Redogörelse 1993/94:RFK1

Redogörelse 1993/94:RFK1

Redogörelse till riksdagen
1993/94:RFK1

Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1992/93

RFK1

1993/94

Riksdagens förvaltningskontor avger härmed redogörelse för verksamheten
den 1 juli 1992-den 30 juni 1993.

Översikt

Förvaltningskontoret (RFK) skall enligt sina övergripande mål för verksam-
heten medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedrivas effektivt och
rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden för riksdagens ledamö-
ter. Vidare skall RFK aktivt informera om riksdagens arbete och dess arbets-
former.

Vid ingången av verksamhetsåret gjordes en enkät om de nya riksdagsle-
damöternas syn på introduktionen till riksdagsarbetet. Enkäten besvarades
av 75 av 98 ledamöter. Huvudintrycket av svaren var att ledamöterna var
nöjda med den introduktion de fått.

Under tiden den 7-12 september 1992 arrangerades i riksdagen Interparla-
mentariska Unionens (IPU:s) 88 :e konferens. Över 500 parlamentariker från
102 länder deltog. Stora delar av förvaltningskontoret deltog i förberedelser-
na och det praktiska genomförandet av denna konferens.

Arbetet med att utveckla metoderna för mål- och resultatstyrning av för-
valtningskontorets verksamhet har fortsatt. Verksamhetsplaner med resul-
tatmål och mätmetoder för måluppfyllnaden har utarbetats för kontorets en-
heter.

På fastighetssidan har riksdagen från Byggnadsstyrelsen övertagit fastighe-
terna i kvarteren Cephalus, Mercurius och Neptunus samt Villa Bonnier.
Detta har medfört en minskad anslagsbelastning för riksdagens anslag om ca
25 mkr.

1 Riksdagen 1993/94. 2 saml. RFK1

Beslut har fattats om ombyggnad av fastigheterna i kvarteren Mercurius och 1993/94:RFK1
Neptunus Större. Vidare har beslut fattats om inköp av ytterligare en
fastighet for ledamöternas bostäder i kvarteret Milon vid Munkbron.

Inom dataområdet har verksamhetsåret präglats av förberedelser för en
övergång till ett nytt datasystem. Det nya systemet kommer att baseras på
nätverkskopplade persondatorer samt avancerad nätverksteknik och goda
möjligheter till kommunikation med omvärlden. Övergången till ett nytt da-
tasystem skall vara helt genomfört senast i juni 1996.

Intresset för riksdagen och behovet av information ökade märkbart under
året. Antalet besökare ökade främst under helger och under sommaren med
ca 8 000. Under de mest intensiva vårmånadema tog informationstjänsten
emot upp till 200 telefonsamtal om dagen från myndigheter, organisationer,
massmedier och allmänhet, rörande främst aktuella riksdagsärendén.

Även efterfrågan på såväl utredningstjänstens som Riksdagsbibliotekets
tjänster har ökat markant under verksamhetsåret.

Förvaltningskontorets ledning

För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en ar-
betsordning (RFS 1991:5).

Förvaltningskontorets högsta beslutande organ är riksdagens förvaltnings-
styrelse för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör är Anders
Forsberg.

Förutom talman Ingegerd Troedsson har följande ledamöter ingått i för-
valtningsstyrelsen under verksamhetsåret.

Ordinarie ledamöter

Bo Forslund (s), vice ordförande
Rolf Clarkson (m)

Irene Vestlund (s)

Per Olof Håkansson (s)

Wiggo Komstedt (m)

Oskar Lindkvist (s)

Carl-Johan Wilson (fp)

Bengt Kindbom (c)

Suppleanter

Jan Bergqvist (s)

Gullan Lindblad (m)

Jarl Lander (s)

Sinikka Bohlin (s)

Dan Ericsson i Kolmården (kds)

(t.o.m 930531)

Jan Erik Ågren (kds) (fr.o.m 930601)

Bertil Måbrink (v)

Lars Sundin (fp)

Gunhild Bolander (c)

Personalrepresentanter

Suppleanter

1993/94:RFK1

Eva Benson, ST (TCO)

Åse Matz, SACO
Per-Olof Brunell, SF

Ann-Sofie Söderlund, ST (TCO)

Jan Zetterdahl, SACO

Christina Tämfalk, SF

Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har varit

Rolf Clarkson (m) ordförande

Bo Forslund (s) vice ordförande

Carl-Johan Wilson (fp)

Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och direktionen.

Förvaltningskontorets organisation

Förvaltningskontoret är indelat i fyra serviceområden bestående av 12 enhe-
ter samt funktioner för förhandlingar och juridik. Förvaltningsdirektören och
de områdesansvariga utgör kontorets ledningsgrupp.

Förslag till riksdagen

Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redogörelse
och förslag till riksdagen:

Redog. 1992/93:RFK1 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för verk-
samhetsåret 1991/92.

Förs. 1992/93:RFK3 Riksdagens förvaltningskontors förslag till komplette- 1993/94:RFK1
rande anslag till statsbudgeten för budgetåret 1993/94.

Förs. 1992/93 :RFK4 Riksdagens förvaltningskontors förslag till en lag om
riksdagens informationssystem RIXLEX

Förs. 1992/93 :RFK5 Riksdagens förvaltningskontors förslag angående om-
bildande av vissa tjänster inom riksdagens förvaltningsområde

Förvaltningskontorets författningssamling

RFS 1993:1 Föreskrift (1975:592) om arvode åt personalföreträdare i statlig
myndighet med lekmannastyrelse

RFS 1993:2 Föreskrift om årsredovisning och anslagsframställning

Samarbetsorgan

För samråd i administrativa frågor av gemensamt intresse mellan förvalt-
ningskontoret, kammarkansliet och utskottskansliema finns det s. k. förvalt-
ningsmötet.

Medbestämmandefrågor, dvs. frågor av vikt för de lokala fackliga organi-
sationerna, behandlas främst i det s.k. onsdagsmötet. Andra organ med
facklig representation är redaktionskommittén för personaltidningen Mitt i
Strömmen, skyddskommittén, jämställdhetskommittén, anpassningsgruppen
och matrådet.

Ekonomi

Riksdagens totala anslag för verksamhetsåret 1992/93 uppgick till 690,5
mkr inklusive ingående reservationer. Av detta förbrukades 589 mkr och
27,2 mkr fördes över till nästa år. Dessa reservationer avser i första hand
utskottens resor utom Sverige (anslag A2) och riksdagens byggnader (anslag
A8).

Den löpande verksamheten lämnade således ett överskott jämfört med bud-
get om ca 70 mkr. Orsakerna till detta är främst

- sänkta arbetsgivaravgifter för riksdagens ledamöter

- övertagande av fastigheterna i kvarteren Cephalus, Mercurius och Nep-
tunus. Detta har bl.a. medfört att riksdagen i stället för att betala hyror till
Byggnadsstyrelsen fått hyresinkomster från några statliga myndigheter och
ett antal butiker

- sänkta kostnader för riksdagstrycket genom ett omförhandlat tryckeriavtal 1993/94: RFK 1

- ökade intäkter av riksdagstrycket

- en ökad kostnadsmedvetenhet och återhållsamhet inom förvaltningen

- ökad satsning på upphandlingar.

Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett ADB-ut-
rustning och riksdagens byggnader. Sammanlagt uppgick investeringarna till
ca 24 mkr.

Under verksamhetsåret har även en invärdering av riksdagens tillgångar ge-
nomförts. Resultatet av denna var att tillgångar med ett värde om ca 740 mkr
tagits upp i tillgångsredovisningen.

Anslagsredovisning

Anslag	Nettokostnader (mkr)	1992/93	1991/92	1990/91*
Al	Ersättningar till riksdagens ledamöter m.m.	247,6	246,0	224,0
A2	Riksdagsutskottens resor utom Sverige	9,2	0,8	4,9
A3	Bidrag till studieresor	0,8	0,7	0,8
A4	Bidrag till IPU, RIFO m.m.	10,1	2,2	1,6
A5	Bidrag till partigrupperna	53,2	58,7	42,3
A6	Förvaltningskostnader	222,9	235,0	247,0
A7	Utgivning av otryckta ståndsprotokoll	0,1	0,1	0,7
A8	Riksdagens byggnader	22,2	8,3	23,8
A9F	Riksdagstryck **)	20,8	24,4	-
A9R	Publika databaser	0,5	0	0
A10	Bidrag till internationella konferenser	1,7	1,7	-
Totalt		589,1	578,0	545,2
H3	Stöd till politiska partier	140,0	140,1	132,1

* Inklusive mervärdesskatt.

** Ingick tidigare i anslag A6 Förvaltningskostnader.

1* Riksdagen 1993/94. 2 saml. RFK1

1993/94:RFK1

Riksdagens kostnader

□ 1990/91

□ 1991/92

■ 1992/93

Jämställdhet

Under året har en partssammansatt arbetsgrupp - jämställdhetsgruppen - ar-
betat fram en ny jämställdhetsplan för den inre riksdagsförvaltningen. Ett
övergripande mål är att uppnå en balanserad könsfördelning inom samtliga
arbetsenheter och tjänstekategorier. Detta innebär att inget kön skall vara re-
presenterat till mindre än 40 %.

Vid årsskiftet 1992/93 hade riksdagen 292 kvinnor och 194 män anställda.
Fördel-ningen mellan män och kvinnor är sned på flertalet arbetsenheter och
inom flera yrkeskategorier. Det kan dock noteras att föredragandekåren i ut-
skotten består av 23 kvinnor och 27 män - en ovanligt jämn fördelning på så
kvalificerade tjänster.

I den nya jämställdhetsplanen prioriteras gruppen chefer/arbetsledare när
det gäller åtgärder att nå målet jämn könsfördelning.

Under året har antalet kvinnliga kanslichefer i utskottsorganisationen ökat
från 2 till 5 (av totalt 18). Antalet kvinnliga enhetschefer vid RFK är för
närvarande 3 (av totalt 12).

Andra mål som anges i jämställdhetsplanen är:

- lika lön för lika arbete

- ökat uttag av pappaledighet

- användning av utbildningsresurserna för att höja kompetensen hos det un-
derrepresenterade könet.

På den internationella kvinnodagen i mars har riksdagsförvaltningen ordnat
aktiviteter med attitydpåverkande syfte. I år bevistade ca 120 personer en fö-
reläsning i förstakammarsalen om det manliga och kvinnliga språket.

Serviceområde Administration

1993/94:RFK1

Serviceområdet ansvarar för riksdagens personalärenden, svarar för arbets-
miljö och företagshälsovård för såväl ledamöter som personal, handlägger
frågor om arvoden, ersättningar, pensioner och resor samt viss utbildning till
riksdagens ledamöter. Vidare svarar området för administrationen av löner
m.m. till anställd personal, ekonomiadministrationen och förvaltningsjuridik
samt svarar för anslagsframställning och förhandlingar angående löner och
anställningsvillkor för hela riksdagsområdet.

I området ingår personalenheten, ekonomienheten, förhandlingsfunktionen
och förvaltningsjuridisk funktionen.

Områdesansvarig är Anders Forsberg.

Personalenheten

Enheten svarar för personal- och löneadministrativa frågor för den inre riks-
dagsförvaltningen. Det innebär bl.a. ansvar för lönekostnadsbudgeten, per-
sonalplanering, medverkan i arbetsenheternas rekryteringsarbete, planering
och utveckling av utbildningsprogram för riksdagens tjänstemän och även i
viss utsträckning för ledamöterna, särskilt språkutbildning, utbetalning av
löner respektive arvoden och annat löneadministrativt arbete. Frågor om ar-
betsmiljö, företagshälsovård och rehabilitering hör också till enhetens an-
svarsområde.

Antal anställda: 10,5

Chef: Lars Bergquist

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader    3 330

Övriga kostnader    10 695

Intäkter                 110

Nettokostnader     13 915

Arbetsinsatserna inriktas på följande mål

1993/94: RFK1

- säkerställa att riksdagen har personal med rätt kompetens för sina uppgifter

- medverka till att riksdagsledamöter och anställda har en god arbetsmiljö
och har tillgång till en väl fungerande företagshälsovård

- säkerställa korrekta utbetalningar av arvoden, löner och andra ersättningar
till ledamöter och anställda samt ge en god rådgivning på dessa områden.

Under verksamhetsåret har den inre riksdagsförvaltningen med sina 446
tjänster och ca 480 anställda haft en personalomsättning på ca 5 %. Verk-
samhetsåret 1991/92 var motsvarande siffra 12 %. 13 anställda har beviljats
pension. Organisationen har utökats med en tjänst som föreståndare för
Bonniervillan som en följd av att riksdagen från Byggnadsstyrelsen över-
tagit ansvaret för driften. Vidare har en föredragandetjänst inrättats vid in-
ternationella sekretariatet med huvudsaklig uppgift att biträda EG-delegatio-
nen. Under riksmötet fungerade en tillfällig organisation med fyra tjänste-
män som kansli åt EES-utskottet.

Liksom tidigare år har förvaltningen fått korttidsanställa personal för att
klara perioder med särskilt hård arbetsbelastning. Övertidsuttaget var avse-
värt högre än föregående år, ca 25 000 registrerade arbetstimmar mot ca
18 000 timmar föregående budgetår. Ökningen beror främst på den stora
arbetsinsats som många riksdagstjänstemän gjorde i samband med IPU-
konferensen i september 1992.

Utbildningsfrågor

Utbildningsbudgeten har under budgetåret varit 2,4 mkr för tjänstemännen.
Av medlen har 1 mkr disponerats av enhetema/utskotten för utbildning som
direkt berör enhetens verksamhet. Resten har disponerats av personalenhe-
ten. De medel som disponerats av personalenheten har främst använts för
chefsutbildning/ledarskapsutbildning. 46 av riksdagens chefer/arbetsledare
har genomgått utbildning om 2-5 dagar.

Andra områden som prioriterats har varit språkutbildning, främst engelska
med inriktning på utskottens olika verksamhetsområden, samt besöks- och
telefonengelska för expeditionsassistenter och assistenter.

Satsningen på assistentutveckling har fortsatt under budgetåret med nya
grupper såsom assistenterna på kammarkansliet.

Ett tjugotal personer från förvaltningskontoret har genomgått en tvådagars-
utbildning i presentationsteknik.

Riksdagsutredningen har föreslagit att utskotten skall arbeta mer med upp-
följning och utvärdering. För att stimulera och underlätta en sådan inriktning
har fem utskott deltagit i ett pilotprojekt rörande uppföljning och utvärde-
ring.

Information har getts om innehållet i EES-avtalet.

Vad gäller utbildningen för ledamöterna har ca 80 personer deltagit i språk-
utbildning. Utbildningen har bedrivits under en sommarvecka och varit för-
lagd till Sverige eller utomlands.

Företagshälsovård m.m. för ledamöter och tjänstemän

Under verksamhetsåret har LHC enligt avtal med RFK tillhandahållit
grundläggande företagshälsovård med i huvudsak förebyggande och reha-
biliterande insatser, hälsokontroller samt sjukvård och behandling för i
första hand arbetsrelaterade hälsoproblem. Antalet kontakter med LHC har
varit 2,4/anställd, vilket är något fler än föregående budgetår.

Läkarmottagningen i Ledamotshuset har i genomsnitt besökts av ca 10 le-
damöter per vecka och sköterskemottagningen av ca 15 ledamöter och
tjänstemän. Under riksmötet 1992/93 har en diplomerad massör arbetat 20
timmar per vecka med massage för ledamöter och tjänstemän.

Skyddsingenjör och medicinsk personal från LHC har deltagit vid samman-
träden, arbetsplatsbesök, tekniska utredningar samt utbildning.

En arbetsgrupp under skyddskommittén har arbetat fram ett handlingspro-
gram för arbetsmiljöarbetet. Programmet har fastställts av förvaltningsdirek-
tören utom vad gäller avsnittet om tobaksrökning som behandlats i förvalt-
ningsstyrelsen. Förvaltningsstyrelsen har godkänt målformuleringen om
rökning - riksdagens ledamöter och tjänstemän skall erbjudas en rökfri ar-
betsmiljö, innebärande att icke-rökare skall slippa att inandas tobaksrök i
riksdagens lokaler. En översyn av de sedan återflyttningen gällande bestäm-
melserna om rökning i riksdagens lokaler görs av arbetsgruppen med sikte
på att ett samlat förslag till åtgärder skall föreläggas direktion och styrelse
under hösten 1993.

Ett nytt avtal om företagshälsovård gäller ff.o.m. den 1 januari 1993.
Fr.o.m. april 1993 erbjuds tjänstemännen enhetsvisa hälsokontroller vart
tredje år. Riksdagsledamöterna behåller de åldersrelaterade hälsokontrol-
lerna.

1993/94: RFK 1

Ekonomienheten

1993/94: RFK 1

Ekonomienhetens mål är att de tilldelade ekonomiska resurserna skall förde-
las och utnyttjas på ett optimalt sätt samt att god redovisningssed tillämpas.
Enheten skall vidare hålla en sådan servicenivå inom ekonomiadministratio-
nen att riksdagsledamöter och tjänstemän upplever nivån som tillfredsstäl-
lande samt arbeta för att mål- och resultatstyrning införs inom hela organi-
sationen för den inre riksdagsförvaltningen.

Antal anställda: 7
Chef: Lena Uhlin
Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader Övriga kostnader Intäkter	2 295 5 982 254
Nettokostnader	8 023

Redovisningssystem

Ekonomienheten har tillämpat ett nytt redovisningssystem, Cosmos-bas.
Övergången till detta redovisningssystem har inneburit att redovisningen
blivit mer fullständig. Riksdagen kan därför för första året redovisa en resul-
taträkning och en finansieringsanalys. Tillgångsredovisningen har därmed
blivit fullständig genom att riksdagens anläggningstillgångar aktiverats och
avskrivningar har genomförts i bokföringen. Ett stort arbete har lagts ner på
att invärdera samtliga anläggningstillgångar. De externa kraven i den nya
bokföringsförordningen på en årsredovisning kan därmed tillgodoses.

Det nya redovisningssystemet med basplanen innebär att riksdagen tilläm-
par gängse bokföringsmetoder som används i bl.a. näringslivet.

För- och eftersystemet BUS till redovisningssystemet Cosmos-bas har
också förändrats med hänsyn till det nya redovisningssystemet. Antalet an-
vändare av BUS-systemet har utökats. Under våren anordnade ekonomien-
heten en redovisningskurs under två dagar för ett 30-tal BUS-användare.

Ett nytt inventariesystem har tagits i bruk under året och används av berör-
da enheter. Systemet har utvecklats av ADB-enheten i Paradox. Med en god
inventarieredovisning tryggas förvaltningen av riksdagens egendom.

10

Budgetarbete

1993/94:RFK1

Riksdagens förvaltningskontor tillämpar sedan 1985 en planeringsmetod
som kallas nollbasplanering för framtagande av riksdagens budget. Plane-
ringsmetoden har successivt utvecklats under åren och syftar till att medar-
betarna aktivt arbetar med planeringen av verksamheten.

Planeringsmetoden är datoriserad och arbetet med att ta fram planeringsun-
derlagen och riksdagens budget har underlättats väsentligt. Nollbasmetoden
har förenklats i takt med att enheterna nu ges mer handlingsfrihet inom bud-
getramarna. Målstyrningen har förbättrats och detaljstyrningen har därför
kunnat minimeras.

Resultatuppföljning

Enheten har tillsammans med berörda enheter tagit fram verksamhetsplaner
för respektive enheter inom den inre riksdagsförvaltningen. I verksamhets-
planerna framgår målen för verksamheterna, vilka resurser som tilldelats och
hur måluppfyllelsen skall mätas i olika resultatmått. Enheterna kommer att
arbeta efter dessa verksamhetsplaner under kommande budgetår. Budget-
uppföljningen har förbättrats genom att berörda enheter vaije månad fatt
specialrapporter på budgetutfallet. En redovisning av uppgifter om riksda-
gens personal har tagits fram för budgetåret. En översiktlig årsredovisning
för 1992/93 har framställts och har utökats med personalekonomiska
uppgifter.

Resefrågor

Antalet reseräkningar har under året uppgått till 3 000. Ett decentraliserat re-
seräkningssystem, ARA, har används av utskotten, och utbildning och assi-
stans har skett från ekonomienheten. Reseräkningshanteringen har därför
kurmat rationaliseras för riksdagsledamöternas inrikes utskottsresor. För
utrikes resor pågår ett utvecklingsarbete tillsammans med en extern pro-
gramleverantör, och inom kort kommer därför även arbetet med reseräk-
ningarna för utrikes resor att förenklas.

Upphandling av en ny resebyrå i Riksdagshuset har genomförts under året.
Detta innebar att riksdagen bytte resebyrå efter ca 20 år. Riksdagen
samarbetar med UD och regeringskansliet i resebyråfrågor. Ledamöternas
utskottsresor har beställts från den gemensamma resebyrån. Besparingar
inom reseområdet har genomförts med en rad åtgärder, och arbetet med
travel management fortgår. En rad storkundsavtal inom reseområdet har
tecknats vilket innebär rabatter på flygbiljetter, hotell, konferensan-
läggningar, flygtaxi o.d. Besparingen för året uppskattas till ca 1 mkr.

11

För att se till att riksdagsledamöterna far en smidig hantering av beställning 1993/94:RFK1
av resor till och från riksdagen har ett särskilt kontokort tagits fram för inri-
kes resor.

För att förenkla arbetet med redovisningen av riksdagsledamöternas riks-
dagstraktamente har ekonomienheten och personalenheten tillsammans med
ADB-enheten utvecklat ett ADB-baserat traktamentsredovisningssystem
som tas i provdrift under hösten 1993.

Förhandlingsfunktionen

Riksdagen med myndigheter utgör ett eget förhandlingsområde utanför sta-
tens arbetsgivarverks förvaltningssektor. Förvaltningskontoret har att före-
träda riksdagen och dess myndigheter vid de aktuella centrala kollektivav-
talsförhandlingama. Kontoret företräder också den inre riksdagsförvaltning-
en vid motsvarande lokala förhandlingar och i samband med fastställande av
löneinplaceringar. Förhandlingsfunktionen bereder och fastställer även le-
damöternas pensioner och inkomstgarantier. Även tjänstemännens pensioner
bereds inom funktionen. Vidare hör förvaltningskontorets registratorskontor
till förhandlingsfunktionen.

Antal anställda: 4,5

Huvudansvarig: Börje Gustafsson.

Centrala förhandlingar

1992 års löner för riksdagsområdets tjänstemän reglerades ursprungligen i
ramavtalen för 1991 - 1993. I avtalen kom parterna överens om att ett
nivåhöj ande utrymme om 3 % skulle stå till de lokala parternas förfogande
ff.o.m. den 1 april 1992. Enligt ramavtalen skulle också ett icke nivåhöjande
utrymme (INU) om ca 1 % fördelas från samma tidpunkt. Ramavtalen gällde
t.o.m. utgången av mars 1993.

Gemensamt för hela avtalsperioden gällde att parterna skulle tillse att be-
stämmelserna i ramavtalen lokalt skulle efterlevas i enlighet med den mål-
sättning som regeringens förhandlingsgrupp (FHG) presenterade i sitt för-
slag till stabiliseringsavtal. FHG hade även till uppgift att med utgångspunkt
i en s.k. kontrollstation föreskriva eventuella korrigeringar av innehållet i
avtalet för år 1992. I anledning av kontrollstationen fastslog FHG vissa jus-
teringar i förhållande till ramavtalets bestämmelser. Partema på SAV-områ-
det lyckades inte komma överens om hur delar av stabiliseringsavtalet skulle
tillämpas på det statliga området. Efter ett utslag i arbetsdomstolen kunde
dock partema på SAV-området enas i ett särskilt förhandlingsprotokoll.

12

Motsvarande uppgörelse för riksdagsområdet resulterade i att det nivåhö- 1993/94: RFK 1
jande utrymmet endast sänktes till 2,8 %. Vissa justeringar gjordes även vad
gäller INU-beräkningen.

De centrala parterna på riksdagsområdet träffade också ett nytt avtal om
anställningsvillkoren för rättssakkunniga föredragande hos riksdagens om-
budsmän.

I avvaktan på att parterna skulle träffa nya ramavtal om löner m.m. för
perioden 1993-04-01 och framåt förlängdes vissa tidigare uppsagda centrala
avtal att gälla tills vidare med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.

Lokala förhandlingar

Som en följd av de centrala parternas avtal träffades tre lokala avtal om änd-
rade avlöningsförmåner m.m. inom den inre riksdagsförvaltningen under
verksamhetsåret - ett med vaije berörd facklig organisation. I avtalen förde-
lades även en särskild s.k. kvinnopott om ca 140 000 kr med retroaktiv
verkan från den 1 januari 1991. De nya lönerna i övrigt utgick från den 1
april 1992.1 genomsnitt höjdes löneläget med ca 4,4 %.

Parterna träffade även ett avtal om ändrade ersättningar till arvodesanställda
samt om arvoden för vissa uppdrag.

Pensions- och inkomstgarantiområdet

Under verksamhetsåret beviljades fem f.d. riksdagsledamöter s.k. visstids-
pension. Vidare beviljades åtta nya familjepensioner åt efterlevande till le-
damöter. Visstidspension är en äldre pensionsform som numera ersatts av
systemet med inkomstgaranti. Pensionen kunde under vissa förutsättningar
utgå till dem som vid mandatets upphörande uppnått 50 år men ej pensions-
åldern. Under verksamhetsåret utbetalades per månad ca 455 riksdagspen-
sioner till f.d. ledamöter och deras efterlevande.

Under perioden juli-september 1992 utbetalades ca 70 inkomstgarantier per
månad. För ca hälften av de inkomstgarantiberättigade upphörde rätten till
inkomstgaranti ff.o.m. oktober.

Under året aktualiserades sammantaget 13 pensionsärenden för tjänstemän
(11 ålders-pensioner och 2 sjukpensioner).

1** Riksdagen 1993/94. 2 saml. RFK1

Registratorskontoret

1993/94:RFK1

Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvaltnings-
kontoret 607. Vissa rutinärenden diarieförs eller registreras inte längre.
Uppdrag till utredningstjänsten registreras separat hos enheten.

Förvaltningsjuridiska funktionen

Funktionen svarar för bl.a. förvaltningsjuridiska frågor inom riksdagen och
för uppföljning och avfattning av förslag till lagar och andra författningar
som rör riksdagsförvaltningen. Utåt svarar funktionen för ärenden av juri-
disk natur hos domstolar och andra myndigheter. Målsättningen är att
åstadkomma lagenlig behandling av lagstiftning och förvaltningsjuridiska
ärenden rörande riksdagsförvaltningen.

Ansvarig: Staffan Hansson.

Förutom sedvanliga återkommande ärenden har funktionen under verksam-
hetsåret initierat och medverkat vid utformningen av lagstiftningen om per-
sonregister i RIXLEX samt utformat det förslag i frågan som förvaltnings-
kontoret lagt fram för riksdagen. Funktionen har också utarbetat kontorets
förslag till riksdagen angående ombildande av vissa tjänster inom riksdagens
förvaltningsområde. Den har vidare företrätt riksdagen och utfört dess talan
(vid huvudförhandlingen med anlitande av advokat) i ett mål om en arbets-
tvist vid Stockholms tingsrätt. Rättsprocessen pågick från böljan av april
1992 och avgjordes genom dom den 8 mars 1993, varvid det mot riksdagen
riktade käromålet ogillades helt. På fastighetssidan har funktionen i samar-
bete med Stockholms stads juridiska avdelning gått igenom de rättsliga för-
utsättningarna för en ansökan till vattendomstolen om tillstånd att uppföra
en ny damm i Stallkanalen.

Serviceområde Lokaler, säkerhet och intern service

Serviceområdet ansvarar för dels riksdagens lokaler och bostäder, dels sä-
kerhet, bevakning, beredskapsplanering och driftväm, dels frågor om allmän
service såsom inredning, möblering, lokalbokning, lokalvård, förråds- och
transporttjänster, telefonväxel samt en servicecentral.

Området består av fastighets-, säkerhets- och intendenturenhetema.

Områdesansvarig är Olle Etzén

14

F astighetsenheten

1993/94:RFK1

Enhetens huvuduppgifter är att ansvara for att riksdagen har tillgång till än-
damålsenliga lokaler i tillräcklig omfattning. Vidare skall enheten anskaffa
mindre bostäder i Stockholm så att riksdagens ledamöter med ordinarie bo-
stad utanför Storstockholmsområdet ges möjlighet att förhyra sådana under
tiden för sitt riksdagsuppdrag. På lång sikt skall boendet på kontorsrummen
avvecklas. Enheten skall även ansvara för förvaltning, drift och underhåll av
egna fastigheter samt handlägga frågor om lokalplanering och lokalfördel-
ning.

Enheten ansvarar dessutom för projektledningen för arbetet med ombygg-
naden av riksdagens hus med riksdagens lokalkommitté som huvudman.
Enheten har under året rekryterat en projektledare för detta ändamål.

Antal anställda: 5

Chef: Olle Etzén

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader	1 725
Övriga kostnader	44 847
Intäkter	25 925
Nettokostnader	20 647

Fastighetsförvaltning

Fastighetsdrift, fastighetsunderhåll och hyresreglering i egna fastigheter
samt förvaltningsuppgifter för inhyrda kontorslokaler och bostäder har han-
terats och reglerats inom förvaltningsanslaget A 6. Kostnadsbudgeten har för
budgetåret hållits.

Intäktsbudgeten för lokaler och bostäder har lämnat överskott.

Uppdrag och utredningar avseende ombyggnader och ändringar av fastighe-
ter och lokaler liksom även projektering och nyproduktion av bostäder har
bedrivits i sammanhållna projekt inom reservationsanslaget A 8.

Från den 1 juli 1992 har fastigheterna i kv Cephalus, Neptunus Större och
Mercurius samt Villa Bonnier överförts från Byggnadsstyrelsen till riksda-
gen. Övertagandet innebär ett utökat ansvar för fastighetsförvaltning, -drift

15

och -underhåll. De nytillkomna fastigheterna innehåller, förutom kontorslo-
kaler, även ett 35-tal butiker, vilket innebär nya rutiner för enheten avseende
främst avtals- och hyresregleringsffågor för de nya hyresgästerna.

För fastighetsdriften anlitas personal från Byggnadsstyrelsen.

I fråga om ombyggnader och vissa interiörförändringar m.m. anlitas konsul-
ter och entreprenörer.

Riksdagens lokalbestånd

Eget fastighetsbestånd:

- Riksdagshuset (RV och RÖ)

- Kv Mars/Vulcanus (ledamotshuset)

- Kv Cephalus (förvaltningshuset)

- Kv Neptunus Större 4-10

- Kv Mercurius

- Villa Bonnier

Förhyrningar:

- Kv Aurora

- Brandkontoret

- Parkeringsgarage

- Förråd (Riddarholmen och Eriksberg)

- Bokmagasin (Vinstocken)

Bostäder * (95 st):

- Kv Cephalus

- Kv Iason

- Kv Ormsaltaren

- Brf Jungfrun

- Brf Älgen

- Homsbruksgatan

*) Omfattar eget bestånd, bostadsrätter och hyresrätter.

Totalt disponerar riksdagen lokaler till en omfattning av ca 100 000 kvm
BTA (totalarea). Uppgiften exkluderar bostäder.

Riksdagens lokalfrågor på längre sikt

Utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt har fortsatt och
har varit det mest omfattande uppdraget för enheten. Ett förslag till om-
byggnad av riksdagens hus samt omfördelning av riksdagens lokaler har

1993/94:RFK1

16

presenterats av lokalkommittén och behandlades under våren 1993 av KU
och i kammaren.

Beslut fattades därvid att en ombyggnad av i huvudsak kv Neptunus och
Mercurius jämte kulvertar under Mynttorget och Storkyrkobrinken skulle
genomföras inom en kostnadsram av 198 mkr. I beloppet ligger även ett
uppdrag att utreda och projektera riksdagshusets västra del (RV). Ombygg-
nadsarbetena har beräknats pågå till oktober 1995. Det beslöts vidare att frå-
gan om lokalfördelningen skulle övervägas ytterligare av lokalkommittén.

Övriga större byggnads- och projekteringsuppdrag

Under budgetåret har utretts och behandlats frågan om anskaffning av ytter-
ligare bostäder till riksdagsledamöter. Beslut fattades av riksdagen om för-
värv av en fastighet i kv Milon i Gamla stan till en kostnad av 26,5 mkr.
Fastigheten kommer att inrymma 16-17 lägenheter. Inflyttning beräknas
ske i oktober 1995.

Utredningsarbetet med att flytta Stallkanalens slusströskel för att vidmakt-
hålla grundvattennivån i Helgeandsholmen och därmed långsiktigt säkra
riksdagshusets grundläggning har fortsatt under året. Ett par olika förslag till
lösningar har utarbetats. Ytterligare utredningsarbete kommer att ske under
1993/94 innan beslut kan tas om byggåtgärder. Tidpunkten för ett färdigstäl-
lande kan inte nu anges med bestämdhet. Uppskattningsvis gäller att bygg-
åtgärdema kommer att utföras under 1996. Kostnaderna kan inte bedömas
förrän ytterligare utredningar har genomförts och tekniskt utförande har
fastlagts.

Ett omfattande ombyggnadsarbete har utförts i larmcentralen för att anpassa
lokalen till säkerhetssystemets nya datautrustning. Ombyggnaden har med-
fört bättre arbetsmiljö och tillgodosett ökade krav på skydd och säkerhet.

I samband med övertagandet av kv Cephalus fortsatte och fullföljde RFK
den av Byggnadsstyrelsen påböljade tak- och fasadrenoveringen. Arbetet
pågick under tiden februari-juni 1993.

För att tillgodose ett ökat lokalbehov för s-kansliet har efter samråd med
Statsrådsberedningen ett antal statsrådsrum på plan RÖ 9 ställts till förfo-
gande. Som motprestation har Statsrådsberedningen anmält ett behov av ett
mindre antal rum jämte ett sammanträdesrum med central placering nära
kammaren. Detta behov har endast till liten del kunnat villfaras. Frågan be-
handlas vidare inom RFK och far även ingå i lokalkommitténs fortsatta arbe-
te.

1993/94: RFK1

17

Stockholm Water Festival (SWF) anordnades i augusti 1992 for andra året i
följd varvid delar av Riksplan upplåts för viss servering. De gräsytor som
inte var överdäckade tog stor skada och ersattes av SWF med nya gräsmat-
tor. Även träd och buskar blev utsatta för skada och slitage.

I Villa Bonnier har omfattande yttre anläggningsarbeten utförts. Bl.a. har
sättningsskadoma i tegelmuren åtgärdats. Vidare har rabattkanter justerats
och plattsättning utförts i gångar och längs muren.

Trapphuset i Västerlånggatan 14 i kv Cephalus har i samarbete med Riks-
antikvarieämbetet ommålats i jugendstil efter en framskrapad förlaga från
1910.

Säkerhetsenheten

Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens bered-
skapsplanering. Vidare har enheten uppgifter i samband med officiella be-
sök, större möten och konferenser. Enheten svarar även för talmännens
transporter.

Brandförsvar och utbildning i brandskydd samt utrymningsplanering är ex-
empel på andra uppgifter. Samverkan med regeringskansliet främst Stats-
rådsberedningen och Försvarsdepartementet samt med polismyndigheter på
riks- och lokal nivå är omfattande.

Antal anställda: 20

Tf chef: Göran Forsell

Ekonomi

1993/94:RFK1

1 000-tal kr

Personalkostnader	4 828
Övriga kostnader	15 569
Intäkter	69
Nettokostnader	20 328

Enhetens huvudmål är att tillgodose behovet av ett väl avvägt tillträdes-
skydd samt personlig och materiell säkerhet. Vidare har enheten som mål att
tillse att den på förvaltningskontoret ankommande beredskapsplanlägg-
ningen uppfyller högt ställda krav på aktualitet.

18

Uppgifterna har under verksamhetsåret genomförts enligt verksamhetspla-
nen; dock har kostnaderna på bevakningssidan ökat genom ej budgeterade
kostnadsökningar från 5,2 till 6,2 mkr.

Säkerhetstjänst

IPU-konferensen genomfördes under september månad i riksdagens lokaler.
Härvid var säkerhetsarrangemanget omfattande.

Arbetet med att byta ut den tekniska säkerhetsanläggningen (Safe House-
projektet) har under våren/sommaren 1993 gått in i sitt slutskede. Den nya
anläggningen driftsattes i böljan av juli. Projektet är ca 6 månader försenat
och beräknas nu vara helt avslutat under hösten 1993.

Antalet stölder i riksdagshuset är mycket litet. Även omfattningen av yttre
skadegörelse är ringa. Under året har det dock förekommit ett antal inbrott i
riksdagens fastigheter. Det har även förekommit andra former av säkerhets-
hotande verksamhet som har riktats mot riksdagen. Dessa hot har främst
riktats mot enskilda ledamöter och riksdagens partier. Hoten har framförts
via telefon och anonyma brev.

För bemanning av riksdagens larmcentral (10 tjänster) samt vid behov köps
bevakningstjänster från företaget Svensk Bevakningstjänst AB (SBT). Före-
taget svarar för bevakning av plenisalens åhörarläktare samt för bevakning
av allmänhetens entré under helgvisningar. Extra bevakningstjänster köps in
vid utskottsutfrågningar, större presskonferenser, andra större konferenser
och när riksdagens egen bevakningspersonal är sjuk.

Brandskydd

Den 1 januari 1998 inträder ett användningsförbud av halon. Mot den bak-
grunden har en studie genomförts för att hitta ett ersättningsmedel till halon
i ADB-hallens brandsläckningsanläggning. Brandskyddet i nya ADB-hallen
har projekterats under våren.

Beredskapsplanering

Arbetet med att uppdatera beredskapsplanen har fortsatt under året. För
arbetet har till viss del extern hjälp anlitats. Riksdagens krigsdelegation har
under året genomfört en större övning.

Driftvärnet

Tre driftvämsmän deltog i vinterutbildningen i Järpen och 13 i sommarut-
bildningen på Väddö. Kursen i Järpen hade som huvudtema skyddsvakts-

1993/94:RFK1

19

utbildning och omfattade en vecka. Skolskjutningsövningar, märkesskjut-
ningar och tävlingar har genomförts med gott resultat på bl.a. Järva skjutba-
nor.

Intendenturenheten

Intendenturenheten svarar för den interna servicen i riksdagen och skall till-
godose behovet av allmänna serviceinsatser åt i första hand ledamöterna i
deras riksdagsarbete. Vidare skall enheten erbjuda en god arbetsmiljö i riks-
dagen. Enheten svarar för den särskilda servicen på de våningar där ledamö-
terna har sina rum, distribution av post inom riksdagens byggnader, bädd-
service i bostadsrummen, lokalvård i övriga utrymmen samt att lämplig och
funktionell inredning finns i riksdagens lokaler. Verksamheten vid Villa
Bonnier är en del av enhetens ansvarsområde samt att husets inre miljö bi-
behålls.

Intendenturenheten består av tre sektioner för respektive lokalvård, gemen-
sam service och inredning samt två funktioner för verksamheten vid Villa
Bonnier respektive interna administrativa enhetsffågor.

Antal anställda: 91

Chef: Åke Enlund

Ekonomi:

1 000-tal kr

Personalkostnader 17 417

Övriga kostnader 6 288

Intäkter              1 715

Nettokostnader 21990

Enhetens tjänstemän var mycket engagerade i den omfattande servicen
kring den stora IPU-konferensen. Åtgärderna inom enhetens olika områden
har under det gångna verksamhetsåret i övrigt varit rutinåtgärder och av lö-
pande karaktär som har balanserats i ordinarie budgeten för förvaltningsan-
slaget.

Under verksamhetsåret har riksdagens sammanträdeslokaler utnyttjats för
ca 3 500 sammanträden. Av dessa är 410 konferenser/seminarier vilka nytt-
jat de större sammanträdeslokalerna, dvs. första- och andrakammarsalama
samt L 4-17 och RÖ 9-54.

1993/94:RFK1

20

Serviceområde Data och dokument

Serviceområdet ansvarar för hanteringen av informationen vid riksdagens
datasystem, telefoner och telefax. Vidare svarar området för teknisk service
av skilda slag samt för tryckning och distribution av riksdagstrycket.

Vid sidan av det ordinarie arbetet har personal tillhörande serviceområdet
varit engagerad i datoriseringen av Estlands parlament. Dataanläggningen
togs i bruk vid en invigning i februari 1993 i närvaro av en svensk delega-
tion ledd av förste vice talman Stig Alemyr. Nästa etapp i utbyggnaden av
dataanläggningen bekostas av det amerikanska representanthuset.

I området ingår ADB-enheten, dokument- och registerenheten samt tryck-
erienheten.

Områdesansvarig är Bengt Thufvesson.

Dokument- och registerenheten

Dokument- och registerenheten (DORIS) svarar för en rad tillämpningar i
riksdagens datorsystem som har nära anknytning till beslutsprocessen i riks-
dagen. Främst gäller det de register som behövs för att planera verksamheten
i kammare och utskott och det dokumenthanteringssystem som tar hand om
riksdagens huvuddokument (motioner, betänkanden och protokoll) för
tryckning och lagring i databaser.

Doris har två sektioner - en som svarar för dokumenthanteringen och en
som svarar för riksdagens register.

Antal anställda: 12

Chef: Bengt Thufvesson.

Ekonomi

1 000-tal kr

1993/94:RFK1

Personalkostnader	3 985
Övriga kostnader	3 027
Intäkter	0
Nettokostnader	7 012

21

Fortsatt utveckling av stödet till beslutsprocessen

1993/94: RFK 1

De av riksdagens databaser som behövs för produktion av riksdagens doku-
ment samt för planering av riksdagens ärendehantering och dokumentation
av riksdagens beslut regleras numera i en särskild lag (1993:825) om per-
sonuppgifter i riksdagens informationssystem RIXLEX.

Registren i riksdagens informationssystem RIXLEX omfattar

1. Register över ärenden som bereds för beslut i riksdagen (finns i förenklad
form perioden 1975/76-1986/87 och fullständigt från riksmötet 1987/88).

2. Register över riksdagens beslut (finns sedan riksmötet 1990/91).

3. Register över interpellationer och frågor (finns under samma perioder som
anges för databaserna under punkt 1 ovan).

4. Riksdagstrycket i löpande text (finns fullständigt sedan riksmötet
1989/90).

5. Register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

Inga egentliga förändringar har gjorts i riksdagens ärendehanteringssystem
och dokumenthantering under verksamhetsåret, däremot pågår tester och
förberedelser inför den allmänna övergång till användning av PC i nätverket
som sker de närmaste åren.

Ett system för uppföljning när det gäller användningen av riksdagens data-
baser har tagits i bruk under året.

Riksdagens tryckta register

Mot bakgrund av att all registerinformation numera finns lagrad i riksdagens
databaser har förvaltningsstyrelsen beslutat om en kraftig förenkling av
riksdagens tryckta register, vilket förutsätter bl.a. vissa ändringar i de data-
program som behövs för framställning av registret. Samtidigt pågår en ge-
nomgripande omarbetning när det gäller det system av sökord (s.k. index-
ord) som används. Avsikten är att införa ett hierarkiskt ordnat system av
sökord, en s.k. tesaurus. Omläggningarna har medfört att det tryckta registret
för 1991/92 blivit försenat. Den nya utformningen av registret kommer att
avse hela innevarande valperiod, dvs. från riksmötet 1991/92. När omlägg-
ningen genomförts under 1993/94 kommer det tryckta registret för ett visst
riksmöte att kunna presenteras i början av efterföljande riksmöte.

Riksdagens publika databaser

Genomförandet av förvaltningsstyrelsens beslut från våren 1991 att riksda-
gens databaser skulle vara tillgängliga för allmänheten fr.o.m. hösten 1992
blev försenat på grund av oklarheter när det gäller rättsläget för sådana data-

22

baser. Genom den ovan nämnda lagen (1993:825) om personuppgifter i
riksdagens informationssystem RIXLEX regleras nu både vilka personupp-
gifter som far finnas i dessa databaser och rätten att sälja dessa uppgifter till
allmänheten. En följd av den nya lagen är att riksdagens databaser öppnats
för allmänheten från den 1 juli 1993. Av säkerhetsskäl läggs databaserna på
en separat dator som omvärlden kan nå på terminal/PC över datanätet X-25.
Kostnaden för ett årsabonnemang är 5 000 kr. Tillgängliga är textdatabaser-
na över propositioner, motioner, betänkanden och protokoll samt de ADB-
baserade registren över hanteringen av olika ärenden, registret över ledamö-
terna samt den elektroniska versionen av den s.k. samhällsguiden. Även
vissa delar av den s.k. kammarinformationen (sammanträdesplaner, före-
dragningslistor, talarlistor m.m.) och pressmeddelanden från riksdagen kan
nås via databaser.

På denna separata dator finns även ett antal databaser från regeringskan-
sliet. Det gäller

- register över svensk författningssamling (ikraftträdanden, ändringar m.m.)

sedan 1986. Register över upphävda författningar mellan 1970 och 1985
finns i ett särskilt register,

-  gällande författningar i fulltext (lagar, förordningar m.m.),

- register över de statliga kommittéerna (ledamöter m.m.),

-  kommittédirektiv i fulltext,

- EG-regler av betydelse för EES-avtalet,

-  rättsfall (sammanfattningar) från domstolen i Strasbourg för de mänskliga
rättigheterna.

Externa databaser

Sökning i externa databaser har ökat starkt i omfattning. För att minska
kostnaderna och öka tillgängligheten till extern information lagras ett urval
uppgifter från externa databasvärdar i riksdagens datorsystem. Det gäller för
närvarande telegram från nyhetsbyråerna TT, Reuters och Direkt samt viss
SCB-statistik. Antalet inloggningar i dessa databaser uppgår till 900 ä 1
000 per vecka under pågående session. Detta tyder i sammanhanget på en
hög nyttj andegrad. Huvuddelen av användningen avser TT-telegrammen.

1993/94:RFK1

23

ADB-enheten

1993/94:RFK1

ADB-enheten ansvarar för drift och utveckling av riksdagens ADB-system
och övrig teknik inom riksdagen. Enheten ansvarar vidare för all användar-
utbildning och stödverksamhet mot användarna.

Enheten är organiserad i fyra sektioner, systemsektionen, som bl.a. ansvarar
för datadriften, utvecklingssektionen, som ansvarar för applikationsutveck-
ling i såväl VAX- som persondatormiljö, utbildningssektionen, som ansva-
rar för användarutbildning och användarstöd samt sektionen för teknisk
service som ansvarar för övrig teknik i riksdagen, t.ex. teleteknik, AV-tek-
nik, kammarens teknik och starkströmsteknik.

Antal anställda: 31

Chef: Carl-Gerhard Ulfhielm

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader     9 686

Övriga kostnader    33 538

Intäkter                1 497

Nettokostnader    41 727

Vid verksamhetsårets slut fanns ca 1 000 datoriserade arbetsplatser i Riks-
dagshuset, varav 330 användes av riksdagens ledamöter. Vidare fanns 325
persondatorer utplacerade i riksdagsledamöternas hem. Ca 70 tjänstemän har
dessutom tillgång till PC i hemmet. ADB-enheten har också ansvaret för
datasystemen hos JO-ämbetet och Nordiska rådets svenska delegation, totalt
ca 65 arbetsplatser. Enheten har således ansvar för ca 1 450 datoriserade ar-
betsplatser. I dag har huvuddelen av alla ledamöter och tjänstemän tillgång
till datorstöd i sitt arbete.

Vid sidan av det löpande arbetet med drift och underhåll av datasystemet
samt utbildning av användare och utveckling av applikationer har verksam-
hetsåret präglats av förberedelser för en övergång till ett nytt datasystem.
Det nya systemet kommer att baseras på nätverkskopplade persondatorer, ett
grafiskt användargränsnitt, Windows, samt avancerad nätverksteknik och
goda möjligheter till kommunikation med omvärlden. Övergången till ett
nytt datasystem skall vara helt genomförd senast i juni 1996.

24

Enheten har under året genomfört omfattande tester och utvärderingar av
lämpliga operativsystem, applikationer samt nätverks- och kommunikations-
lösningar. Under våren har ett nytt lokalt nätverk projekterats och upphand-
lats. Arbetet med att bygga nätverket påbörjades i juni och skall vara helt
klart i december 1993. Vidare har en andra datahall projekterats och upp-
handlats.

Arbetet med att öka säkerheten i riksdagens ADB-system har fortsatt. Här
kan nämnas sårbarhetsanalyser, bl.a. vad gäller de ekonomiadministrativa
systemen.

På utvecklingssidan har inventariesystemet tagits i föll drift. Ett särskilt
system för hantering av alla datainventarier har också utvecklats. Vidare på-
börjades under verksamhetsåret utveckling av ett system för redovisning av
riksdagsledamöternas traktamenten.

Under året har ca 1 200 personutbildningsdagar genomförts i våra två ut-
bildningssalar. Utbildningen har bl.a. avsett kurser i All-in-1, ordbehandling
och sökning i våra textdatabaser samt i allt större utsträckning Windowsba-
serade program. Utbildningssektionen har under året tagit fram nytt utbild-
ningsmaterial för de olika Windowsprogram vi skall använda i framtiden.
Övergången till ett nytt datasystem ställer stora krav på ADB-enhetens per-
sonal vad gäller nya kunskaper. Under verksamhetsåret har bedrivits ett in-
tensivt arbete för att öka och förändra kompetensen hos enhetens personal.

Inom sektionen teknisk service har året präglats av införandet av det nya
säkerhets-systemet. Sektionen kommer att ansvara för den praktiska driften
av säkerhetssystemet.

Vid sidan om den ordinarie verksamheten med underhåll och utveckling av
riksdagens tekniska system har särskilda insatser gjorts vad gäller ljud- och
TV-system. Sålunda har nya ljudanläggningar installerats i tre sammanträ-
desrum. Vidare har mikrofonerna i första- och andrakammarsalama bytts ut.
När det gäller det interna TV-systemet har rörliga TV-kameror installerats i
plenisalen. Dessutom har en ny videoväxel tagits i drift. För att kunna erbju-
da ett större antal TV-kanaler i det interna TV-nätet har också centralantenn-
anläggningen byggts om.

Tryckerienheten

Tryckerienhetens mål och huvuduppgifter är att säkerställa att riksdags-
trycket framställs enligt den för riksdagen fastställda arbetsplanen, med be-
slutad utformning och till lägsta kostnad. Vidare skall enheten medverka i
uppbyggnaden av databaser över riksdagstrycket, tillse att distribution och
försäljning av trycket sker på effektivaste sätt samt tillgodose behovet av in-

1993/94:RFK1

25

skrivnings-, kopierings- och reprotjänster för beslutsprocessen och till hjälp 1993/94:RFK1
för ledamöter och tjänstemän inom riksdagen.

Enheten är indelad i en produktionssektion, en administrativ sektion, tryck-
eriexpedition och intemtryckeri (repro).

Antal anställda: 33

Chef: Gösta Ek
Ekonomi:

1 000-tal kr

Personalkostnader Övriga kostnader Intäkter	7 955 43 536 18 448
Nettokostnader	33 043
Årets produktion av utskottsbetänkanden,	riksdagens huvuddokument (propositioner, motioner, snabbprotokoll, protokoll m.m.) var ovanligt stor.

Över 80 000 originalsidor levererades för tryckning. Leveranserna från
tryckeriet har fungerat väl. Så har t.ex. inga bordläggningar blivit försenade
under det gångna riksmötet av tryckeritekniska skäl trots den stora volymen.

Genom omförhandling av tryckavtalet blev kostnaden för upplagan utöver
budget halverad. Detta gjorde att totala tryckkostnaden reducerades med
24 %.

Ansträngningarna att marknadsföra riksdagstrycket har ökat. En följd härav
är en mycket stark ökning av försäljningen. Prenumerationerna under bud-
getåret gav 9,2 mkr i intäkter och styckeförsäljningen över 7 mkr. Om man
tar hänsyn till skillnaderna i volymer mellan 1991/92 och 1992/93 så ökade
försäljningen mellan de båda åren med ca 17 %.

I intemtryckeriet har installerats marknadens modernaste kopieringsutrust-
ning. Servicegraden har ökats utan kostnadsökningar.

Under året har äldre riksdagstryck scannats in, och i dag finns tre års pro-
positioner och betänkanden i en databas.

Under året har viss personalomflyttning inom enheten skett. Skrivbyråupp-
dragen har i stort försvunnit varför en neddragning av bemanningen skett.

26

Tryckeriexpeditionen har omorganiserats, och ordermottagama har fatt bätt-
re arbetslokal och miljö.

IPU-konferensen ställde stora krav på service från intemtryckeriet. Under
året har många externa åtaganden utförts bl.a. för partikanslierna.

Serviceområde Informations- och kunskapsförsörjning

Serviceområdet ansvarar för riksdagens interna och externa information.
Däri ingår bland annat information till allmänheten om riksdagen och riks-
dagens arbete. En viktig uppgift är också att se till att ledamöter och an-
ställda i riksdagen får den information och det faktaunderlag de behöver för
att kunna fullfölja sina uppgifter.

I området ingår informationsenheten, tidningen Från Riksdag & Departe-
ment, Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten.

Områdesansvariga är Marianne Carlbom och Kjell Allert.

Informationsenheten

Informationsenheten svarar för den interna och externa informationen ge-
nom bl.a. massmediakontakter, telefonservice för allmänhet och myndighe-
ter, skolbesök och visningar i Riksdagshuset, löpande information till leda-
möter och anställda samt trycksaksproduktion.

Informationsenhetens mål är att öka allmänhetens kunskaper om riksdagens
arbete, arbetsformer och beslut och därmed öka intresset för politiskt arbete
och engagemang.

Informationsenheten består av tre sektioner: informationstjänsten, skol- och
visningstjänsten och produktion och marknadsföring.

Antal anställda: 15 (och ett femtontal timanställda guider).

Chef: Marianne Carlbom

1993/94:RFK1

27

Ekonomi

1993/94:RFK1

1 OOO-tal kr

Personalkostnader	4 061
Övriga kostnader	2 798
Intäkter	85
Nettokostnader	6 774

Informationstjänsten

Informationstjänstens främsta uppgift är att på olika sätt ge information och
upplysningar till massmedia och allmänhet. Målet är att genom god service
öka allmänhetens kunskaper och insyn i riksdagsarbetet samt sprida känne-
dom om ärenden och beslut som fattas inom riksdagen.

Informationstjänsten har under året bl a

- svarat på mellan 100 och 200 telefonförfrågningar per dag från journalis-

ter, företrädare för myndigheter, organisationer och näringsliv samt all-
mänheten. Informationstjänstens resurser har inte räckt till för att klara
behovet av information.

- medverkat till att Kammarkalendem producerats vaije vecka under arbets-

året. Upplagan ökade till ca 1 600.

- skickat ut pressmeddelanden främst om kammarens och utskottens arbete

samt i övrigt haft löpande kontakter med företrädare för massmedia bl.a.
i samband med riksmötets öppnande, utskottsutfrågningar och större de-
batter.

- informerat massmedia om talmannens arbete, resor, besök och övriga ak-

tiviteter bl.a. genom pressmeddelanden och presskonferenser.

- på telefons varare vaije dag lämnat aktuella uppgifter om kammarens arbe-

te, offentliga utskottsutfrågningar m.m.

- anordnat kurser och seminarier för journalister, redaktionsledare, informa-

törer och företrädare för näringslivet samt tagit emot ett stort antal ut-
ländska och svenska studiebesök, bl.a. journalister och joumalistelever.

- via data försett ledamöter och anställda med korta pressammandrag från 35

olika tidningar samt ekonyheterna om det som rört riksdagens arbetsfor-
mer, större riksdagsdebatter samt utskottens arbete.

- veckoannonser har införts vaije söndag i två morgontidningar - DN och

SvD - om vad som skall behandlas i kammaren den kommande veckan.
Annonserna har fatt bra genomslag och uppmärksammats.

28

Skol- och visningstjänsten

1993/94:RFK1

Målet för skol- och visningsverksamheten är att sprida kunskap om arbetet i
riksdagen och därmed öka allmänhetens och särskilt ungdomars intresse för
det politiska arbetet.

Följande insatser har bl.a. genomförts:

- Ca 85 000 besökare har deltagit i organiserade visningar. En ökning med

ca 8 000 jämfört med föregående år. Ungefär en tredjedel av besökarna
var skolungdomar, elever från folkhögskolor och andra vuxenutbild-
ningar.

- Kurser och särskilda studiebesök anordnades för 1 300 lärare, biblioteka-

rier, högskolestuderande m.fl.

- Vid utbildningsmässan som ägde rum i Stockholm deltog enheten med in-

formation om riksdagen och dess arbete. Mässbesökare var främst lärare
och bibliotekarier.

-1 den praoverksamhet som organiseras av informationsenheten har ett drygt
trettiotal gymnasieelever under sammanlagt 38 veckor schemalagt fatt
följa riksdagsarbetet inom olika enheter. Ledamöter har också medverkat
i praoverksamheten.

Produktion och marknadsföring

Den löpande interna informationen till ledamöter och tjänstemän har främst
bestått av Riksdagsveckan som utkommit varje vecka under arbetsåret. Här
ges bl.a. information om nyheter och förändringar som berör ledamöter och
anställda, vad som händer i Riksdagshuset den kommande veckan samt ett
kalendarium för sammanträden och möten.

Personaltidningen - Mitt i Strömmen - har under året utkommit med 6
nummer. I tidningens redaktionskommitté har ingått representanter för de
fackliga organisationerna. Tidningen har främst innehållit reportage och ar-
tiklar om olika verksamheter inom förvaltningen, personal- och lönefrågor
samt insändare.

Informations-Slingan som visats på det tiotal TV-monitorer som finns ut-
placerade i Riksdagshuset, utöver via de TV-apparater som finns på varje
ledamots rum, har producerats av enheten. Korta upplysningar har lämnats
om dagsaktuella aktiviteter. Genom ny teknisk utrustning har Informations-
Slingans kvalitet förbättrats.

29

För arbetet med planering och produktion av Riksdagens årsbok har infor-
mationsenheten ansvarat tillsammans med främst utredningstjänsten. Årsbo-
ken 1992/93 (upplaga 30 000 ex.) beskriver de politiska händelserna under
året, redovisar partiernas och utskottens arbete, motionerna samt redovisar i
en uppslagsdel de beslut som riksdagen fattat. En årsboksenkät bland all-
mänheten genomfördes av Scoop på uppdrag av informationsenheten. Resul-
tatet visade bl.a. att fyra av fem (81 %) tyckte att årsboken var mycket eller
ganska intressant. 61 % trodde att årsboken bidrar till att öka allmänhetens
kunskaper om riksdagen.

En rad andra trycksaker i form av foldrar, broschyrer och faktablad har
framställts både för extern information till allmänheten och för intern in-
formation till ledamöter och anställda.

Tryckteknisk service, textgranskning, redigering och originalframställning
har hört till de uppgifter som ingått for att ge andra enheter inom förvalt-
ningen stöd i deras informationsansvar vad gäller den egna verksamheten.

Särskilda projekt

En bok om riksdagens historia ges ut under hösten 1993. Förberedelsearbete,
kontakter med författaren, redigering, bildframtagning och produktion har
pågått under verksamhetsåret tillsammans med bl.a. tryckerienheten och
Riksdagsbiblioteket. Boken är främst tänkt att kunna användas i undervis-
ningen på olika nivåer.

Ett arbete har bedrivits för att ta fram förslag till nytt märke eller symbol för
riksdagen. Fyra förslag presenterades på en skärmutställning i juni. Frågan
behandlades därefter av förvaltningsstyrelsen, som dock bordläde frågan.

En riksdagsbutik i anslutning till allmänhetens entré öppnades i början av
riksmötet. Här finns samlat riksdagens informationsmaterial, böcker och
broschyrer, men även annat material med riksdagsanknytning. Presenter,
souvenirer, vykort m.m. har också kunnat köpas. Butiken är öppen för all-
mänheten, ledamöter och personal. Försäljningen under året uppgick till
drygt 250 000 kr.

Under Vattenfestivalen i Stockholm var Riksdagskiosken placerad på Riks-
gatan vid allmänhetens entré. Skriftlig och muntlig information lämnades
om riksdagen. Den utökade visningsverksamheten innebar att ca 3 700 per-
soner deltog i de guidade visningarna av Riksdagshuset.

Informationsenheten medverkade dels i förberedelsearbetet, dels under IPU-
konferensen vad gällde bl.a. presskontakter, konferenscenter, mottagnings-
service och medföljandeprogram.

1993/94: RFK 1

30

I samband med riksdagens besök i Helsingborg i maj arrangerade enheten
en kurs för journalister, en för bibliotekarier och en kurs för näringslivet i
samarbete med Sällskapet politik och näringsliv (SPN). Under fem dagar
fanns Riksdagskiosken på plats i centrala Helsingborg för att sprida infor-
mation om riksdagen. Ledamöter deltog i denna aktivitet.

Korta sammandrag av riksdagens beslut har i anslutning till att besluten
fattats skickats ut till ca 250 faxmottagare, främst massmedia och fackpress.
Denna utökade service har fallit väl ut, och många tidningar har också pub-
licerat besluten i korthet.

Tidningen Från Riksdag & Departement

Tidningen Från Riksdag & Departement är regeringens och riksdagens ge-
mensamma tidning. Dess uppgift är att spegla den centrala statliga besluts-
processen i riksdag, regering och utredningsväsende enligt riktlinjer antagna
av riksdagen 1975 inför tidningens tillkomst. Enligt ett senare riksdagsbeslut
är tidningen även tillgänglig som taltidning för synskadade.

Antal anställda: 9

Chefredaktör och chef för enheten har varit Bengt Colling.

Ekonomi

1 000-tal kr

1993/94: RFK 1

Personalkostnader    2 682

Övriga kostnader     5 694

Intäkter               3 953

Nettokostnader

4 423

Tidningen utgavs under verksamhetsåret med 40 nummer, varav ett dubbel-
nummer, alltså 39 utgåvor.

Under verksamhetsåret 1992/93 utgavs femton 16-sidiga, tre 20-sidiga,
femton 24-sidiga, fem 32-sidiga och ett 40-sidigt nummer. Det samlade sid-
antalet uppgick därmed till 860 sidor. Det är 88 sidor mer än under föregå-
ende verksamhetsår och 60 sidor mer än under tidningens första utgiv-
ningsår 1976. Det ökade sidantalet, liksom ett ökat inslag av fyrfärgsbilder,
kunde produceras till nästan oförändrad tryckkostnad sedan en anbudsupp-
handling resulterat i prissänkning och förnyat samarbete med det tidigare
anlitade tryckeriet.

31

I enlighet med förvaltningsstyrelsens beslut böljade tidningen under verk-
samhetsåret ta in betalda annonser. De första månadernas försäljning gav för
verksamhetsåret 172 000 kr i intäkter samtidigt som 72 000 kr sattes in för
att marknadsföra tidningen som annonsorgan.

Upplagan kontrolleras numera av Tidningsstatistik AB (TS). TS fackpress-
upplaga 2:a halvåret 1992 fastställdes till 25 200 exemplar, en smärre ök-
ning jämfört med motsvarande TS-upplaga för 1 :a halvåret 1992 (25 096).
Därav var 21 977 (21 837) fullt betalda exemplar, 2 160 (2 219) rabattex-
emplar och 1 063 (1 040) "friexemplar utan dokumenterad efterfrågan", en-
ligt Tidningsstatistiks terminologi. I fortsättningen kommer TS-revision av
R&D:s upplaga endast att göras en gång per år.

Riksdagsbiblioteket

Riksdagsbibliotekets och riksdagsarkivets verksamhet har i första hand
riktat sig mot det löpande riksdagsarbetet, och målsättningen har varit att
tillhandahålla goda beslutsunderlag till ledamöter och tjänstemän samt att
underlätta för dessa att följa utvecklingen inom olika samhällsområden,
nationellt och internationellt.

Biblioteket och arkivet har även givit service till regeringskansli, kyrko-
möte och centrala förvaltningsmyndigheter samt forskare, studerande och en
intresserad allmänhet.

Antal anställda: 30

Chef: Margareta Brundin

Ekonomi

1 OOO-tal kr

Personalkostnader     8 513

Övriga kostnader     3 948

Intäkter                    0

Nettokostnader     12 461

Riksdagsbiblioteket har under året tagit emot ett stort antal studiebesök från
organisationer och bibliotek, och representanter för biblioteket har deltagit
som föreläsare och lärare i kurser och utbildningar både inom riksdagen och
ute i landet samt själva deltagit i utbildningar i Sverige och utomlands.

1993/94:RFK1

32

ADB-funktionen

1993/94:RFK1

Bibliotekets ADB-funktion har under hösten 1992 utarbetat program och
uttagsrutiner för framställning av nyförvärvslistoma Läslistan och EG-listan.
För att bättre kunna mäta låneflödet har en statistikrutin utvecklats. Inför
driftsstart av lånehantering via ljuspenna/scanner har uttagsprogram för
streckkodsetiketter framställts.

STRAX, katalogdatabas och lånesystem för ledamöter och tjänstemän, har
förbättrats och en rutin har skapats för registrering i databasen av andra en-
heters bestånd. Utskrift av lånebeställningar och laddning av LIBRIS-poster
har automatiserats för att ta bort onödiga arbetsmoment. Vidareutveckling
och programrättelser av det datoriserade lånesystemet har framför allt gällt
förbättrad kravhantering, anpassning för inläsning via ljuspenna och hante-
ring av läsesalslån.

Förvärvssektionen

Förvärvssektionen har under verksamhetsåret genom inköp, byten och gåvor
förvärvat svensk och utländsk litteratur främst inom ämnesområdena juridik,
samhällsvetenskap och historia samt prenumererat på ett avsevärt antal
svenska och utländska tidskrifter inom riksdagens intresseområden. Dess-
utom har samtliga svenska dagstidningar samt ett stort antal utländska ställts
till ledamöternas förfogande. Sektionen har även medverkat vid inköp till
utskottens och övriga enheters handbibliotek samt sörjt för reparationer och
bindning av böcker för bibliotekets och riksdagens räkning.

Biblioteket har tagit emot parlamentstryck från de flesta europeiska samt ett
antal utomeuropeiska länder.

Under riksmötet har Läslistan, en information om nyinköpta böcker och
aktuella tidskriftsartiklar i biblioteket, skickats ut till ledamöter och tjänste-
män vaije vecka. En liknande lista med aktuellt EG-material har utkommit
en gång per månad.

Katalogsektionen

Vid katalogsektionen har den förvärvade litteraturen dataregistrerats och
ämnesklassificerats. Den datorbaserade katalogen över bibliotekets bestånd
från de senaste femton åren har uppdaterats fortlöpande vaije vecka med
nytillkommen litteratur. Dessutom har en stor mängd äldre material lagts in i
databasen, sådant som tidigare endast varit åtkomligt genom bibliotekets
kortkataloger.

33

Biblioteksdatabasen STRAX är tillgänglig för ledamöter och tjänstemän
från deras egna terminaler/PC. Därifrån kan också beställningar av böcker
sändas till biblioteket på elektronisk väg. En kort introduktion i sökning och
beställning av böcker har erbjudits inom ramen för riksdagens ADB-kurser.

Enheten för internationella organisationer har under året mottagit, registre-
rat och katalogiserat böcker, rapporter och tidskrifter från ett trettiotal olika
organisationer. För några av organisationerna har biblioteket status som de-
påbibliotek. Det gäller bl.a. EG, FN, ILO och Unesco.

Den ökade efterfrågan på EG-material och EG-information har medfört
krav på hårda prioriteringar. Detta har bl.a. inneburit att åtagandet som de-
påbibliotek för Världsbanken har avvecklats, och i stället köps ett urval re-
levanta titlar från organisationen.

Information och litteratursökning är en viktig del av enhetens verksamhet.
Enheten använder svenska och utländska databaser som stöd i arbetet. Under
året har också en FN-databas och några EG-databaser anskaffats på CD-
ROM.

Enhetens personal har deltagit i olika svenska och nordiska seminarier och
samordningsgrupper för EG-information samt haft ett stort antal besök både
av stora grupper och enskilda personer som önskat informera sig om Riks-
dagsbibliotekets EG-samling.

Sektionen för lån och information

Statistiken för utlåningsverksamheten visar på fortsatt hög efterfrågan. Vid
sidan av detta har manuella och datoriserade informationssökningar utförts,
framför allt för ledamöter och partikanslier. Databassökningar har mestadels
skett i svenska databaser som LIBRIS, Rättsbanken, Artikelsök, A-media
och Affärsdata. Sökningar i utländska databaser har utförts främst för depar-
tementens räkning. En egen databas för lagring och återvinning av frågor till
låneexpeditionen är under uppbyggnad.

Sektionen har samarbetat med informationsenheten i anordnande av kurser
för bibliotekarier. En sådan kurs hölls i Helsingborg i samband med riksda-
gens besök där. Sektionens personal har även deltagit i seminarier och vida-
reutbildning, bl.a. ett seminarium för EG-bibliotek i Norden samt juridik-
utbildning.

Sektionen för biblioteksservice

Biblioteksservice har ansvarat för ffamtagning och uppställning av lån ur
magasin och depåer samt för den ökade kopieframställningen ur bibliotekets

1993/94:RFK1

34

bestånd till ledamöter och tjänstemän samt andra bibliotek ute i landet. Även
den växande kopieringen från mikrofilm och mikrofiche har skötts av sek-
tionen.

Omdisponeringar har gjorts i magasinen, bl.a. flyttning av ca 350 hyllmeter
böcker från bibliotekets närmagasin till annexet i kvarteret Vinstocken, för
att bereda plats för bibliotekets mest efterfrågade och ökande samlingar.

Biblioteksservice har även skött distribution och posthantering till och från
biblioteket.

Sektionen för statligt tryck

Sektionen för statligt tryck har tagit emot pliktexemplar från statliga myn-
digheter och registrerat dessa i LIBRIS-basen och därmed i det lokala biblio-
tekssystemet. Under året har årsbibliografin Statliga publikationer 1991
publicerats.

Centralarkivet

Centralarkivets verksamhet har under årets lopp koncentrerats kring iord-
ningställandet av ett ritnings- och bildarkiv. Inredning i form av skåp m.m.
har införskaffats. Databaserna BILD och RIT programmerades klara och
registrering av riksdagens bilder och ritningar påböljades. Ca 700 bilder och
700 ritningar har redan registrerats.

Arkivering av löpande arkivhandlingar samt konsultation i arkivfrågor med
de arkivansvariga inom riksdagens olika organ har skett kontinuerligt.

Inköpet av en ny mikrofilmkamera möjliggjorde en fortsatt mikrofilmning
av arkivhandlingar med hjälp av extra personal från huset.

I samarbete med informations- och intendenturenhetema startades diskus-
sioner angående skapandet av ett framtida riksdagens museum. Arbete pågår
med färdigställandet av lokalen, och första utställningen kommer att äga
rum under hösten 1993.

Sektionen för ståndsprotokoll

Sektionen för ståndsprotokoll har under året arbetat med slutredigeringen av
prästeståndsprotokollet för 1740-41, innefattande utformning och upprät-
tande av omfattande sakregister, inskrivning och redigering av bilagor, sök-
ning av födelse- och dödsår till personregistret och korrekturläsning mot
renskriften. Inskrift av prästeståndets protokoll 1742-43 har påbörjats och
kommit en bra bit på väg.

1993/94: RFK 1

35

Utredningstjänsten

1993/94: RFK 1

Utredningstjänsten gör utredningar, analyser och faktasammanställningar på
uppdrag av riksdagens ledamöter, partikanslierna och andra organ inom
riksdagen. Även andra parlament hör till uppdragsgivarna. Utredningstjäns-
ten är indelad i två sektioner.

Antal anställda: 24

Chef: Kjell Allert.

Ekonomi

1 000-tal kr

Personalkostnader	7 625
Övriga kostnader	337
Intäkter	0
Nettokostnader	7 962

De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag både till
omfång och karaktär. Flertalet uppdrag kräver en större arbetsinsats, men
vissa frågor kan lösas informellt och "direkt över disk". Svenska och inter-
nationella databaser utnyttjas i allt högre grad. Utredningstjänsten deltar
alltmer i olika projekt och arbetsgrupper. Antalet registrerade ärenden upp-
gick under verksamhetsåret till 3 210, vilket var en ökning i jämförelse med
året innan med 13 %. Andelen uppdrag med internationell inriktning har
ökat markant och är nu drygt 20 %.

I följande sammanställning redovisas uppdragens fördelning på olika upp-
dragsgivare.

	1991/92	1992/93
Enskilda ledamöter	2 235	2 461
Partikanslier	492	576
Utländska parlament o.d.	58	80
Övriga	57	93
Totalt	2 842	3 210

Närmare 85 % av ledamöterna har någon gång under året anlitat utred-
ningstjänsten. Den stora efterfrågan på enhetens tjänster ställer fortlöpande

36

krav på utveckling av såväl personal som arbetsmetoder. Under året har 1993/94:RFK1
satsningar bl.a. gjorts på förbättrade internationella kontakter, språkutbild-
ning och utbildning i EG-frågor. Löpande sammanställningar med centrala
statistiska uppgifter på olika områden (Fickfakta) har tagits fram, liksom en
sammanställning över olika data om riksdagsarbetet (Riksdagen i siffror).

Kurser har hållits for ledamöter och tjänstemän i riksdagstryck och annat
offentligt tryck.

De registrerade uppdragen från enskilda ledamöter och partikanslier förde-
lade över parti:

Parti	Totalt	Procent
s	942	31,0
m	478	15,7
fp	464	15,3
c	239	7,9
kds	267	8,8
nyd	344	11,3
v	168	5,5
obundna	135	4,5
Summa	3 037	100

Kommittéer m.m. tillsatta av förvaltningsstyrelsen

Riksdagens biografikommitté

Biografikommitténs ordförande har varit f.d. riksdagsledamoten Lars Gus-
tafsson (s). Övriga ledamöter har varit f.d. riksdagsledamöterna Per-Olof
Strindberg (m), vice ordförande, Hans Lindblad (fp) och Martin Olsson (c),
riksdagsledamöterna Aiwa Wennerlund (kds) och Harriet Colliander (nyd)
samt f.d. riksdagsledamöterna Nils Bemdtson (v) och Claes Roxbergh (mp).
Adjungerad ledamot av kommittén har varit överbibliotekarien Margareta
Brundin. Sakkunniga har varit professor emer. Nils Stjemquist och riks-
dagsdirektören Gunnar Grenfors.

Kommitténs sekretariat har under verksamhetsåret utgjorts av två heltids-
anställda experter, förste arkivarien Anders Norberg, tillika kommitténs sek-
reterare, och fil. dr Björn Asker. F.d. byråassistenten Anna-Britt Nilsson har
under en del av året bistått sekretariatet.

Kommittén har under verksamhetsåret hållit fem sammanträden. Därunder
har den fastställt riktlinjerna för arbetet med det biografiska uppslagsverket

37

över riksdagens ledamöter 1971-1993/94 och fattat beslut om verkets
formgivning.

Sekretariatet har utfört förarbeten till uppslagsverket, bl.a. i form av omfat-
tande excerpter, och i samarbete med ADB-enheten skapat en databas, vari
biografierna framställs. Fotografier av periodens riksdagsledamöter har in-
samlats och ordnats under sekretariatets ledning.

Sekretariatet har inför kommittén framlagt biografier över representanterna
för Uppsala läns och Västemorrlands läns valkretsar. Det har också framlagt
de inledande presentationer av dessa valkretsar som skall komplettera bio-
grafierna.

Riksdagens konstgrupp

Konstgruppen har under verksamhetsåret hållit 10 sammanträden.

I konstgruppen har ingått riksdagsledamöterna Rune Rydén, ordförande,
och Iréne Vestlund samt intendenten Anselm Eggert, projektledaren Ulla-
Britt Fichtelius Larsson, sekreterare, och riksdagsdirektören Gunnar Gren-
fors. Skulptören Leif Bolter har varit gruppens konstnärlige rådgivare.

Till gruppen har knutits en referensgrupp från de anställdas fackliga organi-
sationer bestående av Anna-Maria Högberg, ST, Maria Zetterberg, SACO,
och Anneli Wolmsten, SF.

Konstgruppen har under verksamhetsåret förvärvat sammanlagt har 28
konstverk. Merparten består av unika verk - 5 målningar i olja eller akryl,
13 teckningar (de flesta politiska teckningar av Birger Lundquist och Rit-
Ola), 2 textila verk, 2 skulpturer varav en i glas, 1 trärelief - samt 5 grafiska
blad. Några av verken har förvärvats vid riksdagens konstklubbs utställ-
ningar.

Under våren 1993 besökte konstgruppen skulptören Edvin Öhrström i hans
ateljé och förvärvade då en skulptur i blått glas som har placerats i justitieut-
skottets sessionssal.

Bland övriga konstnärer som gruppen köpt av kan nämnas Nils Kölare, Lars
Millhagen, Anita Nilsson, Ulf Trotzig och Petra Westermark. Utöver de
konstverk som köpts in har en skulptur till kammarfoajén beställts av konst-
nären Curt Asker. Den beräknas bli färdigställd under hösten 1993.

På förslag av konstgruppen och den fackliga referensgruppen har förvalt-
ningsstyrelsen utlyst en tävling om konstnärlig utsmyckning av de gångkul-
vertar som planeras till de byggnader på Västerlånggatan och Storkyr-

1993/94: RFK 1

38

kobrinken som riksdagen övertagit (kv Neptunus och kv Mercurius). Till-
sammans med referensgruppen har konstgruppen avlämnat utlåtande och
förslag angående inkomna tävlingsbidrag. Dessa har godtagits av förvalt-
ningsstyrelsen.

Ett förslag till riktlinjer för avbildande av tidigare statsministrar har utarbe-
tats och överlämnats till riksdagens förvaltningsstyrelse som har antagit
riktlinjerna. Därefter har en porträttbyst av Olof Palme beställts av skulptö-
ren Thomas Qvarsebo.

De målningar av Peter Dahl som deponerats i Riksdagshuset har återläm-
nats och ersatts av en deposition av målningar av Evert Lundquist. De har
placerats i norra "övergångsrummet" i västra riksdagshuset. Gobelängen
"Stolta stad" efter förlaga av konstnären Peter Dahl har tillfälligt placerats i
klubbrummet i västra riksdagshuset.

Målningen av Ulf Gripenholm, som konstgruppen förvärvade förra verk-
samhetsåret till näringsutskottets sessionssal, har varit utlånad för en retro-
spektiv utställning av konstnären på Sundsvalls museum.

Under året har särskild belysning ordnats på flera konstverk, bl.a. på prins
Eugens målning "Molnet" i västra riksdagshuset.

Lokalkommittén

Lokalkommitténs ordförande har varit Hans Gustafsson (s). Övriga ledamö-
ter har varit Marianne Carlström (s), Knut Billing (m), Lars Sundin (fp),
Birger Andersson (c), Aiwa Wennerlund (kds), Dan Eriksson i Stockholm
(nyd) och Elisabeth Persson (v).

Adjungerade personalrepresentanter i kommittén har varit Ronnie Melin,
SACO, Irving Svensson, SF och Karin Engberg, ST.

Som experter har ingått förvaltningsdirektör Anders Forsberg, riksdagsdi-
rektör Gunnar Grenfors, fastighetschef Olle Etzén och teknisk direktör vid
Byggnadsstyrelsen Lennart Kolte. Sekreterare har varit Eva Zom.

Lokalkommittén har under verksamhetsåret utarbetat ett detaljerat lokalpro-
gram som bygger på av förvaltningsstyrelsen tidigare godkänt principförslag
till framtida struktur för lokalutnyttjande. Tilläggsuppdraget att ta fram al-
ternativa program för lokalanvändning har påbörjats och kommer att fortgå
under nästa verksamhetsår.

1993/94: RFK 1

39

Partibidragsnämnden

1993/94:RFK1

Partibidragsnämnden fördelar ekonomiskt stöd enligt en särskild lag till po-
litiska partier som deltagit i val till riksdagen. Nämnden består av tre leda-
möter, som varit ordinarie domare. De utses av förvaltningsstyrelsen för en
tid av sex år. Fr.o.m. innevarande valperiod består nämnden av förutvarande
ordföranden i Högsta domstolen Olle Höglund (ordf), förutvarande ordför-
anden i Regeringsrätten Bengt Hamdahl och den nuvarande ordföranden i
Arbetsdomstolen Hans Stark. Sekreterare i nämnden är Staffan Hansson.
Nämnden fattar beslut vaije år om fördelningen av partistödet för det kom-
mande bidragsåret, som böljar den 15 oktober. Förvaltningskontoret ombe-
söijer utbetalningen av stödet, som sker kvartalsvis. Nämnden har under året
hållit två sammanträden för fördelningen av stödet. Sekreteraren har fortlö-
pande besvarat frågor från allmänheten angående stödet.

Referensgruppen för informationsfrågor

I referensgruppen har ingått som ledamöter Göthe Knutson (m), ordförande,
Sören Lekberg (s), Karin Pilsäter (fp), Bengt Kindbom (c), Stefan Attefall
(kds) t.o.m den 15 dec. 1992, Rose-Marie Frebran fr.o.m den löjan. 1993,
Richard Ulfvengren (nyd) och Jan Jennehag (v). Experter har varit Anders
Forsberg, Gunnar Grenfors och Gösta Ek.

Till de ärenden som referensgruppen har behandlat hör frågan om en grafisk
profil och ett nytt emblem för riksdagen, ett informationscentrum för riksda-
gen samt frågor kring riksdagens årsbok och riksdagsbutiken.

I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Bo Forslund (s), Rolf Clarkson (m), Per
Olof Håkansson (s), Wiggo Komstedt (m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan
Bergqvist (s) och Gunhild Bolander (c).

Stockholm den 14 oktober 1993

Riksdagens förvaltningskontor

Ingegerd Troedsson

Anders Forsberg

gotab 45156 Stockholm 1993

40