Näringsutskottets offentliga utfrågning om piratkopiering och andra rättighetsintrång på den digitala marknaden

Rapport från riksdagen 2015/16:RFR25

ISSN 1653-0942

ISBN 978-91-87541-64-3

Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2016

2015/16:RFR25

Förord

Näringsutskottet kallade den 28 april 2016 till en öppen utfrågning i riksdagen om piratkopiering och andra rättighetsintrång på den digitala marknaden. Till utfrågningen inbjöds företrädare från regeringen, myndigheter, organisationer och näringslivet för att ge sin syn på hur piratkopiering och andra immaterialrättsintrång påverkar såväl näringsliv och konsumenter som samhället i övrigt. I det följande redovisas programmet, en utskrift av de uppteckningar som gjordes vid utfrågningen, de bilder som visades av föredragshållarna under deras presentationer och de promemorior som inbjudna myndigheter och organisationer sänt till utskottet inför utfrågningen.

Stockholm i juni 2016.

Jennie Nilsson (S)	Johan Fransson
Näringsutskottets ordförande	Kanslichef

2015/16:RFR25

Innehållsförteckning
Förord .............................................................................................................	3
Program för näringsutskottets offentliga utfrågning om piratkopiering
och andra rättighetsintrång på den digitala marknaden...................................	5
Stenografisk uppteckning från den offentliga utfrågningen............................	6
Bilagor
Bilaga 1 Bilder som visades av föredragshållarna under den offentliga
utfrågningen..................................................................................................	40
Bilaga 2 Promemorior från inbjudna myndigheter och organisationer.........	62

2015/16:RFR25

Program för näringsutskottets offentliga utfrågning om piratkopiering och andra rättighetsintrång på den digitala marknaden

Datum: torsdag den 28 april 2016

Tidpunkt: 9.00–11.40

Plats: Andrakammarsalen

Inledning

Jennie Nilsson, ordförande, näringsutskottet

Immaterialrättens betydelse för innovation

Susanne Ås Sivborg, generaldirektör, PRV

Samhällsvärdet av immateriell egendom

Nima Sanandaji, Reforminstitutet

Immaterialrättsintrång och piratkopiering

Patrick Krassén, immaterialrättsansvarig, Svenskt näringsliv

Svensk filmnäring, utmaningar och möjligheter

Eric Broberg, ordförande, Film- och TV-branschens samarbetskommitté

Piratkopiors påverkan på konsumentledet

Jolanda Girzl, enhetschef, Konsumentverket/Konsument Europa

Polismyndighetens samarbete med tull och åklagare

Paul Pintér, nationell samordnare, Polismyndigheten

Hur vill kommissionen utveckla den digitala inre marknaden

Katarina Areskoug, chef för EU-kommissionens Stockholmskontor

Regeringens arbete med immaterialrätt

Morgan Johansson, justitie- och migrationsminister

Frågestund

Avslutning

Lars Hjälmered, vice ordförande, näringsutskottet

2015/16:RFR25

Stenografisk uppteckning från den offentliga utfrågningen

Ordförande under utfrågningen var Jennie Nilsson (S) och vice ordförande var Lars Hjälmered (M).

Ordföranden: God morgon allesammans! Mitt namn är Jennie Nilsson, och jag är ordförande i näringsutskottet. Jag skulle vilja hälsa er alla varmt välkomna till näringsutskottets offentliga utfrågning om piratkopiering och andra rättighetsintrång på den digitala marknaden!

Ämnet för dagen ligger inom immaterialrättens område. Här finns många väldigt spännande och aktuella frågor. Det är ett nyckelområde för innovation, tillväxt och konkurrenskraft. Med immaterialrätt menas den rätt som man kan ha till immateriella tillgångar, alltså till saker som det inte går att ta på. Det kan exempelvis handla om rätten till en produkts utseende och form, till lösningen på ett tekniskt problem, till varumärken och till konstnärliga verk. Ett fungerande system för skydd av immateriella tillgångar gör det möjligt för den individ eller organisation som har utvecklat en ny idé eller skapat något kreativt att också tillgodogöra sig värdet av det som skapats. Då kan kunskap spridas och samhällen utvecklas, eftersom människor och företag kan satsa tid och pengar på att tänka, skapa och uppfinna nytt.

Samtidigt vet vi att problemet med piratkopiering och andra immaterialrättsliga intrång är omfattande. Den digitala tekniken har gjort det lättare att framställa olovliga kopior av skyddade verk och att sprida dem på nätet. Tekniken har också gjort det lättare att handla med piratkopierade varor. Enligt statistik från EU-kommissionen uppmärksammades de europeiska myndigheterna under 2014 på mer än 95 000 misstänkta fall av överträdelser på det immaterialrättsliga området. Syftet med dagens offentliga utfrågning är att dela kunskap och ge riksdagsledamöterna större inblick i hur piratkopiering och andra immaterialrättsintrång påverkar såväl näringsliv och konsumenter som samhället i stort.

Under den första delen av utfrågningen kommer talare från olika myndigheter och organisationer att ge oss en inblick i immaterialrättens betydelse för samhället, hur näringslivet och konsumenter påverkas av immaterialrättsintrång och hur myndigheter arbetar för att hantera denna problematik. Som avslutning på den första delen, före pausen, kommer Katarina Areskoug, chef för EU-kommissionens Stockholmskontor, att ge en bild av hur arbetet med den digitala inre marknaden ser ut. Efter pausen kommer justitie- och migrationsminister Morgan Johansson att ge oss regeringens syn. Därefter följer frågestunden, där ledamöter från näringsutskottet har möjlighet att ställa frågor. Med den korta introduktionen tycker jag att vi kör igång direkt. Jag ber Susanne Ås Sivborg, generaldirektör för PRV, att inleda.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Susanne Ås Sivborg, PRV: Sverige är ett innovativt land med många duktiga innovatörer och kreatörer. Vi är också ett framgångsrikt land. Det beror bland annat på att vi har väl fungerande system som stimulerar innovation och kreativitet. Det finns många drivkrafter för kreativitet och innovation. En av dem är möjligheten att skaffa sig immateriella rättigheter för det som man har skapat.

De immateriella rättigheterna finns till för att skapa en möjlighet att få tillbaka de investeringar som man har gjort i det man har skapat, till exempel när man tagit en idé, utvecklat den vidare och satt den som en produkt på marknaden. De immateriella rättigheterna gör också att man skapar sig bättre möjligheter att försvara sina tillgångar när de utsätts för hot. Det är också viktigt att de används för att kunna bygga vidare på och fortsätta att utveckla innovationerna och samhället. Den här informationen, som är kopplad till de immateriella rättigheterna, är i sig också en viktig drivkraft för just innovation och kreativitet.

Immateriella tillgångar, som till exempel kunskap av olika slag, affärsstrategier, företagshemligheter, kundregister, relationer och så vidare, står i dag för 80 procent av ett företags värde. En del av de här immateriella tillgångarna kan skyddas genom användandet av immateriella rättigheter, såsom patent, varumärken, mönster och upphovsrätt.

Immaterialrätten skapar möjligheter att skydda de immateriella tillgångarna och ger större möjligheter att försvara sina rättigheter. Om man inte använder sig av de möjligheter som immaterialrätten skapar har man mindre möjligheter att vara framgångsrik i att försvara sina rättigheter och tillgångar. Immaterialrätten är ett av flera viktiga affärsstrategiska verktyg.

En undersökning visar att de immaterialrättsintensiva eller IPR-intensiva företagen står för 30 procent av alla jobb i Sverige, 40 procent av Sveriges totala bnp och 90 procent av all export. Undersökningen visar också att 5,4 procent av Sveriges bnp kommer från upphovsrättsintensiva företag. Det är en stor andel, större än i länder som Storbritannien. Samtidigt vet vi att handeln med piratkopierade och förfalskade produkter och varor blir allt större och får allt större påverkan på samhället, på företagen samt på innovatörer och kreatörer. För innovativa företag ökar givetvis också risken för att råka ut för piratkopiering och förfalskning.

En annan undersökning visar att den ekonomiska påverkan bara i Sverige av piratkopiering inom området kläder, kosmetika, leksaker och sportartiklar utgör ungefär 7 miljarder kronor i förlorad försäljning och 4 000 förlorade arbetstillfällen. Enligt OECD:s senaste rapport omsätter i dag handeln med piratkopierade varor lika mycket som den illegala droghandeln. Det motsvarar ungefär 4 000 miljarder kronor.

Sverige är ett av världens mest it-mogna länder. Vi handlar och befinner oss på nätet mycket mer än man gör i de flesta andra länder. Digitaliseringen och utbudet av varor, musik, film, skrivet material etcetera på nätet har skapat nya och enklare vägar att få tillgång till den här typen av material. Vi är duktiga

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	på att använda dessa möjligheter, men detta har också en baksida. Det är oer-
	hört mycket enklare och billigare att sprida piratkopierade produkter och
	material på nätet, och e-handeln står i dag för den största delen av handeln med
	piratkopierade och förfalskade varor.
	EU:s varumärkes- och designmyndighet har gjort en undersökning av ung-
	domars uppfattningar om upphovsrättsskyddat material och deras sätt att han-
	tera det på nätet. Det är ingen uppmuntrande läsning för Sverige. 32 procent
	av alla ungdomar i Sverige laddar olagligen ned upphovsrättsskyddat material
	från nätet. Undersökningen var riktad mot ungdomar, men det är långt ifrån
	bara ungdomar som gör det här.
	Med tanke på att 5,4 procent av Sveriges bnp kommer från upphovsrätts-
	intensiva företag är det här med att ladda ned illegalt material från nätet och
	streama det inte något litet snedsteg. Det är faktiskt ett ganska stort snedsteg
	som får väldigt stora konsekvenser. Illegala webbsidor omsätter stora summor
	pengar, och de går inte till dem som skulle ha haft pengarna, det vill säga
	innovatörerna och kreatörerna, utan till organiserad brottslighet.
	Varför är det då så många som gör det här? Jo, det beror starkt på bristande
	kunskap och förståelse för hur viktigt det är att inte göra det. Man förstår inte
	vad som händer när man gör det. Det beror också på att vi har ett utbrett synsätt
	och en utbredd uppfattning att det faktiskt inte är ett brott att ladda ned pirat-
	kopierat och förfalskat material från nätet. Det är tyvärr ett väldigt utbrett syn-
	sätt i Sverige.
	Innebörden och konsekvenserna förstår man ännu tydligare om man beaktar
	det jag sa i början: att immaterialrättsintensiva företag står för 30 procent av
	jobben, 40 procent av vår totala bnp och 90 procent av all vår export. Många i
	Sverige – det gäller både allmänheten och företagen – har låg kunskap och
	förståelse för de immateriella tillgångarnas och immaterialrättens betydelse
	för tillväxt och konkurrenskraft.
	Det är också därför som regeringen i mars i år gav PRV och Vinnova i
	uppdrag att genomföra insatser för att öka kunskapen hos offentliga aktörer,
	näringslivet och allmänheten och öka förståelsen för hanteringen av immate-
	riella tillgångar. I samma beslut fick PRV i uppdrag att undersöka hur stort
	problemet med upphovsrättsintrång i den digitala miljön egentligen är och ut-
	ifrån det genomföra informations- och kunskapssatsningar riktade mot allmän-
	heten för att öka förståelsen för upphovsrätten, minska upphovsrättsintrången
	i den digitala miljön och öka intresset för att konsumera upphovsrättsligt
	skyddat material genom lagliga alternativ. Det här ska PRV göra tillsammans
	med andra aktörer.
	Ordföranden: Tack så mycket. Då lämnar vi ord och bild till Nima Sanandaji,
	Reforminstitutet. Varsågod.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Nima Sanandaji, Reforminstitutet: Jag utkom för ett litet tag sedan med skriften Samhällsvärdet av immateriell egendom. Det jag kommer att säga ligger ungefär i linje med det vi nyss hörde.

Hur skapas tillväxt? Det är rätt intressant att debatten bland akademiker om hur tillväxt skapas – och den sipprar ned till politikerna och andra experter – väldigt länge utgick från att ekonomier består av två grejer: arbete och fysiskt kapital. Den här bilden kanske verkar lite förenklad. Det kanske låter som något man trodde på 1600-talet, men det här var den dominerande ekonomiska teorin fram till slutet av 1990-talet. Då visade en rad studier, framför allt kanske en studie, att 90 procent av skillnaden i tillväxt mellan olika utvecklade ekonomier inte berodde på hur mycket man investerade i fysiskt kapital utan på hur man använde sina investeringar, att det är kunskap och innovation som driver moderna ekonomier. Så hade det varit även tidigare – man hade bara inte riktigt insett det. Då började den diskussion vi har i dag om kunskapsekonomier.

Vad är då kunskapsekonomin? Är det så att vi alla är mycket smartare än man var för 50 år sedan, 10 år sedan eller 5 år sedan? Ni i rummet är säkert det. Men det är inte bara våra kunskaper som ökar, utan det handlar i mycket hög grad om organisatorisk kunskap. Stora organisationer – det kan vara inom forskningen eller inom näringslivet – investerar i kunskap. Det kan handla om programkod eller design. Det kunskapskapitalet är väldigt viktigt.

Jag ska nu visa en bild där man försöker uppskatta kunskapskapitalet som andel av det fysiska kapitalet i olika länder. Det första vi kan se är att kunskapskapitalet som andel av det fysiska kapitalet har ökat över tid i alla länder man har tittat på. Det andra vi kan se är att kunskapskapitalet var viktigare än det fysiska kapitalet redan 2009 i vissa länder, som Storbritannien och USA. Kunskapskapitalet är svårare att mäta i och med att kunskap är många olika saker. Ni vet att det finns annan kunskap också, som man bygger upp långsamt, idéer och så. Men den del av kunskapskapitalet som verkligen kan mätas som kapital, konkreta investeringar i kunskap, var i vissa länder redan 2009 viktigare än det fysiska kapitalet. Också Sverige låg långt före. Dessutom ser vi mönstret att de ekonomier som är mest kunskapsorienterade också tenderar att vara mer välutvecklade.

Nu kommer en del siffror att upprepas, men som vi hörde finns en ganska stor del av jobben i de näringar som intensivt utnyttjar immateriell egendom. Vad är det då för näringar? Det är inte bara fråga om företag som tillverkar mobilappar och dataspel. Det är fråga om kunskapsintensiv tillverkning, kunskapsintensiv industri, kunskapsintensiva tjänster, film, musik och mode. Som vi hörde gäller det 90 procent av exporten och 40 procent av det ekonomiska värde som produceras i Sverige. De här branscherna är i mycket stor utsträckning de som driver ekonomin och skapar exportintäkterna som gör det möjligt för oss att ha råd med enklare tjänster privat samt ha råd med välfärden. De är alltså väldigt viktiga i ekonomin. Det är inte bara höga siffror; de verksamheter som utnyttjar immateriella investeringar är i ganska hög grad motorn i ekonomin. Dessutom är fysiska investeringar i dag kunskapssökande. Något

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	förenklat: Förr i tiden fick en region eller ett land fysiska investeringar, och
	sedan följde kunskapen efter, men nu är det tvärtom. Där det finns kunskap,
	där kommer fysiska investeringar. Det är kunskap i form av kvalificerade med-
	arbetare samt organisatorisk kunskap i olika former.
	Låt oss titta på betydelsen för innovativa företag av det man kan göra för
	att skydda sina kunskapsinvesteringar! Det är olika saker man kan göra. En
	del av detta är inte politikens ansvar alls. Tidsmässigt försprång används av
	väldigt många kunskapsintensiva företag; de är först med någonting. Att ha ett
	varumärke är viktigt; man går till de innovativa företag som är kända.
	Företagshemligheter är viktiga. Att innovationen är komplex och svår att stjäla
	är viktigt. Sedan kommer patent, upphovsrätt och designskydd. Man ska
	komma ihåg att vissa företag behöver patent, vissa designskydd, vissa inget-
	dera. Det beror på vad man gör. Är det mode man utvecklar? Är det program-
	kod? Det krävs olika former av skydd. Många av dem sköter företagen själva,
	men vissa av dem är system vi skapat politiskt för att skydda idéerna. Och om
	vi inte skyddar idéer kommer nästan alltid det företag som stjäl ett annat före-
	tags idéer att vinna, eftersom de inte har investerat någonting. Då får man nå-
	got av ett tjuvarnas paradis.
	Tidigare var immateriellt värdeskapande trögrörligt. Visst, de enkla jobben
	kunde försvinna till Kina, men inte utveckling av nya produkter och så. Detta
	stannade givetvis kvar i Sverige. Det som är lite oroväckande för Sveriges
	konkurrenskraft är att det inte är så längre. Nu är också kunskapsinvesteringar
	alltmer rörliga över gränserna. Det kan vara så att de länder som utbildar flest
	ingenjörer, som skyddar kunskapsinvesteringar, tar till sig kunskapsjobben.
	Svenska storföretags kunskapsintensiva jobb har nu skapats utomlands under
	några år.
	Jag visar en bild av utvecklingen för investeringarna i forskning och ut-
	veckling. Det är bara en del av kunskapsinvesteringarna, men det är den del vi
	mäter lättast. Vi ser att Sverige, som är ett superkunskapsintensivt samhälle,
	har börjat halka efter lite. Nästan alla andra europeiska länder investerar en
	större andel av sin bnp i forskning och utveckling än Sverige. Vi har tappat
	lite, vilket är ganska tydligt, även om vi fortfarande ligger långt före. Det är
	viktigt att Sverige hamnar i topp, tycker jag.
	På nästa bild har jag skrivit de sju nyckelelementen för innovation enligt
	Global Innovation Index och listat sex element. Det är många saker som krävs
	för innovation. Det krävs investeringar i människors kunskaper och investe-
	ringar i forskning och utveckling i offentlig regi. Det krävs ett ekosystem för
	it-stöd till nya företag och en massa andra saker. Ett av de sju nyckelelementen
	är skydd för immateriell egendom, som vi pratar om. Det är inte en sak vi gör
	för att sedan hela vår ekonomi ska fixa sig så att vi blir framgångsrika, men
	det är en del av det som krävs för att Sverige ska bli ett ännu kunskaps-
	intensivare land än vi är i dag.
	Ordföranden: Tack så mycket. Jag ger ordet till Patrick Krassén, som är
	immaterialrättsansvarig vid Svenskt Näringsliv.
10

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Patrick Krassén, Svenskt Näringsliv: Jag tackar så mycket för inbjudan och möjligheten att tala här.

Som vi har hört ligger svenska företag i framkant vad gäller digitalisering och innovationsförmåga. De här faktorerna spelar stor roll för att kunna behålla den globala konkurrenskraft som Sverige är beroende av. Skydd av intellektuella immateriella rättigheter är en viktig fråga för det svenska näringslivet. För att de regelverk som nu skapas eller omformas inom immaterialrätten ska kunna gälla under längre tid och vara förutsägbara behöver de regler man tar fram vara enkla, teknikneutrala – i den mån det går – och principbaserade. Det här är inte minst viktigt för mindre företag, som har begränsade administrativa resurser och kanske inte har samma muskler bakom sig som större företag.

Som vi har hört är piratkopiering ett stort problem. Globalt beräknade OECD 2009 att den illegala handeln med piratkopierade varor omsatte 250 miljarder dollar. En nyligen utkommen rapport från OECD och EUIPO pekar på att den siffran nu är 461 miljarder dollar. Det är alltså ett problem som inte är på väg ner, utan snarare på väg upp vad gäller både värde och omfattning. Svenskt Näringsliv gjorde förra året en studie bland OMXS30-bolagen i Sverige. Vi frågade vilka problem de hade haft med immaterialrättsintrång och piratkopiering. Alla bolag som deltog i studien hade haft problem med immaterialrättsintrång. 93 procent hade utsatts för piratkopiering eller förlorat intäkter på grund av piratkopiering. 80 procent uppgav att de bedömde att det här var ett problem som skulle öka under kommande femårsperiod. 75 procent sa att de hade sett en ökning under föregående femårsperiod. Detta är alltså ett globalt problem och ett problem för det svenska näringslivet i både större och mindre företag.

Piratkopiering kan allmänt förstås vara ett problem; man hör lite grann på benämningen att det är någonting som är negativt laddat. Men för många, speciellt kanske yngre personer, är det inte uppenbart vad problemet är. Man ser inte den uppenbara kopplingen mellan legitim handel, legitim produktion, trygga arbetsvillkor samt hälsa och säkerhet för konsumenter. Inte minst riskerar den mer indirekta kopplingen till varumärkessystemet att urholkas om piratkopiering blir något spritt, omfattande och accepterat. Varumärken bär med sig information till konsumenter om att producenten garanterar en viss nivå av kvalitet på varan eller tjänsten. Vid fel finns det möjlighet för konsumenten att få någon typ av upprättelse eller få pengarna tillbaka. Det här har vi inte när det gäller piratkopierade produkter, och som konsument tar man en risk om man väljer att köpa piratkopierade produkter. De här argumenten, även vad gäller konsumenters hälsa, arbetsvillkoren i produktionen och annat, behöver nå ut till konsumentledet. Man kan diskutera lagstiftning och rättsvårdande myndigheters insatser, men konsumentledet behöver information, upplysning och argument om varför piratkopiering är negativt.

Från näringslivets sida tror vi att det är viktigt att i argumentationen skilja på de argument som gäller för fysiska varor och dem som gäller för digital piracy. Upphovsrätten är annorlunda: den är inte en del av det traditionella

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	industriella rättsskyddet. Den uppkommer på ett annat sätt och skyddas också
	på ett annat sätt. Nu sker det en översyn av upphovsrätt, copyright och en-
	forcement-direktivet på EU-nivå. Det är också viktigt att komma ihåg att väl-
	digt många av de här reglerna är harmoniserade. Näringslivet i Europa överlag
	stöder en harmonisering av reglerna på europeisk nivå, alltmer även på global
	nivå, givet att harmoniseringarna gör att reglerna går i rätt riktning och att
	regelverket fungerar allt bättre. Överlag stöder vi den follow the money-prin-
	cip som EU-kommissionen har föreslagit att man ska följa vad gäller över-
	synen av Ipred-direktivet.
	När det gäller digital piracy tror vi att det behövs en viss balans i insatserna
	från myndigheter, polis och åklagare. De ska förstås beivra och motverka brott,
	men inte belasta legitima företag och branscher. Det här är en balansgång även
	vad gäller fysisk piratkopiering. Man får skilja på strukturomvandlings-
	utmaningar, som legitima etablerade verksamheter och affärsmodeller har, och
	renodlad brottslighet. Överlag vill vi framhålla att självreglering och frivilliga
	modeller, speciellt i förhållande till mellanhänder, intermediärer, är att föredra
	i den mån det går.
	Vi ser att det här är ett ökande problem för hela näringslivet. Man behöver
	se över hur regelverken är utformade, hur det fungerar internationellt, i vilken
	mån regelverken behöver harmoniseras och vilka insatser som behövs för upp-
	rätthållande.
	Ordföranden: Tack då mycket. Då går vi vidare till Eric Broberg, som är ord-
	förande för Film- och TV-branschens samarbetskommitté.Varsågod.
	Eric Broberg, Film- och TV-branschens samarbetskommitté: Jag är ord-
	förande i Film- och TV-branschens samarbetskommitté, som på uppdrag av
	filmavtalets parter arbetar för att minska olovlig spridning av film och tv. Till
	att börja med vill jag rikta ett stort tack till utskottet, som tagit initiativ till
	denna hearing. Särskilt glad är jag över att denna hearing hålls just i närings-
	utskottet. Utmaningarna för svensk film behandlas ofta inom ramen för kultur-
	politiken. Vi tycker nu att det är särskilt angeläget att vi får möjlighet att adres-
	sera frågan här.
	Det finns ett växande intresse för svensk film och tv. Man kan säga att
	svensk film och tv befinner sig i en guldålder. Svenska filmer och tv-serier når
	internationella framgångar. Det finns en mängd legala digitala tjänster som
	Viaplay och SVT Play samt internationella HBO och Netflix med flera. Aldrig
	någonsin har svensken sett så mycket film som i dag. Men trots detta sjunker
	filmbranschens intäkter. Sedan 2010 har vi totalt backat med 14 procent, vilket
	innebär strax över en halv miljard kronor. Det stora tappet har skett på den så
	kallade eftermarknaden, som innehåller intäkter från såväl fysisk hyr- och köp-
	film som digitala tjänster.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Skulle vi se på bara den fysiska eftermarknaden är tappet ännu mer dramatiskt. De legala tjänsterna har ingen möjlighet att plocka upp detta tapp, för vi befinner oss i en situation där vi har en illegal konkurrens.

Bakom statistiken gömmer sig en dyster bild för svensk film. På bilden ses tre svenska filmer som hade premiär från 2009 till 2014. Alla hade en halv miljon besökare på bio. Siffrorna visar hur eftermarknadsintäkterna har sjunkit drastiskt; det är fritt fall.

Varför sjunker filmnäringens intäkter trots ett växande intresse? Jo, de illegala tjänsterna underminerar den digitala marknaden för film och tv, och Sverige är värst i Norden.

Piracy är ett globalt problem, men det drabbar särskilt Sverige. Som ni säkert förstår får det konsekvenser när en tredjedel av befolkningen ser film och tv via illegala tjänster som inte ger en krona i ersättning till de kreatörer som ligger bakom. Uppskattningsvis förlorar branschen 830 miljoner kronor årligen, motsvarande en fjärdedel av slutkundsintäkterna, på grund av piracy.

Jag ska inte gå in på hur denna undersökning har gjorts, men jag berättar gärna om den efter hearingen.

Vad är viktigast att ta med sig när vi går härifrån i dag? Jo, att trots ett rekordintresse för svensk film sjunker branschens intäkter. Illegala tjänster underminerar eftermarknaden. Intäkterna från de legala digitala alternativen kan inte kompensera för tappet från traditionell hyr- och köpfilm. Förklaringen är alltså ganska enkel.

Naturligtvis finns det en väg framåt. Folk är oerhört intresserade av att se våra filmer och tv-serier. Det gäller bara att hitta sätt att slippa den illegala konkurrensen. Vilken marknad skulle acceptera en konkurrens av sådan storskalighet? Ingen.

Precis som våra nordiska grannländer och andra länder runt om i Europa tror vi att det är angeläget att spärra accessen till de illegala tjänsterna. Det är en effektiv metod. En studie från i höstas visar till exempel att var tredje piratanvändare i Norge slutade att använda illegala sajter efter att tillgången hade spärrats. I Sverige har internetoperatörerna vägrat, och nu har saken hamnat i domstol.

Inför grovt upphovsrättsbrott och teknikneutral lagstiftning. Illegal streamning måste hanteras vare sig det sker i hemmet eller av den som anordnar detta. Det måste finnas en näringspolitisk tillväxtstrategi för de immateriella näringarna. Vi måste få ett samarbete mellan Justitiedepartementet, Näringsdepartementet och Kulturdepartementet för att lösa detta.

Ordföranden: Tack så mycket. Då lämnar jag ordet till Jolanda Girzl, som är enhetschef på Konsumentverket/Konsument Europa. Varsågod.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Jolanda Girzl, Konsumentverket/Konsument Europa: Tack för inbjudan! Jag
	ska berätta lite om hur Konsument Europa och Konsumentverket praktiskt ar-
	betar med dessa frågor. Jag ska inleda med att säga något om vad Konsument
	Europa egentligen är för enhet.
	Konsument Europa ingår i nätverket European Consumer Centres Network.
	Vi är en fristående enhet inom Konsumentverket. Till 50 procent tillhör vi
	kommissionen, DG Justice and Consumers, och till 50 procent betalar
	medlemsstaterna för våra tjänster.
	Statistiken visar att vi förra året hanterade över 90 000 ärenden inom nät-
	verket. Vi är 28 medlemsstater plus Norge och Island. 38 000 av dessa ärenden
	var klagomål.
	Vad är vår uppgift? Jo, vi ska göra det enklare för konsumenterna att ut-
	nyttja den inre marknaden och få möjlighet att göra de val som är nyttiga för
	dem. Vi jobbar med information, rådgivning och medling.
	Vad gäller projekt, utredningar, remisser och rapporter på detta område hål-
	ler EEC-nätverket, som vi kallas, på med en rapport om piratkopiering. De
	ärenden vi får rörande dessa frågor samlas ihop på alla våra medlemskontor,
	och vi ska se över detta eftersom antalet ärenden hela tiden ökar.
	Vi har också gjort ett nytt system med en varningslista inom nätverket, för
	vi registrerar våra ärenden i två databaser där vi sedan kan rapportera till till-
	synsmyndigheterna. En av dem är Consumer Protection Cooperation Network,
	CPC-nätverket.
	Vi är också kontaktpunkt för tjänstedirektivet när det gäller information för
	konsumenter och e-handel för både konsumenter och näringsidkare. Förra året
	blev vi även utsedda till kontaktpunkt för plattformen Online Dispute Reso-
	lution, ODR, där konsumenter ska kunna anmäla gränsöverskridande tvister.
	Hur ser vår statistik ut? Piratkopierade kläder och accessoarer ligger på
	femte plats på vår fem-i-topp-lista av ärenden.
	Vi har en extremt stor ärendeinströmning. Förra året hade vi 4 600 ärenden.
	I år är vi redan uppe i nästan 2 400 ärenden. 83 procent är klagomål efter köp.
	Bilvärderingstjänster, abonnemangsfrågor och flygfrågor är de stora om-
	rådena. När det gäller piratkopiering får vi många frågor om sportprodukter
	nu när sporteventen börjar komma igång.
	År 2014 hade vi en toppnotering. Ett företag som sålde billiga designmöbler
	på nätet utmärkte sig särskilt. 8,7 procent av våra ärenden rörde det.
	Vi har även ett interaktivt frågeforum där vi omedelbart svarar på frågor
	som vi får. Förra året hade vi totalt 146 000 visningar. Det rörde sig om 443
	inlägg varav 13 handlade om piratkopior. I år har vi redan närmare 90 000
	visningar av frågor och svar. Hittills har vi 329 inlägg, och redan är 16 om
	piratkopior.
	Frågor som brukar ställas är: Vad händer om jag handlar en sådan vara?
	Vad händer om jag har köpt den i Italien? Många har kanske läst i medierna
	att det väldigt dyrt om man åker fast i Italien. Där är det böter på upp till 10 000
	euro om man har en piratkopierad handväska och blir tagen av polisen. Dessa
	ärenden hamnar hos oss.
14

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

När det gäller konsumentinformation försöker vi hela tiden att utveckla vår webbplats. Vi är också ute och informerar allmänheten. En sektion på Konsument Europas webbplats handlar enbart om piratkopior: vad man ska tänka på, checklistor, vad som kan hända, vilka rättigheter man har och vad det är som gäller i olika länder. Det marknadsför vi till konsumenterna.

Konsument Europa och Konsumentverket ingår också i ett nätverk mot piratkopiering tillsammans med Patent- och registreringsverket, Läkemedelsverket, polisen, tullen och Åklagarmyndigheten. Vi ska samarbeta för att lyfta fram dessa frågor. Det handlar också om produktsäkerhet, även om vi inte får varor med dessa aspekter. Inom Konsumentverket har vi dock en enhet för produktsäkerhet, och skulle vi få in ärenden rörande dessa frågor rapporterar vi omedelbart till våra kollegor på denna enhet.

Vi har enats om att jobba tillsammans utifrån de förutsättningar och olikheter vi har inom myndigheterna. Det blir också en kompetenshöjning för oss, och inte minst ett viktigt informationsutbyte. Får vi in många ärenden med bra dokumentation tipsar vi polisen och Åklagarmyndigheten.

Vi jobbar på olika event för att synliggöra frågorna. Förra året var vi med på TUR-mässan, den stora turistmässan, i Göteborg. Vi höll också ett seminarium i Almedalen som Tullverket organiserade.

På TUR-mässan var det kul att se så många konsumenter bli positivt överraskade över att så många myndigheter samarbetar. Vi hade en stor monter dit det kom 1 500 personer som vi aktivt talade med. Jag tänker alltså inte på alla dem som gick förbi montern och hämtade information om frågorna. Konsumentverket och Konsument Europa hade en monter, men vi hade inte så många fler besökare än vad vår nätverksmonter hade. Man kunde testa sina kunskaper på vår webbplats, och den sidan var väldigt populär under dessa dagar, vilket var riktigt kul.

Vi ser att dessa frågor ökar. Vi får jackor av kända varumärken som konsumenter har handlat sända till oss. Det vi också ser tydligt är att handeln sker utanför EU. Många tror att det är svenska webbsajter eller inom EU, men leveranserna kommer från Asien. Det är en markant ökning. Numera får vi dagligen frågor på forumet om man kan handla från en viss sajt och hur det ser ut med otroligt billiga och bra priser, så jag tror att det jätteviktigt med stora informationsinsatser.

Ordförande: Tack så mycket. Jag lämnar ordet till Paul Pintér som är nationell samordnare på Polismyndigheten. Varsågod.

Paul Pintér, Polismyndigheten: Först vill jag tacka för inbjudan att komma hit och prata. Jag hade tänkt ta upp lite om det praktiska. Vi får höra mycket om vad folk gör, men ingen vet vad polisen gör. Därför tänkte jag ta tillfället i akt att meddela det.

År 2010 skapades tre grupper, och jag kom till som nationell samordnare. Det var starten på det immaterialrättsliga arbetet inom polisen. Under fem år

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	var vi relativt framgångsrika, men vi såg många brister i att vi hade tre grupper
	och att jag inte hade något mandat att styra över grupperna. Det blev lite pro-
	blematiskt.
	Men den 1 januari kom den stora omorganisationen, och vi blev en polis-
	myndighet. Gruppen placerades under Nationella operativa avdelningen,
	NOA, gamla Rikskriminalpolisen. Vi fick en gruppchef, jag kvarstod som nat-
	ionell samordnare och vi fick fem utredare. Det kommer att utökas till sju ut-
	redare senare i år, så vi kommer sammanlagt att bli nio i denna grupp, vilket
	är mycket glädjande för oss.
	Av de ärenden vi handhar är ungefär 75 procent upphovsrättsbrott. Majori-
	teten av dessa rör illegal fildelning och streamning. Ungefär 20 procent är
	cardsharing, som mycket förenklat innebär att illegalt dela ut tv-signaler till
	andra som inte betalar. Det är en relativt komplicerad teknik, men jag tänker
	inte gå in på den här. 5 procent är varumärkesintrång.
	Sedan 2010 har vi ett nära samarbete med åklagarna. De har varit fyra
	stycken, men just nu är de tre. De inleder och leder alla förundersökningar tills
	de anser att ett fall är av enklare beskaffenhet och skjuter tillbaka det till poli-
	sen. Det tycker jag är positivt, för då får vi även arbeta med förundersökningar.
	Min chef tar hand om den som FU-ledare.
	Vi har dessutom ett samarbete med tullen. Det gäller framför allt
	informationsutbyte och hantering av beslag. När tullen har stoppat en sändning
	meddelar de rättighetsinnehavaren, och rättighetsinnehavaren gör en anmälan.
	Då har vi diskussioner om hur vi ska göra med beslaget och hämtar. Här finns
	det dock mycket mer att göra. Vi skulle kunna arbeta mycket mer med tullen,
	till exempel i gemensamma aktioner.
	Jolanda från Konsument Europa berättade om myndighetssamverkan mot
	piratkopiering. Här ingår Patent- och registreringsverket, som är chef över
	gruppen, åklagare, tull, Konsument Europa, Läkemedelsverket och vi. Som
	sagt deltog vi tillsammans på TUR-mässan och i Almedalen.
	Den operativa gruppen har en strategisk grupp som bestämmer vad vi i den
	operativa gruppen ska göra.
	Vi har även ett nära samarbete med Europol. Vi finns med i något som heter
	FP Copy och som är den grupp som sköter immaterialrättsliga frågor inom
	Europol. Vi är med i gemensamma operationer om det finns anledning att vara
	det. Vi har varit med i ett par stycken.
	Det här är också ett område som vi kan bli mycket bättre på att utnyttja. Det
	finns som sagt mycket att förbättra.
	Framtiden och effektiviseringen har jag skrivit om i promemorian som jag
	har skickat in till er. Vi har en problematik när det gäller den nya tekniken och
	den gamla lagstiftningen. Varför inte kunna beslagta en hemsida i en för-
	undersökning? Det vore suveränt. Den blir då borta ett par år tills den hävs
	eller förverkas. Jag efterlyser brottsrubriceringen ”grovt brott” för att få en
	differentiering i vad vi kan göra och vilka straff vi kan utdela. Detta med att
	blockera hemsidor bör man också titta närmare på.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Vi får inte glömma att vi står inför en ny utmaning i och med medicrimekonventionen, som jag tror kommer att ratificeras i Sverige. Då kommer Sverige att få ytterligare brott som antagligen kommer att hamna under våra vingar.

Ordföranden: Tack så mycket för det. Då lämnar jag vidare till Katarina Areskoug som är chef för EU-kommissionens Stockholmskontor. Varsågod.

Katarina Areskoug, EU-kommissionens Stockholmskontor: Jag tackar för möjligheten att berätta om EU-kommissionens strategi för att utveckla den digitala inre marknaden och om vårt arbete för att motverka piratkopiering och andra immaterialrättsintrång.

För nästan precis ett år sedan, den 6 maj 2015, lade EU-kommissionen fram ett meddelande med en strategi för en digital inre marknad. Den innehåller 16 olika konkreta åtgärder som ska vidtas under tvåårsperioden 2015–2016. Den digitala inre marknaden är också ett av Junckerkommissionens tio prioriterade områden. Dessa tio prioriteringar ska genomföras under en femårsperiod.

Vår generella vision är att skapa en digital inre marknad för varor, personer, tjänster och kapital, där dessa kan röra sig fritt och där privatpersoner och företag oberoende av nationalitet och bostadsort obehindrat kan använda sig av nättjänster under rättvisa konkurrensförhållanden och med ett gott konsument- och personuppgiftsskydd.

Vår strategi för den digitala inre marknaden vilar på tre pelare.

Det första är bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag. I dag har vi i viss utsträckning 28 olika nationella lagstiftningar om konsumentskydd och avtalsrätt. Det avskräcker naturligtvis företag och konsumenter från att bedriva gränsöverskridande handel. Bara 7 procent av EU:s små och medelstora företag säljer online över gränserna, och bara 15 procent av konsumenterna köper online över gränserna medan 45 procent gör det nationellt.

Därför lade EU-kommissionen redan i december förra året fram förslag om hur vissa konsumentskyddsregler för onlineköp kan harmoniseras bättre i Europa. Det var det första av de 16 konkreta åtgärderna i strategin för en digital inre marknad.

Framöver kommer vi också att lägga fram förslag om hur vi ska kunna åtgärda oberättigad så kallad geografisk blockering. Det betyder att en näthandlare inte ger konsumenter tillträde till hemsidor i olika medlemsländer.

I december presenterade vi också en annan del av strategin för en digital inre marknad. Det är en handlingsplan för att modernisera upphovsrätten. Jag kommer att återkomma till delarna i den.

Detta kommer sedan att omvandlas till lagstiftningsförslag.

Inom ramen för den första pelaren kommer vi också att titta på hur vi kan minska momskrånglet vid gränsöverskridande försäljning.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Nu till pelare två: Bättre affärsklimat för digitala nätverk och tjänste-
	leverantörer på en marknad med lika spelregler. Här handlar det framför allt
	om att skapa en stark konkurrenskraftig och dynamisk telekomsektor som kan
	göra nödvändiga investeringar och utnyttja innovationer såsom molntjänster,
	big data och the internet of things.
	Vi vill föreslå hur regelverket för telekom kan reformeras vad gäller bland
	annat spektrumtilldelning, att skapa lika spelregler för olika marknadsaktörer
	och att stimulera investeringar i bredbandsnät med hög hastighet. Vi kommer
	också att se över direktivet för audiovisuella medietjänster.
	Vi kommer att analysera nätplattformarnas roll och mellanhänder vad avser
	öppenhet om sökresultat, plattformarnas användning av den information som
	de samlar in, förbindelser mellan plattformar och leverantörer, hinder för att
	byta plattform och hur man motarbetar olagligt innehåll på nätet.
	Den tredje pelaren handlar om att öka den digitala ekonomins tillväxt-
	potential. Vi räknar med att om mindre än tio år kommer den största delen av
	vår ekonomi att vara beroende av de digitala ekosystemen där digital infra-
	struktur, hård- och mjukvara, applikationer och data möts. Alla sektorer måste
	digitaliseras för att EU ska kunna behålla sin konkurrenskraft.
	EU-kommissionen kommer därför att föreslå ett europeiskt initiativ, fritt
	uppgiftsflöde, som undersöker begränsningar av den fria rörligheten för upp-
	gifter i EU av andra skäl än personuppgiftsskydd. Frågor om ägande, inter-
	operabilitet, användbarhet och dataåtkomst i olika situationer kommer att tas
	upp. Vi kommer också att initiera en plan för standardisering och inter-
	operabilitet med fokus på områden som är viktiga för den digitala inre mark-
	naden, till exempel hälsa, transport, miljö och energi. Vi kommer vidare att
	lägga fram en handlingsplan för e-förvaltning 2016–2020.
	Det här var allmänt om strategin för den digitala inre marknaden, men jag
	vill gärna återkomma till den aktionsplan för upphovsrätten som vi lade fram
	i december som en del av strategin för den digitala inre marknaden.
	Här har vi fyra hörnstenar. Den första gäller portabilitet av rättigheter, och
	här lade vi fram ett förordningsförslag i december. En konsument som pre-
	numererar på en internettjänst, till exempel Netflix, ska kunna ta med sig
	denna tjänst när han eller hon beger sig till ett annat land.
	En annan del av första hörnstenen i aktionsplanen för upphovsrätten gäller
	att förbättra gränsöverskridande distribution av radio- och tv-program online.
	Vi hoppas att förordningen om portabilitet ska kunna genomföras 2017,
	samtidigt som vi tar bort alla roamingavgifter inom EU.
	Den andra hörnstenen i aktionsplanen gäller hur vi kan ha vissa undantag
	från upphovsrätten för att skapa ett innovativt och inkluderande samhälle. Vi
	anser att det kan finnas specifika omständigheter då man kan använda
	upphovsrättsskyddade verk utan förhandstillstånd från rättighetsinnehavare.
	Det kan gälla till exempel i forskning och utbildning eller för personer med
	funktionshinder.
	Den tredje hörnstenen är att vi vill skapa en rättvisare marknadsplats. Det
	handlar om att se till att vinsterna fördelas rättvist.
18

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Den fjärde hörnstenen är kampen mot piratkopiering. Vi vill säkerställa att upphovsrätten tillämpas korrekt i hela EU som ett led i vårt övergripande arbete för att förbättra tillämpningen av immateriella rättigheter. Vi vill engagera alla intressenter, till exempel rättighetsinnehavare, reklamföretag, betalningstjänster och konsumentorganisationer i att sätta upp så kallade follow the mo- ney-mekanismer. Det är ett självreglerande initiativ som skär av penningflödena till de företag som tjänar pengar på piratkopiering.

Vi har ännu inte kommit så långt att vi kan överväga att jämka samman de olika upphovsrättsbestämmelserna i de olika medlemsländerna till en enda gemensam upphovsrätt. Men på lång sikt ser vi det som ett mål.

Avslutningsvis ska jag säga något generellt om immaterialrätten. Vi är just nu i färd med att analysera hela det immaterialrättsliga ramverket, alltså inte bara upphovsrätten. Det gäller framför allt Ipred-direktivet från 2004 för att se hur detta fungerar i en onlinemiljö. Här pågår ett offentligt samråd. Det avslutas faktiskt just i dagarna, den 30 april. Ambitionen är att komma med eventuella revideringsförslag mot slutet av året.

Ordföranden: Tack så mycket. Vi kommer nu att bryta för en kaffepaus.

(PAUS)

Ordföranden: Då inleder vi den andra omgången av denna offentliga utfrågning. Det gör vi genom att lyssna till justitieminister Morgan Johansson, som ska tala om regeringens arbete med immaterialrätten.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Fru ordförande! Tack för att jag får möjligheten att säga några ord om regeringens arbete med immaterialrätten. Jag håller nu ett inledningsanförande, och därefter kommer det ju att vara möjligt att ställa frågor till mig och till andra i panelen.

Ibland är det fascinerande hur hemmablind man kan bli som svensk. Vi är vid det här laget kanske vana vid att tala om Sverige som ett land som håller sig långt framme när det gäller kreativa näringar och innovationer. Men när man lägger ihop alla delar och försöker se hela bilden inser man hur stort vårt land är på dessa områden.

Det räcker med att gå till historien för att se hur väsentliga innovationer och uppfinningar har kunnat knytas till Sverige. Vi hämtar ur historien uppfinningar som propellern, blixtlåset, kylskåpet, pacemakern, navigeringssystem för sjö- och flygtrafik och mobilnäten från 2G upp till 4G och 5G, som enastående exempel på svenska uppfinningar som har blivit världsstandard.

Vi har som land utöver detta i dagsläget också enormt starka varumärken, som flyger över världen: Ikea och H&M, för att bara nämna två, vars varuhus man stöter på nästan vart man än reser på vår planet.

Vi har de enorma framgångarna inom dataspel. Var tionde människa på jorden spelar svenska dataspel. Fundera över det en sekund! Hur stort är inte

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	det egentligen? Minecraft, som mina barn spelar och som kanske jag också har
	spelat någon gång, är världens mest sålda spel i App Store – bara en sådan sak.
	Vi har den stora framgången inom film och tv-serier. Senast ser vi att tv-
	serien Bron, som också anknyter till mina hemtrakter i Skåne, har sålts till 160
	länder. Vilken enorm framgång!
	Vi har naturligtvis även det stora svenska musikundret. Det finns så många
	exempel man skulle kunna nämna, men bara ett exempel är att Max Martin har
	haft 21 låtar på den amerikanska Billboardlistans förstaplats – 21 låtar. Det
	finns bara två personer i historien som har haft fler på den amerikanska Bill-
	boardlistans förstaplats. Vet ni vilka det är? Det är John Lennon och Paul
	McCartney. Det är alltså John Lennon och Paul McCartney, och så Max Mar-
	tin efter dem.
	Det är därför inte konstigt att Sverige så gott som alltid kommer mycket
	högt när man rankar länders innovationskraft och kreativitet. Det finns ju mät-
	ningar på det också, som ni vet. Sedan 2008 har Sverige legat på andra eller
	tredje plats i det här Global Innovation Index som man använder sig av. Sett
	till vår folkmängd är Sverige alltså inte bara en stormakt när det gäller krea-
	tivitet, utan jag skulle vilja säga att vi är en supermakt.
	Det betyder oerhört mycket för vår ekonomi. Vi har just nu, som vi vet, en
	väldigt stark utveckling i Sverige när det gäller ekonomin. Bnp-tillväxten 2015
	översteg 4 procent. Det är bland de högsta siffrorna i EU, och det är den största
	tillväxten vi har haft i Sverige på många år. Arbetslösheten faller samtidigt
	snabbt; vi har den lägsta arbetslösheten på sju år. Den totala arbetslösheten är
	nu under 7 procent, och glädjande nog kan vi se att utöver den totala arbets-
	lösheten så faller både ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten.
	Det är dock inte bara det. Företag och arbetsgivare skriker efter arbetskraft,
	och vi har all-time-high i antalet lediga jobb. De senaste siffrorna säger att det
	nu finns 100 000 lediga jobb. Det är den högsta nivån någonsin. Sedan
	regeringsskiftet kan vi notera 80 000 fler jobb i vårt land. Jag såg i går att
	Sverige när man jämför sysselsättningsgrad med andra länder låg på över 80
	procent i sysselsättningsgrad 2015, vilket faktiskt är den högsta andelen
	sysselsatta som någonsin har uppmätts i ett EU-land – åtminstone sedan man
	började mäta 1993.
	Sverige går alltså starkt, och det beror bland annat på att vårt land nu för
	första gången på nästan 20 år också tar marknadsandelar på den globala
	exportmarknaden. Man kan alltså säga att Sverige går bra på många sätt, men
	då får man ha klart för sig att det är starkt sammankopplat med det tema vi
	diskuterar här i dag. Ska det fortsätta gå så här bra är de kreativa näringarna
	avgörande, och för att det ska kunna fungera är en stabil immaterialrättslig
	grund en förutsättning.
	I Europeiska unionen står de immaterialrättsintensiva företagen för 35 pro-
	cent av jobben och för 39 procent av bnp. Det är en enormt stor andel, och när
	man ser hur vår näringsstruktur ser ut i Sverige är siffrorna förstås ännu högre
	för svensk räkning. Stark immaterialrätt är helt avgörande för framtidens väl-
	färd och framtidens jobb.
20

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Därför satsar regeringen stort på att utveckla immaterialrättssystemen. Vi arbetar hårt när EU-lagstiftning tas fram och genomförs i Sverige. Sedan regeringstillträdet för 18 månader sedan har vi hunnit göra mycket för att förbättra immaterialrättssystemet. Sverige leder EU-medlemsstaternas gemensamma förberedelser av det enhetliga patentsystemet. Sverige har som första stat börjat inrätta en regional domstolsavdelning som ska ligga i Stockholm.

Det är vi som är upphovsmän till de attraktiva patentavgifterna, det vill säga att vi kunde lägga oss på en låg nivå när det gäller patentavgifter – det vi kallar True Top 4. Det innebär att dagens pris för att få skydd för ett patent, som i dag gäller för fyra stater, kommer att gälla för 22 stater framöver. Man betalar för fyra men får skydd i 22 stater med det systemet.

Att det blev så var ingen självklarhet, ska jag säga. Det var en ganska lång förhandling under förra året där Sverige tillsammans med Tyskland drev på för att få fram ett system där vi kunde lägga avgifterna på en så pass låg nivå och där man får ut mycket. Avgiftsnivåerna, rabatter, EU-finansiering, informationsinsatser och privata försäkringar riggas för att hjälpa småföretagare att använda det nya patentsystemet och i förlängningen kunna växa och nyanställa.

Regeringen har också föreslagit lagändringar som ska fullborda anpassningen av svensk rätt till det enhetliga patentsystemet, och de förslagen ligger nu på utskottets bord. När det enhetliga patentsystemet införs nästa år går det enklare och blir billigare och mer rättssäkert att investera i EU. Systemet antas öka bnp i EU med 0,25 procentenheter, vilket i så fall skulle motsvara 325 miljarder kronor per år bara i den delen. För vissa stater bedöms ökningen överstiga 1 procent.

Detta handlade alltså om patentsystemet, där vi nu ligger väldigt väl framme. För det andra deltog Sverige väldigt aktivt i slutförhandlingarna om en ny varumärkesrättslig EU-lagstiftning. Redan innan EU-rättsakterna antogs tillsatte regeringen en utredning med uppdrag att föreslå anpassning av svensk rätt, och som en följd av uppdraget antog riksdagen i förra veckan regeringens förslag att tullen ska få ingripa mot och förstöra varumärkesförfalskade varor som passerar EU. Reglerna träder i kraft den 1 juni och gör det lättare att stoppa piratkopior från länder utanför EU.

Det var heller ingen självklarhet, ska jag säga. Den nya regeringen lade delvis om kursen just i den frågan, för att se till att vi skulle få möjlighet att förstöra varor som är varumärkesförfalskade och angör exempelvis svenska hamnar. Den ordningen har vi alltså också lyckats åstadkomma.

För det tredje – och här kommer jag delvis tillbaka till patentfrågan – inrättas två särskilda svenska patent- och marknadsdomstolar den 1 september. Riksdagen har nyligen antagit regeringens förslag i den delen. Koncentrationen av immaterialrättsmål kommer att öka effektiviteten och även kvaliteten i tvistlösningen, och dessa reformer har efterfrågats av näringslivet i många år.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Därutöver har vi tillsatt en utredning för att se över reglerna om beslag om
	husrannsakan i it-miljöer. Syftet med den utredningen är att möjliggöra effek-
	tiva och rättssäkra brottsutredningar, och det arbetet kommer naturligtvis
	också att vara relevant för upphovsrättsintrång i digital miljö.
	Det är alltså vad vi så här långt har genomfört på just detta område. Utöver
	det tar vi initiativ till strategiskt ansvar och stödåtgärder i den delen. Vi inrättar
	ett innovationsråd under statsministerns ledning som ska tillföra nya perspek-
	tiv för hela innovationspolitiken. Vi har gett ett uppdrag till PRV och Vinnova
	att arbeta för att höja kunskapen om strategisk hantering av immateriella till-
	gångar och immaterialrätt hos svenska innovatörer. Det ska bidra till ett ökat
	värdeskapande, tillväxt, jobb och konkurrenskraft. Det ska också bidra till att
	minska upphovsrättsintrången i digital miljö och öka intresset för lagliga alter-
	nativ.
	Vi har redan överlämnat en proposition om en ny struktur för att främja
	finansiering av innovativa bolag med hög tillväxtpotential. Vi föreslår ett nytt
	statligt utvecklingsbolag för riskkapitalinsatser, Fondinvest AB. Vi har lan-
	serat en omfattande exportstrategi – genom regionala exportcentrum och stöd
	till Business Sweden främjar vi svenska företags internationalisering och
	kulturdrivna export. Business Sweden, som ägs av staten och näringslivet till-
	sammans, informerar svenska företag om immaterialrätt och hjälper till med
	ansökningar samt vid intrång utomlands.
	Vi har överlämnat en proposition om en ny filmpolitik där regeringen före-
	slår att staten ska ta ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken. Avsikten
	är att den ska bidra till att motverka olovlig filmhantering och främja lagliga
	alternativ. Utöver detta initierar vi också, och deltar i, olika samarbeten för att
	minska intrången. Det sker regelbundna rundabordssamtal med dem som be-
	rörs av upphovsrätten. Det ansvaret ligger på Kulturdepartementet. Samtalen
	handlar om åtgärder i praktiken för att kunna minska illegala aktiviteter och
	främja lagliga alternativ.
	Vi har nu en ordning där sju myndigheter samverkar mot piratkopiering.
	Det är Tullverket, Åklagarmyndigheten, Polismyndigheten, PRV, Bolags-
	verket, Konsumentverket och Läkemedelsverket. Syftet är att öka lagföringen,
	minska efterfrågan på förfalskade produkter och öka riskmedvetenheten. Ut-
	över det har åklagare och poliser som arbetar med intrångsbekämpning en
	specialutbildning. Det är en satsning vi drog igång under den förra social-
	demokratiska regeringen och som har förvaltats väl under de år vi har varit i
	opposition.
	Via myndigheter arbetar vi bilateralt mot nyckelländer för att stärka
	immaterialrätten och hindra piratkopiering. Jag tänker själv ta upp frågan när
	jag ska åka till Indien i maj och när departementet tar emot en kinesisk dele-
	gation i juni. Jag tror att det är viktigt att man när man möter företrädare för
	andra länder där vi vet att detta är ett bekymmer hela tiden tar upp detta på den
	allra högsta nivån. Vi deltar också i nordiska och europeiska samarbeten för
	att öka möjligheterna att ingripa mot intrång. Sverige stöder EU-
	kommissionens arbete med frivilligåtgärder för att strypa intäktsflödena för
22

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

kommersiella intrångsgörare. Vi deltar också aktivt i kommissionens expertgrupp på sanktionsområdet.

Jag är ganska stolt över det vi har åstadkommit på ett och ett halvt år och över de processer vi har satt igång. Frågorna är som ni märker uppe på den högsta politiska nivån, och vi tänker inte slå oss till ro med detta. Vi har också planer för att utveckla politiken under kommande år, och jag vill nämna några projekt i den delen.

Ett sådant projekt är Patentlagsutredningens förslag till en ny patentlag. Den har mottagits positivt av remissinstanserna, och vi har påbörjat arbetet med en lagrådsremiss. Den nya patentlagstiftningen kommer att bli enklare, och den kommer att bli mer Europatillvänd. I november ska varumärkesutredningen lämna lagförslag med anledning av EU:s nya varumärkesdirektiv, och efter en remittering av betänkandet kommer regeringen att gå fram med förslag som ska göra det enklare, billigare och rättssäkrare att få varumärkesskydd i Sverige. Vi stärker varumärkena, som ofta är ett företags allra mest värdefulla tillgång.

Översynen av upphovsrätten pågår inom EU, och den översynen kommer att gå in i ett mer intensivt skede. Vi ska fortsätta påverka förhandlingarna och ha en tät dialog med kommissionen. Åtgärder mot intrång i kommersiell skala tillhör naturligtvis de frågor som engagerar mig särskilt.

Låt mig slutligen säga något ytterligare just om upphovsrättsintrångsfrågan. Jag vill vara väldigt tydlig i den delen. Jag minns mycket väl när förra statsministern Fredrik Reinfeldt fick en fråga om fildelning. Han svarade att han inte ville kriminalisera en hel ungdomsgeneration. Jag vill markera att den här regeringen har en annan attityd – en annan inställning. Jag tycker nämligen att man med den inställningen tar alltför lätt på frågan om upphovsrättsintrång, och det kanske färgade de tidigare åren.

Låt mig vara väldigt tydlig i den diskussionen: Vi anser att stöld är stöld, även om det handlar om immateriella rättigheter. Den här regeringen står upp för upphovsrätten och kommer att fortsätta stå upp för upphovsrätten. Vi vet att det finns särskilda problem i en del branscher, till följd av att tekniken i viss mån har sprungit ifrån lagstiftningen. Ett av de första mötena vi hade efter tillträdet var just med filmbranschen där filmbranschen ordagrant – och med viss frustration, skulle jag nog säga – sa att det har gått ett halvt decennium utan någon aktivitet för att stärka upphovsrätten. De orden tar vi på allvar.

Jag har redovisat de åtgärder vi redan har vidtagit för att förhindra och bekämpa intrången. Samtidigt är jag öppen för att vi kan behöva göra mer även när det gäller lagstiftning. När det gäller några enstaka frågor är rättsläget oklart. Blockeringsfrågan är en sådan fråga – det ligger ju på Svea hovrätt att avgöra huruvida det kanske redan i dag skulle vara möjligt att blockera sajter i Sverige. Jag kan och vill som justitieminister inte föregripa den prövningen, men vi kan få skäl att återkomma till frågan vad det lider. Som läget är just nu ligger den som sagt i domstolen. Samma sak gäller streamningfrågan. Huruvida det ska utgöra ett intrång ska också prövas i domstol. Den frågan ligger i EU-domstolen eftersom det finns ett EU-direktiv i botten.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	När det sedan gäller straffrätten, som jag vet att ni har talat om, är jag nor-
	malt sett inte en person som ropar på högre straff i alla frågor. En del andra
	gör det. Min inställning är att det inte spelar någon roll hur höga straff du har
	om du inte fångar några bovar. Det är så att säga upptäcktsrisken som oftast är
	viktigare för att man ska uppnå en avskräckande effekt. Icke desto mindre
	kommer man inte undan att det när det gäller immaterialrättsintrången är det
	väldigt stora värden som står på spel.
	Jag skulle därför vilja öppna för att vi också ser över straffrätten i den här
	delen och öppnar för möjligheten att införa ett grovt brott när det gäller dessa
	intrång. Jag är väl medveten om att man redan i dag kan komma ganska långt
	med de skadestånd som kan dömas ut i detta, men jag tror att det vore en vä-
	sentlig signal om vi var beredda att också skärpa straffrätten i den delen.
	Allra sist: Även om vi från politikens sida kan göra mycket vet vi att också
	politiken har sina gränser. I slutändan måste alla vara med och dra i samma
	riktning – även näringslivet, som måste vara berett att ta ansvar för sitt eget
	värdeskapande. Uppfinnare kan behöva ta tidiga ombudskontakter för att söka
	patent, hitta finansiering eller hantera en tvist. Varumärkesinnehavare behöver
	tipsa tullen om misstänkta intrång. Företag som i dag omedvetet sponsrar pirat-
	sidor bör hitta rutiner för att undvika det. Upphovsrättsbranschen kanske be-
	höver fundera vidare på affärsupplägg som gör lagliga alternativ mer attraktiva
	än de är i dag. En rättighetsinnehavare som vill ha hjälp av åklagare behöver
	anmäla intrången – och så vidare.
	Det finns mycket som också näringslivet måste göra, inte minst när det gäl-
	ler informationsspridning och kunskapsökning. Vi behöver alla hjälpas åt med
	att tala om för konsumenter att framtidens jobb finns i dessa branscher. Genom
	att se till att till exempel film-, musik- och dataspelsbranscherna har en säker
	och stabil legal grund att stå på när det gäller att skydda sina rättigheter
	investerar vi i framtiden och i jobb för nästa generation.
	Ordföranden: Tack så mycket för inledningen! Vi kommer nu att gå över till
	frågestunden. Ledamöter från näringsutskottet och kulturutskottet kommer att
	delta i frågerundan, och ordet kommer att lämnas till partierna i storleks-
	ordning.
	Per-Arne Håkansson (S): Jag tackar för mycket välgrundade och intressanta
	genomgångar av den här problematiken. Det jag skulle vilja fästa intresse vid
	är det justitieministern nämnde i sitt anförande om allt det Sverige och Sve-
	riges regering jobbar med just nu. Vi lever i en tid där digitaliseringen och
	mobiliteten och är en del av vardagen, och det har skapats nya utmaningar inte
	minst i dessa frågor.
	Jag vet att regeringen har tagit initiativ och varit drivande när det gäller
	dessa frågor på europeisk nivå, och det sker som sagt mycket. Vi har dock i
	dag tagit del av synpunkter också från polis, åklagarmyndigheter och andra
	om konkreta åtgärder vi kan titta vidare på. Jag är också väl medveten om och

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

vill nog betona att detta även handlar om information och kunskapsspridning. Det är också viktigt – vi kan göra mycket på kort sikt, men det gäller också att skapa en bred folklig medvetenhet om dessa frågor.

Det som har lyfts fram här är bland annat blockeringslagstiftningarna, streamning och hur vi kan försvåra för kommersiella piratsidor att agera på nätet. Det finns en del åtgärder som vi kan titta på ytterligare. Jag vet att justitieministern nämnde det i sitt anförande, men det kan kanske finnas anledning att utveckla frågorna – inte minst eftersom vi vet att detta är en fråga som man kanske har bedrivit under en tid i våra grannländer i Danmark och Norge. Kan vi lära oss av dem och så att säga ta det med oss framöver? Det är min fråga till justitieministern.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Det kan vi säkert göra. Jag är öppen för att vidareutveckla politiken genom att hämta intryck från många andra länder som kanske har ordningar som i viss mån är starkare än vad de är i Sverige. Som jag sa är vår inriktning att vi måste ha ett starkt immaterialrättsligt skydd.

Jag berörde blockeringsfrågan och streamningfrågan. Båda de frågorna ligger i domstol, och jag vill inte i nuläget föregripa prövningarna. Jag berörde dock även straffrätten och sa att man eftersom det nu står så pass stora värden på spel – jag skulle vilja säga att det har ökat i allvarsgrad – också måste vara beredd att se över den biten. Det var det jag öppnade för i mitt inledningsanförande.

Sedan tror jag att det finns väldigt mycket annat vi kan göra. Per-Arne Hå- kansson nämnde bland annat informations- och kunskapsspridning, och det vet jag har varit uppe till diskussion tidigare. Där tror jag att vi måste hjälpas åt, både från regeringens sida och från de statliga myndigheter som kan bidra. Signalen måste dock vara väldigt tydlig, tror jag. Detta är så oerhört viktiga näringar för Sverige att vi behöver ha en stark legal grund att stå på i immaterialrätten – och vi måste skydda den.

Jörgen Warborn (M): Jag tackar alla för de väldigt bra presentationerna. Jag är övertygad om att de har höjt kunskapsnivån hos ledamöterna i näringsutskottet. Jag måste inledningsvis säga att jag välkomnar att ministern och regeringen verkar ansluta till det Moderaterna har drivit en tid när det gäller streamning och att införa ett grovt upphovsrättsbrott. Det välkomnar jag verkligen.

Jag skulle vilja rikta min fråga till polisens företrädare Paul Pintér, som också nämnde just streamning och införandet av ett grovt upphovsrättsbrott i sitt anförande. Skulle du vilja utveckla lite mer vad det skulle betyda för er på Polismyndigheten – och kanske även Åklagarmyndigheten, då jag vet att de har lyft fram de frågorna i sitt PM? Vad skulle sådana lagstiftningar betyda för er?

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Paul Pintér, Polismyndigheten: Jag börjar med det grova brottet och vad det
	skulle betyda. Ponera att vi har stort ett upphovsrättsintrång eller varumärkes-
	intrång och att de får två års fängelse. En månad senare kommer ett ännu större
	mål. Vad gör vi då? Vi har inget mer att gå på – två år i fängelse, punkt.
	Om vi får ett grovt straff finns det större möjlighet att differentiera brotten.
	Det finns större möjlighet för både åklagare och polis att använda metoder för
	att komma åt dessa brott. Det finns större möjlighet att få en – för mig, person-
	ligen – bättre straffrättslig utdelning under rättegångar. Det är framför allt det
	jag ser när det gäller grova brott; det blir ett mycket bättre arbetsklimat för oss
	som jobbar mot piratkopiering inom polis och åklagare.
	När det gäller streamning vet jag att detta med streamning, om det är olag-
	ligt eller inte, är en gråzon och så vidare. Vi ser dock i all statistik att den
	vanliga fildelningen i viss mån minskar men att streamningen ökar oerhört
	mycket. Enligt mig – och det är också en personlig reflektion – tror jag att det
	ställer till större skada än man kan tro i och med att det är lättillgängligt. Det
	är bara att klicka och titta och sedan strunta i konsekvenserna.
	Johan Nissinen (SD): Tack för alla intressanta dragningar! Min fråga är lite
	öppen, så den som känner sig manad får svara på den. Om vi tittar på ned-
	laddningen hade till exempel musikindustrin samma problem med nedladd-
	ning som filmindustrin har i dag. Sedan kom underverket Spotify, som är en
	fantastisk svensk produkt.
	Vi har i dag produkter liknande Spotify, men utbudet är tyvärr inte lika bra
	på exempelvis Netflix. Det är en väldigt stor fråga som diskuteras, detta med
	ungdomar och nedladdning. När jag pratar med dem som laddar ned säger
	samtliga, alltid, att de skulle sluta ladda ned eller streama olagligt om tjäns-
	terna var mycket bättre – till exempel om Netflix skulle erbjuda alla nya filmer
	och alla nya serier.
	Hur ser man på om de departement som berörs av det, regeringen och film-
	industri i olika länder i stället faktiskt skulle främja lagliga produkter som Net-
	flix så att de blir bättre, mot att de kostar lite mer? Det tror jag och många
	ungdomar skulle minska de olagliga aktiviteterna. Folk är nämligen beredda
	att betala två, tre eller fyra gånger mer för sådana tjänster i stället för att ladda
	ned eller streama olagligt – för det är mycket bekvämare.
	Ordföranden: Det underlättar om man ställer frågan direkt till en frågeställare,
	så kan ingen smita undan den. Men jag tittar på Eric Broberg – skulle du vilja
	kommentera frågan?
	Eric Broberg, Film- och Tv-branschens samarbetskommitté: Jag tror att jäm-
	förelsen mellan musikbranschen och filmindustrin lätt kan halta, även om det
	finns vissa gemensamma nämnare. Att konsumera en hitlåt på tre minuter
	kanske man gör hundratals gånger, men en långfilm som kostar 30 miljoner
	att producera kanske man ser en gång. Det är alltså lite olika affärsmodeller.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Jag tror inte heller att vi får glömma bort att det under de senaste åren har kommit ett enormt utbud av legala filmtjänster i Sverige. Ibland kanske det är tiden som begränsar oss från att konsumera allt detta.

Vi har funnit att den största drivkraften för att konsumera illegalt material är att det är gratis. Är det gratis är det väldigt svårt att konkurrera. Jag tror inte att man kan bedriva en näring då. Vi försöker stödja de legala filmtjänsterna – vi tror att det är en väldigt viktig faktor i att bekämpa piracy, så därvidlag håller jag helt med dig – och tycker därför att det är obegripligt att den svenska regeringen har föreslagit en höjd beskattning av det enda riktigt fungerande fönstret, nämligen biografen. Ni vill höja momsen men ger inte mer pengar till filmbranschen. Vad gäller biograferna förekommer ingen piracy alls för svenska filmer.

Frågan om musikindustrin ska kanske riktas till Ludvig Werner på IFTI. Han kanske vill säga någonting. Det är ett förslag från min sida.

Nima Sanandaji, Reforminstitutet: Det man kan se både nu och historiskt är att det krävs en kombination av att skydda immateriella rättigheter och att marknaden själv löser det. Spotify är ett väldigt bra exempel.

Jag håller med om att det finns en viss skillnad mellan musik och film, för man lyssnar på samma låt om och om igen. Det är väldigt bra att ha en universell jukebox. Det är inte exakt samma sak med film eftersom man kan se den bara en gång och sedan vara nöjd. Det är dock så att marknaden ofta löser utmaningarna, och som jag visade i min presentation är de metoder som företag använder för att skydda sina immateriella rättigheter ofta sådant de själva gör – de är först på marknaden etcetera.

Det behövs dock även att man ger sig på den illegala marknaden, och för att illustrera detta: Det är redan väldigt enkelt att ladda ned filmer. Om det fanns lite mer utrymme för det illegala skulle vi ha en Spotify som var helt illegal. Digitaliseringen gör tyvärr att man kan skapa väldigt välfungerande system för det som är illegalt – du klickar, och på någon minut har du laddat ned en hel säsong av en tv-serie. Sedan kan du titta på den i två veckor.

Det är alltså väldigt viktigt att hindra den illegala marknaden, för där finns ju illegala entreprenörer som kan skapa lika välfungerande system helt gratis. Det är helt omöjligt att priskonkurrera med det som är gratis. Marknadslösningarna finns ju, och det är viktigt eftersom det utan dem skulle vara omöjligt att hindra detta med lagstiftning – just eftersom de finns. Om man försvårar för och fördyrar illegal nedladdning och skapar en viss liten risk för konsumenten tror jag att många kommer att sluta ladda ned.

Elisabet Knutsson (MP): Tack för all fördjupad kunskap som vi har fått här i dag. Det har varit fantastiskt intressant.

Jag vill ställa en fråga till bland annat generaldirektören för PRV. När det gäller siffrorna över hur många patentansökningar som har gjorts under de senaste åren har antalet sjunkit, men nu börjar det stiga lite igen.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Nu kommer det ett direktiv om att införa ett patentskydd och en domstol.
	Vad tror ni att det kommer att ha för betydelse för svenska innovatörers vilja
	att söka patent?
	Susanne Ås Sivborg, PRV: Patentsiffrorna sjunker, det vill säga när man läm-
	nar in patentansökningen nationellt i Sverige till PRV. Men internationellt, och
	framför allt den Europeiska patentmyndigheten som också kan bevilja patent
	som gäller i Sverige, stiger siffrorna väldigt starkt när det gäller svenska före-
	tag. Sverige och svenska företag landar på en tiondeplats i världen när det
	handlar om att söka patent, och den siffran har ökat.
	Egentligen ökar patentvilligheten medan den kanske minskar när det gäller
	att söka ett nationellt patent. Det är ett svar på att vi lever i en globaliserad
	värld där det är mycket mer intressant att få patent snabbt i flera länder än vad
	det är att vända sig till varje nationell myndighet, vilket också är mycket dy-
	rare.
	Patenten med enhetligt skydd och det domstolssystem som är knutet till
	dessa kommer att göra det enklare och billigare för alla innovatörer och företag
	i Europa, men också i världen, att få ett patentskydd i de länder som kommer
	att vara med i samarbetet. Det är väldigt viktigt för svenska företag. Man blir
	då kanske lite mer villig att söka patent, även om vi är ganska duktiga på det.
	De som verkligen kommer att få fördelar av detta är givetvis lite mindre
	företag som inte har så mycket pengar.
	Helena Lindahl (C): Min fråga riktar sig till statsrådet Morgan Johansson, men
	om det är någon annan som vill kommentera den är ni välkomna att göra det.
	Ministern har berättat om regeringens arbete med immaterialrätt och klar-
	gjort att det arbetet är prioriterat och väldigt viktigt. Samtidigt säger statsrådet
	att stöld är stöld även när det gäller immateriella rättigheter. Min fråga är där-
	för: Anser Morgan Johansson att ett företag har en positiv rätt att använda sitt
	varumärke på sina produkter, det vill säga att staten inte får gå in och förbjuda
	någon att använda sitt registrerade varumärke?
	Jag ställer frågan, inte minst med tanke på att det från bland annat rege-
	ringen har förts ganska mycket diskussioner om neutrala tobakspaket. Detta i
	sin tur kan leda till mer piratkopiering. Det kan öppna upp för illegala pro-
	dukter som man inte vet någonting om. Människor kan få i sig tobak med ett
	innehåll som man inte känner till.
	Det är min fråga som jag jättegärna skulle vilja ha svar på.
	Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Frågeställaren känner
	säkert till att den frågan är inlagd i en utredning och hanteras av framför allt
	Socialdepartementet. Men vad det handlar om är om vi ska ha en möjlighet att
	ha cigarettpaket utan att märket framgår. Det är ju det som är frågeställningen.
	Vi från Justitiedepartementet gör en koppling till det uppdraget och ser över
	förenligheten med tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen,

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

eftersom förpackningar formellt sett är att anse som en tryckt skrift, vilket man i och för sig kan undra över. Men så är det enligt den tolkning som har gjorts.

Jag anser att vi i vart fall bör utreda möjligheterna att göra det. Hur man sedan ska gå fram i själva sakfrågan är det en folkhälsofråga som vi måste fundera vidare över.

Jag vet ju att det finns länder som har gjort på det här sättet för att klara folkhälsofrågorna och för att ytterligare få ned rökningen. För ungefär tio år sedan var jag själv med om att förbjuda rökning på krogen, så jag har varit involverad i de frågorna tidigare.

Mot bakgrund av det nya direktiv som finns på EU-nivå ser vi nu över hur detta är förenligt med tryck- och yttrandefriheten. Sedan får vi återkomma till frågan om detta verkligen ska genomföras i Sverige.

Håkan Svenneling (V): Jag tänkte återkoppla till statsrådets anförande och frågan om jobb och tillväxt.

I dag ser vi fler och fler exempel på delningsmöjligheter. Varje dag delar vi våra åsikter i sociala medier, ledarskribenternas politiska åsikter, nyheter från medier långt bort ifrån och till och med bilder på söta katter. Vi delar helt enkelt information och kunskap med varandra.

Samtidigt kan vi se fler exempel på delningsekonomi. De mest kända exemplen är kanske Airbnb och Uber. Men det finns också andra former av crowdfunding där man tillsammans finansierar någonting, till exempel Martin Schibbeys projekt Blank Spot Project. Vi ser en annan nyhetsbevakning och andra utrikesnyheter.

De nya typerna av delningsekonomi ifrågasätter rådande normer. Ibland kanske de till och med rör sig lite i utkanten av lagstiftningen. Samtidigt bidrar de till att skapa en konkurrens och utveckling. Min fundering är: Är det inte så att delningsekonomin är en ekonomisk motor som bidrar till ökad tillväxt och utveckling? Om man kan få till sjysta villkor, kan det inte finnas en risk för att vi reglerar för mycket och därigenom dämpar utvecklingen av det nya sättet att dela ekonomin?

Jag vill gärna att statsrådet svarar på det och kanske någon mer, om man känner för det.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Det enkla svaret är väl att så länge som man delar det som är ens eget är det inget problem. Problemet uppstår när man delar någonting som är någon annans och som någon annan har upphovsrätt till. Det är därför som jag säger att om vi ska kunna fortsätta att ha företag som skapar nya produkter och nya tjänster måste de också få betalat för sitt arbete. Det är dessa konflikter som vi har att hantera.

Jag vill vara väldigt tydlig genom att säga att vi står på upphovsrättens sida i den konflikten. Skulle man ta någon annan väg och säga att vi flummar till i den meningen att det inte är så noga med dessa rättigheter, då hamnar vi i ett läge där vi kommer att få väsentligt färre som skapar nya varor och produkter.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Så länge som du delar det som är ditt eget är det inga bekymmer. Men delar
	man andras saker, då kommer man att hamna i trassel med lagstiftningen.
	Susanne Ås Sivborg, PRV: Det är viktigt att skilja på vad som är legalt och vad
	som är illegalt. Det vi pratar om här är att försöka att hitta sätt att minska den
	illegala användningen av material som finns på nätet av illegala skäl. Det du
	pratar om handlar ju väldigt mycket om tjänster som faktiskt är legala och som
	ingår i en ny typ av ekonomi som kommer att stimulera tillväxten, skapa
	arbetstillfällen och så vidare.
	Men privatkopiering av upphovsrättsskyddat material och att använda det
	illegalt eller ladda ned det på ett illegalt sätt motverkar ju tillväxten.
	Det handlar alltså om två olika saker, och jag tror att det är viktigt att hålla
	isär dem.
	Eric Broberg, Film- och TV-branschens samarbetskommitté: Jag vill bara in-
	stämma med föregående talare och även i det som justitieministern sa. Här
	talar vi om att detta göder de kriminella nätverken. Därför är det angeläget att
	se positivt på att införa ett grovt ett upphovsrättsbrott med tanke på att de
	kriminella nätverken har möjlighet att riskminimera och agera i våra branscher
	där straffet inte är särskilt högt jämfört med att ägna sig åt annan grov krimi-
	nalitet.
	Bengt Eliasson (L): Tack för väldigt bra föredragningar från samtliga inblan-
	dade.
	Min fråga går nog i huvudsak till Katarina Areskoug från EU-
	kommissionen.
	Detta med upphovsrätt och ursprungsland och att vi lever i en global värld
	har ju de flesta talare i dag varit inne på. EU-rätten är hyfsat likställd när det
	gäller dessa frågor.
	Jag vill koka ned det hela ytterligare. Det är så lätt att prata piracy av film
	och sådant för att det blir så tydligt där. Avbildning med foto eller på annat
	sätt och andra konsthantverk utgör ju en ökande andel. Man talar om verks-
	höjd, och vi har gränser på 70 år efter upphovsmannens död och på 50 år i
	andra fall.
	Detta ställer till det ganska ordentligt. Vi lever i en global och digital värld
	där Sverige är ett av de mest digitaliserade länderna. Därför är det möjligt att
	vi leder också den här ligan.
	Finns det något arbete i EU på den här lite mer dolda bakgården kopplat till
	Sveriges problem som ligger i framkant? Det här rör ju ganska många konst-
	utövare.
	Katarina Areskoug, EU-kommissionens Stockholmskontor: För en del av den
	digitala inre marknaden lade vi i december fram också en aktionsplan när det
	gäller upphovsrätt med olika initiativ som ska tas. En av de frågor som vi tittar
30

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

på är just den som ni nämner. Ännu har det inte dragits några slutsatser, men vi tittar på om vi kan lägga fram enhetliga regler och kanske ha undantag för vissa verk. Så det får vi återkomma till.

Jolanda Girzl, Konsumentverket: Jag nämnde att vi hade problem med ett företag som gjorde replikamöbler. Där började försäljningen från England där man hade betydligt lägre antal år som skydd. Just den här månaden har England infört samma gränser som i Sverige. Det gör att den gränsöverskridande handeln anpassar sig beroende på vilka villkor som gäller.

Något som också är viktigt att framhålla här är köp av piratkopierade produkter. Det kan gälla tabletter, mediciner, bantningsprodukter, smink som ger hudutslag, kläder och väskor. Den kompensation som konsumenterna försöker att få när de har råkat illa ut sker ju via kortreklamationer. Det leder till en stor kostnad i systemet. Konsumenterna handlar med kreditkort, och då gäller konsumentkreditlagen. När de aktuella företagen har haft sin webbplats öppen försvinner de efter ett tag. Det är också en följd med stora belopp som står på spel.

Just när det gäller möbelföretaget räknade vi att värdet av de ärenden som fanns hos oss uppgick till 1,4 miljoner. Räknar jag ihop alla visningar på nätet och räknar ut en snittsumma rörde det sig om 90 miljoner på den svenska delen. Man måste ha ett helhetsbegrepp här.

Penilla Gunther (KD): Jag ska ta upp något av det som Jolanda nämnde. Det är en fråga som faktiskt kan gälla liv eller död. Det är just detta med läkemedel.

Vi människor har ju en tendens att vilja handla till de lägsta priserna, och det är kanske inte alltid de bästa produkterna. Numera handlar vi gärna via nätet. En fråga är då: Hur ser det ut på den här marknaden med förfalskade läkemedel för Sveriges del? Jag har förstått att det finns en Europarådskonvention, Medicrime Convention, som handlar om att man ska betrakta brott mot läkemedelslagstiftningen som just ett brott. Det finns också ett EU- direktiv, Falsified Medicines Directive, som syftar till att motverka olagliga läkemedel.

Såvitt jag förstår har Sverige inte ratificerat den här konventionen. Det vore naturligtvis bra om vi gjorde det. Hur ser det ut för de länder som har ratificerat konventionen? Har de lyckats att fånga de kriminella nätverk som sysslar med den olagliga handeln av läkemedel?

Jolanda Girzl, Konsumentverket: Jag kan inte svara på den frågan eftersom vi inte jobbar med den lagstiftningen, men jag kan berätta hur vi agerar om vi får besked om att det säljs läkemedel eller hälsokost. Vi tipsar varandra. Det är det som är så bra med det nätverk som jag nämnde.

Om någonting har hänt och konsumenter vänder sig till oss ber vi dem att skicka produkten till oss. Sedan har jag en kontaktperson på Läkemedelsverket som vi samarbetar med. Får vi reda på någon olaglig marknadsföring tipsar vi

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	självklart de andra enheterna inom Konsumentverket. Det är ett steg i det här
	utbytet. Men Läkemedelsverket är expert på dessa frågor, om du är intresserad.
	Paul Pintér, Polismyndigheten: Vi från Polisen sitter med i Medicrime-
	kommissionen tillsammans med bland annat Polisen, Tullen och Läkemedels-
	verket. Vi ser ur enforcementperspektivet på detta hur vi ska tillhandahålla den
	materien.
	Historiskt sett har det sedan 2010 – då jag började inom Polismyndigheten
	– inte gjorts en enda anmälan från läkemedelsbranschen över huvud taget.
	Med den nya lagstiftning som förhoppningsvis kommer att gå igenom får
	vi helt enkelt ta nya tag mot förfalskade olagliga mediciner. En del av dessa
	ärenden kommer att hamna hos både tull och polis. Därefter får man se vad
	som händer.
	Läkemedelsverket är ju den myndighet som ska kontaktas. Det är Läke-
	medelsverket som äger arbetet med Medicrimekommissionen från enforce-
	menthållet. Ni kan alltså prata med Läkemedelsverket.
	Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Jag vill bara tillägga
	att vi bereder frågan om Medicrimekonventionen. Utöver det kan man redan
	på lite kortare sikt vidta ganska konkreta åtgärder. Ett sådant exempel är arbe-
	tet med att märka säkerhetsdetaljer på läkemedel, det vill säga att man förser
	alla receptbelagda läkemedel med en särskild kod som gör att man kan följa
	läkemedlet genom hela kedjan och var det kommer ifrån. Det syftar till att se
	till att det inte kommer in illegala läkemedel i den legala handels- och distri-
	butionskedjan.
	Detta gör Sverige tillsammans med ett antal andra EU-länder, så det pro-
	jektet är redan igång.
	Paul Pintér, Polismyndigheten: Det finns också ett annat projekt som vi och
	Tullen ingår i som referenter, och det är Smedpackprojektet. Det gäller alltså
	hur säkra läkemedelsförpackningar är ur förfalskningssynpunkt.
	Anna Wallén (S): För några år sedan gjorde jag tillsammans med Tullen ett
	studiebesök på Arlandas postterminal för att se inströmningen av piratkopior.
	Det var mycket kläder och läkemedel som beslagtogs. Mycket av detta kom
	från länder utanför EU. Vi kan göra mycket med svensk lagstiftning och EU-
	lagstiftningen. Men jag vill fråga justitieministern hur man jobbar mot de län-
	der som piratkopior av till exempel kläder kommer ifrån. Hur jobbar rege-
	ringen för att stävja det?
	Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Som jag nämnde i
	mitt anförande har vi nyligen lagt fram förslag om en ny lagstiftning som riks-
	dagen har ställt sig bakom. Lagstiftningen kommer att träda i kraft den 1 juni.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Då blir det lättare att stoppa piratkopior som anträffas i Sverige och också att förstöra dem.

Det är ett resultat av ett arbete som har skett på EU-nivå, men där har vi från svensk sida gått fram för att sätta stopp för detta.

Utöver det är det en stående regel att när vi träffar representanter för länder där vi vet att detta är ett problem – jag nämnde Indien och Kina i mitt anförande – tar vi upp dessa frågor. Det handlar om att fortsätta att jobba väldigt aktivt på regeringsnivå.

Det finns också olika former av myndighetssamverkan på nationell nivå. Men det är väldigt viktigt att vi fortsätter att lyfta detta i de internationella sammanhang där vi vistas.

Olof Lavesson (M): Jag tänker uppehålla mig vid upphovsrätten. Som ordförande i kulturutskottet är jag väldigt glad över att panelen har lyft upphovsrättens betydelse som affärsverktyg. Det argumentet används väldigt ofta när det handlar om patent. Men när vi sedan pratar om upphovsrätt kan man ibland få intrycket av att böcker skrivs, musikverk skapas och filmer görs av idealism. Det är ett stort problem att man inte klarar att skilja ett konstnärligt verk från en konstnärlig produkt.

Tyvärr har samma synsätt ofta gällt konsumenten. Man eftersträvar en välvilja från konsumenten att göra rätt för sig och att vilja betala medan det egentligen också handlar om en plikt att göra rätt för sig och betala för det som man konsumerar.

I den politiska diskussionen talar man ofta om frivilliga överenskommelser. Det ser man också exempel på i den filmproposition som justitieministern nämnde, där det inte finns ett enda skarpt förslag på upphovsrättsområdet, utan den handlar enbart om frivilliga överenskommelser.

Den första av mina frågor riktar sig till Eric Broberg. Det handlar om konsekvenserna för filmindustrin med den lagstiftning som finns i dag. Där det handlar om att möta konsumenter kan politiken inte lösa allt. Jag undrar om han kan utveckla branschens egna strategier när det handlar om att bemöta den här typen av problematik.

Min andra fråga riktar sig till justitieministern. Jag vill tacka för löftet om grovt upphovsrättsbrott. Det var efterlängtat. Men problemet är ju att när produkten och konsumenten blir teknikneutral är lagstiftningen inte teknikneutral. Då undrar jag vilka initiativ som justitieministern avser att ta för att få en teknikneutral upphovsrättslagstiftning på plats.

Eric Broberg, Film- och TV-branschens samarbetskommitté: Vi förordar en fyrfaldig process som måste löpa parallellt. Den första är att vi måste stödja lagliga alternativ som ledamoten här pekade på. Det är oerhört viktigt att de lagliga alternativen kan blomstra och erbjuda bra tjänster. Där tycker vi att det bara blir bättre och bättre.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	De svenska filmarbetarna kan inte konkurrera med gratistjänster. De måste
	få några mål mat om dagen och i bästa fall kunna betala hyran. Kanske de
	också måste investera i kommande projekt. Något annat vore ett reptrick. Det
	är viktigt att det hela tiden sker en utveckling där.
	Sedan handlar det om rättsliga åtgärder som har ventilerats i dag. Därför är
	det viktigt att regeringen är handlingskraftig och inte gömmer sig bakom EU.
	Det finns andra länder i unionen som har kommit längre, så det är jätteviktigt
	att det arbetet är kraftfullt.
	Det gäller också information till skolor. Vi vet att lärarna är i skriande be-
	hov av information och undervisning. Vi för en ständig dialog med den sek-
	torn.
	Det fjärde benet är samverkan med mellanhänder, med internet-
	operatörerna. Det finns ett stort företag som heter Telia där staten äger en be-
	tydande andel. Där rör man sig inte en tum. Man har aldrig varit intresserad av
	samverkan, och det måste ändras. Det pågår nu rundabordssamtal som enbart
	ska handla om frivilliga åtgärder. Vi är lite oroliga för att det ska bli ett slag i
	luften. Man måste nog ha en lite bredare palett. Alla fyra processer måste ske
	samtidigt. Man kan inte vänta på någon av dem.
	Då kommer vi nog att kunna halvera piracyn i Sverige på – låt oss säga –
	tolv månader.
	Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Det lät optimistiskt,
	men det är klart att vi kan försöka att dra i samma riktning. Sedan får man
	diskutera vilka åtgärder som man önskar vidta.
	Den fråga som Olof Lavesson ställer handlar ju om teknikneutralitet. Som
	jag förstår rör det sig om synen på streamning kontra nedladdning. I botten
	ligger det hur man tolkar ett EU-direktiv. Det har tolkats på ett sätt i en del
	länder och på ett annat sätt i andra länder. Frågeställningen ligger, som jag sa
	i mitt anförande, hos EU-domstolen för avgörande. Jag vill inte föregripa den
	processen.
	Vi skulle naturligtvis kunna hamna i ett läge där vi inleder med en lag-
	stiftning. Men jag vill gärna avvakta processen innan vi vidtar några ytterligare
	åtgärder.
	Men streamning är ju ett bekymmer att utreda, även om jag förstår själva
	symbolfrågan. Det är ett grundläggande bekymmer om man skulle gå den
	vägen att till sist få fram några fällande domar. I Danmark, där man har en
	sådan ordning, har man hittills inte sett några fällande domar alls, därför att
	det är så pass svårt att hantera. Men jag utesluter det förstås inte, utan jag av-
	vaktar EU-domstolens tolkning av direktivet.
	Helena Lindahl (C): Jag har en fråga till PRV. Ni har ju fått regeringens upp-
	drag att kartlägga privatkopieringen. Jag undrar om du skulle kunna berätta
	lite mer om hur ni tänker göra det.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

Susanne Ås Sivborg, PRV: Vi har inte kommit så jättelångt i planeringen med tanke på att vi fick uppdraget för bara några veckor sedan. Arbetet pågår. Men vi kommer givetvis att involvera alla aktörer som finns och göra arbetet tillsammans med dem.

Det första som vi ska göra är att titta på hur det egentligen ser ut. Det finns många undersökningar och mycket statistik. En del kanske inte alltid är gjorda av neutrala aktörer. Det är viktigt att se vad statistiken som finns betyder. Ut- ifrån detta ska det upprättas någon typ av handlingsplan tillsammans med aktörerna för att se hur vi kan adressera den här frågan.

Det är en komplex fråga, det ska man veta. Om man pratar om de här frågorna på fel sätt kan det i stället få motsatt verkan, det vill säga att folk blir ännu mer intresserade av att ladda ned illegalt, och det är ju inte det som är syftet.

Vi måste arbeta noga tillsammans med de olika aktörerna för att se hur vi ska angripa detta.

Birger Lahti (V): Fru ordförande! Jag måste börja med att säga: Den moderna tekniken slutade jag att lita på för 45 år sedan. Jag vevade en telefon som jag hade hemma på den tiden och ringde till kompisen. Vi skulle göra lite hyss. Men jag hann knappt ut från dörren så åkte vi fast, för hon som satt i grannbyn i telefonväxeln läckte. Då slutade jag lita på den tekniken.

Men jag har en fråga till statsrådet. Det gäller yrkesverksamma kulturskapare. Även när det gäller lagliga verksamheter på nätet är det få kulturskapare som har en rimlig utdelning av den växande digitala ekonomin, trots att det är kulturskaparnas arbetsresultat som avgör det attraktiva innehållet, som efterfrågas. En omfattande förmögenhetsöverföring äger rum från upphovspersoner och utövare till ägare av digitala plattformar där den här delningen sker. Frågan är hur vi ska lösa detta.

Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): För att du över huvud taget ska kunna få spridning på dina verk måste du ha någon som förmedlar dem, oavsett om det är musik, film eller något annat som du håller på med. I en marknadsekonomi får du ofta köpa de tjänsterna eller se till att få hjälp från olika branscher. Det är inte svårare än så.

Men när du väl finns där och har spridning på dina verk, har gjort något, då är det viktigt att du har möjlighet att få betalt för det. Vi har ett system för det när det gäller musik, film och annat. Det handlar om att det måste finnas en stark lagstiftning i botten för att se till att rättigheterna skyddas. Annars kommer alla att förlora på detta, både kulturarbetarna och dem som förmedlar de här tjänsterna.

Said Abdu (L): Fru ordförande! Tack, panelen, och även deltagande besökare! De länder som framgångsrikt har lyckats möta problemet med piratkopiering har genomfört en kombination av åtgärder: självreglering i näringslivet och

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	informationsinsatser, som PRV har varit inne på, men även lagstiftning som
	värnar och stärker upphovsrätten, för att exempelvis möta utmaningarna med
	anonymisering.
	Min fråga är riktad till justitieministern och gäller lite grann det som Erik
	var inne på tidigare. Vi vet att regeringen har initierat rundabordssamtal, vilket
	i grunden är bra. Men min fråga till justitieministern är: Varför har man i de
	PM och de direktiv som vi har fått del av uttryckligen uteslutit lagstiftnings-
	dimensionen?
	Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Precis som jag sa i
	mitt inledningsanförande tror jag att vi måste använda oss av alla vägar: in-
	formation och kunskap samt vässa de brottsbekämpande verktyg som vi har –
	men också lagstiftning. Som jag öppnade för i mitt inledningsanförande vill
	jag gärna titta på frågan om immaterialrättsintrång och att införa ett grovt brott,
	just därför att den utveckling som har skett och fortsätter att ske innebär att det
	blir ett allt större problem och att det är stora värden som är på spel.
	Vad jag säger i dag är alltså att lagstiftning och rättsliga verktyg är på bordet
	också från regeringens sida.
	Det finns två frågeställningar som är utestående och som fortfarande ligger
	i domstol. Den ena handlar om streamning, och den andra handlar om
	blockeringsfrågan. Vi får avvakta ett tag tills de rättsliga processerna är fär-
	diga. Men vi utesluter inte längre några lagstiftningsåtgärder.
	Penilla Gunther (KD): Jag tänkte vända mig till Svenskt Näringsliv. I en serie
	seminarier om det svenska innovationssystemet som jag och Krist-
	demokraterna har här i riksdagen har vi fått fram en mängd idéer, förslag och
	frågeställningar. Det handlar bland annat om dem som vill söka patent och
	skydd för sina immateriella rättigheter i ett tidigt skede av sina företag.
	Jag tänker så här: Svenskt Näringsliv, liksom alla andra företag och orga-
	nisationer, vill väl gärna ha medlemmar även framöver. Jag tror att detta är en
	allt viktigare fråga, både i tidiga skeden men också i utveckling av företag. I
	dag finns det inte möjlighet att söka projektstöd, och många vill inte heller
	satsa pengar, kapital och investeringar på just den här typen av patent och så-
	dant som faktiskt behövs för att kunna komma vidare med sina idéer. Upp-
	finnare kommer inte vidare i produktion eller kan ens göra prototyper och så
	vidare, och om det handlar om andra typer av verksamheter kanske man måste
	söka patent och göra akademiska dokument, och det stämmer liksom inte över-
	ens beträffande tajmningen.
	Hur ser Svenskt Näringsliv på de här frågorna? Jag antar att ett av syftena
	med organisationen är att öka antalet företag och förutsättningarna för det.
	Patrick Krassén, Svenskt Näringsliv: Tack för frågan! Det är en ganska stor
	fråga – hur vi får fler och växande företag, speciellt innovativa sådana. Det är
	förstås en av vår organisations viktigaste frågor.

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

I en tidig fas i ett företag är flera faktorer viktiga. Det kan vara tillgång till kapital, know-how och annat. Men när man sedan har utvecklat en produkt eller en tjänst kommer de immaterialrättsliga frågeställningarna in: Ska vi söka patent? På vilket sätt ska vi skydda våra tillgångar? Hur ska vi agera vid eventuella intrång eller eventuella tvister? Hur mycket tid ska vi lägga på detta?

Många små och även medelstora företag har problemet att man kanske inte har någon avdelning som arbetar med detta. Man har inte resurser till det, och det kan också vara en tröskel att söka den typen av rådgivning, speciellt om det är tidigt, innan en eventuell tvist har inträffat.

Det är svårt att generalisera över alla branscher. I en varumärkesintensiv bransch, där man inte söker så mycket patent, kan det vara en viss typ av rådgivning som man behöver. Den kan vara väldigt initial, och sedan kan man sköta väldigt mycket själv. Men i en teknikintensiv industri, där företaget är beroende av kontinuerlig utveckling av produkter, måste man se över patent kontinuerligt, och då kanske man behöver teknisk rådgivning också.

Det finns inget enhetligt svar om vad som exakt ska göras för alla branscher. Men jag tror att det är en kombination av att se över behoven hos speciellt små och medelstora företag, vad de efterfrågar vad gäller andra faktorer än bara lagstiftningsmässigt, tillgång till riskkapital och annat. Men det handlar även om hur de myndigheter som har olika stödåtgärder utformar dem. Där finns det en diskussion om vad till exempel PRV, Vinnova och andra myndigheter gör. Den följer vi kontinuerligt, utan att jag kan säga att vi exakt vet var det ska landa.

Susanne Ås Sivborg, PRV: Det är jättebra att den här frågan kommer upp, för det är en mycket viktig fråga. Det är många framför allt små företag som kämpar med den.

En del av det uppdrag som PRV och Vinnova har fått av regeringen innehåller också pengar i form av så kallade IP-checkar eller innovationscheckar, som Vinnova håller i. Syftet med de checkarna är att ge möjlighet för just små företag att i tidiga skeden göra en utredning och analysera hur deras immateriella tillgångar ser ut eller kommer att se ut, för att sätta på plats en immaterialrättsstrategi. Det är alltså en del av det uppdrag som vi har fått.

Sedan gäller det mycket att höja kunskapsnivån och förståelsen för att immaterialrätten inte är något speciellt. Ett eventuellt immaterialrättsligt skydd, som patent, är inget som ska ses som en isolerad händelse, utan det ska vara en del av hela den affärsstrategi som varje företag ändå måste ha för att kunna lyckas. Detta är ju bara en liten del av allt som behöver göras. Men det är också viktigt att se det som en del av helheten. Då vet vi att det är viktigt att jobba mot rådgivare och mot finansiärer, att de helt enkelt ställer krav på att företagen måste titta på även den här biten. Vi tror att det är vägen framåt, alltså mer information och kunskap så att alla förstår hur viktigt detta är. Och det ingår i vårt uppdrag.

2015/16:RFR25	STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN
	Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S): Jag tänkte just lägga
	till något om de uppdrag som PRV och Vinnova har. De har fått i uppdrag att
	höja kunskapen hos svenska innovatörer om immateriella tillgångar. Det finns
	pengar i det uppdraget: 12 miljoner kronor per år i fyra år. PRV har också fått
	i uppdrag att kartlägga upphovsrättsintrången i digital miljö i syfte att försöka
	minska de intrången. Man har också fått pengar från EU instanser för att arbeta
	mot piratkopiering. Vinnova har fått ett särskilt uppdrag för att ge företags-
	ekonomiskt stöd och strategisk rådgivning i de frågorna.
	Dessutom vill jag, när vi talar om riskkapital och hur man kan vidare-
	utveckla företagandet, peka på det jag sa i mitt inledningsanförande, nämligen
	att vi nu startar ett utvecklingsbolag för riskkapitalinsatser som heter Fond-
	invest och som också har pengar i den delen.
	Det pågår väldigt mycket, skulle jag vilja säga, både riktat mot myndig-
	heterna men också över budgeten från regeringens sida.
	Eftersom patentfrågan var uppe igen vill jag säga: Kom ihåg det stora vi
	gör när det gäller det enhetliga patentsystemet. Tidigare betalade man för att
	få skydd i fyra länder, men med det nya patentsystemet kommer man att kunna
	få skydd i 22 länder. Det blir också en ny domstolsordning, som vi precis har
	sjösatt. Det är ganska stora förändringar som sker på det här området, och jag
	hoppas att de kommer att stärka patentinnehavarnas rättigheter och möjlig-
	heter att skydda sina patent.
	Ordföranden: Tack så mycket. Då skulle jag vilja lämna över ordet till Lars
	Hjälmered som är vice ordföranden i näringsutskottet för att summera och av-
	runda den här utfrågningen. Varsågod.
	Vice ordföranden: Tack då mycket. Först vill jag på näringsutskottets vägnar
	rikta ett tack till alla i panelen, alla övriga deltagare som har kommit hit och
	alla som på andra sätt – via tv eller webb – har följt seminariet.
	Jag tycker att det har varit en mycket intressant förmiddag. Vi har fått fyl-
	liga och bra beskrivningar av immaterialrättens betydelse för värdeskapandet
	i den svenska ekonomin, för företagsamheten, för jobben – det lite bredare och
	större perspektivet och nyttan. Vi har också fått rätt bra beskrivet de nya möj-
	ligheter som kommer i en digital värld men också de utmaningar som följer i
	spåren av detta.
	Det har kommit till oss både skriftligen före seminariet och under semi-
	nariet en serie av konkreta förslag om lagändringar, informationskampanjer
	och mycket annat. En del i detta har vi pratat om: problem som kommer utifrån
	och in i landet med till exempel piratkopiering, som naturligtvis är ett stort
	problem.
	Vi har också berört sådana frågor som den affärsstrategiska betydelsen, som
	är ett typområde som jag tror att vi måste diskutera politiskt väldigt mycket
	mer. Det handlar om svenska företag som ska göra affärer i andra länder och
	hur man möter andra kulturer och de utmaningar som kommer i marknader i

STENOGRAFISK UPPTECKNING FRÅN DEN OFFENTLIGA UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

andra delar av världen. Det är till exempel kunskapsfrågor, bara för att nämna något.

Ett syfte med en sådan här hearing är att sätta fokus på en viss fråga och få upp den i samhällsdebatten men också, ärligt talat, att vi som riksdagsledamöter ska lära oss mer. Jag tycker att panelen och frågorna har visat att vi har lärt oss mer. Det hela slutar i att vi utifrån våra politiska utgångspunkter måste ta intryck av alla de viktiga och kloka synpunkter som har kommit för att värna immaterialrätten, vilket jag tror egentligen är hela syftet politiskt brett att hantera utifrån näringsutskottets perspektiv med de möjligheter som det innebär men också med en del av de utmaningar som kommer i den digitala miljön.

För att summera: Ett stort tack för att ni generöst har delat med er av er tid och kommit hit på förmiddagen!

2015/16:RFR25

BILAGA 1

Bilder som visades av föredragshållarna under den offentliga utfrågningen

Bilder som visade av Susanne Ås Sivborg, PRV

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN
	Bilder som visades av Nima Sanandaji,
	Reforminstitutet

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

Bilder som visades av Eric Broberg, Film- och TV- branschens samarbetskommitté

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN
	Bilder som visades av Jolanda Girzl,
	Konsumentverket/Konsument Europa

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

Bilder som visades av Katarina Areskoug, EU- kommissionen

2015/16:RFR25	BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA
	UTFRÅGNINGEN

BILAGA 1 BILDER SOM VISADES AV FÖREDRAGSHÅLLARNA UNDER DEN OFFENTLIGA	2015/16:RFR25
UTFRÅGNINGEN

2015/16:RFR25

BILAGA 2

Promemorior från inbjudna myndigheter och organisationer

Promemoria från Com Hem

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

2015/16:RFR25	BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
	Promemoria från FTVS

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

2015/16:RFR25	BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
	Promemoria från IFPI Sverige

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

2015/16:RFR25	BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
	Promemoria från KLYS

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

2015/16:RFR25	BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
	Promemoria från Läkemedelsindustriföreningen

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

2015/16:RFR25	BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER
	Promemoria från Polismyndigheten

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från PRV

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från Rättighetsalliansen

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från SEPAF

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från STIM

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från SIPF

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från SUF

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från Telia

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från Tullverket

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

Promemoria från Åklagarmyndigheten

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER BILAGA 2

2015/16:RFR25

BILAGA 2 PROMEMORIOR FRÅN INBJUDNA MYNDIGHETER OCH ORGANISATIONER

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN

2013/14

2013/14:RFR1	SOCIALUTSKOTTET
	Etisk bedömning av nya metoder i vården
	– en uppföljning av landstingens och statens insatser
2013/14:RFR2	KULTURUTSKOTTET
	Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17
	Kultur, medier, trossamfund och fritid
2013/14:RFR3	KULTURUTSKOTTET
	En bok är en bok är en bok?
	– en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag
2013/14:RFR4	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet
2013/14:RFR5	TRAFIKUTSKOTTET
	Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets
	tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning
2013/14:RFR6	FINANSUTSKOTTET
	Finansutskottets offentliga utfrågning om ändring av riksdagens
	beslut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt
2013/14:RFR7	SKATTEUTSKOTTET
	Inventering av skatteforskare 2013
2013/14:RFR8	ARBETSMARKNADSUTSKOTTET
	Ett förlängt arbetsliv – forskning om arbetstagarnas och
	arbetsmarknadens förutsättningar
2013/14:RFR9	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus
2013/14:RFR10	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Subsidiaritet i EU efter Lissabon
2013/14:RFR11	SKATTEUTSKOTTET
	Utvärdering av skattelättnader för utländska experter, specialister,
	forskare och andra nyckelpersoner
2013/14:RFR12	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om PISA-undersökningen
2013/14:RFR13	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om icke smittsamma
	sjukdomar
	– ett ökande hot globalt och i Sverige (onsdagen den 4 december 2013)
2013/14:RFR14	KULTURUTSKOTTET
	För, med och av
	– en uppföljning av tillgängligheten inom kulturen
2013/14:RFR15	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets seminarium om OECD:s handlingsplan mot
	skattebaserodering och vinstförflyttning
2013/14:RFR16	TRAFIKUTSKOTTET
	Framtidens flyg

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2013/14
2013/14:RFR17	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Översyn av ändringar i offentlighets- och sekretesslagstiftningen
	1995–2012
2013/14:RFR18	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets öppna kunskapsseminarium om socialtjänstens
	arbete med barn som far illa
2013/14:RFR19	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets seminarium om utbildning för hållbar
	utveckling inklusive entreprenöriellt lärande
2013/14:RFR20	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning
	För, med och av – en uppföljning av tillgänglighet inom kulturen
2013/14:RFR21	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 1: Skrivbordsstudie om autonomi- och
	kvalitetsreformerna
2013/14:RFR22	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 2: Intervjuundersökning med rektorer
2013/14:RFR23	TRAFIKUTSKOTTET
	Trafikutskottets hearing om framtidens luftfart – Har vi luft under
	vingarna?
2013/14:RFR24	JUSTITIEUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning med anledning av EU-domstolens dom om
	datalagringsdirektivet

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2014/15
2014/15:RFR1	MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET
	Stöd till lokala åtgärder mot övergödning
2014/15:RFR2	TRAFIKUTSKOTTET
	Hållbara analyser?
	Om samhällsekonomiska analyser inom transportsektorn med
	särskild hänsyn till hållbar utveckling
2014/15:RFR3	TRAFIKUTSKOTTET
	Trafikutskottets offentliga utfrågning om järnvägens vägval
2014/15:RFR4	FÖRSVARSUTSKOTTET
	Blev det som vi tänkt oss?
	En uppföljning av vissa frågor i det försvarspolitiska
	inriktningsbeslutet 2009
2014/15:RFR5	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Huvudrapport
2014/15:RFR6	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 3: Enkätundersökning till studieansvariga
2014/15:RFR7	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
	Delredovisning 4: Den fallstudiebaserade undersökningens första fas
2014/15:RFR8	TRAFIKUTSKOTTET
	Seminarium om samhällsekonomiska analyser
2014/15:RFR9	TRAFIKUTSKOTTET
	Sjöfartsnäringen och dess konkurrenskraft
2014/15:RFR10	SKATTEUTSKOTTET
	Skattebefriade bränslen i industriella processer, så kallade
	råvarubränslen
2014/15:RFR11	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om idrott och fysisk
	aktivitet i skolan – ett sätt att stärka inlärning och hälsa
2014/15:RFR12	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Konstitutionsutskottets hearing om journalisters och medie-
	redaktioners säkerhet och arbetsförutsättningar
2014/15:RFR13	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Finsam – en uppföljning av finansiell samordning av
	rehabiliteringsinsatser
2014/15:RFR14	SOCIALFÖRSÄKRINGSUTSKOTTET
	Socialförsäkringsutskottets offentliga utfrågning om Finsam
	– finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser
2014/15:RFR15	SKATTEUTSKOTTET
	Skatteutskottets seminarium om internationellt samarbete mot
	skatteflykt

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2014/15
2014/15:RFR16	NÄRINGSUTSKOTTET OCH UTRIKESUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om ett handelsavtal mellan EU och USA
	(TTIP)
2014/15:RFR17	CIVILUTSKOTTET
	Civilutskottets offentliga utfrågning om unga vuxnas möjlighet att
	finansiera ett eget boende

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2015/16
2015/16:RFR1	KONSTITUTIONSUTSKOTTET
	Statsråds medverkan i konstitutionsutskottets granskning
2015/16:RFR2	FINANSUTSKOTTET
	Finansutskottets offentliga utfrågning om den aktuella penningpolitiken
	den 24 september 2015
2015/16:RFR3	FÖRSVARSUTSKOTTET
	Om krisen eller kriget kommer –
	En uppföljning av informationsinsatser till allmänheten om den
	enskildes ansvar och beredskap
	Huvudrapport och Bilagor
2015/16:RFR4	KULTURUTSKOTTET
	Är samverkan modellen?
	En uppföljning och utvärdering av kultursamverkansmodellen
2015/16:RFR5	FINANSUTSKOTTET
	Öppna utfrågning om den aktuella penningpolitiken
	den 12 november 2015
2015/16:RFR6	FINANSUTSKOTTET
	Utvärdering av Riksbankens penningpolitik 2010–2015
2015/16:RFR7	FINANSUTSKOTTET
	Review of the Riksbank’s Monetary Policy 2010-2015
2015/16:RFR8	SKATTEUTSKOTTET
	Punktskattehöjningar på alkohol- och tobaksprodukter – skatte-
	effekter och påverkan på den oregistrerade anskaffningen av dessa
	produkter
2015/16:RFR9	CIVILUTSKOTTET
	Miljömärkning av produkter – En översikt över de miljömärkningar
	av produkter som finns i Sverige och i de övriga nordiska länderna
2015/16:RFR10	KONSTITUTIONSUTSKOTTET OCH JUSTITIEUTSKOTTET
	Konstitutionsutskottets och justitieutskottets hearing om
	radikalisering och rekrytering till våldsbejakande extremism i den
	digitala miljön
2015/16:RFR11	KULTURUTSKOTTET
	Kulturutskottets seminarium om kultursamverkansmodellen
2015/16:RFR12	FINANSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om den aktuella penningpolitiken 23 februari
	2016
2015/16:RFR13	SOCIALUTSKOTTET
	Cancervården – utmaningar och möjligheter
2015/16:RFR14	TRAFIKUTSKOTTET
	Kollektivtrafiklagen – en uppföljning
2015/16:RFR15	CIVILUTSKOTTET
	Inventering av forskning inom civilutskottets beredningsområde
	2016

RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN		2015/16
2015/16:RFR16	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets offentliga utfrågning inför proposition om
	forskning och innovation
2015/16RFR17	KULTURUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om förutsättningar för svensk film
2015/16RFR18	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Digitaliseringen i skolan – dess påverkan på kvalitet, likvärdighet och
	resultat i utbildningen
2015/16RFR19	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Autonomi och kvalitet – ett uppföljningsprojekt om implementering
	och effekter av två högskolereformer i Sverige
2015/16RFR20	FINANSUTSKOTTET
	Offentlig utfrågning om utvärderingen av penningpolitiken 2010-
	2015 12 maj 2015
2015/16RFR21	FINANSUTSKOTTET
	Öppen utfrågning om Finanspolitiska rådets rapport 2016
2015/16RFR22	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets öppna utfrågning om lärarbrist
2015/16RFR23	SOCIALUTSKOTTET
	Socialutskottets seminarium om cancervården – utmaningar och
	möjligheter
2015/16RFR24	UTBILDNINGSUTSKOTTET
	Utbildningsutskottets öppna utfrågning om brist på utbildade inom
	naturvetenskap och teknik