Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen 1995-2012
Rapport från riksdagen 2013/14:RFR17
Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen 1995–2012
ISSN 1653-0942 978-91-86673-58-1
Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2014
2013/14:RFR17
Förord
Offentlighetsprincipen och rätten att ta del av allmänna handlingar är av central betydelse för opinionsbildning, debatt och granskning och utgör en grundbult i det svenska statsskicket. Inskränkningar i allmänna handlingars offentlighet bör därför införas endast efter en noggrann avvägning mellan insynsintresset och behovet av sekretess.
Den kartläggning av antalet ändringar i offentlighets- och sekretesslagen som konstitutionsutskottet har låtit genomföra och som redovisas i denna rapport visar att lagen har ändrats många gånger sedan den trädde i kraft. Även om en enskild ändring för sig framstår som odramatisk, kan en sammantagen genomgång av samtliga ändringar ge en något annan bild.
Det är därför enligt konstitutionsutskottet nödvändigt med en helhetssyn och en överblick, så att inte inskränkningarna i allmänhetens tillgång till allmänna handlingar blir för omfattande. För att konstitutionsutskottet ska kunna följa utvecklingen på området är det viktigt att utskottet får kännedom om föreslagna ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Detta kan exempelvis ske genom en utvecklad samordning mellan riksdagens utskott.
Stockholm i maj 2014
På konstitutionsutskottets vägnar
Peter Eriksson
Kristina Svartz
3
2013/14:RFR17
4
2013/14:RFR17
Sammanfattning
I denna rapport presenteras resultatet av den översyn som konstitutionsutskottet beställt av utskottsavdelningens utvärderings- och forskningssekretariat av förändringarna i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) sedan dess tillkomst samt av EU-lagstiftningens påverkan på sekretesslagen (1980:100) och offentlighets- och sekretesslagen sedan Sveriges anslutning till Europeiska unionen.
I uppdraget ingår att göra avvägningar: dels den grundläggande mellan materiell och icke materiell innebörd, dels om en EU-rättsakt utgör grunden för en ändringsförfattning eller inte. Ändringar kan vara av många slag. En ändring med materiell innebörd kan innebära att en ny sekretessbestämmelse införs, men ändringen kan också bestå i att en existerande sekretessbestämmelses styrka eller räckvidd ändras. Andra ändringar kan utgöras av att en verksamhet tillförs en ny uppgift eller att regler kring överföring av sekretess ändras.
Sedan offentlighets- och sekretesslagen trädde i kraft den 20 maj 2009 och fram till den 31 december 2012 har 82 ändringsförfattningar införts i lagen, varav 53 har materiell innebörd. Av dessa är det 20 stycken som har EU- rättsakter – en eller flera – som grund.
Vad gäller EU-lagstiftningens påverkan på sekretesslagen – sedan Sverige blev medlem i EU och fram till lagens upphävande – visar genomgången att 45 ändringsförfattningar antagits. Sammanlagt har alltså 65 ändringsförfattningar under perioden 1995–2012 EU-lagstiftning som grund.
När det gäller form av sekretessreglering visar översynen att det är bestämmelser om sekretess med presumtion för offentlighet som oftast genomgår förändringar.
I ett tilläggsuppdrag efterfrågade utskottet propositioner där regeringen inte föreslår en ändring i sekretesslagstiftningen eftersom regeringen bedömer att en redan befintlig sekretessbestämmelse kan anses omfatta även ytterligare uppgifter.
Vid genomgången av de propositioner som lades fram från det att Sverige blev medlem i Europeiska unionen till sekretesslagens upphävande identifierades 61 lagförslag som härrör från EU-rätt där regeringen har bedömt att det inte krävs några ändringar i lagen. En genomgång av de propositioner som lagts fram sedan offentlighets- och sekretesslagen trädde i kraft fram till den 1 januari 2013 har identifierat 52 lagförslag i vilka regeringen har bedömt att nuvarande reglering är tillräcklig. Bland dessa lagförslag har 25 lagförslag EU-lagstiftning som grund.
Det är inte ovanligt att bedömningen att gällande sekretessbestämmelser omfattar det som ingår i lagförslaget grundar sig på bedömningar i tidigare förarbeten, ibland i flera led.
5
2013/14:RFR17
Uppdrag
Konstitutionsutskottet (KU) har begärt en översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagen (OSL) för att få en överblick över utvecklingen på området. I uppdraget anges att genomgången i ett första steg ska ge svar på följande frågor:
typ av ändring (med eller utan materiell innebörd)
vilken form av sekretess materiella ändringar innebär (absolut sekretess eller sekretess med rakt eller omvänt skaderekvisit)
vilken avdelning och vilket kapitel ändringen avser
vilka inskränkningar i meddelarfriheten som genomförts och på vilka grunder
vad som föranlett ändringen och särskilt om ändringen föranletts av en EU-lagstiftning
ev. synpunkter från Lagrådet och hur regeringen har bemött och beaktat dessa
eventuella motioner i sekretessfrågan
om KU beretts tillfälle till yttrande.
Vidare, för att kunna följa upp förändringarna som har sitt ursprung i EU- lagstiftning behövs
en sammanställning av samtliga ändringar ovan som föranletts av EU- lagstiftning
en genomgång motsvarande den ovan av samtliga ändringar i OSL (tidigare sekretesslagen) som föranletts av EU-lagstiftning sedan Sveriges anslutning till EU.
Avgränsningar
När det gäller genomgång av det juridiska regelverket är det följande avgränsningar som gäller:
I OSL är alla ändringsförfattningar av intresse – oavsett om de härrör ur EU-lagstiftning eller inte. I sekretesslagen (SekrL) är det enbart ändringsförfattningar som lagts fram på grund av EU-lagstiftning som undersöks.
Ändringsförfattningar i OSL studeras under perioden från lagens ikraftträdande den 20 maj 2009 fram till ändringsförfattningar som trädde i kraft den 1 januari 2013. Den tidsmässiga avgränsningen för genomgång av ändringsförfattningar i sekretesslagen går från den 1 januari 1995 fram till den 19 maj 2009.
6
UPPDRAG 2013/14:RFR17
Bakgrund
Bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet och undantag från principen om offentlighet – av hänsyn till såväl allmänna som enskilda intressen – fanns till att börja med i tryckfrihetsförordningen. Bestämmelserna blev med tiden svåröverskådliga och fördes över till en särskild lag 1937. Denna lag ersattes 1980 med sekretesslagen. Sekretesslagen ersattes i sin tur av offentlighets- och sekretesslagen. Regeringen anför i proposition 2008/09:150 Of- fentlighets- och sekretesslag följande om behovet av en ny lag:
Sekretesslagens ursprungliga struktur är logiskt uppbyggd. Under den tid den har varit i kraft har den dock ändrats 10–25 gånger per år. Den lagstiftningsteknik som har använts har bl.a. inneburit att de flesta nya bestämmelser till skydd för enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden införts i slutet av kap. 7–9 i den ordning de har tillkommit. Detta har fått till följd att dessa kapitel numera består av sammanlagt 112 paragrafer som sinsemellan inte har något annat samband än att de rör uppgifter om enskildas personliga och/eller ekonomiska förhållanden. I vissa fall har nya sekretessbestämmelser, som har samband med redan befintliga sekretessbestämmelser, förts in i samma paragraf som de befintliga bestämmelserna vilket lett till att vissa paragrafer är mycket långa. (prop. 2008/09:150 s. 292–293)
Den nya lagen ska göras tydligare och mer användarvänlig genom att delas upp i avdelningar, förses med underrubriker, delas upp i kortare paragrafer, och genom att grundläggande begrepp definieras och grundläggande principer som styr tillämpningen av den nuvarande sekretesslagen förs in i lagen (ibid. s. 290).
OSL är indelad i sju avdelningar. Den första avdelningen innehåller bestämmelser om lagens tillämpningsområde och definitioner av begrepp. I den andra avdelningen finns bestämmelser om myndigheters utlämnande av allmänna handlingar m.m. De har placerats före bestämmelserna om sekretess för att betona att offentlighet är huvudregel och att sekretess är undantag. (prop. 2008/09:150 s. 290). Den tredje avdelningen innehåller allmänna bestämmelser om sekretess, dvs. grundläggande bestämmelser som styr tillämpningen av sekretessbestämmelserna.
I den fjärde avdelningen har sekretessbestämmelser till skydd för allmänna intressen samlats. Den femte avdelningen innehåller sekretessbestämmelser till skydd för uppgifter om enskildas personliga och ekonomiska förhållanden. I den sjätte avdelningen finns bestämmelser om sekretess hos vissa organ (riksdagen, regeringen, Justitiekanslern, domstolarna, m.fl.). I dessa tre avdelningar anges sist i respektive kapitel i vilken mån de tystnadsplikter som följer av sekretessbestämmelser i kapitlet, eller av förbehåll som har uppställts med stöd av bestämmelser i kapitlet, inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter som följer av TF och yttrandefrihetsgrundlagen (YFG). Den sjunde avdelningen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt som följer av andra författningar och som inskränker rätten att meddela och offentliggöra uppgifter.
7
2013/14:RFR17 UPPDRAG
I bilagan anges de organ som ska tillämpa handlingsoffentlighet.1
Disposition
Översynen består av två delar. I del I redogörs för förändringar i OSL sedan lagen trädde i kraft den 20 maj 2009 och fram till de ändringsförfattningar som trädde i kraft 1 januari 2013. I del II presenteras de ändringsförfattningar i SekrL och OSL som har EU-rättsakter som grund. Den undersökta perioden sträcker sig från Sveriges anslutning den 1 januari 1995 fram till 1 januari 2013.
Det är ofrånkomligt att de ändringsförfattningar som har EU-lagstiftning som grund i OSL redovisas både i del I och del II och att ändringar i SekrL utgör en större del av presentationen i del II.
I bilagan redovisas i form av tre tabeller samtliga ändringsförfattningar: de utan materiell innebörd i OSL (tabell 1), med materiell innebörd i OSL (tabell 2) samt ändringsförfattningar som härrör från EU-lagstiftning sedan Sveriges anslutning till EU (tabell 3 och 4). De två sistnämnda tabellerna består av författningar från SekrL och OSL och innehåller därför till viss del samma författningar som förekommer i tabell 2, dock med kompletterande information om EU-rättsakter (se bilaga).
Tillvägagångssätt
SFS-register med samtliga ändringsförfattningar till lag (1980:100) och lag (2009:400) har utgjort utgångspunkten för analysen. I genomgången av det ganska omfattande materialet har fokus lagts på tre väsentliga delar i propositionerna: författningskommentaren, de avsnitt som behandlar de föreslagna lagändringarna och Lagrådets yttrande. I de fall Lagrådet har lagt fram förslag på ändringar har lagrådsremissens lagförslag jämförts med propositionens lagförslag för att fastställa i vilken mån regeringen följt Lagrådet. I betänkanden har fokus lagts på förslagspunkter, förekomst av följdmotioner som rör den föreslagna ändringen i OSL, förekomst av lagförslag från utskottet, redogörelse för ärendet samt yttranden från KU.
Det måste framhållas att en översyn som denna inte genomförs i form av en enkel insamling av data. Materialet är i många fall mycket komplext. Flertalet av de efterfrågade uppgifterna förutsätter avvägningar och gränsdragningar. Vissa ändringar är enkla och uppenbara, medan andra mer svårtolkade.
I del I har analysens första steg handlat om att identifiera om ändringen i OSL är av materiell art eller enbart av redaktionell art. Med redaktionell ändring åsyftas här både rena uppdateringar på grund av nya benämningar, språklig modernisering och lagtekniska förbättringar (t.ex. en paragrafs indelning ändras, eller ett stycke flyttas inom samma paragraf). Bedömningen om
1 Av 2 kap. 4 § följer att vad som föreskrivs i TF om rätt att ta del av handlingar hos en myndighet också ska tillämpas i fråga om handlingar hos de organ som anges i bilagan till OSL, om handlingarna hör till den verksamhet som anges där.
8
UPPDRAG 2013/14:RFR17
en ändring är materiell eller inte kan vara relativt enkel att göra, men också mer komplicerad. I propositionen framhålls ofta att det är fråga om följdändringar, ofta i ett flertal lagar, ibland uttrycks det lite vagt att det är ”i huvudsak fråga om följdändringar” eller att inga sakliga ändringar avsetts. Begreppet följdändring eller konsekvensändring är emellertid inte upplysande i denna översyn. En följdändring upplyser att något är sekundärt i förhållande till ett primärt mål. Att det är sekundärt utesluter dock inte att ändringen också har materiella effekter.
Vad som presenteras som en terminologisk ändring kan vara en redaktionell ändring men den kan också ha saklig innebörd, vilket ibland framgår, som i proposition 2003/04:7 där i författningskommentaren med ändringen ”rättslig hjälp” till ”rättsligt samarbete” förklaras (2003:1161).
Om en myndighet övertar en annan myndighets uppgift och detta leder till en ändring i lagen kan det vara en ändring utan materiell innebörd (t.ex. 2009:1017) men det kan också ha materiell innebörd, förutsatt att något tillkommit eller ändrats (t.ex. 2011:1574).
En vanligt förekommande ändring i SekrL och OSL är att en hänvisning till ett nytt lagrum förs in i lagen. De redovisas ofta kort som följdändringar. I vissa fall ges en mer fullödig beskrivning i författningskommentaren, som i denna proposition:
Vårdinrättningarna och Socialstyrelsen ska även lämna uppgifter om blodmottagarens identitet respektive allvarliga biverkningar till blodcentraler som bedrivs i privat regi. Av 1 kap. 2 § sekretesslagen framgår att uppgift för vilken sekretess gäller enligt sekretesslagen inte får röjas för enskild i andra fall än som anges i lagen eller i lag eller förordning till vilken lagen hänvisar. Det krävs således en hänvisning i sekretesslagen till lagen om blodsäkerhet för att en överföring av uppgifterna från vårdinrättningarna respektive Socialstyrelsen till de privata blodcentralerna ska kunna ske i enlighet med kraven i direktiv 2005/61/EG. Det föreslås därför att det i 7 kap. 1 c § sekretesslagen anges att uppgifter, utan hinder av sekretess, får lämnas till enskild enligt vad som föreskrivs i lagen om blodsäkerhet. [min kursivering]
Innebörden av ett lagförslag som består av ett tillägg i en paragraf i OSL eller SekrL med en hänvisning till en paragraf i en annan lag kan också vara svår att bedöma. Ibland redovisas innebörden av en sådan hänvisning, t.ex. i proposition 1999/2000:122:
[…] bör den nya lagen innehålla en bestämmelse som tillåter Tullverket att vid ansökan om bistånd från en annan stat lämna ut information till denna stat [...]. Regeringen föreslår därför att en bestämmelse införs i den nya lagen motsvarande den som idag finns i 1 § lagen om internationellt brottmålssamarbete som ger myndigheterna möjlighet att följa de villkor om användning av lämnade uppgifter som andra länder kan ställa upp. Denna paragraf föranleder följdändringar i 1 kap. 4 § sekretesslagen som bör innehålla en hänvisning till lagen om internationellt tullsamarbete. (prop. 1999/2000:122, 6.6.2.3)
9
2013/14:RFR17 UPPDRAG
Det förekommer att ett helt lagrum fogas till OSL. Det gäller framför allt 9 kap. 2 § samt 30 kap. 6 §. I denna översyn har det bedömts utgöra en materiell ändring.
I del II har den grundläggande frågan varit om en EU-rättsakt legat till grund för ändringen eller inte. Det visade sig kräva en bedömning i flera steg utifrån ett antal kriterier som – enligt min bedömning – bör uppfyllas för att en ändringsförfattning kan påstås ha EU-lagstiftning som grund:
Lagförslaget ska handla om genomförande av en specifik EU-rättsakt i nationell lagstiftning eller anpassning av nationell lagstiftning till en EU- rättsakt. Lagförslag som motiverats med allmänna resonemang någonstans i propositionen om EU:s regelverk har inte tagits med.
Lagförslag som regeringen skickat till någon av EU:s institutioner – företrädesvis Europeiska centralbanken – för att få institutionens godkännande, eventuella synpunkter eller bara för kännedom är inte relevant i denna genomgång.
Europarådets konventioner, FN-konventioner, m.fl. tas bara med om EU också har varit delaktigt i processen med att utarbeta konventionen, om EU:s medlemsländer ska skriva under, eller om konventionen har sin motsvarighet i en eller flera EU-rättsakter.
Lagförslaget om en specifik EU-rättsakt – genomförande av ett direktiv, anpassning av lagstiftning på grund av ett beslut eller en förordning – måste slutligen ha koppling till det specifika förslaget om ändring i SekrL respektive OSL. I vissa fall är detta en enkel bedömning, i andra fall något svårare (förutsätter ingående kunskap om rättsakterna). Där det har varit möjligt att fastställa att EU-rättsakten inte har någon koppling till den föreslagna ändringen i sekretesslagen – men väl till andra förslag som föreslås i propositionen – har den inte tagits med.
Den sista och ibland svåra gränsdragningen är den mellan materiell och icke materiell ändring.
Ett exempel på ett svårbedömt fall är ett EU-direktiv som genomförts i svensk lagstiftning i form av en ny lag som i sin tur kompletteras med särreglering i form av andra lagar. EU:s dataskyddsdirektiv genomfördes i svensk lagstiftning genom personuppgiftslagen (1998:205) vilken ersatte datalagen (1973:289).
Även om direktivet inte kräver att så skall ske har personuppgiftslagen givits generell giltighet. Av 2 § denna lag framgår dock att om det i annan lag eller i en förordning finns bestämmelser som avviker från personuppgiftslagen skall de bestämmelserna gälla. Med stöd av denna bestämmelse har ett antal olika s.k. registerförfattningar utarbetats, t.ex. polisdatalagen (1998:622), lagen (2001:85) om behandling av personuppgifter i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet, lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid skattemyndigheters medverkan i brottsutredningar samt tillhörande förordningar. Dessa lagar och förordningar gäller utöver personuppgiftslagen vid behandling av uppgifter i en förundersökning. (prop. 2001/02:191)
10
UPPDRAG 2013/14:RFR17
Personuppgiftslagen (PUL) har alltså resulterat i ett flertal lagar som kompletterar den. När gällande rätt redovisas i dessa förarbeten framträder två nivåer: dels övergripande reglering av personuppgifter enligt dataskyddsdirektivet och PUL, dels regleringen av myndighetens behandling av personuppgifter (se t.ex. prop. 2004/05:164 avsnitt 5). Att bedöma vilken rättsakt som ligger bakom lagförslaget är ibland svårt. I denna översyn har den efterföljande, kompletterande lagstiftningen till PUL räknats som en ändring som initierats av en EU-rättsakt.
11
2013/14:RFR17
Översyn av offentlighets- och sekretesslagen
Ändringsförfattningar utan materiell innebörd
Sammanlagt 82 ändringsförfattningar har tillkommit under perioden. Som förväntat hittar man författningar som består av ändringar utan materiell innebörd. Av de 82 ändringsförfattningarna är 29 stycken utan materiell innebörd (se bilaga, tabell 1).
Ändringarna består framför allt i vad man skulle kunna kalla uppdateringar
– lagar uppdateras och får nya namn, myndigheter skapas eller byts ut – och därmed måste referensen i OSL ändras (förutsatt att allt annat är lika vad gäller innehåll och uppdrag). Ibland upphävs något i en lag och då måste referensen till detta i en sekretessbestämmelse tas bort, t.ex. referens till kastrering i OSL (2012:459).
Det förekommer också en del redaktionella och språkliga korrigeringar. I ett fall handlar det om rättelse av en bestämmelse som inte hade fått en korrekt motsvarighet i OSL jämfört med SekrL (2011:739).
Ändringsförfattningar med materiell innebörd
Analysen av de 82 ändringsförfattningarna visar att det är 53 stycken som har materiell innebörd (se bilaga, tabell 2). Dessa ändringsförfattningar kan givetvis samtidigt genomgå vissa icke-materiella ändringar – redaktionella ändringar eller språklig modernisering – som brukligt är, men det är inte i fokus i denna del.
En ändring med materiell innebörd kan innebära att en ny sekretessbestämmelse införs. Men en ändring kan också bestå i att en sekretessbestämmelses styrka ändras eller att dess räckvidd ändras. Andra ändringar kan bestå i att en uppgift tillkommer till en verksamhet eller att regleringen kring överföring av sekretess ändras. När ändringar om materiell innebörd redovisas är det alltså inte samma sak som att det har tillkommit så och så många t.ex. raka skaderekvisit.
12
ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN 2013/14:RFR17
Form av sekretess
För att redovisa vilken form av sekretess som bestämmelsen innebär har data sammanställts i tabellform. Tre typer av skaderekvisit anges2: absolut sekretess samt bestämmelser som bryter sekretess eller upphäver absolut sekretess.
En ändringsförfattning inrymmer ofta flera bestämmelser, i många fall i olika kapitel och ibland i annan avdelning. Samma ändringsförfattning kan alltså innebära olika former av sekretess, vilket framgår i tabellen nedan.
| Svag sekretess | Starkare | Absolut | Brytande av eller undantag | ||||
| sekretess | sekretess | från sekretess | |||||
| Rakt kvali‐ | Rakt skade‐ | Omvänt | Utan skade‐ | Sekretess‐ | Undantag | ||
| ficerat | rekvisit | skaderekvisit | rekvisit | brytande | från | abso‐ | |
| skaderekvi‐ | bestämmelse | lut | sekre‐ | ||||
| sit | tess | ||||||
| 2009:550 | |||||||
| 2009:612 | 2009:612 | ||||||
| 2009:676 | |||||||
| 2009:871 | |||||||
| 2009:1020 | 2009:1020 | ||||||
| 2009:1293 | |||||||
| 2009:1419 | |||||||
| 2010:85 | 2010:85 | ||||||
| 2010:88 | |||||||
| 2010:208 | |||||||
| 2010:214 | |||||||
| 2010:369 | |||||||
| 2010:372 | |||||||
| 2010:383 | |||||||
| 2010:498 | |||||||
| 2010:573 | |||||||
| 2010:679 | 2010:679 | ||||||
| 2010:866 | 2010:866 | 2010:866 | |||||
| 2010:1343 | |||||||
| 2010:1361 | 2010:1361 | ||||||
2 Rakt kvalificerat skaderekvisit förekommer inte så ofta; det är dock en möjlighet som lagstiftaren kan använda i avvägningen mellan insyn och skydd: ”De flesta sekretessbestämmelserna innehåller rekvisit som anger sekretessens styrka, s.k. skaderekvisit. Ett skaderekvisit kan vara antingen rakt eller omvänt. Ett rakt skaderekvisit innebär att huvudregeln är offentlighet och att sekretess gäller endast om det kan antas att en viss skada uppkommer om uppgiften röjs. Det omvända skaderekvisitet har den omvända utgångspunkten, dvs. det uppställer sekretess som huvudregel. Vid ett omvänt skaderekvisit gäller således sekretess om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att viss skada uppstår. En del bestämmelser innehåller ett rakt kvalificerat skaderekvisit, dvs. det erfordras särskilt mycket för att sekretessen ska gälla.” (prop. 2009/10:64, 4.2)
13
2013/14:RFR17 ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN
| Svag sekretess | Starkare | Absolut | Brytande av eller undantag | ||||
| sekretess | sekretess | från sekretess | |||||
| Rakt kvali‐ | Rakt skade‐ | Omvänt | Utan skade‐ | Sekretess‐ | Undantag | ||
| ficerat | rekvisit | skaderekvisit | rekvisit | brytande | från | abso‐ | |
| skaderekvi‐ | bestämmelse | lut | sekre‐ | ||||
| sit | tess | ||||||
| 2010:1768 | |||||||
| 2010:1890 | |||||||
| 2010:1982 | |||||||
| 2011:191 | 2011:191 | ||||||
| 2011:553 | 2011:533 | ||||||
| 2011:606 | |||||||
| 2011:727 | |||||||
| 2011:743 | 2011:743 | ||||||
| 2011:744 | |||||||
| 2011:774 | |||||||
| 2011:864 | |||||||
| 2011:1036 | 2011:1036 | ||||||
| 2011:1113 | |||||||
| 2011:1574 | |||||||
| 2012:147 | 2012:147 | ||||||
| 2012:288 | 2012:288 | ||||||
| 2012:324 | |||||||
| 2012:450 | |||||||
| 2012:630 | |||||||
| 2012:664 | |||||||
| 2012:689 | |||||||
| 2012:736 | |||||||
| 2012:770 | |||||||
| 2012:778 | |||||||
| 2012:804 | |||||||
| 2012:846 | 2012:846 | ||||||
| 6 | 22 | 12 | 7 | 10 | 3 | ||
Vanligtvis består ändringen i att en sekretessbestämmelse av ett visst slag införs eller ändras, men det kan förekomma att det är två eller t.o.m. flera av samma typ (t.ex. 2010:679). Tabellen ger dock enbart ett mått på form av sekretessreglering som berörs i och med ändringsförfattningarna.
I 6 fall gäller ändringen sekretess med det allra svagaste rekvisitet – s.k. rakt kvalificerat skaderekvisit – och i 22 fall med rakt skaderekvisit. Sammantaget förutsätts offentlighet i 28 av de 53 ändringsförfattningarna med materiell innebörd i OSL.
Bestämmelser med presumtion för sekretess, s.k. omvänt skaderekvisit, förekommer i 12 fall. Bestämmelser om absolut sekretess förekommer i 7 fall.
14
ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN 2013/14:RFR17
Sekretesslagstiftningen inrymmer regelmässigt bestämmelser om sekretessgenombrott. Bestämmelser som föreskriver att uppgift utan hinder av sekretess kan lämnas ut förekommer i 10 nya ändringsförfattningar i OSL. Upphävande av sekretessgenombrott eller undantag från sekretess i vissa specifika fall förekommer i 3 ändringsförfattningar (se bilaga, tabell 2).
Absolut sekretess
Sammanlagt är det sju bestämmelser där ändringen gäller absolut sekretess:
–sekretess vid beslut som meddelas i ärenden om prissättningsbesked (2009:1293)
–sekretess för uppgift som lämnats av en medlemsstat i EU och som rör planer för mottagande av fartyg i behov av assistans (2010:1361)
–sekretess hos domstol för uppgift som en part har lämnat till en medlare eller ett biträde till honom eller henne vid särskild medling i ett mål där förlikning om saken är tillåten, om parten har gjort förbehåll om det; motsvarande gäller för uppgift hos hyres- och arrendenämnd (2011:864)
–sekretess under fem år för Försvarsexportmyndigheten för uppgift i ärende om förvärv, överlåtelse, upplåtelse av egendom, tjänst m.m. samt uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållande m.m. (2011:1574)
–sekretessen för uppgift vid särskild sambandstjänst inom totalförsvaret avser elektroniskt meddelande som växlas i ett elektroniskt kommunikationsnät (2012:288)
–sekretess för uppgift som en myndighet har elektronisk tillgång till i en upptagning för automatiserad behandling hos en annan stat eller mellanfolklig organisation, ett tillägg om utrikessekretess vid direktåtkomst (2012:630)
–sekretess för uppgift i en rapport eller annat dokument som utarbetats av Europeiska kommissionen på grundval av upplysningar om administrativt samarbete i fråga om beskattning (2012:846).
Brytande av sekretess
Sammanlagt tio ändringsförfattningar rör sekretessgenombrott. Det gäller följande:
–sekretess hindrar inte att en myndighet fullgör vad som är föreskrivet om skyldighet att lämna information till studerandeskyddsombud samt tillägg i 12 § att ett studerandeskyddsombud som för sitt uppdrag fått hemliga uppgifter får använda dem för sitt uppdrag trots förbud enligt OSL att lämna ut eller utnyttja uppgifterna (2009:871)
–sekretess enligt 39 kap. 5a och 5b §§ hindrar inte att en myndighet fullgör vad som i lag är föreskrivet om skyldighet att lämna information till företrädare för arbetstagarorganisation eller skyddsombud eller studerandeskyddsombud (2010:85)
15
2013/14:RFR17 ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN
–trots sekretess kan uppgift från elevhälsoverksamhet som avser medicinsk insats eller omvårdnad lämnas till annan elevhälsoverksamhet inom samma myndighet (2010:866)
–sekretess hindrar inte att en myndighet fullgör samarbete om geografisk miljöinformation, informationshanteringstjänster och metadata som en myndighet vid samarbete ska dela med myndigheter, kommuner och enskilda organ inom EU samt med EU:s institutioner och organ (2010:1768)
–auktoriserade delgivningsföretag ges möjlighet att få tillgång till fotografier som omfattas av sekretess; de fotografier som avses är sådana som finns i det centrala passregistret och vägregistret (2010:1982)
–sekretessbrytande bestämmelse i 35 kap. 10 § utökas. Sekretessen enligt 1 § hindrar inte att en uppgift lämnas ut enligt vad som föreskrivs i kustbevakningsdatalagen (2012:145); i propositionen anges att bestämmelsen
ska tillåta ett relativt brett sekretessgenombrott eftersom den ska möjliggöra direktåtkomst (2012:147)3
–om den enskilde hos myndighet som tillhandahåller elektroniskt kommunikationsnät eller elektronisk kommunikationstjänst begärt att abonnemanget ska hållas hemligt och om uppgiften är sekretessbelagd enligt 23 kap. 3 § får den lämnas ut om den myndighet som begär uppgiften finner att den som söks för delgivning håller sig undan (10 kap.); vidare får uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande eller annan uppgift som angår ett särskilt elektroniskt meddelande lämnas till den som tagit del av utväxlingen; detsamma gäller innehavaren av ett abonnemang (29 kap.) (2012:288)
–sekretess hindrar inte att uppgift om beslut att inleda eller inte inleda utredning eller uppgift om att utredning redan pågår lämnas till en anmälningsskyldig person eller myndighet som gjort en anmälan till socialnämnden (2012:778)
–en uppgift som rör en enskild som inte fyllt 21 år ska i vissa fall kunna lämnas från socialtjänsten till polisen utan hinder av sekretess (2012:804).
Undantag från sekretessgenombrott och upphävande sekretess
Undantag från sekretess är en del i sekretesslagstiftningen i form av sekretessbrytande bestämmelser. Det kan även förekomma att undantag görs från undantaget eller att sekretess upphävs. Det förekommer tre sådana bestämmelser:
3 Proposition 2011/12:45 Kustbevakningsdatalag är ett omfattande och något svåröverskådligt lagärende som synes innefatta många grundläggande avvägningar mellan sekretess och sekretessgenombrott, uppgiftslämnande till utlandet m.m. I Kustbevakningsdatalagen anges att Rikspolisstyrelsen, polismyndigheter, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Skatteverket trots sekretess enligt OSL ska ha rätt att ta del av uppgifter som har gjorts gemensamt tillgängliga i Kustbevakningens brottsbekämpande verksamhet, om den mottagande myndigheten behöver personuppgifterna i sin brottsbekämpande verksamhet.
16
ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN 2013/14:RFR17
–upphävande av sekretessbestämmelse för uppgifter hos nationella rådet för samordning och stöd till drabbade av naturkatastrofen i Asien (2009:612)
–en sekretessbrytande bestämmelse ändras så att den inte bryter sekretess som gäller hos patientnämndsverksamheten (2010:214)
–sekretess får brytas under elektronisk auktion för sådana uppgifter som avses i 6 kap. 11 § lagen (2011:00) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet (2009:612).
Den sistnämnda bestämmelsen innebär att undantag skapas från absolut sekretess.
Övriga bestämmelser
Ändringarna i OSL gäller även andra typer av reglering. I två ändringsförfattningar gäller regleringen överföring av sekretess:
–får Skatteverket i handläggningen av ärenden om dödförklaring en uppgift från en annan myndighet som där är sekretessreglerad blir bestämmelsen även tillämplig hos Skatteverket (2010:88)
–får Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten uppgift från en myndighet gäller sekretess i samma omfattning som hos myndigheten; får inspektionen uppgift direkt från utländsk myndighet eller mellanfolklig organisation och en sekretessbestämmelse skulle ha varit tillämplig på uppgiften hos den myndighet som ärendet får anses avse, ska sekretessbestämmelsen tillämpas också hos inspektionen (2009:1020).
I tre författningar handlar det om bestämmelser som begränsar möjligheten att använda uppgifter, närmare bestämt:
–bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter som svensk myndighet fått från myndighet i annan stat innefattar två ytterligare lagar: ömsesidig handräckning i skatteärenden samt bistånd och indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen (2011:1544)
–bestämmelser som begränsar möjligheten att använda vissa uppgifter finns i lagen om belastningsregister4 (2012:765)
4 Användningsbegränsningar 21§: Om en svensk myndighet efter begäran har fått uppgifter från en annan medlemsstat i Europeiska unionen med stöd av bestämmelserna i rådets rambeslut 2009/315/RIF av den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas innehåll, får uppgifterna användas endast för det ändamål som de begärdes för.
Om den medlemsstat som överfört uppgifterna med stöd av rambeslutet har föreskrivit villkor som begränsar rätten att använda uppgifterna, ska myndigheten följa även dessa villkor.
Första och andra styckena ska gälla oavsett vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning. Uppgifter som har överförts med stöd av rambeslutet får dock alltid användas för att avvärja ett överhängande och allvarligt hot mot den allmänna säkerheten.
17
2013/14:RFR17 ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN
–ett nytt lagrum inkluderas: lagen om administrativt samarbete i fråga om beskattning (2012:850).
I proposition 2009/10:81 Grundlagsskydd för digital bio och andra yttrandefrihetsrättsliga frågor föreslogs att efterforskningsförbudet ska skydda samma personkrets som grundlagarna. En bestämmelse om straff för överträdelse av efterforsknings- och repressalieförbuden infördes (2010:1348).
Meddelandefriheten
Bland ändringarna i OSL finns elva bestämmelser som innebär inskränkning i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter. Det gäller:
2009:527 – tystnadsplikten som följer av den nya bestämmelsen i 21 § lagen (1996:1156) om receptregister
2010:85 – uppgift i ärende om urvalstester samt uppgift som kan lämnas eller kan bidra till upplysning om en enskilds identitet i ärende om anställning av vissa myndighetschefer vid en förvaltningsmyndighet
2010:208 – uppgift om enskilds personliga förhållanden i ärenden om etableringsplan och ersättning till nyanlända invandrare
2010:679 – uppgift i anmälan till Socialstyrelsen
2010:1361 – uppgift som lämnats av en medlemsstat i EU och som rör planer för mottagandet av fartyg i behov av assistans eller genomförande av förfaranden som avses i sådana planer
2011:864 – hos domstol samt hyres- och arrendenämnd för uppgift som en part lämnat till medlare och för uppgift som en part i en arbetstvist lämnat till en medlare
2011:1113 – uppgift om enskilds personliga förhållanden i utredningsverksamhet om vissa dödsfall
2012:288 – uppgifter när det är fråga om hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, hemlig övervakning av elektronisk kommunikation på grund av beslut av domstol, undersökningsledare eller åklagare samt uppgift om kvarhållande av försändelse på befordringsföretag
2012:630 – uppgift som myndighet har elektronisk tillgång till i en upptagning för automatiserad behandling hos en annan stat eller mellanfolklig organisation
2012:664 – uppgift om en enskilds personliga förhållanden i verksamhet enligt lagen (2012:000) om ersättning på grund av övergrepp eller försummelser i samhällsvården av barn och unga; detsamma gäller för uppgift för personal i sådan samhällsvård
2012:846 – uppgift i rapport eller andra dokument som utarbetats av kommissionen på grundval av upplysningar som avses i lagen (2012:000) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
18
ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN 2013/14:RFR17
Lagrådets hörande
Av de 53 lagförslagen har regeringen lämnat 51 för Lagrådets hörande. I två fall gjorde regeringen bedömningen att Lagrådets hörande inte var nödvändigt. Det gäller de lagförslag som resulterade i författning 2009:1419 och 2011:744.
En lagrådsremiss som innehåller ändringsförslag vad gäller offentlighets- och sekretesslagstiftning kan utgöra enbart en mindre del i ett större lagförslag, t.ex. en helt ny lag eller större modifiering av existerande lag, det kan också förhålla sig så att lagförslaget i huvudsak innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen. I det förra fallet förekommer det att Lagrådet inledningsvis lägger fram generella synpunkter och därefter fokuserar på det huvudsakliga lagförslaget (t.ex. 2012:288), men inte har något att erinra mot övriga lagförslag. I de fall där så framstår som relevant i detta sammanhang redovisas i bilaga, tabell 2 när sådana generella synpunkter framförs.
Utav de 51 lagrådsremisser som har inrymt ändringsförslag i OSL vilka regeringen har lämnat till Lagrådet har Lagrådet lämnat 36 förslag om ändringar i OSL utan erinran. I 15 fall har Lagrådet haft synpunkter.
| Antalet granskningar utan |
| erinran |
| Antalet granskningar med |
| synpunkter |
Lagrådets synpunkter spänner över ett brett fält: från förslag på annan formulering, tillägg eller strykning till lagens systematik och förhållandet till grundlagarna. Vanligast är förslag på lagtekniska förbättringar. Lagrådet pekar i vissa fall på att något måste uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Det förekommer också att Lagrådet har invändningar men avslutningsvis godtar förslaget (2012:664). I några fall uttrycker Lagrådet tveksamhet till ett visst förslag (t.ex. 2010:866) eller ifrågasätter utformningen av en viss bestämmelse med referens till TF (t.ex. 2009:612) eller offentlighetsprincipen (2012:846).
I ett fall har både Lagrådet och remissinstanserna samma invändning (2012:689). I flera fall framför remissinstanser synpunkter och uttrycker farhågor medan Lagrådet lämnar förslaget om ändring utan erinran (vissa av dessa synpunkter redovisas mycket kortfattat i bilaga, tabell 2).
19
2013/14:RFR17 ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN
Regeringens åtgärder
Om man studerar regeringens åtgärder med anledning av Lagrådets synpunkter framgår att regeringen oftast har följt Lagrådet, helt eller huvudsakligen. I några fall har regeringen gjort en annan bedömning än Lagrådet, nämligen vad gäller normgivningsbemyndigandet i 2009:612, den sekretessbrytande bestämmelsen i 2010:866, restriktionen i 2012:778, bestämmelsens räckvidd i 2012:804 samt frågan om bestämmelsens placering i OSL i 2012:689 och 2012:846.
Motioner
Enbart ett fåtal följdmotioner har lämnats in med anledning av lagförslagen, närmare bestämt fyra stycken i samband med tre olika lagförslag.
| Proposition | Motion | Yrkande | Argument | ||||||||||
| Signalspaning | 2008/09:Fö7 | Regeringen | Komplex | lagstiftning | med | ||||||||
| 2008/09:201 | (S, MP, V) | upphäver flera | långtgående | konsekvenser | |||||||||
| av de lagar som | för | både | rättssäkerhet | och | |||||||||
| tillkommit och | integritet, | påverkar | grund- | ||||||||||
| tillsätter en | lagsskyddade fri- och rättig- | ||||||||||||
| parlamentarisk | heter – borde ha beretts | ||||||||||||
| utredning | genom | en | parlamentariskt | ||||||||||
| sammansatt utredning. | |||||||||||||
| Sekretess | i | vissa | 2009/10:K3 | Avslag på | Öppet | ansökningsförfarande | |||||||
| anställningsärenden | (S, MP) | propositionen | ska grunda sig på offentlig- | ||||||||||
| 2009/10:56 | hetsprincipen | men utformas | |||||||||||
| så att det inte i onödan | |||||||||||||
| utsätter enskilda sökande för | |||||||||||||
| skada och minskar rekryte- | |||||||||||||
| ringsbasen. | Den | enskilda | |||||||||||
| sökanden | ska | ha | möjlighet | ||||||||||
| att undvika att egna ansök- | |||||||||||||
| ningar blir offentliga – måste | |||||||||||||
| utredas och noga övervägas. | |||||||||||||
| 2009/10:K4 | Avslag på | Genom att uppgifter om | |||||||||||
| vilka som sökt en anställning | |||||||||||||
| (V) | propositionen | ||||||||||||
| blir tillgängliga, möjliggörs | |||||||||||||
| debatt och granskning. Finns | |||||||||||||
| inte skäl att belägga uppgif- | |||||||||||||
| terna med sådan kvalificerad | |||||||||||||
| sekretess att de undantas från | |||||||||||||
| meddelarfriheten. | |||||||||||||
| Genomförande av det | 2011/12:Sk3 | Avslag på | Direktivet | om | bistånd | med | |||||||
| nya EU-direktivet om | (SD) | propositionen | indrivning innebär ytterligare | ||||||||||
| bistånd | med | indriv- | makt till EU på viktiga | ||||||||||
| ning 2011/12:24 | skattepolitiska områden. Det | ||||||||||||
| är | oroväckande | att | svensk | ||||||||||
| lagstiftning i allt högre grad | |||||||||||||
| EU-anpassas. | |||||||||||||
20
ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN 2013/14:RFR17
Utskottens beredning
Det är vanligt att utskott bereder propositioner som innehåller förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). I många fall är det fråga om följdändringar utan materiell innebörd. Översynen visar dock att samtliga av riksdagens utskott med undantag för utrikesutskottet har behandlat ärenden som gällt förslag om ändring i OSL med materiell innebörd. Fördelningen framgår i nedanstående diagram.
AU
NU
MJU
TU
UbU
KrU
SoU
SfU
FöU
CU
JuU
SkU
FiU
KU
| 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | 10 | |
Ärenden med förslag på materiell ändring i OSL som behandlats i utskottsbetänkande (på grund av att en proposition i två fall inneburit två ändringsförfattningar är antalet betänkanden 51).
KU har behandlat 9 av de 53 förslagen om ändring i OSL. I resterande 44 ärenden som innehållit förslag om ändring i OSL har justitieutskottet behandlat 8 ärenden, finansutskottet 5, och civil-, social- och trafikutskottet som behandlat 4 ärenden vardera.
KU har av andra utskott gett tillfälle att lämna ett yttrande i 5 av dessa 44 ärenden, nämligen:
Lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete – KU delar regeringens bedömning om att offentlighetsprincipen bör göras tillämplig på europeisk gruppering för territoriellt samarbete (bet. 2008/09:NU22).
Signalspaning – KU delar regeringens bedömningar när det gäller ändringarna i OSL (bet. 2009/10:FöU3).
Integritet och effektivitet i polisens brottsbekämpande verksamhet – KU har ingen invändning mot förslaget till lag om ändring i OSL (bet. 2009/10:JuU19).
De brottsbekämpande myndigheternas tillgång till uppgifter om elektronisk kommunikation – KU anser att förslagen i propositionen är väl avvägda; det gäller även de ändringar som föreslås om sekretess och tystnadsplikt (bet. 2011/12:JuU8).
Genomförande av EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning – KU anser att skatteutskottet ska avstyrka lagförslaget om inskränkning i meddelarfriheten (bet. 2012/13:SkU8).
21
2013/14:RFR17 ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN
Lagens avdelningar och kapitel
OSL består av 44 kapitel grupperade i sju avdelningar. Vissa avdelningar består enbart av ett par kapitel medan andra består av ett flertal, upp till 19 kapitel.
En sammanställning över vilka avdelningar som inrymmer ändringsförfattningar visar att det förekommer i samtliga avdelningar, med ett undantag. Nästan samtliga kapitel har någon ändringsförfattning, men antalet skiftar ganska mycket, vilket framgår i tabellen nedan:
| Avdelning | Kap. | Ändringsförfattning / Härrör från EU-rätt | Antal | |||||||
| I Inledande bestämmelser (1–3 | 1 | 2009:1020 | 1 | |||||||
| kap.) | ||||||||||
| II Myndigheters hantering av | ||||||||||
| allmänna | handlingar | (4–6 | ||||||||
| kap.) | ||||||||||
| III Allmänna bestämmelser om | 9 | 2011:1544, 2012:765, 2012:850 | ||||||||
| sekretess (7–14 kap.) | ||||||||||
| 10 | 2009:871, | 2009:1020, | 2010:85, | 2010:1768, | ||||||
| 2012:288, 2012:804 | ||||||||||
| 13 | 2010:1348 | 11 | ||||||||
| 14 | 2010:1348 | |||||||||
| IV Sekretess till skydd för det | 15 | 2012:630 | ||||||||
| allmänna | intresset | (15–20 | 16 | 2009:527 | ||||||
| kap.) | ||||||||||
| 17 | 2010:498, | 2010:553, | 2010:1361, | 2012:689, | ||||||
| 2012:846 | ||||||||||
| 18 | 2009:612, 2010:369, 2010:1343, 2012:147, 2010:288 | 16 | ||||||||
| 19 | 2011:1574, 2010:573, 2011:1036 | |||||||||
| 20 | 2012:770 | |||||||||
| V Sekretess till skydd för | 22 | 2010:88, 2010:1982 | ||||||||
| uppgift om enskilds personliga | ||||||||||
| 23 | 2009:676, 2010:866, 2011:191 | |||||||||
| eller ekonomiska förhållanden | ||||||||||
| 25 | 2010:214, 2010:679, 2010:866 | |||||||||
| (21–40 kap.) | ||||||||||
| 26 | 2010:208, 2010:679, 2011:1113, 2012:664, 2012:778 | |||||||||
| 27 | 2009:1293 | |||||||||
| 28 | 2009:550, 2010:208 | |||||||||
| 29 | 2009:612, 2011:553, 2011:727, 2012:288 | |||||||||
| 30 | 2009:1419, 2011:774, 2012:736 | |||||||||
| 31 | 2010:1890, 2011:1574, 2011:1036 | |||||||||
| 33 | 2011:743 | |||||||||
| 34 | 2011:606, 2012:450 | |||||||||
| 35 | 2010:369, 2012:147, 2010:372 | |||||||||
| 36 | 2011:606, 2011:743, 2011:864, 2012:324, 2012:450 | |||||||||
| 37 | 2010:208, 2010:383 | |||||||||
| 38 | 2009:612, 2012:288 | 42 | ||||||||
| 39 | 2010:85 | |||||||||
| VI Särskilda bestämmelser om | 42 | 2009:612, 2009:1020 | 2 | |||||||
| sekretess hos vissa organ (41– | ||||||||||
| 43 kap.) | ||||||||||
| VII | Tystnadsplikt som | följer | 44 | 2012:288 | 1 | |||||
| av | andra | författningar (44 | ||||||||
| kap.) | ||||||||||
| Fet, kursiv stil = härrör från EU-rätt | ||||||||||
22
ÖVERSYN AV OFFENTLIGHETS- OCH SEKRETESSLAGEN 2013/14:RFR17
Flest ändringar har genomförts i avdelning V, vilket delvis kan förväntas med tanke på att den består av 19 kapitel. I avdelning IV har 15 ändringar införts och i avdelning III 11 ändringar. I avdelning VI har 2 ändringar införts, i samma kapitel. Den inledande och den avslutande avdelningen består bägge av ett kapitel. I vardera avdelningen har 1 ändring genomförts. Avdelning II har inga ändringar sedan lagens tillkomst.
Om man ser på kapitelnivå är det 10 kap. Sekretessbrytande bestämmelser och bestämmelser om undantag från sekretess som har ändrats mest sedan lagens tillkomst med hela 6 ändringar. (Sekretessbrytande bestämmelser finns även i andra avdelningar, därför är det totala antalet sekretessbrytande bestämmelser fler.) Ett flertal kapitel har fått 5 ändringar: 26 kap. Sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser hälso- och sjukvård, m.m., 36 kap. Sekretess till skydd för enskild i vissa mål och ärenden hos domstol, vid medling i arbetstvister, i ärenden om rättshjälp, m.m., 17 kap. Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion, kontroll eller annan tillsyn samt 18 kap. Sekretess till skydd främst för intresset av att förebygga eller beivra brott.
Det kan noteras i sammanhanget att Lagrådet i två granskningar har föreslagit att bestämmelser skulle placeras i 15 kap. i stället för 17 kap. med tanke på lagens systematik (prop. 2012/13:7 Sekretess vid samarbete mellan europeiska energitillsynsmyndigheter och prop. 2012/13:4 Genomförande av det nya EU-direktivet om administrativt samarbete i fråga om beskattning, 2012:848), men inte vunnit gehör.
Två ändringar har skett i bilagan (ändringsförfattning 2009:707 och 2010:1540).
23
2013/14:RFR17
Ändringar till följd av EU-lagstiftning
Bakgrund
Sverige blev fullvärdig medlem i Europeiska unionen den 1 januari 1995. Medlemskapet hade föregåtts av en stegvis anpassning till EU-rätten i och med EES-avtalet. Direktiv införlivades i svensk lagstiftning redan före anslutningen. Direktiv 91/308/EEG genomfördes i Sverige genom lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt, för att nämna ett exempel. Regeringen lade i propositionen 1994/95:50 fram lagförslag som innebar införlivning av fyra EG-direktiv som ingick i ett tillägg till EES-avtalet (sekretesslagen ändringsförfattning 1994:2005).
Inför medlemskapet genomfördes även en omfattande genomgång av lagstiftningen i förhållande till EG-rätten, ibland under tidspress, vilket gjorde att det ibland krävdes tillägg och fortsatta anpassningar i nationell rätt. Ett sådant exempel framgår i prop. 1999/2000:126 En ny tullag.5
De ändringar som genomfördes före och inför själva anslutningen ingår inte i denna översyn. Den undersökta perioden gäller från och med EU- medlemskapets början till sekretesslagens upphävande den 30 juni 2009.
EU-rätten och nationell lagstiftning
Det är väl känt att EU:s rättsakter skiljer sig sinsemellan när det gäller deras förhållande till nationell rätt. Nedan görs en kort rekapitulation:
Förordningar är direkt tillämpliga. En medlemsstat behöver inte göra någonting mer för att den ska gälla. En medlemsstat får inte heller göra någonting som går emot det som står i förordningen. I händelse ett medlemslands nationella regler säger någonting annat än vad som sägs i en gällande förordning är det förordningen som gäller.6 I förslaget till SIS II – en andra generation av Schengens informationssystem anför regeringen att i den mån nationella bestämmelser reglerar samma förhållanden som en EU-förordning men står i strid med, eller kan tolkas annorlunda än bestämmelserna i förordningen, bör de upphävas eller ändras. En EU-förordning kan också ge upphov till kompletterande bestämmelser i nationell rätt. (prop. 2009/10:86 s. 22)
5”[…] nuvarande tullagen (1994:1550) trädde i kraft i samband med att Sverige blev medlem i EU. Lagen tillkom under stor tidspress och endast de ändringar som bedömdes vara nödvändiga inför medlemskapet gjordes. Eftersom det fanns behov av en översyn av bl.a. tullagen tillsatte regeringen under 1997 en utredning, Tullagsutredningen [ – – –]. Sedan Sverige blev medlem i EU finns de primära föreskrifterna på tullområdet i EG:s regelverk. Den svenska tullagstiftningen utgör ett komplement till EG-rätten. Det är därför viktigt att kopplingen mellan de EG-rättsliga reglerna och tullagen framgår tydligt. Därför innehåller den föreslagna nya tullagen tydligare hänvisningar till de EG-rättsliga reglerna.” (prop. 1999/2000:126)
6Ett exempel på direkt tillämplig rättsakt i denna översyn: ”Underhållsförordningen och 2007 års Haagprotokoll blir direkt tillämpliga i Sverige. Förordningen kräver dock vissa kompletterande bestämmelser. Regeringen föreslår därför en ny lag med kompletterande bestämmelser till förordningen. Den föreslår också vissa lagändringar.” (2010/11:CU24)
24
ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING 2013/14:RFR17
Direktiv lämnar åt medlemsländerna att avgöra hur det mål som anges i direktivet ska uppnås. Om landet redan har regler som föreskrivs i direktivet behöver det inte göra någonting utan kan hänvisa till de befintliga reglerna.
Ett beslut är till alla delar bindande. Eftersom beslut kan rikta sig specifikt till en eller flera fysiska och juridiska personer används det bl.a. för att tilllämpa gällande lagar.
Rättsakternas olika förhållande till nationell rätt återspeglas också i förarbetena. Ibland står lagstiftaren inför ett faktum och kan bara konstatera vad som gäller enligt ifrågavarande EU-rätt. Ett vanligt återkommande argument är följande: ”När det gäller samarbetet inom ramen för EU har Sverige också en skyldighet att följa bindande EU-rättsakter och internationella överenskommelser som ingåtts av EU.” (prop. 2011/12:157 s. 11) I flera fall refereras till rättsaktens tvingande natur:
Den begränsning av användningen av inhämtade upplysningar som följer av rådets direktiv […] får anses vara av tvingande natur och innebära ett förbud att använda upplysningarna på annat sätt än vad som anges i 19 och 20 § lagen (2011:000) om bistånd med indrivning av skatter. (prop. 2011/12:15 s. 53)
Den begränsning av användningen av inhämtade upplysningar som följer av handräckningsdirektivet får anses vara av tvingande natur. (prop. 2012/13:4 s. 53)
Den begränsning av rätten att använda uppgifter som följer av rambeslutet, och som föreslås i en ny bestämmelse i lagen om belastningsregister, är av tvingande natur. Det bör därför tas in en hänvisning till den nya bestämmelsen i 9 kap. 2 § offentlighets- och sekretesslagen. (prop. 2011/12:163 s. 50)
När det gäller sekretess för uppgifter i utländska databaser anförs att behovet av sekretessbestämmelsen har uppkommit med anledning av samarbetet inom EU – uppgiftsutbyte sker genom att man ger varandra direktåtkomst till databaser (se prop. 2011/12:157). Relativt ofta förekommer argumentet att det internationella samarbetet kräver sådana bestämmelser.
En grundläggande utgångspunkt för allt internationellt samarbete är att de bindande överenskommelser som ingås också följs. En förutsättning för Sveriges internationella samarbete är således att andra stater och mellanfolkliga organisationer har förtroende för att vi t.ex. hanterar information i enlighet med ingångna avtal. Det är därför väsentligt att vårt regelverk säkerställer att behandling av uppgifter i databaser hos andra stater och mellanfolkliga organisationer inte sker i strid med våra internationella överenskommelser. När det gäller samarbetet inom ramen för EU har Sverige också en skyldighet att följa bindande EU-rättsakter och internationella överenskommelser som ingåtts av EU. (prop. 2011/12:157 s. 11)
Det anförs också att om uppgifter från andra medlemsstater som omfattas av sekretess kan bli offentliga i Sverige finns risken att dessa stater blir ovilliga att lämna uppgifter till Sverige, vilket i förlängningen skadar antingen informationsutbytet, brottsbekämpningen, fartygssäkerheten, civil luftfart eller något annat mål (t.ex. prop. 2006/07:110 s. 86, 2010/11:116 s. 116, 2010/11:231 s. 33, 2011/12:45 s. 107).
25
2013/14:RFR17 ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING
I förarbetena till den bestämmelsen behandlades det faktum att medlemsstaterna enligt de i det sammanhanget aktuella EG-direktiven och EG- förordningarna dels har en skyldighet att lämna uppgifter till varandra, dels har en skyldighet att vidta nödvändiga åtgärder enligt sin nationella lagstiftning för att säkerställa lämplig sekretess för den information som de mottar. I propositionen konstaterades att det förekom att andra medlemsstater inte lät Sverige ta del av uppgifter därför att Sverige inte kunde garantera ett tillräckligt sekretesskydd. Det anfördes att en bedömning från svensk sida att ”lämplig sekretess” var ”ingen sekretess” skulle kunna medföra att Sverige inte ansågs ha uppfyllt sina skyldigheter enligt direktiven och förordningarna. Andra medlemsstater skulle kunna hävda att de i ett sådant läge inte heller har någon skyldighet att lämna uppgifter till Sverige. En annan följd skulle kunna bli att medlemsstaterna visserligen lämnar uppgifter till Sverige, men i mindre omfattning än de annars skulle ha gjort, och att informationsutbytet därmed riskerar att bli mindre omfattande och av sämre kvalitet än vad som annars skulle vara fallet. Om så skulle ske skulle effektiviteten minska inte bara i Sveriges utan också i andra medlemsstaters flygsäkerhetsarbete och då skulle syftet med direktiven och förordningarna, dvs. att förbättra flygsäkerheten, motverkas. (prop. 2009/10:231 s. 33)
I proposition 2012/13:4 anförs – förutom att det finns en skyldighet enligt direktivet att kunna skydda upplysningar som lämnats av andra medlemsstater
– att avsaknaden av sekretessreglering skulle kunna få negativa effekter för svenska myndigheters tillsyns- och kontrollarbete (prop. 2012/13:4 s. 64).
Ett annat argument för att en ny sekretessbestämmelse måste införas är att det är nödvändigt för att säkerställa att svenska myndigheter inte ska behöva göra sökningar i databaser hos andra stater eller mellanfolkliga organisationer som skulle kunna anses vara i strid med unionsrätten eller våra folkrättsliga principer. (prop. 2011/12:157 s. 11)
EU-rätten – förändring över tiden
Sedan tiden för Sveriges anslutning till EU har det skett vissa större förändringar inom unionens beslutsprocess och normgivningsmakt. Genom Amsterdamfördraget tillfördes samarbetet i EU:s tredje pelare (polissamarbete och straffrättsligt samarbete) de nya beslutsformerna rambeslut och beslut. Rambesluten är enligt unionsfördraget bindande för medlemsstaterna när det gäller det resultat som ska uppnås men överlåter åt medlemsstaterna själva att bestämma form och tillvägagångssätt för att uppnå det föreskrivna resultatet. ”Till skillnad från de folkrättsligt bindande konventioner som fanns i tredje pelaren även före Amsterdamfördraget blir rambeslut och beslut bindande för medlemsstaterna så snart de har antagits av regeringarnas företrädare i ministerrådet.” (bet. 2002/03:KU10) I Amsterdamfördraget infördes också principen om handlingsoffentlighet i fördragen.
Samarbetet inom EU utvidgades ytterligare genom Lissabonfördraget. ”En stor mängd beslut som tidigare var förbehållna riksdagen är genom anslutningen till EU samt Lissabonfördraget och tidigare fördragsändringar helt eller delvis förbehållna EU.” (2008/09:KU3y) De rättsliga och inrikes frågorna hade fram till Lissabonfördraget reglerats på olika sätt i fördragen. Vissa
26
| ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING | 2013/14:RFR17 |
| delar utgjorde kärnan i det mellanstatliga samarbetet inom tredje pelaren | |
| (straffrättsligt samarbete och polissamarbete), medan andra delar reglerades | |
| inom första pelaren (yttre gränskontroll, asyl- och invandringspolitik samt | |
| samarbete i vissa civilrättsliga frågor). Lissabonfördraget innebär att det | |
| skapas en enhetlig ram för de rättsliga och inrikes frågorna genom att det | |
| ordinarie lagstiftningsförfarandet, med vissa undantag, blir tillämpligt på hela | |
| området. För de polisiära och straffrättsliga frågorna förutsätter Lissabonför- | |
| draget överföring av beslutanderätt till EU (se bet 2008/09:KU3y). | |
| Stor komplexitet | |
| De lagförslag som härrör från EU:s rättsakter är ofta komplexa; i flera fall | |
| handlar det om inte bara ett direktiv utan om flera. Ett sådant exempel är | |
| lagen om elektronisk kommunikation som innebar genomförande av ett ram- | |
| direktiv och fyra s.k. särdirektiv. Lagrådet yttrade inledningsvis i detta ären- | |
| de: | |
| Lagförslaget har utarbetats mot bakgrund framför allt av kravet på att i | |
| svensk rätt införliva innehållet i ett nytt EG-rättsligt regelverk på området | |
| elektroniska kommunikationer. Uppgiften har varit omfattande och kom- | |
| plex med hänsyn till EG-rättsakternas utformning och innebörd. Lagstift- | |
| ningsarbetet har också fått bedrivas under tidspress såväl i utrednings- | |
| och remissfasen som därefter på departementsplanet. Även tidsutrymmet | |
| för ärendets behandling hos Lagrådet har varit mer begränsat än som | |
| hade varit önskvärt. För Lagrådet har det inte varit möjligt att som under- | |
| lag för sin granskning göra en fullständig genomgång av den mångfald | |
| bestämmelser som det nya EG-regelverket inrymmer i fem till stor del | |
| teknikpräglade harmoniseringsdirektiv och i ett s.k. radiospektrumbeslut. | |
| Lagrådsgranskningen har således inriktats på att, med utgångspunkt i en | |
| delvis översiktlig bedömning av hur anpassningen av svensk rätt genom- | |
| förs enligt lagförslaget, bidra med vissa synpunkter på förslagets utform- | |
| ning. (prop. 2002/03:110 bilaga 11) | |
| Till detta komplexa regelverk tillkommer sedan den nationella regleringen | |
| som fanns före den aktuella EU-rätten och som behöver anpassas eller som | |
| inte längre äger företräde. Ett exempel på detta är dataskyddsdirektivet som | |
| infördes i svensk lag genom PUL som i sin tur resulterade i flera nya lagar, | |
| vilket nämns ovan (se s. 8). |
Ändringsförfattningar i SekrL som har sin grund i EU- lagstiftning
Sett över hela perioden är det ett mycket litet antal EU-rättsakter som har lett till ändringsförfattningar utan materiell innebörd i SekrL. Antalet EU- rättsakter som har inneburit sakliga ändringar i SekrL är däremot desto fler. Sedan 1995 fram till dess att SekrL upphävdes infördes 45 ändringsförfattningar med materiell innebörd (se bilaga, tabell 3).
27
2013/14:RFR17 ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING
Majoriteten av förslagen som lett till ändringsförfattningar baseras på genomförande av direktiv, hela 27 stycken. I sju fall är det en förordning som ligger till grund för ändringar i SekrL och i fem fall konventioner.7
Form av sekretess
Nya sekretessbestämmelser eller ändring i sekretessbestämmelser genom tillägg eller strykning innebär olika saker i de specifika förslagen. På samma sätt som i redovisningen av ändringar i OSL redovisas sekretessregleringen i en tabell enligt nedan:
| Svag sekretess | Starkare | Absolut | Brytande eller undantag | |||
| sekretess | sekretess | |||||
| Rakt | Rakt | Omvänt | Utan | Sekretess‐ | Undantag | |
| kvalificerat | skaderek‐ | skaderekvisit | skaderek‐ | brytande | från | |
| skaderek‐ | visit | visit | bestämmelse | absolut | ||
| visit | sekretess | |||||
| 1995:789 | ||||||
| 1995:1593 | ||||||
| 1997:434 | ||||||
| 1997:459 | ||||||
| 1997:1059 | ||||||
| 1998:205 | ||||||
| 1998:624 | 1998:624 | 1998:624 | ||||
| 1998:1688 | ||||||
| 1999:93 | 1999:93 | |||||
| 2000:89 | 2000:89 | |||||
| 2000:373 | 2000:373 | |||||
| 2000:443 | ||||||
| 2000:834 | ||||||
| 2000:1285 | ||||||
| 2001:86 | 2001:86 | 2001:86 | ||||
| 2001:101 | ||||||
| 2002:111 | ||||||
| 2002:296 | ||||||
| 2002:456 | ||||||
| 2002:591 | 2002:591 | |||||
| 2002:593 | 2002:593 | |||||
| 2002:1123 | ||||||
| 2003:158 | ||||||
| 2003:317 | 2003:317 | |||||
| 2004:80 | ||||||
7 Förslagen härrör från tiden för det mellanstatliga samarbetet inom tredje pelaren; före Lissabonfördraget.
28
| ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING | 2013/14:RFR17 | ||||||
| 2004:454 | |||||||
| 2004:1203 | |||||||
| 2005:183 | 2005:183 | ||||||
| 2005:483 | |||||||
| 2005:657 | |||||||
| 2005:788 | |||||||
| 2006:267 | |||||||
| 2006:341 | |||||||
| 2006:445 | 2006:445 | ||||||
| 2006:452 | |||||||
| 2006:1214 | |||||||
| 2007:494 | |||||||
| 2007:531 | |||||||
| 2007:1127 | |||||||
| 2008:1058 | |||||||
| 3 | 19 | 7 | 8 | 12 | 3 | ||
När form av sekretess redovisas åsyftas både fallet med att en ny bestämmelse introduceras i lagen – oavsett om det är lagtekniskt i form av ett tillägg av ett nytt stycke i en paragraf eller en ny paragraf – och att en existerande bestämmelse modifieras på något vis.
Det förekommer två fall där den information som ges i propositionen lämnar en rådvill när det gäller vilket rekvisit som avses (2000:576 samt 2003:1161, i det senare fallet refereras till förarbetet till 2000:576, se bilaga, tabell 3). Dessa två bestämmelser är inte medräknade i ovanstående tabell.
Absolut sekretess
Sammanlagt åtta bestämmelser rör absolut sekretess, nämligen
–uppgift som rör utlänning, i verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap för uppgift om enskilds personliga förhållanden (1997:434)
–verksamhet som avser förande eller uttag ur register som förs enligt lagen om register i Tullverkets brottsbekämpande verksamhet (1997:1059)
–för uppgift som har tillförts register enligt lagen (1998:000) om belastningsregister (1998:624)
–uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för Konkurrensverkets verksamhet (2000:89)
–hos Finansinspektionen, i den mån regeringen föreskriver det, om inspektionen från utländsk myndighet eller utländskt organ erhållit uppgifter enligt annat avtal (2000:443)
–uppgift till domstol från ett sådant organ som avses i lagen (2005:000) om miljöinformation (2005:183)
29
2013/14:RFR17 ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING
–uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning som kan användas i syfte att åstadkomma kärnsprängning eller spridning av kärnvapen (2006:341)
–i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register som förs enligt lagen (2006:000) om passagerarregister för uppgift om enskilds namn, födelsedatum och nummer på resehandling (2006:445).
Undantag från sekretessgenombrott och upphävande av sekretess
Flera av undantagen från statistiksekretessen – som tillät att uppgift ur företagsregister, uppgift om avliden, uppgift som avser personal- och lönestatistik lämnades ut – upphävdes i syfte att anpassa SekrL till motsvarande bestämmelser inom EU (2001:101).
Det förekommer fall där sekretessreglering går mot ökad öppenhet. Absolut sekretess avskaffades för alla polisregister utom belastningsregistret (1998:624).
Den absoluta anbudssekretessen ändras och upphör redan när beslutet att tilldela en anbudsgivare ett kontrakt fattats (2002:593).
Övriga bestämmelser
Bestämmelser som begränsar möjligheten att utnyttja vissa uppgifter eller lämna ut uppgifter förekommer i fyra ändringsförfattningar. Det rör fallen med uppgifter som svenska myndigheter fått från myndighet i en annan stat och som gäller polissamarbete inom Schengen (2000:373), internationell rättslig hjälp i brottmål (2000:576), internationellt tullsamarbete (2000:1086) samt gemensamma utredningsgrupper för brottsutredningar (2003:1175).
Restriktion i tillämpning av sekretessbrytande bestämmelser förekommer i ett fall:
–de sekretessbrytande bestämmelserna i 14 kap. 1–3 §§ får inte tillämpas i strid med avtal som ingåtts med utländsk myndighet eller utländskt organ (2000:443).
Bestämmelser om överföring av sekretess i 9 kap. OSL till regeringen har tagits bort – ärenden som avses i denna paragraf enligt personuppgiftslagen ska inte i något fall överklagas till regeringen (1998:205).
Meddelandefriheten
Sammanlagt åtta ändringsförfattningar gäller sekretessbestämmelser som innebär inskränkning i rätten att meddela och offentliggöra uppgifter:
2000:89 – uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden för den som trätt i affärsförbindelse med den som är föremål för Konkurrensverkets tillsynsverksamhet
2000:576 – uppgift om kvarhållande av försändelse till befordringsföretag, hemlig teleavlyssning, kameraövervakning och teleövervakning på grund av beslut av domare eller åklagare
30
ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING 2013/14:RFR17
2000:834 – uppgift som gör det möjligt att kontrollera om data i elektronisk form har förvanskats
2003:392 – uppgift om innehållet i ett elektroniskt meddelande
2004:80 – uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- och bevakningsåtgärd med avseende på den civila sjöfarten
2006:267 – uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- och bevakningsåtgärd med avseende på transporter på land av farligt gods
2006:445– passageraruppgifter (enskilds namn och födelsedatum samt nummer på resehandling)
2006:1214 – uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- och bevakningsåtgärd med avseende på hamnskydd.
(Se bilaga, tabell 3)
Lagrådets hörande
I 25 av de 45 lagrådsremisserna har Lagrådet lämnat förslagen utan invändningar. De allra flesta av dessa lagförslag härrör från direktiv, nämligen 17 stycken. Lagrådet har lämnat tre förslag utan invändningar som härrör från konventioner (Dublinkonventionen, Schengenkonventionen, tullsamarbetskonventionen).
Lagrådet har haft betydligt fler synpunkter på ändringsförslagen i SekrL än i OSL. I 20 ärenden av 45 har Lagrådet haft synpunkter på ändringsförslagen i SekrL, till skillnad från 15 av 36 i OSL.
I 2 ärenden har Lagrådet haft principiella invändningar av mer grundläggande karaktär, nämligen mot beredningsprocessen av rambeslut (2003:158 och 2003:1161).
Lagrådet framför olika typer av synpunkter på förslag till ändring i SekrL. Det kan gälla förslagets förhållande till offentlighetsprincipen och normgivningsmakten (1998:205), att en ny meddelarfrihetsbrytande tystnadsplikt har införts utan att motiv angetts (2004:80), synpunkter på sekretesstid, skaderekvisitets styrka (2002:592) eller sekretesskyddets omfattning (2006:445).
Det förekommer att Lagrådet har synpunkter på förslagets överensstämmelse med EG-rätten. I ett fall uttrycker Lagrådet tveksamhet om bestämmelsen är korrekt från EG-rättens synpunkt (1998:1688). I ett annat fall pekar Lagrådet på en konflikt mellan sekretessreglering och EG-rättsliga regleringen på upphandlingsområdet (2002:593). I ytterligare ett fall ifrågasätter Lagrådet om det ena av två kvarvarande undantag från statistiksekretessen är förenligt med förordningen om gemenskapsstatistik (2001:101).
I vissa fall godkänner Lagrådet lagförslaget men påtalar behovet av författningsreglering på ett visst område (2005:657) eller gör ett påpekande (2000:443). Ett flertal synpunkter rör mer lagtekniska aspekter (se bilaga, tabell 3).
31
2013/14:RFR17 ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING
Beredande utskott
Tolv av riksdagens utskott behandlade de 45 propositioner som innehöll förslag om ändring i SekrL med materiell innebörd under den angivna perioden.
| AU | ||||||||||||||||
| NU | ||||||||||||||||
| MJU | ||||||||||||||||
| TU | ||||||||||||||||
| SoU | ||||||||||||||||
| SfU | ||||||||||||||||
| FöU | ||||||||||||||||
| LU | ||||||||||||||||
| JuU | ||||||||||||||||
| SkU | ||||||||||||||||
| FiU | ||||||||||||||||
| 0 | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 | KU | ||||||
Justitieutskottet behandlade flest ärenden, följt av skatteutskottet, finansutskottet och näringsutskottet. Trafikutskottet, socialutskottet, socialförsäkringsutskottet och kulturutskottet behandlade enbart ett par ärenden.
I följande fem ärenden har KU getts tillfälle att avge ett yttrande:
Polisens register – KU delar regeringens bedömning att det är motiverat att skilja mellan olika register när det ska avgöras hur sträng sekretess som bör gälla. Utskottet tillstyrker regeringens förslag att den absoluta sekretessen avskaffas för alla polisregister utom belastningsregistret och att sekretess ska gälla med omvänt skaderekvisit. (bet. 1997/98:JuU20)
Polissamarbete m.m. med anledning av Sveriges anslutning till Schengen
– KU gör ingen annan bedömning än regeringen. (bet. 1999/2000:JuU17)
En ny statistiklagstiftning – KU begränsar sitt yttrande till frågan om anpassningen av de föreslagna föreskrifterna till dataskyddsdirektivet och personuppgiftslagen. Utskottet efterlyser en revidering av dataskyddsdirektivet och en vidare översyn av personuppgiftslagen. (2000/01:FiU15)
Sekretess inom den civila sjöfarten – KU delar bedömningen att sekretess bör gälla för de uppgifter som avses i propositionen samt godtar regeringens bedömning att meddelarfrihet inte kan råda för de uppgifter som avses i lagrummet. (bet. 2003/04:TU7)
Århuskonventionen – KU tillstyrker förslaget om godkännande av Sveriges tillträde till konventionen med reservation för att Sverige inte genomför konventionens krav i artikel 9.1 såvitt avser tillgång till rättslig prövning av regeringens och statsråds beslut i fråga om utlämnande av allmän handling. (bet. 2004/05:MJU11).
32
ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING 2013/14:RFR17
Ändringsförfattningar i OSL som har sin grund i EU- lagstiftning
Av de 53 ändringsförfattningarna med materiell innebörd i OSL har sammantaget 20 författningar EU-lagstiftning som grund (se bilaga, tabell 4). Av dessa 20 ändringsförfattningar ligger i 12 fall ett eller flera direktiv till grund för ändring och i fem fall förordningar. Enbart i två fall ligger ett beslut till grund för ändringsförfattningen och i ett fall en konvention.
När det gäller analys av vad ändringarna består i (form av sekretess, om de berör meddelarfriheten, m.m.) har detta redovisats i analysen av de 53 ändringarna i OSL (se s. 9ff).
Lagrådets synpunkter
Om man ser till Lagrådets granskning av lagrådsremisser med ändringar i OSL som har EU-lagstiftning som grund framgår att Lagrådet har lämnat förslagen utan invändningar i 16 fall. I de fyra fall då Lagrådet haft synpunkter på dessa lagförslag har det i två fall gällt direktiv (2012:689 och 2012:846) och i två fall gällt förordningar (2009:707 och 2010:383), varav det ena också baseras på ett beslut av rådet (i det fallet rörde sig Lagrådets synpunkt om formuleringar).
Om man ser till samtliga 51 lagrådsremisser med förslag på ändring i OSL utgör de lagförslag som har sin grund i EU-rättsakter en mycket liten del av de förslag som föranlett synpunkter från Lagrådet (4 av 15).
| Utan erinran |
| Synpunkter |
| Synpunkter EU-rättsakt |
Lagrådet har haft fler synpunkter på förslag som inte har haft EU-lagstiftning som grund.
Avdelningar och kapitel i OSL
När det gäller ändringar som har sin grund i EU:s rättsakter är det 17 kap. och 36 kap. i OSL som har ändrats i flest fall, även om differenserna är små.
33
2013/14:RFR17 ÄNDRINGAR TILL FÖLJD AV EU-LAGSTIFTNING
Utskottens beredning
När det gäller vilka utskott som behandlat ärenden som innefattar ändringar i OSL som har sin grund i EU:s rättsakter är spridningen mindre. Det är enbart sju utskott som har ansvarat för behandlingen av dessa ärenden. Justitieutskottet och finansutskottet har behandlat flest av dessa; fyra ärenden vardera, följt av trafikutskottet, civilutskottet och skatteutskottet. KU har ansvarat för två av dessa ärenden. Näringsutskottet behandlade ett lagärende.
KU
FiU
SkU
JuU
CU
TU
NU
KU har getts tillfälle att lämna ett yttrande i två av dessa ärenden (bet. 2008/09:NU22 och 2012/13:SkU8).
34
2013/14:RFR17
Tilläggsuppdrag
Utskottet efterfrågade i ett tilläggsuppdrag en kartläggning av propositioner där regeringen inte föreslår en ändring i sekretesslagstiftningen eftersom regeringen bedömer att en redan befintlig sekretessbestämmelse kan anses omfatta även ytterligare uppgifter.
Avgränsningarna i tilläggsuppdraget är desamma som i huvuduppdraget (se s. 4), med den skillnaden att det är propositioner med regeringens överväganden som är i fokus. Det innebär att följande undersöks:
Lagförslag som lagts från medlemskapets början till dess att sekretesslagen upphävdes, dvs. från riksmötet 1995/96 – med tanke på en viss eftersläpning i lagstiftningskedjan – till riksmötet 2008/09.
Lagförslag som berör bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen från lagens tillkomst under riksmötet 2008/09 fram t.o.m. inledningen av riksmötet 2012/13.
På samma sätt som i huvuduppdraget definieras ett lagförslag ha sin grund i EU-rätt om den föreslagna lagen genomför direktiv eller om den har tillkommit med anledning av en förordning eller ett beslut. Lagförslag till följd av att Sverige ansluter sig till FN-konventioner och tilläggsprotokoll tas med i de fall där Europeiska gemenskaperna har skrivit under konventionen.
Tillvägagångssätt
Att leta efter det som inte har lett till någon ändring ger en helt annan problembild än att kartlägga beslutade förändringar. Det man letar efter har inte satt sina spår i SFS-register. Det handlar i stället om att i stora textmängder lokalisera resonemang och redogörelser där slutsatsen blir att en bestämmelse redan uppfyller kraven och inga ändringar eller tillägg behövs.
I ett första steg genomfördes tre olika sökningar i rättsdatabasen lagrummet.se/Alla våra rättskällor/Propositioner och skrivelser. Sökningar gjordes på ”sekretess” oavsett böjning eller sammansättning – för att fånga in ”sekretessen”, ”sekretessregler”, ”sekretessbestämmelser”, ”sekretesslagen”, ”offentlighets- och sekretesslagen”, m.fl. varianter – i kombination med andra termer för varje riksmöte under den angivna tidsperioden.
Steg två bestod av en systematisk genomgång av resultatet av sökningarna, dvs. listor med uppgift om propositionens nummer och rubrik. Dessa listor var utgångspunkten för att i rättsdatabasen plocka fram alla dokument som inte gick att utesluta redan från propositionens rubrik (vilket inte var så många eftersom nästan vad som helst kan ha en aspekt som rör sekretess). Respektive proposition genomsöktes med hjälp av ”finn-funktionen” för att inne i texten verifiera förekomst av ”sekretess” och bedöma dess kontext. Utifrån en snabb genomläsning gjordes bedömningen om propositionen var
35
2013/14:RFR17 TILLÄGGSUPPDRAG
relevant eller inte. En färdig genomgång av texten resulterade antingen i att en proposition ströks från listan eller att relevanta textavsnitt skrevs ut.
Steg tre bestod av analys av relevanta textavsnitt, vilket ofta krävde att ytterligare underlag inhämtades, för att det skulle gå att komma fram till en bedömning om propositionen var ett fall där regeringen bedömt att det inte behöver införas någon ytterligare bestämmelse i SekrL eller OSL.
Kriterier
Bedömningen att lagförslaget ryms inom existerande regelverk kan givetvis formuleras på olika sätt. Vissa formuleringar är vanliga, t.ex. framhålls det att svensk rätt redan uppfyller redan direktivets krav, att det saknas behov av att i OSL införa ytterligare sekretessbestämmelser, att ny lag eller tillägg i existerande lag inte har sådana effekter att det kräver ny bestämmelse eller ändring av bestämmelse i SekrL eller OSL. En svårighet är att bedöma om det i det specifika fallet verkligen handlar om ytterligare uppgifter. Det förekommer fall där utredningen och regeringen kommer fram till något som framstår som ett relativt enkelt konstaterande av att gällande sekretessbestämmelser är tillräckliga. Ibland har dock utredningen eller någon remissinstans avvikande uppfattning. Lagärenden som bygger på tidigare lagstiftning – vilket en stor av dem gör – kan medföra viss svårighet att överblicka om det i det specifika ärendet inryms något nytt eller inte (t.ex. konkurrenslagstiftning eller samarbete i kampen mot internationell brottslighet). I denna genomgång har kriteriet varit att hellre ta med än att utesluta.
Samtliga stabiliserings- och associeringsavtal, avtal mellan Europeiska gemenskaperna och dess medlemsstater å ena sidan och ett visst land å andra sidan, partnerskaps- och samarbetsavtal, Europa–Medelhavsavtal har uteslutits. I propositionerna i fråga finns redogörelser över avtalets bestämmelser om sekretess, utlämnande av information m.m. och vilka bestämmelser i SekrL respektive OSL som är tillämpliga. De avslutas nästan genomgående med en likartad formulering (se t.ex. prop. 2008/09:81). Även informationsutbytesavtal, partiella skatteavtal och ändringar i dubbelbeskattningsavtal har av samma skäl uteslutits. Avtalen innehåller sekretessbestämmelser och redogörelsen avslutas ofta med en bedömning av följande slag: ”Regeringen bedömer att all den information som kommer att hanteras inom ramen för detta avtal omfattas av regleringen i 27 kap. 5 § offentlighets- och sekretesslagen. Detta innebär att avtalets krav på sekretess är förenliga med den svenska offentlighets- och sekretesslagstiftningen och att Sverige kan leva upp till sina avtalsrättsliga åtaganden i detta avseende.” (t.ex. 2008/09:222 s. 50)
Svårbedömda fall
Sekretesslagstiftningen är delvis svårbedömd därför att den utgör ett nätverk av korrelerande lagar, angränsande lagar och överordnade lagar. I lagar kan anges att rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av ett visst kapitel i OSL, t.ex. 10 kap. 3 § (se t.ex. prop. 2009/10:31 s. 195).
36
TILLÄGGSUPPDRAG 2013/14:RFR17
Lagar kan vara underkastade vissa inskränkningar och det kan refereras till ”huvudregeln i x kap. x § OSL” (se t.ex. 2009/10:31 s. 128). Något kan regleras i sekretesslagen eller OSL – t.ex. tystnadsplikt – men det kan också regleras i en annan lag.
En sekretessbelagd uppgift får röjas om den lämnas ut i enlighet med en särskild föreskrift i lag eller förordning mot enskilda och andra myndigheter, utländska myndigheter och mellanfolkliga organisationer (8 kap. 1 och 3 §§ OSL) – och sådana föreskrifter finns i ett flertal lagar (t.ex. i polisdatalagen och lagen om belastningsregister). Regeringen kan göra följande bedömning: ”Med hänsyn till att dessa bestämmelser är sekretessbrytande gör regeringen bedömningen att det inte krävs någon särskild reglering för det fall uppgiftsutbytet skulle avse uppgifter som omfattas av sekretess.” (prop. 2009/10:177)
I regeringens bedömning kan refereras till ett flertal lagar: ”Regeringen anser att kommunikationsskyldigheten i förvaltningslagen och förvaltningsprocesslagen tillsammans med den praxis som utbildats vid tillämpningen av bestämmelsen i 14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100) (10 kap. 3 § OSL) säkerställer en rättstillämpning som uppfyller direktivets krav på samarbete med sökanden.” (prop. 2009/10:31 s. 129)
Då och då avvisar regeringen ett förslag om ändring av sekretessbestämmelser därför att frågan inte har beretts inom ramen för ärendet. Det kan även förekomma att regeringen anför att frågan kan komma att omprövas eller behandlas i annat sammanhang. Allt detta redovisas i de tabeller som bifogas i bilaga.
EU-lagstiftning
Det kan finnas flera orsaker till att regeringen bedömer att SekrL och OSL inte behöver ändras med anledning av EU-lagstiftning. Ett skäl kan vara bedömningen att svensk lagstiftning täcker det behov av författningsändringar som t.ex. ett direktiv föreskriver; att den svenska lagstiftningen ger exempelvis det skydd som efterfrågas för information, data osv. eller den möjlighet som önskas att använda information, skicka vidare information, osv. En annan orsak kan vara att regeringen, om direktivet är ett s.k. minimidirektiv, väljer att inte implementera det fullt ut och på så sätt väljer att inte införa t.ex. ett krav på tystnadsplikt.
Det bör noteras att EU-rättsakterna inte är helt lätta att överblicka. Även Lagrådet framför synpunkter i vissa fall:
Det remitterade förslaget till lag om arbetstagarinflytande i europabolag utgör en svensk transformering av direktivet. Den omfattar en rad detaljregleringar som i många fall måste ses som rena överföringar av direktivets inte helt lättillgängliga artiklar och punkter och som kan sägas illustrera de svårigheter som ofta är förenade med en sådan överföring av gemenskapsbestämmelser till svensk rätt. I viss mån kan dessa svårigheter bero på att den svenska versionen av direktivet inte framstår som helt klar och otvetydig. Det är i vissa fall tveksamt i vad mån lagförslaget har samma innebörd som den grundläggande europatexten. (prop. 2003/04:122 bil. 7)
37
2013/14:RFR17 TILLÄGGSUPPDRAG
De remitterade lagförslagen har i huvudsak sin grund i det s.k. konglomeratdirektivet (2002/87/EG). Direktivet är i flera avseenden svårtillgängligt med flera bestämmelser som är otydliga till sin innebörd, vilket gör det svårt att fullt ut överblicka alla de konsekvenser som ett genomförande av direktivet kan komma att medföra. Detta innebär också att de lagtekniska lösningar som valts, särskilt när det gäller att i direktivkonform anda transformera delar av direktivet mer eller mindre direkt till svensk lagtext, kan framstå som mindre tillfredsställande. (prop. 2005/06:45 Lagrådets yttrande)
Det är ganska vanligt att ett eller flera direktiv revideras. I vissa fall handlar det om stora ändringar och sammanslagningar av direktiv, men i andra fall kan det vara fråga om tillägg som innebär små förskjutningar. Ett ändringsdirektiv innebär t.ex. att informationsutbyte inte längre är frivilligt (konglomeratdirektivet, se prop. 2005/06:45).
En annan svårighet med EU-rättsakter är att det parallellt kan pågå anpassningar och ändringar i andra svenska lagar och att reglerna på området för olika myndigheter ses över. Om ytterligare uppgifter omfattas i existerande regelverk verkar inte alltid vara möjligt att fastställa.
Genomgång av lagförslag 1995/96–2008/09
I de propositioner som lades fram från det att Sverige blev medlem i Europeiska unionen till dess att sekretesslagen upphävdes har 61 lagärenden identifierats som har sin grund i EU-rätt, och regeringen har bedömt att det inte krävs några ändringar i SekrL (se bilaga, tabell 5).
Lagärendena fördelar sig enligt följande:
32 propositioner lägger fram förslag som genomför ett eller flera direktiv.
13 propositioner innehåller lagförslag som baseras på att en eller flera förordningar äger giltighet och kräver anpassningar i svensk lag (t.ex. att en lag upphävs).
8 propositioner har sin grund i beslut (rambeslut eller utkast till rambeslut).
7 propositioner lägger fram lagförslag som innebär att Sverige tillträder en konvention eller ett tilläggsprotokoll (om det är en FN-konvention förutsätter det att Europeiska gemenskaperna har undertecknat den).
I två fall handlar det om bilaterala avtal. I det ena fallet handlar det om ett komplement till ett EU-avtal med Förenta staterna. I det andra fallet är det fråga om ett avtal med nordiska länder; ett komplement till EU:s konkurrenslagstiftning.
Genomgång av lagförslag 2008/09–2012/13
I propositioner som lagts fram sedan OSL trädde i kraft den 20 maj 2009 fram till den 1 januari 2013 har identifierats 52 lagärenden där regeringen har
38
TILLÄGGSUPPDRAG 2013/14:RFR17
bedömt att det inte krävts några ändringar i OSL (se bilaga, tabell 6). Av dessa 52 lagförslag har 25 stycken sin grund i EU-rättsakter. Lagärendena fördelar sig enligt följande:
20 propositioner innehåller lagförslag i syfte att genomföra ett eller flera direktiv.
6 propositioner innehåller förslag om lagändringar som föranleds av att en förordning trätt i kraft.
2 propositioner har sin grund i lagförslag på grund av rådsbeslut.
Referens till tidigare bedömningar
Det är ett genomgående drag att regeringen då och då grundar sin bedömning på bedömningar i tidigare lagärenden. Under arbetets gång har dessa hänvisningar förts in i en tabell (se bilaga, tabell 7). Det är inte helt ovanligt att hänvisningar även sker till äldre direktiv eller förordningar inom EU-rätten, särskilt när de revideras; sådana hänvisningar ingår dock inte i tabellen.
Såvitt har kunnat noteras i denna genomgång refereras i 43 propositioner till bedömningar eller tolkningar i något tidigare lagärende när regeringen redogör för skäl till förslag. I vissa fall är det flera lagärenden som åberopas.
Vanligaste hänvisningen till tidigare bedömning är förarbetena till sekretesslagen (prop. 1979/80:2 Del A). På vissa specialområden finns propositioner som är viktiga referenspunkter (t.ex. 1994/95:50 Nya kapitaltäckningsregler, 1994/95:184 Genomförande av EG:s tredje skaderespektive livförsäkringsdirektiv, 1999/2000:94 Moderniserade kapitaltäckningsregler).
Man kan reflektera över vissa av dessa hänvisningar, särskilt de som gäller EU-rätten. Att hänvisa till en tidigare bedömning i ett lagärende fem, tio eller femton år tillbaka i tiden förutsätter att allt annat är lika.
39
2013/14:RFR17 BILAGA
Bilaga
I denna bilaga återfinns samtliga tabeller som det refereras till i rapporten. I bilagan är de uppdelade under rubrikerna Huvuduppdrag och Tilläggsuppdrag.
Huvuduppdrag
I tabell 1–4 redogörs för grunddata om ändringsförfattningarna utifrån huvuduppdraget. Tabellerna är strukturerade enligt följande:
Utgångspunkten i samtliga tabeller är ändringsförfattningens SFS- nummer. Det anges i första kolumnen.
I kolumn två redovisas propositionens rubrik och nummer. För att spara utrymme anges inte dokumentbeteckningen ”prop.” utan enbart riksmöte och nummer. EU-rättsakter anges i fet, kursiv stil.
I kolumn tre anges vad ändringen består i, vilket oftast sker genom att texten i lagförslaget återges. Information ges om det är en ny paragraf, en ändring i en bestämmelse eller ett tillägg. I fallet med ändring eller tillägg kursiveras de ord som förändrats för att tydliggöra ändringen respektive tillägget. Skaderekvisit och eventuell påverkan på rätten att meddela och offentliggöra uppgifter redovisas också i denna kolumn. Sekretesstid anges endast i undantagsfall.
I tabellens fjärde kolumn redovisas lagens avdelning och kapitel (enbart kapitel när det gäller SekrL). Det förekommer relativt ofta att en ändringsförfattning består av flera ändringar i olika kapitel. Om en ändring i ett kapitel enbart är av redaktionell art markeras det med ett [R] efter kapitel (detta är relevant enbart i tabell 2, 3 och 4).
I tabellens näst sista kolumn i tabell 2, 3 och 4 förekommer information som hämtats från propositionen, ofta från regeringens överväganden eller författningskommentaren. Resultatet av Lagrådets hörande redovisas alltid. Om Lagrådet haft synpunkter på lagförslaget redovisas alltid hur regeringen har ställt sig till Lagrådets synpunkter.
I tabellens sista kolumn anges utskottsbetänkande samt eventuella yttranden i ärendet av KU.
Tabell 4 utgör en delmängd av tabell 2, dvs. här återfinns samlat de ändringar som har sin grund i EU-lagstiftning.
40
2013/14:RFR17
41
2013/14:RFR17 BILAGA
42
BILAGA 2013/14:RFR17
43
2013/14:RFR17 BILAGA
44
BILAGA 2013/14:RFR17
45
2013/14:RFR17 BILAGA
46
BILAGA 2013/14:RFR17
47
2013/14:RFR17 BILAGA
48
BILAGA 2013/14:RFR17
49
2013/14:RFR17 BILAGA
50
BILAGA 2013/14:RFR17
51
2013/14:RFR17 BILAGA
52
BILAGA 2013/14:RFR17
53
2013/14:RFR17 BILAGA
54
BILAGA 2013/14:RFR17
55
2013/14:RFR17 BILAGA
56
BILAGA 2013/14:RFR17
57
2013/14:RFR17 BILAGA
58
BILAGA 2013/14:RFR17
59
2013/14:RFR17 BILAGA
60
BILAGA 2013/14:RFR17
61
2013/14:RFR17 BILAGA
62
BILAGA 2013/14:RFR17
63
2013/14:RFR17 BILAGA
64
BILAGA 2013/14:RFR17
65
2013/14:RFR17 BILAGA
66
BILAGA 2013/14:RFR17
67
2013/14:RFR17 BILAGA
68
BILAGA 2013/14:RFR17
69
2013/14:RFR17 BILAGA
70
BILAGA 2013/14:RFR17
71
2013/14:RFR17 BILAGA
72
BILAGA 2013/14:RFR17
73
2013/14:RFR17 BILAGA
74
BILAGA 2013/14:RFR17
75
2013/14:RFR17 BILAGA
76
BILAGA 2013/14:RFR17
77
2013/14:RFR17 BILAGA
78
BILAGA 2013/14:RFR17
79
2013/14:RFR17 BILAGA
80
BILAGA 2013/14:RFR17
81
2013/14:RFR17 BILAGA
82
BILAGA 2013/14:RFR17
83
2013/14:RFR17 BILAGA
84
BILAGA 2013/14:RFR17
85
2013/14:RFR17 BILAGA
86
BILAGA 2013/14:RFR17
87
2013/14:RFR17 BILAGA
88
BILAGA 2013/14:RFR17
89
2013/14:RFR17 BILAGA
90
BILAGA 2013/14:RFR17
91
2013/14:RFR17 BILAGA
92
BILAGA 2013/14:RFR17
93
2013/14:RFR17 BILAGA
94
BILAGA 2013/14:RFR17
95
2013/14:RFR17 BILAGA
96
BILAGA 2013/14:RFR17
97
2013/14:RFR17 BILAGA
98
BILAGA 2013/14:RFR17
99
2013/14:RFR17 BILAGA
100
BILAGA 2013/14:RFR17
101
2013/14:RFR17 BILAGA
102
BILAGA 2013/14:RFR17
103
2013/14:RFR17 BILAGA
104
BILAGA 2013/14:RFR17
105
2013/14:RFR17 BILAGA
106
BILAGA 2013/14:RFR17
107
2013/14:RFR17 BILAGA
108
BILAGA 2013/14:RFR17
109
2013/14:RFR17 BILAGA
110
BILAGA 2013/14:RFR17
111
2013/14:RFR17 BILAGA
112
BILAGA 2013/14:RFR17
113
2013/14:RFR17 BILAGA
114
BILAGA 2013/14:RFR17
115
2013/14:RFR17 BILAGA
116
BILAGA 2013/14:RFR17
117
2013/14:RFR17 BILAGA
118
BILAGA 2013/14:RFR17
119
2013/14:RFR17 BILAGA
120
BILAGA 2013/14:RFR17
121
2013/14:RFR17 BILAGA
122
BILAGA 2013/14:RFR17
123
2013/14:RFR17 BILAGA
124
BILAGA 2013/14:RFR17
125
2013/14:RFR17 BILAGA
126
BILAGA 2013/14:RFR17
127
2013/14:RFR17 BILAGA
128
BILAGA 2013/14:RFR17
129
2013/14:RFR17 BILAGA
130
BILAGA 2013/14:RFR17
131
2013/14:RFR17 BILAGA
132
BILAGA 2013/14:RFR17
133
2013/14:RFR17 BILAGA
134
BILAGA 2013/14:RFR17
135
2013/14:RFR17 BILAGA
136
BILAGA 2013/14:RFR17
137
2013/14:RFR17 BILAGA
138
BILAGA 2013/14:RFR17
139
2013/14:RFR17 BILAGA
140
BILAGA 2013/14:RFR17
141
2013/14:RFR17 BILAGA
142
BILAGA 2013/14:RFR17
143
2013/14:RFR17 BILAGA
144
BILAGA 2013/14:RFR17
145
2013/14:RFR17 BILAGA
146
BILAGA 2013/14:RFR17
147
2013/14:RFR17 BILAGA
148
BILAGA 2013/14:RFR17
149
2013/14:RFR17 BILAGA
150
BILAGA 2013/14:RFR17
151
2013/14:RFR17 BILAGA
152
BILAGA 2013/14:RFR17
153
2013/14:RFR17 BILAGA
154
BILAGA 2013/14:RFR17
155
2013/14:RFR17 BILAGA
156
BILAGA 2013/14:RFR17
157
2013/14:RFR17 BILAGA
158
BILAGA 2013/14:RFR17
159
2013/14:RFR17 BILAGA
160
BILAGA 2013/14:RFR17
161
2013/14:RFR17 BILAGA
162
BILAGA 2013/14:RFR17
163
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2011/12 | |
| 2011/12:RFR1 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – En uppfölj- | ||
| ning | ||
| 2011/12:RFR2 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om forsknings- och | ||
| innovationsfrågor | ||
| 2011/12:RFR3 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om biologisk mångfald i rinnande vatten och | ||
| vattenkraft | ||
| 2011/12:RFR4 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Konstitutionsutskottets seminarium om en nordisk samekonvention | ||
| 2011/12:RFR5 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| eHälsa – nytta och näring | ||
| 2011/12:RFR6 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Frågeinstituten som kontrollinstrument Volym 1 och 2 | ||
| 2011/12:RFR7 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna utfrågning på temat Missbruks- och beroen- | ||
| devård – vem ska ansvara för vad? torsdagen den 24 november 2011 | ||
| 2011/12:RFR8 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg – En uppföljning | ||
| 2011/12:RFR9 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 8 december 2011 om | ||
| järnvägens vinterberedskap | ||
| 2011/12:RFR10 | KULTURUTSKOTTET | |
| Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering | ||
| 2011/12:RFR11 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Kunskapsöversikt om nationella minoriteter | ||
| 2011/12:RFR12 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Rapporter från utbildningsutskottet | ||
| Förstudie – utbildningsvetenskaplig forskning | ||
| Breddad rekrytering till högskolan | ||
| 2011/12:RFR13 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Uppföljning av undantag från normalskattesatsen för mervärdeskatt | ||
| 2011/12:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 om framtida | ||
| godstransporter | ||
| 2011/12:RFR15 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Arbetsmarknadspolitik i kommunerna | ||
| Del 1 Offentligt seminarium | ||
| Del 2 Kunskapsöversikt | ||
| 2011/12:RFR16 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om life science-industrins framtid i Sverige | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2012/13 | |
| 2012/13:RFR1 | FINANSUTSKOTTET | |
| Statlig styrning och ansvarsutkrävande | ||
| 2012/13:RFR2 | FINANSUTSKOTTET | |
| Utfrågningsprotokoll EU, euron och krisen | ||
| 2012/13:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 om framtida | ||
| godstransporter | ||
| 2012/13:RFR4 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET OCH NÄRINGSUT- | |
| SKOTTET | ||
| Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet | ||
| 2012/13:RFR5 | FÖRSVARSUTSKOTTET FöU | |
| Forskning och utveckling inom försvarsutskottets ansvarsområde | ||
| 2012/13:RFR6 | CIVILUTSKOTTET | |
| Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar | ||
| 2012/13:RFR7 | KU, FiU, KrU, UbU, MJU och NU | |
| Öppet seminarium om riksdagens mål- och resultatstyrning: vilka | ||
| mål, vilka resultat? | ||
| 2012/13:RFR8 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om gymnasiereformen | ||
| 2012/13:RFR9 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Förstudier om | ||
| – Förskolan | ||
| – Utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande | ||
| 2012/13:RFR10 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR11 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna seminarium om folkhälsofrågor onsdagen | ||
| den 27 mars 2013 | ||
| 2012/13:RFR12 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Mogen eller övermogen? – arbetsmarknadsutskottets offentliga | ||
| seminarium om erfaren arbetskraft | ||
| 2012/13:RFR13 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om sjöfartens kapacitetsmöjligheter | ||
| 2012/13:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om flygtrafikledningstjänsten – har vi landat i | ||
| den bästa lösningen? | ||
| 2012/13:RFR15 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om oredlighet i livsmedelskedjan | ||
| 2012/13:RFR16 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om hur ny kunskap | ||
| bättre ska kunna komma till användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR17 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga utfrågning om en fossiloberoende | ||
| fordonsflotta | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2013/14 | |
| 2013/14:RFR1 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Etisk bedömning av nya metoder i vården | ||
| – en uppföljning av landstingens och statens insatser | ||
| 2013/14:RFR2 | KULTURUTSKOTTET | |
| Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 | ||
| Kultur, medier, trossamfund och fritid | ||
| 2013/14:RFR3 | KULTURUTSKOTTET | |
| En bok är en bok är en bok? | ||
| – en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag | ||
| 2013/14:RFR4 | KULTURUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet | ||
| 2013/14:RFR5 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets | ||
| tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning | ||
| 2013/14:RFR6 | FINANSUTSKOTTET | |
| Finansutskottets offentliga utfrågning om ändring av riksdagens | ||
| beslut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt | ||
| 2013/14:RFR7 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Inventering av skatteforskare 2013 | ||
| 2013/14:RFR8 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och arbetsmark- | ||
| nadens förutsättningar | ||
| 2013/14:RFR9 | SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus | ||
| 2013/14:RFR10 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Subsidiaritet i EU efter Lissabon | ||
| 2013/14:RFR11 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Utvärdering av skattelättnader för utländska experter, specialister, | ||
| forskare och andra nyckelpersoner | ||
| 2013/14:RFR12 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om PISA-undersökningen | ||
| 2013/14:RFR13 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om icke smittsamma | ||
| sjukdomar | ||
| – ett ökande hot globalt och i Sverige (onsdagen den 4 december 2013) | ||
| 2013/14:RFR14 | KULTURUTSKOTTET | |
| För, med och av | ||
| – en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen | ||
| 2013/14:RFR15 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Skatteutskottets seminarium om OECD:S handlingsplan mot skatte- | ||
| baserodering och vinstförflyttning | ||
| 2013/14:RFR16 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Framtidens flyg | ||