Redogörelse till riksdagen
1993/94:RR1

Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för
budgetåret 1992/93

1993/94

RR1

1 Riksdagen 1993/94. 2 saml. RR1

Innehåll

1993/94:RR1

Riksdagens revisorers skrivelse ....................... 3

1 Inledning ...................................... 5

2 Riksdagens revisorers uppgift och organisation m.m...... 5

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter................. 5

2.2 Den förvaltningsrevisionella uppgiften ........... 6

2.3 Organisation ............................... 6

2.4 Arbetsformer............................... 7

2.5 Medelstilldelning............................ 8

3 Granskningsverksamheten ......................... 8

3.1 Översikt .................................. 8

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden ............. 10

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser......... 10

3.2.2 Under verksamhetsåret 1992/93 lämnade skri-

velser till riksdagen ......................... 11

3.2.3 Övriga granskningar.................... 18

3.3 Pågående granskningsärenden.................. 22

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen........... 29

3.5 Informationsbesök........................... 29

4 Särskilda föredragningar m.m....................... 30

4.1 Särskilda föredragningar ...................... 30

4.2 Länsresor.................................. 30

4.3 Övrigt .................................... 32

5 Ekonomi och personal ............................ 32

5.1 Tillgångar och skulder........................ 33

5.2 Resultaträkning............................. 33

5.3 Anslagsredovisning .......................... 34

5.4 Personal .................................. 34

5.5 Utbildning och kompetensutveckling ............ 35

Bilaga

Skrivelser till riksdagen 1988/89—1991/92 ........... 37

Sakregister till granskningsärendena åren 1983/84— 1992/93 40

Till RIKSDAGEN

1993/94:RR1

Riksdagens revisorer överlämnar härmed enligt 16 § lagen (1987:518)
med instruktion för Riksdagens revisorer berättelse över revisionens
verksamhet under budgetåret 1992/93.

De skrivelser som revisorerna under året avlämnat till riksdagen
redovisas inte i sin helhet i verksamhetsberättelsen. De ingår som
hittills i riksdagstrycket (saml. C3, Förslag och redogörelser).

Stockholm den 6 oktober 1993

Alf Wennerfors

Ake Dahlberg

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

12 kap. 7 § regeringsformen

8 kap. 11 § riksdagsordningen

Lag (SFS 1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer

Lag (SFS 1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens reviso-
rer vissa handlingar m.m.

Lag (SFS 1988:46, ändrad senast 1988:1389) om revision av riksdagsför-
valtningen m.m.

1993/94:RR1

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1992/93

Ordinarie

Alf Wennerfors (m), ordförande

Kjell Nilsson (s), förste vice ordförande
Ulla Orring (fp), andre vice ordförande
Anders G Högmark (m)

Anita Johansson (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Birgitta Hambraeus (c)

Sten-Ove Sundström (s)

Margareta Gard (m)

Åke Carnerö (kds)

Maja Bäckström (s)

Leif Bergdahl (nyd)

Suppleanter

Margit Gennser (m)
Sören Lekberg (s)
Per-Richard Molén (m)
Bo Forslund (s)

Bengt Harding Olson (fp)
Inga-Britt Johansson (s)
Lennart Brunander (c)
Bengt Kronblad (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Kenneth Lantz (kds)
Marianne Carlström (s)
John Bouvin (nyd)

Arbetsutskottet

Arbetsutskottet har haft följande sammansättning:

Alf Wennerfors, ordförande

Kjell Nilsson, förste vice ordförande

Ulla Orring, andre vice ordförande

Anita Johansson

Åke Dahlberg, kanslichef

1 Inledning

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Syftet med revisorernas granskning är att främja ett
effektivt utbyte av de statliga insatserna.

Under senare år har frågor om uppföljning, utvärdering och gransk-
ning fått ökad uppmärksamhet inom den offentliga sektorn. Riksdagen
tog hösten 1991 principiell ställning till den statliga revisionen. Man
framhöll vikten av en stark och oberoende revision och uttalade också
att det är nödvändigt att riksdagen får ett ökat ansvar för den statliga
revisionen. I slutet av budgetåret 1992/93 presenterade Riksdagsutred-
ningen sitt betänkande med förslag om bl.a. en betydande utbyggnad
av Riksdagens revisorers kansli och ett fastare samarbete med utskot-
ten.

Inriktningen av granskningsverksamheten har under verksamhets-
året ytterligare förskjutits mot generella och principiella ärenden.
Under året har revisorerna överlämnat fem skrivelser till riksdagen.
Utfallet i riksdagen av skrivelserna under senare år får anses som
mycket gott. Av de fem skrivelser som revisorerna överlämnade under
1992/93 har riksdagen hunnit ta ställning till tre som samtliga fått en
relativt ingående behandling i utskotten. Riksdagen har i huvudsak
ställt sig bakom revisorernas förslag. När det gäller de tio skrivelser
som överlämnades under 1991/92 blev samtliga föremål för särskilda
överväganden i utskotten. Beträffande sju skrivelser biföll riksdagen i
huvudsak revisorernas hemställan. Resterande tre skrivelser bifölls i
vissa delar. Beträffande nio skrivelser beslutade riksdagen om ett eller
flera tillkännagivanden till regeringen. Många av revisorernas skrivel-
ser och rapporter har också fått stor uppmärksamhet i massmedia.

Kontakterna och samarbetet med utskotten har ytterligare utökats
under året genom bl.a. föredragningar av granskningsärenden, allmän-
na informationsträffar och personalutbyten.

I övrigt har en fortsatt satsning gjorts på informationsbesök som
resulterat i sex rapporter, varav ett flertal uppmärksammats av mass-
media.

2 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter

Revisorerna skall på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.
Uppgiften är till övervägande delen av förvaltningsrevisionen karaktär.

Granskningen omfattar också sådan verksamhet som staten bedriver
i form av aktiebolag eller stiftelse och där staten har ett bestämmande
inflytande.

1993/94:RR1

Även de statsbidrag som utgår för viss verksamhet granskas av
revisorerna i den mån redovisningsskyldighet för medlen föreligger
gentemot staten eller särskilda föreskrifter har meddelats om medlens
användning.

Revisorerna skall vidare som externrevisorer granska Riksbankens
tillstånd, styrelse och förvaltning samt verksamheten vid den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Nordiska rådets
svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

2.2 Den förvaltningsrevisionella uppgiften

Den förvaltningsrevisionella verksamheten är i huvudsak av övergri-
pande art. Vid utförandet av revisionen beaktar revisorerna framför
allt frågor som är av väsentlig betydelse för den statsfinansiella och
förvaltningsekonomiska utvecklingen eller som berör grunderna för
det administrativa arbetets organisation och funktioner.

Granskningen tar främst sikte på förhållanden med anknytning till
statens budget men kan också avse en bedömning av de statliga
insatserna i allmänhet. Huvudintresset knyts till de resultat i stort som
har uppnåtts inom olika verksamhetsområden.

2.3 Organisation

Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många
suppleanter. Endast ledamot av riksdagen kan utses till revisor.

Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ordfö-
rande. Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdelningar
som inom sina resp, ansvarsområden har att bereda granskningsären-
den.

I januari 1993 avgick Hans Lindblad (fp) som riksdagsledamot och
revisor. Han ersattes som andre vice ordförande och ordförande i
andra avdelningen av Ulla Orring (fp). Till ny suppleant valdes Bengt
Harding Olson (fp).

1993/94:RR1

Första avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, socialutskot-
tet och socialförsäkringsutskottet.

1993/94:RR1

Ledamöter

Alf Wennerfors (m), ordförande

Anita Johansson (s), vice ordförande
Birgitta Hambraeus (c)

Leif Bergdahl (nyd)

Suppleanter

Sören Lekberg (s)

Bo Forslund (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Kenneth Lantz (kds)

Andra avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, ut-
bildningsutskottet, jordbruksutskottet och bostadsutskottet.

Ledamöter Suppleanter

Ulla Orring (fp), ordförande Margit Gennser (m)

Bengt Silfverstrand (s), vice ordförande Per-Richard Molén (m)
Åke Carnerö (kds) Inga-Britt Johansson (s)

Maja Bäckström (s) Bengt Kronblad (s)

Tredje avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmark-
nadsutskottet.

Ledamöter Suppleanter

Kjell Nilsson (s), ordförande Bengt Harding Olson (fp)

Anders G Högmark (m), vice ordförande Lennart Brunander (c)
Sten-Ove Sundström (s) Marianne Carlström (s)

Margareta Gard (m) John Bouvin (nyd)

Administrativa frågor samt brev från allmänheten och vissa andra
ärenden bereds eller behandlas av ett arbetsutskott. I detta ingår de tre
ordförandena samt ytterligare en revisor och chefen för revisorernas
kansli.

För den löpande utredningsverksamheten finns ett kansli som är
organiserat på två utredningsenheter och en administrativ enhet. Anta-
let anställda på kansliet är 20 personer. Revisorerna tilldelas dessutom
medel för experter och tillfälliga anställningar i verksamheten.

2.4 Arbetsformer

Revisionsarbetet bedrivs genom fortlöpande samverkan mellan reviso-
rerna och tjänstemännen vid kansliet.

Förslag till nya granskningsärenden inhämtas bl.a. från riksdagsut-
skotten. Framställningar om åtgärder med anledning av vad som har

uppmärksammats vid granskningen görs till riksdagen. Under senare
år har kontakterna och samarbetet med riksdagens utskott och deras
kanslier utökats.

För varje verksamhetsår fastställer revisorerna en verksamhetsplan. I
planen för 1992/93 redovisas översiktligt den verksamhet som planeras
under en kommande treårsperiod och mer preciserat verksamheten för
det första året. Till planen är en granskningsplan bilagd. I den redovi-
sas ärenden som revisorerna beslutat granska samt ärenden där gransk-
ning övervägs.

1993/94:RR1

2.5 Medelstilldelning

För budgetåret 1992/93 anvisade riksdagen ett ramanslag på 11 413 000
kr till Riksdagens revisorer och deras kansli. Beträffande utfall, fördel-
ning på olika kostnadsslag m.m., se Ekonomi och personal (s. 32).

3 Granskningsverksamheten

3.1 Översikt

Antalet under verksamhetsåren 1988/89—1992/93 upprättade besluts-
underlag, förstudier, promemorior och rapporter samt avgivna skrivel-
ser till riksdagen framgår av nedanstående sammanställning.

1988/89		1989/90	1990/91	1991/92	1992/93 S:a
Beslutsunderlag	10	16	18	8	16 68
Förstudier	10	3	2	-	15
Promemorior	7	8	6	4	1 26
Rapporter	5	8	8	13	5 39
Skrivelser till riksdagen	7	7	5	10	5 34

Antalet rapporter och skrivelser varierar mellan budgetåren bl.a. bero-
ende på granskningarnas omfattning. Variationer mellan närliggande
år kan också bero på slumpmässiga faktorer. Vid utgången av 1992/93
var två ärenden i det närmaste färdigberedda för skrivelse till riksdagen
och arbetet med flera rapporter långt framskridet.

Under avsnittet Granskningsverksamheten redovisas dels gransk-
ningsärenden som avslutats före utgången av verksamhetsåret 1992/93,
dels ärenden i vilka granskning alltjämt pågick. För nedan upptagna
ärenden finns en redogörelse i verksamhetsberättelsen. Därutöver be-
rörs kortfattat vissa andra ärenden i avsnittet 3.2.3.

Revisions- Utskott sida
avdelning

1993/94 :RR1

Ärendets benämning

ADB och integritet	l:a	KU	18
Omstruktureringar i statsförvalt- ningen (Att ändra statsförvaltningen)	l:a	FiU	13
Insatser mot ekonomisk brotts- lighet	l:a	SkU	25
Polisen i samhällets tjänst	2:a	JuU	17
Nedläggning och flyttning av för- band	2:a	FöU	24
Invandrarpolitikens inriktning och resultat	3:e	SfU	11
Transfereringssystemens utveckling	l:a	SfU	28
Effektiviteten i barnomsorgen	l:a	SoU	24
Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården	l:a	SoU	26
Särskilda boendeformer för äldre	1 :a	SoU	27

Den statliga kulturadministrationen:

Museerna och den svenska

historien	2:a	KrU	22
Det statliga stödet till teatrarna	2:a	KrU	23
Gymnasieskolan — resurser, resultat och utveckling	2:a	UbU	14
Statens stöd till Saab-Scania i Malmö	3:e	NU	16
Den svenska rymdverksamheten	3:e	NU	23
Tillsyn — innebörd och tillämpning	3:e	NU	27
Åtgärder mot arbetslöshet	3:e	AU	26
Regionala utvecklingsinsatser	3:e	AU	29
Statlig personalpolitik	3:e	AU	25

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden

Revisorerna har under verksamhetsåret 1992/93 i fem ärenden tillställt
riksdagen skrivelse med förslag till åtgärder. Skrivelserna ingår i riks-
dagstrycket (saml. C3 , Förslag och redogörelser).

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser

Granskningen av riksdagen och normgivningsprocessen (förs. 1991/92:
19) har redovisats i verksamhetsberättelsen för 1991/92 (s. 18—20).

Riksdagen beslutade med anledning av revisorernas förslag om till-
kännagivande till regeringen beträffande skyldighet för kommuner och
landsting att publicera sina författningar och till talmanskonferensen
beträffande redovisningen av riksdagens normgivningsbemyndiganden.
Riksdagen avslog revisorernas förslag om ett nytt datorbaserat rättsin-
formationssystem, om ökad användning av förordningsmotiv och om
att systemet med normgivningsbemyndiganden och ett svenskt närman-
de till EG skulle utredas. Det senare förslaget avslogs med hänvisning
till Grundlagsutredningen inför EG.

En databas över bemyndiganden förbereds inom riksdagens doku-
mentations- och registerenhet. Databasen skall byggas upp genom
bearbetning av hemställan i utskottsbetänkandena på samma sätt som
nu sker med reservationerna och skall kunna användas för uppföljning
av riksdagens bemyndiganden.

Aven granskningen av av den nya budgetprocessen (förs. 1991/92:20)
redovisas i verksamhetsberättelsen för 1991/92 (s. 20— 22).

Med anledning av revisorernas förslag begärde riksdagen en samlad
redogörelse för erfarenheterna av den nya budgetprocessen samt förslag
till eventuell modifiering av budgetrutinerna (1992/93:FiU4, rskr. 29).

I budgetpropositionen 1993 framhålls bl.a. att regeringen kommer
att bygga vidare på erfarenheterna från de senaste årens arbete med att
införa resultatstyrning. Dessa erfarenheter bedöms sammantaget som
goda. Regeringen framhåller att det är en långsiktig och omfattande
process att med resultatuppföljning som bas göra rationella resursav-
vägningar. En utveckling av de instrument som utgör basen i resultat-
styrningen måste ske successivt (prop. 1992/93:100, bil. 1).

Granskningen av det militära försvarets kostnader för resor (förs.
1991/92:22) har redovisats i verksamhetsberättelsen för 1991/92 (s. 23).
Revisorernas skrivelse har behandlats av riksdagen under våren 1993.

Revisorerna konstaterade i granskningen bl.a. att resekostnaderna
för de anställda inom de s.k. Hpg 5-myndigheterna och Försvarets
materielverk m.fl. väsentligt överstiger genomsnittskostnaden för det
militära försvaret. Revisorerna ansåg att dessa myndigheter borde få i
uppdrag att analysera sin reseverksamhet i syfte att hitta besparings-
möjligheter. I fråga om de värnpliktigas resor visade granskningen att
en stor del av kostnaderna kan hänföras till olika värnpliktsförmåner
bl.a. till de ledighetsresor som fjärrekryterade värnpliktiga genomför
under grundutbildningen. Revisorerna pekar i granskningen på en rad
olika besparingsmöjligheter vad gäller försvarets kostnader för resor.

1993/94:RR1

Försvarsutskottet föreslog i sitt betänkande (1992/93:FöU9) ett till-
kännagivande med anledning av revisorernas förslag i vad avser det
militära försvarets kostnader för de anställdas resp, värnpliktigas resor.

Riksdagen beslutade i enlighet med försvarsutskottets förslag (rskr.
1992/93:334).

Granskningen av familjehemsvård för barn och ungdom (förs. 1991/92:
21) redovisades i verksamhetsberättelsen för 1991/92 (s. 22). Revisorer-
nas skrivelse behandlades av riksdagen under hösten 1992.

Revisorerna föreslog bl.a. att rekryteringen av familjehem och ut-
bildningen av familjehemsföräldrar borde förbättras. Arbetet med upp-
följning och utvärdering borde förbättras. Vidare föreslogs att regering-
en skulle redovisa utvecklingen och resultaten av uppföljning och
utvärdering för riksdagen.

I socialutskottets betänkande 1992/93:SoU4 anfördes att åtgärder
behövs för att utveckla och stärka familjehemsvården bl.a. genom
utbildning, stöd och handledning till familjehemsföräldrarna. Rege-
ringen borde ta del av revisorernas överväganden och förslag och
återkomma till riksdagen i frågan.

Utskottet hemställde att riksdagen, med anledning av Riksdagens
revisorers förslag och motionerna 1991/92:SoU31 och 1991/92:SoU282
(från allmänna motionstiden), som sin mening skulle ge regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Riksdagen beslöt i enlighet med utskottet den 11 november 1993
(rskr. 1992/93:16).

Den 25 mars 1993 beslöt regeringen att ge Socialstyrelsen i uppdrag
att utveckla familjehemsvården. Socialstyrelsen skall i samråd med
länsstyrelserna och kommunerna diskutera den kritik som förts fram
för att därigenom ge ett underlag för att åtgärda de brister som finns i
dag. Arbetet skall rapporteras till regeringen senast den 1 april 1995.

3.2.2 Under verksamhetsåret 1992/93 lämnade skrivelser till
riksdagen

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Revisorernas beslut den 5 november 1992 (förs. 1992/93:RR2)

Rapport 1991/92:12

Tyngdpunkten i granskningen av invandrarpolitiken låg på kommu-
nernas mottagning av flyktingar och på hur man lyckats i strävan att
integrera invandrarna på arbetsmarknaden. Därutöver behandlades
även hemspråksundervisning, kriminalitet, rasism, kultur och religion.
Granskningen avgränsades till invandrarpolitiska frågor och berörde
därför inte asylfrågor, förläggningsvistelse, Invandrarverkets avtal om
förläggningsplatser och andra frågor som faller inom invandringspoliti-
kens område.

I skrivelsen föreslog revisorerna att riksdagen hos regeringen skulle
begära en genomgripande översyn av hela invandrarpolitiken. Skälen
till detta är flera. Bl.a. har revisorerna konstaterat att gruppen invand-
rare har en sammansättning och bakgrund som radikalt skiljer sig från

1993/94:RR1

de förhållanden som rådde när invandrarpolitiken lades fast i mitten
av 1970-talet. Även de arbetsmarknadsmässiga förutsättningarna för
integrationen har förändrats vilket bl.a. yttrat sig i sjunkande för-
värvsfrekvenser för utländska medborgare. Vidare noterade revisorerna
att resultaten av undervisningen i svenska för invandrare var anmärk-
ningsvärt dåliga och föreslog att riksdagen av regeringen skulle begära
att en redovisning skyndsamt görs av erfarenheterna av den reformera-
de undervisningen i svenska. Revisorerna fann det också angeläget att
regeringen prövar förutsättningarna att bättre anpassa villkoren för
utbetalning av schablonersättning till kommunerna till de krav som
bör kunna ställas på resultatuppfyllelse och kostnadseffektivitet. I
skrivelsen betonade revisorerna även myndigheternas skyldighet att
inom sina respektive verksamhetsområden vid behov kunna vidta
särskilda åtgärder för invandrarna. Även betydelsen av uppföljning och
utvärdering betonades. Den allvarliga utvecklingen med ökande svårig-
heter för invandrarna att etablera sig på arbetsmarknaden inger oro,
och enligt revisorernas mening måste arbetsmarknadspolitiken spela
en ännu mera central roll såväl i utformningen som i genomförandet
av invandrarpolitiken.

Tre motioner väcktes med anledning av skrivelsen.

Utbildningsutskottet tillstyrkte i sitt yttrande 1992/93:UbU5y om
undervisning i svenska för invandrare m.m. revisorernas hemställan
om att riksdagen av regeringen begär att en redovisning skyndsamt
görs av erfarenheterna av den reformerade undervisningen i svenska
för invandrare.

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1992/93:SfU7 behandlar ut-
över revisorernas förslag även regeringens proposition 1992/93:100 och
regeringens skrivelse 1992/93:157 om invandrar- och flyktingpolitiken
samt de motioner som väckts med anledning av dessa och under den
allmänna motionstiden. Vad beträffar revisorernas förslag biföll utskot-
tet utbildningsutskottets yttrande rörande svenska för invandrare. Även
i övrigt gick utskottet på revisorernas linje. Förslaget om översyn av
hela invandrarpolitiken anses tillgodosett genom att en parlamentarisk
kommitté tillsatts. Utskottet utgår från att kommitténs översyn även
kommer att tillgodose vad revisorerna anfört om uppföljning och
utvärdering, myndigheternas ansvar för att vidta åtgärder samt beto-
ningen av de ökande svårigheterna för invandrarna på arbetsmarkna-
den.

Vad gäller revisorernas kritik av reglerna för schablonersättningen
till kommunerna hänvisade utskottet till att chefen för Kulturdeparte-
mentet tillsatt ett arbetsutskott för att se över dessa regler och till att
även kostnaderna för stat och kommun skall belysas av den parlamen-
tariska kommittén. Därmed ansågs revisorernas förslag tillgodosett
även i denna punkt.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1992/93:262).

1993/94:RR1

Omstruktureringar i statsförvaltningen

Revisorernas beslut den 18 november 1992 (förs. 1992/93:RR3)

Rapport 1991/92:13 (Att ändra statsförvaltningen)

Förändringar i statsförvaltningen tar ofta formen av ändringar i för-
valtningens struktur. Myndigheter bolagiseras eller byter huvudman,
läggs ihop eller avvecklas, och nya myndigheter bildas. Därmed ändras
ramarna för den berörda verksamheten för lång tid framöver. Själva
förändringen drar samtidigt stora, delvis osynliga kostnader för samhäl-
let.

Den övergripande styrningen av omstruktureringarna i statsförvalt-
ningen har granskats av Riksdagens revisorer. Betydande brister kon-
staterades. Omfattande strukturförändringar har i vissa fall genomförts
utan någon grundläggande analys av den berörda verksamheten. Det
saknas ett samlat kostnadstänkande i samband med omstruktureringar.
Tidsaspekter betyder ibiand mer än beslutens innehåll och konsekven-
ser. Erfarenheterna av omstruktureringarna dokumenteras inte syste-
matiskt. De verksamhetsansvariga saknar ofta råd och stöd vid om-
struktureringar, och det finns tydliga brister i organisatoriskt kunnan-
de. Konsekvensanalyser är sällsynta, och effekterna av omstrukturer-
ingarna är i stort sett okända. Dessa förhållanden sågs av revisorerna
som anmärkningsvärda, mot bakgrund av de stora ambitionerna att
effektivisera förvaltningen.

Revisorerna föreslog att regeringen skulle ta initiativ till att samla
och analysera erfarenheter kring frågor som gäller förändringar av den
statliga verksamhetens organisation och verksamhetsformer. Regering-
en bör även se över möjligheterna att tillgodose behoven av rådgivning
i samband med att organisationsförändringar förbereds och genomförs.
Regeringen bör beakta behovet av väl avvägda tidsramar vid genomfö-
randet, liksom behovet av uppföljning och kompletterande åtgärder för
organisations- och kompetensutveckling. Beslut om ändrad organisa-
tion bör kunna träda i kraft vid andra tidpunkter än budgetårsskiften.

Inför varje omstrukturering bör regeringen presentera ett väl ge-
nomarbetat beslutsunderlag för riksdagen. Ett sådant underlag bör
innehålla såväl motiv till ombildningen som beräknade konsekvenser
vad gäller verksamhet, personal och pengar. En samlad redovisning av
genomförda omstruktureringar bör presenteras för riksdagen en gång
per år.

Finansutskottet behandlade revisorernas skrivelse under våren 1993
(1992/93:FiU17). Utskottet biföll i stort revisorernas förslag. Utskottet
pekade härvid på Statskontorets roll, såväl när det gäller uppföljning
av organisations- och strukturförändringar inom statsförvaltningen som
när det gäller analys och rådgivning i samband med förberedelser och
genomförande av sådana förändringar. Vissa grundläggande uppgifter
om omfattningen och inriktningen av genomförda omstruktureringar
bör enligt utskottet fortlöpande redovisas i t.ex. budgetpropositionerna.
Utskottet ansåg vidare att regeringen bör lämna riksdagen en redogö-
relse för de åtgärder som vidtagits för att förbättra de brister som

1993/94:RR1

revisorr som vidtagits för att förbättra de brister som revisorerna 1993/94: RR1
uppmärksammat i sin granskning. Detta bör lämpligen ske i anslut-
ning till den redogörelse för uppföljningarna av organisations- och
strukturförändringarna inom förvaltningen som aviserats till budget-
propositionen 1994.

Riksdagen beslöt i enlighet med finansutskottets förslag (rskr.
1992/93:268).

Gymnasieskolan — Resurser, resultat och utveckling

Revisorernas beslut den 10 december 1992 (förs. 1992/93:RR4)

Rapport 1991/92:10

Revisorerna konstaterade en relativt god tillgång på behöriga lärare i
gymnasieskolan. Antalet lektorer har dock minskat under gymnasie-
skolans 20 år, trots riksdagens upprepade önskemål om en ökad andel
forskarutbildade lärare.

Revisorerna har inte kunnat erhålla närmare uppgifter om gymna-
sieskolans lokaler och den icke undervisande personalen. Sådana upp-
gifter kommer dock framdeles att finnas tillgängliga.

Enligt uppgifter från SCB har gymnasieskolans driftkostnader per
elev sedan läsåret 1975/76 ökat med 30 % i 1990 års priser.

På revisorernas uppdrag har två pedagogiska forskare, med utgångs-
punkt i läroplanens mål och riktlinjer, utformat och genomfört en
enkät till gymnasieskolans avnämare. Studien har karaktär av pilotstu-
die. Slutsatser måste dras med stor försiktighet. Revisorerna menar
ändå, i likhet med flertalet remissinstanser, att studien ger viktiga
signaler om starka och svaga sidor i gymnasieskolans hittillsvarande
utbildning.

Enkätens resultat ger uttryck för en positiv syn på ungdomarnas
självförtroende liksom på förmåga till samarbete och muntlig fram-
ställning. Samtidigt indikerar resultatet brister i främst ungdomarnas
förmåga till skriftlig framställning, men även i matematiska färdigheter
och kunskaper i främmande språk utöver engelska. Detta intryck
underbyggs av intervjuer under granskningen och bekräftas av remiss-
instanserna. Enkäten indikerar även brister i kritiskt tänkande, själv-
ständigt arbete och kreativitet hos främst ungdomar från studieförbere-
dande linjer. Revisorerna har erfarit att sådana färdigheter avses fa
ökad betydelse. Kommentarer till enkätsvaren tyder på att kritiska
bedömningar inte enbart kan tillskrivas ett breddat elevunderlag samt
att principen om likvärdig utbildning inte helt kunnat följas.

Riksdagen har länge betonat värdet av en närmare anknytning
mellan skola och arbetsliv. Revisorerna ser därför allvarligt på att
gymnasieskolan i mycket liten grad tycks ha närmat sig läroplanens
mål i dessa avseenden.

Revisorerna har undersökt frånvaron bland ca 2 000 gymnasiesko-
leelever och funnit en mycket spridd ströfrånvaro från lektionerna. Ett
dominerande intryck från fyra skolor som besökts under granskningen
är att eleverna kopplar sin frånvaro till en kritisk inställning till

lektioner och lärare. Många remissinstanser delar revisorernas uppfatt- 1993/94:RR1
ning att frånvaron kan ses som en enkel, men viktig, signal på hur
eleverna uppfattar undervisningen. Några remissinstanser framhåller
att det kan finnas flera skäl till frånvaron. Även med hänsyn till detta
menar revisorerna att elevernas synpunkter måste tas på allvar. Reviso-
rerna uppmärksammar även att ca 20 % i varje årskull, motsvarande
omkring 20 000 ungdomar, inte erhåller fullständig gymnasieutbild-
ning.

Riksdagen har under gymnasieskolans tid betonat den personlighets-
utvecklande uppgiften och vikten av ett elevdemokratiskt arbetssätt.
Revisorernas intryck är ändå att eleverna inte upplever reella möjlig-
heter till inflytande. Detta stöds av forskningsresultat. Remissinstanser-
na delar revisorernas uppfattning att elevernas inflytande behöver
förstärkas.

Erfarenheterna tyder enligt revisorerna på att det varit svårt att styra
gymnasieskolan i enlighet med riksdagens beslut om verksamheten.
Granskningen visar i flera avseenden på bristande måluppfyllelse i en
resursmässigt välförsedd gymnasieskola. Revisorerna finner således ing-
et enkelt samband mellan resurser och resultat och har inte heller
erfarit att den samhällsvetenskapliga forskningen ger stöd för något
sådant samband. Granskningens resultat tyder i stället på att det behövs
en ingående prövning av i vilken mån gymnasieskolans arbetssätt är
anpassat till uppgiften, så som den formulerats av riksdag och regering
samt i läroplaner och kursplaner.

Sammanfattningsvis föreslog revisorerna:

Regeringen bör

-fortlöpande följa upp och informera riksdagen om effektiviteten i de

styrformer som tillämpas i gymnasieskolan,

-följa upp och informera riksdagen om hur kravet på likvärdig
utbildning följs,

-följa och minst en gång under varje mandatperiod informera riksda-
gen om lektoratens besättning samt forskarkompetensen hos dem
som innehar lektoraten,

-bevaka Skolverkets uppföljning och utvärdering av gymnasieskolan
samt ta initiativ till oberoende utvärdering av gymnasieskolan.

Regeringen bör ge Skolverket i uppdrag att

-vidareutveckla den metod för utvärdering av gymnasieskolans utbild-
ning via avnämarna som revisorerna använt i sin granskning, samt
även i övrigt utveckla metoder för att utvärdera kvaliteten i gymna-
sieskolans verksamhet,

- med enhetliga definitioner på studieavbrott och linjebyten konti-
nuerligt följa upp studieavbrotten och deras orsaker samt betydelsen
av kommunal vuxenutbildning och annan vuxenutbildning för ung-
domar som mer definitivt avbryter sin gymnasieutbildning,

-följa och dokumentera elevernas syn på gymnasieskolan och hur
elevinflytandet utvecklas samt se över lärarnas behov av utbildning
och stöd för att göra eleverna mer aktiva och delaktiga i undervis-
ningens planering, genomförande och uppföljning,

-analysera lärarnas roll och betydelse för gymnasieskolans resultat
och utveckling,

-följa och utvärdera förändringar i verksamheten som prövas i syfte
att öka de studerandes utbyte av utbildningen i enlighet med fast-
ställda mål, och i samband därmed klarlägga, analysera och sprida
kunskaper om skolans framgångsfaktorer,

- redovisa gymnasieskolans kostnader på nationell nivå såväl inklusive
som exklusive lokalkostnader.

Revisorernas förslag behandlades av riksdagen under våren 1993. Riks-
dagen biföll och gav regeringen som sin mening till känna vad
revisorerna föreslagit (1992/93:UbU21, rskr. 275).

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö

Revisorernas beslut den 2 juni 1993 (förs. 1992/93:RR7)

Rapport 1992/93:2

Granskningen har avsett regeringens och Närings- och teknikutveck-
lingsverkets (NUTEK) hantering av lokaliseringsstödet till Saab-Scania
samt de statsfinansiella verkningarna av Svenska Varvs försäljning av
Kockums AB med ackumulerade förlustavdrag till Saab-Scania och av
investeringsfondsfrisläppet på 12,5 miljarder kronor.

Revisorerna konstaterade i skrivelsen att Saab-Scania erhållit ovan-
ligt stora subventioner för en regionalpolitiskt motiverad investering,
särskilt som den skett i en storstadsregion mitt under en högkonjunk-
tur. Revisorerna pekade också på att det i de propositioner som
förelagts riksdagen i ärendet inte återfinns några beräkningar av de
totala kostnaderna för statsstödet till Saab-Scania eller av subventions-
värdet av investeringsfondsfrisläppet på 12,5 miljarder kronor. Inte
heller nämns i propositionerna att Saab-Scania av regeringen fatt
förtursrätt till Kockums tomt i Malmö eller analyserades vad detta
kunde medföra för begränsningar för Svenska Varvs del i kommande
förhandlingar och konsekvenser för statskassan.

Granskningen visade även att Saab-Scania har fatt en mer gynnsam
behandling än andra företag i fråga om utbetalning av stödet och
krävda säkerheter. Det sägs inte klart i reglerna för återbetalning vilka
återbetalningskrav som kan åläggas verksamheter som fatt lokaliser-
ingsbidrag, men lagts ner.

Vidare konstaterade revisorerna att statens stöd till Malmöregionen
(inkl, stödet till Saab-Scania) på totalt ca 1,2 miljarder kronor jämfört
med de ordinarie regionalpolitiska insatserna i hela landet år 1986/87
på ca 1,3 miljarder kronor måste anses vara en ovanligt stor summa.
Revisorerna påpekade här även risken för att den regionalpolitiska

1993/94:RR1

arsenalens möjligheter att påverka landets regionala struktur urvattna-
des om en rad krispaket av tillfällig natur delades ut i t.ex. storstadsre-
gioner.

För att komma till rätta med ovanstående problem betonade reviso-
rerna vikten av att noggranna konsekvensanalyser görs när staten delar
ut omfattande stödpengar och att sådana analyser regelmässigt ingår i
alla regeringsförslag av viss storleksordning till riksdagen. Däri bör
också ingå en grundlig undersökning vad gäller olika antaganden, som
förväntade resultat och kostnader är beroende av. Vidare föreslog
revisorerna att regeringen skall se över reglerna för återbetalning i
förordningen (1990:642) om regionalpolitiskt företagsstöd och poängte-
rade vikten av restriktivitet vid beslut om att införa tillfälliga krispaket.

Revisorernas förslag prövas för närvarande av riksdagen.

Polisen i samhällets tjänst

Revisorernas beslut den 9 juni 1993 (förs. 1993/94:RR2)

Rapport 1992/93:1

Granskningen av polisen har inriktats på den lokala polisorganisatio-
nen men samtidigt haft en övergripande karaktär. Intresset har främst
fokuserats på styrningsfrågor, strukturfrågor, effektivitetsfrågor samt
frågor om verksamhetsinriktning och tillsyn. Syftet med granskningen
har varit att identifiera hinder för en effektivare brottsbekämpning,
främst inom polisverksamheten som sådan men till en del också i
polisens omvärld.

Revisorerna konstaterar att styrningen av polisen inte fungerar till-
fredsställande. Statsmakterna har sedan länge velat att polisen skall
prioritera vissa brottstyper. Med visst undantag har någon sådan priori-
tering inte gjorts. Vidare har statsmakterna under en följd av år uttalat
att polisen skall arbeta mer preventivt. Men att polisen på något
påtagligt sätt skulle ha satsat mer på det brottsförebyggande arbetet går
inte att utläsa. Den av statsmakterna sedan länge förespråkade satsning-
en på kvarterspolisverksamhet och på fotpatrullering har inte kommit
till stånd.

Den centrala policystyrningen har alltså inneburit problem. Ett
problem sammanhänger med svårigheterna att peka ut prioriterade
brottsområden och samtidigt betona vikten av att all brottslighet skall
beivras. Ett annat problem har samband med polisorganisationens
trögrörlighet. Ett tredje problem rör detaljeringsgraden i de centrala
policyuttalandena. Den centrala policystyrningen bör enligt revisorer-
na vara så övergripande och långsiktig att det fortfarande är menings-
fullt att utöva lokal policystyrning. Samtidigt måste styrningen kombi-
neras med bättre uppföljning från regeringens och Rikspolisstyrelsens
sida.

I fråga om polisväsendets struktur uttalar revisorerna att polisarbete
huvudsakligen bäst styrs och bedrivs lokalt och i nära samverkan med
andra lokala organ. Samtidigt konstateras att det i samtliga län pågår
strukturöversyner som sannolikt kommer att medföra en minskning av

1993/94:RR1

2 Riksdagen 1993/94. 2 saml. RR1

antalet polismyndigheter. En i granskningsrapporten föreslagen cen- 1993/94:RR1
tralt genomförd strukturöversyn — där som ett alternativ bör övervä-
gas att låta primärkommunerna utgöra självständiga operativa polisom-
råden — avstyrks av flera remissinstanser. Dessa anser att polisväsen-
dets struktur inte skall utredas förrän de pågående länsvisa översyner-
na har slutförts och effekterna av vidtagna förändringar kan utläsas.
Efter att ha tagit del av remissinstansernas uppfattningar uttalar reviso-
rerna i skrivelsen till riksdagen att goda skäl talar för att en långsiktig
strukturöversyn bör inledas i anslutning till en utvärdering av de
länsvisa översynerna.

Beträffande en för närvarande regionalt organiserad verksamhet,
trafikpolisen, anser revisorerna att regeringen bör överväga en försöks-
verksamhet, innebärande att landets specialiserade trafikövervaknings-
resurser under förslagsvis en femårsperiod ställs till Rikspolisstyrelsens
förfogande. Som motivering hänvisas bl.a. till bristen på styrning och
låg effektivitet i den nuvarande organisationsformen.

Vad gäller tillsynsfrågor uttalar revisorerna att Rikspolisstyrelsens
inspektionsverksamhet bör intensifieras i takt med att budgetansvar
och andra befogenheter decentraliseras. Revisorerna noterar i samman-
hanget att Rikspolisstyrelsen i sitt remissyttrande har förklarat sig
beredd att ta på sig ett ökat tillsynsansvar.

Revisorernas förslag prövas för närvarande av riksdagen.

3.2.3 Övriga granskningar

ADB och integritet

Rapport 1991/92:8

Området ADB och integritet har sedan 1976 varit föremål för olika
utredningar. Den 1 februari 1993 avslutade Datalagsutredningen arbe-
tet med förslag till en ny moderniserad datalag och med förslag om en
harmonisering av de svenska reglerna med EG:s kommande regler.

Revisorernas granskning av området ADB och integritet kan ses mot
bakgrund av att datortekniken och dess användningsområden utvecklas
snabbt och att en ny datalag förmodligen kan träda i kraft tidigast
1995. I granskningen har, utifrån exempel på olika typer av personre-
gister, de registeransvarigas och Datainspektionens arbete, den tekniska
utvecklingen samt anpassningen av regelverket behandlats.

Granskningen har visat att omorganisationer, sammanslagningar el-
ler andra förändringar i verksamheten kan leda till oklarheter för
berörda myndigheter eller företag beträffande vem som är registeran-
svarig för personregister. Det kan innebära risk för att de bestämmelser
som finns i bl.a. datalagen rörande olika personregister inte följs vilket
kan leda till negativa konsekvenser från integritetssynpunkt. En ytterli-
gare komplikation kan uppkomma om verksamhet som tidigare bedri-
vits i myndighetsform privatiseras, eftersom sekretesslagen och offent-
lighetsprincipen då inte längre gäller.

De registeransvarigas kunskaper om tillämpningen av reglerna inom
ADB-området har vissa brister. Det gäller beträffande både datalagen

och andra bestämmelser. Utformningen av övergångsbestämmelserna
till 1982 års ändringar i datalagen skapar säkerhet för registeransvariga
om vilka regler som gäller för personregister som inrättades med
tillstånd före denna ändring, men som enligt nuvarande bestämmelser
inte är tillståndspliktiga.

Datainspektionens tillsyn i form av inspektioner har under de
senaste åren haft en begränsad omfattning. Det förklaras främst av att
ökad datorisering medför ökad tillståndsplikt för registeransvariga och
därigenom ökade handläggarresurser hos Datainspektionen. Att till-
synsverksamheten har så begränsad omfattning kan innebära problem
från integritetssynpunkt, eftersom kunskaperna om riskerna för integ-
ritetsintrång och möjligheterna att åtgärda sådana blir mindre. Olika
slag av förändringar innebär att förutsättningarna för integritetsskyddet
också förändras. Dessutom finns det ett stort antal personregister som
aldrig anmälts till Datainspektionen.

Den tekniska utvecklingen har medfört att kommunikation mellan
olika ADB-system är möjlig och att personuppgifter därmed kan
kopplas samman till nätverk av register. Tekniken gör det möjligt att
koppla samman system så att de bildar ett flöde där personuppgifter
ingår. Dessa flöden är i dag vanliga och i ständig tillväxt. Enskilda
register som ingår i dessa flöden är reglerade. Av regleringen framgår
om uppgifter får inhämtas från eller lämnas ut till andra personregis-
ter. Någon totalbild över kopplingarna mellan de olika registren kan ej
fås utan en genomgång av varje enskilt register som ingår i ett
ADB-system. Problem uppkommer när t.ex. felaktiga uppgifter skall
rättas i ett flöde. Trots att registeransvariga har en skyldighet att se till
att personuppgifter i register har en god datakvalitet synes för närva-
rande inte heller någon kontinuerlig och systematisk prövning av
kvaliteten i personregister ske.

Det finns ett antal integritetskänsliga register för vilka regeringen
och riksdagen tidigare uttalat att de bör regleras genom särskild
registerlagstiftning. Någon sådan lagstiftning hade dock med ett undan-
tag inte påbörjats.

Eftersom Datalagsutredningen fortfarande arbetade, när revisorernas
granskning avslutades, har revisorerna inte lämnat några förslag till
riksdagen med anledning av vad som framkommit under granskning-
en.

Revisorerna ansåg i rapporten att Datainspektionens informations-
verksamhet skall byggas ut och inriktas särskilt mot att öka registeran-
svarigas kunskap om integritetsskyddsreglerna. Datainspektionens
egeninitierade tillsyn skall ges mer utrymme, samtidigt som tillsyns-
och informationsverksamhet samordnas. Tillsynen skall, menade revi-
sorerna, inte bara inriktas mot enstaka register utan också mot kopp-
lingarna mellan register med olika användningsområden. Regeringen
skall pröva möjligheterna att reglera kopplingen mellan olika register
på ett mera enhetligt sätt.

Arbetet med registerlagar eller områdesvisa bestämmelser till datala-
gen skall, enligt revisorerna, intensifieras.

1993/94 :RR1

Ekonomistyrning på lokal nivå inom försvaret

Beslutsunderlag 1992/93:1

Revisorerna konstaterade i beslutsunderlaget att de av statsmakterna
beslutade förändringarna om bl.a. en ny försvarsmaktsorganisation
med styrning i krigsförbandstermer och en utvecklad finansiell styr-
ning av totalförsvaret torde ge förutsättningar för en positiv utveckling
i försvarets ledningssystem och ekonomistyrningen på den lokala ni-
vån. Revisorerna ansåg det därför inte motiverat att föreslå fortsatt
granskning. Det finns dock anledning för revisorerna att överväga en
granskning i ärendet vid en senare tidpunkt. Frågor som då särskilt
bör uppmärksammas är effekterna på den lokala nivån m.m. vid bl.a.
införandet av kapitalkostnader i den militära utgiftsramen och omorga-
nisationen av den statliga fastighetsförvaltningen.

De regionala utvecklingsfondernas verksamhet

Beslutsunderlag 1992/93:4

På förslag från näringsutskottet våren 1992 har revisorerna övervägt en
granskning av de regionala utvecklingsfondernas verksamhet. Rege-
ringen aviserade emellertid hösten 1992 i proposition 1992/93:82 om
kapital för nya företag att en utredning skulle tillsättas för att överväga
utvecklingsfondernas framtida ställning och roll.

Mot bakgrund av pågående omprövning av utvecklingsfondernas
hela verksamhet fann revisorerna att det inte förelåg skäl för gransk-
ning.

Samarbetet mellan Tullverket och Kustbevakningen vid
tullkontroll till sjöss

Beslutsunderlag 1992/93:5

Frågan om granskning hade aktualiserats av skatteutskottet, som bl.a.
önskade få belyst hur samarbetet mellan Tullverket och det nybildade
ämbetsverket Kustbevakningen fungerade.

I beslutsunderlaget konstateras att de två myndigheterna genomgåen-
de utfärdat gemensamma riktlinjer för samverkan. Att de två myndig-
heterna har en organisationsstruktur som klart skiljer sig åt förefaller
inte ha påverkat förutsättningarna för samarbete myndigheterna emel-
lan. Möjligheterna till tullkontroll till sjöss ansågs inte heller av
Tullverket ha försämrats till följd av den nya organisationen.

Revisorerna beslutade att inte fortsätta granskningen.

Trafiksäkerhet

Beslutsunderlag 1992/93:6

I beslutsunderlaget redovisas trafiksäkerhetsproblemets omfattning
samt trafikpolitiska beslut, trafiksäkerhetsprogram, forskningsresultat
och aktuella trafiksäkerhetspolitiska frågor.

1993/94:RR1

Revisorerna konstaterar att i genomsnitt två personer per dag dör i
trafikolyckor. För att målet högst 600 dödsfall i trafiken år 2000 skall
uppnås krävs fortsatta insatser. Forskningsresultat visar att den mest
effektiva trafiksäkerhetshöjande åtgärden är sänkta hastigheter.

Med hänvisning till att kunskaperna om effekterna av olika trafiksä-
kerhetsåtgärder förbättrats och att det statliga trafiksäkerhetsarbetet
nyligen omorganiserats beslutade revisorerna att inte fortsätta gransk-
ningen.

Konsultkostnader vid utförsäljning av statliga företag

Beslutsunderlag 1992/93:14

Efter begäran från de socialdemokratiska ledamöterna i riksdagens
konstitutionsutskott har revisorerna prövat möjligheten att granska
användningen av konsulter vid utförsäljning av statliga företag.

Revisorerna fann att de kostnader som lagts ned på konsulter inom
Näringsdepartementet för utförsäljning av statliga företag inte föreföll
anmärkningsvärt höga. Under 1992—1993 uppgick de till ca 3 miljo-
ner kronor. Emellertid var det svårt att få en samlad överblick över
insatser och arbete på olika håll och att fa uppfattning om kostnader-
nas rimlighet. En stor del av arbetet görs nämligen inom de berörda
aktiebolagen.

Revisorerna beslöt att inte genomföra någon granskning.

Arbetsmarknadsutbildningen

Beslutsunderlag 1992/93:16

En granskning av arbetsmarknadsutbildningen föreslogs av revisorerna
våren 1992, i första hand därför att konkurrensen inom området
verkade fungera mindre väl. Det fanns också mer allmänna skäl för
förslaget. Arbetsmarknadsutbildningen ligger i ett gränsområde mellan
olika politikområden; den kostar mycket; den utsattes för några år
sedan för ett viktigt experiment som innebar att man separerade
beställar- och utförarrollen; och den har ifrågasatts och kritiserats på
olika punkter.

Flera utredningar och förändringar av arbetsmarknadsutbildningen
har emellertid genomförts eller påbörjats under senare tid. Upphand-
lingen av arbetsmarknadsutbildning har granskats av RRV i rapporten
"Effektivitetsproblem inom arbetsmarknadsutbildningen" (F 1992:15).
Kostnadsjämförelser mellan olika typer av vuxenutbildning har gjorts i
utredningen "Kunskapens krona" (SOU 1993:23). En stor organisa-
tionsförändring trädde i kraft den 1 juli 1993, då AMU-gruppen
ombildades från uppdragsfinansierad myndighet till statligt bolag. Revi-
sorernas egen pågående granskning av åtgärder mot arbetslöshet berör
arbetsmarknadsutbildningen på en rad olika punkter. Mot denna bak-
grund beslutade revisorerna att inte genomföra någon särskild gransk-
ning av arbetsmarknadsutbildningen.

1993/94:RR1

21

3.3 Pågående granskningsärenden

1993/94 :RR1

Den statliga kulturadministrationen: Museerna och den svenska
historien

Rapport 1992/93:3

Till grund för den statliga museipolitiken ligger 1974 års kulturpolitis-
ka beslut. En stor del av granskningen har ägnats åt effekterna av
statens insatser enligt detta beslut. Det innebar bl.a. att staten ekono-
miskt skulle stimulera den regionala museiverksamheten och dess
utbyggnad. Museiutbudet från regionala museer skulle genom vand-
ringsutställningar spridas även till mindre samhällen. Ett ökat samspel
mellan statliga och regionala museer förutsågs. Syftet var att bredda
publikunderlaget till museerna så att museiintresset inte, som dittills, i
stor utsträckning skulle baseras på exempelvis utbildningsnivå och
ekonomiska förhållanden. En väsentlig uppgift var att åstadkomma
samarbete med andra verksamheter, exempelvis skolan.

Statens satsning har bl.a. annat lett till att varje län nu har sitt
länsmuseum. Men många av de problem som beslutet avsåg att lösa
har visat sig fortleva. Någon decentralisering av verksamhet från stor-
städerna har inte genomförts. Fortfarande är museipersonalen i stor
utsträckning koncentrerad till Stockholm.

Ett utökat samarbete med skolan har inte kommit till stånd i någon
högre grad. Inte heller har det, trots stora ekonomiska satsningar, varit
möjligt att öka allmänhetens museiintresse. Antalet besök har inte
ökat. Inte heller har museerna allmänt sett lyckats nå nya grupper;
fortfarande har museiintresset ett starkt samband med utbildning och
social bakgrund.

Riksutställningar, som tillkom som ett led i decentraliserings- och
regionaliseringssträvandena, tilldelades en roll som service- och samar-
betsorgan inom museivärlden. Riksutställningar skulle fungera som
"kittet" genom att vara en förmedlande länk mellan olika statliga,
regionala och lokala museer. Statens förväntningar i detta avseende har
inte infriats.

Granskningen visade också att det saknas en klar ansvarsfördelning
mellan staten och länsmuseernas huvudmän inom framför allt kultur-
miljövården. Tillämpningen av statsbidragssystemet är oklar och upp-
levs på sina håll som orättvis.

Revisorerna har i en tidigare granskning uppmärksammat bristen på
registrering och dokumentation av de centrala museernas samlingar.
Den nu genomförda granskningen visar att problemen inom detta
område inte har minskat.

Regeringen beslöt våren 1993 om en översyn av mål- och struktur-
frågor m.m. inom det statliga statsunderstödda museiväsendet. En
parlamentarisk kommitté har tillkallats för att se över museiväsendets
struktur och samverkansformer bl.a. i syfte att skapa bättre förutsätt-
ningar för en effektivare användning av museernas resurser. Revisorer-
na beslöt överlämna rapporten till denna kommitté. Revisorerna före- 22

slog att utredningen särskilt beaktar bl.a. statens bidrag till länsmuseer-

nas finansiering, organisationen av de centrala museernas verksamhet,
statens ansvar för de nationella samlingarna och det statliga engage-
manget i Riksutställningar.

Det statliga stödet till teatrarna

Beslutsunderlag 1991/92:7

Granskningen av det statliga teaterstödet görs mot bakgrund av 1974
års beslut om den statliga kulturpolitiken, och följande frågor belyses.

- Effekterna av det statliga stödet på teaterproduktionens och teaterut-
budets geografiska och sociala spridning, dess bredd och mångfald
samt förnyelse.

- Huruvida de fem huvudsakliga typerna av statsstödda teaterprodu-
center — de nationella institutionerna (Operan och Dramaten),
Riksteaterns turnerande verksamhet, regionteatrarna, de fria grup-
perna och amatörverksamheten — kompletterar och samverkar med
varandra.

-De statliga bidrags- och stödformernas anpassning till ändrade pro-
duktions- och kostnadsförhållanden och nya typer av teaterprodu-
center samt behovet av ändringar i fördelningen av stödet på arran-
görs- och producentled.

-Kulturrådets och andra ansvariga organs insatser för uppföljning och
utvärdering på teaterområdet samt informationen till regering och
riksdag om väsentliga förhållanden på området.

- Behovet av förändringar och/eller preciseringar av de kulturpolitiska
ställningstagandena och målen på området, t.ex. avseende omfattning
av teaterverksamheten i kommuner och regioner, betydelsefulla
verksamheter på området som framför allt staten har ansvar för och
vilken roll marknaden skall spela inom teaterområdet framöver.

En rapport väntas vara klar under hösten 1993.

Den svenska rymdverksamheten

Rapport 1992/93:4

Granskningen av den svenska rymdverksamheten omfattade de när-
ingspolitiska målen och frågan om de statliga insatserna givit några
spridningseffekter till övrig industri.

Sedan 1962 har Sverige deltagit i internationellt rymdsamarbete och
även satsat stort på en utveckling av en nationell rymdindustri. Det
statliga stödet uppgår till ca 600 miljoner kronor per år. Huvuddelen
av stödet är näringspolitiskt motiverat.

Revisorerna fann att det saknas belägg för att 20 års statligt stöd givit
de näringspolitiska resultat som statsmakterna väntat sig förutom vad
gäller att skapa en framgångsrik och livskraftig verksamhet i Kiruna-
området. Några mer betydande spridningseffekter till övrig industri har
inte noterats. På revisorernas uppdrag gjorde professor Jon Sigurdson
en studie av rymdverksamhetens spridningseffekter.

1993/94 :RR1

Revisorerna anser att hela den rymdanknutna verksamheten bör bli
föremål för en förutsättningslös översyn av syften, inriktning och
resultat. Det är väsentligt att Sverige har en klart utvecklad målsättning
för sin rymdverksamhet för att kunna delta och dra nytta av sina
satsningar.

Granskningen visade också att det saknas en konsekvent uppföljning
och utvärdering av de insatser som gjorts och att redovisningen till
riksdagen inte varit tillräckligt utförlig. Bl.a. redovisas inte framtida
ekonomiska åtaganden — för närvarande ca 2,3 miljarder — årligen
för riksdagen.

Rapporten har sänts ut på remiss. En skrivelse till riksdagen beräk-
nas bli klar under hösten 1993.

Nedläggning och flyttning av förband

Rapport 1992/93:5

I rapporten redovisas förändringar i försvarets fredsorganisation på
lokal nivå under åren 1982 — 1992. I granskningen behandlas frågor
som bl.a. rör riksdagens beslutsuppgifter, beslutsunderlaget och genom-
förandet av dessa förändringar. Även de regionalekonomiska effekterna
av förbandsnedläggningarna belyses i rapporten. I rapporten lämnas
bl.a. förslag om en precisering av riksdagens beslutsroll och ett ökat
lokalt deltagande i samband med grundorganisationsförändringarna.
Metodiken för kalkylering vid grundorganisationsförändringarna bör
ändras så att bl.a. diskonteringsränta införs och kalkylperioden avkor-
tas. Även genomförandetiden för nedläggningen föreslås ändras. Denna
bör inte vara längre än 1,5 år från tidpunkten för riksdagsbeslutet.
Återrapporteringen till statsmakterna om erfarenheterna vid grundor-
ganisationsförändringarna behöver förbättras. I rapporten föreslås där-
för att Överbefälhavaren i en särskild rapport redovisar de samlade
erfarenheterna av varje större nedläggning.

Rapporten har sänts ut på remiss.

Effektiviteten i barnomsorgen

Beslutsunderlag 1991/92:8

Revisorerna har beslutat att granska effektiviteten i barnomsorgen.

Statsbidragen till barnomsorgen uppgick budgetåret 1991/92 till ca
13 miljarder kronor. De totala kostnaderna för den statsbidragsberätti-
gade barnomsorgen beräknas till ca 35 miljarder kronor per år. År
1991 fanns 254 000 barn i åldrarna 0—6 år i kommunala m.fl. daghem
och 110 000 i familjedaghem.

Statsbidragen till barnomsorgen uppgår till mycket stora belopp
liksom de totala kostnaderna för barnomsorgen. Kostnadsskillnaderna
för barnomsorgen mellan olika kommuner och mellan olika omsorgs-
former är stora. Skillnaderna förklaras inte i någon högre grad från
regeringen och Socialstyrelsen i budgetprocessen.

1993/94 :RR1

Granskningen inriktas bl.a. på frågor som rör resultatutnyttjande 1993/94:RR1
samt uppföljning, utvärdering och tillsyn av barnomsorgen.

En rapport väntas bli klar under hösten 1993.

Insatser mot ekonomisk brottslighet

Beslutsunderlag 1992/93:2

Riksdagens skatteutskott har föreslagit att revisorerna skall granska
samverkan mellan skattemyndigheter, polis och åklagare med inrikt-
ning på samarbetet mot ekonomisk brottslighet med skatteanknytning.
Revisorerna genomförde under 1992 två informationsbesök hos skatte-
myndigheterna i Stockholms och Västmanlands län. Revisorernas ar-
betsutskott har också haft en utfrågning med Riksåklagaren, Rikspolis-
styrelsen och Riksskatteverket.

Den ekonomiska brottsligheten är ett stort samhällsproblem. Många
av brotten upptäcks aldrig. Myndigheterna har svårigheter att hantera
situationen. Ärendebalanserna ökar. Många brott kommer aldrig att
utredas. Många brott är mycket komplicerade. Utredningstiden är
alltför lång och många brott hinner preskriberas. Under de senaste
åren har läget försämrats. Färre fall utreds och blir föremål för åtal
och dom. Detta kan tyda på att effektiviteten i myndigheternas arbete
sjunkit, men kan också sammanhänga med att ärendena blivit alltmer
komplicerade. De politiska signalerna är enligt berörda myndigheter
inte tillräckligt tydliga när det gäller samhällets syn på ekonomisk
brottslighet.

Med hänsyn till vad som framkommit vid besöken beslöt revisorer-
na att genomföra en granskning av samhällets insatser mot den ekono-
miska brottsligheten. Beslutet fattades den 18 november 1992.

Den pågående granskningen har formen av en bred överblick över
problemområdet och det berörda myndighetssystemet. I underlagsma-
terialet ingår beskrivningar av 20 verkliga fall av ekonomisk brottslig-
het. En särskild delstudie om momsbedrägerier och momskontroll
baseras på en enkät till länsskattemyndigheterna. Personliga intervjuer
har gjorts med ett stort antal personer vid de myndigheter som
kommer i beröring med ekonomisk brottslighet — främst åklagare,
polis, domstolar, skatte- och kronofogdemyndigheter. Studieresor har
gjorts till Malmö, Göteborg, Oslo, Köpenhamn och Helsingfors.

En rappport väntas bli klar under hösten 1993.

Statlig personalpolitik

Beslutsunderlag 1992/93:7

Revisorerna beslöt hösten 1992 att göra en granskning av statlig
personalpolitik med inriktning på chefeförsörjningsfrågor och myndig-
heters personalpolitik. I granskningen ingår bl.a. en undersökning av
vissa personalpolitiska frågor hos myndigheterna. Denna undersökning
har genomförts i en enkät till ca 200 myndigheter. Även regerings-
kansliets arbete på området ingår i undersökningen. 25

En rapport väntas vara klar under hösten 1993.

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården

Beslutsunderlag 1992/93:9

Syftet med granskningen är att kartlägga Socialstyrelsens tillsynsroll
inom hälso- och sjukvården och samspelet med bl.a. Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd i ärenden med disciplinkaraktär.

Granskningen skall visa hur Socialstyrelsens tillsyn går till i prakti-
ken genom en kartläggning av vad tillsynsarbetet består av och hur
styrelsens regionala tillsynsenheter bedriver detta arbete. Frågeställ-
ningar som skall besvaras är bl.a. huruvida en gemensam tillsynspraxis
av s.k. lex Maria-ärenden finns i landet, i vilken utsträckning fel och
försummelser faktiskt upptäcks och om anmälningsbenägenheten för
upplevda missförhållanden inom sjukvården är lika över landet. Poten-
tiella disciplinärenden hos såväl landstingens förtroendenämnder som
hos Patientförsäkringen avses bli kartlagda. Vidare kommer handlägg-
ningen av disciplinärendena inom Socialstyrelsen och Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd att granskas.

Granskningen, som beräknas avslutas hösten 1993, har initierats av
socialutskottet.

Åtgärder mot arbetslöshet

Beslutsunderlag 1992/93:10

Revisorerna har beslutat att granska åtgärder mot arbetslöshet efter
förslag från bl.a. riksdagens arbetsmarknadsutskott.

Arbetslösheten ligger nu på sin högsta nivå sedan 1930-talet och
ökar alltjämt. 1 takt med att arbetslösheten ökar har även kostnaderna
för arbetsmarknadspolitiken stigit. Såväl utbetalningarna till den aktiva
arbetsmarknadspolitiken som kontantstödet till de arbetslösa uppgick
under budgetåret 1992/93 till drygt 30 miljarder kronor. Därutöver
medför arbetslösheten kostnader för berörda individer i form av ute-
blivna inkomster, isolering och risk för utslagning från arbetsmarkna-
den. Arbetslöshet innebär även samhällsekonomiska kostnader genom
utebliven produktion och därmed ytterligare försämrade statsfinanser.

Granskningen syftar till att kartlägga arbetsmarknadspolitikens roll
inom ramen för den ekonomiska politiken samt att bedöma hur väl
man lyckats utnyttja arbetsmarknadspolitiken i den konkreta arbetslös-
hetsbekämpningen.

Bl.a. följande frågor kommer att belysas i granskningen:

- handlningsutrymmet för den ekonomiska politiken i allmänhet och
arbetsmarknadspolitiken i synnerhet när det gäller att utforma och
genomföra åtgärder mot arbetslöshet,

-arbetsmarknadspolitikens roll visavi andra politikområden,
-åtgärdernas effekter på arbetslöshetsnivån,

-åtgärdsinsatserna under nuvarande arbetsföshetskris vad gäller tids-

anpassningen, volymerna och sammansättningen,

-det decentraliserade beslutsfattandet inom Arbetsmarknadsverket,

- uppföljning/utvärdering av gjorda insatser,

1993/94:RR1

-ändamålsenligheten i styrsystem och system för ekonomiredovisning.

En rapport väntas föreligga under hösten 1993.

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Beslutsunderlag 1992/93:11

Vid ett flertal granskningar har Riksdagens revisorer haft anledning att
peka på brister i den tillsyn som olika myndigheter ansvarar för.
Bristerna synes i vissa fall bero på att tillsynsverksamheten inte fått
tillräcklig prioritet. I andra fall kan förklaringen vara att tillsynsrollen
alltför mycket sammanblandas med främjanderollen hos myndigheten.
Inom områden med omfattande egenkontroll kan det finnas brister i
tillsynsmyndighetens granskning av hur denna bedrivs.

Mot bakgrund av aktuella samhällsorganisatoriska förändringar i
form av bl.a. decentralisering, nya driftformer, fri nämndorganisation i
kommunerna och generellt statsbidragssystem kommer tillsynsverk-
samheten att få en allt viktigare roll framöver. Revisorerna har därför
beslutat göra en mer generell granskning av tillsynen.

Granskningen skall ta sikte på att närmare undersöka hur tillsynen
går till i praktiken i första hand på myndighetsnivå. Vilka förutsätt-
ningar och resurser som finns för tillsyn och vilken tillsyn som bedrivs
inom olika områden är centrala frågor vid granskningen. Hur föränd-
ras förutsättningarna för och behoven av tillsyn vid samhällsorganisato-
riska förändringar? Hur anpassas myndigheternas tillsyn med hänsyn
till det ökade inslaget av egenkontroll och närmandet till EG?

Granskningen bör också belysa hur regeringen följer upp och till
riksdagen redovisar resultatet av tillsynsverksamheten. Granskningen
kan till en del bygga på tidigare ärenden hos Riksdagens revisorer och
Riksrevisionsverket, men baseras också på fördjupade studier inom
områdena:

-djurskydd och livsmedelskontroll

-skola

- transporter — särskilt spårbundna.

Särskilda boendeformer för äldre

Beslutsunderlag 1992/93:12

Socialutskottet har föreslagit att revisorerna skall granska om riksda-
gens beslut i fråga om ålderdomshem har genomförts och om riksda-
gens intentioner har klargjorts i regleringen av byggande och drift av
ålderdomshem och andra boendeformer för äldre. En enig riksdag
underströk våren 1988 att ålderdomshemmen kommer att behövas
även i fortsättningen inom äldreomsorgen. Erfarenheterna visar samti-
digt att det sedan länge varit förknippat med svårigheter att särskilja
olika typer av boendeformer för äldre. Revisorerna anför tre skäl för
att granska den statliga styrningen vid anordnande av särskilda boende-
former för äldre:

1993/94 :RR1

-Frågan omfattar två lagstiftnings- och myndighetsområden med skil-
da utgångspunkter för frågans behandling, socialtjänsten och statens
stöd till bostadsförsörjningen. Bostadsstöd utgår till bostäder men
inte till institutioner. Avgränsningen av begreppet bostad enligt plan-
och bygglagens bestämmelser har varit en central fråga vid hante-
ringen av statligt bostadsstöd till särskilda boendeformer för äldre.

-Styrformerna har förändrats genom en avreglering samt beslut om
ett decentraliserat beslutsfattande. En belysning av hur riksdagens
beslut hittills har klargjorts av regering och myndigheter och uppfat-
tats av huvudmännen kan därvid ge värdefulla erfarenheter.

- Kontakter med Socialdepartementet, Socialstyrelsen, Boverket och
Svenska kommunförbundet visar att diskussioner om standardkrav
länge har varit aktuella.

Revisorernas granskning avser perioden 1986—1992 och avser fyra
aspekter:

-Utbyggnad, utveckling och planering av särskilda boendeformer för
äldre.

-Kommunernas planering och beslut rörande särskilda boendeformer
för äldre med särskild uppmärksamhet på hur den statliga styrning-
en och informationen har uppfattats samt styrningens inverkan på
kommunernas planering och beslut.

- Utformning av den statliga styrningen avseende särskilda boendefor-
mer för äldre under perioden 1986—1992.

-Frågor med anknytning till myndigheternas bevakning och tillsyn av
särskilda boendeformer för äldre.

Granskningen beräknas avslutas hösten 1993.

Transfereringssystemens utveckling

Beslutsunderlag 1992/93:13

En pågående granskning av transfereringssystemens utveckling koncen-
treras till frågan om vilken betydelse ett omfattande och finmaskigt
socialförsäkringsnät haft i olika avseenden:

-för medborgare

Vilken kunskap har allmänt sett funnits om skilda försäkringar och
vad har det betytt för olika kategoriers möjligheter att få ersättning
från socialförsäkringen? På vilket sätt har individer och hushåll anpas-
sat sig till förändringar i systemen?

-för administrationen

Vilken intern kontroll bedrivs vid Riksförsäkringsverket och försäk-
ringskassorna? Hur bedrivs den externa kontrollen? Hur påverkas
revisionen av reglernas komplexitet och av frekventa förändringar i
regelsystemen? I vilken mån har Riksförsäkringsverket och försäk-
ringskassorna uppmärksammat brister och föreslagit förändringar i
systemen?

-för beslutsfattare

Vilken information har riksdagen fatt om hur skilda försäkringssy-
stem används? Hur har reglernas mångfald och komplexitet inverkat

1993/94:RR1

på riksdagens möjligheter att överblicka sambanden mellan olika för-
säkringssystem? Har riksdagen informerats om de slutliga effekterna av
förändringar i systemen?

Regionala utvecklingsinsatser

Beslutsunderlag 1992/93:15

Revisorerna har beslutat granska det statliga stödet till regionala ut-
vecklingsinsatser, det s.k. länsanslaget.

Granskningen kommer att inriktas mot frågor om statlig styrning
inom ett område som präglas av stark decentralisering både när det
gäller planering och beslutsfattande. Hur uppföljning och utvärdering
fungerar på regional och central nivå kommer att uppmärksammas
särskilt. Revisorerna kommer också att inrikta sin granskning på
regeringsnivån.

Vidare anges i beslutsunderlaget en del andra frågor som kommer
att analyseras närmare, bland dem användningen av projektmedel för
insatser som särskilt prioriterats av riksdagen och regeringen.

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen

I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska Riksban-
ken, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Nor-
diska rådets svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileums-
fond. Denna revision inriktas i huvudsak på granskning av årsbokslu-
ten och hur den interna kontrollen fungerar. I detta arbete har
revisorerna biträtts av Bohlins Revisionsbyrå AB. Den genomförda
granskningen har inte föranlett revisorerna att göra några anmärkning-
ar eller särskilda uttalanden.

Granskningen av Riksbankens och Jubileumsfondens verksamhet
har på föreskrivet sätt redovisats till riksdagen (redogörelserna
1992/93:RR5 och 6).

3.5 Informationsbesök

Revisorerna gör resor och studiebesök för att få information i frågor
som väckt deras intresse ur förvaltningsrevisionen aspekt. Vid dessa
informationsbesök deltar vanligen två revisorer och en tjänsteman från
kansliet. Information som inhämtats vid besök redovisas i en särskild
rapport som behandlas av revisorerna i plenum. Rapporten brukar
också skickas till berört utskott och departement samt till myndighet
(motsv.) som besöket gällt. I vissa fall har sådana rapporter lett till
någon form av åtgärd från revisorernas sida.

Under 1992/93 har rapporter avlämnats angående följande informa-
tionsbesök:

- Livsmedelsverket

-Avregleringen av taxinäringen

-Domstolarnas bemanning

- Statens jordbruksverk

1993/94 :RR1

-Överförmyndarnämnden i Göteborg och Överförmyndaren i Norr-
tälje

-Statens invandrarverks sluss I 11 i Växjö

4 Särskilda föredragningar m.m.

4.1 Särskilda föredragningar

Revisorerna har under det gångna verksamhetsåret kallat verkschefer
och andra chefstjänstemän till särskilda föredragningar i plenum.

Statssekreteraren i Finansdepartementet Olle Wästberg har kom-
menterat 1993 års finansplan och i samband därmed belyst olika
aspekter på det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget.

Valuta- och ränteutvecklingen samt rationaliseringsåtgärder avseende
Riksbankens interna förvaltning var huvudpunkter i riksbankschefen
Bengt Dennis föredragning hos revisorerna.

Förvaltningsdirektören Anders Forsberg och ekonomichefen Lena
Uhlin har informerat om förvaltningskontorets verksamhet samt om
riksdagens satsningar inom ADB-området och utvecklingen av ett
budgeteringssystem.

Landshövdingen Ulf Adelsohn har hållit ett anförande i ämnet
Regional samordning.

De övriga särskilda föredragningar som ägt rum har koncentrerats
till vissa ämnesområden, bl.a. uppföljnings- och utvärderingsverksam-
het inom området i fråga. Föredragningarna av detta slag har gällt
verksamhetsområdena för Jämställdhetsombudsmannen, Arbetslivsfon-
den, Statens arbetsgivarverk, Samhall AB och Överstyrelsen för civil
beredskap.

4.2 Länsresor

Revisorerna besökte Västmanlands län den 19—21 augusti 1992 och
Jönköpings län den 16—18 juni 1993.

Västmanlands län

Revisorernas resa inleddes med ett besök på Länsstyrelsen i Västerås,
där information gavs om länets situation i stort vad gäller bl.a. arbets-
marknad och näringspolitik, kommunikationer och miljö. Vad gäller
kommunikationerna framhölls Mälarsjöfartens betydelse och behovet
av upprustning av Södertälje kanal. Byggandet av den nya länsjärnvä-
gen mellan Ludvika och Västerås, den s.k. Bergslagspendeln, har blivit
väsentligt dyrare än beräknat, bl.a. till följd av upphandlingsproblem
gentemot Banverket. Vad gäller miljön framhölls att Bergslagen har
mycket liten motståndskraft mot försurningen. 45 % av skogsmarken
har ett pH-värde under 4,5 — en nivå som ligger mycket nära
krisnivån 4,14.

1993/94 :RR1

Arbetsmiljö och arbetsskador var temat för ett besök på ABB. 1993/94:RR1
Bristerna i arbetsskadeförsäkringen togs upp, och ABB:s T50-projekt
presenterades. Därpå följde ett besök på företaget ABB Control med
information från personalen och verkstadsbesök.

Resan innefattade också en hel dags besök i Hallstahammars kom-
mun, en kommun med hög arbetslöshet men förhållandevis god eko-
nomi och god kommunal service. Utgifterna måste dock dras ned, och
ekonomin kan snabbt försämras om befolkningen minskar genom
utflyttningar. Bland kommunala insatser kan nämnas rationalisering
av den kommunala organisationen, satsning på ett gymnasium tillsam-
mans med Surahammars kommun (kommunalförbund), aktiva insat-
ser för kultur och fritid, samt den särskilda Hallsta-modellen inom
socialtjänsten. Vad gäller kommunala planfrågor gavs exempel på de
problem som man från kommunernas sida möter till följd av sektori-
seringen och omstruktureringarna av den statliga verksamheten.

Besök gjordes även vid Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, som
hotas av nedläggning då den skogliga utbildningen är överdimensione-
rad i Sverige. Stiftelsen Skog och trä, bildad 1989, avser att samordna
insatser för skogligt centrum i regionen. Grimsö forskningsstation, som
numera tillhör Lantbruksuniversitetet, bedriver forskning rörande skog
och miljö och människans påverkan på viltarterna. Man har även
forskarutbildning och internationella samarbetsprojekt med Baltikum
och Ryssland.

Miljö- och naturvården kring Mälaren var ämnet under en båtresa
till Ridö naturreservat. Ägare till naturreservatet är Domän AB, som
har lönsamhetskrav på sin verksamhet vilket ger oundvikliga målkon-
flikter. Någon nationalpark finns inte på Mälaröarna, trots den speciel-
la naturtypen. Det finns en allmän brist på pengar för naturvården,
speciellt för det gamla odlingslandskapet som kostar mycket att driva.
Det framhölls också att omställningen av jordbruksmark har mycket
stor omfattning i länet — 35 000 av totalt 130 000 ha har anmälts för
omställning.

Jönköpings län

Besöket inleddes på Länsstyrelsen med information om länet och om
bl.a. sysselsättningssituationen, utbildningsväsendet och Utvecklings-
fondens verksamhet.

Industrin är länets ryggrad. Jönköpings län är landets mest utprägla-
de industrilän. Mest känt är länet för de många småföretagen med
"Gnosjöanda". Länet har för närvarande högre sysselsättningsnivå
inom industrin än riket i genomsnitt. Jord- och skogsbruket är små-
skaligt och drivs ofta i kombination med andra näringar. Även inom
jordbruksnäringen är sysselsättningen högre än genomsnittligt för riket
i övrigt.

Många tunga trafikstråk går genom länet, exempelvis E 4:an och
södra stambanan, vilket har bidragit till utvecklingen av transportan-
knutna näringar som godsspedition och handel.

Det viktigaste för länets framtid anses vara ett internationellt kon-
kurrenskraftigt näringsliv. För att förverkliga detta prioriteras utveck-
ling inom bl.a. områdena kommunikation, utbildning, kultur och
service.

Senare under dagen besöktes Elmia, som är ett av norra Europas
ledande mäss- och kongresscentrum. Även Länsarbetsnämnden och
Socialstyrelsens regionala enhet besöktes liksom A 6-center, militäran-
läggningen som omvandlats till köpcenter.

Andra dagen ägnades åt de s.k. höglandskommunerna, Tranås, Ane-
by, Eksjö, Nässjö, Vetlanda och Sävsjö. Dessa kommuner driver vissa
gemensamma projekt som högskoleutbildning, näringslivsfrågor och
turism. Nässjö Resecentrum besöktes varvid revisorerna orienterades
om aktuella kommunikationsfrågor i länet. På I 12 gavs information
om Eksjö Garnison och Ing 2. Efter besök i kulturskyddad bebyggelse
i Eksjö besökets Bergets fiskeanläggning och Höglandssjukhuset i Ek-
sjö.

Den tredje dagen besöktes Skillingaryd med bl.a. skjutfältet och de
militära förläggningarna. Resten av dagen ägnades åt Gnosjöområdet
med besök på Isaberg AB och information om Arbetslivsfondens
verksamhet i länet. Revisorerna orienterades om kapitalförsörjningsfrå-
gor, utbildnings- och kulturfrågor och kommunikationsfrågor inom
Gnosjöområdet och delgavs en analys av den s.k. Gnosjöandan.

4.3 Övrigt

Under verksamhetsåret har revisorerna och kansliet mottagit ett flertal
besök, både av svenska och av utländska grupper.

1993/94:RR1

5 Ekonomi och personal

Riksdagens revisorer har för 1992/93 upprättat årsredovisning enligt
förordningen om myndigheters årsredovisning och anslagsframställning
och de nya bestämmelserna i bokföringsförordningen. I årsredovisning-
en ingår balansräkning, resultaträkning, anslagsredovisning och finan-
sieringsanalys.

Uppgifterna i detta avsnitt är till en del hämtade från årsredovis-
ningen men presenterade i mer lättillgänglig form. Därutöver ingår
uppgifter om personal m.m. som är avsedda att beskriva resursåtgång
och resursutnyttjande.

5.1 Tillgångar och skulder

Omslutningen i balansräkningen ligger på drygt 500 000 kr. Tillgångs-
sidan innehåller följande poster:

Omsättningstillgångar

1993/94:RR1

Anläggningstillgångar

Fordran på statsverkets check-
räkning

Skulder och "kapital" består av:

Kortfristiga skulder

Kapitalförändring enl. resultat-
räkning

5.2 Resultaträkning

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

Verksamhetens kostnader

Driftkostnader

Personal

Lokaler

Övrigt

Avskrivningar

Arets kapitalförändring

3 624 (kontantkassa och
fordran avseende åter-
betalning)

92 000 (sex persondatorer och
en telefax, inköpta
1992/93)

405 255 (likvida medel vid årets
slut)

408 879 (leverantörsskulder,
personalens källskatt och
ej utbetalda traktamen-
ten juni)

92 000 (balanserade
anläggningstillgångar)

12 059 950

11 924 950

8 978 310

1 109 287

1 837 353

43 000

92 000

Av personalkostnaderna utgjorde löner till fast anställda ca 7 440 000
kr och arvoden till tillfälligt anställda och uppdragstagare/konsulter ca
535 000 kr. I dessa belopp ingår lönekostnadspålägg med totalt
2 379 000 kr. För arvoden till revisorerna åtgick drygt 590 000 kr.
Personalkostnaderna i övrigt (sjukvård, utbildning m.m.) belöpte sig på
413 000 kr.

Under året gjordes investeringar på 219 000 kr. De avsåg dels
uppgradering av befintliga persondatorer, dels inköp av nya personda-
torer och andra kontorsmaskiner. Av dessa invärderades utrustning till
en anskaffningskostnad av 135 000 kr genom aktivering i balansräk-

33

3 Riksdagen 1993/94. 2 saml. RR1

ningen. Årets avskrivningar uppgick till 43 000 kr, varmed anlägg-
ningstillgångarnas bokförda värde enligt balansräkningen uppgår till
92 000 kr.

Gjorda investeringar finansierades helt och hållet med anslagsmedel.
Den finansieringsanalys som ingår i årsredovisningen är därför av
begränsat intresse och återges inte här.

5.3 Anslagsredovisning

1993/94:RR1

Anvisat ramanslag för 1992/93	11 413 000
Överföringsbelopp	266 246	(ej utnyttjat anslag 1991/92)
Löneomräkning för 1991/92	150 000
Löneomräkning för 1992/93	396 000
Medgivna merutgifter	237 000	(avser kostnader för tilläggspension)
Summa anslagsmedel	12 462 246
Utgifter	12 059 950

Saldot mellan disponibelt anslag och utgifter blev alltså 402 296 kr
(12 462 246—12 059 950), eller det belopp som kan överföras som en
besparing till budgetåret 1993/94.

5.4 Personal

Tjänster, anställda och årsarbetskrafter

	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Antal tjänster	20	20	20	20
varav chefer	3	3	3	3
rev.dir.	11	11	11	11
övr. personal	6	6	6	6
Antal anställda	20	20	20	20
Årsarbetskrafter	16,5	18,0	18,3	18,2

Volymen årsarbetskrafter har under åren i någon mån decimerats
genom kortare vakanser vid avgångar. Men till helt övervägande delen
beror den ofullständiga beläggningen på deltidstjänstgöringar och att
längre tjänstledigheter beviljats flera av handläggarna för tjänstgöring i
riksdagsutskott, regeringskansliet och inom kommittéväsendet.

Bland den övriga personalen har tre av sex deltid, den 1 juli 1993
varierande mellan 70 och 90 %.

Medel som frigjorts på grund av vakanser och tjänstledigheter och
inte använts för vikarier har disponerats för tillfälliga anställningar och
anlitande av experter. Under 1992/93 tjänstgjorde ytterligare åtta perso-
ner på kansliet för längre eller kortare tid, motsvarande totalt 2,3
årsarbetskrafter.

Antal frånvarodagar för sjukdom och barnledighet ligger lågt och
har, om man bortser från långtidssjukskrivning, minskat under perio-
den.

1993/94:RR1

Frånvarodagar per anställd

	1989/90	1990/91	1991/92	1992/93
Sjukdom	5,9	2,5	3,1	6,2
Vård av barn m.m.	3,6	2,6	2,6	2,3
Summa per anställd	9,5	5,1	5,7	8,5

Fördelning av anställda på män och kvinnor

	juli 1988 män kvinnor	juni 1993
	juli 1988 män kvinnor	män	kvinnor
Chefer	3	1	2
Rev.dir.	6 5	4	7
Övr. personal	1 6	1	5

5.5 Utbildning och kompetensutveckling

Sedan 1990/91 har betydligt mer pengar och tid satsats på utbildning
än tidigare.

Insatserna under 1992/93 kostade drygt 180 000 kr och var av
följande slag:

-Tvådagarskonferens rörande bl.a. Riksdagens revisorers framtida or-
ganisation (alla anställda)

- Utbildning i samband med byte av datorprogram (alla anställda)
-Individuell utbildning, kurser och konferenser

- Interna seminarier (tio)

-Seminarier med deltagande av revisorerna och personal i riksdags-
förvaltningen (fyra)

Några anställda deltog i juni 1993 vid en kongress i Stockholm som
anordnats av den europeiska organisationen för revisionsmyndigheter
(EUROSAI). Bl.a. diskuterades svårigheter vid revision av privatisering
av samhällsorgan och hur revisionsmyndigheterna skall uppnå resultat.

Skrivelser till riksdagen

1988/89

Personalresurserna vid Skogsstyrelsen och för skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter

Förs. 1988/89:6, 1988/89:JoU12, rskr. 1988/89:156

Rapport 1987/88:8

VB 1988/89, s. 12

Stödet till fiskerinäringen

Förs. 1988/89:9, 1988/89:JoU12, rskr. 1988/89:156

Rapport 1987/88:6

VB 1988/89, s. 13

Statistiken över socialavgifterna

Förs. 1988/89:16, 1988/89:FiU23, rskr. 1988/89:169

Rapport 1987/88:7

VB 1988/89, s. 14

Statliga insatser för prospektering

Förs. 1988/89:17, 1988/89:NU21, rskr. 1988/89:179

Rapport 1987/88:9

VB 1988/89, s. 16

Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

Förs. 1988/89:18, 1989/90:FiU3, rskr. 1989/90:9

Rapport 1988/89:2

VB 1988/89, s. 17

Statistiken över mervärdesskatt

Förs. 1988/89:25, 1989/90:FiU4, rskr. 1989/90:10

Rapport 1988/89:3

VB 1988/89, s. 18

Utvärdering av glesbygdsstödet

Förs. 1988/89:26, 1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346

Rapport 1988/89:1

VB 1988/89, s. 18, 1989/90, s. 15

1989/90

Arbetsskadeförsäkringen

Förs. 1989/90:8, 1989/90:SfU15, rskr. 1989/90:203

Rapport 1989/90:5

VB 1989/90, s. 15

Stödet till experimentbyggandet

Förs. 1989/90:9, 1989/90:BoU 19, rskr. 1989/90:339

Rapport 1989/90:1

VB 1989/90, s. 16

1993/94:RR1

Bilaga 1

37

Riksdagens roll i budgetprocessen

Förs. 1989/90:11, 1989/90:FiU39, rskr. 1989/90:304

Rapport 1989/90:5

VB 1989/90, s. 17

1983 års bostadsförbättringsprogram

Förs. 1989/90:13, 1989/90:BoU21, rskr. 1989/90:340

Rapport 1989/90:2

VB 1989/90, s. 18

Postverkskoncernens verksamhet

Förs. 1989/90:14, 1989/90:TU29, rskr. 1989/90:377

Rapport 1989/90:4

VB 1989/90, s. 19

Registrering och dokumentation av de statliga museernas samlingar

Förs. 1989/90:16, 1990/91:KrU10, rskr. 1990/91:126

Rapport 1989/90:8

VB 1989/90, s. 20

Koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland

Förs. 1989/90:17, 1990/91:TU6

VB 1989/90, s. 21

1990/91

SJ-koncernens verksamhet

Förs. 1990/91:12, 1990/91 :TU25, rskr. 1990/91:325

Rapport 1989/90:6

VB 1990/91, s. 10

Sveriges turistråd

Förs. 1990/91:13, 1990/91:KrU16, rskr. 1990/91:175

Rapport 1990/91:1

VB 1990/91, s. 11

Den svenska hälso- och sjukvården

Förs. 1990/91:17, 1991/92:SoU6, rskr. 1991/92:58

Rapport 1990/91:4

VB 1990/91, s. 12

Planeringen och genomförandet av Boverkets lokalisering

Förs. 1990/91:19, 1991/92:AU13, rskr. 1991/92:176

Rapport 1990/91:5

VB 1990/91, s. 13

Televerkskoncernens verksamhet

Förs. 1990/91:20, 1991/92:TU20, rskr. 1991/92:313

Rapport 1990/91:2

VB 1990/91, s. 14

1993/94:RR1

Bilaga 1

38 1991/92

Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

Förs. 1991/92:11, 1991/92:UU11, rskr. 1991/92:71, 72

Rapport 1990/91:6

VB 1991/92, s. 11

Näringspolitiken — utredningar och näringspolitiska program

Förs. 1991/92:12, 1991/92:NU 14, rskr. 1991/92:94

Rapport 1990/91:3 o. 8

VB 1991/92, s. 12

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

Förs. 1991/92:14, 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337

Rapport 1991/92:3

VB 1991/92, s. 13

Konsumentprisindex

Förs. 1991/92:16, 1991/92:FiU19, rskr. 1991/92:255

Rapport 1991/92:5

VB 1991/92, s. 14

Granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna

Förs. 1991/92:17, 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:334

VB 1991/92, s. 16

Samordnad investeringsplanering för transporter

Förs. 1991/92:18, 1991/92:TU22, rskr. 1991/92:333

Rapport 1991/92:7

VB 1991/92, s. 17

Riksdagen och normgivningsprocessen

Förs. 1991/92:19, 1992/93:KU1, rskr. 1992/93:7

Rapport 1991/92:6

VB 1991/92, s. 18

Den nya budgetprocessen

Förs. 1991/92:20, 1992/93:FiU4, rskr. 1992/93:30

Rapport 1991/92:2

VB 1991/92, s. 20

Familjehemsvård för barn och ungdom

Förs. 1991/92:21, 1992/93:SoU4, rskr. 1992/93:17

Rapport 1991/92:4

VB 1991/92, s. 22

Det militära försvarets kostnader för resor

Förs. 1991/92:22, 1992/93:FöU9, rskr. 1992/93:334

Rapport 1991/92:11

VB 1991/92, s. 23

1993/94:RR1

Bilaga 1

39

Sakregister till granskningsärendena åren

1983/84-1992/93

1993/94 :RR1

Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren

1983/84 t.o.m. verksamhetsåret 1992/93. Det omfattar också ärenden i
vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.

Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riksdags-
trycket bland förslag och redogörelser saml. C2.

I registret hänvisas till verksamhetsberättelse för budgetår. Siffra efter
kolon avser sida i berättelsen i fråga.

ADB inom statsförvaltningen	88/89:25
ADB och integritet	91/92:26, 92/93:18
Administrationskostnaderna för u-hjälpen AfErsverken	87/88:21, 89/90:23
Affärsverkskoncernerna	91/92:16
Postverket	89/90:19, 90/91:9
SJ	90/91:10
Televerket	90/91:14, 91/92:10
Aktiebolaget Tipstjänst	88/89:17, 89/90:14
Allmänna reklamationsnämndens verksamhet	85/86:18
Ambassadlokaler, kostnader för	83/84:27
AMS-bidrag till flyttningskostnader	87/88:25
Anhållna, kostnaderna för	84/85:13
Anslagsutvecklingen vid Operan	83/84:10
Apoteksbolaget	91/92:26
Arbetsgivaravgifter	84 /85:20, 87/88:27, 88/89:14
Arbetslöshet, åtgärder mot	92/93:26
Arbetsmarknadsutbildningen	92/93:21
Arbetsmarknadsverkets personalsituation	83/84:13
Arbetsskadeförsäkringen	89/90:15
Arvsbeskattning, organisation av	91/92:25
Avbemannade fyr- och lotsplatser	83/84:17
Avgiftsfinansierad statlig verksamhet	88/89:22
Avgiftssystem, Luftfartsverkets	86/87:21
Barnomsorgen, effektiviteten i	92/93:24
Beredskapslån, ÖEF:s handläggning av	84/85:22
Besparingsåtgärder inom skogsvårdsorganisationen	88/89:12
Biblioteksväsen , DFI	86/87:20
Bidragsförskott	85/86:12
Bisysslor, statsanställdas	89/90:22
Boendeformer för äldre	92/93:27
Bostadsförbättringsprogram, 1983	89/90:18
Bostadslån, räntebidrag till	84/85:19
Bostadsstyrelsens ADB-resuser	88/89:25
Bosättningsbegreppen och deras tillämpning	84/85:18
Boverkets omlokalisering	90/91:13, 91/92:10

Budgetprocessen, den nya

Budgetprocessen, riksdagens roll i

Byggforskningsrådet

Byggnadsstyrelsen, egenregiverksamhet

Byggnadsstyrelsens hyressättning

Byråkrati i statsförvaltningen

Civila statliga myndigheters lokalanskaffning

Databehandling

ADB och integritet

Bostadsstyrelsens ADB-resurser

Datorbaserat system för studiedokumentation
Datainspektionen

Delegationen för vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI)

Delgivning

Depositionsverksamhet, Statens konstmuseers

Domarbanan, avhopp från

Domstolarnas delgivning

Domstolsväsendet, personalplanering inom

91/92:20, 92/93:10

89/90:17

89/90:16

87/88:18

89/90:25, 90/91:15

90/91:15

1993/94 :RR1

87/88:19

91/92:26,

88/89:25

84/85:12

91/92:26

86/87:20

87/88:13,
85/86:21
86/87:18

87/88:13,

86/87:18

92/93:18

88/89:10

Ekonomisk brottslighet 92/93:25

Exekutionsväsendet

Indrivningsstatistiken 83/84:18

Kronofogdemyndigheterna

a) personalresurser 86/87:10

b) indrivningsverksamheten 84/85:20

c) ADB-stödet 91/92:24

Experimentbyggande, stöd till

Exportrådet

Familjehemsvård

Fartygsbränsle, skatt på

Fartygs kreditgarantinämnden

FFV Allmateriel AB

Fiskerinäringen, stöd till

Fiskeri- och fiskberedningslån

Flygplatser, huvudmannaskap och kostnadsansvar
Flyktingförläggningar, kostnader vid
Flyktinginvandringen till Sverige

Flyttningsbidrag, starthjälp

Frivårdskostnaderna inom kriminalvården

Fyr- och lotsplatser

Förband, nedläggning och flyttning
Förpassningsresor

Försvaret, ekonomistyrning på lokal nivå
Försvarets kostnader för resor

89/90:16

84/85:19

91/92:22,
85/86:11
84/85:9
87/88:12,
88/89:13
88/89:13
86/87:22
87/88:14
86/87:11,
87/88:25
85/86:19
83/84:17
92/93:24
91/92:25
92/93:20
91/92:23,

92/93:11

88/89:10

87/88:10

92/93:10

Försvarsväsen 1993/94 :RR1

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter 91/92:13

Nedläggning och flyttning av förband

Upphandling av byggentreprenader

Upphandling, målflygverksamheten m.m.

Förändringsprocesser och omorganisationer i stats-
förvaltningen

92/93:24

87/88:23

86/87:19

92/93:13

Glesbygdsstöd, utvärdering av

Gotland, koncessionsavtalet om linjesjötrafik
Granskning av statliga bolag, AB Tipstjänst
Grundskolan, statsbidraget till
Gymnasieskolan—resurser, resultat, utveckling

88/89:18, 89/90:15

89/90:21, 90/91:9

88/89:17, 89/90:14

83/84:30

92/93:14

Hand läggn i ngst ider

Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning
Skattemål

Hornborgasjön, restaurering av

Hydrologisk information

Hyressättning för statliga civila lokaler

Häktningskostnader

Hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvård, disciplinärenden

Högskoleutbildningar, kostnaderna för

89/90:22

88/89:23

88/89:19

86/87:12

89/90:25, 90/91:15

84/85:13

90/91:12, 91/92:9

92/93:26

87/88:17, 88/89:11

Indrivning av skatter och avgifter

Industricentra i Skellefteå, Stiftelsen

Information

DFI

Lagar och andra författningar

Toxikologisk informationsservice

Inkomst- och förmögenhetsskatterna, statistik över

Inresekontroll

Internationellt utvecklingssamarbete
administration och uppföljning
effektiviteten i förvaltningen

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Invandrarverk, Statens

Flyktinginvandringen

Invandrarpolitiken

Kostnader vid flyktingförläggningar

Inventarieredovisning, statliga myndigheters

Investeringsplanering för transporter

83/84:18, 84/85:20

85/86:21

86/87:20

87/88:18

84/85:19

87/88:11, 88/89:10

86/87:11

87/88:21, 89/90:23

91/92:11

92/93:11

86/87:11

92/93:11

87/88:14

87/88:12, 88/89:10

91/92:17

Kommunal barnomsorg, statsbidrag

Konsumentprisindex

87/88:24

91/92:14

Kontrollen av mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter 86/87:17

(se även Skatter och avgifter)	42
Kriminalvården, frivårdskostnaderna inom	85/86:19

Kriminal vårdsanstalter

Kronofogdemyndigheterna

ADB-stödet

Exekutionsväsendet

Myndigheternas organisation

Myndigheternas personalresurser

Kulturadministration

Landskrona Finans AB

Lantmäteriverksamhet, organisation

Lokalanskaffning, för civila statliga myndigheter
Lokalanvändning vid myndigheter

Lots- och fyrplatser

Luftfart

Luftfartsverket och dess avgiftssystem

Läkemedel, rätt till fria

Läkemedelskontrollen

Läkemedelskontrollen inom sjukförsäkringen
Länsbostadsnämndernas verksamhet
Lönesystem för SIDA-personal

Medborgarskap, rutiner vid ansökan om svenskt
Mervärdesskatten

kontrollen av

statistiken över

vid import

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

Mineralprospektering, statliga insatser

Multinationella företags skatteförhållanden
Museer

Museidokumentation

Myndighetssamarbete

Normgivningsprocessen

Nämnden för statens gruvegendom, prospekterings-
verksam heten

Näringspolitiken

Näringsstöd, Fartygskreditgarantinämnden

Omlokalisering, Boverket

Operans anslagsutveckling

Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning,
handläggningstider

Personalpolitik, statlig

Persontransportstödet, gränsområdeseffekter av
Plan- och bostadsverkets ADB-resurser
Planerings- och ekonomisystem inom försvaret

83/84:14 1993/94:RR1

91/92:24

83/84:18

83/84:18, 84/85:20

86/87:10

92/93:22

85/86:22

88/89:22

87/88:19

85/86:12, 86/87:10

83/84:17

86/87:22

86/87:21

85/86:23

83/84:28

85/86:20

87/88:26

84/85:16

85/86:15, 86/87:10

86/87:17

88/89:18, 89/90:14

85/86:18

91/92:13

88/89:16

84/85:11

92/93:22

89/90:20, 90/91:9

88/89:20

91/92:18, 92/93:10

88/89:16

91/92:12

84/85:9

90/91:13, 91/92:10

83/84:10

89/90:22

92/93:25

88/89:25

83/84:9 43

Polisen	92/93:17
Polismyndighets medverkan vid förpassningsresor	91/92:25
Postverkskoncernens verksamhet	89/90:19, 90/91:9
Premieobligationslån, Riksgäldskontorets provisions
kostnader	87/88:19
Psykiskt sjuka, statens ansvar	91/92:25
Redovisningsskyldighet för statliga bidrag	84/85:17
Regional projektverksamhet	86/87:14
Regionala utvecklingsinsatser	84/85:24, 92/93:29
Registrering och dokumentation av de statliga
museernas samlingar	89/90:20, 90/91:9
Reklamskatten	86/87:17
Restaurering av Hornborgasjön	88/89:19
Returpapper	83/84:30
Revisionskontoren och verkscheferna	85/86:16
Riksbankens planerings- och budgetsystem	86/87:15
Riksdagen och försvarsplaneringen	83/84:9
Riksdagens förvaltningskontors befogenheter mot
Riksgäldskontoret	87/88:17
Riksdagens normgivningsbemyndiganden	91/92:18, 92/93:10
Riksdagens roll i budgetprocessen	89/90:17
Riksgäldskontoret, riksdagens förvaltningskontors
befogenheter	87/88:17
Riksgäldskontorets provisionskostnader för
premielån	87/88:19
ROT-program	89/90:18
Rymdverksamheten	92/93:23
Räntebidrag till bostadslån	84/85:19
Saab-Scania AB	92/93:16
Samarbete på skatteområdet	88/89:20
SGU	88/89:16
SIDA	84/85:16, 91/92:11
SJ-koncernens verksamhet	90/91:10
Sjukvårdsresurser	90/91:12, 91/92:9
Skattebrott, bekämpningen av	88/89:20
Skatter och avgifter
Arbetsgivaravgifter, personalresurser för kontroll	84/85:20
Arvsbeskattningen	91/92:25
Indrivning av skatter och avgifter	84/85:20
Kontrollen av mervärdesskatt	86/87:17
Mervärdesskatt vid import	85/86:18
Reklamskatten	86/87:17
Samarbete på skatteområdet	88/89:20
Statistiken över:
inkomst- och förmögenhetsskatterna	87/88:11, 88/89:10
mervärdesskatten	88/89:18, 89/90:14
socialavgifterna	88/89:14

1993/94:RR1

Statliga bolags förlustavdrag 87/88:13

Åtgärder på beskattnings- indrivningsområdet 83/84:18

Skjutvapen, handläggning av tillstånd 86/87:18

Skogsvårdsorganisationen, personalresurserna 88/89:12

Skoldatorn Compis 85/86:22

SMHI:s hydrologiska observationsstationer 86/87:12

Social hemhjälp, statsbidrag för kommunernas

kostnader 87/88:25

1993/94:RR1

Sociala mål för turism

Socialavgifter

nedsättning av företagens

statistiken över

Socialstyrelsens nya organisation

Spri

Statens anslag till Operan

Statens järnvägar

Statens järnvägar, trafikantservice

Statens konstmuseers depositionsverksamhet

Statens stöd till

fiskerinäringen

Saab-Scania AB

Waplans Mekaniska Verkstads AB

Statens utgifter för bidragsförskott

Statens utlåningsverksamhet

Statistiken över

inkomst- och förmögenhetsskatterna
mervärdesskatten

socialavgifterna

Statliga bidrag, redovisning

Statliga bolags rätt till förlustavdrag vid
beskattningen

Statliga företag, konsultkostnader vid utförsäljning

Statliga insatser för prospektering

Statliga museer, registrering och dokumentation
av samlingarna

Statliga myndigheters uppdragsverksamhet

Statliga myndigheters överskottsmateriel

Statsanställdas bisysslor

Statsbidrag till

kommunal barnomsorg

kommunernas kostnader för social hemhjälp
vård av missbrukare

Statsbudgetens utfall, analys

Statsförvaltningen, att ändra

Studiedokumentation vid högskolan,
STUDOK/LADOK

Styrelsen för teknisk utveckling

Stämningar, delgivning av

Stödet till experimentbyggande

90/91:11

88/89:25

88/89:14

87/88:15, 88/89:12

86/87:19, 91/92:24

83/84:10

90/91:10

86/87:24

85/86:21

88/89:13

92/93:16

85/86:23

85/86:12

84/85:17

87/88:11, 88/89:10

88/89:18, 89/90:14

88/89:14

84/85:17

87/88:13

92/93:21

88/89:16

89/90:20, 90/91:9

88/89:22

87/88:12, 88/89:10

89/90:22

87/88:24

87/88:25

88/89:24

86/87:16

92/93:13

84/85:12

85/86:22

87/88:13

89/90:16

Svenskt medborgarskap

Sveriges geologiska undersökning

Säkerheten till sjöss

Taxering i första instans
Teater

Televerket

Tillsyn —innebörd och tillämpning

Tipstjänst

Toxikologisk informationsservice
Trafiksäkerhet

Transfereringssystemens utveckling
Transporter, investeringsplanering för
T u 1 lförrättn i ngsavgifter

Tullverket och Kustbevakningen, samarbete

Tullverkets kontroll av utrikestrafiken

Turistrådet

U-landsinsatserna

administration och uppföljning
effektiviteten i förvaltningen

(Jppbördsstatistik (se Skatter och avgifter)
Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten
inom budgetprocessen

Upphandling av målflygverksamhet och
ombyggnad av helikoptrar

Utbildning

Gymnasieskolan

Högskoleutbildningar, kostnaderna för
Studiedokumentation vid högskolan
STUDOK/LADOK

Utlokalisering av statliga myndigheter
Boverket

Civila myndigheter

Utlåningsverksamhet, statens
Utvecklingsfonden i Stockholms län, visst
finansieringsärende

Utvecklingsfonder, regionala
Utvecklingsinsatser, regionala

84/85:22, 86/87:10

88/89:16

86/87:21

1993/94:RR1

83/84:18

92/93:23

90/91:14, 91/92:10

92/93:27

88/89:17, 89/90:14

84/85:19

84/85:15, 92/93:20

92/93:28

91/92:17

87/88:20

92/93:20

87/88:20

90/91:11

87/88:21, 89/90:23

91/92:11

91/92:20, 92/93:10

86/87:19

92/93:14

87/88:17, 88/89:11

84/85:12

90/91:13, 91/92:10

84/85:14

84/85:17

88/89:22

92/93:20

84/85:24, 92/93:29

Vapenlicens 86/87:18

Vapenregister 86/87:18

Vattenföringsstationer 86/87:12

Venngarns slott, överlåtelsen av 85/86:17

Verkscheferna och revisionskontoren 85/86:16

Vuxenutbildning 91/92:26

Vård av missbrukare, statsbidrag 88/89:24

Vägtrafiksäkerheten 84/85:15

Waplans Mekaniska Verkstads AB, statens stöd till 85/86:23

1993/94:RR1

Äldreboende

ÖEF:s handläggning av beredskapslån m.m.

ÖEF:s handläggning av lån till Holma Fabriks AB
Överskottsmateriel

90/91:18, 92/93:27

85/86:10

85/86:20

87/88:12, 88/89:10

gotab 45092, Stockholm 1993

Redogörelse 1993/94:RR1

Redogörelse till riksdagen1993/94:RR1

Innehåll

Till RIKSDAGEN

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1992/93

Arbetsutskottet

1 Inledning

2 Riksdagens revisorers uppgift ochorganisation m.m.

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter

2.2 Den förvaltningsrevisionella uppgiften

2.3 Organisation

Första avdelningen

Andra avdelningen

Tredje avdelningen

2.4 Arbetsformer

2.5 Medelstilldelning

3 Granskningsverksamheten

3.1 Översikt

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser

3.2.2 Under verksamhetsåret 1992/93 lämnade skrivelser tillriksdagen

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Omstruktureringar i statsförvaltningen

Gymnasieskolan — Resurser, resultat och utveckling

Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö

Polisen i samhällets tjänst

3.2.3 Övriga granskningar

ADB och integritet

Ekonomistyrning på lokal nivå inom försvaret

De regionala utvecklingsfondernas verksamhet

Samarbetet mellan Tullverket och Kustbevakningen vidtullkontroll till sjöss

Trafiksäkerhet

Konsultkostnader vid utförsäljning av statliga företag

Arbetsmarknadsutbildningen

21

3.3 Pågående granskningsärenden

Den statliga kulturadministrationen: Museerna och den svenskahistorien

Det statliga stödet till teatrarna

Den svenska rymdverksamheten

Nedläggning och flyttning av förband

Effektiviteten i barnomsorgen

Insatser mot ekonomisk brottslighet

Statlig personalpolitik

Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården

Åtgärder mot arbetslöshet

Tillsyn — innebörd och tillämpning

Särskilda boendeformer för äldre

Transfereringssystemens utveckling

Regionala utvecklingsinsatser

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen

3.5 Informationsbesök

4 Särskilda föredragningar m.m.

4.1 Särskilda föredragningar

4.2 Länsresor

Västmanlands län

Jönköpings län

4.3 Övrigt

5 Ekonomi och personal

5.1 Tillgångar och skulder

1993/94:RR1

5.2 Resultaträkning

Verksamhetens intäkter

Verksamhetens kostnader

33

5.3 Anslagsredovisning

5.4 Personal

5.5 Utbildning och kompetensutveckling

Skrivelser till riksdagen

1988/89

1989/90

37

1990/91

38

1991/92

39

Sakregister till granskningsärendena åren

1983/84-1992/93

Redogörelse till riksdagen
1993/94:RR1

2 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

3.2.2 Under verksamhetsåret 1992/93 lämnade skrivelser till
riksdagen

Samarbetet mellan Tullverket och Kustbevakningen vid
tullkontroll till sjöss

Den statliga kulturadministrationen: Museerna och den svenska
historien