Redogörelse till riksdagen

1995/96:RR1

Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för
budgetåret 1994/95

1995/96

RR1

1 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RR1

Innehåll

1995/96 :RR1

Riksdagens revisorers skrivelse ....................... 3

Förord ........ 5

1 Riksdagens revisorers uppgift och organisation m.m...... 5

1.1 Riksdagens revisorers uppgifter................. 5

1.2 Den effektivitetsinriktade granskningen .......... 6

1.3 Organisation ............................... 6

1.4 Arbetsformer............................... 7

1.5 Medelstilldelning............................ 7

1.6 Parlamentarisk utredning om revisionen.......... 7

2 Granskningsverksamheten ......................... 8

2.1 Översikt .................................. 8

2.2 Slutbehandlade granskningsärenden ............. 9

2.2.1 Skrivelser ............................ 9

2.2.2 Övriga avslutade granskningsärenden ....... 24

2.3 Pågående granskningsärenden.................. 26

2.4 Granskning av riksdagsförvaltningen......... 32

2.5 Informationsbesök, särskilda föredragningar m.m. . . 32

3 Informationsverksamhet ........................... 34

4 Uppföljning och genomslag av verksamheten ........... 35

5 Ekonomi och personal ............................ 38

5.1 Anslagsredovisning ......................... 38

5.2 Hur användes anslaget? ...................... 38

5.3 Personal .................................. 38

Bilaga

Skrivelser till riksdagen 1990/91 —1993/94 ........... 41

Sakregister till granskningsärendena åren

1985/86-1994/95 44

Till RIKSDAGEN

1995/96 :RR1

Riksdagens revisorer överlämnar härmed enligt 16 § lagen (1987:518)
med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191 samt
1994:1647) berättelse över revisionens verksamhet under budgetåret
1994/95.

De skrivelser som revisorerna under året avlämnat till riksdagen
redovisas inte i sin helhet i verksamhetsberättelsen. De ingår som
hittills i riksdagstrycket (saml. C 3, Förslag och redogörelser).

Stockholm den 4 oktober 1995

Georg Andersson

Ake Dahlberg

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

1995/96:RR1

12 kap. 7 § regeringsformen

8 kap. 11 § riksdagsordningen

Lag (SFS 1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad
1989:191 samt 1994:1647)

Lag (SFS 1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens reviso-
rer vissa handlingar m.m.

Lag (SFS 1988:46, ändrad senast 1988:1389) om revision av riksdagsför-
valtningen m.m.

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1994/95

Ordinarie

Suppleanter

Georg Andersson (s), ordförande

Anders G Högmark (m), förste v. ordförande
Lars Bäckström (v), andre v. ordförande
Bengt Silfverstrand (s)

Anita Jönsson (s)

Bengt Kronblad (s)

Birgitta Hambraeus (c)

Margit Gennser (m)

Marianne Carlström (s)

Maud Björnemalm (s)

Karl-Gösta Svenson (m)

Bengt Harding Olson (fp)

Sverre Palm (s)
GöranMagnusson (s)
Ingvar Eriksson (m)
Leif Marklund (s)
Sonia Karlsson (s)
Stig Grauers (m)
Christina Pettersson (s)
Lennart Brunander (c)
Monica Widnemark (s)
Ulf Kristersson (m)
Siw Persson (fp)
Ronny Korsberg (mp)

Arbetsutskottet

Arbetsutskottet har haft följande sammansättning:
Georg Andersson, ordförande

Anders G Högmark, förste vice ordförande

Lars Bäckström, andre vice ordförande
Marianne Carlström

Åke Dahlberg, kanslichef

Förord

1995/96 :RR1

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Syftet med revisorernas granskning är att främja ett
effektivt utbyte av de statliga insatserna.

Under senare år har frågor om uppföljning, utvärdering och gransk-
ning inom den offentliga sektorn lätt ökad uppmärksamhet. Riksdagen
tog hösten 1991 principiell ställning till den statliga revisionen. Man
framhöll vikten av en stark och oberoende revision och uttalade också
att det är nödvändigt att riksdagen får ett ökat ansvar för den statliga
revisionen. I slutet av budgetåret 1992/93 presenterade Riksdagsutred-
ningen sitt betänkande med förslag om bl.a. en betydande utbyggnad
av Riksdagens revisorers kansli och ett fastare samarbete med utskot-
ten. Riksdagen tog under våren 1994 ställning till utredningens förslag
och ställde sig därvid bakom de principer för en förstärkning av
revisionen som utredningen föreslagit. Innan riksdagen tar ställning till
den slutliga omfattningen av resurstillskottet vill man att bl.a. relatio-
nen mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket ytterligare
utreds. I avvaktan på denna utredning beslöt riksdagen hösten 1994
om ett mindre resurstillskott motsvarande tre—fyra tjänster. Under
våren 1995 har fyra nya medarbetare rekryterats, varav en är en
ersättningsrekrytering.

Granskningsverksamheten har under verksamhetsåret i hög grad
inriktats mot generella och principiella frågor. Under året har reviso-
rerna överlämnat tolv skrivelser till riksdagen och två till regeringen.
Av de tolv skrivelser som revisorerna överlämnade under 1994/95 har
riksdagen hunnit ta ställning till sju. Riksdagen har i huvudsak ställt
sig bakom revisorernas förslag. Många av revisorernas skrivelser och
rapporter har också fått stor uppmärksamhet i massmedia.

1 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

1.1 Riksdagens revisorers uppgifter

Revisorerna skall på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.
Granskningen är främst inriktad på måluppfyllelsen och effekterna av
riksdagens beslut.

Granskningen omfattar också sådan verksamhet som staten bedriver
i form av aktiebolag eller stiftelse och där staten har ett bestämmande
inflytande.

Revisorerna skall vidare som externrevisorer granska Riksbankens
tillstånd, styrelse och förvaltning samt verksamheten vid den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Stiftelsen Riksban-
kens jubileumsfond.

1.2 Den effektivitetsinriktade granskningen

Den effektivitetsinriktade granskningen är i huvudsak av övergripande
art. Revisorerna beaktar framför allt frågor som är av väsentlig betydel-
se för den statsfinansiella och förvaltningsekonomiska utvecklingen
eller som berör grunderna för det administrativa arbetets organisation
och funktioner.

Granskningen tar främst sikte på förhållanden med anknytning till
statens budget men kan också avse en bedömning av de statliga
insatserna i allmänhet. Huvudintresset knyts till de resultat i stort som
har uppnåtts inom olika verksamhetsområden.

1.3 Organisation

Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många
suppleanter.

Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ordfö-
rande. Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdelningar
som inom sina resp, ansvarsområden har att bereda granskningsären-
den.

1995/96 :RR1

Första avdelningen

Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsom-
rådena för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, soci-
alutskottet och socialförsäkringsutskottet.

Ledamöter

Lars Bäckström (v), ordförande

Marianne Carlström (s), vice ordförande

Bengt Silfverstrand (s)

Margit Gennser (m)

Suppleanter

Sverre Palm (s)
Monica Widnemark (s)
Ulf Kristersson (m)
Siw Persson (fp)

Andra avdelningen

Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsom-
rådena för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskot-
tet, utbildningsutskottet, jordbruksutskottet och bostadsutskottet.

Ledamöter

Suppleanter

Georg Andersson (s), ordförande Ingvar Eriksson (m)

Karl-Gösta Svenson (m), vice ordförande Leif Marklund (s)
Birgitta Hambraeus (c) Sonia Karlsson (s)

Maud Björnemalm (s) Ronny Korsberg (mp)

Tredje avdelningen

Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsom-
rådena för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbets-
marknadsutskottet.

Ledamöter

Suppleanter

1995/96:RR1

Anders G Högmark (m), ordförande
Anita Jönsson (s), vice ordförande
Bengt Kronblad (s)

Bengt Harding Olson (fp)

Göran Magnusson (s)
Stig Grauers (m)
Christina Pettersson (s)
Lennart Brunander (c)

Administrativa frågor samt brev från allmänheten och vissa andra
ärenden bereds eller behandlas av ett arbetsutskott. I detta ingår de tre
ordförandena samt ytterligare en revisor och chefen för revisorernas
kansli.

För den löpande utredningsverksamheten finns ett kansli med två
utredningsenheter och en administrativ enhet. Antalet anställda på
kansliet är drygt 20 personer. Riksdagens revisorer tilldelas även medel
för experter och tillfälliga anställningar i verksamheten.

1.4 Arbetsformer

Revisionsarbetet bedrivs i samverkan mellan revisorerna och tjänste-
männen vid kansliet.

Förslag till nya granskningsärenden kommer från riksdagsutskotten,
revisorerna, tjänstemännen vid kansliet samt från allmänheten. Fram-
ställningar om åtgärder med anledning av vad som har uppmärksam-
mats vid granskningen görs till riksdagen. Under senare år har kontak-
terna och samarbetet med riksdagens utskott och deras kanslier ut-
ökats. Revisorerna har också möjlighet att efter samråd med berört
utskott lämna förslag till åtgärder direkt till regeringen.

För varje verksamhetsår fastställer revisorerna en verksamhetsplan. I
planen för 1995/96 redovisas översiktligt den verksamhet som planeras
under kommande verksamhetsår. Till planen är en granskningsplan
bilagd. I denna redovisas en förteckning över de ärenden som reviso-
rerna beslutat att granska samt de ärenden där granskning övervägs.

1.5 Medelstilldelning

För budgetåret 1994/95 anvisade riksdagen ursprungligen ett ramanslag
på 11 891 000 kr till Riksdagens revisorer och deras kansli. Ytterligare
medel på 1 000 000 kr anvisades i slutet av 1994. Beträffande utfall,
fördelning på olika kostnadsslag m.m., se Ekonomi och personal,
avsnitt 5.

1.6 Parlamentarisk utredning om revisionen

Riksdagen har under 1994 fattat beslut om en fortsatt utredning om
den statliga revisionen. Utredningen skall bl.a. överväga vilka totala
resurser som bör avdelas för den statliga revisionen och hur dessa skall
fördelas mellan RRV och Riksdagens revisorer. Utredningen skall
också ta ställning till avgränsningar och samarbetsformer mellan de
båda myndigheterna.

2 Granskningsverksamheten

2.1 Översikt

Antalet under verksamhetsåren 1990/91 — 1994/95 upprättade besluts-
underlag, förstudier, promemorior och rapporter samt avgivna skrivel-
ser till riksdagen och regeringen framgår av nedanstående samman-
ställning.

1995/96:RR1

	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94	1994/95	S:a
Beslutsunderlag	18	8	16			42
Förstudier	2	-	-	10	13	25
Promemorior	6	4	1	-	-	11
Rapporter	8	13	5	11	10	47
Skrivelser till riksdage	n
eller regeringen	5	10	5	7	14	41

Antalet rapporter och skrivelser varierar mellan budgetåren bl.a. bero-
ende på ärendenas omfattning.

Under avsnittet Granskningsverksamheten redovisas dels gransk-
ningsärenden som avslutats före utgången av verksamhetsåret 1994/95,
dels ärenden i vilka granskning alltjämt pågick. För nedan upptagna
ärenden finns en redogörelse i verksamhetsberättelsen. Därutöver be-
rörs kortfattat vissa andra ärenden i avsnitt 2.2.2.

Ärendets benämning	Revisions- avdelning	Utskott	Sida
Tillsyn	3:e	KU	18
Kommittéväsendet	l:a	KU	30
Information och resultatstyrning	l:a	FiU	22
Valutareserven	l:a	FiU	26
Årsredovisning för staten	l:a	FiU	30
Den ekonomiska brottsligheten	l:a	SkU, JuU	14
Kriminalvården	2:a	JuU	20
Kontroll av livsmedel	3:e	LU	17
Sveriges deltagande i internatio-
nella mellanstatliga organisationer	3:e	uu	31
Skyddsrumsbyggandet	2:a	FöU	19
Kontroll av socialförsäkringen	l:a	SfU	18
Utlänningsnämnden	l:a	SfU	20
Det statliga stödet till
studieförbund och idrott	2:a	KrU	29
Radiotjänst i Kiruna AB	2.a	KrU	23
Tillsyn av spårbunden trafik	3:e	TU	16
Inlandsbanan	3:e	TU	22
Rennäringen	2:a	JoU	29
Privatiseringen av Celsius
Industrier AB	3:e	NU	14
Täktverksamheten	2:a	NU	21
Regionala utvecklingsinsatser	3:e	AU	13
Statlig personalpolitik	3:e	AU	28
Jämställt med statens hjälp	3:e	AU	30

Effekter av arbetsmarknads-
utbildning

Samordnad länsförvaltning

3:e

2:a

BoU

1995/96:RR1

Revisorernas totala granskningsverksamhet har berört samtliga utskott
under verksamhetsåret.

2.2 Slutbehandlade granskningsärenden

Revisorerna har under verksamhetsåret 1994/95 i tolv ärenden tillställt
riksdagen skrivelse med förslag till åtgärder. Skrivelserna ingår i riks-
dagstrycket (saml. C 3, Förslag och redogörelser). Dessutom har två
skrivelser tillställts regeringen.

2.2.1 Skrivelser

Uppföljning av tidigare skrivelser

Invandrarpolitikens inriktning och resultat (förs. 1992/93:RR2)

Den parlamentariska kommitté som tillsatts under 1994 har delats upp
i två delar, en flyktingpolitisk kommitté och en invandrarpolitisk
kommitté. Den senare kommittén behandlar de frågor som tas upp i
revisorernas skrivelse och förväntas lägga ett slutbetänkande senast vid
årsskiftet 1995/96.

Omstruktureringar i statsförvaltningen (förs. 1992/93:RR3)

I Finansdepartementets bilaga till budgetpropositionen 1994 lämnades
en beskrivning av hur regeringen handlagt strukturförändringar i
statsförvaltningen. Som stöd för dem som arbetar med sådana frågor
inom regeringskansliet har ett handläggningscirkulär utarbetats inom
Statsrådsberedningen och Finansdepartementet. I cirkuläret hänvisades
bl.a. till revisorernas granskning.

I 1995 års finansplan uppger regeringen att styrningen av föränd-
ringsarbetet i förvaltningen skall förbättras och att man avser att
återkomma till riksdagen med en utförligare redovisning.

Sammantaget kan konstateras att ämnet för revisorernas granskning
av omstruktureringarna i förvaltningen inte har förlorat i aktualitet.

Gymnasieskolan — Resurser, resultat och utveckling (förs.
1992/93:RR4)

Ett enigt utskott ställde sig bakom revisorernas förslag i dess helhet
(bet. 1992/93:UbU21, rskr. 1992/93:275).

Regeringen har beaktat revisorernas synpunkter bl.a. vid utarbetan-
det av en utvecklingsplan för skolväsendet och vid arbetet med flera
propositioner samt vid tillsättningen av dels en parlamentarisk kom-
mitté för att följa upp gymnasieskolan, dels en utredning för att följa
upp och stimulera skolans inre arbete. Regeringen har även uppdragit
åt Skolverket att utforma åtgärder för att underlätta rekryteringen av

forskarutbildade lärare. Revisorernas förslag om en mer oberoende 1995/96:RR1
utvärdering av gymnasieskolan har emellertid ännu inte lett till några
initiativ inom regeringskansliet.

Skolverket har använt revisorernas skrivelse vid utarbetande av bl.a.
fördjupad anslagsframställning för åren 1994/95—1996/97 samt verk-
samhetsplanen för 1993/94. I verkets program för uppföljning och
utvärdering behandlas flera av de frågor revisorerna tog upp i sin
granskning. Bl.a. har man inlett studier av elevinflytande och studieav-
brott. Lärarnas situation behandlas i en pågående OECD-studie. Skol-
verket har även inlett en egen uppföljning av gymnasieskolan, där
experter från Danmark och Norge deltar.

Granskningen har även använts vid studiedagar i gymnasieskolor.

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö (förs.
1992/93:RR7)

Arbetsmarknadsutskottet behandlade hösten 1994 revisorernas skrivel-
se i betänkandet 1994/95:AU1. Revisorernas förslag om hanteringen av
lokaliseringsbidrag och om avskrivnings- och återbetalningsregler ledde
till tillkännagivanden till regeringen. Utskottet delade i stort revisorer-
nas slutsatser om konsekvensanalyser men hänvisade till en tidigare
behandling av KU i frågan (bet.l993/94:KU30).

Enligt uppgift från Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK)
har revisorernas granskning bidragit till att etablera en rimlig praxis
när det gäller återbetalning av lokaliseringsbidrag.

Polisen i samhällets tjänst (förs. 1993/94:RR2)

Genom ett tillkännagivande till regeringen beslutade riksdagen om en
parlamentarisk utvärdering av det förändringsarbete som bedrevs på
lokal och regional nivå (bet. 1993/94:JuU8, rskr. 1993/94:68, 69). Be-
träffande övriga förslag från revisorerna ansåg justitieutskottet att riks-
dagen inte borde föregripa den utredning man förordade. Förslagen
avslogs därför.

En parlamentarisk kommitté med uppgift att utreda den centrala
polisorganisationen och utvärdera förändringsarbetet på regional och
lokal nivå tillkallades i mars 1994 (dir. 1994:19). Kommittén har
lämnat betänkandet Studiemedelsfinansierad polisutbildning (SOU
1994:103).

Med hänvisning till besparingskraven inom polisväsendet beslutade
regeringen i december 1994 att utredningen skulle avvecklas.

Justitieutskottet återkom till frågan i samband med behandlingen av
anslag till polisväsendet (bet. 1994/95:JuU4). Utskottet underströk an-
gelägenheten av att det fortsatta rationaliseringsarbetet bedrevs med
kraft och så att nedskärningar av den operativa verksamheten undveks.
Samtidigt måste utvecklingen av de polisiära arbetsmetoderna fortsätta,
bl.a. genom en utbyggnad av närpolisverksamheten. För att detta
skulle vara möjligt ställdes stora krav på de regionala och lokala
polisorganisationernas förmåga att finna lämpliga organisationsstruktu-
rer och att förändra polisarbetets innehåll. Utskottet förutsatte att

regeringen utan något särskilt tillkännagivande från riksdagens sida
noga och fortlöpande skulle följa förändringsarbetet och, när detta
kommit längre, låta utvärdera det i lämplig form samt redovisa detta
för riksdagen.

Regeringen har givit Rikspolisstyrelsen i uppdrag att två gånger per
år rapportera hur rationaliseringsarbetet på regional och lokal nivå
utvecklas. I sin senaste rapport (från mars 1995) gör Rikspolisstyrelsen
bedömningen att det fordras krafttag från länsstyrelsernas sida om
närpolisverksamhet skall införas i någon mera betydande omfattning.

Nedläggning och flyttning av förband (förs. 1993/94:RR3)

Försvarsutskottet delade revisorernas uppfattning i fråga om ett ökat
lokalt deltagande i samband med grundorganisationsförändringar och
en mer samlad och systematisk återföring av erfarenheterna från en
genomförd grundorganisationsförändring till regering och riksdag. I
fråga om en precisering av riksdagens beslutsroll och en utveckling av
kalkyimetoderna i samband med grundorganisationsförändringar ansåg
utskottet att revisorernas förslag skulle beaktas av regeringen i det
pågående arbetet med dessa frågor (bet. 1993/94:FöU9).

I årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 5 s. 82—87) redovi-
sas ett förslag till metod för att utarbeta underlag inför statsmakternas
beslut om förändringar av grundorganisationen. Förslaget innefattar
kalkylmetoder som bygger på vedertagna företagsekonomiska principer
och överensstämmer med vad revisorerna har föreslagit. Vidare redovi-
sas de påpekanden revisorerna gjort beträffande svårigheterna att göra
riktiga jämförelser av erfarenheterna från tidigare nedläggningar och
omlokaliseringar.

Rymdverksamheten (förs. 1993/94:RR4)

Riksdagen beslöt i enlighet med revisorernas förslag att rymdverksam-
heten borde analyseras beträffande mål, inriktning och resultat
(1993/94:NU15).

Regeringen har därefter tillsatt en utredning om rymdverksamhetens
inriktning. Utredningens betänkande blev klart i augusti 1995.

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården (förs.
1993/94:RR7)

Förslagen föranledde tillkännagivanden av utskottet i fråga om Social-
styrelsens register och ett mer ändamålsenligt sanktionssystem (bet.
1993/94:SoU26). Övriga förslag avstyrktes av utskottet.

En utredning om register och sanktionssystem (dir. 1994:118) beräknas
vara klar under hösten 1995. Revisorerna hade föreslagit att uppdrag
skulle ges till Socialstyrelsen att förbättra sin tillsyn i praktiken när det
gäller medicinteknisk apparatur. Frågan har också under senare tid
blivit mer aktuell inom Socialstyrelsen.

1995/96 :RR1

11 Tillsyn av djurskydd (förs. 1993/94:RR8)

1995/96:RR1

Jordbruksutskottet tillstyrkte revisorernas förslag (bet. 1994/95:JoUl).
Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna att
djurskyddstillsynen skulle ses över och att regeringen skulle återkom-
ma till riksdagen med en redovisning och eventuella förslag till erfor-
derliga åtgärder.

Inom Jordbruksverket har en arbetsgrupp utarbetat förslag till hur
djurskyddstillsynen bör utformas och bedrivas i framtiden. Rapporten
Djurskyddstillsyn 1994 lades fram i januari 1995. I denna redovisades
bl.a. djurslagsvisa förslag till inspektionsprotokoll. I en skrivelse till
regeringen lämnade verket förslag till åtgärder för att förbättra djur-
skyddstillsynen. Bl.a. föreslogs ett antal lag- och förordningsändringar.

Regeringen har uppdragit åt en utredare att förutsättningslöst bedö-
ma om kommunerna skall ha kvar sitt tillsynsansvar, eller om det
skall föras över till länsstyrelserna. Utredaren skall också föreslå hur
tillsynsmyndigheterna skall samarbeta med veterinärerna samt avgöra
huruvida veterinärerna skall vara skyldiga att rapportera brister i
djurskyddet och vilken kompetens djurskyddsinspektörerna behöver.

Arbetsmarknadspolitiken (förs. 1993/94:RR9)

En parlamentarisk utredning har tillsatts under 1994 med uppgift att
utreda arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och av-
gränsning. Revisorernas granskningsrapport är ett av underlagsdoku-
menten i utredningsarbetet. Kommitténs arbete beräknas avslutas vid
årsskiftet 1995/96.

Särskilda boendeformer för äldre (förs. 1993/94:RR10)

Den rapport som föregick skrivelsen föredrogs i socialutskottet våren
1994. Samma vår uppvaktade Kommunförbundet regeringen med an-
ledning av revisorernas rapport. Förbundet överlämnade en skrivelse
där man instämde i revisorernas kritik och framhöll det angelägna i att
den föreslagna regelöversynen skulle genomföras. Utskottet framhöll i
sitt betänkande att revisorerna tagit upp viktiga frågor samt att reviso-
rernas synpunkter och slutsatser borde kunna utgöra ett viktigt under-
lag vid regeringens fortsatta arbete med dessa frågor (bet.
1994/95:SoU5). Utskottet ansåg dock inte att det behövdes några till-
kännagivanden till regeringen. Revisorernas förslag avstyrktes.

I Socialtjänstkommitténs betänkande behandlas oklarheter kring be-
greppet äldrebostäder. Socialstyrelsen har uppdragits att följa upp
ombyggnad av sjukhem inom ramen för sin utvärdering av Adel.

På Institutet för gerontologi i Jönköping har man för avsikt att låta
skrivelsen ingå som kursmaterial i undervisningen.

12 Tillsyn av skolan (förs. 1993/94:RR11)

1995/96 :RR1

Riksdagen beslutade om ett tillkännagivande till regeringen som inne-
bar att revisorernas förslag bifölls (bet. 1994/95:UbUl, rskr. 1994/95:46,
47). Utskottet uttryckte förståelse för Skolverkets inledningsvis avvak-
tande inställning till tillsynen, men ansåg liksom revisorerna att Skol-
verket efter uppbyggnaden av sin verksamhet borde arbeta mera aktivt
med tillsyn.

Redan i regleringsbrevet till Skolverket för budgetåret 1994/95 angav
också regeringen att Skolverket skulle prioritera insatser för ökad
tillsyn över det offentliga skolväsendet. I budgetpropositionen 1995
menar regeringen att detta kommer att resultera i att en större andel
av Skolverkets resurser kommer att användas för tillsyn. Skolverket
har redan ökat sin tillsyn, så att den under 1994/95 kommer att
motsvara 4,3 procent av verksamhetsvolymen.

I Utbildningsdepartementet finns en intern arbetsgrupp med uppgift
att se över ansvarsfördelningen mellan Skolverket, Statens institut för
handikappfrågor i skolan och Utbildningsdepartementet. Tillsynsfrå-
gorna kommer att behandlas i denna översyn. En rapport skall vara
klar i oktober 1995.

Skrivelser som lämnats under budgetåret

Regionala utvecklingsinsatser

Förslag 1994/95:RR:2, revisorernas beslut den 27 september 1994

Revisorernas granskning, som föreslogs av arbetsmarknadsutskottet,
omfattade det statliga stödet till regionala utvecklingsinsatser, det s.k.
länsanslaget. Granskningen inriktades mot frågor om statlig styrning
inom ett område som präglas av stark decentralisering av planering
och beslutsfattande. Tyngdpunkten i granskningen låg på länsstyrelser-
nas projektverksamhet.

Revisorerna ansåg i sitt förslag till riksdagen att regeringen borde
redovisa en klarare bild över hur länsanslaget och andra anslag för
regional utveckling fördelas och används. Frågan om vilka principer
som styr den länsvisa fördelningen av medlen för regionala utveck-
lingsinsatser borde också analyseras närmare av regeringen. Överlapp-
ningar av anslagsändamål och otydliga målformuleringar borde enligt
revisorerna undvikas. Regeringen borde se över dessa frågor och åter-
komma med förslag.

Arbetsmarknadsutskottet behandlade revisorernas skrivelse i maj
1995 (bet. 1994/95:AU13). Utskottet uttalade bl.a. när det gäller bud-
getfrågorna att förutsättningarna för medelstilldelningen förändrats ge-
nom tillgången till strukturfonderna. Vad gäller bidragsfloran och
samfinansiering fanns det enligt utskottets uppfattning inte skäl att
föregripa resultatet av den aviserade översynen. Med hänvisning till
bl.a. detta yrkade utskottet avslag på Riksdagens revisorers förslag.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1994/95:425).

Ärendet fick viss uppmärksamhet i massmedia.

Privatiseringen av Celsius Industrier AB

Förslag 1994/95:RR3, revisorernas beslut den 27 september 1994

1995/96: RR1

Revisorerna granskade privatiseringen av Celsius Industrier AB på
förslag av riksdagsledamöterna Anita Johansson (s) och Sören Lekberg
(s). Granskningen inriktades på prissättningen på aktierna och fördel-
ningen av aktier på olika ägarkategorier. En jämförelse med privatiser-
ingar i andra länder ingick också i granskningen.

Revisorernas förslag behandlades av riksdagen hösten 1994.

Revisorerna ansåg att försäljningen av Celsius varit framgångsrik,
bl.a. när det gällde att skapa goda utvecklingsmöjligheter för företaget
och för en fortsättning på privatiseringsprogrammet. Regeringen kunde
dock kritiseras på vissa punkter. Revisorerna konstaterade att affären
gav för låg intäkt till statskassan. För fa institutioner fick lämna anbud
på aktierna och för lång tid gick mellan det att priset bestämdes och
aktierna skulle betalas.

Revisorerna ansåg att informationen till riksdagen borde förbättras,
bl.a. beträffande privatiseringsprogrammet. Revisorerna ansåg dess-
utom att hela privatiseringsprogrammet borde utvärderas och redovisas
för riksdagen, bl.a. när det gällde målsättning, genomförande och
konsekvenser.

Näringsutskottet (bet. 1994/95:NU2) delade revisorernas uppfattning
att informationen till riksdagen om privatiseringar av statliga företag
borde förbättras. Utskottet instämde i bedömningen att det var rimligt
att en utvärdering av genomförda privatiseringar genomfördes. Utskot-
tet tillstyrkte revisorernas förslag. Riksdagen biföll utskottets förslag
och gav regeringen till känna vad revisorerna anfört.

Insatser mot den ekonomiska brottsligheten

Förslag 1994/95:RR4, revisorernas beslut den 27 september 1994

Bakgrunden till granskningen var ett förslag från riksdagens skatteut-
skott. Efter informationsbesök hos två skattemyndigheter samt en
diskussion med de närmast berörda myndighetscheferna beslutade revi-
sorerna i november 1992 om en djupare granskning av området.

Granskningen gav en bred överblick av såväl den ekonomiska
brottsligheten som fenomen som myndigheternas arbete för att motver-
ka och beivra den. Syftet var att skapa förståelse för frågans art och att
få en gemensam problemsyn.

Granskningen avsåg brott som begås i näringsverksamhet eller som
utnyttjar företagsformen.

I rapporten sammanfattas de berörda myndigheternas insatser för att
bekämpa brottsligheten, deras olika roller och samarbete. Tyngdpunk-
ten ligger på skatteförvaltningen, åklagar- och polismyndigheterna.
Därutöver beskrivs arbetet inom en rad andra myndigheter — domsto-
larna, kronofogdemyndigheterna, Tullverket, Patent- och registrerings-
verket — liksom de funktioner som fullgörs av två yrkesgrupper av
stor betydelse i sammanhanget, konkursförvaltare samt auktoriserade
och godkända revisorer.

Den ekonomiska brottsligheten präglas av nya metoder och ökad
komplexitet. Ny informationsteknik gör brotten svårare att upptäcka
och bevisa och allt fler brott har internationell anknytning.

Den ekonomiska brottslighetens verkliga omfattning är okänd efter-
som så många brott inte upptäcks. För att upptäcka ekonomiska brott
krävs alltid särskild information och särskilda kontrollåtgärder. Då
myndigheterna far mindre resurser minskar också deras möjligheter att
upptäcka brott.

Förhållandena inom rättsväsendet leder till långa tidsfördröjningar i
behandlingen av ekonomiska brott. Många brott utreds inte. Brottsut-
redningarna kan vara mycket komplicerade och arbetskrävande. Kom-
petensen i de berörda yrkesgrupperna är inte tillräcklig, och det finns
brister i samordningen mellan myndigheterna. Det finns också brister i
skattekontroll och indrivning. Indrivningen försvåras av att det nume-
ra är lätt att flytta pengar utomlands.

Arbetet på regeringsnivån har under lång tid varit otillräckligt när
det gäller att motverka och förebygga ekonomiska brott. Revisorernas
kritik gäller flera regeringar. Missförhållandena på området ses av
revisorerna i hög grad som en följd av den långvariga bristen på
uppföljning, samlade analyser och konsekvent styrning av insatserna
mot ekonomisk brottslighet.

Revisorerna föreslog åtgärder inom ett brett fält » dels en rad olika
förebyggande åtgärder, dels olika slag av förbättringar av det brottsutre-
dande arbetet och den rättsliga proceduren. Revisorerna föreslog även
att regeringen skulle avge en årlig rapport till riksdagen om läget vad
gäller den ekonomiska brottsligheten och åtgärderna mot den, inklusi-
ve förebyggande insatser och övergripande analyser av området.

Revisionsrapporten publicerades i februari 1994 och blev mycket
uppmärksammad. Rapporten blev också föremål för en omfattande
remissbehandling. Remissinstanserna var positiva till rapporten och
bekräftade utifrån sin erfarenhet synen på ekonomisk brottslighet som
ett stort och växande samhällsproblem.

Revisorernas skrivelse till riksdagen beslutades i september 1994 och
behandlades av riksdagen under hösten samma år. Fyra motioner
väcktes. Flera utskott var berörda. Innan justitieutskottet slutbehandla-
de ärendet meddelade justitieministern att regeringen skulle inleda ett
åtgärdsprogram mot ekonomisk brottslighet.

Justitieutskottet instämde i alla stycken med revisorernas bedöm-
ningar. Utskottet hänvisade samtidigt till regeringens nya åtgärdspro-
gram. Med anledning härav beslutade riksdagen att inte vidta några
åtgärder i anledning av revisorernas förslag (bet. 1994/95:JuU8, rskr.
144).

I december 1994 inrättade regeringen en särskild arbetsgrupp inom
regeringskansliet, regeringens ekobrottsberedning, och i april 1995
presenterade regeringen sin strategi för samhällets samlade åtgärder
mot den ekonomiska brottsligheten (skr. 1994/95:217). Justitieutskottet
behandlade skrivelsen tillsammans med sammanlagt 25 motioner som

1995/96:RR1

15

berörde dessa frågor (bet. 1994/95:JuU25). Många av de initiativ som 1995/96:RR1
tas upp i regeringens skrivelse ligger väl i linje med revisorernas
förslag.

Tillsyn av spårbunden trafik

Förslag 1994/95:RR7, revisorernas beslut den 27 september 1994

Ärendet hade initierats av revisorerna.

Revisorerna inledde under våren 1993 en generell granskning av
tillsyn. Fördjupade studier har genomförts inom några områden, varav
spårbunden trafik var ett.

Granskningen visade att Järnvägsinspektionen bedrev en aktiv till-
syn — man utförde inspektioner på eget initiativ och följde upp
rekommendationer.

En alltför stor del av tillsynen utgjordes av punktinspektioner och
påpekanden om detaljbrister. Kontrollen av hur verksamhetsutövarna
efterlevde de grundläggande bestämmelserna i järnvägssäkerhetslagen
blev härigenom begränsad. Revisorerna konstaterade att Järnvägsin-
spektionen genom att följa det europeiska standardiseringsarbetet inom
spårtrafikområdet skulle få en bättre utgångspunkt för att öka tillver-
karnas engagemang i säkerhetsarbetet.

Järnvägsinspektionens regler borde också enligt revisorerna utformas
så att verksam hetsutövarnas ansvar preciseras; reglerna bör vara tydli-
ga, väldokumenterade och allmängiltiga och skiljelinjen klar mellan
bindande föreskrifter och allmänna råd.

Efter det att revisorerna lämnat sin rapport, beslutade riksdagen om
avreglering av järnvägstrafiken. Revisorerna konstaterade i skrivelsen
att kraven på tydliga och väldokumenterade regler därmed ytterligare
hade skärpts. Enligt revisorernas mening skulle möjligheterna härtill
öka om uppgifterna lades direkt på Järnvägsinspektionen. Revisorerna
föreslog att regeringen skulle ges i uppdrag att lämna förslag till
ändringar i järnvägssäkerhetslagen och att utföra övrigt erforderligt
författningsarbete.

Revisorerna föreslog att förutsättningarna för och utformningen av
en för transportområdet gemensam inspektion för tillsyn av säkerhet
skulle utredas. En väsentlig fördel med en transportinspektion skulle
vara ökade möjligheter för en tillsyn som är oberoende av verksam-
hetsutövarna. En annan fördel skulle vara bättre möjligheter att använ-
da gemensam expertis och att utveckla gemensamma analysinstrument
och praktiska tillsynsmetoder. Utredningen borde enligt revisorerna
också omfatta Haverikommissionen.

Riksdagen har som sin mening givit regeringen till känna att rege-
ringen vid sina överväganden i det pågående utredningsarbetet om
olika säkerhetsfrågor inom transportsektorn bör pröva revisorernas
förslag samt redovisa sina ställningstaganden för riksdagen (rskr.
1994/95:84).

Regeringen har beslutat tillsätta en kommitté som skall utreda
förutsättningarna för och utformningen av en för transportområdet
gemensam inspektion för tillsyn av säkerhet (dir. 1995:77). En allmän

översyn av ansvarsfördelningen mellan de nuvarande inspektionerna
och respektive verks övriga verksamhet utgör kommitténs huvudupp-
gift. Kommittén skall också i sitt arbete behandla finansieringen av den
organisation för verksamheten som förordas.

Kontroll av livsmedel

Förslag 1994/95:RR8, revisorernas beslut den 27 september 1994

En särskild granskning av kontroll av livsmedel genomfördes inom
ramen för den generella tillsynsgranskning som revisorerna inledde
under år 1993.

Granskningen av livsmedelskontrollen avsåg främst Livsmedelsver-
kets styrning och uppföljning av livsmedelstillsynen på lokal nivå samt
kommunernas och länsstyrelsernas ansvar och arbete på livsmedelsom-
rådet. Beträffande Livsmedelsverkets direkta tillsynsverksamhet inrikta-
des granskningen särskilt mot slakterierna och besiktningsveterinäror-
ganisationen.

1990 års livsmedelspolitiska beslut innebar att kraven på livsmedels-
tillsynen skärptes. Inför riksdagsbeslutet hade jordbruksutskottet sär-
skilt understrukit att egentillsynen som en del av den offentliga kon-
trollen inte fick inkräkta på en aktiv tillsyn från myndigheternas sida.

Granskningen tydde på att detta ändå hade blivit fallet. Revisorerna
föreslog en utvärdering av kommunernas insatser för egenkontrollen
resp, direkt tillsyn, detta mot bakgrund av den risk som föreligger att
den direkta oanmälda tillsynen och de egna mätningarna inte ges
tillräcklig prioritet. Utvärderingen borde omfatta såväl kommunernas
som Livsmedelsverkets, länsstyrelsernas och branschens insatser för
egenkontroll.

Revisorerna menade också att Livsmedelsverket bl.a. genom beskriv-
ningar av rättsfall borde ge kommunerna bättre förutsättningar att
utnyttja befintliga sanktionssystem i livsmedelstillsynen.

Revisorerna ansåg att flertalet kommuner borde kunna stärka sin
tillsynsverksamhet genom bättre kunskaper om rättstillämpningen
inom livsmedelslagstiftningen. Det var därför angeläget att Livsmedels-
verket spred information med egna kommentarer om rättsfall till både
kommuner och länsstyrelser.

Granskningen visade att länsstyrelsernas kunskaper och kompetens
hade stor betydelse för särskilt de mindre kommunerna. Länsstyrelsen
hade enligt gällande ordning ett indirekt och oprecist ansvar för
livsmedelstillsynen i länet. Revisorerna menade därför att en översyn
borde göras av vilken roll den regionala nivån skall spela i livsmedels-
tillsynen och vilken ansvarsfördelning som bör gälla mellan Livsme-
delsverket och länsstyrelserna.

Revisorerna ansåg vidare att en översyn av avgiftssystemet, bl.a. i
syfte att förenkla systemet, borde göras.

Riksdagen beslutade i enlighet med revisorernas förslag (bet.
1994/95:LU20, rskr. 1994/95:269).

1995/96 :RR1

17

2 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RR1

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Förslag 1994/95:RR9, revisorernas beslut den 30 november 1994

1995/96: RR1

Granskningen hade initierats av revisorerna som ett resultat av att
revisorerna i ett flertal granskningar hade pekat på brister i den tillsyn
som olika myndigheter ansvarar för.

Revisorerna konstaterade att statlig tillsyn är avhängig av lagstift-
ningens utformning, förekomsten av relevanta tillämpningsföreskrifter
samt tillsynsorganets ställning. När tillämpningsföreskrifter saknas blir
det svårare för tillsynsmyndigheterna att påtala bristande lagefterlev-
nad. Tillsynsarbetet försvåras också om det inte framgår tydligt av
lagstiftningen vilken myndighet som har ansvaret för tillsynen och vad
uppgiften innebär.

Revisorerna föreslog att regeringen skulle redovisa för riksdagen hur
informationen om gällande regler inom viktiga tillsynsområden ytterli-
gare kan förbättras. Regeringen borde kartlägga i vilken utsträckning
allmänna råd i stället för föreskrifter används som utgångspunkt för
tillsyn.

Revisorerna föreslog vidare att regeringen skulle lämna en samlad
redogörelse om tillsyn till riksdagen under innevarande mandatperiod.
Samtliga tillsynsmyndigheter borde enligt revisorerna få i uppdrag att
redovisa omfattningen av sin aktiva tillsynsverksamhet. Särskilt förhål-
landet mellan länsstyrelserna och skilda centrala tillsynsmyndigheter
behöver enligt revisorerna klargöras.

Revisorerna konstaterade att statsmakterna behöver garantier för att
den aktiva tillsynen inom ett verksamhetsfält inte far alltför liten
omfattning. I skrivelsen föreslog revisorerna därför att regeringen
skulle bedöma behovet av särskilda initiativ för att samordna skilda
tillsynsinsatser eller stimulera till samverkan mellan tillsynsorganen.

Aven svagheter i befintliga sanktionssystem och brister i tillämp-
ningar av dessa borde enligt revisorerna beskrivas och värderas. Pro-
blem med skiftande avgiftsuttag inom olika tillsynsområden borde
också behandlas.

Revisorerna föreslog slutligen att regeringen i anslutning till förslag
om samhällsorganisatoriska förändringar regelmässigt borde utveckla
sin syn på hur behovet av tillsyn ändras på kommunal och statlig nivå.
Härvid borde bl.a. förhållandet mellan tillsyn och egenkontroll be-
handlas.

Riksdagen beslutade i enlighet med revisorernas förslag (bet.
1994/95:KU27, rskr. 1994/95:193).

Kontroll av socialförsäkringen

Förslag 1994/95:RR10, revisorernas beslut den 22 februari 1995

Granskningen av socialförsäkringen hade initierats av revisorerna.

Revisorerna lämnade förslag som syftade till enklare och tydligare
socialförsäkringsbestämmelser och bättre kontroll av att gällande be-
stämmelser tillämpas.

Revisorerna föreslog bl.a.

-en kartläggning av effekterna av mycket radikala förenklingar av
socialförsäkringsbestämmelserna,

-en undersökning av möjligheterna att öka bestämmelsernas tillgäng-
lighet genom ändringar av lagtexternas uppbyggnad eller genom
språkliga eller redaktionella ändringar,

-en förutsättningslös och övergripande översyn av rutiner och teknik-
stöd inom områdena sjukpenning och rehabilitering,

-en uppföljning av förslag att utveckla den interna revisionen vid
försäkringskassorna,

-en utvärdering av värdet av revisionen av resultatredovisningar,

-en enklare och tydligare redovisning av avgifter och utgifter för
socialförsäkringen.

Socialförsäkringsutskottet föreslog ett tillkännagivande om att rege-
ringen skulle överlämna revisorernas förslag beträffande enklare och
tydligare regler samt om kartläggning av effekterna av radikala förenk-
lingar till Sjuk- och arbetsskadeberedningen. Vidare föreslogs tillkän-
nagivanden om internkontroll och om extern revision samt om beho-
vet av en tydligare och enklare redovisning av socialförsäkringen (bet.
1994/95:SfU20).

Riksdagen följde utskottets förslag (rskr. 1994/95:436, 437).

Skyddsrumsbyggandet

Förslag 1994/95:RR11, revisorernas beslut den 26 april 1995

Granskningen hade föreslagits av försvarsutskottet.

Revisorerna ansåg att det behövs tydliga kriterier för byggandet av
skyddsrum och menade att sådana kriterier borde redovisas för riksda-
gen inför det kommande försvarspolitiska beslutet. Revisorerna påtala-
de också det orimliga i att bara en del av den befolkning som bedöms
bli särskilt utsatt i händelse av krig erbjuds fysiskt skydd och föreslog
att regeringen skulle presentera en plan för hur riskerna för befolk-
ningen kan begränsas. De allvarligaste bristerna inom befolkningsskyd-
det måste enligt revisorernas uppfattning avhjälpas på kortare tid än
vad som planeras.

Om skyddsrummen fortfarande skall vara en statlig angelägenhet
behövs det enligt revisorernas mening ett helt nytt system för plane-
ringen. Ett sådant system skall vara mindre beroende av den aktuella
nyproduktionen av bostäder och på ett tydligt sätt baseras på bedöm-
ningar av befolkningens behov av skydd. Riksdagen behöver bättre
möjligheter att styra och följa upp skyddsrumsbyggandet. Systemet med
särskilda bemyndiganden och även indelningen i skyddsnivåer behöver
ses över.

Revisorerna aktualiserade dock även frågan om det fortsatta ansvaret
för det fysiska skyddet. Revisorerna föreslog att regeringen skulle ges i
uppdrag att förutsättningslöst analysera fördelar och nackdelar med ett
kommunalt övertagande av även den fysiska delen av befolkningsskyd-
det.

Försvarsutskottet behandlade inte revisorernas förslag under våren
1995.

1995/96:RR1

Utlänningsnämndens roll i invandrings- och flyktingpolitiken 1995/96: RR1

Förslag 1994/95:RR12, revisorernas beslut den 17 maj 1995

Granskningen hade initierats av socialförsäkringsutskottet och inrikta-
des främst på frågor som rör Utlänningsnämndens handläggning av
ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige. Syftet var bl.a. att under-
söka vilka problem som finns med nuvarande handläggning.

Revisorerna konstaterade att skyddsaspekten är grundläggande för
svensk invandringspolitik. Endast en mycket liten andel av dem som
sökt uppehållstillstånd har dock under senare år bedömts vara flyk-
tingar som behövt skydd enligt Genévekonventionen. Villkoren för
asylsökandes möjligheter till uppehållstillstånd varierar. Det beror inte
främst på att de anförda skälen till uppehållstillstånd varierar, utan
ofta på den tid som vederbörande vistats i Sverige. T.ex. kan en
ansökan bifallas efter avslag från både Invandrarverket och Utlännings-
nämnden utan att någon förändring inträffat som medfört skäl till asyl.
Regeringen har vid ett par tillfallen beviljat vissa grupper av sökande
uppehållstillstånd trots att skälen för att stanna här bedömts vara andra
än utlänningslagens. Ytterligare skäl kan vara svårigheter att avvisa den
sökande till hemlandet. Revisorerna fann att de förhållanden som
gäller kring beslut om uppehållstillstånd gör det svårt att fa någon klar
bild av den förda politiken. Samband mellan asylsökandes behov av
skydd och skälen för att få uppehållstillstånd saknas ofta.

Enligt revisorernas uppfattning är det för en bra asylhandläggning
centralt med en kort handläggningstid. Många problem uppstår till
följd av den långa handläggningstiden. Flyktingmottagandet borde där-
för organiseras så att större resurser sätts in när asylansökan görs och
att viktiga beslut kan fattas redan vid den tidpunkten. De flesta av
Invandrarverkets avslagsbeslut överprövas av Utlänningsnämnden vil-
ket förlänger handläggningstiden. Möjligheterna att begränsa antalet
ärenden som överklagas till Utlänningsnämnden borde därför undersö-
kas. Revisorerna föreslog även en förändring av handläggningen så att
enkla och okomplicerade asylärenden behandlas med förtur.

Revisorerna ansåg att Utlänningsnämndens roll inte är helt klarlagd.
Även ansvarsfördelningen mellan nämnden och regeringen tycks vara
oklar.

Revisorerna konstaterade vidare att det förekommit att juridiska
biträden erhållit orimligt höga ersättningar för sin arbetsinsats. En
översyn av villkoren för stödinsatser föreslogs.

Socialförsäkringsutskottet avser att behandla skrivelsen senare under
hösten 1995.

Den svenska kriminalvården

Förslag 1994/95:RR13, revisorernas beslut den 17 maj 1995

Granskningen hade föreslagits av justitieutskottet.Tyngdpunkten i
granskningen låg i enlighet med utskottets önskemål på frivården.

Revisorerna föreslog bl.a. att statsmakterna skulle klargöra förutsätt-
ningarna för en minskad användning av korta fängelsestraff. Enligt

revisorerna kunde rätt utformade, icke frihetsberövande påföljder ha
en starkare rehabiliteringseffekt än fängelsestraff och samtidigt en lika
stor avskräckningseffekt. Men innehållet i frivården måste enligt revi-
sorernas mening ökas väsentligt. Övervakningen måste bli mer påtaglig
och kräva större aktivitet från klientens sida. Två skäl för detta angavs.
För det första måste frivårdens påverkansmöjligheter bättre tas till
vara. Det andra skälet var av allmänpreventiv karaktär; frivården måste
i allmänhetens ögon framstå som betydligt mer krävande än vad som
hittills varit fallet.

Övriga förslag i rapporten gällde lokalanstalternas framtida använd-
ning, möjligheterna att låta samhällstjänst utgöra en självständig på-
följd, frivårdens omhändertagande av villkorligt frigivna, frivårdens
uppföljningsverksamhet samt den administrativa belastningen på fri-
vårdsinspektörerna.

Revisorernas skrivelse beräknas bli behandlad av riksdagen under
hösten 1995.

Täktverksamheten

Rapport 1994/95:4/Skrivelse till regeringen, revisorernas beslut den 7
juni 1995

Ärendet hade initierats av Grus och Makadamföreningen.

Riksdagens revisorer har granskat grustäktverksamheten i Sverige.
Syftet var att belysa finansieringen och resursutnyttjandet inom den
statliga organisationen för prövning och tillsyn av täktverksamhet.

Revisorerna framhöll i sin rapport att täktavgiften enligt nuvarande
konstruktion är en avgift och inte en skatt. Avgifter skall betalas som
ersättning för en direkt motprestation, och staten Sr inte använda
dessa medel för någon annan verksamhet. Revisorerna kunde konstate-
ra att av de totala intäkterna för avgiften på 35 — 40 miljoner kronor
hade endast 15 miljoner gått till de ändamål som var avsikten med
avgiften, t.ex. förstärkt prövning och tillsyn. Revisorerna menade att
tillsynen var eftersatt och att det krävdes mer forskning på området.
Mot bakgrund av att avgiftsmedel har betalats in för att användas till
ovanstående ändamål ansåg revisorerna att resurserna till länsstyrelser-
nas täktenheter borde förstärkas. Revisorerna uppmärksammade även
de långa handläggningstiderna vad gäller tillståndsgivningen och ansåg
att dessa behövde åtgärdas.

I rapporten påpekade revisorerna att det i län med stora avstånd är
mest rationellt att förlägga tillsynen av grus och bergtäkter hos kom-
munerna. Revisorerna föreslog därför att erforderliga ändringar görs i
förordningen så att även kostnader för kommunal tillsyn kan täckas av
avgiften.

På grund av att det endast finns ett fåtal företag i denna bransch
finns det en risk för att det bildas monopol. Enligt revisorernas
uppfattning är det därför angeläget att konkurrensaspekterna i ökad
grad vägs in i tillståndsgivningen.

1995/96: RR1

21

Rapporten resulterade våren 1995 i en skrivelse till regeringen. I
skrivelsen uppmanade revisorerna regeringen att vidta åtgärder i frå-
gan.

Inlandsbanan

Förslag 1995/96:RR4, revisorernas beslut den 14 juni 1995

Ärendet hade initierats av trafikutskottet. Utskottet föreslog att reviso-
rerna skulle granska trafikmässiga och ekonomiska konsekvenser av
1992 års riksdagsbeslut om Inlandsbanan.

Revisorerna kunde konstatera att kapacitetsutnyttjandet på Inlands-
banan är mycket lågt. Persontrafiken är inte i första hand en fråga om
transportmöjligheter för befolkningen i berörda kommuner utan har
främst intresse ur turistsynpunkt under några sommarveckor. Person-
trafiken subventioneras mer än tre gånger så mycket som den icke
lönsamma persontrafik som staten upphandlar av SJ. Vagnslasttrafiken
har ökat sedan Inlandsbanan AB (IBAB) övertog ansvaret för banan.
Denna ökning beror i huvudsak på att gods har flyttats över från tvär-
och stambanor till Inlandsbanan.

I fråga om banhållningen tyder den samlade informationen på att
IBAB har skött sitt åtagande gentemot staten på ett ansvarsfullt sätt och
i enlighet med gällande avtal. Fortsatt statligt stöd till upprustning och
underhåll av Inlandsbanan måste dock enligt revisorernas mening
grundas på riksdagens ställningstagande till fortsatt trafik på banan
efter utgången av innevarande femårsperiod med statligt stöd år 1998.
Revisorerna ifrågasatte det lämpliga i att näringsidkare med starka
ekonomiska intressen i företag som erhåller ekonomiska stöd från
IBAB tidigare i egenskap av experter själva varit med om att utforma
dessa stöd.

Revisorerna såg det som mycket angeläget att förutsättningarna för
fortsatt trafik på Inlandsbanan snarast klargörs. Regeringen föreslås få i
uppdrag att senast under 1996 presentera ett förslag till hur den
framtida trafiken på Inlandsbanan skall finansieras. Ett sådant ställ-
ningstagande bör göras utifrån en samlad bedömning av banans bety-
delse från trafikmässiga, miljömässiga, regionalpolitiska, kulturpolitis-
ka och försvarspolitiska utgångspunkter.

Riksdagen hade våren 1995 inte behandlat revisorernas förslag.

Information och resultatstyrning

Förslag 1994/95:RR14, revisorernas beslut den 8 juni 1995

Riksdagens revisorer beslöt hösten 1993 att inleda en granskning av
statliga informationsinsatser ur ett styrningsperspektiv. Syftet var bl.a.
att belysa hur informationsinstrumentet används såväl på statsmaktsni-
vå som av de statliga myndigheterna för att nå upp till målen för olika
verksamheter. Följande frågeställningar stod i fokus för granskningen:
-De informativa styrmedlens roll samt samspelet mellan regelstyr-
ning, ekonomisk styrning och informativa styrmetoder.

-Valet av styrmedel på statsmaktsnivå respektive hos myndigheterna.

1995/96 :RR1

-Kunskapsläget och utvecklingsbehoven inom området.

- Kostnaderna för och effekterna av informationsstyrning.

Revisorerna gjorde en nära koppling till det pågående arbetet med att
förbättra styrformerna för den statliga förvaltningen, den s.k. mål- och
resultatstyrningen. Slutsatserna och rekommendationerna när det gäl-
ler informationsstyrningen tog sikte på såväl riksdagens som regering-
ens och myndigheternas roller. Revisorerna uppmärksammade att
statsmakternas styrning fungerar mindre tillfredsställande.

Enligt revisorernas mening är informationsstyrningen en viktig del i
en väl fungerande mål- och resultatstyrning. Riksdagen borde därför
bl.a. ställa krav på regeringen att de av riksdagen fastställda målen för
olika verksamheter förs ut till myndigheterna liksom att styrsignalerna
uppfattas och får genomslag i verksamheten. Regeringen borde också i
samband med sin översyn av de regler som styr myndigheterna pröva
informationsstyrningens roll. Regeringen borde vidare enligt revisorer-
na överväga behovet av kunskapsutveckling, metodutveckling och ut-
bildning inom området information och kommunikation.

Revisorerna överlämnade sina förslag till riksdagen i juni 1995.

Radiotjänst i Kiruna AB

Rapport 1994/95:7/Skrivelse till regeringen, revisorernas beslut den 8
juni 1995

Riksdagens revisorer beslutade våren 1993 att granska den inre effekti-
viteten inom Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB).

Bakgrunden till beslutet om en granskning var bl.a. att det i skrivel-
ser till revisorerna uppmärksammats vissa frågor i uppbördssystemet
som rörde avgiftskontroll, indrivning av TV- avgifter, ekonomi m.m.
De frågor som granskningen behandlat har bl.a. rört utvecklingen av
antalet TV-avgifter, verksamheten med s.k. frilansande kontrollanter,
revisionen av rundradiomedel samt hur uppbörden av TV-avgifter ser
ut i några andra länder.

När frågan om nytt huvudmannaskap för uppbörden av TV-avgifter
behandlades av regering och riksdag våren 1987 (prop. 1986/87:100 bil.
10, bet. KrUll, rskr. 197) och beslut fattades om att bilda ett separat
bolag för uppbördsverksamheten, framhölls i propositionen att rege-
ringen räknade med att kostnaderna för avgiftsuppbörden inte skulle
bli högre än den var vid dåvarande Televerket sedan den nya organisa-
tionen börjat fungera. Vid riksdagsbehandlingen framhöll kulturut-
skottet att det utslagsgivande vid bedömningen av frågan vem som i
framtiden skulle ha huvudmannaskapet för uppbördsverksamheten var
att verksamheten skulle drivas så att den avkastar största möjliga
avgiftsintäkter till rundradiokontot. RIKAB har tolkat statsmakternas
krav som att det nya bolaget för uppbördsverksamheten skall ta in fler
avgifter än tidigare, till en kostnad som inte överstiger motsvarande
verksamhet inom dåvarande Televerket.

Av den granskning som revisorerna genomfört har framkommit att
antalet TV-avgifter uppgick till 3 341 376 år 1994, vilket är drygt

1995/96:RR1

30 000 fler än år 1990 då RIKAB tog över huvudmannaskapet för
uppbörden. Av granskningen har också framkommit att de beräkning-
ar som gjorts av kostnaderna för uppbörden av TV-avgifter vid oför-
ändrad organisation och oförändrat huvudmannaskap i dag skulle ha
uppgått till ca 135—140 miljoner kronor, vilket kan jämföras med
RIKAB:s kostnader på drygt 128 miljoner kronor år 1994.

Mot denna bakgrund har således revisorerna konstaterat att de krav
som statsmakterna satte upp för den nya uppbördsorganisationen har
uppfyllts.

I syfte att ytterligare förenkla administrationen och öka flexibiliteten
i nuvarande uppbördssystem utan att för den skull rättssäkerheten sätts
ur spel föreslog revisorerna i en skrivelse till regeringen en översyn av
lagen (1989:41) om TV-avgift.

2.2.2 Övriga avslutade granskningsärenden

Förstudier — ej fortsatt granskning

Samordning av räddningstjänsten

Förstudie 1994/95:1

Förslag till granskning hade lämnats av försvarsutskottet.

Revisorerna fann att många frågor som rör samordning av räddnings-
tjänsten fortfarande är olösta. Svårigheten att samordna alla aktörer vid
olyckor, framför allt till sjöss, var uppenbara. Inte heller har samver-
kan i glesbygd mellan polisens och räddningskårens uppgifter reglerats
på ett tillfredsställande sätt. Regeringen borde därför undersöka möjlig-
heterna att samordna vissa av polisens uppgifter med den kommunala
räddningskåren. Revisorerna förutsatte att regeringen skulle belysa och
föreslå åtgärder mot de brister i samordningen inom räddningstjänsten
som råder.

Samordningsproblemen gäller även statens tillsyn av räddningstjäns-
ten där gränserna i fråga om uppgifter och ansvar för Räddningsverket
och länsstyrelserna inte fastställts. Konstruktionen med två i princip
parallella myndigheter — länsstyrelsen och Räddningsverket — borde
enligt revisorernas mening utvärderas och ansvarsfördelningen mellan
de båda myndigheterna regleras. Revisorerna förutsatte att regeringen
initierar en oberoende utvärdering av den statliga tillsynen av rädd-
ningstjänsten. Mot den bakgrunden fanns enligt revisorerna för tillfäl-
let inget skäl för granskning av samordning av räddningstjänsten.

Högre utbildning

Förstudie 1994/95:4

Ärendet hade initierats av revisorerna.

I förstudien konstaterades att tillströmningen till högskolan har ökat
kraftigt under senare år samtidigt som en omfattande reformering av
verksamheten pågår. Vid 1993 års högskolereform ersattes det tidigare

1995/96: RR1

linjesystemet med en examensordning. I en ny högskolelag betonas
både effektivitet och kvalitet. Ett nytt system för resurstilldelning
premierar genomströmning. Kvalitetskraven kom till uttryck i inrät-
tandet av Rådet för grundläggande högskoleutbildning samt Kanslers-
ämbetet med uppgifter att utveckla och kontrollera kvalitén i högsko-
lans verksamhet. Den statliga högskoleadministrationen har omformats
vid två tillfällen under den senaste treårsperioden.

Regeringen hade tillsatt två kommittéer för att utveckla och följa
upp 1993 års högskolereform och har även givit Statskontoret i upp-
drag att belysa anpassningen mellan utbud och efterfrågan av den
högre utbildningen. RRV har vidare granskat frågan.

Revisorerna bedömde att tidpunkten för en granskning var mindre
väl vald. Det var för sent att belysa högskolans situation före 1993 års
reform och för tidigt att bedöma situationen efter reformen. Det fanns
även skäl att avvakta det omfattande utredningsarbete som pågick. I
förstudien framhöll dock revisorerna vikten av en aktiv tillsyn av
högskolan i anslutning till inrättandet av ett högskoleverk.

Förstudien delgavs utbildningsutskottet, Utbildningsdepartementet
och Kanslersämbetet. Ett nytt Högskoleverk inrättades den 1 juli 1995.
Verket har enligt sin instruktion tillsynsansvar för universitet och
högskolor.

Investeringsbeslut i transportsektorn

Förstudie 1994/95:5

Trafikutskottet hade föreslagit att revisorerna skulle granska de
samhällsekonomiska kalkyler som används som beslutsunderlag för
investeringar i trafikens infrastruktur.

Motiven att granska området var bl.a. följande.

Investeringarna på området är mycket stora, liksom underhållskost-
naderna. Investeringsplaneringen har under lång tid bedrivits för varje
trafikslag för sig. De kalkylmässiga förutsättningarna för denna plane-
ring är olika för olika trafikslag och trafikslagen arbetar med olika
institutionella förutsättningar. Det finns också en utpräglad oenighet
bland de många experter som arbetar på området.

Nya utredningar har emellertid tillkommit. Delegationen för pro-
gnoser och utvecklingsverksamhet inom transportsektorn (DPU) har
ett samlat ansvar för planeringsmodeller och samhällsekonomiska be-
dömningar av transportsystemet. En parlamentarisk kommitté —
Kommunikationskommittén — har tillsatts med uppgift att utarbeta en
nationell plan för kommunikationerna i Sverige. Ett nytt ställningsta-
gande till kommunikationspolitiken i dess helhet kommer att förbere-
das av regeringen med kommitténs arbete som underlag. Mot denna
bakgrund beslutade revisorerna att inte genomföra någon granskning
på detta område.

1995/96 :RR1

25 Den summariska processen

Förstudie 1994/95:6

1995/96:RR1

Riksdagens justitieutskott föreslog 1994 att revisorerna skulle granska
hur omläggningen år 1992 av den summariska processen hade inverkat
på domstolarnas arbete.

I mars 1995 beslöt revisorerna på grundval av en förstudie
(1994/95:5) att någon ytterligare granskning inte skulle göras. Beslutet
motiverades med att Riksskatteverket och Domstolsverket på regering-
ens initiativ utvärderat 1992 års reform av den summariska processen.
Båda myndigheterna hade funnit att den nya ordningen fungerade i
stort sett tillfredsställande. Revisorerna bedömde att regeringen därmed
borde ha ett tillfredsställande underlag för att värdera utfallet av
reformen.

Förstudien överlämnades för kännedom till justitieutskottet.

Exportkreditnämnden

Förstudie 1994/95:9

Riksdagens näringsutskott har föreslagit en granskning av vissa delar av
Exportkreditnämndens (EKN) verksamhet.

Utskottets förslag inriktades på att analysera EKN:s handläggnings-
och beslutsrutiner, frågor kring matchning (att EKN vid sin bedöm-
ning av t.ex. premienivån tar ett annat lands policy som utgångspunkt)
samt behandlingen av små och medelstora företag.

Förstudien visade att de förslag som framförts i näringsutskottets
skrivelse är mindre aktuella i dagsläget. Regering och riksdag har
beslutat att matchning endast kan komma i fråga i mycket begränsad
omfattning. En översyn av EKN:s organisation pågår, och en mark-
nadsföringskampanj har inriktats mot små företag. Riksrevisionsverket
(RRV) har dessutom nyligen genomfört en granskning av EKN:s
garantiverksamhet.

Mot denna bakgrund fanns enligt revisorerna för närvarande inget
skäl för granskning av EKN.

2.3 Pågående granskningsärenden

Rapporter

Valutareserven

Rapport 1994/95:8

Granskningen av Riksbankens valutareserv initierades av revisorerna.
Bakgrunden till granskningen är bl.a. att valutareserven inte varit
föremål för mer djupgående analyser. Riksbanksutredningen (SOU
1993:20) pekade också på värdet av verksamhetsrevisioner av Riksban-
ken och att återkommande sådana var önskvärda.

Granskningen har framför allt inriktats mot Riksbankens förvalt-
ning av valutareserven. Det gäller t.ex. målsättning, organisation, kon-

trollinstrument, riskanalys och avkastningsberäkningar. Andra viktiga
delar har varit att analysera valutareservens storlek och vissa traditio-
nella innehav av tillgångar som t.ex. guld.

Revisorerna ansåg att förvaltningen i grova drag fungerat tillfreds-
ställande. Under granskningen har Riksbanken dessutom vidtagit åtgär-
der för att förbättra den interna styrningen. På ett antal punkter
ifrågasatte emellertid revisorerna de rutiner och system som tillämpas
vid förvaltningen av valutareserven.

Dokumentationen av valutareserven borde enligt revisorerna förbätt-
ras. Revisorerna noterade emellertid att dokumentationen förbättrats
under granskningens gång och att ett nytt och samlat styrdokument
fastställts av riksbanksfullmäktige i maj 1995.

Revisorerna gjorde också bedömningen att det finns systemmässiga
begränsningar i förvaltningen av valutareserven. Alltför många viktiga
moment sker manuellt eller i egenutvecklade kalkylark och av dem
som skall kontrolleras.

Möjligheterna till avkastningsberäkningar borde vidare diskuteras.
Det nya redovisnings- och backofficesystemet kommer även här att
innebära förbättringar. Revisorerna förutsatte att Riksbanken intensi-
fierar sina ansträngningar att lösa den typen av problem.

Enligt revisorernas bedömning borde även investeringsstrategin och
vissa centrala riskmått analyseras internt inom banken.

Revisorerna ansåg också att Riksbanken bör analysera vilken omfatt-
ning guldet bör ha i valutareserven.

Revisorerna menade att Riksbanken internt mer kontinuerligt borde
analysera valutareservens storlek, syfte etc. Fördelningen mellan valu-
tareservens olika delportföljer borde vidare ses över.

Rapporten har sänts ut på remiss. En skrivelse till riksdagen beräk-
nas bli klar under hösten 1995.

Samordnad länsförvaltning

Rapport 1994/95:9

Granskningen hade föreslagits av riksdagens bostadsutskott mot bak-
grund av den länsförvaltningsreform som genomfördes 1991. Denna
reform gav länsstyrelserna möjligheter att organisera sig som de själva
önskade. Tyngdpunkten i granskningen låg på att se hur länsstyrelser-
na hade utnyttjat denna frihet och vilka modeller som använts för
organisationen. Ingen samlad utvärdering hade tidigare gjorts på detta
område. Vidare belyste rapporten länsstyrelsens samordningsansvar
genom studier av kommunikationsområdet och tillsynen på det sociala
området.

Revisorerna konstaterade att regleringen av länsexperter verkade
styrande på organisationsutformningen. Länsstyrelsen hade därigenom
i praktiken inte den frihet i organisatoriskt hänseende som reformen
formellt innebar. Revisorerna ifrågasatte regleringen och ansåg att
länsstyrelserna själva borde få bestämma vilka länsexperter som skall
finnas och inrätta befattningarna i fråga.

1995/96 :RR1

Revisorernas granskning på kommunikationsområdet visar på en
hård sektorsuppdelning och resursstyrning. Skilda administrativa in-
delningar för kommunikationsverken på den regionala nivån försvårar
för länsstyrelserna att fullgöra sin samordnande uppgift. Revisorerna
menade att regeringen borde vidta åtgärder för att förhindra en ytterli-
gare försvårande regional indelning och verka för att det på sikt blir
en mer sammanhållen regional indelning för den offentliga verksam-
heten.

Statsmakternas ambitioner att förstärka samordningen på den regio-
nala nivån borde, enligt revisorernas mening, följas upp också vad
gäller organisation och ansvarsfördelning på den centrala nivån.

Revisorerna konstaterade även att det finns vissa oklarheter i an-
svarsfördelningen på kommunikationsområdet mellan sektorsmyndig-
heterna och länsstyrelsen.

Revisorerna behandlade även länsstyrelsens ansvar för länstrafikan-
läggningarna (LTA). Revisorerna påpekade möjligheten att förstärka de
regionala aspekterna genom att anslaget som inte ingår i stamvägnätet
förs till LTA-anslaget.

Rapporten har sänts ut på remiss. En skrivelse till riksdagen beräk-
nas bli klar under hösten 1995.

Statlig personalpolitik

Rapport 1994/95:12

Granskningen av den statliga personalpolitiken hade föreslagits av
revisorernas arbetsutskott.

Granskningen visade hur regeringen genomfört den personalpolitis-
ka reform för statsförvaltningen som riksdagen fattat beslut om åren
1985 och 1987 och hur myndigheterna hanterat sitt vidgade arbetsgi-
var- och personalansvar. Personalförsörjning, dvs. rekrytering och per-
sonalrörlighet, chefsfrågor, arbetsmiljö och kompetensutveckling ana-
lyserades i rapporten.

I rapporten konstaterades att utfallet på angivna målområden inte
blivit som riksdagen önskat. Nedan ges några exempel på det:

Den statliga arbetsmarknaden är fortfarande avgränsad med bristan-
de personalrörlighet och flexibilitet. Få statsanställda byter arbete inom
statsförvaltningen, ännu färre rör sig till och från andra arbetsmark-
nadssektorer. Rörligheten har minskat kraftigt sedan år 1986. Medelål-
dern har stigit.

Utnämningarna av verkschefer brister i beredning, framförhållning
och möjligheter till insyn och efterkontroll. Även introduktionen av
verkschefer och den löpande konkretiseringen av deras uppdrag uppvi-
sar ett flertal brister.

De externt finansierade satsningarna på kompetensutveckling är
relativt begränsade och effekterna av satsningarna ovissa. Trots omfat-
tande arbetsmiljöinsatser inom staten anger fackliga representanter
många exempel på dåligt arbets- och samarbetsklimat.

Rekryteringen av personal till regeringskansliet är snävt inriktad på
yngre handläggare utan mer omfattande sakkunskaper om de myndig-

1995/96:RR1

heter dessa skall arbeta med. Det personalpolitiska policyarbetet i
regeringskansliet är delvis outvecklat och ledarskapet i departementen
eftersatt.

En förklaring till den dåliga måluppfyllelsen kan enligt Riksdagens
revisorer vara brister i styrningen från regeringen och stabsmyndighe-
terna. Den styrning som i dag finns på området är begränsad och avser
främst delar av utnämningsmakten och viss verkschefsutbildning.

Revisorerna menade att inriktningen och målen för den statliga
personalpolitiken behöver tydliggöras och systematiskt följas upp. Det
övergripande myndighetsansvaret på området behöver klargöras. Där-
till behöver rekryteringspolitiken i regeringskansliet och personalutby-
tet mellan departementen och myndigheterna och inbördes mellan
myndigheterna utvecklas. Även dialogen mellan regeringskansli och
verkschefer samt kompetensutvecklingen och ledarskapet i staten be-
höver förbättras.

Mot denna bakgrund ansåg revisorerna att regeringen bör ta fram en
handlingsplan för det fortsatta utvecklingsarbetet rörande den statliga
personalpolitiken.

Rapporten har sänts på remiss till Statsrådsberedningen, myndighe-
ter och fackliga organisationer. En skrivelse till riksdagen beräknas bli
klar under hösten 1995.

Förstudier

Det statliga stödet till studieförbund och idrott

Förstudie 1994/95:1

Hösten 1994 beslöt Riksdagens revisorer att granska statliga bidrag till
organisationer och föreningar (förstudie 1994/95:2 Det statliga stödet till
studieförbund och idrott).

Tidigare studier hade visat på brister i utvärdering och uppföljning
av statliga bidrag vilket medfört att det saknas underlag för att förändra
och ompröva statens bidragsåtaganden. En övergång från regelstyrning
till mål- och resultatstyrning av den statliga verksamheten utgör ytterli-
gare grund för att förstärka sådana insatser.

Revisorerna har för sin granskning valt att granska det statliga stödet
till studieförbund och idrott, där stödet till idrotten omfattar lokalt
aktivitetsstöd. Syftet med granskningen är att studera styrning, kontroll
och uppföljning av dessa statliga medel som i huvudsak riktar sig till
enskilda bidragsmottagare.

En rapport väntas bli klar under hösten 1995.

Stödet till rennäringen

Förstudie 1994/95:7

Riksdagens bostadsutskott har föreslagit att revisorerna skall granska
stödet till rennäringen och den statliga administrationen kring detta
stöd.

1995/96:RR1

Granskningen skall riktas mot statens ekonomiska engagemang i
rennäringen.

En rapport beräknas föreligga före utgången av 1995.

Jämställt med statens hjälp?

Förstudie 1994/95:8

Revisorerna har beslutat granska jämställdheten på arbetsmarknaden.
Granskningen genomförs i form av två fallstudier.

Jämställdhetsplanerna vid några myndigheter granskas och jämförs
med de krav som ställs på sådana planer.

Det ekonomiska stöd som 1988 avsattes för att under en femårspe-
riod användas för otraditionell arbetsmarknadsutbildning, den s.k.
10 000-kronan, granskas i syfte att klarlägga hur medlen fick användas
och hur de utnyttjades.

Granskningen beräknas vara klar under hösten 1995.

Kommittéväsendet

Förstudie 1994/95:9

Förslaget att granska det statliga kommittéväsendet kom ursprungligen
från revisorernas kansli. En förstudie genomfördes och beslutades av
revisorerna den 31 maj 1995.

Motiven att granska kommittéväsendet är bl.a. de förändringar som
har ägt rum i regeringskansliets användning av kommittéer samt frågor
kring kommittéernas arbetsformer. En stor del av de utredningar som
görs har numera inte formen av kommittéer eller särskilda utredare
utan utförs av arbetsgrupper inom regeringskansliet. Antalet kommit-
téer har minskat betydligt sedan början av 1980-talet. Förutsättningar-
na för kommittéernas arbete ändrades också väsentligt då man skärpte
tidsgränserna i början av 1980-talet. Normalt får en kommitté numera
arbeta i högst två år. Andra stora förändringar har att göra med den
pågående Europaintegrationen.

Granskningen kommer bl.a. att handla om kommittéväsendets om-
fattning och andel av det centrala utredningsväsendet. Tidsaspekter,
arbetsformer och kommittéarbetets karaktär i olika avseenden kommer
också att undersökas. En särskild delstudie om Europaanpassningen
planeras. De preliminära slutsatserna kommer att diskuteras vid sär-
skilda seminarier. En rapport väntas vara klar under hösten 1996.

Årsredovisning för staten

Förstudie 1994/95:10

Revisorerna beslöt våren 1995 att inleda en granskning av statens
årsbokslut. Förslaget hade väckts inom revisorernas kansli.

Bakgrunden till granskningen är bl.a. att Riksdagsutredningen före-
slog att Riksdagens revisorer skulle följa utvecklingen av den redovis-
ningsrevisionella granskningen av statliga myndigheter och även göra
en mer samlad granskning av statens årsbokslut. Riksrevisionsverket

1995/96:RR1

har på regeringens uppdrag sammanställt en årsredovisning för staten
och överlämnade våren 1995 till regeringen en första årsredovisning
avseende budgetåret 1993/94. Därmed finns det en grund för en samlad
analys av regeringens roll när det gäller hanteringen av de statliga
räkenskaperna.

Revisorernas granskning utförs med hjälp av experter och omfattar
bl.a. en redovisningsanalys, en innehållsanalys och en användaranalys.
Avsikten är att analysen skall utmynna i en bedömning av riksdagens
roll i granskningen av regeringens räkenskaper. En rapport beräknas
vara klar under våren 1996.

Effekter av arbetsmarknadsutbildning

Förstudie 1994/95:12

Riksdagens arbetsmarknadsutskott föreslog denna granskning.

Arbetsmarknadsutbildningens effekter på löner och möjligheterna
att få ett nytt arbete skall studeras. Särskilt skall orsakerna till de
hittills blygsamma effekterna analyseras. Några av de frågor som
granskningen berör är om den s.k. utförsäkringsgarantin leder till
negativa effekter, om det är rätt personer som Sr del av utbildningen,
hur AMV:s prognoser för utbildningens dimensionering och inriktning
fungerar, hur insatserna dimensioneras geografiskt och om AMS upp-
följningssystem fungerar.

En rapport väntas bli klar i juni 1996.

Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga
organisationer

Förstudie 1994/95: 13

Riksdagens utrikesutskott har föreslagit att revisorerna skall granska
Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer.

Bakgrunden är att Sverige är medlem i ett stort antal internationella
mellanstatliga organisationer. Den svenska statsförvaltningen är också
på olika sätt engagerad i arbetet i internationella organisationer. Att
Sverige även är medlem i EU utgör ytterligare ett skäl för granskning-
en.

Revisorernas granskning inriktas mot motiven för deltagandet, akti-
viteten i organisationerna, Sveriges åtaganden samt utvärdering och
redovisning av arbetet. Hur arbetet inom Sverige är fördelat och
samordnat — i och mellan myndigheter, i och mellan departement
samt mellan departement och myndigheter — granskas också.

För att få en översiktlig bild av Sveriges deltagande i mellanstatliga
organisationer riktas en enkät till regeringskansliet. Fördjupade analy-
ser görs beträffande patentfrågor, utbildningsfrågor, sjöfart och miljö-
frågor. Inom vart och ett av dessa områden studeras Sveriges deltagan-
de i någon organisation närmare. En rapport beräknas vara klar under
våren 1996.

1995/96 :RR1

31

2.4 Granskning av riksdagsförvaltningen

I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska Riksban-
ken, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän samt Stif-
telsen Riksbankens Jubileumsfond. Denna revision inriktas i huvudsak
på granskning av årsboksluten och hur den interna kontrollen funge-
rar. I detta arbete har revisorerna biträtts av Bohlins Revisionsbyrå
AB. Den genomförda granskningen har inte föranlett revisorerna att
göra några anmärkningar eller särskilda uttalanden.

Granskningen av Riksbankens och Jubileumsfondens verksamhet
har på föreskrivet sätt redovisats till riksdagen (redogörelserna
1994/95:RR5 och RR6).

2.5 Informationsbesök, särskilda föredragningar m.m.

Informationsbesök

Revisorerna gör resor och studiebesök för att få information i frågor
som väckt deras intresse ur revisionell aspekt. Vid dessa informations-
besök deltar vanligen två revisorer och en tjänsteman ■från kansliet.
Information som inhämtats vid besök och på annat sätt redovisas i en
särskild rapport som behandlas av revisorerna i plenum. Rapporten
brukar också skickas till berört utskott och departement samt till den
myndighet eller motsvarande som besöket gällt.

Under 1994/95 har rapporter avlämnats angående följande informa-
tionsbesök:

- Banverket

- Utrikesdepartementet

-Aspa Bruk/Koncessionsnämnden för miljöskydd

-Statens råd för byggnadsforskning/Anslagstekniken för byggforsk-
ningsanslaget

- Socialstyrelsen/Kontrollen av laboratoriet MedAnalys

- Vägverket/Upphandling av färjor

-Försvarets materielverk/Militära provningar och skjutfält

Rapporterna om tillsynen av laboratoriet MedAnalys och rapporten
om Vägverkets upphandling av färjor uppmärksammades mycket. Ne-
dan lämnas en mer detaljerad redovisning av dessa två informations-
rapporter.

Tillsyn i praktiken. Informationsbesök med anledning av klagomål på
laboratorieföretaget MedAnalys L.AB

Med anledning av en intensiv massmediai information kring problem
och missförhållanden i det privata laboratoriet MedAnalys genomförde
revisorernas första avdelning i mars 1995 ett informationsbesök på
Socialstyrelsens regionala tillsynsenhet i Göteborg.

Socialstyrelsen har i sin egenskap av tillsynsmyndighet över hälso-
och sjukvården ett allmänt tillsynsansvar som företrädare för patienter
och allmänhet över såväl offentlig som privat vård. Den centrala
frågan var för revisorerna att utreda hur Socialstyrelsen fullgjort denna
uppgift.

1995/96:RR1

F.d. justitierådet Tor Sverne konsulterades för att klarlägga rättsläget.
Generaldirektör Claes Örtendahl utfrågades av revisorerna.

Revisorerna konstaterade att Socialstyrelsen med stöd av gällande
författningar borde ha vidtagit åtgärder mot MedAnalys tidigare än vad
som nu gjordes. Socialstyrelsen tycktes också snarast ha försökt lugna
dem som larmat. Patienternas krav på säkerhet och kvalitet i vården
eftersattes således av styrelsen.

Revisorerna fann det också vara en brist att författningarna var så
utformade att varken Socialstyrelsen eller regeringen kunde finna stöd
för att genomföra nödvändig tillsyn över MedAnalys.

Vägverkets upphandling av färjor

Granskningen visade att den totala kostnaden för Vägverkets upphand-
ling av en mycket stor Srja, nr 332, beräknades bli två och en halv å
tre gånger så dyr som avtalat och drygt två år försenad. Under arbetet
med granskningen fann revisorerna en rad anmärkningsvärda brister
vid upphandlingen av denna färja. Det fanns också betydande problem
vid upphandlingen av ytterligare en Srja, nr 333.

Revisorerna utgick i sina slutsatser från att upphandlingsbeslut läggs
på en tillfredsställande nivå i Vägverket. Mot bakgrund av de allvarliga
brister som revisorerna funnit vid upphandlingen av dessa två färjor
ansåg revisorerna också att regeringen i lämpliga former borde se över
Vägverkets upphandlingsverksamhet, varvid även internrevisionen bor-
de behandlas.

Särskilda föredragningar

Revisorerna har under det gångna verksamhetsåret kallat verkschefer
och andra chefstjänstemän till särskilda föredragningar i plenum.

Statssekreteraren i Finansdepartementet Anitra Steen har kommen-
terat 1995 års finansplan och i samband därmed belyst olika aspekter
på det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget.

Frågor rörande penningpolitiken och valutaregleringen m.m. be-
handlades vid riksbankschefen Urban Bäckströms föredragning hos
revisorerna.

Generaldirektör Claes Norgren informerade om Finansinspektio-
nens verksamhet.

Riksgäldsdirektören Staffan Crona berättade om verksamheten vid
Riksgäldskontoret.

Ledamoten av EU:s revisionsrätt Jan O. Karlsson informerade om
verksamheten vid revisionsrätten.

Några föredragningar anknöt till aktuella granskningsärenden. Det
gällde Stödet till rennäringen och verksamheten vid Luftfartsverket
respektive Naturvårdsverket.

Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten vid Utbildningsdepar-
tementet behandlades vid en föredragning.

Revisorerna fick också information om verksamheten i dels Hal-
lands län, dels Västernorrlands län inför revisorernas kommande besök
där under hösten 1995.

1995/96 :RR1

3 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RR1

Länsresor

1995/96:RR1

Revisorerna genomförde inte någon länsresa under budgetåret. Resor-
na har i stället förlagts till augusti och september 1995.

Relationen till utskotten

I enlighet med Riksdagsutredningens förslag har riksdagen beslutat att
en viss del av resurstillskottet till revisorernas kansli skall användas för
att biträda utskotten i deras arbete med uppföljning och utvärdering.
Under våren 1995 har två av kansliets utredare medverkat i detta
arbete inom två utskott.

Kontakterna med utskotten har under senare år utökats. Allt flera
utskott har under senare år lämnat granskningsförslag till revisionen.
Under våren 1995 kom förslag från 11 utskott. Under första hälften av
1990-talet har det genomsnittliga antalet utskott som lämnat gransk-
ningsförslag fördubblats jämfört med andra hälften av 1980-talet. En
betydande del av revisorernas granskningsverksamhet avser ärenden
som utskotten föreslagit. I den granskningsplan som revisorerna antog
i maj 1995 fanns 18 nya ärenden upptagna, där förstudier skall
utarbetas. Av dessa var 11 (61 %) utskottsförslag.

Övrigt

Revisorerna har besvarat två remisser angående kulturpolitiken. Det
ena remissvaret gällde Museiutredningen och det andra Teaterutred-
ningen. Inom båda områdena genomförde revisorerna granskningar
under förra budgetåret.

Under verksamhetsåret har revisorerna och kansliet mottagit ett
flertal besök, både av svenska och utländska grupper.

3 Informationsverksamhet

Massmediekontakter

Revisorerna använder olika metoder för att informera massmedierna
om sin verksamhet.

Pressmeddelanden skickas ut när nya granskningsrapporter är klara
och beslutade av revisorerna i plenum. Största intresset väcker reviso-
rernas granskningar när rapporterna presenteras. Skrivelserna till riks-
dag och regering får inte lika mycket uppmärksamhet.

Våren 1995 ordnade revisorerna ett pressmöte med inbjudna journa-
lister. Syftet var att informera om revisorernas nya granskningsplan
och verksamheten hos Riksdagens revisorer.

En ny presentationsbroschyr har tagits fram. Ett kompletterande
material finns i en broschyr som mer detaljerat beskriver revisorernas
aktuella granskningsverksamhet. Denna broschyr har också översatts
till engelska för att kunna användas vid internationella besök och
föredragningar.

På riksdagens nystartade Informationscentrum finns material om
revisorerna, dels nämnda broschyrer, dels aktuella rapporter.

Enstaka exemplar av revisorernas rapporter tillhandahålls gratis till 1995/96:RR1
dem som beställer dem från kansliet. Skrivelserna ingår i riksdags-
trycket.

Information till riksdagen

Det är viktigt att samtliga riksdagsledamöter och riksdagstjänstemän väl
känner till Riksdagens revisorers arbete. För att nå ut med information
om verksamheten har seminarier för nyvalda ledamöter hållits, där
både muntlig och skriftlig information givits. Flera kvällsmöten med
inbjudna riksdagsutskott har också ordnats.

Genomslaget av informationen

Ett sätt att mäta genomslaget av revisorernas verksamhet i massmedier-

na är att studera mängden pressklipp, som ständigt ökar.

Aven fackpressen tar alltmer upp revisorernas granskningar. Det
innebär ofta en diskussion om granskningsresultaten och inte bara en
nyhetsredovisning. Granskningsresultaten utgör ofta underlag för leda-
re och debattartiklar.

Medierna visar också ofta intresse för pressmeddelanden inför kom-
mande granskningar, t.ex. när förstudier gjorts. Också informationsbe-
sök intresserar ofta framför allt lokaltidningarna.

Vissa granskningsärenden får större genomslag i massmedierna än
andra. I särklass bland de ärenden som nämns i denna verksamhetsbe-
rättelse ligger Insatser mot ekonomisk brottslighet, där mer än 100
artiklar skrivits, varav ett fyrtiotal är ledare/debattartiklar. Dessutom
har granskningsrapporten beställts i flera hundra exemplar.

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården och Inlandsbanan är
exempel på två granskningar där massmedierna skrivit många artiklar
och som också engagerat allmänheten.

De olika tillsynsärendena har gemensamt också väckt intresse, spe-

ciellt granskningarna av skolan, livsmedel och djurskydd.

Rapporterna från två informationsbesök har fått stort genomslag i
medierna. Det har gällt omdebatterade ämnen, som Socialstyrelsens
tillsyn av laboratoriet MedAnalys och Vägverkets upphandling av
färjor.

Uppmärksamheten i medierna leder också till att revisorernas rap-
porter efterfrågas alltmer av olika offentliga myndigheter och organisa-
tioner och även av allmänheten. I flera fall har beställningar kommit
på rapporter som skall användas för myndigheters egen utbildning.

4 Uppföljning och genomslag av verksamheten

Under verksamhetsåret 1994/95 har revisorerna beslutat om ett stort
antal rapporter och skrivelser. Antalet förstudier uppgår till 13, antalet
rapporter till 10 och antalet skrivelser till riksdag eller regering till 14.
Dessutom har 7 rapporter publicerats från revisorernas informations-
besök hos olika myndigheter. I jämförelse med tidigare år innebär 25

detta en betydande ökning. En jämförelse av antalet rapporter och

skrivelser mellan de två senaste femårsperioderna visar också på en
väsentlig ökning. Under perioden 1985/86—1989/90 svarade revisorer-
na i genomsnitt för 6,4 rapporter och 6 skrivelser per år. Motsvarande
siffror för perioden 1990/91 — 1994/95 var 10 resp. 8. Det betyder en
ökning av antalet rapporter med nära 60 % och antalet skrivelser med
drygt 30 %. Däremot har antalet förstudier minskat från 16 till 13 per
år mellan dessa två perioder. Eftersom antalet rapporter samtidigt ökat
så har en väsentlig ökning skett av andelen förstudier som lett till
granskning. Detta kan enligt revisorerna ses som ett uttryck för att
man numera gör en mera ingående prövning av vilka ärenden som tas
upp på granskningsplanen. Den väsentligt ökade produktionsvolymen
har åstadkommits med i stort sett oförändrade resurser. I jämförelse
med andra revisionsmyndigheter pekar dessa uppgifter på hög produk-
tivitet hos Riksdagens revisorer.

Det är väsentligt svårare att belysa genomslaget av verksamheten än
produktiviteten. I princip gäller att Riksdagens revisorer når resultat
när revisorernas förslag genomförs helt eller delvis. Det är emellertid
ofta svårt att mäta resultatet av revisorernas verksamhet. Behandlingen
och genomförandet av revisorernas förslag är ofta tidskrävande, bl.a.
med hänsyn till att förslagen sällan är så precisa att de utan ytterligare
utredningsverksamhet kan omsättas i konkreta åtgärder. Revisorernas
förslag kan också sammanfalla med förslag som framförts i andra
sammanhang, något som kan göra det svårt att urskilja vilken effekt
revisorernas förslag haft. Riksdagens revisorers förslag kan också avsät-
ta resultat på andra sätt än genom mera substantiella förändringar. I
skrivelse till riksdagen kan revisorerna redovisa uppgifter och förhål-
landen, beskriva problem eller aktualisera frågor som av olika skäl
inte uppmärksammats på annat sätt. Revisionen kan också ha en
preventiv effekt som är svår att mäta.

Svårigheterna att entydigt mäta resultatet av Riksdagens revisorers
verksamhet är således uppenbara. Att kartlägga utvecklingen på områ-
den som granskades för flera år sedan är resurskrävande och kan ge
svårtolkade resultat. Med en tillbakablick som sträcker sig över en
kortare tidsperiod finns risk för att förslagen ännu inte är lärdigbe-
handlade eller slutligt genomförda.

Ett annat och mera indirekt mått på förslagens verkningar är det
genomslag förslagen Stt i riksdagen. Även detta mått är emellertid
förknippat med svagheter. Om riksdagen avslår eller avstår från att
behandla revisorernas förslag behöver detta inte innebära att förslaget
saknar betydelse. Regeringen kan i samband med att revisorerna för
upp ett ärende på granskningsplanen tillsätta en utredning som berör
ämnet. Regeringen och berörda myndigheter kan också under gransk-
ningens gång eller i samband med att granskningsrapporten publiceras
börja vidta åtgärder i linje med revisorernas förslag. I sådana fall kan
riksdagen finna det mindre motiverat att göra tillkännagivanden till
regeringen. Revisorerna har vid sina uppföljningar funnit flera exem-
pel på sådana fall. Att de organ som är föremål för granskning börjar
vidta åtgärder redan under granskningsprocessen är erfarenheter som
brukar framhållas även av andra revisionsmyndigheter såväl i Sverige

1995/96: RR1

som i andra länder. En kartläggning av riksdagsbehandlingen måste
därför kompletteras med en beskrivning av åtgärder som vidtagits av
regering och myndigheter i anslutning till revisorernas granskning.

Ytterligare ett mått på genomslaget av revisorernas verksamhet är
den uppmärksamhet revisorernas förslag får i massmedierna. En mass-
medial debatt med anledning av revisorernas förslag kan ibland bidra
till att driva på välmotiverade förändringar inom den statliga sektorn.

Revisorernas resultatredovisning bygger mot denna bakgrund på
genomslaget av revisorernas förslag i riksdagen, hos regeringen och
myndigheterna samt i massmedierna. I revisorernas verksamhetsberät-
telse lämnas varje år en redogörelse för behandlingen i riksdagen
under året av revisorernas skrivelser. Under senare år har också
revisorerna i samband med sin årliga policydiskussion följt upp skri-
velser som lämnats till riksdagen efter två år. Dessa uppföljningar
innehåller dels en redovisning för riksdagsbehandlingen och åtgärder
vidtagna av regering och myndigheter, dels en redovisning av den
massmediala uppmärksamheten. I år redovisades också en uppföljning
efter tre år.

Under denna treårsperiod har riksdagen i huvudsak ställt sig bakom
två tredjedelar av revisorernas förslag. Tillkännagivanden till regering-
en har beslutats rörande 85 % av skrivelserna. I några fall har
riksdagen formellt avslagit revisorernas förslag med hänvisning till att
utredningar tillsatts inom området eller att regeringen redan vidtagit
åtgärder inom området. Så var fallet med t.ex. granskningen av arbets-
marknadspolitiken. Revisorernas skrivelse utgör nu ett viktigt underlag
för den arbetsmarknadspolitiska kommittén. AMS har också vidtagit
åtgärder för att söka komma till rätta med de brister i intern kontroll
och intern revision som revisorerna pekade på.

Genomslaget av revisionen i massmedierna har förbättrats under
senare år. Ett uttryck för detta är att antalet pressklipp som berör
revisorerna trendmässigt ökat.

Revisorernas bedömning av genomslaget av revisionen grundas dels
på dessa uppföljningar, dels på kontakter som revisorerna själva haft
med utskott, regeringskansli och myndigheter.

Revisorernas samlade intryck är att genomslaget av verksamheten
hos riksdag, regering och myndigheter förbättrats och får anses vara
tillfredsställande. I avsikt att ytterligare förbättra genomslaget och
fördjupa uppföljningarna kommer revisorerna under verksamhetsåret
1995/96 att påbörja en verksamhet med utfrågningar av statssekreterare
m.fl. rörande utvecklingen inom de politikområden som revisorerna
berört i sina tidigare granskningar.

1995/96 :RR1

4 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RR1

1995/96:RR1

5 Ekonomi och personal

Riksdagens revisorer har för verksamhetsåret 1994/95 upprättat årsre-
dovisning enligt förordningen om myndigheters årsredovisning och

anslagsframställning och de nya bestämmelserna i bokföringsförord- ningen. I årsredovisningen ingår bl.a. resultatredovisning, resultaträk- ning, balansräkning, anslagsredovisning och finansieringsanalys.
5.1 Anslagsredovisning
Beloppen anges i tusen kronor
Anvisat ramanslag för 1994/95	11 891
Överföringsbelopp	643
Tilläggsanslag	1 000
Summa anslagsmedel	13 534
Utgifter mot anslaget	11 656
Utgående överföringsbelopp	1 877

5.2 Hur användes anslaget?

Huvuddelen av utgifterna avsåg personalkostnader. För löner till den
fast anställda personalen gick det åt 7 004 719 kr. Arvoden till
revisorerna uppgick till 575 000 kr. Inga större investeringar har gjorts
under verksamhetsåret. Ett par bärbara datorer har införskaffats och
en uppgradering av de befintliga datorerna har gjorts.

Den relativt stora överföringen av medel till nästa budgetår beror
bl.a. på att det medelstillskott som revisorerna erhöll vid årsskiftet
1994/95 för en personell förstärkning av kansliet inte kunnat resultera
i rekryteringar förrän under senare delen av våren. En del av överför-
ingen beror också på att revisorerna valt att förskjuta två länsresor till
nästa budgetår och att tidigare planerade ADB-investeringar senare-
läggs på grund av att kansliets persondatorer kommer att bytas ut
under hösten 1995 i samband med att de ansluts till riksdagens
datanät.

5.3 Personal

(sifferuppgifterna avser den fast anställda personalen vid kansliet)

Antalet kvinnor och män och på olika befattningar

Vid Riksdagens revisorers kansli finns 21 personer fast anställda, varav
13 är kvinnor och 8 män. En revisionsdirektör är tjänstledig på grund
av annat uppdrag.

Befattningsmässigt är fördelningen följande:

38

Befattning

Kvinnor Män

1995/96 :RR1

Chefer
Revisionsdir.
l:e byråsekr.
Inform.se kr.
Byråass.

Exped.ass.

3 1

6 6

Medelåldern vid kansliet är 47 år.

Anställningsform

Förutom de 21 fast anställda har två personer inlånats för olika
granskningsuppdrag under 1994/95. Ett tiotal konsulter och tillfälliga
medarbetare har anlitats vid olika granskningsärenden. Två praktikan-
ter har biträtt i granskningsarbetet.

Fysisk arbetsmiljö

Kansliets lokaler har under 1995 varit föremål för ombyggnad, såväl
in- som utvändigt.

Arbetstidens förläggning

Av kansliets personal har tre kvinnor arbetat deltid (85—90 %).

Kansliet tillämpar flextidssystem. Övertidsuttaget är begränsat och
jämnt fördelat mellan kvinnor och män.

Frånvarodagar per anställd

1991/92		1992/93	1993/94	1994/95
Sjukdom	3,1	6,2	7,3	4,5
Vård av barn m.m.	2,6	2,3	0,6	1,3
Summa per anställd	5,7	8,5	7,9	5,8
Jämställdhet
En jämställdhetsplan	för	Riksdagens	revisorers	kansli, innehållande

såväl övergripande mål som konkreta åtgärder på området, har antagits
av revisorerna i plenum i juni 1995.

Översyn av administrativa frågor

En konsultrapport har under året tagits fram som behandlar förslag till
effektiviseringar av den administrativa verksamheten vid kansliet. Slut-
satserna har diskuterats bl.a. i AU under våren och skall leda till vissa
förändringar inför det nya verksamhetsåret.

Intern granskning av kansliet

Flertalet revisionsdirektörer har under året i en rapport granskat
arbetsmiljön och arbetsvillkoren vid kansliet. Syftet med rapporten är
att dess slutsatser skall ligga till grund för det fortsatta utvecklingsarbe-
tet inom kansliet.

Rekryteringar

1995/96:RR1

Under 1995 har fyra tjänster som revisionsdirektör tillsatts, med två
kvinnor och två män. Samtliga nyanställda är mellan 30 och 40 år och
har akademiska examina.

Utbildning

Chefer och revisionsdirektörer har under året deltagit i en kurs i
svensk ekonomi. Cheferna har genomgått en särskild chefsutbildning.
En planeringsresa till Helsingfors för arbetsutskottet och cheferna har
företagits i maj 1995. De anställda har vidare deltagit i ett stort antal
seminarier och utbildningar.

Utbytestjänstgöring

Under året har en anställd tillbringat en månad i Kanada för arbete
och studier inom ramen för en utbytesverksamhet.

Utskottstjänstgöring

Två anställda har under viss tid biträtt utskotten i deras arbete med
uppföljning och utvärdering. Ytterligare en tjänsteman hos revisionen
har varit utlånad till ett utskott för löpande beredningsarbete.

40 Skrivelser till riksdagen

1990/91

SJ-koncernens verksamhet

Förs. 1990/91:12, 1990/91:TU25, rskr. 1990/91:325

Rapport 1989/90:6

VB 1990/91, s. 10

Sveriges turistråd

Förs. 1990/91:13, 1990/91 :KrU16, rskr. 1990/91:175

Rapport 1990/91:1

VB 1990/91, s. 11

Den svenska hälso- och sjukvården

Förs. 1990/91:17, 1991/92:SoU6, rskr. 1991/92:58

Rapport 1990/91:4

VB 1990/91, s. 12

Planeringen och genomförandet av Boverkets lokalisering

Förs. 1990/91:19, 1991/92:AU13, rskr. 1991/92:176

Rapport 1990/91:5

VB 1990/91, s. 13

Televerkskoncernens verksamhet

Förs. 1990/91:20, 1991/92:TU20, rskr. 1991/92:313

Rapport 1990/91:2

VB 1990/91, s. 14

1991/92

Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

Förs. 1991/92:11, 1991/92:UUU, rskr. 1991/92:71, 72

Rapport 1990/91:6

VB 1991/92, s. 11

Näringspolitiken — utredningar och näringspolitiska program

Förs. 1991/92:12, 1991/92:NU14, rskr. 1991/92:94

Rapport 1990/91:3, 8

VB 1991/92, s. 12

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

Förs. 1991/92:14, 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337

Rapport 1991/92:3

VB 1991/92, s. 13

Konsumentprisindex

Förs. 1991/92:16, 1991/92:FiU19, rskr. 1991/92:255

Rapport 1991/92:5

VB 1991/92, s. 14

Granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna

Förs. 1991/92:17, 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:334

VB 1991/92, s. 16

1995/96:RR1

Bilaga

Samordnad investeringsplanering för transporter

Förs. 1991/92:18, 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:333

Rapport 1991/92:7

VB 1991/92, s. 17

Riksdagen och normgivningsprocessen

Förs. 1991/92:19, 1992/93:KU1, rskr. 1992/93:7

Rapport 1991/92:6

VB 1991/92, s. 18

Den nya budgetprocessen

Förs. 1991/92:20, 1992/93:FiU4, rskr. 1992/93:30

Rapport 1991/92:2

VB 1991/92, s. 20

Familjehemsvård för barn och ungdom

Förs. 1991/92:21, 1992/93:SoU4, rskr. 1992/93:17

Rapport 1991/92:4

VB 1991/92, s. 22

Det militära försvarets kostnader för resor

Förs. 1991/92:22, 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:334

Rapport 1991/92:11

VB 1991/92, s. 23

1995/96:RR1

Bilaga

1992/93

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Förs. 1992/93:RR2, 1992/93:SfU7, rskr. 1992/93:262

Rapport 1991/92:12

VB 1992/93, s. 11

Omstruktureringen i statsförvaltningen

Förs. 1992/93:RR3, 1992/93:FiU17, rskr. 1992/93:268

Rapport 1991/92:13

VB 1992/93, s. 13

Gymnasieskolan — Resurser, resultat och utveckling

Förs. 1992/93:RR4, 1992/93:UbU21, rskr. 1992/93:275

Rapport 1991/92:10

VB 1992/93, s. 14

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö

Förs. 1992/93:RR7

Rapport 1992/93:2

VB 1992/93, s. 16

Polisen i samhällets tjänst

Förs. 1993/94:RR2, 1993/94:JuU8, rskr. 1993/94:69

Rapport 1992/93:1

VB 1992/93, s. 17

42 1993/94

Nedläggning och flyttning av förband

Förs. 1993/94:RR3, 1993/94:FÖU9, rskr. 1993/94:296

Rapport 1992/93:5

VB 1993/94, s. 11

Den svenska rymdverksamheten

Förs. 1993/94:RR4, 1993/94:NU15, rskr. 1993/94: 223

Rapport 1992/93:4

VB 1993/94, s. 12

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården

Förs. 1993/94:RR7, 1993/94:SoU26, rskr. 1993/94:411

Rapport 1993/94:4

VB 1993/94, s. 13

Tillsyn av djurskydd

Förs. 1993/94:RR8, 1993/94:JoUl, rskr. 1994/95:33

Rapport 1993/94:5

VB 1993/94, s. 15

Arbetsmarknadspolitiken

Förs. 1993/94:RR9, 1993/94:AU25, rskr. 1993/94:331

Rapport 1993/94:1

VB 1993/94, s. 16

Särskilda boendeformer för äldre

Förs. 1993/94:RR10, 1993/94:SoU5, rskr. 1994/95:21

Rapport 1993/94:3

VB 1993/94, s. 17

Tillsyn av skolan

Förs. 1993/94:RR11, 1994/95:UbUl, rskr. 1994/9547

Rapport 1993/94:7

VB 1993/94, s. 19

1995/96:RR1

Bilaga

43

Sakregister till granskningsärendena åren

1985/86-1994/95

1995/96:RR1

Bilaga

Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren
1985/86 t.o.m. verksamhetsåret 1994/95. Det omfettar också ärenden i
vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.

Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riks-
dagstrycket bland förslag och redogörelser saml. C 2.

I registret hänvisas till verksamhetsberättelse för budgetår. Siffra
efter kolon avser sida i berättelsen i fråga.

ADB inom statsförvaltningen

ADB och integritet

Administrationskostnaderna för u-hjälpen

Affärsverken

Affärsverkskoncernerna

Postverket

88/89:25

91/92:26, 92/93:18

87/88:21, 89/90:23

91/92:16

89/90:19, 90/91:9

90/91:10

Televerket

Aktiebolaget Tipstjänst

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet

AMS-bidrag till flyttningskostnader
Apoteksbolaget
Arbetsgivaravgifter
Arbetsmarknadspolitiken

Arbetsmarknadsutbildningen, effekter av

Arbetsskadeförsäkringen

Arvsbeskattning, organisation av
Avgiftsfinansierad statlig verksamhet
Avgiftssystem, Luftfartsverkets

90/91:14,
88/89:17,
85/86:18
87/88:25
91/92:26
87/88:27,
93/94:16,
94/95:31
89/90:15
91/92:25
88/89:22
86/87:21

91/92:10

89/90:14

88/89:14

94/95:12

Barnomsorgen, effektiviteten i

Besparingsåtgärder inom skogsvårdsorganisationen
Biblioteksväsen, DFI

Bidragsförskott

Bisysslor, statsanställdas

Boendeformer för äldre

Bostadsförbättringsprogram, 1983

Bostadsstyrelsens ADB-resurser

Boverkets omlokalisering

Budgetprocessen, den nya

Budgetprocessen, riksdagens roll i

Byggforskningsrådet

Byggnadsstyrelsen, egenregi verksam het

Byggnadsstyrelsens hyressättning

Byråkrati i statsförvaltningen

93/94:20
88/89:12
86/87:20
85/86:12
89/90:22
93/94:17,
89/90:18
88/89:25
90/91:13,
91/92:20,
89/90:17
89/90:16
87/88:18
89/90:25,
90/91:15

94/95:12

91/92:10

92/93:10

90/91:15

Celsius Industrier AB

Civila statliga myndigheters lokalanskaffning

93/94:28, 94/95:14

87/88:19

Databehandling

ADB och integritet	91/92:26, 92/93:18
Bostadsstyrelsens ADB-resurser	88/89:25
Datainspektionen	91/92:26
Delegationen för vetenskaplig och teknisk infor-
mationsförsörjning (DFI)	86/87:20
Delgivning	87/88:13, 88/89:10
Depositionsverksamhet, Statens konstmuseers	85/86:21
Djurskydd	93/94:15, 94/95:12
Domarbanan, avhopp från	86/87:18
Domstolarnas delgivning	87/88:13, 88/89:10
Domstolsväsendet, personalplanering inom	86/87:18
Ekonomisk brottslighet	93/94:23, 94/95:14
Exekutionsväsendet
Kronofogdemyndigheterna:
a) personalresurser	86/87:10
b) ADB-stödet	91/92:24
Experimentbyggande, stöd till	89/90:16
Familjehemsvård	91/92:22, 92/93:11
Fartygsbränsle, skatt på	85/86:11
FFV Allmateriel AB	87/88:12, 88/89:10
Fiskerinäringen, stöd till	88/89:13
Fiskeri- och fiskberedningslån	88/89:13
Flygplatser, huvudmannaskap och kostnadsansvar	86/87:22
Flyktingförläggningar, kostnader vid	87/88:14
Flyktinginvandringen till Sverige	86/87:11, 87/88:10
Flyttningsbidrag, starthjälp	87/88:25
Frivårdskostnaderna inom kriminalvården	85/86:19
Förband, nedläggning och flyttning	93/94:11, 94/95:11
Förpassningsresor	91/92:25
Försvaret, ekonomistyrning på lokal nivå	92/93:20
Försvarets kostnader för resor	91/92:23, 92/93:10
Försvarsväsen
Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter 91/92:13
Nedläggning och flyttning av förband	93/94:11, 94/95:11
Upphandling av byggentreprenader	87/88:23
Upphandling, målflygverksamheten m.m.	86/87:19
Förändringsprocesser och omorganisationer i stats-
förvaltningen	92/93:13, 94/95:9
Glesbygdsstöd, utvärdering av	88/89:18, 89/90:15
Gotland, koncessionsavtalet om linjesjötrafik	89/90:21, 90/91:9
Granskning av statliga bolag, AB Tipstjänst	88/89:17, 89/90:14
Gymnasieskolan—resurser, resultat, utveckling	92/93:14, 94/95:9
Handläggningstider
Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning	89/90:22
Skattemål	88/89:23
Hornborgasjön, restaurering av	88/89:19

1995/96: RR1

Bilaga

45

Hydrologisk information

Hyressättning för statliga civila lokaler

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård, disciplinärenden

Högskoleutbildningar, kostnaderna för

Industricentra i Skellefteå, Stiftelsen
Information

DFI

Lagar och andra författningar

Styrningsperspektiv

Inkomst- och förmögenhetsskatterna, statistik över
Inlandsbanan

Inresekontroll

Internationella mellanstatliga organisationer

Internationellt utvecklingssamarbete
administration och uppföljning
effektiviteten i förvaltningen

Invandrarpolitikens inriktning och resultat
Invandrarverk, Statens

Flyktinginvandringen

Invandrarpolitiken

Kostnader vid flyktingförläggningar
Inventarieredovisning, statliga myndigheters
Investeringsplanering för transporter

Jämställdhet

Kommittéväsendet

Kommunal barnomsorg, statsbidrag
Konsumentprisindex

Kontrollen av mervärdesskatt och arbetsgivar-
avgifter (se även Skatter och avgifter)
Kriminalvården

Kriminalvården, frivårdskostnaderna inom

Kronofogdemyndigheterna

ADB-stödet

Myndigheternas personalresurser

Kulturadministration

Landskrona Finans AB

Lantmäteriverksamhet, organisation

Livsmedel

Lokalanskaffning, för civila statliga myndigheter
Lokalanvändning vid myndigheter

Luftfart

Luftfartsverket och dess avgiftssystem

Läkemedel, rätt till fria

Läkemedelskontrollen inom sjukförsäkringen
Länsbostadsnämndernas verksamhet

Länsförvaltning, samordnad

86/87:12 1995/96:RR1

89/90:25,90/91:15 Bilaga

90/91:12, 91/92:9

93/94:13, 94/95:11

87/88:17, 88/89:11

85/86:21

86/87:20

87/88:18

94/95:22

87/88:11, 88/89:10

94/95:22

86/87:11

94/95:31

87/88:21, 89/90:23

91/92:11

92/93:11,94/95:9

86/87:11

92/93:11

87/88:14

87/88:12, 88/89:10

91/92:17

94/95:30

87/88:24

91/92:14

86/87:17

94/95:20

85/86:19

91/92:24

86/87:10

92/93:22

85/86:22

88/89:22

93/94:26, 94/95:17

87/88:19

85/86:12, 86/87:10

86/87:22

86/87:21

85/86:23

85/86:20

87/88:26

94/95:27

Medborgarskap, rutiner vid ansökan om svenskt	85/86:15, 86/87:10
Mervärdesskatten
kontrollen av	86/87:17
statistiken över	88/89:18, 89/90:14
vid import	85/86:18
Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter	91/92:13
Mineralprospektering, statliga insatser	88/89:16
Museer	92/93:22
Museidokumentation	89/90:20, 90/91:9
Myndighetssamarbete	88/89:20
Normgivningsprocessen	91/92:18, 92/93:10
Nämnden för statens gruvegendom, prospekterings-
verksamheten	88/89:16
Näringspolitiken	91/92:12
Omlokalisering, Boverket	90/91:13, 91/92:10
Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning,
handläggningstider	89/90:22
Personalpolitik, statlig	94/95:28
Persontransportstödet, gränsområdeseffekter av	88/89:25
Plan- och bostadsverkets ADB-resurser	88/89:25
Polisen	92/93:17, 93/94:10
Polismyndighets medverkan vid förpassningsresor	91/92:25
Postverkskoncernens verksamhet	89/90:19, 90/91:9
Premieobligationslån, Riksgäldskontorets provisions
kostnader	87/88:19
Privatisering, Celsius Industrier AB	93/94:32, 94/95:14
Psykiskt sjuka, statens ansvar	91/92:25
Radiotjänst i Kiruna AB	94/95:23
Regional projektverksamhet	86/87:14
Regionala utvecklingsinsatser	93/94:30, 94/95:13
Registrering och dokumentation av de statliga
museernas samlingar	89/90:20, 90/91:9
Reklamskatten	86/87:17
Rennäringen, stöd till	94/95:29
Restaurering av Hornborgasjön	88/89:19
Revisionskontoren och verkscheferna	85/86:16
Riksbankens planerings- och budgetsystem	86/87:15
Riksbankens valutareserv	94/95:26
Riksdagens förvaltningskontors befogenheter
mot Riksgäldskontoret	87/88:17
Riksdagens normgivningsbemyndiganden	91/92:18, 92/93:10
Riksdagens roll i budgetprocessen	89/90:17
Riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontors
befogenheter	87/88:17
Riksgäldskontorets provisionskostnader för

1995/96:RR1

Bilaga

47

premielån	87/88:19
ROT-program	89/90:18
Rymdverksamheten	93/94:12, 94/95:11
Saab-Scania AB	92/93:16, 93/94:9, 94/95:10
Samarbete på skatteområdet	88/89:20
SGU	88/89:16
SIDA	91/92:11
SJ-koncernens verksamhet	90/91:10
Sjukvårdsresurser	90/91:12, 91/92:9
Skattebrott, bekämpningen av Skatter och avgifter	88/89:20
Arvsbeskattningen	91/92:25
Kontrollen av mervärdesskatt	86/87:17
Mervärdesskatt vid import	85/86:18
Reklamskatten	86/87:17
Samarbete på skatteområdet Statistiken över:	88/89:20
inkomst- och förmögenhetsskatterna	87/88:11, 88/89:10
mervärdesskatten	88/89:18, 89/90:14
socialavgifterna	88/89:14
Statliga bolags förlustavdrag	87/88:13
Skjutvapen, handläggning av tillstånd	86/87:18
Skogsvårdsorganisationen, personalresurserna	88/89:12
Skolan, tillsyn av	93/94:19, 94/95:13
Skoldatorn Compis	85/86:22
Skyddsrumsbyggandet	94/95:19
SMHI:s hydrologiska observationsstationer Social hemhjälp, statsbidrag för kommunernas	86/87:12
kostnader	87/88:25
Sociala mål för turism Socialavgifter	90/91:11
nedsättning av företagens	88/89:25
statistiken över	88/89:14
Socialförsäkring	94/95:18
Socialstyrelsens nya organisation	87/88:15, 88/89:12
Spri	86/87:19, 91/92:24
Spårbunden trafik	93/94:25
Statens järnvägar	90/91:10
Statens järnvägar, trafikantservice	86/87:24
Statens konstmuseers depositionsverksamhet Statens stöd till	85/86:21
fiskerinäringen	88/89:13
Saab-Scania AB	92/93:16, 93/94:9, 94/95:10
Waplans Mekaniska Verkstads AB	85/86:23
Statens utgifter för bidragsförskott	85/86:12

1995/96:RR1

Bilaga

48

Statistiken över

inkomst- och förmögenhetsskatterna
mervärdesskatten

socialavgifterna

Statliga bolags rätt till förlustavdrag vid
beskattningen

Statliga företag, konsultkostnader vid utförsäljning

Statliga insatser för

jämställdhet
prospektering

Statliga museer, registrering och dokumentation
av samlingarna

Statliga myndigheters uppdragsverksamhet

Statliga myndigheters överskottsmateriel

Statsanställdas bisysslor

Statsbidrag till

kommunal barnomsorg
kommunernas kostnader för social hemhjälp
vård av missbrukare

Statsbudgetens utfall, analys

Statsförvaltningen, att ändra

Styrelsen för teknisk utveckling

Stämningar, delgivning av

Stödet till

Experimentbyggande

Rennäringen

Studieförbund och idrott

Svenskt medborgarskap

Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga
organisationer

Sveriges geologiska undersökning

Säkerheten till sjöss

Teater

Televerket

Tillsyn

djurskydd

livsmedel

skolan

spårbunden trafik

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Tipstjänst

Trafiksäkerhet

Transporter, investeringsplanering för
Tullförrättningsavgifter

Tullverket och Kustbevakningen, samarbete

Tullverkets kontroll av utrikestrafiken
Turistrådet

Täktverksam heten

1995/96 :RR1

87/88:11,88/89:10 Bilaga

88/89:18, 89/90:14

88/89:14

87/88:13

92/93:21

94/95:30

88/89:16

89/90:20, 90/91:9

88/89:22

87/88:12, 88/89:10

89/90:22

87/88:24

87/88:25

88/89:24

86/87:16

92/93:13, 94/95:9

85/86:22

87/88:13

89/90:16

94/95:29

86/87:10

94/95:31

88/89:16

86/87:21

93/94:20

90/91:14, 91/92:10

93/94:15, 94/95:12

93/94:26, 94/95:17

93/94:19, 94/95:13

93/94:25, 94/95:16

94/95:18

88/89:17, 89/90:14

92/93:20

91/92:17

87/88:20

92/93:20

87/88:20

90/91:11

94/95:21

U-landsinsatserna		1995/96:RR1
administration och uppföljning	87/88:21, 89/90:23	Bilaga
effektiviteten i förvaltningen	91/92:11
Uppbördsstatistik (se Skatter och avgifter)
Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten
inom budgetprocessen	91/92:20, 92/93:10
Upphandling av målflygverksamhet och
ombyggnad av helikoptrar	86/87:19
Utbildning
Gymnasieskolan	92/93:14, 94/95:9
Högskoleutbildningar, kostnaderna för	87/88:17, 88/89:11
Utlokalisering av Boverket	90/91:13, 91/92:10
Utlänningsnämnden	94/95:20
Utvecklingsfonden i Stockholms län, visst
finansieringsärende	88/89:22
Utvecklingsfonder, regionala	92/93:20
Utvecklingsinsatser, regionala	93/94:30, 94/95:13
Vapenlicens	86/87:18
Vapenregister	86/87:18
Vattenföringsstationer	86/87:12
Venngarns slott, överlåtelsen av	85/86:17
Verkscheferna och revisionskontoren	85/86:16
Vuxenutbildning	91/92:26
Vård av missbrukare, statsbidrag	88/89:24
Waplans Mekaniska Verkstads AB, statens stöd till	85/86:23
Årsredovisning för staten	94/95:30
Äldreboende	93/94:17, 94/95:12
ÖEF:s handläggning av beredskapslån m.m.	85/86:10
ÖEF:s handläggning av lån till Holma Fabriks AB	85/86:20
Överskottsmateriel	87/88:12, 88/89:10

50

gotab 49072. Stockholm 1995

Redogörelse 1995/96:RR1

Redogörelse till riksdagen

1995/96:RR1

Innehåll

1995/96 :RR1

Till RIKSDAGEN

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1994/95

Arbetsutskottet

Förord

1995/96 :RR1

1 Riksdagens revisorers uppgift ochorganisation m.m.

1.1 Riksdagens revisorers uppgifter

1.2 Den effektivitetsinriktade granskningen

1.3 Organisation

Första avdelningen

Andra avdelningen

Tredje avdelningen

1995/96:RR1

1.4 Arbetsformer

1.5 Medelstilldelning

1.6 Parlamentarisk utredning om revisionen

2 Granskningsverksamheten

2.1 Översikt

1995/96:RR1

2.2 Slutbehandlade granskningsärenden

2.2.1 Skrivelser

Invandrarpolitikens inriktning och resultat (förs. 1992/93:RR2)

Omstruktureringar i statsförvaltningen (förs. 1992/93:RR3)

Gymnasieskolan — Resurser, resultat och utveckling (förs.1992/93:RR4)

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö (förs.1992/93:RR7)

Polisen i samhällets tjänst (förs. 1993/94:RR2)

Nedläggning och flyttning av förband (förs. 1993/94:RR3)

Rymdverksamheten (förs. 1993/94:RR4)

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården (förs.1993/94:RR7)

11

Tillsyn av djurskydd (förs. 1993/94:RR8)

Arbetsmarknadspolitiken (förs. 1993/94:RR9)

Särskilda boendeformer för äldre (förs. 1993/94:RR10)

12

Tillsyn av skolan (förs. 1993/94:RR11)

Regionala utvecklingsinsatser

Privatiseringen av Celsius Industrier AB

Insatser mot den ekonomiska brottsligheten

15

Tillsyn av spårbunden trafik

Kontroll av livsmedel

17

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Kontroll av socialförsäkringen

Skyddsrumsbyggandet

Utlänningsnämndens roll i invandrings- och flyktingpolitiken 1995/96: RR1

Den svenska kriminalvården

Täktverksamheten

21

Inlandsbanan

Information och resultatstyrning

Radiotjänst i Kiruna AB

2.2.2 Övriga avslutade granskningsärenden

Samordning av räddningstjänsten

Högre utbildning

Investeringsbeslut i transportsektorn

25

Den summariska processen

Exportkreditnämnden

2.3 Pågående granskningsärenden

Valutareserven

Samordnad länsförvaltning

Statlig personalpolitik

Det statliga stödet till studieförbund och idrott

Stödet till rennäringen

Jämställt med statens hjälp?

Kommittéväsendet

Årsredovisning för staten

Effekter av arbetsmarknadsutbildning

Sveriges deltagande i internationella mellanstatligaorganisationer

31

2.4 Granskning av riksdagsförvaltningen

2.5 Informationsbesök, särskilda föredragningar m.m.

1995/96:RR1

1 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

Gymnasieskolan — Resurser, resultat och utveckling (förs.
1992/93:RR4)

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö (förs.
1992/93:RR7)

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården (förs.
1993/94:RR7)

Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga
organisationer