Från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling (Redogörelse 1995/96:ER2)

Redogörelse till riksdagen 1995/96:ER2

Från Sveriges delegation vid Europarådets

parlamentariska församling

1995/96

ER2

Riksdagens Europarådsdelegation överlämnar bifogade redogörelse för verksamheten inom den parlamentariska församlingen och de församlingsmöten som ägt rum under 1995 års session. Till redogörelsen är fogad en förteckning över församlingens samtliga rekommendationer, resolutioner och andra beslut under samma period.

Stockholm den 12 mars 1996

På delegationens vägnar

Jan Bergqvist

Anita Melin

Redogörelse från riksdagens Europarådsdelegation	1995/96:ER2
avseende Europarådets parlamentariska församlings
session 1995
1. Den parlamentariska församlingens roll och
verksamhet

När Europarådet bildades 1949 fick organisationen två huvudorgan – en parlamentarisk församling med rådgivande uppgifter och en ministerkommitté med både beslutande och verkställande funktioner. Den parlamentariska församlingen var vid sin tillkomst det första internationella parlamentariska organet. Den har genom åren verksamt bidragit till att främja fred och frihet, mänskliga rättigheter och social rättvisa i Europa. Den parlamentariska församlingen har en viktig uppgift som debattforum för aktuella politiska, ekonomiska, juridiska, sociala och kulturella frågor. Dess beslut som förbereds i utskott och underutskott har främst formen av rekommendationer till ministerkommittén men kan även vara uttalanden i form av resolutioner m.m. Även om församlingen alltså har en i första hand rådgivande funktion spelar den en betydande roll i det mellanstatliga samarbetet och har varit en pådrivande faktor för tillkomsten av många av Europarådets konventioner. Under senare år, efter omvälvningarna i Central- och Östeuropa, har parlamentarikerna tagit initiativet när det gällt Europarådets utvidgning till länderna i centrala och östra Europa och bidragit till en demokratisk utveckling. Sedan 1989 har den parlamentariska församlingen givit särskild gäststatus till kandidatländerna i syfte att bygga upp relationerna till de nya lagstiftande församlingarna i dessa länder och förbereda dem för medlemskap i Europarådet.

Europarådets parlamentariska församlings medlemmar utses av respektive medlemslands parlament. Församlingen hade vid ingången av 1995 236 medlemmar (och lika många suppleanter) från 33 länder. Vid slutet av året hade antalet medlemsländer stigit till 38 och antalet parlamentariker i församlingen till 248.

Den svenska riksdagen har att utse sex ordinarie ledamöter och sex suppleanter.

Efter en lång följd av år med ett tämligen oförändrat medlemskap har rådet under åren efter 1989 utvidgats till att omfatta nästan alla länder i Europa. Senaste medlemsland är Ryssland som upptogs i februari 1996. Europarådets alleuropeiska kallelse håller på att uppfyllas. Deltagandet av så många nya demokratier kan förväntas innebära att rådets verksamhet och arbetsformer kommer att förändras, såväl i ministerrådet som i den parlamentariska församlingen.

2. Allmänt om församlingens arbete och viktigare	1995/96:ER2
frågor under 1995 års session

Europarådets parlamentariska församlings årssession 1995 var fördelad på fyra delsessioner vilka samtliga hölls i Strasbourg. Delsessionerna ägde rum 30 januari–3 februari, 24–28 april, 26–30 juni och 25–29 september.

Talman i församlingen under sessionen var den spanske parlamentsledamoten Miguel Angel Martínez. Martínez treåriga mandatperiod gick ut i januari 1996. Den tyska parlamentsledamoten Leni Fischer valdes till ny talman vid den första delsessionen av 1996 års session, 22–26 januari.

Den svenska delegationens ordförande Jan Bergqvist valdes till vice ordförande (en av 14) i församlingen för 1995 års session.

Under 1995 fortsatte utvidgningen av Europarådet. På rekommendation av den parlamentariska församlingen och efter beslut i ministerrådet upptogs fem nya länder som medlemmar: Albanien, Lettland, Makedonien, Moldavien och Ukraina. Frågan om medlemskap för Ryssland debatterades vid två tillfällen under sessionen men beslut dröjde. Behandlingen av Rysslands ansökan avbröts i januari 1995 som en följd av situationen i Tjetjenien. Proceduren återupptogs vid den första delsessionen under 1996. Ryssland upptogs som medlem i februari 1996.

Utförliga debatter och överväganden om huruvida kandidatländerna uppfyllde Europarådets villkor för medlemskap (en fungerande demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och för rättsstatens principer) kom därför att dominera den parlamentariska församlingens arbete under 1995. Ett omfattande och djupgående utskottsarbete föregick delsessionernas debatter. En central uppgift för den parlamentariska församlingen är inte bara att följa utan också att på olika sätt främja utvecklingen mot demokrati och mänskliga rättigheter i kandidatländerna. En närbesläktad uppgift, att övervaka att nya medlemsländer uppfyller de åtaganden som gjorts vid inträdet, ägnades stor uppmärksamhet av församlingen som beslutade om en förstärkt övervakningsprocedur som i princip skall gälla alla medlemsländer, inte enbart nya medlemmar som tidigare varit fallet.

Andra frågor av politisk art som upptog den parlamentariska församlingen var mänskliga rättigheter i Turkiet samt situationen i Bosnien-Hercegovina och flyktingproblematiken i f.d. Jugoslavien. Vid aprilmötet fördömde församlingen Turkiets intervention i norra Irak och ålade ministerkommittén att övervaka att den turkiska regeringen genomförde konstitutionella reformer, med risk för suspendering av medlemskapet i annat fall. Det hade till följd att den turkiska delegationen lämnade arbetet i församlingen. De turkiska parlamentarikerna återvände vid en följande delsession.

Församlingen granskade verksamheten inom OECD och den europeiska utvecklingsbanken EBRD, debatterade Europarådets inställning och bidrag till EU:s regeringskonferens, antog rekommendationer om den sociala utvecklingsfondens verksamhet, om kulturellt samarbete i Europa, om utkast till en bioetikkonvention och en konvention om barns rättigheter. Hans Gö- ran Francks rapport om förhållanden i fängelser uppmärksammades liksom situationen för etniska minoriteter.

Statsminister Ingvar Carlsson besökte den parlamentariska församlingen	1995/96:ER2
under den andra delsessionen. Statsministern höll den 28 juni tal inför för-
samlingen och besvarade frågor. I ett brett upplagt Europatal framhöll Ingvar
Carlsson Europarådets insatser för att bygga och förstärka demokratin och
respekten för mänskliga rättigheter och välkomnade utvidgningen av Euro-
parådets gemenskap till nya medlemmar. Huvudtema för talet var Europas
framtid. Vi måste utvidga Europeiska unionen, vi måste skapa en demokrati
på europeisk nivå, sade statsministern, och framhöll massarbetslösheten som
ett hinder för skapandet av ett medborgarskap i egentlig mening baserat på
grundläggande mänskliga rättigheter.
Riksdagens talman Birgitta Dahl gjorde tillsammans med medarbetare ett
studiebesök vid Europarådet den 25–26 september, under församlingens
fjärde delsession. Talmannen välkomnades i församlingen och höll ett anfö-
rande där hon betonade Europarådets roll som pionjär i det internationella
parlamentariska arbetet och inspiratör till nya politiska idéer för Europa.
Sedan 1989 har Europarådet mött nya utmaningar: att förbereda de nya de-
mokratierna i Central- och Östeuropa för medlemskap. Det är den parlamen-
tariska församlingen som varit pådrivande i utvidgningen av Europarådet,
konstaterade Birgitta Dahl, som också tog upp frågan om de nationella par-
lamentens roll och relationerna mellan olika parlamentariska organ i dagens
Europa.
Ett stort antal gästtalare, stats- och regeringschefer, utrikesministrar, fram-
trädde inför församlingen, bland dem Tjeckiens premiärminister Vaclav
Klaus, Frankrikes dåvarande premiärminister Edouard Balladur, Estlands
president Lennart Meri, Ungerns premiärminister Gyula Horn, Jordaniens
kung Hussein, Tysklands förbundskansler Helmuth Kohl. Talmän i medlems-
ländernas parlament var ofta förekommande gäster under sessionen liksom
talmännnen i andra parlamentarikerförsamlingar (OSSE, IPU).
Europarådets ungdomskampanj mot främlingsfientlighet och rasism upp-
märksammades av församlingen vid den tredje delsessionen 26–30 juni.
Kampanjen bedrevs genom nationella insatser i medlemsländerna, i Sverige
av en kommitté underställd Civildepartementet. Tema för kampanjen som
avslutades under året var ”alla lika alla olika”.
På förslag av riksdagens Europarådsdelegation utsåg ministerrådet läkaren
Christina Doctare till Sveriges representant i Europarådets kommitté för
förhindrande av tortyr och inhuman behandling eller bestraffning. Hon efter-
träder ambassadör Love Kellberg.

3. Den svenska representationen

Under 1995 års session hade riksdagen anmält följande valda ombud och suppleanter till församlingen och dess organ.

Ombud

1. Jan Bergqvist (s), delegationens ordförande

2. Berit Andnor (s)

3. Anders Björck (m), delegationens vice ordförande

1995/96:ER2

4.Göran Magnusson (s)

5.Maj Britt Theorin (s) t.o.m. 1995-10-23, Lisbet Calner (s) fr.o.m. 1995- 10-24

6.Birger Hagård (m)

Suppleanter

1.Sören Lekberg (s)

2.Ingegerd Wärnersson (s)

3.Knut Billing (m)

4.Lisbet Calner (s) t.o.m. 1995-10-23, Inga-Britt Johansson (s) fr.o.m. 1995-10-24

5.Olof Johansson (c)

6.Elisabeth Fleetwood (m)

Jan Bergqvist valdes till vice ordförande i församlingen för 1995 års session.

Ombuden och suppleanterna var fördelade på församlingens 14 utskott, vilka sammanträder såväl under som mellan församlingens plenarmöten. I utskotten bereds ärenden som församlingen har att besluta om. Utgående från utskottens betänkanden och förslag antar församlingen rekommendationer till ministerkommittén, resolutioner, yttranden och direktiv. Det ständiga utskottet har fullmakt att besluta på församlingens vägnar under perioder då denna ej är samlad.

Ombuden och suppleanterna var under 1995 års session fördelade på församlingens utskott på sätt som anges nedan.

			Ordinarie	Suppleanter
Ständiga utskottet			Bergqvist	Theorin
				(t.o.m. 1995-10-23)
				vakant resten av session-
				en
			Björck	Hagård
Politiska utskottet			Bergqvist	Theorin
				(t.o.m. 1995-10-23) va-
				kant resten av sessionen
			Björck	Hagård
Utskottet	för	ekonomi	Billing	Björck
och utveckling			Calner	Andnor
Utskottet	för	social-,	Andnor	Magnusson	5
					5

hälsovårds- och famil-			Fleetwood	Wärnersson	1995/96:ER2
jefrågor
Utskottet	för juridiska		Theorin	Magnusson
frågor och mänskliga			(t.o.m. 1995-10-23)	(t.o.m. 1995-11-08)
rättigheter			Magnusson	I-B Johansson
			(fr.o.m. 1995-11-09)	(fr.o.m. 1995-11-09)
			Hagård	Billing
Kultur- och utbildnings- Fleetwood				Billing
utskottet			Wärnersson	Bergqvist
Utskottet för vetenskap			O. Johansson	Fleetwood
och teknologi			Lekberg	Wärnersson
Utskottet för miljö,			Magnusson	Calner
regional planering och			(t.o.m. 1995-11-08)
kommunala frågor			I-B Johansson
			(fr.o.m 1995-11-09)
			O. Johansson	Lekberg
Utskottet	för	befolk-	Theorin	Andnor
nings- och flykting-			(t.o.m. 1995-10-23)
frågor			I-B Johansson
			(fr.o.m. 1995-11-09)
			Billing	Wärnersson
Utskottet för procedur-			Magnusson	Bergqvist
frågor
Utskottet	för	jord-	Andnor	O. Johansson
bruksfrågor och lands-
bygdsutveckling
Utskottet	för	förbin-	Hagård	Lekberg
delser med europeiska
icke-medlemsländer
Utskottet	för	förbin-	Lekberg	Calner
delser med de nation-
ella parlamenten och
med allmänheten
Budgetutskottet			Calner	Fleetwood

Flertalet utskott har tillsatt underutskott, vilka i många fall är tämligen permanenta från session till session, medan andra kan utses med anledning av en särskild fråga. Följande svenska ledamöter har under den aktuella sessionen eller del därav varit vice ordförande, ledamot respektive suppleant av dylika underutskott:

Maj Britt Theorin var ledamot i ad hoc-utskottet om jämlikhet mellan könen.

Jan Bergqvist var rapportör i ad hoc-utskottet för valet i Kroatien.

Jan Bergqvist var medlem i politiska utskottets underutskott för relationer 1995/96:ER2 med Förenta nationerna.

Knut Billing var medlem i ekonomiska utskottets underutskott för internationella ekonomiska relationer (Lisbet Calner suppleant).

Elisabeth Fleetwood var medlem i utskottets för social-, hälsovårds- och familjefrågor underutskott för den europeiska sociala stadgan och Berit Andnor i dess underutskott för arbetsmarknadsfrågor.

Birger Hagård var medlem av utskottets för juridiska frågor och mänskliga rättigheter underutskott för mänskliga rättigheter.

Elisabeth Fleetwood var medlem av kultur- och utbildningsutskottets underutskott för det europeiska arkitektur- och konstarvet samt i dess underutskott om ungdom och sport och Knut Billing medlem av samma utskotts underutskott om media (Ingegerd Wärnersson suppleant).

Göran Magnusson var medlem av utskottets för miljö, regional planering och kommunala frågor underutskott för regional planering samt i dess underutskott för lokala och regionala myndigheter.

Knut Billing var vice ordförande i utskottets för befolknings- och flyktingfrågor underutskott för demografi.

Sören Lekberg var medlem av utskottets för förbindelser med de nationella parlamenten och med allmänheten underutskott ”on participatory democracy”.

4. Verksamheten inom församlingens huvudområden

Politiska frågor

Vid den första delsessionen debatterade församlingen Lettlands ansökan om medlemskap (dok. 7169). Birger Hagård välkomnade Lettland i Europarådsfamiljen och i kretsen av demokratiska stater runt Östersjön, framhöll det svenska engagemanget för de baltiska staternas frihetskamp och betonade vikten av den nya medborgarskapslagen. Församlingen antog enhälligt ett yttrande i vilket man rekommenderade medlemskap. Till rekommendationen fogades ett antal förväntningar på specifika åtaganden från lettisk sida beträffande den fortsatta vägen mot full demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer (yttr. 183). Efter beslut i ministerkommittén blev Lettland den 10 februari Europarådets 34:e medlem. Rysslands ansökan om medlemskap i ljuset av situationen i Tjetjenien (dok. 7230) debatterades av församlingen som beslutade att tills vidare avbryta behandlingen av den ryska ansökan mot bakgrund av brotten mot de mänskliga rättigheterna och mot internationell humanitär rätt. Vikten av att följa utvecklingen i och fortsätta kontakterna med Ryssland poängterades (res. 1055, dir. 506). Situationen på Cypern efter den senaste tidens politiska utveckling debatterades (dok.

7206). En mer aktiv roll för Europarådet för att försöka lösa Cypern-	1995/96:ER2
problemet rekommenderades (rek. 1259, res. 1054).
Under församlingens andra delsession debatterades Turkiets militära in-
tervention i norra Irak och dess respekterande av åtaganden om reformer av
grundlag och lagstiftning (dok. 7290, rek. 1266). I debatten deltog Jan Ber-
gqvist som frågade hur länge till det kunde tolereras att ett medlemsland
åsidosätter yttrandefriheten och utmäter stränga straff för parlamentsledamö-
ter, journalister och författare. I den rekommendation (rek. 1266) som för-
samlingen antog fördömdes interventionen och krävdes grundlagsreformer.
Vid den tredje delsessionen debatterade församlingen ansökan om med-
lemskap från Albanien (dok. 7304, yttr. 189) och från Moldavien (dok. 7278,
yttr. 188) och rekommenderade ministerkommittén att inbjuda båda länder-
na, i Albaniens fall dock först efter det att vissa kompletterande upplysningar
om den demokratiska utvecklingen erhållits. Vidare hölls en brådskande
debatt om situationen i Bosnien och Hercegovina (dok. 7336) med delta-
gande av den bosniske utrikesministern Muhamed Sacirbey.
Vid den fjärde delsessionen återupptogs debatten om situationen i delar av
f.d. Jugoslavien (dok. 7395, res.1066). Församlingen fördömde alla brott mot
mänskliga rättigheter, tog bestämt avstånd från etnisk rensning och uppma-
nade Europarådets generalsekreterare att redan nu förbereda ett omfattande
bidrag från rådet till återuppbyggnad så snart fredsförhandlingarna gjort
framsteg. Två ansökningar om medlemskap i Europarådet förelåg vid den
fjärde delsessionen, från Ukraina (dok. 7370) och från FYROM/ Makedo-
nien (dok. 7371). Den parlamentariska församlingen beslutade enhälligt att
rekommendera ministerkommittén att inbjuda Ukraina (yttr. 190) och
FYROM/Makedonien (yttr. 191) som fullvärdiga medlemmar i Europarådet.
Församlingen beslutade vidare att återuppta Rysslands begäran om med-
lemskap till behandling (dok. 7372, res. 1065). Behandlingen hade avbrutits
efter beslut vid den första delsessionen, som en följd av situationen i Tjetje-
nien. Det var församlingens bedömning att Ryssland nu eftersträvade en
politisk lösning på Tjetjenienkrisen.
Vidare debatterade församlingen EU:s regeringskonferens 1996 (dok.
7373, 7378). Ordföranden i reflektionsgruppen, den spanske statssekrete-
raren Carlos Westendorp, framträdde inför församlingen och deltog i debat-
ten. Församlingen föreslog utökade kontakter och samarbete mellan den
parlamentariska församlingen och Europaparlamentet och mellan EU och
Europarådet, för undvikande av dubbelarbete (rek. 1279, res. 1067). Ett
förslag om att göra parlamentariska församlingen till en andra kammare av
Europaparlamentet fick inte stöd utan återvisades till utskottet. Även hante-
ringen av mänskliga rättigheter inom EU debatterades, och församlingen
stödde EU:s tillträde till den europeiska konventionen om mänskliga rättig-
heter (dok. 7383, res. 1068). Ordföranden i den europeiska domstolen för
mänskliga rättigheter, Rolv Ryssdal, argumenterade för detta i ett anförande
inför församlingen.

Ekonomiska frågor

1995/96:ER2

Vid församlingens första delsession debatterades förbindelserna med FN:s ekonomiska kommission för Europa, UN-ECE (dok. 7199, res. 1052). Kommissionens exekutivsekreterare Yves Berthelot höll ett anförande och deltog i debatten.

Under den andra delsessionen debatterades principer för utvecklingssamarbete (dok. 7274). Församlingen rekommenderade att bistånd i första hand skall gå till minst utvecklade länder, till eftersatta grupper, till basbehov samt att demokrati, mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och ekonomiska och sociala reformer bör ligga till grund för beslut om bistånd (res. 1060).

Vid den tredje delsessionen höll församlingen sin årliga debatt om och granskning av verksamheten i EBRD, den europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (dok. 7320, res. 1064). Ekonomiska och miljöaspekter av bankens verksamhet betonades, och åtgärder för att förstärka bankens verksamhet i länderna i Central- och Östeuropa föreslogs.

Även vid den fjärde delsessionen utövade den parlamentariska församlingen funktionen som folkvald församling för en internationell organisation (jfr ovan EBRD), denna gång Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD. Företrädare för parlament i OECD-länder som inte är medlemmar av Europarådet deltog i församlingens granskning av OECD:s verksamhet under 1994. Organisationens generalsekreterare Jean-Claude Paye höll ett anförande och svarade på den utökade församlingens frågor (dok. 7348, 7377, 7392, 7406, res. 1069).

Social-, hälsovårds- och familjefrågor

Vid den första delsessionen debatterades socialpolitik och politisk stabilitet i Central- och Östeuropa. I rapporten (dok. 7219) rekommenderas att politiska och ekonomiska reformer kombineras med sociala åtgärder för att skydda svaga grupper. Åtgärder inom fyra områden: arbetsmarknad, inkomsttransfereringar, utbildning och hälsovård föreslås (res. 1056).

Vid församlingens andra delsession debatterades en plan för utfästelser om kvalitet i hälsovård och kliniska och biologiska undersökningar (dok. 7213, rek. 1270).

Under den fjärde delsessionen debatterades en rapport om en gemensam europeisk politik beträffande arbetstid (dok. 7360). Församlingen antog ingen rekommendation i ämnet.

Juridiska frågor och mänskliga rättigheter

Under församlingens första delsession debatterades en rapport av Hans Gö-
ran Franck och antogs en rekommendation om förhållanden i häkten och
fängelser i medlemsstaterna (dok. 7215, rek. 1257, dir. 503). Franck konsta-
terar i rapporten att flera orsaker ligger bakom problemet med de alltmer
överfulla fängelserna och att alternativ måste sökas till fängelsestraff, t.ex.
elektronisk övervakning, men också att vissa brott bör avkriminaliseras.
Utarbetandet av ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om	9
	9

mänskliga rättigheter angående fångars rättigheter bör	påskyndas, enligt	1995/96:ER2
rekommendationen, och den europeiska kommittén för förhindrande av tortyr
bör förstärkas. Franck som lämnade riksdagen och Europarådsdelegationen
1994 lovordades av församlingen för sina insatser. Vidare debatterades
Skydd för nationella minoriteters rättigheter (dok. 7228), och en rekommen-
dation (rek. 1255, dir. 501) antogs som uppmanar till undertecknande dels av
ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, vilken öppnades för
undertecknande den 1 februari, under delsessionen, dels av konventionen om
regionala språk och minoritetsspråk. Församlingen beklagar att regeringarna
inte följt dess rekommendation (rek. 1201, 1993) om ett tilläggsprotokoll om
minoritetsrättigheter till Europakonventionen om mänskliga rättigheter och
uppmanar till fortsatt arbete med ett tilläggsprotokoll om kulturella rättighet-
er.
Vid den andra delsessionen diskuterades åtgärder för att göra framsteg
beträffande kvinnors rättigheter fr.o.m. 1995 (dok. 7271, rek. 1269, dir. 509)
samt utkastet till en europeisk konvention om utövande av barns rättigheter
(dok. 7270, yttr. 186). Konventionen, vilken betonar	de procedurella
aspekterna som rätten att agera inför domstol i familjemål, är avsedd att
komplettera FN:s barnkonvention. Vidare behandlades en rapport med för-
slag om förstärkt övervakning av hur Europarådets medlemsländer fullgör
sina åtaganden (dok. 7277, dir. 508). Mot bakgrund av det ökande antalet
nya medlemsländer konstaterade församlingen att behov förelåg av en effek-
tivare övervakning av åtaganden gjorda av medlemsländerna, nya såväl som
gamla. Man beslutade därför att förstärka och samtidigt utvidga proceduren
till att gälla alla Europarådets medlemmar och att införa möjligheten till
sanktioner.
Under den tredje delsessionen uppmärksammade församlingen Europarå-
dets kampanj mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans
och debatterade åtgärder från församlingens sida för att understödja kam-
panjen och kampen (dok. 7318, rek. 1275, dir. 511). Bland annat föreslås
inrättandet av en europeisk högkommissarie för flyktingar och ett tilläggs-
protokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna
som stärker icke-diskrimineringsklausulen. Också särskilda åtgärder för att
bekämpa rasism och intolerans i media rekommenderades när församlingen
debatterade migranter, etniska minoriteter och media	(dok. 7322, rek.
1277).

Kultur och utbildning

Under församlingens andra delsession debatterades behovet av ökade resurser för kulturellt samarbete i Europa mot bakgrund av utvidgningen av Europarådet (dok. 7272, rek. 1265).

Vid den tredje delsessionen debatterade församlingen en rapport om den visuella bildens makt (dok. 7314) och den påverkan, positiv såväl som negativ, som bilder – fotografi, film, TV, video – kan utöva. För att motverka riskerna för manipulation genom bild rekommenderas bl.a. utbildning och principer för medias självreglering (rek. 1276).

Vetenskap och teknologi

1995/96:ER2

Under den första delsessionen antog församlingen ett yttrande om ett utkast till bioetikkonvention/utkast till en konvention till skydd för mänskliga rättigheter och värdighet i biologiska och medicinska sammanhang (dok. 7124, yttr. 184). Syftet med konventionen är att framhäva bioetiska aspekter och skydda individen mot missbruk. Arbetet med konventionen fortsätter i ministerkommittén.

Vid den andra delsessionen debatterades samhällsvetenskaperna och transitionsperiodens utmaningar (dok. 7269). Församlingen konstaterade att samhällsvetenskaperna kunde underlätta förändringsprocessen i Central- och Östeuropa och rekommenderade ökade resurser och internationellt samarbete (rek. 1264).

Under den fjärde delsessionen debatterade församlingen strategisk teknik (dok. 7379, res. 1070) och konstaterade att investeringar i forskning och utveckling var nödvändiga för att främja vetenskapliga och tekniska innovationer på europeisk nivå.

Miljö, regional planering och kommunala frågor

Vid församlingens första delsession diskuterades Europarådets lokal- och regionalkongress (CLRAE) med utgångspunkt i en rapport (dok. 7220) om regioner i Europarådet. Församlingen antog en resolution (res. 1053) med förslag till ändringar i sammansättning och finansiering av kommunalkongressen. Det europeiska naturskyddsåret 1995 proklamerades av församlingen när en rapport om naturskyddsåret och Europarådets bidrag debatterades (dok. 7217). Ett direktiv om rådets insatser antogs som inkluderar en konferens om frivilligorganisationernas roll vid skydd av miljön (dir. 504).

Under den andra delsessionen debatterades den sjätte europeiska konferensen om gränsregioner i Ljubljana, Slovenien, 13–15 oktober 1994 (dok. 7273, rek. 1268).

Vid den tredje delsessionen diskuterades erfarenheter av regional planering i bergsregioner och det utkast till europeisk stadga för bergsregioner

(dok. 7319) som antagits av kommunalkongressen (CLRAE). Församlingen rekommenderade ministerkommittén att anta stadgan som bl.a. drar upp riktlinjer till skydd för den känsliga miljön i bergstrakter (rek. 1274).

Migration, flykting- och befolkningsfrågor

Under församlingens första delsession behandlades en rapport från FN:s
befolkningskonferens i Kairo 5–13 september 1994 med rekommendationer
avseende uppföljningen av konferensen (dok. 7208, rek. 1260).
Vid den tredje delsessionen debatterades utvecklingen för Europarådets
sociala utvecklingsfond 1994–95 mot bakgrund av de problem som funnits i
fondens verksamhet (dok. 7321). Berit Andnor i egenskap av rapportör för
utskottet för social-, hälsovårds- och familjefrågor konstaterade att läget för
fonden förbättrats men att det fortfarande fanns problem både när det gällde
dess juridiska grund och finansieringen. Prioritet borde ges till projekt för	11
	11

social utveckling, som bistånd vid flyktingströmmar och vid naturkatastrofer,	1995/96:ER2
vilket var fondens ursprungliga syfte. Andnor rekommenderade ökad verk-
samhet tillsammans med och information till länderna i Central- och Östeu-
ropa, bl.a. genom seminarier (rek. 1273). Vidare debatterades migranter,
etniska minoriteter och media (dok. 7322, rek. 1277) i samband med att
församlingen uppmärksammade Europarådets kampanj mot rasism, främ-
lingsfientlighet, antisemitism och intolerans.
Under den fjärde delsessionen debatterade församlingen det växande anta-
let flyktingar och asylsökande i Central- och Östeuropa (dok. 7368) och
antog ett stort antal rekommendationer (rek. 1278) med syftet att genom ökat
samarbete mellan europeiska länder både tillförsäkra flyktingar och asylsö-
kande skydd och fördela bördan för mottagande länder.

Förteckning över församlingens beslut

Rekommendationer

1250: Om utvidgningen av Europarådet och budgetutsikterna

1251: Om konflikten i Nagorno-Karabach

1252: Om relationerna mellan Europarådet och Förenta nationerna

1253: Om aktiviteterna inom Internationella organisationen för migration (IOM) under 1992 och 1993

1254: Om de äldres rätt till medicinsk vård och social välfärd: etik och politik

1255: Om skyddet av nationella minoriteters rättigheter

1256: Om regioner inom Europarådet och inrättandet av Kongressen för lokala och regionala myndigheter i Europa

1257: Om förhållanden vid häktning i Europarådets medlemsländer

1258: Om ett aktionsprogram för miljöutbildning inom lärarutbildningen

1259: Om situationen på Cypern (den politiska utvecklingen på senare tid)

1260: Om Förenta nationernas konferens om befolkning och utveckling (Kairo 5–13 september 1994); uppföljning av Europarådet och dess medlemsländer

1261: Om invandrarkvinnors situation i Europa

1262: Om droghandel, drogrelaterade brott och penningtvätt

1263: Om den humanitära situationen för flyktingar och tvångsförflyttade personer i Armenien och Azerbajdzjan

1264: Om samhällsvetenskap och transitionsperiodens utmaningar

1265: Om utvidgning och europeiskt kulturellt samarbete

1266: Om Turkiets militära intervention i norra Irak och Turkiets respekterande av åtaganden rörande konstitutionella och lagstiftande reformer

1267: Om Europarådets allmänna politik

1268: Om den 6:e europeiska konferensen om gränsregioner (Ljubljana 13–15 oktober 1994)

1269: Om att uppnå verkliga framsteg när det gäller kvinnors rättigheter från år 1995

1270: Om utfästelser om kvalitet i hälsovård och kliniska och biologiska undersökningar

1271: Om diskriminering mellan män och kvinnor rörande val av efternamn vid överlåtande av föräldrars efternamn till barn

1995/96:ER2

Bilaga 1

1272: Om en omfattande europeisk strategi för regional planering	1995/96:ER2
(CEMAT:s 10:e session)	Bilaga 1
1273: Om Europarådets sociala utvecklingsfonds verksamhet (1994–95)
1274: Om utkast till den europeiska stadgan för bergsregioner
1275: Om kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och into-
lerans
1276: Om visuella bilders makt
1277: Om migranter, etniska minoriteter och media
1278: Om flyktingar och asylsökande i Central- och Östeuropa
1279: Om EU:s regeringskonferens 1996
Resolutioner
Nr
1047: Om konflikten i Nagorno-Karabakh
1048: Om relationerna mellan Europarådet och Förenta nationerna
1049: Om situationen för den tyska etniska minoriteten i f.d. Sovjet-
unionen
1050: Om Rwanda och förhindrande av ett humanitärt krisläge
1051: Om livsmedels- och jordbruksutveckling i Medelhavsområdet
1052: Om verksamheten inom Förenta nationernas ekonomiska kommis-
sion för Europa
1053: Om regioner inom Europarådet och etablerandet av Kongressen för
lokala och regionala myndigheter i Europa
1054: Om situationen på Cypern (den politiska utvecklingen på senare tid)
1055: Om Rysslands ansökan om medlemskap mot bakgrund av situatio-
nen i Tjetjenien
1056: Om socialpolitik och politisk stabilitet i länderna i Central- och Öst-
europa
1057: Om verksamheten inom Bretton Woods-institutionerna (Världs-
banken och Internationella valutafonden)
1058: Om skyddet av Salman Rushdie
1059: Om den humanitära situationen bland flyktingar och tvångsförflyt-
tade personer i Armenien och Azerbajdzjan
1060: Om principer för utvecklingssamarbete
1061: Om medlemskap i parlamentariska församlingens delegation till
den gemensamma kommittén	14
	14

1062: Om bestämmelsen för ändring av församlingens dagordning

1063: Om utmaningar för den europeiska jordbruksmaskinindustrin

1064: Om Europeiska återuppbyggnads- och utvecklingsbankens (EBRD) verksamhet

1065: Om tillvägagångssätt för yttrande angående Rysslands ansökan om medlemskap i Europarådet

1066: Om situationen i delar av det forna Jugoslavien

1067: Om EU:s regeringskonferens 1996

1068: Om Europeiska unionens (EU) anslutning till den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter

1069: Om OECD:s verksamhet under 1994

1070: Om strategisk teknologi

Direktiv (Orders)

499:Om utvidgningen av Europarådet och budgetutsikterna

500:Om relationerna mellan Europarådet och Förenta nationerna

501:Om skyddet av nationella minoriteters rättigheter

502:Om regioner inom Europarådet och inrättandet av Kongressen för lokala och regionala myndigheter i Europa

503:Om förhållanden vid häktning i Europarådets medlemsländer

504:Om en omfattande och integrerad europeisk naturvårdspolitik – European Nature Conservation Year 1995

505:Om ett aktionsprogram för miljöutbildning inom lärarutbildningen

506:Om Rysslands ansökan om medlemskap mot bakgrund av situationen i Tjetjenien

507:Om verksamheten inom Bretton Woods-institutionerna (Världsbanken och Internationella valutafonden)

508:Om medlemsländernas fullgörande av sina åtaganden

509:Om att uppnå verkliga framsteg när det gäller kvinnors rättigheter från år 1995

510:Om en omfattande europeisk strategi för regional planering (CEMAT:s 10:e session)

511:Om kampen mot rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans

1995/96:ER2

Bilaga 1

Yttranden

183:Över Lettlands ansökan om medlemskap i Europarådet

184:Över utkast till bioetikkonvention (utkast till konvention för skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet vid tillämpningen av biologi och medicin)

185:Över ett utkast till reviderad europeisk social stadga

186:Över utkast till europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

187:Över programbudgeten för parlamentariska församlingens driftkostnader 1996

188:Över Moldaviens ansökan om medlemskap i Europarådet

189:Över Albaniens ansökan om medlemskap i Europarådet

190:Över Ukrainas ansökan om medlemskap i Europarådet

191:Över Republiken Makedoniens (FYROM) ansökan om medlemskap i Europarådet

1995/96:ER2

Bilaga 1

Gotab, Stockholm 1996