Offentligt sammanträde om det export- och investeringsfrämjande samarbetsprojektet Team Sweden
Rapport från riksdagen 2025/26:RFR25
Rapporter från riksdagen 2025/26:RFR25
Näringsutskottet NU
Offentligt sammanträde om det export- och investeringsfrämjande samarbetsprojektet Team Sweden
Offentligt sammanträde om det export-
och investeringsfrämjande
samarbetsprojektet Team Sweden
ISSN 1653-0942
ISBN 978-91-7915-211-6 (tryck)
ISBN 978-91-7915-212-3 (pdf)
Tryck: Riksdagstryckeriet, Stockholm 2026
2025/26:RFR25
3
2025/26:RFR25
Förord
Näringsutskottet genomförde den 4 juni 2026 ett offentligt sammanträde om regeringens export- och investeringsfrämjande samarbetsprojekt Team Sweden. Syftet med det offentliga sammanträdet var att presentera näringsutskottets uppföljning av Team Sweden och att fördjupa kunskaperna kring arbetet med export- och investeringsfrämjande.
I denna rapport redovisas först programmet, och därefter följer uppteckningarna från sammanträdet. De bilder som visades under anförandena finns i en bilaga till rapporten. Sammanträdet finns att se i efterhand på riksdagens webbplats.
Stockholm i augusti 2026
| Tobias Andersson (SD) | Anders Ådahl (C) |
| ordförande näringsutskottet | vice ordförande näringsutskottet |
| Johan Fransson | |
| kanslichef näringsutskottet |
4
2025/26:RFR25
Näringsutskottets offentliga sammanträde om Team Sweden
Näringsutskottet har följt upp regeringens export- och investeringsfrämjande samarbetsprojekt Team Sweden. Projektet lanserades av regeringen 2015 och är en samarbetsstruktur för statliga myndigheter, statliga bolag och andra organisationer med offentlig finansiering som arbetar med exportfrämjande och i viss mån även främjandet av utländska investeringar i Sverige och i svenska företag. Syftet med det offentliga sammanträdet är att presentera rapporten och att fördjupa kunskaperna kring arbetet med export- och investeringsfrämjande.
Tid: torsdagen den 4 juni 2026 kl. 10.00–12.00
Plats: Förstakammarsalen, Riksdagshuset östra, ingång Riksplan, Norrbro 1A, Stockholm
Program
Inledning
•Utskottets ordförande Tobias Andersson (SD)
Presentation av uppföljningen och uppföljningsgruppens iakttagelser
•Liv Hammargren, utvärderare, Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS)
•Daniel Vencu Velasquez Castro (S), sammankallande i näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor
Regeringens syn på iakttagelserna i rapporten
•Statssekreterare Diana Janse, UD
Frågor från utskottets ledamöter till statssekreteraren
Kaffepaus
Reflektioner och kommentarer om uppföljningen
•Jan Larsson, vd, Business Sweden
•Marta Berglund, enhetschef Handel & hållbarhet, Teknikföretagen
•Maria Lindström, näringspolitisk chef, Innovationsföretagen
•Sabrina Suikki, ansvarig internationella affärer, Norrbottens Handelskammare
Frågor från utskottets ledamöter till inbjudna talare och övriga deltagare
Avslutning
•Utskottets vice ordförande Anders Ådahl (C)
5
2025/26:RFR25
Uppteckningar från det offentliga sammanträdet
Ordföranden: Vi har ett späckat schema, så jag drar igång direkt med att hälsa alla varmt välkomna. Mitt namn är Tobias Andersson, och jag är näringsutskottets ordförande. Jag kommer att leda er genom dagens offentliga sammanträde, som hålls med anledning av utskottets rapport Ett tydligare och mer tillgängligt export- och investeringsfrämjande – En uppföljning av samarbetsstrukturen Team Sweden.
Jag misstänker att alla som har samlats i denna sal har full koll på vad Team Sweden är och betyder, men för eventuella övriga lyssnare kan konstateras att Team Sweden lanserades av regeringen för drygt tio år sedan, 2015. Det är en samarbetsstruktur för statliga myndigheter, statliga bolag och andra offentligt finansierade organisationer som arbetar med exportfrämjande och i viss mån även främjande av utländska investeringar i Sverige och svenska företag.
Det övergripande syftet med denna uppföljning av Team Sweden är dels att bidra till utskottets kunskap om området, dels att diskutera i vilken mån verksamheten som sådan har bidragit till att uppfylla riksdagens beslut om målen för utrikeshandel, export- och investeringsfrämjande samt om budgetmedel för export- och investeringsfrämjande.
Vi kommer att få höra från näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor, som har den välklingande akronymen Nuguuff. Vi kommer även att få höra från riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat, RUFS, som har bidragit till att ta fram denna rapport, liksom från flera parter som berörs av Team Sweden och utgör delar av Team Sweden.
Jag avser inte att i detta inledningsanförande föregå rapportförfattarna eller dem som berörs av rapporten, utan jag vill låta dem fördjupa sig i detta. Jag konstaterar bara att det är oerhört viktigt att följa upp effekterna av de beslut
vitar i riksdagen och att hela tiden sträva efter ändamålsenlig styrning och resultatinriktade politiska beslut. Denna rapport är ett led i det arbetet, och jag hoppas därför att ni finner dagens seminarium intressant.
Värt att nämna är också att välriktade politiska insatser för utrikeshandel och investeringsfrämjande blir allt viktigare i en värld där Sverige allt oftare står ensamma som frihandelns förkämpar.
Med det sagt vill jag på nytt hälsa er välkomna till denna kammarsal och förklara dagens offentliga sammanträde öppnat. Vi börjar med en presentation av Liv Hammargren, utvärderare vid RUFS. Varmt välkommen att redogöra för rapporten och ert arbete!
Liv Hammargren, RUFS: Jag går rakt på sak: Vad är Team Sweden? I budgetpropositionen från förra året beskriver regeringen att Team Sweden är ett nätverk av myndigheter och organisationer som jobbar tillsammans för att främja svensk export och investeringar i Sverige. Det är ett sätt för regeringen att samordnat och effektivt underlätta för svenska företag som vill nå ut på en
6
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
internationell marknad. Det är alltså det vi pratar om här i dag, liksom om hur det har fungerat.
Det övergripande syftet med uppföljningen är att ta reda på hur Team Sweden har utvecklats och fungerat över tid och om främjandet har blivit tydligare och mer tillgängligt för företagen – i första hand små och medelstora företag och startupföretag.
Jag ska säga något kort om upplägget av uppföljningen. Team Sweden organiseras bland annat i konstellationer, som jobbar med olika teman inom olika branscher och marknader. Det finns i dag 17 sådana Team Swedenkonstellationer, och i uppföljningen tittar vi närmare på 7 av dem.
Det har genomförts intervjuer med bland annat myndigheter, statliga bolag och organisationer som arbetar med främjandefrågor i de här konstellationerna, de som är sammankallande och även med ett par regionala handelskamrar och förstås näringslivsorganisationer. Vi har också ställt frågor till ett litet urval företag för att få en fingervisning om vad de tycker om främjandet och om deras kunskap om Team Sweden. Vi har också gjort en ganska omfattande analys av styrdokument för myndigheter och andra statligt finansierade organisationer.
Som nämndes i inledningsanförandet kom Team Sweden till 2015. Skälet var att regeringen då uppfattade att det fanns en djungel av olika främjandeinsatser och även en överlappning mellan olika organisationer som skulle främja svensk export och utländska investeringar i Sverige.
Team Sweden lanserades i samband med den exportstrategi som regeringen beslutade om 2015. Därefter har regeringen vid två tillfällen fattat beslut om nya strategier på området; 2019 kom export- och investeringsstrategin, och 2023 kom den nu gällande utrikeshandelsstrategin. I alla de här strategierna har Team Sweden framhållits som ett viktigt verktyg för att genomföra regeringens prioriteringar.
Hur har då utvecklingen av Team Sweden sett ut? De första åren kan man säga att det kom igång mycket samarbete. Samarbetskonstellationer bildades, men efter några år avstannade arbetet. Förklaringen som vi har sett i uppföljningen är att syftet utöver det övergripande främjandet var oklart för dem som deltog i konstellationernas samarbete. Dessutom var regeringens styrning av de myndigheter och organisationer som skulle delta ganska svag. Det betyder att till exempel de myndigheter som inte hade främjande som kärnuppdrag lätt prioriterade ned samarbetet i Team Sweden.
Även om det inte fungerade jättebra från början bidrog samarbetet ändå till att främjandeaktörerna lärde känna varandras roller och fick en bättre arbetsfördelning dem emellan.
Genom den nu gällande utrikeshandelsstrategin har Team Sweden fått en nystart. Bland annat ställs krav på att konstellationerna ska ha tydliga uppdragsbeskrivningar och en utpekad samordnare. Regeringens styrning av flera myndigheter och organisationer som ska bidra till samarbetet har också blivit tydligare, och Team Sweden omnämns oftare i regleringsbrev och i regeringens riktlinjer till Business Sweden om det statliga uppdraget.
7
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| Business Sweden har fått ett tydligt ansvar för att vidareutveckla Team | |
| Sweden. Som en del av det har man tagit fram en gemensam webbplats, | |
| teamsweden.se, som lanserades sommaren 2025. | |
| Några framgångsfaktorer som vi ser i uppföljningen är att det ska finnas ett | |
| uttalat och tydligt syfte för arbetet i Team Sweden-konstellationerna, tydlig | |
| styrning av deltagande myndigheter och organisationer så att arbetet prioriteras | |
| och att samarbetet utgår från konkreta projekt eller exportaffärer som flera be- | |
| höver bidra till eller problem som kräver en gemensam lösning. | |
| Samarbetet fungerar också bra när regeringens eller det offentliga Sveriges | |
| samlade stöd behövs, till exempel vid delegationsresor och event. Dialogen | |
| med näringsliv och näringslivsorganisationer är förstås väldigt viktig för att de | |
| insatser man utformar ska bli träffsäkra. | |
| Vi har också tittat lite hastigt på ett par regionala exempel eftersom det | |
| regionala främjandet är särskilt viktigt för små och medelstora företag. Team | |
| Sweden kan i det regionala främjandet sägas vara ett mini-Team Sweden. Det | |
| är ett begrepp som har nämnts. Vi har tittat på hur det fungerar i Västra Göta- | |
| landsregionen, Region Halland och Region Norrbotten där man arbetar genom | |
| handelskamrarna, Exportcenter Väst och Team Sweden North Node. | |
| Vad tycker då de små och medelstora företagen, SME? Många tycker | |
| fortfarande att det är svårt att hitta rätt i främjandesystemet. Team Sweden | |
| uppfattas ofta som ett nationellt övergripande samarbete med fokus på stora | |
| exportaffärer och stora företag. Det kanske inte spelar så stor roll om Team | |
| Sweden är känt bland enskilda företag, men det kan ändå vara viktigt eftersom | |
| teamsweden.se ska vara en gemensam ingång till främjandesystemet. Än är | |
| det dock inte en naturlig ingång för de här företagen. | |
| Små och medelstora företag efterfrågar behovsanpassat och konkret stöd | |
| för exportsatsningar. En sak som jag särskilt vill lyfta på några sekunder nu är | |
| att SME inte bara exporterar direkt utan också är en del av stora exportaffärer. | |
| De kan vara underleverantörer och ingå i ekosystemet av exportföretag, alltså | |
| i en mix av stora och små företag. | |
| Delegationsresor upplevs som värdefulla men dyra att delta i. | |
| Ordföranden: Tack så mycket! Då går vi vidare på schemat med Daniel Vencu | |
| Velasquez Castro, som har lett näringsutskottets grupp Nuguuff. |
Daniel Vencu Velasquez Castro (S): Jag är väldigt glad att vi har kommit fram till dagen då vi får presentera vårt arbete. Jag dyker direkt in i de iakttagelser
vihar gjort i vår grupp. Jag kommer att göra tre nedslag och visar också bilder. Jag börjar med det som har lyfts fram om riksdagens mål för export- och
investeringsfrämjande och hur viktigt Team Sweden är för att uppnå det målet. I uppföljningen ser vi det som även nämnts tidigare om hur viktigt det är att myndigheterna får ett tydligt uppdrag att arbeta med detta. Det har bidragit. I början var det helt enkelt otydligt, och då blir det också färre som kan ta del av Team Sweden-satsningar. Det gäller inte minst de små och medelstora företagen, vilket jag kommer att återkomma till.
En annan del är att det är svårt för de små och medelstora företagen att få tillgång till Team Sweden-konstellationer som kanske är helt avgörande för att
8
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
de ska nå ut – inte bara på en global marknad utan också ibland på en hemmamarknad, som i sin tur kan leda till att de får tillgång till en global marknad. Det är såklart dåligt, men framför allt gör det att små och medelstora företag inte får ta del av sådant som gör att de kan växa och bidra till jobb och tillväxt i hela Sverige.
Nästa punkt som vi särskilt vill lyfta fram handlar om den samordning som behöver ske på regional nivå och som också nämndes av Liv. Vi ser att där det fungerar finns det starka personband – det vill säga att man känner varandra – och handelskamrar och andra konstellationer som är aktiva i arbetet. Det som saknas är statlig styrning och samordning.
När det inte finns någon form av satsning på till exempel regionala exportcenter är det svårt för små och medelstora företag att få tillgång både till en större hemmamarknad och till den globala marknaden, som jag tror att alla är ganska måna om att de också får tillgång till. För att nå nya marknader behöver det jobbas mycket mer strukturerat på regional nivå för att se till att alla typer av företag får tillgång till de marknader som är helt avgörande för ett av världens mest exportberoende länder, som vi alla värnar så starkt.
Som ordföranden i utskottet sa lever vi ju i tider där frihandel inte är top of mind hos alla. Om vi då ska kunna slå igenom och arbeta strukturerat med detta behöver det också fungera hemmavid. Om det tror jag att vi är rungande överens, åtminstone i näringsutskottet.
Slutligen vill jag lyfta fram det som sagts om hur Team Sweden uppfattas hos de små och medelstora företagen, alltså som någonting de egentligen inte har tillgång till och någonting stora företag ägnar sig åt för att göra stora exportaffärer.
Nu har Team Sweden en ny hemsida, vilket är bra. Men i rapporten kan man också läsa att många små och medelstora företag inte vet att hemsidan existerar och att de som vet fortfarande tror att den är förbehållen de stora företagen.
Sammantaget tycker vi såklart att den här uppföljningen är bra och viktig. Den är viktig i de tider vi lever i. Team Sweden är centralt i de exportstrategier som olika regeringar har tagit fram. Vi tror att uppföljningen kommer att kunna vara ett gott dokument som man kan använda sig av för att ta fram mycket bättre exportstrategier som når också de små och medelstora företagen och bidrar till ökad tillväxt för Sverige och till ökad handel.
Ordföranden: Tack så mycket!
Vi går vidare och ska få höra vad regeringen svarar på utskottets rapport. Med oss har vi statssekreterare Diana Janse. Varmt välkommen!
Diana Janse, UD: Herr ordförande, ärade ledamöter, företrädare för myndigheter och intresseorganisationer! Tack för möjligheten att ta del av och diskutera resultatet av näringsutskottets uppföljning och utvärdering av Team Sweden!
Det här är en viktig milstolpe. Ni har utvärderat ett helt decennium av regeringsarbete med att främja svensk export och investeringar i vårt land. Nu har mycket redan sagts, men från vårt perspektiv ska utredningen ses i ljuset av att Sverige är en liten och öppen ekonomi där export och investeringar är
9
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| avgörande för tillväxt, sysselsättning och välstånd. Vi verkar också i en allt | |
| osäkrare global kontext. | |
| Geopolitiska spänningar, protektionism och snabbt föränderliga regelverk | |
| har blivit vardag. I den miljön kan vi inte vara passiva. Vi måste öka ansträng- | |
| ningarna att agera aktivt och samordnat. För att Sverige ska kunna fortsätta | |
| vara en stark handelsnation behöver vi stärka konkurrenskraften, fördjupa våra | |
| handelsrelationer och förbättra villkoren för företagen. Det kräver i sin tur en | |
| fungerande samarbetsstruktur mellan regering, myndigheter och näringsliv. | |
| Det är här Team Sweden kommer in. | |
| Team Sweden-samarbetet startade 2015. Ambitionen var att skapa en modell | |
| där statens och myndigheternas verktyg för att främja svenska företag inter- | |
| nationellt sker på ett samordnat sätt. I dag kan vi konstatera att Team Sweden | |
| har utvecklats till ett brett nätverk där centrala aktörer som Business Sweden, | |
| Sida, Swedfund, Vinnova, Svenska institutet, Exportkreditnämnden och Svensk | |
| Exportkredit, för att nämna några, arbetar nationellt och internationellt tillsam- | |
| mans med våra utlandsmyndigheter. | |
| Sedan juni 2025 har Team Sweden en gemensam hemsida, teamsweden.se. | |
| Team Sweden har ingen egen budget, och det är väldigt viktigt att komma | |
| ihåg. Samtliga aktörer bidrar utifrån sina respektive mandat och med sina re- | |
| surser. | |
| Uppföljningen pekar på flera tydliga framsteg. För det första har den stärkta | |
| styrningen inneburit en tydligare struktur, särskilt när det gäller att klara mål- | |
| sättningarna i regeringens utrikeshandelsstrategi som antogs 2023 med krav | |
| på uppdragsbeskrivningar, tydliga syften och utsedda samordnare. Det har | |
| bidragit till ökad effektivitet och kortare beslutsvägar. | |
| För det andra har konkreta projekt gett resultat. De Team Sweden-konstel- | |
| lationer som fungerar bäst är de med tydlig inriktning, exempelvis inom | |
| energi, gruvnäring och hållbara lösningar. De har bidragit till konkreta affärer | |
| och investeringar. | |
| För det tredje har samordningen förbättrats, liksom den internationella när- | |
| varon. Fler delegationsresor, bättre koordinering och en starkare Sverigebild | |
| har ökat möjligheterna för svenska företag att nå ut och att vinna affärer. | |
| För det fjärde har den regionala förankringen förbättrats. Regionala initiativ | |
| av Team Sweden-aktörer kan spela en viktig roll, inte minst för små och medel- | |
| stora företag. De når fler företag, stärker lokala nätverk och omsätter nationell | |
| politik i praktiken. | |
| Det är glädjande att den positiva marknadsekonomiska utvecklingen går | |
| hand i hand med utvecklingen av Team Sweden. Exportandelen av bnp ökade | |
| förra året från 44 procent till cirka 54 procent. Utländska investeringar har | |
| blivit mer strategiska och ökat i värde. | |
| Det går såklart inte att isolera den effekt som Team Sweden har haft fullt | |
| ut, men utvecklingen indikerar ändå – eller förhoppningsvis – att samord- | |
| ningen har bidragit positivt. Företagens respons är ofta mycket positiv. | |
| Herr ordförande, ärade ledamöter, företrädare för myndigheter och intresse- | |
| organisationer! Vi kan konstatera att Team Sweden-arbetet fungerar bäst när | |
| det är kopplat till en konkret affär och fokuserar på en specifik marknad eller |
10
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
ett specifikt problem, särskilt vid stora och komplexa affärer där flera aktörer behöver samverka.
Utvärderingen lyfter fram delegationsresor som en viktig del av Team Sweden-arbetet. Jag vill att ni ska veta att sedan förra sommaren finns en gemensam kalender på teamsweden.se med tydlig information om kommande resor och aktiviteter. Jag kan med glädje konstatera att antalet företag som deltog i delegationsresor ökade med 35 procent 2025. Vi vill förstås att de ska bli fler, och vi lyfter ständigt behovet av att nå ut eller sträcka ut en hand särskilt till små och medelstora företag så att de kommer med.
Det är centralt att Team Sweden stärker kopplingarna mellan samarbete på nationell och regional nivå. Vi kan konstatera att en ny regional samarbetsstruktur för Team Sweden finns på plats sedan årsskiftet. Man möts regelbundet. Det är viktigt att fortsätta jobba systematiskt med detta och att öka spridningen av goda exempel mellan regionerna.
Små och medelstora företag har fått bättre tillgång till exportstöd och finansiering, men utredningen visar att resurser och kostnader fortsatt är ett hinder för små och medelstora företag. Detta arbetar vi aktivt med, inte minst genom Business Swedens olika insatser.
Det är vidare glädjande att kännedomen om Team Sweden överlag har ökat, men jag noterar att den fortfarande är för låg bland små och medelstora företag. Så kan vi inte ha det. Det ska vara klart och tydligt vart de kan vända sig för att få den hjälp de behöver.
Det pågår ett aktivt arbete med att sprida och förankra alla de insatser som finns tillgängliga för små och medelstora företag. Inte minst ska man göra Team Swedens hemsida till en naturlig första kontaktpunkt. Här har också de regionala kontoren en extra viktig roll.
Sammantaget visar utvärderingen att Team Sweden är en väl fungerande arbetsform som har utvecklats i rätt riktning men att arbetet förstås behöver fortsätta. Fokus framåt bör vara på att göra systemet mer känt, mer överskådligt, mer begripligt och mer lättillgängligt särskilt för små och medelstora företag, att fortsätta att utveckla arbetet kring konkreta projekt och affärer och att säkerställa att stödet alltid är noga kalibrerat efter företagens behov. En nära och löpande dialog med näringslivet är avgörande för det. Det ligger också i linje med regeringens och Utrikesdepartementets fokus.
Det vi ser i dag är att ambassader och Team Sweden arbetar betydligt mer affärsnära än tidigare. Vi har givit i uppdrag till våra utlandsmyndigheter att vässa stödet till svenska företag. Verksamheten ska komma närmare affären och styras av företagens efterfrågan.
Slutligen visar utvärderingen att Team Sweden skapar verkligt värde. Samordningen gör skillnad i konkreta affärer, i internationell närvaro och för svensk konkurrenskraft. Team Sweden har gått från idé till fungerande plattform. Team Sweden har blivit både mer effektivt, mer inkluderande och mer relevant. Team Sweden är ett starkt och helt nödvändigt verktyg för Sveriges konkurrenskraft och ekonomiska utveckling.
Jag vill avslutningsvis tacka näringsutskottet för den här rapporten och för att riksdagen sätter lampan på det här arbetet. Det är angeläget att hela AB Sverige kommer samman för att säkerställa att vi vässar och ständigt förbättrar
11
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| arbetet – särskilt, som tidigare nämnts, i den tid vi lever i nu. Konkurrensen är | |
| mördande och det finns verkligen no place for complacency. | |
| Ordföranden: Stort tack! Stå gärna kvar, för nu har vi kommit till dagens första | |
| frågestund. | |
| Jag kommer att fördela ordet parti för parti och uppmanar ledamöterna att | |
| vara kortfattade och konkreta. Vi tar två frågeställare i taget. | |
| Aida Birinxhiku (S): Tack till alla som har varit involverade i det här viktiga | |
| arbetet! | |
| Det finns såklart flera skäl att följa upp vårt export- och investeringsfräm- | |
| jande, framför allt mot bakgrund av det geopolitiska läge som vi befinner oss i | |
| och de utmaningar som det har lett till på handelspolitikens område. Samtidigt | |
| får vi inte glömma bort att det här också skapar nya möjligheter för Sverige. | |
| Många länder söker alternativ till den osäkerhet som råder i dag, och där | |
| kan Sverige och EU stå för stabilitet och pålitlighet vilket i sin tur skapar möj- | |
| ligheter att locka hit spetskompetens, att driva på för nya frihandelsavtal och | |
| att bygga fler strategiska partnerskap. Det är också den ambition vi socialde- | |
| mokrater vill ska prägla arbetet framåt, där Team Sweden är en avgörande del. | |
| Jag har en konkret fråga till statssekreteraren om rapporten. Något som lyfts | |
| fram är hur viktigt det regionala exportfrämjandet är för de mindre företagen. | |
| Det var också en central del av den utrikeshandelsstrategi som togs fram av | |
| den tidigare S-ledda regeringen. Men i den nuvarande strategin nämns egent- | |
| ligen varken regionala exportcentrum eller regional exportsamverkan. Därför | |
| skulle jag vilja be statssekreteraren utveckla resonemanget kring regeringens | |
| arbete framåt för att fler företag i vårt land ska kunna växa och exportera. | |
| Johnny Svedin (SD): Min fråga är kort och konkret. Delegationsresor lyfts fram | |
| som en viktig del av Team Swedens arbete. Hur följer ni upp hur många affärer, | |
| investeringar och exportkontrakt som faktiskt uppstår vid dessa insatser? | |
| Diana Janse, UD: Herr ordförande! Tack till ledamöterna för frågorna! | |
| Vad gäller det regionala exportfrämjandet är det mycket riktigt helt avgö- | |
| rande. Det är ofta där de små och medelstora företagen finns. De har inte nöd- | |
| vändigtvis huvudkontor i Stockholm, utan de finns ute i landet. Därför har ökat | |
| fokus lagts på Business Swedens regionala närvaro. | |
| Ett annat sätt att arbeta och vara mer proaktiv är till exempel att komma | |
| samman med bankerna lokalt. Det är ofta de som står för finansieringen och | |
| kan skapa ökad lokal förståelse för vilka möjligheter som finns utomlands och | |
| till att ta ett första steg globalt. Det är alltså inte bara Business Sweden som | |
| har kontakt med företagen, utan det pågår också ett arbete för att koppla på | |
| fler komponenter som gör expansion utomlands möjligt. Det är den typen av | |
| exportsamverkan som vi jobbar med och där Business Sweden har lead. | |
| Det här kan kopplas till ämnet delegationsresor. Varje gång vi får frågan | |
| om delegationsresor på statsrådets eller mitt bord undrar vi var de små och | |
| medelstora företagen är. Kan vi öka deras deltagande? Kan vi scouta fram |
12
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
några bolag som skulle kunna vara relevanta men som inte har varit inne i cirklarna tidigare? Det handlar om att aktivt gå ut och försöka identifiera några sådana bolag, ringa och säga: ”Vet ni att det här är på gång? Det kanske skulle vara intressant för er.” Det är en mer proaktiv hållning än att hoppas att ordet sprider sig av sig självt. När man har en resa med en specifik profil är det också lättare att försöka hitta de bolag som inte är med men som skulle kunna vara intresserade.
Det pågår alltså ett intensivt arbete. Det finns ingen silver bullet som kommer att lösa allting eller sprida all kunskap om de möjligheter som finns. Men
vitar ett steg i taget, och ett envetet arbete ute i regionerna kommer att bära frukt. Det är jag helt övertygad om.
Den andra frågan gällde delegationsresorna och hur de följs upp. De följs upp på massor av sätt. Det är också något vi har en dialog om när UD träffar Business Sweden för uppföljning av vad det statliga uppdragets pengar används till.
Ofta går det en tid från en initial kontakt till att man har ett kontrakt underskrivet. Ibland kan man öppna dörrar, men det blir något annat. Ibland öppnar man dörrar, och så blir det just som det var tänkt. Ibland öppnas dörrar utan att det blir något då, men det blir kanske någonting senare. Det här är ingen rät linje alla gånger.
När företagen själva får svara på frågor om huruvida de uppfattade att det var värt att ägna arbetstid och lägga pengar på en delegationsresa blir utfallet väldigt starkt för det. De absolut flesta företag tycker att det är värt pengarna och tycker att det har öppnat för och skapat potentiella möjligheter.
Längre fram i processen kan man mäta om det blev någon affär. Business Sweden mäter nog så gott som allt som går att mäta i de här termerna – kanske till och med lite till.
Anna af Sillén (M): Herr ordförande! Som vi konstaterat visar rapporterna att Team Sweden har tagit viktiga steg framåt de senaste åren. Samordningen har blivit tydligare. Samarbetet fungerar som bäst när det utgår från konkreta affärer och företagens behov. Detta är väldigt positivt eftersom svensk export och internationell konkurrenskraft är, som vi alla vet, avgörande för vår tillväxt och vårt välstånd.
Samtidigt visar rapporten, som flera har varit inne på, att vi har en stor potential i de små och medelstora företagens exportmöjligheter. Det skulle vi naturligtvis vilja maximera.
Min fråga till statssekreteraren är: Vilka är regeringens viktigaste prioriteringar för att göra Team Sweden mer tillgängligt och relevant för de mindre företag som har en stor potential att växa genom export?
Birger Lahti (V): Ordförande! Tack till alla som har kommit hit för att göra dessa två timmar värdefulla för oss! Vi är ju ett litet land som har mycket export som är viktig för oss.
Jag har en fråga till statssekreteraren, som företräder regeringens syn. Hur ser synen på samarbetet med regionerna ut? Det ser förstås olika ut beroende på var i landet man är. Vi har investeringar från utlandet som kan härledas till
13
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| naturresurser. Hur ser regeringen på samarbetet i regionerna för att få accep- | |
| tans? Den är viktig när man sysslar med stora exportgrejer till utlandet. | |
| Diana Janse, UD: Ja, hur gör vi, förutom det jag delvis redan varit inne på? | |
| När det gäller regionerna skulle jag kanske ha tagit upp det i mitt svar på | |
| den första frågan. Det finns 40 regionala exportrådgivare. | |
| Men vi har andra saker som konkret har gjorts för att det ska bli enklare att | |
| ta steget in, till exempel en förenklad onboarding-process genom den gemen- | |
| samma hemsidan. Vi har branschspecifika guider och den gemensamma event- | |
| kalendern. Dessutom erbjuder Business Sweden regelbundna kostnadsfria | |
| webbinarier som man kan vara med vid för att skapa sig en bättre bild av vilka | |
| möjligheter som finns utifrån det egna företagets perspektiv. | |
| Samtidigt ska vi ha klart för oss att de små och medelstora företagen måste | |
| vara exportmogna. Är man tre personer har man kanske inte riktigt den band- | |
| bredden. Om det inte går bra på den svenska marknaden är det inte säkert att | |
| det kommer att gå bättre på den tyska eller någon annan marknad. Det är inte | |
| okomplicerat. Det är ju ett visst steg att ta. Så är det bara. | |
| Jag ser det hela som två delar. Dels måste man väcka intresse och få före- | |
| tagen att börja fundera: ”Jaha, just det, vi skulle också kunna ta det där steget.” | |
| Dels ska de som har ett intresse få stöd och resurser snabbt så att de kan skapa | |
| sig en bättre bild av hur just de behöver manövrera framåt. | |
| Innan jag steg upp i talarstolen nämndes att vid många av de riktigt stora | |
| exportaffärerna där Sverige är med – vi kallar dem SPO:er, strategiska stora | |
| projekt – läggs mycket tid på att ro hem dem. Det görs i samarbete med EKN, | |
| SEK och andra. Där finns det ofta en stor undervegetation av små och medel- | |
| stora företag som är underleverantörer. Det är ett annat sätt att komma in i det | |
| här. Det ska man inte glömma. | |
| Det ser ofta ut att handla om de stora jättarna som redan är väldigt starka | |
| på en global marknad, men de behöver ändå mycket stöd. Det är något vi också | |
| märker nu, givet hur extremt hård konkurrensen är. Men här finns också de | |
| mindre företagen som en del av dessa affärer. | |
| Samarbetet i regionerna, acceptansen och den lokala förankringen – är det | |
| så jag ska förstå frågan? Det är en intressant fråga. Exempelvis Accelerations- | |
| kontoret jobbar en del med att försöka lösa upp lokala knutar som kan finnas i | |
| kommuners tillståndsprocesser och annat vid utländska investeringar i Sve- | |
| rige. Det gör de genom att samla ihop aktörerna och prata igenom det hela. | |
| Det här är en del av deras uppdrag och en del av Business Swedens uppdrag. | |
| Den lokala förankringen måste också kommuner och andra säkerställa. Mitt | |
| intryck är att de flesta är väldigt positiva. | |
| På statssekreterarnivå pratar vi en del om hur man skulle kunna vara mer | |
| strategisk i informationsutbytet när det finns ett intresse för större investe- | |
| ringar och när vi vet att till exempel energitillgång är en stor fråga. Då måste | |
| vi fundera på hur det ska vägas mot andra behov på plats. | |
| Det finns ingen färdig formel för det, men det är i alla fall något som vi har | |
| uppmärksammat. Vi vet att arbetet kommer att behöva fortgå. Det kommer att | |
| behövas en dialog på alla nivåer för att säkerställa att vi inte bara får hit |
14
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
investeringar, utan att de också är förankrade. Det måste finnas en nytta, inte bara för Sverige AB utan också lokalt eller regionalt.
Lili André (KD): Herr ordförande! Ett stort tack, statssekreteraren, för medverkan! Jag vill också tacka Team Sweden och samarbetsaktörerna som har bidragit till att arbetet är väldigt framgångsrikt just nu.
Jag tänkte höra med statssekreteraren om regeringen har jämfört Team Sweden med motsvarande exportfrämjande modeller i andra länder och om vi har lärt oss eller kan lära oss något av dem.
Katarina Luhr (MP): Ordförande! Tack, statssekreteraren, för att du tar dig tid att diskutera dessa viktiga frågor med oss!
Jag har redan fått svar på många av mina frågor. Men går det kanske att svara lite mer specifikt på frågan om arbetet med att fånga upp SME:s kunskap om Team Sweden? Vi har varit inne på att det sker mycket på regional nivå och kanske projektspecifikt. Men när det gäller stödet från det nationella undrar jag hur man ser till att det blir lika mycket information över hela landet. Hur fångar man upp dem som kanske inte ses som aktuella för ett visst projekt men som känner att de skulle kunna komma med input från sidan?
Ligger allting på regional och projektspecifik nivå, eller kommer staten att ta ett större ansvar för att informera om att dessa samarbeten finns?
Louise Eklund (L): Utifrån en förändrad och mer volatil omvärld undrar jag om statssekreteraren kan resonera lite om Team Swedens roll i att vägleda och hjälpa företag att navigera i en ny handelskontext där vi har tullar, stängda handelsvägar och så vidare.
Diana Janse, UD: Herr ordförande! Det ställdes en fråga om motsvarande modeller i andra länder och om vi har gjort en jämförelse. Vi har haft lite lösa diskussioner; det ser olika ut i olika länder. Mig veterligen har det dock inte gjorts någon komparativ studie.
Vi har också ett lite annorlunda upplägg i och med att Business Sweden är samägt av näringslivet och regeringen. Därför är det inte riktigt jämförbart med hur det fungerar i andra länder.
På några ställen har man tagit in hela främjandet i sitt regeringskansli, utrikesdepartement, handelsdepartement eller motsvarande och gör det in-house, så att säga. Men mig veterligen har det inte gjorts någon strukturerad utvärdering om för- och nackdelar med olika modeller.
Den andra frågan gällde SME:s kunskap om Team Sweden och hur man får ut kunskapen. Det är en mycket bra fråga. Vi jobbar som sagt regionalt och försöker nå ut på olika sätt med aktiva kontakter och så vidare. Men det är ändå en utmaning att tränga igenom mediebruset och bara ut i det blå säga: ”Det här finns för alla små och medelstora företag. Fundera på om en global exportmarknad vore något för er!”
Alla goda inspel om vilka verktyg man kan använda är välkomna. Jag tycker att det här är en utmaning. Det görs massor med arbete, men finns det
15
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| ytterligare något som vi har missat är vi väldigt lyhörda för att lägga till det | |
| till verktygslådan för att fortsätta sprida informationen. | |
| Det är en bra hemsida, men vet man inte att den finns spelar det ingen roll. | |
| Vi fattar det, och vi arbetar med det. Men, återigen, har ni goda inspel – som | |
| kan komma från alla håll – vore det hemskt välkommet. | |
| Den tredje frågan gällde om företagaren får verktyg att navigera i en orolig | |
| värld med en viss tullsats den ena dagen och ett annat besked nästa vecka. Det | |
| är inte Business Swedens uppdrag utan Kommerskollegiums. De har något | |
| som heter Tulljouren som man kan ringa och skriva till. Det går också att läsa | |
| själv för att få experthjälp. Av dem kan man få veta vad som gäller i den | |
| extremt rörliga materia som handelspolitiken har blivit sedan den så kallade | |
| Liberation Day. Informationen finns, men den finns hos Kommerskollegium. | |
| (Applåder) | |
| Ordföranden: Vi tackar statssekreteraren så mycket. Jag pausar nu sammanträdet | |
| i 15 minuter. Det finns kaffe och kaka ute i Sammanbindningsbanan. | |
| Ordföranden: Klockan är 11. Jag förklarar sammanträdet återupptaget. | |
| Jan Larsson, Business Sweden: Herr ordförande, ärade ledamöter, Team Sweden- | |
| vänner och kollegor här i salen! Det är som har sagts väldigt bra tajmning för det | |
| här sammanträdet – inte bara, som har nämnts, på grund av tullbonanzan som | |
| Vita huset har stått för, inte bara på grund av de ökade militära konflikter som | |
| finns runt om i världen utan också på grund av att allt fler länder och regioner | |
| präglas av alltmer fokus på industripolitik. | |
| Industripolitik har vi från ett svenskt perspektiv traditionellt inte tyckt om. | |
| Företagen ska klara sig på egna ben. Men när även industripolitiken diskuteras | |
| alltmer inom EU:s ramar tror jag att vi måste inse att vi även där behöver fun- | |
| dera över hur svenskt näringsliv ska kunna stå sig i en helt ny verklighet. Där | |
| är Team Sweden ett absolut centralt begrepp, som på något sätt definierar hur | |
| vi samarbetar. | |
| Jag tänker ägna några minuter åt att prata om Business Swedens syn på | |
| Team Sweden-samarbetet och försöka göra det ännu tydligare än i rapporten | |
| och hittills i diskussionerna vad, konkret, Team Sweden-samarbetet faktiskt | |
| bidrar med och innebär. | |
| Låt mig börja kort med rapporten. Vi köper egentligen allt som står i rap- | |
| porten. Vi tycker att den är välskriven, vi tycker att den är klok och vi tycker | |
| att det är roligt att se att det verkar finnas en ganska stark samsyn också mellan | |
| partierna i riksdagen om att det här samarbetet har stort värde. | |
| Vi håller med om att samordningen mellan myndigheterna har förbättrats | |
| radikalt, tack vare det här samarbetet. Vi håller med om att det finns fortsatt | |
| potential och att det är lite olika funktion och effekt i de 17 olika – tror jag att | |
| utredningen har definierat – konstellationerna av Team Sweden. | |
| Vi håller med om att det är viktigt att ta samarbetet från det man kan kalla | |
| samordning – det vill säga att vi träffas och berättar vad vi gör och sedan går | |
| därifrån och är nöjda med att ingen har lagt sig i vad vi gör – till att i alla |
16
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
samarbeten faktiskt definiera: Vilket fokus har vi? Vilket syfte har vi? Och vad är det för mål vi har med samarbetet?
Vi tror också, som sista punkt, att det här gemensamma syftet är avgörande
–alldeles oavsett om det är affärer, projekt eller bara ett gemensamt utvecklingsarbete som avhandlas i samarbetet.
Business Sweden har enorm nytta av Team Sweden. Allmänt är det ett begrepp som gör att det blir självklart för alla aktörer att kombinera handel, finansiering och diplomati. Att vi samordnar de resurser som redan finns på plats för att underlätta för svenska företag att nå framgång i utlandet är så att säga den lägsta graden av industripolitik. Det är väldigt viktigt inom ramen för det vi kallar strategiska projekt, som är stora projekt där vi vet att det kommer en upphandling eller annat.
Det handlar om många miljarder kronor i affärsvärde och ofta många miljarder kronor i svenskt affärsvärde. Vi jobbar där tillsammans med EKN, SEK och ofta med Swedfund och Sida och kan erbjuda en finansiering för dem som köper svenska lösningar. Vi vet att vi behöver ha minst 30 procent svenskt innehåll i affären för att kunna erbjuda den finansieringen. Det gör att vi tvingar oss själva att fokusera både på vilka stora företag som kan leverera och på hur vi kan få in mindre företag i affärerna.
Det är väldigt viktigt inom investeringsfrämjandet. Vi samarbetar i utlandet, med utlandsmyndigheter och andra, för att sätta bilden av vad Sverige innebär och vilka möjligheter som finns i Sverige, och har ett väldigt viktigt samarbete med regioner och kommuner för att veta var någonstans det finns investeringssajter, var någonstans det finns el med mera.
När vi väl har en investerare i Sverige som står och väljer mellan Sverige, Ungern eller östra Tyskland är det helt avgörande att vi kan samarbeta med Regeringskansliet och regeringen – med statssekreterare, ministrar och andra som kan träffas – och få ihop de myndigheter som i slutänden fattar beslut om både om man kan få ett stöd och om man kan få el, vägar och annat framdraget till investeringssajten.
Regionalt är det superviktigt att träffas. Vi träffas i dag fyra gånger om året med regionerna för att diskutera best practice. Hur gör man det här på bästa sätt? Vad kan man lära av varandra?
I utlandet är det superviktigt att vi hittar alla de olika instanser som jobbar i de olika utlandsposteringarna och ser till att de kan samarbeta på ett bra sätt. Där är det också viktigt att ha konceptet Team Sweden. Naturligtvis gäller det också mellan branscher. Där samarbetar företag och myndigheter under en och samma flagg.
Det som kan utvecklas strukturellt är till att börja med att inte att kasta ut babyn med badvattnet utan att fortsätta öka och förstå vikten av förståelsen mellan aktörer, att jobba med de tydliga resultat som vi får i projektbaserade samarbeten och att vara tydligt styrd och operativt inriktad kring arbetet.
Det vi tror kan utvecklas är att ansvar och rollfördelning kan bli ännu tydligare. Det är bra att det står i vissa myndigheters regleringsbrev att de ska delta i Team Sweden-samarbetet. Vi tror att det skulle vara en jättefördel ifall det stod i regleringsbreven till alla berörda myndigheter. Det är ett exempel.
17
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| Vi tror att det är viktigt att ha ett tydligt operativt syfte i alla olika konstella- | |
| tioner, det vill säga att samarbeten kan ske på många olika sätt. Men om man | |
| inte vet vad samarbetet ska nå fram till kommer inte heller samarbetet mellan | |
| de här myndigheterna, som är väldigt självständiga, att bli bra. | |
| I vissa fall tror vi att tillgängligheten för små och medelstora företag kan | |
| utvecklas, vilket redan har sagts flera gånger. | |
| Sedan kommer man tillbaka till början. 50 procent av Sveriges bnp består i | |
| princip av export, och 50 procent av den exporten kommer från utländskt ägda | |
| bolag i Sverige. Hela Team Sweden som koncept är alltså inte bara något som | |
| rör utrikeshandeln utan det är också väldigt viktigt för svensk tillväxt och | |
| svensk välfärd. | |
| Därför tror vi att regeringen skulle kunna ännu tydligare styra myndighet- | |
| ernas ansvar att delta i det här samarbetet. Vi tror att man kan bli ännu tydligare | |
| kring Team Swedens uppdrag, speciellt då SME:erna, som vi har pratat om. | |
| Där tror vi att Business Sweden kan ta ett starkare och samlat uppdrag och | |
| vara a point of entry in i samarbetet. Men det behöver i sådana fall uttalas. | |
| Det tredje är att just samarbetet Team Sweden bör fokusera på operativa | |
| syften och inte bara bli ett begrepp för att samlas och informera varandra om | |
| vad olika myndigheter och aktörer gör. | |
| Marta Berglund, Teknikföretagen: Herr ordförande, ärade ledamöter och kol- | |
| legor i främjandesfären! Det har redan sagts mycket klokt här i rummet. Det | |
| är en väldigt bra och gedigen rapport som har tagits fram. Tack för den! Jag är | |
| glad att här i dag representera företagen, exportörerna, och hur de ser på saken. | |
| Jag börjar med några utgångspunkter. | |
| Utgångspunkten, som en del redan har varit inne på, är att internationell | |
| handel är avgörande för svenska teknikföretag och för Sverige i stort. Teknik- | |
| industrin är viktig för svensk ekonomi. Bland våra medlemmar, 4 500 företag, | |
| finns både stora, etablerade teknikjättar – jag nämner inga namn här, men ni | |
| vet vilka det är – och även nystartade techbolag och allt däremellan. Majoriteten | |
| av företagen är små och medelstora, det vill säga har färre än eller upp till 250 | |
| anställda. Och de exporterar, tillsammans men också på egen hand. | |
| Teknikföretagens 4 500 medlemmar står för en tredjedel av Sveriges ex- | |
| port. En stor del är varuexport. Det är fordon, avancerade maskiner och utrust- | |
| ning. Samtidigt har tjänsteexporten ökat inom branschen. | |
| EU:s inre marknad är hemmamarknad för våra företag. Det är en viktig | |
| marknad. 50 procent av teknikindustrins export går till EU. Den stora globala | |
| tillväxten är utanför EU. Där är frihandelsavtal och de bilaterala relationer vi | |
| har väldigt viktiga för exporten. | |
| Jag har några uppmaningar och reflektioner utifrån dessa fakta. Vi har en | |
| exportberoende ekonomi. Det är viktigt med en tydlighet i exportfrämjandet. | |
| Det är bra att syftet med samarbetet förtydligas, och det är bra med utpekade | |
| organisationer som både i sina regleringsbrev och i riktlinjebrev får ansvar för | |
| att samordna eller delta i verksamheten. | |
| När det gäller att Team Sweden inte är resurssatt tänker jag att om det finns | |
| i riktlinjebrev och regleringsbrev är det på ett sätt resurssatt. Jag tror att det | |
| görs mycket bra. Det behövs inte mer pengar men mer samordning. |
18
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
Det regionala arbetet är viktigt, eftersom många av företagen finns ute i landet. Teamsweden.se finns överallt i vårt land, men är inte så känd bland våra företag. Där behöver det göras något.
Hur kan då Team Sweden utvecklas till gagn för Sverige och svenska teknikföretag? Vi tycker att Team Sweden behöver utveckla samarbetet mellan myndigheterna, bolagen och oss branschorganisationer. Vi finns här. Vi har en nära kontakt med våra medlemsföretag och kan bidra med en aggregerad vy över behov.
När det gäller de industrisektorer som finns i Team Sweden i dag finns det inte någon som är specifik för teknikindustrin. Jag vet inte hur de har valts ut, men det finns säkert anledning att se över det. Det gäller inte bara för oss. Det finns kanske också andra branscher som behöver ha en egen.
I fråga om stora affärer finns det visst stora affärer där små och medelstora företag kommer in som underleverantörer. Men de är också underleverantörer på egna ben till stora företag i andra länder, till exempel i EU. Det behöver alltså också finnas särskilda satsningar som tittar på hur småföretagen kan komma ut på egen hand. Jag vet att det görs i dag. Men det är viktigt att poängtera att det inte bara är genom stora affärer som småföretagen kommer ut.
Rapporten har konstaterat att delegationsresor utgör en viktig del. Det håller våra företag med om. Det handlar om ytterligare marknader – EU återigen – och de ska vara på rätt nivå, det vill säga att man har möten och resor och har väldigt nära till affärerna. Det behöver inte alltid vara på hög nivå, eller behöver i alla fall kompletteras med något mer konkret.
Sammanfattningsvis: Många av de verktyg som behövs finns redan på plats. Man behöver nå ut med informationen. Använd oss branschorganisationer! Jag representerar Teknikföretagen. Det finns många olika branschorganisationer. Vi bistår gärna genom att tillsammans med företagen tala om var behoven finns, så att man träffar rätt.
Jag vill också säga att finansiering är nyckeln. Det är A och O. Det finns särskilda satsningar, till exempel hos EKN. Det uppskattas, noteras och används. Det behöver också takta med hela finansieringssystemet och – som någon har varit inne på – även med lokala affärsbanker, så att man får en helhetslösning för det.
Maria Lindström, Innovationsföretagen: Herr ordförande, ärade ledamöter, myndigheter och kollegor i främjandesystemet! Innovationsföretagen representerar den kunskapsintensiva tjänstesektorn med arkitektföretag och ingenjörsföretag, alltså konsulter som till stor del är verksamma inom samhällsbyggnad, men också industrikonsulter. Det är stora företag men också många småföretag.
Jag har tänkt reflektera en del över rapportens innehåll och sedan lite över vad vi ser skulle behövas framåt. Det man ser när man läser rapporten, som för övrigt är ett väldigt bra material som jag tror att vi kan ha stor nytta av framöver, är en positiv utveckling över tid. Det är vår huvudsakliga reflektion.
Men det finns saker att göra. Jag tar till exempel fasta på det här med utrikeshandelsstrategin. Jag kan meddela att några av våra företag säger att de känner av att det har skett en nystart sedan 2023. Jag noterar också Team Swedens
19
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| webbplats, som jag ser som ett positivt inslag. Men den är inte så välkänd | |
| bland våra medlemmar heller. | |
| Jag tycker också att man i rapporten kan se tecken som tyder på en förflytt- | |
| ning, från informationsdelning till ett mer konkret stöd. Det ses inte på alla | |
| håll och kanter, men man ser sådana tecken. Det är en viktig förflyttning, som | |
| behöver fortsätta. | |
| När det gäller slutsatser delar vi bilden att samordningen har blivit bättre. | |
| Men det är absolut fortfarande svårt för företagen att hitta rätt här. Och vi delar | |
| absolut bilden att Team Sweden fortfarande är relativt okänt för små och me- | |
| delstora företag, vilket flera har nämnt. | |
| Det jag tog med mig allra mest när jag läste rapporten var att jag reflekte- | |
| rade mycket över den regionala samordningen. Detta tas upp på flera ställen i | |
| rapporten. Regionerna själva men också aktörer som EKN etcetera nämner | |
| detta som ett viktigt inslag. Det tar jag verkligen med mig och reflekterar över. | |
| Framåt vill vi gärna se ett starkt fokus på tjänsteexport. Vi representerar ju | |
| tjänsteföretag. Våra medlemmar tycker ofta att detta glöms bort. Där finns en | |
| stor potential. Tjänsteexporten är faktiskt en relativt stor andel av svensk ex- | |
| port och har ökat. Det visar en alldeles färsk rapport från Almega. Siffror från | |
| SCB visar samma sak. | |
| Jag ska ge er ett konkret exempel som vi ofta möts av. Vi får uppskattnings- | |
| vis ett samtal i veckan från arkitektföretag som är intresserade av att exportera, | |
| och de tittar på Danmark med avundsjuka blickar. Danmark har haft en väldigt | |
| riktad och uthållig satsning på export av arkitektur. Det visar potentialen när | |
| man kraftsamlar och arbetar riktat och långsiktigt. Men det behöver givetvis | |
| stödjas med konkreta och tillgängliga insatser och reklam för Sverige helt en- | |
| kelt, genom bland annat Svenska institutet. | |
| I fråga om ökat fokus på tjänsteexport tror vi att man skulle behöva kraft- | |
| samla kompetens på nyckelmarknader, alltså ute på marknaderna. Man kan | |
| behöva utveckla expertis på de större och viktigare marknaderna som förstår | |
| det här med tjänsteexport lite mer på djupet. | |
| Som många redan har sagt tror vi också att det behövs ett ökat fokus på att | |
| nå ut till små och medelstora företag. Vi tror också på ett sammanhållet och | |
| konkret stöd och att man ska se det som en kedja. Det behövs stöd i hela kedjan, | |
| med initial vägledning. Med det menar jag även de företag som inte har börjat | |
| exportera. Man behöver hitta ett sätt att nå dem och stödja dem. De som ännu | |
| inte har någon plan men som kanske är nyfikna vet i dag inte var de ska börja. | |
| När det gäller genomförandet har vi mötts av medlemmar som verkligen | |
| uppskattar den dörröppnande effekt som finns bland annat hos Team Sweden | |
| och ambassaderna. Men vi tror att det gäller att man håller i och stöttar, även | |
| efter att dörrarna har öppnats, där företagen kan behöva stöttning och vägled- | |
| ning. Det är nämligen viktigt med lokal kännedom och i vissa fall lokal när- | |
| varo. Där behöver vi de Team Sweden-representanter som finns ute på fältet. | |
| Den slutsats jag absolut drar efter att ha läst rapporten är att vi behöver | |
| stärka och jobba med regionalt exportfrämjande framåt. Det är också ett sätt | |
| att nå de små företagen som ändå finns ute lokalt. Det tror vi är nycklarna | |
| framåt. |
20
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
Sabrina Suikki, Norrbottens Handelskammare: Herr ordförande! Tack för inbjudan och möjligheten att bidra till denna viktiga diskussion!
Jag jobbar som ansvarig för internationell handel på Norrbottens Handelskammare, en av Sveriges elva regionala handelskammare. De regionala handelskamrarna i Sverige har ett lagstadgat uppdrag kopplat till internationell handel och handelsdokument. De fungerar som remissinstanser och står under tillsyn av Kommerskollegium. Det innebär att vi dagligen arbetar i gränslandet mellan företagens praktiska affärer och de regelverk som styr internationell handel.
För oss i Norrbotten är internationell handel inte bara en möjlighet. Det är en nödvändighet. Vi är en av Sveriges mest exportintensiva regioner och befinner oss i dag i centrum för några av Europas största industriella investeringar, mitt i skärningspunkten mellan internationell handel, global konkurrenskraft och säkerhetspolitik. Det handlar ytterst om företagens möjlighet att växa, skapa arbetstillfällen och bidra till Sveriges konkurrenskraft. Därför är frågan om internationellt handelsfrämjande viktigare än någonsin, inte bara för Norrbotten utan för hela Sverige.
Vad betyder Team Sweden för företagen i Norrbotten? För oss i Norrbotten handlar Team Sweden inte främst om att främja organisationer eller strukturer. Det handlar om att göra det enklare för företag att växa internationellt. Genom Team Sweden North Node samlar vi regionala, nationella och internationella insatser och aktörer kring företagens behov.
Under de senaste tre åren har vi nått ut till 350 små och medelstora företag. Nästan 500 företag och organisationer har deltagit och använt våra stödstrukturer, och omkring 1 200 personer per år deltar i aktiviteter i vårt internationella handelsfrämjande på olika sätt. Vi har jobbat med det här sedan 2018. För företagen i Norrbotten innebär Team Sweden North Node enklare tillgång till kunskap, affärsnätverk, marknadskontakter och behovsanpassat stöd i rätt tid för att växa internationellt.
En av våra viktigaste erfarenheter är att internationellt handelsfrämjande inte stannar vid region- eller nationsgränser. Norrbotten är en del av ett större arktiskt och nordiskt näringsliv. Därför har vi samarbetat med Team Sweden och Team Finland tillsammans med våra internationella affärsnätverk, och det har varit en av våra största framgångsfaktorer.
En annan viktig framgångsfaktor är samverkan mellan offentliga och privata aktörer. Handelskamrarna bidrar med något unikt genom att kombinera regional närvaro och nära företagskontakter med internationella affärsnätverk och kunskap om handelns praktiska villkor. Det gör att vi kan fungera som en naturlig brygga mellan företagens behov och det bredare systemet för internationellt handelsfrämjande. I Norrbotten blir detta särskilt tydligt i företagens vardag.
För företagen handlar internationell handel inte bara om att nå nya marknader. Det handlar också om global konkurrenskraft, fungerande infrastruktur och möjligheten att skapa affärer över gränserna. Det är också därför vi ser att Team Sweden North Node fungerar som bäst när offentliga och privata aktörer arbetar tillsammans utifrån företagens behov.
21
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| Rapportens slutsatser stämmer väl överens med våra erfarenheter från Norr- | |
| botten och visar att framgång bygger på samordning, samverkan och gemen- | |
| sam planering. Företagen bryr sig sällan om vilken organisation som ansvarar | |
| för en viss fråga. De vill ha rätt stöd, i rätt tid och från rätt aktör. Det är just | |
| därför samordningen utifrån företagens behov är så viktig. | |
| Rapporten lyfter fram att regionala lösningar behöver utformas utifrån | |
| regionala förutsättningar. Det är en slutsats som vi instämmer i fullt ut. En | |
| annan viktig lärdom från rapporten är att vi bör bygga vidare på det som redan | |
| fungerar. | |
| Rapporten lyfter också fram både Team Sweden North Node och Exportcen- | |
| ter Väst som regionala exempel där samverkan har utvecklats väl. Gemensamt | |
| för båda exemplen är det nära samarbetet mellan offentliga aktörer, näringsliv | |
| och regionala handelskamrar, som har en samordnande roll. Erfarenheten visar | |
| att den typen av samverkan tar tid att bygga upp. Den bygger på förtroende, | |
| gemensamma prioriteringar och ett långsiktigt arbete nära företagen. Men den | |
| kräver också regionala mandat, handlingsfrihet och långsiktig finansiering | |
| som ger aktörerna möjlighet att bygga upp kompetens, relationer och arbetssätt | |
| över tid. | |
| Vår erfarenhet är att internationellt handelsfrämjande fungerar som bäst när | |
| nationell samordning kombineras med stark regional förankring och fokus på | |
| företagens behov. Det regionala uppdraget för internationellt handelsfräm- | |
| jande bör därför även fortsättningsvis vara en del av Sveriges utrikeshandels- | |
| strategi och de regionala utvecklingsstrategierna. | |
| Världen har förändrats sedan Team Sweden bildades för tio år sedan. Inter- | |
| nationell konkurrenskraft handlar i dag om betydligt mer än bara export. Det | |
| handlar även om internationell handel, det vill säga både export och import, | |
| investeringar, innovation, kompetens, resiliens och strategiska partnerskap. | |
| Därför behöver det internationella handelsfrämjandet fortsätta utvecklas. Geo- | |
| politik, säkerhet, handelspolitik och globala värdekedjor påverkar företagens | |
| affärsvillkor på ett helt annat sätt i dag än tidigare. Samtidigt ställer det krav | |
| på ett relevant, samordnat och behovsdrivet stöd nära företagen. | |
| För att sammanfatta: Sverige är för litet för att arbeta i stuprör. Vår erfaren- | |
| het från Norrbotten är att internationellt handelsfrämjande fungerar som bäst | |
| när nationell samordning kombineras med regional förankring och fokus på | |
| företagens behov. Det stärker företagen, det stärker regionen och det stärker | |
| hela Sveriges globala konkurrenskraft. Därför ser vi Team Sweden som en | |
| viktig nationell tillgång att fortsätta utveckla för företagen, för Norrbotten och | |
| för Sverige. | |
| Ordföranden: Tack för detta! Jag skulle vilja be er fyra som talat efter fikapausen | |
| att inta era platser framför podiet. Vi ska köra igång med nästa frågestund. Jag | |
| uppmanar ledamöterna i utskottet att, i den mån det är möjligt, vara konkreta | |
| med vem frågan riktas till. Annars kommer det snabbt att dra ut på tiden. | |
| Aida Birinxhiku (S): Om min tidigare frågeställning var något mer mikro är | |
| den här betydligt mer makro. Det handlar egentligen om hur ni ser på dialogen | |
| om regeringens val av inriktning för vårt export- och investeringsfrämjande. |
22
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
Vi befinner oss, vilket flera av er har varit inne på, i ett läge där vi behöver använda Sveriges styrkor mer strategiskt än tidigare. Då måste det naturligtvis finnas en tydlig riktning.
Vilka är Sveriges främsta styrkor? Hur ska vi använda dem mer strategiskt i ett nytt geopolitiskt läge? Vilka länder vill vi kroka arm med? Vilka investeringar vill vi ha till Sverige? Är det volymen eller värdet som är det viktigaste?
Jag tror att de frågeställningarna kommer att vara avgörande för inte bara Team Swedens arbete utan också vår konkurrenskraft och vår ekonomiska motståndskraft framåt.
Jag skulle gärna vilja att samtliga paneldeltagare kan reflektera kring det.
Ordföranden: Det kan du önska. Vi får se om vi hinner med det.
Eric Palmqvist (SD): Ordförande! Jag trotsar ändå ordförandens uppmaning om att hålla mig till en frågeställare. Jag tänker att den som känner sig mest manad får svara.
Mot bakgrund av det som har kommit fram under dragningarna här i dag och den utvärdering som har gjorts visar det sig att Team Sweden är ett effektivt och bra koncept som det är värt att fortsätta utveckla och vässa ytterligare. Jag tolkar det som att det finns lite otydligheter kring samarbete och samverkan. Det sades att Sverige är för litet för att arbeta i stuprör.
Givet det undrar jag vilka effekter man tror att det skulle få för Team Sweden om politiken skulle budgetera för att anställa samordnare med uttalat syfte att koordinera samarbetet.
Ordföranden: Tack så mycket. Jag tänker att vi börjar med att låta Marta svara på Aidas fråga. Teknikföretagen borde ha åsikter om strategiska val av industrier. Varsågod!
Marta Berglund, Teknikföretagen: Absolut, det har jag. Jag representerar Teknikföretagen, och vilka är det? Jo, det är maskinindustrin och fordonsindustrin. Det är delbranscher som metallvaruindustrin och tillverkare av elteknik. Det är en blandning. Det är som sagt några stora teknikjättar och små och medelstora företag.
Men för att bredda det lite tänker jag att det är viktigt att inte bara se småföretag som småföretag, som en homogen grupp – till exempel, om vi ska fokusera på det, för att det finns olika förutsättningar beroende på vilken bransch man är i. Men något som jag skulle säga är gemensamt för svensk ekonomi och svenska företag är att EU är en hemmamarknad och en viktig marknad. Där kan man också växa för att sedan gå utanför EU, där den stora tillväxten finns.
För våra företag är Amerika och där framför allt USA en viktig handelspartner. Därefter också Asien, där Kina är en viktig handelspartner. Men även inom vår krets om 4 500 medlemmar i olika storlekar ser det olika ut för olika företag, så jag tror att den viktiga samordningen är att ta med företagen och de som ska exportera vid bordet tidigt för att se vad de vill satsa på. Det kan också
23
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| ändras över tid beroende på vad som händer i vår omvärld och vad som händer | |
| i branschen och så vidare. | |
| Det finns alltså inget lätt svar på den frågan. Men jag tror att dialog och | |
| samarbete mellan aktörer, både offentliga och privata, är nyckeln till att kunna | |
| hitta nycklarna till det. | |
| Ordföranden: Vi tar även ett kort svar från Maria på Aidas fråga om strategi | |
| framåt och inriktning. |
Maria Lindström, Innovationsföretagen: Jag håller med om mycket av det Marta säger. Det finns en ganska stor mångfald i vad de små och medelstora företagen sysslar med. EU är hemmamarknad. Det är viktigt att man inte snävar in sig för mycket där.
Det finns också redan, som man ser i rapporten, en del utpekade områden som känns relevanta. Vi vill återigen lyfta fram tjänsteexporten. Sådant som
vihar kompetens inom och kan lyfta är också gröna frågor, som vi tror kan vara viktiga framåt. Jag tror att det behöver vara en blandning av att tänka på bredden, särskilt inom EU, och att helt enkelt kraftsamla lite mer på nyckelmarknaderna där.
Ordföranden: Jag tänker att Jan får svara på Eriks fråga om ett Team Swedenkansli.
Jan Larsson, Business Sweden: Spontant tror jag inte att Sverige behöver fler sekretariat. Jag är rädd för att det bara kommer att bli resurser som läggs på att jaga information som redan finns.
Det vackra i Team Sweden när det funkar som bäst är att det verkligen är, som någon sa här, ett samarbete där alla aktörer vinner i sitt eget uppdrag på att samarbeta.
Jag kan ta som exempel det jag pratade om, strategiska projekt. Det är bra för EKN att lägga tid på det här samarbetet. Det är bra för SEK därför att deras måluppfyllnad blir bättre om de samarbetar med oss, med Sida och med Swedfund. Inom den ramen tror jag i så fall att det är bättre att peka på: Vem är naturlig? Om man har 17 konstellationer, som ni har identifierat i rapporten, vem är den naturliga samlingspunkten i de olika konstellationerna?
Det har fungerat väldigt bra, upplever vi i alla fall, där vi har fått i uppdrag att vara den sammanhållande kraften i samarbetena. Då vet alla att vi har den rollen och att det är Business Sweden som tar ansvar för samarbetet just i de strategiska projekten, exempelvis. Då ligger det på oss att göra det.
Om det sedan ska följa med resurser, ja, det tycker man ju alltid. Det går naturligtvis att diskutera om det kan omformas, men jag tror inte att vi ska ha en ny myndighet som ska hålla på bara med att samordna Team Sweden. Det tror jag kommer att ta bort lite av skönheten i att det är en vinn-vinn-konstellation, så att säga.
24
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
Anna af Sillén (M): Ordförande! Tack till panelisterna för intressanta föredragningar!
Min fråga går till Jan Larsson. Kriser och handelsstörningar kommer ju alltid att komma och gå. Låt oss hoppas att ”tullbonanza” inte blir ett alltför etablerat ord. Men det som vi vet kommer att känneteckna den globala ekonomin över tid är att förändringstakten ökar och konkurrensen ökar. Det ställer såklart krav på svenska företag att hänga med och anpassa sig i det. Då ökar såklart också kravet på vårt främjandestöd, på Team Swedens arbete, att hänga med i det tempo som näringslivet behöver hålla.
Om du blickar lite framåt här, vilka förändringar ser du kring styrning och samarbete för att få den största effekten av Team Swedens arbete och också få den här tempohöjningen som vi behöver se på alla bredder framöver?
Birger Lahti (V): Ordförande! Tack för jätteintressanta föredragningar!
Min fråga – egentligen två enkla frågor – går till Jan Larsson, Business Sweden.
Först och främst: Vad är Sveriges största styrka på den globala marknaden? Vi är ett litet land här uppe i norr. Vad ser Business Sweden som vår största styrka?
Den andra frågan är: För att få den här investeringsviljan i våra regioner, vad kan vi göra för att få regional förankring och acceptans för den här bilden? Det är viktigt att vi håller ihop nationen och att det här främjandet blir så bra som möjligt.
Jan Larsson, Business Sweden: Kan du bara precisera den sista frågan? Jag förstod den inte.
Birger Lahti (V): Den här regionala förankringen och acceptansen, hur vi får den synen på det här investeringsfrämjandet?
Jan Larsson, Business Sweden: Oerhört spännande frågor! Lite av 10 000- kronorsfrågan från Anna, som sedan spelar in i Birgers frågor.
Jag tror – tyvärr, höll jag nästan på att säga – att i den omvärld som nu växer fram med industripolitik och med Made in Indonesia, Made in India, Made in wherever in the world och numera faktiskt också Made in EU kommer vi att hamna i ett läge där vi behöver fundera på hur vi själva ska förhålla oss till det som jag tror att det länge har funnits samsyn kring i riksdagen: att vi inte ska ha en massa industripolitik, att företagen mår bäst i konkurrens och så vidare. När är spelplanen så tiltad att vi också måste börja fundera på hur vi säkerställer att svenska företag spelar med samma regler som i andra delar av världen? Det är en supersvår fråga, för den ställer näst intill två principer mot varandra, men där behöver vi vara vaksamma.
Sedan tror jag att ju tydligare vi kan vara, desto bättre. Det är också väldigt svårt, för en av de stora styrkor Sverige har – apropå Birgers fråga – är diversifieringen. Vi har starka företag på snart sagt alla områden. Men ett land med 10 miljoner invånare har väldigt svårt att bli bäst på alla områden.
25
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| I framtiden blir det större och större investeringsbehov och mer och mer | |
| investeringar. Tittar man på de volymer som investeras i AI just nu inser man | |
| att det är något som håller på att förändras även där i kravbilden. Då kan det | |
| vara en poäng – också lite som svar på Aidas fråga – att bli mer skarp i vad vi | |
| tror att Sverige ska vara bäst i världen på om tio år. | |
| Nu drar vi väldigt mycket nytta – tillbaka till Birgers fråga – av att vara ett | |
| av världens mest innovativa länder, ett av världens bästa länder för startup- | |
| företag och snabbt växande företag och ett av världens bästa länder på hållbar- | |
| het. Den typen av frågor drar vi mycket nytta av i dag. Men vad är det för | |
| frågor vi ska vara bäst på om tio år? | |
| Ju skarpare vi är i samförstånd inom ett väldigt brett Team Sweden med | |
| företagen, med politiken, med myndigheter och med akademin, ju tydligare vi | |
| kan fokusera på det, desto större anledning tror jag att vi har att tro att vi kom- | |
| mer att vara framgångsrika i framtiden. | |
| Återigen: Det är en supersvår avvägning, för det kräver också att vi väljer | |
| bort något. Annars kan vi inte prioritera. Det är inte enkelt. Men det vi ser är | |
| att de länder som är tydliga i sina långsiktiga prioriteringar just nu verkar ha | |
| en fördel av att vara det. Jag hoppas att det besvarar de frågorna. | |
| Vad är de svenska styrkorna? Ja, väldigt mycket tror jag att det är det man | |
| pratar mycket om. Vi har billig och ren el. Vi har väldigt stark innovationskraft | |
| i det svenska näringslivet. Vi är väldigt duktiga på hållbarhet – och det är inte | |
| bara regleringar, utan det är ännu mer så att de svenska företagen ligger ex- | |
| tremt långt fram i sin strategiska tillämpning av teknik som driver hållbarhet. | |
| Alldeles oavsett att det finns någon i Vita huset som säger ”Drill, baby, | |
| drill!” kommer efterfrågan på hållbara lösningar att öka i världsekonomin. Det | |
| är därför svenska företag ligger väldigt långt fram i den utvecklingen. Det | |
| kommer att vara en framgångsfaktor för oss de kommande tio åren – skulle | |
| jag gissa på, i alla fall. | |
| Vad gäller den regionala förankringen tror jag att den är helt avgörande. | |
| Precis som Sabrina sa i sin presentation är Sverige för litet för att inte sam- | |
| verka. Jag tror att man måste ha stor kraft i att samverka i det regionala, enligt | |
| det schema som Sabrina visade. Men vi måste också fortsätta utveckla hur vi | |
| kan bli bättre nationellt. Vi kan jämföra metoder och lära av varandra för att | |
| bli bättre men också samordna inom ramen för någon form av nationell och | |
| kanske ännu skarpare strategi. | |
| Det är lätt att säga de här sakerna. Det är supersvårt att lagstifta eller göra | |
| de prioriteringar som krävs. Men det skulle vara mina 10 cent i den frågan. | |
| Ordföranden: Skulle Sabrina vilja komplettera något på dessa frågeställ- | |
| ningar? | |
| Sabrina Suikki, Norrbottens Handelskammare: Jag kan delvis kommentera | |
| frågan om regionala representanter. | |
| Vi i Norrbotten hade i början ettårig nationell finansiering för att samordna | |
| vårt Team Sweden-arbete sedan 2018. Sedan tre år tillbaka jobbar vi i ett EU- | |
| projekt som blev en öronmärkt utlysning från Tillväxtverket riktad mot regional | |
| exportsamverkan som sedan blev Team Sweden, som vi jobbar i fortfarande. |
26
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
Såklart gör långsiktighet och att kunna resurssätta stor skillnad. Det som har gjort jättestor skillnad för oss i Norrbotten är att vi har kunnat jobba mer företagsnära. De här första insatserna, som var korta och mer begränsade finansieringsmässigt, gjorde att vi kunde påbörja samverkan. Men för att kunna jobba företagsnära och skapa nytta och göra affärer behöver man jobba mer långsiktigt. Det är också så man ska mäta resultaten. De kommer inte på en gång.
Jag tänkte också på vad man ska satsa på och vilken inriktning man ska ha. Norrbotten är ju en väldigt exportintensiv region, och den industriella omställningen styr oss ganska mycket. Men våra bolag har också i kriser och olika tider varit väldigt duktiga på att hitta nya marknader. De är duktiga på att omvärldsbevaka. Då tänker jag att stödet som vi ska erbjuda tillsammans inom Team Sweden ska vara relevant, samordnat och behovsdrivet. Vi ska kunna vara snabbfotade. Det måste på något sätt fås in i samarbetet som vi har.
Vi i Norrbotten har bara haft en representant från Business Sweden för de fyra nordligaste regionerna, det vill säga Sundsvall och uppåt, så han har ju kört ganska långa avstånd. Men där hjälper vårt samarbete jättemycket.
Jag har också haft förmånen att jobba på Business Sweden i Helsingfors. Att kunna ta direkt kontakt med de lokala experterna, oavsett om det är svenska handelskammare, lokala handelskammare, Business Sweden eller ambassaden, på plats på de marknader där våra företag behöver vara är jätteviktigt, för då jobbar vi verkligen behovsdrivet och affärsnära.
Lili André (KD): Herr ordförande! Tack så mycket, panelen, för de svaren! De har varit väldigt uttömmande, och frågorna är nästan detsamma, men jag tänkte att jag skulle vända mig till Sabrina och höra om hon kan utveckla det hon berättade om.
Du lyfter vikten av att jobba nära SME och deras behov och möjligheten till affärer över gränserna. Men i samarbetet med de små och medelstora företagen, märker ni av situationen med den internationella konkurrensen inte minst från kinesiska aktörer som verkar under andra strukturella och marknadsmässiga förutsättningar? Jag undrar om det upplevs som en stress eller om man inte tänker så mycket på det utan kör på utifrån sin affärsidé. Behöver ni jobba med just sådana tankegångar för att stärka förutsättningarna för att små och medelstora företag ska kunna positionera sig och vinna affärer på den här konkurrenskraftiga globala marknaden?
Anders Ådahl (C): Jag tänker på att de här 17 konstellationerna inte är heltäckande för vår nation. Då vill jag fråga Jan men kanske också få en reflektion från Sabrina. Bedömer ni att det är lika möjligheter för låt oss säga ett 25- personersföretag att engagera sig och få hjälp från Team Sweden oavsett var i landet man är aktiv, till exempel i Hagfors i Värmland eller i Göteborg? Jag undrar också om detsamma gäller oavsett vilken bransch man är engagerad i, om förutsättningarna ser likvärdiga ut.
27
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
Sabrina Suikki, Norrbottens Handelskammare: När det gäller konkurrenskraft och Kina och USA tänker jag också på statsstödsfrågan, framför allt på EU- nivå. Det påverkar såklart även våra företags möjligheter.
I Norrbotten är det också speciellt. Vi är 250 000 invånare på 25 procent av Sveriges yta, så samverkan är jätteviktigt. Vi är alldeles för små ensamma, så för oss har det alltid varit viktigt att samarbeta med Finland och Norge, som är våra närmarknader. Men det gäller också större marknader som Tyskland, USA, UK och längre bort – Australien eller vad det nu kan vara.
Det är klart att det påverkar. Samtidigt är våra bolag i den situationen väldigt vana vid att parera, så jag tycker inte att vi ser några negativa trender så. Men man är medveten, och man omvärldsbevakar.
Geopolitik och även arktisk politik sätter oss i de norra delarna på kartan på ett annat sätt än förut och skapar en konkurrens som vi kanske inte haft på samma sätt tidigare. Det påverkar absolut våra bolag.
De här 17 konstellationerna nämndes. Alla är som sagt inte heltäckande för hela Sverige. När Tillväxtverket hade samordningen för regional exportsamverkan samlade man alla regionala representanter, oavsett vem som koordinerade de insatserna. Det har vi också jobbat med i Norrbotten. Vi har faktiskt jobbat med liknande konstellationer frivilligt under tiden när vi inte hade någon samordning. Vi fortsatte att ha möten med varandra, bland annat i norra regionen. Även mellan handelskammare har vi haft det i alla elva, och då täcker vi ju hela Sverige i de samtalen.
Men för att skapa likvärdiga förutsättningar behöver man resurssätta och hitta långsiktiga lösningar som skapar möjligheter i alla delar. Där är det också viktigt att vi delar de goda lärdomar som vi har, som vi har byggt upp, så att
viinte startar nya konstellationer eller nya myndigheter utan bygger på det som vi redan har och drar nytta av det som vi redan har gjort. Även i de sammanhang där vi träffades frivilligt under tiden innan Business Sweden tog över koordineringen för Team Sweden har vi försökt dela så att ingen ska behöva starta från noll.
Men man behöver hitta ett mandat och ett tydligt sätt att jobba. Även om man jobbar med EU-finansiering behöver man det här mandatet för att kunna få prioritering och för att kunna vinna de här ansökningarna, så där är regionerna och den nationella nivån jätteviktiga. Det är viktigt att man styr upp det och visar att det här är en prioriterad fråga.
Jan Larsson, Business Sweden: Först en kort kommentar till Lilis fråga, även om den inte var riktad till mig.
Väldigt många tillverkande företagare upplever enorm stress kring den helt nya affärsmodell som Kina håller på att introducera och har utvecklat under många år, där de utvecklar nya modeller både snabbare och billigare.
Man har tidigare varit van vid att kunna ta fram en prototyp och sedan ha ett premium i prissättningen på exempelvis en ny bilmodell under ett antal år innan man går ned i pris. Nu plötsligt kommer det ut kinesiska modeller som i praktiken går från ritning till färdig produkt på 18 månader och som dessutom är billigare och ofta tekniskt bättre än de tidigare varianterna. Det sätter enorm press inte bara på bilindustrin, som kanske är den första där det blir väldigt
28
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
tydligt, utan även på andra delar av industrin. Det understryker behovet av svar på den fråga som både Anna och Aida ställde: Hur ska vi möta det här strategiskt som en industrination?
För att svara på Anders fråga: Nej, det är självklart så att ett 25-personers- företag i Hagfors har massor av nackdelar jämfört med ett stort företag i exempelvis Göteborg, och de blir bara viktigare och större. Med all den osäkerhet som nu råder med tullar, med krig, med industripolitik och med ny konkurrens är det ännu svårare för 25-personersföretag att få tid att förstå världen och se marknader och att se hur de egna produkterna och lösningarna ska passa in i den här omvälvande världen, så jag tror att det blir allt viktigare att ställa den typen av frågor.
Vi inom Business Sweden jobbar just nu med att nå ut, som vi pekade på i många av presentationerna här. Hur kan vi nå ut så att svenska små och medelstora bolag hittar till Team Sweden? Vi jobbar mycket med de regionala handelskamrarna och inom det regionala samarbetet. Men vi är också oerhört beroende av organisationer som exempelvis Almi, som också är här. Det är jättebra, för många företag kommer till Almi för att utveckla sin första affärsidé. Den kanske man riktar in på Sverige, men nästa steg blir att vara internationell. Då är det väldigt bra att ha den typen av samarbeten, så det behöver vi nå ut med och bli bättre på.
Sedan tror jag att Business Sweden kan bli bättre. Vi kan bli bättre på att nå ut. Som Sabrina pekar på har vi i praktiken haft en person i hela norra Sverige. Det behöver vi utveckla och utöka, och det är vi i en process att göra. Sedan tar det tid om man inte bara kan få en massa pengar som man bygger ut en organisation med. Det handlar om att byta ut folk i organisationen. Det håller vi på med, men det finns säkert väldigt mycket annat vi kan göra också. Det är helt nödvändigt.
Vi inom Business Sweden kan också bli mycket bättre på att nå ut med information om vad vi gör och därmed också, hoppas jag, om vad Team Sweden gör. Det är ett av de fokusområden vi har just nu i vår femårsstrategi – att utveckla vår förmåga att nå framför allt medelstora bolag och ge dem möjligheten att tänka på en exportmarknad trots den väldigt turbulenta omvärld som finns.
Katarina Luhr (MP): Först en fråga till Innovationsföretagen. Maria sa att hon efterlyser ett sammanhållet och konkret stöd i hela kedjan. En kedja är ju aldrig starkare än sin svagaste länk, så var är de svaga länkarna i den här kedjan?
Sedan skulle jag också vilja ställa en kort fråga till Sabrina. Vi pratade lite kort i fikapausen, inte du och jag men några andra, om att det finns risk för konkurrens mellan regionerna. Jag undrar då: Finns det risk att Team Sweden och Team Finland konkurrerar?
Louise Eklund (L): Jag tänkte höra med både Innovationsföretagen och Teknikföretagen om det som sades angående tjänsteexport och det regionala exportfrämjandet. Jag undrar hur ni ser på de här delegationsresorna, om de hade kunnat skruvas på för att kunna inkludera fler och inkludera fler utifrån, till exempel från tjänstesektorn.
29
| 2025/26:RFR25 | UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET |
| Maria Lindström, Innovationsföretagen: Du frågade var i kedjan det fattas. Jag | |
| skulle säga i början och i slutet. | |
| Med början menar jag de företag som knappt har börjat fundera på export. | |
| Vad är the missing piece där? Jag tror att Almi är väldigt viktigt. Nu har vi | |
| Almi här i lokalen. Det står också i rapporten att Almi inte har ett exportfräm- | |
| jande uppdrag. Almi är ju väldigt viktigt för små företag, och Almi finns i hela | |
| landet. Om jag inte har förstått det fel behöver man när man väl kommer till | |
| Business Sweden ha kommit en bit på resan och vara lite mer mogen. Det är | |
| den här första delen som jag tror att Almi skulle kunna ha en stor roll i. | |
| Med slutet menar jag efter att dörrarna har öppnats. Det som fattas där är | |
| någon att hålla i handen hela vägen. Det kan vara så för tjänsteföretag att en | |
| dörr öppnas, det går en tid och sedan kommer det en upphandling. Då kan man | |
| behöva stöd igen. Så det är liksom hela vägen där. | |
| Svaret på frågan om delegationsresor och tjänstesektorn är för det första att | |
| bara tänka tjänsteexport och att inkludera tjänsteföretagen. Det kan till exem- | |
| pel vara inom samhällsbyggnad. Det kan också vara inom digitalisering, AI- | |
| relaterade tjänster och sådant. | |
| Vad är då tjänsteexport? Det som är stort inom tjänsteexport är det som | |
| heter informationstjänster, gejming och streamning. Nu har inte vi den typen | |
| av bolag hos oss, men det är exempel på vad det skulle kunna vara. Spotify är | |
| den största tjänsteexportören där, men tänk tjänster över lag. | |
| För de små företagen är det ju väldigt dyrt att åka på delegationsresor. Det | |
| blir ett hinder där också. | |
| Ordföranden: För att fördela talartiden rättvist tänker jag att Marta får de av- | |
| slutande orden i denna panel för att svara på de frågor som dykt upp eller annat. | |
| Marta Berglund, Teknikföretagen: Bra fråga! För att tydliggöra det jag sa om | |
| tjänsteexport: En stor del är varuexport. Det är som jag sa tidigare fordon, | |
| avancerade maskiner, utrustning och så vidare. Samtidigt finns det en tjänste- | |
| export som är kopplad till den varuexporten i form av installation, utbildning, | |
| service, teknisk support, digitala uppgraderingar, mjukvarulicenser och så vi- | |
| dare. Det är viktigt att se att varuexporten för det med sig. I allt större utsträck- | |
| ning visar statistiken en tjänsteexport, inte bara inom teknikindustrin utan även | |
| i andra, närliggande branscher. | |
| Jag var lite inne på delegationsresor. Delegationsresor är ett bra verktyg. | |
| Delegationsresor behöver man dock tänka sig i olika storlekar och på olika | |
| konkretionsnivåer. Vissa större bolag har nytta av en delegation på väldigt hög | |
| nivå för att öppna dörrar. Även mindre företag kan ha nytta av det men behöver | |
| också en nivå nära affären. Man behöver tänka på det från början och också | |
| tänka på vilka man träffar på de marknader man åker till och vilka marknader | |
| man åker till. Det är inte ett uteslutande antingen eller, utan det är att man | |
| tänker lite mer balanserat beroende på vilka företag man vill nå, vilka | |
| branscher och så där. Jag hoppas att det är svaret på din fråga. |
30
| UPPTECKNINGAR FRÅN DET OFFENTLIGA SAMMANTRÄDET | 2025/26:RFR25 |
Ordföranden: Vi ger panelisterna en varm applåd för deras deltagande. (Applåder)
Vice ordförande Anders Ådahl: Vilken värdefull samling vi har haft tillsammans! Det är värdefullt att vi från näringsutskottet kan hålla ett offentligt sammanträde och bjuda in alla er att tillsammans reflektera över helt centrala frågor för svensk ekonomi och i förlängningen svensk välfärd. Vi är ju ett litet, exportberoende land. Vi slår långt över vår viktklass. Vilken fantastisk industrination vi är, med så många globalt aktiva företag!
Samtidigt ser vi att av de tio största bolagen i Sverige är samtliga grundade före 1947, så när det gäller det vi pratar om här – att kunna jobba exportfrämjande så att svenska bolag kan gå från liten eller medelstor storlek till en ny global succé – finns det saker för oss att jobba tillsammans med även fortsättningsvis.
En liten sammanfattning av mina intryck av hearingen i dag och vad jag uppfattade återkom flera gånger: Många talade om att styrningen gradvis har blivit mycket bättre, inte minst på senare tid. Men vi fick också höra att det finns potential för Team Sweden att styras ännu tydligare.
Team Sweden är på sätt och vis ett löst sammansatt nätverk, men samtidigt har det starka konstellationer. Den strukturen är både en styrka och en svaghet, och svagheten kanske ligger i mellanrummen och inte i själva konstellationerna.
Väldigt många återkommer till att det är just de mindre och de medelstora företagen som har det svårast att få den hjälp som de mest behöver. Det är kanske också så att de stora företagen har det lättare att jobba med det här själva, så där finns det egentligen en dubbel uppgift.
Vi hörde också att kopplingen mellan olika konstellationer och den kunskapsöverföring som skulle kunna finnas där går att förstärka. Och vi noterade från flera att det blir väldigt framgångsrikt när man jobbar avgränsat och fokuserat och tillsammans försöker lösa ett problem eller en utmaning som man identifierar tillsammans. När det blir konkret blir det som allra bäst.
Avslutningsvis skulle jag från näringsutskottets sida vilja tacka särskilt Liv och kollegor för det hårda arbetet med rapporten. Stort tack! Det här kommer nog att bli till stor nytta för många här inne. Tack till alla er som har kommit hit i dag och deltagit och reflekterat tillsammans med oss! Tack till kansliet som har ordnat det hela!
Slutligen vill jag önska er en fortsatt skön dag. Sverige är vårt, och framtiden är vår. Tack ska ni ha!
(Applåder)
Ordföranden: Med dessa ord avslutar jag näringsutskottets offentliga sammanträde.
31
2025/26:RFR25
BILAGA
Presentationer
Liv Hammargren, RUFS
Ett tydligare och mer tillgängligt export- och investeringsfrämjande – En uppföljning av samarbetsstrukturen Team Sweden
2025/26:RFR19
Näringsutskottets offentliga sammanträde den 4 juni 2026
Liv Hammargren, Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS)
Vad är Team Sweden?
”Team Sweden är ett nätverk av myndigheter och organisationer som jobbar tillsammans för att främja svensk export och investeringar i Sverige och ett sätt för regeringen att samordnat och effektivt underlätta för svenska företag som vill nå ut till en internationell marknad.”
Prop. 2024/25:1 utg.omr. 24 Näringsliv.
Uppföljningens syfte
•Hur har samarbetet i Team Sweden fungerat och utvecklats över tid?
•Har främjandet blivit tydligare och mer tillgängligt för företagen? (Särskilt fokus på små och medelstora företag (SME) och
startup-företag)
32
| PRESENTATIONER BILAGA | 2025/26:RFR25 |
Uppföljningens upplägg
•7 av totalt 17 Team Sweden-konstellationer har undersökts.
•Intervjuer med sammankallande i konstellationer, representanter för myndigheter, statliga bolag och organisationer, näringslivsorganisationer och två regionala handelskamrar.
•Frågor till ett litet urval företag.
•Analys av styrdokument
Team Sweden i regeringens tre strategier
•2015: Team Sweden lanseras för att exportfrämjandet skulle bli mer tydligt och tillgängligt för företagen, särskilt små och medelstora företag (SME).
•2019: Fortsatt betoning på samarbete för export, men nu även på utländska direktinvesteringar.
•2023: Fördjupat samarbete och tydligare nytta för företagen.
| 2015 | 2019 | 2023 |
| Exportstrategi | Export- och investeringsstrategi | Utrikeshandelsstrategi |
Utvecklingen av Team Sweden
•De första åren:
•Flera samarbetskonstellationer bildades 2016.
•Flera samarbeten avstannade efter några år.
•Förklaring: otydligt syfte med Team Sweden-samarbetet och svag styrning av myndigheter som skulle delta.
•Samarbetet bidrog dock till att främjandeaktörerna lärde känna varandras roller och en bättre arbetsfördelning dem emellan.
•I vissa konstellationer fungerade dock samarbetet bra från början.
33
2025/26:RFR25BILAGA PRESENTATIONER
Nystart för Team Sweden
•Genomförandet av utrikeshandelsstrategin (2023) nystart för Team Sweden
•Krav på att konstellationerna ska ha tydliga uppdragsbeskrivningar (terms of reference) och en utpekad samordnare.
•Regeringens styrning av flera myndigheter och organisationer som ska delta i samarbetet har blivit tydligare. Team Sweden omnämns oftare i styrdokumenten än tidigare.
•Business Sweden har fått ett tydligt ansvar för att vidareutveckla Team Sweden.
•teamsweden.se lanserades sommaren 2025 som en gemensam plattform
Framgångsfaktorer för Team Sweden-samarbetet
•Tydligt och uttalat syfte för konstellationernas samarbete.
•Tydlig styrning av deltagande myndigheter och organisationer så att samarbetet prioriteras.
•Samarbeten utgår från konkreta projekt eller exportaffärer som fler behöver bidra till eller problem som kräver gemensam lösning.
•Samarbeten när regeringens eller det offentliga Sveriges samlade stöd behövs t.ex. vid delegationsresor eller event.
•Dialog med näringsliv och näringslivsorganisationer för att fånga upp företagens behov!
Regionalt främjande
•Regionalt främjande är särskilt viktigt för SME
•Team Sweden på regional nivå
•Exempel: Exportcenter Väst och Team Sweden North Node
•Handelskamrar utför det regionala främjande uppdraget i vissa regioner
och ger SME konkret och affärsnära stöd
34
| PRESENTATIONER BILAGA | 2025/26:RFR25 |
Små och medelstora företag
•Många SME tycker fortfarande att det är svårt att hitta rätt i främjandesystemet.
•Team Sweden uppfattas ofta som ett nationellt och övergripande samarbete med fokus på stora exportaffärer och stora företag.
•teamsweden.se inte ännu en naturlig ingång till främjande systemet
•SME efterfrågar behovsanpassat och konkret stöd för exportsatsningar.
•SME kommer in på olika sätt i stora projekt. Mix av stora och små bolag.
•Delegationsresor upplevs som värdefulla, men dyra att delta i.
Daniel Vencu Velasquez Castro (S), Nuguuff
Uppföljningsgruppens iakttagelser
Daniel Vencu Öhrlund Castro (S) – sammankallande i näringsutskottets grupp för uppföljning och utvärdering, forsknings- och framtidsfrågor
•Team Sweden är ett viktigt verktyg för att nå riksdagens mål om ökad export och fler internationella investeringar.
•Svensk export och utländska direktinvesteringar har ökat sedan Team Sweden infördes, även om det är svårt att isolera effekten av samarbetet.
•Tidigare präglades Team Sweden av otydlig styrning, oklara uppdrag och varierande engagemang mellan aktörerna.
•Tydliga uppdrag, ansvarsfördelning och samordning är avgörande för ett
välfungerande samarbete.
35
| 2025/26:RFR25 | BILAGA PRESENTATIONER |
•Team Sweden är särskilt viktigt för att små och medelstora företag ska kunna delta i internationella affärer och exportprojekt.
•Regionalt exportfrämjande är avgörande för att företag i hela landet ska få tillgång till stöd och rådgivning.
•Samverkan mellan regionerna behöver stärkas och bli mindre personberoende.
•Små och medelstora företag efterfrågar mer överskådligt, tillgängligt och behovsanpassat stöd.
Jan Larsson, Business Sweden
Näringsutskottets offentliga sammanträde om uppföljning av Team Sweden
BUSINESS-SWEDEN.COM
Reflektioner kring rapportens iakttagelser
Business Swedens syn på några av slutsatserna
Förbättrad samordning
Fortsatt potential – olika funktion och effekt
Från samordning till leverans
Avgörande med gemensamt syfte - affärer, projekt eller utveckling
| BUSINESS SWEDEN | 2 |
36
| PRESENTATIONER BILAGA | 2025/26:RFR25 |
| Business Swedens nytta av Team Sweden | |
| Allmänt: Avgörande för att kombinera handel, finansiering och diplomati | |
| Strategiska projekt: med EKN, SEK, Swedfund och Sida | |
| Investeringsfrämjande: Nå ut, konkurrera om greenfield och hitta etableringsorter | |
| Regionalt: Utbyta best practice-erfarenhet och samarbeta kring olika projekt | |
| I utlandet: Förståelse och samarbete för Sveriges bästa | |
| Branscher: Öka samarbetet mellan statliga och privata aktörer | |
| BUSINESS SWEDEN | 3 |
Vad kan utvecklas strukturellt?
Fortsätt
➢Förståelse mellan aktörer
➢Tydliga resultat i projektbaserade samarbeten runt konkreta affärer och marknader
➢Behöver vara tydligt styrt och operativt inriktat
Utveckla
➢Förtydliga ansvar och rollfördelning
➢Skapa tydligt operativt syfte i alla konstellationer
➢I vissa fall: begränsad tillgänglighet för små och medelstora företag.
| BUSINESS SWEDEN | 4 |
Några steg framåt
1Tydligare styrning från regering och regeringskansli av myndigheternas ansvar
2Ökad synlighet av Team Sweden för företagen, särskilt SME.
Business Sweden samlat uppdrag
3Tydliggör att samarbete inom just begreppet Team Sweden ska utgå från det operativa syftet.
50%
…av BNP från export
50%
…av exporten från utländska bolag
| BUSINESS SWEDEN | 5 |
37
| 2025/26:RFR25 | BILAGA PRESENTATIONER |
UNTITLED SECTION
BUSINESS SWEDEN
Maria Lindström, Innovationsföretagen
Innovationsföretagen representerar den kunskapsintensiva tjänstesektorn och samlar arkitekt- och ingenjörsföretag
Reflektioner kring rapportens innehåll
•Det tycks vara en positiv utveckling över tid. Exempel genom utrikeshandelsstrategin och webbplatsen teamsweden.se.
•Utvecklingen tyder på en förflyttning från fokus på informationsdelning till ett mer konkret stöd. Detta är en välkommen utveckling, men ytterligare insatser behövs.
•Vi delar bilden att samordningen blivit bättre, men det är fortfarande svårt för företag att hitta rätt.
•Vidare bekräftar vi bilden att Team Sweden fortfarande är relativt okänt bland små och medelstora företag.
•Flera aktörer betonar vikten av regional samordning – intressant.
1
Vad behövs framåt?
•Det finns tydligt behov av att stärka fokus på tjänsteexport
•En färsk rapport från Almega visar att tjänsteexporten uppgår till 38% av Sveriges totala export.
•Danmarks framgångsrika exportsatsning inom arkitektur visar på potentialen i ett mer riktat och strategiskt arbete.
•Det finns ett betydande intresse för export bland bland svenska arkitektföretag för export, men detta behöver stödjas genom konkreta och tillgängliga insatser
•Ett ökat fokus på tjänsteexport behövs, exempelvis genom att kraftsamla kompetens på nyckelmarknader.
•Ökat fokus behövs på att nå ut till små och medelstora företag.
•Ett sammanhållet och konkret stöd behövs. Från initial vägledning till genomförande.
•Regionalt exportfrämjande bör stärkas.
2
38
| PRESENTATIONER BILAGA | 2025/26:RFR25 |
Sabrina Suikko, Norrbottens Handelskammare
NORRBOTTEN – TOP OF ARCTIC EUROPE
At the intersection of international trade, global competitiveness and Arctic security
TEAM SWEDEN NORTHNODE
Empowering Global Growth through Cooperation, Expertise & Business Networks
39
| 2025/26:RFR25 | BILAGA PRESENTATIONER |
TEAM FINLAND & TEAM SWEDEN
Business Beyond Borders – Foreign Trade Promotion & Business Growth in the Arctic Europe
THE KEY TO
SUCCESS
For Norrbotten, Sweden &
Arctic Europe
Coordination,
Cooperation &
Co-planning!
BUSINESS BEYOND NORRBOTTEN
Foreign Trade Promotion & Business Growth in the Arctic Europe
Sabrina Suikki
International Business Manager
Norrbotten Chamber of Commerce
sabrina@norrbottenshandelskammare.se
Tel. +46 70 385 04 92
Linkedin.com/in/sabrinasuikki/
40
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2023/24 | |
| 2023/24:RFR1 | FINANSUTSKOTTET | |
| Öppen utfrågning om den aktuella penningpolitiken | ||
| den 17 oktober 2023 | ||
| 2023/24:RFR2 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om nationell högspecialiserad vård | ||
| 2023/24:RFR3 | CIVILUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om vårdnad, boende och umgänge vid våld | ||
| i familjen. | ||
| 2023/24:RFR4 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga sammanträde om energilagring | ||
| 2023/24:RFR5 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om artificiell intelligens (AI) | ||
| 2023/24:RFR6 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om reformen av EU:s | ||
| läkemedelslagstiftning | ||
| 2023/24:RFR7 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Planera laddinfrastruktur för vägtrafik – en kunskapsöversikt | ||
| 2023/24:RFR8 | FINANSUTSKOTTET | |
| Den demokratiska granskningen av centralbanker – En | ||
| forskningsöversikt | ||
| 2023/24:RFR9 | CIVILUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde – Hur säkerställer vi ett bostadsbyggande | ||
| som möter behov och efterfrågan i hela landet? | ||
| 2023/24:RFR10 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om finansiell stabilitet i en osäker omvärld | ||
| – hur påverkas Sverige? | ||
| 2023/24: RFR11 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Utvärdering av förädlingsindustrin och detaljhandeln för livsmedel | ||
| 2023/24: RFR12 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om trafikens elektrifiering | ||
| 2023/24: RFR13 | FINANSUTSKOTTET | |
| Riksbankens årsredovisning 2023 och den aktuella penningpolitiken | ||
| 2023/24: RFR14 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om civilt försvar och krisberedskap inom | ||
| hälso- och sjukvården | ||
| 2023/24:RFR15 | FINANSUTSKOTTET | |
| Svensk penningpolitik 2023 | ||
| 2023/24:RFR16 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga sammanträde om en forsknings- och | ||
| innovationspolitik för ett konkurrenskraftigt näringsliv | ||
| 2023/24:RFR17 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om Finanspolitiska rådets rapport, | ||
| Svensk finanspolitik 2024 | ||
| 2023/24:RFR18 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion | ||
| om penningpolitiken 2023 | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2023/24 | |
| 2023/24:RFR19 | CIVILUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om överskuldsättning | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2024/25 | |
| 2024/25:RFR1 | SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET | |
| Arbetslivsinriktad rehabilitering för sjukskrivna med stressrelaterad | ||
| ohälsa – en utvärdering | ||
| 2024/25:RFR2 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion | ||
| om penningpolitiken 2024 | ||
| 2024/25:RFR3 | FÖRSVARSUTSKOTTET | |
| Uppföljning av det civila försvaret – erfarenheter från tre beredskaps- | ||
| sektorer | ||
| 2024/25:RFR4 | FINANSUTSKOTTET | |
| Finansutskottets offentliga sammanträde om finansiering av ny | ||
| kärnkraft | ||
| 2024/25:RFR5 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga sammanträde om företag som | ||
| brottsverktyg | ||
| 2024/25:RFR6 | CIVILUTSKOTTET | |
| Civilutskottets offentliga sammanträde om civilt försvar | ||
| 2024/25:RFR7 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Finansiella stabilitetsrådet | ||
| 2024/25:RFR8 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Arbetsmarknadsutskottets offentliga sammanträde om läget på | ||
| arbetsmarknaden och arbetslösheten | ||
| 2024/25:RFR9 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om Riksbankens årsredovisning 2024 och | ||
| den aktuella penningpolitiken | ||
| 2024/25:RFR10 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om det civila försvaret och transporter | ||
| 2024/25:RFR11 | SOCIALUTSKOTTET | |
| En utvärdering av delar av beslutsprocessen för nationell högspecia- | ||
| liserad vård | ||
| 2024/25:RFR12 | SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om arbetslivsinriktad rehabilitering för sjuk- | ||
| skrivna med stressrelaterad ohälsa | ||
| 2024/25:RFR13 | FINANSUTSKOTTET | |
| Svensk penningpolitik 2024 | ||
| 2024/25:RFR14 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om Finanspolitiska rådets rapport | ||
| Svensk finanspolitik 2025 | ||
| 2024/25:RFR15 | FÖRSVARSUTSKOTTET | |
| Försvarsutskottets offentliga sammanträde om civilt försvar | ||
| 2024/25:RFR16 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion | ||
| om penningpolitiken 2024 | ||
| 2024/25:RFR17 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga sammanträde om näringslivets roll för | ||
| att stärka det svenska totalförsvaret | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2024/25 | |
| 2024/25:RFR18 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om utvärdering av delar av | ||
| beslutsprocessen för nationell högspecialiserad vård | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2025/26 | |
| 2025/26:RFR1 | CIVILUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om e-handeln och konsumenterna | ||
| 2025/26:RFR2 | CIVILUTSKOTTET | |
| Uppföljning av tre bostadspolitiska beslut – en tydligare bostads | ||
| försörjningslag, en enklare planprocess och slopat krav på bygglov | ||
| för solcellspaneler | ||
| 2025/26:RFR3 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om den nya socialtjänstlagen – så förebygger | ||
| vi brottslighet | ||
| 2025/26:RFR4 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion | ||
| om penningpolitiken 2025 | ||
| 2025/26:RFR5 | UTBILDNINGS- OCH KULTURUTSKOTTEN | |
| Utbildnings- och kulturutskottens offentliga sammanträde om läsning | ||
| 2025/26:RFR6 | KULTURUTSKOTTET | |
| Kunskapsöversikt om dataspel och brädspel | ||
| 2025/26:RFR7 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Finansiella | ||
| stabilitetsrådet | ||
| 2025/26:RFR8 | FINANSUTSKOTTET | |
| Engelsk version: | ||
| Riksbank Evaluation, 2015–2024 | ||
| Svensk version: | ||
| Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2015–2024 | ||
| 2025/26:RFR9 | CIVILUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om civilutskottets uppföljning av tre | ||
| bostadspolitiska beslut | ||
| 2025/26:RFR10 | KULTURUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med anledning av kulturutskottets | ||
| kunskapsöversikt om dataspel och brädspel | ||
| 2025/26:RFR11 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning om utvärderingen av svensk | ||
| penningpolitik 2015–2024 | ||
| 2025/26:RFR12 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om Finanspolitiska rådets rapport | ||
| Svensk finanspolitik 2026 | ||
| 2025/26:RFR13 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Skolgång och studieresultat för elever med NPF | ||
| 2025/26:RFR14 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om Riksbankens verksamhet 2025 och den | ||
| aktuella penningpolitiken | ||
| 2025/26:RFR15 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Arbetsmarknadsutskottets offentliga sammanträde om EU och den | ||
| svenska arbetsmarknadsmodellen | ||
| 2025/26:RFR16 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om skolgången för elever med NPF | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2025/26 | |
| 2025/26:RFR17 | FINANSUTSKOTTET | |
| Svensk penningpolitik 2024 | ||
| 2025/26:RFR18 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Uppföljning av Sveriges regionala icke statliga flygplatser – ut- | ||
| veckling och utmaningar inom ekonomi, tillgänglighet, beredskap | ||
| och miljö | ||
| 2025/26:RFR19 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Ett tydligare och mer tillgängligt export- och investeringsfrämjande | ||
| – En uppföljning av samarbetsstrukturen Team Sweden | ||
| 2025/26:RFR20 | JUSTITIEUTSKOTTET | |
| Uppföljning av Polismyndighetens och Åklagarmyndighetens arbete | ||
| mot människohandel | ||
| 2025/26:RFR21 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Samhällsekonomiska analyser för planering av väg- och | ||
| järnvägsinvesteringar | ||
| 2025/26:RFR22 | FINANSUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde med utfrågning av Riksbankens direktion | ||
| om penningpolitiken 2025 | ||
| 2025/26:RFR23 | FÖRSVARS- OCH KULTURUTSKOTTET | |
| Försvars- och kulturutskottets offentliga sammanträde om kulturens | ||
| roll i kris och krig | ||
| 2025/26:RFR24 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentligt sammanträde om inrikes luftfart | ||
Beställ via www.riksdagen.se under Dokument & lagar