Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2023
Redogörelse 2023/24:Europol1
Redogörelse till riksdagen 2023/24:Europol1
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och riksdagsdelegationens arbete under 2023
Till riksdagen
Riksdagens delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (JPSG) överlämnar härmed redogörelsen för kontrollgruppens och sin verksamhet under 2023 till riksdagen.
För första gången sedan coronapandemin bröt ut genomfördes JPSG:s två årliga möten fysiskt. Vårmötet ägde rum i riksdagen i Stockholm och höstmötet hölls i Europaparlamentet i Bryssel. Vid mötena har JPSG diskuterat Europols verksamhet inklusive behandling av personuppgifter. Andra frågor som diskuterats är bl.a. kampen mot människohandel, ekonomisk och finansiell brottslighet, sexuella övergrepp mot barn online, narkotikasmuggling och hur kriget i Ukraina påverkar säkerheten i EU. Under året har JPSG också, inom ramen för en arbetsgrupp, diskuterat det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som JPSG ska inrätta. Arbetsgruppen enades om ett förslag i oktober 2023 som JPSG kommer att ta ställning till vid sitt möte i februari 2024. Ledamöter ur riksdagens delegation deltog vid JPSG:s båda möten, och delegationens ordförande har deltagit i arbetsgruppen om det rådgivande forumet.
1
2023/24:Europol1
Arbetet i riksdagens delegation har under året främst ägnats åt att genomföra medordförandeskapet för JPSG första halvåret 2023 och att delta i arbetet med det rådgivande forumet. Medordförandeskapet inkluderade att, tillsammans med Europaparlamentet, förbereda och leda JPSG:s möte i riksdagen. Dessa uppgifter har bl.a. inneburit att delegationen haft fler sammanträden än tidigare år liksom extra uppgifter för främst delegationens ordförande och i viss mån även presidiet. I februari genomförde delegationen även ett studiebesök vid Europols högkvarter i Haag.
Stockholm den 29 februari 2024
Adam Marttinen delegationsordförande
Livia Spada delegationssekreterare
2
2023/24:Europol1
3
2023/24:Europol1
1Europol
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) inledde sin verksamhet i slutet av 1990-talet med grund i Europolkonventionen. Sverige tillträdde denna konvention 1997.
Europolkonventionen ersattes 2009 av ett rådsbeslut, och Europol ombildades då till en EU-myndighet. Med grund i Lissabonfördraget antogs sedermera 2016 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794, den s.k. Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet från 2009. Förordningen tilllämpas fr.o.m. den 1 maj 2017. Den 28 juni 2022 trädde en reviderad Europolförordning i kraft.
Europols målsättning är att stödja och stärka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser och ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig brottslighet som berör två eller flera medlemsstater, terrorism och former av brottslighet som påverkar ett gemensamt intresse som omfattas av EU:s politik. Verksamheten består bl.a. i att
•samla in, lagra, behandla, analysera och utbyta information
•samordna, organisera och genomföra utredningar och operativa insatser
•förse medlemsstaterna med information och analytiskt stöd
•utarbeta hotbildsbedömningar
•tillhandahålla specialiserad utbildning.
4
2023/24:Europol1
2 Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
2.1 Den politiska övervakningen av Europol
I december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelser (artikel 12 c och f) i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) om att de nationella parlamenten aktivt bidrar till en väl fungerande union, bl.a. genom att inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa delta i den politiska övervakningen av Europol samt genom att delta i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet.
De nationella parlamenten deltar i den politiska övervakningen av Europol i enlighet med artikel 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Där anges att närmare bestämmelser för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten ska fastställas i de förordningar som reglerar Europols struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter.
På grundval av artikel 88 i EUF-fördraget antogs 2016 Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. I artikel 51 i Europolförordningen anges att en specialinriktad gemensam parlamentarisk kontrollgrupp ska inrättas av de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för människors grundläggande fri- och rättigheter.
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol, JPSG) etablerades genom ett beslut vid EU-talmanskonferensens möte i april 2017. EU-talmanskonferensen uttalade bl.a. att kontrollgruppen är avsedd att utgöra ett kontroll- och tillsynsorgan, i motsats till en interparlamentarisk konferens, och att den måste kunna utöva sina tillsynsrättigheter effektivt i enlighet med kontrollgruppens uppgifter och ansvar som anges i Europolförordningen. JPSG förväntades enas om sina arbetsformer mer i detalj och anta en arbetsordning vid sitt konstituerande möte. EU-talmanskonferensen rekommenderade även en översyn av arbetsordningen två år efter gruppens första möte. JPSG höll sitt konstituerande möte i oktober 2017 men lyckades enas om en arbetsordning först mötet därefter, i mars 2018. En större översyn av arbetsordningen genomfördes i september 2019. I oktober 2021 antog kontrollgruppen ytterligare ändringar i arbetsordningen.
5
| 2023/24:Europol1 | 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL |
2.2 Kontrollgruppens uppgifter
Europolförordningen ger en allmän beskrivning av kontrollgruppens (JPSG) uppgifter. Bestämmelserna utvidgades något genom den reviderade förordning som trädde i kraft den 28 juni 2022. Revideringen innebär bl.a. en utökad rapporteringsskyldighet för Europol gentemot kontrollgruppen och att gruppen ska inrätta ett rådgivande forum för grundläggande rättigheter.
Kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter. Genom förordningen ges kontrollgruppen befogenhet att begära att ledande befattningshavare för Europol ska inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör Europols verksamhet, inklusive budgetaspekter på denna verksamhet, Europols organisationsstruktur och ett eventuellt inrättande av nya enheter och specialiserade centrum, med beaktande av skyldigheterna avseende diskretion och konfidentialitet. Europeiska datatillsynsmannen ska på begäran och minst en gång per år inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter och i synnerhet skyddet av personuppgifter. Kontrollgruppen får även bjuda in andra berörda personer till sina möten om det är lämpligt.
Vidare ska kontrollgruppen rådfrågas om Europols fleråriga programplanering. Om Europols styrelse beslutar att inte beakta någon av de frågor som tas upp av kontrollgruppen under samrådet ska Europol lämna en utförlig motivering. Europol har en reglerad informationsskyldighet gentemot JPSG och ska med beaktande av skyldigheterna avseende diskretion och konfidentialitet överlämna ett antal angivna handlingar och handlingstyper till kontrollgruppen. Det handlar t.ex. om hotbildsbedömningar, de dokument som innehåller Europols fleråriga programplanering och dess årliga arbetsprogram, den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten om Europols verksamhet liksom årlig information om hur personuppgifter utbytts med privata parter och överförts till tredjeländer och internationella organisationer samt på andra sätt behandlats av Europol som stöd i en pågående specifik brottsutredning. Kontrollgruppen har också rätt att begära andra relevanta handlingar som krävs för fullgörande av dess uppgifter när det gäller den politiska övervakningen av Europols verksamhet.
Förordningen anger även att två företrädare för kontrollgruppen ska bjudas in att delta i två ordinarie Europolstyrelsemöten per år som observatörer utan rösträtt för att diskutera frågor av politiskt intresse, såsom den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten, Europols samlade programdokument och den årliga budgeten, skriftliga frågor och svar från kontrollgruppen samt frågor som rör yttre förbindelser. Även andra frågor av politiskt intresse kan diskuteras om styrelsen beslutar det tillsammans med företrädarna för JPSG.
Kontrollgruppen får sammanställa sammanfattande slutsatser om den politiska övervakningen av Europols verksamhet, inbegripet icke-bindande specifika rekommendationer till Europol, och överlämna dessa slutsatser till
6
| 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL | 2023/24:Europol1 |
Europaparlamentet och de nationella parlamenten. Europaparlamentet ska skicka slutsatserna för kännedom till rådet, kommissionen och Europol.
Slutligen anger förordningen, i sin reviderade lydelse, att kontrollgruppen ska inrätta ett rådgivande forum som på begäran ska bistå gruppen med oberoende rådgivning i frågor som rör grundläggande rättigheter. Kontrollgruppen och Europols verkställande direktör får samråda med det rådgivande forumet i alla frågor som rör grundläggande rättigheter. JPSG ska besluta om det rådgivande forumets sammansättning, dess arbetsmetoder och hur information ska översändas till forumet. Vid JPSG:s möte i februari 2024 förväntas JPSG ta ställning till ett förslag till ändring av arbetsordningen för att inrätta forumet.
2.2.1 Kontrollgruppens arbetsordning
I den arbetsordning som kontrollgruppen antagit regleras gruppens interna organisation och arbete mer i detalj. Flera av bestämmelserna härrör från EU-talmanskonferensens beslut 2017 om att etablera JPSG. Vissa av bestämmelserna grundar sig på den reviderade arbetsordning som kontrollgruppen antog i oktober 20211.
I arbetsordningen finns bestämmelser om JPSG:s sammansättning och mö-
ten:
•Varje nationellt parlament ska representeras av upp till fyra ledamöter, där varje kammare i tvåkammarparlament har rätt att skicka upp till två ledamöter till JPSG. Europaparlamentet ska vara representerat av upp till 16 ledamöter.
•JPSG har även möjlighet att bjuda in observatörer till sina möten.
•JPSG ska ledas gemensamt av parlamentet i den medlemsstat som innehar rådsordförandeskapet och Europaparlamentet, vilket företräds av ordföranden för det ansvariga utskottet. Konstellationen benämns medordförande.
•JPSG:s sekretariat ska tillhandahållas av ordförandetrojkan (delegationsordförandena från det innevarande, föregående och kommande ordförandeparlamentet samt Europaparlamentet) och ha till uppgift att bistå medordförandena och trojkan. Sekretariatet ska även förbereda och skicka ut dokument inför JPSG:s möten.
•JPSG ska träffas två gånger per år: på våren i parlamentet i rådsordförandelandet och på hösten i Europaparlamentet i Bryssel. Beslut kan även fattas om att hålla extra möten.
•JPSG har också möjlighet att inrätta undergrupper som är nödvändiga för att JPSG ska kunna fullgöra sina uppgifter. Undergruppernas mandat, roll, mål och arbetsmetoder ska fastställas från fall till fall. Alla ledamöter i JPSG ska ha rätt att delta i sådana undergrupper.
1Bestämmelserna om JPSG:s representanter med rätt att delta vid Europols styrelsemöten och om hur arbetsordningen ändras.
7
| 2023/24:Europol1 | 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL |
•JPSG:s möten ska i regel vara offentliga. Gruppen ska i princip anta sina beslut med konsensus.
Arbetsordningen innehåller också en möjlighet för kontrollgruppens ledamöter att ställa muntliga och skriftliga frågor till Europol. Skriftliga frågor får även ställas vid sidan av möten och oberoende av frågorna på dagordningen, och ska besvaras inom lämplig tid.2 Frågorna ska spegla kontrollgruppens mandat enligt Europolförordningen och förmedlas till Europol först efter att medordförandena har kontrollerat deras tillåtlighet.
Vidare innehåller arbetsordningen mer detaljerade bestämmelser för hur kontrollgruppens delegationer kan begära relevanta handlingar från Europol och för hur gruppen bereder de sammanfattande slutsatser som Europolförordningen nämner.
Arbetsordningen anger även att två ledamöter från JPSG ska fungera som representanter med rätt att delta vid Europolstyrelsens möten, i enlighet med Europolförordningen och för den tidsperiod kontrollgruppen bestämmer. Re- presentanterna ska delta vid styrelsemötena som observatörer utan rösträtt. En av ledamöterna ska komma från Europaparlamentet och en ledamot från JPSG-delegationen i rådsordförandelandet. Endast en av representanterna har rätt att ta till orda för kontrollgruppens räkning vid styrelsemötet. Inför varje möte de blir inbjudna till enas de två representanterna om vem som ska föra gruppens talan. Representanterna ska återrapportera skriftligt till kontrollgruppen efter varje styrelsemöte.
Slutligen innehåller arbetsordningen en möjlighet för JPSG-delegation- erna att föreslå att arbetsordningen ses över. Sådana förslag inklusive motivering ska skickas skriftligen till kontrollgruppens medordförande och trojka samt spridas till samtliga delegationer, minst fyra månader före ett JPSG-möte. Trojkan avgör om ett förslag att se över arbetsordningen ska föras upp på dagordningen för det första eller andra JPSG-mötet efter att förslaget har översänts. Varje ändring av arbetsordningen ska underställas beslut av JPSG med konsensus.
I oktober 2023 lämnade JPSG:s medordförande ett förslag till ändring av arbetsordningen för att inrätta det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som följer av den reviderade Europolförordningen. Förslaget har utarbetats av en arbetsgrupp inom JPSG och innehåller bestämmelser om forumets sammansättning, utnämning och övergripande arbetsformer. Kontrollgruppen väntas ta ställning till förslaget vid JPSG:s möte i februari 2024.
2Den praxis som har utarbetats anger en tidsfrist på sex veckor för Europol att besvara skriftliga frågor.
8
2023/24:Europol1
3 Huvuddragen i JPSG:s verksamhet 2023
Under 2023 hölls som brukligt två möten i kontrollgruppen. Båda mötena ägde rum fysiskt, vilket var första gången sedan coronapandemin bröt ut våren 2020. Vårmötet ägde rum i riksdagen i Stockholm i mars, och i september hölls mötet i Europaparlamentet i Bryssel. Mötena har ägnats åt sedvanliga rapporter från Europols verkställande direktör och Europols styrelseordförande om byråns respektive styrelsens verksamhet under de senaste sex månaderna. I vanlig ordning har också Europeiska datatillsynsmannen rapporterat om sin tillsyn av Europols behandling av personuppgifter. Vid höstmötet deltog även Europols dataskyddsombud respektive byråns nytillträdda ombud för grundläggande rättigheter för att rapportera om sina verksamheter. Balansen mellan skyddet av grundläggande fri- och rättigheter, särskilt av personuppgifter, och säkerhet fortsätter att vara en fråga som engagerar många JPSG-ledamöter.
Andra frågor som har diskuterats vid JPSG:s möten under året är bl.a. kampen mot människohandel, Europols operativa stöd till medlemsstaterna, ekonomisk och finansiell brottslighet inklusive korruption, bekämpande av sexuella övergrepp mot barn online samt säkerheten vid de europeiska hamnarna och kampen mot narkotikasmuggling. JPSG har även fortsatt att diskutera kriget i Ukraina och den påverkan det har på säkerheten och den organiserade brottsligheten i EU.
Under året har JPSG också fortsatt arbetet rörande det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som JPSG ska inrätta enligt den reviderade Europolförordningen. Det arbetet har bedrivits inom ramen för en arbetsgrupp inom JPSG och i enlighet med den process som förankrades vid JPSG:s möte i oktober 2022. Arbetsgruppen enades i oktober 2023 om ett förslag till ändring av arbetsordningen för att inrätta forumet. JPSG:s medordförande har översänt förslaget till samtliga JPSG-delegationer, med målet att hela JPSG ska kunna ställa sig bakom ändringarna vid JPSG:s möte i februari 2024.
9
2023/24:Europol1
4 Delegationens verksamhet 2023
Delegationens verksamhet under 2023 fokuserade i stor utsträckning på två uppgifter: att genomföra medordförandeskapet för JPSG inklusive mötet i riksdagen våren 2023 och att delta i arbetet med att ta fram ett förslag om det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som JPSG ska inrätta.
Med anledning av Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd första halvåret 2023 ansvarade riksdagen för medordförandeskapet för JPSG under den perioden tillsammans med Europaparlamentet. Det innebar att delegationens ordförande var medordförande för JPSG, ledde mötet i riksdagen i mars 2023 och i övrigt representerade JPSG tillsammans med Europaparlamentets medordförande. I största möjliga mån har dock hela delegationen varit involverad i förberedelserna samt genomförandet av medordförandeskapet och mötet i riksdagen. En redogörelse för JPSG:s möte i riksdagen finns i avsnitt 4.1. I avsnitt 5 redogörs för delegationens förberedelser inför mötet och övriga aktiviteter kopplat till medordförandeskapet samt delegationens reflektioner.
Delegationen har också varit aktiv i arbetet med att inrätta JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Delegationens ordförande deltog i den arbetsgrupp inom JPSG som ansvarat för att ta fram ett förslag i frågan och ledde, tillsammans med Europaparlamentets medordförande, arbetsgruppen under vårterminen. Mer information om det arbetet finns i avsnitt 4.3.
Dessa två uppgifter har inneburit att delegationen under året sammanträdde vid totalt tolv tillfällen, vilket är oftare än vad som varit fallet tidigare år. Avstämningar med presidiet eller delegationen har även genomförts per mejl mellan sammanträdena. Vid sammanträdena i början av året diskuterade delegationen främst förberedelserna inför JPSG:s möte i riksdagen. Under vårterminen diskuterade delegationen även övergripande det rådgivande forumet, och därefter mer detaljerat i takt med att arbetet inom arbetsgruppen intensifierades i början av hösten. Övriga dagordningspunkter på delegationens sammanträden har bl.a. varit delegationens redogörelse och förberedelser inför JPSG:s möte hösten 2023.
I februari 2023 genomförde delegationen ett studiebesök vid Europols högkvarter i Haag. Mer information om besöket finns i avsnitt 4.4.
Fyra ledamöter deltog även vid höstens JPSG-möte i Europaparlamentet i Bryssel. En redogörelse för det mötet finns i avsnitt 4.2.
Delegationens ledamöter i justitieutskottet har muntligen återrapporterat till utskottet efter JPSG:s möten.
Delegationens presidium eller ordförande har deltagit vid tre av de fyra delegationspresidiemöten talmannen bjudit in till under året.
10
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
4.1Kontrollgruppens tolfte möte den 26–27 mars 2023 i riksdagen
Den 26–27 mars 2023 hölls det tolfte mötet i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Mötet hölls i riksdagen i Stockholm och leddes av medordförandena Adam Marttinen (SD), ordförande för riksdagens delegation, och Juan Fernando López Aguilar, ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Vid mötet deltog ca 70 ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet. Utöver riksdagsdelegationens ordförande deltog vice ordförande Petter Löberg (S) samt ledamöterna Mikael Damsgaard (M) och Anna Wallentheim (S) vid mötet.
Mötet inleddes med att medordförande Adam Marttinen (SD) bl.a. redogjorde för resultatet av trojkamötet föregående dag. Han uppehöll sig främst vid det mandat som trojkan ställt sig bakom för en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta vidare med frågan om JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Å medordförandenas vägnar bjöd han också in de delegationer som önskar delta i arbetsgruppen att skriftligen anmäla sitt intresse.
Mötet innehöll därefter i vanlig ordning en session om Europols och Europolstyrelsens verksamhet, med inledande presentationer av Europols verkställande direktör och Europolstyrelsens ordförande. Vidare rapporterade Europeiska datatillsynsmannen (European Data Protection Supervisor, EDPS) om sin tillsyn av Europols behandling av personuppgifter. Mötet innehöll också en session med kommissionären för inrikes frågor Ylva Johansson om kampen mot organiserad brottslighet samt ett kortare anförande av justitieminister Gunnar Strömmer om det svenska EU-ordförandeskapets prioriteringar på området inre säkerhet. Mötet avslutades med två tematiska debatter: om Europols operativa stöd till medlemsstaterna med särskilt fokus på ”High Value Targets”3/operativa arbetsgrupper (HVT/OTF) respektive om kampen mot människohandel. Nedan redogörs övergripande för mötets olika sessioner. En skriftlig redogörelse finns även i medordförandenas sammanfattning av mötet4.
I sitt anförande framhöll kommissionär Johansson Europols förstärkta mandat som bl.a. ger byrån möjlighet att behandla stora datamängder, vilket är av stor vikt i kampen mot allvarlig brottslighet. Vidare informerade hon bl.a. om att kommissionen kommer att stärka arbetet mot narkotikahandel genom att förstärka kontrollen vid hamnar och öka samarbetet med tredjeländer. Kommissionären uppehöll sig också vid kommissionens förslag om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn online. Förslaget befinner sig i en avgörande förhandlingsfas, och hon påminde om att den tillfälliga lagstiftningen på området löper ut nästa år. Om lagstiftningen inte förnyas kommer det att innebära att man bara får leta efter skadlig programvara, s.k. malware, i meddelandetjänster men inte specifikt efter övergrepp mot barn. Kommissio-
3Mål med högt värde, i form av personer vars kriminella verksamhet utgör en särskilt hög risk för två eller fler medlemsstater.
4Sammanfattningen finns på engelska och franska på webbplatsen Ipex.
11
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
| nären hänvisade till att EU:s regler redan i dag erbjuder det starkaste skyddet | |
| för integritet på nätet i världen men att det finns ett behov av specifik lagstift- | |
| ning för att upptäcka sexuella övergrepp mot barn. JPSG-ledamöternas inlägg | |
| i den efterföljande debatten med kommissionären rörde bl.a. kampen mot sex- | |
| uella övergrepp mot barn, där vissa ledamöter uttryckte oro över skyddet av | |
| personuppgifter och medborgares rätt till integritet. Andra frågor som lyftes i | |
| debatten var bl.a. migrantsmuggling samt finansiell brottslighet och penning- | |
| tvätt. | |
| Under nästa session redogjorde Europols verkställande direktör och Europol- | |
| styrelsens ordförande för Europols och styrelsens verksamhet under perioden | |
| oktober 2022 till mars 2023. Den verkställande direktören inledde med att | |
| konstatera att en omvärld stadd i snabb förändring har gjort att Europol behövt | |
| reflektera över sin framtida inriktning. Europol kommer att sträva efter att ge | |
| stöd till gränsöverskridande utredningar inom nyckelområden, framför allt | |
| genom att främja HVT/OTF-konceptet. Vidare behövs förbättrade möjligheter | |
| att hålla jämna steg med den tekniska utvecklingen, stärkt samarbete med | |
| tredjeländer och den privata sektorn samt stöd till innovationer inklusive | |
| användningen av AI för avancerade former av dataanalys. Europol fortsätter | |
| arbetet för att genomföra den reviderade Europolförordningen, och direktören | |
| informerade om att byråns ombud för grundläggande rättigheter nyligen | |
| tillträtt. Vad avser EDPS tillsyn av byrån underströk direktören att Europol tar | |
| dataskydd på stort allvar samt att byrån genomför förhandssamråd med EDPS | |
| och fortsätter att genomföra återstående rekommendationer. Direktören infor- | |
| merade även om Europols externa relationer där hon bl.a. uppehöll sig vid det | |
| ökade samarbetet med Ukraina och hur man hanterar säkerhetsriskerna som | |
| kriget medfört. Hon betonade vidare framgångar i arbetet mot narkotika- | |
| smuggling. Ändra ämnen som berördes var kampen mot människohandel, där | |
| hon konstaterade en tilltagande våldsanvändning, samt korruption, terrorism, | |
| cyberbrottslighet och sexuella övergrepp mot barn online. | |
| Styrelseordföranden redogjorde i sitt anförande för styrelsens arbete under | |
| det gångna halvåret. Styrelsen har särskilt fokuserat på den politiska och den | |
| lagstiftningsmässiga utvecklingen, som t.ex. vilka konsekvenser interoperabili- | |
| teten mellan EU:s informationssystem har för Europol. Särskilt fokus har | |
| också riktats mot utvecklingen på området forskning och innovation. Vidare | |
| har styrelsen, mot bakgrund av EDPS yttrande, reviderat tidigare beslut för att | |
| genomföra ett antal artiklar i den reviderade Europolförordningen som rör be- | |
| handling av personuppgifter. Vad avser Europols planering och budget har | |
| styrelsen godkänt utkastet till planeringsdokument för 2024–2026 liksom ut- | |
| kastet till budgetestimat för 2024. Styrelsen diskuterar för närvarande översy- | |
| nen av Europols långsiktiga strategi, där ett beslut väntas vid styrelsemötet i | |
| juni. Ordföranden informerade också om att styrelsen har inlett en analys av | |
| genomförandet av Europols nuvarande externa strategi (2021–2024). | |
| Efter anförandena följde en debatt med JPSG-ledamöterna där inläggen | |
| besvarades löpande av den verkställande direktören och styrelseordföranden. | |
| Ledamöterna ställde bl.a. frågor om Perci-projektet (den europeiska platt- |
12
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
formen för att ta ned olagligt innehåll på nätet), det nya ombudet för grundläggande rättigheter, huruvida byråns nuvarande långsiktiga strategi har utvärderats, hur informationsutbytet mellan medlemsstaterna kan förbättras, hur Europol stöder Ukraina i utredningen av krigsbrott, Europols arbete för att bekämpa miljöbrott samt Encrochat och balansen mellan datainsamling för att bekämpa organiserad brottslighet och respekten för grundläggande rättigheter.
EDPS berörde under sin session bl.a. Perci-projektet, resultatet av de inspektioner som genomförts vid Europol och den reviderade Europolförordningen. När det gäller Perci nämnde EDPS de potentiella risker som kan uppstå vid överföring av information från Europol till privata parter i länder utanför EU, och att EDPS analyserar om den tekniska lösning Europol föreslagit för det är förenlig med EU:s dataskyddslagstiftning. Vad avser EDPS inspektioner nämndes de återkommande brister som identifierats i Europols riskbedömningar rörande dataskydd. Kopplat till den reviderade Europolförordningen hänvisade EDPS till sitt yttrande från november 2022 om Europolstyrelsens genomförandebeslut av artiklarna 18a (behandling av personuppgifter till stöd för en brottsutredning) och 18.6a (syfte med behandling av personuppgifter inklusive tidsgräns för behandlingen av en viss typ av uppgifter). EDPS anser att tillämpningsområdet för artikel 18a måste tolkas restriktivt och att den enbart ska tillämpas i specifika fall. Vidare uttryckte EDPS oro när det gäller enskildas rätt att få information om huruvida Europol behandlar deras personuppgifter. EDPS menade att rekommendationen om att ingen del av Europols system får undantas från sökning i förväg ännu inte har genomförts fullt ut.
EDPS besvarade därefter inlägg från ledamöterna, och en av Europols biträdande direktörer och byråns dataskyddsombud gavs också möjlighet att ge Europols perspektiv på frågorna. Ledamöternas inlägg rörde bl.a. utmaningar med AI, EDPS syn på prediktivt polisarbete, Europols radering av personuppgifter och förslaget om att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. EDPS svarade att utvecklingen av AI är en av de största utmaningarna under de kommande åren. Brottsbekämpande myndigheter måste tillåtas att använda ny teknik i sitt operativa arbete men endast om det samtidigt finns en tillsynsmekanism. EDPS uttryckte oro över prediktivt polisarbete och menade att det går emot brottsbekämpande myndigheters grundläggande värderingar, som utgår från oskuldspresumtion. Definitiv radering av personuppgifter hos Europol är en av de frågor som EDPS fokuserar på i sin uppföljning av EDPS beslut i januari 2022. Lagstiftningsförslaget om att bekämpa sexuella övergrepp mot barn är en av de svåraste frågor EDPS har att hantera eftersom det finns en tydlig diskrepans mellan förväntningarna att säkerställa barns säkerhet på nätet och det som rör åtgärderna och verktygen för att åstadkomma det. EDPS ansåg att de verktyg kommissionen inledningsvis föreslog, särskilt de som rör kryptering och permanent övervakning av elektronisk kommunikation, var alltför långtgående.
Den tematiska debatten om Europols operativa stöd till medlemsstaterna med särskilt fokus på ”High Value Targets”/operativa arbetsgrupper (HVT/ OTF) inleddes med en presentation av Linda Staaf och Johan Sone från svenska Polis-
13
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
| myndigheten. De underströk bl.a. Europols betydelse för att bekämpa organi- | |
| serad brottslighet samt värdet av byråns stöd i stora och komplexa ärenden, | |
| t.ex. i ärenden som rör HVT och genom att samla resurser i operativa arbets- | |
| grupper för att bekämpa dessa s.k. mål med högt värde. Därefter höll en av | |
| Europols biträdande direktörer ett anförande på samma tema. Anförandena | |
| följdes av inlägg från JPSG-ledamöterna, bl.a. frågor om hur man utser en | |
| HVT, om det finns andra koncept än operativa arbetsgrupper som fokuserar | |
| på dessa och om fördelningen av resurser. | |
| Den tematiska debatten om kampen mot människohandel inleddes med ett | |
| anförande av EU:s antitraffickingsamordnare, följt av en av Europols biträd- | |
| ande direktörer som gav Europols perspektiv på frågan. Avslutningsvis gick ordet | |
| till en EU-polismästare vid Nederländernas polismyndighet tillika Empact- | |
| samordnare med ansvar för människohandel. Anförandena följdes av inlägg | |
| från JPSG-ledamöterna, som bl.a. innehöll frågor om den ökande migrant- | |
| smugglingen samt hur man kan hantera de utmaningar som finns när det gäller | |
| att hjälpa offer för människohandel, döma förövarna och förbättra samarbetet | |
| på området. |
4.1.1 Förberedande trojkamöte
Den 26 mars hölls ett förberedande möte i ordförandetrojkan5. Mötet leddes av Adam Marttinen (SD), ordförande för riksdagens delegation, och Maite Pa- gazaurtundúa, vice ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor6.
Huvudpunkten för trojkamötet var att ta ställning till medordförandenas förslag om att inrätta en arbetsgrupp för att arbeta vidare med frågan om inrättande av JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter och ett utkast till mandat för arbetsgruppen. Vid mötet kunde trojkan ställa sig bakom det föreslagna mandatet.
4.2 Kontrollgruppens trettonde möte den 20–21 september 2023
Den 20–21 september 2023 hölls det trettonde mötet i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Mötet hölls i Europaparlamentets lokaler i Bryssel och leddes av medordförandena Juan Fernando López Aguilar, ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, och David Serrada Pariente, ordförande för det spanska parlamentets JPSG-delegation. Vid mötet deltog ca 50 ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet. Från riksdagens delegation deltog ordförande Adam Marttinen (SD), ledamöterna
5 Våren 2023 var det ordförandena från JPSG-delegationerna från Tjeckien, riksdagen, Spanien och Europaparlamentet.
6 Den vice ordföranden ersatte Europaparlamentets ordinarie medordförande vid trojkamötet.
14
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
Mikael Damsgaard (M) och Anna Wallentheim (S) samt suppleanten Sanna Backeskog (S).
Vid mötet hölls sessioner om Europols verksamhet och om EDPS tillsyn av Europol. Europols dataskyddsombud respektive dess nytillträdda ombud för grundläggande rättigheter redogjorde för sina uppgifter under varsin session. Fokus för de två mer tematiskt inriktade granskningssessionerna var situationen när det gäller den organiserade brottsligheten i EU respektive situationen när det gäller ekonomisk och finansiell brottslighet med fokus på korruption i EU. Vid mötet visades även videomeddelanden från Spaniens inrikesminister och EU-kommissionären för inrikes frågor Ylva Johansson, och JPSG fick en uppdatering om Europols arbete kopplat till kriget i Ukraina. Något som återkom i flera talares anföranden liksom i ledamöternas inlägg under mötet var situationen gällande narkotikahandeln och behovet av att stärka säkerheten vid EU:s hamnar. Nedan redogörs mer i detalj för de sessioner som rör kontrollen av Europols verksamhet, byråns behandling av personuppgifter och JPSG:s egen verksamhet.
Under sessionen om Europols verksamhet redogjorde Europols verkställande direktör för byråns strategiska och operativa arbete sedan mars samt presenterade utkastet till Europols fleråriga programplanering 2024– 2026. Hon informerade också om byråns nya långsiktiga strategi (Europol Strategy) som antogs i juni. Den nya strategin bygger vidare på de fem tidigare strategiska prioriteringarna men inför också ytterligare en, om att sammanföra relevanta partner för gränsöverskridande samarbete och gemensamma insatser. Grundläggande rättigheter förblir den vägledande principen för strategin och därför har Europols oberoende ombud för grundläggande rättigheter nu tillträtt. Den nya strategin syftar till att göra Europol ännu mer operativt relevant. Europols operativa stöd kommer att fokusera på de områden där mervärdet för medlemsstaterna är störst, och utifrån tre prioriteringar: storskaliga utredningar i realtid, specifika former av expertis och teknisk assistans. Tillsammans med relevanta partner kommer arbetet att stärkas när det gäller t.ex. irreguljär migration, korruption och miljöbrott. Samarbete med partner är prioriterat och direktören nämnde särskilt Schengenländerna, EU:s byråer på området rättsliga och inrikes frågor samt Interpol. Hon framhöll även samarbetet med privata parter liksom forskning och innovation. Sett till Europols externa relationer är samarbetet med närområdet prioriterat, framför allt länderna på västra Balkan men också länderna inom det östliga partnerskapet och UK. Det finns fortsatta utmaningar i samarbetet med MENA- regionen eftersom det saknas ett rättsligt ramverk för systematiskt informationsutbyte men samarbetet fortsätter med länderna i den regionen, t.ex. när det gäller terrorism och narkotika. Latinamerika är en annan prioriterad region, där det redan finns flera samarbetsavtal för strategiskt samarbete, och Europol önskar fördjupa samarbetet kring bl.a. narkotikahandel. Vad avser stödet till Ukraina har Europol bl.a. skickat personal till Ukrainas grannländer i EU och byrån hjälper Ukraina att utveckla en egen analytisk kapacitet. Europol fortsätter att bevaka situationen när det gäller t.ex. människohandel och vapen.
15
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
| Vapensmuggling bedöms inte utgöra ett omedelbart hot men Europol för- | |
| bereder i nära samarbete med ukrainska myndigheter åtgärder för att förhindra | |
| en situation som den efter kriget på västra Balkan. | |
| Den verkställande direktören redogjorde också för situationen för olika | |
| brottsområden. Hon uppehöll sig vid narkotikahandeln, som förblir den största | |
| kriminella marknaden i EU. De senaste åren noteras en ökad kokainsmuggling | |
| till EU, där det mesta kommer sjövägen i containrar. Hamnarna i EU hanterar | |
| 90 miljoner containrar varje år men endast 2–10 procent av dem kontrolleras. | |
| Antwerpen, Rotterdam och Hamburg är några av de hamnar som är mest ut- | |
| satta för kriminell infiltration, där korruption är ett av de vanligaste tillväga- | |
| gångssätten. Direktören efterlyste brådskande åtgärder och ökad medvetenhet | |
| hos hamnmyndigheterna. Det behövs en gemensam ansats för hamnars säker- | |
| het samt ett proaktivt samarbete med privata parter vid hamnarna för att utbyta | |
| tekniska underrättelser och identifiera sårbarheter. Övriga brottsområden som | |
| nämndes var bl.a. migrantsmuggling med en fortsatt kriminell aktivitet längs | |
| alla större vägar in i EU och en fortsatt våldsanvändning. Direktören berörde | |
| också terrorismsituationen inklusive EU:s läges- och trendrapport om | |
| terrorism (TE-SAT) 2023 och arbetet mot cyberbrott, där fokus fortsätter att | |
| vara s.k. ransomware (utpressningsprogram). Arbetet för att bekämpa sexuella | |
| övergrepp mot barn fortsätter och är en mycket viktig prioritering för Europol. | |
| Europolstyrelsens ordförande redogjorde å sin sida för styrelsens arbete | |
| sedan mars. Han hänvisade till den komplexa situation som Europol och | |
| styrelsen agerar i, framför allt mot bakgrund av kriget i Ukraina. Det finns | |
| dessutom ny lagstiftning som direkt påverkar Europol, såsom direktivet om | |
| förbättrat informationsutbyte och förordningen om digitala tjänster (Digital | |
| Services Act, DSA). Det finns dessutom viktiga förslag som fortfarande | |
| förhandlas, bl.a. förslaget om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp | |
| mot barn som kommer att vara prioriterat för styrelsen om det antas. Han | |
| framhöll att de nya rättsliga instrumenten medför nya möjligheter men också | |
| utmaningar för Europol och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter. | |
| Styrelsen välkomnar Europols nya långsiktiga strategi och instämmer i dess | |
| nya fokus och åtgärder för ett mer effektivt informationsutbyte mellan Europol | |
| och medlemsstaterna. Ordföranden berörde också den konsoliderade verk- | |
| samhetsrapporten för 2022, där styrelsen berömde Europol för vad man lyckats | |
| åstadkomma under ett år som präglats av krig i Ukraina och en reviderad | |
| Europolförordning. Samtidigt vädjar styrelsen till EU:s budgetmyndigheter att | |
| säkerställa att Europol får adekvata och hållbara resurser för kommande år. | |
| Styrelsen kommer snart att anta det slutliga programdokumentet för 2024– | |
| 2026 inklusive arbetsprogrammet för 2024. Det blir det första programmet | |
| som grundar sig på den nya strategin och där nämndes bl.a. genomförande av | |
| Europolförordningens nya möjligheter till gemensam analys. En annan viktig | |
| fråga är att säkerställa tillräckliga resurser när det gäller genomförandet av | |
| Etias (EU:s system för reseuppgifter och resetillstånd) men också DSA. | |
| Såväl den verkställande direktören som styrelseordföranden berörde sam- | |
| arbetet med EDPS, där de särskilt välkomnade de nära kontakterna och det |
16
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
konstruktiva samarbete som möjliggjort en driftsättning av Perci-plattformen i juli 2023. Både direktören och ordföranden lyfte även fram samarbetet med JPSG. Direktören framförde att Europol fortsätter att vara tacksamt för JPSG:s stöd, att JPSG bidrar till att göra Europols arbete känt på nationell nivå och att byrån ser fram emot att samarbeta med JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Styrelseordföranden beskrev JPSG som en nyckelpartner i att stärka Europols ansvarsskyldighet, och framhöll att inbjudan till JPSG:s representanter att delta vid styrelsemöten har lett till en nära och förtroendefull relation mellan styrelsen och JPSG.
Efter anförandena följde en debatt med JPSG-ledamöterna där inläggen besvarades löpande av den verkställande direktören och styrelseordföranden. Ledamöterna berörde en stor bredd av ämnen, såsom människohandel och migrantsmuggling, kriminella nätverk med hög risk, lagring av metadata, AI, säkerheten vid EU:s hamnar, narkotikahandel, terrorism samt Europols resurser. Kopplat till terrorism undrade en ledamot vilken metod och information Europol använt för att sammanställa den senaste TE-SAT- rapporten, där ledamoten invände mot att en viss typ av aktivism, t.ex. miljöaktivism, likställs med terrorism och extremism. Den verkställande direktören svarade att det är en lägesrapport, inte en hotbildsanalys, som bygger på kvalitativa och kvantitativa data från medlemsstaterna. Definitionerna som används kommer från EU:s terrorismdirektiv men Europol tar i beaktande att medlemsstaterna kan ha en bredare eller snävare definition. Sedan den första TE-SAT-rapporten har Europol varit i nära kontakt med bl.a. medlemsstaterna för att förfina metodiken. Det finns även en rådgivande nämnd som tittar på utkast till rapporten, och Europol dubbelkontrollerar också med medlemsstaterna att det som står i rapporten stämmer överens med den information medlemsstaterna försett byrån med. När det gäller Europols resurser svarade direktören att byrån fick ett tillskott av resurser i och med EU:s nuvarande långtidsbudget. Byrån kommer att klara av 2024 men det kommer att bli problem 2025. Europol analyserar därför hur nya rättsakter påverkar byrån. Direktören menade att det kommer att behövas mer personal för att hantera genomförandet av DSA men bl.a. också Prümförordningen samt EU:s interoperabilitetsagenda och Europols skyldigheter kopplat till Etias. Nu finns en tillfällig men begränsad överenskommelse med Frontex om överföring av personal. Efterfrågan på Europols stöd ökar och byrån behöver prioritera dagligen, t.ex. när det gäller sexuella övergrepp mot barn där det finns mycket information som inte har behandlats än. Om Europol ska kunna fortsätta leverera på en hög nivå och ge stöd till medlemsstaterna måste finansiella resurser, personal och digitalisering öka. Det handlar också om att hitta rätt personal, där bl.a. Europols roteringsprincip gör det svårt att behålla experter för en längre tid.
Därefter hölls en kortare session för uppföljning av ledamöternas skriftliga och muntliga frågor till Europol som inleddes av en avdelningschef från Europol. Han framhöll att Europol utvecklat en stark relation med JPSG sedan gruppen inrättades, och att JPSG blivit en strategisk partner för byrån. Europol
17
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
| ser ett växande intresse och antal frågor från JPSG. Deltagandet vid Europol- | |
| styrelsens möten är den viktigaste faktorn, men också det ökade antalet | |
| skriftliga frågor tyder på en växande kunskap om och intresse för Europol. | |
| Byrån är mån om att lämna högkvalitativa svar i tid på frågorna eftersom den | |
| anser att det är ett viktigt verktyg. En JPSG-ledamot tog till orda under sessio- | |
| nen för att upprepa sin fråga från föregående session, om medlemsstaternas | |
| information om terrorister. Ledamotens fråga besvarades först följande dag, | |
| och då av en av Europols biträdande direktörer. Han hänvisade till att TE- | |
| SAT-rapporten tas fram för att informera Europaparlamentet och allmänheten | |
| om bl.a. antal terroristattacker, gripanden och fällande domar för terroristbrott | |
| och att den baseras på vad medlemsstaterna rapporterar till Europol. Den | |
| biträdande direktören underströk att det inte är en hotbildsbedömning av Europol | |
| utan en beskrivning av situationen. Metoden för att ta fram rapporten god- | |
| kändes av rådet 2016, efter överenskommelse med Europaparlamentet. Me- | |
| toden kan dock behöva ses över igen och Europol kommer därför att lyfta | |
| frågan vid nästa möte i den rådgivande nämnden och återrapportera vid nästa | |
| JPSG-möte. | |
| EDPS gav under sin session en uppdatering om huvuddragen i sin tillsyn | |
| av Europols behandling av personuppgifter. Han inledde med att redogöra för | |
| arbetet när det gäller behandlingen av minderårigas (under 15 år) person- | |
| uppgifter som Europol fått från internationella organisationer och tredje- | |
| länders brottsbekämpande myndigheter. EDPS har genomfört kontroller hos | |
| Europol för att se hur dessa personuppgifter behandlas av byrån. Samman- | |
| fattningsvis fann EDPS att processen för att bedöma den information Europol | |
| får från tredje part är tydlig och välutvecklad. Europol måste dock utföra en | |
| egen kontroll av kategoriseringen av den information man får därifrån för att | |
| se om den är förenlig med EU:s regler. Det går därför inte att enbart förlita sig | |
| på de berörda parternas analys. EDPS uttryckte oro över huruvida Europol når | |
| tröskeln för strikt proportionalitet, och hänvisade till vissa fall där minderåriga | |
| endast varit inblandade i ringa brott såsom t.ex. snatterier och fickstölder men | |
| placerats i en bredare kategori av organiserad brottslighet. EDPS anser att | |
| användningen av samma klassificering i dessa fall som för ledande personer i | |
| grupperna kan bryta mot den strikta proportionaliteten. EDPS berörde även | |
| Europols behandling av minderårigas uppgifter inom ramen för den auto- | |
| matiserade process som byrån planerar för det material den får från ameri- | |
| kanska National Center for Missing and Exploited Children (NCMEC) för | |
| spridning till medlemsstaterna. Det rör sig om stora mängder material och | |
| mycket känslig information om sexuella övergrepp mot barn. EDPS råd till | |
| Europol i frågan fokuserar på tillförlitligheten hos den information som | |
| kommer från onlinetjänsteleverantörer. Möjliga brister där påverkar tillförlit- | |
| ligheten hos den information Europol har i sina system som underlag för | |
| operativ analys. EDPS har även ett förnyat strategiskt fokus på enskildas | |
| rättigheter att få information om huruvida Europol behandlar deras person- | |
| uppgifter. Ibland kan denna rättighet begränsas, t.ex. med hänsyn till allmän | |
| säkerhet. EDPS huvuduppgift är att se till att dessa begränsningar används på |
18
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
ett korrekt och proportionellt sätt. EDPS platsbesök bekräftar att vissa delar av Europols system inte genomsöks vid begäran om tillgång till uppgifter. En utredning har öppnats för att se vilka metoder Europol kan införa för att säkerställa enskildas rättighet till information. Slutligen nämnde EDPS att man som en del av tillsynen av Frontex kommer att kontrollera hur Europol behandlar den information man får därifrån. Den ökande mängd information som delas bl.a. mellan EU-myndigheter innebär att tillsynen inte kan begränsas till en enda enhet utan måste täcka hela processen.
En av Europols biträdande direktörer gavs också tillfälle att redogöra för Europols syn under EDPS session. Han framhöll att man har utvecklat ett givande samarbete med EPDS, att Europol fullt ut respekterar EPDS roll men också uppskattar möjligheten att kunna diskutera ärenden i förväg. Minderårigas personuppgifter är en mycket viktig fråga, och den process man har är tydlig och har tagits emot väl av EDPS. Den biträdande direktören menade att de fall EDPS nämner är särfall och att det rör sig om 2–3 av totalt 1 000 fall som handlade om bl.a. snatterier. Detta kan givetvis anses utgöra en begränsad inblandning i organiserad brottslighet i vissa fall, men i andra fall rör det sig om utförare av t.ex. egendomsbrott och det är därför viktigt att vara tydlig med att de spelar en roll i den organiserade brottsligheten. Europol kommer att följa upp de rekommendationer man fått från EPDS för att förbättra processen. Europol har följt EDPS råd om NCMEC och har där fått tydlig vägledning, vilket är något byrån ber om för att kunna förbättra sina processer. Vad avser enskildas rättigheter att få information tittar Europol, i nära samarbete med dataskyddsombudet och ibland även i dialog med EDPS, på de förfrågningar som inkommit. Det kan dock ibland vara svårt att hinna besvara dem inom tremånadersfristen eftersom Europol först behöver samråda med medlemsstaterna. Vad Europol önskar förbättra är möjligheten för byrån att lämna synpunkter innan EDPS lämnar en varning. Slutligen betonade den biträdande direktören att byrån aldrig har utbytt operativ information med Frontex eftersom den byrån saknar relevanta genomförandebestämmelser. Sedan EDPS öppnat sin utredning har därför även Frontex slutat att dela operativ information. En arbetsgrupp är tillsatt för att titta på frågan.
I den efterföljande debatten uppehöll sig en majoritet av ledamöterna vid frågan om Europols behandling av minderårigas personuppgifter, bl.a. proportionalitet och medlemsstaternas varierande definitioner i fråga om straffmyndighetsålder. Frågor ställdes också om bl.a. samarbetet med Frontex.
Mötet fortsatte därefter med två kortare sessioner om Europols dataskyddsombuds arbete respektive Europols ombud för grundläggande rättigheters arbete. Det sistnämnda ombudet är en ny tjänst som inrättats till följd av den reviderade Europolförordningen, och ombudet tillträdde sin tjänst i januari 2023. Han redogjorde för arbetet med att bygga upp funktionen internt inom Europol och för de arbetsuppgifter tjänsten omfattar. De båda sessionerna innehöll även en möjlighet för JPSG-ledamöterna att ställa frågor. På en fråga om hur ombudet för grundläggande rättigheter ser på möjligheten att samarbeta med det rådgivande forum JPSG ska inrätta svarade ombudet att han välkomnar det
19
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
| extra ramverk forumet innebär och som kan komplettera arbetet. Han ser fram | |
| emot att arbeta med forumet och är öppen för alla diskussioner med JPSG där | |
| eftersom det ger honom viktig input. | |
| Riksdagens delegation hade inte skickat några skriftliga frågor till Europol | |
| inför mötet, eller några skriftliga kommentarer till utkastet till Europols fler- | |
| åriga programplanering. Mikael Damsgaard (M) ställde dock en muntlig fråga | |
| under granskningssessionen om situationen gällande den organiserade brotts- | |
| ligheten i EU. Frågan rörde hur medlemsstaterna och Europol kan samarbeta | |
| ytterligare när det gäller organiserade egendomsbrott och mer specifikt den | |
| typ av brott som man bl.a. sett ökar i Sverige där dyra bygg- och jordbruks- | |
| maskiner och utrustning stjäls för att säljas vidare. Europols biträdande direk- | |
| tör svarade att det är ett välkänt fenomen, men att ett av de största problemen | |
| är att t.ex. stöld av gps:er kan ses som en ringa förseelse i vissa medlemsstater. | |
| Europol behöver ha en bild av fenomenet, vilket innebär att information måste | |
| delas med Europol. Analysprojektet AP Furtum tittar på denna typ av brotts- | |
| lighet som utförs av mobila organiserade kriminella grupper. Europol har | |
| således möjlighet att hantera denna typ av brott, men ibland saknar man infor- | |
| mation om kopplingar mellan ärendena. |
4.2.1 Förberedande trojkamöte
Den 20 september hölls ett förberedande möte i ordförandetrojkan7 vid vilket bl.a. ordföranden för riksdagens delegation Adam Marttinen (SD) deltog. Vid mötet informerades bl.a. om status i arbetet med att inrätta JPSG:s rådgivande forum. Trojkan ställde sig bakom en förlängning av arbetsgruppens mandat med målet att arbetsgruppen kan enas om och skicka ett förslag som JPSG kan ta ställning till vid kommande JPSG-möte i februari 2024. Den spanska medordföranden avslutade den punkten med att tacka Europaparlamentet, riksdagen samt de belgiska och ungerska parlamenten för det goda samarbetet i arbetsgruppen.
7Hösten 2023 var det ordförandena för JPSG-delegationerna från riksdagen, Spanien, Belgien och Europaparlamentet.
20
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
4.3JPSG:s rådgivande forum för grundläggande rättigheter
Den reviderade Europolförordning som trädde i kraft den 28 juni 2022 införde framför allt ett antal nya och ändrade bestämmelser för Europol, men innebar också vissa nyheter för JPSG:s del. En av dem är det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som JPSG ska inrätta enligt förordningens nya artikel 52a:
Artikel 52a
Rådgivande forum
1.Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska inrätta ett rådgivande forum som på begäran ska bistå gruppen med oberoende rådgivning i frågor som rör grundläggande rättigheter.
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen och den verkställande direktören får samråda med det rådgivande forumet i alla frågor som rör grundläggande rättigheter.
2.Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska besluta om det rådgivande forumets sammansättning, dess arbetsmetoder och hur information ska översändas till det rådgivande forumet.
I enlighet med den process som förankrades i samband med JPSG:s möte i oktober 2022 och som ett första steg gavs alla JPSG-delegationer möjlighet att senast den 30 januari 2023 lämna skriftliga förslag om hur arbetsordningen kan ändras för att inrätta forumet. Ändringsförslag och skriftliga bidrag inkom från delegationerna från Europaparlamentet, Luxemburg, Rumänien, Nederländerna, Cypern, Tyskland (förbundsdagen och förbundsrådet), Ungern, Tjeckien (deputeradekammaren) och Slovenien (nationalförsamlingen). För riksdagsdelegationens räkning skickades ett brev till JPSG:s medordförande den 15 december 2022. I brevet presenterades inget konkret ändringsförslag utan där angavs i stället allmänna ingångsvärden för forumet och processen. Vägledande för beslutet att inte lämna ett konkret ändringsförslag i detta läge var att riksdagen i januari skulle gå in i rollen som medordförande för JPSG i och med EU-ordförandeskapet. Eftersom medordförandena förutsätts agera oväldigt ansåg delegationen att det var ett lämpligare förfarande.
Efter att de inkomna förslagen analyserats på tjänstemannanivå av medordförandena och spridits till samtliga JPSG-delegationer förberedde medordförandena från riksdagen och Europaparlamentet ett utkast till mandat för en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta ett konsoliderat förslag inklusive nödvändiga ändringar av JPSG:s arbetsordning för att inrätta forumet. Mandatet antogs vid trojkamötet i riksdagen den 26 mars 2023 och anger bl.a. följande:
•Arbetsgruppen ska ledas av medordförandena eller deras representanter och omfatta trojkamedlemmarna samt de delegationer (en ledamot per delegation) som anmäler sitt intresse att delta.
•Uppdraget är begränsat till att föreslå ändringar i arbetsordningen för att inrätta forumet samt att skissera dess mandat och arbetsmetoder (eller hur de ska beslutas).
21
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
•Arbetsgruppen ska inleda sitt arbete på grundval av de ändringsförslag som redan skickats in av delegationerna. Kommande kompromissförslag ska delas till alla medlemmar i arbetsgruppen och diskuteras där, först på tjänstemannanivå och därefter på politisk nivå om det behövs.
•Arbetsgruppen ska enas om sitt förslag med konsensus. Den ska presentera resultatet av sitt arbete (antingen genom en statusrapport eller ett kompromissförslag) vid trojkamötet i samband med JPSG:s möte i september 2023. Ordförandetrojkan kan vid behov besluta att skjuta upp denna presentation genom att förlänga arbetsgruppens mandat till efterföljande JPSG-möte våren 2024.
•I enlighet med arbetsordningens artikel 6.2 ska arbetsgruppen när den är klar skicka ett konsoliderat förslag till JPSG:s medordförande och trojkan, senast fyra månader före ett JPSG-möte. Förslaget ska då även spridas till alla JPSG-delegationer. Trojkan ska sedan besluta om förslaget ska föras upp på dagordningen för det första eller andra mötet, för att där antas av JPSG med konsensus.
•Alla JPSG-delegationer ska få skriftlig information om diskussionerna och status i arbetet efter varje arbetsgruppsmöte.
Innehållet i mandatet kommunicerades muntligt vid JPSG:s möte den 27 mars och skickades ut till samtliga delegationer efter det. Samtidigt bjöds delegationerna in att skriftligen anmäla intresse om att delta med en ledamot i arbetsgruppen. Intresseanmälningar inkom från 14 kammare/JPSG-delegationer8. Gruppen kom därför att omfatta totalt 16 ledamöter inklusive medordförandena från riksdagen och Europaparlamentet.
Arbetsgruppen höll ett konstituerande möte den 8 juni 2023. Mötet genomfördes digitalt och leddes av Adam Marttinen (SD), ordförande för riksdagens delegation, och Juan Fernando López Aguilar, ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. I sina inledande ord uttryckte Marttinen (SD) en förhoppning om att arbetsgruppen skulle komma att arbeta konstruktivt och transparent vilket är en förutsättning för att kunna hitta en välfungerande lösning som kan få brett stöd i JPSG.
Efter det konstituerande mötet fortsatte arbetet i arbetsgruppen främst på tjänstemannanivå, för att förbereda ett utkast till förslag baserat på delegationernas initiala skriftliga ändringsförslag och efterföljande diskussioner. Di- gitala tjänstemannamöten hölls den 29 juni respektive den 5 och 27 september. Mötet den 29 juni leddes till följd av medordförandeskapet av delegationssekretariatet till riksdagens delegation tillsammans med tjänstemän från Europaparlamentet. Även efter halvårsskiftet deltog riksdagens delegation aktivt i arbetet.
8Tjeckiens senat respektive deputeradekammare, Belgiens senat respektive representanthus, Ungerns nationalförsamling, Italiens senat, Sloveniens nationalråd respektive nationalförsamling samt JPSG-delegationerna från Spanien, Cypern, Luxemburg, Nederländerna, Portugal och Rumänien.
22
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
Eftersom arbetsgruppen bedömdes behöva mer tid för att utarbeta ett förslag i god tid före nästföljande JPSG-möte fattade trojkan beslut om att förlänga mandatet för arbetsgruppen vid trojkamötet i Bryssel den 20 september 2023.
Diskussionerna på tjänstemannanivå resulterade i början av oktober i ett slutligt utkast till förslag som delades med de delegationer som deltog i arbetsgruppen inför ett arbetsgruppsmöte på politisk nivå den 12 oktober. För att underlätta diskussionerna vid det mötet gavs möjlighet att skicka in skriftliga kommentarer till utkastet inför mötet. Riksdagens delegation skickade in skriftliga ändringsförslag och kommentarer (bilaga 3). Ett skriftligt ändringsförslag skickades även in av Ungerns nationalförsamling.
Den 12 oktober sammanträdde arbetsgruppen på politisk nivå. Mötet hölls digitalt och leddes av Europaparlamentets medordförande. Riksdagsdelegationens ordförande skulle ha deltagit men fick sent förhinder. Under mötet hänvisade dock medordföranden till ändringsförslaget från riksdagens delegation respektive det ungerska ändringsförslaget. Vid mötet hölls inga längre diskussioner om de olika artiklarna i textutkastet. De artiklar där inga skriftliga ändringsförslag fanns, eller starkare invändningar kom under mötet, konstaterade mötesordföranden som överenskomna. Frågan om forumets resurser (artikel 19) ledde dock till en längre diskussion och gruppen lyckades inte enas om den vid mötet. Den formulering som förelåg vid mötet var att forumets medlemmar ska vara oavlönade och bära kostnaderna för sitt deltagande vid forumets möten. I korthet ansåg en minoritet vid mötet att kvaliteten på arbetet i forumet riskerade att försämras om det inte förses med några resurser, och att medlemmarna åtminstone bör få kompensation för eventuella kostnader. Medordföranden svarade med att hänvisa till att det saknas en budget för JPSG, och därmed för forumet, och att arbetsgruppen inte är rätt forum att besluta om någon sådan budget. Mot bakgrund av invändningarna och avsaknaden av konsensus i den frågan meddelade dock medordföranden att delegationerna fick möjlighet att skicka eventuella skriftliga kommentarer om den berörda artikeln inom de närmaste dagarna.
För riksdagsdelegationens räkning skickades samma synpunkter som tidigare om den berörda artikeln för att upprepa stödet för den formulering som tagits fram på tjänstemannanivå. Synpunkter lämnades också av två andra delegationer.
Efter ytterligare kontakter på tjänstemannanivå, bl.a. med riksdagsdelegationens sekretariat, skickade medordförandena en slutlig konsoliderad text inklusive ett kompromissförslag som rör artikel 19 till arbetsgruppen. I kompromissförslaget anges att forumets medlemmar ska vara oavlönade, däremot ströks det tidigare efterledet om att de ska bära kostnaderna för sitt deltagande vid möten. Därmed sägs dock ingenting heller om att motsatsen skulle gälla.
Inga synpunkter inkom från delegationerna därefter och den 23 oktober översände medordförandena formellt ett slutligt förslag till ändring av JPSG:s arbetsordning för att inrätta forumet (bilaga 2), med sikte på att frågan tas upp för beslut vid JPSG:s möte i februari 2024.
23
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
4.3.1 Delegationens arbete i arbetsgruppen
Riksdagens delegation har varit aktiv i arbetsgruppen om det rådgivande forumet, dels i det inledande arbetet med att få gruppen på plats och genom att delta i formuleringen av bestämmelserna, dels med att lämna in skriftliga ändringsförslag och bidra till att finna rimliga kompromisser gällande sluttexten. Delegationen har i arbetet sökt säkerställa att de ändringar som görs av arbetsordningen för att inrätta forumet är rationella, begränsade och inte kostnadsdrivande, och i enlighet med en transparent process för att nå en lösning som har utsikter att få brett stöd av JPSG. På det sättet ökar chanserna att JPSG kan fokusera på sin kärnuppgift att kontrollera Europols verksamhet i stället för att diskutera sina interna regler. Detta är också bakgrunden till att delegationen varit aktiv i tidigare diskussioner om arbetsordningen.
Under de första åren efter att JPSG inrättats ägnade kontrollgruppen betydande tid och kraft åt att diskutera sina interna bestämmelser och sin arbetsordning, vilket till viss del begränsade utrymmet vid JPSG:s möten för kontrollgruppens kärnuppgift. Delegationen konstaterar att JPSG sedan den senaste ändringen av arbetsordningen i oktober 2021 i stället har kunnat fokusera på sin kärnuppgift att kontrollera Europols verksamhet. Delegationen välkomnar detta och anser att det är angeläget att JPSG inte återgår till utdragna diskussioner om procedurfrågor vid sina möten. Därför välkomnar delegationen också att arbetet med att ta fram ett förslag till ändring av arbetsordningen för att inrätta forumet har förts inom ramen för en arbetsgrupp, och att arbetet varit begränsat till att föreslå de ändringar som krävs för att få forumet på plats.
Under riksdagens medordförandeskap vårterminen 2023 kom arbetet att handla om att fastställa arbetsgruppens mandat och dess medlemmar samt att förbereda och kalla till ett första möte i arbetsgruppen den 8 juni. Det innefattade även att förbereda för en första mer substansinriktad diskussion på tjänstemannanivå i gruppen den 29 juni. Efter förankring med delegationen och i samråd med Europaparlamentets tjänstemän förberedde delegationssekretariatet ett bakgrundsunderlag inklusive förslag till frågor att diskutera vid det mötet. I bakgrundsdokumentet redogjordes för kända ramar och begränsningar: vad som anges i Europolförordningen om forumet, nuvarande situation när det gäller budget och personresurser samt information om Frontex rådgivande forum för grundläggande rättigheter. Delegationerna försågs även med en jämförande tabell av de skriftliga bidrag som delegationerna skickade in i början av året. Syftet med mötet var att snäva in diskussionen genom att diskutera grundläggande principer för forumet för att få en bättre bild av var de olika delegationerna stod och möjligheterna att hitta en kompromiss.
Delegationssekretariatet deltog efter vederbörlig avstämning med delegationen därefter i arbetet med att formulera och lämna synpunkter på den text som förbereddes på tjänstemannanivå. I det ingick att säkerställa att texten var förenlig med Europolförordningens bestämmelser om forumet och JPSG och att forumet blir just rådgivande och inte ett nytt granskningsorgan samt att bevaka att forumet utformades på ett rationellt, begränsat och inte kostnadsdrivande sätt.
24
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 | 2023/24:Europol1 |
Inför arbetsgruppsmötet på politisk nivå den 12 oktober höll delegationen en fördjupad diskussion om de olika artiklarna i det utkast som färdigställts på tjänstemannanivå. Baserat på den diskussionen skickades för delegationsordförandens räkning ett skriftligt ändringsförslag och kommentarer till medordförandena den 6 oktober 2023 (bilaga 3). Den 18 oktober, med anledning av den utestående frågan om forumets resurser som väckts på mötet den 12 oktober, skickades ändringsförslaget om den berörda artikeln in igen.
I samband med diskussionerna för att hitta en kompromissformulering om forumets resurser framförde delegationssekretariatet att det inte bör finnas några formuleringar som kan tas till intäkt för att inrätta en budget för forumet eller för att parlamenten, även om det skulle formuleras som att det var frivilligt, förutses bidra med pengar. Detta eftersom det bl.a. kan få följdverkningar för andra delar av det interparlamentariska samarbetet och på det sättet kan riskera att sätta ett olyckligt prejudikat. Det bör även framgå att medlemmarna i forumet förväntas arbeta utan särskild ersättning, för att det ska vara tydligt för dem som ansöker om medlemskap.
Delegationen anser att det konsoliderade förlag om forumet som arbetsgruppen i slutändan enades om är balanserat och proportionerligt, och i stor utsträckning överensstämmer med delegationens synpunkter och ändringsförslag. Lärdomen är att det lönar sig att vara aktiv från ett tidigt stadium och genom hela processen, och att formulera tydliga skriftliga ändringsförslag. De- legationens förhoppning är att de föreslagna ändringarna av arbetsordningen för att inrätta forumet kan antas av hela JPSG vid mötet i februari 2024.
4.4 Studiebesök vid Europol den 3 februari 2023
Den 3 februari 2023 genomförde riksdagens delegation ett studiebesök vid Europols högkvarter i Haag, Nederländerna. Syftet med besöket var att delegationen skulle få en fördjupad kunskap om Europols organisation och verksamhet, eftersom majoriteten av ledamöterna var nya i delegationen. Besöket motiverades även av delegationens ansvar som medordförande för JPSG våren 2023 och värd för JPSG:s möte i riksdagen i mars. Delegationens önskemål om att genomföra ett studiebesök sammanföll med att Europol på eget initiativ kontaktade delegationssekretariatet med ett erbjudande till delegationen om att genomföra ett studiebesök. Bakgrunden till Europols erbjudande var just det kommande medordförandeskapet och inte minst JPSG:s möte i riksdagen, och besöket genomfördes därför före det mötet.
Programmet för besöket omfattade bl.a. möten med Europols verkställande direktör, medarbetare från Europols center mot allvarlig och organiserad brottslighet respektive centret mot it-brottslighet samt en träff med det svenska sambandskontoret. De sakfrågor som berördes vid studiebesöket speglade ämnena för de tematiska debatterna vid JPSG:s möte i riksdagen, dvs. Europols operativa stöd till medlemsstaterna och arbetet för att bekämpa människohandel.
Delegationen anser att syftet med studiebesöket uppfylldes. Programmet för besöket svarade mycket väl mot delegationens förväntningar och delega-
25
| 2023/24:Europol1 | 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2023 |
| tionen uppskattade särskilt den rättframma och lyhörda atmosfär som präglade | |
| mötena under besöket. Studiebesöket gav delegationen såväl fördjupad kun- | |
| skap om Europols organisation och operativa verksamhet som värdefulla in- | |
| sikter när det gäller JPSG:s roll. Detta var av stort värde för delegationen i | |
| förberedelserna inför JPSG:s möte i riksdagen och för delegationens fortsatta | |
| arbete i JPSG efter medordförandeskapet. | |
| Delegationen genomförde ett liknande studiebesök vid Europol i september | |
| 2019. Syftet var att ge den då nya delegationen en fördjupad kunskap om Euro- | |
| pols organisation och verksamhet, för att göra delegationen bättre rustad för | |
| uppdraget i JPSG. I sin redogörelse för verksamheten under 2021 gör delega- | |
| tionen några allmänna reflektioner över sin verksamhet under mandatperi- | |
| oden. Delegationen framhåller bl.a. att studiebesöket gav delegationen en för- | |
| djupad kunskap om både Europols strategiska arbete och den mer praktiskt | |
| inriktade verksamheten samt om det arbete som det svenska sambandskontoret | |
| bedriver på plats i Haag. Delegationen anför även att studiebesöket gett dele- | |
| gationen inspiration till valet av frågor och fokusområden, som den haft värde | |
| av under hela mandatperioden. | |
| Mot bakgrund av detta anser delegationen att ett studiebesök vid Europol | |
| bör genomföras i början av varje mandatperiod. Delegationen förordar vidare | |
| att alla JPSG-delegationer i de nationella parlamenten genomför liknande stu- | |
| diebesök eftersom det kan ge dem en fördjupad kunskap om Europol som kan | |
| hjälpa dem i deras uppdrag i JPSG. |
26
2023/24:Europol1
5 Delegationens förberedelser och genomförande av medordförandeskapet för JPSG våren 2023
Under första halvåret 2023 var riksdagen ordförandeparlament i det interparlamentariska samarbetet inom EU med anledning av det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. För JPSG:s del innebar det att ordföranden för riksdagens delegation var medordförande för kontrollgruppen under perioden tillsammans med medordföranden från Europaparlamentet. I det ingick att leda JPSG:s möte i riksdagen i mars 2023 tillsammans med Europaparlamentets medordförande och i övrigt representera JPSG under halvåret tillsammans med Europaparlamentet. Även om delegationens ordförande var den som formellt innehade uppdraget som medordförande har i största möjliga mån hela delegationen varit involverad i förberedelserna och genomförandet av medordförandeskapet och JPSG:s möte i riksdagen.
Eftersom medordförandeskapet för JPSG är delat mellan ordförandeparlamentet och Europaparlamentet har allt som rör JPSG inklusive mötet förberetts, överenskommits och genomförts gemensamt av riksdagens delegation och Europaparlamentet. Det handlar bl.a. om upplägget för mötet i riksdagen inklusive inbjudningar, utkast till dagordning och andra mötesdokument inför mötet samt mötessammanfattningar. Vissa frågor och dokument har även stämts av med övriga parlament i trojkan, i enlighet med JPSG:s arbetsordning.
Eftersom det är ordförandeparlamentet som ansvarar för att arrangera JPSG:s möten under vårterminerna hade dock riksdagen ett större ansvar för logistiken för mötet, och i praktiken ansvarade riksdagen (JPSG-delegationen) för att initiera olika processer kopplat till mötets innehåll även om det gjordes i nära kontakt med Europaparlamentet.
I egenskap av medordförande har delegationens ordförande tillsammans med Europaparlamentets medordförande också stått som mottagare för frågor och brev från övriga JPSG-delegationer. I det har ingått att kontrollera att de skriftliga frågor som JPSG-ledamöter eller -delegationer önskar skicka till Europol faller inom ramen för JPSG:s mandat enligt Europolförordningen, inför att de översänds till Europol för besvarande. Delegationens ordförande deltog även för JPSG:s räkning vid Europolstyrelsens möte i Stockholm den 7 juni 2023.
5.1 JPSG:s möte i riksdagen
Delegationens förberedelser inför JPSG:s möte i riksdagen våren 2023 inleddes hösten 2021. I augusti 2022 enades den avgående delegationen om ett preliminärt upplägg för mötet, för att säkerställa en smidig överlämning till och underlätta arbetet för den kommande delegationen. Den delegation som valdes
27
| 2023/24:Europol1 | 5 DELEGATIONENS FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE AV MEDORDFÖRANDESKAPET FÖR JPSG |
| VÅREN 2023 | |
| i oktober 2022 fortsatte förberedelserna på grundval av det upplägget. Arbetet | |
| intensifierades efter JPSG:s möte i Bryssel i oktober 2022, och i december | |
| 2022 fastställde delegationen förslag till ämnesområden för de två tematiska | |
| debatter den önskade skulle stå på dagordningen för mötet. Ämnesförslagen | |
| skickades kort därefter till Europaparlamentet för synpunkter eftersom dele- | |
| gationen behövde enas med Europaparlamentet om dagordningen för mötet | |
| inklusive ämnena för de tematiska debatterna. Ytterligare information om de- | |
| legationens förberedelser t.o.m. december 2022 finns i delegationens redogö- | |
| relse för verksamheten under 2022 (redog. 2022/23:Europol1). | |
| Den 25 januari 2023 meddelade Europaparlamentet att man ställde sig | |
| bakom förslagen till ämnen inklusive delegationens förslag till utkast till dag- | |
| ordning. Mot bakgrund av det färdigställde delegationen ett utkast till dagord- | |
| ning som skickades till övriga trojkaparlament för samråd. Inga synpunkter | |
| inkom och åtta veckor före mötet skickades en inbjudan från medordförandena | |
| och ett utkast till dagordning ut till samtliga JPSG-delegationer, i enlighet med | |
| arbetsordningen. | |
| Därefter fortsatte delegationens mer detaljerade förberedelser inför mötet, | |
| främst genom en nära kontakt mellan delegationssekretariatet och tjänstemän | |
| vid Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt | |
| rättsliga och inrikes frågor samt med Europol. Delegationen hade på tjänste- | |
| mannanivå även löpande kontakt med bl.a. kommissionen, EDPS, Polis- | |
| myndigheten och Justitiedepartementet som bidrog med talare vid mötet. Detta | |
| resulterade i att ett slutligt utkast till dagordning kunde spridas till samtliga | |
| delegationer den 15 mars 2023 (se den svenska översättningen av dagordningen | |
| i bilaga 4). | |
| Mötesprogrammet i riksdagen inleddes med ett förberedande trojkamöte | |
| den 26 mars i Andrakammarsalen följt av middag på Vasamuseet för samtliga | |
| JPSG-delegationer och talare som bjudits in till mötet. Själva JPSG-mötet | |
| hölls i Andrakammarsalen måndagen den 27 mars mellan kl. 8:30 och 17:00. | |
| Riksdagsdelegationens ordförande och medordföranden från Europaparlamen- | |
| tet turades under mötet om att introducera talare respektive leda diskussionen | |
| med ledamöterna under varje session. |
5.2 Europols styrelsemöte den 7 juni 2023
Den 7–8 juni 2023 sammanträdde Europols styrelse i Stockholm. JPSG:s medordförande från riksdagen och Europaparlamentet var inbjudna till den del av mötet som ägde rum på förmiddagen den 7 juni. Inbjudan skickades i enlighet med Europolförordningen som anger att två företrädare för JPSG ska bjudas in att delta i två ordinarie Europolstyrelsemöten per år som observatörer utan rösträtt.
Medordföranden från Europaparlamentet behövde ställa in sin medverkan med kort varsel, vilket innebar att riksdagsdelegationens ordförande Adam Marttinen (SD) deltog som ensam medordförande och representant för JPSG vid mötet. Han deltog som observatör, men med talerätt.
28
| 5 DELEGATIONENS FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE AV MEDORDFÖRANDESKAPET FÖR JPSG | 2023/24:Europol1 |
| VÅREN 2023 |
Styrelsemötet leddes av Europolstyrelsens ordförande. Vid mötet deltog utöver medlemsstaternas ledamöter i styrelsen bl.a. Europols verkställande direktör respektive biträdande direktörer och biträdande generaldirektören för EU-kommissionens generaldirektorat för migration och inrikes frågor. Mötet inleddes med anföranden av justitieminister Gunnar Strömmer (M) och rikspolischef Anders Thornberg. Delegationens ordförande Adam Marttinen (SD) fick ordet under mötets öppningssession och gjorde även några avslutande kommentarer i slutet av den del av mötet han närvarade vid.
Vid styrelsemötet diskuterades och antogs en reviderad version av Europols långsiktiga strategi (Europol Strategy) liksom den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten för 2022. Styrelsen valde även en ny ordförande och vice ordförande för den kommande 18-månadersperioden. Vidare antog styrelsen ett beslut som specificerar de kriterier som ska gälla för när Europol kan föreslå möjliga införanden av informationsregistreringar i Schengens informationssystem (SIS). Styrelsen gav även sitt stöd till att Europol inrättar en ny enhet för integrerade operativa tjänster som kommer att fokusera på interoperabilitet och reseunderrättelser. Andra frågor som diskuterades vid JPSG-delen av mötet var Europols verksamhet när det gäller kriget i Ukraina och Europols yttre förbindelser. I samband med diskussionen om den reviderade strategin och inrättandet av den nya enheten ställde flera styrelseledamöter frågor om Europols finansiella resurser och personalresurser, bl.a. mot bakgrund av att den nya strategin inte åtföljs av ytterligare resurser och att omprioriteringar därför kan krävas.
Under öppningssessionen inledde delegationens ordförande Adam Marttinen (SD) med att tacka för inbjudan till mötet och det faktum att två representanter från JPSG bjuds in, en från Europaparlamentet och en från JPSG-delegationen i rådsordförandelandet. På det sättet kan man säkerställa både kontinuitet i deltagandet vid styrelsemötena och ge de nationella parlamenten en bättre förståelse för vad uppgiften innebär och få insyn i hur styrelsen arbetar, samtidigt som deltagandet givetvis sker under strikt konfidentialitet. Han betonade att relationen mellan JPSG och Europols styrelse vilar på ömsesidigt förtroende och att dialogen dem emellan därför alltid behöver vara öppen. Marttinen (SD) tackade även styrelsens ordförande liksom Europols verkställande direktör och biträdande direktörer för deras medverkan vid JPSG:s möte i riksdagen i mars 2023. Ett möte som enligt Marttinen (SD) var framgångsrikt, och där man lyckades få till en givande och dynamisk diskussion mellan JPSG-leda- möterna och Europols ledning. Han informerade kort om JPSG:s kommande möte i Bryssel i september, då bl.a. medordförandenas skriftliga återrapport från detta styrelsemöte skulle anmälas. Slutligen informerade Marttinen (SD) om att JPSG har tillsatt en arbetsgrupp för att inrätta det rådgivande forum för grundläggande rättigheter som den reviderade Europolförordningen föreskriver. Medordförandena skulle leda ett första konstituerande möte i arbetsgruppen den 8 juni och hoppades kunna uppdatera styrelsen om det arbetet vid nästa styrelsemöte som JPSG-representanter deltar vid. Marttinen (SD) uttryckte å medordförandenas vägnar en förhoppning att forumet, när det väl
29
| 2023/24:Europol1 | 5 DELEGATIONENS FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE AV MEDORDFÖRANDESKAPET FÖR JPSG |
| VÅREN 2023 | |
| etablerats, kan utgöra ytterligare ett viktigt inslag i JPSG:s granskande roll och | |
| i slutändan också ha en positiv effekt för Europols arbete. | |
| I sina avslutande kommentarer framhöll Marttinen (SD) att deltagandet vid | |
| styrelsemötet inte enbart utgör en viktig del i att granska Europol utan också | |
| innebär en möjlighet att ta del av diskussionerna och styrelsens arbete. Styrel- | |
| sens ordförande tackade å sin sida för orden och framförde att det även var | |
| viktigt för Europol och för styrelsen att JPSG:s medordförande deltog vid mö- | |
| tet, för att tydliggöra styrelsens arbete. | |
| Efter mötet, och i enlighet med JPSG:s arbetsordning, skickades för dele- | |
| gationsordförandens räkning en skriftlig återrapport till JPSG om styrelsemötet.9 |
5.3 Delegationens reflektioner om medordförandeskapet
Delegationens sammantagna bedömning är att medordförandeskapet och JPSG:s möte vårterminen 2023 var framgångsrika. Positiva omdömen om mötet har kommit från såväl deltagande ledamöter och tjänstemän från andra parlament som inbjudna talare inklusive Europols ledning. Det som lyfts fram är bl.a. mottagandet, formatet på och organisationen av mötet samt diskussionerna vid mötet. Delegationen anser att man med mötet uppfyllt syftet att sammanföra ledamöter från EU-ländernas nationella parlament och Europaparlamentet för att diskutera frågor av gemensamt europeiskt och parlamentariskt intresse.
De ämnen som delegationen föreslog för de tematiska debatterna, och som Europaparlamentet ställde sig bakom, var Europols operativa stöd till medlemsstaterna – med särskilt fokus på konceptet ”High Value Targets”/ operativa arbetsgrupper (HVT/OTF) respektive kampen mot människohandel. Diskussionerna vid mötet visar att det var lämpliga ämnesval då olika länders erfarenheter och perspektiv på frågorna framkom i inläggen, även i de diskussioner som hölls under de stående punkterna på mötesdagordningen. Den första tematiska debatten hade också den indirekta effekten att den bidrog till fördjupad kunskap om en del av Europols och de nationella polismyndigheternas arbete som är mindre känd. En av anledningarna till att delegationen valde det ämnet var just för att konkretisera samarbetet mellan Europol och medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter.
JPSG:s grunduppdrag är att utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag. Denna kontroll sker bl.a. genom att ledamöterna vid JPSG:s möten ställer frågor till Europols ledning. Vid mötet i riksdagen hade extra omsorg lagts på att ge tillräcklig tid för ledamöterna att ställa frågor till Europols ledning, och för den att besvara varje fråga och inlägg individuellt. Delegationen anser att detta föll väl ut. Alla ledamöter som önskade ta till orda gjorde det, och alla ledamöter fick individuellt svar från minst en i Europols ledning. Delegationens bedömning är att det ledde till en
9 Rapporten finns på engelska och franska på webbplatsen Ipex.
30
| 5 DELEGATIONENS FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE AV MEDORDFÖRANDESKAPET FÖR JPSG | 2023/24:Europol1 |
| VÅREN 2023 |
givande och dynamisk diskussion som uppskattades av såväl ledamöterna som Europols ledning.
Under förberedelserna av JPSG:s möte har delegationen, främst genom delegationssekretariatet, haft löpande kontakt med Europaparlamentet men även med bl.a. Europol, Polismyndigheten, Justitiedepartementet och kommissionen. Kontakterna har överlag fungerat utmärkt och i hög grad bidragit till ett framgångsrikt möte. Att förbereda och genomföra mötet gemensamt med Europaparlamentet har inneburit fördelar i form av att Europaparlamentet till viss del kan sägas stå för det institutionella minnet i egenskap av ständig medordförande. Samtidigt kan det också innebära utmaningar i planeringen inför mötet då medordförandena måste komma överens om mötesupplägg och mötesdokument. Det fanns därför vissa utmaningar i att följa tidsfristerna i JPSG:s arbetsordning – något som delvis kan bero på Europaparlamentets storlek och organisation, vilket gör att dess interna processer för avstämning förefaller ta längre tid, också jämfört med erfarenheter från andra interparlamentariska sammanhang. Sammantaget har kontakterna med Europaparlamentet dock varit mycket konstruktiva och riksdagens delegation har fått gehör för i princip alla önskemål och förslag. En bidragande orsak till det kan enligt delegationen vara att den varit tydlig med sina önskemål och förslag i kontakten med Europaparlamentet.
Delegationen skulle dock vilja föreslå att man inom JPSG, på tjänstemannanivå, tar fram en gemensam skriftlig arbetsrutin om vad som måste göras inklusive tidsplan inför ett JPSG-möte, baserat på vad som anges i JPSG:s arbetsordning. Att ha en sådan färdig och gemensam rutin att utgå ifrån skulle kunna underlätta för medordförandena i planeringen inför ett JPSG-möte.
Utgångspunkter för delegationens förberedelser inför JPSG:s möte har varit JPSG:s arbetsordning och dagordningarna för tidigare möten samt delegationens samlade erfarenheter av att delta vid dessa möten. Det har bl.a. inneburit att delegationen i planeringen och genomförandet av mötet värnat arbetsordningens bestämmelser och tidsfrister, och i förekommande fall påmint om vikten av att följa det som anges där. Delegationen har i upplägget för mötet även sökt främja dynamiska debatter, för att komma ifrån förskrivna anföranden. Av den anledningen fick JPSG-ledamöterna anmäla sina inlägg först under mötet, till skillnad från tillvägagångssättet vid majoriteten av tidigare möten där ledamöter ombetts föranmäla sina inlägg. Att i stället för föranmälda talarlistor låta ledamöter begära ordet först vid sittande möte ökar enligt delegationen sannolikheten för spontana inlägg och att inläggen relaterar till det som diskuteras. Ett annat sätt att främja dynamiken var att i upplägget för vissa av sessionerna låta inbjudna talare besvara ledamöternas inlägg löpande i stället för att ge ett samlat svar på inläggen. Detta fungerade väl och underlättades också av möbleringen i mötessalen, där talarna satt vid ett bord placerat framför medordförandenas podium. Det innebar att avståndet mellan talarna och JPSG-ledamöterna var litet, och att talarna var vända mot ledamöterna. Öppenhet och transparens har också varit vägledande för delegationen i förberedelserna och genomförandet av mötet, och i medord-
31
| 2023/24:Europol1 | 5 DELEGATIONENS FÖRBEREDELSER OCH GENOMFÖRANDE AV MEDORDFÖRANDESKAPET FÖR JPSG |
| VÅREN 2023 | |
| förandeskapet. Det innebär att vikt bl.a. lagts vid att förse samtliga JPSG- | |
| delegationer med tydlig och tidig information inför mötet liksom i andra frågor | |
| som behandlats inom JPSG under vårterminen 2023. | |
| Kopplat till uppgifterna under medordförandeskapet önskar delegationen | |
| även framhålla delegationsordförandens deltagande vid Europolstyrelsens | |
| möte i juni 2023. Deltagandet gav delegationen, genom ordföranden, en vär- | |
| defull inblick i styrelsens arbete men även i de diskussioner som förs mellan | |
| medlemsstaternas ledamöter i styrelsen. Det bidrar bl.a. till att öka förståelsen | |
| för komplexiteten i vissa frågor men också för de olika ståndpunkter som finns | |
| i medlemsstaterna. Delegationen vill i sammanhanget också erinra om vad den | |
| framfört inom ramen för tidigare översyner av JPSG:s arbetsordning, senast | |
| 2021 då bl.a. frågan om vem som ska representera JPSG vid Europols styrel- | |
| semöten avhandlades. Delegationen anförde då att det finns skäl att införa en | |
| automatisk ordning för vem som ska representera JPSG som observatör vid | |
| Europols styrelsemöten eftersom det inte är rimligt att JPSG:s delegationer | |
| inför varje möte ska lägga tid och kraft på att bereda sitt ställningstagande till | |
| olika kandidater. En automatisk ordning skulle också frikoppla utnämningen | |
| från frågan om JPSG:s beslutsregel (konsensus). Förslaget skulle innebära att | |
| observatörsuppgiften görs till en integrerad del i ansvaret som roterande med- | |
| ordförande. Observatörsuppgiften skulle därmed rotera på ett sätt som ger de | |
| nationella parlamentens delegationer jämlik möjlighet att bilda sig en uppfatt- | |
| ning av vad uppgiften innebär och skaffa sig insikter om hur Europols styrelse | |
| fungerar. Delegationen anförde att det skälet väger tyngre än argumentet att | |
| insynen i styrelsens arbete skulle gynnas av att observatörsuppgiften innehas | |
| av en och samma person under en längre tid. Enligt den ändring som sedermera | |
| antogs i arbetsordningen i oktober 2021 ska JPSG delta med två representanter | |
| vid Europolstyrelsens möten, en från Europaparlamentet och en från JPSG- | |
| delegationen i rådsordförandelandet. I praktiken innebär det att inbjudan till | |
| styrelsemötena ställs till båda medordföranden, och med utgångspunkten att | |
| båda deltar om de har möjlighet. | |
| Sammanfattningsvis anser delegationen att medordförandeskapet har | |
| bidragit till att ge delegationen en fördjupad inblick i såväl JPSG:s som | |
| Europols styrning och verksamhet. Det har också inneburit att delegationen | |
| skapat värdefulla kontakter som bör tas till vara även efter medordförande- | |
| skapet. |
32
2023/24:Europol1
BILAGA 1
Riksdagens JPSG-delegation 2023
Delegationen består av fyra ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Riksdagen valde ledamöter och suppleanter till delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol den 11 oktober 2022 (prot. 2022/23:5) för valperioden 2022–2026.
Vid ett konstituerande sammanträde den 11 oktober 2022 valde delegationen Adam Marttinen (SD) till ordförande och Petter Löberg (S) till vice ordförande. Delegationens sammansättning har inte ändrats under 2023.
Ledamöter och suppleanter valda den 11 oktober 2022
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Adam Marttinen (SD), ordförande | Katja Nyberg (SD) |
| Petter Löberg (S), vice ordförande | Mattias Vepsä (S) |
| Mikael Damsgaard (M) | Louise Meijer (M) |
| Anna Wallentheim (S) | Sanna Backeskog (S) |
33
2023/24:Europol1
BILAGA 2
Medordförandenas förslag till ändring av arbetsordningen för att inrätta ett rådgivande forum för grundläggande rättigheter
34
| MEDORDFÖRANDENAS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN FÖR ATT INRÄTTA ETT | 2023/24:Europol1 |
RÅDGIVANDE FORUM FÖR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER BILAGA 2
35
| 2023/24:Europol1 | BILAGA 2 MEDORDFÖRANDENAS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN FÖR ATT |
INRÄTTA ETT RÅDGIVANDE FORUM FÖR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER
36
| MEDORDFÖRANDENAS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN FÖR ATT INRÄTTA ETT | 2023/24:Europol1 |
RÅDGIVANDE FORUM FÖR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER BILAGA 2
37
| 2023/24:Europol1 | BILAGA 2 MEDORDFÖRANDENAS FÖRSLAG TILL ÄNDRING AV ARBETSORDNINGEN FÖR ATT |
INRÄTTA ETT RÅDGIVANDE FORUM FÖR GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETER
38
2023/24:Europol1
BILAGA 3
Delegationens ändringsförslag om rådgivande forum för grundläggande rättigheter
39
| 2023/24:Europol1 | BILAGA 3 DELEGATIONENS ÄNDRINGSFÖRSLAG OM RÅDGIVANDE FORUM FÖR GRUNDLÄGGANDE |
RÄTTIGHETER
40
| DELEGATIONENS ÄNDRINGSFÖRSLAG OM RÅDGIVANDE FORUM FÖR GRUNDLÄGGANDE | 2023/24:Europol1 |
RÄTTIGHETER BILAGA 3
41
2023/24:Europol1
BILAGA 4
Slutligt utkast till dagordning för JPSG:s möte i riksdagen
42
| SLUTLIGT UTKAST TILL DAGORDNING FÖR JPSG:S MÖTE I RIKSDAGEN BILAGA 4 | 2023/24:Europol1 |
43
| 2023/24:Europol1 | BILAGA 4 SLUTLIGT UTKAST TILL DAGORDNING FÖR JPSG:S MÖTE I RIKSDAGEN |
| 44 | Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2024 |