Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2019
Redogörelse 2019/20:Europol1
Redogörelse till riksdagen 2019/20:Europol1
Redogörelse för verksamheten inom den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol och den svenska delegationens arbete under 2019
Till riksdagen
Den 31 januari 2019 valde riksdagen en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol, JPSG) för återstoden av mandatperioden. Under året har delegationen bl.a. deltagit vid två möten med kontrollgruppen och genomfört ett studiebesök på Europols högkvarter i Haag, Nederländerna. Härmed överlämnar delegationen sin första redogörelse till riksdagen, om verksamheten under 2019.
Stockholm den 20 februari 2020
Petter Löberg delegationsordförande
Livia Spada delegationssekreterare
1
2019/20:Europol1
Innehållsförteckning
2
2019/20:Europol1
1 Europol
Den europeiska polisbyrån Europols verksamhet inleddes i slutet av 1990-talet med grund i Europolkonventionen. Sverige tillträdde Europolkonventionen 1997. Europols målsättning är att stödja och stärka medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheters insatser och ömsesidiga samarbete för att förebygga och bekämpa allvarlig och gränsöverskridande brottslighet, terrorism och former av brottslighet som påverkar ett gemensamt intresse som omfattas av EU:s politik. Verksamheten består bl.a. i att samla in, analysera och utbyta information, samordna utredningar och operativa insatser, utarbeta hotbildsbedömningar och tillhandahålla specialiserad utbildning.
Europolkonventionen ersattes 2009 av ett rådsbeslut, och Europol ombildades då till en EU-myndighet. Med grund i Lissabonfördraget antogs sedermera 2016 den s.k. Europolförordningen (EU) 2016/794, som ersatte rådsbeslutet om Europol från 2009. Förordningen tillämpas från och med den 1 maj 2017.
3
2019/20:Europol1
2Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol
2.1 Den politiska övervakningen av Europol
I december 2009 trädde Lissabonfördraget i kraft. Genom Lissabonfördraget infördes bestämmelser i fördraget om Europeiska unionen (FEU, artikel 12 c och f) om att de nationella parlamenten aktivt bidrar till en väl fungerande union, bl.a. genom att inom ramen för området för frihet, säkerhet och rättvisa delta i den politiska övervakningen av Europol och genom att delta i det interparlamentariska samarbetet mellan de nationella parlamenten och med Europaparlamentet.
De nationella parlamenten ska delta i den politiska övervakningen av Europol i enlighet med artikel 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Där anges att närmare bestämmelser för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten ska fastställas i de förordningar som reglerar Europols struktur, arbetssätt, verksamhetsområde och uppgifter.
På grundval av artikel 88 FEUF har Europolförordningen (EU) 2016/794 antagits, som ersätter rådsbeslutet om Europol från 2009. I Europolförordningens artikel 51 anges att en specialinriktad gemensam parlamentarisk kontrollgrupp ska inrättas av de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för människors grundläggande fri- och rättigheter.
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol, JPSG) etablerades genom ett beslut vid EU-talmanskonferensens möte i april 2017. JPSG förväntades enas om sina arbetsformer mer i detalj och anta en arbetsordning vid sitt konstituerande möte. EU-talmanskonferensen rekommenderade även en översyn av arbetsordningen två år efter gruppens första möte. JPSG höll sitt konstituerande möte i oktober 2017 men lyckades enas om en arbetsordning först mötet därefter, i mars 2018. En översyn av arbetsordningen genomfördes hösten 2019. En utförligare bakgrundsbeskrivning av gruppens inrättande ges under avsnitt 5 nedan.
2.2 Kontrollgruppens uppgifter
Europolförordningen ger en allmän beskrivning av JPSG:s uppgifter. Kontrollgruppen ska utöva politisk övervakning av hur Europol i sin verksamhet fullgör sitt uppdrag, inbegripet vad avser konsekvenserna av denna verksamhet för fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter. Genom förordningen ges JPSG befogenhet att begära att ledande befattningshavare för
4
| 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL | 2019/20:Europol1 |
Europol ska inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör Europols verksamhet, inklusive budgetaspekter på denna verksamhet, Europols organisationsstruktur och ett eventuellt inrättande av nya enheter och specialiserade centrum, med beaktande av skyldigheterna avseende diskretion och konfidentialitet. Den europeiska datatillsynsmannen ska på begäran och minst en gång per år inställa sig för att diskutera allmänna frågor som rör skyddet av fysiska personers grundläggande fri- och rättigheter och i synnerhet skyddet av personuppgifter. JPSG får även bjuda in andra berörda personer till sina möten om det är lämpligt. Vidare ska JPSG rådfrågas om Europols fleråriga programplanering. Europol har en reglerad informationsskyldighet gentemot JPSG och ska med beaktande av skyldigheterna avseende diskretion och konfidentialitet tillställa kontrollgruppen ett antal angivna handlingar och handlingstyper. Det handlar t.ex. om hotbildsbedömningar, de dokument som innehåller Europols fleråriga programplanering och dess årliga arbetsprogram samt den konsoliderade årliga verksamhetsrapporten om Europols verksamhet. JPSG har också rätt att begära andra relevanta handlingar som krävs för fullgörande av gruppens uppgifter när det gäller den politiska övervakningen av Europols verksamhet. Slutligen får JPSG sammanställa sammanfattande slutsatser om den politiska övervakningen och tillställa Europaparlamentet och de nationella parlamenten dessa slutsatser. Europaparlamentet ska översända slutsatserna för kännedom till rådet, kommissionen och Europol. Förordningen ger även Europolstyrelsen rätt att bjuda in personer vilkas åsikter kan vara av betydelse vid diskussionen att delta i styrelsens möten, inklusive, när det är lämpligt, en företrädare för den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen. Dessa personer får delta som observatörer utan rösträtt.
I den arbetsordning som JPSG antagit regleras gruppens interna organisation och arbete mer i detalj. Flera av bestämmelserna härrör från EU-talmans- konferensens beslut i april 2017 om att etablera JPSG. I arbetsordningen finns bestämmelser om gruppens sammansättning. Varje nationellt parlament ska representeras av upp till fyra ledamöter, där varje kammare i tvåkammarparlament har rätt att skicka upp till två ledamöter till JPSG. Europaparlamentet ska vara representerat av upp till 16 ledamöter i gruppen. JPSG har även möjlighet att bjuda in observatörer till sina möten. Arbetsordningen anger att kontrollgruppen ska ledas gemensamt av parlamentet i den medlemsstat som innehar rådsordförandeskapet och Europaparlamentet, vilket företräds av ordföranden för det ansvariga utskottet. Konstellationen benämns medordföranden. JPSG:s sekretariat ska tillhandahållas av ordförandeskapstrojkan (delegationsordförandena från det innevarande, kommande respektive föregående ordförandeparlamentet och Europaparlamentet) och ha till uppgift att bistå medordförandena och trojkan. Sekretariatet ska även förbereda och skicka ut dokument inför JPSG-mötena. Enligt arbetsordningen ska JPSG träffas två gånger per år, på våren i parlamentet i rådsordförandelandet och på hösten i Europaparlamentet i Bryssel. Beslut kan även fattas om att hålla extra möten. JPSG har också möjlighet att inrätta undergrupper som är nödvändiga för att gruppen ska kunna fullgöra sina uppgifter. Undergruppernas mandat, roll, mål
5
2019/20:Europol1 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL
och arbetsmetoder ska fastställas från fall till fall. Alla JPSG:s ledamöter ska ha rätt att delta i sådana undergrupper. Vad avser JPSG:s möten ska de i regel vara offentliga. Kontrollgruppen ska i princip anta sina beslut med konsensus. Arbetsordningen innehåller vidare en möjlighet för JPSG:s ledamöter att ställa muntliga och skriftliga frågor till Europol. Skriftliga frågor får även ställas vid sidan av möten och oberoende av frågorna på dagordningen och ska besvaras inom lämplig tid. Frågorna ska spegla JPSG:s mandat enligt Europolförordningen och förmedlas till Europol först efter att medordförandena har kontrollerat deras tillåtlighet. Slutligen innehåller arbetsordningen mer detaljerade bestämmelser för hur JPSG-delegationerna kan begära relevanta handlingar från Europol och för hur JPSG bereder de sammanfattande slutsatser som Europolförordningen nämner. I arbetsordningen anges även att JPSG ska utse en representant bland sina medlemmar med uppdrag att delta vid Europolstyrelsens möten, för den tidsperiod gruppen bestämmer. Representanten ska återrapportera skriftligt till JPSG efter varje styrelsemöte.
2.3Val av en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen
Riksdagsstyrelsen beslutade den 8 juni 2016 att sammankalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med uppdrag att utreda riksdagens arbete med EU- frågor. Den parlamentariska EU-kommittén lämnade sitt betänkande EU- arbetet i riksdagen (2017/18:URF1) i januari 2018.
I betänkandet förordar EU-kommittén att det införs en ny paragraf 22 a i
13 kap. riksdagsordningen, med bestämmelser om val av fyra ledamöter i en delegation till den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen. EU-kom- mittén menade att delegationen ska väljas för riksdagens valperiod för att säkerställa kontinuitet i riksdagens deltagande i kontrollgruppen och att delegationen årligen ska lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen, som en naturlig följd av att delegationen väljs av kammaren.
EU-kommittén ansåg vidare, med hänvisning till vad som framförts i tidigare riksdagsbehandlingar i fråga om kontrollgruppens sammansättning, att delegationen ska ha möjlighet att från fall till fall komma överens om att anpassa delegationens storlek så att enbart två eller tre ledamöter deltar vid ett möte i kontrollgruppen. På så sätt erbjuds en möjlighet att hålla nere kontrollgruppens storlek, vilket ansetts vara viktigt för dess funktion.
Genom regleringen av kammarens val av delegationen och kravet på en årlig redogörelse till riksdagen skapas enligt EU-kommittén en önskvärd tydlighet och öppenhet när det gäller riksdagens deltagande i kontrollgruppen. Den årliga redogörelsen, som omfattas av motionsrätten, säkerställer också att delegationens och kontrollgruppens verksamhet regelbundet behandlas av riksdagen. Genom kammarens val markeras att delegationens medlemmar har hela riksdagens förtroende att agera som de finner lämpligt inom ramen för kontrollgruppens uppdrag. Kommittén bedömer att det kan vara av värde för delegationens medlemmar att känna detta förtroende i det löpande arbetet.
6
| 2 DEN GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA KONTROLLGRUPPEN FÖR EUROPOL | 2019/20:Europol1 |
Riksdagen har därefter beslutat om den föreslagna ändringen i riksdagsordningen (framst. 2017/18:RS8, bet. 2018/19:KU7, rskr. 2018/19:22–23). Lagändringen trädde i kraft den 1 januari 2019 (SFS 2018:1932). Riksdagen valde ledamöter och suppleanter i JPSG-delegationen den 31 januari 2019 för återstoden av valperioden 2018–2022 (prot. 2018/19:45). Därefter har vissa förändringar skett i delegationens sammansättning (se bilaga 1).
7
2019/20:Europol1
3 Huvuddragen i JPSG:s verksamhet 2019
Under 2019 hölls två möten i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol: ett den 24–25 februari i Bukarest, Rumänien, och ett den 23– 24 september i Bryssel, Belgien. Återkommande punkter vid mötena har varit redogörelser för Europols verksamhet och budget av byråns ledning, Europeiska datatillsynsmannens arbete när det gäller att utöva tillsyn över Europols behandling av personuppgifter samt Europols samråd med JPSG om utkastet till Europols fleråriga programdokument. En fråga som återkommande lyfts fram av såväl Europols ledning som av JPSG:s delegationer är de planerade nedskärningar som väntar av byråns budget, dels årsbudgeten, dels finansieringen i förslaget till EU:s långtidsbudget för 2021–2027.
Utöver de punkter som står i fokus för JPSG:s uppdrag att kontrollera Europol har mötena kommit att handla om kontrollgruppens interna arbetsordning inklusive det danska folketingets status i gruppen. Vid mötet i Bukarest skulle gruppen fatta beslut om att utse en representant med uppdrag att agera observatör i Europols styrelse. Ingen enighet nåddes i frågan med resultatet att beslutet hänsköts till nästkommande möte. Vid mötet i Bryssel stod denna fråga på nytt på dagordningen liksom en diskussion och beslut om ändring av JPSG:s arbetsordning, med anledning av den översyn som föreskrivs i arbetsordningen. Ingen konsensus kunde nås om de föreslagna ändringarna i arbetsordningen utöver ett ändringsförslag om det danska folketingets status i gruppen. Detta ändringsförslag hade beretts av en särskild arbetsgrupp bestående av trojkaparlamenten och den danska delegationen. Följden blev att arbetsordningen lämnades oförändrad med undantag för bestämmelserna om Danmark.
En utförligare beskrivning av mötena ges nedan.
8
2019/20:Europol1
4 Riksdagsdelegationens verksamhet 2019
Riksdagen valde ledamöter och suppleanter i JPSG-delegationen den 31 januari 2019 (se bilaga 1). Delegationen höll sitt konstituerande sammanträde den 5 februari 2019 vid vilket man även valde ordförande och vice ordförande för delegationen. Under 2019 har delegationen sammanträtt i riksdagen vid totalt fyra tillfällen: i februari, maj, augusti och november. Sammanträdena har bl.a. behandlat delegationens förberedelser inför de JPSG-möten som hållits under året, förberedelser inför delegationens studiebesök på Europol, inkomna handlingar till delegationen från Europol, JPSG och dess delegationer samt kontakter mellan delegationen och justitieutskottet.
Delegationens ledamöter har under 2019 deltagit vid de två JPSG-möten som hållits i Bukarest och Bryssel. Under året genomförde delegationen även ett studiebesök på Europols högkvarter i Haag. Nedan ges en mer ingående redogörelse för dessa möten och besök liksom för delegationens ställningstaganden vid och med anledning av JPSG-mötena.
Delegationens ledamöter i justitieutskottet har muntligen återrapporterat till utskottet efter JPSG-mötena. Under året har delegationens presidium även deltagit vid två av de delegationspresidiefrukostar som talmannen regelbundet anordnar.
4.1JPSG:s fjärde möte i Bukarest den 24–25 februari 2019
Den 24–25 februari 2019 hölls det fjärde mötet i den parlamentariska kontrollgruppen för Europol i Bukarest, Rumänien. Mötet leddes av de två medordförandena Oana-Consuela Florea, ordförande för den rumänska deputeradekammarens JPSG-delegation, och Claude Moraes, ordförande för Europarlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (LIBE). Vid mötet deltog totalt drygt 70 ledamöter från de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Danska folketinget deltog som observatör. Från riksdagen deltog riksdagens nyvalda JPSG-delegation: Petter Löberg (S), Carl-Oskar Bohlin (M), Maria Strömkvist (S) och Lotta Finstorp (M).
Mötet innehöll bl.a. ett åsiktsutbyte med Europols verkställande direktör och ordföranden för Europols styrelse samt med Europeiska datatillsynsmannen (European Data Protection Supervisor, EDPS) och ordföranden för Europols samarbetsnämnd om tillsynen av Europols behandling av personuppgifter. Nämnden består av EDPS och företrädare för respektive medlemslands nationella tillsynsmyndighet och har en rådgivande funktion i fråga om hur tillsynen genomförs. Information gavs även om Europols arbete när det gäller hanteringen av reseinformation och kampen mot cyberbrottslighet.
Vid mötet och i anslutning till detta diskuterades även förfarandet för att utse JPSG:s representant med uppdrag att delta som observatör vid Europols
9
2019/20:Europol1 4 RIKSDAGSDELEGATIONENS VERKSAMHET 2019
styrelsemöten. Det förslag som presenterats inför mötet, att delegationsledaren från parlamentet i rådsordförandelandet bör inneha uppdraget som observatör, fick inte tillräckligt stöd. I stället beslutades att frågan skulle skjutas upp till nästkommande möte och att JPSG:s medordförande representerar gruppen fram till dess. Riksdagens JPSG-delegation hade inte möjlighet att stanna till den del av mötet där ett beslut skulle fattas men skickade in ett skriftligt uttalande där man stödde den princip som medordförandena föreslagit i mötesinbjudan, att en representant bör komma från delegationen från det parlament som innehar det roterande ordförandeskapet. Delegationen hade även ett enskilt möte med den rumänska medordföranden under mötet då frågan diskuterades.
En annan fråga som berördes i anslutning till mötet var det danska folketingets deltagande i JPSG. Den för frågan särskilt inrättade arbetsgruppen hade diskuterat frågan i syfte att presentera ett förslag i samband med översynen av arbetsordningen vid mötet i Bryssel i september 2019. Det förslag som arbetsgruppen redogjorde för på mötet innebär att ett protokoll fogas till arbetsordningen. Danmark föreslås vara medlem av gruppen (och inte observatör), ha rätt att ställa muntliga och skriftliga frågor men sakna rätt att delta i trojkan eller sekretariatet, inte kunna utses till representant till Europols styrelsemöten samt sakna rösträtt.
Under mötet ställde ledamöter från riksdagens JPSG-delegation frågor under sessionerna om Europolstyrelsens verksamhet september 2018–februari 2019 respektive om EDPS och Europols samarbetsnämnd. När det gäller Europolstyrelsens verksamhet berördes det samråd om utkastet till Europols fleråriga programdokument som byrån är skyldig att genomföra med JPSG. Det framfördes att JPSG mer i detalj bör fundera på hur gruppens del av samrådet ska genomföras. Styrelsens ordförande instämde i behovet av en process för samrådet. Den rumänska medordföranden hänvisade till att denna typ av kommentarer kan skickas in inför kommande möte. När det gäller Europeiska datatillsynsmannens verksamhet ställdes en fråga om hur man säkerställer att det finns en balans mellan ett nära samarbete mellan tillsynsmyndigheten och tillsynsobjektet samtidigt som ett visst avstånd måste hållas. En fråga ställdes även om det finns några problem i samarbetet med Europol. Som svar hänvisade EDPS till att det finns en öppenhet på båda sidor om eventuella problem. EDPS får information, kan göra nödvändiga inspektioner och snabbt hitta praktiska lösningar. EDPS är oberoende in sin övervakning av Europol och är inte bundet av beslut fattade av vare sig kommissionen eller Europol samt har ett ansvar att informera Europaparlamentet och rådet om vad man finner inom ramen för tillsynen.
4.2JPSG:s femte möte i Bryssel den 23–24 september 2019
Den 23–24 september 2019 hölls det femte mötet i den parlamentariska kontrollgruppen för Europol i Bryssel, Belgien. Mötet ägde rum i Europaparla-
10
| 4 RIKSDAGSDELEGATIONENS VERKSAMHET 2019 | 2019/20:Europol1 |
mentet och leddes av medordförandena Juan Fernando López Aguilar, ny ordförande för Europaparlamentets LIBE-utskott, och Mari-Leena Talvitie, ordförande för den finska riksdagens JPSG-delegation. Vid mötet deltog totalt drygt 70 ledamöter från de nationella parlamenten och Europaparlamentet. Danska folketinget deltog som observatör. Från riksdagen deltog JPSG- delegationens ordförande Petter Löberg (S), ledamöterna Maria Strömkvist (S) och Lotta Finstorp (M) samt suppleanten Helena Bouveng (M).
I vanlig ordning innehöll mötet ett antal sessioner som handlade om Europols verksamhet. Dessa innefattade bl.a. en presentation av Europols verksamhet sedan det senaste JPSG-mötet av Europols verkställande direktör, en föredragning av Europolstyrelsens verksamhet av styrelsens ordförande, en föredragning av Europeiska datatillsynsmannen och Europols samarbetsnämnd, en presentation av det finska ordförandeskapets prioriteringar på det polisiära området av den finska inrikesministern samt Europols prioriteringar på området informationshantering.
En av huvudpunkterna på dagordningen kom dock att bli översynen av JPSG:s arbetsordning. Enligt den gällande arbetsordningen ska JPSG i linje med rekommendationerna från EU-talmanskonferensen i april 2017 se över sin arbetsordning två år efter sitt konstituerande möte, vilket ägde rum i oktober 2017.
Inför mötet i Bryssel hade flertalet delegationer lämnat in ändringsförslag till arbetsordningen. Merparten av dessa rörde arbetsordningens artikel 5 om utnämning av JPSG:s representant till Europols styrelsemöten. Ett gemensamt ändringsförslag lämnades även in om det danska folketingets status i gruppen av den arbetsgrupp som inrättats särskilt för frågan.
Riksdagens JPSG-delegation skickade in ändringsförslag till arbetsordningens bestämmelser om utnämning av JPSG:s representant till Europols styrelse (artikel 5) samt om slutbestämmelserna om ikraftträdande och översyn (artikel 6). I ett brev fogat till ändringsförslaget ger delegationen en motivering till de föreslagna ändringarna. Vad avser artikel 5 om JPSG:s representant till Europols styrelsemöten anser riksdagens JPSG-delegation att det finns skäl att inrätta en automatisk ordning för vem som ska representera JPSG som observatör vid Europols styrelsemöten. En automatisk ordning skulle också frikoppla utnämningen från frågan om JPSG:s beslutsregel (konsensus). Förslaget innebär att observatörsuppgiften görs till en integrerad del i ansvaret som roterade medordförande. Observatörsuppgiften kommer därmed att rotera på ett sätt som ger de nationella parlamentens delegationer jämlik möjlighet att bilda sig en uppfattning av vad uppgiften innebär och skaffa sig insikter om hur Europols styrelse fungerar. Detta skäl väger tyngre än argumentet att insynen i styrelsens arbete skulle gynnas av att observatörsuppgiften innehas av en och samma person under en längre tid. Vad avser artikel 6 om slutbestämmelserna om ikraftträdande och översyn anser riksdagens JPSG-delegation att ikraftträdandebestämmelsen i arbetsordningen (artikel 6.1) bör ändras så att ändringar av arbetsordningen träder i kraft först en tid efter att de antagits.
11
2019/20:Europol1 4 RIKSDAGSDELEGATIONENS VERKSAMHET 2019
Därmed undviks risken för att ändringar påverkar formen för behandling av eventuella punkter på dagordningen efter antagandet.
I brevet anförs att den politiska kontrollen av Europol genom JPSG är en ny företeelse. Det är naturligt att JPSG utforskar formerna för sin verksamhet och att alla situationer inte kan förutses. Det kan därför behövas ett evolutionärt förhållningssätt till arbetsordningen där rutiner som prövats och fungerar successivt skrivs in och mindre väl fungerande bestämmelser stryks eller ändras. Av den anledningen bör det enligt riksdagens JPSG-delegation införas en särskild ordning i artikel 6.2. för att väcka förslag om ändring av arbetsordningen och för behandlingen av sådana förslag, vid sidan av den möjlighet som ges delegationerna att sända dokument till medordförandena som rör frågor på dagordningen enligt arbetsordningens artikel 4.6.2.
Frågan om översynen var uppdelad i två sessioner vid mötet. Under den första mötesdagen fick delegationerna redogöra för sina inskickade ändringsförslag och motiven till dessa. Under den andra mötesdagen fortsatte debatten om ändringsförslagen. Ett antal parlament presenterade vid bordet ett nytt förslag till kompromiss gällande artikel 5 med innebörden att medordförandena turas om att representera JPSG i styrelsen. Under sessionen gav riksdagens JPSG-delegation sitt stöd till denna kompromiss liksom upprepade sitt förslag om att i arbetsordningen införa en möjlighet till framtida översyner av arbetsordningen. Detta var något som flera andra nationella parlaments delegationer uttryckte sitt stöd för. Trots att delegationerna till stor del på egen hand, under och i anslutning till mötet, sökte finna kompromisser avslutade medordförandena diskussionen om arbetsordningen med att konstatera att det inte var möjligt att nå konsensus om något av de inlämnade ändringsförslagen med undantag för ändringsförslaget om danska folketingets status i gruppen. Medordförandena kommer att rapportera resultatet av översynen till EU-talmanskonfe- rensen som anordnas av det finska parlamentet i maj 2020. Utifrån den rapporten kommer medordförandena fundera över ytterligare steg som kan tas för att nå konsensus om möjliga kompromisser.
Det ovanstående innebar att inget beslut fattades under punkten på dagordningen om utnämningen av JPSG:s representant till Europols styrelsemöte. Då ingen konsensus nåtts om att ändra arbetsordningens artikel 5 meddelade medordförandena att de även fortsättningsvis kommer att representera JPSG vid styrelsemötena.
4.3 Efterspel till mötet i Bryssel i september 2019
Som uppföljning på mötet i Bryssel i september 2019 skickade ordföranden för riksdagens JPSG-delegation å delegationens vägnar ett brev till JPSG:s medordförande och trojka (dnr 1817-2018/19). I brevet framförs dels kritik mot det sätt på vilken översynen av arbetsordningen behandlades vid mötet i Bryssel, dels praktiska förslag på hur kommande möten kan förbättras när det gäller JPSG:s huvuduppgift att kontrollera Europols verksamhet.
12
| 4 RIKSDAGSDELEGATIONENS VERKSAMHET 2019 | 2019/20:Europol1 |
Vad avser översynen av arbetsordningen framförs i brevet kritik mot avsaknaden av en strukturerad process för att behandla ändringsförslagen. Det fanns en förväntan på medordförandena att sörja för en strukturerad behandling av de inlämnade ändringsförslagen, att sondera möjligheterna till konsensus och på ett transparent sätt redovisa detta för kontrollgruppen. Dessvärre saknades en sådan transparens vid mötet med konsekvensen att det under mötet inte var tydligt vilka delegationer som motsatte sig enskilda ändringsförslag och på vilka grunder. Riksdagens JPSG-delegation anser att behovet av att se över arbetsordningen kvarstår och föreslår att frågan om en framtida översyn förs upp på dagordningen för JPSG:s kommande möte i Zagreb i mars 2020. Inför en förnyad diskussion om arbetsordningen kan man överväga om en särskild beredningsstruktur behöver inrättas, t.ex. inom ramen för en arbetsgrupp eller undergrupp. För att inte påverka kontrollverksamheten vid de ordinarie mötena skulle ett extra möte kunna hållas som endast ägnas den interna frågan om JPSG:s arbetsordning. Arbetsordningens bestämmelser är avgörande för hur kontrollgruppen kan utföra sitt uppdrag och det finns förbättringar som kan diskuteras, bl.a. i fråga om utnämningen av JPSG:s representant till Europols styrelsemöten.
Brevet avslutas med ett antal praktiskt inriktade förslag på hur kommande JPSG-möten kan bli bättre när det gäller gruppens huvuduppgift att kontrollera Europol. De handlar om att i förväg ge delegationerna information om vilka frågor som kommer att beröras av företrädarna för Europol m.fl. under respektive mötessession. Det rör även möjligheten att, vid sidan av anföranden från Europols ledning, i större utsträckning bjuda in medarbetare vid Europol som arbetar mer praktiskt med frågorna inom verksamhetens olika grenar. För att kontrollera Europol krävs en god förståelse för Europols verksamhet, och detta skulle kunna främja kunskapen om Europols arbete bland JPSG:s ledamöter.
I december mottog JPSG-delegationens ordförande ett svar från JPSG:s medordförande där de visar förståelse för den kritik riksdagens JPSG-dele- gation riktar mot processen för att se över arbetsordningen vid mötet i Bryssel. I det interparlamentariska samarbetet är förutsättningar för att finna konsensus inte endast goda avsikter utan även utförliga diskussioner och förberedelser. Även om diskussionerna i Bryssel formellt avslutade översynen av arbetsordningen förblir medordförandena öppna för och beslutna att finna en lösning på frågan om JPSG:s representant till Europols styrelse liksom en framtida översynsklausul för arbetsordningen som respekterar principen om konsensus och som syftar till att ytterligare utveckla den gemensamma kontrollpraxisen rörande Europol. Detta skulle kunna ske i en särskild arbetsgrupp i vilken medordförandena hoppas att riksdagens JPSG-delegation deltar. En sådan arbetsgrupp skulle kunna inrättas i samband med det kommande JPSG-mötet i Zagreb.
I december skickade också den nederländska respektive rumänska JPSG- delegationen brev till JPSG:s medordförande. Även i dessa brev beklagar man genomförandet och utgången av mötet i Bryssel och föreslår att en arbetsgrupp inrättas för att bereda frågan om en översyn av arbetsordningen ytterligare.
13
2019/20:Europol1 4 RIKSDAGSDELEGATIONENS VERKSAMHET 2019
4.4Studiebesök på Europol den 12–13 september 2019
Den 12–13 september 2019 genomförde ledamöter och suppleanter från riksdagens JPSG-delegation ett studiebesök på Europols högkvarter i Haag. Under studiebesöket träffade delegationen bl.a. Europols biträdande direktör och Europols styrelsesekreterare som redogjorde för Europols organisation och planering, byråns budget och samarbetet med länder utanför EU.
Europols styrelsesekreterare kom närmare att beröra JPSG och pekade på inrättandet av gruppen som ett sätt att stärka Europols legitimitet. Det samråd Europol ska genomföra med JPSG om utkastet till det fleråriga programdokumentet utgör en möjlighet för medborgarna att genom JPSG forma vad Europol gör och utvecklas till. Genom samrådet ges JPSG ett bra tillfälle att bidra med synpunkter, men sekreteraren menade att man hittills inte riktigt sett prov på detta då det hittills endast inkommit ett fåtal synpunkter från JPSG- delegationerna. Budskapet från styrelsen var att ta det tillfälle som ges genom samrådet i akt. Genom samrådet kan man t.ex. framföra synpunkter om vad som saknas i utkastet till det fleråriga planeringsdokumentet och ställa frågor om varför Europol fokuserar på vissa områden snarare än andra.
Delegationen fick även fördjupad information om verksamheten av medarbetare vid Europols center mot it-brottslighet (EC3) inklusive den gemensamma arbetsgruppen mot it-brottslighet (J-CAT), Europols center för allvarlig organiserad brottslighet (ESOCC) inklusive centret mot migrantsmuggling (EMSC) och Europols center för att bekämpa terrorism (ECTC). Delegationen träffade även det svenska sambandskontoret vid Europol som satte samman besöksprogrammet för delegationen.
Syftet med studiebesöket var att JPSG-delegationen skulle få fördjupad kunskap om Europols organisation och verksamhet. Studiebesöket genomfördes en dryg vecka före det femte JPSG-mötet i Bryssel den 23–24 september 2019. Delegationens sammantagna bedömning är att syftet med resan uppfylldes.
14
2019/20:Europol1
5Kontrollgruppens inrättande och riksdagens deltagande 2017–2018
5.1Etableringen av den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen
I december 2010 presenterade EU-kommissionen ett meddelande om förfarandena för den kontroll av Europols verksamhet som Europaparlamentet utför under medverkan av de nationella parlamenten (COM(2010) 776). I meddelandet ges en överblick över de synpunkter som lagts fram i frågan om parlamentarisk kontroll av Europol. Dessutom redovisas de dåvarande förförandena för kontroll av organisationens verksamhet. Meddelandet innehåller även slutsatser och rekommendationer, i syfte att ge underlag för framtida diskussioner. Meddelandet blev föremål för ett granskningsutlåtande från justitieutskottet (utl. 2010/11:JuU21). I utlåtandet uttalade justitieutskottet att den parlamentariska kontrollen av Europol bör vara enkel, snabb och konkret och att det inte bör inrättas några nya myndigheter för detta. Kontrollen bör i huvudsak vara inriktad på att följa upp resultat och strategier, snarare än att vara inriktad på kontroll av enskilda beslut. Justitieutskottet uttryckte stöd för kommissionens förslag att inrätta ett gemensamt interparlamentariskt forum för ändamålet.
Justitieutskottet har därefter vid flera tillfällen haft synpunkter på bildandet av den parlamentariska kontrollgruppen och dess uppdrag och varit kritiskt till vissa delar av förslagen, bl.a. vid överläggningar med regeringen (se prot. 2013/14:22 och 2015/16:6), i ett yttrande till utrikesutskottet (yttr. 2015/16:JuU5y), i ett granskningsutlåtande med anledning av ett förslag till EU-talmanskonferensen om kontrollgruppens format (utl. 2016/17:JuU23) och i ett granskningsutlåtande med anledning av ett reviderat förslag (utl. 2016/17:JuU30).
Vid EU-talmanskonferensens möte i april 2017 etablerades så den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol (Joint Parliamentary Scrutiny Group on Europol – JPSG). EU-talmanskonferensen uttalade bl.a. att kontrollgruppen är avsedd att utgöra ett tillsynsorgan, i motsats till en interparlamentarisk konferens, och att den måste kunna utöva sina tillsynsrättigheter effektivt i enlighet med kontrollgruppens uppgifter och ansvar som anges i Europolförordningen. Konferensen antog även anvisningar för kontrollgruppens organisering och arbete i fråga om sammansättning, ordförandeskap, mötesfrekvens, extra möten, mötesplats och beslutsordning. Man förväntade sig att JPSG skulle enas om sina arbetsformer mer i detalj, bl.a. i fråga om informationsförsörjningen från Europol och om deltagande av observatörer. JPSG rekommenderades att anta sin arbetsordning vid ett nära förestående konstituerande sammanträde. EU-talmanskonferensen rekommenderade också en översyn av anvisningarna för JPSG:s organisering och arbete två år efter JPSG:s första möte.
15
2019/20:Europol1 5 KONTROLLGRUPPENS INRÄTTANDE OCH RIKSDAGENS DELTAGANDE 2017-2018
5.2Riksdagens deltagande i den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen 2017–2018
JPSG:s konstituerande möte i Bryssel den 9–10 oktober 2017
Den gemensamma parlamentariska kontrollgruppen för Europol höll sitt första möte i Bryssel den 9–10 oktober 2017. Inför detta möte fattade talmannen, efter samråd med gruppledarna, beslut om den partimässiga fördelningen av riksdagens fyra platser under den innevarande valperioden (två till S och en vardera till M och SD). Justitieutskottet beslutade sedan om fyra deltagande ledamöter i enlighet med den ram som gavs av talmannens beslut (prot. 2017/18:1).
Huvudfrågan vid första mötet var kontrollgruppens antagande av en arbetsordning. Delegationerna lyckades dock inte enas om en arbetsordning och frågan hänsköts till kommande möte i mars 2018. I diskussionen var det främst två frågor som stod i fokus. Den första gällde danska folketingets önskan att få samma status som övriga medlemsstaters nationella parlament i kontrollgruppen. Danmark omfattas inte av Europolförordningen på grund av landets undantag från det polisiära och straffrättsliga samarbetet inom EU men har slutit ett avtal med Europol om operativt och strategiskt samarbete. Folketinget hade därför föreslagits få observatörsstatus i JPSG enligt utkastet till arbetsordning. Den andra frågan gällde inrättandet av arbetsgrupper för beredning av ärenden.
I enlighet med Europolförordningens bestämmelser om JPSG:s uppgifter och skyldigheter innehöll mötesdagordningen även en diskussion om genomförandet av förordningens artikel 51 som reglerar kontrollgruppens verksamhet. Vidare diskuterades Europols fleråriga planeringsdokument och EU:s policycykel 2014–2017 i kampen mot organiserad och grov internationell brottslighet.
JPSG:s andra möte i Sofia den 18–19 mars 2018
Vid kontrollgruppens andra möte i Sofia den 18–19 mars 2018 antog kontrollgruppen sin arbetsordning. Några arbetsgrupper inrättades inte men det infördes en möjlighet i arbetsordningen att inrätta sådana senare. Vad avser det danska folketingets status i kontrollgruppen meddelades vid mötet att en särskild arbetsgrupp skulle inrättas för att arbeta vidare med frågan. Arbetsgruppen skulle bestå av den danska delegationen och JPSG:s trojka och ha i uppdrag att utarbeta rekommendationer inför översynen av arbetsordningen under hösten 2019.
Tre ledamöter från justitieutskottet deltog vid mötet. Synpunkter från ledamöterna framfördes bl.a. mot bakgrund av ett brev som justitieutskottets ordförande skickat inför mötet. I brevet berördes inrättandet av ett särskilt sekretariat för kontrollgruppen, möjligheten att inrätta arbetsgrupper eller
16
| 5 KONTROLLGRUPPENS INRÄTTANDE OCH RIKSDAGENS DELTAGANDE 2017-2018 | 2019/20:Europol1 |
underutskott samt innebörden av att kontrollgruppen ska fatta sina beslut med konsensus ”i princip”.
Diskussionen vid mötet slutade i en kompromiss som möjliggjorde att arbetsordningen kunde antas.
Andra frågor på dagordningen för mötet var en diskussion om Europols fleråriga arbetsprogram 2019–2021 och åsiktsutbyte med ordföranden för Europols styrelse och Europeiska datatillsynsmannen. Vidare hölls tematiska diskussioner om samarbetet med västra Balkan, olagligt innehåll på nätet och cybersäkerhet samt kampen mot terrorism och organiserad brottslighet.
JPSG:s tredje möte i Bryssel den 24–25 september 2018
Den 24–25 september 2018 höll kontrollgruppen sitt tredje möte i Bryssel. Då mötet sammanföll i tiden med riksdagens öppnande hade inte någon ledamot möjlighet att närvara. I stället bevakades mötet på tjänstemannanivå. Det tredje mötet var det första efter att kontrollgruppen antog sin arbetsordning och några procedurfrågor diskuterades därför inte närmare. Trojkan höll dock ett arbetsgruppsmöte med den danska delegationen i anslutning till mötet för att fortsätta diskussionen om Danmarks status i gruppen.
Mötet i september 2018 innehöll en presentation av trojkans prioriteringar för kontrollgruppen 2018–2019 och en diskussion med Europols verkställande direktör om utkastet till Europols fleråriga planering 2019–2021. Kontrollgruppen diskuterade också Europols arbete för att bekämpa ekonomisk brottslighet och penningtvätt samt fick en redogörelse för kommissionens nya förslag om bl.a. förhindrande av spridning av terrorisminnehåll online och om att säkerställa fria och rättvisa val i EU. En återkommande fråga under mötet var den föreslagna minskningen av Europols budget för 2019 och de konsekvenser det kan få för byrån och dess aktiviteter.
17
2019/20:Europol1
BILAGA 1
Riksdagens JPSG-delegation 2019
Riksdagen valde ledamöter och suppleanter i JPSG-delegationen den 31 januari 2019 (prot. 2018/19:45) för återstoden av valperioden 2018–2022. Delegationen består av fyra ordinarie ledamöter och fyra suppleanter.
Delegationen höll sitt konstituerande sammanträde den 5 februari 2019. Vid sammanträdet valdes Petter Löberg (S) till ordförande och Carl-Oskar Bohlin (M) till vice ordförande för delegationen. Vid kammarsammanträdet den 25 oktober förklarades Mikael Damsgaard (M) vald som ny ledamot i delegationen med anledning av att Carl-Oskar Bohlin (M) avsagt sig uppdraget i delegationen. Vid sammanträdet den 7 november 2019 valdes Lotta Finstorp
(M) till ny vice ordförande för delegationen.
Ledamöter och suppleanter vid utgången av 2019
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Petter Löberg (S), ordförande | Linda Westerlund Snecker (V) |
| Lotta Finstorp (M), vice ordförande | Johan Forssell (M) |
| Maria Strömkvist (S) | Rasmus Ling (MP) |
| Mikael Damsgaard (M) | Helena Bouveng (M) |
| Ledamöter och suppleanter valda den 31 januari 2019 | |
| Ordinarie ledamöter | Suppleanter |
| Petter Löberg (S) | Linda Westerlund Snecker (V) |
| Carl-Oskar Bohlin (M) | Johan Forssell (M) |
| Maria Strömkvist (S) | Rasmus Ling (MP) |
| Lotta Finstorp (M) | Helena Bouveng (M) |
18
2019/20:Europol1
BILAGA 2
JPSG:s arbetsordning (antagen efter översynen i september 2019)
19
| 2019/20:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (ANTAGEN EFTER ÖVERSYNEN I SEPTEMBER 2019) |
20
| BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (ANTAGEN EFTER ÖVERSYNEN I SEPTEMBER 2019) | 2019/20:Europol1 |
21
| 2019/20:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (ANTAGEN EFTER ÖVERSYNEN I SEPTEMBER 2019) |
22
| BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (ANTAGEN EFTER ÖVERSYNEN I SEPTEMBER 2019) | 2019/20:Europol1 |
23
| 2019/20:Europol1 | BILAGA 2 JPSG:S ARBETSORDNING (ANTAGEN EFTER ÖVERSYNEN I SEPTEMBER 2019) |
| 24 | Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2020 |