Inventering av skatteforskare 2007
Rapport från riksdagen 2007/08:RFR1
Inventering av skatteforskare 2007
ISSN 1651-6885
ISBN 978-91-88398-99-4
Riksdagstryckeriet, Stockholm, 2007
Förord
Riksdagen har beslutat om riktlinjer för utskottens arbete med forsknings- och framtidsfrågor. Enligt riktlinjerna ska utskotten utveckla mer systematiska kontakter med forskningsvärlden. Utskottskanslierna förutsätts bygga upp direkta kontakter med forskare och annan expertis.
För att utveckla kontakterna med forskare inom skatteområdet beslutade skatteutskottet hösten 2006 att göra en inventering av forskning med skatteanknytning vid svenska universitet och högskolor. Inventeringen har gjorts i ett samarbete mellan Vetenskapsrådet och utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst.
I denna rapport presenteras resultatet av inventeringen i form av en sammanställning med korta beskrivningar av pågående och nyligen avslutad forskning.
Stockholm i oktober 2007
Lennart Hedquist
Ordförande i skatteutskottet
Anna Wallin
Kanslichef
3
2007/08:RFR1
Innehållsförteckning
2.6Inkomstskattebestämmelserna för det ideella
2.10Skatter för att minska koldioxidutsläpp och
| klimatförändringar ................................................................. | 12 |
2.11Bilisters motivations- och beteendeprocesser vid
| införande av vägavgifter och dylika styrmedel...................... | 13 |
2.12Statlig reglering av bensinpriser; strategier vid beslutsfattande under osäkerhet; konkurrens och
3.5Informationsutbyte mellan stater i ärenden om direkt
| skatt........................................................................................ | 16 | |
| 3.6 | Internationell, europeisk och jämförande skatterätt ............... | 16 |
3.7Skatterätt, särskilt relationen mellan intern skatterätt,
| internationell skatterätt och EG-rätt....................................... | 17 |
3.8Entreprenörsbeskattning, ägarbeskattning,
| arbetsbeskattning, företagsbeskattning .................................. | 17 |
4
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2007/08:RFR1
| 4 Högskolan i Borås .............................................................................. | 18 |
4.1Nationella och internationella redovisningsnormer
6.1Skatter i förändring: Övergången från direkt till indirekt
9.3Incitamentsproblem med tillämpning bl.a. på optimal
| beskattning ............................................................................. | 22 |
9.4Institutionell och ekonomisk förändring i antikens
| Grekland................................................................................. | 23 |
9.5Hur skatter påverkar individers incitament att arbeta,
| tjäna pengar och bli entreprenörer .......................................... | 23 | |
| 9.6 | Historiska skattesystem .......................................................... | 24 |
9.7Skatter och globalisering samt Skatter och
9.10EU-medlemsstaternas kvarvarande suveränitet på
10.5Bestämning av skatter i politisk ekonomi samt effekter av
| skatter i makroekonomin ........................................................ | 28 |
| 10.6 Makroekonomiska skattefrågor .............................................. | 28 |
10.7Skatter och höginkomsttagare, effekter på de högsta
| lönerna om man gör skatterna mer progressiva ...................... | 28 |
10.8Utsläppsrätter utifrån sakrättsliga, skatterättsliga och
| redovisningsrättsliga frågeställningar..................................... | 29 |
5
2007/08:RFR1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING
11.4Teoribildning kring optimal beskattning samt
12.1Skattesystemens utformning och samverkan skatter och
12.4Skattesystemets konstruktion, i fältet mellan
13.1Miljöskatter, trafikbeskattning, kapitalinkomstbeskattning, paneldata,
| allmänjämviktsmodell............................................................ | 39 |
| Slagordsregister............................................................................................. | 41 |
6
Inventering av skatteforskare 2007
Syfte och metod
Syftet med denna översikt är att ge en bild av pågående eller nyligen avslutad forskning vid svenska universitet och högskolor inom skatteområdet. Underlaget ger en kort beskrivning av olika forskningsprojekt som kan ligga till grund för fördjupade kontakter.
Underlaget är framtaget i samarbete mellan Vetenskapsrådets projekt Mötesplats mellan forskare och förtroendevalda samt utvärderings- och forskningsfunktionen vid riksdagens utredningstjänst på uppdrag av skatteutskottets kansli. Ve- tenskapsrådet har under perioden december 2006–januari 2007 inventerat samtliga svenska universitet och högskolor kring vilken forskning och vilka forskare som är verksamma inom skatteområdet. Detta underlag har kvalitetssäkrats genom direkta kontakter med berörda forskare under maj–juni 2007. Ingen forskare har avböjt att medverka, utan tvärtom har initiativet mött positiva reaktioner från ett flertal forskare som gärna står till tjänst för ytterligare kontakter.
Resultat
Ett 80-tal forskare vid tolv lärosäten (samt Institutet för framtidsstudier) är verksamma inom skatteområdet. Skatteforskning bedrivs huvudsakligen inom juridik och nationalekonomi, men även inom sociologi, psykologi, historia, statsvetenskap m.fl.
Flest forskare finns vid universiteten i Uppsala, Stockholm, Göteborg, Lund och Umeå samt vid Handelshögskolan i Stockholm och internationella handelshögskolan i Jönköping. Därutöver bedrivs forskning inom skatteområdet vid Örebro universitet, KTH, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan Dalarna och vid Institutet för framtidsstudier.
Presentation av underlaget
Inventeringen av skatteforskare presenteras i bokstavsordning för lärosätena. Forskningen presenteras med en rubrik, en kort beskrivning av forskningsområdet samt, i de flesta fall, ett antal sökord som kategoriserar forskningen. Rubrik, texter och sökord är till största delen lämnade av forskarna själva. Beskrivningen avslutas med kontaktuppgifter till respektive forskare. För två lärosäten – Örebro universitet och internationella handelshögskolan i Jönköping – är redovisningen summarisk för hela gruppen forskare verksamma inom skatteområdet vid lärosätet.
Samtliga forskare och forskningsprojekt redovisas i innehållsförteckningen med sidhänvisning nedan. I bilaga 1 finns samtliga sökord som forskarna lämnat för att kategorisera sin forskning med sidhänvisningar.
7
| 2007/08:RFR1 | INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 |
Skatteforskning vid svenska universitet och högskolor 2007
1 Blekinge tekniska högskola
1.1Skogsbeskattning
Skogsbeskattning, särskilt räntefördelningens påverkan på avverkningar, skogsskötsel och virkesförråd. Forskningen har visat att räntefördelningen kan ge stora effekter på skogsbruket. Under 2007 kommer beräkningarna att göras om, med hänsyn till de förändringar som har skett i skattesystemet. Analysen omfattar också hur beskattningen av skogen kan påverka önskemålet att ha skogen som en s.k. kolsänka.
Kontaktuppgifter:
Sune Håkansson, universitetsadjunkt
Blekinge tekniska högskola, sektionen för management sune.hakansson@bth.se, 0457-38 56 25
2 Göteborgs universitet
2.1Miljöskatter
Forskningen om skatter bedrivs främst utifrån två utgångspunkter: dels miljöstyrmedel där miljöskatter är en viktig del (den främsta frågeställningen rör då vilken acceptans allmänheten har för olika miljöskatter och hur man dels kan påverka opinionen kring dem, dels hur man kan förändra själva skatten för att uppnå ökad acceptans), dels inställningar till miljöskatter i förhållande till andra skatter och förklaringar till varför vissa skatter är mer populära än andra. Här har frågor berörts såsom hur fuskbara olika skatter är och hur generella de är.
Sökord: miljöpolitik, miljöskatter, acceptans, legitimitet, förtroende
Kontaktuppgifter:
Sverker Jagers, lektor
Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen
Sverker.jagers@pol.gu.se, 031-786 12 30
8
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
2.2Skatter i tredje världen
På ett övergripande plan rör forskningen relationen mellan identitetspolitik, etniska relationer och staters förmåga att sörja för sina medborgares välfärd och samla in de skatter som krävs för detta. Kan vi förstå staters olika förmåga att lösa sociala dilemman rörande ekonomisk omfördelning delvis som en konsekvens av att de bedrivit olika identitetspolitik i formen av antingen multikulturella policyer eller assimileringspolitik? Forskningsprojektet tar sin utgångspunkt i idén att beskattning är en förutsättning – liksom den bäst lämpade indikatorn – för en stats konsolidering samt i forskning om hur etnisk mobilisering påverkar möjligheterna att lösa sociala dilemman. Vad som i stort saknas i denna forskning är dock en djupare förståelse för hur institutioner påverkar och formar etnisk mobilisering och vidare förmågan att lösa det sociala dilemma som staters förmåga att samla in skatter innebär. Projektet syftar således i stort till att bidra med insikt i hur socialt konstruerade faktorer såsom politiskt mobiliserade etniska identiteter påverkar utvecklingen av skattesystem. Projektet är en jämförande studie där för närvarande tre afrikanska stater ingår (Botswana, Zambia och Uganda). Inom kort kommer projektet också att utvidgas i ett fortsättningsprojekt som omfattar ett antal industriländer.
Sökord: beskattning, skattesystem, etnisk fragmentering, etnisk mobilisering, multikulturell, assimilering
Kontaktuppgifter:
Anna Persson, doktorand
Göteborgs universitet, statsvetenskapliga institutionen anna.persson@pol.gu.se, 031-786 59 37
2.3Allmänhetens attityder till skatter
Olika skatters popularitet varierar mycket och förklaringarna till attityderna är olika beroende på bl.a. skattemotiv och skattebas. Bland annat är förtroendet för politikerna en viktig förklaringsfaktor för flera skatter. Inställningen till en skatt påverkas också i högsta grad av vad man kallar den. I en undersökning frågade vi om attityden till bensinskatten respektive koldioxidskatten på bensin. En betydligt större andel ville sänka bensinskatten än som ville sänka koldioxidskatten på bensin. Jag har också intresserat mig för skattefusk och dess förklaringar där jag arbetar både teoretiskt och empiriskt.
Sökord: attityder, skattefusk, alkoholskatt
9
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
Kontaktuppgifter:
Katarina Nordblom, forskare
Göteborgs universitet, institutionen för nationalekonomi
Katarina.Nordblom@economics.gu.se, 031-786 13 38
2.4Avdragsrätt vid inkomstbeskattning
Avdragsrätt vid inkomstbeskattning, bl.a. sponsring, samt skatterättslig normgivning.
Sökord: likabehandling, företagsbeskattning, sponsring, Skatteverkets regler
Kontaktuppgifter:
Robert Påhlsson, professor
Göteborgs universitet, juridiska institutionen
Robert.Pahlsson@law.gu.se, 031-786 15 32
2.5Skatterättslig etik och beskattning av handelsbolag
Sökord: beskattning av ägarledda företag, beskattning av handelsbolag, skatterättslig etik, skatter och obestånd
Kontaktuppgifter:
Bo Svensson, lektor
Göteborgs universitet, juridiska institutionen
Bo.Svensson@law.gu.se, 031-786 12 60
2.6Inkomstskattebestämmelserna för det ideella föreningslivet och non-profit-verksamheten i Sverige
Studien omfattar genomförandet av två forskningsuppgifter: en rättsdogmatisk och en rättspolitisk. Den rättsdogmatiska delen innehåller en kartläggning av praxis och förarbeten som rör inkomstbeskattningen av ideella föreningar i allmänhet och idrottsföreningar i synnerhet. Den rättspolitiska forskningen kan i sin tur delas in i två delmoment. I första hand handlar det om att presentera och analysera de värderingar och intressen som ligger bakom skattefrihetsinstitutet. I ett avslutande steg genomförs en principiell prognosprövning. Den innefattar en konstruerad bifallsmodell för skattefrihet, en värderings- och intresseavvägningsmodell som bygger på en avvägning mellan intressen
10
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
och värderingar kopplade till skattefrihetsinstitutet. Ytterst i en sådan balansgång gäller det att å ena sidan värna det ideella föreningslivet och andra non- profit-verksamheter eftersom de är en stor tillgång för vårt samhälle, och å andra sidan att förhindra missbruk av skattefrihetsinstitutet.
Kraven för skattefrihet i inkomstskattelagen ger ett betydande tolkningsutrymme för domstolarna. Den rättspolitiska delen av studien syftar till
-att stärka domstolarnas långsiktiga arbete med prövningen av kraven för skattefrihet
-att uppmärksamma bestämmelsernas vaga konstruktion och den potential som ligger i det betydande tolkningsutrymme som de ger uttryck för
-att skapa en checklista som hjälper domstolen att så allsidigt som möjligt behandla frågan om skattefrihet samt en rimlighetsavvägning som i varje enskilt fall bör avsluta domstolens prövning av kraven för skattefrihet.
Sökord: ideella föreningar, idrottsföreningar, inkomstbeskattning, stiftelser och EG-skatterätt
Kontaktuppgifter:
Nick Dimitrievski, doktorand
Göteborgs universitet, juridiska institutionen
Nick.dimitrievski@law.gu.se, 031-786 12 93
2.7Skatternas effekter på arbetsutbudet
Betydelsen av ekonomiska incitament på individernas val av arbetstid, inklusive pensionsbeslutet. Pensionssystemets ersättningsgrad. Mikrosimuleringsmodeller för utvärdering av förändringar i skatte- och bidragssystemen. Ekonometriska metoder för mikrodata.
Sökord: inkomstskatter, bidragssystem, arbetsutbud, pensioner, mikrosimulering
Kontaktuppgifter:
Lennart Flood, professor
Göteborgs universitet, institutionen för nationalekonomi
Lennart.Flood@economics.gu.se, 031-786 13 31
11
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
2.8Ekonomiska styrmedel för transportbränslen
Ekonomiska styrmedel för transportbränslen, särskilt beskattningen av bensin och andra petroleumprodukter i olika länder. Teoretiska och empiriska studier av utformningen av styrmedel, inklusive skatter, för att hantera en rad olika problem beträffande naturresurser och miljö i olika ekonomiska system. Studier kring växthuseffekt och hur ekonomisk tillväxt kan göras hållbar, bl.a. genom ökad beskattning av miljöförstöring och naturresursförbrukning.
Sökord: miljöskatter, styrmedel, prissättning, political economy
Kontaktuppgifter:
Thomas Sterner, professor
Göteborgs universitet, institutionen för nationalekonomi
Thomas.Sterner@economics.gu.se, 031-786 13 77
2.9Skatter och handel med utsläppsrätter
Ekonomiska styrmedel (skatter och handel med utsläppsrätter) för att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar.
Sökord: miljöskatter, attityder, handel med utsläppsrätter, osäkerhet
Kontaktuppgifter:
Åsa Löfgren, forskarassistent
Göteborgs universitet, institutionen för nationalekonomi asa.lofgren@economics.gu.se, 031-786 52 55
2.10Skatter för att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar
Ekonomiska styrmedel (skatter) för att minska koldioxidutsläpp och klimatförändringar.
Kontaktuppgifter:
Tommy Gärling, professor
Göteborgs universitet, psykologiska institutionen Tommy.Garling@psy.gu.se, 031-786 18 81
12
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
2.11Bilisters motivations- och beteendeprocesser vid införande av vägavgifter och dylika styrmedel
Sökord: miljö, vägavgifter, acceptans, psykologiska faktorer, privat bilresande
Kontaktuppgifter:
Cecilia Jakobsson, forskare
Göteborgs universitet, psykologiska institutionen
Cecilia.Jakobsson@psy.gu.se, 031-786 42 53
2.12Statlig reglering av bensinpriser; strategier vid beslutsfattande under osäkerhet; konkurrens och subventioner
Sökord: miljöskatter, koldioxidskatter
Kontaktuppgifter:
Lars Olsson, doktorand
Göteborgs universitet, centrum för konsumtionsvetenskap lars.olsson@cfk.gu.se, 031-786 42 54
2.13 Skatter och finanser från tidig modern tid till modern tid
Skattesystemens utveckling sedan forntiden, samt hur teorierna om beskattning har utvecklats sedan medeltiden (främst i Europa). För närvarande forskning om det svenska indelningssystemet: indelningsverket var ju ett speciellt sätt att avlöna kronans befattningshavare. Kronans privilegierade civila och militära tjänstemän erhöll därigenom en indexreglerad (inflationsskyddad) lön, och indelningsverkets regionala konstruktion och utfall under 1700-talet undersöks.
Kontaktuppgifter:
Martti Rantanen, lektor
Göteborgs universitet, ekonomisk-historiska institutionen
Martti.Rantanen@econhist.gu.se, 031-773 47 40
13
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
3 Handelshögskolan i Stockholm
3.1Skatterätt
Beskattning av grupper av företag, EU och harmoniseringen av skattelagstiftningen samt den nordiska skattekonventionen.
Sökord: svensk och internationell företagsbeskattning, internationell beskattning, EG-skatterätt, komparativ skatterätt
Kontaktuppgifter: Bertil Wiman, professor
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
bertil.wiman@hhs.se, 08-736 91 99, 070-485 02 44
3.2EG-skatterätt med inriktning på fri rörlighet och skatter
Ett projekt om det skatterättsliga fusionsdirektivet har nyligen avslutats. För närvarande bedrivs ett projekt om metoder för att förhindra skatteflykt inom EU och ett projekt om nationella domstolars sätt att hantera EG-stridiga skattebestämmelser.
Sökord: EG-skatterätt, internationell skatterätt, skatteflykt, fusionsdirektivet
Kontaktuppgifter: Kristina Ståhl, professor
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
kristina.stahl@hhs.se, 08-736 91 79, 070-273 03 03
3.3Företagsbeskattning och koncernbeskattning
Allmännyttiga stiftelser: beskrivning av hur nuvarande regler om beskattning av skatteprivilegierade stiftelser fungerar och hur de bör ändras för att ytterligare stimulera donationer till allmännyttig verksamhet. Projektet har således både en rättsdogmatisk och en rättspolitisk ansats. I första hand reglerna för beskattning av stiftelser i vad de avser inkomst och förmögenhet medan övriga skatter och avgifter undersöks mer sparsamt.
14
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
Kapitalförvaltning och kapitalanvändning i stiftelser ur skatte- och civilrättslig synvinkel (tillsammans med Peter Melz, Stockholms universitet), bl.a. risken för att en stiftelses kapitalförvaltning blir behandlad i skatterättsligt hänseende som värdepappersrörelse, skatteeffekter vid skatterättsliga karaktärsbyten och beskattning av penninginsamlingar samt en studie av verksamhetskravet.
Aktieägartillskott: den skatterättsliga behandlingen av ovillkorade och villkorade aktieägartillskott. Bland annat undersöks hur avkastning på och återbetalning av aktieägartillskott behandlas. Vidare undersöks vilka skatteeffekter som uppkommer när en rätt till återbetalning av aktieägartillskott avyttras och när det aktiebolag som fått tillskottet har gått i konkurs. Internprissättning: uppdatering av rättsutvecklingen på internprissättningsområdet sedan 1990. Dolda värdeöverföringar.
Sökord: företagsbeskattning, koncernbeskattning, internprissättning (transfer pricing), aktieägartillskott, stiftelsebeskattning
Kontaktuppgifter:
Richard Arvidsson, docent
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
richard.arvidsson@hhs.se, 08-736 91 91, 070-373 43 85
3.4Svensk företagsbeskattning
Huvudinriktningen är sambandet mellan redovisning och beskattning eller med en annan benämning skatterättslig periodisering. Aktuella projekt är gåvobegreppets betydelse för beskattningen och avdragsrätt för sponsring. Utöver detta bedriver jag även forskning om dokumentation avseende internprissättning. Ytterligare en intressesfär är redovisnings- och revisionsrätt.
Sökord: företagsbeskattning, periodisering, gåvor, redovisningsrätt, internprissättning
Kontaktuppgifter:
Jan Bjuvberg, forskare
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
jan.bjuvberg@hhs.se, 08-736 91 96, 0701-84 30 44
15
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
3.5Informationsutbyte mellan stater i ärenden om direkt skatt
Information som innehas och efterfrågas av skatteförvaltningar tar sin grund i taxering enligt nationella skattesystem. Således resulterar skillnader i system i skillnader i existerande information. Stater måste i förhållande till varandra uppfylla sina internationella överenskommelser om att utbyta information i skatteärenden, men hänsyn måste också tas till intern skatteprocessuell lagstiftning och skattskyldigas rättigheter i taxeringsprocessen. Syftet med forskningen är att kartlägga hur Sveriges internationella överenskommelser och intern lagstiftning på området kompletterar och harmonierar, samt om det i praktiken är juridiskt möjligt att utbyta information i enlighet med bl.a. EG- domstolens antaganden.
Sökord: internationell skatterätt, EG-skatterätt, skattekontroll, taxering, rättssäkerhet
Kontaktuppgifter:
Ulrika Gustafsson Myslinski, doktorand
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
ulrika.gustafsson@hhs.se, 08-736 91 95
3.6Internationell, europeisk och jämförande skatterätt
Den skatterättsliga territorialitetsprincipen är överlag accepterad i många skattesystem liksom på OECD-nivå. Den håller nu även på att etableras som en EG-rättslig princip genom erkännandet från EG-domstolen samt från den europeiska kommissionen. Den skatterättsliga territorialitetsprincipen inom EG-rätten är dock för tillfället mycket tvetydig. Detta skapar osäkerhet vad gäller förhållandet mellan respektive medlemsstats skattesystem och EG- fördraget. Avhandlingen avser därför att definiera och analysera den skatterättsliga territorialitetsprincipen inom EG-rätten, att utreda om den är en självständig rättfärdigandegrund samt förutsättningar för att framgångsrikt använda sig av den.
Sökord: EG-skatterätt, internationell skatterätt
Kontaktuppgifter:
Jérôme Monsenego, doktorand
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
jerome.monsenego@hhs.se, 08-736 91 77, 0736 46 05 35
16
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
3.7Skatterätt, särskilt relationen mellan intern skatterätt, internationell skatterätt och EG-rätt
Vilka skattekonsekvenser som uppkommer för utflyttande aktiebolag enligt intern rätt och dubbelbeskattningsavtal och om dessa konsekvenser är förenliga med EG-rätten. En central frågeställning är om EU-staternas exitbeskattning, dvs. beskattning av en inkomst som vore den realiserad vid utflyttningstillfället, är förenlig med EG-rätten eller ej. Om konsekvenserna av de interna och skatteavtalsrättsliga bestämmelserna inte är förenliga med etableringsfriheten får bestämmelserna inte tillämpas på aktiebolag som flyttar från en medlemsstat till en annan. Projektet bedrivs med inriktning på svensk, tysk och brittisk rätt.
Sökord: företagsbeskattning, bolagsrätt, dubbelbeskattningsavtal, internationell bolagsrätt, EG-rätt
Kontaktuppgifter:
Maria Nelson, doktorand
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för redovisning och rättsvetenskap
maria.nelson@hhs.se, 08-736 91 98
3.8Entreprenörsbeskattning, ägarbeskattning, arbetsbeskattning, företagsbeskattning
Hur arbetsbeskattningen påverkar valet mellan produktion i den beskattade marknadssektorn respektive i den svarta sektorn eller i den obeskattade egenproduktionssektorn och hur näringslivets bransch- och specialiseringsmönster påverkas. Hur beskattningen av entreprenörsinkomster (som inte är ett eget inkomstslag i skattelagstiftningen) påverkar viljan att starta företag och expandera befintliga företag samt hur näringslivets bransch- och specialiseringsmönster anpassar sig endogent till gällande skatteregler på detta område. Hur beskattningen av olika ägarkategorier och olika finansieringskällor leder till anpassningar i ägarstruktur och bransch- och specialiseringsmönster i näringslivet.
Sökord: entreprenörsbeskattning, ägarbeskattning, arbetsbeskattning, företagsbeskattning
Kontaktuppgifter:
Magnus Henrekson, professor
17
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
Handelshögskolan i Stockholm, institutionen för nationalekonomi samt institutionen för näringslivsforskning
Magnus.Henrekson@hhs.se, magnus.henrekson@ifn.se, 08-736 92 02, 08- 665 45 02
4 Högskolan i Borås
4.1Nationella och internationella redovisningsnormer (IAS/IFRS)
Forskningen har sin utgångspunkt i nationella och internationella redovisningsnormer (IAS/IFRS) för att visa på olika tolkningar av innebörden av principen substance over form. Forskningen syftar vidare till att undersöka om normer som bygger på den ekonomiska innebörden av en transaktion är lämpliga för att utgöra underlag för ekonomiska beslut, aktiebolagens inkomstbeskattning och vinstutdelning utifrån lagstiftningens syfte.
Sökord: redovisningsrätt, substance over form, aktiebolagsbeskattning
Kontaktuppgifter:
Kjell Johansson, adjunkt
Högskolan i Borås, institutionen för data- och affärsvetenskap
Kjell.Johansson@hb.se, 0707-39 70 79
5 Högskolan Dalarna
5.1Mätning av skatters skadliga effekter
Två viktiga resultat från detta forskningsprojekt är att de vanliga mätningarna av skatters skadliga effekter är irrelevanta vid beslut om att införa dessa skatter och att dessa mätningar leder till, givet de förutsättningar som vanligen görs, systematiska överskattningar av skatternas skadliga effekter. De vanliga måtten, vanligen kallade skattens överskottsbörda (”excess burden”) eller dödviktskostnad (”deadweight loss”), har varit vägledande vid såväl utformning som utvärdering av stora skattereformer i Sverige och många andra länder sedan 1980-talet. De två slutsatserna ovan innebär att de politiska beslutsfattarna måste sägas ha blivit vilseledda vid utformningen av dessa skattereformer. Källan till att de skadliga effekterna överskattas är att de vanliga måtten endast beaktar substitutionseffekten. Med detta avses den
18
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
effekt på skattebetalarnas beteende som hänger samman med att skatten påverkar relativpriserna mellan det som beskattas och andra nyttigheter. Vad som inte beaktas är att skattebetalarna också påverkas av inkomsteffekten, dvs. den effekt på deras beteende som hänger samman med att skatten förändrar deras inkomst. I projektet Mätning av skatters skadliga effekter medverkar också Hans Lind, professor, KTH.
Sökord: skatter, skattereformer, överskottsbörda, dödviktskostnad, effektivitetsförluster
Kontaktuppgifter:
Roland Granqvist, professor
Högskolan Dalarna, institutionen för ekonomi och samhälle rgr@du.se, 023-77 89 61
6 Institutet för framtidsstudier
6.1Skatter i förändring: Övergången från direkt till indirekt beskattning i svensk skattepolitik efter andra världskriget
Projektet är en historisk studie av ett urval riksdagsdebatter om den allmänna varuskatten och mervärdesskattens utveckling under tidsperioden 1950–2000. Frågeställningarna berör bl.a. motsättningarna kring likformighets- och neutralitetsprincipens realiserande och den politiska innebörden av skattetekniska begrepp såsom skattesubvention. Syftet är att öka kunskapen om den politiska rationalitet som ligger bakom konsumtionsbeskattningens expansion och förändring under tidsperioden.
Sökord: politik, historia, konsumtionsbeskattning, skattesubvention, likformighet och neutralitet
Kontaktuppgifter:
Peter Johansson, forskare Institutet för framtidsstudier
peter.johansson@framtidsstudier.se, 08-402 12 11
19
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
7 Internationella handelshögskolan i Jönköping
7.1Skatterättslig forskning vid internationella handelshögskolan i Jönköping
Den skatterättsliga forskningen och forskarutbildningen bedrivs under ledning av professor Björn Westberg. Forskarutbildningen är betydande. Fokus ligger på EG-skatterätt och annan internationell beskattning (skatteavtalsrätt) och täcker in såväl inkomstbeskattning avseende företag och individ som mervärdesbeskattning.
Sökord: EG-skatterätt, företagsbeskattning, internationell skatterätt, mervärdesskatterätt, skatteavtalsrätt
Kontaktuppgifter:
Björn Westberg, professor
Internationella handelshögskolan i Jönköping
Bjorn.Westberg@ihh.hj.se, 036-10 18 87
8 Kungliga Tekniska högskolan
8.1Fastighetsekonomi, fastighetsbeskattning
Olika skatters effekter på bygg- och fastighetssektorn. Skatteteorier och särskilt skatteregler för företag och fastigheter.
Kontaktuppgifter:
Stellan Lundström, professor KTH, bygg- och fastighetsekonomi
stellan.lundstrom@infra.kth.se, 08-790 86 30
8.2Fastighetsekonomi, fastighetsbeskattning
Sökord: fastighetsskatt, bostadsbeskattning, inkomstskatters dödviktskostnad
Kontaktuppgifter:
Hans Lind, professor
20
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
KTH Infrastruktur, bygg- och fastighetsekonomi hanslind@infra.kth.se, 08-790 73 65
8.3Trängselskatt – analys av trafikeffekter
KTH:s forskning avseende trängsel och effekten av trängselavgifter behandlar följande frågor:
-Definition av trängsel
-Mått och mätmetoder för trängsel och därmed relaterade indikatorer
-Mätning och utvärdering av trängseleffekter med respektive utan trängselskatter
-Rekommendationer avseende framtida tillämpningar av trängselskatter/avgifter
Sökord: effekter av trängselskatter, trängseldefinition, mått och mätmetoder för trängsel
Kontaktuppgifter: Karl-Lennart Bång, forskare
KTH, infrastruktur, trafik och logistik karl.bang@infra.kth.se, 08-790 80 05
9 Lunds universitet
9.1Hur ekonomiska bedömningar påverkar skatterätten
Forskning om hur ekonomiska bedömningar påverkar skatterätten, både i lagstiftning och i praxis, bl.a. sambandet mellan redovisning och beskattning, regelförenklingar för små och medelstora företag, skattefrågor vid övergången från anställd till företagare samt hur skatterna påverkar stora företags beteenden (och omvänt).
Sökord: redovisning och beskattning, företagsbeskattning, regelförenklingar
Kontaktuppgifter:
Claes Norberg, professor
Lunds universitet, institutionen för handelsrätt claes.norberg@busilaw.lu.se, 046-222 33 66
21
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
9.2Skatterätt med särskild inriktning på EG-skatterätt
Forskar inom skatterätt med särskild inriktning på EG-skatterätt, internationell skatterätt och hur dessa påverkar nationella rättsinstanser. Tolkning av ett EG-direktiv avseende beskattning av koncerner inom EU samt hur beskattning av royaltyer påverkar tekniköverföringar inom och utanför EU. Hur EG- domstolens praxis införlivas i medlemsstaternas skattelagstiftning och domstolar som förhoppningsvis kan komma att belysa behovet för EU och dess medlemsstater att bedriva en hållbar skattepolitik för gränsöverskridande transaktioner.
Sökord: EG-skatterätt, koncernbeskattning, moder–dotterbolagsdirektivet, gränsöverskridande transaktioner, beskattning av teknologiöverföringar
Kontaktuppgifter: Cécile Brokelind, docent
Lunds universitet, institutionen för handelsrätt cecile.brokelind@busilaw.lu.se, 046-222 33 67
9.3Incitamentsproblem med tillämpning bl.a. på optimal beskattning
Forskning om dels optimal beskattning, dvs. hur omfördelningsambitioner balanseras mot de negativa och positiva beteendeförändringar som skapas, dels länders och regioners incitament att använda en aggressiv skattepolitik som instrument för att attrahera rörlig arbetskraft och hur detta samverkar med utbildningssubventioner.
Sökord: skattekonkurrens, lokaliseringseffekter, inkomstbeskattning, incitamentsproblem, utbildningssubventioner
Kontaktuppgifter:
Fredrik Andersson, professor
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen fredrik.andersson@nek.lu.se, 046-222 86 76
22
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
9.4Institutionell och ekonomisk förändring i antikens Grekland
Ett samhälle har både formella och informella institutioner. Dessa utgör tillsammans samhällets spelregler. Till de formella institutionerna hör lagar och politiska spelregler, till de informella hör sociala normer. Dessa institutioner styr samhällets funktionssätt och de avgör vilka incitament som ges till individer och företag samt hur dessa följaktligen beter sig. Institutionerna – inte minst formella och informella skatteregler – avgör om ekonomisk verksamhet bedrivs effektivt, om fokus ligger på produktion eller på skattesmitning osv. Goda institutioner är en förutsättning för ett välfungerande samhälle. Att förklara vad som gör att institutioner ändras och vilka effekter detta får hör till samhällsvetenskapens största utmaningar.
De antika samhällena kan användas som ett ”laboratorium” för sådan ekonomisk forskning. Vi vet ganska mycket om beskattning och andra institutioner i bl.a. det antika Grekland. Man kan använda det historiska materialet till att testa våra teorier om vad som gör att institutioner ändras, men också som inspiration till nya förklaringar och idéer. Man kan t.ex. studera sambandet mellan ekonomisk utveckling och utvecklingen av demokratiska institutioner, en fråga av största vikt för många länder i dag. Är det t.ex. så att framväxten av marknadsekonomi och ökande inkomster leder till en demokratisk utveckling, och i så fall under vilka omständigheter? Eller leder demokratisering till ekonomisk utveckling? Beskattning nu och i antiken handlar också om förtroendet mellan olika grupper i befolkningen, liksom mellan den enskilde och statsmakten.
Sökord: antiken, demokrati, beskattning, institutioner, ekonomisk utveckling
Kontaktuppgifter:
Carl Hampus Lyttkens, professor
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen carl_hampus.lyttkens@nek.lu.se, 046-222 86 52
9.5Hur skatter påverkar individers incitament att arbeta, tjäna pengar och bli entreprenörer
Forskar kring hur skatter påverkar individers benägenhet att arbeta, tjäna pengar och bli entreprenörer. Forskar även på hur skatter påverkar makrovariabler såsom t.ex. tillväxt, sysselsättning och direkt investeringar. Har även forskat kring hur globaliseringen påverkar enskilda länders förmåga att bedriva självständig finanspolitik både vad gäller skatteindrivning och hur de offentliga utgifterna fördelar sig.
23
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
Sökord: inkomstbeskattning, företagsbeskattning, entreprenörskap, skattekonkurrens, offentliga utgifter
Kontaktuppgifter: Åsa Hansson, lektor
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen asa.hansson@nek.lu.se, 046-222 86 74
9.6Historiska skattesystem
Forskning om böndernas totala skattetryck och dess förändring under de två och ett halvt sekel som föregick den stora skattereformen vid ingången till 1900-talet. Unika källmaterial används för att beräkna såväl skattesom produktionsutvecklingen i Skåne. Skattesystemets utformning och skatternas nivå hade stor betydelse för människorna redan i det förindustriella samhället. Huvuddelen av skatterna var då knutna till böndernas jordinnehav och hade samtidigt karaktären av jordränta – skatten var samtidigt bondens brukningsavgift för jord – som antingen betalades till krona, adel eller kyrka. Den del av gårdsproduktionen som bönderna betalade i skatt minskade från cirka en tredjedel under 1600-talet, ned till ensiffriga procentandelar under 1800-talets slut. Orsaken var samspelet mellan ett fastlåst skattesystem och ökande produktivitet per bondgård. Tillsammans med Per-Gunnar Edebalk vid socialhögskolan i Lund inleds under 2007 ett projekt om sambanden mellan skatter, demografi och institutionell förändring vid välfärdssamhällets uppbyggnad i Sverige med speciell inriktning på äldreomsorgens utformning i lokalsamhället och pensionssystemets framväxt studerar vi utvecklingen 1880–1950.
Sökord: jordbeskattning, produktionsskatt, historiskt skattetryck
Kontaktuppgifter:
Mats Olsson, docent
Lunds universitet, ekonomisk-historiska institutionen
Mats.Olsson@ekh.lu.se, 046-222 31 18, 0735-65 65 07
24
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
9.7Skatter och globalisering samt Skatter och entreprenörskap
Erik Norrman har bedrivit forskning och utredning kring skatter under 25 års tid och dessutom medverkat i flera offentliga utredningar, liksom även varit verksam vid Finansdepartementet. Forskningen har främst gällt hur skatter påverkar hushållens och företagens incitament, t.ex. i fråga om sparande, investeringar och val av bolagsform baserat på skatte- och transfereringssystemet.
Sökord: kapitalbeskattning, fåmansföretag, bolagsskatt, öppna ekonomier, skattesystem
Kontaktuppgifter: Erik Norrman, lektor
Lunds universitet, nationalekonomiska institutionen erik.norrman@nek.lu.se, 046 222 86 56
9.8Småföretagsbeskattning, fåmansföretagsbeskattning
Har tidigare forskat inom inkomstbeskattning i vid bemärkelse, med särskild inriktning på företagsbeskattning och fåmansföretagsbeskattning. Bedriver för närvarande forskning om beskattning i ett globaliseringsperspektiv samt i fråga om personer som deltar i den informella sektorn genom att vistas och arbeta illegalt i Sverige.
Sökord: globalisering, företagsbeskattning, koncernbeskattning, EG-skatterätt
Kontaktuppgifter: Mats Tjernberg, docent
Lunds universitet, juridiska institutionen mats.tjernberg@jur.lu.se, 046-222 10 35
9.9Skattekonkurrens och EG-rätt
Har bedrivit forskningsprojektet ”Tax Competition and EC Law: Uniformity, Flexibility or Diversity?” Dessutom ett forskningsprojekt ”Empowering Na- tional Courts and Authorities” och där tillämpningen av EG-rätt i svenska allmänna domstolar, förvaltningsdomstolar och Arbetsdomstolen jämförs. Planerar att sedan utveckla projektet till att handla om ”taxpayer rights”.
25
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
Sökord: företagsbeskattning, internationell skatterätt, EG-skatterätt, skatteprocess (taxpayer rights)
Kontaktuppgifter:
Anette Bruzelius, doktorand
Lunds universitet, juridiska institutionen
Anette.Bruzelius@jur.lu.se, 046-222 11 24
9.10EU-medlemsstaternas kvarvarande suveränitet på skatteområdet – EG-fördraget i ett folkrättsligt perspektiv
Kontaktuppgifter: Lars Pelin, lektor
Lunds universitet, juridiska institutionen
lars.pelin@jur.lu.se, 0708/44 01 83, 046-222 10 54, 046-858 42
9.11Skatterätt och internationell handel med särskild inriktning på WTO, EU och utvecklingsländerna
Verksam inom följande områden:
-Skatterätt och internationell handel med särskild inriktning på WTO, EU och utvecklingsländerna
-Förvaltningsrättsliga och processrättsliga frågor i skatterätten
-Proportionalitetsprincipen i skatterätten
-De tullrättsliga ursprungsreglernas betydelse för EU:s handels- och biståndspolitik
-Utvecklingsländerna och tullrättsliga skyddsåtgärder i världshandeln
Sökord: tull, skatteförfarande, EG-skatterätt, WTO, antidumpning
Kontaktuppgifter:
Christina Moëll, docent
Lunds universitet, juridiska institutionen
Christina.Moell@jur.lu.se, 046-222 10 16, 0706-39 94 00
26
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
10 Stockholms universitet
10.1 Skatters effekter på arbetslöshet
Sökord: skatt på arbete, skatteväxling, skattelättnader för hushållsnära tjänster, skatteavdrag på förvärvsinkomster
Kontaktuppgifter: Ann-Sofie Kolm, docent
Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen ann-sofie.kolm@ne.su.se, 08-16 35 47
10.2 Inkomstfördelningseffekter av skatter
Inkomströrlighet och politiskt stöd för inkomstomfördelning. Arbetsnormer och inkomstomfördelning i en demokrati. Skatters och bidrags inverkan på arbetsnormer.
Kontaktuppgifter:
Sten Nyberg, lektor
Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen
Sten.Nyberg@ne.su.se, 08-16 33 05
10.3 Samhällsekonomiska kostnader för beskattning
Kontaktuppgifter:
Hans Wijkander, professor
Stockholms universitet, nationalekonomiska institutionen
Hans.Wijkander@ne.su.se, 08-16 39 96
10.4 Skatter och politisk ekonomi
Min forskning om politisk ekonomi och ekonomisk politik innefattar följande övergripande frågor: Vilka politiska och ekonomiska faktorer styr utformningen av den ekonomiska politiken, inklusive skattepolitiken? Vilka systematiska skillnader i den ekonomiska politiken kan hänföras till olika politiska
27
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
system? Hur sker samspelet mellan politiska institutioner och ekonomisk tillväxt?
Sökord: ekonomisk politik, politiska system, ekonomisk tillväxt
Kontaktuppgifter:
Torsten Persson, professor
Stockholms universitet, institutet för internationell ekonomi (IIES)
Torsten.Persson@iies.su.se, 08-16 30 66
10.5Bestämning av skatter i politisk ekonomi samt effekter av skatter i makroekonomin
Kontaktuppgifter:
John Hassler, professor
Stockholms universitet, institutet för internationell ekonomi (IIES)
John.Hassler@iies.su.se, 08-16 20 70
10.6 Makroekonomiska skattefrågor
Allmän finanspolitik samt skattefrågor som berör ekonomisk tillväxt, fördelningsfrågor och arbetsmarknadspolitik, och politisk ekonomi.
Kontaktuppgifter:
Per Krusell, professor
Stockholms universitet, institutet för internationell ekonomi (IIES)
Per.Krusell@iies.su.se, pekr@troi.cc.rochester.edu
10.7Skatter och höginkomsttagare, effekter på de högsta lönerna om man gör skatterna mer progressiva
Kontaktuppgifter:
Mats Persson, professor
Stockholms universitet, Institutet för internationell ekonomi (IIES)
Mats.Persson@iies.su.se, 08-16 22 24
28
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
10.8 Utsläppsrätter utifrån sakrättsliga, skatterättsliga och redovisningsrättsliga frågeställningar
Sökord: företagsbeskattning, miljöskatter, mervärdesbeskattning, EG-skatte- rätt
Kontaktuppgifter:
Pär-Emil Elgebrant, doktorand Stockholms universitet, Juridicum
emil.elgebrant@juridicum.su.se, 08-16 23 58
10.9 Internationell beskattning av pensionsförsäkringar
Hur det svenska ETT-systemet för beskattning av pensionsförsäkringar fungerar i vissa gränsöverskridande situationer. Jag undersöker skattekonsekvenserna av intern rätt, skatteavtalsrätt och EG-rätt i de fall då försäkringsgivaren är etablerad i Sverige respektive i utlandet (Finland) samt försäkringstagaren och den försäkrade har sin skatterättsliga hemvist i Sverige respektive i utlandet (Finland).
Sökord: pensionsförsäkring, tjänstepensionsförsäkring, avkastningsskatt, dubbelbeskattningsavtal, EG-skatterätt
Kontaktuppgifter:
Nina Ewalds, doktorand Stockholms universitet, Juridicum
nina.ewalds@juridicum.su.se, 08-16 38 17
10.10 Kapitalvinstbeskattning, mervärdesskatt m.m.
Sökord: kapitalvinstbeskattning, mervärdesskatt, bostadsbeskattning, företagsbeskattning, skatterättsliga frågor som rör stiftelser och ideella föreningar
Kontaktuppgifter: Peter Melz, professor
Stockholms universitet, Juridicum peter.melz@juridicum.su.se, 08-16 25 91
29
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
10.11 Företagsbeskattning
Forskningen är inriktad på beskattningen av företag, särskilt med avseende på omstrukturering av företagsgrupper. Skattereglerna för omstrukturering med hjälp av ett nationalekonomiskt effektivitetskriterium (Ramsayregeln). Min senare forskning har varit inriktad på EG-skatterätt, särskilt hur tolkning och tillämpning av nationella skatteregler påverkas av EG:s skatteregler. Jag har även intresserat mig för internationell företagsbeskattning.
Sökord: koncernbeskattning, fusion, (partiell) fission, underprisöverlåtelse, EG-skatterätt
Kontaktuppgifter:
Roger Persson-Österman, lektor
Stockholms universitet, Juridicum
Roger.Persson@juridicum.su.se, 08-612 90 72
10.12 Skattefrågor angående generationsskiften
Fåmansföretagsbeskattning och personbeskattning, särskilt socialavgifter, men också frågor om förmånsbeskattning för anställda samt frågor om stipendier.
Kontaktuppgifter:
Christer Silfverberg, professor
Stockholms universitet, Juridicum
Christer.Silfverberg@juridicum.su.se, 08-16 32 04
10.13 Skatteanpassade transaktioner och skattebrott
Gränsområdet mellan legalt skatteanpassade förfaranden och straffbara skattetransaktioner. Kartläggning av det straffbara och det straffria området, särskilt med avseende på mer komplicerade skatteförfaranden. Det sagda innebär bl.a. en analys av olika typer av skatteanpassade transaktioner och av ansvarsproblematiken i samband med skattebrott.
Sökord: skatteplanering, oriktig uppgift, skattetillägg, Europakonventionen och skattebrott
30
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
Kontaktuppgifter:
Teresa Simon Almendal, doktorand Stockholms universitet, Juridicum
teresa.simon-almendal@juridicum.su.se, 08 - 674 70 64
11 Umeå universitet
11.1 Attityder till skatter – skattefusk
Olika forskningsstudier:
-Opinionen kring 1991 års skattereform.
-Förstår människor vad progressiv inkomstskatt är?
-Legitima inkomstskattenivåer.
-Attityder till skatternas nivå och omfördelning i ett antal västländer.
-Skattefusk i ett antal västländer.
Sökord: skattefördelning, progressivitet, skattefusk, attityder till skatter, inkomstskatt
Kontaktuppgifter:
Jonas Edlund, docent
Umeå universitet, sociologiska institutionen
Jonas.Edlund@soc.umu.se, 090-786 78 22
11.2 Mått på ekonomisk välfärd
Teorier kring mått på ekonomisk välfärd och vilken roll nationalräkenskaperna potentiellt kan spela i mått på nationell (eller global) välfärd. I dessa mått spelar ekonomisk politik en potentiellt viktig roll, och Löfgren har bl.a. studerat konsekvenser och miljöbeskattning liksom inkomstomfördelning i detta sammanhang. Annan forskning avser t.ex. teoribildning kring beskattning i ekonomier med miljöproblem.
Kontaktuppgifter:
Karl-Gustaf Löfgren, professor
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen
Karl-gustaf.lofgren@econ.umu.se, 090-786 58 43
31
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
11.3 Teorier kring optimal beskattning
Hur arbetsmarknadens funktionssätt påverkar skattestrukturen; t.ex. om ofullständig konkurrens på arbetsmarknaden är ett argument för skatteprogression, hur beskattning kan användas för att samtidigt korrigera för externa effekter (t.ex. till följd av miljöförstöring) och omfördela inkomster på ett effektivt sätt.
Sökord: arbetsinkomstbeskattning, kapitalbeskattning, icke-linjär beskattning, ofullständig konkurrens, externaliteter
Kontaktuppgifter: Tomas Sjögren, docent
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen tomas.sjogren@econ.umu.se, 090-786 99 94
11.4Teoribildning kring optimal beskattning samt teoribildning kring mått på ekonomisk välfärd
Inom det förstnämnda området hur marknadsmisslyckanden respektive relationer mellan stat och kommun påverkar skattestrukturen. Det andra området avser teoretiska utgångspunkter för att mäta ekonomisk välfärd och vilken roll nationalräkenskaperna spelar (eller potentiellt skulle kunna spela) i detta sammanhang.
Kontaktuppgifter:
Thomas Aronsson, professor
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen thomas.aronsson@econ.umu.se, 090-786 50 17
11.5 Miljöekonomi
Hur miljöpolitik (främst skatter) kan användas för att lösa olika resursallokeringsproblem, liksom välfärdsekonomiska frågor kring miljöproblem. De flesta arbeten är empiriska i den bemärkelsen att de bygger på numeriska modeller för ekonomin som helhet.
32
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
Kontaktuppgifter: Kenneth Backlund, lektor
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen kenneth.backlund@econ.umu.se, 090-786 78 78
11.6 Naturresurs- och miljöekonomi
Forskningen har empirisk inriktning. Effekter på företagens beteende av beskattning, liksom hur ekonomisk politik påverkar pris och kvantitet på olika marknader.
Kontaktuppgifter:
Runar Brännlund professor
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen runar.brannlund@econ.umu.se, 090-786 62 70
11.7 Kommunalekonomiska problem
Forskning kring bl.a. kommunalekonomiska problem; t.ex. hur interaktioner mellan kommuner och landsting påverkar den kommunala skatte- och utgiftsstrukturen, effekter av statsbidrag på kommunernas utgiftsbeslut samt effekter av lokala skatte- och avgiftsbeslut. Även forskning kring lönebildning och ekonomisk politik.
Sökord: inkomstbeskattning, statsbidrag, fiskal interaktion, kommunala avgifter
Kontaktuppgifter: Magnus Wikström, docent
Umeå universitet, nationalekonomiska institutionen magnus.wikstrom@econ.umu.se, 090-786 56 40
33
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
11.8 Skatte- och socialrätt
Forskning inom skatte- och socialrätten, bl.a. att bristande samordning av skatter och sociala förmåner skapar ”pomperipossaeffekter” för barnfamiljer.
Kontaktuppgifter:
Åsa Gunnarsson, docent
Umeå universitet, juridiska institutionen asa.gunnarsson@jus.umu.se, 090-786 59 31, 070-595 30 19
12 Uppsala universitet
12.1Skattesystemens utformning och samverkan skatter och offentliga utgifter
Forskar kring hur skattesystem bör vara utformade och hur skatter och offentliga utgifter samverkar. Forskar även om hur skatter påverkar individers beteende, som t.ex. hur marginalskatter påverkar individers arbetsutbud och beskattningsbara inkomst.
Sökord: inkomstbeskattning, offentliga utgifter, skatters beteendeeffekt
Kontaktuppgifter:
Sören Blomquist, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen
Soren.Blomquist@nek.uu.se, 018-471 11 02
12.2 Företagsbeskattning
Min forskning gäller främst företags- och kapitalbeskattningens effekter. Jag har deltagit som expert i flera av de offentliga utredningar som föregick 1991 års skattereform, men också i Skattebasutredningen och 3:12-utredningen om beskattning av fåmansbolagen. Just småföretagsbeskattningen har varit ett prioriterat forskningsområde, och jag har tillsammans med mina doktorander publicerat ett flertal artiklar om incitamentseffekterna av de nordiska modellerna för inkomstklyvning. För närvarande arbetar jag med ett projekt rörande utdelningsbeskattning och dess inverkan på kapitalkostnaderna vid nyemission.
34
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
Sökord: företagsbeskattning, kapitalbeskattning
Kontaktuppgifter:
Jan Södersten, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen
Jan.sodersten@nek.uu.se, 018-471 11 11
12.3 Skattesystem
Skattesystem, bl.a. hur skatter påverkas eller undviks genom gåvor och arv till barn. Överföring inom familjen.
Sökord: skattetryck, skatteundandragande, förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt
Kontaktuppgifter:
Henry Ohlsson, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen
Henry.Ohlsson@nek.uu.se, 018-471 11 04, 0707-30 32 76
12.4Skattesystemets konstruktion, i fältet mellan arbetsmarknadsekonomi och offentlig ekonomi
Har tillsammans med Bertil Holmlund uppskattat att hushåll med minst en egenföretagare underrapporterar inkomst (ca 30 % lägre) jämfört med anställda.
Kontaktuppgifter:
Per Engström, forskare
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen samt IFAU
Per.Engstrom@nek.uu.se, 018-471 15 65, 0702-24 25 63
12.5 Skatters påverkan på individers beteende
Bedriver forskning om hur inkomstbeskattning påverkar individers beteende. Har närmare studerat hur timlöner reagerar på förändringar i marginalskatter, hur känsliga avdrag för pensionsförsäkringar är bland egenföretagare samt den duala inkomstskattereformen i Finland 1993.
35
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
Kontaktuppgifter:
Håkan Selin, doktorand
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen
Hakan.selin@nek.uu.se, 018-471 16 37
12.6 Arbetsmarknadsekonomi och offentlig ekonomi
Sökord: arbetslöshet, arbetslöshetsförsäkring och andra socialförsäkringar. skatters effekter på lönebildning, sysselsättning och inkomster, utbildningsekonomi
Kontaktuppgifter:
Bertil Holmlund, professor
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen
Bertil.Holmlund@nek.uu.se, 018-471 11 22
12.7 Effekter av statsbidrag på kommunala skatter och utgifter
Utvärderat effekten av maxtaxan i förskolan, med avseende på samhällsekonomi. Har forskat på kommunstorlek utifrån demokratiaspekt, även syn på skattenivå. Forskar om kommunal ekonomi och sambandet mellan stat och kommuner. Har även studerat hur statliga bidrag påverkar kommunala skattesatser versus kommunala satsningar. Kommunal beskattning.
Kontaktuppgifter:
Eva Mörk, docent
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen/IFAU
Eva.mork@nek.uu.se, Eva.mork@ifau.uu.se, 018-471 70 72
12.8 Konkurrens mellan svenska kommuner med skattesatsen
Anledningen kan exempelvis vara att kommuner inte vill förlora skattebetalare till kommuner med lägre skattesats, eller att beslutsfattare riskerar att inte bli återvalda om skattesatsen är högre än i jämförbara kommuner. Finner att skattekonkurrens mellan svenska kommuner tycks orsakas av en vilja att locka skattebetalare till kommunen.
36
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
Sökord: offentlig ekonomi och politisk ekonomi, stat–kommun-relation, lokalt beslutsfattande
Kontaktuppgifter: Hanna Ågren, forskare
Uppsala universitet, nationalekonomiska institutionen hanna.agren@nek.uu.se, 018-471 71 40,
12.9 Internationell skatterätt och EG-skatterätt
Mitt ämnesområde är svensk och internationell företagsbeskattning och EG- skatterätt. Skatteavtalsrätt ingår i mitt forskningsområde. För närvarande forskar jag om beskattning av finansiella instrument.
Kontaktuppgifter:
Mattias Dahlberg, professor
Uppsala universitet, juridiska institutionen
Mattias.dahlberg@jur.uu.se, 018-471 19 80
12.10 Mervärdesskatterätt
Forskar främst inom områdena mervärdesskatterätt, som är en del av EG- skatterätten, skatteprocess och skatteförfarande. Även vissa publikationer inom företagsbeskattningens område.
Sökord: mervärdesskatt, EG-skatterätt, skatteprocess, skatteförfarande, företagsbeskattning
Kontaktuppgifter:
Eleonor Alhager, docent
Uppsala universitet, juridiska inst
Eleonor.Alhager@jur.uu.se, 018-471 20 66, 0704-44 40 90
37
2007/08:RFR1 INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007
12.11 Förhållandet mellan skatteavtal och EG-skatterätt
Förhållandet mellan skatteavtal och EG-skatterätt. Även rättshistoriska studier i skatterätt. Komparativ och internationell skatterätt samt skattepolitik.
Sökord: skatteavtal, EG-skatterätt, skatterättshistoria
Kontaktuppgifter:
Nils Mattsson professor emeritus
Uppsala universitet, juridiska institutionen
Nils.Mattsson@jur.uu.se, 018-471 20 65
12.12Utflyttningsskatter inom ramen för internationell personbeskattning
Fenomenet utflyttningsskatt behandlas utifrån en rad olika perspektiv, varav intern svensk rätt, skatteavtalsrätt samt EG-rätt är huvudperspektiven.
Sökord: utflyttningsskatter (exitskatt), internationell skatterätt, EG-skatterätt, skatteavtalsrätt, personbeskattning
Kontaktuppgifter:
Katia Cejie, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen
Katia.Cejie@jur.uu.se, 018-471 20 63
12.13Mervärdesbeskattning och innebörden av EG-rättens neutralitetsprincip
Sökord: mervärdesskatt, EG-skatterätt, EG-rätt, internationell skatterätt
Kontaktuppgifter:
Mikaela Eriksson, doktorand
Uppsala universitet, juridiska institutionen
Mikaela.Eriksson@jur.uu.se, 018-471 76 68
38
INVENTERING AV SKATTEFORSKARE 2007 2007/08:RFR1
12.14 Kommunala skatter
Kommunala skatter, t.ex. Vad bestämmer de kommunala skattesatserna?, Vilken effekt har generella statsbidrag på den kommunala skattesatsen? och Existerar det någon skattekonkurrens mellan svenska kommuner? Jag håller just nu på med att starta upp ett forskningsprojekt som ska studera incitamentseffekterna på de kommunala skattesatserna av skatteutjämningssystemet.
Sökord: kommunala skatter, skattekonkurrens mellan kommuner, effekter av generella statsbidrag, effekter av skatteutjämningsbidrag
Kontaktuppgifter:
Matz Dahlberg, lektor
Uppsala universitet, juridiska institutionen
Matz.Dahlberg@nek.uu.se, 018-471 11 26
13 Örebro universitet
13.1Miljöskatter, trafikbeskattning, kapitalinkomstbeskattning, paneldata, allmänjämviktsmodell
Vid Örebro universitet bedrivs skatteforskning i nationalekonomi. Forskningen är utpräglat empirisk, inriktad på skattebetalares beteenden och/eller samhällsekonomiska effekter av skatter. För detta analyseras stora individ- eller företagsbaserade paneldatabaser som ofta hämtas från registerdata. Ytterligare en metodik är s.k. beräkningsbara allmänjämviktsmodeller i vilka indirekta effekter av skatteförändringar kan studeras. Aktuella forskningsprojekt behandlar: Effekter av ändrade regler för reavinst- och kapitalinkomstbeskattning; regional analys av effekter av klimat- och transportbeskattning; fördelningseffekter av skattereformer i afrikanska länder; förutsättningar och effekter för ändrad beskattning av trafikförsäkringar. Universitetets forskare är även delaktiga i utvärderingen av trängselskatten i Stockholm (både försöket och det permanenta systemet).
Sökord: miljöskatter, trafikbeskattning, kapitalinkomstbeskattning, paneldata, allmänjämviktsmodell
Kontaktuppgifter:
Lars Hultkrantz, professor Örebro universitet
lars.hultkrantz@bredband.net, 019-30 14 16
39
SLAGORDSREGISTER
Angivna sökord för skatteforskning
Följande sökord – som huvudsakligen har angivits av skatteforskarna själva – kan som en komplettering till innehållsförteckningen ge en läs- och sökanvisning för läsaren.
| Sökord | sida/-or | |
| acceptans | 8, 13 | |
| aktiebolagsbeskattning | 18 | |
| aktieägartillskott | 15 | |
| alkoholskatt | 9 | |
| allmänjämviktsmodell | 39 | |
| antidumpning | 26 | |
| antiken | 23 | |
| arbetsbeskattning | 17 | |
| arbetsinkomstbeskattning | 27, 32 | |
| arbetslöshet | 36 | |
| arbetslöshetsförsäkring och andra socialförsäkringar | 36 | |
| arbetsutbud | 11 | |
| arvsskatt | 35 | |
| attityder till skatter | 9, 12, 31 | |
| avkastningsskatt | 29 | |
| beskattning av handelsbolag | 10 | |
| beskattning av teknologiöverföringar | 22 | |
| beskattning av ägarledda företag | 10 | |
| bidragssystem | 11 | |
| bilresande | 13 | |
| bolagsrätt | 17 | |
| bolagsskatt | 25 | |
| bostadsbeskattning | 20, 29 | |
| demokrati | 23 | |
| dual inkomstbeskattning | 35 | |
| dubbelbeskattningsavtal | 17, 29 | |
| dödviktskostnad | 19, 20 | |
| effekter av generella statsbidrag | 39 | |
| effekter av skatteutjämningsbidrag | 39 | |
| effektivitetsförluster | 19 | |
| EG-skatterätt, EG-rätt | 11, 14-17, 20, 22, 25, 26, 29, 30, 37, 38 | |
| ekonomisk tillväxt | 28 | |
| ekonomisk politik | 28 | |
| ekonomisk utveckling | 23 | |
| entreprenörsbeskattning | 17 | |
| entreprenörskap | 24 | |
| etniska identiteter | 9 | |
| Europakonventionen | 30 | |
| externaliteter | 32 | |
| fastighetsskatt | 20 | |
| fiskal interaktion | 33 | |
41
| 2007/08:RFR1 | SLAGORDSREGISTER | |
| fission | 30 | |
| fusion | 30 | |
| fusionsdirektivet | 14 | |
| fåmansföretag | 25, 30 | |
| företagsbeskattning | 10, 14-18, 20, 21, 24-26, 29, 35, 37 | |
| förmögenhetsskatt | 35 | |
| förtroende | 8 | |
| globalisering | 25 | |
| gränsöverskridande transaktioner | 22 | |
| gåvobegreppet | 15 | |
| gåvoskatt | 35 | |
| handel med utsläppsrätter | 12 | |
| historia | 19 | |
| historiskt skattetryck | 24 | |
| icke-linjär beskattning | 32 | |
| ideella föreningar | 11, 29 | |
| idrottsföreningar | 11 | |
| incitamentsproblem | 22 | |
| inkomstbeskattning | 11, 22, 24, 31, 33-35 | |
| institutioner | 23 | |
| internationell bolagsrätt | 10 | |
| internationell skatterätt | 14-18, 20, 26, 38 | |
| internprissättning (transfer pricing) | 15 | |
| jordbeskattning | 24 | |
| kapitalinkomstbeskattning | 25, 29 | |
| koldioxidskatter | 13 | |
| kommunal beskattning | 23 | |
| kommunala avgifter | 33 | |
| kommunala skatter | 39 | |
| komparativ skatterätt | 14 | |
| konsumtionsbeskattning | 19 | |
| kapitalbeskattning | 32, 35, 39 | |
| koncernbeskattning | 15, 22, 25, 30 | |
| legitimitet | 8 | |
| likabehandling | 10 | |
| likformighet | 19 | |
| lokaliseringseffekter | 22 | |
| lokalt beslutsfattande | 37 | |
| mervärdesskatt | 20, 29, 37, 38 | |
| mikrosimulering | 11 | |
| miljö | 13 | |
| miljöpolitik | 8 | |
| miljöskatter | 8, 12, 13, 29, 39 | |
| moder-dotterbolagsdirektivet | 22 | |
| neutralitet | 19 | |
| offentlig ekonomi och politisk ekonomi | 37 | |
| offentliga utgifter | 24, 34 | |
| ofullständig konkurrens | 32 | |
| oriktig uppgift | 30 | |
| osäkerhet | 12 | |
| paneldata | 39 | |
| partiell fission | 30 | |
| pensioner | 11 | |
| pensionsförsäkring | 29 | |
| periodisering | 15 | |
| personbeskattning | 30, 38 | |
| prissättning | 12 |
42
| SLAGORDSREGISTER | 2007/08:RFR1 | |
| privat bilresande | 13 | |
| produktionsskatt | 24 | |
| progressivitet | 31 | |
| psykologiska faktorer | 13 | |
| redovisning och beskattning | 21 | |
| redovisningsrätt | 15, 18 | |
| regelförenklingar | 21 | |
| rättssäkerhet | 16 | |
| skatteavdrag på förvärvsinkomster | 27 | |
| skatteavtalsrätt | 20, 38 | |
| skattebrott | 30 | |
| skatteflykt | 14 | |
| skattefusk | 9, 31 | |
| skattefördelning | 31 | |
| skatteförfarande | 26, 37 | |
| skattekonkurrens | 22, 24 | |
| skattekonkurrens mellan kommuner | 39 | |
| skattekontroll | 16 | |
| skattelättnader för hushållsnära tjänster | 27 | |
| skatteplanering | 30 | |
| skatteprocess | 26, 27 | |
| skattereformer | 19 | |
| skatterättshistoria | 38 | |
| skatterättslig normgivning | 10 | |
| skatter och obestånd | 10 | |
| skatters beteendeeffekt | 34 | |
| skatters effekter på lönebildning | 36 | |
| skatterättslig etik | 10 | |
| skattesubvention | 19 | |
| skattesystem | 9, 25 | |
| skattetillägg | 30 | |
| skattetryck | 35 | |
| skatteundandragande | 35 | |
| Skatteverkets regler | 10 | |
| skatteväxling | 27 | |
| sponsring | 10 | |
| stat–kommun relation | 37 | |
| statsbidrag | 33 | |
| stiftelsebeskattning | 11, 15, 29 | |
| styrmedel | 12 | |
| sysselsättning och inkomster | 36 | |
| taxering | 16 | |
| tjänstepensionsförsäkring | 29 | |
| trafikbeskattning | 29, 39 | |
| trängselskatter, trängseldefinition, mått-mätmetoder | 21 | |
| tull | 26 | |
| underprisöverlåtelse | 30 | |
| utbildningsekonomi | 36 | |
| utbildningssubventioner | 22 | |
| utflyttningsskatter (exitskatt) | 38 | |
| vägavgifter | 13 | |
| WTO | 26 | |
| ägarbeskattning | 17 | |
| öppna ekonomier | 25 | |
| överskottsbörda | 19 |
43
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2004/05–2005/06 | |
| 2004/05:RFR1 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Transportforskning i en föränderlig värld | ||
| 2004/05:RFR2 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Statens insatser för att stödja forskning och utveckling i | ||
| små företag | ||
| Rapport till riksdagens näringsutskott | ||
| 2004/05:RFR3 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Nationella minoriteter och minoritetsspråk | ||
| 2004/05:RFR4 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Skatteutskottets offentliga seminarium om skatte- | ||
| konkurrensen den 15 mars 2005 | ||
| 2005/06:RFR1 | JUSTITIEUTSKOTTET | |
| Brottsskadeersättning och skadestånd på grund av brott. | ||
| Undersökning av skillnader mellan beslutad brottsskade- | ||
| ersättning och av domstol sakprövat skadestånd | ||
| 2005/06:RFR2 | JUSTITIEUTSKOTTET | |
| Särskild företrädare för barn | ||
| Uppföljning om tillämpningen av lagen (1999:997) om | ||
| särskild företrädare för barn | ||
| 2005/06:RFR3 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Förutsättningarna för småskalig livsmedelsproduktion – | ||
| en uppföljning | ||
| 2005/06:RFR4 | KONSTITUTIONSUTSKOTTET | |
| Regeringsmakt och kontrollmakt. | ||
| Offentligt seminarium tisdagen den 15 november 2005 | ||
| anordnat av konstitutionsutskottet | ||
| 2005/06:RFR5 | KULTURUTSKOTTET | |
| Statsbidrag till teater och dans | ||
| En uppföljning av pris- och löneomräkningens | ||
| konsekvenser | ||
| 2005/06:RFR6 | UTRIKESUTSKOTTET | |
| Utrikesutskottets uppföljning av det multilaterala utveck- | ||
| lingssamarbetet | ||
| 2005/06:RFR7 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Sjöfartsskydd | ||
| En uppföljning av genomförandet av systemet för skydd | ||
| mot grova våldsbrott gentemot sjöfarten | ||
| 2005/06:RFR8 | UTRIKESUTSKOTTET | |
| Vår relation till den muslimska världen i EU:s grann- | ||
| skapsområde | ||
| 2005/06:RFR9 | NÄRINGSUTSKOTTET | |
| Näringsutskottets offentliga utfrågning om elmarknaden | ||
| den 18 maj 2006 | ||
| RAPPORTER FRÅN RIKSDAGEN | 2006/07– | |
| 2006/07:RFR1 | FINANSUTSKOTTET | |
| En utvärdering av den svenska penningpolitiken | ||
| 1995–2005 | ||
| 2006/07:RFR2 | UTRIKESUTSKOTTET OCH | |
| MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | ||
| Offentlig utfrågning den 12 december 2006 om en gas- | ||
| ledning i Östersjön – fakta om projektet – internationell | ||
| rätt – tillvägagångssätt vid tillståndsprövning | ||
| 2006/07:RFR3 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets uppföljning av flyttning av fordon | ||
| 2006/07:RFR4 | TRAFIKUTSKOTTET | |
| Trafikutskottets offentliga utfrågning om trafiklösningar | ||
| för Stockholmsregionen | ||
| 2006/07:RFR5 | MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning om förutsättningarna för att bedriva | ||
| småskalig livsmedelsproduktion | ||
| 2006/07:RFR6 | KULTURUTSKOTTET | |
| Offentlig utfrågning på temat Var går gränsen för den | ||
| konstnärliga friheten? | ||
| 2006/07:RFR7 | UTRIKESUTSKOTTET | |
| Sveriges deltagande i EU:s biståndspolitik | ||
| 2006/07:RFR8 | SKATTEUTSKOTTET | |
| Uppföljning av kvittningsregeln för nystartade företag | ||