Redogörelse till riksdagen

1994/95:RFK1

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1993/94

1994/95

RFK1

Riksdagens förvaltningskontor avger härmed redogörelse för verksamheten
den 1 juli 1993 - 30 juni 1994.

Översikt

Förvaltningskontoret (RFK) skall enligt sina övergripande mål för
verksamheten medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas
effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för
riksdagens ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera om riksdagens
arbete och dess arbetsformer och underlätta det internationella parla-
mentariska arbetet.

Arbetet med att utveckla metoderna för mål- och resultatstyrningen av
riksdagens förvaltningskontors (RFK) verksamhet har under året
intensifierats. Samtliga enheter arbetar nu med verksamhetsplaner där
målen för de olika verksamhetsgrenarna är formulerade. Uppföljningen av
verksamhetsplanernas mål sker genom olika mätningar. Denna verksam-
hetsberättelse är ett försök att redovisa RFK:s verksamhet mer resultat-
inriktat än tidigare.

Ett sätt att utvärdera verksamheten är att vända sig direkt till ledamöterna
med en enkät om verksamheten. En sådan genomfördes före sommaren i
år. Ca 300 ledamöter besvarade ett stort antal frågor. Resultaten av denna
enkät redovisas vad gäller de enskilda verksamheterna under respektive
avsnitt. Generellt torde kunna sägas att ledamöterna ger ett relativt högt
betyg till RFK:s personal och den service som lämnas.

En slutsats är vidare att de yngre ledamöterna är mindre nöjda än de äldre.
Det är inga större skillnader men kan ändå mana till eftertanke. Kraven på
förvaltningen kan antas komma att öka i takt med att yngre ledamöter med
t.ex. vana att arbeta med teknisk utrustning kommer in i riksdagen.

I en av de avslutande frågorna ombads ledamöterna göra en prioritering av
vilka områden man ansåg vara viktigast att förbättra. Här kommer de egna

1 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RFK1

språkkunskaperna högst tätt följt av datakunskaperna och ADB-systemet.
.Annat som anses viktigt att förbättra är bostäderna och resebyrån.

Ledamöterna ombads även att gradera i vilken utsträckning förvaltnings-
kontorets resurser och service bidrog till att ledamöterna kunde arbeta på
ett effektivt och rationellt sätt. Svaren på denna fråga kan vid en första
anblick te sig alarmerande. Över 80 % av ledamöterna svarade att för-
valtningskontorets resurser endast i låg utsträckning bidrar till att de kan
arbeta på ett effektivt och rationellt sätt. Vid närmare analys av svaren på
den efterföljande öppna frågan kommer det som kan vara förklaringen till
varför det samlade omdömet blev så lågt. Ett stort antal ledamöter önskade
ytterligare stöd i det politiska arbetet. Nästan alla av dessa efterfrågade
ytterligare hjälp av sekreterare/assistenter eller politiska sekreterare/hand-
läggare. Några önskade ökad service inom partikanslierna och ett par
efterfrågade hjälp hemma i den egna valkretsen.

Som framgår av den fortsatta redovisningen har RFK:s verksamhet varit
omfattande även detta år. Trots detta har den löpande verksamheten lämnat
ett överskott jämfört med budget om ca 60 miljoner kronor. Besparingarna
har främst berott på lägre kostnader och högre intäkter av riksdagstrycket,
en ökad kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet inom förvaltningen, ökad
satsning på upphandlingar samt utebliven höjning av ersättningarna för
riksdagens ledamöter.

Ett par aktiviteter har mer än andra satt sin prägel på verksamheten. Detta
gäller ombyggnaderna av fastigheterna i kvarteren Neptunus och
Mercurius samt förberedelserna för utbytet av det gamla datanätet mot ett
nytt PC-nätverk. Vidare har stort engagemang lagts ned på förberedelser
för dén nya riksdagen efter valet 1994 samt på den ökande internationali-
seringen av riksdagens arbete.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1991:5).

Förvaltningskontorets högsta beslutande organ är riksdagens förvaltnings-
styrelse för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör är Anders
Forsberg.

Förutom talman Ingegerd Troedsson har följande ledamöter ingått i för-
valtningsstyrelsen under verksamhetsåret.

1994/95:RFK1

Ordinarie ledamöter

Bo Forslund (s), vice ordförande
Rolf Clarkson (m)

Irene Vestlund (s)

Per Olof Håkansson (s)

Wiggo Komstedt (m)

Oskar Lindkvist (s)

Carl-Johan Wilson (fp)

Bengt Kindbom (c)

Personalrepresentanter

Eva Benson, ST (TCO)

Åse Matz, SACO

Per-Olof Brunell, SF

Suppleanter

Jan Bergqvist (s)

Gullan Lindblad (m)

Jarl Lander (s)

Sinikka Bohlin (s)

Jan Erik Ågren (kds)

Bertil Måbrink (v)

Lars Sundin (fp)

Gunhild Bolander (c)

Suppleanter

Ann-Sofie Söderlund, ST (TCO)
Peder Brynolf, SACO

Christina Tämfalk, SF

1994/95: RFK 1

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit

Rolf Clarkson (m), ordförande

Bo Forslund (s), vice ordförande

Carl-Johan Wilson (fp)

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och direktionen.

Förvaltningskontorets organisation

Förvaltningskontoret är indelat i fyra serviceområden bestående av 12
enheter samt funktioner för förhandlingar och juridik. Förvaltnings-
direktören och de områdesansvariga utgör kontorets ledningsgrupp.

Förslag till riksdagen

1994/95:RFK1

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redo-
görelse och förslag till riksdagen.

Redog. 1993/94:RFK1 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1992/93

Förs. 1993/94:RFK2 Riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till Lag om
statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen

Förs. 1993/94:RFK3 Förvaltningskontorets förslag om Nordiska rådets
svenska delegation

Förs. 1993/94:RFK4 Riksdagens förvaltningskontors förslag till ersätt-
ningslag för riksdagens ledamöter

Förvaltningskontorets författningssamling

RFS 1993:3 Föreskrift om instruktionen för chefslönenämnden

Samarbetsorgan

För samråd i administrativa frågor av gemensamt intresse mellan förvalt-
ningskontoret, kammarkansliet och utskottskansliema finns det s.k. förvalt-
ningsmötet.

Medbestämmandefrågor, dvs. frågor av vikt för de lokala fackliga organi-
sationerna, behandlas främst i det s.k. onsdagsmötet. Andra organ med
facklig representation är redaktionskommittén för personaltidningen Mitt i
Strömmen, skyddskommittén, jämställdhetskommittén, matrådet och
anpassningsgruppen.

Ekonomi

Riksdagens totala anslag för verksamhetsåret 1993/94 uppgick till 806
miljoner kronor inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades
642,7 miljoner kronor och 103,2 miljoner kronor fördes över till nästa år.
Dessa reservationer avser i första hand utskottens resor utom Sverige
(anslag A 2), riksdagens byggnader (anslag A 4) och förvaltningskostnader
(anslag A 5).

Den löpande verksamheten lämnade således ett överskott jämfört med bud-
geten om ca 60 miljoner kronor. Orsakerna till detta är främst

* utebliven höjning av ersättningarna för riksdagens ledamöter

* lägre kostnader och högre intäkter av riksdagstrycket

* en ökad kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet inom förvaltningen

* ökad satsning på upphandlingar.

Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett ADB-ut- 1994/95:RFK1
rustning och riksdagens byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna
till ca 107 miljoner kronor.

Fr.o.m. budgetåret 1993/94 gjordes en total omläggning av riksdagens
anslag. Antalet anslag minskades från 10 till 5. Två äldre reservations-
anslag (A 7 och A 9) lever fortfarande men tillförs inga nya medel över
statsbudgeten.

Anslag	Nettokostnader (mkr)	1993/94	1992/93*	1991/92*
A 1	Riksdagens ledamöter och partier m.m.	310,0	312,7	309,3
A2	Riksdagsutskottens resor utom Sverige	5,2	9,2	0,8
A3	Riksdagens förlagsverksamhet	24,0	25,5	24,4
A4	Riksdagens byggnader	94,2	24,7	8,3
A5	Riksdagens förvaltningskostnader	211,1	221,0	235,0
A7	Utgivande av otryckta ståndsprotokoll	0,1	0,1	0,1
A9r	Publika databaser	0,1	0,5	0
Totalt		644,7	589,1	578,0
H3	Stöd till politiska partier	138,8	140,0	140,1

* En annan anslagsindelning jämfört med 1993/94

Riksdagens kostnader

■ 1991/92

■ 199293

□ 199394

Ledamöter och
partier
(Anslag Al-A 2)

Byggnader (Anslag

A4)

Favaltnings-
kostnader (Anslaggn

A3ochA5)

Jämställdhet

1994/95: RF Kl

Den gällande jämställdhetsplanen fastställdes 1993. Ett övergripande mål
är att uppnå en balanserad könsfördelning inom samtliga arbetsenheter och
tjänstekategorier. Det innebär att det underrepresenterade könet skall
utgöra minst 40 %.

Könsfördelning

Vid årsskiftet 1993/94 hade riksdagen 200 män och 297 kvinnor som
anställda jämfört med 194 respektive 292 vid motsvarande tidpunkt
1992/93. Fortfarande är könsfördelningen sned inom vissa enheter och
inom flera yrkeskategorier. Det kan dock nämnas att det inom säkerhets-
enheten, som är en mansdominerad enhet, har anställts ytterligare två
kvinnliga bevakningsmän, vilket innebär att enheten nu har 5 kvinnliga
och 14 manliga bevakningsmän.

Kvinnliga chefer/arbetsledare

I jämställdhetsplanen poängteras särskilt vikten av att öka antalet kvinnliga
chefer. Under budgetåret har ytterligare en kvinnlig kanslichef anställts.
Därmed är det totala antalet kvinnliga kanslichefer vid utskotts-
organisationen 5 (av totalt 18) och antalet kvinnliga enhetschefer vid RFK
4 (av totalt 12).

Lika lön

I jämställdhetsplanen är ett av målen lika lön för arbeten som betraktas
som likvärdiga. Riksdagsförvaltningen har undersökt möjligheterna att
göra en studie av lönestrukturen i den inre riksdagsförvaltningen.
Jämställdhetsgruppen har under våren varit i kontakt med företag/
organisationer som studerat eller prövat arbetsvärdering, vilket visat sig
vara en tidsödande och resurskrävande metod. Ingen av myndigheterna och
organisationerna har därför ännu tagit fram något åtgärdsprogram.
Förvaltningskontoret avser dock att under budgetåret 1994/95 börja med
studien.

Utbildning

Under året har personalen genomgått centralt anordnad utbildning i 1 129
dagar, fördelat på 646 dagar för kvinnor och 483 dagar för män (exkl.
ADB-utbildning).

I juni deltog ca 10 kvinnliga föredragande i ett tvådagars seminarium för
att diskutera sin arbetssituation, etablera nätverk och stärka själv-
förtroendet.

Andra aktiviteter

1994/95:RFK1

På internationella kvinnodagen talade Ewa Persson, f.d. bankdirektör om
kvinnor och ekonomi. Ca 100 personer deltog.

Serviceområde Administration

Serviceområdet ansvarar för riksdagens personalärenden, svarar för
arbetsmiljö och företagshälsovård för såväl ledamöter som personal,
handlägger frågor om arvoden, ersättningar, pensioner och resor samt viss
utbildning till riksdagens ledamöter. Vidare svarar området för
administrationen av löner m.m. till anställd personal, ekonomiadmi-
nistrationen och förvaltningsjuridik samt svarar för anslagsframställning
och förhandlingar angående löner och anställningsvillkor för hela
riksdagsområdet.

I området ingår personalenheten, ekonomienheten, förhandlingsfunktionen
och förvaltningsjuridiska funktionen.

Områdesansvarig är Anders Forsberg.

Personalenheten

Enheten svarar för personal- och löneadministrativa frågor för den inre
riksdagsförvaltningen. Det innebär bl.a. ansvar för lönekostnadsbudgeten,
personalplanering, medverkan i arbetsenheternas rekryteringsarbete,
planering och utveckling av utbildningsprogram för riksdagens tjänstemän
och även i viss utsträckning för ledamöterna, särskilt språkutbildning,
utbetalning av löner respektive arvoden och annat löneadministrativt
arbete. Frågor om arbetsmiljö, företagshälsovård och rehabilitering hör
också till enhetens ansvarsområde. Enheten biträder också förhandlings-
chefen vid beredning av ärenden om lönesättning och löneförhandlingar.

Antal anställda: 11

Chef: Lars Bergquist

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

3 404

190 283

111

Nettokostnader

193 576

Allmänt

1994/95:RFK1

Under verksamhetsåret har riksdagen med sina knappt 500 anställda (vilket
motsvarar ca 450 heltidsanställningar) haft en personalomsättning på ca
8 %. Verksamhetsåret 1992/93 var motsvarande siffra ca 5 %. 18 personer
har beviljats pension.

Personalresurserna for riksdagens internationella verksamhet har förts
samman i riksdagens internationella kansli (RIK). Inom RIK har under
riksmötet en tillfällig organisation med fem tjänstemän för sekretariats-
uppgifter åt EU-delegationen fungerat. Riksdagen beslutade under våren
att Nordiska rådets svenska delegations kansli skall sammanföras med RIK
fr.o.m. den 1 juli 1994.

Liksom tidigare år har förvaltningen fatt korttidsanställa personal för att
klara perioder med särskilt hård arbetsbelastning. Trots detta har det
registrerade övertidsuttaget utgjort ca 20 000 timmar, vilket i realiteten är
högre än föregående år för rent riksdagsarbete. Det bör noteras att chefer
och vissa kvalificerade handläggare, t.ex. utskottens föredragande, enligt
avtal inte har rätt till övertidsersättning och därför inte heller registrerar
övertid.

Personal u tve c kl ing

Målet för personalutvecklingen är att säkerställa att riksdagen har personal
med rätt kompetens för sina uppgifter.

Personalenheten har under budgetåret disponerat en utbildningsbudget på
1,8 miljoner kronor. Därutöver har vaije enhet/utskott haft medel främst
för utbildning som direkt berör enhetens verksamhet. Den totala utbild-
ningsbudgeten för riksdagens anställda är i storleksordningen 2,5 miljoner
kronor (ADB-utbildningen i egen regi är oräknad).

Enligt Riksdagsutredningens förslag skall en viktig uppgift för utskotten
vara att följa upp riksdagens beslut och granska resultaten av politiken på
olika områden. För att förbereda utskotten inför dessa uppgifter har bl.a.
anordnats seminarier om hur utskotten skall arbeta med dessa frågor.
Tonvikten har lagts på utskottens beställarroll. Seminarium om resultat-
information har även anordnats.

En stor utbildningssatsning under året har gjorts inom området svensk
ekonomi. Ca 50 personer har deltagit i en tredagars utbildning. Före-
läsarna representerade högskolorna, Finansdepartementet, Riksbanken och
andra myndigheter.

Antalet språkcirklar har utökats under budgetåret. Cirklar har anordnats i
engelska och franska. Ett åttiotal personer har deltagit.

Vad gäller chefsutbildning har satsningen främst avsett kanslichefer,
mellanchefer och arbetsledare. Sammanlagt har ca 40 personer deltagit i
dessa utbildningar.

Ett seminarium om resultatet av medlemskapsförhandlingama med EU
lockade ca 100 åhörare. Övriga utbildningar som anordnats har avsett
presentationsteknik, massmedieteknik, statistisk grafik och budgetarbete.

För riksdagens ledamöter har främst anordnats språkkurser. Fler än hälften
av ledamöterna har enligt resultaten av ledamotsenkäten gått någon av de
språkkurser som ordnats av riksdagen under riksmötet. Intensivkurs var
den vanligaste kursformen, över 40 % av ledamöterna deltog i någon sådan
kurs. Närmare 80 % av ledamöterna tycker att kursen/kursema varit till
stor nytta. Störst nytta säger de yngsta ledamöterna att de haft, minst de
äldsta.

Närmare tre fjärdedelar av ledamöterna anser att de inte har tillräckliga
språkkunskaper för sitt uppdrag. Det här är det område ledamöterna anser
allra viktigast att förbättra.

Företagshälsovård m.m. för ledamöter och tjänstemän

Målet för företagshälsovården är att riksdagsledamöter och anställda skall
ha en god arbetsmiljö och tillgång till en väl fungerande företagshälsovård.

Under verksamhetsåret har Lantbrukarnas hälsocentral (LHC) enligt avtal
med RFK tillhandahållit grundläggande företagshälsovård med i huvudsak
förebyggande och rehabiliterande insatser, hälsokontroller samt sjukvård
och behandling för i första hand arbetsrelaterade hälsoproblem. Den
medicinska verksamheten har varit av samma omfattning som föregående
budgetår med en genomsnittlig besöksfrekvens på 2,3 besök per anställd.
Besök hos företagsläkare, telefonrådgivning och sjukgymnastikbehandling
tycks ha ökat något jämfört med föregående år.

Läkarmottagningen i ledamotshuset har i genomsnitt besökts av ca 10-12
ledamöter per vecka samt sköterskemottagningen av ca 11-13 ledamöter
och tjänstemän. Under riksmötet 1993/94 har en diplomerad massör arbetat
20 timmar per vecka med subventionerad massage för ledamöter och
tjänstemän.

Från LHC har medicinsk personal, i första hand företagsgymnasten och
företagssköterskan, deltagit vid utbildning, sammanträden, rådgivning vid
kontorsrumsinredning samt arbetsplatsbesök. Skyddsingenjören har del-
tagit vid mätningar av buller, belysningsförhållanden, elektromagnetiska
falt m.m. samt bistått vid utformning av det interna arbetsmiljöarbetet.

En arbetsgrupp under skyddskommittén har arbetat fram ett hand-
lingsprogram för arbetsmiljöarbetet. En arbetsmiljöpärm med riktlinjer för

1994/95:RFK1

det fortsatta arbetsmiljöarbetet har sammanställts och distribuerats till
samtliga chefer och skyddsombud. Friskvårdstimmar på betald arbetstid
samt möjligheter till visst ekonomiskt stöd for friskvård på fritiden har
fr.o.m. hösten 1993 inforts.

Förvaltningsstyrelsen har godkänt målformuleringen om rökning -
riksdagens ledamöter och tjänstemän skall erbjudas en rökfri arbetsmiljö,
innebärande att icke-rökare skall slippa att inandas tobaksrök i riksdagens
lokaler.

En arbetsgrupp har under hösten 1993 utarbetat ett samlat åtgärdsförslag
rörande rökning i riksdagens lokaler. Förslaget innebär att rökning skall
begränsas till det egna arbetsrummet eller till särskilda rökrum. Bristen på
lediga rum, problemen med ventilation och den känsliga miljön, särskilt i
Riksdagshuset Östra innebär svårigheter. Förvaltningsstyrelsen godkände i
februari arbetsgruppens framlagda åtgärdsförslag efter vissa justeringar.

Över 70 % av ledamöterna är enligt ledamotsenkäten nöjda med hur
företagshälsovården fungerar. Ju äldre ledamöterna är, desto mer nöjda är
de. Flera ledamöter pekar på problem med tillgängligheten och önskar ökat
öppethållande i läkarmottagningen i riksdagen. Några önskar tätare hälso-
kontroller, förebyggande hälsovård/friskvård och andra pekar på frågor
som rör arbetsmiljön.

Löneadministration

Målet för löneadministrationen är att säkerställa korrekta utbetalningar av
arvoden, löner och andra ersättningar till ledamöter och anställda samt ge
en god rådgivning på dessa områden.

RFK betalar vaije månad ut arvode, lön etc. till ca 1 050 personer -
riksdagsledamöter och anställda vid den inre riksdagsförvaltningen samt
till Riksdagens ombudsmän och Riksdagens revisorer. Lönekontorets
arbetsbelastning har ökat genom de ändrade karensdags- och sjukavdrags-
bestämmelsema. Reglerna om beskattning av traktamente innebär också ett
omfattande administrativt arbete - förutom det arbete som den enskilde
ledamoten måste lägga ner. Försök med datorisering av ledamöternas
redovisning har dock slagit väl ut och kommer att vidgas så snart de
tekniska förutsättningarna föreligger.

Antalet felaktigt utbetalda löner är obetydligt. Ledamöterna upplever dock
enligt ledamotsenkäten traktamentsredovisningen som krånglig.

Ekonomienheten

Ekonomienhetens övergripande mål är

• att svara för att de ekonomiska resurserna fördelas och utnyttjas på ett
optimalt sätt samt att god redovisningssed tillämpas inom riksdagen,

1994/95:RFK1

• att servicenivån inom ekonomiadministrationen är så god att riksdags-
ledamöter och tjänstemän upplever nivån som tillfredsställande.

Antal anställda: 7

Chef: Lena Uhlin

Ekonomi

1 OOO-tal kr

1994/95:RFK1

Personalkostnader 2 260

Övriga kostnader 95 163

Intäkter 36

Nettokostnader 97 387

Redovisning

Det viktigaste målet för den ekonomiska redovisningen är att god
redovisningssed tillämpas inom riksdagen. Revisorerna skall inte ha
anledning att anmärka på den ekonomiska redovisningen. Riksdagen skall
presentera ett rent bokslut. Riksdagens årsredovisning skall vara
informativ, lättillgänglig och efterfrågad. ADB-systemen som hanterar den
ekonomiska informationen skall hålla så hög tillgänglighet att driftsavbrott
inte förorsakar ekonomiska förluster. Säkerheten skall vara sådan att inga
obehöriga skall kunna manipulera den ekonomiska informationen eller
redovisningssystemet.

Ekonomienheten använder det statliga redovisningssystemet Cosmos-Bas
med för- och eftersystemet BUS, som har ca 50 användare. Som
reservsystem och administrationssystem används CESAM-systemet. Detta
system har utvecklats när det gäller rapportbeställningar, vilket underlättar
arbetet för administrationen av ekonomisystemet. BUS-systemet har
utvecklats främst på uppföljningssidan.

Samtliga tillgångar har bokförts i redovisningssystemet. För att kunna hålla
ordning på tillgångarna används flera sidosystem. Förrådsredovisningen av
kontorsmateriel hanteras i ett PC-system, förrådsredovisningen av
officiella gåvor hanteras i ett egenutvecklat system (Trip-databas). Butiks-
datasystemet Compass används för redovisning av försäljning och inköp
samt lagerhållning i riksdagsbutiken. Inventarierna redovisas i ett egen-
utvecklat inventariesystem. Order, lager, fakturering och prenumerationer
avseende såväl det på papper tryckta som det elektroniska riksdags-
trycket/databasema hanteras i ADE-EKO/UFO-systemet. Detta system är
integrerat med redovisningssystemet. Tidningen Från Riksdag &

Departement hanterar sin ekonomiadministration i ett separat PC-system
vars information överfors manuellt till BUS och Cosmos-Bas.

Ekonomisystemet tillsammans med ovanstående sidosystem har möjlig-
gjort att kravet på god redovisningssed kunnat tillgodoses. Samtliga
bokslut sedan 1983/84 har varit rena bokslut. Under året har samtliga
system fungerat oklanderligt med tanke på tillgänglighet och driftsavbrott.
Inga obehöriga har kunnat komma in i systemen och därmed har de
uppsatta säkerhetskraven kunnat uppfyllas.

Kraven på att följa upp verksamheten har ställt ökade krav på information
från ekonomisystemet, och därför har riksdagen i kontoplanen i dag ca
1 800 konton/objektkonton.

Under hösten och våren anordnade ekonomienheten BUS-användarmöten
med ca 30 personer för att informera om nyheter i ekonomisystemet. För
att höja kompetensnivån bland ekonomiadministratörer anordnades vidare
två halvdagsseminarier om "svåra fakturor" och momsregler.

Årsredovisningen innehåller förutom de i bokföringsförordningen före-
skrivna kraven även en personalekonomisk redovisning. Förra budgetårets
årsredovisning blev väl emottagen och 3 000 exemplar distribuerades ut till
olika intressenter. Arbetet med att utveckla årsredovisningen pågår.

Under året har riksdagens dragning på statsverkets checkräkning
räntebelagts. Vid årets slut uppgick ränteintäkterna till 4,1 miljoner kronor,
vilket tyder på att riksdagens kassahållning varit god under budgetåret.

Antalet ekonomiska transaktioner i ekonomisystemet har ökat kraftigt från
ca 40 000 transaktioner 1990/91 till ca 130 000 transaktioner för 1993/94.
Ökningen av transaktionsmängden beror på att den statliga redovisningen
blivit mer komplex, skattereglerna förändrats genom skattereformen samt
att riksdagens verksamhet ökat på många områden. Ekonomienhetens
personal har genom datorisering och kompetensutveckling kunnat utföra
väsentligt fler arbetsuppgifter och större arbetsvolym med oförändrad
styrka jämfört med föregående femårsperiod.

Betalningsärenden

Målet för hanteringen av utbetalningar är att inga dröjsmålsräntor skall
uppstå. Bevakningen av inbetalningar skall vidare vara så god att inga
ränteförluster uppstår för staten. Kassatjänsten skall ha en sådan tillförlit-
lighet att inga revisionella anmärkningar kan anföras.

Antalet postgiroinbetalningar uppgick till 2 093 varav 203 var utlands-
betalningar. Under året har vissa dröjsmålsräntor uppstått till ett värde av

1994/95:RFK1

2 337 kr. Försäljningen i butiken uppgick till 536 000 kr. Revisorerna har
inte lämnat några anmärkningar på redovisningen.

I ledamotsenkäten fick kassatjänsten mycket goda omdömen av leda-
möterna. På en femgradig skala sattes ”betyget” till 4,5.

Verksamhetsplanering

Målet för verksamhetsplaneringen inom riksdagen är att rutinerna skall
utvecklas så att organisationen effektiviseras och att rätt saker utförs på rätt
ställe i organisationen. Mål- och resultatstyrning skall vara helt genomförd
inom förvaltningskontoret inom en treårsperiod. Vidare skall budgeterings-
rutinema utvecklas så att det sammanlagda arbetet med budgeten inom
förvaltningen blir mindre resurskrävande. Rutinutveckling och utbildnings-
insatser skall ge hög förståelse och leda till att budget- och uppföljnings-
arbetet bedrivs med stort engagemang. Uppföljningsrutinerna i BUS skall
medge korrekta direktuttag vid vaije tidpunkt.

Verksamhetsplaneringen inom förvaltningskontoret bedrivs enligt noll-
basplaneringsmetoden. Antalet deltagare i nollbasprocessen är ca 70. All
berörd personal utbildas i nollbassystemet under året. Tillsammans med
ADB-enheten har ett nytt PC-baserat program utvecklats för budget-
arbetet. Detta nya program kommer väsentligt att förenkla och förbättra
budgetarbetet under kommande år.

Budgetuppföljningarna via Cosmos-Bas och BUS-systemen har utvecklats
väsentligt och särskilda bearbetade budgetrapporter i Excel tas fram från
dessa system. I samband med att uppföljningsrapporterna utvecklats har
engagemanget och förståelse för budget- och uppföljningsarbetet ökat.
Genom kontinuerlig avstämning i BUS-systemet mellan olika register i
ekonomisystemet erhålls korrekt direktuttag vid vaije tidpunkt.

Enheten har tillsammans med berörda enheter tagit fram verksamhets-
planer för respektive enhet inom den inre riksdagsförvaltningen. I
verksamhetsplanerna framgår målen för verksamheterna, vilka resurser
som tilldelats och hur måluppfyllelsen skall mätas i olika resultatmått.
Enheterna har arbetat efter dessa verksamhetsplaner under innevarande
budgetår.

Reseärenden

Målet för reseärendeverksamheten är att reglering av reseersättningar skall
ske enligt gällande regelverk och granskning av resehandlingar för
riksdagsledamöterna utföras senast en vecka efter det att en ledamot
inlämnat underlag. Rutinerna för såväl reseplanering som reseräknings-
hantering skall utvecklas så att kostnaderna för både resor och
administration kan sänkas.

1994/95:RFK1

Antalet reseräkningar har under året uppgått till 2 300.

1994/95:RFK1

Ett decentraliserat nytt reseräkningssystem ARCRES avsett för både
inrikes och utrikes resor har utarbetats för riksdagen och används nu av de
olika arbetsenheterna. Ekonomienheten utbildar de olika användarna i
systemet. För närvarande använder sig 35 personer av detta system.
Reseräkningshanteringen har därför kunnat rationaliseras för såväl
riksdagsledamöternas som tjänstemännens inrikes och utrikes resor.

Med det nya reseräkningssystemet kan tiden för reseräkningsgranskningen
minskas väsentligt. Några balanser beträffande reseräkningar finns ej. I
ledamotsenkäten fick rutinerna kring reseräkningar goda omdömen.

För att förenkla arbetet med redovisningen av riksdagsledamöternas riks-
dagstraktamente har ekonomienheten och personalenheten tillsammans
med ADB-enheten utvecklat ett ADB-baserat traktamentsredovisnings-
system som har använts av ett fyrtiotal ledamöter.

Den nya resebyrån i Riksdagshuset har haft en del inkömingsproblem och
därför har vissa ledamöter reagerat negativt på resebyråskiftet. Detta
framgår av ledamotsenkäten. Den gamla resebyrån hade varit i riksdagen i
ca 20 år och hade därmed en stor personkännedom. I samband med flygets
avreglering har resandet samtidigt blivit mer komplicerat med fler
flygbolag och priskonkurrens. Ledamöternas samtliga utskottsresor har
bokats från riksdagens resebyrå och detta gjordes inte under den gamla
resebyråns tid i riksdagen.

Besparingar inom reseområdet har genomförts med en rad åtgärder och
arbetet med travel management fortgår. Åtgärder för att förbättra
reseservicen fortgår, och förvaltningen har en öppen dialog med resebyrån
i dessa frågor. En rad storkundsavtal inom reseområdet har tecknats, vilket
innebär rabatter på flygbiljetter, hotell, konferensanläggningar, flygtaxi
o.d. Besparingarna har uppgått till ca 6 %.

Riksdagskortet för inrikes resor har inneburit en smidig hantering för
riksdagsledamöterna. Fr.o.m. den 1 januari 1994 gäller riksdagskortet även
som färdbiljett på tåg.

Internkonsulting

Målet för ekonomienhetens interna konsultverksamhet är att bidra till en
effektiv resursanvändning inom förvaltningskontoret. Ekonomienhetens
personal skall ha en sådan kompetens att man på ett effektivt och menings-
fullt sätt kan agera som intemkonsult i ekonomiska frågor.

De projekt som ekonomienhetens personal varit inkopplad i har varit olika
projekt såsom upphandling av säkerhetstjänster, tjänstebil, tjänstedräkter,
representationsgåvor för riksdagen och ny telefonväxel. Enheten har vidare

deltagit i arbetet med omorganisationen av riksdagens internationella
kansli. De olika upphandlingsprojekten har inneburit ekonomiska
besparingar.

Förhandlingsfunktionen

Riksdagen och dess myndigheter utgör ett eget centralt förhandlings-
område inom den statliga sektorn. Förhandlingsfunktionen inom för-
valtningskontoret företräder riksdagen och dess myndigheter vid centrala
kollektivavtalsförhandlingar. Funktionen företräder också den inre riks-
dagsförvaltningen vid lokala förhandlingar och i samband med fast-
ställande av nya löneinplaceringar. Förhandlingsfunktionen bereder och
fastställer även ledamöternas pensioner och inkomstgarantier, liksom
tjänstemännens pensioner. Vidare hör förvaltningskontorets registrators-
kontor till funktionen. Den har även att bereda och fastställa driftbudgeten
för riksdagsrestaurangen.

Antal anställda: 4,5

Chef: Börje Gustafsson

Ekonomi

1 000-tal kr

1994/95: RF Kl

Personalkostnader 1 196

Övriga kostnader 38 981

Intäkter 0

Summa kostnader 40 177

Förhandi ingsområdet

Förhandlingsarbetet inriktas på att säkerställa att hela riksdagsområdet har
erforderliga centrala kollektivavtal samt att lokala kollektivavtal träffas för
den inre riksdagsförvaltningen. Lönesättningen vid tjänstetillsättningar
inom den inre förvaltningen styrs av särskilt fastlagda löneprinciper.

De centrala ramavtalen för 1991-1993 gällde t.o.m. utgången av mars
1993. De nya ramavtalen om löner m.m. för 1993-1995 för tjänstemän hos
riksdagen och dess myndigheter träffades i oktober 1993. I avtalen
redovisas bl.a. ett avsnitt om löneprinciper gemensamma för parterna.
Utrymmet för lönerevision motsvarar 3 % av medlemmarnas månadslön.
Utrymmet står till de lokala parternas förfogande per 1994-01-01. De
centrala parterna kom vidare överens om att de lokala parterna på begäran
av lokal facklig organisation skall kunna förhandla om en särskild
löneöversyn per samma tidpunkt i syfte att bibehålla eller uppnå önskad
lönestruktur. Om lokalt inget armat överenskommes gäller att en anställd

skall erhålla en höjning av månadslönen vid heltidstjänstgöring med minst
255 kr. Till kulturområdet avsattes särskilda medel. Antalet semesterdagar
minskades fr.o.m. år 1994 med två dagar for alla arbetstagare.

Genom ramavtalet slöt parterna ånyo nio angivna centrala avtal med i
huvudsak samma lydelse som föregående avtal. Det allmänna avtalet om
löne- och anställningsvillkor för tjänstemän inom riksdagsområdet består
dock fr.o.m. den 1 april 1993 av SAV-områdets sektorsavtal för den civila
statsförvaltningen i tillämpliga delar med vissa angivna undantag eller
kompletteringar.

RFK har med SACO-S och till SACO-S hörande förbund samt med
Statstjänstemannaförbundet träffat ett nytt huvudavtal för riksdags-
området. I huvudavtalet regleras bl.a. hur slutande av olika typer av
kollektivavtal skall tillgå samt området för stridsåtgärder.

Sammantaget träffades sex centrala kollektivavtal under året för hela
riksdagsområdet jämte tre lokala avtal för den inre riksdagsförvaltningen.
Två av dessa avsåg lokala uppgörelser med SF och ST om ändrade
avlöningsförmåner m.m. fr.o.m. 1994-01-01 (1994 års lönerevisionsför-
handlingar).

Pensionsområdet

Förhandlingsfunktionens mål för pensionsområdet är bl.a. att säkerställa

• att ledamöter och tjänstemän samt deras efterlevande skall tillförsäkras
lagstadgade respektive avtalsenliga förmåner i form av pensioner,
inkomstgarantier och försäkringar

• att information och service till ledamöter och tjänstemän skall vara
lättillgänglig och tillräcklig

Under verksamhetsåret beviljades fem f.d. riksdagsledamöter s.k.
visstidspension. Vidare beviljades sju nya familjepensioner åt efter-
levande till ledamöter. Visstidspension är en äldre pensionsform som
numera ersatts av systemet med inkomstgaranti. Under verksamhetsåret
utbetalades per månad ca 450 riksdagspensioner till f.d. ledamöter och
deras efterlevande samt ca 32 inkomstgarantier. Årsavstämningen för 1993
fungerade bättre än tidigare, vilket tyder på att systemet med inkomst-
garanti nu har stabiliserats.

Under året aktualiserades sammanlagt 17 pensionsärenden för tjänstemän
(12 ålderspensioner och 5 sjukpensioner).

I form av ett projektarbete har funktionen ansvarat för en översyn av
ledamöternas pensions- och inkomstgarantisystem. Arbetet har bedrivits i
nära samarbete med en parlamentariskt tillsatt beredningsgrupp.
Översynen resulterade i en ny lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för

1994/95:RFK1

riksdagens ledamöter, som trädde i kraft den 1 juli 1994. Härigenom
uppnåddes en anpassning till de statliga och privata pensionssystemen på
arbetsmarknaden.

Övrigt

Under verksamhetsåret uppgick antalet diarieförda ärenden inom RFK:s
registratorskontor till 1 041. Antalet ärenden ökade kraftigt under året,
vilket delvis kan förklaras av att vissa ärenden som tidigare registrerades i
annan form numera ingår i det centrala diariet. Uppdragen till
utredningstjänsten registreras fortfarande separat hos enheten.

Under året påbörjades en mer systematisk genomgång av tidigare arkivlagt
material.

Verksamheten inom restaurangområdet har även detta år fungerat
problemfritt och de uppföljningar som gjorts har fallit ut mycket positivt.
Det kan nämnas att närmare 90 % av ledamöterna enligt ledamotsenkäten
är nöjda eller mycket nöjda med restaurangens service. Några större
skillnader mellan olika åldersgrupper föreligger inte. Däremot förefaller
ledamöter från de nya partierna vara något mindre nöjda än de från de
gamla partierna. Medelvärdet uppgår till 4,3.

Förvaltningsjuridisk funktion

Målet för den förvaltningsjuridiska funktionen är lagenlig behandling av
lagstiftning och ärenden rörande riksdagens förvaltning samt korrekt
behandling av mål och ärenden inför domstolar och andra myndigheter
innefattande jämväl ansvar enligt datalagen och lagen om upphandling.

Förutom sedvanliga återkommande ärenden har förvaltningsjuristen
särskilt arbetat med frågor som är en följd av EES-avtalets regler om
offentlig upphandling. Under hösten genomfördes utbildning för
förvaltningens personal i de nya reglerna. Utbildningen följdes upp under
våren med ytterligare insatser sedan lagen om offentlig upphandling trätt i
kraft vid årsskiftet. Lagen har tillämpats vid några större upphandlingar.
Särskilt kan nämnas upphandling av ett ramavtal för statsförvaltningen av
telefonväxlar samt beträffande vissa säkerhetstjänster inom riksdagen.

I fråga om lagstiftning kan nämnas medverkan vid utarbetandet av den nya
lagen om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter som trädde i kraft
den 1 juli. Den nya dammanläggningen i Stallkanalen hör också till de
frågor som ägnats speciell uppmärksamhet under verksamhetsåret.

1994/95: RFK 1

2 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RFK1

Serviceområde Lokaler, säkerhet och intern service

1994/95:RFK1

Serviceområdet ansvarar för dels riksdagens lokaler och bostäder, dels sä-
kerhet, bevakning, beredskapsplanering och driftväm och dels frågor om
allmän service såsom inredning, möblering, lokalbokning, lokalvård,
förråds- och transporttjänster, telefonväxel samt en servicecentral.

Området består av fastighets-, säkerhets- och intendenturenhetema.

Områdesansvarig är Olle Etzén.

F astighetsenheten

Enhetens huvuduppgifter är att ansvara för att riksdagen har tillgång till
ändamålsenliga lokaler i tillräcklig omfattning.

Enheten skall också anskaffa mindre bostäder i Stockholm så att
riksdagens ledamöter med ordinarie bostad utanför Storstockholms-
området ges möjlighet att hyra sådana under tiden för sitt riksdags-
uppdrag. Enheten skall även ansvara för förvaltning, ekonomi, drift och
underhåll av egna fastigheter samt hantering av inhyrda lokaler och
handläggning av frågor om lokalplanering och fördelning av lokaler och
bostäder.

Enheten ansvarar vidare för projekt- och byggledning i egen regi för
ombyggnaden av riksdagens hus med förvaltningsstyrelsens lokal-
kommitté som huvudman. Ombyggnadsarbetet omfattar i första hand
kvarteren Neptunus Större och Mercurius i Gamla stan, vilka beräknas
färdiga och inflyttningsklara i april respektive november 1995. Därefter
beräknas vissa ombyggnader i Riksdagshusets västra del påbörjas.

Antal anställda: 5

Chef: Olle Etzén

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader 1 596

Övriga kostnader 97 883

Intäkter 19 616

Nettokostnader 79 863

Riksmötets öppnande

1994/95:RFK1

Målsättningen för enheten är att ansvara för sammanhållningen av de
praktiska arrangemang under öppnandet som det ankommer på förvalt-
ningskontoret att verkställa.

Ceremonin genomfördes enligt den tradition som utvecklats av riksdagen
efter återflyttningen till Helgeandsholmen 1983.

Förvaltning av kontorslokaler

Enhetens målsättning för förvaltningen av kontorslokaler är att svara för att
alla riksdagens organ (exkl. riksdagens verk) på sikt bereds lokaler i
riksdagens egna fastigheter samt att fastighetsdriften av riksdagens
kontorsbyggnader bedrivs effektivt och rationellt.

Lokalbeståndet har under budgetåret utökats med dels fastigheten Kungl.
Trädgården 3 (lokaler för bl.a. JO-ämbetet), dels flera lokaler i kv
Aglaurus/Brandkontoret (avsedda för dokument- och registerenheten under
ombyggnadstiden) och dels nya förrådslokaler i Hammarbyhamnen (extra
lagringsbehov under ombyggnadsskedet). Efter utökningarna består
riksdagens fastighetsbestånd av följande kontorsfastigheter:

Eget fastighetsbestånd:

- Riksdagshuset (RV och RÖ)

- Kv Mars/Vulcanus (ledamotshuset)

- Kv Cephalus (förvaltningshuset)

- Kv Neptunus Större 4-10

- Kv Mercurius

- Kv Kungl. Trädgården

- Villa Bonnier

Förhyrningar:

- Kv Aurora

- Brandkontoret

- Parkeringsgarage

- Förråd (Riddarholmen, Eriksberg och Hammarby)

- Bokmagasin (Vinstocken)

Det kan konstateras att riksdagens utredningstjänst, tidningen Från
Riksdag & Departement samt dokument- och registerenheten alltjämt är
placerade i inhyrda lokaler. Målsättningen att alla riksdagens organ skall
vara placerade i riksdagens egna fastigheter torde i huvudsak kunna uppnås
först under hösten 1995.

Riksdagen anlitar personal från Statens fastighetsverk för fastighetsdriften
m.m. inom riksdagens byggnader.

Hela 40 % av de ledamöter som svarade på ledamotsenkäten hade
synpunkter på arbetsmiljön. Några av de återkommande kommentarerna
gällde bristen på sällskapsutrymmen, de långa avstånden, ventilationen och
rumstemperaturen. Till detta kan sägas att riksdagens lokalkommitté har
påböijat en utredning om möjligheterna att förbättra de sociala utrymmena
och kommunikationsvägarna. Vidare har en omfattande revidering av
ventilationssystemet i riksdagens hus avslutats. Åtgärder kommer att vidtas
under 1995/96.

Förvaltning av bostäder

Enhetens målsättning för bostäderna är att tillhandahålla mindre bostäder i
Stockholm till ledamöter bosatta utanför Storstockholmsområdet. Boendet
på kontorsrummen skall på sikt avvecklas. Enheten skall även svara för att
driften av bostadsfastighetema sker effektivt och rationellt.

Bostadsbeståndet uppgår för närvarande till 95 bostäder i följande
fastigheter (omfattar eget bestånd, bostadsrätter och hyresrätter):

- K v Cephalus

- Kv Iason

- Kv Ormsaltaren

- Brf Jungfrun

- Brf Älgen

- Homsbruksgatan

Ca 150 ledamöter utnyttjar riksdagens kombirum för övernattning. Det
torde dröja ytterligare ett antal år innan den långsiktiga målsättningen kan
vara uppnådd.

Ett nytt projekt med bostäder har påböljats i kv Milon vid Munkbron.
Projekteringsarbetena och grundförstärkningen har avslutats. Fastigheten,
som kommer att inrymma 17 lägenheter, beräknas vara klar för inflyttning
under oktober månad 1995.

I ledamotsenkäten var ledamöterna genomgående relativt nöjda med sitt
boende men det fanns många önskemål om smärre ändringar. Bostäderna
är ett av de områden som ledamöterna anser viktigast att förbättra. Vidare
kan klart utläsas att det finns ett önskemål att skilja på arbete och boende.
För den framtida planeringen gav enkäten ett klart besked eftersom en stor
majoritet av ledamöterna sagt sig ställa upp på RFK:s målsättning om att
allt boende på kontorsrummen i Riksdagshuset på sikt skall upphöra.

1994/95: RF Kl

Fastighetsunderhåll

1994/95:RFK1

Målsättningen är att fastighetsunderhållet av riksdagens fastigheter skall
bedrivas effektivt och rationellt och med väl planlagd framförhållning.

De underhållsåtgärder som vidtagits i riksdagens egna fastigheter har i de
flesta fall utgjorts av s.k. normalt fastighetsunderhåll. Dock har mera
omfattande åtgärder fatt vidtas dels i kv Cephalus där en genomgripande
fasadrenovering genomförts samtidigt som utbyte av takbeläggning skett,
dels i Villa Bonnier särskilt beträffande trädgårdsanläggningen.

Särskilda projekt

Målsättningen för dessa projekt är att de skall genomföras inom angivna
tids- och kostnadsramar.

Stallkanalens vattentröskel

Utredningsarbetet, som syftar till att ge underlag för beslut om åtgärder för
att långsiktigt vidmakthålla grundvattennivån på Helgeandsholmen och
därmed säkra pålgrundläggningen av riksbyggnadema, har fortsatt under
året. Omfattande grundundersökningar har utförts i Stallkanalen och
mätprogrammen för såväl vertikala sättningsrörelser som grundvatten-
nivåer har utökats. Mätningarna kommer att fortsätta under 1994/95.
Permanenta åtgärder planeras genomföras med start under 1996.

Ombyggnad av riksdagens hus

Ombyggnadsarbetena av kv Neptunus Större har påbörjats under året.
Samma sak gäller för gång- och ledningskulverten mellan kv
Mars/Vulcanus och kv Neptunus Större. Dessa arbeten kommer att vara
avslutade under våren 1995 då inflyttning i lokalerna kan ske och
kulverten tas i bruk. Omfattande arkeologiska utgrävningar har utförts
innan kulvertarbetena påbörjades. Härvid påträffades Stockholms gamla
stadsmur i ett läge som tidigare inte var känt. Vissa intressanta föremål
hittades under utgrävningarna, bl.a. pilspetsar, kritpipor, mynt och
smycken. Evakuering av butikerna i kv Neptunus har skett under tiden
januari-mars 1994 för att VVS-installationer i fastigheten skulle kunna
genomföras. Ombyggnadsarbetena av kv Mercurius har påbörjats under
året liksom planerings- och förberedelsearbete för kulverten under
Storkyrkobrinken mellan kv Mercurius och kv Cephalus. Även här har viss
butiksevakuering skett. Tre mindre statliga verk har lämnat sina lokaler i
kv Mercurius.

Säkerhetsenheten

1994/95: RFK 1

Allmänt

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens bered-
skapsplanering. Enheten svarar även för talmännens transporter. Brand-
försvar och utbildning i brandskydd samt utrymningsplanering är exempel
på andra uppgifter. Samverkan med regeringskansliet, främst Statsrådsbe-
redningen och Försvarsdepartementet, samt med polismyndigheter på riks-
och lokal nivå är omfattande.

Antal anställda: 25

Chef: Göran Forsell

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader 5 150

Övriga kostnader 10 976

Intäkter 27

Nettokostnader 16 099

Bevakning

Målet för bevakningen är att riksdagen bl.a. skall ha ett väl avvägt till-
trädesskydd.

Den ordinarie bevakningsverksamheten har bl.a. avsett entréer samt
plenisalen och utskottsutffågningar. Härvid bemannas entréerna av riks-
dagspersonal, läktarna och larmcentral av en bevakningsentreprenör.
Plenisalen nyttjades totalt 605 timmar under riksmötet 1993/94. Utskotten
har genomfört 22 offentliga utfrågningar. Tre av dessa genomfördes i KU:s
sessionssal.

Bevakningsverksamheten i riksdagen har varit av sådan art att det vid ett
flertal tillfällen krävts extra bevakningsinsatser. Riksdagen har även
genomfört verksamhet som ej varit budgeterad i förväg vad gäller bevak-
ningen, exempelvis öppet hus, presskonferenser och partiledaröver-
läggningar.

Bevakningsavtalet med Svensk Bevakningstjänst AB (SBT) har under året
sagts upp. En ny upphandling av bevakningsentreprenaden har genomförts
varefter Partena Security fatt uppdraget som ny bevakningsentreprenör
fr.o.m. den 1 oktober 1994.

Riksdagens larmcentral har bemannats av Svensk Bevakningstjänst (SBT).
Efter ett ingående utredningsarbete har beslutats att larmcentralen i
fortsättningen skall bemannas av operatörer som är anställda av riksdagen.
Övertagandet av bemanningen har skett den 1 oktober 1994.

Under året har ett antal telefonhot riktats dels mot enskilda ledamöter, dels
mot riksdagen som institution. Samtliga hot har bedömts som ”icke
trovärdiga”. Ett hot riktades mot en TV-utsänd utskottsutfrågning.
Utfrågningen fick skjutas upp under en kortare tid för att möjliggöra
genomsökning av lokalerna. TV-sändningen fick uppskjutas under 15
minuter.

Antalet hotbrev som adresserats till enskilda ledamöter har jämfört med
tidigare år ökat.

Närmare 80 % av ledamöterna är enligt ledamotsenkäten nöjda med
säkerheten i riksdagen. Av de olika enkätsvaren kan man dock utläsa att
kontrollen av in- och utpasserande besökare i riksdagen borde bli bättre.

I slutet av verksamhetsåret gav förvaltningsstyrelsen förvaltnings-
direktören i uppdrag att se över behovet av förändrade säkerhetsrutiner i
riksdagen, bl.a. i samband med besök. En arbetsgrupp har påbörjat detta
arbete.

Teknisk anläggning

Säkerhetsanläggningen har som mål att komplettera och underlätta den
personella bevakningen av riksdagen.

Under senare delen av budgetåret slutbesiktigades och godkändes
SafeHouse-projektet som inleddes 1991. Projektet är en reinvestering i
riksdagens tekniska säkerhetsanläggning. Tekniska driftproblem och
bristande dokumentation från leverantören har försenat projektet ett år.
Vissa delsystem i projektet, bl.a. PID- (Person ID foto), personsöknings-
samt besökshanteringsanläggningama, är ännu ej färdigutvecklade.
Projektet beräknas vara helt färdigt under våren 1995.

Kostnaderna för projektet har hållit sig inom budgeterade ramar. Under
året har det inträffat driftstörningar i säkerhetsanläggningen. Dessa
störningar har dock ej försämrat riksdagens säkerhetsskydd.

Beredskap

Målet för beredskapsfunktionen är att riksdagen skall ha en personell och
materiell beredskap som skall fungera under kris och krig. Vidare skall den
krigsplacerade personalen ha god kunskap om sina beredskapsuppgifter.

1994/95: RFK 1

Ett flertal tjänstemän från riksdagen har med godkänt utbildningsresultat
deltagit i kurser anordnade av Försvarshögskolan (åtta elever) och
Totalförsvarets signalskyddsskola (tre elever).

Tolv driftvämsmän har deltagit i driftvämskurser på Väddö och i Järpen
och godkänts. Driffvämet har under verksamhetsåret ej genomfort någon
förbandsövning där riksdagens samtliga driftvämsmän deltagit samtidigt.

En översyn av driftvämets organisation och bemanning har påbörjats under
året.

Säkerhet

Målet med säkerhetsfunktionen är att brandskyddsanordningar enligt SBN
och brandlagen skall finnas installerade och vara funktionsdugliga. Känslig
information skall kunna sändas, tas emot samt förvaras säkert. Nyanställda
arbetsledare skall utbildas i förstahjälpen och brandskydd.

Enheten har påbörjat en inventering av hemliga handlingar hos kammar-
och utskottskansliema samt en kontroll av tillgången till säkra förvarings-
utrymmen för dessa handlingar.

Trettio tjänstemän genomförde grundläggande brandskyddsutbildning
under en dag vid brandförsvarets övningsanläggning i Ågesta.

Stockholms brandförsvar genomförde under senvintern en veckas
objektsutbildning vid riksdagen med syftet att se över insatsplaner samt att
lära sig hitta i riksbyggnadema.

Halonanläggningen i ADB-hallen har ersatts med en ny Inergen-
anläggning.

Brandkåren har vid två tillfällen larmats till riksdagen efter falsklarm i
Medeltidsmuseet. Under året har det genomförts en utrymningsövning
varvid förvaltningshuset utrymdes under den s.k. brandveckan.

Transporter

Målet för transportverksamheten är säkra fordonstransporter av talmannen
och vice talmännen.

Enheten har svarat för transporter av talmän och vice talmän samt i viss
utsträckning åt riksdagens internationella kansli vid statsbesök och då
talmannen haft besök av utländska gäster.

Fordonens driftskostnader ligger strax under 11 kr per mil och bil. Förarna
har under året genomgått intemutbildning avseende körteknik och

1994/95:RFK1

handhavande av polisens radiosystem. Transportverksamheten håller en
hög kvalitet avseende bl.a. säkerhet och tillgänglighet.

Intendenturenheteo

Intendenturenheten svarar för den interna servicen i riksdagen och skall
tillgodose behovet av allmänna serviceinsatser åt i första hand ledamöterna
i deras riksdagsarbete. Vidare skall enheten erbjuda en god arbetsmiljö i
riksdagen.

Enheten svarar för den särskilda servicen på de våningar där ledamöterna
har sina rum, distribution av post inom riksdagens byggnader, bäddservice
i bostadsrummen, lokalvård i övriga utrymmen samt att lämplig och
funktionell inredning finns i riksdagens lokaler. Verksamheten vid Villa
Bonnier är en del av enhetens ansvarsområde, liksom att husets inre miljö
vidmakthålls.

Intendenturenheten består av tre sektioner för respektive lokalvård,
gemensam service och inredning.

Antal anställda: 91

Chef: Åke Enlund

Ekonomi

1 000-tal kr

1994/95: RFK 1

Personalkostnader 16 889

Övriga kostnader 6 405

Intäkter 317

Nettokostnader 22 977

Interna administrativa frågor

Målet för den interna administrationen är att svara för att vissa av enhetens
större gemensamma inköp genomförs på ett rationellt och effektivt sätt
samt tillgodose det inre underhållet på Villa Bonnier.

Under verksamhetsåret har bl.a. en upphandling genomförts vad gäller
tjänstedräkter och uniformer. Resultatet av denna upphandling blev att
riksdagen byter leverantör och därigenom far uniformer och tjänstedräkter
med oförändrad kvalitet till en lägre kostnad än tidigare.

Lokalvård

1994/95:RFK1

Målsättning för lokalvården är att lokalvårda allmänna utrymmen och
arbetsrum för ledamöter och tjänstemän samt ge bäddservice till leda-
möterna i deras bostadsrum. Man skall vidare svara för att lokalvård sker i
enlighet med träffade avtal i de lokaler som riksdagen hyr och i de
bostadshus som ägs av riksdagen samt att fönsterputs sker enligt träffade
avtal.

Samtliga utrymmen lokalvårdas (möbelavfläckning, mattvård, bäddvård
samt uppstädning) enligt gällande städnormer. Kontinuerlig lokalvård
innebär en hög underhållsnivå och medför god lokalhygien. Den totala
lokalvårdsytan i riksdagsbyggnadema uppgår till 63 000 kvadratmeter.

Fönsterputsning har skett två gånger per år i RV, RÖ, L- och F- husen.
Extra fönsterputs har utförts på utsatta områden. Antalet fönster som
putsas uppgår till ca 5 000.

Entreprenadstädning och fönsterputs har utförts i de förhyrda lokalerna i
kvarteren Aurora, Brandkontoret och Mercurius.

I enkäten till ledamöterna om förvaltningskontorets service var en
majoritet mycket eller ganska nöjd med hur lokalvården fungerar med ett
medelvärde på 4,1.

En majoritet ansåg att bostads-/arbetsrummen även i fortsättningen skulle
lokalvårdas vaije dag. Här fanns en klar skillnad mellan åldersgrupperna
där de yngre ledamöterna i högre grad än de äldre kunde tänka sig lokal-
vård endast två gånger per vecka. Det fanns dock inte majoritet för detta
alternativ i någon åldersgrupp.

Vånings service

Målsättning med våningsservicen är att ge god service till i första hand
ledamöterna.

Våningsassistentema hämtar, lämnar och delar ut post, sköter tryck-
hanteringen från posten och tryckcentralen, samtliga sammanträdesrum,
makulaturhanteringen, visar besökare till rätta, sköter anslagstavlor och ger
kopieringsservice.

Enligt ledamotsenkäten var närmare 90 % av ledamöterna nöjda med
våningsservicen. Medelvärdet uppgick till 4,5, vilket är ett av de högsta
betygen i enkäten.

Några ledamöter har klagat över sen postsortering. I övrigt lämnades en hel
del beröm till våningsassistentema.

Intern distribution

1994/95:RFK1

Intemdistributionen skall tillgodose behovet av snabb distribution av
intempost och budgång utanför riksdagen. Målet är att försändelser skall
vara utdelade inom 2 timmar efter avlämnandet.

Antalet försändelser i intemposten uppgår till ca 19 000 per riksmötes-
vecka. Utöver detta kommer ca 13 500 försändelser i rörposten. Till
regeringskansliet och riksdagens verk lämnas i genomsnitt ca 450 för-
sändelser per vecka.

Av de tillfrågade i ledamotsenkäten ansåg 82 % att det är rimligt att
behålla den ambition som gäller i dag att intern post skall vara utdelad
inom två timmar.

Telefonväxeln

Telefonväxeln skall tillgodose behovet av snabb och tillförlitlig hantering
av till riksdagen inkommande samtal och övrig hantering inom växeln
(exempelvis skall svar ges inom 30 sekunder).

Vid en trafikmätning som genomfördes under riksmötets sista vecka i juni
1994 uppgick antalet samtal till växeln i genomsnitt till 350-400 per
timme. Den genomsnittliga svarstiden hölls med marginal inom mål-
sättningen om 30 sekunder.

I ledamotsenkäten ges mycket beröm till personalen i växeln även om vissa
klagar på långa väntetider innan man far svar. Över 90 % av ledamöterna
var nöjda. Medelvärdet uppgick till 4,6 på en femgradig skala, vilket är ett
av enkätens toppbetyg.

Lokal- och konferensservice samt servicecentralen

Lokal- och konferensservice skall ges på bästa möjliga sätt inom de ramar
som gäller för konferensverksamheten. Servicecentralen skall verka för att
de önskemål som kommer dit snabbt förmedlas till rätt mottagare, följa
upp att uppdraget utförs och föra tillbaka information till beställaren.

Styrelsen har under verksamhetsåret antagit nya regler för användningen
av de större salarna, bl.a. kammarsalama, för konferenser.

Totalt har under året via lokalbokningen redovisats ca 3 500 samman-
träden, konferenser/seminarier etc. Av dessa har närmare 400 tagit i
anspråk någon av de fyra större sammanträdeslokalerna. I dessa siffror
ingår inte utskottens ordinarie sammanträden, partigruppernas ordinarie
möten, Kyrkomötets sammanträden i augusti 1993 (ca 150 sammanträden)

eller Nordiska rådets möten i januari och mars 1994 (ca 180
sammanträden).

Servicecentralen har under året haft närmare 200 ärenden, vilka samtliga
har vidarebefordrats till rätt instans och följts upp.

En majoritet av ledamöterna som besvarat ledamotsenkäten är mycket eller
ganska nöjd med servicecentralen och ger den ett medelbetyg på 4,1. 13 %
har dock svarat "Vet ej", vilket kan tyda på att servicecentralen inte är
tillräckligt känd. Ambitionen är därför att göra servicecentralen ytterligare
känd.

Gods och transporter

Målsättningen för riksdagens godstransporter och godshantering är att de
skall tillgodoses på ett effektivt och rationellt sätt, att godset behandlas på
ett säkert sätt, att mottagaren informeras och att varorna levereras till av
mottagaren önskad plats vid önskad tidpunkt.

Antalet godsförsändelser som kommit till riksdagen genom gods-
mottagningen uppgick under verksamhetsåret till ca 12 500. Av dessa
kunde de allra flesta levereras till mottagaren på önskad tid och plats.
Godsmottagningens personal har dessutom utfört närmare 400 transporter
med riksdagens egen transportbil.

Personalen gör också tillsammans med snickeriet om- och uppmöbleringar
vid rumsbyten och konferenser m.m.

Material

Målsättningen för materialfunktionen är att den skall ge en heltäckande
service av kontorsmaterial. Besökande far material omgående och
beställare far leverans före kl. 15.00 samma dag.

Materialförrådet har under året haft närmare 4 300 besök och närmare 300
övriga beställningar. Det övervägande antalet har kunnat effektueras inom
givna ramar.

Inredning

Målet är att skapa en lämplig och funktionell inredning i riksdagens
allmänna utrymmen, arbets- och bostadsrum, lägenheter och andra lokaler.
Snickeriverkstaden skall utföra sedvanliga snickeriarbeten inom riksdagens
olika lokaler och genom samverkan med övriga enheter medverka till att
behovet av entreprenörer minskas. Utsmyckningen i riksdagens utrymmen
skall ge en god inre miljö.

1994/95:RFK1

Inredningssektionen svarar för inredning, inre miljö och konst i riksdagens
hus, inklusive Villa Bonnier, samt för möbel- och konstförråd. Vidare
ombesörjs underhåll och reparationer av möbler, inventarier och inredning
samt tillverkning av specialinredning. Personalen har dessutom medverkat
i planeringen av inredningen av kv Neptunus större och kv Mercurius samt
bostäderna i kv Milon.

I ledamotsenkäten var 77 % av ledamöterna nöjda med arbetsmiljön.
Medelvärdet här uppgick till 3,9, vilket är ett av de lägre i enkäten. Äldre
ledamöter är något nöjdare än yngre. Hela 16 % av de yngre ledamöterna
är missnöjda med arbetsmiljön. Ledamöter som bor i kombirum eller i
riksdagslägenhet var mer nöjda än de som ordnat sin bostad själva.

Övrigt

Handikappanpassning i riksdagen

Under verksamhetsåret har en projektgrupp gjort en förstudie till
Utredning om handikappanpassning i riksdagen. Förstudien utmynnade i
förslag till åtgärder som borde vidtas på kort och långt sikt. Vissa åtgärder
har redan vidtagits, t.ex. installation av automatiska öppnare på transport-
liftar som handikappade använder. Planering för särskilda öppnare på
dörrar och hissar och förbättrade möjligheter för handikappade att ta del av
och följa riksdagens arbete beaktas i pågående budgetarbete. I ett senare
skede kommer ställning att tas till det fortsatta långsiktiga arbetet med
handikappanpassningen i riksdagen.

Organisationsutvecklingsprojekt

Detta projekt syftar bl.a. till att organisera personalen på ett sätt som
minimerar behovet av ytterligare personal i samband med ianspråktagandet
av två nya fastigheter 1995.

Serviceområde Data och dokument

Serviceområdet ansvarar för hanteringen av informationen vid riksdagens
datasystem, telefoner och telefax. Vidare svarar området för teknisk
service av skilda slag samt för tryckning och distribution av riksdags-
trycket.

Vid sidan av det ordinarie arbetet har personal tillhörande serviceområdet
varit engagerad i datoriseringen av Estlands parlament.

I området ingår ADB-enheten, dokument- och registerenheten samt tryck-
erienheten.

Områdesansvarig är Carl-Gerhard Ulfhielm.

1994/95: RFK 1

ADB-enheten

1994/95:RFK1

ADB-enheten ansvarar för drift och utveckling av riksdagens ADB-system
och övrig teknik inom riksdagen. Enheten ansvarar vidare för all användar-
utbildning och stödverksamhet mot användarna av datasystemen.

Enheten är organiserad i fem sektioner. Systemsektionen ansvarar för drift
och utveckling av det lokala nätverket och drift av de centraldatorbaserade
systemen. PC-sektionen ansvarar för det nya PC-baserade systemet.
Utvecklingssektionen ansvarar för applikationsutveckling. Utbildnings-
sektionen ansvarar för användarutbildning och användarstöd. Sektionen för
teknisk service ansvarar för övrig teknik i riksdagen, t.ex. teleteknik, TV-
och ljudteknik, kammarens teknik och starkströmsteknik.

Antal anställda: 34

Chef: Carl-Gerhard Ulfhielm

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader 10 293

Övriga kostnader 42 746

Intäkter 2 332

Nettokostnader 50 707

Datasystemet

Det övergripande målet för riksdagens datasystem är att de skall
effektivisera och underlätta informationshanteringen i riksdagen. Data-
systemen skall ha en tillgänglighet av 99,5 % med undantag för planerade
avbrott beroende på service och underhåll. Systemen skall vara
dimensionerade så att de även vid toppbelastningar uppfyller av riksdagen
ställda krav. Funktionaliteten hos datasystemen skall ständigt övervakas
och kvalitetsförbättringar vidtas, särskilt åtgärder som kan underlätta det
politiska arbetet i riksdagen. 90 % av alla allvarligare eller enklare fel som
anmäls under kontorstid skall vara avhjälpta inom två timmar; för övriga
fel och problem skall meddelande om pågående arbete ges inom en timme
efter mottagen anmälan.

Vid verksamhetsårets slut fanns ca 1 000 datoriserade arbetsplatser
(terminaler eller persondatorer) i riksdagens hus, varav 335 användes av
riksdagens ledamöter. Vidare fanns 325 persondatorer utplacerade i
riksdagsledamöternas hem. Ett 70-tal tjänstemän har dessutom tillgång till
PC i hemmet. ADB-enheten har också ansvaret för datasystemen hos JO-
ämbetet och Nordiska rådets svenska delegation, totalt ca 70 arbetsplatser.

Enheten har således ansvar för totalt ca 1 450 datoriserade arbetsplatser. I
dag har huvuddelen av alla ledamöter och tjänstemän tillgång till datorstöd
i sitt arbete.

Vid sidan av det löpande arbetet med drift och underhåll av det gamla
centraldatorbaserade datasystemet har verksamhetsåret präglats av
förberedelser för och införande av ett nytt datasystem. Det nya systemet
baseras på nätverkskopplade persondatorer, ett grafiskt användar-
gränssnitt, Windows, samt avancerad nätverksteknik och goda möjligheter
till kommunikation med omvärlden.

Utvecklingen inom dataområdet präglas av att man i allt större
utsträckning lämnar de stora centraldatorbaserade datasystemen och
övergår till s.k. client/server-system baserade på persondatorer med
användarvänliga grafiska gränssnitt. Det datatekniska systemskifte som
under budgetåret påbötjades i riksdagen och som helt baseras på
persondatorbaserad client/server-teknik har till syfte att i enlighet med
ADB-enhetens mål ge en förbättrad dataservice för såväl ledamöter som
tjänstemän. Uppgiften för ADB-enheten och målsättningen är att bygga
upp en teknisk plattform som ger möjlighet att väsentligt förbättra
informationshanteringen i riksdagen. Den nya tekniska plattformen skall
ge möjligheter att på ett kostnadseffektivt sätt utnyttja den mycket snabba
utveckling som nu pågår inom dataområdet. Inte minst gäller det
kommunikation ut mot omvärlden och möjligheterna att ta in extern
information av betydelse för riksdagsarbetet samt att göra denna
information tillgänglig på ett användarvänligt sätt för ledamöter och
tjänstemän. Det nya datasystemet skall också förbättra möjligheterna att
informera medborgarna om riksdagens arbete.

En grundläggande förutsättning för att nå ovannämnda mål är att bygga
upp en intern infrastruktur i form av ett lokalt nätverk som ger möjlighet
att distribuera den databaserade informationen till användarna oavsett om
den innehåller text, ljud eller bild.

Under året har ett nytt lokalt nätverk byggts upp som är klart för eller
förberett för mycket avancerad informationsdistribution. Nätet i
kombination med datasystemet i övrigt ger oss dessutom möjlighet att
samverka med de stora globala kommunikationsnäten, s.k. information
highways.

Riksdagen är en mycket stor användare av elektronisk post. Under en
månad skickas i genomsnitt ca 300 000 meddelanden med elektronisk post
i det lokala nätverket. Övergången till ett nytt datasystem innebär att vi
under en övergångstid skall leva med två olika datasystem med alla de
problem som följer härav. Vi har t.ex. två olika ordbehandlingsprogram
och två olika postsystem som måste kunna samverka med varandra under
över-gångstiden. Ett omfattande arbete har lagts ned för att utveckla en
lösning som tillåter samverkan mellan de två systemen. En hyggligt

1994/95:RFK1

fungerande lösning har tagits fram men den är inte helt perfekt. Det är
därför viktigt att övergångstiden när det gäller att flytta över användare
från det gamla till det nya systemet blir så kort som möjligt. Enligt de
ursprungliga planerna skulle detta vara klart sommaren 1996.
Målsättningen är nu att bli klar med detta arbete i september 1995.

Arbetet med att flytta över användarna till det nya systemet påbörjades i
maj månad. I slutet av budgetåret hade ca 200 användare tillgång till det
nya systemet.

Enligt ledamotsenkäten var ledamöterna som regel nöjda med den hjälp
och det stöd man far när det gäller ADB-systemen i riksdagen och PC i
hemmet. Medelvärdet låg på 4,1. Genomgående gäller att yngre ledamöter
är mindre nöjda än äldre. Någon markant skillnad mellan dem som har
respektive inte har tillräckliga datakunskaper kan inte utläsas ur materialet.
Många av ledamöterna önskar PC även i riksdagen.

Datasäkerhet

Målsättningen för datasäkerhetsarbetet är att skapa ett så säkert data-
system som möjligt. Riksdagens datasystem skall vara utformade så att
obehörigt intrång förhindras och lagrad information skyddas. Vidare skall
persondatorer i riksdagens lokalnät skyddas från obehöriga användare.

Under året har bl.a. ett centralt och automatiskt system för viruskontroll
installerats. Säkerhetsfrågorna har också haft mycket stor betydelse vid
byggandet av det nya lokala nätverket.

Ytterligare en datahall har byggts, som geografiskt ligger på ca 300 meter
från den första. Denna åtgärd är ytterligare ett led i säkerhetstänkandet och
har en stor betydelse för riksdagens katastrofberedskap inom dataområdet.
Under året har vidare datasäkerhetsorganisationen setts över. En data-
säkerhetschef har tillsatts, som är direkt underställd förvaltningsdirektören.

I ledamotsenkäten framkom att ledamöterna är relativt nöjda med den
datasäkerhet som finns i systemet. Yngre ledamöter är mer nöjda än äldre.
Ett önskemål som framkom var egna skrivare. Detta för att ingen obehörig
skall kunna läsa texter som skrivs ut.

Utveckling

Målet för utvecklingen av riksdagens datasystem är att effektivisera och
underlätta informationshanteringen i riksdagen.

Ett Windows-baserat system för nollbasbudgetering har tagits fram vilket
kommer att underlätta och effektivisera arbetet med att ta fram underlaget
för riksdagens egen anslagsframställning. Vidare har arbetet med att

1994/95:RFK1

utveckla ett system för periodicahantering påbötjats för riksdags-
bibliotekets räkning.

Datautbildning

Målsättningen är att ge användarna tillräcklig och kvalificerad utbildning
så att de kan utnyttja datastödet på ett effektivt sätt.

ADB-enheten sköter i egen regi praktiskt taget all användarutbildning.
Under året har ca 1 200 personutbildningsdagar genomförts i de två utbild-
ningssalama. Utbildningen har i huvudsak avsett det nya systemet och
Windows-baserade program. Ett omfattande arbete har vidare lagts ned på
att ta fram egna utbildningshandledningar för de nya program som skall
användas i framtiden. Behovet av användarstöd är mycket stort. Det är
viktigt att användarna far hjälp då det uppstår problem. Förberedelser har
gjorts för att ta fram ett administrativt stöd för problemlösning, ett s.k.
Help-Desk-program.

Enligt ledamotsenkäten anser sig närmare 70 % av ledamöterna inte ha
tillräckliga datakunskaper. Främst är det de äldre grupperna av ledamöter
som anser sig ha dåliga datakunskaper. I den yngsta åldersgruppen anser
däremot 60 % att de har tillräckliga datakunskaper. Det här är det område
ledamöterna bedömer som näst viktigast att förbättra. Det är främst de
äldre ledamöterna som anser det.

De flesta ledamöterna har gått någon kurs i ord- och textbehandling under
riksmötet. Störst nytta har ledamöterna haft av kurserna i ord- och
textbehandling. Hela 63 % av dem som deltagit i kurser säger att de haft
stor nytta av dessa, ytterligare 25 % ganska stor nytta. Medelvärdet, som
uppgår till 4,7, är det högsta som noteras i enkäten. Några större skillnader
mellan dem som säger sig ha tillräckliga datakunskaper och dem som inte
anser sig ha det finns inte. Allra nöjdast med dessa kurser har unga
ledamöter med goda datakunskaper varit.

Övrig teknik

De tekniska systemen skall ha en tillgänglighet av 99,5 % med undantag
för avbrott beroende på fel utanför riksdagens kontroll samt vara
dimensionerade så att de även vid toppbelastningar uppfyller av riksdagen
ställda krav. Vidare skall de tekniska systemen bidra till att effektivisera
och underlätta informationshanteringen i riksdagen och vara utformade så
att obehörigt intrång förhindras och lagrad information skyddas.

Inom sektionen teknisk service som ansvarar för annan teknik än data-
teknik har året präglats av arbetet med att ta fram en kravspecifikation för
en ny telefonväxel. Ett mycket nära samarbete har härvidlag bedrivits med
regeringskansliet, som också skall investera i en ny telefonväxel.

1994/95:RFK1

3 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RFK1

Under året har en modernisering skett av rörpostanläggningen. Vidare har
mycket arbete lagts ned för att förbättra ljudanläggningen i plenisalen.
Delar av voteringssystemet - de s.k. relähylloma - har också bytts ut. Ett
nytt hotell-TV-system har upphandlats. Ledamöterna har i slutet av
budgetåret fått sina gamla TV-apparater utbytta mot hotell-TV som ger en
bättre TV-service än tidigare.

Enligt ledamotsenkäten anser tre ljärdedelar att de har tillräckligt
teknikstöd för sitt uppdrag. De äldre anser detta i högre utsträckning än de
yngre. När det gäller den hjälp man far vid fel på utrustningen är
ledamöterna relativt nöjda.

Dokument- och registerenheten

Dokument- och registerenheten (DORIS) svarar för en rad tillämpningar i
riksdagens datorsystem som har nära anknytning till beslutsprocessen i
riksdagen. Främst gäller det de register som behövs för att planera
verksamheten i kammare och utskott och det dokumenthanteringssystem
som tar hand om riksdagens huvuddokument (motioner, betänkanden och
protokoll) för tryckning och lagring i databaser.

Enhetens övergripande mål är

• att förmedla och förädla information som stöder och ger insyn i besluts-
och lagstiftningsprocessen

• att utveckla och ansvara för riksdagens elektroniska informations-
hantering avseende beslutsprocessen

• att tillse att RIXLEX blir den viktigaste källan för datorbaserad
samhällsinformation

DORIS har två sektioner - en som svarar för dokumenthanteringen och en
som svarar för riksdagens register. Under budgetåret har en organisations-
förändring planerats och nyanställningar gjorts.

Antal anställda: 15

Chef: Liselotte Herlitz

1994/95: RFK 1

Ekonomi

1994/95: RFK 1

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

4 190

3 849

1 304

Nettokostnader

6 735

Dokumentproduktionen

Riksdagens dokumentproduktion har länge kännetecknats av en högt
driven integration och effektivitet. Dokumentflödet, vad beträffar data-
tekniken, har skett inom ramarna för kontorsinformationssystemet All-in-1
och programvaran för fritextsökningar TRIP.

Den övergång från det befintliga systemet till ett s.k. client-serversystem
som nu inleds kommer att innebära stora förändringar i produktionen av
riksdagstryck. Exempelvis försvinner den tryckkodning som utskott och
protokollskansliet tidigare har gjort, och som har varit en förutsättning för
att det tryckta resultatet skall bli av önskat utseende. Samtidigt läggs ett
väsentligt större ansvar än tidigare på dem som producerar texter för att
utseendet på det tryckta materialet skall bli det önskade. Rutiner måste
också utvecklas för att även fortsättningsvis kunna strukturera texten för att
lägga in den i databaser utan att extra arbetsmoment behöver införas.

Den första verksamhetsgrenen i riksdagsförvaltningen som kommer att
använda det nya systemet i drift är protokollskansliet, fr.o.m. riksmötet
1994/95.

Stödet till beslutsprocessen

Målen för stödet till beslutsprocessen är att dokument- och ärende-
hanteringen har sådan aktualitet, kvalitet och säkerhet att det ger ett
effektivt stöd till beslutsprocessen i riksdagen. Vidare skall man säkerställa
att den information som därvid samlas i riksdagens databaser kan användas
på ett kostnadseffektivt och lättillgängligt sätt för sökning både internt och
externt.

Enheten skall också tillse att utbildning rörande systemet för dokument-
och ärendehantering erbjuds inom fyra veckor efter anmälan samt att
användarstöd som rör beslutsprocessen ges omedelbart och att övrigt
användarstöd inleds vid anmält behov.

De av riksdagens databaser som behövs för produktion av riksdagens
dokument samt för planering av ärendehantering och dokumentation av

riksdagens beslut regleras av en särskild lag (1993:825) om person-
uppgifter i riksdagens informationssystem RIXLEX.

Riksdagens datorbaserade informationssystem omfattar:

1. Register över ärenden som bereds för beslut i riksdagen fr.o.m.
riksmötet 1975/76.

2. Register över riksdagens beslut fr.o.m. riksmötet 1990/91.

3. Register över voteringsresultat fr.o.m. riksmötet 1993/94.

4. Register över interpellationer och frågor fr.o.m. riksmötet 1975/76.

5. Riksdagstrycket i löpande text fr.o.m. riksmötet 1989/90.

6. Register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

Inga förändringar har gjorts i dokumenthanteringen och ärendehante-
ringen under verksamhetsåret. Förberedelser för övergång till användning
av PC i nätverk har dock pågått hela året.

Externa databaser

Målsättningen för arbetet med de externa databaserna är bl.a. att uppgifter i
externa informationssystem görs tillgängliga på ett sådant sätt att
ledamöter och tjänstemän snabbt och enkelt kan få tillgång till omvärlds-
information.

Sökning i externa databaser har ökat i omfattning. För att minska
kostnaderna och öka tillgängligheten till extern information lagras ett urval
uppgifter från externa databasvärdar i riksdagens datorsystem. Det gäller
för närvarande telegram från nyhetsbyråerna TT, Reuters och Direkt samt
viss SCB-statistik. Svenska Dagbladet finns tillgänglig on-line samma dag
som tidningen ges ut.

I enkäten om förvaltningskontorets service svarade 32 % av riksdags-
ledamöterna att de utnyttjade den omvärldsinformation som finns i
riksdagens databaser. På frågan om omvärldsinformationen är viktig för
ledamotens riksdagsuppdrag sattes medelvärdet 4,2 (av dem som
utnyttjade databaserna).

Riksdagens publika databaser

Målen för verksamheten med riksdagens publika databaser är

• att marknadsföringen av riksdagens publika databastjänster sker på ett
sådant sätt att informationen får så bred spridning som möjligt samt att
det sker på ett kostnadseffektivt sätt

• att intäkterna från försäljningen av riksdagens publika databastjänster
täcker 40 % av kostnaderna för driften

1994/95:RFK1

• att utbildning rörande riksdagens databaser erbjuds inom fyra veckor
efter anmälan

Den första juli 1993 öppnades riksdagens informationssystem RIXLEX för
publik användning. Den ovan nämnda lagen (1993:825) om person-
uppgifter i riksdagens informationssystem RIXLEX reglerar både vilka
personuppgifter som far finnas i databaserna och rätten att sälja dessa till
allmänheten.

I RIXLEX finns propositioner, motioner, utskottsbetänkanden och proto-
koll samt register över riksdagens ärenden, beslut och Samhällsguiden,
delar av kammarinformationen (sammanträdesplaner, talarlistor m.m.),
pressmeddelanden från riksdagen, Riksdagsbibliotekets katalog och en av
Riksdagsbiblioteket producerad databas över EU-litteratur som kan nås av
en bred publik.

Genom en överenskommelse med regeringskansliet kan RIXLEX
tillhandahålla ett antal databaser som produceras i departementen. Det
gäller:

- register över svensk författningssamling

- texterna till gällande författningar

- register över de statliga kommittéerna och deras ledamöter

- texterna till regeringens kommittédirektiv

- rättsfall från domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg

Avtal har också ingåtts med Kommerskollegium och Sekretariatet för
Europainformation om att i RIXLEX tillhandahålla databaser med
information om EU/EG och EES-avtalet. Under våren 1994 öppnades
därför en databas med allmänhetens frågor till sekretariatet och de svar
som lämnades på frågorna. Under hösten 1994 öppnades ytterligare ett
antal databaser med EU-information.

RIXLEX kan nås från hela världen med hjälp av terminal/PC och modem
via datanätet x25. Priset baserade sig på ett årsabonnemang på
riksdagstrycket och SFS tillsammans och sattes därför till 5 000 kr per
grundabonnemang. Skolor betalar 1 000 kr för ett grundabonnemang.
Användare i Sverige erbjuds möjlighet att använda 020-nummer vilket
innebär att de endast betalar för en markering vaije gång de kopplar upp
sig mot RIXLEX.

Öppnandet av RIXLEX har fatt ett mycket positivt mottagande. Nära 300
betalande användare utnyttjar systemet regelbundet. Avtal har ingåtts med
dataföretaget Dialog (f.d. Kommundata) som ger ca 230 kommuner
(förvaltningar, folkbibliotek, skolor) möjlighet att nå RIXLEX via Dialogs
nät. Förhandlingar har under verksamhetsåret inletts med myndigheter och
kommuner som vill göra RIXLEX tillgängligt i egna nät.

1994/95: RFK 1

Den största användargruppen är gymnasieskolor, men också myndigheter,
massmedia och bibliotek har visat stort intresse. Under mars månad 1994
öppnades databaser i RIXLEX ca 37 000 gånger.

Riksdagen erbjuder utbildning i att använda RIXLEX. Under verksam-
hetsåret har 256 externa användare deltagit i heldagskurser. Utbildning ges
också till anställda i riksdagen och regeringskansliet.

I enkäten om förvaltningskontorets service framgick det att 18 % av
riksdagsledamöterna hade gått kurs i hur man söker i riksdagens databaser.
På frågan om kurserna varit till nytta i samband med ledamotens
riksdagsuppdrag gavs värdet 3,8 på en femgradig skala. Bättre kunskaper i
att söka i riksdagens egna databaser anser sig alla ledamöter behöva.
Ledamöterna anser att datakunskaperna är näst viktigast av alla verk-
samheter att förbättra.

Riksdagens tryckta register

Målsättningen är att riksdagens tryckta register för ett visst riksmöte skall
föreligga i början av efterföljande riksmöte samt att utveckla ett system av
hierarkiskt ordnade sökord som stöd för indexering av riksdagens
dokument och sökning i riksdagens databaser.

Under verksamhetsåret har register för riksmötet 1991/92 utgivits. Arbetet
med register för riksmötet 1992/93 har pågått under verksamhetsåret och
kommer att tryckas under hösten 1994. Den eftersläpning som har funnits i
många år har således reducerats till något mer än ett år.

Under verksamhetsåret har ett omfattande projekt med att skapa ett
hierarkiskt ordnat system av ämnesord, en s.k. thesaurus, genomförts. Det
har bidragit till att produktionen av 1992/93 års register försenats, men
skapandet av denna thesaurus innebär att kvaliteten på registren och
databaserna kommer att öka.

Förutsättningarna för en snabbare registerproduktion har blivit bättre, och
under riksmötet 1994/95 finns det möjligheter att uppnå målsättningen att
det tryckta registret skall kunna presenteras i början av efterföljande
riksmöte.

Estland

Det samarbete som riksdagen inledde 1991 med Estland på det
datatekniska området om kunskapsöverföring och tekniköverföring
rörande dokumenthantering och uppbyggnad av ett datanät inom Estlands
parlament går nu, i och med utgången av kalenderåret 1994, mot sitt slut.
Personal från förvaltningskontoret, främst från ADB-enheten och DORIS-
enheten, har utfört installation av programvara och ett modernt datanät och
har utöver detta byggt upp ett ärendehanteringssystem enligt estniska

1994/95.RFK1

önskemål. Datorutrustning och programvara, ursprungligen av samma
konfiguration som riksdagens egen, men efterhand moderniserad, har
skänkts. Arbetet kunde på ett mycket fruktsamt sätt koordineras med ett
samarbete med ett amerikanskt kongressorgan med speciell uppgift att
stödja utvecklingen av parlamentariska institutioner i tidigare öst-
republiker. Sammanfattningsvis förfogar nu Estlands parlament över ett
datanät med utrustning av modernaste snitt.

Nu inleds en ny fas som mer kommer att fokuseras på parlamentariska
arbetsformer. Riksdagens talman och förste vice talman samt riksdags-
direktören tillsammans med ytterligare tjänstemän besökte Tallinn i
augusti 1994, och tecknade ett s.k. letter of understanding. Dess konkreta
innebörd är att ett utbyte av arbetsgrupper mellan det svenska och det
estniska parlamentet kommer att ske, för att på så vis ge impulser till en
förbättrad ärendehantering och en smidigare lagstiftningsprocess.

Samhällsguiden

Ansvaret för samhällsinformationsfrågor övergick i november 1992 från
Civildepartementet till Finansdepartementet. Ett avtal tecknades därefter
mellan riksdagen och Finansdepartementet som innebär att riksdagen åtar
sig att producera boken Samhällsguiden. Den sjunde och senaste utgåvan
av Samhällsguiden kom från trycket den 1 mars 1994. Samma innehåll
finns i Riksdagens databas RIXLEX.

Boken är en uppslagsbok med ämnesområden som följer en människas väg
i samhället i stort sett från vaggan till graven, allt från familjebildning med
föräldrar och barn över utbildning, arbetsmarknad, anställning, bostad,
sjukvård, pension till kultur, fritid och kyrkliga frågor.

De senaste upplagorna av Samhällsguiden har även gjorts som talbok i små
upplagor. Dessa har distribuerats till tal- och punktbiblioteken, vissa andra
bibliotek samt till de synskadades organisationer.

Tryckerienheten

Tryckerienhetens huvuduppgifter är att säkerställa att riksdagstrycket
framställs enligt den för riksdagen fastställda arbetsplanen, med beslutad
utformning och till lägsta kostnad. Vidare skall enheten medverka i
uppbyggnaden av databaser över riksdagstrycket, tillse att distribution och
försäljning av trycket sker på effektivaste sätt samt tillgodose behovet av
inskrivnings-, kopierings- och reprotjänster för beslutsprocessen och till
hjälp för ledamöter och tjänstemän inom riksdagen.

Enheten är indelad i fyra sektioner: produktion, tryckeriexpedition,
intemtryckeri (repro) och administration.

1994/95:RFK1

Antalet anställda: 32

1994/95:RFK1

Chef: Gösta Ek

Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

7 444

47 480

20 721

Nettokostnader

34 203

Riksdagstryck

Målet för enhetens arbete med produktionen av riksdagstryck är att
säkerställa att trycket - propositioner/skrivelser, redogörelser/förslag,
motioner, utskottsbetänkanden och protokoll - framställs enligt för
riksdagen fastställd arbetsplan, med beslutad utformning och till lägsta
kostnad. Enhetens skall vidare tillse att distributionen av riksdagstrycket
når riksdagens ledamöter och tjänstemän samt myndigheter och allmänhet
på utsatt tid och till lägsta kostnad.

Trots att antalet utgåvor av trycket ökat markant (bl.a. 250 propositioner
mot normalt mindre än 200) har fastställd tidsplan kunnat hållas utan
någon försening. Totala antalet originalsidor som tryckts under riksmötet
var över 66 000 vilket var 33 % mer än beräknat. Genom att tryckavtalet
med underleverantören omförhandlats blev den totala produktions-
kostnaden 4,2 miljoner kronor lägre än budgeterat trots ökningen av antalet
trycksidor.

Försäljningen av riksdagstryck ökade och blev 8,2 miljoner kronor högre
än budgeterat och uppgick till drygt 18 miljoner kronor. Prishöjning har ej
skett. Resultatet far tillskrivas en intensifierad marknadsföring/försäljning.

1994/95:RFK1

i ■Snabbprot

i □Prot.

Riksdagstrycket 1985-94 db«

■Mot
[■Prop.

I den ledamotsenkät som gjordes under våren 1994 framkom att
ledamöterna fortfarande huvudsakligen hämtar sin information om
riksdagstrycket (94 %) från det tryckta ordet.

Kopiering

Enheten skall när det gäller kopiering säkerställa att behovet av
reprotjänster (kopiering och offsettryckning) som rör dokument som
behandlas i beslutsprocessen utförs så att riksdagens arbetsplaner kan
fullgöras.

Under det gångna året har en modernisering skett av en stor del av
kopiatorbeståndet inom riksdagen. Totalt har under året investeringarna i
ny utrustning uppgått till över 3 miljoner kronor. Totalt har enheten ansvar
för ca 80 maskiner.

Totalt har producerats ca 17 miljoner trycksidor varav 9,5 miljoner sidor
på intemtryckeriet. Detta innebär mer än en fördubbling sedan 1986 då 7,8
miljoner sidor producerades. Trots detta har kostnaderna kunnat sänkas per
trycksida.

Sammantaget har intemtryckeriet utfört övrig produktion som gett nästan

1 miljon kronor i intäkter.

Övrig dokumentationstjänst

I övrigt skall enheten säkerställa att behovet av inskrivnings- och text-
konverteringstjänster (scanning) tillgodoses på ett flexibelt och effektivt
sätt, varvid uppdrag som berör beslutsprocessen skall prioriteras. Vidare
skall man tillgodose att behov av övriga reprotjänster till ledamöter och
tjänstemän fullgörs på ett effektivt sätt samt med en kvalitet som motsvarar
normalt kontorstryck.

Enheten har varit ledamöter och tjänstemän till hjälp med skrivbyråtjänster
mot efterfrågan, vilket inneburit att extra personal köpts in eftersom
skrivbyrån minimerats till 1 person - en minskning med 5 personer sedan
början av 1990-talet.

Tryckerienheten svarar for inscanning av gammalt riksdagstryck för
läsning i databas (RIXLEX) och har under det gångna året intensifierat
detta arbete. Delar av riksdagstrycket fr.o.m. 1985 finns nu tillgängligt.
Målet är att allt tryck fr.o.m. 1973 skall bli tillgängligt.

Serviceområde Informations- och kunskapsförsörjning

Serviceområdet ansvarar för riksdagens interna och externa information.
Däri ingår bl.a. information till allmänheten om riksdagen och riksdagens
arbete. En viktig uppgift är också att se till att ledamöter och anställda i
riksdagen får den information och det faktaunderlag de behöver för att
kunna fullfölja sina uppgifter.

I området ingår informationsenheten, tidningen Från Riksdag & Departe-
ment, Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten.

Områdesansvariga är Marianne Carlbom och Kjell Allert.

Informationsenheten

Informationsenheten svarar för intern och extern information genom bl.a.
massmediekontakter, telefonservice till allmänheten, myndig-heter m.fl.,
skolbesök och visningar i Riksdagshuset, kurser och utbild-ningar i
riksdagskunskap, mässor, utställningar och andra evenemang,
dagspressannonsering om arbetet i riksdagen samt produktion av tryck-
saker som t.ex. böcker och broschyrer.

Informationsenheten är organisatoriskt indelad i tre sektioner, informa-
tionstjänsten, skol- och visningstjänsten och produktion.

Antal anställda: 14 (Samt ett 15-tal arvodesanställda guider)

Chef: Marianne Carlbom

1994/95:RFK1

Ekonomi

1994/95:RFK1

1 OOO-tal kr

Personalkostnader

Övriga kostnader

Intäkter

4 039

5 851

585

Nettokostnader

9 304

Antalet organiserade besök i riksdagen har ökat till 93 000, antalet
telefonförfrågningar har ökat till drygt 25 000, antalet kursdeltagare har
ökat till 1 500. Produktionen av informationsmaterial har varit omfattande
och bl.a. gavs en ny bok ut om riksdagens historia. Kontakterna med
massmedia har under året varit mycket intensiva. Exempelvis skickades
184 pressmeddelanden ut. Riksdagen har inte bara ur ett politiskt
perspektiv synts mycket i massmedia. Olika evenemang i riksdagen som
t.ex. Öppet hus och firandet av 75-årsjubileet av beslutet om att också ge
kvinnorna rösträtt har bidragit till detta. Riksdagsutredningens arbete
tilldrog sig stort intresse från massmedias sida.

Externa informationsaktiviteter

Målet för den externa informationsverksamheten är att tillgodose allmän-
hetens, massmedias, organisationers och myndigheters behov av snabb och
korrekt information om riksdagens arbete. Vidare skall intresse väckas för
riksdagens arbete bland allmänheten och grupper i samhället som annars
inte kommer i kontakt med eller själva uppsöker information.

Antalet telefonförfrågningar till riksdagens informationstjänst har ökat
successivt och uppgick under året till över 25 000. Denna ökning har
möjliggjorts genom att informationstjänsten fatt personell förstärkning och
därför kunnat ha minst två telefonlinjer öppna samtidigt.

En automatisk telefonsvarare har dagligen daterats upp och givit svar på
vad som varit aktuellt framför allt i kammaren. Direktlinjer via telefon till
kammaren har möjliggjort för massmedia ute i landet att lyssna på
debatten. Ett försök inleddes med direktsändningar från kammaren i den
lokala TV-kanalen (Öppna kanalen) som sänder över Storstockholms-
området. Allmänheten men också massmedia har utnyttjat denna möjlighet
att följa debatten i direktsändning.

Utöver de telefonkontakter som massmedia enligt ovan haft med informa-
tionstjänsten har pressekreteraren och talmannens informationssekreterare
löpande haft ett stort antal kontakter särskilt i samband med riksmötets
öppnande, internationella besök, offentliga utskottsutfrågningar, riks-
dagens besök i Örebro och jubileumsfirandet av allmänna rösträtten.

Korta sammandrag av riksdagens beslut skickades via fax ut till ca 300
mottagare främst inom massmedia.

Fr.o.m. riksmötet 1993/94 har annonser inforts på söndagar i DN, SvD,
Expressen och AB och i korthet informerat om vad som händer i riksdagen
den kommande veckan. Antalet annonstillfällen under året var 27. Den
totala upplagan av de fyra tidningarna uppgår till drygt 1,7 miljoner
exemplar.

Skol- och visningstjänsten ansvarade för riksdagens medverkan i Bok- och
biblioteksmässan i Göteborg. Medverkade gjorde även biblioteket samt
DORIS för att informera om RIXLEX. Av mässans besökare var 45 %,
eller 91 000, från utbildningssektom, som är en viktig målgrupp att nå
med information om riksdagen. Mässan pågick i 4 dagar och antalet direkt-
kontakter uppgick till ca 5 000.

Vid utbildningsmässan "Välj yrke" i Sollentuna deltog skol- och
visningstjänsten med riksdagens utställningsmonter och informerade om
riksdagen och dess arbete. Antalet mässbesökare var 25 000, huvud-
sakligen elever från gymnasiet samt lärare och syokonsulenter.

I februari organiserade informationsenheten återigen ett Öppet hus i
riksdagen för allmänheten. Ca 6 000 besökte denna dag riksdagen och
partikanslierna. Ett sextiotal ledamöter deltog i aktiviteterna och
debatterna. Ett nytt inslag var att allmänheten fick komma in i plenisalen
och där få information om riksdagsarbetet. Ett tjugotal besökare
intervjuades om vad de tyckte om arrangemangen m.m. De flesta hade inte
tidigare varit i Riksdagshuset och uttryckte en positiv inställning. Flera
besökare efterlyste fler politiker, främst saknade man partiledarna.

Riksdagen firade på olika sätt att det var 75 år sedan beslutet togs om
allmän och lika rösträtt. Skol- och visningstjänsten organiserade de
aktiviteter som genomfördes på skolorna. Drygt 150 ledamöter besökte
lika många gymnasie- och folkhögskolor under en vecka i maj.
Informationsmaterial med bl.a. affischer skickades i förväg ut till berörda
skolor. Faktaunderlag och OH-bilder med temat demokrati togs fram för de
medverkande ledamöterna. Informationsenheten deltog också i arbetet med
att ta fram skriften "Rätt att Rösta".

För tredje gången medverkade riksdagen i Vattenfestivalen genom att
erbjuda allmänheten extra visningar dels dagar och helger, dels kvällstid
under festivalveckoma. Genom ett system med rullande visningsschema
undveks denna gång köbildning och 4 100 besökare kunde gå med på en
guidad visning.

I anslutning till riksdagens besök i Örebro i maj anordnades olika
aktiviteter för att informera om riksdagen. Riksdagen deltog i Örebro-

1994/95:RFK1

mässan med sitt Informationshus för att möta mässbesökare, anordnade
kurser för lärare och massmedia samt medverkade i presskontakter.

Informationsenheten har tillsammans med kammarkansliets personal och
ekonomienheten organiserat och planerat verksamheten i riksdagsbutiken.
Framför allt har arbetet bestått i inköp och ffamtagning av nya produkter
och presentartiklar. Försäljningen har stadigt ökat och uppgick till ca
537 000 kr.

Kurser, seminarier/utbildningar

Målet med kursverksamheten är att ge olika grupper fördjupade kunskaper
om riksdagens arbete för att därmed stödja dem i deras olika yrkesroller.

Kurser och särskilda studiebesök anordnades för ca 1 300 lärare,
bibliotekarier, studerande vid lärarhögskolorna, personal från regerings-
kansliet, löntagarorganisationer m.fl. Kursernas längd har varierat mellan
en halv dag till fyra dagar. Den längre kursen (fyra dagar) för lärare i
samhällskunskap har hållits två gånger under året.

Vaije kurs har utvärderats noga och uppföljning gjorts över synpunkter och
behov som sedan tagits med i planeringen inför kommande utbildningar.

Vid två tillfallen anordnades tvådagarskurser för journalister från press och
etermedia. Sammanlagt deltog 68 journalister. Intresset var stort och
många som anmält sig kunde inte beredas plats.

Vid fyra olika tillfällen hölls endagskurser för elever vid Journalist-
högskolan. Vid vaije tillfälle deltog i genomsnitt ca 25 elever. Vid tre
tillfallen gavs motsvarande information för ett sextiotal elever som studerar
journalistik vid olika folkhögskolor. För ca 15 utländska journalister
(SIDA-stipendiater) anordnades en heldagsutbildning. Ett halvdags-
program genomfördes för amerikanska joumaliststipendiater.

Två kurser genomfördes för sammanlagt ett sextiotal informatörer från
statliga myndigheter, bl.a. försäkringskassor och arbetsmarknads-
myndigheter. Deltagarnas positiva erfarenheter från dessa kurser ledde till
två uppföljningskurser för bl.a. nordiska arbetsmiljöinformatörer.

Samtliga kurser inom massmediaområdet liksom på skolområdet har
utvärderats och erfarenheterna tagits till vara.

Skolbesök och visningar

Målet med besöksverksamheten är att öka allmänhetens och särskilt
ungdomars kunskaper om och intresse för riksdagen och dess arbete.

1994/95:RFK1

Ett stadigt ökande intresse för att besöka riksdagen framgår av de två
senaste årens statistik, som innebär en årlig ökning med ca 8 000. Under
året deltog ca 93 000 i organiserade visningar. Kostnaden per besök är
8:15 kr, vilket är närmare en halvering av kostnaden jämfört med 1989/90.
Detta har möjliggjorts genom förbättrade rutiner och effektivare resursut-
nyttjande.

Skolbesöken har innefattat en fördjupad genomgång av riksdagens arbete,
ett besök på läktaren och i de flesta fall ett möte med en ledamot. Ca
30 000 elever har deltagit i dessa besök. Vid ungefär hälften av besöken
medverkade ledamöter.

Resultatet från enkätundersökningar som innebär att lärarna tillsammans
med eleverna fyller i ett frågeformulär visar sammanfattningsvis att
majoriteten var mycket nöjd med besöket. I några fall då ledamot inte
medverkade saknade man just detta. Erfarenheterna från detta och samtal
med lärare tas till vara och följs upp för att pedagogiskt utveckla
verksamheten.

Ett tidigare påböljat försök har under året utvecklats för att tillgodose det
ökande behovet av att årskurserna 8 och 9 får besöka riksdagen. Ett
förkortat program med information om riksdagsarbetet och ett besök på
läktaren har gjort det möjligt att ta emot ca 3 500 högstadieelever.
Rundvandring har inte ingått i programmet.

Förbokade grupper från bl.a. företag, myndigheter och skolor har tagits
emot på åtta fasta tider per dag måndag, tisdag och fredag samt i vissa fall
på kvällstid. Antalet besökare uppgick under året till ca 36 300.

Produktion av informationsmaterial

Målet för produktionen av informationsmaterial är att genom saklig och
korrekt information tillgodose olika gruppers behov av fakta om riks-
dagens funktion samt av löpande information om riksdagens arbete.

Vidare skall ledamöter och anställda få den inteminformation som de
fortlöpande anser sig ha behov av.

För att uppfylla dessa mål produceras och sprids informationsmaterial till
skilda målgrupper. En del av detta är basmaterial som kräver kontinuerlig
uppdatering och vidareutveckling. Nya produkter tas dessutom fram
fortlöpande när behov uppstår och ny teknik öppnar nya möjligheter.

Det interna materialet har dominerats av veckoutgivningen av Riksdags-
veckan, som utkom med 29 nummer, personaltidningen som utkom med 5
nummer, Ledamotens Lathund (1 500 ex), samt informationsslingan (på
det intema TV-nätet) med dagliga korta informationer, som daterats upp
flera gånger per dag. En rad enklare trycksaker av tillfällig natur har

1994/95: RFK 1

producerats, varav merparten tagits fram inom huset, vilket bidragit till att
hålla kostnaderna och produktionstiderna nere.

I ledamotsenkäten fanns ett par frågor som berörde den interna
informationen. 90 % av ledamöterna är nöjda med inteminformationen.
Mest nöjda är ledamöterna i små partier och den äldsta åldergruppen.
Minst nöjda är de yngre ledamöterna. Medelvärdet för inteminformationen
uppgår till 4,3. Kommentarer visade att bättre information kring
kammararbetet och ärendebehandlingen efterfrågas, att flera ansåg att det
är för mycket papper och att informationsslingan borde utnyttjas bättre.

Det externa material som tagits fram under året är bl.a. Ledamots-
förteckningen (10 000 ex), som delats ut internt men framför allt sålts
externt. Försäljningen uppgick till ca 86 000 kr vilket motsvarar ungefär
tryckkostnaden.

En ny bok - Riksdagen, en svensk historia - gavs ut under våren. Boken
är på 216 sidor med över 300 bilder, de flesta i färg. Boken kommer nu att
säljas framför allt till gymnasieskolorna. Boken trycktes i en upplaga på
20 000 exemplar.

Under året producerades och uppdaterades undervisningsmaterial för
skolan, däribland en ny serietidning om riksdagen och demokratin, avsedd
för mellanstadiet. Upplagan var 20 000 exemplar. Dessutom påböljades
ett arbete med ett multimediaprogram för främst gymnasiet.

Riksdagens årsbok producerades under sommaruppehållet och distribuera-
des i oktober dels internt, dels extemt till prenumeranter av tidningen
R&D. Upplagan var 27 000 exemplar.

Faktabladsserien byggdes ut med tre nya teman och den totala upplagan av
faktabladen var över 100 000 exemplar. Manus tas ofta fram av andra
enheter tillsammans med informationsenheten. Materialet har använts i
första hand i undervisningssyfte ute på skolor och i samband med kurser
och besök i riksdagen.

Tillsammans med andra enheter har en rad olika foldrar och broschyrer
producerats t.ex. RFK:s årsredovisning, Riksdagen i siffror, statistik om
kammarens arbete, program och inbjudningar.

Under året har dessutom ett omfattande arbete lagts ned på att skapa en ny
logotyp och grafisk profil för riksdagen. Arbetet fortsätter under nästa
arbetsår.

Medelvärdet beträffande det externa informationsmaterialet låg i ledamots-
enkäten på 4,3. Av kommentarerna framgick att många efterlyste en enkel
sammanfattande broschyr om riksdagen och dess arbete samt mer
information på främmande språk.

1994/95:RFK1

De grupper som använder riksdagsmaterialet brukar höra av sig med
synpunkter och önskemål. Det är genom sådana kontakter materialet
utvecklas och förändras. Självklart finns olika uppfattningar men ofta är
signalerna likartade varför detta kan vara en mätare på hur materialet
fungerar med tanke på enhetens mål. Oftast uppfattas materialet som
sakligt och korrekt. Framför allt kan den stora efterfrågan vara en mätare
på kvaliteten. Broschyrerna "Från förslag till beslut" och "Riksdagens
utskott" trycktes under året i upplagor på 30 000 resp. 25 000 exemplar.

1994/95:RFK1

Tidningen Från Riksdag & Departement

Tidningen Från Riksdag & Departement är regeringens och riksdagens
gemensamma tidning. Dess uppgift är, med redaktionens formulering, att
spegla den centrala statliga beslutsprocessen i riksdag, regering och
utredningsväsende. Enligt riksdagens beslut skall tidningen ha en
oberoende ställning och redaktionen själv utforma innehållet i enlighet
med redaktionella riktlinjer fastställda av riksdagen. Anknytningen till
riksdagens förvaltning skall enbart innefatta rent administrativa frågor.

Enligt riksdagens beslut 1975 infor tidningens tillkomst är tidningens syfte
att underlätta för personal i stat och kommun, företag och organisationer
samt för förtroendevalda och övriga politiskt intresserade att följa
verksamheten i riksdagen och regeringens kansli.

Enligt ett senare riksdagsbeslut är tidningen även tillgänglig som taltidning
för synskadade.

Antal anställda: 10

Chefredaktör: Bengt Colling

Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader 2 719

Övriga kostnader 5 929

Intäkter 5 256

Nettokostnader 3 392

R&D-enhetens mål är

• att producera och distribuera R&D i den omfattning riksdagen beslutat
och redaktionen åtagit sig gentemot prenumeranterna;

• att på ett säkert och kostnadseffektivt sätt svara för att tidningens
prenumeranter erhåller tidningen;

• att ge synskadade tillgång till seriös information om beslutsprocessen i
regering och riksdag;

• att genom försäljning av annonser bidra till finansieringen av tidningen
utan att de redaktionella målen åsidosätts;

• att öka upplagan.

För redaktionens journalistiska arbete gäller de redaktionella riktlinjer som
riksdagen antagit för tidningen R&D.

Tidningen utgavs under verksamhetsåret med 39 nummer, vilket var
samma antal utgåvor som föregående verksamhetsår. Som bilaga till 1993
års sista nummer fick prenumeranterna en 32-sidig specialtidning om
Sverige och EES, av vilken ytterligare 21 000 exemplar därefter sålts som
informations- och studiematerial.

Antalet producerade sidor, inklusive EES-tidningen, uppgick till 920, 60
fler än föregående verksamhetsår. Det genomsnittliga sidantalet per
nummer blev därmed 23,0 sidor, om EES-tidningen räknas som ett särskilt
nummer, att jämföra med 22,1 året före. Fördelningen (med föregående
verksamhetsårs inom parentes) var 15 (15) 16-sidiga, 0 (3) 20-sidiga, 17
(15) 24-sidiga, 6 (5) 32-sidiga och 2 (1) 40-sidiga nummer.

Det ökade sidantalet motiveras med en större volym på det material som
redaktionen utfäst sig att bevaka. För att få ekonomiskt utrymme för denna
volymökning, och för ökat inslag av fyrfårgsbilder, har utgivningen fr.o.m.
verksamhetsåret 1992/93 glesats ut något under högsommaren, jämfört
med tidigare års utgivning varannan vecka, så att antalet utgåvor per år
minskat från 40 till 39, för att 1994/95 bli 38. 1975 års riksdagsbeslut
innebar utgivning vaije vecka under riksmötena och två gånger per månad
däremellan.

Upplagan kontrolleras numera av Tidningsstatistik AB (TS), som
fastställer det genomsnittliga antalet abonnemang per utgåva för vaije
kalenderår. TS fackpressupplaga för kalenderåret 1993 blev 23 500
exemplar, en minskning med 1 641 exemplar sedan kalenderåret 1992.
Därav var 2 200 rabattexemplar och 1 000 "friexemplar utan dokumenterad
efterfrågan". Antalet betalda abonnemang var alltså enligt TS 22 500 för
kalenderåret 1993.

För budgetåret 1993/94 visar tidningens intema redovisning att 3 312
betalda abonnemang sades upp, medan 3 167 nytecknades, alltså en
nettominskning med 145 betalda abonnemang. Antalet betalda
abonnemang, inklusive rabattexemplar, var enligt denna intema
redovisning 22 387 vid budgetårets slut i juni 1994.

1994/95: RFK 1

4 Riksdagen 1994/95. 2 saml. RFK1

Antalet taltidningsabonnemang var vid samma tidpunkt 39, en minskning
med 1 sedan 14 avslutats och 13 nytecknats.

Prenumerationspriset exklusive moms höjdes den 1 januari 1993 med 24 kr
till 180 kr och den 1 januari 1994 med 20 kr till 200 kr. Prenumera-
tionsintäktema ökade från 3 780 637 kr 1992/93 till 4 155 906 kr 1993/94.
Sedan R&D föregående verksamhetsår böljat ta in betalda annonser har
annonsintäkterna ökat från 172 519 kr 1992/93 till 737 162 kr 1993/94.
Den särskilda EES-tidningens intäkter från försäljning av överupplaga och
annonsutrymme gav ett överskott på 77 331 kr när framställnings- och
distributionskostnader betalats.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbibliotekets målsättning har varit att tillhandahålla goda besluts-
underlag för ledamöter och tjänstemän och att underlätta för dessa att via
böcker, tidningar, tidskrifter och annan information följa utvecklingen
inom olika samhällsområden, nationellt och internationellt.

Biblioteket och arkivet har även givit service till regeringskansli, kyrko-
mötet och centrala förvaltningsmyndigheter.

Forskare, studerande och en intresserad allmänhet har även kunnat använda
sig av bibliotekets tjänster. Som ett av Sveriges största samhälls-
vetenskapliga bibliotek ger biblioteket service även till andra bibliotek runt
om i landet, inte minst genom utlån av äldre riksdagstryck.

Antal anställda: 33

Chef: Margareta Brundin

Ekonomi

1 000-tal kr

1994/95:RFK1

Personalkostnader 8 607

Övriga kostnader 4 257

Intäkter 152

Nettokostnader 12 712

Allmänt

Arbetet med planeringen av Riksdagsbibliotekets nya lokaler har under
året engagerat stora delar av bibliotekets personal. En särskild grupp har
tillsatts för att tillsammans med arkitekt och enhetsledning lösa denna
uppgift.

Ett periodicasystem för att beställa, registrera, reklamera och administrera
bibliotekets ca 5 000 tidningar, tidskrifter och övriga periodiska skrifter
har tillsammans med ADB-enhetens personal utvecklats under året.
Systemet kommer att tas i drift under budgetåret 1994/95.

Under verksamhetsåret har ett speciellt projekt med syfte att mäta
användningen av Riksdagsbiblioteket genomforts. Enkäter har utarbetats
och prövats under några förberedande mätdagar. Dessa enkäter användes
sedan under en veckas mätningar av verksamheten kombinerat med
intervjuer av besökare i biblioteket. Även alla inkommande telefonsamtal
samt elektronisk post m.m. noterades.

Riksdagsbiblioteket har under året varit föremål för studiebesök från ett
stort antal grupper och enskilda personer. Ca 500 personer, i allmänhet från
andra bibliotek och organisationer, har deltagit i dessa besök. Biblioteket
har under längre perioder tagit emot praktikanter från Bibliotekshögskolan,
som ett led i denna skolas undervisning. Biblioteket har under en vecka
även varit värd för tre bibliotekarier från Estlands nationalbibliotek.
Representanter för biblioteket har deltagit som föreläsare och lärare i
kurser nationellt och internationellt, samt själva deltagit i utbildningar i
Sverige och utomlands. Biblioteket har även tillsammans med informa-
tionsenheten deltagit som utställare i den årliga Bok- och biblioteksmässan
i Göteborg.

Kundorienterad verksamhet

Målen för den kundorienterade verksamheten är bl.a. att svara för att
riksdagens ledamöter och tjänstemän får för det löpande riksdagsarbetet
relevant arbetsmaterial. Primärkundemas behov av omedelbar tillgång till
relevant referensmaterial skall tillgodoses. Vidare skall alla primärkunder
vara väl informerade om bibliotekets service och resurser.

Biblioteket skall även svara för att efterfrågad facklitteratur (samt viss
skönlitteratur) och tidskrifter fortlöpande och med god framförhållning
förvärvas samt att beståndet hålls aktuellt. Böcker, tidskrifter och övriga
publikationer skall vara katalogiserade på ett sådant sätt att efterfrågat
material snabbt kan återfinnas. Biblioteket skall också säkerställa en god
tillgång till publikationer från internationella organisationer samt hålla
primärkunder väl informerade om dessa organisationers verksamhet och
utgivning.

Utlåningsverksamheten har fortsatt med samma höga efterfrågan från både
intema och externa låntagare. En - tyvärr - naturlig följd av utlåning
utgörs av inkrävning av böcker, som behållits utöver den stipulerade tiden.
Efter cirka sex veckors överskriden lånetid och två påminnelser skickas
räkning på ersättning för boken. Antalet räkningar som måst utsändas har
fördubblats detta budgetår.

1994/95: RFK 1

Vid sidan av låneverksamheten har manuella och datorbaserade
informationssökningar utförts, framför allt för ledamöter och partikanslier.
Databassökningama har mestadels skett i svenska databaser som LIBRIS,
Artikelsök, A-media och Affärsdata. Sökningar i utländska databassystem
har utförts i ökad omfattning för riksdagen. Mer omfattande sökningar i
RIXLEX har utförts för ledamöter. En RIXLEX-terminal utan skrivare har
installerats i biblioteket för externa besökare. Denna är främst avsedd att
användas för registersökningar i riksdagstrycket och SFS. En CD-ROM-
station har placerats i tjänsterumskorridoren, med bl.a. index till FN-
material och Stora Focus. En egen databas - SVARBAS - för lagring och
återvinning av frågor till låneexpeditionen och svaren på dessa är under
utveckling i samarbete med riksdagens informationsenhet.

Ett bibliotek med pocketböcker, både svenska och utländska, för ledamöter
och tjänstemän, har ställts upp i ledamotshuset. Där kan böcker lånas och
ställas tillbaka utan registrering av lånen.

Enheten har samarbetat med informationsenheten i anordnande av kurser
för bibliotekarier i att hitta i riksdagstrycket. En kurs hölls i riksdagen i
november och en fortsättningskurs i Lund i januari med deltagare från
föregående års kortkurs i Helsingborg. Personal från enheten har hållit en
liknande kurs i Linköping för personal vid universitetsbiblioteket där.

Förvärvssektionen har under verksamhetsåret genom inköp, byten och
gåvor förvärvat svensk och utländsk litteratur främst inom ämnesom-
rådena juridik, samhällsvetenskap, historia samt inom EG/EU-området.
Sektionen har skött prenumerationer av ett stort antal periodiska
publikationer, däribland svenska och utländska tidningar och tidskrifter
samt COM-produkter inom riksdagens intresseområden. Man har även
köpt in språkkurser för ledamöter och tjänstemän.

Inom sektionen sammanställs och redigeras "Läslistan" och "EU-listan",
vilka innehåller information om nyinköpta böcker och aktuella
tidskriftsartiklar. Listorna har under riksmötet skickats ut till ledamöter och
tjänstemän vaije vecka respektive en gång per månad. Man har till en
begränsad kundkrets, för närvarande ca 60 personer, även tillhandahållit
den månatliga nyhetslistan "Månadsnytt", ämnesprofilerad enligt
bibliotekskundens egna önskemål.

Funktionen Internationella organisationers publikationer har under året
mottagit böcker, rapporter och tidskrifter från ett trettiotal olika
organisationer. För några av organisationerna har biblioteket status som
depåbibliotek. Det gäller EU, FN, GATT, ILO och Unesco. Den ökade
efterfrågan på EU-material och EU-information har medfört hårda krav på
prioriteringar av det löpande arbetet. Informations- och litteratursökning är
en viktig del av verksamheten, och svenska och utländska databaser
används som stöd i arbetet. Personalen har fortlöpande deltagit i kurser och

1994/95:RFK1

seminarier för att hålla sig ä jour med utvecklingen och deltagit i den
nationella samordningsgruppen för EU-information.

Funktionen Utländskt parlamentstryck har tagit emot parlamentstryck samt
förarbeten och lagsamlingar från de flesta europeiska samt ett antal
utomeuropeiska länder. Efterfrågan på detta material har ökat under året.
Eftersom många länder har böljat producera och distribuera sitt
parlamentstryck i form av CD-ROM-skivor har sökmöjligheterna
förbättrats avsevärt.

Under året har en bibliotekarie besökt samtliga utskott ett flertal gånger för
att klarlägga behovet av stöd från Riksdagsbiblioteket nu och i framtiden.
Härvid har man bl.a. gått igenom löpande prenumerationer, och föreslagna
ändringar har registrerats hos förvärvsavdelningen. Den nya serviceformen
- individuella sökprofiler från den månatliga nyhetslistan - har
presenterats och många nya prenumeranter har tillkommit. Utskottens
litteraturbestånd har gåtts igenom och kompletteringar har diskuterats.
Socialutskottets och protokollkansliets bokbestånd har gallrats, indelats i
ämnesgrupper, märkts och matats in i databasen LOKAT.

Alla intresserade har erbjudits en grundläggande STRAX-utbildning,
enskilt eller i mindre grupper. Sammanlagt har drygt 40 personer från
utskott och partikanslier fatt STRAX-utbildning under våren.

De flesta partikanslierna har efter särskild inbjudan besökt biblioteket i
mindre grupper. Under besöken har biblioteket presenterat sin service,
bl.a. möjligheterna till databassökningar och bevakning av EU/EG-
material. Även individuella sökprofiler och STRAX beställningsrutiner har
presenterats.

Enligt ledamotsenkäten säger sig närmare 40 % av ledamöterna aldrig eller
mycket sällan ha utnyttjat Riksdagsbiblioteket. Det vanligaste är att man
anlitat biblioteket 3-10 gånger under riksmötet, knappt en fjärdedel har
gjort det mer än 10 gånger. I den yngsta åldersgruppen har alla ledamöter
utnyttjat biblioteket.

Över 70 % av ledamöterna är nöjda med Riksdagsbibliotekets till-
gänglighet. Mest nöjda är bibliotekets "storkunder", dvs. de som utnyttjat
biblioteket fler än 10 gånger. Ju mindre man använt biblioteket, desto
mindre nöjd är man. Medelvärdet är 4,1.

Tre av fyra ledamöter är nöjda med kvaliteten på bibliotekets tjänster. I
fråga om kvaliteten är fler mycket nöjda än ganska nöjda. Även i detta fall
är "storkunderna" mest nöjda. Flera ledamöter pekar på bibliotekets
placering som de anser borde vara centralare, en knutpunkt i riksdagen,
medan andra ser fram emot att det nya Riksdagsbiblioteket öppnar. Några
önskar längre lånetider och snabbare service.

1994/95:RFK1

Intern biblioteksverksamhet

1994/95:RFK1

Målen för den intema biblioteksverksamheten är bl.a. att skapa goda förut-
sättningar för att bibliotekets resurser utnyttjas på bästa och effektivaste
sätt samt att bibliotekets datasystem och tekniska utrustning fungerar väl
och ger ett gott och effektivt stöd för bibliotekets arbete. Bibliotekets
publikationer skall hållas i gott skick och bokvård och bindning bör ske på
lämpligt sätt.

All litteratur har katalogiserats och ämnesklassificerats i forsknings-
bibliotekens gemensamma databas LIBRIS. Katalogpostema har även
försetts med en ämnesrubrik för att underlätta utgivningen av nyhetslistor
(Läslistan, EU-listan och Månadsnytt). Statliga myndigheters publika-
tioner har ämnesklassificerats endast i ett fåtal fall, däremot har dessa
försetts med ett eller i de flesta fall flera ämnesord.

Den datorbaserade lokala katalogen över bibliotekets bestånd har
uppdaterats fortlöpande vaije vecka med all nytillkommen litteratur. Man
har även fortsatt att lägga in äldre material i databasen, sådant som tidigare
endast har varit åtkomligt genom bibliotekets kortkataloger eller tryckta
kataloger.

Förvärvssektionen har även haft hand om inköpen av böcker, tidningar och
tidskrifter till riksdagens utskott och övriga enheters handbibliotek samt
sörjt för reparationer och bindning av böcker för bibliotekets och riks-
dagens räkning.

Vid bibliotekets ADB-funktion har ett antal rutiner och uttagsfunktioner
utvecklats. Uttag av nyhetslistan "Månadsnytt" ersätter den tidigare
"Månadslistan". Listuttaget bygger på personliga sökprofiler: de som
önskar får vaije månad en förteckning över samtliga nyförvärv inom
önskade ämnesområden.

Modulen STRAX - bibliotekets katalogdatabas i All-in-1 - har för-
bättrats: ledamöter och anställda har nu möjlighet att söka fram sina egna
lån och sina reserverade böcker. Funktionen att bevaka ny litteratur har
också förbättrats. Slutligen finns även möjlighet för de enheter som matar
in sitt eget litteraturbestånd i STRAX att söka enbart i den egna katalogen.

En databas över EU-litteratur, innehållande både böcker och tidskrifts-
artiklar, produceras. Förutom i STRAX finns databasen tillgänglig både i
RIXLEX och på DAFA:s Europatorg.

Program för egen produktion av streckkodsetiketter till böcker,
riksdagstryck och SOU/Ds har framställts. Detta möjliggör en säkrare och
snabbare utlåning via ljuspenna/scanner samt är en förberedelse för
automatisk bokutlåning. Eftersom etiketten innehåller en larmtråd larmas
samtidigt bibliotekets bokbestånd.

Årsbibliografin

1994/95:RFK1

Målet för arbetet med årsbibliografin är att en bibliografi över samtliga
statliga publikationer skall publiceras senast under september månad.
Vidare skall bevakning ske av att myndigheterna uppfyller sin leverans-
plikt och att primärkundema får löpande information om inkomna
publikationer.

Funktionen Statligt tryck har under året fortlöpande tagit emot pub-
likationer som statliga myndigheter är skyldiga att leverera till
Riksdagsbiblioteket (SFS 1988:377). Drygt 300 myndigheter och verk har
levererat sammanlagt ca 5 000 publikationer. Omfattande arbete har lagts
ner på att följa utvecklingen inom statsförvaltningen och utgivningen av
statliga publikationer. Saknade aktuella publikationer har krävts in fort-
löpande. En årlig genomgång av myndigheternas utgivning har gjorts och
de saknade publikationerna reklamerats.

Under året har bibliografin Statliga publikationer: årsbibliografi 1992
givits ut. Arbetet med att färdigställa årsbibliografi 1993 har fortskridit
enligt planerna.

Centralarkivet

Målsättningen för arkivvården är att den skall fungera i enlighet med
gällande lagstiftning och att efterfrågade arkivalier är lätt tillgängliga för
intema kunder, forskare och allmänhet.

Under året har riksdagens föreskrift om arkiv (RFS 1987:4) omarbetats och
beslut om denna kommer att fattas riksmötet 1994/95.

Centralarkivet har under året löpande mottagit och arkiverat handlingar
från riksdagens enheter och organ. Arkivbildnings- och förtecknings-
planer för riksdagens utskott har reviderats och databasen ARKIA för
förtecknande av arkiv har utvecklats och tagits i bruk.

Ett avtal har träffats med Riksarkivet rörande deposition av arkiv-
handlingar. Tvåkammarriksdagens arkiv 1867-1970 är förtecknat och
förberett för leverans till Riksarkivet.

Registrering och arkivering av ritningar och bilder samt utveckling av
registerdatabaser har skett kontinuerligt. Inköp av skåp och annan
utrustning för förvaring av ritningar har skett.

Tre utställningar av arkivmaterial har producerats för riksdagens museum i
norra övergångsrummet. Centralarkivet har även i samarbete med Riks-
utställningar producerat utställningen "Rätt att rösta" till 75-årsjubileet för
beslutet om allmän och lika rösträtt, baserad på material från bildarkivet.

Arkivet har under året fått ansvaret för att bygga upp en samling av
politiska teckningar. Man har under året inköpt en rad karikatyrteckningar
av kända svenska konstnärer samt förtecknat dessa i bilddatabasen.

Ståndsprotokollen

Under verksamhetsåret 1993/94 har arbetet med Prästeståndets protokoll
1740-1741 i det närmaste slutförts, med korrekturläsning och rättning av
protokoll och bilagor, komplettering av bilagor, komplettering och
korrigering av personregister, utarbetande och justering av ort- och
sakregister, komplettering och justering av förteckning över handlingar,
redigering av noter, sidbrytning, typografisk redigering samt framställning
av förord, inledning och litteraturförteckning. Arbetet med protokolls-
utgåvan var i februari så framskridet att ett tryckfärdigt manus borde ha
förelegat färdigt i april, men brister uppdagades i delar av arbetet. Större
delen av dessa brister åtgärdades under våren och sommaren 1994, men
korrekturläsning och rättning av protokollstextema återstår även under
följande verksamhetsår.

1994/95: RFK 1

Utredningstjänsten

Utredningstjänsten gör utredningar, analyser och faktasammanställningar
på uppdrag av riksdagens ledamöter och partikanslier samt andra organ
inom riksdagen. Även andra parlament hör till uppdragsgivarna.

Antal anställda: 24

Chef: Kjell Allert

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader 6 988

Övriga kostnader 350

Intäkter 0

Nettokostnader 7 338

Utredningstjänstens mål är att med hög kompetens och serviceanda bistå
med sakinformation i riksdagen. Verksamheten skall vara uppdragsstyrd
och tillgodose höga krav på kvalitet, tillgänglighet m.m. Uppdragen skall
redovisas i den form och vid den tidpunkt som uppdragsgivaren anger.
Begränsade uppdrag skall ha företräde, men beredskap skall också finnas
för mer omfattande uppgifter. Den enskilde ledamoten skall prioriteras

men verksamheten skall så långt möjligt utmärkas av hög servicenivå även
gentemot andra enheter i riksdagen.

Det totala antalet uppdrag under året uppgick till 3 296, vilket var en
mindre ökning i jämförelse med året innan. 2 496 uppdrag kom från leda-
möter och 633 från partikanslierna. Andra parlament och internationella
organisationer stod för ett sextiotal uppdrag. Närmare 90 % av ledamöterna
har någon gång under året anlitat utredningstjänsten.

Uppdragen från ledamöter och partikanslier fördelades över parti enligt
följande sammanställning.

1994/95:RFK1

Parti	Ledamöter	Partikansli	Totalt	%
S	877	146	1 023	32,7
M	458	50	508	16,2
Fp	408	63	471	15.0
C	191	61	252	8,1
Kds	138	124	262	8,4
Nyd	233	119	352	11,2
V	78	70	148	4,7
Obundna	113		113	3,6
Summa	2 496	633	3 129	100,0

Uppdragen har varit av vitt skilda slag, både till karaktär och omfång. En
stor andel av frågorna hade internationell inriktning. Stora ämnesområden
var arbetsmarknad, skatter, sjukvård, socialförsäkring, utbildning, miljö
och näringsliv.

Utredningstjänsten har under året deltagit i ett antal större utredningar
inom förvaltningskontoret och i utskottens arbete med uppföljning och
utvärdering. Samarbetet har fördjupats med ECPRD, som är ett
samarbetsorgan mellan Europas parlament inom området information,
ADB, dokumentation och utredningsverksamhet.

Den stora efterfrågan på enhetens tjänster ställer fortlöpande krav på
utveckling av såväl personal som arbetsmetoder. Även under detta år har
satsningar bl.a. gjorts på förbättrade internationella kontakter, utbildning i
EG-frågor samt språkutbildning. Svenska och internationella databaser blir
ett allt viktigare arbetsredskap.

Löpande sammanställningar med centrala statistiska uppgifter på olika
områden (Fickfakta) har tagits fram, liksom en sammanställning över olika
data om riksdagsarbetet (Riksdagen i siffror).

Kurser har hållits för ledamöter och tjänstemän i riksdagstryck och annat
offentligt tryck.

I ledamotsenkäten far utredningstjänsten genomgående höga omdömen om
sin verksamhet. På en femgradig skala ligger de mellan 4,3 och 4,4 for
olika typer av service, dvs. alltifrån hjälp med mer kvalificerade
utredningar och analyser till framtagandet av enklare fakta och material.
Trots dessa goda vitsord hör utredningstjänsten till de områden
ledamöterna prioriterar högt när det gäller att genomfora förbättringar som
kan underlätta arbetet i riksdagen.

Med stigande ålder blir ledamöterna mer nöjda. "Storanvändama" av
utredningstjänstens service är den grupp som genomgående är allra mest
nöjd.

Trots höga betyg utnyttjas inte möjligheterna att få denna service fullt ut,
och drygt 20 % av ledamöterna har, enligt egen utsago, aldrig eller mycket
sällan vänt sig till utredningstjänsten. Ungefär lika många har gjort det fler
än 10 gånger. De flesta svarar att de anlitat utredningstjänsten 3-10 gånger
under riksmötet.

1994/95: RFK 1

Kommittéer m.m. tillsatta av förvaltningsstyrelsen

Riksdagens biografikommitté

Biografikommitténs ordförande har varit f.d. riksdagsledamoten Lars
Gustafsson (s). Övriga ledamöter har varit f.d. riksdagsledamöterna Per-
Olof Strindberg (m), vice ordförande, Hans Lindblad (fp) och Martin
Olsson (c), riksdagsledamöterna Aiwa Wennerlund (kds) och Harriet
Colliander (nyd) samt f.d. riksdagsledamöterna Nils Bemdtson (v) och
Claes Roxbergh (mp). Adjungerad ledamot av kommittén har varit över-
bibliotekarie Margareta Brundin. Sakkunniga har varit professor emeritus
Nils Stjemquist och riksdagsdirektören Gunnar Grenfors.

Kommitténs sekretariat har under verksamhetsåret utgjorts av två heltids-
anställda experter, förste arkivarien Anders Norberg, tillika kommitténs
sekreterare, och fil. dr Björn Asker.

Kommittén har under verksamhetsåret hållit fyra sammanträden.
Sekretariatet har inför kommittén framlagt biografier över represen-
tanterna för följande valkretsar: Stockholms kommun, Stockholms län,
Södermanlands län, Östergötlands län, Jönköpings län, Kronobergs län,
Kalmar län, Gotlands län, Blekinge län, Älvsborgs län norra, Älvsborgs län
södra, Skaraborgs län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län,
Kopparbergs län, Gävleborgs län, Jämtlands län, Västerbottens län och
Norrbottens län.

Riksdagens konstgrupp

1994/95:RFK1

I konstgruppen har ingått riksdagsledamöterna Rune Rydén, ordförande,
och Irene Vestlund, samt intendenten Anselm Eggert, projektledaren
Ulla-Britt Fichtelius Larsson, sekreterare, och riksdagsdirektören Gunnar
Grenfors. Skulptören Leif Bolter har varit gruppens konstnärlige rådgivare.
Till gruppen har knutits en referensgrupp från de anställdas fackliga
organisationer bestående av Anna Maria Högberg, ST, Maria Zetterberg,
SACO, och Anneli Wolmsten, SF.

Konstgruppen har under verksamhetsåret hållit 10 sammanträden och gjort
en studieresa.

För konstförvärv har konstgruppen under året disponerat 800 000 kr och
för ett särskilt kvinnokonstprojekt 500 000 kr. Av de anslagna inköps-
medlen har ca 427 000 kr använts till nyförvärv och ca 273 000 kr för
slutbetalningar av verk som inköpts föregående år. Ca 111 000 kr har
förbrukats för omkostnader inkluderande arvode till den rådgivande
konsulten, studieresa, försäkringar, transporter, inramningar m.m. Av
anslaget för det särskilda kvinnokonstprojektet har ca 155 000 kr
disponerats under året för inköp av målningar och teckningar av Siri
Derkert.

Nyförvärv

Sammanlagt har 60 konstverk förvärvats. Merparten består av unika verk
(12 målningar och akvareller, 19 teckningar och 9 skulpturer) samt 15
grafiska blad. Några av verken har förvärvats vid riksdagens konstklubbs
utställningar.

Av de större verk som införskaffats under året kan nämnas ett par stora
målningar av Kent Lindfors och Ulrik Samuelsson, ett objekt i papper av
Curt Asker, placerat i taket i kammarfoajén, en skulptur i brons av Torsten
Renqvist och en i keramik av Hans Hedberg samt en glasvas av Erik
Höglund. Unika verk har också förvärvats av Ernst Billgren, Gerhard
Nordström, Olle Nyman, Nils G Stenqvist, Georg Suttner m.fl.

Utsmyckning av de nya riksdagsbyggnaderna

För fast utsmyckning av de nya husen har tre skissuppdrag beställts.
Konstnären Ulla Viotti har ombetts lämna förslag till konstnärlig
utformning av ett golv i natursten i den nya bibliotekssalen i kv Mercurius.
Skulptören Torgny Larsson har fatt i uppgift att skissa på utformningen av
den gård mellan kv Neptunus och slottet som blir allmänhetens entré till
den stora sessionssalen som iordningställs där. Slutligen har konstnären
Göran Gidenstam ombetts lämna förslag på väggmålningar i trapphuset
och i ett entrérum i kv Neptunus.

Konstgruppen tog initiativ till att 40 000 kr reserveras av byggprojekt-
medlen för inköp av grafik till tjänstemännens arbetsrum i de nya husen.
Konstgruppens fackliga referensgrupp har getts i uppgift att svara för dessa
inköp.

Samarbete med Moderna museet

De målningar av Evert Lundquist som deponerats i Riksdagshuset av
Galerie Aix har återlämnats och ersatts av en deposition av Moderna
museet. Museet kommer under en treårsperiod att visa ett antal verk av
Sveriges mest betydande konstnärer. Det urval som nu placerats i det norra
"övergångsrummet" i Västra riksdagshuset representerar en grupp konst-
närer som debuterade ungefar samtidigt som Riksdagshuset på Helgeands-
holmen stod klart. Om ett år skall denna samling bytas ut mot en annan
grupp senare verksamma konstnärer. Det tredje året kommer verk av en
grupp unga samtida konstnärer att visas.

Kvinnokonstprojektet

Projektet syftar till att i konstnärlig bild skildra kvinnor som varit och är
aktiva i politik och samhällsliv. Under året har den första delen av
projektet genomförts med ett förvärv av 3 målningar, 18 teckningar och en
bandjämsrelief av den bortgångna konstnären Siri Derkert. Verken med
motiv från den s.k. Fogelstadgruppen har placerats i nära anslutning till de
äldre porträtten av de fyra ståndens manliga talmän. Utställningen invigdes
i maj av riksdagens talman i samband med att 75-årsjubileet av den
kvinnliga rösträtten uppmärksammades i riksdagen.

Studieresa

I oktober 1993 gjorde konstgruppen en tre dagars studieresa till Paris.
Gruppen besökte Musée d'Orsay, Grand Palais med den internationella
konstmässan FIAC, Picassomuseet, Museet för modem konst i Centre
Pompidou, Rodinmuseet och Arabinstitutet, samt studerade offentlig
utomhuskonst vid den nya operan, Palais Royal och La Defense-området.

Övrig verksamhet

Den porträttbyst av Olof Palme som konstgruppen beställt av skulptören
Thomas Qvarsebo färdigställdes under året och placerades på plan fem i
trapphallen i Östra riksdagshuset. En kort invigningsceremoni hölls under
ledning av talmannen och i närvaro av familjen Palme, samtliga parti-
ledare och andra särskilt inbjudna gäster.

Konstnären Ernst Nordin gavs i uppgift att utföra en porträttmedaljong i
brons av Thorbjöm Fälldin.

1994/95: RFK 1

I oktober 1993 arrangerade konstnären Thomas Liljenberg en utställning i
Riksdagshuset under benämningen Sverige drömmer. Den bestod av
porträtt av Sveriges statsministrar under 1900-talet, monterade i plexi-
glaslampor. Fyra av dessa porträtt förvärvades av konstgruppen och
placerades i den s.k. statsrådskorridoren i Östra riksdagshuset.

På konstgruppens förslag bildades en särskild grupp för inköp av politiska
teckningar för såväl utsmycknings- som arkivändamål. Gruppen leds av
överbibliotekarien. Drygt 8 000 kr av konstgruppens anslag användes för
sådana inköp.

Lokalkommittén

Lokalkommitténs ordförande har varit Hans Gustafsson (s). Övriga
ledamöter har varit Marianne Carlström (s), Knut Billing (m), Lars Sundin
(fp), Birger Andersson (c), Aiwa Wennerlund (kds), Dan Eriksson i
Stockholm (nyd) t.o.m. 93-12-06, Bo G Jenevall (nyd) fr.o.m. 93-12-07
och Elisabeth Persson (v). Adjungerade personalrepresentanter i
kommittén har varit Ronnie Melin, SACO, Irving Svensson, SF, och Karin
Engberg, ST. Vidare har ingått som experter förvaltningsdirektör Anders
Forsberg, riksdagsdirektör Gunnar Grenfors och fastighetschef Olle Etzén.
Sekreterare har varit Eva Zom.

Ett lokalprogram har utarbetats och fastställts liksom principerna för
lokalfördelningen till partigrupper, utskott och övriga riksdagsorgan. Inför
det fortsatta arbetet har en arbetsgrupp bildats inom kommittén under
ledning av ordföranden. Arbetsgruppen har bl.a. påbörjat arbetet med
översyn av vissa yt- och funktionsbehov i Riksdagshusets västra del.

Partibidragsnämnden

Partibidragsnämnden fördelar ekonomiskt stöd till politiska partier enligt
en särskild lag. Nämnden består av tre ledamöter, som skall ha varit
ordinarie domare. De utses av förvaltningsstyrelsen för en tid av sex år.
Under innevarande period består nämnden av förutvarande ordföranden i
Högsta domstolen Olle Höglund (ordf.), förutvarande ordföranden i
Regeringsrätten Bengt Hamdahl och den nuvarande ordföranden i
Arbetsdomstolen Hans Stark. Sekreterare i nämnden är förvaltnings-
juristen Staffan Hansson. Nämnden fattar beslut vaije år om fördelningen
av partistödet för det kommande bidragsåret.

Nämnden har under verksamhetsåret hållit sammanträden för fördelning av
stödet och för en fråga om rätt företrädare för Ny demokrati vid ansökan
om stödet. Sekreteraren har fortlöpande besvarat frågor om stödet och dess
fördelning från massmedia och övrig allmänhet.

1994/95.RFK1

Referensgruppen för informationsfrågor

1994/95:RFK1

I referensgruppen har ingått som ledamöter Göthe Knutson (m),
ordförande, Sören Lekberg (s), Karin Pilsäter (fp), Bengt Kindbom (c),
Rose-Marie Frebran (kds), Richard Ulfvengren (nyd) och Jan Jennehag (v).
Experter har varit Anders Forsberg, Gunnar Grenfors, Gösta Ek och
Marianne Carlbom.

Till de ärenden som referensgruppen har behandlat hör en gemensam
grafisk profil för riksdagen, informationspolicy och riksdagens ansvar för
samhällsinformationen, direktsändningar i kabel-TV från kammaren samt
produktionen av trycksaker.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Mats Lindberg (s), Rolf Dahlberg (m),
Elving Andersson (c), Knut Billing (m), Carl-Johan Wilson (fp) och Eva
Zetterberg (v).

Stockholm den 16 november 1994

Riksdagens förvaltningskontor

Birgitta Dahl

Anders Forsberg

gotab 47356, Stockholm 1994

Redogörelse 1994/95:RFK1

Redogörelse till riksdagen

1994/95:RFK1

Översikt

Förvaltningskontorets ledning

Förvaltningskontorets organisation

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontorets författningssamling

Samarbetsorgan

Ekonomi

Riksdagens kostnader

Jämställdhet

Serviceområde Administration

Personalenheten

Ekonomienheten

Förhandlingsfunktionen

Förvaltningsjuridisk funktion

Serviceområde Lokaler, säkerhet och intern service

F astighetsenheten

Säkerhetsenheten

Intendenturenheteo

Serviceområde Data och dokument

ADB-enheten

Dokument- och registerenheten

Tryckerienheten

Serviceområde Informations- och kunskapsförsörjning

Informationsenheten

Tidningen Från Riksdag & Departement

Riksdagsbiblioteket

Utredningstjänsten

Kommittéer m.m. tillsatta av förvaltningsstyrelsen

Riksdagens biografikommitté

Riksdagens konstgrupp

Lokalkommittén

Partibidragsnämnden

Referensgruppen för informationsfrågor

Birgitta Dahl

Anders Forsberg