Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2021
Redogörelse 2021/22:Europol1
Redogörelse till riksdagen 2021/22:Europol1
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2021
Till riksdagen
Delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol överlämnar härmed redogörelsen för sin verksamhet under 2021 till riksdagen. Eftersom redogörelsen är delegationens sista för denna mandatperiod innehåller den även ett antal reflektioner om sin och kontrollgruppens verksamhet under den gångna mandatperioden.
Coronapandemin har inneburit att den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen behövt anpassa sitt arbete även under 2021. Kontrollgruppens verksamhet har dock kunnat upprätthållas och anpassningarna har främst inneburit en omställning till digitala möten. Kontrollgruppens två möten under året genomfördes som videokonferenser vid vilka fyra ledamöter ur riksdagens delegation deltog.
Under året har kontrollgruppen fortsatt att diskutera vissa utestående frågor i gruppens arbetsordning. Diskussionerna har sedan slutet av 2020 förts inom ramen för en särskilt inrättad arbetsgrupp. I maj 2021 enades arbetsgruppen om ett förslag till ändring av arbetsordningen. På grundval av förslaget antog kontrollgruppen en reviderad arbetsordning vid sitt möte i oktober 2021. Ordföranden för riksdagens delegation har ingått i arbetsgruppen och deltagit vid de digitala möten som hållits i denna. Delegationen har i stort fått gehör för de synpunkter som den framförde i arbetsgruppen, vilket reflekteras i den uppdaterade arbetsordningen.
Riksdagens delegation har upprätthållit sin interna verksamhet under året. Samtliga planerade delegationssammanträden har hållits även om majoriteten har fått genomföras digitalt. Vid sammanträdena har delegationen bl.a. diskuterat kontrollgruppens verksamhet och förberedelser inför gruppens möten
1
| 2021/22:Europol1 | TILL RIKSDAGEN |
| inklusive frågan om kontrollgruppens arbetsordning. Delegationen har även | |
| tagit emot externa besök från Polismyndigheten i kunskapsinhämtande syfte. | |
| I maj 2021 anordnade delegationen ett digitalt seminarium på temat Europol | |
| och Encrochat. | |
| Stockholm den 3 februari 2022 |
Petter Löberg delegationsordförande
Livia Spada delegationssekreterare
2
2021/22:Europol1
Innehållsförteckning
3
2021/22:Europol1
1 Europol
Europeiska unionens byrå för samarbete inom brottsbekämpning (Europol) inledde sin verksamhet i slutet av 1990-talet med grund i Europolkonventionen. Sverige tillträdde denna konvention 1997. Europols målsättning är att stödja och stärka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser och ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig och gränsöverskridande brottslighet, terrorism och former av brottslighet som påverkar ett gemensamt intresse som omfattas av EU:s politik. Verksamheten består bl.a. i att
•samla in, analysera och utbyta information
•samordna utredningar och operativa insatser
•utarbeta hotbildsbedömningar
•tillhandahålla specialiserad utbildning.
Europolkonventionen ersattes 2009 av ett rådsbeslut, och Europol ombildades då till en EU-myndighet. Med grund i Lissabonfördraget antogs sedermera 2016 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/794, den s.k. Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. Förordningen tillämpas fr.o.m. den 1 maj 2017. I december 2020 presenterade EU- kommissionen ett förslag till ändring av förordningen. I skrivande stund pågår fortfarande lagstiftningsförhandlingar på EU-nivå om en förordningstext.
4
2021/22:Europol1
2Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
2.1 Den politiska övervakningen av Europol
I december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelser (artikel 12 c och f) i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) om att de nationella parlamenten aktivt bidrar till en väl fungerande union, bl.a. genom att inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa delta i den politiska övervakningen av Europol och genom att delta i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet.
De nationella parlamenten ska delta i den politiska övervakningen av Europol i enlighet med artikel 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Där anges att närmare bestämmelser för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten ska fastställas i de förordningar som reglerar Europols struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter.
På grundval av artikel 88 i EUF-fördraget antogs Europolförordningen, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. I artikel 51 i Europolförordningen anges att en specialinriktad gemensam parlamentarisk kontrollgrupp ska inrättas av de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för människors grundläggande fri- och rättigheter.
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol, JPSG) etablerades genom ett beslut vid EU-talmanskonferensens möte i april 2017. JPSG förväntades enas om sina arbetsformer mer i detalj och anta en arbetsordning vid sitt konstituerande möte. EU-talmanskonferensen rekommenderade även en översyn av arbetsordningen två år efter gruppens första möte. JPSG höll sitt konstituerande möte i oktober 2017 men lyckades enas om en arbetsordning först mötet därefter, i mars 2018. En större översyn av arbetsordningen genomfördes i september 2019. I oktober 2021 antog kontrollgruppen ytterligare ändringar i arbetsordningen.
2.2 Kontrollgruppens uppgifter
Europolförordningen ger en allmän beskrivning av kontrollgruppens uppgifter. Kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter. Genom förordningen ges kontrollgruppen befogenhet att begära att ledande
5
| 2021/22:Europol1 | 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL |
| befattningshavare för Europol ska inställa sig för att diskutera allmänna frågor | |
| som rör Europols verksamhet, inklusive budgetaspekter på denna verksamhet, | |
| Europols organisationsstruktur och ett eventuellt inrättande av nya enheter och | |
| specialiserade centrum, med beaktande av skyldigheterna avseende diskretion | |
| och konfidentialitet. Den europeiska datatillsynsmannen ska på begäran och | |
| minst en gång per år inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör skyd- | |
| det av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter och i synnerhet | |
| skyddet av personuppgifter. Kontrollgruppen får även bjuda in andra berörda | |
| personer till sina möten om det är lämpligt. | |
| Vidare ska kontrollgruppen rådfrågas om Europols fleråriga programplane- | |
| ring. Europol har en reglerad informationsskyldighet gentemot JPSG och ska | |
| med beaktande av skyldigheterna avseende diskretion och konfidentialitet | |
| överlämna ett antal angivna handlingar och handlingstyper till denna kontroll- | |
| grupp. Det handlar t.ex. om hotbildsbedömningar, de dokument som innehål- | |
| ler Europols fleråriga programplanering och dess årliga arbetsprogram samt | |
| den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten om Europols verksamhet. | |
| Kontrollgruppen har också rätt att begära andra relevanta handlingar som | |
| krävs för fullgörande av dess uppgifter när det gäller den politiska övervak- | |
| ningen av Europols verksamhet. | |
| Slutligen får JPSG sammanställa sammanfattande slutsatser om den poli- | |
| tiska övervakningen och överlämna dessa slutsatser till Europaparlamentet | |
| och de nationella parlamenten. Europaparlamentet ska skicka slutsatserna för | |
| kännedom till rådet, kommissionen och Europol. Förordningen ger även Euro- | |
| pols styrelse rätt att bjuda in personer vilkas åsikter kan vara av betydelse vid | |
| diskussionen att delta i styrelsens möten, inklusive, när det är lämpligt, en | |
| företrädare för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen. Dessa | |
| personer får då delta som observatörer utan rösträtt. | |
| För närvarande förhandlar Europaparlamentet och rådet om ändringar i | |
| Europolförordningen från 2016. I kommissionens utkast till ändrad förord- | |
| ning1 föreslås bl.a. att den parlamentariska kontrollen och ansvarsskyldigheten | |
| för Europol stärks genom att införa nya rapporteringsskyldigheter för Europol | |
| till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen. Det återstår att se hur | |
| de skrivningarna ser ut i den förordningstext som slutligen antas. |
2.2.1 Kontrollgruppens arbetsordning
I den arbetsordning som kontrollgruppen antagit regleras gruppens interna organisation och arbete mer i detalj. Flera av bestämmelserna härrör från EU-talmanskonferensens beslut i april 2017 om att etablera JPSG. Vissa av bestämmelserna grundar sig på den reviderade arbetsordning som kontrollgruppen antog den 26 oktober 2021.
1 Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) 2016/794 vad gäller Europols samarbete med privata parter, Europols behandling av personuppgifter till stöd för brottsutredningar och Europols roll inom forskning och innovation (COM(2020) 796).
6
| 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL | 2021/22:Europol1 |
I arbetsordningen finns bestämmelser om gruppens sammansättning och möten:
•Varje nationellt parlament ska representeras av upp till fyra ledamöter, där varje kammare i tvåkammarparlament har rätt att skicka upp till två ledamöter till JPSG.
•Europaparlamentet ska vara representerat av upp till 16 ledamöter i gruppen. JPSG har även möjlighet att bjuda in observatörer till sina möten.
•Kontrollgruppen ska ledas gemensamt av parlamentet i den medlemsstat som innehar rådsordförandeskapet och Europaparlamentet, vilket företräds av ordföranden för det ansvariga utskottet. Konstellationen benämns medordföranden.
•JPSG:s sekretariat ska tillhandahållas av ordförandeskapstrojkan (delegationsordförandena från det innevarande, kommande respektive föregående ordförandeparlamentet och Europaparlamentet) och ha till uppgift att bistå medordförandena och trojkan. Sekretariatet ska även förbereda och skicka ut dokument inför kontrollgruppens möten.
•Kontrollgruppen ska träffas två gånger per år: på våren i parlamentet i rådsordförandelandet och på hösten i Europaparlamentet i Bryssel. Beslut kan även fattas om att hålla extra möten.
•JPSG har också möjlighet att inrätta undergrupper som är nödvändiga för att gruppen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Undergruppernas mandat, roll, mål och arbetsmetoder ska fastställas från fall till fall. Alla ledamöter i JPSG ska ha rätt att delta i sådana undergrupper.
•Kontrollgruppens möten ska i regel vara offentliga. Gruppen ska i princip anta sina beslut med konsensus.
Arbetsordningen innehåller också en möjlighet för kontrollgruppens ledamöter att ställa muntliga och skriftliga frågor till Europol. Skriftliga frågor får även ställas vid sidan av möten och oberoende av frågorna på dagordningen och ska besvaras inom lämplig tid. Frågorna ska spegla JPSG:s mandat enligt Europolförordningen och förmedlas till Europol först efter att medordförandena har kontrollerat deras tillåtlighet.
Vidare innehåller arbetsordningen mer detaljerade bestämmelser för hur kontrollgruppens delegationer kan begära relevanta handlingar från Europol och för hur kontrollgruppen bereder de sammanfattande slutsatser som Europolförordningen nämner.
Arbetsordningen anger även att två ledamöter från JPSG ska fungera som representanter med rätt att delta, i enlighet med Europolförordningen, vid Europols styrelses möten för den tidsperiod JPSG bestämmer. Representanterna ska delta vid styrelsemötena som observatörer utan rösträtt. En av ledamöterna ska komma från Europaparlamentet och en ledamot från JPSG- delegationen i rådsordförandelandet. Endast en av representanterna kommer att ha rätt att ta till orda för JPSG:s räkning vid styrelsemötet. Inför varje möte de blir inbjudna till kommer de två representanterna överens om vem som ska
7
| 2021/22:Europol1 | 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL |
| föra JPSG:s talan. Representanterna ska återrapportera skriftligt till JPSG efter | |
| varje styrelsemöte.2 | |
| Slutligen innehåller arbetsordningen en möjlighet för JPSG-delegationerna | |
| att föreslå att arbetsordningen ses över. Sådana förslag inklusive motivering | |
| ska skickas skriftligen till JPSG:s medordförande och trojka samt spridas till | |
| samtliga delegationer, minst fyra månader före ett JPSG-möte. Trojkan avgör | |
| om ett förslag att se över arbetsordningen ska föras upp på dagordningen för | |
| det första eller andra JPSG-mötet efter att förslaget har översänts. Varje änd- | |
| ring av arbetsordningen ska underställas beslut av JPSG med konsensus.3 |
2I enlighet med den reviderade arbetsordningen som antogs den 26 oktober 2021. Tidigare representerades JPSG endast av en representant vid styrelsemötena.
3I enlighet med den reviderade arbetsordningen som antogs den 26 oktober 2021.
8
2021/22:Europol1
3 Huvuddragen i JPSG:s verksamhet 2021
Under 2021 hölls två möten i kontrollgruppen, båda digitala. JPSG-mötena har ägnats åt sedvanliga rapporter från Europols ledning om byråns verksamhet under de senaste sex månaderna. I vanlig ordning har också Europeiska datatillsynsmannen rapporterat om sin tillsyn av Europols behandling av personuppgifter. Ett särskilt fokus för datatillsynsmannens rapporter under året har varit dess synpunkter när det gäller Europols hantering av stora och komplexa datamängder. Vid båda möten har även kommissionären för inrikes frågor deltagit för att redogöra för kommissionens arbete i frågor som faller inom Europols mandat. En stående punkt har varit en lägesrapport om översynen av Europols mandat inklusive diskussionerna kring förslaget till ny Europolförordning. Coronapandemins påverkan på brottsligheten i EU har också varit ett återkommande tema för presentationerna och debatterna. Europol konstaterar att brottslingar snabbt har anpassat sina arbetsmetoder under pandemin, och byrån noterar särskilt en ökning vad gäller bl.a. it-brott, utbudet av förfalskade och undermåliga produkter på hälsoområdet, organiserade förmögenhetsbrott och finansiella brott samt spridning på nätet av material som visar sexuella övergrepp på barn. Vid mötena har också ett antal s.k. tematiska debatter hållits. Debatterna har bl.a. rört it-brottslighet och digital motståndskraft, sexuella övergrepp mot barn på nätet samt finansiella brott och korruption.
Under året har kontrollgruppen också fortsatt diskussionen om vissa utestående frågor kopplade till JPSG:s arbetsordning. Diskussionerna har sedan december 2020 förts inom ramen för en särskilt inrättad arbetsgrupp. I maj 2021 enades arbetsgruppen om ett förslag till ändring av arbetsordningen. På basis av detta förslag antog kontrollgruppen en reviderad arbetsordning vid JPSG- mötet i oktober 2021. Ändringarna trädde i kraft samma dag de antogs, den 26 oktober 2021.
9
2021/22:Europol1
4 Delegationens verksamhet 2021
Under 2021 har delegationen sammanträtt vid totalt sex tillfällen; i januari, februari, april, juni, september och november. Sammanträdena har bl.a. behandlat delegationens redogörelse för 2020, kontrollgruppens verksamhet och delegationens förberedelser inför JPSG-mötena samt inkomna handlingar till delegationen från Europol. Vid sammanträdet i januari informerade medarbetare från Polismyndigheten om samarbetet med Europol, med fokus på ärenden som rör människohandel och seriebrottslighet som inte primärt berör storstadsregionerna. Alla sammanträden under 2021 har genomförts digitalt, med undantag för sammanträdet i november.
Den 6 maj 2021 arrangerade delegationen ett digitalt seminarium i riksdagen med titeln ”Europol och Encrochat”. I det s.k. Encrochatfallet bistod Europol och Eurojust en gemensam fransk och nederländsk utredning gällande den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat. Den gemensamma insatsen gjorde det möjligt att avlyssna, dela och analysera miljontals meddelanden mellan kriminella och har lett till en rad frihetsberövanden och åtal i flera europeiska länder inklusive i Sverige.
Vid seminariet redogjorde Håkan Wall, chef för internationella enheten vid polisens nationella operativa avdelning (Noa) tillika Sveriges ledamot i Europols styrelse, och Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten vid Noa och för Europols nationella enhet, för den svenska polisens arbete med Encrochatfallet samt dess samarbete med Europol och andra EU-länders polismyndigheter i ärendet. Seminariet riktade sig till riksdagsledamöter i Polismyndighetens insynsråd, regionpolisråden och Säpos insynsråd samt till ledamöter och suppleanter i justitieutskottet. Vid seminariet deltog totalt 15 ledamöter liksom ett antal tjänstemän från Riksdagsförvaltningen.
Delegationens ledamöter har deltagit vid de två digitala JPSG-möten som hållits under året. I avsnitt 4.1–4.2 ges en mer ingående redogörelse för mötena liksom för delegationens ställningstaganden vid och med anledning av dessa möten.
Delegationen har också fortsatt att vara aktiv i frågan om JPSG:s arbetsordning, och delegationens ordförande har deltagit i den särskilt inrättade arbetsgruppen om arbetsordningen. Ordföranden deltog vid det digitala möte som hölls i arbetsgruppen den 25 maj 2021 då gruppen kom överens om ändringsförslag till arbetsordningen. I avsnitt 4.3 redogörs för arbetet i arbetsgruppen inklusive delegationens ställningstaganden i denna.
Under året har delegationen också inlett förberedelserna inför det svenska EU-ordförandeskapet första halvåret 2023. I egenskap av ordförandeparlament kommer riksdagen att stå värd för JPSG-mötet våren 2023. Ordföranden för riksdagens JPSG-delegation kommer att vara medordförande under hela ordförandeskapsperioden, vilket också innefattar att leda JPSG-mötet våren 2023 tillsammans med medordföranden från Europaparlamentet.
10
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021 | 2021/22:Europol1 |
Delegationens ordförande kommer även att ingå i JPSG:s ordförandeskapstrojka under perioden den 1 juli 2022– 31 december 2023. Delegationens förberedelser har bl.a. handlat om att reflektera över sina erfarenheter av att delta i kontrollgruppens möten och arbete. Delegationen planerar även att under 2022 få till stånd möten med ordförande för tidigare ordförandeparlaments JPSG-delegationer, för att förhöra sig om deras erfarenheter av att agera medordförande. Delegationens förberedelser syftar till att kunna göra en överlämning till den kommande JPSG-delegation som väljs efter riksdagsvalet 2022 och som därmed kommer att ansvara för JPSG under ordförandeskapet. Se mer i avsnitt 5.
Delegationens ledamöter i justitieutskottet har muntligen återrapporterat till utskottet efter JPSG-mötena. Delegationens presidium har deltagit vid de två delegationspresidiemöten som talmannen bjudit in till under året.
4.1Kontrollgruppens åttonde möte den 1–2 februari
2021
Den 1–2 februari 2021 hölls det åttonde mötet i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Mötet skulle ursprungligen ha hållits i Lissabon men anordnades i stället som ett videomöte med anledning av coronapandemin. Mötet leddes av medordförandena Isabel Oneto, ordförande för det portugisiska parlamentets JPSG-delegation och Juan Fernando López Aguilar, ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Vid videomötet deltog drygt 70 ledamöter från de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Från riksdagens JPSG-delegation deltog ordförande Petter Löberg (S), ledamöterna Maria Strömkvist (S) och Mikael Damsgaard (M) samt suppleanten Helena Bouveng
(M).
I vanlig ordning innehöll mötet ett antal presentationer om Europols verksamhet. Dessa innefattade bl.a. en redogörelse av Europols verkställande direktör för Europols verksamhet sedan september 2020 och en presentation av Europeiska datatillsynsmannen (EDPS) om tillsynen av Europols behandling av personuppgifter. Presentationerna kompletterades av skriftliga bidrag från Europols styrelses ordförande och ordföranden för Europols samarbetsnämnd.
I sin presentation berörde Europols verkställande direktör bl.a. byråns handlingsplan för att hantera risker i behandlingen av stora datamängder och EDPS synpunkter på behandlingen. Den verkställande direktören informerade även om den dekrypteringsplattform som Europol lanserade i december 2020.
Fokus för EDPS presentation var dess inledande synpunkter på förslaget till ändring av Europolförordningen och dekrypteringsplattformen. EDPS uppehöll sig även vid frågan om Europols behandling av stora datamängder. Den handlingsplan Europol tagit fram har noga analyserats av EDPS som bedömer att den innehåller starka beståndsdelar för att hantera de risker behandlingen innebär. Samtidigt menade EDPS att vissa delar i planen fortfarande måste
11
2021/22:Europol1 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021
förtydligas, specificeras eller utvecklas. I sammanhanget pekade EDPS på att planen saknar en konsekvensbedömning för dataskydd.
Vid mötet hölls även en debatt om översynen och förstärkningen av Europols mandat. Debatten inleddes med ett anförande av EU-kommissionären för inrikes frågor, Ylva Johansson, i vilket hon redogjorde för innehållet i kommissionens förslag till ändring av Europolförordningen. Johansson betonade vikten av att Europol måste kunna föreslå att utredningar inleds där EU:s intressen berörs, även om det endast rör en medlemsstat. Hon pekade även på att förslaget kommer att stärka Europols möjligheter att samarbeta direkt med privata företag genom att dela information, något som framför allt behövs för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn och terrorism. Europols nya mandat kommer också att göra det möjligt för byrån att utveckla artificiell intelligens för att bli mer effektiv, inklusive i behandlingen av stora datamängder. Johansson betonade att alla bestämmelser måste vara förenliga med grundläggande rättigheter och dataskydd.
Två s.k. tematiska debatter hölls även vid mötet, om it-brottslighet och digital motståndskraft respektive om coronakrisens påverkan på EU:s inre säkerhet och polissamarbetets roll.
Vid mötet informerade medordförandena också om trojkans beslut att förlänga mandatet för arbetsgruppen om JPSG:s arbetsordning. Medordförandenas förhoppning var att arbetsgruppen i stället skulle kunna presentera sina förslag inför JPSG-mötet hösten 2021.
Riksdagens delegation ställde inga muntliga frågor vid mötet utan hade i stället skickat skriftliga frågor till Europol inför mötet. Frågorna rörde Europols bedömning av situationen när det gäller i vilken grad medlemsländerna delar information, varför den varierar, kvaliteten på informationen som delas, brottsområden där informationsdelningen särskilt kan förbättras liksom exempel på bästa praxis. Ett skriftligt svar på frågorna inkom från Europol samma dag som mötet startade och berördes inte av Europols verkställande direktör vid mötet. Se delegationens frågor och Europols svar i bilaga 2.
4.2Kontrollgruppens nionde möte den 25–26 oktober 2021
Den 25–26 oktober 2021 hölls det nionde mötet i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol. Även detta möte genomfördes som ett videomöte, i stället för i Europaparlamentets lokaler i Bryssel. Mötet leddes av medordförandena Juan Fernando López Aguilar, ordförande för Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, samt Bojana Potočan och Nik Prebil, ordförande för JPSG- delegationerna i det slovenska parlamentets två kammare. Vid videomötet deltog drygt 70 ledamöter från de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Från riksdagens JPSG-delegation deltog ordförande Petter Löberg (S), vice ordförande Mikael Damsgaard (M) samt ledamöterna Maria Strömkvist (S) och Helena Bouveng (M).
12
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021 | 2021/22:Europol1 |
Vid mötet redogjorde Europols verkställande direktör för Europols verksamhet sedan mars 2021 inklusive utkastet till Europols fleråriga programplanering 2022–2024. Informationen om verksamheten kompletterades av skriftliga bidrag från Europols styrelses ordförande och ordföranden för Europols samarbetsnämnd. Presentationer hölls även av bl.a. EDPS och kommissionären för inrikes frågor, Ylva Johansson. Två s.k. tematiska debatter stod också på dagordningen. Den ena debatten rörde it-brottslighet med särskilt fokus på sexuella övergrepp mot barn online och samarbetet med tredjeländer, inklusive privatpersoner och icke-statliga organisationer. Tema för den andra debatten var finansiell brottslighet och korruption.
I sin presentation välkomnade Europols verkställande direktör de pågående lagstiftningsförhandlingarna om ett stärkt mandat för Europol, vilket direktören ser som nödvändigt för att byrån ska kunna hantera de utmaningar som kommer av en brottslighet som snabbt anpassar sig till nya digitala möjligheter. Vidare nämndes att Europols operativa stöd till medlemsstaterna har ökat i jämförelse med 2020, vilket inte vore möjligt utan ett effektivt informationsutbyte. Hon berörde även kriminellas användande av krypterade kommunikationstjänster som gör det möjligt för dem att agera utanför sina hemländer. De undviker på så sätt striktare jurisdiktioner samt kan vara närmare logistiska centrum och slussa in pengar i det globala finansiella systemet. Detta skapar stora utmaningar för medlemsstaternas polismyndigheter och kräver ökat samarbete och utbyte av operativ information, även med länder utanför EU. Den verkställande direktören framhöll att cyberrymden håller på att bli en viktig sfär för kriminella. Europol har bl.a. stött insatser mot kriminella som sprider s.k. malware eller skadlig programvara via internet. Bland växande hot noterar Europol särskilt korruption och finansiell brottslighet. Den verkställande direktören uppdaterade även JPSG om dialogen med EDPS om de utmaningar som konstaterats i Europols hantering av stora datamängder. Europol har antagit en handlingsplan för att ta itu med de risker EDPS har identifierat.
Även EDPS berörde frågan om Europols hantering av stora datamängder. Frågan handlar om hur Europol hanterar stora datamängder i dag, vilket ledde till EDPS formella kritik i september 2020. EDPS påminde om att det handlar om en risk att människor som inte har någon uppenbar länk till kriminell verksamhet får sina personuppgifter behandlade av Europol. För att förhindra det har lagstiftaren satt höga krav. Denna princip kvarstår också i förslaget till uppdaterat mandat för Europol även om det där också ges vissa undantag. EDPS är nöjda med de åtgärder Europol har vidtagit för att åtgärda de brister som upptäcktes förra året, förutom när det gäller tidsbegränsningar för hur lång tid uppgifter kan sparas. När det gäller maskinlärningsverktyg som Europol är i färd att utveckla har EDPS lämnat ett utlåtande där man konstaterar att man ännu inte kan bedöma effekterna av denna utveckling. Enligt EDPS är Europol dock medveten om utmaningarna och man kommer att fortsätta sitt nära samarbete på området.
13
2021/22:Europol1 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021
Kommissionären för inrikes frågor, Ylva Johansson, redogjorde för kommissionens arbete i frågor som faller inom Europols mandat. Hon uttryckte en förhoppning om att lagstiftningsförhandlingarna om ett stärkt mandat för Europol skulle kunna avslutas före årsskiftet. Det nya mandatet måste enligt kommissionären ge Europol de verktyg och befogenheter byrån behöver för att kunna hantera stora och komplexa datamängder, och också bädda för bättre samarbete med tredjeländer och privata aktörer. Det stärkta mandatet måste åtföljas av stärkt insyn och skyddsåtgärder och förslaget innehåller därför ett stärkt dataskydd och parlamentarisk kontroll. Johansson menade även att det måste finnas tvingande åtgärder för privata aktörer så att de tar bort innehåll på nätet som t.ex. uppmuntrar till sexuella övergrepp mot barn. Johansson framhöll att bekämpandet av sexualbrott mot barn på internet har hög prioritet, där utvecklingen är oroande och mer samarbete behövs. Kommissionen kommer också att föreslå att ett nytt center inrättas för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Kommissionären berörde även frågan om finansiell brottslighet, där kommissionen konstaterar att 60 procent av de kriminella nätverken ägnar sig åt korruption och 80 procent kontrollerar eller infiltrerar lagliga företag och tvättar pengar. Arbetet med Encrochat har visat att kriminella är mycket mer involverade i korruption än vad som tidigare varit känt, och Jo- hansson uteslöt inte ytterligare åtgärder.
Vid mötet genomfördes även ett samråd med kontrollgruppen om utkastet till Europols fleråriga programplanering 2022–2024, enligt Europols skyldigheter i Europolförordningen. Delegationerna hade möjlighet att skicka in skriftliga bidrag om utkastet inför mötet. Inga sådana skriftlig bidrag inkom.
Som sista punkt på dagordningen stod en revidering av JPSG:s arbetsordning på basis av det kompromissförslag som den särskilt inrättade arbetsgruppen för JPSG:s arbetsordning enats om i maj 2021. Medordförandena inledde punkten med att redogöra för bakgrunden till översynen och för arbetsgruppens arbete samt för de föreslagna ändringarna i arbetsordningen. Därefter fick ledamöterna tillfälle att komma med synpunkter.
Inga ledamöter tog till orda och JPSG kunde anta de föreslagna ändringarna utan invändningar. Den reviderade arbetsordningen trädde i kraft samma dag, den 26 oktober 2021. Se mer i avsnitt 4.3 och bilaga 4.
Riksdagens delegation ställde inga muntliga frågor vid mötet utan hade i stället skickat skriftliga frågor till Europol inför mötet. Frågorna rörde Europols arbete med krypterade kommunikationstjänster som utnyttjas av kriminella. Ett skriftligt svar från Europol inkom samma dag som mötet inleddes. Se delegationens frågor och Europols svar i bilaga 2.
4.3 Arbetsgruppen om JPSG:s arbetsordning
Den 28 september 2020 fattade kontrollgruppens trojka beslut om ett mandat för en arbetsgrupp med uppdrag att arbeta vidare med vissa utestående frågor kopplade till JPSG:s arbetsordning. De bestämmelser i arbetsordningen som omfattades av mandatet var utnämningen av kontrollgruppens representant till
14
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021 | 2021/22:Europol1 |
Europols styrelse (artikel 5) och en möjlig klausul för framtida översyner av arbetsordningen som respekterar konsensusprincipen (artikel 6.2).
Arbetsgruppen har letts av medordförandena och bestått av trojkamedlemmarna samt ledamöter från de delegationer som önskade delta. Utöver ordföranden för riksdagens JPSG-delegation har gruppen omfattat ledamöter från Europaparlamentet, den tyska förbundsdagen, Portugals parlament, Kroatiens parlament, Luxemburgs deputeradekammare, Italiens deputeradekammare, Cyperns representanthus, Rumäniens parlament, Greklands parlament, Frankrikes nationalförsamling, den polska sejmen, Belgiens representanthus, Sloveniens nationalförsamling och Nederländernas senat.
Arbetsgruppens uppgift har varit att hitta en lösning på hur de två artiklarna ska formuleras eftersom majoriteten av delegationerna har ansett att deras nuvarande lydelser är otillfredsställande. Utgångspunkterna för arbetsgruppen har varit att dess arbete ska göras vid sidan av JPSG:s gängse arbete så att verksamheten i övrigt kan fokusera på kontrollen av Europol. Arbetsgruppen ska enas om sina förslag med konsensus. Efter att arbetsgruppen presenterat sina förslag ska trojkan i sin tur föreslå ändringar i arbetsordningen baserade på dessa. Alla ändringar av arbetsordningen måste respektera konsensusprincipen i enlighet med artikel 4.1 e i arbetsordningen.
Enligt mandatet skulle arbetsgruppen ursprungligen ha presenterat sina förslag vid det trojkamöte som hölls i anslutning till JPSG-mötet i februari 2021. Vid ett digitalt arbetsgruppsmöte på tjänstemannanivå i januari 2021 drogs dock slutsatsen att ytterligare diskussioner behövdes för att hitta en kompromiss. Vid trojkamötet den 1 februari 2021 fattades därför beslut om att förlänga arbetsgruppens mandat till JPSG-mötet hösten 2021.
I maj 2021 höll arbetsgruppen ett digitalt möte på politisk nivå som resulterade i att den ställde sig bakom en kompromisstext om de två berörda artiklarna i arbetsordningen. Denna kompromiss fick sedan även stöd av trojkan. Den 26 oktober 2021 antog sedan JPSG de ändringar arbetsgruppen och trojkan ställt sig bakom. Ändringarna i arbetsordningen trädde i kraft samma dag.
Ordföranden för riksdagens JPSG-delegation deltog i arbetsgruppen och ställde sig för delegationens räkning bakom den överenskommelse som nåddes i arbetsgruppen i maj eftersom överenskommelsen bedöms tillgodose grundprinciperna i delegationens ändringsförslag från januari 2021. Det gäller såväl artikel 5 om JPSG:s representant till Europols styrelsemöten (en automatisk och roterande ordning mellan de nationella parlamenten baserat på rådsordförandeskapet) som artikel 6.2 (möjligheten att väcka förslag om ändring av arbetsordningen). Förslaget om att införa en möjlighet att väcka förslag om ändring av arbetsordningen kom ursprungligen just från riksdagens JPSG- delegation, i samband med översynen av arbetsordningen hösten 2019.
Ytterligare bakgrund om diskussionerna om arbetsordningen finns i redogörelse 2020/21:Europol1.
15
2021/22:Europol1 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021
4.3.1 Möten i arbetsgruppen under 2021
Efter det första mötet i arbetsgruppen i december 2020 hade delegationerna i arbetsgruppen möjlighet att skicka in ändringsförslag i fråga om de berörda artiklarna i arbetsordningen, artikel 5 och 6.2, senast i mitten av januari 2021. De flesta delegationer i arbetsgruppen skickade förslag, inklusive riksdagens JPSG-delegation.
Riksdagsdelegationens förslag baserades på delegationens ändringsförslag från september 2019 då den förra översynen av arbetsordningen genomfördes. I korthet upprepade delegationen behovet av en automatisk och roterande ordning mellan de nationella parlamenten baserat på rådsordförandeskapet för att utse JPSG:s representant till Europols styrelses möten (artikel 5) och att arbetsordningen bör innehålla en möjlighet att föreslå en översyn av JPSG:s arbetsordning (artikel 6.2). Delegationens ändringsförslag återfinns i bilaga 3.
Den 21 januari 2021 höll arbetsgruppen ett digitalt möte på tjänstemannanivå för en första diskussion om delegationernas ändringsförslag. Vid mötet deltog tjänstemän från sekretariatet till riksdagens JPSG-delegation. Diskussionen visade att arbetsgruppen behövde ytterligare tid för att ta fram ett förslag. Medordförandena fick också i uppdrag att undersöka möjligheterna med Europols styrelse om att tillåta fler JPSG-representanter än en på styrelsemötena.
För riksdagsdelegationens räkning upprepades vid mötet att ordningen för att utse JPSG:s representant till Europols styrelse bör vara så automatiserad som möjligt och baserad på principen om rotation, för att JPSG ska slippa ägna sig åt diskussioner om olika kandidater vid varje möte. För delegationens del framfördes även vikten av att nå en bra och stabil lösning och inte hasta fram ett förslag. Oavsett när en överenskommelse nås i arbetsgruppen är det viktigt att alla JPSG-delegationer hålls ordentligt informerade, för att undvika problem i JPSG senare i processen. Det förordades även att medordförandena tar fram ett skriftligt kompromissförslag för arbetsgruppen att diskutera eftersom det underlättar avstämningen med den egna delegationen.
Den 25 maj hölls ett arbetsgruppsmöte på politisk nivå. Inför mötet skickade medordförandena ut ett skriftligt kompromissförslag till delegationerna i arbetsgruppen. Kort inför mötet skickade även delegationerna från den tyska förbundsdagen och förbundsrådet respektive den italienska deputeradekammaren skriftliga inspel där de föreslog vissa tillägg och ändringar i kompromissförslaget.
Vid mötet gav riksdagsdelegationens ordförande sitt stöd till medordförandenas utskickade kompromissförslag. Ett antal ytterligare ledamöter tog också till orda för att ge sitt stöd till kompromissförslaget, i vissa fall med kompletterande frågor eller kommentarer. Mötet resulterade i att arbetsgruppen ställde sig bakom kompromissförslaget men med vissa tillägg utifrån delar av framför allt italienarnas och tyskarnas förslag.
Den text som gruppen ställde sig bakom innebar följande formulering av artikel 5 respektive 6.2 i arbetsordningen:
16
| 4 DELEGATIONENS VERKSAMHET 2021 | 2021/22:Europol1 |
•Artikel 5: Två ledamöter från JPSG ska fungera som gruppens representanter med rätt att delta som observatörer utan rösträtt vid Europols styrelsemöten. Längden på mandatet ska avgöras av JPSG. En ledamot ska komma från Europaparlamentet och en ledamot från JPSG-delegationen i rådsordförandelandet. Endast en av dessa har rätt att ta till orda för JPSG:s räkning vid styrelsemötet. Inför varje möte kommer de två representanterna överens om vem som ska ta till orda. Representanterna ska återrapportera skriftligt till JPSG efter varje möte.
•Artikel 6.2: JPSG-delegationerna får skicka in förslag om att se över arbetsordningen. Sådana förslag inklusive motivering ska skickas skriftligen till JPSG:s medordförande och trojka och spridas till samtliga JPSG- delegationer minst fyra månader före ett JPSG-möte. Trojkan avgör om ett förslag om att se över arbetsordningen ska föras upp på det första eller andra JPSG-mötet efter att förslaget om översyn har översänts. Varje ändring av arbetsordningen ska underställas beslut av JPSG med konsensus.
Överenskommelsen om artikel 5 möjliggjordes av ett besked från Europols styrelse om att den är villig att bjuda in två JPSG-representanter till styrelsemötena, en från Europaparlamentet och en från ordförandelandets JPSG- delegation. Beskedet gavs trots att Europolförordningen endast föreskriver att en JPSG-representant bjuds in. Två representanter kan således delta vid mötena men under premissen att endast en av dem har rätt att föra JPSG:s talan inför styrelsen. Medordförandena hade även efterfrågat styrelsens syn på möjligheten att de två representanterna bjuds in till styrelsemötena på ett systematiskt och regelbundet sätt. Europols styrelse vill där dock behålla nuvarande praxis som vilar på Europolförordningens bestämmelser. Enligt dessa bjuds JPSG:s representant in till styrelsemötena när det är lämpligt, dvs. baserat på styrelsens bedömning av om det är relevant sett till dagordningen för ett möte. Att bjuda in JPSG-representanten på ett systematiskt och regelbundet sätt till samtliga styrelsemöten skulle enligt styrelsen i praktiken leda till att den fråntas rätten att göra en sådan bedömning baserat på dagordningspunkterna.
17
2021/22:Europol1
5Delegationens reflektioner om verksamheten under mandatperioden
Sedan delegationen tillträdde i januari 2019 har dess ledamöter deltagit vid totalt två fysiska JPSG-möten, båda under 2019. Coronapandemins utbredning i början av 2020 har inneburit att kontrollgruppens möten sedan dess genomförts digitalt. Även JPSG-mötet våren 2022 kommer att genomföras som videomöte. Det innebär att majoriteten av JPSG-mötena under mandatperioden kommer att ha varit digitala. Efter inledande tekniska utmaningar tycker sig delegationen se en viss digital mognad med följden att de digitala JPSG- mötena successivt förbättrats. Även om kontrollgruppens verksamhet har kunnat upprätthållas och de digitala mötena blivit bättre anser delegationen i grund och botten inte att de kan ersätta fysiska möten. Det digitala formatet och återstående tekniska utmaningar påverkar fortfarande mötenas kvalitet. Formatet lämpar sig mindre bra för interaktiva debatter mellan ledamöterna, och återstående teknikproblem innebär att alla ledamöter som önskar göra inlägg i debatten inte alltid lyckas. En viktig del vid de fysiska mötena är också det som händer utanför möteslokalerna, t.ex. i kaffepauserna och under middagarna, då delegationerna har möjlighet att ha såväl planerade som mer spontana bilaterala möten med ledamöter från andra parlament. Delegationen noterar vidare att Europaparlamentets ledamöter har en tendens att dominera vid mötena. Denna övervikt blir om möjligt ännu tydligare vid de digitala mötena, framför allt vid kontrollgruppens höstmöten då de arrangeras av Europaparlamentet i Bryssel. Vid dessa digitala möten är det inte ovanligt att ledamöter från Europaparlamentets JPSG-delegation har deltagit på plats i Europaparlamentets möteslokaler medan de nationella parlamentens ledamöter kopplat upp sig digitalt.
Under mandatperioden har delegationen prövat olika verktyg i kontrollen av Europol. Delegationen har ställt muntliga frågor vid JPSG-mötena, där kvaliteten på svaren är avhängig att de inbjudna talarna får tillräckligt mycket tid till sitt förfogande vid mötet för att kunna besvara frågorna. Delegationen har även prövat att skicka in en skriftlig förvarning om de frågor den önskar ställa muntligt vid mötet, i syfte att få ett mer utförligt svar. I det fallet fick delegationen dock endast ett summariskt svar vid mötet, möjligtvis därför att talarna hade mycket begränsad tid till sitt förfogande för att besvara inlägg och frågor. Sedan en tid skickar delegationen skriftliga frågor till Europol inför JPSG- mötena. Erfarenheten hittills visar att svaren då är mer utförliga men att de i regel inkommer mycket kort tid före mötet. Samtidigt anser delegationen att skriftliga frågor är ett viktigt verktyg för att kunna utöva sin kontroll och att det även är ett sätt att tydliggöra att delegationen är aktiv och tar sin roll på allvar. Sammanfattningsvis anser delegationen att en kombination av muntliga frågor vid mötet och skriftliga frågor till Europol inför mötet är det bästa. Även om yttre omständigheter har inneburit att kontrollgruppens möten hållits
18
| 5 DELEGATIONENS REFLEKTIONER OM VERKSAMHETEN UNDER MANDATPERIODEN | 2021/22:Europol1 |
digitalt vill delegationen återigen framhålla värdet med fysiska möten då de inte bara ger bättre förutsättningar för dynamiska debatter mellan ledamöterna och med de inbjudna företrädarna utan också möjliggör bilaterala möten med andra JPSG-delegationer.
Delegationen har sedan starten varit aktiv i frågan om JPSG:s arbetsordning för att säkerställa att kontrollgruppen har de bästa verktygen till sitt förfogande i kontrollen av Europol, nu och i framtiden. En anledning till delegationens aktivitet i frågan är också att bidra till att lösa de frågor som återstod efter översynen i september 2019, för att kontrollgruppen framgent ska kunna fokusera på sin kärnuppgift att kontrollera Europol i stället för att JPSG-mötena ägnas åt långdragna procedurdiskussioner. Kontrollgruppens antagande av en reviderad arbetsordning i oktober 2021, som är i linje med de grundprinciper delegationen fört fram i diskussionerna, kan enligt delegationen därför ses som en framgång.
När det gäller den interna verksamheten har delegationen haft som ambition att höja sin kunskap om Europol och de frågor som faller inom byråns mandat. Motivet är att bättre förstå och kunna utföra sitt uppdrag att kontrollera Europol genom JPSG. Delegationen har i val av ämnen och inbjudan av externa gäster till sammanträden och seminarier förvissat sig om en tydlig koppling till Europol. En del i den kunskapshöjande ambitionen har varit att öka kunskapen om hur det nationella brottsbekämpande arbetet kopplat till de frågor Europol ansvarar för fungerar samt samarbetet mellan nationella brottsbekämpande myndigheter och Europol. Dessa kunskapshöjande aktiviteter har skapat bättre förutsättningar för delegationens inspel inför och frågor vid JPSG- mötena. Delegationen vill i sammanhanget även lyfta fram den studieresa som genomfördes vid Europols högkvarter i Haag i september 2019. Syftet med besöket var att ge delegationen fördjupad kunskap om Europols organisation och verksamhet. Delegationens sammantagna bedömning var att det syftet uppfylldes. Studiebesöket gav en mycket bra inblick i Europols arbete, både när det gäller byråns strategiska arbete och mer praktiskt inriktade verksamhet. Delegationen fick även en fördjupad kunskap om det arbete som det svenska sambandskontoret vid Europol bedriver på plats i Haag och kontorets kontakt med nationella brottsbekämpande myndigheter. Besöket tydliggjorde också Europols betydelse för det operativa arbetet i medlemsländerna och byråns roll som samordnande aktör. Studiebesöket har också gett delegationen inspiration till val av frågor och fokusområden som den haft värde av under hela mandatperioden.
Slutligen gör delegationen även några reflektioner när det gäller framgångsfaktorer för ett väl genomfört JPSG-möte. En viktig aspekt är skickliga och välinsatta mötesordförande, vilket i sin tur i hög grad är personberoende. Vi- dare är tydlig, ordnad och transparent kommunikation och information inför och under JPSG-mötena, på såväl politisk nivå som tjänstemannanivå, något som också påverkar bilden av ett mötes kvalitet. Informationen behöver även komma delegationerna till del i god tid före mötena, vilket dessvärre varit undantag snarare än regel. Att delegationerna får information och underlag i god
19
| 2021/22:Europol1 | 5 DELEGATIONENS REFLEKTIONER OM VERKSAMHETEN UNDER MANDATPERIODEN |
| tid från mötesarrangörerna är en förutsättning för att de ska kunna förbereda | |
| sig ordentligt inför mötena. Väl förberedda ledamöter ökar i sin tur möjlig- | |
| heten till initierade diskussioner och frågor vid JPSG-mötena, vilket bidrar till | |
| bättre möten. En viktig aspekt för kvaliteten är även väl förberedda och ly- | |
| hörda talare som försäkrar sig om att besvara frågor och inlägg från ledamö- | |
| terna. Att avsätta tillräckligt mycket tid i dagordningen för att talarna ska | |
| kunna ge meningsfulla svar på samtliga frågor är avgörande. Dessa fram- | |
| gångsfaktorer kan med fördel has i åtanke när den kommande delegationen | |
| förbereder och genomför det JPSG-möte som kommer att hållas i Stockholm | |
| våren 2023 under det svenska EU-ordförandeskapet. |
20
2021/22:Europol1
BILAGA 1
Riksdagens JPSG-delegation 2021
Riksdagen valde ledamöter och suppleanter till delegationen till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol den 31 januari 2019 (prot. 2018/19:45) för återstoden av valperioden 2018–2022.
Delegationen består av fyra ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Un- der 2019 genomfördes vissa förändringar i delegationen. Förändringar genomfördes även under 2021. Vid kammarsammanträdet den 26 februari 2021 förklarades Helena Bouveng (M) vald som ordinarie ledamot av delegationen och Ellen Juntti (M) som ny suppleant med anledning av att Lotta Finstorp (M) avsagt sig uppdraget som riksdagsledamot. Vid delegationens sammanträde den 11 februari 2021 valdes Mikael Damsgaard (M) till ny vice ordförande för delegationen. Vid kammarsammanträdet den 18 november 2021 valdes Louise Meijer (M) till ny ledamot i delegationen efter att Helena Bouveng (M) avsagt sig uppdraget i delegationen.
Ledamöter och suppleanter vid utgången av 2021
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Petter Löberg (S), ordförande | Linda Westerlund Snecker (V) |
| Mikael Damsgaard (M), vice ordförande | Johan Forssell (M) |
| Maria Strömkvist (S) | Rasmus Ling (MP) |
| Louise Meijer (M) | Ellen Juntti (M) |
| Ledamöter och suppleanter valda den 31 januari 2019 | |
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Petter Löberg (S) | Linda Westerlund Snecker (V) |
| Carl-Oscar Bohlin (M) | Johan Forssell (M) |
| Maria Strömkvist (S) | Rasmus Ling (MP) |
| Lotta Finstorp (M) | Helena Bouveng (M) |
21
2021/22:Europol1
BILAGA 2
Delegationens skriftliga frågor till Europol och svar från Europol under 2021
22
| DELEGATIONENS SKRIFTLIGA FRÅGOR TILL EUROPOL OCH SVAR FRÅN EUROPOL UNDER 2021 | 2021/22:Europol1 |
| BILAGA 2 |
23
| 2021/22:Europol1 | BILAGA 2 DELEGATIONENS SKRIFTLIGA FRÅGOR TILL EUROPOL OCH SVAR FRÅN EUROPOL |
UNDER 2021
24
| DELEGATIONENS SKRIFTLIGA FRÅGOR TILL EUROPOL OCH SVAR FRÅN EUROPOL UNDER 2021 | 2021/22:Europol1 |
| BILAGA 2 |
25
| 2021/22:Europol1 | BILAGA 2 DELEGATIONENS SKRIFTLIGA FRÅGOR TILL EUROPOL OCH SVAR FRÅN EUROPOL |
UNDER 2021
26
| DELEGATIONENS SKRIFTLIGA FRÅGOR TILL EUROPOL OCH SVAR FRÅN EUROPOL UNDER 2021 | 2021/22:Europol1 |
| BILAGA 2 |
27
2021/22:Europol1
BILAGA 3
Delegationens ändringsförslag till arbetsordningen i januari 2021
28
| DELEGATIONENS ÄNDRINGSFÖRSLAG TILL ARBETSORDNINGEN I JANUARI 2021 BILAGA 3 | 2021/22:Europol1 |
29
| 2021/22:Europol1 | BILAGA 3 DELEGATIONENS ÄNDRINGSFÖRSLAG TILL ARBETSORDNINGEN I JANUARI 2021 |
30
| DELEGATIONENS ÄNDRINGSFÖRSLAG TILL ARBETSORDNINGEN I JANUARI 2021 BILAGA 3 | 2021/22:Europol1 |
31
2021/22:Europol1
BILAGA 4
JPSG:s arbetsordning antagen den 26 oktober 2021
32
| JPSG:S ARBETSORDNING ANTAGEN DEN 26 OKTOBER 2021 BILAGA 4 | 2021/22:Europol1 |
33
| 2021/22:Europol1 | BILAGA 4 JPSG:S ARBETSORDNING ANTAGEN DEN 26 OKTOBER 2021 |
34
| JPSG:S ARBETSORDNING ANTAGEN DEN 26 OKTOBER 2021 BILAGA 4 | 2021/22:Europol1 |
35
| 2021/22:Europol1 | BILAGA 4 JPSG:S ARBETSORDNING ANTAGEN DEN 26 OKTOBER 2021 |
36
| JPSG:S ARBETSORDNING ANTAGEN DEN 26 OKTOBER 2021 BILAGA 4 | 2021/22:Europol1 |
| Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2022 | 37 |