Redogörelse till riksdagen

1991/92:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet sedan rådets
trettioåttonde session t.o.m. trettionionde
sessionen

Redog.

1991/92:4

Nordiska rådets svenska delegation far härmed överlämna bifogade
berättelse angående sin verksamhet sedan rådets trettioåttonde session.
Särskild uppmärksamhet har ägnats rådets trettionionde session som
ägde rum i Köpenhamn den 26 februari—den 1 mars 1991.

Stockholm den 30 maj 1991

Karin Söder

Bert Isacsson

1 Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 4

Innehållsförteckning

A. Inledning...................................... 3

B. Delegationen ................................... 4

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna................ 7

C.l Presidiet .................................. 7

C.2 Utskotten ................................. 9

C.2.1 Budget- och kontrollutskottet............. 9

C.2.2 Kommunikationsutskottet ............... 10

C.2.3 Juridiska utskottet ..................... 10

C.2.4 Ekonomiska utskottet................... 10

C.2.5 Social- och miljöutskottet................ 11

C.2.6 Kulturutskottet........................ 11

C. 3 Kommittéer ............................... 11

C.3.1 Redaktionskommittén .................. 11

C. 3.2 Organisationskommittén ................ 12

D. 39:e sessionen .................................. 12

D. l Generaldebatten............................ 12

D.2 Manifestation för Baltikum ................... 18

D.3 Antagna yttranden och rekommendationer ....... 18

D. 3.1 Budget-och kontrollutskottet ............ 18

D.3.2 Kommunikationsutskottet ............... 23

D.3.3 Juridiska utskottet ..................... 29

D.3.4 Ekonomiska utskottet .................. 38

D.3.5 Social- och miljöutskottet ............... 44

D.3.6 Kulturutskottet........................ 51

E. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris ........... 60

Bilaga Framställning, yttranden och interna beslut antagna

vid Nordiska rådets 39:e session ....................... 62

1991/92:4

Redog. 1991/92:4

A. Inledning

Nordiska rådets 39:e session genomfördes även den i perspektivet av
pågående och förestående förändringar i det europeiska samarbetet.
Nordiska ministerrådets olika arbetsprogram för Norden i Europa och
för Östeuropa och Baltikum, rådets delegationsresa till Moskva och de
baltiska republikerna och EES-förhandlingarna reflekterades i rapport-
er och medlemsförslag och föranledde många kommentarer under
sessionen.

Det är utan tvivel så, att det nordiska samarbetet såväl till innehåll
som organisation står inför större utmaningar än någonsin tidigare
under rådets snart fyrtioåriga tillvaro. Den utredningsverksamhet som
internationella kommittén och organisationskommittén genomfört
inom rådet har gett ett brett underlag för bedömningen av hur rådets
verksamhet bör bedrivas i framtiden. Samtidigt återstår ministerrådets
bedömningar och EES-arbetets utgång innan en slutlig bedömning kan
göras. Att rådet bör bygga ut sina kontakter till parlament och organi-
sationer i Centraleuropa råder det numera full enighet om. Det
framtida nordiska samarbetet kommer främst att inriktas på en för-
stärkning av den nordiska identiteten med förbättrad språkförståelse,
ökat samarbete kring utbildning och forskning samt nordbors rättighe-
ter som centrala mål. Utåt gäller det att presentera den nordiska
modellen med dess betoning av människors miljö och levnadsvillkor
som en förebild för den sociala dimensionens förstärkning i allt
europeiskt integrationsarbete. Målsättningarna kan ställas högt efter-
som man vet att det regionala samarbetet kommer att vara av stor
betydelse även i framtiden.

Det nordiska samarbetets framtid och framgång är dock til syvende
og sidst beroende av vilka resurser som ländernas regeringar och
parlament är beredda att ställa till förfogande. Att det nordiska samar-
betet år efter år bedrivs inom en oförändrad ekonomisk ram innebär
relativt snabbt en faktisk tillbakagång. Detta rimmar illa med den i
Norden allt starkare övertygelsen om det nordiska samarbetets egenvär-
de också vid inträdet i större samarbetsarrangemang. Beslut om det
nordiska samarbetets framtida organisation bör därför också omfatta
realistiska beräkningar av kostnaderna för detta samarbete, gärna ställ-
da i relation till vad ländernas bidrag till ett omfattande Europasamar-
bete kan beräknas uppgå till. En sådan jämförelse kommer nämligen
än en gång att utvisa, att de ekonomiska ramarna för det nordiska
samarbetet är mycket blygsamma. Om t.ex. de med stor sakkunskap
och i full nordisk enighet framlagda handlingsplanerna för samarbetet
inte kan förverkligas på grund av bristande ekonomiska resurser är
detta i själva verket ett grundskott mot själva den nordiska samarbets-
tanken. Om man inte lyckas leva upp till vad denna kräver är
förutsättningarna för Nordens röst att bli hörd utanför Norden inte
särskilt goda. De nordiska länderna är var för sig för små för att
nämnvärt kunna påverka omvärlden. Denna erfarenhet har länderna
gjort i många internationella sammanhang. Man har samtidigt ofta 3

kunnat konstatera, att ett gemensamt uppträdande har gett en helt

annan tyngd åt nordiska uppfattningar och ställningstaganden. Vetska- Redog. 1991/92:4
pen härom bör vara en sporre i det nordiska samarbetet och en
ledstjärna för vårt deltagande i det internationella samarbetet.

B. Delegationen

Medlemmar

Riksdagen valde den 10 oktober 1990 medlemmar och suppleanter till
Nordiska rådets svenska delegation.

Till medlemmar utsågs Grethe Lundblad (s), Lennart Andersson (s),
Carl Bildt (m), Lahja Exner (s), Elver Jonsson (fp), Karin Söder (c),
Per Olof Håkansson (s), Wiggo Komstedt (m), Lena Öhrsvik (s), Olle
Östrand (s), Berit Oscarsson (s), Hans Nyhage (m), Ylva Annerstedt
(fp), Gunnar Björk (c), Lars Werner (v), Marianne Samuelsson (mp),
Hans Gustafsson (s), Karl-Erik Svartberg (s), Sten Svensson (m) och
Anita Johansson (s).

Till suppleanter utsågs Lars Ulander (s), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Arne Andersson i Ljung (m), Sten-Ove Sundström (s), Hugo Bergdahl
(fp), Gunilla André (c), Ulla Johansson (s), Filip Fridolfcson (m), Jan
Fransson (s), Bruno Poromaa (s), Birthe Sörestedt (s), Görel Bohlin
(m), Bengt Westerberg (fp), Olof Johansson (c), Björn Samuelson (v),
Krister Skånberg (mp), Nils T Svensson (s), Reynoldh Furustrand (s),
Inger Koch (m) och Iris Mårtensson (s).

Möten

Delegationen har hållit nio sammanträden sedan den 38:e sessionen i
Reykjavik.

Liksom under föregående verksamhetsperiod har den pågående inte-
grationen i Västeuropa, Nordiska rådets relationer till Östeuropa och
andra internationella samarbetsfrågor präglat arbetet under den gångna
perioden.

Vid flertalet av delegationens möten under 1990/91 har utrednings-
arbetet angående det nordiska samarbetets former och organisation disku-
terats. Organisationskommittén överlämnade sitt slutbetänkande i ok-
tober 1990 och den 7 februari 1991 avgav delegationen sitt yttrande
över betänkandet. Delegationen konstaterade att det i dagsläget inte var
möjligt att göra en fullständig bedömning av hur det nordiska samar-
betet kommer att utveckla sig i perspektivet av de bredare samarbetsar-
rangemang som Norden liksom övriga Europa ingår i inom kort. I
denna situation var det varken möjligt eller lämpligt att slutligt slå fast
hur den nordiska samarbetsorganisationen skulle se ut. De förslag till
ändringar av Helsingforsavtalet och Nordiska rådets arbetsordning som
diskuterades i betänkandet borde ses som etappreformer, som relativt
snart kunde komma att behöva ändras på nytt. Med dessa allmänna
synpunkter kunde delegationen i princip ställa sig bakom organisa-

tionskommitténs betänkande. På några punkter rådde dock skiljaktiga Redog. 1991/92:4
meningar i delegationen. Bl.a. gällde detta antalet ledamöter i presidiet
och antalet årliga sessioner.

En delegation från Nordiska rådet besökte Sovjetunionen och de
baltiska republikerna i oktober 1990. Vid mötet den 7 november 1990
diskuterade delegationen olika förslag att nationellt följa upp delega-
tionsresan till Baltikum. Delegationen beslöt att tillskriva ett antal
organisationer och myndigheter och framhålla det angelägna i omfat-
tande och snabba insatser i Baltikum. Ett antal rapporter om åtgärder
som är på gång gentemot Baltikum har från de tillskrivna insänts till
delegationen och samlats i en promemoria "Stöd till Baltikum".

Till delegationens möte den 20 februari 1991 var statsrådet Mats
Hellström inbjuden för att redogöra för aktuella samarbetsfrågor. Sa-
marbetsministern berörde de nordiska insatser som gjorts gentemot
Baltikum. Härvid framkom att de nordiska informationskontoren i
Tallinn, Riga och Vilnius nu var inrättade och att ministerrådet höll
på att anställa personal. Vidare anmäldes att stipendiefonden för uni-
versitets- och yrkesutbildning, som upprättats för stipendiater från de
baltiska republikerna, kommit i gång.

Arbetsutskottet

Vid delegationens konstituerande möte den 17 oktober 1990 omvaldes
Karin Söder till delegationens ordförande och Grethe Lundblad till
vice ordförande. Till medlemmar i arbetsutskottet utsågs, tillsammans
med ordförande och vice ordförande, Lennart Andersson, Per Olof
Håkansson och Wiggo Komstedt.

Arbetsutskottet har hållit åtta möten sedan 38:e sessionen och därvid
förberett bl.a. delegationens budget, andra ekonomiska frågor, perso-
nalärenden och beslutat om utdelningen av Nordiska rådets journalist-
stipendium.

Övrig verksamhet

Delegationen inbjöd de nordiska kontaktmannen i departementen till
möte den 19 februari 1991 för ömsesidig information om aktuella
frågor inför den förestående sessionen. Den 20 februari 1991 var
representanter för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer
(LSU) inbjudna för att presentera angelägna frågor i ungdomsorganisa-
tionernas nordiska samarbete. Representanterna anförde bl.a. vikten av
ett fortsatt samarbete med Baltikum och ett utvidgat Östersjösamarbe-
te. Vidare betonades behovet av kultur- och ungdomsutbyte såväl i
Norden som i övriga Europa.

Delegationen har också medverkat i programmet för de av riksdagen
inbjudna parlamentarikerna från de baltiska republikerna.

Informationsarbetet vid delegationens kansli består dels av medver-
kan i samnordiska, dels i egna, separata aktiviteter. Service till mass-
media är ett regelmässigt inslag i informationsverksamheten. Före
viktigare möten, sessioner, seminarier m.m. ges förhandsinformation i 5

form av pressmeddelanden och presskonferenser.

Nordiska rådets journaliststipendium på 60 000 kronor utdelades år
1990 till

Jan Backman, redaktör, Nya Wermlands-Tidningen, 6 000 SEK, för att
granska och jämföra svensk och norsk EG-anpassning.

Anna Cecilia Engqvist, frilansjournalist, 14 000 SEK, för att göra en
kartläggning av de nordiska ländernas inställningar till barn och
barnkultur.

Brita Marianne Häger, redaktör, Falukuriren, 10 000 SEK, för att göra
radioprogram om norska ungdomar för svenska ungdomslyssnare.
Sture Näslund, redaktör, Riksradion i Malmö, 25 000 SEK, för att
studera dels det Västnordiska samarbetet, dels planerna på att utveckla
en tillväxtregion längs linjen Hamburg—Kiel —Köpenhamn—Malmö.

Magnus Westerberg, studerande, 5 000 SEK, för att skriva reportage
om Färöarna och färöisk litteratur.

Information till skola och ungdom innebär oftast information till
lärare. Främst efterfrågas material som komplettering till de ordinarie
läromedlen i samhällsorientering där Norden och det nordiska samar-
betet oftast behandlas mycket knapphändigt. 1 oktober 1990 anordnade
svenska delegationen tillsammans med den danska ett seminarium för
lärare i samhällskunskap. Vid seminariet diskuterades frågor rörande
Öresundsbron, invandring och arbetskraft samt drogsituationen i Ore-
sundsområdet.

Samarbete med Föreningen Norden förekommer i många varierande
former. Regelmässig medverkan förekommer med artiklar i förening-
ens tidskrift, flera av kansliets anställda har förtroendeuppdrag i fören-
ingens styrelser och nämnder, delegationsmedlemmar och personal
deltar med föreläsningar och debattinslag ute i Föreningen Nordens
lokala verksamhet. Detta är några av inslagen i ansträngningarna att
bibehålla ett gott utbyte mellan Föreningen Nordens ideella verksam-
het och det officiella nordiska samarbetet. Föreningen och inte minst
de två regionala informationskontoren i Göteborg och Umeå är en
viktig distributionskanal för nordiska publikationer och informations-
material. Kansliet har tagit emot de genom Föreningen Nordens för-
sorg hitresta nordiska gymnasister som deltog i Nordiska skolungdoms-
mötet och ett 80-tal av de nordiska ungdomar som tillbringade somma-
ren som feriearbetande i Stockholm inom Nordjobb-projektets ram.

I samarbete med Svenska Institutet distribueras informationsmaterial
om Nordiska rådet på engelska, tyska och franska till svenska ambassa-
der och konsulat utanför Norden.

Kansliet tar emot ett stort antal förfrågningar och önskemål om
upplysningar om Nordiska rådet och det nordiska samarbetet i all dess
mångfald. Ett påtagligt intresse för Nordiska rådets arbete visas även
från internationella organ och intressegrupper utanför Norden.

Redog. 1991/92:4

Sessionen

Redog. 1991/92:4

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsre-
presentanter: statsminister Ingvar Carlsson samt statsråden Bengt Gö-
ransson, Anita Gradin, Birgitta Dahl, Mats Hellström, Bengt Lindqvist,
Georg Andersson, Ulf Lönnqvist, Ingela Thalén, Laila Freivalds, Göran
Persson, Rune Molin, Mona Sahlin, Maj-Lis Lööw och Allan Larsson.

Följande valda medlemmar deltog: Grethe Lundblad, Lennart An-
dersson, Carl Bildt, Elver Jonsson, Karin Söder, Lahja Exner, Wiggo
Komstedt, Per Olof Håkansson, Lena Öhrsvik, Olle Östrand, Hans
Nyhage, Ylva Annerstedt, Gunnar Björk, Lars Werner, Marianne Sa-
muelsson, Berit Oscarsson, Karl-Erik Svartberg, Sten Svensson, Hans
Gustafsson och Anita Johansson.

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Lars
Ulander, Gunilla André, Arne Andersson, Olof Johansson, Bruno
Poromaa, Yvonne Sandberg-Fries, Hugo Bergdahl och Krister Skån-
berg.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Bert Isacsson,
och övrig kanslipersonal.

Vid sessionen valdes ordförande och vice ordförande i rådets
utskott. Till ordförande i social- och miljöutskottet valdes Lena Öhrs-
vik och till vice ordförande valdes Lennart Andersson i juridiska
utskottet, Gunnar Björk i kulturutskottet och Elver Jonsson i kommu-
nikationsutskottet.

Vai företogs även till rådets redaktionskommitté. Till svenska med-
lemmar i kommittén utsågs Karl-Erik Svartberg och Hans Nyhage.
Vidare företogs val av medlemmar till Nordiska investeringsbankens
kontrollkommitté för perioden 1 maj 1991 — 30 april 1993. Till svensk
medlem utsågs Ylva Annerstedt.

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna

C.l Presidiet

Medlemmar och möten

Rådets presidium består av tio medlemmar, två från varje land. Svens-
ka medlemmar i presidiet har varit riksdagsledamöterna Karin Söder
(c) och Grethe Lundblad (s), svenska delegationens ordförande respek-
tive vice ordförande.

Presidiet har sedan 38:e sessionen 1990 i Reykjavik mötts vid nio
tillfällen och då hållit sammanlagt 17 möten. Två möten per capsulam
har därutöver hållits. Ett möte har ägt rum med statsministrarna och
två med samarbetsministrarna. Ett möte har hållits med rådets ut-
skottsordfö rande.

Verksamhet

Redog. 1991/92:4

Det internationella samarbetet har under denna verksamhetsperiod
intensifierats ytterligare. I september 1990 antog presidiet en arbetsplan
för rådets internationella verksamhet för åren 1990— 92. Planen är av-
sedd att i första hand vara ett internt program för rådets verksamhet på
det internationella planet. Denna skall bedrivas med klar gränsdrag-
ning mot regeringarnas ansvarsområde och med respekt för de enskil-
da nordiska ländernas olika säkerhets- och utrikespolitiska lösningar.
Rådet behandlar av hävd inte dessa frågor.

Tyngdpunkten i rådets internationella verksamhet skall under perio-

den 1990—92 ligga på följande frågor:

-den fortsatta integrationen i Europa, särskilt upprättandet av EES.

Konsekvenserna härav för det nordiska samarbetet skall ägnas sär-
skild uppmärksamhet

-utvecklingen i Östeuropa, särskilt i Baltikum och övriga närliggande
områden i Sovjetunionen (Kolahalvön, Leningradområdet och Sov-
jetkarelen)

-etableringen av nya samarbetsstrukturer i Europa och en värdering

av rådets roll i relation till dessa

Arbetsplanen preciserar på vilket sätt parlamentarikernas kontakter
med omvärlden skall organiseras. Dessa skall bestå av konferenser och
seminarier, alternativa samarbetsformer som anlitande av utomnordis-
ka experter och rapportörer vid presidie- och utskottsmöten och en
aktiv information utåt om den nordiska samarbetsmodellen och samar-
betet i sakfrågor. Informationsutbytet om internationella frågor med
ministerrådet skall öka och kontakterna med de nationella parlamenta-
rikerdelegationerna i IPU, EFTA, Europarådet och EG liksom med
organisationerna själva intensifieras.

Under året har rådets presidium haft ett möte med presidiet för
Europarådets parlamentariska församling. Härvid enades man om att
samarbetet mellan de två råden skulle försiggå även på utskottsnivå. På
inbjudan av Beneluxrådet deltog tre av presidiets ledamöter i rådets
session i juni 1990. Från Beneluxrådets sida visades allmänt en stark
vilja att förstärka kontakterna med Nordiska rådet.

Den länge planerade resan till Högsta Sovjet och de baltiska republi-
kerna kunde förverkligas i oktober 1990, då den av presidiet utsedda
delegationen besökte Moskva, Vilnius, Riga och Tallinn. Resans syfte
var att etablera kontakter med de folkvalda organen och att kartlägga
möjliga samarbetsområden särskilt inom miljö, kultur, handel och
mänskliga kontakter, vilket presidiet uttalat sig för vid extrasessionen i
Mariehamn 1989.

Presidiets delegation hade även ett möte med de tre baltiska republi-
kernas presidenter, vilka även ingår i det Baltiska rådet. Mötet antog en
gemensam kommuniké om samarbete. De nordiska deltagarna antog
även för sin del en kommuniké vari bl.a. återgavs de behov av insatser
som framkommit under besöket. Samarbete inom miljö, hälsovård,
högre utbildning, kommunikationer och parlamentariskt arbete angavs 8

som prioriterade samarbetsområden. Önskemålen har i Sverige delgi-

vits berörda myndigheter och organisationer, vilka till delegationen Redog. 1991/92:4
redovisat en redan omfattande hjälpverksamhet på sina respektive
områden.

Som en uppföljning av besöken beslöt presidiet inbjuda representan-
ter för de baltiska republikernas parlament att delta i rådets 39:e
session i Köpenhamn som särskilt inbjudna gäster. Ett besök från
Högsta Sovjet väntas äga rum under hösten 1991.

Presidiet beslöt vidare att kontakta de nordiska ländernas parlament
angående samarbete med Baltikum kring utvecklandet av demokrati
och parlamentariskt arbete. I Sverige har riksdagen mottagit delegatio-
ner från de tre baltiska republikernas parlament, vilka under en vecka
kunnat studera riksdagens och dess myndigheters arbete.

Till rådets 39:e session framlades inalles 13 medlemsförslag avseende
samarbetet med Baltikum och Östeuropa.

Presidiet anordnade i anslutning till rådets höstmöte i november
1990 ett temaseminarium om parlamentarikernas roll i regionernas Euro-
pa med ett tjugotal parlamentariker från de tre baltiska republikerna
och övriga närliggande områden runt Östersjön som särskilt inbjudna.

Presidiet har tillsammans med ministerrådet låtit utarbeta en analys
av konsekvenserna för det nordiska samarbetet av upprättandet av en
Europeisk Ekonomisk Sfär (EES). Det planerade EG/EFTA-avtalet kan
nämligen komma att innebära ändrade arbetsformer för Nordiska
rådet och ministerrådet. Rapporten har tillställts statsministrarna och
presidiet har samtidigt begärt att en markering skall göras i de pågåen-
de förhandlingarna om att de nordiska ländernas rätt till fortsatt
utveckling av det nordiska samarbetet skall garanteras genom en sär-
skild klausul i ett framtida EES-avtal.

Vid den 39:e sessionen 1991 valdes till rådets president Anker
Jörgensen, Danmark, och till övriga medlemmar i presidiet Ivar Han-
sen, Danmark, Elsi Hetemäki-Olander, Finland, Mats Nyby, Finland,
Ölafur G. Einarsson, Island, Påll Pétursson, Island, Kirsti Kolle
Gröndahl, Norge, Jan P. Syse, Norge, Grethe Lundblad, Sverige och
Karin Söder, Sverige.

Rådet beslutade vidare att fortsätta den tillfälliga ordningen med en
observatörsplats i presidiet och valde Liili Gyldenkilde, Danmark, till
observatör.

C.2 Utskotten

C.2.1 Budget- och kontrollutskottet

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del inriktats på
budgeten för 1991 och på budgetproceduren för det nordiska samarbe-
tet.

Utvecklingen i Östeuropa, den fortsatta integrationsprocessen inom
EG samt diskussionerna om ett EES-avtal mellan EG och EFTA har
vidare medfört att det nordiska samarbetets framtid och rådets interna-
tionella kontakter diskuterats i utskottet. „

I utskottets regi har också under verksamhetsåret genomförts en Redog.
granskning av det nordiska samarbetet inom byggsektorn.

Svenska medlemmar i budget- och kontrollutskottet har varit Per

Olof Håkansson (s) och Wiggo Komstedt (m), tillika utskottets ordför-
ande.

Utskottet har sedan 38:e sessionen hållit tio möten, varav två med de
nordiska samarbetsministrarna, ett med representanter för fackutskot-
ten och ett med representanter för de nordiska riksrevisionerna.

C.2.2 Kommunikationsutskottet

Utskottets arbete har under året dominerats av frågor rörande trans-
portpolitikens och infrastrukturens utveckling i framtiden. Stor upp-
märksamhet har även ägnats åt trafikens miljöeffekter samt trafiksäker-
heten.

Svenska medlemmar i utskottet har varit Elver Jonsson (fp), Karl-
Erik Svartberg (s) och Olle Östrand (s). Elver Jonsson har varit
utskottets ordförande.

Utskottet har mötts vid sex tillfällen och då hållit sammanlagt 13
möten.

C.2.3 Juridiska utskottet

Juridiska utskottets arbete har under verksamhetsperioden präglats av
internationaliseringen av rådets arbete. Utskottet har noggrant följt
utvecklingen inom EG och i Östeuropa på utskottets ansvarsområden.
Utskottet har behandlat medlemsförslag om konsumentfrågor, gentek-
nologi och jämställdhet.

Den mest arbetskrävande arbetsuppgiften för utskottet har dock
varit att behandla ett antal medlemsförslag och ministerrådsförslag om
rådets arbetsformer och organisation.

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Anders-
son (s), Hans Nyhage (m) och Lars Werner (v).

Utskottet har sedan 38:e sessionen hållit sex möten, varav ett med de
nordiska justitieministrarna och ett med ministrar ansvariga för konsu-
mentfrågor.

C.2.4 Ekonomiska utskottet

Utskottets arbete har under perioden dominerats av frågor rörande
energisamarbete och stöd till Baltikum. Stor uppmärksamhet har även
ägnats integrationsfrågorna i Europa och det nordiska samarbetets
framtid.

Svenska medlemmar i utskottet har varit Ylva Annerstedt (fp)
(fr.o.m. den 10 oktober 1990), Carl Bildt (m), Lahja Exner (s), Hans
Gustafsson (s), Karin Söder (c) och Bengt Westerberg (fp) (t.o.m. den 9
oktober 1990).

Utskottet har mötts vid fyra tillfällen och då hållit sammanlagt sju
möten.

1991/92:4

C.2.5 Social- och miljöutskottet

Redog. 1991/92:4

Social- och miljöutskottet har under verksamhetsperioden haft att ta
ställning till en rad förslag spännande över ett vitt fält. Bl.a. har
utskottet behandlat hälso- och socialpolitiska initiativ rörande epilepsi-
vård, nordiskt reumatikerår och internationella standardregler för han-
dikappade. Utskottet har även uttalat sig till förmån för gemensamma
brandskyddsbestämmelser i Norden.

Vidare har utskottet behandlat miljöfrågor, såsom utarbetande av en
"grön" natur- och nationairäkenskapsmodell. Utskottet har också tagit
ställning för förnyelse och förstärkning av Östersjösamarbetet, särskilt
dess legala struktur, samt för ytterligare miljöinsatser i Baltikum och
Östeuropa.

Svenska medlemmar i utskottet har varit Grethe Lundblad (s), Sten
Svensson (m) och Lena Öhrsvik (s). Utskottet har sedan 38:e sessionen
i Reykjavik hållit fem möten, varav ett gemensamt med social- och
hälsovårdsministrarna och ett gemensamt med miljöministrarna.

C.2.6 Kulturutskottet

De viktigaste samarbetsfrågorna för kulturutskottet har under året varit
utvecklingen i Östeuropa och Baltikum och Norden i Europa i övrigt.
Utskottet har haft att ta ställning till ett antal medlemsförslag på detta
område, bl.a. om kultursamarbete mellan Norden och de östeuropeis-
ka länderna och Sovjetunionen. Rådets arbetsformer och organisation
har också diskuterats i samband med organisationskommitténs rapport.

En av de största frågorna som utskottet behandlade i början av året
var förslag från Nordiska ministerrådets programgrupp om nedläggan-
de av institutioner inom kulturområdet. Detta arbete har fortsatt under
1991 varvid ett ministerrådsförslag behandlats om ändrad finansiering
och organisation av kultursektorns institutioner, samarbetsorgan och
andra permanenta aktiviteter.

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Gunnar Björk (c),
Anita Johansson (s), Berit Oscarsson (s) och Marianne Samuelsson
(mp).

Utskottet har sedan 38:e sessionen hållit sju möten varav ett med
kultur- och undervisningsministrarna.

C.3 Kommittéer

C.3.1 Redaktionskommittén

Nordisk Kontakt utges av Nordiska rådet och utkommer med 17
nummer per år. Tidskriftens tryckta upplaga är 9 500 exemplar.
Redaktionen består av en heltidsanställd chefredaktör som fungerar
som ansvarig utgivare, en redaktionsassistent, fem nationella redaktörer
och två fasta medarbetare från självstyrande områden. Redaktörerna
som enligt avtal levererar material till tidskriften träffas för redaktio-
nella överläggningar och planering tre till fyra gånger per år. Svensk
redaktör är Hans Norrbom.

Svenska medlemmar i redaktionskommittén har varit Per Olof Redog. 1991/92:4
Håkansson (s) och Hans Nyhage (m). Kommittén har hållit tre möten.

C.3.2 Organisationskommittén

Den av presidiet tillsatta kommittén med uppgift att företa en översyn
av Nordiska rådets organisation och arbetsformer överlämnade sitt
betänkande "Det nordiska samarbetet, internationalisering och effekti-
visering — förslag till reformer", (NU 1990:7), till presidiet den 29
oktober 1990.

På grundval av ett medlemsförslag om det nordiska samarbetets
former och organisation m.m. behandlades kommitténs rapport vid
rådets 39:e session.

Svenska medlemmar i organisationskommittén har varit Lennart

Andersson (s) och Wiggo Komstedt (m).

D. 39:e sessionen

D.l Generaldebatten

Nordiska ministerrådets berättelse om det nordiska samarbetet (C 1),
ministerrådets redogörelse angående planer för det fortsatta nordiska
samarbetet (C 2) och rapporten från Nordiska rådets presidium om
rådets verksamhet efter den 38:e sessionen låg liksom tidigare år till
grund för generaldebatten.

Denna inleddes med det så kallade trontalet av ministerrådets ord-
förande, indenrigsminister Thor Pedersen, Danmark, och ett svarstal av
rådets avgående president, Päll Pétursson, Island. Anföranden hölls
därefter av representanter för de fem partigrupperna: socialdemokra-
terna, de konservativa, mittengruppen, vänstersocialisterna och den
liberalistiska gruppen. Samtliga statsministrar deltog i debatten liksom
bortåt femtio parlamentsledamöter. I likhet med den förra sessionen
koncentrerades generaldebatten till en dag.

Fjolårets tämligen pessimistiska tongångar om det nordiska samarbe-
tets framtid i perspektivet av den fortsatta ekonomiska integrationen i
Europa återkom inte i årets generaldebatt. Många talare pekade i
stället på möjligheterna till ett förstärkt regionalt samarbete i Norden
även i perspektivet av EES.

Den ekonomiska integrationen

Ministerrådets ordförande Thor Pedersen konstaterade i sitt anförande
att den europeiska dimensionen markerats ytterligare i det nordiska
samarbetet genom det reviderade arbetsprogrammet Norden i Europa
till år 1992. Ett samarbetande Norden som en del av det europeiska
samarbetet är ett viktigt mål för en balanserad europeisk utveckling i

regionernas Europa. Vi står inför en situation där det nordiska samar-
betet kan fä ökad betydelse samtidigt som vi far vara öppna för att en
del av vårt praktiska samarbete avlöses av europeiska lösningar.

Rådets president Påll Pétursson framhöll, att den internationella
dimensionen i växande grad präglar det nordiska arbetet. Som en del
av världen bör Norden aktivt delta i den pågående förändringen.
Avspänningen möjliggör friare umgängesformer och störe öppenhet.
Oavsett vilken väg de nordiska länderna väljer i Europafrågorna finns
det även i framtiden behov av nordiskt samarbete. Vi har ett gemen-
samt kulturarv, gemensamma mål i välfärdspolitiken och en gemen-
sam syn på värdena i livet.

Nordiska rådet röner uppmärksamhet i omvärlden och behöver inte
gömma sig. Därför borde Helsingforsavtalet också slå fast den nya,
internationella dimensionen i rådets arbete.

Det nordiska samarbetet baseras på ömsesidig vilja och respekt.
Nordiska rådet är inte övernationellt och samarbetet baseras på kon-
sensus. Det är viktigt att påminna om detta.

Kirsti Kotte Gröndahl, Norge, talesman för socialdemokraterna, ut-
tryckte sin glädje över att utrikespolitiska frågor inte längre var tabu i
Nordiska rådet. Om Nordiska rådet skall överleva omvälvningarna i
Europa krävs att den nordiska gemenskapen och identiteten utvecklas
och görs kända.

Rådet bör få en mera markerad profil som ett "regionorgan för
Norden" och bli ett viktigt arbetsredskap, även om de nordiska länder-
na skulle komma att välja olika lösningar på förhållandet till EG.

Den konservativa gruppens talesman, Carl Bildt, ansåg däremot att
det nordiska samarbetet befann sig i en kris och höll på att förtvina i
en tid när det europeiska samarbetet sköt ny fart. En renässans kunde
åstadkommas genom att alla de nordiska länderna gick med i EG. Med
Danmark och Sverige i EG var 60 % av Norden medlemmar i EG,
med Norge 80 %. Därmed skulle det nordiska samarbetet stå inför den
största förändringen under efterkrigstiden. Framtiden för Norden låg i
det övernationella europeiska samarbetet. Vi måste därför nu fatta
beslut. En situation där bara delar av Norden gick in i EG skulle förta
mycket av substansen i det nordiska samarbetet, det skulle bli nedväx-
lat och uttunnat.

Mittenpartierna är fast beslutna att utveckla och stärka det nordiska
samarbetet under återstoden av 1900-talet, framhöll gruppens talesman
Gustav Björkstrand, Finland. Detta skulle förenas med stor öppenhet
mot omvärlden. Om utöver Danmark Sverige och Norge gick in i EG
skulle detta som en spjutspets splittra Norden. Därför var det av största
vikt att man snabbt på nordiskt plan utredde för- och nackdelarna
med en EG-anslutning.

Vänstersocialistiska gruppens talesman, Lz//z Gyldenkilde, Danmark,
konstaterade, att oberoende om länderna var med i EG eller EFTA
fanns där ett behov av ett regionalt nordiskt samarbete. Om bara ett
par procent av de medel som offrades på EG-samarbetet hade använts
för det nordiska samarbetet hade man kommit mycket längre än i dag.

Redog. 1991/92:4

Den i rådssammanhang nya liberalistiska gruppens talesman, Carl I.
Hagen, Norge, betonade att den nya utmaning som Norden stod inför
kom från det nya Europa, där EG representerade den dynamiska
utvecklingen. Om ett omfattande EES-avtal kom till stånd måste den
parlamentariska delen av Nordiska rådet omorganiseras, eftersom de
praktiska frågor som rådet behandlat i framtiden komme att lösas i
EG-organ eller i EES-samarbetet.

Statsminister Ingvar Carlsson framhöll att EES-avtalet kommer att få
utomordentligt stor betydelse för de nordiska länderna som en inkörs-
port till den inre marknaden. Det skulle också spela en central roll för
de ekonomiska relationerna även mellan de nordiska länderna, särskilt
på områden där det tidigare funnits inskränkningar, t.ex. tekniska
handelshinder, offentlig upphandling, etablering av företag och trans-
porter. Frågan om en nordisk klausul i EES-avtalet — dvs. att det
nordiska samarbetet kunde utvecklas utöver vad som angavs i avtalet
— hade tagits upp i förhandlingarna. Ingenting tydde på att frågan var
kontroversiell.

Statsministern anmälde också att Sveriges riksdag med bred majori-
tet uttalat att Sverige borde bli medlem i EG med bibehållen neutrali-
tetspolitik.

Grethe Lundblad framhöll att den nordiska modellen utgjordes av
det nätverk av överenskommelser, konventioner och samarbetspro-
gram som kompletterat med nationell lagstiftning var det som Norden
var berett att försvara vid förhandlingar med EG. Om välfärdsmålen
skulle behållas intakta och påverkan på EG kunna ske gällde det att
ytterligare klargöra och utveckla den nordiska modellen.

Utrikeshandelsminister Anita Gradin anmälde att EES-förhandling-
arna befann sig i ett intensivt skede, och ett avtal kunde förhoppnings-
vis föreligga före sommaren. Det verkade finnas en förståelse hos EG
för behovet av lösningar som tillgodosåg nordiska krav på att få
behålla högre normer för hälsa, miljö och säkerhet. När det gällde den
sociala dimensionen hade de nordiska länderna goda förutsättningar
att tillföra EG erfarenheter och kunskap.

Karin Söder invände mot tanken att det nordiska samarbetet skulle
förtvina. Detta hade inte skett, men oberoende av ländernas ställnings-
taganden till EES och EG och andra integrationssträvanden i Europa
måste ansvariga politiker se till att det nordiska samarbetet intensifiera-
des och utvecklades och blev en viktig del av det politiska livet i
Norden.

Ylva Annerstedt anförde att det pågående arbetet för en utökad
nordisk integration var ett komplement till den ökande integrationen i
Europa. Utvecklingsprocessen inom EG skulle komma att påverka
rådet i fråga om arbetsområden och arbetssätt. Nya regionala samar-
betsområden formades i ekonomiskt och geografiskt sammanhållna
områden med gemensamt språk och kulturarv. Det var därför skäl att
reformera det nordiska samarbetet, skapa en överstatlig beslutsordning
i vissa frågor och att tillägna sig EGs arbetssätt med tidsgränser. Det
nordiska samarbetet måste gå in i en ny fas.

Redog. 1991/92:4

Norden och Östeuropa

Ministerrådets ordförande konstaterade att samarbetet med Baltikum un-
der det gångna året hade utgjort en stor del av arbetet och gjorde det
fortsatt. Man önskade främja den demokratiska utvecklingen i länder-
na och deras fredliga väg mot självständighet. Inom Östersjöområdet
borde upprättas ett brett samarbete kring miljö, forskning, kommuni-
kationer och kultursamarbete. Ministerrådet hade utarbetat ett arbets-
program för Östeuropa med stipendier för studerande, informations-
kontor i de baltiska huvudstäderna och en pott för finansiering av
olika projekt. Ett nordiskt ekonomiskt stödsystem för investeringar i de
baltiska länderna hade nyligen beslutats. Nordiska Investeringsbankens
utlåningsram för projektinvesteringslån hade höjts och ett nordiskt mil-
jöfinansieringsbolag upprättats. Ett program för miljöforskningssamar-
bete i Östersjöområdet hade lagts fram.

Nordiska rådets president bekräftade att även rådet i stor utsträck-
ning haft sitt arbete inriktat på Baltikum och Östeuropa. Utbyte av
delegationer hade ägt rum och man hade uttryckt sitt stöd för de
pågående självständighetssträvandena i de baltiska republikerna.

Ett bevis på rådets vilja till nära förbindelser utgjorde prominenta
baltiska delegationers närvaro vid sessionen.

Carl Bildt framhöll att uppbyggandet av ett Baltiskt råd skulle skapa
förutsättningar för ett nära och omfattande samarbete.

Mittengruppens talesman erinrade om gruppens förslag om en konfe-
rens för Östersjöländerna om demokrati och miljöfrågor som senare
förverkligades i rådet. Man ville ha fler konkreta insatser för Baltikum
särskilt på miljöområdet.

Vänstersocialisternas talesman fördömde Sovjets reaktion mot de bal-
tiska staternas frihetskamp och hoppades att Nordens och andras
reaktion skulle leda till att reella förhandlingar kom i gång. Samma
uppfattning framfördes av den liberalistiska gruppen och flera andra
talare.

Statsminister Ingvar Carlsson framhöll att det nu är nödvändigt för
Moskva att inleda en seriös dialog, utan tvång och hot, för att nå fram
till en politisk lösning.

Olof Johansson ansåg kontakter med Baltikum viktiga bl.a. som
inspiration till internationell samverkan. Ett nära samarbete med ett
baltiskt råd borde komma till stånd.

Marianne Samuelsson ansåg det angeläget och nödvändigt med fort-
satta kontakter och samarbete med Baltikum och Sovjetunionen av
såväl politiska som regionala, ekonomiska och ekologiska skäl. Miljö-
partiet hade lagt fram ett medlemsförslag om att ett Östersjöråd skulle
inrättas, omfattande de administrativa enheterna runt Östersjön och
med beslutsrätt inom vissa klart definierade områden, t.ex. gränsöver-
skridande miljöproblem.

Utrikeshandelsminister Anita Gradin framhöll Nordens särskilda an-
svar för Baltikum och närområdet runt Östersjön. En mängd insatser
gjordes nu både nationellt och multilateralt. Sverige satsar en miljard

Redog. 1991/92:4

svenska kronor under en treårsperiod på olika former av bistånd till Redog. 1991/92:4
Östeuropa. Ett annat exempel är förhandlingarna om frihandelsavtal
mellan EFTA och Ungern, Polen och Tjeckoslovakien.

Elver Jonsson ansåg att ett politiskt, ekonomiskt och praktiskt sam-
arbete behöver utvecklas, t.ex. för att eliminera miljöförstörelsen.

Kulturfrågor

Mitlengruppens talesman efterlyste större satsningar: kulturhandlings-
planen från år 1988 borde följas upp aktivt med målet att förverkliga
Norden som kulturell hemmamarknad. Alla hinder för en fri utväx-
ling av materiella och immateriella kulturyttringar borde avlägsnas. Ett
tredje nordiskt pris borde inrättas för att främja konstindustriellt
skapande.

Utbildningsminister Bengt Göransson konstaterade att Norden inte
kommer att förlora i betydelse i det framtida Europa. Den nordiska
identiteten förstärks av att det isländska, det finska och det samiska
lyfts fram.

Nordiska institutioner är inte odelat till fördel, eftersom institutiona-
liseringen innebär att en stor del av de gemensamma ekonomiska
resurserna binds vid fasta åtaganden. Nya, bättre och utvecklande
former måste därför till för att vidga och förbättra det nordiska
samarbetet.

Miljöfrågor

Vänstersocialistiska gruppens talesman krävde att miljösamarbetet med
Östersjöländerna snabbt borde resultera i en ny Östersjökonvention.
Mittengruppens företrädare betonade likaledes behovet av snabba och
omfattande insatser på miljöområdet i samarbetet med Baltikum.

Grethe Lundblad betonade att gemensamma lösningar av miljöpro-
blem var en del av den nordiska modellen. Denna måste också
innehålla krav på åtgärder för att undvika miljöskador, rena processer
i industri, energiförsörjning, jordbruk och trafik. En gemensam indu-
stripolitik i Norden vore viktig ur såväl sysselsättnings- som arbetsmil-
jösynpunkt.

Marianne Samuelsson anmälde ett medlemsförslag om inrättandet av
ett Östersjöråd. Detta borde bl.a. få beslutsrätt inom vissa klart definie-
rade områden, i första hand beträffande gränsöverskridande miljöpro-
blem.

Sten Svensson påtalade de stora miljöproblemen i Östeuropa och
ansåg att nordiska biståndsmedel måste användas i betydande omfatt-
ning för att hjälpa dessa länder.

De nordiska länderna måste spela en pådrivande roll i det interna-
tionella klimatvårdsarbetet och utarbeta en gemensam klimatvårdsstra-
tegi. Biståndspolitiken måste ges en tydligare miljövårdsprofil.

Organisationsfrågor

Med anledning av ett medlemsförslag, framlagt av presidiets medlem-
mar på grundval av organisationskommitténs förslag angående ändring-
ar av Helsingforsavtalet, berörde flera talare rådets organisation.

Ministerrådets talesman uttryckte ministerrådets tillfredsställelse med
rådets förslag som innebar riktiga steg mot ett förenklat arbetssätt.

Presidenten slog fast att rådet alltid måste vara ett effektivt och
modernt samarbetsorgan som gör det lättare för den politiska viljan att
få genomslagskraft. Det var beklagligt att ministerrådet intog en negativ
hållning till förslaget om ändrad budgetprocedur, innebärande att
rådet kunde fatta beslut om innehållet i av ministerrådet angivna
budgetramar.

Socialdemokraternas talesman efterlyste ett tätare nordiskt samarbete
som bl.a. innebar möjligheter för koordinering av de nationella budge-
tarna i riktning mot vad som var ett gemensamt nordiskt intresse.

Mitlengruppens talesman framhöll att längre gående ändringar kräv-
des i handläggnings- och beslutsgång än de som föreslagits. Parlamenta-
rikernas inflytande över budgetprocessen borde förstärkas.

Statsminister Ingvar Carlsson påpekade att det, när det gällde ett
närmare nordiskt utrikespolitiskt samarbete i respektive lands författ-
ning, fanns en tydlig ansvarsfördelning mellan regering och parlament.
Regeringen hade ansvaret utåt och givetvis inför det nationella parla-
mentet. Detta hindrade dock inte att nordiskt samråd ägde rum.

Lennart Andersson, som deltagit i organisationskommitténs arbete,
framhöll att Nordiska rådet behövde modernisera sin organisation för
att rätt kunna möta och handlägga en rad nya och komplicerade
uppgifter. Fyra element var viktiga: att fä den internationella dimen-
sionen införd i rådets grunddokument, Helsingforsavtalet, att åstad-
komma ett ökat inflytande för parlamentarikerna över det nordiska
samarbetet, att skapa ett regelverk som dels var flexibelt, dels gav klara
riktlinjer för hur rådets arbete skulle bedrivas samt att säkerställa
effektivitet och snabbhet i rådets arbete. Mot bakgrund av utvecklingen
i Europa hade organisationskommittén föreslagit inrättandet av ytterli-
gare ministerråd. Det var beklagligt att ministerrådet inte hade gått
med på detta. Detsamma gällde förslaget om en förändrad budgetpro-
cess.

Karin Söder underströk vikten av en snabbare genomströmning av
förslag i rådet, vilket kunde uppnås med två sessioner per år. En bättre
budgetprocess behövdes och denna kunde bestå i att varje utskott
angav budgetramar för sina förslag, att presidiet granskade dessa och
lade fram ett förslag som ministerrådet slutligt fastställde. Rådet hade
härigenom tagit ansvaret för budgetramarna och prioriteringarna och
kunde försvara dem i de nationella parlamenten.

Ylva Annerstedt efterlyste ett större ansvar för parlamentarikerna
över budgeten. En överstatlig beslutsordning i vissa frågor och uppsatta
tidsgränser för beslut kunde vara åtgärder som förbättrade rådets
arbete.

Redog. 1991/92:4

2 Riksdagen 1991192. 2 saml. Nr 4

Elver Jonsson betonade vikten av effektivare och mindre byråkratis- Redog.
ka samarbetsformer, bl.a. för att underlätta resandet och gränsgångar-
nas problem.

D.2 Manifestation för Baltikum

För första gången i rådets snart fyrtioåriga historia deltog representanter
för utomnordiska parlament i sessionen. Presidiet hade inbjudit de
baltiska republikernas parlament som särskilt inbjudna gäster, och de
representerades av Estlands president Ruutel, Lettlands president Gor-
bunovs och Litauens vice president Kuzmikas jämte delegationer.

Ett särskilt program arrangerades under sessionen varvid de ovan
nämnda gästerna, representanter för internationella organisationer och
för partigrupperna i rådet talade.

Till sessionen hade inte mindre än 13 medlemsförslag lagts fram om
samarbetet mellan Norden och Östeuropa, särskilt Baltikum. Medlemsför-
slagen omfattade en rad skilda områden med betoning på miljö och
kommunikationer, miljö och demokratifrågor. Medlemsförslagen be-
handlades i ett sammanhang vid sessionens sista dag och resulterade i
11 rekommendationer. En redogörelse för dessa återfinns i följande
avsnitt under respektive utskott.

D.3 Antagna yttranden och rekommendationer m.m.

D.3.1 Budget- och kontrollutskottet

Framställning nr 1/1991 angående Nordiska ministerrådets budget
för 1991 (B 111/b)

Nordiska rådets presidium hemställer till Nordiska ministerrådet

att inom ramen för en långsiktig budgetplanering redan nu utarbeta
en strategi för det nordiska samarbetet under 1992—1993

att sörja för att antagna handlingsplaner kan genomföras enligt
ursprunglig plan samt att ge fackministerråden direktiv om att nya
handlingsplaner skall innehålla både kostnads- och finansieringsplaner

att aktivt verka för att medlen i den ekonomiska handlingsplanen
överförs till den ordinarie budgeten när handlingsplanen avslutats

att i kommande budgetförslag redovisa utfallet för institutioner och
sektorer från senaste räkenskapsår

att i budgetförslaget kommentera väsentliga omprioriteringar

att i övrigt beakta utskottets ovan framförda synpunkter.

I betänkandet över budgetförslaget framhöll utskottet bl.a. viktc i av en
långsiktig strategi för det nordiska samarbetet samt att antagna hand-
lingsplaner kan genomföras enligt ursprunglig plan. Utskottet ansåg
även att samarbetsministrarna aktivt bör verka för att medlen i den
ekonomiska handiingplanen överförs till den ordinarie budgeten när
handlingsplanen avslutas.

Utskottet påpekade också att en fortsatt O-budgetering på sikt skulle
komma att innebära en reell nedtrappning av det nordiska samarbetet.

1991/92:4

Detta kan diskuteras i en tid då det nordiska samarbetet står inför Redog.
stora utmaningar och är viktigare än någonsin. I detta sammanhang
ansåg utskottet att ministerrådet borde effektivisera arbetet med att
finna alternativa finansieringsformer för det nordiska samarbetet.

Vid möte den 29 november 1990 antog ministerrådet en budget för
1991 uppgående till 697 836 000 DKK.

Yttrande nr 1 angående Nordiska ministerrådets berättelse om det
nordiska samarbetet (C 1)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att inom ramen för den pågående effektiviseringen av ministerråds-
organisationen arbeta för en ökad intern samordning mellan sektorer-
na

att i det fortsatta arbetet lägga vikt vid de synpunkter som budget-
och kontrollutskottet samt fackutskotten framfört

att ministerrådet till 40:e sessionen framlägger ett förslag om det
fortsatta nordiska samarbetet inom byggsektorn och att hänsyn därvid
tas till de synpunkter som framförts av budget- och kontrollutskottet.

I likhet med föregående år har budget- och kontrollulskottet avgivit ett
samlat betänkande över C 1 med hänsynstagande till fackutskottens
yttranden. Dessa återges kort i det följande.

I sitt betänkande över C 1 framhöll budget- och kontrollutskottet att
det av samarbetsministrarna antagna arbetsprogrammet "Norden i Eu-
ropa till 1992" borde ha innehållit uppgifter om kostnader för de olika
aktiviteterna samt att ministerrådet borde verka för att mindre och
medelstora företag i Norden fick bättre möjlighet att delta i konkur-
rensen inom Europa.

Utskottet konstaterade att analysarbetet för att kartlägga långsiktiga
budgetkonsekvenser fortsatt och att en försöksverksamhet med mål- och
ramstyrd budgetering av institutioner hade inletts. Utskottet ansåg att
arbetet med mål- och ramstyrning kunde bidra till ett bättre resursut-
nyttjande, en bättre budgetstyrning och ett ökat kostnadsmedvetande
hos institutionerna.

Beslut hade vidare fattats om nya riktlinjer för informationsverksam-
heten och en omläggning av publikationsverksamheten. Målet var att
uppnå större spridning av den kunskap som fanns i publikationerna
och en starkare profilering av det nordiska samarbetet.

Budget- och kontrollutskottet fann det utmärkt att ministerrådet
arbetade aktivt för att öka informationen och sprida kunskapen om det
nordiska samarbetet. Utskottet skulle emellertid gärna se ett tätare
offentliggörande av viktiga beslut än endast en gång om året.

Den systematiska utvärdering av institutioner som påbörjades 1990
hade fortsatt under 1991. Budget- och kontrollutskottet fann det posi-
tivt att ministerrådet accepterade rådets önskan att uttala sig om större
omdisponeringar och om avveckling eller sammanslagning av institu-
tioner. Utskottet hade också förståelse för de problem, som kunde
uppstå, om rådet i dagens kärva budgetläge föreslog ökningar utan att
samtidigt komma med förslag om motsvarande minskningar. Utskottet

1991/92:4

menade emellertid att man skulle komma tillrätta med en del av dessa Redog. 1991/92:4
problem, om det fanns en långsiktig prioritering och budgetplanering
av det nordiska samarbetet. Enligt utskottets mening var det viktigare
än någonsin att både rådet och ministerrådet förde seriösa och kon-
struktiva diskussioner om vilka områden och aktiviteter som borde
prioriteras för att ge bästa möjliga resursutnyttjande.

Utskottet ansåg också att det var positivt att de resultat som kommer
fram vid utskottets granskningar av olika nordiska samarbetsområden
togs tillvara av ministerrådet. Utskottets kontrollfunktion kunde på
detta sätt bli ett led i effektiviseringen av det nordiska samarbetet.

Juridiska utskottet uttalade i sitt yttrande tillfredsställelse över att
ministerrådet tagit initiativ till att föra in nya dimensioner i det
nordiska samarbetet genom ett eget arbetsprogram för samarbete med
Baltikum och Östeuropa. Utskottet beklagade dock att ministerrådet
inte ansett det ändamålsenligt med en gemensam nordisk handlingsplan
på flyktingområdet, eftersom det fortsatt fanns behov för en sådan plan.
Utskottet framhöll också vikten av att upprätthålla den höga nordiska
ambitionsnivån på konsumentområdet och att Norden försöker påverka
utvecklingen på områden där EG-direktiv ännu inte utarbetats.

Kommunikationsutskottet anförde i sitt yttrande över C 1 att samar-
betet på trafiksäkerhetsområdet fortsatt borde vara högt prioriterat.
Utskottet uppmanade vidare ministerrådet att snarast utarbeta en sam-
lad plan för de fortsatta infrastrukturinvesteringarna i Norden. Avslut-
ningsvis konstaterade utskottet att turismen fick en allt större betydelse
som en av framtidens basnäringar och att den i det regionala samarbe-
tet i allt högre grad borde betraktas som en viktig faktor för sysselsätt-
ning och näringslivsutveckling.

Kulturutskottet påpekade vikten av att man inom det nordiska sam-
arbetet snabbt reagerade på internationella politiska förändringar och
vidtog nordiska åtgärder där så var möjligt. Mot denna bakgrund fann
utskottet det positivt att ministerrådet så snabbt antagit ett arbetspro-
gram för samarbete med Baltikum och Östeuropa. Kulturutskottet öns-
kade för sin del framför allt framhålla följande frågor:

-en utvärdering av omorganiseringen inom det allmänkulturella om-

rådet i Nordiska ministerrådet

-en evaluering av hur behoven hos målgruppen barn tillgodosetts

inom alla nordiska organ

-en översikt över utbytes- och stipendieprogram

-information till anställda vid uppsägningar o.dyl. i samband med

förändringar av de nordiska kulturorganisationerna.

Social- och miljöutskottet noterade med tillfredsställelse att ministerrå-
det tagit fasta på behovet att integrera miljöfrågorna i alla sektorer. För
övrigt ville utskottet särskilt framhålla följande:

-att insatser mot ungdomsarbetslösheten är så väsentliga att de ej bör

avskaffas av prioriteringsskäl

-undersöka möjligheterna till enhetliga regler om löneskydd vid
konkurs

-att den nordiska trygghetskonventionen bör stärkas så att den blir ett Redog.
hållbart instrument för bevakning av den sociala dimensionen inom
ramen för EES-förhandlingarna

-uppmärksamma möjligheterna att bibehålla de nordiska ländernas
alkoholpolitik vid ett närmare samarbete med EG

-att rapportering om miljöpolitiken i de nordiska länderna bör ske
årligen

-att ministerrådet bör främja undervisning och forskning inom mil-
jöområdet och härvid speciellt beakta miljösituationen i Baltikum

-att det utlovade samarbetsprogrammet på arbetsmarknaden mellan
Baltikum och Norden bör påskyndas.

Ekonomiska utskottet välkomnade ministerrådets initiativ till samar-
betsprogrammet för Baltikum och Östeuropa, även om utskottet gärna
sett att programmet förelagts rådet i form av ministerrådsförslag. Ut-
skottet var emellertid inte helt tillfreds med innehållet i programmet
och förutsatte att den föreslagna stipendieordningen skulle komma att
omfatta de, enligt utskottet, viktigaste och mest efterfrågade kunskaps-
områdena, bl.a. marknadsekonomi, lantbrukskunskap och språk.

När det gällde den ekonomiska handlingsplanen konstaterade utskott-
et att arbetet i stort löper planenligt, bortsett från kampanjen för
utländska investeringar i Norden, som inte kunnat genomföras. Ut-
skottet fann det välmotiverat att ersätta projektet med ett annat ekono-
miskt samarbetsprojekt, t.ex. inom ramen för samarbetet med Balti-
kum och Östeuropa.

Ekonomiska utskottet konstaterade att i stort sett allt samarbete på
finansministrarnas område låg inom ramen för den ekonomiska hand-
lingsplanen. Detta skulle komma att skapa problem när planen upp-
hörde med utgången av 1992. Utskottet hoppades därför på en dialog
med finansministrarna om hur det ekonomiska samarbetet i Norden
skall bedrivas efter 1992.

Budget- och kontrollutskottet redovisade också i sitt yttrande över
C 1 sin kontrollverksamhet under 1991 som omfattat det nordiska
samarbetet inom byggområdet.

Granskningen har gjorts genom studier av dokumentation, ett fem-
tiotal intervjuer och deltagande i möten inom byggsektorn. Rapporten
ingår som en bilaga till presidierapporten 1991. Avsikten med gransk-
ningen har varit att belysa förutsättningar, effektivitet och resultatan-
vändning i det nordiska byggsamarbetet.

Av rapporten framgår, att samtidigt som arbetet inom byggsektorn
bedrivits effektivt och varit av stort värde, har den politiska styrningen
varit bristfällig och det har saknats gemensamma mål för samarbetet. I
rapporten påpekas också att det nordiska stödet till byggsektorn är
marginellt i förhållande till branschens omsättning, men att stödet är
viktigt som styrmedel för det nordiska synsättet.

Budget- och kontrollutskottet instämde i ekonomiska utskottets syn-
punkt, att det var av avgörande betydelse för byggsektorns framtid i det
nordiska samarbetet att det klart togs ställning till motiv och mål i
samarbetet. Utskottet höll också med om att det borde tas fram ett nytt

1991/92:4

samarbetsprogram för byggsektorn, som kunde ge såväl de politiska Redog.
organen som myndigheter och institutioner tillfälle att analysera och
prioritera verksamheten och ta ställning till vad man skulle samarbeta
om och vad som var mest relevant ur ett nordiskt perspektiv. Genom
ett nytt samarbetsprogram skulle sektorn kunna få den politiska för-
ankring, som enligt rapporten saknades idag.

I rapporten påpekas att informationen om det nordiska samarbetet
inom byggsektorn är bristfällig. I detta instämde utskottet som menade
att målgrupperna för informationen främst borde vara näringslivet och
politiker. Det föreslogs vidare ett utökat stöd till standardiseringsarbe-
tet för att öka det nordiska inflytandet inom det europeiska standardi-
seringsarbetet på byggsidan. Budget- och kontrollutskottet höll med
om detta, men ville inte ta ställning till ökade medel till byggsektorn.
Detta borde ingå i den föreslagna analysen av det nordiska byggsamar-
betets framtid.

Efter att ha gått igenom rapporten och ekonomiska utskottets syn-
punkter föreslog budget- och kontrollutskottet att ministerrådet skulle
göra en analys av motiv, mål och prioriteringar för det fortsatta samarbe-
tet inom byggsektorn. Resultatet av analysen borde mynna ut i ett
ministerrådsförslag om byggsektorns framtid. Förslaget borde omfatta
alla delar av det nordiska byggsamarbetet och också hur det skulle
finansieras. Budget- och kontrollutskottet ansåg vidare att man redan
inom ramen för nuvarande samarbete borde kunna förbättra informa-
tionen om det nordiska byggsamarbetet.

Yttrande nr 2 angående Nordiska ministerrådets redogörelse om
planerna för det nordiska samarbetet (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att prioritera samarbetet med Baltikum och att säkerställa finansie-
ringen av detta samarbete

att även prioritera miljö i vid bemärkelse och att fortsätta arbetet
med att integrera miljöfrågorna i olika samarbetssektorer

att arbeta med längre tidsperspektiv. C 2/1992 bör således innehålla
planerna för 1993—1995

att sektorerna prioriterar sin verksamhet på ett sådant sätt att det
klart framgår vad som kommer att kunna genomföras, även vid
nedskärningar av sektorbudgeten.

Budget- och kontrollutskottet framhöll att man tidigare efterlyst såväl
total- som sektorramar för kommande år. När det gällde totalramen var
ministerrådets planeringsförutsättning för kommande år en budgetmäs-
sig nolltillväxt i reala termer. Det betydde i realiteten att den nordiska
budgeten på sikt skulle komma att minska. Utskottet menade att detta
kunde skapa problem när ministerrådet samtidigt framhöll att utveck-
lingen i Europa skulle komma att ställa nya och större krav på det
nordiska samarbetet under kommande år.

Utskottet hade svårt att se hur dessa krav skulle kunna tillgodoses
enbart med omdisponeringar och minskningar av de administrativa
kostnaderna.

1991/92:4

I avsnittet om tvärsekloriella program påpekade utskottet bl.a. att Redog. 1991/92:4
Norden i Europa inklusive samarbetet med Baltikum och Östeuropa
var prioriterat. När det gällde Norden i Europa fanns det emellertid
ingen antydan om hur de aktiviteter som ingick i programmet skulle
fortsätta efter 1992. Utskottet ansåg att även om de nordiska ländernas
förhållande till EG efter 1992 var oklart fanns det aktiviteter som
borde föras vidare och att detta borde framgå av planerna.

När det gällde samarbetet med Baltikum och Östeuropa var frågan
om finansieringen efter 1991 fortfarande oklar. Utskottet ansåg att
arbetet för demokrati och självständighet i Baltikum borde prioriteras
högt. De enskilda nordiska länderna måste därför inse att det kunde
bli nödvändigt med tilläggsbeviljningar till det nordiska samarbetet
med Baltikum.

D.3.2 Kommunikationsutskottet

Nordiska rådets yttrande angående kommunikationsutskottets
sakområde. Yttrande nr 3/1991

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att utarbeta en investeringsplan för den överordnade nordiska infra-
strukturen

att utarbeta en finansieringsplan för investeringar i den överordnade
infrastrukturen i Norden där hänsyn tas till alternativa finansierings-
möjligheter

att verka för en nordisk transportmarknad där cabotagetransporter
är tillåtna inom både land- och flygtransporterna

att prioritera samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet samt

att finansiella medel tillförsäkras fortsatta marknadsföringskampanj-
er i syfte att utomnordiska turister väljer Norden som resmål.

Vid sin behandling av ministerrådets redogörelse för planerna för det
nordiska samarbetet (C 2) ville kommunikationsutskottet under avsnit-
tet transporter och kommunikationer särskilt betona behovet av insat-
ser rörande infrastrukturen och trafikstrukturen. Utskottet erinrade om
vad man vid flera tillfällen påpekat, nämligen att insatser inom dessa
områden på ett effektivt sätt påverkar de två frågor som utskottet
prioriterar högst, dvs. miljöfrågorna och trafiksäkerheten.

Utskottet upprepade även vikten av att Norden för att kunna delta i
den pågående internationaliseringen av transportsektorn måste skapa
en gemensam nordisk transportmarknad.

Under turistavsnittet i C 2 erinrade utskottet om att en av målsätt-
ningarna med det nordiska turistprogrammet var att förmå fler utom-
nordiska turister att välja Norden som resmål. Utskottet ansåg det
därför vara väl förenligt med turistprogrammets intentioner att efter
1992 i den nordiska budgeten bevilja turistsektorn medel för fortsatta
marknadsförings kampanjer.

Förbättrade kommunikationsmöjligheter för hörselskadade (A
90i2.lt). Rekommendation nr 2/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att med beaktande av Världshälsoorganisationens program "Hälsa
för alla år 2000" förbättra de hörselskadades situation genom att vidta
sådana åtgärder som hörselteknisk utrustning i offentliga samlingslo-
kaler, rätt till tolk — även på teckenspråk — för döva och hörselskada-
de motsvarande principerna för språkservice i den nordiska språkkon-
ventionen

att verka för att alla relevanta TV-program blir textade, samt ytterli-
gare utbygga tolkning på teckenspråk av främst nyhets- och valda
kulturprogram.

Kommunikationsutskottet konstaterade vid sin behandling av ärendet
att alla männniskor bör ha möjlighet att delta i och få tillgång till
samhällsservice på sitt eget språk. Döva och hörselskadade skall ha
möjligheter som är likvärdiga med vad andra har. Möjligheten till
tolkning är särskilt viktig och undervisningen i teckenspråk bör för-
bättras. Hörseltekniska hjälpmedel i offentliga samlingslokaler är av stor
nytta för hörselskadade men för döva är tolkning på teckenspråk nödvän-
digt. Utskottet ansåg det vidare viktigt att TV-program görs tillgängliga
för döva och hörselskadade genom textning och tolkning på tecken-
språk. Både i privat och offentlig regi bör det arbetas med förbättringar
på dessa tre områden inom rimliga ekonomiska ramar.

Utvecklingen av det nordiska järnvägssystemet (A 90711)
Rekommendation nr 3/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att snarast redovisa det nationella och nordiska utvecklingsarbetet
beträffande järnvägstransporterna i Danmark, Finland, Norge och Sve-
rige

att utifrån denna redovisning för Nordiska rådet presentera en plan
för gemensam nordisk järnvägspolitik och nödvändiga investeringar för
att knyta det nordiska järnvägsnätet till övriga Europa

att i övrigt medverka till att de nordiska järnvägsbolagen kan skapa
ett konkurrenskraftigt alternativ för godstrafik i Norden och mellan
Norden och övriga Europa.

Kommunikationsutskottet konstaterade vid behandlingen av ärendet att
järnvägstransporter kan vara ekonomiskt lönsamma och konkurrens-
kraftiga transportalternativ i framtiden och att de utan tvivel är det
miljömässigt bästa alternativet för landtransporter. Utskottet menade
att de nordiska järnvägsföretagen skulle kunna ha stora fördelar av ett
samarbete om exempelvis investeringar. Med ett tillräckligt marknads-
underlag skulle järnvägarna vara både miljövänligare och billigare än
andra transportmedel på land. Dessutom skulle trafiksäkerheten främ-
jas om mer av transporterna sker med järnväg. Utskottet betonade

Redog. 1991/92:4

även betydelsen av ett beslut om fasta Öresundsförbindelser och att Redog.
målsättningen borde vara att de framtida transporterna mellan Norden
och övriga Europa löses på ett för järnvägen rationellt sätt.

Vägtrafikens miljöeffekter (A 91 Ut) Rekommendation nr 4U991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att tidigarelägga införandet av skärpta bestämmelser beträffande for-
dons, och då speciellt dieselfordons, miljöeffekter samt

att samordna den FoU-verksamhet som bedrivs i de nordiska länder-
na på fordons- och bränsleområdet.

Kommunikationsutskottet ansåg vid sin behandling av ärendet att det
gäller för de nordiska länderna att utnyttja existerande transportnät så
effektivt som möjligt samtidigt som skärpta miljökrav stimulerar fram
ny teknik. Internationell konkurrens kräver emellertid balans mellan
vad som är teoretiskt möjligt och vad som är realistiskt att uppnå när
det gäller utveckling av ny teknik. Enskilda nordiska länder hade
redan beslutat att påskynda skärpta avgaskrav och utskottet fann därför
det önskvärt att alla nordiska länder lägger sig på samma kravnivå.
Tekniska möjligheter finns för att väsentligt reducera utsläpp av avga-
ser och partiklar. Om detta också är ekonomiskt möjligt förbättras
möjligheterna att nå målet om 30 procents sänkning av utsläppen av
kväveoxid mellan 1980 och 1995.

Utskottet ansåg det självklart att de nordiska ländernas forskningsin-
satser inom fordons- och bränsleområdet skall koordineras för att
utnyttja FoU-insatserna på bästa möjliga sätt. Detta bland annat för att
minska beroendet av andra länders forskningsverksamhet på detta
område.

Nordisk transportpolitik (A 933/t) Rekommendation nr 5/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att skyndsamt utarbeta en gemensam nordisk transportpolitik och ett
nordiskt investeringsprogram för den infrastruktur och de transporter
som är av betydelse för att stärka Norden som hemmamarknad och för
att effektivisera transporterna inom samt till och från Norden.

Kommunikationsutskottet påpekade vid sin behandling av ärendet att
det inom EG pågår en omfattande avreglering och harmontsering av
transportpolitiken och att denna inom Norden i viss mån pågår paral-
lellt när det gäller landtransportsidan. På skatte- och avgiftssidan har
dock mycket lite skett.

Utskottet menade att man snarast bör starta arbetet med en gemen-
sam nordisk investeringsplan för infrastrukturen inom kommunikations-
sektorn. Förutsättningen för en sådan plan är enligt utskotttet att det
finns en gemensam nordisk transportpolitik för ett sådant överordnat
transportsystem. Man konstaterade att ministerrådet tillsatt en arbets-
grupp för att gå igenom infrastrukturprojekt som kan finansieras helt
eller delvis med nationella eller nordiska medel. Utskottet menade att
gruppens arbete borde föra vidare till en mer omfattande utredning av

1991/92:4

och till en plan för nordiska infrastrukturprojekt. Man ansåg vidare Redog. 1991/92:4
det vara nödvändigt med en nationell finansiering av detta arbete för att
det skall kunna bli färdigt i rimlig tid.

Nordisk transportforskning (A 934/1) Rekommendation nr 6/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i den nordiska budgeten för 1992 redovisa förslag om förstärk-
ning av den nordiska transportforskningen.

Vid behandlingen av ärendet konstaterade kommunikationsutskottet att
det redan finns en organisation för att samordna och styra nordisk
transportforskning: Nordiska kommittén för transportforskning,

NKTF. Enligt utskottet är huvudproblemet bristen på resurser. Inom
sina begränsade resurser har NKTF visat att man kan vara den samord-
nande faktorn inom transportforskningen. Utskottet menade emellertid
att en ytterligare samordning skulle förbättra transportforskningen i
Norden och att NKTFs resurser bland annat till projektverksamhet
borde ökas.

Transportsamarbete i Skagerrak-regionen (A 942/t)
Rekommendation nr 7/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att Skagerrak-regionen, dvs. Sydnorge, Västsverige och det nordliga

Jylland, utpekas som ett gränsregionalt samarbetsområde

att det snarast möjligt och koordinerat med det pågående Skagerrak-
projektet utarbetas en kartläggning av existerande kunskap och att det
genomförs ytterligare undersökningar för att få fram nödvändigt be-
slutsunderlag för en samordnad transportpolitik för Skagerrak-regio-
nen samt

att det på detta underlag utarbetas en handlings- och investerings-
plan för transportsektorns utbyggnad i Skagerrak-regionen i syfte att
stimulera handelsförbindelserna mellan Sydnorge, Västsverige och det
nordliga Jylland samt förbättra transittrafikens förutsättningar.

Vid behandlingen av ärendet konstaterade kommunikations-
utskottet att utvecklingen av kommunikationerna är av väsentlig bety-
delse för utvecklingen av näringslivet i Skagerrak-regionen. Vid plane-
ringen av ett effektivt transportsystem borde hänsyn tas till såväl
miljökrav som regionala effekter och arbetet borde ske utifrån ett
nordiskt helhetsperspektiv. Ökade miljöhänsyn kräver att man lägger
vikt på kombitransporterna. För att uppnå alla de positiva effekter
som är önskvärda borde det enligt utskottet utarbetas en samlad plan
för transportsystemet och infrastrukturen. Länderna bör ta nordiska och
inte bara nationella hänsyn vid investeringar i infrastruktur. Utskottet
ansåg inte att utbyggnaden av ett effektivt transportsystem i Skagerrak-
regionen konkurrerar med utbyggnaden i Öresundsregionen eller
Scanlink-projektet. Ökningen av transporterna i Europa de senaste 15
åren har medfört flera flaskhalsar och utskottet menade att det är
viktigt att undvika sådana inom Norden. Ett effektivt transportsystem i 26

Skagerrak-området skulle bidra till detta.

Handlingsplan för säkrare trafik i Norden (B H5lt)

Rekommendation nr 8H991

Redog. 1991/92:4

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att anta en nordisk handlingsplan för säkrare trafik i Norden i
enlighet med ministerrådsförslag B 115/t och med beaktande av Nor-
diska rådets synpunkter

att säkra en tillfredsställande finansiering av handlingsplanen samt
att ministerrådet lämnar en årlig rapport om handlingsplanen i sin
verksamhetsberättelse, C 1.

Vid behandlingen av ministerrådsförslaget redovisade kommunikations-
utskottet att man tidigare uttalat att revisioner av den nordiska hand-
lingsplanen för trafiksäkerhet skall medföra ökningar av aktiviteten på
de olika områdena i planen. Utskottet kunde konstatera att så skett när
den reviderade planen lades fram. Utskottet påpekade emellertid att
högre ambitionsnivå kan kräva större resurser än de som föreslagits.
Dessutom finns enligt utskottet behov av att förstärka Nordiska trafik-
säkerhetsrådets sekretariat och Nordiska kommittén för trafiksäkerhets-
forskning. Utskottet ansåg att det med fördel kunde prövas om dessa
båda sekretariat kunde slås samman.

Kommunikationsutskottet tillstyrkte förslaget att det sätts upp rent
kvalitativa målsättningar för handlingsplanen. De områden som priorite-
rats i den reviderade handlingsplanen ansåg utskottet vara riktiga. Den
föreslagna projektverksamheten tillstyrktes av utskottet som ansåg den
vara ambitiös. Utskottet ansåg dock att de medel som beviljats för
handlingsplanen var så knappa att några nya initiativ inte skulle
rymmas utöver dem som redan fanns i planen. Utskottet förutsatte
därför att eventuella nya initiativ på trafiksäkerhetssektorn under
pianperioden skulle bli finansierade med extra medel.

Transportsamarbete med Baltikum (A 953/t) Rekommendation nr
44H991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att verka för en samordning av de nordiska ländernas agerande i
internationella organisationer beträffande stöd från internationella in-
stitutioner för investeringar inom transportsektorn i de baltiska repu-
blikerna

att medverka till en kartläggning av behoven av kunskapsuppbygg-
nad inom kommunikationssektorn i de baltiska republikerna samt

att utifrån denna kartläggning svara för samordningen av de nordis-
ka ländernas stödinsatser i Baltikum.

Kommunikationsutskottet ansåg vid sin behandling av ärendet att ut-
byggda kommunikationer är en viktig förutsättning för ekonomisk ut-
veckling i ett samhälle och att nordisk hjälp till den ekonomiska
utvecklingen i Baltikum borde knytas till utveckling av infrastruktu-
ren i kommunikationssektorn. Utskottet konstaterade dock att det

inom den nordiska budgeten inte finns medel för sådana investeringar
i infrastruktur. De nordiska länderna borde i stället arbeta för att stöd
till investeringar beviljas i andra internationella organisationer.

Beträffande kunskapsuppbyggnaden menade utskottet att en kartlägg-
ning av behoven var viktig så att insatser skulle kunna sättas in där
behoven är störst. Utskottet menade här att ministerrådets roll främst
skulle vara initiativtagande och koordinerande.

En förutsättning för utskottets positiva ställningstagande var en
fortsatt utveckling i demokratisk riktning i Baltikum.

Förslag som ej utmynnat i rekommendation

Datakontroll

Vid kommunikationsutskottets behandling av medlemsförslag A 940/t
om tillsyn och legalitet i samband med databaserade system i den
offentliga förvaltningen föreslogs att Nordiska rådet skulle rekommen-
dera Nordiska ministerrådet

att kartlägga datakvaliteten i offentliga register i de nordiska länder-
na och utifrån denna kartläggning föreslå åtgärder för att säkerställa en
tillfredsställande registerkvalitet

att utreda om program för databaserade förvaltningssystem i de
nordiska länderna svarar mot gällande rätt och föreslå riktlinjer för
hur legaliteten skall garanteras i samband med systemutveckling och
-underhåll

att utreda om det är önskvärt att ge riktlinjer för vilka hänsyn som
bör tas till databaserade förvaltningssystem i samband med utformning
av lagar och föreskrifter samt

att utreda om möjligheterna att överklaga enskilda beslut tillfreds-
ställer behoven av kontroll av databaserade besluts- eller beslutsstödda
system i den offentliga förvaltningen och eventuellt presentera förslag
till alternativ, exempelvis en ordning med systemrevision.

Mot utskottets förslag reserverade sig tre medlemmar, vilka föreslog att
Nordiska rådet inte skulle företa sig något i anledning av medlemsför-
slaget.

Vid omröstningen under sessionen röstade 29 ledamöter för utskot-
tets förslag och 23 för reservationen. Nordiska rådets regler kräver
dock minst 30 jaröster för att en rekommendation skall antas. I detta
fall antogs således reservanternas förslag trots att det i omröstningen
fick färre röster än utskottets förslag.

Frågor till Nordiska ministerrådet och regeringarna

E 2 till Danmarks regering angående färjeförbindelserna mellan Skåne
och Bornholm

E 5 till Nordiska ministerrådet angående transportförbindelserna Nor-
den — övriga Europa

Redog. 1991/92:4

E 10 till Nordiska ministerrådet angående genomförandet av nordiska
infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn

E 19 till Nordiska ministerrådet angående handikappaspekter inom
turismen

E 26 till Nordiska ministerrådet angående fordonstekniskt samarbete

E 28 till Danmarks regering angående färjeförbindelserna mellan Skå-
ne och Bornholm

E 29 till Nordiska ministerrådet angående en fast Öresundsförbindelse
för Östersjöområdet och speciellt de baltiska länderna

E 35 till Nordiska ministerrådet angående planerna för etablering av
en fast Öresundsförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö

E 51 till Nordiska ministerrådet angående möjligheterna att transporte-
ra oljeriggar ut ur Östersjön

E 57 till Nordiska ministerrådet angående vägmärkessystemet i Norden

D.3.3 Juridiska utskottet

Yttrande nr 4 angående Nordiska ministerrådets redogörelse av
planerna för det fortsatta nordiska samarbetet (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att redogöra för planerna för det nordiska samarbetet efter 1992 på
det juridiska utskottets område

att fortsätta arbetet med att säkra den nordiska passöverenskommel-
sen sedan kontrollen vid EGs inre gränser upphör

att igångsätta arbetet med att revidera den nordiska äktenskapskon-
ventionen från år 1931

att intensifiera värderingen av flyktingpolitiska strategier

att genomföra ett seminarium med deltagande från ett antal östeuro-
peiska länder i syfte att överföra kompetens på konsumentområdet.

Vid behandlingen av ministerrådets redogörelse konstaterade
utskottet att tidsperspektivet i C 2-dokumentet var för kort. På flera av
juridiska utskottets områden framgick inte vilka planer ministerrådet
hade efter 1992. Utskottet efterlyste därför vilka planer som fanns för
det framtida samarbetet inom dess sakområde.

Utskottet uttalade också att det nu var aktuellt att igångsätta en
allmän översyn av äktenskaps konventionen från år 1931. Utskottet un-
derströk särskilt att de regler i konventionen som behandlade barnens
rättsliga ställning borde ses över eftersom konventionen endast omfat-
tade barn födda inom äktenskapet. Utskottet ansåg att frågan om
upprätthållandet av den nordiska passöverenskommelsen var en av
hörnstenarna i det nordiska samarbetet och att det var av vitalt intresse
att den bibehölls. Utskottet förutsatte att frågan skulle lösas under
1992.

Redog. 1991/92:4

När det gällde flyktingsamarbetet uttryckte utskottet sin tillfredsstäl- Redog.
lelse över att en samrådsgrupp skulle förstärka utvecklingen av långsik-
tiga flyktingpolitiska strategier och att planer fanns för en fortsatt
analys av de nordiska ländernas praxis i asylärenden.

Utskottet ansåg avslutningsvis att det fanns ett stort behov av att öka
kompetensen i Östeuropa på konsumentområdet. Utskottet ställde sig
därför positivt till ministerrådets förslag att hålla ett seminarium för
vissa östeuropeiska länder om konsumentlagstiftning, konsumentforsk-
ning och konsumentpoiitisk organisation.

Rekommendation nr 9 angående lagstiftningssamarbete om bio-
och genteknologi (A 939/j)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att inleda samarbete eller stärka existerande samarbete för att uppnå
mesta möjliga likartade lagstiftning både nordiskt och internationellt
när det gäller användning av bio- och genteknologi inom industri,
jordbruk, miljö, på det medicinskt-etiska området och när det gäller
skydd av den personliga genetiska integriteten.

Juridiska utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att det kräv-
des en strategi, som tog vara på möjligheterna i den nya teknologin
men som samtidigt angav gränserna för användningen. I detta samman-
hang kunde det vara en fördel att de nordiska länderna hade en
gemensam hållning. Lagstiftning om vissa delar av bioteknologin förbe-
reddes i en rad europeiska länder, bl.a. i EG-länderna. De flesta
nordiska länder hade någon form av lagstiftning för enskilda områden
av bioteknologin och ytterligare lagstiftning förbereddes i några av
länderna.

Utskottet var enigt med de remissinstanser, som tvivlade på att en
nordisk konvention var det mest ändamålsenliga sättet att lösa de olika
frågor medlemsförslaget tog upp. Det kunde vara ändamålsenligt med
en konvention inom ett område. Inom ett annat område kunde det
t.ex. vara en bättre lösning att harmonisera den nationella lagstiftning-
en i de nordiska länderna. Det var också viktigt att de nordiska
länderna försökte uppnå så likartade regler som möjligt i förhållande
till andra utomnordiska länder, så att det bl.a. skapades mest möjliga
likartade konkurrensvillkor i ett kommande europeiskt ekonomiskt
område och på världsmarknaden. De nordiska länderna borde också
arbeta för internationella lösningar i frågan, t.ex. inom FN. Danmark
var en viktig förbindelselänk mellan Norden och EG. De nordiska
länderna borde arbeta både nordiskt och internationellt med dessa
frågor.

Utskottet påpekade också att frågan om etik vid användning av
genteknologi borde tas upp i en bred diskussion på nordiskt plan. Den
av ministerrådet tillsatta etikkommittén inom bioteknologi kunde i
detta sammanhang utgöra grunden för ett vidare samarbete.

1991/92:4

Rekommendation nr 10 angående lagstiftning rörande
skuldsanering (A 922lj)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att förbereda lagstiftning angående skuldsanering för privatpersoner
att under lagförberedelserna etablera kontakt så att största möjliga
likartade lagstiftning uppnås.

Juridiska utskottet konstaterade vid sin behandling av medlemsförslaget
att flertalet av remissinstanserna ställt sig positiva till förslaget. Det
verkade finnas ett behov att utreda dessa frågor för att åstadkomma
lagreglering i alla nordiska länder. Utskottet hade särskilt noterat
behovet av ackordsförfarandet för privatpersoner med hänsyn till deras
bostadslån, som för många var de tyngsta lånen att återbetala. Utskottet
var uppmärksamt på att arbetet med skuldsanering för privatpersoner
kommit olika långt i de nordiska länderna. Viktigt var dock att en
kontakt etablerades och att man utväxlade erfarenheter. Samarbetet
borde leda till enhetliga regler för privatpersoners skuldsanering.

Rekommendation nr 11 angående lagstiftning rörande grupptalan
(A 992/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda möjligheterna för att införa gemensam nordisk lagstiftning
om grupptalan i konsumentärenden.

Juridiska utskottet ansåg att frågan om grupptalan i konsumentfrågor
var väl ägnad för ett nordiskt samarbete. Konsumentlagstiftningen och
den organisatoriska uppbyggnaden på konsumentområdet var ganska
lika i de nordiska länderna. Det skulle därför vara ändamålsenligt att
etablera ett samnordiskt organ, som närmare kunde utreda frågorna
om grupptalan i de nordiska rättssystemen, ansåg utskottet. Frågan
hade också utretts och diskuterats inom ramen för ett samnordiskt
projekt om konsumentfrågor inom ministerrådet. En slutrapport blev
klar i april 1990 (NEK-rapport 1990:7). Detta talade också för att det
fortsatta arbetet skulle ske på nordiskt plan och att man utnyttjade det
samnordiska arbete som redan hade gjorts i NEK-projektet.

Utskottet påpekade också att man inom EG på konsumentområdet
hade visat intresse för kollektiv grupptalan. En utredning borde därför
också uppmärksamma utvecklingen inom EG på detta område. Det
skulle vara en fördel om man kunde få så enhetliga regler som möjligt
när det gällde regleringen av konsumentfrågorna. Grupptalan kunde
också vara aktuellt på andra områden än vid konsumenttvister, t.ex.
när det gällde ersättning för miljöskador. Utskottet ville emellertid
föreslå att man nu koncentrerade sig på att utreda grupptalan i
konsumentfrågor.

Redog. 1991/92:4

Rekommendation nr 12 angående jämnare könsfördelning i
nordiska styrelser, kommittéer, utskott, nämnder m.m. (A 938/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att kartlägga kvinnorepresentationen i nordiska styrelser, kommit-
téer, utskott, nämnder m.m. under Nordiska ministerrådet samt

att utarbeta riktlinjer som kan säkra en så jämn representation av
män och kvinnor som möjligt i dessa styrelser, kommittéer, utskott,
nämnder m.m., så

att målsättningen om en jämnare könsfördelning skall vara genom-
förd år 2000, och som delmål genomföra minst 25 % representation av
vart kön år 1992, 35 % 1994 och 40 % 1996.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att jämställdhetsarbetet
borde fortsätta nationellt och att man också borde ta med jämställd-
hetsaspekten i det nordiska samarbetet. Utskottet konstaterade att det
fanns en rad nordiska institutioner som över huvud taget inte hade
kvinnliga representanter och att kvinnorepresentationen i vissa sam-
manhang var omkring 13 %. Nordiska ministerrådets ämbetsmanna-
kommitté för jämställdhet bestod å andra sidan enbart av kvinnor.
Orsaken till den ojämna könsfördelningen i de olika nordiska institu-
tionerna berodde enligt utskottet inte på att det inte skulle finnas
kvalificerade kvinnor. Det berodde snarare på tradition och brist på
medvetna attityder i frågan.

Utskottet pekade på att inte endast kvinnorepresentationen skulle
öka i de mansdominerade institutionerna utan det var lika viktigt att
öka männens representation i de institutioner, som idag dominerades
av kvinnor.

De konkreta målsättningarna för en jämnare representation borde
vara realistiska, konstaterade utskottet. Idealet vore en könsfördelning
på 50 %, men det var knappast realistiskt i dagens situation. Utskottet
ansåg att målsättningen med 45 % kvinnorepresentation 1996, som
förespråkades i medlemsförslaget var något hög och föreslog istället för
1996 minst 40 % av vart kön. Motsvarande procentsatser fanns bl.a. i
den norska jämställdhetslagen.

Rekommendation nr 13 angående Nordiskt Forum 1994 (B 120/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att genomföra ett nytt Nordiskt Forum under sommaren 1994 och
samtidigt arrangera en officiell jämställdhetskonferens i enlighet med
ministerrådsförslag B 120/j.

Juridiska utskottet konstaterade att Nordisk Forum i Oslo 1988 varit ett
av de mest vällyckade arrangemangen i det nordiska samarbetet. Ar-
rangemanget hade haft stor betydelse som inspiration för det vidare
jämställdhetsarbetet i Norden. Utskottet har vid flera tillfällen anmodat
ministerrådet att arrangera ett nytt Nordiskt Forum för att följa upp
Nordisk Forum 1988 och mottog därför ministerrådsförslaget mycket
positivt.

Redog. 1991/92:4

Ministerrådsförslaget var enligt utskottet väl genomarbetat. Nordiskt
Forum skall arrangeras som en bred konferens, öppen för alla, och
inte som en expertkonferens med begränsat antal deltagare. Utskottet
stödde också temat för konferensen "Kvinnors liv och arbete". Inom
ramen för detta tema kunde många olika samhällsfrågor belysas. Med
de många infallsvinklar som temat erbjöd borde även männens intresse
för att delta väckas.

Utskottet ansåg det också positivt att man ville ge möjligheter för
kontakter med kvinnor och kvinnoorganisationer i Nordens närområ-
den, särskilt Baltikum. Ett Nordiskt Forum var väl ägnat för kvinnoor-
ganisationer i öst att knyta kontakter med motsvarande organisationer
i Norden.

Rekommendation nr 14 angående rösträtt vid parlamentsval i
annat nordiskt land (A 946/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att tillsätta en nordisk utredningsgrupp för att utreda förutsättning-
arna för att införa rösträtt till parlamentsval för nordiska medborgare
som är bosatta i ett annat nordiskt land än hemlandet.

Utskottet preciserade att förslaget gällde rösträtt till parlamentsval
för nordiska medborgare bosatta i ett annat nordiskt land än hemlan-
det och inte rösträtt för utomnordiska medborgare generellt. I det
nordiska samarbetet har målsättningen varit att ge alla nordiska med-
borgare, som är bosatta i ett annat nordiskt land än hemlandet, samma
rättigheter som medborgarna i bosättningslandet. Som en följd av den
fria nordiska arbetsmarknaden och den nordiska passunionen har
nordiska medborgare idag nästan oinskränkt rätt till att uppehålla sig
och arbeta i ett annat nordiskt land.

Utskottet pekade på att kopplingen mellan medborgarskap och
rösträtt generellt sett härstammar från en tid då stora förflyttningar
mellan stater var ett okänt fenomen. Tiden kunde nu vara mogen för
att närmare se på frågan om rösträtt för nordiska medborgare i
parlamentsval. Genom att utvidga rösträtten till att också omfatta
parlamentsval skulle nordiska medborgare komma att få större möjlig-
het än idag att utöva inflytande på utvecklingen i det land där de bor
och arbetar. Frågan om rösträtt i bosättningslandet var också aktuell
inom EG. Enligt uppgift hade man där ännu inte kommit med några
konkreta förslag. Frågan om rösträtt för nordiska medborgare reser
många och komplicerade problemställningar, som grundligt borde
utredas innan man kunde ta ställning. Detta kunde ske genom en
nordisk utredning.

Rekommendation nr 15 angående Nordiskt råd för forskning i
europeisk integrationsrätt (B 114/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att upprätta ett nordiskt råd för forskning i europeisk integrations-
rätt i överensstämmelse med ministerrådsförslag B 114/j och juridiska
utskottets synpunkter.

1991/92:4

3 Riksdagen 1991/92. 2 saml. Nr 4

Utskottet konstaterade att undervisningen och forskningen om EG- Redog. 1991/92:4
rätt i framtiden kommer att fa ökad betydelse i Norden. Rättsliga
problem, som har uppstått eller kommer att uppstå mellan EG å ena
sidan och de nordiska länderna var för sig eller i EFTA å den andra
har visat sig vara av sådan omfattning att det vore värdefullt med en
nordisk satsning. Utskottet kunde, med hänvisning till de strama
ramarna för den nordiska budgeten, ansluta sig till att man i ett första
skede upprättar ett råd för forskning i europeisk integrationsrätt, som
stimulerar forskning och utveckling. Detta råd borde upprättas så snart
som möjligt och få den sammansättning och de uppgifter som angavs i
förslaget. Efter en tvåårig försöksperiod förutsatte juridiska utskottet att
verksamheten utvärderades och att ett institut eventuellt inrättades
såsom Nordiska rådet ursprungligen rekommenderat. När det gällde
budgetkonsekvenserna förutsatte utskottet att forskningsrådet i framti-
den inte skulle finansieras genom de små budgetmedel som var avsatta
till projektverksamhet på lagstiftningsområdet.

Rekommendation nr 16 angående genomgång av
Helsingforsavtalet, nr 17 angående ändringar i Helsingforsavtalets
artiklar 1 och 45 och rekommendation nr 18 angående ändring i
den nordiska transportöverenskommelsen (A 945lj)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att företa en fullständig genomgång av Helsingforsavtalet.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige

att företa ändringar i Helsingforsavtalet art. 1 och 45 i enlighet med
juridiska utskottets förslag i bilaga 1 till juridiska utskottets betänkan-
de.

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige

att företa ändringar i överenskommelsen om samarbete på transport-
och kommunikationsområdet, art. 1, så att följande passus utgår: "Den
omfattar ej heller frågor om de nordiska ländernas internationella
sjöfartspolitiska och luftfartspolitiska förhållanden."

Juridiska utskottet konstaterade i sitt betänkande över medlemsförslaget
att det nordiska samarbetet nu befann sig i en brytningstid. Utveckling-
en och förändringarna i Europa skulle komma att medföra ändrade
villkor för det nordiska samarbetet. Utskottet ansåg att det var av stor
betydelse att rådet gick igenom sin verksamhet för att kunna möta de
nya utmaningarna. Utskottet kunde därför ge sin fulla tillslutning till
att genomföra ändringar i rådets struktur och regelverk som syftade till
att effektivisera rådets arbete. Utskottet menade att de ändringar som
organisationskommittén hade föreslagit kunde bidra till att förbättra
rådets funktion och därmed också göra det nordiska samarbetet mer
intressant och betydelsefullt i framtiden.

Den europeiska utvecklingen gav Nordiska rådet och det nordiska
samarbetet nya möjligheter att utveckla sitt samarbete. Det var utskot-

tets uppfattning att i en tid med så stora internationella förändringar
borde rådets verksamhet vara föremål för en kontinuerlig utvärde-
ring. Utskottet betraktade därför kommitténs förslag som ett första steg
på vägen till att utveckla Nordiska rådet till en mer effektiv och
slagkraftig organisation.

Utskottet anmärkte att det snart var 30 år sedan Helsingforsavtalet
undertecknades. Avtalet har därefter reviderats ett antal gånger. Efter-
som flera enskilda ändringar företagits i den existerande avtalstexten,
kunde resultatet leda till att avtalet blev oöversiktligt och inkonse-
kvent. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att tiden nu var mogen för
en fullständig genomgång av Helsingforsavtalet. Utvecklingen i Europa
talade också för en sådan revision. Organisationskommittén hade före-
slagit att det i preambeln och art. 1 i Helsingforsavtalet tas in en
precisering om den internationella dimensionen i rådet. Juridiska
utskottet anförde att en markering av den internationella dimensionen
i Helsingforsavtalet hade ett stort symbolvärde och skulle legitimera
den praxis som utvecklat sig på området. Utskottet kunde därför stödja
kommitténs förslag.

Organisationskommittén hade föreslagit att rådet skulle ges kompe-
tens att besluta om de slutliga prioriteringarna i den nordiska
budgeten. Juridiska utskottet konstaterade att detta var ett mycket
viktigt förslag för att stärka intresset hos parlamentarikerna för det
nordiska samarbetet. Det fanns en bred enighet inom fackutskotten,
delegationerna och partigrupperna om att parlamentarikernas inflytan-
de över den nordiska budgeten borde öka. Målet borde vara att införa
en procedur som gav parlamentarikerna ett reellt inflytande över
budgeten och kommitténs förslag kunde vara ett första steg i denna
riktning. Mot denna bakgrund stödde utskottet en ändring av Helsing-
forsavtalets artikel 45 i syfte att rådet kan besluta om prioriteringar
inom den av ministerrådet föreslagna budgeten.

Kommittén hade vidare föreslagit en ändring i den nordiska trans-
portöverenskommelsen från 1972 så att art. 1 inte längre skulle be-
gränsa avtalets verksamhetsområde när det gällde sjöfartspolitiska och
luftfartspolitiska förhållanden. Juridiska utskottet hade konstaterat att
gällande bestämmelser om undantag för luftfartspolitik inte praktisera-
des idag. Detta talade för en ändring av avtalets ordalydelse i enlighet
med kommitténs förslag.

I samband med behandlingen av medlemsförslaget om det nordiska
samarbetets former och organisation antog rådet ett antal interna
beslut (nr 1 — 10). De interna besluten återfinns i berättelsens bilaga
Framställning, rekommendationer, yttranden och interna beslut antag-
na vid Nordiska rådets 39:e session.

Redog. 1991/92:4

Rekommendation nr 19 angående ändringar i Helsingforsavtalet
(B llS/j)

Nordiska rådet rekommenderar regeringarna i Danmark, Finland,
Island, Norge och Sverige

att företa ändringar i Helsingforsavtalets artiklar 51, 52, 54, 56, 57
och 58 som framgår av bilagan i juridiska utskottets betänkande.

Juridiska utskottet konstaterade att ministerrådsförslaget omfattade de
av organisationskommitténs förslag till ändringar i Helsingforsavtalet
som var nödvändiga för att rådet skulle kunna ändra sin arbetsordning.

Juridiska utskottet stödde ministerrådets förslag till ändring i artikel
51, så att möjlighet gavs att hålla mer än en ordinarie session per år.
Medlemmarna i den konservativa gruppen hade här reserverat sig och
uttalat önskemål om att det fortsatt skulle hållas en session årligen.
Rådet beslöt i enlighet med utskottet.

Organisationskommittén hade understrukit betydelsen av att presi-
diets roll som ledande organ förstärktes. För att säkra den partipolitis-
ka fördelningen hade föreslagits att presidiet skulle bestå av minst 10
och högst 11 medlemmar. Juridiska utskottets majoritet stödde försla-
get, men de konservativa medlemmarna och medlemmarna i den
finska delegationen ansåg att presidiet skulle ha ett fast antal medlem-
mar. Rådet beslöt i enlighet med juridiska utskottets förslag.

Juridiska utskottet uttalade även sitt stöd för övriga i ministerråds-
förslaget framförda förslag till ändringar i Helsingforsavtalet.

Rekommendation nr 42 angående kunskapsöverföring till bl.a.
Baltikum rörande parlamentarism och. demokrati (A 921/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att kartlägga behovet av och utreda möjligheterna för kunskapsöver-
föring till Baltikum och utvalda östeuropeiska länder om parlamenta-
rism och demokrati.

Juridiska utskottet konstaterade bl.a. att det fanns behov av
experthjälp när det gällde att utveckla demokratin i öst, dvs. att utveck-
la demokratiska institutioner, en oavhängig rättsapparat, fria massme-
dier och arbetslivsorganisationer m.m. Det fanns också uppenbart ett
behov av kompetensöverföring, dvs. stöd till initiativ som bidrog till att
bygga upp ett demokratiskt styrelseskick, lagstiftningsarbete och lik-
nande. Utskottet hänvisade också till rådets delegationsresa till bl.a.
Baltikum i oktober 1990 då det från värdarnas sida hade uttryckts
önskemål om att fa stifta bekantskap med demokratiska arbetsmetoder
och arbetsvillkor för parlamentariker samt principer för lagstiftnings-
samarbete.

Förutom finansiellt bistånd hade de östeuropeiska länderna uttryckt
önskemål om kunskapsöverföring i vid bemärkelse när det gällde sam-
arbete med Västeuropa. En sådan kunskapsöverföring kunde ske i
form av kurser eller utväxlingsprogram. Detta var en långsiktig process
om man skulle uppnå resultat. Huvudprincipen borde vara hjälp till
självhjälp. De enskilda ländernas regeringar och parlament borde

Redog. 1991/92:4

fortsätta med att ta egna initiativ när det gällde länderna i öst. Redog.
Nordiska ministerrådet borde ta gemensamma initiativ. Ett första steg
borde vara att kartlägga behovet av och möjligheterna för kunskaps-
överföring i nordisk regi. Ett nordiskt initiativ kunde också vara
exempel på hur den nordiska samarbetsmodellen fungerade i prakti-
ken och exempel på ett motsvarande mellanstatligt samarbete för
länderna i Baltikum och Östeuropa. Det borde också undersökas om
Nordiska ministerrådets arbetsprogram för Baltikum och Östeuropa
kunde omfatta initiativ om att utveckla demokrati och parlamen-
tarism. Här hänvisade utskottet till förslaget om stöd till internationellt
samarbete och demokratiseringssträvanden i öst (A 928/j).

Rekommendation nr 43 angående stöd till
demokratiseringssträvandena och internationella samarbetet i bl.a.
Baltikum (A 928/j)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att kartlägga vilka relevanta organisationer av icke-statlig karaktär
som finns i Baltikum och utvalda östeuropeiska länder,

att kartlägga vilka behov och möjligheter som finns för kontakt
mellan relevanta frivilliga organisationer i Baltikum och utvalda östeu-
ropeiska länder och motsvarande organisationer i de nordiska länder-
na,

att ta initiativ till att upprätta stödordningar, som kan stimulera till
kontakter/samarbete mellan relevanta organisationer av icke-statlig ka-
raktär i Baltikum och utvalda östeuropeiska länder och motsvarande
organistioner i de nordiska länderna med avsikt att stödja demokratise-
ringsutvecklingen och det internationella samarbetet i öst, så att dessa
stödordningar ses i ett sammanhang med de övriga initiativ Nordiska
rådet har tagit i förhållande till Baltikum.

Utskottet konstaterade att det har skett mycket när det gällde kontakter
på olika nivåer mellan Norden och Östeuropa sedan förslaget lades
fram i april 1990. Det fanns dock ingen fullständig översikt över vilka
kontakter som redan hade tagits mellan organisationer i öst och väst.
Ett första steg måste vara att kartlägga vilka organisationer som fanns i
öst. En sådan kartläggning borde koncentreras till Baltikum och
utvalda östeuropeiska länder. Därnäst borde man undersöka vad som
redan hade gjorts för att etablera kontakt/samarbete mellan dessa
organisationer. När det gällde frågan inom vilka ramar kontakt borde
ske mellan frivilliga organisationer i öst och i Norden var det utskot-
tets åsikt, att kontakten primärt borde ske direkt mellan organisatio-
nerna utan inblandning av offentliga myndigheter. Det unika när det
gällde gräsrotsrörelser var att arbetet skedde på ideologisk och frivillig
bas. Ministerrådet borde ta initiativ till nya stödordningar och dessa
borde ses i sammanhang med övriga initiativ Nordiska rådet hade tagit
när det gäller Baltikum.

Man borde vidare undersöka om Nordiska ministerrådets arbetspro-
gram för Baltikum och Östeuropa kunde kompletteras så att det också
omfattade initiativ för att utveckla demokrati och parlamentarism.

1991/92:4

Medlemsförslag i övrigt Redog. 1991/92:4

Juridiska utskottet hade dessutom haft att behandla tre medlemsförslag
som inte föranledde någon åtgärd från rådets sida.

-Medlemsförslag om användning av genetiska tester vid anställning (A

916/j)

-Ändringsförslag om det nordiska samarbetets former och organisa-

tion m.m. (A 945Å/j)

-Medlemsförslag om två årliga ordinarie sessioner i Nordiska rådet (A

926/j)

Frågor

Inom juridiska utskottets område ställdes 9 frågor:

E 21 till Nordiska ministerrådet om handikapporganisationerna som
företrädare för konsumentgrupper

E 41 till Nordiska ministerrådet om samarbete mellan de nordiska

länderna och Sovjetunionen för bekämpning av brottslighet

E 43 till Nordiska ministerrådet om åtgärder för att bemästra den
omfattande invandring som eventuellt inriktas från Östeuropa till de
nordiska länderna

E 50 till Nordiska ministerrådet om de nordiska ländernas organisa-

tion för koordinering av flyktingströmmar

E 56 till Nordiska ministerrådet om harmonisering av flyktingpolitik

E 55 till Danmarks regering om nordiskt passavtal

E 59 till Sveriges regering om nordiskt passavtal

E 60 till Nordiska ministerrådet om nordiska kommittéers m.fl. rättsli-

ga ställning

E 63 till Sveriges regering om sameting för svenska samer

D.3.4 Ekonomiska utskottet

Nordiska rådets yttrande rörande ekonomiska utskottets
sakområde. Ytttrande nr 5/1991

Nordiska rådet uttalar följande:

1. Form och presentation av årets C 2 har funnits vara tillfredsställan-

de och ministerrådet uppmanas att i framtiden använda C 2 som
planeringsredskap

2. Med bakgrund i en genomgång och utvärdering av det nordiska
samarbetet och dess placering i den internationella omvärlden bör
ministerrådet lägga fram ett framtidsprogram till debatt på 40:e sessio-
nen

3. Arbetsprogrammet för Baltikum och Östeuropa bör löpande byggas

ut och den långsiktiga finansieringen säkras

4. NOPEFs framtida arbete i relation till Östeuropa bör säkras finan-

siellt

5. Samarbetet om teknisk/industriell forskning och utveckling är av
strategisk betydelse för utbyggnaden av de nordiska ländernas konkur-
renskraft och för en bärkraftig utveckling. Detta samarbete bör därför
prioriteras högt vid beslut om planering och finansiering

6. Ministerrådet bör inleda en process som kan föra till en revision av
Köpenhamnskonventionen om det biståndpolitiska samarbetet mellan
de nordiska länderna

7. Ett nytt program för Bostads- och byggnadssektorn bör utarbetas till
den 40:e sessionen

Vid sin behandling av Ministerrådets redogörelse om planerna för det
nordiska samarbetet, C 2, uppehöll sig ekonomiska utskottet förutom
vid ovan nämnda punkter särskilt vid frågan om det framtida ekono-
miska samarbetet. Man konstaterade att detta samarbetes andel av den
nordiska budgeten minskat och att dessutom den ekonomiska hand-
lingsplanen löper ut under 1992. Sammantaget skulle detta innebära
en väsentlig nedprioritering av det ekonomiska samarbetet, vilket
enligt utskottet borde leda till eftertanke.

Utskottet kommenterade även det av finansministrarna i annat sam-
manhang lämnade beskedet om att man avsåg att starta ett arbete
omkring strukturella åtgärder till förbättring av de nordiska ländernas
ekonomier. Utskottet ansåg att detta arbete hade samma ändamål som
de ekonomiska handlingsplanerna. Man ansåg därvid ett utvecklingsar-
bete kring den offentliga sektorn, arbetsmarknaden, konkurrenslagstift-
ningen och jordbrukspolitiken vara särskilt intressant.

Effektivare el- och energihushållning (A 913/e) Rekommendation
nr 20/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att genomföra samordnade nordiska åtgärder för att främja en effek-
tivare användning av el och annan energi i hushållen,

att stämma av och i vidast möjliga omfattning genomföra dessa
åtgärder som gemensamma europeiska åtgärder.

Ekonomiska utskottet ansåg vid behandlingen att det ursprungliga för-
slaget var formulerat på en sådan detaljeringsnivå att det inte var
lämpligt för beslut i Nordiska rådet. Man hänvisade till att ministerrå-
det i arbetet med det energipolitiska arbetsprogrammet startat en rad
aktiviteter på området och att detta arbete i stället borde ges ett mer
generellt stöd. Utskottet föreslog därför att Nordiska rådet skulle anta
en mer generellt formulerad rekommmendation om energisparande
och effektivare energianvändning. Utskottet förutsatte att de nordiska
åtgärderna skulle stämmas av med motsvarande åtgärder i
EG—EFT A-samarbetet.

Redog. 1991/92:4

Nordiska högspänningsnätet som "common carrier'' (A 918/e)
Rekommendation nr 21/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utreda möjligheterna att göra det nordiska högspänningsnätet till
en "common carrier".

Ekonomiska utskottet konstaterade vid sin behandling av ärendet att
centrala remissinstanser som t.ex. Nordel, EK-energi och nationella
energidepartement/ministerier inte ställt sig avvisande till att arbeta
vidare med frågan. Ett utredningsarbete hade redan startats om att göra
det nordiska elnätet till en "common carrier". Förslaget kom därför
inte i sig självt att innebära extra utgifter på den nordiska budgeten.
Utskottet tillstyrkte därför i princip förslaget till rekommendation.

Förenklade tullprocedurer för sportflyget (A 941/e)
Rekommendation nr 22/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att genomföra förenklingar i tullprocedurerna för sportflyg mellan
de nordiska länderna.

Ekonomiska utskottet konstaterade vid sin behandling att tullmyndig-
heterna hade avvisat förslaget då man ansåg det för resurskrävande att
genomföra de föreslagna förenklingarna för en så liten trafikgrupp som
sport flyget.

Utskottet ansåg det riktigt och logiskt att problemen med tull- och
gränsöverskridning klaras av i ett europeiskt sammanhang. Man stödde
å andra sidan tanken att Norden går före med förenklingar eller helt
avlägsnar tull- och gränskontrollen mellan de nordiska länderna såsom
det varit på passkonventionens område. Man hänvisade även till en av
Nordiska rådets tidigare rekommendationer om avveckling av tull- och
gränsprocedurer. Utskottet påpekade även att det gått att genomföra
vissa förenklingar för sportflyget i trafiken mellan Sverige och Norge.

Ekonomiska utskottet tillstyrkte således i princip förslaget men
konstaterade samtidigt att tullkontrollen för sportflyg är ett litet pro-
blem i ett större sammanhang som gäller tull- och gränsprocedurer i
allmänhet.

Nordiska samarbetet efter 1992 (A 947/e) Rekommendation nr
23/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i samråd med Nordiska rådet genomföra en utredning av aktuella
framtidsfrågor som skall vara bestämmande för det nordiska samarbe-
tets möjligheter och på denna bakgrund framlägga ett ministerrådsför-
slag med program för det nordiska samarbetet efter 1992.

Ekonomiska utskottet ansåg vid sin behandling av ärendet att det nor-
diska samarbetet har en viktig roll att spela även i framtiden. Man

Redog. 1991/92:4

ansåg liksom förslagsställarna att det borde sättas igång en process som Redog.
via analyser, diskussioner och politisk debatt kan leda till nödvändiga
beslut om det nordiska samarbetets framlida innehåll och roll.

Man konstaterade att de politiska förutsättningar som först och
främst kommer att vara avgörande för det nordiska samarbetet är
förhållandet till EG, utvecklingen av integrationen i EG och förhållan-
det mellan EG och EFTA. Utskottet ansåg att en viktig förutsättning
för Nordens möjligheter framöver vara att i ett EES-avtal och senare i
en ändrad Romtraktat legitimera det regionala samarbetet på mellan-
statlig nivå. Utskottet noterade att rådets presidium redan ställt detta
krav till statsministrarna. Utskottet menade även att det politiska
klimatet i Europa och den ekonomiska utvecklingen och demokratise-
ringen i Central- och Östeuropa påverkar det nordiska samarbetets
framtida möjligheter.

Utskottet ansåg att debatten om det nordiska samarbetets framtid
borde föras med utgångspunkt i olika scenarier. Ministerrådet borde
lägga fram bakgrundsmaterial för en sådan debatt i form av ett minis-
terrådsförslag om det framtida nordiska samarbetet efter 1992.

Koncernfackligt samarbete i Norden (A 949/e) Rekommendation
nr 23/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att skyndsamt utarbeta förslag till samordnad nordisk lagstiftning,
som säkrar löntagarnas organisationer rätt till koncernfackligt samar-
bete efter de principer som anges i med le msförs laget.

Vid ekonomiska utskottets behandling av detta ärende gick meningarna
kraftigt isär.

En majoritet av utskottets ledamöter ansåg att Nordiska rådet inte
skulle företa sig något i anledning av förslaget. Man ansåg visserligen
det vara önskvärt att det koncernfackliga samarbetet byggs ut men att
detta borde ske genom frivilliga avtal mellan parterna på arbetsmark-
naden eller inom enskilda koncerner. Utskottsmajoriteten konstaterade
även att en utveckling var på väg mot fler sådana frivilliga överens-
kommelser inom ramarna för de riktlinjer som utformats på europeisk
basis och av organisationerna i Norden.

Mot utskottets förslag reserverade sig de socialdemokratiska och
vänstersocialistiska ledamöterna som ansåg att en rekommendation om
koncernfackligt samarbete borde antas av Nordiska rådet.

Vid den slutliga omröstningen i plenum segrade reservanternas
förslag med 39 röster mot 38.

Miljövårdsinsatser i Baltikum (A 910/e) Rekommendation nr
39/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet och de nordis-
ka ländernas regeringar

att i relevanta internationella fora arbeta för att skapa ett investe-
rings- och miljöskyddsprogram för att minska vatten- och luftförore-
ningarna i Östersjöns mest utsatta delar,

1991/92:4

att kartlägga hur det nordiska samarbetet kan bidra till utvecklingen Redog. 1991/92:4
av särskilda investeringsstödordningar för de berörda central- och
östeuropeiska länderna däribland Baltikum, Polen och Leningradom-
rådet och

att löpande rapportera till Nordiska rådet om framstegen i arbetet
särskilt beträffande de initiativ som ministerrådet finner behov för på
området som led i det nordiska samarbetet.

Ekonomiska utskottet konstaterade vid sin behandling av ärendet att en
lång rad initiativ redan tagits och att ett omfattande utredningsarbete
startats beträffande samarbete med länderna kring Östersjön. Mot
denna bakgrund ansåg utskottet att det inte fanns behov för att sätta
igång några nya initiativ. Behov ansågs dock föreligga av att följa de
initiativ, utredningar och kartläggningar som satts igång för att senare
kunna utnyttja resultaten bland annat för beslut om gemensamma
nordiska insatser och koordinering av bilaterala insatser. Ett viktigt led
i detta arbete var enligt utskottets mening att utnyttja den expertis som
näringslivet har för att komma fram till den mest effektiva insatsen
både ur ekonomisk och miljömässig synvinkel.

Ekonomiskt och kulturellt samarbete med Östersjöländerna (A

915/e) Rekommendation nr 40/1991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet

att arbeta för utveckling av det ekonomiska och kulturella samar-
betet mellan Norden och Östersjöländerna med syfte att skapa ett sam-
arbetsområde kring Östersjön.

Ekonomiska utskottet fann vid behandlingen av ärendet att det borde
vara en naturlig del av målsättningen med arbetsprogrammet för
Baltikum och Östeuropa att genom utbyggt ekonomiskt och kulturellt
samarbete skapa ett samarbetsområde omkring Östersjön. Det konkreta
innehållet borde utgöras dels av de initiativ som redan ingår i arbets-
programmet, dels av de nya förslag omkring vilka enighet kunde
skapas under 39:e sessionen. Arbetet borde enligt utskottet fortlöpande
anpassas till behoven i de berörda länderna liksom praktiska, politiska
och ekonomiska möjligheter.

Utskottet fann det vidare önskvärt att det vid rådets session 1992
kunde genomföras en grundlig debatt om det nordiska samarbetets
framtid bland annat mot bakgrund av överväganden om förhållandet
till omvärlden, däribland Östeuropa.

Jordbrukssamarbete med Baltikum (A 944/e) Rekommendation nr

41.11991

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Minsterrådet och de nordis-

ka ländernas regeringar

att tillsammans med de baltiska länderna bygga ut ett koordinerat
samarbete på jordbruksområdet mellan Norden och Baltikum.

Ekonomiska utskottet konstaterade att jordbrukssektorn är en av de 42

strategiskt viktiga sektorerna när det gäller att bygga upp såväl själv-

ständigheten som välfärden i de baltiska länderna. Man konstaterade Redog. 1991/92:4
vidare att behovet av hjälp är stort och att ett omfattande samarbete
redan startats bland annat av de nordiska ländernas lantbruksorganisa-
tioner.

Utskottet ansåg att ministerrådet borde ha en starkare roll när det
gäller att koordinera samarbetet på jordbruksområdet mellan Norden
och Baltikum och att detta borde ske i samarbete med de baltiska
deltagarna och övriga organisationer. Finansieringen borde enligt ut-
skottet ske nationellt varför ministerrådets resurser skulle användas till
koordinering och igångsättande. Hur omfattande samarbetet skall vara
borde enligt utskottet avgöras tillsammans med de baltiska jordbrukar-
na, deras organisationer och myndigheter.

Förslag som ej utmynnat i rekommendationer

Medlemsförslag A 903/e om upprätthållande av de nordiska skogarnas
nationalekonomiska värde

Medlemsförslag A 919/e om inriktning för en gemensam nordisk
energipolitik.

Medlemsförslag A 931/e om Ostersjöscenario

Frågor till Nordiska ministerrådet och regeringarna

E 37 till Sveriges regering angående beskattning av pensionerna för
återvändande invandrare

E 44 till Nordiska ministerrådet om ökat samarbete inom råvaru- och
varuförsörjning samt energiförsörjning för att minska sårbarheten i
krislägen.

E 45 till Nordiska ministerrådet om utvidgat samarbete på elområdet.

E 46 till Nordiska ministerrådet om ökat nordiskt samarbete för bättre
gemensamt utnyttjande av förnybara energikällor.

E 47 till Nordiska ministerrådet om ökat nordiskt samarbete för att

öka handeln mellan länderna och minska importbehovet

E 48 till Nordiska ministerrådet om potentialen för ökad handel inom
Östersjöregionen, speciellt med Baltikum och Polen

E 65 till Nordiska ministerrådet om gränsgångare

E 66 till Nordiska ministerrådet om Nordiska investeringsbankens
överskott för 1991.

D.3.5 Social- och miljöutskottet

Yttrande nr 6 angående Nordiska ministerrådets redogörelse om
planerna för det nordiska samarbetet (C 2)

Nordiska rådet uttalar följande:

1. Nordbors rättigheter bör kvarstå som ett samarbetsområde och
bevakas inte minst i samband med en ökad harmonisering med EGs
regler

2. Ungdomsarbetslösheten bör även fortsatt vara föremål för nordiska
insatser

3. Den nordiska sociala tryggheten far ej försvagas i samband med en
ökad harmonisering med EGs regler. Trygghetskonventionen bör utgö-
ra en bas för att bevaka den sociala dimensionen i förhandlingarna
med EG

4. De nordiska ländernas alkoholpolitiska strävanden far ej försvagas i
samband med en ökad harmonisering med EG. Ministerrådet bör
undersöka möjligheterna att bibehålla de nordiska ländernas alkohol-
politik

5. Ett ministerrådsförslag om nordisk handlingsplan för naturvård bör
föreläggas Nordiska rådet innefattande åtgärder inom både miljösek-
torn och jord- och skogbrukssektorn

6. Med hänsyn till de stora miljöproblemen i Sovjet och Baltikum och
de begränsade resurserna måste stark prioritering och målinriktning av
miljöinsatserna ske. I första hand måste åtgärderna inriktas på de mest
skadliga föroreningarna

7. Det största problemet är bristen på kapital, vilket försvåras av att de
baltiska republikerna inte anses kreditvärdiga. De nordiska ländernas
regeringar bör besluta om ytterligare en kreditordning inom ramen för
Nordiska investeringsbanken, avseende mjukare villkor för miljöinsat-
ser i Baltikum.

Social- och miljöutskottet erinrade om sitt uttalande i anslutning till
ministerrådets förslag om nollbudget 1991, att avgörande för tilldel-
ningen av ekonomiska resurser borde vara verksamhetens innehåll.

Utskottet ansåg vidare att ministerrådet borde ha inhämtat Nordiska
rådets synpunkter före festställandet av det omfattande arbetsprogram-
met för Baltikum och Östeuropa. Utskottet fann det otillfredsställande
att programmet från 1992 finansieras över den ordinarie budgeten utan
någon särskild höjning av budgetramen. Enligt utskottet var minister-
rådets reserv otillräcklig för en sådan satsning.

Vad gällde nordbors rättigheter saknade utskottet någon avsiktsdekla-
ration och erinrade om sitt uttalande över C 2/1990 att detta ämnesom-
råde borde vara prioriterat i ministerrådets arbete, inte bara del av
Europaprogrammet. Utskottet fenn att frågans behandling i årets C 2
angav att saken inte prioriterades av ministerrådet.

Utskottet tillstyrkte ämbetsmannakommitténs för arbetsmarknadsfrå-
gor yrkande att delprogrammen i den ekonomiska handlingsplanen:
effektivisering av den nordiska arbetsmarknaden, flaskhalsprojektet
och paraplyprojektet, måste fortsätta och från 1992 tilldelas extra

Redog. 1991/92:4

anslag. Utskottet tillstyrkte också fortsatta projekt om insatser för Redog. 1991/92:4
utsatta grupper på arbetsmarknaden 1992—1994, särskilt insatser mot
ungdomsarbetslösheten.

Vidare åberopade utskottet tidigare synpunkter anförda vid möte
med social- och hälsovårdsministrarna, nämligen att den nordiska
trygghetskonventionen borde ses över för att förstärkas till ett hållbart
instrument för bevakning av den sociala dimensionen inom EES-
förhandlingarna. Vidare borde, som utskottet tidigare framhållit, pro-
jektet långvariga socialhjälpstagare i Norden samordnas med projektet
för utsatta grupper på arbetsmarknaden vad gällde risk för utförsäk-
ring.

Utskottet beklagade att ministerrådet inte sett sig i stånd att utarbeta
något handlingsprogram för att minska alkoholkonsumtionen och utta-
lade farhågor för den nordiska alkoholpolitikens framtid vid ett när-
mare EG-samarbete. Utskottet erinrade om ett projekt om åtgärder
mot trafikonykterhet på trafiksäkerhetsområdet och ansåg att de fram-
tida riskerna vad gällde alkoholpolitiken vid en harmonisering med
EG borde utredas.

Utskottet fann det också otillfredsställande att planeringsdokumentet
inte innehöll mera detaljuppgifter rörande prioriteringen av miljöpro-
jekten de närmaste åren. Utskottet efterlyste specificering av prioritera-
de åtgärder särskilt beträffande avfallsområdet, där själva handlingspro-
grammet innehöll ett stort antal konkreta projektförslag.

Vad gällde Europaprogrammet erinrade utskottet om sitt tidigare
uttalande att de nordiska länderna utgjorde förebild för det övriga
Europa vad gällde miljöpolitiken. Att EG, genom att gemensamma
regler var minimiregler på en rad områden, gjorde det möjligt för
medlemsstaterna att upprätthålla eller införa strängare krav om dessa
var i överensstämmelse med EG-lagstiftningen, tolkade utskottet så, att
miljöhänsyn fick gå före det övergripande syftet att avveckla alla
handelshinder.

Utskottet emotsåg med tillfredsställelse ett ministerrådsförslag att
projektarbetet inom naturvårdsområdet sammanförs under en gemen-
sam nordisk handlingpslan. Utskottet förutsatte också en samordning
mellan miljö- och skogbrukssektorerna.

Rekommendation nr 25 angående beräkningsmodell för Grön

BNP (A 932/s och A 936/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utvidga det nordiska samarbetet om miljöstatistik med sikte på
ett system för beräkning av de totala naturtillgångarna och förändring-
ar därav samt

att kombinera denna beräkningsmodell med beräkningen av de
totala intäkterna och kostnaderna (BNP) i samhället för att arbeta fram
en total natur- och nationalräkenskapsmodell.

Social- och miljöutskottet fann det naturligt att utvecklingen av de
nordiska nationalräkenskaperna följde internationella rekommendatio- 45

ner och noterade att omfattande utvecklingsarbete pågick inom FN,

OECD och EG. Utskottet fann, att de nordiska länderna borde arbeta Redog. 1991/92:4
vidare med de statistiska modeller som påbörjats och i en första
omgång utarbeta miljöräkenskaper som komplettering till nationalräk-
enskaperna. Utskottet hänvisade bl.a. till att sådant arbete redan igång-
satts i många länder och att FN arbetade för en harmonisering. Enligt
utskottets uppfattning borde de nordiska länderna intensifiera sitt
samarbete även på det internationella planet, inte minst för att kunna
medverka då internationella normer och avtal gjordes upp. Det vore
då en fördel om man i Norden kommit ett stycke på väg med att pröva
olika statistiska modeller.

Rekommendation nr 26 angående internationella standardregler
för handikappade (A 937Is)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att vidta erforderliga åtgärder för att internationella standardregler
för handikappade införs och ställa finansiella resurser till förfogande.

Social- och miljöutskottet konstaterade i sitt betänkande att det fanns
politisk vilja men behövdes effektivare redskap för att genomföra
målsättningarna i FNs världshandlingsprogram för handikappade. Ut-
skottet underströk behovet att åstadkomma en regelsamling för att
säkerställa handikappades rättigheter. Samtidigt borde även ett effektivt
rapporteringssystem utformas.

Utskottet fann det väsentligt att de nordiska länderna bidrog med
såväl mänskliga som finansiella resurser och förutsatte att länderna
skulle ställa medel till förfogande. Vidare borde, enligt utskottets
mening, såväl Nordiska ministerrådet som Nordiska rådet finna meto-
der att stödja det internationella arbetet och de nordiska handikappor-
ganisationernas synpunkter fortlöpande föras fram till detta.

Rekommendation nr 27 angående samnordiska
brandskyddsbestämmelser (A 943/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att undersöka förutsättningarna för en harmonisering av skärpta
regler om brandsäkerhet i de nordiska länderna.

Social- och miljöutskottet framhöll vikten av skärpta och enhetliga
brandskyddsbestämmelser i Norden, särskilt i fråga om offentliga bygg-
nader inklusive hotell och fartyg i nordisk trafik. Bl.a. gällde detta
konstruktionskrav för byggnader, utrymningslarm, rökdetektorer och
sprinklers. Utskottet noterade att i Norge nyligen införts särskilt
stränga bestämmelser och att en harmonisering i Norden skulle kunna
avse en höjning av övriga länders bestämmelser till den norska nivån.
Vidare pekade utskottet särskilt på förhållandena på färjor mellan de
nordiska länderna, då senaste tidens händelser (bl.a. branden på "Scan-
dinavian Star") avslöjat behovet av såväl harmoniserade och skärpta
bestämmelser för brandskydd som lämpligt utformade samövningar för
personal till sjöss och i land. Utskottet fann, att en nordisk arbets-
grupp, tillsatt i anledning av ramavtalet mellan Danmark, Finland,

Norge och Sverige rörande samarbete vid territorialgränserna på rädd- Redog. 1991/92:4
ningstjänstområdet (rek. nr 32/1989), skulle kunna ta upp frågorna om
brandförsvaret.

Rekommendation nr 28 angående Nordiskt Reumatikerår (B

113/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utse 1993 till Nordiskt reumatikerår och tillsätta en nordisk
styrgrupp för reumatikeråret i enlighet med ministerrådsförslag B
113/s och de synpunkter som social- och miljöutskottet anfört.

Utskottets kommentarer återfinns under Rekommendation nr 29.

Rekommendation nr 29 angående finansiering av det nordiska
reumatikeråret (B 113/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att ställa tillräckliga medel till förfogande för att på nationellt plan
säkerställa genomförandet av det nordiska reumatikeråret.

Social- och miljöutskottet framhöll att man genom ett nordiskt reumati-
kerår kunde lyfta fram den reu mato logiska forskningen, då det fanns
stort kunskapsbehov angående orsakssamband, förbättrade behand-
lingsmetoder m.m. Enligt utskottet skulle en nationell delfinansiering
komma att bli nödvändig. Detta liksom behovet av utförliga nationella
förberedelser talade för att man skulle uppskjuta genomförandet av
reumatikeråret till 1993.

Utskottet fann vidare att WHOs Europakontor och Nordiska fors-
kar akademin liksom även de nationella handikappråden och de själv-
styrande områdena borde kopplas in i verksamheten. I den föreslagna
styrgruppen borde ingå bl.a. observatörer från social- och miljöutskot-
tet och från Nordiska nämnden för handikappfrågor. På det nationella
planet borde arbetet ledas av nationella styrgrupper med bred repre-
sentation av myndigheter och organisationer.

Rekommendation nr 48 angående miljöteknologi till Östeuropa (A

929/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utarbeta ett förslag till hur man överför miljöteknologi till
Östeuropa, samt

att inrätta en ordning till stöd för miljöforskning i de östeuropeiska
länderna samt ställa expertis på miljöforskning, miljökontroll, utveck-
ling av alternativa energiplaner m.m. till förfogande för de östeuropeis-
ka länderna.

Utskottets kommentarer återfinns under Rekommendation nr 50.

Rekommendation nr 49 angående informationsplikt rörande
kärnkraftsanläggningar (A 929/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att ställa krav i berörda internationella fora om införande av infor-
mationsplikt mellan de europeiska länderna vad gäller inrättande av
atomkraftverk och utbyggnad av existerande anläggningar samt

att inrätta en ordning till stöd för miljöforskning i de östeuropeiska
länderna samt anställa expertis på miljöforskning, miljökontroll, ut-
veckling av alternativa energiplaner m.m. till förfogande för de östeu-
ropeiska länderna.

Utskottets kommentarer återfinns under Rekommendation nr 50.

Rekommendation nr 50 angående miljöbistånd till Baltikum

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att besluta om ytterligare en kreditordning inom ramen för Nordis-
ka investeringsbanken avseende mjukare villkor för miljöinsatser i
Baltikum, samt

att söka samarbete mellan olika biståndsarrangemang för de baltiska
länderna för att göra insatserna rationella och underlätta mottagandet
av hjälpen.

Social- och miljöutskottet noterade med tillfredsställelse att de nordiska
länderna tagit ett antal initiativ som delvis tillmötesgick önskemålen
till grund för det bakomliggande medlemsförslaget. Emellertid fick den
utskottsdelegation som den 19—22 november 1990 företog en studiere-
sa till Leningrad och Baltikum ett starkt intryck av att även dessa
insatser framstod som helt otillräckliga. Enligt utskottsdelegationen var
det adekvat att här tala om katastrof och att ställa frågan om den
ödelagda naturen någonsin kunde återställas helt. De negativa effekter-
na på befolkningens hälsa var stora och frekvensen av cancer, hjärt-
sjukdomar, allergier, eksem m.m. var avsevärt högre än genomsnittet.

Social- och miljöutskottet framhöll, på grundval av denna direkta
kännedom om miljöproblemen, att erforderliga ekonomiska och tek-
niska insatser måste ökas men också planläggas så att resultatet av de
under alla omständigheter begränsade resurserna blev bäst möjligt. En
stark prioritering och målinriktning av insatserna måste ske i första
hand för att lösa det allvarligaste miljöproblemet, vattenförore-
ningarna.

För att lösa det största problemet i detta sammanhang, bristen på
kapital, borde de nordiska regeringarna inrätta ytterligare en kreditord-
ning inom ramen för Nordiska investeringsbanken avseende mjukare
villkor för miljöinsatser i Baltikum.

Under ovannämnda studieresa behandlades även de stora miljörisk-
erna kring kärnkraftverket i Ignalina. Enligt social- och miljöutskottets
uppfattning borde möjligheten övervägas att bistå Litauen med den
omställning av energiproduktionen som en nedläggning skulle förutsät-
ta, alternativt modernisering av anläggningen samt en plan för hante-
ring av det radioaktiva avfallet. Utskottet förordade vidare ett nordiskt

Redog. 1991/92:4

seminarium om nya energikällor för att ersätta olja, oljeskiffer, kol Redog. 1991/92:4
och kärnkraft i Baltikum vartill representanter för de aktuella område-
na skulle inbjudas.

Utskottet ansåg också, att de enskilda regeringarna vad gällde natio-
nellt beviljade medel till sociala och miljöinsatser i Östeuropa och
Baltikum skulle eftersträva samarbete med övriga nordiska regeringar
och Nordiska ministerrådet för att på mest rationella sätt bistå med
experter och material, som först angriper de allvarligaste miljöfarorna
för natur och hälsa.

Vid behandlingen avslog utskottet medlemsförslagets punkter 1
("debt for nature swaps") och 6 (Östersjösamarbete, som behandlades i
anledning av ett nytt medlemsförslag) samt tillfogade två punkter (rek.
50).

Rekommendation nr 51 angående förstärkning av

Östersjökonventionen (A 952/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att ta initiativet till en förnyelse och förstärkning av samarbetet
inom Östersjökonventionen mot bakgrund av de principer som ligger
till grund för slutdokumentet från Nordiska rådets internationella
konferens om havsförorening 1989.

Utskottets kommentarer återfinns under Rekommendation nr 53.

Rekommendation nr 52 angående revision av

Östersjökonventionen (A 952/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att utarbeta konkreta förslag till ändring och snabb förstärkning av
Östersjökonventionen. Förslaget bör framläggas för övriga medlemslän-
der före nästa ministerrådskonferens inom Östersjökonventionen 1992
med sikte på att antas samma år

att inom ramen för Helsingforskommissionen och dess arbetsgrupp
för revidering av Östersjökonventionen arbeta för att principerna i
slutdokumentet från Nordiska rådets internationella konferens om
havsförorening 1989 inarbetas i Östersjökonventionen och att därvid
särskilt beakta att den reviderade konventionstexten

-preciserar och understryker att konventionen förpliktar de deltagan-

de länderna att i allt större omfattning begränsa föroreningarna av

Östersjön för att skapa en ekologiskt hållbar utveckling

-garanterar att åtagandena görs bindande

-gör ren teknologi och försiktighetsprincipen till grundläggande prin-

ciper

-stadgar att det hålls regelbundna ministerrådsmöten

-garanterar en parlamentarisk förankring

-garanterar folkliga organisationer och miljörörelser höringsrätt vid

beslut inom ramen för konventionen

att ta initiativ till att Östersjökonventionens sekretariat förstärks och
förpliktas att framlägga förslag i överensstämmelse med den förstärkta
konventionen.

49
Utskottets kommentarer återfinns under Rekommendation nr 53.

4 Riksdagen 1991/92. 2 samt. Nr 4

Rekommendation nr 53 angående förbättrad finansiering av Redog. 1991/92:4

Östersjösamarbetet (A 952/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att i anslutning till en ny Östersjökonvention ta initiativ till att
finansieringsmöjligheterna ytterligare förbättras med sikte på ren tek-
nologi, eventuellt i samarbete med Nordiska investeringsbanken.

Social- och miljöutskottet noterade, att de flesta av de föreslagna initia-
tiven till effektivisering av miljösamarbetet kring Östersjön i större
eller mindre grad behandlats inom Heisingforskommissionen, vid Nor-
diska rådets internationella havsföroreningskonferens i Köpenhamn
den 16—18 oktober 1989 (slutdokumentet) och vid Östersjöländernas
statsministermöte i Ronneby den 2—3 september 1990 ("Baltic Sea
Declaration"). Utskottet noterade att mycket av det som stipuleras i
dessa dokument redan var under arbete inom ramen för pågående
aktiviteter inom Östersjökommissionen och enligt Ronnebymötets be-
slut. Bl.a. hade "försiktighetsprincipen" (förebyggande åtgärder för att
eliminera och förhindra miljöfarliga utsläpp då dessa kan misstänkas
ha skadliga effekter, även om vetenskapligt belagda orsakssamband
mellan utsläpp och effekter skulle vara otillräckliga eller icke bindan-
de), principen om "bästa tillgängliga teknik" för att förhindra förore-
ning (varvid såväl ekonomiska som ekologiska faktorer bör vägas in),
samt förstärkning av den legala och institutionella strukturen för att
förverkliga överenskomna åtaganden liksom även finansieringsordning-
ar tagits upp.

Utskottet fann det dock på sin plats att Nordiska rådet angav sina
prioriteringar och den ambitionsnivå som enligt rådet borde gälla för
samarbetet.

Frågor

Inom social- och miljöutskottets område ställdes 20 frågor:

E 16 till Nordiska ministerrådet angående ungdomsarbetslösheten

E 17 till Nordiska ministerrådet angående insatser till skydd av miljön
i Antarktis och Arktis

E 18 till Nordiska ministerrådet angående stöd till handikappfamiljer

E 20 till Nordiska ministerrådet angående handikappaspekter i EG-
diskussionen

E 22 till Nordiska ministerrådet angående handlingsplanen mot cancer

E 23 till Nordiska ministerrådet angående gemensam utlandsvård för
psoriasissjuka

E 24 till Nordiska ministerrådet angående export och import av
miljöfarligt avfall mellan de nordiska länderna

E 25 till Nordiska ministerrådet angående europeisk integration och
nordisk alkoholpolitik

E 30 till Norges regering om föroreningen av Idefjorden

E 31 till Nordiska ministerrådet angående arbetsmiljörisker vid gravi-
ditet

E 32 till Nordiska ministerrådet angående arbetstid för småbarnsföräld-
rar

E 33 till Nordiska ministerrådet angående deponering av radioaktivt
avfall under havsbotten via tunnel från land

E 34 till Nordiska ministerrådet angående export av miljöfarligt avfall
till länder utanför Norden

E 36 till Nordiska ministerrådet angående alkoholkonsumtionen i
Norden

E 42 till Nordiska ministerrådet angående representation av handi-
kapporganisationerna i de olika medicinsk-etiska råden

E 49 till Nordiska ministerrådet angående de globala klimatförhand-
lingarna

E 61 till Danmarks regering angående förorening av färjetrafik i
nordiska farvatten

E 62 till Sveriges regering angående lönsamt nyttjande av havets
däggdjur

E 67 till Danmarks och Sveriges regeringar angående prövning enligt
miljökonventionen av broförbindelse mellan Sverige och Danmark

E 68 till Nordiska ministerrådet angående transport av använt kärn-
bränsle

D.3.6 Kulturutskottet

Yttrande nr 7 över ministerrådets redogörelse om planerna för det
nordiska samarbetet (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

att senast under 1992 finansiera kulturhandlingsplanen med den
resterande summan av 35 MDKK ovanför 1987 års budgetnivå

att initiera och organisera ett projekt om Norden och kulturen i
framtidens Europa

att ingå ett samarbete med Nordiska rådet och Europarådet om
kulturturism

att fortsatt utveckla och stödja ungdoms- och utväxlingssamarbetet.

Vid kulturutskottets behandling av redogörelsen konstaterades att bud-
geten på kulturområdet enligt kulturhandlingsplanen skulle höjas med
35 miljoner DKK ovanför 1987 års prisnivå. Av C 2-dokumentet
framgick dock att den generella strama budgetsituationen i ministerrå-
det hade medfört att denna målsättning inte kunde uppfyllas. Mot

Redog. 1991/92:4

denna bakgrund framhöll utskottet det oacceptabla i att Nordiska Redog. 1991/92:4
ministerrådet antar en handlingsplan med bestämda fastlagda budget-
konsekvenser som sedan inte festhålls.

I ett läge av ständiga politiska förändringar i Europa borde minister-
rådet enligt utskottets uppfattning klart deklarera kulturområdet som
det högst prioriterade inom det nordiska samarbetet. Det är ytterst
viktigt att värna om det nordiska kulturarvet och kulturidentiteten och
samtidigt föra ut idén om den nordiska kulturmodellen. Utskottet fram-
höll att Norden borde ta initiativ för att fa samarbetet i Europa att i
ökad omfattning inrikta sig mot kulturell mångfald, konstnärlig yttran-
defrihet, upplysning och demokrati.

Utskottet ansåg att det av Europarådet planerade projektet om
kulturturism inom det gamla Hansaområdet i syfte att stärka den ge-
mensamma kulturidentiteten var av stort intresse. De nordiska länder-
na med sitt sedan gammalt etablerade kultursamarbete var väl ägnade
att delta i ett sådant projekt. Projektet kan bäst organiseras i samarbete
mellan Nordiska rådet, Nordiska ministerrådet och Europarådet.

Avslutningsvis uttryckte utskottet önskemål om en fortsatt hög prio-
ritering av ungdomssamarbetet och lärar- och elevutbytet i Norden.

Rekommendation nr 30/1991 angående Nordplans framtida
verksamhet (A 909/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att bibehålla Nordplan som institution utgående från att verksamhe-
ten bedrivs och utvecklas inom nuvarande ramar.

Kulturutskottet underströk i sitt betänkande över medlemsförslaget vik-
ten av att värna om de institutioner som bidrog till att bevara och
utveckla den nordiska kulturella identiteten i en alltmer genomgripan-
de europeisk integration. Medlemsförslaget hade tillkommit med an-
ledning av att ministerrådet diskuterat att nedlägga ett antal kulturin-
stitutioner i syfte att åstadkomma besparingar på kulturområdet. Frå-
gan om nedläggning av nordiska institutioner var av så stor betydelse
för det nordiska samarbetet att den borde föranleda ett konkret minis-
terrådsförslag som föreläggs rådet.

Rekommendation nr 31/1991 angående arbetsprogram för ändrad
finansiering av kultursektorns organ (B 112/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa arbetsprogrammet för ändrad finansiering och organisa-
tion av kultursektorns institutioner, samarbetsprogram och andra per-
manenta aktiviteter i enlighet med ministerrådsförslag B 112/k med
beaktande av de synpunkter som anförts av kulturutskottet

att vid genomförandet av programmet beakta följande principer:

- fasta institutioner skall ha en viktig roll i det nordiska kultursamar-
betet

- institutionernas drift far säkras genom extern finansiering eller ge-
nom att nya pengar tillförs kulturbudgeten

-Nordiska rådet ges möjligheter att ta ställning till åtgärder som
innebär större förändringar av institutionernas verksamhet eller de-
ras karaktär som nordiska institutioner

-välfungerande nordiska institutioner får inte ersättas med åtgärder
med en svagare nordisk profil

att Nordiska ministerrådet kontinuerligt rapporterar till Nordiska
rådet hur genomförandet av arbetsprogrammet framskrider.

Kulturutskottet framhöll redan vid sessionen 1990 att man kunde ac-
ceptera såväl nedläggningar som sammanslagningar av institutioner
under förutsättning att det fanns klara motiv härför. All verksamhet
inom det nordiska kultursamarbetet måste med jämna mellanrum
utvärderas. Utskottet underströk vikten av att få fram institutioner som
gynnar det nordiska samarbetet och utgör en fördel för länderna.

I det nu föreliggande ministerrådsförslaget framfördes två motiv för
en ändrad finansiering av kultursektorns organ: behovet av medel för
att finansiera nya aktiviteter och önskemål om ändrad struktur på
samarbetet inom kultursektorn.

Utskottet framhöll att man inom det nordiska samarbetet inte skall
bortse ifrån att gemensamma permanenta institutioner ger samarbetet
stadga och skapar förutsättningar för ett långsiktigt arbete. Enligt
utskottet var det dock positivt att ministerrådet avsåg att undersöka nya
finansieringskällor för finansiering av institutioner och andra fasta
aktiviteter. Detta var ett tecken på att ministerrådet önskade behålla
vissa institutioner på kulturområdet inom det nordiska samarbetet.

Utskottet förutsatte att inte bara förslag om nedläggning av institu-
tioner utan även de fall, där ett nationellt organ tar över en nordisk
institution eller annan form av stora förändringar av en institutions
verksamhet vidtas, skulle föreläggas rådet för yttrande.

Avslutningsvis uttryckte utskottet önskemål om att ministerrådet
värderade det faktum att de belopp de nationella regeringarna lägger
ned på förberedelser för samarbetet i den europeiska gemenskapen i
vissa fall är avsevärt högre än de belopp som beviljas till det redan
existerande nordiska samarbetet.

Rekommendation nr 32! 1991 angående information om det
nordiska samarbetet utanför Norden (A 914/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i nära samarbete med Nordiska rådet tillsätta en särskild arbets-
grupp bestående av cheferna för de nordiska utrikesministeriernas
press- och kulturavdelningar och de nordiska sekretariatens informa-
tionschefer för att snabbt utarbeta förslag till en förstärkning av
informationen utanför Norden om Norden och det nordiska samarbe-
tet.

I sitt betänkande över medlemsförslaget hade kulturutskottet, utgående
både från Nordiska rådets internationella samarbetskommittés betänk-
ande och från ministerrådets arbetsprogram Norden i Europa, under-
strukit att gemensamma riktlinjer för spridning av nordisk information
i utlandet var en ytterst angelägen uppgift. Alla till buds stående

1991/92:4

5 Riksdagen 199H92. 2 saml. Nr 4

kanaler måste samordnas och användas för att föra ut informationen Redog. 1991/92:4
om det nordiska samarbetet. Med hänvisning till de hårda ekonomiska
ramarna kunde det vara skäl att till en början utgå ifrån en verksam-
het som omfattade en striktare koordinering mellan de nordiska am-
bassaderna, Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, med siktet
inställt på att samarbetet i ett senare skede utvecklades i riktning mot
särskilda informationskontor.

Rekommendation nr 33/1991 angående samarbete om nordiskt
hantverk och hemslöjd (A 920/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att Nordiska konst- och konstindustrikommittén ges i uppdrag att
undersöka möjligheten att koordinera och samordna de nordiska insat-
serna inom hantverk och hemslöjdsområdet, speciellt beträffande do-
kumentation, upplysningsmaterial om läromedel och yrkesval, kartläg-
gande av utbildningsmöjligheterna inom Norden och utredande av
möjligheterna att ge ett hantverksinstitut i Norden en nordisk övergri-
pande funktion, samt

att därmed särskilt uppmärksamma den verksamhet som Nordiska
hemslöjdsförbundet bedriver.

Kulturutskottet framhöll vid sin behandling av medlemsförslaget att
bevarandet av kunnande om traditionellt hantverk och hemslöjd var
en viktig kulturföreteelse och av många orsaker särskilt lämpat för ett
nordiskt samarbete. Inom vissa delområden i Norden hade utövandet
av hantverk och hemslöjd varit en stark och värdefull kulturform och
samtidigt en grund till identitet för utövarna och för de lokala miljöer
där dessa bor. Samerna var ett exempel härpå.

Rekommendation nr 34/1991 angående försöksprojekt Radio

Scandinavia (A 925/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att som ett försöksprojekt sätta igång ett nordiskt tekniskt och
programmässigt samarbete rörande radiosändningar till utlandet först
och främst på kort vågsom rådet.

Utskottet underströk vid behandlingen av medlemsförslaget vikten av
att utlandsradion koordinerades mellan de nordiska länderna och att
de kortvågs- och mellanvågssändare som finns användes på ett ratio-
nellt sätt. Utskottet betonade betydelsen av en förstärkt information
om Norden och det nordiska samarbetet i och med den ökande
integrationen inom EG och utvecklingen i Östeuropa och Baltikum.

Utskottet var av den bestämda uppfattningen att ett försöksprojekt
var en bra väg för att få betydelsen av gemensam utlandsradio för de
nordiska länderna klarlagd.

Rekommendation nr 35/1991 angående Nordens Ar i Kalmar 1997 Redog. 1991/92:4
(A 950/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att med anledning av Kalmarunionens 600-årsjubileum utreda förut-
sättningarna för stöd och aktiv medverkan till unionsjubileet och ett
Nordens År 1997 i Kalmar.

Kulturutskottet konstaterade vid sin behandling av medlemsförslaget att
inte enbart den gemensamma nordiska kulturen utan även den gemen-
samma nordiska historien utgjorde grunden för det nuvarande nordis-
ka samarbetet. Det var viktigt att lyfta fram den gemensamma historien
för att förstå samspelet och samarbetet mellan de nordiska länderna.
För barn och ungdom kunde ett historiskt firande som uppmärksam-
mades utmynna i ett ökat intresse och förståelse för nordiskt samarbete
och de andra nordiska ländernas historia och kultur.

Utskottet ansåg det synnerligen lämpligt att knyta framtidsfrågor till
600-årsfirandet av Kalmarunionen, samtidigt som det var viktigt att
man vände blicken bakåt och sammanfattade vad som hade uppnåtts
inom det nordiska samarbetet under de 600 åren.

Utskottet hade noterat att turism kring Östersjön enligt förslaget
skulle vara ett tema vid Kalmarjubileet. Enligt utskottet var det hög tid
att uppmärksamma kulturturismen i det nordiska samarbetet.

Rekommendation nr 36/1991 angående nordiskt
miljöforskningsprogram (B 119/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa ett nordiskt miljöforskningsprogram i enlighet med mi-
nisterrådsförslag B 119/k och med beaktande av de synpunkter som
anförts av kulturutskottet

att genomföra miljöforskningsprogrammet under perioden
1993—1997 och att härvid särskilt

-företa en samlad forskningspolitisk utvärdering av det existerande
nordiska samarbetet om miljö-FoU inom ministerrådsorganisationen
-vid forskning om effekter av klimatförändringar även inkludera
kulturminnesvårdsforskningen

-tillse att de nordiska expertkommittéerna huvudsakligen består av
aktiva forskare med forskningskompetens på respektive område
att under programperioden avsätta minimum 25 MDKK per år för
miljöforskningsprogrammets genomförande.

Utskottet fann att de i ministerrådsförslaget framförda motiven för ett
nordiskt miljöforskningsprogram utgjorde en god grund för ett nor-
diskt samarbete på området. Utskottet önskade för sin del särskilt
framhålla vikten av resursbesparingar, tillgång till unik kunskap och
resurser i form av specialiserad vetenskaplig utrustning samt arbetsför-
delning.

Utskottet delade ministerrådets uppfattning att den forskning som
det nordiska samarbetet omfattade borde i första hand gälla de långsik-

tiga och framtidsinriktade frågeställningarna. 1 miljöforskningspro- Redog. 1991/92:4
grammet borde därför särskilt uppmärksammas den mera grundläggan-
de forskningen och forskarutbildningen.

Kulturutskottet uttryckte också stor tillfredsställelse över de forsk-.
ningsområden som kommer att omfattas av den i programmet föreslag-
na forskningen om klimatförändringar. Särskilt poängterades behovet
av forskning på det paleoklimatologiska området, eftersom denna har
stor betydelse för att kunna förutse klimatförändringar till följd av
miljöfaktorer. Utskottet betonade också vikten av forskning om havs-
miljön och atmosfären i det nordatlantiska området. Miljöforsknings-
samarbetet angående Östersjöområdet var enligt utskottet av stor bety-
delse och det var viktigt att denna forskning blev mer övergripande än
vad som tidigare gjorts på området. Avslutningvis betonades vikten av
att programmet gav erforderliga resurser såväl nationellt som nordiskt.

Rekommendation nr 37/1991 angående samarbetsprogram för
högre utbildning i Norden (B 116/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa ett samarbetsprogram för högre utbildning i Norden i
enlighet med ministerrådsförslag B 116/k och med beaktande av de
synpunkter som anförts av kulturutskottet

att genomföra samarbetsprogrammet under perioden 1991 — 1996
och att härvid särskilt
-förlänga och utbygga Nordplus-programmet enligt förslaget
-framlägga ministerrådsförslag på Nordiska rådets 40:e session om en
nordisk överenskommelse om tillträde till högre utbildning i Nor-
den

-framlägga konkreta planer om nordisk arbetsdelning beträffande
hela utbildningar samt om problemlösningar vid den akademiska
meritvärderingen och examensgiltigheten
att fastställa finansieringen i enlighet med alternativ 3 i ministerråds-
förs laget.

Utskottet konstaterade att det föreliggande ministerrådsförslaget var ett
stort framsteg i samarbetet inom den högre utbildningen i Norden.
Utskottet anslöt sig till den definierade målsättningen och ansåg att en
nordisk utbildningsgemenskap särskilt borde lägga vikt vid kvalitet och
arbetsfördelning.

I likhet med ministerrådet ansåg utskottet att NORDPLUS-program-
met kunde utgöra en gemensam nordisk grund, med möjlighet för
utbyggnad och utveckling, för att åstadkomma en nordisk utbildnings-
gemenskap. Utskottet anslöt sig därför helt till förslaget att NORD-
PLUS-programmet förlängs till preliminärt 1996 och att det evalueras
med jämna mellanrum samt att verksamhetsfältet byggs ut.

Även beträffande andra medel som uppräknades i förslaget för att
åstadkomma en nordisk utbildningsgemenskap kunde utskottet instäm-
ma i förslagets synpunkter. Särskilt ville utskottet påpeka vikten av
arbetsfördelning genom ökad och målinriktad mobilitet bland stude-

rande och lärare. Utskottet var av åsikten att en välfungerande student- Redog.
och lärarmobilitet var det mest effektiva sättet att åstadkomma en
gemensam utbildningsmarknad.

Utskottet ansåg dock att även andra åtgärder för att åstadkomma
målet var viktiga jämsides med ökad student- och lärarmobilitet.
Särskilt viktigt var arbetet med att alla nationella hinder i
inträdesregler för utbildningsinstitutionerna togs bort för utbildningssö-
kande med fast bosättning i ett annat nordiskt land samt ett systema-
tiskt arbete med meritöverflyttningsmöjligheterna.

Ministerrådets målsättning att till Nordiska rådets session 1992 fram-
lägga förslag till en nordisk överenskommelse om tillträde till högre
utbildning i Norden hälsades med stor tillfredsställelse av utskottet.
Viktigt var att överenskommelsen skulle innehålla bestämmelser om
studiestöd samt att speciella kvoter för nationella studerande skulle tas
bort.

Utskottet kunde även omfatta ministerrådets förslag om utredningar
som siktar till att framlägga en konkret plan för nordisk arbetsdelning re-
spektive förslag till hur problemen vid akademisk meritvärdering och
ekvivalering kan lösas mest ändamålsenligt. Enligt utskottet borde man
noggrant följa den internationella utvecklingen på området och försö-
ka finna en lämplig modell för Norden.

Utskottet konstaterade att det framlagda förslaget skulle innebära
stora extra finansieringsinsatser. I förslaget presenterades tre finansie-
ringsalternativ vilka gav möjlighet till nordisk respektive nationell
finansiering eller blandad finansiering. Utskottet ansåg det vara betänk-
ligt att ministerrådet vid framläggandet av förslaget inte klart tagit
ställning för vilket finansieringsalternativ som skulle användas. Ut-
skottet uttalade att länderna borde direkt tillföra programmet de extra
resurser som behövdes för att få det verkställt.

Rekommendation nr 3811991 angående nordisk
utbildningsgemenskap (B 117/k)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att ingå en överenskommelse om nordisk utbildningsgemenskap på
gymnasial nivå, i enlighet med ministerrådsförslag B 117/k och med
beaktande av de synpunkter som anförts av kulturutskottet.

Ministerrådet hade framlagt ett förslag om överenskommelse om nor-
disk utbildningsgemenskap på gymnasial nivå. Enligt detta skall den
som söker utbildning i ett nordiskt land och är fast bosatt i ett annat
nordiskt land ha tillgång till gymnasial utbildning på samma villkor
som medborgarna i det land utbildningen sökes i. Kulturutskottet uttala-
de sitt stöd för förslaget. Utskottet hade i många tidigare sammanhang
framfört att de på utbildningsområdet gällande reglerna som infördes
redan i Helsingforsavtalet och också i kulturavtalet tio år senare inte
hade fungerat tillfredsställande. Med föreliggande förslag skulle en stor
brist undanröjas.

Utskottet hade många gånger framhållit vikten av utbyte såväl av
lärare som studenter för att åstadkomma en gemensam utbildnings-

1991/92:4

marknad i Norden. I synnerhet lärarna hade en central roll i detta Redog. 1991/92:4
arbete och utskottet hade därför stött de åtgärder som ingick i kultur-
handlingsplanen för att öka lärarutbytet på alla nivåer. Utskottet
förutsatte att lärar- och elevutbyte skulle ges hög prioritet inom minis-
terrådet i framtiden.

Slutligen önskade utskottet fästa uppmärksamheten på två bestäm-
melser i förslaget som var av särskilt stor vikt. Den ena fastslog att
ingen betalning skulle utkrävas varken vid statliga, kommunala eller
privata utbildningsinstitutioner. Den andra välkomna regeln stadgade
att gymnasial utbildning som påbörjades i ett land skulle kunna tillgo-
doräknas vid fortsatt utbildning i ett annat land. Den principiella
betydelsen av båda dessa bestämmelser hade tidigare framhållits av
utskottet i olika sammanhang.

Med detta förslag tog, ansåg utskottet, det nordiska samarbetet och
den nordiska gemenskapen ännu ett steg framåt.

Rekommendation nr 45/1991 angående stipendier för
folkhögskolestuderande från Baltikum och Östeuropa (A 917/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att utvidga Nordiska ministerrådets arbetsprogram för Baltikum och
Östeuropa till att omfatta stipendier för folkhögskolestuderande.

Kulturutskottet ansåg vid behandlingen av medlemsförslaget att det var
nödvändigt och synnerligen viktigt att stödja den demokratiska utveck-
lingen, både kulturellt och samhällsmässigt, som nu äger rum i Öst-
europa. Utskottet betonade särskilt vikten av att stödja ett brett folkligt
och kulturellt samarbete mellan de östeuropeiska invånarna och Nor-
dens befolkning. Folkhögskolorna var väl lämpade för ett sådant samar-
bete eftersom de ägs av folkrörelserna och fritt kunde rekrytera studen-
ter från de östeuropeiska länderna till sina skolor.

Enligt utskottet kunde man inom det officiella nordiska samarbetet
verka för undanröjandet av hinder som finns för att smidiggöra och
öka de nordiska folkhögskolornas samarbete med omvärlden.

Rekommendation nr 46/1991 angående avskaffandet av
visumtvånget mellan Norden och Östeuropa (A 927/k)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

att när förutsättningar föreligger arbeta för att visumtvånget mellan
de nordiska och de östeuropeiska länderna kan avskaffas, eventuellt i
flera etapper.

Vid behandlingen av medlemsförslaget anförde utskottet att i framti-
dens Europa borde alla få röra sig fritt mellan länderna utan visum-
tvång.

Utskottet delade flertalet remissorgans uppfattning att avskaffandet
av visumtvång inte kunde företas gemensamt nordiskt utan borde
värderas inom varje nordiskt land.

Rekommendation nr 47/1991 angående kultursamarbete med Redog.

Baltikum och Östeuropa (A 927/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att arbeta för att åstadkomma gemensamt arbete och utbyte på
kulturområdet mellan Norden och Baltikum och de östeuropeiska
länderna och där detta är lämpligt inarbeta nya åtgärder i arbetspro-
grammet för Baltikum och Östeuropa.

Utskottets grundläggande uppfattning var att Norden har en viktig roll
när det gäller utvecklingen inom Baltikum/Östeuropa. Inte minst
kulturområdet var väl ägnat för att snabbt bygga upp gräsrots- och
nätverkssamarbete. Under behandlingen av medlemsförslaget under-
strök utskottet särskilt vikten av att utbytet inom kulturområdet mel-
lan Baltikum/Östeuropa och Norden var riktat åt båda hållen. Norden
kunde säkert få många nya intryck och impulser genom ett sådant
samarbete. Det av ministerrådet antagna arbetsprogrammet för Öst-
europa och Baltikum kunde enligt utskottets uppfattning utvidgas till
att i framtiden även omfatta andra åtgärder än de som redan hade
företagits, särskilt på kulturområdet.

Internt beslut nr 12 med anledning av medlemsförslag A 954/k om
ett parlamentariskt praktikant- och utbytesprogram mellan Norden
och de baltiska staterna

att Nordiska rådet ges i uppdrag att koordinera utbyggnaden av ett
informations- och utbytesprogram mellan de nordiska ländernas parla-
ment och de baltiska parlamenten.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att de nordiska länderna
och de nordiska organen kunde bidra med stor hjälp och stöd vid de
svåra reformarbetena i de baltiska republikerna.

Utskottet ansåg dock att de i medlemsförslaget nämnda behoven för
baltiska parlamentariker att lära sig demokratiska nordiska strukturer
och arbetsmetoder i parlamenten redan var tillgodosedda nationellt
inom de nordiska parlamenten. Nordiska rådets presidium kunde dock
stå för koordineringen med tanke på en eventuell arbetsfördelning och
praktiska efarenheter.

Övriga medlemsförslag

På sessionen behandlades dessutom nedanstående medlemsförslag inom
kulturområdet, men de föranledde inte någon åtgärd från rådets sida.

Medlemsförslag om ekonomiskt stöd till Le Crau du Sapt (A 935/k)

Medlemsförslag om effektivisering av nordisk ögonforskning genom
tryggad finansiering (A 956/k)

Medlemsförslag om den nordiska modellen som framtidsutmaning (A

930/k)

1991/92:4

Frågor Redog. 1991/92:4

Inom kulturutskottets område ställdes 9 frågor:

E 27 till ministerrådet angående Nordplan

E 38 till Sveriges regering angående problemen i Sverigefinnarnas
hemspråksundervisning

E 39 till Sveriges regering angående Sverigefinska elevers moders-
måL/hemspråksundervisning

E 40 till Sveriges regering angående nordiska språkkonventionens

tillämpning i Sverige

E 52 till Nordiska ministerrådet angående kännedomen om den arabis-

ka kulturen i Norden

E 53 till Sveriges regering angående lokalradions finskspråkiga pro-

gram

E 54 till Sveriges regering angående finskspråkiga daghemsgrupper

E 58 till Nordiska ministerrådet angående inrättande av nordiskt

mediepris

E 64 till Danmarks regering angående nordiska lektorat vid Arhus
universitet

E. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris

Vid en högtidlighet i Köpenhamns rådhus den 26 februari 1991
utdelades Nordiska rådets litteraturpris och musikpris om 150 000
danska kronor vartdera. Till litteraturpriset hade bedömningskommit-
tén nominerat följande verk:

DANMARK Svend Åge Madsen

Peter Hpeg

FINLAND

ISLAND

Eeva Kilpi

Gösta Ågren

Alfrun Gunnlaugsdöttir

Gyrdir Eliasson

NORGE

Arvid Hansen
Paal-Helge Haugen

Mellem himmel og jord,
noveller

Fortaeliinger om natten,
noveller

Vinterkrigets tid, roman
Städren, diktsamling
Hringsöl (Irrfärd), roman
Bréfbåtarigningin
(Pappersbåtsregnet),
novellsamling
Fader Armod, roman
Meditasjonar over Georges
de La Tour, diktsamling

SVERIGE

FÄRÖARNA

GRÖNLAND

Kerstin Ekman

Lars Norén

Carl Johan Jensen

Hans Anton Lynge

Knivkastarens kvinna,
prosalyrisk berättelse
Endagsvarelser, drama
Hv0rkiskyn (Varkenskön),
diktsamling

Nunanni Avani (I mitt land
mot norr), episk dikt

Redog.

1991/92:4

Bedömningskommittén för det samiska språkområdet hade för andra
gången nominerat

Nils-Aslak Valkeapää med verket Solen, min far, lyriksamling.

Litteraturpriset tilldelades den samiske författaren Nils-Aslak Valkea-
pää för det lyriska verket Solen, min far, med följande motivering:
"Forfatteren har skapt et verk som knytter sammen fortid og nåtid,
dokumentasjon og fiksjon i en form som er uprpvd og nyskapende.
Boka gir uttrykk for samisk kulturhistorie og viser leserne rikdomme-
ne ved det samiske språket. Ordenes doble og flerfoldige innhold
inspirerer leseren til refleksjon, gir samene tro og stolthet på vegne av
språket og virker grensesprengende på all endimensjonaliserende
språkbruk."

Till musikpriset hade följande kandidater nominerats:

DANMARK

Ars Nova

FINLAND

ISLAND

Niels-Henning Orsted Pedersen
Juha Kangas & Mellersta Österbottens
Kammarorkester KRAKATAU
Reykjavik Blåsekvintett

Petur Jonasson

NORGE

Ole Edvard Antonsen Det Norske Kammerorkester

SVERIGE

Kroumata

Lena Willemark—Ale Möller—Per Gudmundsson

Musikpriset, som för första gången utdelades till en musikutövare,
tilldelades den danske basisten Niels-Henning 0rsted Pedersen. Kommit-
téns motivering lyder:

"Niels-Henning Orsted Pedersen er en bassist, der i sit spil forener
nyskabende og virtuos teknik med originalitet og improvisation. Hans
virke som jazzmusiker har siden starten af 1960-erne aftvunget respekt
överalt i verden, hvor sammenspillet med en lang raekke af jazz’ens
fornemmeste udpvere har gjort Niels-Henning Orsted Pedersen til en
efterspurgt og elsket medspiller."

Framställning, yttranden samt interna beslut
antagna vid Nordiska rådets 39:e session

Framställning

Redog. 1991/92:4

Bilaga

NrllL989le Gemensam nordisk studie om Europasamarbetet (A
819/e)

Nordisk Råds presidium anmoder Nordisk Ministerråd om raskt og
med fastlagte tidsgrenser å analysere de nordiske forutsetninger, ambi-
sjoner og problemer i et bredere europeisk integrasjonssamarbeid, og
at tilstrekkelige resurser stilles til disposisjon.

Yttranden

1. Nordiska rådets yttrande angående Nordiska ministerrådets
berättelse om det nordiska samarbetet (Cl) (budget- och
kontrollutskottet)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

1. att inom ramen för den pågående effektiviseringen av ministerråds-
organisationen arbeta för en ökad intern samordning mellan sektorer-
na

2. att i det fortsatta arbetet lägga vikt vid de synpunkter som budget-
och kontrollutskottet samt fackutskotten framfört

3. att ministerrådet till 40:e sessionen framlägger ett förslag om det
fortsatta nordiska samarbetet inom byggsektorn och att hänsyn därvid
tas till de synpunkter som framförts av budget- och kontrollutskottet

2. Nordiska rådets yttrande angående budget- och
kontrollutskottets sakområde (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

1. att prioritera samarbetet med Baltikum och att säkerställa finansie-
ringen av detta samarbete

2. att även prioritera miljö i vid bemärkelse och att fortsätta arbetet
med att integrera miljöfrågorna i olika samarbetssektorer

3. att arbeta med längre tidsperspektiv. C 2/1992 bör således innehålla
planerna för 1993—1995

4. att sektorerna prioriterar sin verksamhet på ett sådant sätt att det
klart framgår vad som kommer att kunna genomföras, även vid
nedskärningar av sektorbudgeten

3. Nordiska rådets yttrande angående kommunikationsutskottets
sakområde (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

-att utarbeta en investeringsplan för den överordnade nordiska infra-
strukturen

-att utarbeta en finansieringsplan för investeringar i den överordnade
infrastrukturen i Norden där hänsyn tas till alternativa finansierings-
möjligheter

-att verka för en nordisk transportmarknad där cabotagetransporter
är tillåtna inom både land- och flygtransporterna

-att prioritera samarbetet inom trafiksäkerhetsområdet, samt

-att finansiella medel tillförsäkras för fortsatta marknadsföringskam-
panjer i syfte att utom nordiska turister väljer Norden som resmål

4. Nordiska rådets yttrande angående juridiska utskottets
sakområde (C 2)

Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd

-å redegjore for planene for det nordiske samarbeidet etter 1992 på
Juridisk utvalgs områder

-å fortsette arbeidet med å sikre den nordiske passo verensko msten
etter at kontrollen ved EFs indre grense opphorer

-å sette igång arbeid med å revidere den nordiske ekteskapskonven-
sjonen av 1931

-å intensivere vurderingen av flyktningepolitiske strategier

-å gjennomfore et seminar med deltakelse fra utvalgte osteuropeiske
land med sikte på kompetanseoverforing på forbrukerområdet

5. Nordiska rådets yttrande angående ekonomiska utskottets
sakområde (C 2)

Nordisk Råd udtaler folgende:

1. Form og praesentation af årets C 2 findes tilfredsstillende og mini-
sterrådet opfordres til i fremtiden at anvende C 2 som planlaegnings-
redskab

2. Med baggrund i en gennemgang og evaluering af det nordiske
samarbejde og dets placering i den internationale omverden, bor
ministerrådet fremlaegge et fremtidsprogram til debat på 40. session

3. Arbejdsprogrammet for Baltikum og Östeuropa bor lobende udbyg-
ges, og den langsigtede finansiering sikres

4. NoPEFs fremtidige arbejde i relation til Östeuropa bor sikres
finansielt

5. Samarbejdet om teknisk/industriel forskning og udvikling er af
strategisk vigtig betydning for udviklingen af de nordiske ländes kon-
kurrencekraft og for en baeredygtig udvikling. Dette samarbejde bor
derfor prioriteres hojt i beslutninger om planlaegning og finansiering

6. Ministerrådet bor indlede en proces, som kan fore til en revision af
Kobenhavnskonventionen om det bistandspolitiske samarbejde mellem
de nordiske lande

7. Et nyt program for Bolig- og Byggesektoren bor udarbejdes til 40.
session

Redog. 1991/92:4

Bilaga

6. Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets
sakområde (C 2)

Nordiska rådet uttalar följande:

1. Nordbors rättigheter bör kvarstå som ett samarbetsområde och
bevakas inte minst i samband med en ökad harmonisering med EGs
regler

2. Ungdomsarbetslösheten bör även fortsatt vara föremål för nordiska
insatser

5. Ett ministerrådsförslag om nordisk handlingsplan för naturvård bör
föreläggas Nordiska rådet innefattande åtgärder inom både miljösek-
torn och jord- och skogsbrukssektorn

7. Nordiska rådets yttrande angående kulturutskottets sakområde
(C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet

-att senast under 1992 finansiera kulturhandlingsplanen med den
resterande summan av 35 MDKK ovanför 1987 års budgetnivå*

-att initiera och organisera ett projekt om Norden och kulturen i
framtidens Europa

-att ingå ett samarbete med Nordiska rådet och Europarådet om
kulturturism

-att fortsatt utveckla och stödja ungdoms- och utväxlingssamarbetet

Interna beslut

/ —13. Interna beslut med anledning av medlemsförslagen A 945lj
och A 945Ä/j om det nordiska samarbetets former och
organisation m.m. samt B 118/j om ändring i Helsingforsavtalet:

1. Rådets sekretariat

at Nordisk Råds presidium fastsetter arbeidsordning for Nordisk Råds

Redog. 1991/92:4

Bilaga

Presidiesekretariat Redog

at Nordisk Råds presidium fastsetter arbeidsordning for Sekretserkolle- Bilaga
giet

2. Regler för partistöd

at Nordisk Råds presidium företar endringer i reglene for partistptte,
slik at partistptte heretter bare gis til nordiske partigrupper

3. Nordisk klausul i EES-avtalet

at Nordisk Råds presidium gjpr en framstilling til de nordiske lands
regjeringer og krever at det tas inn en sserskilt klausul i en kommende
E0S-avtale som gir de nordiske land rett til egetfordypet nordisk
samarbeid innen rammer av en E0S-avtale

4. Medlemsförslag och remissbehandling

at Nordisk Råds presidium nedsetter en arbeidsgruppe med represen-
tanter fra presidiesekretariatet, ministerrådssekretariatet og de nasjona-
le sekretariater som skal fremme forslag til nye remissprosedyrer,
behandling av medlemsförslag m.v.

5. Nya ministerråd m.m.

at Nordisk Råds Presidium opptar forhandlinger med Nordisk Mi-
nisterråd vedrprende spprsmål om nye ministerråd m.m. som er om-
handlet i Juridisk utvalgs betenkning

6. Utvärdering av övriga förslag

at Nordisk Råds Presidium forpvrig vurderer de reformförslag som
framfores i Juridisk utvalgs betenkning (A 945/j) og som det påligger
Presidiet å ta initiativ til eller beslutte om

7. Regler för ikraftträdande av rådets arbetsordning

at Nordisk Råd beslutter

- §§ 2, 11, 12, 13, 14, 19, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 32, 33, 34, og 36 i

Juridisk utvalgs forslag til endringer i Nordisk Råds Arbeidsordning

trer ikraft når presidiet bestemmer (Bilag 2),

-at Juridisk utvalgs pvrige forslag til endringer i Nordisk Råds Ar-
beidsordning, §§ 17, 20, 21, 38, 39, 41, 43, 44, 45, 46, 47 og 49
(Bilag 2), traer ikraft samtidig med ratifikasjon og ikrafttredelsen av
endringer i Helsingforsavtalen som foreslått i Juridisk utvalgs be-
tenkning over Ministerrådsförslag B 118/j

8. Ändringar i rådets arbetsordning

at Arbeidsordningen for Nordisk Råd endres i samsvar med Juridisk
utvalgs forslag i bilag 2, dog med unntak av forslagets § 14 (någjelden-
de § 15), § 17 (någjeldende § 18) og § 33 (någjeldende § 32)

9. Utskottens sakområden

at utvalgenes forretningsområde bestemmes i henhold til Juridisk
utvalgs forslag i bilag 3

1991/92:4

10. Frågeinstitutet

at bestemmelsen om sporreinstituttet i Arbeidsordningen for Nordisk
Råd endres i henhold til Juridisk utvalgs forslag til ny § 14 (tidligere §
15) som den framgår i bilag 2

11. Antalet medlemmar i presidiet

at bestemmelsen om antall medlemmer i Presidiet i Arbeidsordningen
for Nordisk Råd endres i henhold til Juridisk utvalgs forslag til ny §

17 (tidligere § 18) som det framgår av bilag 2

12. Antalet medlemmar i valkommittén

at det i forslagets § 33 (tidligere § 32) i Arbeidsordningen for Nordisk
Råd fastslås at valgkomiteen skal ha 7 medlemmer

13. Ombudsmannainstitution

at Nordisk Råds Presidium lar gjennomfore utredning om detaljene for
oppretting av en ombudsmannsinstitusjon, slik at Rådet kan treffe
beslutning herom ved Rådets 40. sesjon

14. Internt beslut med anledning av medlemsförslag A 947/e om
program för det nordiska samarbetet efter 1992:

att Nordisk Råd under forårssessionen 1992 arrangerer en specialdebat
om det fremtidige nordiske samarbejde, herunder debat om ministerrå-
dets program for det nordiske samarbejde efter 1992

15. Internt beslut med anledning av medlemsförslag A 954/k om ett
parlamentariskt praktikant- och utbytesprogram mellan Norden och de
baltiska staterna:

att Nordiska rådet ges i uppdrag att koordinera utbyggnaden av ett
informations- och utbytesprogram mellan de nordiska ländernas parla-
ment och de baltiska parlamenten

16. Internt beslut med anledning av medlemsförslag A 952/s om
etablerande av ett förpliktande miljösamarbete kring Östersjön:

att Nordiska rådet tar initiativ till ett parlamentariskt samarbete som
kan ingå som en del av en ny Östersjökonvention

Redog. 1991/92:4

Bilaga

gotab 40004, Stockholm 1991

Redogörelse 1991/92:4

Redogörelse till riksdagen

1991/92:4

Innehållsförteckning

A. Inledning

B. Delegationen

Medlemmar

Möten

Arbetsutskottet

Övrig verksamhet

Sessionen

C. Presidiet, utskotten och kommittéerna

C.l Presidiet

C.2 Utskotten

C.3 Kommittéer

D. 39:e sessionen

D.l Generaldebatten

D.2 Manifestation för Baltikum

D.3 Antagna yttranden och rekommendationer m.m.

E. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris

Framställning, yttranden samt interna beslutantagna vid Nordiska rådets 39:e session

Framställning, yttranden samt interna beslut
antagna vid Nordiska rådets 39:e session