Redogörelse 1992/93:RFK1
Redogörelse 1992/93:RFK1
Redogörelse till riksdagen
1992/93:RFK1
Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1991/92
1992/93
RFK1
Riksdagens förvaltningskontor avger härmed redogörelse för verksam-
heten den 1 juli 1991—den 30 juni 1992.
Översikt
Förvaltningskontoret (RFK) skall enligt sina övergripande mål för
verksamheten medverka till att det parlamentariska arbetet kan bedri-
vas effektivt och rationellt samt till att skapa goda arbetsförhållanden
för riksdagens ledamöter. Vidare skall RFK aktivt informera om riks-
dagens arbete och dess arbetsformer.
Under verksamhetsåret har vissa förändringar i kontorets organisa-
tion genomförts. En ny enhet, Dokument- och registerenheten, har
skapats genom att delar av ADB-enheten och utredningstjänsten lyftes
ut till denna nya enhet som i dagligt tal kallas DORIS.
Som en följd av den nya ledningsorganisation som infördes 1990/91
har arbetet med att öka inslagen av resultat- och målstyrning liksom
decentralisering av beslutsfunktionerna fortsatt. Olika metoder för att
mäta måluppfyllelsen har prövats, bland annat skickades en enkät ut
till samtliga avgående riksdagsledamöter. Resultaten av denna enkät
visade att man var övervägande mycket positiv till den service som
RFK ger riksdagens ledamöter. En enkät i samarbete med kammarkan-
sliet till samtliga nya ledamöter med frågor om introduktionen i
riksdagen efter valet genomfördes i slutet av riksmötet. Resultatet
bearbetas för närvarande.
Inledningen av verksamhetsåret präglades till stor del av valet till
riksdagen och konsekvenserna av detta. Den stora omflyttning inom
riksdagens lokaler som normalt blir följden av ett val förstärktes av att
ytterligare två nya partier tog plats i riksdagen medan ett parti lämnade
riksdagen. Antalet nya ledamöter uppgick till drygt 100.
Året har också präglats av fortsatta satsningar på ADB-teknik i olika
tillämpningar samt personalens kompetensutveckling främst inför ett
närmande till EG.
1 Riksdagen 1992/93. 2 saml. RF Kl
De långsiktiga lokal- och bostadsfrågorna har ägnats stor uppmärk-
samhet. Lokalkommittén har utarbetat ett principförslag till disponer-
ing av riksdagens byggnader.
Bostadsprojektet Ormen vid Slussen har avbrutits och lagts ned.
Orsakerna har varit de höga produktionskostnaderna, de osäkra grund-
förstärkningsåtgärderna och komplikationer med tunnelbanans läge
omedelbart under fastigheten. Två andra objekt rörande riksdagslägen-
heter har bearbetats, ett vid Klara Strand och ett vid Munkbron.
1992/93:RFK1
Förvaltningskontorets ledning
För förvaltningskontoret gäller en instruktion (SFS 1983:1061) och en
arbetsordning (RFS 1991:5).
Förvaltningskontorets högsta beslutande organ är riksdagens förvalt-
ningsstyrelse för vilken talmannen är ordförande. Förvaltningsdirektör
är Anders Forsberg.
Förutom talman Ingegerd Troedsson har följande ledamöter ingått i
förvaltningsstyrelsen sedan valet i riksdagen den 8 oktober 1991:
Ordinarie ledamöter
Suppleanter
Bo Forslund (s), vice ordförande
Rolf Clarkson (m)
Iréne Vestlund (s)
Per Olof Håkansson (s)
Wiggo Komstedt (m)
Oskar Lindkvist (s)
Carl-Johan Wilson (fp)
Bengt Kindbom (c)
Personalrepresentanter
Eva Benson, ST (TCO)
Jan Zetterdahl, SACO
René Poedtke, SF
Jan Bergqvist (s)
Gullan Lindblad (m)
Jarl Lander (s)
Sinikka Bohlin (s)
Dan Ericsson i Kolmården (kds)
Bertil Måbrink (v)
Lars Sundin (fp)
Gunhild Bolander (c)
Suppleanter
Karin Engberg, ST (TCO)
Hans-Olof Hanselid, SACO
Per-Olof Brunell, SF
Ledamöter av den av förvaltningsstyrelsen utsedda direktionen har
varit Rolf Clarkson (m), ordförande, Bo Forslund (s) vice ordförande
samt Carl-Johan Wilson (fp).
Förvaltningsdirektören är föredragande i styrelsen och direktionen.
1992/93: RFK 1
Förvaltningsdirektör
Ledningsgrupp
Förvaltningskontorets organisation
Förvaltningskontoret är indelat i fyra serviceområden bestående av 12
enheter samt funktioner för förhandlingar och juridik.
Förslag till riksdagen
Förvaltningskontoret har under verksamhetsåret avgivit följande redo-
görelse och förslag till riksdagen:
Redog. 1991/92:5 Riksdagens förvaltningskontors redogörelse för
verksamhetsåret 1990/91
Förs. 1991/92:13 Förslag om anslag på tilläggsbudget till statsbudget-
en för budgetåret 1991/92
Förvaltningskontorets författningssamling (RFS)
RFS 1991:5
kontor.
RFS
RFS
RFS
RFS
RFS
RFS
RFS
konflikter.
1991:6
1991:7
1991:8
1991:9
1992:1
1992:2
1992:3
Föreskrift med arbetsordning för riksdagens förvaltnings-
Föreskrift
Föreskrift
Föreskrift
Föreskrift
Föreskrift
Föreskrift
Föreskrift om vissa personalfrågor i samband med arbets-
om
om
om
om
om
om
förordnandepension m.m.
samordning av statlig pensionsrätt.
tillämpning av pensionsavtalet m.m.
förbud mot parkering,
inrättandeförordning,
tidsbegränsningsförordning.
RFS 1992:4 Föreskrift om utlandsreseförordningen.
RFS 1992:5 Föreskrift om ändring av tillämpningsföreskriften (RFS
1988:3) till lagen (1988:589) om ersättning m.m. till riksdagens leda-
möter.
RFS 1992:6 Föreskrift om budgetförordningen.
RFS 1992:7 Föreskrift om ersättning för avskrift m.m.
Samarbetsorgan
För samråd i administrativa frågor av gemensamt intresse mellan
förvaltningskontoret, kammarkansliet och utskottskanslierna finns det
så kallade förvaltningsmötet.
Medbestämmandefrågor, dvs. frågor av vikt för de lokala fackliga
organisationerna, behandlas främst i onsdagsmötet. Andra organ med
facklig representation är redaktionskommittén för personaltidningen
Mitt i Strömmen, skyddskommittén, jämställdhetskommittén, anpass-
ningsgruppen och matrådet.
Ekonomi
Riksdagens totala anslag för verksamhetsåret 1991/92 uppgick till 614
mkr (inkl, ingående reservationer). Av detta förbrukades 578 mkr och
33 mkr fördes över till nästa budgetår. Dessa reservationer avser i
första hand utskottens studieresor utom Sverige (anslag A2) och riksda-
gens byggnader (anslag A8). Totalt sett kunde budgeten hållas för
budgetåret 1991/92. Ett par anslag redovisade dock överskridanden:
A4 Bidrag till 1PU med 226 000 kr eller 11 procent. Detta hänför
sig främst till att resorna till IPU:s möten blivit dyrare än beräknat till
följd av att konferenserna ägt rum i avlägsna länder.
A5 Bidrag till partigrupper med 6,7 mkr eller 13 procent. Orsaker-
na till detta är dels de avtrappningsregler som gäller för politiska
partier som lämnar riksdagen efter riksdagsval, dels att två nya partier
blivit representerade i riksdagen.
Anslaget A6, Förvaltningskostnader, uppgick enligt riksdagens beslut
i anledning av budgetpropositionen till 222,4 mkr. I ett beslut om
tilläggsbudget tillfördes anslaget ytterligare 13,5 mkr bland annat på
grund av utökade lokalkostnader till följd av valutgången i september
1991 (ytterligare ett parti i riksdagen), förbättringar av tekniken i
kammaren och ändrade villkor beträffande ledamöternas tekniska ut-
rustning.
Riksdagens investeringar har under verksamhetsåret främst avsett
ADB-utrustning och riksdagens byggnader. Sammanlagt uppgick inve-
steringarna till ca 30 mkr.
1992/93:RFK1
Anslagsredovisning
|
Anslag |
Nettokostnader (mkr) |
1991/92 |
1990/91 |
1989/90 |
|
Al |
Ersättningar till riksdagens |
246,0 |
224,0 |
208,8 |
|
A2 |
Riksdagsutskottens resor |
0,8 |
4,9 |
6,0 |
|
A3 |
Bidrag till studieresor |
0,7 |
0,8 |
0,6 |
|
A4 |
Bidrag till 1PU, R1FO m.m. |
2,2 |
1,6 |
1,2 |
|
A5 |
Bidrag till partigrupperna |
58,7 |
42,3 |
39,7 |
|
A6 |
Förvaltningskostnader |
235,0 |
247,0 |
239,2 |
|
Anslag |
Nettokostnader (mkr) |
1991/92 |
1990/91 |
1989/90 |
1992/93: RFK 1 |
|
A7 |
Utgivning av otryckta |
0,1 |
0,7 |
0,5 | |
|
A8 |
Riksdagens byggnader |
8,3 |
23,8 |
36,3 | |
|
A9 |
Riksdagstryck* |
24,4 | |||
|
A10 |
Bidrag till internationella |
1,7 | |||
|
Totalt |
578,0 |
545,2 |
532,2 | ||
|
H3 |
Stöd till politiska partier |
140,1 |
132,1 |
131,8 |
* Ingick tidigare i anslag A6 Förvaltningskostnader.
Riksdagens kostnader
(Anslagen A1-A4 och
A10)
Serviceområde administration
Serviceområdet ansvarar för riksdagens personalärenden, svarar för
arbetsmiljö och företagshälsovård för såväl ledamöter som personal,
handlägger frågor om arvoden, ersättningar, pensioner och resor samt
viss utbildning till riksdagens ledamöter. Vidare svarar området för
administrationen av löner m.m. till anställd personal, ekonomiadmi-
nistrationen och förvaltningsjuridik samt svarar för anslagsframställ-
ning och förhandlingar angående löner och anställningsvillkor för hela
riksdagsområdet.
I området ingår personalenheten, ekonomienheten, förhandlingsfunk-
tionen och förvaltningsjuridiska funktionen.
Områdesansvarig är Anders Forsberg.
Personalenheten
1992/93: RF Kl
Enheten svarar för personal- och löneadministrativa frågor för den
inre riksdagsförvaltningen. Det innebär bl.a. ansvar för lönekostnads-
budgeten, personalplanering, medverkan i arbetsenheternas rekryter-
ingsarbete, planering och utveckling av utbildningsprogram för riksda-
gens tjänstemän och även i viss utsträckning för ledamöterna, särskilt
språkutbildning, utbetalning av löner resp, arvoden och annat lönead-
ministrativt arbete. Frågor om arbetsmiljö, företagshälsovård och reha-
bilitering hör också till enhetens ansvarsområde.
Antal anställda: 10
Chef: Lars Bergquist
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 3 121
Övriga kostnader 3 889
Intäkter 114
Nettokostnader 6 896
Arbetsinsatserna inriktas på följande mål
-säkerställa att riksdagen har personal med rätt kompetens för sina
uppgifter
- medverka till att riksdagsledamöter och anställda har en god arbets-
miljö och har tillgång till en väl fungerande företagshälsovård
-säkerställa korrekta utbetalningar av arvoden, löner och andra ersätt-
ningar till ledamöter och anställda samt ge en god rådgivning på
dessa områden.
Under verksamhetsåret har den inre riksdagsförvaltningen med sina
444 tjänster och ca 475 anställda haft en personalomsättning på ca 12
procent. Verksamhetsåret 1990/91 var motsvarande siffra 16 procent.
19 anställda har beviljats pension. Sammanlagt tillsattes 52 tjänster och
långtidsvikariat förutom den omvandling av ett antal arvodestjänster
till lönetjänster som riksdagen godtagit. Någon reell utökning av anta-
let anställda har inte skett. Däremot har vissa omfördelningar gjorts
mellan arbetsenheterna. Bl.a. har ADB-enheten på detta sätt kunnat
förstärkas med 3 tjänster.
Liksom tidigare år har förvaltningen fått korttidsanställa åtskilliga
personer för att klara perioder med särskilt hård arbetsbelastning.
Övertidsuttaget har legat på ungeSr samma nivå som föregående år,
dvs. ca 18 000 registrerade arbetstimmar.
Efter det första årets svårigheter inom löneadministrationen som en
följd av skattereformen, har lönekontorets arbetssituation blivit mera
normal. Dock är ledamöternas reseredovisning fortfarande en omfat-
tande arbetsuppgift.
Beträffande utbildningsverksamheten kan nämnas att insatserna för
tjänstemännen i stort sett fördubblats — de uppgick till ca 1,6 mkr — i
förhållande till året innan. Eftersom 1991 var valår, var efterfrågan på
insatser för ledamöternas språkutbildning av mindre omfattning —
kostnaderna var ca 400 000 kr.
Tonvikten på tjänstemännens utbildning har legat på EES- och
EG-frågor samt språkutbildning i anslutning därtill. Ett utvecklings-
program för arbetsledare har inletts. Det särskilda utbildningsprogram-
met för utskottens assistentpersonal har i det närmaste slutförts.
Jämställd hetsarbetet har aktiverats. Som en mera spektakulär aktivi-
tet engagerades en teatergrupp att i samband med den internationella
kvinnodagen uppföra ett antal scener ur "Helga Wrede". Föreställning-
en rönte stort intresse och mycken uppskattning. Arbete med att ta
fram ett nytt jämställd hetsprogram pågår.
Företagshälsovård för ledamöter och tjänstemän
Under verksamhetsåret har Lantbrukarnas hälsovårdscentral (LHC)
enligt avtal med RFK tillhandahållit grundläggande företagshälsovård
med i huvudsak förebyggande och rehabiliterande insatser, hälsokon-
troller samt sjukvård och behandling av i första hand arbetsrelaterade
hälsoproblem. Antalet kontakter med LHC har varit i genomsnitt
2,2/anställd, vilket är något mindre än föregående år.
Läkarmottagningen i ledamotshuset har besökts av ca 15 ledamöter
per vecka och företagssköterskans mottagning av ca 20 ledamöter och
tjänstemän per mottagningstillfälle var fjortonde dag.
En diplomerad massör har gett massagebehandling ca 20 timmar per
vecka för ledamöter och tjänstemän. Behandlingen sker mot särskild
avgift men subventioneras i viss utsträckning. Skyddsingenjör och
medicinsk personal från LHC har deltagit i överläggningar, arbetsplats-
besök, tekniska utredningar samt fungerat som lärare vid utbildning.
En arbetsgrupp under skyddskommittén arbetar sedan våren 1992
på att ta fram ett förslag till handlingsprogram för arbetsmiljöarbetet
inom riksdagen samt ett förslag till ett nytt avtal om företagshälsovårds-
servicen.
Ekonomienheten
Målet för ekonomienheten är att se till att de samlade resurserna inom
den inre riksdagsförvaltningen skall användas på ett ekonomiskt och
effektivt sätt. God redovisningssed skall upprätthållas inom riksdagför-
valtningen, och ekonomienheten skall vara serviceinriktad mot riks-
dagsledamöter och tjänstemän.
1992/93: RFK 1
Antal anställda: 7
Chef: Lena Uhlin
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 2 354
Övriga kostnader 9 759
Intäkter 13
Nettokostnader 12 100
Ekonomienhetens traditionella roll har förändrats successivt. Decent-
ralisering inom ekonomiadministrationen medför en förskjutning av
arbetsuppgifterna från siffergranskning till att förklara ekonomisk in-
formation och inspirera enheterna och dess chefer till riktiga ekono-
miska beslut samt att se till att god redovisningssed upprätthålls.
Ekonomienheten har aktivt följt utvecklingen inom redovisningsom-
rådet och moderniserat de ekonomiadministrativa rutinerna. Persona-
len har med intresse infört nya system. ADB-kunskaperna inom enhe-
ten har därför ökat. Genom rationaliseringar av verksamheten har en
tjänst överflyttats till ADB-enheten.
Inom reseområdet har enhetens roll förändrats från att enbart grans-
ka reseräkningar till att se till att riksdagen erhåller lägsta möjliga
kostnad för resor. Avtal med olika leverantörer har tecknats för att
minimera kostnaderna.
Redo visningssystem
Ekonomienheten har under våren gått över till ett nytt redovisninssy-
stem, Cosmos-bas. Övergången till detta modernare redovisningssystem
innebär att redovisningen blir mer fullständig och det kommer att bli
möjligt att redovisa en korrekt resultaträkning och balansräkning. De
externa kraven i den nya bokföringsförordningen på en årsredovisning
kan därmed tillgodoses. I samband med införandet av Cosmos-bas
infördes en helt ny kontoplan.
Ett PC-baserat terminalsystem CESAM till Cosmos-Bas har använts
under året. Detta system har varit till stor hjälp vid övergången till det
nya redovisningssystemet.
För- och eftersystemet BUS har förändrats med hänsyn till det nya
redovisningssystemet. Övergången har krävt stora arbetsinsatser från
medarbetarna, eftersom den nya versionen av BUS blev klar från
programleverantören först någon månad före budgetårsskiftet.
Enheten har dessutom tagit initiativ till och varit sammanhållande i
arbetet med ett nytt inventariesystem som nu införs successivt av
berörda enheter. Systemet har utvecklats av ADB-enheten.
Kassatjänsten har under året haft ca 1 100 besök.
Ett nytt butiksdatasystem har införts för riksdagens butik och ruti-
nerna kring representationsgåvor har förbättrats.
Budgethantering
För att planera verksamheten och ta fram budgetunderlag använder
förvaltningskontoret nollbasplanering, som i korthet innebär att all
verksamhet ifrågasätts och byggs upp med så kallade nollbaspaket.
Prioriteringen mellan olika nollbaspaket sker utifrån de uppsatta må-
len för verksamheten.
Nollbasplaneringen har vidareutvecklats för att passa riksdagsförvalt-
ningen ännu bättre. Bland annat har själva inskrivningen av budgetun-
derlagen datoriserats av ADB-enheten. Ekonomienheten fortsätter att
decentralisera budgetarbetet genom att ge enheterna och övriga ramar
för resor, löner, representation, utbildning, böcker, tidskrifter m.m.
1992/93:RFK1
Skattereformen
Skattereformen från den 1 januari 1991 påverkade ekonomienhetens
arbete även under hösten 1991. De administrativa rutinerna kring
luncher, resor, "gratismåltider" o.d. har därför förändrats.
Reseområdet
Antalet reseräkningar har under året uppgått till ca 2 000. Ett ADB-
baserat reseräkningssystem har använts främst för utskottens inrikes
resor.
För att ekonomisera inom reseområdet har enheten arbetat med
travel management på olika sätt och en resebyråupphandling pågår i
samarbete med UD och regeringskansliet. Syftet med en gemensam
upphandling av resebyrå har varit att minska resekostnaderna. I sam-
band med avregleringen av taxi och inrikesflyget har en del åtgärder
genomförts för att minimera resekostnadena.
Förhandlingsfunktionen
Förvaltningskontoret har att företräda riksdagen och dess myndigheter
vid centrala förhandlingar som rör förhållandet mellan arbetsgivare
och arbetstagare. Vid sidan av de övergripande ramavtalsförhandlingar-
na har centrala avtal slutits om bl.a. pensionsområdet, trygghetsområ-
det och företagshälsovården. Även handläggningen av pensions- och
inkomstgarantiärenden samt förvaltningskontorets registratorsfunktion
hör till förhandlingsområdet.
Antal anställda: 4
Huvudansvarig för förhandlingsarbetet: Börje Gustafsson.
Ramavtalsförhandlingar
1991 års löner för riksdagsområdets tjänstemän regleras i ramavtalen
1991 — 1993. Avtalen träffades med de tre centrala arbetstagarorganisa-
tionerna i april 1991. För lönerna under år 1992 kom parterna
överens om att ett nivåhöjande utrymme på 3 % skulle stå till de
lokala parternas förfogande fr.o.m. den 1 april. Enligt ramavtalet
skulle också ett icke nivåhöjande utrymme om ca 1 % komma att
fördelas från samma tidpunkt. Ramavtalen gäller fram till den 1 april
1993.
Gemensamt för hela avtalsperioden gäller att parterna förbundit sig
att tillse att bestämmelserna i ramavtalet lokalt skall efterlevas i enlig-
het med den målsättning som regeringens förhandlingsgrupp (FHG)
presenterade i sitt förslag till stabiliseringsavtal. I enlighet med stabili-
seringsavtalets regler bestämde FHG att löneökningen skulle vara 2,6
% för riksdagsområdet och 2,4 % för SAV-området i stället för
angivna 3,0 %. Statens arbetsgivarverk, SAV, har i förhandlingarna om
1992 års löner hävdat att den i ramavtalet omnämnda lönegarantin om
320 kr vid heltidstjänstgöring skall räknas ner i motsvarande grad.
Bl.a. om denna fråga lyckades parterna inte komma överens. Till följd
1992/93:RFK1
1* Riksdagen 1992193. 2 samt. RFK1
av att de fackliga organisationerna och SAV har stämt varandra inför
Arbetsdomstolen kommer de lokala löneförhandlingarna för 1992 att
bli kraftigt försenade.
Övrigt förhandlingsarbete
De centrala parterna på riksdagsområdet har träffat sammantaget åtta
förhandlingsuppgörelser under verksamhetsåret.
Parterna har bl.a. träffat ett avtal om turordningen vid uppsägning
på grund av arbetsbrist och ett nytt avtal om företagshälsovården.
Samma regler gäller för SAV-området.
I motsats till vad som var fallet på SAV-området tillfördes inga nya
medel till riksdagens förnyelsefond genom ramavtalen 1991 — 93. Mot
denna bakgrund och med anledning av att fondens tillgängliga medel
fördelades under hösten kom parterna överens om ett tillskott till
fonden om 800 000 kr. Vidare blev parterna överens om att den
kompletterande ålderspensionen för alla arbetstagare inom riksdagsom-
rådet skall tryggas genom begäran om anslutning till den försäkrings-
förening som administrerar hithörande frågor för SAV-området.
Parterna har vidare i två uppgörelser reglerat vissa frågor om sjuk-
lön m.m. med anledning av ny lagstiftning. I detta sammanhang blev
parterna också överens om att slopa det s.k. arbetsgivarinträdet.
För den inre riksdagsförvaltningen har under året träffats två lokala
avtal — ett lokalt reseavtal reglerar ersättningarna vid utrikesförrätt-
ningar.
Pensions- och inkomstgarantiområdet
Under verksamhetsåret beviljades 39 pensioner till f.d. ledamöter och
deras efterlevande. 19 f.d. ledamöter valde s.k. visstidspension — en
äldre pensionsform som i den nya lagen ersatts av systemet med
inkomstgaranti. Antalet beviljade inkomstgarantier under året uppgick
till 62. Under första halvåret 1992 har månadsvis ca 80 garantiärenden
resulterat i utbetalda ersättningar. Även trygghets- och vissa försäk-
ringsfrågor bereds inom området.
Registrerade handlingar
Under perioden var antalet centralt diarieförda ärenden inom förvalt-
ningskontoret 660. Året dessförinnan uppgick motsvarande antal till
630. Uppdrag till utredningstjänsten registreras separat hos enheten.
Serviceområde data och dokument
Serviceområdet ansvarar för hanteringen av information vid riksdagens
datasystem, telefoner och telefax. Vidare svarar området för teknisk
service av skilda slag samt för tryckning och distribution av riksdags-
trycket.
Vid sidan av det ordinarie arbetet har personal tillhörande service-
området varit engagerad i datorisering av Estlands parlament. Ett
1992/93:RFK1
10
datorsystem av samma slag som riksdagens och med ett 5O-tal arbets-
platser installerades i maj/juni 1992. Stödet inriktas nu på att utveckla
ett passande ärende- och dokumenthanteringssystem.
I området ingår ADB-enheten, dokument- och registerenheten samt
tryckerienheten.
Områdesansvarig är Bengt Thufvesson.
ADB-enheten
ADB-enheten ansvarar för drift och utveckling av riksdagens ADB-
system och övrig teknik inom riksdagen. Enheten ansvarar vidare för
all användarutbildning och stödverksamhet mot användarna.
Enheten är organiserad i fyra sektioner. Systemsektionen, som bl.a.
ansvarar för datadriften, utvecklingssektionen, som ansvarar för appii-
kationsutveckling i såväl VAX- som persondatormiljö, utbildningssek-
tionen, som ansvarar för användarutbildning och användarstöd samt
sektionen för teknisk service som ansvarar för övrig teknik i riksdagen,
t.ex. teleteknik, AV-teknik, kammarens teknik och starkströmsteknik.
Antal anställda: 29
Chef: Carl-Gerhard Ulfhielm
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 9 168
Övriga kostnader 32 077
Intäkter 3 188
Nettokostnader 38 057
Jämfört med budget har kostnaderna dragits över med 1,7 mkr huvud-
sakligen beroende på ny utrustning (PC, personsökare, telefax och
mobiltelefoner) till nya ledamöter. Kostnadsökningarna har dock till
stor del kompenserats med intäkter utöver budget om 1,1 mkr.
Under året har datasystemet byggts ut mätt i antal datoriserade
arbetsplatser. Vid verksamhetsårets slut fanns 980 datoriserade arbets-
platser i riksdagshuset, varav 330 användes av riksdagens ledamöter.
Vidare fanns 320 persondatorer utplacerade i riksdagsledamöternas
hem. Totalt 50 tjänstemän har dessutom tillgång till PC i hemmet.
Under budgetåret har enheten tagit över ansvaret för datasystemen hos
JO-ämbetet och Nordiska rådets svenska delegation, totalt 60 arbets-
platser. Enheten har således ansvar för drygt 1 400 datoriserade arbets-
platser.
Under året påbörjades försöksverksamhet med nätverkskoppiade
persondatorer. Verksamheten är ett led i pågående arbete med att
integrera det befintliga tecken baserade All-in-l-systemet med det grafis-
ka persondatorbaserade gränssnittet Windows.
Arbetet med säkerheten i våra ADB-system har under året varit
intensivt. En utförlig regelsamling för ADB-säkerheten har tagits fram.
1992/93:RFK1
11
Delar av detta material har samlats i en särskild skrift som alla
användare har fått. I skriften ges råd och anvisningar om vilka åtgärder
som ADB-användaren vid riksdagen bör vidta för att bidra till en
förbättrad ADB-säkerhet, samt vilket ansvar som enskilda ADB-använ-
dare har för att riksdagens ADB-system håller en hög säkerhets- och
tiflgänglighetsnivå.
Under året har ca 1 200 personutbildningsdagar genomförts i våra
två utbildningssalar. Utbildningen har bl.a. avsett kurser i All-in-1,
ordbehandling och sökning i våra textdatabaser. Dessutom har kurser
hållits i Windows. Sistnämnda kurser har varit mycket efterfrågade.
Ett CAD-system har installerats för hantering av planritningar för
riksdagens hus. Syftet är dels att rationalisera ritningshanteringen men
även att öka säkerheten i den verksamheten.
1 kammaren har under året installerats ett nytt TV-system som ger
ökade möjligheter att styra TV-kamerorna.
1992/93: RF Kl
Dokument- och registerenheten
Under de gångna åren har en rad tillämpningar utvecklats i riksdagens
datorsystem som har mycket nära anknytning till beslutsprocessen i
riksdagen. Främst gäller detta de register som behövs för att planera
verksamheten i kammare och utskott och det dokumenthanteringssy-
stem som tar hand om riksdagens huvuddokument (motioner, betän-
kanden och protokoll) för tryckning och lagring i databaser.
Ansvaret för dessa tillämpningar fördes tillsammans med ansvaret
för riksdagens tryckta register över till en ny enhet den 1 januari 1992
benämnd dokument- och registerenheten, vanligen kallad Doris. Doris
har två sektioner, en som svarar för dokumenthanteringen och en som
svarar för riksdagens register.
Antal anställda: 12
Chef: Bengt Thufvesson.
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 1 827
Övriga kostnader 3 808
Intäkter
Nettokostnader
5 635
Fortsatt utveckling av stödet till beslutsprocessen
Hösten 1990 inleddes försök med att bearbeta förslagen till beslut
(hemställan) i utskottsbetänkandena med ett dataprogram som bygger
upp databaser över de beslut som skall tas i kammaren och över de
reservationer som är knutna till betänkandena. Försöket har nu ut-
vecklats dithän att dessa databaser använts regelbundet under 1991/92
för att producera underlag för voteringsordningar och voteringspropo-
12
sitioner. Man kan numera också knyta samman voteringresultat i
kammaren med utskottens och reservanternas förslag till beslut och
foga in dessa uppgifter i riksdagens protokoll.
Dataprogrammen som styr riksdagens voteringsanläggning har också
utvecklats under året för att förbättra systemets funktionalitet och för
att medge en bättre redovisning av vad som sker i kammaren.
Riksdagens huvuddokument lagras i samband med tryckningen i
databaser med s.k. fritextsökning. Också riksdagens planeringsregister,
diarier m.m. är lagrade i sådana databaser. Databaserna har för närva-
rande följande omfattning:
-fullständiga ärende- och planeringsregister för varje budgetår sedan
hösten 1987,
-förenklade ärenderegister för perioden 1975/1976—1986/87
- fulltextdatabaser över riksdagens huvuddokument fr.o.m. budgetåret
1989/90.
Riksdagens databaser har också använts för att lägga in riksdagstrycket
på s.k. CD-romskivor. Det första försöket avsåg vissa av databaserna för
1988/89. En mera fullständig överföring till CD-skiva har gjorts för
1990/91 och planeras också för 1991/92 års databaser.
Riksdagens tryckta register
Under året har huvuddelen av den eftersläpning som funnits när det
gäller redovisningen av riksdagens tryckta register hämtats in. Register
för de tre riksmötena 1988/89, 1989/90 och 1990/91 har redovisats i
tryck.
Mot bakgrund av att all registerinformation numera finns lagrad i
riksdagens databaser har förvaltningsstyrelsen beslutat om en förenk-
ling av det tryckta registret, vilket förutsätter vissa ändringar i de
dataprogram som behövs för framställning av registren. En omarbet-
ning har också inletts när det gäller det system av sökord som används
i registren, s.k. indexering. Avsikten är att införa ett hierarkiskt ordnat
system av sökord, en s.k. tesaurus. Dessa omläggningar kommer att
leda till att det tryckta registret för 1991/92 kommer att bli försenat.
De planerade omläggningarna syftar emellertid till att det tryckta
registret — efter utvecklingsarbetets fullföljande — för ett visst riksmö-
te skall kunna presenteras i början av efterföljande riksmöte.
Riksdagens publika databaser
Enligt förvaltningsstyrelsens beslut skall riksdagens databaser vara till-
gängliga för allmänheten fr.o.m. hösten 1992. Det gäller textdatabaser-
na över propositioner, motioner, betänkanden och protokoll, men
också de ADB-baserade registren över hanteringen av olika ärenden,
registret över ledamöterna samt den elektroniska versionen av den s.k.
samhällsguiden. Även vissa delar av den s.k. kammarinformationen
(sammanträdesplaner, föredragningslistor, talarlistor m.m.) och press-
meddelanden från riksdagen kommer att kunna nås via databaser.
1992/93: RFK 1
13
Av säkerhetsskäl läggs databaserna på en separat dator (RIXLEX)
som omvärlden kan nå på terminal/PC över datanätet X-25. Vissa av
uppgifterna kommer också att kunna nås via videotex. Tekniska försök
har pågått sedan våren 1991.
Avtal har slutits med justitiedepartementet om att även författnings-
texter (SFS) samt register över författningar m.m. skall läggas på
RIXLEX. Även författningar av betydelse för det s.k. EES-avtalet blir
tillgängliga på denna dator.
Externa databaser
Sökning i externa databaser har ökat i omfattning. För att minska
kostnaderna och öka tillgängligheten till extern information kommer
ett urval av telegram från TT och Reuters att lagras i riksdagens
ADB-system och där bli tillgängliga via användarnas normala termina-
ler.
Tryckerienheten
Tryckerienhetens mål och huvuduppgifter är att säkerställa att riks-
dagstrycket framställs enligt den för riksdagen fastställda arbetsplanen,
med beslutad utformning och till lägsta kostnad.
Vidare skall enheten medverka i uppbyggnaden av databaser över
riksdagstrycket, tillse att distribution och försäljning av trycket sker på
effektivaste sätt samt tillgodose behovet av inskrivnings-, kopierings-
och reprotjänster för beslutsprocessen och till hjälp för ledamöter och
tjänstemän inom riksdagen.
Enheten är indelad i en produktionssektion, en administrativ sek-
tion, tryckeriexpedition, skrivbyrå och interntryckeri (repro).
Antal anställda: 33
1992/93:RFK1
Chef: Gösta Ek
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 7 795
Övriga kostnader 38 529
Intäkter 10 869
Nettokostnader 35 455
På personalsidan har ett flertal delpensioneringar och pensioneringar
skett, vilket inneburit en reducerad lönekostnad.
Totala antalet sidor tryck var under riksmötet ca 20 % färre än
budgeterat vilket hållit ned produktionskostnaden. Samtidigt har en
stor mängd extratryck skett (övei upplagor o.d.) till en kostnad av drygt
1 miljon kronor.
14
Antal sidor
1992/93: RFK 1
En intensifierad försäljning och differentiering av abonnemang har
resulterat i nästan 50% fler order än tidigare.
Abonnemangsförsäljningen låg som tidigare kring 6 mkr. Lösnum-
merförsäljningen Ökade mer än väntat och gav ett utfall på 2,8 mkr
mer än budget.
I interntryckeriet har installerats marknadens modernaste kopier-
ingsutrustning. Servicegraden har ökats väsentligt till oförändrad kost-
nad. För att säkerställa produktionen har typograferingsutrustningen
dubblerats.
Under året har påbörjats inläsning av äldre riksdagstryck med hjälp
av ny scannerteknik. Tanken är att göra tidigare års tryck tillgängligt i
databasform. Under nästa år är målsättningen att minst tre kompletta
riksmöten bakåt i tiden skall finnas tillgängliga i fulltext.
15
Vidare har tester gjorts med uppläggning av riksdagstryck på en
CD-romskiva. En sådan rymmer ca tre års tryck (ca 9 hyllmeter).
Under det kommande året intensifieras detta arbete.
1992/93: RF Kl
Serviceområde lokaler, säkerhet och intern service
Serviceområdet ansvarar för dels riksdagens lokaler och bostäder, dels
säkerhet, bevakning, beredskapsplanering och driftvärn, dels frågor om
allmän service såsom inredning, möblering, lokalbokning, lokalvård,
förråds- och transporttjänster, telefonväxel samt en servicecentral.
Området består av fastighets-, intendentur- och säkerhetsenheterna.
Områdesansvarig är Olle Etzén.
Fastighetsenheten
Enhetens huvuduppgifter är att ansvara för att riksdagen har tillgång
till ändamålsenliga lokaler i tillräcklig omfattning. Vidare skall enhe-
ten anskaffa mindre bostäder i Stockholm så att riksdagens ledamöter
med ordinarie bostad utanför Storstockholmsområdet ges möjlighet att
förhyra sådana under tiden för sitt riksdagsuppdrag. På lång sikt skall
boendet i kontorsmiljön avvecklas. Fastighetsenheten skall också an-
svara för förvaltning, drift och underhåll av egna fastigheter, lokaler
och bostäder.
Antal anställda: 4
Chef: Olle Etzén
Ekonomi:
1 000-tal kr
Personalkostnader 1 519
Övriga kostnader 31 373
Intäkter
Nettokostnader
32 892
För fastighetsdriften anlitas personal från Byggnadsstyrelsen. I fråga om
ombyggnader och vissa interiörförändringar anlitas konsulter och en-
treprenörer. Den långsiktiga lokalplaneringen bearbetas av riksdagens
lokalkommitté, vilken är parlamentariskt sammansatt. Kommitténs
sekretariat ingår i fastighetsenheten. Sekretariatet anlitar härutöver en
konsult.
Riksdagens lokalbestånd har för närvarande följande omfattning:
- Riksdagshuset (RV och RÖ)
- Ledamotshuset
- Förvaltningshuset
- Kv Aurora (RUT och Tidningen R&D)
- Kv Mercurius (DORIS)
-Brandkontoret (Nyd:s gruppkansli)
-Villa Bonnier (Representationsvilla)
- Parkeringsgarage, förråd och bokmagasin
16
Bostäder (95 st):
- Kv Cephalus
-Kv Iason
- Kv Ormsaltaren
- Brf Jungfrun
- Brf Älgen
- Hornsbruksgatan
Åtgärder avseende fastighetsdrift och fastighetsunderhåll i egna fastig-
heter samt förvaltningsuppgifter för inhyrda kontorslokaler och bostä-
der är att betrakta som löpande rutinuppdrag och har hanterats och
reglerats inom förvaltningsanslaget A 6. Kostnadsbudgeten har för
budgetåret 91/92 hållits. Intäktsbudgeten för bostäderna har lämnat ett
visst överskott.
Uppdrag och utredningar avseende ombyggnader och ändringar av
fastigheter och lokaler liksom även projektering och nyproduktion av
bostäder har bedrivits i sammanhållna projekt inom reservationsan-
slaget A 8.
Följande större ombyggnads-, kompletterings- och projektuppdrag
har genomförts:
-Ombyggnad av riksdagens huvudentré innefattande ny s.k. karusell-
dörr jämte ny yttertrappa har i huvudsak färdigställts samtidigt som
ett gångstråk i Riksgatan mellan entréerna har försetts med värme-
slingor.
-En butikslokal för försäljning av informationsmateriel och souveni-
rer har iordningställts i ett tidigare besöksrum i direkt anslutning till
huvudentrén och allmänhetens entré.
- En CAD-utrustning har anskaffats i vilken planritningar för riksda-
gens hus inlagts. Utrustningen underlättar i hög grad projekterings-
arbetet inom olika områden och den kontinuerliga uppföljningen av
vidtagna förändringar.
- Bostadsprojektet Ormen vid Slussen har avbrutits och lagts ned.
Orsakerna har varit dels de fortsatt höga produktionskostnaderna
som projektet bedöms bli belastat med, dels den osäkerhet som
vidlåter projektet beträffande omfattningen och konsekvenserna av
de grundförstärkningsåtgärder som blir erforderliga, dels ock kom-
plikationer med tunnelbanans läge omedelbart under fastigheten
jämte de därmed sammanhängande servitutsavtalsfrågorna.
- Ett utredningsarbete har pågått om anskaffning av ytterligare riks-
dagslägenheter i Stockholm. Två objekt har bearbetats, ett vid Klara
Strand och ett vid Munkbron. Utredningen pågår.
- En utredning om flyttning av Stallkanalens vattentröskel nedströms
till ett läge vid Norrbro har påbörjats tillsammans med representan-
ter för Stockholms stad och Byggnadsstyrelsen. Åtgärden är ett led i
att bibehålla grundvattennivån över de träpålar som utgör grundlägg-
ningen under Riksdagshuset.
Utredningsarbetet med riksdagens lokalfrågor på längre sikt har fort-
satt i lokalkommitténs regi. En särskild redogörelse om detta lämnas
på s. 30.
1992/93:RFK1
17
Intendenturenheten
1992/93: RFK 1
Intendenturenheten skall svara för den interna servicen i riksdagen
och tillgodose behovet av allmänna serviceinsatser åt i första hand
ledamöterna i deras riksdagsarbete. Vidare skall enheten erbjuda en
god arbetsmiljö i riksdagen.
Enheten svarar för särskild service på de våningar där ledamöter har
sina rum, distribution av post inom riksdagens byggnader, bäddning i
bostadsrummen, lokalvård i övriga utrymmen samt att lämplig och
funktionell inredning finns i riksdagens lokaler.
Intendenturenheten består av tre sektioner för resp, lokalvård, ge-
mensam service och inredning samt en central funktion för vissa
administrativa frågor.
Antal anställda: 91
Chef: Åke Enlund
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 18 652
Övriga kostnader 4 834
Intäkter 5 333
Nettokostnader 18 153
Valutgången i september 1991 medförde omfattande omflyttningar och
möbelkompletteringar i många av de rum som ledamöter och parti-
kanslier disponerar. Vidare måste personal inom riksdagens förvalt-
ning flytta till andra lokaler vilket också medförde ökade kostnader.
Övriga åtgärder inom områdena lokalvård, gemensam service och
inredning har varit rutinåtgärder och av löpande karaktär som har
balanserats i ordinarie budgeten för förvaltningsanslaget A 6.
Allmänna serviceinsatser
Valutgången medförde ca 100 nya ledamöter samt två nya partikan-
slier. För att då öka den direkta servicen och hjälpen till nya och
gamla ledamöter öppnade servicecentralen en receptionsdisk i Leda-
motshuset. Denna disk var bemannad även under kvällstid. Samman-
lagt har servicecentralen under verksamhetsåret haft drygt 800 upp-
drag/förfrågningar.
Konstnärlig utsmyckning
Under 1991/92 har sammanlagt 153 konstverk förvärvats till riksdagen
varav 136 var grafiska blad. Härutöver har 7 målningar, 5 akvareller, 3
skulpturer och 2 textila konstverk inköpts.
Kostnaderna fördelade sig med ca 50% på grafiken, 23% på mål-
ningarna, 12% på skulpturer, 11% på textilkonst och 5% på akvarel-
ler.
En av de största satsningarna under året har gjorts på riksdagsleda- 18
möternas arbetsrum. Två gallerier, ett i Umeå och ett i Stockholm,
erbjöds ställa ut grafik i Sammanbindningsbanan, varvid ledamöterna
själva kunde välja ut konstverk. Ett hundratal grafiska blad inköptes
vid detta tillfälle.
Biand övriga större köp kan nämnas målningar av Ulf Gripenholm,
Bo Larsson, Jerry Grönberg och Matti Nurmi. Skulpturer har varit ett
specialområde under året. Konstgruppen har förvärvat en skulptur i
glas av Erik Höglund, en i sten och trä av Åke Pallarp och en i
mässing och brons av Jan Ostwald. Slutligen har Bror Hjorts staty av
Engelbrekt fått en ny sockel.
Många konstverk har under året försetts med skyltar med uppgifter
om konstnär och verkets titel. Detta arbete fortsätter under nästa
budgetår.
Säkerhetsenheten
Enheten svarar för säkerhetsskyddet i riksdagen och för riksdagens
beredskapsplanering. Vidare har enheten stora uppgifter i samband
med officiella besök, större möten och konferenser samt vissa person-
transporter och transportsamordning.
Brandförsvar och utbildning i brandskydd samt utrymningsplaner-
ing är exempel på andra uppgifter. Samverkan med regeringskansliet,
främst Statsrådsberedningen och Försvarsdepartementet, samt med po-
lismyndigheter på riksnivå och lokal nivå är omfattande.
Antal anställda: 20
Chef: Per Nehler
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader 4 527
Övriga kostnader 13 120
Intäkter 149
Nettokostnader 17 498
Enhetens huvudmål är att tillgodose behovet av ett väl avvägt tillträ-
desskydd samt personlig och materiell säkerhet. Resurserna skall där-
vid flexibelt kunna anpassas till olika tidpunkter och situationer.
Vidare har enheten som mål att tillse att den på förvaltningskontoret
ankommande beredskapsplaniäggningen uppfyller högt ställda krav på
aktualitet och genomförande.
Uppgifterna har under verksamhetsåret genomförts enligt verksam-
hetsplanen dock att kostnaderna på bevakningssidan (köpta tjänster)
har ökat genom ej budgeterade kostnadsökningar från 4,9 till 6,3 mkr.
Säkerhetstjänst
Många besök av hög dignitet har genomförts i riksdagen (bl.a. av
talmannen i Tyskland, storhertigen av Luxemburg, kungen av Norge)
varvid personskyddet varit betydande med avsevärda säkerhetsarrange-
mang.
1992/93: RFK 1
19
Arbetet med utbytet av den tekniska säkerhetsanläggningen har
fortgått under året. Projektet är ca 6 månader försenat och beräknas
nu vara avslutat sommaren 1993.
Framställningen av ID-kort och tillfälliga ID-kort, s.k. PID, har varit
mycket omfattande. Särskilt märktes detta efter valet, men också den
omfettande uthyrningen av riksdagens lokaler för konferenser har
ställt stora krav på deltagarkortstillverkningen.
Korttidsanställda och personer med fest arbetsplats i Riksdagshuset
(men ej anställda av riksdagen) far securicollkort, ca 350 stycken för
närvarande. För servicepersonai som kommer till Riksdagshuset regel-
bundet tillverkas separata besökskort med foto. En PID-kortsanlägg-
ning för direktframställning av datoriserade fotoförsedda legitimatio-
ner/ID-kort har varit installerad och ca 1000 tillfälliga ID-kort har
tillverkats.
Antalet stölder i Riksdagshuset är mycket lågt. Omfattningen av
yttre skadegörelse är ringa.
Extra tjänster köps av företaget Svensk Bevakningstjänst AB (SBT)
för bemanning av riksdagens larmcentral (10 tjänster). SBT svarar
också för bevakning av plenisalens åhörarläktare samt för bevakning
av allmänhetens entré under helger. Extra bevakningstjänster köps in
vid utskottsutfrågningar, större presskonferenser, större konferenser
m.m.
Brandskydd
Bevakningspersonal m.fl. har utbildats av Stockholms brandförsvar i
Ågesta utbildningscenter. Restaurangpersonalen har fått brandinforma-
tion. Den nya enheten Doris har fått fungerande brandskydd och
tillsammans med brandförsvaret har utrymningsövning genomförts.
Projekt nödbelysning har avslutats (F-huset). Nya nödutgångsskyltar
och utrymningsplaner har satts upp.
Beredskapsplanering
Beredskapsplanen har fått en omfettande översyn, som engagerat samt-
liga enhetschefer, vissa utskottskanslichefer och kammarkansliet. Över-
synen har skett i nära samarbete med försvarsdepartementet, värn-
pliktsverket och vissa andra myndigheter. Arbetet fortsätter och även
partikanslierna i riksdagen kommer att engageras. Övningsverksamhet
med riksdagens krigsdelegation har genomförts i normal omfattning.
ADB-säkerhet
Översynen av ADB-säkerheten har avslutats.
1992/93: RFK 1
20
Driftvärnet
1992/93:RFK1
5 driftvärnsmän deltog i vinterutbildningen i Järpen och 13 i sommar-
utbildning på Väddö. Kursen i Järpen hade som huvudtema skydds-
vaktsutbildning och omfattade en vecka. Skjutövningar, märkesskjut-
ningar och tävlingar har genomförts med gott resultat på Järva skjutba-
na.
Personalutbildning
En omfattande utbildningsverksamhet har genomförts i syfte att höja
främst säkerhetspersonalens kompetens.
Serviceområde informations- och kunskapsförsörjning
Serviceområdet ansvarar för riksdagens interna och externa informa-
tion. Däri ingår bland annat information till allmänheten om riksda-
gen och riksdagens arbete. En viktig uppgift är också att se till att
ledamöter och anställda i riksdagen får den information och det
faktaunderlag de behöver för att kunna fullfölja sina uppgifter.
I området ingår informationsenheten, tidningen Från Riksdag &
Departement, Riksdagsbiblioteket och utredningstjänsten.
Områdesansvariga är Marianne Carlbom och Kjell Allert.
Informationsenheten
Informationsenheten svarar för den interna och externa informationen
genom bl.a. massmediakontakter, skolbesök och visningar i Riksdags-
huset, löpande information till ledamöter och anställda samt trycksaks-
produktion.
Informationsenhetens mål är att öka allmänhetens kunskaper om
riksdagens arbete, arbetsformer och beslut och därmed öka intresset
för politiskt arbete och engagemang.
Informationsenheten består av tre sektioner: informationstjänsten,
skol- och visningstjänsten och produktion och marknadsföring.
Antal anställda: 15 fast anställda och ett femtontal timanställda guider.
Chef: Marianne Carlbom
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader
Övriga kostnader
Intäkter
Nettokostnader
3 865
4 231
415
7 681
21
Informationstjänsten
Informationstjänstens främsta uppgift är att på olika sätt ge informa-
tion och upplysningar till massmedia och allmänhet. Målet är att
genom god service öka allmänhetens kunskaper och insyn i riksdagsar-
betet samt sprida kännedom om ärenden och beslut som fattas inom
riksdagen.
Informationstjänsten har under året bl.a.
-Svarat på mellan 100 och 150 telefonförfrågningar per dag.
- Medverkat till att Kammarkalendern producerats varje vecka under
arbetsåret. Antalet prenumeranter på Kammarkalendern ökar sta-
digt.
-Skickat ut pressmeddelanden främst om ärenden och beslut i utskot-
ten samt i övrigt haft löpande kontakter med företrädare för mass-
media bl.a. i samband med riksmötets öppnande, utskottsutfrågning-
ar och större debatter.
- Informerat massmedia om talmannens arbete, resor, besök och övri-
ga aktiviteter bl.a. genom presskonferenser.
- På telefonsvarare varje dag lämnat aktuella uppgifter om kammarens
arbete, offentliga utskottsutfrågningar m.m.
-Anordnat kurser och seminarier för journalister, informatörer och
företrädare för näringslivet samt tagit emot ett stort antal svenska
och utländska studiebesök bl.a. journalister och journalistelever.
-Under senare delen av verksamhetsåret inleddes försök med att finna
nya former för snabbare och bättre pressklippservice till ledamöter
och anställda. En sammanställning av dagens pressklipp gjordes
tillgänglig i datasystemet.
-Annonser har införts varje söndag i två morgontidningar — DN och
SvD — om vad som skall behandlas i kammaren den kommande
veckan. Tidigare utvärdering och den respons annonserna fått visar
att annonseringen fållit väl ut och bidragit till att uppfylla enhetens
mål.
Skol- och visningstjänsten
Målet för skol- och visningstjänsten är att sprida kunskap om arbetet i
riksdagen och därmed öka allmänhetens och särskilt ungdomars intres-
se för det politiska arbetet. Under året lades mycket arbete ned på att
effektivisera visningsverksamheten. Genom dessa åtgärder har kostna-
den för visningarna minskat från 14,85 kr per besökare riksmötet
1989/90 till 11,80 kr under budgetåret 1991/92.
Följande insatser har genomförts:
- Drygt 77 000 besökare har deltagit i enhetens organiserade visningar.
En ökning med ca 17 000 jämfört med föregående år. Ungefår en
tredjedel av besökarna var skolungdomar, elever från folkhögskolor
och andra vuxenutbildningar.
1992/93:RFK1
22
-Särskilda studiebesök anordnades för lärarkandidater, högskolestude-
rande, regeringskansliets personal, anställda vid kommuner och
landsting samt näringsliv och organisationer. Ca 1 500 besökare togs
emot.
- Kurser anordnades i Riksdagshuset och ute i landet för ca 600 lärare
och bibliotekarier.
-Vid de två utbildningsmässorna som ägde rum i Göteborg och
Borlänge deltog enheten med information om riksdagen och dess
arbete. Båda mässorna riktade sig främst till lärare och biblioteka-
rier.
- För första gången medverkade riksdagen i mässan Kvinnor Kan, som
denna gång ägde rum i Stockholm. Informationsenheten svarade för
arrangemanget och en lång rad kvinnliga ledamöter fanns på plats
för att berätta om sitt arbete som politiker och om arbetet i riksda-
gen.
-Under året utvecklades den praoverksamhet som organiseras av
informationsenheten. Ungelär 30 gymnasieelever har under sam-
manlagt 33 veckor schemalagt fått följa riksdagsarbetet inom olika
enheter. Praoverksamheten anpassas främst till den aktivitet och
medverkan som ledamöterna står för.
Produktion och marknadsföring
Den löpande interna informationen till ledamöter och tjänstemän har
främst bestått av Riksdagsveckan som producerats inom sektionen för
produktion och marknadsföring och utkommit varje vecka under
arbetsåret. Här ges bl.a. information om nyheter och förändringar som
berör ledamöter och anställda, vad som händer i Riksdagshuset den
kommande veckan samt ett kalendarium för sammanträden och mö-
ten.
Personaltidningen Mitt i Strömmen har under året utkommit med 7
nummer. Tidningen har fått en ny layout och ett nytt, mer journalis-
tiskt innehåll.
Mitt i Strömmen har en redaktionskommitté som träffas inför varje
nytt nummer av tidningen. I kommittén ingår representanter för de
fackliga organisationerna. Tidningen innehåller reportage och artiklar,
nyhetsnotiser och personporträtt. Ett syfte med tidningen är att bl.a.
spegla personalen och de olika verksamheterna inom förvaltningen.
Informations-Slingan som visats på det tiotal TV-monitorer som
finns utplacerade i Riksdagshuset, utöver de TV-apparater som finns
på varje ledamotsrum, har producerats av enheten. Korta upplysningar
har lämnats om dagsaktuella aktiviteter. En ny och kvalitetsmässigt
bättre utrustning har inköpts.
För arbetet med och planering och produktion av Riksdagens års-
bok har informationsenheten ansvarat. Årsboken 1991/92 (upplaga
30 000 ex) beskriver de politiska händelserna under året — valet,
regeringsbildningen och bl.a. EG och EES-frågan, redovisar utskottens
arbete och motionerna samt visar i en uppslagsdel de beslut som
riksdagen fattat.
1992/93:RFK1
23
En ny presentationsbroschyr producerades och togs fram på fyra
olika språk. Den totala upplagan uppgick till ca 200 000 exemplar.
En rad andra trycksaker i form av foldrar, broschyrer och faktablad
har framställts i samarbete med övriga enheter inom förvaltningen
både för extern information till allmänheten och för intern informa-
tion till ledamöter och anställda.
Tryckteknisk service, textgranskning, redigering och originalfram-
ställning har hört till de uppgifter som ingått för att ge andra enheter
inom förvaltningen stöd i deras informationsansvar inom den egna
verksamheten.
Särskilda projekt
Informationsenheten har under en stor del av året ägnat sig åt planer-
ingsfrågor inför IPU:s konferens i Riksdagshuset. Dessutom har en rad
olika trycksaker producerats bl.a. brevpapper, kuvert, anmälningsblan-
ketter, broschyrer, program m.m.
Ett sätt att sprida kännedom till en bredare allmänhet har varit att
bl.a. medverka i Vattenfestivalen under de tio dagar som denna pågick.
Riksdagskiosken var placerad på Riksplan och bemannad även kvälls-
tid. Såväl skriftlig som muntlig information lämnades om riksdagen
och dess arbete. Antalet kontakter per dag rörde sig om ett par
hundra.
En lördag i februari anordnades ett Öppet Hus i riksdagen. De ca
5 000 besökarna kunde lyssna på debatter, medverka i frågestunder,
följa med på rundvandring, besöka riksdagens bibliotek, utskott och
partikanslier. Ett stort antal ledamöter deltog i de olika aktiviteterna.
I anslutning till riksdagens besök i Gävle arrangerade enheten dels
en lärarkurs, dels en kurs för informatörer i länet samt informerade
under ett par dagar gävleborna om riksdagens arbete. Riksdagskiosken
som placerats på Stora Torget blev kontaktpunkten med allmänheten.
Under året inleddes ett försök med att snabbt skicka ut till bl.a.
massmedia korta sammandrag av kammarens beslut. En utvärdering
visade ett stort intresse för denna service till bl.a. medierna.
Tidningen Från Riksdag & Departement
Tidningen Från Riksdag & Departement är riksdagens och regeringens
gemensamma tidning. Dess uppgift är att spegla den centrala statliga
beslutsprocessen i riksdag, regering och utredningsväsende enligt rikt-
linjer antagna av riksdagen inför tidningens tillkomst 1975. Enligt ett
senare riksdagsbeslut är tidningen även tillgänglig som taltidning för
synskadade.
Antal anställda: 8
Chef: Bengt Colling
1992/93: RFK 1
24
Ekonomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader
Övriga kostnader
Intäkter
Nettokostnader
1992/93: RFK 1
2 507
5 050
3 509
4 048
Jämfört med budget har tidningens kostnader överskridits med ca 1
mkr främst beroende på införande av ny teknik samt ökning av
upplagan och antalet trycksidor. Till viss del har kostnadsökningarna
kompenserats av ökade prenumerationsintäkter utöver budget om
drygt 500 000 kr.
Tidningen utgavs under verksamhetsåret med planenliga 40 num-
mer. Införandet av ny teknik för datoriserad layout och sidframställ-
ning under sommaren och hösten 1991 har inneburit en stor föränd-
ring av hela redaktionens arbete.
Riksdagsvalet och regeringsskiftet 1991 samt den nya regeringens
omläggning av politiken och oppositionspartiernas reaktioner har
präglat tidningens innehåll under verksamhetsåret och även givit stoff
till tjockare tidningar än under ett mellanvalsår.
Under verksamhetsåret uppgick det samlade sidantalet till 772 sidor.
Det är 96 mer än under föregående verksamhetsår men 24 färre än
under tidningens första utgivningsår 1975. Antalet artiklar och notiser
i de 40 numren uppgick till ca 2 100.
Under verksamhetsåret har förvaltningsstyrelsen beslutat att tidning-
en skall börja införa betalda annonser hösten 1992.
Som ett led i marknadsföringen av R&D som annonsorgan har
upplagan för första gången kontrollerats av Tidningsstatistik AB (TS).
Därvid fastställde TS upplagan första halvåret 1992 till 25 096 exem-
plar. Därav var 21 837 fullt betalda exemplar, 2 219 rabattexemplar
och 1 040 "friexemplar utan dokumenterad efterfrågan", enligt Tid-
ningsstatistiks terminologi.
Enligt egen statistik ökade den distribuerade upplagan från nummer
22 (20 juni) 1991 till nummer 22/23 (19 juni) 1992 med omkring 500
exemplar. Samtidigt har antalet friexemplar — vilka ingår i nettosiff-
ran — minskat med ca 750 exemplar. Alltså har antalet betalade
exemplar ökat med ca 1 250.
Riksdagsbiblioteket
Riksdagsbibliotekets service riktar sig i första hand mot det löpande
riksdagsarbetet. För detta arbete skall biblioteket med riksdagens arkiv
tillhandahålla material för goda beslutsunderlag. Materialet skall spegla
utvecklingen inom olika samhällsområden och det skall finnas bered-
skap inför ärenden som kan bli aktuella under året.
Biblioteket skall även betjäna regeringskansli, kyrkomöte och cen-
trala förvaltningsmyndigheter och i mån av resurser även forskare,
studerande och en intresserad allmänhet.
25
Antal anställda: 29
Chef: Margareta Brundin
Ek; nomi:
1 OOO-tal kr
Personalkostnader
Övriga kostnader
Intäkter
Nettokostnader
1992/93:RFK1
7 613
5 772
103
13 282
Under pågående riksmöte har veckolistor sänts ut till ledamöter och
tjänstemän över ett urval nyförvärv, såväl statliga publikationer som
nyinköpta böcker samt tidskriftsartiklar. En månatlig lista över samtli-
ga nya publikationer har givits ut kontinuerligt. En mer utförlig lista
över böcker och tidskriftsartiklar som behandlar Europeiska gemen-
skaperna har utkommit med fyra nummer under året.
Antalet utlånade volymer ökade från ca 23 000 budgetåret 1990/91
till 35 500 under 1991/92.
Riksdagsbiblioteket har tagit emot ett stort antal studiebesök från
organisationer och bibliotek samt deltagit som föreläsare i kurser och
utbildning både inom riksdagen och ute i landet.
Förvärv
Förvärvssektionen har under verksamhetsåret genom inköp, byten och
gåvor förvärvat svensk och utländsk litteratur främst inom ämnesområ-
dena juridik, samhällsvetenskap och historia samt prenumererat på ett
avsevärt antal utländska och svenska tidskrifter inom riksdagens intres-
seområden. Samtliga svenska dagstidningar samt ett stort antal utländs-
ka har ställts till ledamöternas förfogande. Sektionen har även ansvarat
för inköp till utskottens och övriga enheters handbibliotek samt sörjt
för reparationer och bindning av böcker för bibliotekets och riksda-
gens räkning.
Total kostnad för inköp under året har varit 3,4 mkr.
Katalogisering
Vid katalogsektionen har litteraturen dataregjstrerats och ämnesklassi-
ficerats, en förutsättning för att användarna skall kunna återfinna
önskat material. En datorbaserad katalog över bibliotekets bestånd
fr.o.m 1978 uppdaterades fortlöpande under året varje vecka med
nytillkommen litteratur. Denna katalog gjordes under året tillgänglig
för ledamöter och tjänstemän från deras egna terminaler eller PC efter
en kort introduktionskurs.
Till katalogsektionen hör sektionen för internationella organisatio-
ner, som under året mottagit publikationer från ett trettiotal sådana
organisationer, däribland EG, FN, ILO och OECD.
Efterfrågan på EG-materialet har ökat kraftigt och därmed också
behovet av kvalificerade litteratursökningar och utnyttjande av den 26
moderna informationsteknologin. Den ökade efterfrågan gäller inte
enbart interna låntagare utan också i hög grad externa kunder. Åtagan-
det som depåbibliotek för EG har inneburit ökade aktiviteter och
större kontaktytor utåt mot departement, verk, myndigheter och andra
bibliotek. Sektionens personal har medverkat vid seminarier och hållit
kurser, deltagit i olika samordningsgrupper för EG-information och
haft en hel rad besök både av stora grupper och enskilda personer som
velat informera sig om Riksdagsbibliotekets EG-samling och skaffa sig
EG-information.
Lån och information
Inom låne- och informationssektionen har, vid sidan av den dagliga
starkt ökande låneverksamheten, manuella och datorbaserade informa-
tionssökningar utförts, framför allt för ledamöter och partikanslier.
Dessa sökningar har mestadels skett i inhemska databaser.
Sporadiska sökningar i utländska databaser har utförts främst för
departementens räkning. En markant ökning av sökningar i riksdagens
ärenderegister för bibliotekets externa användare har noterats. Använ-
dandet av det lokala bibliotekssystemet STRIX har höjt servicenivån
och underlättat arbetet vid t.ex. krav och litteratursammanställningar.
Sektionen har samarbetat med informationsenheten i anordnande av
kurser för bibliotekarier samt i samarbete med riksdagens utrednings-
tjänst undervisat nya ledamöter och tjänstemän i riksdagstryck. En av
tjänstemännen inom sektionen har deltagit i en treveckors studieresa
till Luxemburg och Strasbourg. Praktikanter från Bibliotekshögskolan
har gjort två användarstudier under året.
Biblioteksservice
Biblioteksservice har ansvarat för den ökande kopieframställningen ur
bibliotekets bestånd till ledamöter och tjänstemän samt andra bibliotek
ute i landet. Även kopiering från mikrofilm och mikrofiche har skötts
av sektionen. Omdisponeringar har gjorts i magasinen för att få plats
med bibliotekets ökande samlingar. Inventering och komplettering har
gjorts av bibliotekets bestånd av riksdagstryck, SOU och Ds-serier.
Biblioteksservice har även stått för all distribution och posthantering
från och till biblioteket samt svarat för framtagning och återuppsätt-
ning av lån ur magasin och depåer.
Statligt tryck
Sektionen för statligt tryck har tagit emot pliktexemplar från statliga
myndigheter och registrerat dessa i LIBRIS-basen och därmed i det
lokala bibliotekssystemet. Under året har bibliografin för år 1990
publicerats.
1992/93: RFK 1
27
Ståndsprotokollen
Sektionen för ståndsprotokoll har under året arbetat med redigeringen
av prästeståndsprotokollet för 1740—41. Detta har inneburit en omfat-
tande inventering på Riksarkivet för identifiering av handlingar. En
databas på ca 3 000 poster har upprättats. Person- och ortregister har
utarbetats. Protokollet har kontrollerats mot konceptprotokollet.
Centralarkivet
Riksdagens centralarkiv har under budgetåret påbörjat inredningen av
det nya ritnings- och bildarkivet, tagit emot löpande arkivhandlingar
från utskott och organ, bedrivit utbildning i arkivfrågor och haft
uppsökande verksamhet på kammarkansliet, riksdagens utskott och
RFK:s enheter.
Arkivet har utvecklat ett dataprogram för registrering av arkivhand-
lingar, foton och ritningar. Den externa mikrofilmningen av bundna
arkivalier har slutförts, medan filmningen av lösa handlingar i intern
regi bedrivits i begränsad omfattning.
En förteckning över ståndstidens och tvåkammartidens handlingar
har färdigställts och håller på att slutgranskas.
Utredningstjänsten
Utredningstjänsten skall med hög kompetens och serviceanda medver-
ka till att behovet av sakinformation i riksdagen tillgodoses. Den
tidigare uppgiften att svara för de årliga registren till riksdagstrycket
har under året överförts till den nybildade dokument- och registeren-
heten. Utredningstjänsten är indelad i två sektioner.
Antal anställda: 24
Chef: Kjell Allert
Ekonomi:
1 000-tal kr
Personalkostnader 7 650
Övriga kostnader 305
Intäkter
Nettokostnader 7 955
De uppdrag som lämnas till utredningstjänsten är av vitt skilda slag
både till omfång och karaktär. Vissa frågor kan lösas informellt och
"direkt över disk" medan andra, vilka utgör flertalet, kräver större
arbetsinsatser. Svenska och internationella databaser utnyttjas i allt
högre grad. Utredningstjänsten deltar också alltmer i olika projekt och
arbetsgrupper.
Antalet registrerade uppdrag uppgick under verksamhetsåret till
2 842, vilket var en mindre ökning i jämförelse med året innan. Den
stora efterfrågan på enhetens tjänster ställer fortlöpande krav på ut-
1992/93:RFK1
28
veckling av personal och arbetsmetoder. Satsningar på dessa områden
har gjorts under året. I följande sammanställning redovisas uppdragens
fördelning på olika uppdragsgivare:
1992/93:RFK1
|
1990/91 |
1991/92 | |
|
Enskilda ledamöter |
2 108 |
2 235 |
|
Partikanslier |
605 |
492 |
|
Utländska parlament o.d |
40 |
58 |
|
Övriga |
60 |
57 |
Totalt
2 813
2 842
Närmare 90 % av ledamöterna har någon gång under året anlitat
utredningstjänsten. Antalet uppdrag med internationell inriktning har
ökat markant. Satsningar har gjorts på förbättrade internationella
kontakter liksom på utbildning i EG-frågor. Löpande sammanställ-
ningar med centrala statistiska uppgifter på olika områden (Fickfakta)
har tagits fram, liksom en sammanställning över olika data om riks-
dagsarbetet (Riksdagen i siffror) och en förteckning över reservationer.
Kurser har hållits för ledamöter och tjänstemän i riksdagstryck och
annat offentligt tryck samt i riksdagens databaser.
De registrerade uppdragen från enskilda ledamöter och partikanslier
fördelade över parti
|
Parti |
Totalt |
Procentuell |
Antal uppdrag |
|
s |
749 |
27,5 |
5,4 |
|
m |
501 |
18,4 |
6,3 |
|
fp |
497 |
18,2 |
15,1 |
|
c |
218 |
8,0 |
7,0 |
|
kds |
187 |
6,9 |
7,2 |
|
nyd |
320 |
H.7 |
12,8 |
|
V |
229 |
8,4 |
14,3 |
|
mp* |
26 |
0,9 |
1,3 |
|
summa |
2 727 |
100 |
7,8 |
* juli-september 1991
Kommittéer tillsatta av förvaltningsstyrelsen
Riksdagens biografikommitté
I biografikommittén har ingått f.d. riksdagsledamöterna Sture Palm (s),
ordförande, efter hans död har Lars Gustafsson (s) varit ordförande,
och Per-Olof Strindberg (m), riksdagsledamöterna Hans Lindblad (fp)
och Martin Olsson (c), f.d. riksdagsledamoten Nils Berndtson (vpk),
riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, överbibliotekarie Bengt Alexander-
son samt professorerna Rolf Nygren och Nils Stjernquist.
Förste arkivarie Anders Norberg har varit sekreterare och projektad-
ministratör. Kommittén har under året arbetat med två heltidsanställda
experter, Andreas Tjerneld och Björn Asker.
29
Under det gångna verksamhetsåret har Band 5 färdigställts. Bandet
omfattar biografier över de ledamöter som representerat Kopparbergs
län, Gävleborgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens
län och Norbottens län. Band 5, som är det sista, utkom i maj 1992.
Kommittén har under budgetåret haft sex sammanträden.
Kommittén anhöll om entledigande den 11 juni 1992.
Kommittén for utgivning av biografier över enkammarriksda-
gens ledamöter
Tillsatt av förvaltningsstyrelsen den 3 juni 1992
Ledamöter: Lars Gustafsson (s) ordförande, Per-Olof Strindberg (m)
v ordförande, Hans Lindblad (fp), Martin Olsson (c), Aiwa Wenner-
lund (kds), Harriet Colliander (nyd), Nils Berndtson (v) och Claes
Roxbergh (mp).
Riksdagens lokalkommitté
I lokalkommittén har ingått som ledamöter Hans Gustafsson (s),
ordförande, Marianne Carlström (s), Knut Billing (m), Lars Sundin
(fp), Birger Andersson (c), Dan Ericsson i Kolmården (kds) t.o.m den
1 april 1992, Aiwa Wennerlund (kds) fr.o.m den 6 maj 1992, Dan
Eriksson i Stockholm (nyd) och Elisabeth Persson (v).
Adjungerade personalrepresentanter i kommittén har varit Ronnie
Melin, SACO, Irving Svensson, SF och Karin Engberg, ST.
I kommittén har ingått som experter förvaltningsdirektör Anders
Forsberg, riksdagsdirektör Gunnar Grenfors, fastighetschef Olle Etzén
samt Byggnadsstyrelsens tekniske direktör Lennart Kolte. Sekreterare
har varit Eva Zorn.
Lokalkommittén har utarbetat ett principförslag till disponering av
riksdagens byggnader som innebär att den till partierna relaterade
verksamheten kommer att koncentreras till riksbyggnaderna på Helge-
andsholmen och ledamotshuset, medan riksdagsförvaltningen förläggs
till mer perifera delar av riksdagens hus. Principförslaget har redovi-
sats för riksdagens förvaltningsstyrelse som givit kommittén i uppdrag
att fortsätta arbetet med den redovisade inriktningen. Lokalkommitténs
arbete fortsätter även under nästa verksamhetsår.
Referensgruppen för informationsfrågor
Förvaltningsstyrelsen utsåg den 5 februari 1992 nya ledamöter i refe-
rensgruppen:
Göthe Knutson (m), ordförande
Sören Lekberg (s)
Karin Pilsäter (fp)
Bengt Kindbom (c)
Stefan Attefall (kds)
Richard Ulfvengren (nyd)
Jan Jennehag (v)
1992/93:RFK1
30
Referensgruppen har haft två sammanträden under våren. Vid dessa
tillfällen har frågor av policykaraktär och resursfrågor behandlats, bl.a.
ansvaret för samhällsinformationen och inriktningen och resurserna
för riksdagens annonsering i massmedia. TT:s nyhetsbevakning av
riksdagen diskuterades vid ett möte tillsammans med en representant
från TT.
I handläggningen av detta ärende har deltagit, förutom undertecknad
ordförande, riksdagsledamöterna Bo Forslund (s), v ordförande, Rolf
Clarkson (m), Iréne Vestlund (s), Per Olof Håkansson (s), Wiggo
Komstedt (m), Oskar Lindkvist (s) Carl-Johan Wilson (fp) och Gun-
hild Bolander (c).
Stockholm den 14 oktober 1992
Riksdagens förvaltningskontor
Ingegerd. Troedsson
Anders Forsberg
1992/93:RFK1
31
gotab 42113, Stockholm 1992