Årsredovisning för 1997
Redogörelse 1997/98:RR1
Riksdagens revisorers redogörelse 1997/98:RR1
Årsredovisning för 1997
1997/98
RR1
Till RIKSDAGEN
Med stöd av förordningen (1996:882) om årsredovisning m.m. överlämnar Riksdagens revisorer årsredovisning för verksamhetsåret 1997. I årsredovisningen ingår också en förvaltningsberättelse som ersätter den verksamhetsberättelse revisorerna under tidigare år överlämnat till riksdagen.
De skrivelser som revisorerna under verksamhetsåret avlämnat till riksdagen redovisas inte i sin helhet i årsredovisningen. De ingår som hittills i riksdagstrycket (saml. C 3, Förslag och redogörelser).
Detta ärende har avgjorts av revisorerna i plenum den 19 februari 1998. Vid ärendets slutliga handläggning har vidare närvarit kanslichef Åke Dahlberg, föredragande, och Per Karlsson, administrativ chef.
Stockholm den 19 februari 1998
På Riksdagens revisorers vägnar
Per Olof Håkansson
ordförande
Åke Dahlberg kanslichef
1
| Grundläggande bestämmelser | 1997/98:RR1 |
Grundläggande bestämmelser om Riksdagens revisorer 12 kap. 7 § regeringsformen
8 kap. 11 § riksdagsordningen
Lag (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191, 1994:1647, 1995:800 samt 1996:296)
Lag (1974:585) om skyldighet att tillhandahålla Riksdagens revisorer vissa handlingar m.m.
Lag (1988:46, ändrad senast 1988:1389) om revision av riksdagsförvaltningen m.m.
Lag (1997:560) om revision av Regeringskansliet
Förteckning över revisorer
Revisorer vid utgången av verksamhetsåret 1997
| Ordinarie | Suppleanter |
| Per Olof Håkansson (s), | Hans Stenberg (s) |
| ordförande | |
| Anders G Högmark (m), | Leif Marklund (s) |
| förste v. ordförande | |
| Lars Bäckström (v), | Ingvar Eriksson (m) |
| andre v. ordförande | |
| Bengt Silfverstrand (s) | Barbro Andersson (s) |
| Anita Jönsson (s) | Christina Pettersson (s) |
| Bengt Kronblad (s) | Stig Grauers (m) |
| Margit Gennser (m) | Monica Widnemark (s) |
| Marianne Carlström (s) | Lennart Brunander (c) |
| Birgitta Hambraeus (c) | Kristina Nordström (s) |
| Sverre Palm (s) | Ulf Kristersson (m) |
| Karl-Gösta Svenson (m) | Siw Persson (fp) |
| Bengt Harding Olson (fp) | Ronny Korsberg (mp) |
2
| Riksdagens revisorers årsredovisning undertecknas i enlighet med förordning | 1997/98:RR1 |
| (1996:882) om myndigheters årsredovisning m.m. av samtliga revisorer och | |
| kansliets chef. |
| Per Olof Håkansson (s), | Anders G Högmark (m), |
| ordförande | förste v. ordf. |
| Lars Bäckström (v), | Bengt Silfverstrand (s) |
| andre v. ordförande |
| Anita Jönsson (s) | Bengt Kronblad (s) |
| Margit Gennser (m) | Marianne Carlström (s) |
| Birgitta Hambraeus (c) | Sverre Palm (s) |
| Karl-Gösta Svenson (m) | Bengt Harding Olson (fp) |
Åke Dahlberg Kanslichef
3
DEL I: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE
1 Mål, uppgifter och resultat
Mål och resultatbedömning
Av lagen (1987:518) med instruktion för Riksdagens revisorer (ändrad 1989:191, 1994:1647, 1995:800 och 1996:296) framgår Riksdagens revisorers uppgift och uppdrag. Riksdagens revisorers övergripande mål är att främja ett effektivt utbyte av statliga insatser genom att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet.
Verksamhetsmålet för Riksdagens revisorer är att verka för en god hushållning med statens medel och fästa uppmärksamheten på möjligheter att öka statens inkomster, att spara på statens utgifter och att effektivisera den statliga förvaltningen.
Revisorerna visar i sitt arbete särskilt på tillämpning, utfall och effekter av tidigare fattade riksdagsbeslut. Förutom att kritiskt granska statliga insatser lämnar revisorerna även förslag till förbättringar.
Under verksamhetsåret 1997 har revisorerna beslutat om 8 förslag till riksdagen, 1 skrivelse till utskott i riksdagen, 2 skrivelser till regeringen, 11 granskningsrapporter och 13 förstudier. 8 av dessa 13 förstudier har resulterat i beslut om fortsatt granskning. Flera av de förstudier som inte resulterat i fortsatt granskning har emellertid omfattat granskning av vissa delfrågor.
I princip gäller att Riksdagens revisorer når resultat när revisorernas förslag genomförs helt eller delvis. Det är emellertid ofta svårt att mäta resultatet av revisorernas verksamhet. Behandlingen och genomförandet av revisorernas förslag är ofta tidskrävande. Revisorernas förslag kan också sammanfalla med förslag som framförts i andra sammanhang, något som kan göra det svårt att urskilja vilken effekt revisorernas förslag haft.
Riksdagens revisorers förslag kan också avsätta resultat på andra sätt än genom mera substantiella förändringar. I skrivelser till riksdagen kan revisorerna redovisa uppgifter och förhållanden, beskriva problem eller aktualisera frågor som av olika skäl inte uppmärksammats på annat sätt. Revisionen kan också ha en preventiv effekt som är svår att mäta.
Ett annat sätt att mäta effekterna av revisorernas förslag är att redovisa det genomslag förslagen fått i riksdagen. Detta är dock förknippat med vissa svårigheter. Om riksdagen avslår eller avstår från att behandla revisorernas förslag behöver detta inte innebära att förslaget saknar betydelse.
Revisorerna vill framhålla betydelsen av själva granskningsprocessen. Re- geringen kan i samband med att revisorerna för upp ett ärende på granskningsplanen tillsätta en utredning som berör ämnet. Regeringen och berörda myndigheter kan också under granskningens gång eller i samband med att granskningsrapporten publiceras börja vidta åtgärder i linje med revisorernas förslag. I sådana fall kan riksdagen finna det mindre motiverat att göra tillkännagivanden till regeringen. Revisorerna har vid sina uppföljningar funnit flera exempel på sådana fall. Att de organ som är föremål för granskning
1997/98:RR1
5
| börjar vidta åtgärder redan under granskningsprocessen är erfarenheter som | 1997/98:RR1 |
| brukar framhållas även av andra revisionsmyndigheter såväl i Sverige som i | |
| andra länder. En kartläggning av riksdagsbehandlingen måste därför kom- | |
| pletteras med en beskrivning av åtgärder som vidtagits av regering och myn- | |
| digheter i anslutning till revisorernas granskning. | |
| Ytterligare ett mått på genomslaget av verksamheten är den uppmärksam- | |
| het revisorernas förslag får i massmedierna. En massmedial debatt med an- | |
| ledning av revisorernas förslag kan ibland bidra till att driva på förändringar. | |
| I revisorernas årsredovisning lämnas varje år en redogörelse för behand- | |
| lingen i riksdagen under året av revisorernas förslag. Revisorerna följer | |
| också upp förslag som lämnats till riksdagen under de två åren dessförinnan. | |
| Dessa uppföljningar innehåller en redovisning för riksdagsbehandlingen och | |
| åtgärder vidtagna av regering och myndigheter. | |
| Under denna treårsperiod har riksdagen i huvudsak ställt sig bakom drygt | |
| fyra femtedelar av förslagen. Tillkännagivanden till regeringen har beslutats | |
| rörande drygt två tredjedelar av skrivelserna. I några fall har riksdagen avsla- | |
| git revisorernas förslag med hänvisning till att utredningar tillsatts inom | |
| området eller att regeringen redan vidtagit åtgärder inom området. | |
| Genomslaget av revisionen i massmedierna har varit gott under år 1997. | |
| Detta mäts bl.a. utifrån antalet pressklipp som berör revisorerna. | |
| För att bedöma resultatet av revisorernas verksamhet är också produktivitet | |
| av betydelse. Revisorerna vill peka på att produktionen av revisionsrapporter | |
| och skrivelser till riksdagen och regeringen legat på en väsentligt högre nivå | |
| under senare år än under 1980-talet. För år 1997 ligger produktionsvolymen | |
| ca 50 % högre än för andra hälften av 1980-talet. Under motsvarande tid har | |
| resurserna ökat med ca 15 %, vilket tyder på en klar ökning av produktivite- | |
| ten, mätt som antalet rapporter i föhållande till antalet anställda. | |
| För att få underlag för en relativ bedömning av denna produktivitet har re- | |
| visorerna gjort vissa jämförelser med andra revisionsmyndigheter, i första | |
| hand RRV och National Audit Office i Storbritannien. Jämförelser av detta | |
| slag är komplicerade av flera skäl, bl.a. på grund av att revisionsuppgifterna | |
| skiljer sig mellan olika myndigheter. En jämförelse av produktiviteten, mätt | |
| som antalet revisionsrapporter i förhållande till antalet anställda, pekar på att | |
| produktiviteten hos Riksdagens revisorer är väl jämförbar med eller t.o.m. | |
| högre än produktiviteten hos dessa myndigheter. | |
| Resultaten av revisorernas verksamhet sammanhänger också med vilka | |
| områden revisorerna granskar. Under året 1997 har granskningarna avsett | |
| tunga politikområden som arbetsmarknadspolitik och miljövårdspolitik, | |
| administrativt centrala system som årsredovisning för staten, resultatanalys | |
| och kommittéväsendet samt statliga områden som sällan blivit föremål för en | |
| granskning, t.ex. utrikesförvaltningen. Inom dessa områden har revisorerna | |
| framfört förslag som syftar till att uppfylla verksamhetsmålen för Riksdagens | |
| revisorer, dvs. öka statens inkomster, spara på statens utgifter och effektivi- | |
| sera den statliga förvaltningen. | |
| Det är ännu för tidigt att bedöma utfallet av revisorernas förslag. Bered- | |
| ningsarbetet pågår i riksdagen av flera av revisorernas granskningar. Men | |
| genomslaget av tidigare granskningar har enligt revisorernas uppföljningar | |
| varit tillfredsställande. Riksdagen har ställt sig bakom huvuddelen av | 6 |
| granskningarna och ofta beslutat om tillkännagivanden till regeringen. I | 1997/98:RR1 |
| sådana fall där tillkännagivanden inte lämnats har regeringen eller myndig- | |
| heterna ofta vidtagit åtgärder före riksdagsbehandlingen. | |
| En samlad bedömning av granskningsverksamhetens inriktning, produkti- | |
| vitetsutvecklingen och genomslaget av revisorernas verksamhet visar enligt | |
| revisorernas uppfattning att såväl det övergripande målet för verksamheten | |
| som verksamhetsmålet har uppfyllts under år 1997. |
Parlamentariska utredningar m.m.
Under senare år har från flera håll påtalats ett behov av att förstärka riksdagens roll på revisionsområdet och Riksdagens revisorers ställning och resurser. Riksdagen uttalade år 1991 att riksdagen bör få ett ökat ansvar för den statliga revisionen. Riksdagsutredningen föreslog år 1993 en betydande utökning av resurserna till Riksdagens revisorer. Riksdagen ställde sig år 1994 bakom de principer för en förstärkning av revisionen som utredningen föreslog men begränsade sitt beslut om utökning till en första etapp. Ekonomikommissionen föreslog år 1993 att Riksdagens revisorer skulle ges större resurser och göras till ett av riksdagens viktigaste organ. Förvaltningspolitiska kommissionen föreslog i sitt slutbetänkande år 1997 en förstärkning av riksdagens kontrollerande roll med ett oberoende revisionsorgan under riksdagen med uppgift att granska hela den statliga förvaltningen.
Riksdagens revisionsutredning avslutade sitt arbete i oktober 1997. Utredningen föreslog i sin skrivelse till talmanskonferensen att Riksdagens revisorers ansvarsområde skulle utökas, dels genom en ytterligare förskjutning mot stora myndighetsöverskridande systemgranskningar, dels genom att årlig revision av Hovstaterna skall ingå i myndighetens ansvarsområde. Utredningen föreslog också att den årliga resursramen för Riksdagens revisorer skulle ökas med 5 miljoner kronor. Syftet med förslagen är enligt utredningen att stärka riksdagens kontrollmakt genom en utökad och mera oberoende revision.
Granskningsverksamhet
Riksdagens revisorers granskningsverksamhet omfattar såväl redovisningsrevision som effektivitetsrevision. Den senare har under verksamhetsåret inriktats mot ett antal granskningsteman, bl.a.
| förvaltningspolitik | |
| budget och resursfördelning | |
| statens ägarroll | |
| offentlig upphandling | |
| miljö | |
| EU |
Under verksamhetsåret 1997 har Riksdagens revisorer överlämnat 8 förslag till riksdagen, 1 skrivelse till utskott i riksdagen och 2 skrivelser till regeringen.
7
| Riksdagens revisorer är externrevisor för Sveriges riksbank, Stiftelsen | 1997/98:RR1 |
| Riksbankens Jubileumsfond, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens | |
| ombudsmän, JO och Regeringskansliet. |
Från förslag till granskning
Förslag till nya granskningsärenden kommer bl.a. från riksdagens utskott, revisorerna och deras kansli samt från allmänheten. Revisorerna fastställer en granskningsplan per riksdagsår. Planen revideras fortlöpande under året.
Utifrån ett förslag till granskning genomför revisorerna en förstudie. I denna tas ställning till om granskning skall genomföras eller inte. En granskning resulterar i en revisionsrapport som beslutas av revisorerna i plenum. Ofta remissbehandlas revisionsrapporten. Därefter avger revisorerna vanligtvis ett förslag till riksdagen eller skrivelse till regeringen.
Budget
För verksamhetsåret 1997 beslutade riksdagen om ett ramanslag på ca 16,2 miljoner kronor. Se vidare avsnitt 4 Ekonomi och personal och del II, Bokslut för 1997.
Organisation
Riksdagen utser för varje valperiod tolv revisorer och lika många suppleanter. Bland revisorerna väljer riksdagen en ordförande och två vice ordförande. Dessa är samtidigt ordförande i var och en av de tre avdelningar som inom sina resp. ansvarsområden har att bereda granskningsärenden inför plenums ställningstagande.
Första avdelningen
Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för konstitutionsutskottet, finansutskottet, skatteutskottet, socialutskottet och socialförsäkringsutskottet.
Andra avdelningen
Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för justitieutskottet, lagutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, utbildningsutskottet, jordbruksutskottet och bostadsutskottet.
Tredje avdelningen
Avdelningen bereder främst ärenden som faller inom verksamhetsområdena för utrikesutskottet, trafikutskottet, näringsutskottet och arbetsmarknadsutskottet.
8
| Arbetsutskottet hade vid verksamhetsårets utgång följande sammansättning: | 1997/98:RR1 |
| Per Olof Håkansson, ordförande | |
| Anders G Högmark, förste vice ordförande | |
| Lars Bäckström, andre vice ordförande | |
| Marianne Carlström, revisor | |
| Åke Dahlberg, kanslichef | |
| För den löpande utredningsverksamheten finns ett kansli med drygt tjugo | |
| tillsvidareanställda. Därutöver projektanställs utredare och anlitas konsulter | |
| för genomförandet av specifika granskningsprojekt. |
9
2 Granskningsarbetet
I detta avsnitt redogörs för revisorernas granskningsarbete under de senaste åren. Först redovisas det effektivitetsinriktade arbetet. Därefter redovisas redovisningsrevisionen.
2.1 Effektivitetsrevision
Under 1997 har revisorerna tillställt riksdagen 8 förslag. Under samma period har 1 skrivelse lämnats till utskott och 2 skrivelser till regeringen. Antalet förstudier, granskningsrapporter, förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen under perioden 1992/93–1997 framgår av nedanstående sammanställning. Uppgifter för år 1996 inom parentes.
| 1992/93 | 1993/94 | 1994/95 | 1995/96 | 1997 | S:a | ||
| Förslag till | 5 | 7 | 12 | 12 | (9) | 8 | 44 |
| riksdagen | |||||||
| Skrivelse till | - | - | - | 1 | (1) | 1 | 2 |
| riksdagsutskott | |||||||
| Skrivelser till | - | - | 2 | 2 | (2) | 2 | 6 |
| regeringen | |||||||
| Gransknings- | 5 | 11 | 10 | 13 | (8) | 11 | 50 |
| rapporter | |||||||
| Förstudier | 16 | 10 | 13 | 22(15) | 13 | 74 | |
Under verksamhetsåret 1997 har revisorerna behandlat följande gransk-
| ningsärenden | |
| Granskningsärende | Beredande |
| riksdagsutskott | |
| AmuGruppen AB (förslag till riksdagen) | AU |
| Årsredovisning för staten (förslag till riksdagen) | FiU |
| Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden (förslag | AU |
| till riksdagen) | |
| Starta eget-bidraget (förslag till riksdagen) | AU |
| Miljövårdsarbetet och försurningen (förslag till riksda- | JoU |
| gen) | |
| Kommittéväsendet (förslag till riksdagen) | KU |
| Utrikesförvaltningen (förslag till riksdagen) | UU |
| Resultatinformation som underlag för styrning av statlig | AU |
| verksamhet (förslag) | |
| Tullverket (skrivelse till regeringen) | SkU |
| Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar (skrivelse | BoU |
| till regeringen) | |
| Skyddsvärd domänmark efter Domänverkets bolagise- | JoU |
| ring (skrivelse till jordbruksutskottet) | |
| Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet (rapport) | AU m.fl. |
| Statens roll som ägare av bolag (rapport) | NU |
1997/98:RR1
10
Granskningsärende
Offentlig upphandling (rapport)
Försäljning av statliga bolags dotterbolag – fallet ADA AB (rapport)
Beredande 1997/98:RR1 riksdagsutskott
FiU
SoU
| Merkostnader vid handikappersättning (förstudie) | SfU |
| Resursfördelningen inom rättsväsendet (förstudie) | JuU |
| Forskningens roll (förstudie) | NU |
| Polisens organisation (förstudie) | JuU |
| Finansinspektionen (förstudie) | FiU |
| Länsstyrelsernas uppgifter i totalförsvaret (förstudie) | FöU |
| Sveriges införlivande av EG-rätten (förstudie) | KU m.fl. |
| Samhall AB (förstudie) | AU |
| Primärvårdens resurser (förstudie) | SoU |
| Effektivitetsproblem i försvaret (förstudie) | FöU |
| Resursförstärkning till skattemyndigheternas kontroll- | SkU |
| verksamhet (förstudie) | |
| Regeringskansliets arbete med EU-frågor (förstudie) | EU-nämnden |
| Skolverket och skolans utveckling (förstudie) | UbU |
Revisorernas effektivitetsrevision avser ofta ämnen som berör flera utskott. Under verksamhetsåret 1997 har arbetet inriktats mot följande teman:
| Förvaltningspolitik | Den statliga revisionen |
| Budget och resursfördelning | Statens ägarroll |
| Offentlig upphandling | Rättsväsendet |
| Vård och omsorg | Utbildning |
| Miljö | EU |
I det följande lämnas en redovisning av granskningsärenden under 1997 samt en redogörelse för pågående granskningsärenden. Därefter redovisas en uppföljning av granskningsärenden under riksdagsåret 1995/96.
Förslag till riksdagen under 1997
Skrivelser till regeringen under 1997
Skrivelse till utskott under 1997
Övriga avslutade ärenden under 1997
Pågående granskningsärenden
Revisionsresor, särskilda föredragningar m.m. under 1997
Uppföljning av förslag till riksdagen under 1995/96
Uppföljning av skrivelser till regeringen under 1995/96
Uppgifterna avser läget den 31 december 1997.
11
| Förslag till riksdagen under 1997 | 1997/98:RR1 |
| AmuGruppen AB | |
| Förslag 1996/97:RR8 | |
| I enlighet med regeringens proposition 1996/97:55 om kapitaltillskott till | |
| Amugruppen AB beslöt riksdagen i december 1996 att bemyndiga regering- | |
| en att inom en ram om 600 miljoner kronor besluta om kapitaltillskott eller | |
| andra åtgärder i syfte att förstärka den finansiella basen i Amugruppen. | |
| Riksdagens revisorers granskning av Amugruppen AB genomfördes på | |
| förslag av riksdagens arbetsmarknadsutskott. Granskningen rörde de förhål- | |
| landen som gällt i bolaget från bolagsbildningen år 1993 fram till slutet av år | |
| 1996. Bakgrunden var att bolaget hamnat i akuta ekonomiska problem till | |
| följd av neddragningar av arbetsmarknadsutbildningen. | |
| Revisorerna fann en rad brister i bolagets ledning, bl.a. avsaknad av stra- | |
| tegi, outvecklad koncernstyrning och en stel organisation. Revisorerna kunde | |
| också konstatera att staten uppträtt passivt som ägare av bolaget. Man hade | |
| inte i några styrdokument, såsom ägardirektiv, ställt konkreta krav på vad | |
| bolaget skulle åstadkomma, varken i lönsamhetstermer eller i några andra | |
| avseenden. Revisorerna fann även att det inom ägaransvarigt departement, | |
| Arbetsmarknadsdepartementet, inte fanns tillräckliga kunskaper om bolags- | |
| frågor. Enligt revisorerna kräver ett aktivt ägaransvar i ett bolag kunskaper | |
| om den verksamhet som bedrivs och därtill förtrogenhet med aktiebolagsla- | |
| gen. Därutöver skall ägaren formulera tydliga krav på vad bolaget skall | |
| åstadkomma och löpande följa upp graden av måluppfyllelse. | |
| Vidare noterade revisorerna en förhållandevis stor omsättning av både sty- | |
| relseledamöter i bolagets styrelse och tjänstemän på departementet som haft | |
| hand om ärenden rörande Amugruppen. Enligt revisorerna kunde det inte | |
| uteslutas att dessa täta byten försvårat en effektiv styrning och genomföran- | |
| det av en långsiktig strategi. | |
| Arbetsmarknadsutskottet behandlade Riksdagens revisorers förslag under | |
| våren 1997. Utskottet delade revisorernas uppfattning både i synen på förhål- | |
| landena inom bolaget och vad gäller statens ägarroll och föreslog att riksda- | |
| gen skulle ge regeringen till känna vad revisorerna anfört om styrningen av | |
| Amugruppen. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (bet. | |
| 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:189 och 190). | |
| Som en direkt följd av granskningen kom staten som ägare att tillställa bo- | |
| lagsstyrelsen ett ägardirektiv vid 1997 års bolagsstämma, där ägaren anger | |
| sin syn på verksamhetens inriktning samt ägarens förväntningar och krav på | |
| bolaget. | |
| Årsredovisning för staten | |
| Förslag 1996/97:RR9 | |
| Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat statens årsredovisning. I | |
| revisorernas rapport konstaterades att riksdagen är årsredovisningens primära | |
| mottagare och huvudanvändare och att regeringen är årsredovisningens leve- | 12 |
| rantör. Därför är det i första hand riksdagens informationsbehov som skall | 1997/98:RR1 |
| avgöra årsredovisningens utformning. Rapporten har remissbehandlats. | |
| Revisorerna ansåg att en årlig samlad ekonomisk information om statens | |
| ekonomiska ställning och resultat kan vara ett viktigt komplement till annan | |
| information. Revisorerna betonade också att arbetet med utveckling av en | |
| årsredovisning för staten fortfarande bör betraktas som en försöksverksamhet | |
| och att årsredovisningen därför ännu inte kan förväntas ha funnit sin perma- | |
| nenta form. Emellertid bedömde revisorerna, efter att bl.a. ha tagit del av | |
| remissinstansernas synpunkter, att regeringen bör ta ett fastare grepp om det | |
| pågående utvecklingsarbetet. | |
| Granskningen visade att årsredovisningen för staten på aggregerad nivå är | |
| behäftad med brister av en art som gör att det nuvarande statliga redovis- | |
| ningssystemets ändamålsenlighet som underlag för finansiella bedömningar | |
| kan ifrågasättas. Vidare är redovisningen svårbegriplig för användaren, dvs. i | |
| första hand riksdagen som är redovisningens huvudmottagare. Den lång- | |
| samma produktionsprocessen gör att årsredovisningens funktion som un- | |
| derlag i pågående budgetprocess begränsas. Till bristerna hör också att årsre- | |
| dovisningen för staten, till skillnad för vad som gäller årsredovisningar i | |
| allmänhet, inte blir föremål för extern granskning. | |
| Revisorerna ansåg att regeringen bör ta initiativ till en översyn av redovis- | |
| ningssystemets användbarhet för makroekonomiska överväganden, t.ex. | |
| rörande statens finansiella situation och statens upplåningsbehov. En sådan | |
| översyn skulle kunna ligga till grund för överväganden och förslag rörande | |
| det statliga redovisningssystemets framtida utformning. Bl.a. följande fak- | |
| torer bör beaktas vid en översyn: nationell och internationell samordning vad | |
| gäller definitioner och värderingsprinciper, läsbarhet och begriplighet, beho- | |
| vet av aktualitet och att årsredovisningen bygger på objektiva fakta och där- | |
| med så litet som möjligt på bedömningar. I en översyn bör också övervägas | |
| behovet av att årsredovisningen på aggregerad nivå granskas eller revideras. | |
| Riksdagens revisorer föreslog att riksdagen som sin mening ger regeringen | |
| till känna vad revisorerna anfört om en översyn att det statliga redovisnings- | |
| systemet. | |
| Riksdagen väntas behandla ärendet under våren 1998. |
Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden
Förslag 1996/97:RR10
Revisorernas granskning, som föreslagits av arbetsmarknadsutskottet, avsåg i huvudsak vad som brukar benämnas direkta undanträngningseffekter av vissa efterfråge- och utbudspåverkande arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En väsentlig fråga var om arbetsmarknadspolitiska åtgärder verkligen leder till den ökning av sysselsättningen som förväntas eller om det finns motverkande faktorer som leder till att den avsedda sysselsättningsökningen blir lägre än förväntat eller till och med uteblir.
Granskningen visade att sysselsättningseffekterna av den förda politiken är lägre än vad den officiella statistiken över åtgärdsvolymer visar. Revisorerna
konstaterade dock att det är svårt att exakt fastställa omfattningen av undan-
13
| trängningen. Men undanträngning förekommer och problemet bör få ökad | 1997/98:RR1 |
| uppmärksamhet. Konsekvenserna av undanträngning kan bli att arbetsgivare | |
| erhåller en oplanerad vinstökning och att någon ökad sysselsättning inte | |
| uppnås, genom att en anställning som ändå skulle komma till stånd subvent- | |
| ioneras. | |
| Revisorerna konstaterade med tillfredsställelse att regeringen gett AMS i | |
| uppdrag att studera undanträngningseffekter för samtliga åtgärder och att en | |
| rapport skulle vara färdig i november 1997. Revisorerna ansåg att regeringen | |
| för riksdagen borde presentera en samlad bedömning av arbetsmarknadspoli- | |
| tiska åtgärders undanträngningseffekter med utgångspunkt från denna AMS- | |
| studie och departementets egna analyser. Revisorerna föreslog också att | |
| kontrollmekanismerna borde förstärkas. AMS borde därför få i uppdrag att | |
| gå igenom de mekanismer som utnyttjas lokalt och regionalt för att hantera | |
| och kontrollera undanträngning samt analysera arbetsplatsbesök och enkät- | |
| uppföljning som kontrollinstrument. Vikten av yttranden från arbetstagaror- | |
| ganisationerna borde vidare markeras genom att uttryckliga krav anges i | |
| förordningarna alternativt instruktionen för Arbetsmarknadsverket samt | |
| dessutom inte begränsas till första gången utan avse samtliga tillfällen en | |
| anvisning sker. Revisorerna pekade avslutningsvis på vikten och behovet av | |
| ytterligare utvärderingar, utan att föreslå någon särskild åtgärd. | |
| Arbetsmarknadsutskottet behandlade revisorernas förslag i november år | |
| 1997 (bet. 1997/98:AU1). Utskottet ansåg det som värdefullt att frågor om | |
| undanträngningseffekter med avseende på olika arbetsmarknadspolitiska | |
| åtgärder studeras och belyses i olika undersökningar. Utskottet hänvisade | |
| vidare till att regeringen i budgetpropositionen angett att tendenser till un- | |
| danträngningseffekter skall motverkas och utgick från att regeringen fortsätt- | |
| ningsvis följer utvecklingen. Arbetsmarknadsutskottet ansåg dock att något | |
| särskilt tillkännagivande med anledning av revisorernas förslag inte var | |
| påkallat, vilket bifölls av riksdagen (rskr. 1997/98:125). När det gäller revi- | |
| sorernas förslag om yttranden från arbetstagarorganisationerna hänvisade | |
| utskottet till budgetpropositionen där det anges att det är särskilt viktigt att | |
| tendenser till bl.a. undanträngningseffekter motverkas och att en av priorite- | |
| ringarna för år 1998 därvidlag är förstärkt fackligt samråd. |
Starta eget-bidraget
Förslag 1996/97:RR11
Granskningen har initierats av arbetsmarknadsutskottet. I förslaget till riksdagen tog revisorerna upp frågor som rör fördelning på olika bidragstagare, den administrativa hanteringen och uppföljningen av bidraget samt bidragets effekter på konkurrensen. Enligt revisorernas bedömning borde AMS få i uppdrag av regeringen att analysera de fördelningspolitiska aspekterna av bidraget samt komma med förslag till eventuella åtgärder. Revisorerna ansåg också att länsarbetsnämnderna borde utveckla sitt stöd till de mindre arbetsförmedlingarna, att AMS borde få i uppdrag att analysera orsakerna till den ojämna könsfördelningen bland konsulterna och att arbetsförmedlingarna
borde ge uppföljningsarbetet högre prioritet. Revisorerna ansåg vidare att
14
| man borde vara restriktiv med att ge bidrag till företag som vill etablera sig | 1997/98:RR1 |
| inom marknader med risk för överetablering och till företag som inriktas på | |
| verksamheter med mycket begränsad lokal efterfrågan. Vidare pekade reviso- | |
| rerna på att en generell förlängning av bidragsperioden kan öka risken för | |
| konkurrenssnedvridning samt att en översyn av förordningen (1994:523) om | |
| starta eget-bidrag borde göras med avseende på konkurrenspåverkan. | |
| Arbetsmarknadsutskottet behandlade revisorernas förslag i november år | |
| 1997 (bet. 1997/98:AU1). Utskottet pekade på att det pågår ansträngningar | |
| för att åstadkomma en bättre fördelningsprofil vad avser bidraget och att det | |
| är väsentligt att de fördelningspolitiska målen får en ökad uppmärksamhet | |
| samt att detta bör beaktas av AMS, länsarbetsnämnderna och de lokala ar- | |
| betsförmedlingarna. Utskottet ansåg också att det är väsentligt att länsarbets- | |
| nämnder och arbetsförmedlingar strävar efter en ökad andel kvinnliga kon- | |
| sulter, men att det är viktigt att grundläggande regler vad gäller upphandling | |
| samtidigt iakttas. Vad gäller effekter på konkurrensen pekade utskottet på att | |
| regeringen i budgetpropositionen uppmärksammat revisorernas uttalanden | |
| och att regeringen därvid uttalat att den utgår från att AMS beaktar dessa | |
| risker vid beviljandet av bidraget. Arbetsmarknadsutskottet föreslog inte | |
| något särskilt uttalande från riksdagen vad gäller revisorernas förslag. Riks- | |
| dagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1997/98:125). |
Miljövårdsarbetet och försurningen
Förslag 1997/98:RR2
Granskningen har initierats av revisorerna själva. Revisorerna konstaterade att Sverige, liksom många andra länder, har varit framgångsrikt med att minska sina utsläpp av svaveldioxid. Men arbetet med att minska utsläpp av kväveoxider och ammoniak har inte varit lika framgångsrikt. I en rapport i maj 1997 pekade revisorerna på flera allvarliga brister i miljövårdsarbetet. Vid en bred remissbehandling bekräftades i allt väsentligt revisorernas slutsatser.
Revisorerna konstaterade att miljöpolitiken skär tvärsöver andra politikområden, där miljöhänsynen närmast kommer in som en restriktion. Vid avvägningar mellan miljöintressen och andra intressen ställs geografiskt och tidsmässigt avlägsna miljöhot mot dagsaktuella och tydliga problem som investeringar i infrastruktur och sysselsättning. Revisorerna konstaterade att miljöintresset ofta får svårt att hävda sig i dessa sammanhang. Miljöintresset behöver därför stärkas.
Revisorerna noterade att arbetet med att minska sura utsläpp står inför nya utmaningar. Enligt forskares beräkningar är nuvarande utsläppsmål lågt satta. Samtidigt ställs nya krav på insatserna. Genomförda utsläppsminskningar rör i hög utsträckning stora anläggningar med tillståndsplikt medan det fortsatta arbetet alltmer gäller många, små, diffusa och även rörliga utsläppskällor. I många fall täcker inte lagstiftningen dessa källor. Det ställs därför ökade krav på strukturella förändringar.
Revisorerna betonade vikten av att regeringen tydliggör både hot och
möjligheter i det fortsatta miljövårdsarbetet. Regeringen måste också slå vakt
15
| om Sveriges renommé i det internationella arbetet. Landets trovärdighet i | 1997/98:RR1 |
| internationella sammanhang förutsätter ett seriöst arbete inom landet med att | |
| minska egna utsläpp. Instrumenten för att kontrollera och följa upp försur- | |
| ningen behöver förbättras. Ekonomiska styrmedel, lagstiftningen och miljö- | |
| programmen bör användas bättre och också följas upp. Naturvårdsverkets | |
| roll, sektorsmyndigheternas ansvar för miljön samt länsstyrelsernas och | |
| kommunernas uppgifter i det förebyggande miljövårdsarbetet behöver också | |
| förtydligas. | |
| Riksdagen väntas behandla ärendet under våren 1998. |
Kommittéväsendet
Förslag 1997/98:RR3
Revisorernas granskning motiverades av de stora förändringar som har ägt rum i förutsättningarna för kommittéernas arbete, dels genom de förkortade utredningstiderna, dels genom Europaintegrationen. Granskningen baserades på underlagsmaterial av flera slag – statsvetenskapliga studier, enkätmaterial, fallstudier och seminarier. Syftet var att beskriva generella drag och eventuella problem i och omkring kommittéväsendet sett från effektivitetssynpunkt. Revisionsrapporten Kommittéväsendets roll och arbetsformer (rapport 1996/97:6) publicerades i mars 1997 och remissbehandlades. Den kritiska bild av kommittéväsendet som framkom i rapporten bekräftades av remissinstanserna.
Kommittéväsendet fyller grundläggande funktioner i samhället för att ta fram beslutsunderlag och förbereda olika slag av förändringar i politik och förvaltning. Behovet av kunskap om samhället, förvaltningen och politikens effekter har ökat till följd av den ökade komplexiteten och det snabbare tempot i samhällslivet. Kommittéarbetet har därmed blivit viktigare men samtidigt svårare. Tidsramarna i utredningarna har krympt väsentligt under senare år. Eftersom rekryteringar av utredningsledning och sekretariat ofta tar flera månader i anspråk kan det bli mycket liten tid över till det egentliga utredningsarbetet. Kraven på kommittéerna har också ökat genom att de fått direktiv om olika slag av konsekvensanalyser. Revisorerna ansåg att kommittéväsendets roll kan utvecklas och att man på ett bättre sätt bör kunna förena kraven på tid och kvalitet i utredningsarbetet.
I sitt förslag till riksdagen pekade revisorerna på en rad olika åtgärder som skulle kunna stärka kommittéväsendet. Kommittéuppdrag kan avgränsas med hänsyn till om syftet i första hand är att öka kunskaperna på området, att skapa samförstånd eller att utforma förslag. Utredningsbehoven kan samordnas bättre och framförhållningen kan öka. Kommittéer kan i högre grad användas som stöd i EU-arbetet. Vidare kan kommittédirektiven bli bättre, bl.a. genom att utredningstiden beräknas med större hänsyn till tidsåtgången för personalrekryteringar, genom integrering av olika slag av kommittédirektiv och genom diskussioner med den utredningsansvarige. Andra frågor som tas upp gäller kommittéernas sammansättning och kompetens, det administrativa stödet m.m. Remisshanteringen av kommittébetänkanden kan förbätt-
16
| ras genom att urvalet av remissinstanser övervägs bättre samt genom tillräck- | 1997/98:RR1 |
| liga remisstider och omsorgsfulla remissammanställningar. | |
| Revisorerna ansåg att regeringen bör återkomma till riksdagen med en be- | |
| skrivning av hur regeringen har hanterat de frågor som revisorerna har tagit | |
| upp i sin granskning. | |
| Riksdagen väntas behandla ärendet under hösten 1998. |
Utrikesförvaltningen
Förslag 1997/98:RR4
Riksdagens revisorer granskade utrikesförvaltningen sedan det uppmärksammats att förvaltningen inte på mer än tjugo år blivit föremål för extern revision. Revisorerna tog i sin granskning upp frågor om utrikesförvaltningens uppgifter, organisation, styrning, personal och kostnader samt om revision och tillsyn.
Revisorerna uppmärksammade under granskningen flera problem i utrikesförvaltningen. Revisorerna menade att problemen hänger samman med det sätt på vilket utrikesförvaltningen styrs, dess organisation, arbetsformer och bemanning. Problemen främjar inte effektiviteten i vare sig utrikesförvaltningens eller de övriga huvudmännens verksamhet. Med andra huvudmän avses andra myndigheter, organisationer m.fl. som för sin utomlands bedrivna verksamhet är beroende av utrikesförvaltningen.
Sammantaget bedömde revisorerna att utrikesförvaltningens struktur behöver genomlysas i en förutsättningslös och oberoende översyn. Vid översynen bör en prövning göras bl.a. av frågan om i vilken grad respektive huvudman själv bör få ansvara för sin utomlands bedrivna verksamhet. Revisorerna föreslog även att beslut om upprättande eller nedläggning av utlandsmyndigheter (ambassader, delegationer och konsulat) skall fattas av riksdagen.
Riksdagen har ännu inte behandlat ärendet.
Resultatinformation som underlag för styrning av statlig verksamhet
Förslag 1997/98:RR7
Riksdagens revisorer har på eget initiativ granskat hur regeringen och Regeringskansliet arbetar med att analysera och använda resultat för att styra förvaltningen. Revisorernas granskningar avsåg dels Kommunikationsdepartementets ansvarsområde, dels Jordbruks-, Kultur- och Socialdepartementens ansvarsområden.
Revisorerna föreslog att regeringen, förutom att lämna en årsredovisning för staten, bör redovisa förvaltningens resultat i förhållande till angivna verksamhetsmål under det gångna verksamhetsåret. Revisorerna föreslog att regeringen senast den 1 augusti varje år redovisar resultatet av förvaltningens verksamhet det senaste budgetåret för riksdagen.
Med utgångspunkt från bl.a. i förväg begärda uppgifter från regeringen och egna studier inspekteras varje ministerium årligen av Statsrevisorerna i Fin-
17
| land. Riksdagens revisorer föreslog att talmanskonferensen bör ges i uppdrag | 1997/98:RR1 |
| att överväga en ordning motsvarande den som tillämpas i Finland. | |
| Riksdagens revisorer har det externa ansvaret för att granska Regerings- | |
| kansliets redovisning. Därmed omfattar revisorernas granskning av Rege- | |
| ringskansliet såväl redovisningssom förvaltningsrevision. Förvaltningsre- | |
| visionen kan avse frågor om resultatstyrning och fördelning av resurser men | |
| också vilka åtgärder regeringen vidtagit med anledning av Riksdagens revi- | |
| sorers och Riksrevisionsverkets granskningar. Riksdagens revisorer föreslog | |
| att en ordning som innebär att Riksdagens revisorer granskar och yttrar sig | |
| över regeringens resultatredovisning bör övervägas av talmanskonferensen. | |
| Revisorerna betonade vikten av att Regeringskansliet är ledande i arbetet | |
| med att resultatstyra förvaltningen och föreslog att Regeringskansliet skall | |
| lämna resultatredovisning på samma sätt som andra myndigheter. | |
| Revisorerna föreslog därutöver att regeringen ger någon av stabs- | |
| myndigheterna i uppdrag att kartlägga vilka olika slags incitament, ekono- | |
| miska och andra, som förekommer i relationen mellan myndigheter och | |
| departement. | |
| Riksdagens revisorer föreslog också att regeringen skall överväga att ge | |
| arbetet med resultatstyrning en organisatorisk hemvist inom Regeringskan- | |
| sliet. | |
| Revisorernas förslag beräknas behandlas av riksdagen under våren 1998. |
Skrivelser till regeringen under 1997
Tullverket
Rapport 1995/96:2, skrivelse till regeringen den 23 januari 1997
Granskningen av Tullverket aktualiserades i första hand av ett antal oroande rapporter under våren 1995 som visade att tullen minskat sina beslag av narkotika. I anslutning till riksdagens beslut om skatteutskottets betänkande, Anslag till Tullverket, m.m. (1994/95:SkU23), fick regeringen i uppdrag att skyndsamt utvärdera effekterna för kontrollverksamheten och tullverksamheten i övrigt av organisationsförändringarna. Riksdagens revisorers granskning inriktades därför på regeringens styrning och Tullverkets uppläggning av omorganisationen samt på hur tullens gränskontroll – och då i första hand narkotikakontrollen – påverkats av EU-medlemskapet.
I en skrivelse till regeringen framförde Riksdagens revisorer att mot bakgrund av att Tullverkets omorganisation var så omfattande borde Finansdepartementet intagit en mer aktiv och central roll i syfte att analysera och planera omorganisationen. Det hade sedan varit Tullverkets sak att svara för detaljutformningen av myndighetens organisation. Revisorerna noterade att ett omfattande utredningsarbete förekom inför EU-medlemskapet, både i kommittéer och inom Tullverket, men ansåg att detta kunnat kompletteras med en oberoende utredning i syfte att analysera och bedöma behovet av organisationsförändringar och resurskonsekvenser i övrigt som en följd av EU-medlemskapet.
18
| Revisorerna framförde vidare att det ännu inte var möjligt att dra några | 1997/98:RR1 |
| säkra slutsatser om hur EU-medlemskapet påverkat gränskontrollen men | |
| utgick från att detta analyserades närmare i samband med den utvärdering | |
| regeringen skall genomföra. | |
| I regleringsbrevet för Tullverket för år 1997 är kraven för redovisning av | |
| beslagsstatistiken preciserade, vilket bl.a. innebär en redovisning med beak- | |
| tande av beslag gjorda av polisen. Regeringen pekar i budgetpropositionen | |
| (prop. 1997/98:1, utgiftsområde 3) återigen på behovet av fördjupad analys | |
| av resultatet vad gäller narkotikakontrollen och framför att man i framtiden | |
| avser att i ännu bredare perspektiv analysera narkotikasituationen. Med en | |
| sådan analys som bakgrund torde, enligt regeringen, förutsättningarna för | |
| Tullverkets resultatredovisning avseende narkotikabeslag avsevärt förbättras. | |
| Frågan om Tullverkets dimensionering och organisation är, tillsammans | |
| med frågan om omorganisationens effekter på kontrollverksamheten och | |
| tullverksamheten, föremål för en utvärdering (dir. 1997:34). I utvärderingen | |
| skall bl.a. behandlas om Tullverket dimensionerades rätt sett i ljuset av med- | |
| lemskapet i EU. I budgetpropositionen hänvisar regeringen till att många av | |
| de frågor som berörs i den rapport revisorerna överlämnat till regeringen | |
| kommer att belysas i nämnda utvärdering. Resultatet skall redovisas till | |
| regeringen i slutet av januari 1998. |
Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar
Skrivelse till regeringen den 27 november 1997
Revisorernas granskning, som föreslagits av bostadsutskottet, visade på flera problem med det nuvarande regelsystemet kring ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar. Revisorerna ansåg det tveksamt om den ekonomiska planen och de s.k. intygsgivarna bidrar till att förhindra uppkomsten av ekonomiskt osunda bostadsföretag, vilket är det grundläggande syftet med den nuvarande regleringen. De ekonomiska planerna uppvisar ofta stora olikheter i fråga om kvalitet och innehåll, och det finns ett behov att klarlägga intygsgivarnas roll och ansvar i processen. Revisorerna menade att flera av de problem som uppmärksammats i granskningen kan ha orsakats av att de inblandade myndigheterna inte givit verksamheten behövlig prioritet samt att regeringen brustit i styrningen och uppföljningen.
I en skrivelse till regeringen föreslog revisorerna att regeringen i tilläggsdirektiv ger Bostadsrättsutredningen (Ju1996:10) i uppdrag att dels analysera hur det nuvarande regelsystemet kan effektiviseras, dels förutsättningslöst pröva alternativ till det statliga åtagandet i processen.
Enligt uppgift från Regeringskansliet kommer regeringen under våren 1998 att behandla revisorernas framställning om tilläggsdirektiv till Bostadsrättsutredningen.
19
| Skrivelse till utskott under 1997 | 1997/98:RR1 |
Skyddsvärd domänmark efter Domänverkets bolagisering
Skrivelse till riksdagens jordbruksutskott den 23 januari 1997
Granskningen, som föreslagits av jordbruksutskottet, inriktades på frågan hur skyddsvärd domänmark har hanterats i samband med AssiDomän AB:s försäljningar av mark samt hur Naturvårdsverkets och länsstyrelsernas respektive Skogsstyrelsens och skogsvårdsstyrelsernas arbete har påverkats av dessa försäljningar. Riksdagen förutsatte inför beslutet att bolagisera Do- mänverket att mark med stora naturvärden även i fortsättningen skulle ges ett starkt skydd. Revisorerna konstaterade att bolagiseringen gick snabbt. Enligt revisorernas uppfattning hade riksdagens ambitioner endast delvis uppfyllts. Efter bolagiseringen hade bolaget i enlighet med avtalet och riksdagens beslut sålt domänmark. I anslutning till försäljningarna hade Naturvårdsverket och skogsvårdsstyrelserna, under perioden juli 1992–juni 1995, säkerställt skyddsvärd domänmark till en kostnad av drygt 38 miljoner kronor. En effekt av bolagiseringen blev att staten till marknadspris köpte mark som man före bolagiseringen hade kunnat reservera för naturvårdsändamål. Revisorerna överlämnade rapporten till riksdagens jordbruksutskott för kännedom. Utskottet redovisade revisorernas bedömningar i betänkande 1996/97:JoU17. Rapporten överlämnades även till regeringen som i sin tur överlämnade den till Miljövårdsberedningen.
Övriga avslutade granskningsärenden under 1997
Resursfördelningen inom rättsväsendet
Förstudie 1996/97:2
Riksdagens revisorer klarlade i förstudien förutsättningarna för att granska i vilken mån fördelningen av tillgängliga resurser ger bästa tänkbara resursanvändning. Revisorerna konstaterade att rättsväsendets speciella karaktär gör att statsmakterna endast på längre sikt, genom förändrad anslagsfördelning, kan flytta resurser inom en och samma verksamhet. En modell för att beräkna den optimala fördelningen av resurser är svår att konstruera, inte minst då statsmakternas intresse för rättsväsendet ofta begränsat sig till en verksamhet i taget. Omorganisationer av ett verksamhetsområde har ofta skett utan att hänsyn tagits till konsekvenserna för övriga verksamheter inom rättsväsendet. Reformer av sektorsövergripande karaktär saknas. I förstudien konstaterades vidare att resursfördelningen inom rättsväsendet bestämts genom politiska beslut, grundade på allmänna värderingar och bedömningar snarare än på objektiva optimeringsmodeller. Tidigare försök att ta fram fördelningsmodeller har haft ringa framgång och visar vilka svårigheter som är förknippade med sådana försök. Med hänvisning härtill fann revisorerna inte skäl att genomföra någon granskning i ärendet.
20
| Beräkning av merkostnader när handikappersättning beviljas | 1997/98:RR1 |
| Förstudie 1996/97:6 | |
| Socialförsäkringsutskottet föreslog en granskning av försäkringskassornas | |
| hantering av merkostnader när handikappersättning beviljas. En sådan | |
| granskning skulle inriktas bl.a. på frågan om bedömningarna skiljer sig åt | |
| mellan olika försäkringskassor eller om olika handikappgrupper behandlas | |
| på olika sätt. Riksförsäkringsverket presenterade i januari 1996 en egen | |
| undersökning av frågan. Revisorerna beslöt därför att någon granskning inte | |
| skulle genomföras. | |
| Polisens organisation | |
| Förstudie 1996/97:7 | |
| På justitieutskottets förslag undersökte revisorerna förutsättningarna för en | |
| granskning av polisorganisationen efter de regel- och organisationsföränd- | |
| ringar som genomförts sedan 1992. | |
| Revisorerna konstaterade att omfattande organisatoriska förändringar | |
| hade genomförts och menade att en utvärdering av dessa förändringar skulle | |
| vara av stort värde. Flertalet organisationsförändringar låg dock enligt reviso- | |
| rernas bedömning så nära i tiden att det skulle bli svårt att avläsa effekterna | |
| av dem. Därtill kom att Riksrevisionsverket nyligen hade kartlagt situationen | |
| inom polisväsendet och att Rikspolisstyrelsen följde upp och lämnade rap- | |
| porter om utvecklingen. | |
| Revisorerna beslöt att tills vidare inte granska effekterna av de senaste | |
| årens förändringar inom polisväsendet. | |
| Forskningens roll för små och medelstora företag | |
| Förstudie 1996/97:9 | |
| En rad förhållanden är viktiga för små företags möjligheter att starta och | |
| expandera. Förslaget till granskning hade avgränsats till frågan hur forsk- | |
| ningens resultat kunde överföras till små och medelstora företag. Revisorerna | |
| fann att regering och riksdag under 1996 i flera olika sammanhang hade | |
| konstaterat att det finns ett stort behov av samverkan mellan högskolan och | |
| små och medelstora företag. Regeringen hade även förslagit insatser för att | |
| förbättra och stimulera en sådan samverkan. Mot bakgrund av den uppmärk- | |
| samhet som frågan fått från statsmakterna beslöt revisorerna att avvakta | |
| effekterna av förslagen innan en eventuell granskning genomförs. | |
| Samhall Aktiebolag | |
| Förstudie 1996/97:13 | |
| Ett förslag att granska Samhall AB fördes upp på revisorernas gransknings- | |
| plan våren 1996 efter initiativ från två riksdagsledamöter. Samhallkoncernen | |
| sysselsätter ca 30 000 personer, varav 90 % med arbetshandikapp. Samhall | |
| svarar för en stor del av de statliga åtgärderna för arbetshandikappade. I | 21 |
| förstudien konstaterades att det fanns flera pågående eller just avslutade | 1997/98:RR1 |
| utredningar som berörde Samhall, bl.a. den s.k. LOSAM-utredningen (SOU | |
| 1997:64). Därtill nämndes granskningar från RRV och Riksdagens revisorer | |
| samt vissa samhällsekonomiska undersökningar. Mot denna bakgrund beslöt | |
| revisorerna att inte genomföra någon särskild granskning av Samhall AB. |
Regeringskansliets arbete med EU-frågor
Förstudie 1997/98:5
Syftet med förstudien var att klargöra förutsättningarna för Riksdagens revisorers framtida granskningar av regeringens EU-arbete på generell och övergripande nivå. Förstudien gällde i första hand arbetet inom den s.k. första pelaren, dvs. det traditionella ekonomiska samarbetet inom EU. I förstudien beskrivs den svenska organisationen för beredning av EU-frågor, beredningspocessen i Regeringskansliet och samspelet mellan regering och riksdag. Erfarenheterna från ett antal tidigare studier av Regeringskansliet och EU-arbetet redovisas också. Avslutningsvis förs en diskussion om ett antal frågor som skulle kunna undersökas vidare i någon form, antingen av Riksdagens revisorer eller av konstitutionsutskottet. Någon generell, fördjupad granskning från revisorernas sida föreslogs inte.
Länsstyrelsernas uppgifter i totalförsvaret
Förstudie 1997/98:11
Mot bakgrund av besparingar inom länsstyrelserna hade riksdagens försvarsutskott föreslagit att revisorerna skulle granska länsstyrelsernas uppgifter i totalförsvaret. Utskottet befarade att vissa uppgifter inom totalförsvaret som åligger länsstyrelserna inte kunde fullgöras på grund av kraftiga besparingar.
Riksdagens revisorer konstaterade att det mot bakgrund av en rad förhållanden inom totalförsvaret, bl.a. länsstyrelsernas och kommunernas nya roller, syntes väl motiverat med en fortsatt granskning. Revisorerna konstaterade emellertid också att det pågick ett omfattande utredningsarbete som på olika sätt rörde länsstyrelsernas uppgifter i totalförsvaret. Riksdagen hade också begärt att regeringen senast i budgetpropositionen för år 1998 skulle lämna en redovisning av länsstyrelsernas förmåga att lösa sina lednings- och tillsynsuppgifter i fred och krig. Med hänvisning till det pågående utredningsarbetet beslutade revisorerna att inte genomföra någon fortsatt granskning.
22
| Pågående granskningsärenden | 1997/98:RR1 |
| Försäljning av statliga bolags dotterbolag – fallet ADA AB | |
| Rapport 1996/97:9 | |
| Riksdagens revisorer genomförde under våren 1997 en granskning av för- | |
| säljning av statliga bolags dotterbolag, huvudsakligen med utgångspunkt från | |
| Apoteksbolagets överlåtelse av det tidigare helägda dotterbolaget ADA AB | |
| till det finska företaget Oy Tamro Ab. | |
| När Apoteksbolaget bildades år 1970 uttalade riksdagen att bolaget skulle | |
| bygga upp en egen partihandelsverksamhet. Vid det senaste riksdagsbeslutet | |
| som behandlade partihandelsledet, år 1985, skedde enligt revisorerna inte | |
| någon påtaglig förändring av direktiven till Apoteksbolaget utan både rege- | |
| ring och riksdag hänvisade till de tidigare riktlinjerna från 1970. Revisorerna | |
| noterade vidare att ADA var ett företag av ansenlig storlek, med en omsätt- | |
| ning på närmare 10 miljarder kronor. Bolaget förfogade också över ett bety- | |
| dande kapital. Försäljningen av ADA innebar en förändring av synen på det | |
| statliga engagemanget inom den reglerade läkemedelsförsörjningen, eftersom | |
| staten begränsade sitt engagemang till enbart detaljistledet. Med dessa om- | |
| ständigheter som bakgrund ansåg revisorerna att det hade varit lämpligt att | |
| riksdagen fått ta ställning till försäljningen. | |
| Rapporten har remissbehandlats. På frågan om en försäljning borde under- | |
| ställts riksdagen framförde Socialdepartementet i sitt remissvar att olika | |
| bedömningar kan göras i denna fråga i avsaknad av klara riktlinjer. Departe- | |
| mentet välkomnade att revisorernas rapport belyste dessa frågor, vilket enligt | |
| departementet borde bidra till en ökad tydlighet i framtiden. | |
| Under senare år har antalet dotterbolag inom den statliga bolagssektorn | |
| ökat kraftigt, från ca 90 år 1990 till ca 240 år 1996. En allt större del av | |
| rörelseverksamheten och tillgångarna i bolagen har flyttats över till dotterbo- | |
| lag. Frågan har betydande principiell räckvidd eftersom företagsformen | |
| aktiebolag inte medger den typ av insyn som finns beträffande myndigheter. | |
| Enligt revisorerna behöver frågan om de statliga företagens dotterbolag bely- | |
| sas närmare. I sin granskning av statens roll som ägare av bolag (rapport | |
| 1997/98:2) har revisorerna föreslagit att regeringen gör en översyn av vilka | |
| dotterbolag som inte kan avyttras utan riksdagens godkännande. Ett sådant | |
| krav kan i förekommande fall skrivas in i moderbolagets bolagsordning eller | |
| i ägardirektiv till moderbolaget. Enligt revisorerna bör regeringen återkomma | |
| till riksdagen med en redovisning av resultatet av en sådan översyn. | |
| Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet | |
| Rapport 1997/98:1 | |
| Granskningen har inriktats på frågan hur stödgivningen för regional utveckl- | |
| ing har påverkats efter Sveriges inträde i Europeiska unionen. Det gäller bl.a. | |
| hur stödgivningen har förändrats vad gäller inriktning, finansiering, besluts- | |
| gång och administration. Revisorerna konstaterade att EU-medlem-skapet | 23 |
| innebär flera nya villkor. Genom tillgången till EG:s strukturfonder får Sve- | 1997/98:RR1 |
| rige ett årligt tillskott på ungefär 1 miljard kronor för regionalpolitiska insat- | |
| ser. Nya stödområden har avgränsats vid sidan om de nationella stödområ- | |
| dena. Nya arbetsformer för planering, beredning, beslut, utbetalning och | |
| uppföljning av EG-stödet har tillkommit. Samtidigt handhas nationella stöd- | |
| former i stort sett som tidigare. Skilda system tillämpas för olika finansie- | |
| ringskällor, trots att insatserna har samma övergripande syfte. Hanteringen av | |
| EG-stöd är omfattande och kräver betydande administrativa resurser. Reviso- | |
| rerna föreslog bl.a. ökad samordning mellan nationella insatser för regional | |
| utveckling och sådana insatser som delfinansieras med EG-medel. Förslaget | |
| gäller stödformer, stödområden och planeringen för regionalpolitiska insat- | |
| ser. Vidare lämnades förslag till förenklingar och omprövningar i bered- | |
| nings- och beslutsprocessen för EG-stöd. Rapporten har sänts på remiss. | |
| Revisorernas slutsatser kommer att redovisas i ett förslag till riksdagen under | |
| våren 1998. |
Statens roll som ägare av bolag
Rapport 1997/98:2
I rapporten redovisas hur staten utövar sin roll som ägare av majoritetsägda bolag. Granskningen visade att endast en minoritet av bolagen opererar på konkurrensutsatta marknader utan andra krav än strikt kommersiella. Ett antal bolag har helt eller delvis en ensamställning på marknaden, varav vissa har en lagstadgad monopolställning. Ett antal bolag är också beroende av årliga anslag från ägaren. Vissa bolag är även ålagda att producera företagsekonomiskt olönsamma tjänster. Därutöver finns bolag som inte opererar på marknader i vanlig mening, t.ex. renodlade holdingbolag eller bolag av temporär art.
I rapporten efterlystes tydligare syftesbeskrivningar och fler preciserade verksamhetsmål för de bolag som helt eller delvis har andra mål än vinst. Även uppföljningen av sådana mål behöver förbättras. För litet resurser läggs ofta på frågor som är förhållandevis svåra, som målformulering, måluppföljning och rekrytering av styrelseledamöter. Beredningsförfarandet vid tillsättningar av nya styrelseledamöter kan förbättras. Revisorerna ansåg också att motiven bakom systemet med s.k. gemensam revision av de statliga bolagen, där en revisor från RRV utför revision tillsammans med en revisor från en revisionsbyrå, bör klargöras, särskilt vad gäller RRV-revisorns roll. Revisorerna konstaterade också att det är svårt att se några konsekventa principer för ägarutövandet och föreslog därför att Regeringskansliet utarbetar gemensamma riktlinjer för ägandet.
De statliga bolagens dotterbolag har ökat markant i antal under senare år, från ca 90 år 1989 till ca 250 år 1997. Revisorerna ifrågasatte inte principen att sådana bolag normalt skall kunna säljas utan riksdagens medgivande men ansåg att undantag från denna princip bör ske i vissa fall, t.ex. när ett dotterbolag har att uppfylla samhällsåtaganden eller andra mål som har en politisk
karaktär.
24
| Rapporten har sänts ut på remiss. Ett förslag till riksdagen avses att lämnas | 1997/98:RR1 |
| i februari 1998. |
Offentlig upphandling
Rapport 1997/98:3
Syftet med granskningen var bl.a. att undersöka effekterna av lagen om offentlig upphandling för främst statliga myndigheter och vilka problem som uppstått för upphandlande enheter. Revisorerna konstaterade att lagstiftningen tagits emot positivt av offentliga upphandlare och leverantörer. Lagen har bidragit till att upphandlingen nu uppmärksammas mer än tidigare.
Lagen om offentlig upphandling baseras på EG:s direktiv. Av de problem som revisorerna fann kunde vissa hänföras till EG-direktiven. Andra problem förorsakades av avsaknaden av nationell policy. Regeringen bör enligt revisorernas uppfattning tydligare ta hand om de frågor om upphandling som ankommer på regeringen. Framför allt saknas en svensk linje i frågor där en nationell policy skulle medföra effektivare upphandling. Revisorerna var även kritiska till att regeringen inte tagit fram någon handbok för hur svenska upphandlare skall agera i enskilda frågor. Även användningen av ramavtal borde klargöras. Regeringen borde även verka för att små och medelstora företag får del av offentliga upphandlingar. Revisorerna fann vidare att tillsyn över offentlig upphandling knappast bedrivits. Inte heller bedrivs några utvecklingsprojekt inom området. Enligt revisorernas uppfattning skulle tillsynen över offentliga upphandlingar kunna organiseras på olika sätt. En särskild tillsynsorganisation skulle antingen vara fristående eller knytas till Konkurrensverket.
Enligt revisorernas uppfattning bör problemen med offentlig upphandling bli föremål för en samlad översyn. Revisorernas rapport har sänts ut på remiss. Ett förslag till riksdagen väntas bli klart våren 1998.
Finansinspektionen
Förstudie 1996/97:10
Ett förslag att granska Finansinspektionens förmåga att förutse och förebygga finansiella kriser togs upp på revisorernas granskningsplan våren 1996. Förstudien beslutades våren 1997.
Det övergripande målet för Finansinspektionen är att verka för stabilitet och effektivitet i det finansiella systemet samt ett gott konsumentskydd. Inspektionen utövar tillsyn över finansiella marknader, kreditinstitut och det enskilda försäkringsväsendet. Revisorernas granskning är koncentrerad till inspektionens tillsynsverksamhet. Regeringens styrning och utvärdering av verksamheten ingår också i granskningen. En granskningsrapport väntas bli klar under våren 1998.
25
| Införlivandet av EG-rätten i Sverige | 1997/98:RR1 |
Förstudie 1996/97:12
Riksdagens revisorer beslutade i maj 1997 att genomföra en granskning av Sveriges införlivande av EG-rätten. Införlivandet av EG-rätten har av naturliga skäl inte tidigare granskats, och arbetet med att utveckla arbetsformerna för införlivandet pågår fortfarande. Revisorerna ansåg dock att området är av stor betydelse för svensk statsförvaltning och det svenska rättsväsendet och att eventuella svagheter i det svenska införlivandet bör uppmärksammas på ett tidigt stadium. Avsikten med granskningen är bl.a. att redovisa hur den svenska införlivandeprocessen är utformad, hur införlivandet av EG-rätten genomförs i förhållande till sedvanligt svenskt normgivningsarbete samt hur det svenska införlivandet kan förstärkas inför framtiden. En revisionsrapport väntas bli klar under våren 1998.
Primärvårdens resurser
Förstudie 1996/97:14
Riksdagens revisorers beslut att genomföra en granskning av primärvården har sitt ursprung i en framställan från riksdagens socialutskott om en granskning av genomslaget av riksdagens och regeringens intentioner när det gäller utvecklingen av primärvården. Riksdag och regering har sedan länge framhållit att primärvården skall vara basen i det svenska hälso- och sjukvårdssystemet. Numera finns också en konkret målsättning om att det skall finnas en allmänläkare per 2 000 innevånare.
Granskningen har i huvudsak inriktats mot att analysera genomslaget av riksdagens och regeringens intentioner när det gäller utvecklingen av primärvården. Tonvikten har lagts på att analysera resursutvecklingen och principer för resursfördelning. Även läkarutbildningens dimensionering studeras, liksom olika former av styrinstrument och den uppföljningsverksamhet som bedrivs. En analys av primärvården i fyra utvalda landsting görs dessutom. En rapport väntas bli klar i februari 1998.
Effektivitetsproblem i försvaret
Förstudie 1997/98:1
Revisorerna genomför två granskningar i syfte att visa i vilka avseenden regeringens redovisning till riksdagen behöver utvecklas.
Den första granskningen avser kärnan i den förda försvarspolitiken, totalförsvarets anpassningsförmåga. Med anpassningsförmåga avses Sveriges förmåga att möta angrepp. Utgångspunkten för granskningen är riksdagens behov av att dels bedöma de kostnader som är att hänföra till anpassningsförmågan, dels göra en bedömning av det reella innehållet i den kort- och långsiktiga anpassningsförmågan. I första hand inriktas granskningen mot frågan hur anpassningsförmågan bedöms och hur denna bedömning av anpassningsförmågan sedan redovisas för regeringen och riksdagen. En rapport
väntas bli klar under hösten 1998.
26
| Den andra granskningen avser en internationell jämförelse av hur rege- | 1997/98:RR1 |
| ringen i olika länder i budgetpropositionen (motsvarande) redovisar resultatet | |
| av den verksamhet som bedrivs inom totalförsvaret för sitt parlament. Ut- | |
| gångspunkten för granskningen är den svenska riksdagens behov av att följa | |
| upp och påverka dels den grundläggande produktionen inom det militära | |
| försvaret, dels krigsorganisationens operativa förmåga. Motsvarande reso- | |
| nemang gäller även riksdagens behov av att följa upp och påverka utveckl- | |
| ingen inom det civila försvaret. Granskningen genomförs som ett gemensamt | |
| internationellt projekt och omfattar sju länder: Danmark, Finland, Nederlän- | |
| derna, Norge, Storbritannien, Sverige och Tyskland. En rapport väntas bli | |
| klar under våren 1999. |
Resursförstärkning till skattemyndigheternas kontrollverksamhet
Förstudie 1997/98:3
På förslag från riksdagens skatteutskott har revisorerna beslutat att granska effekterna av den resursförstärkning på 200 miljoner kronor per år som skatteförvaltningen erhållit under en femårsperiod. Granskningen inriktas mot att belysa hur myndigheterna använt anslagsförstärkningen och att analysera det statsfinansiella resultatet. Här ingår att analysera de mätmetoder som använts vid återrapporteringen, att pröva om rättssäkerheten påverkats vid genomförandet av projekt finansierade med de extra medlen samt att granska regeringens och Riksskatteverkets styrning och uppföljning av verksamheten. En rapport väntas bli färdig våren/sommaren 1998.
Skolverket och skolans utveckling
Förstudie 1997/98:5
I december 1997 fattade revisorerna beslut om att granska hur Skolverket under sina första sex år har skött sitt uppdrag med att följa upp och utvärdera skolväsendet och att lägga fram förslag till utveckling av skolväsendet för att främja en sådan utveckling. Granskningen omfattar också regeringens styrning av Skolverket i arbetet med att utveckla skolan.
Bakgrunden till revisorernas beslut är information om allvarliga brister i fråga om både skolans förmåga att nå uppställda mål och i fråga om skolväsendets nya styrsystem. Detta styrsystem är en följd av att riksdagen år 1990 fattade beslut om kommunalt huvudmannaskap för landets skolor och om en ny statlig skoladministration.
I granskningen skall flera frågor belysas. En fråga är i vilken utsträckning eventuella brister i Skolverkets utvecklingsarbete kan hänföras till brist på kunskap eller brist på insatser. En annan fråga är om verkets uppdrag innehåller oklarheter eller svårförenliga uppgifter. Ytterligare en fråga är om Skolverket och regeringen gör samma bedömning av hur aktivt en statlig myndighet kan driva utvecklingsarbete vid ett renodlat kommunalt huvudmannaskap.
En rapport väntas bli klar under hösten 1998.
27
| Revisionsresor, särskilda föredragningar m.m. under 1997 | 1997/98:RR1 |
Revisionsresor
Under 1997 besökte revisorerna två län
Västerbotten (juni )
Östergötland (september)
Vid revisionsresorna lades tyngdpunkten på frågor rörande aktuella granskningsärenden, bl.a. länsstyrelsens roll, EU, miljö, arbetsmarknadspolitik, grund- och gymnasieskola samt högskola. Inom dessa områden arrangerades seminarier med lokala och regionala företrädare
Särskilda föredragningar och studiebesök
Revisorerna har under det gångna verksamhetsåret haft en särskild föredragning av generaldirektör Stig Larsson från Statens järnvägar.
Under hösten 1997 besökte revisorerna Riksbanken.
Informationsbesök
Revisorerna genomför besök hos myndigheter m.fl. för att få information i aktuella frågor. Informationen redovisas i särskilda rapporter som behandlas av revisorerna i plenum. Under 1997 har följande informationsbesök genomförts:
Socialdepartementet och Socialstyrelsen (ang. primärvårdsbidrag) Försvarets internationella centrum (ang. fredsfrämjande verksamhet utomlands)
Försvarsmakten (ang. övertalig materiel)
Uppföljning av förslag till riksdagen under 1995/96
Riksbankens valutareserv
Förslag 1995/96:RR2
Granskningen avsåg förvaltningen av Riksbankens valutareserv. Revisorerna fann att systemen för handlarstöd, riskkontroll och resultatrapportering inte fungerat tillfredsställande och att införandet av nya system inte borde försenas ytterligare. Revisorerna ansåg att Riksbanken borde göra en analys av gällande mål samt ränte- och riskmått för förvaltningen av valutareserven. Revisorerna ansåg också att riksdagen borde begära en analys av vilken omfattning guldreserven borde ha. Slutligen ansåg revisorerna att Riksbanken borde presentera mer utvecklade analyser över valutareservens storlek och syfte.
Finansutskottet konstaterade att revisorernas granskning varit ett värdefullt
underlag för det utvecklingsarbete som bedrivs av Riksbanken och att Riks-
28
| banken också vidtagit förändringar i fråga om systemutveckling och intern- | 1997/98:RR1 |
| kontroll. Utskottet ansåg inte att ett uttalande från riksdagens sida var påkal- | |
| lat (bet. 1995/96:FiU12), särskilt mot bakgrund av att revisorerna och utskot- | |
| tet i sin årliga prövning av Riksbankens förvaltning har goda möjligheter att | |
| följa hur detta arbete utvecklas. | |
| I samband med Riksdagens revisorers årliga redovisningsrevision av Riks- | |
| banken har det framkommit att införandet av nya system fortfarande är för- | |
| senat. Däremot har Riksbanken tagit fasta på revisorernas förslag om en mer | |
| aktiv förvaltning av guldreserven, vilket lett till ökad avkastning. |
Samordnad länsförvaltning
Förslag 1995/96:RR3
Riksdagens revisorer granskade 1991 års reform om samordnad länsförvaltning. Syftet var att åstadkomma en kartläggning av länsstyrelsernas organisation och arbetet med kommunikationsfrågor och tillsyn inom det sociala området. Revisorerna pekade på risken för låsningar i länsstyrelseorganisationen och ansåg i sitt förslag till riksdagen därför att regeringen borde undersöka inom vilka områden som det är av särskild vikt att länsexperterna finns och att länsstyrelsen borde kunna tillsätta länsexperter på för länet specifika områden.
Det var revisorernas uppfattning att regeringen borde verka för att det på sikt blir en mer sammanhållen regional indelning för den offentliga verksamheten. Revisorerna ansåg att granskningsresultaten borde överlämnas till Förvaltningspolitiska kommissionen för vidare överväganden. Revisorerna föreslog även att ansvaret för trafiksäkerhetsfrågor på länsnivå skulle överföras till Vägverket och konstaterade att utvecklingen av länsstyrelsernas tillsyn inom det sociala området sker i en riktning som revisorerna tidigare uttalat sig för.
Bostadsutskottet behandlade revisorernas förslag i februari 1996 (bet. 1995/96:Bo5) och instämde i revisorernas överväganden angående länsexperterna och länsstyrelsernas samordningsroll. Utskottet avstyrkte revisorernas förslag i frågan om ansvaret för trafiksäkerheten på regional nivå då frågan skulle övervägas i en då nyligen tillsatt utredning. Riksdagen biföll utskottets förslag. Regeringen har gjort en ändring i länsstyrelsernas instruktioner angående länsexperterna, vilket skall ge möjlighet till en flexiblare lösning. Ändringen trädde i kraft den 1 juli 1997. Den nämnda utredningen föreslog i sitt slutbetänkande, Länsstyrelsernas roll i trafik- och fordonsfrågor (SOU 1997:6), att samordningsrollen av trafiksäkerhetsarbetet på regional nivå skulle ligga på respektive trafikverk/myndighet. Länsstyrelsernas samordningsroll föreslogs upphöra. Regeringen föreslog i 1998 års budgetproposition en ansvarsförändring som överensstämde med utredningens förslag. Riksdagen har fattat beslut i enlighet med regeringens förslag, och sedan den 1 januari 1998 åvilar samordningsansvaret för trafiksäkerhetsarbetet på regional nivå respektive trafikverk. Slutligen har den Förvaltningspolitiska kommissionen i sitt slutbetänkande, I medborgarnas tjänst (SOU
1997:6), föreslagit att statsmakterna utövar ett samordnande ansvar när det
29
gäller statliga myndigheters regionala indelningar. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Inlandsbanan
Förslag 1995/96:RR4
Revisorerna bedömde att det saknades trafikmässiga skäl för reguljär persontrafik på Inlandsbanan, medan godstrafiken bedömdes som trafikmässigt motiverad på delar av banan. Ett ställningstagande till fortsatt statlig finansiering av trafiken på Inlandsbanan borde, enligt revisorerna, göras utifrån en samlad bedömning av banans betydelse från trafikmässiga, miljömässiga, regionalpolitiska, kulturpolitiska och försvarspolitiska utgångspunkter. Regeringen föreslogs få i uppdrag att senast under år 1996 presentera ett förslag till hur den framtida trafiken på banan skulle finansieras. Riksdagen biföll revisorernas förslag (bet. 1995/96:TU4, rskr. 38 och 39).
Statskontoret redovisade i januari 1997 ett regeringsuppdrag angående förutsättningarna för framtida trafik på Inlandsbanan. Statskontoret konstaterade att en eventuell fortsatt drift av Inlandsbanan primärt borde bedömas utifrån förutsättningarna för godstrafik. Enligt Statskontoret var delar av banan samhällsekonomiskt lönsamma om indirekta sysselsättningseffekter, inom industri- och turistnäringen, räknades in.
I budgetpropositionen för 1998 (prop. 1997/98:1) konstaterade regeringen att Inlandsbanan har en viktig funktion i godstrafiksystemet, även om trafiken på vissa delar av banan är av mindre omfattning, medan förutsättningarna för reguljär persontrafik var begränsade. Regeringen konstaterade också att Inlandsbanan AB (IBAB) hade genomfört sina avtalsbundna åtaganden om banunderhåll till en lägre kostnad än beräknat. Regeringen bedömde att banans regionala och kulturhistoriska värden är betydande samt att banan också har ett visst värde ur beredskapssynpunkt. Regeringen föreslog därför att långsiktiga förutsättningar för att trygga banhållningen skapades. Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag (bet. 1997/98:TU1, rskr. 104).
Den statliga personalpolitiken
Förslag 1995/96:RR7
Riksdagens revisorer granskade den personalpolitiska reform för staten som riksdagen beslutade om 1985 och 1987. Syftet var att undersöka hur regeringen genomfört riksdagens beslut samt hur myndigheterna hanterat sitt vidgade arbetsgivar- och personalansvar.
Revisorerna ansåg i sitt förslag till riksdagen bl.a. att regeringen bör se över och tydliggöra målen och inriktningen för den statliga personalpolitiken och följa upp personalutvecklingen genom att göra en kvalitativ bedömning av hur myndigheterna använder sina personalresurser i relation till verksamhetsresultatet. Vidare föreslog revisorerna att nya modeller för chefsutveckling och tidsbegränsade chefsförordnanden borde utvecklas och att en effek-
1997/98:RR1
30
| tivare utnämningsmakt med förstärkt insyn, efterkontroll, kvalitet och kon- | 1997/98:RR1 |
| kurrens vid tillsättningen av myndighetschefer borde eftersträvas. | |
| Arbetsmarknadsutskottet behandlade skrivelsen i april 1996 (bet. 1995/96: | |
| AU10). Regeringen hade då tillsatt en särskild utredare att göra en utvärde- | |
| ring av den personalpolitiska delegeringen till myndigheterna (dir. 1996:2). | |
| Utredaren behandlar flera av de frågor revisorerna tar upp. Utskottet valde | |
| därför att inte ge några tillkännagivanden till regeringen utom vad gäller | |
| frågan om tidsbegränsade chefsförordnanden och chefsavveckling. Riksda- | |
| gen biföll vad utskottet hemställt. | |
| Utredningsuppdraget redovisades i betänkandet Arbetsgivarpolitik i staten | |
| (SOU 1997:48). Kommittén identifierar ett antal problem och frågor inom | |
| det personalpolitiska området. Myndigheterna måste prioritera hanteringen | |
| av problem inom det personal- och lönepolitiska området. Ledarkompeten- | |
| sen och ledarskapet är en avgörande fråga i personalpolitiken. Den låga | |
| rörligheten i vissa åldersgrupper kan leda till en förstelnad statlig sektor och | |
| kompetensproblem. Dessa problem måste regeringen följa noggrant. | |
| För att följa upp granskningsärendet hade Riksdagens revisorers tredje av- | |
| delning en utfrågning med företrädare för Regeringskansliet hösten 1997. En | |
| viktig del av granskningen handlade om personalpolitiken i Regerings- | |
| kansliet. | |
| Vid mötet diskuterades bl.a. frågor rörande kompetensutveckling, rekryte- | |
| ring och chefsutveckling. Allmänt konstaterades att den nya organisationen i | |
| Regeringskansliet ger bra förutsättningar för ett förändringsarbete. Baserat på | |
| ett beslut i regeringen den 4 september 1997 har ett sådant arbete också | |
| kommit i gång. Målet är att Regeringskansliet skall vara ett effektivt och | |
| kompetent instrument för regeringen i dess uppgift att styra riket och genom- | |
| föra sin politik. | |
| Översynen, som skall vara klar hösten 1998, skall omfatta rekryteringspoli- | |
| tik, kompetensutveckling, chefsförsörjning, rörlighet och lönepolitik. |
Insatser för att främja jämställdheten i arbetslivet
Förslag 1995/96:RR8
Revisorerna konstaterade att respekten för jämställdhetslagen inte har kunnat upprätthållas. Om myndigheternas jämställdhetsarbete inte skall förbli en lågt prioriterad verksamhet krävs enligt revisorernas bedömning att statsmakterna intresserar sig för jämställdhetsplanerna. Revisorerna menade att regeringen någon gång under varje mandatperiod bör redovisa för riksdagen hur jämställdhetsarbetet i statliga myndigheter bedrivits, hur jämställdhetsplanerna utvecklats och vilka resultat arbetet givit. På förslag av arbetsmarknadsutskottet lämnade riksdagen revisorernas förslag utan åtgärd (bet. 1995/96:AU14, rskr. 1995/96:222).
31
| Resultatet av statliga myndigheters jämställdhetsarbete skall dock numera | 1997/98:RR1 |
| redovisas i årsredovisningarna, något som överensstämmer med revisorernas | |
| förslag. | |
| Tillämpningen av skuldsaneringslagen | |
| Förslag 1995/96:RR9 | |
| Tillämpningen av den nya skuldsaneringslagen granskades av revisorerna | |
| med utgångspunkt från de svårigheter som fanns i samspelet mellan Skatte- | |
| myndigheten och Kronofogdemyndigheten i Stockholms län. Efter remissbe- | |
| handling av en tidigare publicerad rapport föreslog revisorerna vissa åtgärder | |
| i syfte att dels rationalisera och underlätta tillämpningen av skuldsanerings- | |
| lagen, dels förebygga behov av skuldsanering. | |
| Lagutskottet behandlade ärendet under vintern 1997 tillsammans med åtta | |
| motioner. I underlaget för utskottets ställningstaganden ingick även en utvär- | |
| dering utförd av Konsumentverket samt en offentlig hearing. I sitt betän- | |
| kande diskuterade utskottet ingående de olika förslag som revisorerna lagt | |
| fram. Utskottet delade revisorernas uppfattning i vissa frågor, bl.a. när det | |
| gäller vikten av förebyggande åtgärder mot överskuldsättning hos hushållen. | |
| De flesta av de förslag som lagts fram av revisorerna avstyrktes av utskottet | |
| med hänvisning till pågående berednings- och utredningsarbete. I enlighet | |
| med revisorernas förslag förordade utskottet dock en ändring i skuldsane- | |
| ringslagen så att även det belopp som den skuldsatte skall betala skall kunna | |
| omprövas. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till | |
| känna (bet. 1996/97:LU6, rskr. 162 och 163). | |
| En sådan lagändring har under 1997 föreslagits av regeringen och beslutats | |
| av riksdagen (prop. 1996/97:166, bet. 1997/98:LU1). | |
| Uppföljning av post- och telepolitiska mål | |
| Förslag 1995/96:RR10 | |
| Granskningen visade att vissa av de regionala och sociala mål regeringen | |
| formulerat var otydliga. Även instruktionen till de myndigheter som har att | |
| följa upp målen var otydligt formulerad. Revisorerna noterade också att | |
| regeringen inte lämnade tillräcklig information till riksdagen om resultatet av | |
| uppföljningsarbetet. Revisorerna föreslog därför att regeringen i kommande | |
| budgetpropositioner skulle ge riksdagen en samlad information om hur de | |
| post- och telepolitiska målen uppfyllts. Post- och telestyrelsen har till uppgift | |
| att följa upp de post- och telepolitiska målen och avge en årlig rapport till | |
| regeringen. Revisorernas granskning visade dock att analysen i flera fall var | |
| intetsägande. Revisorerna föreslog vidare att upphandling av handikapptjäns- | |
| ter av post- och teleoperatörer koncentreras till en myndighet. Revisorerna | |
| fann även att kvalitetskraven på teleoperatörers tjänster i glesbygd borde | |
| höjas. | |
| Trafikutskottet behandlade revisorernas förslag under hösten 1996 (bet. | |
| 1996/97:TU3). Utskottet instämde i stort i revisorernas förslag. Revisorernas | |
| påpekanden rörande postområdet kom i allt väsentligt att tillgodoses genom | 32 |
regeringens proposition om ändringar av postlagen, som godkändes av riksdagen (prop. 1995/96:218, bet. 1996/97:TU6, rskr. 34 och 35). När det gäller teleområdet återkommer flera av revisorernas förslag i departementspromemorian Moderna telekommunikationer åt alla (Ds 1996:38). Bland annat stöds revisorernas förslag att Socialstyrelsens upphandlingsansvar för förmedling av texttelefoni bör överföras till Post- och telestyrelsen. Vidare stöder man revisorernas förslag om bättre uppföljning och information till riksdagen. En telepolitisk proposition väntas under våren 1998. Där kommer flera av de aktuella frågorna att behandlas.
Myndigheternas lokalförsörjning
Förslag 1995/96:RR11
Revisorernas granskning inriktades bl.a. på statsmakternas mål för myndigheternas lokalförsörjning, myndigheternas incitament till lokalisering, konsekvenser av att marknadsekonomiska principer tillämpas och byråkratin kring lokalförsörjningen. Revisorerna föreslog bl.a. att regeringen skulle klargöra hur mål för den statliga lokalförsörjningen kan formuleras och redovisa sin syn på om myndigheterna skall ha frihet att välja lokaler. Revisorerna förutsatte att regeringen skulle göra en samlad översyn av hela lokalförsörjningsorganisationen och återkomma till riksdagen i frågan.
Vid finansutskottets behandling (bet. 1996/97:FiU8) hänvisade utskottet till en pågående utvärdering av ombildningen av Byggnadsstyrelsen m.m. Denna utredning skulle behandla flera av de frågor som revisorerna tagit upp i sin granskning. I avvaktan på regeringens beredning av aktuella frågor avslog utskottet revisorernas förslag. Utskottet ansåg emellertid att revisorernas rapport borde utgöra underlag för det vidare utredningsarbetet. Utskottet förutsatte även att rapporten skulle ingå i regeringens kommande beredningsarbete.
Lokalförsörjning och fastighetsägande (SOU 1997:96), slutbetänkande av Utredningen om utvärdering av Byggnadsstyrelsens ombildning, omfattar bl.a. hyressättningsprinciper för ändamålsfastigheter och styrning av myndigheter och lokaler i budgetprocessen. I enlighet med förslag från utredningen om reformerad stabsorganisation har Statens lokalförsörjningsverk avvecklats. Eventuellt kommer regeringen att ta upp lokalförsörjningsfrågorna i en proposition våren 1998.
Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer
Förslag 1995/96:RR12
Granskningen visade att motiven för Sveriges medlemskap i internationella mellanstatliga organisationer sällan har ändrats. Få utvärderingar hade gjorts av det svenska deltagandet. Endast i undantagsfall hade det internationella samarbetet utvärderats genom formella analyser av vilka kostnader och intäkter som är förknippade med Sveriges medlemskap.
Det svenska engagemanget i internationella mellanstatliga organisationer föreföll snarast ha ökat till följd av Sveriges medlemskap i EU. Samtidigt
1997/98:RR1
33
| hade handlingsfriheten gentemot de mellanstatliga organisationerna i vissa | 1997/98:RR1 |
| fall begränsats. Revisorerna föreslog att regeringen skulle ges i uppdrag att | |
| utreda frågan om hur medlemskapet i EU hade påverkat det svenska arbetet i | |
| internationella mellanstatliga organisationer. | |
| Revisorerna ansåg att det behövs en fortlöpande diskussion kring det | |
| svenska engagemanget i internationella mellanstatliga organisationer. I prin- | |
| cip borde det svenska arbetet i internationella mellanstatliga organisationer | |
| behandlas på samma sätt av statsmakterna som annan statlig verksamhet. | |
| Omfattningen och inriktningen av det svenska engagemanget borde enligt | |
| revisorernas mening omprövas regelbundet. Revisorerna föreslog att rege- | |
| ringen skulle återkomma till riksdagen med förslag till hur en systematisk | |
| omprövning av medlemskapet i internationella mellanstatliga organisationer | |
| kan utformas. | |
| Regeringen borde också enligt revisorerna utveckla den information om | |
| arbetet i internationella mellanstatliga organisationer som lämnas till riksda- | |
| gen. | |
| Revisorernas skrivelse är fortfarande under beredning i riksdagen. Den be- | |
| räknas bli slutgiltigt behandlad av riksdagen under våren 1998. |
Statligt engagemang i regionala investmentbolag
Förslag 1996/97:RR2
Granskningen avsåg sex regionala investmentbolag, där staten medverkat som delägare och finansiär för att förbättra riskkapitalförsörjningen till företag i regioner med sysselsättningsproblem och ensidig näringslivsstruktur. Det statliga engagemanget är numera avvecklat. Revisorerna konstaterade att det finns flera inbyggda problem och konflikter som försvårar möjligheterna för ett gott resultat i verksamheter av denna art. Bland annat noterades motsättningen mellan behovet av snabba åtgärder för att stärka sysselsättningen och tiden det tar att bygga upp verksamheter som ger varaktiga företag och arbetstillfällen. Revisorerna ansåg också att staten hade uppträtt passivt som ägare, både i bolagens uppbyggnadsskede och i samband med att bolagen senare skulle avyttras. En annan brist var dålig samordning inom Regeringskansliet. Vidare var målsättningen för respektive företag otydlig.
Revisorerna ansåg att regeringen borde ta initiativ till att utvärdera de olika statliga åtgärder som genomförts med inriktning mot att förbättra riskkapitalförsörjningen till företag i regioner med sysselsättningsproblem och ensidig näringslivsstruktur. Vidare ansåg revisorerna att informationen till riksdagen om de nämnda bolagens verksamheter hade varit bristfällig. Revisorerna föreslog därför att regeringens årliga skrivelse till riksdagen om företag med statligt ägande borde förbättras.
I riksdagsbehandlingen framhöll näringsutskottet värdet av revisorernas granskning och att det får förutsättas att Regeringskansliet beaktar revisorernas slutsatser och överväganden. Utskottet fann dock inte skäl att tillstyrka revisorernas förslag om en samlad utvärdering av de statliga åtgärder som genomförts för att stödja nyföretagande på krisdrabbade orter. Utskottet
framhöll bl.a. att frågor om regionalpolitik inte handläggs av näringsutskottet
34
och att utskottet därför saknade underlag att bedöma behovet av den föreslagna utvärderingen. Utskottet hänvisade också till att det pågår olika utvärderingar och utredningar angående regionalpolitiska stöd.
Utskottet fann inte heller att riksdagen borde bifalla revisorernas förslag om att den årliga informationen om de statliga företagen borde förbättras. Utskottet hänvisade till att regeringen meddelat sin avsikt att utöka regeringens årliga skrivelse om de statliga bolagen med vissa kompletterande uppgifter. Enligt utskottet borde dessutom frågor om syftet med det statliga ägandet i huvudsak tas upp i särskilda näringspolitiska princippropositioner eller i särskilda propositioner. Riksdagen biföll utskottets hemställan (bet. 1996/97:NU10, rskr. 1996/97:188).
Arbetsmarknadsutbildning
Förslag 1996/97:RR3
Granskningen inriktades mot några områden som kan antas påverka utbildningens avkastning, t.ex. planering av utbildningens dimensionering och inriktning, utförsäkringsgarantin och deltagarnas bakgrund. Enligt revisorernas mening var kunskaperna om effekterna av arbetsmarknadsutbildning och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder alltför begränsade och det fanns ett behov av ytterligare utvärderingar. Revisorerna var kritiska mot att prioriterade grupper, t.ex. invandrare och arbetshandikappade, minskat sin andel av deltagarna i arbetsmarknadsutbildning. För dessa grupper är lönsamheten av utbildningen som störst. Revisorerna ansåg vidare att marknadsbedömningarna borde utvecklas, att undervisningen i svenska för invandrare borde få en kvalitetshöjning, att AMS närmare borde analysera orsaken till den mycket höga andelen deltagare i förberedande yrkesutbildning som inte går vidare till yrkesinriktad utbildning samt orsaken till den mycket stora andelen akademiker som deltar i arbetsmarknadsutbildning. Slutligen ansåg revisorerna att det fanns ett behov av att bedöma kvaliteten i utbildningen.
Arbetsmarknadsutskottet behandlade revisorernas förslag i januari år 1997 (1996/97:AU9). Enligt utskottets mening hade revisorerna på ett förtjänstfullt sätt gjort en genomgång av de många olika aspekter som kan läggas på arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet instämde i allt väsentligt i vad revisorerna anfört och utgick från att många av synpunkterna skulle beaktas inom ramen för den förstärkta utvärderingsverksamhet som utskottet förutsatte skulle komma till stånd. Utskottet föreslog därför att riksdagen lämnade revisorernas förslag utan åtgärd. Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1996/97:147).
Statens stöd till rennäringen
Förslag 1996/97:RR4
Riksdagens revisorers förslag (1996/97:RR4) rörande stödet till rennäringen behandlades av jordbruksutskottet. I sitt av riksdagen godkända betänkande (bet. 1996/97:JoU12, rskr. 1996/97:168, 169) instämde utskottet i huvudsak i revisorernas överväganden och förslag samt förordade bl.a. en översyn av
1997/98:RR1
35
| stödet till rennäringen och samisk kultur, rennäringsadministrationen och | 1997/98:RR1 |
| rennäringslagstiftningen. I likhet med revisorerna förordade utskottet även en | |
| utvidgad samverkan mellan norsk och svensk rennäring. Samtliga samtidigt | |
| behandlade motionsyrkanden avstyrktes. | |
| Genom regeringsbeslut den 11 september 1997 bemyndigades chefen för | |
| Jordbruksdepartementet att tillkalla en kommitté (dir. 1997:102) med uppgift | |
| att kartlägga och redovisa de stödformer som kommer rennäringen, samerna, | |
| samisk kultur och sameskolorna till del samt att göra en översyn av rennä- | |
| ringslagen och rennäringsförordningen. Kommittén skall redovisa uppdraget | |
| senast vid utgången av år 1999. | |
| Stödet till rennäringen har nyligen utretts också i annat sammanhang, näm- | |
| ligen av två forskare vid Luleå tekniska universitet på uppdrag av Expert- | |
| gruppen för studier i offentlig ekonomi (ESO). Revisorernas förslag har | |
| ingått i utredningsunderlaget. |
Ekonomiska konsekvensanalyser
Förslag 1996/97:RR7
Revisorernas granskning tog sin utgångspunkt i kriminalvårdens verksamhet. Men frågan om hur ekonomiska konsekvensanalyser skall användas inför förändringar av statlig verksamhet är av generellt intresse. Därför valde revisorerna att i sitt förslag även ta upp mera principiella frågor.
Revisorerna ansåg att regeringen inför beslut om att förändra eller ompröva statligt finansierad verksamhet måste ställa krav på ett underlag av god kvalitet. Det innebär bl.a. att ekonomiska konsekvensanalyser bör tas fram som underlag för beslut. Revisorerna ansåg att kravet på beslutsunderlagets innehåll och omfattning måste ställas i relation till de effekter ett beslut kan förväntas få.
Revisorerna föreslog att regeringen skall redovisa för riksdagen för vilken typ av beslut regeringen har för avsikt att fortsättningsvis utarbeta ekonomiska konsekvensanalyser. I regleringsbreven till myndigheterna bör regeringen ställa krav på ekonomiska konsekvensanalyser och på formerna för återrapportering till regeringen.
Revisorerna föreslog att regeringen under nästa mandatperiod redovisar erfarenheterna av den av revisorerna föreslagna nya ordningen avseende ekonomiska konsekvensanalyser. En sådan redovisning bör knyta an till de verksamhetsområden och den typ av beslut som regeringen angivit som särskilt angelägna att belysa med hjälp av ekonomiska konsekvensanalyser.
Justitieutskottet inhämtade yttrande från finansutskottet. Efter vissa modifieringar tillstyrktes större delen av revisorernas förslag (bet. 1996/97: JuU14). Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag (rskr. 1996/97:196).
36
| Uppföljning av skrivelser till regeringen under 1995/96 | 1997/98:RR1 |
Det statliga stödet till studieförbund och idrott
Rapport 1995/96:2, skrivelse till regeringen den 8 maj 1996
Förslaget till granskning hade väckts inom Riksdagens revisorers kansli. Syftet med revisorernas granskning av det statliga stödet till studieförbund och idrott var att granska styrning, kontroll och uppföljning av statliga medel som i första hand riktar sig till enskilda bidragsmottagare.
Beträffande stödet till folkbildningen pekade Riksdagens revisorer på behovet av såväl kvalitativa som kvantitativa resultatmått för att kunna följa upp och utvärdera verksamheten. I sin skrivelse till regeringen framförde därför revisorerna att man utgick ifrån att regeringen fortsatt skulle utveckla och förbättra förutsättningarna för resultatanalys inom området.
I regleringsbrevet till Folkbildningsrådet för år 1997 ger regeringen rådet i uppdrag att, i samråd med RRV, utveckla och redovisa tänkbara modeller för resultatmått och mått för måluppfyllelse som visar hur syftet med statsbidrag till folkbildningen enligt förordningen (1991:977) om statsbidrag till folkbildningen har uppnåtts. Uppdraget skulle har redovisats senast den 1 oktober 1997.
I regeringsbeslutet från den 18 december 1997 gällande riktlinjer för Folkbildningsrådet avseende användning av anslaget L 1. Bidrag till folkbildningen, anger regeringen att rådet skall fortsätta arbetet med att utveckla modeller för resultatmått och mått för måluppfyllelse. Av redovisningen skall framgå hur de alternativa modellerna är uppbygda samt hur planeringen ser ut för implementering. Utredningstiden har förlängts med ett år till den 1 oktober 1998.
I fråga om det statliga stödet till idrotten underströk revisorerna att målstyrning kräver en kontinuerlig uppföljning och kontroll av verksamheten och påpekade det unika i att en verksamhet som erhåller så betydande medel i statsbidrag som Riksidrottsförbundet inte är föremål för statlig revision. Revisorerna ansåg därför att regeringen på nytt bör utse revisorer i Riksidrottsförbundet. Vidare pekade revisorerna på behovet av en fortsatt utveckling av kvalitativa resultatmått i syfte att utvärdera hur stödet till idrotten används. Revisorerna pekade även på ett behov av att utforma enhetliga instruktioner för den kontrollverksamhet som sker på regional och lokal nivå inom idrotten. Enligt revisorerna borde Riksidrottsförbundet få i uppgift att utforma sådana instruktioner.
En parlamentarisk kommitté med uppgift att utvärdera det statliga stödet till idrotten tillkallades i oktober 1996 (dir. 1996:84). I budgetpropositionen (prop. 1997/98:1, utg.omr. 17) framför regeringen att man har överlämnat frågan om revision av Riksidrottsförbundet till kommittén, som kommer att presentera sitt slutbetänkande den 31 maj 1998.
37
| Auktorisation – för vem? | 1997/98:RR1 |
Skrivelse till regeringen den 5 juni 1996
Revisorerna hade i olika granskningar uppmärksammat att oklarhet råder beträffande innebörden av begreppen auktorisation och legitimation. Be- greppen sägs vara skydd för tredje man. Revisorerna föreslog i en skrivelse att regeringen skulle belysa den konkreta betydelsen för konsumenten av begreppen auktorisation, legitimation och godkännande. Även benämningarnas betydelse som konkurrensmedel borde enligt revisorerna belysas. Som ett led i uppföljningen av skrivelsen anordnade revisorerna i tredje avdelningen under året en utfrågning med statssekreteraren i Industridepartementet, som redovisade vilka åtgärder regeringen vidtagit inom området.
Uppföljning av skrivelse till utskott under 1995/96
Besparingsåtgärder på socialförsäkringsområdet
Skrivelse till riksdagens socialförsäkringsutskott den 31 oktober 1996
Revisorerna anlitade hösten 1995 tre forskare vid nationalekonomiska institutionen i Lund för att med hjälp av en ekonometrisk studie undersöka effekterna av förändringar i sjukförsäkringen under första hälften av 1990- talet. Forskarna, som särskilt studerade sänkta ersättningsnivåer samt införandet av en sjuklöneperiod och en karensdag, konstaterade att förändringarna fått tydliga fördelningseffekter. Införandet av en karensdag beräknades ha lett till att sannolikheten för sjukskrivning minskat med en procentenhet; från 6,3 % till 5,2 %.
Revisorerna menade att det var svårt att utifrån forskarnas rapport entydigt värdera effekterna av riksdagens beslut om ändrade socialförsäkringsregler. Revisorerna överlämnade forskarrapporten till socialförsäkringsutskottet hösten 1996.
2.2 Redovisningsrevision
Riksbanken
Riksdagens revisorer granskar varje år Riksbankens tillstånd, styrelse och förvaltning enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. Revisionsberättelser lämnas till riksdagen senast den 15 mars varje år. Berättelserna skall belysa omfattningen och inriktningen av revisorernas granskning och utmynna i ett uttalande om revisorerna anser att ansvarsfrihet bör beviljas fullmäktige i Riksbanken. Revisorerna skall också ta ställning till Riksbankens resultat- och balansräkningar. För granskningen av Riksbanken har Riksdagens revisorer upphandlat KPMG Bohlins AB som experter.
38
| Revisorernas redogörelse till riksdagen överlämnades den 5 mars 1997 | 1997/98:RR1 |
| (1996/97:RR5). Revisorerna tillstyrkte att fullmäktige i Riksbanken skulle | |
| beviljas ansvarsfrihet för förvaltningen under 1996 samt att riksdagen skulle | |
| fastställa balans- och resultaträkningarna för år 1996. Finansutskottet till- | |
| styrkte revisorernas förslag, och riksdagen beslöt i enlighet härmed (bet. | |
| 1996/97:FiU25). Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 1997 kommer | |
| att lämnas till riksdagen i mars 1998. |
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond
Revisorerna granskar enligt lagen (1988:46) om revision av riksdagsförvaltningen m.m. Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, även i detta fall med hjälp av KPMG Bohlins AB. Revisorerna skall särskilt se till att fondens organisation av och kontroll över redovisningen samt medels- och värdeförvaltningen är tillfredsställande. Revisorerna föreslog den 5 mars 1997 att riksdagen skulle lägga Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds berättelse över verksamhet och förvaltning under år 1996 utan anmärkning till handlingarna (1996/97:RR6). Utbildningsutskottet tillstyrkte revisorernas förslag och riksdagen beslöt i enlighet härmed (bet. 1996/97:UbU11). Revisorernas redogörelse för räkenskapsåret 1997 kommer att lämnas till riksdagen i mars 1998.
Den inre riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän
I revisorernas uppdrag ingår att som externrevisorer granska den inre riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän, JO. Denna revision inriktas i huvudsak på granskning av årsredovisningarna och den interna kontrollen. I detta arbete biträds revisorerna av auktoriserade revisorer.
Riksdagens förvaltningsstyrelse och Riksdagens ombudsmän överlämnar årsredovisningar för verksamhetsåret 1997 till Riksdagens revisorer senast den 1 mars 1998. Riksdagens revisorer kommer senast den 1 april att revidera årsredovisningarna och utfärda revisionsberättelser. Då revisorernas årsredovisning skall vara inlämnad till riksdagen senast den 1 mars kan resultaten av granskningarna inte redovisas i årsredovisningen. Revisionsberättelsen för verksamhetsåret 1996 innehöll inga anmärkningar.
Den externa revisionen av Regeringskansliet
Riksdagens revisorer svarar sedan den 1 maj 1997 för extern revision av Regeringskansliet. I arbetet biträds Riksdagens revisorer av KPMG Bohlins AB. Under hösten 1997 har revisorerna haft ett flertal överläggningar med bl.a. Regeringskansliets revisionskontor angående uppläggningen av externrevisionen. Regeringskansliet skall senast den 1 mars 1998 avge årsredovisning (exkl. resultatredovisning) för verksamhetsåret 1997. Riksdagens revisorer skall senast den 1 april besluta om revisionsberättelse över granskningen av årsredovisningen.
39
| 3 Revisorernas relationer till omvärlden | 1997/98:RR1 |
3.1 Samarbetet med riksdagens utskott
Riksdagens utskott arbetar med uppföljning och utvärdering inom respektive sektor. Riksdagens revisorer genomför revision av verksamhetsområden som ofta berör flera utskott, t.ex. statens ägarroll, kommittéväsendet och resultatinformation som underlag för styrning av statlig verksamhet. Revisorerna har regelbundet kontakter med utskotten för information, erfarenhetsutbyte och diskussion om aktuell granskningsverksamhet inom utskottens fackområden.
Under verksamhetsåret har två utredare biträtt utskotten i deras uppföljningsarbete. Uppföljningarna har avsett en utredning om hemlig telefonavlyssning (justitieutskottet) och Almi Företagspartner AB (näringsutskottet).
Dessutom har en utredare från revisorernas kansli varit utlånad till trafikutskottet under hösten 1997 för att medverka i utskottets beredningsarbete.
3.2 Informationsverksamheten
För att informera om granskningsresultaten och kommande granskningar används bl.a. pressmeddelanden. Under år 1997 har också förberedelserna startat för en egen webbplats för Riksdagens revisorer. Där kommer aktuell information om granskningarna att publiceras.
Revisorernas rapporter, förslag och skrivelser, broschyrer och övrigt informationsmaterial finns förutom hos revisorernas kansli även tillgängliga på riksdagens Informationscentrum och i riksdagens datanät i databasen ”Riksdagens revisorer”.
Revisorerna informerar riksdagens utskott om sin verksamhet på olika sätt, bl.a. genom föredragningar i utskotten.
Genomslaget av informationen
Såväl dagspress som lokalpress och radio och TV visar intresse för revisorernas granskningar. Under verksamhetsåret har bl.a. revisorernas granskningar av arbetsmarknadspolitiken – undanträngningseffekter och arbetsmarknadsutbildning – fått stor uppmärksamhet i medierna. Några andra granskningar som fått uppmärksamhet under verksamhetsåret är AmuGruppen AB, Miljövårdsarbetet och försurningen samt Kommittéväsendet.
3.3 Externa kontakter
Samarbetet med kommun- och landstingsrevisionen har utvecklats ytterligare under 1997 med bl.a. ett flertal metodseminarier och överläggningar om gemensamma granskningsområden. Under 1998 fortsätter erfarenhetsutbytet med bl.a. seminarier för förtroendevalda revisorer och tjänstemän. Även det väl utvecklade samarbetet med Riksrevisionsverket rörande granskningsverksamheten fortsätter under 1998.
40
| 4 Ekonomi och personal | 1997/98:RR1 |
| Budget (tkr) | |
| Ramanslag för 1997 | 16 151 |
| Överföringsbelopp från 1995/96 | 526 |
| Totalt | 16 677 |
Budgetutfall
Anslagsutfallet för 1997 innebär ett underskott om 139 557 kronor (0,8 %). Det bör också beaktas att revisorerna vid ingången av år 1997 hade ett positivt överföringsbelopp på 525 830 kronor. Utnyttjandet av detta överföringsbelopp samt ytterligare 139 557 kronor utöver ramanslaget för år 1997 förklaras främst av en ökad arbetsbelastning vid kansliet, bl.a. till följd av den nya och ännu icke finansierade uppgiften att svara för externrevision av Regeringskansliet. Underskottet kommer att balanseras till budgetåret 1998.
Riksdagens revisorers driftkostnader var under 1997 16,7 miljoner kronor. Dessa fördelas enligt nedan.
| Revisorer | Revisorernas arvoden svarar för 7 % av budgetomslut- |
| ningen (1,099 miljoner kronor). | |
| Projekt | Projektkostnader, kostnader för konsultinsatser m.m. i |
| granskningsärendena och revisionsstöd av auktorise- | |
| rade revisorer i redovisningsrevisionen svarar för 13 % | |
| av budgetomslutningen (2,227 miljoner kronor). | |
| Resor | Kostnader för revisionsresor och studieresor svarar för |
| 0,5 % av budgetomslutningen (78 000 kronor). | |
| Personal | Personalkostnader (löner, sociala avgifter och övriga |
| personalomkostnader) svarar för 63 % av budgetom- | |
| slutningen (10,594 miljoner kronor). | |
| Gemensamma | Gemensamma kostnader, som omfattar hyra för kansli- |
| kostnader | ets lokaler, ADB-stöd, kontorsadministration m.m., |
| svarar för 16 % av budgetomslutningen (2,735 miljoner | |
| kronor). |
I årsredovisningens andra del, bokslut för 1997, återfinns resultatredovisning, resultaträkning, balansräkning, finansieringsanalys, noter samt särskilda uppgifter.
Bokslutet är upprättat enligt gällande bestämmelser för statsförvaltningen. Revisorerna anser emellertid att dessa bestämmelser inte är utformade så att de leder till en pedagogisk redovisning av det ekonomiska utfallet. Revisorerna har därför påbörjat ett utvecklingsarbete i avsikt att ta fram en förenklad form av bokslutsredovisning.
41
| Personal | 1997/98:RR1 |
Vid utgången av år 1997 hade revisorernas kansli 22 tillsvidareanställda. Av dessa var 13 kvinnor och 9 män. Av kansliets 13 utredare/revisionsdirektörer var 7 kvinnor och 6 män. Av kansliets 5 assistenter var 4 kvinnor och 1 man. Bland kansliets 4 chefer var fördelningen jämn mellan kvinnor och män.
Förutom de 22 tillsvidareanställda på kansliet har 7 personer varit projektanställda som utredare under året. Därutöver har kansliet tagit emot emot 4 praktikanter.
Personalrekrytering
Under 1997 har en utredare och en ny administrativ chef anställts. En utredare och en administrativ chef har avslutat sina anställningar under verksamhetsåret.
Jämställdhet
Riksdagens revisorer fastställde en jämställdhetsplan för revisorernas kansli för 1997. En uppföljning av planen visar att några löneskillnader på grund av kön ej kan påvisas.
I planen föreskrevs också att jämställdhetsaspekter skulle beaktas vid utarbetandet av den årliga utbildnings- och personalutvecklingsplanen, att både kvinnor och män skulle uppmuntras att söka tjänster och att alternativa karriärvägar skulle uppmuntras. Ett led i detta för såväl kvinnliga som manliga arbetstagare är utskottstjänstgöring och sekreteraruppdrag i kommittéer och utredningar. En uppföljning av jämställdhetsplanen visar att detta uppfyllts.
42
| DEL II: BOKSLUT FÖR 1997 | 1997/98:RR1 |
Resultatredovisning
Riksdagens revisorer har till uppgift att på riksdagens vägnar granska statlig verksamhet. Riksdagens revisorer skall verka för ett rationellt och effektivt resursutnyttjande. Revisorerna skall påtala otillfredsställande förhållanden, verka för god hushållning samt fästa uppmärksamheten på möjligheter att öka statens inkomster, att spara på statens utgifter och att effektivisera det statliga förvaltningsarbetet. Riksdagens revisorer har ett särskilt ansvar att visa på utfall och effekter av tidigare fattade riksdagsbeslut.
Redovisningsrevision
Riksdagens revisorer är externrevisor för Sveriges Riksbank, Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, den inre riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, JO och Regeringskansliet.
Effektivitetsrevision
Revisorernas arbete inom effektivitetsrevision är av principiell och gränsöverskridande karaktär med tematisk inriktning. Under verksamhetsåret 1997 har granskningsarbetet koncentrerats till följande teman:
| Förvaltningspolitik | Den statliga revisionen |
| Budget och resursfördelning | Statens ägarroll |
| Offentlig upphandling | Rättsväsendet |
| Vård och omsorg | Utbildning |
| Miljö | EU |
Under 1997 har revisorerna tillställt riksdagen 8 förslag. Under samma period har 1 skrivelse tillställts utskott och 2 skrivelser tillställts regeringen. Antalet förstudier, granskningsrapporter, förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen under perioden 1992/93–1997 framgår av nedanstående sammanställning. Uppgifter för år 1996 inom parentes.
| 1992/93 | 1993/94 | 1994/95 | 1995/96 | 1997 | S:a | ||
| Förslag till | |||||||
| riksdagen | 5 | 7 | 12 | 12 | (9) | 8 | 44 |
| Skrivelse till | |||||||
| utskott | 1 | (1) | 1 | 2 | |||
| Skrivelser till | |||||||
| regeringen | 2 | 2 | (2) | 2 | 6 | ||
| Gransknings- | |||||||
| rapporter | 5 | 11 | 10 | 13 | (8) | 11 | 50 |
| Förstudier | 16 | 10 | 13 | 22 (15) | 13 | 74 | |
En mer uttömmande beskrivning av utfallet av revisorernas verksamhet återfinns i förvaltningsberättelsen för 1997.
43
| Resultaträkning | 1997/98:RR1 | ||
| Resultaträkning (tkr) | 1997 | 1996 | |
| 12 månader | 12 månader | ||
| Verksamhetens intäkter | |||
| Intäkter från anslag | 16 816 | 15 825 | |
| Intäkter av avgifter och | |||
| andra ersättn. | 88 | 6 | |
| Summa | 16 904 | 15 831 | |
| Verksamhetens kostnader | |||
| Driftkostnader (not 1) | -16 665 | -16 022 | |
| Avskrivningar | -33 | -48 | |
| Summa | -16 698 | -16 070 | |
| Verksamhetsutfall | 207 | -239 | |
| Finansiella intäkter och | |||
| kostnader | |||
| Ränteintäkter (not 2) | 23 | ||
| 69 | |||
| Räntekostnader | -1 | -1 | |
| Saldo | 22 | 68 | |
| Årets kapitalförändring | 229 | -170 | |
| (not 3) |
44
| Balansräkning | 1997/98:RR1 | ||
| Balansräkning (tkr) | 1997-12-31 | 1996-12-31 | |
| Tillgångar | |||
| Omsättningstillgångar | |||
| Kassa, postgiro och bank m.m. | 3 | 3 | |
| Tillgodohavande hos rgk | |||
| (not 4) | 557 | 676 | |
| Fordringar hos andra myndigheter | |||
| (not 5) | 37 | 26 | |
| Övriga fordringar | 0 | 0 | |
| Summa omsättningstillgångar | 597 | 705 | |
| Periodavgränsningsposter | |||
| (not 6) | 224 | 456 | |
| Avräkning med statsverket | |||
| (not 7) | 140 | -526 | |
| Anläggningstillgångar | |||
| Materiella tillgångar | |||
| Övriga inventarier (not 8) | 153 | 30 | |
| Summa materiella tillgångar | 153 | 30 | |
| Summa anläggningstillgångar | 153 | 30 | |
| Summa tillgångar | 1 114 | 665 | |
| Skulder | |||
| Kortfristiga skulder | |||
| Skuld till andra myndigheter | |||
| (not 9) | 332 | 113 | |
| Leverantörskulder | 68 | 62 | |
| Personalens källskatt | 277 | 453 | |
| Övriga skulder | 284 | 0 | |
| Summa kortfristiga skulder | 961 | 629 | |
| Periodavgränsningsposter (not 10) | 338 | 451 | |
| Summa skulder | 1 299 | 1 080 | |
| Myndighetskapital | |||
| Balanserad kapitalförändring | -414 | -244 | |
| Årets kapitalförändring enligt | |||
| resultaträkningen | 229 | -170 | |
| Summa myndighetskapital | -185 | -414 | |
| Summa skulder och myndig- | |||
| hetskapital | 1 114 | 665 |
45
| Anslagsredovisning 1997 | 1997/98:RR1 | |||
| Anslagsredovisning 1997-12-31 | Tillgängliga | Utgifter | Kvarstående | |
| (tkr) | medel | medel | ||
| Anslag 2 C 1 ramanslag | ||||
| Riksdagens revisorer (not 11) | ||||
| Anslagsdirektiv | 16 151 | |||
| Ingående överföringsbelopp | 526 | |||
| Totalt | 16 677 | 16 816 | -139 | |
46
| Finansieringsanalys | 1997/98:RR1 | ||
| Finansieringsanalys (tkr) | 1997 | 1996 | |
| 12 månader | 12 månader |
Drift
| Kostnader exkl. avskrivningar | -16 666 | |
| Finansiering genom avgifter | ||
| och bidrag | ||
| Intäkter av avgifter och ersätt- | ||
| ningar | 88 | |
| Intäkter av bidrag | ||
| Övriga intäkter | 23 | |
| Summa | 112 | 112 |
| Saldo | -16 554 | |
| Finansiering från statsbudge- | ||
| ten | ||
| Anslagsmedel som erhållits för | ||
| drift | 16 660 | 16 660 |
| Överskott av medel i driften | 106 | |
| Minskning (+) av kortfr. ford- | ||
| ringar | 220 | |
| Ökning (+) av kortfr. skulder | 219 | |
| Summa | 439 | 439 |
| Kassaflöde från drift | 546 | |
| Investeringsverksamhet | ||
| Investeringar i materiella till- | ||
| gångar | -156 | -156 |
| Summa investeringsutgifter | -156 | -156 |
| Finansiering av investeringar | ||
| Tillförda driftmedel | 156 | 156 |
| Summa medel som tillförts för | 156 | |
| finansiering av investeringar | ||
| Kassaflöde från investerings- | 0 | |
| verksamheten | ||
| Förändring av likvida medel | 546 | |
| Specifikation av Förändring | ||
| av likvida medel | ||
| Likvida medel vid årets början | 154 | |
| Ökning av kassa och postgiro | ||
| Minskning av tillgodohavande | ||
| hos RGK | -120 | |
| Minskning av skuld till statsver- | ||
| ket | 526 | |
| Ökning av fordran till statsver- | ||
| ket | 140 | |
| Summa förändring av likvida | ||
| medel | 546 | |
| Likvida medel vid årets slut | 699 |
| -16 023 | |
| 6 | |
| 69 | |
| 75 | 75 |
| -15 949 | |
| 15 826 | 15 826 |
| -123 | |
| 819 | |
| 125 | |
| 944 | 944 |
| 821 |
| 0 |
| 821 |
-668
-788
1 610
821
154
47
| Noter | 1997/98:RR1 |
Noter (tkr)
Tillämpade redovisningsprinciper
Årsredovisningen är upprättad i enlighet med Anslagförordning (1996:1189) samt Förordningen om myndigheters årsredovisning m.m. (1996:882).
Redovisningen följer god redovisningssed såsom den kommer till uttryck i RRV:s rekommendationer till 2 § bokföringsförordningen.
Med anläggningstillgångar menas en tillgång som är avsedd för stadigvarande bruk eller innehav. Tillgångens värde ska uppgå till 10 000 kr och ha en ekonomisk livslängd på minst 3 år. Planenlig avskrivning tillämpas och tillgångarnas ekonomiska livslängd är normalt:
3 år för datorer
5 år för kontorsmaskiner och övriga inventarier
| Not 1 Driftkostnader | |
| Kostnader för personal | 12 705 |
| Kostnader för lokaler | 1 753 |
| Övriga driftkostnader | 2 207 |
| Summa | 16 665 |
| Not 2 | Finansiella intäkter | ||
| Avser ränta på räntekonto RGK | 23 | ||
| Not 3 | Årets kapitalförändring | ||
| Kapitalförändring visar skillnaden mellan poster som anslagsavräk- | |||
| nats, men inte redovisats som intäkt/kostnad och poster som endast | |||
| redovisas som intäkt/kostnad, men inte anslagsavräknats. Specifi- | |||
| kation av årets kapitalförändring | |||
| Anslagsfinansierade anläggningstillgångar | 156 | ||
| Avskrivningar | -33 | ||
| Upplupen ränta | -7 | ||
| Förändring av semesterlöneskuld | 113 | ||
| Summa | 229 | ||
| Not 4 | Tillgodohavande hos RGK | ||
| Beviljad kreditlimit på räntekonto | 1 615 | ||
| Saldot består av följande poster: | |||
| Nyttjad anslagskredit | -139,6 | ||
| Övrigt | 696,5 | ||
| Summa | 556,9 | ||
| En månads likviditetsbehov motsvarar ca: | 1 400 | ||
48
1997/98:RR1
| Not 5 Fordringar andra myndigheter | |
| Momsfordran | 33,9 |
| Upplupen ränta RGK | 3,1 |
| Summa | 37,0 |
| Not 6 | Periodavgränsningsposter | |
| Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader | 0 | |
| Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter | ||
| Avser: förutbetald datorhyra | 224,5 |
| Not 7 | Avräkning statsverket | |
| Ingående balans | -525,8 | |
| Avräknat mot statsbudgeten | ||
| Anslag 2 C 1 | 16 816,4 | |
| Avräknat mot statsverkets checkräkning | ||
| Anslagsmedel som tillförts räntekontot | -16 151,0 | |
| Årets avräkning statsverket | 665,4 | |
| Utgående balans | 139,6 | |
| Not 8 | Anläggningstillgångar | |
| Anskaffningsvärde vid årets ingång | 352,5 | |
| Årets anskaffningar | 156,0 | |
| Ackumulerade avskrivningar vid årets ingång | -323,0 | |
| Årets avskrivning | -32,9 | |
| Restvärde | 152,6 | |
| Not 9 | Skuld andra myndigheter | |
| Avser skuld avseende arb.giv.avg. och skatt | 332,2 | |
| Not 10 | Periodavgränsningsposter | |
| Avser upplupna löner och semesterlöner | 337,6 | |
| Not 11 | Anslag 2 C 1, Riksdagens revisorer | |
| Beviljad anslagskredit | 485,0 |
49
| Not 12 | Revisorernas uppdrag som styrelse- eller rådsledamot | ||
| i andra statliga myndigheter samt uppdrag som | |||
| styrelseledamot i aktiebolag | |||
| Per Olof Håkansson | Riksdagens förvaltningsstyrelse | ||
| V&S Vin & Sprit AB | |||
| Haninge Holding AB, ordf. | |||
| AB Östersjöterminalen, ordf. | |||
| SABO AB, ordf. | |||
| Sveriges Byggnadsingenjörers Riksför- | |||
| bunds service AB, ordf. | |||
| AB Trelleborgshem | |||
| Anders G Högmark | Länsstyrelsens styrelse i Kronobergs län | ||
| Växjö Flygplats AB | |||
| HOLTAB AB | |||
| Tingsryd | |||
| Lars Bäckström | Riksskatteverket | ||
| Bengt Silfverstrand | Systembolaget AB | ||
| Lunds universitet | |||
| Försäkrings AB Storebrand | |||
| Miljöstrategiska Forskningsstiftelsen | |||
| (MISTRA) | |||
| Forskningsrådsnämnden (FRN) | |||
| Anita Jönsson | Telia AB | ||
| Bengt Kronblad | Försäkringsaktiebolaget AB Skandia | ||
| Margit Gennser | Riksförsäkringsverkets styrelse | ||
| Nordbankens lokalstyrelse, Malmö | |||
| Marianne Carlström | Göteborgs Auktionsverk AB, ordf. | ||
| AB för Pantbelåning, ordf. | |||
| Familjebostäder i Göteborg AB | |||
| Göteborgs allmänna försäkringskassa | |||
| Birgitta Hambraeus | – | ||
| Sverre Palm | Generaltullstyrelsen | ||
| Länsskattenämnden, Göteborgs o. | |||
| Bohus län | |||
| Länsstyrelsen, Göteborgs o. Bohus län | |||
| Karl-Gösta Svenson | Föreningssparbanken, Karlskrona | ||
| Bengt Harding Olson | Riksrevisionsverkets råd | ||
| Hans Stenberg | Sundsvalls Trafik AB STAB, ordf. | ||
| Sundsvalls Trafikuthyrning AB STAB, | |||
| ordf. | |||
| AB Matfors Omnibussar, ordf. | |||
| Bohmans Busstrafik AB, ordf. | |||
| Skogsvårdsstyrelsen Västernorrlands- | |||
| Jämtlands län | |||
| Kronofogdemyndigheten i Västernorr- | |||
| land/Jämtland | |||
| Leif Marklund | Skogsvårdsstyrelsen, Norrbotten | ||
1997/98:RR1
50
| Ingvar Eriksson | – |
| Barbro Andersson | ALMI Företagspartner Uppsala AB |
| Sparbanksstiftelsen Upland AB | |
| Sparbanken i Östhammar | |
| Länsstyrelsens styrelse, Uppsala län | |
| Polisstyrelsen i Uppsala län, ordf. | |
| Nämnden för frågor om kontroll av | |
| kärnämne, | |
| Statens kärnkraftinspektion | |
| Christina Pettersson | Waxholms Ångfartygs AB |
| Statens institutionsstyrelse (SIS) | |
| Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd | |
| (HSAN) | |
| Stig Grauers | – |
| Monica Widnemark | Föreningssparbanken, Les- |
| sebo/Uppvidinge, ordf. | |
| Boverkets samlingslokalsdelegation, | |
| ordf. | |
| Länsstyrelsen i Kronobergs län | |
| Statens Biografbyrå | |
| Lennart Brunander | – |
| Kristina Nordström | Försäkringskassan i Stockholms län, |
| ordf. | |
| Ulf Kristersson | – |
| Siw Persson | Naturvårdsverket |
| Statens Bostadskreditnämnd | |
| Ronny Korsberg | Svensk Bilprovning AB |
1997/98:RR1
51
| Not 13 Ersättningar (exkl. arbetsgivaravgift) under verksamhetsåret | 1997/98:RR1 | |
| 1997 | ||
| Revisorer | ||
| Per Olof Håkansson | 70 457 | |
| Anders G Högmark | 61 823 | |
| Lars Bäckström | 55 500 | |
| Bengt Silfverstrand | 40 761 | |
| Anita Jönsson | 44 762 | |
| Bengt Kronblad | 44 557 | |
| Margit Gennser | 40 800 | |
| Marianne Carlström | 55 192 | |
| Birgitta Hambraeus | 40 800 | |
| Sverre Palm | 44 190 | |
| Karl-Gösta Svenson | 40 200 | |
| Bengt Harding Olson | 45 457 | |
| Hans Stenberg | 22 200 | |
| Leif Marklund | 17 700 | |
| Ingvar Eriksson | 18 900 | |
| Barbro Andersson | 17 400 | |
| Christina Pettersson | 20 462 | |
| Stig Grauers | 20 932 | |
| Monica Widnemark | 18 300 | |
| Lennart Brunander | 20 557 | |
| Kristina Nordström | 17 700 | |
| Ulf Kristersson | 20 100 | |
| Siw Persson | 18 000 | |
| Ronny Korsberg | 40 500 | |
| Kanslichef | |
| Åke Dahlberg | 563 679 |
52
| Sammanställning över väsentliga uppgifter | 1997/98:RR1 |
| Avser (tkr) | 1997 | 1995/96 | 1994/95 | 1993/94 |
| 12 mån | 18 mån | 12 mån | 12 mån | |
| Låneram hos RGK | ||||
| Kontokredit hos RGK | ||||
| - beviljad | 1 615 | 1 492 | 1 190 | 1 160 |
| - utnyttjad | ||||
| Räntekonto hos RGK | ||||
| - räntekostnader | ||||
| - ränteintäkter | 23 | 225 | 89 | 108 |
| Avgiftsintäkter | ||||
| - budget i regleringsbrev | ||||
| - utfall intäkter | 88 | 6 | 13 | |
| Anslagskredit, anslag 2 C1 | ||||
| - beviljad | 485 | 746 | 600 | 580 |
| - utnyttjad | -139 | |||
| Antal årsarbetskrafter | 24 | 24 | 23 | 21 |
| Driftkostnad per årsarbets- | ||||
| kraft*) | 694 | 944 | 515 | 542 |
| Årets kapitalförändring | 229 | 149 | - 210 | - 446 |
| Balanserad kapitalföränd- | ||||
| ring | - 185 | - 415 | -564 | 92 |
*) Inkl. inköpta konsulttjänster, som varierar mellan åren och därför medför att driftkostnaden per årsarbetskraft blir svårtolkad mellan närliggande år.
Driftkostnad för 2/3 av verksamhetsåret 1995/96 = 629 tkr.
53
| Granskningsrapport | 1997/98:RR1 |
54
| Revisionsberättelse för Riksdagens revisorer | 1997/98:RR1 |
55
Förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen 1992/93–1997
1992/93
Invandrarpolitikens inriktning och resultat
Förs. 1992/93:RR2, 1992/93:SfU7, rskr. 1992/93:262
Rapport 1991/92:12
VB 1992/93
Omstruktureringen i statsförvaltningen
Förs. 1992/93:RR3, 1992/93:FiU17, rskr. 1992/93:268
Rapport 1991/92:13
VB 1992/93
Gymnasieskolan – Resurser, resultat och utveckling
Förs. 1992/93:RR4, 1992/93:UbU21, rskr. 1992/93:275
Rapport 1991/92:10
VB 1992/93
Statens stöd till Saab-Scanias bilfabrik i Malmö
Förs. 1992/93:RR7, 1993/94:KU30
Rapport 1992/93:2
VB 1992/93
Polisen i samhällets tjänst
Förs. 1993/94:RR2, 1993/94:JuU8, rskr. 1993/94:69
Rapport 1992/93:1
VB 1992/93
1993/94
Nedläggning och flyttning av förband
Förs. 1993/94:RR3, 1993/94:FöU9, rskr. 1993/94:296
Rapport 1992/93:5
VB 1993/94
Den svenska rymdverksamheten
Förs. 1993/94:RR4, 1993/94:NU15, rskr. 1993/94:223
Rapport 1992/93:4
VB 1993/94
Disciplinärenden inom hälso- och sjukvården
Förs. 1993/94:RR7, 1993/94:SoU26, rskr. 1993/94:411
Rapport 1993/94:4
VB 1993/94
Tillsyn av djurskydd
Förs. 1993/94:RR8, 1993/94:JoU1, rskr. 1994/95:33
Rapport 1993/94:5
VB 1993/94
1997/98:RR1
Bilaga 1
56
Arbetsmarknadspolitiken
Förs. 1993/94:RR9, 1993/94:AU25, rskr. 1993/94:331 Rapport 1993/94:1
VB 1993/94
Särskilda boendeformer för äldre
Förs. 1993/94:RR10, 1993/94:SoU5, rskr. 1994/95:21 Rapport 1993/94:3
VB 1993/94
Tillsyn av skolan
Förs. 1993/94:RR11, 1994/95:UbU1, rskr. 1994/95:47 Rapport 1993/94:7
VB 1993/94
1994/95
Kontroll av livsmedel
Förs. 1994/95:RR:8, 1994/95:LU20, rskr. 1994/95:269 Rapport 1993/94:9
VB 1994/95
Tillsyn av spårbunden trafik
Förs. 1994/95:RR:7, 1994/95:TU3, rskr. 1994/95:84 Rapport 1993/94:8
VB 1994/95
Insatser mot den ekonomiska brottsligheten
Förs. 1994/95:RR4, 1994/95:JuU8, rskr. 1994/95:144 Rapport 1993/94:6
VB 1994/95
Privatiseringen av Celsius Industrier AB
Förs. 1994/95:RR3, 1994/95:NU2, rskr. 1994/95:54 Rapport 1993/94:11
VB 1994/95
Regionala utvecklingsinsatser
Förs. 1994/95:RR2, 1994/95:AU13, rskr. 1994/95:425 Rapport 1993/94:12
VB 1994/95
Tillsyn – innebörd och tillämpning
Förs. 1994/95:RR9, 1994/95:KU27, rskr. 1994/95:193 VB 1994/95
Kontroll av socialförsäkringen
Förs. 1994/95:RR10, 1994/95:SfU20, rskr. 1994/95:436 och 437 Rapport 1994/95:1
VB 1994/95
Skyddsrumsbyggandet
Förs. 1994/95:RR11, 1995/96:FöU1, rskr. 1995/96:45 och 46 Rapport 1994/95:2
VB 1994/95
1997/98:RR1
Bilaga 1
57
| Utlänningsnämndens roll i invandrings- och flyktingpolitiken | 1997/98:RR1 |
| Förs. 1994/95:RR12, 1995/96:SfU1, rskr. 1995/96:36 och 37 | Bilaga 1 |
| Rapport 1994/95:6 | |
| VB 1994/95 | |
| Den svenska kriminalvården | |
| Förs. 1994/95:RR13, 1995/96:JuU2, rskr. 1995/96:18 och 19 | |
| Rapport 1994/95:3 | |
| VB 1994/95 | |
| Information och resultatstyrning | |
| Förs. 1994/95:RR14, 1995/96:FiU7, rskr. 1995/96:189 och 190 | |
| VB 1994/95 | |
| Inlandsbanan | |
| Förs. 1995/96:RR4, 1995/96:TU4, rskr. 1995/96:38 och 39 | |
| Rapport 1994/95:5 | |
| VB 1994/95 | |
| Den statliga personalpolitiken | |
| Förs. 1995/96:RR7, 1995/96:AU10, rskr. 1995/96:220 och 221 | |
| Rapport 1994/95:12 | |
| ÅR 1995/96 | |
| Skrivelser till regeringen 1994/95 | |
| Radiotjänst i Kiruna AB | |
| Skrivelse till regeringen den 8 juni 1995 | |
| Rapport 1994/95:7 | |
| VB 1994/95 | |
| Täktverksamheten | |
| Skrivelse till regeringen den 7 juni 1995 | |
| Rapport 1994/95:4 | |
| VB 1994/95 | |
| 1995/96 | |
| Riksbankens valutareserv | |
| Förs. 1995/96:RR2, 1995/96:FiU12, rskr. 1995/96:246 | |
| Rapport 1994/95:8 | |
| ÅR 1995/96 | |
| Samordnad länsförvaltning | |
| Förs. 1995/96:RR3, 1995/96:BoU5, rskr. 1995/96:154 och 155 | |
| Rapport 1994/95:9 | |
| ÅR 1995/96 | |
| Insatser för att främja jämställdheten i arbetslivet | |
| Förs. 1995/96:RR8, 1995/96:AU14, rskr. 1995/96:222 | |
| Rapport 1995/96:1 | |
| ÅR 1995/96 | |
| 58 |
Tillämpningen av skuldsaneringslagen
Förs. 1995/96:RR9, 1996/97:LU6, rskr. 1996/97:162 och 163 Rapport 1995/96:3
ÅR 1995/96
Uppföljning av post- och telepolitiska mål
Förs. 1995/96:RR10, 1996/97:TU3, rskr. 1996/97:35 Rapport 1995/96:5
ÅR 1995/96
Myndigheternas lokalförsörjning
Förs. 1995/96:RR11, 1996/97:FiU8, rskr. 1996/97:151 Rapport 1995/96:4
ÅR 1995/96
Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga organisationer Förs. 1995/96:RR12, rskr. 1996/97:233 och 234
ÅR 1995/96
Statligt engagemang i regionala investmentbolag Förs. 1996/97:RR2, 1996/97:NU10, rskr. 1996/97:188 Rapport 1995/96:9
ÅR 1995/96
Arbetsmarknadsutbildning
Förs. 1996/97:RR3, 1996/97:AU9, rskr. 1996/97:147 Rapport 1995/96:10
ÅR 1995/96
Stödet till rennäringen
Förs. 1996/97:RR4, 1996/97:JoU12, rskr. 1996/97:168 och 169 Rapport 1995/96:8
ÅR 1995/96
Ekonomiska konsekvensanalyser
Förs. 1996/97:RR7, 1996/97:JuU14, rskr. 1996/97:196 och 197 Rapport 1995/96:6
ÅR 1995/96
Skrivelse till utskott 1995/96
Besparingsåtgärder på socialförsäkringsområdet
Skrivelse till riksdagens socialförsäkringsutskott den 31 oktober 1996 ÅR 1995/96
Skrivelser till regeringen 1995/96
Det statliga stödet till studieförbund och idrott Skrivelse till regeringen den 8 maj 1996 Rapport 1995/96:2
ÅR 1995/96
1997/98:RR1
Bilaga 1
59
Auktorisation för vem?
Skrivelse till regeringen den 5 juni 1996 ÅR 1995/96
1997
AmuGruppen AB
Förs. 1996/97:RR8, 1996/97:AU10, rskr. 1996/97:189 och 190 ÅR 1997
Årsredovisning för staten Förs. 1996/97:RR9 Rapport 1996/97:1
ÅR 1997
Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden
Förs. 1996/97:RR10, 1997/98:AU1, rskr. 1997/98:125 Rapport 1996/97:2
ÅR 1997
Starta eget-bidraget
Förs. 1996/97:RR11, 1997/98:AU1, rskr. 1997/98:125 Rapport 1996/97:5
ÅR 1997
Miljövårdsarbetet och försurningen Förs. 1997/98:RR2
Rapport 1996/97:8 ÅR 1997
Kommittéväsendet Förs. 1997/98:RR3 Rapport 1996/97:6 ÅR 1997
Utrikesförvaltningen Förs. 1997/98:RR4 Rapport 1996/97:10 ÅR 1997
Resultatinformation som underlag för styrning av statlig verksamhet Förs. 1997/98:RR7
Rapporter 1996/97:3 och 11 ÅR 1997
Skrivelse till utskott 1997
Skyddsvärd domänmark efter Domänverkets bolagisering Skrivelse till riksdagens jordbruksutskott den 23 januari 1997 Rapport 1996/97:4
ÅR 1997
1997/98:RR1
Bilaga 1
60
Skrivelser till regeringen 1997
Tullverket
Skrivelse till regeringen den 23 januari 1997 Rapport 1995/96:7
ÅR 1997
Ekonomiska planer för bostadsrättsföreningar Skrivelse till regeringen den 27 november 1997 Rapport 1996/97:7
ÅR 1997
1997/98:RR1
Bilaga 1
61
Sakregister till granskningsärenden under riksdagsåren 1986/87–1997
1997/98:RR1
Sakregister
Registret upptar de ärenden som revisorerna slutbehandlat under åren 1986/87 t.o.m. verksamhetsåret 1997. Det omfattar också ärenden i vilka granskningsarbete under motsvarande period påbörjats.
Tidigare års verksamhetsberättelser finns för varje år intagna i riksdagstrycket bland förslag och redogörelser saml. C 2.
I registret hänvisas till verksamhetsberättelse/årsredovisning
| ADA, Apoteksbolagets utförsäljning av | 95/96, 97 | |
| ADB inom statsförvaltningen | 88/89 | |
| ADB och integritet | 91/92, 92/93 | |
| Administrationskostnaderna för u-hjälpen | 87/88, 89/90 | |
| Affärsverken | ||
| Affärsverkskoncernerna | 91/92 | |
| Postverket | 89/90, 90/91 | |
| SJ | 90/91 | |
| Televerket | 90/91, 91/92 | |
| Aktiebolaget Tipstjänst | 88/89, 89/90 | |
| AMS-bidrag till flyttningskostnader | 87/88 | |
| AmuGruppen AB | 95/96, 97 | |
| Analys och användning av resultat i regeringskansliet | 95/96, 97 | |
| Apoteksbolaget | 91/92 | |
| Apoteksbolaget, utförsäljning av ADA | 95/96, 97 | |
| Arbetsgivaravgifter | 87/88, 88/89 | |
| Arbetsmarknadspolitiken | 93/94, 94/95 | |
| Arbetsmarknaden, undanträngningseffekter | 95/96, 97 | |
| Arbetsmarknadsutbildning | 94/95, 95/96, 97 | |
| Arbetsskadeförsäkringen | 89/90 | |
| Arvsbeskattning, organisation av | 91/92 | |
| Auktorisation | 95/96, 97 | |
| Avgiftsfinansierad statlig verksamhet | 88/89 | |
| Avgiftssystem, Luftfartsverkets | 86/87 | |
| Barnomsorgen, effektiviteten i | 93/94 | |
| Besparingsåtgärder | ||
| inom skogsvårdsorganisationen | 88/89 | |
| på socialförsäkringsområdet | 95/96, 97 | |
| Biblioteksväsen, DFI | 86/87 | |
| Bisysslor, statsanställdas | 89/90 | |
| Boendeformer för äldre | 93/94, 94/95 | |
| Bostadsförbättringsprogram, 1983 års | 89/90 | 63 |
| Bostadsstyrelsens ADB-resurser | 88/89 | 1997/98:RR1 |
| Bostadsrättsföreningars ekonomiska planer | 95/96, 97 | Sakregister |
| Boverkets omlokalisering | 90/91, 91/92 | |
| Budgetprocessen, den nya | 91/92, 92/93 | |
| Budgetprocessen, riksdagens roll i | 89/90 | |
| Byggforskningsrådet | 89/90 | |
| Byggnadsstyrelsen, egenregiverksamhet | 87/88 | |
| Byggnadsstyrelsens hyressättning | 89/90, 90/91 | |
| Byråkrati i statsförvaltningen | 90/91 | |
| Celsius Industrier AB | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| Civila statliga myndigheters lokalanskaffning | 87/88 | |
| Databehandling | ||
| ADB och integritet | 91/92, 92/93 | |
| Bostadsstyrelsens ADB-resurser | 88/89 | |
| Datainspektionen | 91/92 | |
| Delegationen för vetenskaplig och teknisk | ||
| informationsförsörjning (DFI) | 86/87 | |
| Delgivning | 87/88, 88/89 | |
| Djurskydd | 93/94, 94/95 | |
| Domarbanan, avhopp från | 86/87 | |
| Domstolarnas delgivning | 87/88, 88/89 | |
| Domstolsväsendet, personalplanering inom | 86/87 | |
| Domänmark, skyddsvärd | 95/96, 97 | |
| Effektivitetsproblem i försvaret | 97 | |
| EG-rätten, Sveriges införlivande av | 97 | |
| Ekonomisk brottslighet | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| Ekonomiska konsekvensanalyser | 95/96, 97 | |
| Ekonomiska planer, bostadsrättsföreningars | 95/96, 97 | |
| EU-kartläggning | 95/96 | |
| EU-medlemskapet, regionalpolitiskt stöd | 95/96, 97 | |
| Exekutionsväsendet | ||
| Kronofogdemyndigheterna: | ||
| a) personalresurser | 86/87 | |
| b) ADB-stödet | 91/92 | |
| Experimentbyggande, stöd till | 89/90 | |
| Familjehemsvård | 91/92, 92/93 | |
| FFV Allmateriel AB | 87/88, 88/89 | |
| Finansinspektionen | 97 | |
| Fiskerinäringen, stöd till | 88/89 | |
| Fiskeri- och fiskberedningslån | 88/89 | |
| Flygplatser, huvudmannaskap och kostnadsansvar | 86/87 | |
| Flyktingförläggningar, kostnader vid | 87/88 | |
| Flyktinginvandringen till Sverige | 86/87, 87/88 | |
| Flyttningsbidrag, starthjälp | 87/88 | 64 |
| Förband, nedläggning och flyttning | 93/94, 94/95 | 1997/98:RR1 |
| Förpassningsresor | 91/92 | Sakregister |
| Försurningen och miljövårdsarbetet | 95/96, 97 | |
| Försvaret, ekonomistyrning på lokal nivå | 92/93 | |
| Försvarets kostnader för resor | 91/92, 92/93 | |
| Försvarsväsen | ||
| Effektivitetsproblem | 97 | |
| Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter | 91/92 | |
| Nedläggning och flyttning av förband | 93/94, 94/95 | |
| Upphandling av byggentreprenader | 87/88 | |
| Upphandling, målflygverksamheten m.m. | 86/87 | |
| Förändringsprocesser och omorganisationer i stats- | ||
| förvaltningen | 92/93, 94/95 | |
| Glesbygdsstöd, utvärdering av | 88/89, 89/90 | |
| Gotland, koncessionsavtalet om linjesjötrafik | 89/90, 90/91 | |
| Granskning av statliga bolag, AB Tipstjänst | 88/89, 89/90 | |
| Gymnasieskolan – resurser, resultat, utveckling | 92/93, 94/95 | |
| Handläggningstider | ||
| Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning | 89/90 | |
| Skattemål | 88/89 | |
| Hornborgasjön, restaurering av | 88/89 | |
| Hydrologisk information | 86/87 | |
| Hyressättning för statliga civila lokaler | 89/90, 90/91 | |
| Hälso- och sjukvård | 90/91, 91/92 | |
| Hälso- och sjukvård, disciplinärenden | 93/94, 94/95 | |
| Högskoleutbildningar, kostnaderna för | 87/88, 88/89 | |
| Information | ||
| DFI | 86/87 | |
| Lagar och andra författningar | 87/88 | |
| Styrningsperspektiv | 94/95,95/96 | |
| Införlivande av EG-rätten i Sverige | 97 | |
| Inkomst- och förmögenhetsskatterna, statistik över | 87/88, 88/89 | |
| Inlandsbanan | 94/95, 95/96, 97 | |
| Inresekontroll | 86/87 | |
| Internationella mellanstatliga organisationer | 94/95, 95/96, 97 | |
| Internationellt utvecklingssamarbete | ||
| administration och uppföljning | 87/88, 89/90 | |
| effektiviteten i förvaltningen | 91/92 | |
| Invandrarpolitikens inriktning och resultat | 92/93, 94/95 | |
| Invandrarverk, Statens | ||
| Flyktinginvandringen | 86/87 | |
| Invandrarpolitiken | 92/93 | |
| Kostnader vid flyktingförläggningar | 87/88 | |
| Inventarieredovisning, statliga myndigheters | 87/88, 88/89 | |
| Investeringsplanering för transporter | 91/92 | 65 |
| Investmentbolag, regionala | 95/96 | 1997/98:RR1 |
| Sakregister | ||
| Jämställdhet | 94/95, 95/96, 97 | |
| Kommittéväsendet | 94/95, 95/96, 97 | |
| Kommunal barnomsorg, statsbidrag | 87/88 | |
| Kommunikationsdepartementet, mål- och | ||
| resultatstyrning | 95/96, 97 | |
| Konsekvensanalyser, ekonomiska | 95/96, 97 | |
| Konsumentprisindex | 91/92 | |
| Kontrollen av mervärdesskatt och arbetsgivaravgifter | 86/87 | |
| (se även Skatter och avgifter) | ||
| Kontrollverksamhet, skattemyndigheternas | 97 | |
| Kriminalvården | 94/95, 95/96 | |
| Kronofogdemyndigheterna | ||
| ADB-stödet | 91/92 | |
| Myndigheternas personalresurser | 86/87 | |
| Kulturadministration | 92/93 | |
| Lantmäteriverksamhet, organisation | 88/89 | |
| Livsmedel | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| Lokaler | ||
| Anskaffning, för civila statliga myndigheter | 87/88 | |
| Användning vid myndigheter | 86/87 | |
| Försörjning, myndigheternas | 95/96, 97 | |
| Luftfart | 86/87 | |
| Luftfartsverket och dess avgiftssystem | 86/87 | |
| Länsbostadsnämndernas verksamhet | 87/88 | |
| Länsförvaltning, samordnad | 94/95, 95/96, 97 | |
| Medborgarskap, rutiner vid ansökan om svenskt | 86/87 | |
| Mervärdesskatten | ||
| kontrollen av | 86/87 | |
| statistiken över | 88/89, 89/90 | |
| Militära och civila helikoptrar för sjuktransporter | 91/92 | |
| Miljövårdsarbetet och försurningen | 95/96, 97 | |
| Mineralprospektering, statliga insatser | 88/89 | |
| Museer | 92/93 | |
| Museidokumentation | 89/90, 90/91 | |
| Myndigheternas lokalförsörjning | 95/96, 97 | |
| Myndighetssamarbete | 88/89 | |
| Mål- och resultatstyrning, Kommunikationsdepar- | ||
| tementet | 95/96, 97 | |
| Normgivningsprocessen | 91/92, 92/93 | |
| Nämnden för statens gruvegendom, prospekterings- | ||
| verksamheten | 88/89 | |
| Näringspolitiken | 91/92 | 66 |
| 1997/98:RR1 | ||
| Offentlig upphandling | 97 | Sakregister |
| Omlokalisering, Boverket | 90/91, 91/92 | |
| Patent- och registreringsverkets bolagsavdelning, | ||
| handläggningstider | 89/90 | |
| Personalpolitik, statlig | 94/95, 95/96, 97 | |
| Persontransportstödet, gränsområdeseffekter av | 88/89 | |
| Plan- och bostadsverkets ADB-resurser | 88/89 | |
| Polisen | 92/93, 93/94 | |
| Polismyndighets medverkan vid förpassningsresor | 91/92 | |
| Postverkskoncernens verksamhet | 89/90, 90/91 | |
| Post- och telepolitiska mål, uppföljning | 95/96, 97 | |
| Premieobligationslån, Riksgäldskontorets provisions- | ||
| kostnader | 87/88 | |
| Primärvårdens resurser | 97 | |
| Privatisering, Celsius Industrier AB | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| Psykiskt sjuka, statens ansvar | 91/92 | |
| Radiotjänst i Kiruna AB | 94/95, 95/96 | |
| Regeringskansliet, analys och användning av resultat | 95/96, 97 | |
| Regional projektverksamhet | 86/87 | |
| Regionala | ||
| utvecklingsinsatser | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| investmentbolag | 95/96, 97 | |
| Regionalpolitiskt stöd efter EU-medlemskapet | 95/96, 97 | |
| Registrering och dokumentation av de statliga | ||
| museernas samlingar | 89/90, 90/91 | |
| Reklamskatten | 86/87 | |
| Rennäringen, stöd till | 94/95, 95/96, 97 | |
| Restaurering av Hornborgasjön | 88/89 | |
| Resurser, primärvårdens | 97 | |
| Resursförstärkning, skattemyndigheterna | 97 | |
| Riksbankens planerings- och budgetsystem | 86/87 | |
| Riksbankens valutareserv | 94/95, 95/96, 97 | |
| Riksdagens förvaltningskontors befogenheter | ||
| mot Riksgäldskontoret | 87/88 | |
| Riksdagens normgivningsbemyndiganden | 91/92, 92/93 | |
| Riksdagens roll i budgetprocessen | 89/90 | |
| Riksgäldskontoret | ||
| riksdagens förvaltningskontors befogenheter | 87/88 | |
| provisionskostnader för premielån | 87/88 | |
| ROT-program | 89/90 | |
| Rymdverksamheten | 93/94, 94/95 |
67
| Saab-Scania AB | 92/93, 93/94, 94/95 | 1997/98:RR1 |
| Samarbete på skatteområdet | 88/89 | Sakregister |
| SGU | 88/89 | |
| SIDA | 91/92 | |
| SJ-koncernens verksamhet | 90/91 | |
| Sjukvårdsresurser | 90/91, 91/92 | |
| Skattebrott, bekämpningen av | 88/89 | |
| Skattemyndigheternas kontrollverksamhet, resurser | 97 | |
| Skatter och avgifter | ||
| arvsbeskattningen | 91/92 | |
| kontrollen av mervärdesskatt | 86/87 | |
| reklamskatten | 86/87 | |
| samarbete på skatteområdet | 88/89 | |
| statistiken över: | ||
| inkomst- och förmögenhetsskatterna | 87/88, 88/89 | |
| mervärdesskatten | 88/89, 89/90 | |
| socialavgifterna | 88/89 | |
| statliga bolags förlustavdrag | 87/88 | |
| Skjutvapen, handläggning av tillstånd | 86/87 | |
| Skogsvårdsorganisationen, personalresurserna | 88/89 | |
| Skolan, tillsyn av | 93/94, 94/95 | |
| Skolverket och skolans utveckling | 97 | |
| Skuldsaneringslagen, tillämpningen av | 95/96, 97 | |
| Skyddsrumsbyggandet | 94/95, 95/96 | |
| Skyddsvärd domänmark | 95/96, 97 | |
| SMHI:s hydrologiska observationsstationer | 86/87 | |
| Social hemhjälp, statsbidrag för kommunernas kost- | 87/88 | |
| nader | ||
| Sociala mål för turism | 90/91 | |
| Socialavgifter | ||
| nedsättning av företagens | 88/89 | |
| statistik över | 88/89 | |
| Socialförsäkring, kontroll av | 94/95, 95/96 | |
| Socialförsäkringsområdet, besparingar på | 95/96, 97 | |
| Socialstyrelsens nya organisation | 87/88, 88/89 | |
| Spri | 86/87, 91/92 | |
| Spårbunden trafik | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| Starta eget-bidraget | 95/96, 97 | |
| Statens järnvägar | 90/91 | |
| Statens järnvägar, trafikantservice | 86/87 | |
| Statens stöd till | ||
| fiskerinäringen | 88/89 | |
| Saab-Scania AB | 92/93, 93/94, 94/95 | |
| Statens ägarroll | 95/96, 97 | |
| Statistiken över | ||
| inkomst- och förmögenhetsskatterna | 87/88, 88/89 | |
| mervärdesskatten | 88/89, 89/90 | |
| socialavgifterna | 88/89 | 68 |
| Statliga bolags rätt till förlustavdrag vid | 1997/98:RR1 | |
| beskattningen | 87/88 | Sakregister |
| Statliga företag, konsultkostnader vid utförsäljning | 92/93 | |
| Statliga insatser för | ||
| jämställdhet | 94/95, 95/96, 97 | |
| prospektering | 88/89 | |
| Statliga museer, registrering och dokumentation | ||
| av samlingarna | 89/90, 90/91 | |
| Statliga myndigheters uppdragsverksamhet | 88/89 | |
| Statliga myndigheters överskottsmateriel | 87/88, 88/89 | |
| Statligt engagemang i regionala investmentbolag | 95/96, 97 | |
| Statsanställdas bisysslor | 89/90 | |
| Statsbidrag till | ||
| kommunal barnomsorg | 87/88 | |
| kommunernas kostnader för social hemhjälp | 87/88 | |
| vård av missbrukare | 88/89 | |
| Statsbudgetens utfall, analys | 86/87 | |
| Statsförvaltningen, att ändra | 92/93,94/95 | |
| Stämningar, delgivning av | 87/88 | |
| Stödet till | ||
| experimentbyggande | 89/90 | |
| rennäringen | 94/95, 95/96, 97 | |
| studieförbund och idrott | 94/95, 95/96, 97 | |
| Svenskt medborgarskap | 86/87 | |
| Sveriges deltagande i internationella mellanstatliga | ||
| organisationer | 94/95, 95/96, 97 | |
| Sveriges geologiska undersökning | 88/89 | |
| Sveriges införlivande av EG-rätten | 97 | |
| Säkerheten till sjöss | 86/87 | |
| Teater | 93/94 | |
| Televerket | 90/91, 91/92 | |
| Tillsyn | ||
| djurskydd | 93/94, 94/95 | |
| livsmedel | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| skolan | 93/94, 94/95 | |
| spårbunden trafik | 93/94, 94/95, 95/96 | |
| Tillsyn – innebörd och tillämpning | 94/95, 95/96 | |
| Tillämpningen av skuldsaneringslagen | 95/96, 97 | |
| Tipstjänst | 88/89, 89/90 | |
| Trafiksäkerhet | 92/93 | |
| Transporter, investeringsplanering för | 91/92 | |
| Tullförrättningsavgifter | 87/88 | |
| Tullverket | 95/96, 97 | |
| Tullverket och Kustbevakningen, samarbete | 92/93 | |
| Tullverkets kontroll av utrikestrafiken | 87/88 | |
| Turistrådet | 90/91 | |
| Täktverksamheten | 94/95, 95/96 | 69 |
| 1997/98:RR1 | |
| U-landsinsatserna | Sakregister |
| administration och uppföljning | 87/88, 89/90 |
| effektiviteten i förvaltningen | 91/92 |
| Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden | 95/96, 97 |
| Uppbördsstatistik (se Skatter och avgifter) | |
| Uppföljnings- och utvärderingsverksamheten | |
| inom budgetprocessen | 91/92, 92/93 |
| Upphandling | |
| upphandling av målflygverksamhet och | |
| ombyggnad av helikoptrar | 86/87 |
| offentlig upphandling | 97 |
| Utbildning | |
| gymnasieskolan | 92/93, 94/95 |
| högskoleutbildningar, kostnaderna för | 87/88, 88/89 |
| Utlokalisering av Boverket | 90/91, 91/92 |
| Utlänningsnämnden | 94/95, 95/96 |
| Utrikesförvaltningen | 95/96, 97 |
| Utvecklingsfonden i Stockholms län, visst | |
| finansieringsärende | 88/89 |
| Utvecklingsfonder, regionala | 92/93 |
| Utvecklingsinsatser, regionala | 93/94, 94/95, 95/96 |
| Vapenlicens | 86/87 |
| Vapenregister | 86/87 |
| Vattenföringsstationer | 86/87 |
| Vuxenutbildning | 91/92 |
| Vård av missbrukare, statsbidrag | 88/89 |
| Årsredovisning för staten | 94/95, 95/96, 97 |
| Ägarroll, statens | 95/96, 97 |
| Äldreboende | 93/94, 94/95 |
| Överskottsmateriel | 87/88, 88/89 |
70
| Innehållsförteckning | |
| DEL I: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE .................................................... | 5 |
| 1 Mål, uppgifter och resultat........................................................................... | 5 |
| 2 Granskningsarbetet .................................................................................... | 10 |
| 2.1 Effektivitetsrevision ........................................................................... | 10 |
| Förslag till riksdagen under 1997............................................................. | 12 |
| Skrivelser till regeringen under 1997 ....................................................... | 18 |
| Skrivelse till utskott under 1997 .............................................................. | 20 |
| Övriga avslutade granskningsärenden under 1997................................... | 20 |
| Pågående granskningsärenden ................................................................. | 23 |
| Revisionsresor, särskilda föredragningar m.m. under 1997 ..................... | 28 |
| Uppföljning av förslag till riksdagen under 1995/96 ............................... | 28 |
| Uppföljning av skrivelser till regeringen under 1995/96 ......................... | 37 |
| Uppföljning av skrivelse till utskott under 1995/96................................. | 38 |
| 2.2 Redovisningsrevision......................................................................... | 38 |
| Riksbanken .............................................................................................. | 38 |
| Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond .................................................... | 39 |
| Den inre riksdagsförvaltningen och Riksdagens ombudsmän ................. | 39 |
| Den externa revisionen av Regeringskansliet .......................................... | 39 |
| 3 Revisorernas relationer till omvärlden....................................................... | 40 |
| 3.1 Samarbetet med riksdagens utskott .................................................... | 40 |
| 3.2 Informationsverksamheten................................................................. | 40 |
| 3.3 Externa kontakter ............................................................................... | 40 |
| 4 Ekonomi och personal ............................................................................... | 41 |
| DEL II: BOKSLUT FÖR 1997 ................................................................... | 43 |
| Resultatredovisning ................................................................................. | 43 |
| Resultaträkning ........................................................................................ | 44 |
| Balansräkning .......................................................................................... | 45 |
| Anslagsredovisning 1997......................................................................... | 46 |
| Finansieringsanalys .................................................................................. | 47 |
| Noter ........................................................................................................ | 48 |
| Sammanställning över väsentliga uppgifter ............................................. | 53 |
| Granskningsrapport.................................................................................. | 54 |
| Revisionsberättelse för Riksdagens revisorer .......................................... | 55 |
| Bilaga 1 | |
| Förslag till riksdagen och skrivelser till regeringen 1992/93–1997 .............. | 55 |
| Sakregister till granskningsärenden under riksdagsåren 1986/87–1997 ....... | 62 |
Elanders Gotab, Stockholm 1998
1997/98:RR1
71