Redogörelse till riksdagen

1995/96:RFK1

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1994/95

1995/96

RFK1

Riksdagens förvaltningskontor avger härmed redogörelse för verksamheten
den 1 juli 1994-30 juni 1995.

Översikt

Förvaltningskontoret (RFK) skall enligt sina övergripande mål för verk-
samheten medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effek-
tivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens
ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera om riksdagens arbete och
dess arbetsformer och underlätta det internationella parlamentariska arbe-
tet. Arbetet inom förvaltningskontoret har inriktats mot dessa övergripande
mål som inom enheterna brutits ner till mer operativa delmål för de olika
verksamhetsgrenarna. Dessa mål och vad som gjorts för att åstadkomma
resultat redovisas i det följande i denna berättelse.

Efter valet hösten 1994 kom ett mycket stort antal nya ledamöter in i riks-
dagen. Fler än hälften av de nya var kvinnor. Efter Sveriges inträde i EU
den 1 januari 1995 utsågs 22 riksdagsledamöter att företräda Sverige i EU-
parlamentet fram till direktvalet 1995. Dessa ledamöter fick ersättare i
riksdagen. De nya ledamöterna erbjöds ett omfattande introduktionspro-
gram som innefattade såväl arbetet i kammaren och utskotten som förvalt-
ningskontorets service.

Ombyggnadsarbetena i kv. Neptunus och kv. Mercurius med tillhörande
kulvertar har pågått under året. Arbetena i kv. Neptunus avslutades i hu-
vudsak vid årsskiftet 1994/95, och inflyttning av Moderata samlingsparti-
ets kansli ägde rum i april. Konstfrämjandets tidigare butikslokal mot
Mynttorget har byggts om och inretts för riksdagens informationscentrum.
Invigningen här skedde i böljan av juni. Gångkulverten till kv. Neptunus
öppnades i samband med att moderaternas partikansli tog lokalerna i bruk.

1 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK1

gångspunkt i resultaten av en enkät till samtliga ledamöter startades försök
med bamverksamhet i Riksdagshuset i mars 1995.

Det datatekniska systemskifte som pågått under hela året har till syfte att
ge en förbättrad dataservice för såväl ledamöter som tjänstemän. Den nya
tekniska plattformen skall ge möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt
utnyttja den mycket snabba utveckling som nu pågår inom dataområdet.
Inte minst gäller det kommunikation ut mot omvärlden och möjligheterna
att ta in extern information av betydelse för riksdagsarbetet. Det nya data-
systemet skall också förbättra möjligheterna att informera medborgarna om
riksdagens arbete.

Införandet av det nya datasystemet har påskyndats och genomförts på två
år i stället för som planerat tre. Detta har medfört att budgetbelastningen
blivit betydligt större än beräknat i denna del.

Året har även präglats av arbetet med upphandling och installation av en
ny telefonväxel. En ny modem telefonväxel installerades i juni 1995.

Ett omfattande förberedelsearbete har pågått under året för det nya Info-
Centrum som öppnades i juni 1995. Avsikten med denna nya verksamhet
är bl.a. att skapa ett forum där riksdagens ledamöter och allmänheten kan
mötas under informella former och där ett intresse kan väckas för politik
och samhällsfrågor.

Efterfrågan på information om riksdagen är fortsatt mycket hög. Därom
vittnar bl.a. de ca 25 000 telefonförfrågningar som inkommer vaije år.
Även användningen av riksdagens publika databaser (RIXLEX) ökar. Un-
der slutet av riksmötet öppnades databaser mer än 50 000 gånger per må-
nad.

Den ökande internationaliseringen av riksdagens arbete och Sveriges
medlemskap i EU har påverkat förvaltningskontorets verksamhet. De le-
damöter som riksdagen utsåg som företrädare i Europaparlamentet har fatt
en omfattande hjälp från förvaltningen för att komma i gång med sin verk-
samhet i Bryssel och Strasbourg. Riksdagen betalar även EU-
parlamentarikemas arvoden. Vidare har en permanent organisation för EU-
nämndens kansli inrättats under året.

Sammantaget har verksamheten inom förvaltningskontoret kunnat genom-
föras inom den budget som stått till förfogande. Förvaltningskostnaderna
har ökat bl.a. till följd av den tidigareläggning av datasystemskiftet som
genomförts. Detta finansierades till stor del genom att ett anslagssparande
inom ramanslaget från föregående budgetår togs i anspråk. Personalkost-
naderna har varit i stort sett oförändrade jämfört med föregående år. Den
ökade efterfrågan på service inom riksdagsförvaltningen har inneburit stora
påfrestningar på organisationen med ett stort övertidsuttag som följd.

1995/96: RFK 1

Övertidssituationen är bekymmersam, och särskilda åtgärder kommer att 1995/96:RFK1
krävas för att lösa den.

Sammanfattningsvis torde kunna konstateras att de uppställda målen upp-
nåtts på ett tillfredsställande sätt.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en ar-
betsordning (RF S 1991:5).

Förvaltningskontorets högsta beslutande organ är riksdagens förvaltnings-
styrelse för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör är Anders
Forsberg.

Förutom talman Birgitta Dahl har följande ledamöter ingått i förvaltnings-
styrelsen under verksamhetsåret.

Ordinarie ledamöter	Suppleanter
Mats Lindberg (s), vice ordförande Irene Vestlund (s) ■ Rolf Dahlberg (m) 1 Per Olof Håkansson (s) I Elving Andersson (c) " Gullan Lindblad (m) Carl-Johan Wilson (fp) Eva Zetterberg (v)	Sven Hulterström (s) Jarl Lander (s) Knut Billing (m) Sinikka Bohlin (s) Roland Larsson (c) Inger René (m) Rose-Marie Freban (kds) Thomas Julin (mp)
Personalrepresentanter	Suppleanter
Eva Benson, ST (TCO) Peder Brynolf, SACO Hans Lund, SEKO Civil	Ann-Sofie Söderlund, ST (TCO) Björn G:son Wessman, SACO Bengt Erik Helin, SEKO civil

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit

Mats Lindberg (s), ordförande

Rolf Dahlberg (m), vice ordförande

Irene Vestlund (s)

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och direktionen.

Förvaltningskontorets organisation

Förvaltningskontoret är indelat i fyra serviceområden bestående av 12 en-
heter samt funktioner för förhandlingar och juridik.

1995/96:RFK1

Samarbetsorgan

För samråd i administrativa frågor av gemensamt intresse mellan förvalt-
ningskontoret, kammarkansliet och utskottskansliema finns det s.k. förvalt-
ningsmötet.

Medbestämmandefrågor, dvs. frågor av vikt för de lokala fackliga organi-
sationerna, behandlas främst i det s.k. onsdagsmötet. Andra organ med
facklig representation är redaktionskommittén för personaltidningen Mitt i
Strömmen, skyddskommittén, jämställdhetskommittén, matrådet och an-
passningsgruppen.

Ekonomi

Riksdagens totala anslag för verksamhetsåret 1994/95 uppgick till 915,5
miljoner kronor inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades
807,5 miljoner kronor, och 82,2 miljoner kronor fördes över till nästa år.
Dessa reservationer avser i första hand utskottens resor utom Sverige
(anslag A 2), riksdagens byggnader (anslag A 4) och förvaltningskostnader
(anslag A 5).

Den löpande verksamheten lämnade således ett överskott jämfört med
budgeten om ca 27 miljoner kronor. Orsakerna till detta är främst att leda-
möternas arvoden i budgeten beräknades efter de äldre bestämmelserna
som då gällde. Ändringen av sättet att fastställa arvodena genomfördes
efter det att budgeten fastställts. Detta slog även igenom på pensioner och
inkomstgarantier. Dessutom blev utgående inkomstgarantier inte så höga
som beräknats. Vidare har rationaliseringen av framställningen av riks-
dagstrycket och en ökad försäljning medfört lägre nettokostnader för
trycket.

Liksom tidigare år har även en ökad kostnadsmedvetenhet och återhåll-
samhet inom förvaltningen liksom ökad satsning på upphandlingar bidragit
till att hålla kostnaderna nere.

Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett ADB-
utrustning och riksdagens byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna
till 167 miljoner kronor jämfört med 107 miljoner kronor föregående år.

1995/96:RFK1

En nyhet i årets verksamhetsberättelse är att de totala kostnaderna, dvs.
både verksamhetskostnader och lönekostnader, redovisats för varje verk-
samhetsområde. Uppgifterna om lönekostnaderna är uppskattningar och
bygger således inte på någon tidredovisning.

Anslagsförbrukning (mkr)

Anslag		1994/95	1993/94	1992/93
A 1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	368,5'	324,22	327,42
A2	Riksdagsutskottens resor utom Sverige	o,i3	5,2	9,2
A3	Riksdagens förlagsverksamhet	26,9	24,0	25,5
A4	Riksdagens byggnader	152,44	94,2	24,7
A5	Riksdagens förvaltningskostnader	259,45	217,l2	226,42
A7	Utgivande av otryckta ståndsprotokoll	0,2	0,1	0,1
Totalt		807,5	664,8	613,3
H3	Stöd till politiska partier	126,9	138,8	140,0

1/ Ökningen från budgetåret 1993/94 hänförs främst till ökade ledamotsar-
voden, pensioner, ökat resande och ökad internationell verksamhet.

2/ Inkl, utfallet för Nordiska rådets svenska delegation som t.o.m 1993/94
var egen myndighet med egna anslag.

3/ Utskottsresor företas normalt inte under ett valår.

4/ Den totala ramen för ombyggnader av riksdagens hus är 225 miljoner
kronor över 3 år (1993/94-1995/96). Belastningen blir ojämn över åren
men totalbudgeten kommer att hålla.

5/ Anslagstilldelningen för 1993/94 och 1994/95 är praktiskt taget den-
samma. Genom konstruktionen med ramanslag har ett anslagssparande
från 1993/94 om ca 20 miljoner kronor tagits i anspråk 1994/95 bl.a. för
att tidigarelägga datasystemskiftet.

Jämställdhet

Under året har jämställdhetsgruppen som består av två representanter från
arbetsgivaren och fyra representanter från de fackliga organisationerna ar-
betat med att ta fram en reviderad jämställdhetsplan.

Det övergripande målet i planen är att uppnå jämställdhet på såväl ar-
betsenheten som inom riksdagsförvaltningen i stort. Jämställdhet råder när
hela riksdagsförvaltningen har jämn könsfördelning inom olika arbetsenhe-

ter, tjänstekategorier och lönenivåer samt när kvinnor och män i lika mån
far utnyttja sin kapacitet och i lika mån får lön därefter.

Inom riksdagen finns vissa yrkesgrupper som traditionellt har många an-
ställda av bara det ena könet. De största grupperna som är kvinnodomine-
rade är byråassistenter och lokalvårdare. De största mansdominerade grup-
perna är chefer, bevakningsmän och expeditionsassistenter.

En man har anställts som byråassistent under året. Det innebär att det av 69
byråassistenter finns 8 män. Lokalvårdargruppen som består av 46 perso-
ner har också utökats med en man till 8. Under året har ingen chefstjänst
tillsatts så antalet kvinnliga chefer är detsamma som förra året. I gruppen
bevakningsmän på 31 personer har ytterligare 2 kvinnor anställts. Sam-
manlagt finns 9 kvinnliga bevakningsmän.

I samband med revideringen av planen har jämställdhetsgruppen fortsatt
diskussionen om hur en arbetsvärderingsstudie skulle kunna genomföras.
Arbetet kommer att inledas under hösten.

Under året har riksdagens anställda deltagit i 2 859 dagars utbildning (exkl.
ADB-utbildning). Utbildningsdagarna var fördelade på 1 229 dagar for
kvinnor och 1 630 for män.

Riksdagen har under de senaste åren alltid uppmärksammat den internatio-
nella kvinnodagen. I år var skådespelaren Göran Hellström i riksdagen och
ägnade en timme åt mäns och kvinnors roller ur ett manligt perspektiv.

Under förra året deltog ca 10 kvinnliga föredragande i ett tvådagarssemi-
narium om sin yrkesroll. Ett nätverk har bildats som består av alla kvinnli-
ga föredragande i utskotten (ca 25 personer). Gruppen har träffats två
gånger under året.

Introduktionen av nya ledamöter

Efter valet hösten 1994 kom ett stort antal nya ledamöter in i riksdagen.
135 eller närmare 40 % av ledamöterna byttes ut. Fler än hälften av de nya
var kvinnor, och därmed fick Sverige åter det mest jämställda parlamentet i
världen med 40,4 % kvinnor. Efter Sveriges inträde i EU den 1 januari
1995 tog ytterligare 22 nya ledamöter plats i riksdagen. Av dessa var 13
kvinnor och därmed ökade andelen kvinnor ytterligare.

De nya ledamöterna erbjöds ett omfattande introduktionsprogam. Plane-
ringen var ett samarbetsprojekt mellan utredningstjänsten och informa-
tionsenheten. I själva genomförandet av introduktionen deltog personal
från såväl kammare som utskott och förvaltning.

Introduktionen, som påbörjades redan innan riksdagen hade öppnat, var
indelad i olika block. Först handlade det om att lära sig hitta i lokalerna

1995/96: RFK1

och att besöka den minimässa som för första gången prövades som ett led i
introduktionen. Under ett par veckor bemannades mässan av personal från
de enheter inom riksdagen som arbetar med informations- och kunskaps-
försörjning.

När riksdagen öppnat startade först introduktion till kammararbetet. Den
handlade om riksdagens roll, samspelet mellan riksdag och regering och
om arbetet inom riksdagen i kammare och utskott. Därefter vidtog mer
praktiskt inriktade övningar i kammaren. De första delarna av introduktio-
nen gavs i mindre grupper. För de större partierna skedde detta partivis.

Vaije utskott redogjorde under sina första sammanträden för utskottets
ansvarsområden och arbetsformer. Från riksdagsförvaltningens sida infor-
merades om regler för ersättningar och traktamenten, resor, boende och
teknisk utrustning. Dessutom gavs information om den service från biblio-
tek, utredningstjänst, informationsenhet och dokument- och registerenhet
som ledamöterna har tillgång till som stöd i sitt arbete.

De nya ledamöterna utrustades redan från början med persondatorer. För
att snabbt komma in i den datoriserade arbetsmiljön i riksdagen ordnades
kurser i ordbehandling och elektronisk posthantering. Senare under hösten
hölls kurser i riksdagstryck och seminarier om riksdagens kontrollmakt
och om riksdagens arbete med internationella frågor. Avslutningsvis fick
de olika föreningarna i riksdagen tillfälle att presentera sin verksamhet.
Vid jultid var merparten av introduktionen avslutad.

Av de ledamöter som kom till riksdagen direkt efter valet deltog 105 i nå-
gon form av introduktion (ADB-utbildningen oräknad). De som valde att
inte delta var nästan uteslutande före detta ledamöter, ersättare och stats-
råd. Endast ett fatal av de helt nya valde att inte delta alls. För dem som tog
plats i riksdagen som EU-ersättare efter årsskiftet ordnades en kortare in-
troduktion, men då var anslutningen betydligt sämre än under hösten.

Under slutet av riksmötet utvärderades introduktionen. En enkät skickades
ut till alla nya ledamöter som deltagit i någon del av introduktionen (110
personer). 83 % av dessa besvarade enkäten. En liknande utvärdering gjor-
des av introduktionen efter valet 1991.

Utvärderingen visade att de flesta ledamöterna var nöjda med den intro-
duktion de fått. Störst nytta har de haft av ADB-utbildningen och intro-
duktionen till kammararbetet och utskottsarbetet. Jämfört med enkäten
1991 innebar det en markant förbättring för utskottens del. Även riksdags-
förvaltningens information om regler och service var av stor nytta.

Minimässan om informations- och kunskapsförsörjningen i riksdagen be-
dömdes samfällt av dem som besökte den som en introduktionsform värd
att fortsätta. I fråga om riksdagens oskrivna regler och traditioner kände sig
många osäkra även efter introduktionen.

1995/96:RFK1

En majoritet av ledamöterna önskar fördjupa eller repetera introduktionen.
Detta skulle helst ske under våren eller hösten året efter valet. De flesta är
nöjda med introduktionens tidsmässiga förläggning men skulle gärna sett
introduktion även på kvällstid och vid fler tillfällen på dagtid.

Riksdagens introduktion var bara en del i den introduktion som de nya
ledamöterna fick. Att de var nöjda med denna framgår klart av enkätsva-
ren. Till den kom partiernas egen introduktion och inte minst de egna erfa-
renheter man successivt tillägnade sig i det praktiska arbetet. Tillsammans
utgör de viktiga förutsättningar för att en ny ledamot ska kunna fullgöra
sitt uppdrag i riksdagen.

För att förbättra introduktion till de ledamöter som under året kommer till
riksdagen som ersättare har ett standardiserat introduktionspaket tagits
fram.

1995/96:RFK1

F örvaltningsledningen

Förvaltningsdirektören har som stöd för sitt arbete ett planeringssekretariat
bestående av planeringschef och chefssekreterare. Utöver planering för den
löpande verksamheten svarar planeringschefen för övergripande utredning-
ar.

Till förvaltningsledningen är också knuten en funktion för IT-säkerhet.

Under året har direktionen genomfört två studieresor i vilka förvaltningsdi-
rektören och ett par medarbetare deltagit. En resa avsåg Folketinget i Kö-
penhamn i syfte att studera Folketingets service till ledamöterna och orga-
nisationen av EU-informationen till allmänheten. Under den andra resan,
till EU-parlamentet i Bryssel och Strasbourg, studerades de svenska EU-
parlamentarikemas arbete.

En översyn av delar av organisationen samt av besluts- och informations-
flödet i förvaltningen har genomförts under verksamhetsåret. Den har bl.a.
resulterat i att en utredning av riksdagens tryckeriprocess inletts. Vidare
har en utredning gjorts avseende organisatorisk placering av en funktion
för EU-information inom riksdagen.

Planeringschefen är sekreterare i en parlamentarisk beredningsgrupp, till-
satt av förvaltningsstyrelsen, med uppgift att se över lagen om riksdagsle-
damöternas ekonomiska villkor m.m. och har under året också medverkat
som expert i en parlamentarisk arbetsgrupp för utredning om registrering
av ledamöternas ekonomiska intressen.

IT-säkerhet

1995/96:RFK1

Det övergripande målet för IT-säkerhetsarbetet är att skydda informations-
hanteringen i de informationsteknologiska systemen. Dessa system, som
har till främsta syfte att lämna stöd för beslutsprocessen i riksdagen, kan
därmed sägas ha till mål att vid rätt tidpunkt prestera rätt information till
rätt personkrets. 1 anslutning till detta synsätt kan säkerhetsarbetet sägas ha
tre verksamhetsområden, nämligen administrativa och tekniska åtgärder för
att åstadkomma skydd för tillgänglighet hos system och data, integriteten,
dvs. förmågan att ge skydd mot obehörig eller oavsiktlig förändring samt
sekretess, dvs. skydd mot obehörig insyn.

Ekonomi

1 000-tal kr

	Budget	Utfall
Personalkostnader	450	451
Övriga kostnader	1 560	802
Summa kostnader	2010	1 253

För verksamhetsåret hade formulerats den huvudmålsättningen att datasy-
temen skall utformas så att obehöriga intrång förhindras och lagrad infor-
mation skyddas samt inriktning på förbättrad katastrofsäkerhet på främst
datakommunikationsområdet (tillgänglighet) samt på skyddet mot obehö-
riga användare (främst integritet och sekretess) i persondatomätet.

Under verksamhetsåret har uppföljning skett av det katastrofsäker-
hetskoncept som infördes 1993/94 med dubblerade s.k. skuggade system i
geografiskt åtskilda datahallar med oberoende försöijnings- och datanäts-
lösningar. En återstående brist att åtgärda var att ge datahallama oberoende
anslutning till telenätet. Detta har emellertid endast kunnat genomföras så
långt att båda datahallama nu är utrustade med kommunikationsservers och
anslutna till telenätet, dock ännu inte mot åtskilda AXE-stationer, som pla-
nerat var - detta eftersom Telias nät ännu inte har den infrastruktur som
krävs för saken.

Ett konsultföretag har under året gjort en utvärdering av de genomförda
åtgärderna på tillgänglighetsområdet. Denna utvärdering har visserligen
resulterat i några påpekanden, men också i det samlade omdömet att riks-
dagens säkerhetskoncept på detta område är ett av de bästa i landet.

Gemensamt för integritets- och sekretesskyddet är säker identifiering av
användare, så att man kan skilja behöriga användare från obehöriga. Detta
gäller inom ett lokalnät, som riksdagens, men framför allt om det finns

behov av kontaktytor mot omvärlden och speciellt då den s.k. Intemetvärl-
den.

De planer som funnits på förstärkt persondatorskydd medelst något diskett-
eller smartcardbaserat säkerhetssystem har inte kommit till utförande. Ge-
nom det nätoperativ och de applikationer som riksdagen använder är sä-
kerheten för persondatorerna ändå tillfredsställande god, i vart fall för de
persondatorer som finns inom skalskyddet.

Gentemot Internet har under året en s.k. Firewall-lösning inrättats. Denna
avgränsar riksdagens interna lokalnät från ett yttre lokalt nät, som i sin tur
ansluter till Internet. Firewall-lösningen släpper inte igenom användare
från utsidan.

Främsta syftet har varit att på det yttre nätet lägga all sådan service som
riktar sig till andra än riksdagens egna interna användare. Härigenom har
en kopia av riksdagens offentliga handlingar (RIXLEX) kunnat göras
publikt tillgänglig på Internet. Firewall-lösningen ger samtidigt riksdagens
egna användare tillgång till ett urval av den service som Internet erbjuder.

Det automatiska systemet för viruskontroll har under verksamhetsåret
byggts ut med nya licenser för nytillkomna PC-användare.

Serviceområde Administration

Serviceområdet ansvarar för riksdagens personalärenden, svarar för ar-
betsmiljö och företagshälsovård för såväl ledamöter som personal, hand-
lägger frågor om arvoden, ersättningar, pensioner och resor samt viss ut-
bildning till riksdagens ledamöter. Vidare svarar området för administra-
tionen av löner m.m. till anställd personal, ekonomiadministrationen och
förvaltningsjuridik samt svarar för anslagsframställning och förhandlingar
angående löner och anställningsvillkor för hela riksdagsområdet.

I området ingår personalenheten, ekonomienheten, förhandlingsfunktionen,
förvaltningsjuridiska funktionen och funktionen för IT-säkerhet.

Områdesansvarig är Lena Uhlin.

Personalenheten

Enheten svarar för personal- och löneadministrativa frågor för den inre
riksdagsförvaltningen. Det innebär bl.a. ansvar för lönekostnadsbudgeten,
personalplanering, medverkan i arbetsenheternas rekryteringsarbete, pla-
nering och utveckling av utbildningsprogram för riksdagens tjänstemän
och även i viss utsträckning för ledamöterna, särskilt språkutbildning, utbe-
talning av löner respektive arvoden och annat löneadministrativt arbete.
Frågor om arbetsmiljö, företagshälsovård och rehabilitering hör också till

1995/96:RFK1

enhetens ansvarsområde. Enheten biträder också förhandlingschefen vid 1995/96:RFK1
beredning av ärenden om lönesättning och löneförhandlingar.

Antal anställda: 11

Chef: Lars Bergquist

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

Budget

3 510

222 478

Utfall

3 433

219 724

Nettokostnader

225 911

216214

Allmän personaladministration

Utfall i 1 000-tal kr

V erksamhetskostnader

Lönekostnader

Total nettokostnad

1 100

827

1 927

Målet för den allmänna personaladministrationen är att säkerställa att riks-
dagen har personal med rätt kompetens.

Under verksamhetsåret har antalet anställda ökat från ca 500 till ca 550.
Siffrorna innefattar även vikarier för tjänstledig personal. Resursmässigt
motsvarar detta en ökning från 445 till 475 heltidsanställningar. Föränd-
ringen beror främst på att kansliet för Nordiska rådets svenska delegation
numera är en del av riksdagens internationella kansli och att riksdagsför-
valtningen övergått till att bemanna bevakningscentralen, som är beman-
nad dygnet runt, med egen personal. Till detta kommer att förvaltningen
trots personalindragningar vid kammarkansliet, intendenturenheten och
tryckerienheten tvingats att utöver den omfördelning som därmed möjlig-
gjorts ytterligare förstärka personalresurserna vid ADB-enheten och do-
kument- och registerenheten. En fast kansliorganisation med 6 anställda
med uppgift att lämna service åt EU-nämnden har tillskapats fr.o.m. den 1
januari 1995. Riksdagens InfoCentrum med 6 anställda öppnade den 7 juni
1995.

Efterfrågan på service har ökat ännu mer än vad personalutökningama an-
ger. Bl.a. tvingas vi konstatera att övertidsuttaget ökat från ca 20 000 tim-
mar föregående verksamhetsår till närmare 28 000 timmar. Enbart ökning-
en av övertidsuttaget motsvarar ca fem tjänster på heltidsbasis. Det ökade
övertidsuttaget hänför sig främst till ADB-enheten och dokument- och re-

gisterenheten. Genom att riksdagen beviljat medel till vissa personalför- 1995/96:RFK1
stärkningar fr.o.m. hösten 1995 bör det vara möjligt att förbättra arbetslä-
get för dessa enheter. Övertidssituationen är dock fortfarande bekymmer-
sam och kommer att kräva särskilda åtgärder för att lösas. Det bör noteras
att chefer och vissa kvalificerade handläggare, t.ex. utskottens föredragan-
de, enligt avtal inte har rätt till övertidsersättning och därför inte heller
registrerar övertid. Dessa kategoriers arbetssituation inom vissa arbetsen-
heter är inte godtagbar. Arbetsuppläggningen inom riksdagen håller också
på att förändras så att återhämtningsperiodema blir allt kortare. Vissa delar
av serviceorganisationen måste dessutom vara i gång i full utsträckning
året runt, vilket innebär att möjligheten att kompensera övertid i form av
ledighet minskar. Detta har bl.a. inneburit att utbetald övertidsersättning
budgetåret 1994/95 ökade till ca 5 miljoner kronor mot ca 3 miljoner kro-
nor året innan.

Personalomsättningen har varit ca 8 %. 16 personer har beviljats pension.

Personalutveckling

Utfall i 1 000-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

1 633

302

1 935

Målet för personalutvecklingen är att säkerställa att riksdagens personal
har rätt kompetens för sina uppgifter.

Det skall finnas en koppling mellan utvecklingsinsatserna och riksdagens
behov. Personalenhetens uppgift är att anpassa utbildningen till de anställ-
das behov och arbetsuppgifter. Ansvaret för kompetensutveckling åvilar
enhetschefen och den anställde själv.

Ca 1 500 utbildningsdagar har anordnats av personalenheten. Det är en
ökning med ca 350 dagar. Därutöver har vaije enhet/utskott haft medel
främst för utbildning som direkt berör enhetens verksamhet. ADB-
utbildning, som bedrivs i ADB-enhetens regi, tillkommer.

Verksamhetsåret har dominerats av språkutbildning. EU-medlemskapet har
bidragit till att intresset för språk har ökat. Drygt 100 anställda har deltagit
i språkcirklar i engelska eller i franska. I januari deltog 14 personer i en
veckas intensivutbildning i engelska anordnad i riksdagens lokaler. Ett
försök som föll mycket väl ut.

Samarbetet med Finansdepartementet vad gäller utbildning i ekonomi har
fortsatt även under det gångna budgetåret. 40 anställda deltog i en tvåda-
garsutbildning i ekonomisk styrning, och 15 anställda deltog i en utbild-
ning om svensk ekonomi som bl.a. behandlade penningpolitiken.

75 personer deltog i en tredagars fördjupningsutbildning om EG/EU. Även 1995/96:RFK1
den utbildningen var arrangerad i samarbete med Finansdepartementet.

Ett halvdagsseminarium rörande EU-medlemskapet och riksdagen lockade
drygt 100 deltagare.

Under verksamhetsåret anordnades ytterligare seminarier för utskotten i
syfte att initiera och genomfora utvärderingar av den statliga verksamhe-
ten.

En grundkurs i juridik (10 poäng) har arrangerats i samarbete med Stock-
holms universitet och regeringskansliet. Åtta anställda har deltagit och har
därefter haft möjlighet till examination.

Samtliga chefer inom riksdagen samlades hösten 1994 för att framför allt
diskutera EU-medlemskapets påverkan på riksdagsarbetet. Övrig chefs-
utbildning har främst avsett kanslicheferna och arbetsledama och behand-
lat ledarskapsfrågor.

En utbildning om att leda, styra och genomföra projekt har anordnats.

Under året infogades larmcentralen i säkerhetsenheten. Larmcentralen be-
mannades tidigare av ett entreprenadföretag. För att förbereda och under-
lätta sammanslagningen anordnades ett intemat i syfte att diskutera policy
och samarbete inom den utvidgade enheten.

Företagshälsovård m.m. för ledamöter och tjänstemän

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader

Lönekostnader

Total nettokostnad

2 198

408

2 606

Målet för företagshälsovården är att riksdagsledamöter och anställda skall
ha en god arbetsmiljö och tillgång till en väl fungerande företagshälsovård.

Under verksamhetsåret har Lantbrukarnas Hälsocentral (LHC) enligt avtal
med RFK tillhandahållit grundläggande företagshälsovård med i huvudsak
förebyggande och rehabiliterande insatser, hälsokontroller samt sjukvård
och behandling för i första hand arbetsrelaterade hälsoproblem. De medi-
cinska kontakterna mellan LHC och riksdagsledamöter/anställda har ökat
från 2,3 kontakter per ansluten till 3,0. Besök hos företagsläkare, företags-
sköterska, telefonrådgivning samt sjukgymnastikbehandling har ökat jäm-
fört med föregående år. Läkarmottagningen i ledamotshuset har i genom-
snitt besökts av 8-9 ledamöter samt sköterskemottagningen av i genom-
snitt 8 ledamöter/anställda per tillfälle.

Orsakerna till ökningen av antalet kontakter med företagshälsovården är 1995/96:RFK1
omöjliga att säkert ange. Möjligen kan ökningen av övertidsuttaget peka på
att stressproblem är en orsak.

Under riksmötet 1994/95 har en diplomerad massör arbetat 20 timmar per
vecka med massage for ledamöter och anställda.

En arbetsgrupp under skyddskommittén har arbetat vidare med arbetsmil-
jöprogrammet, dels med rökrumsproblem en, dels med policy och hand-
lingsprogram rörande alkohol- och drogfrågor inom förvaltningen.

Från LHC har skyddsingenj ören samt medicinsk personal deltagit vid ar-
betsplatsbesök och utbildning samt varit rådgivare vid fullföljande av ar-
betsmiljöprogrammets avsnitt om rökning.

Löneadministration

Utfall i 1 000-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

333

1 471

1 727

Målet for löneadministrationen är att säkerställa korrekta utbetalningar av
arvoden, löner och andra ersättningar till ledamöter och anställda samt ge
en god rådgivning på dessa områden.

Lönekontoret producerar ca 1 200 lönespecifikationer per månad avseende
riksdagsledamöter och anställda vid den inre riksdagsförvaltningen samt
Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer. En grupp som till-
kommit är de 22 EU-parlamentarikema till vilka förvaltningskontoret sva-
rar for arvodesutbetalningama. Reglerna om beskattning av traktamente
innebär ett omfattande administrativt arbete - förutom det arbete som den
enskilde ledamoten måste lägga ner.

Ekonomienheten

Ekonomienhetens övergripande mål är att svara för att de ekonomiska re-
surserna fördelas och utnyttjas på ett optimalt sätt samt att god redovis-
ningssed tillämpas inom riksdagen samt att servicenivån inom ekonomi-
administrationen är så god att riksdagsledamöter och tjänstemän upplever
nivån som tillfredsställande.

Antal anställda: 7

Chef: Lena Uhlin

Ekonomi

1995/96: RFK1

1 OOO-tal kr

	Budget	Utfall
Personalkostnader	2 170	2 222
Övriga kostnader	96 124	96 559
Nettokostnader	98 294	98 781
Redovisning
Utfall i 1 OOO-tal kr
V erksamhetskostnader	339
Lönekostnader	1 121
Total nettokostnad	1 460

Det viktigaste målet för den ekonomiska redovisningen är att god redovis-
ningssed tillämpas inom riksdagen. Revisorerna skall inte ha anledning att
anmärka på den ekonomiska redovisningen. Riksdagen skall presentera ett
rent bokslut. Riksdagens årsredovisning skall vara informativ, lättillgäng-
lig och efterfrågad. ADB-systemen som hanterar den ekonomiska infor-
mationen skall hålla så hög tillgänglighet att driftsavbrott inte förorsakar
ekonomiska förluster. Säkerheten skall vara sådan att inga obehöriga skall
kunna manipulera den ekonomiska informationen eller redovisningssyste-
met.

Ekonomienheten använder det statliga redovisningssystemet Cosmos samt
en rad sido-, för- och eftersystem för redovisningen.

Ekonomisystemet tillsammans med de övriga systemen har möjliggjort att
kravet på god redovisningssed kunnat tillgodoses. Samtliga bokslut sedan
starten 1983/84 har varit rena bokslut. Under verksamhetsåret har samtliga
system fungerat oklanderligt med tanke på tillgänglighet och driftsavbrott.
Inga obehöriga har kunnat komma in i systemen, och därmed har de upp-
satta säkerhetskraven kunnat uppfyllas.

Antalet transaktioner i ekonomisystemet har ökat kraftigt främst genom
införandet av Baskontoplanen. Under året uppgick antalet transaktioner till
ca 140 000 jämfört med ca 40 000 året innan Baskontoplanen infördes.

Riksdagens årsredovisning har utvecklats ytterligare, och resultatredovis-
ningen för varje verksamhet framgår tydligare. En redogörelse över perso-
nalen har även infogats i årsredovisningen.

Under året har riksdagens dragning på Statsverkets checkräkning varit
räntebelagd. Vi årets slut uppgick ränteintäkterna till 4,3 miljoner kronor,
vilket tyder på att riksdagens kassahållning varit god.

Förberedelser för införandet av ett eget lokalt ekonomisystem för riksda-
gen har startats under verksamhetsåret. Riksdagens nuvarande ekonomisy-
stem uppfyller inte alla krav som kan ställas på den ekonomiska uppfölj-
ningen. Målsättningen är att ett nytt ekonomisystem skall kunna tas i drift
den 1 januari 1997.

1995/96:RFK1

Betalningsärenden

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetsko stnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

59 756

128

59 884

Målet för hanteringen av utbetalningar är att inga dröjsmålsräntor skall
uppstå. Bevakningen av inbetalningar skall vidare vara så god att inga
ränteförluster uppstår för staten. Kassatjänsten skall ha en sådan tillförlit-
lighet att inga revisionella anmärkningar kan anföras.

Antalet utbetalningar över postgirot uppgick till ca 16 000 varav 290 var
utlandsbetalningar. Vissa dröjsmålsräntor har uppstått till ett värde av
3 800 kr. Revisorerna har inte lämnat några anmärkningar på redovisning-
en

Verksamhetsplanering

Utfall i 1 OOO-tal kr
V erksamhetskostnader	34
Lönekostnader	374
Total nettokostnad	408

Målet för verksamhetsplaneringen inom riksdagen är att rutinerna skall
utvecklas så att organisationen effektiviseras och att rätt saker utförs på rätt
ställe i organisationen. Vidare skall budgeteringsrutinema utvecklas så att
det sammanlagda arbetet med budgeten inom förvaltningen blir mindre
resurskrävande. Rutinutveckling och utbildningsinsatser skall ge hög för-
ståelse och leda till att budget- och uppföljningsarbetet bedrivs med stort
engagemang. Uppföljningsrutinerna skall medge korrekta direktuttag vid
vatje tidpunkt.

Arbetet med att utveckla verksamhetsplaneringen mot mål- och resultat-
styrning har intensifierats. Samtliga enheter inom förvaltningen arbetar nu
efter verksamhetsplaner med konkreta mål och uppgifter om vilka mått
som skall användas för att mäta måluppfyllelsen. Uppföljningen av verk-
samheten har alltmer inriktats mot diskussioner om dessa mål och mått.

Ett viktigt led i uppföljningen är att fråga riksdagsledamöterna om hur de
upplever verksamheten. Någon sådan stor enkät har inte genomförts under

verksamhetsåret. Däremot har resultaten av den enkät som genomfördes 1995/96: RFK 1

året innan bearbetats och beaktats i planering och genomförande av olika
aktiviteter. Enligt RFK:s planer skall en ledamotsenkät genomföras vart
annat år för att avläsa ledamöternas synpunkter på verksamheten.

Budgetprocessen inom riksdagen har effektiviserats genom att Nollbassy-
stemet numera stöds av en egenutvecklad applikation. Genom denna appli-
kation har analysmöjlighetema ökat avsevärt, och ett säkrare och mer ge-
nomarbetat budgetförslag har kunnat presenteras för direktion och styrelse.

Budgetuppföljningen har utvecklats, och särskilda budgetrapporter tas
fram som finns tillgängliga på varje budgetansvarigs PC. Dessa rapporter
aktualiseras varje vecka vilket medfört att medvetenheten om budgetläget
ökat och riskerna för budgetöverskridanden minskat.

Förberedelse för att starta ett kvalitetssäkringsprojekt inom förvaltnings-
kontoret har pågått under året.

Reseärenden

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetsko stnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

35 978

383

36 361

Målet för reseärendeverksamheten är att reglering av reseersättningar skall
ske enligt gällande regelverk och granskning av resehandlingar för riks-
dagsledamöterna utföras senast en vecka efter det att en ledamot inlämnat
underlag. Rutinerna för såväl reseplanering som reseräkningshantering
skall utvecklas så att kostnaderna för både resor och administration kan
sänkas.

Inom reseområdet har avregleringen medfört stora förändringar. Behoven
av avtal med olika reseföretag, hotell etc. har ökat, och riksdagen samarbe-
tar med regeringskansliet när det gäller avtal med flygbolag, hotell och
resebyrå. Den ökade internationaliseringen av riksdagens arbete har med-
fört att resandet ökat kraftigt. En resepolicy för riksdagens tjänstemän har
utarbetats.

Med det ADB-stöd för reseräkningshanteringen som infördes föregående
år har reseräkningshanteringen rationaliserats. Inga balanser av reseräk-
ningar finns, och målet att ledamöternas räkningar skall regleras inom en
vecka har i stort sett kunnat uppfyllas.

2 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK1

Internkonsulting

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader

Lönekostnader

Total nettokostnad

1995/96:RFK1

Målet för ekonomienhetens interna konsultverksamhet är att bidra till en
effektiv resursanvändning inom förvaltningskontoret. Ekonomienhetens
personal skall ha en sådan kompetens att man på ett effektivt och menings-
fullt sätt kan agera som intemkonsult i ekonomiska frågor.

Ekonomienhetens personal fungerar ffämst i upphandlingssituationer som
intemkonsulter till andra enheter. Under året har uppdragen bl.a. avsett
bevakningsentreprenör, tjänstedräkter, fönsterputs, tjänstebil, representa-
tionsgåvor för riksdagen samt ny telefonväxel.

Förhandlingsfunktionen

Riksdagen och dess myndigheter utgör ett eget centralt förhandlingsområ-
de inom den statliga sektom. Förhandlingsfunktionen inom förvaltnings-
kontoret företräder riksdagen och dess myndigheter vid centrala kollektiv-
avtalsförhandlingar. Funktionen företräder också den inre riksdagsförvalt-
ningen vid lokala förhandlingar och i samband med fastställande av nya
löneinplaceringar. Vidare bereds och fastställs ledamöternas pensioner och
inkomstgarantier, liksom tjänstemännens pensioner. Förvaltningskontorets
registratorskontor hör också till funktionen. Den har även att bereda och
fastställa driftbudgeten för riksdagsrestaurangen.

Antal anställda: 4,5

Chef: Börje Gustafsson

Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Budget

1 240

62 458

Utfall

1 230

54 947

Summa kostnader

63 698

56 177

Förhandlingsområdet

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

1995/96:RFK1

406

408

Förhandlingsarbetet skall inriktas på att säkerställa att de centrala kollek-
tivavtal som behövs inom riksdagens förhandlingsområde finns tillgängli-
ga vid rätt tid. Motsvarande gäller för de lokala avtalen för den inre riks-
dagsförvaltningen. Lönesättningen vid tjänstetillsättningar inom riksdagen
styrs av särskilt fastlagda löneprinciper.

De centrala ramavtalen om löner för åren 1993-1995 gällde t.o.m. utgång-
en av juni 1995. För tjänstemännen inom riksdagens förhandlingsområde
träffades de tre uppgörelserna i oktober 1993. Med hänvisning till ramavta-
let mellan RFK och SACO träffades under verksamhetsåret en lokal upp-
görelse om nya löner ff.o.m. den 1 januari 1994. Motsvarande lokala upp-
görelser med SF (numera SEKO) och ST blev klara i slutet av verksam-
hetsåret 1993/94. Med hänvisning till de centrala ramavtalen träffades även
en lokal uppgörelse om ändrade avlöningsförmåner inom kulturområdet
vid den inre riksdagsförvaltningen. Vidare träffades en central uppgörelse
om nya löner till riksdagsområdets chefer. Huvudsakligen till följd av lö-
neförhandlingarna 1994 höjdes den genomsnittliga lönen för samtliga an-
ställda vid den inre riksdagsförvaltningen (inkl, chefer) med 4,7 %. För
männen var siffran 4,1 % och för kvinnorna 5,1 %.

Ett centralt avtal om ändringar i 1991 års avtal om trygghetsffågor träffa-
des under året. Avtalet innehåller vissa materiella ändringar främst vad
gäller ersättningar och uppsägningstidens längd. Vidare träffades bl.a. nya
centrala avtal om förslagsverksamheten, ändrad beräkning av föräldrapen-
ningtilläggen och ändringar av ersättningsnivåerna vid personskada. Inför
avtalsrörelsen 1995 har de centrala avtalen på sedvanligt sätt sagts upp.
Den 30 juni 1995 träffades avtal om förlängning av de uppsagda avtalen
med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Sammantaget träffades åtta centrala kollektivavtal under året för hela riks-
dagsområdet jämte lika många lokala avtal för den inre riksdagsförvalt-
ningen. Med redovisade centrala och lokala kollektivavtal har målet för
förhandlingsverksamheten uppfyllts.

Pensionsområdet

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetsko stnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

53 779

449

54 228

Förhandlingsfunktionens mål för pensionsområdet är bl. a. att säkerställa

1995/96:RFK1

att ledamöter och tjänstemän samt deras efterlevande skall tillförsäkras
lagstadgade respektive avtalsenliga förmåner i form av pensioner, in-
komstgarantier och försäkringar. 90 % av ärendena skall ha behandlats
så att inga utbetalningsavbrott uppstår.

att alla som är berättigade till inkomstgaranti skall erhålla utbetalning
omkring den 25 varje månad. Efter årsavstämningen bör antalet åter-
betalningskrav för året minimeras.

att information och service till ledamöter och tjänstemän om deras förmå-
ner vad gäller pensioner, försäkringar och inkomstgaranti m.m. skall
vara lättillgänglig och tillräcklig.

1994 års riksdagsval medförde att sammanlagt 138 ledamöter kom att läm-
na riksdagen. I stort sett alla som avgick hade rätt till någon form av egen-
pension och/eller inkomstgaranti.

Under verksamhetsåret beviljades totalt 160 nya egenpensioner och in-
komstgarantier till f.d. riksdagsledamöter. Besluten fördelades enligt föl-
jande: ålderspension 19, visstidspension 34, inkomstgaranti 72 och egen-
livränta 35. Vidare beviljades nio nya familjepensioner åt efterlevande till
ledamöter. Visstidspensionen är en äldre pensionsform som numera ersatts
av systemet med inkomstgaranti. Pensionen utgår under vissa förutsätt-
ningar till dem som vid mandatets upphörande uppnått 50 år men ej pen-
sionsåldern. Under verksamhetsåret utbetalades per månad totalt ca 500
riksdagspensioner till f.d. ledamöter respektive deras efterlevande.

Under perioden juli-oktober 1994 utbetalades 28 inkomstgarantier och för
tiden november 1994-juni 1995 ca 90 inkomstgarantier per månad.

Under året aktualiserades sammanlagt 16 pensionsärenden för tjänstemän
(14 ålderspensioner och 2 sjukpensioner).

Angivna mål för pensionsområdet har med god marginal kunnat uppfyllas.
Sålunda har alla månatliga utbetalningar kunnat ske i rätt tid. Vidare har
antalet justeringar i anledning av årsavstämningen av inkomstgarantin
kunnat minskas. Informations- och serviceinsatsema till avgående ledamö-
ter har varit mer omfattande än normalt.

Inom förhandlingsfunktionen skall också initieras nödvändiga förändringar
i regelsystem och praxis. Under verksamhetsåret 1993/94 medverkade
funktionen i arbetet med en genomgripande översyn av ledamöternas pen-
sions- och inkomstgarantisystem. Översynen resulterade i en ny lag
(1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, som trädde i
kraft den 1 juli 1994. Härigenom uppnåddes en anpassning till de statliga
och privata pensionssystemen på arbetsmarknaden. Under året 1994/95
utarbetades ett förslag till tillämpningsföreskrifter till lagen, som antogs av
förvaltningsstyrelsen i juni 1995.

Övrigt

1995/96:RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 1 108

Lönekostnader 5 21

Total nettokostnad 1 629

Under verksamhetsåret uppgick antalet diarieförda ärenden inom RFK:s
registratorskontor till 1 480. Antalet ärenden ökade under året med ca 440.
Uppdragen till utredningstjänsten registreras separat hos enheten. Under
verksamhetsåret har tidigare arkivlagda handlingar till viss del genomgåtts.

Verksamheten inom restaurangområdet har även detta år fungerat problem-
fritt, och de uppföljningar som gjorts har fallit ut mycket positivt. Riksda-
gens bidrag till driften av restaurangen har kunnat minskas.

Som en följd av att veteranföreningens medlemsantal ökat kraftigt efter
1994 års val har förhandlingsfunktionens arbete med att ge stöd åt före-
ningen i administrativt avseende haft en något större omfattning än under
tidigare år. Antalet nya medlemmar efter valet uppgick till 115. Samman-
taget har föreningen nu 478 medlemmar.

Förvaltningsjuridisk funktion

Målet för den förvaltningsjuridiska funktionen är lagenlig behandling av
lagstiftning och ärenden rörande riksdagens förvaltning samt korrekt be-
handling av mål och ärenden inför domstolar och andra myndigheter.

Målsättningen är vidare att all upphandling inom riksdagen skall genomfö-
ras tillförlitligt och lagenligt. Personer inom organisationen med upphand-
lingsansvar skall kunna reglerna för den offentliga upphandlingen.

Ekonomi

1 OOO-tal kr

	Budget	Utfall
Personalkostnader	420	421
Övriga kostnader	30	35
Summa kostnader	450	456

I fråga om lagstiftning kan nämnas utarbetandet av förslag till riksdagen
om ändringar med anledning av riksmötets förlängning i lagen om eko-
nomiska villkor för riksdagens ledamöter, i arvodeslagen och i lagen med
instruktion för riksdagens revisorer.

Inom funktionen har också bl.a. upprättats ett förslag till avtal med Stock-
holms stad om en provisorisk tröskel i Stallkanalen för att höja grundvat-
tennivån under Riksdagshuset. Avtalet är ett led i arbetet med en ansökan
till Vattendomstolen om tillstånd att uppföra tröskeln som skall inges till
domstolen under hösten 1995.

Även detta verksamhetsår har upprepade utbildningsinsatser rörande upp-
handlingsreglema och deras tillämpning genomförts. Upphandlingsärende-
na har fortlöpande följts upp och felaktig handläggning har rättats till.

Serviceområde Lokaler, säkerhet och intern service

Serviceområdet ansvarar för dels riksdagens lokaler och bostäder, dels sä-
kerhet, bevakning, beredskapsplanering och driftväm och dels frågor om
allmän service, såsom inredning, möblering, lokalbokning, konferensser-
vice, lokalvård, förråds- och transporttjänster, telefonväxel samt en servi-
cecentral.

Området består av fastighets-, säkerhets- och intendenturenhetema.

Områdesansvarig är Olle Etzén.

F astighetsenheten

Enhetens uppgifter är

att ansvara för att riksdagen förfogar över ändamålsenliga lokaler i till-
räcklig omfattning

att anskaffa mindre bostäder i Stockholm så att riksdagens ledamöter med
ordinarie bostad utanför Storstockholmsområdet ges möjlighet att hyra
sådana under tiden för sitt riksdagsuppdrag

att ansvara för förvaltning, ekonomi, drift och underhåll av egna fastigheter
att förhyra erforderliga kontors- och förrådslokaler

att hyra ut de restaurang- och affärslokaler som ingår i det egna fastighets-
beståndet

att handlägga frågor om lokalplanering och lokalförsörjning samt fördel-
ning av lokaler och bostäder.

Enheten ansvarar vidare för projekt- och byggledning i egen regi i vad av-
ser ombyggnader och byggkompletteringar i riksdagens hus. Det omfattan-
de ombyggnadsarbetet i kv. Neptunus Större blev klart och inflyttning
skedde i april 1995. Kv. Mercurius beräknas bli färdigt och inflyttnings-
klart i december 1995.

Riksdagen anlitar personal från Statens fastighetsverk för fastighetsdriften
inom byggnaderna.

Antal anställda: 5

1995/96:RFK1

Chef: Olle Etzén

1995/96:RFK1

Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

Budget

1 870

206 616

14 405

Utfall

1 924

153 827

15 214

Nettokostnader

194 081

140 537

Förvaltning av kontorslokaler

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Intäkter

Total nettokostnad

20 850

370

11 922

9 298

Enhetens målsättning är att på sikt svara för att alla riksdagens organ (exkl.
riksdagens verk) bereds lokaler i riksdagens egna fastigheter samt att fas-
tighetsdrifiten av riksdagens kontorsbyggnader bedrivs effektivt och ratio-
nellt.

Lokalbeståndet utgörs av följande kontorsfastigheter:

Egna fastigheter

- Riksdagshuset (RV och RÖ)

- Kv. Mars/Vulcanus (ledamotshuset)

- Kv. Cephalus (förvaltningshuset)

- Kv. Neptunus Större 4-10

- Kv. Mercurius 12

- Kv. Kungliga Trädgården 3

- Villa Bonnier (representationsbyggnad)

Förhyrningar

- Kv. Aurora

- Brandkontoret

- Parkeringsgarage

- Förråd (Riddarholmen, Eriksberg och Hammarby)

- Bokmagasin (Vinstocken)

Riksdagens utredningstjänst, tidningen Från Riksdag & Departement samt
dokument- och registreringsenheten är alltjämt placerade i hyrda lokaler.
Målsättningen att alla riksdagens organisationsenheter skall vara placerade
i riksdagens egna fastigheter kan i huvudsak uppnås under februari-mars

1996. Det kan noteras att riksdagens förvaltningsansvar för lokalerna i
kvarteren Cephalus, Neptunus och Mercurius förutom kontorslokalerna
omfattar 35 butikslokaler varav fyra större restauranger och ett kafé.

Vid ombyggnadsarbetena i Neptunus och Mercurius har ett antal butiks-
evakueringar fatt göras samtidigt som vissa skadeståndsanspråk fatt god-
kännas. Detta har bl.a. medfört reduceringar av hyresintäkterna.

Det kan konstateras att den ökade datoriseringen av riksdagsarbetet har
medfört en påtaglig kostnadsökning av elförbrukningen (datadrift och ky-
la).

Då stora ombyggnads- och kompletteringsarbeten har vidtagits och fortfa-
rande pågår är det vanskligt att nu ta fram uppgifter om mediaförbrukning
(el, värme etc.) relaterad till ytor eller som jämförelse mellan olika bygg-
nader. Man bör avvakta den tid då fastigheterna är ombyggda och inflytta-
de och den normala fastighetsdriffen kommit i gång.

Förvaltning av bostäder

1995/96:RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 1 484

Lönekostnader 314

Intäkter 3 279

Total nettointäkt 1481

Enhetens målsättning är att tillhandahålla mindre bostäder i Stockholm till
ledamöter bosatta utanför Storstockholmsområdet (utanför traktaments-
gränsen). Boendet på kontorsrummen skall på sikt i princip avvecklas. En-
heten skall även svara för att driften av bostadsfastighetema sker effektivt
och rationellt.

Bostadsbeståndet uppgår för närvarande till 95 bostäder i följande fastighe-
ter (omfattar egna fastigheter, bostadsrätter och hyresrätter):

- Kv. Cephalus

- Kv. Iason

- Kv. Ormsaltaren

- Brf Jungfrun

- Brf Älgen

- Homsbruksgatan

Bostadsprojektet i kv. Milon vid Munkbroleden med 17 mindre lägenheter
är under produktion och kommer att vara inflyttningsklart i oktober månad
1995.

Ca 150 ledamöter utnyttjar riksdagens kombirum för övernattning. Det
torde dröja ännu ett antal år innan den långsiktiga målsättningen kan vara

uppnådd. Dock pågår förhandlingar mellan förvaltningskontoret och två
fastighetsbolag om anskaffning av ytterligare lägenheter i centrala Stock-
holm. Antalet kan uppgå till ca 55 bostäder med inflyttning 1997-1998.

I den senast genomförda enkäten om bl.a. bostadsförhållandena för riksda-
gens ledamöter har stort gehör erhållits för målsättningen att förvaltnings-
kontoret på sikt skall kunna tillhandahålla ledamotsbostäder på stan. Häri-
genom kan boendet på kontorsrummen i Riksdagshuset avvecklas. Det
kan dock noteras att ett antal yngre ledamöter gärna ser att boendet i Riks-
dagshuset kan få fortgå under de första åren av deras tillvaro i riksdagen.

Riksdagen tillämpar allmännyttans bruksvärdesberäkningar vid hyressätt-
ningen av de bostäder som ställs till ledamöternas förfogande.

1995/96: RFK1

Fastighetsunderhåll

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 3 735

Lönekostnader 221

Total nettokostnad 3 956

Målsättningen är att underhållet av riksdagens fastigheter skall bedrivas
effektivt och rationellt och med väl planlagd framförhållning.

De underhållsåtgärder som vidtagits i riksdagens egna fastigheter har i de
flesta fall utgjorts av s.k. normalt fastighetsunderhåll. Dock har stora åt-
gärder fått vidtas i Villa Bonnier med bl.a. grundförstärkning av murarna,
omläggning av gräsmattan samt nyinstallation av fastighetslarm.

Byggnadsprojekt

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader

126 322

Lönekostnader

957

Total nettokostnad

127 279

Verksamheten innefattar alla ny-, om- och tillbyggnader samt ändringar i
riksdagens lokaler. Även utredningar, projekteringar och nyproduktion av
ledamotsbostäder handläggs. Målsättningen för dessa projekt är dels att de
skall genomföras med så små störningar som möjligt i riksdagsarbetet, dels
att de skall genomföras inom angivna tidplaner och kostnadsramar.

1. Ombyggnad av riksdagens hus

Ombyggnadsarbetena i kv. Neptunus och kv. Mercurius med tillhörande
kulvertar har pågått under året. Arbetena i kv. Neptunus avslutades i hu-
vudsak till årsskiftet 1994/95 och inflyttning i m:s kansli ägde rum i april.
Konstfrämjandets tidigare butikslokal mot Mynttorget har byggts om och

inretts för riksdagens informationscentrum. Invigningen här skedde i bör-
jan av juni. Gångkulverten till kv. Neptunus öppnades i samband med att
m:s partikansli tog lokalerna i bruk.

Omfattande utgrävningsarbeten i Storkyrkobrinken med hjälp av arkeolo-
ger påbörjades under hösten 1994 för att bereda plats för gång- och led-
ningskulvert mellan kv. Cephalus och kv. Mercurius. Kulverten färdig-
ställdes under våren 1995 och Storkyrkobrinken öppnades för trafik i juni.

Ombyggnadsarbetena i kv. Mercurius har under året pågått planenligt. Ar-
betena i apoteket Korpens lokaler färdigställdes under våren, och apoteket
kunde åter öppna i april efter den tillfälliga evakueringen till kv. Cephalus.

Arbetena inom kv Mercurius kommer att slutföras under hösten 1995, och
inflyttningarna planeras till december 1995-mars 1996. Den budget och
tidplan som fastställts för ombyggnadsprojektet torde, vad nu kan över-
blickas, hålla.

2. Stallkanalens vattentröskel

Utredningsarbetet rörande grundvattenförhållandena i Helgeandsholmen
och åtgärder för att långsiktigt säkra grundvattennivån har fortsatt under
året. Förslag till byggåtgärder i form av en fast vattentröskel i Stallkanalen
strax öster om Norrbro har presenterats och varit föremål för remissbe-
handling hos berörda myndigheter. Sättningsrörelser i byggnaderna liksom
grundvattennivån har kontinuerligt mätts. Avsikten är att under 1996 an-
lägga en temporär konstruktion för att under några år i full skala pröva dess
påverkan på grundvattennivåema. Därefter skall beslut tas om permanenta
åtgärder.

3. Akustikproblem i entréer

Akustiken i entréerna i Riksdagshuset (RV och RÖ) medför problem för
den personal som tjänstgör där. Orsaken är lokalernas utformning med
kryssvalv, höga takhöjder och hårda ytskikt i väggar, tak och golv. Ingrepp
i dessa lokaler måste göras med största varsamhet och i samråd med Riks-
antikvarieämbetet med hänsyn till lokalernas känsliga miljö och särskilda
byggnadsminnesmärkning. Ett antal praktiska prov har företagits i entrén
Riksgatan 2, vilka har givit till resultat att akustikproblemen i denna entré
nu har kunnat begränsas i stor omfattning. Medel för fortsatt arbete med
akustikproblemen i de övriga entréerna har avsatts i nästa års budget. Det
kan härvid noteras att det inte finns en likartad lösning för alla entréer,
varför detta arbete medför nya prov och tester innan de slutliga lösningarna
kan genomföras.

1995/96: RFK1

4. Barndaghem

1995/96: RFK 1

Under året har en parlamentarisk utredning gjorts om inrättande av ett
barndaghem i riksdagen. Fastighetsenheten har föreslagit att detta daghem
permanent far anordnas i ledamotshuset där lokaler blir lediga. I avvaktan
på att de permanenta lokalerna blir tillgängliga och ombyggda har provi-
soriska lokaler iordningställts i Riksdagshuset (RÖ). En utvärdering av
verksamheten pågår och kommer att fortsätta under hösten 1995. I avvak-
tan på detta resultat har arbetet med att iordningställa de permanenta loka-
lerna avbrutits.

5. Ny reprocentral

Riksdagens reprocentral har under en följd av år arbetat i lokaler som dels
blivit otillräckliga på grund av ökad omfattning inom tryckeriproduktio-
nen, dels varit svårplanerade, dels varit svåra att anpassa arbetsmiljömäs-
sigt. I samband med produktionsomläggning och anskaffning av delvis ny
maskinuppsättning under hösten 1994 lämnade Gotab sina lokaler i Riks-
dagshuset (RÖ) vilka lokaler lämpade sig utmärkt för reprocentralens verk-
samhet. Inflyttning i dessa lokaler kunde, efter ombyggnad och komplette-
ring, ske under våren 1995.

Säkerhetsenheten

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens bered-
skapsplanering samt för talmännens transporter. Brandförsvar och utbild-
ning i brandskydd samt utrymningsplanering är exempel på andra uppgif-
ter. Samverkan med regeringskansliet, främst Statsrådsberedningen och
Försvarsdepartementet, samt med polismyndigheter på riksnivå och lokal
nivå är omfattande.

En utredning avseende riksdagens inre säkerhet har påbörjats under verk-
samhetsåret. Resultatet kommer att föreläggas förvaltningsstyrelsen under
riksdagsåret 1995/96.

Antal anställda: 38

Chef: Göran Forsell

Ekonomi

1995/96:RFK1

1 OOO-tal kr

Personalkostnader Övriga kostnader	Budget 7 860 6 830	Utfall 7 050 6 464
Nettokostnader	14 690	13514
Bevakning
Utfall i 1 OOO-tal kr V erksamhetskostnader Lönekostnader Total nettokostnad	4 628 5 696 10 324

Målsättningen med bevakningen är bl.a. att riksdagen skall ha ett väl av-
vägt säkerhetsskydd.

Bevakningen av riksdagen har utförts enligt verksamhetsplan. Härvid be-
mannas entréer och larmcentral av riksdagspersonal. En bevaknings-
entreprenör, Partena Security AB, svarar för bemanningen av åhörarläktar-
na. Väktare från Partena skall även kunna ersätta och förstärka riksdagens
egna bevakningsresurser. Verksamheten i riksdagen är av sådan art att det
vid ett flertal tillfallen krävts extra bevakningsinsatser, exempelvis press-
konferenser, partiledaröverläggningar, byggbevakning samt bevakning vid
omflyttningar inom riksdagens fastigheter.

Riksdagens larmcentral bemannas sedan den 1 oktober 1994 av bevak-
ningsmän som är anställda vid riksdagens säkerhetsenhet.

I samband med inflyttningen i kv. Neptunus bemannades receptionen i
entrén av riksdagens bevakningspersonal. Riksdagens fastigheter har nu
sju entréer som bemannas av bevakningspersonal från enheten.

Plenisalen nyttjades totalt 530 timmar under riksmötet 1994/95. Härvid
köpte riksdagen 8 966 bevakningstimmar från Partena fördelade på 121
bevakningstillfallen. Utskotten har genomfört 23 offentliga utfrågningar,
varvid riksdagen köpte 417 bevakningstimmar från Partena. KU har ge-
nomfört ett antal offentliga utskottsutffågningar i sin egen sessionssal. Vid
helgvisningar har Partena bemannat allmänhetens entré 73 visningsdagar.
Det motsvarar 563 bevakningstimmar.

Enheten har avropat 5 432 bevakningstimmar från Partena med anledning
av egen personals frånvaro. Detta beror på att enheten har haft personal
som varit långtidssjukskrivna samt att vissa personalförändringar inom

enheten kompletterats med nyrekryterad personal först i slutet av verksam- 1995/96:RFK1
hetsåret.

Under Vattenfestivalen utförde bevakningspersonal från enheten förstärkt
yttre ronderande bevakning av riksdagens fastigheter och då främst Bank-
kajen där riksdagsrestaurangen hade en uteservering.

Antalet rapporterade stölder inom riksdagen var tio stycken och bevak-
ningsincidentema 153 stycken.

Brandskydd

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

118

344

462

Målet för riksdagens brandskydd är att brandskyddsanordningar enligt
SBN och brandlagen skall finnas installerade och vara funktionsdugliga.
Nyanställda arbetsledare skall utbildas i första hjälpen och brandskydd.

Riksdagens byggverksamhet har medfört att en omfattande förebyggande
brandskyddsplanering har genomförts av enhetens personal. Brandskydds-
planering och upphandlingar av brandskyddsmaterial har genomförts för
riksdagens nya fastigheter (Neptunus, Mercurius och Milon). Härvid har
även utbildning avseende handhavande av nya brandlarmscentraler genom-
förts med personal i riksdagens larmcentral.

Nya brandsläckningssystem har installerats i både den gamla och den nya
ADB-hallen samt i den lokal där telefonväxeln finns.

Trettio tjänstemän genomförde grundläggande brandskyddsutbildning un-
der en dag vid brandförsvarets övningsanläggning i Ågesta. Brandskydds-
information har genomförts med trettio nyanställda riksdagstjänstemän.

Femtiotvå tjänstemän vid riksdagen har deltagit i hjärt- och lungrädd-
ningsutbildning (första hjälpen) som anordnats av enheten. En hjärtsjuk
man räddades till livet på Riksgatan dagen efter genomförd utbildning av
enhetens personal.

Utrymningsövningar m.m. har genomförts med bevakningspersonal från
säkerhetsenheten och Partena Security AB.

Teknisk anläggning

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

1 069

348

1 417

1995/96:RFK1

Säkerhetsanläggningen har som mål att komplettera och underlätta den
personella bevakningen av riksdagen.

Säkerhetsanläggningen har under verksamhetsåret utökats eftersom säker-
hetssystemen i Neptunus anslutits till anläggningen. Person-ID-foto-
anläggningen (PID) driftsattes under hösten 1994. Utbyte av passerkort har
inletts men är ännu ej helt genomfort. Utbytet av PID-kort kommer att vara
klart under 1995/96.

Ännu återstår några delsystem i det nya säkerhessystemet (Safe House-
projektet) att driftsätta. Det är bl.a. personsökningsanläggningen samt be-
sökshanteringsanläggningen.

Under året har det inträffat driftstörningar i säkerhetsanläggningens olika
delsystem. Dessa störningar har ej försämrat riksdagens säkerhetsskydd
eftersom systemet är konstruerat for att klara dessa fel. Driftstörningarna
har inneburit att delsystem i anläggningen har ”gått ner” under kortare
tidsperioder.

Beredskap

Utfall i 1 OOO-tal kr
V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

137

225

Målet för beredskapsfunktionen är att riksdagen skall ha en personell och
materiel beredskap som skall fungera under kris och krig. Vidare skall den
krigsplacerade personalen vidareutbildas för sina beredskapsuppgifter.

Tjänstemän från riksdagen har med godkänt utbildningsresultat deltagit i
kurser anordnade av Försvarshögskolan (två elever) och Totalförsvarets
signalskyddsskola (en elev).

Tjugotvå driftvärnsmän har deltagit i driftvämskurser på Väddö och i Jär-
pen med godkänt utbildningsresultat. Driftvämet har under verksamhets-
året ej genomfört någon förbandsövning där riksdagens samtliga drift-
vämsmän deltagit samtidigt. Två kvinnliga driftvärnsmän deltog i en
grundkurs som arrangerats av FMV. Två driftvämsbefal har med godkänt
utbildningsresultat genomfört en plutonchefskurs vid Hemvärnets strids-
skola i Vällinge.

Säkerhet

1995/96: RFK 1

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

415

794

1 209

Målet är att känslig information skall kunna sändas, tas emot samt förvaras
säkert. Vidare skall nycklar och låssystem administreras och underhållas
rationellt.

Ett nytt PC-baserat nyckeladministrationssystem har våren 1995 installe-
rats. Härvid har det genomförts en revision av riksdagens nyckeltillgång.
Riksdagen förfogar över cirka 14 000 nycklar. 1 500 personer har kvitterat
ut nycklar från enheten.

Transporter

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader 104

Lönekostnader 605

Total nettokostnad 709

Målet för verksamheten är att säkra fordonstransporter skall genomföras av
talmannen samt vice talmännen.

Enheten har svarat för transporter av talmännen enligt verksamhetsplan.
Transporter har även utförts åt riksdagens internationella kansli vid stats-
besök och då talmannen haft besök av utländska gäster.

Transportverksamheten håller en hög kvalitet avseende bl.a. säkerhet och
service. Dock förekommer det allt oftare att riksdagens egna transportre-
surser ej räcker till. Taxi och resurser från militära körcentralen har då
nyttjats.

Antalet transporter med fordonen har ökat avsevärt under året jämfört med
tidigare år. Detta har medfört ett ansträngt personalläge vid enheten. Bl.a.
har förarna ett stort övertidsuttag. De har ej kunnat tjänstgöra i huvuden-
trén i den omfattning som schema och bemanningsplan förutsatt.

Tre förare har under året med godkänt resultat genomgått skyddsförarut-
bildning vid Polishögskolan.

Intendenturenheten

1995/96:RFK1

Intendenturenheten svarar for den interna servicen i riksdagen och skall
tillgodose behovet av allmänna serviceinsatser åt i första hand ledamöterna
i deras riksdagsarbete. Vidare skall enheten erbjuda en god arbetsmiljö i
riksdagen.

Enheten svarar för den särskilda servicen på de våningar där ledamöterna
har sina rum, distribution av post inom riksdagens byggnader, bäddservice
i bostadsrummen, lokalvård i övriga utrymmen samt att lämplig och funk-
tionell inredning finns i riksdagens lokaler. Den nyligen startade särskilda
verksamheten vid riksdagens förskole- och fritidsverksamhet är en kom-
pletterande förskole- och fritidsverksamhet främst för ledamöternas barn.

Det organisationsutvecklingsprojekt som startade under förra verksamhets-
året har resulterat i att enheten från den 1 november 1994 har en ny organi-
satorisk struktur. Denna har syftat bl.a. till att organisera enheten på ett sätt
som minimerar behovet av ytterligare personal i samband med ianspråkta-
gandet av två nya fastigheter, kv. Neptunus (mars 1995) och kv. Mercurius
(november/december 1995).

Antal anställda: 99

Chef: Åke Enlund
Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Nettokostnader

Budget Utfall

19 540 17 954

8 541 7 955

28 081 25 909

Interna administrativa frågor

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 774

Lönekostnader 694

Total nettokostnad 1 468

Målet för den interna administrationen är att svara för att vissa av enhetens
större gemensamma inköp genomförs på ett rationellt och effektivt sätt
samt att hålla samman enhetens ekonomiadministration. Vidare svarar den
för att det inre underhållet på Villa Bonnier tillgodoses.

Under verksamhetsåret har Villa Bonnier använts för representation av
talmännen vid 12 tillfållen och av regeringen vid 54 tillfållen.

1995/96: RFK1

Lokalvård

Utfall i 1 OOO-tal kr
Verksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

2 280

8 647

10 927

Målsättning för lokalvården är att lokalvårda allmänna utrymmen, arbets-
rum för ledamöter och tjänstemän samt ge bäddservice till ledamöterna i
deras bostadsrum. Man skall vidare svara för att lokalvård sker i enlighet
med träffade avtal i de lokaler som riksdagen hyr eller i de bostadshus som
ägs av riksdagen samt att fönsterputs sker enligt träffade avtal.

Samtliga utrymmen lokalvårdas (möbelavfläckning, mattvård, bäddvård
samt uppstädning) enligt gällande städnormer. Kontinuerlig lokalvård in-
nebär en hög underhållsnivå och medför god lokalhygien. Den totala lo-
kalvårdsytan i riksbyggnadema uppgick under större delen av verksam-
hetsåret till 63 000 kvadratmeter men utökades i mars 1995 med 9 000
kvadratmeter då lokalerna i kv. Neptunus togs i anspråk.

Fönsterputs har skett två gånger per år i RV-, RÖ-, L- och F-husen. Extra
puts har utförts på utsatta områden. Antalet fönster som putsas uppgår till
ca 5 000 vartill kommer ytterligare ca 280 fönster i Neptunus.

Entreprenadstädning och fönsterputs har utförts i de förhyrda lokalerna i
kvarteren Aurora, Auglarius (Brandkontoret) och Mercurius.

I de lokaler på Riddarholmen (Birger Jarls torg 7 och Hebbes trappa) som
vissa tjänstemän från den avgående regeringsadministrationen disponerade
utfördes entreprenadstädning.

Under verksamhetsåret har bl.a. en upphandling genomförts vad gäller
fönsterputs. Resultatet av denna blev att riksdagen byter till den entrepre-
nör som erbjöd det lägsta priset.

Våningsservice

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

2 143

Målsättning med våningsservice är att ge god service till i första hand le-
damöterna.

3 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK1

Våningsassistentema hämtar, lämnar och delar ut post, sköter tryckhante-
ringen från post- och tryckcentralen, sköter samtliga sammanträdesrum,
makulaturhanteringen samt visar besökare till rätta, sköter anslagstavlor
och ger kopieringsservice.

Våningsassistenter finns på de olika våningsplanen i L-huset, plan 9 i RÖ-
huset, plan 3-5 i F-huset och från mars 1995 även på plan 4 i Neptunus.

Våningsassistentema har sammanlagt hjälpt till vid ca 11 400 uppdrag.

1995/96:RFK1

Interndistribution

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 0

Lönekostnader 1 193

Total nettokostnad 1193

Intemdistributionen skall tillgodose behovet av snabb distribution av in-
tempost och budgång utanför riksdagen. Målet är att försändelser skall
vara utdelade inom två timmar efter avlämnandet.

Antalet försändelser i intemposten uppgår till ca 22 500 per riksmötes-
vecka. Utöver detta kommer ca 1 140 försändelser i rörposten. Till rege-
ringskansliet och riksdagens myndigheter lämnas i genomsnitt ca 1 100
försändelser per vecka samt utgående extrabud ca 240 st per år.

Telefonväxeln

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 0

Lönekostnader 1 812

Total nettokostnad 1812

Telefonväxeln skall tillgodose behovet av snabb och tillförlitlig hantering
av till riksdagen inkommande samtal och övrig hantering inom växeln
(exempelvis skall svar ges inom 30 sek.).

För att ännu bättre kunna svara mot kundernas önskan om snabbare svar
och bättre service har i slutet av juni 1995 en ny växel installerats. Detta
byte medförde att samtliga telefoner måste bytas till digitala telefoner.
Dessa nya telefoner innebär att en mängd nya funktioner kan utnyttjas av
användarna. Genom installationen av den nya växeln kommer troligen
svarstiden att kunna bli ännu kortare.

Lokal- och konferensservice samt servicecentralen

1995/96: RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

624

Lokal- och konferensservice skall ges på bästa möjliga sätt inom de ramar
som gäller för konferensverksamheten. Servicecentralen skall verka för att
de önskemål som kommer dit snabbt skall förmedlas till rätt mottagare och
följa upp att uppdraget utförs och föra tillbaka information till beställaren.

I samband med att riksdagen tog lokalerna i Neptunus i bruk har ett större
sammanträdesrum, Skandiasalen, och tre mindre sammanträdesrum tillförts
och finns därför tillgängliga för uthyrning. Skandiasalen rymmer 44 perso-
ner och de mindre rummen ca 12 personer vardera. Detta innebär att riks-
dagen nu har fem större sammanträdeslokaler samt 31 mindre sammanträ-
desrum.

Totalt har under året via lokalbokningen redovisats 3 425 sammanträden,
konferenser/seminarier etc. Av dessa har 311 tagit i anspråk någon av de
fem större sammanträdeslokalerna. I denna summa ingår de 16 offentliga
utfrågningar som anordnats i någon av kammarsalama.

I de ovan redovisade siffrorna ingår inte utskottens ordinarie sammanträ-
den, partigruppernas ordinarie möten, kyrkomötets sammanträden i augusti
1994 (ca 150 sammanträden} eller Nordiska rådets möten i januari 1995
(ca 45 sammanträden).

Servicecentralen har under året haft 732 ärenden, vilka samtliga har åtgär-
dats eller vidarebefordrats till rätt instans och följts upp.

Gods och transporter

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader

Lönekostnader

Total nettokostnad

268

1 291

1 559

Målsättningen för riksdagens godstransporter och godshantering är att de
skall tillgodoses på ett effektivt och rationellt sätt, att godset behandlas på
ett säkert sätt, att mottagaren informeras och att varorna levereras till av
mottagaren önskad plats vid önskad tidpunkt.

Antalet godsförsändelser som kommit till riksdagen genom godsmottag-
ningen uppgick under verksamhetsåret till ca 10 200. Av dessa kunde de
flesta levereras till mottagaren på önskad tid och plats. Godsmottagningens

personal har dessutom utfört närmare 350 transporter med riksdagens egen 1995/96:RFK1
transportbil.

Personalen utför också tillsammans med snickeriet om- och uppmöblering-
ar vid rumsbyten och konferenser m.m. Under verksamhetsåret har 1 778
möbleringar utförts.

Material

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

874

425

1 299

Målsättningen för materialförrådet är att det skall ge en heltäckande ser-
vice av kontorsmaterial. Besökande får material omgående och beställare
får leverans före kl. 15.00 samma dag.

Materialförrådet har under året haft 5 272 besök och 346 övriga beställ-
ningar. Det övervägande antalet har kunnat effektueras inom givna ramar.

Inredning och snickeri

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

2 259

1 342

3 601

Målet är att skapa en lämplig och funktionell inredning i riksdagens all-
männa utrymmen, arbets- och bostadsrum, lägenheter och andra lokaler.
Utsmyckningen i riksdagens utrymmen skall ge en god inre miljö.

Riksdagens snickeriverkstad skall utföra sedvanliga snickeriarbeteten inom
riksdagens olika lokaler och genom samverkan med övriga enheter med-
verka till att behovet av entreprenörer minskas.

Inredningsansvariga och snickeri svarar för inredning, inre miljö och konst
i riksdagens hus inkl. Villa Bonnier samt för möbel- och konstförråd. Vi-
dare ombesörjs underhåll och reparationer av möbler, inventarier och in-
redning samt tillverkning av specialinredning. Personalen har vidare med-
verkat vid slutförandet av inredningen i kv. Neptunus samt den fortsatta
planeringen i kv. Mercurius och lägenheterna i kv. Milon.

Riksdagens förskole- och fritidsverksamhet

1995/96: RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr
V erksamhetskostnader	133
Lönekostnader	41
Intäkter	6
Total nettokostnad	168

En parlamentarisk arbetsgrupp under talmannens ledning startade under
hösten 1994 en utredning om möjligheterna att underlätta för riksdagens
ledamöter att förena ledamotsuppdraget med rollen som förälder. För att
kartlägga behovet av tillfällig omsorg för skol- och förskolebarn i riksda-
gens regi sändes en enkät ut till samtliga ledamöter. Med utgångspunkt
från enkätsvaren beslutades att en försöksverksamhet skulle starta.

Det beslutades att den kompletterade förskole- och fritidsverksamheten
skulle finnas inom intendenturenheten. Verksamhetens första år skall ses
som en försöksperiod och den parlamentariska arbetsgruppen - Riksda-
gens bamprojekt - skall finnas med under denna period för att utvärdera
projektet efter ca ett år.

För att snabbt kunna komma i gång med verksamheten ställdes vissa rum
på plan 3 i RÖ-huset i ordning som provisoriska lokaler för förskole- och
fritidsverksamheten.

Riksdagens kompletterade förskole- och fritidsverksamhet har varit i gång
sedan mars 1995. Avsikten var att förskolebarnen under dagtid skulle vara
på ett daghem i Gamla stan och vid riksdagens bamverksamhet under
kvällstid. Efter starka önskemål från föräldrar togs dock förskolebarn emot
vid riksdagens förskola även under dagtid. Personalen har under våren be-
stått av fyra olika personer, varav en har varit timanställd förskollärare och
svarat för huvuddelen av tjänstgöringen. Verksamheten har under våren
enbart varit bemannad vid behov.

Verksamheten har sedan starten i mars 1995 varit öppen under 22 dagar,
därav tre kvällar. Totalt har 13 olika barn, vid ett eller flera tillfällen, del-
tagit i verksamheten. Barnens åldrar har varit mellan 10 månader och 9 år.

Miljöanpassning i riksdagen

Förvaltningskontoret har påbörjat en förstudie i syfte att bl.a. kartlägga i
vilken utsträckning riksdagen redan i dag använder miljövänliga produkter.
Syftet med projektet är att genomföra en miljöanpassning inom hela riks-
dagen dels genom att öka miljömedvetandet bland ledamöter och anställda,
dels genom att använda miljövänliga produkter.

Redan nu sker återvinning av många olika produkter bl.a. av glas, papper
och lysrör.

Serviceområde Data och dokument

1995/96:RFK1

Serviceområdet ansvarar för hanteringen av informationen vid riksdagens
datasystem, telefoner och telefax. Vidare svarar området för teknisk ser-
vice av skilda slag samt för tryckning och distribution av riksdagstrycket.

I området ingår ADB-enheten, dokument- och registerenheten samt tryck-
erienheten.

Områdesansvarig är Carl-Gerhard Ulfhielm.

ADB-enheten

ADB-enheten ansvarar för drift och utveckling av riksdagens ADB-system
och övrig teknik inom riksdagen. Enheten ansvarar vidare för all användar-
utbildning och stödverksamhet mot användarna av datasystemen.

Enheten är organiserad i fem sektioner. Nätverkssektionen ansvarar för
drift och utveckling av det lokala nätverket samt datakommunikation mot
omvärlden. Driftssektionen ansvarar för drift och utveckling av det nya
PC-baserade systemet liksom även driften av våra V AX-datorer. Utveck-
lingssektionen ansvarar för applikationsutveckling främst inom det admi-
nistrativa området. Sektionen för service och utbildning ansvarar för all
användamära verksamhet, t.ex. utbildning, help-desk och användamära
teknik. Sektionen för teknisk service ansvarar för övrig teknik i riksdagen,
t.ex. teleteknik, TV- och ljudteknik, kammarens teknik och stark-
strömsteknik.

Antal anställda: 38

Chef: Carl-Gerhard Ulfhielm

Ekonomi

1 OOO-tal kr

	Budget	Utfall
Personalkostnader	9610	11 035
Övriga kostnader	70 035	77 580
Intäkter	1 987	2 226
Nettokostnader	77 658	86 389

Datasystemet

1995/96: RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

52 154

5 030

345

56 839

Det övergripande målet for riksdagens datasystem är att de skall effektivi-
sera och underlätta informationshanteringen i riksdagen. Datasystemen
skall ha en tillgänglighet av 99,5 % med undantag för planerade avbrott
beroende på service och underhåll. Systemen skall vara dimensionerade så
att de även vid toppbelastningar uppfyller av riksdagen ställda krav. Funk-
tionaliteten hos datasystem skall ständigt övervakas och kvalitetsförbätt-
ringar vidtas, särskilt åtgärder som kan underlätta det politiska arbetet i
riksdagen. 90 % av alla allvarligare eller enklare fel som anmäls under
kontorstid skall vara avhjälpta inom två timmar; för övriga fel och problem
skall meddelande om pågående arbete ges inom en timme efter mottagen
anmälan.

Vid verksamhetsårets slut fanns drygt 1 000 datoriserade arbetsplatser
(terminaler eller persondatorer) i Riksdagshuset. 95 % av ledamöterna an-
vänder dagligen datastödet i sitt arbete. Ledamöterna har också tillgång till
persondatorer i hemmet. Ett 100-tal tjänstemän har också tillgång till PC i
hemmet. ADB-enheten har vidare ansvaret för datasystemen hos JO-
ämbetet och Riksdagens revisorer. Enheten har ansvar för totalt ca 1 500
datoriserade arbetsplatser.

Verksamhetsåret har präglats av införandet av ett nytt datasystem. Det nya
systemet baseras på nätverkskopplade persondatorer, ett grafiskt användar-
gränssnitt, Windows, samt avancerad nätverksteknik och mycket goda
möjligheter till kommunikation med omvärlden.

Det datatekniska systemskifte som pågått under hela budgetåret baseras på
klient/serverteknik och har till syfte att i enlighet med ADB-enhetens mål
ge en förbättrad dataservice för såväl ledamöter som tjänstemän. Uppgiften
för ADB-enheten och målsättningen är att bygga upp en teknisk plattform
som ger möjlighet att väsentligt förbättra informationshanteringen i riksda-
gen. Den nya tekniska plattformen skall ge möjligheter att på ett kostnads-
effektivt sätt utnyttja den mycket snabba utveckling som nu pågår inom
dataområdet. Inte minst gäller det kommunikation ut mot omvärlden och
möjligheterna att ta in extern information av betydelse för riksdagsarbetet
samt att göra denna information tillgänglig på ett användarvänligt sätt för
ledamöter och tjänstemän. Det nya datasystemet skall också förbättra möj-
ligheterna att informera medborgarna om riksdagens arbete.

Efter en omfattande utvärdering och provdrift investerades under budget-
året i en s.k. grupprogramvara, Lotus Notes, som är ett program som un-

derlättar informationsspridning i organisationen. Notes ger ett utmärkt stöd
för arbete i projekt och för styrning och ledning av olika verksamheter. Det
är också ett verktyg för utveckling av verksamhetsnära stödsystem.

Under året har ett säkerhetssystem mot Internet, en s.k. brandvägg, instal-
lerats. Vidare har en fast uppkoppling mot Internet tagits i bruk. Detta in-
nebär att riksdagen nu har tillgång till all information som finns i det
världsomspännande nätverket Internet. Vi har dessutom fått ett mycket bra
hjälpmedel för att sprida information om riksdagens verksamhet till myn-
digheter, företag, organisationer och medborgarna.

Övergången till ett nytt datasystem har inneburit att riksdagen under hela
året arbetat i två olika datasystem med alla de problem som följer härav.
Det har även funnits två olika ordbehandlingsprogram och två olika post-
system vilket fatt till följd att den stabilitet och tillgänglighet i datasyste-
met som användarna är vana vid inte har kunnat upprätthållas. Främst har
det varit problem med dokumentöverföring och elektronisk post mellan
systemen. I och med att alla användare arbetar i samma system, vilket be-
räknas ske i oktober 1995, kommer problem av ovannämnda art att för-
svinna.

1995/96:RFK1

Utveckling

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 1 619

Lönekostnader 1111

Total nettokostnad

2 730

Målet för utvecklingen av riksdagens datasystem är att effektivisera och
underlätta informationshanteringen i riksdagen.

Ett system för utbildningsadministration har tagits fram. Vidare har arbetet
med ett Windowsbaserat system för administration av besöksverksamheten
i riksdagen påbörjats. Systemet skall tas i drift i september i år. Ett system
för periodikahantering vid Riksdagsbiblioteket har färdigställts. En för-
studie har gjorts för utveckling av ett system för finansutskottets hantering
av statsbudgeten. Ett Windowsbaserat gränssnitt för enkel uppkoppling av
hem-PC mot riksdagen har också utvecklats.

Datautbildning

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 193

Lönekostnader 1 749

Total nettokostnad 1 942

Målsättningen är att ge användarna tillräcklig och kvalificerad utbildning
så att de kan utnyttja datastödet på ett effektivt sätt.

ADB-enheten sköter i egen regi praktiskt taget all användarutbildning. 1995/96:RFK1
Under året har ca 1 500 personutbildningsdagar genomförts i de två utbild-
ningssalama. Utbildningen har i huvudsak avsett det nya systemet och
Windowsbaserade program. Ett omfattande arbete har vidare lagts ned på
att ta fram egna utbildningshandledningar för de nya program som skall
användas i framtiden. Behovet av användarstöd är mycket stort. Det är
viktigt att användarna far hjälp då det uppstår problem. Ett administrativt
stöd för problemlösning, ett s.k. help-desk-program, har tagits fram med
användande av Lotus Notes som verktyg.

Övrig teknik

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

20 919

3 692

1 881

22 730

De tekniska systemen skall ha en tillgänglighet av 99,5 % med undantag
för avbrott beroende på fel utanför riksdagens kontroll samt vara dimen-
sionerade så att de även vid toppbelastningar uppfyller av riksdagen ställda
krav. Vidare skall de tekniska systemen bidra till att effektivisera och un-
derlätta informationshanteringen i riksdagen och vara utformade så att
obehörigt intrång förhindras och lagrad information skyddas.

Inom sektionen teknisk service som ansvarar för annan teknik än datatek-
nik har året präglats av arbetet med upphandling och installation av en ny
telefonväxel. En ny modem telefonväxel installerades i juni 1995.

Under året har voteringssystemet uppgraderats med ny dator och nya styr-
kort. Vidare har televäxelns hänvisningssystem moderniserats. Slutligen
har också en talsvarsdator installerats.

Dokument- och registerenheten

Dokument- och registerenheten (DORIS) svarar för en rad tillämpningar i
riksdagens datorsystem som har nära anknytning till beslutsprocessen i
riksdagen. Främst gäller det de register som behövs för att planera verk-
samheten i kammare och utskott och det dokumenthanteringssystem som
tar hand om riksdagens huvuddokument (motioner, betänkanden och pro-
tokoll) för tryckning och lagring i databaser.

Enhetens övergripande mål är

att förmedla och förädla information som stöder och ger insyn i besluts-
och lagstiftningsprocessen

att utveckla och ansvara för riksdagens elektroniska informationshantering
avseende beslutsprocessen

att tillse att RIXLEX blir den viktigaste källan för datorbaserad samhällsin-
formation

DORIS har två sektioner - en tekniksektion och en dokument- och regis-
tersektion.

Antal anställda: 19

Chef: Liselotte Herlitz

Ekonomi

1 OOO-tal kr

1995/96: RFK1

	Budget	Utfall
Personalkostnader	5 520	5 400
Övriga kostnader	12217	7 827
Intäkter	1 000	2 452
Nettokostnader	16 737	10 775

Stödet till beslutsprocessen

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 1 773

Lönekostnader 2 052

Total nettokostnad 3 825

Målen för stödet till beslutsprocessen är att dokument- och ärende-
hanteringen har sådan aktualitet, kvalitet och säkerhet att det ger ett effek-
tivt stöd till beslutsprocessen i riksdagen. Vidare skall man säkerställa att
den information som därvid samlas i riksdagens databaser kan användas på
ett kostnadseffektivt och lättillgängligt sätt för sökning både internt och
externt.

Den övergång till ett nytt datasystem, och därmed ett nytt ordbehandlings-
system, som inleddes för något år sedan börjar nu vara färdig i de delar
som gäller produktionen av de ”tunga” delarna av riksdagens dokument-
produktion, dvs. framställningen av protokoll, betänkanden och motioner.

Beträffande protokoll framställs de sedan riksmötet 1994/95 med hjälp av
programvaran Word for Windows. De rutiner som används har fungerat
relativt väl, även om en del av de krav som riksdagen har på dokumentens
utseende har varit svåra att möta i Word, något som har gjort att utgivning-
en av det definitiva protokollet har varit försenad. Utvecklingsarbete för att

bemästra dessa svårigheter har dock kontinuerligt pågått, och en ny version
av rutinerna för protokollsframställningen är klar att tas i bruk.

Beträffande betänkanden och motioner pågår ett intensivt utvecklingsarbe-
te, parallellt med utbildning av personal på utskotts- resp, partikanslier.
Även här används Word for Windows, emellertid med den skillnaden att
för motioner sker en stor del av styrning av behörigheter och dokumentflö-
den via programvaran Lotus Notes. Målet är att all produktion av betän-
kanden och motioner skall följa de nya rutinerna från och med böljan av
riksmötet 1995/96.

Förutom arbetet som lagts ner för att säkerställa dokumentens utseende har
mycket stor vikt lagts vid att skapa och införa ett väldefinierat dokument-
flöde. Så var fallet redan tidigare med riksdagens dokumentflöde, och ge-
nom den ansats som har gjorts genom konstruerandet av dessa s.k. doku-
mentmallar har flödet bundits upp än striktare. Detta kommer att komma
såväl riksdagen som allmänheten tillgodo i form av ett rationellare tryck-
förfarande och mer konsistenta och korrekta databaser.

Utöver arbetet med dessa tre dokumenttyper har ett stort standardiserings-
arbete lagts ner för att bygga vidare på de erfarenheter och rutiner som har
utvecklats under det tidigare datasystemet. Sålunda kommer exempelvis
även i fortsättningen stöd att ges för att skriva frågor till statsråd. Det spe-
cialutvecklade programmet för att analysera motioner i hemställandedelen i
utskottsbetänkanden kommer att uppstå i en ny form.

Bytet av teknisk miljö - övergång till Windows med tillhörande tillämp-
ningsprogram - tvingar fram stora förändringar i riksdagens dokumenthan-
teringssystem. Det innebär t.ex. att man arbetar med ett annat ordbehand-
lingssystem och att man måste ändra hanteringen av dokumenten fram till
lagring i riksdagens databaser.

Till fördelarna med teknikbytet hör att man kan utveckla dataprogram som
kan ge direkt hjälp och bidra till rationalisering vid själva författandet av
de olika riksdagsdokumenten.

Några sådana exempel är:

1. Rättstavningskontroll

2. Avstavningskontroll

3. Kontroll av förkortningar m.m.

4. Synonymer

5. Standardfraser

6. Program för språkanalys

De beskrivna tillämpningarna bidrar dessutom till rationalisering av doku-
menthanteringen .

1995/96:RFK1

Externa databaser

1995/96:RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetsko stnader

Lönekostnader

Total nettokostnad

1 997

114

2 111

Målsättningen för arbetet med de externa databaserna och informationssys-
tem är att de skall bidra till hög kvalitet på riksdagens informationsför-
söijning. Ledamöter, partikanslier och tjänstemän skall därigenom få till-
gång till bred omvärldsinformation såväl i form av nyheter som statistik
och forskningsresultat.

Sökning i ett brett utbud av externa informationssystem utförs främst av
utredningstjänsten och Riksdagsbiblioteket. Denna verksamhet expanderar
i takt med att allt flera informationskällor blir tillgängliga i databaser och
arbetsmetoderna inom riksdagen utvecklas. I syfte att erbjuda service di-
rekt till alla ledamöter och tjänstemän och för att hålla nere kostnaderna
har avtal slutits med nyhetsbyråer och dagstidningar som levererar ny-
hetsmaterial och artiklar till riksdagen. Under verksamhetsåret har TT,
Nyhetsbyrån Direkt och Reuters kontinuerligt levererat nyhetstelegram.
SCB levererar statistiska uppgifter och Svenska Dagbladet, Göteborgs-
posten och Dagens Industri överförs i elektronisk form vid varje utgiv-
ningstillfälle. Pressurklipp levererar, två gånger per dygn, sammanfatt-
ningar av ledarkommentarer och nyhetsartiklar ur landsortspress och eter-
media rörande riksdagens arbete.

Riksdagens publika databaser

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetsko stnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

3 366

2 235

2 452

3 149

Målen för verksamheten med riksdagens publika databaser är

att marknadsföringen av riksdagens publika databastjänster sker på ett så-
dant sätt att informationen får så bred spridning som möjligt samt att det
sker på ett kostnadseffektivt sätt

att intäkterna från försäljningen av riksdagens publika databastjänster täck-
er 40 % av kostnaderna för driften

att utbildning rörande riksdagens databaser erbjuds inom fyra veckor efter
anmälan

Den första juli 1993 öppnade riksdagen informationssystem RIXLEX för
publik användning. Lagen om personuppgifter i riksdagens informations-

system RIXLEX (1993:825) reglerar vilka personuppgifter som far tillhan-
dahållas i databaserna och rätten att sälja dessa till allmänheten.

RIXLEX innehåller databaser med propositioner, motioner, utskottsbetän-
kanden och protokoll i fulltext samt ett antal register- och planeringsdata-
baser över riksdagens beslut och arbete. Databaser med pressmeddelanden
från riksdagen, register över riksdagens ledamöter och Riksdagsbibliote-
kets katalog produceras också i riksdagen.

Genom en överenskommelse med regeringskansliet tillhandahåller
RIXLEX alla svenska författningar i fulltext med tillhörande register, re-
geringens kommittédirektiv samt kommittéberättelser.

Via avtal med Kommerskollegium och Sekretariatet for Europainformation
är databaser med information om EU och EU-rättsakter tillgängliga i
RIXLEX.

RIXLEX tillgänglighet har under året ökat genom att systemet blivit till-
gängligt via Internet. Det har ökat möjligheterna för universitets- och hög-
skoleväsendet i Sverige att få tillgång till innehållet. T.ex. erbjuder nu flera
universitets- och högskoleinstitutioner egen utbildning i att använda
RIXLEX. Intemetkopplingen har också inneburit att användare vid utländ-
ska universitet, parlament och politiska institutioner (t.ex. inom EU) kan
använda RIXLEX på ett bättre sätt.

I juni 1995 hade RIXLEX ca 350 betalande användare. Av dem är gymna-
sieskolor den största gruppen. Myndigheterna är den kategori som använ-
der databaserna mest, men även massmedia, folkbibliotek, universitet och
högskolor samt kommuner är stora användare. Riksdagens ledamöter,
tjänstemän och partikanslier samt regeringskansliet är dock de i särklass
flitigaste användarna. Under riksmötet 1994/95 har användningen av
RIXLEX ökat stadigt. Under den senare delen av riksmötet öppnades data-
baser mer än 50 000 gånger per månad.

Under riksmötet har forvaltningsstyrelsen beslutat att alla folkbibliotek och
medborgarkontor skall ha gratis tillgång till RIXLEX. Gymnasie- och
grundskolor betalar 1 000 kr och övriga användare 6 000 kr i grundabon-
nemang. Användare i Sverige kan vid sidan om Intemetuppkopplingen
använda 020-nummer, vilket innebär att de endast betalar for en markering
vaije gång de kopplar upp sig till RIXLEX.

Riksdagen erbjuder utbildning för ledamöter och tjänstemän i riksdagen,
anställda i regeringskansliet samt för externa kunder.

1995/96: RFK 1

Riksdagens tryckta register

Utfall i 1 OOO-tal kr
V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

1995/96: RFK 1

836

Målsättningen är att riksdagens tryckta register för ett visst riksmöte skall
föreligga i början av efterföljande riksmöte samt att utveckla ett system av
hierarkiskt ordnade sökord som stöd för indexering av riksdagens doku-
ment och sökning i riksdagens databaser.

Målsättningen att ett tryckt sak- och personregister skall föreligga i början
av efterföljande riksmöte är ännu inte uppfylld. Under verksamhetsåret har
ett sak- och personregister för riksmötet 1992/93 utgivits och arbetet med
sak- och personregistret för 1993/94 är inne i slutskedet. En väsentlig orsak
till att eftersläpningen ännu inte har arbetats in är att enheten genomfört ett
omfattande projekt för att skapa en tesaurus, dvs. ett hierarkiskt system av
ämnesord, för att underlätta produktionen av register, förbättra kvaliteten
på dem och öka sökbarheten i databaserna. Detta projekt är nu avslutat och
tesaurusen har publicerats och används nu i det löpande arbetet. Tesau-
rusprojektet har väckt berättigat intresse även utanför riksdagen, framför
allt inom universitet och högskolor samt biblioteksområdet.

T ryckerienheten

Tryckerienhetens huvuduppgift är att säkerställa att riksdagstrycket fram-
ställs enligt den för riksdagen fastställda arbetsplanen, med beslutad ut-
formning och till lägsta kostnad. Vidare skall enheten medverka i upp-
byggnaden av databaser över riksdagstrycket, tillse att distribution och
försäljning av trycket sker på effektivaste sätt samt tillgodose behovet av
inskrivnings-, kopierings- och reprotjänster för beslutsprocessen och till
hjälp för ledamöter och tjänstemän inom riksdagen.

Enheten är indelad i fyra sektioner: produktion, tryckeriexpedition, intern-
tryckeri (repro) och administration.

Antalet anställda: 35

Chef: Gösta Ek

Ekonomi

1995/96:RFK1

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

Budget

8 070

47 349

15 500

Utfall

7 855

42 411

17 094

Nettokostnader

39919

33 172

Riksdagstryck.

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

34 482

6413

16 353

24 542

Målet för enhetens arbete med produktionen av riksdagstryck är att säker-
ställa att trycket - propositioner/skrivelser, redogörelser/förslag, motioner,
utskottsbetänkanden och protokoll - framställs enligt för riksdagen fast-
ställd arbetsplan, med beslutad utformning och till lägsta kostnad. Enheten
skall vidare tillse att distributionen av riksdagstrycket når riksdagens le-
damöter och tjänstemän samt myndigheter och allmänhet på utsatt tid och
till lägsta kostnad.

Årets produktion motsvarade i stort den förväntade volymen. Antalet pro-
positioner översteg den normala mängden medan övrigt tryck hade mindre
omfång. Under de senaste tre åren har den totala tryckvolymen sidor sta-
digt legat klart över 70 000 sidor (79 483, 74 790, 73 179). Tidigare val-
perioder har volymen alltid varit stigande.

Enheten har under året varit utskottsorganisationen behjälplig med att pro-
ducera ett tiotal utredningar i den försöksverksamhet som bedrivits. Hittills
har extern spridning skett i mycket liten omfattning. Utvärdering sker nu
hos utskotten.

Försäljningen av riksdagstrycket blev 16,4 miljoner kronor, vilket är 1,3
miljoner kronor över budget med en nästan jämn fördelning mellan pre-
numeration och lösnummerförsäljning.

Kopiering

1995/96:RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 3 804

Lönekostnader 605

Intäkter 626

Total nettokostnad 3 783

Enheten skall när det gäller kopiering säkerställa att behovet av reprotjäns-
ter (kopiering och offsettryckning), som rör dokument som behandlas i
beslutsprocessen, utförs så att riksdagens arbetsplaner kan fullgöras.

Under året har intemtryckeriet/repro flyttat in i nyrestaurerade lokaler i
östra huset. Hit har koncentrerats en kraftfull maskinpark för produktion av
snabbprotokollet (ca 12 miljoner sidor per år) förutom riksdagens löpande
kopiering. Hela maskinparken har bytts ut mot nyare kopiatorer.

Kopieringen har utvecklats enligt följande (antal sidor):

1986/87 7 870 000

1993/94 16 070 000

1994/95 26 220 000

I det senaste årets siffor ingår tryckningen av snabbprotokollet, som över-

tagits från extern leverantör. En stor maskin har inköpts, men i övrigt har
inga kostnader tillkommit. Befintlig personal har klarat produktionen.

Genom central produktion och ökad volym har sidkostnaden reducerats
väsentligt.

Övrig dokumentationstjänst

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 3 716

Lönekostnader 754

Intäkter 108

Total nettokostnad 4 362

I övrigt skall enheten säkerställa att behovet av inskrivnings- och text-
konverteringstjänster (scanning) tillgodoses på ett flexibelt och effektivt
sätt, varvid uppdrag som berör beslutsprocessen skall prioriteras. Vidare
skall man tillgodose att behov av övriga reprotjänster till ledamöter och
tjänstemän fullgörs på ett effektivt sätt samt med en kvalitet som motsvarar
normalt kontorstryck.

När det gäller skrivbyråtjänster har behovet varit mycket ojämnt under
året, men skrivbyrån har ändå kunnat fungera till belåtenhet. Under våren
lånades personal ut att tjänstgöra hos utskotten.

Under året har arbetet med uppläggning av äldre riksdagstryck i databaser 1995/96: RFK 1
slutförts t.o.m. år 1985/86.

Serviceområde Informations- och kunskapsförsörjning

Serviceområdet ansvarar för riksdagens interna och externa information.

Däri ingår bl.a. information till allmänheten om riksdagen och riksdagens
arbete. En viktig uppgift är också att se till att ledamöter och anställda i
riksdagen far den information och det faktaunderlag de behöver för att
kunna fullfölja sina uppgifter.

I området ingår informationsenheten, tidningen Från Riksdag & Departe-
ment, Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten.

Områdesansvariga är Marianne Carlbom och Kjell Allert.

Informationsenheten

Informationsenheten svarar för intern och extern information. Utåt sker det
bl.a. genom massmediekontakter, telefonservice, skolbesök och visningar i
Riksdagshuset, kurser och utbildningar i riksdagskunskap, mässor, utställ-
ningar, dagspressannonsering samt produktion av trycksaker och böcker.

Informationsenheten är organisatoriskt indelad i fyra sektioner: informa-
tionstjänsten, skol- och visningstjänsten och produktion samt fr.o.m. juni
1995 InfoCentrum.

Antal anställda: 21 samt ett 15-tal arvodesanställda guider

Chef: Marianne Carlbom

Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

Budget

4 530

7 682

Utfall

4 634

6 246

360

847

Nettokostnader

11 852

10 033

4 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK1

Externa informationsaktiviteter

1995/96: RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

3 393

2 516

410

5 499

Målet för den externa informationsverksamheten är att tillgodose allmän-
hetens, massmediers, organisationers och myndigheters behov av snabb
och korrekt information om riksdagens arbete. Hos allmänheten och olika
grupper i samhället skall skapas intresse för riksdagens arbete och förtro-
ende för riksdagen som de folkvaldas högsta beslutande organ.

Antalet förfrågningar till riksdagens informationstjänst uppgick under året
till ca 25 000. Största gruppen frågeställare tillhör kategorin organisatio-
ner/företag, därnäst kommer massmedier som även har ökat sin andel till
över 20 % . Frågor från allmänheten har minskat något, till 4 200 per år.
Den helt övervägande delen av frågorna handlar om riksdagsärenden och
deras behandling (ca 13 000). Endast 3 % eller totalt 898 frågor har hänvi-
sats till andra myndigheter, till utskott eller annan enhet inom riksdagen.
En automatisk telefonsvarare med daglig och aktuell information om vad
som pågår i kammaren har kunnat ge svar på de enklaste frågorna.

Kontakterna med massmedier har utvecklats successivt och två personer
har på heltid arbetat med att förbättra service till medierna. 200 pressmed-
delanden skickades ut varav en tredjedel rörde talmannens besök, resor och
internationella kontakter.

Informationstjänsten har producerat Kammarkalendem, som utkom med 29
nummer i en upplaga på ca 1 630 exemplar. ”Beslut i korthet” kallas den
serie med sammanfattande information om riksdagens beslut som skickats
ut omedelbart efter omröstning i kammaren. Vatje söndag har annonser
införts i flera dagstidningar (SvD, DN, Expressen och AB) med kort in-
formation om vad som händer i riksdagen den kommande veckan. Den
totala upplagan vid varje annonstillfälle ligger på ca 1,7 miljoner exemplar.

Cirka 150 personer, främst ledamöter men även anställda, deltog i riksda-
gens besök i Östersund den 4-5 maj. Olika aktiviteter för att informera om
riksdagen genomfördes. Riksdagens infokiosk fanns där, det ordnades en
bibliotekariekurs och information om Rixlex. I aktiviteterna på högskolan
deltog över 200 studenter och lärare. Enheten har även medverkat vid mäs-
sor och utställningar bl.a. i Haag, Göteborg och Örebro.

Riksdagens nya InfoCentrum på Västerlånggatan invigdes av talmannen
den 7 juni. Redan under den första månaden besökte över 4 000 personer
InfoCentrum. Här har allmänheten tillgång till riksdagens databaser och
multimedia, samt riksdagstrycket, böcker och broschyrer, tidningar och

tidskrifter både till försäljning och att läsa på plats. I InfoCentrum kan
riksdagsledamöter och allmänhet mötas under informella former, och all-
mänheten skall kunna fa svar på frågor.

Kurser/seminarier/utbildningar

1995/96:RFK1

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader 291

Lönekostnader 262

Total nettokostnad 553

Målet med kursverksamheten är att ge olika grupper fördjupade kunskaper
om riksdagens arbete för att därmed stödja dem i deras olika yrkesroller.

Intresset för riksdagens kurs- och seminarieverksamhet tenderar att öka år
från år. Två traditionella tvådagarskurser för yrkesverksamma journalister
arrangerades med ca 30 deltagare per gång. I april genomfördes två enda-
garskurser för sammanlagt ett 70-tal informatörer inom hela den statliga
sektorn.

Samarbetet med journalisthögskolor har fortsatt under året och vid tre till-
fällen genomfördes halvdagsseminarier för sammanlagt 90-talet journa-
liststuderande. Från olika folkhögskolor med journalistlinjer har elever
deltagit i halvdagsutbildningar.

Ett kvalificerat endagsseminarium arrangerades i maj för yrkesverksamma
journalister om hur EU-inträdet påverkar riksdagens sätt att arbeta. Leda-
möter och tjänstemän från bl.a. EU-nämnden medverkade. Lärarkurser,
sammanlagt ca 1 200 kursdagar, och särskilda studiebesök har anordnats
för lärare, bibliotekarier, högskolestuderande, personal från regeringskans-
liet samt för löntagarorganisationer m.fl.

Skolbesök och visningar

Utfall i 1 OOO-tal kr

Verksamhetskostnader 1 070

Lönekostnader 774

Total nettokostnad 1 844

Målet med besöksverksamheten är att öka allmänhetens och särskilt ung-
domars kunskaper om och intresse för riksdagen och dess arbete.

Under 1994/95 deltog ca 91 000 personer i av riksdagen organiserade
visningar. Ungefär hälften av dem var studerande.

Cirka 15 000 elever deltog i ett speciellt program för gymnasie- och vux-
enundervisningen, som innebär att eleverna far en fördjupad genomgång

av en skolinformatör, besöker åhörarläktaren (ev. lyssnar på debatt) samt 1995/96: RFK 1
avslutar med att träffa en riksdagsledamot.

Det förkortade besöksprogrammet för årskurserna 8 och 9 har utvecklats
vidare. Utökat antal tider samt nytt pedagogiskt material har tagits fram.

Under året tog skol- och visningstjänsten också emot 67 praoelever (en
ökning med 25 %) från gymnasieskolan.

Förbokade grupper från bl.a. företag, myndigheter och skolor har tagits
emot på åtta fasta tider per dag måndag, tisdag och fredag samt i vissa fall
på kvällstid. Antalet besökare under året uppgick till 26 000, vilket är be-
tydligt färre än förra året. Rundvandringar för allmänheten har ägt rum
lördagar och söndagar under riksmötet (7 100) samt dagligen under som-
marmånaderna (12 800). Visningar har också genomförts på engelska, tys-
ka och franska.

Produktion av informationsmaterial

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

1 926

1 289

437

2 778

Målet för produktionen av informationsmaterial är att genom saklig och
korrekt information tillgodose olika gruppers behov av fakta om riksda-
gens funktion. Löpande information om riksdagens arbete skall öka intres-
set och kunskaperna om riksdagen. Ledamöter och anställda i riksdagen
skall få den interna information de behöver för att kunna utföra sitt arbete
bra.

Av det interna materialet kan nämnas Riksdagsveckan som utkom med 30
nummer, Ledamotens lathund som uppdaterades och utkom i 2 000 exemp-
lar samt Informationsslingan på det interna TV-nätet som uppdateras flera
gånger dagligen. Därutöver har producerats en rad enklare trycksaker.
Merparten har tagits fram inom huset vilket bidragit till att kostnader och
produktionstider hållits nere.

Personaltidningen Mitt i Strömmen har utkommit med endast 3 nummer
under året. Någon fast redaktör har inte funnits, vilket orsakat vissa pro-
blem. En enkät bland läsarna visade att det finns en hel del kritik mot tid-
ningen, som uppfattas som alltför uddlös och tam. Men de flesta ansåg att
tidningen fyller en viktig funktion och att den bör komma ut, kanske till
och med oftare än med 8 nummer per år.

Presentationsbroschyren Sveriges riksdag trycktes i en upplaga på 250 000
exemplar uppdelad på svenska, engelska, tyska, franska och för första
gången på spanska. Målgruppen är en bred allmänhet samt lärare och ele-

ver på olika skolstadier. Turistfoldem med svensk och engelsk text tryck-
tes i en upplaga på 50 000 exemplar.

Riksdagens årsbok trycktes i en upplaga på 27 000 exemplar, som distribu-
erades gratis till prenumeranter av tidningen Från Riksdag & Departement.

Ledamotsförteckningen trycktes i sammanlagt 18 000 exemplar. Den ut-
kom i två upplagor (november och mars) med anledning av de stora för-
ändringar i ledamotskåren som Sveriges medlemskap i EU medförde. En-
heten har dessutom tagit fram presentationsbroschyrer över de 22 ledamö-
terna i Europaparlamentet, en på svenska och en på engelska.

En ny video i två delar ”Levande demokrati” och ”Riksdagens hus” pro-
ducerades under våren för att säljas fr.o.m. hösten till främst gymnasiesko-
lan.

Det omfattande arbetet med ett multimediaprogram om riksdagen på CD-
ROM slutfördes. Programmet visades under våren i InfoCentrum vid fyra
multimediastationer.

En serietidning om riksdagen och demokratin avsedd främst för elever på
mellanstadiet låg klar i början av året. Inom ett par månader hade 15 000
exemplar sålts och en ny upplaga trycktes.

Ett bildspel i två delar producerades under året. Den första och något läng-
re (ca 10 min.) delen handlar om riksdagens historia fram till våra dagar.
Den andra delen handlar om arbetet i riksdagen i dag.

Arbetet med att skapa en grafisk profil för hela riksdagen har fortsatt under
året, men mycket återstår att klara av för att anpassa den grafiska formen
med datatekniken i form av mallar. Arbetet bedrivs i samarbete med ADB-
enheten.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Tidningen Från Riksdag & Departement (R&D) är regeringens och riksda-
gens gemensamma tidning. Dess uppgift är, med redaktionens formulering,
att spegla den centrala statliga beslutsprocessen i riksdag, regering och
utredningsväsende. Enligt riksdagens beslut skall tidningen ha en oberoen-
de ställning och redaktionen själv utforma innehållet i enlighet med redak-
tionella riktlinjer fastställda av riksdagen. Anknytningen till riksdagens
förvaltning skall enbart innefatta rent administrativa frågor.

Enligt riksdagens beslut 1975 inför tidningens tillkomst är tidningens syfte
att underlätta för personal i stat och kommun, företag och organisationer
samt för förtroendevalda och övriga politiskt intresserade att följa verk-
samheten i riksdagen och regeringens kansli.

1995/96:RFK1

5 Riksdagen 1995/96. 2 saml. RFK1

Enligt ett senare riksdagsbeslut är tidningen även tillgänglig som taltidning
för synskadade.

Antal anställda: 10

Chefredaktör: Bengt Colling

Ekonomi

1 OOO-tal kr

1995/96:RFK1

	Budget	Utfall
Personalkostnader	2 750	2 721
Övriga kostnader	6 060	6 289
Intäkter	5 400	5 155
Nettokostnader	3410	3 855

R&D-enhetens mål är

att producera och distribuera R&D i den omfattning riksdagen beslutat och
redaktionen åtagit sig gentemot prenumeranterna

att på ett säkert och kostnadseffektivt sätt svara för att tidningens prenume-
ranter erhåller tidningen

att ge synskadade tillgång till seriös information om beslutsprocessen i
regering och riksdag

att genom försäljning av annonser bidra till finansieringen av tidningen
utan att de redaktionella målen åsidosätts

att öka upplagan.

För redaktionens journalistiska arbete gäller de redaktionella riktlinjer som
riksdagen antagit för tidningen R&D.

Tidningen utgavs under verksamhetsåret 1994/95 med 39 nummer, samma
antal som föregående verksamhetsår. Antalet producerade sidor uppgick
till 872, vilket är 48 färre än föregående verksamhetsår.

Upplagan kontrolleras av Tidningsstatistik AB (TS), som fastställer det
genomsnittliga antalet abonnemang per nummer för vaije kalenderår. TS
fackpressupplaga för kalenderåret 1994 blev 24 700 exemplar, en ökning
med 1 200 exemplar sedan kalenderåret 1993. Därav var 1 500 ”fri-
exemplar utan dokumenterad efterfrågan”. Resterande 23 200 exemplar var
alltså enligt TS fullt betalda exemplar. Det innebär att andelen fullt betalda
prenumerationer uppgick till 94 % av den av TS fastställda totalupplagan
kalenderåret 1994, en ökning från 86 % året före. I denna jämförelse kom
Från Riksdag & Departement därmed på tredje plats bland landets prenu-
mererade s.k. Business-to-Business-tidskrifter (sådana som riktar sig till
människor i deras yrkesroll och som betalas av mottagaren). Endast 29 av

landets tidningar inom denna grupp nådde över 50 % fullt betalda prenu- 1995/96:RFK1
merationer.

Antalet taltidningsprenumerationer uppgick till ett 40-tal.

Prenumerationspriset exklusive moms höjdes den 1 januari 1994 med 20 kr
till 200 kr och den 1 januari 1995 med 20 kr till 220 kr.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbibliotekets målsättning är att tillhandahålla goda beslutsunderlag
for både ledamöter och tjänstemän i riksdagen och att hjälpa dessa att via
böcker, tidningar, tidskrifter och annan information följa utvecklingen in-
om olika samhällsområden, nationellt och internationellt.

Biblioteket ger även service till regeringskansli, kyrkomöte och centrala
förvaltningsmyndigheter.

Forskare, studerande och allmänhet kan använda Riksdagsbibliotekets
tjänster. Som ett av Sveriges största samhällsvetenskapliga bibliotek ges
service till andra bibliotek runt om i landet, bl.a. genom utlån av äldre
riksdagstryck.

Antal anställda: 33

Chef: Margareta Brundin

Ekonomi

1 OOO-tal kr

	Budget	Utfall
Personalkostnader	9 360	9 224
Övriga kostnader	5 490	4 131
Intäkter	140	89

Nettokostnader

14 710 13 266

Kundorienterad verksamhet

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader

Löneko stnader

Total nettokostnad

2 939

3 637

6 576

Målen for den kundorienterade verksamheten är bl.a. att svara for att riks-
dagens ledamöter och tjänstemän far för det löpande riksdagsarbetet rele-
vant arbetsmaterial. Primärkundemas behov av omedelbar tillgång till re-

levant referensmaterial skall tillgodoses. Vidare skall alla primärkunder
vara väl informerade om bibliotekets service och resurser.

Biblioteket skall även svara för att efterfrågad facklitteratur (samt viss
skönlitteratur) och tidskrifter fortlöpande och med god framförhållning
förvärvas samt att beståndet hålls aktuellt. Böcker, tidskrifter och övriga
publikationer skall vara katalogiserade på ett sådant sätt att efterfrågat
material snabbt kan återfinnas. Biblioteket skall också säkerställa en god
tillgång till publikationer från internationella organisationer samt hålla
primärkunder väl informerade om dessa organisationers verksamhet och
utgivning.

Utlåningsverksamheten har fortsatt med ökad efterfrågan från både interna
och främst externa låntagare. Antalet lån har stigit med 3 000 jämfört med
föregående budgetårs siffror. Allt fler böcker och framför allt en stor del av
det utlånade riksdagstrycket har försetts med streckkoder. Utlån har däri-
genom kunnat göras på ett mindre arbetskrävande sätt med hjälp av ljus-
penna/scanner. Den nya versionen av bibliotekssystemet STRIX har med-
givit datorbaserad hantering av ij ärrinlån och har över huvud taget inne-
burit förenklingar av de dagliga rutinuppgiftema.

I oktober genomfördes en förändring av bibliotekets öppethållande för all-
mänheten. På tisdagar har öppettiden förskjutits från 10-15 till 13-18,
varigenom möjlighet skapats för fler yrkesverksamma att använda biblio-
teket. Därmed uppfylls i någon mån ett gammalt önskemål om andra tider
för allmänheten.

Vid sidan av låneverksamheten har manuella och datorbaserade informa-
tionssökningar utförts, framför allt för ledamöter och partikanslier. Data-
bassökningar har gjorts i både svenska och utländska databaser, även mer
omfattande sökningar i RIXLEX har utförts för ledamöter. Bibliotekets
RIXLEX-terminal för externa besökare, avsedd att användas främst som
register till riksdagstryck och SFS, har varit flitigt använd liksom den CD-
ROM läsare som installerats i läsesalen. Allt detta har gett låntagarna stör-
re möjligheter att på egen hand söka fram referenser till relevant litteratur.

Genomgången av utskottens bibliotek har fortsatt under året. Alla parti-
kanslier har bjudits in i mindre grupper. Under dessa informationsträffar
har alla fatt grundläggande information om bibliotekets service och fått
lära sig att söka i biblioteksdatabasen. Presentation av de viktigaste externa
databaserna samt EU-information har ingått i programmet.

Inför den förestående flyttningen till nya lokaler på Storkyrkobrinken har
uppmätningar gjorts i bokmagasinen av bibliotekets hela bestånd av peri-
odica. En översyn och revision av reglerna för hemlån till allmänheten har
utarbetats och kommer att träda i kraft efter flyttningen.

1995/96:RFK1

I samarbete med informationsenheten anordnades i november en kurs för 1995/96: RFK 1

bibliotekarier i att hitta i riksdagstrycket. En liknande något förlängd kurs
hölls i maj, helt i bibliotekets regi. I samband med riksdagens besök i Ös-
tersund inbjöd biblioteket länets bibliotekarier till en dagslång kurs om
riksdagen och riksdagstrycket. Biblioteket har även tillsammans med andra
enheter inom riksdagen deltagit som utställare i den årliga Bok- och biblio-
teksmässan i Göteborg, i Tekniska litteratursällskapets konferens i Norr-
köping samt i mässan ”Avgångshall Europa” i Örebro.

Förvärvssektionen har under verksamhetsåret genom inköp, byten och gå-
vor förvärvat svensk och utländsk litteratur främst inom ämnesområdena
juridik, samhällsvetenskap, historia samt inom EG/EU-området. Sektionen
har även skött prenumerationer av ett stort antal periodiska publikationer,
däribland svenska och utländska tidningar och tidskrifter inom riksdagens
intresseområden. Man har även köpt in språkkurser och kassettböcker på
främmande språk för ledamöter och tjänstemän.

Inom sektionen sammanställs och redigeras ”Läslistan” och ”EU-listan”,
vilka innehåller information om nyinköpta böcker och aktuella tid-
skriftsartiklar. Listorna finns även tillgängliga i elektronisk form. Man har
även tillhandahållit den månatliga nyhetslistan ”Månadsnytf’, ämnesprofi-
lerad enligt bibliotekskundens egna önskemål.

Intern biblioteksverksamhet

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

756

2 830

3 586

Målen för den interna biblioteksverksamheten är bl.a. att skapa goda förut-
sättningar för att bibliotekets resurser utnyttjas på bästa och effektivaste
sätt samt att bibliotekets datasystem och tekniska utrustning fungerar väl
och ger ett gott och effektivt stöd för bibliotekets arbete. Bibliotekets pub-
likationer skall hållas i gott skick, och bokvård och bindning bör ske på
lämpligt sätt.

En ny version av bibliotekssystemet STRIX har installerats. I samband
med installationen har en ny manual över bibliotekssystemet producerats.

Ett omfattande arbete har lagts ned för att planera och genomföra om-
märkning av samlingarna inför flyttningen till bibliotekets nya lokaler
varvid olika etikett- och märkningsprocedurer har utvecklats för att under-
lätta ommärkningen av böcker. Arbetet med att installera automatiska ut-
låningsstationer har påböljats.

I bibliotekets läsesal har en CD-ROM-läsare installerats. Allmänheten kan
nu söka i bl.a. UN Index, Celex, Lagboken, utländskt parlamentstryck

m.m. Tjänsten är mycket utnyttjad och underlättar låneexpeditionens arbe- 1995/96:RFK1
te. Ett antal nya CD-ROM-skivor har inköpts for användning inom biblio-
teket och för interna besökare.

Ett flertal internationella organisationers publikationer har under året mot-
tagits och registrerats. För några av organisationerna har Riksdagsbibliote-
ket status som depåbibliotek. Det gäller EU, FN, GATT/WTO, ILO,
OECD och Unesco. Efterfrågan på EU-material och EU-information har
fortsatt att öka efter Sveriges inträde i Europeiska unionen, vilket har med-
fört hårda krav på prioriteringar av det löpande arbetet. Informations- och
litteratursökning är en viktig del av verksamheten. Svenska och utländska
databaser används som stöd i arbetet.

All till katalogsektionen inkommen litteratur har katalogiserats och äm-
nesklassificerats i de svenska forskningsbibliotekens gemensamma databas
Libris. Katalogpostema har även försetts med ämnesord samt en ämnes-
rubrik för att underlätta utgivningen av nyhetslistor (Läslistan, EU-listan
och Månadsnytt).

Den datorbaserade katalogen över bibliotekets bestånd har uppdaterats
fortlöpande varje vecka med all nyinkommen litteratur. Man har även fort-
satt att lägga in äldre material i databasen, sådant som tidigare endast varit
åtkomligt genom bibliotekets kortkataloger eller tryckta kataloger.

Centralarkivet

Utfall i 1 OOO-tal kr
V erksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

135

1 266

1 401

Målsättningen för arkivvården är att den skall fungera i enlighet med gäl-
lande lagstiftning och att efterfrågade arkivalier är lätt tillgängliga för in-
terna kunder, forskare och allmänhet.

Centralarkivet har under året löpande mottagit och arkiverat handlingar
från riksdagens enheter och utskott. Registrering av arkivhandlingar i data-
basen ARKIA sker kontinuerligt. Leveranser av arkiv från Riksdagens
ombudsmän, Riksdagens revisorer och Valprövningsnämnden har motta-
gits i deposition.

Dataregistrering och arkivering av ritningar och bilder har skett kontinuer-
ligt. Registrering och arkivering av Riksdagens biografikommittés bildma-
terial bestående av ledamotsporträtt (1867-1994) har under året påböljats
och nästan slutförts. Till samlingen av politiska karikatyrbilder har ett stort
antal teckningar av Poul Ströyer, ett tiotal akvareller av Leif Zetterling
samt några teckningar av EWK köpts in.

Tre utställningar av arkivmaterial (Valaffischer från 1940-talet, Raoul 1995/96: RFK 1

Wallenberg, Ströyerteckningar) har producerats för riksdagens museum i
norra övergångsrummet. Centralarkivet har även till minnet av freden efter
andra världskriget i samarbete med Riksutställningar producerat utställ-
ningen ”Vår beredskap är god - Riksdagen under andra världskriget”.

Under året har ”Föreskrift om arkiv hos riksdagen (RFS 1995:3)” utarbe-
tats och antagits.

Utgivningen av otryckta ståndsprotokoll

Utfall i 1 OOO-tal kr
Verksamhetskostnader
Lönekostnader

Total nettokostnad

184

669

853

Efter kompletterande forskning, korrekturläsning och slutredigering gavs
Prästeståndets protokoll 1740-1741 ut under våren 1995. Protokolls-
utgåvan marknadsfördes med hjälp av två reklambroschyrer, vilka till-
sammans med en ny informationsbroschyr framställdes inom sektionen.
Man har även gjort några av utgåvorna tillgängliga på diskett.

Arbetet med nästa protokollsutgåva, 1742-1743, har skett parallellt. In-
skrift av 1906 sidor protokollstext gjordes under året, och korrekturläsning
av inskrift, upprättande av personförteckning samt förteckning över riks-
dagshandlingar har påböijats.

Personal från sektionen har deltagit i Telemuseums Intemetkurs och däref-
ter producerat en Intemetpresentation av ståndsprotokollen.

Årsbibliografin

Utfall i 1 OOO-tal kr

V erksamhetskostnader
Lönekostnader
Intäkter

Total nettokostnad

124

778

813

Målet för arbetet med årsbibliografin är att en bibliografi över samtliga
statliga publikationer skall publiceras senast under september månad. Vi-
dare skall bevakning ske av att myndigheterna uppfyller sin leveransplikt
och att primärkundema far löpande information om inkomna publikationer.

Biblioteket har under året fortlöpande tagit emot publikationer som statliga
myndigheter är skyldiga att leverera till Riksdagsbiblioteket (SFS
1988:37). Drygt 300 myndigheter och verk har levererat sammanlagt ca
5 000 publikationer. Omfattande arbete har lagts ned på att följa utveck-
lingen inom statsförvaltningen och utgivningen av statliga publikationer.

Ej levererade aktuella publikationer har krävts in fortlöpande. En årlig ge-
nomgång av myndigheternas utgivning har gjorts, och de saknade publika-
tionerna har reklamerats.

Under året har bibliografin Statliga publikationer. Årsbibliografi 1993 gi-
vits ut. Arbetet med att färdigställa årsbibliografin 1994 har fortskridit en-
ligt planerna.

Utredningstjänsten

Utredningstjänsten gör utredningar, analyser och faktasammanställningar
på uppdrag av riksdagens ledamöter och partikanslier samt andra organ
inom riksdagen. Även andra parlament hör till uppdragsgivarna.

Antal anställda: 24

Chef: Kjell Allert

Ekonomi

1 OOO-tal kr

1995/96:RFK1

	Budget	Utfall
Personalkostnader	7 590	7 444
Övriga kostnader	640	570
Nettokostnader	8 230	8 014

Utredningstjänstens mål är att med hög kompetens och serviceanda bistå
med sakinformation i riksdagen. Verksamheten skall vara uppdragsstyrd
och tillgodose höga krav på kvalitet, tillgänglighet m.m. Uppdragen skall
redovisas i den form och vid den tidpunkt som uppdragsgivaren anger.
Begränsade uppdrag skall ha företräde, men beredskap skall också finnas
för mer omfattande uppgifter. Den enskilde ledamoten skall prioriteras
men verksamheten skall så långt möjligt utmärkas av hög servicenivå även
gentemot andra enheter i riksdagen.

Utredningstjänsten skall också utveckla servicen med sakinformation ge-
nom olika insatser på eget initiativ.

Utredningstjänsten skall till sist bidra till ett effektivare användande av
tillgänglig information i riksdagen genom utbildning av ledamöter, tjäns-
temän och personal på partikanslierna i riksdagstryck och annat offentligt
tryck.

Det totala antalet uppdrag under året uppgick till 2 870, vilket var en
minskning med drygt 10 % i jämförelse med året innan. Erfarenheten visar
att det alltid blir en nedgång i verksamheten under den första tiden av en

ny mandatperiod. 2 096 uppdrag kom från ledamöterna och 517 från par-
tikanslierna. Andra parlament och internationella organisationer stod för
drygt 100 uppdrag. Närmare 85 % av ledamöterna i den nya riksdagen
(inkl, ersättarna för EU-parlamentarikema) har någon gång under året anli-
tat utredningstjänsten.

1995/96:RFK1

Uppdragen från ledamöter och partikanslier fördelades över parti enligt
följande sammanställning.

Parti	Ledamöter	Partikansli	Totalt	%
S	755	92	847	32,4
M	421	127	548	21,0
C	186	56	242	9,3
Fp	327	60	387	14,8
V	123	53	176	6,7
Mp	135	46	181	6,9
Kds	97	72	169	6,5
Nyd	35	11	46	1,8
Obundna	17		17	0,6
Summa	2 096	517	2 613	100,0

Uppdragen har varit av vitt skilda slag, både till karaktär och omfång. Var
sjätte uppdrag hade internationell inriktning. Stora ämnesområden var ar-
betsmarknad, utbildning, hälso- och sjukvård, riksdagen, ekonomi och
kommunikationer. Andra parlament, särskilt Europaparlamentet, har visat
ett växande intresse för svenska förhållanden i form av bl.a. arbetskrävan-
de enkäter.

Svaret på ett uppdrag har tidigare enbart överlämnats till uppdragsgivaren.
Försök har under året gjorts att mer aktivt sprida redovisningar som be-
döms vara av ett mer allmänt intresse till en vidare krets av ledamöter och
tjänstemän (s.k. InfoPM).

Utredningstjänsten har under året deltagit i ett antal större projekt inom
förvaltningskontoret. Det gäller bl.a. riksdagens bamprojekt och arbetet
med riksdagens miljöanpassning. Utredningstjänsten har också engagerats
i utskottens arbete med uppföljning och utvärdering. Vidare var utred-
ningstjänsten, tillsammans med informationsenheten, ansvarig för plane-
ringen av introduktionen av de nya ledamöter som kom till riksdagen efter
valet i september och i januari som ersättare för de svenska EU-
parlamentarikema.

Samarbetet med det europeiska centret för utbyte av parlamentarisk infor-
mation (ECPRD) har fördjupats. Riksdagen stod bl.a. under våren som
värd för ett internationellt ekonomiskt seminarium med ett fyrtiotal delta-
gare från olika europeiska parlament.

Verksamheten ställer fortlöpande krav på utveckling av såväl personal som
arbetsmetoder. Även under detta år har således satsningar gjorts på förbätt-
rade internationella kontakter, utbildning i EU-ffågor samt språkutbild-
ning.

Löpande sammanställningar med centrala statistiska uppgifter på olika
områden (Fickfakta) har tagits fram, liksom en sammanställning över olika
data om riksdagsarbetet (Riksdagen i siffror). Kurser har hållits för leda-
möter och tjänstemän i riksdagstryck och annat offentligt tryck.

Kommittéer m.m. tillsatta av förvaltningsstyrelsen

Riksdagens biografikommitté

Ordförande för Riksdagens biografikommitté har varit f.d. riksdagsledamo-
ten Lars Gustafsson (s). Övriga ledamöter har varit f.d. riksdagsledamöter-
na Per-Olof Strindberg (m), vice ordförande, Martin Olsson (c), Hans
Lindblad (fp), Nils Bemdtson (v), Claes Roxbergh (mp), Aiwa Wenner-
lund (kds) samt Harriet Colliander (nyd). Harriet Colliander begärde ent-
ledigande under hösten 1994 och efterträddes ej av någon ny ledamot. Per-
Olof Strindberg avled i maj 1995 och efterträddes av Göthe Knutson (m).
Adjungerad ledamot av kommittén har varit överbibliotekarien Margareta
Brundin. Sakkunniga har varit professor emeritus Nils Stjemquist och
riksdagsdirektören Gunnar Grenfors.

Kommitténs sekretariat har under verksamhetsåret utgjorts av två heltids-
anställda experter, förste arkivarie Anders Norberg, tillika kommitténs
sekreterare, och fil. dr Björn Asker t.o.m. mars 1995.

Kommittén har under verksamhetsåret hållit fyra sammanträden. Sekreta-
riatet har inför kommittén framlagt biografier över representanter för föl-
jande valkretsar: Kristianstads län, Fyrstadskretsen, Malmöhus län, Hal-
lands län, Göteborgs kommun och Bohuslän samt valkretsinledningar för
samtliga valkretsar. Vidare har sekretariatet färdigställt det biografiska
materialet för tryckning.

Det biografiska verket rörande enkammarriksdagens ledamöter åren 1971—
1993/94 kommer att föreligga i tryck under hösten 1995. Riksdagens bio-
grafikommitté har därmed fullgjort sitt uppdrag.

Partibidragsnämnden

Partibidragsnämnden fördelar ekonomiskt stöd till politiska partier enligt
en särskild lag. Nämnden består av tre ledamöter, som skall ha varit ordi-
narie domare. De utses av förvaltningsstyrelsen för en tid av sex år. Under
innevarande period består nämnden av förutvarande ordföranden i Högsta
domstolen Olle Höglund (ordf.), förutvarande ordföranden i Regeringsrät-
ten Bengt Hamdahl och den nuvarande ordföranden i Arbetsdomstolen

1995/96:RFK1

Hans Stark. Sekreterare i nämnden är förvaltningsjuristen Staffan Hansson.
Nämnden fattar beslut varje år om fördelningen av partistödet för det
kommande bidragsåret.

Nämnden har under verksamhetsåret hållit sammanträden för fördelning av
stödet. Sekreteraren har fortlöpande besvarat frågor om stödet och dess
fördelning från massmedia och övrig allmänhet.

Riksdagens konstgrupp

Förvaltningsstyrelsen beslöt den 8 februari 1995 att entlediga den konst-
grupp som tillsattes den 8 februari 1989, med hänvisning till att gruppens
uppgifter i huvudsak hade slutförts. Samtidigt beslöt styrelsen tillsätta en
ny grupp, som skall svara för vissa kompletterande konstförvärv samt vara
rådgivare till fastighets- och intendenturenhetema i frågor som rör inred-
ning och den inre miljön i riksdagens hus. Till ordförande i den nya grup-
pen utsåg styrelsen riksdagsledamoten Irene Vestlund. Ordförande i den
tidigare gruppen var riksdagsledamoten Rune Rydén.

Utöver ordföranden har i gruppen ingått riksdagsledamöterna Lennart Fri-
dén och Per Lager, intendenten Anselm Eggert, planeringschefen Ulla-
Britt Fichtelius, sekreterare, och riksdagsdirektören Gunnar Grenfors.
Skulptören Leif Bolter har varit gruppens konstnärlige rådgivare.

Till gruppen har varit knuten en referensgrupp från personalorganisatio-
nerna i riksdagsförvaltningen bestående av Anna Maria Högberg ST, Ma-
ria Zetterberg, SACO, och Anneli Wolmsten, SF.

För konstförvärv har anslaget under året varit 870 000 kr och för ett sär-
skilt kvinnokonstprojekt 345 000 kr.

Av de anslagna inköpsmedlen har ca 354 000 kr använts till nyförvärv och
ca 84 000 kr för slutbetalningar av verk som inköpts föregående år. Om-
kring 79 000 kr har förbrukats för omkostnader inkluderande arvode till
den rådgivande konsulten, studieresa, försäkringar, transporter, inramning-
ar m.m.

Sammanlagt har 54 konstverk förvärvats. Merparten består av grafik till
riksdagsledamöters och tjänstemäns arbetsrum (37 st) varav de flesta köpts
in av den fackliga referensgruppen. Därutöver har 9 målningar och akvarel-
ler, 2 skulpturer, 3 bildvävar samt 3 verk i andra tekniker köpts in

Bland de verk som införskaffats under året kan nämnas en stor målning av
Ola Billgren som placerats på plan 7 i stora trapphallen i östra riksdagshu-
set, målningar av Curt Forss, John E Franzén och Tom Krestesen, två
skulpturer av Lars Widenfalk samt två bildvävar av Christina Stenström.

1995/96:RFK1

Tre av de större beställningar på fast utsmyckning som lagts ut har avslu-
tats under året. Det är dels en väggmålning i trapphuset på plan 3 i Nep-
tunus av konstnären Göran Gidenstam, dels kulverten från Rännarbanan
till Neptunus som utformats av konstnären Kerstin Rydh. Vidare har
skulptören Torgny Larsson formgivit markbeläggningen av natursten på
gården mellan kv. Neptunus och Slottet.

Kvinnokonstprojektet syftar till att i konstnärlig bild skildra kvinnor som
varit och är aktiva i politik och samhällsliv. Under året har den andra delen
av projektet genomförts i och med förvärvet av den ovan nämnda bildvä-
ven efter förlaga av Siri Derkert: Sångerska, Fogelstad (utförd av Kajsasti-
na Wickman och Maria Sundberg vid Handarbetets Vänner).

Den porträttmedaljong i brons av förre statsministern Thorbjöm Fälldin
som konstgruppen beställt av konstnären Ernst Nordin färdigställdes under
året. I samband med riksmötets öppnande placerades den på plan 5 i trapp-
hallen i östra riksdagshuset. Samtidigt hängdes porträttet av förre talman-
nen Ingegerd Troedsson upp i sammanbindningsbanan. Det har utförts av
Stockholmskonstnären Bo Larsson.

Lokal- och bostadskommittén

Förvaltningsstyrelsen beslutade vid sammanträde den 12 december 1994
om ny lokal- och bostadskommitté att ersätta dels riksdagens lokalkommit-
té, dels riksdagens arbetsgrupp för ledamöternas bostäder.

Till ledamöter i lokal- och bostadskommittén utsågs Mats Lindberg (s),
tillika ordförande, Iréne Vestlund (s), Rolf Dahlberg (m), Roland Larsson
(c), Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta Bjälkebring (v), Thomas Julin (mp),
och Rose-Marie Frebran (kds). Till sekreterare utsågs Eva Zom.

Lokal- och bostadskommittén har fortsatt det utredningsarbete som påbör-
jats i de föregående kommittéerna vad avser yt- och funktionsbehov i riks-
dagshusets västra del och anskaffning av bostäder i centralt läge för riks-
dagens ledamöter.

Riksdagens IT-råd

Vid sammanträde den 7 juni 1995 beslutade förvaltningsstyrelsen att ersät-
ta de två parlamentariskt sammansatta referensgrupperna för informations-
frågor och för vidareutvecklingen av riksdagens datasystem med Riksda-
gens IT-råd. I rådet skall ingå två representanter för socialdemokraterna
och en för vardera av övriga partier. Vidare skall ingå representanter för
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskotten. Personalorganisatio-
nerna skall erbjudas att utse var sin representant. Direktionens ordförande
blir ordförande i rådet. Övriga medlemmar är ännu inte utsedda.

1995/96:RFK1

IT-rådets uppgifter skall vara

att vara rådgivare till förvaltningskontoret i IT-frågor

att följa utvecklingen inom IT-området både på kort och lång sikt och där-
vid särskilt beakta riksdagens behov av IT-stöd i beslutsprocessen och i
informationsarbetet liksom även IT-stödets ekonomi och resursbehov.

IT-rådet skall kunna engagera utomstående expertis och rapportera till för-
valtningsstyrelsen om sitt arbete.

Beredningsgruppen för översyn av ersättningslagen m.m.

En särskild beredningsgrupp har utsetts med uppgift att se över lagen om
ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter m.m. Gruppen består av di-
rektionens ordförande och en ledamot från varje riksdagsparti. Direktio-
nens ordförande Mats Lindberg (s) leder arbetet. Ledamöter är Ronny
Korsberg (mp), Tanja Linderborg (v), Bo Lundgren (m), Michael Stjem-
ström (kds), Anders Svärd (c), Karin Wegestål (s) och Carl-Johan Wilson
(fp).

Sekreterare i gruppen är planeringschefen Ulla-Britt Fichtelius och exper-
ter förvaltningsdirektören Anders Forsberg, förhandlingschefen Bötje
Gustafsson, personalchefen Lars Bergquist, ekonomichefen Lena Uhlin
samt rättssakkunniga Monica Dahlbom och departementsrådet Bodil Hul-
gaard, bägge Finansdepartementet.

Beredningsgruppens uppgift är att göra en genomgripande översyn av la-
gen om riksdagsledamöternas ekonomiska villkor, såväl materiellt som
lagtekniskt och redaktionellt. Arbetet skall omfatta ledamotsarvodena,
kostnads- och traktamentsersättningama, resebestämmelsema samt
tilläggsarvodena till vice talmän och utskottspresidier m.m.

Beredningsgruppen har också i uppgift att utreda och lägga förslag angå-
ende de ekonomiska villkoren för svenska företrädare i Europaparlamentet.
Det gäller frågor om pensionsvillkor m.m. och samordning av förmåner
från riksdagen och för EU-uppdraget.

Beredningsgruppens arbete avses avslutas före utgången av 1995.

Arbetsgruppen för utredning om registrering av ledamöternas eko-
nomiska intressen

Våren 1994 fattade riksdagen beslut om att upprätta ett register över leda-
möternas ekonomiska intressen och uppdrog därvid åt förvaltningskontoret
att utreda de praktiska konsekvenserna angående registret. En parlamenta-
risk arbetsgrupp utsågs för detta, bestående av riksdagsledamöterna Inge-
gerd Sahlström (s), Kurt Ove Johansson (s), Anders Björck (m), Görel
Thurdin (c), Christer Eirefelt (fp), Tanja Linderborg (v), Kia Andreasson
(mp) och Rose-Marie Frebran (kds). Ordförande i arbetsgruppen har varit

1995/96: RFK1

regeringsrådet Stig Brink, sekreterare föredraganden Lena Jönsson och
experter riksdagsdirektören Gunnar Grenfors och planeringschefen Ulla-
Britt Fichtelius.

Gruppen avslutade sitt arbete i juni 1995 och avlämnade då en rapport till
talmannen. Därefter har förvaltningskontoret påbörjat vissa praktiska för-
beredelser för att kunna upprätta registret och kommer att överlämna en
redogörelse för dessa tillsammans med arbetsgruppens förslag till riksda-
gen under hösten 1995.

1995/96: RFK1

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad ordfö-
rande, riksdagsledamöterna Mats Lindberg (s), vice ordförande, Iréne
Vestlund (s), Rolf Dahlberg (m), Per Olof Håkansson (s), Roland Larsson
(c), Gullan Lindblad (m) och Carl-Johan Wilson (fp).

Stockholm den 25 oktober 1995

Riksdagens förvaltningskontor

Birgitta Dahl

Anders Forsberg

gotab 49118, Stockholm 1995

Redogörelse 1995/96:RFK1

Redogörelse till riksdagen

1995/96:RFK1

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse förverksamhetsåret 1994/95

Översikt

Anslagsförbrukning (mkr)

F örvaltningsledningen

IT-säkerhet

Serviceområde Administration

Personalenheten

Ekonomienheten

Förhandlingsfunktionen

Förvaltningsjuridisk funktion

Serviceområde Lokaler, säkerhet och intern service

F astighetsenheten

Säkerhetsenheten

Intendenturenheten

Serviceområde Data och dokument

ADB-enheten

Dokument- och registerenheten

T ryckerienheten

Serviceområde Informations- och kunskapsförsörjning

Informationsenheten

Tidningen Från Riksdag & Departement

Riksdagsbiblioteket

Utredningstjänsten

Kommittéer m.m. tillsatta av förvaltningsstyrelsen

Riksdagens biografikommitté

Partibidragsnämnden

Riksdagens konstgrupp

Lokal- och bostadskommittén

Riksdagens IT-råd

Beredningsgruppen för översyn av ersättningslagen m.m.

Arbetsgruppen för utredning om registrering av ledamöternas eko-nomiska intressen

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1994/95

Arbetsgruppen för utredning om registrering av ledamöternas eko-
nomiska intressen