Redogörelse till riksdagen

1994/95:RR1

Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för
budgetåret 1993/94

1994/95

RR1

1 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RR1

Innehåll

1994/95: RR1

Riksdagens revisorers skrivelse ....................... 3

1 Inledning ...................................... 5

2 Riksdagens revisorers uppgift och organisation m.m...... 5

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter................. 5

2.2 Den effektivitetsinriktade granskningen .......... 6

2.3 Organisation ............................... 6

2.4 Arbetsformer............................... 7

2.5 Medelstilldelning............................ 7

3 Granskningsverksamheten ......................... 7

3.1 Översikt .................................. 7

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden ............. 9

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser......... 9

3.2.2 Under verksamhetsåret 1993/94 lämnade skri-

velser till riksdagen ......................... 11

3.2.3 Övriga granskningsärenden............... 20

3.3 Pågående granskningsärenden.................. 22

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen........... 34

3.5 Informationsbesök........................... 34

3.6 Genomslaget i massmedia..................... 35

4 Särskilda föredragningar m.m....................... 35

4.1 Särskilda föredragningar ...................... 35

4.2 Länsresor.................................. 36

4.3 Övrigt .................................... 39

5 Ekonomi och personal ............................ 39

5.1 Resultaträkning............................. 39

5.2 Balansräkning.............................. 40

5.3 Anslagsredovisning .......................... 40

5.4 Personal .................................. 41

5.5 Utbildning och kompetensutveckling ............ 42

Bilaga

Skrivelser till riksdagen 1989/90—1992/93 ........... 43

Sakregister till granskningsärendena åren 1984/85—1993/94 46

Till RIKSDAGEN

1994/95 :RR1

Riksdagens revisorer överlämnar härmed enligt 16 § lagen (1987:518)
med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191) berättelse
över revisionens verksamhet under budgetåret 1993/94.

De skrivelser som revisorerna under året avlämnat till riksdagen
redovisas inte i sin helhet i verksamhetsberättelsen. De ingår som
hittills i riksdagstrycket (saml. C3, Förslag och redogörelser).

Stockholm den 27 september 1994

Alf Wennerfors

Ake Dahlberg

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

1994/95 :RR1

12 kap. 7 § regeringsformen

8 kap. 11 § riksdagsordningen

Lag (SFS 1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad
1989:191)

Lag (SFS 1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens reviso-
rer vissa handlingar m.m.

Lag (SFS 1988:46, ändrad senast 1988:1389) om revision av riksdagsför-
valtningen m.m.

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1993/94

Ordinarie

Suppleanter

Alf Wennerfors (m), ordförande

Kjell Nilsson (s), förste vice ordförande
Ulla Orring (fp), andre vice ordförande
Anders G Högmark (m)

Anita Johansson (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Birgitta Hambraeus (c)

Sten-Ove Sundström (s)

Margareta Gard (m)

Åke Carnerö (kds)

Maja Bäckström (s)

Leif Bergdahl (nyd)

Margit Gennser (m)
Sören Lekberg (s)
Per-Richard Molén (m)
Bo Forslund (s)

Bengt Harding Olson (fp)
Inga-Britt Johansson (s)
Lennart Brunander (c)
Bengt Kronblad (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Kenneth Lantz (kds)
Marianne Carlström (s)
John Bouvin (nyd)

Arbetsutskottet

Arbetsutskottet har haft följande sammansättning:

Alf Wennerfors, ordförande

Kjell Nilsson, förste vice ordförande

Ulla Orring, andre vice ordförande

Anita Johansson

Åke Dahlberg, kanslichef

1 Inledning

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Syftet med revisorernas granskning är att främja ett
effektivt utbyte av de statliga insatserna.

Under senare år har frågor om uppföljning, utvärdering och gransk-
ning fått ökad uppmärksamhet inom den offentliga sektorn. Riksdagen
tog hösten 1991 principiell ställning till den statliga revisionen. Man
framhöll vikten av en stark och oberoende revision och uttalade också
att det är nödvändigt att riksdagen får ett ökat ansvar för den statliga
revisionen. I slutet av budgetåret 1992/93 presenterade Riksdagsutred-
ningen sitt betänkande med förslag om bl.a. en betydande utbyggnad
av Riksdagens revisorers kansli och ett fastare samarbete med utskot-
ten. Riksdagen tog under våren 1994 ställning till utredningens förslag
och ställde sig därvid bakom de principer för en förstärkning av
revisionen som utredningen föreslagit. Innan riksdagen tar ställning till
den slutliga omfattningen av resurstillskottet vill man att bl.a. relatio-
nen mellan Riksdagens revisorer och Riksrevisionsverket ytterligare
utreds. I avvaktan på denna utredning beslöt riksdagen om ett resurs-
tillskott motsvarande vad Riksdagsutredningen benämnt som etapp 1,
dvs. sex tjänster.

Inriktningen av granskningsverksamheten har under verksamhets-
året ytterligare förskjutits mot generella och principiella ärenden.
Under året har revisorerna överlämnat sju skrivelser till riksdagen. Av
de sju skrivelser som revisorerna överlämnade under 1993/94 har
riksdagen hunnit ta ställning till fyra. Riksdagen har i huvudsak ställt
sig bakom revisorernas förslag. Många av revisorernas skrivelser och
rapporter har också fått stor uppmärksamhet i massmedia.

2 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter

Revisorerna skall på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.
Granskningen är främst inriktad på måluppfyllelsen och effekterna av
riksdagens beslut.

Granskningen omfattar också sådan verksamhet som staten bedriver
i form av aktiebolag eller stiftelse och där staten har ett bestämmande
inflytande.

Revisorerna skall vidare som externrevisorer granska Riksbankens
tillstånd, styrelse och förvaltning samt verksamheten vid den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Stiftelsen Riksban-
kens Jubileumsfond.

1994/95 :RR1

2.2 Den effektivitetsinriktade granskningen

Den effektivitetsinriktade granskningen är i huvudsak av övergripande
art. Revisorerna beaktar framför allt frågor som är av väsentlig betydel-
se för den statsfinansiella och förvaltningsekonomiska utvecklingen
eller som berör grunderna för det administrativa arbetets organisation
och funktioner.

Granskningen tar främst sikte på förhållanden med anknytning till
statens budget men kan också avse en bedömning av de statliga
insatserna i allmänhet. Huvudintresset knyts till de resultat i stort som
har uppnåtts inom olika verksamhetsområden.

2.3 Organisation

Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många
suppleanter.

Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ordfö-
rande. Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdelningar
som inom sina resp, ansvarsområden har att bereda granskningsären-
den.

1994/95:RR1

Första avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, socialutskot-
tet och socialförsäkringsutskottet.

Ledamöter

Alf Wennerfors (m), ordförande

Anita Johansson (s), vice ordförande
Birgitta Hambraeus (c)

Leif Bergdahl (nyd)

Suppleanter

Sören Lekberg (s)

Bo Forslund (s)

Kari-Gösta Svenson (m)
Kenneth Lantz (kds)

Andra avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, ut-
bildningsutskottet, jordbruksutskottet och bostadsutskottet.

Ledamöter Suppleanter

Ulla Orring (fp), ordförande Margit Gennser (m)

Bengt Silfverstrand (s), vice ordförande Per-Richard Molén (m)

Åke Carnerö (kds) Inga-Britt Johansson (s)

Maja Bäckström (s) Bengt Kronblad (s)

Tredje avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmark-
nadsutskottet.

Ledamöter

Suppleanter

1994/95 :RR1

Kjell Nilsson (s), ordförande Bengt Harding Olson (fp)

Anders G Högmark (m), vice ordförande Lennart Brunander (c)
Sten-Ove Sundström (s) Marianne Carlström (s)

Margareta Gard (m) John Bouvin (nyd)

Administrativa frågor samt brev från allmänheten och vissa andra
ärenden bereds eller behandlas av ett arbetsutskott. I detta ingår de tre
ordförandena samt ytterligare en revisor och chefen för revisorernas
kansli.

För den löpande utredningsverksamheten finns ett kansli med två
utredningsenheter och en administrativ enhet. Antalet anställda på
kansliet är 20 personer. Revisorerna tilldelas dessutom medel för
experter och tillfälliga anställningar i verksamheten.

2.4 Arbetsformer

Revisionsarbetet bedrivs genom fortlöpande samverkan mellan reviso-
rerna och tjänstemännen vid kansliet.

Förslag till nya granskningsärenden kommer bl.a. från riksdagsut-
skotten. Framställningar om åtgärder med anledning av vad som har
uppmärksammats vid granskningen görs till riksdagen. Under senare
år har kontakterna och samarbetet med riksdagens utskott och deras
kanslier utökats.

För varje verksamhetsår fastställer revisorerna en verksamhetsplan. I
planen för 1994/95 redovisas översiktligt den verksamhet som planeras
under en kommande treårsperiod och mer preciserat verksamheten för
det första året. Till planen är en granskningsplan bilagd. I den redovi-
sas ärenden som revisorerna beslutat granska samt ärenden där gransk-
ning övervägs.

2.5 Medelstilldelning

För budgetåret 1993/94 anvisade riksdagen ett ramanslag på
11 651 000 kr till Riksdagens revisorer och deras kansli. Beträffande
utfall, fördelning på olika kostnadsslag m.m., se Ekonomi och perso-
nal, avsnitt 5.

3 Granskningsverksamheten

3.1 Översikt

Antalet under verksamhetsåren 1989/90—1993/94 upprättade besluts-
underlag, förstudier, promemorior och rapporter samt avgivna skrivel-
ser till riksdagen framgår av nedanstående sammanställning.

1989/90 1990/91

Beslutsunderlag	16	18
Förstudier	3	2
Promemorior	8	6
Rapporter	8	8
Skrivelser till riksdagen	7	5

1991/92	1992/93	19*73/94	S:a
8	16		58
-		10	15
4	1	-	19
13	5	11	45
10	5	7	34

1994/95:RR1

Antalet rapporter och skrivelser varierar mellan budgetåren bl.a. bero-
ende på ärendenas omfattning.

Under avsnittet Granskningsverksamheten redovisas dels gransk-
ningsärenden som avslutats före utgången av verksamhetsåret 1993/94,
dels ärenden i vilka granskning alltjämt pågick. För nedan upptagna
ärenden finns en redogörelse i verksamhetsberättelsen. Därutöver be-
rörs kortfattat vissa andra ärenden i avsnitt 3.2.3.

Ärendets benämning	Revisions- avdelning	Utskott	sida
Statliga informationsinsatser i
ett styrningsperspektiv	2:a	FiU	32
Avkastningen på Riksbankens
valutareserv	l:a	FiU	34
Den ekonomiska brottsligheten	l:a	SkU, JuU	23
Kriminalvården	2:a	JuU	31
Nedläggning och flyttning av
förband	2:a	FöU	11
Skyddsrumsbyggandet	2:a	FöU	31
Kontroll av socialförsäkringen	l:a	SfU	28
Särskilda boendeformer för
äldre	1 :a	SoU	17
Effektiviteten i barnomsorgen	l:a	SoU	20
Disciplinärenden inom hälso-
och sjukvården	l:a	SoU	13
Teatrarna och svenska folket	2:a	KrU	20
Radiotjänst i Kiruna AB	2:a	KrU	32
Tillsyn av skolan	2:a	UbU	19
Tillsyn av spårbunden trafik	3:e	TU	25
Inlandsbanan	3:e	TU	32
Kontroll av livsmedel	3:e	LU	26
Tillsyn av djurskydd	3:e	JoU	15
Den svenska rymdverksamheten	3:e	NU	12
Privatiseringen av Celsius
Industrier AB	3:e	NU	28
Arbetsmarknadspolitiken	3:e	AU	16
Regionala utvecklingsinsatser	3:e	AU	30
Statlig personalpolitik	3:e	AU	22
Samordnad länsförvaltning	2:a	BoU	33

Revisorernas totala granskningsverksamhet har sammanlagt berört 15
utskott under verksamhetsåret.

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden

Revisorerna har under verksamhetsåret 1993/94 i sju ärenden tillställt
riksdagen skrivelse med förslag till åtgärder. Skrivelserna ingår i riks-
dagstrycket (saml. C3, Förslag och redogörelser).

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö (förs.
1992/93:RR7)

Stödet till Saab-Scanias bilfabrik var en väsentlig del i det åtgärdspaket
för Malmöregionen som regeringen presenterade våren 1986. Efter
endast något års drift offentliggjorde Saab Automobile AB nedlägg-
ningen av bilfabriken. Näringsutskottet föreslog att revisorerna skulle
granska de statliga insatserna i ärendet. De frågor revisorerna beslutade
att belysa avsåg bl.a. om regering och myndigheter följt bestämmelser-
na om lokaliseringsstöd, vilken information riksdagen fått och om
Saab-Scania behandlats gynnsammare än andra företag.

I skrivelsen konstaterades att Saab-Scania sammantaget fatt ovanligt
stora subventioner — en miljon per nytt arbetstillfälle eller halva
fabrikens investeringskostnader på 1 450 miljoner kronor — för en
regionalpolitisk investering, särskilt som den skett i en storstadsregion
mitt under en högkonjunktur. Revisorerna framhöll samtidigt att
arbetslösheten i Malmöregionen var högre än för riket som helhet vid
beslutstillfället. I de propositioner från regeringen som låg till grund
för beslutet återfanns inte heller någon beräkning av de totala kostna-
derna för staten av stödet till Saab-Scania. Mot den bakgrunden
underströk revisorerna starkt behovet av konsekvensanalyser och före-
slog att sådana analyser regelmässigt borde ingå i alla regeringsförslag
av viss storleksordning till riksdagen. Vidare lämnade revisorerna i
skrivelsen förslag i fråga om hanteringen av lokaliseringsbidrag och
reglerna för återbetalning. Slutligen påpekades också risken för att den
regionalpolitiska arsenalens möjligheter att påverka landets regionala
struktur urvattnas om en rad krispaket av tillfällig natur delas ut i t.ex.
storstadsregioner. Vikten av restriktivitet vid beslut om att införa
sådana paket betonades.

Skrivelsen till riksdagen offentliggjordes den 2 juni 1993 och remit-
terades till arbetsmarknadsutskottet den 9 juni 1993. När motionstiden
gick ut den 6 oktober 1993 hade fem motioner i ärendet inkommit.
Två av dessa motioner var kritiska mot förslagen och hade underteck-
nats av socialdemokratiska riksdagsledamöter. Övriga motioner kom
från Vänsterpartiet, Folkpartiet liberalerna och Ny demokrati. Arbets-
marknadsutskottet har skjutit upp behandlingen av revisorernas skri-
velse till hösten 1994.

Sedan rapporten offentliggjorts har regeringen beslutat att Saab-
Scanias och Volvos överklagande av NUTEK:s återbetalningsbeslut inte
skall godtas. Saab-Scania och Volvo får således betala tillbaka 77
miljoner resp. 115 miljoner kronor till staten.

1994/95 :RR1

Ärendet uppmärksammades starkt av massmedia. Intresset från
massmedia var störst medan granskningen ännu pågick. Hittills har ett
sjuttiotal artiklar om granskningen publicerats i pressen.

Polisen (förs. 1993/94:RR2)

Granskningen av polisen inriktades på den lokala polisorganisationen.
Intresset fokuserades på styrningsfrågor, strukturfrågor, effektivitetsfrå-
gor samt frågor om verksamhetsinriktning och tillsyn. I förslag
1993/94:RR2, baserat på granskningsrapporten (1992/93:1), Polisen i
samhällets tjänst, samt över denna avgivna remissyttranden konstatera-
de revisorerna att styrningen av polisen inte fungerade tillfredsställan-
de. Statsmakterna hade sedan länge krävt att polisen skulle prioritera
vissa brottstyper. Med något undantag hade en sådan prioritering inte
gjorts. Vidare hade statsmakterna under en följd av år uttalat att
polisen skulle arbeta mer preventivt. Men att polisen på något påtagligt
sätt skulle ha satsat mer på det brottsförebyggande arbetet gick inte att
utläsa. Den av statsmakterna förespråkade satsningen på kvarterspolis-
verksamhet och fotpatrullering hade inte kommit till stånd.

Den centrala policystyrningen hade alltså inneburit problem. Ett
sådant problem sammanhängde med svårigheterna att peka ut priorite-
rade områden och samtidigt betona vikten av att all brottslighet skulle
bekämpas. Ett annat problem sammanhängde enligt revisorerna med
polisorganisationens omvittnade trögrörlighet. Ett tredje problem rörde
detaljeringsgraden i de centrala policyuttalandena. Dessa borde, mena-
de revisorerna, vara så övergripande och långsiktiga att det fortfarande
var meningsfullt att utöva lokal policystyrning. Samtidigt borde styr-
ningen kombineras med bättre uppföljning från regeringens och Riks-
polisstyrelsens sida.

I fråga om polisväsendets struktur uttalade revisorerna uppfattning-
en att polisarbete huvudsakligen bäst styrs och bedrivs lokalt och i
nära samverkan med andra lokala organ. Samtidigt konstaterades att
det i samtliga län pågick strukturöversyner som sannolikt skulle kom-
ma att medföra en minskning av antalet polismyndigheter och alltså en
form av ytterligare centralisering. Revisorerna uttalade i skrivelsen att
goda skäl talade för att en långsiktig strukturöversyn borde inledas i
anslutning till en utvärdering av de länsvisa översynerna. Beträffande
trafikpolisen ansåg revisorerna att regeringen borde överväga en för-
söksverksamhet, innebärande att landets specialiserade trafikövervak-
ningsresurser under en period ställdes till Rikspolisstyrelsens förfogan-
de. Som motivering hänvisades bl.a. till bristen på styrning och låg
effektivitet i den nuvarande organisationsformen.

Justitieutskottet (bet. 1993/94:JuU8) uttalade med anledning av skri-
velsen och fyra i anslutning till denna väckta motioner att ett betydan-
de reformarbete hade ägt rum på polisens område under senare år.
Bl.a. hade Rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet
därmed kommit att förändras. Den centrala förvaltningsmyndighetens
uppbyggnad och arbetsuppgifter hade mot denna bakgrund nyligen
utretts.

1994/95 :RR1

Enligt utskottets uppfattning borde beslut om större förändringar av 1994/95:RR1
den centrala polisorganisationen fattas i största möjliga samförstånd
och efter noggrann beredning. De förslag som lagts fram beträffande
Rikspolisstyrelsen borde därför få en fortsatt genomlysning inom ra-
men för en bred parlamentarisk utredning. Enligt utskottets uppfatt-
ning fanns det skäl att också det förändringsarbete som pågick på
regional och lokal nivå blev föremål för utvärdering i parlamentariska
former. Den parlamentariska utredningen borde därför få till uppgift
att göra en sådan utvärdering. Vad utskottet anfört i denna fråga borde
riksdagen med anledning av bl.a. Riksdagens revisorers förslag i denna
del ge regeringen till känna.

Den av utskottet föreslagna utredningen borde inte föregripas av
riksdagen med några uttalanden rörande övriga förslag som revisorerna
hade lagt fram. Dessa avstyrktes således.

Den 8 december 1993 beslöt riksdagen i enlighet med utskottets
förslag (rskr. 1993/94:68, 69).

Den 10 mars 1994 fattade regeringen beslut om direktiv till den av
riksdagen begärda parlamentariska utredningen (dir. 1994:19). Utred-
ningsarbetet skall vara avslutat före utgången av 1995.

Revisorernas förslag om en översyn av polisväsendets struktur har
alltså tillgodosetts.

Härutöver torde revisorernas granskning av polisen ha haft en icke
ringa, mera direkt betydelse i samband med de vid tiden för gransk-
ningen pågående länsvisa strukturöversynerna, kanske främst som en
påminnelse om att polisarbetets lokala karaktär inte får glömmas bort i
tider av besparingar som framtvingar distriktssammanläggningar.

Granskningen har rönt stort intresse från polisiärt håll. Ett uttryck
för detta var att revisorernas ordförande på särskild inbjudan fick
tillfälle att redovisa revisorernas förslag vid polischefckonferensen i
Tylösand den 23 september 1993. Flera deltagare uttalade sig uppskat-
tande om rapporten i detta sammanhang. Lärare vid Polishögskolan
har beställt ett antal exemplar i avsikt att använda rapporten i under-
visningen.

Granskningen har också väckt betydande uppmärksamhet i massme-
dia, såväl i TV som i radio, dagspress och facktidskrifter. Bl.a. har
företrädare för revisorerna och kansliet intervjuats i Rapport och i
radio. Rapporten har blivit föremål för löpsedelsrubriker och förstasi-
desartiklar i bl.a. Dagens Nyheter.

3.2.2 Under verksamhetsåret 1993/94 lämnade skrivelser till
riksdagen

Nedläggning och flyttning av förband

Förslag 1993/94:RR3, revisorernas beslut den 24 november 1993

Revisorernas granskning, som föreslogs av försvarsutskottet, har inrik-
tats på de förändringar i försvarets grundorganisation som beslutats
under åren 1982—1992. Härvid har belysts dels de generella erfarenhe-
terna av en förändring, dels tillvägagångssättet och effekterna av en

nedläggning eller hot om nedläggning vid några förband. I granskning-
en belystes bl.a. frågor om genomförandet av riksdagens beslut vad
gäller dessa åtgärder och de ekonomiska effekter som grundorganisa-
tionsförändringarna har haft.

Som ett resultat av granskningen föreslog revisorerna att statsmakter-
nas och försvarsmyndigheternas beslutsroller i samband med grundor-
ganisationsförändringar inom försvaret preciseras. Vidare föreslogs att
former skapas som ökar det lokala deltagandet i det utredningsarbete,
som föregår en grundorganisationsförändring och att metodiken för
kalkylering vid sådana förändringar ändras och att kalkylränta införs.
Revisorerna föreslog vidare att en mer samlad och systematisk återrap-
portering av erfarenheterna från en genomförd grundorganisationsför-
ändring bör göras till regering och riksdag.

Försvarsutskottet som behandlade revisorernas skrivelse i april 1994
(1993/94:FöU9) delade revisorernas uppfattning i fråga om ett ökat
lokalt deltagande i samband med grundorganisationsförändringen och
en mer samlad och systematisk återföring av erfarenheterna från en
genomförd grundorganisationsförändring till regering och riksdag. I
fråga om en precisering av riksdagens beslutsroll och en utveckling av
kalkylmetoderna i samband med grundorganisationsförändringar ansåg
utskottet att revisorernas förslag skulle beaktas av regeringen i det
pågående arbetet med dessa frågor.

Granskningen föranledde relativt stort intresse i fackpressen. Ge-
nomslaget i rikspressen blev dock begränsat.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1993/94:296).

Den svenska rymdverksamheten

Förslag 1993/94:RR4, revisorernas beslut den 9 december 1993

Granskningen av den svenska rymdverksamheten, som togs upp av
revisorerna själva, omfattade de näringspolitiska målen och frågan om
de statliga insatserna givit några spridningseffekter till övrig industri.
Revisorerna fann att det saknas belägg för att 20 års statligt stöd givit
de näringspolitiska resultat som statsmakterna väntat sig förutom vad
gäller att skapa en framgångsrik och livskraftig verksamhet i Kiruna-
området. Några mer betydande spridningseffekter till övrig industri
kunde inte noteras.

Revisorerna konstaterade i sitt förslag till riksdagen att någon förut-
sättningslös prövning eller analys av rymdverksamhetens motiv och
inriktning inte har presenterats för riksdagen. Revisorerna föreslog att
målsättningen för hela den rymdanknutna verksamheten skulle bli
föremål för en förutsättningslös och genomgripande översyn. Beträf-
fande de bemyndiganden som riksdagen varje år ger regeringen ansåg
revisorerna att de långsiktiga ekonomiska åtagandena inom det inter-
nationella rymdsamarbetet skulle redovisas årligen för riksdagen.

I motion 1993/94:N16 (s), som väcktes med anledning av revisorer-
nas förslag, begärdes ett uttalande av riksdagen om inriktningen av den
föreslagna analysen av rymdverksamheten.

1994/95 :RR1

Näringsutskottet (1993/94:NU15) uttalade att det är angeläget att den 1994/95:RR1
svenska rymdverksamheten kan bedrivas på hög teknisk nivå, vilket
inte uteslöt att det kunde vara motiverat med en genomgripande och
förutsättningslös analys av verksamheten. Enligt utskottets mening var
det viktigt med ett klarläggande och en precisering av vilka typer av
mål som den svenska rymdverksamheten är avsedd att tillgodose.
Utskottet tillstyrkte revisorernas förslag och tillgodosåg därigenom
också motionens förslag.

Utskottet instämde vidare i revisorernas bedömning att bemyndigan-
deskulden fortlöpande borde redovisas för riksdagen. Så hade skett i
1994 års budgetproposition. Utskottet förutsatte att så även sker i
fortsättningen och avstyrkte därmed revisorernas förslag i denna del.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1993/94:223).

Granskningen fick viss uppmärksamhet i massmedia.

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården

Förslag 1993/94:RR7, revisorernas beslut den 23 mars 1994

Granskningen initierades av riksdagens socialutskott. Syftet med
granskningen var bl.a. att undersöka hur staten kontrollerar vårdens
kvalitet. Granskningen inriktades på sju olika verksamhetsområden.

Revisorerna föreslog i sin skrivelse att regeringen skulle uppdra åt
Socialstyrelsen att föra ett riksövergripande register över personer som
blir föremål för beslut i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
(HSAN). Dessutom borde Socialstyrelsen fortlöpande utöva tillsyn över
personal som tilldelats påföljder.

Revisorerna konstaterade i sin granskning att någon lämplighets-
prövning av hälso- och sjukvårdspersonal ej görs inför legitimering.
Regeringen föreslogs få i uppdrag att utforma kriterier i fråga om
lämplighet vid antagning till högskolestudier för patientorienterade
yrken och vid legitimering av sjukvårdspersonal. I fråga om lämplig-
hetstester ansåg revisorerna att sådana tester inom andra yrkesområden
borde användas och anpassas till lämplighetskrav på sjukvårdspersonal.
Regler för att avskilja studerande som gjort ett patientorienterat yrkes-
val, men som under studietiden inte befinns lämpliga, skall utgå från
patienternas säkerhet och rätt till god vård.

I fråga om sanktioner för hälso- och sjukvårdspersonal som HSAN
finner har gjort fel i sin yrkesroll föreslog revisorerna att regeringen
uppdrar åt HSAN att i samarbete med Socialstyrelsen utarbeta förslag
till ett nytt och mer ändamålsenligt sanktionssystem. Upprepade beslut
om disciplinära åtgärder borde föranleda skärpta sanktioner. Dessutom
föreslog revisorerna att, som ett mellanled mellan varning och deiegiti-
mering, möjligheter skulle införas för sjukvårdspersonal att under en
tid arbeta i underordnad ställning. Revisorerna ansåg att en läkare
eller annan person inom sjukvården som bedömts olämplig inte borde
fa fortsätta sin verksamhet så länge som det rättsliga förfarandet pågår,
vilket kan ta många år. I stället borde utvidgade möjligheter tillskapas

1994/95:RR1

för Socialstyrelsen och HSAN att använda s.k. interimistisk delegiti-
mering. Den berörde återfår i sådana fall sin legitimation först efter
avslutad rättslig behandling.

Patienterna står i ett kunskapsmässigt och psykologiskt underläge
och upplever sig ofta stå i ett starkt beroendeförhållande till sjukvår-
dens personal. Den information som i dag ges till patienter varierar
mycket mellan landsting och mellan vårdinrättningar. Förtroende-
nämnderna anges som den instans som skall informera patienten i
olika frågor i vården. Förtroendenämnderna är dock ett landstingsor-
gan med landstingsanställd personal. Deras uppgift är inte heller att
företräda patienter i en konflikt med sjukvården utan att medla mellan
parterna. Trots patienternas underläge finns i dag inget opartiskt organ
som företräder patienterna och tar till vara deras intressen. Revisorer-
na föreslog att förtroendenämnderna ses som ett frivilligt landstingsåta-
gande och att lagen om förtroendenämnder upphävs. I stället borde
staten ordna ett organ som fungerar som statlig patientombudsman.

Mot bakgrund av de brister i tillsynen som granskningen visat på
ansåg revisorerna att det behövs en funktion som bevakar och utveck-
lar sjukvårdens kvalitet. Den borde arbeta självständigt och med högt
kvalificerad personal. Bakgrunden till förslaget var den varierande
praxis som tillämpas hos de regionala tillsynsenheterna liksom avsak-
naden av överblick över misstag och fel inom vården. Identiska eller
snarlika fel eller misstag i vården kan behandlas helt olika, dels
beroende på var i landet händelsen inträffar, dels beroende på vart den
enskilde anmäler felet.

Revisorerna fann brister även i tillsynen över medicinteknisk utrust-
ning. Socialstyrelsen föreslogs få i uppdrag att utforma råd och anvis-
ningar för regler i fråga om utbildning och hantering av medicintek-
nisk utrustning.

En motion väcktes med anledning av skrivelsen. Under granskning-
en har revisorerna erhållit ett stort antal skrivelser från allmänheten
och personal inom sjukvården.

Socialutskottets betänkande 1993/94:SoU26 behandlar utöver reviso-
rernas förslag även regeringens proposition 1993/94:149 om åligganden
för personal inom hälso- och sjukvården m.m. Med anledning av
revisorernas förslag ansåg utskottet att det fanns skäl att överväga en
komplettering av regeringens förslag till sanktionssystem. Komplette-
ringen skulle innebära krav på arbete under arbetsledning eller kom-
pletterande utbildning. I det sammanhanget borde också, enligt utskot-
tet, frågan om ett riksövergripande register över hälso- och sjukvårds-
personal som tiildömts påföljd övervägas ytterligare. Regeringen fick i
uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag. Revisorernas förslag
om inrättande av en oberoende tillsynsfunktion avslogs dock av utäkot-
tet liksom förslaget om inrättande av en Patientombudsman. Utskottet
avstyrkte också förslaget om införande av lämplighetskriterier vid
antagning till utbildning för patientrelaterade yrken och revisorernas
förslag till förbättrad tillsyn över medicinteknisk utrustning.

Mot bakgrund av revisorernas förslag ansåg utskottet vidare att 14

frågan om att öka möjligheterna till interimistisk delegitimering bör

tas upp på nytt. Utskottet ansåg det även vara viktigt med en enhetlig
policy när det gäller Socialstyrelsens anmälan av frågor om disciplin-
påföljd till HSAN.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1993/94:411).

Granskningen har rönt ett mycket stort massmedialt intresse.

Tillsyn av djurskydd

Förslag 1993/94:RR8, revisorernas beslut den 23 mars 1994

Ärendet har initierats av revisorerna själva. I granskningen konstatera-
de revisorerna att djurskyddstillsynen som regel är lågt prioriterad i
kommunerna. I många kommuner utgör tillsynen en liten och udda
uppgift för flera inspektörer. Åtskilliga kommuner saknar tillgång till
djurskyddsutbildad personal, även om flera kommuner löst detta pro-
blem genom samverkan och gemensamt utnyttjande av djurskyddsex-
pertis.

Flera kommuner har för små resurser för djurskyddstillsyn. Uppda-
terade register över verksamheter med djurhållning saknas i mindre
kommuner. Det saknas därmed möjligheter att bedriva en planerad,
uppsökande verksamhet. Att kommunerna förlitar sig till anmälningar
kan få till följd att djur blir kvar i undermåliga miljöer år efter år utan
att myndigheterna ingriper.

Den personal som svarar för djurskyddstillsynen på kommunal nivå
behöver starkt stöd från såväl Jordbruksverket som länsstyrelserna.
Ytterligare insatser behöver göras vad gäller tillämpningsföreskrifter,
rådgivning och fortbildning. Endast ett fåtal kommuner har tillräcklig
juridisk kompetens för att handlägga ett komplicerat djurskyddsärende.

Revisorerna ansåg att Jordbruksverket under 1994 borde göra en
inventering av djurskyddsarbetet. Skulle en sådan undersökning visa
att djurskyddstillsynen fortfarande uppvisade brister borde djurskydds-
tillsynens organisation och finansiering omprövas. Utgångspunkten för
en sådan omprövning borde vara de nationellt uppställda målen för
djurskyddsarbetet, vilka förutsätter en likvärdig tillsynsverksamhet i
olika delar av landet. Kommunernas behov av vägledning för sitt
tillsynsarbete borde också undersökas. Arbetsfördelningen mellan Jord-
bruksverket och länsstyrelserna vad gäller stödet till kommunernas
tillsynsarbete borde uppmärksammas.

Vid en mer genomgripande översyn av djurskyddstillsynen borde
enligt revisorernas bedömning krav på kompetens för djurskyddsin-
spektörer preciseras. Frågan om djurskyddstillsynens inriktning och
omfattning behövde övervägas, liksom även frågan om ett eventuellt
statligt huvudmannaskap för djurskyddstillsynen.

Riksdagen hade vid budgetårets slut ännu inte behandlat skrivelsen.

Ärendet fick viss uppmärksamhet i massmedia.

1994/95 :RR1

Arbetsmarknadspolitiken

Förslag 1993/94:RR9, revisorernas beslut den 23 mars 1994

1994/95:RR1

Revisorerna har efter en framställning från arbetsmarknadsutskottet
granskat arbetsmarknadspolitiken. I rapporten Arbetsmarknadspolitik

— en granskning av åtgärder mot arbetslöshet konstaterade revisorerna
att arbetsmarknadspolitiken under den pågående lågkonjunkturen fatt
ta ett för stort ansvar för stabiliseringspolitik och bekämpning av
arbetslösheten. Den behöver kompletteras med andra ekonomisk-poli-
tiska insatser och utformas inom ramen för en mera långsiktig strategi.
Bristen på regelbunden resultatanalys tillsammans med en alltför be-
gränsad internkontroll och internrevision är den allvarligaste svaghe-
ten i Arbetsmarknadsverkets inre styrning. Nuvarande kontrollsystem
och kontrollrutiner uppfyller inte de krav som rimligen borde kunna
ställas på hanteringen av allmänna medel. Åtgärdsvolymen har inte
ökats i samma takt som arbetslösheten men ligger ändå på en mycket
hög nivå. Arbetsförmedlingen spelar en nyckelroll för att upprätthålla
tillfredsställande kvalitet i de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Kra-
ven på uthållighet och långsiktig planering behöver uppmärksammas
särskilt. Revisorerna ansåg insatser för att planera och helst bryta
rundgången mellan åtgärder och arbetslöshet som särskilt viktiga. Det
torde också finnas förutsättningar att reducera antalet olika åtgärdspro-
gram.

Revisorerna framhöll även att de utförsäkrades rätt till beredskapsar-
bete eller annan åtgärd successivt har utvecklats till att bli en utförsäk-
ringsgaranti, som inte är villkorad till några motprestationer från den
arbetslöses sida. Det finns skäl att ompröva utförsäkringsgarantin i
syfte att bättre hävda arbetslinjen och undvika att aktiva arbetsmark-
nadspolitiska åtgärder utnyttjas enbart för att uppfylla formella krav
för fortsatt kassaersättning. Avvägningen mellan olika åtgärder har
också i alltför hög grad påverkats av om åtgärderna finansieras över
Arbetsmarknadsverkets budget eller på annat sätt som t.ex. är fallet
med arbetslivsutvecklingen (ALU).

I skrivelse till riksdagen (förs. 1993/94:RR9) tog revisorerna bl.a.
upp frågor om avvägningen mellan olika åtgärdsinsatser, fördelningen
av resurser och ansvar, uppföljning och kontroll.

Revisorernas granskningsrapport utgör ett av flera underlag i arbetet
för den parlamentariska kommitté (dir. 1993:132) som har i uppdrag
att utreda arbetsmarknadspolitikens roll, omfattning, inriktning och
avgränsning. Revisorerna begränsade därför sina förslag till riksdagen
till vissa frågor som rör samspelet mellan olika politikområden samt
uppföljning av internrevision och kassakontroll. Revisorerna utgick
ifrån att även vad som anförs i skrivelsen kommer att läggas till
underlag för utredningen.

Två motioner väcktes med anledning av förslaget. Ingela Thalén
m.fl. (s) ansåg bl.a. i motion A73 att granskningsrapporten var ett
intressant underlag för fortsatt diskussion om och utveckling av arbets-
marknadspolitiken. Denna bedömning gäller även om motionärerna är 16

kritiska till vissa slutsatser.

Även Vänsterpartiet i motion A72 delade uppfattningen i rapporten 1994/95:RR1
att arbetsmarknadspolitiken har fatt ta ett alltför stort ansvar för
arbetslöshetsbekämpn ingen.

Arbetsmarknadsutskottet (1993/94:AU25) anförde att gransknings-
rapporten är ett utmärkt exempel på uppföljning och utvärdering av
en verksamhet som kom att få stor betydelse under en besvärlig period
på arbetsmarknaden.

Även utskottet har med hänvisning till den pågående parlamentaris-
ka utredningen avstått från att lägga fram förslag till riksdagen. Utskot-
tet ansåg att rapporten och förslaget kommer att utgöra ett värdefullt
underlag för fortsatta diskussioner och överväganden i kommittén.
Utskottet anförde också att motionärerna i de framlagda motionerna
tog upp frågor i de ämnen som omfattas av utredningsuppdraget.

Vad gäller frågorna om internrevision och kassakontroll konstatera-
de utskottet att AMS redan uppmärksammat problemen och vidtagit
åtgärder i syfte att komma till rätta med dem. Utskottet utgick från att
detta arbete fortsätter med kraft och att regeringen på lämpligt sätt
underrättar riksdagen om resultatet.

Mot bakgrund av det anförda fann utskottet att det inte var nödvän-
digt med något initiativ från riksdagen i de aktuella frågorna. Riksda-
gen borde därför inte göra något särskilt uttalande med anledning av
revisorernas förslag eller förslagen i motionerna.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets hemställan (rskr.
1993/94:331).

Granskningen fick betydande uppmärksamhet i massmedia, både i
samband med publiceringen av rapporten och långt senare.

Särskilda boendeformer för äldre

Förslag 1993/94:RR10, revisorernas förslag den 28 april 1994

Ärendet har initierats av socialutskottet.

Regelsystemet förutsätter att äldrebostäder klassificeras som antingen
vårdlokaler eller bostäder. En sådan indelning kan, enligt revisorerna,
vara missvisande då boendeformen omfattar både en omsorgsaspekt
och en boendeaspekt. Möjligheten att i stället använda särskilda boen-
deformer för äldre som ett samlat begrepp med sinsemellan gemen-
samma regler bör därför övervägas. En sådan regeländring behöver
inte medföra någon förändring av gällande målsättning för äldrebostä-
der. Revisorerna betonar vikten av flexibla äldrebostäder, som succes-
sivt kan anpassas till de boendes olika och över tiden föränderliga
behov. Reglerna för äldrebostäder bör omfatta en lägsta standardnivå
för såväl enskilda lägenheter som gemensamma utrymmen.

Staten lämnar ekonomiskt stöd till byggande av äldrebostäder via
statligt bostadsstöd och särskilda stimulansbidrag. Med undantag av
stimulansbidrag till nytillkommande enbäddsrum på sjukhem lämnas
ekonomiskt stöd till vad som bedömts som bostäder, men inte till vad
som bedömts som vårdlokaler. Regleringen har främst inriktats på de
privata lägenheternas standard. Gemensamma utrymmen och aspekter

2 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RR1

1994/95 :RR1

som rör vård, omsorg och tillsyn har inte reglerats i samma utsträck-
ning trots att bostäderna är avsedda för äldre med behov av särskilt
stöd i sitt boende. Erfarenheterna tyder på att de statliga, ekonomiska
stöden är av relativt begränsad omfattning i relation till de totala
kostnaderna för äldreboende. Granskningen visar ändå på betydelsen
av dessa stöd vid byggande av äldrebostäder.

Revisorerna framhöll det angelägna i att den mest omfattande stöd-
formen, bostadsstödet, når alla typer av äldrebostäder och inte minst
de med den lägsta boendestandarden, vilka är i störst behov av upp-
rustning. En väsentlig del av de äldreboende bor i dag på sjukhem. Det
är angeläget att stimulera ombyggnaden av sjukhem. Regeringen bör se
över reglerna och därvid pröva möjligheten att ge statligt bostadsstöd
till alla typer av äldrebostäder, även till sjukhem och andra äldre
institutioner.

Revisorerna konstaterade att det är svårt att överblicka gällande
regler för äldrebostäder. Riktlinjerna är också oklara vad gäller möjlig-
heter till avsteg från krav på kokskåp och entréutrymme i gruppbostä-
der för äldre. Andelen ansökningar om stimulansbidrag till gruppbo-
städer för äldre som Socialstyrelsen avslagit har under åren 1991, 1992
och 1993 minskat från 35 % till 10 %. Motiven för avslag utgår i
huvudsak från att villkoren i plan- och bygglagen och förordningarna
om bostadsstöd ej är uppfyllda. Med gällande bestämmelser skall dock
dessa villkor anses uppfyllda vid bygglov, vilket är ett krav för att
behandla ansökan enligt Socialstyrelsens egna föreskrifter. Samtidigt
konstaterade revisorerna att under ovan nämnda period har gruppbo-
städer för äldre som beviljats stimulansbidrag i allt mindre utsträck-
ning de ytor för gemensamma utrymmen, som Socialstyrelsen själv
rekommenderar.

Revisorerna menade att det är befogat att vid nybyggnad alltid ställa
krav på förberedda installationer för kokutrustning medan avsteg från
de olika krav som ställs vid nybyggnad bör kunna övervägas vid
ombyggnad. Det är Boverkets och inte Socialstyrelsens uppgift att
kontrollera kommunernas prövning mot plan- och bygglagen. Social-
styrelsens föreskrifter och handläggning av ansökningar om stimulans-
bidrag bör knyta närmare an till regeringens förordningar om stimu-
lansbidrag. Stimulansbidragens effekter för äldrebostäder bör också
studeras i en oberoende utvärdering.

Revisorerna konstaterade att det råder stor osäkerhet om vilka
problem dagens och morgondagens äldreboende avses lösa. Kunskapen
om hur olika typer av äldreboende tillgodoser de gamlas behov förefal-
ler också vara begränsad. All erfarenhet visar att de gamla vill bo kvar
hemma så länge som möjligt. Behov av äldrebostäder föreligger främst
i åldrarna mellan 80 och 90 år, vilka beräknas öka tämligen kraftigt
fram till sekelskiftet. Andelen 80 år eller äldre, som bor i äldrebostä-
der varierar dock från 4 % till 47 % i landets olika kommuner.
Revisorerna framhöll att de gamlas rättssäkerhet måste garanteras
genom klart formulerade biståndsbeslut, som kan överklagas om de
inte verkställs i enlighet med socialtjänstlagens bestämmelser. Den 18

regionala tillsynen måste ges en ökad prioritet och tas på större allvar

av tillsynsorganen. Frågan är inte begränsad till den sociala funktio-
nen, utan berör insatser inom flera samhällssektorer utifrån såväl ett
nationellt som ett samlat, regionalt perspektiv.

Vid remissbehandlingen av rapporten bekräftade flertalet remissin-
stanser revisorernas bild av utvecklingen. Många instämde också i stort
i revisorernas överväganden och slutsatser.

Intresset från massmedia har däremot varit mer begränsat.

Revisorernas skrivelse kommer att behandlas av riksdagen under
hösten 1994.

Tillsyn av skolan

Förslag 1993/94:RR11, revisorernas beslut den 8 juni 1994

Granskningen har delvis initierats av utbildningsutskottet.

Revisorerna ansåg vid sin granskning av tillsynen av skolan att Skol-
verkets tillsynsinsatser inte varit tillräckliga. Skolverket angav dock i
sitt yttrande över revisorernas rapport att verket under 1993/94 beräk-
nade avsätta ytterligare resurser för tillsyn. Verket avsåg också att
under kommande budgetår förse kommunerna med material om det
kommunala tillsynsansvaret.

Mot bakgrund av en förändrad styrning av skolan, som bl.a. innebär
stor frihet för kommunerna att genomföra sin skolverksamhet, fanns
det enligt revisorernas mening anledning för Skolverket att bredda sina
tillsynsinsatser i förhållande till vad som tidigare varit fallet. Skolver-
ket borde utöva ett aktivt tillsynsarbete i syfte att garantera eleverna i
olika delar av landet en likvärdig utbildningsstandard. Revisorerna
kunde inte finna att tillsynsinsatser initierats på grund av verkets
uppföljnings- och utvärderingsverksamhet.

Revisorerna ansåg att regeringen borde medverka till att Skolverkets
tillsyn av skolan utökades. Skolverkets tillsyn, som avsett frågor i
grundskolan, gymnasieskolan, komvux och fristående skolor, borde
fortsättningsvis omfatta

-frågor med anknytning till kravet på likvärdig utbildning enligt
skollagens bestämmelser,

-kommunernas egenkontroll vad avser den lagstadgade skyldigheten
att upprätta och fastställa en skolplan,

-kommunernas egenkontroll när det gäller uppföljning, utvärdering
och tillsyn av skolverksamheten,

-skolhälsovårdens organisation och funktion,

-övriga skolformer och utbildningar som står under statlig tillsyn.

Revisorerna bedömde att de ökade tillsynsinsatserna borde kunna
rymmas inom Skolverkets nuvarande anslag och utgick från att rege-
ringen med uppmärksamhet skulle följa resursfördelningen inom
Skolverket. Revisorerna utgick vidare från att Skolverket skyndsamt
skulle slutföra de organisatoriska förändringar avseende bl.a. fördel-
ningen av uppgifter mellan fältorganisationen och den centrala förvalt-
ningen som verket påbörjat.

1994/95 :RR1

Rapporten om tillsyn av skolan, som remissbehandlades, uppmärk- 1994/95:RR1
sammades genom stora artiklar i såväl rikstäckande dagstidningar som
lokaltidningar.

Motionstiden för revisorernas skrivelse om tillsyn av skolan utgår
den 10 oktober 1994.

3.2.3 Övriga granskningsärenden

Effektiviteten i barnomsorgen

Beslutsunderlag 1991/92:8

Riksdagens revisorer beslöt 1992 att inleda en granskning av effektivi-
teten i barnomsorgen (Beslutsunderlag 1991/92:8). Granskningen skul-
le bl.a. inriktas på en analys av kostnaderna för barnomsorgen och en
jämförelse mellan olika kommuner och mellan olika omsorgsformer.
Centrala och regionala myndigheters tillsyn och arbete med uppfölj-
ning och utvärdering samt regeringens rapportering till riksdagen
skulle också ingå i granskningen.

Sedan granskningen påbörjades har förutsättningarna och villkoren
för barnomsorgen förändrats. Det särskilda statsbidraget för barnom-
sorg har avskaffats. 1 stället har ett generellt kommunbidrag införts.
Skolstart vid sex års ålder har börjat införas. Fri etableringsrätt för
förskoleverksamhet och skolbarnomsorg har lagts fast. Möjligheterna
att bedriva olika former av barnomsorg har ökat. Vårdnadsbidraget
infördes den 1 juli 1994.

Eftersom barnomsorgsverksamheten genomgår betydande föränd-
ringar är det svårt att i dagsläget genomföra en omfattande granskning.
Revisorerna har därför beslutat att begränsa granskningen och avsluta
den med en promemoria.

Den statliga kulturadministrationen: Teatrarna och svenska
folket

Rapport 1993/94:2

Ar 1974 lade riksdagen fast en ny kulturpolitik. I rapporten redovisas
en granskning av hur de centrala målen i denna politik om spridning,
bredd och mångfald samt förnyelse inom svensk teater utvecklats fram
tills i dag. I ett jämförande perspektiv har belysts hur Operan och
Dramaten, Riksteatern, läns- och stadsteatrarna och de fria grupperna
var för sig bidrar till teaterutbudet i dessa avseenden och hur teatrarna
kompletterar och samverkar med varandra.

Det totala offentliga teaterstödet har ökat kraftigt och är 1994 ca 2
miljarder kronor. Stödet har medfört att Sverige i dag med sina 300
professionella teatrar och teatergrupper är bland de teatertätaste i
världen. Antalet teaterbesök har dock inte alls ökat sedan år 1970.

Granskningen, som initierats av revisorerna, visar att de centrala
målen inom teaterområdet inte uppnåtts. Cirka tre fjärdedelar av
teaterbesöken sker i storstadslänen. Alarmerande är att teaterbesöken
utanför storstäderna gått ner med cirka 40 % sedan år 1970. Teater-

1994/95:RR1

publiken har inte vidgats. Fortfarande går en lika stor andel av
befolkningen och i stort sett samma grupper på teater som år 1970.
Den främsta turnéresursen i landet, Riksteatern, koncentrerar verk-
samheten till de 55 största städerna och ger föreställningar på avsevärt
färre antal orter än för tio år sedan. Dessutom ger man i stort sett
samma typer av föreställningar på ungefär samma orter som läns-
teatrarna.

Revisorerna pekar också i rapporten på en konflikt mellan arbets-
marknadspolitik och kulturpolitik. Det förekommer ofta en typ av
"inplanerat AMS-stöd", där kulturpolitiska värderingar ibland får ge
vika för arbetsmarknadsskäl. Arbetsmarknadspolitiskt stöd har blivit
ett viktigt sätt att finansiera ordinarie teaterverksamhet, både för insti-
tutionsteatrar och fria grupper. I genomsnitt får 40 % av scenkonstnä-
rerna ungefär halva sin inkomst från sådant stöd och är därmed
ekonomiskt beroende av arbetsmarknadspolitiskt stöd.

Revisorerna menar att staten måste skaffa sig en bättre överblick
över teaterverksamheten och att utvärderingar bör ingå som en natur-
lig del i kommande propositioner om stöd till teaterområdet.

Vidare föreslås i rapporten att insatser för att på sikt stimulera
svenska folkets vilja och förmåga att tillgodogöra sig teaterutbudet
övervägs. Här spelar skolan en stor roll. Revisorernas andra förslag rör
åtgärder för att förtydliga de insatser som riksdagen efterlyst.

Vissa förslag läggs också i frågor som rör bredd och mångfald samt
förnyelse. I det senare fallet föreslås t.ex. att frigruppstödet bli mer
flexibelt och att de yngre experimentellt och kulturpolitiskt inriktade
gruppernas möjligheter att erhålla stöd förbättras.

Slutligen föreslås att kvalifikationskraven för att erhålla arbetslös-
hetsersättning ses över och att kontrollen av de som får sådan ersätt-
ning skärps. En analys av det arbetsmarknadspolitiska stöd som i olika
former utgår till teaterområdet bör göras och förslag till lösning på
problemen med de arbetsmarknadspolitiska stödens tillväxt inom såväl
teaterområdet som kultursektorn tas fram.

Granskningsrapporten överlämnades i november 1993 till riksdagens
kulturutskott, Kulturdepartementet och Teaterutredningen samt Utred-
ningen om kulturpolitikens inriktning.

Skattekontrollen av torg- och gatuhandel

Förstudie 1993/94:4

Riksdagens skatteutskott har föreslagit att revisorerna skall granska
skattekontrollen av torg- och gatuhandel i syfte att få klarlagt de
problem som från kontrollsynpunkt finns på detta område och komma
med förslag om hur kontrollmöjligheterna skall kunna förbättras.

Bakgrunden till förslaget är bl.a. att det från olika håll gjorts
gällande att redovisningen inom delar av torg- och gatuhandeln är
bristfällig. Kontrollen på detta område är av olika skäl svår, dels därför
att många handelsmän ambulerar och arbetar inom olika kommuner
och dels därför att integritets- och rättssäkerhetsskäl förhindrar en 21

alltför ingående kontroll.

1994/95:RR1

Mot bakgrund av den hittillsvarande granskningen anser revisorerna
att skattekontrollen av den tillfälliga handeln och den reguljära kon-
trollen på lokal nivå bör utvidgas. Samarbetet mellan skattemyndighe-
terna och polisen på förevarande område bör utvecklas och fördjupas.
Revisorerna anser vidare att sådana åtgärder bör övervägas att skatte-
myndigheterna kan göra egna undersökningar angående identiteten
hos den som bedriver skattepliktig verksamhet.

Riksskatteverket har emellertid fått i uppdrag av regeringen att
utreda dessa frågor och under budgetåret 1993/94 redovisa en bedöm-
ning av möjligheterna att förbättra kontrollen på detta område. Riksda-
gens revisorer anser därför att det för närvarande inte finns skäl för
revisorerna att genomföra en fördjupad granskning i ärendet.

Det statliga stödet till studieförbund och idrott

Förstudie 1993/94:7

Ett förslag om att granska vissa aspekter av det statliga stödet till
studieförbund och idrott har bordlagts av revisorerna i avvaktan på
bl.a. ett riksdagsbeslut om ändrade regler för Tipstjänst AB.

Biståndet till Central- och Östeuropa

Förstudie 1993/94:8

I förstudien har revisorerna övervägt behovet av att granska Sveriges
särskilda samarbetsprogram med Central- och Östeuropa. Detta s.k.
östprogram inrättades budgetåret 1990/91 och de sammanlagda ansla-
gen fram till och med budgetåret 1994/95 har varit ca 3,6 miljarder
kronor. Förstudien visar att programmet under det senaste året varit
föremål för flera utredningar från regeringens sida. Därtill utvärderas
detta samarbete för närvarande relativt ingående av Kommittén för
utvärdering och analys inom biståndsområdet. Förslag till en ny myn-
dighetsorganisation på det bilaterala biståndområdet har också lagts
fram av regeringen under våren 1994. Flera utvärderingar av de
enskilda biståndsmyndigheterna har också gjorts under senare år. Mot
denna bakgrund fanns enligt revisorerna för närvarande inget skäl för
granskning av biståndet till Central- och Östeuropa från Riksdagens
revisorers sida.

3.3 Pågående granskningsärenden

Statlig personalpolitik

Beslutsunderlag 1992/93:7

Revisorernas granskning av den statliga personalpolitiken har inriktats
på chefsförsörjningsfrågor samt vissa delar av regeringskansliets och
myndigheternas övriga personalpolitik.

I ett första steg inriktas granskningen på effekterna av de åtgärdsför-
slag för chefsförsörjning och chefsutveckling som riksdagen fattade 22

beslut om år 1985 (AU 1984/85:6, rskr. 48). De frågor som här

granskas rör bl.a. om rekryteringsbasen har breddats enligt uttalade
strävanden, om beslutsunderlag för rekrytering av chefer förbättrats
samt om förberedelserna för tillsättningsbeslut blivit mer omsorgsfulla.

Vidare granskas hur föreslagna instrument för ökad rörlighet an-
vänts (kortare verkschefeförordnanden, tidsbegränsade förordnanden,
förflyttningsskyldighet m.m.) och om chefsrörligheten påverkats. Rege-
ringskansliets kontakter med chefer som verksam hetsansvariga t.ex.
genom mål- och resuitatsamtal samt samordningen av chefcförsörj-
ningsfrågorna inom regeringskansliet belyses också i detta steg i
granskningen. Härvidlag granskas även personalfrågorna inom rege-
ringskansliet, då dessa är strategiskt viktiga för att förbättra regeringens
styrning av myndigheterna.

I ett andra steg granskas de statliga myndigheternas arbete med vissa
personalpolitiska frågor. Denna del av granskningen inriktas på frågor
om utvecklingen av myndigheters personalpolitiska arbete och om
kontakterna med Statens arbetsgivarverk, om utvecklingen av chefsrör-
ligheten och personalrörligheten, om chefs- och personalförsörjningen,
om jämställdhet samt om satsningar på personal- och kompetensut-
veckling med stöd av externa medel från Statens förnyelsefonder m.fl.

Den ekonomiska brottsligheten

Rapport 1993/94:6

Granskningen har en övergripande karaktär. I rapporten ges en över-
blick av såväl den ekonomiska brottsligheten som fenomen som myn-
digheternas arbete för att motverka och beivra den. Därvid beskrivs
hela det system av myndigheter som berörs. Vidare beskrivs styrningen
från regering och riksdag. Syftet med rapporten är att skapa förståelse
för frågans art och en gemensam problemsyn. Lagstiftnings- och kon-
kursfrågor behandlas endast översiktligt.

Den ekonomiska brottsligheten (brott som utnyttjar företagsformen)
präglas av nya metoder och ökad komplexitet. Ny informationsteknik
utnyttjas systematiskt och gör brotten svårare att upptäcka och bevisa.
Avancerade brottslingar har ofta juridisk och ekonomisk expertis till
sitt förfogande. Bolagsbildningar utan seriös verksamhet har blivit
vanliga, och många brott har internationell anknytning.

Det finns enligt granskningen ett antal generella tendenser i samhäl-
let som underlättar brottsligheten: tilltagande anonymitet, ökande rör-
lighet, internationalisering av kapitalrörelserna, datorisering och annan
teknisk utveckling, avreglering m.m. Härigenom skapas nya tillfållen
till brott med liten risk för upptäckt. Revisorerna konstaterar att det
sammantaget inte finns några skäl att tro att den ekonomiska brottslig-
heten kommer att minska. Alla tecken tyder på en ökning, såvida inte
grundläggande förhållanden ändras.

Granskningen visar på stora brister inom rättsväsendet. Tidsfördröj-
ningarna är alltför långa och många brott hinner inte utredas innan de
preskriberas. Begränsningar av åklagarens förundersökning, som är
nödvändiga för att spara resurser, kan medföra att åtalet endast gäller
en bråkdel av det verkliga brottet. Brottsutredningarna kan vara myck-

1994/95: RR1

1994 95:RR1

et komplicerade och arbetkrävande. Den sakliga materien är svår och
ställer krav på särskild kompetens. Kompetensen i de berörda yrkes-
grupperna är inte tillräcklig. Detta gäller både polis, åklagare, krono-
fogdemyndigheter och domstolar.

Granskningen visar också på brister i samordningen mellan de
myndigheter som måste samverka i brottsutredningarna. Många är
inblandade, inte bara åklagare och polis, utan även konkursförvaltare,
skatte- och kronofogdemyndigheter, tull m.fl. Att alla drar åt samma
håll — dvs. arbetar samordnat med samma ärenden — anses avgörande
för arbetsresultatet. Ett sådant konkret samarbete lyckas ibland, men är
inte regel. Det normala är att var och en först arbetar klart utifrån
egna premisser och därefter rapporterar till den det vederbör, varefter
ärendet hamnar på väntelista. Dröjsmålet (och resursbristen) gör att
mycket faller i glömska. Då ärendet tas upp på nytt har man förlorat
både tempo och sammanhang i utredningen.

Det finns också brister i skattekontroll och indrivning. Skattemyn-
digheternas kontrollresurser är begränsade. Det begränsar också deras
möjligheter att upptäcka brott. Mervärdesskatten, som svarar för en
tredjedel av statens inkomster, har utsatts för en mängd bedrägerier de
senaste åren. Skattemyndigheternas kontroll vad gäller mervärdesskat-
ten motsvarar varken behovet av kontroll eller skattens betydelse som
inkomstkälla.

Målet för skattemyndigheternas arbete mot den ekonomiska brotts-
ligheten är förebyggande. Insatserna medför i många fall att man sätter
stopp för pågående brottslighet. Insatserna anses också motverka illojal
konkurrens från företagare som inte accepterar gällande skatteregler.

Kronofogdemyndigheternas indrivning försvåras av att det numera
är lätt att flytta pengar utomlands. Indrivningen i samband med
ekonomisk brottslighet är sällan särskilt inkomstbringande, eftersom
de berörda företagen ofta har tömts på sina tillgångar innan kronofog-
den kommer in i bilden. Exempel finns dock på att samordnade
insatser kan vara omedelbart lönande för statskassan.

Arbetet på regeringsnivån har enligt granskningen inte varit tillräck-
ligt. Vissa insatser har gjorts, men möjligheterna till ändamålsenliga
reformer har inte utnyttjats särskilt aktivt. Det gäller inte minst det
långsiktigt förebyggande arbetet, dvs. sådana åtgärder som kan göra det
svårare att begå ekonomiska brott eller underlätta upptäckt av sådana
brott. Bristen på uppföljning, samlade analyser och konsekvent styr-
ning av insatserna mot ekonomisk brottslighet ses av revisorerna som
en huvudanledning till att missförhållandena har kunnat växa sig så
stora.

I rapporten diskuteras tänkbara åtgärder av många olika slag. Föl-
jande områden tas upp:

-gränsen mellan företaget och omvärlden (t.ex. åtgärder som berör
företagens revisorer, reformer som minskar anonymiteten för bolag
och bolagsbildare, kontroll av affärspartners m.m.);

- myndigheternas förebyggande kontroll;

-det brottsutredande arbetet (samarbete mellan berörda myndigheter, 24

resurs- , kompetens- och organisationsfrågor);

-den rättsliga proceduren (rättegångens uppläggning, kompetensfrå-
gor);

-den övergripande styrning och samordning som bör utövas av reger-
ing och riksdag.

Rapporten har remissbehandlats. En skrivelse till riksdagen beräknas
bli klar under hösten 1994.

Tillsyn av spårbunden trafik

Rapport 1993/94:8

Riksdagens revisorer inledde under våren 1993 en generell granskning
av tillsyn. Fördjupade studier har genomförts inom några områden,
varav transporter — särskilt spårbundna — är ett. Koncentrationen på
järnvägssektorn har gjorts bl.a. med tanke på avregleringen av järn-
vägssektorn.

Liksom inom luftfarts- och sjöfartsområdena finns det numera en
särskild inspektion för tillsyn av säkerheten inom spårbunden trafik —
Järnvägsinspektionen. Den övergripande uppgiften för inspektionen är
att uppfylla det trafikpolitiska målet att trafiksäkerheten i spårtrafiken
fortlöpande skall förbättras.

Granskningen har visat att Järnvägsinspektionen bedriver en aktiv
tillsyn — man utför inspektioner på eget initiativ och man följer upp
rekommendationer. Temainspektioner är ett värdefullt inslag i verk-
samheten.Vid dessa fästs uppmärksamheten vid vissa frågor som stude-
ras på flera platser under en begränsad period, vilket möjliggör jämfö-
relser och samlade bedömningar.

Inspektionen strävar också efter att se till att verksamhetsutövarna
axlar sitt eget ansvar för kontroll av verksamheten. Detta ansvar
formuleras i järnvägssäkerhetslagens grundläggande bestämmelser. I
dessa anges bl.a. att verksamhetsutövaren skall se till att verksamheten
kan bedrivas på ett säkert sätt och så att skador förebyggs.

Alltför stor del av tillsynen utgörs dock av punktinspektioner och
påpekanden om detaljbrister. Kontrollen av hur verksamhetsutövarna
efterlever de grundläggande bestämmelserna i järnvägssäkerhetslagen
blir härigenom mycket begränsad. Revisorerna anser att tillsynen i
ökad utsträckning bör ägnas åt att se till att dessa bestämmelser
efterlevs.

Järnvägsinspektionen ingår formellt i Banverket. Enligt järnvägssä-
kerhetslagen är det Banverket som utövar tillsyn och meddelar till-
lämpningsföreskrifter. Även enligt förordningen om transporter av
farligt gods är det Banverket Som är tillsynsmyndighet. Enligt förord-
ningen om undersökning av olyckor är Banverket undersökningsmyn-
dighet. Revisorerna anser dock inte att ett trafikföretag skall vara sin
egen säkerhetsmyndighet. Lagstiftningen bör därför utformas så att
uppgifter och ansvar läggs direkt på Järnvägsinspektionen.

Järnvägsinspektionen har hittills genom Banverket endast meddelat
en föreskrift. Däremot har ett antal regelskrifter med varierande be-

1994/95 :RR1

nämningar såsom kommentarer, riktlinjer, vägledning och handled-
ning givits ut. Dessa har emellertid en oklar status. De ger sammanta-
get intryck av att vara bindande även till de delar de inte är det.

Allt eftersom verksamhetsutövarna blir fler ställs starkare krav på
tydliga, väldokumenterade och allmängiltiga regler. Järnvägsinspektio-
nen har inför den kommande avregleringen tilldelats medel för att
med utgångspunkt från järnvägssäkerhetslagen förenkla och moderni-
sera de regler som styr säkerheten i banarbete och järnvägsdrift.

Granskningen har visat att det kommer att behövas ytterligare
föreskrifter men framför allt fler allmänna råd. De olika befintliga
regelskrifterna behöver också ses över i syfte att skilja mellan tillämp-
ningsföreskrifter och allmänna råd. Det är vidare väsentligt att tillämp-
ningsföreskrifterna utformas så att verksamhetutövarnas ansvar enligt
de grundläggande bestämmelserna i järnvägssäkerhetslagen preciseras.

För att kunna följa om trafiksäkerheten i spårtrafiken fortlöpande
förbättras behöver Järnvägsinspektionen utveckla instrument för att
mäta om säkerheten ökar eller minskar. Beträffande analysen av
olycksorsaker är det angeläget att förbättringar vidtas, så att erfarenhe-
terna kan användas för att förebygga olyckor.

Under revisorernas granskning har det framkommit att många frå-
gor rörande tillsyn av spårtrafikens säkerhet är förknippade med
problem som är gemensamma för flera transportsätt. Detta gäller trots
olikheter i teknik, organisation, tradition m.m. Sådana för tillsynen
gemensamma frågor är exempelvis avreglering, egentillsyn, farligt gods,
riskanalyser, olycksutredningar och oberoende.

De analysinstrument och tekniker som man arbetar med inom
respektive transportgren för att hantera flera av de ovan nämnda
problemen är oberoende av transportslag. Även för de mera praktiska
inslagen i tillsynen skulle ett ökat erfarenhetsutbyte rörande t.ex.
egentillsyn och tillsynsmyndigheternas oberoende vara värdefullt.

Revisorerna anser därför att förutsättningarna för en inspektion som
är gemensam för transportområdet bör utredas. I denna skulle då även
tillsyn inom vägtrafikområdet och utredningar av stora olyckor ingå.

En gemensam transportinspektion ger enligt revisorerna ökade möj-
ligheter till en tillsyn som är oberoende av verksamhetsutövarna. Aven
förutsättningarna för mer likvärdiga bedömningar av risker och före-
byggande insatser ökar. Möjligheterna att använda gemensam expertis
— för t.ex. regler och statistik — och att utveckla gemensamma
analysinstrument och praktiska tillsynsmetoder blir större.

Rapporten har sänts ut på remiss. En skrivelse till riksdagen beräk-
nas blir klar under hösten 1994.

Kontroll av livsmedel

Rapport 1993/94:9

En särskild granskning av kontroll av livsmedel genomförs inom
ramen för den generella tillsynsgranskning som revisorerna inledde
under år 1993.

1994/95 :RR1

Granskningen av livsmedelskontrollen avser främst Livsmedelsver-
kets styrning och uppföljning av livsmedeistillsynen på lokal nivå samt
kommunernas och länsstyrelsernas ansvar och arbete på livsmedelsom-
rådet. Beträffande Livsmedelsverkets direkta tillsynsverksamhet har
granskningen särskilt inriktats mot slakterierna och besiktningsveteri-
närorganisationen.

I rapporten beskrivs hur tillsynen enligt livsmedelslagen går till i
praktiken. Bakgrunden är de skärpta krav på livsmedeistillsynen som
blev resultatet av 1990 års livsmedelspolitiska beslut. Detta innebar
bl.a. att Livsmedelsverket ytterligare skulle stärka sin tillsynsroll samti-
digt som livsmedelskontrollen i övrigt till stor del skulle bygga på
företagens egentillsyn.

I rapporten konstateras att införandet av egentillsyn är förknippat
med en rad problem. Det gäller informationsöverföring från central
myndighet till 280 kommuner, frågan om hur detaljerade författning-
arna skall vara, små företags incitament att genomföra egenkontrollen,
spännvidden i företagsstrukturen samt organisatoriska förändringar i
kommunerna liksom deras ekonomiska situation. Det pågår även
under år 1994 arbete med att fastställa ett första egenkontrollprogram
för livsmedelshanterande företag.

Konsekvenserna av att de allmänna råden till Livsmedelsverkets
föreskrifter kom nästan ett år efter det att lagstiftningen ändrats synes
ha blivit att kommunerna ålagts eller snarare påtagit sig ett större
ansvar än man från början avsett med beslutet att införa egentillsyn.
Granskningen har visat att introduktion och uppföljning av företagens
egenkontroll för närvarande tar så stor del av kommunernas tillsynsre-
surser att den tillsyn kommunerna själva bedriver minskat.

Länsstyrelsens kunskaper och kompetens har i flera län stor betydel-
se för särskilt de mindre kommunerna. Länsstyrelsen har enligt nu
gällande ordning ett indirekt och oprecist ansvar för livsmedelstillsy-
nen i länet och skall fungera som stödjande och rådgivande organ
gentemot miljö- och hälsoskyddsnämnderna. Länsstyrelsen skall också
ha en helhetssyn på kvalitetsfrågor i samtliga led i livsmedelskedjan.
Den oklara ställning som länsstyrelsen nu har kan innebära att kon-
trollen, uppföljningen och samordningen av kommunernas tillsynsar-
bete bl.a. med avseende på likformighet och kvalitet försvagas.

De slutsatser revisorerna drar av den genomförda granskningen är
följande:

-En utvärdering bör göras av kommunernas insatser för egenkontroll
resp, direkt tillsyn, eftersom det finns risk för att den direkta
oanmälda tillsynen inte ges tillräcklig prioritet.

-Livsmedelsverket bör, bl.a. genom beskrivningar av rättsfall, ge kom-
munerna bättre förutsättningar att utnyttja befintliga sanktionssystem
i livsmedeistillsynen.

-En översyn bör göras av vilken roll den regionala nivån skall spela i
livsmedeistillsynen och vilken ansvarsfördelning som bör gälla mel-
lan Livsmedelsverket och länsstyrelserna.

1994/95 :RR1

Regeringen har gett Livsmedelsverket i uppdrag att utföra en kartlägg-
ning av finansieringen av livsmedeistillsynen i några EFTA- och EU-
länder. Kartläggningen bör följas av en översyn av avgiftssystemet.

Rapporten har sänts ut på remiss. En skrivelse till riksdagen beräk-
nas blir klar under hösten 1994.

Kontroll av socialförsäkringen

Beslutsunderlag (Transfereringssystemens utveckling) 1992/93:13

En utgångspunkt för granskningen, som revisorerna tagit initiativ till,
har varit att en omfattande socialförsäkring får konsekvenser i skilda
avseenden;

-för medborgarna vad gäller deras möjligheter att känna till sina
rättigheter och utnyttja försäkringen,

-för administrationen vad gäller möjligheterna att kontrollera utbetal-
ningarna,

-för statsmakterna vad gäller möjligheterna att överblicka försäkring-
en och förutse konsekvenserna av regelförändringar.

Medborgare, myndigheter och statsmakter skall kunna kontrollera
varandra. Medborgarna skall förstå statsmakternas beslut och kunna
bedöma myndigheternas agerande med utgångspunkt härifrån. Myndig-
heterna skall kunna genomföra statsmakternas beslut och samtidigt
kontrollera att enskilda varken underutnyttjar eller överutnyttjar för-
säkringen. Statsmakterna, slutligen, skall kunna grunda sina beslut på
erfarenheter från myndigheternas och enskildas reaktioner på gällande
lagstiftning.

I granskningen skall dessa frågeställningar belysas. Granskningen
beräknas avslutas under 1994/95.

Privatiseringen av Celsius Industrier AB

Rapport 1993/94:11

Revisorernas granskning av privatiseringen av Celsius Industrier AB
har inriktats på prissättningen på aktierna och fördelningen av aktier
på olika ägarkategorier. En jämförelse med privatiseringar i andra
länder ingår också.

Försäljningen av Celsius väckte stark kritik i media. Det centrala i
kritiken var framför allt genomförandet av försäljningen, prissättning-
en på aktierna och fördelningen av aktierna på olika ägarkategorier.
Bara ungefär en sjättedel av alla som anmälde intresse fick tilldelning
av aktier.

Revisorerna anser att regeringen tog en betydande risk när man
sålde Celsius. Det fanns flera osäkra faktorer som kunde ha äventyrat
utgången. I efterhand kan konstateras att försäljningen av Celsius var
framgångsrik, bl.a. när det gäller förutsättningarna för företagets fram-
tida utveckling och för en fortsättning på regeringens privatiseringspro-

1994/95 :RR1

gram. Flera omständigheter samverkade till detta. Den svenska ekono-
min började vända uppåt. Börsen steg kraftigt. Inte minst företaget
infriade förväntningarna med god lönsamhet och ökade beställningar.

Revisorerna vill emellertid också påtala vissa brister vid försäljning-
en av aktierna. Den långa försäljningstiden innebar en risk eftersom
investerarna band sig för ett pris under två månader och då var
exponerade för marknadens reaktioner. Vidare borde regeringens mål-
sättning med försäljningen ha uttryckts klarare. Allmänheten och
anställda fick knappt 20 procent av aktiekapitalet i tilldelningen. Den
största delen av aktierna gick till företag och institutioner samt behölls
av staten.

Regeringen hade ett starkt önskemål att lyckas med privatiseringen
av Celsius. Erfarenheter från franska och brittiska försäljningar visar
att det är mycket viktigt att försäljningen av ett statligt företag är
framgångsrik framför allt i början av ett privatiseringsprogram. Resul-
tatet från de första utförsäljningarna påverkar hur kommande företags-
försäljningar tas emot på marknaden.

Köparna av Celsiusaktier fick en total kursvinst vid börsintroduktio-
nen på ca 35 — 40 %. Skillnaden mellan priset på aktien och börskur-
sen kom att bli betydligt större än vad som i genomsnitt var fallet i de
brittiska och franska privatiseringarna (ca 20 % i genomsnitt).

Sedan riksdagsbeslutet hösten 1991 har flera statliga företag sålts till
privata intressenter eller bytt företagsform. Försäljningsintäkterna upp-
går till totalt 14 miljarder kronor. Privatiseringsprogrammet omfattade
ursprungligen 34 företag, med en blandning av små och stora företag.
Merparten av de mindre företagen är nu sålda. Utvecklingen på
kapitalmarknaden, börsuppgången under 1993 och tillgången på risk-
villigt kapital har underlättat utförsäljningarna. Den utländska kapital-
marknadens intresse för svenska företag har ökat kraftigt.

Revisorerna konstaterar att regeringen har stor frihet att sälja statliga
företag och att stora delar av privatiseringsprogrammet har genomförts.
Regeringen har nu vidtagit åtgärder för att förbereda privatisering när
det gäller alla företag som fanns på privatiseringslistan hösten 1991.
Information lämnas till riksdagen i efterhand. Uppgifterna är dock
tämligen summariska och revisorerna anser att informationen till
riksdagen bör förbättras.

Någon utvärdering av privatiseringsprocessen har inte heller gjorts.
Revisorerna anser att hela privatiseringsprogrammet bör utvärderas,
bl.a. när det gäller målsättning, genomförande och konsekvenser. I en
sådan utvärdering bör även Privatiseringskommissionens roll analyse-
ras.

Rapporten har remissbehandlats. Revisorernas förslag kommer att
överlämnas till riksdagen under hösten 1994.

1994/95:RR1

Regionala utvecklingsinsatser

Rapport 1993/94:12

I rapporten granskas det statliga stödet till regionala utvecklingsinsater,
det s.k. länsanslaget.

Granskningen har inriktats mot frågor om statlig styrning inom ett
område som präglas av stark decentralisering av planering och besluts-
fattande. Tyngdpunkten i granskningen ligger på länsstyrelsernas pro-
jektverksamhet.

Enligt revisorernas bedömning bör regeringen redovisa en klarare
bild över hur länsanslaget och andra anslag för regional utveckling
fördelas och används. Statliga medel från andra anslag kompletterar
också finansieringen av många projekt och en kartläggning är därför
nödvändig av dessa förhållanden. Granskningen visar att regeringens
målformulering för projektverksamheten är alltför generell och att det
saknas ett tydligt och användbart huvudmål för verksamheten. Ett
sådant mål bör utformas och grundas på de mål som riksdagen
godkänt för regionalpolitiken. Revisorerna finner det angeläget att
beslut rörande ett anslag på ca 1 miljard kronor grundas på klara
målformuleringar. Rapporten visar att det finns brister när det gäller
styrningen av medelsanvändningen. Revisorerna anser att regeringen
bör göra en genomgång av de bestämmelser som gäller för projektmed-
len. I rapporten konstateras att ambitionsnivån vad gäller uppföljning
och utvärdering uppenbarligen höjts. Även om förbättringar skett av
uppföljnings- och utvärderingsverksamheten anser revisorerna att det
fortfarande finns väsentliga återstående brister.

Rapporten har sänts ut på remiss. En skrivelse till riksdagen beräk-
nas bli klar under hösten 1994.

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Vid ett flertal granskningar har Riksdagens revisorer haft anledning att
peka på brister i den tillsyn som olika myndigheter ansvarar för. Även
Riksrevisionsverket har riktat kritik mot tillsynen i flera granskningar.
Brister som påtalats är t.ex. att tillsynsverksamheten inte fått tillräcklig
prioritet, eller att myndigheternas tillsynsroll alltför mycket samman-
blandats med deras främjanderoll.

Mot bakgrund av aktuella samhällsorganisatoriska förändringar i
form av bl.a. decentralisering, nya driftformer, fri nämndorganisation i
kommunerna, generellt statsbidragssystem och närmande till EU har
revisorerna ansett det motiverat med en mera generell granskning av
statliga insatser för tillsyn.

Erfarenheter från några särskilda granskningar används. I dessa
redovisas t.ex. uppgifter om vilka förutsättningar och resurser som
finns för tillsyn och vilken tillsyn som bedrivs. Hur förutsättningarna
för och behoven av tillsyn förändras vid samhällsorganisatoriska för-
ändringar behandlas också liksom hur myndigheternas tillsyn anpassas
med hänsyn till det ökade inslaget av egenkontroll och närmandet till
EU.

1994/95 :RR1

Granskningen syftar till att mera generellt belysa behov och utform-
ning av tillsyn, sambanden med övriga uppgifter och styrformer lik-
som hur regeringen följer upp och till riksdagen redovisar resultatet av
tillsynsverksamheten.

Skyddsrumsbyggandet

Förstudie 1993/94:1

Efter förslag av försvarsutskottet beslutade revisorerna i november
1993 granska byggandet av skyddsrum.

Till grund för byggandet ligger en omfattande statlig och kommunal
planering med betydande samordningsbehov. Vilka skyddsrum som
faktiskt byggs bestäms i hög grad av nybyggnation och ombyggnad av
olika fastigheter.

Granskningen inriktas på ändamålsenligheten i tillämpade plane-
rings- och finansieringssystem, bl.a. vad gäller organisationens inver-
kan på möjligheterna att omprioritera inom det civila försvaret och att
överblicka och förändra byggandet av skyddsrum.

Granskningen beräknas avslutas under 1994/95.

Kriminalvården

Förstudie 1993/94:2

Riksdagens justitieutskott har föreslagit att revisorerna skall granska
kriminalvården och därvid särskilt frivården.

Den 10 november 1993 beslöt revisorerna att genomföra en princi-
piell och övergripande utvärdering av kriminalvården. Med hänsyn till
att det finns starka kopplingar mellan anstaltsvård och frivård bestäm-
des att granskningen skulle omfatta båda dessa vårdformer. Tyngd-
punkten skulle dock i enlighet med justitieutskottets önskemål ligga på
frivården.

Som ett led i granskningen har revisorerna besökt ett stort antal
kriminalvårdsmyndigheter, bl.a. Kriminalvårdsstyrelsen i Norrköping,
regionmyndigheterna i Stockholm och Örebro, kriminalvårdsanstalter-
na Hall, Norrtälje, Storboda, Täby, Nacka, Västerås och Umeå samt
frivårdsmyndigheter i Stockholm, Sundbyberg och Umeå. På Storboda-
anstalten har en till undersökningen knuten konsult bedrivit etnologis-
ka studier bland klienter och personal. Revisorerna har också genom-
fört en riksomfattande studie över tidsanvändningen inom frivården.
Dessutom har frivårdsfrågor diskuterats vid en särskild hearing med
deltagande av riksdagsledamöter och ett antal personer verksamma
inom eller med annan anknytning till kriminalvården.

En rapport i ärendet väntas föreligga under hösten 1994.

1994/95 :RR1

Radiotjänst i Kiruna AB 1994/95:RRl

Förstudie 1993/94:3

Revisorerna beslutade hösten 1993 att granska Radiotjänst i Kiruna
AB.

I skrivelser till Riksdagens revisorer har vissa frågor rörande den
inre effektiviteten inom Radiotjänst i Kiruna AB (RIKAB) tagits upp.
De frågor som uppmärksammas i dessa skrivelser är bl.a. avgiftskon-
trollen, indrivning av TV-avgifter, anhopning av ärenden hos krono-
fogdemyndigheterna, frågor rörande ekonomi m.m. Revisorerna har
beslutat att granskningen skall inriktas på bl.a. frågor som rör utveck-
lingen av antalet TV-avgifter och TV-avgifternas täckningsgrad för
olika kundkategorier, verksamheten med s.k. frilansande kontrollanter,
revisionen av rundradiomedlen samt jämförelser av uppbördsverksam-
heten med vissa andra länder i Europa.

En rapport väntas vara klar under våren 1995.

Statliga informationsinsatser i ett styrningsperspektiv — Hur
används informationsinstrumentet för att nå
verksamhetsmålen?

Förstudie 1993/94:5

Revisorerna beslöt hösten 1993 att göra en granskning av de statliga
informationsinsatserna i ett styrningsperspektiv. Bakgrunden är bl.a.
att det pågår en successiv minskning av detaljeringsgraden i såväl
regelstyrningen som i den ekonomiska styrningen. Mycket talar för att
de informativa styrformerna blir allt viktigare.

Syftet med granskningen är att studera och belysa de statliga infor-
mationsinsatserna ur ett styrningsperspektiv. På vilket sätt medverkar
främst de statliga myndigheternas information, attitydpåverkan och
kunskapsförmedling till att uppfylla de av statsmakterna uppställda
målen för verksamheten?

I granskningen ingår bl.a. en studie som kartlägger kunskapsläget
och pågående utvecklingsarbete. Vidare analyseras hur ett antal myn-
digheter använder informationsinsatser som ett medel för att nå sina
verksamhetsmål. Samhällsstyrningen via information m.m. kommer
också att belysas från ett medborgarperspektiv.

En rapport förväntas bli klar under hösten 1994.

Inlandsbanan — trafikmässiga och ekonomiska konsekvenser av
1992 års beslut

Förstudie 1993/94:9

Med utgångspunkt i ett initiativ från riksdagens trafikutskott har
revisorerna inlett en granskning av de trafikmässiga och ekonomiska
konsekvenserna av 1992 års beslut om Inlandsbanan.

Granskningen avses omfatta en analys av utvecklingen av godstrafi-
ken, den reguljära persontrafiken och turisttrafiken. En bedömning
skall göras av i vilken utsträckning denna trafik överförts från andra

transportslag i inlandet, bl.a. busstrafiken, som också är subventione-
rad. Även de ekonomiska konsekvenserna för Inlandsbanans tvärbanor
kommer att belysas. Vidare skall omfattningen av subventioner för de
olika delarna av trafiken på Inlandsbanan beräknas. Detta förutsätter
en redovisning från Inlandsbanan AB (IBAB) av drift- och kapitalkost-
nader med uppdelning på de ovan nämnda olika delarna av trafiken.
Också övriga kostnader i IBAB:s verksamhet avses belysas liksom
regionalpolitiska effekter och regeringens åtgärder med anledning av
1992 års beslut om Inlandsbanan.

Samordnad länsförvaltning

Förstudie 1993/94:10

Riksdagens bostadsutskott har föreslagit att revisorerna skall granska
vilka modeller som finns avseende länsstyrelsernas organisation samt
hur olika myndigheters regionala organisation påverkar samarbetet
med länsförvaltningen.

År 1991 genomfördes en tänsförvaltningsreform som innebar att
bl.a. länsskolnämnderna och lantbruksnämnderna avvecklades. Läns-
styrelserna fick ett vidgat ansvar och dess uppgifter koncentrerades i
högre grad till verksamheter av betydelse för länens utveckling och
framtid. Samtidigt fick länsstyrelserna frihet att själva utforma sin
organisation. Vissa villkor måste emellertid uppfyllas.

Ingen samlad utvärdering har ännu gjorts vare sig av länsförvalt-
ningsreformen som sådan eller av de organisationsförändringar den
gett upphov till. Omprövningen av länsstyrelsernas roll, styrning och
uppgifter gör att befintliga förhållanden och utvecklingstendenser be-
höver analyseras noga. Länsstyrelsernas verksamhet kommer sannolikt
att fortsätta att förändras så länge länsstyrelserna finns kvar i sin
nuvarande form. Organisationslösningarna måste därför tillgodose
mycket högt ställda krav på flexibilitet både vad gäller verksamhetens
innehåll och arbetsformerna. Det finns skäl att granska om rådande
organisation uppfyller dessa krav. Det finns också skäl att närmare
analysera i vilken utsträckning samarbetet mellan länsstyrelserna och
andra statliga myndigheter kompliceras av att myndigheternas regiona-
la indelning inte alltid följer länsgränserna.

Granskningen inriktas bl.a. mot en inventering av existerande orga-
nisationsmodeller och de samarbetsformer och kontaktytor som finns
mellan länsstyrelserna och övriga statliga myndigheter samt kommu-
ner. Vidare kommer ett antal fallstudier att genomföras. Uppmärksam-
het kommer även att ägnas åt de krav som ställs av ett eventuellt
svenskt EU-medlemskap.

En rapport väntas bli klar våren 1995.

1994/95:RR1

3 Riksdagen 1994195. 2 sarnl. RR1

Valutareservens storlek och avkastning

Förstudie 1993/94:11

Revisorerna beslöt i juni 1994 att granska valutareservens storlek och
avkastning. Riksbankens innehav av tillgångar i utländsk valuta upp-
gick den 31 december 1993 till ca 175 miljarder kronor och avkast-
ningen under året till närmare 24 miljarder kronor. Tidigare analyser
av Riksbanken har främst berört organisationsfrågor och valuta- och
kreditpolitikens utformning, medan Riksbankens förvaltning av valuta-
reserven inte har varit föremål för utomstående analyser. Under senare
år har det emellertid skett avsevärda förändringar i förvaltningen av
valutareserven och Sverige har dessutom vid ett flertal tillfållen föränd-
rat metoderna att fastställa kronans värde i förhållande till andra
valutor. I granskningen ingår därför bl.a. att studera Riksbankens
modeller för förvaltning av valutareserven och att analysera hur valu-
tareserven bör behandlas vid olika växelkursregimer.

En rapport väntas bli klar under våren 1995.

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen

I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska Riksban-
ken, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Nor-
diska rådets svenska delegation (t.o.m. den 30 juni 1994) samt Stiftel-
sen Riksbankens Jubileumsfond. Denna revision inriktas i huvudsak
på granskning av årsboksluten och hur den interna kontrollen funge-
rar. I detta arbete har revisorerna biträtts av Bohlins Revisionsbyrå
AB. Den genomförda granskningen har inte föranlett revisorerna att
göra några anmärkningar eller särskilda uttalanden.

Granskningen av Riksbankens och Jubileumsfondens verksamhet
har på föreskrivet sätt redovisats till riksdagen (redogörelserna
1993/94:RR5 och 6).

3.5 Informationsbesök

Revisorerna gör resor och studiebesök för att få information i frågor
som väckt deras intresse ur revisioneil aspekt. Vid dessa informations-
besök deltar vanligen två revisorer och en tjänsteman från kansliet.
Information som inhämtats vid besök redovisas i en särskild rapport
som behandlas av revisorerna i plenum. Rapporten brukar också
skickas till berört utskott och departement samt till den myndighet
eller motsvarande som besöket gällt.

Under 1993/94 har rapporter avlämnats angående följande informa-
tionsbesök:

- Krigsarkivet

- Vattenfall

-Statens lokalförsörjningsverk

-Jordbruksverket (ang. sjukdomar hos bin)

1994/95:RR1

3.6 Genomslaget i massmedia

Riksdagens revisorers granskningsärenden uppmärksammas i ökad ut-
sträckning av massmedia. Revisorernas granskningar bedöms som nog-
granna och innehåller ofta helt nya underlag, som tagits fram genom
sammanställning av statistik, enkäter och intervjuer.

En genomgång av reaktionerna från massmedia visar som väntat att
vissa ärenden får större genomslag än andra. Bland de ärenden som
redovisas i denna verksamhetsberättelse har rapporterna om statens
stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö, polisen, disciplinärenden
inom hälso- och sjukvården, arbetsmarknadspolitiken och insatser mot
ekonomisk brottslighet fått mycket stor uppmärksamhet.

Eftersom revisorernas granskningar så ofta handlar om högst aktuel-
la frågor uppmärksammar såväl storstads- och landsortspress som fack-
tidningar och etermedia de granskningsresultat som presenteras.
Granskningsresultaten utgör ofta underlag för ledare och debattartik-
lar. Även de informationsbesök som Riksdagens revisorer genomför i
olika regioner uppfattas ofta som intressanta av media, speciellt av
landsortspressen.

1994/95 :RR1

4 Särskilda föredragningar m.m.

4.1 Särskilda föredragningar

Revisorerna har under det gångna verksamhetsåret kallat verkschefer
och andra chefstjänstemän till särskilda föredragningar i plenum.

Statssekreteraren i Finansdepartementet Carl B. Hamilton har kom-
menterat 1994 års finansplan och i samband därmed belyst olika
aspekter på det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget.

Valuta- och ränteutvecklingen samt rationaliseringsåtgärder avseende
Riksbankens interna förvaltning var huvudpunkter i riksbankschefen
Urban Bäckströms föredragning hos revisorerna.

Kanslichefen för Presstödsnämnden, Sven Dahlin, har informerat
revisorerna om nämndens verksamhet med anledning av ett gransk-
ningsförslag.

Regeringskansliets revisionschef Folke Palmgren har redogjort för
verksamheten vid regeringskansliets revisionskontor.

De övriga särskilda föredragningar som ägt rum har koncentrerats
till vissa ämnesområden, bl.a. uppföljnings- och utvärderingsverksam-
het inom området i fråga. Föredragningarna av detta slag har gällt
verksamhetsområdena inom Socialdepartementet, Exportkreditnämn-
den, Statens skolverk. Vägverket, Sjöfartsverket och Generaltullstyrel-
sen.

4.2 Länsresor

Revisorerna besökte Örebro län den 25 — 27 augusti 1993 och Stock-
holms län den 16—17 juni 1994.

Örebro län

Revisorernas besök inleddes med en presentation och visning av det
nyrenoverade Örebro slott. Därefter blev revisorerna informerade om
situationen i länet. Länsstyrelsen har i nära samverkan med bl.a.
kommuner, landsting, länsarbetsnämnd, utvecklingsfond och högskola
fångat upp idéer om utvecklingsprojekt, investeringsobjekt m.m. i
länet. Detta har lett fram till ett program för regional utveckling och
ökad tillväxt med inriktning på bl.a. företagstillväxt, kommunikatio-
ner, miljö- och kretsloppstänkande, friskvård och hälsa samt offentlig
produktion. Representanter från Socialstyrelsens regionala tillsynsen-
het i Örebro som har ett upptagningsområde omfattande sju mellan-
svenska län, informerade om enhetens verksamhet. Den nya regionala
organisationen för tillsyn inom hälso- och sjukvården som infördes år
1990 bedöms av de ansvariga i Örebro ha medfört att tillsynen blivit
mer aktiv och handläggningen av ärenden mer effektiv.

Efter informationen vid Länsstyrelsen reste revisorerna vidare till
Hällefors kommun och Grythyttan. Arbetsmarknadsläget i kommunen
är mycket besvärande. Nära 20 % av den arbetsföra befolkningen står
utanför den reguljära arbetsmarknaden och 44 % av ungdomarna är
öppet arbetslösa. Vid besöket i Grythyttan fick revisorerna också
information om arbetsmarknadsläget i länet. Totalt fanns det 18 000
arbetslösa i länet. Revisorerna informerades också om utbildningslin-
jerna vid Högskolan i Örebro och den vid Grythyttan etablerade
akademiska restaurangutbildningen. En redovisning gavs också av de
regionala och näringspolitiska insatserna i länet.

Den andra dagen inleddes med en presentation av rehabiliterings-
verksamheten vid Stiftelsen Kungliga Gyttjebad och brunnsanstalten
Loka. Den s.k. Lokamodellen, som utvecklats vid brunnsanstalten,
syftar till att förebygga långvariga ryggbesvär. Efter avslutad rehabiliter-
ing med den s.k. Lokamodellen har 65% av patienterna kunnat återgå
till ett heltids- eller deltidsarbete.

Därefter besökte revisorerna Bofors AB i Karlskoga. Under bussfär-
den till Bofors informerades revisorerna om Karlskoga kommun. För-
svarsindustrin har betytt mycket för kommunens högteknologiska ut-
veckling. Arbetslösheten är dock ett stort problem i kommunen. Det
har skett kraftiga nedskärningar i stålindustrin, bl.a. har Bofors i
Karlskoga skurit ner antalet anställda från 10 000 till ca 3 500.
Kommunen försöker hålla en god framförhållning så att problemen
kan åtgärdas på ett tidigt stadium.

På andra dagens eftermiddag informerades revisorerna om kriminal-
vården inom region Örebro, varefter revisorerna besökte Kumlafängel-
set. Fr.o.m. år 1991 är kriminalvården organiserad i sju regioner.
Motivet för omorganisationen år 1991 var att verksamheten skulle

1994/95 :RR1

rationaliseras och decentraliseras. Fr.o.m. den I februari 1994 har
fjärrtransporterna inom kriminalvården och förpassningar samordnats
inom en myndighet.

Tredje dagen inleddes med en information om polisens arbete i
länets fyra polisdistrikt. Antalet anmälda brott var år 1992 ca 35 000
och antalet ingripanden ca 40 000. Anslaget till länets polisorganisa-
tion uppgick budgetåret 1993/94 till 204 miljoner kronor, vilket är en
minskning med 8 miljoner kronor jämfört med närmast föregående
budgetår. Regeringens beslut om att spara 500 miljoner kronor kom-
mer att medföra organisationsförändringar och nedskärningar för led-
nings- och utredningsverksamheten.

Slutligen fick revisorerna en presentation av Statistiska centralbyråns
verksamhet i Örebro. Antalet anställda i Örebro är något större än i
Stockholm — 664 i Örebro mot 560 i Stockholm. I Örebro finns
statistikregistren över befolkning, utbildning, jordbruk och bostäder.
Budgeten uppgår till 600 miljoner kronor, varav 450 miljoner kronor
är anslag och 150 miljoner kronor uppdragsersättning.

Stockholms län

Besöket inleddes på länsstyrelsen med att landshövding och tjänstemän
informerade om länet och den statliga verksamheten. I Stockholms län
bor nära 20 % av landets befolkning i 25 kommuner, varav flera är
mycket stora. Nästan 20 % av befolkningen har invandrarbakgrund.
Över hälften av de sysselsatta i Stockholm är tjänstemän, en tredjedel
är arbetare och 6 % företagare, varav 2 % bönder. Länet har 30 % av
antalet företag i landet. Den inomregionala pendlingen mellan kom-
munerna i länet är omfattande. Ungefär lika många åker bil som
kollektivt. Några viktiga budskap som gavs var att kommunerna i
Stockholms län fått skära ned mest i landet och att det inte finns
någon rimlig förståelse i riksdagen för storstädernas situation. Vidare
ansågs ett stort problem vara att det inte går att jämföra olika kommu-
ners ekonomiska redovisning.

Vidare beskrevs länstyrelsens erfarenheter av planeringssystemet för
infrastrukturinvesteringar i länet. Detta ansågs vara mycket komplext.
På riksplanet finns ett system, på regionnivå ett annat, och på länsnivå
ett tredje. Först på länsnivå integreras planerna för vägar och kollek-
tivtrafik. Det finns en rad komplikationer i planeringen, bl.a. att
länsstyrelsen är resursmässigt liten i jämförelse med trafikverken. De
närmaste tio åren beräknas 50—60 miljarder kronor komma att inve-
steras i länet. Pengarna är fördelade på minst 15 olika konton. För få
konsekvensberäkningar görs. Rollen för länsstyrelsen är att vara sam-
manvägare.

Revisorerna informerades om den statliga samordningen av tillsyn
rörande ekonomisk brottslighet (SAMEB). En erfarenhet är att då
myndigheterna samverkar får man en mycket god träffbild. En fuskan-
de näringsidkare fuskar ofta på flera områden samtidigt. Ett antal
projekt har genomförts, bl.a. Operation krogsanering, Operation taxi
och en operation mot bidragsbedrägerier. Erfarenheterna hittills tyder

1994/95 :RR1

på att allt varit mycket värre än man tidigare trott. Det finns ingen typ
av kriminalitet som inte är företrädd. Behovet av statlig samverkan är
mycket stort. Data- och sekretesslagarna är hinder. I bidrag i form av
allmänna försäkringar, a-kassa, socialbidrag, lönegaranti m.m. betalas
ut 21 miljarder kronor/år. Fusk via dubbla ersättningar förekom i 7 %
av lönegarantifallen. Det är dock inte känt hur stort hela bidragsfusket
är, men en norsk undersökning uppgavs visa 3 %. Sekretessen måste
tas bort mellan myndigheter som betalar ut bidrag och ger tillstånd.

Vid besöket hos Stockholms stad informerades revisorerna om sta-
den och den kommunala ekonomin. Budgetens omslutning är 22
miljarder kronor. Utgifterna finansieras genom skatteinkomster med
58 %, statsbidrag med 7 % (tidigare 22 %), avgiftsinkomster med 33 %
och budgetunderskott 1,7 %. Av utgifterna faller drygt 50 % på det
sociala området och ca 25 % på skolan. Organisationens behov av
anställda har minskat med 8 000 personer. I dag har man totalt 45 000
anställda. Trygghetsavtalet gör att de kommunanställda far vara kvar
och får nya arbetsuppgifter. Stockholms län står för 30 % av statens
skatteinkomster men har bara 19 % av landets befolkning.

Statsbidragens andel har minskat mycket kraftigt. Det beror på
skattereformen, på förändrade statsbidragsregler samt statliga bespa-
ringar. De ändrade statsbidragsreglerna slår hårt mot Stockholm, på ett
sätt som inte ansågs rimligt.

Revisorerna besökte också Haninge kommun med ca 64 000 invåna-
re. I Brandbergen informerades revisorerna om kommunen och dess
ekonomiska situation. Största orsaken till kommunens dåliga ekonomi
uppgavs vara miljardkostnader för ombyggnader i Stiftelsen Haninge-
hems ca 3 500 bostäder. Ett stort besparingsprogram hade beslutats.
Landshövdingen redogjorde för pågående utredningar om eventuell
statlig medverkan för att förbättra kommunens ekonomi.

Länsarbetsnämnden redogjorde för situationen på arbetsmarknaden,
bl.a. att 80 % av sysselsättningen ligger i tjänste/servicesektorn och att
enbart 11 — 12 % är sysselsatta inom industrin. Det skulle krävas
150 000 nya jobb fram till år 2000 för att undvika hög och långvarig
arbetslöshet. Revisorerna informerades även om samordningen av
Räddningstjänsten, som för närvarande skett till tre regioner och kan
drivas längre. En redogörelse lämnades för befolkningsskyddet, som
angavs ha stora brister i skyddsrumsbyggandet.

I Österåkers kommun informerades revisorerna bl.a. om kommu-
nens satsningar i skärgården. Vid besök på Ljusterö Torg studerades en
med hjälp av statligt stöd nybyggd välsorterad butik för dagligvaror,
dels en postlokal, kombinerad med tipstjänst m.m. Därefter besöktes
Skärgårdsteamet som bedriver distansarbete från Linanäs på södra
Ljusterö. Man arbetar framför allt med telemarketing, dvs. marknads-
föring och försäljning av produkter och tjänster per telefon.

I Norrtälje kommun fick revisorerna ytterligare information om
bl.a. näringslivsarbete och skärgårdsfrågor. Från kommunens sida beto-
nades problemen med att vara en glesbygdskommun i en storstadsre-
gion. Revisorerna besökte i kommunen Norrtälje Tidning AB, som är 38

ett expansivt företag med en grafisk del och en del för själva tidnings-

rörelsen (tre tidningar). Norrtäljeanstalten, en av Kriminalvårdsverkets 1994/95:RR1
riksanstalter av näst högsta säkerhetsklass, besöktes därefter. En stor
andel interner är invandrare. Anstalten har stora problem med narko-
tika eftersom ca 60 % av internerna har narkotikaproblem. Det är
omöjligt att med nuvarande regler helt stoppa införseln av narkotika.

På icke-narkotikafria avdelningar är det inte ovanligt att interner
vägrar lämna urinprov på grund av att eventuella strafftillägg är
marginella. Ett annat påtagligt problem var de psykiskt störda interner
som borde vistas på mentalsjukhusen men inte far plats där. Kriminal-
vården har inte kunskaper för att klara detta klientel. Ett problem är
vissa tecken på ökande rasism. En lösning på dessa allvarliga problem
ansågs på anstalten delvis vara att differentiera mer inom anstalten,
vilket kan kräva ökade resurser.

4.3 Övrigt

I september 1993 besvarade revisorerna en remiss till talmanskonferen-
sen över Riksdagsutredningens betänkande Reformera riksdagsarbetet.
Vidare besvarade revisorerna i mars 1994 en remiss över motion
1993/94:Fi404 av Tom Heyman (m) om revision av Stiftelsen Riksban-
kens Jubileumsfond.

Under verksamhetsåret har revisorerna och kansliet mottagit ett
flertal besök, både av svenska och utländska grupper.

För att få större inblick i revisionsverksamheten internationellt
gjorde arbetsutskottet med utredningscheferna i november ett studiebe-
sök till Canada.

5 Ekonomi och personal

Riksdagens revisorer har för 1993/94 upprättat årsredovisning enligt
förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
och de nya bestämmelserna i bokföringsförordningen. I årsredovisning-
en ingår bl.a. resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, an-
slagsredovisning och finansieringsanalys.

Uppgifterna i detta avsnitt är till en del hämtade från årsredovis-
ningen men presenterade i mer lättillgänglig form. Därutöver ingår
uppgifter om personal m.m. som är avsedda att beskriva resursåtgång
och resursutnyttjande.

5.1 Resultaträkning

Beloppen anges i tusen kronor.

Verksamhetens intäkter

Anslag
Försäljning
Bidrag

1 1 411

11 460

Verksamhetens kostnader

1994/95:RR1

Personal	-8 745
Lokaler	-1 104
Övrigt	-2 073
Avskrivningar	-91	-12 013

Finansiella intäkter och kostnader

Ränteintäkter 108

Arets kapitalförändring -445

Av personalkostnaderna utgjorde löner till fast anställda 6 723 000 kr
och arvoden till tillfälligt anställda och uppdragstagare/konsulter
643 000 kr. I dessa belopp ingår lönekostnadspålägg med totalt
2 058 000 kr. Upplupna löne- och semesterlönekostnader uppgick till
499 000 kr. För arvoden till revisorerna åtgick drygt 554 000 kr.
Personalkostnaderna i övrigt (sjukvård, utbildning, traktamenten
m.m.) belöpte sig på 326 000 kr.

Under året gjordes investeringar på 144 000 kr. De avsåg dels
uppgradering av befintliga persondatorer, dels inköp av nya personda-
torer och andra kontorsmaskiner. Arets avskrivningar uppgick till
91 000 kr.

Gjorda investeringar finansierades helt och hållet med anslagsmedel.
Den finansieringsanalys som ingår i årsredovisningen är därför av
begränsat intresse och återges inte här.

5.2 Balansräkning

Omslutningen i balansräkningen ligger på drygt 600 000 kr. Tillgångs-
sidan innehåller följande poster:

Beloppen anges i tusen kronor

Tillgångar

Omsättningstillgångar	1 117	(tillgodohavande hos RGK, momsfordringar m.m.)
Anläggningstillgångar	145	(persondatorer och kontorsinventarier)
Avräkning med statsverket	-643
Summa tillgångar	619
Skulder och myndighetskapital Kortfristiga skulder	474	(leverantörsskulder.

personalens källskatt m.m.)

Periodavgränsningsskulder	499		1994/95: RR1
Myndighets kapital	-354	(balanserad kapitalförändring och årets kapitalförändring)
Summa skulder och myndighets- kapital	619
5.3 Anslagsredovisning
Beloppen anges i tusen kronor
Anvisat ramanslag för 1993/94	11 651
Överföringsbelopp	402
Summa anslagsmedel	12 053
Utgifter mot anslaget	11 423
Inkomster mot anslaget	13
Utgående överföringsbelopp	643

5.4 Personal

Tjänster, anställda och årsarbetskrafter

	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Antal tjänster	20	20	20	20
varav chefer	3	3	3	3
rev.dir.	11	11	11	11
övr. personal	6	6	6	6
Antal anställda	20	20	20	20
Årsarbetskrafter	18,0	18,3	18,2	18,3

Att volymen årsarbetskrafter är lägre än antalet anställda beror bl.a. på
vakanser vid avgångar. Men till helt övervägande delen beror den
ofullständiga beläggningen på deltidstjänstgöringar och att längre
tjänstledigheter beviljats flera av handläggarna för tjänstgöring i riks-
dagsutskott, regeringskansliet och inom kommittéväsendet samt för
studier.

Bland den övriga personalen har tre av sex deltid, den 1 juli 1994
varierande mellan 70 och 90 %.

Medel som frigjorts på grund av vakanser och tjänstledigheter och
inte använts för vikarier har disponerats för tillfälliga anställningar och
anlitande av experter. Under 1993/94 tjänstgjorde ytterligare åtta perso-
ner på kansliet för längre eller kortare tid, motsvarande totalt drygt två
årsarbetskrafter.

Antal frånvarodagar för sjukdom och barnledighet ligger lågt och
har, om man bortser från långtidssjukskrivning, minskat under perio-
den.

4 Riksdagen 1994195. 2 samt. RR1

1994/95 :RR1

Frånvarodagar per anställd

	1990/91	1991/92	1992/93	1993/94
Sjukdom	2,5	3,1	6,2	7,3
Vård av barn m.m.	2,6	2,6	2,3	0,6
Summa per anställd	5,1	5,7	8,5	7,9

Fördelning av anställda på män och kvinnor

	juli 1988		juni 1994
	män	kvinnor	män	kvinnor
Chefer	3		1	2
Rev.dir.	6	5	4	5
Ovr. personal	1	6	1	5

5.5 Utbildning och kompetensutveckling

Insatserna under 1993/94 kostade drygt 170 000 kr och var av följande
slag:

-Tvådagarskonferens i Köpenhamn (alla anställda)

- Datautbildning (alla anställda)

-Individuell utbildning, kurser och konferenser

- Interna seminarier

-Seminarier med deltagande av revisorerna och personal i riksdags-
förvaltningen

Skrivelser till riksdagen

1989/90

Arbetsskadeförsäkringen

Förs. 1989/90:8, 1989/90:SfU 15, rskr. 1989/90:203

Rapport 1989/90:5

VB 1989/90, s. 15

Stödet till experimentbyggandet

Förs. 1989/90:9, 1989/90:BoU 19, rskr. 1989/90:339

Rapport 1989/90:1

VB 1989/90, s. 16

Riksdagens roll i budgetprocessen

Förs. 1989/90:11, 1989/90:FiU39, rskr. 1989/90:304

Rapport 1989/90:5

VB 1989/90, s. 17

1983 års bostadsförbättringsprogram

Förs. 1989/90:13, 1989/90:BoU21, rskr. 1989/90:340

Rapport 1989/90:2

VB 1989/90, s. 18

Postverkskoncernens verksamhet

Förs. 1989/90:14, 1989/90:TU29, rskr. 1989/90:377

Rapport 1989/90:4

VB 1989/90, s. 19

Registrering och dokumentation av de statliga museernas samlingar

Förs. 1989/90:16, 1990/91 :KrU 10, rskr. 1990/91:126

Rapport 1989/90:8

VB 1989/90, s. 20

Koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland

Förs. 1989/90:17, 1990/91:TU6

VB 1989/90, s. 21

1990/91

SJ-koncernens verksamhet

Förs. 1990/91:12, 1990/91 :TU25, rskr. 1990/91:325

Rapport 1989/90:6

VB 1990/91, s. 10

Sveriges turistråd

Förs. 1990/91:13. 1990/91 :KrU16, rskr. 1990/91:175

Rapport 1990/91:1

VB 1990/91, s. 11

Den svenska hälso- och sjukvården

Förs. 1990/91:17, 1991/92:SoU6, rskr. 1991/92:58

Rapport 1990/91:4

VB 1990/91, s. 12

1994/95 :RR1

Bilaga

Planeringen och genomförandet av Boverkets lokalisering

Förs. 1990/91:19, 1991/92:AU13, rskr. 1991/92:176

Rapport 1990/91:5

VB 1990/91, s. 13

Televerkskoncernens verksamhet

Förs. 1990/91:20, 1991/92:TU20, rskr. 1991/92:313

Rapport 1990/91:2

VB 1990/91, s. 14

1991/92

Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

Förs. 1991/92:11, 1991/92:UU 11, rskr. 1991/92:71,72

Rapport 1990/91:6

VB 1991/92, s. 11

Näringspolitiken — utredningar och näringspolitiska program

Förs. 1991/92:12, 1991/92:NU 14, rskr. 1991/92:94

Rapport 1990/91:3, 8

VB 1991/92, s. 12

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

Förs. 1991/92:14, 1991/92:FöU 12, rskr. 1991/92:337

Rapport 1991/92:3

VB 1991/92, s. 13

Konsumentprisindex

Förs. 1991/92:16, 1991/92:FiU19, rskr. 1991/92:255

Rapport 1991/92:5

VB 1991/92, s. 14

Granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna

Förs. 1991/92:17, 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:334

VB 1991/92, s. 16

Samordnad investeringsplanering för transporter

Förs. 1991/92:18, 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:333

Rapport 1991/92:7

VB 1991/92, s. 17

Riksdagen och normgivningsprocessen

Förs. 1991/92:19, 1992/93:KU1, rskr. 1992/93:7

Rapport 1991/92:6

VB 1991/92, s. 18

Den nya budgetprocessen

Förs. 1991/92:20, 1992/93:FiU4, rskr. 1992/93:30

Rapport 1991/92:2

VB 1991/92, s. 20

1994/95 :RR1

Bilaga

Familjehemsvård för barn och ungdom

Förs. 1991/92:21, 1992/93:SoU4, rskr. 1992/93:17

Rapport 1991/92:4

VB 1991/92, s. 22

Det militära försvarets kostnader för resor

Förs. 1991/92:22, 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:334

Rapport 1991/92:11

VB 1991/92, s. 23

1992/93

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Förs. 1992/93:RR2, 1992/93:SfU7, rskr. 1992/93:262

Rapport 1991/92:12

VB 1992/93, s. 11

Omstruktureringen i statsförvaltningen

Förs. 1992/93:RR3, 1992/93:FiU17, rskr. 1992/93:268

Rapport 1991/92:13

VB 1992/93, s. 13

Gymnasieskolan — resurser, resultat och utveckling

Förs. 1992/93:RR4, 1992/93:UbU21, rskr. 1992/93:275

Rapport 1991/92:10

VB 1992/93, s. 14

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö

Förs. 1992/93:RR7

Rapport 1992/93:2

VB 1992/93, s. 16

Polisen i samhällets tjänst

Förs. 1993/94:RR2, 1993/94:JuU8, rskr. 1993/94:69

Rapport 1992/93:1

VB 1992/93, s. 17

1994/95: RR1

Bilaga

Sakregister till granskningsärendena åren
1984/85-1993/94

1994/95 :RR1

Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren
1984/85 t.o.m. verksamhetsåret 1993/94. Det omfattar också ärenden i
vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.

Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riks-
dagstrycket bland förslag och redogörelser saml. C2.

I registret hänvisas till verksamhetsberättelse för budgetår. Siffra
efter kolon avser sida i berättelsen i fråga.

ADB inom statsförvaltningen

ADB och integritet

Administrationskostnaderna för u-hjälpen
Affärsverken

Affärsverkskoncernerna

Postverket

Televerket

Aktiebolaget Tipstjänst

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet

AMS-bidrag till flyttningskostnader

Anhållna, kostnaderna för

Apoteksbolaget

Arbetsgivaravgifter

Arbetsmarknadspolitiken
Arbetsmarknadsutbildningen
Arbetsskadeförsäkringen
Arvsbeskattning, organisation av
Avgiftsfinansierad statlig verksamhet
Avgiftssystem, Luftfartsverkets

88/89:25
91/92:26,
87/88:21,

91/92:16
89/90:19,
90/91:10
90/91:14,
88/89:17,
85/86:18
87/88:25
84/85:13
91/92:26
84/85:20,
88/89:14
93/94:16
92/93:21
89/90:15
91/92:25
88/89:22
86/87:21

92/93:18

89/90:23

90/91:9

91/92:10

89/90:14

87/88:27,

Barnomsorgen, effektiviteten i 93/94:20

Beredskapslån, ÖEF:s handläggning av 84/85:22

Besparingsåtgärder inom skogsvårdsorganisationen 88/89:12
Biblioteksväsen, DF1 86/87:20

Bidragsförskott 85/86:12

Bisysslor, statsanställdas 89/90:22

Boendeformer för äldre 93/94:17

Bostadsförbättringsprogram, 1983 89/90:18

Bostadslån, räntebidrag till 84/85:19

Bostadsstyrelsens ADB-resurser 88/89:25

Bosättningsbegreppen och deras tillämpning 84/85:18

Boverkets omlokalisering

Budgetprocessen, den nya

Budgetprocessen, riksdagens roll i

Byggforskningsrådet

90/91:13, 91/92:10

91/92:20, 92/93:10
89/90:17

89/90:16

Byggnadsstyrelsen, egenregiverksamhet Byggnadsstyrelsens hyressättning Byråkrati i statsförvaltningen	87/88:18 89/90:25, 90/91:15 90/91:15
Celsius Industrier AB	93/94:28
Civila statliga myndigheters lokalanskaffning	87/88:19
Databehandling
ADB och integritet	91/92:26, 92/93:18
Bostadsstyrelsens ADB-resurser	88/89:25
Datorbaserat system för studiedokumentation	84/85:12
Datainspektionen	91/92:26
Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI)	86/87:20
Delgivning	87/88:13, 88/89:10
Depositionsverksamhet, Statens konstmuseers	85/86:21
Djurskydd	93/94:15
Domarbanan, avhopp från	86/87:18
Domstolarnas delgivning	87/88:13, 88/89:10
Domstolsväsendet, personalplanering inom	86/87:18
Ekonomisk brottslighet	93/94:23
Exekutionsväsendet
Kronofogdemyndigheterna:
a) personalresurser	86/87:10
b) indrivningsverksamheten	84/85:20
c) ADB-stödet	91/92:24
Experimentbyggande, stöd till	89/90:16
Exportrådet	84/85:19
Familjehemsvård	91/92:22, 92/93:11
Fartygsbränsle, skatt på	85/86:11
Fartygskreditgarantinämnden	84/85:9
FFV Allmateriel AB	87/88:12, 88/89:10
Fiskerinäringen, stöd till	88/89:13
Fiskeri- och fiskberedningslån	88/89:13
Flygplatser, huvudmannaskap och kostnadsansvar	86/87:22
Flyktingförläggningar, kostnader vid	87/88:14
Flyktinginvandringen till Sverige	86/87:11, 87/88:10
Flyttningsbidrag, starthjälp	87/88:25
Frivårdskostnaderna inom kriminalvården	85/86:19
Förband, nedläggning och flyttning	93/94:11
Förpassningsresor	91/92:25
Försvaret, ekonomistyrning på lokal nivå	92/93:20
Försvarets kostnader för resor	91/92:23, 92/93:10
Försvarsväsen

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter 91/92:13
Nedläggning och flyttning av förband 93/94:11

Upphandling av byggentreprenader 87/88:23

1994/95: RR1

Upphandling, målflygverksamheten m.m. 86/87:19

Förändringsprocesser och omorganisationer i stats-
förvaltningen 92/93:13

1994/95 :RR1

Glesbygdsstöd, utvärdering av

Gotland, koncessionsavtalet om linjesjötrafik
Granskning av statliga bolag, AB Tipstjänst
Gymnasieskolan —resurser, resultat, utveckling

88/89:18, 89/90:15

89/90:21, 90/91:9

88/89:17, 89/90:14

92/93:14

Handläggningstider

Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning
Skattemål

Hornborgasjön, restaurering av

Hydrologisk information

Hyressättning för statliga civila lokaler

Häktningskostnader

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård, disciplinärenden

Högskoleutbildningar, kostnaderna för

89/90:22

88/89:23

88/89:19

86/87:12

89/90:25, 90/91:15

84/85:13

90/91:12, 91/92:9

93/94:13

87/88:17, 88/89:11

Indrivning av skatter och avgifter
Industricentra i Skellefteå, Stiftelsen
Information

84/85:20

85/86:21

DFI

86/87:20

Lagar och andra författningar

Styrningsperspektiv

Toxikologisk informationsservice

Inkomst- och förmögenhetsskatterna, statistik över

Inlandsbanan

Inresekontroll

87/88:18

93/94:32

84/85:19

87/88:11, 88/89:10

93/94:32

86/87:11

Internationellt utvecklingssamarbete
administration och uppföljning
effektiviteten i förvaltningen

Invandrarpolitikens inriktning och resultat
Invandrarverk, Statens

Flyktinginvandringen

Invandrarpolitiken

Kostnader vid flyktingförläggningar
Inventarieredovisning, statliga myndigheters
Investeringsplanering för transporter

87/88:21, 89/90:23

91/92:11

92/93:11

86/87:11

92/93:11

87/88:14

87/88:12, 88/89:10

91/92:17

Kommunal barnomsorg, statsbidrag 87/88:24

Konsumentprisindex 91/92:14

Kontrollen av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter86/87:17
(se även Skatter och avgifter)

Kriminalvården 93/94:31

Kriminalvården, ffivårdskostnaderna inom 85/86:19

Kronofogdemyndigheterna

ADB-stödet 91/92:24

Myndigheternas organisation

Myndigheternas personalresurser

Kulturadministration

84/85:20

86/87:10

92/93:22

1994/95 :RR1

Landskrona Finans AB

Lantmäteriverksamhet, organisation

Livsmedel

Lokalanskaffning, för civila statliga myndigheter

Lokalanvändning vid myndigheter

Luftfart

85/86:22

88/89:22

93/94:26

87/88:19

85/86:12, 86/87:10

86/87:22

Luftfartsverket och dess avgiftssystem 86/87:21

Läkemedel, rätt till fria 85/86:23

Läkemedelskontrollen inom sjukförsäkringen 85/86:20

Länsbostadsnämndernas verksamhet 87/88:26

Länsförvaltning, samordnad 93/94:33

Lönesystem för SIDA-personal 84/85:16

Medborgarskap, rutiner vid ansökan om svenskt
Mervärdesskatten

kontrollen av

statistiken över

vid import

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter
Mineralprospektering, statliga insatser
Multinationella företags skatteförhållanden
Museer

85/86:15, 86/87:10

86/87:17

88/89:18, 89/90:14

85/86:18

91/92:13

88/89:16

84/85:11

92/93:22

Museidokumentation

Myndighetssamarbete

89/90:20, 90/91:9

88/89:20

Normgivningsprocessen

91/92:18, 92/93:10

Nämnden för statens gruvegendom, prospekterings-
verksamheten 88/89:16

Näringspolitiken

91/92:12

Näringsstöd, Fartygskreditgarantinämnden

84/85:9

Omlokalisering, Boverket

90/91:13, 91/92:10

Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning,

handläggningstider 89/90:22

Personalpolitik, statlig 93/94:22

Persontransportstödet, gränsområdeseffekter av 88/89:25

Plan- och bostadsverkets ADB-resurser 88/89:25

Polisen

Polismyndighets medverkan vid förpassningsresor

Postverkskoncernens verksamhet

92/93:17, 93/94:10

91/92:25

89/90:19, 90/91:9

Premieobligationslån, Riksgäldskontorets provisions-
kostnader 87/88:19

Privatisering

Psykiskt sjuka, statens ansvar

93/94:28

91/92:25

Radiotjänst i Kiruna AB
Redovisningsskyldighet för statliga bidrag

93/94:32

84/85:17

Regional projektverksamhet	86/87:14
Regionala utvecklingsinsatser	84/85:24, 93/94:30
Registrering och dokumentation av de statliga
museernas samlingar	89/90:20, 90/91:9
Reklamskatten	86/87:17
Restaurering av Hornborgasjön	88/89:19
Revisionskontoren och verkscheferna	85/86:16
Riksbankens planerings- och budgetsystem	86/87:15
Riksbankens valutareserv	93/94:34
Riksdagens förvaltningskontors befogenheter mot
Riksgäldskontoret	87/88:17
Riksdagens normgivningsbemyndiganden	91/92:18, 92/93:10
Riksdagens roll i budgetprocessen	89/90:17
Riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontors
befogenheter	87/88:17
Riksgäldskontorets provisionskostnader för
premielån	87/88:19
ROT-program	89/90:18
Rymdverksamheten	93/94:12
Räntebidrag till bostadslån	84/85:19
Saab-Scania AB	92/93:16, 93/94:9
Samarbete på skatteområdet	88/89:20
SGU	88/89:16
SIDA	84/85:16, 91/92:11
SJ-koncernens verksamhet	90/91:10
Sjukvårdsresurser	90/91:12, 91/92:9
Skattebrott, bekämpningen av	88/89:20
Skatter och avgifter
Arbetsgivaravgifter, personalresurser för
kontroll	84/85:20
Arvsbeskattningen	91/92:25
Indrivning av skatter och avgifter	84/85:20
Kontrollen av mervärdesskatt	86/87:17
Mervärdesskatt vid import	85/86:18
Reklamskatten	86/87:17
Samarbete på skatteområdet	88/89:20
Statistiken över:
inkomst- och förmögenhetsskatterna	87/88:11, 88/89:10
mervärdesskatten	88/89:18, 89/90:14
socialavgifterna	88/89:14
Statliga bolags förlustavdrag	87/88:13
Skjutvapen, handläggning av tillstånd	86/87:18
Skogsvårdsorganisationen, personalresurserna	88/89:12
Skolan	93/94:19
Skoldatorn Compis	85/86:22
Skyddsrumsbyggandet	93/94:31
SMHI:s hydrologiska observationsstationer	86/87:12

1994/95:RR1

Social hemhjälp, statsbidrag för kommunernas
kostnader

Sociala mål för turism

Socialavgifter

nedsättning av företagens

statistiken över

Socialförsäkring

Socialstyrelsens nya organisation

Spri

Spårbunden trafik

Statens järnvägar

Statens järnvägar, trafikantservice

Statens konstmuseers depositionsverksamhet

Statens stöd till

1994/95 :RR1

87/88:25

90/91:11

88/89:25

88/89:14

93/94:28

87/88:15, 88/89:12

86/87:19, 91/92:24

93/94:25

90/91:10

86/87:24

85/86:21

fiskerinäringen

Saab-Scania AB

Waplans Mekaniska Verkstads AB
Statens utgifter för bidragsförskott
Statens utlåningsverksamhet
Statistiken över

88/89:13

92/93:16, 93/94:9

85/86:23

85/86:12

84/85:17

inkomst- och förmögenhetsskatterna
mervärdesskatten

socialavgifterna

Statliga bidrag, redovisning

Statliga bolags rätt till förlustavdrag vid be-
skattningen

Statliga företag, konsultkostnader vid utförsäljning

Statliga insatser för prospektering

Statliga museer, registrering och dokumentation
av samlingarna

Statliga myndigheters uppdragsverksamhet

Statliga myndigheters överskottsmateriel

Statsanställdas bisysslor

Statsbidrag till

kommunal barnomsorg

kommunernas kostnader för social hemhjälp
vård av missbrukare

Statsbudgetens utfall, analys

Statsförvaltningen, att ändra

Studiedokumentation vid högskolan,
STUDOK/LADOK

Styrelsen för teknisk utveckling

Stämningar, delgivning av

Stödet till experimentbyggande

Svenskt medborgarskap

Sveriges geologiska undersökning

Säkerheten till sjöss

87/88:11, 88/89:10

88/89:18, 89/90:14

88/89:14

84/85:17

87/88:13

92/93:21

88/89:16

89/90:20, 90/91:9

88/89:22

87/88:12, 88/89:10

89/90:22

87/88:24

87/88:25

88/89:24

86/87:16

92/93:13

84/85:12

85/86:22

87/88:13

89/90:16

84/85:22, 86/87:10

88/89:16

86/87:21

Teater

93/94:20

Televerket

Tillsyn

djurskydd

livsmedel

skolan

spårbunden trafik

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Tipstjänst

Toxikologisk informationsservice

Trafiksäkerhet

Transporter, investeringsplanering för

Tu 1 Ifö rrättni ngsavgifter

Tullverket och Kustbevakningen, samarbete

Tullverkets kontroll av utrikestrafiken

Turistrådet

U-landsinsatserna

administration och uppföljning
effektiviteten i förvaltningen

Uppbördsstatistik (se Skatter och avgifter)
Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten
inom budgetprocessen

Upphandling av målflygverksamhet och
ombyggnad av helikoptrar

Utbildning

Gymnasieskolan

Högskoleutbildningar, kostnaderna för
Studiedokumentation vid högskolan,
STUDOK/LADOK

Utlokalisering av statliga myndigheter

Boverket

Civila myndigheter

Utlåningsverksamhet, statens

Utvecklingsfonden i Stockholms län, visst
finansieringsärende

Utvecklingsfonder, regionala

Utvecklingsinsatser, regionala

90/91:14, 91/92:10

93/94:15

93/94:26

93/94:19

93/94:25

93/94:30

88/89:17, 89/90:14

84/85:19

84/85:15, 92/93:20

91/92:17

87/88:20

92/93:20

87/88:20

90/91:11

1994/95 :RR1

87/88:21, 89/90:23

91/92:11

91/92:20, 92/93:10

86/87:19

92/93:14

87/88:17, 88/89:11

84/85:12

90/91:13, 91/92:10

84/85:14

84/85:17

88/89:22

92/93:20

84/85:24, 93/94:30

Vapenlicens 86/87:18

Vapenregister 86/87:18

Vattenföringsstationer 86/87:12

Venngarns slott, överlåtelsen av 85/86:17

Verkscheferna och revisionskontoren 85/86:16

Vuxenutbildning 91/92:26

Vård av missbrukare, statsbidrag 88/89:24

Vägtrafiksäkerheten 84/85:15

Waplans Mekaniska Verkstads AB, statens stöd till 85/86:23

Äldreboende 93/94:17

ÖEF:s handläggning av beredskapslån m.m. 85/86:10

ÖEF:s handläggning av lån till Holma Fabriks AB 85/86:20

Överskottsmateriel 87/88:12, 88/89:10

1994/95 :RR1

gotab 47057, Stockholm 1994

Redogörelse 1994/95:RR1

Redogörelse till riksdagen

1994/95:RR1

Innehåll

Till RIKSDAGEN

1 Inledning

2 Riksdagens revisorers uppgift ochorganisation m.m.

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter

2.2 Den effektivitetsinriktade granskningen

2.3 Organisation

2.4 Arbetsformer

2.5 Medelstilldelning

3 Granskningsverksamheten

3.1 Översikt

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden

3.3 Pågående granskningsärenden

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen

3.5 Informationsbesök

3.6 Genomslaget i massmedia

4 Särskilda föredragningar m.m.

4.1 Särskilda föredragningar

4.2 Länsresor

4.3 Övrigt

5 Ekonomi och personal

5.1 Resultaträkning

5.2 Balansräkning

5.4 Personal

5.5 Utbildning och kompetensutveckling

Sakregister till granskningsärendena åren1984/85-1993/94

2 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

Sakregister till granskningsärendena åren
1984/85-1993/94