Redogörelse till riksdagen

1992/93:RR1

Riksdagens revisorers verksamhetsberättelse för
budgetåret 1991/92

1992/93

RR1

1 Riksdagen 1992193. 2 saml. RR1

Innehåll

1992/93:RR1

Riksdagens revisorers skrivelse ....................... 3

1 Inledning ...................................... 5

2 Riksdagens revisorers uppgift och organisation m.m...... 5

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter................. 5

2.2 Den förvaltningsrevisionella uppgiften ........... 6

2.3 Organisation ............................... 6

2.4 Arbetsformer............................... 7

2.5 Medelstilldelning............................ 8

3 Granskningsverksamheten ......................... 8

3.1 Översikt .................................. 8

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden ............. 9

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser............. 9

3.2.2 Under verksamhetsåret 1991/92 lämnade skrivelser

till riksdagen.................................. 11

3.2.3 Övriga granskningar........................ 24

3.3 Pågående granskningsärenden .................. 26

3.4 Granskningen av riksdagsförvaitningen........... 33

3.5 Informationsbesök........................... 33

4 Särskilda föredragningar m.m....................... 34

4.1 Särskilda föredragningar ...................... 34

4.2 Länsresor.................................. 34

4.3 Övrigt .................................... 36

5 Ekonomi och personal ............................ 36

5.1 Anslag och utgifter .......................... 36

5.2 Hur användes anslaget?....................... 37

5.3 Personal .................................. 37

5.4 Utbildning och kompetensutveckling ............ 38

Bilaga

Skrivelser till riksdagen 1986/87—1990/91 ............ 39

Sakregister till granskningsärendena åren 1982/83—1991/92 43

Till RIKSDAGEN

1992/93 :RR1

Riksdagens revisorer överlämnar härmed enligt 16 § lagen (1987:518)
med instruktion för Riksdagens revisorer berättelse över revisionens
verksamhet under budgetåret 1991/92.

Till skillnad mot tidigare redovisas de skrivelser som revisorerna
under året avlämnat till riksdagen inte i sin helhet i verksamhetsberät-
telsen. De ingår som hittills i riksdagstrycket (saml. C3, Förslag och
redogörelser).

Stockholm den 7 oktober 1992

Alf Wennerfors

/Åke Dahlberg

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

1992/93.RR1

12 kap. 7 § regeringsformen

8 kap. 11 § riksdagsordningen

Lag (SFS 1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer

Lag (SFS 1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens reviso-
rer vissa handlingar m.m.

Lag (SFS 1988:46, ändrad senast 1988:1389) om revision av riksdagsför-
valtningen m.m.

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1991/92

Ordinarie

Alf Wennerfors (m), ordförande

Kjell Nilsson (s), förste vice ordförande
Hans Lindblad (fp), andre vice ordförande
Anders G Högmark (m)

Anita Johansson (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Birgitta Hambraeus (c)

Sten-Ove Sundström (s)

Margareta Gard (m)

Åke Carnerö (kds)

Maja Bäckström (s)

Leif Bergdahl (nyd)

Suppleanter

Margit Gennser (m)
Sören Lekberg (s)
Per-Richard Molén (m)
Bo Forslund (s)

Ulla Orring (fp)
Inga-Britt Johansson (s)
Lennart Brunander (c)
Bengt Kronblad (s)
Karl-Gösta Svenson (m)
Kenneth Lantz (kds)
Marianne Carlström (s)
John Bouvin (nyd)

Arbetsutskottet

Arbetsutskottet har haft följande sammansättning:

Alf Wennerfors, ordförande

Kjell Nilsson, förste vice ordförande

Hans Lindblad, andre vice ordförande

Anita Johansson

Åke Dahlberg, kanslichef

1 Inledning

Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska
statlig verksamhet. Uppgiften är till övervägande delen av förvaltnings-
revisionen karaktär. Syftet med revisorernas granskning är att främja
ett effektivt utbyte av de statliga insatserna.

Under senare år har frågor om uppföljning, utvärdering och gransk-
ning fatt ökad uppmärksamhet inom den offentliga sektorn. Riksdagen
tog hösten 1991 principiell ställning till den statliga revisionen. Man
framhöll vikten av en stark och oberoende revision och uttalade också
att det är nödvändigt att riksdagen får ett ökat ansvar för den statliga
revisionen. En konkretisering av detta ställningstagande kan väntas när
Riksdagsutredningen inom kort avslutar sitt arbete.

Inriktningen av granskningsverksamheten har under verksamhets-
året ytterligare förskjutits mot generella och principiella ärenden.
Under året har revisorerna överlämnat tio skrivelser till riksdagen. Det
är en kraftig ökning jämfört med tidigare år. Utfallet i riksdagen av
skrivelserna far också anses som mycket gott. Alla de sex skrivelser
som riksdagen hunnit ta ställning till under verksamhetsåret har fatt
en relativt ingående behandling i utskotten. Riksdagen har i huvudsak
ställt sig bakom revisorernas förslag. Många av revisorernas skrivelser
och rapporter har också fått stor uppmärksamhet i massmedia.

Kontakterna och samarbetet med utskotten har ytterligare utökats
under året genom bl.a. föredragningar av granskningsärenden, allmän-
na informationsträffar och personalutbyten.

I övrigt har en ökad satsning gjorts på informationsbesök som
resulterat i ett tiotal rapporter, varav ett flertal uppmärksammats av
massmedia.

2 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter

Revisorerna skall på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.
Uppgiften är till övervägande delen av förvaltningsrevisionen karaktär.

Granskningen omfattar också sådan verksamhet som staten bedriver
i form av aktiebolag eller stiftelse och i vilka staten har ett bestämman-
de inflytande över verksamheten.

Även de statsbidrag som utgår för viss verksamhet granskas av
revisorerna i den mån redovisningsskyldighet för medlen föreligger
gentemot staten eller särskilda föreskrifter har meddelats om medlens
användning.

1992/93 :RR1

Revisorerna skall vidare som externrevisorer granska Riksbankens
tillstånd, styrelse och förvaltning samt verksamheten vid den inre
riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Nordiska rådets
svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileumsfond.

2.2 Den förvaltningsrevisionella uppgiften

Den förvaltningsrevisionella verksamheten är genomgående av övergri-
pande art. Vid utförandet av revisionen beaktar revisorerna framför
allt frågor som är av väsentlig betydelse för den statsfinansiella och
förvaltningsekonomiska utvecklingen eller som berör grunderna för
det administrativa arbetets organisation och funktioner.

Granskningen tar främst sikte på förhållanden med anknytning till
statens budget men kan också avse en bedömning av de statliga
insatserna i allmänhet. Huvudintresset knyts till de resultat i stort som
har uppnåtts inom olika verksamhetsområden.

1992/93:RR1

2.3 Organisation

Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många
suppleanter. Endast ledamot av riksdagen kan utses till revisor.

Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ord-
förande. Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdel-
ningar som inom sina resp, ansvarsområden har att bereda gransk-
ningsärenden.

I maj 1992 avled Ulla-Britt Åbark (s), suppleant i tredje avdelning-
en. Till ny suppleant valdes Marianne Carlström (s).

Första avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, socialutskot-
tet och socialförsäkringsutskottet.

Ledamöter

Alf Wennerfors (m), ordförande

Anita Johansson (s), vice ordförande

Birgitta Hambraeus (c)

Leif Bergdahl (nyd)

Suppleanter

Sören Lekberg (s)

Bo Forslund (s)

Karl-Gösta Svenson (m)
Kenneth Lantz (kds)

Andra avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, ut-
bildningsutskottet, jordbruksutskottet och bostadsutskottet.

Ledamöter

Suppleanter

1992/93: RR1

Hans Lindblad (fp), ordförande

Bengt Silfverstrand (s), vice orförande
Åke Carnerö (kds)

Maja Bäckström (s)

Margit Gennser (m)
Per-Richard Molén (m)
Inga-Britt Johansson (s)
Bengt Kronblad (s)

Tredje avdelningen

Avdelningen bereder ärenden som faller inom verksamhetsområdena
för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmark-
nadsutskottet.

Ledamöter Suppleanter

Kjell Nilsson (s), ordförande Ulla-Britt Åbark (s)

Anders G Högmark (m), vice ordförande Ulla Orring (fp)
Sten-Ove Sundstöm (s) Lennart Brunander (c)

Margareta Gard (m) John Bouvin (nyd)

Administrativa frågor samt brev från allmänheten och vissa andra
ärenden bereds eller behandlas av ett arbetsutskott. I detta ingår de tre
ordförandena samt ytterligare en revisor och chefen för revisorernas
kansli.

För den löpande utredningsverksamheten finns ett kansli som är
organiserat på två utredningsenheter och en administrativ enhet. Anta-
let anställda på kansliet är 20 personer. Revisorerna tilldelas dessutom
medel för experter och tillfälliga anställningar i verksamheten.

Riksdagens revisorers verksamhet är föremål för överväganden i
Riksdagsutredningen. Utredningen förväntas komma att påverka resur-
serna för revisorernas granskningsverksamhet.

2.4 Arbetsformer

Revisionsarbetet bedrivs genom fortlöpande samverkan mellan reviso-
rerna och tjänstemännen vid kansliet.

Förslag till nya granskningsärenden inhämtas bl.a. från riksdagsut-
skotten. Framställningar om åtgärder med anledning av vad som har
uppmärksammats vid granskningen görs till riksdagen. Under senare
år har kontakterna och samarbetet med riksdagens utskott och deras
kanslier utökats.

För varje verksamhetsår fastställer revisorerna en verksamhetsplan. I
planen för 1991/92 redovisas översiktligt den verksamhet som planeras
under en kommande treårsperiod och mer preciserat verksamheten för
det första året. Till planen är en granskningsplan bilagd. I den redovi-
sas ärenden som revisorerna beslutat granska samt ärenden där gransk-
ning övervägs.

2.5 Medelstilldelning

För budgetåret 1991/92 anvisade riksdagen ett ramanslag på 10 848 000
kr till Riksdagens revisorer och deras kansli. Beträffande utfall, fördel-
ning på olika kostnadsslag m.m., se Ekonomi och personal (s. 36).

3 Gransknings verksamheten

3.1 Översikt

Antalet under verksamhetsåren 1987/88—1991/92 upprättade besluts-
underlag, förstudier, promemorior och rapporter samt avgivna skrivel-
ser till riksdagen framgår av nedanstående sammanställning.

1992/93 :RR1

	1987/88	1988/89	1989/90	1990/91	1991/92	S:a
Beslutsunderlag	-	10	16	18	8	52
Förstudier	13	10	3	2	-	28
Promemorior	3	7	8	6	4	28
Rapporter	9	5	8	8	13	43
Skrivelser till riksdagen	7	7	7	5	10	36

För att fc^enkla granskningsprocessen har revisorerna beslutat att
förstudien slopas och ersätts med ett utvidgat beslutsunderlag i de
ärenden granskning förordas. Det nya systemet trädde i kraft den 1
januari 1991.

Under avsnittet Granskningsverksamheten redovisas dels gransk-
ningsärenden som avslutats före utgången av verksamhetsåret 1991/92,
dels ärenden i vilka granskning alltjämt pågick. För nedan upptagna
ärenden finns en redogörelse i verksamhetsberättelsen. Därutöver be-
rörs kortfattat vissa andra ärenden i avsnittet 3.2.3.

1992/93 :RR1

Ärendets benämning	Revisions- avdelning	Utskott	Berättelsen s.
Riksdagen och normgivningsprocessen	l:a	KU	18
ADB och integritet	l:a	KU	26
Den nya budgetprocessen	l:a	FiU	20
Konsumentprisindex	l:a	FiU	14
Att ändra statsförvaltningen	l:a	FiU	27
Organisationen för arvsbeskattningen	l:a	SkU	25
Polisen	2:a	JuU	28
Effektiviteten i förvaltningen av svenskt
utvecklingsbistånd	3:e	uu	11
Militära och civila helikoptrar för sjuk-
transporter	2:a	FöU	13
Det militära försvarets kostnader för resor	2:a	FöU	23
Invandrarpolitikens inriktning och resultat	3:e	SfU	28
Familjehemsvård för barn och ungdom	l:a	SoU	22
Statens engagemang i sjukvårdens och
socialvårdens planerings- och rationalise-
ringsinstitut, Spri	l:a	SoU	24
Effektiviteten i barnomsorgen	l:a	SoU	29
Den statliga kulturadministrationen	2:a	KrU	30
Gymnasieskolan — resurser, resultat och
utveckling	2:a	UbU	31
Samordnad investeringsplanering för
transporter	3:e	TU	17
De statliga affärsverkskoncernerna	3:e	TU	16
Näringspolitiken — utredningar och
näringspolitiska program	3:e	NU	12
Statens stöd till Saab-Scania i Malmö	3:e	NU	32
Polismyndighets medverkan vid utländska
förpassningsresor	2:a	JuU	25

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden

Revisorerna har under verksamhetsåret 1991/92 i tio ärenden tillställt
riksdagen skrivelse med förslag till åtgärder. Skrivelserna ingår i riks-
dagstrycket (saml. C3, Förslag och redogörelser).

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser

Granskningen av den svenska hälso- och sjukvården (förs. 1990/91:17)
har redovisats i verksamhetsberättelsen för 1990/91 (s.12). Revisorernas
skrivelse har behandlats av riksdagen under hösten 1991.

I skrivelsen redovisades förslag rörande

- förändrad vårdstruktur

- förstärkt primärvård

-effektivare slutenvård

-bättre uppföljning och utvärdering samt

- hälso- och sjukvårdsfrågornas fortsatta beredning.

Till skrivelsen hade fogats en reservation (m) och ett särskilt yttran-
de (c).

Socialutskottet konstaterade i sitt betänkande (1991/92:SoU6) att
regeringen i regeringsförklaringen tagit upp frågor som revisorerna
berört i sitt förslag. Vidare fann utskottet att regeringen hade aviserat
en större översyn av sjukvårdens organisation och finansiering. Rege-
ringen hade också aviserat möjligheten för alla att få en egen fritt vald
husläkare samt fri etableringsrätt för läkare.

Det kunde enligt utskottets mening förutsättas att de frågor som
revisorerna tagit upp skulle komma att övervägas av den nya regering-
en. Riksdagen borde inte föregripa behandlingen av regeringens kom-
mande förslag på hälso- och sjukvårdsområdet. Utskottet gick därför
inte in i en detaljgranskning av revisorernas förslag och ansåg att det
inte borde föranleda något uttalande från riksdagen. Med det anförda
avstyrktes förslaget liksom ett antal motioner, därav fyra som väckts
med anledning av revisorernas förslag.

Riksdagen beslutade i enlighet med socialutskottets förslag (rskr.
1991/92:58).

Granskningen av planeringen och genomförandet av boverkets lokaliser-
ing (förs. 1990/91:19) redovisades i verksamhetsberättelsen för 1990/91
(s. 13). Revisorernas skrivelse har behandlats av riksdagen under våren
1992.

Revisorerna lämnade i skrivelsen till riksdagen förslag rörande bätt-
re kompetens, förbättrad samordning, ekonomiskt stöd, uppföljningar
och utvärderingar samt prövning av lokaliseringsort.

Arbetsmarknadsutskottet (1991/92:AU13) anförde att de förslag som
revisorerna lagt fram ligger väl i linje med de av riksdagen fastlagda
riktlinjerna för omiokalisering av statlig verksamhet och med vad
utskottet i olika sammanhang har fört fram. Vad i övrigt anförts och
förordats i revisorernas förslag har inte givit arbetsmarknadsutskottet
anledning till särskilt uttalande.

I verksamhetsberättelsen för 1990/91 redovisade revisorerna sin gransk-
ning av televerkskoncernens verksamhet (förs. 1990/91:20). Revisorernas
skrivelse behandlades av riksdagen under våren 1992.

Trafikutskottet (1991/92:TU20) delade revisorernas uppfattning om
översyn av allmänna mål för telepolitiken, beslutsunderlag och infor-
mation till riksdagen. Med hänsyn till pågående arbete inom regerings-
kansliet ansåg utskottet att någon riksdagens åtgärd inte var erforderlig.

När det gällde associationsform för Televerket ansåg utskottet liksom
revisorerna att det behövdes en allsidig belysning av frågor som reviso-
rerna fäst uppmärksamheten på. Utskottet hänvisade till konstitutions-
utskottets yttrande till trafikutskottet, 1991/92:KUly, över revisorernas
förslag 1991/92:17 angående granskning av affårsverkskoncernerna.
Konstitutionsutskottet framhöll där att det delade revisorernas uppfatt-
ning att de konstitutionella aspekterna borde belysas inför ställningsta-

1992/93 :RR1

ganden om ändrade associationsformer för affärsverken. Trafikutskottet
hänvisade till att regeringen avser att återkomma till riksdagen med en
redovisning av åtgärder och förslag inför bolagiseringen av Televerket
och utgick från att regeringen då skulle behandla de frågor revisorerna
hade tagit upp. Revisorernas förslag borde därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd. Se även redovisningen av revisorernas granskning av
de statliga affärsverkskoncernerna.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr.
1991/92:313).

3.2.2 Under verksamhetsåret 1991/92 lämnade skrivelser till
riksdagen

Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

Revisorernas beslut den 26 september 1991 (förs. 1991/92:11)

Rapport 1990/91:6

Revisorernas granskning koncentrerades i huvudsak till det bistånd
som administreras av SIDA. Särskild uppmärksamhet ägnades åt mål-
och regelstrukturen, planeringen och genomförandet av biståndet, sam-
ordningen, resursplaneringen och utvärderingsverksamheten.

Revisorerna konstaterade bl.a. att de medel som riksdagen anvisar
till utvecklingsbiståndet inte fullt ut kunnat utnyttjas för långsiktiga
utvecklingsinsatser eller katastrofbistånd. Stora reservationer har byggts
upp, och biståndsbegreppet har vidgats till att omfatta även andra
verksamheter. Riksdagens styrning och insyn försvagas av att informa-
tionen till riksdagen ofta är ofullständig och av att regeringen och
SIDA kan fatta beslut om biståndsadministrationens storlek och bistån-
dets fördelning utöver de ramar som beslutas av riksdagen. Gransk-
ningen visade också att SIDA, i strid med riksdagsbeslut, använder sig
av s.k. närkonsulter för uppgifter av myndighetskaraktär.

För att komma till rätta med dessa problem ansåg revisorerna bl.a.
att regeringens information till riksdagen behöver förbättras, att allt
SIDA-bistånd som bygger på avtal med programländerna bör räknas in
i landramarna eller på annat sätt fördelas i enlighet med riksdagsbe-
slut, att kostnaderna för administrationen bör framgå av det av riksda-
gen beslutade förvaltningsanslaget, att rollfördelningen mellan SIDA
och Utrikesdepartementet bör ses över och att utnyttjandet av närkon-
sulter på uppgifter av myndighetskaraktär bör upphöra. Revisorerna
ansåg också att utvärderingsfunktionen på SIDA behöver förstärkas
och att RRV:s granskningsrätt bör framgå av avtalen med mottagarlän-
derna. Frågan om den parlamentariska representationen i statliga
myndigheters styrelser borde, enligt revisorerna, utredas närmare mot
bakgrund av det stora inslaget av parlamentariker i SIDA:s styrelse.

Riksdagen behandlade skrivelsen under hösten 1991. Skrivelsen
jämte de motioner som väckts i anslutning till denna behandlades i
utrikesutskottets betänkande 1991/92:UU11.

1992/93 :RR1

Utrikesutskottet betonade vikten av en tydlig och utförlig redovis-
ning till riksdagen vad gäller outbetalade medel samt noterade att
regeringen avser pröva hur redovisningen kan förtydligas och göras
mer lättillgänglig i kommande budgetpropositioner. Utskottet under-
strök också betydelsen av en klargörande redovisning till riksdagen av
de olika anslagsposternas innehåll, bl.a. för att ge riksdagen en helhets-
bild över de totala biståndsflöden som går till ett visst land. Vad gäller
fördelningen av kostnader på sakanslag resp, förvaltningsanslag ansåg
utskottet att frågan bör bli föremål för översyn.

Utskottet bedömer att den nya treåriga budgetprocessen innebär en
utveckling mot att regeringens styrning än mer koncentreras till de
övergripande frågorna samt att detaljstyrningen rationaliseras. Avseen-
de en eventuell förstärkning av SIDA:s utvärderingsfunktion avvaktar
utskottet regeringens förslag angående ett fristående utvärderingsinsti-
tut. Vidare hänvisade utskottet till sitt betänkande från 1987/88 (UU
1987/88:20) då man anförde att SIDA inte skall behöva anlita konsul-
ter för uppgifter av myndighetskaraktär. Man utgår också från att
regeringen redovisar för SIDA sin uppfattning rörande RRV:s gransk-
ningsrätt och att samråd om formerna för granskningarna äger rum
mellan SIDA och RRV. Utskottet ansåg inte att det är motiverat med
någon ytterligare åtgärd med anledning av det starka parlamentariska
inflytandet i SIDA:s styrelse.

Riksdagen beslöt i enlighet med utrikesutskottets förslag (rskr.
1991/92:71,72), och regeringen fattade den 29 april 1992 beslut om
kommittédirektiv för en översyn av styrnings- och samarbetsformer i
biståndet rörande regeringskansliet och biståndsmyndigheterna (dir.
1992:57).

Näringspolitiken — utredningar och näringspolitiska program

Revisorernas beslut den 26 september 1991 (förs. 1991/92:12)

Rapport 1990/91:3, Rapport 1990/91:8

Granskningen av näringspolitiken har avsett vissa delar av politikom-
rådet, nämligen den statliga utredningsverksamheten och genomföran-
det av näringspolitiska program.

Revisorerna noterar i skrivelsen att produktionen av utredningar
dåligt överensstämmer med riksdagens och regeringens behov av utred-
ningar. Därför anser revisorerna att beställarfunktionen på näringsde-
partementet måste förbättras, bl.a. genom att mer resurser avsätts för
att beställa och bearbeta utredningar och utvärderingar samt att depar-
tementet lägger större vikt vid att klart redovisa utredningsbehovet i
propositioner, särskilda uppdrag och i Närings- och teknikutvecklings-
verkets (NUTEK:s) utredningsplan. Utredningsverksamheten bör också
bli mer långsiktig och studier som rör infrastrukturfrågor, utbildning,
forskning m.m. ges en ökad vikt.

När det gäller de näringspolitiska programmen konstateras att det
ekonomiska utbytet av undersökta program varit magert. Granskning-
en pekar på stora svårigheter att praktiskt genomföra många av de

1992/93:RR1

brett anlagda och framtidsinriktade program som har sin bakgrund i
den offensiva näringspolitik som formulerades kring år 1982/83. De
ekonomiska övervägandena har också haft en undanskymd roll, och
andra bevekelsegrunder har fått dominera programuppläggningarna.
Av bl.a. försiktighets- och rättviseskäl har resurserna inom program-
men också splittrats på ett sätt som inte skapat slagkraftiga idéer och
produkter. Många av programmen har även inrättats på ett relativt
magert beslutsunderlag. Mängden av likartade program inom sektorn
har ytterligare komplicerat genomförandet. Mot den bakgrunden före-
slår revisorerna bl.a. att de näringspolitiska insatserna koncentreras till
betydligt färre program och färre myndigheter samt att riksdagen fattar
principiella beslut om riktlinjer för bl.a. hur man skall ställa upp mål
och utvärdera programmen. Regeringen bör också utreda sanktions-
möjligheterna i fall då ett företag inte håller ingångna avtal. Fler
fristående utvärderingar bör även göras.

Näringsutskottet behandlade revisorernas skrivelse i betänkandet Ny
småföretagspolitik m.m. (1991/92:NU14, rskr. 94) i början av december
1991. Utskottet biföll samtliga av våra förslag.

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

Revisorernas beslut den 12 december 1991 (förs. 1991/92:14)

Rapport 1991/92:3

Riksdagens revisorer har granskat frågan om militära och civila heli-
koptrar för sjuktransporter. Granskningen var inriktad på hur frågan
om helikoptrar för sjuktransporter har behandlats av regeringen.

Frågan om sjuktransporter med helikopter har utretts sedan 197O-ta-
let. Riksdagen har sedan 1985 framhållit att det är viktigt att denna
fråga får en lösning. I 1987 års försvarsbeslut anförde försvarsutskottet
att kapaciteten i fråga om sjuktransporter med helikoptrar borde
utökas.

Regeringen har sedan 1985 i olika omgångar, senast i helikopterde-
legationen (1989—1991), förhandlat med sjukvårdshuvudmännen och
utrett frågan i syfte att bl.a. komma överens om de ekonomiska
villkoren för deras ökade medverkan. Helikopterdelegationens arbete
resulterade inte i några avtal om helikoptrar för sjuktransporter.

I 1990 års budgetproposition redovisades för statens del ett engångs-
belopp på 75 miljoner kronor för att öka tillgången på helikoptrar.
Som villkor för bidraget föreskrevs motsvarande medverkan från sjuk-
vårdshuvudmännen. Vidare förutsattes att de resurser som i dag an-
vänds för dessa ändamål hos polisen, försvarsmakten och de privata
helikopterföretagen skulle kunna utnyttjas även i fortsättningen.

Frågan om helikoptrar för sjuktransporter hade således fastnat i
förhandlingar om kostnadsfördelningen mellan staten och landstingen
utan att några beslut kunnat fattas. Detta illustrerar enligt revisorerna
de principiella svårigheterna att samordna och samfinansiera statlig

1992/93:RR1

13

och kommunal verksamhet. Revisorerna ifrågasätter om denna form
av samverkan generellt sett är en framkomlig väg för att nå resultat i
frågor med många inblandade parter.

Ansvaret för sjuktransporter med helikopter i fred skulle överföras
till sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1992 och därmed skulle
statens operativa ansvar upphöra. Med hänsyn härtill och med hänsyn
till att det visat sig omöjligt att med statliga medel stimulera kommu-
nala eller andra ökningar av helikopterkapaciteten föreslog revisorerna
att de statliga medel som avsatts för ändamålet snarast skulle utnyttjas
för anskaffning av helikoptrar för sjuktransporter. Anskaffningen bor-
de göras av försvaret eller polisen.

Regeringen behandlade i februari 1992 frågan om helikoptrar för
sjuktransporter i proposition 1991/92:102 om totalförsvarets utveckling
t.o.m. budgetåret 1996/97 och anförde bl.a. att grunderna för 1987 års
försvarsbeslut avseende sjuktransporter i krig fortfarande bör gälla.
Transportkapaciteten bör därför ökas. Tillgängliga resurser i samhället
bör utnyttjas effektivt, och därför bör nya sjuktransporthelikoptrar för
krigsbruk så långt det är möjligt utnyttjas för sjuktransporter i fred.
Chefen för armén bör mot denna bakgrund och efter hörande av
sjukvårdshuvumännen om helikopterval och fredsbasering svara för en
anskaffning som möjliggör en effektiv fredsanvändning.

Försvarsutskottet (1991/92:FöU12) anförde bl. a. att man delade
uppfattningen som framförts i totaiförsvarspropositionen att chefen för
armén skall få disponera medel för anskaffning av helikoptrar för
sjuktransporter efter hörande av sjukvårdshuvudmännen samt att sjuk-
vårdshuvudmännen bör ges möjlighet att teckna avtal med försvaret
och polisen om användande av helikoptrar för sjuktransporter. Utskot-
tet delade vidare socialutskottets uppfattning att redovisningen stäm-
mer väl överens med riksdagens revisorers förslag, som således enligt
utskottets mening var tillgodosett.

Riksdagen biföll vad utskottet hemställt (rskr. 1991/92:337).

Konsumentprisindex

Revisorernas beslut den 21 januari 1992 (förs. 1991/92:16)

Rapport 1991/92:5

Granskningen inriktades mot att undersöka KPI:s stabilitet och an-
vändbarhet:

— Hur förändras KPI av förändringar i sättet att beräkna vissa av KPI:s
beståndsdelar?

— Hur förhåller sig det svenska KPI till internationella rekommenda-
tioner och till sättet att beräkna motsvarande index i andra länder?

1992/93 :RR1

Revisorerna konstaterade att KPI mycket ofta används som ett sam-
manfattande mått på hela den svenska inflationen. Uppgifter om
konsumentprisernas utveckling i Sverige och andra jämförbara länder

14

presenteras för riksdagen i finansplanen och den reviderade finanspla-
nen. KPI blir därmed en viktig utgångspunkt för den ekonomiska
politiken.

Revisorerna fann att det råder stora skillnader i sättet att beräkna
KPI mellan olika länder. Inför ett EES-avtal — och oberoende av ett
framtida svenskt EG- medlemskap — krävs enligt revisorernas bedöm-
ning harmoniserade index.

I Sverige är endast ett fatal personer direkt engagerade i utvecklings-
arbete och metodfrågor med anknytning till index. Det tycks inte
förekomma någon debatt kring beräkningsmetoder eller utformningen
av KPI.

Sammanfattningsvis föreslog revisorerna:

— att Statistiska centralbyrån (SCB) ges i uppdrag att regelmässigt och
i olika avseenden genomföra alternativa KPI-beräkningar. Resultatet av
beräkningarna bör delges regeringen och riksdagen och även publice-
ras.

— att de metoder för att beräkna KPI som används i olika länder
analyseras vidare av SCB. Resultatet av en sådan analys bör delges
riksdagen.

— att SCB ges i uppdrag att som komplement till de reguljära
KPI-beräkningarna redovisa KPI exklusive boendekostnader och exklu-
sive kostnader för energianvändning. Redovisningen bör ligga till
grund för en jämförelse mellan svensk och internationell kostnadsut-
veckling. Resultatet av beräkningarna bör delges riksdagen.

— att SCB analyserar vilket utvecklingsarbete som kan komma att
fordras för internationellt harmoniserade index och hur arbetet bör
fördelas mellan olika myndigheter i Sverige. Även behovet av svenskt
deltagande i det internationella arbetet behöver analyseras, liksom
frågan om Sverige under en övergångstid kan behöva flera mått på
konsumentprisutvecklingen. Resultatet av SCB:s arbete bör delges riks-
dagen.

— att SCB publicerar aktuella uppgifter om hur KPI beräknas. SCB
bör även analysera hur KPI används. Resultatet bör ligga till grund för
en av regeringen initierad analys av KPI:s samhällsekonomiska betydel-
se.

— att forskning och metodutveckling med anknytning till index stimu-
leras på olika sätt, exempelvis genom resestipendier, utbytestjänstgör-
ing, stipendier och särskilda forskningsanslag. Regeringen bör i anslut-
ning till den fördjupade budgetprövningen av SCB redovisa för riksda-
gen vilka åtgärder som vidtagits med detta syfte.

— att resultaten av känslighetsanalyser och utvecklingsarbete med
anknytning till KPI årligen delges riksdagen. Riksdagens ledamöter bör
i inledningen av varje mandatperiod beredas tillfälle att delta i någon
form av utbildning kring indexfrågor.

1992/93:RR1

Finansutskottet delade revisorernas uppfattning att ett utvecklingsarbe- 1992/93:RR1
te för att förbättra kvaliteten hos KPI borde bedrivas kontinuerligt
(1991/92:FiU19). Utskottet förutsatte att regeringen och berörda myn-
digheter skulle delta i arbetet med att utarbeta ett framtida KPI
gemensamt för hela EG. Däremot avvisade utskottet revisorernas för-
slag beträffande alternativa indexberäkningar. Sådana skulle enligt ut-
skottet endast skapa oklarhet och osäkerhet om gällande regler vid
t.ex. uppräkningen av pensioner och andra sociala förmåner.

Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr.
1991/92:255).

Granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna

Revisorernas beslut den 13 februari 1992 (förs. 1991/92:17)

Med utgångspunkt i riksdagens styrning och kontroll av affärsverkens
verksamheter vid eventuellt ändrade associationsformer för affärsver-
ken har revisorerna granskat frågor som bl.a. rör de konstitutionella
förutsättningarna, affärsverkens sociala och regionala åtaganden, inve-
steringsplaneringen och konkurrensförutsättningarna.

Vid eventuellt ändrade associationsformer för affärsverken har revi-
sorerna bl.a. föreslagit att en kommitté utreder de konstitutionella
frågorna enligt reglerna i regeringsformen om bl.a. förvaltningen av
och förfogandet över den statliga egendomen och tryckfrihetsförord-
ningens bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet. Reviso-
rerna begärde också ett klarläggande hur de sociala och regionala
åtaganden som nu åvilar verken skall bli tillgodosedda samt att mark-
nadsneutrala konkurrensvillkor skapas och tillsynen säkras genom en
verkningsfull konkurrenslagstiftning om associationsformen för affärs-
verken ändras. Frågan om statsmakternas styrning och kontroll av
affärsverken vid eventuellt ändrade associationsformer för dessa har —
enligt revisorernas mening — inte prövats i tillräcklig utsträckning.
Några utvärderingar av hittills gjorda erfarenheter har heller inte
genomförts. Revisorerna ansåg detta vara anmärkningsvärt och föreslog
att regeringen i det fortsatta översynsarbetet initierar och presenterar
sådana utvärderingar för riksdagen.

Revisorernas skrivelse har behandlats av trafikutskottet i betänkande
1991/92:TU22 om trafikpolitikens inriktning. Utskottet ansåg med an-
ledning av revisorernas skrivelse att det är nödvändigt att noga beakta
och redovisa de konstitutionella aspekterna (bl.a. offentlighetsprinci-
pen) av eventuellt förändrade associationsformer för affärsverken. Det-
ta bör riksdagen ge regeringen till känna, ansåg utskottet. Vidare
framhöll utskottet att innan förändrade associationsformer kan komma
i fråga är det nödvändigt att klargöra hur statens styrning och kontroll
av infrastrukturen och de sociala och regionala åtagandena kan säker-
ställas.

Inför trafikutskottets ställningstagande fick konstitutionsutskottet
tillfälle att yttra sig över revisorernas förslag (1991/92:KUly). Konstitu-
tionsutskottet delade revisorernas uppfattning att de konstitutionella
aspekterna bör belysas inför ställningstaganden om ändrade associa-

tionsformer för affärsverken. I skrivelse från Kommunikationsdeparte- 1992/93:RR1
mentet, som tillställdes konstitutionsutskottet i samband med utskottets
beredning av revisorernas skrivelse i april 1992, anfördes att regering-
en avsåg att tillsätta en expertgrupp för att närmare utreda de konstitu-
tionella aspekterna på en ändrad associationsform för affärsverken.

Den 7 maj 1992 tillsattes en särskild arbetsgrupp inom regeringskansli-
et för denna uppgift. Expertgruppen har undersökt olika konstitu-
tionella aspekter på en bolagisering av affärsverken. Undersökningen
har huvudsakligen inriktats på frågor om styrning, insyn, kontroll och
myndighetsutövning. Expertgruppen överlämnade en promemoria med
redovisning av uppdraget (Ds 1992:101) till statsrådet och chefen för
Kommunikationsdepartementet den 1 september 1992.

Konstitutionsutskottet föreslog i fråga om vad revisorerna hemställt
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att de konstitu-
tionella frågorna noga beaktas och redovisas vid eventuellt ändrade
associationsformer för affärsverken.

Riksdagen beslöt i enlighet med trafikutskottets förslag (rskr.
1991/92:334).

Samordnad investeringsplanering för transporter

Revisorernas beslut den 25 mars 1992 (förs. 1991/92:18)

Rapport 1991/92:7

Riksdagen har under en följd av år understrukit vikten av att plane-
ringen av investeringar för transporternas infrastruktur samordnas.
Riksdagen har också begärt att regeringen skall vidta åtgärder så att
riksdagens inflytande över investeringsplaneringen kan stärkas.

Trafikutskottet föreslog i mars 1990 att revisorerna borde överväga
en granskning av frågor rörande samordnad investeringsplanering.

Revisorerna har därför granskat hur den samordnade investerings-
planeringen har fungerat och hur den kan utvecklas. Huvudfrågan för
granskningen har varit hur riksdagen skall få större inflytande över
infrastrukturen för transporter, vilka frågor som riksdagen behöver ta
ställning till samt vilka krav som skall ställas på beslutsunderlag och
återredovisning till riksdagen.

Det trafikpolitiska mål som lagts fast av riksdagen är sammansatt,
vilket leder till att avvägningar måste göras mellan olika delmål. Dessa
avvägningar är till stor del av politisk karaktär och låter sig inte fångas
in i t.ex. matematiska fördelningsmodeller.

Trots detta förhållande kunde revisorerna konstatera att regeringen i
stor utsträckning överlåter till de enskilda trafikverken att på egen
hand tolka och fatta de närmare inriktningsbesluten, varför riksdagens
och regeringens styrning av investeringsplaneringen i praktiken är
starkt begränsad.

Vidare konstaterade revisorerna att det i flera riksdagsbeslut uttryck-
ta kravet på en samordnad investeringsplanering har tillgodosetts en-
dast i starkt begränsad omfattning. Den samordning som sker tar sig
närmast uttryck i vissa för trafikverken gemensamma planeringsförut-

2 Riksdagen 1992193. 2 saml. RR1

sättningar och planeringsperioder. Den otillräckliga samordningen
från regeringens sida medför att riksdagens underlag för avvägningar
mellan olika trafiksatsningar för skilda trafikgrenar blir starkt begrän-
sat.

Revisorerna ansåg därför att riksdagens och regeringens inflytande
över investeringsplaneringen bör stärkas. Samtidigt gäller att någon
detaljstyrning inte skall ske. Det är i stället fråga om att övergripande
politiska avvägningsbeslut skall fattas på politisk nivå och inte som nu
behandlas på myndighetsnivå eller över huvud taget inte bli föremål
för medveten prövning.

Det bör härvid ankomma på regeringen att förelägga riksdagen
tydliga förslag till planeringsinriktning. Riksdagen skulle då kunna
inta en mer aktiv roll och ställa tydliga krav på beslutsunderlag och
återredovisning. Detta innebär bl.a. att de i de trafikpolitiska målen
inneboende konflikterna bör lyftas fram och alternativa utvecklingar
ställas mot varandra.

Underlaget bör vara sådant och presenteras så att det går att se hur
infrastrukturen och transportsystemet som helhet påverkas av en före-
slagen investeringsinriktning. Det bör också av underlaget framgå vilka
avvägningar mellan olika delmål, såsom effektivt resursutnyttjande och
regional balans, som en föreslagen inriktning innebär.

Revisorerna hemställde i sin skrivelse att riksdagen som sin mening
skulle ge regeringen till känna vad revisorerna anfört rörande hänsyn
till de trafikpolitiska målen, samordning av investeringsplaneringen
samt underlag för riksdagens styrning vid investeringar för transporter.

Vid en av trafikutskottet anordnad offentlig utfrågning den 12 maj
1992 om trafikens infrastruktur utgjorde revisorernas granskning en
programpunkt.

Riksdagen har med anledning av revisorernas förslag till regeringen
framfört (1991/92:TU22, rskr. 333) att riksdagens och regeringens
inflytande över investeringsplaneringen bör stärkas och att riksdagen
för närvarande saknar ett utbyggt beslutsunderlag som gör det möjligt
att på ett tillfredsställande sätt fatta beslut om övergripande politiska
avvägningar. Regeringen har därefter (1992-07-08) beslutat om tilläggs-
direktiv och uppdrag angående långsiktig planering till Vägverket,
Banverket, Luftfartsverket och Sjöfartsverket varvid riksdagens ställ-
ningstaganden åberopas.

Riksdagen och normgivningsprocessen

Revisorernas beslut den 23 april 1992 (förs. 1991/92:19)

Rapport 1991/92:6

Med utgångspunkt i riksdagens olika roller i normgivningsprocessen
har resultaten av riksdagens normgivningsbemyndiganden granskats.
Centrala frågor i granskningen har varit om det är möjligt att skaffa sig
en överblick över gällande normer inom skilda områden, om bemyn-

1992/93:RR1

18

diganden har använts på avsett sätt, om riksdagens normbeslut följs
upp, vilket beslutsunderlag som finns samt vilken återföring av infor-
mation som sker till riksdagen.

Granskningen har grundats på en kartläggning av normgivningspro-
cessen inom fem områden: dataintegritet, djurskydd, elsäkerhet, kemi-
kaliekontroll och omsorgsverksamhet.

Kartläggningen visar att normgivningsprocessen har en hierarkisk
uppbyggnad men kan i praktiken se ut på flera olika sätt med en
mångfald lagar, förordningar, föreskrifter, bemyndiganden och ansvari-
ga organ, både inom och utanför landet.

Av kartläggningen framgår att EG-anpassning av normgivningen
pågår sedan länge, speciellt inom områden där standardisering är
viktig. Inom Sverige sker denna harmonisering i första hand på
myndighetsnivå, i samarbete med svenska standardiseringsorgan.

Det underlag som utarbetas inför beslut om nya normer är mest
omfattande inför riksdagens beslut om nya lagar. Något krav på
dokumentation av regeringens beslutsunderlag finns inte, och i myn-
digheter och kommuner är eventuella beslutsunderlag inte offentligt
dokumenterade.

Något rättsinformationssystem som inbegriper olika normer på de
olika nivåerna i den hierarkiska pyramiden finns inte i Sverige. Man
kan således inte på ett samlat sätt se vilka lagar, förordningar och
myndighetsföreskrifter som gäller inom olika områden.

Problemen i normgivningsprocessen är:

-brister i beslutsunderlaget före beslut om nya lagar, förordningar,
föreskrifter och bemyndiganden eller avsaknaden av beslutsunderlag
-svårigheter att överblicka vilka normer som gäller, både för dem
som berörs av normerna och för dem som skall tillämpa dessa

- bristande ordning och reda i normgivningsprocessen

-brister i riksdagens överblick över hur normeringsprocessen funge-
rar.

Revisorernas bedömningar och förslag till riksdagen koncentrerades
till två områden. Det ena rör behovet av överblick över normgivning-
en och möjligheterna till att samlat få reda på vilka regler — lagar,
förordningar, myndighetsföreskrifter och standarder — som gäller
inom ett område.

Det andra rör det behov av underlag och återrapportering som
riksdagen som lagstiftare har.

Revisorerna ansåg att det behövs ett rättsinformationssystem som
innefattar lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Det bör byg-
gas upp med utgångspunkt i befintliga system. Det är härvid väsentligt
att en viss standardisering av myndigheternas registrering m.m. av
normgivningen sker. Revisorerna föreslog att regeringen skall utarbeta
förslag angående ett sådant rättsinformationssystem. Revisorerna före-
slog också att regeringen skall utarbeta förslag angående skyldighet för
kommunerna att förteckna och publicera sina författningar.

Under senare år har åtgärder vidtagits för att begränsa antalet statliga
regler, t.ex. genom regeringens regelreformeringsarbete och begräns-
ningsförordningen, som begränsar rätten för myndigheter under rege-

1992/93:RR1

ringen att besluta om regler (föreskrifter och allmänna råd). Revisorer-
na menade att detta arbete behöver intensifieras, särskilt i syfte att både
minska antalet regler och göra det lättare att överblicka de regler som
finns.

För riksdagen som lagstiftare behövs enligt revisorerna särskilda
uppföljnings- och informationsinsatser rörande normgivningen, som
ett komplement till det rättsinformationssystem och andra generella
åtgärder som revisorerna föreslagit.

Beslutsunderlaget till riksdagen kan förbättras. Propositioner med
lagförslag bör innehålla en konsekvensbeskrivning rörande behovet av
fortsatt normgivning. Regeringen kan också lämna information om
planerade förordningar och vad den avser med de bemyndiganden som
finns i propositionens lagförslag.

Förordningsmotiv kan vara ett sätt för regeringen att bidra till bättre
överblick över normgivningsprocessen och användningen av bemyndi-
ganden. Revisorerna föreslog att regeringen i ökad utsträckning skall
utarbeta förordningsmotiv och publicera dessa på ett mer tillgängligt
sätt än hittills.

Även den information som lämnas om riksdagens bemyndiganden
har begränsat värde som uppföljningsinstrument för riksdagen. Reviso-
rerna föreslog att brister i registret åtgärdas, alternativt att motsvarande
information tas fram för riksdagen på annat sätt, exempelvis genom det
generella rättsinformationssystem som revisorerna föreslagit.

Uppföljningen av normgivningen bör enligt revisorerna i större
utsträckning integreras med uppföljning av riksdagens budgetbeslut.
Regelbunden områdesvis återrapportering av normgivningen kan göras
i budgetpropositionen, varvid även relationen till EG:s regelarbete bör
redovisas.

Sveriges närmande till EG leder enligt revisorerna till ett behov av
att klarlägga vissa frågor rörande normgivning, t.ex. huruvida reglerna
om normgivning i regeringsformen och befintliga bemyndiganden be-
höver ses över, om statsmakterna skall engagera sig i prioritering av
standardiseringsprojekt samt vem som skall bevaka nya EG-direktiv
och standarder.

Revisorernas förslag prövas för närvarande av riksdagen. Tre motio-
ner har väckts med anledning av skrivelsen.

Den nya budgetprocessen

Revisorernas beslut den 23 april 1992 (förs. 1991/92:20)

Rapport 1991/92:2

Riksdagen godkände våren 1988 nya riktlinjer för den statliga budget-
processen. Den nya budgetprocessen har därefter introducerats som ett
medel för att effektivisera statlig verksamhet och samtidigt stärka
regeringens och riksdagens inflytande över verksamheten. Genom
ökad tonvikt vid uppföljning och utvärdering skall omprövningar
underlättas, samtidigt som budgetprocessen blir mera central som
beslutsprocess.

1992/93 :RR1

Revisorernas granskning av den nya budgetprocessen genomfördes i
huvudsak under budgetåret 1990/91. Revisorerna ansåg att den rutin
som införs med den nya budgetprocessen inte i tillräcklig omfattning
underordnats syftet att underlätta regeringens och riksdagens arbete.
Om statsmakterna skall stärka sitt inflytande över förvaltningen —
något som förutsattes i riksdagens verksledningsbeslut våren 1987 —
behöver de politiska beslutsfattarna handlingsutrymme snarare än ruti-
ner som föreskriver i vilken ordning och på vilket sätt besluten skall
fattas.

Revisorerna menade att en omväxlande fördjupad och förenklad
budgetprövning inte borde göras enligt ett på förhand uppgjort sche-
ma.

I stället borde regeringen i varje budgetproposition lämna förslag till
myndighets- eller verksamhetsområden som under påföljande budgetår
skall bli föremål för fördjupad prövning. Till grund för förslaget borde
ligga en politisk bedömning av särskilt intressanta områden.

Förslaget innebar att riksdagen skulle ges en mera aktiv roll i
budgetarbetet än vad som förutsatts vid införandet av den nya budget-
processen.

Förutsättningarna för att politiskt relevant information kom till
användning i budgetarbetet skulle då öka. Budgetprövningen skulle i
ökad utsträckning kunna ske med utgångspunkt från verksamhetsom-
råden och göras mera oberoende av regeringskansliets och statsförvalt-
ningens organisation. Riksdagen skulle kontinuerligt kunna påverka
budgetarbetets inriktning.

Den fördjupade prövningen kan — men behöver inte nödvändigtvis
— avse en treårsperiod. Även periodens längd bör avpassas efter
politiska bedömningar av områdets vikt eller föränderlighet.

Revisorernas uppfattning var också att regeringskansliet mera själv-
ständigt måste ställa krav på resultatmått och effektanalyser. Det be-
dömdes vara en förutsättning för att myndigheternas redovisningar
skulle bli användbara i budgetarbetet. Sådana mått kan också behöva
utvecklas genom mera oberoende utvärdering.

De redogörelser för myndigheternas resultat som riksdagen fick
genom budgetpropositionen 1991 hade mycket olika karaktär. I många
fall var rubriken Resultatbedömning under föredragandeavsnittet delvis
missvisande. Revisorerna efterlyste en tydligare redovisning av dels
myndigheternas egna resultatredovisningar, dels regeringens ställnings-
taganden till redogörelserna och regeringens egen bedömning av resul-
taten.

Som komplement till beslutsunderlag från regeringen skulle riksda-
gen enligt revisorernas mening behöva underlagsmaterial både från
olika delar av statsförvaltningen och från fristående organisationer
eller enskilda.

Revisorerna har inte förespråkat någon ny modell för hur politiska
beslut bör fattas. I stället framhöll revisorerna i sin skrivelse att
statsmakterna behöver utnyttja olika styrformer i olika sammanhang.

1992/93:RR1

21

De behöver ha tillgång till beslutsunderlag från olika uppgjftslämnare
och intressenter och med olika grad av utförlighet. De behöver kunna
fatta beslut vid olika tidpunkter och med olika tidsperspektiv.

Revisorernas förslag prövas för närvarande av riksdagen.

Familjehemsvård för barn och ungdom

Revisorernas beslut den 21 maj 1992 (förs. 1991/92:21)

Rapport 1991/92:4

Riksdagens revisorers granskning av fiamiljehemsvården för barn och
ungdom inriktades i huvudsak på planering och tillsyn av vården.
Revisorerna uppmärksammade flera brister. Kommunerna har svårig-
heter att rekrytera familjehem och finna platser för placering av barn.
Det finns brister i socialtjänstens tillsyn och uppföljning av placering-
arna. Revisorerna anser att kommunerna bör göra ökade utvecklings-
insatser i form av utbildning, stöd och handledning för familjehems-
föräldrarna. Socialstyrelsen bör följa och påverka utvecklingen i kom-
munerna.

Landsting och kommuner har gemensamt ansvar för planering av
vårdresurser för barn och ungdom. Trots att detta ansvar är klart
uttryckt i socialtjänstlagen tycks huvudmännen inte uppfatta sig ha
skyldighet att tillskapa adekvata vårdresurser. Revisorerna konstaterar
att det i dag inte finns någon heltäckande fungerande vårdresursplaner-
ing. Revisorerna föreslår att ett enhetligt huvudmannaskap för vård av
barn och ungdom förutom de särskilda ungdomshemmen (12 § LVIJ)
övervägs av Kommittén (S 1991:07) om översyn av socialtjänstlagen,
den s.k. Socialtjänstkommittén. Revisorerna fann också att det är svårt
att få fram uppgifter om kostnader för olika vårdformer. Socialstyrel-
sen bör regelbundet sammanställa uppgifter om ekonomi samt föra ut
sådana uppgifter till länsstyrelser och kommuner.

Revisorerna anser att länsstyrelserna har otillräckliga resurser för att
kunna fullgöra sina tillsynsuppgifter. Åtgärder bör vidtas för att få en
bättre balans mellan uppgifter och resurser hos länsstyrelsens sociala
funktion. Länsstyrelserna bör också genomföra uppföljningar och ut-
värderingar av barn- och ungdomsvården.

Det behövs klarare och tydligare regler för tillstånd att driva enskil-
da hem för vård eller boende (HVB). Revisorerna betonar att Social-
tjänstkommittén bör förtydliga socialtjänstlagen på denna punkt.

Socialstyrelsens insatser för utveckling av familjehemsvården har
varit otillräckliga. Revisorerna understryker att Socialstyrelsen bör
arbeta mer aktivt för en utveckling av vården. Socialtjänstkommittén
bör överväga möjligheten att ge Socialstyrelsen rätt att utfärda före-
skrifter rörande rekrytering av familjehem och placering av barn och
unga i sådana hem.

Revisorerna föreslår dessutom att regeringen mer ingående redovisar
utvecklingen av familjehemsvården för riksdagen.

Revisorernas förslag prövas för närvarande av riksdagen.

1992/93 :RR1

Det militära försvarets kostnader för resor

1992/93:RR1

Revisorernas beslut den 3 juni 1992 (förs. 1991/92:22)

Rapport 1991/92:11

Kostnaderna för det militära försvarets resor och traktamenten uppgick
budgetåret 1990/91 till ca 1 700 miljoner kronor, varav drygt 70
procent hänförde sig till anställdas resor och återstoden till s.k. värn-
pliktsresor. Revisorerna ansåg att kostnaderna för verksamheten var
alltför höga och att åtgärder bör vidtas för att begränsa dem.

När det gäller de anställdas resor bör besparingsåtgärder i första
hand ta sikte på resor som beror på att den anställde tillfälligt eller
permanent byter arbetsort och resor som sammanhänger med utbild-
ning i det militära skolsystemet. Revisorerna konstaterade att de krav
som för närvarande ställs på personalrörlighet inom försvaret leder till
höga resekostnader. En omprövning av dessa inslag i personalpolitiken
skulle kunna ge betydande besparingar. Berörda myndigheter bör få i
uppdrag att se över sin personalpolitik i syfte att nedbringa antalet fall
där anställda för längre eller kortare tid byter stationeringsort utan att
flytta.

Granskningen har visat att de s.k. Hpg 5-myndigheterna, dvs. För-
svarets materielverk, Försvarets sjukvårdsstyrelse, Försvarets civilför-
valtning m.fl., har resekostnader som väsentligt överstiger genomsnitts-
kostnaden. Dessa myndigheter bör få i uppdrag att analysera sin
reseverksamhet i syfte att hitta besparingsmöjligheter.

I fråga om de värnpliktigas resor visar revisorernas granskning att en
stor del av kostnaderna kan hänföras till de ledighetsresor som fjärre-
kryterade värnpliktiga genomför under grundutbildningen. De minska-
de uttag av värnpliktiga som 1992 års försvarsbeslut innebär bör enligt
revisorerna ge goda besparingsmöjligheter genom att fjärrekryteringen
till förband i Övre Norrland koncentreras till orter med goda kommu-
nikationer med de aktuella platserna i Norrland. Vidare bedömer
revisorerna att betydande besparingar kan åstadkommas genom om-
prövning av de förmåner som utgår vid värnpliktsresor. Härvid finns
det skäl att i första hand diskutera den av riksdagen godtagna princi-
pen att de värnpliktiga skall vara hemma före midnatt den dag då
tjänsten slutar (midnattsregeln).

I sin skrivelse hänvisar revisorerna till ytterligare en rad övervägan-
den och förslag i granskningsrapporten rörande åtgärder som påverkar
behovet av resor, åtgärder som ifrågasätter de förmåner som utgår vid
resor samt åtgärder vid planering och genomförande av resor. Härut-
över berörs frågor om system för uppföljning och utvärdering, resurser
för rationalisering samt organisationen och ansvarsfördelningen inom
reseverksamheten.

Revisorernas förslag prövas för närvarande av riksdagen.

23 3.2.3 Övriga granskningar

Kronofogdemyndigheternas ADB-stöd

Beslutsunderlag 1990/91:16, Promemoria 1991/92:1

I slutet av verksamhetsåret 1990/91 togs en arbetsrapport fram rörande
kronofogdemyndigheternas ADB-stöd. I denna behandlades ekono-
miskt-praktiska och legala problem som rörde kronofogdemyndighe-
ternas behov av och tillång till ADB-stöd. Rapporten har remissbe-
handlats. Genom de inhämtade synpunkterna framkom inte något som
talade för fortsatt granskning i ämnet.

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings-
institut (Spri)

Beslutsunderlag 1990/91:11, Rapport 1991/92:1

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut
(Spri) bildades 1968. Verksamheten är koncentrerad till frågor om
hälso- och sjukvård. Huvudmän för Spri är staten och Landstingsför-
bundet.

Huvudmännen har avtalat om driften av Spri t.o.m. 1995. Gällande
avtal om Spris finansiering gäller t.o.m. 1992. Mot bakgrund av bl.a.
de förändringar i huvudmännens roller som skett sedan Spri bildades
och den inriktning som Spri fått, med en stark betoning på operativ
sjukvårdsverksamhet, ansåg revisorerna att staten borde överväga sitt
engagemang som delägare i Spri. Det finns dessutom principiella skäl
att ifrågasätta lämpligheten av Spri-modellen där sjukvårdshuvudmän-
nen, som representerar den verkställande verksamheten, deltar i beslut
om inriktningen och utformningen av projekt som syftar till utvärder-
ing och uppföljning av den egna verksamheten.

Revisorerna ansåg att sjukvårdshuvudmännen borde åläggas att an-
svara för att vissa bestämda basfakta kontinuerligt, eller enligt uppdrag,
tillställs statens tillsynsorgan som underlag för uppföljning, utvärdering
och beslut inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Regeringen tillkallade under våren 1992 en parlamentarisk kommit-
té för att utreda den svenska hälso- och sjukvårdens resursbehov,
finansiering och övergripande organisation. En av utgångspunkterna
för beskrivning av olika modeller är möjligheterna till kvalitetskon-
troll, nationell uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvården,
dvs. de verksamhetsområden som Spri, enligt Landstingsförbundets och
statens överenskommelse, agerar inom. Mot den bakgrunden ville
revisorerna inte lägga fram något konkret förslag rörande Spri utan
beslutade i stället att rapporten skulle överlämnas till denna kommitté.

1992/93 :RR1

24 Organisationen för arvsbeskattningen

Beslutsunderlag 1990/91:18, Rapport 1991/92:9

Frågan om lämplig organisation för uttagande av skatt på arv har
granskats. Valet står mellan att bibehålla nuvarande organisation med
underrätterna som beskattningsmyndighet och att flytta över arbets-
uppgifterna till skattemyndighet.

På grundval av utvecklingen på området alltsedan 1941, då nuvaran-
de lag om arvsskatt och gåvoskatt infördes, och arbetet med att
begränsa de allmänna domstolarnas verksamhetsområde förordade re-
visorerna en överföring av beskattningen samt inregistreringen av
bouppteckningar och motsvarande handlingar till skattemyndighet.
Med hänsyn till pågående överväganden om en slutlig utformning av
de materiella bestämmelserna om uttagande av arvsskatt beslutade
revisorerna dock att avvakta regeringens aviserade förslag till ändrade
bestämmelser.

Polismyndighets medverkan vid utländska förpassningsresor

Beslutsunderlag 1990/91:8, Promemoria 1991/92:2

Revisorerna beslutade i oktober 1990 att granska Kriminalvårdsverkets
och polismyndigheternas befattning med förpassningar till utlandet
(beslutsunderlag 1990/91:8). Granskningen skulle inledas då lämplig
utredare fanns tillgänglig.

1 april 1991 fick RRV regeringens uppdrag att göra en översyn av
kriminalvårdens transportorganisation.

RRV redovisade sitt uppdrag i slutet av november 1991 genom
rapporten Kriminalvårdens transportverksamhet (dnr 20-91-0494). Där
behandlas även kriminalvårdens befattning med förpassningar till ut-
landet och samarbetet med polisen.

Revisorerna fann det inte motiverat att inleda en särskild granskning
av förpassningsverksamheten. De problem som eventuellt kvarstod
sedan RRV:s rapport behandlats borde i stället övervägas i anslutning
till pågående granskning av polisen.

Statens ansvar för psykiskt sjuka

Beslutsunderlag 1991/92:1

Vården för psykiskt sjuka har genomgått genomgripande förändringar
under 1980-talet genom att de stora psykiatriska sjukhusen stängts till
förmån för öppna vårdformer.

I sin granskning av den svenska hälso- och sjukvården inriktade sig
revisorerna på primärvård och på långvård. Däremot behandlades inte
psykiatrin. Såväl Sveriges psykologförbund som Socialstyrelsens gene-
raldirektör föreslog granskning även av detta område.

En parlamentariskt sammansatt kommitté har fått i uppdrag "att
klarlägga situationen för de psykiskt störda samt att utvärdera och

1992/93 :RR1

25

analysera hur den sektoriserade psykiatrin och de övriga förändringar 1992/93 :RR1

från slutna till öppna vårdformer som skett under 1980-talet påverkat
individ och samhälle" (dir. 1989:22 med tillägg dir. 1990:71).

Mot den bakgrunden beslutade revisorerna att en eventuell gransk-
ning av statens ansvar för de psykiskt sjuka skulle anstå till dess
Socialdepartementets utredning färdigställts.

Det studiesociala stödet till vuxenutbildningen

Beslutsunderlag 1991/92:4

Efter begäran från riksdagens socialförsäkringsutskott har revisorerna
prövat möjligheten att granska det studiesociala stödet till vuxenutbild-
ningen. Med hänsyn till att regeringen aviserat en utredning för en
bred översyn av studiestödssystemet fann revisorerna det inte motiverat
att genomföra en granskning i ämnet.

Apoteksbolaget AB

Beslutsunderlag 1991/92:5

Revisorerna har övervägt en granskning av Apoteksbolagets verksam-
het. Med hänsyn till att regeringen planerade en utredning om bolagets
framtid beslöt revisorerna att inte genomföra någon granskning av
bolaget.

3.3 Pågående granskningsärenden

ADB och integritet

Rapport 1991/92:8

Datalagen infördes 1973 som skydd för den personliga integriteten vid
registrering av personuppgifter med hjälp av ADB. Inför riksdagens
beslut framhölls att det var svårt att avgöra om varje enskildhet i
lagförslaget fått en lämplig utformning, varför det var nödvändigt att
med uppmärksamhet följa lagens tillämpning och den tekniska utveck-
lingen.

Området ADB och integritet har sedan 1976 varit föremål för olika
utredningar. Den nu pågående Datalagsutredningen arbetar med för-
slag till en ny moderniserad datalag och med att harmonisera de
svenska reglerna med EG:s kommande regler.

Revisorernas granskning behandlar de registeransvarigas och Datain-
spektionens arbete, den tekniska utvecklingen samt anpassningen av
regelverket.

Datainspektionens tillsyn har de senaste åren haft liten omfattning.
Det förklaras bl.a. av att tillståndshanteringen kräver individuell be-
handling av registren och att remissverksamheten samt yttranden före
beslut om inrättande av statsmaktsregister har ökat i omfattning. Att
tillsynsverksamheten har begränsad omfattning kan innebära problem
från integritetssynpunkt. Dessutom finns det ett stort antal personregis-
ter som aldrig anmälts till Datainspektionen.

Den tekniska utvecklingen har medfört att kommunikation mellan
olika ADB- system är möjlig och att personuppgifter därmed kan
kopplas samman till nätverk av register. Tekniken gör det möjligt att
koppla samman system så att de bildar ett flöde där personuppgifter
ingår. Dessa flöden är i dag vanliga och i ständig tillväxt. Enskilda
register som ingår i dessa flöden är reglerade medan kopplingarna
mellan de olika registren saknar enhetlig reglering. Problem uppkom-
mer när t.ex. felaktiga uppgifter skall rättas i ett flöde. Kunskapen om
flödena är otillräcklig. För närvarande sker inte heller någon kontinu-
erlig och systematisk prövning av kvaliteten i personregister.

Det finns ett antal integritetskänsliga register för vilka regeringen
och riksdagen tidigare uttalat att de bör regleras genom särskild
registerlagstiftning. Någon sådan lagstiftning har dock med ett undan-
tag inte påbörjats.

Att ändra statsförvaltningen

Rapport 1991/92:13

En intensiv aktivitet för att förändra förvaltningens struktur pågår för
närvarande. Arbetsuppgifter flyttas från en myndighet till en annan,
myndigheter läggs ihop och avvecklas och nya myndigheter bildas.
Samtidigt har antalet uppsägningar ökat kraftigt. Ca 12 000 statsanställ-
da har sagts upp under de senaste två åren.

Revisorerna har i rapporten granskat hur man genomför omstruktu-
reringar i statsförvaltningen, med särskild tonvikt på samspelet mellan
regeringskansliet och myndigheterna. Flera anmärkningsvärda förhål-
landen har härvid konstaterats. Den grundläggande analys som måste
föregå varje omstrukturering är i vissa fall otillräcklig eller saknas helt.
Det finns inget samlat kostnadstänkande i samband med omstrukture-
ringar. Tidsaspekter tillåts ibland dominera över beslutens innehåll
och konsekvenser, och tydliga brister i organisatoriskt kunnande före-
kommer. Erfarenheterna av omstruktureringar i förvaltningen doku-
menteras inte systematiskt. De verksamhetsansvariga saknar ofta råd
och stöd vid omstruktureringar och det finns inget analyscentrum för
förvaltningspolitiska frågor i regeringskansliet, trots de stora ambition-
erna att effektivisera förvaltningen. Effektutvärderingar är sällsynta och
konsekvenserna av omstruktureringarna är i stort sett okända.

Frågor om förvaltningens effektivitet kan vara svåra att hantera då
de går "på tvären" över olika sakpolitiska områden och har långa
tidsperspektiv. Arbetsformerna i regeringskansliet är inte anpassade
efter dessa uppgifter. Nya krav ställs också genom övergången till
resultatorienterad styrning av förvaltningen. Det finns i dag ingen
instans som systematiskt driver regeringskansliets egen utveckling vad
gäller arbetssätt och organisation.

Verksamhet, personal och pengar är tre aspekter som alla måste
beaktas vid en omstrukturering. Verksamhetsmålen bör sättas i cent-
rum eftersom de anger både motiv och riktning för förändringen.
Personalfrågorna är i statsförvaltningen relativt väl tillgodosedda ge-

1992/93:RR1

nom det nya trygghetssystemet. Vad gäller pengarna bör man ta hänsyn 1992/93 :RR1

både till omstruktureringens innebörd för verksamhetens egna kostna-
der på längre sikt, och till kostnaderna för själva omställningen.

Omstruktureringar i förvaltningen bör enligt revisorerna betraktas
som långsiktiga investeringar. "Ombyggnad" av verksamhet som redan
finns kan vara väl så krävande som uppbyggnad av ny verksamhet.
Förändringar kostar mycket på kort sikt — både räknat i pengar och i
mänsklig ansträngning — medan de positiva effekterna visar sig långt
senare, ofta först efter flera år. Med bättre underbyggda beslut kan
kostnaderna begränsas och de positiva effekterna uppnås snabbare.

Rapporten har sänts på remiss till berörda myndigheter, departe-
ment och personalorganisationer. En skrivelse till riksdagen beräknas
bli klar under hösten 1992.

Polisen

Beslutsunderlag 1991/92:3

Det svenska polisväsendet sysselsätter omkring 34 000 personer. Hälf-
ten av dessa är poliser, hälften civilanställda. Kostnaderna för polis-
verksamheten uppgår till i runda tal 9 miljarder kronor per år.

Inledande undersökningar, bl.a. i form av studiebesök vid lokala
polismyndigheter och intervjuer med ett antal befattningshavare, indi-
kerar att arbetet med effektivitetshöjande insatser inom polisen bedrivs
med kraft på många håll men att det i rättssystemet finns inbyggda
trögheter av olika slag. Granskningen syftar till att identifiera och
analysera några av de i förhållande till polisväsendet interna respektive
externa faktorer som utgör hinder i kampen mot den ständigt växande
brottsligheten.

Bland frågor som behandlas kan nämnas statsmakternas styrning av
verksamheten, den svenska poliskårens resurser i internationell jämfö-
relse, resursernas fördelning på personella och övriga resurser, förhål-
landet mellan resursinsatser och uppnådda resultat, den interna orga-
nisationens betydelse från effektivitetssynpunkt samt regeringens och
Rikspolisstyrelsens uppföljning av polisverksamheten.

En rapport väntas föreligga under 1992.

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Rapport 1991/92:12

Tyngdpunkten i revisorernas granskning ligger på kommunernas mot-
tagning av flyktingar och på hur man lyckats i strävan att integrera
invandrarna på arbetsmarknaden. Därutöver behandlas bl.a. hem-
språksundervisning, kriminalitet, rasism, kultur och religion. Frågor
som rör rätten till asyl eller själva förläggningsvistelsen faller inom
invandrings- och flyktingpolitikens område och berörs därför inte av
granskningen.

En utgångspunkt för granskningen har varit principen att invandra-

re skall ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter som andra 28

invånare. Varje myndighet skall inom ramen för sin normala verksam-

het ha den flexibilitet som krävs för att kunna vidta särskilda åtgärder
för invandrarna. Revisorerna har konstaterat att denna princip, som
lagts fast av regering och riksdag, i högre eller lägre grad präglar
åtgärderna för invandrare inom olika samhällsområden.

Revisorerna anser det motiverat att göra en genomgripande översyn
av invandrarpolitiken. Bl.a. har gruppen invandrare en sammansätt-
ning som skiljer sig radikalt från de förhållanden som rådde när
politiken lades fast för drygt 15 år sedan. Även de arbetsmarknadsmäs-
siga förutsättningarna för integrationen har förändrats vilket bl.a. yttrat
sig i sjunkande förvärvsfrekvens för utländska medborgare.

Det nya statsbidraget till kommunerna har enligt revisorernas me-
ning förbättrat förutsättningarna att beakta målen för invandrarpoliti-
ken. Revisorerna ser också positivt på att man i de flesta kommuner
bygger ut samarbetet mellan olika myndigheter, ser över arbetsformer
och på andra sätt söker effektivisera flyktingmottagningen.

Revisorerna ifrågasätter om man på central nivå har tillräckliga
kunskaper om hur bidragen utnyttjas och anser även att regeringens
samordnande roll mellan olika samhällsområden behöver förstärkas
för att undvika inkonsekvenser i styrningen av invandrarpolitiken.

Enligt vad revisorerna erfarit är det på många håll svårt att fa
schablonersättningen för flyktingmottagningen att täcka alla kommu-
nens kostnader för flyktingarnas introduktion. Framför allt de admi-
nistrativa kostnaderna förefaller väga mycket tungt. Revisorerna vill i
detta sammanhang understryka att reglerna för olika statsbidrag bör
utformas så att de blir så lätta som möjligt att administrera på
kommunal nivå. I alla händelser är det angeläget att ytterligare an-
strängningar görs för att effektivisera verksamheten så att flyktingmot-
tagningen kan nå önskade resultat inom gällande ekonomiska ramar.
Revisorerna ifrågasätter också det lämpliga i att betala ut fullt statsbi-
drag för flyktingmottagningen redan när flyktingen vistats sex månader
i kommunen.

Inför revisorernas slutgiltiga ställningstagande i granskningsärendet
har yttranden inhämtats över rapporten. En skrivelse till riksdagen
beräknas bli klar under hösten 1992.

Effektiviteten i barnomsorgen

Beslutsunderlag 1991/92:8

Revisorerna har beslutat att granska effektiviteten i barnomsorgen.

Statsbidragen till barnomsorgen uppgår budgetåret 1991/92 till ca 13
miljarder kronor. De totala kostnaderna för den statsbidragsberättigade
barnomsorgen beräknas till ca 35 miljarder kronor per år. År 1990
fanns 254 000 barn i åldrarna 0—6 år i kommunala m.fl. daghem och
110 000 i familjedaghem. Kostnadsskillnaderna för barnomsorgen är
betydande mellan olika kommuner och mellan olika omsorgsformer.

Resultatanalys, uppföljningar och utvärderingar av barnomsorgen är
av liten omfattning eller har inte kommit till användning i någon

1992/93 :RR1

29

högre grad i budgetprocessen hos Socialstyrelsen och regeringen. Data
om kostnader, prestationer och effekter synes ofta vara grova och
mindre säkra.

Granskningen inriktas bland annat på dessa frågor.

Den statliga kulturadministrationen

Beslutsunderlag 1991/92:7

Revisorerna har beslutat att granska det statliga kulturstödet inom två
områden: teatrar och museer/kulturminnesvård. Granskningen görs
mot bakgrund av 1974 års beslut om den statliga kulturpolitiken.

Inom teaterområdet kommer följande frågor att belysas:

-effekterna av det statliga stödet på teaterproduktionens och teaterut-
budets geografiska och sociala spridning, dess bredd och mångfald
samt förnyelse

-samverkan mellan statsstödda teaterproducenter — de nationella
institutionerna (Operan och Dramaten), Riksteaterns turnerande
verksamhet, regionteatrarna, de fria grupperna och amatörverksam-
heten

-de statliga bidrags- och stödformernas anpassning till ändrade pro-
duktions- och kostnadsförhållanden och nya typer av teaterprodu-
center samt behovet av ändringar i fördelningen av stödet på arran-
görs- och producentled

- Kulturrådets och andra ansvariga organs insatser för uppföljning och
utvärdering på teaterområdet samt informationen till regering och
riksdag om väsentliga förhållanden på området

- behovet av förändringar och/eller preciseringar av de kulturpolitiska
ställningstagandena och målen på området t.ex. avseende omfattning
på teaterverksamheten i kommuner och regioner, betydelsefulla
verksamheter på området som staten framför allt har ansvar för och
vilken roll marknaden skall spela inom teaterområdet framöver.

Inom museiområdet kommer följande frågor att belysas:

-strukturfrågor, bl.a. centrala-regionala-lokala museers samarbete,
Riksutställningars och ansvarsmuseiorganisationens funktion, den
statliga bidragskonstruktionen och utvecklingen av statsbidragen

-de statliga museernas måluppfyllelse bl.a. i fråga om att främja en
decentraliserad verksamhet, att tillgodose eftersatta grupper och att
ta tillvara och levandegöra äldre tiders kultur

-den statliga administrationen inom musei/kulturminnesvårdsom-
rådet, bl.a. Riksantikvarieämbetets roll och organisation, Kulturrå-
dets uppföljnings- och utvärderingsuppgift inom museisektorn och
information till riksdag och regering om väsentliga förhållanden
inom museivärlden samt andra organisatoriska frågor.

1992/93:RR1

30 Gymnasieskolan — resurser, resultat och utveckling

Rapport 1991/92:10

Granskningen har varit inriktad mot gymnasieskolans mål, resurser,
resursutnyttjande och kostnader.

Revisorerna konstaterar att lärartätheten har ökat under den senaste
femårsperioden. Är 1991 fanns en lärare på knappt tolv elever. Trots
riksdagens upprepade önskemål om en ökad andel forskarutbildade
lärare har antalet lektorer minskat. Det är inte möjligt att kontrollera i
vilken mån de lärare som tillsatts på lektoraten har forskarutbildning.
Revisorerna menar att lärarnas roll och betydelse för gymnasieskolans
utveckling och resultat ingående behöver analyseras. Det är en uppgift
för Skolverket.

Revisorerna konstaterar att närmare uppgifter om gymnasieskolans
lokaler och icke undervisande personal inte har kunnat erhållas.

Uppgift om genomsnittlig kostnad per gymnasieskoleelev och år kan
erhållas från tre olika källor och varierar sinsemellan med drygt 20 %.
Differensen uppges i huvudsak bero på skilda redovisningsrutiner för
främst lokaler, den näst största kostnadsposten. Revisorerna ser allvar-
ligt på att det saknas ett redovisningssystem som visar gymnasieskolans
kostnader i olika kommuner. Enligt uppgifter från SCB har dock den
totala driftskostnaden per elev i gymnasieskolan sedan läsåret 1975/76
ökat med 30 % i 1990 års priser.

Någon samlad utvärdering av hur gymnasieskolan uppfyller sina mål
har inte genomförts tidigare. Revisorerna uppdrog därför åt två peda-
gogiska forskare att med utgångspunkt i läroplanens mål och riktlinjer
genomföra en enkät till lärare på universitet och högskolor samt
chefer i arbetslivet. Resultatet visade i korthet:

- En mycket positiv syn på ungdomarnas självförtroende och samar-
betsförmåga inom såväl högskolegruppen som arbetslivsgruppen.

-En relativt positiv syn på ungdomarnas förmåga att tillägna sig
engelsk kurslitteratur resp, använda sig av engelska i samband med
arbetsuppgifter, men mer begränsade kunskaper och färdigheter i
övriga moderna språk bland ungdomar som fullföljt teoretiska ut-
bildningar.

- En uppseendeväckande negativ syn på ungdomarnas förmåga till
skriftlig framställning. Problemet har bekräftats vid besök på ett
universitet och en högskola.

- En tämligen negativ syn på ungdomarnas matematiska färdigheter.
-Allvarliga brister i fråga om förmågan till kritiskt tänkande och

självständigt arbete bland ungdomar som fullföljt teoretiska utbild-
ningar. Arbetslivsgruppen är inte fullt lika negativ i sina svar på
dessa frågor.

- Resultatet av frågor som rör anknytningen mellan skola och arbets-
liv tyder på att gymnasieskolan i mycket liten grad närmat sig
läroplanens intentioner i dessa avseenden, vilka fastställdes för mer
än 20 år sedan.

Revisorerna uppmärksammar att fortfarande omkring 20 % i varje
årskull — motsvarande ca 20 000 ungdomar — inte erhåller en

1992/93:RR1

fullständig gymnasieutbildning. Andelen definitiva studieavbrytare sy- 1992/93:RR1
nes ha legat oförändrad på omkring 10 % under hela gymnasieskolans
tid.

Revisorerna har genomfört en studie av frånvaron bland ca 2 000
gymnasieskoleelever. Denna visar på en mycket spridd ströfrånvaro
från lektionerna. Skolornas sanktionssystem förefaller inriktade på
enskilda elevers mycket höga frånvaro. Revisorerna menar att elever-
nas frånvaro kan ses som en signal på hur eleverna uppfattar undervis-
ningen. Det är därför angeläget att hela gruppens frånvarobeteende
följs upp och att orsakerna till frånvaron uppmärksammas.

Fyra skolor har besökts under granskningen. Revisorernas intryck är
att eleverna kopplar sin frånvaro till en kritisk inställning till lektio-
ner, som de inte upplever som meningsfulla och lärare, som de menar
brister i engagemang och intresse för undervisningen. Eleverna upple-
ver inte heller några reella möjligheter till inflytande. Detta intryck
stöds av forskningsresultat. I övrigt är dokumentationen om elevernas
syn på gymnasieskolan mycket begränsad. Revisorerna förutsätter där-
för att Skolverket följer denna fråga med särskild uppmärksamhet.

Rapporten remissbehandlas för närvarande. En skrivelse till riksda-
gen beräknas bli klar under hösten 1992.

Statens stöd till Saab-Scania i Malmö

Beslutsunderlag 1991/92:6

Granskningen avser regeringens och Närings- och teknikutvecklings-
verkets (NUTEK) hantering av lokaliseringsstödet till Saab-Scania samt
dåvarande Svenska Varv AB:s försäljning av Kockums till Saab-Scania.

Regeringens uppgörelse med Saab-Scania år 1986 om etablerandet
av en bilfabrik i Malmö innefattade bl.a. ett lokaliseringsstöd på 154
miljoner kronor samt frisläppande av 12,5 miljarder kronor från
investeringsfonderna. Bilfabrikens monteringsdel togs i bruk somma-
ren 1990. Numera är dock fabriken nedlagd. Det varaktiga sysselsätt-
ningsmålet, vilket var ett villkor i uppgörelsen med Saab- Scania, är
således inte uppnått.

I pressen har uppgifter förekommit om att dåvarande Svenska Varv
AB:s försäljning av Kockums AB till Saab-Scania har skett till ett
närmast "symboliskt pris" samt att Saab-Scania genom köpet kunnat
utnyttja stora förlustavdrag. Utnyttjandet av stora förlustavdrag skulle
kunna innebära avsevärt minskade skatteinkomster för staten. Vidare
erhöll Saab-Scania vid köpet 1 miljon m2 värdefull mark i centrala
Malmö.

De frågor som behandlas i granskningen är bl.a. följande. Har
regering och myndigheter i detta fall följt bestämmelserna i förord-
ningen (1982:677) om lokaliseringsstöd? Vilken information har reger-
ing och riksdag fått i aktuellt ärende? Har Saab-Scania fått otillbörligt
stort stöd för att etablera en bilfabrik i Malmö? Är reglerna för
återbetalning av lokaliseringsstöd alltför oklara? Hur fungerar samhäl-
lets kontroll av företag som beviljats lokaliseringsstöd? Medför stora
lokaliseringsbeslut speciella problem? Vilka är verkningarna från stats-

finansiell synpunkt av att statliga företag med stora ackumulerade 1992/93:RR1
förluster säljs till det privata näringslivet? Hur bör försäljningar av
statliga bolag ske för att staten inte skall göra onödigt dåliga affärer?

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen

I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska Riksban-
ken, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Nor-
diska rådets svenska delegation samt Stiftelsen Riksbankens jubileums-
fond. Denna revision inriktas i huvudsak på granskning av årsbokslu-
ten och hur den interna kontrollen fungerar. I detta arbete har
revisorerna biträtts av Bohlins Revisionsbyrå AB. Den genomförda
granskningen har inte föranlett revisorerna att göra några anmärkning-
ar eller särskilda uttalanden.

Granskningen av Riksbankens och Jubileumsfondens verksamhet
har på föreskrivet sätt redovisats till riksdagen (redogörelserna
1991/92:9 resp. 7).

Vad beträffar granskningen av den inre riksdagsförvaltningen och
riksdagens mindre myndigheter har inga iakttagelser gjorts som föran-
lett någon hänvändelse till riksdagen.

3.5 Informationsbesök

Revisorerna gör resor och studiebesök för att fa information i frågor
som väckt deras intresse ur förvaltningsrevisionen aspekt. Vid dessa
informationsbesök deltar vanligen två revisorer och en tjänsteman från
kansliet. Information som inhämtats vid besök delges samtliga reviso-
rer i en skriftlig rapport. Rapporten brukar också skickas till berört
utskott och departement samt till myndighet (motsv.) som besöket
gällt. I vissa fall har sådana rapporter lett till någon form av åtgärd
från revisorernas sida.

Under 1991/92 har rapporter avlämnats angående följande informa-
tionsbesök:

- Riksantikvarieämbetet

- Skolverkets lokalkostnader

- SOS-Alarmering

-Statens invandrarverks utredningssluss Carlslund och grupphem i

Lövstabruk

- Riksgäldskontoret

-Tullkammaren Stockholm Syd

- Länsarbetsnämnden i Stockholm

- Svenskt Stål AB i Luleå

- Luftfartsinspektionen.

3 Riksdagen 1992/93. 2 saml. RR1

4 Särskilda föredragningar m.m.

4.1 Särskilda föredragningar

Revisorerna har under det gångna verksamhetsåret kallat verkschefer
och andra chefstjänstemän till särskilda föredragningar i plenum.

Statssekreteraren i Finansdepartementet Olle Wästberg har belyst
olika aspekter på det statsfinansiella och samhällsekonomiska läget.

Rationaliseringsåtgärder och organisatoriska frågor m.m. avseende
Riksbankens interna förvaltning samt ränteutvecklingen var huvudte-
man i riksbankschefens Bengt Dennis föredragning hos revisorerna.

Generaldirektör Björn Weibo vid Kriminalvårdsstyrelsen informera-
de revisorerna om säkerhet m.m. vid transport av häktade.

De övriga särskilda föredragningar som ägt rum har koncentrerats
till vissa ämnesområden, bl.a. uppföljnings- och utvärderingsverksam-
het inom området i fråga. Föredragningarna av detta slag har gällt
verksamhetsområdena för Arbetarskyddsstyrelsen, Rikspolisstyrelsen,
Länsförvaltningen, Socialstyrelsen, Kommerskollegiet och Överbefälha-
varen.

4.2 Länsresor

Revisorerna besökte Uppsala län den 18—19 september 1991 och
Göteborgs och Bohus län den 16—18 juni 1992.

Uppsala län

Besöket inleddes på Länsstyrelsen med information om länet, nya
Länsskattemyndigheten, Kronofogdemyndighetens nya roll samt Läns-
arbetsnämnden och invandrarna.

Länet präglas av en kraftig befolkningsökning i de södra delarna
samt problem och regionalpolitiska satsningar i de norra delarna. Den
1 juli 1991 reformerades Länsstyrelsen i syfte att samla den statliga
kompetensen i länet. För vissa frågor, bl.a. lantmäteriet och kommuni-
kationer, som behövde mer sektorisering än regional samordning sökte
man samverkan med grannlänen.

Senare besöktes Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversi-
tet samt Upplands flygflottilj. Där belystes bl.a. arbetet med sam-
hällsplaneringsfrågor med anknytning till flyget.

Andra dagen ägnades åt länets norra delar och inleddes med besök i
Tierps kommun och hos polisen i Tierp. Bl.a. diskuterades grunderna
för polisens anslagstilldelning, vilka ansågs missgynna både glesbygdsdi-
strikt och polisens förebyggande arbete.

Därefter besöktes Vattenfalls laboratorium och Fiskeriförsöksstatio-
nen i Älvkarleby. Där informerades om Vattenfalls utvecklingsarbete
samt försöksstationens arbete med fiskodling för att säkra fiskbeståndet
och studier av miljöpåverkan i rinnande vatten.

1992/93 :RR1

34

Dagen avslutades med ett besök på Forsmarksverket, där informa-
tion lämnades om både själva anläggningens verksamhet och en in-
tilliggande biotestanläggning, där man studerade hur ekosystemet på-
verkas av högre temperaturer.

Under bussresan informerades om länets arbete med miljövården
och kulturmiljövården.

Göteborgs och Bohus län

Vid resan till Göteborgs och Bohus län besöktes, förutom Länsstyrel-
sen, kommuner, myndigheter och institutioner. Framför allt diskutera-
des frågor som berör miljö, infrastruktur, forskning och utbildning
samt kultur.

Länsstyrelsen redovisade ekonomiska och andra förhållanden inom
länet samt Länsstyrelsens arbete med verksamhetsplanering och fram-
tidsanalys. Arbetslösheten låg sommaren 1992 högre än riksgenomsnit-
tet. Två områden är särskilt drabbade, storstadsregionen och norra
länsdelen där näringslivet är svagt utvecklat. Länsanslaget satsas i stor
utsträckning på utbildning och utveckling, t.ex. Biomedicinskt cent-
rum och utbyggnad av Handelshögskolan. Väsentligt för länets utveck-
ling är investeringar i kommunikationssystemet.

Miljöfrågor är en viktig del av Länsstyrelsens arbete. Många miljö-
störande anläggningar ligger utmed Bohuskusten. Under 1980-talet
kom flera miljölarm, t.ex. algblomning och säldöden. Länsstyrelsen
hävdar att länet har den bäst utbyggda miljöövervakningen i landet.

Det regionala samarbetet mellan länen i Västsverige utvecklas allt-
mer, bl.a. inom miljöområdet, regional ekonomi och internationella
frågor.

Vid besöket i Göteborgs kommun informerades om ekonomiska
förhållanden samt om infrastruktur, kultur och utbildning. I Stenung-
sunds kommun berördes miljö- och säkerhetsriskerna i en region där
den petrokemiska industrin är så koncentrerad. Ett stort problem
utgör bangården där mycket farligt gods hanteras. Säkerhetsavstånden
till bostäder är för små.

Vid Gårdsjön i Stenungsunds kommun bedrivs miljöforskning sedan
flera år. Försurning hade konstaterats i sjöarna och det gällde att sätta
in motåtgärder. Vid Gårdsjön har man byggt ett 7 000 kvadradmeter
stort tak över ett skogsbestånd för att kunna mäta hur mark och vatten
kan återhämta sig när belastningen från det sura nedfallet upphör.

I Uddevalla kommun besöktes Bohusläns museum. Samlingarna
består av 50 000 föremål, bl.a. av etnologiskt och arkeologiskt material.
En ständig diskussion förs rörande gallringen och dess principer.
Museet tillämpar en restriktiv policy när det gäller att ta emot donatio-
ner.

Uddevallapaketet presenterades av regeringen i januari 1985 i sam-
band med att beslut hade fattats om Uddevallavarvets nedläggning.
Målet var lösningar för de varvsanställda, 1 000 nya industrijobb, ny

1992/93 :RR1

35

näringslivsstruktur och utbyggd infrastruktur. Två år senare hade 90 %
av de varvsanställda fått nytt arbete eller pension. Inom ramen för
Uddevallapaketet har medel på ca 700 miljoner kronor utbetalats.

I paketet ingick också byggandet av motorvägen mellan Stenungsund
och Uddevalla samt statliga bidrag till Volvos bilfabrik med ca 1 000
anställda. Den planerade bilfabriken byggdes aldrig. Projektet ändrades
till att endast avse en monteringsanläggning.

Uddevalla In vest AB bildades 1985 som ett rörelsedrivande industri-
ellt utvecklingsbolag. Som mest ingick 25 företag i gruppen. Koncer-
nen redovisade negativa rörelseresultat under alla verksamhetsår och
gick i konkurs under 1991. Antal anställda var då 325. Samtliga
rörelsedrivande företag utom ett drivs vidare efter rekonstruktion.

4.3 Övrigt

I september 1991 besvarade revisorerna en remiss till Civildepartemen-
tet över betänkandet (SOU 1991:40, 41) Marknadsanpassade service-
och stabsfunktioner som avgetts av utredningen om stabsmyndigheter-
nas verksamhet.

Under verksamhetsåret har revisorerna och kansliet mottagit ett
flertal besök, både av svenska och utländska grupper.

Som ett led i strävan att öka de internationella kontakterna gjorde
arbetsutskottet och utredningscheferna i januari studiebesök hos EG:s
revisionsdomstol i Luxemburg och hos Nederländernas revisionsorgan
(Algemeine Rechenkammer) i Haag.

Som ett bidrag till de diskussioner som nu förs om den statliga
revisionen i Sverige har en rapport om statlig revision i andra länder
utarbetats inom Riksdagens revisorers kansli. Rapporten blev fårdig i
september 1991.

1992/93 :RR1

5 Ekonomi och personal

5.1 Anslag och utgifter

För budgetåret 1991/92 har Riksdagens revisorer och deras kansli
tilldelats ett ramanslag på 10 848 000 kr. Lägger man till detta över-
föringsbeloppet från 1990/91 hade vi ytterligare 384 000 kr. att dispo-
nera, eller totalt 11 232 000 kr.

Nettokostnaderna 1991/92 var 10 965 754 kr och överföringen till
1992/93 blev alltså drygt 266 000 kr.

Så här har anslag och nettoutgifter utvecklats 1988/89—1991/92
(miljoner kronor)

36

Utgifter

1992/93:RR1

Anslag

Budgetår

1988/89	8,2	8,6
1989/90	8,6	9,5
1990/91	10,9	10,5
1991/92	11,2	10,9

Överskridandena de båda första åren berodde helt och hållet på
avtalsenliga löneökningar.

Beloppen är inte helt jämförbara, eftersom mervärdesskatt inte ingår
1991/92.

5.2 Hur användes anslaget?

Huvuddelen av utgifterna avser personalkostnader (76 %). För löner
till egen personal gick det åt ca 7,4 miljoner kronor, inkl, lönekost-
nadspålägg, 1991/92. Till revisorerna utgick arvode med totalt 547 000
kr.

Inom kategorin "köpta varor och tjänster" utgör ersättning till
konsultfirmor, 644 000 kr, den största utgiftsposten.

Några större investeringar har inte gjorts 1991/92. Utbyte av några
äldre persondatorer samt uppkoppling av åtta PC till riksdagens data-
system kostade ungeSr 150 000 kr. Vissa investeringar har därtill varit
nödvändiga med anledning av att våra redovisningsrutiner lagts om.

5.3 Personal

Tjänster, anställda och årsarbetskrafter

	1988/89	1989/90	1990/91	1991/92
Antal tjänster	20	20	20	20
varav chefer	3	3	3	3
rev. dir.	11	11	11	11
övr. personal	7	6	6	6
Antal anställda	21	20	20	20
Årsarbetskrafter	18,7	16,5	18,0	18,3
Volymen årsarbetskrafter	har under åren i		någon mån	decimerats

genom kortare vakanser vid avgångar. Men till helt övervägande delen
beror den ofullständiga beläggningen på deltidstjänstgöringar och att
längre tjänstledigheter beviljats flera av handläggarna för tjänstgöring i
riksdagsutskott, regeringskansliet och inom kommittéväsendet.

Bland den övriga personalen har tre av sex deltid, den 1 juli 1992
varierande mellan 60 och 90 %.

Medel som frigjorts på grund av vakanser och tjänstledigheter och
inte använts för vikarier har disponerats för tillfälliga anställningar och
anlitande av experter. Under 1991/92 var fyra personer extra anställda
på kansliet för längre eller kortare tid, motsvarande totalt 1,3 årsarbets-
krafter.

Antal frånvarodagar för sjukdom och barnledighet ligger mycket
lågt och har minskat under perioden.

4 Riksdagen 1992/93. 2 saml. RR1

1992/93 :RR1

Frånvarodagar per anställd

	1988/89	1989/90	1990/91	1991/92
Sjukdom	11,9	5,9	2,5	3,1
Vård av barn m.m.	12,9	3,6	2,6	2,6
Summa per anställd	24,8	9,5	5,1	5,7

Fördelning av anställda på män och kvinnor

	juli 1988
	män	kvinnor
Chefer	3
Rev.dir.	6	5
Övr. personal	1	6

juni 1992
män kvinnor

1 2

4 7

1 5

5.4 Utbildning och kompetensutveckling

Sedan 1990/91 har betydligt mer pengar och tid satsats på utbildning
och utvecklingsinsatser än tidigare.

Insatserna under 1991/92 kostade drygt 100 000 kr och var av
följande slag:

-tvådagarskonferens rörande ett program för förändring av det inter-
na arbetet inom kansliet (alla anställda)

-engelska

-individuell utbildning, kurser och konferenser

- interna seminarier (ca tio)

-seminarier med deltagande av revisorerna och personal i riksdagsför-
valtningen (tre)

38 Skrivelser till riksdagen 1986/87—1990/91

1986/87

Dimensioneringen av SMHI:s nät av vattenföringsstationer

Förs. 1986/87:6, TU 1986/87:8, rskr. 1986/87:90

Rapport 1985/86:4

VB 1986/87, s. 12

Kronofogdemyndigheternas utnyttjande av personalresurserna

Förs. 1986/87:7, LU 1986/87:21, rskr. 1986/87:231

Rapport 1985/86:7

VB 1986/87, s. 10

Den regionala projektverksamheten

Förs. 1986/87:8, AU 1986/87:13, rskr. 1986/87:268

Rapport 1985/86:6

VB 1986/87, s. 14

Flyktinginvandringen till Sverige m.m.

Förs. 1986/87:18, SfU 1987/88:27, rskr. 1987/88:362

Rapport 1986/87:1

VB 1986/87, s. 11; 1987/88, s. 10

Statistiken över inkomst- och förmögenhetsskatterna

Förs. 1987/88:11, 1988/89:FiU3, rskr. 1988/89:2

Rapport 1986/87:2

VB 1987/88, s. 11; 1988/89, s. 10

Översyn av förfarandet vid delgivning av kallelser m.m. vid domstolar
och statliga myndigheter

Förs. 1987/88:16, 1988/89:JuU9, rskr. 1988/89:34

Förstudie 1987/88:8

VB 1987/88, s. 13; 1988/89, s. 10

Begränsning av statliga bolags rätt till förlustavdrag vid beskattningen

Förs. 1987/88:17, SkU 1987/88:44, rskr. 1987/88:400

Rapport 1987/88:2

VB 1987/88, s. 13

Kostnaderna vid statens invandrarverks flyktingförläggningar

Förs. 1987/88:18, SfU 1987/88:27, rskr. 1987/88:362

Rapport 1987/88:4

VB 1987/88, s. 14

Kostnaderna för högskoleutbildningar

Förs. 1987/88:22, 1988/89:UbU9, rskr. 1988/89:148

Rapport 1986/87:3

VB 1987/88, s. 17; 1988/89, s. 11

Dispositionen av statliga myndigheters överskottsmateriel

Förs. 1987/88:23, 1988/89:FiU2, rskr. 1988/89:3

Rapport 1987/88:5

VB 1987/88, s. 12; 1988/89, s. 10

1992/93 :RR1

Bilaga 1

Socialstyrelsens nya organisation 1992/93 :RR1

Förs. 1988/89:7, 1988/89:SoU10 Bilaga 1

Rapport 1987/88:10

VB 1987/88, s. 15; 1988/89, s. 12

1988/89

Personalresurserna vid skogsstyrelsen och för skogsvårdsstyrelsernas
myndighetsuppgifter

Förs. 1988/89:6, 1988/89:JoU12, rskr. 1988/89:156

Rapport 1987/88:8

VB 1988/89, s. 12

Stödet till fiskerinäringen

Förs. 1988/89:9, 1988/89:JoU12, rskr. 1988/89:156

Rapport 1987/88:6

VB 1988/89, s. 13

Statistiken över socialavgifterna

Förs. 1988/89:16, 1988/89:FiU23, rskr. 1988/89:169

Rapport 1987/88:7

VB 1988/89, s. 14

Statliga insatser för prospektering

Förs. 1988/89:17, 1988/89:NU21, rskr. 1988/89:179

Rapport 1987/88:9

VB 1988/89, s. 16

Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten

Förs. 1988/89:18, 1989/90:FiU3, rskr. 1989/90:9

Rapport 1988/89:2

VB 1988/89, s. 17

Statistiken över mervärdeskatt

Förs. 1988/89:25, 1989/90:FiU4, rskr. 1989/90:10

Rapport 1988/89:3

VB 1988/89, s. 18

Utvärdering av glesbygdsstödet

Förs. 1988/89:26, 1989/90:AU13, rskr. 1989/90:346

Rapport 1988/89:1

VB 1988/89, s. 18; 1989/90, s. 15

1989/90

Arbetsskadeförsäkringen

Förs. 1989/90:8, 1989/90:SfU15, rskr. 1989/90:203

Rapport 1989/90:5

VB 1989/90, s. 15

40

Stödet till experimentbyggandet

Förs. 1989/90:9, 1989/90:BoU19, rskr. 1989/90:339

Rapport 1989/90:1

VB 1989/90, s. 16

Riksdagens roll i budgetprocessen

Förs. 1989/90:11, 1989/90:FiU39, rskr. 1989/90:304

Rapport 1989/90:5

VB 1989/90, s. 17

1983 års bostadsförbättringsprogram

Förs. 1989/90:13, 1989/90:BoU21, rskr. 1989/90:340

Rapport 1989/90:2

VB 1989/90, s. 18

Postverkskoncernens verksamhet

Förs. 1989/90:14, 1989/90:TU29, rskr. 1989/90:377

Rapport 1989/90:4

VB 1989/90, s. 19

Registrering och dokumentation av de statliga museernas samlingar

Förs. 1989/90:16, 1990/91:KrU10, rskr. 1990/91:126

Rapport 1989/90:8

VB 1989/90, s. 20

Koncessionsavtalet om linjesjötrafik på Gotland

Förs. 1989/90:17, 1990/91:TU6

VB 1989/90, s. 21

1990/91

SJ-koncernens verksamhet

Förs. 1990/91:12, 1990/91:TU25, rskr. 1990/91:325

Rapport 1989/90:6

VB 1990/91, s. 10

Sveriges turistråd

Förs. 1990/91:13, 1990/91:KrU16, rskr. 1990/91:175

Rapport 1990/91:1

VB 1990/91: s. 11

Den svenska hälso- och sjukvården

Förs. 1990/91:17, 1991/92:SoU6, rskr. 1991/92:58

Rap po rt 1990/91:4

VB 1990/91:12

Planeringen och genomförandet av boverkets lokalisering

Förs. 1990/91:19, 1991/92:AU13, rskr. 1991/92:176

Rapport 1990/91:5

VB 1990/91:13

1992/93:RR1

Bilaga 1

41

Televerkskoncernens verksamhet

Förs. 1990/91:20, 1991/92:TU20, rskr. 1991/92:313

Rapport 1990/91:2

VB 1990/91:14

1992/93 :RR1

Bilaga 1

42

Sakregister till granskningsärendena åren

1982/83-1991/92

1992/93 :RR1

Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren
1982/83 t.o.m. verksamhetsåret 1991/92. Det omfattar också ärenden i
vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.

Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riks-
dagstrycket bland förslag och redogörelser saml. C2.

I registret hänvisas till verksamhetsberättelse för budgetår. Siffra
efter kolon avser sida i berättelsen i fråga.

ADB inom statsförvaltningen

ADB och integritet
Admistrationskostnaderna för U-hjälpen
Affärsverken

Affärsverkskoncernerna
Domänverket

Postverket

Televerket

Aktiebolaget Tipstjänst

Allmänna reklamationsnämndens verksamhet
Ambassadlokaler, kostnader för

AMS-bidrag till flyttningskostnader
Anhållna, kostnaderna för
Anslagsutvecklingen vid Operan
Apoteksbolaget

Arbetsgivaravgifter

Arbetsmarknadsverkets personalsituation

Arbetsskadeförsäkringen

Arvsbeskattning, organisation av
Avbemannade fyr- och lotsplatser
Avgiftsfinansierad statlig verksamhet
Avgiftssystem, luftfartsverkets

88/89:25
91/92:26
87/88:21,

91/92:16
82/83:14
89/90:19,
90/91:10
90/91:14,
88/89:17,
85/86:18
83/84:27
87/88:25
84/85:13
83/84:10
91/92:26
84/85:20,
88/89:14
83/84:13
89/90:15
91/92:25
83/84:17
88/89:22
86/87:2

89/90:23

90/91:9

91/92:10

89/90:14

87/88:27,

Barnomsorgen, effektiviteten i 91/92:29

Beredskapslån, ÖEF:s handläggning av 84/85:22

Besparingsåtgärder

i statsförvaltningen 82/83:13

inom skogsvårdsorganisationen 88/89:12

Biblioteksväsen

DFI 86/87:20

Bidragsförskott 85/86:12

Bisysslor, statsanställdas 89/90:22

Boendeformer för äldre 90/91:18

Bostadsförbättringsprogram, 1983 89/90:18

Bostadslån, räntebidrag till 84/85:19

Bostadsstyrelsens ADB-resurser

Bosättningsbegreppen och deras tillämpning
Boverkets omlokalisering

Budgetprocessen, riksdagens roll i

Budgetprocessen, den nya

Byggforskningsrådet

Byggnadsstyrelsen, egenregiverksamhet
Byggnadsstyrelsens hyressättning
Byråkrati i statsförvaltningen

88/89:25

84/85:18

90/91:13,91/92:10

89/90:17

91/92:20

89/90:16

87/88:18

89/90:25, 90/91:15

90/91:15

1992/93 :RR1

Civila statliga myndigheters lokalanskaffning

87/88:19

Databehandling

ADB och integritet

Bostadsstyrelsens ADB-resurser

Datorbaserat system för studiedokumen-
tation

91/92:26

88/89:25

84/85:12

Datainspektionen

Delegationen for vetenskaplig och teknisk
informationsförsörjning (DFI)

Delgivning

Depositionsverksamhet, statens konstmuseers

Domarbanan, avhopp från

Domstolarnas delgivning

Domstolsväsendet, personalplanering inom
Domänverket

91/92:26

86/87:20

87/88:13, 88/89:10

85/86:21

86/87:18

87/88:13, 88/89:10

86/87:18

82/83:14

Exekutionsväsendet

Indrivningsstatistiken 83/84:18

Kronofogdemyndigheterna

a) personalresurser 86/87:10

b) indrivningsverksamheten 84/85:20

c) ADB-stödet 91/92:24

Exportrådet 84/85:19

Experimentbyggande, stöd till 89/90:16

Familjehemsvård

Fartygsbränsle, skatt på

Farty gskreditgarantinämnden

FFV Allmateriel AB

Fiskerinäringen, stöd till

Fiskeri- och fiskberedningslån

Flygplatser, huvudmannaskap och kostnads-
ansvar

Flyktingsförläggningar, kostnader vid
Flyktinginvandringen till Sverige
Flyttningsbidrag, starthjälp
Frivårdskostnaderna inom kriminalvården
Fyr- och lotsplatser

91/92:22

85/86:11

84/85:9

87/88:12, 88/89:10

88/89:13

86/87:22

87/88:14

86/87:11, 87/88:10

87/88:25

85/86:19

83/84:17

44

Förpassningsresor	91/92:25
Försvarets kostnader för resor	91/92:23
Försvarsväsen
Anskaffning av försvarsmateriel	82/83:26
Försvarets planerings- och ekonomisystem:
övergripande försvarsplanering	82/83:16
Militära och civila helikoptrar för
sjuktransporter	91/92:13
Upphandling av byggentreprenader	87/88:23
Upphandling, målflygverksamheten m.m.	86/87:19
Förändringsprocesser och omorganisationer,
se Statsförvaltningen, att ändra
Glesbygdsstöd, utvärdering av	88/89:18, 89/90:15
Gotland, koncessionsavtalet om linjesjötrafik	89/90:21, 90/91:9
Granskning av statliga bolag, AB Tipstjänst	88/89:17, 89/90:14
Grundskolan, statsbidraget till	83/84:30
Gymnasieskolan, resurser, resultat, utveckling	91/92:31
Handläggningstider
Patent- och registreringsverkets
bolagsavdelning	89/90:22
S kattemål	88/89:23
Heraldiska nämnden	82/83:27
Hornborgasjön, restaurering av	88/89:19
Hydrologisk information	86/87:12
Hyressättning for statliga civila lokaler	89/90:25, 90/91:15
Häktningskostnader	84/85:13
Hälso- och sjukvård	90/91:12, 91/92:9
Högskoleutbildningar, kostnaderna för	87/88:17, 88/89:11
Idrottsstöd	82/83:10
Indrivning av skatter och avgifter	83/84:18, 84/85:20
Industricentra i Skellefteå, Stiftelsen	85/86:21
Information
DFI	86/87:20
Lagar och andra författningar	87/88:18
Toxikologisk informationsservice	84/85:19
Inkomst- och förmögenhetsskatterna,
statistik över	87/88:11, 88/89:10
Inresekontroll	86/87:11
Internationellt utvecklingssamarbete
administration och uppföljning	87/88:21, 89/90:23
effektiviteten i förvaltningen	91/92:11
Invandrarpolitikens inriktning och resultat	91/92:28

1992/93:RR1

45

Invandrarverk, Statens

Flyktinginvandringen

Invandrarpolitiken

Kostnader vid flyktingförläggningar

Inventarieredovisning, statliga myndigheters

Investeringsplanering för transporter

Kommunal barnomsorg, statsbidrag

Konsumentprisindex

Kontrollen av mervärdeskatt och arbetsgivar-
avgifter

(se även Skatter och avgifter)

Kriminalvården, frivårdskostnaderna inom

Kriminalvårdsanstalter

Kronofogdemyndigheterna

ADB-stödet

Exekutionsväsendet

Myndigheternas organisation

Myndigheternas personalresurser

Kulturadministration

Kulturrådet

Landskrona Finans AB

Lantbruksuniversitetet

Lantmäteriverksamhet, organisation

Lokalanskaffning, för civila statliga myndig-
heter

Lokalanvändning vid myndigheter

Lots- och fyrplatser

Luftfart

1992/93 :RR1

86/87:11

91/92:28

87/88:14

87/88:12, 88/89:10

91/92:17

87/88:24

91/92:14

86/87:17

85/86:19

83/84:14

91/92:24

83/84:18

83/84:18, 84/85:20

86/87:10

91/92:30

82/83:28

85/86:22

82/83:29

88/89:22

87/88:19

85/86:12, 86/87:10

83/84:17

86/87:22

Luftfartsverket och dess avgiftssystem 86/87:21

Läkemedel, rätt till fria 85/86:23

Läkemedelskontrollen 83/84:28

Läkemedelskontrollen inom sjukförsäkringen 85/86:20

Länsbostadsnämndernas verksamhet 87/88:26

Länsmyndigheternas ansvarsområden 82/83:31

Lönesystem för SIDA-personai 84/85:16

Medborgarskap, rutiner vid ansökan om
svenskt

Mervärdesskatten

kontrollen av
statistiken över
vid import

Militära och civila helikoptrar för sjuk-
transporter

Mineralprospektering, statliga insatser
Multinationella företags skatteförhållanden
Museidokumentation

85/86:15, 86/87:10

86/87:17

88/89:18, 89/90:14

85/86:18

91/92:13

88/89:16

84/85:11

89/90:20, 90/91:9

Museer 91/92:30

Myndighetssamarbete 88/89:20

Normgivningsprocessen 91/92:18

NSG 88/89:16

Nämnden for statens gruvegendom, prospek-
teringsverksamheten 88/89:16

Näringspolitiken 91/92:12

Näringsstöd

Fartygskreditgarantinämnden 84/85:9

Strukturstöd 82/83:11

Svenskt Stål AB 82/83:11

1992/93 :RR1

Omlokalisering, boverket
Operans anslagsutveckling

90/91:13, 91/92:10

83/84:10

Patent- och registreringsverkets bolagsavdel-

ning, handläggningstider 89/90:22

Persontransportstödet, gränsområdes-

effekter av 88/89:25

Plan- och bostadsverkets ADB-resurser 88/89:25

Planerings- och ekonomisystem inom försvaret 83/84:9

Polisen 91/92:28

Polismyndighets medverkan vid förpassnings-

resor 91/92:25

Postverkets medverkan i skatteuppbörden m.m.
Postverkskoncernens verksamhet
Premieobligationslån, riksgäldskontorets
provisionskostnader

Psykiskt sjuka, statens ansvar

82/83:28

89/90:19, 90/91:9

87/88:19

91/92:25

Redovisningsskyldighet för statliga bidrag

Regional projektverksamhet

Registrering och dokumentation av de statliga
museernas samlingar

Reklamskatten

84/85:17

86/87:14

89/90:20, 90/91:9

86/87:17

Restaurering av Hornborgasjön

Returpapper

Revisionskontoren och verkscheferna

88/89:19

83/84:30

85/86:16

Riksbankens avdelningskontor 82/83:15

Riksbankens planerings- och budgetsystem 86/87:15

Riksdagen och försvarsplaneringen 83/84:9

Riksdagens förvaltningskontors befogenheter

mot riksgäldskontoret 87/88:17

Riksdagens normgivningsbemyndiganden 91/92:18

Riksdagens roll i budgetprocessen 89/90:17

Riksgäldskontoret, riksdagens förvaltnings-

kontors befogenheter 87/88:17

47

Riksgäldskontorets provisionskostnader for
premielån

ROT-program

Räntebidrag till bostadslån

Saab-Scania AB

Samarbete på skatteområdet

SGU

SIDA

SJ-koncernens verksamhet

Sjukvårdsresurser

Skattebrott, bekämpningen av

Skatter och avgifter

Arbetsgivaravgifter, personalresurser för
kontroll

Arvsbeskattningen

Indrivning av skatter och avgifter
Kontrollen av mervärdesskatt
Mervärdesskatt vid import
Reklamskatten

Samarbete på skatteområdet

Statistiken över:

inkomst- och förmögenhetsskatterna
mervärdesskatten
socialavgifterna

Statliga bolags förlustavdrag

Åtgärder på beskattnings- och området

Skjutvapen, handläggning av tillstånd

Skogsvårdsorganisationen, personalresurserna
Skoldatorn Compis

SMHI:s hydrologiska observationsstationer
Social hemhjälp, statsbidrag for kommunernas
kostnader

Sociala mål för turism

Socialavgifter

nedsättning av företagens
statistiken över

Socialstyrelsens nya organisation

Spri

Statens anslag till Operan

Statens järnvägar

Statens järnvägar, trafikantservice

Statens konstmuseers depositionsverksamhet
Statens stöd till

1992/93:RR1

87/88:19

89/90:18

84/85:19

91/92:32

88/89:20

88/89:16

84/85:16, 91/92:11

90/91:10

90/91:12, 91/92:9

88/89:20

82/83:9, 84/85:20

91/92:25

84/85:20

86/87:17

85/86:18

86/87:17

88/89:20

87/88:11, 88/89:10

88/89:18, 89/90:14

88/89:14

87/88:13

83/84:18

86/87:18

88/89:12

85/86:22

86/87:12

87/88:25

90/91:11

88/89:25

88/89:14

87/88:15, 88/89:12

86/87:19, 91/92:24

83/84:10

90/91:10

86/87:24

85/86:21

fiskerinäringen 88/89:13

idrotten 82/83:10

Saab-Scania AB 91/92:32

Waplans Mekaniska Verkstads AB 85/86:23

Statens utgifter för bidragsförskott 85/86:12

Statens utlåningsverksamhet	84/85:17
Statistiken över
inkomst- och förmögenhetsskatterna	87/88:11, 88/89:10
mervärdesskatten	88/89:18, 89/90:14
socialavgifterna	88/89:14
Statliga bidrag, redovisning	84/85:17
Statliga bolags rätt till förlustavdrag vid
beskattningen	87/88:13
Statliga insatser för prospektering	88/89:16
Statliga museer, registrering och dokumentation
av samlingarna	89/90:20, 90/91:9
Statliga myndigheters uppdragsverksamhet	88/89:22
Statliga myndigheters överskottsmateriel	87/88:12, 88/89:10
Statligt förhandlingssystem	82/83:30
Statsanställdas bisysslor	89/90:22
Statsbidrag till
kommunal barnomsorg	87/88:24
kommunernas kostnader för social hemhjälp	87/88:25
vård av missbrukare	88/89:24
Statsbudgetens utfall, analys	86/87:16
Statsförvaltningen, att ändra	91/92:27
Strukturstöd till industrin	82/83:11
Studiedokumentation vid högskolan,
STUDOK/LADOK	84/85:12
Styrelsen för teknisk utveckling	85/86:22
Stämningar, delgivning av	87/88:13
Stödet till experimentbyggande	89/90:16
Svenskt medborgarskap	84/85:22, 86/87:10
Svenskt Stål AB	82/83:11
Sveriges geologiska undersökning	88/89:16
Sveriges lantbruksuniversitet	82/83:29
Säkerheten till sjöss	86/87:21
Taxering i första instans	83/84:18
Teater	91/92:30
TEKO-stöd	82/83:24
Televerket	90/91:14, 91/92:10
Tipstjänst	88/89:17, 89/90:14
Toxikologisk informationsservice	84/85:19
Trafiksäkerhet	84/85:15
Transporter, investeringsplanering för	91/92:17
Tullförrättningsa vgifter	87/88:20
Tullverkets kontroll av utrikestrafiken	87/88:20
Turistrådet	90/91:11
U-landsinsatserna
administration och uppföljning	87/88:21, 89/90:23
effektiviteten i förvaltningen	91/92:11

1992/93:RR1

49

Uppbördsstatistik (se Skatter och avgifter) 1992/93 :RR1

Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten inom budgetprocessen Upphandling av målflygverksamhet och ombyggnad av helikoptrar Utbildning Gymnasieskolan Högskoleutbildningar, kostnaderna för Studiedokumentation vid högskolan STUDOK/LADOK Utlokalisering av statliga myndigheter Boverket Civila myndigheter Utlåningsverksamhet, statens Utvecklingsfonden i Stockholms län, visst finansieringsärende Utvecklingsinsatser, regionala	91/92:20 86/87:19 91/92:31 87/88:17, 88/89:11 84/85:12 90/91:13, 91/92:10 84/85:14 84/85:17 88/89:22 84/85:24
Vapenlicens Vapenregister V attenföringsstationer Venngarns slott, överlåtelsen av Verkscheferna och revisionskontoren Vuxenutbildning Vård av missbrukare, statsbidrag Vägtrafiksäkerheten	86/87:18 86/87:18 86/87:12 85/86:17 85/86:16 91/92:26 88/89:24 84/85:15
Waplans Mekaniska Verkstads AB, statens stöd till	85/86:23
Y rkesinspektionen	83/84:29
Aldreboende	90/91:18
OEF:s handläggning av beredskapslån m.m. ÖEF:s handläggning av lån till Holma Fabriks AB Overskottsmateriel	85/86:10 85/86:20 87/88:12, 88/89:10

50

gotab 42070, Stockholm 1992

Redogörelse 1992/93:RR1

Redogörelse till riksdagen

1992/93:RR1

Innehåll

Till RIKSDAGEN

Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer

Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1991/92

Arbetsutskottet

1 Inledning

2 Riksdagens revisorers uppgift ochorganisation m.m.

2.1 Riksdagens revisorers uppgifter

2.2 Den förvaltningsrevisionella uppgiften

2.3 Organisation

Första avdelningen

Andra avdelningen

1992/93: RR1

Tredje avdelningen

2.4 Arbetsformer

2.5 Medelstilldelning

3 Gransknings verksamheten

3.1 Översikt

1992/93 :RR1

3.2 Slutbehandlade granskningsärenden

3.2.1 Behandlingen av tidigare skrivelser

3.2.2 Under verksamhetsåret 1991/92 lämnade skrivelser tillriksdagen

Effektiviteten i förvaltningen av svenskt utvecklingsbistånd

Näringspolitiken — utredningar och näringspolitiska program

Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter

13

14

Granskningen av de statliga affärsverkskoncernerna

Samordnad investeringsplanering för transporter

Riksdagen och normgivningsprocessen

18

Den nya budgetprocessen

21

Familjehemsvård för barn och ungdom

Det militära försvarets kostnader för resor

23

3.2.3 Övriga granskningar

Kronofogdemyndigheternas ADB-stöd

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings-institut (Spri)

24

Organisationen för arvsbeskattningen

Polismyndighets medverkan vid utländska förpassningsresor

Statens ansvar för psykiskt sjuka

25

Det studiesociala stödet till vuxenutbildningen

Apoteksbolaget AB

3.3 Pågående granskningsärenden

ADB och integritet

Att ändra statsförvaltningen

Polisen

Invandrarpolitikens inriktning och resultat

Effektiviteten i barnomsorgen

29

Den statliga kulturadministrationen

30

Gymnasieskolan — resurser, resultat och utveckling

Statens stöd till Saab-Scania i Malmö

3.4 Granskningen av riksdagsförvaltningen

3.5 Informationsbesök

4 Särskilda föredragningar m.m.

4.1 Särskilda föredragningar

4.2 Länsresor

Uppsala län

34

Göteborgs och Bohus län

35

4.3 Övrigt

5 Ekonomi och personal

5.1 Anslag och utgifter

36

5.2 Hur användes anslaget?

5.3 Personal

5.4 Utbildning och kompetensutveckling

38

Skrivelser till riksdagen 1986/87—1990/91

1986/87

1988/89

2 Riksdagens revisorers uppgift och
organisation m.m.

3.2.2 Under verksamhetsåret 1991/92 lämnade skrivelser till
riksdagen

Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliserings-
institut (Spri)