Redogörelse till riksdagen
1992/93:NR1

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående verksamheten efter rådets 39 :e
session t.o.m. den 40:e sessionen

1992/93

NR1

Nordiska rådets svenska delegation far härmed överlämna bifogade
berättelse angående sin verksamhet sedan rådets 39:e session. Särskild
uppmärksamhet har ägnats rådets 4:e extrasession i Mariehamn den 13
november 1991 samt den 40:e sessionen i Helsingfors den 3—6 mars
1992.

Stockholm den 4 november 1992

Sten Andersson

i Stockholm

Bert Isacsson

1 Riksdagen 1992/93. 2 samt. NR 1

Innehållsförteckning

A. Inledning...................................... 3

B. Delegationen ................................... 4

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna................ 9

C.l Presidiet .................................. 9

C.2 Utskotten ................................. 10

C.2.1 Juridiska utskottet ..................... 10

C.2.2 Kulturutskottet........................ 10

C.2.3 Socialutskottet ........................ 11

C.2.4 Ekonomiska utskottet................... 12

C.2.5 Miljöutskottet......................... 12

C.2.6 Budgetutskottet........................ 12

C. 3 Kommittéer ............................... 13

C.3.1 Redaktionskommittén .................. 13

C.3.2 Valkommittén ........................ 13

D. 4:e extra sessionen............................... 13

D. l Antagna yttranden, rekommendationer m.m....... 17

D. 2 Statsministrarnas s.k. Mariehamnsdeklaration ..... 19

E. 40:e sessionen .................................. 20

E. l Generaldebatten ............................ 20

E.2 Förbundskansler Helmut Kohls framträdande ..... 25

E.3 Temadebatt om Norden efter 1992 .............. 25

E.4 Antagna yttranden, rekommendationer m.m....... 27

E.4.1 Presidiet............................. 27

E.4.2 Socialutskottet ........................ 28

E.4.3 Ekonomiska utskottet................... 35

E.4.4 Juridiska utskottet ..................... 40

E.4.5 Miljöutskottet......................... 42

E.4.6 Kulturutskottet........................ 45

E.4.7 Budgetutskottet........................ 48

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris ........... 56

Bilaga Framställningar, yttranden och interna beslut antagna

vid rådets 40:e session............................... 58

1992/93:NR1

A. Inledning

De pågående och förestående förändringarna i det europeiska samarbe-
tet har präglat även Nordiska rådets verksamhet under det gångna året.
EES-förhandlingarna och utvecklingen i Östeuropa har uppmärksam-
mats och föranlett olika initiativ från rådets sida.

Rådet har utvecklat sitt internationella samarbete, särskilt med de
baltiska staterna. Förutsättningarna för ett sådant samarbete ökade
betydligt efter det att Estland, Lettland och Litauen i september 1991
erkändes som fria och självständiga stater. De samarbetsområden som
man har beslutat att vidareutveckla är miljö, kultur, turism, kommu-
nikationer och främjandet av mänskliga kontakter. I sina kontakter
med baltiska parlamentariker har rådets medlemmar rekommenderat
ett samarbetsorgan mellan de baltiska staterna liknande Nordiska rå-
det. I november 1991 upprättade de tre länderna Baltiska församling-
en, som höll sitt första möte i januari 1992. En gemensam arbetsgrupp
har upprättats av församlingen och rådet med uppgift att lägga fram
förslag angående det fortsatta samarbetet.

Kontakter har förekommit även med Rysslands parlament, som i
likhet med de baltiska ländernas parlament var representerat vid rådets
40:e session. Ett par samarbetsprojekt planeras för år 1992. Rådets
president har även besökt Polens sejm, varvid bl.a. Östersjösamarbetet
diskuterats. En representant för sejmen gästade rådet vid den 40:e
sessionen.

Integrationsprocessen i Västeuropa har liksom tidigare följts med
stort intresse inom rådet. Både förhandlingarna om ett EES-avtal och
frågan om de nordiska ländernas framtida förhållande till EG har
aktualiserat frågan om formerna för och innehållet i det fortsatta
nordiska samarbetet. Rådets presidium begärde hos statsministrarna att
regeringarna skulle verka för att det i EES-avtalet infördes en klausul
om det fortsatta nordiska samarbetet. Så har också skett: I det utkast
till avtal som förelåg före rådets 40:e session återfinns en s.k. regio-
nalklausul vari bl.a. fastslås att EES-avtalet inte hindrar nordiskt
samarbete i den utsträckning som ett sådant samarbete inte hindrar att
avtalet fungerar tillfredsställande. Denna klausul ingår i artikel 121 i
det den 2 maj 1992 undertecknade EES-avtalet.

Av intresse för Nordiska rådet är givetvis också frågan på vilket sätt
parlamentarikernas medverkan i EES-processen har tryggats. I EES-
avtalets artikel 95 föreskrivs att en för EES gemensam parlamentari-
kerkommitté skall upprättas med 33 ledamöter från Europaparlamen-
tet och sammanlagt lika många från EFTA-ländernas parlament. Parla-
mentarikerkommittén skall genom dialog och debatt bidra till en
bättre förståelse mellan gemenskapen och EFTA-staterna inom de
områden som täcks av avtalet. Parlamentarikerkommittén kan framläg-
ga sina synpunkter i form av rapporter eller resolutioner, så som den
finner lämpligt.

1992/93:NR1

Mot denna bakgrund är det både naturligt och befogat att aktualise-
ra frågan hur det nordiska samarbetet skall vara organiserat för att på
bästa sätt trygga nordiska landvinningar och tillvarata nordiska intres-
sen i det europeiska integrationsarbetet.

Initiativ i detta syfte har tagits av såväl Nordiska rådet som de
nordiska statsministrarna. En redogörelse för dessa ges i redogörelserna
för den 4:e extra sessionen (s.) och den 40:e sessionen (s.).

Som ett sammanfattande omdöme kan gälla, att såväl Nordiska rådet
som de nordiska regeringarna på ett offensivt sätt tagit itu med frågan
om det nordiska samarbetets framtid i regionernas Europa. Osäkerhet
och defaitism förefaller att ha gett vika för övertygelsen om att Norden
har en viktig roll att fullgöra i framtidens Europa.

B. Delegationen

Medlemmar

Riksdagen valde den 15 oktober 1991 medlemmar och suppleanter till
Nordiska rådets svenska delegation.

Till medlemmar utsågs Wiggo Komstedt (m), Sten Andersson i
Stockholm (s), Hans Nyhage (m), Ingvar Carlsson (s), Elver Jonsson
(fp), Lahja Exner (s), Marianne Andersson (c), Per Olof Håkansson (s),
Sten Svensson (m), Ingrid Näslund (kds), Lena Öhrsvik (s), Anne
Sörensen (nyd), Arne Andersson (m), Mats Hellström (s), Ylva Anner-
stedt (fp), Birgitta Dahl (s), Inger Koch (m), Berit Oscarsson (s),
Anders Svärd (c) och Lars Werner (v).

Till suppleanter utsågs Filip Fridolfsson (m), Hans Gustafsson (s),
Göthe Knutson (m), Anita Johansson (s), Hugo Bergdahl (fp), Karl-
Erik Svartberg (s), Stina Gustavsson (c), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Jan Frans-
son (s), Lars Moquist (nyd), Bertil Danielsson (m), Bruno Poromaa (s),
Gudrun Norberg (fp), Birthe Sörestedt (s), Ingvar Eriksson (m), Nils T
Svensson (s), Agne Hansson (c) och Björn Samuelson (v).

Möten

Delegationen har hållit åtta sammanträden sedan den 39:e sessionen i
Köpenhamn.

Liksom under föregående verksamhetsperiod har den pågående inte-
grationen i Västeuropa, Nordiska rådets relationer till Baltikum och
Östeuropa samt andra internationella samarbetsfrågor präglat arbetet un-
der den gångna perioden.

Av föregående års verksamhetsberättelse framgår att ett utredningsar-
bete angående det nordiska samarbetets former och organisation pågått
under perioden 1990/91. Organisationsutredningens förslag har föran-
lett en rad ändringar i Helsingforsavtalet och Nordiska rådets arbets-

1992/93:NR1

ordning. Ändringarna som bl.a. berör presidiets sammansättning, ut-
skottens namn och sammansättning samt antalet sessioner per år har
varit föremål för diskussion i delegationen.

Delegationen har också vid flera möten diskuterat tidskriften Nor-
disk Kontakts målgrupp och syfte. Bl.a. har delegationen yttrat sig över
ett förslag till reglemente för tidskriftens nationella redaktörer och
därvid understrukit vikten av att dessa utses av respektive delegation.
Vid delegationens möte den 5 december 1991 hade chefredaktören för
Nordisk Kontakt, Larserik Häggman, inbjudits för att diskutera tid-
skriftens målgrupp och syfte. Såvitt gällde målgruppen framkom att
upplagan var på 10 000 exemplar och främst distribuerades till besluts-
fattare .och journalister i Norden. Syftet var att sprida information om
aktuella nordiska samarbetsfrågor samt att rapportera om det löpande
arbetet i de nordiska parlamenten.

Delegationen har också vid ett antal möten diskuterat behovet av att
öka informationen om rådets arbete till medlemmarna och supplean-
terna i delegationen. Som ett resultat härav utsänds bl.a. ett "Nyhets-
sammandrag" och en pressklippssammanställning, "Norden i svensk
press", regelbundet till delegationen.

Till delegationens möten den 7 november 1991 och den 26 februari
1992 var statsrådet Olof Johansson inbjuden för att redogöra för
aktuella samarbetsfrågor. Vid mötet den 7 november uppehöll sig
samarbetsministern främst vid de aktuella frågorna inför Nordiska
rådets 4:e extra session. Extra sessionen behandlade främst frågan om
det nordiska samarbetet efter 1992 samt ministerrådets budgetförslag
1992.

Samarbetsministern redogjorde vid mötet den 26 februari 1992 för
de viktigaste frågorna inför 40:e sessionen. Huvudtemat var "Norden
efter 1992" och EES-avtalets konsekvenser för det nordiska samarbetet.
Samarbetsministern underströk behovet av att förnya och vidareut-
veckla det nordiska samarbetet. Här pekades särskilt på ministerråds-
förslaget om det nordiska samarbetet 1992 i vilket bl.a. föreslogs att det
nordiska samarbetet i framtiden skulle koncentreras till färre områden.
Härmed avsågs sådana områden som kultursamarbetet, miljöfrågorna
och det regionala samarbetet där det var viktigt att få genomslagskraft i
övriga Europa för den nordiska politiken.

Arbetsutskottet

Vid delegationens konstituerande möte den 17 oktober 1991 valdes
Sten Andersson i Stockholm till delegationens ordförande och Wiggo
Komstedt till vice ordförande. Till medlemmar i arbetsutskottet utsågs,
tillsammans med ordförande och vice ordförande, Per Olof Håkans-
son, Elver Jonsson och Anders Svärd.

Arbetsutskottet har hållit elva möten sedan 39:e sessionen och
därvid förberett bl.a. delegationens budget, andra ekonomiska frågor,
personalärenden, valfrågor och beslutat om utdelningen av Nordiska
rådets journaliststipendium.

1992/93:NR1

Informationsverksamhet

1992/93 :NR1

Informationsinsatserna har under verksamhetsåret riktats till delega-
tionsmedlemmar, press, skola och allmänhet.

Medlemmarna har fortlöpande fått information från sekretariatet i
form av nyhetsbrev och pressklippssamlingar. Informationssekretera-
ren har också i många ärenden varit delegationens kontaktperson med
massmedia.

Presskontakter

Delegationen har regelbundet lämnat service till svenska massmedier,
främst i form av pressmeddelanden, vid viktigare händelser som t.ex.
nya medlemsförslag. Pressmeddelandena har distribuerats, huvudsakli-
gen per telefax, centralt till TT och rikstäckande media, men också i
vissa fall selektivt till t.ex. landsortstidningar i en viss region eller till
specialpress.

Fem journalister fick 1991 dela på Nordiska rådets svenska journa-
liststipendium, totalt 70 000 kr. Antalet sökande var 37. Stipendierna
utdelades till

Kjell Edman, redaktör, Bohusläningen, 17 000 kr för att skildra nor-
diskt samarbete i praktiken inom Sjömanskyrkan.

Bitti Ingemansson, frilansjournalist, 14 250 kr för att skildra forskning i
Tromsö, Göteborg och Lund kring de speciella nordiska ljusförhållan-
denas påverkan på människans psyke.

Claes Nilsson, redaktör, 13 350 kr för att studera migrationen i Nor-
den, speciellt familjer där den ena parten kommer från annat nordiskt
land.

Eva Carolina Johansson, redaktör, AP-Dow Jones News Service, 9 000
kr för att undersöka om den ökande konkurrensen från EG leder till
större industriell integration i Norden.

Kerstin Lövgren, Hörselskadades riksförbunds tidskrift Auris, 8 400 kr
för att rapportera om debatten kring hörselskadade barns skolsituation
vid temadagar och årsmöte med Nordiska hörselskadades samarbets-
kommitté i Törshavn.

Gert Lundstedt, frilansjournalist, 5 000 kr för att rapportera om de
nordiska folkbibliotekens ställning i 90-talets ekonomiska situation.

Peter Wiklund, bildredaktör, Mina bildarkiv, 3 000 kr för att göra
reportage för fototidskrifter om fotolivet i Finland.

Skolkontakter

I genomsnitt två gymnasieelever i månaden har besökt svenska delega-
tionen inom ramen för riksdagens praoverksamhet. Eleverna har fått
muntlig information av personalen och fått se videofilmer om det
nordiska samarbetet. Tryckt material har också tillhandahållits.

Kanslichefen och informationssekreteraren har gjort skolbesök och
försett lärare med studiematerial.

En ny serie läromedelshäften, Tema Nord, har getts ut av delega-
tionen och rönt mycket stort intresse i svenska skolor. Två häften om

narkotika respektive flyktingar har givits ut och ett tredje om Öre-
sundsbron är under produktion. Läromedlen är baserade på ett semi-
narium som arrangerades av den svenska delegationen och Lärare i
samhällskunskap hösten 1990 i Köpenhamn.

Ytterligare ett läromedelshäfte, Nordens miljö, i serien Tema Nord
har producerats av den danska delegationen och distribuerats till
svenska skolor. Marknadsföringen av Tema Nord-häftena har skett
genom annonsering och redaktionella omnämnanden i skolpress som
t.ex. Skolvärlden. Sammanlagt ca 16 000 häften skickas ut under 1992.

Allmänhet

Föregående verksamhetsårs berättelse gavs för första gången ut i en
populariserad och förkortad version i 1 000 exemplar ämnad för en
något bredare grupp läsare.

Den lilla broschyr som beskriver den svenska delegationen, dess
verksamhet och det nordiska samarbetet gavs ut i ny och något
utförligare form.

Nordiska rådets litteraturpris och aktuell nordisk litteratur presente-
rades i broschyren Läs något nordiskt och på en fyrfärgsaffisch. För
dessa trycksaker inklusive en finsk upplaga av broschyren har den
svenska delegationen haft projektansvaret. Målet har varit att nå ut till
bibliotek och bokhandel i hela Norden.

När riksdagen höll Öppet hus för allmänheten den 8 februari deltog
den svenska delegationen med personal och med en utställning om det
nordiska samarbetet. Informationsmaterial delades ut till många intres-
serade. Medföljande barn fick nordiska flaggkartor.

Övriga kontakter

Personalen vid svenska delegationen har under året haft ett nära
samarbete med riksdagens och partikansliernas informatörer och delta-
git i samrådsmöten med dessa. Erfarenhets- och idéutbyte på informa-
tionsområdet har också skett med EG:s informationssekreterare i
Stockholm, UD:s press- och informationsenhet och Svenska institutet.
Täta kontakter och samarbete har också förekommit med ministerråds-
sekretariatets, presidiesekretariatets och Föreningen Nordens informa-
tionsavdelningar.

Övrig verksamhet

Delegationen inbjöd de nordiska kontaktmannen i departementen till
möte den 25 februari 1992 för ömsesidig information om aktuella
frågor inför den förestående sessionen. Den 26 februari och den 3
mars var representanter för Landsrådet för Sveriges ungdomsorganisa-
tioner inbjudna för att presentera angelägna frågor i ungdomsorganisa-
tionernas nordiska samarbete. Ungdomsrepresentanterna underströk
vikten av att projekt som Nordplus och Nordjobb prioriterades i det

1992/93:NR1

nordiska samarbetet. Dessutom var det av största vikt att Norden som
helhet vidtog åtgärder för att komma till rätta med ungdomsarbetslös-
heten.

Vid mötet den 3 mars lämnades en rapport om det slutdokument
som hade antagits under Ungdomens nordiska råd (UNR). Av rappor-
ten framgick att UNR diskuterat problem i det nuvarande och framti-
da nordiska samarbetet, Norden och tredje världen, främlingsfientlig-
het, utbildningspolitik och nordiskt ungdomssamarbete. Ungdomsre-
presentanterna underströk vikten av att det nordiska samarbetet inte
försvagades även om de nordiska länderna valde olika samarbetslös-
ningar gentemot EG.

Till delegationens möte den 26 februari 1992 hade professor Hen-
ning Johansson inviterats för att presentera en utredning om "Nordens
ställning i skolan". Av undersökningen framgick att frågor om Norden
i grundskolan hade fått träda tillbaka för den alltmer dominerande
Europafrågan.

Delegationen har också varit representerad vid:

-Samernas iandsmöte den 11 — 13 juni 1991 i Vilhelmina
-Symposium om "Internationaliseringen och den svensk/norska väl-
färdsmodellen" den 16—17 december 1991 i Oslo

-Seminarium om "Den nordiska modellen" den 10 februari 1992 i
Helsingfors.

Sessionen

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsre-
presentanter: statsminister Carl Bildt samt statsråden Gun Hellsvik, Ulf
Dinkelspiel, Alf Svensson, Bengt Westerberg, Bo Könberg, Mats Odell,
Anne Wibble, Per Unckel, Karl Erik Olsson, Börje Hörnlund, Per
Westerberg, Inger Davidson, Olof Johansson och Birgit Friggebo.

Följande valda medlemmar deltog: Wiggo Komstedt, Sten Andersson
i Stockholm, Hans Nyhage, Ingvar Carlsson, Elver Jonsson, Lahja
Exner, Marianne Andersson, Per Olof Håkansson, Sten Svensson,
Ingrid Näslund, Lena Öhrsvik, Lars Moquist (ersättare för Anne Sö-
rensen), Arne Andersson, Mats Hellström, Ylva Annerstedt, Birgitta
Dahl, Inger Koch, Berit Oscarsson, Anders Svärd och Björn Samuel-
son (ersättare för Lars Werner).

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Dan
Ericsson i Kolmården, Filip Fridolfsson, Hans Gustafsson, Agne Hans-
son, Anita Johansson och Karl-Erik Svartberg.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Bert Isacsson,
och övrig kanslipersonal.

Vid sessionen valdes ordförande och vice ordförande i rådets utskott.
Till ordförande valdes i juridiska utskottet Hans Nyhage och i socialut-
skottet Lena Öhrsvik.

Val företogs vidare till Nordisk Kontakts redaktionskommitté. Till
svenska medlemmar i kommittén utsågs Karl-Erik Svartberg och Hans
Nyhage. Till kommitténs ordförande utsågs Karl-Erik Svartberg.

1992/93:NR1

Slutligen företogs val av medlemmar och suppleanter i Nordiska
kulturfondens styrelse för åren 1993—1994. Till svensk medlem utsågs
Berit Oscarsson med Hans Nyhage som suppleant.

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna

C.l Presidiet

Medlemmar och möten

Rådets- presidium består av elva medlemmar. Svenska medlemmar i
presidiet har t.o.m. den 15 september 1991 varit riksdagsledamöterna
Karin Söder (c) och Grethe Lundblad (s) samt fr.o.m. den 7 november
1991 Sten Andersson (s), ff.o.rn. den 7 november 1991 t.o.m. den 2
mars 1992 Wiggo Komstedt (m) samt fr.o.m. den 3 mars 1992 Elver
Jonsson (fp).

Presidiet har mellan den 39:e och den 40:e sessionen hållit samman-
lagt tretton möten. Två möten har ägt rum med statsministrarna och
två med samarbetsministrarna. Ett möte har hållits med rådets ut-
skottsordfö rande.

Presidiet har under verksamhetsperioden haft det övergripande
koordineringsansvaret i rådet för de internationella frågorna. Dessa har
särskilt gällt den europeiska integrationen, det framtida nordiska sam-
arbetet och samarbetet med Baltikum och Ryssland samt inom Öster-
sjöregionen.

I april 1991 anordnades ett gemensamt möte med en delegation från
EG-parlamentet, varvid bl.a. den europeiska integrationen och rådets
samarbete med Baltikum diskuterades. I juni medverkade presidiet i
Europarådets gränsregionala konferens i Rovaniemi. En internationell
energikonferens för parlamentariker hölls i Oslo i oktober i syfte att
stimulera Europas stater att enas om en långtgående plan för europe-
iskt energjsamarbete. Konferensen betonade vikten av parlamentariskt
inflytande över en sådan plan för att bl.a. vinna starkare folkligt stöd
för denna. Ett slutdokument antogs och detta har tillställts alla parla-
ment och regeringar, EG-kommissionen m.fl.

Vid rådets 39:e session beslutade plenarförsamlingen om vissa för-
ändringar i rådets organisation. Ärendefördelningen mellan utskotten
ändras något samtidigt som dessa ges rätt att ta egna initiativ. Presidiet
kan självt bereda ärenden och lägga fram förslag till plenarförsamling-
en. Antalet ledamöter i presidiet fastställdes till lägst tio och högst elva.

1992/93 :NR1

C.2 Utskotten

1992/93:NR1

Vid Nordiska rådets 39:e session antogs en rad beslut angående rådets
organisation och arbetsformer. Mot bakgrund härav har det företagits
ändringar i arbetsordningen som berört utskotten. För beredning av
ärenden inför plenarförsamlingen skall det i rådet finnas ett juridiskt
utskott, ett kulturutskott, ett socialutskott, ett ekonomiskt utskott, ett
miljöutskott och ett budgetutskott.

Utskotten består som huvudregel av tretton medlemmar av vilka
Danmarks, Finlands, Norges och Sveriges delegationer utser vardera
tre och Islands delegation en.

Utskotten kan väcka förslag till beslut i plenarförsamlingen inom
sitt sakområde. Utskotten håller cirka fem möten årligen.

C.2.1 Juridiska utskottet

Juridiska utskottets arbete har under verksamhetsperioden präglats av
internationaliseringen av rådets arbete. Utskottet har följt utvecklingen
inom EG och förhandlingarna mellan EG och EFTA på de sakområ-
den som hör in under juridiska utskottet.

Vidare har utvecklingen i de baltiska staterna varit föremål för
speciell uppmärksamhet från utskottets sida. En mindre delegation
från utskottet företog i december 1991 en kontaktresa till de baltiska
staternas parlament varvid framkom att det fanns stort intresse för ett
samarbete på lagstiftningsområdet. Utskottet har dessutom behandlat
medlemsförslag om medlemskap för de baltiska länderna i Nordiska
rådet och utskottsförslag om stöd till rättsutvecklingen i Estland,
Lettland och Litauen. Därutöver har utskottet behandlat förslag röran-
de barnavård i Norden och en nordisk beräkningsmodell för värdering
av obetalt arbete.

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Anders-
son (s) t.o.m. den 15 september 1991, Lahja Exner (s) fr.o.m. den 7
november 1991, Hans Nyhage (m) och Lars Werner (v).

Utskottet har sedan 39:e sessionen hållit sex möten, varav ett med de
nordiska justitieministrarna den 12 november 1991, då främst det
nordiska samarbetet efter 1992 diskuterades.

C.2.2 Kulturutskottet

Kulturutskottets arbete har under verksamhetsperioden i hög grad
präglats av internationaliseringen av rådets arbete. Vid utskottets som-
marmöte 1991 tillsattes tre arbetsgrupper med uppgift att undersöka
utskottets framtida relationer till EG-parlamentet, Europarådet och
Baltikum. Arbetsgruppernas slutrapporter skall föreligga före den 31
januari 1993.

Det nordiska mediesamarbetet har också präglat arbetet i kulturut-
skottet. Medlemsförslag om ökat TV- och radioprogramutbyte i Nor-
den och om upphovsrättslig ersättning vid distribution av TV-program
har behandlats. I januari 1992 anordnade utskottet också en hearing

med representanter för den nordiska styrgruppen för kultur- och
massmediasamarbete, representanter för de nordiska TV-bolagen och
upphovsrättsorganisationerna.

Utskottet har också behandlat förslag om en nordisk textil sommar-
akademi, nordiskt revyfackligt nätverkssamarbete och handlingspro-
gram för förstärkning av vuxenutbildningen i framtiden.

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Marianne Andersson
(c) fr.o.m. den 7 november 1991, Gunnar Björk (c) t.o.m. den 15
oktober 1991, Anita Johansson (s) t.o.m. den 15 maj 1991, Berit
Oscarsson (s), Marianne Samuelsson (mp) t.o.m. den 15 september
1991 och Anne Sörensen (nyd) fr.o.m. den 7 november 1991.

Kulturutskottet har sedan den 39:e sessionen hållit sex möten varav
ett med kultur- och undervisningsministrarna. Vid detta möte diskute-
rades bl.a. framtida prioriteringar i det nordiska kultursamarbetet.

C.2.3 Socialutskottet

Arbetet inom socialutskottet har under året dominerats av internatio-
naliseringen av rådets arbete. Bl.a. har utskottet diskuterat det nordiska
samarbetet efter 1992 och den "nordiska modellens" ställning samt
uttalat sig för ett nordiskt hälso- och sjukvårdssamarbete med Balti-
kum och Östeuropa.

Utskottet har med uppmärksamhet följt arbetsmarknadssituationen i
Norden bl.a. genom möte med arbetsmarknadsministrarna och genom
kontinuerliga redogörelser från företrädare för Nordiska ministerrådet.
Utskottet har också tagit ställning för åtgärder för att förbättra arbetsli-
vet i Norden och tillstyrkt såväl en utvidgning av den nordiska
arbetsmiljökonventionen som en utökning av den nordiska arbetsmil-
jöstatistiken.

Vidare har utskottet inlett sitt arbete inom bostadssektorn genom en
hearing med sakkunniga i bostadspolitiska frågor samt tagit ställning
till bl.a. ett samarbetsprogram inom bygg- och bostadssektorn.

På den sociala sidan har utskottet behandlat två ministerrådsförslag
om en ny konvention om social trygghet och om ett utbildningspro-
gram för utveckling av social service. Utskottet har också uttalat sig för
ytterligare åtgärder för att underlätta för nordbors rättigheter i Norden.
Vidare har utskottet följt upp sitt tidigare engagemang i handikappfrå-
gor bl.a. genom fördjupade kontakter med handikapprörelsen samt
genom att tillstyrka en nordisk färdtjänst för handikappade och handi-
kappanpassade internationella persontransporter.

Utskottet har sedan den 39:e sessionen i Köpenhamn hållit fem
möten varav ett med arbetsmarknadsministrarna och ett med social-
och hälsovårdsministrarna.

Svenska medlemmar i socialutskottet har varit Grethe Lundblad (s)
t.o.m. den 15 maj 1991, Lahja Exner (s) fr.o.m. den 15 maj t.o.m. den
6 november 1991, Ingrid Näslund (kds) fr.o.m. den 7 november 1991,
Sten Svensson (m) och Lena Öhrsvik (s). Lena Öhrsvik har varit
utskottets ordförande.

1992/93:NR1

C.2.4 Ekonomiska utskottet

1992/93: NR 1

Vid den 39:e sessionen fettades beslut om ändringar i rådets organisa-
tion, innebärande bl.a. att antalet medlemmar i ekonomiska utskottet
minskade från 22 till 13 och att utskottets befattning med frågor
rörande jord- och skogsbruk, fiske, regional- och bostadspolitik fördes
över till andra utskott. Ekonomiska utskottet fick samtidigt ett större
ansvar för arbetet med den europeiska integrationspolitiken.

Utskottet har följaktligen koncentrerat sitt arbete på att diskutera det
framtida nordiska samarbetet i relation till utvecklingen i Europa.
Andra viktiga ämnen har gällt samarbetet med Baltikum, energipoliti-
ken och det framtida ekonomiska samarbetet i Norden.

Svenska medlemmar i utskottet har varit Ylva Annerstedt (fp) t.o.m.
den 6 november 1991, Carl Bildt (m) t.o.m. den 3 oktober 1991, Lahja
Exner (s) t.o.m. den 15 maj 1991, Hans Gustafsson (s) t.o.m. den 6
november 1991, Karin Söder (c) t.o.m. den 15 maj 1991 och Bengt
Westerberg (fp) t.o.m. den 3 oktober 1991.

Till nya medlemmar i utskottet utsåg delegationen den 7 november
1991 Arne Andersson (m), Ingvar Carlsson (s) och Mats Hellström (s).

C.2.5 Miljöutskottet

Miljöutskottet har under året ägnat stor uppmärksamhet åt det framti-
da nordiska samarbetet, särskilt vad gäller förbindelserna och miljö-
samarbetet med grannländerna österut. Bl.a. har utskottet tagit upp
frågan om intensifierade åtgärder för Östersjöns rening, härunder
Helsingforskommissionens rapport i ämnet. Vidare har utskottet be-
handlat och tillstyrkt ett reviderat nordiskt samarbetsprogram för fiske-
risektorn 1993—1996. Utskottet har också särskilt uppmärksammat det
regionala samarbetet och bl.a. uttalat sig för fortsatta satsningar på det
gränsregionala samarbetet.

Svenska medlemmar i miljöutskottet har varit Birgitta Dahl (s)
fr.o.m. den 7 november 1991, Elver Jonsson (fp) t.o.m. den 2 mars
1992, Wiggo Komstedt (m) fr.o.m. den 1 april 1992, Karl-Erik Svart-
berg (s) t.o.m. den 15 oktober 1991, Anders Svärd (c) fr.o.m. den 7
november 1991 och Olle Östrand (s) t.o.m. den 15 september 1991.
Elver Jonsson har t.o.m. den 2 mars fungerat som utskottets vice
ordförande.

Utskottet har sedan den 39:e sessionen i Köpenhamn hållit fem
möten varav ett med trafik- och trafiksäkerhetsministrarna och med
miljö- och fiskeriministrarna samt ett med ministrarna ansvariga för
regionalfrågor.

C.2.6 Budgetutskottet

Budgetutskottets arbete har till stor del inriktats på budgeten för 1992
och budgetproceduren för det nordiska samarbetet.

Utvecklingen i Östeuropa, den fortsatta integrationsprocessen inom
EG samt förhandlingarna om ett EES-avtal, det nordiska samarbetet
efter 1992 och rådets internationella kontakter har diskuterats.

Utskottet har inom ramen för sin kontrollerande funktion genom- 1992/93:NR1
fört en utvärdering av det nordiska BRYT-projektet vars syfte var att
utveckla och pröva metoder för att bryta könsuppdelningen på arbets-
marknaden. Vidare har utskottet undersökt arbetsgivaransvaret hos
ministerrådet och nordiska institutioner.

Svenska medlemmar i utskottet har varit Ylva Annerstedt (fp)
fr.o.m. den 7 november 1991, Per Olof Håkansson (s), Anita Johans-
son (s) under tiden den 15 maj—den 15 oktober 1991, Inger Koch (m)
fr.o.m. den 7 november 1991 och Wiggo Komstedt t.o.m. den 6
november 1991.

Utskottet har under verksamhetsperioden hållit åtta möten med hela
utskottet samt två arbetsgruppsmöten. Utskottet har därutöver hållit ett
möte med representanter för fackutskotten och ett möte med represen-
tanter för ministerrådet (samarbetsministrarna). Vid mötet med samar-
betsministrarna, som ägde rum den 27 september 1991, diskuterades
förutom budgetförslaget för 1992 behandlingen av ministerrådets redo-
görelse för planerna för det nordiska samarbetet (C 2), utvärderingen
av det nordiska samarbetet och försöksverksamheten med flerårig mål-
och ramstyrning.

C.3 Kommittéer

C.3.1 Redaktionskommittén

Redaktionskommittén sammanträdde i anslutning till höstsessionen i
Mariehamn och sessionen i Helsingfors. Från den svenska delegationen
har i redaktionskommittén ingått Karl-Erik Svartberg (s) som ordför-
ande och Hans Nyhage (m) som vice ordförande.

C.3.2 Valkommittén

Enligt arbetsordningen för Nordiska rådet skall plenarförsamlingen vid
sin första årliga session välja en valkommitté bestående av sju medlem-
mar.

Valkommittén förbereder val som skall beslutas av plenarförsam-
lingen.

Svenska medlemmar av valkommittén har varit Ylva Annerstedt (fp)
och Per Olof Håkansson (s).

D. 4:e extra sessionen 1991

Rådets 4:e extra session hölls i Mariehamn den 13 november 1991.
Presidiet hade kallat till sessionen för att möjliggöra en förberedande
diskussion om det nordiska samarbetet efter 1992 och behandlingen av
medlemsförslag som anknöt härtill. Vidare upptog dagordningen ett
ministerrådsförslag om budgeten för 1992.

I sitt inledningsanförande i plenardebatten framhöll rådets president
Anker J0rgensen att de nordiska länderna genom EES-avtalet hade

knutits till den europeiska familjen. Detta behövde dock inte innebära
ett hinder för utvecklandet av det nordiska samarbetet. Danmarks
deltagande i detta hade de senaste 20 åren visat att nya europeiska
förpliktelser inte utgjorde något hinder för ett fortsatt nordiskt samar-
bete. Detsamma skulle bli fallet om fler länder blev medlemmar i EG.

Att vi inte har lyckats genomföra en nordisk hemmamarknad, inte
bättre harmoniserat vårt sociala trygghetssystem och vår lagstiftning i
allmänhet har berott på brist på politisk vilja. Det nordiska samarbetet
skall föras vidare men det skall helt otvetydigt ha med den europeiska
dimensionen i varje handling och beslut. Inget nordiskt land skall
lämnas i sticket på grund av den europeiska utvecklingen.

För .att garantera att Nordens parlamentariker också får inflytande
på den europeiska politiken borde det i varje nordiskt parlament
finnas ett Europautskott. Kontakterna med dem som i regeringarna
sköter dessa frågor måste också bli bättre.

Samarbetsministrarnas ordförande Ole Norrback efterlyste konkreta
förslag vid sessionen åtminstone på tre områden. Det första gällde det
nordiska samarbetets roll i Europafrågorna, men denna fråga gick inte
att slutligt bedöma ännu. Det andra gällde det interna nordiska samar-
betet och det tredje Nordiska rådets och Nordiska ministerrådets
organisation.

Konservativa gruppens talesman Jan P Syse konstaterade att den
dynamiska utvecklingen i Europa ställde Nordiska rådet inför helt nya
utmaningar, som också gav möjligheter. EG har vitaliserat det nordis-
ka samarbetet och bestämmer dagordningen. Vi tjänar våra gemensam-
ma intressen bäst genom att uppträda gemensamt. Nordens aktiva roll
i Europa kräver nya insatser. Alternativet härtill är nordisk marginali-
sering och förvittring. På basis av gemensamma värden och gemensam
kultur kan vi använda Nordens samlade inflytande i EG för att
påverka utvecklingen av Europa. Vi kan påverka EG:s politiska kurs.

Syse pekade särskilt på förslagen om att bygga ut den nordiska
dimensionen i Europapolitiken, upprättandet av ett Europautskott,
förstärkt samarbete på regeringsplanet, särskilt mellan statsministrarna,
ökad beslutskompetens för ministerrådet och rådet och effektivisering
av den nordiska byråkratin.

Mats Nyby, socialdemokratiska gruppens talesman, lyfte fram som
särskilt viktiga samarbetsområden miljöpolitik, energisamarbete, sam-
arbete inom sysselsättningen, jämställdhetsfrågor, studentutbyte, forsk-
ning, mediautbyte, standardisering, infrastruktur och allmänt samar-
bete på det sociala området. Tiden fram till förhandlingarna om
EG-medlemskap bör användas effektivt för att beskriva strukturen i
Norden och det nordiska samarbetet.

Vi måste slå fast en nordisk traktat, där det nordiska samarbetets
övergripande mål bestäms. Denna traktat måste godkännas innan ytter-
ligare något nordiskt land blir medlem i EG och tas in i avtalet på
samma sätt som Beneluxländernas samarbete är en del av deras EG-
avtal. Norden måste definiera sig som en europeisk region och skall
göra det själv.

1992/93 :NR1

TV-utbytet är en viktig sammanlänkande faktor i Norden och bör
därför effektiviseras. De upphovsrättsliga kostnaderna gör för närvaran-
de en reprissändning av ett nordiskt program fem gånger dyrare än ett
utanför Norden producerat program.

Mittengruppens talesman Anneli Jäätteenmäki betonade begreppet
medborgarnas Norden och vikten av att detta låg till grund för
samarbetsreformerna. Den nordiska dimensionen skulle få en ny och
viktig uppgift om Norden kunde uppträda enat och påverka den
politiska utvecklingen i EG. En parlamentarisk koordinering av län-
dernas EG-politik borde komma till stånd.

Östersjösamarbetet är en viktig uppgift i framtiden och detta bör
utvecklas inom redan befintliga institutioner och organ. Det nordiska
samarbetets framtida organisation bör prövas fördomsfritt och effektiva
lösningar uppnås.

Carl I Hagen, liberalistiska gruppens talesman, betonade att det
nordiska samarbetet skall tillvarata de nordiska ländernas behov av
samordning av sina intressen i förhållande till Europa, vilket även
presidiet framhållit. Även om fler nordiska länder blev med i EG kom
EFTA troligtvis att bestå. Fler länder kunde tänkas gå mot EG via
EFTA, bl.a. de baltiska länderna och östeuropeiska länder. EES kunde
vara ett väntrum för fullt medlemskap och även Nordiska rådet kunde
ses som ett sådant. Det var därför en besvikelse att inte fler i rådet ville
verka för att skapa juridiskt underlag för att kunna ta in nya medlem-
mar, dvs. de baltiska länderna.

Vänstersocialistiska gruppens talesman Claes Andersson underströk
att gruppen ställde sig kritisk till EG-medlemskap på grund av risker-
na att förlora den nordiska parlamentarismen och den nordiska mo-
dellen. Murarna mot de fattiga länderna blir högre än förut.

När det gäller Nordiska rådet bör verksamheten koncentreras på de
stora frågorna: Östersjö- och Kalottsamarbetet, miljön och energin,
socialt eftersatta grupper samt gemensamma utbildnings-, kultur- och
mediafrågor. Rådet bör ges större politisk tyngd och arbeta enbart med
de viktiga frågorna.

Miljöminister Olof Johansson ansåg det angeläget att förnya former-
na för det nordiska samarbetet och prioritera hårdare. Nytänkande och
flexibilitet bör stimuleras utan att eftersätta demokratisk förankring
och parlamentarisk delaktighet. Samarbetet måste förstärkas på mil-
jöområdet, vid erkännandet av examina och inom kultursektorn, sär-
skilt genom programutbyte i nordisk TV och radio. Miljösamarbetet
med de baltiska länderna och Polen måste få större resurser. Samarbe-
tet på bioteknikens område måste utvecklas genom gemensamma etis-
ka och miljömässiga regler.

Mats Hellström efterlyste ett snabbare beslutsfattande i det nordiska
samarbetet. En nordisk handlingsplan för infrastruktur i information
och kommunikationer bör utarbetas, annars riskerar vi att marginali-
seras. Vi behöver förstärka våra nätverk för att inte komma på efter-
kälken i förhållande till det övriga Europa.

Lena Öhrsvik, socialutskottets talesman, efterlyste hänsyn till väl-
färdspolitiken i vid bemärkelse och ett handlingsprogram som skapar

1992/93: NR 1

1992/93 :NR1

sysselsättning. Den nordiska modellen är en mycket viktig del av
Nordens komparativa fördel gentemot omvärlden. Generella trygghets-
system och en väl utbyggd barn- och äldreomsorg möjliggör en hög
förvärvsfrekvens, skapar stabilitet på arbetsmarknaden och underlättar
strukturomvandlingar. Att bevara den nordiska samhällsmodellen mås-
te vara en huvudmålsättning i ett närmare samarbete med Europa. Det
är en viktig förutsättning för att integrationsarbetet skall uppfattas
positivt av folken i Norden.

Statsrådet Ulf Dinkelspiel konstaterade att EES-avtalet hade lagt
grunden för ett utbyggt nordiskt samarbete på en rad områden. Det
utgör en plattform för utbyggt nordiskt samarbete, ger ökade möjlighe-
ter till nordisk samverkan inom en bredare nordisk ram och är ett
skyddsnät för den händelse inte alla nordiska länder skulle gå vidare
mot medlemskap i EG. Det ligger ingen motsättning mellan ett fördju-
pat nordiskt och europeiskt samarbete, tvärtom.

Elver Jonsson pekade på att det i spåren av arbetslöshet och lågkon-
junktur i Europa hördes allt högljuddare skrän av främlingsfientlighet
och rashets. När sådana tendenser fått fotfäste även i Norden är det
viktigt att Nordiska rådet upphäver sin stämma och tillbakavisar främ-
lingsfientlighet och rasism.

För att en region skall överleva krävs goda kommunikationer och
en människovärdig miljö. Det krävs ett förstärkt nordiskt samarbete på
dessa områden.

Statsrådet Reidunn Laurén berörde bl.a. det framtida nordiska lag-
stiftningssamarbetet. Den nya situationen har skapat nya förutsättning-
ar för detta. De nordiska länderna bör ta till vara de möjligheter att
påverka rättsutvecklingen som kan finnas, eftersom denna i många
avseenden blir direkt styrande för rättsutvecklingen i våra länder. Men
även på andra områden bör lagstiftningssamarbetet fortsätta, t.ex. inom
familjerätten och transporträtten. Vi bör undvika särlösningar i förhål-
lande till varandra.

Per Olof Håkansson framhöll att det var dagens och morgondagens
problem som måste lösas när det gällde det fortsatta samarbetet.
Dagordningen i det europeiska integrationsarbetet görs upp av andra,
och det är andra som bestämmer när vi skall vara färdiga med våra
beslut. Mycket är inte längre interna nordiska angelägenheter. Därför
måste en frikoppling ske mellan de snabba och de långsamma proces-
serna. Verksamheten skall utformas utifrån det resultat vi vill uppnå
och inte utifrån den organisationsform rådet har. Lösningarna måste
bli offensivt inriktade men måste också ha en hög grad av flexibilitet
och anpassningsbarhet i sig.

Ingrid Näslund betonade, att det fanns anledning att känna stor
optimism med anledning av EES-avtalet och att det nordiska samarbe-
tet på olika områden skulle kunna både fortsätta och fördjupas. I
Europa talas det mycket om människornas Europa och vi nordbor kan
tillföra begreppet nya och fördjupade dimensioner.

Subsidiaritetsprincipen, som innebär att alla beslut skall fattas på så
låg nivå som möjligt, ger stor handlingsfrihet åt den enskilde. Det ges 16

stort utrymme åt kreativitet och framtidsanda och detta främjar en

positiv utveckling. Regionernas betydelse kommer att öka, vilket ger 1992/93:NR1
ökad betydelse åt olika mindre regioner i Norden såväl som åt Norden
som helhet.

D.l Antagna yttranden, rekommendationer m.m.

Rekommendation nr 54 angående stärkande av det nordiska
samarbetet (A 974/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att låta medlemsförslagets initiativ samt synpunkterna härpå från
ekonomiska utskottet, de övriga fackutskotten och debatten i Nordiska
rådet ingå i arbetet med det program för det nordiska samarbetet efter
1992, som ministerrådet framlägger till rådets 40:e session. Ministerrå-
det bör vidare lägga fram särskilda ministerrådsförslag om viktiga
förslag, t.ex. baltisk investeringbank.

I sitt betänkande över förslaget framhöll ekonomiska utskottet, att en
genomgripande förändring av det nordiska samarbetet måste ske och
att statsministrarna bör ta initiativet härtill. Utskottet betonade också
vikten av en utrikespolitisk debatt i rådet.

Ministerrådets åtgärder med anledning av förslaget bör arbetas in i
programmet för det nordiska samarbetet efter 1992.

Rekommendation nr 55 angående förstärkning av den nordiska
modellen (A 978/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att låta initiativen i medlemsförslag A 978/s om förstärkning av den
nordiska modellen, samt de synpunkter härpå som framförts i Nordis-
ka rådets debatt vid extrasessionen den 13 november 1991, ingå i
arbetet med det program för det nordiska samarbetet efter 1992 som
ministerrådet framlägger till rådets 40:e session.

I sitt betänkande över förslaget betonade socialutskottet, att när det
gäller bl.a. arbetsmiljön bör de nordiska länderna stödja sig på den
nordiska arbetsmiljökonventionen och försöka påverka utvecklingen i
EG i arbetet med direktiv och rekommendationer.

Rekommendation nr 56/1991 angående Nordiska ministerrådets
budget för 1992 (B 121/b)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att ministerrådet tillgodoser rådets krav på en informativ budget som
kan utgöra underlag för sakliga prioriteringar från rådets sida, samt att
därvid särskilt beakta

-att kommentera förslag till omdisponeringar

-att endast det som är reellt disponibelt för nya aktiviteter under

budgetåret kallas för dispositionsmedel

-att arbeta för att på sikt, senast till 1995 års budget, införa någon
form av mål- och ramstyrning av hela verksamheten inom minister-
rådets budget

2 Riksdagen 1992/93. 2 saml. NR 1

-att följa sina egna intentioner att vidareföra beslutade åtaganden,
såsom handlingsplaner och arbetsprogram

att besluta att överskottet från verksamheten 1990 överförs till den
nordiska budgeten 1992 i stället för att återföras till medlemsländerna,
samt att därvid beakta utskottets förslag till hur medlen skall användas

att i övrigt beakta utskottets ovan framförda synpunkter.

I betänkandet över budgetförslaget uttalade budgetutskottet att det i
dagens situation, där även de nationella budgetarna blir hårt beskurna,
var orealistiskt att tänka sig en ökning av den nordiska budgeten. En
längre tids nollbudgetering skulle emellertid innebära en successiv
reell minskning av budgetnivån.

Budgetutskottet ansåg att det fortfarande fanns angelägna samarbets-
aktiviteter som borde drivas inom det formaliserade nordiska samarbe-
tet. Utskottet pekade t.ex. på Baltikum-/ Östeuropa-samarbetet som ett
angeläget samarbetsområde som med fördel kunde bedrivas som nor-
diskt samarbete. Miljöområdet var också ett område där uppgifterna
borde lösas i samarbete och där Norden hade stora förutsättningar att
samarbeta och påverka. Den kulturella och språkliga gemenskapen i
Norden gjorde också kultursamarbetet till en naturlig del av det
nordiska samarbetet.

Utskottet var positivt till en genomgång och prövning av pågående
verksamhet för att effektivisera samarbetet och ansåg att man noga
skulle värdera behovet av nordisk finansiering av olika aktiviteter. Mot
denna bakgrund ville utskottet upprepa tidigare uppmaningar till
ministerrådet, att effektivisera arbetet med att finna alternativa finan-
sieringsformer för det nordiska samarbetet.

Utskottet hade noterat att bokslutet för 1990 visade ett överskott på
24,2 miljoner danska kronor. Utskottet föreslog att överskottet skulle
överföras till den nordiska budgeten i stället för att återföras till
medlemsländerna. Som lämpliga användningsområden angav utskottet
en ökning av medlen till Nordiska kulturfonden, konkret stöd till
Baltikum i form av utbildning, ungdomsutväxling och hjälp till demo-
kratisering samt för miljösanering i Östeuropa i form av teknik- och
kunskapsöverföring från Norden.

Utskottet hade även diskuterat möjligheten att ändra reglerna för
Nordiska investeringsbanken på så sätt att eventuella överskott från
bankens verksamhet regelmässigt överförs till banken i stället för att
återföras till medlemsländerna. Dessa medel skulle exempelvis kunna
användas till nordiska miljöinvesteringar i Baltikum —Östeuropa-regio-
nen.

Avslutningsvis underströk budgetutskottet behovet av ett mer över-
skådligt och mer strukturerat budgetdokument. Utskottet uttalade ock-
så önskemål om att hela budgeten på sikt skulle omfattas av någon
form av mål- och ramstyrning.

Medlemsförslag i övrigt

Följande medlemsförslag föranledde inte någon åtgärd från rådets sida

- Medlemsförslag om samnordisk EG-utredning (A 960/e)

1992/93:NR1

- Medlemsförslag om medlemskap för de baltiska länderna i Nordiska
rådet (A 963/j)

- Medlemsförslag om inrättande av ett Östersjöråd (A 966/e)
-Medlemsförslag om det framtida nordiska samarbetets innehåll och

struktur (A 974/e)

Internt beslut

Nr 17 Rådets utrikespolitiska arbete, med anledning av medlemsförslag
A 974/e om stärkande av det nordiska samarbetet.

Presidiet åläggs att värdera frågan om att fokusera det utrikespolitis-
ka arbetet på en utrikes- och marknadspolitisk debatt, som genomförs
en gång om året, mot bakgrund av en utrikes- och marknadspolitisk
redogörelse från utrikes- och utrikeshandelsministrarna.

D.2 Statsministrarnas s.k. Mariehamnsdeklaration om
det framtida nordiska samarbetet

Som svar på det av rådet tidigare framförda önskemålet att statsminist-
rarna skulle engagera sig i utvecklandet av det fortsatta nordiska
samarbetet avgav dessa vid sitt möte den 12 november 1991 ovannämn-
da deklaration. I denna sägs bl.a.:

De genomgripande förändringarna i Europa och avvecklingen av
den militära och ideologiska tudelningen av vår världsdel har inlett en
ny samarbetsera. Förändringsvågen inverkar även på Norden, av oss
förväntas en aktiv insats i uppbyggandet av ett nytt Europa. Verksam-
heten inom det nordiska samarbetet står därmed inför helt nya utma-
ningar.

Statsministrarna välkomnar överenskommelsen om ett EES-avtal.
Den ekonomiska och politiska integrationen i Europa får betydelse-
fulla konsekvenser för Norden. EES-avtalet bidrar till ett utökat regio-
nalt samarbete och en närmare samverkan mellan våra fem länder.

Statsministrarna vill med denna deklaration ge uttryck för sin ge-
mensamma vilja att fortsatt upprätthålla och vidareutveckla det nordis-
ka samarbetet i dagens dynamiska Europa.

Därför har de nordiska statsministrarna beslutat att omedelbart
inleda en nyvärdering av det nordiska samarbetet, med beaktande av
det förnyelsearbete som är i gång inom Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet och som skall presenteras för NR-sessionen i mars.
Statsministrarna har beslutat att utse sina personliga representanter för
denna nyvärdering.

Mot denna bakgrund bör de personliga representanterna studera hur
det nordiska samarbetet kunde utvecklas inom den europeiska ramen i
en situation där samtliga eller flera av de nordiska länderna blivit
medlemmar i EG. Representanterna bör skissera nya strukturer för
nordisk politik och europeisk samverkan som i så fall skulle kunna
komplettera eller ersätta dagens strukturer.

De centrala frågeställningarna för nyvärderingen är:

1992/93:NR1

-den europeiska integrationens inverkningar på det nordiska samar-
betets olika områden och utvecklande av samarbetets innehåll och
former.

-de nordiska ländernas samarbete med Nordens närområden, bland
annat med Baltikum och Östersjöområdet.

-studera sådana organisatoriska förändringar som reformförslagen för-
utsätter, inklusive en eventuell revision av Helsingforsavtalet.

Statsminister Carl Bildt har utsett statssekreteraren för nordiska frågor
Gunnar Björk till sin personliga representant i utredningsarbetet.

1992/93 :NR1

E. 40:e sessionen

E.l Generaldebatten

Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet (C 1),
ministerrådets redogörelse om planerna för det nordiska samarbetet (C 2)
och rapporten från Nordiska rådets presidium om rådets verksamhet efter
den 39:e sessionen låg liksom tidigare år till grund för generaldebatten.

Denna inleddes med det s.k. trontalet av ministerrådets ordförande,
trafikminister Ole Norrback, Finland och ett svarstal av rådets avgåen-
de president Anker Jprgensen, Danmark. Anföranden hölls därefter av
representanter för de fem partigrupperna: de konservativa, den social-
demokratiska gruppen, mittengruppen, vänstersocialisterna och den
liberaiistiska gruppen. Samtliga statsministrar deltog i debatten liksom
ett stort antal rådsmedlemmar. Generaldebatten koncentrerades till en
dag, men temadebatten under sessionens sista dag blev delvis en
fortsättning på den förstnämnda.

Utöver de inledningsvis nämnda rapporterna behandlade många
talare även den av statsministrarna den 12 november 1991 antagna s.k.
Mariehamnsdeklarationen. En redogörelse för denna har lämnats un-
der redogörelsen för den 4:e extra sessionen (s. 19).

Trafikminister Ole Norrback framförde som sin personliga uppfatt-
ning, att oviljan att ge nordiska instanser övernationellt ansvar fram-
stod i en alltmera bjärt kontrast till den beredskap vi har att avstå
nationell beslutanderätt till bredare europeiska organisationer. I det
nordiska samarbetets konsensusprocess följs regeln om att den som vill
minst bestämmer mest.

Ministerrådet har genom ett brett Baltikum—Östeuropa-program
gjort betydande satsningar i Baltikum. Det har dock tagit lång tid att
förverkliga ett gemensamt stödsystem för ekonomin och för investe-
ringar. Stödprogrammet innebär att ca 105 miljoner ECU går till
Estland, Lettland och Litauen för investeringar och tekniskt bistånd
under perioden 1992—1995.

Genom EES-avtalet förs alla de nordiska länderna från och med år
1992 in i en gemensam marknad. För Norden är det viktigt att nu

besinna sin identitet som en stark europeisk region, byggd på en nära
gemenskap mellan länderna och folken. Målet bör vara att ge rum för
nordiskt samarbete också inom EG.

Anker J&rgensen konstaterade att rådet inte behövde skämmas över
det gångna året: många beslut och initiativ hade tagits. Ministerrådet
befinner sig emellertid i en vänta-och-se-situation men statsministrar-
nas deklaration ger ökat hopp. Ett förstärkt nordiskt samråd i utrikes-
och säkerhetspolitiska frågor och en större roll och större ansvar hos
statsministrarna för det nordiska samarbetet hälsas med tillfredsställel-
se. Det far dock inte bli så, att talet om omläggning och prioriteringar
betyder nedskärningar. Handlingsplaner och program behövs för att
ange inriktningen på samarbetet.

I en internationell organisation som Nordiska rådet som saknar
överstatlighet och tvångsmedel är politisk vilja och ömsesidiga hänsyn
ett absolut krav om vi skall uppnå resultat.

Jan P Syse, talesman för de konservativa, framhöll att år 1992 kan
bli ett nytt stort år i nordiskt och europeiskt samarbete. Norden har
tagit långa och beslutsamma steg i riktning mot EG. De baltiska
länderna har blivit självständiga. Året 1992 kan bli den tidpunkt då vi
på allvar erfar att EG-medlemskap för de nordiska länderna kommer
att knyta oss ännu starkare samman. Annars är det mycket som tyder
på att det nordiska samarbetet har nått så långt som det är möjligt. De
nuvarande strukturerna baseras på det som en gång var.

Många nordiska ambitioner förverkligas först genom EES-avtalet
och medlemskapsanknytningen. Det är naturligt att det framtida sam-
arbetet bl.a. bygger på de fyra friheterna. De utgör motorn i det
europeiska integrationsarbetet.

Mats Nyby framhöll på den socialdemokratiska gruppens vägnar att
samarbetsministrarnas syn på det nordiska samarbetet i ett integrerat
Europa, redovisad i programmet, var anemiskt, och han instämde i
ekonomiska utskottets kritik att det var alltför analyspräglat, för lite
genomarbetat och för lite konkret. Många konkreta förslag hade förts
fram av utskottet utan att beaktas i programmet.

I ministerrådets program nedprioriterades största delen av det eko-
nomiska samarbetet. Detta är ett grovt misstag, som bör rättas till,
eftersom en nedprioritering på sikt innebär en marginalisering av
Nordiska rådet. Socialdemokraternas medlemsförslag lyfter fram nä-
ringspolitiken och det ekonomiska samarbetet. En handlingsplan för
infrastrukturen i Norden måste utarbetas, annars kan våra konkurrens-
fördelar försvagas. EG planerar en långsiktig utveckling av infrastruk-
turen byggd på regionalt samarbete. De nordliga områdena i Europa
omfattas inte av planerna och därför måste vi själva svara för betydan-
de investeringar. Dessa skall ha som utgångspunkt våra stora avstånd
och vår höga kunskapsnivå.

Statsminister Carl Bildt konstaterade att Norden äntligen höll på att
ta steget in i Europa. När det nordiska samarbetet byggdes upp på
1950-talet motsvarade det den tidens logik och nödvändighet. Det har
också varit av stor betydelse för våra länder, men en ny tid ställer nya
krav. I internationaliseringens tidevarv rivs gränser, och nya möjlighe-

1992/93:NR1

ter skapas. De gamla nationalstaterna har blivit för små för att klara av
den nya tidens utmaningar och därmed byggs ett helt nytt samarbete
upp.

En nordisk isolationism skulle vara den säkrast tänkbara vägen till
nordisk tillbakagång. Det är i stället det europeiska engagemanget som
är nyckeln till vår nordiska framtid. Den stora uppgiften för 1990-talet
är att bygga en ny samarbets- och säkerhetsordning för Europa. Om
detta arbete misslyckas är faran att den "stora oredans tid" kommer att
hota freden och friheten för många européer.

Nordeuropa kommer att bli en av de intressantaste delarna av
Europa under 1990-talet: moderniseringen av våra ekonomier och
samhällen, utvidgningen av våra samarbetshorisonter österut och de
politiska och ekonomiska förändringarna i våra länder bidrar till en
ny dynamik i Norden. Detta ställer också nya krav på det nordiska
samarbetet. Mindre papper och mera politik!

Anneli Jäätteenmäki framhöll som talesman för mittengruppen, att
de politiska utgångspunkterna för det nordiska samarbetet hade för-
ändrats. Oavsett vilken väg de enskilda länderna väljer i den europe-
iska integrationen är det viktigt att de enskilda ländernas beslut respek-
teras.

Mittengruppen är övertygad om att Nordiska rådet behövs även i
framtiden. Inom EG får parlamentet en allt starkare roll och därför får
inte den demokratiska dimensionen ges upp. Vi måste dock skapa en
flexiblare och snabbare beslutsgång i rådet. Det kommer också fram-
över att finnas behov för internt nordiskt samarbete.

Ett intensifierat energisamarbete borde utvecklas, även om det inte
skulle beröra samtliga nordiska länder. Det skulle bl.a. ge en mer
decentraliserad energiproduktion.

Claes Andersson, talesman för vänstersocialisterna, ansåg att statsmi-
nistrarna har kapat åt sig makten i Nordiska rådet. Detta skall bli en
lika odemokratisk apparat som EG men det skall vi inte godta.

Vänstern säger ja till ökade internationella kontakter men vill verka
för ett samhälle där demokratin fördjupas i lokalsamhället. Europa bör
inte bygga enbart på kravet på ekonomisk tillväxt och världsdominans
utan på att överbrygga klyftan mellan nord och syd, rika och fattiga.
Tryggandet av fred i Europa kan förverkligas bara utifrån ett globalt
ansvar och en ny ekonomisk världsordning.

Carl I Hagen, talesman för liberalistiska gruppen, framhöll att Nor-
diska rådet gradvis bör avvecklas och ersättas av ett samarbete inom
ramen för det europeiska samarbetet i EES och EG. Rådet borde
partipolitiseras, eftersom det är mer partipolitiken än vilket land man
kommer från som förenar parlamentarikerna.

Ingvar Carlsson konstaterade, att de senaste årens utveckling har
skapat helt nya förutsättningar för fred, samarbete och integration i
Europa. I detta perspektiv är ett fortsatt och fördjupat nordiskt samar-
bete en styrka och en självklarhet.

1992/93 :NR1

Det stora problemet i Europa i dag är arbetslösheten. Vi borde
därför få samma enighet över parti- och nationsgränserna om att
arbetslösheten aktivt måste bekämpas som vi bland de politiska partier-
na har fått mot främlingsfientlighet och rasism.

Satsningar på infrastruktur och utbildning spelar en avgörande roll
för tillväxt och full sysselsättning. Här kan vi ytterligare stärka vår
regions konkurrensfördelar genom att utveckla vårt samarbete kring
stora och kostsamma infrastruktursatsningar. Genom vårt internatio-
nella bistånd, i nord—syd-dialogen, inom invandrar- och flyktingpoliti-
ken och i det globala miljösamarbetet kan våra länder gemensamt vara
en stark kraft i det internationella samarbetet.

Miljöminister Olof Johansson framhöll, att Norden hade mycket att
ge i ett nytt Europa med öppenhet, demokrati och samarbete. Betydel-
sen av nordiskt samarbete ökar genom de nya möjligheterna till
europeisk samverkan och detta gäller särskilt arbetet för levande
kultur, regional utveckling och god miljö.

Det finns en underton i debatten att Nordiska rådet har spelat ut sin
roll. Därför är det viktigt att inga missförstånd skapas om viljan att gå
vidare.

Politiken för regional balans är helt avgörande för de nordiska
länderna eftersom vi har vidsträckta geografiska områden och är
glesare befolkade än det övriga Europa. Det gäller därför att satsa på
näringspolitik, infrastruktur, högskolesatsningar och på traditionell
regionalpolitik.

Att besluta i enighet innebär att undvika spänningar och att skapa
politisk förankring. Nationellt självbestämmande sätts före överstatlig-
het. När andra beslutsformer accepteras inom EES-avtalets ram eller i
ett kommande EG-mediemskap är det en signal till nytänkande också i
Norden och Nordiska rådet.

Lena Öhrsvik talade å socialutskottets vägnar och nämnde särskilt ett
par frågor som var viktiga i det fortsatta nordiska samarbetet. Det ena
gällde nordbors rättigheter, som borde utgöra ett eget samarbetspro-
gram för framtiden. Den nordiska modellen, som innefattar välfården i
vid bemärkelse, möjliggör hög förvärvsfrekvens, skapar stabilitet på
arbetsmarknaden och underlättar en strukturell omvandling. Vi har
alltså en komparativ konkurrensfördel som vi inte får förlora.

Den andra punkten är den fulla sysselsättningen som även är målet
för den ekonomiska handlingsplanen. När denna upphör bör ett
särskilt handlingsprogram för arbetsmarknadssektorn utarbetas där må-
let bevaras. Samarbetsprogram behövs även i fortsättningen och bör
fastställas med parlamentariskt inflytande och i dialog med ministrar-
na. Hit hör också social- och hälsovårdsområdet.

Statsrådet Alf Svensson betonade att den europeiska identiteten inte
enbart hade att göra med nationsgränser, marknadsekonomi, unions-
tankar etc. Den hade också att skaffa med mänskliga rättighetsfrågor
och med en gränslös solidaritet. Vi får inte tappa vårt globala perspek-
tiv. När Europa väl läkt samman kommer vi att tvingas till ett vida
större globalt engagemang än vad vi tycks orka med för närvarande.

1992/93:NR1

FN-systemet bör få möjlighet att spela en mer betydelsefull roll. Det
nordiska FN-projektet visar dels vad nordiskt samarbete kan uträtta,
dels hur FN:s organisation och arbete skall kunna effektiviseras.

Elver Jonsson framhöll att Norden stod inför nya utmaningar. Vi
ställde aktivt upp för de baltiska staterna när de bröt sig loss ur det
sovjetiska järngreppet. Nu handlar det om överlevnaden, den demokra-
tiska utvecklingen och på sikt ett ekonomiskt och socialt välstånd. De
nordiska länderna bör konkret kunna hjälpa till med oljeleveranser
för energi och uppvärmning, en del av spannmålsöverskottet och stöd
till de valutor som de baltiska länderna avser att introducera.

Mer än en miljon människor är i dag arbetslösa i Norden. Åtgärder
måste sättas in. Det gränsregionala samarbetet måste också utvecklas.

Marianne Andersson nämnde att det nordiska samarbetet på kultur-
området måste intensifieras, eftersom kulturpolitiken är kittet i det
nordiska arbetet. Ett utökat radio- och TV-utbyte är ett av de viktigaste
medlen för att stärka den nordiska identiteten och öka språkförståel-
sen. Kultursamarbetet med Baltikum måste öka och folkrörelserna,
särskilt ungdomsorganisationerna prioriteras i samarbetet.

I det europeiska förändringsarbetet måste det parlamentariska infly-
tandet förstärkas.

Kommunikationsminister Mats Odell nämnde det i Norden gemen-
samma angreppssättet inom trafik- och miljöområdet som ett exempel
på ett väl fungerande samarbete. Transportsektorn är den mest miljö-
belastande sektorn och därför måste ökade resurser sättas in för att lösa
problemen.

EES-avtalet innebär bl.a. att EFTA-länderna gentemot EG talar med
en röst. De förra måste därför koordinera sin politik på olika områ-
den. I Norden har man i allt väsentligt en gemensam grundsyn på
transportområdet och denna bör vi nu föra ut både i EFTA och i EG.

Ylva Annerstedt betonade, att det nu, när EES-avtalet slutits och
flera nordiska länder uttalar sin vilja att bli medlemmar i EG, är
viktigt att ha en vision om vad vi vill uppnå gemensamt i Norden.
Denna vision kan utgöra en nordisk strategi för Europasamarbetet,
inriktad på en fredlig och demokratisk utveckling och ökat inbördes
ekonomiskt, socialt och kulturellt beroende. Målet är varaktig fred och
starka demokratier, medlet ekonomisk integration och tillväxt. Därför
måste övernationella regler till på miljöområdet för arbetstagare och
för att garantera de öppna gränserna. Strategin kräver också ett ökat
inflytande för de folkvalda.

Civilminister Inger Davidson konstaterade att den s.k. subsidiaritets-
principen hade skrivits in i EG:s grundlag efter Maastrichtmötet. Den
skulle förhoppningsvis påverka politiken i många länder så att beslu-
ten inte fattades på högre nivå än nödvändigt.

Demokratiseringsprocessen i Östeuropa och Baltikum har blottlagt
stora hjälpbehov, och kommunerna borde därför ges större möjligheter
till biståndsinsatser.

Kommunernas rätt till självstyre måste hävdas i det europeiska
integrationsarbetet och principen slås fast också i EG-sammanhang.

1992/93 :NR1

Ingrid Näslund framhöll att kontakten med grannländerna har varit
naturlig för många nordbor och samhörighetskänslan mellan våra folk
är unik. Det starka engagemanget för miljön bottnar i en stark känsla
för samhörighet med naturen.

För att behålla och stärka vår nordiska identitet bör kännedomen
om de andra ländernas språk och kultur förbättras genom skolans
undervisning och personliga kontakter.

Statsrådet Ulf Dinkelspiel betonade, att man genom EES-avtalet har
uppnått en högre nivå i samarbetet också mellan de nordiska länderna
genom förverkligandet av de fyra friheterna och genom ett etablerat
samarbete på andra områden. Samtidigt utvecklas ett intensivt arbete i
Central- och Östeuropa för att bistå de nya demokratierna i deras
utveckling. Scenförändringarna skapar nya möjligheter för det nordis-
ka samarbetet, för regeringarna, för företag och organisationer och för
individer. De innebär en mycket påtaglig vitalisering av det nordiska
samarbetet.

Lars Moquist pläderade för en reduktion av den nordiska budgeten
med 80 procent. Rådet borde koncentrera sig på energi- och miljöfråg-
or och samordna biståndssamarbetet med Baltikum. Det globala bi-
ståndssamarbetet måste förändras. Principen ett givarland—ett motta-
garland borde lanseras och parallellt bistånd undvikas.

E.2 Förbundskansler Helmut Kohls framträdande

Förbundskansler Helmut Kohl blev den förste utomnordiska regerings-
chef som inviterats att tala vid en session med Nordiska rådet.

I sitt tal pläderade förbundskanslern starkt för regional samverkan
samtidigt som han förkastade alla tendenser till centralism. Kohl talade
också varmt för ett utökat Östersjösamarbete och vädjade om nordisk
hjälp till återuppbyggnaden av Östeuropa. Kohl lovade vidare att
Tyskland skall stödja och söka påskynda de nordiska EFTA-ländernas
inträde i den europeiska gemenskapen.

E.3 Temadebatt om Norden efter 1992

På sessionens sista dag anordnades en debatt kring ovannämnda tema.
Samtidigt behandlades fem medlemsförslag, ett ministerrådsförslag om
program för det nordiska samarbetet efter 1992 samt slutbehandlades
ministerrådets redogörelse om planerna för det nordiska samarbetet (C
2/1992). Rådet behandlade dessa saker i ett sammanhang. Besluten
återges i följande avsnitt E.4.

Anneli Jäätteenmäki, Finland, ekonomiska utskottets talesman, kon-
staterade att det nya i utvecklingen av det nordiska samarbetet är att
statsministrarna tagit sig an arbetet med att fastställa överordnade
riktlinjer för att utveckla och stärka samarbetet samt att ministerrådet
lagt fram ett förslag om det nordiska samarbetet efter 1992. Det
sistnämnda saknade dock en helhetssyn på det nordiska samarbetet.
Det innehöll också dubbla budskap om det parlamentariska inflytandet
på det nordiska samarbetet. Samtidigt som man hävdade att detta

1992/93:NR1

skulle stärkas lade man fram förslag som gick stick i stäv mot detta.
Inga förslag gavs om hur parlamentarikerna skall fä inflytande när
samarbetet flyttas över till informella, flexibla nätverk.

Ministerrådets ordförande Ole Norrback, Finland, påpekade att mi-
nisterrådet under 1991 utfört ett omfattande utredningsarbete för att
evaluera det officiella nordiska samarbetet och analysera konsekvenser-
na av ett EES-avtal. Resultaten möjliggör anpassningen av samarbetet
till det nya läge som inträder när EES-avtalet träder i kraft. Det är
svårt att finna betydande substantiella skillnader mellan ministerrådets
och ekonomiska utskottets betänkande. De yttre betingelserna för det
nordiska samarbetet förändras, och det är viktigt att bevara flexibilite-
ten.

Parlamentarikernas roll inom det nordiska samarbetet skall fortsatt
vara central oberoende av vilka organisatoriska och politiska föränd-
ringar samarbetet genomgår.

Sten Andersson, socialdemokratiska gruppens talesman, ansåg, att
rådets arbetsformer inte är i takt med tiden. De nordiska länderna står
inför gigantiska arbetsuppgifter. Vi blir alltmer beroende av ett snabbt
och komplicerat skeende i vår omvärld vilket vi själva bara i begränsad
utsträckning rår över. Om vi skall kunna bevara och helst förstärka
det parlamentariska inflytandet på detta skeende måste vår organisa-
tion bli effektivare och reaktionssnabbare.

Den nordiska välfärdsmodellen och det nordiska samarbetet som en
viktig del av den står sig väl vid en internationell jämförelse. Den har
hittills varit en stark grund för det nordiska samarbetet, och den
kommer att stå sig också vid en anslutning till EG.

Peder SQnderby, Danmark, mittengruppens talesman, framhöll att
det nordiska samarbetet måste bli mera målinriktat. Infrastruktursats-
ningarna måste effektiviseras. Det gränsregionala samarbetet och Ös-
tersjösamarbetet måste intensifieras och ske inom Nordiska rådets ram.
Samarbetet i det arktiska området måste inriktas så, att resurserna
tillvaratas på rätt sätt. Miljösektorn är ett viktigt område där EG måste
fas med. Kultursektorn bör förstärkas, och detta gäller särskilt media-
samarbetet.

Nordiska rådet bör inrikta sitt arbete på Srre projekt och utskotten
ha modet att sortera bort framlagda medlemsförslag. Den internatio-
nella debatten bör utvecklas vid sessionerna.

Sten Svensson, talesman för konservativa gruppen, underströk, att
det nordiska samarbetet måste bli mer sammanhållet för att kunna
leda till det uppställda målet. Rådet måste precisera egna ambitioner
och målsättningar för att effektivt kunna driva dem i den europeiska
beslutsprocessen. Rådet måste också ta konsekvenserna av institutionel-
la förändringar som följd av EES-avtalet och undvika dubbelarbete.

Ett stabilt freds- och säkerhetssystem som säkrar fred och frihet i
Europa måste byggas upp. Detta går inte att göra utan ett fungerande
västeuropeiskt samarbete.

Kjellbj0rg Lunde, Norge, vänstersocialistiska gruppens talesman, an-
märkte att flertalet i rådet önskade lägga sig på en anpassningsstrategi
mot EG och dess beslutsstruktur, ett ministerstyre, utan att parlamen-

1992/93:NR1

tarikerna spelar någon väsentlig roll. Om det går så, är det desto
viktigare att den utomparlamentariska delen av det nordiska samarbe-
tet får goda villkor och stöd av ministerråd och parlamentarikerför-
samling. Detta gäller bl.a. Föreningen Norden och olika nordiska
institutioner, nordiska hus osv.

Rådet borde koncentrera sig på energiplaneringen i Norden och på
socialt utsatta gruppers problem.

Carl I Hagen, Norge, liberalistiska gruppens talesman, ifrågasatte om
det fanns någon plats för en nordisk parlamentarikerförsamling när de
flesta, förhoppningsvis alla nordiska länder blir medlemmar i EG och
så som vi också har det med EES-avtalet. Mycket av det arbete som
har bedrivits i Nordiska rådet blir nu en del av EES-avtalet och senare
EG-arbetet. Därför borde man börja med nya kort, för en helt ny
situation, som vi ju befinner oss i.

Nordiska rådet skall självt besluta om sitt arbete och inte överlämna
åt ministerrådet att dra upp riktlinjerna.

Mats Hellström ansåg att Norden ägnade sig alltför litet åt sin egen
infrastruktur. En handlingsplan bör utarbetas som innefattar transpor-
ter, datanät, telenät, kunskapsvägar, vuxenutbildning, universitet och
högskolor. Ministerrådet bör prioritera detta område.

När vi talar om europeisk identitet bör vi våga ta upp våra nordiska
värderingar. Om man inte för fram den nordiska samfundsmodellen
kommer man till Europa med ett torftigt budskap.

Miljöminister Olof Johansson påpekade, att förverkligandet av de
fyra friheterna ställde nya krav på det nordiska samarbetet. Inom
ramen för en integrerad marknad blir marknadskraftens styrka allt
viktigare. Från den synpunkten blir den samlade nordiska ekonomin
alltmer avgörande och därmed också den regionala ekonomin. Ett
samfällt nordiskt agerande behövs nu. Ministerrådet ger högsta priori-
tering åt arbetsmarknadspolitik och regionala utvecklingsfrågor. Detta
är en del av den nordiska samhällsmodellen.

När det gäller miljön är Nordens ansvar och gemensamma uppgifter
enorma. Vi bör höja våra miljöambitioner på hemmaplan och samti-
digt driva på utvecklingen internationellt.

Subsidiaritetsprincipen är ett nyckelord i den nya Europapolitiken.
Den är inte någon nyhet för Norden: den är en del av vår demokrati
och kultur. Därför måste även kulturen vara ett prioriterat område.

E.4 Antagna yttranden, rekommendationer m.m.

E.4.1 Presidiet

Rekommendation nr 30 angående gemensam nordisk
utlandsrepresentation i vissa nya stater (A 992/p)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att arbeta för en större samordning av de nordiska ländernas ut-
landsrepresentation särskilt i nya stater.

1992/93:NR1

I sitt betänkande över medlemsförslaget fann presidiet, att man i det
fortsatta arbetet bör ha en praktisk syn på frågan och gå in för
åtgärder, som kan genomföras och snabbt ge resultat. Presidiet under-
stryker vidare att man bör inrikta sig på åtgärder som kan ge de
nordiska länderna tillsammans en så heltäckande diplomatisk närvaro
som möjligt i hela världen, t.ex. en arbetsfördelning mellan de nordis-
ka länderna i mera fjärran länder.

Presidiet rekommenderar att man i detta arbete går in för så
rationella, praktiska arrangemang som möjligt så att man tillförsäkrar
nordbor möjligheter att få hjälp oavsett om ens eget land är represente-
rat eller inte. Vidare att man ger bredast möjliga information om
Norden till de nya stater man etablerar diplomatiska förbindelser med.

Rekommendation nr 31 angående samarbete i det arktiska
området (A 994/p)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att ta initiativ till ett heltäckande arktiskt samarbete på regeringsni-
vå.

Presidiet konstaterade i sitt betänkande över medlemsförslaget att det
arktiska området omfattar inte endast Norden och Ryssland utan också
Canada och USA. Speciellt Canada har visat intresse för samarbete i
området. Det krävs ett internationellt samarbete i det arktiska området
för att kunna utnyttja resurserna och förhindra missbruk och skade-
verkningar i den sårbara naturen. Presidiet anser att Nordiska rådet
och de nordiska regeringarna bör följa upp de utspel, som kommit
från Canada. Ett första steg till ett samarbete i det arktiska området
vore att följa de förslag som tas upp i medlemsförslaget.

E.4.2 Socialutskottet

Rekommendation nr 3 angående utvidgning av den nordiska
arbetsmiljökonventionen (A 959/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att låta utvidga den nordiska arbetsmiljökonventionen med tillägg
om rätt till fortbildning, kompetensutveckling och medbestämmande
för anställda av alla kategorier.

Rekommendation nr 4 angående utökad nordisk
arbetsmiljöstatistik (A 959/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att inom ramen för samarbetsprogrammet för en bättre arbetsmiljö i
Norden låta utarbeta nordisk statistik över arbetsskador, sjukskrivning-
ar, förtidspensioneringar m.m. att tjäna som underlag för samlade
nordiska åtgärder.

I sitt betänkande fann socialutskottet att ett genomförande av det
bakomliggande medlemsförslaget skulle kunna medföra en höjning av
ambitionsnivån i ministerrådets samarbetsprogram. Emellertid fann

1992/93 :NR1

utskottet den nordiska arbetsmiljökonventionen vara ett mer relevant 1992/93:NR1
instrument i fråga om vidareutbildning, kompetensutveckling och
medbestämmande än, som föreslagits, arbetsmarknadsöverenskommel-
sen, inte minst för att förbättra möjligheterna att hävda den nordiska
modellen i EG-sammanhang. Utskottet anförde att det mesta av vad
som inom EG kallades "den sociala dimensionen" enligt nordiskt
synsätt tillhörde arbetsmiljöområdet i vid bemärkelse (arbetslivsområ-
det), såsom rätten till arbete, arbetarskydd, föreningsfrihet, strejkrätt,
medinflytande, yrkesutbildning, fri rörlighet och jämställdhet. Mot
bakgrund av den vikt som inom EG fästs vid "den sociala dimensio-
nen" borde i det fortsatta nordiska arbetet eftersträvas parallellitet med
motsvarande EG-arbete, med möjlighet till gehör även för mera ambi-
tiösa arbetsmiljökrav.

Utskottet konstaterade vidare att en gemensam nordisk statistik över
arbetsskador, sjukskrivningar, förtidspensioneringar m.m. skulle utgöra
ett naturligt led i ministerrådets arbete på arbetsmiljöområdet. I sam-
band med ministerrådets planerade jämförelse av arbetsmiljöförhållan-
den i Norden och EG kunde en gemensam nordisk statistik visa var
framtida insatser borde sättas in.

Sten Svensson reserverade sig mot utskottets hemställan enligt punkt
2 (rek. 4) till förmån för en rekommendation till Nordiska ministerrå-
det begränsad till utskottets förslag, enligt punkt 1 (rek. 3).

Rekommendation nr 5 angående nordiska sjömanspensioner

(A 96//s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i anslutning till arbetet med en ny trygghetskonvention mot
bakgrund av EES-avtalet företa en utredning över vilka olika regler
som gäller för uppnående av full ålderspension och andra pensioner
för sjömän i hemlandet och i annat nordiskt land, och

att därefter vidta sådana åtgärder som syftar till att i pensionshänse-
ende jämställa sjömän bosatta i annat nordiskt land med sjömän
bosatta i det land enligt vars lagregler pensionen utbetalas.

Socialutskottet konstaterade dels att effekten av den nordiska arbets-
marknaden var mycket märkbar inom nordisk sjöfart, dels att de
nordiska reglerna var otillräckliga för att principen i den nordiska
trygghetskonventionen — att de sociala rättigheterna skall bibehållas
vid flyttning inom Norden — skulle kunna upprätthållas. Detta peka-
de, enligt utskottet, mot att systemet för sjömanspensioner borde
förenhetligas i Norden. Med hänvisning till stora olikheter i de nordis-
ka ländernas system för pensionering av sjömän, varvid Norge med en
avsevärt större sjöfartssektor än övriga länder erbjöd ett särskilt pro-
blem, förordade utskottet att frågan om sjömanspensioner borde
grundligt utredas. En sådan utredning rörande främst regler i de olika
länderna för uppnående av full ålderspension och andra pensioner för
sjömän i hemlandet och i annat nordiskt land torde, enligt utskottet,
kunna göras till ett led i det vidare arbetet med en ny trygghetskonven-
tion.

Rekommendation nr 6 angående samarbetsprogram inom bygg-
och bostadssektorn (B 123/s, A 969Is och A 984/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa ett nytt nordiskt samarbetsprogram inom bygg- och
bostadssektorn för tiden 1992—1996 med beaktande av de synpunkter
som anförs av socialutskottet.

Socialutskottet, som efter rådets 39:e session erhållit bygg- och bostads-
sektorn som nytt ämnesområde, åberopade inledningsvis den gransk-
ning av det nordiska byggsamarbetet som rådets budget- och kontroll-
utskott utförde 1990, vari bl.a. konstaterades att den politiska styrning-
en varit bristfällig och att gemensamma mål för byggsamarbetet sakna-
des. Utskottet noterade med tillfredsställelse den allmänna utformning-
en av det föreliggande programförslaget som svar på budget- och
kontrollutskottets synpunkter.

Utskottet ifrågasatte emellertid om budgetramen 8 miljoner danska
kronor för 1992 och därefter, när den ekonomiska handlingsplanen
upphörde, 7 miljoner danska kronor, vore tillräcklig för den ökning
av ambitionsnivån som bl.a. aviserade delprogram och utskottets syn-
punkter förutsatte. Enligt ministerrådsförslaget fanns goda förutsätt-
ningar för ett fördjupat erfarenhetsutbyte och jämförande studier av
olika styrmedels effekter att lägga till grund för nationella reformer
bl.a. rörande bostadsfinansieringsreglers och subventioners inverkan på
kostnader för bostadsbyggandet, bostädernas fördelning och förmögen-
hetsuppbyggnad, bostadsbehovens förhållande till befolkningens sam-
mansättning och skilda ägande- och upplåtelseformer. Att lägga upp
flera undersökningar av denna typ så att slutsatserna blir användbara
kunde, enligt utskottet, svårligen utföras inom en oförändrad budget-
ram. Utskottet slog vidare fast att målen för bostadspolitiken borde
vara klara och mätbara och pekade särskilt på behovet av större
inflytande för boende gentemot byggföretag och fastighetsförvaltare.
Vidare måste handikappanpassningen av bostadsfastigheterna tas in i
själva byggandet.

Utskottet konstaterade också, att de bostadssociala målsättningarna
krävde stora resurser. Bostadspolitiken måste under alla omständighe-
ter beslutas av varje land för sig, men gemensamma utgångspunkter
vore till fördel. Målsättningen måste enligt utskottets mening vara att
alla skall ha rätt till en rymlig och bekväm bostad och inflytande över
sin boendesituation. En balans måste därför skapas mellan marknadens
fria funktionssätt och den mängd offentligt ingripande som erfordrades
för att skapa en situation på bostadsmarknaden, som vore förenlig med
den nordiska välfärdsmodellen.

Ingrid Näslund och Sten Svensson reserverade sig mot utskottets
hemställan. Enligt reservanterna borde en utvärdering av ländernas
bostadspolitiska lösningar till grund för fortsatt avreglering inom sek-
torn föregå ett antagande av ett nordiskt samarbetsprogram inom bygg-
och bostadssektorn. Reservanterna ville därför be om ett nytt förslag
med redogörelse för ovannämnda utredning.

1992/93:NR1

Rekommendation nr 7 angående nordisk färdtjänst (A 971/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i den konvention om sociala tjänster som är under utarbetande
inarbeta regler om nordisk giltighet för färdtjänstlegitimation.

Rekommendation nr 8 angående gränsöverskridande färdtjänst
(A 971/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att medverka till att kommuner på var sin sida om nordiska riks-
gränser avtalar om gränsöverskridande lärdtjänst.

Rekommendation nr 9 om handikappanpassning av internationella
persontransporter (A 971/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att arbeta för att internationella persontransportförbindelser samt
stationer handikappanpassas.

Utskottet anförde i sitt betänkande att möjligheter borde skapas inte
bara för rikstäckande utan även för nordisk giltighet för färdtjänstlegi-
timation. 1 fråga om gränsöverskridande färdtjänst borde möjlighet ges
för gränskommuner att avtala härom enligt den nordiska konventio-
nen om gränskommunalt samarbete.

Utskottet konstaterade att en utvidgad färdtjänst inom länderna var
en resursfråga men hävdade att lokala bestämmelser borde utformas
om giltighet för färdtjänstlegitimation i alla nordiska länder. Enligt
utskottets uppfattning borde bestämmelser om internordisk färdtjänst
ingå i ett nytt separat nordiskt avtal om socialtjänster. Med hänvisning
till kostnadsaspekten fann utskottet vissa begränsningar ofrånkomliga i
fråga om antal resor per år och regler för att motverka missbruk. Även
dessa frågor borde ingå som en del i arbetet på en ny nordisk
konvention om social service.

Enligt utskottet var det synnerligen viktigt att handikappanpassa alla
offentliga transportmedel liksom även stationer och hållplatser, vilken
fråga de nordiska länderna borde driva även på internationellt plan.

Rekommendation nr 10 angående nordiskt hälso- och
sjukvårdssamarbete med Baltikum och Östeuropa (A 980/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda förutsättningarna och finansieringsformerna för ett nor-
diskt hälso- och sjukvårdssamarbete med Baltikum och Östeuropa.

Enligt utskottets mening borde nordiska insatser samordnas med
WHO:s Eurohealth Program. Ett nordiskt program för hälsobistånd till
Baltikum och Östeuropa borde sålunda utarbetas i nära samarbete
med WHO, dock så att det kunde innebära avvikelser och exempelvis i
större utsträckning avse Baltikum.

Utskottet pekade på betydelsen av samordning även med de baltiska
staterna och Baltiska rådet samt underströk att ett utvidgat hälso- och
sjukvårdssamarbete inte borde föranleda uppbyggnad av nya institutio-

1992/93:NR1

ner. Finansieringsfrågorna borde undersökas av ministerrådet, förslags- 1992/93:NR1
vis efter det att ministerrådets förslag om ett baltiskt investeringspro-
gram behandlats.

Utskottet framhöll vidare att samarbetet i form av vänortsförbindel-
ser mellan nordiska kommuner och kommuner i Baltikum och Öst-
europa i princip kunde utsträckas till att innefatta även hälso- och
sjukvårdsområdet och menade att den föreslagna nordiska insatsen
borde innefatta även stöd till kommunernas vänortsutbyte. Utskottet
underströk starkt att Nordiska hälsovårdshögskolans kurser i folkhälso-
kunskap för forskare och lärare från Östeuropa hade en naturlig plats
i den nordiska insatsen. Ett annat viktigt element i den nordiska
insatsen vore stöd för etablering av läkemedelskontroll, i linje med
Nordiska läkemedelsnämndens projekt "estnisk läkemedelskontroll".

Rekommendation nr 11 angående nordbors rättigheter i Norden
(A 986/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i samband med förverkligandet av den nya sociala trygghetskon-
ventionen och EES-avtalet i Norden även ta upp de förslag till
åtgärder och informationsinsatser som tas upp i Nordiska rådets re-
kommendation nr 33/1990 om handlingsprogram för nordbors rättig-
heter i Norden, samt

att i samband härmed undersöka möjligheterna att ytterligare under-
lätta det gränsregionala samarbetet i Norden och undanröja kvarvaran-
de hinder för samarbete och kontakter över gränserna.

Utskottet hänvisade till ministerrådets tidigare utredningsarbete och
informationsinsatser om nordbors rättigheter. Utskottet erinrade vidare
om sitt principprogram över temat nordiskt medborgarskap, som pre-
senterats vid den 31:a sessionen 1983, och om rekommendation nr
33/1990 angående ett handlingsprogram om nordbors rättigheter i
Norden.

Utskottet beklagade att ministerrådet inte funnit grund att lägga
fram ett förslag enligt rekommendationen nr 33/1990. Emellertid ansåg
utskottet att i och med förslaget till en ny nordisk konvention om
social trygghet och pågående arbete med att utarbeta en särskild
konvention om socialt bistånd och social service tillfälle kunde ges till
ett helhetsgrepp över frågan om nordbors rättigheter. Ministerrådet
borde även gå igenom de insatser som föreslagits i det aktuella med-
lemsförslaget och i utskottets principprogram från 1983, som ännu inte
genomförts. Utskottet framhävde inte minst behovet att förebygga
hinder för rörligheten i Norden till följd av olika anknytningsformer
till EG.

Slutligen underströk utskottet vikten av information om nordiska
avtal och företagna revideringar till samtliga lokala myndigheter och
av utarbetande av tillämpningsbestämmelser och vägledande kommen-
tarer till följd av den nya nordiska trygghetskonventionen och EES-
avtalet. Informationsinsatser angående nordbors rättigheter borde, en-
ligt utskottets mening, vara ett naturligt led i detta arbete.

Rekommendation nr 12 angående utbildningsprogram för
utveckling av social service (NOPUS) (B 125/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa ett nordiskt utbildningsprogram för utveckling av social
service i enlighet med ministerrådsförslag B 125/s och med beaktande
av de synpunkter som framförts av socialutskottet.

Socialutskottet noterade att ministerrådsförslaget innebar en höjning av
ambitionsnivån jämfört med hittillsvarande NOPUS-kurser. Motive-
ringen till detta var bl.a. att tilltagande internationalisering, utveckling-
en i Östeuropa samt knappa resurser ställde allt större krav på perso-
nal inom socialsektorn. Utskottet instämde i ministerrådets bedömning
att kvalificeringsbehovet var stort inom socialtjänsten och att fortbild-
ning i denna personalintensiva sektor var en viktig arbetsmiljöinsats.

Utskottet noterade att flyktingvården utgjorde ett av kursämnena
och framhöll att flyktingars och invandrares problem fortsatt borde
prioriteras. Utskottet såg med tillfredsställelse på den föreslagna "mat-
risorganisationen" med ett nätverk av experter för bestämda uppdrag.
Utskottet fann också ministerrådets skäl att placera NOPUS sekretariat
vid Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg övertygande, särskilt
med hänsyn till möjligheten att höja ambitionsnivån till forskarutbild-
ning och akademisk examen. Utskottet hade ingen erinran mot den
föreslagna finansieringsmodellen och noterade att avgiftsbeläggning
och självfinansiering av en del av kurserna eftersträvades.

Rekommendation nr 13 angående ny nordisk konvention om
social trygghet (B 128/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa det framlagda förslaget till ny nordisk konvention om
social trygghet med beaktande av de synpunkter som anförts av social-
utskottet, samt

att resultatet av arbetet med en nordisk konvention om socialt
bistånd och sociala tjänster föreläggs Nordiska rådet som ett minister-
rådsförslag och även innehåller delar som tillgodoser utskottets yrkan-
den vad gäller nordisk färdtjänst och, i tillämpliga delar, nordbors
rättigheter i Norden.

Socialutskottet konstaterade att det visat sig nödvändigt att införa en ny
nordisk konvention, då EES-avtalet jämfört med nuvarande konven-
tion innebar vissa inskränkningar. EG:s förordning nr 1408/1971, som
genom EES-avtalet blir tillämplig inom hela EES-området, omfattade
bara medborgare i EES-länderna, medan den nordiska konventionen
även gällde tredjelandsmedborgare. Vidare gällde EG-förordningen
inte hela befolkningen utan bara arbetstagare eller egna företagare
jämte familjemedlemmar.

Utskottet noterade att den nya nordiska trygghetskonventionen inne-
bar att EG-reglerna utsträcktes att gälla även tredjelandsmedborgare
och icke förvärvsarbetande. Rätt till hemtransport vid sjukdom under
tillfällig vistelse i annat avtalsland inkluderades också. Vidare innehöll

1992/93:NR1

3 Riksdagen 1992/93. 2 saml. NR 1

den föreslagna konventionen regler för folkpension för dem som aldrig 1992/93:NR1
förvärvsarbetat. Utskottet noterade med tillfredsställelse att de allra
flesta i Norden härigenom torde få högre folkpension och ingen få
lägre pension jämfört med nuläget.

Utskottet förutsatte avsevärda informationsinsatser och noterade att
en arbetsgrupp tillsatts för att utarbeta förslag till tillämpningar och
vägledande kommentarer samt förenklad praxis.

Utskottet noterade vidare att ministerrådet, mot bakgrund av att
EG:s regler var begränsade till den sociala trygghetsförsäkringen (i
motsats till den nordiska konventionen som även omfattade socialt
bistånd och sociala tjänster), tillsatt en arbetsgrupp för att utarbeta en
ny nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster att
föreläggas Nordiska rådets session i Stockholm 1994. Enligt utskottets
tidigare framförda mening föreföll EG-ländernas socialpolitiska ambi-
tionsnivå lägre än den nordiska, särskilt i fråga om barns rättigheter.
Utskottets tidigare önskemål att trygghetskonventionen borde utvidgas
till att omfåtta större delar av det socialpolitiska samarbetet, såsom
barn och familjepolitiken, narkotikapolitiken m.m. borde, enligt ut-
skottets mening, kunna föras in i mandatet för denna arbetsgrupp
liksom även frågan om regler för nordisk färdtjänst (A 971/s) och
tillämpliga delar av de synpunkter som utskottet anfört i fråga om
nordbors rättigheter (A 986/s). Detta gällde även synpunkter som
framförts av remissinstanserna, eventuellt även vad gällde arbetslöshets-
ersättning.

Sammanfattningsvis fann utskottet att ministerrådet genom "tvåstegs-
lösningen", en första konvention på trygghetsområdet som bevarade
den nordiska modellen på de områden där EES-avtalet skulle komma
att täcka det sociala området och en senare konvention med mer
specifikt nordiska regler, väl tagit hänsyn till utskottets farhågor för en
försvagning av den nordiska trygghetskonventionen i samband med de
nordiska ländernas anknytning till Europa.

Medlemsförslag i övrigt

Socialutskottet hade dessutom haft att behandla två medlemsförslag
som inte föranlett någon åtgärd från rådets sida.

-Medlemsförslag om homofil/lesbisk forskning (A 958/s)
-Medlemsförslag om nordisk undsättningsstyrka vid internationella

katastrofer (A 968/s)

Frågor

Inom socialutskottets område ställdes nio frågor:

E 4 till Nordiska ministerrådet angående tillämpning av Nordiska
ministerrådets beslut om ömsesidigt godkännande av provningsresultat
inom byggbranschen

E 13 till Nordiska ministerrådet om utbildning av tolkar på teck-
enspråk

E 23 till Nordiska ministerrådet om samnordisk utbildning och
legitimation av kiropraktorer

E 36 till Nordiska ministerrådet om finansiellt stöd till internatio-
nell samverkan om utarbetande av standardregler för handikappade

E 37 till Nordiska ministerrådet om stödordningen till handikappor-
ganisationernas nordiska samarbete

E 40 till Nordiska ministerrådet om information om organdonation

E 42 till Nordiska ministerrådet om fortsatta förstärkta insatser i
Norden mot reumatiska sjukdomar

E 43 till Nordiska ministerrådet om harmonisering av brandskydds-
bestämmelserna i Norden

E 45 till Nordiska ministerrådet om ratificering av vissa ILO-
konventioner

E.4.3 Ekonomiska utskottet

Rekommendation nr 14 angående förstärkning av Nordiska
industrifonden (A 98He)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vidta nödvändiga åtgärder för att stärka Nordiska Industrifondens
ställning och verksamhet för att främja det näringspolitiska samarbetet
i Norden.

Ekonomiska utskottet hade tidigare vid flera tillfällen uppmanat in-
dustriministrarna att framlägga ett samlat nordiskt näringspolitiskt
program. Man hade också påpekat att allvarliga konsekvenser inträder
för en rad samarbetsområden när stödet från den ekonomiska hand-
lingsplanen upphör 1992. Ett av dessa områden är det industriella
forsknings- och utvecklingsarbetet.

Utskottet beklagade nu att ministerrådet inte hade kommit med en
mera sammanhängande näringspolitisk plan för det nordiska samarbe-
tet med Nordiska industrifonden som ett viktigt redskap. Utskottet
måste här ta ställning till ett förslag utan att kunna sätta in det i ett
större sammanhang. Utskottet ansåg att fortsatt samarbete om industri-
ell forskning och utveckling bör prioriteras för att stärka de nordiska
ländernas konkurrenskraft och industriella utveckling särskilt i förhål-
lande till den europeiska marknaden.

Utskottet förväntade sig att industriministrarna snarast fattade beslut
om nödvändiga ändringar i fondens framtida verksamhet och att man
härvid också tog hänsyn till ekonomiska utskottets synpunkter bl.a. på
organisatoriska förbättringar och finansiering.

Rekommendation nr 15 angående upprättande av ett baltiskt
investeringsprogram (A 982/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i samarbete med de baltiska länderna och internationella intres-
senter upprätta programmet för tekniskt/finansiellt stöd och finansie-
ring av investeringar i Baltikum (Baltiskt investeringsprogram) med
hänsyn till likabehandling av de deltagande institutionerna och så att
aktiviteterna kan starta senast den 1 juni 1992.

1992/93:NR1

Utskottet fick i Mariehamn i november 1991 en redogörelse av finans-
ministrarna om behandlingen av NIB:s förslag om en baltisk invester-
ingsbank. Ministerrådet var inte övertygat om att denna lösning var
den mest kostnadseffektiva. Andra lösningar genom existerande inter-
nationella och nordiska samarbetsinstitutioner såsom Europeiska ut-
vecklingsbanken (EBRD) och NIB kunde tänkas. Ministerrådet hade
därför tillsatt en arbetsgrupp för att utreda frågan vidare.

I sitt betänkande över medlemsförslaget konstaterade utskottet att
det förelåg en bred enighet om att det är viktigt för de baltiska
ländernas vidareutveckling att de integreras i världsekonomin och att
det för detta behövs en finansieringsmekanism.

Utskottet framförde som sin uppfattning att man borde tillgodose
investeringsbehoven hos små och medelstora företag, dvs. de som faller
under gränsen för de investeringar som kan ske via EBRD. Utskottet
hade också informerats om det baltiska investeringsprogram som de
nordiska regeringarna lagt fram och som de baltiska ländernas rege-
ringar kunde godkänna och som också stöddes av NIB.

Regeringarnas förslag till baltiskt investeringsprogram består av:

1. Tekniskt stöd till uppbyggnad av nationella investeringsbanker i
Estland, Lettland och Litauen. För detta ändamål inrättas inom NIB
en fond.

2. Tekniskt stöd för att främja samarbetet mellan baltiska och
nordiska företag. För detta ändamål inrättas inom Nordiska projekt-
fonden (NOPEF) en fond.

3. Tekniskt stöd för att förbereda investeringsprojekt och för att
hjälpa till vid privatiseringarna. För detta ändamål inrättas en fond.

4. Utlåning från NIB för projekt för små och medelstora företag.
För detta ändamål skapas en låneram som garanteras fullt ut av de
nordiska länderna.

5. Utlåning från EBRD för olika riskkapitalsatsningar genom en
särskild baltisk fond. Till detta kommer samfinansiering från EBRD av
betydande omfattning.

Programmet löper över tre år, varefter det skall utvärderas.

Ekonomiska utskottet konstaterade att det nordiska regeringsinitiati-
vet tillgodosåg de baltiska ländernas intressen och därmed var ett
nordiskt-baltiskt samarbete, även om det baltiska inflytandet på pro-
grammet var något reducerat.

Ministerrådets förslag till baltiskt investeringsprogram var enligt
utskottet ett acceptabelt minimum. Ministerrådet borde närmare redo-
göra för verksamheten i det baltiska investeringsprogrammet före ses-
sionen i Oslo i mars 1993, så att utskottet kunde följa och påverka
arbetet.

Rekommendation nr 16 angående åtgärder för att stimulera till
innovationer i näringslivet (A 990/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda och värdera förutsättningar för att främja uppfinnarverk-
samhet och nyskapande verksamhet i Norden.

1992/93:NR1

Utskottet framhöll i sitt betänkande över medlemsförslaget, att man vid
flera tillfällen poängterat betydelsen av att Norden samarbetar om
teknisk/industriell forskning och utveckling och var enigt med förslags-
ställarna att existerande stödordningar borde utvecklas t.ex. i Nordiska
industrifondens regi. Det vore dock skäl att närmare värdera hur man
generellt kan främja uppfinnarverksamhet och nyskapande verksamhet
i Norden och även hur ett nordiskt uppfinnarmästerskap kunde arran-
geras. Utskottet stödde förslaget att ministerrådet gör den föreslagna
utredningen och utvärderingen, men tog inte ställning till nya stödord-
ningar eller till hur verksamheten skulle finansieras.

Rekommendation nr 17 angående höjning av Nordiska
utvecklingsfondens (NDF) kapital (B 127/e)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet och de nordis-
ka ländernas regeringar

att anta ministerrådsförslaget B 127/e om att fortsätta Nordiska
utvecklingsfondens verksamhet utan tidsbegränsning och att höja fon-
dens kapital med 150 miljoner SDR och att man tar hänsyn till
ekonomiska utskottets synpunkter, således att möjligheten av en ny
kapitalökning som ett resultat av en resultatorienterad evaluering 1995
hålls öppen.

Nordiska utvecklingsfonden (Nordic Development Fund, NDF) upp-
rättades den 1 februari 1989 som ett led i det nordiska biståndssamar-
betet för att främja ekonomisk och social utveckling i utvecklingslän-
derna. Fonden fick ett grundkapital på 100 miljoner SDR. 1 SDR
(Special Drawing Right) är knappt 8 svenska kronor. Fonden beviljar
räntefria lån med lång återbetalningstid för finansiering av biståndspro-
jekt av nordiskt intresse. Långivningen sker främst genom samfinansie-
ring med multilaterala finansieringsinstitut såsom Världsbanken och
regionala utvecklingsbanker.

En utvärdering av verksamheten gjordes under perioden mars—juli
1991. Nordiska ministerrådet fattade i december 1991 beslut om att
Nordiska utvecklingsfonden skall fortsätta sin verksamhet efter den 31
januari 1994. Fondens kapital föreslogs höjt med 150 miljoner (ca 1,2
miljoner svenska kronor) till 250 miljoner SDR från 1 januari 1993.

I sitt betänkande över ministerrådsförslaget ansåg utskottet det väl-
motiverat att utvecklingsfonden gjordes permanent dels på grund av de
positiva erfarenheter man hittills haft, dels på grund av den långsiktiga
karaktär, som fondens verksamhet innebär.

Utskottet konstaterade att den föreslagna ökningen av fondens kapi-
tal, 150 miljoner SDR, var för liten för att utveckla samarbetet med
stora internationella finansieringsinstitutioner och för att öka storleken
på de enskilda lånen. Därför borde kapitalbehovet enligt utskottet
prövas på nytt då fondens verksamhet evaluerades år 1995.

1992/93:NR1

4 Riksdagen 1992/93. 2 samt. NR 1

Rekommendation nr 32 angående Norden i det nya Europa

(B 129/e, A 996/e, A 1002le och A 1003le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd og de nordiske
ländes regeringer:

Norden i Europa

at udrede mulighederne i og konsekvenserne for det nordiske samar-
bejde af at samtlige eller de fleste nordiske lande bliver medlemmer af
EF,

at gennem en revision af Helsingforsaftalen, i de kommende medlems-
kabsforhandlinger og i de nordiske ländes bilaterale aftaler med EF
klargore, hvordan samarbejdet i Norden som region bedst tilpasses den
pågående integrationsproces i Europa og der igennem sikre mulighe-
derne for en stserkere og mere ambitiös udvikling af det regionale
nordiske samarbejde,

at arbejde for harmonisering af europaeiske regler på et hojt niveau
inden for arbejdsmarkedspolitikken med sigte på opnåelse af fuld
beskaeftigelse, miljökrav, arbejdsmiljokrav, ligestilling og socialpolitik-
ken,

at arbejde for at udvikle og skabe förståelse og tilslutning omkring den
nordiske samfundsmodel i en videre europaeisk sammenhaeng, blandt
andet på vigtige områder som arbejdsmarkedspolitik for fuld beskaefti-
gelse, ligestilling mellem konnene, miljökrav, arbejdsmiljobestem-
melser og sociale velfaerdsordninger, med sigte på harmonisering af
faelles europaeiske regler å hojt niveau,

at det vurderes på hvilke måder informations- og kontaktvirksomhe-
den i Bruxelles mest hensigtsmaessigt kan drives, f.eks. via et nordisk
informations- og kontaktkontor,

at de udenrigspolitiske samarbejde styrkes på områder af faelles interes-
se inden for rammerne af det officielle nordiske samarbejde,

at i udenrigspolitikken samarbejde om en faelles linje i FN og andre
verdensomspaendende organisationer saerligt i globale udviklings- og
miljosporgsmål.

Samarbejde internt i Norden

at de nordiske lande tillrettelaegger en politik, som prioriterer målsaet-
ningen om opnåelse af fuld beskaeftigelse,

at forsat prioritere det nordiske samarbejde inden for kultur, uddan-
nelse og forskning, miljd, arbejdsmiljo, ligestilling, forbrugerpolitik og
socialpolitik,

at der satses på en nordisk naeringspolitisk handlingsplan, med sigte på
at styrke okonomi og beskaeftigelse i Norden og bl.a. omfatter samord-
ning og styrkelse af naeringspolitik, infrastruktur, information og kom-
munikation i Norden,

at udbygge det nordiske samarbejde om de "fire friheder" med henblik
på etableringen af et graenselost Norden inden for rammerne af E0S-
aftalen og senere EF-medlemskab for samtlige eller de fleste nordiske

1992/93 :NR1

lande,

at förvaltningen av naturressourcerne bygges på princippet om baere-
dygtig udvikling,

0sters0en-Baltikum

at udvikle samarbejdet omkring Osterspen og på Nordkalotten med
hovedvsegt på samarbejde om miljpspprsgsmål, baeredygtig udvikling og
näringspolitik og således, att dette samarbejde indgår i en bredere
nordeuropeisk samarbejdsregion,

Institutionelle cendringer i nordisk samarbejde

at den parlamentariske indflydelse på det nordiske samarbejde styrkes
gennem festleggelse af klare politiske målsetninger og deraf fplgende
omlegninger af rådets og ministerrådets arbejde, og ved at ministerrå-
det systematisk tillrettelaegger samarbejdet således, at rådet lar indfly-
delse på beslutningsprocessen,

at tage initiativet til en förnyelse af Helsingforsaftalen i lyset af europa-
integrationen og behovet for et styrket og vitaliseret nordisk samarbej-
de, hvorved bl.a. de overordnede målsaetninger klargpres, institutioner-
ne styrkes og effektiviseres og der skabes rammer for et mere ambitipst
nordisk samarbejde,

at der, som en konsekvens af fastlagte målsaetninger og arbejdsopgaver,
ved förnyelsen af Helsingforsaftalen tillrettelaegges en revideret institu-
tionel struktur for det nordiske samarbejde,

at der i denne förbindelse i samarbejde med rådet gennemfpres en
vurdering af mulige organisationsforslag, herunder bl.a. fplgende:

at afholde flere, men kortere sessioner, at pge fuldmagterne til for-
mandskabet i ministerrådet, at skifte formandskab hvert halve år, at
styrke det partipolitiske samarbejde over graenserne, at overveje i
hvilken grad nordiske europapolitikere bpr deltage i Nordisk Råd, at
give Nordisk Råd budgetmaessig indflydelse samt at tillretteltegge den
mest hensigtsmaessige samordning af sekretariatsstrukturen for råd og
ministerråd,

at Vest-Nordens interesser i det nordiske samarbejde varetages ved
gennemgangen af den nordiske samarbejdsstruktur.

Det videre arbejde

at ministerrådet omarbejder og videreudvikler programförslaget, såle-
des som angivet af rådet og i lyset af statsministrenes overvejelser.

Medlemsförslag i övrigt

Ekonomiska utskottet hade dessutom haft att behandla två medlems-
förslag som inte föranlett någon åtgärd från rådets sida, nämligen

- Medlemsförslag om utbyggt elsamarbete i Norden (A 972/e)

- Medlemsförslag om kärnvapenfri zon i Norden (A 977/e)

1992/93: NR 1

Frågor

1992/93:NR1

Inom ekonomiska utskottets område ställdes fem frågor:

E 21 till Sveriges regering om handelsdiskriminerande avgift på
norska entreprenörers arbeten i Sverige

E 28 till Nordiska ministerrådet om ett nordiskt gasnät

E 38 till Nordiska ministerrådet om handikappaspekter inom turis-
men

E 39 till Nordiska ministerrådet om handikappaspekter i det nordis-
ka biståndssamarbetet

E 55 till Nordiska ministerrådet om bilburna gränspendlare

E.4.4 Juridiska utskottet

Rekommendation nr 18 angående gemensam nordisk lagstiftning
rörande barnskydd (A 948/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda möjligheterna för en gemensam nordisk lagstiftning för att
skydda barn mot misshandel och övergrepp.

Juridiska utskottet konstaterade att flertalet remissinstanser var positiva
till att harmonisera den nordiska lagstiftning som skyddar barn mot
misshandel och övergrepp. En gemensam lagstiftning kunde dock
medföra vissa problem på grund av nationella olikheter mellan de
nordiska länderna när det gällde praxis och värderingar. Utskottet
noterade att de olikheter som fanns mellan de nordiska länderna
gjorde att tiden ännu inte var mogen för en gemensam nordisk
lagstiftning. Förslaget gällde emellertid endast att utreda möjligheterna.
I förbindelse med integrationsprocessen i Europa var det viktigt att ha
en nordisk ståndpunkt till dessa problem. Med hänvisning härtill
kunde en gemensam nordisk utredning vara ett första steg mot en
större nordisk rättslig likhet.

Rekommendation nr 19 angående samnordisk specialistutbildning
inom barnomsorgen (A 948/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att etablera en samnordisk specialistutbildning inom barnomsorgen
som fort- eller påbyggnadsutbildning.

Utskottet konstaterade att det var viktigt att förebygga övergrepp mot
barn. Det fanns behov av att få en gemensam nordisk specialistutbild-
ning. Enligt utskottet kunde det vara ändamålsenligt att knyta en sådan
specialutbildning till redan existerande utbildningscentra t.ex. Nordis-
ka hälsovårdshögskolan i Göteborg.

Rekommendation nr 20 angående stöd till rättsutveckling i
Estland, Lettland och Litauen (A lOOLIj)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att bistå de baltiska staterna med utarbetande av ett program för ett
framtida baltiskt lagstiftningssamarbete, i samarbete med Nordiska
rådet

att bistå de baltiska staterna med experthjälp i förbindelse med
konkreta lagstiftningsuppgifter

att bistå de baltiska staterna med juridisk litteratur på aktuella
rättsområden

att undersöka möjligheterna att etablera ett gemensamt baltiskt cen-
ter för forskning om mänskliga rättigheter

att beakta motsvarande nationella insatser från de nordiska länderna
samt från centrala internationella organisationer som t.ex. Europarådet
och liknande när ovannämnda åtgärder skall genomföras.

Utskottsförslaget om stöd för att utveckla samarbetet på det rättsliga
området i Estland, Lettland och Litauen bygger på en rapport som
blev resultatet av att en delegation från juridiska utskottet besökte
representanter för de juridiska kommittéerna i de tre baltiska parla-
menten i december 1991.

Vid besöket nämndes speciellt fyra konkreta områden där det fanns
behov av och önskemål om stöd från Norden.

Baltiskt lagstiftningsprogram. Alla tre länderna hade behov av lagstift-
ning på nya rättsområden samtidigt som den gamla lagstiftningen
moderniseras. Önskemål fanns också om att få insikt i den europeiska
lagstiftningen via det nordiska lagstiftningssamarbetet. Speciellt det
nordiska lagstiftningsprogrammet som hade varit riktningsgivande för
det nordiska lagstiftningssamarbetet under senare år hade väckt intres-
se. Detta program kunde användas som modell för ett mera långsiktigt
lagstiftningssamarbete mellan de baltiska länderna.

Experthjälp. Önskemål hade framförts om rådgivning och expert-
hjälp från Norden på olika områden när det gällde det framtida
lagstiftningsarbetet.

Juridisk litteratur. Behov fanns av teoretiska kunskaper på olika nya
rättsområden bl.a. i form av juridisk litteratur.

Baltiskt centrum för forskning om mänskliga rättigheter. Intresse
fanns även för att skaffa sig mer kompetens när det gällde mänskliga
rättigheter och internationell lagstiftning, eventuellt genom att det
grundades ett centrum för forskning och utredning om mänskliga
rättigheter. Ett sådant institut kunde också vara en naturlig kontakt-
punkt till motsvarande institutioner i de nordiska länderna och i
övriga Europa. Europarådet var också inkopplat när det gällde mänsk-
liga rättigheter och lagstiftningssamarbete i Baltikum.

Juridiska utskottet ansåg det viktigt att de föreslagna åtgärderna
kunde igångsättas under 1992 och att det borde ske med hjälp av
medel som samarbetsministrarna avsatt för Baltikum.

1992/93: NR1

Medlemsförslag i övrigt

Juridiska utskottet hade dessutom haft att behandla ett medlemsförslag
som inte föranlett någon åtgärd från rådets sida.

- Medlemsförslag om medlemskap för de baltiska länderna i Nordiska
rådet (A 963/j).

Frågor

Inom juridiska utskottets område ställdes åtta frågor:

Eli till Nordiska ministerrådet om den fria rörligheten i Norden
E 12 till Finlands regering om anmälningsplikt för båtar i Finland
E 26 till Sveriges regering om upprättande av ett sameting i Sverige
E 34 till Nordiska ministerrådet om genomförande av rekommenda-
tioner

E 35 till Nordiska ministerrådet om Nordiskt samarbetsråd för
kriminologi

E 51 till Finlands, Norges och Sveriges regeringar om samernas
situation inför EES och EG

E 52 till Nordiska ministerrådet om arbetsfördelningen i Tornedalen
E 63 till Nordiska ministerrådet om kidnappning av barn

E.4.5 Miljöutskottet

Rekommendation nr 21 angående satsningar på det nordiska
gränsregionala samarbetet (A 9241m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att den samnordiska satsningen på de etablerade gränsregionala
samarbetsområdena över den nordiska budgeten skall fortsätta på
minst nuvarande nivå, samt

att ökningar i de samnordiska budgetresurserna även skall användas
till att utveckla det gränsregionala samarbetet i Norden.

Miljöutskottet konstaterade att i det nordiska samarbetsprogrammet för
regionalpolitik, trots huvudmålsättningen att främja en balanserad
regional utveckling, fanns en klar tendens till minskade bevillningar
till det gränsregionala samarbetet till förmån för ökade medel till
FoU-verksamhet på området. Enligt utskottet innebar denna policy-
ändring en olycklig tyngdpunktsförskjutning från konkreta regionpro-
jekt till traditionellt huvudstadsbaserat forsknings- och utredningsarbe-
te. Vad som i stället behövdes var, inte minst med hänsyn till den
begränsade budgeten, konkreta åtgärder och aktiviteter förankrade
bland den regionala befolkningen. Utskottet anförde bl.a. att det gräns-
regionala samarbetet hittills aktiverat insatser från länsstyrelser, lands-
ting och företagsorganisationer och gällt brett utvecklingsarbete inom
näringsliv, kultur, offentlig service och miljövård.

1992/93: NR 1

Rekommendation nr 22 angående gemensam tid i Danmark,
Finland, Norge och Sverige (A 979/m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda för- och nackdelarna med införandet av en gemensam tid
i Danmark, Finland, Norge och Sverige.

Miljöutskottet noterade i sitt betänkande att några remissinstanser från
Finland uttryckt tvekan och angivit såväl för- som nackdelar för
Finlands befolkning om medlemsförslaget skulle förverkligas. Utskottet
ansåg därför att en grundlig utredning rörande konsekvenserna av den
föreslagna harmoniseringen måste tillkomma.

Rekommendation nr 23 angående nordiskt samarbetsprogram för
fiskeri 1993-1996 (B 1261m)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att anta ett nordiskt program för samarbete inom fiskerisektorn i
enlighet med ministerrådsförslag B 126/m och Nordiska rådets syn-
punkter

att ministerrådet lämnar en årlig rapportering av samarbetsprogram-
met i sin verksamhetsberättelse, C 1.

Vid sin behandling av ministerrådsförslaget noterade miljöutskottet
inledningsvis att det trots gemensamma intressen fanns stora skillnader
mellan länderna avseende såväl fiskeripolitiken som näringens struk-
tur. Detta skapade en konkurrenssituation mellan vissa länder och
satte vissa begränsningar för samarbetet.

Miljöutskottet instämde i programmets huvudmålsättning att princi-
pen om bärkraftigt utnyttjande av havets resurser måste vara grundläg-
gande för de nordiska ländernas förvaltning av fisk och havets dägg-
djur. Utskottet underströk vikten av prioritering av näringspolitiken
inom sektorn men konstaterade samtidigt att hänsyn måste tas till såväl
naturvård som havets miljö. Med hänvisning till att största delen av
havsföroreningarna härrörde från landbaserade källor underströk ut-
skottet behovet av ett nära samarbete mellan fiskeri- och miijösektorer-
na.

I tillägg till i programmet uppräknade prioriteringsområden fram-
höll utskottet möjligheten att utnyttja hittills outnyttjade fiskarter.
Utskottet ansåg det viktigt att sektorn så långt möjligt diversifierade
fangstresurserna för att kompensera för minskad fångst.

Utskottet protesterade emellertid mot tanken att ökade fiskeriaktivi-
teter skulle finansieras nationellt och anförde att detta skulle betyda en
uttunning av samarbetet och sänkning av den kvalitets- och effektivi-
tetsnivå som förutsattes i programmet i övrigt. Grundprincipen måste
vara, enligt utskottet, att genom samarbete förebygga dubbelarbete och
aktivera de effektivaste resurserna i Norden. För att bibehålla denna
kvalitetsnivå måste tillskjutas gemensamma finansiella resurser. Där-
emot kunde nationell medfinansiering vara huvudregel vid projektval
inom sektorn.

1992/93:NR1

Vidare betonade utskottet behovet av att förstärka Nordens inflytan-
de i det internationella fiskerisamarbetet.

Medlemsförslag i övrigt

Miljöutskottet hade dessutom haft att behandla tre medlemsförslag som
inte föranlett någon åtgärd från rådets sida.

-Medlemsförslag om byggande av vägavsnittet Virtaniemi—Kirkenäs
som nordiskt projekt (A 965/m)

-Medlemsförslag om etablering av flera frihamnzoner i Norden (A
967/m)

- Medlemsförslag om Östersjöns framtid (A 970/m)

Frågor

Inom miljöutskottets område ställdes nitton frågor:

E 1 till Nordiska ministerrådet om bevarande av de tropiska regn-
skogarna

E 2 till Norges regering om tillämpningen av nya nordiska regler för
användning av utlandsregistrerad bil

E 7 till Nordiska ministerrådet om finansiering av nordisk ozon-
forskning

E 8 till Nordiska ministerrådet om atomkraftverket Dounreay i
Skottland

E 10 till Nordiska ministerrådet om avveckling av klororganiska
produkter och användning av klor i produktionsprocesser

E 15 till de nordiska ländernas regeringar om avveckling av använ-
dandet av ozonnedbrytande ämnen i Norden

E 16 till de nordiska ländernas regeringar om upphörande av
utsläpp av klorerade organiska ämnen

E 22 till Nordiska ministerrådet om förbud mot dumpning av
radioaktivt avfall i Nordsjön och Nordöstatlanten

E 25 till Nordiska ministerrådet om tyskt förslag till slutförvaring av
utbränt kärnbränsle i Dounreay

E 30 till Nordiska ministerrådet om insamling av mätinstrument för
miljöövervakning i Baltikum och S:t Petersburgregionen

E 31 till Nordiska ministerrådet om införande av skyddszoner inom
jordbruket i Norden

E 41 till Nordiska ministerrådet om drogmissbruk i trafiken

E 44 till Nordiska ministerrådet om åtgärder mot svavelutsläpp på
Kolahalvön

E 47 till Sveriges regering om porton på brevförsändelser i Norden

E 50 till Nordiska ministerrådet om trafikförbindelse
Oslo—Stockholm —Helsingfors—Baltikum

E 53 till Finlands och Sveriges regeringar om skydd av laxbeståndet
i Torneälv

E 56 till Nordiska ministerrådet om Skagerrakregionen som ett
nordiskt gränsregionalt samarbetsområde

E 58 till Nordiska ministerrådet om fisket i Östersjön

1992/93:NR1

E 60 till Nordiska ministerrådet om arbetet med att rädda Östersjöns 1992/93:NR1
miljö.

E.4.6 Kulturutskottet

Rekommendation nr 24 angående samarbete på trafikutbildningens
område (A 955/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i syfte att utbyta erfarenheter mellan de nordiska länderna på
trafikutbildningens område utarbeta informationsmaterial bestående av
nationell information om de regler och system som gäller i respektive
nordiska länder beträffande trafikundervisning för distribution och
användning av de nationella och lokala myndigheterna samt skolor i
de nordiska länderna.

I sitt betänkande över medlemsförslaget framförde kulturutskottet att
arbetet med trafikundervisning i skolan och därefter var av stor vikt
för ökad trafiksäkerhet. Utskottet hade uppmärksammat att samtliga
remissinstanser ansett det nödvändigt att stärka trafikundervisningen i
skolorna. Flera hade dock pekat på att det fanns stora problem för att
vidta åtgärder på nordiskt plan. Särskilt nämndes problemet med
tidsnöden i skolan och de stora olikheter som förelåg såvitt gällde
trafikundervisningens metoder, former och material. Utskottet ansåg
att problemen var av en sådan omfattning att det vid nuvarande
tidpunkt inte var aktuellt med en rekommendation om en samordnad
nordisk trafikundervisning i grundskolan.

Utskottet ansåg dock att de nordiska länderna borde dra nytta av
varandras erfarenheter på utbildningsområdet och att även trafikunder-
visningen i grundskolan och gymnasiet borde bli föremål för erfaren-
hetsutbyte. Enligt utskottet borde information sammanställas om vilka
regler som gäller i de nordiska länderna beträffande trafikutbildning.
Utskottet delade också förslagsställarnas uppfattning att det var nöd-
vändigt att öka trafiklärarnas utbildning men ville dock avvakta minis-
terrådets pågående utredning om en nordisk trafiklärarhögskola.

Rekommendation nr 25 om en nordisk textil sommarakademi

(A 957/ k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att undersöka möjligheterna att fa till stånd ett nordiskt arbetssemi-
narium för textilkonstnärer i form av en textil sommarakademi.

Kulturutskottet framhöll vid sin behandling av medlemsförslaget att
det allmänkulturella området bör prioriteras högt i det framtida nor-
diska kultursamarbetet. En nordisk textil sommarakademi kunde bidra
till att stärka det gemensamma nordiska kulturarvet. Akademin borde
enligt utskottets mening vara ett forum för erfarenhetsutbyte och inte
en institution för vidareutbildning. Utskottet underströk också vikten
av att en nordisk sommarakademi kopplades till en redan befintlig
institution som var verksam på området. Trots den strama ekonomin

5 Riksdagen 1992/93. 2 samt. NR 1

på kulturområdet borde en textil sommarakademi prioriteras. Akade-
min kunde starta som en engångsföreteelse varefter en utvärdering görs
och möjligheter till andra finansieringskällor undersöks.

Rekommendation nr 26 angående nordiskt revyfackligt
nätverkssamarbete (A 973/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att stödja de framlagda planerna med hänsynstagande till följande
synpunkter från utskottet:

1. Kulturutskottet stödjer medlemsförslaget som syftar till att öka
bredden samt stärka lokala miljöer och olika oorganiserade gruppers
deltagande i det nordiska kultursamarbetet.

2. Utskottet anbefaller att projektet ges stöd under en treårsperiod
och noterar att projektet efter denna period räknar med att bli
självfinansierande.

3. Utskottet understryker vikten av ett nära samarbete med de
frivilliga organisationer som är organiserade genom Nordiska amatör-
teaterrådet.

Kulturutskottet konstaterar att utgångspunkten för medlemsförslaget är
det redan existerande kompetens- och resurscentret för revyteater i
Norge och att förslagsställarna önskar bygga ut arbetet på nordisk nivå
med erfarenheter från detta. Utskottet anser det vara av stor vikt att det
inte skapas oklarheter eller missförstånd inom den nordiska amatörtea-
terrörelsen om organisation och idémässiga ramar för nätverkssamar-
betet. Utskottet understryker också att stöd till ett nordiskt nätverks-
samarbete inte far ske på bekostnad av Nordiskt amatörteaterråd och
att stödet blir tidsbegränsat. Enligt utskottet har tidigare erfarenheter
visat att ett blygsamt offentligt stöd till amatörverksamhet kan utlösa
stor aktivitet.

Rekommendation nr 27 angående ökat TV- och
radioprogramutbyte (A 9761k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att snarast vidta åtgärder för att få till stånd ett ökat nordiskt TV-
och radioprogramutbyte. Det bör i detta sammanhang värderas vilken
betydelse den stadigt ökade kapaciteten på de europeiska satelliterna
kommer att få på det nordiska programutbytet.

Nordiska ministerrådet har ställt sig positivt till de initiativ som
kulturutskottet har tagit för att få till stånd en diskussion om program-
utbyte och upphovsrättsliga kostnader. Ministerrådet har också på
förslag av kulturutskottet prioriterat medie- och filmsamarbetet i av-
snittet om nordisk kulturidentitet i sin redogörelse om planerna för
det nordiska samarbetet. Även om initiativ redan har tagits på detta
område önskade kulturutskottet stödja förslaget, inte minst med hän-
visning till att utskottet under lång tid arbetat för ett utökat utbyte av
TV- och radioprogram.

1992/93 :NR1

Utskottet pekade också på att ökad kapacitet och lägre priser genom
användning av europeiska satelliter kunde öppna nya möjligheter för
nordiskt programutbyte.

Rekommendation nr 28 angående handlingsprogram för
vuxenutbildning— VOKS FREM (1992—1996) (B 124/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att anta ett nordiskt handlingsprogram för att stärka vuxenutbild-
ningen i framtiden VOKS FREM (1992—1996) i enlighet med minis-
terrådsförslag B 124/k och med beaktande av de synpunkter som
anförts av kulturutskottet.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande att handlingsprogrammet är en
uppföljning av vad den nordiska kulturhandlingsplanen säger om
livslång inlärning som utbildningspolitisk strategi. Kulturutskottet un-
derströk betydelsen av mångfalden i den nordiska folkupplysningen
och vuxenundervisningen.

VOKS FREM överensstämde med grundprincipen i det nordiska
folkupplysningsarbetet om förankring i frivilliga och ideella organisa-
tioner. Målsättningen borde vara att Nordens folkliga akademi fick
rollen som informations- och servicecenter i enlighet med vad som
föreslagits i den nordiska kulturhandlingsplanen. Utskottet ansåg dock
att det var otillfredsställande att anta en handlingsplan som VOKS
FREM utan att ha säkrat finansieringen. Ministerrådet uppmanades att
följa upp de sakliga ambitionerna med försäkring om att programmet
skulle erhålla de medel som erfordrades för dess genomförande. Då
handlingsprogrammet inte innehöll någon budget ansåg utskottet sig
inte ha något underlag för att kunna uttala sig om huruvida kostnads-
ramen på 16 miljoner danska kronor var realistisk.

Medlemsförslag i övrigt

Kulturutskottet hade dessutom haft att behandla tre medlemsförslag
som inte föranlett någon åtgärd från rådets sida.

- Medlemsförslag om samarbete mellan de naturhistoriska museerna i

Norden (A 951/k)

- Medlemsförslag om upphovsrättslig ersättning vid distribution av
TV-program (A 962/k)

- Medlemsförslag om utredning av fartygsbaserad opera- och konsert-
verksamhet (A 988/k)

Frågor

Inom kulturutskottets område ställdes elva frågor:

E 14 till Nordiska ministerrådet om efter- och vidareutbildning av
arbetslösa ungdomar

E 20 till Finlands regering om svenska språkets ställning i Finland

E 29 till Sveriges regering om samarbete inom skola och utbildning

E 32 till Nordiska ministerrådet om gemensam nordisk utlandsinfor-
mation

1992/93:NR1

E 33 till Sveriges regering om finskspråkiga TV-sändningar i Sverige

E 48 till Sveriges regering om distribution av finska TV-program i
Sverige

E 49 till Sveriges regering om information om möjligheterna att
studera i annat nordiskt land

E 54 till Sveriges regering om Sveriges radios hörbarhet i södra
Finland

E 59 till Nordiska ministerrådet om kunskapen om Norden i våra
skolor

E 62 till Nordiska ministerrådet om ömsesidigt godkännande av
högre utbildningar

E 64 till Nordiska ministerrådet om upphovsrättsbetalning.

E.4.7 Budgetutskottet

Yttrande nr l angående Nordiska ministerrådets berättelse om det
nordiska samarbetet (Cl)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att vara uppmärksamt på att även högt prioriterade aktiviteter, t.ex.
miljösamarbetet med Östeuropa, det näringspolitiska samarbetet samt
vissa delar av standardiseringsarbetet, kan fa problem med finansie-
ringen när den ekonomiska handlingsplanen upphör,

att noga överväga konsekvenserna av att flytta ut administrationen
av stöd- och stipendieordningar från ministerrådssekretariatet samt att
därvid beakta både ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser,

att ge rådet möjlighet att yttra sig innan beslut fattas om att flytta
administrationen av Nordiska kulturfonden,

att i det fortsatta arbetet lägga vikt vid de synpunkter som budgetut-
skottet samt fackutskotten framfört.

I likhet med föregående år har budgetutskottet avgivit ett samlat be-
tänkande över C 1 med hänsynstagande till fackutskottens yttranden.
Dessa återges kort i det följande.

I sitt betänkande över C 1 framhöll budgetutskottet sin tillfredsstäl-
lelse över att arbetsprogrammet för Baltikum och Östeuropa kommit i
gång på allvar under 1991. Inte minst viktigt var miljösamarbetet.
Utskottet uttryckte dock viss oro för att miljösamarbetet med Östeuro-
pa samt andra högt prioriterade aktiviteter som det näringspolitiska
samarbetet skulle fa problem med finansieringen när den ekonomiska
handlingsplanen upphörde 1993.

Budgetutskottet hade också noterat att initiativ hade tagits för att
flytta ut administrationen av vissa stipendie- och stödordningar från
ministerrådssekretariatet. Detta skulle bl.a. gälla sekretariatsfunktionen
för Nordiska kulturfonden. Utskottet var kritiskt mot att förslaget inte
remitterats för yttrande till Nordiska rådet. Vidare hade utskottet svårt
att se vilka besparingar man gjorde totalt inom den nordiska budgeten
genom att flytta bort viss administration.

Juridiska utskottet konstaterade i sitt betänkande att samarbetet inom
lagstiffningsområdet måste ändra karaktär inom de områden som be-

1992/93 :NR1

rörs av EES-avtalet. I stället för nordisk lagharmonisering måste arbe-
tet koncentreras på att samordna de nordiska synpunkterna i förhål-
lande till EES. Utskottet framhöll att familjerätt, konsumenträtt och
ersättningsregler vid miljöskador var av speciellt intresse för utskottet.

Utskottet ansåg, att det var bra att ministerrådet under 1991 utnyttjat
resurser till att analysera den europeiska utvecklingens och EES-
avtalets konsekvenser på konsumentområdet i förhållande till EG-
integrationen. Även det nordiska samarbetet inom livsmedelsområdet
påverkades av EES-avtalet och den europeiska utvecklingen, varför
utskottet ansåg att lagstiftningssamarbetet på livsmedelsområdet i fram-
tiden borde inriktas på att samordna och harmonisera nordiska syn-
punkter, så att en gemensam nordisk hållning kunde presenteras i
europeiska fora.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse, att det nu tycktes vara
politisk enighet om hur den nordiska passkonventionen skulle hante-
ras i förhållande till EG:s gränskontrollkonvention, och ställde sig
positivt till de ansträngningar som gjorts för att passkonventionen
skulle kunna upprätthållas utan ändringar.

Kulturutskottet konstaterade inledningsvis att arbetsprogrammet för
Baltikum och Östeuropa följts upp genom diverse konkreta åtgärder
och pekade på den betydelse informationskontoren fatt för förmedling
av kunskap och kontakter mellan Norden och Baltikum. Utskottet tog
vidare upp förslaget om att flytta administrationen av en del nordiska
stöd- och stipendieordningar, bl.a. Nordiska kulturfonden, från minis-
terrådssekretariatet. Utskottet räknade med att få möjlighet att yttra sig
över konkreta förslag till utlokalisering. Utskottet konstaterade vidare
att det fortfarande fanns mycket att göra inom det nordiska mediasam-
arbetet, framför allt när det gällde upphovsmannarätt, och emotsåg
därför konkreta utspel i dessa frågor under 1992.

Inom området forskning och högre utbildning framhöll utskottet
betydelsen av att de nordiska medlen supplerade och vidareutvecklade
existerande nationellt arbete.

Miljöutskottet konstaterade med tillfredsställelse att miljöfrågorna i
allt större utsträckning integrerats i övriga sektorer och betonade att
miljöfrågorna till sin natur var tvärsektoriella och därför borde beaktas
inom alla sektorer. Utskottet efterlyste emellertid en redogörelse för
vilka resultat som uppnåtts i arbetet med att förbättra miljön i Norden
och dess närområden.

Miljöutskottet var överens med ministerrådet om att skapandet av en
gemensam nordisk transportmarknad, parallellt med utvecklingen i
EG, var en av de viktigaste frågorna inom transportsamarbetet. Utskot-
tet betonade emellertid att andra viktiga aktiviteter, som t.ex. trafiksä-
kerhetsarbetet, även i fortsättningen borde finnas bland de högst prio-
riterade områdena.

Inom regionalpolitiken hade ministerrådet utarbetat ett strategipro-
gram för det gränsregionala samarbetet 1992—1994. Miljöutskottet
ansåg att ett strategiprogram kunde vara ett lika bra verktyg som en
handlingsplan för det nordiska regionalpolitiska samarbetet. Utskottet
beklagade dock att man inte hade haft möjlighet att påverka utform-

1992/93: NR 1

ningen av programmet och påpekade att utskottet i vissa fäll hade en
annan uppfattning än ministerrådet om det framtida regionalsamarbe-
tet. Detta gällde framför allt prioriteringen, där ministerrådet ville
prioritera forsknings- och utvecklingssamarbetet medan utskottet ville
prioritera det gränsregionala samarbetet.

Socialutskottet konstaterade inledningsvis att EES-avtalet inte skulle
komma att utesluta nordiskt samarbete, såvida detta inte påverkade
EES-avtalet i negativ riktning. Utskottet påpekade emellertid att EES-
reglerna på vissa områden medförde ett minskat behov av nordiskt
samarbete medan det på andra områden innebar en ändrad inriktning
av samarbetet.

Inom arbetsmiljösektorn präglades arbetet i hög grad av utveckling-
en inom EG, och de nordiska länderna samarbetade aktivt inom det
internationella standardiseringsarbetet, något som delvis möjliggjorts
genom medel från den ekonomiska handlingsplanen. Utskottet menade
att arbetsmiljömyndigheternas möjligheter att påverka det europeiska
standardiseringssamarbetet inte fick minska när den ekonomiska hand-
lingsplanen upphörde. Utskottet hade med tillfredsställelse noterat att
ministerrådet stödde ett tvärfeckligt projekt för att studera några av de
problem som internationaliseringen medförde för den nordiska model-
len och det nordiska arbetslivet.

Utskottet som arbetade med ett internt handlingsprogram på handi-
kappområdet ville uttala sitt stöd för Nordiska nämnden för handi-
kappfrågor (NNH). NNH strävade efter att bidra till att "den nordiska
modellen" för handikappolitik lyftes fram i den europeiska integra-
tionsprocessen. Nämnden hade vidare föreslagit ministerrådet att avsät-
ta särskilda medel för ett nordiskt samarbetsprojekt inom europeisk
standardisering på hjälpmedelsområdet.

Ekonomiska utskottet konstaterade att C 1/1992 avspeglade en änd-
ring av inriktningen inom de viktigaste ekonomiska samarbetsområde-
na: ekonomi-, finans-, industri- och handelspolitik. Det fanns en
tendens att prioritera uppbyggande och underhåll av ett nordiskt
nätverkssamarbete och att samtidigt nedprioritera samarbetet på poli-
tisk beslutsnivå. Utskottet ansåg att ministerrådets strategi totalt sett
präglas av motsägande signaler och illustrerade detta med kommenta-
rer till utvecklingen inom några viktiga ekonomiska samarbetsområ-
den.

När det gällde industripolitiken aviserades redan 1990 ett minister-
rådsförslag om det nordiska näringspolitiska samarbetet, något sådant
förslag hade ännu inte framlagts. Ministerrådet hade inte heller tagit
ställning till den verksamhetsplan, som Nordiska industrifonden utar-
betade 1990, ändå framhölls i C 1/1992 att arbetet med fondens
utvecklingsstrategi för åren efter 1992 var avslutat. Ekonomiska utskot-
tet hade förväntat ett klarare politiskt ställningstagande från industri-
ministrarna för ett utbyggt nordiskt näringspolitiskt samarbete.

Inom det handelspolitiska området var det stora projektet om gräns-
kontroll avrapporterat. Rapporten innehöll en kartläggning av samtliga
lagar och regler kring gränskontrollproceduren. Utskottet förutsatte att

1992/93 :NR1

det fanns en politisk vilja att genomföra förenklingar av gränsprocedu-
rerna och ansåg att det var viktigt att de framlagda förslagen genomför-
des snarast.

Utskottet konstaterade att ambitionen inom ekonomi- och finanspo-
litiken var låg och fann det anmärkningsvärt att de ekonomiska
handlingsplanernas miljonsatsningar och de motsvarande politiska sats-
ningarna i arbetsprogrammet Norden i Europa 1989—92 inte hade
kunnat följas upp på ett mer ambitiöst sätt.

Yttrande nr 2 angående Nordiska ministerrådets redogörelse om
planerna för det nordiska samarbetet (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att arbeta för att kultursamarbetet även i fortsättningen blir en viktig
del av det nordiska samarbetet

att prioritera miljö i vid bemärkelse och att därvid särskilt beakta
miljöproblemen i Östersjön och Nordsjön

att arbeta för en bärkraftig resurshushållning som kan öka möjlighe-
terna för ett bättre totalutbyte av de förnybara resurserna

att arbeta för en utveckling av de nordiska ländernas konkurrens-
kraft i syfte att göra Norden till en tillväxtzon och att därvid beakta
forskningens betydelse, det gäller inte minst den teknisk-industriella
forskningen

att arbeta för en bärkraftig ekonomisk utveckling som kan trygga
och utveckla välfärden och välståndet i Norden

att arbeta för ett fortsatt och förstärkt nordiskt samarbete inom olika
internationella fora

att beakta sambandet mellan budgetens storlek och de uppgifter som
skall genomföras

att ta hänsyn till de speciella problem som finns i Västnorden, vid
användningen av de medel ur överskottet från 1990, som avsatts för att
styrka samarbetet i och med Västnorden

att redan nu planera för det fortsatta samarbetet med Baltikum, som
region och som enskilda medlemsländer

att vid prioriteringsarbetet inom de olika sektorerna ta hänsyn till
de synpunkter som framförts av rådets fackutskott.

Rådets fem fackutskott hade behandlat sina respektive fackområden
medan budgetutskottet gav allmänna synpunkter och kom med en
samlad prioritering på ministerrådets planer för det fortsatta samarbe-
tet.

Budgetutskottet konstaterade att ministerrådets planer för det nordis-
ka samarbetet speglade den osäkerhet som råder kring det nordiska
samarbetets framtid. Underlaget för C 2 1992 hade varit existerande
program och planer. De budgetkonsekvenser som förts fram inom de
olika sektorerna var i princip önskemål om finansiering av kommande
års aktiviteter. Inledningskapitlet var mycket kort och inte särskilt
informativt eller politiskt intressant, ansåg budgetutskottet. Övergri-

1992/93: NR 1

pande prioriteringar och konsekvenser saknades. Kapitlen om sekto- 1992/93:NR1
rernas verksamhet var däremot mera intressanta. De innehöll både
prioriteringar, tidsramar och budgetkonsekvenser.

Det hade varit värdefullt om C 2 även hade givit de övergripande
politiska signalerna och budgetförutsättningarna. Utskottet hade önskat
att samarbetsministrarna visat ett större intresse för att redovisa det
nordiska samarbetets framtid och fann det naturligt att en redovisning
lämnades för hur statsministrarnas Mariehamnsdeklaration följdes upp.
Budgetutskottet hade tidigare påpekat att det, oberoende av EES-avtal
eller medlemskap i EG, fanns angelägna samarbetsaktiviteter som
borde bedrivas inom det formaliserade nordiska samarbetet. Det gällde
t.ex. det nordiska kultursamarbetet. Här ville utskottet särskilt framhål-
la den nordiska kulturfonden. Även mediasamarbetet var betydelsefullt
för den nordiska gemenskapen liksom Nordplusprogrammet.

Oberoende av olika framtida anslutningsformer till EG fanns det
andra områden där det nordiska samarbetet fått ökad betydelse genom
den europeiska integrationen. Det gällde framför allt områden där
Norden genom samverkan kunde påverka olika beslut inom EG, t.ex.
standardiserings- och provningssamarbete inom ett antal sektorer.
Bland annat inom konsument- och livsmedelssektorerna, inom bygg-
sektorn, inom arbetsmiljöområdet och inte minst inom miljöområdet
var det angeläget att också det nordiska miljötänkandet fick genom-
slagskraft internationellt, påpekade budgetutskottet.

Utskottet pekade också på den negativa effekt som bortfallet av
medel från den ekonomiska handlingsplanen skulle komma att få på
samarbetet inom sektorerna ekonomi/finans, handel och industri.

Det var nödvändigt att det utarbetades planer för det fortsatta
samarbetet efter 1992. Med tanke på de många rekommendationer
angående samarbete med Baltikum som antogs vid sessionen 1991
borde en utvärdering redan nu ha skett så att det funnits beredskap,
både ekonomiskt och verksamhetsmässigt, för en fortsättning 1993,
ansåg budgetutskottet vidare.

Budgetutskottet konstaterade till slut att det inte var budgetens
storlek som var avgörande för samarbetets kvalitet utan den politiska
viljeyttringen och samordningen.

Budgetutskottet konstaterade också att fackutskotten hade gjort föl-
jande konklusioner över ministerrådets förslag om planerna för det
nordiska samarbetet.

Juridiska utskottet föreslog:

att det på lagstiftningens område utarbetas en handlingsplan om det
framtida nordiska lagstiftningssamarbetet som ett komplement till det
moderniserade nordiska lagstiftningsprogrammet från 1988
att det på jämställdhetsområdet utarbetas en ny handlingsplan
att det på konsumentområdet utarbetas en ny handlingsplan med
särskilt hänsynstagande till den internationella aspekten
att det på livsmedelsområdet utarbetas en ny handlingsplan med sär-
skilt hänsynstagande till den internationella aspekten
att det nordiska flyktingpolitiska samarbetet vidareutvecklas.

Kulturutskottet framhöll: 1992/93:NR1

att Nordiska kulturfonden måste tå ökade resurser. Fonden borde i
framtiden satsa på bl.a. den folkliga frivilliga kulturverksamheten, barn
och ungdom samt mångkulturella projekt

att mediaområdet måste få ökad betydelse inom det nordiska samarbe-
tet och kulturpolitiska, ekonomiska och upphovsrättsliga frågor måste
lösas. Förutsättningarna för ett ökat deltagande i det europeiska medie-
samarbetet måste klarläggas och hela bredden i mediepolitiken ges
större uppmärksamhet såvitt gäller TV, radio och tidningar m.m.

att barn och ungdom måste integreras i hela kultursamarbetet

att realiseringen av den nordiska utbildningsgemenskapen, bl.a. Nord-

plus, måste ges högsta prioritet

att det nordiska forskningssamarbetet måste koordineras internationellt

att planer för uppföljning av arbetsprogrammet för Baltikum måste
läggas fram

att ministerrådet måste framlägga en målsättning om sammanhang
mellan fackliga, politiska planer och budget för att genomföra dessa
planer.

Miljöutskottet föreslog:

att arbetet med miljöfrågorna intensifieras och far en starkare ställning
inom alla sektorer

att arbetet med Östersjöns sanering prioriteras

att ministerrådet omedelbart påbörjar arbetet med att under 1993

upprätta ett nordiskt professorat i internationella transporter

att transport- och kommunikationssektorn får tillräckliga finansiella
medel i 1993 års budget så att det blir förenlighet mellan ambitionerna
och möjligheterna att förverkliga dem

att inom regionalpolitiken prioritera det gränsregionala samarbetet,

samt

att bevillningar 1992 från den ekonomiska handlingsplanen till jord-
och skogsbruk samt fiske tilldelas dessa sektorer även 1993.

Socialutskottet ville framhålla följande:

1. "Nordbors rättigheter" bör bli innehållet i ett särskilt program
som grundas på en definition av "den nordiska modellen" och utgör
ett instrument vid en ökad harmonisering med EG:s regler.

2. Den fulla sysselsättningen är en viktig del av den nordiska
samhällssynen och måste bibehållas som ett mål för den ekonomiska
politiken. Mot denna bakgrund bör ministerrådet utarbeta ett nytt
samarbetsprogram för arbetsmarknadssektorn.

3. Ministerrådet bör utarbeta ett nytt samarbetsprogram på social-
och hälsovårdsområdet och därvid beskriva vilka områden som i
enlighet med EG:s "subsidiaritetsprincip" fortsatt bör regleras på nor-
disk nivå.

4. Projektområdet bostadspolitik bör ges högre prioritet och inriktas
på att möjliggöra en social bostadspolitik i de nordiska länderna.

5. De nordiska länderna bör tidsmässigt lägga upp sin handikappoli-

tik så att den tredje målsättningen i WHO:s program "Hälsa för alla år 53

2000" om bättre möjligheter för handikappade uppfylls.

Ekonomiska utskottets flertal ansåg sammanfattningsvis:

att en lång rad av de nya initiativ, som presenteras inom sektorerna
finans/ekonomi, industri, turism, energi och handel sammanfaller med
utskottets synpunkter såvitt gäller prioriteringarna av det näringspoli-
tiska samarbetet, samarbetet med Baltikum och lösningen av de många
finansiella problem som upstår genom bortfallet av den ekonomiska
handlingsplanen

att ministerrådet bör framlägga en samlad näringspolitisk handlings-
plan för att främja konkurrensförmågan, öka sysselsättningen och en
bärkraftig utveckling i Norden

att utskottet förutsätter, att "realt uäendret budgetniveau" för Nordiska
industrifonden betyder oförändrad nivå i förhållande till 1992
att ministerrådet borde ha presenterat en positiv inställning till
NO PEF:s verksamhet.

Rekommendation nr 29 angående budgetutskottets
kontrolluppgifter (A 9981b)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i det fortsatta arbetet beakta de synpunkter och förslag som
budgetutskottet framfört i redogörelsen för kontrolluppgifterna 1991
samt att rapportera till utskottet om vilka åtgärder som vidtagits

att därvid i samband med utvärderingen av BRYT-projektet särskilt
uppmärksamma att:

- lägga större vikt vid förberedelsefasen i ett nordiskt samarbetsprojekt
och att utarbeta konkreta mål och klara prioriteringar samt definiera
och placera det överordnade ekonomiska och politiska ansvaret.
Större nordiska projekt bör inledas med ett förprojekt

- beakta vikten av en kvalificerad och intresserad projektledare och att
försöka fa till stånd någon form av "nordisk projektledarträning"

att därvid i samband med undersökningen av arbetsgivaransvaret
vidta följande åtgärder:

-klargöra om begreppet arbetsgivaransvar har samma innebörd i
samtliga nordiska länder, om det finns reglerat i lagar och avtal samt
om de nordiska institutionerna i så fall omfattas av dessa lagar och
avtal

- låta göra en inventering av anställningskontrakten och undersöka
det faktiska rättsläget för olika grupper av anställda vid nordiska
institutioner.

Budgetutskottet redovisade kontrollverksamheten under 1991 i form
av ett utskottsförslag. Utskottet hade låtit granska dels det nordiska
BRYT-projektet, dels en undersökning av arbetsgivaransvaret vid nor-
diska institutioner.

Syftet med det nordiska BRYT-projektet hade varit att utveckla och
pröva metoder för att bryta könsfördelningen på arbetsmarknaden.

Med utgångspunkt i de synpunkter som kommit fram i rapporten,
uppmanade budgetutskottet ministerrådet att arbeta vidare med jäm-
ställdhetsfrågor, framför allt när det gällde kvinnors roll i den ekono-
miska utvecklingen och kombinationen familjeliv/arbetsliv. Utskottet

1992/93:NR1

uppmanade vidare ministerrådet att utnyttja nätverksmodellen som
organisationsform även i andra samarbetsprojekt och att då ta hänsyn
till de synpunkter som kommit fram i utvärderingsrapporten över
BRYT-projektet.

Rådets kulturutskott hade föreslagit att budgetutskottet skulle under-
söka arbetsgivaransvaret vid nordiska institutioner med anledning av
förslagen om att lägga ner ett antal nordiska institutioner inom kultur-
sektorn.

Med utgångspunkt i rapporten ville budgetutskottet att ministerrådet
undersöker om begreppet arbetsgivaransvar hade samma innebörd i
övriga nordiska länder som i Sverige, om det fanns reglerat genom
lagar och, i så fall, om de nordiska institutionerna omfattades av dessa
lagar och avtal. Utskottet ansåg att man borde sträva mot en enhetlig
praxis när man lade ned nordiska institutioner.

Internt beslut nr 1 angående riktlinjer för Nordiska rådets
budgetutskott (A 10041b)

Nordiska rådet ger budgetutskottet i uppdrag att granska även rådets
redovisningar och revisionsberättelser samt att förelägga dem för ple-
narförsamlingen för beslut.

Budgetutskottet hade i ett utskottsförslag föreslagit att rådets redovis-
ningar och revisionsberättelser skulle granskas av budgetutskottet i
likhet med vad som gällde för Nordiska kulturfondens årsredovisning-
ar och revisionsberättelser. Utskottet hade noterat att rådets presidie-
rapport innehöll kortfattade uppgifter om verksamhetens budget men
att varken årsredovisningar eller revisionsberättelser förelädes plenar-
församlingen för godkännande.

1992/93:NR1

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris
Vid en högtidlighet i Finlandiahuset den 3 mars 1992 utdelades
Nordiska rådets litteraturpris och musikpris om 150 000 danska kro-
nor vartdera. Till litteraturpriset hade bedömningskommittén nomine-
rat följande verk:

Danmark

Anne Marie Ejrnaes: Sneglehuset, roman (Rosinante)

Sören Ulrik Thomsen: Hjemfalden, dikter (Vindrose)

Finland

Olli Jalonen: Johan och Johan, roman (Alba)

Ulla-Lena Lundberg: Stora världen, roman (Söderströms/Alba)

Island

Frida A Sigurdardöttir: Medan nöttin lidur, roman (Reykjavik) (Medan
natten lider), roman (Rhodos)

Thorsteinn fra Hamri: Till Vidare Stilla Snöfall, diktsamlingar (Reykja-
vik)

Norge

Kjell Askildsen: Et stort öde landskap, novellsamling (Oktober)

Roy Jacobsen: Seierherrene, roman (Cappelen)

Sverige

Ingmar Bergman: Den goda viljan, roman (Norstedts)

Göran Sonnevi: Trädet, lyrik (Bonniers)

Grönland

Frederik Nielsen: Nunaga siunissat qanoq ippa (Atuakkiorfik) (Mit
land hvordan ser din fremtid ud?), trilogi om Grönlands nutida kultur
och historia

Litteraturpriset tilldelades den isländska författarinnan Frida A Sigur-
dardöttir för hennes roman "Medan nöttin lidur" (Medan natten lider)
med följande motivering:

"Romanen 'Medan nöttin lidur’ är djärv, nyskapande och har samti-
digt en poetisk skönhet. Verket går tillbaka till det förgångna i sökande
efter livsvärden, som har ett budskap till vår samtid. Den utspelas
delvis i nordvästra Islands storslagna natur och naturskildringen är en
del av textens magi. Boken försöker inte ge en illusion av att vi
fullständigt kan förstå våra förfäders verklighet. Den sätter ett fråge-
tecken för en traditionell historieuppfattning och en traditionell berät-
tarteknik och är samtidigt experimenterande. Frida A Sigurdardöttir

1992/93:NR1

beskriver i denna bok på ett lyriskt sätt vårt behov av historia och
berättelser och belyser hur svårt det är att finna fram till en enhetlig
sanning om liv och konst."

Till musikpriset hade följande verk nominerats:

Danmark

Karl Aage Rasmussen: Solos and Shadows, för stråkkvartett, 1983

Poul Ruders: Symfoni Himmelhoch jauchzend-zum Tode betrubt, 1989

Finland

Jouni Kaipanen: Carpe dieml, konsert för klarinett och orkester, 1990

Harri Vuori: Kri, för symfoniorkester, 1988

Island

Gudmundur Hafsteinsson: Lyric Shape, för symfoniorkester, 1980

Hrödmar Sigurbjdrnsson: Ljodasinfonia, för soli, kör och symfonior-
kester, 1987

Norge

John Persen: Et cetera, för kammarensemble, 1986-87

Lasse Thoresen: Symphonic concerto för violin och orkester, 1984
(rev. 86)

Sverige

Anders Eliasson: Symfoni nr 1, 1986

Jan Sandström: Konsert för trombon och orkester, 1988—1989

Musikpriset, som i år skulle tillfalla en tonsättare, tilldelades den
svenske tonsättaren Anders Eliasson för hans Symfoni nr 1 från 1986
med följande motivering.

"Anders Eliassons första symfoni är ett monumentalt verk av hög
konstnärlig halt — genomarbetad och detaljrik. Symfonien äger ur-
sprunglig äkthet och klarhet och utgör ett väsentligt bidrag till den
nordiska orkesterlitteraturen."

1992/93:NR1

Framställningar, yttranden samt interna beslut
vid Nordiska rådets 40:e session

1992/93:NR1

Bilaga

Framställningar

Nr lll992ls Insatser mot epilepsi (A 912/s)

Nordiska rådets presidium rekommenderar Nordiska ministerrådet

att stimulera till ökad nordisk forskning och informationsutbyte
rörande läkemedel och behandlingsmetoder samt för information och
upplysning till allmänheten om epilepsi

att utreda förutsättningarna för information och upplysning till
allmänheten om epilepsivård och ett samlat vårdprogram.

Nr 2/1992/e Förhöjning av Nordiska investeringsbankens
grundkapital (B 122/e)

Nordisk Råds Praesidium rekommanderer Nordisk Ministerråd

at snarest vedtage ministerrådsforslag B 122/e om forhpjelse af
Nordisk Investeringsbanks grundkapital, som bl.a. indebaerer en
forhojelse af grundkapitalen med 800 mill. SDR til samlet 2.400 mill.
SDR pr. 1. april 1993.

Yttranden

1 Nordiska rådets yttrande angående Nordiska ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet 1992 (Cl) (budgetutskottet)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att vara uppmärksamt på att även högt prioriterade aktiviteter, t.ex.
miljösamarbetet med Östeuropa, det näringspolitiska samarbetet samt
vissa delar av standardiseringsarbetet, kan få problem med finansie-
ringen när den ekonomiska handlingsplanen upphör,

att ge rådet möjlighet att yttra sig innan beslut fattas om att flytta
administrationen av Nordiska kulturfonden,

att i det fortsatta arbetet lägga vikt vid de synpunkter som budgetut-
skottet samt fackutskotten framfört.

2 Nordiska rådets yttrande angående Nordiska ministerrådets
redogörelse om planerna för det nordiska samarbetet (C 2)
(budgetutskottet)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att arbeta för att kultursamarbetet även i fortsättningen blir en viktig
del av det nordiska samarbetet

att prioritera miljö i vid bemärkelse och att därvid särskilt beakta
miljöproblemen i Östersjön och Nordsjön

att arbeta för en bärkraftig resurshushållning som kan öka möjlighe-
terna för ett bättre totalutbyte av de förnybara resurserna

att arbeta för en bärkraftig ekonomisk utveckling som kan trygga
och utveckla välSrden och välståndet i Norden

att arbeta för ett fortsatt och förstärkt nordiskt samarbete inom olika
internationella fora

att beakta sambandet mellan budgetens storlek och de uppgifter som
skall genomföras

att ta hänsyn till de speciella problem som finns i Västnorden, vid
användningen av de medel ur överskottet från 1990, som avsatts för att
styrka samarbetet i och med Västnorden

att redan nu planera för det fortsatta samarbetet med Baltikum, som
region och som enskilda medlemsländer

att vid prioriteringsarbetet inom de olika sektorerna ta hänsyn till
de synpunkter som framförts av rådets fackutskott.

Interna beslut

1 Riktlinjer för Nordiska rådets budgetutskott (A 10041b)

Nordiska rådet ger budgetutskottet i uppdrag att granska även rådets
redovisningar och revisionsberättelser samt att förelägga dem för ple-
narförsamlingen för beslut.

2 Finansiering av samarbetet i det arktiska området (A 994/p)

Nordisk Råd setter av ressurser til utviklingen av samarbeidet i det
arktiske område.

3 Internationell konferens inför samarbetet i det arktiska området
(A 994/p)

Nordisk Råd arrangerer en internasjonal konferanse som et forste steg
på veien mot et intensivt arktisk samarbeide.

1992/93:NR1

Bilaga

gotab 42250, Stockholm 1992

Redogörelse 1992/93:NR1

Redogörelse till riksdagen1992/93:NR1

Nordiska rådets svenska delegations berättelseangående verksamheten efter rådets 39 :esession t.o.m. den 40:e sessionen

Innehållsförteckning

A. Inledning

B. Delegationen

Medlemmar

Möten

Arbetsutskottet

Informationsverksamhet

Presskontakter

Skolkontakter

Allmänhet

Övriga kontakter

Övrig verksamhet

Sessionen

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna

C.l Presidiet

Medlemmar och möten

C.2 Utskotten

C.2.1 Juridiska utskottet

C.2.2 Kulturutskottet

C.2.3 Socialutskottet

C.2.4 Ekonomiska utskottet

C.2.5 Miljöutskottet

C.2.6 Budgetutskottet

C.3 Kommittéer

C.3.1 Redaktionskommittén

C.3.2 Valkommittén

D. 4:e extra sessionen 1991

D.l Antagna yttranden, rekommendationer m.m.

D.2 Statsministrarnas s.k. Mariehamnsdeklaration omdet framtida nordiska samarbetet

E. 40:e sessionen

E.l Generaldebatten

E.2 Förbundskansler Helmut Kohls framträdande

E.3 Temadebatt om Norden efter 1992

E.4 Antagna yttranden, rekommendationer m.m.

E.4.1 Presidiet

E.4.2 Socialutskottet

E.4.3 Ekonomiska utskottet

E.4.4 Juridiska utskottet

E.4.5 Miljöutskottet

E.4.6 Kulturutskottet

E.4.7 Budgetutskottet

Framställningar, yttranden samt interna beslutvid Nordiska rådets 40:e session

Framställningar

Yttranden

Interna beslut

Redogörelse till riksdagen
1992/93:NR1

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående verksamheten efter rådets 39 :e
session t.o.m. den 40:e sessionen

D.2 Statsministrarnas s.k. Mariehamnsdeklaration om
det framtida nordiska samarbetet

Framställningar, yttranden samt interna beslut
vid Nordiska rådets 40:e session