OSSE:s svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2023
Redogörelse 2023/24:OSSE1
Redogörelse till riksdagen 2023/24:OSSE1
OSSE:s svenska delegations redogörelse om verksamheten under 2023
Redogörelsens huvudsakliga innehåll
Den svenska delegationen till OSSE:s parlamentariska församling lämnar härmed sin redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen och den svenska delegationens arbete under 2023.
Stockholm den 12 februari 2024
På delegationens vägnar
Björn Söder
delegationsordförande
Fredrik Svensson
delegationssekreterare
1
2023/24:OSSE1
Innehållsförteckning
2
2023/24:OSSE1
1 Hur Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa har vuxit fram
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) har sitt ursprung i Europeiska säkerhetskonferensen (ESK). ESK etablerades 1975 som ett forum för politiska förhandlingar mellan öst och väst. År 1993 fick ESK ställning som regional organisation i FN enligt FN-stadgans kapitel VIII. År 1995 bytte konferensen namn till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa.
OSSE omfattar i dag 57 stater och är en effektiv organisation i det internationella säkerhetspolitiska samarbetet. Organisationen har en flexibel struktur och en bred syn på säkerhet. Verksamheten omfattar tre dimensioner: säkerhetspolitik, ekonomi och miljö samt demokrati och mänskliga rättigheter.
Tyngdpunkten inom OSSE:s verksamhet försköts under 1990-talet från långsiktiga förhandlingar om normbyggande och militära förtroendeskapande åtgärder till konfliktförebyggande arbete för att stärka demokratin i medlemsländerna. OSSE är en i hög grad operativ organisation, och dess flexibla uppbyggnad möjliggör snabba förebyggande insatser, ofta i nära samarbete med andra internationella organ. För närvarande bedrivs fältaktiviteter i ett femtontal länder. Fältinsatsernas arbete är inriktat på att stärka respekten för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, bygga upp demokratiska institutioner och stödja förtroendeskapande åtgärder mellan olika befolkningsgrupper.
Organisationen har kapacitet att verka i olika skeden av en konflikt: förvarning, förebyggande, konflikthantering och återuppbyggnad. Den kan även verka för demokratisk utveckling och rättsstatens principer. Organisationen har också i allt större utsträckning tagit sig an frågor som sträcker sig över OSSE:s samtliga tre dimensioner, såsom migration, människohandel, terrorism och gränsövervakning.
Samarbete med länder utanför det egna geografiska området regleras genom partnerskapsavtal.
3
2023/24:OSSE1
2 Den parlamentariska dimensionen inom Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa
2.1 Församlingens verksamhet och organisation
OSSE:s parlamentariska församling (OSSE PF) etablerades 1990 i samband med att OSSE fick en fastare institutionell struktur.
OSSE:s parlamentariska församling ska genom dialog bidra till och främja konfliktlösning, en demokratisk samhällsutveckling och rättsstatens principer i medlemsländerna. Församlingen ska även följa upp hur väl medlemsländernas regeringar genomför de resolutioner och rekommendationer som församlingen antar vid sina möten. Målen för församlingens verksamhet anges i dess stadga.
Församlingen har 323 ordinarie ledamöter och lika många ersättare. Antalet medlemmar i de nationella delegationerna fastställs i församlingens stadga. Sveriges delegation uppgår till åtta ledamöter.
Församlingen har sex officiella språk: engelska, franska, italienska, ryska, spanska och tyska.
2.1.1 Möten
Den parlamentariska församlingen har tre årliga möten: en session, ett höstmöte och ett vintermöte. Vid mötena samlas de nationella delegationerna från OSSE:s medlemsländer samt observatörsländerna.
Under mötena följer församlingen upp hur medlemsländerna uppfyller OSSE:s mål, diskuterar aktuella frågor och för en dialog med medlemsländernas regeringsorgan. Vid den årliga sessionen i juni håller församlingen plenum och fattar beslut om resolutioner. Beslut i församlingens plenum fattas med enkel majoritet.
2.1.2 Fackutskotten
Den parlamentariska församlingen har tre fackutskott som sammanträder under sessionen och som motsvarar dimensionerna på regeringssidan: utskottet för politik och säkerhet, utskottet för ekonomi, vetenskap, teknik och miljö samt utskottet för demokrati, mänskliga rättigheter och humanitära frågor. Varje utskott företräds av ett presidium som består av en ordförande, en vice ordförande och en rapportör. Ordföranden leder arbetet, medan utskottets rapportör lägger fram en rapport och en resolution som behandlas vid sessionen.
4
| 2 DEN PARLAMENTARISKA DIMENSIONEN INOM ORGANISATIONEN FÖR SÄKERHET OCH SAMARBETE | 2023/24:OSSE1 |
| I EUROPA |
2.1.3 Arbetsgrupper och särskilda representanter
Utöver de tre ordinarie utskotten har församlingen två arbetsgrupper: arbetsgruppen för migrationsfrågor och arbetsgruppen mot terrorism. De två grupperna har till uppgift att samordna församlingens verksamhet i respektive fråga, rapportera till det ständiga utskottet och lägga fram resolutioner vid sessionen.
Församlingens president kan utse medlemmar i församlingen till rollen som särskild representant för en specifik fråga. De särskilda representanterna ska rapportera om sin verksamhet till det ständiga utskottet. Presidenten utser även ordföranden, vice ordföranden och ledamöterna i dessa arbetsgrupper.
2.2 Församlingens organisation
Den parlamentariska församlingens styrande organ är det ständiga utskottet, byrån och sekretariatet.
2.2.1 Det ständiga utskottet
Församlingens ständiga utskott består av församlingens byrå och av ordförandena för de nationella delegationerna. Det ständiga utskottet förbereder och beslutar om dagordningen för sessionen, höstmötet och vintermötet. Det beslutar även vilka tilläggsförslag som ska tas upp under sessionen och vilka fackutskott som ska bereda dem. Beslut fattas enligt principen konsensus minus en.
2.2.2 Byrån
Församlingen leds av en byrå som består av en president, nio vicepresidenter, en kassör, ordförandena för de tre utskotten och den tidigare presidenten. Presidenten väljs för ett verksamhetsår med möjlighet till omval en gång. Byråns nio vicepresidenter väljs för ett respektive tre år och kan väljas om men ingå i byrån i högst sex år. Den tidigare presidenten saknar rösträtt. Byrån möts två gånger per år.
Församlingens nuvarande president är Pia Kauma (Finland). Hon utsågs till president den 4 juli 2023. Hon efterträdde Margareta Cederfelt (M), som utsågs till president den 6 juli 2021 och vid omval den 6 juli 2022.
2.2.3 Sekretariatet
Församlingens sekretariat finns i Köpenhamn och har ett tjugotal tjänstemän. Sekretariatet har även en filial i Wien där en ambassadör representerar församlingen vid regeringssidans möten.
5
| 2023/24:OSSE1 | 2 DEN PARLAMENTARISKA DIMENSIONEN INOM ORGANISATIONEN FÖR SÄKERHET OCH SAMARBETE |
| I EUROPA |
2.2.4 Partigrupper
Inom församlingen verkar fyra partigrupper: den konservativa gruppen, socialistgruppen, den liberala gruppen samt den konservativa och reformistiska gruppen. Övriga partier möts sporadiskt utan organiserade grupper. De fyra partigrupperna har inga egna sekretariat och får inte några finansiella bidrag från församlingen. De sammanträder i anslutning till församlingens ordinarie möten.
6
2023/24:OSSE1
3 Den svenska delegationen
3.1 Ledamöter i den svenska delegationen
I den svenska delegationen ingår åtta ledamöter och lika många ersättare. Dessa väljs av kammaren för en mandatperiod. Efter riksdagsvalet hösten
2022 valdes följande delegation:
| Ordinarie ledamöter | Ersättare |
| Björn Söder (SD) | Matheus Enholm (SD) |
| Johan Büser (S) | Joakim Sandell (S) |
| Margareta Cederfelt (M)1 | Edward Riedl (M) |
| Carina Ödebrink (S) | Jessica Rodén (S) |
| Markus Wiechel (SD) | Joar Forssell (L) |
| Kadir Kasirga (S) | Lars Isacsson (S) |
| Helena Storckenfeldt (M) | Ulrik Nilsson (M) |
| Linnéa Wickman (S) | Denis Begic (S) |
Delegationen har valt Björn Söder (SD) till ordförande och Johan Büser (S) till vice ordförande.
3.2 Utskottsfördelning
Fördelningen till den parlamentariska församlingens fackutskott var följande:
Utskott I Politik och säkerhet
Carina Ödebrink (S)
Markus Wiechel (SD)
Margareta Cederfelt (M)
Utskott II Ekonomi, vetenskap, teknik och miljö
Helena Storckenfeldt (M)
Linnéa Wickman (S)
Utskott III Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitära frågor
Björn Söder (SD)
Johan Büser (S)
Kadir Kasirga (S)
1Ersattes av Arin Karapet (M) den 6 december 2023.
7
| 2023/24:OSSE1 | 3 DEN SVENSKA DELEGATIONEN |
3.3 Särskilda uppdrag
Margareta Cederfelt (M) återvaldes till församlingens president vid sessionen 2022. Detta uppdraget fullföljde hon fram till sommarsessionen i Vancouver 2023 då hon avgick som president och blev president emeritus.
Johan Büser (S) avslutade i samband med sommarsessionen 2023 sitt uppdrag som rapportör i det tredje utskottet. Under sommarsessionen 2023 valdes Johan Büser till församlingens kassör. Johan Büser är också ledamot i arbetsgruppen för migrationsfrågor sedan september 2021.
8
2023/24:OSSE1
4 Församlingens ordinarie verksamhet under
2023
4.1 Vintermötet i Wien
Församlingens årliga vintersession hölls den 23–24 februari i Wien i Österrike. Sessionen präglades i hög grad av Rysslands invasion av Ukraina då årsdagen av invasionskriget sammanföll med sessionens möten. Sessionen inleddes med ett gemensamt sammanträde i de tre fackutskotten. I samband med detta höll Margareta Cederfelt (M), i egenskap av församlingens president, ett öppningstal som belyste det mänskliga lidandet i Ukraina med betoning på Rysslands kränkning av Helsingforsslutakten. En tyst minut hölls även för krigets offer. Wolfgang Sobotka, Österrikes talman för nationalrådet, fortsatte sedan med ett anförande som framhävde ett starkt stöd för Ukraina och vikten av att OSSE:s parlamentariska församling fortsätter visa solidaritet med landet.
Efterföljande möten under sessionen avhandlade organisationens och regionens utmaningar med särskild tonvikt på Rysslands invasion av Ukraina. Församlingens medlemmar fördömde Rysslands invasion och krigsbrotten i Ukraina. Ryssland uppmanades även att genast lämna Ukrainas territorium. Vidare slogs det fast att invasionen var ett fundamentalt brott mot Helsingforsslutakten och Minskavtalet. Sessionen avslutades med ett sammanträde i det ständiga utskottet under vilket president Margareta Cederfelt presenterade en rapport. Hennes rapport fokuserade på Rysslands krig i Ukraina och utmaningarna det medför för den parlamentariska församlingen.
Den ryska och den belarusiska delegationen var på plats för att delta i sessionen. Ukraina och Litauen valde därmed att inte delta under vintersessionen i protest mot den ryska och belarusiska närvaron. En stor del av församlingens medlemmar valde även att fysiskt lämna sessionens salar när Ryssland och Belarus talade. Detta för att visa solidaritet med Ukraina. Trots att den ukrainska delegationen inte deltog i sessionen genomförde delegationen ett antal bilaterala möten i Wien.
Den svenska delegationen anordnade ett sidoevenemang under vintersessionen med temat Situationen för mänskliga rättigheter i Belarus – en kamp för demokrati. Den svenska delegationens ordförande Björn Söder (SD) inledde med ett anförande om situationen i Belarus. Inbjudna gäster var oppositionsledaren Sviatlana Tsikhanouskaya (Belarus) samt kongressledamoten och OSSE-PF:s särskilda representant för politiska fångar Steve Cohen (USA). Gästerna talade om Belarus alltmer auktoritära förhållningssätt gentemot demokratiska rörelser. Cirka 80 parlamentariker och tjänstemän från ett tjugotal länder deltog och bidrog med frågor och kommentarer. Den svenska delegationens vice ordförande Johan Büser (S) avrundade sidoevenemanget med en summering och avslutande kommentarer.
9
| 2023/24:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 |
4.2 Sommarsessionen i Vancouver
Församlingens session hölls den 30 juni–4 juli i Vancouver i Kanada och samlade över 225 parlamentariker från 50 länder i Europa, Asien och Nordamerika. Sessionen präglades av Rysslands invasionskrig mot Ukraina och dess politiska, humanitära och säkerhetsmässiga effekter.
Sommarsessionen inleddes med ett sammanträde i det ständiga utskottet under vilket resolutioner tilldelades de olika utskotten. Utskottet beslutade att upprätta en arbetsgrupp som ska arbeta med stöd till Ukraina till följd av Rysslands invasionskrig i landet. Det ständiga utskottet godkände budgeten för verksamhetsåret 2023/24 och antog två förändringar av stadgan som handlade om att ta könsfördelning i beaktning vid inbjudan till möten. Vid det ständiga utskottets möte fattades även beslut om en verksamhetsrevision av församlingens organisation. Under sammanträdet presenterades rapporter av församlingens president Margareta Cederfelt (M), kassör Peter Juel-Jensen (Danmark)2 och generalsekreterare Roberto Montella (Italien).
I samband med sessionens öppnande i plenum höll Margareta Cederfelt
(M)ett tal som lade tonvikt på att OSSE:s parlamentariska församling ska anta en ledande roll i arbetet för säkerhet i Ukraina, västra Balkan och södra Kaukasien. Sedan antog sessionen en resolution om OSSE och dess parlamentariska församlings trovärdighet mot bakgrund av Rysslands fortsatta aggression i Ukraina. Efterföljande möten i de tre fackutskotten behandlade aktuella utmaningar i regionen med betoning på Rysslands invasion av Ukraina, frågor som rör miljön och klimatet samt revision av församlingens verksamhet.
Under sessionens sista möte i plenum antogs Vancouverdeklarationen som fördömer Rysslands invasionskrig i Ukraina och framhäver att kriget är en uppenbar och grov överträdelse av Helsingforsslutakten och Parisstadgan för ett nytt Europa. Deklarationen uttrycker stöd för Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet och tar upp krigsbrotten och det mänskliga lidandet. Den uttrycker även oro för förstörelsen av Kachovkadammen, utplaceringen av ryska kärnvapen i Belarus och att kärnkraftverket i Zaporizjzjia används som ett skydd för attacker mot ukrainska bosättningar. Deklarationen anger att den enda lösningen på konflikten är att Ryssland drar tillbaka sin armé från Ukraina. Vidare uttrycks stöd för den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyjs fredsplan samt till FN:s och Internationella brottmålsdomstolens arbete. Även Nordmakedoniens arbete för fred under sitt ordförandeskap i OSSE lyfts fram. Deklarationen fastställer att OSSE:s parlamentariska församling ska verka för fred i full överenstämmelse med internationell rätt och Helsingforsslutakten.
Utöver kriget i Ukraina fäster deklarationen vikt vid Rysslands ockupation av Georgien, diplomatiskt stöd till en dialog mellan Armenien och Azerbajdzjan samt situationen i Belarus och Moldavien. Deklarationen tar även upp kärnvapenupprustning, klimatförändringar och coronapandemin.
2Peter Juel-Jensen var församlingens kassör fram till den 7 juli 2023.
10
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 | 2023/24:OSSE1 |
Under sessionens sista dag valdes Pia Kauma (Finland) till församlingens president. I egenskap av avgående president blev Margareta Cederfelt (M) därmed president emeritus. Vidare valdes tre vicepresidenter: Daniela De Ridder (Tyskland), Mykyta Poturaiev (Ukraina) och Kyriakos Kyriakou-Hadjiyanni (Cypern). Johan Büser (S) valdes till församlingens kassör.
Under sessionen möttes den tillfälliga arbetsgruppen för migration samt Nätverket för unga parlamentariker. Ett seminarium om jämställdhetsfrågor kopplat till väpnade konflikter hölls även, vilket Margareta Cederfelt (M) deltog i. Ytterligare sidoevenemang under sessionen handlade om Ukraina, kärnvapenhot och antisemitism.
4.2.1 Utskottssammanträden
Vid sommarsessionen presenterade de tre utskottens rapportörer sina rapporter. Detta gjordes i samband med utskottsresolutionerna. Bland annat presenterade Johan Büser (S) i egenskap av rapportör sin rapport och resolution i det tredje fackutskottet. Utöver rapportörernas utskottsresolutioner behandlades enskilda resolutioner som fått tillräckligt med stöd i form av signaturer från olika länder. Inför sessionen fanns det en svensk resolution om polska krigsgravar i Belarus som lades fram av Björn Söder (SD) och behandlades i det tredje fackutskottet. Den svenska delegationen var även delaktig i arbetet med en resolution om en regelbunden verksamhetsrevision av församlingens organisation som lades fram av Irene Charalambides (Cypern) och behandlades i det andra fackutskottet. Resolutionerna röstades igenom och antogs som en del av Vancouverdeklarationen.
4.2.1.1 Utskott I Politik och säkerhet
Ordförande Richard Hudson (USA) öppnade mötet och höll ett anförande om vikten av att fortsätta att fördöma Rysslands agerande i Ukraina. Utskottets rapportör Laurynas Kasčiūnas (Litauen) belyste hur OSSE:s omfattande säkerhetsramverk kan bistå i arbetet för att få ett slut på kriget med respekt för Ukrainas suveränitet. Vidare framhävde rapporten att Rysslands och Belarus agerande går emot internationella regelverk samt vikten av kärnkraftsnedrustning. Även kvinnors och barns utsatthet till följd av kriget och krigsbrotten som Ryssland begått i Ukraina behandlades.
Utöver Ukraina berörde rapporten konflikten i Nagorno-Karabach. Laurynas Kasčiūnas (Litauen) framhävde att OSSE PF ska arbeta för att både Armenien och Azerbajdzjan ska respektera vapenvilan som parterna kom överens om 2020, för att minska människors lidande i regionen. Vidare noterades det att ett fredsavtal är nödvändigt för att uppnå bestående fred i södra Kaukasien. Rapporten framhävde även vikten av den parlamentariska församlingens säkerhetsbyggande arbete i Centralasien och västra Balkan. Dessutom berörde rapporten institutionella utmaningar för församlingen vilka är en följd av Rysslands aggression i Ukraina.
11
| 2023/24:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 |
Till utskottets ordförande och vice ordförande omvaldes Richard Hudson (USA) respektive Costel Neculai Dunava (Rumänien). Laurynas Kasčiūnas (Litauen) omvaldes till utskottets rapportör.
Resolutionerna som antogs av utskott I var:
•Utskottsresolutionen för utskott I (Resolution of the First Committee)
•Klargörande av konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina gällande efterlevnad av OSSE:s principer (Clarifying the Consequences of Russia’s Aggression against Ukraine in Terms of Adherence to the OSCE Principles)
•Wagnergruppens terroristiska karaktär och handlingar (The Wagner Group’s Terroristic Nature and Actions)
•Framtida generationer (Future Generations).
4.2.1.2 Utskott II Ekonomi, vetenskap, teknik och miljö
Mötet öppnades av ordförande Azay Guliyev (Azerbajdzjan) som höll ett anförande om den miljöpåverkan som orsakats av Nord Stream-läckorna samt förstörelsen av Kachovkadammen. Även andra utmaningar med klimatförändringar framhävdes samt behovet av en motståndskraftig energiförsörjning baserad på förnybar energi.
I egenskap av utskottets rapportör presenterade Gudrun Kugler (Österrike) sin rapport, som tog upp flera ämnen inom utskottets områden. Rapporten behandlade bland annat ekonomisk säkerhet, hållbar ekonomisk utveckling och ekonomisk brottslighet. När det gäller miljö behandlade den skydd av Arktis, en hållbar omställning till förnybar energi, nödvändig infrastruktur för energisäkerhet, klimatförändringar och miljöskydd samt ett delat ansvar för utsläpp och en säker livsmedelsförsörjning. Vidare togs även demografiska utmaningar och människohandel upp. Gällande vetenskap och teknik betonades artificiell intelligens och digitaliseringens utmaningar och möjligheter kopplat till sjukvård.
Rapporten noterade att Rysslands krig i Ukraina bidrar till ekonomisk instabilitet, en mindre stabil energiförsörjning, en osäker livsmedelsförsörjning samt miljöförstöring. Gudrun Kugler framhöll vikten av samarbete mellan länder i arbetet med utskottets frågor.
Till utskottets ordförande och vice ordförande omvaldes Azay Guliyev (Azerbajdzjan) respektive Artur Gerasymov (Ukraina). Gudrun Kugler (Österrike) omvaldes till utskottets rapportör.
Resolutionerna som antogs av utskott II var
•Utskottsresolutionen för utskott II (Resolution of the Second Committee)
•Mikro- och nanoplastföroreningar (Microplastic and Nanoplastic Pollution)
•En strukturerad uppsättning regler för en regelbunden verksamhetsrevision av OSSE:s parlamentariska församling (A Structured Set of Rules for a Regular Performance Audit of the OSCE Parliamentary Assembly)
12
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 | 2023/24:OSSE1 |
•Bättre utnyttjande av den vetenskapliga diplomatins potential för internationellt samarbete och aktiv fredspolitik (Greater Exploitation of the Potential of Science Diplomacy for International Co-operation and Active Peace Policy).
4.2.1.3Utskott III Demokrati, mänskliga rättigheter och humanitära
frågor
Ordförande Nikoloz Samkharadze (Georgien) öppnade mötet och höll ett anförande om verktygen utskottet använder för att främja OSSE:s värderingar.
I egenskap av utskottets rapportör presenterade Johan Büser (S) sin rapport. Den belyste hur lidandet ska minska i krigsdrabbade områden, med speciellt fokus på kriget i Ukraina. Vidare handlade rapporten om hur det minskade förtroendet för politiska och demokratiska processer ska bemötas, minoriteters rättigheter med fokus på hbtqi-personer samt teknikens och digitaliseringens påverkan på mänskliga rättigheter. Rapporten fokuserade även på effekterna av artificiell intelligens och de utmaningar för mänskliga rättigheter och demokrati som de medför.
Under utskottets sammanträde höll Björn Söder (SD) två anföranden, ett om skändningen av polska gravar i Belarus och ett om Nagorno-Karabach. Talet om polska gravar betonade att skändningen kränker minoriteters rättigheter och att OSSE-PF inte kan tolerera förstörelse av historiska och kulturella platser. Björn Söder uppmuntrade utskottet att stödja hans resolution. Talet om Nagorno-Karabach betonade vikten av interparlamentarisk dialog för att minska människolidandet i regionen. Björn Söder belyste den parlamentariska församlingens viktiga roll i att skapa dialog utifrån organisationens värderingar. Kadir Kasirga (S) höll ett anförande om vikten av fackliga rättigheter i demokratiarbete. Han betonade att fackliga rättigheter är en del av mänskliga rättigheter och att det är viktigt att OSSE:s parlamentariska församling och dess medlemsländer verkar för det.
Till utskottets ordförande och vice ordförande valdes Lucie Potůčková (Tjeckien) respektive Sargis Khandanyan (Armenien). Malik Ben Achour (Belgien) valdes till utskottets rapportör.
Resolutionerna som antogs av utskott III var
•Utskottsresolutionen för utskott III (Resolution of the Third Committee)
•Antagande av effektiva mekanismer för att skydda ukrainska kvinnor och barn från övergrepp, exploatering och människohandel (Adopting Effective Mechanisms to Safeguard Ukrainian Women and Children from Abuse, Exploitation, and Human Trafficking)
•Resolution om fördömande av vanhelgande av polska gravar i Belarus (Condemnation of the Desecration of Polish Graves in Belarus)
•Stöd till demokratiska Belarus (Support for Democratic Belarus)
•Konsekvenserna av Rysslands aggression mot Ukraina för kvinnor och barn (The Consequences of Russia’s Aggression Against Ukraine with regard to Women and Children)
13
| 2023/24:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 |
| • Straffbelägga deportation av ukrainska barn, säkerställa deras återvän- | |
| dande och åtala förövare (Penalizing Deportation of Ukrainian Children, | |
| Ensuring Their Return, and Prosecuting Perpetrators) | |
| • Nationella parlaments roll i fråga om att främja civilsamhällets deltagande | |
| i den parlamentariska beslutsprocessen (The Role of National Parliaments | |
| in Enhancing Participation of Civil Society in Parliamentary and Decision- | |
| Making Processes). |
4.2.2 Sammanträde i plenum
Två sammanträden i plenum hölls under sommarmötet, ett den 3 juli och ett den 4 juli. I egenskap av president ledde Margareta Cederfelt (M) mötena. Under mötet den 3 juli behandlades två resolutioner: en om ökad antisemitism i OSSE-regionen och en om könsrelaterade konsekvenser av väpnade konflikter. Båda resolutionerna antogs. I samband med mötet höll presidentkandidaterna Pia Kauma (Finland), Mark Pritchard (Storbritannien) och Pere Joan Pons (Spanien) tal. Tal hölls även av ordförandena för tillfälliga arbetsgrupper, särskilda representanter och chefer för OSSE-PF:s senaste valobservationer. Sedan rapporterade Margareta Cederfelt om initiativet Helsinki + 50.
Under mötet den 4 juli antogs Vancouverdelarationen och Pia Kauma (Finland) valdes till församlingens president. Pia Kaumas installationstal framhöll vikten av ett djupt och meningsfullt samarbete byggt på OSSE:s värderingar.
4.3 Höstmötet i Jerevan
Församlingens årliga höstmöte hölls den 18–20 november i Jerevan i Armenien. Det övergripande temat för höstmötet var OSSE i tider av kris: den parlamentariska församlingens roll i hanteringen av interna och externa utmaningar. Mötet fokuserade på situationen i Nagorno-Karabach, Rysslands illegala krig i Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas. OSSE:s olika dimensioner av säkerhet betonades även. Den svenska delegationen bestod av Björn Söder (SD), Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M), Carina Ödebrink (S), Kadir Kasirga (S), Linnéa Wickman (S) och Helena Storckenfeldt (M).
Höstmötet inleddes med ett sammanträde i det ständiga utskottet där rapporter presenterades av församlingens president Pia Kauma (Finland), generalsekreterare Roberto Montella (Italien) och kassör Johan Büser (S). Sedan öppnades höstmötet av Pia Kauma som i egenskap av församlingens president höll ett anförande som betonade vikten av att kämpa för OSSE:s värderingar i en konfliktfylld värld. Under öppnandet höll även Armeniens premiärminister Nikol Pashinyan och Armeniens president Alen Simonyan välkomsttal.
Höstmötet var uppdelat i tre sessioner. Den första sessionen fokuserade på OSSE:s roll för att upprätthålla säkerhet i en tid av konflikter. Under denna session höll Margareta Cederfelt, Johan Büser, Björn Söder, Carina Ödebrink och Helena Storckenfeldt anföranden. Margareta Cederfelt fördömde i sitt anförande Rysslands illegala krig i Ukraina och uppmanade OSSE att arbeta för
14
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 | 2023/24:OSSE1 |
att den ryska politiska fången Vladimir Kara-Murza ska friges. Johan Büsers
(S)anförande fördömde Hamas terroristattack i Gaza, uttryckte stöd för Israels rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt och uppmanade OSSE-PF att arbeta för att humanitär hjälp ska nå Gaza. Björn Söders (SD) tal betonade vikten av att en konflikt inte glöms bort till följd av en annan då alla krigsbrott och kränkningar av mänskliga rättigheter ska fördömas. Anförandet fokuserade även på Israels rätt att försvara sig och på vikten av stöd till människor som flytt från Nagorno-Karabach. Carina Ödebrinks (S) tal betonade vikten av att OSSE-PF arbetar för att upprätthålla sina värderingar och Helena Stockenfeldt (M) underströk Sveriges fortsatta stöd till Ukraina, bekämpning av terrorism och vikten av Sveriges Natoansökan.
Den andra sessionen handlade om korruption som ett hot mot fred och säkerhet och den tredje sessionen fokuserade på skydd av minoriteter och människor som drabbats av konflikter. Under den tredje sessionen höll Margareta Cederfelt (M) och Linnéa Wickman (S) anföranden. Margareta Cederfelts anförande lade tonvikt på att minoriteters rättigheter är en del av OSSE:s breda säkerhetsperspektiv. Det fokuserade även på parlamentarikers ansvar att uttala sig mot antisemitism. Linnéa Wickmans tal betonade vikten av stöd till hbtqpersoner samt människor som utsatts för sexuellt våld.
På höstmötets sista dag hölls ett Medelhavsforum där fokus lades på konflikten mellan Israel och Hamas. Höstmötet avslutades med anföranden från ordföranden för den armeniska delegationen Sargis Khandanyan (Armenien) och president Pia Kauma (Finland).
Under höstmötet hölls ett antal sidomöten. Bland annat möttes Nätverket för unga parlamentariker där Linnéa Wickman (S) och Helena Storckenfeldt
(M)deltog och den tillfälliga arbetsgruppen för migration där Johan Büser (S) närvarade. Arbetsgruppen för parlamentariskt stöd till Ukraina hade ett möte där Margareta Cederfelt deltog i egenskap av rapportör till arbetsgruppen. Den svenska delegationen hade även ett bilateralt möte med den armeniska delegationen samt med den kanadensiska delegationen.
4.4 Svenska ledamöters uppdrag inom församlingen
4.4.1 Uppdraget som president för församlingen
Inom ramen för uppdraget som president var Margareta Cederfelt församlingens högsta politiska representant. Presidenten leder möten, beslutar om utnämningar till poster och uppdrag inom församlingen samt representerar församlingen vid officiella möten och i andra forum som främjar dess övergripande mål. En annan viktig del av uppdraget är att upprätthålla goda förbindelser med OSSE:s ordförandeskap på regeringsnivå, bland annat när det gäller utnämningar av ledning för valobservationer och genom att ha en aktiv roll på det årliga ministerrådsmötet. Församlingens president talar regelbundet inför de 57 ländernas representanter för OSSE på regeringsnivå. Vid dessa tal förmedlas församlingens ställningstaganden samt rapportering av verksamheten.
15
| 2023/24:OSSE1 | 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 |
Enligt församlingens stadgar stöds presidenten av OSSE PF:s generalsekreterare, sekretariatet i Köpenhamn och dess filial i Wien.
Som president för OSSE PF ledde Margareta Cederfelt (M) under första halvåret 2023 församlingens stadgeenliga möten, dvs. vinter-, sommar- och byråmöten. Margareta Cederfelt genomförde även flera andra möten och besök:
•24–26 januari, Wien (Österrike), möte med OSSE:s ambassadörer samt för ett anförande i OSSE:s permanenta råd
•9–11 februari, NB8-mötet i Vilnius (Litauen)
•10 mars, Köpenhamn (Danmark), möte med OSSE PF:s sekretariat
•4–21 mars, valobservation, Kazakstan
•27–30 mars, arbetsmöten inför sommarmötet, Ottawa (Kanada)
•17–19 april, officiellt besök i Reykjavik (Island)
•5–7 maj, Berlin (Tyskland), deltagande i tyska delegationens Lensweilerseminarium
•12–13 maj, Global Parliamentary Congress i Vilnius (Litauen)
•15–19 maj, officiellt besök i Ashgabat (Turkmenistan)
•21–25 maj, officiellt besök i Baku (Azerbajdzjan).
4.4.2 Uppdraget som president emeritus för församlingen
I egenskap av president emeritus deltog Margareta Cederfelt (M) på tre möten under verksamhetsåret. Den 31 oktober–2 november deltog hon på Nordiska rådets årliga session i Oslo i Norge. Hon höll ett anförande som betonade OSSE:s och Nordiska rådets gemensamma värderingar samt vikten av interparlamentariskt samarbete. Den 23–24 november deltog Margareta Cederfelt på den 42:e sessionen av Baltiska rådet i Tallinn (Estland). Då höll hon anförande som framhävde vikten av enighet i den baltiska regionen och Europa till följd av Rysslands invasionskrig i Ukraina. Hon betonade även OSSE-PF:s och Baltiska rådets samarbete i arbetet med fortsatt stöd till Ukraina. Den 28 november–1 december besökte Margareta Cederfelt Skopje i Nordmakedonien för att i egenskap av president emeritus delta på OSSE:s ministerrådsmöte samt OSSE-PF:s byråmöte.
4.4.3 Uppdraget som kassör för församlingen
Under sommarsessionen i Vancouver 2023 valdes Johan Büser (S) till kassör för OSSE:s parlamentariska församling. Uppdraget som kassör innebär att Johan Büser är ansvarig för församlingens budget och har till uppgift att lägga fram ett budgetförslag inför nästa verksamhetsår. I egenskap av kassör är han politiskt ansvarig för församlingens ekonomiska förvaltning. Kassören är ledamot av församlingens byrå samt det ständiga utskottet.
Johan Büser har sedan han tillträdde som kassör arbetat mycket med verksamhetsrevisionen som församlingen beslutade att genomföra under sommarmötet i Vancouver. Som en del av detta arbete besökte han tillsammans med
16
| 4 FÖRSAMLINGENS ORDINARIE VERKSAMHET UNDER 2023 | 2023/24:OSSE1 |
president Pia Kauma (Finland) Köpenhamn (Danmark) den 13–14 september för att träffa OSSE-PF:s sekretariat. Under besöket hölls ett möte med den externa revisionsbyrå som genomför församlingens verksamhetsrevision för att diskutera de områden som revisionen omfattar. Den 23 november gjorde Johan Büser ytterligare ett besök i Köpenhamn för att träffa revisorerna och sekretariatet. Utöver dessa möten har han i egenskap av kassör deltagit på församlingens stadgeenliga möten, dvs. höstmötet och byråmöten. Den 28 november–1 december besökte Büser även Skopje i Nordmakedonien för att delta på OSSE:s ministerrådsmöte och även församlingens byråmöte.
I egenskap av kassör presenterade Johan Büser sin rapport för det ständiga utskottet under höstmötet i Jerevan (Armenien) 2023. Rapporten summerade de ekonomiska åtgärderna som genomförts hittills, berättade om vilka områden som ingår i verksamhetsrevisionen samt om budgeten inför nästa verksamhetsår. Vidare framhävde rapporten att Rysslands uteblivna medlemsavgift påverkar församlingens ekonomi negativt.
17
2023/24:OSSE1
5 Den svenska delegationens verksamhet under 2023
Utöver att delta i församlingens verksamhet arrangerar den svenska delegationen egna möten och deltar i vissa externt organiserade aktiviteter.
5.1 Delegationsmöten
Den svenska delegationen höll åtta delegationsmöten under året. Vid vissa delegationsmöten bjöds experter och myndigheter in för att informera om aktuella frågor i OSSE-regionen.
5.2 Informationsutbyte med riksdagens utskott
Under 2023 har delegationen informerat utrikesutskottet om aktuella frågor inom församlingen. Interaktionen har främst skett via de ledamöter i delegationen som sitter i utrikesutskottet.
5.3 Nordisk-baltiskt samarbete
Den svenska delegationen arbetar nära delegationerna från de nordiska och baltiska länderna, ett samarbete i den så kallade NB8-gruppen. I mötena medverkar presidierna och medlemmar i församlingens byrå från respektive land. Under 2023 arrangerades ett nordisk-baltiskt möte i Vilnius den 10–11 februari. Möten har också arrangerats i samband med de stadgeenliga mötena.
5.4 Seminarier
Den svenska delegationen har arrangerat seminarier om aktuella frågor. Vid vintermötet i Wien arrangerade den svenska delegationen ett seminarium om politiska fångar. Mötet leddes av delegationens ordförande Björn Söder (SD) och de inbjudna talarna var den belarusiska oppositionsledaren Sviatlana Tsikhanouskaya och församlingens representant för politiska fångar, Steve Cohen (USA). Seminariet samlade över 70 delegater. Johan Büser (S) avslutade mötet. Den 15 november arrangerade delegationen ett seminarium om parlamentsvalet i Polen. Mötet hölls i riksdagen och från delegationen deltog Björn Söder, Johan Büser och Margareta Cederfelt som talare tillsammans med representanter från Utrikesdepartementet och Utrikespolitiska institutet.
18
2023/24:OSSE1
6 Jämställdhetsfrågor
OSSE arbetar kontinuerligt med jämställdhetsfrågor. Sedan 2010 finns en särskild representant för jämställdhetsfrågor. Under sommarsessionen i Vancouver återrapporterade Hedy Fry (Kanada) om sitt arbete som församlingens särskilda representant för jämställdhetsfrågor. Hon betonade vikten av att kvinnor involveras i arbete för fred och säkerhet. I samband med sommarmötet hölls det återkommande jämställdhetsmötet där olika aspekter kring frågorna diskuteras av delegaterna.
Hedy Frys rapport för verksamhetsåret 2023 handlade om hur könsrelaterade konsekvenser av kriget i Ukraina kan förstås och hanteras.
19
2023/24:OSSE1
7 Valobservationer
Ledamöter i församlingen deltar varje år i ett antal valobservationer som utförs på uppdrag av OSSE. Från församlingen deltar parlamentariker för att observera om valen är fria och rättvisa och om de lever upp till de överenskomna åtaganden som fastställdes i Köpenhamnsdokumentet från 1990. Valobservationerna genomförs i regel i samarbete med OSSE:s kontor för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (Office for Democratic Institutions and Human Rights, ODIHR).
Dagen efter valet lämnar valobservationens ledarskap ett preliminärt uttalande om valet, medan en slutgiltig rapport om hela valprocessen kommer ett par månader senare. Den slutgiltiga rapporten innehåller rekommendationer för hur valprocessen kan förbättras. Alla OSSE :s medlemsländer har åtagit sig att följa upp dessa rekommendationer. OSSE-ordförandeskapet utser en parlamentariker till särskild samordnare för korttidsobservatörerna som bland annat har till uppgift att lämna det gemensamma uttalandet vid presskonferensen dagen efter valet. Den särskilda samordnaren ansvarar även för att ta fram det gemensamma utlåtandet för valobservationen inklusive förhandlingen av texten. Sedan 2013 utser församlingen en ledare för sin delegation. Inför en valobservation träffar observatörerna företrädare för de politiska partierna, oberoende journalister och valmyndigheter i syfte att få information om situationen i det aktuella landet. Den svenska delegationen har kompletterat församlingens program genom möten med svenska diplomater på plats samt experter och företrädare för civilsamhället.
Under 2023 observerade församlingen fyra val och den svenska delegationen deltog i samtliga.
På inbjudan av talmannen kan riksdagsledamöter som inte ingår i den svenska delegationen delta i valobservationer under den så kallade talmanskvoten inom ramen för det deltagarantal som tilldelats Sverige om det finns vakans.
7.1 Parlamentsvalet i Kazakstan
Den 19 mars hölls parlamentsval i Kazakstan. Valresultatet innebar att det styrande partiet Amanat vann valet. President Kasym-Zjomart Tokajevs parti, Förfädernas vilja (Amanat), vann med egen majoritet med 53,5 procent. Valdeltagandet var 54 procent.
Valet observerades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild samordnare för observationen var Irene Charalambides (Cypern) medan församlingens observatörer leddes av Reinhold Lopatka (Österrike). Från den svenska delegationen deltog Björn Söder (SD), Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M), Carina Ödebrink (S), Markus Wiechel (SD), Helena Storckenfeldt (M), Lars Isacsson (S) och Ulrik Nilsson (M) som observatörer.
20
| 7 VALOBSERVATIONER | 2023/24:OSSE1 |
Totalt deltog 77 observatörer från 31 länder; 59 av dessa var parlamentariker och tjänstemän från församlingen.
7.2 Parlaments- och presidentvalet i Turkiet
Den 14 maj hölls parlaments- och presidentval i Turkiet. Valresultatet för parlamentsvalet innebar att den sittande presidentens parti AKP (Rättvise- och utvecklingspartiet) fick störst andel av rösterna. Valdeltagandet blev 89 procent. Valet bevakades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild samordnare för observationen var Michael Link (Tyskland) medan församlingens observatörer leddes av Farah Karimi (Nederländerna). Från den svenska delegationen deltog Johan Büser (S), Helena Storckenfeldt (M), Linnéa Wickman (S), Jessica Rodén (S) och Lars Isacsson (S) som observatörer. Totalt deltog 98 observatörer från 26 länder; 75 av dessa var parlamentariker och tjänstemän från församlingen. Två parlamentariker nekades ackeditering av Turkiet. Dessa var Kadir Kasirga (S) och en dansk parlamentariker. OSSE:s ledande företrädare för valobservationen gjorde ett kraftfullt uttalande som kritiserade det turkiska beslutet.
I presidentvalets första omgång nådde ingen av presidentkandidaterna 50 procent av rösterna, vilket behövs för att vinna valet i den första omgången. En andra valomgång hölls den 28:e maj. Den sittande presidenten Recep Tayyip Erdogan och hans parti AKP utmanades av Kemal Kilicdaroglu från partiet CHP (Republikanska folkpartiet). Erdogan vann valet med egen majoritet med 52,1 procent. Valdeltagandet blev 86 procent.
Från den svenska delegationen deltog Johan Büser (S), Linnéa Wickman
(S) och Lars Isacsson (S) som observatörer.
7.3 Parlamentsvalet i Polen
Den 15 oktober hölls parlamentsval i Polen. Valresultatet innebar att det sittande partiet Lag och rättvisa förlorade majoriteten och den samlade oppositionen, ledd av förre premiärministern Donald Tusk, fick totalt nästan 54 procent av rösterna. Valdeltagandet var 74 procent.
Valet bevakades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild samordnare för observationen var Pia Kauma (Finland), och Pere Joan Pons (Spanien) ledde församlingens observatörer. Från den svenska delegationen deltog Björn Söder (SD), Johan Büser (S), Margareta Cederfelt (M), Carina Ödebrink (S), Kadir Kasirga (S) och Ulrik Nilsson (M) som observatörer. Yasmine Eriksson (SD) deltog inom ramen för talmanskvoten. Totalt deltog 94 observatörer från 31 länder, och 74 av dessa var parlamentariker. Kort före valet meddelade polska myndigheter att ett antal observatörer skulle nekas ackreditering. Frågan förhandlades på plats och löstes.
21
| 2023/24:OSSE1 | 7 VALOBSERVATIONER |
7.4 Parlamentsvalet i Serbien
Den 17 december hölls parlamentsval i Serbien. Valresultatet innebar att det styrande partiet SNS vann valet med 127 av 250 mandat i parlamentet. Valet observerades av OSSE:s parlamentariska församling och ODIHR. Särskild samordnare för valet var Reinhold Lopatka (Österrike), och församlingens observatörer leddes av Farah Karimi (Nederländerna). Från den svenska delegationen deltog Johan Büser (S), Carina Ödebrink (S), Kadir Kasirga (S), Linnéa Wickman (S) och Ulrik Nilsson (M). Totalt deltog 71 observatörer från OSSE.
22
2023/24:OSSE1
8 Samarbeten med parter inom och utanför den parlamentariska församlingen
8.1 Samarbetet i Medelhavsområdet
Den parlamentariska församlingen har under åren antagit ett stort antal resolutioner om samarbetet i Medelhavsområdet. Församlingen vill bidra till ett närmare samarbete inom Medelhavsområdet för att där främja OSSE:s normer och principer. Detta kan ske genom ökad politisk dialog, ekonomiskt samarbete, kulturutbyte samt starkare demokratiska institutioner och respekt för mänskliga rättigheter.
Medlemmar i den svenska delegationen deltog i det årliga mötet Medelhavsforum som hölls i samband med höstmötet i Jerevan.
8.2Samarbete med andra parlamentariska församlingar
Vid valobservationer finns ett nära samarbete mellan OSSE:s parlamentariska församling, ODIHR och Europarådets parlamentariska församling (PACE). Vid särskilda valobservationer bedrivs samarbete med Europaparlamentet och Natos parlamentariska församling.
Enligt OSSE PF:s stadga kan representanter för PACE, Natos parlamentariska församling, Interparlamentariska unionen, Europaparlamentet, den interparlamentariska församlingen för Oberoende staters samvälde och den parlamentariska församlingen för ekonomiskt samarbete i Svartahavsområdet delta vid församlingens stadgeenliga möten.
23
2023/24:OSSE1
9 Församlingens budget
OSSE:s parlamentariska församling beslutar om sin egen verksamhet och budget. Verksamheten finansieras genom bidrag från medlemsländernas parlament och baseras på OSSE:s beräkningar för medlemsländerna. Budgetåret börjar den 1 oktober och avslutas den 30 september. För 2023 var det svenska bidraget 136 128 euro (1 628 063 kronor).
24
2023/24:OSSE1
10 Församlingens ledning, särskilda representanter och medlemsstater
10.1 Församlingens och fackutskottens ledning
Följande representanter är valda till ledningsposter inom församlingen och utgör församlingens byrå.
| President | Invalsår |
| Pia Kauma (Finland) | 2023 |
| Vicepresidenter | |
| Pere Joan Pons (Spanien) | 2022 |
| Irene Charalambides (Cypern) | 2021 |
| Kyriakos Kyriakou-Hadjiyanni (Cypern) | 2023 |
| Daniela De Ridder (Tyskland) | 2023 |
| Mykyta Poturaiev (Ukraina) | 2023 |
| Mark Pritchard (Storbritannien) | 2022 |
| Roger Wicker (USA) | 2021 |
| Reinhold Lopatka (Österrike) | 2021 |
| Kassör | |
| Johan Büser (Sverige) | 2023 |
| President emeritus | |
| Margareta Cederfelt (Sverige) | 2023 |
| Utskott I Politik och säkerhet | |
| Richard Hudson (USA), ordförande | 2021 |
| Costel Neculai Dunava (Rumänien), vice ordförande | 2019 |
| Laurynas Kasčiūnas (Litauen), rapportör | 2019 |
| Utskott II Ekonomi, vetenskap, teknik och miljö | |
| Azay Guliyev (Azerbajdzjan), ordförande | 2022 |
| Artur Gerasymov (Ukraina), vice ordförande | 2016 |
| Gudrun Kugler (Österrike), rapportör | 2021 |
25
2023/24:OSSE1 10 FÖRSAMLINGENS LEDNING, SÄRSKILDA REPRESENTANTER OCH MEDLEMSSTATER
| Utskott III Demokrati, mänskliga rättigheter och humani- | |
| tära frågor | |
| Lucie Potůčková (Tjeckien), ordförande, valdes vid sommar- | 2023 |
| mötet | |
| Nikoloz Samkharadze, till och med sommarmötet | |
| Sargis Khandanyan (Armenien), vice ordförande | 2023 |
| Malik Ben Achour (Belgien), rapportör | 2023 |
10.2 Särskilda representanter
| Antisemitism, rasism och intolerans | Utsedd |
| Benjamin Cardin (USA) | 2015 |
| Arktiska frågor | |
| Mark Pritchard (Storbritannien) | 2023 |
| Centralasien | |
| Farah Karimi (Nederländerna) | 2023 |
| Kontakter med det civila samhället | |
| Pere Joan Pons (Spanien) | 2023 |
| Bekämpning av organiserad brottslighet | |
| Eugenio Zoffili (Italien) | 2023 |
| Östeuropa | |
| Kristian Vigenin (Bulgarien) | 2023 |
| Korruptionsbekämpning | |
| Irene Charalambides (Cypern) | 2019 |
| Jämställdhet | |
| Hedy Fry (Kanada) | 2010 |
| Människohandel | |
| Christopher Smith (USA) | 2004 |
| Medelhavsfrågor | |
| Pascal Allizard (Frankrike) | 2017 |
| Politiska fångar | |
| Steve Cohen (USA) | 2022 |
| Södra Kaukasien | |
| Kari Henriksen (Norge) | 2021 |
| Sydöstra Europa | |
| Kyriakos Kyriakou-Hadjiyanni (Cypern) | 2023 |
| Ungdomsengagemang | |
| Monika Zajkova (Nordmakedonien) | 2023 |
26
| 10 FÖRSAMLINGENS LEDNING, SÄRSKILDA REPRESENTANTER OCH MEDLEMSSTATER | 2023/24:OSSE1 |
10.3 OSSE:s medlemsstater
Nedanstående länder är medlemmar i OSSE. Siffran inom parentes anger landets antal ledamöter i den parlamentariska församlingen. Församlingen har totalt 323 ledamöter.
| Albanien (3) | Litauen (3) |
| Andorra (2) | Luxemburg (5) |
| Armenien (3) | Moldavien (3) |
| Azerbajdzjan (3) | Monaco (2) |
| Belarus (6) | Mongoliet (3) |
| Belgien (8) | Montenegro (3) |
| Bosnien och Hercegovina (3) | Nederländerna (8) |
| Bulgarien (5) | Norge (6) |
| Cypern (3) | Polen (8) |
| Danmark (6) | Portugal (6) |
| Estland (3) | Rumänien (7) |
| Finland (6) | Ryssland (15) |
| Frankrike (13) | San Marino (2) |
| Förenta staterna (17) | Sverige (8) |
| Georgien (3) | Tadzjikistan (3) |
| Grekland (6) | Tjeckien (6) |
| Irland (6) | Turkiet (8) |
| Island (3) | Turkmenistan (3) |
| Italien (13) | Tyskland (13) |
| Kanada (10) | Ukraina (8) |
| Kazakstan (6) | Ungern (6) |
| Kirgizistan (3) | Uzbekistan (6) |
| Kroatien (3) | Österrike (6) |
| Lettland (3) | Vatikanstaten (1)3 |
| Liechtenstein (2) |
3Vatikanstaten deltar som permanent observatör i OSSE.
27
| 2023/24:OSSE1 | 10 FÖRSAMLINGENS LEDNING, SÄRSKILDA REPRESENTANTER OCH MEDLEMSSTATER |
10.4 Partnerstater
| Afghanistan | Israel | Sydkorea |
| Algeriet | Japan | Thailand |
| Australien | Jordanien | Tunisien |
| Egypten | Marocko |
28
2023/24:OSSE1
BILAGA
Vancouverdeklarationen
29
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
30
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
31
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
32
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
33
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
34
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
35
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
36
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
37
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
38
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
39
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
40
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
41
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
42
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
43
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
44
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
45
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
46
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
47
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
48
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
49
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
50
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
51
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
52
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
53
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
54
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
55
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
56
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
57
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
58
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
59
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
60
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
61
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
62
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
63
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
64
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
65
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
66
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
67
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
68
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
69
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
70
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
71
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
72
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
73
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
74
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
75
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
76
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
77
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
78
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
79
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
80
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
81
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
82
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
83
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
84
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
85
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
86
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
87
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
88
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
89
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
90
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
91
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
92
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
93
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
94
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
95
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
96
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
97
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
98
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
99
2023/24:OSSE1 BILAGA VANCOUVERDEKLARATIONEN
100
| VANCOUVERDEKLARATIONEN BILAGA | 2023/24:OSSE1 |
| Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2024 | 101 |