Redogörelse till riksdagen

1994/95: NR 1

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående verksamheten efter rådets 42:a
session t.o.m. den 44:e sessionen

1994/95

NR1

Nordiska rådet far härmed överlämna bifogade berättelse angående sin
verksamhet efter den 42:a sessionen i mars 1993. Berättelsen redogör
särskilt för rådets 43:e session i Mariehamn den 8—10 november 1993
samt för den 44:e sessionen i Stockholm den 7—10 mars 1994.

Stockholm den 7 juni 1994

Sten Andersson

i Stockholm

Bert Isacsson

1 Riksdagen 1993/94. 2 samt. NR1

Innehållsförteckning i994/95:nri

A. Inledning...................................... 3

B. Delegationen ................................... 3

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna................ 7

C.l Presidiet .................................. 7

C.2 Utskotten ................................. 8

C.2.1 Juridiska utskottet ..................... 8

C.2.2 Kulturutskottet........................ 9

C.2.3 Socialutskottet ........................ 9

C.2.4 Ekonomiska utskottet................... 10

C.2.5 Miljöutskottet......................... 11

C.2.6 Budgetutskottet........................ 13

C. 3 Kommittéer ............................... 14

C.3.1 Redaktionskommittén .................. 14

C. 3.2 Valkommittén ........................ 14

D. 43:e sessionen .................................. 14

D. l Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen

och debatten .................................. 14

D. 2 Antagna rekommendationer................... 19

D. 2.1 Kulturutskottet........................ 19

D.2.2 Juridiska utskottet ..................... 21

D.2.3 Socialutskottet ........................ 23

D.2.4 Budgetutskottet ....................... 24

D.2.5 Ekonomiska utskottet och sysselsättningsde-
batten ................................... 27

D. 2.6 Miljöutskottet......................... 31

E. 44:e sessionen .................................. 33

E. l Statsministrarnas redogörelse .................. 33

E.2 Generaldebatten ............................ 34

E.3 Antagna rekommendationer, yttranden och interna
beslut ....................................... 37

E. 3.1 Miljöutskottet......................... 37

E.3.2 Kulturutskottet........................ 41

E.3.3 Juridiska utskottet ..................... 42

E.3.4 Ekonomiska utskottet................... 45

E.3.5 Socialutskottet ........................ 45

E.3.6 Budgetutskottet........................ 48

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris ........... 60

A. Inledning

Under det år som denna redogörelse omfattar har de vid vårsessionen
1993 beslutade förändringarna införts i rådets verksamhet. De gäller
främst den ökade budgetmakten, innebärande att Nordiska rådet kan
föreslå ändrade prioriteringar inom den av ministerrådet angivna fi-
nansiella ramen, vilka ministerrådet skall följa om inte synnerliga skäl
kan anföras. Rådets parlamentariker accepterade denna ändring under
förutsättning att det sistnämnda skulle tolkas som helt extraordinära
omständigheter och att ministerrådet förpliktade sig att för rådet anmä-
la skälet till att man avvek från rådets rekommendationer angående
budgeten.

Den införda ordningen är ett viktigt steg mot den fulla budgetkom-
petens som parlamentarikerna sedan länge krävt i rådet.

På regeringssidan har statsministrarna tagit på sig ett större ansvar
för det nordiska samarbetet, och en ordning med s.k. aktivt ordföran-
deskap har införts. Detta innebär att ordförandelandets företrädare i de
olika ministerråden avger en programförklaring angående det kom-
mande årets prioriteringar. Ordförandelandet har även ett särskilt
ansvar att vara pådrivande och följa upp besluten i ministerrådet.

Nordiska rådet har infört en motsvarande ordning för att få en
starkare resultatorientering och prioritering i rådets verksamhet och en
bättre samordning med ministerrådets arbete. Rådet har härvidlag en
dubbel uppgift: dels att arbeta med konkreta frågor som i vid bemär-
kelse gäller medborgarnas vardag i Norden, dels att behandla övergri-
pande frågor i det nordiska samarbetet och i samarbetet med regioner
utanför Norden, särskilt i Europa.

Det finns en enhällig uppfattning mellan regeringar och parlamenta-
riker om Nordiska rådets roll och om det nordiska samarbetets fortsat-
ta betydelse i ett alltmera integrerat Europa. Samtidigt tyder vissa
tecken på att regeringarna i Europafrågor kommer att utveckla ett
informellt samarbete som reducerar parlamentarikernas möjligheter
till insyn och inflytande. En sådan utveckling vore mycket betänklig
ur demokratisynpunkt såväl i Norden som i det integrerade Europa
där det demokratiska underskottet är en beklaglig realitet.

B. Delegationen

Medlemmar

Riksdagen vaide den 19 oktober 1993 Nordiska rådets svenska delega-
tion.

Till medlemmar utsågs Wiggo Komstedt (m), Sten Andersson i
Stockholm (s), Hans Nyhage (m), Ingvar Carlsson (s), Elver Jonsson
(fp), Lahja Exner (s), Marianne Andersson (c), Per Olof Håkansson (s),
Sten Svensson (m), Ingrid Näslund (kds), Lena Öhrsvik (s), Richard

1994/95:NR1

Ulfvengren (nyd), Arne Andersson (m), Mats Hellström (s) Hugo
Bergdahl (fp), Birgitta Dahl (s), Inger Koch (m), Allan Larsson (s),
Anders Svärd (c) och Lars Werner (v).

Till suppleanter utsågs Filip Fridolfeson (m), Hans Gustafcson (s),
Göthe Knutson (m), Anita Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Karl-
Erik Svartberg (s), Stina Gustavsson (c), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Liisa Rulander (kds), Jan Fransson (s), Lars
Moquist (nyd), Bertil Danielsson (m), Bruno Poromaa (s), Isa Halvars-
son (fp), Birthe Sörestedt (s), Ingvar Eriksson (m), Nils T Svensson (s),
Agne Hansson (c) och Berith Eriksson (v).

Möten

Delegationen har hållit elva sammanträden sedan den 42:a sessionen.
Diskussioner om Nordiska rådets framtida uppgifter, struktur och den
nationella uppföljningen har präglat delegationens arbete under verk-
samhetsperioden. Strävan att stärka den europeiska dimensionen i det
nordiska samarbetet har dominerat rådets arbete. Denna strävan moti-
veras särskilt av EES-avtalet samt de nordiska ländernas framtida
förhållande till EU. Under diskussionerna om Nordiska rådets framti-
da verksamhet har delegationen ansett att den övergripande politiska
målsättningen måste vara att stärka det nordiska samarbetet inom
ramen för en vidare europeisk integration och på lämpligt sätt föra in
de europeiska frågorna i Nordiska rådets arbete. Delegationen har
därför ansett det vara viktigt att belysa samarbetsformer mellan parla-
mentariker i Sveriges riksdag som handhar nordiska resp, europeiska
frågor men också hur detta samarbete skulle bedrivas på nordiskt plan.
Mot denna bakgrund har delegationen också värderat behovet av en
samordning mellan de nationella nordiska sekretariaten och de inter-
nationella enheterna inom resp, parlament. Delegationen har också
förordat en samordning av de nordiska och de europeiska frågorna i
riksdagen med förbehållet att varje delegation skall styra över sin egen
verksamhet och sin egen budget.

Med hänvisning till ändringen i Helsingforsavtalet om ökat budget-
inflytande för rådet har delegationen diskuterat förslag till tids- och
arbetsplan för rådets budgetarbete samt strukturen för den framtida
budgetprocessen. Härvid har behovet av partigruppernas aktiva med-
verkan i budgetprocessen understrukits.

Delegationens möte den 27 augusti 1993 hade förlagts till Kiruna
med anledning av att delegationen inbjudits att närvara vid Sameting-
ets öppnande. Vid mötet diskuterades frågan om samernas representa-
tion i Nordiska rådet. Delegationen hade också till mötet inviterat
representanter för Svenska samernas riksförbund som framförde syn-
punkter på ett av rådet väckt förslag om utvidgat Nordkalottsamarbete
i ett europeiskt perspektiv.

Till delegationens möte den 27 oktober 1993 hade statssekreterare
Anders Ljunggren inbjudits för att informera om de viktigaste frågorna
inför den 43:e sessionen. Härvid framkom att frågan om en nordisk
betal-TV-kanal skulle diskuteras vid ett möte mellan de nordiska

1994/95:NR1

statsministrarna. De nordiska radiobolagen med undantag av Dan-
marks radio hade presenterat ett förslag om en gemensam satellitsänd
TV-kanal över Norden. Statsministrarna skulle också diskutera tillämp-
ningen av den nordiska klausulen i EES-avtalet i syfte att skapa
möjligheter för fortsatt nordiskt samarbete inom en vidare europeisk
ram. Vid rådets möte i Mariehamn skulle vidare en rapport om ökad
sysselsättning i Norden presenteras.

1 delegationens möte den 2 mars 1994 deltog statsrådet Olof Johans-
son som redogjorde för de viktigaste frågorna inför 44:e sessionen.
Bl.a. lämnades en redogörelse för ett ministerrådsförslag om nordiskt
samarbete för ökad sysselsättning.

Arbetsutskottet

Vid delegationens konstituerande möte den 20 oktober 1993 omvaldes
Sten Andersson i Stockholm till delegationens ordförande och Wiggo
Komstedt till vice ordförande. Till medlemmar i arbetsutskottet utsågs,
tillsammans med ordförande och vice ordförande, Per Olof Håkans-
son, Elver Jonsson och Anders Svärd.

Arbetsutskottet har hållit elva möten sedan 42:a sessionen och
därvid bl.a. berett delegationens budget, andra ekonomiska frågor,
personalärenden, valfrågor och beslutat om utdelningen av Nordiska
rådets journaliststipendium.

Informationsverksamhet

Informationsarbetet har bedrivits gentemot allmänhet, massmedier,
skolor m.fl. En stigande efterfrågan kan noteras på Nordiska rådets
och ministerrådets trycksaker som distribueras av delegationens expe-
dition.

Under verksamhetsåret startade delegationen utgivningen av nyhets-
brevet Nyheter i Norden med fem nummer innehållande korta notiser
om aktuella händelser och ett kalendarium, främst med anknytning
till den svenska delegationen. En verksamhetsberättelse i populariserad
form och en presentationsbroschyr har utgivits och distribuerats bl.a.
till svenska kommuner, landsting, länsstyrelser och större företag.

En grupp lärare från skolor i Stockholm har tillsammans med
informationssekreteraren tagit fram ett lärohäfte om samerna för mel-
lanstadieskolor.

I informationsverksamheten har också ingått att handlägga besök av
parlamentariker från OSS-parlamentet i Ryssland, de tre baltiska län-
dernas och Polens parlament.

Fem svenska journalister fick bland 51 sökande dela på Nordiska
rådets journaliststipendium om 80 000 kr.

1994/95:NR1

Övrig verksamhet

Vid delegationens möte den 15 december 1993 lämnades information
om Nordiskt Forum 1994 som äger rum den 1—6 augusti 1994 i Åbo,
Finland. Folkrörelser, organisationer, nätverk och enskilda från Nor-
den, Baltikum och övriga Östersjöländer har inbjudits för att utbyta
erfarenheter vid denna nordiska jämställdhetskonferens.

Den 2 mars 1994 var representanter för Landsrådet för Sveriges
Ungdomsorganisationer inbjudna för att presentera angelägna frågor i
ungdomsorganisationernas nordiska samarbete.

Representanter för Ungdomens Nordiska råd deltog i delegationens
möte den 8 mars 1994 varvid slutdokumentet från Ungdomens Nordis-
ka råd den 4—6 mars 1994 presenterades. Tre huvudteman hade
behandlats av UNR, nämligen en rättvis fördelning mellan generatio-
nerna, ungdomsarbetslöshet och säkerhetspolitik.

Delegationen inbjöd de nordiska kontaktmännen i departementen
till ett möte den 1 mars 1994 för ömsesidig information om aktuella
frågor inför 44:e sessionen.

Delegationen har också varit representerad vid

-Konferens om närhetsprincipen den 19 april 1993 i Oslo

-Konferens om "Norden som hjemmemarked" den 20—21 oktober

1993 i Oslo

-Informationsmöte i Rädda Barnens regi angående ökat skydd för
barn med inriktning på barnpornografi den 17 januari 1994.

Sessionerna

Den svenska delegationen bestod vid 43:e sessionen av följande reger-
ingsrepresentanter: statsminister Carl Bildt samt statsråden Birgit Frig-
gebo, Olof Johansson, Börje Hörnlund, Margaretha af Ugglas, Görel
Thurdin, Anne Wibble, Inger Davidson, Bo Könberg, Mats Odell, Per
Unckel och Per Westerberg. Följande valda medlemmar deltog: Wiggo
Komstedt, Sten Andersson i Stockholm, Hans Nyhage, Hans Gustafs-
son (ersättare för Ingvar Carlsson), Elver Jonsson, Jan Fransson (ersät-
tare för Lahja Exner), Marianne Andersson, Per Olof Håkansson, Sten
Svensson, Ingrid Näslund, Lena Öhrsvik, Arne Andersson, Mats Hell-
ström, Hugo Bergdahl, Birgitta Dahl, Birthe Sörestedt (ersättare för
Allan Larsson), Anders Svärd och Lars Werner. Dessutom var följande
suppleanter närvarande: Filip Fridolfeson, Göthe Knutson och Liisa
Rulander.

Vid 44:e sessionen bestod den svenska delegationen av följande
regeringsrepresentanter: statsminister Carl Bildt samt statsråden Bengt
Westerberg, Birgit Friggebo, Olof Johansson, Börje Hörnlund, Karl
Erik Olsson, Ulf Dinkelspiel, Görel Thurdin, Gun Hellsvik, Inger
Davidson, Bo Könberg, Mats Odell, Per Unckel, Per Westerberg och
Beatrice Ask. Följande valda medlemmar deltog: Wiggo Komstedt, Sten
Andersson i Stockholm, Hans Nyhage, Ingvar Carlsson, Elver Jonsson,
Lahja Exner, Marianne Andersson, Per Olof Håkansson, Sten Svens-
son, Ingrid Näslund, Lena Öhrsvik, Richard Ulfvengren, Arne Anders- 6

son, Mats Hellström, Hugo Bergdahl, Birgitta Dahl, Inger Koch, Allan

Larsson, Anders Svärd och Lars Werner. Dessutom var följande supple-
anter närvarande: Filip Fridolfcson, Hans Gustafsson, Karl-Erik Svart-
berg, Stina Gustavsson, Liisa Rulander, Jan Fransson, Isa Haivarsson
och Berith Eriksson.

Delegationen biträddes vid sessionerna av sin sekreterare, kanslichef
Bert Isacsson, och övrig kanslipersonal. Vid 44:e sessionen valdes
ordförande och vice ordförande i rådets utskott. Till ordförande omval-
des i juridiska utskottet Hans Nyhage och i socialutskottet Lena
Öhrsvik.

Val företogs vidare till Nordisk Kontakts redaktionskommitté. Till
svenska medlemmar i kommittén utsågs Karl-Erik Svartberg och Sten
Svensson.

Vidare företogs val av medlemmar i Nordiska kulturfondens styrelse
för åren 1995—1996. Till svensk medlem utsågs Marianne Andersson.

Slutligen företogs val till Nordiska rådets valkommitté. Till svensk
medlem utsågs Per Olof Håkansson.

1994/95:NR1

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna

C.l Presidiet

Nordiska rådets presidium består av elva medlemmar. Svenska med-
lemmar har varit Sten Andersson (s) och Elver Jonsson (fp).

Presidiet har hållit elva möten mellan den 42:a och den 44:e
sessionen. Två möten har ägt rum med statsministrarna i samband med
sessionerna, varvid bl.a. läget i EES- och EU-förhandlingarna, samar-
betet med Baltikum och nordvästra Ryssland, nordiskt TV-samarbete
och sysselsättningen har diskuterats. Ett möte hölls med samarbetsmi-
nistrarna den 3 december 1993 varvid samarbetsplanerna för 1994, det
s.k. C 2-dokumentet, diskuterades.

Presidiet har det övergripande ansvaret för rådets internationella
kontakter. Dessa har under året bl.a. omfattat ett möte i Bryssel den 23
mars 1993 med medlemmar ur Europaparlamentets utskott för utri-
kes- och säkerhetspolitiska frågor. Härvid dryftades Finlands, Norges
och Sveriges medlemskapsansökningar samt samarbetet i den arktiska
regionen, Östersjöområdet och Baltikum. Ett möte har också ägt rum
med Europarådets presidium i Paris den 10 januari 1994, varvid bl.a.
relationerna till Ryssland, uppföljningen av Europarådets toppmöte i
Wien samt kultursamarbetet diskuterades.

Rådets president deltog i Baltiska parlamentariska församlingens
tredje session i Tallinn i september 1993. Presidiet har också varit
representerat vid IPU:s möte i Canberra i oktober 1993.

Presidiet har diskuterat frågan om samernas ställning i Nordiska
rådet vid ett möte den 3 december 1993 med ordförandena i sameting-
en i Finland, Norge och Sverige.

C.2 Utskotten

1994/95:NR1

C.2.1 Juridiska utskottet

Juridiska utskottet har efter den 42:a sessionen hållit fem ordinarie
utskottsmöten. Därutöver har utskottet anordnat ett miniseminarium
om narkotikabrottslighet m.m. varvid utskottet sammanträffade med
Danmarks justitieminister.

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har under verksamhetspe-
rioden varit Lahja Exner (s), Hans Nyhage (m) och Lars Werner (v).
Hans Nyhage har varit utskottets ordförande.

En av utskottets viktigaste uppgifter under verksamhetsperioden har
varit att följa det internationella samarbetet, särskilt inom EU, och om
möjligt samordna sina initiativ med detta arbete. Sålunda företog
utskottet i mars 1993 en resa till Bryssel och Luxemburg och mötte
representanter för EU:s kommission samt Europadomstolens presi-
dent.

Vid sommarmötet i Ribe orienterades utskottet om det danska
Markedsudvalgets arbete med att samordna Danmarks deltagande i
EG:s arbete och informera nationella och nordiska organ om EG.
Utskottet studerade också problemen vid gränsen mellan Danmark och
Tyskland inför den inre marknadens ikraftträdande. Förberedelserna
för Nordiskt Forum i Abo i augusti 1994 har utgjort en återkommande
punkt på utskottets dagordning. På utskottets förslag har presidiet
beslutat att tillsammans med ministerrådet ge ut boken Kvinnor i
Norden som sitt bidrag till konferensen.

Under vintern 1993—1994 snabbehandlade utskottet ett mediemsför-
slag om förbud mot innehav av barnpornografi mot bakgrund av
avslöjandena i Sverige och den opinion de framkallade (se rek. nr
9/1994 s. 43). Vid Oslosessionen hölls en överläggning mellan utskottet
och representanter för Baltiska församlingen, vilken följdes upp med
ett möte mellan en representant för utskottet och företrädare för
Baltiska församlingens juridiska utskott i Riga i februari varvid bl.a.
frågan om visering för baltiska medborgare i Norden diskuterades.
Utskottets behandling av ett medlemsförslag om gemensam nordisk
visering för baltiska medborgare utmynnade i en "mjuk avskrivning"
där det påpekades att remissinstanserna var negativa till medlemsförsla-
get. Utskottet utgår dock från att Nordiska utlänningsutskottet arbetar
för likartade villkor för visum i Norden för medborgare i Estland,
Lettland och Litauen samt även för att samordna den nordiska och den
europeiska invandringspolitiken vad gäller visumfrågor gentemot de
baltiska staterna.

C.2.2 Kulturutskottet

1994/95:NR1

Det framtida nordiska kultursamarbetet har varit den dominerande
frågan på kulturutskottets dagordning under hela året. I 1994 års
budget har resurser avsatts till en väsentlig nysatsning på kultur,
utbildning och forskning. Statsministrarnas målsättning är att dessa
områden i 1996 års budget skall erhålla 50 % av den totala nordiska
budgeten.

Kulturutskottet höll ett samrådsmöte i juni 1993 med Nordiska
ministerrådet (kulturministrarna) där man enades om hur nysatsning-
en huvudsakligen skulle gestalta sig i aktiviteter inom budgeten. På
Mariehamnssessionen redovisades de prioriteringar utskottet gjort samt
utskottets arbetsprogram som tar upp initiativ på barn- och ungdoms-
området, mediaområdet och utbildningens område. Dessutom lägger
utskottet vikt vid ökad information, de nordiska konstpriserna och
åtgärder för ökad sysselsättning genom utbildnings- och ungdomssats-
ningar.

Utskottets internationella verksamhet har fortsatt inom de år 1991
tillsatta arbetsgrupperna för relationer till EU-parlamentet, Europarå-
det och Baltikum. Arbetsgrupperna har företagit studiebesök i Bryssel,
Strasbourg och Riga.

Utskottet har också haft att behandla medlemsförslag om samarbete
om läs- och skrivsvårigheter, nordisk kampanj mot främlingsfientlighet
och en nordisk profilering av bokmässan i Frankfurt år 1997.

Kulturutskottet har sedan den 42:a sessionen hållit sju möten. Ut-
över dessa träffade utskottet kultur- och utbildningsministrarna i juni
1993 i Harstad och i november 1993 i Mariehamn i ett samrådsmöte
där också kulturfondens styrelse deltog.

Parterna enades härvid om att kulturfonden i framtiden skulle vara
ännu mer integrerad i det nordiska politiska kultursamarbetet.

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Marianne Andersson
(c), Ingvar Carlsson (s) fr.o.m. den 20 oktober 1993, Berit Oscarsson
(s) t.o.m. den 19 oktober 1993 och Richard Ulfvengren (nyd).

C.2.3 Socialutskottet

Socialutskottet har under året lagt vikt vid bl.a. medborgar- och
trygghetsfrågor, inte minst i Europaperspektivet. Bl.a. har utskottet
tagit ställning för en samverkan i fråga om utformningen av de
framtida socialförsäkringssystemen med den fulla sysselsättningen som
mål. Socialutskottet har vidare uttalat sig för förbättringar såväl i
arbetsmiljön i vid bemärkelse som i rehabiliteringsverksamheten samt
för att de nordiska ländernas intressen på den sociala trygghetens
område måste tillvaratas i det europeiska integrationsarbetet.

Socialutskottet har även förordat en vidareutveckling av den nordis-
ka medborgarpolitiken i vid bemärkelse omfettande social trygghet,
familjerätt, hälsovård, arbetsmarknadsfrågor, arbetsmiljö, jämställdhet,
flyktingpolitik, konsumentpolitik, livsmedelspolitik m.m. Utskottet har
härvid också understrukit behovet av en medborgarpolitik i enlighet 9

med de nordiska ländernas intressen i förhållande till EES och EU.

Vidare har utskottet behandlat ett ministerrådsförslag om en nordisk 1994/95:NR1
konvention om socialt bistånd och sociala tjänster och bl.a. pekat på
behovet av garantier i de nationella lagstiftningarna för nordiska
medborgares rätt till färdtjänst.

På bygg- och bostadspolitikens område har socialutskottet efterlyst
ett erfarenhetsutbyte mellan Norden och EU och ett utvidgat samar-
bete med de baltiska länderna och nordvästra Ryssland. Generellt
borde enligt utskottet det nordiska bygg- och bostadssamarbetet ses i ett
vidare perspektiv med hänsyn till en bärkraftig utveckling inom in-
frastrukturområdet och till utvecklande av bostadssociala målsättning-
ar.

Barnens förhållanden har uppmärksammats genom att utskottet
uttalat sig för en vidareutveckling av samarbetet på de områden som
berörs av FN:s barnkonvention. Utskottet har också uppmanat rege-
ringarna att i olika internationella sammanhang verka för efterlevnad
av FN:s barnkonvention.

Vidare har socialutskottet behandlat frågan om missbruk av anabola
steroider och andra dopningspreparat och bl.a. föreslagit ett utvidgat
nordiskt samarbete samt aktualisering av frågan i europeiska samman-
hang.

Utskottet har följt upp sitt tidigare engagemang i handikappfrågor
och tillsammans med Handikapporganisationernas Nordiska Råd och
Nordiska handikappförbundet planlagt en hearing om de funktions-
hindrades levnadsvillkor under 1994.

Utskottet har under året tillsatt tre arbetsgrupper, för Europafrågor,
för FN-systemet samt för Baltikum och Östeuropa. Bl.a. har arbets-
gruppen för FN-systemet besökt WHO:s regionalkontor för Europa i
Köpenhamn. Inom arbetsgruppen för Baltikum och Östeuropa har
planlagts studiebesök i Lettland, Litauen och Kaliningrad under 1994.

Utskottet anordnade ett nordiskt seminarium om framtidens äldre-
omsorg den 2—3 september 1993 i Bergen. Seminariet har redovisats i
en rapport som distribuerats till samtliga kommuner i Norden.

Socialutskottet har sedan den 42:a sessionen i Oslo hållit sex möten,
varav ett med social- och hälsovårdsministrarna.

Svenska medlemmar har varit Ingrid Näslund (kds), Sten Svensson
(m) och Lena Öhrsvik (s). Lena Öhrsvik har varit utskottets ordföran-
de.

C.2,4 Ekonomiska utskottet

Ekonomiska utskottet har efter 42:a sessionen hållit sex möten.

Under sessionen i Mariehamn sammanträffade en grupp inom ut-
skottet med representanter för Baltiska församlingen, vilket följdes upp
genom besök av en arbetsgrupp i Riga i januari 1994.

Svenska medlemmar i ekonomiska utskottet har varit Arne Anders-
son (m), Mats Hellström (s) och Allan Larsson (s), vilken den 19
oktober 1993 ersatte Ingvar Carlsson (s).

Utskottets största arbetsuppgift under verksamhetsperioden har varit
sysselsättningsfrågorna, där man inför novembersessionen behandlade

medlemsförslag från samtliga fem partigrupper om åtgärder för ökad
tillväxt och högre sysselsättning, vilka utmynnade i en rekommenda-
tion (nr 26/1993, se s. 26). Därefter har den socialdemokratiska grup-
pen i februari 1994 lagt fram ytterligare ett medlemsförslag om initia-
tiv för ökad sysselsättning, som ej färdigbehandlats av utskottet. Vidare
har utskottet förberett en sysselsättningskonferens som hölls i Lyngby i
april 1994.

Utskottet höll i september ett gemensamt möte med miljöutskottet.
Båda utskotten fann att det var motiverat att diskutera vissa frågor
gemensamt även fortsättningsvis, framför allt energi- och miljöfrågor.
Beslut fattades att i slutet av 1994 anordna ett gemensamt seminarium
i dessa frågor.

C.2.5 Miljöutskottet

Miljöutskottet har under året Sst fortsatt vikt vid kontroll av den
kärntekniska verksamheten och den energirelaterade miljösituationen i
Nordområdena och Östersjön. Utskottet har bl.a. uttalat sig för bindan-
de internationella avta) om kontroll av all civil och militär kärntek-
nisk verksamhet samt tagit ställning för stöd till en effektiv och
miljöriktig energiförsörjning i Östersjö- och Nordkalottområdena. Ut-
skottet har efterlyst en offensiv för att förbättra miljösituationen i
Norden —Östersjö—Nordkalott-området t.ex. genom framtagande av re-
alistiska alternativ till miljöfarliga anläggningar i Baltikum, S:t Peters-
burgs- och Kolaområdena.

Miljöutskottet har vidare ägnat stor uppmärksamhet åt hanteringen
av miljöfarligt avfall i internationellt perspektiv och uttalat sig för
utvecklande av en miljöriktig behandlingskapacitet i Norden. Utskottet
har även efterlyst en total redovisning av de nordiska ländernas hanter-
ing av det egna kärntekniska avfallet.

Utskottet har även uppmärksammat det regionalpolitiska samarbetet
bl.a. på Nordkalotten och uttalat sig för en utvidgning i ett europeiskt
perspektiv. Särskilt har utskottet fokuserat på möjligheterna till en
bärkraftig utveckling i Arktisområdet med särskild hänsyn till natur-
förhållanden, urbefolkningarnas intressen och miljösituationen.

Utskottet har vidare tillstyrkt ett ministerrådsförslag om ett nordiskt
handlingsprogram för samarbete om genetiska resurser, med förutsätt-
ningen att nödvändiga budgetmedel ställs till förfogande.

I sitt betänkande till Nordiska ministerrådets förslag till en nordisk
miljöstrategi april 1994—mars 1996 uppmanade utskottet de nordiska
miljö- och finanssektorerna att ta fram nya modeller för en samnor-
disk finansiering av miljöåtgärder i Nordens närområden. Utskottet
efterlyste förslag till konkretiseringar av strategins målsättningar sär-
skilt i fråga om bevarande av miljön på Arktis och finansiering av
miljöåtgärder kring Östersjön.

Utskottet har under året sammanträffat med det ekonomiska utskot-
tet bl.a. för att planlägga ett gemensamt seminarium om energi- och
miljöfrågor.

1994/95:NR1

Miljöutskottet har sedan den 42:a sessionen i Oslo hållit fem möten
varav två med de nordiska miljöministrarna, ett med de nordiska
trafikministrarna och ett med den svenske miljöministern.

Svenska medlemmar i miljöutskottet har varit Birgitta Dahl (s),
Wiggo Komstedt (m) och Anders Svärd (c).

Vid rådets 44:e session i mars 1994 anordnades en särskild miljöde-
batt.

Miljöminister Olof Johansson redovisade den nordiska miljöstrate-
gin, där miljöproblemen i Nordens närområden särskilt uppmärksam-
mats, bl.a. kärnsäkerhet och utveckling av miljöanpassade energisys-
tem. För förstärkta insatser i Östersjö- och Barentsområdena krävdes
intensifierad samverkan med de nordiska finansministrarna i avsikt att
mobilisera finansiella resurser genom avgifter och skatter. Johansson
uppmanade rådsmedlemmarna till parlamentariska insatser för att
åstadkomma ett sådant genombrott i det nordiska samarbetet att inte
stanna vid uttalanden eller konferenser utan se till att pengar kom
fram. Det handlade om sektorsintressen som skapade utgifter för
nödvändiga insatser för Östersjön om 150 miljarder kronor.

Jordbruksminister Karl Erik Olsson berättade om ett fruktbart sam-
arbete mellan lantbruks- och miljöområdet, bl.a. i form av miljööver-
vakning och bevarande av kulturlandskap. Det nya handlingsprogram-
met för samarbete om genetiska resurser var avsett att motverka den
snabba utarmning av genetisk variation hos djur och växter, som
jordbrukets snabba utveckling medfört. Jordbruksministern uteslöt
inte ett liknande sektorssamarbete mellan lantbruks- och fiskerisekto-
rerna för att bevara genresurser även hos fisk.

Enligt Birgitta Dahl åvilade det främst i-länderna att omsätta rekom-
mendationerna från Riokonferensens Agenda 21. Detta var bakgrun-
den till att miljöutskottet till höstsessionen i Tromsö hade efterlyst
konkreta program om luftföroreningar och klimatpåverkan samt på
energi- och transportområdena. Vidare borde de globala handelsreg-
lerna, bl.a. GATT-avtalet, utformas så, att de förstärkte miljöarbetet.
Miljöreglerna borde t.ex. konkretiseras så att de inte kunde användas
för att skydda inhemsk industri mot import. Minimikraven till skydd
mot miljödumping kunde utformas så att de inte drabbade låglöne-
och u-länder. De nordiska länderna borde gemensamt utarbeta en
strategi för hur handelsreglerna borde utformas enligt miljö- och
rättvisekrav och till Tromsösessionen lägga fram ett förslag till ett
nordiskt initiativ om miljöfrågornas införande i världshandelsorganisa-
tionens förhandlingsarbete.

Mark- och planminister Görel Thurdin tog upp den fysiska plane-
ringen som styrmedel för att uppnå miljömålen, såsom hushållning
med mark och vatten, förebyggande av miljöstörningar och skapande
av goda livsmiljöer för hälsa och säkerhet. Bl.a. hade EU-kommissio-
nen visat stort intresse för Ostersjövisionen år 2010 och behovet av
samordning och harmonisering av planlagstiftningen. Thurdin tog ock-
så upp den moderna informationsteknologin, som sammanhängde med

1994/95 :NR1

miljö- och planområdet, bl.a. program för miljöövervakning, heltäck-
ande vegetationskartering för att klara den biologiska mångfalden,
satellitinformation m.m.

Enligt Lusa Rulander behövdes en ekologisk skattereform och skat-
teväxling för att förverkliga Riodeklarationens principer. Genom sam-
verkan mellan ekonomi och ekologi kunde såväl miljö- som arbetslös-
hetsproblemen bekämpas och Norden här bilda skola för en framtida
tillväxt utan miljöförstöring. Den ekonomiska tillväxten var, enligt
Rulander, i sig inte skadlig utan sättet på vilket den tillkom och vad
den användes till. Eftersom mycket miljöarbete, t.ex. återvinningsin-
dustri och energiomställning, var arbetsintensiva sektorer fanns inga
ekonomiskt hållbara argument för fortsatta investeringar i ekologiskt
ohållbar produktion.

C.2.6 Budgetutskottet

Utskottet har under verksamhetsperioden behandlat ministerrådets be-
rättelse rörande det nordiska samarbetet 1993. Utskottet har vidare i
ett utskottsförslag redogjort för kontrolluppgiften 1993 och därvid
rekommenderat ministerrådet att vidta de åtgärder som ansetts motive-
rade av utredningsresultaten. Dessutom har utskottet behandlat minis-
terrådets redogörelse för planerna för det nordiska samarbetet.

De utökade befogenheterna för Nordiska rådet att inom ramen för
budgeten göra omfördelningar har varit ett nytt och viktigt inslag i
utskottets arbete och medfört ändringar i arbetsformerna. Denna ökade
möjlighet att påverka budgeten har inneburit att både utskott och
partigrupper under 1993 ägnat mer tid än tidigare åt budgetarbetet.
Budgetutskottet som har det överordnade ansvaret för behandlingen av
ministerrådets budgetförslag har arbetat mycket med budgetproce-
durfrågor och med koordinering av partigruppernas och fackutskottens
synpunkter.

Utskottet har i enlighet med sin uppgift att utöva rådets kontrolle-
rande uppgifter över ministerrådet och institutioner som finansieras
över ministerrådets budget låtit utvärdera NordREFO:s (Nordiskt Insti-
tut för Regionalpolitisk Forskning) verksamhet. Målet har varit att
värdera om och på vilket sätt NordREFO uppnått de mål som satts
upp för verksamheten.

Utvärderingen har skett genom studier av olika dokument och
genom enkätundersökningar.

Utskottet har under verksamhetsperioden hållit nio möten med hela
utskottet samt två arbetsgruppsmöten. Utskottet har vidare hållit två
möten med ordföranden för samarbetsministrarna, ett möte med repre-
sentanter för partigrupperna samt ett möte med representanter för
fackutskotten.

Svenska medlemmar i utskottet har varit Hugo Bergdahl (fp), Per
Olof Håkansson (s) och Inger Koch (m).

1994/95: NR 1

C.3 Kommittéer

1994/95:NR1

C.3.1 Redaktionskommittén

Redaktionskommittén för Nordisk Kontakt har hållit sammanträden
under 43:e sessionen i Mariehamn och 44:e sessionen i Stockholm.
Svenska medlemmar i kommittén har varit Karl-Erik Svartberg (s) och
Sten Svensson (m). I kommittén har diskuterats redaktionella idéer
och planer för temanummer av Nordisk Kontakt.

C.3.2 Valkommittén

Enligt arbetsordningen för Nordiska rådet skall plenarförsamlingen vid
sin första årliga session välja en valkommitté bestående av sju medlem-
mar. Valkommittén förbereder val som skall beslutas av plenarförsam-
lingen.

Svenska medlemmar av valkommittén har varit Hugo Bergdahl (fp)
och Per Olof Håkansson (s).

D. 43:e sessionen

D.l Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen
och debatten

Liksom förra höstsessionen gavs en utrikes- och säkerhetspolitisk redo-
görelse som denna gång presenterades av Sveriges utrikesminister
Margaretha af Ugglas. Hon sammanfattade sitt anförande med att fram-
hålla några förhållanden som var särskilt viktiga för de nordiska
länderna.

För det första: Norden utgör en del av Europa och uppnår bäst sina
utrikes— och säkerhetspolitiska mål i samarbete med övriga Europa.

För det andra: De nordiska länderna kan, i samverkan med övriga
länder i Västeuropa, bidra till att de östeuropeiska länderna och
Ryssland blir delaktiga av vår säkerhetspolitiska stabilitet. Europeisk
säkerhet måste byggas upp tillsammans med Ryssland, inte mot.

För det tredje: De nordiska ländernas geografiska situation gör att
vårt område förblir utsatt. De nya s.k. lågnivåhoten bemästras bäst i
samarbete över gränserna.

Det nordiska samarbetet kommer kanske att förändras genom Euro-
peiska unionen, men det behöver inte försvagas och kommer säkerli-
gen just genom ett vidare europeiskt samarbete att kunna förstärkas på
viktiga områden.

Utrikesministern pekade på den roll länderna gemensamt kommer
att kunna spela som EU-medlemmar för att ge en nordisk dimension
till den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Genom sina
nära kontakter med Norden knyts också de baltiska staterna närmare
till Europaintegrationen. EU har en avgörande betydelse för ökad
stabilitet och tillväxt i Central- och Östeuropa. Den som tvivlar behö- 14

ver bara fråga de berörda länderna själva.

1994/95:NR1

Länderna i Östeuropa har en förväntan på NATO som denna
organisation starkt känner av. USA har lanserat Partnership for Peace
— ett utvidgat partnerskap som bl.a. skulle kunna omfatta samarbete
på en rad områden såsom fredsbevarande operationer, krishantering
och räddningstjänst.

En viktig del av ett vidare säkerhetsbegrepp är hantering av de s.k.
lågnivåhoten, som uppstått främst på grund av den stora välståndsklyf-
tan mellan Norden och Ryssland — ökad kriminalitet inkl, organise-
rad brottslighet och narkotikasmuggling, illegal flyktingtrafik, smugg-
ling av miljöfarliga ämnen, kärnkraftsolyckor m.m. Därför bidrar
Sverige till de baltiska staternas ansträngningar att bygga upp bl.a.
gränskontroll, kustbevakning, tull, polisväsende och en försvars- och
säkerhetspolitisk grundkompetens.

Vidare erinrade utrikesministern om att hon när Sverige övertog
ordförandeskapet i ESK som de viktigaste målsättningarna angav att
genom förebyggande diplomati och krishantering utveckla ESK som
fredsinstrument, som skulle beSsta ESK-staternas demokratiska värde-
gemenskap, förbättra samverkan med FN och stärka ESK som organi-
sation.

Slutligen omnämnde utrikesministern i korthet Barentssamarbetet
och erinrade om att dynamiken i detta samarbete ligger på den
subregionala nivån, dvs. i samverkan mellan de nordliga länen, som i
första hand bestämmer arbetets innehåll och inriktning.

Sten Andersson inledde debatten som presidiets talesman med att
betona att Nordiska rådet bör vara ett givet samarbetsforum för det
formella samarbete som de nordiska länderna finner nödvändigt för att
hävda sina intressen i EU. Det bör ankomma på de nordiska EU- och
EES-parlamentarikerna att själva bestämma i vilka former detta samar-
bete skall bedrivas. Det skall inte pressas in i rådets nuvarande
organisationsstruktur. Han tog vidare upp samarbetet mellan Norden
och Baltikum och framhöll att det för presidiet hade varit angeläget att
stimulera de baltiska staterna till ett ambitiösare och mera förpliktande
samarbete sig emellan samt att skapa större förståelse mellan de nya
makthavarna och de ryska minoriteterna. Vidare erinrade Sten An-
dersson om det regionala euro-arktiska samarbetet och den parlamen-
tariska konferens i Reykjavik som presidiet anordnat. Slutligen pekade
han på det nordiska intresset även för utvecklingen i världen utanför
närområdena och föreslog att de nordiska länderna skulle ställa en
grupp experter till förfogande för att bistå vid utarbetandet av en
realistisk plan för Gazas ekonomiska och sociala utveckling.

Den socialdemokratiska gruppens talesman Thorbjorn Jagland påpe-
kade att västeuropeiska unionen var på väg att utvecklas till att bli den
europeiska pelaren i NATO. De nordiska länderna skulle även under
1990-talet välja olika säkerhetspolitiska lösningar men han räknade
med att de skulle se som en fördel att de som så kunde och ville fullt
ut deltar i NATO:s och EU:s politiska samarbete. Man måste gå långt
tillbaka i tiden för att finna en historisk epok då Norden kunde utöva
så starkt inflytande över Europas utveckling. Om de nordiska länderna 15

valde att stå utanför skulle följden kunna bli att de andra länderna

1994/95: NR 1

fettade beslut över huvudet på dem. Därför anser de nordiska socialde-
mokraterna att Norden måste göra sig gällande i detta mångfaldens
Europa. Man kan inte undgå att EU blir centrum för denna mångfald.
Därför bör Norden gå samlat in i EU.

Knud Enggaard som var mittengruppens talesman påpekade att de
nordiska länderna hade ett särskilt ansvar gentemot de baltiska staterna
bl.a. därför att dessa knappast skulle finna många andra öppna mark-
nader utanför EU än de nordiska länderna. Enggaard uttalade tillfreds-
ställelse över att utrikesministern betonade de nordiska ländernas
önskan om ett fortsatt amerikanskt engagemang i Europa, något som
inte minst var av betydelse för säkerheten i Västnorden, dvs. Grönland,
Island och Färöarna. Han ställde frågan till utrikesministern om rege-
ringarna delade uppfattningen att ett nordiskt försvarsförbund inte var
aktuellt och att Nordens säkerhetsproblem bäst borde lösas inom
europeisk ram genom en utbyggnad av samarbete med NATO och i
ljuset av EU:s gemensamma säkerhetspolitik.

Vad gällde Nordiska rådets roll i det framtida Europa var mitten-
gruppens uppfattning att ett framtida medlemskap i EU för flera
nordiska länder skulle medföra att Nordiska rådet borde och kunde bli
det naturliga forumet för samordning av gemensamma synpunkter och
därmed inflytande. Det är tillräckligt informellt och torde i det övriga
Europa uppfattas som ett naturligt centrum för nordiska överläggning-
ar. Det gemensamma inflytandet skulle ge Nordens bidrag till Europas
utveckling större tyngd.

Hans Engell, den konservativa gruppens talesman, betonade också
vikten av att stärka det europeiska samarbetet. Om man ville skapa
politisk stabilitet i Öst- och Centraleuropa var ekonomisk tillväxt och
utveckling en helt avgörande förutsättning. Det innebar att de nordiska
länderna måste öppna sina marknader för produkter som dessa länder
kunde exportera. Antingen var man beredd att genom partnerskapsav-
tal och investeringar göra en ekonomisk insats eller också skulle man
komma att betala det politiska och säkerhetsmässiga priset genom
minskad stabilitet i närområdet. Vidare framförde Engell, liksom flera
andra talare, kravet på snabbt tillbakadragande av de ryska trupperna
från Baltikum.

Outi Ojala, västersocialistiska gruppens talesman, framhöll vikten av
att alla europeiska stater samt USA och Canada aktivt utvecklar ESK
som det centrala elementet i Europas säkerhetsarrangemang. Upprät-
tandet av Nordatlantiska samarbetsrådet (NACC) kan tolkas som ett
positivt tecken, men arrangemanget måste vara alleuropeiskt. ESK bör
utvecklas från ett kontaktforum till en regional säkerhetsorganisation,
som underställs FN. Den nordiska EG-fixeringen och NATO-ivern i
östra och centrala Europa tar allt intresse och all energi från alleuro-
peiska säkerhetslösningar. Hon ställde frågan vad regeringarna gör, om
medborgarna röstar mot EU-medlemskapet. Var finns alternativen i
Norge, Sverige och Finland? Den nya ryska försvarsdoktrinen borde få
påminna om att stormakterna bör bindas i ett alleuropeiskt, kollektivt
säkerhetsarrangemang, om man vill undvika katastrofala effekter som 16

följd av ökad spänning i framtiden.

Wiggo Komstedt riktade uppmärksamheten på att det nordiska sam-
arbetet representerar ett mångsidigt, stundom tålamodskrävande samar-
betsområde som utvecklats utan överstatliga regler men i förvissning
om att små länders intressegemenskap kan överbrygga århundradens
split och stundom krigiska relationer. Det kan lyftas fram som samar-
betsmodell också för andra regioner i Europa. Den av statsministrarna
igångsatta nyvärderingen av det nordiska samarbetet har visat på möj-
ligheterna men även på nödvändiga begränsningar i det fortsatta nor-
diska samarbetet i det europeiska integrationsperspektivet. Rådets öka-
de budgetmakt medför också ett ökat ansvar, och det är viktigt att
Nordiska rådet gör sådana omprioriteringar som situationen kräver.

Vidare är det viktigt att rådet självt inte börjar plöja egna fåror på
det utrikespolitiska fältet utan att man följer de linjer som regeringar
och riksdagar slagit fast. I detta sammanhang kritiserade han den
upprepade inbjudan av talmannen i de oberoende staternas samvälde,
OSS, Chasbulatov.

Hugo Bergdahl tog upp miljöproblemen inom Nordkalotten och
Barentshavsområdet och pläderade för en sammanhållen och genom-
tänkt politik om Arktis. Väldiga mängder atomsopor har tippats i
havet och lagrats på land. En havererad atomdriven ubåt ligger på
Ishavets botten. Men i Barentshavsområdet finns också rika naturresur-
ser som rätt utnyttjade kunde förvandla regionen till en av de mest
utvecklade med stor ekonomisk betydelse för hela Europa. Polarforsk-
ningen kommer att bli central i 1990-talets forskning. Norden är en
"stormakt" på polarforskningens område liksom inom meteorologi
och naturvård.

En ekonomisk och ekologisk samverkan i Barentsregionen skulle ha
stor betydelse för demokratin, säkerheten och den industriella utveck-
lingen. Avslutningsvis ställde han frågan: Har de nordiska länderna
den målsättningen? Vad gör Nordiska rådet konkret för att främja en
sådan utveckling? Hittills hade ytterst litet presterats.

Miljö- och samarbetsminister Olof Johansson ansåg att det faktum
att LAEAis verksamhet är avgränsad till den s.k. fredliga användningen
av kärnenergin är en stor brist liksom att endast ett fåtal av de
östeuropeiska staterna skrivit under Wienkonventionen om atomansva-
righet, vilket i praktiken förhindrar konkreta säkerhetshöjande åtgär-
der. Frånsett åtgärder som rör icke-spridning av kärnvapen och ned-
rustningen som sådan saknas internationella organ där riskerna med
den militära verksamheten kan hanteras i förpliktande former. Nordis-
ka initiativ inom IAEA har inte gett resultat. Kärnvapenstaterna har
bl.a. motsatt sig att IMO skulle få hantera säkerheten hos militära
fartyg med kärnreaktorer ombord. Inom IAEA pågår arbetet med en
internationell kärnsäkerhetskonvention, men kärnvapenstaterna mot-
sätter sig att annat än civil kärnkraft omfattas. Kärnkraften kräver
ständig och hård bevakning. En väsentlig väg för att uppnå säkerhet är
att verka för alternativa, miljövänliga och resurseffektiva energisystem,
som kan reducera beroendet av kärnkraften.

Inger Koch såg den europeiska strävan till integration som en utma-
ning för det nordiska samarbetet och pekade även på det starka

2 Riksdagen 1993/94. 2 saml. NR1

1994/95:NR1

nordiska engagemanget inom ramen för ESK. Den nordiska Bosnien-
bataljonen är ett viktigt bidrag, och det är viktigt att de nordiska
länderna på alla sätt bidrar till att trygga demokratin, värna de mänsk-
liga rättigheterna och skapa en ekonomiskt bärkraftig utveckling i hela
Europa. Men detta kan vi klara endast i samarbete med EG. I det
ökade regionala samarbetet har de nordiska länderna en given roll.
Närmast gäller detta det etablerade samarbetet inom Östersjö rådet, det
baltiska investeringsprogrammet, Nordiska rådets arbetsprogram för
Baltikum och Östeuropa och Nordiska investeringsbanken samt även
arbetet mellan Nordiska rådet och Baltiska rådet. Samarbetet inom
Barentsregionen som rör miljö, teknik och vetenskap samt infrastruk-
tur är ett bra exempel på ett nytt sätt att samarbeta. Utmaningarna på
Kolahalvön är enorma med en miljöförstöring nästan utan motsvarig-
het på andra håll i Europa. De stora resurser som krävs finns inte
inom regionen, och därför erfordras EU:s medverkan. Därmed skapas
också en länk till det övriga Europa.

Biträdande miljöminister Görel Thurdin tog upp resultaten av FN:s
konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro. Diskussionen
kring en hållbar utveckling hade till stor del grundat sig på den s.k.
Brundtlandrapporten. En viktig ingrediens i konferensens s.k. Agenda
21 och Riodeklarationen är kvinnornas deltagande för en hållbar
utveckling. Vidare erinrade hon om en rad kommande FN-konferen-
ser av stort intresse för kvinnor, t.ex. befoikningskonferensen i Kairo,
kvinnokonferensen i Peking 1995 och det s.k. sociala högnivåmötet i
Köpenhamn. 1996 behandlas bosättningsfrågor, dvs. hemmen och livs-
rummet för världens befolkning, i Habitat Il-konferensen i Istanbul.
Kvinnor med sina erfarenheter och samlade klokskap kan samverka så
att angelägna internationella frågor far ett verkligt genomslag. Kvinnor
skulle ofta ha planerat annorlunda än män gjort i samhället. Ett
trettiotal kvinnor i Norden har en ministerpost. Om de tillsammans
med kraft kunde följa upp intentionerna från Riokonferensen och
Agenda 21, skulle de kunna skapa respekt för ställningstaganden
utifrån kvinnliga värderingar och bli en förebild för alla de kvinnor i
världen som inte far sin röst hörd.

Elver Jonsson erinrade om tidigare pessimism om det nordiska
samarbetets framtid. Den europeiska integrationen antogs komma att
göra nordiskt samarbete svårare, och den s.k. nordiska identiteten
skulle försvinna och ersättas av en europeisk sådan. Nu kunde man
med klarare ögon se på det nordiska samarbetets framtid, delvis efter
den nyvärdering som statsministrarna tagit initiativ till. Det nordiska
samarbetet måste utvecklas oberoende av vilka lösningar EU-frågan
får. Inspiration att utveckla det nordiska samarbetet ytterligare på
vitala områden kan hämtas i den utveckling mot ett regionernas
Europa som diskuteras i EU. Närhetsprincipen är lättare att tillämpa i
den nordiska kretsen där samarbetet omfattar fem små och likartade
länder utan överstatlighet. Det faktum att både regeringar och parla-
mentariker deltar i rådssessioner är en viktig omständighet och ger
Norden en "konkurrensfördel".

1994/95:NR1

Elver Jonsson anknöt till utrikesministerns tal om den stora väl-
ståndsklyftan mellan t.ex. Ryssland och Norden som medfört ökad
kriminalitet med bl.a. narkotikasmuggling och organiserad brottslighet
och att säkerhet är mer än vapen och att fred är mer än frånvaro av
krig. I uppbyggnaden av ett nytt demokratiskt Östeuropa behövs
Västeuropas och Nordens aktiva ekonomiska stöd men framför allt
hjälp med kunskap och teknisk utveckling samt demokratisk träning
och inspiration. Partsförhållandena på arbetsmarknaden måste komma
i funktion. Den stora miljöförstöringen måste läkas ut i ett friskt
tillstånd.

Mats Hellström upprepade sin tro på att den nordiska modellen har
en framtid inom EU och pekade på frågor som härrör ur nordiska
värderingar, som är akuta och kräver aktioner redan i medlemskaps-
förhandlingarna och i det övriga europeiska samarbetet. Det gäller att
mota den protektionism som följer i de dåliga tidernas spår både i en
del av EU:s medlemsländer och i EFTA. Vad gäller låglönekonkurren-
sen från Asien pekade han på att lönerna höjs också i Asien, gamla
låglöneländer blir högkostnadsländer. Den konkurrens Europa utsätts
för gäller högteknologi, systemkunnande och stark produktionsorgani-
sation. Om Europa skärmar av sig från konkurrentländerna i Stilla-
havsregionen, som är den så gott som enda expanderande delen av
världsekonomin, kommer den tekniska utvecklingen att fortsätta att
drivas någon annanstans än i Europa. Men Europa har en unik
utbildnings- och forskningsbakgrund. Arbetare och tjänstemän har en
hög yrkeskunskap. Det finns goda fackliga traditioner, och på många
håll en hygglig social trygghet. Norden med sin tradition och öppenhet
behövs i vågskålen för frihandeln och mot dem som nu håller på att
bygga murar.

D.2 Antagna rekommendationer

D.2.1 Kulturutskottet

Rekommendation nr 19/1993 angående samarbete om läs- och
skrivsvårigheter (dyslexi) (A 1033/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att öka samarbetet om läs- och skrivsvårigheter inom Norden, hu-
vudsakligen genom att utbyta erfarenheter om forskningsresultat och
metodik i de nordiska länderna,

att få till stånd en gemensam strategi för hur man sprider ökad
kunskap om dyslexi till berörda instanser,

att utreda hur utbildning om dyslexi för förskollärare, specialpeda-
goger, skolpsykologer m.fl. berörda tillhandahas inom Norden och
internationellt i syfte att skapa en modell för en förbättrad utbildning
om dyslexi.

I sitt betänkande över medlemsförslaget uttalade kulturutskottet att all
forskning om dyslexi var ytterst viktig, men med hänvisning till att

1994/95:NR1

forskningen var relativt aktiv i de enskilda länderna var det mest
relevant mellan de olika forskningsinstanserna att utbyta erfarenheter
om metodik och resultat.

1 medlemsförslaget föreslogs att ministerrådet skulle medverka till
att sprida kunskap om dyslexi och skapa medvetenhet om detta handi-
kapp bland lärare och övriga skolansvariga, föräldrar, läkare, arbetsgi-
vare m.fl. Utskottet underströk vikten av kunskapsspridning beträffan-
de läs- och skrivsvårigheter hos berörda instanser, inte minst för att
förhindra fördomar mot dyslexi. På detta område kunde ett intensifie-
rat nordiskt samarbete med bl.a. erfarenhetsutbyte åstadkomma bättre
strategi- och resurstänkande inom utbildningssektorn.

Förslaget att förbättra utbildningen om dyslexi för specialpedagoger,
skolpsykologer m.fl. berörda ansåg utskottet vara av yttersta vikt,
eftersom dessa personer hade en nyckelställning i fråga om individens
inställning och självkänsla. Här borde man inom det nordiska samar-
betet göra en utvärdering av den utbildning som fanns för dessa
yrkesgrupper både nordiskt och internationellt i syfte att få till stånd
en bra modell för en förbättrad utbildning om dyslexi.

En nordisk arbetsgrupp för små handikappområden upprättades
inom Nordiska ministerrådet år 1992. Arbetsgruppen hade utarbetat
en skiss till ett femårigt nordiskt samarbetsprojekt inom områdena
"små och mindre kända handikapp". Nätverk på fem små handikapp-
områden hade upprättats i de nordiska länderna, där dyslexi ingick.
Nätverken skulle bl.a. utbyta erfarenheter, kunskap och läromedel på
områdena. Utskottet ansåg det vara naturligt att denna arbetsgrupp fick
ett överordnat ansvar för de frågor medlemsförslaget behandlade.

Rekommendation nr 20 angående nordisk kampanj mot
främlingsfientlighet (A 1057/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att nedsätta en arbetsgrupp bestående av representanter för Nordiska
ministerrådet, Nordiska rådet, de nordiska ungdomsorganisationerna
och Föreningarna Nordens Förbund. Arbetsgruppen ges i uppdrag att
före den 15 februari 1994 framlägga ett förslag om genomförande av
en nordisk kampanj med "Norden mot främlingsfientlighet" som
tema,

att avsätta nödvändiga medel för att genomföra kampanjen.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att man inom de nordis-
ka länderna aktivt måste bekämpa de ffämlingsfientliga tendenserna.
De åtgärder som redan har företagits i de nordiska länderna, bl.a. i
Sverige och Norge, och som nämnts i medlemsförslaget var synnerli-
gen viktiga, men ett samlat nordiskt grepp för att ändra opinionen och
genomföra positiva informationsåtgärder för ökad främlingstolerans
kunde ändå vara avgörande för genomslagskraften i åtgärderna.

I detta sammanhang var det nödvändigt, vilket förslagsställarna påpe-
kat, att involvera skolorna i Norden, genom bl.a. skolprojekt, lärarut-

1994/95:NR1

bildning, inslag i läroböckerna osv. De viktigaste målgrupperna nås
genom skolan, som därför borde vara aktivt involverad i alla större
manifestationer mot främlingsfientlighet.

Utskottet ansåg att politikernas ansvar var mycket stort i detta
sammanhang, och deras åsikter och handlingar mot främlingsfientlig-
het borde synliggöras bättre. Ansvaret gällde både förtroendevalda
politiker och alla andra, som har möjlighet att påverka opinionen.
Massmedia var här av stor betydelse, liksom gräsrotsorganisationer,
inte minst ungdomsorganisationerna.

Utskottet önskade understryka att vid åtgärder inom Norden mot
främlingsfientlighet spelade kultur och kulturevenemang en stor roll.
Kultur är gränslös och bidrar i sig själv till ökad tolerans och förståelse
för olika religioner och samhällsformer. Därför var det synnerligen
viktigt att den nordiska traditionen med den spontana kulturyttringen
och den folkliga förankringen spelade en framträdande roll i detta
sammanhang.

Utskottet stödde helhjärtat förslaget om en gemensamt anordnad
nordisk kampanj. Utskottet ansåg vidare att en sådan kampanj borde
anordnas av Nordiska ministerrådet som huvudansvarigt i samarbete
med Nordiska rådet, de nordiska ungdomsorganisationerna och För-
eningarna Nordens Förbund. En arbetsgrupp borde tillsättas för att
förbereda kampanjen och komma med färdiga förslag till genomföran-
det.

Medlemsförslag i övrigt

Kulturutskottet hade dessutom haft att behandla två medlemsförslag
som inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen

- Medlemsförslag om samnordisk homeopatisk forskning

- Medlemsförslag om Nordens miljöinstitut i anslutning till Rantasal-
mis sjönaturcenter.

D.2.2 Juridiska utskottet

Rekommendation nr 21 /1993 om uppgörelser om vårdnaden av
barn vid skilsmässa (A 1026/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att tillse att de nordiska ländernas lagstiftning inom familjerätten
samordnas på de flesta områden,

att tillse att arbetsgruppen som arbetar med en uppdatering av den
nordiska äktenskapskonventionen från 1931 påskyndar sitt arbete så
mycket som möjligt,

att tillse att det införs en samarbetsvägledning för föräldrar som
önskar separation eller skilsmässa eller vill flytta isär. Vägledningen
bör ha formen av ett erbjudande, som också kan vara till nytta för
familjer där enighet har uppnåtts.

Utskottet ansåg att det var till fördel för såväl barn som föräldrar om
uppgörelser i samband med skilsmässa kunde träffas så snabbt som

1994/95:NR1

möjligt och helst på frivillig väg. I de fall enighet inte kunde nås, fanns
behov av rådgivning hos en neutral instans som kunde peka på
konsekvenserna av olika lösningar.

Utskottet noterade ett ökat behov av att koordinera den nordiska
lagstiftningen om föräldrar och barn i synnerhet som flera nordiska
länder höll på att modernisera sin egen lagstiftning på detta område.
Målsättningen borde vara att komma fram till samnordiska lösningar.

Rekommendation nr 22/1993 om handlingsprogram på
konsumentområdet (B 139/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att anta förslaget till nordiskt handlingprogram på konsumentområ-
det och att särskilt ta hänsyn till vad utskottet anfört angående genom-
förande samt de tillägg utskottet anfört om rättsliga frågor,

att Nordiska ministerrådet före Nordiska rådets 45:e session i Trom-
sö 1994 framlägger förslag till ett särskilt handlingsprogram för finan-
siella tjänster och därvid särskilt tar hänsyn till vad utskottet anfört
under avsnittet om finansiella tjänster.

Utskottet underströk vikten av att samarbetet på konsumentområdet
fortsätter utöver vad som erfordras enligt EES-avtal och övriga EU-
regler samt också på områden som ännu inte omfattas av det europe-
iska samarbetet. Utskottet uttalade önskemål om regler som lagfäste
jämställdhet mellan könen och förbjöd könsdiskriminerande reklam
vilket regeringarna införde i det slutliga programmet. Utskottet krävde
också rättslig reglering av reklam som utlovar men inte kan dokumen-
tera positiva effekter på skönhet och hälsa. Slutligen uppmanade
utskottet ministerrådet att till rådets session i Tromsö i november 1994
komma med ett förslag om särskilt handlingsprogram för finansiella
tjänster.

I en reservation anförde bl.a. Lars Werner att ministerrådsförslaget
och utskottets betänkande alltför ensidigt siktade till genomförande av
europeiska regler och modeller på bekostnad av den nordiska dimen-
sionen. Vidare efterlystes precisering av enskilda länders rätt att ställa
höga krav vad gällde säkerhet, hälsa och miljö.

Medlemsförslag i övrigt

Juridiska utskottet behandlade ett medlemsförslag som inte föranledde
någon åtgärd från rådets sida, nämligen

-Medlemsförslag A 1023/j om nordisk visering för baltiska medborga-
re.

1994/95:NR1

D.2.3 Socialutskottet

1994/95:NR1

Rekommendation nr 23/1993 angående förnyelse av de nordiska
socialförsäkringssystemen (A 1028/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att med den fulla sysselsättningen som mål samverka i fråga om
utformningen av de framtida socialförsäkringssystemen, inledningsvis
genom en jämförande studie,

att förbättra arbetsmiljön i vid bemärkelse för att förhindra upp-
komsten av skador,

att vidta åtgärder för att förbättra rehabiliteringsverksamheten,

att i det europeiska integrationsarbetet bevaka och tillvarata de
nordiska ländernas intressen på den sociala trygghetens område.

I sitt betänkande krävde socialutskottet en ökad satsning på forskning
där en helhetssyn i ett längre tidsperspektiv skulle beaktas och förebyg-
gande av ohälsa och olycksfall stimuleras. I det bakomliggande med-
lemsförslaget förespråkades en förebyggande och rehabiliterande strate-
gi framför en nedskärningspolitik. Utskottet menade dock att det ena
inte behövde utesluta det andra.

Utskottet ansåg att de långsiktiga effekterna av ett tudelat system —
innanför eller utanför arbetsmarknaden — på välfardens fördelning
och eventuella marginaliseringsrisker borde undersökas. Frågan om
pensionsålder borde belysas närmare och övergången till pensionärs-
tillvaron göras smidig och individanpassad.

Vidare hänvisade utskottet till att man inom EU eftersträvat starkast
möjliga konvergens mellan ländernas lagstiftningar för att säkerställa
personernas fria rörlighet. Likheterna i de nordiska länderna talade för
ett fortsatt välutvecklat samarbete som en gemensam grund i det
europeiska integrationsarbetet.

Bl.a. Sten Svensson (m) reserverade sig och hemställde att Nordiska
rådet inte måtte vidta någon åtgärd i anledning av förslagen A 1028/s
och A 1045/s (se nedan). Enligt Sten Svensson skulle en mera långtgå-
ende nordisk lagstiftningsmodell inom det sociala välfärdsområdet san-
nolikt medföra att beslut i dessa frågor skulle fa en näst intill överstat-
lig karaktär, vilket stod i strid med EU:s subsidiaritetsprincip.

Sten Svensson hänvisade även till en reservation fogad till socialut-
skottets yttrande till ekonomiska utskottet över medlemsförslag om
åtgärder mot arbetslösheten (A 1046/e).

Rekommendation nr 24/1993 angående förstärkt nordisk
medborgarpolitik (A 1045/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vidta åtgärder för att vidareutveckla den nordiska medborgarpoli-
tiken,

att i förhållande till EES och EU verka för en medborgarpolitik i
enlighet med de nordiska ländernas intressen.

I sitt betänkande gav socialutskottet en bred definition av begreppet
medborgarpolitik omfattande social trygghet, familjerätt, hälsovård,
arbetsmarknadsfrågor, arbetsmiljö, jämställdhet, flyktingpolitik, konsu-
mentpolitik och livsmedelspolitik, på vilka områden Norden traditio-
nellt stod starkt. Genom att förstärka denna bas skulle genomslagskraf-
ten för nordiska synpunkter i Europa öka, ansåg utskottet.

På den sociala trygghetens område skulle ett mera utvecklat nordiskt
samarbete bidra till att regler och praxis i EES- och EU-samarbetet
utvecklades i riktning mot nordiska värderingar, enligt utskottet. De
nordiska länderna borde inom EES och EU-ramen samarbeta på
arbetsmarknadsområdet liksom jämställdhetsarbetet borde utgöra en
gemensam utgångspunkt.

Norden borde verka för gemensamma europeiska lösningar i fråga
om beredskap att möta flyktingströmmar och fa till stånd en gynnsam
social och ekonomisk utveckling i emigrationsländerna. Samtidigt bor-
de länderna se närmare på såväl sin egen som en samordning av
ländernas urbefolkningspoiitik och ytterligare säkra ställningen för
urbefolkningsgrupper.

Enligt utskottet borde enskilda delområden under medborgarpoliti-
ken bättre koordineras. Bl.a. borde inrättas en nordisk instans för att
följa tillämpningen av den nordiska konventionen om social trygghet.

Socialutskottet underströk de grundläggande gemensamma dragen i
ländernas socialsystem, sammanfattade i begreppet den nordiska mo-
dellen. Med hänvisning till att komplicerade samhällsfrågor i en inte-
grerad värld måste lösas i samverkan mellan flera nivåer, borde över-
vägas om inte huvudansvaret borde ligga där koordineringen sköts
mest effektivt, slutade utskottet.

Bl.a. Sten Svensson (m) reserverade sig och hemställde att Nordiska
rådet inte måtte vidta någon åtgärd i anledning av förslaget (se ovan).

Medlemsförslag i övrigt

Socialutskottet hade dessutom haft att behandla ett medlemsförslag
som inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen

-Medlemsförslag om handikappades rätt till kommunikationsservice
(A 1031/s).

D.2.4 Budgetutskottet

Rekommendation nr 25 angående Nordiska ministerrådets budget
för 1994 (B 138/b)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att vid fastställandet av budgeten för 1994 och under förutsättning
att beslutet om fördelningen av överskottet från 1992 ligger fast,
överföra 7016 MDKK från nysatsningen på allmänkultur till följande
aktiviteter:

1994/95:NR1

Livsmedelsområdet 1000 MDKK

Konsumentområde t 1200 "

Stödordning för handikapporganisationerna 1155 "

Insatser på narkotikaområdet 0361 "

Socialt utsatta grupper 0300 "

Bygg- och bostadssektorn inkl, program
för FoU och infras trukturfrågor 3000 "

Totalt 7016 MDKK

1994/95 :NR1

att vid fastställandet av budgeten för 1994 göra nedanstående ned-
skärningar av nysatsningen på allmänkultur:

Nordiskt film- och mediasamarbete

- 1500 MDKK

Barn och ungdom

Samarbete på konstområde t

- 0500 "

- 1500 "

Nordisk profilering i Europa och Norden - 1500

Sessionsländernas kulturprogram
Total t

- 2016 "

- 7016 MDKK

Budgetutskottet hade inhämtat synpunkter från partigrupper och fack-
utskott.

Redan vid sessionen i Århus, hösten 1992, uttalade rådet ett visst
missnöje med statsministrarnas förslag till en begränsning av satsnings-
områden. Rådet var inte negativt till en koncentration av det nordiska
samarbetet, men ansåg att både nedskärningar och upprioriteringar
måste bygga på seriösa värderingar av en verksamhet ur nordiskt
perspektiv. Enligt utskottets mening har några sådana värderingar inte
gjorts.

Vid Osiosessionen, våren 1993, påpekade utskottet att det inte utan
vidare gick att avbryta fleråriga program och budgetöverenskommelser.
Utskottet hade vidare framhållit att det var behovet av nordiskt samar-
bete och kvaliteten som skulle vara avgörande vid medelsfördelningen.
Detta hade budgetutskottet framfört både muntligt och skriftligt till
ministerrådssidan utan att någonting av detta återspeglades i budgetför-
slaget.

För fjärde året i rad föreslog ministerrådet en s.k. 0-budget. Budget-
förslaget för 1994 låg alltså på samma belopp som budgeten för 1993
eller 650 670 000 DKK. Ministerrådet föreslog vidare att 60 MDKK av
tillgängliga budgetmedel skulle överföras till kultur och utbildning.
Detta innebar nedskärningar på praktiskt taget alla övriga satsningsom-
råden.

Som tidigare nämnts framhöll både budgetutskottet och flertalet
fackutskott vid sessionen i Oslo att man inte var till freds med
statsministrarnas förslag till en strikt fördelning av budgetmedlen.
Behovet och kvaliteten på olika aktiviteter skulle avgöra medels-
tilldelningen.

Budgetutskottet hade uppmärksammat att ministerrådets bokslut för
1992 uppvisade ett överskott på 31,3 MDKK. Vidare att samarbetsmi-
nistrarna beslutat att överskottet skulle gå tillbaka till den nordiska
budgeten.

Utskottet kunde konstatera att fördelningen av överskottet innebar
en viss kompensation till en del av de områden som föreslogs fä
nedskärningar.

Budgetutskottet ansåg att det var positivt att överskottet från 1992
återgick till den nordiska budgeten och skulle användas till av rådet

förordade områden. Utskottet ville emellertid framhålla att utnyttjan-
det av ett överskott, som varierar år från år, endast utgjorde en
kortsiktig lösning på akuta finansieringsproblem.

Ministerrådets budgetförslag följde statsministrarnas intentioner att
öka kultur- och utbildningssektorerna med 25 % (60 MDKK) 1994.
Av dessa medel föreslogs 40 MDKK till allmänkultur och 20 MDKK
till utbildning. Däremot fick forskningen ingen ökning.

Budgetutskottet var medvetet om att både kultur och utbildning
hörde till de av rådet prioriterade områdena. Detta innebar emellertid
inte att rådet i sin helhet var berett att, inom ramen för en O-budget,
acceptera den stora och snabba ökning på dessa områden som föresla-
gits.

När det gällde forskning och utveckling hade budgetutskottet och
även fackutskotten tidigare framhållit vikten av nordiskt forsknings-
samarbete, och det gällde inte bara den forskning som bedrivs inom
ramen för kultursektorn. Varje nordiskt land har i de flesta fail för
små resurser, både personella och ekonomiska, för att kunna konkur-
rera på likvärdiga villkor med forskningsmiljöerna i Europa. Nordiskt
samarbete gav ökad kompetens och gjorde forskningsmiljöerna inter-
nationellt starkare, dessutom gav samarbetet ett bättre utnyttjande av
tillgängliga resurser.

Utskottet ansåg att det var viktigt att se det nordiska samarbetet från
olika infallsvinklar och att EES-avtalet eller eventuellt EU-medlem-
skap inte innebar något hinder för fortsatt samarbete inom ekonomi
och näringspolitik. Utskottet menade att det var ogenomtänkt att i ett
skede då de nordiska länderna hade ekonomiska problem och då
arbetslösheten var rekordstor dra ner på områden som t.ex. byggsamar-
bete, teknisk forskning och utveckling, skogs- och jordbrukssamarbete
m.fl., som kunde bidra till att ge Norden ökad konkurrenskraft och
bättre sysselsättningsläge, till förmån för satsningar på allmänkultur
som hade en relativt begränsad effekt på dessa områden.

Utskottet var också tveksamt till möjligheterna att redan 1994 ut-
nyttja de 40 MDKK som föreslogs till nysatsningen inom allmänkultur.
Budgetutskottet hade efter diskussioner med partigruppernas ordföran-
de och representanter för fackutskotten enats om att drygt 7 MDKK
borde överföras från nysatsningen på allmänkultur till andra verksam-
heter.

Budgetutskottet kunde konstatera att ministerrådet avsåg att utvidga
systemet med mål- och ramstyrningsbudgetering så att det omfattade
hela budgeten 1995. Utskottet var positivt till denna budgeteringsme-
tod, men pekade på att flexibiliteten i budgeten minskar drastiskt om
hela budgeten binds i treåriga mål- och ramstyrningskontrakt. Dess-
utom kunde rådets möjligheter att påverka budgetens innehåll bli
betydligt reducerade om inte rådets utskott fick möjlighet att ha
synpunkter på de nya kontrakten innan de fastställdes.

1994/95: NR 1

D.2.5 Ekonomiska utskottet och sysselsättningsdebatten

1994/95:NR1

Rekommendation nr 26/1993 om sysselsättning i Norden
(A 1036/e, A 1038/e, A 1046/e, A L047/e, A 1049/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att före den 1 mars 1994 lägga fram förslag till åtgärder som på
nordisk nivå kan bidra till ökad sysselsättning.

Utskottet som haft ingående diskussioner om flera olika medlemsför-
slag från alla partigrupper, nämligen A 1036/e om nordiskt initiativ för
ökad sysselsättning (s-gruppen), A 1038/e om ändringar i de nordiska
löneuppgörelsesystemen (liberalistiska gruppen), A 1042/e om arbete
och mervärdeskapande (vänstergruppen), A 1046/e om åtgärder mot
arbetslösheten (konservativa gruppen) samt A 1049/e om näringssamar-
betet i Norden (mittengruppen), kom endast att föreslå ovanstående
mycket allmänna formulering innebärande ett mycket öppet utred-
ningsuppdrag till ministerrådet. Emellertid angav utskottet i sitt betän-
kande mot bakgrund av medlemsförslagen att man i en nordisk plan
för ökad sysselsättning borde undersöka konkreta förslag om

att samordna sysselsättningsinsatser i de enskilda länderna och söka
hindra konkurrenssnedvridning mellan länderna,

att utnyttja de nordiska budgetarna för att förbättra informationsut-
bytet och samordningen mellan arbetsmarknadsmyndigheterna,

att ta upp sysselsättningspolitiken som den högst prioriterade uppgif-
ten inom EES-organen,

att medverka till att inslaget av parlamentariker och arbetsmarkna-
dens parter i EES blir så effektivt som möjligt,

att tillse att EES-avtalets regler om fria kapitalrörelser och fri
konkurrens blir övervakade på ett betryggande sätt av EES-organen,

att medverka till att GATT-förhandlingarna för till ett positivt resul-
tat,

att tillförsäkra Nordisk industrifond medel som gör att den kan
bidra till nyskapande och nyetablering i nordiskt näringsliv,

att utnyttja Nordiska investeringsbanken (NIB) som en aktiv finan-
sieringskälla för större nordiska utbyggnadsprojekt,

att identifiera och igångsätta projekt inom kommunikationsutbygg-
nad, energiutbyggnad och miljöinsatser på Nordkalotten/Kolahalvön
och i Nordens övriga närområden och att därvid utverka att NIB och
den europeiska utvecklingsbanken blir centrala deltagare i finansie-
ringen av sådana projekt,

att bedöma utbyggnadsåtgärder och investeringsbidrag med hänsyn
till minsta möjliga miljöbelastning och att därvid hänsyn också tas till
sysselsättningseffekten,

att medverka till att länderna utformar sitt skolsystem flexibelt och
funktionellt för att motivera den framtida arbetsmarknadens behov
samt att genom det nordiska undervisningssamarbetet medverka till att
länderna har omskolning och efterutbildning som motsvarar framti-
dens krav på snabbare och tätare yrkesbyten,

att undersöka hur man på grundval av den existerande yrkes- och
vidareutbildningspolitiken kan utforma ett lärlingssystem för unga
arbetstagare i Norden,

att skapa tillfredsställande möjlighet för näringslivet att utnyttja
tillgängligt riskvilligt kapital för investering i nya arbetsplatser.

Till utskottets betänkande om sysselsättning i Norden hade vänstergrup-
pens representant Hjörleifur Guttormsson fogat en reservation där han
rekommenderade ministerrådet att bl.a. verka för att stärka den offent-
liga sektorn, särskilt inom hälsa och omsorg, undervisning och kultur,
för att bevara existerande arbetsplatser och skapa nya arbetsplatser
inom trafikområdet, särskilt genom satsning på kollektivtrafiken, samt
att främja arbetsdelning genom minskad arbetstid och begränsning av
övertid. Vidare borde ministerrådet skapa förutsättningar för en enhet-
lig gemensam nordisk sysselsättningspolitik genom att stärka samarbe-
tet på grundval av varje lands lagstiftning och begränsa de fria kapital-
rörelserna.

Rekommendation nr 27/1993 om etablering av näringszoner i
Norden (A 1040/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utarbeta en utvärdering av erfarenheterna av etablering av när-
ingszoner,

att arbeta för en harmonisering av relevanta regler och bestämmel-
ser för företagsutveckling i gränsregioner i Norden.

Den liberalistiska gruppen hade föreslagit att man i de regioner i
Norden, där arbetslösheten är störst, införa s.k. näringszoner vilket
utomlands existerat sedan 1958. För att säkra en större ekonomisk
tillväxt samt se till att arbetslösheten minskar var det nödvändigt att ta
till otraditionella åtgärder som kan ge det privata näringslivet bättre
etableringsmöjligheter.

Ekonomiska utskottet ansåg att man borde satsa på företag och
branscher med chans att bli ekonomiskt bärkraftiga i ett längre per-
spektiv. Även om målet var att behålla bosättningsmönstret i Norden
måste man vänja sig vid en mer rörlig arbetskraft. Men även om man
bör vara varsam med att ge näringslivet konstlade och regionalt
baserade stimulanser fritar inte detta myndigheterna helt från ansvar i
fråga om krisdrabbade områden.

Utskottet fann skäl som talade för införandet av näringszoner men
ville också mana till försiktighet eftersom dylika frizoner kunde leda
till snedvriden konkurrens i förhållande till redan etablerat näringsliv
i landet i övrigt eller i förhållande till andra länder.

1994/95:NR1

Medlemsförslag i övrigt

Ekonomiska utskottet behandlade ett ytterligare medlemsförslag, vilket
inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen

-Medlemsförslag A 1039/e om att liberalisera energimarknaden i
Norden.

I anslutning till behandlingen av ekonomiska utskottets saker anordna-
des en sysselsättningspolilisk debatt. Förste svenske talare var Jan Frans-
son. Han ansåg att de nordiska socialdemokraterna genom det samar-
bete som arbetarrörelsen bedriver på nordisk basis i europeiska sam-
manhang har goda möjligheter att påverka den politik som utformas i
Europa även om det inte finns några enkla lösningar på arbetslöshe-
ten, av typen "sänk skatten och avreglera, så gör marknaden resten". I
Europa finns två skolor. Den ena menar att avreglering av arbetsmark-
naden, försämring av de anställdas anställningsskydd och försvagning
av fackets inflytande är lösningen. Den andra går ut på att stärka
individernas ställning, att rusta dem som nu är arbetslösa eller hotas av
arbetslöshet för de jobb som kommer att finnas. Vad som behövs är
politiska beslut som inte bara stimulerar tillväxt utan också korrigerar
marknadens och industrisamhällets till synes obönhörliga utslagning av
människor.

Arbetsmarknadsminister Börje Hörnlund hänvisade till att framti-
dens välfard bestäms av hur effektivt vi arbetar, hur många som
arbetar och hur mycket vi arbetar men också av hur vi utformar
arbetsmiljön och livsmiljön i vid bemärkelse och av vår förmåga att
upprätthålla tillväxt i alla regioner.

Om vi alla bryr oss om varandra tillräckligt mycket klarar vi
arbetslösheten. Det finns angelägna, viktiga uppgifter i omsorgen män-
niskor emellan, i omsorgen om våra barns och barnbarns livsmiljö.
Robot- och mjukdatastyrningen medför att företagen kommer att pro-
ducera mycket mer utan att det blir fler anställda. Detta gör att vi
måste arbeta på ett annat sätt i kommuner, landsting och stat. Därför
är tiden kommen för små och medelstora företag och för nya entrepre-
nörer.

Lena Öhrsvik underströk ekonomiska utskottets slutsats att hög ar-
betslöshet är ett hot mot själva samhällsstrukturen. 1990 antog rådet en
rekommendation på socialutskottets förslag om ett program mot ung-
domsarbetslösheten. Under flera år hade arbetsmarknadsministrarna
en mycket arrogant attityd i denna fråga. Visserligen har det gjorts
insatser i varje land, och man har hänvisat till detta. Men nu sker en
samlad aktion och ett program aviseras.

Mot bakgrund av ett seminarium 1992 hade socialutskottet i sitt
yttrande över sysselsättningsförslagen tagit upp det hot mot folkhälsan
som arbetslösheten utgör. De senaste forskningsrönen förstärker ytterli-
gare de tidigare kunskaperna. Vi kan se tydliga samband mellan
arbetslöshet och ohälsa, inte bara när det gäller psykiska sjukdomar
och drogmissbruk utan även hjärt- och kärlsjukdomar.

Utskottet hade även tagit upp arbetsrätten och tryckt mycket hårt på
att man skall värna om kollektivavtalen såsom grund för den arbets-
rättsliga lagstiftningen. Nordens sociala försäkringssystem har bidragit

1994/95: NR I

till att våra länder har fatt en konkurrensfördel genom stabiliteten på
arbetsmarknaden. Det har varit lättare att göra strukturomvandlingar
genom att löntagarna har känt trygghet.

Hans Nyhage erinrade om att de nordiska samhällena stod inför
utmaningar av en helt annan omfattning än man varit van vid. När de
nordiska ländernas egna medborgare hotas av arbetslöshet ökar deras
oro för att flyktingar tränger in på den krympande arbetsmarknaden.
Detta har bidragit till förändringar i attityderna till flyktingar och
invandrare under de senaste åren. Nyhage erinrade om rapporter inom
EU och OECD vari betonas vikten av att den ekonomiska politiken är
så trovärdig, att aktörerna på marknaden blir villiga att acceptera
strukturella förändringar och utnyttja nya tillfållen. Strävan bör vara
att underlätta bildandet av nya företag och skapa nya jobb, särskilt i de
länder där nästan alla nya arbetstillfällen under de senare årtiondena
skapats i den offentliga sektorn.

Vad gäller den omfattande ungdomsarbetslösheten betonade Nyhage
att möjligheter till meningsfull sysselsättning kunde skapas t.ex. genom
utbyggd lärlingsutbildning och genom att underlätta anställningsvillko-
ren i näringslivet samt även särskilda utbildningsinsatser.

Elver Jonsson välkomnade att ekonomiska utskottet kommit fram
till en enig ståndpunkt och underströk att det i en OECD-rapport sägs
att framgång med strukturanpassning bara kan uppnås på grundval av
solidaritet med och stöd för den som slås ut. Därför måste arbetsmark-
nadspolitiken inriktas på både social rättvisa och en effektiv arbets-
marknad som på sikt bidrar till högre sysselsättning och levnadsstan-
dard. Enorma resurser går till spillo om människor inte får arbeta.
Därför är det nödvändigt att vi i Norden anstränger oss ännu mer för
att upprätthålla en god arbetslinje. De nordiska länderna ingår i ett
mycket större sammanhang med stora möjligheter till samarbete med
närområdet och Europa. I en sådan allmän strävan bör alla Nordens
länder finnas med. Men det förutsätter att politiken står på tre stadiga
ben: en aktiv arbetsmarknadspolitik, en positiv näringspolitik och
sunda statsfinanser.

Birgitta Dahl utgick från energisystemen i Östersjöområdet och an-
såg att man borde satsa resurser på att försöka bygga upp ett nytt,
miljövänligt och resurssnålt energisystem. Ett sådant modernt och
effektivt energisystem skulle ha avgörande betydelse för att förbättra
ekonomin och enskilda människors liv i våra grannländer. De energi-
system som finns är föråldrade, illa underhållna och ytterst ineffektiva.
Bristen på el, energi och bränsle har allvarliga effekter på de här
ländernas ekonomi, produktion, transportsystem och sysselsättning och
drabbar människorna hårt i deras vardag.

Sten Svensson framhöll att företagen är ekonomins ryggrad. Utan
livskraftiga små och medelstora företag kan näringslivet i Norden inte
växa. Fem områden är centrala i ett reformarbete: sänkta skatter,
avbyråkratisering och avreglering, förbättrad rättssäkerhet, reformerad
arbetsrätt, förbättrad riskkapitalförsörjning. Ekonomisk tillväxt föds i
idéer, visioner, arbete, kunnande och inte minst envishet hos männi-
skor och i företag. Vad som krävs är ett återupplivande av de dygder

1994/95:NR1

som en gång skapade vårt välstånd: Det skall löna sig att arbeta, att
spara i stället för att slösa och låna, att investera i stället för att
spekulera.

D.2.6 Miljöutskottet

Rekommendation nr 28/1993 angående utvidgat regionalpolitiskt
samarbete (A 1030/m och A 1047/m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att, för att bemöta de ökade kraven på koordinering och utökat
samarbete som följer av den europeiska integrationen, förstärka resur-
serna för det nordiska regionalpolitiska samarbetet,

att i utvecklingsarbetet beakta eventuella kommande möjligheter till
strukturpolitiskt samarbete med EU,

att analysera vilka förutsättningar som finns och vilka institutionella
former som krävs för att ett effektivt regionalpolitiskt samarbete skall
kunna etableras i Östersjö- resp. Barentsregionen samt

att etablera ett samarbete med utvecklingsorganen i Nordkalottens
län/fylken för att utveckla konkreta projekt som kan ingå i ett utvidgat
regionalpolitiskt samarbete inom Barentsregionen.

Utskottet noterade att remissinstanserna var eniga i att regionalpoliti-
ken borde högprioriteras och ges särskild betydelse i EU-förhandling-
arna. Enligt utskottets mening borde flera av de hittills bedrivna
projekten i framtiden finansieras av kultursektorn och det gränsregio-
nala samarbetet koncentreras till regionalekonomiska insatser. Inneva-
rande evaluering av Västnordenfonden torde, enligt utskottet, på sikt
kunna ge upphov till kompletterande verksamhet.

Utskottet framhöll vikten av ett utvidgat regionalt samarbete med
Baltikum och Barentsregionen. Åtgärder för att kompensera Nordka-
lottens utsatta läge var särskilt viktiga, och stöd borde ges till relevant
projektverksamhet. Enligt utskottet borde budgetmedlen för det regio-
nalpolitiska samarbetet stärkas och bibehållas minst på 1993 år nivå.

Rekommendation nr 29/1993 angående kontroll av kärnteknisk
verksamhet (A 1034/m, A 1043/m, A 1044/m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att med kraft fortsätta ansträngningarna att förbättra kärnsäkerheten
i Nordområdena och Östersjön samt att fa till stånd bindande interna-
tionella avtal om strikt kontroll av all civil och militär kärnteknisk
verksamhet, inklusive slutförvaring av använt kärnbränsle m.m. samt

att överväga möjligheterna till stöd för en effektiv och miljöriktig
energiförsörjning m.m. i Östersjö- och Nordkalott-området.

1994/95:NR1

Rekommendation nr 30/1993/m angående säkerhet, energi och
miljö (A 1034/m, A 1043/m, A 1044/m)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att snarast ta initiativ till en offensiv i lämpliga former i syfte att
förbättra den energirelaterade miljösituationen i Norden—Östersjö-
Nordkalott-området samt

att ta initiativ till framtagande av realistiska alternativ till de miljö-
farliga anläggningar i Baltikum —S:t Petersburg—Kola-områdena man
eljest tvingas hålla i drift,

att, för att förhindra att kunskap om kärnvapenproduktion sprids,
stödja pågående projekt med uppbyggande av forskningscentra där
forskare i Ryssland, vilka tidigare sysslat med utveckling och produk-
tion av kärnvapen, kan ges alternativa arbetsuppgifter,

att stödja omställningsprojekt och ta initiativ för att underlätta
övergången från kärnvapenproduktion till civil produktion samt

att aktivt verka i nedrustningsprocessen och stödja utvecklandet av
säkra metoder för destruktion av kärnvapen samt etablerandet av
Norden som en kärnvapenfri zon.

Utskottet anförde att man i flera sammanhang deklarerat att säkerhets-
problemen vid kärnkraftverken i de östliga grannländerna var ett av de
allvarligaste hoten mot hälsa och miljö i Norden.

Utskottet instämde i remissinstansernas bedömning att ytterligare
insatser efordrades, utöver tidigare rekommenderade åtgärder, för att
förbättra kärnsäkerheten i Nordens närområden och att detta arbete
måste ske som en gemensam internationell satsning.

Enligt många remissinstanser behandlades frågor om atomsäkerhet i
många grupperingar i det nordiska samarbetet, och den tekniska
samordningen skulle underlättas genom ett motsvarande politiskt or-
gan. Enligt utskottets mening torde denna fråga kunna lösas genom ett
informellt samarbete mellan departementens ansvariga handläggare för
ato msäker hetsfrågo r.

Utskottet instämde i det bakomliggande förslagets (A 1043/m) analys
av behoven att integrera miljöhänsyn i produktionsprocesserna, av
ytterligare forskning och utveckling av sol-, vind-, våg- och bioenergi
samt införande av miljökonsekvensvärderingar som led i beslutsproces-
sen. Vidare instämde utskottet i att en övergång till miljövänlig pro-
duktion skulle medföra ökad sysselsättning och fann det angeläget att
miljöbistånd gavs till närområdena i öst.

Miljöutskottet fann att förslaget att finna fram till indikatorer för
reella miljökostnader till stor del berörde likartade frågeställningar
som i rekommendation nr 25/1991. Beträffande avveckling av kärn-
kraften menade utskottet att förutsättningar för närvarande saknades
för en gemensam politik.

Utskottet uttryckte oro för kärnsäkerheten i Ryssland och under-
strök att industrins omställningsprojekt borde ges stöd och forskare
inom kärnvapenindustrin tilldelas särskilda medel. Vidare ansåg ut-
skottet att hjälpinsatser borde kombineras med information till den

1994/95: NR 1

ryska befolkningen om miljösituationen och riskerna med atomkraf-
ten. De nordiska länderna borde med kraft driva dessa frågor i
relevanta internationella fora, menade utskottet.

1994/95:NR1

Medlemsförslag i övrigt

Miljöutskottet hade dessutom haft att behandla två medlemsförslag som
inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen
-Medlemsförslag om att tillåta högersväng vid rött ljus (A 1032/m)

- Medlemsförslag om harmonisering av miljöavgifterna i Norden
(A 1037/m)

E. 44:e sessionen

E.l Statsministrarnas redogörelse

Statsminister David Oddsson tog inledningsvis upp Europasamarbetet
och framhöll vikten av den gemensamma deklarationen om nordiskt
samarbete i de tre nordiska ländernas medlemskapsavtal. Oddsson
underströk betydelsen av ett fortsatt målinriktat och dynamiskt nor-
diskt samarbete, som uppfyllde alla ländernas behov.

Vidare tog Oddsson upp stabilitetsrisker och stigande osäkerhet i
Europa och välkomnade det nordiska fredsbevarande arbetet i bl.a.
Bosnien. Att de baltiska länderna deltog på den internationella arenan
hade stor betydelse för säkerheten i vår världsdel och i Partnerskapet
för fred såg Oddsson en möjlighet att avsevärt fördjupa alliansens
samarbete med Baltikum. Varje idé i Ryssland om att grannländerna,
t.ex. de baltiska tänderna, skulle befinna sig inom rysk intressesfär
måste motarbetas till förmån för demokratins utveckling.

För att vända den höga arbetslösheten krävdes nationella och inter-
nationella målinriktade insatser genom såväl kortsiktiga sysselsättnings-
stimulerande åtgärder som mera långsiktiga strukturella initiativ.
Oddsson nämnde härvid betydelsen av de inom nordiskt samarbete
prioriterade områdena utbildning och forskning och vikten av ett
fördjupat samarbete inom EFTA, EU och OECD.

Oddsson önskade en utvidgning av Carl Bildts idé om utvärdering
av vilka projekt som kunde utföras bättre och billigare på nordisk nivå
än på nationell nivå. T.ex. kunde åtskilliga forsknings- och utbild-
ningsinstitutioner slås ihop eller deras inbördes samarbete och arbets-
fördelning utvidgas så att inte Norden kom till korta i den internatio-
nella konkurrensen. Att söka en annan arbetsfördelning på olika
områden handlade om bättre arbetsmöjligheter och service gentemot
medborgarna, högre teknikkompetens och på sikt lägre utgifter samt
var ett sätt att förnya och utvidga det nordiska samarbetet.

Vidare underströk Oddsson ländernas sammanfallande intressen av
att fa en lösning på miljöfrågorna t.ex. genom ökat samarbete med
Baltikum och Ryssland, på Kola och i Barentsområdet. De nordiska
länderna avsåg utöka sina instaser i Nordens närområden, bl.a. i de
nordliga områdena, för att komma till rätta med särskilt hotet om
3 Riksdagen 1993/94. 2 saml. NR1

radioaktiv förorening i Arktis och i Atlanten med hänsyn tagen till
urbefolkningarnas situation. Även det regionala samarbetet mellan
Island, Färöarna, Grönland och Nordnorge, eventuellt också Skottland
med omkringliggande öar, borde utvidgas.

Avslutningsvis underströk Oddsson det nödvändiga i att göra Nor-
den till en reell hemmamarknad och uttalade sitt stöd till förslag i
Åslingrapporten om förbud mot särbehandling av inflyttade nordiska
medborgare.

E.2 Generaldebatten

1 den efterföljande debatten fokuserades bl.a. EU, medlemskapsffågan
och Nordiska rådets fortsatta ställning. Enligt rådets nyvalde president
Sten Andersson rådde enighet bland nordiska parlamentariker att det
allt viktigare nordiska samarbetet även i fortsättningen borde drivas
innanför Nordiska rådet. Att överföra t.ex. sysselsättningspolitik, kon-
sumentpolitik, miljöpolitik och koncernfackligt samarbete till infor-
mella nätverk med begränsad parlamentarisk insyn och kontroll vore
att undandra rådsparlamentarikerna reellt inflytande över frågor av
europeisk dimension och långsiktig karaktär. Att krympa basen för det
nordiska samarbetet vore också att förvärra det demokratiska under-
skott, som redan fanns i EES- och EU-sammanhang.

Enligt den socialdemokratiska gruppens talesman Ingvar
Carlsson skulle Norden kunna återförenas i det europeiska politiska
projektet och få en ny plattform för att vitalisera sitt eget samarbete.
Nordiska rådet skulle inte ges rollen av papperstiger utan behövde
tänder och inte minst hjärta för sysselsättning, miljö, fred och engage-
mang för Europa. Carlsson åberopade arbetarrörelsens nordiska samar-
betskommittés förslag "Sätt Europa i arbete" och såg fram både mot ett
mera europeiskt Norden och ett mer nordiskt Europa.

Enligt statsminister Carl Bildt borde den nordiska informaliteten
värdesättas som samarbetets kanske viktigaste styrka. Bildt underströk
behovet av prioritering av kultur, utbildning och forskning för att i
tider av utbyggnad av det europeiska och globala samarbetet ge oss
självförtroende och styrka. Genom att låta Europa flytta norrut kunde
vi dela ansvaret för fred, stabilitet och säkerhet såväl som tillväxt,
sysselsättning och miljö i ett skede av teknologisk, industriell och
ekonomisk omvandling. Vad gällde formerna för nordisk samverkan
inom en europeisk ram aviserade Bildt ett kreativt tänkande inför
Reykjavik-sessionen.

Mittengruppens talesman Halldör Asgrimsson ansåg ett starkt nor-
diskt samarbete vara nyckeln till ett framgångsrikt samarbete inom
EU, än viktigare för dem som skulle komma att stå utanför EU.
Halldör påminde om att Europa var mera än länderna i syd, nämligen
också Baltikum, Nordkalotten, Arktis och Västnorden och uppmanade
näringslivets institutioner att mera inrikta sig på framtidens tillväxt-
marknader Sydostasien, USA och Latinamerika samt Ost- och Central-
europa.

1994/95: NR 1

Enligt den konservativa gruppens talesman Hans Engell skulle en
EU-utvidgning med de tre nordiska länderna ge bättre balans åt den
europeiska utvecklingen. Man borde härvid, för att kunna göra det
nordiska inflytandet gällande, bibehålla Nordiska rådet som central
nordisk plattform och inte ytterligare skapa klyftor eller regionalisera
det nordiska samarbetet till form eller innehåll. Avgörande för fram-
gång var de nordiska ländernas förmåga att avbyråkratisera, förenkla
och effektivisera arbetsprocedurerna i samarbetet.

Den vänstersocialistiska gruppens talesman Lars Werner var rädd
att Nordiska rådet i framtiden skulle reduceras till ett nordiskt kultur-
råd. Att ge det informella samarbetet ökad betydelse skulle göra rådet
lika maktlöst som Europaparlamentet. Werner varnade också för den
europeiska modellen med ett överstatligt beslutsfattande, som fick den
nordiska byråkratin att framstå som en idyllisk närdemokrati. Slutligen
önskade Werner aktualisera tanken på ett nordiskt försvarsförbund,
där de fem staterna gemensamt kunde göra insatser inom ett partner-
skap omfattande hela Europa. Ett sådant förbund skulle höja effektivi-
teten i ländernas försvar och bidra till avspänningen i Europa, inte
minst i de arktiska områdena.

Samarbetsminister Olof Johansson underströk styrkan i nordiskt
samarbetes folkliga förankring och menade att i stället för klagomål på
det demokratiska underskottet borde det internationella samarbete, där
underskottet är minst, användas mera. Johansson talade vidare för ett
utvidgat nordiskt miljösamarbete och ökade resurser för Helsingfors-
kommissionens samarbete för Östersjön med närområden, för Barents-
regionen och för ökad kärnsäkerhet i Östeuropa. Bilaterala insatser
måste kompletteras med förstärkta samnordiska åtgärder, vilket kunde
få även finansiella institutioner i och utanför Europa att mobilisera
resurser.

Ingvar Ahrén, som talade som samernas representant — f.ö. första
gången som en same talade i generaldebatten — påminde om att
samerna var ett av de mest "nordiska" av Nordens folk, som funnits i
Skandinavien långt före de nordiska statsbildningarna och bebodde tre
av de nordiska länderna. Ahrén var besviken över att juridiska utskot-
tets behandling rörande samernas medlemskap i rådet begränsats till
representation som observatörer och föreslog samisk representation
genom samernas folkvalda organ.

I anledning av den internationella kvinnodagen tog Marianne An-
dersson upp den nya handlingsplanen för det nordiska jämställd hetsar-
betet 1995—2000. Historien kunde liknas vid en stickning med en
manlig rätsida och en kvinnlig avigsida. Målet lika representation för
kvinnor i beslutande församlingar måste demonstreras tydligare, inte
minst i Nordiska rådet.

Socialutskottets ordförande Lena Öhrsvik uppmanade regeringarna
att ta väl vara på den folkliga förankringen i det nordiska samarbetet i
form av det aktiva parlamentariska arbetet. Öhrsvik vädjade till rege-
ringarna att inte låta informellt samarbete ersätta det organiserade
vardagssamarbetet, utan att se detta som komplement och viktig bas i
ett europeiskt samarbete. I medlemskapsdiskussionerna borde man i

1994/95:NR1

stället visa upp ett internationellt samarbete med stark parlamentarisk
förankring, då det var bristen på inflytande som oroade människor
mest.

Mats Hellström pekade på ett gott gensvar från EU-länderna på
frågor sammanhängande med "den nordiska modellen". Särskilt be-
hövdes inom EES-området med dess 370 miljoner konsumenter en
aktivare konsumentpolitik. Denna behövde förstärkas i fråga om såväl
information och inflytande som konsumentskydd, om marknadens
frukter verkligen skulle komma att tillfalla den vanlige konsumenten.

Talesmannen för Ungdomens Nordiska Råd Jenny Lindahl konstatera-
de att framtida generationer inte kunde leva på samma konsumtionsni-
vå som de tidigare och föreslog en rättvis fördelning genom genera-
tionsfördrag. Bland andra förslag tog Lindahl också upp garanti för
ungdomar under 25 år att få erbjudande om jobb eller utbildning,
strategisk skatteväxling innebärande högre skatt på miljö och lägre på
arbete samt ett utvidgat säkerhetsbegrepp innebärande sociala förhål-
landen, mänskliga rättigheter, demokratiuppbyggnad och miljölösning-
ar.

Kommunikationsminister Mats Odell underströk betydelsen av att
de nordiska länderna i EES/EU-sammanhangen intog gemensamma
positioner på kommunikationsområdet t.ex. om trafikens miljöfrågor,
informationsteknologi och utvecklande av en nordisk infrastruktur
med angränsande regioner.

Elver Jonsson uppmanade regeringarna till ett utökat samarbete med
nödlidande europeiska länder. Nordiska ministerrådet borde se som
sin uppgift att inför andra Europaländer resa krav på ett flyktingmot-
tagande, som innebar en jämnare fördelning av bördorna.

Sten Svensson såg det europeiska samarbetet som ett steg mot en
alltmera internationaliserad och fredligare värld. En logisk fortsättning
var utökat samarbete med demokratiska länder i andra delar av
världen. Särskilt borde Norden underlätta för en demokratisk och
fredlig utveckling i Östeuropa som bidrag till stabiliteten. I det europe-
iska samarbetet kunde länderna vinna inflytande över frågor som i
realiteten inte kunde beslutas nationellt, t.ex. internationella miljöfrå-
gor, ekonomisk utveckling och handelsutbyte. En europeisk framtid i
frihet, fred och trygghet, den ursprungliga meningen med EG:s till-
komst, var det bästa också för Norden.

Enligt Allan Larsson var det europeiska dilemmat att en gemensam
ekonomi skapats utan någon gemensam politik för att balansera de
starka marknadskrafterna på denna världens största marknad. När
varje land försökte exportera sina problem genom att skära ned
inhemsk efterfrågan, tvingades alla länder importera arbetslöshet. En-
ligt Larsson borde styrkan i det nordiska samarbetet och i den nordis-
ka modellen visas i engagemang över nations- och partigränser för en
ny europeisk politik för arbete och välfärd.

Ingrid Näslund tog upp ungdomsarbetslösheten och dess negativa
sociala konsekvenser och ställde frågan om informationsteknologins
nya landvinningar verkligen skulle räcka för att ge alla ungdomar plats

1994/95:NR1

på arbetsmarknaden. Näslund efterlyste nytänkande och okonventio-
nella metoder, utan avfärdande av varje förslag utanför det konventio-
nella mönstret.

E.3 Antagna rekommendationer, yttranden och
interna beslut

E.3.1 Miljöutskottet

Rekommendation nr H1994 angående nordisk miljöstrategi
(B 142/m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att snarast återkomma med förslag till konkretiseringar av strategins
målsättningar på de punkter miljöutskottet framhållit i betänkandet

att regelbundet rapportera till Nordiska rådet om uppfyllandet av
målsättningarna, samt

att miljö- och finanssektorerna tar fram nya modeller för en sam-
nordisk finansiering av miljöåtgärder i Nordens närområden.

Miljöutskottet ansåg den föreslagna miljöstrategin alltför vag i fråga om
såväl målsättningar som aviserade insatser och oanvändbar som verktyg
i miljösamarbetet. En snabb konkretisering var enligt utskottet en
förutsättning för att miljöstrategin skulle bli ett medel för att hålla
samman det nordiska miljösamarbetet och fungera som instrument för
parlamentarisk kontroll.

Utskottet efterlyste bl.a. målsättningar för bevarande av miljön i
Arktis och noterade med tillfredsställelse att ministerrådet till stor del
uppmärksammat de åtgärdskrav för ökad kärnsäkerhet som framförts i
flera rekommendationer.

Beträffande miljösituationen i Östersjön ansåg utskottet det vara hög
tid att bryta dödläget på grund av regeringarnas medelsbrist. Utskottet
kunde heller inte acceptera de internationella bankernas krav på
lönsamhets- och andra inledande studier innan projektmedel kunde
beviljas.

Utskottet konstaterade vidare att grundläggande i miljöarbetet var
dess sektorövergripande natur. En mekanisk budgetering med fest
procentsats, oavsett behoven inom andra sektorer, kunde svårligen leda
till positiva resultat. Utskottet underströk det angelägna i finansminist-
rarnas medverkan till en samnordisk finansiering av miljöåtgärderna i
Nordens närområden. Vid sidan av ekonomiska styrmedel som viktiga
instrument i miljöpolitiken föreslog utskottet fokusering även på juri-
diska styrmedel och betonade uppförandekoder som effektiva instru-
ment.

Rekommendation nr 2/1994 angående miljöfarligt avfall i ett
internationellt perspektiv (A 1035/m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda vilka miljökrav som bör ställas på behandlingen av
miljöfarligt avfall samt

1994/95:NR1

att, mot bakgrund av de rön som framtagits, utveckla en miljöriktig 1994/95:NR1
och kostnadseffektiv behandlingskapacitet i Norden för omhänderta-
gande av det miljöfarliga avfallet samt att avge en första rapport till
den 45:e sessionen.

Med hänvisning till ett pågående utredningsarbete i Nordiska minister-
rådet hade flertalet remissinstanser pekat på behovet av att utreda hur
EG:s förordning om avfallstransporter skulle komma att påverka risk-
avfallssamarbetet mellan de nordiska länderna. Även miljöutskottet
efterlyste en utredning, med målsättningen att belysa miljökrav vid
behandling av miljöfarligt avfall. Enligt utskottet kunde ett antal nya
regler komma att påverka förutsättningarna för avfallssamarbetet. Ut-
skottet höll dock inte för troligt att de framtidsinriktade frågorna
skulle komma att belysas tillräckligt i den pågående verksamheten och
ansåg att ministerrådet kunde anpassa utredningsarbetet så att en
överlappning inte skulle ske. Ministerrådet borde utreda även hur
konkurrensfrågorna skulle påverka det framtida riskavfallssamarbetet.

Rekommendation nr 3/1994 angående redovisning av
kärnavfallsprodukter

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att till Nordiska rådets höstsession 1994 lämna en fullständig redo-
visning av allt avfall och dess hantering från alla former av verksamhe-
ter som ger kärnavfall inom de nordiska länderna samt en prognos
över de framtida avfallsmängderna. Redovisningen skall även omfatta
sådant avfall som enligt avtal har förts eller avses föras till lands
utanför Norden.

Miljöutskottet framhöll den bristfälliga säkerheten hos anläggningarna
i Nordens närområden som en av de viktigaste frågorna på dagord-
ningen. Härutöver borde kärnsäkerheten uppmärksammas även inom
de nordiska länderna och hantering och förvaring av kärnavfall bli
föremål för strikt kontroll. En viktig förutsättning för detta var, enligt
utskottet, en fullständig redovisning av allt kärnavfall.

Remissinstanserna hade i stort tillstyrkt det underliggande förslaget.
En av Nordisk Kontakt om statsbyggeri (NKS) gjord preliminär inven-
tering kunde enligt utskottet utgöra underlag och redovisningen kom-
pletteras med en prognos över de framtida avfallsmängderna. Utskottet
noterade påpekandena om svårigheterna att utföra en liknande framti-
da inventering i de östeuropeiska länderna men menade att ett sådant
arbete senare torde bli oundvikligt.

Rekommendation nr 4/1994 angående miljöutveckling och
säkerhet i Arktis (A 106 l/m och A 1062/m)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att forcera kartläggningen av resursanvändningen och miljösituatio-
nen i Arktis, bl.a. vad avser marina resurser, oljeutvinning, gruv- och
bergverksdrift, transport samt förorening från lokala och långväga

källor, analysera premisserna för en bärkraftig utveckling under ark-
tiska förhållanden och komma med förslag om hur man genom en
samlad internationell insats bäst kan bädda för en sådan utveckling,

att analysera hotet mot den arktiska miljön från militära och civila
kärnfysiska aktiviteter i Arktis, bl.a.:

-följderna av provsprängningarna,

-dumpningen och lagringen av kärnfysiskt material,

-riskerna med användandet av atomubåtar och atomisbrytare,

-den kärnfysiska upprustningen,

att i samråd med nordiska och internationella forskningsorgan bedö-
ma vilka forskningsuppgifter som är mest nödvändiga i Arktis och hur
dessa kan säkras erforderligt finansiellt stöd,

att internationellt verka för en eliminering av utsläpp i Arktis av
särskilt miljöfarliga ämnen, såsom PCB, kadmium, bly, svavel, radioak-
tiva ämnen m.fl., senast före år 2000,

att i samarbete med Barentsrådet och på basis av ovanstående
kartläggning verka för bildandet av en stor fridlysningszon i Barents
hav,

att verka för stopp för fortsatt kärnfysisk vapenkapplöpning i Arktis
genom:

-ett samlat nordiskt initiativ,

-att fa Norden och Kola, Karelen och Baltikum förklarade som
kärnvapenfri zon,

-insatser av FN, KSSE, Barentssamarbetet och inom Rovaniemi-
processen,

- internationella nedrustningsförhandlingar,

-att verka för etablerandet av en Arktisk förvaltning motsvarande den
för Antarktis,

att ta initiativ till att en expertgrupp bevakar säkerhetskontroll och
nedrustning i Arktis med representanter från de åtta arktiska länderna,
att i alla ovanstående aktiviteter beakta urbefolkningarnas intressen,
att beakta förslagen om parlamentarisk medverkan i den resolution
som antogs vid den internationella parlamentariska konferensen om
Arktis i Reykjavik 1993, samt

att till Nordiska rådets 45:e session i Tromsö i november 1994 lämna
fram en lägesrapport om arbetet med rekommendationen.

I sitt betänkande underströk miljöutskottet Arktis speciella och sårbara
ekologi med viktig funktion för det globala ekosystemet. Samtidigt som
den säkerhetspolitiska förändringen mellan stormakterna ingett för-
hoppningar om utökat ekonomiskt samarbete i Arktisområdet hade
avspänningen inte medfört någon minskning av områdets strategiska
betydelse. Utskottet fann därför åtgärder angelägna för att införa säker-
hetskontroll och nedrustning i Arktis.

Analyser om förutsättningarna för utveckling i Arktis borde, enligt
utskottets mening, forceras med tanke på såväl pågående aktiviteter
som förväntningar om ökad utvinning av olja, gas och mineraler, ökat

1994/95:NR1

användande av transportleder m.m. Urbefolkningarna och deras ekolo- 1994/95:NR1
giskt anpassade levnadssätt utgjorde enligt utskottet en rik kunskaps-
källa för en utveckling med hänsyn till de känsliga ekosystemen.

Utskottet pekade på långtgående internationella konventioner för att
eliminera tillförseln av miljöfarliga ämnen samt utökad fridlysning
som viktiga verktyg mot särskilt miljö- och/eller hälsofarlig verksam-
het.

Utskottet noterade att så gott som alla remissinstanser ställt sig
positiva till insatser för att förbättra miljö och säkerhet i Arktis.
Beträffande påpekanden om risk för dubbelarbete fann utskottet goda
möjligheter till kompletteringar av t.ex. utredningar i norskt-ryskt och
finskt-ryskt samarbete, arbetet inom Rovaniemiprocessen samt NSK:s
nya fyraårsprogram med de åtgärder som framförts i de bakomliggande
medlemsförslagen.

Rekommendation nr 5/1994 angående handlingsprogram för
samarbete om genetiska resurser (B 140/m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa ett handlingsprogram för samarbete om genetiska resur-
ser i enlighet med ministerrådsförslag B 140/m och med beaktande av
de synpunkter som framförts av miljöutskottet,

att ministerrådet i kommande budgetar avsätter nödvändiga budget-
medel till programmet för samarbete om de genetiska resurserna.

Miljöutskottet uttryckte sin tillfredsställelse över att samarbetsprogram-
met bl.a. avsett att säkra omfattande tillgång till genetisk variation.
Enligt utskottet måste samarbetet vidareutvecklas då reduktionen av
den biologiska mångfalden fortgick i raskt tempo, eventuellt genom att
bygga på de etablerade institutionerna. Samtidigt framhölls vikten av
att det gamla materialet bevarades, då raser med snäv genetisk sam-
mansättning var sårbara vid miljöförändringar.

Utskottet noterade särskilt arbetet inom Nordiska Genbanken, vars
kunskaper borde komma till nytta även för skogsträgenetiska egenska-
per och vilda plantor.

Utskottet saknade dock åtgärder på det biotekniska området och
uppmanade Nordiska ministerrådet att noga följa metodutveckling
m.m. inom detta område. Inte heller innehöll programmet åtgärder för
bevarande och bruk av genetiska resurser hos fisk respektive mikroor-
ganismer. Ett erfarenhetsutbyte med fiskerisektorn, där visst arbete
med bevarande och utnyttjande av genresurser pågick, kunde här
innebära besparingar.

Utskottet instämde med ministerrådet om vikten av kompetenshö-
jande åtgärder, såsom fördelning och specialisering av den högre
utbildningen på området i form av särskilda forskarkurser i ämnet
genresurser, vidare lektorat inom plantgenetik och husdjursgenetik
m.m.

Då konventionen om biologisk mångfald medfört att statens suverä-
na rätt över sina naturresurser erkänts, ansåg utskottet det angeläget att
utreda konsekvenserna av denna ändring för bl.a. genbankens förut-
sättningar för nordiskt samarbete.

Utskottet noterade slutligen att programmet var underfinansierat
och framhöll att den fortsatta finansieringen borde ske inom ramen för
sektorbudget och utökningar.

Frågor

Inom miljöutskottets område ställdes följande frågor:

E 2 till Nordiska ministerrådet rörande åtgärder mot kolossalt
stigande radioaktiv förorening från Dounreay och Sellafield

E 15 till Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges regeringar angå-
ende effektiviserad oljebekämpning på Östersjön

E 17 till Nordiska ministerrådet angående det arktiska samarbetet

E 24 till Sveriges regering rörande upparbetning av kärnbränsle

E 28 till Nordiska ministerrådet rörande oljeborrning i Skagerrak

E 29 till Norges regering angående oljeverksamhet i Skagerrak

E 31 till Nordiska ministerrådet angående ökade fiskekvoter i Öster-
sjön

E 32 till Sveriges regering om stöd till ett danskt förslag mot export
av miljöfarligt avfall från OECD-länderna till icke-OECD-länder

E 33 till Danmarks, Norges och Sveriges regeringar om att inkalla
ett snabbmöte i Pariskommissionen mot bakgrund av ökningen av den
radioaktiva föroreningen av Nordatlanten

E 19 till Nordiska ministerrådet angående finansieringen av miljöåt-
gärder i Nordens närområde

E.3.2 Kulturutskottet

Rekommendation nr 6 angående utvidgat utbildningssamarbete för
yrken med få utövare (A 1054/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vidta åtgärder för att få till stånd ett utvidgat utbildningssamarbe-
te för fack med fä utövare i enlighet med de synpunkter som framförts
i förslaget och utvidga Nordplus-Junior-programmet så att stöd kan ges
för etablering av nordiska nätverk för att skapa och säkra specialut-
bildningar för sådana fack.

Vid behandlingen av medlemsförslaget konstaterade utskottet att Nor-
diska ministerrådets styrgrupp för nordiskt skolsamarbete påbörjat
arbetet med en ny handlingsplan för nordiskt samarbete inom yrkesut-
bildningen. Medel hade avsatts till en utredning om behovet av ett
samarbete inom utbildning på smala yrkesområden. Utskottet framhöll
också att det mot bakgrund av att Nordplus-Junior skall byggas ut och
fä ökad betydelse för utbildningssamarbetet i Norden var lämpligt att
utvidga programmet till att inte bara omfatta stipendier utan också för
att bygga upp ett nätverk för att skapa och säkra specialutbildningar i
Norden.

1994/95:NR1

Rekommendation nr 7 angående nordisk profilering av bokmässan
i Frankfurt år 1997 (A 1065/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att värdera möjligheterna för en nordisk markering år 1997 vid
bokmässan i Frankfurt och därvid undersöka hur finansieringen av en
sådan markering kan fördelas mellan de berörda parterna,

att preliminärt, i samråd med de nordiska bokförläggarföreningarna,
och utan finansiella bindningar anmäla Nordens intresse för en nor-
disk markering detta år.

Enligt utskottets uppfattning är en nordisk profilering av bokmässan i
Frankfurt ett bra exempel på ett projekt där Norden både kan och bör
uppträda gemensamt. Viktiga aktörer i en gemensam nordisk marker-
ing var här Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Nordiska
kulturfonden. Enligt utskottet fanns det mycket som talade för en
gemensam nordisk markering år 1997 på Europas största bokmässa.
Viktigt var dock att klarlägga vilka möjligheter som fanns för att täcka
de kostnader som en sådan nordisk markering skulle innebära.

Medlemsförslag i övrigt

Kulturutskottet hade dessutom haft att behandla ett medlemsförslag
som inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen

- Medlemsförslag om förstärkt nordisk ozonforskning.

Frågor

Inom kulturutskottets område ställdes sex frågor:

E 6 till Nordiska ministerrådet om information om tentamensgiltig-
het

E 7 till Nordiska ministerrådet om de upphovsrättsliga kostnaderna
i anslutning till programspridning via television

E 8 till Nordiska ministerrådet om ett nordiskt filmpris

E 9 till de nordiska ländernas regeringar om nordiskt stöd för
informationsinsatser i det forna Jugoslavien

E 14 till Sveriges regering om det finska lektoratet vid Göteborgs
universitet

E 34 till Nordiska ministerrådet om de nordiska överenskommelser-
nas status i förhållande till EES-avtalet

E.3.3 Juridiska utskottet

Rekommendation nr 8/1994 angående handlingsplan mot
drogmissbruk i Norden och dess närområden (A 1050/j)

1. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utforma en ny aktions- och handlingsplan mot narkotikamiss-
bruk och andra former av stoffmissbruk inom Norden och Nordens
närområden, samt att öka samarbetet mellan de berörda ländernas

1994/95:NR1

polis- och tullmyndigheter, på upplysnings- och undervisningsområdet
samt på behandlings- och rehabiliteringsområdet inklusive missbruka-
re i fängelseväsendet

att tillsätta en nordisk arbetsgrupp under ledning av Nordiska kon-
taktorganet för narkotikafrågor (NKN) för att samarbeta med andra
viktiga samarbetsorgan och berörda myndigheter för att framlägga
handlingsplanen för Nordiska rådets juridiska utskott vid Nordiska
rådets session i Tromsö hösten 1994

att sörja för att det ingår i arbetsplanen att de nordiska länderna var
för sig och tillsammans utvecklar lämpliga metoder för förebyggande
arbete, och att det utarbetas upplysnings- och informationsmaterial,
som riktar sig direkt till alla och först och främst till de utsatta
grupperna av befolkningen — särskilt barn och unga — i samarbete
med de ansvariga myndigheterna

att sörja för att det ingår i arbetsplanen att upplysa om och bekämpa
bruk av anabola steroider för andra syften än rent medicinska, i
samarbete med de ansvariga myndigheterna

att fortsätta att främja tvärvetenskaplig forskning inom hela miss-
bruksområdet sett i relation till sociala förändringar i välfärdsstaten

att arbeta för att en helhetssyn tillämpas på hela missbruksområdet
och att en balans mellan insatserna för att dämpa efterfrågan och
kontrollinsatserna upprätthålls samt att i detta sammanhang sörja för
att det äger rum ett samarbete mellan berörda sektorer

att det nordiska samarbetet inom missbruksområdet sker i samklang
med övriga internationella ansträngningar på området och att särskilt
de baltiska länderna får möjlighet att utnyttja handlingsplanens mål-
sättningar och resultat

2. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att de nordiska länderna var för sig och tillsammans verkar för att
samtliga länder i EU och EFTA ansluter sig till och efterlever FN:s
narkotikakonventioner

att de nordiska länderna var för sig och tillsammans verkar för att
det uppnås varaktiga resultat vad gäller att avvärja och bekämpa
vanebildande missbruk såväl på det nordiska som det internationella
planet.

Utskottet fann att de allra flesta remissinstanserna tillstyrkte medlems-
förslaget och att samtliga ansåg att det fanns behov av ytterligare
nordisk harmonisering för att arbeta mot ett narkotikafritt Europa.
Information, undervisning och tvärvetenskaplig forskning hade stor
förebyggande betydelse och frivilligorganisationer borde engageras i
frågan.

Narkotikamissbruk var ett område som var lämpat för nordiskt
samarbete och enhetlig lagstiftning var ej avgörande. Det var av större
betydelse att de nordiska länderna hade samma målsättning, kunde
följa varandras argumentation och dra nytta av varandras erfarenheter
i de olika länderna.

1994/95:NR1

Rekommendation nr 9/1994 angående kriminalisering av innehav
av barnpornografi (A 1064/j)

1. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vidta de åtgärder som krävs för att innehav av barnpornografi
kriminaliseras i Norden

att öka samarbetet med de berörda ländernas polis- och tullmyndig-
heter för att hindra spridningen av barnpornografi

att de nordiska länderna går i spetsen för övriga internationella
strävanden för bekämpandet av barnpornografi.

2. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att de nordiska länderna, enskilt och tillsammans, verkar för att
samtliga länder ansluter sig till och efterlever FN:s barnkonvention
och

att de nordiska länderna tolkar FN:s barnkonvention på ett enhetligt
sätt.

I utskottet rådde enighet om att förslaget om kriminalisering borde
genomföras utan ändringar i grundlagen. Så länge förbudet endast
omfattade pornografi där barn har medverkat aktivt eller passivt anser
utskottet inte att det skulle strida mot yttrandefrihetslagarna.

På förslag av utskottet antog rådet ett

internt beslut om observatörsstatus i Nordiska rådet för samerna
(A 1070/j)

att samerna erhåller observatörsstatus med yttranderätt under gene-
raldebatten vid Nordiska rådets sessioner och i övrigt i enlighet med
Nordiska rådets arbetsordning.

I en reservation hävdade bl.a. Berith Eriksson att samerna i Finland,
Norge och Sverige skulle ges fest representation i Nordiska rådet samt
att det skulle företas en utredning av det praktiska genomförandet av
samisk representation i rådet, däribland de nödvändiga ändringarna av
Helsingforsa vtalet.

Frågor

Inom juridiska utskottets sakområde ställdes fem frågor:

E 1 till Danmarks regering och Nordiska ministerrådet om passfri-
het i Norden

E 5 till Sveriges regering angående minoritetsstatus för sverigefinnar-
na

E 16 till Nordiska ministerrådet om flyktingpolitik

E 20 till Norges regering om etableringen av gemensamt nordiskt
mottagningscenter i Ungern för flyktingar från Bosnien

E 26 till Norges och Sveriges regeringar om resa med hund och katt
till Norge och Sverige.

1994/95:NR1

E.3.4 Ekonomiska utskottet

1994/95:NR1

Rekommendation nr 10/1994 angående höjd utlåningsram för
Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån (PIL)
(B 143/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att företa en höjning av beloppsramen för Nordiska investeringsban-
kens projektinvesteringslån (PIL) och ändra stadgarna i enlighet med
det framlagda ministerrådsförslaget B 143/e.

Utskottet tillstyrkte ministerrådsförslaget som innebär en höjning av
beloppsramen för Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån
(PIL) från 1 226 miljoner till 2 000 miljoner ECU. PIL tillkom på
försök 1992 och blev 1986 en del av Nordiska investeringsbankens
ordinarie verksamhet. Primärt har målsättningen varit att stärka ex-
portmöjligheterna för nordisk industri och därmed främja tillväxt och
sysselsättning i Norden.

Kraftig tillväxt i Fjärran Östern, med omfattande investeringar i
infrastruktur och industri, har ökat efterfrågan på långsiktiga krediter.
De största låntagarländerna är Kina, Indien, Pakistan, Thailand. Malay-
sia och Indonesien.

I Latinamerika har Nordiska investeringsbanken finansierat projekt i
Colombia och Venezuela. Närmare Europa är Turkiet en viktig mark-
nad, medan Tunisien och Marocko bedöms som potentiella kandida-
ter. 1 Central- och Östeuropa koncentrerar sig Nordiska investerings-
banken på Ungern och Tjeckien som anses ha acceptabel kreditvärdig-
het.

Frågor

Inom ekonomiska utskottets sakområde ställdes fem frågor:

E 10 till Sveriges och Finlands regeringar angående byggandet av
naturgasledning från Norge till Sverige och Finland

E 11 till Nordiska ministerrådet om Norden som atomvapenfri zon

E 13 till Norges regering om folkomröstning om EU på samma
datum i Norge, Sverige och Finland

E 30 till Nordiska ministerrådet om EES-administrationen

E 35 till Nordiska ministerrådet om Nordiska investeringsbanken.

E.3.5 Socialutskottet

Rekommendation nr 11/1994 angående nordisk bostadspolitik i ett
europeiskt perspektiv (A 1052/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att bibehålla och utveckla det nordiska samarbetet på bygg- och
bostadsområdet i ett vidare perspektiv med hänsyn tagen till en bär-
kraftig utveckling inom infrastrukturområdet

att särskilt utbyta synpunkter om de bostadssociala målsättningarna i
Norden

att inleda erfarenhetsutbyte mellan Norden och EU i bygg- och
bostadspolitiska frågor

att utvidga samarbetet på bygg- och bostadsområdet med de baltiska
länderna och i nordvästra Ryssland.

Enligt många remissinstanser hade de nordiska medel, som avsatts till
samarbetet inom bygg- och bostadsområdet, bidragit till att förmedla
kunskap och synpunkter mellan länderna, speciellt mellan forskare.
Detta samarbete borde bl.a. omfatta även forskning kring infrastruktur
och miljö. Enligt socialutskottet borde man inte ge avkall på vad som
skapats under årtionden av nordiskt samarbete, utan samarbetet inom
sektorn borde förstärkas. Även om bostadspolitiken måste beslutas av
varje land för sig, fann socialutskottet behov av att utbyta synpunkter
och gemensamt diskutera bostadssociala mål i Norden.

Socialutskottet fann det naturligt att utvidga det nordiska bygg- och
bostadssamarbetet med kontakter och erfarenhetsutbyte med EU, dels
för att dra nytta av det arbete som pågår inom EU, dels för att bidra
med erfarenheter av nordisk bostadspolitik. Bl.a. hänvisade utskottet
till att EES-avtalet innebar en förändring av de nordiska ländernas
bostads-, bygg-, arbets- och kreditmarknader. Det internationella enga-
gemanget borde dock inte begränsas bara till EU.

Sten Svensson (m) reserverade sig till förmån för rekommendatio-
nens fjärde att-sats med hänvisning till att bygg- och bostadssektorn
fortsättningsvis borde bli föremål för bara nationella åtgärder. Nordiska
rådets engagemang på dessa områden borde därför avvecklas, undanta-
get biståndsåtgärder till Baltikum, för att i stället värna om de sociala
områdena.

Rekommendation nr 12/1994 angående vidareutvecklat samarbete
kring FN:s barnkonvention (A 1053/s)

1. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vidareutveckla sitt samarbete på de områden som FN:s barnkon-
vention berör

2. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska regeringarna

att i olika internationella sammanhang verka för att efterlevnaden av
FN:s barnkonvention prioriteras.

I sitt betänkande framhöll socialutskottet de negativa konsekvenserna
av nedskärningarna i offentliga utgifter för barn och unga.

Socialutskottet fann goda förutsättningar i Norden att föra positio-
nerna gemensamt framåt så att barnens rätt som självständiga individer
skulle tas på större allvar än hittills i de nordiska länderna. Ett sätt att
förbättra situationen i fråga om bruket av barnarbetskraft och barn-
prostitution fann utskottet vara att bidra till finansiering av ILO:s
projekt om dessa frågor.

Utskottet föreslog vidare att denna fråga på det nordiska planet
borde ingå i underlaget för det kommande samarbetsprogrammet inom
social- och häisovårdssektorn.

1994/95: NR 1

Rekommendation nr 13/1994 angående insatser mot
hormondoping (A 1058/s)

1. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att undersöka förutsättningarna för ett utvidgat samarbete i syfte att
bekämpa missbruket av anabola steroider och andra dopingpreparat.

2. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att föra upp problemet med anabola steroider utanför idrotten på
den europeiska dagordningen samt att verka för att alla medlemmar av
Europarådet ratificerar rådets antidopingkonvention från 1989.

Socialutskottet framhöll vikten av åtgärder mot det ökande doping-
missbruket även utanför idrotten t.ex. vid privata hälsocentra.

Utskottet noterade såväl paralleller mellan narkotikaproblemen och
missbruket av anabola steroider som skillnader i missbruksmönstret.
Som ett första steg i ett vidare samarbete såg utskottet en kartläggning
av de nationella myndigheter som arbetade med dessa frågor för att
därefter fördela arbetsuppgifterna mellan nationella och nordiska or-
gan. Frågan om enhetlig lagstiftning, information och utbildning kräv-
de utförlig utredning.

Då man noterat att varken Europarådet eller Europeiska unionen
hittills visat något intresse för problemet med anabola steroider utanför
idrotten, önskade utskottet uppmana regeringarna att föra upp frågan
på den europeiska dagordningen samt verka för att alla medlemmar av
Europarådet måtte ratificera antidopingkonventionen av 1989.

Rekommendation nr 14/1989 angående nordisk konvention om
socialt bistånd och sociala tjänster (B 141/s)

1. Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa det framlagda förslaget till nordisk konvention om
socialt bistånd och sociala tjänster med beaktande av de synpunkter
som anförts av socialutskottet.

2. Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att i sin nationella lagstiftning garantera nordiska medborgare rätt
till Srdtjänst.

Socialutskottet framhöll att 1981 års nordiska konvention om social
trygghet inte fick försvagas i samband med närmandet till Europa och
hänvisade till ministerrådets förslag från 1992 om en tvåstegslösning —
först en konvention om social trygghet avgränsad till socialförsäkring
och därefter en utvidgad konvention om socialt bistånd och sociala
tjänster.

I sitt betänkande underströk utskottet att den nya biståndskonventio-
nen krävde utbildning av personal, utvidgat samarbete mellan kommu-
ner och över gränser samt bättre utnyttjande av språkresurser. Minis-
terrådet måste därför enligt utskottet bidra till konventionens realiser-
ing och följa upp tillämpningen av den.

1994/95:NR1

Utskottet beklagade att i den nya konventionen inte införts garantier
för nordisk giltighet för färdtjänstlegitimation och hemställde att rege-
ringarna i den nationella lagstiftningen måtte garantera nordiska med-
borgare sådan rätt till Srdtjänst.

Utskottet framförde samtidigt sin besvikelse över uteblivna åtgärder
för att säkra nordbors rättigheter i Norden.

Frågor

Inom socialutskottets område ställdes följande frågor:

E 3 till Nordiska ministerrådet rörande åtgärder för att säkra nordis-
ka medborgares hälsa mot återuppståndna livshotande sjukdomar i
Nordens närområden

E 4 till Nordiska ministerrådet rörande åtgärder för att minska
arbetslösheten bland kvinnor i Norden

E 18 till Nordiska ministerrådet rörande utvecklingen av nya be-
handlingsformer för att avhjälpa ofrivillig barnlöshet

E 21 till Nordiska ministerrådet angående risken för total utslagning
av arbetslösa ungdomar

E 22 till de nordiska ländernas regeringar angående förstärkt samar-
bete kring Europas sociala problem

E 25 till Nordiska ministerrådet om enhetlig klassificering och
behandling av sjukdomen fibromyalgi.

E.3.6 Budgetutskottet

Yttrande nr l angående Nordiska ministerrådets berättelse om det
nordiska samarbetet (C 1/1994)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att beakta de synpunkter som framförts i budgetutskottets betänkan-
de inklusive bifogade yttranden från fackutskotten.

I likhet med föregående år hade budgetutskottet avgivit ett samlat
betänkande över C 1 med hänsynstagande till fackutskottens yttranden.
Dessa återges kort i det följande.

I sitt betänkande över C 1 konstaterade budgetutskottet inledningsvis
att arbetet under 1993 präglats av statsministrarnas beslut om en
nyordning av det nordiska samarbetet. Statsministrarna hade pekat ut
sju satsningsområden: kultur, utbildning och forskning, miljö, medbor-
garnas rättigheter, ekonomi, fiske och juridiska frågor som centrala för
det framtida nordiska samarbetet.

Budgetutskottet ställde sig redan vid sessionen i Oslo negativt till en
begränsning av det nordiska samarbetet till ett Stal områden. Utskottet
ansåg att det fenns bindningar i projekt och institutioner inom andra
sektorer som inte utan vidare kunde avslutas. Utskottet konstaterade
att ministerrådet inte tagit någon större hänsyn till rådets synpunkter
vid utarbetandet av budgetförslaget för 1994.

För övrigt hade budgetutskottet noterat att det informella nordiska
samarbetet inom ministerrådet ökat under 1993. Utskottet var inför-
stått med att både EES-avtalets ikraftträdande och medlemskapsför-

1994/95 :NR1

handlingarna med EU ökade behovet av informellt samarbete men såg
en fara i att det informella samarbetet ökade även på andra områden
av det nordiska samarbetet. Detta kunde medföra att rådet fick sämre
insyn och som en följd av detta minskat inflytande.

Budgetutskottet hade med tillfredsställelse noterat ändringarna i
Helsingforsavtalet som innebar dels att samarbetet mellan regeringarna
på det utrikes- och säkerhetspolitiska området skrivits in i avtalet, dels
att artikel 64 ändrats så att Nordiska rådet fått ökat budgetinflytande
och ansvar.

Utskottet fann det även positivt att det Baltiska arbetsprogrammet
skulle fortsätta i positiv riktning samt att det Baltiska investeringspro-
grammet under 1993 uppvisat väsentliga framsteg.

I Norden upplevde vi för närvarande en rekordstor arbetslöshet. Det
var därför positivt att man på nordisk nivå arbetade med att få fram
gemensamma åtgärder för att minska arbetslösheten samt att de nordis-
ka synpunkterna fördes fram även i internationella fora.

Statsministrarnas beslut om en nyordning av det nordiska samarbe-
tet hade även lett till en del organisatoriska ändringar på ministerråds-
sidan. Således hade statsministrarna nu det yttersta ansvaret för det
nordiska samarbetet och för samordningen av nordiska frågor. Samar-
betsministrarna hade att bistå statsministrarna i arbetet med att dra
upp huvudlinjerna för det nordiska samarbetet, koordinera arbetet
mellan olika samarbetsområden och ha ansvaret för budgetfrågor.

Enligt budgetutskottets mening medförde nyordningen en försvag-
ning av samarbetsministrarnas ställning. Koordineringen sköttes till
största delen av samarbetskommittén, och samarbetsministrarnas inflyt-
ande på den totala budgetramen var liten.

Budgeten för 1993 uppgick till 650 MDKK. Till detta kom ett
överskott på 27 MDKK från verksamheten 1991. 46 % av budgeten
gick till institutioner, 44 % till projektmedel och stödordningar samt
10 % till ministerrådssekretariatet.

Eftersom nästan hälften av budgeten går till projekt av olika slag har
budgetutskottet under flera år efterlyst en sammanställning av de olika
projekten. Utskottet kunde därför med tillfredsställelse konstatera att
ministerrådssekretariatet under 1993 lyckats upprätta ett projekt- och
aktivitetsregister.

Arbetet med flerårig mål- och ramstyrd budgetering hade fortsatt.
Den första fasen av denna försöksverksamhet slutfördes under 1993, då
de första institutionerna som deltagit i verksamheten avslutat en treårs-
period.

Budgetutskottet ansåg det angeläget att få en utförlig redovisning av
resultaten från denna treåriga verksamhet, både ur redovisningssyn-
punkt men också av hur verksamheten påverkat arbetet inom institu-
tionerna.

Budgetutskottet kunde konstatera att hela 32 institutioner nu ingick
i verksamheten med mål- och ramstyrd budgetering samt att förhand-
lingar pågick med flera institutioner om projekt med sikte på kontrakt
för perioden 1994—1996. Utskottet hade ända från starten varit posi-
tivt till denna typ av budgetering, eftersom den gav institutionerna ett
4 Riksdagen 1993/94. 2 saml. NR1

1994/95:NR1

ökat budgetansvar och parlamentarikerna ökad information och insyn 1994/95:NR1
i verksamheten. Utskottet ville emellertid framhålla att rådets utskott
måste få möjlighet att komma in redan i förhandlingsskedet för att få
möjlighet att påverka innehållet i det framtida nordiska samarbetet.
Detta var ännu viktigare i dag när rådet, genom ändringen i Helsing-
forsavtaiet, fått ökat budgetinflytande och ansvar. Om hela budgeten på
sikt omfattades av mål- och ramstyrd budgetering försvann rådets
budgetinflytande om man inte fick möjlighet att framföra synpunkter
redan i inledningsskedet.

När det gällde arbetet med 1994 års budget kunde budgetutskottet
till sin besvikelse konstatera att dialogen i budgetfrågor mellan minis-
terrådet/ministerrådssekretariatet och rådet inte fungerat tillfredsstäl-
lande. Även den information som rådet fått hade varit bristfällig.
Utskottet förutsatte att denna förbättrades under 1994.

Ekonomiska utskottet konstaterade inledningsvis att berättelsen gav
en fyllig översikt över projekt och samrådskanaler inom utskottets
sakområden. Samtidigt fanns en bred genomgång av hur dessa områ-
den kom in i ett europeiskt perspektiv. Ekonomiska utskottet fann
denna rapportering om ministerrådets verksamhet mycket nyttig och
anbefallde att den följdes upp i kommande verksamhetsberättelser.

Utskottet kunde emellertid också konstatera att det saknades gensvar
på en stor del av de synpunkter som i olika sammanhang framförts av
rådets parlamentariker och att ministerrådets intresse för en konstruk-
tiv dialog med rådet föreföll svagt.

Arbetsmarknadssituationen, med hög arbetslöshet i alla nordiska
länder, hade varit en av de mest angelägna frågorna under 1993 och
utskottet var positivt till att ministerrådet bl.a. påbörjat ett antal
projekt om problemen med långtidsarbetslöshet, ungdomsarbetslöshet
samt om efter- och vidareutbildning av arbetskraft.

När det gällde näringspolitik ansåg utskottet att det var bra att
ministerrådet arbetade för att förbättra ramvillkoren för små och
medelstora företag. Beträffande Nordisk industrifond ansåg utskottet att
fonden måste tillförsäkras en ekonomisk ram som medgav att verksam-
heten kunde drivas på ett rationellt sätt.

Ekonomiska utskottet konstaterade vidare att ministerrådet sökt
förenkla den administrativa apparaten för det handelspolitiska samar-
betet i Norden. Utskottet hade inga principiella invändningar mot
detta men ville samtidigt påpeka att det fanns en viss osäkerhet om hur
det praktiska samarbetet på ministerråds- och ämbetsmannaplan skulle
komma att bli tillvarataget i samband med EES-avtalet. Utskottet
påpekade också att det inte var önskvärt att det nordiska samarbetet
bara baserade sig på informella och bilaterala samarbetsstrukturer.
Detta minskade den parlamentariska insynen.

Juridiska utskottet påpekade att stats- och utrikesministrarnas redo-
görelser och den efterföljande debatten hade blivit en viktig del av
rådets sessioner samt att de hade koncentrerats speciellt på Nordens
förhållande till EU och EES samt Baltikum och Nordens närområden.
Detta hade gjort att många aktuella nordiska frågor hamnat i skymun-
dan.

När det gällde lagstiftningsområdet framhöll ministerrådet att såväl
arbetsprogrammet från 1988 som det under 1993 antagna programmet
varit viktiga instrument för planläggningen av lagstiftningssamarbetet.
Inom jämställd hetsom rådet var ett av de största projekten lika lön för
kvinnor och män i Norden. Utskottet beklagade att löneskillnaden
mellan män och kvinnor fortfarande var stor på den nordiska arbets-
marknaden och att den snarare ökade än minskade. Ett annat stort
jämställdhetsprojekt var Nordiskt Forum som skulle hållas i Åbo i
augusti 1994. När det gällde livsmedelsområdet ställde sig utskottet
undrande till att detta område inte hörde till de av statsministrarna
prioriterade områdena, eftersom Norden hade varit tongivande på
livsmedelsområdet både i EU och i annat internationellt samarbete.

Kulturutskottet konstaterade att 1993 hade utgjort ett förberedetseår
för nysatsningen på kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet.
Såväl kulturutskottet som ministerrådet hade lagt ner ett stort arbete
för att försöka enas om prioriteringar. Som helhet hade året präglats
av nytänkande och samråd. Utskottet pekade även på ändringarna av
Helsingforsavtalet och införandet av det aktiva ordförandeskapet. Det
sistnämnda hade fungerat väl och präglats av intresse och dynamik,
och utskottet uttryckte förhoppningen om att detta skulle fortsätta
inom utskottets sakområden.

När det gällde kulturområdet uttalade utskottet sin tillfredsställelse
över att ministerrådet prioriterat barn- och ungdomsområdet högt.
Samtidigt uttalade utskottet sin besvikelse över att det ännu inte
lyckats att få till stånd ett funktionellt nordiskt TV-samarbete via
satellit. Utskottet konstaterade att ministerrådets prioriteringar inom
forsknings- och utbildningsområdet, som språkförståelse, infrastruktur
och utbildnings- och forskningsgemenskap, även prioriterats av utskot-
tet.

Miljöutskottet ansåg att miljösektorn bedrivit en värdefull och mång-
facetterad verksamhet 1993 och noterade med tillfredsställelse att ett
sektorsamarbete kring miljöfrågor kommit i gång under året. På ett
viktigt område, genomförandet av åtgärdsprogrammet för rening av
Östersjön, menade utskottet emellertid att det inte skett tillräckligt för
att etablera rutiner och former för att få fram beslut om finansiering
av projekten från de internationella finansieringsinstituten.

Miljöutskottet konstaterade vidare att verksamheten 1993 på det
regionalpolitiska området haft stor bredd och att en stor del av det
övergripande arbetet ägnats Europafrågor och integration. Den början
till näringslivssamverkan som inletts i Barentsområdet genom ett in-
dustri- och handelsseminarium i Arkangelsk framhölls av utskottet,
som påpekade att det var viktigt att följa upp denna första kontakt.
Utskottet noterade de organisatoriska förändringar som företagits inom
transport och trafiksäkerhet. Motivet till förändringarna, som bl.a.
innebar en nedtrappning av forsknings- och utvecklingsarbetet inom
sektorerna, angavs vara den pågående internationaliseringen och ut-
vecklingen av det europeiska samarbetet som i hög grad påverkade
transportsektorn. Utskottet ansåg emellertid att det fortfarande fanns

1994/95:NR1

behov av projektmedel och att den samverkan mellan transport- och
miljösektorerna, som bedrevs för några år sedan, nu borde intensifie-
ras.

Socialutskottet konstaterade att de nordiska statsministrarna under
senare år fått en mer framträdande plats på den nordiska scenen.
Statsministrarna var emellertid främst upptagna av internationella frå-
gor, trots att dessa endast utgjorde en liten del av den nordiska
verkligheten. Detta och statsministrarnas ställningstagande för ändrad
inriktning och ändrat innehåll i det nordiska samarbetet hade, enligt
utskottet, i viss mån varit ett hinder för en meningsfull dialog mellan
parlamentariker- och regeringssidan.

Socialutskottet hade varit positivt till införandet av mål- och ram-
styrd budgetering och var därför oroat av utvecklingen 1993, som
tydde på att förutsättningarna för genomförandet av budgetreformen
inte var säkra.

Utskottet noterade att arbetsmarknadspolitiska åtgärder vidtagits i
alla nordiska länder för att försöka främja sysselsättningen. Utskottet
hade begärt att ministerrådet under 1993 skulle se över de överens-
kommelser, konventioner och avtal på arbetsmarknadsområdet som
berörs av EES-avtalet. Det nämndes emellertid ingenting om detta i
årsberättelsen. Utskottet upprepade därför sin begäran.

Inom arbetsmiljöområdet ställde sig utskottet frågande till att man
fr.o.m. 1994 drog in nordiska medel för koordinering av nordiska
insatser på standardiseringsområdet. I dagens läge var det, enligt ut-
skottets mening, viktigare än någonsin att påverka utvecklingen på
arbetsmiljöområdet i Europa.

Yttrande nr 2 angående Nordiska ministerrådets redogörelse för
planerna för det nordiska samarbetet (C 2/1994) samt
statsministrarnas kompletterande redogörelse (Dokument 3)

Till budgetutskottet hade förutom ministerrådets redogörelse för pla-
nerna för det nordiska samarbetet (C 2/1994) hänvisats till statsminist-
rarnas av Islands statsminister David Oddsson redogörelse vid inled-
ningen av rådets 44:e session beträffande prioriteringar och riktlinjer
för det kommande nordiska samarbetet.

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att frångå den strikt procentuella uppdelningen av budgetmedlen för
att i stället försöka analysera var de nordiska pengarna gör mest nytta
för det nordiska samarbetet

att utvidga forskningsbegreppet till att omfatta även annan forskning
än den som bedrivs inom kultursektorn

att medfinansieringen av ett konst- och kulturcenter i Nuuk (ca 22,9
MDKK under 1995 och 1996) bekostas med medel från kulturbudge-
ten

att uppmärksamma att den parlamentariska insynen och kontrollen
försvagas om en större del av det nordiska samarbetet sker inom
ramen för informella kontakter på regeringssidan

1994/95 :NR1

att ge rådet möjlighet att komma in redan i förhandlingsskedet i 1994/95:NR1
samband med nya kontrakt avseende mål- och ramstyrd budgetering

att ge rådet erforderlig information i budgetarbetet 1994 enligt i
texten föreslaget tidsschema

att arbeta vidare för att utveckla konkreta nordiska åtgärder för att
minska arbetslösheten

att undersöka möjligheterna att sammanföra nationella institutioner
och göra dem nordiska eller att öka samarbetet och arbetsfördelningen
mellan dem

att verka för en ekologiskt riktig (baeredyktig) beskattning av fiskebe-
ståndet och andra naturresurser i Norden )

att genom en målinriktad informationskampanj synliggöra det nor-
diska samarbetet och dess betydelse för de nordiska medborgarna

att ministerrådet i övrigt beaktar de synpunkter som framförs i
betänkandet.

Rådets fem fackutskott hade behandlat sina respektive fackområden
medan budgetutskottet redovisade följande allmänna synpunkter och
en samlad prioritering på ministerrådets planer för det fortsatta samar-
betet.

C 2/1994 präglades enligt budgetutskottet i stor utsträckning dels av
EES-avtalets ikraftträdande, dels av förväntningarna om finskt, norskt
och svenskt EU-medlemskap under 1995. Utskottet delade ministerrå-
dets uppfattning att en del handelspolitiska frågor som ingått i det
nordiska samarbetet till en del kunde tas över av EES-avtalet. Det
fanns emellertid fortfarande ett stort behov av samråd och samordning
mellan de nordiska länderna. Ministerrådet hade framfört att det var
det informella samarbetet med löpande samråd och avstämningar
mellan länderna som kanske var den viktigaste uppgiften för det
nordiska samarbetet. Budgetutskottet såg fördelen med ökade möjlighe-
ter till informella kontakter mellan regeringsmedlemmar och tjänste-
män i de nordiska länderna. Utskottet såg emellertid också en fara i att
en stor del av det nordiska samarbetet skulle ske utanför den formella
ram som byggts upp under många år. Dels försvann den parlamentaris-
ka insynen och kontrollen, dels kunde det uppstå problem genom att
ordförandeskapet i ministerrådet skiftade varje år. Det var inte troligt
att samrådsbehovet bedömdes på samma sätt i alla nordiska länder.

Förutom av EES-avtal och eventuella EU-medlemskap präglas C
2/1994 av statsministrarnas prioritering på det genuint nordiska dvs.
främst på kultur samt utbildning och forskning. Dessa områden skulle
ha 50 % av budgeten 1996, och detta skulle finansieras genom bespa-
ringar på andra områden, dock inte på miljöområdet och anslaget till
närområden som skulle behållas på minst nuvarande nivå. Budgetut-
skottet kunde dock konstatera att ministerrådet inte lyssnat på rådets
flertal. Både vid sessionen i Oslo och vid sessionen i Mariehamn
framfördes motstånd mot den snabba och kraftiga ökningen av medlen
till allmänkultur. Rådet hade vidare framfört att man inte önskade en
strikt procentuell uppdelning av budgetmedlen utan att behovet borde
vara vägledande för medelstilldelningen.

Utskottet ansåg att det i dagens kärva ekonomiska läge var fel att
hålla fast vid den kraftiga ökningen av medlen till allmänkultur.
Utskottet hade noterat att beslut fattats att medfinansiera ett konst- och
kulturcenter i Nuuk på Grönland och förutsatt att dessa medel togs ur
budgeten för allmänkuitur.

Utskottet hade noterat att ministerrådet avsåg att införa en systema-
tisk prövning av vilken nordisk dimension varje ny fråga hade. Bud-
getutskottet var positivt till detta och ansåg att ministerrådet borde
pröva all verksamhet inom den nordiska budgeten från denna utgångs-
punkt. Utskottet hade i sina utvärderingar av institutioner och sektorer
varit angeläget att fa den nordiska dimensionen belyst.

Såsom tidigare framhållits kan budgetutskottet inte ställa sig bakom
statsministrarnas beslut att kultursektorn skall fa ytterligare ökning av
budgetmedlen för 1995 och 1996. Enligt utskottet finns det många
samarbetsområden som är av större betydelse än kulturområdet för
medborgarna i de nordiska länderna, t.ex. behovet av samordnad insats
för en bärkraftig ekonomisk utveckling, åtgärder för ökad sysselsätt-
ning och miljöfrågor.

När det gäller forskning har utskottet prioriterat all forskning, alltså
även den som ligger utanför kultursektorn. I samband med behand-
lingen av budgeten för 1994 kunde dock utskottet konstatera att
forskningen egentligen inte fick del av nysatsningspengarna.

Utskottet underströk vikten av samarbetet på miljöområdet. Det var
visserligen ett område som krävde resurser som låg långt över den
nordiska budgeten, men det var viktigt att de nordiska länderna, som
hade samma syn på dessa frågor, Stt möjlighet att vara med och
påverka utvecklingen inom området. För övrigt instämde utskottet i
ministerrådets synpunkt att kampen mot arbetslösheten i dag var den
viktigaste samhällsuppgiften i Norden.

Beträffande statsminister Oddssons redogörelse anförde utskottet att
det var ofrånkomligt att samarbetet inom EES och EU kom upp,
liksom övrigt internationellt samarbete, framför allt med Nordens
närområden. Utskottet noterade också det statsministern sade i sitt tal
om utmaningar och problem som det nordiska samarbetet skulle
komma att stå inför, om fler nordiska länder blir medlemmar i EU.
Det blir en utmaning också för rådet att ta hand om en sådan
situation.

Arbetslösheten var ett stort gissel, som under senare år drabbat även
de nordiska länderna. Utskottet såg därför med tillfredsställelse på de
åtgärder som vidtagits för att försöka minska arbetslösheten.

Statsministrarnas prioritering av kultur, utbildning och forskning
kvarstod. Utskottet kunde emellertid märka att statsministrarna upp-
märksammat rådets motvilja mot den stora och snabba ökningen av
budgeten på kultursidan. Det var enligt budgetutskottet mycket till-
fredsställande att höra att ministerrådet var berett att värdera olika
alternativ rörande budgeten.

Utskottet såg också med stort intresse på idén att sammanföra
nationella institutioner och göra dem nordiska eller att öka samarbetet
och arbetsfördelningen mellan dem. Idén var inte ny, det var egentli-

1994/95:NR1

gen grundtanken bakom det nordiska samarbetet, att fördela arbetet
för att undvika dubbelarbete. Utskottet hade tidigare påpekat det
nödvändiga i att genomföra systematiska prövningar av det nordiska
samarbetet för att undersöka möjligheterna till rationaliseringar och
besparingar.

När det gällde samarbetet inom fiskerisektorn instämde utskottet i
att en bärkraftig beskattning av fisk och andra naturresurser var av
största betydelse för de nordiska länderna och att det borde genomfö-
ras en gemensam undersökning av följderna av medlemskapsavtal
inom fiskerisektorn.

Avslutningsvis ställde sig utskottet positivt till en informationskam-
panj tillsammans med massmedia för att synliggöra det nordiska sam-
arbetet för de nordiska medborgarna.

Ekonomiska utskottet kunde inte utan vidare acceptera att statsminis-
terrapportens riktlinjer från hösten 1992 skulle vara allenarådande för
det fortsatta samarbetet. Rent principiellt var utskottet inte berett att
acceptera att ministerrådet utgick från en prioritering och ett ämnesur-
val som begränsade Nordiska rådets fulla och fria ansvar att lägga fram
politiska premisser för det nordiska samarbetet i stort. Utskottet ansåg
att det var olyckligt om rådet och ministerrådet bara skulle ägna sig åt
kulturellt samarbete, när det fanns en mängd samarbetsområden och
-uppgifter där det var naturligt att fortsätta på nordiskt plan oberoende
av EES-avtalet och eventuella EU-medlemskap.

För övrigt ville utskottet särskilt framhålla följande moment:

-att ministerrådets redogörelse skulle vara bred och omfatta alla
områden inom det nordiska samarbetet. Redogörelsen fick inte be-
gränsas till ett kommenterande budgetdokument. Parlamentarikernas
insyn i och påverkan på det nordiska samarbetet måste återspeglas i
C 2

-att verksamheten skall vara aktiv i förhållande till det vidare europe-
iska samarbetet och vikt måste läggas vid att få gehör för nordiska
synpunkter

-Insatsen i Baltikum och övriga närområden måste vara konkret och
i enlighet med önskemål och behov hos våra samarbetspartners.

-Konkreta ågärder för att främja sysselsättning måste framläggas.

- Finansieringsramarna för Nordisk industrifond och för Nordtest
måste klaras ut snabbt.

-Ett aktivt nordiskt deltagande i EU:s forsknings- och utvecklingspro-
gram måste stimuleras.

-Energisamarbetet i Norden måste utvecklas med hänsyn till en
bärkraftig utveckling. Möjligheterna för en nordisk gasmarknad bör
diskuteras. Energifrågorna måste också ses i sammanhang med be-
hov och möjligheter i Nordens närområden.

1994/95:NR1

Juridiska utskottet ansåg att det var viktigt att bevara kontinuiteten i
det nordiska samarbetet, oberoende av EU-medlemskap, och att de
etablerade nordiska samarbetskanalerna borde styrkas och inte försva-

gas. Utskottet menade att det kunde bli svårt och till och med omöjligt
att ha en löpande dialog och ett samråd mellan länderna om det
formaliserade samarbetet ersattes av ett informellt sådant.

Utskottet konstaterade att prioriteringen på kulturområdet skedde
på bekostnad av andra prioriterade och lika viktiga områden samt att
ett flertal i rådet ställt sig avvisande till den föreslagna snabba och stora
ökningen av kultursektorn. Utskottet ville i övrigt poängtera följande:
-att ministerrådet fortsatt prioriterar samarbetet mellan de nordiska
länderna högt

-att ministerrådet omvärderar om 50 % av den nordiska budgeten
skall gå till kulturområdet

-att skapa garantier för att den parlamentariska insynen och den
parlamentariska kontrollen inte försvagas genom att en allt större
del av det nordiska samarbetet sker i form av informella kontakter
på regeringssidan

-att ministerrådet fortsatt prioriterar det nordiska lagstiftningssamar-
betet

-att ministerrådet fortsatt prioriterar konsumentsamarbetet
-att ministerrådet fortsatt prioriterar livsmedelssamarbetet

-att ministerrådet fortsatt prioriterar jämställd hetssamarbetet högt och
avsätter nödvändiga medel till att genomföra den nya handlingspla-
nen

-att ministerrådet stärker och utvidgar det nordiska samarbetet på
asyl- och flyktingområdet.

Kulturutskottet framhöll att det för sin del kommer att fortsätta arbetet
med nysatsning på kultur-, utbildnings- och forskningssamarbetet de
närmaste åren, eftersom flertalet av utskottets medlemmar ansåg att en
fortsatt utveckling av denna politiska åtgärd var nödvändig. Utskottet
konstaterade att C 1/1994 i hög grad behandlade det informella samar-
betet. Utskottet instämde i att det var viktigt men framhöll att det inte
fick utplåna det politiska samråd som hade funnits och måste finnas på
de områden som redan omfattades av det formella nordiska samarbe-
tet.

Inom kultursamarbetet ville utskottet bl.a. ytterligare stärka kultur-
fonden, som utgjorde ett fundament för ett folkligt nordiskt samarbete.
Utskottet hade önskat att ministerrådet visat högre ambitioner för film-
och mediasamarbetet under det kommande verksamhetsåret. När det
gällde språksamarbetet ansåg utskottet att den nordiska språkpolitiken
borde fa en klarare inriktning och större genomslagskraft. På utbild-
nings- och forskningsområdet hälsade utskottet med tillfredsställelse de
åtgärder som föreslagits för att ytterligare undanröja hinder för ett
homogent utbildnings- och forskningsområde inom Norden. Utskottet
hade uppmärksammat överenskommelsen om en fri utbildningsmark-
nad men ville ändå påminna om att denna blev en realitet endast om
det fanns intresse för ett annat nordiskt land hos den enskilde studen-
ten och om informationen var bra.

Utskottet ansåg för övrigt att ministerrådet inom de olika nysats-
ningsområdena borde få fram särskilda informationsprogram, som

1994/95:NR1

vänder sig till allmänheten. Utskottet önskade även att ministerrådet
framför allt inom utbildningssamarbetet borde koncentrera sig på
arbetslösheten och dess problematik.

Miljöutskottet konstaterade inledningsvis att ministerrådet, trots de
många kritiska synpunkter som framförts av rådet, vidhöll den procen-
tuella fördelningen i den framtida nordiska budgeten. Utskottet ansåg
att det redan i budgeten för 1994 avsatts 50 % till kultur, utbildning
och forskning. Utskottet motsatte sig därför ytterligare nedskärningar
på andra områden. Utskottet var vidare kritiskt till de slutsatser som
framförts i den inledande analysen i C 2. Enligt utskottets mening var
perspektivet alltför centrerat på utvecklingen utanför Norden. Utskot-
tet fann det vidare oroande att samrådet inom EES, EU och EFTA i
allt högre grad skulle komma att ske i informella nordiska nätverk.
Utskottet ansåg att detta kunde innebära att viktiga samhällsfrågor i
framtiden undandrogs parlamentarisk kontroll, detta i en tid då ut-
vecklingen snarare krävde en ökad sådan.

Utskottet menade vidare att den nordiska dimensionen borde defi-
nieras som de frågor där länderna hade intresse och nytta av att
samarbeta.

För övrigt önskade utskottet särskilt poängtera följande:

att ministerrådet frångår den strikt procentuella fördelningen av
budgetmedlen och i stället analyserar var de nordiska medlen gör
största nytta,

att ministerrådet aktivt verkar för att de internationella finansie-
ringsinstituten snarast inleder finansieringen av projekten i åtgärdspro-
grammet för rening av Östersjöområdets marina miljö,

att ministerrådet stöder uppbyggnaden av ett miljövänligt energisy-
stem i Nordens närområden,

att ministerrådet i kommande budgetar avsätter nödvändiga budget-
medel till programmet för samarbete om de genetiska resurserna, till
det nordiska fiskerisamarbetsprogrammet samt till övrigt FoU-samar-
bete inom jord- och skogsbrukssektorn,

att ministerrådet i kommande budgetar avsätter medel till transport-
sektorn för att i samverkan med miljösektorn utarbeta miljöanpassade
transportsystem både vad avser Norden och vad avser Nordens närom-
råden.

Även socialutskottet konstaterade att inledningskapitlet till C 2/1994
koncentrerades kring de nordiska ländernas förhållande till EU och
EES samt att ministerrådet vid samråd kring dessa frågor föredrog
informella kontakter mellan berörda tjänstemän och politiker. Utskot-
tet menade att dessa nätverk uppstått genom det formella nordiska
samarbetet och betvivlade därför att de kan upprätthållas utan en
formell nordisk plattform. Enligt utskottets mening utgjorde nordiska
institutioner, kommittéer, arbetsgrupper och andra nätverk en bas för
Nordens inflytande i Europa.

Socialutskottet framhöll vidare att det var viktigt att, på de områden
där Norden står starkt, vidareutveckla det nordiska samarbetet för att
befästa sin position och påverka både den europeiska och den interna-

1994/95 :NR1

tionella utvecklingen. Det gällde bl.a. områden som social trygghet,
hälsovård, arbetsmarknad samt bygg- och bostadssektorn. Utskottet
fann det vidare anmärkningsvärt att ministerrådet i C 2/1994 inte tagit
hänsyn till de synpunkter som framförts av rådet i samband med
behandlingen av 1994 års budget. Utskottet menade att detta knappast
kan skapa förutsättningar för en konstruktiv dialog.

Utskottet önskade avslutningsvis att speciell hänsyn togs till följande:
att ministerrådet genomför integreringen av C 2-dokumentet och
budgetförslaget snarast möjligt,

att ministerrådet garanterar genomförandet av de 3-åriga budgetöver-
enskommelser som ingåtts med nordiska institutioner,

att ministerrådet fortsatt prioriterar kampen mot arbetslösheten,

att ministerrådet i sitt arbete håller fast vid grunden för den nordis-
ka modellen, innebärande bl.a. att bibehålla välfärdsstatens generella
karaktär.

Rekommendation nr 15 angående budgetutskottets kontrolluppgift
1993: regionalpolitisk forskning (A 10661b)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i det pågående arbetet med ett nytt regionalpolitiskt samarbets-
program beakta de synpunkter och förslag som framförts dels i förelig-
gande rapport, dels i budgetutskottets redogörelse för kontrolluppgifter
1993; därvid bör även möjligheterna att utvidga det regionalpolitiska
samarbetet till Östersjöländerna undersökas,

att rapportera till utskottet vilka åtgärder som vidtagits med anled-
ning av utvärderingen.

Utskottet redovisade sin kontrollverksamhet 1993 i form av ett ut-
skottsförslag. Utskottet hade låtit utvärdera verksamheten vid Nordiska
Institutet för Regionalpolitisk Forskning (NordREFO).

Utskottet konstaterade att flertalet tillfrågade var positiva till Nord-
REFO:s verksamhet och ansåg att verksamheten skulle komma att
behövas även i framtiden. Det fanns också önskemål om utökad
verksamhet. Budgetutskottet kunde instämma i detta men var samtidigt
mer skeptiskt än utredarna till framtida ökade finansieringsmöjligheter
för NordREFO.

I den budgetsituation som för närvarande rådde inom det nordiska
samarbetet var det knappast troligt att NordREFO kunde få ökade
medel från den nordiska budgeten. Däremot kunde uppdragsforskning
ge en möjlighet till utökad verksamhet.

Budgetutskottet instämde i flera av de förslag som framförts av
utredarna. Bl.a. fann utskottet det naturligt att NordREFO tog ett visst
ansvar för att sammanföra nationellt och nordiskt regionalsamarbete
och försökte informera om pågående arbete, både inom forskning och
regionalplanering och politik.

Utskottet stödde däremot inte förslaget om att inrätta fasta forskar-
tjänster. NordREFO:s budget var förhållandevis liten, drygt 3 MDKK
från den nordiska budgeten 1994. Detta gav inte utrymme för fasta

1994/95: NR 1

forskartjänster. Enligt utskottets mening skulle det få negativa konse-
kvenser för NordREFO:s verksamhet att binda hela budgeten på detta
sätt.

Medlemsförslag l övrigt

Budgetutskottet hade dessutom haft att behandla ett medlemsförslag
om ökning av den nordiska budgeten (A 1068/b). Medlemsförslaget
återkallades till utskottet för fortsatt behandling.

Frågor

Inom budgetutskottets område ställdes två frågor:

E 12 till Sveriges regering om ordningen med aktivt ordförandeskap

E 27 till de nordiska ländernas regeringar om en samlad redovisning
av de nordiska ländernas insatser i Baltikum och närområdena.

1994/95:NR1

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris

Vid en högtidlighet i Stockholms stadshus den 8 mars 1994 utdelades
Nordiska rådets litteraturpris och musikpris om 200 000 danska kro-
nor vartdera.

Till litteraturpriset hade bedömningskommittén nominerat följande
verk:

Danmark

Susanne Brogger: Transparence

Peter Hoeg: De måske egnede

Finland

Leena Lander: De mörka fjärilarnas hem (Tummien perhosten koti)

Ulla Lena Lundberg: Sibirien — ett självporträtt med vingar

Norge

Tove Nilsen: 0yets sult

Arild Nyquist: Ungdom

Island

Vigdis Grimsdöttir: Pigen i skoven (Stulkan i sköginum)

Sigurdur Pålsson: Dikten tog makten (Ljödnämuvöld)

Sverige

Werner Aspenström: Ty

Kerstin Ekman: Händelser vid vatten

Färöarna

Jöanes Nielsen: Kirkene på havets bund

Grönland

Frederik Kristensen: Blandt mennesker mig ncermest

Litteraturpriset tilldelades Kerstin Ekman för romanen Händelser vid
vatten med följande motivering:

"Händelser vid vatten är en modern väckarklocka. Spänningen ska-
pas kring hur människorna bryter ner varandra — och naturen — i de
hårdhänta strukturomvandlingarnas tid. De helande krafterna visar sig
när de goda fäderna avlöser den överdrivna moderskärleken som låser
personerna i ett ödesdrama. Det är en bok som ständigt avslöjar nya
hemliga rum — också i läsaren."

Till musikpriset som detta år skulle tillfalla en tonsättare hade
följande verk nominerats:

1994/95:NR1

Danmark

1994/95: NR 1

Bent S0rensen: The Echoing Garden (Romeo & Juliet) för 2 sångsolo,
kör & ork

Poul Ruders: Symfoni "Himmelhoch jauchzend—zum Tode betrubt"

Finland

Erik Bergman: Det sjungande trädet, op 110 opera

(Libretto: Bo Carpelan)

Jouni Kaipainen: Stjärnenatten, op 35 för sopran, slagverk & piano

Text: Edith Södergran)

Island

Thorsteinn Hauksson: CHO för flöjt och datorljud

Påll P. Pällsson Ljädu mér vaengi! (Giv mig vingar!) för mezzosopran
och orkester

Norge

Antonio Bibalo: Macbeth, opera

Lasse Thoresen: Illuminations, konsert för två violonceller och orkester

Sverige

Ingvar Lidholm: Ett drömspel, opera

Åke Parmerud: Alias elektronmusik

Musikpriset tilldelades tonsättaren Erik Bergman, Finland, för hans
opera Det sjungande trädet med följande motivering:

"Sprakande kolorit, naturlig dramatik och vokalmusik av yppersta
klass formar denna tonsättares enda opera. I Det sjungande trädet fortsät-
ter Erik Bergman sitt oförtrutna sökande efter något nytt, även om
verket i sig kan karaktäriseras som en syntes av tonsättarens skapande
och nyfikna sökande under hela efterkrigstiden.

Genom att myten i sagoform utgör bas för operans handling öppnas
möjligheten till förståelse av verket över generations- och åldersgrän-
ser. Körens självständiga roll, nästan som en kollektiv soloroll, som
kommenterar händelseförloppet och därigenom på ett väsentligt sätt
färgar operans handling, är i sig en nyskapande ingrediens i den
nordiska operalitteraturen."

gotab 47044, Stockholm 1994

Redogörelse 1994/95:NR1

Redogörelse till riksdagen

1994/95: NR 1

Nordiska rådets svenska delegations berättelseangående verksamheten efter rådets 42:asession t.o.m. den 44:e sessionen

Innehållsförteckning i994/95:nri

A. Inledning

B. Delegationen

Medlemmar

Möten

Arbetsutskottet

Informationsverksamhet

Övrig verksamhet

Sessionerna

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna

C.l Presidiet

C.2 Utskotten

C.3 Kommittéer

D. 43:e sessionen

D.l Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsenoch debatten

D.2 Antagna rekommendationer

E. 44:e sessionen

E.l Statsministrarnas redogörelse

E.2 Generaldebatten

E.3 Antagna rekommendationer, yttranden ochinterna beslut

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående verksamheten efter rådets 42:a
session t.o.m. den 44:e sessionen

D.l Den utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelsen
och debatten

E.3 Antagna rekommendationer, yttranden och
interna beslut