Om krisen eller kriget kommer - en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap (bilagor)

Rapport från riksdagen 2015/16:RFR3

Om krisen eller kriget kommer

–en uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap

Bilagor

ISSN 1653-0942 978-91-87541-32-2 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2015

2015/16:RFR3

Innehållsförteckning
Bilaga 1	Kartläggning.....................................................................................	4
Bilaga 2	Undersökta kommuner ...................................................................	75
Bilaga 3	Frågor till aktörer............................................................................	76

2015/16:RFR3

BILAGA 1

Kartläggning

Informationssatsningar på central nivå

MSB är huvudaktören när det gäller informationssatsningar på central nivå. MSB har utvecklat webbplatserna DinSäkerhet.se och Krisinformation.se. Bägge webbplatserna har allmänheten som målgrupp och rör krisberedskap. De kompletterar varandra i fokus och funktion. I undervisningssyfte har MSB även tagit fram webbplatsen Säkerhetspolitik.se där information om krisberedskap ingår. MSB använder sig av sociala medier, producerar kortare filmer och poddar som läggs upp på YouTube samt producerar läromedel. MSB framhåller tydligt i alla informationssatsningar att individen har ett eget ansvar i krisberedskapen: att känna till samhällets sårbarhet och att genom egna förberedelser försöka öka sin förmåga att klara sig och ta hand om de sina vid en kris. Bland myndigheter med särskilt ansvar inom krisberedskapen vänder sig några till allmänheten som målgrupp med information om hur den enskilde kan klara olika kriser.

MSB har som myndighet en samordnande roll över sektorsgränser och ansvarsområden inom krisberedskap och krishantering. Ett av myndighetens verksamhetsområden är att utveckla och stödja samhällets beredskap för olyckor och kriser och vara pådrivande i arbetet med förebyggande och sårbarhetsreducerande åtgärder.1 Enligt instruktionen ska myndigheten verka för att skapa sammanhållen information om skydd mot olyckor, om krisberedskap, totalförsvar och säkerhetspolitik. När det gäller den enskildes säkerhet och beredskap består verksamheten huvudsakligen av att lämna råd och stöd och att ge ekonomiska bidrag till ideella organisationer. För 2015 får MSB disponera 33 miljoner kronor för uppdragsersättning till ideella organisationer ”för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser”.2

MSB:s informationssatsningar

För att lämna råd och stöd använder sig MSB av olika former av kommunikation och utnyttjar olika kanaler för att nå ut i samhället, framför allt via internet.

1 Enligt 1 § förordningen (2008:10012) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

2 Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, 2:7.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Webbplatsen DinSäkerhet.se

DinSäkerhet.se är en webbplats som har utvecklats och förvaltas av MSB. Webbplatsen handlar om säkerhet på alla områden: barnsäkerhet, äldresäkerhet, brandsäkerhet, farliga ämnen hemma, naturens påverkan, säkerhet under fritid och vid resor, informationssäkerhet samt beredskap vid olycka och kris. Webbplatsen har med andra ord ett brett anlagt säkerhetsperspektiv.

På webbplatsen finns ingången Din krisberedskap (framöver kommer den att byta namn till Olycka och kris). MSB har där samlat information, tips och råd om hur enskilda kan förbereda sig inför långvariga elavbrott och andra störningar i viktiga samhällsfunktioner. Checklistor och texter visar vad som är bra att ha hemma för att under en begränsad tid kunna tillgodose grundläggande behov som mat, vatten, värme och information vid kriser och svåra påfrestningar. Här beskrivs vikten av att alla tar ansvar för sin egen och sina anhörigas säkerhet och att man kan tvingas klara sig utan samhällets stöd en tid eftersom begränsade resurser först måste gå till människor med akuta behov.3

Enligt MSB är DinSäkerhet.se en del av en långsiktig kommunikationsinsats som ska medverka till att den enskilda människan

•stärker sin egen förmåga att förebygga olyckor och förbereda sig inför kriser

•får kunskap och insikt om hur hen bör agera vid en redan inträffad olyckssituation.

DinSäkerhet.se beskrivs av MSB som ett kommunikationskoncept med material som presenteras med hjälp av film, bild, ljud och text genom webbplatsen DinSäkerhet.se, Facebook, Twitter, Instagram, YouTube (spellista på MSB:s YouTubekanal), poddradioserien Om krisen kommer på iTunes och YouTube. DinSäkerhet.se vänder sig till enskilda individer, men enligt MSB ska konceptet också vara ett stöd för kommuner i deras kommunikation med sina invånare.4

Under ingången Din krisberedskap/Alla har ett ansvar framhålls: ”Alla har ett ansvar för att vi ska kunna leva i ett tryggt och säkert land. Ett stort ansvar vilar på det offentliga, men som privatperson har du också ett grundläggande ansvar.” Var den enskildes ansvar börjar och slutar och det offentligas tar vid finns inte reglerat så att det i alla lägen går att veta exakt hur ansvarsfördelningen ser ut, anför MSB.

3 MSB, skriftligt svar 2015-05-08.

4 Ibid.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

I individens ansvar ingår att vara medveten om och förbereda sig för att olyckor och kriser kan inträffa som påverkar ens vardag samt vara medveten om att resurserna vid svåra händelser först måste riktas till grupper ”som själva inte kan ta sitt ansvar”. Vidare ingår att hålla sig informerad om vad ansvariga aktörer gör för att hantera en händelse och följa instruktioner. Under rubriker som När bostaden blir kall och mörk och Mat och vatten m.m. finns olika checklistor och råd upplagda (för hemberedskap, kläder och hygien, vattenrening m.m.). Länkar för mer information leder till Krisinformation.se, Säkerhetspolitik.se och Civil.se.

Statistik

Antalet besök på webbplatsen DinSäkerhet.se uppgick under 2014 till 303 403, att jämföra med 2013 då de uppgick till 213 361. År 2012 registrerades 121 701 besök. Det är alltså en kontinuerlig ökning. Enligt MSB beror den på en intensivare marknadsföring av webbplatsen samt MSB:s ökade aktivitet i sociala medier.5

Webbplatsen Krisinformation.se

På Krisinformation.se förmedlar MSB information från myndigheter och andra ansvariga om hur de hanterar olika kriser – före, under och efter krisen. Innehållet är framtaget genom myndighetsgemensamma arbetsgrupper inom olika områden. Målet är att erbjuda en samlad bild av kriser eller extraordinära händelser, och att det ska vara tydligt för allmänheten vilken aktör som har ansvar för vad.

5 MSB, Årsredovisning 2014, s. 19.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

Information ges om hur myndigheterna arbetar för att förebygga och hantera kriser. Information ges även om vilket ansvar medborgarna har i en kris och vad den enskilda medborgaren kan göra för att skydda sig själv före och under en kris.

Under ingången Detta kan hända/Risker och hot informeras om risker (elstörningar, extremt väder och naturolyckor, hot mot livsmedel och dricksvatten, internetsäkerhet, kemikalieolyckor, kärntekniska olyckor, telestörningar, terrorism, transportstörningar och värmeavbrott), orsaker till störningar/avbrott och hur samhället påverkas av detta. För respektive risk anges vad individen kan göra för att ha beredskap för denna.

Råd ges om vad man kan göra för att förebygga att bli hårt drabbad, vad man gör under själva avbrottet och efteråt. Råden är konkreta: vad man bör ha och vad man bör göra (t.ex. vid störningar i elförsörjning eller vid larm om en incident vid en kärnteknisk anläggning).

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Information om risker åtföljs av länkar till relevanta webbplatser, t.ex. till Energimyndigheten och dess broschyr Elavbrott – vad gör jag nu? om elavbrott, SMHI:s landvädervarningar och tweets om extremt väder och naturolyckor.

Under rubriken Detta gör samhället framhålls att förutom att vi alla har ett gemensamt ansvar för krisberedskapen har vi också ett personligt ansvar för vår egen och våra näras säkerhet. Detsamma framhålls under underrubriken Din krisberedskap. ”Du som enskild ska göra vad du kan för att skydda dig och dina närmaste mot olyckor och större händelser.”

Under rubriken Detta gör samhället omnämns även händelser utomlands. Individens ansvar betonas även här. ”Det är alltid du själv som är ytterst ansvarig när du reser och vistas utomlands. Tänk i förväg ut hur du på bästa sätt ska kunna undvika problem under resan.”

Krisinformation.se publicerar nyheter om olika allvarliga händelser, både i Sverige och utomlands. Redaktionen bakom Krisinformation.se är beredskapslagd och publicerar nyheter dygnet runt.6 Krisinformation.se är aktivt via Twitter, Facebook och Krisinfobloggen. Det går även att ladda ned Krisinformation som app på mobilen. Målet är att webbplatsens innehåll ska vara tillgängligt och användbart för så många som möjligt.

Under en pågående kris ska Krisinformation.se ge en översiktlig bild av vad som har hänt. Länkar läggs då upp till krisinformation hos myndigheter, kommuner och andra aktörer, och information ges om vilka telefonnummer allmänheten kan ringa. Om det blir en stor kris skapas en särskild krissida, så att svenska myndigheters information om händelsen finns samlad.

Kommentar: Det krävs ganska många klickningar innan man kommer till praktiska råd.

Statistik

Om man ser på statistik från de senaste tre åren har antalet besök på Krisinformation.se ökat för varje år. Hela webbplatsen besöktes 314 430 gånger av 269 266 unika webbläsare under 2012. Under 2013 besöktes hela webbplatsen

6 MSB, skriftligt svar 2015-05-08.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

538 269 gånger av 461 710 unika webbläsare. Under 2014 tog hela webbplatsen emot 1,5 miljoner besök. Under 2014 tog startsidan emot 451 000 besök, och under 2013 tog startsidan emot 203 734 besök, vilket innebar drygt 70 procents ökning jämfört med 2012.7

Enligt Krisinformation.se/Om krisinformation har antalet följare på Fa- cebook ökat med 10 000 till drygt 14 500. Det anges att antalet följare på Twitter har stigit från 35 700 till 44 800.

Webbplatsen Säkerhetspolitik.se

Webbplatsen Säkerhetspolitik.se drivs och förvaltas av MSB. Den riktar sig främst till elever och lärare i gymnasieskolan. Säkerhetspolitik.se syftar till att ge information om hot och risker, säkerhet och beredskap i Sverige och omvärlden. Här finns fakta bl.a. om Sveriges militära och civila försvar, om samhällets beredskap att förebygga och hantera kriser och krig och om olika aktörers ansvar och roller, inklusive enskildas ansvar. Webbplatsen har ett tydligt undervisningssyfte.

Under temat Krisberedskap förklaras samhällets krisberedskap samt vad kris, krisberedskap och ansvar vid kris innebär. Under rubriken Ansvar vid kris framhålls att alla har ett ansvar för att vi ska kunna leva i ett tryggt och säkert land. ”Kommuner, landsting och myndigheter är skyldiga att ha en beredskap för olyckor och kriser. Det är också viktigt att varje enskild individ tar ansvar för sin egen säkerhet.” Det anförs – på samma sätt som på Krisinformation.se – att gränsen mellan den enskildes och det offentligas ansvar är diffus: ”Var den enskildes ansvar börjar och slutar och det offentligas ansvar tar vid finns inte reglerat, utan beror på händelse och den egna förmågan.” MSB anför följande:

Grunden i arbetet med krisberedskapen i vårt samhälle är att den enskilde tar ansvar för sin egen och andras säkerhet och beredskap så långt det är möjligt, både i vardagen och vid händelser som påverkar stora delar av vårt samhälle. Vid en krissituation kommer samhällets stöd och insatser i första hand gå till de som är i störst behov av hjälp, exempelvis barn, gamla, sjuka och personer med funktionsnedsättningar.

Det anförs att LSO ”utgår från principen att den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda sitt liv och sin egendom. Det är först när du inte klarar av att hantera en händelse som det offentliga ska kunna ge stöd”.

7 Krisinformation.se/Om krisinformation. ”Under 2014 skedde en tredubbling av besöksantalet, varav den överlägset största andelen tillkomunder skogsbranden i Västmanland.” MSB, Årsredovisning 2014, s. 44.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

På samma sätt som på DinSäkerhet.se fastställs att i den enskildes ansvar ingår riskmedvetande, medvetande om att samhällets resurser måste riktas till grupper som själva inte kan ta ansvar, hålla sig informerad och följa myndigheternas instruktioner, samt ha beredskap att klara sitt behov av vatten, mat och värme ”framförallt i inledningen av en kris”.

Det ges inga praktiska råd och/eller checklistor, utan i stället finns en länk till DinSäkerhet.se, Civil.se och Krisinformation.se.

Statistik

Under 2013 registrerades 409 800 besök. Under 2014 registrerades något färre besök, drygt 375 000.8

Sociala medier och YouTube

MSB använder sociala medier – Facebook, Twitter, Instagram – och YouTube för att nå ut med information. MSB har producerat ett sjuttiotal filmer som ligger utlagda på YouTube/msb. Vissa filmer rör utbildning, internationella insatser eller informationssäkerhet, andra rör förebyggande verksamhet. En del av de som behandlar förebyggande verksamhet rör den enskildes beredskap inför större kriser och krig.

Av antalet visningar att döma ökar intresset för dessa filmer. Under 2014 var det 420 934 visningar, vilket innebar en ökning jämfört med 2013 då det totala antalet visningar var 316 403.9

MSB producerar även poddradio. På temat Om krisen kommer har flera poddavsnitt tagits fram under 2014 och 2015 som behandlar hur samhället fun-

8 MSB, Årsredovisning 2014, s. 19.

9 Ibid.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

gerar i en kris eller katastrof och vad den enskilde själv kan göra för att förbereda sig, t.ex. Din hemberedskap, Att agera i kris och Vattnetstiger. Alla måste ut!. Poddsändningen Om krisen kommer togs fram 2014. Under 2015 har ytterligare två delar tagits fram.

Poddavsnitten finns upplagda på YouTube/msb, iTunes samt på webbplatser, t.ex. DinSäkerhet.se.

Läromedel och spel

MSB går också ut med råd och stöd till enskilda i form av utbildningsmaterial för skolans samtliga åldersgrupper. Har du koll? är ett undervisningsmaterial riktat till åldersgruppen 12–16 år. Det behandlar bränder, farliga ämnen och farligt gods, försvaret, hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer samt samhällets och enskildas krisberedskap. Materialet finns i form av nedladdningsbara pdf:er på www.msb.se/skola. Blackout är ett rollspel/kunskapsspel om hur ett omfattande elavbrott påverkar ett samhälle, vad man själv kan göra för att hantera sin egen och sina anhörigas situation vid ett elavbrott och vad kommunens ansvar och roll är vid kriser och svåra påfrestningar. Blackout leds av särskilda spelledare från Civilförsvarsförbundet som på uppdrag av MSB kostnadsfritt genomför spelet i skolor över hela landet.

Riktade kampanjer

MSB genomför även specifika informationssatsningar utifrån regeringsuppdrag. I samarbete med Försvarsmakten och Rekryteringsmyndigheten genomför MSB sedan 2011 årligen en informationskampanj riktad till totalförsvarspliktiga 18-åringar om Sveriges försvar och krisberedskap. I kampanjen ingår ett brevutskick, någon form av webbaserad kompletterande information, en

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	enkätundersökning, informationsbrev till landets gymnasielärare i samhälls-
	kunskap samt en utvärdering av kampanjen. Kampanjen under 2011 hette
	Redo?. I den ville MSB förmedla att grunden i Sveriges krisberedskap är att
	varje individ, efter förmåga, tar ansvar för sig och sina närmaste i händelse av
	en kris. Kampanjen under 2013 hette #stormensöga och bestod bl.a. av en in-
	teraktiv skraplott som skickades hem i brevlådan där 18-åringarna får ta sig
	igenom ett fiktivt krisscenario. Kampanjen 2014 hette Klara krisen och bestod
	bl.a. av ett webbaserat spel där scenariot var ett större elavbrott vintertid. Med
	hjälp av spelet kunde målgruppen lära sig mer om vilket ansvar individen kan
	behöva ta vid en samhällskris.10
	Regeringen har i två uppdrag till MSB lyft fram informationssatsningar till
	allmänheten för att förbättra kunskapen om samhällets krishanteringsförmåga
	och för att öka den enskildes förmåga att själv hantera konsekvenserna av en
	kris.11 Det resulterade bl.a. i att MSB tilldelade medel till Civilförsvarsförbun-
	det, Svenska Lottakåren och Svenska Blå Stjärnan för sådan verksamhet (det
	beskrivs under respektive organisation).
	Under 2013 utbildade MSB krisberedskapssamordnare från muslimska
	trossamfund.12 Under 2014 har myndigheten fortsatt att utveckla kontakter,
	kunskap och information mellan myndigheter och trossamfund inom ramen
	för samrådsgruppen där företrädare för trossamfunden och Nämnden för stat-
	ligt stöd till trossamfunden ingår.13

Kommande informationsinsatser

Under 2015 driver MSB ett särskilt projekt för att ytterligare utveckla och samordna informationen till allmänheten om den egna och samhällets beredskap inför kriser och svåra påfrestningar. I satsningen ingår bl.a. att ta fram ett stöd till kommunerna för hur de kan utveckla sin webbaserade riskinformation. Bland annat handlar det om samordningen av begrepp och budskap, placering i webbstrukturen, tilltal och användningen av länkar till centrala myndigheters information. Fokus ligger dock på att få kommunerna att utveckla sin lokala riskinformation som utgår från risk- och sårbarhetsanalyserna och på hur invånarna kan stärka sin beredskap vid en händelse.

Inom ramen för projektet kommer också en attitydundersökning bland allmänheten att genomföras för att få en bild av hur enskilda ser på sitt eget ansvar och sin förmåga vid kriser. Till projektet har det knutits en extern referensgrupp med företrädare för kommuner, länsstyrelser, centrala myndigheter

10 www.msb.se/Om MSB/Nyheter och press/Nyhetsbrev.

11 I Regleringsbrev för budgetåret 2012 avseende MSB, uppdrag 29, anges att myndigheten ska redovisa hur en samlad återkommande informationssatsning till allmänheten kan genomföras för att förbättra kunskapen hos den enskilde om ansvar och möjligheter vid en kris. I Regleringsbrev för budgetåret 2014 (mål 3, uppdrag 9) anges: ”Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i enlighet med myndighetens redovisning av uppdrag 29 i regleringsbrevet för 2012, med delaktighet av berörda ideella organisationer, genomföra en informationssatsning till allmänheten för att förbättra kunskapen om samhällets krishanteringsförmåga samt för att öka den enskildes förmåga att själv hantera konsekvenserna av en kris.” 12 MSB, Årsredovisning 2013.

13 MSB, Årsredovisning 2014.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

och frivilligorganisationer. Tanken är att fånga upp behov, erfarenheter och förslag på hur vi gemensamt kan agera för att stärka enskildas krisberedskap. I planeringen finns också genomförandet av en konferens för att tillsammans med kommunala företrädare sätta fokus på riskkommunikation och frågor om hur vi på olika sätt kan engagera och motivera enskilda att ta ansvar för sin egen förmåga vid kriser.14

Myndigheter med särskilt ansvar

Krisberedskapsförordningens syfte är att statliga myndigheter genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter under fredstida krissituationer och höjd beredskap. Länsstyrelserna och de myndigheter som nämns i bilagan till krisberedskapsförordningen ”har ett särskilt ansvar för att planera och vidta förberedelser för att skapa förmåga att hantera en kris och för att förebygga sårbarheter och motstå hot och risker”.15

En genomgång av flertalet av dessa myndigheter visar att deras webbplatser vanligtvis inte har allmänheten som målgrupp, inte behandlar individens ansvar i krisberedskapen och inte förmedlar råd och tips. Det finns dock några myndigheter som vänder sig till allmänheten och som ger vissa råd, ibland i särskilda satsningar i form av broschyrer.

Energimyndigheten

Energimyndigheten har tagit fram en broschyr: Elavbrott – vad gör jag nu? Det är en faktabroschyr som vänder sig till boende i villor och i flerbostadshus, fastighetsägare, omsorgspersonal m.fl. Broschyren innehåller information om hur man håller värmen, hur man lagar mat utan el, vilken mat som passar utan el m.m. samt en checklista över vad man behöver för belysning, värme, mat, vatten, hygien och information. Det är en lättillgänglig, tydlig broschyr som flera aktörer lägger upp länkar till.

Myndigheten har tagit fram flera broschyrer med praktiska råd riktade till privatpersoner, t.ex. Reservelverk vid el- och värmeavbrott, Värme i villan vid el- och värmeavbrott och Värme i lägenheten vid el- och värmeavbrott.

Myndigheten har i samarbete med Civilförsvarsförbundet producerat filmen Om det blir el- eller värmeavbrott – vad gör du då? Filmen har lagts upp på många webbplatser. Den finns också på YouTube.

14MSB, skriftligt svar 2015-05-08.

1511 § förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Elsäkerhetsverket

Energimyndigheten ger via ingången Startsida/Privatpersoner/Stormar och elsäkerhet viss information till enskilda samt en länk till Energimyndighetens webbplats och broschyren Elavbrott – vad gör jag nu?.

Livsmedelsverket

Livsmedelsverket ger relativt omfattande information under rubriken Krisberedskap – med länkar till broschyrer, t.ex. om livsmedelsförsörjningen i ett krisperspektiv, och andra webbplatser – men myndigheten vänder sig till andra myndigheter och till producenter, inte till allmänheten.

Polisen

Polisen ger viss information till allmänheten om vad som gäller vid kris. Under ingången Om polisen/Krisarbete informeras allmänheten om vad man ska göra vid en krissituation. Länkar för mer information ligger upplagda till Krisinformation.se, Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats m.fl. webbplatser. Polisen har också en version i lättläst.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Folkhälsomyndigheten

Under Krisberedskap ges information till allmänheten om myndighetens uppgift att bevaka smittsamma sjukdomar och beredskap att göra det. Sidan avslutas med en länk till Krisinformation.se.

Socialstyrelsen

Informationen om krisberedskap består av en kortfattad redogörelse över So- cialstyrelsens krisberedskapsarbete. Under rubriken Mer hos oss ligger en länk till en sida om smittskydd med information om Socialstyrelsens samordnande roll för att stödja och utveckla samhällets beredskap inför utbrott av smittsamma sjukdomar. Information ges om att myndigheten arbetar med beredskapsplanering på nationell och internationell nivå samt att det i det nationella arbetet ingår samordning med andra myndigheter och med smittskyddsläkarna i respektive landsting. Under rubriken Mer hos andra ligger en länk till Krisinformation.se och MSB.se. Informationen är riktad till aktörer inom vården.

Jordbruksverket

Information om kriser finner man under ingången Om Jordbruksverket/Krisberedskap. Där beskrivs myndighetens uppgift. Informationen är inte riktad till allmänheten. En länk är upplagd till Krisinformation.se (under rubriken Mer hos andra).

Post- och telestyrelsen

Information om kriser finner man under ingången Om PTS/Krisinformation. Informationen vänder sig till allmänheten. Inledningsvis redogörs för PTS huvudsakliga uppgifter vid en kris. Länkar är upplagda till Krisinformation.se,

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	andra sidor på PTS webbplats (Robust information, Driftsäkerhet) samt Län-
	kar som kan vara bra att ha vid en kris (till myndigheter, operatörer och SOS
	Alarms Samverkanswebb om telestörningar). Under rubriken Frågor och svar
	om kriser förmedlas ytterligare information.

Trafikverket

Under rubriken Kris & säkerhet beskrivs myndighetens beredskap och organisation. ”Krissituationer” beskriver olika typer av kriser som kan påverka transporter.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Informationen kan även läsas som riktad till allmänheten. En länk till Smhi.se är upplagd. Under rubriken Trafikverkets krisorganisation anges telefonnummer som allmänheten kan ringa i en krissituation.

Kustbevakningen

Information om kris finner man under ingången Om Kustbevakningen/Krisberedskap. Där beskrivs myndighetens uppgift. Informationen är kort och allmänt hållen. Länkar till Krisinformation.se och MSB.se är upplagda.

Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har ett stort fokus på säkerhet. SSM ger många råd och anvisningar om strålning. Myndigheten har på sin webbplats gjort en särskild del för ”yrkesverksamma”. Övrig information har allmänheten som målgrupp. På detta vis renodlas informationen.

SSM har ingen särskild ingång för krisberedskap utan informerar under rubriken Kärnkraft/Beredskap. Där ges information till allmänheten om en olycka vid en kärnteknisk anläggning inträffat i närheten (om larm, vad som gäller för de som bor i kärnkraftverkets närområde och i den inre beredskapszonen). Information ges om vart individen kan vända sig med frågor – länkar

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	finns till länsstyrelsernas webbplatser och relevanta myndigheter. Allmän-
	heten uppmanas att följa nyhetsförmedlingen. Faktablad om jod och cesium
	ligger upplagda som pdf-filer.

SSM har förberett en kriswebb. I händelse av en kärnenergiolycka eller annan strålningsolycka kommer den att användas som informationskanal.

SSM:s webbplats är användarvänlig och informativ. SSM har även kort information på lättläst svenska om kriser.

Försvarsmakten

På Försvarsmaktens webbplats ligger på startsidan alternativet Aktuellt. Under denna ingång finns Viktiga meddelanden. Där publicerar Försvarsmakten viktiga meddelanden till allmänheten. Viktiga meddelanden kan antingen gälla skjutfält och avlysningar eller krismeddelanden. ”Just nu finns inga krismeddelanden. Vid krissituationer lämnar Försvarsmakten information via denna sida.” Inga råd eller praktiska anvisningar ges.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Informationssatsningar på regional nivå

Av 21 länsstyrelser har 8 lagt upp information som vänder sig till individen och betonar att även individen har ett ansvar för sin egen och sina näras säkerhet. Två länsstyrelser skapat ytterligare webbplatser (Dalarnas län och Kronobergs län) med information för att öka individens kunskap om risker och ge goda råd om hur det går att klara en kris genom rätt förberedelser. Några länsstyrelser ger tips och råd för att klara en kris men tar inte explicit upp detta med att individen har ett ansvar för sin egen säkerhet. Det är län där det finns en risk för en specifik större olycka (kärnteknisk olycka eller dammbrott). Nästan hälften av länsstyrelserna, tio stycken, tar inte upp något om individens ansvar eller ger några råd och tips. Målgruppen för länsstyrelser är oftast andra aktörer med ansvar inom säkerhet och krisberedskap. Fokus ligger på en organisatorisk redogörelse för krisberedskapen inom länet.

Länsstyrelserna har en rad specifika uppgifter utöver övergripande uppgifter som att se till att länet utvecklas på ett sådant sätt att de nationella politiska målen slår igenom. En sådan specifik uppgift är civilt försvar och räddningstjänst. I sin fredstida krishantering har länsstyrelsen en tydlig uppgift att samordna aktörer i det civila samhället så att viktiga samhällsfunktioner upprätthålls. Länsstyrelserna ska stödja kommunernas arbete med krishantering och följa upp beredskapsförberedelserna på lokal nivå. Det geografiska områdesansvaret innebär att länsstyrelsen på olika sätt ska verka för att myndigheter, organisationer och samhällsviktiga företag i länet samarbetar före och under en kris för att minimera konsekvenserna av en samhällsstörning. Vid höjd beredskap är länsstyrelsen den högsta civila totalförsvarsmyndigheten inom länet. I denna roll ingår bl.a. att värna om civilbefolkningen.

Länsstyrelser med information om individens ansvar

Länsstyrelserna har en gemensam webbplats: Länsstyrelsen.se. På denna webbplats ligger länkar till respektive länsstyrelses webbplats. Länsstyrelserna har samma struktur och utseende på sina respektive webbplatser. Hu- vudmenyn är identisk (men längre ned i hierarkin kan det förekomma variationer). Krisberedskap ligger på samtliga länsstyrelsers webbplatser under ingången Människa och samhälle. Inledningsvis ges likartad information om krisberedskapen och krishanteringssystemets principer. Efter detta uppvisar webbplatserna flera olikheter.

Nedan redovisas de länsstyrelser som på sina webbplatser framhåller att den enskilde har ett ansvar i krisberedskapen.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Länsstyrelsen i Dalarnas län

Länsstyrelsen i Dalarnas län har under Krisberedskap lagt in information om webbplatsen Krisinformation.se och larmnumren 113 13 och 112. Under rubriken Övriga samhällets krisberedskap har länsstyrelsen lagt in som en särskild sida Ditt eget ansvar. Med referens till Krisinformation.se listas på webbplatsen olika händelser som kan inträffa – små och stora – och vem som bär ansvaret.

Under rubriken Att vara förberedd ges kortfattade råd om hur man kan förbereda sig för olika typer av händelser, t.ex. elavbrott (med länk till Risker i länet samt till Energimyndigheten, DinSäkerhet.se och Civilförsvarsförbundet). In- dividen uppmanas att ta reda på risken för översvämning och skred i det område där han eller hon bor genom att kontakta kommunen.

Länsstyrelsen i Dalarnas län har skapat en kriswebb som kallas Samhällsinformation Dalarna (kriswebb.dalarna.se). På denna webbplats ges information om dammbrott, vad som händer vid ett dammbrott, utrymning och hur man får information. Det finns länkar till respektive kommun i länet.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Kommunerna ger på sina webbplatser detaljerad information om vad som gäller i det specifika området vid ett dammbrott: vilka områden som är översvämningskänsliga, utrymning av skolor och annan kommunal verksamhet m.m. Information ges också i form av Frågor & svar (”Vad ska jag ta med mig om jag måste lämna mitt hem?”, ”Hur ska jag göra med min sjuka gamla mor?”).

Flera av kommunerna har tagit fram en folder för de orter inom kommunen som kan drabbas vid ett dammbrott. ”Den här informationen kommer från din kommun. Läs den och fundera igenom vad du skulle göra vid en eventuell krissituation.” Foldern ligger även som en pdf på webbplatsen.

Länsstyrelsen Jämtlands län

Länsstyrelsen har lagt upp information om krisberedskap genom att beskriva Ansvar vid en kris. Information ges om hur samhällets krishanteringssystem är uppbyggt i form av sektors- och verksamhetsansvar, räddningstjänst och individens eget ansvar. ”Det yttersta ansvaret för din egen säkerhet vilar på dig själv men det finns en hel del stöd och tips man kan få för att bättra på möjligheterna att klara en besvärlig situation så lindrigt som möjligt.” Under en särskild sida med rubriken Det personliga ansvaret ges några tips och råd om hur man kan förbereda sig inför olika typer av nödlägen (från bränder till elavbrott). En kort checklista ges över saker som är bra att ha hemma.

Länsstyrelsen informerar även om Civilförsvarsförbundets kurser för allmänheten inom området skydd, säkerhet och överlevnad.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Länsstyrelsen i Hallands län

Länsstyrelsen i Hallands län framhåller på den inledande sidan Krisberedskap om länsstyrelsens roll att samtliga länsstyrelser har ett räddningstjänstansvar vid olyckor i eller utsläpp från kärnkraftverk, men att i Uppsala, Kalmar och Hallands län har länsstyrelsen utökade beredskapsuppgifter som gäller säkerheten kring kärnkraftverken och risken för utsläpp av radioaktiva ämnen. På sidan finns även korta notiser med aktuell information, t.ex. om larmprov vid Ringhals.

Under rubriken Krishantering ger länsstyrelsen viss information om att individen har ett ansvar: ”Du måste dock räkna med att samhället i alla lägen inte kan ta ansvar för din säkerhet. Det är därför viktigt att även du själv skapar en trygghet och en säkerhet för dig, din familj och din egendom.” Ett avsnitt rör brandrisk och eldningsförbud, och där ges vissa praktiska råd om vad som är viktigt att tänka på. På en särskild sida ges information till markägare (med referens till LSO) – viktiga råd för att förebygga skogsbrand. Det finns även en länk till Krisinformation.se.

Under rubriken Kärnenergiberedskap ges råd till den enskilde om jodtabletter, RDS-varning och utomhuslarm. Broschyren Vid larm från kärnkraftverket i Ringhals – gör så här (som utarbetats tillsammans med MSB och SSM) finns som pdf på svenska, engelska, finska, persiska, tyska, serbokroatiska och arabiska. Det finns även en länk till Plan för olycka vid kärnteknisk anläggning, men detta dokument riktar sig, som mycket annan information, till andra aktörer, inte till den enskilde.

Kommentar: Information som vänder sig till allmänheten ligger långt ned i hierarkin, placerad mellan eller under information som beskriver organisering, lagreglering o. dyl.

Länsstyrelsen i Kronobergs län

Länsstyrelsen i Kronobergs län ger i fråga om krisberedskap även information om individens ansvar vid en kris. Det framhålls att samhället har ett stort ansvar för att förebygga och hantera kriser men att även individen har ett stort ansvar för sin egen och sina näras säkerhet (hänvisning till LSO).

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Länkar finns till DinSäkerhet.se, Krisinformation.se, MSB på YouTube samt till webbplatsen HesaFredrik.nu. Denna webbplats är ett resultat av samverkan mellan Krissamverkan Kronoberg och Länsstyrelsen i Kronobergs län.16

HesaFredrik.nu har ett annorlunda upplägg än många andra webbplatser.

Information ges på ett lättsammare sätt och med hjälp av interaktivitet (besökaren kan t.ex. göra ett test som visar vilken krisperson han eller hon är och själv plocka ihop en krislåda). Ett flertal checklistor – krislåda, krisskafferi, vad man ska ha i bilen m.m. – är upplagda på webbplatsen.

HesaFredrik.nu ger tydlig information om individens ansvar.

16 Krissamverkan Kronoberg är ett brett nätverk för samverkan mellan krishanteringssystemets aktörer i Kronobergs län med representanter från kommunerna och deras räddningstjänster, länsstyrelsen, Polismyndigheten, landstinget och SOS Alarm.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Klara dig själv i några dygn. Då räcker resurserna för räddning. Vi har alla ett gemensamt ansvar att hantera katastrofer och andra kriser. Även om vi i Sverige har en god krisberedskap är det omöjligt för samhället att skydda alla från allt. Dessutom har vi alla mycket att tjäna på att förbereda oss för att klara oss själva i åtminstone några dygn. Då kan räddningsresurserna användas för de verkligt nödställda. Att förbereda oss för en kris är inget vi bara kan överlåta till samhället. Vi kan alla se till att vi är förberedda för att klara små och stora kriser. Bränder, epidemier, stormar, strömavbrott och översvämningar kommer att inträffa i Kronoberg – det kan vi vara säkra på.

Individen uppmanas att 1. Ta reda på riskerna, 2. Göra en plan och 3. Utrusta sig. När det gäller att göra en plan uppmanas individen att tänka efter vilka i personens närhet som har särskilda behov om något skulle inträffa. ”Finns barn, gamla eller sjuka?” Information ges om att i Nordamerika är 72 timmar den tidsrymd som individen förväntas klara sig (länkar till www.getprepared.gc.ca och www.72hours.org).

Kommentar: HesaFredrik.nu är ett ovanligt informationsinitiativ, både till form, tilltal och tydlighet vad gäller förväntningar på individen. HesaFredrik.nu har också en avdelning för de yngre (Vilda Hilda).

Länsstyrelsen i Västmanlands län

Länsstyrelsen i Västmanlands län informerar under rubriken Krisberedskap i huvudsak om länsstyrelsens arbete och organisation. Under rubriken Risker i länet informeras om översvämningsrisker. I detta sammanhang framhålls att individen har ett grundläggande ansvar som fastighetsägare att skydda sig själv och sin egendom. Det innebär att vidta och bekosta olika åtgärder för att begränsa skador. ”Det är först när du inte klarar av att hantera händelsen som det offentliga går in och stöttar dig.” Information ges om hur individen kan förbereda sig för översvämning.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Checklistor finns i form av länkar till webbplatsen DinSäkerhet.se (webbsidan Checklistor/Innan översvämning) samt tips om hur man skyddar sin fastighet. Råd ges om att bygga översvämningsskydd.

Länsstyrelsen i Västerbottens län

Länsstyrelsen i Västerbottens län informerar under Krisberedskap om att länsstyrelsen samverkar med olika aktörer på olika nivåer för att skapa ett tryggt och säkert samhälle. Beredskap ska finnas för att hantera situationer före, under och efter en kris. Därefter följer informationen Din krisberedskap. Inledningsvis framhålls att var och en av oss har ansvar för att skydda vårt liv och vår egendom vid olyckor och kriser. ”Det är först när du inte kan hantera en händelse som det offentliga ska kunna ge stöd. Därför är det viktigt att du har en viss beredskap och förbereder dig inför en eventuell kris.”

I fyra punkter sammanfattas vad individens ansvar består i: Att vara medveten om risker, vara medveten om att samhällets resurser måste prioriteras till grupper som själva inte kan ta sitt ansvar, aktivt hålla sig informerad och följa instruktioner samt ha beredskap för att möta grundläggande behov som tillgång på vatten, mat och värme, framför allt i inledningen av en kris.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Individen uppmanas att tänka igenom hur man ska klara sig vid t.ex. ett strömavbrott och förbereda sig genom att se till att han eller hon har tillgång till ficklampa, stearinljus, batteridriven radio m.m. För mer information hänvisas besökaren till DinSäkerhet.se, Civilförsvarsförbundet och Krisinformation.se.

Länsstyrelsen Västernorrland

Länsstyrelsen Västernorrland informerar under Krisberedskap om krisberedskapens organisation och principer, risker i länet, skogsbrandflyg m.m. men även om individens ansvar.

Länsstyrelsen framhåller vår sårbarhet för olika störningar i och med beroendet av teknik och infrastruktur. Samhället har ett stort ansvar för att förebygga och hantera kriser. ”Men individen har också ett personligt ansvar för sin egen och sina näras säkerhet.” Länsstyrelsen framhåller – i likhet med MSB på webbplatserna DinSäkerhet.se och Säkerhetspolitik.se – att var den enskildes ansvar börjar och slutar och det offentligas tar vid inte finns reglerat så att det i alla lägen går att veta exakt hur ansvarsfördelningen ser ut. Det är beroende av händelsen och framför allt av individens förmåga. Inga praktiska råd ges om hur man kan förbereda sig. Besökaren rekommenderas att läsa mer på Din- Säkerhet.se och Krisinformation.se.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Länsstyrelsen i Örebro län

Länsstyrelsen i Örebro län redogör inledningsvis, i likhet med alla andra länsstyrelser, för krisberedskapens organisation och principer. På en efterföljande nivå följer rubriken Ansvar och roller. Där framhålls att samhällets aktörer har olika ansvar. Information ges under rubrikerna Länsstyrelsens ansvar, Samhällets ansvar och Ditt eget ansvar. På sidan Ditt eget ansvar betonas dels det gemensamma ansvaret i samhället för krisberedskapen, dels det personliga ansvaret för ens egen och de näras säkerhet. Det framhålls att svaga och utsatta får hjälp först och att det är viktigt att kunna hantera oväntade händelser och att individen kan förbereda sig. Besökaren rekommenderas att läsa mer detaljerat om eget ansvar vid olika typer av händelser på webbplatsen Krisinformation.se.

Länsstyrelser som inte informerar om individens ansvar

Länsstyrelserna i Blekinge, Gotland, Gävleborg, Jönköping, Kalmar, Norrbotten, Uppland, Skåne, Stockholm, Södermanland, Värmland, Västra Götaland och Östergötland har ingen information om att individen har ett ansvar i samhällets krisberedskap genom att känna till risker, förbereda sig och hantera en kris. Målgruppen för dessa länsstyrelsers information om krisberedskap och krishantering är i huvudsak andra aktörer på området.

Tre av dessa länsstyrelser ger råd till allmänheten utifrån den specifika riskbild som finns i länet, dock utan att behandla frågan om individens ansvar.

Länsstyrelsen Kalmar framhåller på samma sätt som Länsstyrelsen i Hallands län att samtliga länsstyrelser har räddningstjänstansvar vid olyckor i eller utsläpp från kärnkraftverk, men att i Uppsala, Kalmar och Hallands län har länsstyrelsen dessutom utökade beredskapsuppgifter som gäller säkerheten kring kärnkraftverken och risken för utsläpp av radioaktiva ämnen. Under rubriken Kärnenergiberedskap ligger en länk till broschyren Vid larm från kärnkraftverket i Oskarshamn – gör så här (på svenska, engelska och tyska). Broschyren, utarbetad tillsammans med MSB och SSM, vänder sig till den enskilde med praktiska råd vid en olycka. Anvisningar ges om vad individen ska

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	göra vid larm, vad man gör med djur och vad man gör vid behov av evakue-
	ring. Det finns uppgift om avhämtningsplatser m.m.
	Länsstyrelsen i Uppsala län ger under rubriken Kärnenergiberedskap in-
	formation till allmänheten om zonernas sträckning, jodtabletter, strålningsni-
	våer m.m. Länk finns till broschyren Vid larm från kärnkraftverket i Forsmark
	– gör så här. I denna broschyr ger länsstyrelsen – på samma sätt som länssty-
	relserna i Kalmar och Halland – instruktioner om vad individen ska göra vid
	larm, vad man gör med djur, vad man gör vid behov av evakuering m.m.
	Länsstyrelsen i Norrbottens län tog 2012 tillsammans med Luleå och Bo-
	dens kommuner fram informationsfoldern Om dammen brister som skickades
	ut till alla hushåll. I denna informeras kommuninvånarna att vid den mindre
	sannolika händelsen av ett dammbrott i Luleälven kan hela Luleå stad behöva
	utrymmas. Foldern beskriver förloppet vid ett dammbrott, utrymningsvägar
	för olika delar i kommunen, vad som ska tas med vid evakuering m.m. Foldern
	ligger även på länsstyrelsens webbplats.
	Vissa länsstyrelser har förberett en sida för krisinformation till allmänheten.

Informationssatsningar på lokal nivå

Av 42 undersökta kommuner informerar 15 kommuner på webbplatsen om att individen har ett ansvar för sin säkerhet, och ger mer eller mindre detaljerade råd. 14 kommuner ger praktiska råd och tips om hur man klarar olika krissituationer (elavbrott, vattenbrist, oväder o. dyl.) men går inte ut explicit med att individen har ett personligt ansvar att förbereda sig och klara sig själv. I 13 av de undersökta kommunerna består informationen om krisberedskap av en redogörelse över kommunens beredskap att hantera kriser, ibland med länkar till MSB:s webbplatser.

Enligt krisberedskapens grundprinciper – närhetsprincipen, ansvarsprincipen och likhetsprincipen – har kommunerna en nyckelroll i krisberedskap och krishantering. Kommunerna är ryggraden i arbetet med att förbereda för och hantera kriser. Nedan redogörs för vad en kartläggning av 42 webbplatser visar om vilken information som kommunerna ifråga ger om individens roll och ansvar på detta område.

Kommuner som informerar om individens ansvar

Borgholms kommun

Under ingången Demokrati & kommun/Krisinformation informeras i korthet om kommunens krisorganisation och ansvar samt individens ansvar: ”Vid kriser har alla ansvar – även du som enskild kommuninvånare. Tips på vad du själv kan göra för att förbereda dig för en kris kan du få på Civilförsvarsförbundets hemsida www.civil.se.”

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Danderyds kommun

Under ingången Säkerhet, kris och beredskap framhålls att allvarliga händelser kan inträffa. Några väl kända kriser i Sverige räknas upp som exempel på vad som kan inträffa, och det står kortfattat om ansvar och om behovet av beredskap. ”Vi är alla en del av samhällets krisberedskap och kan bidra på olika sätt.” Krisberedskap presenteras på tre nivåer: Krisberedskap i Sverige, Krisberedskap i Danderyd samt Din egen beredskap. ”Det är även viktigt att du som individ tar ansvar för din egen säkerhet genom att förbereda dig för kriser och oväntade händelser.”

Under Din egen krisberedskap ges information i flera avsnitt. Under rubriken Hur förbereder jag mig? ger kommunen råd om bra saker att ha hemma och kortfattade checklistor över mat och vatten, ljus och värme samt information. På webbplatsen finns även en länk till DinSäkerhet.se.

Enköpings kommun

Enköpings kommun har samlat information till den enskilde under rubriken Kommun & politik/Krisberedskap/Så här klarar du dig. Kommunen har ett liknande upplägg som Göteborgs stad och inleder med den enskildes ansvar och länk till foldern 72 timmar.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

På webbsidan ligger länkar upplagda till MSB:s poddsändning Om krisen kommer och till Energimyndighetens film Om det blir el- eller värmeavbrott samt viktiga telefonnummer och webbplatser (Krisinformation.se, DinSäkerhet.se, MSB, 1177, SMHI samt Civil.se). Eskilstuna kommun har tagit fram informationen på åtta språk, för hela länet.17

Falkenbergs kommun

Informationen om Krisberedskap inleds med en definition av ordet kris. Kommunens krisledningsorganisation beskrivs liksom samverkan mellan de halländska kommunerna och länsstyrelsen vid större händelser. Den enskildes ansvar behandlas. Kommunen framhåller att ”den enskilde har ett primärt ansvar att skydda sitt liv och sin egendom. Det innebär att du själv ska genomföra och bekosta olika åtgärder för att begränsa skador som kan uppstå vid en olycka”.

Kommunen har bl.a. lagt upp länkar till Räddningstjänsten Väst, Krisinformation och DinSäkerhet.se/Alla har ett ansvar.

Göteborgs stad

Göteborgs stad framhåller under rubriken Krisberedskap medborgarens personliga ansvar för sin egen och sina näras säkerhet:

Du har ett eget ansvar. Du bör räkna med att du måste klara dig själv i tre dygn vid en kris om du inte tillhör gruppen svaga och utsatta människor. Att kunna klara några dygn utan el, vatten eller mat är ingen lätt situation. Men de flesta av oss kan klara det om vi tänker efter före. Om de flesta av oss klarar de första akuta dygnen underlättar det för dem som är mest nödställda. Då kan samhällets resurser användas för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn.

17 SKL, skriftligt svar 2015-04-30.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

Individen uppmanas fundera igenom vad man kan behöva ha hemma. Några exempel ges (vattendunkar, campingkök, ficklampa m.m.) Hänvisning ges till den broschyr som Göteborgs stad har utarbetat – Så här klarar du dig i tre dygn (länk till pdf) – och till DinSäkerhet.se. Foldern innehåller en enkel checklista, viktiga telefonnummer samt information om VMA.

Här finns också länkar till Energimyndighetens och MSB:s filmer och poddsändningar samt andra viktiga länkar.

Hjo kommun

Under ingången Om kommunen/Trygghet, säkerhet och krishantering/Praktiska råd informerar kommunen om att den svenska krisberedskapen bygger på att alla tar ett gemensamt ansvar, ”men också att vi som individer har ett ansvar för vår egen och våra näras säkerhet. Vi bör vara medvetna om att det

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	ibland inträffar oväntade händelser”. En lista ges över vad man behöver för
	hemberedskap. Råd ges om vad man bör göra vid elavbrott och mat- och vat-
	tenbrist men även om trygga barn och trygga äldre.
	Jönköpings kommun
	Under ingången Omsorg & hjälp/Trygghet och säkerhet framhålls att krisbe-
	redskap handlar om ”medborgarnas och samhällets förmåga att hantera oöns-
	kade händelser och kriser”. Under rubriken Din beredskap uppmanas den en-
	skilde att ta ansvar för den egna beredskapen. Individen uppmanas ta ansvar
	för sin egen beredskap med hjälp av kommunens råd när det saknas el och
	vatten.

Råd ges även om hur individen ska skydda sig vid en översvämning, både förebyggande och i ett akut skede.

Karlskoga kommun

Under ingången Kommun & politik/Trygg & säker/Krisberedskap informerar kommunen om att individen har ett personligt ansvar: ”Förutom att vi tillsammans i samhället har ett gemensamt ansvar för krisberedskapen, har vi också ett eget personligt ansvar för vår egen och våra näras säkerhet.” Informationen är kortfattad men tydlig. Svaga och utsatta får hjälp först och Förmåga att hantera det osannolika är ett par rubriker. Individen uppmanas att förbereda sig. Bra-att-ha-hemma-saker listas i en särskild meny. Länkar ligger upplagda till 72timmar.se, Civilförsvarsförbundet. DinSäkerhet.se och Krisinformation.se.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Under ingången Trygg & säker ges även kortfattad information om elavbrott med några praktiska tips samt om säkerhet i bredare bemärkelse (brand, badvett, fyrverkerier m.m.).

Kramfors kommun

Kommunen informerar under Kris och beredskap mycket kortfattat om att kommunen är förberedd om det händer något. Information ges om VMA, var man hittar information i krissituationer m.m. Som exempel på förebyggande arbete nämns broschyren Trygg och säker om det händer som delats ut till kommuninvånarna och som det finns en länk till på webbplatsen.

Broschyren Trygg och säker har utarbetats tillsammans med Sollefteå kommun och Härnösands kommun. I broschyren framhålls inledningsvis att den enskilde, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och att inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenserna av de olyckor som inträffar. Det betonas

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

att räddningstjänsten är en vän, och individen uppmanas att kontakta sin räddningstjänst för råd och tips för ökad säkerhet.

Broschyren handlar om säkerhet i vid bemärkelse. Den informerar om brandsäkerhet, barnsäkerhet, inbrottssäkerhet m.m., men även om längre avbrott i elförsörjning och avbrott i värme- och vattenförsörjningen. Broschyren har för varje avsnitt rutor med goda råd och flera checklistor.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Broschyren har även information om hjärt-lungräddning (HLR) och akut omhändertagande. En sida i broschyren består av bra telefonnummer och internetadresser (till polisen, räddningstjänstens jourhavande befäl, kommunerna, landstinget, MSB och Krisinformation).

Mjölby kommun

I informationen om krisberedskap – med referens till närhets-, ansvars- och likhetsprinciperna – framhålls att en kris ska hanteras av de som har ansvaret för verksamheten i vardagen, så nära händelsen som möjligt och i en så likartad organisation som den vardagliga som möjligt. ”Det innebär att kommunen har ett ansvar för det som sker inom sina geografiska gränser, både i vardagen och i kris. Det innebär också att du som privatperson har ett ansvar för dig själv både i vardagen och i kris.” Mer information ges under rubriken Din krisberedskap. ”Kommunen har ett stort ansvar för att vi ska kunna leva tryggt och säkert i vårt samhälle. Men du som privatperson har också ett eget ansvar!” I detta ansvar ingår att vara förberedd på att kriser kan inträffa, att hålla sig informerad och följa de instruktioner och råd som ges i samband med en kris samt att ha beredskap för att hantera grundläggande behov (tillgång på vatten, mat och värme).

Länkar finns till DinSäkerhet.se, Krisinformation.se m.fl. webbplatser.

Perstorps kommun

Under fliken Räddning och säkerhet framhålls följande:

Kommunen måste ha beredskap för olika händelser och kommunstyrelsen har det yttersta ansvaret för människornas säkerhet och trygghet. Men du måste också arbeta för din och dina medmänniskors trygghet. Det finns mycket du kan göra för att bränder, olycksfall och andra obehagliga händelser inte ska inträffa.

Under rubriken Krisberedskap ger kommunen information om vad individen ska tänka på för att undvika olyckor och detaljerade råd om vad individen ska göra vid brand, strömavbrott och översvämning. En länk finns till broschyren

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	Var beredd där information ges om säkerhet i vid bemärkelse, om vilka lagar
	som gäller, om samverkan mellan säkerhets- och beredskapssamordnarna i
	Skåne Nordost m.m.18 Här finns också en checklista över vad som behövs vid
	långa strömavbrott.

Samtliga webbsidor har länkar till relevanta aktörer. Kommunen har tagit fram en säkerhetsbroschyr, och den finns som en pdf på webbplatsen. Broschyren beskriver riskerna med Perstorps industripark (t.ex. vad som kan hända vid en transportolycka, en storbrand eller ett gasmoln) och instruktion ges om vad man ska göra när larmet går m.m. Länkar finns till Krisinformation.se m.fl. webbplatser.

Simrishamns kommun

Under rubriken Om kommunen/Trygghet och säkerhet uppmanas individen att vara förutseende. Råd ges om att alla i familjen ska kunna larma 112, att man ska lära sig HLR, ha ficklampa och batteridriven radio och lägga in ICE- nummer i mobilen. Individen uppmanas – på liknande vis som på Island – att göra motsvarande förberedelser på arbetsplatsen. Man länkar även till Din- Säkerhet.se.

Under rubriken Praktiska råd informerar kommunen mycket kort om att individer som kan klara sig själva inte kan räkna med samhällets stöd i ett akut skede av en kris och att det därför är viktigt att man förbereder sig. Tips ges om hur man förbereder sig och sin bostad. Det finns en lista på bra saker att ha hemma, liksom detaljerade tips om värme, mat och vatten. Informationen avslutas med en länk till Civil.se för mer praktiska tips.

18 Sju kommuner i den nordostliga delen av Skåne samverkar. Krisberedskap är ett samverkansområde. Perstorps kommun, Var beredd!, 2008.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Skellefteå kommun

En sida under Kris och beredskap på kommunens webbplats är reserverad för information vid krisläge (kriswebb). Under ingången Säkerhet och kris/Personsäkerhet betonas den enskildes ansvar för sin egen och anhörigas säkerhet. Det framhålls att den ”svenska krisberedskapen bygger på att alla tar ett gemensamt ansvar för vårt lands och för vår egen och våra anhörigas säkerhet. I det egna ansvaret ligger en skyldighet att vara förberedd på att kunna hantera en svår situation och klara de omedelbara behov som kan uppstå. Är vi starka och friska måste vi räkna med att samhällets resurser till en början kommer att användas för att hjälpa svaga och utsatta människor.” Som exempel nämns äldre, sjuka och barn. Individen uppmanas att tänka igenom hur man ska klara sig vid ett längre elavbrott, och att hitta mer information på DinSäkerhet.se, MSB.se, Krisinformation.se och länsstyrelsens webbplats.

Det finns varken praktiska råd eller checklistor på webbplatsen.

Västerås kommun

Västerås kommun ger information om räddningstjänst och krishantering under rubriken Omsorg, stöd och hjälp/Trygg och säker. På en webbsida under rubriken Trygg och säker ges samlad information om räddningstjänst och krishantering, farlig verksamhet, brottsförebyggande verksamhet m.m. Information ges om el-, vatten- och värmeavbrott, nödvatten och hämtstationer, kriscenter i Västerås och stadens frivilliga resursgrupp m.m.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Tips och praktiska råd ges t.ex. om hur man klarar vattenbrist:

Individens eget ansvar under en kris framhålls av kommunen.

Vi har alla ett ansvar för vår egen och andras säkerhet under en kris. Det är viktigt att vara medveten om att det ibland inträffar oväntade händelser. Räkna med att samhällets resurser till en början framför allt kommer att användas för att hjälpa svaga och utsatta människor, till exempel äldre, sjuka och barn.

Individen uppmanas att läsa mer om det egna ansvaret på sidorna om krisberedskap på DinSäkerhet.se.

Kommentar: Detaljerad, strukturerad och samtidigt överblickbar information.

Åtvidabergs kommun

Åtvidabergs kommun informerar under Krisberedskap och säkerhet om var man hittar information, hur man förebygger olyckor (hänvisning till DinSäkerhet.se) och om Samverkan Östergötland där länets 13 kommuner deltar tillsammans med statliga myndigheter och andra aktörer som har i uppdrag att arbeta med samhällets krisberedskap. Här finns också en film som på ett pe-

KARTLÄGGNING BILAGA 1

dagogiskt sätt beskriver krisberedskapsorganisationen i Samverkan Östergötland. Under rubriken Alla har ett gemensamt ansvar framhålls individens grundläggande ansvar, efter individens förmåga.

Individen uppmanas att tänka igenom vad som är särskilt viktigt för honom eller henne och att ha sådan utrustning nära till hands. ”En bra utgångspunkt är att utgå ifrån utrustning som håller dig mätt, varm och informerad.” Tips ombra saker att ha hemma ges. Länkar finns till Krisinformation.se, DinSäkerhet.se m.fl. webbplatser.

Kommuner som ger råd och tips utan att omnämna ansvar

Borlänge kommun

Under rubriken Trygghet & säkerhet informeras om krisberedskap, kommunens kriswebb, länets kriswebb och den nationella kriswebben. Under rubriken Beredskap i hemmet framhålls att ”du bör förbereda dig och din bostad på händelse av en krissituation”. Kommunen informerar om längre elavbrott och deras konsekvenser och ger råd och tips om bra saker att ha hemma. Det ges även information om vad som händer i kommunen vid vattenbrist samt råd om matförråd och om vad man ska göra vid en översvämning. Information ges om dammbrott och höga vattenflöden, med länk till Länsstyrelsen i Dalarnas läns kriswebb (se ovan) samt en folder med instruktion till de boende (pdf). Explicit formuleras dock inte att individen har ett ansvar för sin egen säkerhet.

Falu kommun

Falu kommun informerar om krisberedskap under Stöd och omsorg/Trygg och säker. Kommunen går inte ut med information om att individen har ett ansvar,

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	men under rubriken Din säkerhet ställs frågan vad individen kan göra i en kris-
	eller nödsituation. Besökaren hänvisas till MSB:s webbplats DinSäkerhet.se
	för att få tips om hur man kan förebygga olyckor. Under rubriken Utan el och
	vatten ges praktiska råd om hur man kan förbereda sig på ett elavbrott.

Kommunen informerar om lokaler som kommer att vara uppvärmda vid ett längre elavbrott och att färskt vatten kommer att kunna hämtas om vattnet blir odrickbart. Under rubriken Översvämning ges detaljerade råd om hur villaägare ska förhindra översvämningar.

Hudiksvalls kommun

Under Bo och leva återfinns information om Skydd och säkerhet. Individen informeras om att det finns mycket som den kan göra själv för att minska risker och förebygga olyckor. Besökaren hänvisas att läsa mer på Krisberedskap.se. Under rubriken Om det blir strömavbrott framhålls att vår vardag bygger på tillgång till elström och att det kan kännas svårt att plötsligt behöva klara sig utan den. Individen uppmanas att tänka sig in i situationen och att läsa mer på DinSäkerhet.se.

Under Krisberedskap informeras om vad en kris är, med länk till Krisinformation.se, information om VMA samt information om kommunens krisberedskap. Ingen explicit information om att individen har ett ansvar finns på webbplatsen.

Karlskrona kommun

Under Beredskap för olyckor och kriser ligger länkar till viktiga webbplatser, däribland krisinformation.se och MSB.se. Under rubriken Praktiska råd framhålls att ”det finns en mängd saker som du kan förbereda själv för att klara exempelvis ett större strömavbrott eller andra olyckor”. Det följer en sammanställning som ger råd och tips om webbplatser, bl.a. en länk till DinSäkerhet.se.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Karlstads kommun

Under Omsorg och stöd/Trygg och säker informeras om kommunens förebyggande arbete, om kriswebb, krisledningsnämnd m.m. Under ingången Utan el och vatten anförs att det går bättre att klara sig utan vatten och el om man är förberedd. Besökaren hänvisas till räddningstjänsten som har många bra tips på vad man ska tänka på och vad man bör ha hemma.

Ljusdals kommun

Kommunen informerar under ingången Trygg & säker. Det ges kort information om dammbrott i Ljusnan med en hänvisning till broschyren Beredskapsplan vid dammbrott i Ljusnan (pdf-format) för mer information.

Information om krisberedskap inleds med att framhålla att man tidigare planerade att hantera militära hot men att hoten mot vårt samhälle i dag är av annan karaktär, vilket ställer höga krav på kommunens verksamheter. Information ges om krisinformationsnummer vid en större händelse. En särskild ikon (Akut krisinformation) är upplagd som kommer att ge aktuell lägesbild och tillgänglig information. Krisinformationsbroschyren Om din säkerhet finns där som webbtidning samt i pdf-format.

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	Om din säkerhet är en 16-sidig broschyr om säkerheten i samhället, däribland
	om den enskildes beredskap för kris och katastrof, elavbrott, extraordinära
	händelser m.m. På varje sida i broschyren ligger rutor med relevanta länkar
	(t.ex. DinSäkerhet.se, Civil.se och Ljusdal.se). Broschyren innehåller flera
	checklistor. Det finns ingen explicit formulering om att individen har ett an-
	svar att förbereda sig, men individen uppmanas till att göra det.

Broschyren avslutas med information om första hjälpen och grundläggande instruktioner vid livshotande läge (L-abc) samt viktiga telefonnummer och viktiga webbplatser.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Kommentar: En föredömlig broschyr i och med att den ger bred information på ett enkelt sätt. Kan komma till användning i hemmet.

Luleå kommun

Kommunens trygghets- och säkerhetsarbete syftar till att du som kommuninvånare ska ha ett tryggt och säkert liv, men också att de anställda på förvaltningar och i kommunala bolag ska känna trygghet i sitt arbete. Under ingången Säkerhet och kris framhålls att kommunens trygghets- och säkerhetsarbete ska ha ett tryggt och säkert liv. ”Vid en kris eller extraordinär händelse ska du som medborgare veta att kommunen klarar av att hantera händelsen.” Under rubriken Kriser och extraordinära händelser anges vilka händelser som kan bli extraordinära (pandemi, stort dammbrott i Luleälven, långvarigt elavbrott, förorenat dricksvatten m.fl.). Fördjupad information ges om vad som händer vid ett dammhaveri. En länk finns till broschyren Om dammen brister som har skickats ut till alla hushåll i kommunen. Broschyren ger anvisningar om utrymning, vad som tas med vid en utrymning, vilka kommuner som kommunen har överenskommelser med om mottagning av evakuerade Luleå- och Bodenbor m.m. Information ges om att Luleå på motsvarande vis är mottagningskommun för 22 500 Skelleftebor vid ett dammhaveri i Skellefteälven.

Luleå kommun har förberett för en kriswebb som kan tas i bruk vid en kris. Det finns ingen information om att den enskilde har ett ansvar att klara sig själv.

Oskarshamns kommun

Under rubriken Krisberedskap i kommunen/Räddningstjänsten finner man en sida med rubriken Din säkerhet. Sidan består av länkar till DinSäkerhet.se, Brandskyddsbanken.se och Krisinformation.se. Ingen explicit information ges om individens ansvar att förbereda sig.

Under rubriken Vårt uppdrag redogörs för räddningstjänstens uppdrag att samordna säkerhetsarbetet i kommunen. Utöver information om vilka områden kommunen arbetar förebyggande med och vad den har beredskap för har nyttiga länkar lagts upp på sidan. Under länken till DinSäkerhet.se informeras om att man på den webbplatsen får hjälp att höja sin egen förmåga att agera rätt i händelse av en olycka/kris. Under rubriken Om ovädret kommer ges vissa praktiska råd vid oväder samt vid strömavbrott. Nyttiga länkar finns till andra informationskanaler, däribland Krisinformation.se och Civil.se.

Oskarshamns kommun har en kärnanläggning inom kommunen. Klickar man på rubriken Kärnenergiberedskap hamnar man på länsstyrelsens sida.

Torsby kommun

Kommunen ger på sin webbplats under rubriken Krisberedskap information om behovet av att vara förberedd på kris, vilka krav det ställer på kommunen och hur kommunen arbetar för att såväl kommunens invånare som dess personal ska vara förberedda om en större olycka skulle inträffa. ”Via dessa länkar

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	får du råd om hur du förbereder dej för en krissituation.” Länkarna leder till
	information och checklistor: Beredskap i hemmet sommartid respektive vin-
	tertid, Beredskap hygien, Beredskap livsmedel, Beredskap vatten, Beredskap
	värme. Kommunen nämner inte direkt att individen har ett ansvar att förbereda
	sig och klara sig men gör det indirekt, som en uppmaning, och ger ingående
	information om hur detta kan ske.19
	Vilhelmina kommun
	Under rubriken Krisberedskap ges kortfattad information om kommunens be-
	redskap samt några praktiska råd till individen vid elstörningar, storm och ovä-
	der (om värme, vatten, matlagning och information).

Längre ned hierarkin finns länk till msb.se.

Åsele kommun

Kommunen informerar under Krishantering om att samhällets sårbarhet blir allt mer uppmärksammad. Information om olyckor, naturkatastrofer och andra oförutsedda händelser är inte något ovanligt. Det framhålls att det finns förebyggande åtgärder som individen redan i dag kan vidta för att klara t.ex. ett elavbrott. Kommunen anger på vilka sätt allmänheten kommer att finna information vid en större händelse. Det finns länkar till MSB:s poddsändning Om krisen kommer, Krisinformation.se m.m.

Under rubriken Hemberedskap förklaras att ”hemberedskap betyder att man ska förbereda sig och sin bostad för att, i en krissituation, kunna klara sig själv en tid”. En checklista ges över bra saker att ha hemma samt några råd om hur man klarar behovet av värme, mat och vatten. ”Man bör ha ett matförråd

19 I en intervju i Länstidningen Värmlandsbygden framhåller dock säkerhetssamordnaren i kommunen att varje person har ett ansvar och citerar regeringens formulering ”Individen utgör den grund på vilken samhällets krisberedskap vilar. En väl fungerande krisberedskap kräver medvetenhet om det personliga ansvaret och kunskap hur man själv ska agera”. Länstidningen Värmlandsbygden 2015-02-27.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

hemma som räcker för ungefär en vecka. Maten behöver inte vara nyttig. Det viktigaste är att man tycker om den och att den mättar.” Information ges om att vattentankar ställs ut på olika ställen i kommunen vid längre vattenavbrott. ”Se till att ha ordentligt med dunkar och hinkar i beredskap för att kunna hämta vatten.” Informationen avslutas med en länk till Civil.se.

Kommentar: Enkelt upplagd information, kortfattad och rakt upp och ned.

Älvdalens kommun

Under Krisberedskap betonas att kommunen har en mycket viktig roll i samband med en kris. ”Det kan vara större olyckor, oväder eller andra allvarliga störningar i samhället. Det är kommunens ansvar att samordna och informera vid dessa tillfällen.” En länk har lagts upp till Krisinformation.se. Kortfattat ges några praktiska råd om säkerhet över hela skalan, från säkra livsmedel och förgiftningar till ”hur du kan förhindra att din familj hamnar i en nödsituation, och vad dina barn kan göra om de går vilse” (med länk till Civilförsvarsförbundet), information om VMA samt några viktiga telefonnummer.

Östhammars kommun

På startsidan finns fliken Akut hjälp och journummer, men det avser enbart behovet av akut hjälp på individnivå (telefonnummer till SOS Alarm, Polismyndigheten, Socialjouren m.m.). Under rubriken Kommun & politik/Trygghet, säkerhet och kris informeras om att kommunen arbetar med trygghet och säkerhet inom flera områden, på vilket sätt kommunen arbetar förebyggande och vad kommunen har beredskap för. Det ges ingen explicit information om den enskildes ansvar att klara kriser. Länkar till Krisinformation.se, länsstyrelsens krisinformation och MSB har lagts upp.

Under rubriken Kärnenergiberedskap ges praktisk information till enskilda om utrymningsstationer utanför den inre beredskapszonen, jodtabletter och RDS-mottagare. Det finns en länk till Länsstyrelsen i Uppsala läns webbsida om kärnenergiberedskap.

Övertorneå kommun

Kommunen informerar under rubriken Kris och säkerhet framför allt om kommunens Posom-grupp.20 Man har lagt upp en lista på bra länkar till webbplatser inom hela säkerhetsspektrumet. Under rubriken Mer information ligger en länk till en instruktion som Övertorneå kommun tagit fram med råd och tips om vad man gör vid elavbrott. Besökaren uppmanas att skriva ut och spara denna instruktion.

Webbplatsen ska ha information på finska och meänkieli, men denna instruktion ser inte ut att vara översatt.

20 Posom står för psykisk och social omsorg om människor vid kriser och katastrofer. Posomgrupper är en del av kommunernas krisberedskap och aktiveras vid akuta kriser eller händelser i kommunen.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Kommuner som inte informerar den enskilde om ansvar eller ger råd

Av de 42 undersökta kommunerna har 13 kommuner på sin webbplats varken information om individens ansvar under en krissituation eller praktiska råd och tips om hur man som enskild förbereder sig så att man kan klara sig själv. Av dessa informerar de flesta (10 stycken) i stället om kommunens beredskap, mer eller mindre detaljerat, 8 har lagt upp länkar till andra webbplatser (Krisinformation.se, DinSäkerhet.se, MSB.se m.fl.) och 5 kommuner informerar om var det kommer att finnas information under en kris.

Kommentar: Det går inte inom ramen för denna kartläggning att dra några slutsatser om bakomliggande faktorer till att kommunernas information om krisberedskap och den enskildes ansvar varierar så mycket. Det går inte att se ett mönster utefter hur stor kommunen är, geografiskt läge o. dyl. Två storstadskommuner kan ha diametralt olika information. Kommuner med förhöjd risk för en svår olycka kan ha lite information om individens ansvar, medan små kommuner i inlandet kan ha relativt fyllig information osv.

Frivilligorganisationer

Civilförsvarsförbundet, Svenska Lottakåren och Svenska Blå Stjärnan genomför informationsinsatser för att öka enskildas förmåga att förebygga och hantera en kris. Civilförsvarsförbundet och Lottakåren informerar på sina webbplatser om säkerhet och risker och ger tips och råd om hur man klarar sig under en kris. Samtliga får medel från MSB för informationsinsatser riktade till allmänheten. Frivilligorganisationerna har i grunden ett likartat budskap som MSB vad gäller individens ansvar.

Civilförsvarsförbundet

Civilförsvarsförbundet får medel från MSB för att genomföra informationsinsatser för allmänheten. Civilförsvarsförbundet arrangerar utbildningar för att öka individens riskmedvetande och förmåga att klara sig. På förbundets kurser ska individen lära sig att klara olyckor och kriser, t.ex. elavbrott, förorenat dricksvatten eller en längre tids isolering. Förbundet arbetar också genom att sprida information, framför allt på webbplatsen Civil.se. Information till allmänheten återfinns under fliken Tips och råd. Dessa spänner över ett stort fält. Råden gäller inte bara större kriser och krig utan även säkerhet i bred bemärkelse samt organdonation.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

Under rubriken Tips om elavbrott har Civilförsvarsförbundet lagt upp Energimyndighetens film Om det blir el- eller värmeavbrott – vad gör du då? och MSB:s film Så klarar du elavbrottet. Information ges om hur man kan ordna belysning, information, mat, vatten och värme under ett elavbrott. Checklistor finns för elavbrott och för evakuering.

Tips ges om matförråd, vilka livsmedel som kan ingå och förslag på maträtter som kan tillagas av dessa. Information ges om vattenförsörjning med praktiska råd om hur individen klarar vattenbrist (råd om lagring och desinfektion av vatten). Denna information om matförråd och vattenförsörjning är emellertid inte så lätt att hitta. Webbplatsens struktur skulle kunna förbättras.

72 timmar

Civilförsvarsförbundet har bl.a. tagit fram 72 timmar – en informationsinsats i form av kortare möten. Civilförsvarsförbundet har därefter omvandlat 72 timmar till en webbaserad utbildning på Civil.se. Målgrupper för utbildningen är föräldrar eller anhöriga till barn i förskole- eller skolåldern, unga som ska flytta eller nyligen har flyttat hemifrån, och personer över 65 år som bor hemma utan stöd från samhället.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

72 timmar är lika med tre dygn. Det är det tidsperspektivet informationssatsningen har. Om medborgarna i stor utsträckning klarar sig själva den första tiden under en uppkommen kris har det stor betydelse. Det ger ansvariga samhällsorgan en väsentligt bättre möjlighet att väga av behoven mot resurserna jämfört med om många människor skulle stå handfallna från första stund.

Webbplatsen 72timmar.se

Webbplatsen 72timmar.se har utvecklats i samarbete med Civilförsvarsförbundet i Göteborg. Den förmedlar kunskap om hur man överlever i ett samhälle som utsatts för påfrestningar. Det är samma budskap som 72-timmars- kampanjen – webbplatsen tillhandahåller information, råd och tips om hur individen ska klara sig i tre dygn i händelse av en kris – men upplägget och innehållet skiljer sig åt.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Information, råd och tips är strukturerade utifrån människans fem grundbehov, dvs. behovet av vatten, värme, mat, trygghet och sömn, och inte utifrån en extern händelse. Informationen är uppdelad på basfakta om behovet, vad man kan göra förebyggande och, i förekommande fall, saker som är bra att ha hemma.

På webbplatsen hittar man nyhetsflöden från Krisinfobloggen, MSB och Civilförsvarsförbundet samt Twitterflöden.

Svenska Lottakåren

Svenska Lottakåren är Sveriges största frivilliga försvarsorganisation för kvinnor. Svenska Lottakåren informerar, rekryterar och utbildar i dag för militära insatser och krisberedskap. Inom krisberedskap har Lottakåren ett antal uppdrag från olika myndigheter (SSM, PTS, MSB). Svenska Lottakåren har även en utbildningsverksamhet. En del av utbildningsverksamheten riktar sig mot allmänheten i syfte att skapa en större kunskap om krisberedskap i samhället. Svenska Lottakåren tilldelas medel från MSB för att genomföra informationsinsatser för allmänheten.21

Lottakåren har utarbetat kursen Sköt dig själv som är en kostnadsfri heldagskurs som är öppen för alla. I kursen ges tips om hur man klarar elavbrott, översvämningar och extrema väderförhållanden. Deltagaren coachas till en individuell handlingsplan för att kunna ta hand om sig själv och familjen under de första 72 timmarna efter att en extraordinär händelse inträffat. Deltagaren får också fundera över om det finns otrygghet i hans eller hennes eget närområde och vad för aktiviteter man kan hitta på för att bidra till ett socialt hållbart samhälle.

Svenskalottakaren.se

Lottakåren informerar om när det oväntade händer på webbplatsen och ger råd och tips om beredskap för kriser. Här finns också en checklista över saker som är bra att ha, med länkar till butiker på internet som säljer sakerna.

21 Svenska Lottakåren, Årsredovisning 2012, Årsredovisning 2013.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

På webbplatsen listas också ett stort antal aktörer med uppgifter om ansvarsområden, webbadresser, Twitterkonton och Facebooksidor.

Svenska Blå Stjärnan

Svenska Blå Stjärnan är en ideell organisation som har samhällets uppdrag att ta hand om djur vid kriser, katastrofer, utbrott av smitta och andra händelser som kan drabba djuren. Uppdrag kommer från bl.a. Jordbruksverket, SSM, länsstyrelser och kommuner. Svenska Blå Stjärnan får medel från MSB för att genomföra informationsinsatser för allmänheten inom civil krisberedskap.22

Hardukoll.nu

Blå Stjärnan har utarbetat webbplatsen hardukoll.nu. Webbplatsen har som mål att öka djurägares krisberedskap. Individens ansvar betonas: ”Som djurägare är du ansvarig för att dina djur mår bra! Om något händer måste du kunna ta hand om ditt djur (och naturligtvis dig själv) även när strömmen går, vattnet försvinner och det blir kallt.”

Med utgångspunkt i fyra typer av händelser – storm, översvämning, vinteroväder och värmebölja – ges information om och tips på bra saker att ha hemma för husdjuret. Checklistor finns för olika typer av husdjur. Information

22 Svenska Blå Stjärnan, Årsredovisning 2013, Årsredovisning 2014.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

ges om vad samhället gör, med länkar till relevanta myndigheter. På webbplatsen finns tre filmer där djurskötare och en brandchef berättar om sina erfarenheter av att ha ansvar för djur under kriser.

Checklistor – den enskildes förråd

De checklistor som förekommer är till största delen likartade när det gäller basförrådet. De listar de ting som individen behöver för att få sina grundläggande behov av vatten, näring och värme tillfredsställda samt för att kunna hålla sig informerad. Checklistor finns på många webbplatser. Vissa aktörer har även producerat checklistor i form av broschyrer och foldrar i pappersformat.

Checklistor förekommer i olika format och former. Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan en lista med praktiska råd tips och en checklista, men oftast är checklistan väldigt koncis och består av en uppräkning av olika saker som behövs för att klara sig. De kan vara formulerade i text eller huvudsakligen bestå av bilder (se t.ex. HesaFredrik.nu). En uppräkning av vad som ska finnas i ett förråd hemma i händelse av en kris ger svaret på frågan vad individen förväntas klara på egen hand.

Checklistornas innehåll

Checklistorna avviker inte mycket från varandra när det gäller vad som ingår i ett basförråd. Det handlar om att individen ska få i sig vätska, hålla sig varm, få i sig näring/energi, ha en ljuskälla och hålla sig informerad. På checklistan listas därför vattendunkar och medel för vattenrening, radio (som drivs med batterier eller solceller eller en s.k. vevradio), matförråd i form av torrvaror och konserver, ficklampa och stearinljus/värmeljus samt campingkök. Ibland listas också hygienartiklar och sedlar.

En baslista kan också innehålla förslag på var man köpa sakerna (t.ex. Lottakårens checklista). Listan kan vara mer detaljerad och t.ex. ange vilka matvaror man ska ha i ett förråd (se DinSäkerhet.se som anger varor och mängd per person och dygn), hur mycket vatten man ska beräkna per person och dygn osv.

En basförrådslista kompletteras ofta med en checklista på tilläggssaker i händelse av att man måste klara sig själv en längre tid. På dessa checklistor listas ofta filtar/sovsäckar, första-hjälpen-kit, medicin, soppåsar och verktyg. Checklistor över tilläggssaker kan dock variera mer sinsemellan. Råden är till viss del beroende av den krisplan som finns i kommunen. I vissa kommuner ingår det i beredskapsplanen att vid ett längre avbrott i vattenförsörjningen köra ut tankbilar med vatten (t.ex. Västerås kommun). Rådet att införskaffa vattendunkar med kork blir då viktigare än rådet att införskaffa medel för vattenrening.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Checklistornas format

Vissa aktörer har tagit fram broschyrer eller foldrar i vilka det finns en eller flera checklistor (de finns alltid även tillgängliga på aktörens webbplats). Ut- över de kommuner som står bakom 72-timmarskampanjen har kommuner som kan drabbas av dammbrott, kemiska utsläpp eller kärntekniska olyckor tagit fram särskilda broschyrer. Det förekommer även att kommuner tagit fram broschyrer för kommuninvånarna om säkerhet över hela riskskalan med information om och förslag på förebyggande åtgärder.

I huvudsak finner man dock att checklistorna ligger på aktörernas webbplatser, antingen som inbäddad text eller bilder under information om krisberedskap. Det kan också förekomma att man länkar till checklistor på en annan aktörs webbplats (ofta till DinSäkerhet.se och Civil.se).

I denna kartläggning framgår att det finns ett stort beroende av att internet fungerar för att den enskilde ska få tillgång till checklistor och praktiska råd. För att förekomma problemet med att informationen inte är tillgänglig när den behövs som mest, uppmanas besökare på flera webbplatser att skriva ut dokumentet eller webbsidan.

Nordiska jämförelser

Samtliga länder går ut med information till enskilda men på olika sätt och i olika omfattning. Informationssatsningarna i Norge av den ansvariga myndigheten har vissa likheter med MSB:s satsningar. Den information som förmedlas i Danmark till enskilda om risker och om hur man förbereder sig har likheter med den norska och svenska, även om krisinformation på nationell nivå enbart förekommer vid stora nationella kriser. Finland har i liten utsträckning webbaserad information som riktar sig till enskilda om krisberedskap med tips och råd. Island är det nordiska land som har mest utvecklad krisberedskap och krishantering åtminstone vad gäller kris orsakad av naturolyckor. Det förväntas mycket av den enskilde på Island, både att vara medveten om risker, att ha planerat för kris, att träna för krissituationer och att ta hand om grannar. Två frivilligorganisationer spelar en viktig roll på lokal nivå i att snabbt ge stöd och hjälp vid kriser. Lagstöd för att den enskilde har ett ansvar att klara sig själv finns inte i något av länderna. 72-timmarskampanjer bedrivs inte, med undantag för en frivilligorganisation i Danmark.

Nedan redovisas översiktligt hur de övriga nordiska länderna arbetar med dessa frågor, framför allt vilken information som ges till den enskilde och vilka förväntningar som finns på den enskilde i händelse av kris eller vid en extraordinär händelse.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Norge

I Norge baseras beredskapen, i likhet med i Sverige, på tre principer: ansvarsprincipen, närhetsprincipen samt likhets- och samverkansprincipen.

Justitie- och beredskapsdepartementet har ansvar för samhällets säkerhet och beredskap. Myndigheten Direktoratet for samfunnssikkerhet og beredskap (DSB) har ett liknande uppdrag som MSB såtillvida att DSB ska förmedla viktig information till befolkningen före, under och efter en kris.

Kommunerna har ansvaret för att sörja för säkerheten för alla som befinner sig i kommunen vid vilken tidpunkt som helst. Det innebär att kommunen har ansvaret för beredskapsplanering och lokal krishantering. Kommunerna ska förebygga, ha god planering, kvalitetssäkringssystem och uppföljningsrutiner. Vid en händelse ska kommunerna hjälpa till med evakuering och mat och husrum samt även med uppföljning efter en kris.23

Kriseinfo.no

”Kriseinfo – din ingång till myndigheternas information.” Webbplatsen drivs av DSB och har en liknande funktion som MSB:s Krisinformation.se. På Kriseinfo.no samlas bekräftad information från olika myndigheter (på alla nivåer) som är involverade i en händelse.24

Webbplatsen är uppbyggd så att information ges om vad som kan ske, vad som sker under och efter en kris. När det gäller information om vad som kan ske informeras besökaren dels om beredskapssystemet i Norge, dels om risker och beredskap för händelser förorsakade av väder och natur, brand och explosioner, utsläpp och föroreningar, smitta och sjukdom, transport, telefoni och data samt terror i utlandet.

Relativt kortfattad information ges om vad som kan hända, och vissa råd ges om vad som kan göras för att minska konsekvenserna av en händelse. Inga checklistor förekommer. Informationen är ibland på en mer allmänbildande nivå (t.ex. vem som har ansvar för järnvägen eller vad en solstorm är).

Under en kris och vid större oönskade händelser kommer Kriseinfo.no att ge uppdaterad, samlad och koordinerad information om vad som sker, vad individen bör göra och vilken aktör som gör vad.

Det finns ingen kampanj motsvarande 72 timmar i Norge.25

23www.kriseinfo.no/Beredskapen i Norge/Lokale og regionale nivå.

24Direktoratet for Samfunnssikkerhet og beredskap, skriftligt svar, 2015-05-26.

25Ibid.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Sikkerhverdag.no

Information om hur individer ska förbereda sig och hur de ska klara en kris om den uppstår återfinns i första hand på varje enskild myndighets egen webbplats, men DSB ger även sådan information på webbplatsen Sikkerhverdag.no.26

På samma sätt som DinSäkerhet.se handlar Sikkerhverdag.no om säkerhet, och därmed om risker, i vid bemärkelse. Under ingången Din beredskap ges information om hem och hus, väder och natur samt händelser och kriser.

I likhet med vissa kommuner i Sverige ger Sikkerhverdag.no ingen explicit information om att individen ska kunna klara sig på egen hand. Men information ges som går ut på att individen bör förbereda sig. Om strömavbrott anges att ”vid större strömavbrott prioriteras liv och hälsa först, och det kan ta tid innan du får strömmen tillbaka. Därför bör du vara förberedd på att klara dig utan ström i några dagar”.

26 Direktoratet for Samfunnssikkerhet og beredskap, skriftligt svar 2016-05-26.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Individen uppmanas att tänka igenom vad som måste finnas hemma. ”Om strömmen går och du blir isolerad av vädret i flera dagar, bör du vara rustad för att klara dig i några dagar.”

På webbplatsen finns praktiska råd och checklistor. I en kort film förmedlas samma information, på ett enkelt och lättsamt vis.

Danmark

Krishantering styrs i Danmark av principen om sektorsansvar. Den myndighet som är ansvarig under ordinarie förhållanden har också det specifika ansvaret

2015/16:RFR3

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	för att ge vägledning till befolkningen i en kris. Rör det sig om t.ex. en vatten-
	förorening kommer det att vara det privata vattenverket och kommunen som
	har ansvaret.27
	I bred politisk enighet lades webbplatsen Kriseinfo.dk ned vid utgången av
	2011.28 Från den 1 januari 2012 ges information till allmänheten dels på an-
	svariga myndigheternas egna webbplatser, dels på Politi.dk. Webbplatsen Po-
	liti.dk är till för de stora nationella händelserna.29
	Politi.dk
	Rigspolitiet har förmåga att stödja samordningen av information vid kriser,
	och deras kanaler kan användas för att kommunicera med allmänheten.30

På webbplatsen Politi.dk ges under ingången Kriseinfo til borgerne vissa praktiska råd till enskilda om kris vid brand och explosion, energi, it och telefoni, hälsa, terror m.m. Det finns vissa likheter med norska webbplatsen Kriseinfo.no. Inga praktiska råd ges om hur man klarar värme-, vatten- och matförsörjning i en akut kris.

Brs.dk

På Beredskapsstyrelsens webbplats brs.dk ges råd om ”hjälp till självhjälp”.

27Rigspolitiet, skriftligt svar 2015-05-12.

28Partierna var eniga i beslutet att lägga ned Kriseinfo.dk, eftersom man bedömde att behovet av kriskommunikation till befolkningen kan hanteras utan Kriseinfo.dk. Korrekt och uppdaterad kriskommunikation ges av ansvariga myndigheter på deras webbplatser, i enlighet med sektoransvarsprincipen. Aftale om redningsberedskabet, 2012.

29Rigspolitiet, skriftligt svar 2015-05-12.

30MSB, skriftligt svar 2015-05-08.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

Webbplatsen, som är pedagogiskt upplagd, beskriver risker vid bränder, stormar, skyfall, terrordåd, kemiska utsläpp m.m. och tillhandahåller praktiska råd. Informationen konkretiseras med exempel på verkliga händelser.

Individen uppmanas att känna till sina behov, att ha ett första-hjälpen-kit samt batteridriven radio och stearinljus/ficklampa hemma. Kortfattade råd ges om det viktigaste att ta med och åtgärda vid en evakuering. Förhållningsråd ges om spridande av information. Råd ges om vad man ska göra i en akut fas men även om vad man ska göra långsiktigt för att minska effekterna som t.ex. skyfall, orkaner och översvämningar kan ha på hus. Råd ges även om terrorhot.

Beredskab.dk

Beredskabsforbundet är en frivilligorganisation vars medlemmar arbetar frivilligt i den kommunala räddningstjänsten och den statliga räddningstjänsten (Beredskabsstyrelsen). Den informerar allmänheten om beredskap och säkerhet. Under rubriken Vad gör du? framhålls att när samhället utsätts för en större olycka eller katastrof måste räddningstjänsten prioritera sina insatser. Myndigheterna kan inte garantera snabb hjälp till alla. Som exempel nämns att storm och oväder kan betyda att man måste klara att ta hand om sig och sin familj en längre tid. Det anges att som medborgare ska man helst vara beredd på att klara sig själv i 72 timmar. En lista på bra saker att ha hemma ges, med

2015/16:RFR3	BILAGA 1 KARTLÄGGNING
	reservationen att listan bara är vägledande. Medborgaren rekommenderas att
	tänka över vad familjen behöver.

Det finns inte något krav formulerat i Danmark som anger hur länge befolkningen ska klara sig själv.31

Finland

Finlands beredskapsmodell bygger på samarbete mellan förvaltning och näringsliv. Statliga och kommunala myndigheter har lagstadgade skyldigheter att vidta åtgärder så att verksamhet kan fortsätta även under störningar och undantagsförhållanden. Beredskapen bygger på principen att myndigheterna ska fortsätta och intensifiera sin verksamhet också under svåra förhållanden.32

År 2010 antogs en säkerhetsstrategi för samhället som utgör en gemensam grund för beredskapsverksamheten och krisledningen för samtliga aktörer. Kommunen har ett centralt ansvar när det gäller att sörja för befolkningens bastjänster samt för annan viktig och kritisk tjänste- och varuproduktion.33 Det anförs i dokumentet Beredskapsverksamhet och kontinuitetshantering i kommunen att den senaste tidens naturkatastrofer har visat på vikten av att befolkningen och de olika tjänsteproducenterna även förbereder sig på egen hand. Ägaren och innehavaren av en byggnad har en skyldighet att förebygga att farliga situationer uppkommer, förbereda sig på att skydda personer, egendom och omgivning vid risksituationer och förbereda sig på sådana räddningsinsatser som de själva klarar av. Kommunen bör beakta grupper, t.ex. personer med funktionsnedsättning, som inte har möjlighet att förbereda sig tillräckligt på egen hand. Det framhålls att om befolkningen har förberett sig på egen hand och har grundläggande beredskapsfärdigheter när en störningssituation eller undantagsförhållanden inträffar, minskar detta betydligt myndigheternas och övriga säkerhetsaktörers arbetsmängd. Frivilligorganisationer har en viktig roll i att upprätthålla de färdigheter som behövs vid störningar och under undantagsförhållanden.34

I Finland finns inte någon myndighet med motsvarande övergripande roll som MSB.

31Rigspolitiet, skriftligt svar 2015-05-12.

32www.se.nesa.fi/forsorjningsberedskap/oversikt/.

33Säkerhets- och försvarskommitténs sekretariat, Beredskapsverksamhet och kontinuitetshantering i kommunen, 2012, www.yhteiskunnanturvallisuus.fi/sv.

34Ibid., s.17.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Information till allmänheten

Vid nationella kriser kan regeringen samla information på sin webbplats:

Övriga informationsinsatser om kriser återfinns på Försvarsministeriets, Inrikesministeriets och Försörjningsberedskapscentralens webbplatser.

Intermin.fi

På Inrikesministeriets webbplats Intermin.fi ges information om civil krishantering och beredskap (under ingången Säkerhet). Det informeras om att statliga och kommunala myndigheter genom beredskapsplanering och förberedelser bör säkerställa att uppgifterna kan skötas så bra som möjligt också under undantagsförhållanden. Information ges till den enskilde om hemförråd.

Det framhålls att det på grund av oväntade situationer inte alltid kan vara möjligt att gå till butiken och handla, och därför bör man skaffa en extra mängd mat och andra förnödenheter som behövs varje dag. Förrådet bör räcka några dagar eller upp till en vecka och bestå av vanliga livsmedel som förbrukas och förnyas allt eftersom.

Länk till räddningsväsendets webbplats finns på webbsidan.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Nesa.fi

På webbplatsen Nesa.fi informerar Försörjningsberedskapscentralen om försörjningsberedskapen i Finland. Försörjningsberedskapscentralen är en institution inom Arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde. Den har en lagstadgad uppgift att säkra samhällets funktionsförmåga vid störningar och undantagsförhållanden. Den ska planera och operativt genomföra upprätthållandet och utvecklingen av landets beredskap. Målgruppen för webbplatsen är inte allmänheten, men på startsidan ligger en film om försörjningsberedskapen i Finland som vänder sig till enskilda individer. I filmen försäkras att det finns beredskap både vad gäller bränsle, sjötransporter, läkemedel, mat och vatten (”leveranser av vatten måste säkerställas i alla situationer”). Individen kan dock förbättra beredskapen genom att ha ett eget hemförråd och husapotek.

Myndigheten har tagit fram en åttasidig broschyr: En trygg gård. Guide för gårdens beredskap. Broschyren vänder sig till jordbrukare och deras familjer med information om beredskapsplanering.

Ett finländskt jordbruk är oftast förutom ett företag, också en arbetsplats och ett hem. För lantbruksföretagaren är det därför viktigt att skapa beredskap att möta olika hot som riktar sig mot de egna familjemedlemmarna, de anställda och samarbetspartners, byggnader, boskap, odlingar och skog.

Hot mot gårdens verksamhet är bl.a. exceptionella väderförhållanden, störningar i energi- och vattenförsörjning, avbrott i datatrafiken, storolyckor, brand, skadegörelse, skadedjur samt växt- och djursjukdomar. Broschyren ger vägledning i individens beredskapsplanering samt information om larmsystem och larmnummer. Jordbrukaren uppmanas att göra en tydlig kartritning över gården, fylla på första-hjälpen-skåpet (även med jodtabletter), öva evakuering av djur, provköra generatorn regelbundet, ta fram en förteckning över viktigaste kontaktuppgifterna för jordbruket, kontakta försäkringsbolag, informera och utbilda gårdens anställda och familjemedlemmar och införskaffa ett hemförråd för några dagar.35

35 www.huoltovarmuus.fi/static/pdf/729.pdf.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Island

Ansvaret för krisberedskap och krishantering ligger under Inrikesdepartementet. Det finns ett råd för civilskydd och säkerhet som består av rikspolischef, kustbevakning, meteorologiskt institut, post- och telestyrelse m.fl. myndigheter, landsting (motsvarande) och kommuner. I rådet ingår också frivilligorganisationerna Landsbjörg och Röda Korset. Rådet leds av inrikesministern. Departementet för civilskydd och krishantering, Almannavarnadeild, ansvarar för att förbereda, organisera och genomföra åtgärder som syftar till att förebygga och om möjligt minska inverkan på allmänhetens hälsa och skador på miljö och egendom, oavsett om det beror på naturkatastrofer, epidemier eller militära aktioner.36

Team från frivilligorganisationerna Landsbjörg (Icelandic Search and Rescue, ICE-SAR) och Röda Korset är ryggraden i civilskyddet på Island. De stödjer den nationella krishanteringen och lokalbefolkningen under och efter en kris. Röda Korset ansvarar för att tillhandahålla logi och skydd, och Landsbjörg ger assistans till de som behöver det vid evakuering. Samarbetet mellan Almannavarnadeild och frivilligorganisationerna har varit mycket framgångsrikt genom åren.37

Koordinering av uppgifter under kriser sker från det nationella kriscentret i samarbete med lokala kriscentrum och områdesbefäl. Frivilligorganisationerna Landsbjörg och Röda Korset har lokal uppslutning och förankring. De är på plats vid en kris och åtgärdar snabbt sådant som skadats (sätter exempelvis upp en nödbro vid en översvämning) samt organiserar evakuering och annan hjälp.

På Island är naturolyckor återkommande fenomen, förutom vulkanutbrott och jordbävningar även laviner och översvämningar vilka kan kräva snabb evakuering. Olika sorteras katastrofer kräver olika åtgärder. Fokus i krisberedskap och krishantering ligger på extraordinära händelser framkallade av naturen.

Almannavarnir.is

Den primära webbplatsen för information till allmänheten om krishantering är Almannavarnir.is. Här ges uttömmande information, uppdateringar, råd och tips till allmänheten.

36http://www.almannavarnir.is/displayer.asp?cat_id=357.

37Almannavarnadeild, skriftligt svar 2015-05-26.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Facebook och Twitter används också som kanaler för att skicka ut varningar, information och nyheter. Sociala medier har visat sig vara mycket effektiva kommunikationskanaler under kriser. Under en större kris som Bárðar- bunga/Holuhraun-utbrottet iordningställdes en särskild webbplats: www.avd.is (även på engelska eftersom turister är en viktig målgrupp på Is- land; dessa försöker man även nå via www.safetravel.is).38

På webbplatsen publicerar myndigheten information om vulkanutbrott, väderrelaterade olyckor (översvämningar, stormar, jordbävningar, laviner m.m.).

Informationen på webbplatsen är inte lättillgänglig till innehåll och form. Men det finns ett stort intresse hos allmänheten att få information om seismisk aktivitet och vulkanutbrott, och kunskapsnivån om dessa fenomen är ganska hög.

På webbplatsen ges information om risker och förebyggande åtgärder. Re- kommendationer och information ges även om vad man kan förvänta sig under akuta situationer. Webbplatsen uppmanar allmänheten att vara förberedd på risker och kriser. Man ska identifiera vilka faror som finns där man bor (risk

38 Ibid.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

för jordbävningar, laviner, vulkanutbrott och stormar). Man ska känna till uppsamlingsplatser och var man kan få sjukvård. Man ska ha en färdigpackad väska – en ”grab bag” – som innehåller nödvändiga saker för att klara sig i två tre dagar (även första-hjälpen-kit, radio, gasmask, stora plastpåsar, pengar och extra nycklar).

Individer uppmanas att ta reda på vilka i grannskapet som behöver stöd. Äldre och personer med funktionsnedsättning uppmanas å sin sida att meddela sina grannar att de kommer att behöva hjälp vid en kris. Föräldrar uppmanas lära sina barn vad de ska göra om det blir jordbävning, om eldsvåda bryter ut m.m. Det framhålls att det bör finnas en krisplan över hur man agerar hemma, på arbetsplatsen och i skolan. Vikten av att öva och repetera så att man är förberedd betonas. Alla familjemedlemmar ska veta hur man bör agera vid fara.

Andra kanaler för information till allmänheten

Före, under och efter en kris anordnar Almannavarnadeild möten med allmänheten i utsatta och olycksdrabbade områden för att informera om krisen och hur den kan komma att utveckla sig. På dessa möten deltar vetenskapsmän och specialister, och praktiska frågor diskuteras, t.ex. när ett vulkanutbrott eller seismisk aktivitet är överhängande eller pågående.39

Almannavarnadeild publicerar även informationsmaterial för skolelever, omt.ex. hur man ska bete sig under jordbävningar, och informerar allmänheten om hälsofaror vid vulkanutbrott. Myndigheten publicerar olika typer av information på webbplatsen Almannavarnir.is.40 Frivilligorganisationen Landsbjörg arbetar också med undervisning.41

Kommentar: Faror är inte hypotetiska utan högst konkreta och återkommande beroende på Islands geografiska förhållanden. Förväntningarna är höga på att individen har ett högt riskmedvetande och har förberett sig för en kris. Individens ansvar – föräldrar gentemot barn och grannar gentemot grannar – är stort.

39Almannavarnadeild, skriftligt svar 2015-05-26.

40Ibid.

41http://international-maritime-rescue.org/ice-sareducation/138-education-aticles-2015/822- ice-sar-education-programmes.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Nordamerika – en utblick

I Kanada bedrivs sedan 2006 en kampanj som uppmuntrar kanadensare att förbereda sig för att kunna klara sig själva under åtminstone 72 timmar. Kampanjen genomförs i flera former och är ett resultat av samarbete mellan den ansvariga myndigheten och frivilligorganisationer. I USA lanserade regeringen en nationell informationskampanj 2003 för att stärka amerikaners förmåga att klara kriser. Flera webbplatser ger information om risker och hur man bör förbereda sig. San Fransisco har en webbplats som uppmuntrar de boende i staden att se till att de klarar sig i 72 timmar. Utmärkande för de nordamerikanska informationssatsningarna är förväntan att individen ska ta ansvar för sig själv och de sina, och sina grannar och bekanta efter förmåga.

Kanada

Kampanjen 72 hours – is your family prepared? uppmuntrar kanadensare att förbereda sig för att klara sig själva under åtminstone 72 timmar. Den sjösattes 2006 av myndigheten Public Safety Canada i samarbete med frivilligorganisationer i Kanada (Röda Rorset, Frälsningsarmén och St. John Ambulance). Kampanjen genomförs genom publikationer, webbplatsen GetPrepared.ca, sociala medier, utställningar, en årligt återkommande krisberedskapsvecka, m.m.

GetPrepared.ca

Webbplatsen GetPrepared.ca är en del av den kanadensiska regeringens webbplats Canada.ca. På startsidan finns en länk till den kanadensiska katastrofdatabasen, information om krisberedskapsveckan den 3–9 maj och nyheter om regeringens beslut och uttalanden.

Budskapet på GetPrepared.ca är att individen ska vara förberedd därför att det kan ta tid för krisräddningspersonal att nå fram om en krissituation uppstår.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

If an emergency happens in your community, it may take emergency workers some time to reach you. You should be prepared to take care of yourself and your family for a minimum of 72 hours.

Det framhålls att när det gäller att vara förberedd på kriser och att hantera kriser har alla en roll att spela. Guiden Your emergency preparedness guide, 72 hours. Is your family prepared? har tagits fram. Publikationen är tillgänglig på webbplatsen, ljud-cd och braille samt med stor stil. Guiden har en QR-kod för att man ska kunna besöka GetPrepared.ca via mobilen. Guiden finns även i en version för personer med funktionsnedsättning/speciella behov (Your emergency preparedness guide for people with disabilities/special needs). Den har särskilda avsnitt för olika funktionsnedsättningar. För dem som har en synskada ingår det t.ex. en checklista för ledarhund, och för personer som har rörelsehinder ingår saker som behövs för rullstolen. I denna guide finns även insiktsfulla och praktiska råd om hur man assisterar personer med olika typer av funktionsnedsättning i en krissituation.

Kampanjen uppmanar individer att lära känna riskerna i sitt samhälle, ta fram en krisplan och skaffa sig ett nödförråd.

För varje risk (jordbävning, orkan, översvämning etc.) ges information om hur man ska förbereda sig i form av koncist formulerade, praktiska råd (före, under och efter). Även bombhot, terrordåd, pandemier m.m. behandlas.

När det gäller att göra upp en krisplan kan man använda sig av följande formulär på webbplatsen som ger vägledning steg för steg:

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Krisplanering kräver att man identifierar nödutgångar, avtalar en mötesplats, planerar för barnen (hämtar från skolan), ser över medicinska behov, planerar för husdjur, tar fram en telefonlista över viktiga nummer, planerar hur man ska hålla kontakt inom familjen osv.

När det gäller förråd finns checklistor över basförråd och tilläggsförråd att ha hemma (även för bilen). På webbplatsen finns även uppgifter om var man köpa ett färdigt kit (kanadensiska Röda Korset säljer sådana artiklar via sin webbshop bl.a.).

Webbplatsen är upplagd utifrån antagandet att individen läser informationen på nätet, skriver ut checklistor, införskaffar och prickar av varje sak samt skriver ut krisplanen (som inkluderar viktiga telefonnummer m.m.). I förberedelserna ingår att ha en kopia av krisplanen liggande tillsammans med basförrådet.

Kommentar: GetPrepared.ca är pedagogiskt upplagd. Alla inkluderas i förberedelsearbetet.

USA

Federala informationssatsningar

Fema.gov

Federal Emergency Management Agency ger råd till allmänheten om hur de ska förbereda sig för extraordinära händelser på Fema.gov.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

Webbplatsen ger tydlig och strukturerad information. Vikten av beredskap betonas. Det kan handla om att överleva eller inte överleva: ”Knowing what to do before, during and after an emergency is a critical part of being prepared and may make all the difference when seconds count.”

Tre saker anges som grundläggande förebyggande åtgärder: att komma i fysisk säkerhet (genom skydd eller evakuering), att ha en kommunikationsplan för familjen och att ha ett kit för nödlägen. Att individen är ansvarig tas för givet. Ett exempel där detta framgår: När det gäller evakuering framhålls att det i vissa fall kan vara fråga om evakuering därför att lokala tjänstemän beslutar att krisen är akut och man kräver obligatorisk evakuering, i andra fall kan man råda till evakuering eller hushållen själva besluta sig för att evakuera.

Av informationen framgår att risken för nödlägen är en realitet, precis som på Island. Skyfall, virvelstormar eller orkaner kan betyda total förödelse för samhällen. På startsidan ligger en karta med aktuella delstater som är drabbade av katastrofer markerade (med länkar till information om tidigare katastroflägen). Myndigheten har även utvecklat en applikation som larmar om kommande oväder.

På Fema.gov anges ett antal relaterade webbplatser, vilka redogörs för nedan.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Ready.gov

Webbplatsen Ready.gov. lanserades 2003. Det är en nationell informationskampanj utformad för att utbilda och stärka amerikaner att kunna förbereda sig för och reagera på akuta situationer, både naturkatastrofer och katastrofer framkallade av människan.

På webbplatsen uppmanas individer att 1. skaffa ett nödförråd, 2. ta fram en krisplan för familjen och 3. vara informerade om de olika typer av nödlägen som kan uppstå och kunna reagera på dessa på ett adekvat sätt.

Det finns ett formulär för familjens krisplanering. I formuläret ska anges kontaktperson utan för staden, mötesplats för familjen, familjemedlemmarnas personuppgifter, telefonnummer till läkare, apotekare, försäkringsnummer m.m. Fomuläret består även av ett mindre kontaktkort som ska fyllas i med uppgifter om den person man kontaktar i ett akutläge, kontaktperson utanför staden samt familjens bestämda mötesplats i grannskapet. Detta kort ska skrivas ut till varje familjemedlem och förvaras i plånboken.

Det finns en särskild sida för seniorer. Där framhålls att även om varje persons förmågor och behov är unika, kan varje individ vidta mått och steg för att förbereda sig för alla sorters nödlägen. Seniorer uppmanas göra en krisplan som passar deras behov och att skapa ett nätverk bestående av grannar, släkt, vänner och medarbetare som kan hjälpa dem i en katastrof. Seniorer ska ha förråd med särskilda saker till hands (t.ex. extra batterier för rullstolen, syrgas eller katetrar).

På webbplatsen finns även instruktioner om hur man använder sociala medier som ett verktyg vid allvarliga vädersituationer.

Tecknade filmer ger råd och tips på ett effektivt sätt.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

Budskapet sprids även via tv, radio och broschyrer och utomhus. En nu pågående kampanj är America’s PrepareAthon. Den beskrivs som en nationell gräsrotskampanj för aktioner som syftar till ökad beredskap i lokalsamhällen och förmåga att klara kriser genom katastrofövningar, gruppdiskussioner och träning. I kampanjen ingår att lära sig använda sociala medier för att få snabb information om specifika risker från ansvariga instanser (om översvämningar, virvelstormar, osv.) och för att kunna bidra med information via sociala medier. Instruktioner ges t.ex. om hur man startar en Twitterkonversation.

Kommentar: Alla ska förbereda sig utifrån sina behov och förmågor. Man utgår inte från att vissa grupper kan räkna med hjälp från det allmänna i händelse av en kris.

Homeland Security

Inrikessäkerhetsdepartementet, Department of Homeland Security, har även information om naturolyckor på sin webbplats dhs.gov.

Under ingången Förbereda min familj för katastrof ges kortfattad men tydlig information.

Start preparing for an emergency or disaster before anything happens. You should find reliable information sources, warning systems and alert systems in advance. Family communication is very important. Meet with family members and consider both people and pets.

We recommend using our family emergency plan resource, which collects all vital information in one place in wallet-size cards you can carry with you. It is also critical to check to determine school and workplace plans so you know how to best communicate and communicate with family members who may be in school or at work when an emergency hits.

You may have to evacuate at a moment’s notice and take essentials with you. You will probably not have time to search for the supplies you need or shop for them. A disaster supplies kit is simply a collection of basic items you may need in the event of an emergency. Assemble your kit well in advance of an emergency so you can survive on your own after an emergency.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

DHS/FEMA provides a guide to prepare your kit, which can be tailored to meet the needs of individual family health and related concerns. One key: Food, water and other supplies to last for at least 72 hours.

Webbplatsen har en flik som handlar om instruktioner (How Do I?). I avdelningen för allmänheten finns information om hur man förbereder sin familj inför en kris.

Kommentar: Individens ansvar för familjen tas för givet. Att kunna klara sig i 72 timmar presenteras som ett faktum rakt upp och ned. Planering och kommunikation är viktiga beståndsdelar.

San Francisco

San Francisco och Gulfkusten tillhör områden i USA med förhöjd riskbild för större olyckor på grund av geografiska förutsättningar. San Francisco har webbplatsen sf72.org som en knutpunkt för krisberedskapen.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

På startsidan anges att webbplatsen ger information om vad man ska göra i en krissituation. I en allvarlig kris kommer stadens service att påverkas. En grundläggande tumregel för folk är att kunna ta hand om varandra under 72 timmar innan hjälp kommer.

Webbsidan utmärks av ett positivt tilltal: ”Vi tror på förbindelser/kontakter, inte katastrof.” ”Goda nyheter. Du är mer förberedd än du tror.” Det understryks av valet av fotografier och färger. SF72 appellerar även till en vi-anda i San Francisco. ”Det här är vår stad” och ”Det är staden som förenar oss”, betonas i en av de filmer som finns på webbplatsen. Det framhålls att människor klarar sig genom banden till andra människor.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Precis som Getprepared.ca har webbplatsen tre delar, men här består de av följande: Att skapa kontakter/bli uppkopplad, förbereda förråd, göra en plan.

Budskapet är att beredskap handlar om människor. När kriser inträffar förenas vi och hjälper varandra. Att förbereda sig handlar om att lära känna sina grannar, hälsa på de man regelbundet träffar på lokala marknader och att hålla kontakten med familj och vänner, både digitalt och genom direktkontakt. Man uppmanas tänka igenom sina kontakter och de nätforum man är en del av, så att man kan dela information om något händer.

KARTLÄGGNING BILAGA 1

2015/16:RFR3

Checklistan består av tre delar – grundläggande, användbart och personligt – som är föredömligt enkelt utformade.

Som en del i det positiva tilltalet framhålls att krissituationer också kan vara ett tillfälle att samlas och stödja människor i din närhet. Att dela en måltid, en bok eller mobilladdare är ännu betydelsefullare dagarna efter en kris än annars.

På sf72.org finns även filmer där San Francisco-bor berättar om egna upplevelser av katastrofer (t.ex. jordbävningen i Japan 2011) och vad som är viktigt i en kris.

En sida på webbplatsen är reserverad för uppdaterad samlad information (kriswebb). Denna är kopplad till trafikmeddelanden m.m.

2015/16:RFR3

BILAGA 1 KARTLÄGGNING

Kommentar: Genom det positiva tilltalet, och åberopandet av San Franciscoandan, framstår en kris mer som en utmaning än som ett hot. Det finns en psykologisk-pedagogisk vinst i detta. Informationen tas lättare emot.

72-timmarskampanjerna har hämtat sin inspiration i Nordamerika. Det kan noteras att den svenska varianten är fokuserad på ting man behöver ha hemma och utmärks av ett negativt budskap: Du kan inte/kommer inte att få hjälp eftersom resurser för de som är i störst behov av hjälp måste prioriteras.

2015/16:RFR3

BILAGA 2

Undersökta kommuner

Arjeplog	Ljusdal
Bollnäs	Luleå
Borgholm	Malmö
Borlänge	Mjölby
Botkyrka	Nyköping
Danderyd	Oskarshamn
Degerfors	Perstorp
Emmaboda	Piteå
Enköping	Simrishamn
Falkenberg	Skellefteå
Falun	Torsby
Gotland	Vilhelmina
Gävle	Västerås
Göteborg	Ånge
Hjo	Åsele
Hudiksvall	Åtvidaberg
Jönköping	Älmhult
Karlskrona	Älvdalen
Karlskoga	Östersund
Karlstad	Östhammar
Kiruna	Övertorneå
Kramfors

2015/16:RFR3

BILAGA 3

Frågor till aktörer

Frågeställningar till MSB

1.Hur ser myndigheten på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation?

2.Hur ser myndigheten på övriga aktörers roll och ansvar (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelser, kommuner, landsting, frivilligorganisationer) när det gäller information före en kris?

3.Hur ser myndigheten på de nyligen framtagna resultatmålen för krisberedskapen ur perspektivet information till allmänheten? Vilken bäring har målen när det gäller informationen till allmänheten?

4.Hur ser myndigheten på informationsbehoven mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

5.Hur ser myndigheten på frågan om enskildas ansvar och det allmännas ansvar och skiljelinjen däremellan? Hur ser myndigheten på lagstödet på detta område?

6.Hur tillförsäkrar myndigheten att informationen är tillgänglig för alla medborgare (braille, översättning till minoritets- och invandrarspråk, lättläst m.m.)?

7.Hur följer myndigheten upp resultaten av egna informationssatsningar samt frivilligorganisationernas informationsarbete som finansieras med medel från anslaget 2:7?

8.Hur ser myndigheten på val av kanaler för denna information, både före en kris och under en kris?

Frågeställningar till SKL

1.Länsstyrelser och kommuner har lagstadgad skyldighet att se till att allmänheten nås av information under krissituationer (se 2 kap. 7 § LEH och 7 § krisberedskapsförordningen). Hur ser SKL på landstingens respektive kommunernas roll och ansvar när det gäller information till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris? Det har i kartläggningen framgått att vissa landsting och kommuner ger sådan information, andra inte.

2.Hur ser SKL på övriga aktörers roll och ansvar (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelser, kommuner, frivilligorganisationer, t.ex. Röda Korset) när det gäller information före det att kriser uppkommer?

FRÅGOR TILL AKTÖRER BILAGA 3

2015/16:RFR3

Frågeställningar till länsstyrelser i riskområden

Uppsala län (kärnteknisk anläggning)

1.Hur ser länsstyrelsen i Uppsala län på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till länsinnevånare om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris, både allmänt och med tanke på lokal riskbild?

2.Hur ser länsstyrelsen i Uppsala län på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, kommuner, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser länsstyrelsen på informationsbehovet till allmänheten mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser länsstyrelsen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas ansvar i händelse av en kris och skiljelinjen däremellan? Hur ser länsstyrelsen på lagstödet på detta område?

5.Hur tillförsäkrar länsstyrelsen i Uppsala län att information om den enskildes ansvar och beredskap i händelse av en kris- eller krigssituation är tillgänglig för alla länsinnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets- och invandrarspråk, lättläst)?

Norrbottens län (dammar)

1.Hur ser länsstyrelsen i Norrbottens län på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till länsinnevånare om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris, både allmänt och med tanke på lokal riskbild?

2.Hur ser länsstyrelsen i Norrbottens län på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, kommuner, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser länsstyrelsen på informationsbehovet till allmänheten mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser länsstyrelsen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas ansvar i händelse av en kris och skiljelinjen däremellan? Hur ser länsstyrelsen på lagstödet på detta område?

5.Hur tillförsäkrar länsstyrelsen i Norrbottens län att information om den enskildes ansvar och beredskap i händelse av en kris- eller krigssituation är tillgänglig för alla länsinnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets- och invandrarspråk, lättläst)?

Frågeställningar till länsstyrelse som gjort en särskild satsning

1.Hur ser länsstyrelsen i Kronobergs län på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till länsinnevånare om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris?

2015/16:RFR3	BILAGA 3 FRÅGOR TILL AKTÖRER
	2.	Hur ser länsstyrelsen på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller in-
		formation om detta före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisbe-
		redskapen, kommuner, landsting, frivilligorganisationer)?
	3.	Hur ser länsstyrelsen på informationsbehoven mot bakgrund av ett förnyat
		fokus på det civila försvaret?
	4.	Hur ser länsstyrelsen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas
		ansvar och skiljelinjen däremellan? Hur ser länsstyrelsen på lagstödet på
		detta område?
	5.	Hur tillförsäkrar länsstyrelsen Kronobergs län att informationen är till-
		gänglig för alla länsinnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets-
		och invandrarspråk, lättläst)?
	6.	Kartläggningen har visat att Kronobergs län gjort en särskild satsning
		(webbplatsen Hesa Fredrik). Hur kom länsstyrelsen/kommunen fram till
		den specifika satsningen? Vad initierade den?
	7.	Har satsningen (webbplats/broschyr) kombinerats med andra aktiviteter?
	8.	Har den särskilda satsningen – inklusive ev. aktiviteter - följts upp?

Frågeställningar till kommuner med en lokal riskbild

Oskarshamns kommun (kärnteknisk anläggning)

1.Oskarshamns kommun ger på sin webbplats information om kommunens krisberedskap, räddningstjänstens uppdrag, extraordinära händelser. Till detta har lagts länkar till Krisinformation m.fl. webbplatser. Rubriken Kärnenergiberedskap leder vidare till länsstyrelsens sida. Hur ser Oskarshamns kommun på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till kommuninnevånare om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation, före en kris, både allmänt och med tanke på lokal riskbild?

2.Hur ser Oskarshamns kommun på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelser, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser kommunen på informationsbehovet till allmänheten mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser kommunen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas ansvar i händelse av en kris och skiljelinjen däremellan? Hur ser kommunen på lagstödet på detta område?

Luleå kommun (dammar)

1.Det har vid kartläggningen framgått att Luleå kommun 2012 utarbetade en broschyr till allmänheten om utrymning vid dammhaveri. Hur ser Luleå kommun på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till kommuninnevånarna om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris, både allmänt och med tanke på lokal riskbild?

FRÅGOR TILL AKTÖRER BILAGA 3

2015/16:RFR3

2.Hur ser Luleå kommun på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelse, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser kommunen på informationsbehovet till allmänheten mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser kommunen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas ansvar i händelse av en kris och skiljelinjen däremellan? Hur ser kommunen på lagstödet på detta område?

5.Hur tillförsäkrar Luleå kommun att information om den enskildes ansvar och beredskap i händelse av en kris- eller krigssituation är tillgänglig för alla kommuninnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets- och invandrarspråk, lättläst)?

6.Har fler särskilda satsningar genomförts i syfte att informera allmänheten inför en kris, utöver framtagande av broschyren 2012?

Frågeställningar till kommuner som gjort särskilda satsningar

Göteborgs stad

1.Hur ser Göteborgs stad på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till kommuninnevånarna om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris?

2.Hur ser Göteborgs stad på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information om detta före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelse, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser Göteborgs stad på informationsbehovet mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser Göteborgs stad på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas ansvar och skiljelinjen däremellan? Hur ser kommunen på lagstödet på detta område?

5.Kartläggningen har visat att Göteborgs stad har gått ut med en broschyr om behovet att klara sig i 72 timmar (”Så här klarar du dig i tre dygn”, enligt nordamerikansk förebild). Vad initierade denna satsning?

6.Har staden tillförsäkrat att denna information är tillgänglig för alla kommuninnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets- och invandrarspråk, lättläst)?

7.Har satsningen på ”Så här klarar du dig i tre dygn” kombinerats med andra aktiviteter?

Ljusdals kommun

1.Hur ser Ljusdals kommun på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till kommuninnevånarna om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris?

2015/16:RFR3	BILAGA 3 FRÅGOR TILL AKTÖRER
	2.	Hur ser kommunen på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller in-
		formation om detta före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisbe-
		redskapen, länsstyrelser, landsting, frivilligorganisationer)?
	3.	Hur ser kommunen på informationsbehovet mot bakgrund av ett förnyat
		fokus på det civila försvaret?
	4.	Hur ser kommunen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas
		ansvar och skiljelinjen däremellan? Hur ser kommunen på lagstödet på
		detta område?
	5.	Hur tillförsäkrar Ljusdals kommun att informationen är tillgänglig för alla
		länsinnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets- och invandrar-
		språk, lättläst)?
	6.	Kartläggningen har visat att Ljusdals kommun har gjort en särskild sats-
		ning i form av en broschyr (Om din säkerhet). Hur kom kommunen fram
		till den specifika satsningen? Vad initierade den?
	7.	Har satsningen kombinerats med andra aktiviteter?
	8.	Har den särskilda satsningen – inklusive ev. aktiviteter – följts upp?

Västerås stad

1.Hur ser Västerås stad på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till kommuninnevånarna om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation före en kris?

2.Hur ser Västerås stad på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information om detta före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelser, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser kommunen på informationsbehovet mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser kommunen på frågan om den enskildes ansvar och det allmännas ansvar och skiljelinjen däremellan? Hur ser kommunen på lagstödet på detta område?

5.Hur tillförsäkrar Västerås stad att informationen är tillgänglig för alla kommuninnevånare (t.ex. braille, översättning till minoritets- och invandrarspråk, lättläst)?

6.Kartläggningen har visat att Västerås stad har en sammanhållen, informativ webbsida om räddningstjänst och krishantering där tips och råd ges och individens ansvar framhålls. Hur kom kommunen fram till att lägga upp denna information? Vad initierade det?

7.Har informationen på webbplatsen kombinerats med andra aktiviteter (broschyrer, utställningar o. dyl.)?

Frågeställningar till en kommun som inte informerar

Botkyrka kommun

1.Det har i kartläggningen framgått att Botkyrka kommun på sin webbplats informerar om kommunens ansvar, åtgärder och planer i händelse av en

FRÅGOR TILL AKTÖRER BILAGA 3

2015/16:RFR3

kris. Hur ser Botkyrka kommun på sin roll och sitt ansvar när det gäller information till kommuninnevånarna om den enskildes ansvar och beredskap i en kris- eller krigssituation, före en kris?

2.Hur ser Botkyrka kommun på övriga aktörers roll och ansvar när det gäller information om den enskildes ansvar och beredskap före en kris (myndigheter med särskilt ansvar i krisberedskapen, länsstyrelser, landsting, frivilligorganisationer)?

3.Hur ser kommunen på informationsbehovet mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

4.Hur ser kommunen på frågan om den enskildes ansvar i händelse av kris och det allmännas ansvar och skiljelinjen däremellan? Hur ser kommunen på lagstödet på detta område?

Frågeställningar till frivilligorganisationer

Civilförsvarsförbundet

1.I kartläggningen har framgått att Civilförsvarsförbundet har information på sin webbplats som riktar sig till allmänheten om den enskildes ansvar i en kris- eller krigssituation i syfte att öka den enskildes beredskap och förmåga att hantera en kris/en extraordinär händelse (under rubriken Tips & råd). Hur ser Civilförsvarsförbundet på sin roll att informera allmänheten om detta, i förhållande till myndigheter, länsstyrelser och kommuner?

2.Civilförsvarsförbundet anordnar utbildningar – kostnadsfria endagskurser bl.a. – för att öka den enskildes beredskap och förmåga att hantera större krissituationer i samhället. Hur är intresset för dessa? Vilka grupper når man?

3.Är verksamheten tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning?

4.Hur följer organisationen upp utbildningsverksamhet och andra aktiviteter som anordnas i detta syfte? Finns statistik över deltagande (antal deltagare/år, kön, ålder)?

Svenska Lottakåren

1.Hur ser Svenska Lottakåren på sin roll att informera allmänheten om den enskildes ansvar i en kris- eller krigssituation i syfte att öka den enskildes beredskap och förmåga att hantera en kris, jämfört med myndigheterna?

2.Hur ser Svenska Lottakåren på sin utbildningsverksamhet – och eventuella andra aktiviteter – för att öka den enskildes beredskap och förmåga att hantera en kris?

3.Är Lottakårens utbildningsverksamhet tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning?

4.Följer Lottakåren upp utbildningsverksamheten? Finns statistik över deltagande (antal deltagare/år, kön, ålder)? Vilka grupper når man?

5.Hur ser Lottakåren på informationsbehovet till allmänheten mot bakgrund av ett förnyat fokus på det civila försvaret?

2015/16:RFR3

BILAGA 3 FRÅGOR TILL AKTÖRER

Röda Korset

1.I kartläggningen har framgått att svenska Röda Korset inte har någon information på sin webbplats till allmänheten om den enskildes ansvar i en kris- eller krigssituation i syfte att öka den enskildes beredskap och förmåga att hantera en kris/en extraordinär händelse. Hur ser Röda Korset på sin roll att informera allmänheten om detta?

2.Genomför Röda Korset någon utbildningsverksamhet för att öka den enskildes beredskap och förmåga att hantera större krissituationer i samhället (hela spektrumet, från t.ex. långvarigt elavbrott, större olyckor som kan kräva evakuering till krig)? Om ja, vilka grupper når man?

3.Är verksamheten tillgänglig även för personer med funktionsnedsättning?

4.Hur följer organisationen upp eventuell utbildningsverksamhet? Finns statistik över deltagande (antal deltagare/år, kön, ålder)?

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN

2013/14

2013/14:RFR1	SOCIALUTSKOTTET
	Etisk bedömning av nya metoder i vården
	– en uppföljning av landstingens och statens insatser
2013/14:RFR2	KULTURUTSKOTTET
	Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
	Kultur, medier, trossamfund och fritid
2013/14:RFR3	KULTURUTSKOTTET
	En bok är en bok är en bok?
	– en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag
2013/14:RFR4	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet
2013/14:RFR5	TRAFIKUTSKOTTET
	Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets
	tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
2013/14:RFR6	FINANSUTSKOTTET
	Finansutskottets offentliga utfrågning om ändring av riksdagens be-
	slut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt
2013/14:RFR7	SKATTEUTSKOTTET
	Inventering av skatteforskare 2013
2013/14:RFR8	ARBETSMARKNADSUTSKOTTET
	Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och
	arbetsmarknadens förutsättningar
2013/14:RFR9	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus
2013/14:RFR10	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Subsidiaritet i EU efter Lissabon
2013/14:RFR11	SKATTEUTSKOTTET
	Utvärdering av skattelättnader för utländska experter, specialister,
	forskare och andra nyckelpersoner
2013/14:RFR12	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om PISA-undersökningen
2013/14:RFR13	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om icke smittsamma
	sjukdomar
	– ett ökande hot globalt och i Sverige (onsdagen den 4 december 2013)
2013/14:RFR14	KULTURUTSKOTTET
	För, med och av
	– en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen
2013/14:RFR15	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets seminarium om OECD:s handlingsplan mot
	skattebaserodering och vinstförflyttning
2013/14:RFR16	TRAFIKUTSKOTTET
	Framtidens flyg

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2013/14
2013/14:RFR17	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen
	1995–2012
2013/14:RFR18	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om socialtjänstens ar-
	bete med barn som far illa
2013/14:RFR19	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets seminarium om utbildning för hållbar
	utveckling inklusive entreprenöriellt lärande
2013/14:RFR20	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning
	För, med och av – en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen
2013/14:RFR21	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 1: Skrivbordsstudie om autonomi- och
	kvalitetsreformerna
2013/14:RFR22	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer
2013/14:RFR23	TRAFIKUTSKOTTET
	Trafikutskottets hearing om framtidens luftfart – Har vi luft under
	vingarna?
2013/14:RFR24	JUSTITIEUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning med anledning av EU-domstolens dom om data-
	lagringsdirektivet

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2014/15
2014/15:RFR1	MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
	Stöd till lokala åtgärder mot övergödning
2014/15:RFR2	TRAFIKUTSKOTTET
	Hållbara analyser?
	Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med sär-
	skild hänsyn till hållbar utveckling
2014/15:RFR3	TRAFIKUTSKOTTET
	Trafikutskottets offentliga utfrågning om järnvägens vägval
2014/15:RFR4	FÖRSVARSUTSKOTTET
	Blev det som vi tänkt oss?
	En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska inriktningsbe-
	slutet 2009
2014/15:RFR5	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Huvudrapport
2014/15:RFR6	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 3: Enkätundersökning till studieansvariga
2014/15:RFR7	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 4: Den fallstudiebaserade undersökningens första fas
2014/15:RFR8	TRAFIKUTSKOTTET
	Seminarium om samhällsekonomiska analyser
2014/15:RFR9	TRAFIKUTSKOTTET
	Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft
2014/15:RFR10	SKATTEUTSKOTTET
	Skattebefriade bränslen i industriella processer, så kallade råvaru-
	bränslen
2014/15:RFR11	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om idrott och fysisk akti-
	vitet i skolan – ett sätt att stärka inlärning och hälsa
2014/15:RFR12	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Konstitutionsutskottets hearing om journalisters och medieredak-
	tioners säkerhet och arbetsförutsättningar
2014/15:RFR13	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Finsam – en uppföljning av finansiell samordning av rehabilite-
	ringsinsatser
2014/15:RFR14	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning om Finsam
	– finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
2014/15:RFR15	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets seminarium om internationellt samarbete mot skat-
	teflykt

2014/15:RFR16	NÄRINGSUTSKOTTET OCH UTRIKESUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om ett handelsavtal mellan EU och USA
	(TTIP)
2014/15:RFR17	CIVLUTSKOTTET
	Civilutskottets offentliga utfrågning om unga vuxnas möjlighet att
	finansiera ett eget boende

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2015/16
2015/16:RFR1	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning
2015/16:RFR2	FINANSUTSKOTTET
	Finansutskottets offentliga utfrågning om den aktuella penningpolitiken
	24 september 2015
2015/16:RFR3	FÖRSVARSUTSKOTTET
	Om krisen eller kriget kommer –

En uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den enskildes ansvar och beredskap

Bilagor