Inventering av skatteforskare 2013
Rapport från riksdagen 2013/14:RFR7
Inventering av skatteforskare 2013
ISSN 1653-0942 978-91-86673-68-0 Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2013
2013/14:RFR7
Förord
Riksdagen har beslutat om riktlinjer för utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. Enligt riktlinjerna ska utskotten bl.a. utveckla mer systematiska kontakter med forskningsvärlden. Utskottskanslierna förutsätts bl.a. bygga upp direkta kontakter med forskare och annan expertis. För att utveckla kontakterna med forskare inom skatteområdet har skatteutskottet låtit utföra flera inventeringar av pågående forskning med skatteanknytning vid svenska universitet och högskolor (2007 och 2009).
Därefter har flera projekt tillkommit, bl.a. som ett resultat av de olika utlysningarna av skatteforskningsprogram som gjorts av Riksbankens Jubileumsfond tillsammans med Skatteverket och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 2008, 2010 och 2011. Det finns anledning att uppdatera inventeringen, och utskottets kansli gav därför i augusti 2013 utvärderings- och forskningssekretariatet i uppdrag att utföra en sådan. Vid sekretariatet har Lars Eriksson, forskningssekreterare, och Fanny Lindvall, praktikant, utfört arbetet.
Stockholm i januari 2014
| Henrik von Sydow | Leif Jakobsson |
| Ordförande i skatteutskottet | Vice ordf. i skatteutskottet |
Anna Wallin
Kanslichef
3
2013/14:RFR7
4
5
2013/14:RFR7 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
6
7
2013/14:RFR7
Inledning
Bakgrund
Skatteutskottet har tidigare låtit utföra kartläggningar av pågående forskning inom skatteområdet (Inventering av skatteforskare 2007, 2007/08:RFR1 respektive Inventering av skatteforskare 2009, 2008/09:RFR6). Detta gjordes i syfte att utveckla kontakterna med forskare och forskning inom skatteområdet. Genom att belysa vilka forskare som är aktiva samt vilken forskning som bedrivs inom området ges en överblick för skatteutskottets ledamöter samt övriga intressenter. Rapporten underlättar därmed för kontakter mellan folkvalda och forskare.
2007 tog Riksbankens Jubileumsfond (RJ) tillsammans med Skatteverket och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) initiativ till en satsning på forskning inom skatteområdet. Gensvaret var gott. Fem av ansökningarna beviljades 2008 anslag för tre år, varvid RJ bidrog med 8 mnkr, FAS med 5 mnkr och Skatteverket med 15 mnkr. En ny utlysning gjordes 2010 och 2011 och då beviljades sju projekt medel. I den andra omgången bidrog Skatteverket med 15 mnkr, FAS med 7 mnkr och RJ med 10 mnkr.
Sedan den tidigare inventeringen utfördes 2009 har således ett stort antal projekt inom skatteområdet tillkommit och i augusti 2013 gav skatteutskottets kansli i uppdrag åt utvärderings- och forskningssekretariatet att göra en uppdatering av tidigare utförda inventeringar.
Syfte och utförande
Syftet med kartläggningen är att ge en bild av pågående eller nyligen avslutad forskning inom skatteområdet vid svenska universitet, högskolor och forskningsinstitut. Underlaget ger korta beskrivningar av de olika forskningsprojekten samt kontaktuppgifter till ansvariga forskare.
Två tillvägagångssätt har använts i kartläggningsarbetet. Samtliga personer som ingick i inventeringen 2008/09 har kontaktats och givits möjlighet att uppdatera beskrivningen av sin forskning. Därutöver har samtliga universitet och högskolor samt andra relevanta organisationer kontaktats med hjälp av Expertsvar vid Vetenskapsrådet. Dessa har ombetts återkomma med besked om namn på verksamma forskare i nya forskningsprojekt inom skatteområdet, och dessa forskare har därefter kontaktats.
Utgångspunkten i arbetet har varit att beskriva all aktuell skatteforskning i Sverige, men det kan finnas enstaka projekt som inte har fångats upp i kartläggningen.
8
INLEDNING 2013/14:RFR7
Resultat
Kartläggningen visar att det finns ett knappt nittiotal forskare i Sverige som bedriver forskning inom skatteområdet. De 87 forskare som finns med i rapporten är fördelade på 15 lärosäten och 2 institut. Forskningen bedrivs i huvudsak inom ämnesområdena juridik och nationalekonomi, men även inom statsvetenskap, historia, sociologi och inom det naturvetenskapliga området (klimat och miljöteknik). Ungefär 25 forskare har tillkommit sedan föregående inventering, och ungefär lika många har fallit ifrån. I den senare gruppen handlar det bl.a. om att forskare har avslutat sin avhandling, bytt inriktning eller fått andra uppdrag. Av de nytillkomna är flera doktorander.
Resultatet är likvärdigt med 2009 års inventering vad gäller antalet aktiva forskare och pågående projekt, men en del lärosäten som återfanns där är inte med i årets rapport. Ett lärosäte som tillkommit är Chalmers tekniska högskola, där flera projekt om skatter som klimatpolitiska styrmedel pågår. Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) har tillkommit. Där bedrivs det forskning bl.a. om hur skatter och andra styrmedel påverkar arbetsmarknaden.
Några lärosäten dominerar när det gäller antalet forskare och projekt, i synnerhet universiteten i Uppsala och Lund, men Göteborgs, Stockholms och Örebro universitet är också framträdande sett till antalet projekt. Även vid Institutet för näringslivsforskning bedrivs många skatterelaterade projekt.
Disposition
Kartläggningen redovisas per lärosäte och i bokstavsordning. De enskilda projekten har ordnats efter begynnelsebokstaven i forskarens efternamn. Projekten redovisas med en rubrik följd av en kort beskrivning av forskningen. Därefter återfinns sökord som kännetecknar forskningen och kontaktuppgifter till forskaren. Samtliga forskningsprojekt återfinns också i innehållsförteckningen under respektive lärosäte.
9
2013/14:RFR7
Aktuell skatteforskning
1 Blekinge tekniska högskola
1.1 Skogsbeskattning
Forskning om skogsbeskattning, särskilt räntefördelningens påverkan på avverkningar, skogsskötsel och virkesförråd. Forskningen har visat att räntefördelningen kan ge stora effekter på skogsbruket. De senaste beräkningarna gjordes för 2009. Under 2014 planeras en ny revidering att göras, med hänsyn till de förändringar som har genomförts i skattesystemet. Analysen omfattar också hur beskattningen av skogen kan påverka önskemålet att ha skogen som en s.k. kolsänka.
Sökord: Skogsbeskattning, räntefördelning och skogsbruk.
Kontaktuppgifter:
Sune Håkansson, universitetsadjunkt
Blekinge tekniska högskola, sektionen för management sune.hakansson@bth.se, 0457-38 56 25 http://www.bth.se/for/Adress.nsf/alfabetisk/6f1e551825dbd5e4c12568710046 679e
Hemadress: Johannishusvägen 46, 372 75 Johannishus
2 Chalmers tekniska högskola
2.1 Klimatpolitiska styrmedel för matkonsumtion och matproduktion och ekonomiska styrmedel för transportbränslen, särskilt beskattningen av bensin och andra petroleumprodukter i olika länder
I ett projekt undersöks hur matkonsumtionens klimatkostnader skulle kunna avspeglas i priset. I ett annat projekt bedrivs teoretiska och empiriska studier av utformningen av styrmedel, inklusive skatter, för att hantera en rad olika problem beträffande naturresurser och miljö i olika ekonomiska system. Även växthuseffekten och hur ekonomisk tillväxt kan göras hållbar, bl.a. genom ökad beskattning av miljöförstöring och naturresursförbrukning, studeras.
Sökord: Miljöskatter, styrmedel, mat och klimat, prissättning, politisk ekonomi.
Kontaktuppgifter:
Fredrik Hedenus, forskarassistent Chalmers tekniska högskola
Fysisk resursteori, institutionen för energi och miljö hedenus@chalmers.se, 031-7723453 http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/fredrik-hedenus.aspx
10
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
2.2 Ekonomiska styrmedel för styrning av växthusgasutsläpp
Forskning som rör styrning av växthusgasutsläpp, särskilt relationen mellan styrmedel för utsläpp av olika växthusgaser (t.ex. koldioxid och metan) och andra klimatpåverkande ämnen (t.ex. sot). Forskaren använder tvärvetenskapliga ansatser för att analysera vilken betydelse beskattning av dessa utsläpp har på klimatet och för möjligheten att klara klimatpolitiska målsättningar.
Sökord: Klimat, metan, koldioxid, sot, styrmedel.
Kontaktuppgifter:
Daniel Johansson, forskarassistent
Chalmers tekniska högskola, institutionen för energi och miljö daniel.johansson@chalmers.se, 031- 772 3125 http://www.chalmers.se/en/staff/Pages/daniel-johansson.aspx
2.3 Ekonomiska styrmedel för klimatpolitik
Forskning med fokus på styrmedel för klimatpolitik och förnybar energi. Sökord: Klimat, styrmedel, förnybar energi.
Kontaktuppgifter:
Tomas Kåberger, professor
Chalmers tekniska högskola, Institutionen för energi och miljö tomas.kaberger@chalmers.se, 070- 771 04 03 http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/tomas-kaberger.aspx
2.4 Ekonomiska styrmedel för minskad klimatpåverkan från global markanvändning
Forskningen gäller ekonomiska styrmedel för minskad avskogning i tropikerna, inklusive REDD (reduced emissions from deforestation and forest degradation) och betalning för ekosystemtjänster (PES, payments for ecosystem services). Effekterna av klimatskatter på efterfrågan på bioenergi globalt analyseras, liksom de effekter detta har på markanvändning, matpriser, avskogning (ILUC, indirect land use change) och koldioxidutsläpp. Analyser av jordbruksvarors klimatavtryck (carbon footprints) och klimateffekterna av svensk import av jordbruksvaror genomförs också.
Sökord: Styrmedel, markanvändning, klimat, bioenergi, biobränslen, avskogning.
Kontaktuppgifter:
Martin Persson, forskarassistent
Chalmers tekniska högskola, institutionen för energi och miljö martin.persson@chalmers.se, 031-7722148 http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/martin-persson.aspx
11
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
2.5 Styrmedel för teknikutveckling och energiomställning
Forskningen handlar om hur mer teknikspecifika och mer generella styrmedel (bl.a. skatter) kan samverka för att driva fram ny miljövänlig teknik och tränga undan teknik med stor miljöpåverkan. Området omfattar utveckling av teoretiska (främst kvalitativa, men även kvantitativa) modeller inom innovationssystemområdet och empiriska studier av industriell omvandling, framför allt centrerade kring olika former av energiteknik. I ett angränsande område görs bedömningar av olika teknikers potential i termer av miljöpåverkan och resursanspråk. Olika teknikers långsiktiga potential kan sedan kontrasteras mot det kortsiktiga selektionstrycket i ekonomin, vilket starkt påverkas av skatter och andra styrmedel.
Sökord: Miljöskatter, innovationssystem, teknikutveckling, klimat, energi.
Kontaktuppgifter:
Björn Sandén, bitr. professor Chalmers tekniska högskola
Miljösystemanalys, institutionen för energi och miljö bjorn.sanden@chalmers.se, 031-7728612 http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/bjorn-sand%C3%A9n.aspx
Staffan Jacobsson, professor Chalmers tekniska högskola
Miljösystemanalys, institutionen för energi och miljö staffan.jacobsson@chalmers.se, 031-772 12 13 http://www.chalmers.se/sv/personal/Sidor/staffan-jacobsson.aspx
3 Göteborgs universitet
3.1 Skatternas effekter på arbetsutbudet
Forskning om betydelsen av ekonomiska incitament för individernas val av arbetstid, inklusive pensionsbeslutet, pensionssystemets ersättningsgrad, mikrosimuleringsmodeller för utvärdering av förändringar i skatte- och bidragssystemen, modeller för att analysera effekterna av skatter och bidrag för dem som inte ingår i arbetskraften, optimala skatter samt ekonometriska metoder för mikrodata.
Sökord: Inkomstskatter, bidragssystem, arbetsutbud, pensioner, mikrosimulering.
Kontaktuppgifter: Lennart Flood, professor
Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen lennart.flood@economics.gu.se, 031-786 13 31 http://www.economics.handels.gu.se/english/staff/professors/lennart_flood
12
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
3.2 Miljöskatter
Forskningen om skatter bedrivs främst utifrån två utgångspunkter: Den första berör miljöstyrmedel, varav miljöskatter är en viktig del. Den främsta frågeställningen rör då vilken acceptans allmänheten har för olika miljöskatter, hur man kan påverka opinionen kring dem och hur man kan förändra själva skatten för att uppnå ökad acceptans. Den andra undersöker inställningar till miljöskatter i förhållande till andra skatter och förklaringar till varför vissa skatter är mer populära än andra. Här har frågor som t.ex. hur olika skatter inbjuder till fusk och hur generella skatter är berörts.
Sökord: Miljöpolitik, miljöskatter, acceptans, legitimitet, förtroende.
Kontaktuppgifter:
Sverker Jagers, docent (och professor vid Luleå tekniska högskola) Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen sverker.jagers@pol.gu.se, 031-786 12 30 http://www.pol.gu.se/personal/larare-och-forskare/jagers--sverker
3.3 Skatterätt med inriktning på internationell skatterätt
Forskning inom skatterätt med inriktning på internationell skatterätt, särskilt vad gäller företag. För närvarande gäller den begreppet beneficial owner i svensk skatterätt, fenomenet base erosion and profit shifting (BEPS), samt anglosaxiska truster i svensk skatterätt. Skattefrågor i samband med företagsöverlåtelser studeras också.
Sökord: Beneficial owner, kupongskatt, ränteavdragsbegränsningar, truster, företagsöverlåtelser, dubbelbeskattningsavtal, skatteavtal, base erosion and profit shifting, BEPS
Kontaktuppgifter:
David Kleist, jur. dr
Göteborgs universitet, juridiska institutionen david.kleist@law.gu.se, 070-872 81 79 http://www.law.gu.se/kontakt/personal/david_kleist/
3.4 Skatter och handel med utsläppsrätter
Forskningen behandlar ekonomiska styrmedel (skatter och handel med utsläppsrätter) som syftar till att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar.
Sökord: Miljöskatter, attityder, handel med utsläppsrätter, industri.
Kontaktuppgifter: Åsa Löfgren, docent
Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen asa.lofgren@economics.gu.se, 031-786 10 00 http://www.economics.gu.se/personal/lektorer-adjunkter forskare/%C3%A5sa_lofgren
13
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
3.5 Skattefusk och legitimitet
Forskningen handlar om vad som skapar legitimitet för enskilda skatter och skattesystemet i stort samt om skattefusk och särskilt de sociala och psykologiska faktorer som spelar roll för skattemoralen. Forskningen är såväl teoretisk som empirisk.
Sökord: Legitimitet, skattefusk, skattemoral, sociala normer.
Kontaktuppgifter: Katarina Nordblom, docent
Göteborgs universitet, institutionen för nationalekonomi med statistik katarina.nordblom@economics.gu.se, 031-786 13 38 http://www.economics.handels.gu.se/personal/lektorer-adjunkter- forskare/katarina_nordblom
3.6 Konstitutionell skatterätt, inkomst- och företagsbeskattning, skatteverkets regelgivning m.m.
Forskningen har tidigare bedrivits inom områdena konstitutionell skatterätt, dvs. konstitutionella ramar för skattelagstiftning och rättstillämpning på skatteområdet, bl.a. likabehandlingsfrågor, skatteverkets regelgivning, inkomstbegreppet och principer för avdragsrätt, bl.a. sponsring och andra marknadsföringskostnader samt beskattning av sjöfart. För närvarande bedrivs ett projekt om undantaget från mervärdesskatt för vård- och omsorgsföretag.
Sökord: Konstitutionell skatterätt, inkomst- och företagsbeskattning, skatteverkets regelgivning, mervärdesskatt, beskattning av sjöfart.
Kontaktuppgifter:
Robert Påhlsson, professor i skatterätt
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, juridiska institutionen robert.pahlsson@law.gu.se, 031-786 15 32 http://www.law.gu.se/kontakt/personal/robert_pahlsson
3.7 Skatter och finanser från tidig modern tid till modern tid
Skattesystemens utveckling sedan forntiden samt hur teorierna om beskattning har utvecklats sedan medeltiden (främst i Europa) är föremål för forskningen. För närvarande handlar det om studier av det svenska grundskattesystemet och indelningsverket. Indelningsverket var ju ett speciellt sätt att avlöna kronans befattningshavare; kronans privilegierade civila och militära tjänstemän fick därigenom en mer eller mindre indexreglerad (inflationsskyddad) lön. Indelningsverkets regionala konstruktion och utfall under 1700-talet undersöks.
Sökord: Beskattning, grundskattesystem och indelningsverk.
14
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Martti Rantanen, fil.dr, studierektor
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, institutionen för ekonomi och samhälle
martti.rantanen@econhist.gu.se, 031-786 47 40 http://es.handels.gu.se/english/units/unit-for-economic- history/staff?languageId=100001&userId=2502
3.8 Mervärdesskattesystemets funktionalitet
Forskningsprojektet omfattar en analys av mervärdesskattesystemets funktionalitet, där medieområdet används som exempel.
Sökord: Mervärdesskatt, EU-mervärdesskatterätt, dubbelbeskattning, ickebeskattning, gränsöverskridande beskattning, skatteavtalsrätt, beskattning av medier, elektronisk handel, EU-rätt.
Kontaktuppgifter: Pernilla Rendahl, jur.dr
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet pernilla.rendahl@law.gu.se, 070-609 40 54
3.9 Ekonomiska styrmedel för transportbränslen
Forskningen rör ekonomiska styrmedel för transportbränslen, särskilt beskattning av bensin och andra petroleumprodukter i olika länder. Utformningen av styrmedel, inklusive skatter, som är tänkta att hantera en rad olika problem beträffande naturresurser och miljö i olika ekonomiska system, studeras både empiriskt och teoretiskt. Även växthuseffekten och hur ekonomisk tillväxt kan göras hållbar, bl.a. genom ökad beskattning av miljöförstöring och naturresursförbrukning, studeras.
Sökord: Miljöskatter, styrmedel, prissättning, s.k. political economy.
Kontaktuppgifter: Thomas Sterner, professor
Göteborgs universitet, nationalekonomiska institutionen thomas.sterner@economics.gu.se, 031-786 13 77 http://www.economics.handels.gu.se/english/staff/professors/thomas_sterner
4 Handelshögskolan i Stockholm
4.1 Företagsbeskattning, koncernbeskattning m.m.
Allmännyttiga stiftelser är ett område som beforskas. Här beskrivs hur nuvarande regler om beskattning av skatteprivilegierade stiftelser fungerar och hur de bör ändras för att ytterligare stimulera donationer till allmännyttig verk-
15
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
samhet. Projektet har således både en rättsdogmatisk och en rättspolitisk ansats. I första hand gäller det reglerna för beskattning av stiftelser, med avseende på inkomst och förmögenhet, medan övriga skatter och avgifter undersöks mer sparsamt.
Kapitalförvaltning och kapitalanvändning i stiftelser studeras också, ur skatte- och civilrättslig synvinkel. Risken för att en stiftelses kapitalförvaltning blir behandlad i skatterättsligt hänseende som värdepappersrörelse undersöks, liksom skatteeffekter vid skatterättsliga karaktärsbyten och beskattning av penninginsamlingar samt verksamhetskravet.
Även den skatterättsliga behandlingen av ovillkorade och villkorade aktieägartillskott studeras. Bland annat undersöks hur avkastning på och återbetalning av aktieägartillskott behandlas. Vidare undersöks vilka skatteeffekter som uppkommer när en rätt till återbetalning av aktieägartillskott avyttras och när det aktiebolag som fått tillskottet har gått i konkurs.
Slutligen är internprissättning, uppdatering av rättsutvecklingen på internprissättningsområdet sedan 1990 och dolda värdeöverföringar föremål för studier.
Sökord: Företagsbeskattning, koncernbeskattning, internprissättning (s.k. transfer pricing), aktieägartillskott, stiftelsebeskattning.
Kontaktuppgifter:
Richard Arvidsson, professor
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för juridik, språk och ekonomisk statistik
richard.arvidsson@hhs.se, 08-736 91 91, 070-373 43 85 http://www.hhs.se/CBL/Pages/default.aspx
5 Högskolan Dalarna
5.1 Skatters inverkan på effektiviteten i ekonomin
De vanliga måtten på en skatts inverkan på effektiviteten i ekonomin, skattens överskottsbörda (s.k. excess burden) eller dödviktskostnad (s.k. deadweight loss), har varit vägledande vid såväl utformning som utvärdering av stora skattereformer i Sverige och många andra länder sedan 1980-talet. Ett viktigt resultat från detta forskningsprojekt är att dessa mått implicit bygger på jämförelser med irrelevanta alternativ och att de därför är irrelevanta vid beslut om att införa, höja eller sänka skatter. Ett annat resultat är att dessa mått, givet de förutsättningar som vanligen råder, därför innebär systematiska överskattningar av den välfärdsförlust som skatten orsakar utöver den förlust som skattebetalaren drabbas av genom betalningen av själva skattebeloppet.
Källan till denna överskattning är att de vanliga måtten endast beaktar substitutionseffekten och inte alls inkomsteffekten. För inkomstskatter är, enligt många empiriska studier, dessa två effekter motverkande och ungefär lika stora. Effektivitetsförluster av inkomstskatter kan därför framstå som stora i
16
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
de vanliga mätningarna, eftersom substitutionseffekten inverkar negativt på välfärden, trots att denna negativa effekt motverkas av att inkomsteffekten har en ungefär lika stor positiv effekt på välfärden.
I projektet ”Skatters inverkan på effektiviteten i ekonomin” medverkar också Hans Lind, professor vid Kungl. Tekniska högskolan.
Sökord: skatter, skattereformer, överskottsbörda, dödviktskostnad, effektivitetsförluster av skatter.
Kontaktuppgifter:
Roland Granqvist, professor emeritus Högskolan Dalarna
rgr@du.se, 08-510 11 633
Hans Lind, professor
Kungl. Tekniska högskolan, bygg- och fastighetsekonomi hans.lind@abe.kth.se, 08-790 73 65 http://www.kth.se/abe/om-
skolan/organisation/inst/2.12511/avd/byfa/medarbetarepabyfa/hans-lind- 1.20442
6 Högskolan i Gävle
6.1 Skatteförfarande
Ett aktuellt projekt handlar om gränsdragning mellan oriktig uppgift å ena sidan och oriktig värdering, obevisad uppgift och oriktigt yrkande å den andra. Förfarandemissbruk i ett EU-rättsligt perspektiv och med särskild inriktning mot mervärdesskatt, studeras också. Europakonventionens genomslag i Sverige när det gäller t.ex. proportionalitet och dubbla förfaranden (skattetillägg och åtal), är föremål för studier i ett tredje projekt, som drivs tillsammans med gästprofessor Eleonor Kristoffersson. Under hösten 2013 finns också avsikter att publicera en lagkommentar till skatteförfarandelagen (2011:1244).
Sökord: Förfarandemissbruk, mervärdesskatt, oriktig uppgift.
Kontaktuppgifter:
Börje Leidhammar, advokat och adj. professor Högskolan i Gävle, akademin för utbildning och ekonomi borje@leidhammar.com, 070-670 46 56 www.leidhammar.com
17
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
7 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU
7.1 Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning och löner
I projektet har det undersökts vilka effekter jobbskatteavdrag och arbetslöshetsersättning har på lönerna. Förhållandet mellan inkomst efter skatt vid arbetslöshet och inkomst efter skatt vid sysselsättning har studerats. Studiens resultat visar att jobbskatteavdrag och minskad arbetslöshetsersättning tycks bidra till återhållsamhet i lönebildningen.
Professor Lars Calmfors och fil.dr Anna Larsson Seim har också medverkat i projektet.
Sökord: Jobbskatteavdrag, arbetslöshetsersättning, lönebildning.
Kontaktuppgifter:
Helge Bennmarker, fil.kand.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering helge.bennmarker@ifau.uu.se, 018-471 70 88 http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2013/Jobbskatteavd rag-arbetsloshetsersattning-och-loner/
7.2 Jobbskatteavdragets påverkan på sysselsättningen
I detta projekt har möjligheterna att empiriskt undersöka hur det svenska jobbskatteavdraget påverkat sysselsättningen diskuterats. Ett försök att utvärdera effekterna av jobbskatteavdragets två första steg har också gjorts. I Sverige är alla som arbetar berättigade till jobbskatteavdrag, vilket gör det svårt att avgöra vad som skulle ha hänt om reformen inte genomförts. I många andra länder riktas avdragen till vissa grupper, och då kan utvecklingen för dessa jämföras med den hos grupper som inte omfattas av avdragen. I den aktuella studien har i stället det faktum att olika personer fick olika stora jobbskatteavdrag beroende på var de bodde och på inkomstnivå utnyttjats. Den sammantagna bedömningen utifrån en omfattande analys är att resultaten inte på ett trovärdigt sätt kan tolkas som effekter av jobbskatteavdraget. Den begränsade variationen mellan individer i reformernas omfattning i kombination med komplexa sysselsättningstrender både före och efter reformerna innebär en stor utmaning för framtida försök att utvärdera jobbskatteavdragets sysselsättningseffekter.
Professor Eva Mörk, docent Håkan Selin och fil.dr Che-Yuan Liang har också medverkat i projektet.
Sökord: Jobbskatteavdrag, jobbskatteavdragets effekter, påverkan på sysselsättningen.
18
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Karin Edmark, fil. dr.
Institutet för näringslivsforskning karin.edmark@ifn.se, 08-665 45 36
http://www.ifau.se/sv/Forskning/Publikationer/Rapporter/2012/Jobbskatteavd
raget/
7.3 Skatter, sysselsättning och välfärd
Forskning om hur skatte- och bidragssystemet påverkar individers beteende. Bland annat har sysselsättningseffekterna av jobbskatteavdraget analyserats. Dessutom har flera historiska skattereformer studerats, bl.a. särbeskattningsreformen 1971, 1990-91 års svenska skattereform samt den stora finska skattereformen 1993.
Sökord: Individers beteende, marginalskatter, skattereformer
Kontaktuppgifter:
Håkan Selin, docent, forskare Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU)
hakan.selin@ifau.uu.se, 018-471 60 63 http://www.ifau.se/sv/Om-IFAU/Medarbetare/Forskare-Utredare/Hakan-Selin
8 Institutet för näringslivsforskning, IFN
8.1 Skattesystemets inverkan på företags beteende och ekonomisk tillväxt
Forskningen rör hur skattesystemets utformning påverkar individers och företags beteende. I ett projekt analyseras hur olika skatter och skatteincitament påverkar investeringar och var företag lokaliserar sin verksamhet. Är det effektivare att sänka den formella bolagsskatten eller är riktade skatteincitament effektivare? Just nu pågår en skattekonkurrens inte bara mellan de formella skattesatserna utan även med riktade skatteincitament, t.ex. skattelättnader för forskning och utveckling, patent etc. Frågan är hur effektiva dessa åtgärder är - något vi vet lite om.
I ett annat projekt undersöks hur skadliga olika skatter är för ekonomisk tillväxt. På senare tid har forskare börjat intressera sig för hur skattestrukturen påverkar ekonomisk tillväxt. Även om teorin förutspår att skatter på kapital är mer skadliga än skatter på arbete är den empiriska forskningen långt ifrån enig. Den befintliga forskningen brister i de skattemått som används. Ofta används en specifik skatts intäkter som andel av BNP eller totala skatteintäkter som mellanhand för skattesatsen. Hur mycket en skatt genererar i skatteintäkter säger dock lite om hur skadlig den är. Dessutom har skatterna ofta samlats på en grov nivå; exempelvis inkluderar skatt på personinkomst såväl arbetsinkomst som kapitalinkomst. Dessa skatter har sannolikt olika inverkan
19
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
på ekonomisk tillväxt. Inom detta projekt används detaljerade skattesatser som gör det möjligt att studera olika typer av skatters påverkan på ekonomisk tillväxt; speciellt fokus ligger på kapitalskatter såsom skatt på utdelning och reavinst.
I ett tredje projekt undersöks undandragande av företagsskatt. Huruvida företag med tillgång till en utländsk marknad har större möjlighet att ”justera” skatteinbetalningarna än inhemska företag analyseras. Inom detta projekt används data om samtliga svenska företag 1997 – 2007, och olika ägarformer och organisationsformer studeras.
Sökord: Skattekonkurrens, skatteincitament, skattesats, FDI, skattestruktur, skatter på utdelning, ekonomisk tillväxt, företagsskatteundandragande, s.k. transfer pricing, räntesnurror.
Kontaktuppgifter:
Åsa Hansson, docent och lektor
Institutet för Näringslivsforskning och Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen
asa.hansson@nek.lu.se, 046-222 86 74 http://www.nek.lu.se/nekaha/
8.2 Optioner, beskattning och entreprenöriellt företagande
I USA har optionsinstrumentet fått en avgörande betydelse i den entreprenöriella sektorn. Hur kan det komma sig att optioner används avsevärt mindre och tycks fungera sämre i Sverige? Avsikten med projektet är att undersöka och förklara detta genom att analysera
hur entreprenöriella företag byggs upp
varför optioner kan vara ett effektivt sätt att belöna nyckelmedarbetare, i synnerhet de som tar entreprenöriella beslut
hur optioner bör behandlas skattemässigt
betydelsen av kontraktsmässig flexibilitet för de institutionella placerarna.
Huvudhypotesen är att skillnader mellan användningen av optioner för att skapa effektiva avtal mellan entreprenörer och nyckelmedarbetare å ena sidan och externa finansiärer å andra sidan är att söka i skattesystemets utformning. I detta projekt finns även en pedagogisk och utbildningsmässig ambition, nämligen att försöka förklara varför och genom vilka mekanismer optioner kan användas för att skapa incitament för de olika aktörer som krävs för att framgångsrikt bygga ett innovationsbolag.
Sökord: Optioner, optionsbeskattning, entreprenörskap.
20
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Magnus Henrekson, professor Institutet för Näringslivsforskning
magnus.henrekson@ifn.se, 08-665 45 02 http://www.ifn.se/forskare/ifn-forskare/magnush
8.3 Entreprenöriella innovationer och private equity-utköp: skatter och ägareffektivitet
Ny forskning visar att etablerade företag i allt högre grad använder uppköp av och samarbeten med små innovativa företag för att få tillgång till ny kunskap och nya teknologier. Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att bidra till ökad kunskap om interaktionen mellan aktörer med olika ägarformer i innovations- och omstruktureringsprocessen samt hur olika institutioner påverkar effektiviteten i denna process. Initialt inriktas forskningen på två delområden: entreprenöriella innovationer och beskattning respektive ägareffektivitet och beskattning.
Sökord: Private equity, innovationer, entreprenörskap, ägareffektivitet.
Kontaktuppgifter:
Lars Persson, professor
Institutet för Näringslivsforskning lars.persson@ifn.se, 08-665 45 04 http://www.ifn.se/forskare/ifn-forskare/larsp
8.4 RUT och ROT-avdragen och formaliseringen av informella marknader
Många tjänster omsätts på en vit och en svart marknad samtidigt. I det här projektet analyseras hur transaktioner kan flyttas över från den svarta till den vita marknaden. Mer specifikt studeras effekterna av de s.k. RUT- och ROT- avdragen. RUT-avdraget infördes genom en första reform den 1 juli 2007, vilket minskade incitamenten att undanhålla pengar från beskattning. En andra reform, som flyttade avdragsrätten från köparen till säljaren, sjösattes den 1 juli 2009. Därmed flyttades köparens prissänkning fram från beskattningsårets slut till tidpunkten för transaktionen. RUT-avdraget utvärderas med hjälp av detaljerade data från Skatteverket om varje enskild transaktion.
Sökord: RUT-avdrag, ROT-avdrag, informella marknader.
Kontaktuppgifter: Petra Persson, fil.dr
Institutet för Näringslivsforskning & Stanford University perssonp@stanford.edu http://www.ifn.se/forskare/affilierade-forskare/petra-persson
21
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
8.5 Entreprenörskap, skatter och den offentliga sektorns ekonomi
För att analysera entreprenörskap måste fenomenet först definieras och mätas. Tidigare forskning har förlitat sig på egenföretagande för att kvantifiera entreprenörskap, men de allra flesta egenföretagare är varken innovativa eller tillväxtorienterade. Det rör sig i stället om exempelvis rörmokare, taxichaufförer, tandläkare och konsulter, vilka skiljer sig markant från entreprenörer. I det här projektet jämförs länder, geografiska regioner samt företag ur egenföretagar- och entreprenörskapsperspektiv. Frågor som studien söker svar på är bl.a.: Har regioner och företag med hög eller låg andel egenföretagare mindre respektive mer entreprenörskap? Hur påverkar skatter, regleringar och svaga institutioner egenföretagande respektive entreprenörskap?
Sökord: Entreprenörskap, egenföretagare, skatter.
Kontaktuppgifter: Tino Sanandaji, fil.dr
Institutet för Näringslivsforskning tino.sanandaji@ifn.se, 08-665 45 19 http://www.ifn.se/forskare/ifn-forskare/tino_sanandaji
8.6 Beskattning och sysselsättning i tjänstesektorn
Syftet med detta projekt är att undersöka effekterna av skatter, närmare bestämt arbetsgivaravgifter, på sysselsättning i tjänstesektorn. I projektet undersöker vi effekter på antalet anställda, antalet arbetstimmar och löner av de sänkta arbetsgivaravgifterna för ungdomar under perioden 2007–2011 i en specifik sektor, nämligen detaljhandeln. Projektet kan bidra till mer kunskap i främst två avseenden. För det första finns det möjlighet att undersöka effekter av sänkta arbetsgivaravgifter på variabler som studerats i mycket liten utsträckning eller inte alls i forskningslitteraturen, nämligen egentliga löner (i stället för lönesummor per anställd) och arbetstimmar. För det andra fokuserar studien på ungdomar – en grupp som hittills endast ett fåtal studier beaktat.
Sökord: Tjänstesektorn, sysselsättning, ungdomar, arbetsgivaravgifter.
Kontaktuppgifter: Per Skedinger, docent Institutet för Näringslivsforskning per.skedinger@ifn.se, 08-665 45 53
http://www.ifn.se/forskare/ifn-forskare/per_skedinger
8.7 Det svenska skattesystemet i ett historiskt och entreprenöriellt perspektiv
Dagens svenska skattesystem har vuxit fram genom en mängd beslut under årens lopp, inklusive större och mindre skattereformer. Skattestrukturen och dess påverkan på näringslivet var t.ex. helt annorlunda för 100 år sedan. Syftet med detta projekt är att beskriva och analysera det svenska skattesystemets
22
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
utveckling i ett långsiktigt historiskt perspektiv från mitten av 1800-talet och fram till i dag. Det svenska skattesystemet består av många olika komponenter, såsom kapital-, arbets- och arvsskatter, som utvecklats på olika sätt och som förtjänar att studeras var för sig. I projektet kommer man att kartlägga skattesystemets utformning och utveckling i ett långsiktigt perspektiv, dels analysera skattesystemets funktion och hur detta påverkat ekonomin i allmänhet och näringslivets struktur, utveckling och organisering i synnerhet.
Sökord: Skattehistoria, arbetsbeskattning, kapitalbeskattning, företagsbeskattning, förmögenhetsbeskattning, arvs- och gåvobeskattning, konsumtionsbeskattning.
Kontaktuppgifter: Mikael Stenkula, fil.dr
Institutet för Näringslivsforskning mikael.stenkula@ifn.se, 08-665 45 30 http://www.ifn.se/forskare/ifn-forskare/mikael_stenkula_2
9 Internationella handelshögskolan i Jönköping
9.1 EU-skatterätt, beskattning av ränte- och royaltyinkomster
Detta avhandlingsprojekt rör beskattning enligt EU:s ränte- och royaltydirektiv. Studien gäller främst gränsöverskridande transaktioner inom EU. Den är i första hand inriktad på EU-rätten, men även internationell och nationell skatterätt belyses.
Sökord: EU-skatterätt, ränta, royalty, EU-domstolen.
Kontaktuppgifter: Peter Krohn, doktorand
Internationella handelshögskolan i Jönköping peter.krohn@jibs.hj.se, 036-10 18 89 http://hj.se/personinfo.html?sign=krpe
9.2 Skatteavtal
Avhandlingsarbetet, som avslutades i maj 2013, var en undersökning av ömsesidiga överenskommelser enligt artikel 25 i OECD:s modellavtal. Fokus låg på förenligheten mellan överenskommelser och svensk konstitutionell rätt, allmän förvaltningsrätt och sekretess. Nu handlar forskningen om artikel 27 i OECD:s modellavtal om handräckning i skatteärenden.
Sökord: Skatteavtal, ömsesidiga överenskommelser, kompetensprövning, handräckning.
23
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
Kontaktuppgifter:
Ann-Sophie Sallander, tf. lektor i skatterätt Internationella handelshögskolan i Jönköping
ann-sophie.sallander@jibs.hj.se, 036-10 18 83 el. 070-407 22 90 http://hj.se/jibs/en/research/persons/ann-sophie-sallander.html
9.3 EU-skatterätt, internationell beskattning och mervärdesskatterätt
Fokus ligger på EU-skatterätt och annan internationell beskattning (skatteavtalsrätt) och täcker in såväl inkomstbeskattning av företag och individer som mervärdesbeskattning.
Sökord: EU-skatterätt, företagsbeskattning, internationell skatterätt, mervärdesskatt, skatteavtalsrätt, skattepolitik.
Kontaktuppgifter:
Björn Westberg, professor
Internationella handelshögskolan i Jönköping bjorn.westberg@ihh.hj.se, 036-10 18 87 http://hj.se/jibs/forskning/personer/bjorn-westberg.html
10 Karlstads universitet
10.1 Inkomstbeskattning av ideella föreningar respektive bolag inom svensk vård- och omsorgsverksamhet
En studie omfattar en systematisk framställning av rättsområdet för inkomstbeskattning av ideella föreningar. En annan undersökning syftar till att beskriva och analysera hur staten reglerar och inkomstbeskattar aktiebolag som bedriver vård- och omsorgsverksamhet med vinstsyfte.
Sökord: Välfärd, ideell sektor, ideella föreningar, idrottsföreningar, vård- och omsorgsverksamhet, företagsbeskattning, koncernbeskattning och globalisering.
Kontaktuppgifter:
Nick Dimitrievski, universitetslektor i finansrätt Karlstads universitet, avdelningen för juridik nick.dimitrievski@kau.se, 054-700 14 79
http://www.kau.se/om-universitetet/organisation/personal/detalj/3364
10.2 Preskription av skattefordran
Preskription av skattefordran innebär att staten förlorar sin rätt att kräva ut skatt av den skattskyldige. Preskription av skattefordran är av stort intresse såväl för staten som för den skattskyldige. Staten riskerar att förlora stora
24
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
skatteintäkter om preskriptionsreglerna är alltför generöst utformade. Men om preskriptionsreglerna verkar alltför ensidigt till statens fördel riskerar den skattskyldige att drabbas av oproportionerligt hårda ekonomiska påföljder som i värsta fall kan försätta honom eller henne i konkurs eller medföra andra irreparabla skador. Rättssäkerhetsskäl talar för att reglerna om preskription ska vara förutsebara, likformiga och proportionerliga för att den enskilde inte ska drabbas oskäligt.
Syftet är att undersöka gällande rätt om preskription av skattefordringar samt att föreslå nya eller ändrade bestämmelser i de fall sådana kan anses vara motiverade. De föreslagna bestämmelserna bör avvägas mellan statens intressen av att få in skattefordringar och den enskildes krav på rättssäkerhet, dvs. en rimlig gräns för statens skatteanspråk.
Sökord: Preskription, preskriptionstid, skattefordran, skatteanspråk, rättssäkerhet, skatterätt.
Kontaktuppgifter: Mats Höglund Karlstads universitet
Mats.hoglund@kau.se, 054-700 18 57 http://www.kau.se/om-universitetet/organisation/personal/detalj/1495
10.3 Redovisning i bank och försäkringsbolag och god sed som rättskälla
Projektet handlar om redovisning i bank och försäkringsbolag. Syftet är att undersöka om de redovisningsrättsliga kraven i bank- och försäkringsbranscherna säkerställer de krav på stabilitet som rimligen bör finnas i dessa branscher. Ett led i detta syfte är att jämföra de redovisningsrättsliga normer som gäller för olika företagsformer inom bank- och försäkringssektorn. I ett andra projekt, God sed som rättskälla, undersöks olika rättsområden, där god sed och andra ej bindande normer kompletterar lagstiftningen. Exempel på sådana normer är god redovisningssed, god revisionssed, god fastighetsmäklarsed och god affärssed. Syftet med projektet är att undersöka vilken status som rättskälla dessa normer har.
Sökord: Redovisningsrätt, god redovisningssed, skatterätt, punktskatter.
Kontaktuppgifter: Stefan Olsson, professor
Handelshögskolan, Karlstads universitet stefan.olsson@kau.se, 054-700 19 13
http://www.intra.kau.se/corral/intra.lasso?page_id=55&person_id=2432&to_ do=detail
25
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
11 Linköpings universitet
11.1 Den svenska beskattningsdynamiken – värderingar och praktiker på Skatteverket och samhällets ekonomisering
Hur påverkas medborgarnas syn på skattesystemet av hur skattelagarna tolkas och hur skatterna drivs in? I detta projekt ligger fokus på tillämpningen av skattelagstiftningen och hur legitimiteten för skattesystemet därmed påverkas. Genom att studera Skatteverkets praktiker och de värderingar som därmed uttrycks om den svenska skattebetalaren skapar denna forskning ny kunskap om hur en skatteadministration påverkar sin legitimitet i samhället. Vilka kunskapsanspråk har Skatteverket i sitt arbete? Vilka värden om samhället och medborgarna uttrycker dessa? Forskningsansatsen är socialantropologisk och studierna bedrivs ur ett kvalitativt perspektiv genom etnografiska fältstudier och djupintervjuer på Skatteverket. Forskningen ger inte bara insikt i en välfungerande byråkrati, utan beskriver också de kunskaper som används i olika situationer och hur de påverkar skattebetalarnas ekonomiska transaktioner. Skatteverket är ett intressant studieobjekt då det har hög trovärdighet i det svenska samhället trots att det administrerar en av de högsta skattesatserna i världen. De kunskaper och lärdomar som kan dras från det svenska Skatteverkets arbete med legitimitet är av internationellt intresse för en omvärld som oroar sig över ett sjunkande skatteunderlag, skattekonkurrens mellan länder och en minskad vilja att betala skatt.
Sökord: Skatteverket, legitimitet, praktik, värderingar, kunskap, kvalitativ forskning om beskattning.
Kontaktuppgifter:
Lotta Björklund Larsen, fil. dr
Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring lotta.bjorklund.larsen@liu.se, tel. 013-28 66 56 http://www.socant.su.se/forskning/v%C3%A5ra-forskare/lotta- bj%C3%B6rklund-larsen
11.2 Skatte- och redovisningsrättsliga frågor om utsläppsrätter, elcertifikat och andra liknande handelsobjekt
Pågående forskning berör skatterättsliga, redovisningsrättsliga och civilrättsliga frågor som uppkommer vid införande av nya egendomsobjekt såsom utsläppsrätter, elcertifikat, stödrättigheter etc. Frågor som behandlas är främst i vilken omfattning den befintliga rättsliga regleringen av utsläppsrätter, elcertifikat och andra liknande handelsobjekt är i överensstämmelse med lagstiftningens ändamål. Den rättsliga analysen av uppkomna frågor tar sin utgångspunkt i enskilda rättsområdens frågeställningar men betraktar även slutsatserna i ett bredare, interdisciplinärt rättsligt perspektiv.
26
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Sökord: Utsläppsrätter, elcertifikat, stödrättigheter, företagsbeskattning, miljöskatter, mervärdesbeskattning, redovisningsrätt, finansiella instrument, civilrätt, obestånd, konkurs, säkerhetsrätt, interdisciplinär, rättsvetenskap.
Kontaktuppgifter:
Emil Elgebrant, lektor, jur.dr
Linköpings universitet, avdelningen för affärsrätt emil.elgebrant@liu.se, 013-28 25 87 https://www.iei.liu.se/affratt/elgebrant-emil?l=sv
11.3 Inkomstskatterätt och redovisning av immateriella resurser och tillgångar
I ett projekt beforskas inkomstskatterättsliga och civilrättsliga frågor kring kontraktsbaserade samarbeten inom ramen för enkla bolag. Projektet slutrapporteras under 2014.
Ett annat projekt syftar, övergripande uttryckt, till att levandegöra och belysa frågan om betydelsen i inkomstbeskattningen av händelser efter beskattningsårets utgång. Undersökningen avser i första hand beskattningen, men externredovisningsfrågor kommer att ges ett betydande utrymme. Avsikten är att visa på hur – i vilka inkomstskatterättsliga sammanhang och situationer – frågan om händelser efter beskattningsårets utgång kan aktualiseras och de rättsliga frågor den då ger upphov till. Ambitionen är att illustrera rättslägets huvuddrag i olika typfall. Projektet slutrapporteras under 2015.
Inom ramen för ett tredje projekt studeras, ur ett företagsekonomiskt (externredovisning) perspektiv, olika frågor om externredovisning av immateriella resurser och tillgångar i teknikintensiva svenska företag. Detta är frågor som i flera fall får direkt relevans i beskattningen och som också kan påverkas av densamma. Projektet slutrapporteras preliminärt under 2016.
Sökord: Redovisning och beskattning, enkla bolag, samarbeten, koncernbeskattning, företagsbeskattning, händelser efter beskattningsårets utgång, företagsbeskattning, externredovisning, periodisering, immateriella resurser, immateriella tillgångar, externredovisning, teknikintensiva.
Kontaktuppgifter: Jan Kellgren, docent
Linköpings universitet, avdelningen för rätt och rättsfilosofi jan.kellgren@liu.se, 013-28 58 71 http://www.iei.liu.se/affratt/kellgren-jan?l=sv
11.4 Internationell skatterätt
Forskning på området internationell skatterätt och EU-skatterätt med särskilt fokus på exitskatter. Avhandlingen 2010 hette Utflyttning av aktiebolag – en analys i ljuset av den internationella skatterätten.
Sökord: Exitskatter.
27
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
Kontaktuppgifter:
Maria Nelson, jur. dr, gästlektor
Linköpings universitet, institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Maria.nelson@liu.se, 013-28 25 11 http://www.iei.liu.se/affratt/nelson-maria?l=sv
12 Linnéuniversitetet
12.1 Skatter – medier – medborgare
Projektet studerar i första hand hur skatter framställs i medierna och i andra hand medborgarnas inställning till skatter. Genomgående används lingvistiskt inriktad diskursanalys för att synliggöra olika meningsmönster. I en första fas undersöks skattenyheter i svensk dagspress i form av ett antal fallstudier, t.ex. om RUT-avdraget, i en andra fas medborgarna, bl.a. genom de digitala upplagornas läsarkommentarer. Slutligen förväntas projektet kunna lämna bidrag till forskningen om allmänhetens uppfattning om skatter och skatters status och legitimitet.
Sökord: Skatter, massmedia, opinion, diskurs, diskursanalys.
Kontaktuppgifter:
Dino Viscovi, universitetslektor
Linnéuniversitetet, Växjö, institutionen för samhällsstudier dino.viscovi@lnu.se 0470-70 85 57
13 Lunds universitet
13.1 Skatterätt med särskild inriktning på EU-skatterätt
Forskning inom skatterätt (direkt skatt) med särskild inriktning på EU- skatterätt, skatteavtalsrätt och hur dessa påverkar nationella rättsinstanser. EU-direktiven om koncernbeskattning har också beforskats. För närvarande handlar forskningen om granskning av skattelagen ex post ur ett komparativt perspektiv och om rättsprincipernas betydelse i skatterätten. Framtida planer innefattar forskning om EU-rättens betydelse på andra integrationsområden såsom östra Afrika och Sydamerika, samt forskning om skattesystems påverkan på pensionärers rörlighet inom EU.
Sökord: EU-skatterätt, koncernbeskattning, gränsöverskridande transaktioner, mänskliga rättigheter, statsstöd och skatter, granskning av skattelag.
28
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Cécile Brokelind, professor i handelsrätt
Lunds universitet, Ekonomihögskolan, institutionen för handelsrätt cecile.brokelind@har.lu.se, 046-222 33 67
www.har.lu.se
13.2 Mervärdesskatt och annan indirekt beskattning
Under 2013 har en monografi om hanteringen av statliga och kommunala enheter i mervärdesskattehänseende publicerats. Forskning har bedrivits och förslag till finansiell transaktionsskatt har lämnats. Löpande bedrivs forskning om mervärdesskatt, punktskatter och tullhantering (särskilt undersöks sambandet mellan mervärdesskattehanteringen och tullhanteringen).
Sökord: Mervärdesskatt, indirekt beskattning, stat och kommun, finansiella tjänster.
Kontaktuppgifter: Oskar Henkow, docent
Lunds universitet, Ekonomihögskolan, institutionen för handelsrätt oskar.henkow@busilaw.lu.se, 046-222 97 16 http://www.har.lu.se/personal/oskar.henkow
13.3 Inkomstbeskattning av finansiella instrument
Forskningen omfattar främst nationella och internationella inkomstskatterättsliga frågor om finansiella instrument. Den har även gällt beskattning av den finansiella sektorn, beskattning av avkastning från hybrida finansiella instrument, skatterättslig klassificering av eget och främmande kapital och beskattning av derivat och andra typer av finansiella instrument som används för risksäkring i näringsverksamhet.
För närvarande bedrivs forskning i två projekt om beskattning av s.k. carried interest respektive beskattning av strukturerade produkter.
Sökord: (Hybrida) finansiella instrument, carried interest, strukturerade produkter, finansiell sektor, derivat, risksäkring.
Kontaktuppgifter:
Axel Hilling, docent i handelsrätt Lunds universitet, Ekonomihögskolan
axel.hilling@har.lu.se, 046-222 33 65, 076-855 21 00 http://www.har.lu.se/personal/axel.hilling
13.4 Internationell skatterätt
Forskningen rör internationell skatterätt, företrädesvis skatteavtalsrätt, samt EU-rättens inverkan på nationell skatterätt. Inom ramen för den EU- skatterättsliga forskningen riktas särskild uppmärksamhet på frågan om hur
29
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
inkomstskatteregler förhåller sig till EUF-fördragets bestämmelser om fri rörlighet samt hur skatteregler kan utformas för att vara förenliga med dessa bestämmelser. I fråga om skatteavtalsrätt rör forskningen främst tolknings- och tillämpningsfrågor samt relationen mellan intern rätt och de folkrättsliga avtalen. I det nu pågående skatteavtalsprojektet Generalklausuler och skatteavtal behandlas den rättsliga relationen mellan interna generalklausuler mot skatteflykt och skatteavtal. I denna studie tillämpas ett komparativt perspektiv på svensk rätt genom en jämförelse med kanadensisk respektive australiensisk rätt.
Bland nyligen avslutade projekt kan nämnas studien om beskattning av gränsöverskridande anställningsinkomster samt en studie om EU-rättsliga begränsningar vid utformning av medlemsstaternas skatteflyktsregler.
Sökord: EUF-fördraget, interna generalklausuler mot skatteflykt, skatteavtal, beskattning av gränsöverskridande inkomster, EU-rättsliga skatteflyktsregler.
Kontaktuppgifter:
Maria Hilling, docent, biträdande universitetslektor Lunds universitet, juridiska institutionen maria.hilling@jur.lu.se, 046-222 10 37 http://works.bepress.com/maria_hilling/
13.5 Institutionell och ekonomisk förändring i antikens Grekland
Ett samhälle har både formella och informella institutioner. Dessa utgör tillsammans samhällets spelregler. De antika samhällena kan användas som ett ”laboratorium”, eftersom man vet ganska mycket om beskattning och andra institutioner i bl.a. det antika Grekland. Teorier om vad som gör att institutioner ändras kan testas, men kunskap om antiken kan också ge inspiration till nya förklaringar och idéer. Till exempel kan sambandet mellan ekonomisk utveckling och utvecklingen av demokratiska institutioner studeras. Denna fråga är av största vikt för många länder i dag. Är det t.ex. så att framväxten av marknadsekonomi och ökande inkomster leder till en demokratisk utveckling, och i så fall under vilka omständigheter? Eller leder demokratisering till ekonomisk utveckling? Beskattningen i antikens Grekland kan ha haft en del positiva bieffekter genom att driva fram marknadsekonomi och specialisering.
Sökord: Antiken, demokrati, beskattning, institutioner, ekonomisk utveckling.
Kontaktuppgifter:
Carl Hampus Lyttkens, professor
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen carl_hampus.lyttkens@nek.lu.se, 046-222 86 52 http://www.nek.lu.se/nekchl/
30
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
13.6 Skatterätt och internationell handel samt skatterättsliga principer
Forskningen faller inom två olika huvudområden. Det ena temat är skatterätt och internationell handel med särskild inriktning på tullrätten, WTO-rätten, EU-rätten och utvecklingsländerna. Det andra temat är inriktat på olika principers betydelse och tillämpning inom skatterätten, t.ex. proportionalitetsprincipen.
Sökord: Tull, EU-skatterätt, WTO-rätt, skatterättsliga principer.
Kontaktuppgifter: Christina Moëll, professor
Lunds universitet, juridiska institutionen Christina.Moell@jur.lu.se, 046-222 10 16, 0706-39 94 00 http://works.bepress.com/christina_moell/
13.7 Skatter på livsmedel ur ett hälsoperspektiv
På ett övergripande plan syftar forskningen till att undersöka hur effektiva ekonomiska styrmedel är för att förbättra kostintaget. Bland annat studeras hur man bör utforma livsmedelsskatter och -subventioner för att förbättra kostintaget för grupper av individer med ett dåligt kostintag, samt vilka hälso- och fördelningsmässiga effekter olika policyreformer har. Metodmässigt används bl.a. simuleringsmodeller baserade på mikrodata samt experimentella metoder.
Sökord: Livsmedelskonsumtion, styrmedel, prissättning, subventioner, fettskatter.
Kontaktuppgifter:
Jonas Nordström, docent
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen Jonas.Nordstrom@nek.lu.se, 046-222 46 71 http://www.lu.se/lucat/user/e400df6d5c3c9534c0f9a8620108462f
13.8 Skatter och globalisering samt skatter och entreprenörskap
Forskningen gäller och har främst gällt hur skatter påverkar hushållens och företagens incitament, t.ex. i fråga om sparande, investeringar och val av bolagsform baserat på skatte- och transfereringssystemet.
Sökord: Kapitalbeskattning, fåmansföretag, bolagsskatt, öppna ekonomier, skattesystem.
Kontaktuppgifter: Erik Norrman, lektor
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen erik.norrman@nek.lu.se, 046-222 86 56 http://www.nek.lu.se/NEKeno/
31
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
13.9 Internationell skatterätt (inklusive EU-skatterätt), generationsskiften av företag samt beskattning av hästverksamheter
Forskningsområdet utgörs framför allt av internationell skatterätt (inklusive EU-skatterätt), generationsskiften av företag samt beskattning av hästverksamheter.
Sökord: Skatterätt, EU-skatterätt, generationsskiften av företag, beskattning av hästgårdar och hästverksamhet.
Kontaktuppgifter:
Lars Pelin, lektor
Lunds universitet, juridiska institutionen
lars.pelin@jur.lu.se, 0708-44 01 83, 046-222 10 54, 046-858 42 http://www.lu.se/lucat/user/22f5b2c4661d6570f60cbc6113adb443
13.10 Intresseprincipen
Enligt intresseprincipen bör finansieringen av offentlig verksamhet i möjligaste mån ske i förhållande till var och ens nytta av denna verksamhet. Vad detta innebär har framför allt studerats beträffande s.k. kollektiva nyttigheter, såsom förvärvsutgifterna. I detta arbete finns banbrytande bidrag av svenska ekonomer, särskilt Knut Wicksell 1896 och Erik Lindahl 1919. Avsikten är att utvidga analysen till andra områden av den moderna välfärdsstaten, speciellt till försäkringsförmåner och subventioner av s.k. individuella varor, exempelvis barnomsorg.
Sökord: Intresseprincipen, kollektiva nyttigheter.
Kontaktuppgifter:
Lars Söderström, professor emeritus
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen lars.soderstrom@nek.lu.se, 046-222 86 69 http://www.lu.se/lucat/user/f2012b572c2855cca909213c16ee93cb
13.11 Skatterättslig lagtolkning, fåmansföretagsbeskattning, global beskattning
Tidigare har forskningen bedrivits inom inkomstbeskattning i vid bemärkelse, med särskild inriktning på företagsbeskattning och fåmansföretagsbeskattning. Ett projekt om kongruens mellan skattskyldighet och rätt till bosättningsgrundande sociala förmåner, bl.a. för papperslösa, har nyligen avslutats. För närvarande handlar forskningen om skatterättslig lagtolkning och skatterättsligt dömande, samt om beskattning i Öresundsregionen och i ett globaliseringsperspektiv.
Sökord: Globalisering, fåmansföretagsbeskattning, papperslösa, Öresund, skatterättslig lagtolkning.
32
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Mats Tjernberg, professor
Lunds universitet, juridiska fakulteten mats.tjernberg@jur.lu.se, 046-222 10 19
http://www.lu.se/lucat/user/0378a8bc32aac7625308684e07caab6b
14 Stockholms universitet
14.1 Bevisprövning i skattemål
Forskningen behandlar frågan om bevisprövning i skatteprocessen och särskilt tillämpningen av bevisvärderingsmetoder i förvaltningsdomstolar och myndigheter i skattemål. Studien består delvis av en jämförelse mellan bevisprövningen i allmänna domstolar respektive förvaltningsdomstolar med särskilt fokus på skatterättsliga mål samt en fördjupande analys ur ett bevisrättsligt perspektiv av särskilt utvalda skatterättsliga situationer. Inom ramen för projektet kommer rättssäkerhetsaspekterna med anledning av avsaknaden av anpassade bevisvärderingsmetoder för skattemål därmed att undersökas. Behovet av regler för bevisprövningen samt behovet av särskilda och anpassade bevisvärderingsmetoder för skattemål för att öka rättssäkerheten kommer att diskuteras.
Sökord: Skatteförfarandet, bevisprövning, bevisvärdering, rättssäkerhet
Kontaktuppgifter:
Caroline Carlson Doktorand i finansrätt
Stockholms universitet, juridiska institutionen caroline.carlson@juridicum.su.se, 08-16 17 32 http://www.sccl.se/forskare/caroline-carlson/
14.2 Rättssäkerhet vid beskattningen, skatteflykt, s.k transfer pricing m.m.
Den pågående forskningen omfattar allmänt rättssäkerhetsfrågor, såsom förfarandet vid skattetillägg, tredjemansrevisioner, metod- och regleringsfrågor som rör skatteflyktslagen och andra liknande bestämmelser, t.ex. ränteavdragsbegränsningslagstiftningen samt konstitutionella frågor om beskattningen. Särskild uppmärksamhet har också ägnats s.k. transfer pricing och det nyligen påbörjade BEPS-projektet (base erosion and profit shifting). Under det gångna året publicerades också en genomgång av skattefriheten för stipendier som forskarfinansiering.
Sökord: Rättssäkerhet, skatteflykt, s.k transfer pricing, stipendier, BEPS.
33
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
Kontaktuppgifter:
Anders Hultqvist, adj. professor.
Stockholms universitet, juridiska institutionen anders.hultqvist@juridicum.su.se, 08-16 21 05 www.hultqvist.se
14.3 Skatters effekter på arbetslöshet
Effekter av skatter på arbetslöshet, arbetskraftsdeltagande och utbildningsval studeras. Mer specifikt studeras arbetsgivaravgifter, inkomstskatter, skatteväxling, skattelättnader för hushållsnära tjänster, arbetsbetingade bidrag och skatteavdrag på förvärvsinkomster.
Sökord: Skatt på arbete, skatteväxling, skattelättnader för hushållsnära tjänster, skatteavdrag på förvärvsinkomster.
Kontaktuppgifter: Ann-Sofie Kolm, professor
Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen ann-sofie.kolm@ne.su.se, 08-16 35 47 http://people.su.se/~akolm/
14.4 Makroekonomiska skattefrågor
Allmän finanspolitik samt skattefrågor som rör ekonomisk tillväxt, fördelningsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, politisk ekonomi och klimatekonomi.
Sökord: Ekonomisk tillväxt, fördelningspolitik och arbetsmarknadspolitik.
Kontaktuppgifter: Per Krusell, professor
Stockholms universitet, Institutet för internationell ekonomi (IIES) per.krusell@iies.su.se, pekr@troi.cc.rochester.edu http://www.iies.su.se/2.11547/academic-staff/per-krusell-1.57318
14.5 Avyttringsbegreppet i inkomstskattelagen
Avhandlingsprojektet är en studie av det skatterättsliga avyttringsbegreppet främst vid beskattning av kapitalvinster enligt inkomstskattelagen. Avhandlingen syftar till att genomföra en systematisk utredning av avyttringsbegreppet mot bakgrund av realisationsprincipen och konsekvenserna av en transaktionsorienterad beskattning, för att på så vis klargöra gränsdragningen mellan de transaktioner som utlöser kapitalinkomstbeskattning och de som inte gör det.
Sökord: Kapitalvinstbeskattning, avyttring, realisationsprincipen, inkomstskatt.
34
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Adriana Krzymowska, doktorand Stockholms universitet, juridiska institutionen
adriana.krzymowska@juridicum.su.se, 08-16 13 28
14.6 Beskattning av aktiebolag, stiftelser, lagstiftningsmetodik m.m.
Den publicerade forskningen har varit begränsad under senare år främst på grund av att forskaren har haft uppdrag som prefekt för juridiska institutionen samt uppdrag i Företagsskattekommittén. Det senare uppdraget tillsammans med deltagande i ett antal internationella seminarier om bolagsbeskattning ska förhoppningsvis resultera i publicering av artiklar om bolagsbeskattning framöver. Ett projekt om lagstiftningsteknik har bedrivits under senare år och kommer att fortsätta med målsättningen att publicera en antologi.
Sökord: Lagstiftningsteknik, bolagsbeskattning, företagsbeskattning – särskilt företagsöverlåtelser, stiftelsebeskattning.
Kontaktuppgifter: Peter Melz, professor
Stockholms universitet, juridiska institutionen peter.melz@juridicum.su.se, 08-16 25 91 http://www.juridicum.su.se/user/peme/
14.7 Skatterättsligt företrädaransvar – straff eller kompensation för skada?
Avsikten med projektet är att studera det svenska skatterättsliga företrädaransvarets innebörd, omfattning och tillämpningsområde så som det kommer till uttryck i 59 kap. 12 och 13 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244). Projektets tyngdpunkt ligger på en kritisk granskning av det personliga betalningsansvarets konsekvenser ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Ett delsyfte med projektet är att undersöka om ansvarsbestämmelsens syftemål – att skapa förutsättningar för att förhindra att juridiska personer utnyttjas mer eller mindre medvetet för att så långt som möjligt låta det allmänna stå för de kostnader som verksamheten medfört – har uppnåtts, eller om det de lege ferenda finns anledning att reformera bestämmelsen. Vidare studeras regelverkets förhållande till 25 kap. aktiebolagslagen (2005:551), vilket också innehåller regler enligt vilka en bolagsföreträdare kan göras personligen betalningsansvarig för den juridiska personens skatteskulder. Härutöver studeras det skatterättsliga regelverkets förenlighet med Europakonventionen.
Sökord: Företrädaransvar, personligt betalningsansvar, rättssäkerhet, Europakonventionen, befrielse från betalningsskyldighet, oskuldspresumtionen, dubbelbestraffning, styrelsens handlingsplikt.
35
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
Kontaktuppgifter:
Teresa Simon- Almendal, jur. dr, docent i finansrätt Stockholms universitet, juridiska institutionen teresa.simon-almendal@juridicum.su.se, 08 - 16 23 67 http://www.sccl.se/forskare/teresa-simon-almendal/
15 Umeå universitet
15.1 Teoribildning kring optimal beskattning
Forskningen bygger i huvudsak på ekonomisk-teoretisk analys och handlar om hur skattesystemet kan användas för att på ett så effektivt sätt som möjligt generera skatteintäkter och omfördela inkomster. För närvarande fokuserar forskningen på framför allt tre huvudområden. Det första avser hur marknadsmisslyckanden påverkar den optimala skattestrukturen. Ett annat exempel har kopplingar till området beteendeekonomi och handlar om skattesystemets roll i ekonomier där konsumenterna är positionella, dvs. förvärvar nytta av sin relativa konsumtion i jämförelse med andra (i stället för bara av sin absoluta konsumtion som i ekonomiska standardmodeller). De externa effekter som följer av relativa konsumtionsjämförelser ger upphov till ett korrigerande motiv för beskattning, och vår forskning visar bl.a. hur detta i sin tur interagerar med, och modifieras av, skattesystemets omfördelande funktion.
Det andra huvudområdet avser hur relationer mellan olika ekonomiskpolitiska beslutsnivåer påverkar de incitament som ligger bakom skattepolitiken, t.ex. relationer mellan stat och kommun i ett enskilt land, eller hur omfördelning mellan EU:s medlemsstater kan komma att påverka incitamenten bakom de enskilda medlemsländernas ekonomiska politik. Framför allt har flernivåsystem med decentraliserat ledarskap, dvs. när den lägre beslutsnivån agerar först och har ett strategiskt incitament att påverka de beslut som sedan fattas på den högre nivån, stått i fokus. Detta är framför allt inspirerat av omfördelningspolitiken inom EU, där enskilda medlemsländer kan ha såväl incitament som möjlighet att agera strategiskt gentemot EU-nivån.
Det tredje området, slutligen, avser beskattningens roll i ekonomier där konsumenterna inte är rationella i alla avseenden, också detta med kopplingar till beteendeekonomi. Forskningen handlar bl.a. om hur skatter och offentliga utgifter kan användas som instrument för att korrigera självkontrollproblem och andra beteendemisslyckanden, och detta i sin tur fungerar i en bredare analysram med omfördelande (och andra) motiv för beskattning.
Sökord: Optimal beskattning, relativ konsumtion, beteendeekonomi, fiskal federalism, effektivitet, omfördelning.
36
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Thomas Aronsson, professor
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen thomas.aronsson@econ.umu.se, 090-786 50 17 http://www.umu.se/sok/personalkatalog/visa-person?uid=thar0001
15.2 Attityder till skatter och skattefusk
Olika studier om opinionen kring 1991 års skattereform, legitima inkomstskattenivåer, attityder till skatternas nivå och omfördelning i ett antal västländer. Även attityden till skattefusk i dessa länder undersöks. En annan fråga som berörts är huruvida människor förstår vad progressiv inkomstskatt är. På senare tid har forskningen också börjat gälla egenföretagares syn på skatternas nivå och fördelning samt skattefusk.
Sökord: Skattefördelning, progressivitet, skattefusk, attityder till skatter, inkomstskatt, egenföretagares syn på skattenivå och skattefusk.
Kontaktuppgifter: Jonas Edlund, docent
Umeå universitet, sociologiska institutionen jonas.edlund@soc.umu.se, 090-786 78 22 http://www.soc.umu.se/om-institutionen/personal/jonas-edlund/
15.3 Genusvetenskapliga studier av skatter och offentlig budget
Avsikten med projektet är att utveckla en internationell forskningsmiljö för genusstudier av skatter och den offentliga budgeten. Det övergripande syftet är att genom komparativt utbyte studera hur skattesystem i olika länder påverkar förutsättningarna för jämställdhet mellan män och kvinnor, samt hur skattesystemet inte bara kan reproducera och konservera utan också förändra ojämställda socioekonomiska förhållanden i samhället.
Sökord: Skatters påverkan på jämställdhet mellan könen, genusstudier av skatter
Kontaktuppgifter:
Åsa Gunnarsson, professor
Umeå universitet, juridiska institutionen asa.gunnarsson@jus.umu.se, 090-786 59 31 http://www.umu.se/sok/english/staff-directory/view- person?uid=asgu0002&guise=anst1
37
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
16 Uppsala universitet
16.1 Undanröjande av internationell dubbelbeskattning
Avhandlingsprojektet, en rättsvetenskaplig studie, som har syftat till att analysera, systematisera och utvärdera det svenska systemet för undanröjande av internationell dubbelbeskattning, har precis avslutats. I fokus stod reglerna om avräkning av utländsk skatt i avräkningslagen och i de svenska skatteavtalen. Den EU-rättsliga inverkan på området studerades också. Under hösten 2013 inleddes ett forskningsprojekt om beskattning av stiftelser, truster och liknande egendomsbindningar.
Sökord: Internationell dubbelbeskattning, avräkning av utländsk skatt, avräkningslagen, skatteavtal, skatterätt, stiftelser, truster.
Kontaktuppgifter:
Martin Berglund, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen martin.berglund@jur.uu.se, 018-471 20 62 http://www.jur.uu.se/PersonalInfo.aspx?UserId=1314
16.2 Svensk och internationell företagsbeskattning
Huvudinriktningen på forskningen är situationer när olika rättsområden möts, t.ex. redovisningsrättens påverkan på skatterätt, bolagsrätt, straffrätt m.m. Aktuella projekt är likheter och skillnader mellan det skatterättsliga begreppet fast driftställe, det associationsrättsliga begreppet filial och det redovisningsrättsliga begreppet utlandsverksamhet samt Soft Law i redovisnings- och skatterätt från ett konstitutionellt perspektiv.
Sökord: Fast driftställe, filial, utlandsverksamhet, soft law
Kontaktuppgifter:
Jan Bjuvberg, lektor, docent i företagsrätt Uppsala universitet, juridiska institutionen
Jan.Bjuvberg@jur.uu.se, 018-471 20 66 el. 018-4712066 http://www.jur.uu.se/Omfakulteten/Personal/PersonalPresentation/tabid/5384/ UserId/1916/language/en-US/Default.aspx
16.3 Skattesystemens utformning och samverkan mellan skatter och offentliga utgifter
Forskning om hur skattesystem bör vara utformade och hur skatter och offentliga utgifter samverkar. Även hur skatter påverkar individers beteende studeras, t.ex. hur marginalskatter påverkar individers arbetsutbud och beskattningsbara inkomst undersöks.
Sökord: Inkomstbeskattning, offentliga utgifter, skatters beteendeeffekt.
38
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Kontaktuppgifter:
Sören Blomquist, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen soren.blomquist@nek.uu.se, 018-471 51 02 http://katalog.uu.se/empInfo/?id=XX2099
16.4 Internationell skatterätt och EU-skatterätt
Forskningen handlar om ny praxis från EU-domstolen på området för direkt beskattning. Vidare bedrivs forskning inom projektet Väsentlig anknytning - dåtid, nutid, framtid om reglerna för väsentlig anknytning. Skatteavtalsrättens och EU-rättens betydelse för frågan liksom kommande alternativ till de nuvarande reglerna undersöks.
Sökord: Internationell skatterätt, EU-skatterätt, skatteavtalsrätt, väsentlig anknytning.
Kontaktuppgifter:
Katia Cejie, universitetslektor, jur.dr Uppsala universitet, juridiska institutionen katia.cejie@jur.uu.se, 018-471 20 63
http://www.jur.uu.se/devjuridik/AboutFacultyofLaw/Personal/Presentation/ta bid/5384/language/sv-SE/Default.aspx?UserId=667
16.5 Internationell företags- och individbeskattning samt EU- skatterätt
Forskningsområdet är svensk och internationell företagsbeskattning, internationell individbeskattning och EU-skatterätt. Skatteavtalsrätt ingår i forskningsområdet. För närvarande bedrivs forskningen i projektet ”Dividing the tax base in a globalized world”, bl.a. om gränsgångare i Öresundsregionen samt om internprissättning.
Mattias Dahlberg är ledamot i Skatterättsnämnden.
Sökord: Gränsgångare, internprissättning.
Kontaktuppgifter:
Mattias Dahlberg, professor
Uppsala universitet, juridiska institutionen Mattias.dahlberg@jur.uu.se, 018-471 19 80
http://www.jur.uu.se/AboutFacultyofLaw/Personal/Presentation/tabid/5384/la nguage/sv-SE/Default.aspx?UserId=1027
16.6 Kommunala skatter
Forskningen rör kommunala skatter. Frågeställningarna är bl.a.: Vad bestämmer de kommunala skattesatserna? Vilken effekt har generella statsbidrag på den kommunala skattesatsen? Existerar det någon skattekonkurrens mellan
39
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
svenska kommuner? Just nu bedrivs ett forskningsprojekt som ska studera incitamentseffekterna på de kommunala skattesatserna av skatteutjämningssystemet.
Sökord: Kommunala skatter, skatter, skattekonkurrens mellan kommuner, effekter av generella statsbidrag, effekter av skatteutjämningsbidrag.
Kontaktuppgifter:
Matz Dahlberg, professor
Uppsala universitet, IBF och nationalekonomiska institutionen Matz.dahlberg@nek.uu.se, 018-471 00 00 http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N94-1712
16.7 Hinder för informationsutbyte mellan stater i skatteärenden
Information som innehas och efterfrågas av skatteförvaltningar har sin grund i taxering enligt nationella skattesystem. Således resulterar skillnader i system i skillnader i existerande information. Stater måste i förhållande till varandra uppfylla sina internationella överenskommelser om att utbyta information i skatteärenden, men hänsyn måste också tas till intern skatteförfarandelagstiftning och skattskyldigas rättigheter i taxeringsprocessen. Syftet med forskningen är att kartlägga hur Sveriges internationella överenskommelser och interna lagstiftning på området kompletterar varandra och harmonierar samt om det i praktiken är juridiskt möjligt att utbyta information i enlighet med bl.a. EU-domstolens antaganden. Syftet är också att analysera om det finns hinder som kan göra utbyte av upplysningar inom skatteområdet omöjligt.
Sökord: Internationell skatterätt, EU-skatterätt, skattekontroll, informationsutbyte, skatteförfarande.
Kontaktuppgifter:
Ulrika Gustafsson Myslinski, doktorand i skatterätt Uppsala universitet och Handelshögskolan i Stockholm ulrika.gustafsson-myslinski@jur.uu.se, 073-987 44 26
http://www.jur.uu.se/AboutFacultyofLaw/Personal/Presentation/tabid/5384/la nguage/sv-SE/Default.aspx?UserId=1838
16.8 Beskattning av fastighetsbolag samt byggmästarverksamhet
Avhandlingsprojekt som omfattar dels en principiell fråga, dels en materiell fråga som belyses med hjälp av den principiella frågan. Den principiella frågan omfattar att tydliggöra hur rättsprinciperna neutralitets- och likformighetsprincipen, så som de uttolkats, förhåller sig till varandra och till övriga rättskällor såsom den materiella rätten. Den materiella frågan tar sikte på att klarlägga den gällande materiella rätten vid beskattning av fastighetsbolag. Därutöver bedrivs studier av vissa momsfrågor.
40
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Sökord: Fastighetsbeskattning, fastighetsbolag, näringsbetingade andelar, byggmästarverksamhet, bolagsbeskattning, moms, paketering av fastigheter.
Kontaktuppgifter:
Lena Hiort af Ornäs Leijon, doktorand Uppsala universitet, juridiska institutionen
Lena_Hiort_af_Ornas@jur.uu.se, 070 647 24 25 http://www.jur.uu.se/AboutFacultyofLaw/Personal/Presentation/tabid/5384/la nguage/sv-SE/Default.aspx?UserId=1053
16.9 Skatter och arbetsmarknad
Forskning om hur skatter påverkar löner, inkomster och sysselsättning. Sökord: Skatters effekter på löner, inkomster och sysselsättning.
Kontaktuppgifter:
Bertil Holmlund, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen bertil.holmlund@nek.uu.se, 018-471 51 22 http://www2.nek.uu.se/faculty/Holmlund/index.html
16.10 Definitionen av fast driftställe i skatteavtal
Forskningen rör definitionen av det skatteavtalsrättsliga begreppet fast driftställe. Särskilt behandlas begreppets tillämpning i koncernförhållanden och mellan närstående bolag.
Sökord: Fast driftställe, skatteavtal, internationell företagsbeskattning.
Kontaktuppgifter:
Linus Jacobsson, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen linus.jacobsson@jur.uu.se, 018-471 28 43
http://www.jur.uu.se/AboutFacultyofLaw/Personal/Presentation/tabid/5384/la nguage/sv-SE/Default.aspx?UserId=2144
16.11 Den skattemässiga behandlingen av eget respektive främmande kapital ur ett företagsrättsligt perspektiv
Forskningsämnet är den skattemässiga behandlingen av eget och främmande kapital i allmänhet och gränsdragningen mellan dessa två finansieringsformer vid användandet av hybridinstrument i synnerhet. Forskningsprojektet är interdisciplinärt, vilket i detta sammanhang innebär att även bestämmelser inom aktiebolagsrätten och redovisningsrätten beaktas, utöver de skatterättsliga bestämmelserna på området.
Sökord: Eget och främmande kapital, utdelning och ränta, hybridinstrument, företagsbeskattning, företagsrätt.
41
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
Kontaktuppgifter:
Anna Lewander, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen anna.lewander@jur.uu.se, 018-471 26 02 http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N9-946
16.12 Internationell rätt, EU-rätt och komparativ skatterätt
Forskning behandlar främst olika frågor inom ramen för det övergripande ämnet fördelning av skattebas mellan länderna. I doktorsavhandlingen analyserades hur EU-rätten påverkar beskattningen av företagens utländska inkomster och EU-domstolens inkonsekvens i dess hantering av problemet påtalades. För övrigt handlar forskningen om skatteavtal, internprissättning och komparativ skatterätt.
Sökord: EU-skatterätt, internationell skatterätt.
Kontaktuppgifter:
Jérôme Monsenego, jur.dr
Uppsala universitet, juridiska institutionen jerome.monsenego@jur.uu.se, 070-929 34 83 http://www.jur.uu.se/personalinfo.aspx?UserId=1848
16.13 Effekter av statsbidrag på kommunala skatter och utgifter m.m.
Forskningen har visat att det inte går att utvärdera jobbskatteavdraget med hjälp av moderna utvärderingsmetoder (se mer under IFAU). Effekten av maxtaxan i förskolan har utvärderats, med avseende på föräldrars arbetsutbud och barnafödande, liksom hur statliga bidrag påverkar kommunala skattesatser kontra kommunala satsningar. Forskningen rör för närvarande kommunal ekonomi och sambandet mellan staten och kommunerna samt hur den kommunala skattesatsen påverkar sannolikheten för kommunala politiker att återväljas.
Sökord: Maxtaxa, jobbskatteavdraget.
Kontaktuppgifter: Eva Mörk, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen eva.mork@nek.uu.se, 018-471 10 90 http://katalog.uu.se/empInfo?id=N94-2121
16.14 Efterlevnad och beskattning av förmögenhet
Forskningen handlar om hur skatter påverkas av eller undviks genom arv, gåvor och andra överföringar inom familjen.
42
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
Sökord: Skatteefterlevnad, skatteundandragande, förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt.
Kontaktuppgifter:
Henry Ohlsson, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen Henry.Ohlsson@nek.uu.se, 018-471 51 04, 070-167 93 32 http://www.anst.uu.se/henryos
16.15 Den skatterättsliga behandlingen av underskott i aktiebolag
Det övergripande problemområdet för projektet är den skatterättsliga behandlingen av underskott i aktiebolag. Såväl möjligheter till förlustutjämning som begränsningar av dessa möjligheter behandlas. I fokus står den svenska interna rätten, men även EU-rättens inverkan på detta område studeras.
Sökord: Underskott, förlustutjämning, ägarförändringar, företagsbeskattning.
Kontaktuppgifter:
Anna Romby, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen anna.romby@jur.uu.se, 018-471 20 22
http://www.jur.uu.se/Omfakulteten/Personal/PersonalPresentation/tabid/5384/ UserId/1899/language/sv-SE/Default.aspx
16.16 Mervärdesbeskattning och innebörden av EU-rättens neutralitetsprincip
Forskning i avhandlingsprojektet Neutralitetsprincipen i mervärdesskatt – en studie av avdragsrätt och uttagsbeskattning.
Sökord: Mervärdesskatt, EU-skatterätt, EU-rätt, internationell skatterätt.
Kontaktuppgifter:
Mikaela Sonnerby, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen Mikaela.sonnerby@jur.uu.se, 018-471 76 68 http://katalog.uu.se/empInfo/?id=N5-876
16.17 Företagsbeskattning
Forskningen gäller främst företags- och kapitalbeskattningens effekter. Just småföretagsbeskattningen har varit ett prioriterat forskningsområde, och i samarbete med doktorander har ett flertal artiklar om incitamentseffekterna av de nordiska modellerna för inkomstklyvning publicerats. För närvarande bedrivs ett projekt om utdelningsbeskattning och dess inverkan på kapitalkostnaderna vid nyemission.
Sökord: Företagsbeskattning, kapitalbeskattning.
43
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
Kontaktuppgifter:
Jan Södersten, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen
Jan.sodersten@nek.uu.se, 018-471 51 11
http://katalog.uu.se/empInfo/?id=XX1345
16.18 Företagsbeskattning och internationell skatterätt
Forskningsområdet är primärt svensk och internationell företagsbeskattning, med särskild inriktning på beskattning av bolag och företagsgrupper. Forskningen rör också EU-skatterätt och skatteavtal samt komparativ skatterätt. En stor del av forskningen bedrivs inom ramen för projektet Dividing the tax base in a globalized world.
Sökord: Svensk och internationell företagsbeskattning, internationell beskattning, EU-skatterätt, komparativ skatterätt, skatteavtal.
Kontaktuppgifter: Bertil Wiman, professor
Uppsala universitet, juridiska institutionen bertil.wiman@jur.uu.se, 018-471 76 60, 070-485 02 44
http://www.jur.uu.se/AboutFacultyofLaw/Personal/Presentation/tabid/5384/la nguage/sv-SE/Default.aspx?UserId=1796
17 Örebro universitet
17.1 Materiella regler för incitamentsprogram
Forskningsprojektet är en uppföljning av de materiella reglerna för incitamentsprogram. För detta ändamål har forskaren samlat in samtliga årsredovisningar för de största bolagen, vilka i huvudsak är noterade på Large Cap på OMX Stockholm (Stockholmsbörsen). Projektet avser en kartläggning av de aktierelaterade incitamentsprogram som förekommer i de studerade bolagen och utvecklingstendenserna inom området. Om undersökningen ska utvidgas till att omfatta även andra former av incitamentsprogram är ännu inte bestämt, t.ex. vilka löne- och pensionssystem som förekommer.
Sökord: Materiella regler, aktierelaterade incitamentsprogram.
Kontaktuppgifter:
Leif Edvardsson, adj. professor, jur.dr
Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete leif.edvardsson@oru.se, 019-30 11 10
44
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
17.2 Den svenska bestämningen av skattesubjektet beträffande moms i jämförelse med EU-rätten och språkets användning i skattereglerna
Forskningen har handlat om den svenska mervärdesskattelagen i förhållande till EU-rätten på området, i första hand till EU:s mervärdesskattedirektiv (2006/112/EG). I såväl licentiatsom doktorsavhandlingen berördes bestämningen av skattesubjektet, dvs. vem som kan anses ha karaktären av företagare beträffande moms. Att skilja ut företagaren från konsumenten är centralt, eftersom mervärdesskatten är en konsumtionsskatt. Forskningen har gällt den mest grundläggande och generella bestämningen av skattesubjektet i mervärdesskattelagen samt EU-överstämmelsen när det gäller momsens förhållande till civilrätten och de enkla bolagen. Efter avslutat avhandlingsarbete är slutsatsen att en mer genomgripande reform borde genomförs av mervärdesskattelagen beträffande bl.a. de frågor som berörs i de båda avhandlingarna. Frågorna är av sådan karaktär att en fortsatt passivitet från lagstiftaren kan leda dels till skadliga effekter för näringslivet och konsumenterna, dels till s.k. skatteupplägg som kan vara skadliga i ett statsfinansiellt perspektiv.
För närvarande bedrivs forskningen inom projektet Sociology of Tax Law, som innebär en holistisk genomsyn av skattesystemet i ett rättssociologiskt perspektiv. Kort handlar det om hur språket används i skattereglerna och hur en skatteregel kommuniceras med individen i olika situationer.
Sökord: Skattskyldig, beskattningsbar person och betalningsskyldig samt enkelt bolag, partrederi, representantregel, delägare, bolagsman och andel.
Kontaktuppgifter: Björn Forssén, jur.dr
Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete bjorn.forssen@telia.com, 08-790 56 20 el. 070-716 19 63 www.forssen.com
17.3 Oriktiga uppgifter till Skatteverket
Avhandlingsprojekt om att lämna en oriktig uppgift till Skatteverket. Forskningsprojektet innefattar bl.a. efterbeskattning, skattebrott och skattetillägg.
Sökord: Oriktig uppgift, efterbeskattning, skattebrott, skattetillägg.
Kontaktuppgifter: Hanna Grylin, doktorand
Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Hanna.grylin@oru.se
17.4 Sekretess – för- och nackdelar
Forskningen gäller offentlighet och sekretess inom skatteförvaltningen. Syftet är att kartlägga olika länders regler vad gäller skattesekretess och att genomföra en kritisk granskning av dessa för att se vilka för- och nackdelar dessa
45
| 2013/14:RFR7 | AKTUELL SKATTEFORSKNING |
olika regler för med sig. En regels konsekvens måste sättas i ett sammanhang för att det ska vara möjligt att avgöra dess för- och nackdelar. Det behövs således ett slags utvärderingsverktyg, några olika utgångspunkter, till hjälp. De utgångspunkter som valts i avhandlingen är skattebetalares regelefterlevnad, effektivitet inom skatteförvaltningen samt skyddet för den personliga integriteten. Ett exempel: En konsekvens av den svenska skattesekretessen är att du kan ta reda på vad din granne tjänar. När blir fördelen av den möjligheten en integritetsmässig nackdel? Och när främjar den nackdelen viljan att följa skattereglerna?
Sökord: Skattesekretess, regelefterlevnad, effektivitet inom skatteförvaltningen.
Kontaktuppgifter:
Anna-Maria Hambre, doktorand
Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Anna-maria.hambre@oru.se, 019-30 12 34 http://www.oru.se/Forskarformedlingen/Vara-forskare/Hambre-Anna-Maria/
17.5 Entreprenörskap, miljöskatter, trafikbeskattning, paneldata, allmän jämviktsmodell
I samarbete med lektor Jörgen Levin studeras effekter av klimat- och transportbeskattning.
Sökord: Entreprenörskap, miljöskatter, trafikbeskattning.
Kontaktuppgifter:
Lars Hultkrantz, professor Örebro universitet,
lars.hultkrantz@oru.se, 019-30 14 16 http://www.oru.se/Forskning/Forskningsmiljoer/miljo/ENT/Economics-and- Econometrics-EE/
17.6 Mervärdesskatt och skatteförfarande
Forskningen bedrivs för närvarande inom områdena mervärdesskatt och skatteförfarande eller skatteprocess med tydlig internationell prägel. Ett forskningsprojekt handlar om offentlighet och sekretess inom skatteförvaltningen, ett annat om dubbelbeskattningsfrågor på mervärdesskatteområdet. Ett pågående artikelprojekt handlar om dubbelbestraffning inom skatteområdet, förfarandemissbruk och bedrägerier på mervärdesskatteområdet och omsättningslandsfrågor på mervärdesskatteområdet. Tillsammans med Börje Leidhammar skrivs den svenska nationalrapporten till the European Association of Tax Law Professor’s kongress 2014, samt en konferensrapport om avdrag för ingående mervärdesskatt till en internationell mervärdesskattekonferens.
46
| AKTUELL SKATTEFORSKNING | 2013/14:RFR7 |
| Sökord: Mervärdesskatt, dubbelbeskattning, förfarandemissbruk, omsätt- | |
| ningsland. | |
| Kontaktuppgifter: | |
| Eleonor Kristoffersson, professor, jur.dr | |
| Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete | |
| eleonor.kristoffersson@oru.se, 019-30 30 79 | |
| http://www.oru.se/jps/eleonor_kristoffersson/ |
17.7 Beskattning av peer-to-peer services
För närvarande bedrivs forskning om beskattning av peer-to-peer services (P2P-tjänster).
Sökord: Peer-to-peer services.
Kontaktuppgifter:
Cristina Trenta, fil.dr, forskare
Örebro universitet, institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Cristina.trenta@oru.se, 019-30 37 32 http://www.ibfd.org/Academic/Research-Fellow-Cristina-Trenta
47
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2011/12 | |
| 2011/12:RFR1 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Biologisk mångfald i rinnande vatten och vattenkraft – | ||
| En uppföljning | ||
| 2011/12:RFR2 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om forsk- | ||
| nings- och innovationsfrågor | ||
| 2011/12:RFR3 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om biologisk mångfald i rinnande | ||
| vatten och vattenkraft | ||
| 2011/12:RFR4 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Konstitutionsutskottets seminarium om en nordisk same- | ||
| konvention | ||
| 2011/12:RFR5 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| eHälsa – nytta och näring | ||
| 2011/12:RFR6 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Frågeinstituten som kontrollinstrument Volym 1 och 2 | ||
| 2011/12:RFR7 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna utfrågning på temat Missbruks- | ||
| och beroendevård – vem ska ansvara för vad? torsdagen | ||
| den 24 november 2011 | ||
| 2011/12:RFR8 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Tillsynen av yrkesmässiga godstransporter på väg – En | ||
| uppföljning | ||
| 2011/12:RFR9 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 8 december | ||
| 2011 om järnvägens vinterberedskap | ||
| 2011/12:RFR10 | KULTURUTSKOTTET | |
| Verksamheten vid scenkonstallianserna – En utvärdering | ||
| 2011/12:RFR11 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Kunskapsöversikt om nationella minoriteter | ||
| 2011/12:RFR12 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Rapporter från utbildningsutskottet | ||
| Förstudie – utbildningsvetenskaplig forskning | ||
| Breddad rekrytering till högskolan | ||
| 2011/12:RFR13 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Uppföljning av undantag från normalskattesatsen för | ||
| mervärdeskatt | ||
| 2011/12:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 | ||
| om framtida godstransporter | ||
| 2011/12:RFR15 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Arbetsmarknadspolitik i kommunerna | ||
| Del 1 Offentligt seminarium | ||
| Del 2 Kunskapsöversikt | ||
| 2011/12:RFR16 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om life science-industrins framtid i | ||
Sverige
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2012/13 | |
| 2012/13:RFR1 | FINANSUTSKOTTET | |
| Statlig styrning och ansvarsutkrävande | ||
| 2012/13:RFR2 | FINANSUTSKOTTET | |
| Utfrågningsprotokoll EU, euron och krisen | ||
| 2012/13:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning den 29 mars 2012 om framtida | ||
| godstransporter | ||
| 2012/13:RFR4 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET OCH NÄRINGSUT- | |
| SKOTTET | ||
| Uppföljning av vissa frågor inom landsbygdsprogrammet | ||
| 2012/13:RFR5 | FÖRSVARSUTSKOTTET FöU | |
| Forskning och utveckling inom försvarsutskottets ansvarsområde | ||
| 2012/13:RFR6 | CIVILUTSKOTTET | |
| Kontraheringsplikt vid tecknandet av barnförsäkringar | ||
| 2012/13:RFR7 | KU, FiU, KrU, UbU, MJU och NU | |
| Öppet seminarium om riksdagens mål- och resultatstyrning: vilka | ||
| mål, vilka resultat? | ||
| 2012/13:RFR8 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om gymnasiereformen | ||
| 2012/13:RFR9 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Förstudier om | ||
| – Förskolan | ||
| – Utbildning för hållbar utveckling inklusive entreprenöriellt lärande | ||
| 2012/13:RFR10 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR11 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Socialutskottets öppna seminarium om folkhälsofrågor onsdagen | ||
| den 27 mars 2013 | ||
| 2012/13:RFR12 | ARBETSMARKNADSUTSKOTTET | |
| Mogen eller övermogen? – arbetsmarknadsutskottets offentliga | ||
| seminarium om erfaren arbetskraft | ||
| 2012/13:RFR13 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om sjöfartens kapacitetsmöjligheter | ||
| 2012/13:RFR14 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om flygtrafikledningstjänsten – har vi landat i | ||
| den bästa lösningen? | ||
| 2012/13:RFR15 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om oredlighet i livsmedelskedjan | ||
| 2012/13:RFR16 | UTBILDNINGSUTSKOTTET | |
| Utbildningsutskottets offentliga utfrågning om hur ny kunskap | ||
| bättre ska kunna komma till användning i skolan | ||
| 2012/13:RFR17 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga utfrågning om en fossiloberoende | ||
| fordonsflotta | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2013/14 | |
| 2013/14:RFR1 | SOCIALUTSKOTTET | |
| Etisk bedömning av nya metoder i vården | ||
| – en uppföljning av landstingens och statens insatser | ||
| 2013/14:RFR2 | KULTURUTSKOTTET | |
| Uppföljning av regeringens resultatredovisning för utgiftsområde 17 | ||
| Kultur, medier, trossamfund och fritid | ||
| 2013/14:RFR3 | KULTURUTSKOTTET | |
| En bok är en bok är en bok? | ||
| – en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag | ||
| 2013/14:RFR4 | KULTURUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om funktionshindersperspektiv i kulturarvet | ||
| 2013/14:RFR5 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Hela resan hela året! – En uppföljning av transportsystemets | ||
| tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning | ||
| 2013/14:RFR6 | FINANSUTSKOTTET | |
| Finansutskottets offentliga utfrågning om ändring av riksdagens | ||
| beslut om höjd nedre skiktgräns för statlig inkomstskatt | ||