittnen. | |
| Detta ska säkerställa att det inte sker någon överinsamling av uppgifter. Euro- | |
| pol har en skyldighet att rapportera till EDPS vid behandling av känsliga per- | |
| sonuppgifter (t.ex. politiska åsikter, trosuppfattning och sexuell läggning). Det | |
| förutsätter att Europol har mer detaljerad kunskap om vilka data man har, deras | |
| ursprung och i vilken kontext de har samlats in. Om det exakta innehållet inte | |
| är känt kan det innebära att Europol behandlar uppgifter som ligger utanför | |
| byråns mandat och att byrån inte rapporterar till EDPS. Det är naturligt att | |
| Europol hanterar allt större datamängder. Dessa data kan komma från många | |
| olika källor och innehålla mycket, inklusive känsliga uppgifter. Det är en mo- | |
| numental uppgift att analysera alla delar av datamängden, för att identifiera | |
| och för att undvika en för omfattande behandling, och det kan ta år. Det blir | |
| under den tiden svårt för Europol att uppfylla sin rapporteringsskyldighet |
20
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
gentemot EDPS, vilket kan leda till en för omfattande datalagring. Därför infördes en undantagsregim i den reviderade förordningen som ger Europol rätt att behandla stora datamängder som inte uppfyller standardkraven på grund av dess volym och komplexitet. Det åtföljs av säkerhetsgarantier, bl.a. om begränsade lagringsperioder och tydligt syfte för behandlingen. Det andra fokusområdet rör användningen av gemensamma operativa miljöer mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och Europol. Utvecklingen har rört sig från separata system och informationsutbyte per mejl till gemensamma miljöer, mot bakgrund av en växande efterfrågan på att kunna samarbeta mer effektivt genom gemensam behandling av personuppgifter. Det tredje fokusområdet för tillsynen är Europols användning av biometri och AI-verktyg. EDPS blev dock ombedd av JPSG:s medordförande att korta ned sin presentation och hann därför inte utveckla sitt resonemang i frågan.
Därefter redogjorde Europols dataskyddsombud för sitt arbete. Ombudet utgör en integrerad men oberoende del av Europols personal som ska säkerställa att byrån följer dataskyddsregler och ge råd i dataskyddsfrågor. Arbetsuppgifterna omfattar även att hålla utbildningar internt inom Europol och för externa partner. Ombudet är ansvarig inför Europols styrelse och biträds av en intern dataskyddsfunktion. Vidare fungerar ombudet som kontaktpunkt för EDPS och nationella dataskyddsmyndigheter. Ombudet deltar också i arbetet med att ta fram genomförandebestämmelser för dataskydd och lämnar bl.a. råd om Europols överföring av personuppgifter till tredjeland. Arbetsbördan förblir hög, bl.a. med tanke på de förhandssamråd som sker med EDPS. Europol är den EU-byrå som genomfört flest förhandssamråd. Ombudet ansvarar även för att hantera registrerades begäran om tillgång till information om huruvida Europol behandlar deras personuppgifter (DSAR). Under 2023 ökade sådana förfrågningar i jämförelse med tidigare år. Ombudet pekade i sammanhanget på att antalet DSAR där Europol faktiskt har behandlat uppgifter har ökat. Av- slutningsvis underströk ombudet behovet av en dataskyddsfunktion eftersom Europol får allt fler komplexa uppgifter och i ökad utsträckning behandlar känsliga personuppgifter.
Slutligen redogjorde en senior expert från Europol för byråns perspektiv på de frågor EDPS tagit upp. Europol ägnar mycket uppmärksamhet åt frågan om hantering av stora datamängder. Ofta är datamängderna ostrukturerade och Europol vet inte i förväg vad de innehåller. Europol använder sig av olika artiklar i Europolförordningen beroende på om byrån misstänker att datamängden innehåller uppgifter om individer som inte kan kopplas till brott respektive om byrån med säkerhet vet att alla individer direkt kan relateras till brott. Särskild försiktighet krävs i de fall det i datamängden också finns uppgifter om individer som inte är misstänkta, t.ex. vid avlyssning av krypterade chattar. När det gäller frågan om gemensamma analyser mellan Europol och medlemsstaterna innebär det stora möjligheter, men sådana analyser är fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium. I dag saknas en gemensam praxis för analys med följden att hanteringen av data kan skilja sig åt mellan medlemsstaterna. Det innebär att Europol styr över det som rör behandlingen av data och att
21
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| medlemsstaterna kan analysera informationen och föreslå möjliga kopplingar. | |
| Det återstår att se hur frågan utvecklar sig, och i framtiden kan man eventuellt | |
| utarbeta en gemensam praxis för analys som skulle kunna utöka medlemssta- | |
| ternas roll. När det gäller Europols användning av AI behöver byrån alltid sä- | |
| kerställa att det finns kunskap om vad AI-verktygen gör, att de som arbetar | |
| med dem vet hur de fungerar, inklusive dess algoritmer och vilka konsekven- | |
| ser verktygen har. Beslut fattas alltid av människor, men de behöver förstå de | |
| bakomliggande algoritmerna. Det är med den ansatsen man förbereder för att | |
| kunna använda personuppgifter för forsknings- och innovationsändamål. Först | |
| måste processerna för det klargöras, därefter kommer den s.k. sandlådan att | |
| lanseras, och baserat på det kommer arbetet att tas vidare i samråd med Euro- | |
| pols ombud för grundläggande rättigheter och EDPS. | |
| Efter presentationerna följde en kortare debatt med JPSG-ledamöterna där | |
| inläggen besvarades löpande av EDPS samt dataskyddsombudet och medar- | |
| betaren från Europol. Ledamöternas inlägg rörde bl.a. behandlingen av bio- | |
| metriska uppgifter, Europols informationsutbyte med Frontex och samarbetet | |
| med tredjeländer. | |
| Vid mötet hölls även en kortare session om skyddet av grundläggande rät- | |
| tigheter där Europols ombud för grundläggande rättigheter redogjorde för sitt | |
| arbete. Ombudet anförde att Europol har gjort stora framsteg på området, det | |
| finns en större medvetenhet hos byråns personal om ombudets uppdrag, och | |
| ombudet kontaktas för att ge råd om verktyg och processer. Detta har hjälpt | |
| ombudet att utveckla processer, t.ex. för användningen av Europolförordning- | |
| ens bestämmelser om överföring av personuppgifter till tredjeland och analys | |
| av AI-verktyg. Ombudet kontrollerar dagligen Europols stöd och blir även in- | |
| bjuden till operativa möten. I början av 2025 kommer ombudet att genomföra | |
| ett fältbesök vid ett av de hotspot-områden där gästande tjänstemän har place- | |
| rats. Som särskilt utmanande uppgift nämnde ombudet rådgivning inför att | |
| Europol förhandlar och skriver under samarbetsavtal. En annan krävande ar- | |
| betsuppgift är att lämna råd i frågor som rör innovation och nya tekniska verk- | |
| tyg, inklusive AI. Där behöver en konsekvensbedömning göras med avseende | |
| på grundläggande rättigheter. Ombudet har även lämnat rekommendationer | |
| om bl.a. det som rör bevakning av öppna källor och sociala medier för att upp- | |
| täcka sexuellt övergreppsmaterial mot barn online och terroristinnehåll online. | |
| Ombudet håller även utbildningar för Europols personal, för att bredda kun- | |
| skapen på området och för att påverka de anställdas syn på frågorna. En annan | |
| viktig uppgift för ombudet är att förklara Europols roll och arbete med grund- | |
| läggande rättigheter externt. Ombudet anförde avslutningsvis att den riskbe- | |
| dömning han har gjort visar att risken för att Europols personal bryter mot | |
| grundläggande rättigheter är liten. Det krävs dock fortsatt bevakning av frågan | |
| och arbete för att höja medvetenheten hos de anställda. Därefter hölls en kor- | |
| tare debatt med JPSG-ledamöterna och ombudet för grundläggande rättig- | |
| heter. Ledamöternas inlägg rörde bl.a. kryptering, AI och tredjeländers efter- | |
| levnad av grundläggande rättigheter. |
22
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
Riksdagens delegation hade inte skickat några skriftliga frågor till Europol inför mötet eller några skriftliga kommentarer till utkastet till Europols fleråriga programplanering. Delegationens ledamöter ställde inte heller några muntliga frågor vid mötet.
4.2.1 Delegationens uppföljning av mötet
Delegationen har för vana att följa upp JPSG-möten vid ett efterföljande sammanträde. Syftet är att reflektera över mötets form och innehåll samt diskutera möjliga frågor som delegationen önskar följa upp. Vid delegationens sammanträde den 21 november delade de ledamöter som deltagit vid mötet med sig av sina reflektioner kring mötet. En reflektion var att EDPS bör ges mer tid vid JPSG-mötena för att på ett meningsfullt sätt kunna redogöra för sina iakttagelser och rekommendationer. EDPS har en viktig roll att utöva tillsyn av Europol, vilket kan komplettera och stödja JPSG:s arbete. En annan reflektion om mötet, och om tidigare JPSG-möten, är att förinspelade videomeddelanden sällan tillför något till ett möte. I stället bör denna typ av meddelanden ersättas med skriftlig information till delegationerna (före mötet) för att på så sätt kunna ge mer utrymme till andra presentationer under mötet. Delegationen gav delegationssekretariatet i uppdrag att å delegationens vägnar skicka rekommendationer med den innebörden till JPSG:s medordförande från Europaparlamentet och till kommande medordförande från det polska parlamentet.7 Sekretariatet skickade rekommendationerna kort efter sammanträdet.
4.3JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter
Den reviderade Europolförordning som trädde i kraft den 28 juni 2022 införde framför allt ett antal nya och ändrade bestämmelser för Europol, men innebar också vissa nyheter för JPSG:s del. En av dem är det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som JPSG ska inrätta enligt förordningens nya artikel 52a:
Artikel 52a
Rådgivande forum
1.Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska inrätta ett rådgivande forum som på begäran ska bistå gruppen med oberoende rådgivning i frågor som rör grundläggande rättigheter.
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen och den verkställande direktören får samråda med det rådgivande forumet i alla frågor som rör grundläggande rättigheter.
7Det polska parlamentet kommer att vara medordförande för JPSG tillsammans med Europaparlamentet under hela 2025. Danmark innehar EU-ordförandeskapet höstterminen 2025, men det danska folketinget har en särreglering i JPSG:s arbetsordning eftersom landet står utanför stora delar av det rättsliga och polisiära samarbetet inom EU.
23
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
2.Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska besluta om det rådgivande forumets sammansättning, dess arbetsmetoder och hur information ska översändas till det rådgivande forumet.
JPSG:s arbete med att inrätta forumet inleddes hösten 2022. I oktober 2023 kunde en särskilt tillsatt arbetsgrupp inom JPSG enas om ett förslag till ändringar av JPSG:s arbetsordning för att inrätta forumet. Medordföranden översände formellt det förslaget till samtliga JPSG-delegationer den 23 oktober 2023, med sikte på att JPSG skulle ta ställning till ändringarna vid sitt möte i februari 2024. Riksdagsdelegationen har varit aktiv i arbetet med att formulera de övergripande bestämmelserna för det rådgivande forumet. Delegationens ordförande deltog i arbetsgruppen som ansvarade för att ta fram ett förslag i frågan och ledde, tillsammans med Europaparlamentets medordförande, arbetsgruppen under vårterminen 2023. Mer information om arbetet med forumet, inklusive delegationens ställningstaganden om forumet, fram t.o.m. 2023 finns i delegationens redogörelse för verksamheten 2023.
Vid JPSG-mötet i februari 2024 kunde JPSG med konsensus och utan diskussion ställa sig bakom de föreslagna ändringarna av arbetsordningen för att inrätta forumet. Den reviderade arbetsordningen framgår av bilaga 2. Bestämmelserna om forumet finns i en bilaga till arbetsordningen och anger övergripande principer för forumet, dess sammansättning, utnämning av medlemmar, arbetsmetoder, resurser, tillgång till information och forumets aktiviteter. Mer specifikt innebär bestämmelserna bl.a. följande:
•Forumet ska på förfrågan bistå JPSG med oberoende rådgivning i frågor som rör grundläggande rättigheter i enlighet med artikel 52a i Europolförordningen.
•Forumet ska bestå av upp till elva individer eller representanter för relevanta byråer och organ på EU-nivå och nationell nivå, internationella och mellanstatliga organisationer, akademin och civilsamhällesorganisationer på området grundläggande rättigheter och brottsbekämpning. EU:s byrå för grundläggande rättigheter (European Union Agency for Fundamental Rights, FRA) ska bjudas in att delta i forumet.
•Medlemmarna i forumet ska ha dokumenterade kvalifikationer, expertkunskaper eller yrkeserfarenhet på området grundläggande rättigheter och brottsbekämpning.
•Medlemmarnas mandatperiod ska sammanfalla med Europaparlamentets valperiod och kan förnyas en gång.
•Utnämningsprocessen ska inledas genom att JPSG publicerar en inbjudan om att ingå i forumet. Inbjudan och listan över sökande ska publiceras på Ipex.
•JPSG ska besluta om vilka organisationer eller individer som ska vara medlemmar i forumet, på grundval av ett förslag från JPSG:s ordförandetrojka. Om medlemskapet är kopplat till en organisation ska den berörda organisationen utse sin representant inom en månad från det att JPSG bekräftat medlemskapet och informera JPSG:s sekretariat om det.
24
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 | 2024/25:Europol1 |
•JPSG ska säkerställa att forumets sammansättning speglar ett brett spann av discipliner, kunskaper och expertis. Könsbalans och, i den mån det är möjligt, geografisk fördelning ska beaktas.
•Medlemmarna i forumet ska utse en ordförande för en period av fem år som kan förnyas en gång. Medlemmarna kan även välja en vice ordförande. Forumets ordförande får bjudas in till JPSG-möten.
•Forumet ska anta regler för det interna arbetet inom tre månader från att det utsetts.
•Forumet ska sammanträda på distans. Fysiska möten eller hybridmöten kan också anordnas.
•JPSG får rådfråga forumet i frågor som rör grundläggande rättigheter, inom ramen för vad som anges i Europolförordningen och vad som faller inom JPSG:s behörighet.
•JPSG-ledamöter kan skriftligt be forumet om råd. Skriftliga förfrågningar om råd ska översändas till forumet först efter att JPSG:s medordförande har bedömt att de är förenliga med Europolförordningen. Medordförandena ska säkerställa att omfattningen av frågor till forumet inte blir för stor.
•Europols verkställande direktör kan rådfråga forumet i frågor som rör grundläggande rättigheter genom att skicka en skriftlig begäran till forumets ordförande.
•Forumet ska lämna sitt råd skriftligen, och senast fyra veckor före nästkommande JPSG-möte.
•Forumet ska sträva efter att anta sina råd med konsensus.
•JPSG:s sekretariat ska dela forumets svar skriftligen med alla JPSG-leda- möter. Svaren ska även publiceras på Ipex, och de ska anonymiseras i de fall personuppgifter förekommer.
•Medlemmarna ska arbeta i forumet oavlönade (pro bono).
•När forumet rådfrågas ska det ha tillgång till information eller dokument som rör grundläggande rättigheter kopplade till Europols mandat, i enlighet med Europolförordningen och JPSG:s arbetsordning.
•Forumets råd kan följas upp vid JPSG:s möten.
•Forumet får samarbeta med Europols ombud för grundläggande rättigheter.
I samband med att JPSG antog ändringarna av arbetsordningen vid mötet i februari meddelade medordförandena att de, efter godkännande från trojkan, skulle publicera en inbjudan för att inhämta intresseanmälningar från relevanta byråer och organ på EU-nivå och nationell nivå, internationella och mellanstatliga organisationer, akademin och civilsamhällesorganisationer om att ingå i forumet. Medordförandena gick ut med en sådan en inbjudan i slutet av juni. Inbjudan sändes till JPSG-delegationerna med uppmaningen att sprida den, och den publicerades även på Ipex. I samband med det tog delegationssekretariatet i informationssyfte fram en kortare notis om utlysningen som publicerades på riksdagens webbplats. När svarstiden löpte ut i början av september
25
| 2024/25:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2024 |
| hade fyra individer och två organisationer eller motsvarande lämnat in intres- | |
| seanmälningar. Intresseanmälningarna publicerades på Ipex. | |
| Avsikten var att JPSG skulle fatta beslut om att utnämna medlemmar till | |
| forumet vid sitt möte i november 2024. Vid det mötet meddelade dock med- | |
| ordförandena att trojkan beslutat att skjuta upp frågan till nästa möte eftersom | |
| man ansåg att antalet intresseanmälningar var för litet. Samtidigt informerade | |
| medordförandena om att man kommer att gå ut med en ny inbjudan för att | |
| inhämta intresseanmälningar och samtidigt säkerställa att denna inbjudan blir | |
| mer synlig än den första. Medordförandena förtydligade även att de intresse- | |
| anmälningar som kom in i samband med den första utlysningen har noterats. | |
| De individer och organisationer som redan har skickat in en intresseanmälan | |
| kommer därför inte att behöva skicka in en ny. I slutet av november publice- | |
| rades således en ny inbjudan till relevanta organisationer och individer att | |
| lämna in intresseanmälan om att ingå i forumet. Inbjudan publicerades på Ipex | |
| i slutet av november och översändes till JPSG-delegationerna i december. Av- | |
| sikten är att JPSG ska kunna fatta beslut om att utnämna medlemmar till foru- | |
| met vid sitt möte i februari 2025. | |
| Exakt hur arbetet i forumet kommer att bedrivas torde klargöras först när | |
| medlemmarna i forumet har utsetts och antagit sina interna regler samt när det | |
| mottagit sin första förfrågan om råd. Först när forumet har varit igång en tid | |
| bör det gå att bilda sig en uppfattning om dess arbetsbelastning. |
26
2024/25:Europol1
BILAGA 1
Riksdagens JPSG-delegation 2024
Delegationen består av fyra ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Riksdagen valde ledamöter och suppleanter till delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol den 11 oktober 2022 (prot. 2022/23:5) för valperioden 2022–2026.
Vid ett konstituerande sammanträde den 11 oktober 2022 valde delegationen Adam Marttinen (SD) till ordförande och Petter Löberg (S) till vice ordförande. Vid kammarsammanträdet den 19 december 2024 valdes Ludvig Ceimertz (M) som ny suppleant till delegationen med anledning av att Louise Meijer (M) avsagt sig uppdraget i delegationen.
Ledamöter och suppleanter vid utgången av 2024
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Adam Marttinen (SD), ordförande | Katja Nyberg (SD) |
| Petter Löberg (S), vice ordförande | Mattias Vepsä (S) |
| Mikael Damsgaard (M) | Ludvig Ceimertz (M) |
| Anna Wallentheim (S) | Sanna Backeskog (S) |
Ledamöter och suppleanter valda den 11 oktober 2022
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Adam Marttinen (SD), ordförande | Katja Nyberg (SD) |
| Petter Löberg (S), vice ordförande | Mattias Vepsä (S) |
| Mikael Damsgaard (M) | Louise Meijer (M) |
| Anna Wallentheim (S) | Sanna Backeskog (S) |
27
2024/25:Europol1
BILAGA 2
JPSG:s arbetsordning (reviderad den 19 februari 2024)
28
| JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) BILAGA 2 | 2024/25:Europol1 |
29
| 2024/25:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) |
30
| JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) BILAGA 2 | 2024/25:Europol1 |
31
| 2024/25:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) |
32
| JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) BILAGA 2 | 2024/25:Europol1 |
33
| 2024/25:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) |
34
| JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) BILAGA 2 | 2024/25:Europol1 |
35
| 2024/25:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) |
36
| JPSG:S ARBETSORDNING (REVIDERAD DEN 19 FEBRUARI 2024) BILAGA 2 | 2024/25:Europol1 |
37
2024/25:Europol1
BILAGA 3
Delegationens skriftliga frågor till Europol under 2024
38