Redogörelse till riksdagen

1990/91:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde
session tom trettioåttonde sessionen

Redog.

1990/91:4

Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade berät-
telse angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde session. Särskild
uppmärksamhet har ägnats rådets tredje extrasession den 14 november 1989
i Mariehamn och trettioåttonde session den 27 februari - den 2 mars 1990 i
Reykjavik.

Stockholm den 12 juni 1990

Karin Söder

Bert Isacsson

1 Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 4

Innehållsförteckning

Redog. 1990/91:4

A. Sammanfattning......................................... 3

B. Delegationen och dess verksamhet......................... 5

C. 3:e extrasessionen 1989 ................................... 9

D. 38:e sessionen 1990 ...................................... 16

D.l. Generaldebatten .................................. 16

D.2. Sakfrågor......................................... 20

D. 3. Organisation m.m.................................. 20

E. Presidiets, utskottens och redaktionskommitténs verksamhet .. 22

E. l. Presidiet.......................................... 22

E.2. Utskotten......................................... 25

E.2.1. Juridiska utskottet........................... 25

E.2.2. Kulturutskottet.............................. 31

E.2.3. Social- och miljöutskottet..................... 49

E.2.4. Kommunikationsutskottet..................... 67

E.2.5. Ekonomiska utskottet........................ 70

E.2.6. Budget- och kontrollutskottet ................. 81

E.2.7. Redaktionskommittén för Nordisk kontakt...... 88

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris.................. 89

Bilaga: Rekommendationer och yttranden antagna vid Nordiska

rådets 38:e session.......................................... 91

A. Sammanfattning

I denna berättelse lämnas en redogörelse för Nordiska rådets verksamhet
sedan rådets 37:e t.o.m. 38:e session. Under denna period hölls dels rådets
3:e extra session i Mariehamn den 14 november 1989, dels rådets 38:e session
i Reykjavik den 27 februari - den 2 mars 1990.

Rådets 3:e extra session hölls i Mariehamn den 14 november 1989. Den
första hölls i Stockholm 1975, då upprättandet av den Nordiska investerings-
banken beslutades och ett nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknads-
området antogs. Den andra hölls 1988 i Helsingör och föranleddes av den
oroande miljösituationen på grund av den omfattande algblomningen ut-
efter de nordiska kusterna.

Inkallandet till den tredje extra sessionen var ett uttryck för rådets behov
både av att klarlägga vilka utmaningar det nordiska samarbetet stod inför i
förhållande till den europeiska integrationsprocessen och av att stärka sina
egna gemensamma positioner i denna situation.

Karin Söder, rådets president, framhöll i sitt öppningsanförande att i fråga
om utvecklingen i Europa stod de nordiska länderna inför nya och hittills
endast anade möjligheter och hade stora förutsättningar att tillsammans
spela en viktig roll i denna utveckling. Den nordiska samhällsmodellen var
sedan länge känd och efterfrågad i omvärlden men den måste utvecklas och
omformas efter tidens krav. Det nordiska samarbetet måste på bästa sätt
kunna infogas i ett större internationellt sammanhang.

Saklistan för extrasessionen omfattade utöver medlemsförslag och medde-
landen med anknytning till den europeiska integrationen ett ministerrådsför-
slag om budgeten för 1990.

Debatten under extrasessionen dominerades starkt av diskussionerna om
rådets kontakter med Sovjet och Östeuropa i övrigt, särskilt mot bakgrund
av det förslag som president Michail Gorbatjov framfört om ett sammanträf-
fande mellan en delegation från rådet och representanter för Sovjetunionens
Högsta Sovjet.

Vid den 38:e sessionen avgick Karin Söder som president och Päll Péturs-
son, Island, valdes till ny president för tiden fram till den 39:e sessionen.

Sessionens saklista omfattade 36 medlemsförslag och 12 ministerrådsför-
slag, vilka resulterade i 33 rekommendationer. Härutöver behandlades den
årliga rapporten från rådets presidium samt ministerrådets verksamhetsbe-
rättelse och planer för det fortsatta nordiska samarbetet. 43 frågor, varav 16
s k snabbfrågor, ställdes till ministerrådet eller regeringarna.

Utvecklingen i Nordens omvärld och dess konsekvenser för det nordiska
samarbetet präglade inläggen i generaldebatten även vid denna session. Si-
tuationen i Östeuropa och de snabba omvälvningarna där sedan rådets 3:e
extra session i november 1989 återspeglades i många av anförandena. Miljö-
frågorna uppmärksammades särskilt mot bakgrund av utvecklingen i närom-
rådena utanför Norden och de ökade förutsättningar för samarbete som
följde av denna.

Åtskilliga talare uppehöll sig också kring de fortsatta integrationssträvan-
dena i Västeuropa och effekterna härav på det nordiska samarbetet. Det
nordiska samarbetet fick inte sättas på undantag utan borde tvärtom förstär-
kas så att nordiska uppfattningar påverkade beslutsfattandet.

Redog. 1990/91:4

Många talare tecknade en tämligen dyster bild av rådets framtid. Minister-
rådets ordförande, den isländske miljöministern Julius Sölnes, var dock
mera optimistisk och framhöll att det nordiska samarbetet stod sig väl som
modell för det regionala samarbetet ute i världen. Mot bakgrund av den
snabba utveckling som präglade Europa var det emellertid nödvändigt att nå
fram till en ordning med snabbare beslutsfattande än för närvarande. Minis-
ter Sölnes knöt stora förhoppningar till att den av rådets presidium tillsatta
organisationskommittén skulle kunna medverka till ett sådant resultat.

Karin Söder, som besvarade ministerrådets s k trontal å presidiets vägnar,
var starkt kritisk till ministerrådet och dess sätt att redogöra för planerna för
det nordiska samarbetet i C 2-dokumentet, där prioriteringar och färdrikt-
ning saknades. Samtliga rådets utskott hade därför tagit det drastiska steget
att begära kompletteringar av redogörelsen - en för det nordiska samarbetet
unik form för att ange missnöje. Kritiken hade ministerrådet väsentligen
mött med att komplettera redogörelsen, men parlamentarikerna var inte
nöjda med sakernas tillstånd utan ville ha en bättre ordning för framtiden.

Presidiets arbete har även under denna verksamhetsperiod i stor utsträck-
ning varit inriktat på Europafrågorna och Nordens ställning i Europa. Såväl
presidiet som övriga rådsorgan har fortsatt diskussionen om vilka utma-
ningar det nordiska samarbetet ställs inför då EG:s inre marknad förverkli-
gas år 1992. Utvecklingen i Östeuropa har också behandlats. Även vid mö-
tena med statsministrarna och samarbetsministrarna har dessa frågor be-
rörts.

Juridiska utskottets arbete har under en stor del av verksamhetsperioden
varit inriktat på att utarbeta förslag till en ny valordning för Nordiska rådets
förtroendeposter. Vidare har arbetet i utskottet liksom i rådet i dess helhet
varit präglat av frågor om internationalisering och då särskilt av Europafrå-
gorna.

Arbetet i kulturutskottet har under året i hög grad präglats av internationa-
liseringen av rådets arbete och hur det nordiska samarbetet kan förstärkas.
Utskottet har särskilt önskat prioritera frågor som språksamarbete, ömsesi-
digt godkännande av akademiska examina, utbyggnad av NORDPLUS-pro-
grammet och ökat forskningssamarbete.

Social- och miljöutskottets arbete har under perioden särskilt ägnats miljö-
frågor. Bl a har utskottet haft att ta ställning till tre omfattande handlingspla-
ner på miljöområdet rörande havsföroreningar, luftföroreningar respektive
renare teknologi, avfall och återvinning. På det sociala området har utskot-
tet bl a behandlat ett ministerrådsförslag till arbetsmiljöprogram och ett fler-
tal medlemsförslag bl a rörande barns rättigheter, program mot ungdomsar-
betslösheten samt ett program för nordbors rättigheter.

Kommunikationsutskottets arbete har under perioden främst varit inriktat
på frågor rörande flygpriser och tvärgående flygförbindelser. Stor uppmärk-
samhet har även ägnats åt de europeiska integrationssträvandena samt upp-
följning av handlingsplanerna på trafiksäkerhets- och turistområdet.

Ekonomiska utskottets arbete har dominerats av frågor rörande interna-
tionellt samarbete samt regionalpolitik. Stor uppmärksamhet har även äg-
nats den ekonomiska handlingsplanen, jord- och skogsbruk samt energifrå-
gor.

Redog. 1990/91:4

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del inriktats på budgeten
för 1990 och på budgetproceduren för det nordiska samarbetet. Vidare har
frågan om utskottets roll, sammansättning och arbetsformer upptagit utskot-
tets tid. Den kontrollerande verksamheten har omfattat Nordiska samar-
betsorganet för vetenskaplig information (NORD INFO) och det nordiska
samarbetet inom delar av konsumentområdet.

B. Delegationen

Delegationens medlemmar

Riksdagen valde den 5 oktober 1989 medlemmar och suppleanter till Nor-
diska rådets svenska delegation.

Till medlemmar utsågs Grethe Lundblad (s), Lennart Andersson (s), Carl
Bildt (m), Lahja Exner (s), Bengt Westerberg (fp), Karin Söder (c), Per Olof
Håkansson (s), Wiggo Komstedt (m), Lena Öhrsvik (s), Olle Östrand (s),
Berit Oscarsson (s), Hans Nyhage (m), Elver Jonsson (fp), Gunnar Björk
(c), Lars Werner (vpk), Marianne Samuelsson (mp), Hans Gustafsson (s),
Karl-Erik Svartberg (s), Sten Svensson (m) och Anita Johansson (s).

Till suppleanter utsågs Lars Ulander (s), Yvonne Sandberg-Fries (s), Arne
Andersson i Ljung (m), Sten-Ove Sundström (s), Ylva Annerstedt (fp), Gu-
nilla André (c), Ulla Johansson (s), Filip Fridolfsson (m), Jan Fransson (s),
Bruno Poromaa (s), Birthe Sörestedt (s), Görel Bohlin (m), Hugo Bergdahl
(fp), Olof Johansson (c), Björn Samuelson (vpk), Krister Skånberg (mp),
Nils T Svensson (s), Reynoldh Furustrand (s), Inger Koch (m) och Iris Mår-
tensson (s).

Möten

Delegationen har haft 11 sammanträden sedan den 37:e sessionen i Stock-
holm.

Den pågående integrationen i Västeuropa, Nordiska rådets relationer till
Östeuropa och andra internationella samarbetsfrägor har präglat rådets ar-
bete under den gångna perioden.

Vid delegationens konstituerande möte den 12 oktober 1989 behandlades
vissa konkreta förslag från den av Karin Söder ledda utredningen om inter-
nationella samarbetsfrägor i Nordiska rådet. Delegationen anslöt sig till för-
slagen att förbättra kontakterna mellan de parlamentariker som ingår i Nor-
diska råds-, Europaråds- och EFTA-delegationerna. Även medlemmarna i
de nationella FN-delegationerna skulle kallas till möten för att få informa-
tion om frågor som Nordiska rådet vill aktualisera på det globala planet.

Vid delegationsmötet den 8 november 1989 informerade statssekreterare
Sven Dahlin, i statsrådet Mats Hellströms frånvaro, om Nordiska ministerrå-
dets arbete med programmet ”Norden och Europa”. Här underströks att det
nordiska samarbetets två mest angelägna huvuduppgifter är att för det första
stärka Norden internt och för det andra stärka de nordiska ländernas roll och
inflytande utåt i Europa. En redogörelse för den svenska regeringens syn på

Redog. 1990/91:4

relationerna mellan Norden och Östeuropa lämnades, främst aktualiserat av
president Gorbatjovs uttalande om ett önskat samarbete med Nordiska rå-
det i sitt tal i Finlandiahuset i Helsingfors den 26 oktober 1989.

Avslutningsvis redogjordes för en pågående översyn av institutionerna på
den nordiska kulturbudgeten. Det betonades att någon automatisk ökning
av den nordiska budgeten för 1991 inte var att vänta.

Delegationen har vid flera möten diskuterat Nordiska rådets kontakter
med parlamentariker i Baltikum och Sovjetunionen.

Till delegationsmötet den 20 februari 1990 var statsrådet Hellström inbju-
den för att redogöra för aktuella samarbetsfrägor. Samarbetsministern ta-
lade om vikten av att samordna de nordiska ländernas positioner i miljöfrå-
gor för att kunna påverka det internationella miljöarbetet. Det av rådet vid
den 3 :e extra sessionen antagna arbetsprogrammet ”Norden i Europa” hade
inför den förestående 38:e sessionen kompletterats med flera förslag om nor-
diska insatser i Östeuropa. Nordiska ministerrådet hade även beslutat att un-
dersöka möjligheterna att upprätta nordiska informations- och kulturcentra
i Baltikum. Samarbetsministern meddelade att en överenskommelse om öm-
sesidigt godkännande av högskoleutbildningar i Norden väntas vara klar den
1 januari 1991.

Delegationen har aktualiserat frågan om förbättrad nationell uppföljning
av nordiska beslut. Här har delegationen uttalat behovet av bättre informa-
tion till riksdagens utskott om frågor som behandlas på det nordiska planet
och att undersökningar företas av i vilken mån nordiska aspekter beaktas i
utskottens betänkanden. Delegationen önskar utveckla praktiska former för
att förstärka den nationella bevakningen och betonar vikten av att ställa frå-
gor och interpellationer om det nordiska samarbetet samt att få till stånd en
bred nordisk debatt i riksdagen.

Delegationen har vid ett par möten behandlat frågan om svensk represen-
tation i den av presidiet tillsatta organisationskommittén. Kommittén, som
har 7 medlemmar, skall göra en översyn av rådets organisation och arbetsfor-
mer. Svenska medlemmar är Lennart Andersson (s) och Wiggo Komstedt
(m).

Arbetsutskottet

Vid delegationens konstituerande möte den 12 oktober 1989 omvaldes Karin
Söder till delegationens ordförande och Grethe Lundblad till vice ordfö-
rande. Till medlemmar i arbetsutskottet utsågs, tillsammans med ordfö-
rande och vice ordförande, Lennart Andersson, Per Olof Håkansson och
Wiggo Komstedt.

Arbetsutskottet har hållit 10 möten sedan 37:e sessionen och därvid förbe-
rett bl.a. delegationens budget, andra ekonomiska frågor, personalärenden
och beslutat om utdelningen av Nordiska rådets journaliststipendium. Ar-
betsutskottet har även behandlat frågor om delegationens deltagande i såväl
extra som ordinarie sessioner.

Redog. 1990/91:4

Informationsverksamhet

De målgrupper som prioriteras i Nordiska rådets informationsverksamhet
skall enligt beslut i Nordiska rådets presidium vara: massmedia, skola och
ungdom, nordiska politiker och politiska partier, organisationer och rele-
vanta målgrupper utanför Norden.

Nordiska rådets presidium ansvarar för den samnordiskt bedrivna infor-
mationsverksamheten som styrs av årliga informationsplaner och en informa-
tionsbudget. Arbetet bedrivs genom samarbete mellan informationsansva-
riga vid de olika nordiska sekretariaten. Informationsansvariga har under
perioden hållit 5 möten kring förberedelse och verkställande av informa-
tionsplan för 1990, antagen av presidiet den 18 oktober 1989. Budgeten för
årets informations- och publikationsplan är på 5,4 miljoner kronor.

Som följd av en under perioden utförd konsultutredning av informations-
verksamheten och dess organisation upprättas inte, som tidigare varit fallet,
några gemensamma informationsplaner med Nordiska ministerrådet.

Informationsarbetet vid delegationens kansli består dels av medverkan i
samnordiska, dels i egna, separata aktiviteter. Främst de senare behandlas i
fortsättningen.

Service till massmedia är ett regelmässigt inslag i informationsverksamhe-
ten vid delegationens kansli. Före viktigare nordiska möten, sessioner, semi-
narier o.d. ges förhandsinformation i form av pressmeddelanden och press-
konferenser. Till extra sessionen den 14 november 1989 i Mariehamn för-
handsackrediterades 40 svenska journalister. Den 38:e sessionen i Reykjavik
bevakades av 42 ackrediterade svenska journalister varav 6 representerade
utomnordiska medier med svensk basering. Andra arrangemang som tilldra-
git sig större massmediaintresse har under perioden varit ekonomiska ut-
skottets seminarium i Visby den 24-27 september, den internationella havs-
föroreningskonferensen i Köpenhamn 16-18 oktober och Nordiska rådets
litteraturpris.

Nordiska rådets journaliststipendium om 60 000 kronor söktes efter utan-
nonsering av sammanlagt 43 personer. Delegationen utdelade fyra stipendier
enligt följande:

- Sophie Fahlbeck, frilansjournalist, 5 600 kronor, för inventering av och
faktainsamling om de satellitkanaler som under senare år gjort Norden
till sin marknad.

- Mats Laurin, Norrköpings Tidningar, 13 000 kronor, för undersökning av
återflyttningen av finska invandrare från Sverige till Finland, dess omfatt-
ning, språkliga och sociala aspekter.

- Paul-Anders Simma, TV 2 Luleå, 24 000 kronor, för komparativ studie
av Grönlands ”Hjemmestyre” och dagens utveckling på Nordkalotten
beträffande samernas rättsställning, bevakning av Inuit Circumpolar
Conference i juli 1989 samt studier av grönländska massmedier.

- Helge Torstensen, frilansjournalist, 17 400 kronor, för undersökningar av
nordisk miljöpolitik och nordiska energiframtider samt reportageresa för
studier av ekologiska problem i Norskehavet och Barents hav.

Information till skola och ungdom betyder i praktiken oftast information till
lärare. Främst efterfrågas material som komplettering till de ordinarie läro-

Redog. 1990/91:4

medlen i samhällsorientering där Norden och det nordiska samarbetet oftast
behandlas mycket knapphändigt. Även inom ekonomi- och svenskämnena
efterfrågas nordiskt material. Bristen på informationsmaterial särskilt tillrät-
talagt för skolbruk kan förhoppningsvis minska med ett i 1990 års informa-
tionsplan förutskickat AV-material kompletterat med skriftligt material.

Gymnasieklasser och högskolestuderande har tagits emot för studiebesök
och hjälp med förslag till tema- och uppsatsarbeten.

Samarbete med Föreningen Norden förekommer i många varierande for-
mer. Regelmässig medverkan förekommer med artiklar i föreningens tid-
skrift, flera av kansliets anställda har förtroendeuppdrag i föreningens styrel-
ser och nämnder, delegationsmedlemmar och personal deltar med föreläs-
ningar och debattinslag ute i Föreningen Nordens lokala verksamhet. Detta
är några av inslagen i ansträngningarna att bibehålla ett gott utbyte mellan
Föreningen Nordens ideella verksamhet och det officiella nordiska samarbe-
tet. Föreningen är en viktig distributionskanal för nordiska publikationer
och informationsmaterial, inte minst de två regionala informationskontoren
i Göteborg och Umeå. Kansliet har tagit emot de genom Föreningen Nor-
dens försorg hitresta nordiska gymnasister som deltog i Nordiska skolung-
domsmötet och ett 80-tal av de nordiska ungdomar som tillbringade somma-
ren som feriearbetande i Stockholm, inom Nordjobb-projektets ram.

I samarbete med Svenska Institutet distribueras informationsmaterial om
Nordiska rådet på engelska, tyska och franska till svenska ambassader och
konsulat utanför Norden. En ny version av institutets faktablad ”Nordic co-
operation” har utarbetats gemensamt och kommer även att utges på tyska
och franska. Några av Nordiska rådets videofilmer har med Svenska Institu-
tets hjälp förmedlats till nordiska lektorer vid universitet utanför Norden.

Kansliet sköter en omfattande distribution och förmedling av samnordiska
publikationer och dokument. En genomgång av den samlade distributionen
har påbörjats.

Kansliet tar emot ett stort antal förfrågningar och önskemål om upplys-
ningar om Nordiska rådet och det nordiska samarbetet i all dess mångfald.
Ett påtagligt intresse för Nordiska rådets arbete visas även från internatio-
nella organ och intressegrupper utanför Norden. Under perioden har exem-
pelvis studiebesök arrangerats för ett 30-tal freds- och konfliktforskare från
svenska biståndsländer, journalister från Nordafrika, Centralamerika och
Baltikum, studenter från Västtyskland och USA, forskare från Östtyskland
och politiker och tjänstemän från Baltikum och Sovjet.

Övrig verksamhet

Delegationen inbjöd de nordiska kontaktmannen i departementen till möte
den 20 februari 1990 för ömsesidig information om aktuella frågor inför den
förestående sessionen.

Samma dag var representanter för Landsrådet för Sveriges Ungdomsorga-
nisationer (LSU) inbjudna för att presentera angelägna frågor i ungdomsor-
ganisationernas nordiska samarbete. Representanterna anförde bl a önske-
mål om en utökning av antalet stipendier i Nordplus-programmet, förbättrad
information om programmet till de studerande och försök med att anslå

Redog. 1990/91:4

Nordplus-stipendier till studenter från SADCC-regionen och de baltiska län-
derna. Man uttryckte tillfredsställelse med Nordjobb-projektets utveckling
men önskade även här anknytning till baltiska ungdomar. Inom det nordiska
ungdomssamarbetet pågår arbete för att utveckla nya samarbetsformer gäl-
lande bl a relationerna mellan de politiska och ideellt nordiskt arbetande or-
ganisationerna. Härvid nämndes att baltiska ungdomsorganisationer inbju-
dits att som observatörer följa 1991 års Ungdomens Nordiska Råd (UNR).

Vid Svenska samernas landsmöte den 15 - 17 augusti 1989 i Vemdalen var
kansliet representerat.

C. 3:e extra sessionen

Bakgrund

Rådets 3:e extra session hölls i Mariehamn den 14 november 1989. Den
första hölls i Stockholm 1975, då upprättandet av den nordiska investerings-
banken beslutades och ett nordiskt samarbetsprogram på arbetsmarknads-
området antogs. Den andra hölls 1988 i Helsingör och föranleddes av den
oroande miljösituationen på grund av den omfattande algblomningen ut-
efter de svenska och nordiska kusterna.

Inkallandet till den 3:e extra sessionen var ett uttryck för rådets behov
både av att klarlägga vilka utmaningar det nordiska samarbetet stod inför i
förhållande till den europeiska integrationsprocessen och av att stärka sina
egna gemensamma positioner i denna situation.

Saklistan för extrasessionen omfattade utöver medlemsförslag och medde-
landen med anknytning till den europeiska integrationen ett ministerrådsför-
slag om budgeten för 1990.

Debatten under sessionen dominerades starkt av diskussionerna om rå-
dets kontakter med Sovjet och Östeuropa i övrigt, särskilt mot bakgrund av
det förslag som president Michail Gorbatjov framfört om ett sammanträf-
fande mellan en delegation från rådet och representanter för Sovjetunionens
Högsta Sovjet.

C.l. Norden i Europa

Arbetsprogram om Norden i Europa 1989-1992 och uppföljning av interna-
tionella samarbetskommitténs slutrapport.

Nordiska ministerrådet presenterade i juni 1989 sitt arbetsprogram Nor-
den i Europa 1989-1992. Programmet är ett resultat av de förslag som rådets
internationella samarbetskommitté lade fram i december 1988 och den re-

Redog. 1990/91:4

kommendation rådet antog vid 37:e sessionen i Stockholm 1989 med anled-
ning av dessa förslag. Arbetsprogrammet överlämnades till rådet i form av
ett meddelande. Syftet med programmet är att stärka Nordens ställning i den
europeiska integrationsutvecklingen. Programmet innehåller såväl element
som förstärker det nordiska samarbetet internt som förslag i syfte att stärka
Norden inåt så att nordiska företag och medborgare får bästa möjliga ut-
gångspunkt för att delta i och dra nytta av den västeuropeiska integrations-
processen. Vidare syftar programmet till att stärka de nordiska ländernas
roll och inflytande utåt i Europa, i synnerhet i förhållande till EG, på områ-
den där de nordiska länderna är starka. Programmet är koncentrerat till föl-
jande huvudområden:

- Norden som hemmamarknad

- nordisk transportmarknad

- nordisk kultur- och utbildningsgemenskap

- nordbors rättigheter

- miljöpolitik

- arbetsmiljöpolitik

- information till det övriga Europa om nordiskt samarbete.

Sammanlagt innehåller programmet 82 punkter. Dessa punkter har givits en
så operativ utformning som möjligt. För varje åtgärd har fastställts en tids-
gräns och angivits vilket samarbetsorgan som är ansvarigt för att förverkliga
punkten samt hur den finansieras. Kostnaderna för att genomföra program-
met har för 1990 beräknats till drygt 70 miljoner DKK.

I sitt betänkande över arbetsprogrammet uttryckte ekonomiska utskottet
bl a att programmet i hög grad byggde på beslut och planer som redan vidta-
gits i det nordiska samarbetet. Utskottet såg detta som en styrka då program-
met på så sätt byggde på en solid grund av enighet mellan de nordiska län-
derna. Programmet var därför en god utgångspunkt för en debatt om höjan-
det av ambitionsnivån för integrationen mellan de nordiska länderna.

Utskottet uppfattade programmet som ett arbetsredskap som skulle an-
vändas under kommnade år både av nordiska och nationella myndigheter
för att främja nordisk påverkan och anpassning till den europeiska integra-
tionen och stärka sammanhållningen mellan de nordiska länderna. Utskottet
framhöll att de nordiska länderna inte borde sätta likhetstecken mellan euro-
peisk integration och utvecklingen i EG. En bredare syn på Europa var nöd-
vändig inte minst i ett mera långsiktigt perspektiv. I detta sammanhang fäste
utskottet uppmärksamhet vid att ministerrådet intagit en positiv inställning
till etablerandet av en särskild låne- och investeringsordning i Östeuropa,
med uppgift att bidra till lösandet av dessa länders miljöproblem. Utskottet
förväntade sig att ministerrådet lade fram ett ministerrådsförslag om detta
till sessionen i Reykjavik.

Utskottet underströk bl a betydelsen av att den sociala dimensionen, så-
som den uppfattas i Norden, gavs särskilt utrymme i diskussionerna kring
Europafrågorna.

På det generella planet ville utskottet se en förhöjd ambitionsnivå på en
rad områden liksom också konstruktiva förslag på hur detta skulle genomfö-
ras. Utskottet uttalade att den nordiska integrationen skulle ligga på minst
samma nivå som i EG och gärna högre.

Redog. 1990/91:4

Också rådets övriga utskott avgav betänkanden om arbetsprogrammet, Redog. 1990/91:4
vilka ingick i ekonomiska utskottets betänkande. De övriga utskotten delade
mestadels ekonomiska utskottets synpunkter, däribland kravet på en förhöjd
ambitionsnivå.

Betänkandet över arbetsprogrammet slutade i en sammanfattande priori-
tering med 25 punkter. Dessa punkter innehöll bl a följande: fullständig libe-
ralisering av kapitalrörelserna mellan de nordiska länderna före utgången av
1990, fullständig liberalisering av finansiella tjänster före utgången av 1992,
fullständig avveckling av handelshindren före utgången av 1992, framläggan-
det av förslag till en europeisk miljöfond med uppgift att göra modern miljö-
teknologi tillgänglig i länder som har stora gränsöverskridande förorenings-
problem.

Nordiska rådets internationella samarbetskommitté med Karin Söder som
ordförande färdigställde sin slutrapport Europeiska samarbetsfrägor i Nor-
diska rådet till extrasessionen i Mariehamn. Man ansåg att granskningen in-
för och vid sessionen i Mariehamn borde syfta till tre saker. Den skulle peka
på önskvärda kompletteringar, omfatta politiska prioriteringar och innebära
preciseringar av vissa målsättningar med sikte på en höjd ambitionsnivå.

Rapporten följdes upp genom ett medlemsförslag av medlemmar av presi-
diet. I detta togs upp de centrala förslagen i rapporten, dvs. bevarandet av
passfriheten i Norden, avskaffandet av gränskontrollen för varor, ömsesidigt
godkännande av examina och prov, stärkandet av Nordplus, forskarstipen-
dier och Nordisk industrifond samt upprättandet av ett nordiskt institut för
EG-rätt och miljöinsatser i Östeuropa.

Ekonomiska utskottet hänvisade i sitt betänkande över förslaget bl a till
att utskottet vid behandlingen av arbetsprogrammet ”Norden i Europa”
företagit en grundlig genomgång av de problemställningar som kom upp i
det ifrågavarande medlemsförslaget. Utskottet hade emellertid en rad till-
läggskommentarer till förslaget.

Utskottet konstaterade bl a att den nordiska passfriheten var en av hörn-
stenarna i det nordiska samarbetet och föreslog att rådet vid extrasessionen
i Mariehamn klart skulle uttala att passfriheten skulle bevaras. I övrigt kom
utskottets synpunkter fram i de förslag till rekommendationer som betän-
kandet utmynnade i. Dessa gällde avveckling av alla tullprocedurer och
gränskontroller i Norden före utgången av 1992, fullt ömsesidigt godkän-
nande av examina och prov, förhöjd ambitionsnivå för Nordplus och förbätt-
rat deltagande i Erasmus-programmet, stipendieprogram för nordiska fors-
kare för studier i europeiska länder, utvecklingsplan för Nordiska industri-
fonden för att öka fondens möjlighet att stödja nordiska företags deltagande
i och påverkan av det teknologiska samarbetet i Europa, finansieringsord-
ning för export av miljöteknologi till länder utanför Norden, därvid speciellt
Östeuropa, upprättandet av ett nordiskt institut för EG-rätt och framläggan-
det av reviderat arbetsprogram ”Norden i Europa” till Nordiska rådets ses-
sion i Reykjavik 1990 med beaktande av rådets synpunkter.

Vidare föreslog ekonomiska utskottet att rådet skulle fatta ett internt be-
slut om att rådets presidium i nära samarbete med ministerrådet skulle ut-
reda frågan om upprättandet av en nordisk ombudsmannainstitution med

uppgift att stärka genomförandet av ingångna nordiska avtal. Beslut om
detta borde fattas vid rådets session 1991.

Initiativ till kontakter med Östeuropa hade redan tidigare tagits av presi-
diet. Debatten blev synnerligen livlig. Inte minst president Gorbatjovs inled-
ningsvis nämnda förslag om parlamentarikerkontakter med Nordiska rådet
och presidiets beslut - att uppdra åt presidiesekreteraren att vid besök i Mos-
kva närmare undersöka hur sådana kontakter kunde etableras särskilt kring
sakfrågor som miljö, kultur, handel och mänskliga kontakter-gav anledning
till engagerade inlägg.

Statsminister Ingvar Carlsson anförde beträffande utvecklingen i Öst-
europa att det var värdefullt, om utökade kontakter mellan Nordiska rådet
och Sovjetunionen, och då särskilt de baltiska republikerna, kunde bidra till
den pågående reformprocessen. President Gorbatjovs förslag borde därför
studeras noga och i positiv anda. Statsministern pekade också på att de nor-
diska länderna hade en viktig uppgift i att bidra med både teknik, kunnande
och resurser för att genomföra kraftfulla åtgärder mot de mycket allvarliga
miljöproblemen i Östeuropa.

Beträffande det västeuropeiska integrationsarbetet ansåg statsministern
att den snabba utvecklingen i EFTA/EG-samarbetet innebar en utmaning
för det nordiska samarbetet. Han varnade för en situation där EG förverkli-
gade sin inre marknad och öppnade sina gränser, medan de nordiska län-
derna behöll många av sina regleringar och restriktioner. Det var därför vik-
tigt att det nordiska samarbetet kunde bedrivas snabbare än hittills både vad
gällde rådet och ministerrådet.

Carl Bildt var kritisk till presidiets behandling av president Gorbatjovs in-
vit och av Baltikumfrågan. Bildts eget förslag om att inbjuda företrädare för
de baltiska folkfronterna till rådets sessioner hade avvisats av presidiet under
hösten, vilket var synnerligen beklagligt. Presidiets beslut att ge presidiesek-
reteraren vittgående politisk fullmakt att föra samtal både i Moskva och i
andra huvudstäder om ganska omfattande samarbete och kontakter kunde
uppfattas som om rådet kunde åstadkomma mer än vad som egentligen var
möjligt.

Nordiska rådets roll i det framväxande västeuropeiska samarbetet var en
viktig fråga enligt Bildt, liksom den, vad de nordiska länderna kunde göra i
den hisnande omvandlingsprocessen i Östeuropa. Inlägget avslutades med:
”Låt oss inte glömma att det som ger det nordiska samarbetet styrka är vad
vi själva förmår att göra i Norden för våra folk. Det är detta som ger oss
attraktivitet och dragningskraft”.

Utrikeshandelsminister Anita Gradin uppehöll sig bl a vid EFTA-EG-
samtalen och framhöll att ett ökat ekonomiskt samarbete måste gå hand i
hand med att det skapades ett medborgarnas Europa, där den sociala dimen-
sionen ges ett brett utrymme. Det fanns ett stort intresse både från väst och
öst för de nordiska ländernas samhällsmodell. Statsrådet kommenterade
även Söderkommitténs rapport och underströk behovet av prioriteringar
och snabbare beslut i fråga om ”Norden som hemmamarknad”.

Olof Johansson ansåg presidiets förslag om kontakter med Högsta Sovjet
som ett viktigt första steg, som måste följas av fler. Ett Alleuropa, som
sträckte sig från Grönland och Island i väst till Sovjetunionen i öst, måste

Redog. 1990/91:4

prioriteras både för vår egen och för grannfolkens skull. Norden som helhet
kunde spela en betydelsefull roll i det alleuropeiska samarbetet. Genom sin
förankring i EFTA kunde flera nordiska länder dessutom medverka till att
EFTA blev nyckeln till Europas marknadsekonomi för öststater i förvand-
ling. Polen, Ungern, Jugoslavien och Sovjetunionen knackade redan på dör-
ren.

Presidiets beslut med anledning av president Gorbatjovs invit kritiserades
starkt av Lars Werner, som ställde frågan om parlamentarikerna var för fega
för att våga tala med president Gorbatjov. Kontakten med representanter
för Högsta Sovjet hade avvisats av konstitutionella skäl. Detta var helt felak-
tigt ansåg Werner, som också underströk att det var parlamentariker och inte
tjänstemän, såsom presidiet föreslagit, som skulle föra samtalen med Högsta
Sovjet.

Elver Jonsson uppehöll sig inledningsvis vid utvecklingen i Östeuropa och
ansåg det viktigt att i Nordiska rådet finna former för att tillmötesgå önske-
målen från länder i denna del av Europa om att kunna utvecklas i demokra-
tisk och marknadsekonomisk riktning. Särskilt gällde det att uppmuntra till
samarbete med länderna runt Östersjön. Såvitt gällde utvecklingen av EGs
inre marknad påpekade Elver Jonsson att EG under överskådlig tid var och
skulle förbli den viktigaste marknaden för nordiskt näringsliv. En positiv
ekonomisk utveckling inom EG var därför viktig. Tyvärr var dock den so-
ciala dimensionens idéer ännu inte lika konkreta och allmänt accepterade
som de ekonomiska idéerna inom EG.

Kommunikationsminister Georg Andersson erinrade om beslutet från
1987 om att skapa en nordisk landtransportmarknad, som skulle vara i har-
moni med EGs inre marknad, då denna genomfördes 1993. Många frågor
hade lösts, bl a avreglering av busstrafiken, men en del återstod, t ex den om
gemensam vägtrafikbeskattning. Även luftfartspolitiken i Europa var före-
mål för liberalisering och avreglering. Kommunikationsministern pekade
också på att utvecklingen i Östeuropa öppnade helt nya perspektiv även på
det trafikpolitiska området.

Grethe Lundblad uppehöll sig i sitt inlägg framför allt vid miljöpolitik och
hälso- och socialpolitik. Nordisk miljöpolitik måste göras mer konkret och
tydlig. Grethe Lundblad efterlyste i ministerrådets arbetsprogram fler för-
slag om social-, hälso- och familjepolitik. Miljöpolitiken samt hälso- och so-
cialpolitiken var grundstenar i de nordiska välfärdsstaterna. Därför borde
ett förstärkt nordiskt samarbete på dessa områden bli morgondagens priori-
teringar vid uppföljningen av arbetsprogrammet.

Europasamarbetet och kulturen var ämnet för Berit Oscarssons inlägg.
Hon ansåg att det fanns risk för att kulturen kom i bakvattnet i diskussionen
kring Norden och den europeiska integrationen. Berit Oscarsson önskade
att kultursamarbetet i all utsträckning skulle komma att utgöra fundamentet
för det nordiska samarbetet både inom Norden och utåt mot Europa. Kultu-
ren måste vara ett mål i sig och inte ett bihang till den ekonomiska, teknolo-
giska och politiska utvecklingen.

Marianne Samuelsson anförde att den gröna rörelsen både i Norden och i
övriga Europa hävdade att den pågående EG-anpassningen borde avbrytas
i den form den nu hade, att åstadkomma en gemensam superstat som kunde

Redog. 1990/91:4

tvinga länderna till försämringar på t ex arbetsmiljöoch hälsoområdet. Sats- Redog. 1990/91:4
ningar borde göras på Europarådet, på ECE och på miljösamarbetet i Öster-
sjö- och Nordsjöområdena.

Efter avslutad debatt antog rådet ekonomiska utskottets förslag till re-
kommendationer (nr 40-45) med 62 röster mot 3. 2 medlemmar avstod från
att rösta.

Vid extrasessionen behandlades även en del medlemsförslag med anknyt-
ning till Europafrågorna.

Ett av dessa medlemsförslag gällde ett europeiskt-nordiskt försöksprojekt
om kurs- och seminarieverksamhet i samband med den europeiska integratio-
nen.

Kulturutskottet som hade behandlat detta ansåg att det fanns bruk för
analyser och teoretiska studier om det europeisk-nordiska samarbetet. Rå-
det hade i flera sammanhang haft kontakt med Europa-parlamentet. Det var
därför naturligt att föreslå att aktiviteterna genomfördes som ett försökspro-
jekt i ett samarbete mellan dessa två parlamentatiska församlingar.

Utskottets förslag om att rådet skulle fatta ett internt beslut härom antogs
med 70 röster mot 1. En medlem avstod från att rösta.

Ett annat förslag inom kulturutskottets sakområde gällde upprättandet av
nordiska infomationskontor i Bryssel och Moskva.

Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning om att det fanns behov av
ytterligare nordiska informationsaktiviteter i samband med den pågående
internationaliseringen i Europa. Däremot var utskottet tveksamt till om
detta behov tillgodosågs bäst genom öppnande av nya informationskontor i
enlighet med förslaget. Behovet borde kunna klaras inom existerande orga-
nisation. Utskottet hänvisade även till informationsprojekt i ministerrådets
arbetsprogram.

Rådet företog votering mellan utskottets förslag att inte företa sig något
och ett i debatten väckt förslag om en rekommendation i enlighet med med-
lemsförslaget. Utskottets förslag antogs med 54 röster mot 21. En medlem
avstod från att rösta.

Ett tredje förslag gällde åtgärder för Nordplus-programmets genomfö-
rande. Detta innehöll en rad praktiska förslag till förbättring av det existe-
rande Nordplus-programmet så att projektet under pågående försöksperiod
skulle kunna fortlöpa enligt planerna. Utskottet ansåg att Nordplus-pro-
grammet skulle fungera redan under försöksperioden. Det var viktigt att alla
lärare och studerande erbjöds möjlighet att studera i ett annat nordiskt land,
men de praktiska problemen fick inte vara oöverkomliga. Utskottet uttalade
sin tillfredsställelse över att Nordplus-programmet ingick i ministerrådets ar-
betsprogram ”Norden i Europa 1989-92”, av vilket framgick att ministerrå-
det strävade efter att inom utbildningsområdet möjliggöra EFTA-ländernas
deltagande i Erasmusprogrammet.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 46) i enlighet
med medlemsförslaget. Rekommendationen antogs med 69 röster mot 1. En
medlem avstod från att rösta.

För behandling vid extrasessionen förelåg också två medlemsförslag, som
beretts av social- och miljöutskottet. Det ena avsåg EG-anpassning och den
nordiska cancerplanen, det andra EG-anpassning och arbetsmiljö. Beträf-

fande båda medlemsförslagen föreslog utskottet att de inte skulle föranleda Redog. 1990/91:4
åtgärder från rådets sida. Utskottets förslag bifölls av rådet.

C.2. Budgetfrågor

Nordiska ministerrådets budget för 1990

Den nordiska samarbetsbudgeten för 1990 uppgår enligt ministerrådets för-
slag till 680 miljoner DKK. I detta belopp ingår 76 miljoner DKK till den
ekonomiska handlingsplanen, ”Ett starkare Norden”. Medlen till handlings-
planen ingår dock inte i beräkningen av budgetens reala tillväxt. Realök-
ningen i budgeten för 1990 utgör 3 % eller 17,4 miljoner DKK. De aktivite-
ter som prioriteras är arbetsprogrammet ”Norden i Europa 1989-1992”, kul-
turhandlingsplanen, ett intensifierat nordiskt miljösamarbete, bl a det nor-
diska miljö- och biologiåret, aktiviterna inom den ekonomiska handlingspla-
nen, det nordiska bioteknologiska forskningssamarbetet och fortsatt upp-
byggnad av ett nordiskt industriellt center i Oslo.

I sitt betänkande över budgetförslaget betonade budget- och kontrollut-
skottet att ministerrådets redogörelse om planerna för det nordiska samar-
betet (C 2-dokumentet) borde utvecklas till ett reellt planläggningsdoku-
ment för det nordiska samarbetet. Utskottet uttryckte sitt missnöje över att
minsterrådets budgetförslag presenterades i ett alltför sent skede. Utskottet
var medvetet om den revidering av budgetproceduren som var på gång och
såg fram mot denna.

Utskottet fann det otillfredsställande att de medel som nu fanns i budgeten
för den ekonomiska handlingsplanen skulle komma att utgå, då planen av-
slutades 1993. På sikt var det nödvändigt att finna nya former för finansie-
ringen av det nordiska samarbetet.

Utskottet föreslog i anledning av budgetförslaget att Nordiska rådet skulle
rekommendera ministerrådet att i budgeten för 1990 specificera hur stor del
av de olika sektorernas budgetar som skulle komma att tas i anspråk för ge-
nomförandet av arbetsprogrammet ”Norden i Europa 1989-1992”, att ta an-
svar för att fullfölja de ekonomiska åtagandena i nu gällande kulturhand-
lingsplan, att omvärdera sin syn på trafiksäkerhetsområdet och att ge Nor-
diska trafiksäkerhetsrådet i uppdrag att under 1990 utarbeta ett arbetspro-
gram för trafiksäkerhetsområdet samt att i övrigt beakta budget- och kon-
trollutskottets framförda synpunkter och förslag.

Wiggo Komstedt, budget- och kontrollutskottets ordförande och dess ta-
lesman i plenardebatten, kritiserade ministerrådet för försening av budget-
förslaget, som motverkade en seriös behandling i rådet. Utskottet ställde sig
i stort bakom ministerrådets prioriteringar. Detta gällde särskilt kulturhand-
lingsplanen, vars föreslagna höjning på 20,2 miljoner DDK delvis skulle
kunna bidra till att förverkliga intentionerna i planen. Likaså var utskottet
positivt till satsningarna på miljöområdet, där nordiskt samarbete kunde få
stor internationell betydelse.

Den nordiska samarbetsministern Julius Sölnes, Island, som talade på mi-
nisterrådets vägnar, noterade med tillfredsställelse att rådets prioriteringar i
stort sammanföll med ministerrådets. Ministerrådet avsåg att på flera punk-

ter följa utskottets förslag och synpunkter, där dessa skilde sig från minister-
rådets. Detta gällde bl a en höjning av anslagen på trafiksäkerhetsområdet.
Samarbetsministern uttalade förhoppningen att den nya budgetprocedur,
som skulle börja tillämpas 1991, skulle bidra till att rådet kunde företa en
bättre realbehandling av budgeten.

Som ordförande för kommunikationsutskottet kommenterade Elver Jons-
son budgetförslaget i de delar som berörde detta utskotts verksamhetsom-
råde och betonade härvid betydelsen av att arbetet inom kommunikations-
sektorn inte hindrades i onödan. Särskilt trafiksäkerhetsområdet måste prio-
riteras mycket högt vilket ju också budget- och kontrollutskottet ställt sig
bakom. Denna prioritering borde återspeglas i hög både nationell och nor-
disk aktivitet vad gällde såväl forskning som direkta åtgärder.

Berit Oscarsson, som var talesman för kulturutskottet, uttalde utskottets
tillfredsställelse över budgetförslaget och över ministerrådets prioriteringar
inom kulturområdet med tyngdpunkten lagd på Nordiska kulturfonden (höj-
ning på 2 miljoner DKK), de nya konstkommittéerna, språksamarbetet,
NORDPLUS samt forskarutbildning och forskarmobilitet. Att medel också
avsatts till film- och TV-fondens verksamhet fann utskottet glädjande.

Efter avslutad debatt antog rådet med 71 röster mot 1 budget- och kon-
trollutskottets förslag till rekommendation (nr 47).

D. 38:e sessionen

D.l. Generaldebatten

Generaldebatten fördes liksom tidigare år med utgångspunkt i Nordiska mi-
nisterrådets berättelse om det nordiska samarbetet (Cl), ministerrådets re-
dogörelse rörande planer för det nordiska samarbetet (C 2) och rapporten
från Nordiska rådets presidium om dess verksamhet sedan den 37:e sessio-
nen.

Generaldebatten inleddes med det så kallade trontalet av ministerrådets
ordförande och ett svarstal av Karin Söder som representant för rådets presi-
dium. Anföranden hölls därefter av representanter för de fyra partigrup-
perna: socialdemokratiska partigruppen, mittengruppen, konservativa
gruppen och vänstersocialistiska partigruppen.

En nyhet för året var att generaldebatten begränsades till en dag.

Generaldebatten ägnades åt en rad olika frågor, men framför allt kom in-
läggen att röra sig om Nordiska rådets framtida existens och form samt Nor-
den och omvärlden, särskilt EG-EFTA-problematiken men också i stor ut-
sträckning utvecklingen i Östeuropa. Miljöfrågorna var också ett återkom-
mande ämne i många inlägg.

Många talare tecknade en tämligen dyster bild av rådets framtid. Minister-
rådets ordförande, den isländske miljöministern Julius Sölnes, var dock
mera positiv och framhöll att det nordiska samarbetet stod sig väl som mo-
dell för det regionala samarbetet ute i världen. Mot bakgrund av den snabba
utveckling som präglade Europa var det emellertid nödvändigt att nå fram
till en ordning med snabbare beslutsfattande än för närvarande. Minister

Redog. 1990/91:4

Sölnes knöt stora förhoppningar till att den av rådets presidium tillsatta orga- Redog. 1990/91:4
nisationskommittén skulle kunna medverka till ett sådant resultat.

Karin Söder tog bl a upp det av en arbetsgrupp framlagda förslaget om
nedläggning av vissa nordiska institutioner, som väckt mycken oro, och un-
derströk att fortfarande måste gälla att det som kunde göras bättre tillsam-
mans nordiskt och därtill billigare skulle man slå vakt om.

Jordbruksminister Mats Hellström, tillika nordisk samarbetsminister, ville
inte bestrida att det fanns en inbyggd tröghet i den nordiska beslutsproces-
sen. Man kunde inte se bort från att EG angav takten och att deras beslut
grep in i de nordiska. Vi måste bli kraftfullare i fråga om att hävda nordiska
värderingar i den pågående integrationsprocessen och raskare att själva ta
ställning - eventuellt genom att etablera någon form av överstatlighet också
i den nordiska beslutsprocessen, ansåg samarbetsministern.

Statsminister Poul Schluter, Danmark, höll ett uppmärksammat inlägg,
där han bl a påpekade att Nordiska rådet skapades i en helt annan situation
än dagens. Han talade inte för en upplösning av samarbetet men ansåg inte
att man skulle gå i samma gamla hjulspår utan anpassa samarbetet till dagens
uppgifter. Större aktivitet i beslutsprocessen var nödvändig när ett öppet
Europa skulle formas. Statsministern menade att fria handelsförbindelser,
fri etableringsrätt, liberalisering på transportområdet för länge sedan hade
kunnat lösas, om inte de nordiska länderna varit starkt nationalistiska.

Detta inlägg föranledde en mycket livlig debatt med inlägg från talare från
alla länder, även Danmark.

Statsminister Harri Holkeri, Finland framhöll under åberopande av de
snabba förändringarna i Europa under de senaste månaderna att säkerhets-
politiska frågor och framför allt säkerhetspolitiska beslut traditionellt hade
undvikits i Nordiska rådet. Så skulle det också vara i fortsättningen. Men
utvecklingen i vår världsdel var nu så genomgripande att det skulle vara poli-
tisk blindhet, till och med naivt, att försöka utesluta rådet från den alleuro-
peiska debatten. Statsminister Holkeri var enig med många talare, bl a stats-
minister Schluter, om att ingen borde isolera sig.

Statsminister Jan P Sy se, Norge, underströk att internationalisering och
integration band samman länderna, och vår tids utmaningar skulle finna sina
lösningar i ett stadigt bredare internationellt samarbete, en utveckling som
statsministern välkomnade. Men parallellt med detta höll statsministern som
”troende” nordisk fast vid det nära nordiska samarbetet, där Nordiska rådet
är det praktiska instrumentet. Vårt samarbete och vår gemensamma egen-
art, som väckte intresse även utanför vår lilla del av världen, borde vi sörja
för att omsorgsfullt bevara.

Den isländske statsministern Steingrimur Hermansson behandlade i sitt 17

2 Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 4

anförande framför allt miljöfrågorna. Motiveringen härför var att statsminis-
tern ansåg att ödeläggelsen av miljön i ett större sammanhang var mänsklig-
hetens största problem för närvarande, om man utgick från att faran för
atomkrig var starkt reducerad. Han ansåg att på miljöområdet kunde de nor-
diska länderna genom samarbete verkligen uträtta något. Statsministern in-
formerade även om att Island just fått ett miljöministerium. Islänningarna
hade varit privilegierade i fråga om miljön och inte tidigare ansett det behöv-
ligt med ett särskilt ministerium för miljöfrågor. En omvärdering hade nu
skett med hänsyn särskilt till den internationella aspekten på miljöförstörel-
sen. I detta sammanhang kom statsministern in på förhållandena i Väst- och
Östeuropa och framhöll härvid att fullt medlemskap i EG var uteslutet för
Islands vidkommande.

Bjarne M0rk Eidem, Norge, som var talesman för den socialdemokratiska
partigruppen, tog bland många andra frågor - särskilt utvecklingen i Öst-
europa - upp det nordiska officiella samarbetets organisation och behovet
av ökad effektivitet både i ministerrådets och rådets arbete. Han pekade på
den av rådets presidium tillsatta organisationskommittén, som fått ett
mycket vidsträckt mandat för sitt arbete. (Bjarne Mörk Eidem är ordfö-
rande i kommittén.)

Gustav Björkstrand, Finland, talesman för mittengruppen, underströk
med hänvisning till den västeuropeiska integrationsprocessen att mitten-
gruppen trodde på det nordiska samarbetets framtida betydelse och ville
medverka till att det intensifierades och utvecklades. Det var angeläget att
organisationskommittén vågade röra vid de centrala besluts- och verkställig-
hetsfunktionerna i samarbetet. Det nordiska samarbetet var unikt. ”Att
kasta bort det arvet och de resultaten i en euforisk ”europism” skulle vara
ofattbart kortsynt - och antagligen omöjligt att reparera”, avslutade Björk-
strand sitt inlägg.

Anders Talleraas, Norge, konservativa partigruppens talesman, uppehöll
sig också vid rådets och det nordiska samarbetets framtid och sammanfat-
tade partigruppens synpunkter med att man var övertygad om att Nordiska
rådet behövdes i framtiden men då i förändrad form. I och med att ekono-
miska frågor skulle bli så dominerande i EG-EFTA-samarbetet, skulle rå-
dets arbete härmed starkt reduceras. På sikt kunde detta kanske innebära att
ett ekonomiskt utskott inte behövdes i rådet. Eftersom samarbetet utanför
Norden blev mer omfattande, borde den kulturella samhörigheten växa sig
starkare och kulturutskottets ställning behöva stärkas. Även miljöutskottet
borde få utökade arbetsuppgifter i denna nya situation.

Hjörleifur Guttormsson, Island, talade för den vänstersocialistiska grup-
pen och var inne på samma frågor som Talleraas men med annan vinkling.
Han varnade för en väsentlig maktöverföring från nationellla parlament och
domstolar till EES-organ. Skulle de fyra nordiska EFTA-länderna ingå i
EES, skulle Nordiska rådets inflytande på ekonomiska frågor minska avse-
värt och det nordiska samarbetet begränsas till kulturella frågor. Enligt väns-
tergruppen underlättade den nya situationen i Europa nordiskt samarbete i
utrikes- och säkerhetsfrågor, och därför var det naturligt att rådets statuter
ändrades så att dessa frågor kunde föras upp på rådets agenda.

Carl Bildt, ende svenske partiledaren i generaldebatten, framhöll att det

Redog. 1990/91:4

mesta av rådets funktioner skulle komma att överföras till den s k EES-struk-
turen. Det krävdes nu politisk kreativitet för att ge det nordiska samarbetet
en konkret form och för att konkret knyta ihop det nordiska och det euro-
peiska. En konkret möjlighet som borde prövas var att göra Nordiska rådet
till den nordiska delen av det parlamentariska samarbete som det skulle av-
talas om inom ramen för EES.

I stället för att tillskapa en speciell församling av EFTA-parlamentariker
för samråd och samarbete med Europaparlamentet, skulle uppgifterna för
en tänkt sådan församling kunna vila på Nordiska rådet, t ex på ekonomiska
utskottet eller på ett speciellt integrationsutskott i rådet. Detta skulle då bli
den nordiska delen av EES-strukturen och skulle kunna ge rådet en direkt
roll och plats i förhållande till det direktvalda Europaparlamentet i Stras-
bourg. Annars skulle allt detta hamna i EES-strukturen, och Nordiska rådet
skulle bara bli ett forum för politiska galaföreställningar och sociala evene-
mang, ansåg Bildt.

Gunnar Björk ställde i sitt inlägg frågan om Nordiska rådet behövde
omorganiseras för att nå större effektivitet, snabbare beslutsfattande, ändrat
budgetansvar m m. Stora förhoppningar knöt Björk här till den av presidiet
tillsatta organisationskommittén och besvarade således frågan jakande. Det
var viktigt att inför 90-talet markera i vilka frågor positionerna borde flyttas
fram. De nordiska länderna skulle markera sin självständighet som en stark
part i Nordeuropa på olika områden. Här nämndes miljö-, bioteknik- och
kulturområdena. Björk underströk att det var endast efter en ordentlig ny-
orientering och omprövning som rådet kunde gå in i 90-talet med förvissning
om att rådet arbetade i takt med tiden och som förde fram Norden åtmin-
stone i samma takt som omvärlden.

Grethe Lundblad bemötte kritiken och försvarade det nordiska samarbe-
tet och rådets verksamhet bl a genom att peka på de många samarbetspro-
gram som antagits under senaste åren och på konstruktiva förslag från med-
lemmar, t ex på handikappområdet, inom miljön samt på kultur- och trafik-
områdena. Man borde snarast påbörja ett utvecklingsarbete om nordiskt
samarbete i ett europeiskt samarbetsperspektiv och syna om det som samar-
betet rörde sig kring var relevant i det nya Europa, häri inbegripet även Öst-
europa. Grethe Lundblad efterlyste större ekonomiska satsningar på det
nordiska samarbetet och riktade sig härvid till ministerrådet. Det behövde
mycket mer av arbetsdelning, av samordning och av gemensamma ställnings-
taganden i det nordiska samarbetet, och man behövde finna Nordiska rådets
roll i ett nytt och mer demokratiskt Europa.

Utvecklingen i framför allt Östeuropa men även i Europa i övrigt präglade
även Elver Jonssons inlägg. Det fanns anledning att utveckla det nordiska
samarbetet, inte minst mot de nya strukturer som växte fram runt Östersjön.
Det gällde självfallet på handelns och ekonomins område, men även i hög
grad inom miljöpolitiken. Elver Jonsson framhöll de många grannar Norden
har att ge till och att lyssna till - inte att förglömma - och åsyftade här särskilt
de baltiska länderna. Enligt Elver Jonsson hade det nordiska samarbetet en
framtid - inte som ett alternativ till ett europeiskt samarbete men väl som ett
gott komplement.

Marianne Samuelsson varnade för ett samarbete med EG och underströk

Redog. 1990/91:4

att den gröna rörelsen vill se ett samarbete i hela Europa, ett regionernas
Europa från Atlanten till Ural. Marianne Samuelsson framförde även en hel
del synpunkter på det nordiska miljösamarbetet, där hon med glädje konsta-
terade att ministerrådet ganska ofta tog upp miljöproblematiken på sina dag-
ordningar. Tyvärr var ambitionsnivån alltför låg. Miljöförstörelsen måste be-
kämpas och kraftiga resurssatsningar göras på att utveckla sådana miljövän-
liga alternativ som fanns för ett samhälle i harmoni med naturen.

Sten Svensson berörde miljösamarbetet i ett europeiskt perspektiv och un-
derströk att det var viktigt att de nordiska länderna var med i det snabbt
accelererande europeiska miljösamarbetet, annars var det stor risk för att
man kom på efterkälken. Det fanns ett behov av nordiskt finansieringsstöd
för miljöinvesteringar i Baltikum och Polen, och det rådde inte något tvivel
om att miljöinvesteringar i dessa länder och övriga Östeuropa fick positiva
effekter också för Norden. Sten Svensson presenterade ett från konservativt
håll väckt medlemsförslag som syftade till att ministerrådet i nära samarbete
med näringsliv och myndigheter skulle utforma ett investeringsstöds- och
miljövårdsprogram, som skulle initiera investeringar i Baltikum och Polen
för att nedbringa vatten- och luftföroreningarna i Östersjöns mest utsatta
områden.

D.2. Sakfrågor

Saklistan för 38:e sessionen (enligt terminologin i rådet benämns ärendena
saker) upptog 36 medlemsförslag (A-saker), 12 ministerrådsförslag (B-sa-
ker), 9 berättelser från nordiska samarbetsorgan (C-saker) och 60 meddelan-
den i anledning av tidigare rekommendationer (D-saker). Vid sessionen
framställdes och besvarades i plenum sammanlagt 53 frågor (E-saker).

Enligt 22 § i arbetsordningen för rådet hade presidiet utarbetat en rapport
rörande sin verksamhet under tiden efter rådets närmast föregående session
(Dokument 1). Efter generaldebattens slut lades rapporten till handling-
arna. Nordiska ministerrådet avgav i enlighet med artikel 64 i Helsingforsav-
talet en berättelse rörande det nordiska samarbetet under det gångna året
(Cl) samt en särskild redogörelse rörande planerna för det nordiska samar-
betet (C2). 33 rekommendationer och 7 yttranden till de nordiska ländernas
regeringar respektive Nordiska ministerrådet antogs. Då i det följande inte
annat anges, har samtliga i omröstningen deltagande medlemmar röstat för
respektive rekommendation eller yttrande.

D.3. Organisation m.m.

Den svenska delegationen bestod vid sessionen av följande regeringsrepre-
sentanter: statsråden Bengt Göransson, Anita Gradin, Mats Hellström,
Rune Molin och Göran Persson.

Följande valda medlemmar deltog: Grethe Lundblad, Lennart Anders-
son, Carl Bildt, Ylva Annerstedt som ersättare för Bengt Westerberg, Karin
Söder, Lahja Exner, Wiggo Komstedt, Per Olof Håkansson, Lena Öhrsvik,
Olle Östrand, Hans Nyhage, Elver Jonsson, Gunnar Björk, Lars Werner,
Marianne Samuelsson, Berit Oscarsson, Karl-Erik Svartberg, Sten Svens-
son, Hans Gustafsson och Anita Johansson.

Redog. 1990/91:4

Dessutom var följande suppleanter närvarande under sessionen: Lars
Ulander, Gunilla André, Ulla Johansson, Filip Fridolfsson, Jan Fransson,
Görel Bohlin, Hugo Bergdahl och Krister Skånberg.

Delegationen biträddes av sin sekreterare, kanslichef Bert Isacsson, och
övrig kanslipersonal.

Till rådets president valdes vid sessionen Päll Pétursson, Island, och till
övriga medlemmar i presidiet Ivar Hansen, Danmark, Anker Jörgensen,
Danmark, Elsi Hetemäki-Olander, Finland, Mats Nyby, Finland, Olafur G
Einarsson, Island, Thea Knutzen, Norge, Bjarne M0rk Eidem, Norge,
Grethe Lundblad, Sverige, och Karin Söder, Sverige. Presidiet hade beslutat
införa en tillfällig ordning med observatörsplats i presidiet. Som observatör
valdes Lilli Gyldenkilde, Danmark.

Vid sessionen fördelades rådets medlemmar på sex utskott: juridiska ut-
skottet med 13 medlemmar, kulturutskottet med 17 medlemmar, social- och
miljöutskottet och kommunikationsutskottet med vardera 13 medlemmar,
ekonomiska utskottet med 22 medlemmar och budget- och kontrollutskottet
med 9 medlemmar.

De svenska medlemmarna fördelades på följande sätt:

Juridiska utskottet

Lennart Andersson

Hans Nyhage

Lars Werner

Kulturutskottet

Gunnar Björk

Anita Johansson

Berit Oscarsson

Marianne Samuelsson

Social- och miljöutskottet

Grethe Lundblad

Sten Svensson

Lena Öhrsvik

Kommunikationsutskottet

Elver Jonsson (utskottets ordf)

Karl-Erik Svartberg

Olle Östrand

Redog. 1990/91:4

Ekonomiska utskottet

Redog. 1990/91:4

Carl Bildt

Lahja Exner

Hans Gustafsson (utskottets vice ordf)

Karin Söder

Bengt Westerberg

Budget- och kontrollutskottet

Per Olof Håkansson (utskottets vice ordf)

Wiggo Komstedt (utskottets ordf)

Val företogs till rådets redaktionskommitté. Till svenska medlemmar i kom-
mittén utsågs Per Olof Håkansson och Hans Nyhage. Vidare företogs val av
medlemmar och suppleanter i styrelsen för Nordiska kulturfonden för perio-
den 1991-1992. Till svensk medlem utsågs Berit Oscarsson med Hans Ny-
hage som suppleant.

E. Presidiets, utskottens och
redaktionskommitténs verksamhet

E.l. Presidiet

Medlemmar och möten

Rådets presidium består av tio medlemmar, två från varje land. Svenska
medlemmar i presidiet har varit riksdagsledamöterna Karin Söder (c) och
Grethe Lundblad (s), svenska delegationens ordförande respektive vice ord-
förande.

Presidiet har sedan 37:e sessionen i Stockholm mötts vid 10 tillfällen och
då hållit sammanlagt 18 möten. Två möten har ägt rum med statsministrarna,
två med samarbetsministrarna och ett med rådets utskottsordförande. Ett
möte har också hållits med Föreningarna Nordens Förbunds presidium.

Verksamhet

Även under denna verksamhetsperiod har presidiets arbete i stor utsträck-
ning varit inriktat på Europafrågorna och Nordens ställning i Europa. Såväl
presidiet som övriga rådsorgan har fortsatt diskussionen om vilka utma-
ningar det nordiska samarbetet ställs inför då EGs inre marknad förverkligas
år 1992. Utvecklingen i Östeuropa har också behandlats. Även vid mötena
med statsministrarna och samarbetsministrarna har dessa frågor berörts.
Diskussionen kulminerade vid den 3:e extra sessionen som rådet avhöll i Ma-
riehamn den 14 november 1989.

Som underlag för denna låg ett omfattande material: Slutrapporten från
rådets internationella kommitté, som under Karin Söders ordförandeskap i

sitt andra betänkande behandlat europeiska samarbetsfrägor i rådet, samt
ett medlemsförslag om uppföljning av rapporten. Vidare fem andra med-
lemsförslag med ”europeisk dimension” och ett ministerrådsförslag med ett
arbetsprogram kallat ”Norden i Europa 1989-1992”. Det sistnämnda antogs
av samarbetsministrarna i juni 1989 efter rådets rekommendation 5/1988/e
om ökat samarbete i internationella frågor. Se vidare under redogörelserna
för utskottens arbete.

De ovannämnda förslagen har tyngdpunkten främst förlagd till Väst-
europa. Internationella kommittén påpekade emellertid i sitt slutbetän-
kande att den pågående avspänningen i Östeuropa gav de nordiska länderna
nya möjligheter att verka för ökat samarbete och ökade kontakter med alla
länder i Europa.

Sedan detta konstaterande gjordes i september 1989 har omvälvningarna
i Östeuropa kommit slag i slag. Samtidigt som en utveckling mot parlamenta-
rism, demokrati och marknadsekonomi har inletts har behovet i dessa länder
av ökade kontakter med omvärlden framträtt med allt större tydlighet. I ett
tal i Helsingfors den 26 oktober 1989 inbjöd Sovjetunionens president Nor-
diska rådet till ett samarbete med angränsande områden i Sovjetunionen.
Presidiet diskuterade inviten ingående, och vid den 3:e extra sessionen i Ma-
riehamn den 14 november 1989 togs ett beslut i frågan. I detta konstaterar
presidiet att man sedan årets början diskuterat frågan om ett samarbete med
folkvalda organ i de närliggande östeuropeiska grannländerna. Presidiesek-
reteraren hade den 2 oktober 1989 fått i uppdrag att utarbeta konkreta för-
slag till hur Nordiska rådets kontakter till parlamentariker i Baltikum och
Sovjetunionen i övrigt skulle kunna utvecklas.

Presidiet sade sig välkomna den nya öppenheten i Östeuropa och intresset
där för samarbete och kontakter. Presidiesekreteraren fick i uppdrag att i
Moskva förbereda kontakter mellan Nordiska rådets parlamentariker och
parlamentariker från Högsta Sovjet och kartlägga vilka sakområden som
lämpar sig särskilt väl för ett närmare samarbete. Presidiet framhöll särskilt
frågor som gäller miljö, kultur, handel och främjandet av mänskliga kontak-
ter. Som tänkbara kontaktformer nämndes konferenser, seminarier, studie-
besök och kulturutbyte. Presidiet gav presidiesekreteraren i uppdrag att
även utreda förutsättningarna för ett utvidgat parlamentariskt samarbete
med andra närliggande östeuropeiska länder. Vidare föreslogs att parlamen-
ten i den nordiska länderna skulle utse en gemensam delegation för att eta-
blera parlamentariska kontakter med Högsta Sovjet och intensifiera kontak-
terna med Östeuropa särskilt i närliggande nordliga områden.

Presidiesekreteraren och några av hans medarbetare har besökt Moskva i
ovannämnda syfte. En tjänstemannadelegation från Högsta Sovjet har där-
efter besökt Stockholm för att diskutera uppläggningen av ett besökt i
Sovjetunionen och Baltikum. Vid sina möten under den 38:e sessionen fast-
ställde presidiet delegationens sammansättning och godkände resans upp-
läggning i princip. Man underströk att resan skulle omfatta besök i samtliga
tre baltiska republiker utöver besöket hos Högsta Sovjet. I en skrivelse med-
delades det emellertid från Moskva, att den rådande situationen i Litauen
inte gjorde det möjligt för delgationen att besöka landet. Presidenten i rådet

Redog. 1990/91:4

beslöt därför, efter samråd med presidiets ledamöter, den 17 april 1990 att
inställa resan.

Med anledning av internationella samarbetskommitténs förslag att arbets-
formerna inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet borde ses över,
har presidiet tillsatt en kommitté med uppgift att företa en översyn av Nor-
diska rådets organisation och arbetsformer. Kommittén skall redovisa sitt ar-
bete under hösten 1990 och förslagen skall behandlas vid den 39:e sessionen
1991. Ministerrådet kommer att hållas informerat om utredningsarbetet vid
gemensamma möten mellan presidiet och samarbetsministrarna.

Presidiet har samtidigt beslutat om en expertutredning av presidiesekreta-
riatets organisation och effektivitet samt samarbetet med andra nordiska
sekretariat.

Informationsverksamheten, som varit föremål för en expertöversyn ge-
mensam för Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, diskuterades vid
presidiets och samarbetsministrarnas möte i december 1989. Det konstatera-
des därvid att riktlinjerna för informationsverksamheten borde revideras så
att informationen om nordiskt samarbete utanför Norden kunde förstärkas
och dubbelarbete undvikas. Frågan kommer att slutbehandlas vid ett möte
mellan presidiet och samarbetsministrarna i maj 1990.

Vid ett möte mellan presidiet och utskottsordförandena i maj samt mellan
presidiet och samarbetsministrarna i juni 1989 diskuterades på vilket sätt en
mer effektiv behandling av Nordiska rådets rekommendationer och Nor-
diska ministerrådets meddelanden med anledning av dessa kunde uppnås.
De av presidiet framlagda riktlinjerna godtogs.

Valet under rådets 37:e session av medlemmar i presidiet resulterade i att
den vänstersocialistiska gruppen icke blev representerad i presidiet. Presi-
diet diskuterade därför, bl a på begäran av den vänstersocialistiska gruppen,
alternativa lösningar rörande presidiets sammansättning och fördelningen av
ordförandeposterna i rådet samt på vilket sätt olika politiska grupperingar
kunde tillförsäkras representation. Juridiska utskottet fick i uppdrag att ut-
reda frågan och att framlägga ett förslag om en framtida valordning för för-
troendeposterna i Nordiska rådet, innebärande bl a att de partipolitiska styr-
keförhållandena i rådet avspeglades bättre i presidiets sammansättning.

På grundval av juridiska utskottets förslag beslöt presidiet i november
1989 bl a att frågan om den framtida valordningen för förtroendeposterna i
rådet skulle utredas av den ovan nämnda organisationskommittén. Vidare
skulle som en tillfällig lösning införas en ordning med en observatörsplats
i presidiet utöver de 10 ordinarie medlemmarna. Observatörsplatsen skall
tillfalla den största av de partigrupper som inte är representerade i presidiet.
Vidare uppmanades de nationella delegationerna att nominera fler än två
personer till presidiet. Presidiet beslöt också tillsätta en valkommitté be-
stående av en ordinarie medlem och en suppleant från varje partigrupp med
uppgift att förbereda valen för presidiet vilket lägger fram det slutliga försla-
get för rådet.

Det kan tilläggas att endast den svenska delegationen nominerade fler än
två kandidater till presidiet. Presidiets majoritet stannade också för d’Honts
metod för fördelning av förtroendeposterna i rådet, medan majoriteten i ju-
ridiska utskottet hade föreslagit proportionella val. Vid valet av presidium

Redog. 1990/91:4

under den 38:e sessionen utsågs en medlem av den vänstersocialistiska grup-
pen att ingå som observatör i presidiet.

Som ett led i strävandena att sprida kännedom om det nordiska samarbe-
tet och informera sig om det internationella samarbetet har presidiet haft
kontakter särskilt med Europaparlamentet (besök i Strasbourg), Benelux-
parlamentet (seminarium i Helsingörs) och OECDs sekretariat. En skrift-
växling har ägt rum med Europaparlamentet och Europarådet i syfte att for-
malisera och fördjupa rådets samarbete med dessa organisationer. Rådets
president Karin Söder deltog i maj 1989 i ett möte med UNEPs styrelse med
en presentation av det nordiska miljösamarbetet och framträdde inför
schweiziska parlamentsledamöter i Bern i november 1989 med ett anförande
om det aktuella nordiska samarbetet.

E.2 Utskotten

Redog. 1990/91:4

E.2.1 Juridiska utskottet

Juridiska utskottets arbete har under en stor del av verksamhetsperio-
den varit inriktat på att utarbeta förslag till en ny valordning för Nor-
diska rådets förtroendeposter. Vidare har arbetet i utskottet liksom i
rådet i dess helhet varit präglat av frågor om internationalisering och
då särskilt av Europafrågorna.

Medlemmar och möten

Svenska medlemmar i juridiska utskottet har varit Lennart Andersson (s),
Hans Nyhage (m) och Lars Werner (vpk). Utskottet har sedan 37:e sessio-
nen i Stockholm hållit 7 möten.

Därutöver har en inom utskottet tillsatt särskild arbetsgrupp för utarbe-
tande av förslag till ett framtida valsystem rörande rådets förtroendeposter
sammanträtt 3 gånger. I denna har Lennart Andersson ingått som represen-
tant för socialdemokraterna och Lars Werner för vänstersocialisterna. Grup-
pens rapport behandlades av utskottet, som därefter överlämnade den till
presidiet. Se härom under E 1.

Behandlade saker

Övergripande frågor

Juridiska utskottet uttalade liksom övriga rådets utskott skarp kritik över mi-
nisterrådets redogörelse om planerna för det nordiska samarbetet (C 2).

Rådet krävde kompletteringar av redogörelsen. Sådana överlämnades av
minsterrådet i form av ett supplement, som dock inte på långa vägar motsva-
rade rådets önskemål. Juridiska utskottet-underströk att C 2 skulle vara ett
planläggningsdokument med klara ramar och prioriteringar i enlighet med
Helsingforsavtalets bestämmelse i detta avseende.

Utskottet återkom i sitt betänkande över C 2 till tidigare uttalade farhågor

för att ju mer man strävade efter att koncentrera sig på de stora linjerna och
komprimerade planläggningsdokumentet, desto större var risken för att de
mindre, men likväl betydelsefulla samarbetsområdena glömdes bort. Här
åsyftades t ex samarbetet om de mänskliga rättigheterna och samernas ställ-
ning.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande (nr 7) med 72 röster mot 1 (ytt-
randet omfattade en rad punkter, som återfinns här nedan under respektive
fackavsnitt).

Utskottet avgav ett särskilt yttrande till budget- och kontrollutskottet över
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet 1989 (C 1) i de delar
som berörde utskottet. Se härom under E.2.6.

Nordiskt lagstiftningssamarbete

Utskottet noterade med tillfredsställelse att dess strävan att åstadkomma en
särskild projektbudget för lagstiftningssektorn nu äntligen gått i uppfyllelse.
500 000 DKK hade avsatts för detta ändamål på 1990 års budget. Nordiska
projektmedel vid sidan av löpande förhandlingar ansågs viktiga för upp-
nående av resultat.

Det ansågs anmärkningsvärt att ett så viktigt samarbetsområde som lag-
stiftningssamarbetet inte fått en särskild rubrik i ministerrådets redogörelse
om planer för det nordiska samarbetet (C2) utan hänförts till punkten ”öv-
riga samarbetsområden” sist i C 2-dokumentet.

Enligt utskottets mening var det viktigt att det på nordiskt plan utreddes
om det fanns behov av särskilda institutioner för kontroll av efterlevnaden
av internationella avtal. Detta område borde ges hög prioritet särskilt med
tanke på det snabba tempo som den europeiska integrationen hade. Utskot-
tet pekade på att upprättande av ett nordiskt institut för EG-rätt kunde vara
relevant i detta sammanhang.

Ministerrådet underströk i C 2-dokumentet att huvudområdet för lagstift-
ningssamarbetet alltjämt var privaträtten, där samarbetet skulle komma att
fortsätta på en rad områden med oförminskad styrka. Detta uttalande
ställde sig utskottet helt och fullt bakom. Utskottet stödde även ministerrå-
dets planer på att söka en lämplig anpassning till den pågående ekonomiska
integrationsprocessen inom EG-rätten, som t ex kontraktsrätt, immaterial-
rätt, ersättningsrätt.

Passunion, flykting- och invandrarfrågor

I sitt betänkande över ministerrådets planer för det nordiska samarbetet (C 2)
underströk utskottet betydelsen av att arbetet med att säkerställa den fria
rörligheten inom Norden intensifierades, även öm gränspassagen över EGs
inre gränser liberaliserades.

Utskottet har vid olika tillfällen påpekat betydelsen av att den nordiska
passkontrollöverenskommelsen, en av hörnstenarna i det nordiska samarbe-
tet, upprätthålls, när passkontrollen vid EGs gränser liberaliseras. Utskottet
hade vid möte med justitieministrarna i november 1989 tagit upp detta ämne
och därvid fått den uppfattningen att ministrarna var optimistiska till möjlig-
heten att finna en lösning på frågan. Utskottet efterlyste i sitt betänkande
över C 2-dokumentet närmare uppgifter om tidplaneringen för detta arbete.

Redog. 1990/91:4

Såvitt gällde samarbetet inom invandrar- och flyktingpolitiken ansåg ut-
skottet det önskvärt att detta reglerades i ett eget program för att därigenom
få en samlad plan med tidsangivna ramar och med realistiska budgetmässiga
förutsättningar. Utskottets förslag om detta i betänkandet över C 2-doku-
mentet bifölls av rådet.

I betänkandet uttalade utskottet sin tillfredsställelse över det arbete som
utfördes inom nordiska samrådsgruppen för flyktingfrågor och i nordiska
kontaktgruppen rörande immigrationsfrågor. Samarbetet borde dock inten-
sifieras, t ex beträffande asylpolitiken. Här hänvisades bl a till utvecklingen
i Östeuropa.

Konstitutionella frågor

Vid 38:e sessionen förelåg fyra medlemsförslag av konstitutionell karaktär.
Ett avsåg upprättande av en nordisk kommission och översyn av beslutsfat-
tandet inom nordiskt samarbete, ett annat inrättande av ett internationellt ut-
skott, ett tredje översyn av rådets arbetsformer och ett fjärde direktval till
Nordiska rådet.

Juridiska utskottet hänvisade såvitt gällde de tre förstnämnda medlems-
förslagen till att rådets presidium i december 1989 tillsatt en särskild utred-
ning för översyn av rådets organisation. Utredningen hade fått mycket vida
direktiv. Lennart Andersson såsom utskottets talesman ansåg det naturligt
att utredningen skulle behandla de i de nämnda medlemsförslagen aktualise-
rade frågorna.

På utskottets förslag beslöt rådet därför att inte företa sig något med an-
ledning av medlemsförslagen.

Medlemsförslaget om direktval till rådet föranledde inte heller åtgärder
från rådets sida.

Här hänvisade juridiska utskottet till en alltigenom negativ inställning hos
remissinstanserna till förslaget och till att det inte fanns belägg för att samar-
betet inom rådet skulle förbättras genom direktval i stället för som nu sker
genom de nationella parlamenten. Som talesman för utskottet framhöll
Hans Nyhage att den direkta anknytningen till respektive lands parlament
var en stor fördel för samarbetet.

Mot utskottets avstyrkande förslag förelåg en reservation med bifall till
medlemsförslaget.

Vid omröstningen i plenarförsamlingen röstade Krister Skånberg för re-
servantens förslag.

Konsumentfrågor

Ett medlemsförslag om införande av miljömärkning av nordiska produkter
förelåg för behandling i juridiska utskottet.

Utskottet hade i tidigare sammanhang föreslagit ministerrådet att ge frå-
gan om frivillig miljömärkning hög prioritet.

Utskottet kunde nu konstatera att Nordiska ministerrådet/konsumentmi-
nistrarna i november 1989 hade beslutat införa en ordning med en frivillig
nordisk miljömärkning, omfattande bl a en nordisk symbol och en arbets-
ordning för ett nordiskt samarbetsorgan. Medlemsförslagets intentioner var
därmed uppfyllda.

Redog. 1990/91:4

På utskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något med anledning
av medlemsförslaget.

I plenardebatten riktade Wiggo Komstedt stark kritik mot att Nordiska rå-
dets symbol använts som förebild för det nordiska miljömärket.

I sitt betänkande över ministerrådets planer för det nordiska samarbetet
(C 2) uttryckte utskottet sin tillfredsställelse över att ministerrådet avsåg
vidta åtgärder för att stärka konsumentinflytandet i det standardiseringsar-
bete som äger rum bl a i CEN.

Jämställdhetsfrägor

Juridiska utskottet, som i rådet ansvarar för det nordiska jämställdhetsarbe-
tet, hade till behandling ett medlemsförslag om intensifiering av det interna-
tionella samarbetet för jämställdhet mellan kvinnor och män.

FNs kvinnokommission hade sedan Nairobikonferensen 1985 arbetat för
att jämställdhetsfrågorna skulle komma in under FNs program och budget.
I medlemsförslaget framhölls att detta arbete gick mycket långsamt och att
det är på tiden att de nordiska länderna gemensamt gör en större insats inter-
nationellt för att främja och stödja jämställdhetsarbetet. Detta arbete borde
ske i existerande särorganisationer inom FN.

Utskottet noterade att bland remissinstanserna fanns en alltigenom positiv
inställning till medlemsförslagets intentioner.

Utskottet tillstyrkte förslaget och hemställde att rådet skulle 1) rekom-
mendera de nordiska ländernas regeringar att gemensamt göra en större in-
sats för att stärka jämställdhetsarbetet i de existerande särorganisationerna
under FN, som t ex ILO, WHO, UNESCO, UNICEF och FAO, i syfte att
genomföra en reell jämställdhet i ett snabbare tempo än i dag, 2) rekommen-
dera de nordiska ländernas regeringar att arbeta för en förstärkning av Kvin-
nokommissionens sekretariat i Wien, 3) rekommendera Nordiska minister-
rådet att i C 2-dokumentet framlägga en årlig redogörelse för det under 1)
och 2) nämnda samarbetet.

Rådet antog utskottets förslag till rekommendation (nr 7) med 53 röster
mot 1 (reservant i utskottet, som ansåg att medlemsförslaget inte skulle för-
anleda någon åtgärd).

I sitt betänkande över ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C 2) underströk utskottet betydelsen av den stora kvinno-
konferensen 1988 - Nordisk Forum - som inspiration för det fortsatta jäm-
ställdhetsarbetet i Norden. Utskottet efterlyste ett ministerrådsförslag om
ett nytt Nordiskt Forum och hemställde att ett sådant skulle läggas fram till
rådets 39:e session 1991. Enligt utskottets mening borde ett nytt Forum äga
rum 1994.

Djur- och naturskydd

I ett medlemsförslag hemställdes att Nordiska rådet skulle arbeta för att Fen-
noskandia (Finland, Norge och Sverige) etablerades som förvaltningsregion
för stora rovdjur (brunbjörn, järv, varg och lodjur) och att rådet uppmanade
Nordiska ministerrådet att upprätta ett representativt nordiskt samarbetsråd
med rådgivande status i förhållande till förvaltningsmyndigheterna för att

Redog. 1990/91:4

genomföra Fennoskandia som gemensamt förvaltningsorgan för skydd av
stora rovdjur.

Lars Werner, som var utskottets talesman i plenardebatten, framhöll att
remissorganen hade mycket delade meningar om förslaget, som väckt stort
allmänt intresse. Utskottet ansåg det viktigt att det fanns någon form av nära
samarbete om rovdjursförvaltningen i Norden och kunde också konstatera
att det redan etablerats ett nordiskt samarbete på området i överensstäm-
melse med ländernas viltlagstiftning och de förpliktelser länderna hade en-
ligt Europarådets konvention om skydd av hotade och sårbara växter och
djur, den s k Bernkonventionen.

Lars Werner underströk att utskottets majoritet manade till återhållsam-
het i fråga om att etablera nya samrådsorgan. Ministerrådets ämbetsmanna-
kommitté för miljöskydd skulle dock tillställas utskottets betänkande för
uppföljning i det pågående förvaltningssamarbetet. Ytterligare åtgärder an-
sågs inte påkallade.

Mot utskottets förslag reserverade sig en medlem, som tillstyrkte med-
lemsförslaget.

Rådet biföll utskottets förslag att inte företa sig något med anledning av
medlemsförslaget med 55 röster mot 6. Två medlemmar avstod från att rösta.

Vapenlagstiftning

För behandling i juridiska utskottet förelåg också ett medlemsförslag som
syftade till att harmonisera de nordiska ländernas vapenlagstiftningar, så att
en restriktiv lagstiftning om förvärv och innehav av vapen och ammunition
infördes i de nordiska länderna.

Förslagsställarna menade att en växande vapensmuggling i Norden hade
blivit alltmer kännbar och kommit att bidra till en ökning av våldsbrotten.

Juridiska utskottet konstaterade att de flesta remissorganen var negativa
till en mer restriktiv lagstiftning men positiva till att få en harmoniserad lag-
stiftning på området. Enligt utskottets mening syntes bl a behov föreligga för
en harmonisering av lagstiftningen i förbindelse med transport av jakt- och
tävlingsvapen mellan de nordiska länderna för kortvarigt bruk i annat nor-
diskt land. Utskottet underströk att harmoniseringsarbetet skulle ske förut-
sättningslöst och utan bindning till enskilt lands lagstiftning och med beak-
tande av olikheterna i ländernas jakt- och vapenkultur.

I debatten i plenarförsamlingen framförde Lena Öhrsvik såsom en av för-
slagsställarna kritik mot utskottets förslag, som enligt hennes mening till stor
del byggde på uttalanden från ett mycket speciellt urval av remissorgan så-
som skytteföreningar, jägarförbund eller liknande. Lena Öhrsvik ansåg att
det kanske fanns ett ganska stort mått av förståelse för en restriktivare håll-
ning hos den breda allmänheten.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation (nr 8) till Nordiska
ministerrådet att harmonisera de nordiska ländernas vapenlagstiftning. Re-
kommendationen antogs med 52 röster.

Redog. 1990/91:4

Bojkottlagstiftningen mot Sydafrika

Redog. 1990/91:4

Juridiska utskottet hade föreslagit att rekommendationen angående intensi-
fierat arbete nordiskt och nationellt med övervakning av bojkottlagstift-
ningen mot Sydafrika, antagen av rådet 1988, skulle anses färdigbehandlad.
Mot utskottets förslag hade tre utskottsmedlemmar, socialdemokrater och
vänstersocialister, reserverat sig och yrkat att ärendet skulle kvarstå på rå-
dets dagordning med hänvisning till att rekommendationens syfte inte var
uppfyllt i alla nordiska länder, vilket däremot utskottets flertal ansåg.

Frågan väckte livlig debatt i plenarförsamlingen. I denna deltog från
svensk sida Karin Söder, som yrkade bifall till reservationen med hänvisning
bl a till alla lidande barn i Sydafrika, behovet av fortsatta sanktioner och
kontroll av sanktionslagarnas efterlevnad.

Även Karl-Erik Svartberg ställde sig bakom reservanternas yrkande med
åberopande av Nelson Mandelas rekommendation om att fortsätta sanktio-
nerna till dess att apartheidsystemet var avskaffat.

Vid omröstningen vann reservanternas förslag med 40 röster mot 24. En
medlem avstod från att rösta.

Övrigt

Juridiska utskottet föreslog att rådet inte skulle företa sig något med anled-
ning av ett medlemsförslag om genteknik och den nya tidens rashygien. För-
slagsställarna hemställde att ministerrådet skulle utarbeta riktlinjer för att
hindra gentekniken att bli ett redskap för rashygien.

Utskottet hänvisade i sitt betänkande till det arbete utskottet redan tidi-
gare lagt ner på frågor i anslutning till bioteknikens utveckling, bl a vid mö-
ten med de nordiska ländernas justitieministrar och vid behandlingen av det
moderniserade nordiska lagstiftningsprogrammet. Utskottet hade i sitt ytt-
rande över ministerrådsförslaget om nordiskt bioteknologiskt samarbetspro-
gram förutsatt att det föreslagna nordiska etikutskottet inte endast skulle be-
stå av representanter för vetenskap och forskning utan också av representan-
ter för politiska beslutsprocesser.

Utskottet ansåg med detta att man redan hade beaktat genteknikens etik
på de premisser som utskottet ansåg ändamålsenliga.

Krister Skånberg framhöll vid behandlingen i plenarförsamlingen att det
var synnerligen viktigt att i nordiskt samarbete söka skapa en lagstiftning,
som i mesta möjliga mån förhindrade felaktig användning av gentekniken,
som förde människan in i livets allra heligaste.

Rådet beslutade i enlighet med utskottets förslag.

Frågor

Inom juridiska utskottets sakområde ställdes fråga

till Finlands regering angående intyg för boende vid gränsen mellan Norge
och Finland.

E.2.2. Kulturutskottet

Redog. 1990/91:4

Arbetet i kulturutskottet har under året i hög grad präglats av internationali-
seringen av rådets arbete och Europa-frågorna. Utskottet har särskilt önskat
prioritera frågor som språksamarbete, ömsesidigt godkännande av akade-
miska examina, utbyggnad av NORDPLUS-programmet och ökat forsk-
ningssamarbete.

Medlemmar och möten

Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Gunnar Björk (c), Hans
Gustafsson (s), som den 5 oktober 1989 ersattes av Anita Johansson (s),
Berit Oscarsson (s) och Marianne Samuelsson (mp). Utskottet har sedan
föregående session hållit sju möten.

Behandlade saker

Övergripande frågor

I sitt betänkande över ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C 2) föreslog kulturutskottet ministerrådet

- att i fortsättningen prioritera kulturområdet även efter att kulturhand-
lingsplanen upphör att gälla 1991,

- att eventuella förslag om nedläggningen av institutioner på kulturavta-
lets område överlämnas till rådet i form av separata ministerrådsförslag
innan definitiva beslut fattas (jfr artikel 46 i Helsingforsavtalet),

att utöka stödet till folkrörelsesamarbetet,

- att åstadkomma ett permanent radio- och TV-samarbete, som skall till-
godose de nordiska kulturpolitiska målsättningarna,

- att de ekonomiska resurserna till den nordiska kulturfonden kraftigt ut-
ökas.

Kulturutskottet konstaterade att plandokumentet för 1990 endast räknade
upp ett antal redan pågående projekt och handlingsplaner men saknade mål-
inriktade planer och prioriteringar för det framtida nordiska kultursamarbe-
tet. Inte heller presenterades i dokumentet tids- eller budgetramarna för det
framtida samarbetet.

Med hänvisning till att plandokumentet saknade såväl budgetramar för
kommande år som sektorsramar uttalade utskottet att det var ännu mer
angeläget att ange de ekonomiska förutsättningarna i ett läge när en automa-
tisk realväxt inte längre var aktuell. Sektorsramar var synnerligen viktiga
mot bakgrund av att de enskilda sektorerna inom ministerrådsorganisatio-
nen nu skulle företa en kritisk genomgång av existerande verksamhet för att
kunna omprioritera och frigöra medel till högt prioriterade områden.

Det supplement till redogörelsen om planerna för det nordiska samarbetet
som ministerrådet avgivit i enlighet med rådets önskan hade också mottagits
med en viss besvikelse. Även detta dokument saknade budgetramar och pri-
oriteringar inom projekt och sektorer.

Utskottet utgick ifrån att handlingsplanen om nordiskt kulturellt samar-
bete skulle ligga till grund för planerna för det nordiska kultursamarbetet
under den närmaste tiden. Även om 1991 var slutåret för kulturhandlings-

planen förutsattes att kulturområdet även fortsättningsvis skulle vara ett Redog. 1990/91:4
högt prioriterat område. Utskottet hade med tillfredsställelse noterat att
flera av utskottets prioriteringsområden inom kulturhandlingsplanen hade
uppmärksammats inom ministerrådet. Dock saknades en redogörelse för
hur ministerrådet i framtiden avsåg att öka stödet till folkrörelsesamarbetet
vilket var ett av de områden som prioriterats högst av utskottet. Dessutom
önskade utskottet information om framtidsplanerna för ett permanent radio-
och TV-samarbete och den i handlingsplanen utlovade utbyggnaden av Nor-
diska kulturfonden.

Avslutningsvis uppehöll sig utskottet vid det förslag om nedläggning av
nordiska institutioner som framlagts av en arbetsgrupp under ämbetsmanna-
kommittén för nordiskt kulturellt samarbete. Utskottet beklagade att minis-
terrådet i plandokumentet inte redogjorde för de konkreta förslag som fanns
inom ministerrådet att nedlägga institutioner och samarbetsorgan inom kul-
turutskottets arbetsområde. Utskottet ansåg att frågan om nedläggning av
nordiska institutioner var av så stor betydelse för det nordiska samarbetet att
rådet borde få ta del av och behandla sådana förslag innan de realiserades.
Utskottet förutsatte därför att ett konkret ministerrådsförslag om de före-
slagna ändringarna på kulturavtalets område skulle föreläggas rådet för for-
mell behandling till sessionen 1991. Utskottet underströk dock att detta inte
innebar att utskottet motsatte sig varje förslag till nedläggning eller samman-
slagning av befintliga institutioner. Förutsättningen borde dock vara att det
fanns klara motiv för en sådan åtgärd och att rådet fick ta del av och behandla
förslagen i enlighet med vad som stadgades i kulturavtalet.

I sitt anförande vid sessionen framförde utskottets ordförande J K Han-
sen, Danmark, vikten av att kulturområdet fortsatt prioriterades högt även
sedan kulturhandlingsplanen enligt tidtabellen upphört 1991. Inte minst med
tanke på att kulturen, som många under denna och tidigare sessioner omvitt-
nat, var en grundläggande förutsättning för allt nordiskt samarbete borde
kulturområdet ha en hög prioritet i det nordiska samarbetet. J K Hansen
underströk vid flera tillfällen i sitt tal vikten av att Nordiska rådet och minis-
terrådet samarbetar och för en dialog med varandra. Han pekade här bl a på
att kulturutskottet i ett pressmeddelande hade fått ta del av ministerrådets
planer på att lägga ned vissa nordiska institutioner på kulturens område.
Hade det inte varit möjligt att informera rådet om dessa planer vid extra ses-
sionen i Mariehamn? Han betonade att kulturutskottet inte hade något emot
att verksamheten på kulturområdet blev föremål för utvärdering och att
detta i sin tur kunde leda till nedläggningar eller sammanslagningar. Viktigt
var dock att Nordiska rådet blev informerat och fick ta del i behandlingen av
sådana förslag. J K Hansen berörde också samarbetsministrarnas planer på
att upprätta ett kulturhus i Baltikum. Även här borde rådet bli informerat
och få ta del i behandlingen av ärendet.

Avslutningsvis berörde J K Hansen C 2-dokumentets utformning och
framhöll att det var omöjligt för utskottet att behandla detta seriöst när såväl
budgetramar som prioriteringar saknades.

Rådet antog ett yttrande (nr 4) i enlighet med kulturutskottets förslag med
69 röster mot 3.

Nordiska kulturfonden

Redog. 1990/91:4

I ett ministerrådsförslag (B 102/k) hade föreslagits ändring av överenskom-
melsen om Nordiska kulturfonden. Ändringarna syftade i första hand till att
säkra de självstyrande områdenas representation i fondstyrelsen. Vidare
hade några mindre ändringar i överenskommelsens text föreslagits.

Kulturutskottet konstaterade att ministerrådsförslaget hade sin grund i
handlingsplanen för nordiskt kulturellt samarbete. I handlingsplanen hade
föreslagits en utbyggnad av kulturfonden ekonomiskt och aktivitetsmässigt
samt en ändring av fondens styrelse på ett sådant sätt att de självstyrande
områdenas representation säkrades. Utskottet hade med besvikelse noterat
att ministerrådsförslaget endast omfattade ändring vad gällde de självsty-
rande områdenas representation medan förslag om en förstärkning av fon-
den i övrigt saknades. Utskottet uttalade dock sitt stöd för de föreslagna änd-
ringarna och ansåg det ytterst viktigt att de självstyrande områdena fick så
stort inflytande som möjligt.

Med detta föreslog kulturutskottet att Nordiska rådet skulle anta följande
rekommendation:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att fastställa ändringar i Art. 2,4,7,8,9,10 och 18, samt i rubriken i överens-
kommelsen om Nordiska kulturfonden i enlighet med ministerrådsförslag B
102/k och med beaktande av de synpunkter som anförts av utskottet.

Vid behandlingen under sessionen anförde utskottets talesman Berit Oscars-
son att en förstärkning av kulturfonden skulle medföra väsentligt förbättrade
möjligheter att stödja olika former av folkrörelsesamarbete och de före-
slagna ändringarna i överenskommelsen bidrog till att ytterligare förstärka
och synliggöra fondens arbete.

Kulturminister Anna-Liisa Kasurinen, Finland, som var ministerrådets ta-
lesman ansåg att förslaget till ändring i avtalet till Nordiska kulturfonden var
ett nytt uttryck för vitaliteten i det nordiska samarbetet, ett samarbete som
baserade sig på likvärdighet och respekt för andras kultur och traditioner.

Landskapsstyrelseledamot Holger Eriksson, Åland, anförde att genom
beslutet erhöll ett av de självstyrande områdena ordinarie styrelseplats och
de två övriga var sin suppleantplats efter ett roterande system med 2 års in-
tervaller. För att kunna upprätthålla goda kontakter mellan de självstyrande
områdena när det gällde aktuella kulturfrågor, borde den ordinarie medlem-
men ges ekonomiska möjligheter att besöka de områden som inte hade di-
rekt medlemskap i styrelsen, för att på detta sätt befrämja informationsutby-
tet mellan styrelsen och de berörda områdena.

Nordiska rådet antog efter avslutad debatt kulturutskottets förslag till re-
kommendation (nr 9) med 47 röster mot 1.

Allmänkulturellt samarbete

I ett medlemsförslag hade föreslagits att Nordiska rådet skulle uppdra åt
lämpligt organ att göra en kartläggning av och att utarbeta reformförslag av-
seende konstnärers ekonomiska situation, särskilt med avseende på skatte-

3 Riksdagen 1990191. 2 saml. Nr 4

reglerna. På kulturutskottets förslag beslöt rådet att inte företa sig något
med anledning av medlemsförslaget.

Utskottet hänvisade till att det i flera av de nordiska länderna redan pågick
utredningsarbete på skatteområdet. Vidare hade utskottet noterat att Nor-
diska skattevetenskapliga forskningsrådet finansierade ett forskningsprojekt
angående kulturarbetarnas skatte- och avgiftsförhållanden. Projektet för-
väntades vara avslutat hösten 1990 och omfattade de frågeställningar som
hade aktualiserats i medlemsförslaget. Utskottet ansåg det angeläget att en
debatt om de utövande konstnärernas villkor kom till stånd men en sådan
debatt borde äga rum i ett kulturpolitiskt sammanhang och inte i ett skatte-
politiskt.

På förslag av kulturutskottet beslöt rådet att inte företa sig något med an-
ledning av ett medlemsförslag om nordiskt folkrörelsesamarbete. I medlems-
förslaget hade föreslagits införandet av ett ekonomiskt stödsystem till före-
ningar i Norden vilka hade eller ville etablera och utveckla ett nordiskt sam-
arbete. Utskottet delade förslagsställarnas uppfattning att det var viktigt att
ytterligare utveckla folkrörelsesamarbetet i Norden. Utskottet ansåg emel-
lertid att även om idén att införa ett ekonomiskt stödsystem till föreningar i
Norden var välgrundad var det lämpligare att prioritera en förstärkning av
redan existerande stödordningar till folkrörelsesamarbetet än att inrätta helt
nya.

I ett medlemsförslag hade föreslagits att en nordisk kulturfestival skulle
arrangeras 1992 och att Nordiska ministerrådet i samarbete med Nordiska
rådets presidium nedsatte en internordisk arbetsgrupp som skulle utreda de
praktiska förhållandena, ramarna och innehållet i en sådan festival och av-
sätta projektmedel för förberedelse av festivalen. Förslagsställarna framhöll
att genom planläggning och genomförandet av en nordisk kulturfestival
kunde de nordiska länderna uppnå en grundläggande och förhoppningsvis
klar diskussion om vad de menade med och ansåg om den nordiska kulturge-
menskapen och kulturidentiteten. Enligt förslagsställarna kunde en sådan
festival bli ett forum för kreativitet och social och facklig gemenskap som
bidrog till att ställa de nordiska länderna starkare i förhållande till den inter-
nationella integrationen.

I sitt betänkande noterade utskottet att medlemsförslagets idé om en ge-
mensam nordisk kulturfestival allmänt hade tilldragit sig stort intresse och
entusiasm hos remissinstanserna och att de flesta erbjöd sin medverkan vid
förverkligandet av medlemsförslaget.

Kulturutskottet konstaterade vidare att ett syfte med kulturhandlingspla-
nen var att utveckla och stärka kulturgemenskapen i Norden och att en hu-
vuduppgift med Nordiska ministerrådets arbetsprogram ”Norden i Europa”
var att stärka Norden inåt bl a genom att framhålla kulturgemenskapen. En
nordisk kulturfestival kunde bidra till att förverkliga både kulturhandlings-
planen och arbetsprogrammets intentioner.

Utskottet ansåg i likhet med förslagsställarna att tiden nu var inne för
nordbor att visa hur begreppet nordisk kulturgemenskap och nordisk identi-
tet tolkades av invånarna. Därvid ville utskottet särskilt understryka den tra-
ditionella folkliga kulturens gemenskap inom Norden och dess betydelse.
Utskottet framhöll vikten av en markering av folkliga kulturformer och att

Redog. 1990/91:4

det skulle sökas balans mellan dessa och de professionella vid genomföran-
det av kulturfestivalen.

Avslutningsvis hänvisade utskottet till att Unesco utlyst perioden 1988-
1997 till ett världskulturårtionde. En nordisk kulturfestival kunde utgöra en
gemensam nordisk satsning för att understryka vikten av kulturen i världen,
inom Norden och i varje nordiskt land.

De svenska medlemmarna i kulturutskottet hade fogat ett särskilt yttrande
till utskottets betänkande. I detta framkom att man var positiv till förslaget
om en nordisk kulturfestival 1992 men önskade understryka att kulturfesti-
valen måste byggas utifrån det breda folkliga kultursamarbete som pågått
under årtionden. De kunskaper och erfarenheter som folkrörelserna hade
fått måste tillvaratas. De folkliga organisationerna kunde genom kulturfesti-
valen ges möjligheter att utvecklas.

Rådet antog på utskottets förslag en rekommendation (nr 13) till minister-
rådet:

a) att genomföra en nordisk kulturfestival år 1992 och i detta syfte nedsätta
en särskild nordisk arbetsgrupp som skall utreda festivalens praktiska upp-
lägg, ramar och innehåll med beaktande av förutsättningarna i utskottets be-
tänkande,

b) att avsätta projektmedel i den nordiska gemensamma budgeten för att
förbereda och genomföra festivalen, och att verka för att de nordiska länder-
nas regeringar på nationellt plan bidrar med medel till festivalen.

Rekommentionen antogs med 49 röster mot 2.

I ett medlemsförslag hade hemställts att Nordiska ministerrådet skulle ut-
reda finansieringsmöjligheterna för och i övrigt vidta de nödvändiga åtgär-
derna för upprättande av ett nordiskt konst- och kulturcenter i Nuuk.

I medlemsförslaget hävdades att den grönländska befolkningen hade till-
fört det nordiska samarbetet två speciella dimensioner. Den ena var att vara
språkrör inte endast för Grönland utan också för den ursprungliga befolk-
ningen, som fanns både inom Norden och på andra ställen i världen. Den
andra var att Grönland kunde binda samman Nordens idéer och tankar om
utveckling och livskvalitet med en samarbetspartner i Canada och snart möj-
ligtvis också i arktiska Sovjetunionen. Nordens institut i Grönland gjorde en
stor insats men mera behövdes för att kunna hålla Norden samlat och för att
kunna förbinda Norden med Amerika.

Av medlemsförslaget framgick vidare att syftet med upprättande av ett
konst- och kulturcenter var att tillgodose hela Grönland, att centret i stort
skulle samarbeta så mycket som möjligt med Grönlands egna kulturinstitu-
tioner och organisationer, att centrets arbetsområde skulle vara att såväl till-
föra Grönland nordiskt kulturliv som att tillföra Norden grönländskt kultur-
liv och att centret skulle förmedla ett kulturellt samarbete mellan Grönland
och övriga Norden å den ena sidan och befolkningen på det nordameri-
kanska fastlandet å den andra.

Byggkostnaden som uppskattades till 60 MDKK skulle enligt förslaget de-
las mellan gemensamma nordiska medel, Grönlands Hjemmestyre och
Nuuk kommun med 1/3 vardera.

Redog. 1990/91:4

Kulturutskottet hade noterat att Nordens Institut i Grönland hade påver-
kat uppfattningen om Grönland i det övriga Norden och samtidigt hade im-
pulser från nordiska konstnärer och kulturarbetare som besökt institutet re-
dan betytt en märkbar stimulering av det grönländska kulturlivet. Institutet
hade emellertid relativt trånga lokaler. Det fanns varken möjlighet för mu-
seiverksamhet eller tillgång till gästateljéer i institutets lokaler. För att un-
derlätta förmedling av nordisk konst i Grönland och omvänt krävdes prak-
tiska förutsättningar. Utskottet menade därför att nordiska institutets verk-
samhet skulle bli betydligt effektivare om det fick tillgång till större lokaler
för bl a dessa ändamål.

Utskottet var av den uppfattningen att man inom det nordiska samarbetet,
med hänvisning till Nordens Instituts i Grönland positiva resultat, borde för-
söka tillgodose de grönländska önskemålen om upprättande av ett speciellt
hus med uppgift att förmedla konst och kultur mellan Grönland och det öv-
riga Norden. Utskottet hade tidigare framhållit att i en tid som präglas av
allmän internationalisering och stort massmediainflytande från olika utom-
nordiska kulturer var de institutioner som fanns i de olika nordiska länderna
för att stärka det allmänkulturella området viktigare än någonsin och spe-
lade en viktig roll för nordisk kulturspridning till och från befolkningen i
dessa länder.

Den föreslagna fördelningen av kostnaderna vid upprättandet av ett insti-
tut, där 1/3 skulle betalas av den nordiska kulturbudgeten kunde dock bli
mycket betungande inom den nordiska kulturbudgeten inte minst med tanke
på en nolltillväxt under de närmaste åren. Utskottet underströk därför att
möjligheten borde utredas att fördela de ekonomiska medlen jämnare över
åren.

I själva medlemsförslaget nämndes inte att det redan etablerade Nordiska
institutet på Grönland skulle ha sina lokaler i det föreslagna konst- och kul-
turhuset. Utskottet förutsatte att institutet skulle komma att ha tillgång till
husets lokaler och fungera i likhet med de andra motsvarande husen inom
Norden.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 14) i enlighet
med medlemsförslaget. Rekommendationen antogs med 53 röster mot 1.

Utbildningssamarbete

Kulturutskottet hade haft att behandla ett ministerrådsförslag om handlings-
program för språkligt samarbete i Norden, NORDMÅL, 1990-1995 (B
103lk). I detta framhävdes följande tyngdpunktsområden:

- Skola och vuxenutbildning

- Högre utbildning

- Kultur och mediafrågor

- Tolkning och översättning

- Ordböcker och terminologi

- Ökad mobilitet i Norden

- Språkkonsulenttjänst i Island

I ministerrådsförslaget behandlades också språksamarbetets organisering
och finansiering vilket föreslogs handhas av ämbetsmannakommittén för

Redog. 1990/91:4

nordiskt kulturellt samarbete. En särskild konsulent i ministerrådets sekre-
tariat skulle vara ansvarig för det språkliga samarbetet i Norden. Program-
met föreslogs bli realiserat inom ramen av 2,8 MDKK per år under den fem-
årsperiod som handlingsplanen stäckte sig.

Inledningsvis konstaterade utskottet att ökad språkförståelse i Norden
hade varit en av de viktigaste uppgifterna inom nordiskt kultursamarbete.
Kulturutskottet hade starkt prioriterat detta område i sitt arbete. Vidare an-
fördes att handlingsprogrammet för språkligt samarbete i Norden, NORD-
MÅL, byggde på idéer och förslag från handlingsplanen för det nordiska kul-
tursamarbetet.

Utskottet underströk att de förslag som fanns i handlingsprogrammet för-
utsatte att tillräckliga medel anslogs för genomförandet av programmet. Ut-
skottet ansåg att de 2,5 MDKK som enligt förslaget skulle anslås årligen för
genomförandet av handlingsprogrammet knappast var tillräckliga om de
föreslagna åtgärderna i programmet skulle kunna förverkligas.

Utskottet noterade att det saknades definition av handlingsprogrammets
syfte och mål. På flera ställen i programmet återfanns emellertid uppfatt-
ningen att en helt fundamental förutsättning för det nordiska kultursamarbe-
tet var språkförståelsen. Utskottet utgick ifrån att huvudmålet med hand-
lingsprogrammet var att öka och intensifiera det nordiska kultursamarbetet
och värna om den faktor som hade varit en av de största förutsättningarna
för ett så mångfaldigt och folkligt nordiskt kultursamarbete, nämligen att
den största delen av befolkningen i Norden kunde förstå varandras språk.

Utskottet kunde för sin del utläsa två huvudsyften med programmet. För
det första att vidta åtgärder för att bibehålla och öka grannspråksförståelsen
och öka utbildningen i nordiska språk som främmande språk och för det
andra att fastslå rätten för allmänheten i de nordiska länderna att få viktiga,
nordiska rättsställningsavtal och dokument på sitt modersmål samt att språk-
ligt underlätta deltagande i nordiskt samarbete.

Utskottet fann det positivt att ministerrådet i handlingsprogrammet hade
noterat betydelsen av att man i det nordiska språksamarbetet var uppmärk-
sam på de arbetsmodeller som används på motsvarande områden i det euro-
peiska samarbetet i övrigt, t ex inom EG och Europarådet. Utskottet hade
den senaste tiden upprepade gånger i sina betänkanden och yttranden påpe-
kat vikten av att man inom Norden borde fästa uppmärksamhet vid den
ökade internationaliseringen globalt och på europeiskt plan samt på de kon-
sekvenser denna process hade för det nordiska samarbetet.

Utskottet konstaterade med besvikelse att ministerrådet hade frångått
planerna på att utnämna år 1990 till ett nordiskt språkår enligt förslag i hand-
lingsplanen för det nordiska kultursamarbetet. Utskottet hade i sitt betän-
kande över handlingsplanen förordat ett nordiskt språkår 1990 och under-
strök att ökad uppmärksamhet måste tillföras de nordiska språken och
språkförståelsen för att öka intresset hos allmänheten på detta område.

Utskottet underströk den viktiga roll undervisningen i skolorna hade för
ett språkligt samarbete i Norden. I ministerrådsförslaget hävdades att grann-
språksundervisningen i grundskolan inte enbart borde ingå i modersmålsun-
dervisningen, utan även i historie- och geografiundervisningen och därmed
bidra till språk- och kulturförståelse samt fostran till nordisk gemenskap. Ut-

Redog. 1990/91:4

skottet hade upprepade gånger framhållit vikten av allmänt nordiskt stoff i
läromedlen och inte enbart i språkundervisningen. Dessutom ansåg utskot-
tet att ökat elev- och lärarutbyte hade stor betydelse.

Nordiskt radio- och TV-programutbyte ansåg utskottet vara en självklar-
het i en tid som präglas av hinderfria satellitöverföringar från övriga Europa.
Utskottet hade kontinuerligt betonat vikten av att vid nordiskt TV-utbyte
borde program från Danmark, Norge och Sverige som visas i ett annat av
dessa länder inte översättas utan textas på originalspråket för att öka grann-
språksförståelsen. Översättning till och från finska och isländska hade emel-
lertid av utskottet ansetts nödvändigt vilket även framhållits i handlingspro-
grammet för ökad språkförståelse i Norden från 1981. Utskottet hälsade där-
för med tillfredsställelse att enligt handlingsprogrammet skulle en aktiv in-
sats göras för att skandinaviska TV-program textas på originalspråket. An-
gående hinderfritt nordiskt TV- och radioprogramutbyte utan problem med
tull, moms och upphovsrätt förutsatte utskottet att den frågan skulle lösas
inom den närmaste tiden.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att ambitionerna inom minister-
rådet hade höjts när det gällde att sträva efter så likartad ställning för alla de
nordiska språken som möjligt. Detta innebar åtgärder för att stärka finskans
och isländskans ställning inom nordiskt samarbete samt åtgärder för att öka
kännedomen om och kunskapen i färöiska, grönländska och samiska. Ut-
skottet betonade att den europeiska integreringen gjorde det ännu mera
angeläget än någonsin att man inom Norden uppmärksammade och hade re-
spekt för varandras språk. Utskottet hänvisade till det handlingsprogram
som hade godtagits inom EG, Lingua-programmet, vars syfte var att intensi-
fiera mobiliteten på den gemensamma europeiska arbetsmarknaden och
som omfattade alla 12 EG-ländernas språk. Utskottet ansåg det angeläget
att försöka underlätta deltagande i nordiskt samarbete från de icke-skandi-
naviska länderna i Norden med ökad tolkning och översättning.

I ministerrådsförslaget lades stor vikt vid grannspråksundervisningen och
undervisningen i danska, norska och svenska som främmande språk samt
orientering om de ickeskandinaviska språken i Norden. Ministerrådet beto-
nade att arbetet med Norden och nordiska förhållanden inte endast skulle
vara modersmålsundervisningens ansvarsområde utan inkluderas i olika äm-
nen, t ex historia, biologi, geografi och samhällsundervisning.

Utskottet såg för sin del skolan och undervisningen som ett av de bästa
verktygen för att åstadkomma språkförståelse och kunskap om de andra nor-
diska länderna på olika områden. Det nordiska stoffet i läroplanerna borde
vara en fråga som kontinuerligt bevakades inom det nordiska skolsamarbe-
tet. Man hade tidigare påpekat att det borde finnas ett nära samband mellan
det praktiska arbetet på skolområdet och de grundläggande målsättningar
som angavs i Helsingforsavtalet och kulturavtalet på utbildningens område.
Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att Nordiska ministerrådet
hade tagit del av dessa önskemål och såg fram emot att se resultatet av hand-
lingsprogrammets förslag. Det sågs som en positiv utveckling att man särskilt
betonade behovet av läromedlen i undervisningen i grannspråk som främ-
mande språk. Utskottet ansåg att ministerrådet borde överväga att inleda ett

Redog. 1990/91:4

samarbete mellan redan existerande kurser i nordiska språk för modersmåls-
lärare och lärarstuderande och de nordiska språksekretariaten.

Utskottet noterade att lärares vidareutbildning skulle stärkas enligt hand-
lingsprogrammet. Man skulle därutöver ha önskat mera långtgående planer
på vuxenutbildningens område om nordiska läromedel och undervisning om
förhållanden i Norden. Det var angeläget att vidhålla och uppdatera kunska-
pen om de nordiska länderna inom vuxenutbildningen, inte minst i en tid
som präglades av influenser genom olika medier från icke-nordiska kulturer.
Utskottet hade tidigare framhållit att principen om livslång inlärning borde
stärkas och detta gällde inte minst förhållandena och språken i de andra nor-
diska länderna.

Utskottet konstaterade med glädje att ministerrådet hade konkreta för-
slag om fasta nordiska lektorat inom de nordiska högskolorna och ansåg det
ytterst nödvändigt att vidta åtgärder i skyndsam ordning för att motverka
den ökade tendensen till att nedprioritera och nedlägga de nordiska lekto-
ratstjänsterna vid universiteten. Nordiska avtal som garanterar vissa tjänste-
nomineringar av nordiska lektorer vid universiteten ansåg utskottet vara ett
bra förslag inte minst eftersom sådana avtal redan fanns med många icke-
nordiska länder.

Enligt utskottet borde mediafrågorna betonas kraftigare i handlingspro-
grammet för språkligt samarbete inom Norden. Även om utskottet ansåg att
handlingsprogrammets förslag på mediaområdet var viktiga hänvisades till
alla långtgående förslag som hade funnits på TV- och satellitområdet inom
Norden och som skulle ha utgjort ett av de viktigaste elementen för ökad
språkförståelse och kulturförmedling i Norden. Utskottet efterlyste nya, ut-
förligare förslag på detta område, t ex avskaffande av fiskala hinder vid pro-
gramutbyte mellan de nordiska länderna. Utskottet betonade även de kul-
turpolitiska motiven för ett utvidgat nordiskt radio- och TV-samarbete och
ansåg dem väga allt tyngre, ju fler utomnordiska TV-program som genom
användning av satellittekniken blev tillgängliga i Norden.

Utskottet konstaterade att förslaget om att tolkning inom ramen för det
nordiska samarbetet, i tillägg till finska, även skulle gälla isländska var en
nyhet och förutsatte att det hade utarbetats i samråd med isländska organ.
Utskottet var av den uppfattningen att alla åtgärder som vidtogs för att un-
derlätta allmänhetens och andras deltagande i det nordiska samarbetet
borde uppskattas. De problem som finländare och islänningar hade haft i
det nordiska samarbetet kunde underlättas betydligt med ökade åtgärder på
tolkningens och översättningens område. Utskottet mottog med stor till-
fredsställelse de förslag om fortbildning av tolkar och material om tolkning
som framfördes i handlingsprogrammet.

Utskottet delade ministerrådets uppfattning om att ett av de bästa sätten
att öka språkförståelsen och den nordiska gemenskapskänslan, speciellt
bland unga, var att skapa möjligheter för kontakter mellan medborgarna,
utväxla intressen och erfarenheter tvärs över gränserna. Man hade uppre-
pade gånger betonat att skolutbytet inom Norden var en av de högst priorite-
rade frågorna på kulturutskottets verksamhetsområde. Det nordiska samar-
betet borde inriktas på att åstadkomma ett omfattande elevutbyte inom Nor-
den. Ytterligare åtgärder borde därför skyndsamt vidtas för att förbättra för-

Redog. 1990/91:4

utsättningarna för elevutbytet. Ansvaret för arbetet med frågor som berörde Redog. 1990/91:4
lärar- och elevutbytet borde preciseras inom ministerrådsorganisationen.

Utskottet ansåg att det fanns ett behov av ytterligare ekonomiska och orga-
nisatoriska resurser för att ett omfattande lärar- och elevutbyte av såväl all-
män som mera facklig karaktär skulle kunna uppnås.

Utskottet ansåg det vara en brist i handlingsprogrammet för nordiskt
språkligt samarbete att lärar- och elevutbytet inte hade fått högre prioritet.
Man hade i sina betänkanden över de redan påbörjade utväxlingsprojekten
framhållit sin tillfredsställelse över dessa, och betonade ännu en gång deras
kulturpolitiska betydelse. Nordplusprogrammet hade mött stor entusiasm
och intresse och Nordplus-junior väntades få samma gehör.

Utskottet konstaterade att tjänsten som språkkonsulent vid Nordens Hus
i Reykjavik väntades innehålla delvis samma arbetsuppgifter som det nor-
diska språk- och informationscentret i Helsingfors arbetade med. Utskottet
hänvisade till de goda erfarenheterna av språk- och informationscentret och
ansåg det positivt att en språkkonsulent anställdes vid Nordens Hus i Island.
Tjänsten borde eventuellt administreras av Nordiska språk- och informa-
tionscentret.

Avslutningsvis noterade utskottet att berörda organ inom det nordiska
samarbetet skulle få i uppdrag att framlägga förslag till åtgärder inom språk-
samarbetet. Man förutsatte att hänsyn skulle tas till utskottets uttalanden om
förslagen och att utskottet skyndsamt skulle få ta del av planerna efter att de
framlagts. Man framförde dock sin besvikelse över att handlingsprogrammet
om språkligt samarbete i Norden inte hade åtföljts av vare sig tids- eller fi-
nansieringsplan och menade att handlingsplanen inte kunde bli fullbordad
förrän det förelåg en tids- och finansieringsplan för programmet.

Med detta föreslog kulturutskottet att Nordiska rådet skulle anta följande
rekommendation.

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att fastställa ett handlingsprogram om språkligt samarbete i Norden
B 103/k och med beaktande av de synpunkter som anförts av kulturutskot-
tet,

2. att genomföra handlingsprogrammet under perioden 1990-1995 och att
härvid särskilt:

- eliminera befintliga hinder angående nordiskt TV- och radioprogramut-

byte mellan de nordiska länderna

- utbygga utväxlingsprogram för elever och lärare inom Norden

- arbeta för att snarast säkra nordiska lektorattjänster inom Norden

- vidta åtgärder för att stärka de icke-skandinaviska språkens ställning

inom nordiskt samarbete

3. att utarbeta en tids- och finansieringsplan över handlingsprogrammets
förslag.

Vid behandlingen under sessionen anförde utskottets talesman Mirja Ryynä-
nen, Finland, att ministerrådsförslaget omfattade allmänna synpunkter på
den nordiska språkgemenskapen, språkförståelsen i Norden och nordisk

språkpolitik. Utskottet hade med tillfredsställelse noterat att ambitionerna
inom ministerrådet hade höjts när det gällde att eftersträva så likartad ställ-
ning för de nordiska språken som möjligt. En brist i förslaget var emellertid
att handlingsprogrammet om språkligt samarbete i Norden i likhet med
handlingsplanen för nordiskt kulturellt samarbete inte hade åtföljts av en
tids- och finansieringsplan. Detta bidrog till att försvåra planens genomfö-
rande.

Kulturminister Svavar Gestsson, Island, som var ministerrådets talesman
uttalade att språkförståelsen mellan de nordiska folken var fundamentet för
kultursamarbetet i Norden och det nordiska samarbetet i övrigt och en
grundförutsättning för den nordiska samhörigheten. Språkförståelse var inte
bara en fråga om kommunikation utan kulturförmedling i vidare bemär-
kelse. Handlingsprogrammet på språkområdet skulle därför ses som ett till-
lägg till övriga insatser på kulturområdet som t ex skapandet av en film- och
TV-fond och NORDPLUS-progrmmet. Alla dessa åtgärder syftade till att
stärka den nordiska samhörigheten. Kulturministern delade kulturutskottets
uppfattning att det var nödvändigt med en tids- och finansieringsplan för att
kunna genomföra ett program med så hög ambitionsnivå och föreslog att en
dialog kom till stånd mellan ministerrådet och kulturutskottet för att fast-
ställa en sådan.

Nordiska rådet antog efter avslutad debatt kulturutskottets förslag till re-
kommendation (nr 10) med 50 röster mot 1.

I ett ministerrådsförslag hade föreslagits att de nordiska länderna ingick en
överenskommelse om en nordisk arbetsmarknad för personer, som har ge-
nomgått en yrkeskompetensgivande, högre utbildning av minst tre års längd
(B 109/k).

Det föreliggande förslaget utgjorde ett komplement till överenskommel-
sen om en gemensam nordisk arbetsmarknad från 1982. Förslagets syfte var
att avtalsparterna ömsesidigt skulle godkänna varandras utbildning på de
områden förslaget omfattade och detta skulle ske utan jämförande av utbild-
ningens längd och organisering. Vidare syftar förslaget till att minska och
förenkla villkoren för avtalsparternas medborgare att söka arbete inom av-
talsländerna genom att så långt som möjligt undanröja de hinder som fortfa-
rande fanns.

Inledningsvis noterade utskottet i sitt betänkande att överenskommelsen
inte behandlade ömsesidigt erkännande av examina allmänt utan endast nor-
disk harmonisering av krav för yrkeskompetens för personer med högre ut-
bildning av minst tre års längd, för att ha tillträde till den nordiska arbets-
marknaden. Vidare hade förslaget sin grund i handlingsplanen för det nor-
diska kultursamarbetet där det hävdades att kvalitetskraven allmänt låg på
samma nivå inom de nordiska länderna. Därför fanns det ingen grund till en
detaljerad jämförelse av de olika utbildningarnas teoretiska och praktiska
innehåll.

Utskottet ansåg att den obetydliga skillnaden i utbildningarnas längd och
innehåll inom de nordiska länderna inte borde utgöra ett hinder för den fria
nordiska arbetsmarknaden. Det var av såväl principiell som praktisk bety-
delse att de nordiska länderna godkände varandras utbildningar och ex-

Redog. 1990/91:4

amina. Utskottet konstaterade att vissa hinder inom varje land skulle
komma att finnas för godkännande av överenskommelsen, men betonade
vikten av att undanröja dessa så långt som möjligt.

Enligt art 1 omfattade överenskommelsen inte personer vilka redan om-
fattades av specialavtalet om godkännande av yrkesutövande. De yrkes-
grupper förslaget omfattade räknades inte upp i förslaget. Utskottet fram-
höll att enär förslaget inte hade en uttömmande lista över de grupper försla-
get omfattade var det oklart vilka praktiska konsekvenser den föreslagna
överenskommelsen fick. Förslaget skulle ha föga betydelse för näringslivet
utan dess huvudsakliga område blev den offentliga sektorn.

Enligt art 3 och 4 kunde en part som villkor kräva att den sökande hade
tillfredsställande kunskap om lagstiftning och administrativa regler av sär-
skild betydelse för vederbörande yrkesutövning hos parten respektive till-
fredsställande kunskap i skandinaviska språk, finska eller isländska. Utskot-
tet omfattade förslaget och ansåg det nödvändigt att dessa villkor krävdes.
Utskottet påpekade emellertid svårigheten att definiera termen ”tillfreds-
ställande kunskap” och ansåg att här fanns risk för att reglerna kunde brukas
i diskrimineringssyfte. Utskottet förutsatte att vid uppföljningen av överens-
kommelsen skulle dessa regler speciellt granskas.

Om skillnaden mellan utbildningarnas längd i parternas länder handlade
art 7. Där stadgades att om skillnaden var mer än ett år kunde den part som
hade längre utbildning kräva att den sökande kompenserade för skillnaden
antingen med en praktikperiod eller med att genomgå tilläggsutbildning an-
ordnad av mottagarparten eventuellt avslutad med ett kunskapsprov. Ut-
skottet betonade att den sistnämnda regeln var av stor utbildningspolitisk
betydelse. I samband med en allt rörligare arbetsmarknad över gränserna
fanns en benägenhet att nedprioritera utbildningens betydelse vid anställ-
ning. Utskottet menade att det land som hade de lägsta formella kraven på
utbildningens längd inte fick bli normgivande inom Norden. Sådana bestäm-
melser kunde försvaga förtroendet för examina och examensbevis från nor-
diska universitet och högskolor.

Enligt art 10 i förslaget var det en huvudregel att den sökandes medborgar-
skap inte skulle hindra att han/hon kunde söka ett arbete hos en part. Un-
dantag var emellertid överordnade tjänster inom den offentliga förvalt-
ningen, rättsväsendet, polisen och försvaret samt tjänster som var av bety-
delse för den nationella säkerheten. Utskottet ansåg att dessa undantagsreg-
ler inte kunde undgås i en överenskommelse om en gemensam arbetsmark-
nad mellan olika länder och att dessa hinder var av den arten att de inte
kunde undanröjas i framtiden.

Avslutningsvis konstaterade utskottet att överenskommelsen skulle revi-
deras senast 5 år efter ikraftträdandet. Utskottet förutsatte att rådet skulle
få ta del av revisionen och framföra synpunkter på denna.

Med detta ställde sig kulturutskottet bakom yrkandena i ministerrådsför-
slaget och föreslog att Nordiska rådet rekommenderade de nordiska länder-
nas regeringar

- att ingå en överenskommelse om nordisk arbetsmarknad för personer,
som har genomgått en yrkeskompetensgivande, högre utbildning av

Redog. 1990/91:4

minst tre års längd och med beaktande av de synpunkter som anförts av Redog. 1990/91:4
kulturutskottet.

Utskottets talesman Jon Kristjånsson, Island, påpekade i sitt anförande att
kulturutskottet ofta betonat vikten av att frågor rörande examens- och tenta-
mensgiltighet prioriterades. Mot denna bakgrund var det särskilt tillfreds-
ställande att förslaget nu hade framlagts. Han beklagade dock att det förslag
utskottet hade haft till behandling inte var fullständigt. Mindre justeringar
kunde komma att företas innan överenskommelsen kunde undertecknas.
Utskottets uttalande var därför endast av principiell karaktär och förutsatte
att man fick möjlighet att uttala sig om den slutliga versionen innan den god-
kändes.

Ministerrådets talesman Tom Vraalsen, Norge, anförde att en harmonise-
ring av utbildningen i de fem länderna skulle ha varit en mycket komplicerad
process. Därför hade man istället valt att erkänna varandras utbildningar.
Detta låg också i linje med EG:s direktiv i december 1988 om ömsesidigt
erkännande vid utbildning av minst tre års längd. Han beklagade att ett slut-
ligt förslag inte hade presenterats. Texten i överenskommelsen granskades
nu av en expertgrupp och skulle vara färdig till sommaren varefter den skulle
föreläggas kulturutskottet.

Ylva Annerstedt hade särskilt uppmärksammat att överenskommelsen
ännu inte undertecknats. Några mindre justeringar återstod. Enligt hennes
uppfattning var det just sådana förbehåll som gjorde att det drog ut på tiden
med besluten i det nordiska samarbetet. I stället borde man fatta beslut utan
att underteckna överenskommelsen så att den säkert kunde träda i kraft vid
den tidpunkt som var planerad. Detaljerna kunde utformas i efterhand. I sitt
inlägg anförde hon också att förslaget inte innebar ett allmänt erkännande
av akademiska examina. Det återstod ett mycket omfattande fält där arbets-
marknaden i princip inte var öppen. T ex var det inte möjligt att få examina
godkända såsom del av eller grund för fortsatt högre utbildning. Ylva Anner-
stedt avslutade med att efterlysa en allmän examensgiltighet i Norden.

På utskottets förslag beslöt rådet anta en rekommendation (nr 12) i enlig-
het med utskottets förslag. Rekommendationen antogs med 53 röster.

I ett medlemsförslag föreslogs att Nordiska ministerrådet under en försöks-
period skulle utöka Nordplus med 15 stipendier för utbytesavtal mellan stu-
denter vid universiteten i Norden och södra Afrika och att anslå medel för
lärarutbyte mellan universiteten i Norden och SADCC-regionen. Förslags-
ställarna ansåg att ett sätt att uppfylla avtalet om ekonomiskt och kulturellt
samarbete mellan de nordiska länderna och SADCC-länderna kunde vara
att öka studentutbytet mellan de bägge regionerna.

Kulturutskottet hade noterat att flera remissinstanser var positiva till en
utväxling av lärare och studenter mellan universiteten i Norden och
SADCC-länderna. Samtidigt ansåg det dock att eftersom NORDPLUS-
programmet var inne i ett uppbyggnadsskede var det inte lämpligt att under
försöksperioden ytterligare utvidga projektet. Dessutom framförde flera re-
missinstanser att en utvidgning skulle medföra stora problem på grund av
kulturella och språkliga skillnader mellan de två regionerna. Kulturutskottet
delade däremot förslagsställarnas uppfattning att det var väsentligt att ge

studerande och lärare från SADCC-länderna möjlighet att studera i Norden Redog. 1990/91:4
för att främja den mellanfolkliga förståelsen. Detta kunde ske genom existe-
rande stödordningar på biståndsområdet. På förslag av utskottet beslöt rådet
att inte företa sig något med anledning av medlemsförslaget.

Forskning

Ett ministerrådsförslag (B 108/k) om riktlinjer för Nordiska forskningspoli-

tiska rådet 1990-1992 hade hänvisats till kulturutskottet. I detta hävdades att

viktiga motiv och mål för nordiskt forskningssamarbete var:

- samordning av ländernas FoU-insatser

- gemensamt utnyttjande av specialvetande och redskap

- stärkande av de enskilda ländernas möjligheter för deltagande i interna-
tionellt FoU-samarbete.

Forskningspolitiska rådet hade i ministerrådsförslaget preciserat några stra-

tegiska huvudlinjer för sitt arbete:

- att undanröja existerande hinder för samarbete mellan forskare och
forskningsinstitutioner i Norden samt stödja och utnyttja på nordisk basis
existerande bra nationella forskningsmiljöer genom arbetsdelning emel-
lan länderna

- stärka samarbetet på områden där en gemensam insats kan ge större ut-
byte för alla nordiska länder

- göra de nordiska ländernas forskning synlig i internationella samman-
hang

- arbeta för en ökad flexibilitet i användningen av samnordiska forsknings-
resurser för att möjliggöra en målinriktad koncentration om ett begränsat
antal insatsområden.

I ministerförslaget föreslogs vidare att FPR under de närmaste åren i första

hand skulle inrikta sig på följande arbetsuppgifter:

- fortsätta sin verksamhet angående forskningsevaluering

- arbeta med temat ”Norden som nätverk”

- värdera om de nationella forskningsområdena har tillräcklig finansiering

för mindre samnordiska projekt

- undersöka om det finns intresse i de nordiska länderna för att på nordiskt

plan samarbeta om etablering av ”centers of excellence”

- övervaka om det finns ett behov för att stärka det nordiska samarbetet i

samband med förberedelse av EG-forskningsprojekt och -program

- arbeta för att stärka det nordiska samarbetet om vetenskaplig publice-
ring

- fortsätta verksamheten med forskningspolitiska studier angående ak-
tuella frågor

- medverka till bättre organisationer för forskningsorgan med forsknings-
prioriteringar och administration.

Enligt ministerrådets förslag till riktlinjer framställdes en rad konkreta re-
kommendationer, speciellt:

- att ministerrådet tar ett principbeslut om etablering av ett nordiskt miljö-
forskningsprogram 44

- stärka nordiskt samarbete om arktisk forskning

- medverka till kontakter mellan personer och myndigheter i de nordiska
länderna angående koordinering av synpunkter vid deltagande i resurs-
krävande internationella samarbetsinstitutioner

- att forskningsdelen blir mera synlig i budgetutformningen vid Nordiska
ministerrådet

- att de nordiska ländernas deltagande i större internationella samarbets-
projekt reguleras på basis av ett nordiskt konsortium.

Utskottet omfattade de strategiska huvudlinjerna som ingick i förslaget och
kunde i huvudsak ansluta sig till de principer och kriterier som angavs i för-
slaget för initiering av nordiskt forskningssamarbete.

I ministerrådsförslaget framhölls att FPR skulle vara ett rådgivande organ
för Nordiska ministerrådet iforskningspolitiska frågor. Enligt kulturutskot-
tets mening borde FPR även ha en rådgivande roll gentemot Nordiska rådets
organ.

Utskottet omfattade förslaget att undanröja existerande hinder för samar-
bete mellan forskare och forskningsinstitutioner. Nödvändiga åtgärder
borde snarast vidtas för att kartlägga vilka hinder som fanns för samarbete
mellan forskare och forskningsinstitutioner i Norden och undanröja dessa.
Utskottet ansåg det ytterst viktigt att åstadkomma en nordisk hemmamark-
nad för forskningssamarbete inom den period förslaget om FPRs riktlinjer
omfattade.

Utskottet noterade att man i förslaget till riktlinjer hade gått ifrån idén om
forskarforum, vilken fanns i FPRs förra riktlinjer, och till idén ”Norden som
nätverk”. Huvudidén var att aktiviteter på nordiskt plan koncentrerades om
sådan verksamhet som var så stor eller så specialiserad att den inte naturligt
kunde bäras upp av ett enstaka land, och att samarbetet härutöver kunde
företas inom ramen av ett nordiskt nätverk med utvidgad arbetsdelning och
öppenhet mellan länderna. Utskottet hälsade med tillfredsställelse förslagen
om en utbyggnadsplan för nordisk forskarutbildning och ”Norden som ge-
mensam forskarutbildningsregion - Från teori till praxis”. Utskottet ansåg
att de förslagen borde förverkligas snabbt. Det var synnerligen viktigt att
nordiska forskare gav och fick impulser från andra kulturella områden och
länder genom att nordiska forskare upprättade kontakter såväl inom Norden
som till det övriga Europa.

Utskottet menade att principen ”Norden som ett nätverk” arbetade för
ökad forskarrörlighet inom Norden, men att konkreta förslag till åtgärder
saknades i förslaget till FPRs riktlinjer för att åstadkomma en vital och effek-
tiv forskarrörlighet inom Norden. Forskarnas intresse för att arbeta i annat
nordiskt land påverkades idag ofta negativt av det faktum att sådan tjänstgö-
ring kunde medföra problem beträffande löner och anställningsvillkor.
Detta borde beaktas när ministerrådet vidtog åtgärder i syfte att öka forskar-
nas rörlighet.

Utskottet ansåg i likhet med förslagsställarna, att ett samarbete beträf-
fande dyr specialiserad vetenskaplig utrustning kunde vara av avgörande be-
tydelse för den experimentella forskningens villkor i Norden. Ministerrådet
borde snarast verka för en koordinering i Norden med avseende på anskaff-

Redog. 1990/91:4

ning och gemensam användning av dyr utrustning och att detta samarbete
borde tillföras större resurser. Detsamma gällde för nödvändigheten av ökat
samarbete på smala områden där ett enskilt nordiskt land kunde ha svårighe-
ter att erbjuda en livskraftig forskningsmiljö. Utskottet framhöll sin tillfreds-
ställelse över att förslaget till FPRs riktlinjer innehöll planer för åtgärder på
dessa områden.

Enligt förslaget borde det undersökas om det fanns intresse för att i de
nordiska länderna, av forskningsråd och näringsliv, etablera samarbete i
form av ”centers of excellence” efter nordamerikansk förebild. Utskottet
konstaterade att ”centers of excellence” skapas kring vissa specialiteter, i
vissa fall städer där hela befolkningen består av forskare och deras familjer.
För de nordiska länderna kunde det vara av stor betydelse att få expertisen
på ett visst område koncentrerad och härigenom öka forskarmobiliteten
inom Norden. Utskottet ville i detta sammanhang påminna om den av ut-
skottet framförda önskan att det inom samarbetet mellan universitet och nä-
ringsliv i Norden på forskningsområdet upprättades ett speciellt nordiskt
COMETT-program. EGs COMETT-program, vars huvudsyfte var att
främja samarbetet mellan universitet och näringsliv, gav studerande möjlig-
het till praktik och studieperioder i företag i ett annat medlemsland inom
EG. Inom EG hade man nu öppnat möjlighet för EFTA-länderna att samar-
beta om COMETT-program II genom speciella avtal med de enskilda EF-
TA-länderna.

Utskottet noterade att huvudidén med en nordisk konsortiemodell var att
de nordiska länderna kunde få möjlighet att delta i så kostnadskrävande pro-
jekt att deltagande var uteslutet om länderna vart för sig skulle ingå avtal
härom. Norden kunde uppträda samlat i internationellt forskningssamarbete
och konsortiemodellen borde därför även enligt utskottet med fördel kunna
användas mera generellt för nordiskt deltagande i internationellt forsknings-
samarbete. Förslag om deltagande i stora och kostnadskrävande projekt
borde föreläggas Nordiska rådet innan ministerrådet fattade beslut om delta-
gande i sådana projekt.

Utskottet hälsade med tillfredsställelse översikten över det nordiska
forskningssamarbetets organisation. Utskottet noterade att de avsatta nor-
diska medlen till det formaliserade samarbetet omfattade 350 MDKK medan
det ramprogram för forskning och utveckling som hade slagits fast för perio-
den 1987-1991 inom EG uppgick till drygt 50 miljarder DKK. De satsningar
de nordiska länderna avsatte för gemensamma nordiska forskningsprogram
utgjorde följaktligen en synnerligen liten del jämfört med satsningarna inom
EG. Utskottet ansåg att de nordiska länderna kunde uppnå besparingar na-
tionellt genom att satsa på nordiska gemensamma forskningsprojekt i ökad
omfattning.

Nordiskt samarbete på det internationella forskningsområdet hade varit
ett högt prioriterat område inom utskottets arbete. Utskottet ansåg detta
vara av central betydelse för de nordiska länderna i en tid då stora ansträng-
ningar gjordes i Västeuropa i övrigt för att hämta in det försprång Japan och
USA hade uppnått inom utvecklingen av ny teknologi. Man borde inom
Norden värdera möjligheterna till samarbete även med Stillahavs-området
vilket nu ansågs vara ett av de mest intressanta områdena att samarbeta med.

Redog. 1990/91:4

Utskottet hade noterat att de nordiska länderna aktivt hade arbetat för att Redog. 1990/91:4
minska klyftan mellan industri- och utvecklingsländerna genom forsknings-
samarbete på utvecklingsområdet. De nordiska länderna borde i ökad om-
fattning koncentrera sig på forskning också inom de östeuropeiska länderna
i ljuset av de förändringar som hade ägt rum där.

Utskottet underströk särskilt vikten av att de nordiska länderna ytterligare
stärkte forskningssamarbetet med EG-länderna. Den i ministerrådsförslaget
framhållna meningen angående detta samarbete var för svag. Det borde inte
endast övervägas om det fanns skäl till initiativ för att stärka detta kontaktar-
bete, utan ges direkt uppdrag att ta sådana initiativ.

Utskottet noterade FPRs intention i den kommande perioden som försla-
get till riktlinjer omfattade att betona och ytterligare arbeta med den veten-
skapliga kommunikationen inom forskningssamhället. Utskottet noterade
vidare att direkt stöd från nordiska och nationella organ utgjorde en liten
del av tidskrifternas samlade finansieringsunderlag. För att ytterligare stärka
koordineringen borde FPR ta initiativ till att öka informationen om den
kommunikation och de tidskrifter som fanns inom forskningsområdet, i form
av ett nyhetsbrev eller liknande.

Med detta föreslog kulturutskottet att Nordiska rådet skulle anta följande
rekommendation:

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

1. att lägga riktlinjerna för Nordiska forskningspolitiska rådet till grund för
arbetet under verksamhetsperioden 1990-1992, i enlighet med ministerråds-
förslag B 108/k och med beaktande av de synpunkter som anförts av kultur-
utskottet och

2. att under den verksamhetsperiod riktlinjerna avser

- vidta åtgärder för att ytterligare stärka nordiskt samarbete inom det in-
ternationella forskningssamarbetet

- stärka och utöka en systematiserad nordisk forskarutbildning och fors-
karrörlighet

- uppmana till ett ökat nordiskt samarbete inom forskningsområdet huma-
niora och samhällsvetenskap

- inleda ett nordiskt samarbete mellan högskolor och näringsliv i form av
ett nordiskt COMETT-program

- koordinera information på det nordiska forskarsamarbetets område ge-
nom publicitet av ett nordiskt nyhetsbrev.

Vid behandlingen under sessionen anförde kulturutskottets talesman Marit
Rotnes, Norge, att kulturutskottet stod fast vid sin tidigare uppfattning att
forskningspolitiska rådet skulle vara ett rådgivande organ till såväl minister-
rådet som Nordiska rådet och menade att ytterligare resurser måste till för
att stärka forskningspolitiska rådets rådgivande status. Utskottet kunde i hu-
vudsak ge sin anslutning till ministerrådsförslaget.

Undervisningsminister Christoffer Taxell, Finland, uttalade att bland de
forskningspolitiska utmaningar som vi stod inför kunde nämnas för det
första de stora kunskapskrav som förutsatte större resurser av vetenskaplig
personal, för det andra växande resurskrav eftersom forskningen ständigt

blev mer kapitalkrävande och förutsatte stora investeringar, för det tredje i
växande utsträckning problem som var gemensamma och stora.

Det dokument som var föremål för diskussion strävade för det första efter
att avlägsna existerande hinder för forskningssamarbete i Norden, för det
andra att förstärka forskningssamarbete på områden där gemensamma in-
satser kunde ge större utbyte för alla utgående från de problem som han tidi-
gare nämnt. Vi kunde synliggöra de nordiska ländernas forsknings- och ut-
vecklingsinsatser i internationella sammanhang, och vi kunde skapa en ökad
flexibilitet i användningen av nordiska forskningsresurser.

Taxell ställde också frågan vad det nordiska i forskningspolitiken var. Med
nordiskt avsåg han för det första det som ligger oss närmast - språk och kul-
tur, för det andra det som ligger oss geografiskt närmast - regionalpolitik,
miljö, arktisk forskning, för det tredje det som ligger närmast oss människor
och som är typiskt nordiskt - frågor som gäller jämställdhet mellan individer,
jämställdhet mellan kvinnor och män osv. Dessa borde och kunde vara före-
mål för enskilda nordiska forskningsinsatser med nordiska budgetmedel. Vi-
dare kunde Norden gå i spetsen för forskning inom enskilda sektorer där vi
med nordiska medel lättare kunde ta större risker än vad som annars vore
möjligt.

Det fanns även andra områden där ett nordiskt forskningssamarbete
borde äga rum som t ex bioteknik, datateknik och kärnfysik. Men detta var
inte typisk nordisk forskning och för denna typ av forskning borde vi sträva
efter att skapa andra finansieringssystem. Enligt Taxell skulle det nordiska i
forskningen finansieras med nordiska budgetmedel och det övriga nordiska
forskningssamarbetet primärt genom nationella insatser.

Efter avslutad debatt antog Nordiska rådet utskottets förslag till rekom-
mendation (nr 11) med 48 röster mot 1.

I ett medlemsförslag hade föreslagits att ministerrådet skyndsamt skulle ut-
arbeta ett förslag över inrättande av ett samnordiskt forskningsinstitut för
förnybara och alternativa energiformer. På kulturutskottets förslag beslöt rå-
det att inte företa sig något med anledning av medlemsförslaget. Utskottet
hänvisade till att flertalet remissinstanser avvisade medlemsförslaget mot
bakgrund av det redan existerande nordiska samarbetsprogrammet på det
energipolitiska området. Det fanns redan nordiska institutioner som kunde
koordinera samarbetet på detta område och därför fanns inget behov av att
etablera ett nytt självständigt forskningsinstitut.

Frågor

Inom kulturutskottets område ställdes 17 frågor:

till ministerrådet (ställd av Berit Oscarsson) angående Nordiska kulturfon-
dens budget för 1990

till ministerrådet (ställd av Lena Öhrsvik) angående informationen om det
nordiska samarbetet till syn- och hörselskadade

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Göran Persson) angående an-
vändningen av finska språket i daghem i Haparanda

Redog. 1990/91:4

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Göran Persson) angående Redog. 1990/91:4
finska språkets ställning i Haparanda

till ministerrådet angående förberedande åtgärder och tidsplan för att det

nordiska språksamarbetet skall nå EGs språkservicenivå

till ministerrådet angående ökade resurser för tolkning och översättning i det
nordiska samarbetet

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Göran Persson) angående anslag

och åtgärder för att öka läraroch elevutbytet i Östnorden

till ministerrådet angående beaktande av de nordiska teckenspråken i nor-

diskt språksamarbete

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Bengt Göransson) angående pla-

nerna på att nedlägga finansieringen av nordiska institutioner

till ministerrådet angående möjligheterna att utveckla ett nordiskt Lingua-

program

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Bengt Göransson) angående
förbättrad hörbarhet av Sveriges radios sändningar i södra Finland

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Göran Persson) angående
omorganisationen av undervisning av invandrarelever i Sverige

till ministerrådet (ställd av Gunnar Björk) angående Nordlek m m

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Bengt Göransson) angående

ökade möjligheter för finländare i Sverige att se TV-program från OY Yleis-
radio AB

till ministerrådet (ställd av Ylva Annerstedt) angående ansökningsförfaran-

det till kulturfonden

till Nordiska ministerrådet angående ekonomiskt stöd till Nordlek

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Bengt Göransson) angående ned-
läggning av NOSAMF

E.2.3 Social- och miljöutskottet

Social- och miljöutskottets arbete har under verksamhetsperioden äg-
nats särskilt åt miljöfrågor. Bl a har utskottet haft att ta ställning till
tre omfattande handlingsplaner på miljöområdet, rörande havs-
föroreningar, luftföroreningar respektive renare teknologi, avfall och
återvinning. Utskottet presenterade vid 38:e sessionen även en rad
medlemsförslag på området.

På det sociala fältet har utskottet bl a uttalat sig över ett minister-
rådsförslag till arbetsmiljöprogram samt presenterat ett flertal med-
lemsförslag bl a rörande barns rättigheter samt program mot ung-
domsarbetslösheten respektive nordbors rättigheter.

Den europeiska händelseutvecklingen, i såväl Väst- som Öst-
europa, har givetvis kommit att återspeglas i även social- och miljöut-
skottets arbete.

4 Riksdagen 1990191. 2 saml. Nr 4

Medlemmar och möten

Svenska medlemmar i utskottet har varit Grethe Lundblad (s), Sten Svens-
son (m) och Lena Öhrsvik (s). Utskottet har sedan 38:e sessionen i Oslo hål-
lit 9 möten.

Behandlade saker

Övergripande frågor

Mot bakgrund av att Ministerrådets redogörelse om planerna för det nordiska
samarbetet, dets.k. C2-dokumentet saknade budgetramar och prioriteringar
beslöt social- och miljöutskottet vid sitt möte den 30 januari 1990 att hos pre-
sidiet begära en hemställan till Nordiska ministerrådet att utarbeta ett kom-
pletterande dokument, så att C2-dokumentet kunde slutbehandlas vid rå-
dets 38:e session. Ministerrådet kom med ett supplement till C2-dokumentet
den 16 februari 1990, vars huvudinnehåll var ett bemötande av rådets kritik.
Den enligt Helsingforsavtalet (artikel 64) förutsatta kopplingen mellan C2
och budgetförslaget ansåg ministerrådet omöjlig att följa med den budget-
procedur som avtalats mellan Nordiska rådet och ministerrådet. Ministerrå-
det var därför berett att med rådet dryfta resultat av en undersökning, som
ministerrådet på danskt förslag var i färd med beträffande långsiktiga bud-
getkonsekvenser av dels antagna handlingsprogram och -planer, dels beslut
tagna inom det övriga officiella nordiska samarbetet. Social- och miljöut-
skottet ansåg dessa frågor väl ägnade för överläggningar. Ett lämpligt forum
vore rådets budget- och kontrollutskott med deltagande av representanter
för fackutskotten.

Utskottet erinrade också om att rådet tidigare framfört att C2-dokumentet
varit för litet konkret och förpliktande samt givit otillräckligt underlag för
politisk prioritering av samarbetet. Syftet med ett självständigt C2-doku-
ment hade, enligt utskottet, varit att det skulle bli ett reellt planläggningsdo-
kument för samarbetet och en långtidsbudget för exempelvis en treårsperiod
med klara ramar och prioritering bland annat med hänsyn till institutioner-
nas arbete samt uppföljning och genomförande av handlingsplaner och
större projekt.

Eftersom 1990 års C2-dokument inte innehöll några som helst ramar för
åren 1991-93 ville utskottet starkt understryka att budgetramar för kom-
mande år borde ingå i plandokumentet.

I plandokumentet utlovades heller inte någon automatisk tillväxt av den
nordiska budgeten under de närmaste åren. Vidare påpekades, att den exi-
sterande verksamheten i de olika sektorerna skulle granskas för att möjlig-
göra omprioriteringar och därigenom finansiering av pågående och nya hög-
prioriterade aktiviteter. Utskottet fann det oklart om man av detta skulle dra
slutsatsen att ministerrådet avsåg gå in för nolltillväxt i det nordiska samar-
betet i fortsättningen.

Dock konsterade utskottet att i supplementet angivits ett antal övergri-
pande prioriteringar. Utskottet noterade med tillfredsställelse att miljösek-
torn härvid givits högsta prioritet, att arbetsmiljöområdet täckts genom ett
nytt samarbetsprogram och att vissa utfästelser kommit arbetsmarknadsom-

Redog. 1990/91:4

rådet till del med stora projekt inom den ekonomiska handlingsplanen. Ut-
skottet beklagade samtidigt att social- och hälsovårdsområdet synts få lägre
prioritet men förutsatte att de vid sessionen rekommenderade insatserna
mot ungdomsarbetslösheten skulle ges en nödvändig finansiering. Utskottet
underströk vidare att nedläggning av institutioner var ett beslut som kunde
få vittgående konsekvenser. Ministerrådets genomgång av olika institutioner
för eventuell nedläggning borde redovisas i plandokumentet och frågorna
handläggas så att respektive utskott blev hört i förväg. Utskottet underströk
att inga harmoniseringsåtgärder med EG borde vidtas utan att utskottet
hörts i förväg.

Plandokumentets fackavsnitt och utskottets synpunkter därpå kommente-
ras under respektive områden nedan.

Rådet antog utskottets förslag till yttrande över C2 med 75 röster mot 1.
Utskottet avgav ett särskilt yttrande till budget- och kontrollutskottet över
ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet 1989 (Cl) i de de-
lar som berörde utskottet.

Socialpolitik

Ett medlemsförslag hade väckts om telekommunikation för handikappade.
Förslaget gick ut på åtgärder för att säkra handikappade god tillgång till
tjänster och utrustning inom telekommunikationsområdet när telemonopo-
len i de nordiska länderna i en framtid avskaffas.

Utskottet noterade, att flera remissinstanser förordat tillsättande av en ar-
betsgrupp med representanter för de nordiska teleförvaltningarna för att un-
dersöka frågor om teleutrustning och -tjänster för handikappade, inklusive
specialutrustning som texttelefon och nya tjänster som teledata, videotex
och bildtelefon.

Utskottets grundinställning var att de merkostnader för tillgång till tele-
kommunikationer som ett handikapp innebär måste överenskommas mellan
producenten och offentliga myndigheter och ansvarsfrågorna klarläggas på
nordiskt plan.

Utskottet erinrade också om att dessa frågor diskuteras internationellt bl
a inom ramen för FN och inom COST 219 (European Cooperation within
the Field of Scientific and Technical Research). Utskottet framhöll vidare
vikten av att dessa frågor fördes vidare i olika samarbetsorgan på det teletek-
niska området i Europa till andra europeiska regeringar inför den liberalise-
ring på telekommunikationsområdet, som EG-kommissionen arbetade för.
Eftersom det nu avgjordes om flera långsiktiga projekt om de framtida tele-
kommunikationerna i Europa skulle komma att bli avpassade för handikap-
pades behov, var det angeläget att vidareföra ett progressivt arbete i Norden
kring handikappades behov genom ett nordiskt agerande i Europa.

På utskottets förslag antogs en rekommendation (nr 26) till ministerrådet
att vidta åtgärder som garanterar handikappade med behov av tjänster och
utrustning via telekommunikation generösa villkor, samt att verka för att
dessa behov beaktas i det internationella samarbetet.

Rekommendationen antogs med 65 röster mot 1.

Redog. 1990/91:4

Enligt ett medlemsförslag om barns rättigheter borde Nordiska ministerrå-
det uppmanas att komma med förslag till nordisk uppföljning av den kon-
vention om barns rättigheter som FN antagit 1989. Vidare föreslogs utred-
ning om inrättande av en barnombudsman, ett institut för barns rättigheter
och en nordisk socialhögskola.

Utskottet liksom ett stort flertal remissinstanser ställde sig positivt till en
handlingsplan för uppföljning av FN-konventionen. Utskottet fann det sär-
skilt viktigt att samtliga nordiska länder utan dröjsmål eller reservationer ra-
tificerade FN:s konvention om barnens rättigheter och att en harmonisering
mellan ländernas lagstiftning uppnåddes. Länderna borde också anpassa sin
lagstiftning till konventionstexten. Varje land hade nationellt ansvar för kon-
ventionens efterlevnad men samordningsfördelar fanns, enligt utskottets
uppfattning, genom att ministerrådet utarbetade en åtgärdsplan. Åtgärds-
planen borde innehålla en juridisk del och en materiell del, där aktuella äm-
nen togs upp. Utskottet erinrade om att Nordiska ministerrådets utrednings-
arbete visat på allvarliga missförhållanden som sexuella övergrepp mot barn,
alkoholskador hos spädbarn m m. De nordiska länderna borde samfällt ar-
beta för att sådana missförhållanden undanröjdes och för att den nationella
lagstiftningen följdes upp i praxis, t ex i fråga om barns skydd och uppväxt-
miljö, minoritetsgrupper, internering av barn och barns rättssäkerhet.

På internationellt plan borde de nordiska länderna arbeta för att förverk-
liga barnkonventionens bestämmelser bl a genom att sätta stopp för ekono-
miskt sexuellt utnyttjande av barn genom resor från rika länder till fattiga i
kommersiellt sexuellt syfte.

De nordiska länderna borde vidare undersöka möjligheterna att ge barnen
en mer framträdande plats i sitt u-landsbistånd. En lämplig insats vore att gå
igenom lagstiftningen i respektive biståndsländer för att bringa den i över-
ensstämmelse med barnkonventionens miniminivå samt stödja barnskydds-
organisationer i biståndsländerna och initiativ kring arbetet med barnens rät-
tigheter.

Beträffande de övriga förslag, som framförts i medlemsförslaget fann ut-
skottet ett utvidgat samarbete mellan redan existerande institutioner vara
den bästa lösningen och att förslag till uppgifter kunde ingå i åtgärdsplanen.

Karin Söder, en av förslagsställarna, framhöll i plenardebatten att barnens
rättigheter måste tillgodoses i de fall sådana ärenden förs till domstol och att
även dessa rättigheter borde bevakas i åtgärdsplanen. Vidare borde socialar-
betare, poliser och lärare ges vidareutbildning om barns svårigheter, t ex för
bättre hantering av ärenden där barn var inblandade.

På utskottets förslag antogs två rekommendationer till ministerrådet (nr
28)

att ratificera FNs barnkonvention och arbeta för att alla länder ratificerar
den

och (nr 29)

att framlägga en åtgärdsplan för uppföljning och efterlevnad av FNs barn-
konvention.

Rekommendationerna antogs med 62 röster.

Redog. 1990/91:4

Vidare hade ett medlemsförslag om nordiskt forskningssamarbete rörande
skaderisker av amalgam överlämnats till utskottet.

I likhet med flertalet remissinstanser fann utskottet det beklagligt att ett i
Sverige föreslaget tvärfackligt forskningsprogram ej genomförts men kon-
staterade att det fanns möjlighet till en nordisk insats. Utskottet fann, liksom
flertalet remissinstanser, att Nordiska institutet för odontologisk material-
provning (NIOM) genom sina nordiska och internationella kontakter borde
ha goda förutsättningar att svara för ett tvärsektoriellt forskningssamarbete.
Även medicinsk sakkunskap borde anlitas.

Utskottet erinrade vidare om att problem med kvicksilverexponering i ar-
betsmiljön för tandvårdspersonal borde undersökas i samarbete med arbets-
miljösektorn, som hade budgetmedel avsatta för undersökning av kemiska
ämnen i arbetsmiljön. I övrigt utgick utskottet från att forskningen kunde
utföras inom ramen för NIOM:s budget.

På utskottets förslag antogs en rekommendation (nr 27) till ministerrådet
att genom Nordiska nämnden för odontologisk materialprovning (NIOM)
inom ramen för dess ordinarie budget i samarbete med nordiska forsknings-
institutioner och medicinsk expertis utföra ett forskningsprojekt om amal-
gam och andra tandfyllnadsmaterial.

Rekommendationen antogs med 58 röster mot 1.

Med anledning av ett medlemsförslag om de homosexuellas sociala situation
underströk socialoch miljöutskottet, att det aktuella förslaget, till skillnad
från de båda tidigare förslagen i rådet på detta område, avsåg den outtalade
diskriminering som ofta kvarstod sedan likställighet uppnåtts inom lagstift-
ningen. En utredning av de homosexuellas sociala situation ifråga om ar-
bete, bostad, kulturliv m m ansågs värdefull. Utskottet fann det lämpligast
att med hjälp av en mindre expertgrupp avgränsa problemet så att utred-
ningen kunde framlägga användbara slutsatser.

En allmän målsättning för utredningen borde vara att ta fram material som
kunde medverka till att förändra attityderna i samhället, så att de mera över-
ensstämde med lagstiftningens anda.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 30) till minister-
rådet

att tillsätta en utredning med uppgift att utgående från bl a danskt och
svenskt utredningsarbete undersöka den sociala situationen för homosexu-
ella i de nordiska länderna och komma med förslag till åtgärder.

Rekommendationen antogs med 50 röster mot 3. En medlem avstod från att
rösta.

Med anledning av ett medlemsförslag om inrättande av ett toxikologiskt insti-
tut noterade utskottet med tillfredsställelse att ett utredningarbete redan
igångsatts inom ministerrådet.

Utskottet konstaterade dock att medlemsförslaget utgick från en mera
ambitiös forskningsnivå än vad som igångsatts inom ministerrådet och att
majoriteten av remissinstanserna stödde förslaget. Utskottet framhöll vikten
av ett nordiskt samarbete på detta område eftersom man mellan EG och

Redog. 1990/91:4

EFTA strävade till ömsesidigt godkännande av nya kemikalier. Utskottet re-
fererade till såväl den ekonomiska handlingsplanen som den s k Söder-kom-
mitténs rapport, som förutsatt en samnordisk forskning i toxikologi.

Utskottet ville också ta upp frågan om ett samlat nordiskt institut då det
gällde uppgifter med en ambitionsnivå som inte kunde åläggas enskilda före-
tag och där nationella resurser vore otillräckliga. Det vore vidare en fördel
från samhällssynpunkt att denna forskning ägde rum i offentlig regi. Institu-
tets lokalisering borde undersökas, ansåg utskottet, på grundval av befintliga
expertresurser och den regionala balansen.

Rådet följde utskottets förslag och antog en rekommendation (nr 31) till
ministerrådet

att i sitt utredningsarbete om toxikologiskt samarbete undersöka upprät-
tande och lokalisering av ett nordiskt toxikologiskt institut.

Rekommendationen antogs med 58 röster.

Till social- och miljöutskottet hade vidare överlämnats ett medlemsförslag
om utbildning och legitimering av naprapater.

Utskottet konstaterade, att naprapatutbildning endast förekom i Sverige
och att en undersökning av möjligheten att naprapaternas yrkeskompetens
togs till vara inom ramen för existerande vårdyrken närmast vore en angelä-
genhet för Sveriges regering.

I plenardebatten hänvisade Grethe Lundblad till 1989 års rekommenda-
tion om gemensam nordisk utbildning av chiropraktorer och fann det mera
rationellt att låta existerande vårdutbildningar omfatta mera av naprapatens
behandlingsmetoder.

Utskottets förslag att Nordiska rådet inte skulle företa sig något i anledning
av förslaget bifölls.

Arbetsmarknad

Utskottet noterade i sitt betänkande över ministerrådets redogörelse om pla-
nerna för det nordiska samarbetet (C2) att ministerrådet fann det viktigt att
göra ungdomen uppmärksam på de möjligheter som den nordiska arbets-
marknaden och den fria rörligheten inom Norden erbjöd. Man såg med till-
fredsställelse på ministerrådets avsikt att fram till 1993 ge anslag till Nord-
jobb och Nordpraktikordningarna. Utskottet såg även med tillfredsställelse
att ministerrådet avsåg undersöka intresset för en nordisk utbytesordning för
kommunalt anställda motsvarande den för statsanställda.

I anledning av ett medlemförslag om nordiskt program mot ungdomsarbets-
lösheten refererade utskottet till sin rekommendation 1981 (nr 28/1981) till
de nordiska regeringarna i samma ämne. Utskottet hade därefter med till-
fredsställelse följt ministerrådets projektsamarbete, t ex undomsgarantiför-
söken i fyra lokalområden och SKOLARB-projektet. Ett projekt om nya
sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten ingick vidare i handlingsplanen för
ekonomisk utveckling (”Norden i växt”). Utskottet hade i anslutning härtill
framhållit att en lösning på sikt bara kunde åstadkommas genom att ungdo-
marna erbjöds fast avlönad anställning och ville också erinra om målsätt-

Redog. 1990/91:4

ningen i ministerrådets samarbetsprogram av 1989 att vidareutveckla den ge- Redog. 1990/91:4
mensamma nordiska arbetsmarknaden som ett realistiskt komplement.
Ungdomen med sin större rörlighet borde, enligt utskottet, kunna dra sär-
skild nytta av denna. Mot denna bakgrund avskrev rådet rekommendationen
vid sessionen 1989.

Utskottet konstaterade nu emellertid, att den ekonomiska utvecklingen
och sysselsättningsläget gjorde det motiverat att på nytt ta upp frågan. Ut-
skottet såg med tillfredsställelse på de åtgärder som planerats inom minister-
rådet men ansåg att insatserna borde utvidgas till ett mera integrerat pro-
gram mot ungdomsarbetslöshet. Utskottet framhöll som särskilt oroväck-
ande att kraven på kompetens och flexibilitet hos arbetskraften vuxit, samti-
digt som utslagning av ungdom med svaga kvalifikationer eller socialt utsatta
ökat. Utskottet såg häri ett hot mot både välfärd och demokrati.

Enligt utskottet behövdes sålunda ett gemensamt nordiskt program inne-
hållande målsättningar och kravspecifikationer av värde för arbetslösa nor-
diska ungdomar och för strävan till dessas fulla sysselsättning. Givetvis
kunde prioriteringar och åtgärder variera mellan länderna men erfordrades
i varje land en kombination av arbetsmarknads-, utbildnings- och socialpoli-
tiska insatser.

På utskottets förslag antogs en rekommendation (nr 32) till ministerrådet
att utforma ett program för att i de nordiska länderna minska ungdomsar-
betslösheten genom arbets- och utbildningserbjudanden och att därvid prio-
ritera utsatta grupper.

Rekommendationen antogs med 59 röster.

I sitt betänkande över ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C2) noterade utskottet att prioriteringen av Europapro-
grammet innebar att man lyfte fram arbetet med samordning av socialförsäk-
ringarna med EG, särskilt för personer som berördes av försäkringssystemen
i både nordiska och EG-länder. Detta fann utskottet vara en intressant vida-
reföring av utredningsarbetet med nordbors rättigheter till att omfatta även
ett ”medborgarnas Europa”. Utskottet noterade vidare, att ministerrådet
uppfattat den nordiska modellen inom socialpolitiken som mycket bredare
än EGs sociala dimension och att det därför var viktigt att arbeta vidare med
den nordiska modellen inom ministerrådet.

Frågan om nordbors rättigheter har av social- och miljöutskottet även be-
handlats i ett separat betänkande över ett medlemsförslag i ämnet.

Utskottet konstaterade, att ministerrådets rapport om nordbors rättighe-
ter, som lagts fram efter det att medlemsförslaget väckts, utgjorde en lättill-
gänglig sammanfattning av rättsläget. Rapporten var utformad som en del i
arbetet med Nordens förhållande till EG med målsättningen att skapa förut-
sättningar för såväl nordiska medborgare som EG-medborgare att röra sig
fritt inom både Norden och EG-länderna. Enligt utskottets uppfattning var
rapporten väl ägnad som bas för ett handlingsprogram med regelbunden rap-
portering till Nordiska rådets session. Konkreta åtgärder vad gällde informa-
tionsmaterial till dem som flyttar i Norden tillstyrktes liksom en kommande
information till arbetsgivare för rekrytering av arbetskraft i ett annat nor-
diskt land.

Utskottet fann att uppföljningen av nordbors rättigheter låg väl framme
på arbetsmarknadsområdet både genom informationsverksamhet och exi-
sterande eller planerade avtal. Enligt utskottet kvarstod emellertid åtskilliga
hinder mot den fria rörligheten inom Norden, som inte fick nedprioriteras
därför att uppmärksamheten riktats utanför Norden. Som framgick av rap-
porten fanns flera områden där utvecklingen av nordbors rättigheter stötte
på nationella hinder t ex i tillämpningen av ingångna avtal, som antingen
inte trängt igenom alla led av lokalförvaltningarna eller där förhållandet till
nationella regler var oklart. Ett lämpligt steg vore att broschyrer utarbetades
och tillställdes lokala myndigheter med orientering om de nordiska konven-
tionerna jämte tillämpningsregler.

Utskottet instämde sålunda i medlemsförslagets tankegångar att ett hand-
lingsprogram för nordbors rättigheter i Norden skulle ha ett värde i sig obe-
roende av arbetet med förhållandet mellan Norden och EG.

På utskottets förslag antogs en rekommendation (nr 33) till ministerrådet
att utarbeta ett handlingsprogram om nordbors rättigheter i Norden innefat-
tande både allmänna politiska målsättningar och ett antal konkreta åtgärds-
förslag.

Rekommendationen antogs med 61 röster.

Arbetsmiljö

Vid rådets 37:e session 1989 lades ett ministerrådsförslag till en nordisk ar-
betsmiljökonvention fram. Förslaget antogs av rådet och arbetsmiljökon-
ventionen ingicks av regeringarna den 29 juni 1989. Ett ministerrådsförslag
om en bättre arbetsmiljö i Norden på grundval av arbetsmiljökonventionen
förelåg till årets session. Programförslaget omfattade perioden 1990-93 och
innehöll åtgärder för att förverkliga konventionens målsättningar. I pro-
grammet betonades bl a behovet av en helhetssyn på människan i arbetslivet
och därmed behovet för samarbete med andra sektorer om arbetsmiljöfrå-
gor. Vidare underströks vikten av att utvecklingen inom EG och EFTA noga
följdes.

Utskottet noterade, att konventionen givit naturlig utgångspunkt för det
nya samarbetsprogrammet, som därigenom fick en starkare ställning. Det
nya programmet präglades vidare av större konkretion än 1984 års program
samt gick avsevärt längre i det att det senare fastställts gälla regeringssamar-
betet mellan de nordiska länderna. Utskottet hälsade också med tillfredsstäl-
lelse, att programmets målsättning avsåg harmonisering i ett europeiskt per-
spektiv. Utskottet åberopade här sin principiella ståndpunkt att anpassning
borde ske till länder med högsta krav.

Utskottet saknade emellertid en definition av begreppet arbetsmiljö om-
fattande alla faktorer som människan reagerar på fysiskt eller psykiskt. En
sådan kunde vara av intresse då det mesta av vad som inom EG kallats ”den
sociala dimensionen” enligt nordiskt synsätt tillkom arbetsmiljöområdet i
vid bemärkelse. Ett understrykande av denna gemensamma utgångspunkt
borde kunna förstärka miljökonventionens värde som plattform vid kom-
mande EG-förhandlingar och ge Norden positiva möjligheter att få gehör
för ambitiösa arbetsmiljökrav och, på sikt, export av arbetsmiljölösningar.

Redog. 1990/91:4

Enligt utskottet borde den nordiska synen på arbetsmiljön och förhållandet Redog. 1990/91:4
till ett starkt näringsliv samt samarbetet med parterna på arbetsmarknaden
framgå mera direkt.

Utskottet såg med tillfredsställelse en undersökning av möjligheterna att
använda ekonomiska styrmedel för att förbättra arbetsmiljön. Programmet
innehöll även en värdefull analys av möjligheter att integrera insatser för ar-
betsmiljön i företagens ekonomiska beslutsunderlag liksom konsekvensbe-
skrivning som underlag för beslut om arbetsmiljöåtgärder.

I fråga om arbetsmiljöforskningen pekade utskottet på vikten av att ar-
betsmarknadens parter deltar vid prioritering och uppföljning av projekten.
Bland forskningsuppgifter framhöll utskottet särskilt genetiska skador och
fosterskador (rek nr 18/1980 om arbetsmiljörisker i samband med gravidi-
tet), arbetsmiljöns andel i de nya folksjukdomarna, samt området kemiska
ämnen och produkter (rek nr 31/1990 om ett nordiskt toxikologiskt institut).
Man ville också lyfta fram området psykisk och social arbetsmiljö och före-
slog att ämnet psykosociala risker vid organisationsförändringar skulle tas
med bland forskningsuppgifterna.

Utskottet erinrade vidare om behovet att få tillgång till information med
anledning av att ministerrådet ej ansett det motiverat att fortsätta verksam-
heten med den samnordiska informationscentralen för arbetsmiljöfrågor
(SDA). Man framhöll samarbetsmöjligheter med CIS, ILO:s internationella
informationscenter för arbetarskydd och arbetsmiljö, som fungerade som
EG:s databas för arbetsmiljölitteratur.

Utskottet underströk också vikten av att i samarbetsprogrammets alla de-
lar ta med arbetsmarknadens parter såsom rådgivande.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 25) till ministerrå-
det

att med beaktande av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet fast-
ställa ett samarbetsprogram för en bättre arbetsmiljö i Norden i enlighet med
framlagt ministerrådsförslag samt att kontinuerligt och i fortlöpande kontakt
med Nordiska rådet och arbetsmarknadens parter vidareutveckla och för-
djupa det nordiska arbetsmiljösamarbetet.

Rekommendationen antogs med 61 röster.

Elver Jonsson och ytterligare 2 medlemmar röstade mot rekommendatio-
nen. 1 medlem avstod från att rösta.

Miljövård

I sitt betänkande över ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C2) noterade social- och miljöutskottet, att det inom mil-
jöområdet talades om Brundtlandkommissionens rapport som grundval för
arbetet. Utskottet ansåg att man därvid borde fastställa som princip att utgå
från nivån i det land som hade de högst ställda miljökraven, vilket också an-
gavs i ministerrådets miljöprogram.

Till sessionen förelåg tre ministerrådsförslag och ett antal medlemsförslag
på miljöområdet. Dessa har av utskottet sambehandlats i tre betänkanden

rörande havsföroreningar, luftföroreningar respektive avfallsproblemati-
ken. Som en nyhet införde rådet vid sessionen en sammanfattande miljöde-
batt, varvid samtliga tre betänkanden togs upp till diskussion i plenarförsam-
lingen.

Havsföroreningar

Ett ministerrådsförslag om nordisk handlingsplan mot förorening av den ma-
rina miljön behandlades vid Nordiska rådets extrasession i Helsingör i no-
vember 1988. Handlingsplanen godkändes av miljövårdsministrarna i ja-
nuari 1989. Planen avsågs revideras fortlöpande och ett föreliggande minis-
terrådsförslag om en handlingsplan mot havsföroreningar utgjorde den
första reviderade planen.

Vidare förelåg ett medlemsförslag om ytterligare insatser för en aktiv miljö-
politik innehållande krav på en rad skärpningar av den miljöhandlingsplan
som ministerrådet lade fram under extrasessionen i Helsingör 1988. Med-
lemsförslag rörande ytterligare satsning på havsforskning respektive om nor-
diskt miljösamarbete förelåg också. Dessa förslag har av social- och miljöut-
skottet behandlats i ett sammanhang.

Utskottet fann att ministerrådsförslaget till ny handlingsplan mot förore-
ning av havet på flera områden visserligen innehöll konkretiseringar och
skärpningar av föreslagna åtgärder enligt den tidigare åtgärdsplanen (B 89 s
och B 86/Ä s) men att förslagets två huvudavsnitt inte gick utöver den tidi-
gare åtgärdsplanen eller beslutade internationella åtaganden. Utskottet fann
också, att den nya planen bara i viss mån innehöll åtaganden som dokumen-
terats vid Nordiska rådets konferens den 16-18 oktober 1989.

Utskottet konstaterade med tillfredsställelse en ökad ambitionsnivå ifråga
om utsläpp av stabila organiska ämnen med angivna gränser och tidsbegräns-
ningar. Detsamma gällde urlakning av närsalter.

Utskottet framförde emellertid stark kritik mot att dess medlemmar till-
ställts de nationella åtgärdsplanerna, som utgjorde bakgrund till handlings-
planen, först två veckor före sessionen. En samlad bedömning av innehållet
hade därför inte kunnat göras.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att den s k försiktighetsprincipen
var en utgångspunkt för planen. Att denna princip, som innebar att vid miss-
tanke om miljöskador åtgärder borde vidtas även där orsakssamband mellan
utsläpp och effekter inte vetenskapligt klarlagts, också följdes i praktiken
gav de konkreta besluten i planen emellertid inte övertygande exempel på.
En annan viktig utgångspunkt för planen var att bästa tillgängliga teknologi,
dvs ekonomiskt tillgänglig och tekniskt genomförbar, borde användas i pro-
duktionsprocesserna för att undvika utsläpp till vatten och luft. Utskottet
erinrade här om att man i samband med behandlingen av ministerrådsförsla-
get till nordiskt miljöprogram (B85/s) föreslagit användning av en i Sverige
använd definition ”miljömässigt bästa teknik”. Detta begrepp satte miljön i
centrum även om det kortsiktigt innebar en ekonomisk belastning.

Utskottet noterade vidare, att ministerrådets beslut om utsläpp av toxiska
ämnen överensstämde väl med havsföroreningskonferensens uttalande.
Dock innebar dessa beslut inte något steg utöver hittills antagna internatio-
nella utfästelser. Nationellt torde länderna dessutom ha nått längre.

Redog. 1990/91:4

Utskottet fann vidare ministerrådets uttalande ifråga om dioxinutsläpp Redog. 1990/91:4
alltför svagt. Med tanke på dessa ämnens stora giftighet måste alla dioxiner,
särskilt de från träförädlingsindustrin, snabbt stoppas.

Vidare framhöll utskottet att vissa miljögifter, t ex PCB, DDT och dioxi-
ner, snarast måste försvinna från de nordiska innanhaven - utan femåriga
minskningsperioder. Utskottet efterlyste också initiativ för att i internatio-
nella fora framföra ytterligare krav på metallminskningar. Utskottet konsta-
terade med tillfredsställelse att besluten om dumpning och förbränning av
avfall överensstämde väl med havsföroreningskonferensens rekommenda-
tion om förbud mot förbränning till havs och gällande internationella åtagan-
den (Londonkonventionen m m).

Beträffande reningsverk för avloppsvatten riktade utskottet kritik mot
bristen på krav på reningsgrad i anläggningarna och efterlyste mera be-
stämda insatser ifråga om lokala reningsanläggningar.

I fråga om olyckor m m erinrade utskottet om havskonferensens rekom-
mendationer om skärpning av den obligatoriska internationella sjöförsäk-
ringen så att den vållande tvingades ersätta kostnaderna, lämpliga sanktio-
ner för fall där försäkringen var otillräcklig, samt lagstiftningsmässigt säker-
ställande av att fartyg med farlig last i kustnära områden framfördes av per-
soner väl förtrogna med förhållandena (rek nr 22/1990 om åtgärder för främ-
jande av oljetransporter med dubbelbottnade tankfartyg). Internationella
ersättningsregler borde inkludera även kemikalier.

Utskottet ville även påminna om att fartyg gav upphov till luftburna för-
oreningar till havs. Utskottet framhöll också att ländernas mät- och beräk-
ningsmetoder borde samordnas, så att utsläppen blev jämförbara. De an-
givna kraven på lantbruket fann utskottet alltför litet konkreta.

Utskottet poängterade vidare att om de nordiska länderna vill driva på
internationellt måste man ställa högre krav och vidta längre gående åtgärder
än vad som var internationellt överenskommet - enligt Brundtlandkommis-
sionens principer. De nordiska länderna borde därför gå längre än Helsing-
forskonventionen och Nordsjökonferensens miljökrav.

Utskottet konstaterade sammanfattningsvis att handlingsplanen i sina vä-
sentliga delar inte innebar högre ambitionsnivå än vad länderna visat i inter-
nationella sammanhang, och beklagade att dokumentet saknade någon
egentlig nordisk handlingsplan. Mot bakgrund av att utvecklingen inom så-
väl forskning och teknik som i den allmänna opinionen verkade i allt snab-
bare takt uttalade utskottet den bestämda förhoppningen att miljöminist-
rarna ville öka takten i havsmiljösamarbetet. Utskottet förordade att rådet
ville anta en positiv rekommendation med anledning av ministerrådsförsla-
get, även om detta ej motsvarade den rimliga ambitionsnivån.

I fråga om medlemsförslaget om ytterligare insatser för en aktiv miljöpoli-
tik ville utskottet särskilt understryka inriktningen på skärpningar för att
skapa en bättre miljö för en bärkraftig utveckling i Norden och för ett aktivt
agerande i det internationella miljöarbetet. Norden borde vidare få till stånd
skärpningar i klassificeringen av miljöfarliga föroreningar inom de regionala
havsmiljökonventionerna, klart angivna avvecklingsplaner för miljöfarliga
ämnen och tidigareläggning av förbudet mot havsförbränning. Inom Lon-

donkonventionen borde de nordiska länderna dessutom få möjligheter till
en ”klubbstrategi” för att tillämpa stängare regler.

Beträffande medlemsförslaget om havsforskning erinrade utskottet om att
havsövervakningsprogram byggs upp inom ramen för olika internationella
havskonventioner under medverkan av de nordiska länderna. Utskottet
fann det önskvärt att stödja regionala miljöforskningsprogram mellan de
nordiska länderna, exempelvis det planerade Bottniska viken-året 1991
(Finland-Sverige), och ett planerat samarbete i Kattegatt (Danmark-
Norge-Sverige). Sålunda ansåg utskottet att havsforskningen borde priorite-
ras tydligare än vad ministerrådet föreslagit.

Utskottet förordade sammanfattningsvis att ministerrådet skulle beakta
yrkandena i dessa medlemsförslag i den utsträckning de låg i linje med slut-
dokumentet från Nordiska rådets havsföroreningskonferens 1989. Däremot
fann utskottet inte anledning att tillstyrka medlemsförslaget om nordiskt
miljösamarbete, då utskottet med ovanstående på ett antal punkter redan
besvarat förslagets yrkanden.

Luftföroreningar

Ett ministerrådsförslag om en nordisk handlingsplan mot luftföroreningar
hade överlämnats till social- och miljöutskottet. Förslaget utgör en revision
av handlingsplanen mot luftföroreningar från 1987 med bakgrund i bland an-
nat rådets rekommendationer nr 16/1986 om blyfri bensin i Norden, nr
14/1988 om reduktion av svavel och nitrogenutsläpp och nr 39/1989 om en
plan för att reducera karbondioxidutsläppet.

Föreliggande handlingsplan utgör en ramplan med strategi och åtgärder
mot luftföroreningar avsedd bland annat som underlag för en gemensam
nordisk insats i internationella fora. Dessutom förelåg ett medlemsförslag
om luftföroreningar förorsakade av fossil förbränning.

Utskottet noterade med tillfredsställelse att i det nya handlingsprogram-
met gjorts en ny prioritering av de globala luftföroreningarna och framtida
klimatförändringar med utgångspunkt i Brundtlandkommissionens rapport
och miljöprogrammet 1989 (B 85/s). Man såg också med tillfredsställelse att
ministerrådet uppmärksammat u-ländernas behov av ökad energikonsum-
tion för deras ekonomiska utveckling. Enligt utskottet borde tekniskt bi-
stånd för utnyttjande av energiformer utan koldioxid ges högsta prioritet.
Utskottet erinrade om ett förslag i sitt betänkande över miljöprogrammet (B
85/s) att i-länderna borde avsätta viss procent av sin BNP till miljöbistånd till
u-länderna.

Utskottet påminde också om rek nr 47/1988 att de nordiska länderna
borde spela en pådrivande roll i den internationella miljöpolitiken och ansåg
att ministerrådets olika handlingsplaner borde utgöra grundval för detta.
Länderna borde spela en starkare pådrivande roll och driva Brundtlandkom-
missionens krav att alla länder borde anpassa sig efter det land som hade den
högsta ambitionsnivån.

Utskottet noterade också att de nordiska länderna verkade aktivt för att
skydda ozonskiktet. Beträffande användningen av CFC, haloner m fl ozon-
nedbrytande ämnen ansåg utskottet att det i handlingsplanen borde faststäl-
las en nordisk awecklingsmålsättning åtminstone i nivå med EGs.

Redog. 1990/91:4

Enligt utskottet förutsattes i planen alltför liten användning av lagstiftning
och avgifter. Den definition ministerrådet gav begreppet ”bästa tillgängliga
teknik”, som utskottet berört i anslutning till ministerrådsförslaget om havs-
förorening, innebar en blygsam kravnivå gentemot industrin.

Utskottet fann det otillfredsställande att så speciellt förorenade områden
som Danmark och Skåne inte tagits med vid bedömningen av nedfallsrisker.
Vidare borde avsnittet om lokala luftföroreningar byggas ut med konkreta
åtgärdsbeskrivningar, t ex ett snarligt stopp för kväveoxidutsläpp från tunga
fordon i tätorter.

Utskottet noterade med intresse avsnittet om konsekvenserna av planen,
vilket emellertid borde utvidgas med en analys av de omtalade stora struk-
turförändringar, t.ex. inom transport och energi, som var nödvändiga för att
miljömålen skulle kunna nås. En bred debatt härom torde vara förutsätt-
ningen för ett allmänt accepterande av dessa långtgående åtgärder.

Utskottet erinrade vidare om sin synpunkt i samband med miljöprogram-
met (B 85/s) att fossila energikällor borde ersättas med förnybara energikäl-
lor som inte gav koldioxidutsläpp. Vad ministerrådet deklarerat i det all-
männa miljöprogrammet ifråga om energibesparing, reducerad energiför-
brukning och samarbete för att utveckla miljövänlig teknologi (t ex i fråga
om biomassa, vind-, sol-, vågenergi, restprodukter från jord och skogsbruk
samt avfall) borde ingå som konkreta punkter i de föreliggande handlings-
planerna för att på så sätt kunna förverkligas.

De internationella insatserna, t ex ett program mot koldioxidens effekter,
ansåg utskottet vara viktigast och de borde förstärkas mer än som angivits i
planen. Sålunda borde de nordiska länderna förutom att stödja en interna-
tionell klimatkonvention ta upp utskottets tanke, som framförts i betänkan-
det över miljöplanen (B 85 s), att i-länderna borde inrikta viss del av sin BNP
till internationellt miljösamarbete, särskilt för att förebygga en klimatför-
ändring.

Avfall

Till social- och miljöutskottet hade också överlämnats ett ministerrådsför-
slag om handlingsprogram för renare teknologier, avfall och återanvändning.
Programmet innehöll förslag till nordiskt samarbete om bl a substitution av
miljöfarliga ämnen, styrmedel, miljöfarligt avfall, kemikaliedepoter, insam-
lings- och behandlingstekniker samt marknad för återvunnet material. För-
slaget omfattade ett delprogram för renare och resursvänliga teknologier och
ett delprogram för bättre avfallshantering och ökad återvinning.

Utskottet uttryckte sin tillfredsställelse med förslagets konkreta inriktning
och översiktliga disposition. I förslaget bemöttes utskottets synpunkter i
samband med rekommendation nr 16/1988 om miljövänlig avfallshantering.
Mest positivt fann utskottet vara ministerrådets avsikt att utreda olika for-
mer av styrmedel, bland annat skärpt producentansvar för att främja substi-
tution av miljöfarliga produkter och en årlig företagsrapportering till myn-
digheterna om emissions- och avfallsmängder. Vunna erfarenheter av sådana
system (t ex i Sverige) borde enligt utskottets uppfattning undersökas.

I samband med avfallsfrågorna tog utskottet upp begreppet miljömärk-

Redog. 1990/91:4

ning. En effektiv avfallsmärkning borde enligt utskottet vara en negativ mil- Redog. 1990/91:4
jömärkning, (att en vara inte borde ingå i vanligt avfall). Utskottet föreslog
också informationskampanjer om olika typer av märkning för avfallssorte-
ring och undersökning om mera ”finmaskiga” sorteringsarrangemang (t ex i
Danmark). Utskottet pekade vidare på att en rad projekt rörande källsorte-
ring ansetts ha givit positiva erfarenheter bl a ifråga om minikompostering,
vilket område borde ingå i ministerrådets fortsatta avfallsarbete.

Däremot noterade utskottet att avfallshanteringen inte behandlats till-
fredsställande. Utskottet åberopade sina tidigare krav - i samband med pla-
nen mot havsförorening (B 86/s) - på en nordisk strategi för att snabbt åt-
gärda stora dioxinkällor. Miljökonsekvenser vid avfallsförbränning och de-
ponering i upplag hade ägnats ökad uppmärksamhet de senaste åren och ny
teknik tagits i bruk (t ex i Sverige), som övriga länder borde få del av.

Utskottet såg med tillfredsställelse att ministerrådet tagit upp frågan om
skärpt producentansvar. Riktlinjer på detta område skulle kunna fungera
som stöd för nationella åtgärder i syfte att minska avfallsmängden och vidga
ansvaret för avfallshanteringen till producenterna. En genomgång av de nor-
diska ländernas lagstiftning rörande miljö, produktansvar, avfallshantering
och avgifter m m samt olika kombinationer av styrmedel borde kunna utvisa
lämpliga former för att mera effektivt utnyttja lagstiftningen.

Som ytterligare styrmedel fäste utskottet uppmärksamheten vid en effek-
tivare konsumentupplysning, en lagstiftning som ställde miljökrav vid till-
verkning respektive avfallshantering samt ekonomiska styrmedel som belas-
tade icke miljövänliga produkter (t ex på förpackningsområdet).

Utskottet noterade med tillfredsställelse att ministerrådet undersökte
möjligheterna till återanvändning och utveckling av en marknad för återvin-
ningsmaterial. Utskottet hoppades att t ex Nordisk industrifond och Nordisk
Design Centre i samarbete med de nordiska industriförbunden ville med-
verka till en ny teknik för avfallshanteringen och underströk vikten av ar-
betsfördelning mellan länderna.

Utskottet framhöll också sambandet med arbetsmiljösektorn t.ex. i fråga
om kemiska och toxiska ämnen.

Allmänt fann utskottet att ministerrådsförslaget utgjorde en katalog över
önskvärda insatser men saknade fasta tidsgränser för olika åtgärders inför-
ande, konkreta mängduppgifter och prioriteringar.

Som en nyhet vid årets session infördes en särskild "miljödebatt” gemen-
sam för alla sessionens miljöfrågor. Debatten inleddes av företrädare för re-
spektive partigrupperingar.

Sten Svensson talade för den konservativa gruppen och tog upp de svåra
påfrestningar nordiska farvatten drabbats av genom utsläpp av kemiska sub-
stanser, oljespill och övergödning. Då utsläpp av gödande ämnen i Östersjön
till stor del visats härröra från öststaterna hade konservativa medlemmar i ett
medlemsförslag begärt en rekommendation till ministerrådet att i samarbete
med näringsliv och myndigheter utforma ett särskilt investeringsstöd och
miljövårdsprogram för i första hand Baltikum och Polen.

De nordiska länderna måste, enligt Sten Svensson, verka för att förebygga
växthuseffekter med temperaturförhöjning och klimatförändringar som
följd genom att investera i energibesparande åtgärder men också söka höja

verkningsgraden av nuvarande energianvändning och öka resurserna för att Redog. 1990/91:4
vidareutveckla andra energiformer. Dessa mål vore möjliga att uppnå med
bibehållen kärnkraft, så länge det var motiverat från säkerhetsmässiga och
ekonomiska utgångspunkter. Bl a åberopades bedömningar av vissa miljö-
vårdare, som såg försurning och nya kemiska ämnen som större hot mot mil-
jön än kärnkraften.

I ett kritiskt inlägg uppmanade Marianne Samuelsson ministerrådet att
sluta agera bromskloss och mera driva miljöfrågorna framåt. För att skapa
program anpassade efter vad naturen tål måste mera genomgripande föränd-
ringar göras, gränser och tidsangivelser sättas upp. Samuelsson refererade
till Ungdomens Nordiska råds program och efterlyste skärpning av Basel-
konventionen och kritiska belastningsgränser för avfall, kraftigare åtgärder
mot sjö- och dricksvattenföroreningar samt en annan trafikplanering med
kraftiga satsningar på kollektiv och spårbunden trafik.

Flera svenska medlemmar, Gunilla André, Gunnar Björk, Grethe Lund-
blad och Marianne Samuelsson, tog upp kärnkraftproblematiken och dess
risker. Bl.a. pekades på fortsatta anmärkningsvärda effekter i Gävletrakten
till följd av Tjernobylhaveriet.

Grethe Lundblad uppmanade ministerrådet att ta kampen mot miljöför-
oreningar på allvar, mot bakgrund av att kväveutsläppen i Östersjön var
större från de nordiska länderna än alla andra länder tillsammans. Grethe
Lundblad framförde kritik mot att utskottets medlemmar alltför sent och
först efter anmaning fått del av de nationella handlingsplanerna rörande
havsmiljön och ställde, på grundval härav, frågan varför Finland måste göra
utredning på områden där Sverige och Danmark redan hade erfarenheter
(t.ex. kvävereduktion i avloppsvatten och lantbrukets belastning på vatt-
net). Vidare efterlystes konkreta uppgifter om reningsgraden i Oslofjorden
och rörande danska vattenmiljöplaner och framfördes krav att lantbrukets
processmetoder, liksom industrins, blev anpassade så att de inte orsakade
miljöproblem.

Gunnar Björk framhöll att Nordiska rådet skulle kunna spela en mycket
aktiv roll på miljöområdet på 1990-talet. Social- och miljöutskottets betän-
kande över handlingsplanen mot havsföroreningar utgjorde emellertid en
rejäl bakläxa för miljöministrarna. Björk efterlyste ett avsevärt mera kraft-
fullt agerande särskilt i det internationella miljöarbetet, t.ex. genom en
europeisk miljövårdsfond och en nordisk energibudget. Björk frågade sig
också, vilka som egentligen motsatte sig ett mera kraftfullt miljöagerande
och varför så många remissinstanser i miljöfacket inte visat större ambitioner
på sitt område.

Verkligheten vid den svenska västkusten togs upp av Karl-Erik Svartberg,
som efterlyste Skagerrak, en av världens största soptunnor för bl a de euro-
peiska flodernas gifter och avfall, i ministerrådets förteckning över belastade
områden.

I en kommentar till en dansk konservativ rådsmedlem påtalade Per Olof
Håkansson att den naturgas som tas fram kunde användas till 97-99 procent
med en miljöbelastning i princip lika med noll. Ett miljövänligt bidrag vore
att använda mer naturgas t.ex. genom att byta ut gammal kolkraft mot mo-
dern naturgasledning.

På förslag av utskottet antog rådet en rekommendation (nr 16) till minister- Redog. 1990/91:4
rådet

a) att fastställa en nordisk handlingsplan mot förorening av havet i enlighet
med ministerrådsförslag B 104/s och de synpunkter som anförts av social-
och miljöutskottet. Därvid bör särskild hänsyn tas till Nordiska rådets inter-
nationella havsföroreningskonferens den 16-18 oktober 1989.

b) att Nordiska rådet icke företar sig något med anledning av medlemsför-
slag A 879 om nordiskt miljösamarbete.

Rekommendationen punkt 1 a antogs med 68 röster. Rekommendationens
punkt 1 b bifölls.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 17) till ministerrå-
det

att fastställa en handlingsplan mot luftföroreningar i enlighet med minister-
rådsförslag B 106/s samt de synpunkter som anförts av social- och miljöut-
skottet.

Rådet antog på utskottets förslag även en rekommendation (nr 18) till de
nordiska ländernas regeringar

att inom FN arbeta för att generalförsamlingen antar en resolution att de
industrialiserade länderna inriktar en viss andel av sin BNP på globalt miljö-
samarbete och

att inom FAO och UNEP arbeta för en global strategi för skogsvård, innefat-
tande avverkningsmetoder och skogsplanering.

I en konservativ reservation, undertecknad av bl.a. Sten Svensson, föreslogs
att rådet härutöver skulle rekommendera regeringarna att nyttja kärnkraf-
ten så länge den är ur säkerhetsmässig och ekonomisk synvinkel motiverbar.
Rekommendationerna antogs med 72 röster. Wiggo Komstedt avstod från
att rösta.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 19) till Nordiska
ministerrådet

att fastställa ett nordiskt handlingsprogram för renare teknologi, avfall och
återanvändning i enlighet med ministerrådsförslag B 105/s och med beak-
tande av de synpunkter som anförts av social- och miljöutskottet.

Rekommendationen antogs med 74 röster.

I tillägg hade ett medlemsförslag väckts om export av avfall. Utskottet note-
rade att förhandlingar inom UNEP som pågick då medlemsförslaget väcktes
våren 1989 lett fram till undertecknande av en internationell konvention om
kontroll av gränsöverskridande transporter av miljöfarligt avfall (Baselkon-
ventionen). Vidare erinrades, att intresset för avfallsbörser var stigande.
Bl.a. arbetade EG för att inrätta en avfallsbörs främst för industriellt och
kemikaliskt avfall. Utskottet noterade också med tillfredsställelse att UNEP
var i färd med att inrätta ett internationellt nätverk för renare teknologier.

Utskottet ville starkt tillstyrka att ministerrådet bidrog till sådant samar-
bete, i linje med Brundtlandkommissionens rekommendationer. Principiellt
borde avfall bara exporteras till länder med erforderlig kompetens att ta
hand om det. Det borde, enligt utskottets uppfattning, vara de nordiska län-
dernas ansvar att kontrollera att avfallsexport skedde på ett acceptabelt sätt
enligt internationella regler. Då Baselkonventionen inte innebar exportför-
bud för miljöfarligt avfall till tredje världen, borde exportörerna på sikt åläg-
gas att lämna information om typ av avfall, mängder, antal transporter samt
mottagarlandet bevisa sin kapacitet att ta hand om avfallet.

Ett kontrollorgan borde upprättas med resurser att övervaka mottagarnas
avfallsbehandling. Då Baselkonventionen gav möjlighet att ingå i en ”klubb-
strategi”, dvs att ett antal länder åtar sig att inte exportera miljöfarligt avfall
annat än under vissa mycket bestämda förutsättningar, ansåg utskottet att de
nordiska länderna borde gå i främsta linjen härvidlag såsom de gjort i arbetet
med svavel- och kväveprotokollen inom ramen för ECE-konventionen om
långväga gränsöverskridande luftföroreningar.

På utskottets förslag antog rådet en rekommendation (nr 20) till Nordiska
ministerrådet

att tillse att de nordiska länderna snarast ratificerar Baselkonventionen om
kontroll av gränsöverskridande transporter av miljöfarligt avfall, samt arbe-
tar för ett protokoll om striktare regler för avfallsexport inom ramen för kon-
ventionen.

Vidare antog rådet, enligt utskottets förslag, en rekommandation (nr 21) till
ministerrådet

att samordna de nordiska ländernas deltagande i UNEPs kommande nätverk
för renare teknologier.

De båda rekommendationerna antogs med 63 röster.

Vidare förelåg ett medlemsförslag om åtgärder för främjande av oljetrans-
porter med dubbelbottnade tankfartyg. Utskottet ansåg att frågan om åtgär-
der för övergång till dubbelbottnat tanktonnage borde tas upp internatio-
nellt av de nordiska länderna. Då beslut på internationellt plan i dessa frågor
krävde avsevärd tid, borde de nordiska länderna samtidigt vidta egna åtgär-
der för att stimulera till ökad användning av dubbelbottnat tonnage t.ex. ge-
nom ekonomiska styrmedel. Sålunda borde länderna i sin avgiftspolitik
gynna oljetransporter på fartyg med dubbel botten.

Olika avgiftstyper, t.ex. farleds- och oljeskyddsavgifter, borde utformas så
att de påverkade rederierna till ökad användning av dubbelbottnat tankton-
nage åtminstone i Östersjön. Även kreditåtgärder kunde övervägas. För att
undvika snedvridningseffekter ansåg utskottet att en nordisk samordning
borde äga rum av de nationella besluten om avgifter.

På utskottets förslag antogs en rekommendation till de nordiska ländernas
regeringar att vidta effektiva åtgärder för att undvika oljeskador vid fartygs-
olyckor, däribland främjande av användning av dubbelbottnade tankfartyg
vid oljetransporter, särskilt med hänsyn till Östersjöområdets sårbara kuster
och marina miljö.

1990/91:4

5 Riksdagen 1990/91. 2 samt. Nr 4

Rekommendationen antogs med 63 röster.

Slutligen förelåg ett medlemsförslag om lösande av luftföreningsproblemen
på Nordkalotten. Utskottet noterade att insatser på Kolahalvön i samarbete
med Sovjetunionen torde vara en lämplig uppgift för det vid sessionen beslu-
tade nordiska miljöfinansieringsbolaget. Utskottet underströk att även den
vid sessionen beslutade förhöjda utlåningsramen (300 miljoner SDR) för
Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån gav ökade möjligheter
till miljölån. Utskottet erinrade också om sina tidigare ställningstaganden
i ämnet, bl a rekommendation nr 43/1989 om överföring av miljöteknologi
utanför Norden. Sammanfattningsvis konstaterades att insatser i Kolaområ-
det väl uppfyllde villkoren i ministerrådsförslagen om miljöfinansieringsbo-
lag och utvidgad projektlånefinansiering. Mot bakgrund av det samarbete
som redan pågick mellan Finland och Sovjetunionen borde lämpliga projekt
kunna utarbetas för bedömning och finansiering inom ramen för någon av
dessa finansieringsordningar.

På utskottets förslag antog rådet rekommendation (nr 24) till Nordiska mi-
nisterrådet att verka för att åtgärder för minskande av förorenande utsläpp i
Kolaområdet vidtas inom ramen för föreslagna miljöfinansieringsordningar.
Rekommendationen antogs med 59 röster.

Frågor

Inom social- och miljöutskottets sakområde ställdes 15 frågor

till ministerrådet (ställd av Lena Öhrsvik) angående ekonomisk stödordning
för handikapporganisationernas nordiska samarbete

till ministerrådet angående ratificering av FN-konventionen om barns rättig-
heter

till de nordiska ländernas regeringar angående brittiska planer på en uppar-
betningsanläggning för atomavfall i Nordskottland och deponering av radio-
aktivt avfall under havsbottnen

till ministerrådet angående brittiska planer på hantering och upparbetning
av radioaktivt avfall i Dounreay i Nordskottland

till ministerrådet (ställd av Sten Svensson) angående konkretisering av mil-
jöhjälpen till Östeuropa

till Finlands och Sveriges regeringar angående sverigefinska återinvandrares
pensioner

till Norges regering (ställd av Karl-Erik Svartberg) angående föroreningarna
i gränsvattnen mellan Norge och Sverige

till Norges regering (ställd av Marianne Samuelsson) angående rening av Id-
refjorden

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Mats Hellström) angående nordisk
koordinering i valfångskommissionen angående förvaltning av marina dägg-
djur m.m.

Redog. 1990/91:4

till ministerrådet angående åtgärder för att försäkra att ämnet tropikmedicin Redog. 1990/91:4
kan överleva i Norden

till ministerrådet angående förverkligandet av en nordisk handlingsplan mot

cancer

till ministerrådet angående genomförandet av det nordiska reumatikeråret

1992

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Mats Hellström) angående arbets-

givaravgifter för hantverkare

till ministerrådet (ställd av Marianne Samuelsson) angående nordiska insat-

ser för naturresurshushållning och -räkenskaper

till ministerrådet angående nordisk överenskommelse om rättigheter vid ar-
betslöshet

E.2.4 Kommunikationsutskottet

Utskottets arbete har under perioden främst varit inriktat på frågor
rörande flygpriser och tvärgående flygförbindelser. Stor uppmärk-
samhet har även ägnats åt de europeiska integrationssträvandena
samt uppföljning av handlingsplanerna på trafiksäkerhets- och turist-
området.

Medlemmar och möten

Svenska medlemmar i utskottet har varit Elver Jonsson (fp), Anna-Greta
Leijon (s) (t.o.m. den 4 oktober 1989), Karl-Erik Svartberg (fr.o.m. den 5
oktober 1989) samt Olle Östrand (s). Elver Jonsson har varit utskottets ord-
förande.

Utskottet har mötts vid 6 tillfällen och då hållit sammanlagt 11 möten.

Behandlade saker

Övergripande frågor

I sitt betänkande över Ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C2) ansåg kommunikationsutskottet att i detta dokument
skulle ministerrådet både redogöra för sina prioriteringar inom det nordiska
samarbetet och redovisa sannolika budgetramar. Därmed skulle Nordiska
rådet få möjlighet att på en saklig och politisk grund yttra sig om sina priori-
teringar. Utskottet ansåg emellertid detta inte vara möjligt eftersom C2 var-
ken visat de ekonomiska ramar som var nödvändiga för att göra en priorite-
ring av verksamheten eller vilka planer ministerrådet haft för att genomföra
rekommendationer, handlingsplaner och program.

Utskottet kunde emellertid med tillfredsställelse notera att ministerrådet
avslutat sitt supplerande dokument till C2 med att uttrycka ambitionen att
C2 i framtiden skall innehålla de väsentligaste arbetsuppgifterna som skall

lösas inom de närmaste 1-3 åren med angivande av tidsfrister och upplys- Redog. 1990/91:4
ningar om de skall finansieras av nationella medel eller över den nordiska
budgeten.

Nordisk transportmarknad

I sitt betänkande över Ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C2) konstaterade utskottet att ministerrådet kommit över-
ens beträffande en liberalisering av lastbilstransporterna samt om liberalise-
ring av busstrafiken. Vidare noterades att ministerrådet avsåg att verka för
att hänsyn skulle tas till miljön när transportmarknaden utvecklas samt att
miljövänliga transportsystem skulle prioriteras.

Kommunikationsutskottet var positivt inställt till dessa planer men ansåg
att de var för begränsade och saknade den ambitionsnivå som utskottet an-
såg att de borde ha. Man ansåg att ministerrådet ännu en gång presenterat
ett dokument som inte svarat mot utskottets ambitioner om det nordiska
samarbetet inom verksamhetsområdet. Utskottet efterlyste även förslag till
konkreta åtgärder för att uppnå de mål som presenterats.

Utskottet kritiserade exempelvis att ministerrådet inte presenterat några
planer för arbetet med rekommendationerna om storstädernas trafik- och
miljöproblem, en plan för infrastrukturinvesteringarna samt järnvägssamar-
betet i Norden.

Transport och kommunikation

I ett medlemsförslag föreslogs att ministerrådet skulle verka för att skapa
fördelaktiga villkor för bl a penionärer, handikappade och ungdomar i sam-
band med flygresor inom Norden.

Kommunikationsutskottet redovisade i sitt betänkande att man länge ar-
betat för att öka turismen inom Norden samt underlätta alla trafikantgrup-
pers mobilitet. En del av detta arbete har varit inriktat på att verka för för-
delaktiga flygpriser. Utskottet konstaterade dock att det av praktiska skäl
var svårt att på offentlig nivå direkt påverka flygbolagens prissättning. Kom-
munikationsutskottet föreslog därför att Nordiska rådet inte skulle företa sig
något i anledning av medlemsförslaget.

Rådet biföll utskottets förslag.

I ett medlemsförslag föreslogs att ministerrådet skulle verka för att tvärflyg
upprättas i Norden genom att tvärflyget skulle jämställas med inrikesflyg
samt på rimliga villkor integreras med de nationella flygbolagens verksamhet
i Norden.

Kommunikationsutskottet redovisade i sitt betänkande över medlemsför-
slaget att man upprepade gånger behandlat frågan om behovet av effektiva
tvärgående flygförbindelser i Norden. Utskottet ansåg att det skulle vara av
stor betydelse att se över de regler som gäller de avgifter som flygbolagen
måste betala. Avsikten med en sådan översyn skulle vara att skapa den eko-
nomiska grund som behövs för ett självbärande nordiskt tvärflyg. Vidare an-
såg utskottet att reglerna om cabotage inte skulle omfatta det regionala tvär-
flyget. Cabotagereglerna innebär att ett flygbolag inte får ta inrikespassage-
rare i annat land än hemlandet. ^8

Kommunikationsutskottet ansåg att lösandet av dessa två frågor var avgö- Redog. 1990/91:4
rande för om man skulle kunna skapa den ekonomiska grund som behövs
för ett självbärande nordiskt tvärflyg.

Utskottet pekade även på två uttalanden av Nordiska ministerrådet dels i
plandokumentet för det nordiska samarbetet (C2/1990), dels i ministerråds-
förslag B 100/e om nordiskt samarbetsprogram för regionalpolitik 1990-
1994. Båda dessa uttalanden gick ut på att skapa bättre förutsättningar för
tvärgående kommunikationer inom Norden. Utskottet tolkade dessa utta-
landen så att ministerrådet skulle ställa sig positivt till medlemsförslaget och
kraftfullt verka för dess genomförande.

Under debatten om detta ärende framhöll Hugo Bergdahl att Nordiska
rådet tidigare vid mer än ett tillfälle kraftfullt uttalat sig för offensiva insatser
i syfte att förbättra möjligheterna för nordiskt tvärflyg. Han ansåg att utskot-
tets förslag skulle kunna utgöra en stark plattform att bygga vidare på och
att det var dags för ministerrådet att nu gå från ord till handling.

Efter avslutad debatt beslutade Nordiska rådet med 48 röster mot 1 att re-
kommendera Nordiska ministerrådet (rek nr 15)

att skapa förutsättningar för att tvärflyg i Mittnorden upprättas genom

- att tvärflyget jämställs med inrikesflyget sålunda att obehindrad trafik

blir möjlig mellan två orter i vart och ett av de berörda länderna

- att tvärflyget på rimliga villkor integreras med de nationella flygbolagens
verksamhet i Norden beträffande handling, tidtabeller och bokningssy-
stem.

Trafiksäkerhet

I sitt betänkande över Ministerrådets redogörelse om planerna för det nor-
diska samarbetet (C2) redovisade utskottet att man inom sitt arbetsområde
prioriterat arbetet med trafiksäkerhet högst. Utskottet kritiserade minister-
rådet för att trafiksäkerhetsarbetet över huvud taget inte nämnts i dokumen-
tet C2. Mot bakgrund av att den nordiska trafiksäkerhetshandlingsplanens
”Säkrare trafik i Norden” första treårsfas löper ut 1990 ansåg utskottet att
det hade varit på sin plats att ministerrådet redovisat planer för fortsätt-
ningen av handlingsplanen.

På förslag av kommunikationsutskottet antog Nordiska rådet följande ytt-
rande där ministerrådet uppmanades

att i fortsättningen ha trafiksäkerhetsarbetet bland sina högst prioriterade
områden.

Yttrandet (nr 6) antogs med 74 röster.

Frågor

Inom kommunikationsutskottets område ställdes 5 frågor:

till ministerrådet (ställd av Elver Jonsson) angående professur i internatio-
nella transporter,

till ministerrådet angående passageraravgifterna i Finland på nordiskt regio-
nalt tvärflyg,

till Danmarks och Sveriges regeringar (ställd av Wiggo Komstedt) avseende
fasta förbindelser över Öresund,

till ministerrådet (ställd av Olle Östrand) angående charterskatt,

till ministerrådet (ställd av Sten Svensson) angående nordiska trafikmärken

E.2.5 Ekonomiska utskottet

Utskottets arbete har under perioden dominerats av frågor rörande
internationellt samarbete samt regionalpolitik. Stor uppmärksamhet
har även ägnats den ekonomiska handlingsplanen, jord- och skogs-
bruk samt energifrågor.

Medlemmar och möten

Svenska medlemmar i utskottet har varit Carl Bildt (m), Lahja Exner (s),
Arne Gadd (s) (t.o.m. den 4 oktober 1989), Hans Gustafsson (s) (fr.o.m.
den 5 oktober 1989), Karin Söder (c) samt Bengt Westerberg (fp). Arne
Gadd var utskottets vice ordförande t.o.m. den 4 oktober då han efterträd-
des av Hans Gustafsson.

Utkottet har mötts vid 6 tillfällen och då hållit sammanlagt 10 möten. Ett
seminarium om europeisk integration och nordiskt ekonomiskt samarbete
arrangerades i Visby den 24-26 september 1989.

Behandlade saker

Övergripande frågor

Ekonomiska utskottet konstaterade i sitt betänkande över ministerrådets re-
dogörelse om planerna för det nordiska samarbetet, C2, att dokumenten inte
levde upp till de krav som utskottet menade borde kunna ställas på dem.
Detta gällde krav om ekonomiska ramar, heltäckande beskrivning av den
nordiska verksamheten och en stringent och sammanhängande prioritering
inom utstakade ramar.

Utskottet förordade att det snarast skulle inledas en förhandling mellan
rådet och ministerrådet om hur denna situation skulle kunna förbättras i
framtiden. En lösning borde föreligga redan till nästkommande års utgåva
av C2. Enligt utskottet vore det mest ändamålsenligt att budget- och kon-
trollutskottet behandlade frågan.

Ekonomiska utskottet tillstyrkte dokumentets generellt höga prioritering
av arbetsprogrammet Norden i Europa 1989-92 och hade gärna sett en mot-
svarande formulering beträffande genomförandet av den ekonomiska hand-
lingsplanen.

På förslag av ekonomiska utskottet antog rådet ett yttrande (nr 1) där rå-
det lade vikt vid att arbetsprogrammet Norden i Europa 1989-92 och den
ekonomiska handlingsplanen 1989-92 skulle genomföras enligt förutsätt-
ningarna och där ministerrådet anbefalldes att i samspel med Nordiska rådet
vidareföra arbetet med att skapa ramar för att säkra finansieringen av det

Redog. 1990/91:4

ekonomiska samarbetet efter 1992 då den ekonomiska handlingsplanen lö- Redog. 1990/91:4
per ut.

Bioteknologi

Enligt ekonomiska utskottet utgörs ett tungt och viktigt element i det nor-
diska samarbetet om teknisk utveckling och forskning av den bioteknolo-
giska handlingsplanen, vilken inte omtalats i ministerrådets redogörelse om
planerna för det nordiska samarbetet, C2. Planen genomförs under åren
1988-92 och skulle i enlighet med på sin tid framlagda ministerrådsförslag ha
en budget på 55 milj DKK i 1988 års priser. Utskottet konstaterade att pla-
nen de första åren varit kraftigt underfinansierad utan att ministerrådet för-
klarat vilka konsekvenser detta får för planens genomförande.

Utskottet konstaterade att i C2-dokumentet omtalades endast de etiska
problemen. Dessa problem fann utskottet i och för sig intressanta men de
berör i mindre grad budgeten för handlingsplanen. Utskottet förutsatte att
planen skulle genomföras enligt sina förutsättningar, vilket även rådet utta-
lade i yttrande nr 1.

Regionalpolitik

I ministerrådsförslag om samarbetsprogram för regionalpolitik 1990-94 läm-
nades förslag till det fortsatta regionalpolitiska samarbetet.

Utgångspunkten för förslaget var att nya förutsättningar och villkor skulle
komma att gälla för samarbetet under 1990-talet. Det pekades bland annat
på internationaliseringens påverkan på utvecklingen för industrin och andra
delar av näringslivet, ändrade betingelser för den offentliga verksamheten,
decentraliseringen av beslutsprocessen, miljöfrågorna, strukturutveck-
lingen, ökade krav på sektorövergripande regionalpolitik och regionalpoliti-
ken som medel att mobilisera och utnyttja regionala/lokala resurser.

Det regionalpolitiska samarbetet fram till 1994 skulle enligt förslaget in-
riktas på:

- utveckling av nya former för samarbete mellan olika regioner i Norden,

- utökat kunskaps-, informations- och erfarenhetsutbyte,

- utökat samarbete med samhällssektorer som har stor betydelse för den
regionala utvecklingen,

- förstärkt nordiskt agerande i internationella frågor,

- gemensamma regionalpolitiska stödordningar (Nordiska utvecklingsfon-
den för Västnorden och Nordiska investeringsbankens regionallåneord-
ning).

Förslaget var ett ramprogram som senare skulle kompletteras med hand-
lingsinriktade åtgärdsprogram inom vissa verksamhetsområden. Som exem-
pel nämndes den gränsregionala verksamheten och det sektorövergripande
samarbetet samt samarbetet om storstädernas problem. För att förverkliga
programmet i sin helhet förutsattes en ökning av resurserna både nationellt
och över den nordiska budgeten. Storleken av ökade behov av medel skulle
preciseras senare i samband med att förslag till konkreta åtgärdsprogram
presenterades och i de årliga budgetförslagen.

Ministerrådet redovisade vidare att samarbetsprogrammet för perioden
1990-94 skulle utvärderas och revideras vid slutet av perioden.

Ekonomiska utskottet ansåg att analysen av konsekvenserna för regional-
politiken i Norden av ett närmande till EG samt övriga internationella ut-
vecklingstendenser borde ha varit mer preciserade som en förutsättning för
programförslaget. Man ville att ministerrådet snarast möjligt skulle genom-
föra en analys av dessa förhållanden vilket också förutsatts i arbetsprogram-
met Norden i Europa 1989-92.

Med den valda utformningen av programmet kunde tidsperspektivet en-
ligt utskottet ha varit längre än 5 år, exempelvis 10 år som i det jord- och
skogsbrukspolitiska programmet.

Utskottet förutsatte att ministerrådet skulle framlägga de aviserade mer
konkreta handlingsplanerna för Nordiska rådet så att de kommande regio-
nalpolitiska debatterna i rådet kunde föras på ett mer konkret och handlings-
inriktat underlag.

Programmets andra huvudlinje, att mobilisera regionernas egna resurser
och därmed säkra att regionerna utvecklas utifrån sina egna förutsättningar,
tillstyrktes av utskottet. Man underströk emellertid att denna utgångspunkt
inte fick tas till intäkt för att överlåta den regionala utvecklingen helt till re-
gionerna själva.

Utskottet kunde acceptera att det gränsregionala samarbetet granskades
och att man skulle försöka komma fram till nya samarbetsformer och priori-
teringar. Man kunde dock inte tolerera att utgångspunkten var en målsätt-
ning om nedskärningar av anslagen till detta samarbete. Det ansågs heller
inte acceptabelt att ministerrådet förutsatte nationell finansiering utan att
denna var säkrad på förhand. Utskottet ansåg att finansieringen av det nya
programmet borde ha varit avklarad innan programmet framlades.

I ett medlemsförslag om EG-anpassning och regionalpolitik hävdades att
nordisk regionalpolitik borde stå utanför anpassningen till EG. Förslagsstäl-
larna ville

- att ministerrådet skulle anta principen att den nordiska regionalpolitiken
inte skulle få inskränkas eller försämras som en följd av EG-anpassning,

- att en anpassning till EG inte skulle få missgynna svaga regioner,

- att de nordiska möjligheterna att ge företag i vissa regioner direkt eller
indirekt ekonomiskt stöd inte skulle inskränkas,

- att en EG-harmonisering inte skulle ske beträffande offentlig upphand-
ling.

Ekonomiska utskottet hade i samband med behandlingen av ministerrådets
förslag till nytt regionalpolitiskt handlingsprogram efterlyst resultaten av en
analys av konsekvenserna för regionalpolitiken i Norden av anpassningen till
EG. Eftersom denna analys ännu inte var färdig tog utskottet inte ställning
till medlemsförslagets påståenden om regionalpolitiska konsekvenser av
EG-anpassningen för Norden generellt. Utskottet var dock uppmärksamt på
problemet med skillnaderna i kriterier för regionalt stöd mellan Norden och
EG. Av allt att döma skulle de svaga regionerna i Norden inte vara berätti-
gade till regionalt stöd enligt EGs kriterier.

Utskottet konstaterade också att det var en viktig uppgift för Norden att i
samband med anpassningen till EG skapa förståelse för en fortsatt utveck-
ling och effektivisering av den nordiska regionalpolitiken.

Redog. 1990/91:4

Den nordiska regionalpolitiken borde enligt utskottet inte försämras som Redog. 1990/91:4
en följd av anpassningen till EG. Detta betydde inte att det inte skulle kunna
ske några förändringar i regionalpolitiken men anpassningen till EG borde
heller inte göra svaga regioner i Norden svagare.

De två sista delarna av förslaget avvisades av utskottet. Man hade i andra
sammanhang hävdat principen om harmonisering av reglerna för offentlig
upphandling och att statsstöd så långt som möjligt borde avvecklas.

Den norske kommunalministern Johan J Jacobsen hävdade i debatten un-
der sessionen att det varit en styrka för det regionalpolitiska samarbetet i
Norden att det varit möjligt att få till stånd ett praktiskt inriktat samarbete
och projektverksamhet lokalt. Beträffande en EG-anpassning ansåg han att
ett EG/EFTA-avtal skulle göra det nödvändigt att förstärka de regionalpoli-
tiska insatserna även i Norden. Han ansåg det viktigt att de regionalpolitiska
hänsynen skulle bli tillvaratagna i den förestående internationaliseringen så
att samarbetet med EG inte skulle skapa en ny centraliseringsvåg i Norden.

Krister Skånberg redovisade i sitt anförande att man från miljöpartiet de
gröna i medlemsförslaget velat peka på några nackdelar och faror för den
nordiska regionalpolitiken med en anpassning till EG:s inre marknad. Inom
denna inre marknad skulle enligt Skånberg de komparativa fördelarna ren-
odlas och några ekologiska och sociala hänsyn skulle inte kunna tas. Han
yrkade bifall till medlemsförslaget men tilläde senare i debatten att man inte
önskade votering på denna punkt.

Hans Gustafsson hade svårt att se skälen till att Krister Skånberg yrkat
bifall till medlemsförslaget eftersom utskottet varit ytterst välvilligt inställt
till detta. Gustafsson hävdade att skillnaden mellan Skånberg och utskottet
var den att utskottet ansett att man borde göra analysen av effekterna av
EG:s inre marknad först och därefter ta ställning medan Skånberg först ville
ta ställning och därefter göra analysen.

Efter avslutad debatt antog Nordiska rådet följande rekommendationer

Nr 1 med 54 röster mot 1

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att anta ett samarbetsprogram för regionalpolitik efter riktlinjer, som fram-
går av ministerrådsförslaget B 100/e,

att under programperioden lägga fram konkreta handlingsplaner om a)
gränsregionalt samarbete, b) sektorsamarbete inklusive uppgift om dessa
planers finansiering,

att förelägga ministerrådets överväganden och konklusioner om nordisk re-
gionalpolitik i ett Europaperspektiv för Nordiska rådet senast till sessionen
1991, samt

att ta hänsyn till de synpunkter, som ekonomiska utskottet i övrigt har fram-
fört i sitt betänkande över ministerrådsförslaget.

Nr 2 med 54 röster mot 2

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet

att i arbetet med uppföljningen av samarbetsprogrammet om regionalpolitik Redog. 1990/91:4
och i det europeiska integrationsarbetet försäkra sig om att de nordiska län-
dernas regionalpolitik utvecklas och förblir effektiv.

I betänkandet över ministerrådets redogörelse om planerna för det nordiska
samarbetet, C2, redovisade ekonomiska utskottet att en central punkt i för-
beredelserna för det nya regionalpolitiska handlingsprogrammet varit den
framtida finansieringen av det gränsregionala samarbetet. Detta problem
var löst i och med beslutet om en särskild handlingsplan för denna del av det
regionalpolitiska samarbetet. Utskottet ville emellertid med hänvisning till
betänkandet över ministerrådsförslaget om ett regionalpolitiskt handlings-
program framhäva betydelsen av att minsterrådet skulle finna former och
finansiering som kunde säkra framtiden för denna värdefulla del av det nor-
diska samarbetet.

Jord- och skogsbruk

I ett ministerrådsförslag om tillägg till handlingsprogram på jord- och skogs-
bruksområdet lämnades förslag till fortsättning av det gällande handlings-
programmet från 1985.

Förslagets utgångspunkt är att det borde läggas större vikt vid sektoröver-
gripande prioriteringar både nationellt och nordiskt. Detta gäller speciellt
samarbetsområdena inom miljöområdet och anpassningen till internatio-
nella förhållanden.

I förslaget redovisas ett antal områden för samarbete mellan miljösektorn
och jord- och skogsbrukssektorn exempelvis miljöövervakning, näringssal-
ter, organiskt utnyttjande av avfallsprodukter, luftföroreningarnas inverkan
på skogsbruket, miljövänlig skogsdrift, bioenergi och djurskyddslagstift-
ning.

Det administrativa samarbetet för att avlägsna de tekniska handelshind-
ren på alla kontrollområden inom sektorn bör enligt förslaget byggas ut. I
detta arbete bör hänsyn tas till EFTA-harmoniseringen och annat internatio-
nellt samarbete samt de kommande bestämmelserna för EG:s inre marknad.

Samarbetet om genetiska resurser tar bland annat upp genbankssamarbe-
tet om jord- och skogsbruksväxter men även husdjur och växtförädling.

Ekonomiska utskottet konstaterade i sitt betänkande över förslaget att mi-
nisterrådet prioriterat arbetet med avskaffande av tekniska handelshinder
på jord- och skogsbruksområdet. Detta låg i linje med utskottets och Nor-
diska rådets ställningstaganden i samband med arbetsprogrammet Norden i
Europa 1989-92 där det i princip rekommenderades att avskaffa alla gräns-
kontroller för varor före utgången av 1992 och i detta sammanhang utarbeta
gemensamma regler på det veterinära och fytosanitära området.

Utskottet ansåg emellertid att punkterna om skogsbruk var alltför passivt
formulerade i programtillägget. Ministerrådet borde enligt utskottet utar-
beta ett mer sammanhängande program för nordiskt samarbete kring skyd-
det av skogarna mot föroreningar och andra miljöhot. Detta borde ingå som
ett självständigt tillägg till programmet.

Det påpekades även att sammanhangen mellan det existerande program-
met och tillägget inte belysts tillräckligt vad beträffade prioriteringar och

budget. Det framgick inte av förslaget om de extramedel om 2 milj DKK
som skulle krävas för att genomföra programmet var säkrade i den nordiska
budgeten. Inte heller lämnades uppgifter om hur den nationella finansiering
som nämnts var säkrad.

Utskottet konstaterade vidare att man inte på det föreliggande underlaget
hade möjlighet att ta ställning till de angivna prioriteringskriterierna för
olika aktiviteter. Det ansågs otillfredsställande att ministerrådet förelagt
Nordiska rådet samarbetsplaner och förslag utan att man samtidigt framlagt
ett klart finansierings- och prioriteringsunderlag. En sådan grund kunde ha
funnits med i ministerrådets redogörelse för det framtida nordiska samarbe-
tet, C2.

I medlemsförslaget om stöd till samarbete om ekologisk jordbruksproduktion
ville förslagsställarna att det skulle upprättas ett nordiskt samarbetsorgan för
ekologisk jordbruksproduktion samt att det nordiska samarbetet mellan
forskare, rådgivare, odlare och studenter inom det ekologiska jordbruket
skulle stärkas. Man föreslog även att de nordiska ekologiska föreningarnas
samarbete (Nordisk-IFOAM) skulle stärkas i syfte att harmonisera regler,
kontroll och märkning inom Norden och gentemot tredjeland (IFOAM).
Slutligen ville förslagsställarna att ett nordiskt forskningsprogram om ekolo-
giskt jordbruk skulle startas för att stärka kunskapsunderlaget samt att mi-
nisterrådet skulle genomföra en analys av möjligheterna att upprätta ett nor-
diskt center för samarbete om forskning och utveckling av ekologiskt jord-
bruk.

Ekonomiska utskottet behandlade detta förslag i samband med minister-
rådsförslaget om ett tillägg till handlingsprogrammet på jord- och skogs-
bruksområdet.

Det generella önskemålet om att stärka det nordiska samarbetet om ut-
veckling av ekologiskt jordbruk kunde utskottet instämma i men man fann i
likhet med många remissinstanser att det inte fanns något behov av att upp-
rätta nya organ på området.

I ministerrådsförslaget om ett tilläggsprogram saknades förslag om ekolo-
giskt jordbruk både vad gällde det praktiska samarbetet och forskningen.
Detta ansåg utskottet vara en brist och tilläggsprogrammet borde därför byg-
gas ut så att det även skulle omfatta problemen kring ekologiskt jordbruk.

Utskottet instämde således i förslaget om en utbyggnad av samarbetet
mellan forskare, rådgivare och studerande inom ekologiskt jordbruk. Även
samarbetet mellan myndigheter och de nordiska ekologiska föreningarna
borde byggas ut. Ministerrådet borde överväga att upprätta ett kontaktorgan
för dessa organisationer. Utskottet ansåg vidare att ministerrådet i möjli-
gaste mån borde inarbeta forskningsaktiviteter om ekologiskt jordbruk i de
existerande forskningsprogrammen.

Vid sessionsdebatten framhöll trafik- och lantbruksminister Steingrimur
Sigfusson som var ministerrådets talesman att den utvärdering av handlings-
programmet från 1985 som gjorts visat att utgångspunkterna för det nordiska
samarbetet på detta område var aktuella och att programmet även fortsätt-
ningsvis skulle vara förankrat i nationella prioriteringar.

Beträffande budgeten hävdade Sigfusson att ministerrådet bedömt att de

Redog. 1990/91:4

flesta nya element i handlingsprogrammet skulle kunna genomföras inom en
årlig budgetram som skulle ökas med 2 milj kr. Vid utarbetandet av budge-
ten för 1990 hade emellertid tillägget till handlingsprogram ännu inte varit
färdigt. Detta hade medfört att sektorbudgeten för 1990 inte fått den ökning
som föreslagits i själva programmet. Beträffande finansieringen för 1991 och
framåt skulle detta diskuteras i samband med de årliga budgetbehandling-
arna.

Krister Skånberg talade för miljöpartiet de grönas medlemsförslag och
hävdade att verkligheten visat att ekologiska metoder i jordbruk och skogs-
bruk behövs. Verkligheten hade tyvärr även visat att forskning och utveck-
ling inom dessa områden inte fått de ekonomiska resurser som behövs. Ett
nordiskt samarbetsorgan för ekologiskt skogsbruk och jordbruk skulle där-
för vara nödvändigt.

Efter avslutad debatt antog Nordiska rådet på förslag av ekonomiska ut-
skottet följande rekommendationer.

Nr 3 med 60 röster. En medlem avstod från att rösta.

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet

att anta ett tillägg till nordiska handlingsprogrammet på jord- och skogs-
bruksområdet på basis av ministerrådsförslag B 101/e och med hänsyn till
utskottets synpunkter, samt

att låta detta godkännande bygga på en i C2/1990 angiven finansieringsplan.

Nr 4 med 62 röster. En medlem avstod från att rösta.

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet

att stärka det nordiska samarbetet och utväxlingen av information mellan
forskare, rådgivare, odlare, myndigheter och studenter inom det ekologiska
jordbruket, och

att stärka de nordiska ekologiska föreningarnas samarbete med nordiska
myndigheter i samband med harmoniering av regler, kontroll och märkning
i relation till ekologisk jordbruksproduktion.

Miljöfinansieringsbolag och projektinvesteringslån

I ett ministerrådsförslag föreslogs upprättandet av ett nordiskt miljöinveste-
ringsbolag för investeringar av nordiskt miljöintresse i första hand i DDR,
Polen, Sovjetunionen, Tjeckoslovakien och Ungern. Bolaget skulle genom
aktieteckning, lån och garantier finansiera företag i de östeuropeiska län-
derna, som i samarbete med nordiska företag gjorde investeringar för att till-
verka miljöutrustning eller utnyttjade miljöteknologi. Bolaget skulle bedri-
vas affärsmässigt och det var inte fråga om någon fond som skulle ge bidrag.

Bakgrunden till förslaget var att det fanns ett stort behov av och planer
på miljöinvesteringar i Östeuropa samtidigt som luft- och vattenföroreningar
med ursprung i de östeuropeiska länderna påverkar miljön i Norden. Inve-
steringar som leder till minskade utsläpp ansågs vara av gemensamt intresse
för såväl de nordiska som de östeuropeiska länderna. Nordiska företag
skulle kunna erbjuda såväl utrustning som nödvändig teknologi för sådana

Redog. 1990/91:4

miljöinvesteringar. De östeuropeiska länderna ansågs inte i gällande ekono-
miska läge ha möjlighet att göra miljöinvesteringar med import av västlig
teknologi i någon större utsträckning. Miljöinvesteringsbolaget skulle därför
kunna medverka till att utveckla dessa länders egen produktion av utrust-
ning och tjänster för miljöinvesteringar.

Bolaget föreslogs få ett grundkapital om 36 miljoner SDR (särskilda drag-
ningsrätter) eller ca 300 miljoner kr under en sexårsperiod. Ministerrådets
förslag innebar en överenskommelse mellan de nordiska länderna om att
upprätta detta bolag och även förslag till stadgar för verksamheten. Bolagets
administration skulle skötas av Nordiska investeringsbanken.

Ekonomiska utskottet tillstyrkte förslaget om ett miljöinvesteringsbolag
även om man ansåg det vara svårt att förutse effekterna på de nordiska län-
dernas miljö. Utskottet förordade en snabb godkännandeprocedur i de nor-
diska länderna så att bolaget skulle kunna börja sin verksamhet under första
halvåret 1990. Beträffande bolagets kapital utgick utskottet från att medlen
skulle tillskjutas av de enskilda länderna och inte tas från den gemensamma
nordiska budgeten. Denna fråga borde vara avklarad i de enskilda länderna
så att detta inte skulle ge upphov till försening.

Nordiska investeringsbankens projektinvesteringslån etablerades som en för-
söksverksamhet 1982 och har därefter snabbt utvecklats. Lån ges till nordisk
projektexport huvudsakligen till utvecklingsländer och statshandelsländer.
Lånen ges på bankmässiga villkor till länder som är kreditvärdiga och till
projekt av nordiskt intresse.

I ett ministerrådsförslag föreslogs en höjning av utlåningsramen för Nor-
diska Investeringsbankens projektinvesteringslån. Investeringsbanken hade
föreslagit att utlåningsramen skulle höjas med 700 miljoner SDR till 1 400
miljoner SDR. Detta kunde inte ministerrådet främst på grund av motstånd
från norska regeringen gå med på. Man lyckades dock slutligen ena sig om
ett förslag om höjning med 300 miljoner SDR.

Ekonomiska utskottet konstaterade i sitt betänkande att projektinveste-
ringslånen bidragit till att främja nordisk ekonomisk utveckling. Låneord-
ningen ansågs ha ökat samarbetet mellan nordiska företag och tillgodosett
export av miljöteknologi till Östeuropa. Man var tillfreds med att ministerrå-
det slutligen beslutat lägga fram ett förslag som skulle säkra en fortsatt akti-
vitet för projektinvesteringslånen. Utskottet konstaterade dock att förslaget
var ett minimiförslag som skulle avhjälpa den akuta krisen. Man kritiserade
att något långsiktigt perspektiv för lånens roll i det nordiska och europeiska
samarbetet inte fanns med.

Tillsammans med de nya aktiviteterna i Nordiska utvecklingsfonden och i
förhållande till Östeuropa ansåg utskottet att den föreslagna ramen endast
skulle hålla i två år och att man därefter måste ta ställning till en ny höjning
av beloppsramen. Denna politik från ministerrådets sida ansågs medverka
till att skapa osäkerhet om projektinvesteringslånens framtid. Utskottet ef-
terlyste här en förklaring.

Ekonomiska utskottets generella ståndpunkt var att Nordiska investe-
ringsbanken vid projektinvesteringslånen borde kunna utnyttja sin speciella
ställning och sin expertis i förhållande till Östeuropa också i de kommande
årens ekonomiska utvecklingsprogram.

Redog. 1990/91:4

Utskottets talesman Marianne Jelved, Danmark, uttryckte i sessionsde-
batten utskottets glädje över att ministerrådet på ett konkret sätt följt upp
Nordiska rådets önskemål från föregående år. Dessa hade sitt ursprung i ut-
skottets behandling av ministerrådets arbetsprogram ”Norden i Europa” och
rekommendationen om överföring av miljöteknologi till länder utanför Nor-
den.

Ministerrådets talesman samarbetsminister Tarja Halonen, Finland, an-
förde att det framlagda förslaget om ökad ram för projektinvesteringslånen
var en kompromiss. Hon menade dock att förutsättningar skapats inte bara
för en fortsatt expansion av Nordiska investeringsbankens verksamhet utan
även för ett väsentligt nordiskt bidrag till det förnyelsearbete som inletts i
Östeuropa.

En stor del av den efterföljande debatten kom att handla om huruvida höj-
ningen av låneramen för projektinvesteringslånen skulle ha varit 700 miljo-
ner SDR som var det ursprungliga förslaget eller 300 miljoner SDR som mi-
nisterrådet föreslagit. Gro Harlem Brundtland, Norge, hävdade att det lägre
beloppet var en onödig mellanstation och att rådet snart skulle behöva
komma tillbaka till saken för att säkra de viktiga ändamål som projektinves-
teringslånen innebar för nordiskt näringsliv och nordiskt samarbete. Lars P
Gammelgaard, Danmark, menade att det var bra att Norden gjorde en mil-
jöinsats för Östeuropa, men att det måste finnas gränser för hur mycket man
kunde öka låneramarna för projektinvesteringslånen. För hans del gick
denna gräns vid de 1 000 miljoner SDR som skulle bli resultatet av höjningen
med 300 miljoner SDR.

Efter avslutad debatt antog Nordiska rådet på förslag av ekonomiska utskot-
tet följande rekommendationer.

Nr 5 med 60 röster mot 1.

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet och de nordiska län-
dernas regeringar

att anta förslaget till nordiskt miljöfinansieringsbolag mot bakgrund av vad
som anges i ministerrådsförslaget B 107/e,

att genomföra den nationella godkännandeproceduren när det gäller avtalet
om nordiskt miljöfinansieringsbolag samt

att snarast möjligt påbörja bolagets verksamhet.

Nr 6 med 70 röster mot 2.

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet och de nordiska län-
dernas regeringar

att höja beloppsramen för Nordiska Investeringsbankens projektinveste-
ringslån med minst 300 milj SDR.

Kärnvapenfri zon i Norden

I ett medlemsförslag uppmanade förslagsställarna ministerrådet att tillsätta
en parlamentarisk nordisk kommission för att belysa frågan om en kärnva-
penfri zon i Norden. Förslagsställarna hänvisade till att de nordiska länder-

Redog. 1990/91:4

nas regeringar i mars 1987 tillsatt en s.k. samnordisk ämbetsmannagrupp för Redog. 1990/91:4
att belysa olika aspekter på frågan om en kärnvapenfri zon i Norden. Mycket
litet information om vad som hänt i denna grupp hade dock kommit ut och
förslagsställarna ansåg därför att en parlamentarisk grupp borde tillsättas.

Ekonomiska utskottet konstaterade i sitt betänkande att man tidigare be-
handlat förslag om att göra Norden till en kärnvapenfri zon. Det hade vid
dessa tillfällen inte funnits intresse att bryta den mångåriga praxis att frågor
av denna karaktär inte skulle behandlas i Nordiska rådet. Utskottet konsta-
terade vidare att det fanns en parlamentarisk grupp som arbetar med frågan.
Gruppen tillsattes 1985 och var öppen för alla partier som är representerade
i de nordiska ländernas parlament.

Mot den bakgrunden var det ekonomiska utskottets uppfattning att arbe-
tet med att göra Norden till en kärnvapenfri zon borde ske inom den parla-
mentariska gruppen och i utrikesministeriernas regi. Nordiska rådet borde
hålla fast vid sin tidigare praxis att inte ta ställning till frågor av säkerhetspo-
litisk karaktär.

Ekonomiska utskottet föreslog därför att Nordiska rådet inte skulle företa
sig något i anledning av medlemsförslaget.

Vid sessionsdebatten försvarade Krister Skånberg medlemsförslaget som
var framlagt av miljöpartiet de gröna. Han menade att en kärnvapenfri zon
skulle innebära att man skulle minska eller undanröja riskerna för ett kärn-
vapenkrig. Upprättandet av zonen borde också kunna ses som ett regionalt
och temporärt steg mot ett större nedrustningsmål. Skånberg yrkade därför
bifall till medlemsförslaget i sin helhet.

Ingen av de övriga talarna instämde i Skånbergs förslag. Gunnar Björk
hänvisade till att man inom Nordiska rådet dittills avstått från att fatta beslut
i frågor av denna karaktär och enligt hans mening borde detta även gälla
fortsättningsvis.

Efter avslutad debatt företogs votering vilken slutade med att utskottets
förslag antogs med 69 röster mot 1. Två medlemmar avstod från att rösta.

Fiske

I ett medlemsförslag om fiskbeståndet hänvisade förslagsställarna till att rå-
det 1989 behandlat ett ministerrådsförslag på fiskeriområdet. Man föreslog
nu att detta program skulle kompletteras med den klara målsättningen att
de naturliga bestånden skulle bevaras och att fiskodling aldrig skulle kunna
ses som en ersättning för dessa naturliga bestånd.

För att få en heltäckande ekologisk grund för programmet vore det enligt
förslagsställarna av värde att få det klart deklarerat att det naturliga fiskbe-
ståndet måste värnas genom att fiske endast får ske inom vad som är biolo-
giskt möjligt för att beståndet skall fortleva.

Ekonomiska utskottet konstaterade i sitt betänkande att det i den ekono-
miska handlingsplanen fanns ett treårigt projekt om en utredning av havens
biologiska resurser. Utskottet hänvisade även till den nordiska handlingspla-
nen mot föroreningar av den marina miljön.

Utskottet redovisade att man inte ansett fiskodling som en ersättning för
de naturliga fiskbestånden. Fiskodling borde enligt utskottet anses som ett

led i produktutvecklingen och som ett komplement till utvecklingen inom
fiskerinäringen. Man såg det vidare inte som sin uppgift att peka ut vilka
konkreta åtgärder som borde användas i olika situationer för att styra fisket.

Ministerrådsförslaget om nordiskt samarbete på fiskeriområdet skulle en-
ligt utskottet mer ändamålsenligt än medlemsförslaget täcka de målsätt-
ningar som borde gälla för de kommande årens fiskerisamarbete. Man fann
därför inte några behov för ändringar i programmet.

Med hänvisning till detta föreslog ekonomiska utskottet att Nordiska rå-
det inte skulle företa sig något i anledning av förslaget.

Vid behandlingen av förslaget vid sessionen redovisade Krister Skånberg
att man från miljöpartiet de gröna inte var helt tillfreds med utskottets för-
slag. Man stod fast vid sina ståndpunkter i medlemsförslaget men avstod från
att begära votering.

Rådet beslutade därefter i enlighet med utskottets förslag.

Norden i Europa

I ett meddelande över rekommendation nr 45/1989/e hade ministerrådet re-
dovisat arbetet med uppföljningen av arbetsprogrammet Norden i Europa.
Rapporten innehöll dels en översikt över den senaste utvecklingen på nor-
diskt och europeiskt plan, dels en redogörelse för de framsteg och resultat
som uppnåtts de senaste sex månaderna. Slutligen innehöll rapporten även
en uppdatering av programmet i form av en rad kompletterande punkter
vilka avspeglade nya initiativ och målsättningar för ministerrådet.

Ekonomiska utskottet ansåg inte att rapporten svarade mot de krav man
haft på en revidering av handlingsprogrammet. Detta var dock acceptabelt
med tanke på tidsaspekten men utskottet förväntade sig en reviderad version
av programmet till den 1 juni 1990.

Utskottet fann i övrigt att rapporten återspeglade att arbetet var i gång på
alla områden och att detta arbete hade hög prioritet. Redovisningen av de
nya initiativ som tagits i förhållande till utvecklingen i Östeuropa fann ut-
skottet tillfredsställande men ansåg att de kunde byggas ut ytterligare i det
reviderade program som skulle läggas fram till sommaren.

Vid behandlingen under sessionen ansåg ekonomiska utskottets talesman
Anders Talleraas, Norge, att arbetsprogrammet hade två dimensioner. För
det första skulle det utveckla de nordiska ländernas inre integration på en
rad områden. För det andra skulle det utgöra basen för gemensamma nor-
diska ståndpunkter i förhandlingarna om ökad integration i Europa. De nor-
diska ländernas ambitionsnivå borde i det sammanhanget inte vara lägre än
ambitionsnivån inom EG-länderna.

Statsrådet Anita Gradin menade att EFTA-EG-samarbetet skulle komma
att skära in i många av de traditionella kärnområdena i det nordiska samar-
betet. De nordiska länderna och den nordiska samarbetsapparaten skulle
här ha mycket att bidra med. På samma sätt skulle vi ha en hel del att hämta
i det som EG har åstadkommit i sitt samarbete.

Den verkliga utmaningen låg i frågorna: Vad gör vi med det nordiska sam-
arbetet i denna situation? Vad gör vi för att påverka andra EFTA-länder och
EG? Vad gör vi för att gå fram snabbare än ett kommande EES-avtal? Vad

Redog. 1990/91:4

gör vi i det nordiska samarbetet på områden som inte kommer att omfattas Redog. 1990/91:4
av avtalet? På vilka områden kan vi gå längre är EES-avtalet? Detta var en-
ligt Gradin kärnfrågorna i ministerrådets arbetsprogram ”Norden i Europa”.

Grethe Lundblad pekade i sitt anförande på det samarbete som sker kring
standardisering i EG. Hon menade att det var särskilt viktigt att säkerhets-
kraven för maskiner och annan utrustning fick en tillfredsställande utform-
ning och att de fackliga företrädarna gavs möjligheter att delta i detta arbete.

Statsrådet Mats Hellström redovisade i sitt inlägg en översiktlig beskriv-
ning av det pågående arbetet. Han menade att ministerrådet hade god styr-
fart men att det fanns områden där ministerrådet och ämbetsmannakommit-
téerna, förhoppningsvis i en dialog med rådet, måste arbeta hårdare och mer
intensivt än man gjort hittills.

Efter avslutad debatt beslutade rådet att lägga ministerrådets meddelande
till handlingarna i avvaktan på ett nytt meddelande till nästa ordinarie ses-
sion.

Frågor

Inom ekonomiska utskottets område ställdes 5 frågor:

till Sveriges regering (besvarad av statsrådet Rune Molin) angående avveck-
lingen av kärnkraften

till ministerrådet angående handikappades förhållanden i u-ländema (ställd

av Lena Öhrsvik)

till ministerrådet (besvarad av statsrådet Rune Molin) angående regionalt
högskole- och forskningssamarbete i Norden

till Norges regering angående gränspendlare (ställd av Elver Jonsson)

till ministerrådet angående etablerandet av ministerråd för utrikeshandels-
ministrama och biståndsministrarna (ställd av Karin Söder).

E.2.6 Budget- och kontrollutskottet

Budget- och kontrollutskottets arbete har till stor del inriktats på bud-
geten för 1990 och på budgetproceduren för det nordiska samarbetet.
Vidare har frågan om utskottets roll, sammansättning och arbetsfor-
mer upptagit utskottets tid. Den kontrollerande verksamheten har
omfattat Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information
(NORDINFO) och det nordiska samarbetet inom delar av konsu-
mentområdet.

Medlemmar och möten

Utskottet har under verksamhetsåret haft 14 medlemmar, 9 s k oavhängiga
medlemmar och ordförandena för de 5 fackutskotten. Vid 38:e sessionen be-
slöts en ändring av utskottets sammansättning innebärande att antalet med-
lemmar begränsades till de 9 förstnämnda. 81

6 Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 4

Svenska medlemmar i budget- och kontrollutskottet har varit Per Olof Hå-
kansson (s), kommunikationsutskottets ordförande Elver Jonsson (fp) och
Wiggo Komstedt (m). Utskottet i dess helhet har sedan 37:e sessionen hållit
fem möten. Dessutom har utskottets nio medlemmar hållit sju möten. Vid
38:e sessionen omvaldes Wiggo Komstedt till ordförande och Per Olof Hå-
kansson till vice ordförande i det omstrukturerade utskottet.

1990 års budget

Som framgått av redogörelsen under C biföll rådet vid sin 3:e extra session
Nordiska ministerrådets förslag till budget 1990.

Den 14 november 1989 fastställde ministerrådet budgeten, som uppgick
till 678 milj DKK.

Behandlade saker

Nordiska ministerrådets berättelse rörande det nordiska samarbetet (Cl)

Budget- och kontrollutskottet hade till behandling ministerrådets berättelse
rörande det nordiska samarbetet 1989 (Cl).

Enligt den nya ordning som tillämpats sedan ett år avgav budget- och kon-
trollutskottet ett samlat betänkande över C 1 med hänsynstagande till fack-
utskottens yttranden.

I betänkandet över C 1 föreslog utskottet rådet att rekommendera minis-
terrådet 1) att inhämta rådets synpunkter innan större omdisponeringar
inom redan fastställd budget genomfördes, 2) att eventuella förslag om ned-
läggningar eller sammanslagningar av nordiska institutioner överlämnades
till rådet för synpunkter innan definitiva beslut fattades, 3) att i det fortsatta
arbetet lägga vikt vid de synpunkter som budget- och kontrollutskottet samt
fackutskotten framfört, 4) att beakta de synpunkter och förslag som budget-
och kontrollutskottet framfört i redogörelsen för kontrolluppgifterna 1989
samt att rapportera till utskottet om vilka åtgärder som vidtagits.

Utskottet konstaterade i sitt betänkande med tillfredsställelse att minister-
rådet tagit initiativ till en kartläggning av långsiktiga budgetkonsekvenser för
att därigenom skapa bättre möjligheter för samarbetsministrarna att priori-
tera inom ramen för ministerrådets budget.

Utskottet var också tillfreds med att den nordiska budgeten under 1989
tillförts en del nya medel samt att överskottet från 1987 överförts till den
nordiska budgeten för kommande år. Utskottet hyste emellertid viss oro för
den framtida budgetutvecklingen då ministerrådet inte ville ge förhandsut-
fästelser om en automatisk realtillväxt av budgeten. Utskottet kritiserade att
nya högt prioriterade aktiviteter, t ex arbetsprogrammet ”Norden i Europa
1989-1992”, beräknades bli finansierade genom omdisponeringar i budge-
ten. Innan ministerrådet genomförde stora omdisponeringar inom ramen för
fastställd budget borde rådet först underrättas.

Löpande utvärderingar av de nordiska institutionerna och deras verksam-
het ansåg utskottet vara positivt liksom restriktivitet i fråga om att upprätta
nya institutioner. Utskottet kunde acceptera nedläggningar och samman-
slagningar av befintliga institutioner under förutsättning att det fanns klara

Redog. 1990/91:4

motiv härför. Ett förslag till nedläggning måste emellertid alltid föregås av
en grundlig utvärdering av institutionens verksamhet, dess betydelse för det
nordiska samarbetet, eventuellt andra finansieringskällor etc. Innan beslut
om förändringar av detta slag fattades borde rådet höras.

Detta var en fråga som med anledning av ett ämbetsmannaförslag om ned-
läggning av vissa nordiska institutioner engagerat många rådsmedlemmar.

Utskottet har under 1989 utövat sin kontrollerande funktion genom att
granska Nordiska samarbetsorganet för vetenskaplig information (NORD-
INFO) och det nordiska samarbetet inom delar av konsumentområdet. En
utförligare redogörelse för detta återfinns här nedan under rubriken Kon-
trolluppgifter. Utskottet föreslog att utskottets synpunkter rörande kontroll-
uppgifterna skulle beaktas av ministerrådet, som också ombads rapportera
till utskottet om sina åtgärder på området.

Juridiska utskottet uttalade i sitt yttrande till budget- och kontrollutskottet
över C 1 sin tillfredsställelse över att det nordiska samarbetet om flyktingpo-
litik och immigrationsfrågor nu syntes ha kommit in i etablerade former.

Såvitt gällde lagstiftningssamarbetet ansåg utskottet det angeläget att ar-
betet med utskottets förslag till ett moderniserat lagstiftningsprogram fort-
satte, likaså arbetet med frågor om ersättning för miljöskador och om för-
bättring av våldsoffrens ställning. När det gällde föräldraansvar pekade ut-
skottet särskilt på behovet av en utredning om möjligheterna för stöd från
samhällets sida till föräldrar och barn som efter separation bodde långt från
varandra.

Beträffande konsumentfrågorna föreslog utskottet att man skulle priori-
tera konsumentrepresentation i standardiseringsarbetet nationellt och i
CEN. På livsmedelsområdet var det viktigt att samarbetet fördes vidare vad
gällde kostförhållandena på sjukhus och andra offentliga institutioner samt
allergiproblem i relation till livsmedel.

Vad gällde jämställdhetsarbetet pekade utskottet bl a på att ministerrådet
fortsättningsvis skulle sträva efter att integrera jämställdhetsprojekt och -
aspekter i övriga samarbetssektorer inom ministerrådet. Vidare borde för-
slag läggas fram till ett nytt Nordisk Forum 1994 som en uppföljning av det
tidigare, som ägde rum i Oslo 1988 och som ansågs ha varit ett synnerligen
inspirerande projekt för det vidare nordiska jämställdhetsarbetet.

Kulturutskottet underströk i sitt yttrande över C 1 till budget- och kontrollut-
skottet behovet av ett nära samarbete rörande den samlade informations-
verksamheten i Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet, inte minst med
tanke på de utmaningar nordiskt samarbete stod inför med hänsyn till den
europeiska integrationsutvecklingen.

Utskottet uttalade sin tillfredsställelse över ministerrådets arbetsprogram
”Norden i Europa 1989-92”, men ansåg att de föreslagna projekten i pro-
grammet skulle i högre grad ha varit inriktade på det gemensamma kultur-
området, speciellt det allmänkulturella området.

En nordisk film- och TV-fond hade inrättats under 1989, något som ut-
skottet fann positivt. Utskottet efterlyste en organisation, som skulle tillgo-
dose de kulturpolitiska målsättningarna för det nordiska radio- och TV-
samarbetet.

Redog. 1990/91:4

Barn- och ungdomskulturen måste enligt utskottet värnas inom alla områ-
den av det nordiska kultursamarbetet. Nordiska ungdomskommitténs namn
borde ändras så att namnet även omfattade barn.

Såvitt gällde skolsamarbetet uttalade utskottet sin tillfredsställelse över att
ministerrådet tagit initiativ till att NORDPLUS-junior kommit i gång under
1989 och att medel avsatts för detta år. Projektet borde dock utbyggas ytterli-
gare under kommande år.

Under rubriken högre utbildning uppehöll sig utskottet vid NORDPLUS-
programmet, som påbörjades 1988 och väckt stort intresse både nordiskt och
internationellt. Programmet avsåg utbyte av lärare och elever inom den
högre utbildningen. Utskottet uppmanade nu ministerrådet att höja ambi-
tionsnivån för NORDPLUS, så att det skulle omfatta minst 3 000 studenter
årligen, och att företa nödvändiga åtgärder för att säkra nordisk tillgång till
EG-programmet ERASMUS.

Kommunikationsutskottet har under senare tid i hög grad inriktat sitt arbete
på trafiksäkerhetsområdet. I sitt yttrande över C 1 till budget- och kontroll-
utskottet underströk utskottet således att trafiksäkerhetsarbetet måste in-
tensifieras och prioriteras mycket högt i det nordiska samarbetet. Nordiska
trafiksäkerhetsrådet (NTR) skulle ges i uppdrag att för nordiska trafiksäker-
hetshandlingsplanens andra period (1991-93) utarbeta ett ambitiöst arbets-
program.

Utskottet betonade att om målsättningen om en fri nordisk transport-
marknad skulle bli verklighet före 1993, måste arbetet fortsätta med full in-
tensitet. Både charter- och den reguljära flygtrafiken skulle inkluderas i
detta arbete.

Utskottet upprepade tidigare anmodan till ministerrådet att verka för alla
trafikantgruppers mobilitet. Härmed avsågs förutom handikappade barn,
äldre, fotgängare och cyklister.

Ökade möjligheter för unga människor att resa i Norden togs på nytt upp
av utskottet, som förutsatte att ministerrådet i sitt fortsatta arbete skulle
verka för att en attraktiv ungdomsreseprodukt utvecklades. En sådan kunde
på sikt öka den internordiska turismen, öka kunskapen och förståelsen mel-
lan de nordiska folken och främja intresset för det nordiska samarbetet.

Social- och miljöutskottet erinrade i sitt yttrande till budget- och kontrollut-
skottet om de svaga gruppernas situation på arbetsmarknaden och noterade
att dessa grupper, även om de blivit färre, relativt sett nu fått en svårare si-
tuation med långtidsarbetslöshet och övergång till socialförsäkring (utför-
säkring). Ministerrådet borde därför genom en tvärfacklig insats ta upp pro-
blemkomplexet långvarig arbetslöshet- utförsäkring-långvarig socialhjälps-
tagare.

På miljöområdet noterade utskottet att Danmark, Finland, Norge och
Sverige i konsekvens med Världskommissionens rekommendationer hade
utarbetat nationella dokument över läget och planerna för uppföljning av
kommissionens rekommendationer. En motsvarande rapport ansåg utskot-
tet vara lämplig både för ministerrådets verksamhet och för den nationella
rapportering som rådet efterlyst i rekommendation nr 22/1988 om årlig lä-
gesrapport om miljöpolitik. Utskottet framhöll att det var ett gemensamt

Redog. 1990/91:4

problem förde nordiska länderna att i tid identifiera framtida miljöhot. Möj- Redog. 1990/91:4
ligheterna till samordning av olika forsknings- och undersökningsprojekt på
miljöområdet borde därför tas tillvara. Mätmetoder inom forskning och rap-
portering på miljöområdet borde förenhetligas inom Norden.

Utskottet efterlyste även en samordning med arbetsmiljöområdet beträf-
fande det arbete som utfördes rörande bullers effekter på människan.

Ekonomiska utskottet framhöll i sitt yttrande över C 1 att skattereformerna
spelade en viktig roll i den ekonomiska utvecklingen i Norden och i Nordens
förhållande till EG och att det därför var önskvärt att reformerna dryftades
och såvitt möjligt koordinerades mellan länderna och på politisk nivå i minis-
terrådet. Vidare påpekade utskottet att internationaliseringen av ekonomin
torde leda till en mera likartad ekonomisk politik i länderna och att det
kunde antas att de nordiska länderna skulle förbättra ingångsläget i denna
nya situation genom en högre grad av samarbete.

Utskottet ställde sig positivt till ministerrådets målsättning mot en mera
långsiktig styrning och prioritering av budgeten, men ansåg att ministerrådet
sedan länge borde ha genomfört sådana analyser och överväganden som
gjort det möjligt att utforma ett planeringsdokument (C 2) som underlag för
en politisk diskussion i Nordiska rådet rörande kommande års nordiska sam-
arbete.

Kritik riktades mot ministerrådets beslut att inte utarbeta fler ekonomiska
handlingsplaner efter ”Norden i växt” och ”Ett starkare Norden”. Utskottet
pekade på vissa principer för utarbetande av en ny handlingsplan och förut-
satte att ministerrådet skulle involvera Nordiska rådet i den vidare diskussio-
nen om formerna för det framtida ekonomiska samarbetet.

Såvitt gällde industripolitiken ansåg utskottet att den dialog som minister-
rådet inlett med näringslivet om förbättring av ”miljöindustrins” konkur-
rensförmåga borde fortsätta och leda till konkreta resultat. Existerande nor-
diska institutioner på området (NIB, Industrifonden, NOPEF, Nordtest,
NDF) skulle användas för detta arbete.

Utskottet hade försökt få till stånd en politisk dialog med ministerrådet
om energisamarbetet, men detta hade inte lyckats. Nu underströk utskottet
att ministerrådet skulle formulera sina förslag i en sådan form att en politisk
diskussion i de nordiska samarbetsorganen blev möjlig.

Slutligen underströk utskottet att de kontrollerande myndigheterna, t ex
på jordbruksområdet, borde styras mera målmedvetet med utgångspunkt i
samarbetsprogrammet för avskaffande av tekniska handelshinder. Program-
met borde utvecklas, de nödvändiga politiska verktygen skapas och arbetet
avstämmas med motsvarande arbete i EG.

En nyhet för årets session var att behandlingen i plenarförsamlingen av C 1
och C 2 skedde under en gemensam punkt. Debatten kom huvudsakligen att
röra sig kring C 2, alltså om planerna för det nordiska samarbetet. Mera
därom nedan.

Per Olof Håkansson var utskottets talesman för C 1 och berörde i sitt in-
lägg några huvudfrågor, som tagits upp i budget- och kontrollutskottets be-
tänkande. Kontrolluppgifterna hade i stort skötts bra av ministerrådet, men
på några punkter var utskottet mycket kritiskt och det gällde förslaget till 85

7 Riksdagen 1990/91. 2 saml. Nr 4

sammanslagning och nedläggning av vissa nordiska institutioner. Här efter- Redog. 1990/91:4
lystes motiv för detta.

Utskottet var inte övertygat om att det nordiska samarbetet blev bättre,
effektivare och billigare bara för att man flyttade kostnadsbärare från verk-
samheter inom Nordiska rådet till verksamheter utanför detta. Innan minis-
terrådet fattade definitivt beslut om nedläggning eller sammanslagning,
borde alltid rådets synpunkter inhämtas. Per Olof Håkansson framhöll vi-
dare att utskottet med spänning såg fram emot de resultat som den föränd-
rade budgetproceduren nu skulle medföra. Ministerrådet hade här en avgö-
rande roll.

Efter avslutad debatt antog rådet budget- och kontrollutskottets förslag
till yttrande (nr 1) med 68 röster mot 2.

Nordiska ministerrådets redogörelse om planerna för det nordiska
samarbetet (C 2)

Budget- och kontrollutskottet återkom i sitt betänkande till tidigare utta-
lande om C 2-dokumentet som ett reellt planeringsdokument för det nor-
diska samarbetet i form av en långtidsbudget med klara ramar och priorite-
ringar för de närmaste åren.

Rådets samtliga utskott hade varit skarpt kritiska till C 2/1990 och presi-
diet hade därför begärt komplettering från ministerrådet. Denna hade dock
inte skilt sig nämnvärt från huvuddokumentet, vilket gav anledning till ytter-
ligare kritik. Utskottet underströk att ministerrådet skulle arbeta för en
långsiktig prioritering och budgetplanering av det nordiska samarbetet.
Budgetproceduren i vid bemärkelse borde snarast bli föremål för en gemen-
sam diskussion mellan rådet och ministerrådet.

Utskottet framhöll här liksom vid behandlingen av C 1 att rådet skulle ges
tillfälle att yttra sig över förslag till nedläggningar eller sammanslagningar av
institutioner innan definitiva beslut fattades. Detsamma skulle även gälla för
andra större omdisponeringar inom ramen för den fastställda budgeten.

Vidare ansåg utskottet att ministerrådet skulle arbeta för att nya hand-
lingsplaner och -program skulle innehålla klara kostnads-, finansierings- och
tidsplaner.

Såvitt gällde prioritering av fackutskottens områden ansåg utskottet att
ministerrådet under de närmaste åren fortsatt budgetmässigt skulle priori-
tera kulturområdet, forskning och utveckling, miljö i vid bemärkelse, trafik-
säkerhet samt Europaprogrammet.

Mot utskottets förslag till yttrande i den del det avsåg kritik mot minister-
rådet rörande omdisponeringar inom budgetens ramar (p. 5) och fackutskot-
tens prioriteringar (p. 7) reserverade sig en medlem.

Som ovan nämnts fördes en samlad debatt i plenarförsamlingen om C 1 och

C 2.

Wiggo Komstedt, utskottets talesman beträffande C2, underströk utskot-
tets kritik mot ministerrådet och framhöll att ett godtagbart budget- och pla-
neringsdokument skulle vara framåtriktat och innehålla de övergripande
prioriteringarna för åren närmast efter budgetåret, liksom kostnads- och

tidsplaner samt uppgifter om hur finansieringen skulle ske. Fanns det allvar
och realitet i ministerrådets uttalande om att diskutera budgetproceduren
med rådet, var det, ansåg Wiggo Komstedt, möjligt att komma fram till en
lösning, som kunde accepteras av båda parter.

Ministerrådets talesman Julius Sölnes, Island, noterade att det i stort före-
låg enighet mellan råd och ministerråd när det gällde huvudlinjerna för det
nordiska samarbetet såsom det presenterats i C 1. Den kritik som riktades
mot C 2 hade dock ministerrådet svårigheter att förstå. Någon realtillväxt i
den nordiska budgeten torde inte vara aktuell under de närmaste åren, efter-
som flertalet länder levde under ekonomiskt strama förhållanden. Däremot
kunde en omfördelning av resurserna göras med satsningar på väl under-
byggda projekt, som skulle vara tidsbegränsade och således inte perma-
nenta.

Minister Sölnes uppehöll sig till stor del vid betydelsen av prioriteringar
inom den nordiska budgeten. Den hårda prioritering som måste företas un-
der kommande år måste också avse de nordiska institutionerna, som omfat-
tade ca 40 % av budgeten. Här bemöttes således den kritik som riktats mot
ministerrådet med anledning av förslag om nedläggning av vissa nordiska in-
stitutioner.

Ministerrådets talesman betonade att rådet och ministerrådet måste enas
om klara och tydliga prioriteringar i samarbetet. Vid studium av budget- och
kontrollutskottets förslag till prioriteringar kunde man fråga sig vad det var
som utskottet inte prioriterade.

Olle Östrand presenterade Nordens fackliga samorganisations program
om utveckling av de nordiska transporterna genom en effektiv infrastruktur.
Programmet hade överlämnats till ministerrådet. Olle Östrand uppmanade
ministerrådet att ta det ambitiösa programmet på allvar.

Lahja Exner instämde i synpunkter som framförts om ett nytt Nordisk Fo-
rum 1994 som en uppföljning av det tidigare som hölls i Oslo 1988 och som
var ett utomordentligt arrangemang för nordiska kvinnor att samlas kring.
Det var viktigt att rådet och ministerrådet drev jämställdhetsfrågorna med
inlevelse och allvar.

Rådet antog efter avslutad diskussion budget- och kontrollutskottets för-
slag till yttrande (nr 2) med undantag för punkterna 5 och 7 med 72 röster.
En medlem avstod från att rösta. Punkterna 5 och 7 antogs med 72 röster
mot 3.

Kontrolluppgifter

Budget- och kontrollutskottet har bl a till uppgift att ”utöva rådets kontrolle-
rande uppgifter rörande Nordiska ministerrådet och nordiska institutioner,
som finansierar sin verksamhet över ministerrådets budget samt vidare kon-
trollera godkända årsräkenskaper och revisionsberättelser”.

Utskottet hade bl a behandlat bokslut och revisionsberättelse över minis-
terrådets budget för 1988. Utskottet beslöt att i brev till ministerrådet fram-
föra en del frågor och synpunkter kring dispositionsanslag, projektöversik-
ter samt verksamhetsberättelser från institutioner.

Två olika granskningsuppgifter hade under året genomförts i utskottets regi.

Redog. 1990/91:4

Den ena avsåg en utvärdering av verksamheten vid Nordiska samarbetsorga-
net för vetenskaplig information (NORDINFO).

Arbetet hade bedrivits av en särskild utredare genom studier av dokumen-
tation kring verksamheten samt genom intervjuer med producenter och kon-
sumenter av vetenskaplig information. Rapporten utmynnade i en del för-
slag till förändringar.

Den andra granskningsuppgiften omfattade en granskning av det nordiska
samarbetet inom delar av konsumentrådet. Även här hade en särskild utre-
dare tillkallats. Uppdraget var att undersöka vilka nordiska projekt som ge-
nomförts av ämbetsmannakommittéer och liknande inom konsumentområ-
det, vilka resultat man nått fram till och hur resultaten används i praktiken
samt om resultaten når ut till en bredare krets.

NORDINFO har som ändamål att främja nordiskt samarbete rörande
forskningsbiblioteksväsendet samt vetenskaplig information och dokumen-
tation.

Budget- och kontrollutskottet instämde i utredarens uppfattning om att
informationsverksamheten borde breddas och att NORDINFO borde sträva
efter att nå nya målgrupper. Utskottet motsatte sig däremot f n förslaget om
en utökning av verksamheten. NORDINFO ansågs vara en väl fungerande
institution, som på ett effektivt sätt tillvaratog ålagda uppgifter och som även
lyckats anpassa verksamheten till omvärldens förändrade krav. Utskottet
fann inte skäl för att här framlägga några förslag.

Vad gällde utvärdering av samarbetet inom standardisering på konsumentom-
rådet föreslog utskottet ministerrådet att i stället för att använda tillgängliga
resurser till projektverksamhet stärka sin roll som ”kommunikationscenter”
i det nordiska samarbetet genom att i högre grad än tidigare avsätta resurser
till konsumentrepresentanternas aktiva deltagande i det konkreta standardi-
seringsarbetet nationellt och i CEN (den europeiska standardiseringsorgani-
sationen).

Utskottet redovisade i sitt betänkande över C 1 sina synpunkter och för-
slag med anledning av 1989 års kontrolluppgifter.

E.2.7 Redaktionskommittén för Nordisk Kontakt

Svenska medlemmar i redaktionskommittén för tidskriften Nordisk Kontakt
har varit Per Olof Håkansson (s) och Hans Nyhage (m).

Redaktionskommittén har haft tre möten under perioden: den 29 januari
1990 i Stockholm, 25 februari 1990 i Reykjavik och 2 mars 1990 i Reykjavik.

Arbetet med att renodla redaktionskommitténs ansvarsområde och upp-
gifter, sett i förhållande till andra rådsorgan, har fortsatt. Redaktionskom-
mitténs förslag till nya regler har varit föremål för en pressrättslig granskning
varefter ärendet av presidiet sänts på remiss till de nationella delegatio-
nerna.

Försöksutgivningen med månatliga utgåvor och 4 specialnummer per år
skall utvärderas under hösten 1990. Den ordinarie utgivningen består av 17
nummer per år, utgivna under parlamentens arbetsperioder.

Från den 1 januari 1990 har delegationen engagerat redaktör Hans Norr-
bom för uppdraget som svensk redaktör för Nordisk Kontakt.

Redog. 1990/91:4

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris

Vid en högtidlighet den 28 februari 1990 på Reykjaviks stadsteater utdelades
Nordiska rådets litteraturpris och musikpris om 150 000 DKK vardera. Till
litteraturpriset hade bedömningskommittén nominerat följande verk:

Redog. 1990/91:4

DANMARK	Peer Hultberg Henrik Nordbrandt	Praeludier, roman Vandspejlet, dikter
FINLAND	Rosa Liksom Solveig von Schoultz	Station Gagarin, prosa Ett sätt att räkna tiden, dikt- samling
ISLAND	Svava Jakovsdöttir Matthias Johannessen	Gunnladar saga, roman Dagur af degi, diktsamling
NORGE	Tor Åge Bringsvaerd	Gobi Djevelens skinn og ben, roman
	Bergljot Hobaek Haff	Den guddommelige tragedie, roman
SVERIGE	Ragnar Thoursie Tomas Tranströmer	Kråkorna skrattar, dikter För levande och döda, dikter

Bedömningskommittén för det samiska språkområdet hade till pristagare
nominerat

Nils-Aslak Valkeapää med verket Beaivi, åhcäzan (Solen, min far).

Litteraturpriset tilldelades den svenske författaren Tomas Tranströmer för
diktsamlingen ”För levande och döda” med följande motivering: ”På ett
poetiskt förtätat språk och i en vision av världens enhet synliggör han tillva-
rons dolda dimensioner och människans oändliga resurser”.

Musikpriset utdelas fr o m 1990 varje år och går vart annat år till en nu le-
vande kompositör, vart annat år till en större eller mindre ensemble eller
enskild musikutövare. Det sistnämnda är nytt jämfört med tidigare, då en-
dast kompositörer kunde komma i fråga.

Till musikpriset hade följande kompositioner nominerats:

DANMARK

Ib Nörholm

Palle Mikkelborg

Ekliptiske Instinkter, Sym-
foni nr 7

Aura

FINLAND

Paavo Heininen

Jukka Tiensuu

Silkkirumpu, op 45

Tokko

ISLAND

Karolina Eiriksdottir

Leifur Thorarinsson

Någon har jag sett

STYR

NORGE

Arne Nordheim

Olav Anton Thommessen

Magma

Gjennom prisme

SVERIGE

Daniel Börtz

Lars Ekström

Sinfonianr7 Redog. 1990/91:4

Un soup de des jamais n’abo-
lira la hazard

Nordiska musikkommittén utsåg den norske tonsättaren Olav Anton Thom-
messen till pristagare med ovan nämnda verk. Kommitténs motivering lyder:
”Gjennom prisme” speglar den tid vi lever i. Tonsättaren söker inte trygghet
i redan etablerade former eller i ett enhetligt tonspråk. Intryck från olika
musikkulturer och epoker är ett grundläggande material som omsmältes och
bildar en syntes.”

Rekommendationer och yttranden antagna vid

Nordiska rådets 38:e session

Rekommendationer

Nr II19901e Nordiskt samarbetsprogram för regionalpolitik 1990-1994 (B
100/e)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

at vedtage et samarbejdsprogram for regionalpolitik efter de retningslinier,
som fremgår af ministerrådsförslag B 100/e,

at i lpbet av programperioden forelaegge konkrete handlingsplaner vedr0-
rende a) graenseregionalt samarbejde, b) sektorsamarbejde, inklusive af-
klaring af disse planers finansiering for Nordisk Råd,

at forelaegge ministerrådets overvejelser og konklusioner vedrorende nor-
disk regionalpolitik i Europaperspektiv for Nordisk Råd senast på sessio-
nen i 1991, og

at tage hensyn til de synspunkter, som 0konomisk Udvalg i 0vrigt har frem-
f0rt i betaenkningen over ministerrådsförslaget.

Nr 2ll990le EG - Anpassning och regionalpolitik (A 888le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

at i arbejdet med opfplgningen af samarbejdsprogrammet om regionalpoli-
tik og i det europaeiske integrationsarbejde sikre, at de nordiske ländes
regionalpolitik udvikles og bliver effektiv.

Nr 3/1990/e Tillägg till nordiskt handlingsprogram på jord- och
skogsbruksområdet (B 101 le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

at vedtage et tillaegg til nordisk handlingsprogram på jord- og skovbrugsom-
rådet på basis af ministerrådsförslag B 101/e og under hensyn til udvalgets
synspunkter,

at lade denne vedtagelse bygge på en, i förbindelse med C 2/1990, afklaret
finansieringsplan.

Nr 4119901e Samarbete om ekologisk jordbruksproduktion (A 897le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd

at styrke det nordiske samarbejde og udvekslingen af information mellem
forskere, rådgivere, avlere, myndigheder og studenter inden for det 0ko-
logiske jordbrug, og

at styrke de nordiske, pkologiske foreningers samarbejde med nordiske
myndigheder i förbindelse med harmonisering af regler, kontrol og maerk-
ning i relation til pkologisk jordbrugsproduktion.

Nr 5119901e Nordiskt miljöfinansieringsbolag (B 107le)

Nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd og de nordiske ländes re-
geringer

at vedtage forslaget til Nordisk Miljpfinansieringsselskab på baggrund af
det i ministerrådsförslag B 107/e anfprte,

Redog. 1990/91:4

Bilaga

at gennemf0re den nationale godkendelsesprocedure vedrprende aftalen
om Nordisk Miljpfinansieringsselskab, og

at ssette selskabet i virksomhed hurtigst muligt.

Nr 6/1990/e Förhöjd utlåningsram för nordiska investeringsbankens
projektinvesteringslån (B HOle)

nordisk Råd rekommanderer Nordisk Ministerråd og de nordiske ländes re-
geringer

at gennemfpre en forh0jelse af bel0bsrammen for Nordisk Investerings-
banks projektinvesteringslån på mindst 300 mill. SDR.

Nr 7U 990/j Internationellt samarbete för jämställdhet mellan kvinnor och
män (A 881 /j)

Nordisk Råd rekommanderer de nordiske lands regeringer

1. i fellesskap å gjdre en stprre innsats for å styrke likestillingsarbeidet i de
eksisterende saerorganisasjoner under FN, som f.eks. ILO, WHO,
UNESCO, UNICEF og FAO, med henblikk på å gjennomfpre en reel
likestilling i et raskere tempo enn i dag

2. å arbeide for en forsterkning av Kvinnekommissionens sekretariat i Wien

3. gjennom Nordisk Ministerråd innenfor rammene av C 1-dokumentet å
framlegge en årlig redegjörelse for det under punktene 1. og 2. nevnte
samarbeide

Nr 8/19901j Samnordisk vapenlagstiftning (A 899/j)

Nordisk Råd rekommenderer Nordisk Ministerråd å harmonisere de nor-
diske lands våpenlovgivning.

Nr 9/1990/k Ändring av överenskommelsen om Nordiska kulturfonden (B
102/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att fastställa änd-
ringar i Art. 2, 4, 7, 8, 9,10 och 18, samt i rubriken i överenskommelsen om
Nordiska kulturfonden i enlighet med ministerrådsförslag B 102/k och med
beaktande av de synpunkter som anförts av utskottet.

Nr 10/1990/k Handlingsprogram för språksamarbete 1990-1995, nordmäl
(B 103/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet

1. att fastställa ett handlingsprogram om språkligt samarbete i Norden i en-
lighet med ministerrådsförslag B 103/k och med beaktande av de syn-
punkter som anförts av kulturutskottet

2. att genomföra handlingsprogrammet under perioden 1990-1995 och att
härvid särskilt:

- eliminera befintliga hinder angående nordiskt TV- och radioprogram-
utbyte mellan de nordiska länderna

- utbygga utväxlingsprogram för elever och lärare inom Norden

- arbeta för att snarast säkra nordiska lektorattjänster inom Norden

- vidta åtgärder för att stärka de icke-skandinaviska språkens ställning
inom nordiskt samarbete

Redog. 1990/91:4

Bilaga

3. att utarbeta en tids- och finansieringsplan över handlingsprogrammets
förslag

Nr 11/1990/k Riktlinjer för Nordiska forskningspolitiska rådet (fpr) för
1990-1992 (B 108/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet

1. att lägga riktlinjerna för Nordiska forskningspolitiska rådet till grund för
arbetet under verksamhetsperioden 1990-1992, i enlighet med minister-
rådsförslag B 108/k och med beaktande av de synpunkter som anförts av
kulturutskottet och

2. att under den verksamhetsperiod riktlinjerna avser

- vidta åtgärder för att ytterligare stärka nordiskt samarbete inom det
internationella forskningssamarbetet

- stärka och utöka en systematiserad nordisk forskarutbildning och fors-
karrörlighet

- uppmana till ett ökat nordiskt samarbete inom forskningsområdet hu-
maniora och samhällskunskap

- inleda ett nordiskt samarbete mellan högskolor och näringsliv i form
av ett nordiskt COMETT-program

- koordinera information på det nordiska forskningssamarbetets om-
råde genom publicering av ett nordiskt nyhetsbrev

Nr 12/1990/k Nordisk arbetsmarknad för personer med högre utbildning
(B 109/k)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att ingå en
överenskommelse om nordisk arbetsmarknad för personer, som har genom-
gått en yrkeskompetensgivande, högre utbildning av minst tre års längd och
med beaktande av de synpunkter som anförts av kulturutskottet.

Nr 13/1990/k Nordisk kulturfestival 1992 (A 901/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet

a) att genomföra en nordisk kulturfestival år 1992 och i detta syfte nedsätta
en särskild nordisk arbetsgrupp som skall utreda festivalens praktiska
upplägg, ramar och innehåll med beaktande av förutsättningarna i ut-
skottets betänkande;

b) att avsätta projektmedel i den nordiska gemensamma budgeten för att
förbereda och genomföra festivalen, och att verka för att de nordiska län-
dernas regeringar på nationellt plan bidrar med medel till festivalen.

Nr 14/1990/k Nordiskt konst- och kulturcenter i Nuuk (A 908/k)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att utreda förutsätt-
ningarna för och finansieringsmöjligheten till upprättande av ett Nordiskt
konst- och kulturcenter i Nuuk samt för ändamålet framlägga ett konkret
förslag.

Redog. 1990/91:4

Bilaga

Nr 15/1990/k Tvärflyg i Mittnorden (A 905/t)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att skapa förutsätt-
ningar för att tvärflyg i Mittnorden upprättas genom:

- att tvärflyget jämställs med inrikesflyget sålunda att obehindrad trafik blir
möjlig mellan två orter i vart och ett av de berörda länderna

- att tvärflyget på rimliga villkor integreras med de nationella flygbolagens
verksamhet i Norden med avseende på handling, tidtabeller och boknings-
system.

Nr 16/1990/s Handlingsplan mot havsförorening (B 104/s, A 861 Is, A 874/s

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att fastställa en nor-
disk handlingsplan mot förorening av havet i enlighet med ministerrådsför-
slag B 104/S och de synpunkter som anförts av social- och miljöutskottet.
Därvid bör särskild hänsyn tas till slutdokumentet från Nordiska rådets in-
ternationella havsföroreningskonferens den 16-18 oktober 1989.

Nr 17/1990/s Handlingsplan mot luftförorening (B 106/s, A 873/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att fastställa en
handlingsplan mot luftföroreningar i enlighet med ministerrådsförslag B
106/S samt de synpunkter som anförts av social- och miljöutskottet.

Nr 18/1990/s Globalt miljösamarbete (B 106/s, A 873/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar

1) att inom FN arbeta för att generalförsamlingen antar en resolution att de
industrialiserade länderna inriktar en viss andel av sin BNP till globalt
miljösamarbete och

2) att inom FAO och UNEP arbeta för en global strategi för skogsvård, in-
nefattande avverkningsmetoder och skogsplantering.

Nr 19/1990/s Handlingsprogram för renare teknologi, avfall och
återanvändning (B 105/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att fastställa ett nor-
diskt handlingsprogram för renare teknologi, avfall och återanvändning i en-
lighet med ministerrådsförslag B 105/S och med beaktande av de synpunkter
som anförts av socialoch miljöutskottet.

Nr 20/1990/s Internationellt samarbete om export av avfall (A 859/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att tillse
att de nordiska länderna snarast ratificerar Baselkonventionen om kontroll
av gränsöverskridande transporter av miljöfarligt avfall samt arbetar för ett
protokoll om striktare regler för avfallsexport inom ramen för konventio-
nen.

Nr 21/1990/s Nätverk för renare teknologier (A 859/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att samordna de
nordiska ländernas deltagande i UNEPs kommande nätverk för renare tek-
nologier.

Redog. 1990/91:4

Bilaga

Nr 22/1990/s Åtgärder för att undvika oljekatastrofer (A 860/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att vidta
effektiva åtgärder för att undvika oljeskador vid fartygsolyckor, däribland
främjande av användning av dubbelbottnade tankfartyg vid oljetransporter,
särskilt med hänsyn till Östersjöområdets sårbara kuster och marina miljö.

Nr 23/19901s Internationellt samarbete mot oljeskador (A 860/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att utar-
beta en gemensam åtgärdsplan för att i internationella sjöfartssammanhang,
t ex IMO och MARPOL-konventionen, arbeta för att förebygga oljeskador
vid fartygsolyckor.

Nr 24/1990/s Luftföroreningsproblem på Nordkalotten (A 9061s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet att verka för att åt-
gärder för minskande av förorenande utsläpp i Kolaområdet vidtas inom ra-
men för föreslagna miljöfinansieringsordningar.

Nr 25/1990/s Samarbetsprogram för en bättre arbetsmiljö i Norden (B 99/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att med beaktande
av de synpunkter som framförts av Nordiska rådet fastställa ett samarbets-
program för en bättre arbetsmiljö i Norden i enlighet med framlagt minister-
rådsförslag samt att kontinuerligt och i fortlöpande kontakt med Nordiska
rådet och arbetsmarknadens parter vidareutveckla och fördjupa det nor-
diska arbetsmiljösamarbetet.

Nr 26/1990/s Telekommunikationer för handikappade (A 864/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att vidta åtgärder
som garanterar handikappade med behov av tjänster och utrustning via tele-
kommunikation generösa villkor samt att verka för att dessa behov beaktas
i det internationella samarbetet.

Nr 27/1990/s Forskningssamarbete om amalgam (A 868/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att genom Nordiska
nämnden för odontologisk materialprovning (NIOM) inom ramen för dess
ordinarie budget i samarbete med nordiska forskningsinstitutioner och me-
dicinsk expertis utföra ett forskningsprojekt om amalgam och andra tandfyll-
nadsmaterial.

Nr 2811990/s Ratificering av FNs barnkonvention (A 891/s)

Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar att ratifi-
cera FNs barnkonvention och arbeta för att alla länder ratificerar den.

Nr 29/1990/s Åtgärdsplan för uppföljning av FNs barnkonvention (A
891/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att framlägga en åt-
gärdsplan för uppföljning och efterlevnad av FNs barnkonvention.

Redog. 1990/91:4

Bilaga

Nr 30/1990/s Homosexuellas sociala situation (A 8921s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att tillsätta en ut-
redning med uppgift att utgående från bl a danskt och svenskt utredningsar-
bete undersöka den sociala situationen för homosexuella i de nordiska län-
derna och komma med förslag till åtgärder.

Nr 31/1990/s Toxikologiskt institut (A 894/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att i sitt utrednings-
arbete om toxikologiskt samarbete undersöka inrättandet och lokaliseringen
av ett nordiskt toxikologiskt institut.

Nr 32/1990/s Program mot ungdomsarbetslösheten (A 896ts)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att utforma ett pro-
gram för att i de nordiska länderna minska ungdomsarbetslösheten genom
arbets- och utbildningserbjudanden och att därvid prioritera utsatta grupper.

Nr 33/1990/s Nordbors rättigheter i Norden (A 904/s)

Nordiska rådet rekommenderar Nordiska Ministerrådet att utarbeta ett
handlingsprogram om Nordbors rättigheter i Norden, innefattande både all-
männa politiska målsättningar och ett antal konkreta åtgärdsförslag.

Yttranden

1. Nordiska rådets yttrande angående nordiska samarbetet 1989 -
Nordiska Ministerrådets verksamhetsberättelse (Cl) (budget- och
kontrollutskottet)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska Ministerrådet

1. att inhämta rådets synpunkter innan större omdisponeringar inom redan
fastställd budget genomförs

2. att eventuella förslag om nedläggningar eller sammanslagningar av nor-
diska institutioner överlämnas till rådet för synpunkter innan definitiva
beslut fattas (jfr. artikel 46 i Helsingforsavtalet)

3. att i det fortsatta arbetet lägga vikt vid de synpunkter som budget- och
kontrollutskottet samt fackutskotten framfört

4. att beakta de synpunkter och förslag som budget- och kontrollutskottet
framfört i redogörelsen för kontrolluppgifterna 1989 samt att rapportera
till utskottet om vilka åtgärder som vidtagits.

2. Nordiska rådets yttrande angående ekonomiska utskottets sakområde
(C2)

Nordisk Råd udtaler, at rådet

- laegger vaegt på, at arbejdsprogrammet Norden i Europa 1989-92 og öko-
nomisk handlingsplan 1989-92 gennemfpres efter forudsaetningerne,

- anbefaler Nordisk Ministerråd, i samspil med Nordisk Råd, at viderefpre
arbejdet med at skabe rammerne for og sikre finansieringen af det pkono-
miske samarbejde udover 1992, hvor den ökonomiske handlingsplan udlp-
per,

Redog. 1990/91:4

Bilaga

- anbefaler Nordisk Ministerråd, at det bioteknologiske handlingsprogram
gennemfpres efter sine forudsaetninger,

- forudsaetter at Nordisk Ministerråd indarbejder bevillinger til gennem-
fprelse af det nye regionalpolitiske program og tillaegsprogrammet på jord-
og skovbrugsområdet i budgettet for 1991 og i kommende C 2,

- konstaterer de pvrige kritiske bemaerkninger, som 0konomisk Udvalg har
til dokumentet C 2.

3. Nordiska rådets yttrande angående juridiska utskottets sakområde

(C 2)

Nordisk Råd henstiller til Nordisk Ministerråd

- å intensivere arbeidet med å sikre den fria bevegelse av personer i Norden
selv om grensepassasjen over EF’s indre grenser liberaliseres,

- å intensivere arbeidet med å utrede behovet for kontroll med etterlevelse
av internasjonale avtaler som inngår som ledd i den pkonomiske integra-
sjonen, f.eks. med hensyn til innretting av et institutt for EF-rett,

- å vurdere mulighetene for å utarbeide en handlingsplan for det videre
samarbeidet på flyktningeområdet,

- at det som ledd i oppfplgingen av Nordisk Forum 1988 til Nordisk Råds
sesjon i 1991 legges fram et konkret forslag til Nytt Nordisk Forum i 1994.

4. Nordiska rådets yttrande angående kulturutskottets sakområde (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska Ministerrådet

- att i fortsättningen prioritera kulturområdet även efter att kulturhand-
lingsplanen upphör att gälla 1991

- att eventuella förslag om nedläggningar av institutioner på kulturavtalets
område överlämnas till rådet i form av separata ministerrådsförslag innan
definitiva beslut fattas (jfr. artikel 46 i Helsingforsavtalet)

- att utöka stödet till folkrörelsesamarbetet

- att åstadkomma ett permanent radio- och TV-samarbete som skall tillgo-
dose de nordiska kulturpolitiska målsättningarna

- att de ekonomiska resurserna till den nordiska kulturfonden kraftigt ut-
ökas

5. Nordiska rådets yttrande angående social- och miljöutskottets
sakområde (C 2)

1. I arbetet med koordinering av socialförsäkringsreglerna med EG måste
vid en integration den nordiska modellen bibehållas. Inga harmonise-
ringsåtgärder med EG bör vidtas utan att i förväg höra utskottet.

2. I konsekvens med Brundtlandkommissionens rapport bör ministerrådet
fastställa den ledande principen att man i sitt miljöarbete utgår från nivån
i det land som har de högst ställda miljökraven, vilket också anges i minis-
terrådets miljöprogram.

3. Inom arbetsmarknadsområdet bör särskild vikt läggas vid de utsatta
grupperna, särskilt de utförsäkrades situation. Ungdomsarbetslösheten
bör prioriteras.

4. Nordbors rättigheter i Norden bör vara ett prioriterat område i minister-
rådets arbete och ej endast utgöra en del av Europaprogrammet.

Redog. 1990/91:4

Bilaga

5. Ministerrådets genomgång av olika institutioner med sikte på eventuell
nedläggning bör redovisas i plandokumentet och dessa frågor bör hand-
läggas på ett sätt som säkrar att respektive utskott blir hört i förväg.

6. Nordiska rådets yttrande angående kommunikationsutskottets
sakområde (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet att i fortsättningen ha
trafiksäkerhetsarbetet bland sina högst prioriterade områden.

7. Nordiska rådets yttrande angående budget- och kontrollutskottets
sakområde (C 2)

Nordiska rådet hemställer till Nordiska Ministerrådet

- att utveckla C 2-dokumentet till ett reellt planläggningsdokument för de
närmaste åren med klara budget- och tidsramar samt prioriteringar. Detta
bör ske redan vid utarbetandet av C 2/1991,

- att arbeta för en långsiktig prioritering och budgetplanering av det nor-
diska samarbetet,

- att budgetproceduren i vid bemärkelse, det vill säga inkl. C 2, snarast blir
föremål för en gemensam diskussion mellan rådet och ministerrådet,

- att rådet ges tillfälle att ta del av rapporten över undersökningen av lång-
siktiga budgetkonsekvenser samt av analysen av projektbudgeten samt att
dessa frågor tas upp till en diskussion mellan rådet och ministerrådet,

- att rådet ges tillfälle att yttra sig både över förslag till nedläggningar eller
sammanslagningar av institutioner och andra större omdisponeringar
inom ramen för den fastställda budgeten innan definitiva beslut fattas,

- att arbeta för att nya handlingsplaner och -program innehåller klara kost-
nads-, finansierings- och tidsplaner,

- att under de närmaste åren fortsatt budgetmässigt prioritera kulturområ-
det, forskning och utveckling, miljö i vid bemärkelse, trafiksäkerhet samt
Europaprogrammet.

Redog. 1990/91:4

Bilaga

gotab 97043, Stockholm 1990

Redogörelse 1990/91:4

Redogörelse till riksdagen

1990/91:4

Nordiska rådets svenska delegations berättelseangående sin verksamhet sedan rådets trettiosjundesession tom trettioåttonde sessionen

Innehållsförteckning

A. Sammanfattning

B. Delegationen

Delegationens medlemmar

Möten

Arbetsutskottet

Informationsverksamhet

Övrig verksamhet

C. 3:e extra sessionen

Bakgrund

C.l. Norden i Europa

C.2. Budgetfrågor

D. 38:e sessionen

D.l. Generaldebatten

D.2. Sakfrågor

D.3. Organisation m.m.

E. Presidiets, utskottens ochredaktionskommitténs verksamhet

E.l. Presidiet

E.2 Utskotten

F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris

Rekommendationer och yttranden antagna vid

Nordiska rådets 38:e session

Nordiska rådets svenska delegations berättelse
angående sin verksamhet sedan rådets trettiosjunde
session tom trettioåttonde sessionen

E. Presidiets, utskottens och
redaktionskommitténs verksamhet